Sök i Ratio Lex

om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling.

907 sidor, varav 648 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
  • Sidnummer: 648 av 907 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1976/77:74, om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

Regeringens proposition

1976/77:74

om
inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling;

beslutad
3 mars 1977.

Regeringen förelägger riksdagen vad som upptagits i
bifogade uldrag av regeringsprolokoll för den ålgärd eller del ändamål som
framgår av föredragandenas hemställan.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

ERIC
KRÖNMARK

Propositionens
huvudsakliga innehåll

På grundval av 1974 års försvarsulrednings
betänkande (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar och (SOU 1977:1)
Totalförsvaret 1977-82 läggs i propositionen fram förslag om inriktningen av
säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsalla utveckling på längre sikl
samt om inriktningen av planeringen för programplaneperioden 1977/78-1981/82.
Inriktningen av säkerhetspolitiken beskrivs mot bakgmnd av de internationella
förhållandena och förändringar i dessa samt det svenska samhällets utveckling.
Säkerhetspolitiken föreslås följa hittillsvarande inriktning. Den av
statsmakterna år 1972 fastlagda målsättningen för vår säkerhetspolitik föreslås
gälla allt framgent.

1 proposiiionen läggs för första gången fram
förslag om gemensamma grunder för hela totalförsvarets fortsatta utveckling.
Den av statsmakterna år 1972 fastställda målsättningen för totalförsvaret
föreslås fortfarande gälla. 1 särskilda avsnitt läggs sedan fram förslag lill
inriklning av de olika lo-talförsvarsgrenarnas fortsalla ulveckling.

Det militära försvaret föreslås ulvecklas så att
försvaret alUjämt skall kunna föras som ett djupförsvar och alt stridskrafterna
skall kunna ulnyttias med tyngdpunkten i kust- och gränsområdena så atl våra
naturliga försvarsbelingelser tas tillvara. Krav ställs på rationalisering av
fredsorganisationen. Förslag läggs fram om förbättringar av de värnpliktigas
förmåner under tiänslgöring. För perioden 1977/78-1981/82 föreslås en
planeringsram

I Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 2

fördel
militära försvarel om 51 875 milj. kr. I proposiiionen redovisas ramberäkningar
för budgetåret 1977/78. För del militära försvaret innebär beräkningarna en
utgiftsram för budgetåret 1977/78 om 10 385,7 milj. kr. Slutliga förslag läggs
också fram belräffande vissa anslag som har tagits upp med beräknade belopp i
prop. 1976/77:100 (bil. 7).

Civilförsvarels planering föreslås alUjämt vara
inriktad på ålgärder som gör del möjligt att i krigslid skydda och hjälpa
befolkningen mol verkningarna av stridhandlingar, främsl verkningarna av
konventionella stridsmedel. 1 proposiiionen föreslås att möjligheterna las
till vara att anordna skyddsmm i anslulning till den fortlöpande
byggnadsverksamheten i orter som bedöms vara särskill utsatta för risk för
skadegörelse. Efter hand bör väsentliga brisler i bebyggelseområden som nu
saknar skyddsrum kunna avhjälpas. Kommunernas skyddsrumsplaner skall ligga lill
grund för ålgärderna. Vidare föreslås att ulrymningsplanerna ses över, att
förändringarna i civilförsvarets undsällningsorganisalion fullföljs och atl elt
nytt utbildnings- och övningssystem införs. Förslag läggs fram om ändrad
organisation för civilförsvarsstyrelsen. I propositionen föreslås all
skyddsrumsverksam-helen inriktas mot en volym på sikl som moisvarar en åriig
planeringsram om ca 150 milj. kr. För övrig verksamhel i civilförsvaret
föreslås för perioden 1977/78-1981/82 en planeringsram om 930 milj. kr. För
budgetåret 1977/78 beräknas en utgiftsram om ca 42 milj. kr. för skyddsrum och
ca 188 milj. kr. för övrig verksamhet.

Fördel
ekonomiska försvarel föreslås en kraflig förstärkning av
försörjningsberedskapen mot avspärrning och krig innebärande såväl en utökad
beredskapslagring av råvaror, halvfabrikat och färdigprodukter som en
försiärkning av den administrativa beredskapen bl. a. inom iransport-området.
Försörjningsberedskapen mol fredskriser föreslås bli förslärki bl. a. genom
utökad beredskapslagring av oljor. Förslag läggs fram om förändring av
överstyrelsens för ekonomiskt försvar organisation. För del ekonomiska
försvaret anges översiktligt för perioden 1977/78-1981/82 en planeringsram om
ca 6 300 milj. kr. över statsbudgeten och oljelagringsfonden. Härav ulgör ca 2
700 milj. kr. investeringar för fredskrislagring.

För perioden 1978-1984 föreslås ell nytt program
för lagring av olja och kol. 1 anslutning härtill läggs förslag fram om
följdändringar i lagen (1957:343) om oljelagring m. m.

Planeringsramen för programmet Beklädnad omfattar
enbart de utgifler som föreslås för budgelårel 1977/78.

För budgelårel 1977/78 innebär beräkningarna
utgifter för det ekonomiska försvarel om ca I 170 milj. kr. över statsbudgeten
och oljelagringsfonden. Därtill kommer utgifter med ca 40 milj. kr. över
affärsverkens driftbudgeter. Den sammanlagda utgiftsnivån beräknas således lill
ca 1 210 milj. kr. för budgetåret. Slutliga förslag läggs fram beträffande
vissa anslag som tagils upp med beräknade belopp i prop. 1976/77:100, bil. 9,
13-15.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 3

Övrigt totalförsvar föreslås utvecklas efter samma
gmndläggande principer som har angells för dét militära försvaret,
civilförsvaret och det ekonomiska försvarel. Av verksamheterna inom övrigt
totalförsvar anges att psykologiskt försvar intar en särställning på grund av
försvarsviljans avgörande betydelse för vår motståndsförmåga. Åtgärder föreslås
för alt förbättra ett otillfredsställande beredskapsläge inom sjukvårdssektorn.
I propositionen framhålls belydelsen av alt elt ansvar i fred följs av
molsvarande ansvar i krig om verksamheten då skall fortgå. Lagen om kommunal
beredskap föreslås ändrad så att även landstingskommunerna kan inordnas i den
kommunala beredskapsplanläggningen. Förslag läggs fram om ny organisation för
länsstyrelsernas försvarsenheler.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

Utdrag

PROTOKOLL

vid
regeringssammaniräde

1977-03-03

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Mogård, Olsson, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo.

Föredragande:
statsministern, slalsråden Krönmark, Burenslam Linder, Troedsson, Turesson,
Wikström, Ahlmark, Gustavsson

Proposition
om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta
utveckling.

Statsministern
anför

SÄKERHETSPOLITIKEN
OCH TOTALFÖRSVARET

Del svenska samhället präglas av en djup och
gmndläggande värdegemenskap. Den vidmakthålls och stärks genom att sådana
ekonomiska och sociala villkor förverkligas som motsvarar det svenska folkels
önskningar och strävanden. Den inre stabilitet, som en sådan utveckling av hela
samhället skapar, förblir en väsentlig förutsättning för att statsmakterna
skall kunna föra en fast politik i fred lika väl som i krig.

Det finns ell överväldigande stöd i folkmeningen
för säkerhetspolitikens grundprinciper. Dessa principer har fortsatt giltighet
även i en värid där både uirikes- och försvarspolitiken måsle utformas under
delvis nya betingelser, karaktäriserade bl. a. av ett ökal internationellt
beroende och del industrialiserade samhällets ökade sårbarhet.

Alltsedan 1968 års riksdagsbeslut har målet för vår
säkerhetspolitik uttryckts på följande sätt.

Sveriges säkerhetspolitik, liksom andra länders,
syftar till att bevara landets oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål bör
därför vara atl i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en
nationell handlingsfrihet för att inom våra gränser bevara och utveckla vårt
samhälle i politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och varje annat
hänseende efler våra egna värderingar samt i samband därmed utåt verka för
internationell avspänning och fredlig ulveckling.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 5

Detta mål skall alUjämt gälla. För detta syfte
byggs vår säkerhetspolitik upp genom en samverkan mellan utrikespolitiken,
föi"svarspolitiken, vår politik i internationella nedrustningsfrågor,
handelspolitiken och biståndspolitiken.

Länderna väljer skilda vägar för att nå sina
säkerhetspolitiska mål. Valet betingas inte minst av resp. länders historiska
erfarenheter och geografiska läge. Sveriges val har präglats och präglas av en
unik lång fredsperiod. Under denna lid utvecklades vår alliansfria politik
syftande lill neutralitet i krig. Den omständigheten att Sverige under lång tid
kunnat hålla sig utanför krig, har bidragit lill alt fast förankra denna
politik hos det svenska folket. Vårt lands möjligheter att även i framtiden stå
utanför krig och allvariiga konflikter med bibehållen frihet och
självständighet främjas bäst genom neutralitetspolitiken. Denna ökar också våra
möjligheter att i olika sammanhang verka för en bättre och fredligare värid.

Den svenska neutralitetspolitiken är inte
internationellt garanterad eller fastslagen i traktat. Sverige har själv valt
och utformat sin säkerhetspolitiska linje. Dennas trovärdighet är således inte
avhängig av internalionella garantier. Den vilar främsl på vår fredslida uirikes-
och försvarspolitik.

En väsentlig förulsällning för
neutralitetspolitiken är alt omvärlden har förtroende för vår vilja och respekt
för vår förmåga att orubbligt hålla fast vid den valda linjen. För atl denna
avsikt skall bli klart förstådd och respekterad krävs all politiken inte görs
beroende av tillfälliga faklorer utan förs med konsekvens och fasthet.

Sådana internationella bindningar -
utrikespolitiska, ekonomiska eller andra - vilka gör möjligheten atl iaktta
neutralitet i krig illusorisk kan inte accepteras. Detta innebär, att vi inte
kan delta i ett förpliktande samarbete inom en grupp stater med syfte alt
ulforma gemensamma utrikespolitiska ståndpunkter. Gränser sätts också för våra
möjligheter att medverka i en övernytlning av beslulanderällen från nationella
till internationella organ. Ell nära och omfattande ekonomiskl samarbete över
gränserna är från många synpunkter önskvärt. Detta samarbele bör enligt min
mening ytterligare fördjupas. Samtidigt måsle vi i vår säkerhetspolitik uppmärksamma
riskerna för beroendeförhållanden som kan ulnyttias för alt av oss kräva
politiska och militära fördelar.

Sverige eftersträvar all skapa ökad respekt för
varje nations frihet och självbestämmanderätt. Vi verkar även för social och
ekonomisk rättvisa, politisk avspänning, militär nedrustning saml omfattande
och förtroendefullt samarbete över gränserna. En värid i varaktig fred kan
endast förverkligas om dessa strävanden förblir starka. Varje sleg mol en ökad
internationell säkerhei främjar även förverkligandet av vårt eget
säkerhetspolitiska mål.

I Sverige har sedan gammalt funnits ett siarkt stöd
för tankarna på en internationell freds- och rättsordning. Förenta nationerna
är elt uttryck för

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 6

strävanden
atl genom ell frivilligt upprättat internationelll system på lång sikt uppnå
kollektiv säkerhei. Sverige kommer även i fortsättningen att på alll sätt
sträva efter att stärka Förenta nationerna i organisationens arbeie alt söka
förebygga och lösa internationella konflikter.

Små
stater har begränsade möjligheter att påverka den inlernalionella ulvecklingen.
Denna bedöms även i fortsättningen komma att präglas av stormakternas
handlande. När vi utformar vår säkerhetspolitik måsle vi därför sländigl
bedöma utvecklingstendenserna i omväriden och ta hänsyn lill de risker för vår
säkerhei de kan innehålla. Mellan stormaktsblocken präglas utvecklingen av
strävanden lill fortsalt politisk avspänning. Dessa strävanden bygger bl.a. på
viljan all undvika varje ulveckling som kan leda till kärnvapenkrig. Samtidigt
bedöms motsättningarna mellan supermakterna komma att bestå under överskådlig
lid. De båda mililärblocken håller stora och insatsberedda styrkor i Europa.
Denna höga rustningsnivå bedöms bli beslående under överblickbar lid. Den
svenska neutralitetspolitiken måsle därför för att förbli trovärdig alUjämt
stödjas av ett starkl och allsidigt sammansatt totalförsvar.

Del
krävs samlade inlernalionella insaiser om vi skall nå en värld i varaktig fred.
Den kan inte förverkligas enbart genom nationella ålgärder. Sveriges engagemang
i del internationella fredsarbetet slår således inle i motsatsförhållande till
strävandena all stödja den svenska alliansfria politiken genom elt allsidigt
sammansatt totalförsvar. En gmndläggande förulsällning för alt Sverige på olika
sätt skall kunna verka för en bättre värid är givetvis att landels
självständighet vidmakthålls.

Maktbalansen
mellan stormakterna väntas beslå under överskådlig lid. 1 internationella
krissituationer kommer därför stormakternas styrkor att främst bindas mot
varandra. Angrepp mol Sverige eller delar av svenskt område bedöms i sådana
situationer inle vara ell primärt inlresse för en stormakt. Skulle ett sådani
angrepp ändå övervägas, begränsas den slyrka en angripare kan sätta in mol oss
genom all huvuddelen av hans resurser måsle avdelas mot huvudmolståndaren. Även
elt litet land som Sverige har därför förmåga alt bygga upp och vidmakthålla
ell försvar som kan ge ell respektingivande stöd för dess säkerhetspolitik.
Vårt totalförsvar bör även i fortsättningen utformas så atl del vid kriser och
konflikter i Europa mellan slormaklsblocken har sådan styrka, sammansättning
och beredskap atl hot, påtryckningar eller angrepp mol Sverige inle av någon
kan bedömas vara lönsamt. Då har totalförsvaret den avsedda fredsbevarande
förmågan.

Vårt
försvars fredsbevarande förmåga kan dock inle enbarl bedömas utifrån möjliga
slyrkeinsalser mot oss. En stal som överväger angrepp måste vara övertygad om
vår vilja och förmåga alt vid angrepp bjuda segt motstånd i varje del av
landet. Vi måste därför inge respekt för vår förmåga att leda, utbilda och
utmsta vårt totalförsvar så all möjligheterna alt lyckas i ell angrepp mol vårt
land framstår som ovissa.Totalförsvaret måsle därför ha

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 7

en
sådan sammansättning och en sådan slyrka att ingen till följd av brister i
detta misstror allvaret i vår politik. Det militära försvaret måste dessulom
vara så utformat att dess uteslutande defensiva syfte klart framgår. Det kan
därigenom inte av någon uppfattas som ett hot. Förberedelser för och
överväganden om militär samverkan med andra stater är helt uteslutna.
Anskaffning av för försvaret väsentlig materiel får inte försätta Sverige i en
beroendeställning till andra länder av sådan art atl denna kan ulnyttias för
påtryckningar.

Kombinationen av en fast, förlroendegivande
utrikespolitik och ett starkt totalförsvar bör kunna inge stormakterna respekt
för Sveriges neutralitetsvilja och förmåga all slå emot påtryckningar eller
andra aggressiva handlingar. Det måst stå klart för alla, att vi menar allvar
med vår neutralitetspolitik och att vi målmedvetet upprätthåller ell sådant
totalförsvar, som ingen kan bortse från i ett kris- eller krigsläge. Våra
långsiktiga försvarsbeslut skall ses som ell ullryck för denna målmedvetenhet.

Vår totalförsvar har en väsentlig roll redan i
fred. Utvecklingen i norra Europa har under de senasie decennierna präglats av
stabilitet och samarbele. Sveriges utrikes- och försvarspolitik har siarkt
bidragit lill den säkerhetspolitiskt stabila situation som råder i Norden.
Danmark och Norge är medlemmar i Atlantpakten. Finland förenar sin
neutralitetspolitik med ett särskill förhållande till Sovjetunionen. För båda
blocken är Norden ell flank-område inom vilket positionsförändringar kan
påverka den i Europa rådande balanssiiuationen.

Väsentliga försvagningar av del svenska försvarels
slyrka i förhållande lill omväriden kan rubba stabiliteten och balansen i
Nordeuropa. En fast och konsekvent svensk uirikes- och försvarspolitik främjar
freden och stabiliteten i norra Europa. Det torde även ligga i andra länders
inlresse att denna politik fullföljs.

Ett militärt angrepp är lill sina konsekvenser det
allvariigaste hotet mot vår säkerhei och försvar mot invasion måsle därför vara
totalförsvarets viktigaste uppgift. Dess fredsbevarande förmåga vilar därför
alUjämt främst i styrkan hos det militära försvarel.

Samhällsutvecklingen i alla industrialiserade
länder gör emellertid att känsligheten för andra slags hot och påtryckningar
ökar. Härtill kommer all framlida krig och kriser kan i ökad utsträckning och
på annat sätt drabba hela samhället och hela befolkningen. Därav följer att
totalförsvaret skall ses som en del av samhället och att samhällsutvecklingen
även fortsättningsvis skall ske så alt rimlig hänsyn tas till totalförsvarets
behov. Därigenom begränsar vi vår sårbarhet och ökar vår säkerhei.

Vårt totalförsvar är ett uttryck för vår vilja att
slå vakt om nationens säkerhet och oberoende. Totalförsvaret är därför en hela
folkels angelägenhet och bygger på att varje medborgare efter förmåga bidrar
till landels försvar. Delta lillgodoses bl. a. genom den allmänna värnplikten,
civilförsvarspliklen

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 8

och
andra former av tiänsigöringsskyldighet. De frivilliga försvarsorganisationerna
och våra folkrörelser har också stor betydelse för totalfdrsvarsidéns
förankring i samhället.

Med en sådan syn på totalförsvaret blir det
naturligt atl i största möjliga utsträckning samordna militära och civila
funktioner. Ett led i denna strävan är alt civila myndigheter som har ett
ansvar i fred behåller detta i kris-eller krigslägen. Genom en sådan samordning
förankras totalförsvaret ytterligare i samhället.

Under en lång lid har slor enighel rått i vårt land
om inriktningen av vår säkerhetspolitik och behovet av ett siarkt och
respektingivande totalförsvar. Detta har bl. a. inneburil enighet om all
åriigen avsälla en avsevärd del av samhällsresurserna för försvarsändamål. Det
förhållande atl vår säkerhetspolitik har elt brett folkligt stöd tillmäter jag
det största värde.

Slalsrådel Krönmark utvecklar senare de närmare
riktlinjerna för inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets
fortsatta utveckling. Han och Slalsråden Burenstam Linder,Troedsson, Turesson,
Wikström, Ahlmark och Gustavsson redovisar de särskilda förslag inom resp.
försvars-, handels-, social-, kommunikations-, utbildnings-, jordbruks-,
arbeismarknads- och kommundepariementens verksamhetsområden som föranleds av
dessa riktlinjer. Statsrådens anföranden och förslag redovisas i
underprotokollen för resp. departement.

Statsministern
avslutar.

Med hänvisning till vad jag och övriga statsråd har
anfört hemställer jag alt regeringen i gemensam proposition

dels bereder riksdagen tillfälle atl ta del av vad
jag nu har anfört om säkerhetspolitiken och totalförsvaret,

dels förelägger riksdagen vad övriga föredraganden
har anfört för de åtgärder de har hemställt om.

Regeringen ansluler sig lill slalsminisierns och
övriga föredragandenas överväganden och beslutar alt genom proposition
förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder som de har
hemställt om.

Regeringen föreskriver atl de anföranden och
förslag som upptagits i underprotokollen skall bifogas propositionen som
bilagorna 1-8.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

Bilaga
1 till regeringens proposition nr 74 år 1976/77

Utdrag FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande:
slalsrådel Krönmark

Anmälan
till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets
fortsatta utveckling såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde.

1 Grunder för genomförd planering, studier m. m.

1.1
Planeringssystem

Genom beslut av riksdagen (SU 1970:203, rskr
1970:420) infördes elt nyu planerings- och budgeteringssystem för det militära
försvaret och civilförsvaret budgetåret 1972/73. 1 samband med att riksdagen
behandlade systemets införande begärde den att Kungl. Maj:t skulle låta utreda
riksdagens roll i det nya syslemet. Denna uiredning utfördes av 1970 års
försvarsutredning. Utredningen föreslog att riksdagens utrikes-och försvarsutskott
fortlöpande skulle informeras om studie- och planeringsarbetets inriktning och
resultat. Förslaget låg till grund för Kungl. Maj:ts redovisning lill riksdagen
(prop. 1972:103). Riksdagen (FöU 1972:23, rskr 1972:309) hade inte något att
erinra mot vad som därvid anfördes.

Planeringssystemets huvudkomponenter utgörs av
säkerhetspolitiska studier - varmed avses studier av utvecklingen
internationellt och i det svenska samhället - perspeklivplanering,
programplanering, sysiemplanering och programbudgetering.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har efter
uppdrag av Kungl. Maj:t lämnat förslag till hur ett planeringssystem för det
ekonomiska försvarel skulle kunna utformas. Kungl. Maj:t uppdrog år 1973 ål
överslyrelsen alt efter anvisningar av chefen för handelsdepartementet och i
samråd med berörda myndigheter bedriva försök med långsiktsplanering inom del
ekonomiska försvaret. Samtidigt meddelade chefen för handelsdepartementet
anvisningar för försöken. Dessa omfattar bl.a. perspektivsludier och programplanering
enligt i huvudsak samma principer som tilliimpas för perspektivplanering och
programplanering inom det militära försvaret och civilförsvaret.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 2

Planeringssystemen har utformats för att tillgodose
såväl statsmakternas som myndigheternas behov av underiag för beslut.
Planeringssystemen skall sålunda bl. a. medverka till att riksdagens arbete kan
inriktas pade väsentliga försvarspolitiska problemen och resursavvägningarna.

De
säkerhetspolitiska förutsättningarna för försvarsplaneringen måste preciseras
så att del blir möjligt att ange mål för försvarets utveckling på kort och lång
sikt. Målen bör i största möjliga utsträckning definieras av eller kunna
härledas ur beskrivningar av de situationer som vårt försvar skall kunna verka
i.

Studierna
av den internationella utvecklingen resulterar i beskrivningar av tänkbara
internationella utvecklingar i politiskt, tekniskt, militärt, ekonomiskl och
socialt avseende. Alternativ som kan leda lill internationella kriser och risk
för angrepp mot Sverige har därvid särskilt intresse. De analyseras närmare
genoms, k. angreppsfall och krisfall. I vissa fall ärdei möjligt att uttrycka
de anspråk som med hänsyn till den yttre miljön bör ställas på försvarsplaneringen
i mera konkret och kortfattad form. Underlag för dessa s. k. särskilda
planeringsanvisningar kan komma fram genom studier av de försvarsproblem som är
gemensamma för ell antal angreppsfall eller krisfall. Särskilda
planeringsanvisningar kan exempelvis avse beredskap, skydd mot verkan av
ABC-siridsmedel och verkan under neutralitetstillstånd.

Riktlinjerna för försvarsplaneringen innefattar
förutom yltre betingelser också förutsättningar som rör Sveriges inre
förhållanden. Dessa förutsättningar anges genom s. k. ramvillkor för
planeringen, exempelvis ekonomiska planeringsramar.

Angreppsfall, krisfall, särskilda
planeringsanvisningar och ramvillkor bildar underlag för
perspektivplaneringen.

Nuvarande metoder för perspektivplaneringen innebär
atl arbetet genomförs i två faser. Fas I är planeringens idéskapande del.
Under denna fas skall man utveckla och pröva nya idéer till försvarets
utformning och sammansättning för att möta olika framtida konniklsituationer.
Man skall vidare la fram alternativ i fråga om viktiga funktioners uppgifter,
inbördes samband och innehåll i stort. Tidsperspektivet är härvid 15 ä 20 år.
En viss sådan sammansättning av försvaret och dess sätt att verka kallas
struktur. Per-speklivplaneringens fas I skall ge statsmakterna underlag alt
välja ett antal försvarsstrukturer för fortsatt analys.

Under fas 2 i perspektivplaneringen skall man med
utgångspunkt i be-fmllig organisation ta fram alternativa handlingsvägar i ell
kortare tidsperspektiv. Detla skall göras främst mot bakgrund av skilda
ekonomiska förutsättningar, varvid möjligheterna att nå de olika strukturerna i
perspektivet och konsekvenserna av detla kartläggs. Genom all alternativa handlingsvägar
utformas och analyseras säkerställs att statsmakterna får underlag för all
inrikta programplaneringen.

För
handlandet på kort sikl upprättas konkreta handlingsprogram i form

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

av
femåriga programplaner, som rullas varje år. Programplanerna utarbetas mot
bakgrund av den belintliga krigsorgahisationens styrka öch svagheter. I
planerna konkretiseras avvägningen mellan resurser för atl upprätthålla
operativ styrka under de närmaste åren och resurser för att nå styrka på längre
sikt. 1 arbetet med programplanen ingår att klarlägga den verksamhet i form av
bl. a. utbildning, byggnadsverksamhet, forskning, studier, utveckling samt
anskaffning av materiel som behöver genomföras under programplaneperioden.

Systemplaner kan utarbetas som underlag för
regeringens ställningstaganden till särskilt resurskrävande vapensystem. De
behandlar systemet under hela dess livslängd.

Programbudgeteringen är ett viktigt hjälpmedel när
inriktningen av den konkreta verksamheten på kort sikt skall anges. Systemet
medger en hög grad av decentralisering. Målen för verksamheten inom olika delar
av försvarsorganisationen måste därför kunna anges noga. I systemet ingår även
en redovisning av prestationer och kostnader som underiag för kontroll och
analyser.

1.2
Genomförda säkerhetspolitiska studier

I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande har
chefen för försvarsdepartementet gett anvisningar för de säkerhetspolitiska
studierna.

I det följande redovisas en kortfattad
sammanställning av resultaten av de säkerhetspolitiska studierna i de delar
dessa direkt har utnyttiats i anvisningar för myndigheternas
perspeklivplanering.

1.2.1
Angrepp med konventionella stridsmedel mot mobiliserat svenskt försvar

Angreppsfallen utgår från hypotesen alt
förhållandena i Europa underen lång period varit relalivt lugnaefterden
reglering av centraleuropeiska problem som skedde omkring år 1970.
Supermakterna antas därefter i stort sett ha avstått från att aktualisera
motsättningar i denna del av världen. I en framtida konfliktulveckling kan
supermakterna tänkas överväga olika handlingsalternativ föratt nåsinaallmänna
säkerhetspolitiska mål. Ett av dessa alternativ kan innebära angrepp mot
Sverige. Frågan ärdå om fördelarna med att kontrollera hela eller delar av
Sverige är så stora att de motiverar de därmed förknippade uppoffringarna. I de
situationer då ett angrepp verkar tänkbart görs i angreppsfallen en bedömning
av vilka resurseren angripare kan vara beredd att sätta in mot Sverige, vilka
förluster som därvid kan godtas samt hur lång tid företaget

kan få la.

De angreppsfall som utnyttiats i planeringen
förutsäiter skilda angripare och leder till risk för angrepp mot skilda delar
av landet.

I
anvisningarna för perspektivplaneringen för det militära försvaret har

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 4

föreskrivits
att sju olika angreppsfall skall ulnyttias. För vart och ett av dessa finns ett
antal varianter som bygger på olika hypoteser om den potentiella angriparens
totalt tillgängliga militära resurser och det sätt varpå dessa disponeras i
olika riktningar.

Angreppsfallen för den övre och mellersta delen av
det för del militära försvarets perspektivplanering anbefallda ekonomiska
studieintervallet bygger på hypotesen att den väridspolitiska utvecklingen
också i framtiden kommer att karakteriseras av svängningar mellan avtagande och
tilllagande spänning. De militära styrkorna i Europa antas vara oförändrade
eller minska.

Förutsättningen för de angreppsfall som har legat
till grund för studierna inom den nedre delen av det ekonomiska
studieintervallet är en långvarig avspänningsperiod, som skulle kunna leda till
bl. a. att de militära styrkorna i Europa minskar betydligt. De kris- och
krigssituationer som därvid skulle kunna uppslå till följd av olika
motsättningar har anlagils bli siarkt begränsade ifråga om nivå och/eller
geografisk utbredning.

1 anvisningarna för planeringen inom de andra
delarna av totalförsvaret har vissa begränsningar i antalet angreppsfall kunnat
göras. Uteslutna fall har inte bedömts kunna ge någon ytteriigare väsentlig
informalion för planeringen.

1.2.2
Överraskande angrepp med konventionella stridsmedel

Som grund för myndigheternas planering har angivits
ett antal angreppsfall som belyser mera överraskande angrepp. Härmed avses
angrepp mot ett svenskt försvar som på grund av otillräcklig förberedelsetid
inte är färdig-mobiliserat. Överraskningen kan uppstå dels till följd av att en
angripare vidtar medvetna åtgärder för att dölja angreppsförberedelserna, dels
på grund av den svenska statsledningens svårigheter att samla in och tolka
befintliga signaler.

Principiella problem i samband med överraskande
angrepp har redovisats i en särskild analys. Som grund för planeringen inom
totalförsvarels grenar har tre olika överraskande angrepp anvisats. Dessa
bygger på samma internationella förhållanden som angreppsfallen mot ett
mobiliserat försvar. Sarr nantagna representerar de olika förvarningssignaler
och olika förvarningstider.

1.2.3
Krig i Europa varvid Sverige är neutralt

De anvisningar som lämnats beträffande försvarets
uppgifter under neutralitetstillstånd ulgår från att ett konventionellt krig i
den nära om väriden kan väntas leda till betydande påfrestningar på vårt
försvar och för det svenska samhället i övrigt. Hos de krigförande parterna
uppstår knapphet på många viktiga förnödenheter som man därmed blirobenägen alt
sälja till Sverige. Vidare kan stridshandlingar längs handelsvägar helt eller
delvis omöjliggöra utrikeshandeln. Siridshandlingarna kan leda lill
oavsiktliga såväl som avsiktliga kränk-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 5

ningaravsvenskt
territorium.

1 anvisningarna för perspektivpläneringen för del
militära försvaret har lämnats en redovisning av kraven på det militära
försvarets verkan under neutralitetstillständ. Bakgrunden till kraven
exemplifieras genom ett antal krisfall.

Som grund för planeringen för det ekonomiska
försvaret har anvisats ett antal krisfall. 1 dessa har särskild vikl lagts vid
atl beskriva den internationella handeln och störningar i denna.

För det ekonomiska försvarets planering har
härutöver exempel på fredskriser anvisats. Den ogynnsamma påverkan på vår
försörjning som fredskriserna kan ge har sitt upphov i händelser utanför vår
kontroll. Händelserna kan orsakas av bl. a. dels relativt lokalt bundna
konflikter, dels vissa länders medvetna agerande föratt förbättra sin position.
Della kan avse positioner antingen i det globala handelsutbytet eller i något
annat politiskt avseende som inle berör Sverige. Den geografiska bundenheten
gör all dessa händelser bedöms drabba främsl vår försörjning med någon enstaka
vara eller ell begränsat antal varor underen och samma tidsperiod.

1.2.4 Krig
i vilka ABC-stridsmedel utnyttjas

Omfattning och inriklning av våra ålgärder mot
kärnvapen samt bakteriologiska (biologiska) och kemiska stridsmedel måste
primärt bestämmas utifrån en bedömning av risken för att dessa sätts in
antingen i vår omvärld eller direkt mot Sverige. Skulle Sverige anfallas när
kärnvapen redan utnyttiats vid krig i omvärlden kan vi inte räkna med någon
återhållsamhet mot svenskt område. 1 en sådan situation har Sverige små
möjligheter all bjuda effektivt motstånd och samtidigt bevara en nationell
handlingsfrihet enligl de säkerhetspolitiska målen. En utgångspunkt för
försvarsplaneringen är därför alt totalförsvarets ansträngningar i ett sådant
läge måste koncentreras på all begränsa krigets verkningar och öka
befolkningens möjligheter alt överleva.

1 samband med att anvisningar lämnades för
myndigheternas perspektivplanering gavs vissa riktlinjer för hur hänsyn skulle
tas inom lolallörsvaret till verkningarna av möjliga insatser av kärnvapen och
BC-stridsmedel mol Sverige. Dessa riktlinjer kompletterades med ett antal
angrepps- respektive krisfall, i vilka beskrivs silualioner då ABC-siridsmedel
sälis in mot Sverige eller i omväriden.

1.2.5 Hot
om ekonomiska och militära åtgärder som stöd för krav på Sve

rige

Den svenska statsledningens beslutsamhet och
möjligheter atl slå emoi hot beror i hög grad på totalförsvarets förmåga.
Huvuddelen av de anspråk

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 6

som
försvar mol hot ställer har därför redan uttryckts genom de tidigare redovisade
angrepps- och krisfallen. Endast för vissa speciella typer av hot har det
bedömts som lämpligt atl utarbeta och föreskriva särskilda angreppsfall.

1.3
Perspektivplaner

Perspektivplaner för det militära försvaret har
utarbetats av överbefälhavaren och för civilförsvaret av civilförsvarsstyrelsen.
Perspektivstudierna inom det ekonomiska försvaret har letts av överstyrelsen
för ekonomiskt försvar. Studier av övrigt totalförsvar har genomförts under
ledning av en särskild utredningsman.

Planeringsarbetet inom totalförsvaret har varit
samordnat i liden. Arbetet med perspektivplaner och perspektivstudier
avslutades och slutredovisades under hösten år 1975.

1.3.1
Perspektivplan för det militära försvaret

Kungl. Maj:t uppdrog i juni 1972 ål
överbefälhavaren att genomföra per-spektivplanering för del militära försvarets
ulveckling efler år 1977. Alternativa sammansättningar av försvaret skulle
sökas och utformas utifrån i anvisningarna angivna säkerhetspolitiska
utgångspunkter. De ekonomiska sludieområdena skulle föriäggas inom ett
intervall mellan 10 och 20 miljarder kronor per år beräknade i ell anlaget
pris- och löneläge i början av 1990-talet.

Överbefälhavaren överlämnade i maj 1974
perspektivplan del 1. Avvikande mening har i miliiäriedningen anmälts av
cheferna för marinen och Hygvapnet.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande meddelade
chefen för försvarsdepartementet i mars och i oktober 1974 anvisningar för
perspektivplaneringens fas 2. En utgångspunkt för arbetet var att den militära
utgiftsramen budgetåret 1976/77 var 8 150 milj. kr. i prisläge februari 1974.
Överbefälhavaren skulle utforma och analysera handlingsvägar utifrån fyra
ekonomiska nivåer för femårsperioden 1977/78-1981/82, nämligen ungefär 38 500
milj. kr., 40 750 milj. kr., 42 000 milj. kr. resp. 43 750 milj. kr. i prisläge
februari 1974. Exakta studienivåer skulle väljas så att intressanta
omslagspunkier blev belysta.

Överbefälhavaren överlämnade i november 1975
perspektivplan del 2 för det militära försvarel. Denna är väsenlligen en analys
i ell kortare tidsperspektiv än i del 1. Med utgångspunkt i dagens
krigsorganisation har fem exempel på handlingsvägar för försvarsmaktens
ulformning studerats och värderats. Avvikande mening har anmälts av chefen för
marinen.

Ett sammandrag av innehållet i överbefälhavarens
perspektivplan redovisas i det följande i avsnittet om det militära försvarets
fortsatta utveckling.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 7

1.3.2 Perspektivplan
för civilförsvaret

De allmänna grunderna förcivilförsvarels
perspektivplanering sammanföll med anvisningarna för försvarsmaktens planering.
Del ekonomiska studie-området för början av 1990-ialet skulle föriäggas inom
ett intervall mellan 450 milj. kr. och 900 milj. kr. per år i då anlaget pris-
och löneläge.

Civilförsvarsstyrelsen
överlämnade i maj 1974 perspektivplan del 1.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande meddelade
chefen för försvarsdepartementet i mars och i oklober 1974 anvisningar för
civilförsvarets perspeklivplanering under fas 2. Civilförsvarsslyrelsens
forisatta planering skulle avse i första hand strukturer som var särskill
intressanta med hänsyn till lämnade anvisningar. Beträffande skyddsrumsbyggande
föreskrevs eii sludieintervall från 150 000 till 300000 nya skyddsrumsplatser
per år. För övrig civilförsvarsverksamhei skulle förutsättas att utgiftsramen
för budgetåret 1976/77 var 135 milj. kr. i prisläge februari 1974. För denna
del av verksamheten skulle studierna avse tre ekonomiska nivåer för femårsperioden
1977/78-1981/82, nämligen ungefär 575 milj. kr., 675 milj. kr. resp. 775 milj.
kr.

Civilförsvarsstyrelsen
överiämnade i oktober 1975 perspektivplan del 2.

Ett sammandrag av innehållet i
civilförsvarsslyrelsens perspektivplan redovisas i det följande i avsnittet om
civilförsvarels fortsatta ulveckling.

1.3.3 Perspektivstudier
inom det ekonomiska försvaret

En redogörelse för perspektivstudierna inom det
ekonomiska försvarel lämnas av chefen för handelsdepartementet i det följande i
bilaga 2.

1.3.4
Studier av övrigt totalförsvar

Kungl. Maj:t förordnade i december 1973 om
särskilda studier avseende utvecklingen efter år 1977 för vad som
sammanfattningsvis benämns övrigt totalförsvar dvs. de delar av totalförsvaret
som inte omfattas av del militära försvarel, civilförsvaret och det ekonomiska
försvaret. I direktiven angavs atl studier av övrigt totalförsvar för perioden
från år 1977 till 1990-talels början skulle genomföras för all underiagel inför
ell försvarsbeslut år 1977 skulle bli så fullständigt som möjligt. Studierna
skulle göras mot bakgrund av förutsättningar som till övervägande delen var
gemensamma för totalförsvaret. Verksamheten inom övrigt totalförsvar skulle
sammanföras i programmen ledning, viss polisverksamhet, sjukvård och allmän administration.
Studierna borde i första hand gälla myndigheier med uppgifter inom övrigi
totalförsvar, vilka har särskilda försvarsanslag.

Eftersom
någon myndighet för samordning inom det akluella områdei inte finns,
tillkallades en särskild sakkunnig (Fö 1973:02)' för att genomföra studierna. '
Avdelningschefen Sture Gyllö.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 8

Den sakkunnige överiämnade i april 1975 cn rapport
om dittills genomförda studier. En slutrapport avgavs i december 1975. 1
rapporterna har klarlagts myndigheter och kostnader inom övrigt totalförsvar,
beredskapsläget den 1 juli 1977 saml planeringsförutsättningarna för området.
Vidare har handlingsvägar avseende perioden 1977/78-1981/82 konstruerats. 1 rapporterna
har programmet ""allmän administration'" utgått.

Ett sammandrag av innehållet i rapporterna
redovisas i det följande i avsnittet om övrigt totalförsvars fortsatta
ulveckling.

1.4
Programplaner för perioden 1977/78-1981/82

Regeringen resp. berörd deparieinentschef med
regeringens bemyndigande lämnade i mars 1976 anvisningar för programplanering
av de olika totalförsvarsgrenarna för perioden 1977/78-1981/82. De
säkerhetspolitiska utgångspunkterna för planeringen var gemensamma församtliga
totalförsvars-grenaroch utgjordes av de överväganden och förslag lill riktlinjer
förden svenska säkerhetspolitiken, som 1974 ärs försvarsutredning redovisade i
betänkan-del (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar. I anvisningarna
angavs vidare en allmän inriktning av planeringen, ekonomiska förutsättningar
saml övriga förhållanden som skulle beaktas i planeringen.

För det militära försvaret angavs alt den
inriktning av totalförsvarets och det militära försvarets fortsatta ulveckling
som försvars-utredningen föreslagit i sitt första betänkande med vissa
kompletteringar i huvudsak skulle ligga till grund för planeringen. För vart
och elt av budgetåren 1977/78-1981/82 skulle gälla en planeringsram om 9053
milj. kr. i prisläge februari 1975. Överbefälhavaren har överlämnat
programplaner för det militära försvaret till regeringen i september 1976.
Planeringen har genomförts i tre ekonomiska nivåer. Ett sammandrag av
överbefälhavarens programplaner liksom av programplanerna för huvudprogrammen
1-3 redovisas i det följande avsnittet om del militära försvarets fortsatta
ulveckling.

För
civil fö rsvaret angavs att planeringen skulle grundas på den inriklning av
lotalförsvarets och civilförsvarets fortsatta utveckling som
för-svarsuiredningen föreslagit. Härtill meddelades vissa kompletterande anvisningar
rörande skyddsrumsbyggnationen m. m. Planeringen av verksamhel som inie avser
skyddsrum för befolkningen skulle ske i en planeringsram som för vart och ett
av budgetåren 1977/78-1981/82 var 153 milj. kr. i prisläge februari 1975. För
planeringen av verksamhel som avser skyddsrum för befolkningen skulle för vart
och ett av budgetåren 1977/78 och 1978/79 gälla en planeringsram om 38 milj.
kr. och för vart och ett av budgetåren 1979/80-1981/82 en planeringsram om 105
milj. kr., allt i prisläge februari 1975. Civilförsvarsstyrelsen har till
regeringen överlämnat programplaner för civilförsvaret i september 1976.
Planeringen har genomförts i två ekonomiska nivåer och ett sammandrag av
planerna redovisas i det följande avsnittet om civilförsvarets fortsatta
utveckling.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 9

1 fråga om del ekonomiska försvaret anfördes alt de
försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret som lidigare påbörjats
nu skulle fortsätta med programplanering för perioden 1977/78-1981/82.
Anvisningarna omfattade dels formella föreskrifter, dels riktlinjer för
planeringen. Härvid angavs alt planeringen för avspärrning och krig skulle
utarbetas i två ekonomiska alternativ för den verksamhel som finansieras över statsbudgeten.
I ett alternativ skulle driftkoslnaderna för perioden uppgå till ca 1 050 milj.
kr. och investeringar skulle planeras inom en ram av 625 milj. kr. 1 ell annat
alternativ skulle investeringarna planeras inom en ram om 750 milj. kr. Vidare
meddelades anvisningar och rikllinjer för planeringen avseende fredskriser. För
denna del av planeringen angavs inga ekonomiska ramar. Berörda myndigheier har
i september/oktober 1976 överiämnat sina programplaner till regeringen. En sammanfattning
av planerna redovisas i det följande i avsnittet om det ekonomiska försvarets
fortsatta utveckling, bilaga 2.

Slutligen meddelades anvisningar till vissa
myndigheier, som under avsnittet genomförda perspektivsludier redovisades
under begreppet övrigi t o t a I fö r s v a r, alt genomföra programplanering
av i anvisningarna angivna verksamheter. Till gmnd för planeringen angavs
såväl en inriktning av resp. programs utveckling som de ekonomiska
restriktioner som skulle gälla för planeringsperioden. Berörda myndigheier har
i september 1976 överlämnat programplanerna till regeringen. En sammanfattning
av planerna redovisas i det följande i avsnittet om övrigi totalförsvars
fortsatta ulveckling.

2 Den svenska säkerhetspolitiken 2.1 1974 års försvarsutredning

Som bakgmnd till sill förslag belräffande
inriktningen av svensk säkerhetspolitik lämnar 1974 års försvarsutredning en
redogörelse för den internalionella politiska och ekonomiska utvecklingen och
dess säkerhetspolitiska konsekvenser. Särskild uppmärksamhet ägnas åt de hot
av olika slag som kan uppkomma mol Sveriges frihei och oberoende. Utredningen
behandlar vidare utvecklingen av det svenska fredssamhällel och dess påverkan
på våra försvarsåtgärder.

På grundval av det samlade material som slån lill
uiredningens förfogande lämnar utredningen förslag belräffande inriktningen av
svensk säkerhetspolitik.

Försvarsutredningen påpekar att den svenska
säkerhetspolitiken traditionellt setts och fortfarande måsle ses i samband med
öst-västproblematiken.

1 och
med avspänningspolitikens utveckling har också andra inlernalionella

2 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 74.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 10

problem
blivit föremål för ökad uppmärksamhet. Den internationella ekonomiska
utvecklingen i industriländerna såväl som utvecklingsländernas krav på en ny
ekonomisk världsordning måste enligt utredningens uppfattning också beakias i
en bredare säkerhetspolitisk diskussion.

I sin sammanfattning av den internationella politiska
och ekonomiska ulvecklingen framför uiredningen uppfattningen att de akluella
ekonomiska svårigheierna i industriländerna och den internationella ekonomiska
omfördelningen av resurser som nu pågår uppenbariigen kan fä
säkerhetspolitiska konsekvenser. Oljekrisen under budgelåret 1973/74 har
påvisat konsumentländernas slora känslighet och producentkartellens
effektivitet i detla fall. De ekonomiska svårigheierna har medfört atl
Sovjetunionens och USA:s slällning relativi och åtminstone på kort sikl har förstärkts.
Förutsättningarna för avspänningspolitiken bedöms dock inle ha rubbats av de
ekonomiska svårigheierna.

Under senare år har förhållandet mellan
industriländer och utvecklingsländer lett till krav på en ny ekonomisk
väridsordning. Dessa problem har filt ökad aktualitet inle minsl i FN:s arbeie.
Om den nuvarande silualionen inle ändras kan den på längre sikt få allvariiga
säkerhetspolitiska konsekvenser i form av konfiikter mellan industri- och
utvecklingsländer eller mellan utvecklingsländer.

FN kan enligt utredningens åsikt inte vänlas bli en
effektivt fungerande organisation för kollektiv säkerhei inom överskådlig lid.
Varje land måsle därför svara för sin egen säkerhet. Ell omfatlande
förhandlingsarbete pågår för atl kontrollera och begränsa mstningarna i
väriden. Vissa begränsade resultat har nåtts men utredningen bedömer det som
föga sannolikt att förhandlingarna inom överskådlig lid kommer all leda till
någon avgörande nedrustning.

Med utgångspunkt i de nu kända förutsättningarna
förden internationella utvecklingen bedömer försvarsutredningen alt USA och
Sovjetunionen under överskådlig tid förblirdeendaslaiersom kan karaktäriseras
som supermakter. TrolsaltfrämstJapan.Kinaoch Västeuropa har förutsättningar att
i vissa avseenden nå supermakisstatus bedömer utredningen atl dessa under den
kommande tioårsperioden inte kommeratt kunna uppträda som sådana i global mening.

Avspänningssträvandena har hittills tagit sig
uttryck i bl. a. en provisorisk reglering särskilt av vissa problem i
Centraleuropa och förhandlingar om mstningskontroll, SALT, MFR och ESK.
Avspänningspolitiken, som enligl uiredningens mening inte bör bedömas efler
kortsiktiga variationer, innebär dock inte att alla konfiikter försvunnit. Den
innebär emellertid alt skift ni ngarna i den internalionella politiken kan bli
mindre dramatiska. Enligl utredningens mening finnsdel skäl atl belonaatt det
inte finnsnågoi direkt samband mellan rustningsnivå och spänning eller
avspänning. Tider med förhållandevis låga rustningsnivåer har utmärkts av hög
spänning och tvärtom.

Förbindelserna
mellan USA och Västeuropa har utsatts för påfrestningar

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 11

under
senare år. Oljekrisen och samförståndspolitiken mellan USA och Sovjetunionen
har lett lill svårigheter inom NATO. Försvarsuiredningen bedömer emellertid
atl inlressel i Västeuropa för fortsatt amerikansk närvaro där kommer att vara
stort även i framtiden. Även Sovjetunionen bedöms av många, åtminstone på
längre sikt, ha inlresse av en fortsall sådan närvaro.

Även om förhållandena i Centraleuropa fortfarande
kommer att ha slor betydelse har den internationella politikens huvudfrågor
under senare lid rört sig inom Mellanöstern och områdena däromkring. Konfiikter
i detta område kan uppstå av många olika anledningar och fä betydande konsekvenser
för utvecklingen i Europa i sin helhet.

Nordens strategiska betydelse är inte konstant utan
påverkas av den rådande silualionen. Den militära slyrkeuppbyggnad som under
senare år skett på Kolahalvön, framförallt av marinstridskrafter, har enligt
försvarsutredningens mening ökat Nordens strategiska betydelse. Sovjetunionens
behov av fritt tillträde lill Atlanten från såväl Murmanskområdet som Östersjön
liksom västsidans inlresse av att hindra della ger Nordkalotten och
Östersjöulloppen militär betydelse. Ytteriigare inlresse har ägnats det Nordatlantiska
området på grund av oljefyndigheter utanför Norges kust.

Under efterkrigstiden har de nordiska ländernas
säkerhetspolitik utmärkts av stabilitet. Deras säkerhetspolitiska dispositioner
är beroende av varandra. Av något land ensidigt vidtagna ålgärder skulle kunna
påverka denna balans.

Försvarsuiredningen bedömer all supermakterna även
i framtiden kommer atl sträva efter atl förhindra en militär konfrontation i
Europa. Det faktum att slora militära styrkor står ständigt beredda mol
varandra innebär dock en risk. Supermakternas globala iniressen och kamp om
resurser innebär vidare risk för all de blir indragna i lokala konflikter som
kan Irappas upp eller spridas.

Även om motsättningarna mellan supermakterna
minskal under senare lid kvarstår de ändå i sina huvuddrag och utgör ett latent
hot mol freden i väriden. Ytteriigare problem kan tillkomma genom motsättningar
inom blocken. Härtill kommer all de vidgade ekonomiska och sociala klyftorna
inom och mellan nationer lillsammans med knapphet på resurser och råvaror
innebär växande konfiiktorsaker.

Strävandena att undanröja konfiiktorsaker har
enligt försvarsutredningen stärkt möjligheterna till en bestående fred i vår
del av världen. Brislande jämlikhet i de ekonomiska förbindelserna kvarstår och
orsakar en orättvis fördelning av världens tillgångar. För alt undanröja dessa
missförhållanden fordras en reform av det internationella ekonomiska syslemet.

En följd av den rådande avspänningspolitiken är all
förhållandena inom slaterna tillmäts allt slörre vikt vid säkerhetspolitiska
bedömningar. I en silualion då människor inte upplever krigshotet som lika
påträngande som under del som benämns kalla krigels år, riktas blickarna mot
inrikespolitiska problem.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 12

Tendensen har under senare år förstärkts av den
ekonomiska utvecklingen med hög arbetslöshet och infiation i praktiskt tagel
alla industriländer i Västeuropa och Nordamerika. Många har betecknat denna
kris, som i sin tur förvärrals av oljekrisen, som den allvariigaste sedan andra
väridskriget. Flertalet invånare i dessa länder upplever i ett avspänningsskede
dessa frågor som nära nog lika centrala som krig och fred.

Med dessa utvecklingstendenser har följt en
benägenhel att definiera säkerhetspolitiken i vidare termer än vad som
tidigare varit brukligl. Del är uppenbart att även om den fysiska säkerheten i
form av ell försvar mol anfall från annat land fortfarande spelar en mycket
viktig roll i upplevelsen av säkerhet, inrymmer denna numera också olika
aspekter av ekonomisk och social säkerhet.

Det svenska fredssamhällels struktur är enligt
försvarsutredningens mening av stor betydelse för förmågan att slå emot
krigshandlingar, störningar i utrikeshandeln, främmande propaganda m. m.
Därjämte ger samhällsstrukturen - särskill då samhällsekonomins slyrka - de
ekonomiska fömtsättningarna för de egna försvarsansträngningarna.

Den framtida utvecklingen av del svenska samhället
kommer atl styras dels genom politiska beslut av statsmakterna, dels genom
inverkan av faktorer, åom från de politiskt beslutande organens synpunkl är
förhållandevis opåverkbara. Det lorde endasl i begränsade hänseenden vara
möjligt att anpassa samhällsutvecklingen till kris- eller krigssamhällels
behov. To-lotalförsvaret måste därför i framliden, liksom hittills, i huvudsak
inrikta sig på all komplettera fredssamhällets resurser.

Det svenska samhället har under efterkrigstiden
genomgått snabba och stora förändringar. Ett karaktäristiskt drag i den
ekonomiska ulvecklingen har varit den ökade inlernalionella integrationen.

Drivkrafterna bakom dessa genomgripande
förändringar har varit leknisk utveckling och de fördelar som stått all vinna
genom stordrift och en omfattande handel mellan nationerna. Näringslivet har
blivit mera beroende av jämn och säker tillförsel inte endast av råvaror och
halvfabrikat utan även av komponenter och reservdelar. Även exportberoendet har
ökat i lakl med atl grenar av industrin krävt större marknader än den som
Sverige ulgör.

Den strukturomvandling som har skett under de
senaste decennierna och fortfarande sker inom industri och handel har inneburil
atl produktion och handel har koncentrerats samtidigt som tillverkningen blivit
mer specialiserad. Vissa från försörjningssynpunkt viktiga varor och tiänster
produceras av allt färre svenska förelag - i den mån tillverkningen inte helt
har lagts ned.

Denna ulveckling, som har varil fördelaktig genom
att svensk industri har kunnal utnyttja specialiseringens och stordriftens
fördelar, har samtidigt inneburit problem för försörjningsberedskapen.

Tillgängliga
prognoser pekar på alt denna utveckling i fiera avseenden

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 13

kommer
alt fortgå under överskådlig framtid.

En viktig förutsättning föratt befolkningen skall
vilja och kunna uthärda de påfrestningar som ett krig eller elt krisläge medför
är enligl försvarsutredningens uppfattning all den känner solidaritet i slort
med del svenska samhället. Det överväldigande fiertalet medborgare i Sverige
känner en sådan solidaritet, grundad på att landei och dess samhällsskick för
dem representerar väsentliga värden. Det innebär att man på viktiga punkier
känner gemenskap samtidigt som man på andra punkier kan ha olika meningar. En
viktig fakior är atl landei saknar inre motsättningar, grundade på etniska
eller religiösa minoritetsproblem eller liknande. Välståndsutvecklingen och de
stora sociala reformerna har skapat förutsättningar för en hos hela befolkningen
förankrad försvarspolitik.

Mot
bakgrund av den redovisade internationella utvecklingen diskuterar
försvarsutredningen länkbara hot mot Sveriges säkerhet och ålgärder för alt
möta dessa. Inledningsvis görs en översikt över t ä n k ba ra framtida
konflikter i världen. Dessa kan härledas ur en internationell situation som
antingen i stort motsvarar den nuvarande eller som under överskådlig tid kan
ulvecklas ur denna. Kon-fiikttyperna kan grovt hänföras till motsättningar i
öst-väst, nord-syd eller kombinationer av dessa.

Konsekvenserna av ell krig saml balansen globalt
mellan supermakterna och regionall i Centraleuropa mellan maktblocken har hos
parterna skapat ett siarkt samfällt intresse av alt förhindra krig dem emellan.
Del finns nämligen en risk för att ett konventionellt krig skulle kunna irappas
upp lill kärnvapennivå och leda till en oacceptabel förstörelse för båda
parter. En väsentlig förutsättning för balansen är enligt en allmän åsikt
Förenta staternas militära närvaro i Västeuropa.

För
att minska krigsriskerna har överenskommelser träffats som avdramatiserat
gamla konfiiklfrågor i Europa. Avtal har träffats om konsultationer vid akuta
kriser. Genom förhandlingar söker man komma fram lill rusi-ningsbegränsning med
bibehållen balans. Avspänningssträvandena möjliggör å ena sidan ett visst
tekniskt och ekonomiskl samarbele, men å andra sidan finns grundläggande
motsättningar och misstro kvar. Vardera supermakten söker främja egna
intressen även om det sker på den andra supermaklens bekostnad. Benägenheten
alt uinytya öppel krig som medel att främja egna iniressen har minskat.

I relationerna mellan supermakterna kan man enligl
försvarsulredningens uppfattning räkna med gemensamma iniressen all via
förhandlingar lösa militära och ekonomiska problem. Supermakterna kan söka
påverka varandras positioner genom hot om avbrott eller löften om eftergifter
i förhandlingarna. Många motsättningar kan därmed komma att stanna på en
relativi låg konfiiklnivå.

Gentemot små stater torde benägenheten öka att
använda hot, påtryckningar och andra åtgärder för att fä lill stånd sådana
politiska förändringar

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 14

som
tiänar supermakternas syften.

Försvarsutredningen finner det nödvändigl att
beakta det latenta hot som ligger i de stora militära styrkor som finns
tillgängliga i Centraleuropa. Försöken till reglering av gamla konfiiklfrågor
innebär att vissa motsättningar tonals ned medan andra däremol finns kvar. Man
kan därmed inte utesluta att lokala händelser delvis utanför supermakternas
direkta kontroll kan leda lill konflikter i Centraleuropa. Men hänsyn till
tänkbara hot mol Sverige är en avgörande fråga vilken karaklär en akut konfiikl
eller elt krig i Europa kan fä. Denna fråga behandlas mera utföriigt senare i
detta avsnitt.

Motslridande
strategiska intressen mellan Förenta staterna och Sovjetunionen på världshaven
samt komplikationer till följd av förväntade olje-eller andra råvarufyndigheler
kan leda till alt supermakterna söker utvidga egna basområden. En konflikt av
denna karaklär skulle kunna innebära snabba militära framstötar med risk för
fortsatt upptrappning eller försök med andra metoder atl på lång sikl få
förändringar lill stånd.

Vid krig mellan länder ulanför Europa kan man räkna
med alt supermakterna så långl som möjligl söker undvika atl bli direkl
engagerade och i stället stöder parterna ekonomiskt, med rådgivare och med
leveranser av militär materiel. De får därmed också möjligheter alt utöva
påtryckningar på de siridande parterna. Syftet kan vara att föra kriget till
ett slut som gynnar de egna intressena eller att stoppa krigshandlingarna och
fa lill stånd förhandlingar.

Framlida mera akuta motsättningar mellan
supermakterna kan enligt utredningen främsl tänkas uppslå i Medelhavsområdel -
Mellersta Östern - Persiska Viken. Dessa motsättningar kan ha sin rol i
konflikten mellan Israel och arabländerna, i supermakternas tävlan om
inflytande i oljeproducerande länder eller i lokala politiska instabilileter.
Parternas beslutsamhet alt hävda egna iniressen och de värden som slår på spel
kan leda lill alt supermakterna så småningom blir direkt indragna med egna
militära styrkor. Risker för spridning av konflikten uppstår därmed.

Försvarsuiredningen har i det föregående antagit
all balansen mellan öst och väst i Europa beslår. En mera avgörande
maktförskjutning kan leda till att den siarkare sidan bedömer del möjligl eller
angeläget alt uividga sin intressesfär. Delta kan ske genom hot och
påtryckningar under lång lid varigenom elt beroendeförhållande byggs upp. Det
kan också ske genom en snabbare begränsad framstöt.

Även om försvarsutredningen inle bedömer nya
supermakter som troliga under överblickbar tid kan den globala maktstrukturen
ändå påverkas genom en starkare slällning för vissa befintliga stater eller
genom all nya maktcenlra kommer till. Om konsekvenserna härav råder olika
uppfattningar. Å ena sidan kan ett internationellt syslem med många stormakter
skapa förutsättningar för ett flexibelt maklbalanssyslem. A andra sidan är en
bipolär

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1916/11:1 iX 15

situation
lättare all konlrollera, eftersom endasl två makter behöver nå enighel i de
viktigaste frågorna.

En ny typ av konflikt är den mellan i- och
u-länder. Oljekrisen under budgelåret 1973/74 var det första exemplet på alt en
sammanslutning av råvamproducerande u-länder kunde hävda sina intressen
gentemot industriländerna. Därvid utnyttjades del förhållandet att
industriländerna var mera beroende av kontinueriig tillförsel av olja än
producentländerna var av tillförseln av industriprodukter. 1 kampen för att
förbättra sina villkor kan u-länderna i framliden tänkas utnyttia en rad olika
medel. Leverans-bojkotter och ensidigt beslutade prishöjningar ligger i den
mildare delen av skalan. Om andra medel skulle slå fel kan u-ländernas politik
bli mera fientlig mol i-länderna och de kan länkas utnyttja olika våldsmedel
för atl ulöva utpressning mol industriländerna i syfte att förbättra sina
villkor.

Instabila regimer och militär upprustning i många
råvaruproducerande länder innebär risker för krig mellan dem. Ett sådani kan
leda lill långvariga avbrott i exempelvis oljeleveranserna. På längre sikt kan
kärnvapen bli tillgängliga för ytteriigare ett antal länder. Därmed kan risker
för lokala kärnvapenkrig uppkomma.

1 Sydostasien, i södra Afrika och kring Indiska
oceanen kan lokala motsättningar eller maktkamp mellan stormakter leda till
utdragna lokala krig som, i den mån de berör råvaruproducerande länder, kan få
konsekvenser även för Europas försörjning.

Sammanfattningsvis bedömer försvarsuiredningen alt
supermakterna även i framtiden kommer atl sträva efter atl förhindra en militär
konfrontation i Europa. Riskema för krig mellan öst och väst i Europa bedöms
därför komma alt förbli förhållandevis små. Delta innebär emellertid inte att
motsättningarna skulle försvinna ulan betyder alt parterna söker främja sina
iniressen med andra medel på lägre konfiiklnivå. Det faktum alt stora militära
styrkor slår sländigl beredda mol varandra innebär en latent risk.
Supermakternas globala iniressen och kamp om resurser innebär risk alt bli
indragna i lokala konflikter, vilka därmed kan trappas upp lill en konfrontation
mellan supermakterna. Om försöken att fa till stånd en mera rättvis fördelning
av de ekonomiska resurserna i väriden misslyckas, finns allvariig risk för en
förändring av u-ländernas politik och, framför allt på längre sikt, hot av nya
slag mot industriländernas villkor.

Försvarsuiredningen
behandlar förutsättningar för krig i Europa och tar därvid inledningsvis
upp den vapentekniska ulvecklingen och dess olika konsekvenser. Vidare
behandlas försvarsekonomiska problem och militära styrkeförhållanden. På
grundval härav görs bedömningarav uppkomst och ulveckling av konflikter i
Europa.

Försvarsutredningen bedömer atl kosinadsstegringar
belräffande teknologiskt avancerad materiel gördel svårt även för stormakterna
all både upprätthålla kvantiteten och forisatta modernisera vapen och
vapenbärare i samma takt som lidigare. Del ärenligl försvarsuiredningen
sannolikt all såväl antalet

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 16

nya
kostnadskrävande system som kan utvecklas, som antalet enheter av varje sådant
system som kan anskaffas, kommeratt minska i framtiden. På molsvarande säll
lyder försvarsdebatten i många länder på atl man framgent ivingas avstå från
myckel av vad teknologin kan erbjuda för alt i stället modifiera be-finlligii
syslem. Samtidigt framslår del som alll tydligare all man eftersträvar nya
teknologiska tillämpningar på lägre kostnadsnivåer. Uppmärksamheten lordeenligl
utredningen komma all i högregrad riklas mot teknikområden där kostnadssänkande
teknologiska genombrott kan förväntas.

En ytteriigare konsekvens av de stigande
kostnaderna är svårigheierna att behålla nationell kapacitet för utveckling och
produktion av avancerad krigsmateriel. Tendenserna mot en övernationell
koncentration av den teknologitunga krigsmaterielindustrin har påtagligt
förstärkts de senare åren. Betoning på avancerad teknologi i vapenprodukiionen
leder vanligen till ökat resursbehov per enhet av varje ny generation av ett
vapensystem. Därför har det länge funnits elt inlresse atl genom elt
övernationelli ulvecklings-och produkiionssamarbeie förlänga serierna och
därmed minska kostnaderna per enhet. Inlressel för samarbele är givetvis mest
uttalat bland medlemmar i allianser. Inom NATO och Warszawapakten tillkommer förutom
del ekonomiska motivet också militära och politiska motiv för ett ökal
uivecklings-och produkiionssamarbeie. För alliansfria stater står däremol det
ekonomiska motivet för ell ökat samarbete vanligen i motsatsställning lill
önskemålet om en nationellt oberoende materielanskaffning.

Försvarsuiredningen bedömer del angeläget att noga
följa den tekniska och ekonomiska utvecklingen och dess genomslag i pakternas
stridskrafter vad avser utrustning, organisation och taktik. En radikal
omstrukturering av endera paktens konventionella styrkor skulle kunna påverka
såväl risken för som karaktären av ett krig i Europa.

De militära styrkeförhållandena innebär att endera
parten vid en konflikt i Europa lorde se sig tvungen alt disponera merparten av
sina stridskrafter som en gärd för atl begränsa den andra partens
handlingsmöjligheter. Försvarsutredningen bedömer emellertid att tillräckligt
manöverutrymme kan skapas för alt utnyttja resurser även i andra riktningar än
Centraleuropa.

Försvarsuiredningen diskuterar framtida krigs
karaklär utgående från den militärtekniska ulvecklingen och anser att vid ell
krig i Europa kommer den avgörande gränsen även framgenl all gå mellan
konventionella vapen och kärnvapen.

Försvarsuiredningen diskuterar hur akuta konfökter
eller krig mellan maktblocken i Europa skulle kunna uppkomma. Lokala
motsättningar skulle kunna aktualiseras och leda lill en fortsatt
konfliktulveckling. Denna skulle kunna fä olika konsekvenser.

En möjlighel är atl fmklan för krig leder lill en
uppgörelse om ändrade intressesfärer. Vardera supermakten antas fä relativt
fria händer atl agera inom den egna intressesfären.

Motsättningarna
mellan maktblocken kan också leda till atl ekonomiska

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 17

medel
används dem emellan i påtryckningssyfle. Ena sidan kan stoppa leveranser av
industriprodukter och vägra fortsatta krediter. Den andra sidan kan sloppa
råvamleveranser, blockera sjöfart på väridshaven eller understödja någon
råvarukartell bland u-länder. Detta kan leda lill konsekvenser även för stater
utanför maktblocken.

Motsättningarna mellan supermakterna kan leda lill
att begränsade militära operationer används i påtryckningssyfte för att
påverka förhandlingar om en lösning av konflikten. Exempel kan vara stopp för
fartygstrafik genom sund eller ockupation av något geografiskt begränsal, mera
perifert område. De territoriella vinsterna har betydelse därförall de kan
utnyttias i eventuella militära operalionerom förhandlingarna skulle bryta
samman. Föratt militära operationer av detta slag skall kunna påverka
förhandlingarna måsie resultat nås snabbi och motåtgärder i området från andra
supermaktens sida förhindras.

En snabb, geografiskt avgränsad militär operation
kan genomföras i det centrala konfliktområdet för atl ställa molparten inför
fullbordat faktum. Operationen kan följas av förhandlingar, som leder till en
uppgörelse.

En mera långvarig krigssituation kan uppstå i
Centraleuropa, varvid återhållsamhet med militära insatser iakttas gentemot
kärnvapenmakternas egna territorier. Avsikten kan vara att utnyttia
svårigheterna alt fatta beslut om kärnvapeninsais eller undvika atl provocera
fram en sådan. Operationer i någol flankområde kan därvid inte uteslutas. Dels
kan detta utnyttjas som bas för stridskrafter för all direkl påverka den
cenlrala krigsskådeplatsen, dels kan del ulnyttias i kampen om sjövägarna. För
alt sådana flankoperationer skall le sig motiverade för de krigförande, måsle
dessa förutse eller befara all krigstillståndet kommer att vara relativi länge.

Militära operationer i del centrala konflikiområdei
kan leda till all den ena sidan tillgriper taktiska kärnvapen. Detla kan
antingen leda till en överenskommelse atl stoppa krigshandlingarna eller lill
en fortsatt upptrappning av kriget.

1 och omkring Norska havet finns inbyggda
motsättningar som bl. a. hänger samman med supermakternas sjöstrategiska
intressen. Försvarsuiredningen bedömer att utvecklingen i detta område innebär
konfliktrisker som primärt berör Nordkalottområdet och Östersjöulloppen och
som skulle kunna utvidgas lill all omfatta hela Skandinavien. Därvid kan även
svenski område få strategisk betydelse.

Under tiden efter andra väridskrigel har de krig
som förekommit kunnat hållas geografiskt begränsade trots viss inblandning från
supermakternas sida. Risker för krig utanför Europa bedöms finnas även i
framliden. En fråga är under vilka omsländigheler de skulle kunna spridas till
Europa.

Supermakternas globala intressen gör att de ofta
engagerar sig i lokala konflikter och krig genom ekonomiskt stöd. militära
rådgivare, leveranser av militär materiel m. m. Vid en skärpt kamp om
råvarutillgångar och energikällor eller om strategiska positioner kan detta
slags konflikter intensifieras. Försvarsutredningen bedömer att sådana
ursprungligen lokala konflikter kan

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 18

övergå
i krig, vilka supermakterna i oenighet om den slulliga lösningen inte snabbt
kan bringa under kontroll. För alt förmå varandra till eftergifter kan de söka
ulöva påtryckningar mot varandra. Dessa kan bestå i militära
styrkedemonstrationer, stopp för leveranser eller hot att spärra sjövägar. Den
sista typen av åtgärder skulle kunna beröra Östersjöulloppen eller Nordkalotten
och Norska havet.

Sammanfattningsvis bedömer försvarsutredningen atl
om en konflikt skulle övergå till krig med konventionella stridsmedel innebär
den moderna vapentekniken och stridsmedlens förstörelsekapaciiet möjligheter
till ett högre tempo i striden och framför allt snabbare nednötning och
förbrukning av de militära förbanden och deras utrustning. Förstörelsen blir
omfatlande och kommer trots utvecklingen av precisionsvapnen alt drabba även
ickemilitära mål och civilbefolkningen. Genom alt ett konventionellt krig
måste genomföras under kärnvapenhot kan en ålerhållsamhel i de militära operationerna
i vissa fall förvarnas. Delta kan t. ex. innebära att sådana operationer som
sätter motpartens mest vitala iniressen på spel undviks. 1 stället kan parterna
sträva efler alt successivt förbättra sitt strategiska läge eller sina
förhandlingspositioner, antingen genom atl dra in andra områden i kriget eller
genom stegvis upptrappning av detta. Om kärnvapen skulle tillgripas bedöms
kriget bli av kortare varaktighet. Antingen leder det lill en snabb politisk
uppgörelse innan över\'äldigande skador har uppstått eller också till elt
snabbi slut på grund av den slora ödeläggeisen.

Försvarsuiredningen diskuterar de anspråk som bör
ställas på svenski totalförsvar med hänsyn till olika lyper av konflikter och
krig. 1 fråga om försvar mol militärt angrepp anför utredningen bl. a.
följande. En akul konfliki i Europa bedöms komma all föregås av en period av
stigande spänningar, lokala kriser och successivt ökande störningar i
världshandeln. 1 samband med elt krigs utbrott kommer även de neulrala
ländernas utrikeshandel att kraftigt reduceras.

1 samband med pågående krig i Europa kan
kränkningar ske av svenski territorium och ingripanden göras mol svensk trafik
på internationelll vatten och internationellt luftrum. Medvetna kränkningar av
svenskt territorium kan göras av de krigförande för atl underiätta deras
militära operationer. Om de svenska möjligheterna till motverkan är små kan
dessa kränkningar få så slor omfattning all landets neutralitet sätts i fråga.

1 händelse av ell framlida krig i vårt närområde
kommer Sverige all förklara sig neutralt. En krigförande part måste vara
övertygad om atl inle motparten ulan slora insaiser kan skaffa sig fördelar
genom att utnyttja svenskt territorium. Enligl neutralitetsrätten skall Sverige
om en krigförande part kränker eller försöker kränka svenski territorium
motverka detta med alla tillgängliga medel. Det militära försvaret skall
samtidigi som beredskap atl möta invasion upprätthålls förhindra kränkningar av
svenski territorium.

Befolkningen måsle ges skydd mol verkningarna i
Sverige av i vårt närområde insatta ABC-siridsmedel, vilkel i denna siluation
är en huvuduppgift för civilförsvaret.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 19

Ett krig i vårt närområde kan leda lill att
utrikeshandeln helt eller delvis tvingas atl upphöra. Försvarsuiredningen anser
därför alt vi genom olika åtgärder inom det ekonomiska försvaret måste
säkerställa att samhället kan uthärda en avspärrning under rimligt lång tid.
Därigenom undviks även att landei i försörjningshänseende kommer i sådani
beroendeförhållande lill främmande makt atl detla kan utnyttjas för politiska
eller militära påtryckningar. Ålgärderna omfattar väsentligen lagring av
särskilt betydelsefulla råvaror, halvfabrikat och färdigvaror, förberedelser
för krisimport och krisproduklion samt ransoneringsförberedelser för fördelning
av tillgångarna. För alt möjligheterna lill viss import skall kunna tillvaratas
måste någon produktion av exportvaror upprätthållas. Även förberedelser för
försörjningen under en efterkrigsperiod kan behöva vidlas med hänsyn lill all
del tar lång tid innan världshandeln åter fungerar.

1 ett läge med krig i vårt närområde är
psykologiskt försvar av slor betydelse. Åtgärder inom detla område måsle ledas
effektivt och genom informalion syfta till ökad försvarsvilja och förståelse
för situationens krav. Ålgärder lorde erfordras mot utifrån kommande
propaganda.

Av väsentlig betydelse för Sveriges möjligheter att
stå utanför ett krig äratt kontroll över de strategiskt betydelsefulla områdena
inte nödvändigtvis förutsätter tillgång till svenski område. Skulle Sverige bli
angripet kan skilda operalionsmål tänkas.

- I samband med en operation i norra Skandinavien
från eller mot befintliga

basområden kan norra Sverige beröras som genomgångsområde för all

nå operalionsmålen.

- 1 samband med en operation syftande till
kontroll av Östersjöulloppen

eller upprättande av baser vid Atlanten kan södra och mellersta Sverige

ingå som del i operationsmålen.

Mellersta Sverige kan även i sig ulgöra ell
operalionsmål, särskill vid ell överraskande angrepp, om syftei är all snabbi
vinna kontroll över hela Sverige.

Beroende på en angripares syfle och den akluella
situationen kan en kombination av dessa operationsmål medföra samtidiga
angrepp i flera riktningar.

Om någotdera maktblocket väljer alt angripa Sverige
eller inte beror på hur dess politiska ledning väger fördelarna med att
konlrollera Sverige eller delar av landei mol de med ett angrepp förenade
uppoffringarna. Dessa senare kan vara av följande karaktär.

-
Politiska reaktioner i
omväriden. Om elt begränsat krig pågår i Europa kan angreppet betraktas som en
väsentlig upptrappning, vars konsekvenser är svåra atl förutse.

-
Bindningar och föriusler i
Sverige av militära resurser i form av förband m. m. Ju siarkare elt svenski
försvar är desto större resurser måste sällas in och desto längre tid tar
angreppet. Även under ett ockupalionsskede måste resurser avdelas. Dessa
resurser skulle annars ha kunnat användas

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 20

av
maktblocket för militär gardering eller operationer i andra riktningar.

-
Militära motåtgärder från den
andra supermaklens sida. För att minska riskerna för sådana kan angreppet
planeras så all det snabbt leder lill resultat eller så atl erforderiig militär
gardering erhålls.

-
Risk för misslyckande, som
skulle kunna leda lill försämrat strategiskt läge gentemot den andra
supermakten.

Försvarsuiredningen anför att man aldrig med någon
exakthet kan bedöma hur starkl ell svenskt försvar behöver vara för all verka
krigsavhållande. Del beror på den mililärpolitiska silualionen. Överväganden om
erforderlig slyrka hos försvaret måste därför innefalla bedömningar av vilka risker
man är beredd all ta.

1 vår försvarsplanering måste den mililärpolitiska
situationen i närområdet beaktas. I öster finns slora slående militära styrkor.
1 väster däremol är de stående styrkorna små och en militär uppladdning skulle
ta så lång tid atl vi hinner anpassa våra försvarsdispositioner. Dessa
förhållanden börenligl försvarsuiredningen beaktas i försvarsplaneringen.

Försvarsutredningen anför all totalförsvaret skall
vara så sammansait, så starkt och så förberett forell angrepp med kon veniionel
la stridsmedel alt fördelarna för angriparen inle rimligen kan bedömas värda
uppoffringarna. Invasionsförsvar skall härvid vara den viktigaste uppgiften
för del militära försvarel. Hänsyn måste tas lill säväl elt angrepp mot ett
mobiliserat svenski försvar som ett överraskande angrepp.

Om Sverige utsätts för angrepp skall detta enligl
uiredningen mötas och angriparen i det längsta förhindras alt få fasl fot på
svensk mark. Angriparen skall förhindras alt snabbi bemäktiga sig landet eller
del av det. 1 varje del av landei skall bjudas uthålligt motstånd. I sista hand
skall motstånd göras i form av det fria kriget, vilket enligt
försvarsulredningens mening bör förberedas redan i fred. Fria kriget används
här som svenskt uttryck för gerillakrig, partisankrig och motståndsrörelse.

1 diskussionen om försvar mot angrepp har som
alternativ till det militära försvarel förts fram s. k. civilmoistånd.
Försvarsutredningen anser mot bakgmnd av genomförda studier, atl en övergång
från militärt försvar till civilmotstånd skulle sätta oss ur stånd alt hävda
Sveriges territoriella integritet och avhålla från angrepp vid konfiikter. En
sådan förändring av del svenska försvaret skulle i omvärlden tolkas som en
väsentlig rubbning av den säkerhetspolitiska balansen i Nordeuropa.
Försvarsutredningens slulsals är därför atl civilmoistånd inte kan ulgöra
någol alternativ till ell militärt försvar. Vårt försvar måste därför i alll
väsentligt även i fortsällningen bygga på elt samspel mellan de traditionella lotalförsvarsgrenarna.
Civilmotstånd kan dock i vissa situationer få en kompletterande funktion.

Civilförsvaret skall ge skydd åt befolkning och
egendom mol skador av fientliga anfall och rädda överlevande från sådana
anfall. Verksamhelen skall enligl uiredningen härvid främsl inriktas på
sådanaområden som kan för-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 21

väntas
bli särskill utsatta för bekämpning från luften eller för intensiva
mark-strider på grund av områdenas betydelse för vår samlade försvarsförmåga.

Del ekonomiska försvaret skall säkerställa tillgång
på oundgängligen nödvändiga förnödenheter och tiänster för befolkning och
totalförsvar.

Utredningen framhåller att förmågan lill försvar i
framtiden liksom hittills kommeratt ytterst bero på medborgamas motstånds- och
försvarsvilja. Denna vilja måsle bygga på vetskapen att total försvarel har
sådan sty rka atl landets frihet kan bevaras saml atl alla i någon form kan
dellaga i försvarel. Åtgärder för alt bygga upp och vidmakthålla försvarsviljan
liksom för all möta propaganda mot oss förutsätter elt redan i fred väl
fungerande psykologiskt försvar.

Övriga totalförsvarsfunklioner skall enligl
försvarsuiredningen ges sådan kapacitet, motståndskraft och uthållighet all
krigets verkningar på dessa funktioner inle allvarligt försämrar möjligheterna
lill fortsatt försvar.

Försvaret bör organiseras så alt det står klart för
varje angripare all han kommer att möta elt totalt försvar och folkets samlade
motstånd. I ockuperade områden skall militära förband och andra väpnade
grupper fortsätta kampen. Även genom andra former för motstånd skall
angriparens svårigheter ökas ytteriigare.

Försvarsuiredningen berör särskill frågan om
överraskande angrepp mol Sverige. Därmed avses ett angrepp som inleds innan
vårt försvar är fär-digmobiliserai. Tillgången på militära styrkor och
transportmedel i omväriden innebär all del rent tekniskt finns föruisätiningar
för ell angrepp ulan omfattande och för oss i god lid iaktlagbara
förberedelser. Å andra sidan kan militär kontroll över Sverige få värde för
någotdera siormaktsblockel främsl i samband med en akul krissituation eller
krig i Europa. Den politiska händelseutvecklingen kan då ge oss förvarning.

En angripare kan sträva efter all inleda ett
angrepp överraskande dels för alt snabbare nå åsyftade mål, dels för att kunna
reducera egna slyrkeinsalser och förluster. Ett på så vis snabbt genomfört
angrepp kan i vissa fall medföra mindre besvärande politiska konsekvenser för
angriparen än ett mera omfattande anfall. För all avhålla från denna typ av
angrepp bör försvaret uiformas så att beredskapshöjningar och mobilisering kan
ske så snabbt atl vi hinner utnyttia även den begränsade förvarning som kan erhållas
inför ell överraskande anfall lill att förhindra atl delta vinner framgång.
Därigenom tvingas en presumtiv angripare till mera omfatlande, tidskrävande
och röjande förberedelser vilka i sin tur ger vårt försvar längre tid alt
utveckla full slyrka.

Genom en allsidig underrättelsetjänst och genom
smidiga former för beslul och beredskapsändringar skall möjligheierna lill
förvarning kunna tillvaratas och ulnyttias.

För alt minska känsligheten för överraskande
angrepp är det enligl utredningens uppfattning av stor betydelse alt ledningssystem,
liksom så långl möjligt övriga samhällsfunktioner, byggs upp decentraliserat.
Därigenom minskas risken för att vår motsiåndsförmåga bryts genom punktvisa
angrepp.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 22

Försvarsuiredningen framhåller atl det med hänsyn
till upptrappnings-risken är rimligt atl anta all stormakterna åtminstone
inledningsvis kommer atl föra ell krig med konventionella stridsmedel i syfle
all finna en bas för förhandlingar. Motiv för endera parten atl i ett sådani
krig sälla in kärnvapen skulle kunna uppkomma en silualion där valet står
mellan underkastelse och en upptrappning av kriget. Genom en begränsad insats
av kärnvapen - begränsad såväl i fråga om antal, storiek som i val av mål - kan
en part då markera en stark beslutsamhet tili fortsatt motstånd och uppmanas
till en lösning av konflikten genom förhandlingar. Vid de överväganden som
föregår beslut om en första insats dominerar alliså den vidare bedömningen av
de politiska konsekvenserna över militära lönsamhetskalkyler atl slå ut olika
mål. Denna uppfattning kan väntas bli mer förhärskande ju längre liden går ulan
atl kärnvapen används. Det kan dock inte uteslutas atl en sådan upptrappning
leder till ett ohämmat kärnvapenkrig. Inte heller kan man hell utesluta
möjligheten av att kärnvapen sätts in redan från början med förödande följder.
Om kärnvapen skulle sällas in i Europa kan även Sverige bli ulsall för
radioakliv beläggning.

När våra skyddsåtgärder utformas måsle flera
länkbara fall beakias. Konsekvenserna i Sverige av kärnvapeninsatser i
Centraleuropa och i vårt närområde bör begränsas. För att inle Sverige skall
tvingas ge upp redan inför hot om kärnvapeninsatser mot vårt land bör våra
ålgärder uiformas så alt inte insats av några enstaka laddningar rycker undan
möjligheterna för fortsall försvar.

Skulle Sverige anfallas när kärnvapen redan salts
in vid krig i omväriden kan vi inte räkna med någon särskild återhållsamhet mot
svenski område. I en sådan siluation har Sverige små möjligheter alt bjuda
effeklivl motstånd och samtidigt bevara en nationell handlingsfrihet enligl de
säkerhetspolitiska målen. Totalförsvarets ansträngningar i ett sådant läge
måste koncentreras på alt begränsa krigets verkningar och öka befolkningens och
nationens möjligheter att överieva.

Användning av bakteriologiska (biologiska) och
kemiska stridsmedel har förbjudils genom olika internationella avtal. Den
starkaste restriktionen mot att använda dem i ett krig mellan maktblocken torde
vara risken för repressalier mol en kanske dåligt skyddad civilbefolkning. Vad
som verkar avhållande mot insats mot Sverige är dels risken för atl B- och
C-strids-medel också skall komma lill användning mellan maktblocken och dels
den begränsade effekl som nås om vi byggt upp ett skydd.

Skyddsåtgärder mot B- och C-slridsmedel bör
utformas i huvudsak enligt samma allmänna principer som ovan angivits för
kärnvapen.

Försvarsuiredningen anser alt skyddel i samlliga
fall bör kunna utformas såall del leder lill måttliga kostnadsökningarjämfört
med ett försvarenbart avpassat för konventionell krigföring.

Försvarsutredningen d'\skuterar/redskriser och
avser därmed sådana lägen, i vilka allvarliga störningar av importen inom
försörjningsviktiga varuom-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 23

råden
uppstått ulan alt det är krig eller krigsfara i vårt närområde. 1 ett sådant
läge inriktas svenska åtgärder mot att så långt möjligt i normal omfattning
bibehålla produktion, export och sysselsättning samt alt undvika störningar i
viktiga samhällsfunktioner. Fredskriser kan orsakas dels av relativi lokall
bundna krig eller konflikter som berör råvaruproducerande länder eller viktiga
transportleder, dels av vissa råvaruproducerande länders medvelna begränsning
av utbudet av varor t. ex. i syfte atl utöva politiska påtryckningar.

Fredskriser bedöms främst drabba vår försörjning
med någon enstaka vara eller ett begränsat antal varor underen och samma
tidsperiod.

Den viktigaste åtgärden för atl förebygga framtida
fredskriser bedömer försvarsutredningen vara ett närmare samarbete mellan i-
och u-länder. Från i-ländernas sida kan detta kräva tullpreferenser för
u-landsprodukter, högre och stabilare råvarupriser samt all kontrollen över
råvaruutvinningen i u-länderna ges upp. Åtgärder av dessa slag kräver ett
omfattande internationellt samarbele, i vilkel Sverige bör medverka och vara
pådrivande.

Parallellt
med dessa samarbetssträvanden måste åtgärder vidlas på nationell nivå eller i
samarbete mellan konsumentländer för alt ålminslone begränsa konsekvenserna av
framtida fredskriser. Några länkbara ålgärder kan vara

- alt bygga upp lager och förbereda krisålgärder
(ransonering, ersättnings

produkter),

- alt
via bilaterala avtal skapa ömsesidiga beroendeförhållanden och sprid-

ning
av importen på flera leverantörsländer,

- atl samarbeta konsumentländerna emellan för att
fördela de samlade

tillgångarna inom dessa,

- atl minska
importberoendet genom satsning på altemativa råvaror, energi-

källor
elc.

Försvarsutredningen framhåller att flertalet av
dessa åtgärder är av främst utrikespolitisk, näringspolitisk eller
handelspolitisk art. Med hänsyn lill de risker som även på kort sikt föreligger
för störningar i väridshandeln med råvaror bör åtgärder vidtas för all minska
verkningarna därav för vårt land. Tyngdpunkten bördärvid läggas på lagringav
olja ocholjeprodukter. Sådana lager blir en värdefull tillgång i händelse av
avspärrning vid krig i Europa.

Förutsättningarna för alt utnyttja ekonomisk
krig/öring vid öst - väst -konflikter torde enligt försvarsulredningens mening
f. n. vara små.

Inom OECD-området är de ekonomiska inbördes
beroendena och därmed möjligheterna till påverkan långt slörre. Del enskilda
landei kan därför inte föra en ekonomisk politik som starkl avviker från de övrigas.

Skäl finns emellertid lill varförekonomisk
krigföring frånengruppav länder inom OECD-området mot ett av dess medlemsländer
har små utsikter ail framtvinga avgörande utrikespolitiska förändringar inom
delta. Del är nämligen svårt atl faen enhetlig politisk vilja inom gruppen,del
är i prakti ken svårl au

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 24

bryladeekonomiska
förbindelsernaoch slutligen kan del drabbade landei söka sig nya
handelspartners.

Försvarsutredningen bedömer därför all ekonomisk
krigföring som syflar till atl påverka svensk politik kan aktualiseras endast
då myckel starka internationella motsättningar eller krig råder. Man kan räkna
med all del svenska folket då är berett att acceptera betydande
standardsänkningar. Därigenom minskar beroendet av omväriden. Vissa åtgärder
för atl begränsa landels sårbarhet bör vidlas. Flera av dessa har emellertid i
försia hand med näringslivets struktur i stort atl göra. På totalförsvaret
faller främst beredskapslagring för konsumtion och produktion under avspärrning
saml förberedelser för produklionsomställningar och konsumtionsregleringar.

Som lidigare framhållits söker supermakterna
jämsides med avspänningssträvandena alt utnyttja och skapa tillfällen atl
främja egna intressen, även om det skulle ske på den andra supermaktens
bekostnad. Risken för krig supermakterna emellan sätter dock gränser för hur
långt de kan gå. Detla innebär alt supermakterna strävar efter atl hålla
uppkommande konflikter pä en låg nivå. Hot och påtryckningar bedöms därför av
försvarsutredningen bli relativt sell mera vanliga som maktmedel i den
inlernalionella politiken.

För alt avhålla andra stater från att rikta krav
underslödda av hot mot Sverige ulnyttias ett fiertal säkerhetspolitiska medel.
Genom konsekvens och fasthet i utrikespolitiken i förening med en aktiv
diplomati undanröjs farhågor ellerförhoppningaromförändringarisvensk politik.
Molsvarande gälleri fråga om vår utrikeshandel. Möjligheterna att motstå hot
förutsätter förmåga av sådan art och omfattning all vi kan göra troligt alt vi
kan motståell verkställande av hotet. Som stöd fören sådan politik
erfordrasdärför ett försvarav sådan styrka alt förväntningar inte skapas hos
någon främmande makt att landei kan be-tvingasenbartgenomhoi. Av belydelseärocksåensådan
inre sammanhållning och upplysning i samhället ail angriparens vilseledande
propaganda får begränsad effekl.

Försvarsutredningen redovisar förslag till
rikllinjer för den svenska säkerhetspolitiken och anför därvid bl. a.
följande.

Sveriges säkerhetspolitik syftar till alt bevara
landets frihet och oberoende. Den kommer lill ullryck i den ailiansfria
politiken, stödd av ell folkligt förankrat totalförsvar saml i strävandena all
minska riskerna för krig och konflikter i väriden.

En värld i varaktig fred förutsätter enligl
försvarsulredningens uppfattning respekt för varje nations
självbestämmanderätt, social och ekonomisk rättvisa, politisk avspänning och
militär nedrustning saml internationellt samarbete. En utveckling i sådan
rikining kräver samlade globala insaiser och kan inte förverkligas enbart genom
nationella ålgärder. Sveriges engagemang i dessa frågor står inle i
molsalsförhållande lill strävandena atl stödja den svenska alliansfria
politiken genom ett allsidigt sammansatt totalförsvar. En grundläggande
förutsättning för atl Svenge på olika säll skall kunna verka för en bältre
värid är att landels självständighet vidmakthålls.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 25

Inom vårt land vill vi slå vakt om demokratin som
melod alt lö.sa samhällsfrågor och intressemotsättningar på fredlig väg. Vi
vill värna våra demokratiska friheter och rättigheter. Envar måste fritt få ge
uttryck för sin tro och sina åsikter och ha rätt alt med demokratiska, lagliga
medel verka för förändringar inom samhället. Detta förutsätter att folkel i
allmänna, fria och hemliga val har möjlighet alt välja sina förelrädare. Genom
fri nyhetsförmedling skall varje medborgare få möjligheter att självständigt
bilda sig en åsikt om väsentliga samhällsproblem. Var och en skyddas genom
lagarna mot övergrepp från myndigheters och enskildas sida. Vårt samhälle har
utvecklats i enlighet med beslut fattade i demokratisk ordning. Vi har
möjlighet att utveckla och förbättra del med fredliga medel. Vad vi försvarar
är ytterst friheten atl göra della.

Vi vill skydda vårt kulturarv och stimulera en egen
kulturell ulveckling och vill samtidigt vara öppna för värdefulla impulser
utifrån.

En fullsländig nationell handlingsfrihel är dock
inte möjlig. Maktförhållanden i omväriden och det internalionella samarbetet,
inte minst det ekonomiska, sätter gränser för handlandet.

Den svenska säkerhetspolitiken bör enligl
utredningens mening ha följande innehåll.

-
Bidra lill en fredlig
utveckling i världen genom alt bl. a. söka undanröja konfliktorsaker.

-
Bidra till utiämning av
motsättningar och till större förståelse mellan folken.

-
Bidra till atl skapa en värld,
där även små stater kan hävda sina intressen.

-
Bidra till atl minska
maktblockens iniressen atl dra in Sverige i eventuella krig.

-
Redan i fred tillvarata våra
iniressen genom alt slå vakt om den internationella solidariteten.

-
Värna våra demokratiska
friheter och rättigheter.

-
Förhindra eller lindra
fredskrisers negativa verkningar.

1 detta syfte formas vår säkerhetspolitik genom en
samverkan mellan utrikespolitiken, försvarspolitiken, vår politik i
internalionella nedrustningsfrågor, handelspolitiken och biståndspolitiken.

Detta har kommit till uttryck i den av riksdagen år
1968 godkända och år 1972 bekräftade inriktningen av vår säkerhetspolitik

Sveriges säkerhetspolitik, liksom andra länders,
syftar lill atl bevara landets oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål bör
därför vara all i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en
nationell handlingsfrihel för att inom våra gränser bevara och utveckla vårt
samhälle i politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och varje annat
hänseende efter våra egna värderingar saml i samband därmed utåt verka för
internationell avspänning och en fredlig utveckling.

3
Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 74.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 26

Försvarsutredningen
finner att denna inriklning alUjämt bör gälla.

Försvarsutredningen bedömer atl trots strävanden
lill avspänning kan krig i Europa inte uteslutas under nu överblickbar lid.
Inte heller sådana aggressiva påtryckningar eller andra yttringar av en
maklpolitik som ulgår från hot om krig kan uteslutas. Om emellertid stater i
vår närhet skulle dras in i en konfliki mellan slormaklsblocken,
behöverdetlaenligi försvarsutredningen inle oundgängligen leda till att också
Sverige dras in.

Vårt lands möjligheter att stå ulanför krig och
allvariigare konflikter med bibehållen frihet och sjävständighet bedöms även i
framtiden bäsl främjas genom alt vi håller fast vid den alliansfria politiken
inriklad på alt göra neulralilel i ett framlida krig möjlig.

Neutraliteten i krig, liksom alliansfriheten i
fred, är inle iniernalionellt garanterad eller iraktatbunden. Sverige har
självt valt sin neulrala linje. Detla medför alt trovärdigheten inte är
avhängig av inlernalionella garantier utan vilar på den politik som Sverige för
och de försvarsåtgärder som vi redan i fred vidtar.

En väsentlig förutsättning för denna politik är alt
om väriden har förtroende för vår vilja och respekt för vår förmåga alt
orubbligt hålla fast vid den valda utrikespolitiska linjen. För alt denna
avsikt skall bli klart förstådd och respekterad krävs all politiken inte görs beroende
av tillfälliga faktorer ulan förs med konsekvens och fasthet. Tilltron lill
denna vår vilja och förmåga alt vid krig fullfölja den deklarerade politiken
grundläggs redan i fred och påverkas av statsmakternas agerande och
ställningstaganden. Den är också beroende av våra inre politiska, ekonomiska
och sociala förhållanden.

Vår politik får enligl utredningen varken skapa
misstro eller förväntningar hos någon av stormakterna. Allra minst får den ge
stormakterna någon gmnd för misstanken att svenskt territorium kan ställas lill
en annan makts förfogande och bilda ulgångsbas för angrepp. Några krav på
åsiktsneutralitet är vi däremot inte beredda alt acceptera. Det finns därför
skäl atl för omväriden särskill undersiryka, att Sverige oavsett sympatier av.ser
att i händelse av krig inta neutralitet.

Inlernalionella bindningar- utrikespolitiskt,
ekonomiskt och i andra avseenden - vilka gör möjligheten att välja neutralitet
i krigstid illusorisk kan utredningen inte acceptera. Detla innebär, alt
Sverige inte kan delta i ett förpliklande utrikespolitiskt samarbele inom en
grupp stater med syfte all ulforma gemensamma ståndpunkter. Gränser sätts också
för våra möjligheter atl gå med på en överfiyttning av beslutanderätten från
nationella till internationella organ. Ett nära och omfatlande ekonomiskl
samarbele över gränsema är från många synpunkler önskvärt men kan leda lill atl
Sverige i ökad grad blir beroende av andra stater för försörjningen med viktiga
varor eller tiänster. Ett alltför starkt beroendeförhållande kan ulnyttias av
andra stater för atl kräva politiska och militära favörer.

Den
svenska säkerhetspolitiken blir trovärdig och realistisk när den byggs

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 27

upp
och genomförs med stöd av ett allsidigt uppbyggt och inriktat totalförsvar
tillsammans med andra säkerhetspolitiska medel. Som medlem av Förenta
Nationerna har Sverige anslutit sig till FN-sladgans principer. Dessa
stadfäster nationernas likaberättigande och självbestämmanderätt samt "den
naturiiga rällen lili individuellt eller kollektivt självförsvar i händelse av
väpnat angrepp mot en medlem av Förenta Nationerna". Nationella försvarsansträngningar
har alltså stöd i FN-stadgan.

Försvarsutredningen anser att Sverige i ökad
utsträckning bör medverka till att påverka den internationella ulvecklingen i
riktning mot ökad allmän säkerhei. Sveriges säkerhet kan enligt utredningens
uppfattning främjas om riskerna för konflikter minskas och mstningarna
internationellt kontrolleras och begränsas på ett balanserat sätt.

Ell
samband föreligger mellan önskemålen om nedrustning och strävandena att skapa
en ny ekonomisk världsordning. De oerhörda satsningarna på upprustning fordrar
stora resurser. Om kapprustningen kan stoppas och nedrustning inledas skulle de
resurser som därvid frigörs kunna ulnyttias för framsteg på vägen mot slörre
ekonomisk och social rättvisa. En viktig åtgärd föratt främja freden i världen
ärdärförenligl försvarsutredningens mening atl åstadkomma minskningar av de
militära ulgifterna. Internationell säkerhet borde kunna upprätthållas på
väsentligt lägre militära utgiftsnivåer inle minsl inom båda stormaktsblocken.
1 försia hand bör därför de permanenta medlemmama i säkerhetsrådet liksom
andra stater med jämförbara utgifter för militära ändamål gå före och genomföra
minskningar.

Försvarsutredningen erinrar om att Sverige har
utlovat stöd för en ny ekonomisk väridsordning. En sådan kräver politiska
åtaganden från de rika ländernas sida. Till dessa åtaganden hör bl. a. ett
fortsatt offentligt bistånd, ett integrerat råvaruprogram i syfle att
stabilisera råvammarknaderna och förbättra u-ländemas exportinkomster samt en
handels- och investeringspolitik som stärker u-ländernas självständighet på
det ekonomiska områdei.

Alltsedan Förenta Nationernas tillkomst har Sverige
bemödat sig om atl spela en aktiv roll i organisationens olika verksamheler. 1
Sverige har sedan gammalt, även i medvetande om att det kommer att kräva lång
lid, funnits elt siarkt stöd för tanken på en universell freds- och
rättsordning, som garanterar den kollekliva säkerheten. Det är därför naluriigt
all vi på alla sätt söker stärka FN:s möjligheter att förebygga och lösa konflikter.
Delta sker i medvetande om atl utvecklingen i världen lett till ett alll slörre
ömsesidigt beroende staterna och folken emellan.

Genom vår neutralitetspolitik har vi speciella
förutsättningar att delta i FN:s fredsbevarande verksamhet. Sverige har också
anlitats i praktiskt tagel samtliga de fall då FN ingripii i fredsbevarande
syfte. Vi har bidragit med övervakningspersonal, observatörer, tekniker och
militär trupp. Svenskar har använis som medlare saml intagit framskjutna
positioner inom FN:s styrande organ.

Sverige
bör enligt utredningen även bidra till att stärka och utveckla den

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 28

internationella
rättsordningen. På många viktiga områden är existensen av entydiga rättsliga
regler för umgänget mellan stater och folk ägnad atl minska riskerna för
motsättningar och att underlätta lösningen av uppkomna tvister. Särskill för
små stater är det av vikl att rätlssyslemei ulvecklas och respekteras.

Vår utrikespolitik och vårt totalförsvar spelar en
viktig roll för all vidmakthålla stabiliteten i det nordiska områdei. Sveriges
alliansfria ställning förhindrar alt maktblocken i detla område direkt ställs
mol varandra. För båda blocken är Norden elt flankområde inom vilket väsentliga
positions-förändringar skulle kunna påverka den i Europa rådande
balanssiiuationen. Väsentliga försvagningar av del svenska försvarels styrka i
förhållande lill omväriden skulle emellertid kunna rubba denna bild av
stabilitet och balans i Nordeuropa. De skulle kunna leda till all
supermakternas tryck på främsl våra grannländer ökar samt till atl
förberedelser vidlas för all förhindra alt motsatta blocket skaffar sig
kontroll över del nordiska områdei. Försvarsuiredningen bedömer atl en fast
och konsekvent utrikes- och försvarspolitik främjar freden och stabiliteten i
norra Europa. Del lorde även ligga i andra länders inlresse atl denna politik
fullföljs.

För alt Sveriges alliansfria politik skall
respekteras och landets oberoende i längden bevaras erfordras stöd av en aktiv
utrikespolitik och ett starkt totalförsvar. Totalförsvaret är ell av
instrumenten för den samlade säkerhetspolitiken och skall därför bidra till
att förverkliga de säkerhetspolitiska målen. Det är hela svenska folkets
angelägenhet och bygger ytterst på medborgarnas personliga insatser. Den
svenska försvarspolitiken bör bl. a. syfta till atl försvaret vid en konfiikl i
Europa mellan stormaktsblocken skall ha sådan slyrka, sammansättning och
beredskap alt hot, påtryckningar eller angrepp mot Sverige inte kan bedömas
lönsamt för någon. Totalförsvaret har i så fall den önskade fredsbevarande
förmågan.

Tilltron till vår neutralitetspolitik kräver enligt
försvarsutredningen att omväriden är övertygad om all Sverige i händelse av en
konfliki är berett atl fullfölja den deklarerade politiken. Totalförsvaret
måste därför ha en sådan sammansättning atl en presumtiv angripare inte lill
följd av brister i detta misstror allvaret bakom vår deklarerade politik.
Förberedelser och överläggningar för militär samverkan med andra stater är helt
uteslutna. Anskaffningen av för försvaret väsentlig materiel fär inte ske så
att Sverige kommer i en sådan beroendeställning till andra länder atl den kan
utnyttjas för påtryckningar. Det militära försvaret måste vidare vara så
utformat alt dess uteslutande defensiva syfle - försvar av det egna landei
-klart framgår. Del kan därigenom inle uppfattas som ett hot mot någon.

Uiredningen anför att hela landet skall försvaras.
Totalförsvaret måsle kunna anpassas lill skilda lägen och kunna möta olika
former av hoi och angrepp. Respekten för det svenska territoriets integritet
skall upprätthållas genom atl kränkningar kan avvisas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 29

Avgörande för hur skyddet mot kärnvapen och mot
bakteriologiska (biologiska) eller kemiska stridsmedel bör utformas bör vara
all en .sådan motståndskraft skapas hos det svenska totalförsvaret atl en
angripare inle bedömer sig ha möjligheterait med enstaka kärnladdningar eller
en begränsad insats av BC-slridsmedel rycka undan möjlighetema för fortsatt
försvar. Därigenom bidrar vi enligl utredningens bedömningar lill atl hålla en
hög tröskel mot insats.

Försvarsförberedelsernas fredsbevarande effekl
beror lill slor del på möjligheterna atl tillräckligt snabbi bringa försvarel
i funktion. Stormakternas stående styrkor gör en snabb och överraskande
krigsutveckling slyrkemässigt och tekniskt möjlig. De politiska
förutsättningarna och ett troligt förspel lorde emellertid enligt försvarsulredningens
uppfattning kunna ge oss förvarning så alt vi hinner genomföra eller i varje
fall påbörja mobilisering.

Utredningen anser all del måsle finnas
förutsättning för atl gradvis förslärka beredskapen. Sverige har med sin
inriktning på neutralitet i krig och i avsaknad av stående styrkor slörre
anledning än många andra länder all noggrant följa utvecklingen i omväriden och
vidta de ålgärder som bedöms erforderliga.

Kombinationen av en fasl, förtroendegivande
utrikespolitik och ett mot denna svarande totalförsvar bör kunna inge
stormakterna respekt för Sveriges neutralilelsvilja och förmåga all stå emot
påtryckningar eller annan aggressivitet. Det måste slå klart för alla, all vi
menar allvar med vår neutralitet och atl vi målmedvetet skapar sådana försvarsresurser,
som ingen kan bortse från i ett kris- eller krigsläge. Långsikliga
försvarsbeslut kan enligt försvars-utredningens mening ses som ett uttryck för
denna målmedvetenhet. Delta utesluter inle atl lotalförsvarets omfattning och
inriktning lid efter annan omprövas.

Elt krig i omväriden kan leda till att
utrikeshandeln helt eller delvis upphör. Det ekonomiska försvaret skall
säkerställa alt samhället kan uthärda en avspärrning under rimlig lid.
Därigenom undviks även att landei i försörjningshänseende kommer i sådani
beroendeförhållande till främmande makt att detta kan utnyttjas för atl kräva
politiska eller militära favörer.

Vid krig i vårt närområde måste stora delar av vårt
totalförsvar mobiliseras. En krigförande part måste vara övertygad om atl
varken han eller molparten utan slora insatser kan skaffa sig fördelar genom
att utnyttja svenskt territorium. 1 överensstämmelse med de förpliktelser som
neutralitetsrätten föreskriver skall Sverige om en krigförande kränker eller
försöker kränka svenskt territorium motverka detta med tillgängliga medel. Det
militära försvaret skall förhindra all svenskt territorium blir skådeplats för
krigshandlingar mellan främmande makter, bas för deras militära operationer
eller genomgångsområde för tmpp och materiel.

Befolkningen skall ges skydd mot verkningarna i
Sverige av i omväriden insatta stridsmedel.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 30

Man kan enligl försvarsulredningens uppfattning
inte bortse från möjligheten av att Sverige, trots alla ansträngningar för all
slå utanför, kan bli indraget i ell framlida krig. I en sådan silualion har vår
politik misslyckats. Alla tillgängliga resurser måste härvid koncentreras på
ell kraftfullt försvar och på en politik som leder lill att landels frihei
bevaras.

Även under elt krigstillstånd måste de politiska
medlen utnyttjas för att bidra lill att kriget kan föras lill ell sådani slut
alt vår frihei bevaras. Försvarels förmåga att hindra angriparen från alt nå
sina syften blir då av väsentlig betydelse för möjligheterna att nå framgång.

Ett krig kommer alt innebära svåra påfrestningar
och umbäranden för hela befolkningen. Särskill svår blir situationen om
kärnvapen eller bakteriologiska (biologiska) och kemiska stridsmedel skulle
komma till användning. Dessa stridsmedel ger sådana möjigheler till
förstörelse atl statsledningen skulle kunna ställas inför situationen atl väga
landets självständighet mot befolkningens överlevnad.

Även om delar av landei skulle gå föriorade anser
uiredningen att motståndet skall fortsättas så atl angriparen så långl möjligt
förhindras atl utnyttia landet för sina syften. Detta motstånd är elt uttryck
för folkels levande vilja till självförsvar och lill försvar av rätten all
fortleva i ell fritt land. En angripare skall alllid ivingas räkna med ett
aktivt motstånd i olika former. Detta kan vara av betydelse redan i angriparens
överväganden om fördelar och uppoffringar i samband med ett angrepp mot
Sverige. Motståndets yttersta mål är landels fullständiga befrielse och
fortbestånd som fri nation.

Försvarsuiredningen föreslår alt den år 1972 av
statsmakterna fastställda målsättningen för totalförsvaret alUjämt bör gälla
som en allmän politisk manifestation. Den har följande lydelse.

1.
Totalförsvaret är en hela svenska
folkets angelägenhet och skall bygga på medborgarnas personliga insaiser, som
för vapenföra manliga medborgare gmndas på allmän värnplikt. De skall ge
uttryck för vår vilja atl bevara landets frihei.

2.
Totalförsvaret skall vara så
förberett för kriget alt det verkar fredsbevarande. Del skall därför ha sådan
styrka, sammansättning och beredskap atl ell angrepp mol Sverige fordrar så
slora resurser och uppoffringar samt lar så lång lid atl de fördelar som slår
all vinna med angreppet rimligen inte kan bedömas värda insatserna.

Totalförsvaret skall snabbt kunna höja beredskapen
och utveckla full styrka.

Totalförsvaret skall vara så utformat atl det kan
motstå skilda angreppsformer och verka i olika mililärpolitiska lägen.

Totalförsvaret skall vara så utformat atl resurser
kan avdelas för svenski dellagande i Förenta Nationernas verksamhet i syfte atl
upprätthålla eller återställa iniernationell fred och säkerhet.

3. Under
fredstid och under krig mellan främmande makter varunder

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 31

Sverige
är neutralt skall försvarsmakten avvisa kränkningar av vårt territorium.
Civilförsvaret jämte andra berörda grenar av loiallörsvarel skall vidta
ålgärder för alt skydda befolkningen mot skadeverkningar på grund av krig i vär
omvärld. Del ekonomiska försvaret skall bidra till att irygga vår försörjning
om vårt land blir hänvisat till egna försörjningsresurser på grund av i vår
omvärld inträffade konflikter.

4.
Invasionsförsvar skall vara
försvarsmaktens viktigaste uppgift. Om Sverige utsätts för angrepp skall
försvarsmakten möta detla och i del längsta förhindra alt angriparen får fasl
fot på svensk mark. I varje del av landet skall bjudas segt motstånd, om så
erfordras även i form av det fria kriget. Civilförsvaret skall skydda
befolkning och egendom mol skador av fientliga anfall samt rädda överievande
vid sådana anfall. Folkförsörjningen i vidaste bemärkelse skall tryggas genom
del ekonomiska försvaret. En fast försvarsvilja skall vidmakthållas och varje
försök att undergräva vår motslåndsanda och tilltron till vår förmåga att
motstå angreppet skall motverkas genom psykologiskt försvar. Sjukvård,
socialvård, polisväsende, kommunikationer saml annan samhällelig verksamhel
skall anpassas med hänsyn till inriktningen av de samlade
försvarsansträngningarna.

5.
Totalförsvarels olika delar
skall samverka och understödja varandra i syfte all nå största möjliga
försvarseffekt.

Till försvarsulredningens förslag har fogals vissa
reservationer. Dessa återges under avsnittet 4.1.4.

2.2
Föredraganden

1974 års försvarsulredning har ingående redovisat
sina bedömningar av den internalionella ulvecklingen. I anslulning därtill har
uppmärksammats sådana tendenser som skulle kunna leda till framlida hot mot
Sveriges säkerhet. Uiredningen har vidare lämnal förslag lill rikllinjer
förden svenska säkerhetspolitiken och för totalförsvarets fortsatta utveckling.
Dessa förslag har legat till grund för utredningens överväganden och förslag
lill totalförsvarets inriklning den närmaste femårsperioden.

Efter samråd med chefen för utrikesdepartementet
redovisar jag i det följande den internationella ulvecklingen och inriktningen
av den svenska säkerhetspolitiken.

2.2.1
Den internationella utvecklingen

De nu kända förutsättningarna för den
internationella utvecklingen tyder på att Förenta slaterna och Sovjetunionen
under överskådlig lid förblir de enda stater som i fråga om globala intressen,
nukleär och konventionell militär kapacitet och ekonomisk slyrka kan
karaktäriseras som supermakter. Andra stater eller slatssammanslulningar kan
visserligen bli betydligt starkare än nu, men bedöms inte bli jämföriiga med
supermakterna.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 32

i
varje fall inte i fråga om militär styrka.

Förhållandet mellan supermakterna präglas såväl av
avspänningstendenser som av mer eller mindre latenta intressemotsättningar.
Inte sällan har viss oklarhet förekommit i diskussionen kring avspänningspolitiken.
En bidragande orsak är atl någon åtskillnad inte alltid görs mellan vad
avspänningspoliliken hittills har medfört och vad den kan medföra i ell längre
perspektiv.

Avspänningspoliliken har bl. a. sin grund i den
alltmer framträdande strategiska jämvikten mellan Förenta slaterna och
Sovjetunionen och den efter Kubakrisen allt klarare insikten om
kärnvapenkrigels risker, liksom önskemålet all söka hejda
rustningskostnadernas ökning. Den har skapat ett nytt psykologiskt klimat i
relationerna mellan supermakterna. Därigenom har vissa mycket känsliga internationella
problem kunnat regleras. Dessa gäller bl. a. Förbundsrepubliken Tysklands
förhållande lill Sovjetunionen, Polen och övriga östeuropeiska länder, Berlins
status sami förhållandel mellan de båda tyska staterna. Denna utveckling var
en förutsättning för inledandet av konferensen om säkerhet och samarbele i
Europa. Genom konferensen lades grunden för fortsatta ansträngningar atl bygga
ut samarbetet i Europa. Närmasl förestår uppföljningsmötet i Belgrad år 1977.

Det förbättrade förhandlingsklimaiei har också lett
till all omfattande förhandlingar om rusiningsbegränsning har kunnat påbörjas.
Del gäller de amerikansk-sovjetiska förhandlingarna om en begränsning av de
strategiska vapensystemen (SALT) och förhandlingarna mellan NATO och
Warzawa-pakien (WP) om ömsesidiga slyrkereduktioner i Centraleuropa (M(B)FR).
Avspänningspolitiken har vidare tagit sig uttryck i ett omfattande internationellt
besöksutbyle och i en nedtonad propaganda.

Avspänningssträvandena innebär dock inle all den
ideologiska debatten har avstannat eller alt en ulveckling mot större likhet
mellan samhällssystemen kan skönjas.

Jag delar försvarsulredningens uppfattning atl del
är svårl alt bedöma vilka resultat avspänningspoliliken kan leda till i
fortsättningen. Del står emellertid klart att en förulsällning för fortsatt
avspänning är alt sådana styrkeförhållanden råder atl inte någondera parten
behöver uppleva en påtaglig militär underlägsenhet. En ulveckling som leder
till ensidig försvagning är således inle önskvärd. Inte heller Sveriges
säkerhei skulle gynnas av en brislande jämvikt mellan de båda slormaklsblocken
i vår del av väriden. Samförslånd om rustningskonlroll och ömsesidiga
slyrkereduktioner i vår världsdel skulle utgöra framsteg i
nedruslningssirävandena. Hittillsvarande ansträngningar har dock visal all
vägen lill avgörande framsteg är lång. Forl.salta energiska insatser är därför
nödvändiga.

Vad gäller de strategiska vapnen har efter en lång
period av amerikansk överlägsenhet en viss balans mellan de två supermakternas
lolala kärn-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 33

vapenarsenaler
uppnåtts. Denna balans har skapat förutsättningar för de samtal om begränsning
av de strategiska vapnen som påbörjades hösten 1969 och som sedan har fortsatt
i flera omgångar. En pådrivande faktor i förhandlingarna är all kosinaderna för
de alltmer komplicerade vapensystemen blir allt högre.

Indom ramen för SALT-förhandlingarna slöts i Moskva
år 1972 resp. Vladivostok år 1974 vissa avtal och överenskommelser som dels
begränsar anialet försvarssystem mol offensiva strategiska robotar lill eti i
vardera USA och Sovjetunionen, dels fryser antalet vapenbärare för sådana strategiska
robolar. Del provisoriska avial som slöts år 1972 skall enligt en överenskommelse
från höslen 1974 omvandlas till ell lioårigt avial före Ulgången av år 1977.

De fortsalla SALT-förhandlingarna har visal sig
svårare än som förulsågs hösten 1974. Såväl lekniska som politiska faklorer har
bidragit därtill. Det är inle uteslutet alt förhandlingarna går in i elt
aktivare skede sedan den nye amerikanske presidenten nu tillträll sill ämbete.
Samtidigt är del svårt alt förutsäga om och när ett SALT Il-avtal kan slulas
och om det skulle innebära en väsenllig kvantitativ eller kvalitativ
begränsning av de strategiska vapensystemens utveckling.

Vad angår de konventionella styrkorna kan
konstateras all de båda slormaklsblocken alUjämt håller slora och
insatsberedda styrkor i Europa. En fortlöpande modernisering av förband och
vapensystem äger rum. Det finns inle skäl all anla all de pågående
förhandlingarna i Wien om slyrkereduktioner snabbi skall resultera i
omfatlande styrkeminskningar.

Del är sannolikt all risken för politiska bakslag
ökar om inte förhandlingar av detta slag med tiden avsätter resultat. Del är
också uppenbart att förhandlingarna måste ta tid då de rör för de deltagande
slaterna ylterst väsentliga säkerhetsproblem. Från svensk sida har i olika
sammanhang varnats för att med alltför stor optimism vänla atl dessa förhandlingar,
som tiil sin naiur är mycket invecklade, skall kunna avsätta snabba resullal.

Jag delar försvarsulredningens uppfattning att
supermakternas handlande återspeglar grundläggande värderingar som kommer all
kvarslå ocksåom den internationella politiken kortsiktigt undergår
variationeroch avspänningspolitiken företer svackor.

Avspänningspolitiken innebär inte att alla
konfliktanledningar har försvunnit. Intressemotsättningar mellan supermakterna
väntas bestå under överskådlig lid. Däremol ärdei sannolikl att skiftningarna
i den internationella politiken kan bli mindre dramatiska än underdel kalla
krigeis år. Den nuvarande avspänningen har,oavsett om den daleras från liden
efter Kubakrisen (1963 års provsioppsavial) eller från regeringen Brandis tillträde
i Förbundsrepubliken Tyskland år 1969, varat längre och har avsatt betydligl
slörre resultat än tidigare perioder av avspänning. Delta har inle uteslutit
atl supermakterna lidvis be-

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 34

funnit
sig i öppel motsatsförhållande till varandra i andra delar av väriden såsom t.
ex. Mellersta Östern och Angola.

Vilka konsekvenser avspänningspoliliken kan komma
all la i vår del av världen om den varar under en längre lid, är del givelvis
svårl alt ha någon beslämd mening om. Eli anial möjliga uivecklingar skulle
kunna knyias till supermakternas militära närvaro och intressen i Europa.

Samförslåndspolitiken mellan Förenta staterna och
Sovjetunionen har ibland lett lill svårigheier och ibland intressekonflikter i
samarbetet mellan Förenta staterna och Västeuropa. Å ena sidan vill Förenta
staterna intensifiera sina kontakieroch minska riskerna för konfrontation med
Sovjetunionen. Åandrasidan kvarstår föresatsen atl upprätthålla sammanhållningen
inom NATO-som bildats som försvar mol jusl Sovjetunionen. Atl förverkliga
dessa båda målsättningar kan medföra problem. Utvecklingen på senare tid
hardock visat all svårigheierna tycks vara överkomliga. Vad gäller ulvecklingen
inom NATOIäggs slora gemensammaansträngningarned påatt rationalisera styrkorna
i Europa och att fortlöpande förbättra deras utrustning.

Kraven i Förenta staternas kongress på
irupphemlagningar har tidvis varit siarka. Statsledningen har emellertid klarl
deklarerat all en amerikansk militär närvaro i Europa är ell nationellt
säkerhetsinlresse och all inga reduktioner bör ske så länge förhandlingarna
med Warzawapaklen om ömsesidiga slyrkereduktioner pågår i Wien. Ett ensidigt
amerikanskt tillbakadragande skulle inte endast få konsekvenser för Förenta
staternas förbindelser med Europa ulan även försvaga den amerikanska
positionen geniemoi Sovjetunionen. Sådana ensidiga reduktioner förefaller inle
heller troliga. Intresset i Västeuropa för fortsatt amerikansk militär närvaro
förefaller oförändral slort. Av vikl i sammanhnagel är också all
Sovjetunionen, enligt mångas uppfattning, ser fördelar i en fortsatt amerikansk
närvaro i Eruopa under en överblickbar framlid.

Det kan mot denna allmänna bakgrund tilläggas att
en viss oklarhet i NATO-stalernas syn på samverkan inom alliansen tidvis kommer
till uttryck. Å ena sidan finns en fruktan all samförståndet mellan
supermakterna skall gå ut övereuropeiska intressen i t. ex. M(B)FR-och
SALT-förhandlingarna. Åandrasidan inses att del i kärnvapenåldern inte finns
något alternativ till samförståndspolitiken mellan supermakterna och att della
samförslånd är en förutsättning för fortsatt avspänning i Europa.

1 Sovjetunionens relationer till de egna
bundsförvanterna och lill Kina föreligger eller uppslår ibland problem.
Sovjetunionen upprätthåller ell starkt militärt försvar vid gränsen till
Västeuropa mot NATO och i Asien mol Kina. En strävan är också atl vidmakthålla
och befästa relationerna lill bunds-förvanterna. Traditionellt har
Sovjetunionen all tid satsat påomfatlande stridskrafter. 1 högre grad än många
andra stater tycks Sovjetunionen alhjäml sträva efter all-trots växande
materielkostnader-behålla hög numerär och kvalitativt hög nivå på
stridskrafterna. Denna strävan, som under de sista åren bl. a.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 35

haravsatt
resultat i form av modernisering av olika vapensystem, väntas bestå också
framgent.

Senare års stora utbyggnad av de marina
stridskrafterna visar att den sovjetiska säkerhetspolitiska målsättningen
numera också innefattar global militär närvaro för alt kunna stödja egna
utrikespolitiska strävanden. Den sovjetiska sjömakten utgören motvikt mot NATO
påett av Västalliansen lidigare dominerat område.

Ulvecklingen har under senare lid visal alt den
inlernalionella politikens huvudfrågor för närvarande är föriagda lill Me I la
nös te rn och Södra Afrika. Della betyder dock inte all förhållandena i
Centraleuropa har föriorai sin betydelse. Det finns all anledning räkna med atl
vår väridsdels cenlrala delar alUjämt kommer att spela en viktig roll i
världspolitiken. Men i och med att fiera av de viktigaste stridsfrågorna mellan
Öst och Väst har reglerats, samtidigt som internationella ekonomiska problem
-1, ex. tillgången på olja och andra råvaror- blir alll viktigare, förändras
bilden. Genom att krisområdet har förskjutils söderut har stabiliteten i
slaterna kring Medelhavet kommit att utsättas för svårare prov än tidigare.

Många stater kring Medelhavet och Persiska viken
förefaller vara mindre motståndskraftiga mol störningar än industriländerna i
Västeuropa. Delta kan medföra all avspänningen mellan supermakterna i ökad
omfattning kommer atl sältas på prov i Medel havsområdet. Men det kan också medföra
atl supermakterna, i medvetande om dessa risker, söker förfina de inslmment som
finns för s. k. kriskoniroll. Således kan ökad känslighet för störningar i
balansen medföra ökad vaksamhet inför framlida konfiikters spridningsmöjligheter.

Jag vill i sammanhanget erinra om att de råvarurika
områden i södra Afrika där del finns vila minorilelsregimer (Sydafrika,
Rhodesia och Namibia) tilldrar sig allt slörre uppmärksamhet. Desvåra
motsättningarna inom regionen kan komma atl skärpas. Direkt eller indirekt
inblandning från stormakterna kan inte uteslutas i eventuella framtida
konflikter. Dessa skulle därigenom kunna få omfattande konsekvenser. Även om en
spridning till Europa inte förefaller sannolik, delar jag försvarsulredningens
uppfattning all problemkomplexet noga bör följas.

Den strategiska betydelse som supermakterna
tillmäter det nordiska områdei beror av deras maktpolitiska ambitioner och
relationerna dem emellan. 1 deras strategiska bedömningar ingår - under
beaklande av del gemensamma intresset all undvika varje ulveckling som kan leda
lill kärnvapenkrig - deras föreställningar om hur en hypotetisk framtida
konflikt skulle kunna ulvecklas, den mililärtekniska utvecklingen och den
möjliga ekonomiska betydelsen av områdei.

Sovjetunionens marina stridskrafter bedöms ha behov
av alt i en kon-flikisilualion kunna påräkna friii tillträde lill Atlanten
framför alll från Murmanskområdet men även från Östersjön samt alt skydda sill
eget operations-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 36

område.
NATO bedöms i en sådan silualion utifrån egna försvarssynpunkter ha molsvarande
behov av atl förhindra del fria tillträdet. Della är väsentliga skäl till all
Nordkalotten med kringliggande områden och områdena kring Öslersöjulloppen, har
stor slratigisk betydelse. Intressemotsättningarna ifråga om dessa områden
bedöms bestå även i framtiden även om tyngdpunkten förskjuts lill Nordkalotten
och de omgivande havsområdena.

Den militära uppbyggnad som härsken på Kolahalvön
undersenareär har väckt uppmärksamhet också i vårt land. Styrkeuppbyggnaden
anses ulgöra ett viktigt led i Sovjetunionens ambitioner alt upprätthålla den
strategiska balansen mellan supermakterna. Oavsett hur uppbyggnaden tolkas
ärdei uppenbart all den är en del av hela Nordkalotlkomplexet, vilket inrymmer
intressemotsättningar, som kan ge upphov lill konflikter.

Några ekonomiska eller andra tillgångar, som vid en
allvarlig kris skulle vara av så väsenllig betydelse för supermakterna, all de
kan verka kon-fliktutlösande, bedöms inle finnas i Norden. Däremol kan både
kända och nya naturtillgångar och andra resurser bli av värde för en angripare.

Den fortsatia allvarliga situationen i flertalet
utvecklingsländer och de totala biståndsinsat.sernas oiillräcklighel har
medfört en iniensifierad internationell diskussion om metoderna att komma lill
rälla med detta allvarliga problem. Kraven på en ny ekonomisk världsordning
har vuxit sig alll siarkare. En omställning mol en ny ekonomisk världsordning
kommer emellertid alt bli en lång och besvärlig process. Den nuvarande
situationen kan, om den inle ändras, fåallvariiga konsekvenser i ett längre
tidsperspektiv. Den kan ge upphov till konfiikter mellan såväl industri-och
utvecklingsländer som mellan utvecklingsländerna själva.

Vad gäller FN har de politiska hindren att uppnå
kollekliv säkerhei lett till alt väridsorganisationens betydelse hittills
främst har legat på det norm-skapande, det opinionsbildande och det
fredsbevarande området. Bl. a. på det senare områdei har Sverige spelat en viss
roll genom atl bidra med särskill utbildade militära förband och annan
personal. Även om belydelsen i alla dessa hänseenden har varil begränsad, kan
dock hävdas atl världen utan FN troligen skulle vara ännu osäkrare och mindre
fredlig än idag. Förutsättningarna för betryggande kollektiv säkerhet inom
ramen fören universell, internationell organisation och rällsordningsynesdock
alUjämt vara avlägsna. Varje nation måste därför i sisia hand själv ta ansvar
för sin säkerhet.

Flertalet medlemsstater har deklarerat en vilja att
stödja FN som politiskt freds- och samarbelsinslmment även framdeles. Under
senare år har kunnat skönjas en breddning av FN:s roll från del renl politiska
områdei till ett växande antal sektorer där den snabba utvecklingen inom
teknik, vetenskap och kommunikationer har skapat nya möjligheter men också nya
problem. Dessa hardet gemensamt, att de i stor utsträckning kräver internalio-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 37

nellt
samarbete föratt kunna bemästras. Breddningen av FN:s roll kan bidra till

attpålängresikt minska spänningarna i väriden. '

Hittills har n e d r u s t n i n g s fö r h a n d I
i n g a r n a i huvudsak koncentrerats t ill ABC-stridsmedlen. Risken för
spridning av kärn vapen har i ökad grad blivit föremål för ytterligare
förhandlingar i internationella fora. Jag instämmer i försvarsulredningens
bedömning att risken för kärnvapenspridning är ell av de allvarligaste
inlernalionella problemen. Energiska insatser måsie även i fortsättningen göras
för atl hindra sådan spridning.

Supermakterna har ett särskill ansvar när del
gäller all hindra kärnvapenspridning. Deras fortsatta satsningar på utbyggnad
av kärnvapenarsenalerna bidrar lill uppfattningen all innehav av Kärnvapen
medför särskild prestige. Alla stater har räll alt kräva all supermaklerna
uppfyller de löften de har givit om effektiva ålgärder föratt hejda
kapprustningen och inleda nedrustning på detta område.

Givetvis måsle också de konventionella stridsmedlen
komma in i bilden om en verklig nedrustning skall nås. Möjligheterna lill snara
och väsentiiga framsteg på della område synes emellertid små. Forskning och
ulveckling av nya vapeniyper fortsätter i snabb takt. Särskild uppmärksamhet
tilldrar sig härvid de s. k. precisionsvapnen.

Den internationella situationen präglas av många
spänningar som leder lill fortgående ruslningsansträngningaroch upprustning
även av falliga länder. Den omfattande och ökande vapenexporten lill dessa
länder har under senare år framstått allt tydligare.

Jag delar försvarsutredningens uppfattning att del
lorde vara föga sannolikl atl strävandena efter rusiningsbegränsning och
nedrustning under nu överskådlig lid kommer all leda lill avgörande resultat.
Misstroende mellan stater och inrikespolitiska faklorer gör förhandlingar om
nedrustning svåra även om de flesla är överens om önskvärdheten av resullat på
detta område. Inom möjligheternas ram liggerglobal
rustningsbegränsningbeträffande kärnvapen och biologiska och kemiska stridsmedel.
Även begränsade framgångar vad gäller rustningskontroll kan leda lill en
förstärkning av FN:s ställning och möjligheteratt bilägga internationella
tvister. Sverige haralltsedan tillkomsten av nedrustningskonferensen i Geneve
år 1962 spelat en pådrivande roll i dess arbete. 1 detta sammanhang kan
framhållas att Sverige aktivt medverkat lill beslutet att en extra
generalförsamling i FN helt ägnad nedrustning kommer atl äga rum år 1978.

Supermakternas insikt om ell framlida krigs möjliga
konsekvenser gör all de även i framliden bedöms sträva efter all förhindra
varje militär konfrontation dem emellan, framför alll i Europa. Del faktum all
stora militära styrkor står sländigt beredda mot varandra innebär dock risker i
samband med lokala konflikter. Supermakternas globala intressen och kamp om
resurser innebär vidare att de kan bli indragna i utomeuropeiska konflikter
som därmed kan trappas upp lokalt eller spridas lill Europa.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 38

2.2.2
Inriktningen av säkerhetspolitiken

Sveriges säkerhetspolitik syftar lill all bevara
landels frihei och oberoende. Den kommer lill ullryck i den alliansfria
politiken, siödd av eu folkligt förankrat totalförsvar saml i strävandena all
minska riskerna för krig och konflikter i väriden.

Försvarsutredningen har övervägt och lämnal förslag
till inriklning av säkerhetspolitiken. Jag ansluler mig i alll väsenlligi lill
vad uiredningen anför i dessa avseenden.

En värld i varaktig fred förutsätter respekt för
varje nations självbestäm-manderäii,socialochekonomisk rättvisa, politisk
avspänning och militär nedrustning samt internationellt samarbele. En
ulveckling i sädan riktning kräver samlade globala insaiser och kan inle
förverkligas enbarl genom nationella ålgärder. Sveriges engagemang i del
internalionella fredsarbetet står inle i motsatsförhållande till strävandena
att stödja den svenska neutralitetspolitiken genom ett allsidigt sammansatt
totalförsvar. En grundläggande förutsättning föralt Sverige på olika sätt skall
kunna verka fören bättre värld är givetvis alt landets självständighet
vidmakthålls.

Den
svenska säkerhetspolitiken bör enligl försvarsuiredningen

-
bidra lill en fredlig
utveckling i världen genom all bl. a. söka undanröja konfliktorsaker,

-
bidra till utiämning av
motsättningar och till slörre förståelse mellan folken,

-
bidra till att skapa en värid,
där även små stater kan hävda sina iniressen,

-
bidra lill alt minska
maktblockens iniressen att dra in Sverige i eventuella krig,

-
redan i fred tillvarata våra
iniressen genom all slå vakt om den inlernalionella solidariteten,

-
värna våra demokratiska
friheter och rättigheter,

-
förhindra eller lindra
fredskrisers negativa verkningar.

1 detla syfte formas vår säkerhetspolitik genom en
samverkan mellan utrikespolitiken, försvarspolitiken, vår politik i
inlernalionella nedrustningsfrågor, handelspolitiken och biståndspolitiken.

Delta har kommii lill uttryck i den av riksdagen år
1968 godkända och år 1972 bekräftade inriktningen av vår säkerhetspolitik som
lyder.

Sveriges säkerhetspolitik, liksom andra länders,
syftar lill alt bevara landels oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål bör
därför vara att i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en
nationell handlingsfrihel för atl inom våra gränser bevara och utveckla vårt
samhälle i politiskt, ekonomiskt, sociall, kulturellt och varje annat
hänseende efter våra egna värderingar sami i samband därmed utåt verka för
intemationell avspänning och en fredlig utveckling.

Jag anser att denna inriklning alltjämt skall
gälla. Jag bedömer all trots strävanden till avspänning kan krig i Europa inte
uteslutas under nu över-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 39

blickbar
tid. Inie heller sådana aggressiva påtryckningar eller andra yttringar av en
maklpolitik. som utgår från hoi oni krig, kan uiesluias. Men om slater eller
områden i vår närhet skulle dras in i en konfliki mellan stormakts-blocken,
behöver delta inte oundvikligen leda till all också Sverige dras in.

Vårt lands möjligheter atl med bibehållen frihet
och självständighet kunna stå ulanför krig och allvarligare konflikier främjas
även i framliden bäsl genom den alliansfria politiken som är inriklad påatt
möjliggöra neutralitet i ett framtida krig.

Vår neutralitetspolitik är inte internationelll
garanterad eller iraktatbunden. Sverige har själv valt sin neulrala linje.
Detta medför att trovärdigheten inte är avhängig av internalionella garantier
utan vilar på den politik som Sverige för och de försvarsförberedelser som vi
redan i fred vidtar.

En väsentlig förulsällning för denna politik ärall
omvärlden harlörlroende för vår vilja och respekt för vår förmåga all orubbligt
hålla fast vid den valda utrikespolitiska linjen. För all denna avsikl skall
bli klart förstådd och respekterad krävsatt politiken
integörsberoendeaviillfälligafaktorerulan förs med konsekvens och fasthet.
Tilltron till denna vår vilja och förmåga att vid krig fullfölja den
deklarerade politiken grundläggs redan i fred och påverkas av statsmakternas
agerandeoch ställningstaganden. Vi har samtidigt slagit fast alt denna politik
inte innebär atl vi är beredda all accepiera några krav på åsiktsneutralitet.

Vår politik får inte skapa vare sig misstro eller
förväntningar hos någon av stormakterna. Allra minsl får den ge stormakterna
någon grund för misstanken all svenski territorium kan ställas lill en annan
makts förfogande och bilda ulgångsbas för angrepp.

Sådana internationella bindningar-utrikespolitiska,
ekonomiska eller andra - vil kagör möjligheten all iaktta neutralitet
illusorisk kan inieaccepieras. Detla innebär, att vi inle kan delta i ett
förpliktande utrikespolitiskt samarbete inom en grupp stater med syfte alt
ulforma gemensamma ståndpunkter. Gränser sätts också för våra möjligheter all
gå med påen överflyttning av beslutanderätten från nationella lill
internationella organ. Ett nära och omfatlande ekonomiskt samarbele över
gränserna är från många synpunkter önskvärt. Samtidigt som vi strävar efter att
fördjupa detta samarbete måste vi i vår säkerhetspolitik uppmärksamma riskerna
för atl ell alltför starkt beroendeförhållande kan utnyttjas för att kräva
politiska och militära fördelar.

En fullständig nationell handlingsfrihet är inle
möjlig. Maktförhållanden i omvärlden och det internationella samarbetet, inte
minst i ekonomiska frågor sätter gränser för oberoendet.

Den svenska säkerhetspolitiken är trovärdig och
realistisk när den lillsammans med andra säkerhetspolitiska medel byggs upp
och genomförs med stöd av ett allsidigt uppbyggt totalförsvar. Som medlem av
Förenta nationerna har Sverige anslutit sig till FN-sladgans principer. Dessa
stadfäster nationernas li-kaberätiigandeochsjälvbeslämmanderätisamt rätten till
självförsvari händelse av väpnat angrepp.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 40

Jag inslämmer i försvarsulredningens uttalande all
Sverige i ökad uislräckning bör medverka till all påverka den inlernalionella
ulvecklingen i riktning mol ökad allmän säkerhei. Sverige eflerslrävarökad
respekt för varje nations frihet och självbestämmanderätt. Vi verkar även för
social och ekonomisk räll visa, politisk avspänning, militär nedrusiningsamt
omfatlande och förtroendefulll samarbete över gränserna. En värld i varaktig
fred kan endasl förverkligasom dessa strävanden förbi irslarka. Varje steg mot
en ökad internationell säkerhet främjaräven våra säkerhetspolitiska syften.

Genom vår neutralitetspolitik har vi speciella
förutsättningar all della i FN:s fredsbevarande verksamhel. Sverige har också
anlitals i de flesta fall då FN ingripit i fredsbevarande syfte. Vi har
bidragii med övervak-ningspersonal, observatörer, tekniker och militär trupp.
Svenskar har använis som medlare saml intagit framskjutna positioner inom FN:s
styrande organ.

Sverige bör även bidra till atl stärka och utveckla
den internalionella rättsordningen. På många vikliga områden är existensen av
entydiga rättsliga regler för umgänget mellan stater och folk ägnad alt minska
riskerna för motsättningar och alt underlätta lösningen av uppkomna tvister.
Särskill för små stater är del av vikl all rätlssyslemei ulvecklas och
respekleras.

Vår utrikespolitik och vårt totalförsvar spelar en
viktig roll för atl vid-makthålla stabiliteten i del nordiska områdei. Sveriges
alliansfria slällning förhindrar att maktblocken här ställs direkl mot
varandra. För båda blocken är Norden ett flankområde inom vilkel
posiiionsförändringar kan påverka den i Europa rådande balanssituationen.
Väsentliga försvagningar av det svenska försvarets styrka i förhållande lill
omväriden skulle kunna rubba stabiliteten och balansen i Nordeuropa.

En fast och konsekvent utrikes-och försvarspolitik
främjardärför freden och stabiliteten i norra Europa. Det torde även ligga i
andra länders inlresse att denna politik fullföljs.

Den svenska försvarspolitiken syflar bl. a. lill
atl försvarel vid en konfliki i Europa mellan slormaklsblocken skall ha sådan
styrka, sammansättning och beredskap alt hot, påtryckningar eller angrepp mot
Sverige inte av någon kan bedömas lönsamt. Totalförsvaret har i så fall den
önskade fredsbevarande förmågan.

Försvarspolitiken bör även i fortsättningen ulgå
från atl en maktbalans råder mellan slormaklsblocken. Denna bidrar bl.a. lill
all stormakternas styrkor vid ett evenluelll krig i alll väsenlligi binds mol
varandra. De resurser som kan disponeras för anfallsförelag mol sekundära mål
utan omedelbart strategiskt intresse-som t. ex. Sverige-är begränsade. Vår
försvarsplanering ulgår därför från sådana situationer, i vilka
siormakisblockens mål och resursinsats vid angrepp mol Sverige är begränsade i
förhållande lill deras övergripande säkerhetspolitiska mål och deras resurser.

Tilltron till vår neuiraliieispoliiik kräver alt
omväriden är övertygad om atl Sverige i händelse av en konflikt kommer atl fullfölja
den deklarerade

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 41

politiken.
Totalförsvaret måsle därför ha en sådan slyrka och sammansättning att en
presumtiv angripare, inle lill följd av brisler i detla, misstror allvaret
bakom vår deklarerade politik. Förberedelser och överiäggningar syftande till
militär samverkan med andra slaler är hell uteslutna. Del militära försvarel
måsle vidare vara så utformat alt dess uteslutande defensiva syfte - försvar av
det egna landet - klart framgår. Det kan därigenom inle av någon uppfattas som
ell hot.

Anskaffningen av för försvaret väsentlig materiel
får inte ske så att Sverige kommer i en beroendeställning till andra länder av
sådan art att den kan utnyttias för påtryckningar eller så all vi i en
krissituation slår ulan viktig materiel.

Vårt totalförsvar är ett uttryck för vår vilja atl
slå vakt om nationens säkerhei och oberoende. Totalförsvaret är därför en hela
folkets angelägenhet och bygger på alt varje medborgare efter förmåga bidrar
till landets försvar.

Kombinationen av en fast, förtroendeingivande
utrikespolitik och ett starkt totalförsvar inger omväriden respekt för Sveriges
neutralitetsvilja och förmåga all slå emot påtryckningar eller andra aggressiva
handlingar. Del måsle stå klart för alla, atl vi menar allvar med vår
neutralitet och atl vi målmedvetet skapar sådana försvarsresurser, som ingen
kan bortse från i elt kris- eller krigsläge. Våra långsiktiga försvarsbeslut är
ett uttryck för denna målmedvetenhet.

2.3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag

att regeringen bereder riksdagen tillfälle alt avge
yttrande över vad jag har anfört om säkerhetspolitiken.

4 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 42

3 Totalförsvarets fortsatta utveckling, gemensamma grunder
3.1 1974 års försvarsutredning

Försvarsuiredningen anger de gemensamma grunder som
enligt utredningen bör vara styrande för totalförsvarets fortsalla ulveckling.
Dessa bör enligl utredningen vara att den svenska säkerhetspolitiken för att
vara trovärdig och realistisk måste - vid sidan av andra säkerhetspolitiska
medel - stödjas av ett tillräckligt starkt totalförsvar. Hot av flera olika
typer kan riktas mol oss. Totalförsvaret måste därför vara allsidigt
sammansatt. Sådana brisler i totalförsvaret, vilka skulle kunna lolkas som
avsikl alt söka hjälp, far inle förekomma. Totalförsvaret skall enligt
försvarsuiredningen ha sådan slyrka, sammansättning och beredskap samt vara så
väl förberett för krig all elt angrepp mol Sverige skulle fordra så stora
resurser och uppoffringar samt ta så lång tid att de fördelar en angripare kan
vinna med angreppet inte rimligen kan bedömas värda insatserna. Därigenom blir
vårt försvar krigsavhållande vid konflikier och i vidare mening ell viktigt
stöd för vår säkerhetspolitik.

Nordkaloilområdel och Östersjöulloppen är och
bedöms av uiredningen även framgenl komma alt vara de strategiskt mest
betydelsefulla områdena i Norden. Även Gotlands betydelse bör uppmärksammas.

Försvarsutredningen anför att vårt land inle
innehåller områden av primärt strategiskt intresse för stormaktsblocken.
Kontrollen av sådana områden i vår närhet fömtsätter inte nödvändigtvis
kontroll av svenskt område. Däremot kan svenskt territorium beröras i samband
med operationer som syflar till all nå kontroll över områden på Nordkalotten,
Skandinaviens västkust och vid Östersjöulloppen, vilka är viktiga för
stormaktsblocken. För vårt vidkommande kan därvid främsl norra och södra
Sverige samt västkusten komma att beröras av sådana operationer. En angripare
kan även länkas sträva efler en ulvidgad kontroll över vårt land. Därvid kan
Mellansverige, Gotland och andra delar av landet komma atl bli viktiga mål.
Beroende på angriparens syften kan de militära operationerna medföra samtidiga
angrepp mol vårt land i fiera än en riktning.

Totalförsvaret bör enligt utredningen vara så
uppbyggt och organiserat att del är en hela folkets angelägenhet. Framtida krig
och kriser kommer på olika säll alt beröra hela samhället och hela
befolkningen. Därav följer enligt utredningens mening alt totalförsvaret och
dess olika delar skall betraktas som delar av samhället och atl man bör
eftersträva all öka samordningen mellan totalförsvarets olika funktioner i
samhället. Utredningen bedömer all samordning mellan bl. a. militära och civila
funklioner kan

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 43

utvecklas
ytteriigare inom många områden. Härigenom kan man förbättra eller bibehålla
effekten till oförändrade eller lägre koslnader lör samhällei. All ell ansvar i
fred om möjligl bör behållas även i krig bör vara grundläggande för
försvarsplaneringen, 1 den svåra silualion då samhällei skall ställas om för
kris eller krig måsie ändringar i ledningsförhällanden, organisation och
arbetssätt undvikas i så slor utsträckning som möjligl. Ett mer konlinueriigi
ansvar vid övergång till krigsorganisation skulle enligt utredningens mening
även bidra lill all ytteriigare befästa tolalförsvarsidens förankring i samhället.

Det är av slörsla betydelse att varje medborgare
allt efter sin förmåga bereds tillfälle atl bidra till landets försvar. Detta
tillgodoses enligl utredningen bäsl om vårt totalförsvar även i fortsättningen
bygger på den allmänna värnplikten, civilförsvarsplikten och andra former för
tiänsigöringsskyldighet. De olika folkrörelserna är av slor betydelse för all
ytteriigare förankra total försvarsidén i samhället. Inte minsl bör framhållas
de insatser som görs i de olika frivilliga försvarsorganisationerna. Olika
former av obligatorisk och frivillig tiänslgöring ger en god personaltillgång
för vår krigsorganisation och säkerställer totalförsvarets behov av kunnig
personal.

Försvarsutredningen framhåller att de geografiska
förhållandena ger goda fömtsättningar för all effeklivl försvara vårt land.
Samhällsutvecklingen leder till förändringar inom många områden. I många
avseenden medför detla att sårbarheten ökar och i andra att grunden för ett
effektivi försvar förbättras. Försvarsutredningen underslryker viklen av att
våra gynnsamma försvarsbelingelser noga utnyttias och atl hänsyn las i
samhällsplaneringen även lill totalförsvarets behov.

Av de olika hot mot vår nationella säkerhei som vi
kan komma alt utsättas för släller ell militärt angrepp de största kraven.
Enligt utredningens mening är därför försvar mot militärt angrepp en viktig
utgångspunkt för totalförsvarsplaneringen. Totalförsvarels främsia syfte är
all verka fredsbevarande, bl. a. genom att vid konflikier verka avhållande mot
olika former av angrepp. Om elt angrepp trots detta inleds bedömer utredningen
del vara av avgörande betydelse att inledningsvis disponera sådana resurser,
främst militära, alt totalförsvaret så långt möjligl hinner ställas om för krig
innan angriparen kan föra över belydande styrkor lill svensk mark. Eftersom en
sådan omställning tar tid fordras alt vi lär förvarning om angreppet så att vi
inte drabbas av elt överraskande angrepp.

I enlighet med den målsättning uiredningen
föresiagii för totalförsvaret skall strävan vara alt i det längsta förhindra
alt angriparen får fasl fot på svensk mark. Detta fordrar enligl uiredningens
mening all försvaret skall kunna föras med tyngdpunkten i kust- och
gränsområdena med fulll utnyttjande av våra gynnsamma försvarsbetingelser. Det
går emellertid inle alt bortse från risken att en angripare lyckas tränga långt
in i vårt land. Därför måste, om vi inle lyckas hejda angriparen, ell effektivt
och uthålligt

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 44

motstånd
kunna göras i organiserade former i varje del av landet. Detta gäller även inom
de delar angriparen har lagil. Alla möjligheter skall därvid utnyttjas atl ta
tillbaka tagna delar av landei. Ett sådani säll att genomföra försvarel
tillgodoser vår strävan all landet skall fortleva som fri nation. För della är
statsledningens handlingsfrihet av avgörande betydelse. Försvarsuiredningen
bedömer alt vi av dessa skäl måsie vara beredda alt föra elt för angriparen
föriuslbringande krig under lång lid.

Del
är av stor betydelse att vi för atl kunna fullfölja vår utrikespolitiska linje
i situationer som innebär avspärrning har sådana tillgångar av förnödenheter
och sådan produktionskapacitet inom landei all nödvändig försörjning kan
upprätthållas. Det är därför enligt uiredningen nödvändigl alt särskild
uppmärksamhet sländigt ägnas åt utvecklingen av vårt näringsliv. Målet bör vara
alt behålla sådan produktionskapacitet som är av särskild betydelse för vårt
oberoende och för uthålligheten vid avspärrning och krig. Fredslida
produktionskapacitet måste behållas inom vikliga försörjningsområden för alt
klara folkförsörjningen i vid mening. Därutöver måsle en produkiionsomslällning
förberedas och flera typer av förnödenheter beredskapslagras. I situationer av
här angivet slag kan avsiktliga eller oavsiktliga kränkningar av svenskt
territorium och luftrum liksom störningar av svensk sjö- och flygtrafik
förväntas. Del är därför av slor betydelse alt vi disponerar sådana resurser
att kränkningar kan förhindras eller avvisas och vår sjö-och flygtrafik kan
skyddas.

Försvarsuiredningen
har studerat och övervägt den roll icke-militärt motstånd, s. k.
civilmoistånd, skulle kunna tilldelas inom vår säkerhetspolitik. Uiredningen
har därvid funnit atl om vi medvetet avstår från atl förbereda ell väpnat
försvar lorde detta i omvärlden tolkas som brislande vilja atl hävda
självständigheten. Den deklarerade utrikespolitiken skulle inte längre framstå
som trovärdig. En klar slutsats är därför att civilmotstånd inte kan utgöra något
hållbart alternativ till militärt försvar. Utredningen vill emellertid inie
utesluta att även icke-militärt motstånd kan ge värdefulla bidrag i det samlade
motståndet t. ex. vid ockupation. Det skulle både kunna göra det svårare för en
angripare att behärska eller utnyttja landet och förorsaka honom höga politiska
koslnader.

Vår
siandard när det gäller forskning, utveckling och produktion ger oss goda
möjligheter att förse totalförsvaret med tekniskt kvalificerad materiel.
Försvarsutredningen anser alt stor betydelse måste tillmätas möjligheterna atl
disponera kapacitet för att utveckla och producera sådan materiel inom landet.
Om dessa möjligheter skall finnas behövs kontinuerliga och stabila
beställningar av utveckling och produktion. En sådan stabilitet är även en
samhällsekonomisk fördel. Försvarsutredningen anför emellertid alt den är
medveten om att det av olika skäl kan vara svårt alt behålla den nuvarande
bredden på den inhemska utvecklingskapaciteten i framliden. Främsl berörs
flygplan-, robot- och elektronikindustrin. För övriga områden

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 45

bedömer
utredningen förutsällningarna .för fortsatt utveckling och produktion som
gynnsamma.

Försvarsuiredningen har även behandlat frågan om överraskande
angrepp. För alt våra försvarsförberedclscr skall vara meningsfulla forilras
alt totalförsvaret vid elt angrepp hinner sliillas om för krig. Vi utgår ifrån
all ell angrepp på Sverige föregås av politiska och miliiära förändringar i vår
niirmaste omvärld. För att dessa skall uppfattas i lid behövs enligl försvarsulredningens
mening en effektiv underrätielsetiänst. Därigenom kan vår insatsberedskap i
fred hållas låg. En hög mobiliserings- och krigsor-ganiseringsberedskap saml
ell administrativt system som gör stegvisa beredskapshöjningar möjliga behövs
emellertid för loialförsvarel. Beredskap för insats mot kränkningar av vårt
territorium och luftrum måsle kontinuerligt upprätthållas i fredstid.

Försvarel bör inte uiformas för en siluation där en
angripare i full ut-striickninj utnyttiar ABC-stridsmedel mot oss. Skyddel mol
sådana stridsmedel bör enligl försvarsuiredningen liksom hittills inriktas på
sådana ålgärder som gör fortsatt motstånd möjligl trots insats mol oss av
enstaka kärnladdningar eller av bakteriologiska (biologiska) och kemiska
stridsmedel i begränsad omfattning. De siirskilda kostnaderna för dessa
ålgärder skall emellertid vara måttliga. Verkningarna i Sverige i de fall
sådana stridsmedel siitls in i omvärlden bör kunna begränsas.

Den osäkerhei som är förenad med bedömningar av
bl.a. framlida säkerhetspolitisk och vapenteknisk utveckling medför enligl
försvarsulredningens mening dels en risktagning med hänsyn lill de svåraste
situationerna, dels elt behov av handlingsfrihet när vårt framlida
totalförsvar planeras och utvecklas. Denna handlingsfrihet måste rymma
möjligheter atl ändra sammansättningen av totalförsvaret, inriktningen av
totalförsvarets olika delar och totalförsvarets styrka. Totalförsvarels
krigsorganisation bör vara utformad med hänsyn till de möjligheter som finns
all öka dess slyrka och uthållighet genom förbättrad utbildning samt genom att
tillföra materiel, anläggningar och förnödenheter. En bibehålian
handlingsfrihel förutsätter att resurser kontinuerligt sätts av för forskning
och ulveckling samt för att behålla produktionskapacitet inom landet.
Försvarsutredningen vill i detla sammanhang peka på betydelsen av atl åtgärder
vidtas i fred för att göra det möjligt all öka produktionen inom de områden där
betydelsefulla resultat kan uppnås inom rimlig lid. Försvarsutredningen
underslryker emellertid atl det stöd för säkerhetspolitiken som totalförsvaret
ulgör representeras endast av den organisation och del innehåll som finns vid
varje tidpunkl. Alla möjligheter alt förbereda förstärkning av totalförsvaret
skall emellertid tas tillvara i planering och löpande verksamhel.

Under en lång följd av år har del rått slor enighel
i vårt land om säkerhetspolitikens inriklning liksom om behovel av ett efter
våra förhållanden starkt totalförsvar. Detla har bl. a. inneburit all enighel
har rått om all

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 46

åriigen
sälla av en avsevärd del av samhällsresurserna för försvarsändamål. Fleråriga
planeringsramar för försvaret ger stabilitet åt försvarsplaneringen.
Försvarsuiredningen tillmäter del förhållandel att försvarspolitiken vilar på
ett brett folkligt stöd stor betydelse.

Försvarsutredningen har lidigare konstaterat alt
totalförsvaret måsle vara allsidigt sammansatt. En balanserad sammansättning
uppnås inom ramen för de ekonomiska resurser totalförsvaret disponerar genom
noggrann avvägning mellan och inom totalförsvarets olika delar. Utredningen
har konstaterat att ell militärt angrepp i form av invasion ulgör det
allvariigaste hotel mol vår säkerhet. 1 en sådan silualion kommer det miliiära
försvaret atl åläggas den tyngsta uppgiften. Det militära försvarel måsle
därför utgöra den dominerande delen i totalförsvaret. De olika
totalförsvarsgrenarna är beroende av varandra. Övriga lotalförsvarsgrenar måste
på grund av krigels krav anpassas till hur del miliiära försvarel är avsett all
verka i krig.

Tänkbara angreppssiluationer, den vapentekniska
ulvecklingen och risken för att hela landet i ökad omfattning kommer atl
beröras av slridshandlingar ställer krav på civilförsvaret. Detta bör enligt
försvarsuiredningen inriktas på all ge befolkningen skydd mol konventionella
stridsmedel och skäligt skydd mol bl. a. radioaktiv strålning vid bostäder och
arbetsplatser inom särskiU hotade områden.

Utvecklingen i vårt samhälle medför i många
avseenden en ökad känslighet i samhället för störningar. Denna ulveckling är i
sina huvuddrag internationell och kan medföra alt ekonomiska ålgärder i ökad
grad ulnyttias för alt lösa konflikier. Med hänsyn till della bedömer
försvarsuiredningen atl ökad uppmärksamhet måste ägnas sådana åtgärder som
säkerställer nödvändig försörjningsförmåga vid avspärrning under relativi lång
lid. Även förmåga alt motstå stridshandlingar och föriusl av väsentliga
produktionsresurser bör ingå i målen för vår försörjningsberedskap.

Försvarsuiredningen anger att övrigi totalförsvar
bör inriktas enligt de av utredningen angivna allmänna principerna. Flera av
funktionerna fordrar endast mycket begränsade ekonomiska resurser för
beredskapsåtgärder. Totalförsvarets styrka vilar ytterst på medborgarnas vilja
atl försvara landets frihet och oberoende. Psykologiskt försvar intar därför
enligl uiredningen i flera avseenden en särställning. En funktion som uiredningen
också anser måsle ägnas ökad uppmärksamhet är sjukvärden i krig och under
avspärrning.

Till försvarsulredningens förslag har fogals vissa
reservationer. Dessa återges under avsnittet 4.1.4.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 47

3.2
Föredraganden

Jag vill inledningsvis anföra alt jag i alll
väsentligt ansluter mig till de förslag lill gemensamma grunder för
totalförsvarets fortsatta ulveckling som försvarsuiredningen har lämnat. För
all den svenska säkerhetspolitiken skall vara trovärdig och realistisk måste
den, som statsministern redan har berört - vid sidan av andra
säkerhetspolitiska medel - stödjas av ett tillräckligt starkl totalförsvar. Om
vi skall kunna avvisa hot och påtryckningar av skilda slag krävs atl
totalförsvaret är allsidigt sammansatt. Del innebär atl sådana brister i
totalförsvaret inte kan accepteras, vilka skulle kunna tolkas som vi hade för
avsikl all i en hotande silualion söka hjälp. Totalförsvaret skall ha sådan
styrka, sammansättning och beredskap saml vara så väl förberett för krig att
angrepp mot Sverige skulle kräva så stora resurser och uppoffringar samt ta så
lång lid att de fördelar en angripare kan vinna med angreppet inte rimligen kan
bedömas värda insatserna. Jag anser atl så utformat blir vårt försvar
krigsavhållande vid konflikter och elt viktigt stöd för vår säkerhetspolitik.

Vårt land innehåller inte områden av primärt
strategiskt intresse för slormaklsblocken. Kontrollen av sådana områden i vår
närhet förutsätter inle nödvändigtvis kontroll av svenski område. Däremol kan
svenskt territorium beröras i samband med operationer som syftar till alt nå
kontroll över för slormaklsblocken viktiga områden på Nordkalotten,
Skandinaviens västkust och vid Östersjöulloppen. För vårt vidkommande kan därvid
främst norra och södra Sverige samt västkusten komma att beröras av sådana
operationer. En angripare kan även tänkas eftersträva en utvidgad kontroll över
vårt land, varvid Mellansverige, Golland och andra delar kan komma alt bli
viktiga mål. Beroende på angriparens syften kan de militära operationerna
medföra samtidiga angrepp mol vårt land i flera än en rikining.

Totalförsvaret bör vara så uppbyggt atl det aren
hela folkets angelägenhet. En grundläggande förutsättning för detta är enligt
min mening all varje medborgare allt efter sin förmåga bereds tillfälle alt
bidra lill landets försvar. Jag ansluter mig till utredningens bedömning att
detta bäst tillgodoses om vårt totalförsvar även i fortsättningen bygger på den
allmänna värnplikten, civilförsvarsplikten och andra former för
tiänsigöringsskyldighet. 1 sammanhanget finner jag det angeläget att
understryka den stora betydelse som de olika folkrörelserna har för all
förankra tolalförsvarsidén i samhället. Inte minst bör framhållas de insatser
som görs i de olika frivilliga försvarsorganisationerna. Jag anser i likhet
med utredningen att den obligatoriska och frivilliga tiänslgöringen skapar
förutsättningar för en god personallillgång för vår krigsorganisation och
säkerställer totalförsvarets behov av kunnig personal.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 48

Framlida krig och kriser kommer i allt slörre
utsträckning att på olika sätt engagera hela samhället och hela befolkningen.
Härav följer alt de olika lotalförsvarsgrenarna måste ses som delar av
samhället. Enligt min mening bör det därför vara en strävan all öka
s;miordningen mellan totalförsvarets olika funktioner i samhället. I likhei med
uiredningen bedömer jag atl integration och samordning mellan bl. a. miliiära
och civila funktioner kan ulvecklas ytteriigare.

1 den svåra silaution som uppslår om samhället
skall omställas för kris eller krig måsle så långl möjligl undvikas ändringar i
ledningsförhållanden, organisation och arbetssätt. En grundläggande princip för
all försvarsplanering bör därför vara all elt ansvar i fred för viss
verksamhel bör följas av molsvarande ansvar i krig, om verksamheten då skall
fortgå. Denna princip bidrar även till all ytterligare befästa
tolalförsvarsidens förankring i samhället.

De geografiska förhållandena i vårt land ger enligt
min mening goda betingelser för att genomföra ett effeklivl försvar.
Samhällsutvecklingen leder lill förändringar inom många områden och lär därmed
också konsekvenser för försvarsplaneringen. I många avseenden ökar vår
sårbarhet, i andra förbättras grunden för ell effeklivl försvar. Jag anser i
likhei med försvarsutredningen att det är betydelsefullt och nödvändigt all
våra gynnsamma försvarsbetingelser noga las lill vara saml atl hänsyn tas i
samhällsplaneringen även till totalförsvarets behov.

Försvarets planering med hänsyn till risken för atl
ABC-stridsmedel kan komma att insättas mot oss har behandlats av
försvarsuiredningen. Utredningens syn överensslämmer med den grundsyn på dessa
frågor som fastställdes av statsmakterna år 1968 och som bekräftades i 1972 års
försvarsbeslut. Jag ansluter mig lill vad uiredningen anför. 1 huvuddrag
innebär del att åtgärder med hänsyn lill risk för kärnvapenkrig bör övervägas
utgående från bedömningen att stormakterna vid ell krig i Europa ålminslone
inledningsvis för detta med konventionella stridsmedel i syfte att finna en bas
för förhandlingar. Motiv för endera parten all i ell sådani krig insätta
kärnvapen skulle kunna uppkomma i en silualion där valet står mellan underkastelse
och en upptrappning av kriget. Genom en begränsad insats av kärnvapen -
begränsad såväl i fråga om antal, sioriek som val av mål - kan en part då
markera en stark beslutsamhet lill fortsalt motstånd och uppmana lill en
lösning av konflikten genom förhandlingar. Skulle dessa misslyckas kan
kärnvapen sältas in i slörre skala. De sekundära verkningarna därav i vårt land
bör kunna begränsas genom olika skyddsåtgärder.

Jag delar försvarsutredningens mening att våra
möjligheter all påverka kärnvapentröskeln är begränsade. Den besläms
huvudsakligen av åtgärder inom slormaklsblocken. Skulle Sverige anfallas när
kärnvapen redan har salts in i slor skala i krig i omväriden, kan man inte
räkna med någon ålerhållsamhel mol svenskt område. 1 en sådan situation måsle
ansträngningarna koncentreras på atl begränsa krigels verkningar och öka
befolkningens möjligheter att överieva.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 49

Ålgärder med hänsyn till risk för. krig med
bakteriologiska (biologiska) och kemiska stridsmedel bör övervägas mol bakgrund
av all användningen av dessa har förbjudils genom olika internationella avtal.
Den starkaste restriktionen mol användningen av dem i cil krig mellan
slormaklsblocken torde vara risken för repressalier mol cn kanske dåligt
skyddad civilbefolkning.

Mol denna bakgrund bör enligt min mening
planeringen av ålgärder lör all avhälla från angrepp mot Sverige i första hand
avse angrepp med konventionella stridsmedel. Skydd mol ABC-stridsmedel bör som
hittills inriktas på sådana åtgärder som gör del möjligl atl fortsätta
försvarel trois insats mot oss av enstaka kärnladdningar eller bakteriologiska
(biologiska) eller kemiska slridsinedel i begränsad omfattning. 1 likhet med
försvarsutredningen anser jag dock att de särskilda kostnaderna för dessa
åtgärder bör vara måttliga.

Ett militärt angrepp ärdei allvarligaste hotet mot
vår nationella säkerhet och ställer de största kraven på totalförsvaret. Därför
måste enligt min mening försvar mol militärt angrepp ulgöra den viktigaste
utgångspunkten för planeringen av detla.

Skulle vi bli angripna skall strävan vara att i det
längsta förhindra all angriparen lär fasl foi på svensk mark. Denna målsättning
innebär enligt min mening att försvarel med fulll utnyttjande av våra gynnsamma
försvarsbetingelser skall kunna föras med tyngdpunkten i gräns- och kustområdena.
Jag ansluter mig lill försvarsulredningens bedömning all del dock inte gårall
bortse från risken atl en angripare kan lyckas tränga in på djupet av vårt land.
Vi måsle därför, om vi inte lyckas hejda angriparen, enligt min mening kunna
göra effektivi motstånd i organiserade former i varje del av landet, även inom
delar som tagils av angriparen, varvid alla möjligheter skall utnyttias att
återta tagna delar av landei. Ett sådant sätt atl genomföra försvaret
lordegeossdeslörsla förutsättningarna att beslå som fri nation. Vi måsle därför
vara beredda alt föra ett för angriparen föriuslbringande krig under lång tid.

Försvarsutredningen har studerat och övervägt den
roll icke-militärt motstånd, s. k. civilmoistånd, skulle kunna tilldelas inom
ramen för vår säkerhetspolitik. Uiredningen har därvid funnil all om vi
medvetet avslår från att förbereda ell väpnat försvar torde detla i omväriden
tolkas som bristande vilja att hävda självständigheten. Den deklarerade
utrikespolitiken skulle inte längre vara trovärdig. Jag delar utredningens
mening och vill i likhet med utredningen undersiryka all en klar slutsals
därför är att civilmotstånd inte kan utgöra någol alternativ till militärt
försvar.

För att våra försvarsförberedelser skall vara
meningsfulla fordras all vi vid elt angrepp inledningsvis disponerar resurser -
främst miliiära - så alt totalförsvaret i största möjliga utsträckning
hinnerslälla om för krig, innan angriparen har hunnit överföra avgörande
styrkor lill svensk mark. Vi ulgår från

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 50

att
ett angrepp påSverige föregås av politiska och miliiära förändringar i vår
när-masleomvärid,som kangeoss förvarning. Föraltdessaförändringarskall kunna
uppfattas i tid erfordras en allsidig underrätielsetiänst. Jag vill särskilt
framhålla atl Sverige- med sin inriktning mot neutralitet och utan stående
styrkor - har slörre anledning än många andra länder all noggrant följa
utvecklingen i omvärlden. Genom en effektiv underrätielsetiänst skall alla
möjligheter till förvarning las lill vara. Härigenom kan insatsberedskapen
under normala förhållanden hållas relativt låg. Föratt vi skall kunna utnyttia
den möjliga förvarningen krävs dock enligt min mening atl totalförsvaret har
en hög mobiliserings- och krigsorganisationsberedskap saml ett administrativt
system som möjliggör atl beredskapshöjningar kan anpassas lill den rådande
situationen. Den administrativa beredskapen påalla ni våer i det fredstida
samhället är avgörande lör våra möjligheter att i lid vidla erforderliga
försvarsåtgärder. Del är också viktigt med smidiga former för beslul om
ändringar i beredskapen så all inle nödvändiga åtgärder försenas på grund av
omständliga beslutsprocesser.

Hänsyn måsle också las lill risken för överraskande
angrepp. Därmed avses ell angrepp som inleds innan vårt försvar är
färdigmobiliseral. Tillgången på miliiära styrkor och transportmedel i
omvärlden innebär att del renl tekniskt finns förutsättningar för elt angrepp
utan omfattande förberedelser. Försvaret måsle därför, för alt verka
avhållande även mol överraskande angrepp, också innehålla snabbt tillgängliga
flyg- och sjöslridskrafter liksom snabbt mobiliserbara marksiridskrafler och
hemvärn. Det är vidare av slorbetydelseall ledningssystem,liksom sålångl
möjligt övriga samhällsfunktioner, byggs upp decentraliserat för all på så
sätt minska risken för att vår motsiåndsförmåga bryts genom punktvisa angrepp.

Jag anser i likhei med utredningen att under
normala fredsförhållanden, då insaisberedskapen som jag lidigare haranfört bör
kunna hållas låg, måste sådan beredskap ändock upprätthållas alt kränkningar av
vårt territorium kan avvisas.

Vid krig i vårt närområde då vi är neulrala måsle
åtgärder vidtas, så alt krigförande parter inle utan stora insatser kan skaffa
sig fördelar genom alt utnyttia svenski territorium. I överensstämmelse med de
förpliktelser som åligger en neutral stat skall Sverige, om en krigförande kränker
eller försöker kränka svenski lerrilorium, molverka detta med tillgängliga
medel. I situationer av här angivet slag kan avsiktliga eller oavsiktliga
kränkningar av svenski territorium och luftrum förväntas liksom störningar av
svensk sjö- och flygtrafik. Det är därför av stor betydelse atl vi disponerar
sådana resurser att kränkningar kan förhindras eller avvisas och atl vår sjö-
och flygtrafik kan skyddas. Jag vill också i likhei med utredningen framhålla
att det militära försvarel skall förhindra atl svenskt territorium blir
skådeplats för krigshandlingar mellan främmande makter, bas för deras militära
operationer eller genomgångsområde för trupp och materiel. 1 en siluation då

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 51

krig
pågår i vårt närområde släller neutraliteten stora, krav på försvarel. Jag
bedömer alt slora delar av vårt totalförsvar då måsle mobiliseras.

En
akut konflikt i Europa bedöms, som jag lidigare har anfört, komma alt föregås
av en period av stigande spänningar, lokala kriser och successivt ökade
störningar i världshandeln. I samband med krig i vår omvärld kan vår utrikeshandel
hell eller del vis tvingas att upphöra. Försvarsuiredningen anför härvidlag,
atl för alt vi skall kunna fullfölja vår utrikespolitiska linje i situationer
som innebär hel eller delvis avspärrning av utrikeshandeln, ärdei av stor
betydelse all vi inom landei har sådana tillgångar på förnödenheter och
produktionska-pacilelatl nödvändigförsörjning kan upprätthållas. Stor
uppmärksamhet måsie därför fortlöpande ägnas åt utvecklingen av vårt näringsliv
i syfte att behålla sådan produktionskapacitet som är av särskild betydelse
för vårt oberoende och för uthålligheten vid avspärrning och krig. För
folkförsörjningen i vid mening måste fredstida produktionskapacitet behållas
inom viktiga försörjningsområden. Däruiöver måste förberedelser för
produkiionsomslällning göras och beredskapslagring genomföras av flera lyper
av förnödenheter. Jag kan i slort ansluta mig till utredningens förslag. Jag
vill emellertid också framhålla att försörjningsberedskapen ytterst vilar på
del fredslidasamhällei och den inneboende styrkan hos det svenska
näringslivet.

Totalförsvaret
bör också innefalla ålgärder för att minska konsekvenserna av fredskriser.
Dessa avser sådana lägen då normal fredsstandard inle kan upprätthållas i
produktion, sysselsättning, export och konsumtion på grund av importborifall av
en eller flera försörjningsvikliga varor utan atl det är krig eller krigsfara i
vår nära omvärid. Fredskriser bör i planeringen skiljas från sådana
knappheissituationer, konkurrenssituationer och handelssiruk-turomvandlingar
som är sländigl återkommande i det internationella handelsutbytet. De bör
också skiljas från situationer där kriser och konflikier föranleder medvetna
åtgärder selektivt riktade mot Sverige med syfte att uppnå politiska fördelar
gentemot oss. Ambitionsnivån när det gäller atl möta fredskriser bör vara att
så långt möjligl upprätthålla normal fredsstandard saml att undvika störningar
i viktiga samhällsfunktioner.

Fredskriser
kan orsakas dels av relativt lokall bundna krig eller konflikter som berör
råvaruproducerande länder eller viktiga iransportleder, dels av vissa
råvaruproducerande länders medvelna begränsning av utbudet av varor t. ex. i syfle
att ulöva politiska påtryckningar.

Om
vi i en fredskris skulle utnyttja resurser, anskaffade för atl möta
avspärrningar eller krig, skulle förmågan atl uppfylla vårt säkerhetspolitiska
mål nedgå. En särskild planering för fredskriser svarar således mot både
näringspolitiska och säkerhetspolitiska krav.

Den osäkerhet som är förenad med bedömningar av
bl.a. framtida säkerhetspolitisk och vapenteknisk utveckling medför ett behov
av handlingsfrihel vid planering och utveckling av vårt framtida totalförsvar.
Denna

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 52

handlingsfrihel
måste innehålla möjligheter all ändra sammansäiiningen av totalförsvaret,
inriktningen av totalförsvarets olika delar och totalförsvarets styrka.
Totalförsvarets krigsorganisation bör vidare vara utformad med hänsyn lill de
möjligheter som föreligger atl vid behov öka dess slyrka och uthållighet genom
förbättrad ulbildning samt genom tillförsel av materiel, anläggningar och
förnödenheter. En bibehållen handlingsfrihel förutsätter atl resurser avsätts
kontinuerligt för forskning och ulveckling saml för att behålla viktig
produktionskapacitet inom landei.

Försvarsuiredningen har studerat möjligheterna alt
i nom en tidsrymd av två år och under vissa förutsätt ningar öka de olika
tolalförsvarsdelarnas slyrka. Utredningen anför, och jag delar den slutsatsen,
all endast myckel begränsad ökning av styrkan är möjlig under den angivna
liden. Försvarsuiredningen pekar dock i della sammanhang på betydelsen av all
ålgärder vidtas i fred för all möjliggöra forcerad produktion inom de områden
där betydelsefulla resullat kan uppnås inom rimlig tid. Jag anser det viktigt
att i planeringen och den löpande verksamheten alla möjligheter tas lill vara
all förbereda snabb förstärkning av totalförsvaret. Jag vill emellertid även i
likhet med försvars-utredningen undersiryka att det stöd för säkerhetspolitiken
som totalförsvaret utgör endast representeras av den vid varje tidpunkl
befintliga organisationen och dess innehåll.

Under en lång följd av år har det rått stor enighet
i vårt land om inriktningen av säkerhetspolitiken och om behovel av ett starkl
försvar. Jag har i del föregående framhållit vikten av att försvarspolitiken
vilar på ett brett folkligt stöd samt vad detla betyder för trovärdigheten i
vår säkerhetspolitik. Enigheten om försvarspolitiken har även gällt beslul om
att årligen avsätta en avsevärd del av samhällsresurserna för försvarsändamål.
Jag finnerdet angelägel atl i detla sammanhang undersiryka all förutsättningar
måste skapas så alt de tilldelade resurserna kan utnyttias påeffektiväst
möjliga sätt och så atl rationaliseringar av verksamheten stimuleras. Enligt
min mening fordrar delta såväl en långsiktig inriktning av våra
försvarsansträngningar som stabilitet i försvarsplaneringen.

Ett krig kommer att leda lill betydande
skadeverkningar på samhället och därmed lill svåra påfrestningar och umbäranden
för hela befolkningen.

Vid ett militärt angrepp kommer det miliiära
försvaret atl åläggas den tyngsta uppgiften. Jag delar försvarsutredningens
mening alt försvarsmakten därför måste ulgöra den dominerande delen av
totalförsvaret. De olika totalförsvarsgrenarna måste alllid fungera i ett
samverkans- och beroendeförhållande. På gru nd av krigels krav måsle övriga
total försvarsgrenar anpassas lill hur del militära försvarel är avsett atl
verka i krig.

C/V/Z/öww/wskallgeskydd åt befolkningen mot i
försia hand konventionella stridsmedel. Verksamheten skall främsl inriktas på
sådana områden som kan bli särskilt utsatta för bekämpning eller sirider på
grund av deras betydelse för vår samlade försvarsförmåga.

Det
ekonomiska.försvaret skall säkerställa att vi har tillgång till oundgängli-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 53

gen
nödvändiga förnödenheter och tiänster för befolkningen och totalförsvaret. 1
likhei med försvarsulredningenanserjagatt i målel för vår försörjningsberedskap
även bör ingå förmåga att motslåstridshandlingaroch förlust av vikliga
produktionsresurser.

(5v/'/gf/orfl//o/-sva/-bör inriktas enligt de
allmänna riktlinjer som jag givit idet föregående. Som jag också lidigare har
angivit vilar totalförsvarets styrka ytterst på medborgarnas vilja atl försvara
vårt lands frihet och oberoende. Därför 'mtar psykologiskt försvar i flera
avseenden en särställning. Jag vill slutligen anföra att jag i likhet med
försvarsuiredningen anser alt sjukvården i krig och under avspärrning måste
ägnas särskild uppmärksamhet.

Stalsmaktema fastställde år 1972 en målsättning för
totalförsvaret. Den har följande lydelse.

1.
Totalförsvaret är en hela
svenska folkets angelägenhet och skall bygga på medborgarnas personliga
insatser, som för vapenföra manliga medborgare grundas på allmän värnplikt. Del
skall ge uttryck för vår vilja all bevara landets frihet.

2.
Totalförsvaret skall vara så
förberett för kriget alt del verkar fredsbevarande. Det skall därför ha sådan
styrka, sammansättning och beredskap att ett angrepp mot Sverige fordrar så
stora resurser och uppoffringar saml lar så lång tid alt de fördelar som står
att vinna med angreppet rimligen inle kan bedömas värda insatserna.

Totalförsvaret skall snabbt kunna höja beredskapen
och utveckla full styrka.

Totalförsvaret skall vara så utformat att del kan
motstå skilda angreppsformer och verka i olika mililärpolitiska lägen.

Totalförsvaret skall vara så utformat atl resurser
kan avdelas för svenskt dellagande i Förenta nationernas verksamhel i syfte att
upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet.

3.
Under fredstid och under krig
mellan främmande makter varunder Sverige är neutralt skall försvarsmakten
avvisa kränkningar av vårt territorium. Civilförsvaret jämte andra berörda
grenar av totalförsvaret skall vidla ålgärder för atl skydda befolkningen mol
skadeverkningar på grund av krig i vår omvärid. Det ekonomiska försvaret skall
bidra till alt irygga vår försörjning om vårt land blir hänvisat lill egna
försörjningsresurser på grund av i vår omvärid inträffande konflikter.

4.
Invasionsförsvar skall vara
försvarsmaktens viktigaste uppgifi. Om Sverige utsätts för angrepp skall
försvarsmakten möta detta och i del längsla förhindra att angriparen far fasl
fot på svensk mark. I varje del av landet skall bjudas segt motstånd, om så
erfordras även i form av del fria krigei. Civilförsvaret skall skydda
befolkning och egendom mol skador av fientliga anfall saml rädda överlevande
vid sådana anfall. Folkförsörjningen i vidaste bemärkelse skall tryggas genom
del ekonomiska försvaret. En fast försvarsvilja skall vidmakthållas och varje
försök att undergräva vår motslåndsanda

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 54

och
tilltron till vår förmåga att motstå angreppet skall motverkas genom
psykologiskt försvar. Sjukvård, socialvård, polisväsende, kommunikationer saml
annan samhällelig verksamhel skall anpassas med hänsyn lill inriktningen av de
samlade försvarsansträngningarna.

5. Totalförsvarets olika delar skall samverka och
understödja varandra i syfle alt nå slörsla möjliga försvarseffekt.

Som har framgått av del föregående anser jag all
den inlernalionella ulvecklingen under 1970-lalel och bedömningen av den
framlida ulvecklingen inle ger anledning all ompröva den svenska
säkerhetspolitiken. Såväl inriktningen av vår säkerhetspolitik som mina
förslaglill gemensammagrunderför totalförsvarets fortsatta utveckling
överensslämmer med de grundprinciper härför som det sedan lång tid rått slor
enighel om i vårt land. Jag anser därför atl målsättningen för totalförsvaret
alUjämt bör gälla.

Beträffande den mera detaljerade inriktningen av de
olika totalförsvars-grenarna får jag hänvisa lill resp. avsnitt i del följande.

3.3
Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställerjag
att regeringen föreslår riksdagen

atl godkänna de gemensamma grunder för
totalförsvarets fortsatta utveckling som jag har angetl i del föregående.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Det militära försvaret

4.1
Det militära försvarets fortsatta utveckling

4.1.1
Perspektivplaner för det militära försvaret

Perspektivplan
del 1 för det militära försvarel

1 perspeklivplaneringens fas 1 studeras alternativa
sammansättningar av försvarsmakten 15-20 år framåt i liden. Dessa
sammansättningar prövas i studierna mot länkbara angripare. Överbefälhavaren
har bedrivit studier i enlighet med de anvisningar som regeringen meddelat.
De.ssa innefattade bl. a. ett brett ekonomiskt intervall och säkerhetspolitiska
utgångspunkler. Ell antal styrande angreppsfall har härvid angetts som
miljöexempel. Studier har gjorts för de ekonomiska nivåer som framgår av
följande tabell. Under denna sludiefas behövde någon hänsyn lill utgifternas
fördelning över tiden inte tas.

Studienivåer
i perspektivplaneringens fas 1

Nivå

Ekonomiskt
inter-

Ungefärlig andel

Kompensation för

vall
enligl rege-

av 1972 års köp-

hypotetiska pris-

ringens
anvis-

kraft enligl över-

och lönestegringar

ningar'

befälhavaren

enligt överbefäl-

Miljarder
kr. per år

havaren

Övre
nivån

18-20

100%

Kompenseras

Mellannivån

13-16

75 %

Brislande kompensation med netloprisin-dex

Nedre
nivån

10-12

55 %

Brislande kompensation samt kraflig reducering

' 1 länkl pris- och löneläge i början av 1990-talet.

Angriparens
kvalitativa egenskaper

De kvalitativa egenskaper en angripare bedöms ha i
början av 1990-talet inverkar på ulformningen av våra framlida förband.
Utgångspunkten är att en angripare inte organiserar och utrustar sina förband
för insats i Sverige, utan deras utformning bestäms huvudsakligen av
förhållandel till huvudmotståndaren. Del har vidare antagits all en angripare
inte utnyttjar enbart sina modernaste förband mot oss. En blandning av förband
med olika modernitets-grad har förutsatts.

Några förändringar hos angriparen som särskilt bör
beakias vid utvecklingen av vårt försvar är enligt överbefälhavaren följande.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 56

-
Förbättrade möjligheter atl
upptäcka, lägesbesiämma och med hög precision bekämpa mål.

-
Tillkomst av konventionella
vapen med verkan över stor yta, t. ex. splii-tervapen och mullipelvapen.

-
Förbättrade möjligheter att
störa försvarels ledningssystem.

-
Förbättrade möjligheter atl
skydda den egna informationsöverföringen.

-
Ökad röriighet och eldkraft i
förbanden.

-
Utökad kapacitet för
speciallonnage och luflröriighet.

Ulvecklingen av kärnvapen bedöms kunna fortsätta
och bl. a. medge s. k. minikärnvapen. Möjligheterna alt ulföra även
oidenlifierade angrepp och sabotage med biologiska stridsmedel anses alltfort
vara myckel stora. Möjligheterna all använda kemiska stridsmedel bedöms
kvarslå och kan komma all öka.

Sirukiiii
beskrivningar

Vilken operaliv slyrka försvaret kan uppnå beror på
de ekonomiska resurser som tilldelas. Strukturerna på de olika ekonomiska
nivåer som studerats kommer därför också atl avspegla skilda ambiiionsgrader
vad gäller principer för hur försvaret förs. För alt bedöma hur dessa
simklurer bidrar lill vår säkerhetspolitik krävs också en analys av vad en
angripare kan vara beredd alt acceptera av uppoffringar i form av insatser,
föriusler, lid och risker.

Sammanlagt har fem olika simklurer redovisais varav
en på den övre ekonomiska nivån (Öl), två på mellannivån (M4, M5) och två på
den nedre nivån (N2, N3).

Den principiella uppbyggnaden av Öl har stora
likheter med dagens försvarsmakt. De kvalificerade förbanden har en kvalitet
som anpassats till 1990-lalels slridsmiljö. Slmkturen ger möjlighel till ett
djupförsvar såväl utanför som inom vårt lerrilorium. Strävan är att påtvinga
angriparen uppoffringar i såväl flyg- och specialförband som
marksiridsförband.

På mellannivån redovisas två simklurer. M4 innebär
att försvaret koncentreras till de inledande striderna utanför och vid kusten.
Tonvikten har därför lagts på marin- och flygstridskrafter. Syftet är alt
tvinga en angripare till lång förbekämpningslid och åsamka honom föriusler i
special- och flygförband. Den avvägning som gjorts innebär att ett stort antal
värnpliktiga korllidsulbildas.

M5 innebär alt försvarel koncentreras lill striden
på svenskt territorium. Detla medför en betoning av arméstridskrafterna.
Avsikten är alt tvinga angriparen till en långvarig strid på svenski
territorium och därigenom förorsaka honom förluster i luftlandsättnings- och
marksiridsförband.

Även på den nedre ekonomiska nivån redovisas två
simklurer. N2 innebär en koncentration av försvaret till de inledande striderna
med syfte att åstadkomma föriusler i special- och flygförband. Ett nytt
värnpliktssystem

s. 3 Kontrollera mot PDF

med
kategoriklyvning införs.

Försvarsslmkturen i N3 avser atl tvinga en
angripare till en utdragen strid på svenski territorium. 1 försia hand syftar
den till att åsamka föriusler i motståndarens marksiridsförband. Den allmänna
värnplikten behålls men med omfattande kategoriklyvning.

Exempel på förband som förekommer i de olika
stmkturerna framgår av följande bild. Det bör enligl överbefälhavaren
observeras att de förband som förekommer i strukturerna reduceras i antal och
kvalitet i allt slörre omfattning ju lägre struktur som studeras.

E.xempel
på /örband som förekommer i strukturerna

Ö l

s. 4 Kontrollera mot PDF

Mekaniserade
brigader

Spaningsdivisioner

Luftv ä rnsrobotbataljoner/medell å ng r ä ckvidd

Korvettdivisioner

Medeltunga
attackdivisioner

Kustrobotbataljoner

Ytattackflottiljer

Ub å tsflottiljer

I nfanteriregementen

Mekaniserade
bataljoner

Infanteribrigader

Patrull b å tsdivisioner

Fasta sp ä rrbataljoner

R ö rliga sp ä rrbataljoner

L ä tta attackdivisioner

Jaktdivisioner

Luttv ä rnsrobotbataljoner/kort r ä ckvidd

Kanonluftv ä rnsbatal
joner

01

M4

M4

M5

M5

N2

N2

N3

N3

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammanfattning
och slutsatser

Sammanfattningsvis anför överbefälhavaren alt om
svenskt försvar skall kunna ulgöra ett någoriunda lillfredsslällande stöd för
svensk säkerhetspolitik fordras all det har en slyrka, som svarar mot
tillgängliga miliiära resurser i omväriden och Sveriges betydelse vid en
konflikt. Den övre ekonomiska nivån ger vissa möjligheter lill ett sådani
försvar. Della förutsätter all omväriden präglas av avspänning och att beslut
fallas inom pakterna

5
Riksdagen 1977. 1 saml Nr 74.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 58

i
Europa om att undvika fortsatta kostnadsökningar för miliiära ändamål.
Mellannivån ger molsvarande möjligheter endast vid en relativt omfattande
nedrustning. Även vid en sådan gynnsam internationell utveckling är enligl
överbefälhavaren många konflikier möjliga där simklurer på nedre nivån saknar
möjligheter atl lillfredsslällande stödja svensk säkerhetspolitik. På nedre
nivån blir del därför enligl överbefälhavarens uppfattning nödvändigt atl
ompröva vår säkerhetspolitik.

I
planeringen bör enligl överbefälhavaren inrymmas handlingsfrihet all
förverkliga simklurer på nivån från millen av studieintervallet tili en nivå
som ligger högre än dess övre gräns. För att skapa denna handlingsfrihet bedöms
ekonomiska resurser krävas utöver vad som behövs för alt tillgodose behovet av
försvarseffekt under näraliggande perioder.

Avvikande mening lill perspektivplan del I har
anmälts av cheferna för marinen och flygvapnet.

Perspektivplan
del 2 för det militära försvaret

Perspeklivplaneringens fas 2 innehåller en analys
av möjligheter och villkor för att nå olika simklurer av den typ som
skisserats under perspeklivplaneringens fas 1. Analysen skall avse olika
handlingsvägar. En sådan handlingsväg innehåller en serie beslul under de
närmaste 5-10 åren för att man med utgångspunkt i dagens krigs- och
fredsorganisaiion skall kunna förverkliga vissa av de strukturer som
stiiderades i fas 1.

Regeringen anvisade elt ekonomiskl intervall för
planeringen, nämligen mellan ca 43 500 och 48 200 miljoner kronor för en
femårsperiod (prisläge februari 75). De ekonomiska nivåerna valdes så att
viktiga omslagspunkter skulle belysas. Tyngdpunkten i studierna skulle avse
möjligheterna atl för-verkligaslruklurernaM4ochM5. Handlingsfrihet
attpålängresikt förverkliga strukturerna under 1990-talel skulle prioriteras
före möjligheterna all nå viss krigsavhållandeeffekt under 1980-talei.

Överbefälhavaren har gjorl planeringen i s. k.
realvärde vilkel innebär alt särskilda medel (s. k. priskil) för att möta den
framtida prisutvecklingen har räknats bort. Slutlig planeringsram för resp.
handlingsväg kan enligt överbefälhavaren fastställas först sedan
prisregleringssyslem beslutats och framlida prisutveckling prognoslicerals.

Ekonomiska nivåer i prisläge februari 1975 (milj.
kr.) för de fem handlingsvägar som överbefälhavaren studerat framgår av
följande tabell.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 59

Ekonomiska
nivåer för de fem studerade handlingsvägarna i överbefälhavarens perspektivplan
fas 2

Handlings-

TotaU för budgetåren

1977/82

väg

Reellt planerings-

Erforderlig
pla-

Erforderlig pla-

utrymme (real-

neringsram
med

neringsram med

värde)'

framtida
prisut-

programplaneringens

veckling
enligt

fömtsättningar

fömtsättningarna

i
regeringens anvis-

ningar
(avrundat)

(avrundat)

1

47 000(9 400)

49 350

48 200

2

45 350(9 070)

47 600

46 500

3

43 850(8 770)

46 000

44 900

4

42 850(8 570)

44 900

43 850

5

41 500(8 300)

43 500

42 400

'
Siffrorna inom parentes anger genomsnittsvärde per år.

Operativa
grunder

I studierna används en gemensam operaliv ram för
samlliga handlingsvägar. Ambitionerna varieras beroende på ekonomisk nivå och
det hot som kan riklas mot oss. Innehållet i den operativa ramen beskrivs
enligt överbefälhavaren genom följande punkier.

-
Invasionsförsvar skall vara
försvarsmaktens viktigaste uppgift.

-
1 varje del av landei skall ell
meningsfullt försvar kunna genomföras.

-
Huvuddelen av försvarsmakten
skall kunna kraflsamlas till en invasionsriktning.

-
En angripare bör vid
kuslinvasion tvingas till så krävande förbekämpning atl vi hinner vidla
förberedelser för fortsalt strid.

-
En angripares möjlighel alt
genom lufllandsältningar la vitala delar av vårt territorium skall kunna
begränsas genom insats av såväl mark- som flygstridskrafter.

-
Vår försvarsförmåga skall vara
sådan atl ell övertaskande angrepp inle ler sig uppenbart fördelaktigt.

-
Vid krig i omvärlden då vi är
neulrala skall kränkningar av vårt territorium kunna upptäckas och avvisas.

Handlingsvågarnas
inriktning

Planeringen i handlingsväg 1 har inriktats mol att
i framtiden kunna förverkliga en struktur på fas 1 :s övre ekonomiska nivå.
Den enligl överbefälhavarens uppfattning lill följd av tidigare försvarsbeslut
fortgående reduceringen av försvarsmakten kan hejdas år 1982. Däreflerbehålls
förbandens antal och

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 60

kvalitet
i relation till omvärlden. Det bedöms alt handlingsfrihet finns all senare
kunna förstärka försvarsmakten. Vid fortsatt planering efter år 1982 med
oförändrad ekonomisk inriklning kan försvarsförmågan enligt fas l:s övre nivå
förverkligas i slutet av 1980-lalel. Del är möjligl all förstärka
försvarsmakten eller alt ändra planeringsinriktningen mot strukturer på mellan-
och nedre nivån.

Planeringen i handlingsväg 2 har inriktats mol atl
kunna förverkliga en slrukturövermellannivån. Vid fortsatt planeringefterår
1982 med oförändrad ekonomisk inriklning bedöms en struktur över mellannivån
kunna förverkligas i början av 1990-talel. Del är möjligt all ändra
planeringsinriktningen mot en struktur på övre nivån. En sådan kan förverkligas
några år in på 1990-talel.

Planeringen i handlingsväg 3 har inriktats mot all
i framtiden förverkliga en sammansatt struktur på mellannivån. Inriktningen
innebär enligt överbefälhavaren atl reduceringar av försvarsmakten blir
nödvändiga efter år 1982. Vid fortsatt planering med oförändrad ekonomisk
inriktning bedöms en försvarsförmåga något över mellannivån kunna förverkligas
i början av 1990-ta-let. Planeringsinriktningen kan år 1982 ändras mol övre
nivån endast om en slörre andel av materielanskaffningen sker från utlandet.

Den ekonomiska inriktningen i handlingsväg 4
innebär enligt överbefälhavarens uppfattning kraftiga reduceringar av försvarsmakten.
Om denna inriklning behålls även efter år 1982 bedöms detta leda till en st
mkt ur klart under mellannivån. Även om den ekonomiska ramen behålls
påoförändrad nivå efler år 1982 uppslår enligt överbefälhavaren all varliga
luckor i försvarsförmågan redan under 1980-lalet.

Den ekonomiska ramen för perioden 1977-1982 i
handlingsväg 5 medger enligl överbefälhavaren inte en inriktning mol simklurer
på mellannivån. Trots regeringens anvisningar att tyngdpunkten i arbetet skall
avse en prövning av strukturer på mellannivån måste planeringen därför
inriktas mot en stmktur under mellannivån. Överbefälhavaren fömtsätter härvid
alt den nedåtgående ekonomiska trenden bryts år 1982.

Värnpliktsutbildning
och fredsorganisaiion

1 nedanstående tabell sammanfattas hur
fredsorganisation och värnplikts-utbildning utformats i de olika
handlingsvägarna.

Handlings-

Värnpliktsutbildning

Fredsorganisation

Är 1977-1982

Efter är 1982

1

Återgång lill

Nedläggning av

VU-60-syslemei

elt regemente.

för vissa

två flygflottiljer

vikliga personal-

(lill följd av före

kategorier

år 1977 fattade beslul)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Handlings-

V ä rnplikls-

Fredsorganisation

v ä g

iitbildning

Ar 1977-1982

EUer å r 1982

2

1 stort nuvarande

_"_

Nedl ä ggning av
en

omfattning

flottiljadministration

3

Eventuellt
nedl ä ggning av tv å flolliljad-ministrationer, tre marina
fredsadmini-siraiioner

4

(viss reducerad ut-

Nedl ä ggning av
den

bildningskvalitet)

fredsorganiserade skol/attackdivisionen

5

Kraftiga reduce-

_"_

ringar

Beslut m å sle fattas å r

1977 om
atl l ä gga ned

ytterligare tolv arméregemenien, två
fredsad-ministralioner och en skola i marinen saml ytterligare fem
flotliljadminisiralioner. Central och regional ledning saml gemensamma myndigheter
och funklioner reduceras kraftigt.

Materielanskaffning
ochförsvarsmateriellndustri

Medelsulrymmei för all utveckla och anskaffa
försvarsmateriel varierar siarkt i de olika handlingsvägarna.

Handlingsvägarna 1 och 2 leder enligl
överbefälhavaren lill att dagens utvecklingskapacitet inom flygindustrin
bevaras genom alt JA 37 (A 20) kan vidareutvecklas och ett lätl attackflygplan
(B3LA) kan utvecklas. I handlingsvägarna 3 och 4 vidareutvecklas endast JA 37
(A 20) varvid behovet av utvecklingskapacitet avsevärt minskar. Möjligheterna
atl inom landei nyuiveckla kvalificerade flygplan förioras redan efter något
år. 1 handlingsväg 5 får flygindustrin inga nya utvecklingsuppdrag. Endast den
planerade produktionen av JA 37 kan garanteras. I handlingsväg 5 finns enligl
överbefälhavaren inle möjlighel alt påbörja licenstillverkning under senare
delen av 1980-lalel. Denna möjlighel finns eventuellt i handlingsvägarna 3 och
4.

I handlingsvägarna 1-3 är anspråken på svensk
robolindustri oförändrade eller någol utökade. Handlingsfriheten för framliden
bedöms som god. I handlingsväg 4 minskar utrymmet för ulveckling av medellunga
robotar avsevärt. Kapaciteten avvecklas enligl överbefälhavaren i början av
1980-ta-lei. I handlingsväg 5 avbryts pågående verksamhel avseende medeltunga
robolar redan år 1977, varför utvecklingskapaciteten utgår.

Handlingsvägarnas
säkerheispollilska Innebörd

Överbefälhavaren har preciserat fyra länkbara
nivåer för hot mot vårt land som underiag för studierna. De anger vad en
angripare kan tänkas

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 62

accepiera
i form av slyrkeinsalser och lid vid ell anfall mol oss. Innebörden i
hotnivåerna är enligl överbefälhavaren följande.

Hotnivå 1: Belydande stridskrafter kan avdelas mot
Sverige. Deras kvalitet har ökal någol snabbare än under senare år.

Hotnivå 2: Kvaliteten hos angriparens stridskrafter
har ökat i hittillsvarande takt.

Hotnivå 3: Kvaliteten hos angriparens stridskrafter
har ökat långsammare än under de senasie åren.

Holnivå 4: Nedrustningar och andra stora
förändringar i Europa har föregått den uppkomna konflikten. Kvaliteten hos
angriparens stridskrafter har ökal väsentligt långsammare än under de senaste
åren.

1 samtliga hotnivåer gäller att en angripare i
huvudsak är bunden av huvud-motståndaren. En successiv begränsning av de
stridskrafter som kan avsättas mot Sverige sker alltefter som hotnivån sänks.

Knappasl
i någon handlingsväg föreligger enligl överbefälhavarens uppfattning
möjligheter all genomföra en kontrollerad försvarsslrid på den högsta
holnivån. På holnivå 2 kan elt invasionsförsvar genomföras i enlighet med den
operativa ramen endasl i handlingsväg 1. Upp t. o. m. hotnivå 3 kan ett
invasionsförsvar genomföras på elt kontrollerat säll i handlingsvägarna 1-3.
För handlingsväg 4 gäller all den tillåler ell invasionsförsvar inom den
operativa ramen upptill hotnivå 3. Vissa operativa luckor kommer emellertid alt
uppstå. Delta beror på all det i handlingsvägen enligl överbefälhavaren inle är
möjligt atl samtidigt innehålla bibehållen värnpliktsutbildning och ett
flygsystem med god attackförmåga. Den försvarsmakt som blir resultatet av
handlingsväg 5 kan enligt överbefälhavaren i framliden inle på ett lillfredsslällande
säll stödja vår säkerhetspolitik i enlighet med de säkerhetspolitiska gmnderna.

Övriga
frågor

Överbefälhavaren anför att del senast inför
programplaneringen för perioden 1977/78-1981/82 behövs ett nytt system för
prisreglering av försvarsut-giflerna. Delta syslem skall tillgodose kraven på
stabilitet i försvarsplaneringen. Detta fömtsätter enligt överbefälhavaren atl
syslemet baseras på pris- och löneändringar som är karakteristiska för
försvarels verksamhel.

Överbefälhavaren har beräknat investeringsbehovet
för perioden 1977-1982 för atl kunna minska antalet anslällda i enlighet med
vad riksdagen fastställde i försvarsbeslutet år 1972 till ca 300 milj. kr.
Dessa medel har inte räknats in i redovisade ekonomiska ramar.

1 enlighet med regeringens anvisningar har
möjligheterna alt på kort lid förstärka försvarsmaktens effekt analyserats.
Överbefälhavaren anför atl möjligheter till försiärkning finns under perioden
framtill år 1984 belräffande

opaginerad Kontrollera mot PDF

utbildning,
materielanskaffning och befästningar. De ålgiirder som anges i perspeklivplanen
inom dessa områden beräknas kosla 2 200-2 500 milj. kr. under två år. Med de
förutsättningar som gällt för studierna dras slutsatsen att även om
försvarsmakten tilldelas väsentligt ökade ekonomiska resurser blir
effeklhöjningen på två år liten.

Överbefälhavarens
översikt och slutsatser

Dagens försvarsmakt är väsentligen ell resullat av
de beslut som har fallats under den senasie tioårsperioden. Krigsorganisationen
fortsätter enligt överbefälhavarens uppfattning atl minska under perioden
1977-1982 i alla handlingsvägar. Del fria planeringsulrymmet bedöms bli alll
mer beskuret i låga ekonomiska nivåer beroende på förutsättningarna i
regeringens anvisningar och på de åiaganden som finns år 1977.

Överbefälhavaren framhåller alt den genomförda
perspektivplaneringen visar på allvariiga konsekvenser i allt lägre ekonomiska
nivåer.

Av följande bild framgår vissa väsentliga
skillnader mellan handlingsvägarna enligt överbefälhavarens perspektivplanering.

Vissa väsentliga
skillnader mellan Itandlingsvägaiita

opaginerad Kontrollera mot PDF

Handlingsv ä g (HVG)

HVG 1

HVG 2

HVG 3

HVG 4

HVG 5

Verksamhetsomr å de
1977-

92

O

Flygplan

Utveckling

medeltunga

Omslags-

V ä rnplikts-utbildning

Utveckling

Tillverkning

robotar
inom landet

punkter 1977-82

Å terg å ng

Kapacitet

JA 37

Kapacitet

(Krigsavh å llande

till VU 60

bibeh å lls

Ers ä ttning

bibeh å lls

f ö rm ä ga)

f ö r AJ 37

L ä tt attack-

skolflygplan

1 stort

nuvarande

om fa

ttnmg

O

Flygplanutveck-ling inom landet

JA 37

Avvecklas
successivt

Ers ä ttning f ö r AJ 37

Avvecklas

C

)

C

D

succ

ä ssivt

Ers ä ttning f ö r AJ37 V ä rnpliktsutbildning

1

'

Kraftiga

Avvecklas

Endast

Avvecklas

reduce-

tidigt

JA 37

tidigt

ring

ar

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 64

Arbetet har lett fram lill några grundprinciper för
de ålgärder som beskrivits genom handlingsvägarna. Dessa principer anges också
vara av slor betydelse för statsmakternas ställningstaganden med anledning av
perspektivplanen. De av överbefälhavaren anförda grundprinciperna är
sammanfattningsvis följande.

-
Allsidig sammansättning av
försvarsmakten är av stor betydelse. 1 valet mellan all genomgående sänka
ambitionerna gradvis eller all låla hela funklioner utgå bör om möjligt det
förstnämnda väljas.

-
Krigsförbandens kvalitet är av
slor betydelse. 1 valet mellan en allmän kvalitetssänkning i förhållande till
omväriden eller en differentiering av förbandens kvalitet bör del senare
prioriteras.

-
Militär och civilmililär
personal bör behållas för all kunna anpassa försvarsmakten med hänsyn lill
evenluelll ökade krav i framtiden.

-
Oberoende av ulländsk
försvarsmateriel har slor betydelse. Sådan utvecklingskapacitet bör behållas
som ger gott utbyte i svensk försvarsprofll och som berör materiel som är svår
atl köpa utomlands.

-
Möjligheter bör bevaras att
åter kunna öka försvarsförmågan. Del äremellertid inte möjligl all härigenom
kompensera brister i den kontinuerliga försvarsförmågan.

Överbefälhavaren anför alt de ekonomiska ramar som
legat till grund för perspektivplaneringen inte möjliggör den
krigsorganisation, som han anser vara nödvändig. 1 de redovisade nivåerna ger
handlingsväg 1 möjligheter atl svara mot huvudparten av de konfiiktsituationer
som förekommer i miljöun-deriagel. Inle ens denna handlingsväg ger emellertid
enligt överbefälhavarens bedömning en lillfredsslällande försvarsförmåga vid
en begränsad ökning av kvaliteten hos konventionella stridskrafter i
omväriden. Den handlingsfrihel, som nivån ger, skapar emellertid
möjligheterait senare möta även en sådan förändring i vår omvärid.

Överbefälhavaren hävdar alt handlingsväg I bör
läggas lill gmnd för ulformningen av programplaner för perioden 1977-1982.

Avvikande mening lill perspektivplan del 2 har
anmälts av chefen för marinen.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 65

4.1.2
Programplaner för det militära försvaret

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har utarbetat programplan för det
miliiära försvaret, ÖB 77-82. Planeringen har genomförts mol bakgrund av
regeringens anvisningar, 1974 års försvarsulrednings försia belänkande (SOU
1976:5) och den av överbefälhavaren lidigare redovisade perspektivplanen fördel
militära försvaret, ÖB 75. Programplanen har utarbetats i tre ekonomiska
nivåer, A, B och C, enligt följande (prisläge februari 1976, löneläge 1976;
milj. kr.).

Niv å

1977/78

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

Summa 1977/82

A B C

10446 10 206 9 938

10 744 10 246 9 951

11068 10 324 9 958

11391 10 405 9 962

11654 10 425 9 964

55 303 51606 49 773

Härtill kommer medel för att genomföra
omlokalisering saml i nivå C vissa investeringskostnader.

Försvarsgrenschefernas
programplaner har fogals lill ÖB 77-82.

Överbefälhavaren framhåller inledningsvis att det
sedan ÖB 75 överiämnades inle har tillkommit något som förändrar den bedömning
som ledde lill överbefälhavarens förslag all handlingsvägen 1 borde läggas lill
grund för programplaneringen för perioden 1977/78-1981/82. Därför är
handlingsvägen I grunden för programplaneringen i nivå A. Myndigheternas
anslagsframställningar är också utarbetade i denna nivå.

Regeringen har angivit en ekonomisk planeringsram
som med de förutsättningar som tillämpats i ÖB 75 och lidigare
programplanering enligt överbefälhavaren närmasl moisvarar den ekonomiska
nivån för handlingsväg 3. Dessa förutsättningar har emellertid enligt
överbefälhavarens uppfattning förändrats på elt fiertal väsentliga punkier i
och med regeringens anvisningar och andra av statsmakterna fattade beslul.

Regeringens anvisningar innebär bl. a. alt en
reserv skall avdelas för bedömd skillnad mellan lönekostnadsutveckling och
kompensation enligt nei-loprisindex (lönekil) och vidare all också investeringar
som, enligt överbefälhavarens uppfattning, är föranledda av
lokaliseringspolitiska beslut med vissa undanlag skall belalas inom angiven
planeringsram. Dessa kostnader liksom kostnader för försvarsdepartementet mm.
var inle inräknade i ÖB 75. Till della kommerav riksdagen beslutade
förbällringarav värnpliklsförmåner-na och del slutliga utfallet av
löneförhandlingarna år 1976. Dessa kostnadsök-

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 66

ningar var inte heller inr ä knade i Ö B 75. Sammaniageiuppg å rdekostnadersom f ö rsvarsmakten
enligl ö verbef ä lhavaren inte haft m ö jlighet all p å verka lill ca 1 800 milj. kr. under
fem å rsperioden.

Av regeringen angiven ekonomisk
planeringsram inneb ä r enligt ö verbef ä lhavaren
- med de nu ä ndrade ekonomiska f ö ruts ä ttningarna
-all resurserna f ö r fem å rsperioden v ä sentligt understiger de som beh ö vs f ö r handlingsv ä g 3 i Ö B
75. Resurserna kominer t. o. m. att betydligl understiga de som beh ö vs f ö r handlingsv ä g 4.

Med anledning h ä rav och mol bakgrund av vad f ö rsvarsuiredningen anf ö rt om sambandei mellan prisregleringssyslem och utgiftsramarnas
basbelopp, behovel av invesieringsmcdel f ö r
personalbesparande omorgani.salioner och behovel av all jusiera ramarna om f ö ruts ä ttningarna ä ndras redovisar ö verbef ä lhavaren - ui ö ver
niv å A - ytterligare en niv å B. Denna svarar enligl ö verbef ä lhavaren
mol del inneh å ll som skulle kunna inrymmas i
regeringens ram om de ekonomiska l ö rulsiittningarna
inte hade ä ndrats i f ö rh å llande lill Ö B 75 och lidigare programplanering. Niv å B m ö jligg ö r d ä rmed ett inneh å ll som principiellt svarar mot del toiala inneh å llet i nu g ä llande
programplaner inom ramen f ö r 1972 å rs f ö rsvarsbeslut.

Ö verbef ä lhavaren
redovisar slutligen tre exempel p å
handlingslinjer med regeringens ekonomiska anvisningar som gmnd (niv å C).

Ö verbef ä lhavaren
har i samband med programplaneringen s ä rskill
behandlat fr å gan om prisregleringssyslem och
investeringar. Han redovisar en av f ö rsvarels
forskningsanstalt gjord studie ö ver
prisutvecklingen i f ö rsvaret. Mot bakgrund av vad som s ä gs i studien om m ö jlig
framlida produktivitets ö kning inom f ö rsvarel och f ö rsvarsindustrin,
prognoser om l ö ne ö kningar och den slora os ä kerheten
i s å dana prognoser konstaterar ö verbef ä lhavaren
alt den priskompensation (NPI) regeringen anvisat ä r otillr ä cklig
och om ö jligg ö r en rationell l å ngsiktsplanering.

Del kan enligl ö verbef ä lhavaren
heller inle vara rimligl alt de l ö ne ö kningar som inte kompenserats framtvingarsuccessiva
personalminskningar. Ö verbef ä lhavaren h ä vdaralt
om det system f ö r prisreglering som f ö rsvarsuiredningen f ö reslagit skulle fastst ä llas av
riksdagen m å sle det lill ä mpas s å
all ovan redovisade f ö rh å llanden kan m ö tas och s å atl f ö ruts ä ttningar skapas f ö ren
stabil planering. Ö verbef ä lhavaren har i niv å A och B f ö rutsatt alt de ekonomiska f ö ruts ä llningarna
successivi ompr ö vas och alt planeringsramen fortl ö pande jusleras enligt f ö rsvarsulredningens f ö rslag.

Del beh ö vs enligt ö verbef ä lhavaren s ä rskilda
invesleringsmedel f ö ratt m ö jligg ö ra
produktivitetsutveckling. Detla g ä ller
fr ä msl f ö rde byggnads å tg ä rder som kr ä vs i samband med personalbesparande
omorganisationer. F ö rsvarsuiredningen f ö resl å r all
behovel av s å dana tillgodoses inom planerings-
och utgiftsramarna s å all krediler eller andra å lg ä rder inle
beh ö ver an v ä ndas. Ö verbe-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 67

fälhavaren
anser därför all sädana invesleringsmedel skall lilllöras försvarsmaktens
planeringsram.

Statsmakterna har under senare år fattat
fredsorganisatoriska beslut som enligt överbefälhavaren är
lokaliseringspolitiskl betingade. Hananseratt medel för även sådana
investeringar skall tillföras försvarsmaktens ram såsom skell för förbandet i
Arvidsjaur.

Planeringen i nivå A innebär enligl
överbefälhavaren att försvarsmaktens styrka och effekt minskar under perioden
lill följd av tidigare försvarsbeslut. Del är dock möjligl atl hejda denna
reducering år 1982. Därefter kan förbandens antal behållas samtidigt som deras
kvalitet successivi kan anpassas till utvecklingen i omvärlden.

Nivå A möjliggör angelägna förbättringar av
värnpliktsutbildningen och en mol krigsorganisationen balanserad
fredsorganisation.

De nödvändiga personalminskningarna bedöms kunna
genomföras utan påtagliga nackdelar för berörd personal.

Den i nivån planerade materielanskaffningen innebär
att förutsättningar skapas för att även i framtiden utveckla och producera
huvuddelen av för-svarsraalerielen inom landei. Della förhållande lillsammans
med en god utbildningsstandard bidrar till den inre och yttre tilltron till
vår vilja och förmåga att även i framtiden behålla ell siarkt försvar som stöd
för vår säkerhetspolitik.

Försvarsmakten kan under 1980-talel på ett
godtagbart säll molsvara huvudparten av de säkerhetspolitiska situationer som
regeringen angivii som utgångspunkt för planeringen.

Nivå A ger enligl överbefälhavaren emellertid inte
en lillfredsslällande försvarsförmåga om ruslningstaklen i omväriden i vad
avser konventionella stridskrafter skulle öka. Den handlingsfrihet nivån ger
skapar dock möjligheter all senare möta även en sådan ulveckling om beslul om
förstärkning fattas i lid.

Nivå B innebär enligt överbefälhavaren att
försvarsmaktens slyrka och effekt måsle minska även efler år 1982. Främsl
kommer antalet brigader, ytaltacknottiljer, utbålar samt attack- och
jaktdivisioner all minska.

Nuvarande brister i värnplikisutbildningen kommer
enligt överbefälhavaren all bestå.

1 denna nivå är utrymmet för materielanskaffning reducerat.
Delta tvingar fram senareläggningar med därav följande konsekvenser för
krigsorganisationen. Del blir nödvändigl all avslå från lätta attackflygplan
och pansarvärns-helikoplrar. De skolflygplan som skaffas kan inte
krigsorganiseras i lätta ai-lackförband.

Eftersom något lätt attackflygplan inte skaffas och
jakt- och altackroboiar inte utvecklas inom landei måsle flyginduslrins
utvecklingsresurser samt ro-bolinduslrins utvecklings- och
tillverkningsresurser för flygplansrobolar av-

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 68

vecklas
under perioden 1977-82. Framtida flygplansystem måste skaffas utomlands vilkel
också kan medföra risk för atl planlagd inhemsk produktion av flygplan för atl
ersätta AJ 37 Viggen blir starkt försvårad i brisl på kvalificerade tekniker
vid flygindustrin.

Bristerna i utbildning och materielanskaffning
leder enligt överbefälhavaren till atl kvaliteten hos kvarvarande förband inte
kan anpassas till utvecklingen i omväriden.

Fortsatta ingrepp i fredsorganisationen blir enligt
överbefälhavaren ofrånkomliga. Detta drabbar främst administration och
förvaltning. Belydande reduceringar av uppgifterna inom dessa områden blir
nödvändiga.

De personalminskningar som är nödvändiga av
ekonomiska skäl har sådan omfattning all det enligl överbefälhavaren kan
ifrågasättas om de kan genomföras med gällande personaladminislrativa regleroch
med bibehållen rationalitet i organisationen. Belastningen på kvarvarande
personal kommer atl öka.

Enligl överbefälhavaren kan försvarsmakten i nivå B
vara krigsavhållande i betydligt färre av de säkerhetspolitiska silualioner som
regeringen angivit som grund för planeringen. Om den nuvarande rustningsnivån i
omväriden behålls samtidigt som vår försvarsmakt försvagas på del sätt som
följer av denna nivå, bedöms en angripare i betydligt flera säkerhetspolitiska
silualioner kunna finna elt angrepp lönsamt. Detla innebär alt den
säkerhetspolitiska risktagningen ökar.

Atl utvecklingskapaciteten vid fiyg-och
roboiindustrin avvecklas leder enligl överbefälhavaren lill atl
ullandsberoendel ökar oeh alt vår handlingsfrihel minskar inför framtiden. Del
finns risk all omvärlden uppfattar delta som en minskad vilja och förmåga all
behålla vårt hittillsvarande oberoende av andra länder.

Problemen i nivå C är dels desamma som angetts för
nivå B, dels lill slor del en följd av bristerna i det prisregleringssystem som
anbefallts som utgångspunkt för planeringen.

Inom
en - i förhållande till 1972 års försvarsbeslut -oförändrad ekonomisk ram bör
enligt överbefälhavaren sältas av ökade reserver för all möla följderna av den
otillräckliga priskompensationen. Totalt uppgår dessa reserver under
femårsperioden till ca 1 200 milj. kr.

De förbättringar av förmånerna under
repetiiionsutbildning som riksdagen beslutat om kompenseras enligt
överbefälhavarens åsikt inle av prisregle-ringssysiemel.

Riksdagen har fallat flera, enligl överbefälhavaren
regionalpolitiskt betingade, beslul som kräver slora investeringar i mark och
byggnader inom försvarel. Huvuddelen av dessa investeringar skall enligt givna
anvisningar belalas från den oförändrade miliiära ramen. Eftersom dessa
investeringar inle ger några rationaliseringsvinster under den tidsperiod
planeringen omfattar.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 69

måste
investeringarna ske på bekosinad av krigsorganisationens kvalitet och
kvantitet.

Den ekonomiska omfattningen av dessa pålagda nya
uppgifler uppgår till så stor del av det fria planeringsulrymmet under
femårsperioden att en rationell och målinriktad planering enligt
överbefälhavaren inle är möjlig.

Medel måste frigöras genom ingrepp i syslem och
verksamheter, inle som en följd av en operativ prioritering utan därför att de
under den aktuella tidsperioden råkar vara gripbara. Sådana åtgärder leder
enligl överbefälhavaren direkt lill obalans i planering och krigsorganisation.

Föratt kunna få någon rimlig form av balans inom
krigsorganisationen på längre sikt blirdet nödvändigt atl kraftigt minska
kostnadema för fredsorganisationen med början redan under femårsperioden. Ett
stort antal förband måste läggas ned samtidigt som omfatlande ingreppi central
administration och förvaltning blir ofrånkomliga. Konsekvenserna för såväl
försvarsmak-lens personal som för rationaliteten i verksamhelen blir ytlersl
allvariiga. Den nödvändiga reduceringen av fredsorganisaiion och personal
förulsätler enligt överbefälhavaren avsleg från nuvarande ambitioner
belräffande arbetsmiljön. Ingreppen blir i vissa fall sådana all de kan
genomföras i den takt som behövs endasl om statsmakterna skapar reella
förutsättningar för att placera om övertalig personal till verksamhet utanför
försvarsmakten.

Nivå C leder enligl överbefälhavarens bedömning
lill konsekvenser för krigsorganisation, personal och försvarsindustri som är
lika allvariiga som de konsekvenser som i motsvarande ekonomiska område
presenterades i ÖB 75 (handlingsvägarna 4 och 5). Där konstaterade
överbefälhavaren all försvars-maklen vid dessa handlingsvägar på längre sikl
inte kan vara krigsavhållande i någol av de av regeringen givna angreppsfall
som förutsätts kunna inträffa i en europasiiuation som i slorl överensslämmer
med dagens. Risken för sådana angreppsfall kan inte uteslutas. Överbefälhavaren
bedömer därför all den säkerhetspolitiska risklagningen blir myckel stor.

Handlingsfriheten att senare kunna öka
försvarsmaktens styrka beskärs i sådan grad genom de fredsorganisatoriska
ingreppen och genom atl försvarsindustrins kompetens att utveckla
försvarsmateriel ytteriigare reduceras atl den knappasl kan alertas inom
överblickbar tid. Den säkerhetspolitiska handlingsfriheten begränsas genom
ökal ullandsberoende.

Den ekonomiska ramen ärenligl överbefälhavaren med
hänsyn lill konsekvenserna oförenlig med uppgifterna för försvarsmakten.

Som en sammanfattning av innehåll och konsekvenser
i programplaneringen redovisas nedan krigs- och fredsorganisatorisk utveckling
i de olika ekonomiska nivåerna.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 70

Krigsorganisatorisk utveckling i överbefälhavarens
programplaner

1977

Nivå A

Nivå B

Nivå C

1982

1987

1982

1987

1982

1987

Infanteribrigader

16

14

14

10

10

10

10

Norrlandsbrigader

4

4

4

4

4

4

4

Pansarbrigader

5

5

5

4

4

4

4

Skytteregementen

4

6

6

10

10

10

10

Ytattackflottiljer

3

3

3

2

2

V

2'

Ubåtar

17

14

14

14

12

14

12

Kustarlilleriförband

34

32

30

32

29

32

22

Jaktdivisioner
(35,37)

17

n

10

10

9

10

8-9

Allackdivisioner
(37,

A20)

5,5

5,5

5,5

5,5

5,5

5,5

5,5

Lätta
auackdivisioner

(105,
B3LA)

5

5

5

3

0

0-5

0-5

Spaningsdivisioner
(32,37)

8

6

6

6

6

6

6

' BeslälU miniärtyg får avbeslällas.

Förändringar i antalet anställda inom försvaret i
överbefölhavarens programplaner

1977

1982

Nivå A

Nivå B

Nivå C

Militär och civilmilitär personal Civil personal

20 350 25 900

46 250

-(- 700 -2 100

-1400

- 150 -2 350

-2 500

- 150 -2 850

-3 000

Fredsförbandsindragningar, beslutade och enligl
överbefälhavarens programplaner

Nivå A Nivå B Nivå C Anm

Beslutade

Pansarregementen 1
1 1 Pl(Sl)

Flygnolliljer 2
2 2 F11,F12

Förändring Ull 1987

Luftvärnsregementen 1
! 1

Pansarregementen 1

Trängregementen (1)

Kuslartilleriregemenlen 1

Marinen (Göteborg) Reduceras
Reduceras Reduceras

Flygflouiljer 1 2-3

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 71

Till programplanen har fogals avvikande meningar
som framförts av cheferna för armén och marinen.

Till programplanen har fogals särskilda yttranden
av chefen för flygvapnet saml av cheferna för försvarels sjukvårdsstyrelse,
forlifikationsförvaltningen, försvarets materielverk och försvarets
forskningsanstalt.

Överbefälhavaren redovisar i ÖB 77-82 även sina
ställningstaganden till den genomförda programplaneringen. Överbefälhavaren
anför sålunda belräffande chefens för marinens, k. lilläggsraderatl om
resurser utöverde som begärs i nivå A skulle tillföras försvarsmakten anser
överbefälhavaren att del finns flera minsl lika angelägna behov som de som
chefen för marinen anmäler på tilläggsrader. 1 nivå B anger överbefälhavaren
alt del finns operativa behov som är angelägnare än de för vilka marinchefen
begär resurstillskott.

Överbefälhavarens ställningstaganden innebär vidare
smärre justeringar av planeringsramarna och vissa krav på omplanering av
fredsorganisation och personalminskningar samt omfattningen av
repelitionsutbildningen.

Överbefälhavarens syn på prisregleringssyslemet har
redovisats tidigare. En annan planeringsteknisk fråga som överbefälhavaren lar
upp i ÖB 77-82 är principerna för över- och underplanering. Behovet av överplanering
under planeringsperiodens första år (äskandeåret) är väl styrkt. Tillfälliga
förändringar i industrins produktionsmöjligheter leder till all viss materiel
inte kan levereras i avsedd tid och därför inte behöver betalas förrän senare.
Storleken av dessa avvikelser från vad som planerats är erfarenhetsmässigt väl
känd varför en motsvarande beslällningsreserv måste skapas (överplanering).

Regeringens anvisningar innebär emellertid att
denna överplanering skall kompenseras med en motsvarande underplanering under
periodens senare del, dvs. hela det tillgängliga ekonomiska utrymmet under
dessa år fär inte utnyttias för atl planera in materielobjekt.

Den beskrivna överplaneringen genomförs inte utan
är endasl en plane-ringsleknisk reserv för all på ett ändamålsenligt sätt möla
förseningar m. m. Överplaneringen leder således inle till ökad förbmkning av
medel och kräver därför enligt överbefälhavaren inte motsvarande
underplanering.

Kravet på underplanering skapar i praktiken reella
planeringsproblem genom atl materielobjekt måsle tidigareläggas upp till tre år
vid den åriiga mllningen av planerna. Planerna visar således inte på ett
korrekt sätt det engagemang gentemot industrin som planeringsförutsättningarna
i verkligheten medger. Plötsliga tidigareläggningar av detla slag förrycker
möjligheterna lill en rationell planering både inom försvarel och
försvarsindustrin och leder till att tilldelade resurser inte blir utnyttjade
på effektivast möjliga sätt.

Överbefälhavaren vidhåller i ÖB 77-82 sitl tidigare
framförda förslag atl reglerna för planering ändras så att kravet på
underplanering utgår.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 72

Chefen för armén

Chefen för armén är programmyndighel
för huvudprogrammet Arméförband som omfattar följande delprogram.

1.1 Fördelningsförband m. m.

1.2 Infanleribrigad m. m.

1.3 Nortlandsbrigad m. m.

1.4 Pansarbrigad m. m.

1.5 Cenlrala och högra regionala
lednings- och underhållsförband

1.6 Lokalförsvarsförband

1.7 Hemvärnet

1.99 Gemensamma produktionsresurser

Chefen för armén har i enlighet med
överbefälhavarens direktiv utarbetat programplan för huvudprogrammet
Arméförband i två ekonomiska planeringsramar-nivå A och nivå B-enliglföljande(prisläge
februari 1976, löneläge 1976-, milj. kr.).

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81
1981/82 Summa

1977/82

Nivå A 3 760 3 905 4 086 4 265 4 379 20 395

Nivå B 3 718 3 751 3 832 3 912 3 940 19 153

Chefen för armén framhåller
inledningsvis att landels slora yta saml inriktningen mol ökad uthållighet och
djupförsvar över lertiloriel kräver ell slort antal förband. Kvantiteten i
krigsorganisation bör därför upprätthållas. Kvaliteten bör avpassas lill
ställda huvuduppgifter. Arméchefen betonar i della sammanhang den allmänna
värnpliktens betydelse. Endast genom allmän värnplikt kan krigsorganisationen
utformas så all motstånd kan bjudas i varje del av landei. Den främsia
förutsättningen för att behålla och öka försvarsviljan är atl den uppfattas
som en hela folkels angelägenhet. Den allmänna värnplikten har avgörande
betydelse för försvarel och medför atl delta förankras i samhället.

Chefen för armén anför atl förband
med strid som huvuduppgift skall prioriteras. Della bör ske genom alt
samhällets civila resurser i ökad utsträckning las i anspråk för direkl
understöd av försvarsmakten, varvid lednings- och stödförbandens antal och
organisation strängt anpassas till minimibehoven.

Givna planeringsfömtsältningar
tvingar enligl chefen för armén fram en omfatlande omstrukturering av arméns
krigsorganisation såväl i nivå A som B. Det innebär en ökad
materieldifferenliering och därmed en minskning av antalet allsidigt operativt
användbara förband. När arméns krigsförband har byggts upp har chefen för armén
strävat efier alt ge förbanden sådana perso-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 73

nella
och maleriella resurseratt de blir kvalificerade för avsedda huvuduppgifter.

Typ 1-förbanden är allsidigt operativt användbara
och har anfall som hu-vudstridssätt. De består av brigader och vissa fristående
bataljoner samt ell lill dessa anpassat antal lednings- och stödförband. Typ
1-förbanden skall prioriteras såväl personellt som materielll. Om resurser kan
frigöras strävar arméchefen efter att bibehålla elt ökal antal brigader.

Typ 2-förbanden är avsedda främst för fördröjnings-
och avvärjningsslrid. De beslår av skylleregemenlen, vissa självständiga
bataljoner och ett antal lednings- och slödförband. Med hänsyn till sina
uppgifler måsle enligl chefens för armén mening typ 2-förbanden ges en
personell kvalitet bl. a. i fråga om ulbildning motsvarande den som krävs i lyp
1-förbanden.

Typ 3-förbanden består av cykelskylte-och
värnförband. Deskall i huvudsak organiseras av personal och materiel, som förs
över från övriga förband. Chefen för armén prioriterar mobiliseringsberedskap
och repetitionsutbildning för de förband som är avsedda för försvar av gräns,
hamnar och flygfält.

Typ 4-förband utgörs av hemvärnet. Arméchefen
framhåller atl hemvärnels djupa förankring i folk och bygd verksamt bidrar
lill alt stärka försvarsviljan och att det utgören betydelsefull del i
kuppförsvarel.

För all säkerställa att lyp 1 -förbanden utvecklas
kvalitativt i takt med länkbara angripares förband beträffande organisation,
taktik och teknik bedrivs fortlöpande studier inom dessa områden. Mol bakgrund
av hittills vunna studieresultat har chefen för armén för den fortsatta
planeringen angetl sin grundsyn på bl.a. pansarvärns-, luftvärns- saml
lednings- och underhällsfunktionerna. Arméchefens syn på dessa funklioner
behandlas i del följande i anslutning till redovisningen av delprogrammens
planerade utveckling.

Chefen för armén betonar även i årels programplan
att kraftfulla ålgärder måste vidtas för att minska kostnaderna för
fredsorganisationen i syfle att nå högsla möjliga effekt i krigsorganisationen.
Strukturella förändringar i fredsorganisationen prövas fortlöpande. Under
programplaneperioden skall den redan påbörjade samordningen av iruppslagens
ulbildningsanstalter saml av stabs- och förvaltningsresurserna inom
försvarsområde/garnison fortsätta.

Inom ralionaliseringsverksamheten i övrigi
prioriterar arméchefen åtgärder som syftar lill atl effektivisera utbildningen
och åtgärder som syftar lill all nå för perioden uppställda
personalminskningsmål. 1 samarbete med försvarels rationaliseringsinstitut
genomförs elt särskilt utbildningsprogram för alt underiätta
vardagsrationaliseringar vid arméns rayndigheter.

Chefen för armén redovisar en bedömning av
kostnadsutvecklingen inom armén under 1970-lalel. Trots långtgående
rationaliseringar och ambitions-sänkningar har lönekostnaderna och
värnpliktsförmånerna tagit en alll slörre andel av arméns budget. Genomförd rationaliseringsplanering
ger inle underiag för en annan bedömning av den framlida utvecklingen. Den
eko-

6 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 74

nomiska
ramen för det militära försvarel bör därför enligt chefen för armén kompenseras
i särskild ordning om inle planeringen skall behöva inriktas mot successiva,
kraftiga umbitionssänkningar.

Chefen för armén anför alt personalkostnadernas
andel av den lolala ekonomiska ramen blir oacceptabelt hög om inie antalet
anslällda inom försvarel minskas. Behovel av personal för krigsorganisationen
måste emellertid tillgodoses. De nödvändiga personalminskningarna måste därför
enligt chefens för armén uppfattning göras bland anslällda, som inle har
kvalificerade befattningar även i krigsorganisationen. 1 nivå A har chefen för
armén planerat in en rekrytering som ger en vakansuppfyllnad motsvarande den
som var inplanerad i förra årets programplan. 1 nivå B har inplanerals en
rekrytering som innebär atl antalet militär personal behålls oförändrat jämfört
med budgelårel 1976/77.

Chefen för armén anser all det framlida
totalbehovet av militär och civilmilitär personal är ca 11 600 befäl och
tekniker trots genomförda och planerade rationaliseringar och att vissa brister
accepteras. Chefen för armén anmäler därför atl regeringens anvisningar medför
atl uppgifler och personella resurser som disponeras för atl genomföra
uppgifterna inie stämmer överens. Om statsmakterna beslutar atl begränsa den
miliiära personalen i enlighet med regeringens anvisningar anser sig chefen för
armén tvingad att föreslå motsvarande begränsningar av uppgifter som skall
lösas.

Chefen för armén anför att de värnpliktigas
förmåner successivi måsle anpassas med hänsyn lill utvecklingen i samhället i
övrigi och atl värnpliktsförmånerna inte bör avvägas inom den ekonomiska ramen
för det militära försvarel utan bekostas ulanför denna.

Chefen för armén framhåller belräffande
materielanskaffningen alt den skall inriktas mot alt i försia hand tillgodose
de allsidigt användbara förbandens behov av organisalionsbestämmande materiel.
Övriga förband skall så långt möjligt tillföras materiel genom överföring från
typ 1-förbanden.

Liksom i föregående års programplan anför chefen
för armén atl bristerna är slora inom mark- och byggnadssektorn. Sådan
byggnadsverksamhet som är en förutsättning för kostnadsminskande
rationaliseringar prioriteras.

1 enlighet med överbefälhavarens direktiv har
chefen för armén planerat alt lägga ned ett luftvärnsregemente i början av
1980-ialei. Även andra fredsorganisaloriska förändringar övervägs inom
försvarets fredsorganisalionsuired-ning. Chefen för armén underslryker vikten
av alt de invesleringsmedel som kan behövas med anledning av denna ulrednings
förslag beaktas när planeringsram för försvarsbeslulsperioden fastställs.

Chefen för armén anför om forskning och utveckling
att kunskaperna om den miljö där systemet människa - vapen skall verka är
ofullsländiga. Forskning kring människan ulgör därför elt väsentligt underiag för
alt ulforma taktik, stridsteknik, utbildning och personalbehandiing. Forskning
kring vapen och annan materiel för armén inriktas så atl billiga och enkla

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 75

men
effektiva system ingår bland, de alternativa lösningarna.

Chefen för armén beskriver delprogrammens
utveckling i nivåerna A och B. Planeringen i nivå A har inriktats mol
krigsorganisationsmål enligl handlingsväg I i överbefälhavarens perspektivplan
del 2. Denna innebär bl.a, atl fjorton infanieribrigader, fyra
norrlandsbrigader och fem pansarbrigader bibehålls. Den ekonomiska situationen
har dock inneburil att måluppfyllelse i vissa fall har måst senareläggas. I
nivå B har planeringen inriktats mol krigsorganisalionsationsmål enligt
handlingsväg 3, vilket innebär bl. a. atl endast lio infanieribrigader, fyra
nortlandsbrigader och fyra pansarbrigader kan behållas på sikl.

Delprogrammet Fördelningsförband m. m. omfattar i
huvudsak ledningsförband, stödförband och jägarförband. Utvecklingen
karaktäriseras av alt särskilt lyp 1-förbanden minskar inom lednings-,
underrättelse-, underslöds-och underhållsfunktionerna medan antalet
jägarförband ökar. De senare inriktas i första hand på att lösa slridsuppgifter
och i andra hand på spa-ningsuppgifler.

Studier av den framtida ledningsorganisationen har
resulterat i all det totala behovel av särskilt kvalificerade ledningsresurser
bedöms kunna minska något. Således beräknas antalet fördel ni ngsslaber kunna
reduceras. Antalet ledningssiaber med lerrilorielll anknutna ledningsuppgifter
avses bli utökat. För dessa staber planeras en koslnadsbesparande organisation.

Nuvarande fordelningsartilleriförband behålls medan
fördelningshaubils-bataljoner med de äldsta pjäserna övergår lill lyp 2-förband
under programplaneperioden. I nivå A ombeväpnas några bataljoner med haubits
77.

Antalet luftvärnsbalaljoner med modern materiel
minskar. Eftersom luftvärnsrobot 70 tillförs och äldre materiel behålls där
detla är siridsekonomiskl lämpligt ökar emellertid det totala antalet
eldenheler. Ökningen är slörre i nivå A än i B. Genom modifiering avses
luftvärnsförband utmstade med robot 67 Hawk behållas in på 1990-talet.

Underhållsfunktionen har studerats beträffande dels
behovet av särskilda röriiga underhållsförband, dels övergången från fred till
krig. Studierna har resulterat i förslag om en framtida underhållsorganisaiion.
I denna ingår förbands- och områdesbundna underhållsenheler och ett i
förhåUande lill nuvarande läge minskat antal operativt röriiga
underhållsförband. Organisationen fömtsätter ell ökal understöd från
totalförsvaret i övrigt.

Inom delprogrammet Infanleribrigad ra. m. planerar
chefen för armén all behålla fjorton infanieribrigader i nivå A mol tio i nivå
B. Infanteri-brigaderna utvecklas vad gäller såväl eldkraft som röriighet med
hänsyn till sina kvalificerade uppgifter. En ny organisation, infanteribrigad
77, är fastställd och innebär bl. a. alt tre skyllebalaljoner utrustas med
band-vagnsburna pansarvärnspjäseroch stridslrossar. Personalen transporteras
vid marsch i tertängbilar. Eldkraflen vid brigaden förbättras genom all haubits
77, infanlerikanonvagn 91, pansarvärnsrobolar och luflvärnsrobol 70 an-

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 76

skaffas.

Med början under perioden organiseras ell antal
grundrekrylerade, fristående skyllebalaljoner.

För delprogrammet Norrlandsbrigad m. m. är
planeringen lika i nivå A och nivå B. Fyra norriandsbrigader behålls med ett
organisationsmönster som på sikl anpassas lill infanteribrigad 77. Eldkraften
förbättras i likhei med i infanteribrigaden. Röriigheten behålls genom
omsättning av terrängbilar och bandvagnar. Chefen för armén avser alt under
budgetålet 1976/77 utreda slutlig utformning av nortlandsbrigad 77.

Chefen för armén anmäler beträffande delprogrammet
Pansarbrigad m. m. att i nivå A fem pansarbrigader kan bibehållas under
programplaneperioden. 1 nivå B reduceras antalet med en till totalt fyra
pansarbrigader. De kvarstående pansarbrigaderna avses tillföras luflvärnsrobol
70 och pansarvärnsro-bol.

För delprogrammel Centrala och högre regionala
lednings- och underhållsförband är planeringen lika i nivå A och nivå B.
Antalet ledningsförband på högre regional nivå behålls. Omsättning sker av viss
sambandsutrusining. Underhållsförbandens organisation och antal förändras som
resultat av ulredningar av underhållstiänslen.

Inom delprogrammet Lokalförsvarsförband ändras i
såväl nivå A som B det yttäckande ledningssystemet under
försvarsområdesbefälhavaren. Förändringarna innebär bl.a. att
försvarsområdesbefälhavarens krigslednings-kapacitet kommer alt förstärkas. 1
nivå A kommer före och under programplaneperioden sex infanieribrigader att
övergå lill skylleregemenlen och i nivå B tio. Skytleregemenlena behåller under
programplanperioden organisationsmönster 66 R och anpassas därefter successivi
till infanteribrigad 77. 1 både nivå A och nivå B ökar antalet
cykelskytiebalaljoner efter pro-gramplaneperiodens slut. Förutsättningar skapas
härigenom för atl öka uthålligheten i krigsorganisationen.

Delprogrammet
Hemvärnet behåller enligt programplanen nuvarande organisation, förmåga och
beredskap. Hemvärnet skall liksom lidigare utnyttjas som en del av
yiövervakningen av främsl landterritoriei. Hemvärnet tillförs efterhand lätt
kulspruta, aulomatkarbin och pansarskott. Signalmaie-riel lämplig för
hemvärnels verksamhet avses tillföras. Modern intenden-turmateriel skall så
långt resurserna medger tillföras hemvärnet. Vapen och signalmateriel skall
dock prioriteras. Planeringen är lika i nivå A och nivå B.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 77

Fördelningen av kostnaderna på delprogram i nivå A framgår
av följande labell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa

Delprogram

1977/78

1978/79
1979/80 1980/81

1981/82
1977/82

Fördelningsförband

611

595

650

642

632

3 130

Infanteribrigad
m. m.

903

886

886

884

906

4 465

Norriandsbrigad
m. m.

253

281

208

220

284

1 196

Pansarbrigad
m. m.

379

377

288

360

465

1 869

Centrala
och högre regio-

nala
lednings- och

underhållsförband

49

43

48

59

39

239

Lokalförsvarsförband

229

227

272

237

212

1 177

Hemvärnet

58

59

59

60

59

294

Gemensamma
produktions-

resurser

1617

1 587

1679

1 709

1694

8 286

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnader 4 099 4 055 4 090 4 171 4
241 20 656

-339

-150

-A

-f94

-1-138

-261

3 760

3 905

4 086

4 265

4 379

20 395

Justering på grund av överplanering
m. m.

Betalningsmedel

Fördelningen av kosinaderna på delprogram i nivå B framgår
av följande labell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa

Delprogram

1977/78
1978/79 1979/80 1980/81

1981/82
1977/82

Fördelningsförband

612

599

600

550

538

2 899

Infanteribrigad
m. m.

868

802

804

794

766

4 034

Norrlandsbrigad
m. m.

253

282

206

213

228

1 182

Pansarbrigad
m. m.

380

353

285

324

401

1 743

Cenlrala
och högre regio-

nala
lednings- och

underhållsförband

49

47

49

58

37

240

Lokalförsvarsförband

224

213

253

214

190

1094

Hemvärnet

58

59

58

60

59

294

Gemensamma
produktions-

resurser 1614 1555 1589 1616 1598 7 972

Kostnader 4 058 3 910 3 844 3 829 3
817 19 458

Justering
på grund av

överplanering
m. m.

-340

-159

-12

-t-83

-1-123

-305

Betalningsmedel

3 718

3 751

3 832

3 912

3 940

19153

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 78

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå A framgår av
följande labell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa

Anslag 1976/7711977/78 1978/79 1979/80
1980/81 1981/82 1977/82

B 1. Arméförband:

Ledning- och för

bandsverksamhet 2 276 2 606 2 627 2
672 2 713 2 728 13 346

B 2. Arméförband:

Materielanskaff

ning 764 860 930
980 1044 1130 4 944

B 3. Arméförband:

Iståndsättning av

befästningar och

kaserner 77 75 78 84 . 96 92 425

B 4. Arméförband:

Forskning och

Ulveckling 60 72 92 80 90 90 424

111 1 Arméförband:

Anskaffning av

anläggningar 144 147 178 270 322 339 1256

3 321 3 760 3 905 4 086 4 265 4
379 20 395

' Prisläge februari 1975.

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå B framgår av
följande labell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa

Anslag 1976/7711977/78 1978/79 1979/80
1980/81 1981/82 1977/82

B 1. Arméförband:

Ledning- och förbandsverksamhet 2 270 2
600 2 575 2 572 2 573 2 583 12 903

B 2. Arméförband:

Materielanskaff

ning 764 826 841 868 865 866 4 266

B 3. Arméförband:

Iståndsättning av

befästningar och

kaserner 77 75 72 78 87 85 397

B 4. Arméförband:

Forskning och

ulveckling 60 70 90 70 80 80 390

III 1 Arméförband:

Anskaffning av

anläggningar 144 147 173 244 307 326 1 197

3 321 3 718 3 751 3 832 3 912 3
940 19153

' Prisläge februari 1975.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 79

Chefen
för marinen

Chefen för marinen är programmyndighet för
huvudprogrammet Marinförband som omfattar följande delprogram.

2.1
För flera delprogram gemensamma
lednings-, bas- och underhållsförband m. m.

2.2
Helikopierförband

2.3 Ytattackf ö rband m. m.

2.4
Ubålsförband

2.5
Minröjningsförband

2.6
Fasta kustartilleriförband

2.7
Röriiga kustartilleriförband

2.99
Gemensamma produktionsresurser.

Chefens för marinen programplan för huvudprogrammet
Marinförband grundas på de ekonomiska planeringsramar som har fastställts genom
överbefälhavarens direktiv. Härutöver har chefen för marinen anmält behov av
ytterligare medel för viss verksamhet och ersättningsanskaffning. Planeringsramarna
och de av chefen för marinen föreslagna tilläggen framgår av följande
sammanställning (prisläge februari 1976; löneläge 1976; milj. kr.).

1977/78

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

Summa 1977/82

Nivå A

Planeringsram

Tillägg

Nivå B

Planeringsram

Tillägg

1480 87

1480 87

1 522 62

1482 102

1 567 101

1488 180

1608 105

1488 225

1666 135

1492 309

7 843 490

7 430 90J

Chefen för marinen redovisar inledningsvis sin
gmndsyn på de marina stridskrafternas uppgifter och på hur de ulnyttias inom
ramen för vår säkerhetspolitiska inriktning saml försvarets verkan som stöd
för denna politik.

Chefen för marinen poängterar den alltmer ökade
betydelse som det skandinaviska området enligl hans mening fält. Särskilt
framhålls den dominerande fiankposilionen varifrån Norska havet och passagen
därifrån mot Allanlen kan behärskas.

Risken för spänningslägen,
'"skymningskonflikter", och begränsade krigsfall blir härigenom stor
i vår omgivning. Förhållandet kräver stridskrafter som kan hävda vårt
lerrilorium och avvisa varje försök all otillböriigt utnyttja vårt område.
Dessa är en fömtsättning dels för all vår alliansfria politik skall inge
förtroende i omväriden, dels för all kunna försvara oss om vi blir anfallna.

Chefen
för marinen underslryker all försvarsmaktens viktigaste uppgift

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 80

är
invasionsförsvar. Sveriges militärgeografiska betingelser medför enligl hans
mening all försvaret till väsenllig del måste inriktas mol att tidigt möta en
invasion över havet, evenluelll i kombination med invasion över landgränsen
eller genom luften.

Om vår säkerhetspolitiska linje är framgångsrik och
vi lyckas förbli neulrala i en konflikt i vår omgivning måsle vi kunna avvärja
kränkningar av vår långa havsgräns. Samtidigi måste försörjningen genom
sjöfarten kunna tryggas.

Chefen för marinen flnner del därför nödvändigl alt
såväl invasionsförsvaret som neulraliielsskyddet ges tillgång på marina
stridskrafter av tillräcklig kvalitet och kvantitet. Strävan måsle vara att i
del längsla förhindra att en angripare fär fasl fot i landei. Angriparen skall
mötas där han är svagast, dvs. innan han kommer in i landei.

Marinens uppgifler och ulnyltiande sammanfattas av
chefen för marinen på följande sätt. Marinen skall övervaka vårt sjötertilorium
och omgivande havsområden inklusive havsbotten. Den skall hävda vårt oberoende
och fullgöra våra förpliktelser under fred och neulralitetstillstånd genom att
bevaka vårt sjöterritorium, avvisa kränkningar och andra brott mol våra
lill-trädesbestämmelser. Marinen skall genom erforderlig beredskap
tillförsiikra den politiska och miliiära ledningen handlingsfrihel i
krissituationer. Den skall vidare i samverkan med övriga stridskrafter i det
längsla förhindra atl en angripare får fast fot på svensk mark. De marina
stridskrafterna skall därvid möta, fördröja och tillfoga angriparen föriusler
som hindrar eller försvårar hans foretag. Sådana områden som ur angriparens
synpunkl är betydelsefulla för hans styrketillväxt eller som är väsentliga för
tota'lförsvaret skall försvaras i det längsla. Marinen skall även skydda
kustsjöfarten i våra egna farvatten, sjötransporter till och från Gotland och
importsjöfart så långl ul våra resurser gör det möjligl.

Chefen för marinen framhåller alt
ålderssammansättningen och modernitelen på flera förband och syslem är sådan
all slora omsältningsbehov föreligger. Hela system hotar atl försvinna. Chefen
för marinen har därför strävat efter atl använda så slor del som möjligl av
tillgängliga resurser för malerialanskaffning. Denna inriklning följer hell
regeringens och överbefälhavarens direktiv. Den är dessutom hell nödvändig mol
bakgmnd av de betydande oundgängliga omsältningsbehov som finns under programplaneperioden
och accentureras under åren närmasl därefler.

Chefen för marinen har planerat in de av
överbefälhavaren anbefallda personalminskningarna. Marinchefen anser att
minskningarna är en tvingande nödvändighet på gmnd av all den ekonomiska
silualionen nu är så allvariig all största möjliga kraft- och viljeansträngning
måste lill för all frigöra medel lill att utveckla och skaffa materiel.
Personalminskningen kommer dock inte att kunna genomföras utan allvarliga
konsekvenser.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 81

Ett av utgångsvärdena för planeringen har varit alt
nivå A med vissa ändringar och tillägg skall molsvara handlingsväg 1 i ÖB 75.
Chefen för marinen pekar på den skillnad som finns mellan den ekonomiska ram
överbefälhavaren tilldelat och nödvändiga resurser för att uppnå handlingsväg
1. Chefen för marinen anser alt kostnadsgapei, som främst beror på låga ramar
för marinen underen följd av år, medför att marinens ram för perioden 1977-82
måste höjas med minsl 490 milj. kr. utöver nivå A för atl täcka ett växande
omsältningsbehov.

Ramhöjningen
avser chefen för marinen utnyttja för bl. a. följande.

-
Anskaffa minjakl.

-
Möta nedgången i ubålsbesiåndet
genom att A 17 skaffas i snabbare takt.

-
Innehålla i ÖB 75 angivna mål
för kvantiteten .sjörobolbeslyckade ytaltacknottiljer.

-
Tillgodose ledningsfunktionen
vid yiatiackfiottiljer.

-
Modernisera Öslergötlandjagarna
och överföra dessa till fregatter.

-
Skaffa nya sjöminor och därmed
möta ell betydande omsältningsbehov.

-
Skaffa fiygsimulator för
helikoplertiänsten.

Motsvarande resursbrist föreligger enligl chefens
för marinen uppfattning i nivå B.

Chefen för marinen strävar efter alt vidmakthålla
största möjliga strids-effekt med tyngdpunkt på ulbildning inom
huvudproduktionsområdei Ledning och förbandsverksamhet. Trots all
driftkostnaderna begränsas och fortlöpande rationaliseringar bedrivs måste dock
verksamhelen minskas. För alt kunna prioritera den långsikliga beredskapen är
del nödvändigt att avdela största möjliga resurser för investeringar i den
framlida krigsorganisationen. Chefen för mannen framför att totalt snäva ramar
och ett otillräckligt system för pris- och lönekompensation medför all
betydande resurser inom huvudproduktionsområdei Ledning och förbandsverksamhel
måste frigöras för atl tillföras huvudproduktionsområdei Materielanskaffning.

Vakanslägel är allvarligt och en besvärande
siluation råder för kompaniofficersgruppen inom sektorn leknisk tiänst. Chefen
för marinen har i särskild skrivelse till regeringen föresiagii extraordinära
åtgärder för all förbättra rekryteringen.

Chefen för marinen har i samarbele med försvarels
materielverk vidtagit åtgärder för atl begränsa kosinaderna för
malerielunderhåll. Någon återtagning av tidigare eftersläpning bedöms dock
inle nu möjlig.

Verksamheten inom huvudproduktionsområdei
Materielanskaffning innebär enligt överbefälhavarens direktiv i nivå A,
följande. Chefen för marinen bedömer del endasl möjligl atl direkianskaffa del
roboisysiem som
krävsförailyiallackfiolliljernassiridseffekiskallkunnaupprätihållas. Beställning
är inplanerad budgelåret 1977/78. Tidigare planerad beställning av en se-

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 82

riemi/ijakilärtygmåstescnareläggastvååriill
budgetåret 1978/79. Beställning av nästa ubåtsserie- A 17 - har planerats ske
under budgelåret 1979/80. Ersätl-ning förde föråldrade röriiga
kuslartilleribatlerierna har planerats bli beställd budgelårel 1978/79. Äldre
läiia fasta bailericr bör ersättas under början av 1980-lalel. Beställning
planeras ske under budgelåret 1980/81.

Anskaffning och iståndsättning av befästningar och
kaserner balanseras mol materielanskaffning, övningsverksamhet m. m.
Rationaliseringsbe-främjande byggnadsåtgärder prioriteras. Utbyggnaden av
integrerade fredsförråd slutförs under budgetåret 1977/78.
Kasernrenoveringsprogrammet planeras vara genomfört under budgetåret 1981/82.
Inom huvudproduktionsområdei Forskning och utveckling redovisar chefen för
marinen fortsatta studier, försök ra. m. belräffande bl.a.
ytatiack-floililjcrnas ledning, luftobcroendc framdrivningsmaskiner för
framlida u-båtar saml ersättning av tungt och lätl fasl kustartilleri.

Chefen för marinen anför bl. a. följande om
delprogrammens utveckling under programplaneperioden.

Förbanden inom delprogrammet Gemensamma lednings-,
bas- och underhållsförband skall säkerställa övriga förbands insats. Åtgärder
har planerats in för att öka ledningssäkerhelen.

Luftvärn för försvar av krigsförtöjningsplalser och
anläggningar i baserna moderniseras. Under perioden införs ny basorganisation.
I den nya organisationen eftersträvas ökad rörlighet hos underhållsförbanden.

Inom delprogrammet Helikopierförband pågår försök
med en gemensam organisation för försvarets lunga helikoptrar. Den befintliga
organisationen behålls under planeringsperioden. Verksamhel och inriktning
dimensioneras främsl av ubåtsjakluppgifterna.

Inom delprogrammel Ytattackförband levereras den
sista torpedbåten typ Norrköping lill krigsorganisationen under budgetåret
1977/78. De nuvarande jagarflolliljerna organiseras om till ytattackflottiljer.
Motortorpedbåtarna ersätts genom anskaffning av patmllbåiar. Beslutsunderiag
för atl skaffa lämpliga enheter för de framtida ylattacknottiljerna las fram
under programplaneperioden. Anskaffning av sjörobot med medellång räckvidd för
ylattackförbanden har planerats in med början budgelårel 1977/78.

Anskaffning av ett iredje minfartyg pågår.
Leveransen har dock måst senareläggas jämfört med lidigare planer.

Antalet enheter inom delprogrammet Ubåtsförband
minskar med ca 40 % fram lill mitten av 1980-talel. Under programplaneperioden
utgår ubåtar av typ Hajen. Pågående anskaffning av ubåtar av typ Näcken
fullföljs under programplaneperioden. En räddningsbåt skaffas. Studier och
utveckling av nästa ubåtserie (A 17) planeras för atl seriebeslällning skall
kunna läggas ut budgelåret 1979/80.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 83

Inom delprogrammet Minröjningsförband överförs
minsvepare av typ Hanö till vedellbålar samtidigi som de av åldersskäl ulgår ur
minröjningsorganisationen. Övriga minsvepare behålls under perioden.
Seriebeställning av minjaktfartyg planeras till budgetåret 1978/79.

Delprogrammet Fasta kuslartilleriförband
vidmakthålls i huvudsak under programplaneperioden. Antalet fasta
artilleriförband minskar någol. Pågående anskaffning av nya fasta 12 cm lornballerier
fortsätter men försenas jämfört med tidigare planer. Vissa äldre batterier
moderniseras i begränsad omfattning. Prototyp lill ny minulläggare anskaffas
och modern minmaleriel tillförs minspärrtropparna. Näriuftvärnet för de fasta
förbanden moderniseras.

Delprogrammel Röriiga kustartilleriförband
vidmakthålls i huvudsak under perioden. Ell nytl röriigt kustarlillerisyslem
börjar utvecklas och anskaffas.

Inom delprogrammet Gemensamraa produktionsresurser
prioriteras utbildningen till och av fast anställd personal. Bl. a. förbättras
utbildningen av kompaniofficerare. Investeringar och iståndsällningar är under
perioden inriktade på ralionaliseringsbefrämjande ålgärder vilkel medför att
olika ul-bildningsanordningar har fått liigre prioritet. Övningsfältens
utrustning kompletteras successivi.

Konsekvenserna av en inriklning enligl nivå B blir
enligl chefen för marinen följande.

Inom huvudproduktionsområdei Ledning och
förbandsverksamhel måste reduceringar göras som i första hand drabbar
mobiliseringsberedskapen.

Chefen för marinen anför vidare att
materielanskaffningen måste reduceras eller senareläggas. Detla innebär bl. a.
att den begränsade robotanskaffningen för ytaltacknottiljerna i huvudsak måste
genomföras efter budgetåret 1981/82. Antalet ubåtar i A 17-serien måste
minskas med ca 30 "o. Även anskaffningen av nytt rörligt kustartilleri
måste minskas med ca 30 "o. Moderniseringen av äldre fasta
kuslartilleribatterier försenas.

Inom huvudproduktionsområdena Anskaffning och
iståndsättning av befästningar och kaserner samt Forskning och utveckling
fömtsätter chefen för marinen samma inriklning som i nivå A.

Sammanfattningsvis
kommer enligt chefen för marinen den krigsorganisatoriska effekten alt gå ned
i nivå B för att i mitten av 1980-lalet ha reducerats till 50 % av nuvarande
organisation vad gäller sjöstridskrafter. Inom kustartilleriet kan huvuddelen
av krigsorganisationen behållas under hela 1980-talet främst beroende på
malerielens långa livslängd. Antalet fasta spärrförband minskar dock med ca 20
"o. Effekten nedgår enligl chefens för marinen uppfattning genom
kvalitativa försämringar eftersom materiel inte omsätts i tillräcklig
omfattning.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 84

Fördelning
av kostnaderna pä delprogram i nivå A framgår av följande labell (prisläge
februari 1976; milj. kr.).

Summa

Delprogram

1977/78
1978/79 1979/80 1980/81

1981/82

1977/82

För
flera delprogram

gemensamma
lednings-.

bas- och
underhållsför-

band m.
m.

118

113

109

102

89

531

Helikopierförband

25

20

21

19

18

103

Ytaiiacklbrband
m. m.

249

280

256

220

237

1242

Ubåtsförband

114

94

117

95

118

538

Minröjningsförband

32

58

52

60

68

270

Fasta
kuslartilleriförband

215

184

169

173

158

899

Rörliga
kuslartilleriförband

56

52

70

74

89

341

Gemensamma
produk-

tionsresurser

802

821

827

842

829

4121

Kostnader

1611

1622

1621

1585

1606

8 045

Justering
på grund av

överplanering ni. m.

-131

-100

-54

-H23

-h60

-202

Betalningsmedel

1480

1522

1567

1608

1666

7 843

Fördelning
av kostnaderna på delprogram i nivå B framgår av följande labell (prisläge
februari 1976; milj. kr.).

Summa

Delprogram

1977/78
1978/79 1979/80 1980/81

1981/82

1977/82

För
flera delprogram

gemensamma
lednings-,

bas- och underhållsför-

band m.
m.

118

112

109

102

90

531

Helikopterförband

26

20

21

19

17

103

Ytattackförband
m. m.

250

236

226

202

165

1079

Ubåtsförband

114

93

91

52

76

426

Minröjningsförband

32

59

52

59

68

270

Fasia
kuslartilleriförband

214

184

168

158

150

874

Röriiga
kuslartilleriförband

55

52

59

57

62

285

Gemensamma
produk-

tionsresurser

802

826

816

816

804

4 064

Kostnader

1611

1582

1542

1465

1432

7 632

Justering
på grund av

överplanering

-131

-100

-54

-23

-I-60

-202

Betalningsmedel

1480

1482

1488

1488

1492

7 430

s. 85 Kontrollera mot PDF

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå A framgår av
följande labell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa

Anslag 1976/771 1977/78 1978/79 1979/80
1980/81 1981/82 1977/82

C 1. Marinf ö rband;

Ledning och för

bandsverksamhel 765 843 ,836 837 838 834 4 188

C 2. Marinförband:

Materielanskaffning 351 500 551 595 636 708 2 990

C 3. Marinförband:

Iståndsättning av

kaserner 24 26 26 26 26 26 130

C 4.
Marinförband:

Forskning och

utveckling 32 30 29 30 29 30 148

III 2 Marinförband:

Anskaffning av

anläggningar 79 81 80 79 79 68 387

1251 1480 1522 1567 1608
1666 7 843

' Prisläge februari 1975.

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå B framgår av
följande labell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa

Anslag 1976/7711977/78 1978/79 1979/80
1980/81 1981/82 1977/82

C 1. Marinförband:

Ledning och för

bandsverksamhet 765 843 833 830 829 823 4 158

C 2. Marinförband:

Materielanskaffning 351 500 514 523 525 545 2 607

C 3.
Marinförband:

Iståndsättning av

kaserner 24 26 26 26 26 26 130

C 4.
Marinförband:

Forskning och

ulveckling 32 30 29 30 29 30 148

III 2
Marinförband:

Anskaffning av

anläggningar 79 81 80 79 79 68 387

1251 1480 1482 1488 1488
1492 7 430

' Prisläge februari 1975.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 86

Chefen för flygvapnet

Chefen för flygvapnet är
programmyndighel för huvudprogrammet Flygvapenförband som omfattar följande
delprogram.

3.1 För flera delprogram gemensamma
lednings- och strilförband

3.2 Jakiförband

3.3 Luftvärnsrobolförband

3.4 Atlackförband

3.5 Spaningsförband

3.6 Flygiransportförband

3.7 Basförband

3.99 Gemensamma produktionsresurser

Chefen för flygvapnet har i enlighet
med överbefälhavarens direktiv utarbetat programplaner i nivåerna A och B för
huvudprogrammet Flygvapenförband. Planeringsramarna framgårav följande
sammanställning (prisläge februari 1976; löneläge 1976; milj. kr.).

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82
Summa

1977/82

Nivå A 3
711 3 818 3 923 4 025 4 115 19 592

Nivå B 3
513 3 524 3 532 3 542 3 546 17 657

Chefen för flygvapnet anför att
stormakternas möjligheter lill luftkrigföring är oförändral stora. Kvaliteten
förbättras sländigl genom ökad räckvidd, större lastförmåga samt bättre
måluppläckts- och målinmätningsmöj-ligheler. De flygburna vapnens precision och
verkan ökar också snabbt liksom möjligheterna att transportera trupp och
materiel genom luften. Stormakterna fär i början av 1980-lalet enligl chefens
för flygvapnet uppfattning en ökad och i några fall starkt ökad möjlighel lill
offensiv flygkrigföring jämfört med dagslägel.

Chefen för flygvapnet framhålleratt
utvecklingen leder till atl flyginsalser av olika slag kommer atl spela en
viktig roll vid ett eventuellt angrepp på Sverige. Vi måste med ett lämpligt
utformat och tillräckligt omfatlande luftförsvar söka behålla en
luftöveriägsenhel över vårt tertitorium. Om en angripare inle behöver la hänsyn
till ett effektivt luftförsvar kan hans flygförband starkt försvåra våra
stridskrafters mobilisering och utgångsgmp-pering saml ostört bekämpa olika
totalförsvarsmål och verksamt understödja mark- och sjöslriden.

Den militärtekniska utvecklingen
gynnar inle bara en angripare. Våra möjligheter all verka med attack- och
spaningsflyg förbättras också. Del svenska försvaret har enligt flygvapenchefen
inte råd att avstå från alt utnyttja detta. Chefen för flygvapnet framhåller
att vi inte utan väsentliga

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 87

effektförluster
kan avslå från attack- och spaningsflyg i försvarsmakten.

Chefen för flygvapnet erinrar om att fiygvapnets
krigsorganisation minskar snabbi. Sedan början av 1960-talel hart. ex. antalet
krigsflygdivisioncr minskat med nära 50 %. Mol bakgrund av den tydliga strävan
i vår närmaste omvärid att trots avsevärda kvalitetshöjningar behålla antalet
flygförband ser chefen för flygvapnet det som angelägel atl på sikl hejda
minskningen av flygvapnets krigsorganisation. De personalminskningar som är
anbefallda och som också är nödvändiga med hänsyn till löneutvecklingen bör
därför så långt möjligt sökas inom områden som inte direki påverkar krigsorganisationens
omfattning. Svårigheterna är emellertid enligt chefen för flygvapnet Slörre
för flygvapnet än för många andra delar av försvarsmakten. Detla beror på den
siarka koppling som finns mellan fiygvapnets freds-och krigsorganisationer.

Omfattningen och inriktningen av flygvapnets
materielanskaffning styr i hög grad den framlida krigsorganisationen. Chefen
för flygvapnet erinrar om alt flera vikliga malerielbeslul skall fallas under
perioden 1977-82. Beslul skall fattas bl. a. om hur ett nytl flygattacksyslem
efter nuvarande AJ 37 och SK 60 skall uiformas. Vid della beslul blir del
nödvändigl alt la slällning lill om den utvecklande delen av svensk
flygindustri skall behållas. Andra beslul kommer all avgöra omfattningen av den
inhemska vapen- och ro-botutvecklingen. Vidare skall viss materielomsätining
inom stridslednings-och luftbevakningssyslemel och utbyggnadstakten för det
framtida bassystemet beslutas.

Attack-, spanings- och jaktversionerna av
flygplanssystem 37 Viggen håller på att anskaffas. Chefen för flygvapnet
framhåller att flygplansystem 37 Viggen lorde vara del mest genomlysta
projektet i hela försvarsmakten. Del har studerats gmndligt, utretts och
granskats vid elt flertal lillfällen av både försvarsmaktens myndigheier och
statsmakterna. Resultaten av genomförda slridsekonomiska jämförelser mellan
flygplan 37 Viggen och konkurterande alternativ har utfallit positivt för
flygplan 37 Viggen. Chefen för flygvapnet anser därför att det är viktigt atl
syslemet så långl möjligl kan fullföljas med den ambitionsnivå beträffande
taktisk och operativ användbarhet som legal lill gmnd för atl det togs fram.

Flygplananskaffningen efler flygplan 37 innebär all
en inhemsk utvecklingskapacitet kan behållas i nivå A medan den måste
avvecklas i nivå B. I nivå B blir vi enligt chefen för flygvapnet ganska snart
hänvisade lill anskaffning utomlands i form av direklköp eller
licenstillverkning.

Chefen för flygvapnet framhåller alt det ligger
många fördelar i alt beväpna våra flygplan med robotar och andra vapen som
utvecklas inom landet. A andra sidan blir seriestoriekarna så små att det blir
för dyrt att inom krympande realramar underhålla en inhemsk
utvecklingskapacitet. Problemet är med andra ord delsamma som på
flygplansidan. Det gör atl inhemskt utvecklade robolar endasl har kunnal komma
ifråga i nivå A. I nivå B

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 88

förutsätts
direktanskaffning av utländska robolar.

Chefen för flygvapnet framhåller vidare att så
länge målel att hela landet skall försvaras kvarstår måste flygbaser,
radarstationer och ledningsorgan finnas i alla landsändar. Detla gör att
resurserna för bas- och sirilsyslemen i viss mån måste prioriteras.

Beträffande delprogrammens utveckling under
programplaneperioden anför chefen för flygvapnet bl. a. följande.

Inom delprogrammel För flera delprogram gemensamma
lednings- och strilförband inriktas verksamhelen på att dels åstadkomma
nödvändig freds-produktion dels göra de investeringar som krävs i ny materiel,
nya anläggningar och nya metoder.

Vissa äldre radarstationer som är dyra atl
underhålla avvecklas tidigt under programplaneperioden. En luftförsvarscentral
läggs ner.

Luftbevaknings- och stridsledningsförband börjar
sättas upp med modern radarmateriel som har hög störtålighei och god
motståndskraft mot fysisk bekämpning. På befintliga radarstationer ökas
motståndskraften mol teleteknisk störning och vidtas ålgärder för att minska
risken för fysisk bekämpning.

Den lidigare planerade moderniseringen av en
luftförsvarscentral genomförs. System Väder 70 utvidgas till att omfatta även
norra delen av landet. Sambandssystemet moderniseras fortlöpande så långl
resurserna medger. Angivna ålgärder vidlas i båda nivåerna.

Inom delprogrammet Jakiförband läggs under perioden
1977-82 sex divisioner ned i nivå A och sju i nivå B. Dessulom avvecklas en
flotlilj-adminislration (F 12). Ombeväpning från J 35 Draken till JA 37 Viggen
sker med början under budgelårel 1979/80. I nivå A inriktas planeringen mol tio
divisioner JA 37 och i nivå B mot nio.

För delprogrammel Luftförvärnsrobotförband gäller i
båda nivåerna all förbanden skall vara avvecklade vid ingången av budgetåret
1978/79. Personal och viss materiel utnyttias övergångsvis i särskilda förband
inom slril-systemet. Personalen förs över lill luftbevaknings- och
stridsledningsförband med modern radarmateriel i takt med all sådana sätts upp.

Delprogrammet Atlackförband inriktas i nivå A mot
all i krig omfatta en altackeskaderstab, fem medellunga aliackflygdivisioner
och en aliack-flyggrupp saml fem lätta allackdivisioner. De medellunga
altackflygdivi-sionerna/-gmpperna är utmstade med flygplan AJ 37 Viggen och de
lätta med del beväpnade skolflygplanet SK 60. AJ 37 planeras på sikl ersättas
av ell nytt medellungt attackflygplan (A 20) utvecklat från JA 37 och SK 60 med
elt lätl attackflygplan (B3LA) som jämväl kan användas som skolflygplan. Båda
flygplanen A 20 och B3LA planeras utvecklas inom landet.

I nivå B medger tillgängliga planeringsmedel inte
att SK 60 ersätts med annat än ett renl skolflygplan. Del innebär att de lätta
aliackflygdivisionerna avvecklas efter perioden 1977-82. På sikt kommer därmed
aliacksyslemet

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 89

att
i nivå B endasl innehålla de medeltunga förbanden.

Inom delprogrammet Spaningsförband minskas antalet
divisioner med två i båda nivåerna. En flottiljadministration utgår.
Flygplaniyperna S 32 Lansen och S 35 Draken ombeväpnas till S 37 Viggen.

Planeringen för delprogrammel Flygiransportförband
inriktas på all säkerställa kapacitets- och resurstillgång hos
krigsorganisationens transport-och sambandsflygplan. Flygplan Tp 79 (Douglas DC
3) planeras i båda nivåerna utrangeras under programplaneperiodens senare del
och ersättas av andra transportflygplan. Typen på dessa har ännu inte bestämts.

Inom delprogrammet Basförband kommer i båda
nivåerna antalet basbataljoner att minska något jämfört med dagsläget.

Erfarenheterna från genomförda bassiudier pekar på
alt såväl flygplan på marken som basförbanden och deras materiel bör skyddas i
försia hand genom all de sprids mellan och inom flygbaserna. Delta ställer krav
på såväl ett siort antal baser som ett stort antal rörliga basförband. Strävan
all kunna kraftsamla flygförbanden lill olika delar av landei släller molsvarande
krav.

1 båda nivåerna planeras en successiv anpassning
till här antydda krav på ett modernt bassystem. Endast en mindre del hinner
genomföras under programplaneperioden. Vid anpassningen utnyttjas befintliga
baser och anläggningar. Uiöver ovannämnda insatser sker en fortlöpande
anpassning av baserna och basmaterielen till flygplansystem 37.

Materielanskaffningen lar vidare sikle på alt säkra
tillgången på svår-anskaffad och för ett krigs inledningsskede viktig materiel
och på ersättning av starkt försliten och/eller omodern materiel.

Inom delprogrammet Gemensamma produktionsresurser
skall förbanden F 11 i Nyköping och F 12 i Kalmar dras in. Enheter vid dessa
förband som inte omfattas av indragningsbeslutet skall lokaliseras lill andra
orter. Organisationsförändringarna bör vara genomförda under budgetåret
1979/80.

1 nivå A behöver ingen ytteriigare flottilj läggas
ner. I nivå B däremol måsle ytteriigare en flottilj dras in under perioden
1982-87.

Ny fredsorganisation för huvuddelen av flygvapnets
förband införs under budgetåret 1976/77.

Flygvapnet har i dag enligt chefen för flygvapnet
personalbrist i förhållande till förelagda uppgifler inom flera sektorer. Dessa
brister kan i slort fömtses beslå även i den nya organisationen.

Den ogynnsamma åldersfördelningen för civilmililär
personal i leknisk tiänst medför stora pensionsavgångar under perioden. Detta
måste enligt chefen för flygvapnet mötas med en överrekrytering under
programplaneperioden. För en hög rekrytering lalar också den senaste lidens
ökade för-lidsavgångar av nämnd personal.

Chefen
för flygvapnet bedömer all viss svårighet kan uppslå atl på sikt

7 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 90

nå
angivna personalminskningsmål. Den civila personalen har inle kunnat minskas i
planerad takt.

Chefen för flygvapnet framhåller vidare atl hårda
prioriteringar måsle vidlas i fredsorganisationen så alt de väsentligaste
uppgifterna, däribland flyglidsproduktionen, kan lösas. Uppgifter som på flera
förband tenderar att bli eftersatta är bl. a. mobiliserings- och
krigsförberedelser, befälsutbildning och delar av den allmänmilitära
utbildningen av värnpliktiga.

Chefen för flygvapnet pekar på atl de administrativa
uppgifterna visar en stadig tendens all öka. Sålunda lar uppgifter för
luftfartsverkets räkning och den nya medbestämmanderätten en betydande del av
arbetstiden i anspråk samtidigi som arbetstidsförkortningen medför elt mindre
antal arbetstimmar än tidigare. Chefen för flygvapnet framhåller att denna
utveckling måste mötas i tid genom att minska uppgifterna eller förslärka resursema.

Fördelningen
av kostnaderna på delprogram i nivå A framgår av följande labell (prisläge
februari 1976; milj. kr.).

Summa

Delprogram 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

För
flera delprogram

gemensamma lednings-

och strilförband 460 506 524 464 462 2 416

Jaktförband 1276 1344 1130 1199 1180 6 129

Luftvärnsrobolförband 8 0 0 0 0 8

Atlackförband 607 627 742 753 847 3 576

Spaningsförband 299 172 134 87 99 791

Flygiransportförband 61 48 95 49 49 302

Basförband 582 531 509 501 499 2 622

Gemensamma produk

tionsresurser 765 769 770 757 777 3 838

Kostnader 4 058 3 997 3 904 3 810 3 913 19 682

Justering på grund av

överplanering m. m. -347 -180 -1-19 -1-215 -1-202 -91

Betalningsmedel 3 711 3 817 3 923 4 025 4 115 19 591

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 91

Fördelningen av kosinaderna på delprogram i nivå B framgår
av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr).

Summa

Delprogram

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81

1981/82

1977/82

För
flera delprogram

gemensamma lednings-

och strilförband

459

505

521

461

460

2 406

Jaktförband

1 183

1 248

1297

1 224

1235

6187

Luftvärnsrobolförband

8

0

0

0

0

8

Attackförband

410

284

289

315

354

1652

Spaningsförband

299

172

134

87

99

791

Flygiransportförband

62

48

72

49

49

280

Basförband

580

527

505

497

495

2 604

Gemensamma
produk-

tionsresurser

758

745

747

761

794

3 805

Kostnader

3 759

3 529

3 565

3 394

3 486

17 733

Justering
på gmnd av

överplanering
m. m.

-246

-6

-33

-H48

-(-60

-77

Betalningsmedel

3 513

3 523

3 532

3 542

3 546

17 656

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå A framgår av
följande labell (prisläge februari 1976; milj. kr).

Summa

Anslag 1976/7711977/78 1978/79 1979/80
1980/81 1981/82 1977/82

Dl. Flygvapenförband: Ledning och
förbandsverksamhet 1238 1466 1441 1433 1429
1431 7 200

D 2. Flygvapenförband:

Materielanskaffning 1252 1198 1410
1462 1613 1713 7 396

D 3. Flygvapenförband:

Iståndsättning av

befästningar och

kaserner 29 32 38 37 32 27 166

D4. Flygvapenförband:

Forskning och ut

veckling 473 883 826 859 815 820 4 203

III 3. Flygvapenförband:
Anskaffning av

anläggningar 103 132 102 132 136 124 626

3 095 3 711 3 817 3 923 4 025 4
115 19 591

' Prisläge febmari 1975

s. 92 Kontrollera mot PDF

Betalningsmedlens
fördelning på anslag i nivå B framgår av följande tabell (prisläge februari
1976; milj. kr).

Summa

Anslag

1976/77M977/78

1978/79
1979/80 1980/81

1981/82

1977/82

D 1.
Flygvapenförband:

Ledning och för-

bandsverksamhet

1 238

1459

1428

1415

1407

1 409

7118

D2.
Flygvapenförband:

Materielanskaffning

1 252

1 302

1 577

1602

1 639

1604

7 724

D 3.
Flygvapenförband:

Iståndsättning av

befästningar och

kaserner

29

32

38

37

32

27

166

D4.
Flygvapenförband:

Forskning och ut-

veckling

473

588

378

345

328

383

2 022

III 3.
Flygvapenförband:

Anskaffning av

anläggningar

103

132

102

133

136

123

626

3 095

3 513

3 523

3 532

3 542

3 546

17
656

'
Prisläge februari 1975 4.1.3 Övrigt underlag

Jaktflygplan
och robotar för 1990-taleis behov

Regeringen uppdrog i anvisningarna för
programplaneringen för perioden 1977-82 åt överbefälhavaren att översiktligt
redovisa al ternaiiva anskaffningsformer för jaktflygplan och luftvärnsrobotar
för 1990-laleis behov.

Överbefälhavaren konstaterar i sin redovisning all
bedömningar avseende 1990-lalet är behäftade med osäkerhei såväl beträffande
operativa krav som kostnadsberäkningar. Luftförsvarets ulformning från
1990-lalels början och in på 2000-lalet har inle granskats i det omfatlande
studie- och planeringsarbete som hittills genomförts. Överbefälhavaren anser
dock all del nu framlagda underiagel ulgör lillräcklig grund för de beslul som
berör luftförsvarets utformning på sikl och som behövs inför perioden
1977/78-1981/82. Resultaten av överbefälhavarens undersökning redovisas i
sammanfattad form i del följande.

Beslul rörande anskaffning av jaktflygplan för
1990-lalel behöver inte fattas förrän omkring år 1982. Den översiktliga
granskningen av olika anskaffningsformer för ett sådant flygplan har lett till
följande slutsatser. Licenstillverkning skiljer sig inte i ekonomiskt avseende
väsentligt från egen utveckling. Skilda preslandanivåer på framtida
jaktflygplan kan bli aktuella. Sådana flygplan kan ulvecklas inom landei.
Utformningen av jaktflygplan måste grundas på operativa behov, där avvägningen
mellan bl. a. vapen och vapenbärare inom den ekonomiska ramen för försvaret
beaktas. Direklköp av Ulländskl jaktflygplan är från försvarsekonomiska
ulgångspunk-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 93

ter
billigare än egen ulveckling av flygplan på motsvarande prestandanivå under
förulsällning atl flygplan motsvarande våra behov finns och att en normal
konkurrenssituation råder.

Handlingsfriheten alt senare välja mellan egen
utveckling eller köp av framtida jaktflygplan är beroende av förestående beslut
om hur attacksystemet skall utformas. Överbefälhavaren har kommit till
slutsatsen all utveckling av ett nytt lätt attackflygplan (B3LA) och vissa
ytteriigare forskningsuppdrag till flygindustrin är en förutsättning för sådan
handlingsfrihel.

Alternativet att redan nu påbötia utveckling av ell
enhetsflygplan, har överbefälhavaren inte funnit godiagbart. Detta beror bl. a.
på atl alternativet medför alltför tidiga bindningar belräffande hur det
framlida luftförsvaret skall utformas och på att utvecklingskapaciteten sedan
inle kan upprätthållas med miliiära uppdrag under den överblickade tidsperioden
(1985-1992).

Del alternativ som innehåller A20och ett
skolattackflygplan av SK 60-typ gör inte fortsalt utveckling av stridsflygplan
möjlig inom landei. Omfattningen av de problem som är förenade med detta
alternativ kan enligt överbefälhavaren klariäggas först efter
realförhandlingar med industrin.

Del av överbefälhavaren redovisade
"minimialternativet" för bibehållen utvecklingskapacitet och därmed
handlingsfrihet föratt skaffa framtida jaktflygplan beräknas i nivå B i
överbefälhavarens programplan kostnadsmässigt överstiga vad som har inplanerals
för flygplansystem inklusive beväpning och motmedel med ca 300 milj. kr. per
år.

Belräffande anskaffning av luftvärnsrobolar
konstaterar överbefälhavaren atl materielen i de luftvärnsbataljoner som inte
ombeväpnas med robot 70 behöver ersättas under 1980-talet. Handlingsfriheten
att för della ändamål inom landet utveckla ett luftvärnsrobotsystem som en
logisk fortsättning på robot 70 är god.

Studier av 1990-talets luftförsvar kan komma att
aktualisera luftvärnsrobotsystem raed högre prestanda än robot 70.
Handlingsfrihet att på 1980-lalet välja svensk ulveckling av sådana syslem fömtsätter
att kapaciteten inom industrin byggs upp genom alt jakt- och altackroboiar
ulvecklas under det närmaste 10-årsperioden. Sådan uppbyggnad har inplanerats
endasl i nivå A i överbefälhavarens programplan.

Överbefälhavaren
konstaterar sammanfattningsvis följande.

Del är inte lämpligt all nu påbörja ulveckling av
ell nytt jaklatlackflygplan (enhetsflygplan).

Det är däremot operativt lämpligt och ekonomiskt
lönsamt att i nivå B utveckla och tillverka A20. Del är operativt lämpligt och
ekonomiskt lönsamt att på erforderiig ekonomisk nivå över B dessutom utveckla
och tillverka ell svenski flygplan med de prestanda och de kostnader som definieras
som B3LA. Om utvecklingen av B3LA beslutas och om ca 150 milj. kr. dessulom
avsätts under femårsperioden för allmän flygplansul-veckling erhålls enligt
överbefälhavaren handlingsfrihel att år 1982 besluta om svensk utveckling av
ett jaktflygplan som ersättning för JA 37. Om ca 300 milj. kr. avsätts under
femårsperioden för all utveckla och skaffa jaki- och atlackro-

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 94

botar
erhålls handlingsfrihet alt vid 1990-talel mitt beslula om svensk
ulveck-lingavluftvärnsroboiarmedpresiandaväsentliglbättreän robot 70. Överbefälhavaren
har i den gjorda undersökningen inle funnit skäl lill annan prioritering mellan
avvägningsprogram än som gjorts i överbefälhavarens programplan. Della
innebärbl. a. all handlingsfrihet förinhemsk utveckling och tillverkning
avjakiflygplan eller JA 37 inte lär skapas på bekosinad av andra
avviignings-program.

Överbefälhavaren anför vidare atl förmågan all inom
landei utveckla och tillverka huvuddelen av försvarsmalerielen är av slor
betydelse för våra möjligheterait styra den närmare ulformningen av våra
försvarssystem och anpassa dem lill våra speciella förhållanden. Delta gäller i
hög grad för flygplan-och roboisysiem för vilka nya teknologier kan skönjas.
Dessa teknologier bedöms inle enbart vara av militärt inlresse.

1 del redovisade underiagel värderas
beslutssituationen och alternativa handlingsvägar främst utifrån operativa och
försvarsekonomiska utgångspunkler. Väsentliga för frågans vidare behandling är
även bedömningar av skilda anskaffningsformers säkerhetspolitiska,
slatsfinansiella och samhällsekonomiska följder. Överbefälhavaren anför atl om
dessa faklorer inle tillmäts samma betydelse som hittills bedöms den svenska
flyg- och robot-industrin inle kunna konkurrera med utländska tillverkare.
Överbefälhavaren anser atl det har bestyrkts all del är nödvändigt alt konkret
inrikta industrins fortsatta verksamhet och atl beslul om inriktning behövs år
1977.

Samhällsekonomisk
analys av framtida flygplansanskaffning

På uppdrag av försvarsutredningen har
samhällsekonomiska effekter av alternativa anskaffningsformer för jaktflygplan
för 1990-lalel studerats. Utredningsarbetet har resulterat i rapporten
Samhällsekonomisk analys av framtida flygplansanskaffning.

De
slutsatser som dras i rapporten sammanfallas i del följande.

Beslul om fortsatt anskaffning av flygplan berör
såväl flygvapnet som den inhemska flygindustrin. Beslut måsle således fallas
inle endast utifrån de olika alternativens kostnadseffekter, ulan även utifrån
en bredare bedömning av långsikliga konsekvenser av flygindustrins ulveckling
vid olika alternativ.

Den för dagen aktuella beslutssituationen berör i
realiteten övergången lill nästa flygplansgeneration. När man lar de försia
stegen på en sådan handlingsväg är del nödvändigt atl ha en klar uppfattning om
de långsikliga konsekvenserna under hela denna flygplansgeneration.

En central frågeställning är om det framlida
ekonomiska utrymmet för försvarsmaktens utveckling medger alt en egen
kvalificerad flygindustri kan upprätthållas på lång sikl. Enligl resonemangen
som presenterats i rapporten är del inle möjligt alt upprätthålla status quo i
den meningen atl till oförändrade kostnader! fast pris
bibehålladagensulvecklingskapacitel. Det slällersåledes starkt ökade krav på
ekonomiska medel alt bevara svensk flygindustris kapacitet.

En
annan central frågeställning är enligl rapporten om en bevarad svensk

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 95

flygindustri
kan upprätthålla en intemationell konkurrenskraft närdet gäller att utveckla
och producera flygplan. Om detta kriterium inte kän uppfyllas innebär del
enligt rapporten atl svensk flygindustri, vidmakthålls på bekostnad av
flygvapnets styrka.

Den nuvarande och den bedömda framlida
internationella marknadssituationen har beskrivits och analyserats i
rapporten. Svensk flygindustri har enligt rapporten redan i dagslägel påtagliga
nackdelar från konkurtens-synpunkt. De slora flyginduslrinationerna har
överiägsna resurser och kan genom hög produktionstak! och längre serier dels
fördela ulvecklingskosl-naden på flera enheter och dels uppnå
produktionsekonomiska fördelar genom stordrift. Strävandena lill nationella
sammanslagningar och internationellt samarbete kommer med all sannolikhet all
ytterligare ulvecklas. Små industrinationer, som av olika skäl ställs utanför
samarbetet kommer i takt därmed enligt rapporten att få allt svårare att
utveckla och producera flygplan till konkurrenskraftiga priser.

De samhällsekonomiska konsekvenserna på lång sikt
av olika anskaffningsformer är nära kopplade till della konkurrensförhållande.
Utgångspunkten är all befintliga reala resurser på sikl ger den största
samhällsekonomiska nyttan om de utnyttias inom områden där vi har
konkurrensmässiga fördelar. Det innebär atl flygindustrin, om den inle anlas
ha internationell konkurrenskraft, långsiktigt kan bli en samhällsekonomisk
belastning. Denna belastning måste i så fall vägas mot operativa och
säkerhetspolitiska skäl för alt bevara inhemsk flygindustri.

Vid en förändring av anskaffningsform för flygplan
uppstår omställningsproblem. En väsenllig faktor vid bedömningen av dessa
problem är i vilken omfattning kompensalionsaffärer kan erhållas. Dessa syftar
till att uppväga eller mildra de negativa konsekvenserna för köpariandets
samhällsekonomi. Under överskådlig tid bedöms den hårda konkurrenssituationen
på den inlernalionella flygplansmarknaden beslå. Det innebär atl man sannolikt
kan räkna med kompensationsaffärer även i framliden. Därmed minskar också
enligt rapporten påtagligt de samhällsekonomiskt negativa konsekvenserna i
samband med en omställning av flygindustrin.

1 rapporten konstateras atl de förändringar för
förelag och regioner som blir följden vid en omställning av flygindustrin är
förhållandevis begränsade jämfört med många andra omställningsproblem inom
industrin. De företag som berörs är i flertalet fall delar av slora koncerner,
vilket underiätlar möjligheten att ge de anställda ny sysselsättning och skapa
alternativt ulnyltiande av teknologi och anläggningar. De berörda kommunerna
är vidare, med något enstaka undanlag, expansiva.

Vad beträffar utvecklingen på lång sikt - där reala
resurser haren alternativ användning - har samhällsekonomiska argument inte
bedömts kunna läggas lill gmnd för att bibehålla svensk kvalificerad
fiygindustri. Övergång från egen utveckling till kvalificerad licensproduktion
bedöms vidare inle ha sådana samhällsekonomiska konsekvenser all de är av
avgörande betydelse. Övergång från egenulveckling till licensproduklion på låg
ambi-

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 96

tionsnivå
eller direktimport medför omställningsproblem, som emellertid mot bakgrund av
de industri-, arbetsmarknads- och regionalpoliliska medel samhället har lill
sitt förfogande får anses hanterba ra. Omställningsproblemen minskas enligt
rapporten väsentligt om kompensalionsaffärer kan uppnås.

Överbefälhavarens
personaluiredning 1976

Regeringen uppdrog i anvisningarna för
programplaneringen för perioden 1977-82 åt överbefälhavaren atl uireda försvarsmaktens
framtida personalbehov. Utredningen skulle samordnas med det arbete som pågår
avseende enhetlig befälsordning och avseende kvinnan i försvaret. Grund för
per-sonalutredningen är krigs- och fredsorganisationen i slutet av 1980-talet
enligl handlingsväg 3 i ÖB 75 (nivå B i överbefälhavarens programplan).

Behovsberäkningarna för fredsorganisationen grundas
enligt regeringens anvisningar på allmän värnplikt med nuvarande begränsade mål
och tider för grund- och repetiiionsutbildning. Mobiliseringsberedskapen
fömtsätts i slorl oförändrad. Beräkningarna sker med 40 timmars arbetsvecka för
befäl och 48 limmars övningsvecka för de värnpliktiga som utgångsvärden.

Överbefälhavaren ulgår från alt huvuddelen av den
civilmilitära personalen i den nya befälsordningen inräknas som stambefäl.
Överföring av den civilmililära personalen lill civil status avstyrks.
Överbefälhavaren hävdar alt allt stambefäl måste kunna medverka i utbildningen
av värnpliktiga.

Behovet av befäl i utbildningsarbetet har beräknats
med utgångspunkt i den befälsinsals räknal i timmar per vecka som behövs vid
varje enskild utbildningsenhet för all uppställda utbildningsmål skall kunna
näs.

Befälsbehovet
vid genomsnittsplutonen (med 30-40 värnpliktiga) uppgår enligl överbefälhavaren
till minsl fyra befäl med minimikompelensatt självständigt lillämpa modern
utbildningsteknik i utbildningen av del av plutonen. Viss del av detta behov
bedöms vad beträffar vissa utbildningsområden av fack- eller yrkeskaraklär
kunna läckas av befäl som är äldre än 425 år. Vad gäller den egentliga
förbandsutbildningen under fältmässiga förhållanden kan den endast lösas av
slambefäl placerade vid plutonen och av befäl som är yngre an 42-45 år.

Vid
lägre antal ulbildningsbefäl än fyra befäl per pluton leder utbildningskraven
oavsett utbildarens kvalitet till högre nyttiandegrad, dvs. till övertid. Denna
skall kompenseras. Eftersom alll fler befäl kräver kompensation i form av
ledighet, leder övertidsullagel lill oacceptabla eftektföriusler i
utbildningsarbetet på sikt. Planerad övertid är inle heller förenlig med en god
arbetsmiljö.

Stambefäl behövs i krigsorganisationen för
uppgifter där fördjupade kunskaper inom vissa områden är nödvändiga för
krigsförbandens effekt och stadga. Delta är uppgifter för vilka ulbildning med
hänsyn till uppgifternas krav inle inryms i tiänslgöringsliden för reservbefäl
och värnpliktigt befäl. Sådana befattningar för stambefäl finns på alla nivåer
från troppchefsnivån (nivå7)och uppåt.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 97

Del lolala behovel av slambefäl i
krigsorganisationen uppgår lill 20 200. Behovel för fredsorganisationen ulgör
21 500. Överskjuiande del - ca I 300 - utnyttjas även inom krigsorganisationen
(främsl på pluton- och kom-panithefsnivån), varvid behovet av rescrvbefäloch
värnpliktiga bc/lil i motsvarande mån minskar.

Kraven i den framtida slridsmiljön har även
motiverat en översyn av dagens nivågruppering av olika befallningar för såväl
stambefäl som för värnpliktsbefäl. Överbefälhavaren anser det exempelvis
motiveral all hänföra uppgiften som kvartermästare vid kompani lill närmasl
högre nivå, dvs. plulonchefsnivån(nivå6).

Överbefälhavaren anser all slambefälel har
avgörande betydelse lör värn-pliklsförsvarets effekt, framförallt omedelbart
efter mobilisering innan övrigt befäl hunnit erhålla rutin och beläst fällvana.

Överbefälhavaren anser all nuvarande brisler inom
utbildningen och i befälets arbetsmiljö måste avhjälpas genom alt höja befälels
kvalitet och tillgodose erforderlig rekrytering enligt de framräknade
befälsbehoven.

Oavsett hur försvarsmaktens personalstmktur
uiformas eller personalramarna avpassas finner överbefälhavaren det nödvändigl
att tillgodose behovet av stambefäl i åldersskiktet 23-45 år. Detta
åldersskikt har avgörande betydelse för effekten i krig och i fred. Slambefälel
måsle således mellan omkring 235 års ålder utnyttias för utbildning i
fredsorganisationen och ledning av förband i krigsorganisationen.

Försvarsmaktens ledningsutredning (FLU) ser över
den centrala och högre regionala ledningsorganisationen. Vidare vänlas under år
1977 ell slutbetänkande från försvarels fredsorganisationsulredning (FFU).
Härutöver pågår inom myndighelerna arbeie i syfte att anpassa organisationen
till akluella och planerade uppgifter varvid strävan är atl tillvarata
möjligheterna atl höja effektiviteten och begränsa kostnaderna.

Försvarsmaktens civila personal uppgick i mars 1976
lill ca 26 500. 1 förhållande till beslutade organisationsförändringar
föreligger en viss överta-lighel. Skälen härtill är atl resurser saknats för
viktiga investeringar och att anpassningen till ny organisation skall ske i
takt med naturiig avgång. Vid ingången av programplaneperioden beräknas den
civila personalen uppgå lill ca 25 900 och vid periodens slut beräknar
överbefälhavaren behovel lill ca 25 550.

Konsekvenserna av hittills gjorda minskningar har
ännu inte helt kunnai utvärderas. Än mindre är del möjligt atl överblicka
följderna av en fortsatt minskning under 1980-talet. Med nuvarande ekonomiska
fömtsättningar finner överbefälhavaren det likväl nödvändigt atl i planeringen
ulgå från en fortsatt minskning av personalen även under 1980-talet.

Mer än 25 000 civila arbetsuppgifter inom försvarel
är idag öppna för båda könen. Nära 12 000 kvinnor är f n. anslällda. Ell
väsentligt större antal deltar aktivt i det frivilliga försvarsarbetet i fred,
liksom inom det

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 98

miliiära
försvarel vid beredskap och krig. Därför finns möjligheter för kvinnor atl
konkurrera om befattningar inom försvarel.

Grundkraven för kvinnlig befälsanslällning bör i
princip stämma överens med vad som gäller för män. Detla innebär bl. a. krav på
viss urvalsprövning, ulbildning motsvarande värnplikisutbildningen och genomförd
offieerssko-la. Om kvinnor anställs som stambefäl måsie de kunna utnyttias i
krigs-och fredsorganisationen på samma sätt som manligt befäl.

Överbefälhavarens ulgångspunkl för val av
befälssirukiur är en för försvarsmakten gemensam befälsordning baserad på
uppgifterna i krig och i fred.

Befälsordningsfrågan kan inte slutföras utan all
man samiidigl noggrant behandlat hur och på vilka villkor reserv- och
värnpliktsbefälet skall utnyttias. Överbefälhavaren förutsäiter därför alt
samlliga befälskategorier las upp i det fortsatta arbetet.

Överbefälhavaren och försvarsgrenschefema
underslryker belydelsen av atl den nya befälsordningen får lillräcklig
rekryieringskraft och all urvalssystemet uiformas så att det tillgodoser
försvarets behov och den enskildes krav.

4.1.4
1974 års försvarsutrednings överväganden och fiirslag rörande det militära
försvarets fortsatta utveckling

Försvarsuiredningen redovisar i sitt första
belänkande förslag lill grunder för del militära försvarets fortsalla utveckling.
Därvid anförs i enlighet med den målsättning för totalförsvaret som tidigare
redovisats all försvar mot invasion skall vara försvarsmaktens huvuduppgift.
En invasion mol vårt land kan planläggas som ell angreppöver landgränseller
över havet mot vår kust. I kombination härmed kan luftlandsättningsoperalioner
bli aktuella.

Den styrka en angripare kan avdela i ett angrepp
mot oss begränsas av att huvuddelen av resurserna måsle avdelas mot
huvudmolståndaren. Det är enligl uiredningen vidare rimligl atl utgå från alt
en angripares kvalitet lill stora delar förbättras i takt med den tekniska
ulvecklingen. De resurser en angripare kan avdela mol vårt land lorde dock
representera olika kvalitetsnivåer. En annan faktor som försvarsuiredningen
tillmäter slor betydelse är att en angripare rimligen måste eftersträva att så
snabbt som möjligl nå syftei med sill angrepp.

Utredningen anför atl våra stridskrafter skall
kunna utnyttjas med tyngdpunkten i kust- respektive gränsområdena så all våra
naturliga försvarsbelingelser las lill vara. De fördelar som ligger i att vårt
land lill slora delar omges av hav bör uinytuas för atl vid kustinvasion
tillfoga en angripare föriusler under transporterna mot vårt land.

Uppbyggnaden av del militiira försvarel bör enligt
utredningen innefatta ett i förväg förberett försvar av betydelsefulla områden
och platser. Delar

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 99

av
försvarsmakten måste vidare ha sådan rörlighet all kraftsamling kun ske till
akluella invasionsrikiningar.

Utredningen framhåller all en angripares
luftlandsättningsoperalioner bör kunna mötas redan under flygtransporterna mot
luftlandsättningsmålen. Inom av luftlandsätt ning särskill hotadeområden bör
vidare förband kunna ut-gångsgrupperas.

Utredningen finnerdet angeliiget att understryka
att de miliiära resurserna utformas så alt vi vid behov med god effekl under
lång tid kan fortsätta försvarel mol en angripare som lyckas tränga in i
landei. Samtidigt härmed skall motstånd i alla former kontinueriigt kunna
genomföras inom av angriparen tagna områden och operationerna fortsätta till
sjöss och i luften.

För alt kunna möla ell överraskande angrepp bör
enligl försvarsulredningens mening snabbi tillgängliga flyg- och
sjöslridskrafter samt snabbmo-biliserade markslridskrafter jämte hemvärn kunna
disponeras. Vidare bör det miliiära försvarel som hittills utformas så alt det
i huvudsak är stridsdugligt omedelbart efter mobilisering.
Mobiliseringsorganisationen bör ges god motståndskraft mot sabotage saml mol
inledande bekämpning från luften. Utredningen prioriterar den långsikliga
beredskapen i form av utbildning av personal och anskaffning av
organisalionsbestämmande materiel. Under förutsättning av att vi har en
effektiv underrätielsetiänst kan enligl utredningen insaisberedskapen för
huvuddelen av del militära försvarel hållas låg.

Försvarsuiredningen har funnil all elt flertal
faklorer måsie beakias vad belräffar bl. a. antal förband, organisation och
utrustning av förbanden saml i utbildningen så alt det militära försvaret
motsvarar angivna krav på ett uthålligt motstånd.

1 en situation då krig pågår i vårt närområde och
vi är neutrala måsle vi enligl utredningens mening kunna avvisa kränkningarav
vårt territorium samt skydda flyg- och sjötrafik. Resursbehoven härför
börenligl uiredningen tillgodoses med förband och enheter som anskaffas
utgående från invasionsförsvarets behov.

För atl försvaret skall ha så god effekt som
möjligt finner uiredningen det nödvändigt atl söka nå balans mellan del
militära försvarets olika delar och funktioner. God samlad effekl förutsätter
även en långt gående samordning och samverkan mellan det militära försvarets
olika delar liksom mellan detta och övriga delar av totalförsvaret och samhället.

Utredningen framhåller atl försvarsmakten även
fortsättningsvis skall kunna medverka i Förenta Nationernas fredsbevarande
verksamhel.

Försvarsuiredningen redovisar i sitt andra
betänkande på grundval av överbefälhavarens programplaner sina ställningstaganden
till inriktningen av planeringen av det militära försvarets program och
funktioner.

1 fråga om marksirids förbanden anför uiredningen
att dessa förband i samverkan med sjö- och flygstridskrafter skall lösa olika
typer av

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 100

stridsuppgifter
i invasionsförsvarei i gräns- och kustområdena. De skall även, om detta blir
nödvändigt, kunna fullfölja striden inne i landei. Vissa förband skall enligt
utredningen avses för strid även inom av en angripare lagen del av vårt land.
Lokalförsvarsförband och fasta kustarlilleriförband avses ftämsl för uppgifter
i form av försvar av bl. a. gränsövergångar, hamnar, flygfält, kust- och
skärgårdsområden samt andra betydelsefulla områden. De röriiga förbanden skall
kunna kraflsamlas till akluella invasionsrikiningar, varefter härför avsedda
arméförband skall kunna genomföra anfall i samverkan med övriga stridskrafter.

Försvarsutredningen anför all inriktningen för våra
brigader bör vara all de ges en sådan k val itelsni vå alt de med utsikt till
framgång kan genomföra avsedda slridsuppgifter. Vidare anger utredningen som
sin uppfattning atl avvägningen mellan kvalitet och kvantitet bör göras så atl
antalet av de mest kvalificerade förbanden kan hålla realtivi högl.

Försvarsuiredningen har funnit att de
infanieribrigader som planerats få modern materiel fåren kvalitet som väl
svarar mot utvecklingen i omvärlden. Antalet sådana brigader är dock litel.

Enligl utredningens mening bör planeringen inriktas
mol atl om möjligt öka antalet infanieribrigader, ulan att annan angelägen
materielanskaffning lill andra siridande förband eftersatts. En väg atl
åstadkomma detla kan vara att materiel eller inplanerade medel för anskaffning
disponeras om, alt äldre materiel utnyttjas för vissa funklioner och all
civila resurser utnyttjas i högre grad än som nu planerats. Vid en ulveckling i
denna riktning bör enligt uiredningens uppfattning vissa funktioner inom
brigaderna prioriteras högre än andra. Eldkraften i form av pansarvärns-och
luflvärnsvapen samt artilleri och granatkastare börenligl utredningen ges hög
prioritet.

När nuvarande infanteribrigader moderniseras måste
enligl utredningens mening lerrängrörligheien förbättras genom att
organisationen tillförs bandvagnar och lerrängbilar främst för transport av
vapen, ammunition och övrig för striden nödvändig maleriel samt för transport
av skadade. Möjligheten börenligl utredningen prövas att lösa frågan om
personallransport påannat och mindre kostnadskrävande säll än genom i
brigadförbanden organisatoriskt ingående terrängfordon.

Utredningen delar överbefälhavarens uppfattning all
de brigader som inle kan moderniseras bör behålla samma personella kvalitet som
de moderniserade brigaderna såväl avseende befäl som värnpliktiga. Den grundläggande
organisaloriska uppbyggnaden av infanleriförbanden bör så långt möjligt vara
identisk. Utredningen finner mol bakgrund därav alt samtliga nuvarande
infanteribrigader fortsättningsvis bör hänföras till delprogrammet 1.2 Infanteribrigad
mm.

Belräffande norrlandsbrigaderna anför utredningen
att man delar överbefälhavarens uppfattning att dessa bör moderniseras och
behållas vid nuvarande antal.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 101

Försvarsutredningen finner del vidare angeläget all
även under 1980-lalet kunna disponera pansarförband för försvarel av främsl
Skåne, övre Norrland, östra Mellansverige och Gotland. Uiredningen förordar
följaktligen all pansar-förbanden i krigsorganisationen skall inriktas mol all
väsentligen omfatta fyra pansarbrigader, befintligastridsvagnsbaialjoneroch elt
antal pansarbaialjoner i östra Mellansverige och på Gotland. Med denna
inriklning följer ell behov av att modifiera och renovera ett antal av
centurionstridsvagnarna. Uiredningen förordar emellertid atl ålerhållsamhel bör
gälla förmoderni.seringsåigärderna.

Försvarsutredningen anför all pansarvärnsfunkiionen
har myckel sior betydelse saml att effektiva pansarvärnsvapen bör finnas i
alla stridande förband. Överbefälhavarens planering omfattar anskaffning av
ett flertal objekt såsom nya stridsvagnsminor, pansarvämsammunition, förbättrad
siktesul-mstning lill idag befintliga vapen m. m. Uiredningen flnner att denna
del av planeringen väl motsvararenönskvärdinriktningoch understryker behovet av
god tillgång på pansarvärnsvapen och pansarvämsammunition av olika slag för de
siridande förbanden. Uiredningen redovisar som sin uppfattning alt robolar och
andra precisionsstyrda vapen framdeles torde få ökad betydelse. Det bedöms vara
väsentligt atl vår nuvarande kapacitet för att utveckla pansarvärns-robotar
behålls. Uiredningen delar därföröverbefälhavarens uppfattning att en ny lätl
pansarvärnsrobol bör utvecklas inom landet. Uiredningen finner vidare skäl alt
förorda en i förhållande lill överbefälhavarens planering reducerad anskaffning
av lunga pansarvärnsrobolar. Tillsammans med
pansarvärnssysle-metsövrigakomponenler-därtyngdpunklenbörligga pålätta
pansarvärnsrobolar i slorl antal-ger anskaffningen enligl ut redningens uppfattning
ett beiy-dandetillskotltill markslridsförbandens samlade stridseffekt samtidigt
som vi skaffar oss taktiska, stridslekniska,ulbildningsmässiga och andra
erfarenheter av tunga pansarvärnsrobolar.

Försvarsutredningen framhåller vidare alt del för
försvarel av värt territorium är väsentligt alt disponera elt stort antal
förband - inle minst lokalförsvarsförband och hemvärn - så all elt uthålligt
försvar kan byggas upp i alla hotade riktningarsamt uthålligt motstånd göras
inom även angripare lagnaområden. Uiredningen biträder överbefälhavarens
planering beträffande utökning av andelen stridande förband av olika lyper.

Beträffande underslödsförbanden anför uiredningen
alt inriktningen för närvarande inte bör innefatta särskilda
pansarvärnshelikopterförband. Det organisationsarbete rörande
ledningsfunktionen som beskrivs i överbefäl ha va-rens planering bör fortsätta.
I det la sammanhang underslryker utredningen belydelsen av all
ledningsorganisationen uiformas så att den medger kraftsamling av resurser till
avgörande operationsområden. Det är även betydelsefullt alt den underiätlar en
långl gående samordning och samverkan mellan miliiära och civila delar av
samhället som aren nödvändig grund för vår motståndsförmåga. Belräffande
underhållsförbanden framhåller uiredningen alt denna del av den militära
krigsorganisationen bör reduceras så långl kravet på elt godtag-

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 102

bart
underhållssystem medger. Därvid är uiredningens utgångspunkt alt samhällets
alla resurser skall ulnyiyas maximalt. Detta framhålls som särskill betydelsefullt
belräffande sjukvården i krig.

Uiredningen anförall det militära försvaret bör
innefallaetl i förväg förberett försvar av betydelsefulla platser och områden.
I della innefattar utredningen effektiva fasta kuslartilleriförband. Det bör i
detla sammanhang noga prövas all behålla äldre kustartilleriförband längre än
som från början var avsett så länge de till måttliga kostnader ger väsentliga
tillskott till den samlade slridsef-fekten. Utredningen finneräven behov av
röriiga kustarlilleriförband för alt i vissa operalionsriklningar kunna
förstärka kapaciteten för bekämpning av sjömål. Strävan börenligl utredningens
mening vara att vid aktuell förnyelse av kustartilleriet prioritera de röriiga
enheterna. Därför är del uiredningens mening all tungt röriigt kustartilleri
bör utvecklas och anskaffas.

Övervattenstrids
förbanden, som omfattar ytattackförband, helikopterförband samt min- och
minröjningsförband, skall genom anfall mot en angripares sjötransporlmedel och
sjöstridskrafter och genom mineringar försvåra anfall över havet. De skall
även skydda vår sjöfart och övriga förflyttningar lill sjöss samt medverka i
övervakning och incident-beredskap. Förbanden skall enligt försvarsutredningen
snabbi kunna sättas in i olika områden och riktningar.

Uiredningen anför belräffande
övervaltenslridsförbanden alt antalet förband ärav grundläggande betydelse.
Vidare måsle förband och enheter lillför-säkrasen sådan leknisk kvalitet atl de
kan ge avsedd effekl i invasionsförsvarei. De måsle med de mest kvalificerade
enheterna kunna möla en angripare på likartade villkor. Av denna anledning har
överbefälhavaren bl. a. planerat in anskaffning av sjörobot för
ylattackförbanden. Försvarsuiredningen anser att den kvalitetsförbättring av
altackfloitiljerna, som en anskaffning av sjörobol innebär, är angelägen och
bör genomföras.

Försvarsuiredningen
anför all förutsättningar bör skapas så alt de kvalificerade ylattackförbanden
även i framliden kan uppträda i flolliljförband. Den vapentekniska
utvecklingen innebär enligt uiredningens mening ökade möjligheter all ge även
lätta fartyg en avsevärd stridseffekt. Försvarsuiredningen anser därför all
det finns goda förutsättningar att med den inriklning mot lättare enheter som
utredningen förordar kunna upprätthålla en hög stridseffekt hos
ylatlackflotliljerna även sedanjagarna utgått ur organisationen. Detta förutsätter
dock enligt uiredningen alt de kvalificerade ylaltackförbunden även fortsättningsvis
förutom en effektiv beväpning förses med sådana resurserati taktisk ledning av
ytaltackfiolliljerna till sjöss möjliggörs.

Försvarsuiredningen anser vidare att särskilda
miliiära resurser för skydd av import-och exportsjöfari inte skall anskaffas. Skydd
skall dock kunna ges kustsjöfart samt iransporieriill och från Golland.
Utredningen framhållerallsådanl skydd i framliden bör lämnas av enheter som
primärt avses förändra uppgifter i invasionsförsvarei. För uppgiften att
upptäcka och bekämpa ubåtar bör avses helikoptrar, som är utrustade för
ubåtsjakt, i samverkan med övervallensfar-tyg.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 103

Utredningen framhåller all minkrigföringen ingår
som en. viktig del i invasionsförsvarei. Öriogsfartygen bör därför enligt
uiredningens mening ges förmåga alt la ombord och fälla minor. Speciella fartyg
med sior min-kapacitet, i de flesla fall civila lärtyg, utnyttias för att
säkerställa utläggning av slörre mineringar. Av beredskaps- och utbildningsskäl
behövs i fred ett begränsal antal speciella minfartyg. Den påbörjade
anskaffningen av del iredje minfartyget bör därför enligl uiredningens mening
fullföljas. Beroende på minkrigföringens slora betydelse finner uiredningen det
angeläget all vi har god tillgång på moderna sjöminor.

Försvarsuiredningen anför all del från flera
ulgångspunkler är angeläget all effektivt kunna möla en angripares
minkrigföring. De kvaniiiativa behoven av minröjningsförband lillgodoses
väsenlligen med civila fartyg. De kvalitativa kraven på minröjningskapacitel
måsle enligt utredningens mening säkerställas genom särskill anskaffade
fartyg. Anskaffningen av minjaktfartyg bör därför genomföras.

Fjärrslridsförbanden omfattar attackflyg- och
ubålsförband. De skall utanför vår kust kunna anfalla främst en angripares
tonnage för tmpp-och underhållstransporier och därigenom reducera en angripares
slyrka. U-bålsförbanden skall även kunna ulföra minering på slorl avstånd från
vår kust. Allackflygförbanden skall i samband med försvar mot en gränsinvasion
kunna anfalla raål av olika slag även på stort avstånd framför våra förband. De
skall även kunna sältas in mot en angripares lufllandsättningsförelag saml
användas för direkl understöd av marksiridsförband. Det senare är de lätta ailackförbandens
huvuduppgift.

Allackflygförbanden är under ombeväpning till AJ 37
Viggen. I krigsorganisationen ingår även ell antal lätta atlackförband
utmstade med skolflygplan Sk 60.1 utbåisförbanden ingår olika typer av utbålar
med varierande åldersläge. Ett antal av de äldre ubåtar som utgår kommer att
ersättas med ubåt Näcken (A 14).

Försvarsuiredningen förordar all en
vidareutveckling av JA 37 Viggen till en ny attackversion - flygplan A 20 -
genomförs. Härigenom kan del medeltunga attackflyget bibehållas. Belräffande
skolflygplan underslryker uiredningen alt utgångspunkten vid val av
flygplanstyp skall vara att flygplanen med lämplig beväpning skall kunna
organiseras för uppgifter i krig i lätta attackdivisioner på det sätt som sker
med de skolflygplan som i dag disponeras.

Överbefälhavaren har i programplan för perioden
1977-1982 redovisai olika planeringsalternativ beträffande
allackflygförbanden. Sammanfattningsvis innebär planeringen i de tre
ekonomiska nivåer som överbefälhavaren redovisai atl det i alternativ A har
inplanerals en omsättning av allackflygförbanden med både ett medellungt
flygplan (A 20) och ett lätl flygplan (B3LA). I alternativ B har endast det
medellunga flygplanet planerats in. I alternativ C slutligen har
överbefälhavaren planerat in antingen ett me-

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 104

dellungl
flygplan (A 20) i exempel C 1 och C 3 eller ett lätt flygplan (skolflygplan
med atlackförmåga i exempel C 2).

Om flygplanssystemet B3LA inte utvecklas vid
svenska industrier innebär del enligl försvarsutredningen alt vårt lands
förmåga att utveckla kvalificerade flygplan successivi avtar. Del kan enligl
utredningens uppfattning ifrågasättas om del är realistiskt alt på nytt bygga
upp denna kapacitet, men om så skulle bli fallet kan det ske försl genom
omfattande ekonomiska satsningar under lång tid.

Försvarsutredningen redovisar en kortfattad
bedömning av de säkerhetspolitiska konsekvenserna av olika former för anskaffning
av flygmateriel. Man framhåller inledningsvis atl elt fullständigt oberoende av
omväriden vid anskaffning är atl betrakta som helt orealistisk! och heller
aldrig varit aktuellt i vårt land. Utredningen har funnil att alla aktuella
förfaringssätt för anskaffning av kvalificerad flygmateriel innebär ett
belydande beroende av utlandet. Av vikl ärdock under vilka framslällningsskeden
detla beroende gör sig gällande. Enligt utredningens mening blir den
säkerhetspolitiska risktagningen större ju senare under den mångåriga
utvecklings- och anskaffningsfasen som utlandsberoendet iniräffar. Utredningen
anser alt risklagningen är särskilt stor om vi är beroende av import och
ulländskl kunnande under den tid flygplanen är i operaliv drifl.

Försvarsuiredningen har vid sina överväganden
rörande olika alternativ lör flygplansanskaffning funnit all det är angeläget
att så långt möjligt begränsa beroendet av främmande länder. Från
säkerhetspolitiska ulgångspunkler är enligt uiredningens mening inhemsk
ulveckling och tillverkning av flygplanssystem att föredra och måste bedömas
som angelägen. Största möjliga grad av inhemsk utveckling och tillverkning av
flygplanssystem bidrar enligt uiredningens uppfattning lill respekten i
omväriden för svensk säkerhetspolitik och ger större möjligheteratt underandra
säkerhetspolitiska förhållanden förslärka försvarels kapacitet.

Försvarsutredningen redovisar ett förslag till
inriklning av det militära försvarets planering i stort enligt det av
överbefälhavaren i programplan 1977-82 redovisade alternativ B. Utredningen
förordar således alt flygplan JA 37 Viggen utvecklas lill ell nytl
attackflygplan - A 20. Delia innebär alt det miliiära försvaret ulvecklas i
slort enligt handlingsväg 3 i ÖB 75. Överbefälhavaren har emellertid i denna
ekonomiska nivå inle kunnat inrymma ulveckling och senare anskaffning av
flygplanssystemei B3LA. Det av överbefälhavaren redovisade minimialternativet
för bibehållen utvecklingskapacitet och därmed handlingsfrihet för anskaffning
av framtida jaktflygplan beräknas kostnadsmässigt överstiga vad som
inplanerats för flygplanssystem inklusive beväpning och motmedel i nivå B i
överbefälhavarens programplan med ca 300 milj. kr. per år.

Försvarsutredningen
har utifrån det presenterade underiagel inte varil

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 105

beredd
att förordaen sådan höjning av utgifts-och planeringsramarna att de gör del
möjligl att utveckla och anskaffa flygplansysiemei B3LA. Härför fordras vissa
ytteriigare överväganden. Den närmare beredningen bör enligl utredningen ske
genom regeringens försorg. Om B3LA inte skulle ulvecklas för senare
anskaffning måste enligt försvarsutredningen ell särskilt skol flygplan anskaffas.
Uiredningen understrykerall sådana flygplan med lämplig beväpning skall kunna
organiseras för uppgifter i krig i lätta allackflygförband på det säll som sker
idag.

Beträffande ubåtar anför försvarsutredningen all
möjligheterna att inom landet utveckla och tillverka sådana bör behållas. Mol
bakgrund av u-bålssyslemels betydande roll i invasionsförsvarei bör därför ubåt
A 17 utvecklas och anskaffas för att ersätta ett antal av de äldre utgående
ubåtarna.

Belräffande 1 u f t förs va rs förba nd e n , som
omfattar jakt-, luflvärnsrobol- och lufivärnsförband saml slridslednings- och
luftbevaknings-förband, anför uiredningen att de skall försvåra en angripares
flygkrigföring mol vårt land. De skall därvid skydda våra övriga stridskrafter
och för totalförsvaret viktiga områden och anläggningar. De skall vidare
lillsammans med andra funklioner bidra lill atl befolkningen skyddas. Av
särskild betydelse är enligt uiredningen atl förhindra eller försvara en
angripares luftlandsättningsoperalioner.

Luftförsvaret utgör idag och kommer enligt
försvarsulredningens mening även i framtiden att ulgöra en väsenllig del av
försvarets krigsavhållande förmåga. Härav följer att luftförsvarels utformning
och omfattning är en fråga av största betydelse inför överväganden om
försvarets inriklning på längre sikt. Jaktflyg och luftvärn bildar tillsammans
med stridslednings-och luftbevakningsfunklionen ell sammanhängande
luftförsvarssyslem, i vilket de siridande funktionerna korapletlerar och
understödjer varandra. Avvägningen mellan jaktflyg och luftvärn måste enligt
försvarsutredningens uppfattning prövas mol bakgrund av förbandens åsyftade
verkan och raed beaklande av den inverkan sora massiva motåtgärder som skyddsmm
och maskering kan ha. Ell siarkt luftförsvar lorde enligt försvarsulredningens
mening även i framtiden fordra såväl ett effektivt fungerande jaktflyg med en
uthållig basorganisalion som olika slag av luftvärnsförband. Under de närmaste
åren påbörjas ombeväpning av våra jakiförband lill JA 37 Viggen. Anskaffningen
av JA 37 Viggen tillgodoser enligl utredningen de kvalitativa krav som bör
ställas på ett modernt jaktflyg.

Överbefälhavaren har på regeringens uppdrag i en
särskild utredning översiktligt beskrivit alternativa former för atl anskaffa
jaktflygplan och luftvärnsrobolar för 1990-lalels behov. Överbefälhavaren
anser belräffande jaktflygplan all beslut om all skaffa ersättning för JA 37
Viggen varken kan eller bör fallas nu. Försvarsuiredningen delar denna
uppfattning. Ulvecklingen inom både flyg- och vapenlekniken kan leda lill nya
förutsättningar för avvägningen dels inom jaktflygfunktionen, främst avseende
prestandakraven

8 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 106

på
vapenplattformen respektive vapnen, dels mellan luftförsvarets olika
komponenter. Beslut om hur de skilda delarna inom luftförsvaret skall utformas
samt i det sammanhangel beslut om att skaffa ersättning för JA 37 Viggen
fordrar enligt utredningens mening ell utvidgat studie- och värderingsunderiag.

1 fråga om luftvärnet erinrar utredningen om atl i
dagens krigsorganisation ingår luftvärnsrobolförband utrustade med robot 67
Hawk och robot 68 Bloodhound. De senare förbanden kommer inom kort alt vara
avvecklade. Robot 67 Hawk kommer alt moderniseras. Härigenom behålls detla
luft-värnssysiem operativt lill ålminslone början av 1990-ialei och kommer
enligt utredningens uppfattning atl under denna tid ulgöra en väsenllig del av
luftvärnets samlade effekt.

Till följd av tidigare beslut kommer
krigsorganisationen all tillföras den inom landei utvecklade och producerade
robot 70. Därmed ersätts äldre raateriel i elt antal av de nuvarande
brigaderna och i elt antal fördelningsluftvärnsba-laljoner. Försvarsuiredningen
anför atl den tekniska utvecklingen på många områden ger goda möjligheterait
lill rimliga koslnader utveckla och anskaffa lätta roboily per. Enligt
uiredningens mening bör del eftersträvas all inom landet utveckla och
tillverka en lätl luflvärnsrobol med mörkerkapacilet som komplement till robot
70.

Uiredningen anser atl det liksom i dag lorde finnas
behov av luftvärnsrobolar av samma slag som t. ex. robot 67 Hawk i framtidens
luftförsvarssystem. Möjligheterna att inom landet utveckla och producera
sådana tyngre och mera komplicerade robotsystem är beroende av den inriktning
vi idag ger roboiindustrin. Enligt utredningen finns denna utvecklingskapacitet
f. n. inte i erforderiig utsträckning. En utbyggnad kräver att industrin kan
påräkna beställningar på robotområdet i sådan omfattning att en nödvändig kompetens
kan byggas upp och vidmakthållas. Härvid måste alla robotprojekl även värderas
utifrån de bidrag de lämnar för all det skall bli möjligt att bygga upp och vidmakthålla
den samlade ulvecklings-och tillverkningskapaciteten. Försvarsut-redningenanföratt
den nu pågående inhemska ulvecklingenav en IR-robol för JA 37 Viggen ärav
särskilt inlresse i della samraanhang. Denna representerar enligl utredningens
uppfattning en högre utvecklingsnivå än de utländska alternativ som idag finns
atl tillgå. Om denna ulveckling fullföljs skapas enligt utredningens
uppfattning fömtsättningar för atl utveckla och anskaffa tyngre
luftvärnsrobolar, sjö- och kustroboiar samt altackroboiar inom landei. Utredningen
finner mol denna bakgrund atl ulvecklingen av en inhemsk IR-robol är angelägen.
Försvarsutredningen är angelägen att framhålla belydelsen av atl utveckling och
anskaffning av robolar myckel noga samordnas så alt de resurser som skapas
eller finns inom landet kan utnyttjas på elt rationelll sätt.

1 krigsorganisationen ingår i dag ell slort antal
förband med eldrörsluftvärn vilka har lill uppgift att bl. a. skydda punklmål
och atl verka mol lufllandsältningar. Med hänsyn lill en angripares slora
flygresurseroch det ökande antalet

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 107

mål
och områden inom landet som behöver försvaras behövs enligt utredningens
uppfattning även i framtiden ell slorl antal luftvärnsförband.

För att jaktflyg och luftvärn skall nå god verkan
fordras enligl försvarsutredningen förband för siridsledning och
luftbevakning. Vidare framhålls behovet av en basorganisation som bidrar till
att flygförbandens höga rörlighet och beredskap kan ulnyttias.

Försvarsuiredningen anför
belräffandeavvägningsprogrammet C e n t ra I och högre regiona ledning bl. a.
betydelsen av atl så långl möjligt reducera koslnader och personalbehov för
staberna i fred. Vidare måste enligl uiredningens mening varje möjlighet
tillvaraiasatl omfördela personal på såväl kort som lång sikl från staberna
till utbildningsverksamheten vid förbanden. Föratt göra personalreducering i
staberna möjlig inom ramen fören effektiv organisation bör ambitionerna i
vissa delar av stabsarbelet kunna sänkas, bl. a. genom all omfattningen och
antalet uppgiflersom ställs av överordnade myndigheter och organ minskas.
Hilhörande frågor behöver enligl uiredningens mening fortlöpande uppmärksammas.
En faklorsom försvarsutredningen tillmäter slor betydelse är all i ökad grad
decentralisera beslutanderätt och ansvar till lägre myndigheter.

Försvarsulredningens uppfattning är alt besparingar
bör eftersträvas även i den högre regionala ledningsnivåns fredsorganisaiion. I
delta sammanhang måsle beaktas all miliiärbefälhavare med staber har en central
roll i försvarsmaktens verksamhet i såväl fred som krig. Utredningen anför alt
de i fred bör vara så organiserade atl övergång lill krigsorganisation
säkerställs. De bör vidare ha erforderiigt inflyiande på de delar av
utbildningen som har direkt samband med den operativa verksamheten,
krigsplanläggningen och mobiliseringsverksamheten. Försvarsuiredningen betonar
betydelsen av allden högre regionala ledningsorganisationen även framdeles kan
behålla goda möjligheter att samverka med övriga totalförsvarsdelar. Därmed
åsyftar utredningen främst den samverkan och samordning mellan försvarsmakten
och de civila delarna av samhället företrädda av civilbefälhavare och
länsstyrelser som behövs föratt fä hög samlad effekl av försvarel.

Försvarsutredningen framhåller även belräffande
stabernas krigsorganisation att största sparsamhet måsle iakttas beträffande
personal i syfte all få bästa möjliga befälslillgång i de siridande förbanden.

Enligt uiredningens mening fordras i fred en
allsidig och effektiv underrätielsetiänst för atl nödvändiga
beredskapsätgärder skall kunna vidlas i lid. Snabba och vederhäftiga
underrättelser är enligl utredningens uppfattning av största betydelse för den
operativa ledningen i krig för att bästa möjliga effekt skall kunna las ul av
våra stridskrafter. Del är enligt försvarsulredningens mening därför
nödvändigt all disponera särskilda resurser så atl vi kan få erforderiiga
underrättelser. Sådana resurser utgörs enligl utredningen bl. a. av
kvalificerat spaningsfiyg och signalspaning.

Försvarsutredningen
framhåller i fråga om avvägningsprogrammel A11 -

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 108

män
försvarsforskning atl försvarel har slort behov av målinriktad forskning som
ett led i sin långsiktiga planering.

De förhållandevis stora forskningsresurser som är
knutna till försvaret motiveras enligt uiredningens mening framför alll av
behovet av slridsekonomiska värderingar, avvägning och samordning mellan
människa och teknik i olika projekt, långsiktiga prognoser samt av alt
sekretessen i slor utsträckning släller krav på slutna forskningsenheter.
Forskningsinsatser måste vidare göras för atl vi skall ha en god
kunskapsberedskap inför framliden. Utredningen anser atl sådana insaiser
bidrar lill handlingsfriheten för försvarets utveckling på längre sikl.

Försvarsuiredningen framhåller att samarbetet med
andra forskningsorgan bör ulvecklas. Utredningen understryker vidare alt
särskild försvarsforskning endasl bör avse sådana områden där annan forskning
inte kan utnyttias. Den tillämpade försvarsforskningens behov bör ha företräde
före forskning av allmän kunskapsuppbyggande karaktär. Försvarsutredningen
finner att möjligheterna att genom prioriteringar och ambitionssänkningar
reducera de ekonomiska och personella behoven för försvarsforskningen bör
tillvaratas.

Försvarsuiredningen anför beträffande gemensamma
myndigheter och funklioner m. m., där man också vall att behandla den
anställda personalen, fredsorganisationen i sin helhel samt utbildningsfrågorna,
att fredsorganisationens uppgift väsenlligen är alt svara för produktion av
krigsorganisationens olika delar.

Uiredningen framhåller att fredsorganisationens
andel av de lolala för-svarskostnaderna ökar. Det är enligl försvarsutredningen
därför nödvändigl att så långt del över huvud tagel är möjligl reducera
koslnader och personalbehov för fredsorganisationen saml fasta kostnader i
övrigi. Därigenom ökas andelen av de resurser som kan avsättas för sådan
ulbildning och materielanskaffning i fred som ger effekl i krigsorganisationen.
Försvarsutredningen underslryker med skärpa atl det är nödvändigt att snara
och kraftfulla åtgärder vidtas så atl konkreia resultat uppnås och en omfördelning
av resurser i denna riktning kan ske i ökad omfattning. För att fullfölja en
sådan inriklning erfordras all statsmakterna - med hänsynslagande till berörd
personal - skapar sådana personaladminislrativa och andra fömtsättningar att
fredsorganisationen fortlöpande kan utvecklas med för dess uppgifler god
effektivitet till så låga kostnader som möjligt. Därmed avser utredningen bl.
a. en mera aktiv omplaceringsverksamhet inom den statliga verksamheten i sin
helhel.

Den största delen av kostnaderna för
fredsorganisationen utgörs av kostnader för a n s t ä 11 d personal. Delta
innebär enligt utredningens mening att en förutsättning förall kostnaderna
skall minskasäratl det totala antalet anslällda minskas. Hittills genomförda
personalminskningar har huvudsakligen gälltcivil personal. Utredningen
finnerdet naturiigtatt minskningarav mililiir

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 109

och
civilmililär personal undviks i del längsiaeftersom dessa genom fortlöpande
vidareutbildning avses för uppgifter i både freds- och krigsorganisationen.
Utredningen anför all noggranna beräkningar måsle göras av den framlida krigs-
och fredsorganisationens behov av |x;rsonal.

Utredningen framhåller den stora betydelse
reservbefäl och värnpliktigt befäl häri krigsorganisationen.
Försvarsuiredningen finner, liksom överbefälhavaren, atl vid överväganden
rörande framlida befälsbehov, rekryieringsprinci-per m. m. måsle de olika
grupperna av befäl, nämligen slambefäl, reservbefäl och värnpliktiga befäl
behandlas i ett sammanhang. Det pågående reformarbetet rörande befälsordning
m. m. börenligl utredningen inte fördröjas.

Enligl uiredningens mening är god tillgång på för
sina uppgifter kvalificerat befäl av grundläggande betydelse för
krigsorganisationens effektivitet. Den framtida krigsorganisationen måsle
därför utgöra en grund för beräkni ng a v befälsbehoven. En annan
beräkningsgrund är fredsorganisationens behov av utbildningsbefäl. Utredningen
framhåller alt utbildningen av värnpliktiga och förband måste genomföras med
effektivitet och realism och så alt varje soldal och befäl flr förtroende för
sin egen och förbandels förmåga alt lösa sina krigsuppgifter samt förståelse
fördessa uppgifter. En förutsättning härföraren tillräcklig tillgång på
utbildningsbefäl saml atl dessa har erforderlig kompelens för sina uppgifler.

Uiredningen finner all såväl grund- som
repelitionsutbildningen behöver effektiviseras och förordar därför atl sådana
åtgärder vidlas att såväl tillgång på som kvalitet hos yrkesulbildai befäl
säkerställs. Därvid bör även fortlöpande alla möjligheter att omfördela
personal från stabs- och förvaltnings-tiänsl lill utbildningsarbetet utnyttjas.
I detla sammanhang påpekar utredningen att fortbildningen av det anställda
befälet bör organiseras så att deras tiänslgöring i ökad utsträckning kan ägnas
ål utbildningen av värnpliktiga.

Den i fred anslällda civila personalen har
väsentliga arbetsuppgifter, vilka även i många fall åierfinns i
krigsorganisationen. Utredningen finner emellertid atl fortsatta
rationaliseringar inom försvarel i stor utsträckning måsle medföra alt antalet
arbetstillfällen för anställd civil personal minskar Därmed avser utredningen
främsl sådana fredsbefaltningar som inle återfinns i krigsorganisationen.

Överbefälhavaren har prioriterat den anställda
personalens högre utbildning. Utredningen delar denna uppfattning och anför i
della sammanhang atl försvarshögskolan och militärhögskolan även fortsättningsvis
bör ha möjligheter lill effektiv utbildningsverksamhet.

Den ulbildning som ges anställd personal vid
försvarels gymnasieskola aren form av vuxenutbildning som lidigare inte kunde
meddelas påannat sätt. Med deökade möjligheterna lill gymnasieutbildning inom
den civila ulbildningsseklorn finner uiredningen all de huvudsakliga motiven
för försvarets gymnasieskola i dess nuvarande form bortfallit. Nödvändig civil
vidareutbildning av försvarels personal bör enligl försvarsulredningens me-

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 110

ning
kunna genomföras inom den allmänna gymnasieutbildningen.

Försvarets brevskola har uppgifler bl. a. för
produktionen av läromedel. Uiredningen anser alt formerna för denna verksamhel
närmare bör övervägas.

Utredningen bedömer att de fri v il I i ga
försvarsorganisationernas betydelse för totalförsvaret kommer all kvarstå även
i framtiden. Utredningen framhålleratt de frivilliga försvarsorganisationerna
även fortsättningsvis bör beredas goda verksamhetsmöjligheter. Vid tilldelning
av resurser bör enligl uiredningens mening de organisaiioner prioriteras som
har lill ändamål all bedriva fortsall befälsulbildning eller all rekrytera och
utbilda så kallad A- och B-personal för frivillig tiänslgöring inom
totalförsvaret.

Försvarets cenlrala administration och förvaltning
ianspråkiar enligt ulred-ningenen ökande andel av försvarets resurser. En
rimlig balans i förhållande till krigsorganisationens slyrka och effekl innebär
enligl uiredningens mening att kosinaderna måste reduceras.

Försvarels materielverks verksamhetsområde omfattar
väsentligen anskaffning och underhåll av försvarels maleriel. Verksamhelen
skall vara anpassad lill ulvecklingen av försvarels krigsorganisation. Utredningen
finner det nödvändiglatt sådana ålgärder vidlasall kostnaderna för verket
minskas. Detla måste väsentligen ske genom personalreduceringar. Det kan enligt
försvarsuiredningen bli nödvändigt att ändra de uppgifter och föreskrifter m.
m, som nu reglerar materielverkets verksamhel. Verkets kompelens bör i ökad
utsträckning inriktas mol styrning och ledning av produktionen medan mera
tekniskt betonade uppgifler överiåts till industrin. Alla möjligheter till
ökad samordning inom materielverket måste enligt utredningen tillvaratas.

Utredningen finner att kosinaderna även för
försvarets forskningsanstall och dess verksamhel bör reduceras. Inom särskilt
prioriterade områden ärdei dock nödvändigt alt, om än med något sänkta
ambitioner, ha tillgång till en forskningsorganisation som kan medverka i
försvarels långsiktiga ulveckling. Detta gällersärskillbeträffande
vapenmateriel av olikaslag. Inom övriga områden måsle enligt
försvarsuiredningen, en reducering godlas. Uiredningen anför därför som sin
mening alt del kan vara lämpligt atl forskningsanstalten inom dessa områden
söker förvärva vidgade uppgifter förändra samhällssektorer. Därigenom hören
fördelning av kosinaderna kunna genomföras i syfte alt behålla en godtagbar
kompelens för försvarsforskningen.

Inom fortifikations fö rvallningens
verksamhetsområde bör enligt uiredningens uppfatlningslrävan vara atl
kontinueriigt reducera kostnaderna för såväl nyproduktion som underhåll och
drifl. Inom förvaltningens an-skaffningsverksamhei bör genomföras en översyn av
reglerna för byggnadsverksamheten och en reducering a v kraven i syfte all
minska kostnaderna. Därvid bördock kraven på god arbetsmiljö för försvarets personal
tillgodoses. Avveckling i snabb lakl bör ske av mark och äldre byggnader som
inte är nödvän-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 111

diga
för försvarets verksamhet. Det börenligl utredningens mening undersökas om
försvarsmaktens koslnader kaii reduceras genom alt
fortifikationsför-valtningens kompelens utnyttjas för bl. a. byggnadsverksamhet
för totalförsvaret i övrigt. Det bör enligt utredningens uppfattning även
prövas om det är lämpligt alt reducera vissa delar av förvaltningens
organisation genom att till-lämpa lolalenlreprenad vid upphandling av
fredsinriklade objekt i stället för egen projektering och produktion. En ökad
decentralisering av beslutanderätten för ålgärder inom förvaltningens
nuvarande verksamhetsområde bör kunna lillämpas i här angivet stycke. Det kan
i della sammanhang även finnas skäl atl se över hela den slatliga
byggnadsförvaliningen.

Beträffande hälso- och sjukvård i krig förordar
uiredningen en så långt möjligt gemensam organisation för totalförsvaret.
Förbandssjukvården i fred understöds i stor utsträckning av de civila
sjukvårdsresurserna. Utredningen anför atl organisationen för ledning av
totalförsvarets hälso- och sjukvård i fred och krig bör ses över i syfle alt
öka samordningen och minska kostnaderna. Därvid bör del övervägas all överföra
så stora delar som möjligl avför-svarels sjukvårdsstyrelses verksamhel lill
samhällets civila hälso-och sjukvårdsorgan. Det bör vidare övervägas all
överföra despecifiklmili-tära funktionerna lill decenlralaslaberna och materiel
verket. Därmedavser utredningen frärast krigsplanläggning, vissa delarav
utbildningen särat frågor rö-rande för försvarsmakten specieil materiel.

Utredningen framhåller atl
ralionaliseringsverksamheten inom försvarel är av slor betydelse inte minst med
hänsyn lill ulvecklingen av personalkostnaderna. Inom detla område verkar på
den centrala nivån försvarets rationaliseringsinstitut. Övervakning av
rationaliteten i försvarels verksamhel sker även genom försorg av andra
delarav statsförvaltningen. Del är uiredningens uppfattning atl
överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna och övriga myndigheier inom försvaret
själva har huvudansvaret för rationaliteten inom försvarel. I della syfle bör
principen alt personal från försvarets rationaliseringsinstitut tiänstgör vid
resp. myndighet vidare utvecklas. Utredningen anser mot denna bakgrund atl
verksamhelen vid rationaliseringsinstitutet bör få en något ändrad inriklning
än för närvarande.

Försvarels hundskola levererar hundar till bl.a. försvaret.
Ett stort användningsområde för hundar har hittills varil arméns
minhundorgani-salion. Överbefälhavarenoch chefen förarmén har sedan ettanlal är
i bl. a. programplanerna redovisai all minhundorganisalionen av ekonomiska
skäl bör utgå ur krigsorganisationen. Med hänsyn till hundskolans verksamhel
har detla emellertid inte medgivits. Försvarsuiredningen finner del inte
rimligl alt tvinga de miliiära myndighelerna lill upphandling av hundar om
dessa inte längre behövs i krigsorganisationen.

Försvarets radioanstalt har enligt utredningen
väsentliga uppgifter inom underrällelsetiänsten. Utredningen betonar
underrältelsetiänslens stora betydelse med hänsyn lill vårt försvarssystems
uppbyggnad. Uiredning-

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 112

ens
uppfattning är därförall radioanstalten även fortsättningsvis bör tillförsäkras
goda möjligheterait verka inom underrällelsetiänsten.

Under förutsättning atl vi har en god
underrätielsetiänst kan i n s a t s b e -redskapen enligl uiredningens mening
upprätthållas inom fredsorganisationens ram och hållas låg. Utredningens
mening är därför all kostnaderna för insatsberedskapen fortlöpande bör
uppmärksammas mot bakgrund av utredningens prioritering av den långsikliga
beredskapen.

Den största delen av fredsorganisationen utgörs av
försvarels utbildningsorganisation. Uiredningen framhåller alt del är
nödvändigt all minska kostnaderna för fredsorganisationen med hänsyn lill
balansen mellan fredsorganisalionens kostnader och krigsorganisationens styrka.
Fredsorganisalionens framlida omfattning ulreds f. n. av försvarels fredsorganisationsulredning
(FFU). Grunden för fredsorganisalionens dimensionering är enligl
försvarsuiredningen den framlida krigsorganisationen. Därtill måste läggas ett
rimligl krav på ralionaliietsutveckling inom försvarel. Denna måsle väsenlligen
uppnås genom personalreduceringar.

Uiredningen framhåller atl förändringar i
fredsorganisationen av praktiska skäl och med hänsyn till personalen måsle
genomföras successivt. 1 allmänhet fordrar rationaliseringar relativt
omfatlande investeringar tidigt medan däremol de ekonomiska vinsterna kommer
försl långl senare. Enligt uiredningens mening får dessa förhållanden inte
hindra en inriktning mol nedskärningar i fredsorganisationen i syfte atl
bibehålla den långsiktiga balansen mellan fred- och krigsorganisationen. Inte
heller bör enligt försvarsutredningens uppfattning tveksamhet råda om all det
är nödvändigl all skyndsamt inleda åtgärder i nämnt långsiktigt syfte. Uiöver
redan fattade beslul bör fredsorganisationen ytteriigare reduceras. Försvarets
fredsorga-nisationsulrednings kommande resultat bör ge ytteriigare underiag.
Enligt försvarsulredningens mening bör de ytteriigare reduceringarna inriktas
mol alt inom armén och marinen tillsammans omfatta tre lill fyra
regements-adrainislrationer samt en reducering av vissa förvaltningsenheter.
Beträffande flygvapnet anför uiredningen alt krigsorganisationens utveckling
leder till atl ytteriigare förband utöver Södermanlands flygflottilj (F 1 l)och
Kalmar flygflottilj (F 12) behöver avvecklas. Verkstads- och
leleservicebasorgani-sationen bör vidare reduceras.

Försvarsuiredningen framhåller all en huvuduppgift
för försvarsmaktens verksamhel i fred är utbildning av värnpliktiga och
anställd personal. Utredningen anför att de värnpliktiga bör utnyttjas i
försvarsmaktens krigsorganisation tili 47 års ålder. Grundutbildning bör även
fortsättningsvis ske för olika delar av krigsorganisationen enligl nuvarande
principer. Försvarsutredningen finner alt den efter 1972 års försvarsbeslut
försöksvis förkortade gmndulbildningen och modifierade repelitionsutbildningen
även i fortsättningen i stort bör tillämpas. Denna förkortning av
utbildningstidens längd innebär emellertid all kvarvarande lid måsle utnyttjas
effektivt. Försvars-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 113

uiredningens
överväganden rörande den lolala utbildningstidens längd baseras på att 48
timmars övningsvecka för de värnpliktiga alltjämt gäller.

Försvarsuiredningen påtalar betydelsen från olika
ulgångspunkler av atl ha god tillgång på kvalificerat befäl. Utredningen
betonar all del är nödvändigl att ägna utbildning till och vidareutbildning av
befäl slor omsorg. Därvid börsärskill den praktiska ulbildningsom är nödvändig
föralt uppnägod förmåga att leda och genomföra utbildning i fred samt leda
förband i krig uppmärksammas.

Inom
stora delar av krigsorganisationen råder myckel stor brisl på plulon-och
kompanichefer. Uiredningen underslryker därför all effektiva åtgärder måste
vidlas för atl snabbt förbättra rekryteringen av reservofficerare. Belräffande
det värnpliktiga befälet har utredningen funnil alt det oavsett tidigare nämnda
ålgärder är angelägel all förbättra de plulonsbefälsvärn-pliktigas utbildning
genom att återgå lill 15 månaders utbildning för huvuddelen av denna
personalkategori.

Försvarsutredningen underslryker belydelsen av en
regelbundet återkommande repetiiionsutbildning för praktiskt taget alla
förband under hela värnpliktstiden. För alt denna utbildning skall ge bästa
resultat bör enligt utredningens mening ytterligare ålgärder vidtas för atl
göra repelitionsutbildningen effektivare.

Föruisättningarna
för alt värnpliktsförsvaret skall ge den avsedda värn-kraften är enligl uiredningen
direkl beroende av i vilken utsträckning den enskilde känner sig engagerad och
delaktig i ansvaret för försvarel. Samverkan och medinflytande syflar lill en
aktiv gemensam insats av såväl anställda som värnpliktiga. Delta torde leda
lill ökad lillfredsslällelse under utbildningsarbetet och till ökad motivation
hos anslällda och värnpliktiga. Utredningen tillmäter denna utveckling stor
betydelse men vill även betona att om den militära utbildningen skall ha någon
mening måste såväl befäl som värnpliktiga väl uppfylla de krav som deras
uppgifter i krig innebär. Lojalitet och samhörighet är den främsta garantin för
de enskilda människornas förmåga att verka i en krigssituation. Utbildningen
måste enligt uiredningens mening genomföras så att alla får förtroende för sin
egen och förbandets förmåga att lösa sina krigsuppgifler. Anpassning lill
civila normer, samverkan och medinflytande måsle enligt uiredningens mening
kombineras med krav på effektivitet och realism i utbildningen liksom på ansvarskänsla
från de värnpliktigas sida. Uiredningen framhåller att detta släller särskilda
krav på förmågan och viljan hos del befäl som skall leda och genomföra del
praktiska utbildningsarbetet varför dessa förhållanden noga måsle uppmärksammas
vid uttagning och ulbildning lill befäl liksom i anställt befäls
vidareutbildning.

Som en inledning lill ekonomiska överväganden
påminner försvarsuiredningen om att regeringen har givit anvisningar för
programplaneringen för perioden 1977/78-1981/82. Grund för dessa anvisningar

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 114

var
den inriktning av det militära försvaret som utredningen redovisade i sitt
första betänkande. Inriktningen motsvaras i huvudsak av handlingsväg 3 i
perspektivplan del två, ÖB 75. Överbefälhavaren har genomfört programplanering
för perioden 1977/78-1981/82 i tre ekonomiska nivåer, vilka benämns alternativ
A, B och C.

Utgångspunkt för alternativ C har varil i
regeringens anvisningar angiven planeringsram för perioden om 49 646 milj. kr.
i prisläge februari 1976. Härtill har överbefälhavaren lagl vissa kostnader
ulanför ramen. Totalt omfattar alternativ C en kostnad om 49 773 milj. kr.

Alternativ B svarar enligt överbefälhavaren mot det
innehåll som hade kunnat inrymmas i den anvisade planeringsramen om de
ekonomiska förutsättningarna för programplaneringen stämt överens med vad som
gällde för perspektivpläneringen. Utgifterna i alternativ B har av
överbefälhavaren beräknals lill 51 606 milj. kr. i prisläge februari 1976. Inom
den angivna planeringsramen finns avsatt en viss lönereserv. Härutöver har
överbefälhavaren förutsatt atl ramarna fortlöpande omprövas med hänsyn lill
bl. a. lönekostnadsutvécklingen.

Överbefälhavaren föreslog i perspektivplan del 2,
ÖB 75, all handlingsväg I skulle läggas till grund för programplaneringen. Av
denna anledning har överbefälhavaren utarbetat alternativet A i programplanen.
Utgifterna i alternativ A har beräknals lill 55 303 milj. kr. i prisläge
februari 1976. Även i denna nivå har överbefälhavaren avsatt en viss reserv
saml förutsatt fortlöpande ramhöjningar.

Försvarsutredningen finner alt de förslag man
redovisar angående det militära försvarels fortsatta utveckling i alll
väsentligt överensslämmer med den inriklning överbefälhavaren angett i alternativ
B i sin programplan. Utredningen förordar därför en planeringsram för
femårsperioden som möjliggör en ulveckling av försvarsmakten i stort enligt
programplanens alternativ B.

Försvarsuiredningen framhåller att ett
försvarsbeslut självfallet fattas mol bakgmnd av en bedömning från
säkerhetspolitiska ulgångspunkler av försvarets omfattning och erforderiiga
resurser. Enligt utredningens mening bör emellertid ett försvarsbeslut under
normala förhållanden även ses som elt statsmakternas beslul ifråga om vilkel
samhällsekonomiskt och stats-finansiellt uirymme som försvarsseklorn bör
disponera. Del är vidare från resursfördelnings- och finanspolitiska
utgångspunkter ett siarkt krav alt med rimlig säkerhei kunna fömtse
försvarsulgiflernas andel av samhällsresurserna. Detta krav lillgodoses enligl
uiredningens mening bäsl om prisregleringen av försvarsuigiflerna knyts till
den allmänna prisutvecklingen.

Försvarsuiredningen menar alt hänsyn lill bedömda
skillnader mellan lönekostnadernas ulveckling och den allmänna prisutvecklingen
i största möjliga utsträckning bör tas när de ekonomiska ramarnas basbelopp
fastställs i samband med ell försvarsbeslut. Lönereserven bör därför vara
större än

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 115

den
som överbefälhavaren har beräknat i alternativ B. För all ändå kunna genomföra
den ulveckling av försvarsmakten som utredningen förordat måsle därför
planeringsramens nominella belopp höjas i förhållande till alternativ B.
Försvarsuiredningen föreslår därför en planeringsram om cirka 52 000 milj. kr.
för femårsperioden 1977/78-1981/82 i prisläge februari 1976.

Försvarsuiredningen föreslår alt prisreglering
skall ske enligt nettoprisindex. Utredningen har emellertid funnil alt delar
av de värnpliktigas förmåner inte kan sägas vara i egenllig mening föremål för
en pris- eller löneutveckling. Slorieken av dem bestäms genom särskilda beslut
av statsmakterna. 1 den mån dessa förmåner innebär ökade kostnader utöver vad
nelloprisindex ger boren molsvarande ramförändring ske.

Utredningen har utgått från atl
investeringskostnaderna för förbandet i Arvidsjaur och kosinaderna för
myndigheter som omlokaliseras från Slockholm tillgodoses utanför ramarna
enligt statsmakternas tidigare beslul. Övriga investeringskostnader förutsätts
bestridas inom ramarna. Försvarsuiredningen har, för att befrämja stabiliteten
i försvarsplaneringen, föresiagii att möjligheterna vidgas att under det
påföljande budgetåret återfå medel av utgiftsramarna som inle utnyttiats under
det föregående budgelårel. Uiredningen har vidare, också i syfte all öka
stabiliteten i planeringen, föreslagit att slutlig utgiftsram fastställs redan
då utfall av februariindex blivit tillgängligt. Därmed undanröjs den nuvarande
olägenheten all ramens slutliga sioriek fastställs först under budgetårets
sista månad.

Reservationer mot vissa av ulredningsmajoriletens
överväganden och förslag haravgetts av ledamöterna Bengt Gustavsson och Olle
Göransson gemensaml och av ledamoten Maj Britt Theorin.

Ledamöterna Gustavsson och Göransson anför i sin
reservation atl målel för totalförsvaret är att hålla landei utanför krig och
konflikter. Prisei för de säkerhetspolitiska åtgärderna måste emellertid
anpassas bl. a. till behovel av insatser på andra angelägna samhällsområden.

Reservanterna anför vidare atl en värid i fred
förutsätter respekt för varje nations självbestämmanderätt saml ekonomisk och
social rättvisa. Vårt FN-medlemskapären hörnsten i svensk utrikespolitik. Del
ger oss möjlighel atl della i frågor av vital betydelse för hela mänskligheten,
inte minst i ansträngningarna all minska skillnaderna i fråga om mänskliga
livsvillkor och ekonomiska förhållanden.

En minskandeandel av
detolalaoffentligauigifternadisponerasenligi reservanterna för försvarsändamål.
Det är likviil fråga om en satsning på loialförsva-ret av sam.ma
storieksordning som under den gångna femårsperioden. Reservanterna bedömer att
den av dem förordade inriktningen av det miliiära lörsvaret väl svarar mol de
säkerhetspolitiska behoven. Med folkförsvaret som ideologisk grund och med
tillvaratagande av den moderna teknikens möjligheter blir vår
neutralitetspolitik enligt reservanternas mening trovärdig även inför
framtiden.

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 116

Det ligger i båda siormakisblockens inlresse all ha
Sverige neutralt om eii krig skulle bryta ut. Vidare framhålls atl enighel
föreligger om föresatsen all söka bli ulanför alla krig. Ansvaret för detla
måsle vi bäracnsanmia. Våri engagemang för all lösa de globala problemen står
enligl reservanicrna inlc i motsatsförhållande till strävandena all stödja den
alliansfria politiken genom ell siarkt försvar.

Syftet bör afltid vara att skapa ett totalförsvar
som är en naturiig beståndsdel i samhället. Den allmänna värnplikten är enligt
reservanterna grunden för atl bygga upp försvarsförmågan. Man framhåller att
vi även i framtiden torde ha goda möjligheter all inom landei utveckla och
tillverka de vapen och den utrusining vårt värnpliktsförsvar behöver.

Reservanterna anför att det redan i samband med
1972 års försvarsbeslut togs initiativ till en omläggning av
försvarsplaneringen i den riktning reservanterna förordar. Dessa bör nu
konsekvent fullföljas. Det miliiära försvaret bör ulvecklas enligt de grunder
som redovisades i utredningens första betänkande.

Markstridsförbanden bör enligt reservanternas
mening ulvecklas mol elt utökat antal infanieribrigader. Särskilt angelägen
materielanskaffningiill and-rastridande förband bör genomföras. Eldkraften
börges hög prioritet. Den lekniska ulvecklingen kan enligl reservanterna skapa
goda möjligheter atl i framtiden organisera mekaniserade förband lill rimliga
kostnader. Dagens tillgångar av stridsfordon bör emellertid utnyttjas sä långl
del är möjligt. Vår inhemska kapacitet för utveckling av pansarvärnsrobolar bör
behållas och en ny liill pansarvärnsrobol Ulvecklas inom landet. Den
förutsedda anskaffningen av tunga pansarvärnsrobolar bör emellertid reduceras betydligt.

Vid den fortsatta förnyelsen av
ytaltackflotliljerna börenligl reservanterna särskilt konstruerade ledarfartyg
inte anskaffas. Härigenom kan sammanlagt fler fartyg anskaffas. Reservanterna
förordar att samma sjörobol som är avsedd atl ingå i patrullfartygsdivisionerna
anskaffas lill ylattackförbanden. Anskaffning av minfartyg och minjaktfartyg
bör fullföljas.

Reservanterna vill förorda all flygplan JA 37
Viggen modifieras lill ell nytl attackflygplan - A20. Den principiella
uppläggningen av B3LA-projektet innebär en övergång lill en lättare
flygplanstyp med ulnyltiande av nya tekniska tillämpningar. Detta är enligt
reservanternas mening ell steg i rätt riktning. Trots detta är kostnaderna
mycket höga. I den ekonomiska planeringsram reservanterna förordar finns ingen
plats för ulveckling och konstmktion av flygplanssystemet B3LA. Framtida
anskaffning av skolflygplan bör genomföras på ett sådant sätt all dessa med
lämplig beväpning kan organiseras för uppgifter i krig i lätta
allackflygförband. Reservanterna räknar inte med någon ytteriigare anskaffning
av JA 37 Viggen utöver vad som framgårav idaggällande planering. Man finnerdet
i detlasammanhangangelä-gel all undersiryka all för tidig uirangering av
dugliga flygplan av lyp 35 Draken kan vara oekonomisk.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 117

Del börenligl reservanterna i den fortsatta
försvarsplaneringen eftersträvas att inom landet utveckla och tillverka en lätt
luftvärnsroböt med mörker-kapacitet som komplement till robot 70. Vilka möjligheterna
blir atl i framtiden utveckla och tillverka tyngre robotsystem är däremot
svårt atl nu bedöma. Ell fullföljande av den pågående utvecklingen av en
inhemsk IR-robol för JA 37 Viggen skapar enligl reservanterna en grundval för
framlida bedömningar av våra möjligheter atl utveckla och tillverka robolar av
olika slag.

Belydande inskränkningar och reduceringar av
personalen i fredsorganisationen kan enligl reservanterna förutses. Utöver
hittills fattade beslut om fredsorganisationen torde ytterligare reduceringar
bli nödvändiga. Inom armén och kustartilleriet bör tillsammans 3-4
regemenlsadministralioner kunna dras in. Inom flygvapnet bör enligl
reservanternas mening ytteriigare indragningar ske utöver tidigare beslutade.
En örlogsbas bör vidare kunna ulgå ur fredsorganisationen. För de centrala
myndigheterna och funktionerna bör ålgärder vidlas som leder lill en
inbesparing av i slorieksordningen 3-5 % av de totala åriiga kosinaderna. På
sikl bör en integrerad central stab organiseras.

Reservanterna vill starkt framhålla all den
förhandlingsrätt förde anställda som införts inte får förfuskas. Nya former för
inflyiande på förbanden kan sökas bl.a. genom elt utvidgat nämndsystem. Del är
även angelägel atl pröva idén med lekmannastyrelser vid förband och skolor.
Reformarbelel rörande de värnpliktigas förmåner bör fortsätta under den
kommande femårsperioden. Olika ersältningaroch bidrag bör successivi höjas så
att reella förbättringar uppnås.

Emot deexempel på kostnadsökningarsom reservantema
angivii slår de förslag lill indragningar och organisationsförändringar som de
redovisai. Reservanterna räknar med en planeringsram för del miliiära
försvaret under femårsperioden 1977/78-1981/82 i slorieksordningen 50 500
milj. kr. i prisläge februari 1976.

Civilförsvaret skall bidra lill totalförsvarets
fredsbevarande funktion. Om vi inte lyckas avhålla från angrepp är dess uppgift
atl skydda befolkningen och lindra verkningarna av skador. Civilförsvaret bör
enligt reservanterna utvecklas enligl de rikllinjer som fastställdes i samband
med 1972 års försvarsbeslut. Vid en planeringsram om ca 930 milj. kr. i
prisläge februari 1976 för perioden 1977/78-1981/82 blirdet möjligl att
genomföraellerpåbötia flera av de ålgärder som belysts i
civilförsvarsslyrelsens planering enligl del högre alternativet i
programplanen.

Det ekonomiska försvarel beslår inle av enheter som
tillkommer i samband med krigsorganisering. Det är snarare elt samlingsbegrepp
för hur näringslivet skall anpassa sig lill ändrade förhållanden vid avspärrning
och krig. 1 krig beräknas det ekonomiska försvaret ta i anspråk dubbelt så
många personer som militärt försvar och civilförsvar lillsammans.

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 118

Reservanterna vill förorda atl planeringen även för
det ekonomiska försvarel bör ha en stabil långsiktig inriktning. Beträffande
planeringen för avspärrning och krig bör åtgärder vidtas bl. a. inom områdena
beklädnad, livsmedel samt övriga försörjningsvikliga varor. En inhemsk
försörjning på beklädnadsområdel bör säkerställas. För områdena livsmedel och
övriga försörjningsvikliga varor finns enligl reservanterna behov av atl
ytteriigare öka uthålligheten. Belräffande planeringen för fredskriser bör den
aktualiserade lagringen av vissa metaller komma lill stånd. Finansieringen bör
ske genom avgifter. Planeringen för avspärrning och krig bör genomföras inom en
planeringsram för perioden 1977/78-1981/82 om ca 2 300 milj. kr. i prisläge
februari 1976.

Reservanterna delar inte de borgerligas uppfattning
om en försvarsplanering på en högre ekonomisk nivå. Deras förslag innebär en i
stort sett oförändrad ram för totalförsvaret som ger möjlighel lill
förstärkning av bl. a. civilförsvaret och det ekonomiska försvaret.

Ledamoten Theorin anför i sin reservation alt det
sätt på vilkel försvars-utredningen bedrivii sin verksamhet lett lill all
viktigt underiag för säkerhetspolitiska avvägningar kommit atl saknas. Vidare
anförs kritik av den studiemelodik på försvarsområdet, som enligt reservanten
ger de miliiära myndighelerna elt inflyiande över planerings- och
beslulsunderiagel som saknar motstycke inom andra samhällssektorer.
Reservationen innebär ell ja lill alt försvarsulredningens säkerhetspolitiska
analys med tonvikt på orsakerna lill konflikter, kriser och krig läggs lill
grund för satsningen på olika säkerhetspolitiska inslmment. En omfördelning av
resurserna från totalförsvaret till övriga säkerhetspolitiska inslmment bör
påbörjas. En successiv omfördelning av resursema inom totalförsvaret från det
miliiära försvarel till andra grenar av totalförsvaret bör vidare ske.

Theorin underkänner det angreppsfall varpå det
militära försvaret i princip är uppbyggt - elt stormakisan fall med
konventionella vapen i elt senare skede av elt storkrig i Europa. En matematisk
analys av offentligt material, lillämpning av miliiära beräkningsmetoder och
analyser av krigsspel leder enligl reservanten lill all ett sådant
invasionsangrepp måste anses helt o-sannoliki och att invasionsförsvarei därför
är överdimensionerat. Betydande nedskärningarskulle kunna göras ulan al t
försvarets fredsbevarandeeffekt och vår trovärdighet kan ifrågasättas.

Theorin motsätter sig atl ett redan
överdimensionerat invasionsförsvar ytterligare upprustas genom fortsall svensk
flygplanutveckling i form av A20 och B3LA, svensk utveckling och produktion av
tyngre, mer komplicerade robolar saml ökning av antalet infanieribrigader. Med
uiredningens inriktning på robotområdei skulle enligt reservanten grunden
läggas till ytterligare en industriell påtryckningsmekanism, uiöver den som
redan finns inom flygindustrin, för allt snabbare stegring av
militärutgifterna.

I
reservationen anförs vidare atl del är orimligt alt mot bakgrund av

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 119

långtidsutredningens
bedömningar m. m. och det samhällsekonomiskt kärva lägel prioritera del
miliiära försvaret på det säll som utredningen nu föreslår. Slutligen föreslår
Theorin atl uiredningens betänkanden sänds på remiss lill myndigheter och
organisaiioner för all inhämla ett så allsidigt beslutsunderlag som möjligt.
För all göra en remissomgång möjlig föreslås all 1972 års försvarsbeslut
förlängs ett år.

4.2
Föredraganden

4.2.1
Det militära försvarets utveckling

Jag vill inledningsvis erinra om vad jag har anfört
belräffande del militära försvarets roll under avsnillet om totalförsvarets
fortsalla ulveckling. Av de olika hot mot vår nationella säkerhet som vi kan
komma att utsättas för släller elt militärt angrepp de största kraven. Försvar
mot militärt angrepp utgör därför den viktigaste utgångspunkten för
lotalförsvarsplaneringen. Om elt militärt angrepp inleds mot vårt land hardet
miliiära försvaret den tyngsta uppgiften. Det militära försvaret måste därför
ulgöra den dominerande delen i totalförsvaret.

I prop. 1976/77:100 (bil. 7) lämnade jag i avvaktan
på 1974 års försvarsutrednings belänkande förslag endast för de anslag som
kunde behandlas oberoende av uiredningens arbeie. Jag tog vidare inle slällning
lill inriktningen under programplaneperioden. Med anledning av utredningens
arbete var det heller inle ändamålsenligt atl då presentera ramberäkningar för
budgetåret 1977/78 och planeringsramar för perioden 1977/78-1981/82.

1974 års försvarsulredning har mol bakgrund av
bl.a. genomförd perspeklivplanering i ett försia belänkande (SOU 1976:5)
Säkerhetspolitik och totalförsvar lämnal förslag till riktlinjer för den
svenska säkerhetspolitiken och för lotalförsvarets fortsatta utveckling.
Uiredningen har därefter granskat programplanerna för perioden 1977/78-1981/82.
I ett andra belänkande (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977-82 har della
granskningsarbele redovisats och rekommendationer avseende totalförsvarets
fortsatta ulveckling har lämnals.

Försvarsutredningen har beträffande det militära
försvaret redovisai förslag till grunder för dess fortsalla utveckling och
till inriklning av planeringen av avvägningsprogrammen. 1 det följande
redovisar jag mina ställningstaganden dels till gmnderna för det militära
försvarets utveckling, dels till avvägningsprogrammens utveckling.

Del lar som regel lång lid innan ett beslul rörande
försvarets ulformning ger resullal i form av försvarseffekt. Delta förhållande
gör det nödvändigt atl lillämpa en långsiktig planering inom försvaret. Dagens
försvar liksom det försvar vi kommer all ha under resien av della decennium är
därför till allra största delen resultat av lidigare beslul. Del försvarsbeslut
som

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 120

nu
är aktuellt kommer att påverka vårt försvars utformning under 1980-talel.

Jag delar försvarsulredningens uppfattning all
krigsriskerna för vår del på kort sikl kan bedömas som små samtidigt som
osäkerheterna på längre sikl kvarstår. Del är därför angelägel atl bevara en
god handlingsfrihet vad gäller försvarels utveckling på sikl. En sådan
långsiktig handlingsfrihel kan främjas på olika säll. Ulbildning av personal och
anskaffning av organisalionsbestämmande materiel bör prioriteras. Tillräckliga
resurser för forskning och ulveckling måste vidare avsällas.

Styrkan hos försvarel kan inle tillålas variera
alltför mycket till följd av tillfälliga säkerhetspolitiska förändringar. Även
när vi väljer att prioritera den långsiktiga beredskapen och handlingsfriheten
är del nödvändigt alt försvarel alltid har en viss lägsla operativ slyrka. Som
en beredskap mot överraskande anfall bör vi disponera snabbt tillgängliga flyg-
och sjöslridskrafter liksom snabbmobiliserade markslridskrafter och hemvärn.
Därutöver erfordras också en effektiv underrätielsetiänst. Tillsammans skall
dessa resurser vara så ulformade och dimensionerade atl totalförsvaret så långt
möjligl hinner omställas för krig innan en angripare kan överföra belydande
styrkor lill svensk mark. Del miliiära försvarel bör liksom hittills vara
stridsdugligt omedelbart efter en mobilisering.

Målsättningen för vårt totalförsvar anger alt
försvar mot invasion skall vara försvarsmaktens huvuduppgift. Det miliiära
försvarels slyrka ulgör den viktigaste delen i totalförsvarets fredsbevarande
förmåga. 1 planeringen av hur försvarsmakten skall ulvecklas i framtiden är del
rimligt att ulgå från alt en angripares kvalitet till stora delar förbättras i
lakl med den lekniska utvecklingen. De resurser som en angripare kan avdela mot
oss torde dock representera olika kvalitetsnivåer. Resursinsatsen kommer vidare
alt begränsas genom den hänsyn en angripare måste la till sin huvudmotståndare.

Våra stridskrafter skall kunna utnyttjas med
tyngdpunkten i kust- och gränsområdena så atl våra naturiiga
försvarsbelingelser tillvaratas. Vi bör också utnyttia den fördel som ligger i
all vårt land lill stora delar omges av hav så all vi vid en kustinvasion
tillfogar en angripare föriusler under transporterna mol vårt land. För
betydelsefulla områden och platser bör finnas elt i förväg förberett försvar.
Inom områden som är särskilt hotade av luftlandsättningar bör förband kunna
utgångsgrupperas. Delar av försvarsmakten bör dessutom ha en sådan röriighet
all den kan kraflsamlas lill akluella invasionsriktningar och där snabbt komma
lill verkan. 1 det fall en angripare ändock lyckas tränga in på djupet av vårt
land måsle ell effektivt och uthålligt motstånd kunna göras i varje del av
landei. Inom av en angripare tagna områden skall miliiära förband och andra
väpnade gmpper kunna fortsätta kampen i organiserade former. Även lill sjöss
och i luften skall operationerna kunna fortsätta. Härigenom ges möjligheter alt
föra elt för angriparen föriuslbringande krig under lång lid.

Liksom
hittills bör det miliiära försvaret grundas på allmän värnplikt.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 121

Endast
därigenom kan krigsorganisationen ges en bredd som svarar mot de uppgifler vi
släller upp för vårt försvar. Den allmänna värnplikten har också en avgörande
betydelse för försvarels förankring i samhället och för att försvaret skall
vara hela folkets angelägenhet.

I en siluation då krig pågår i vårt närområde och
vi är neutrala måste vi kunna avvisa kränkningar av vårt territorium samt
skydda flyg- och sjötrafik. Resursbehoven härför bör tillgodoses med förband
och enheter som organiseras utgående från invasionsförsvarets behov.

Försvarsmakten skall även i fortsällningen kunna
medverka i FN;s fredsbevarande verksamhel.

Jag redovisar i det följande mina
ställningstaganden till utvecklingen av avvägningsprogram och funklioner.
Förändrade förutsättningar kan självfallet senare föranleda vissa ändringar i
här angiven inriklning.

Markstridsförbanden skall i samverkan med sjö- och
flygstridskrafter kunna lösa stridsuppgifter i invasionsförsvaret i gräns- och
kustområden. De skall även, om della blir nödvändigl, kunna fullfölja striden
inne i landei. Vissa förband skall avses för strid även inom av en angripare
lagen del av vårt land.

Vissa av de kvalificerade markstridsförbanden
förses genom lidigare beslut med bl. a. nytt artilleri och luftvärn, nytt
bandpansarvärn samt nya terrängfordon. Denna modernisering ger enligt min
mening ett väsentligt bidrag till förbandens stridseffekt. Jag delar
försvarsulredningens uppfattning alt dessa förband erhåller en kvalitet som väl
svarar mol ulvecklingen i omväriden.

Jag vill i likhei med försvarsuiredningen
undersiryka betydelsen av atl antalet kvalificerade marksiridsförband kan
hållas relativt högl. I överbefälhavarens programplan, ÖB 77-82, beräknas i
nivå A fjorton av de nuvarande tiugo infanleribrigaderna moderniseras medan i
nivå B moderniseringen omfattar lio infanieribrigader. Planeringen bör enligl
min mening inriktas mot att om möjligt modernisera ett ökat antal
infanteribrigader i förhållande lill vad som planerats i överbefälhavarens nivå
B ulan alt därför angelägen materielanskaffning till andra stridande förband
eftersatts. Vid en ökning av antalet moderniserade brigader bör del prövas all
utnyttia terrängfordon och bandpansarvärnspjäser som inplanerats för vissa
frislående bataljoner och kompanier. Ytteriigare omfördelning av maleriel eller
mindre lilläggsanskaffning kan erfordras. En ökning av antalet moderniserade
brigader får däremot enligt min mening inte innebära atl brigadernas
stridseffekt försämras.

Vid planeringen av markslridsförbandens utveckling
bör vissa funktioner prioriteras. Enligl min mening bör eldkraften i form av
pansarvärns- och luflvärnsvapen saml artilleri och granatkastare ges hög
prioritet. Vid modernisering av infanteribrigaderna bör lerrängröriigheten
förbättras genom alt bandvagnar och lerrängbilar tillförs förbanden.

9 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 122

Försvarsutredningen har framhållit all möjligheten
bör prövas att lösa frågan om personallransport på annat och mindre
kostnadskrävande sätt än genom i brigadförbanden organisatoriskt ingående
terrängfordon. Jag instämmer i denna bedömning, men är inte nu beredd atl ta
ställning i denna fråga. Jag vill dock framhålla att möjligheterna alt snabbt
förflytta olika typer av infanteriförband om möjligt bör förbättras.

De nuvarande infanteribrigader som inte kan
moderniseras bör behålla samma personella kvalitet som de moderniserade
brigaderna. Den organisaloriska ulformningen av alla infanteriförband bör så långl
möjligt vara enhellig. Därigenom erhålls handlingsfrihet atl, om resurserna på
längre sikt så medger, ytterligare öka antalet moderniserade brigader. Samtliga
nuvarande infanteribrigader bör hänföras lill delprogrammet Infanteribrigad m.
m.

De
fyra norriandsbrigaderna bör behållas och moderniseras.

Det
ärenligl min mening angeläget att vi även på lång sikl kan disponera
pansarförband för försvaret av främst Skåne, övre Norriand, östra Mellansverige
och Gotland. Ulvecklingen i omvärlden visar en ökad betoning på de mekaniserade
markstridsförbanden. Pansarförbanden bör inriktas mol all omfatta fömtom fyra
pansarbrigader även de stridsvagns- och pansarbataljoner samt fristående
slridsvagnskompanier som kan organiseras utgående från idag befintlig maleriel.
Därav följer behov av viss modifiering och renovering av ell antal
centurionstridsvagnar. Jag bedömer detta som en angelägen ålgärd för alt
tillgodose behovel av pansarförband i krigsorganisationen.

Pansarvärnsfunkiionen kommer även i framtiden alt ha
stor betydelse. Målsättningen bör enligt min mening vara atl alla stridande
marksiridsförband disponerar effektiva pansarvärnsvapen. Jag bedömer vidare
att det är väsentligt atl vår inhemska kapacitet för utveckling och produktion
av pansarvärnsrobolar behålls. En ny lätt pansarvärnsrobol bör i enlighet därmed
ulvecklas inom landet. Jag biträder försvarsulredningens uppfattning alt en i
förhållande till överbefälhavarens planering begränsad anskaffning av tunga
pansarvärnsrobolar bör ske.

Del är väsentligt alt ell slort antal
marksiridsförband - inte minsl lokalförsvarsförband och hemvärn - kan
disponeras för försvar av vårt territorium. Strävan skall enligt min mening
vara all ett effektivt försvar byggs upp i alla hotade riktningar samt atl
uthålligt motstånd kan göras inom av en angripare tagna områden. I planeringen
har de siridande förbanden fält ökad prioritet, Jag ansluler mig till denna
inriktning och anser atl andelen av siridande förband av olika typer i möjlig
mån bör utökas.

Beträffande
främsl lednings- och underhållsförband finner jag del angeläget att en
samordning och samverkan mellan miliiära och civila delar av samhället
eftersträvas. 1 syfle atl ge ökad prioritet åt förband med strid som
huvuduppgift anser försvarsutredningen det nödvändigl all underhålls-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 123

förbanden
reduceras sä långl möjligl varvid ett utökat understöd från samhällets civila
delar avses utnyttjas i krig. Jag delar denna principuppfatining, men är
samtidigt medveten om de begränsningar som här föreligger med hänsyn lill
kravei på elt väl fungerande underhållssyslem. Del finns också skäl atl betona
all del civila samhällets resurser är begränsade. Dessa frågor bör fortlöpande
studeras i samverkan mellan berörda myndigheter.

1 fråga om kustartilleriet delar jag utredningens
bedömning all de röriiga enheterna bör prioriteras i nu aktuell
anskaffningssituation. Jag bilräder därför utredningens förslag all tungt
rörligt kustartilleri bör utvecklas och anskaffas. Jag vill också understryka
behovel av fast ku.startilleri i anslutning till viktiga hamnar saml kust- och
skärgårdsområden. En viss förnyelse torde här vara önskvärd. I detta sammanhang
vill jag också framhålla angelägenheten av alt behålla äldre anläggningar som
till rimliga underhållskostnader ger väsentliga tillskoll lill den samlade
effekten.

Jag ser det som angeläget atl hemvärnels utrustning
moderniseras genom bl. a. tillförsel av moderna handeldvapen, sambandsmateriel
och beklädnadsulrustning.

Övervaltenslridsförbanden omfattar ytattackförband,
helikopterförband samt min- och minröjningsförband. De skall genom anfall mol
en angripares sjötransportmedel och sjöslridskrafter och genom mineringar
försvåra anfall över havet. De skall vidare skydda vår sjöfart och övriga
förflyttningar lill sjöss samt medverka i övervakning och incident-beredskap.

För övervaltenslridsförbanden är antalet förband av
grundläggande betydelse samtidigt som de enskilda enheterna måsle
tillförsäkras en sådan kvalitet att de kan möla en angripare på likartade
villkor och ge avsedd effekt i invasionsförsvarei. Jag anser att anskaffning av
sjörobot innebär en angelägen förbättring av ylaitacknoiiiljerna och således
bör genomföras, genomföras.

F. n. pågår en omstrukturering av
ytallackflottiljerna. Av nuvarande sex jagare utgår fyra under
programplaneperioden. Försvarsuiredningen framhåller alt del flnns goda
förutsättningar att med den inriktning mol lätta enheter som utredningen
förordar kunna upprätthålla en hög stridseffekt hos ytallackflottiljerna även
sedan jagarna har utgått ur organisationen. Jag instämmer i denna bedömning.
Den vapentekniska ulvecklingen ger enligl min mening ökade möjligheter alt ge
även lätta fartyg en avsevärd stridseffekt. Jag anser alt den nu gällande
inriktningen mot lätta enheter är lämplig.

De i ylattackförbanden ingående enskilda enheternas
effekl förstärks genom att deras insaiser sker samlat och samordnat inom
förbanden. Genom att ylattackförbanden snabbi kan omgmpperas och har den
ledningskapa-cilei som erfordras för den taktiska ledningen, kan de sättas in
var som helst längs våra kuster. 1 likhei med vad uiredningen har anfört anser
jag att ylattackförbanden även fortsättningsvis, förutom en effektiv beväp-

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 124

ning,
bör förses med sådana resurser för den taktiska ledningen att de kan uppträda i
nolliljförband. På jagarna finns idag dessa resurser. Jag anser att studier där
olika alternativ belyses bör fortgå så att erforderiigt beslutsunderlag
föreligger i god lid innan jagarna utgår ur organisationen.

Belräffande sjöfartsskyddet gäller alt nuvarande
fregatter utgår ur organisationen under programplaneperioden.
Försvarsutredningen har anfört att särskilda miliiära resurser inle skall
anskaffas för skydd av import- och exportsjöfari. Kustsjöfart samt transporter
lill och från Gotland skall dock kunna skyddas. Jag biträder denna bedömning
och anser atl enheter som primärt avses för uppgifter i invasionsförsvarei bör
kunna lämna erforderiigt skydd. Helikoptrar, utrustade för utbålsjakl, bör
avses för uppgiften alt i samverkan med övervallensfartyg upptäcka och bekämpa
ubåtar.

Minkrigföringen har stor betydelse i
invasionsförsvaret. Öriogsfartygen bör ges förmåga att ta ombord och fälla
minor. 1 försia hand avses dock civila fartyg utnyttjas för atl lägga ul större
mineringar. Av beredskaps-och utbildningsskäl erfordras i fred ett begränsat
antal speciella slammin-fartyg. Anskaffningen av det iredje minfartyget
börenligl min mening därför fullföljas. Jag anserdel vidare angeläget att vi
har god tillgång på sjöminor.

Det
är vidare angeläget att effektivt kunna möla en angripares minkrigföring.
Minröjningsfunklionen lillgodoses väsenlligen med civila fartyg. Utredningen
anser alt de kvalitativa kraven på minröjningskapacitel måste säkerställas
genom särskilt anskaffade fartyg och framhålleratt den av chefen för marinen
inplanerade anskaffningen av minjaktfartyg bör genomföras. Jag delar denna
uppfattning.

Fj
ärrstrids fö rbanden omfattar attackflyg- och ubåtsförband. De skall ulanför
vår kust kunna anfalla främst en angripares tonnage för tmpp-och
underhållslransporter och därigenom reducera en angripares styrka.
Fjärrslridsförbanden ulgör sålunda den främre delen av vårt djupförsvar.
Ubålsförbanden skall även kunna utföra minering på slort avstånd från vår kust.
Allackflygförbanden skall i samband med försvar mol en gränsinvasion kunna
anfalla mål av olika slag även på slort avstånd framför våra förband. De skall
även kunna insättas mot en angripares luftlandsättningsföretag saml användas
för direkl undersiöd av marksiridsförband. Del senare är de lätta
ailackförbandens huvuduppgift.

Ombeväpning
av altackförbanden till AJ 37 Viggen är i det närmaste genomförd och
krigsorganisationen kommer under 1980-talet att omfatta 5,5 divisioner. Med
idag planerade livslängder behöver AJ 37 Viggen ersättas med början under
1980-ialels senare del. I krigsorganisationen ingår även fem lätta
attackdivisioner utrustade med skolflygplanet Sk 60. Även dessa behöver
omsättas under senare delen av 1980-lalet. Ett antal av de äldre ubåtar som
utgår ersälts med ubåt Näcken (A 14) under de närmaste åren. Antalet ubåtar går
dock ned från nuvarande 17 till 14 år 1982.

Överbefälhavaren
har i programplanen redovisat sin syn på fjärrslrids-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 125

förbandens
utveckling i de olika nivåerna. I alternativ B har överbefälhavaren som
framtida ersättare för AJ 37 Viggen inplaneral en vidareutveckling av JA 37
Viggen till en ny attackversion - flygplan A 20. De lätta altackdi-visionerna
utgår däremol successivt i detla alternativ eftersom Sk 60 enligl
överbefälhavaren endasl kan ersättas med ett skolflygplan utan attackförmåga.
1 alternativ A är det däremol möjligl alt behålla lätta allackdivisioner genom
alt ett nytt lätl attack/skolflygplan-B3LA-ulvecklas och anskaffas. 1
alternativ C 2 anskaffas skolflygplan med atlackkapacitel vilket innebär att de
lätta altackförbanden kan behållas. Det medeltunga attackflygplanet A 20
anskaffas däremot inte i alternativ C 2 varför de medeltunga attackdivisionerna
successivi utgår allteftersom AJ 37 Viggen utrangeras. Alternativen C 1 och C
3 innebär alt de medeltunga attackdivisionerna behålls genom anskaffning av A
20 medan de lätta attackdivisionerna ulgår genom att Sk 60 ersälts med
skolflygplan utan atlackkapacitel.

Attackdivisonernas
utveckling i ÖB 77-82 kan sammanfattas enligl följande.

1977 1982 1987 Anmärkning

Medellunga attackdivisioner

Alternativ A, B, C I, C 3 5,5 5,5 5,5 A
20ersätter AJ 37

Viggen under slutet

av 1980-lalet.

Alternativ C 2 5,5 5,5 4,5 AJ 37
Viggen utgår

successivi

Lätta allackdivisioner

Alternativ A 5 5 5 B3LA ersätter Sk 60

Alternativ B 5 3 0

Alternativ C 1, C 3 5 0 0

Altemativ C 2 5 5 5 Skolflygplan med

atlackförmåga ersätter Sk 60

Försvarsuiredningen har förordal atl JA 37 Viggen
vidareutvecklas till ell nytt medellungt attackflygplan (A 20). Uiredningen har
vidare funnit atl B3LA skulle ge elt värdefullt tillskoll lill vår
försvarseffekt och all det är anpassat lill våra behov. Efler överväganden
rörande akluella förfaringssätt för anskaffning av kvalificerad flygmateriel
framhåller utredningen alt inhemsk utveckling och tillverkning av
flygplansystem från säkerhetspolitiska utgångspunkler är alt föredra och måsle
bedömas som angelägen. En ulveckling av del lätta allack/skolflygplanel B3LA
ger enligt uiredningens bedömning möjlighel all bevara en sådan kapacitet inom
landei.

Överbefälhavaren har i anslutning lill
programplanen redovisai alternativa anskaffningsformer för jaktflygplan och
luftvärnsrobolar för 1990-lalels be-

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 126

hov.
Det minsl kostnadskrävande alternativ som medger bibehållen utvecklingskapacitet
och därmed handlingsfrihel för anskaffning av framlida jaktflygplan -
"minimiallernalivel" - innefattar utveckling av B3LA. Härutöver ingår
i minimialternativet ell i förhållande lill B-nivån reducerat antal A 20.
Minimiallernalivel beräknas kostnadsmässigt, med ca 300 milj. kr. per år,
överstiga vad som har inplanerats för flygplansystem inkl. beväpning och
motmedel i nivå B i överbefälhavarens programplan.

Ulveckling och anskaffning av B3LA kan enligl
överbefälhavaren inte genomföras i B-nivån inom ramen för en balanserad
ulveckling av del militära försvarel. Försvarsuiredningen, som i sina
överväganden utgått från B-nivån, har kommit till samma slutsats..

Försvarsuiredningen
har inte funnit det möjligl att utifrån det underiag den haft all tillgå
förorda ell så belydande lillskoll av betalningsmedel som erfordras för atl
genomföra utvecklingen av B3LA. Vissa ytterligare överväganden erfordras
enligl uiredningen. Bl. a. bör i detla sammanhang studeras hur kosinaderna för
flygplanssystemei skulle kunna begränsas och större säkerhei skapas belräffande
kostnadskalkylernas hållbarhet. Vidare bör del enligt uiredningen ytteriigare
övervägas om en sådan ulveckling och anskaffning är möjlig all genomföra mot
bakgrund av slatsfinansiella och samhällsekonomiska förhållanden. Om de
fortsalla övervägandena leder lill atl B3LA inte anskaffas förordar utredningen
alt de skolflygplan som anskaffas ges en lämplig beväpning och organiseras i
lätta atlackförband.

Jag
delar försvarsulredningens uppfattning atl kompletterande underiag är
nödvändigl för all beslul skall kunna fattas i denna fråga. I sammanhanget vill
jag emellertid peka på följande angående försvarets framlida behov av
atlackkapacitel. De medellunga attackdivisionerna har, som överbefälhavaren
har påvisat i sina studier, viktiga uppgifter i invasionsförsvarei. Flygplan A
20 är också länkl alt användas för havsövervakning då S 37 Viggen utgår i
början av 1990-lalel. Jag anser därför all den av uiredningen föreslagna
utvecklingen av del medellunga attackflygplanet A 20 bör genomföras. Denna bör
ske på sådant sätt atl del omfattande utvecklingsarbete som genomförts för
olika versioner av flygplan 37 Viggen utnyttjas i slörsla möjliga utsträckning.
1 del kompletterande underlag som skall las fram bör ingå en noggrann prövning
av lämpligt antal av flygplan A 20 och erforderiiga prestanda hos dessa.

Under
senare år har både i Sverige och utomlands visals ett ökat intresse för lätta
attackflygplan. Behovet av flygplan som är anpassade för bl. a.
understödsuppgifler har allt mer uppmärksammals. B3LA-projeklel är utformat för
sådana uppgifler. Det är också väl anpassat till svenska förhållanden i
övrigt. Ett flygplan av della slag kan därför lillsammans med lämpliga vapen
och motmedel ge elt väsentligt bidrag till vår samlade försvarseffekt.
Utvecklingen av ett lätt atlack/skolflygplan är vidare enligt min mening ett
rikligt sleg i rikining mot lättare och mindre kostnadskrävande

s. 127 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 127

vapenplaltformar.

B3LA spelar - vid sidan av sitt operativa värde -
en avgörande roll vad gäller möjligheterna att inom landet behålla en
utvecklande flygindustri. Överbefälhavaren har angivii all det inle är möjligl
atl upprätthålla en inhemsk kapacitet av detta slag i det fall B3LA inle
utvecklas.

Såsom en allmän synpunkt har försvarsuiredningen
anfört att internationella bindningar, som inskränker vår förmåga att vara
neulrala i krigstid, inte kan accepteras. Utredningen har vidare anfört atl
anskaffning av för försvaret väsenllig maleriel inte får ske så alt vi kommer i
en sådan beroendeställning till andra länder atl den kan utnyttjas för
påtryckningar eller så att vi i en krissituation slår utan viktig materiel. Jag
delar uppfattningen atl vi bör undvika en sådan beroendeställning men
konstaterar samtidigi att ett fullständigt oberoende i detta avseende är
omöjligt. För anskaffning av den mest avancerade malerielen kommer vi alltid
alt vara beroende av utlandel.

Av vikt är dock under vilka framställningsskeden
detla beroende gör sig gällande. För ett inhemskt system är vi under utvecklingsfasen
beroende av ett omfattande inflöde av tekniskt kunnande från utlandet. Under
lill-verkningsfasen är däremol ullandsberoendel litet och gäller import av
vissa komponenter. För ett system byggt på licenstillverkning är vi
inledningsvis likaså beroende av överföring av lekniskt kunnande från det land
där licensen köps. Även under produktionsfasen är vi beroende av import av
komponenter. Vid inköp av ett färdigt syslem måsle en överföring ske av
tekniskt kunnande för atl vi skall kunna etablera och vidmakthålla en
organisation för drift och underhåll av systemet. Vid den lidpunki då beslut om
köp fallas föreligger elt slort mått av beroende av del land där köpet avses
göras. Del säger sig självt alt den säkerhetspolitiska risklagningen bli slörre
ju senare under den mångåriga utvecklings- och anskaffningsfasen som ullandsberoende
inlräftar. Den är särskill slor om vi är beroende av import och ulländskl
kunnande under den lid flygplanen är i operativ drift. Jag vill också peka på
de svårigheter som kan möla när del gäller all i en annan säkerhetspolitisk
situation fa köpa flygplan och annan viktig materiel om vi i en sådan siluation
ser behov av atl förstärka vårt försvar. Konkurrenssituationen torde i ell
sådant läge vara en helt annan än i dag.

Jag delar således försvarsutredningens uppfattning
atl en inhemsk förmåga att utveckla och tillverka flygplanssystem bidrar till
respekten i omväriden för svensk säkerhetspolitik och ger slörre möjligheter
all under andra säkerhetspolitiska förhållanden förslärka försvarels
kapacitet.

Försvarsuiredningen har även erinrat om den
gynnsamma inverkan man anser att en utvecklings- och tillverkningskapacitet
inom flygplanområdet har för landets tekniskt industriella siandard och för
sysselsättningen. Jag är i princip enig med utredningen angående denna posiliva
effekt men vill

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 128

samtidigi
understryka att behovel av inhemsk kapacitet att utveckla och tillverka
stridsflygplan skall bedömas inom ramen för vår säkerhets- och försvarspolitik.
Andra aspekter kan inte tillåtas vara avgörande för kapacitetens utformning
och dimensionering.

Jag ansluler mig alltså lill försvarsulredningens
uppfattning all en komplettering av underlaget är nödvändig innan beslul kan
fattas angående al-tackflygförbandens framlida utformning och omfattning. De
alternativ som därvid bör studeras närmare synes vara dels en kombination av A
20 och ett lätt atlack/skolflygplan representerat av B3LA, dels en kombination
av A 20 och ett lätt skolflygplan med viss attackkapacitel. Lämpliga prestande
för det medellunga attackflygplanet A 20 bör studeras närmare. Det är också
väsentligt atl nödvändiga prestanda för flygplanet B3LA övervägs och preciseras
ytteriigare, bl. a. i syfte alt begränsa kosinaderna. Säkerheten i de gjorda
kostnadsberäkningarna måsle noga prövas. Jag fäster stor vikl vid alt dessa kan
ges en sådan tillföriitlighet atl senare förändringar i de redovisade
kalkylerna inte påverkar den avsedda balansen inom det miliiära försvaret.

De fortsatta studierna bör också belysa
alternativens innebörd vad gäller förmåga all på längre sikl utveckla och
tillverka stridsflygplan inom landet. Vidare bör klariäggas den kapacitet som
krävs för all vi under alla förhållanden skall kunna uppiräda som kompetenta
köpare av flygplansystem och för möjligheterna alt på ell lillfredsslällande
säll ge erforderligt stöd åt produktionen av JA 37 Viggen och A 20 liksom åt
fortlöpande drift och underhåll. Endasl genom ett sådani klariäggande kan de
båda alternativen jämföras och värderas på ell tillfredsställande sätt.

Det kompletterande underiag som erfordras blir som
framgått av vad jag tidigare anfört relativt omfattande. Framtagningen av del
bör trots della ske så att förslag lill beslul i frågan kan föreläggas
riksdagen under höslen 1977. Underiagel bör las fram av berörda myndigheier och
arbetet bör nära följas och utvärderas av ell regeringsorgan. För uppgiften bör
finnas en särskild beredning inom regeringskansliet. Jag kommer senare denna dag
att begära regeringens bemyndigande att tillkalla en sådan beredning.

Vid den slutliga prövningen av frågan om
anskaffning av flygplan som ersättare för de utgående attackflygplanen kommer
också slatsfinansiella och samhällsekonomiska hänsynstaganden in i bilden.
Denna uppgift bör emellertid inle ankomma på den nyssnämnda beredningen.
Ytteriigare underiag för denna bedömning kommer all föreligga bl. a. i form av
den långtidsbudget som kommer atl presenteras i vårens
komplelteringsproposition.

Försvarsutredningen har framhållit atl om B3LA inte
skulle anskaffas bör det planerade skolflygplanet kunna förses med lämplig
beväpning. Jag delar denna uppfattning.

Ubåtar bör även framdeles disponeras i
invasionsförsvaret. Det är därför av väsentligt betydelse alt möjligheterna alt
inom landei utveckla och till-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 129

verka
ubåtar behålls. Antalet ubåtar kommer på grund av åldersläget atl minska
kraftigt inom den närmaste tiden trots den nyanskaftning av ubåt Näcken (A 14)
som sker under de närmaste åren. Överbefälhavaren har även planerat all
anskaffa ubåt A 17 för atl ersätta elt antal äldre utgående ubåtar. Liksom
försvarsutredningen vill jag, mot bakgrund av ubåtssystemets betydande roll i
invasionsförsvaret, förorda atl ubåt A 17 ulvecklas och anskaffas.

Luftförsvarsförbanden omfattar jakt-,
luftvärnsroböt- och luftvärnsförband saml stridslednings-och
luftbevakningsforband. De skall försvåra en angripares flygkrigföring mol vårt
land, skydda våra övriga stridskrafter och för totalförsvaret viktiga områden
och anläggningar saml lillsammans med andra funktioner bidra lill att
befolkningen skyddas.

Enligt min mening kommer luftförsvaret även i
framliden att ulgöra en väsenllig faktor för försvarets krigsavhållande
förmåga. Jag anser atl elt starkt luftförsvar även framgent fordrar såväl ett
effektivi jaktflyg som effektiva luftvärnsförband av lillräcklig kvantitet och
kvalitet. Luftförsvarsförbanden genomgår f n. stora förändringar. Förbandens
maleriella kvalitet kommer alt förbättras bl. a. genom att JA 37 Viggen
successivt tillförs. Överbefälhavaren har i nivå B föreslagit en i förhållande
till tidigare planering utökad anskaffning av JA 37 Viggen med en division lill
totalt nio divisioner. Jag anser alt en sådan ökad anskaffning är angelägen men
finner det f n. inle möjligl att tillstyrka den. Frågan har bl. a. samband med
fortsatt flygplanutveckling inom landet. Beslut härvidlag behöver inte fattas
nu.

JA 37 Viggen behöver omsättas på 1990-ialei.
Försvarsutredningen framför som sin uppfattning atl beslut om anskaffning av
ersättning för JA 37 Viggen varken kan eller bör fattas nu. Jag ansluler mig
till denna uppfattning. Beslut om luftförsvarels långsiktiga inriklning och
avvägning bör därför anstå. Utvecklingen inom både flyg- och vapentekniken kan
leda lill nya förutsättningar för avvägningen dels inom jaktflygfunklionen,
främsl avseende prestandakraven på vapenplattformen resp. på vapnen, dels
mellan luftförsvarets olika komponenter. Den tekniska och taktiska utvecklingen
på områdei bör studeras vidare för att bästa möjliga underlag skall föreligga
när beslul fattas. Fortsalla studier bör fullföljas inom ramen för
perspektivpläneringen.

Belräffande luftvärnet gäller i enlighet med tidigare
beslul alt robot 68 Bloodhound avvecklas medan däremol robot 67 Hawk skall
moderniseras. Härigenom behålls det senare robotsyslemet till åtminstone början
av 1990-lalel. Jag delar uiredningens bedömning all roboisysiem Hawk under
denna tid ger ett väsentligt bidrag lill luftvärnets samlade effekl.
Luftvärns-robot 70 som successivi tillförs organisationen innebär vidare en
väsenllig kvalitetsförbätlring av luftvärnet.

Del är min uppfattning alt den lekniska
utvecklingen på många områden ger goda möjligheter att till rimliga kostnader
utveckla och anskaffa lätta

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 130

roboityper.
Genom en inhemsk utvecklings- och produktionskapacitet säkerställs möjligheten
att ulforma vapensystemen efler vårt försvars specifika behov. Med hänsyn lill
att nya lekniska möjligheter kan bedömas ge goda förutsättningar all höja
effekten hos våra vapensystem även med relativi måttliga ekonomiska satsningar
finner jag det angeläget att tillräckliga resurser avsätts för att noggrant
följa utvecklingen vad gäller lätta roboityper. Beträffande lätta luftvärns-
och pansarvärnsrobolar besitter vi redan idag inom landei kapacitet att
utveckla och producera syslem med god strids-ekonomi. Jag anser det
eftersträvansvärt att en lätl luftvärnsrobot med mörkerkapacitet utvecklas och
tillverkas inom landet som komplement lill robotsystem 70.

Det finns f n. inte utvecklingskapacitet inom
landei föratt med tillräcklig bredd utveckla mera kvalificerade robotsystem. En
uppbyggnad av sådan kapacitet förutsätter för att vara meningsfull att man kan
förutskicka en sådan omfattning och tidsmässig stabilitet i anskaffningarna att
den uppbyggda kapaciteten kan vidmakthållas även på längre sikt. Den pågående
inhemska utvecklingen av en IR-robot för JA 37 Viggen (robot 72) är av särskill
inlresse i della sammanhang. Försvarsutredningen anser atl ett fullföljande av
denna ulveckling skapar förutsättningar för utveckling och tillverkning inom
landet av även tyngre luftvärnsrobolar, sjö- och kustroboiar saml
altackroboiar. Jag anser all del i och för sig är önskvärt all utsträcka den
inhemska utvecklings- och produktionskapaciteten till all gälla även dessa mera
kvalificerade roboityper. Jag vill emellertid understryka atl hänsyn i dessa
fall liksom vid all annan materielanskaffning givetvis måsle tas till
kostnads/effektrelationer mellan olika anskaffningsformer. Jag ser del som
angelägel alt tillräckliga resurser avdelas för all följa ulvecklingen på detta
område. Den pågående utvecklingen av en IR-robot spelar en stor roll i
sammanhangel. Jag har för del förestående budgetåret föreslagit att medel
avsätts för detta ändamål men vill samtidigi framhålla att de fortsatta
övervägandena om framlida flygplansanskaffning har slor betydelse även för vilken
forlsatt verksamhel inom robotområdei som bör genomföras.

Jag vill undersiryka alt jag liksom
försvarsutredningen finner det betydelsefullt för ett effektivt
resursutnyttjande atl utveckling och anskaffning av roboisysiem myckel noga
samordnas. Framlida ställningstaganden lill utvecklings- och anskaffningsfrågor
på robotområdei blir bl. a. beroende av i vilken utsträckning en sådan
samordning kommer till stånd. Detta gäller såväl specifikationerna av nya
roboisysiem som ulnyltiandet av de industriella resurserna. Jag avser all noga
följa utvecklingen i della hänseende.

Luftvärnsfunklionen innefattar även förband med
eldrörsluftvärn med uppgift alt bl. a. skydda punktmål och verka mot
luftlandsätlningar. Jag anser alt det även framgent behövs elt stort antal
luftvärnsförband. I della sammanhang bör erinras om vad jag tidigare anfört om
önskvärdheten av atl behålla äldre materiel som genom begränsade renoverings-
och modi-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 131

fieringsåtgärder
ger påtagliga lillskoll lill den samlade siridseffeklen.

För att luftförsvarsförbanden skall ge avsedd
en"eki fordras förband för stridsledning och luflbevakning. Vidare krävs
en basorganisalion som medger alt flygförbandens höga röriighei och beredskap
kan utnyttias.

Inom avvägningsprogrammet Central och högre
regional ledning finns behov att så långl möjligt reducera koslnader och personalbehov
för staberna i fred. För atl möjliggöra detla måste dock de uppgifter som
åläggs staberna reduceras. Slor vikt bör läggas vid en utökad decentralisering
av ansvar och beslutanderätt lill lägre myndigheier. Varje möjlighel bör
tillvaratas atl omfördela personal på såväl kort som lång sikl från staberna
till utbildningsverksamheten vid förbanden. Försvarsmaktens ledningsulredning
(FLU) har avgivit ett organisationsförslag som innebär bl. a.
personalreduceringer. Förslagel remissbehandlas f n. Som en andra etapp skall
FLU se över även den högre regionala ledningsnivåns fredsorganisaiion.

Även vad gäller stabernas krigsorganisation bör
stor återhållsamhet iakttas belräffande personalbehoven så all största möjliga
befälslillgång erhålls i de siridande förbanden.

En allsidig och effektiv underrätielsetiänst behövs
både i fred och i krig. 1 fred krävs den för all nödvändiga beredskapsätgärder
skall kunna vidlas i tid medan den i krig erfordras för all största möjliga
effekt skall kunna tas ut av våra stridskrafter. Det ärdärför nödvändigl all vi
disponerar resurser för all införskaffa erforderliga underrättelser. En sådan
resurs är spaningsflyget. Flygplan S 37 Viggen ulgår ur organisationen under
1990-talel. Frågan om framlida behov av spaningsflyg sedan S 37 Viggen utgått
bör belysas inom ramen för framlida flygplananskaffning. En annan väsentlig komponent
i ell fungerande underrältelsesyslem utgör signalspaningen. Verksamhelen vid
försvarels radioanstalt är därför av central betydelse för totalförsvaret i
såväl fred som krig.

Försvaret har ell stort behov av målinriktad
forskning som elt led i sin långsiktiga planering. Delta behov fylls i försia
hand inom ramen för avvägningsprogrammet Allmän försvarsforskning. Verksamheten
har betydelse för möjligheterna atl skapa handlingsfrihet för försvarets
utveckling på längre sikt. Della gäller särskill den tillämpade försvarsforskningen
som bör ges företräde före forskning av allmänl kunskapsuppbyggande karaklär.
Även inom försvarsforskningen måsie emellertid besparingar eftersträvas.
Möjligheterna atl genom prioriteringar och i vissa fall ambitionssänkningar
reducera de ekonomiska och personella behoven bör därför tillvaratas. Jag vill
i detta sammanhang också framhålla alt jag delar försvarsutredningens
uppfattning atl kapaciteten vid försvarets forskningsanstalt i ökad
utsträckning bör kunna utnyttjas även av civila avnämare.

Till programmet Gemensamma myndigheter och funktioner
m. m. hör bl.a. gemensam utbildning och förvaltning. Jag

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 132

har
i likhet med försvarsutredningen valt atl i detla sammanhang också behandla
personalfrågorna, fredsorganisationen i sin helhel samt utbildningsfrågorna.

Kostnaderna för försvarels centrala administration
och förvaltning måsle reduceras. Därigenom kan ökade resurser avsättas för
utbildning och materielanskaffning som ger direkl effekl i
krigsorganisationen. Jag vill med skärpa understryka nödvändigheten av alt
kraftfulla ålgärder vidtas så att konkreia resullal uppnås och en omfördelning
av resurser i den nämnda riktningen kan erhållas.

Den största delen av kosinaderna för central
administration och förvaltning utgörs av koslnader för anställd personal. Även
inom övriga delar av försvaret utgör personalkostnaderna en tung posl. Mol
denna bakgrund är det nödvändigt alt antalet anslällda minskas för att en
reducering av kostnadema skall kunna ske.

Kungl. Maj:t uppdrog i december 1971 och i december
1973 åt överbefälhavaren alt i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut
lämna förslag lill och vidla ålgärder så atl antalet anslällda inom
försvarsmakten kunde minskas. Under perioden september 1972-september 1976 har
antalet anställda inom försvaret minskat med närmare 2 700 personer. Överbefälhavaren
har i programplaneringens nivå B planerat en fortsatt minskning av personalen
med 2 500 personer under perioden 1977-1982. Jag anser att de av
överbefälhavaren i nivå B planerade kostnadsminskningarna genom
rationaliseringar av fredsorganisationen och vissa ambitionssänkningar måsle
genomföras bl. a. i form av personalminskningar. Den av överbefälhavaren
beräknade omfattningen av f)ersonalminskningarna bör därför i. v. ligga till
grund för den fortsatta planeringen.

Även andra möjligheter till kostnadsbesparingar än
personalminskningar måsle naluriigtvis las tillvara. Enligl vad jag har erfarit
har under senare år, bl. a. som en följd av personalminskningsmålen, en ökning
skett av försvarets köp av tiänster på bekostnad av verksamhet i försvarets
egen regi. Jag avser att närmare studera denna fråga. Om del därvid visar sig
all de på sikl mest ekonomiska lösningarna leder till andra personalbehov än
som förutsatts enligt överbefälhavarens personalberäkningar i nivå B, kan även
della få viss återverkan på den ovan angivna omfattningen på
personalreduceringarna.

Nödvändiga förändringar bör i försia hand ske i
form av löpande rationaliseringar. Detta kommer dock inte alt vara
lillfyllesl. Ambiiionssänk-ningar måste dessutom ske inom flera områden. Jag
återkommer i det följande lill några områden där detla kan ske. Jag vill i
detta sammanhang framhålla att en myndighets personalbehov måsle beslämmas med
ulgångspunkl i planerad verksamhel och akluella förhållanden och inle på grund
av en organisation som rastslällis vid lidigare tidpunkl.

För
atl de personalminskningar och omorganisationer som redan beslutats

s. 133 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 133

och
de ytterligare som kan bli akluella skall kunna genomföras krävs omfattande
personaladministrativa insatser. Naturlig avgång i förening med en effektiv
omplaceringsverksamhet bör utnyttjas. Största möjliga vikt måste ges åt de
problem som i dessa sammanhang kan uppslå för enskilda individer. Personalens
posiliva medverkan speglar härvidlag en viktig roll.

Den aktiva militära och civilmilitära personalen
fyller viktiga uppgifter i både krigs- och fredsorganisationen. Den framtida
krigsorganisationen samt fredsorganisalionens behov av utbildningspersonal bör
därför ulgöra grund för behovsberäkningar. I delta sammanhang vill jag peka på
att pensionsavgångarna bland den miliiära personalen förutses bli
jämförelsevis stora under den närmaste tioårsperioden. Jag räknar med en sådan
rekrytering alt tillgången på personal i för utbildningsarbetet gynnsamma
åldrar förbättras.

En ny befälsordning bör genomföras under den
närmaste programplaneperioden. Frågan bereds f n. inom försvarsdepartemenlet.
Jag avser återkomma härtill under höslen 1977.

Jag vill också framhålla den slora betydelsen
reservbefäl och värnpliktigt kompanibefäl har i krigsorganisationen. Tillgången
på sådan personal är f n. främsl inom armén otillräcklig. Jag anser del
nödvändigl alt rekryteringen härvidlag förbättras.

Jag
går så över till atl behandla de centrala förvaUningarna m. m.

Det finns behov av en långtgående samordning mellan
olika delar av totalförsvaret liksom behov av ell utökat samarbele med olika
delar av del civila samhället. Så har också skett i flera fall.
Försvarsuiredningen förespråkar bl. a. alt man bör överväga möjligheterna all
överföra delar av försvarets sjukvårdsstyrelses verksamhet till samhällets civila
hälso- och sjukvårdsorgan. De mera specifikt militära delarna av sjukvården
vad avser planering, utbildning och materielanskaffning bör enligt utredningen
därvid kunna överföras lill de centrala staberna och materielverket. Det bör
dock noteras all vissa speciella krav kan ställas på den militära sjukvården.
Hela frågan om sjukvården i krig liksom om den fredslida förbandssjukvården
och landvården inom försvarsmakten är f n. föremål för elt omfattande
utredningsarbete. Sjukvårdsstyrelsen har betydelsefulla uppgifter i detta
arbeie. Resultatet därav bör därför avvaklas innan ytteriigare studier sätts
igång. Jag vill i sammanhangel erinra om atl sjukvårdsstyrelsen nyligen
omlokaliserats till Karistad.

Inom fortifikaiionsförvaltningens verksamhetsområde
bör enligt försvarsuiredningen en strävan vara atl kontinuerligt reducera kostnaderna
för såväl nyproduktion som drifl och underhåll. Jag finner det nödvändigl alt
reducera kosinaderna för denna sektor. Försvarsuiredningen har här framfört
förslag ämnade atl verka i denna rikining. Jag vill i della sammanhang erinra
om vad jag anfört i del föregående angående personalreduceringar.
Fortifikationsförvaltningen har i uppdrag all till regeringen

s. 134 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 134

inkomma
med förslag till organisation av fastighets- och byggnadsförvaltningen i
regional och lokal insats. I samband med mina ställningstaganden till
organisationsförslagen får jag anledning alt återkomma lill en del av de
förslag som försvarsuiredningen har tagil upp.

Belräffande förs v aret s materielverk finner
försvarsutredningen del nödvändigt atl vidla sådana åtgärder att kostnaderna
för verkei minskas. Jag instämmer i utredningens uppfattning. Väsentligen
måste minskningen ske genom personalreduceringar. Det kan bli nödvändigt alt
se över de uppgifter och föreskrifter som nu reglerar verkets verksamhet.
Försvarsmaktens samlade kostnader för ledningen av anskaffning, underhåll, förvaring
och drift av malerielen måste minskas lill förmån för krigsorganisationens
materiella omfattning och kvalitet. Kompetensfördelningen mellan
materielverket å ena sidan och andra myndigheier, industri- och konsultföretag
å andra sidan måste fortlöpande prövas i detla syfte. Utgångspunkten bör här
vara att de mest ekonomiska lösningarna väljs.

Rationaliseringsverksamheten inom försvaret är av
stor betydelse. Jag delar försvarsutredningens uppfattning atl
överbefälhavaren, försvarsgrenschefema och Övriga myndigheier inom försvarel
själva har ansvaret för rationaliteten inom försvaret. Elt förbättrat stöd för
ralionaliseringsverksamheten bör kunna uppnås genom en vidareutveckling av
principen all personal från försvarels rationaliseringsinstilul placeras för
tiänslgöring vid resp. myndighet. Institutet har lämnal förslag till ny
raliona-liseringsförordning för försvaret. 1 samband med mina
ställningstaganden till detla förslag får jag anledning all återkomma lill
regeringen belräffande formerna för ralionaliseringsverksamheten och
institutets roll häri.

De huvudsakliga motiven för försvarets
gymnasieskola har bortfallit i och med utvecklingen inom del civila
utbildningsväsendet. Civil vidareutbildning av försvarets personal börenligl
försvarsuiredningen kunna genomföras inom det allmänna utbildningsväsendet. Frågan
utreds f. n. av en särskild utredningsman (Fö 1975:02).

Försvarsuiredningen anför att formerna för den
verksamhet som nu bedrivs vid försvarels brevskola närmare bör övervägas.
Publika-lionsverksamheien har lidigare utretts av försvarels rationaliseringsinstitut.
Frågan om brevskolans fortsatta framtid bereds f n. inom försvarsdepartementet.

Verksamhelen vid f ö r s v a r e t s h u n d s k o
I a har utretts. Därvid har bl. a. konstaterats att hundskolans organisation är
för slor i förhållande lill efterfrågan på hundar. Bl. a. kommer arméns
minhundsorganisalion atl avvecklas. Den dåliga balansen mellan utbud och
efterfrågan har skapat problem för hundskolan som i princip skall vara
ekonomiskt självbärande. Utredarna har lämnat förslag lill inriktning,
organisation och finansiering av skolan. Jag avser att senare i vår föreslå
regeringen att förelägga riksdagen förslag i denna fråga.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 135

I det föregående har jag påpekai det nödvändiga i
atl genom rationaliseringar och i vissa fall även ambitionssänkningar reducera
kostnaderna inom den centrala administrationen och förvaltningen. Detta är dock
inte tillräckligt. Även vad gäller försvarsgrenarnas fredsorganisation finner
jag det nödvändigt att genomföra såväl en fortlöpande rationalisering som
vissa strukturella förändringar. Ett antal beslut med denna innebörd är redan
fattade. Således kommer nygflottiljerna F 11 i Nyköping och F 12 i Kalmar samt
pansarregementet P 1 i Enköping alt läggas ned. Genom förändringar vad gäller
den lägre regionala och lokala ledningens utformning har en långtgående
samordning erhållits på de flesla garnisons-orterna.

Försvarsuiredningen uttalar som sin mening att det
utöver dessa redan fattade beslul bör genomföras reduceringar molsvarande 3-4
regemenlsadministralioner saml en reducering av vissa förvaltningsenheter inom
armén och marinen. Även inom flygvapnet bör enligt utredningen ytteriigare
förband avvecklas. Jag inslämmer i uiredningens bedömning alt det är nödvändigl
atl reducera antalet administrationer m. m. Försvarets fredsorganisationsutredning
(FFU) utreder f n. den framtida fredsorganisationen. Jag kommer senare denna
dag att föreslå regeringen att ge FFU kompletterande direktiv så att det blir
möjligl all lägga fram en proposition rörande arméns och marinens
fredsorganisation till hösten. Jag bedömer det som ytterst angeläget alt så kan
ske. Den sedan länge osäkra silualionen ger otillfredsställande förhållanden
för planerande myndigheier liksom för den berörda personalen. Även i fråga om
flygvapnets organisation är det angelägel med snara beslut. Underiagel för
överväganden om flygvapnets organisation är emellertid f n. inte fullständigt.
Det lorde därför dröja ytteriigare ca ett år innan förslaget i denna del kan
föreläggas riksdagen.

Som jag tidigare har nämnt måste största möjliga
vikt ges åt de problem som kan drabba den berörda personalen i samband med
personalminskningar, omorganisationer o. d. En väg som därvid bör utnyttjas är
att följa upp vidtagna ålgärder med undersökningar av den typ som genomförts
vid I 14/Fo49. Undersökningen är elt försök att kartlägga de problem som de
anslällda upplever på sin arbetsplats. Jag räknar med atl liknande undersökningar
skall genomföras på övriga arbetsplatser inom försvaret och ge myndighelerna
möjlighet att i samråd med personalen lösa viktiga arbetsmiljöfrågor.

Grundutbildningen av värnpliktiga bör även
fortsättningsvis ske enligl de riktlinjer som gällt efter 1972 års
försvarsbeslut. Försvarsuiredningen förordar dock en återgång lill 15 månaders
grundutbildning för huvuddelen av de plulonsbefälsvärnpliktiga. Jag vill i
detta sammanhang erinra om del beslul regeringen nyligen fattat avseende
obligatorisk 15 månaders utbildning för kompanibefälsvärnpliktiga vid armén.
Eventuella förändringar

s. 136 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 136

av de pluionberälsvärnpliktigas ulbildning bör anslå
intill dess erfarenheter föreligger av den obligatoriska
kompanibefälsutbildningen. Jag vill liksom försvarsuiredningen undersiryka
belydelsen av en under hela vämpliktstiden regelbundet återkommande
repetiiionsutbildning.

Förutsättningarna för alt
värnpliktsförsvarei skall ge den avsedda effekten är att den enskilda - såväl
anställda som värnpliktiga - aklivl medverkar och bär sin del av ansvaret.
Utbildningen måste bedrivas så atl alla får fullt förtroende för sin och
förbandets förmåga alt lösa uppgifterna samt förståelse för vilka krav dessa
uppgifter släller i krig. Jag anser all den ulveckling som nu pågår belräffande
samverkan och medinflytande ökar möjligheten alt nå dessa mål. Jag vill dock i
della sammanhang peka på de i vissa fall speciella krav som den militära
utbildningen släller. Denna måste genomföras med effektivitet och realism så
att förband och enskilda ges förmåga all lösa sina krigsuppgifler. De
värnpliktigas ekonomiska och sociala förhållanden bör förbättras i takt med
ulvecklingen i samhället.

De frivilliga
försvarsorganisationerna har stor betydelse för totalförsvaret. Genom dem
tillförs försvarel belydande resurser inom en rad väsentliga områden.
Tillsammans representerar de en omfattande insats från ell slort antal
människor. Organisationerna bör även framgent beredas goda
verksamhetsmöjligheter. 1 likhet med försvarsuiredningen anser jag att
organisaiioner med ändamål alt bedriva fortsatt befälsulbildning eller alt
rekrytera s. k. A- och B-personal för frivillig tiänslgöring inom totalförsvaret
bör prioriteras vid resurstilldelning.

Försvarsulredningens ekonomiska
överväganden har utgått från överbefälhavarens programplanering för perioden
1977/78-1981/82. Överbefälhavaren har genomfört denna planering i tre
ekonomiska nivåer, benämnda A, B och C. Försvarsutredningen har funnit att dess
förslag lill del militära försvarels inriklning i allt väsentligt
överensstämmer med den inriktning som överbefälhavaren har redovisat i
alternativ B i sin programplan. Försvarsuiredningen haremellertid funnit atl
den ekonomiska ramens nominella belopp bör höjas någol utöver den av
överbefälhavaren angivna nivån B. Della motiveras av behovel atl avsätta
tillräckliga reserver för att möla en lönekostnadsuiveckling. För atl den
utveckling av försvars-maklen som uiredningen föreslagit skall kunna genomföras
föreslår utredningen därför en planeringsram om ca 52 000 milj. kr. för
femårsperioden 1977/78-1981/82 i prisläge februari 1976.

De förslag angående del miliiära
försvarets fortsatta utveckling som jag har redovisai i del föregående
överensstämmer i huvudsak med den inriktning som försvarsuiredningen har
rekommenderat. Jag förordar därför liksom utredningen en planeringsram för
programplaneperioden som möjliggör en utveckling i slort enligt alternativ B i
överbefälhavarens programplan.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 137

Som jag tidigare har framhållit kan ändrade
förutsättningar självfallet senare föranleda vissa omplaneringar. Såliinda
harjag tidigare förordat vissa förskjutningar i överbefälhavarens
prioriteringar enligt alternativ B avseende bl.a. robolulveckling och viss
materielanskaffning samt framhållit atl det planerade skolflygplanet, om B3LA
inte skulle anskaffas, förutsätts fä viss atlackkapacitel. Mol denna bakgmnd
avser jag all göra en förnyad prövning av bemyndigandebehovel när förvaltningsmässigl
genomarbetade programplaner i enlighet med försvarsbeslutets inriktning
inkommer i september 1977. Jag vill i detla sammahnag erinra om alt regeringen
enligl gällande ordning kan hålla inne bemyndiganden för planerade
materielobjektei.

Överbefälhavaren haravsatt en viss lönereserv i
alternativ B. Denna reserv läcker emellertid inle förutsedd skillnad mellan
lönekostnadsutvécklingen och den allmänna prisutvecklingen. Därför har
överbefälhavaren förutsatt alt planeringsramarna fortlöpande omprövas. Jag är
inte beredd alt förorda en sådan fortlöpande omprövning med hänsyn till pris-
och löneutveckling ulan anser i likhei med försvarsuiredningen att hänsyn till
fömtsedda skillnader mellan lönekostnadernas ulveckling och den allmänna
prisutvecklingen i största möjliga utsträckning bör las när basbeloppel
fastställs i samband med elt försvarsbeslut. Jag anser därför att större
reserver än vad överbefälhavaren beräknat bör avsättas.

Överbefälhavaren har i nivå B fömtsatt ell särskill
belopp om 556 milj. kr. för alt finansiera rationaliseringsinvesteringar,
däribland 240 railj. kr. för arméns tekniska skolor och försvarels
förvaltningsskola i Östersund. Jag vill i sammanhangel erinra om all
försvarsuiredningen anfört alt sådana investeringsmedel bör lillgodoses inom
planerings- och utgiftsramarna så atl krediler eller andra särskilda åtgärder
inte behöver tillgripas. Vid beräkning av basbeloppet harjag i enlighet härmed
avsatt elt överslagsmässigt beräknat belopp för investeringar i samband med
rationaliseringar av fredsorganisationen. Rationaliseringsinvesteringar skall
således bekostas inom ramarna.

Sammanlaget innebär beräkningarna att planeringen
för del miliiära försvarels ulveckling under perioden 1977/78-1981/82 bör ske
med utgångspunkt i en planeringsram om totalt 51 875 milj. kr. i prisläge
februari 1976. Ramen bör vara horisontell. Basbeloppen för varje budgelår under
perioden blir sålunda 10 375 milj. kr. i prisläge februari 1976.

Investeringskostnaderna för förbandet i Arvidsjaur
saml kosinaderna för omlokalisering av myndigheier från Slockholm bör
tillgodoses utanför ramama i enlighet med slatsmakternas tidigare beslut, dock
med undantag av investeringarna i Östersund i enlighet med vad jag tidigare har
anfört.

Belräffande medel för alt kunna anstå med förslag
till beslul i fråga om flygplansutveckling till höslen 1977 vill jag vad avser
innevarande budgelår hänvisa lill riksdagens beslut i frågan (FöU 1975/76:32,
rskr 1975/76:273).

10 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

s. 138 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 138

Detta
innebär atl ytteriigare resurser inom utgiftsramen för det militära försvarel
bör ställas till materielverkets förfogande om så erfordras för ifrågavarande
studier. Jag räknar således inle med behov av medel utanför utgiftsramen för
budgetåret 1976/77. För budgetåret 1977/78 bör däremot i syfte att behålla
avsedd handlingsfrihel ett belopp om högsl 30 milj. kr. tillföras utgiftsramen.

För ändamål inom det miliiära försvaret har
hittills ett åriigt belopp om 20 milj. kr. uiöver utgiftsramen stått lill
förfogande för arbetsmarknadspolitiskt betingade byggnadsåigärder m. m. Jag
räknar med all beloppet t. v. kvarstår oförändrat. I en besväriig
konjunktursituation kan självfallet därutöver liksom hittills särskilda medel
för sysselsättningsskapande åtgärder under tolfte huvudtiteln användas för
försvarsbesläl I ningar.

Försvarsuiredningen anför all prisreglering av
ramarna bör baseras på nelloprisindex. Jag inslämmer i della. I likhei med
försvarsutredningen föreslår jag emellertid alt delar av de värnpliktigas
förmåner härvidlag behandlas i särskild ordning. I den mån dessa förmåner
medför kostnadsökningar utöver vad nelloprisindex ger bör en motsvarande
ramjustering äga rum. Detta bör gälla de värnpliktsförmåner som inle kan sägas
i egenllig mening vara föremål för en pris- och löneutveckling, ulan besiämda
genom särskilda beslul av statsmakterna. Justeringen av ramarna bör för vatie
budgelår ske i efterhand. Vidare bör planeringsramarna fortlöpande anpassas lill
här avsedda förändringar i planeringsförutsättningarna.

Del
är enligt min mening väsentligt alt bästa möjliga förhållanden för stabilitet i
försvarsplaneringen skapas. Stabiliteten är i belydande utsträckning beroende
av de planerings- och budgeimliner som lillämpas. Försvars-utredningen har
därför föreslagit att möjligheterna vidgas att under ett påföljande budgelår
återfå medel av utgiftsramarna som inte utnyttjats under det föregående
budgetåret. Jag inslämmer i della förslag. Belalningsförskjul-ningar jusleras f
n. på så sätt all ell överulnyltiande av utgiftsramen för det miliiära
försvarel för visst budgetår föranleder en minskning av ramen för påföljande
budgetår med molsvarande belopp, medan elt undeminyil-jande upp lill
"någol tiotal milj. kr." fär tillgodoräknas utgiftsramen påföljande
budgetår. Den sistnämnda restriktiva regeln medför enligl min mening elt
felaktigt incitament för myndigheterna atl hellre överskrida utgiftsramarna än
atl riskera ell underulnyttiande uiöver vad som får tillgodoräknas påföljande
budgelår. Delta kan i sin tur medföra ell irrationellt utnyttjande av
tilldelade medel. Enligt min mening föreligger därför starka skäl atl revidera
denna restriktiva regel för överföring av rambundna medel över
budgetårsgränsema. Jag föreslår atl överföring av medel till det påföljande
budgetåret medges upp lill 2 % av basbeloppet för det föregående budgetåret.

Försvarsuiredningen
har vidare, också i syfte all öka stabiliteten i pla-

s. 139 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 139

neringen,
föreslagit all prisregleringsbeloppet preliminärt fastställs redan då
nelloprisindex februarivärde är tillgängligt. Därmed undanröjs den nuvarande
olägenheten att prisregleringsmedlens sioriek fastställs först under
budgetårets sista månad, ell förhållande som skapat betydande problem såväl för
planeringen som för ell rationellt resursutnyttjande. Jag inslämmer i della och
föreslår alt prisregleringen med början budgetåret 1977/78 preliminärt
fastställs redan när februariindex föreligger och beräknas utgående från
ulfallsvärden för månaderna augusti, november och februari samt prognos av
majindex. 1 efterhand jusleras del preliminärt faslsiällda
prisregle-ringsbeloppet utgående från skillnaden mellan prognos och utfall av
majindex.

4.2.2
Förbättrade värnpliktsrörmäner

Riksdagen antog vid 1975 års riksmöte (prop.
1975:37, FöU 1975:18, rskr 1975:195) riktlinjer för elt nytt förmånssystem för
vämpliktiga m.fl.

Vid 1976 års riksmöte antog riksdagen (prop.
1975/76:134, FöU 1975/76:37. rskr 1975/76:326) utformningen av de ändrade
ersättningarna m. m.

Det nya förmånssystemet, som har införts successivi
under innevarande budgelår, innebär bl. a. alt under gmndutbildning utgår
kontantersältning i form av en fast ersättning - dagersättning - samt tillägg
lill dagersättningen. Under repetiiionsutbildning ulgår en dagpenning som
moisvarar hel sjukpenning enligl den allmänna sjukförsäkringen.

1 nyss nämnda prop. 1975:37 om riktlinjerna för ett
nytt förmånssystem lämpades också förslag till utformning av del familjesociala
slödet lill värnpliktiga under grundutbildning. Dåvarande departementschefen
anförde härvid att frågan om den framlida administrationen av det
familjesociala slödel kunde avgöras först efler ytteriigare överväganden. Likaså
förordades att lillämpningsbeslämmelserna för näringsbidragen åt värnpliktiga
skulle ses över i annat sammanhang. 1 prop. 1975/76:134 har anmälts att de
framtida principerna för och ulformningen av del familjesociala slödel samt
näringsbidraget övervägs inom försvarsdepartemenlet.

De värnpliktigas ekonomiska förmåner bör förbättras
ytteriigare. För budgetåret 1977/78 har därför drygt 45 milj. kr. beräknals
för ökade värnpliktsförmåner.

Med hänsyn till det allmänna kostnadsläget förordar
jag atl de värnpliktigas dagersättning höjs från 10 lill 12 kr. Delta innebär
i sin tur att den sammanlagda dagersättningen - dagersättning och lillägg lill
dagersättningen - blir 27 kr. (12 + 15 kr.) efler 230 dagars tiänslgöring t.
o. m. den 300:e tiänstgöringsdagen. För tiänstgöringstid därefler blir den sammanlagda
dagersättningen 42 kr. (12 -I- 30 kr.). Jag anser vidare atl
förpläg-nadsersätlningen till värnpliktiga bör höjas. För detta ändamål bör 2,6
milj. kr. avsättas.

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 140

Frågan om hur del familjesociala slödel skall
utformas och administreras m. m. övervägs f n., som nyss har nämnis, inom
försvarsdepartementet. Jag flnner del emellertid angeläget att redan nu föreslå
förbättringar av de familjesociala förmånerna. Jag förordar att maximibeloppet
per dag för familjepenning för hustru, frånskild hustru och för sådan
familjemedlem som i vissa fall förestår den värnpliktiges hushåll höjs från 21
lill 27 kr. Jag förordar också atl familjepenningen för barn höjs från 9 till
12 kr. per dag. Familjepenningen för huslm (molsvarande) kommer härvid att
ligga något över det grundbelopp som ulgår till ensamstående enligl de socialhjälpsnormer
som lillämpas inom Stockholms kommun. Familjepenningen för barn kommer att
ligga i samma nivå som gäller för bidragsförskott och barnpension.

Även näringsbidraget bör höjas. Jag förordar att
del maximerade beloppet höjs från 50 till 100 kr. per dag. Enligl gällande
beslämmelser i familjebidragslagen (1946:99 omtryckt 1975:559, ändrad senasi
1976:304) kan värnpliktig få näringsbidrag till avlöningskoslnader som
uppkommer till följd av atl särskild arbetskraft måste anlitas som under den
värnpliktiges tiänslgöring hell eller delvis ersätter honom. Bidrag utgår dock
inle lill avlönande av bl.a. den värnpliktiges hustru. Det finns emellertid
fall där skäl talar för all näringsbidrag borde utges, men där det nu inte kan
ske p. g. a. att det är den värnpliktiges hustru som hell eller delvis ersätter
honom. En lanibmkares hustru kan exempelvis nödgas avbryta förvärvsarbete utom
hemmet för all sköta sysslor i lantbruket under lid då ingen annan ersättare
finns all tillgå. I sådana fall bör näringsbidrag kunna utges och jag förordar
att bestämmelsema ändras så att delta blir möjligl.

1 detla sammanhang vill jag vidare erinra om atl
fr. o. m. den I februari i år får värnpliktiga åter köpa rabatterade
järnvägsbiljetter - vpl 10-biljetier - på järnvägens biljetlexpediiioner. Om
vpl 10-biljelten inle köps under fredagar ingår härvid även kostnadsfri
sillplatsbiljell på expresståg i färdbiljetten. Inom försvarsdepartemenlet
arbetaren arbetsgmpp med alt ta fram underiag för fortsatta överväganden
avseende ulvecklingen av resesystemel för värnpliktiga. Jag räknar med
fortsatta förbättringar inom della område. Administrationen för resesystemel
bör också om möjligt förenklas. I avvaktan på arbetsgruppens underiag är jag f
n. inte beredd atl lämna förslag i ärendet.

Jag vill också erinra om atl chefen för
socialdepartementet i prop. 1976/77:64 om statligt personskadeskydd m. m. har
lämnal förslag som i princip innebär att värnpliktiga, civilförsvarsplikliga,
övriga tiänsteplikliga m. fl., får rätt till ersättning vid personskada enligt
skadesiåndsräilsliga grunder. Den föreslås även gälla under fritid för bl. a.
värnpliktiga. Vidare föreslås all vissa livränlor som ulgår för skada som har
inträffat under militärtjänstgöring räknas upp. De värnpliktigas förmåner i
detta hänseende kommer

s. 141 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 141

följaktligen
all förbättras i belydande grad. Reformen medför en kostnadsökning om 7 milj.
kr. ft. o. m. budgelåret 1977/78.

De förbättringar som jag har förordat bör
genomföras den 1 juli 1977 och i tillämpliga delar gälla andra som avlönas
enligt samma grunder som de värnpliktiga. Förbättringarna kräver ändring i
familjebidragslagen (1946:99) saml i värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008).
Förslag till lag om ändring i familjebidragslagen har upprättats inom
försvarsdepartemenlet och bör få fogas till protokollet i detla ärende som
bilaga 1.1. De ändringarsom behövs i nyssnämnda förordning avser jag föreslå
regeringen i annat sammanhang.

4.2.3
Ramberäkningar för budgetåret 1977/78

Med hänvisning lill vad jag har anfört i del
föregående beräknarjag basbelopps för det miliiära försvaret för budgetåret
1977/78 till 10 375 000 000 kr. i prisläge februari 1976. Utgiftsramen för det
militära försvaret beräknar jag till 10 385 744 000 kr. Till delta belopp
kommer beräknad priskompensation för pris- och lönehöjningar med 1510 milj.
kr. Beräkningarna framgår av följande sammanställning

Basbelopp (prisläge febmari 1976) 10 375 000 000

Tillkommer:

Omlokaliseringskostnader för vissa

myndigheter -1-10 744 000

Utgiftsram (prisläge febmari 1976) 10 385 744 000

Tillkommer:

Beräknad priskompensation februari

1976-medelsprisläge 1977/78 1 510000000

Studier av attackflygsystem m.m. 30 000 000

Beräknat ulfall den 30 juni 1978 11925 744 000

I
anslutning till ramberäkningen vill jag anföra följande.

Kostnaderna för investeringar, flyttningar och
särskilda förmåner till personalen i samband med atl omlokaliseringen av vissa
myndigheier inom försvarsmakten genomförs skall enligl riksdagens beslul
(prop. 1972:1 bil. 6 s. Il, FöU 1972:17, rskr 1972:231) beräknas ulanför
utgiftsramen. För nästa budgelår har koslnader av denna art budgeterats för
försvarets civilförvaltning, försvarels sjukvårdsstyrelse, försvarets
materielverk, försvarels forskningsanstalt och värnpliklsverket till ett
sammanlagt belopp av 10 744 000 kr.

Medel för sysselsättningsstimulerande åtgärder
under tolfte huvudtiteln har under en följd av år i vissa fall ställts lill
förfogande för all betala byggnadsarbeten, materiel m. ra. för försvarsmakten.
Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet förutsätter jag, som
jag har anfört i del

s. 142 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 142

föregående,
att sådana medel får disponeras utöver utgiftsramen lill ett belopp av 20 milj.
kr. under näsla budgetår. Av medel under tolfte huvudtiteln kommer därutöver 40
milj. kr. alt disponeras under budgetåret 1977/78 för investeringar för K 4 i
Arvidsjaur i enlighet med riksdagens beslut år 1973 (prop. 1973:135, FöU
1973:26, rskr 1973:182).

För innevarande budgetår har riksdagen vid 1975/76
års riksmöte (prop. 1975/76:100 bil. 6, FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273)
bemyndigat regeringen alt justera utgiftsramen för del miliiära försvarel med
hänsyn lill prisutvecklingen enligt nelloprisindex. Som jag har framhållit i
det föregående bör ramförändring göras i den mån förändringar av vissa av de
värnpliktigas förmåner innebär ökade kostnader utöver vad nelloprisindex ger.
Jag vill vidare erinra om vad jag har anfört i det föregående om vissa tekniska
förändringar vid beräkning av prisreglering under löpande budgetår. Jag
förordar att regeringen inhämtar bemyndigande alt dels jusiera utgiftsramen
för det miliiära försvarel med hänsyn lill prisutvecklingen enligl
nelloprisindex, dels jusiera ramen för det militära försvarel med den del av
ökade koslnader för vissa av de värnpliktigas förmåner som överstiger vad
nelloprisindex ger för budgetåret 1977/78.

Genom nyssnämnda beslut har riksdagen vidare
bemyndigat regeringen atl jusiera ulgifisramen för del militära försvaret på
gmnd av över- eller underutnyttjande av ramen för budgetåret 1975/76 enligl de
regler som anlogs av 1972 års riksdag. 1 det föregående harjag förordat att
undeminyttjande av utgiftsramen får tillgodoräknas kommande budgetår upp till 2
96 av basbeloppet. Ell överskridande av utgiftsramen bör på samma säll som
lidigare föranleda en molsvarande minskning av ramen nästföljande budgetår. Jag
förordar att regeringen inhämtar bemyndigande för budgelårel 1977/78 i enlighet
med de principer som jag har förordat i det föregående.

För innevarande budgelår har riksdagen genom nämnda
beslul vid 1975/76 års riksmöte även bemyndigat regeringen att av
konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramen för det miliiära försvarel.
Sådani överskridande regleras genom motsvarande justering av utgiftsramen för
ett eller flera efterföljande budgetår. Ett molsvarande bemyndigande för regeringen
behövs också för budgetåret 1977/78 och bör därför inhämtas.

1 anslagsberäkningarna ingår alt behållningar under
anslag på kapitälbudgeten las i anspråk med 1 050 000 kr. under anslag inom
den miliiära utgiftsramen. För att det totala utfallet skall rymmas inom den
lidigare angivna utgiftsramen kommer den samlade medelsförbmkningen att
regleras i samband med prisregleringen förbudgelårel 1977/78.

För budgelårel 1976/77 har riksdagen vid 1975/76
års riksmöte (prop. 1975/76:100 bil. 6, FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273)
bemyndigat regeringen att överskrida utgiftsramen för del miliiära försvaret
om beredskaps-budgeten för loialförsvarel sätts i kraft, dvs. vid krigsfara
eller krig.

Bemyndigandet
all överskrida utgiftsramen omfattar också beredskapsål-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 143

gärder
i andra silualioner än direkl krigsfara eller krig. Här avses sådana åtgärder
som att värnpliktiga av beredskapsskäl kallas in till krigsförbandsövning eller
beredskapsövning eller alt andra särskilda åtgärder måste vidlas av samma
skäl.

Ell motsvarande bemyndigande behövs för budgetåret
1977/78. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande
att överskrida utgiftsramen för det miliiära försvarel, om det behövs av
beredskapsskäl.

Beträffande beräkningarna i avsnillet 4.4
Anslagsfrågor för budgelårel 1977/78 vill jag anföra följande.

Enligt överbefälhavarens direktiv har myndigheterna
räknat med att en reserv behövs för nästa budgelår för alt möla
lönekoslnadsökningar och kosl-nad,sökningar för malerielunderhåll som inle
läcks av prisregleringsmedel. Myndighelerna tillämpar ett system med
överplanering. Jag har funnit del lämpligt att göra en sammanvägd bedömning av
reserv för lönekostnadsökningar, kostnadsökningar för malerielunderhåll och
överplanering. Resultatet av denna sammanvägda bedömning kallas i
redovisningen under anslagen för överplanering, reserver m. m.

Enligt överbefälhavarens direktiv har
försvarsgrenschefema räknat med en överplanering under resp. anslag till
ledning och förbandsverksamhet med elt belopp som man har bedömt inle behöver
las i anspråk för ökade värnpliktsförmåner. Under resp. anslag lill ledning och
förbandsverksamhel har således chefen för armén räknat med en sådan
överplanering med 31,5 milj. kr., chefen för marinen med 10 milj. kr. och
chefen för flygvapnet med 8,9 milj. kr. Med anledning av de förändringar av
förmånerna lill värnpliktiga m. fl. som jag har föresiagii i del föregående
harjag inte räknal med någon sådan överplanering.

4.3
Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu haranfört
hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen all

1.
godkänna de rikllinjer för del
militära försvarets fortsatta utveckling som jag har angett i det föregående,

2.
godkänna vad jag har förordat
beträffande förmåner åt vämpliktiga m. fl.,

3.
anlaga förslagel lill lag om
ändring i familjebidragslagen (1946:99),

4.
för budgelåret 1977/78 fastställa
utgiftsramen för det miliiära försvarel till 10 385 744 000 kr. i prisläge
februari 1976.

5.
bemyndiga regeringen all
jusiera utgiftsramen för del miliiära försvaret för budgetåret 1977/78 med
hänsyn till prisutvecklingen enligl nelloprisindex.

s. 144 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 144

6.
bemyndiga regeringen all
jusiera utgiftsramen för det miliiära försvarel för budgetåret 1977/78 med den
del av ökade koslnader för vissa förmåner åt värnpliktiga vilka överstiger vad
nelloprisindex ger.

7.
bemyndiga regeringen all
jusiera utgiftsramen för det miliiära försvarel för budgetåret 1977/78 på gmnd
av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1976/77 och

8.
bemyndiga regeringen alt under
budgelårel 1977/78 medge överskridande av utgiftsramen för del miliiära
försvarel om del behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 145

4.4
Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78

1 prop. 1976/77 (bil. 7) har regeringen föresiagii
riksdagen atl, i avvaktan på särskild proposition, la upp vissa anslag bl. a.
inom den militära utgiftsramen till beräknade belopp för budgetåret 1977/78.
Jag anhåller atl nu få ta upp dessa anslag.

Slorieken av preliminärt beräknade belopp och
slutligt begärda anslag framgår av följande sammanställning.

Anslag

Belopp

Prel. ber ä knat

Slutligt be-r ä knal

Driftbudgeten

Reglering
av prisstegringar f ö rdel mili-

t ä ra f ö rsvarel

2 030123 000

1510 000 000

Arm é f ö rband:

Ledning
och f ö rbandsverksamhel

2 275 800 000

2 727 000000

Materielanskaffning

764 000 000

779 000 000

Ist å nds ä tlning av
bef ä stningar och kaserner

77 000 000

75000 000

Forskning
och utveckling

60 000 000

70 000 000

Marinf ö rband:

Ledning
och f ö rbandsverksamhel

765 500 000

882 800 000

Materielanskaffning

351000 000

500 000 000

Ist å nds ä tlning av
bef ä stningar och kaserner

24 000 000

26 000 000

Forskning
och ulveckling

31 500 000

30 000 000

Flygvapenf ö rband:

Ledning
och f ö rbandsverksamhel

1 238 000000

1462 000000

Materielanskaffning

1 252 000 000

1364 000 000

Ist å nds ä ttning av
bef ä stningar och kaserner

28 600000

32 000 000

Forskning
och utveckling

473 305 000

571 182 000

F ö rsvarels hundskola

1637 000

2 500 000

Frivilliga
f ö rsvarsorganisationer

25 980 000

33 200 000

Viss
gemensam verksamhet

10 250 000

11 3.50 000

Kapitalbudgeten

Armef ö rband: Anskaffning av anl ä ggningar

144 000 000

155 000 000

Marinf ö rband: Anskaffning av anl ä ggningar

78 750 000

79 900 000

Flygvapenf ö rband: Anskaffning av anl ä gg-

ningar

103 250 000

131600 000

Statens
daiamaskinfond: F ö rsvarels delfond:

Anskaffning av datamaskiner

1000

34 000 000

9 734 696 000

10476 532 000

De i prop. 1976/77:100 (bil. 7) slutligt begärda
anslagen inom utgiftsramen för det miliiära försvaret avsåg sammanlagt 1 449
212 000 kr. Summan av de föreslagna anslagen inom utgiftsramen för det militära
försvaret uppgår därmed till (1449 212 000-1- 10 476 532 000) 11925 744000 kr.

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 146

DRIFTBUDGETEN Fjärde InmuliHeln

A Försvarsdepartoinciitet m. m.

A 5. Reglering av prisstegrinijar fiir dit militära
försvaret

1975/76

Utgift

1976/77

Anslag

1 380 000 000

1977/78

F ö rslag

1 510000 000

'Ulgifterna har redovisats under övriga anslag inom
utgiftsramen för det miliiära försvaret.

Anslagen inom utgiftsramen för del
miliiära försvarel är lör budgelårel 1977/78 beräknade i pris- och löneläge
februari 1976. Förevarande anslag är avseii alt läcka pris- och löneökningar
.som iniräffar från februari 1976 intill Ulgången av budgelårel 1977/78. Dciia
innebär all ungefär ivå års pris- och löneökningar räknas in i anslagei.
Anslaget iir ett s. k. täcknings-anslag som inte skall belastas.

Budgetåret 1975/76

Riksdagen har för budgelårel
1975/76 anvisat I 420 milj. kr. lill reglering av prisstegringar för det
militära försvaret. Beloppel avsåg kompensation för prisstegringar enligt
nelloprisindex (NPI) från prisläget februari 1974 lill medelprisläget för
budgetåret 1975/76.

Prisregleringen av de ramreglerade
ulgifterna lor del militära försvarel sker i enlighet med riksdagens beslul
iprop. 1969:1 bil. 6 s. 14, SU 1969:4, rskr 1969:4) fr. o. m. budgelärel
1969/70 på grundval av NPI. Prisregleringen skall molsvara 1/100 av summan av
de på driftbudgeten och kapiialbuilgclen uppförda anslagen med undanlag av
prisregleringsanslagei och anslag som har beräknats utöver ramen multiplicerad
med skillnaden mellan NPI i februari 1974 och genomsnittsindex för budgelårel
1975/76. I pris- och löneläge februari 1974 var summan av dessa anslag 8 154
285 000 kr.

Resuliatet av beräkningarna av NPI
för budgelårel 1975/76 framgår av följande sammanställning (februari 1974=
100).

Augusti November Februari Maj Medcluil

1975 197S 1976 1976 1975/76

115,01 117.89 120.83 124,04 119.44

s. 147 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 147

För prisreglering av de rambundna anslagen
disponerades alltså 1(8 154 285 000 x |9,44):I00] I 585 193 000 kr. Från della
belopp skall emellertid dras 99 825 000 kr. enligl följande sammansiällning.

Överuinylljande av ulgiflsramon för
budgelårel

1974/75 (jfr prop. 1975:1 s. 64 och 70) 82 964 000

Överskridande av förslagsanslagcn

F 2. Försvarels sjukvårdsstyrelse 40 000

F 4. Försvarels malerielverk 3 870 000

F 19. Frivilliga försvarsorganisalioncr in. m. 1 280 000 5 190 000

Medelsförbrukning uiöver anslag på kapilalbud-geicn

111:3 Flygvapenförband:
Anskaffning av an

läggningar 3 300 000

111:6 Gemensamma myndigheier m.
m.: An

skaffning av anläggningar för försvarcis

förskningsanslall 549 000

IX:1 Statens daiamaskinfond: Försvarels del-

fönd 11500000 15 349000

Avskrivning av oreglerade
kapiialmedelsförlus-

ler enligl prop. 1975/76:100 bil. 21 m.m. 1 633000

Ersättning till riksförsäkringsverkel 75 000

Överskallning av ulfallel för del
s. k. relroak

livavialel 322 000

105 533 000

Avgår

Ulryckningsbidraglill värnplikilga (FöU 1974:14

s. 3, FöU 1975/76:32 s. 19) -5 443 000

Omlokalisering av försvarcis forskningsanstalt - 265 000

-5 708 000

Totalt 99
825 00»

För prisreglering disponerades alltså totalt (1585
193 000-99 825 000) I 485 368 000 kr.

Regeringen har i mars och två gånger i juni 1976
beslutat om överskridanden av vissa anslag på grund av pris- och löneökningar
m. m. Genom besluten har sammanlagt 1 485 368 000 kr. ställts till förfogande
för ändamål som avses med resp. anslag.

Avdraget för avskrivning av oreglerade
kapitalmedelsförluster avser bl. a. avskrivning av restvärde för ett skivminne
vid försvarets datacentral. Till följd av leveransförseningar av
ersällningsutrustning beräknades kapiial-medelsföriusten för budgetåret 1975/76
med 790 000 kr. för slort belopp.

Posten Ersättning lill riksförsäkringsverket
föranleddes av koslnader för att förbereda utbetalning av dagpenning via
försäkringskassorna. Kostnaderna beräknades till 75 000 kr. men uppgick
slutgiltigt till 28 000 kr.

För
atl täcka utfallet av det s. k. relroaklivavialel för vissa anslag under

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 148

huvudprogram
fyra och fem avsattes sammanlagt 13 milj. kr. av prisregleringsmedel.
Regeringen medgav samtidigi all berörda anslag flck överskridas med ett belopp
motsvarande kostnaderna till följd av avtalet. Ulfallel har senare beräknats
till 12 678 000 kr. Vid beräkningen av prisreglerings-medlen hade således 322
000 kr. för mycket innehållils.

1 beräkningarna av det ekonomiska ulfallel för
budgelårel 1975/76 (prop. 1976/77 bil. 7 s. 7) har beloppen för de tre nämnda
posterna justerats.

Budget å ret
1976/77

Hittills beräknade indextal för NPI (februari 1975
= 100) utgör för augusti 1976 114,85 och för november 1976 117,96. Under
budgetåret skall indextal beriiknas även för februari och maj 1977.

Det tillgängliga materialet beträffande
prisutvecklingen pekar mot alt de anslagsöverskridanden som kommer all behöva
medges på grund av förändringen av NPI kommer atl översliga del för
innevarande budgelår anvisade prisregleringsanslagei på I 380 milj. kr.
Anslaget beräknades på grundval av ett anlaget NPl-medelial på ca 15,3
"" för liden februari 1975 till medelkosinadsläge budgetåret 1976/77.

Budgetåret
1977/78

De i prop. 1976/77:100 (bil. 7 s. 27) beräknade
beloppen under anslagen till reglering av prisstegringar för det militära
försvaret och civilförsvaret var onormalt stora. Anslagen består av två delar.
Den ena delen är det på vanligl sätt beräknade belopiiet på grunilval av den då
förmodade ulvecklingen av NPI från februari 1976 fram lill medcikosinadsläget
för budgetåret 1977/78. Beloppel uppgick för förevarande anslag lill 1 295 395
000 kr. Den andra delen utgörs av en restiwsl på 734 728 000 kr. genom att
huvuddelen av de i prop. 1976/77:100 (bil. 7) upptagna anslagen angavs i
prisläge februari 1975. I nämnda proposition (s. 3) anmärktes atl totalbeloppet
för budgetåret 1977/78 (11 476 milj. kr.) i princip enbart är en framräkning på
grundval av NPI av motsvarande belopp för budgelårel 1976/77. Eftersom
totalramen räknades upp men flera anslag var oförändrade uppstod den i det
föregående nämnda restposten. Denna har givelvis försvunnit i föreliggande
proposition eftersom samlliga anslag nu har beräknats i pris- och löneläge
februari 1976.

Som
jag har framhållit under avsnittet Det miliiära försvarets fortsatta utveckling
bör de värnpliktigas förmåner i den mån de medför kostnadsökningar utöver vad
NPI ger föranleda en molsvarande ramjusiering. Denna kompensation påverkar inle
förevarande anslag. Jag vill vidare erinra om vad jag har anfört under samma
avsnitt om vissa tekniska förändringar vid beräkning av prisregleringen under
löpande ubudgeiår.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Prop.
1916/11:14 149

Under avsnittet Ramberäkningar för budgetåret 1977/78
harjag angett hurjag har beräknat kompensationen för pris- och löneökningar för
niista budgelår. Med hänvisning till vad jag har anfört där hemställerjag all
regeringen föreslår riksdagen

atl till Reglering av prisstcgriiiiiar för del
miliiära försvarel för budgelårel 1977/78 anvisa elt förslagsanslag av 1 510
000 000 kr.

s. 150 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 150

B
Arméförband

Arméns
fredsorganisaiion beslår i stort av följande förband m.m.

1 försvarsområdesstab 20 försvarsområdesförband 29
övriga förband

27 ulbildningsanstalter som är underställda eller
lyder under chefen för armén

Lokaliseringen av arméns fredsförband m. m. framgår
av följande karta. Verksamhelen leds centralt från arméstaben och regionalt av
miliiärbefälhavare.

Verksamheten under huvudprogrammet Arméförband
budgeteras på ett antal primämppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och
förbandsverksamhel, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar ra. m.
saml Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.

B 1. Arméförband:
Ledning och förbandsverksamhet

B
2. Arméförband: Materielanskaffning

B
3. Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

B
4. Arméförband: Forskning och utveckling

111
1. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

B
1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

1975/76

Utgift

2
590 442 116

1976/77

Anslag

2
275 800 000

1977/78

Förslag

2
727 000 000

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och
förbandsverksamhel, operaliv och krigsorganisatorisk verksamhet, ulbildning
till och av fast anställd personal m.fl. samt grundutbildning och
repetitionsutbildning av värnpliktiga inom armén, dels allmän ledning och
förbandsverksamhel inom hemvärnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-y f

m

=f ö rsvars omr å desf ö rband

= milit ä rkommando-eller f ö rsvarsomr å desstab

ö vriga
f ö rband

=utbildnlngs-anstalter

opaginerad Kontrollera mot PDF

» milit ä romr ä desgr ä ns

=f ä rsvarsomr å desgr ä ns

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

Verksamhetens omfattning

152

opaginerad Kontrollera mot PDF

Verksamhet

1975/76

1976/77

1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen

för

armén

opaginerad Kontrollera mot PDF

Antal Slörre omorganisationer

Antal utexaminerade officerare
exkl. reservofficerare

Grundutbildning av värnpliktiga

Antal man

Antal tjänstgöringsdagar (milj. dagar)

Repetiiionsutbildning

Antal man

Antal tjänstgöringsdagar (milj.
dagar)

584

630

540

490

37 600

39 698

34 490

35 355

10,045

9,581

9,415

8,932

105 730

98 530

105 060

101 750

1,666

1,568

1,721

1,766

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnader och medelsbehov (1 000-lal kr.)

Primämppdrag
m. m.

1975/76

1976/77

1977/78

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen

för

armén

Föredraganden

Arméförband:

Allmän
ledning och förbandsverksamhet

696 899

864 032

730 599

803 321

795 134

Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet

79 800

73 227

84 277

84 791

84 791

Utbildning
till

och av
fasl anställd personal m. fl.

200095

214483

214 272

213 467

213 302

Grundutbildning av värnpliktiga

834 359

843 386

951897

1 063 309

1 063 309

Repetiiionsutbildning

245 313

256 333

342 348

487 967

483 144

Allmän
ledning och

förbandsverksamhet, hemvärnet

42 803

54 769

49 348

55 456

60 131

Kostnader

2 099
269

2 306 230

2 372 741

2 708 311

2 699 811

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prim ä mppdrag m. m. 1975/76

1976/77

1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Planerat

Utfall

Planerai

Chefen f ö r

Föredraganden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avgår
llillkommer

Medgiven
pris-

reglering

-1-462
900

_

Överplanering.

reserver
m.m.

-80 629

-

Gemensamma
kost-

nader

-

+ 94 193

Skillnad
mellan

faktiska kostnader

och internpriser

-

-1-282
339

Förskott

-

+ 6
993

Gemensamma
in-

läkier

-

-99 313

Uibeialningar
för-

anledda
av före bud-

gelårel
genomförd

verksamhel

-1- 17
050

-

Beräknade

utbetalningar

efter budget-

året

-17 580

-

Medelsbehov

2
481010

2 590
442

-97 251

-99 481

-14710

\- 15 020 -I- 14 710

-17 540

-h 30 019

-(- 14710

-17 540

opaginerad Kontrollera mot PDF

Personal

Personalkategori

Antal

1975/76

1976/77

Beräknad ändring

1977/78

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen

för

armén

Föredraganden

Militär
personal

Regementsoffi-

cerare

2 801

2 588

2 787

-t- 13

+ 132

Kompaniofficerare

1905

1819

1858

+ 8

-(- 82

Plulonsofficerare
m. fl.

4 526

4119

4 391

-1- 2

1- 22

Civilmililär
personal

Teknisk
personal

1068

999

1 108

of

of

Läkare
(veterinärer)

23

22

20

of

of

Övrig
personal

7

7

7

of

of

Pensionerad
militär

personal
i arvodes-

tjänst

Regementsofficerare Kompaniofficerare

72 113

60 )

83 ;

112

-19

-21

11 Riksdagen 1977. I saml Nr 74.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Personalkategori

Anuil

1975/76

1976/77

Ber ä knad

1977/78

ä ndring

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen

f ö r

arm é n

F ö redraganden

Civil personal Handl ä ggande
personal Ö vrig personal

69 8615

19196

87 8 434'

18 217

90 8 171

18
544

of -185

-181

of -260

-2583

'
Härav är 2. 050 inte löneplansanställda.

2 Avser
ijänster som tillkommer på gmnd av pensionsåldershöjningar.

3 Avser
antal tjänster.

Budgetåret
1975/76

Chefen för armén anger i sin årsredovisning för
budgetåret 1975/76 att verksamhelen inom huvudproduktionsområdei i huvudsak givit
ett godtagbart resultat. Den sista etappen av omorganisationen i lägre
regional och lokal instans har genomförts. Detta har krävt omfattande
arbetsinsatser vid berörda förband och har medfört all viss övrig verksarahet
inle har kunnat genomföras hell planenligt. Beslutade krigsorganisaloriska
förändringar har i alll väsenlligi genomförts enligl planerna.

Målet för utbildningen vid skolor och kurser har i
slort nåtts. På grund av vakanslägel har det kvantitativa resultatet av den
fortsatta befälsutbildningen vid förband inte blivit fullt tillfredsställande.
Målen för rekrytering av regemenls- och reservofficerare saml för ulbildning av
värnpliktigt kompanibefäl har inle uppnåtts.

Avgångarna under gmndutbildning av värnpliktiga
avsedda för krigsplacering har minskal medan bortfallet av övningslid är
oförändral högt. Del kvalitativa utbildningsresullatet har förbättrats någol.

Repetitionsutbildningen har genomförts med
kvalitativt godiagbart och i ell flertal fall bra resultat. Elt stort antal förband
vilkas ulbildning avkortats från tre till en vecka har dock inle uppnått de
avsedda målen.

Målen
för hemvärnets verksamhel har i huvudsak uppnåtts.

Beroende bl. a. på atl verksamhet har
felbudgeierats eller tillkommit efler budgeleringen har del medgivna
utnyttjandet av betalningsmedel överskridits med ca 109 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 '55

Budgetåret
1976/77

Den inriktning av verksamhelen som anges i prop.
1975/76:100 bil. 6 (FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) och regleringsbrevet för
innevarande budgetår bedöms i huvudsak kunna fullföljas även om vissa
inskränkningar i verksamheten äger rum för att begränsa behovel av betalningsmedel
och skapa förutsättningar för all återta överskridandel från budgelåret
1975/76. Nuvarande fredsorganisation behålls i slort under budgetåret.
Beslutade krigsorganisatoriska förändringar genomförs och förberedelser vidlas
för senare omorganisationer. Mobiliseringsberedskapen upprätthålls enligt överbefälhavarens
närmare bestämmande och personal utbildas för all uppnå och vidmakthålla
förmåga atl lösa uppgifler i krigs- och fredsorganisationen.

33 325 värnpliktiga beräknas gmndutbildas. Utbildningen
inriktas så att samövade enheter kan föras över lill krigsorganisationen och
därvid efter mobilisering vara direkt användbara i huvuduppgift. Försöken med
avkortad gmndutbildning av värnpliktiga fortsätter. Repetiiionsutbildning
beräknas genomföras av ca 86 000 man. Utbildningen inriktas så att de förband
som övas enligt det oavkortade VU 60-syslemel efler mobilisering kan lösa uppgifler
enligl krigsplanläggningen. Försöken med modifierad repelitionsul-bildning
fortsätter. Hemvärnets organisation, kapacitet och beredskap vidmakthålls om
möjligt.

Budgelårel
1977/78 Chefen för armén

Uiöver vad som framgår av redogörelsen för
programplanen anför chefen för armén följande huvudmotiveringar förden
föreslagna verksamheten under budgetåret 1977/78.

Antalet
anställda minskas i syfle atl minska kostnaderna för fredsorganisationen. För
atl förbättra utbildningsbelingelsema har dock en viss va-kansfyllnad för
militär personal planerats in. Krigsorganisationen bör förändras i ungefär
samma omfattning som under budgelårel 1976/77. Försöken med avkortad
grundutbildning och modifierad repetiiionsutbildning fortsätter under
budgetåret.

Förändringarna i förhållande lill budgelårel
1976/77 detaljmotiverar chefen för armén på följande säll.

A.
Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär all kosinaderna
ökar med 279 387 000 kr.

s. 156 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 156

B. Förändringar
enligl Kungl. Maj:ts/regeringens beslul

1.
Allmän ledning och förbandsverksamhet

För drifl av personalserveringar behövs ytteriigare
fem tiänster för ekonomibiträden. Pensionsåldershöjningen för viss militär
personal medför atl 23 tiänster tillkommer under budgetåret. Samtidigt dras 19
arvodestiänsier för pensionsavgången militär personal in. (-1-685 000 kr).

C. Uppgiflsförändringar

1. Allmän
ledning och förbandsverksamhet

a)
15 tiänster beräknas komma att
inrättas för arbelsvårdsfall (-t- 1 020 000 kr.).

b)
Den civila personalen minskar i
antal (-16 165 000 kr.).

c)
Uppföljning av
OLLI-organisationen och försiärkning av förband.ssjuk-vården beräknas medföra
alt ca 64 tiänster för civil personal behöver inrättas (-(-4 150 000 kr).

d) Kosinaderna minskar i samband med alt antalet
övertaliga går ned

(-1 809 000 kr.).

e) Vissa lönekostnader förs över till andra
primäruppdrag under anslaget

(-7 830 000 kr.).

O
Hyrorna minskar med 2 548 000 kr.

g) Förrådsulrusiningen förOLLI-förråden slutförs i
huvudsak under budgetåret 1976/77 (-13 787 000 kr.).

h) Övriga förändringar beräknas innebära atl
kosinaderna ökar med 8 804 000 kr. Hänsyn har därvid tagits lill bl.a.
koslnader för underskott i marketenteri rörelsen saml lill kostnader för
utbyggnad av en värnskjutskola och förberedelser för omlokalisering av K 4 lill
Arvidsjaur.

2. Operaliv
och krigsorganisatorisk verksamhel

a)
Ytteriigare rationalisering av
fackraässiga mobiliseringsförberedelser, minskad försöksverksamhet och längre
intervaller mellan materielöversyner, innebär atl kosinaderna kan minskas (- 4
875 000 kr.).

b)
Antalet krigsorganisaloriska
förändringar ökar något (-(-836 000 kr).

c)
Vissa lönekostnader förs över
lill andra primäruppdrag under anslaget (-6 123 000 kr.).

3. Utbildning
till och av fast anställd personal m. fl.

a)
Bältre redovisning av
personalkostnader och viss personalminskning innebär atl kostnaderna minskar
med 25 526 000 kr.

b)
Antalet tjänslgöringsdagar för
värnpliktiga minskas (- 1 127 000 kr.).

c)
Ulbildningsvolymen sjunker (-3
634 000 kr.).

d) Sammanhållen utbildningsgång för
reservofficerare införs. Detla be

räknas öka kosinaderna med 5 000 000 kr. medan kosinaderna minskar med

s. 157 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 157

1
337 000 kr. beroende på minskat antal elevdagar.

4. Grundutbildning
av värnpliktiga

Antalet
budgeterade tiänsigöringsdagar minskar med 483 000 till 8 932 000 dagar
beroende på förbättrade beräknings- och prognosmetoder. Antalet inryckande
värnpliktiga minskar med ca 200. Lönekostnaderna ökar med 35 200 000 kr. som
resultat av överföringar från andra primäruppdrag. Sammanlagt ökar kostnaderna
under primäruppdragsgruppen med 14 450 000 kr.

5. Repetiiionsutbildning

Antalet tiänsigöringsdagar ökar med 45 000 lill 1
766 000 dagar medan antalet värnpliktiga som genomför repetiiionsutbildning
minskarmed 3 310. De förbättrade förmånerna för värnpliktiga under
repetiiionsutbildning medföralt kosinaderna ökar med 78 990 000 kr. Sammanlagt
ökar kostnaderna under primäruppdragsgruppen med 25 497 000 kr.

6. Allmän ledning och förbandsverksamhel.
Hemvärnet

Kostnadema för primämppdraget ökar med 1 504 000 kr. bl. a. beroende

på
ökning av antalet hemvärnsförband och att hemvämspersonal tar över uppgifter
som tidigare ulförts av förråds- och servicepersonal.

Föredraganden

Chefen för armén redovisar i sin årsredovisning för
budgelårel 1975/76 ell anslagsöverskridande på ca 109 milj. kr. och har anmiill
sin avsikl all genom inskränkningar i verksamhelen under innevarande budgetåret
skapa utrymme för atl till en del återta detta överskridande.

Jag räknar med alt dessa ålgärder kommer atl ge
lill resullat alt ca 80 milj. kr. åierslår alt reglera vid ingången iiv
budgelårel 1977/78. Vid min medelsberäkning har jag förutsatt alt anslaget
kommer alt underuinyttjas med molsvarande belopp vilkel innebär alt
överskridandet regleras.

1 avsnittet om ramberäkningar för budgelårel
1977/78 har jag anfört atl en sammanvägd bedömning av bl. a. överplanering och
reserv för lönekostnader bör göras. I samma avsnitt har jag även anmält atl
jag inte kan godla en av överbefälhavaren anbefalld överplanering på 31 500
milj. kr.

Med hänsyn till de tidigare budgetårens belastning
och utfallet budgetåret 1975/76 har jag räknal upp anslaget med 100 milj. kr. I
övrigt kan jag i huvudsak godla arméchefens förslag lill inriklning av
verksamhelen liksom också hans beräkning av kosinaderna under primäruppdragen.

Under primäruppdragei för allmän ledning och
förbandsverksamhel har jag vid min kosinadsberäkning anseii all del av chefen
för armén föreslagna antalet nya civila tjänster bör begränsas lill atl endasl
avse vissa tiiinsier för drift av personalserveringar och för arbelsvårdsfall.
Jag har vidare beräknat koslnader endasl för sådan utökning av militär
personal som är en

s. 158 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 158

direkl
följd av pensionsåldershöjning och redan påbörjad utbildning. I enlighet
härmed bör rekryteringen under primäruppdraget Ulbildning till och av fast
anställd personal m. fl. hållas i stort oförändrad. Jag har inte något atl
erinra mot chefens för armén förslag beträffande primäruppdraget för operativ
och krigsorganisatorisk verksamhel och primäruppdragsgruppen för gmndutbildning
av värnpliktiga. Under primämppdragsgruppen för repetiiionsutbildning av
värnpliktiga harjag vid min kosinadsberäkning förutsatt ett något lägre antal
tiänsigöringsdagar än vad chefen för armén har föreslagit.

Under primäruppdragei till hemvärnet harjag tagil
hänsyn till de ökade kostnader som föranleds av förslaget om nya förmåner ål
frivilligpersonal m. fl. (prop. 1976/77:49).

Min beräkningav del lolala medelsbehovel framgårav
sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

Jag
hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Arnwförhaiul: Ledning och lörbandsverksanilwi
för budgelårel 1977/78 anvisa ett förslagsanlag av 2 727 000 000 kr,

B
2. Arméförband: Materielanskaffning

1975/76

Utgift

807
914 661

1976/77

Anslag

764
000 000

1977/78

Förslag

779
000 000

'Varav
91000 000 kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar sådant
malerielunderhåll som inte är en direkt följd av malerielens förrådshållning
eller utbildning och övningar vid förbanden, anskaffning av alla förnödenheter
för krigsorganisationens ulmstnings- och ersätlningsbehov samt anskaffning av
viss materiel för fredsbmk.

Verksamheten under anslaget inriktas med
beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamhelen besläms av
medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1976 1
707 536 697 kr. För budgetåret 1976/77 har riksdagen lämnat ett
beställningsbemyndigande om 1 490 milj. kr. och anvisat ett anslag av 764
milj. kr. Den på detta säll beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir
(1 707 536 697 -I- 1490 000 000 - 764 000 000) 2 433 536 697 kr.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74

BesiäUningsbemyndlganden och betalningsmedel (1 OOO-tal
kr.)

159

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prim ä ruppdrag m. m.

1976/77

1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefen för
armén

Föredraganden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 300 7 300 2 700

10 300

2000 13 700

30 100'

76 100

78 600

1800 5 900 2000 2 200

4 600 7 800 4 100

1025 000

-165 000 860 000

31 500

1 625 000

-75 000

1 550 000

Arméförband: Centralt vidtaget malerielunderhåll m. m.,
utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammel

Fördelningsförband m. m.

Infanleribrigad m. m.

Norrlandsbrigad m. m.

Pansarbrigad m. m.

Centrala och högre regionala
lednings- och underhållsförband

Lokalförsvarsförband

Hemvärnet

Gemensamma produktionsresurser

Arméförband: Centralt vidtagen
materielanskaffning m. m., utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet

Fördelningsförband m. m.

Infanteribrigad m. m.

Norrlandsbrigad m. m.

Pansarbrigad m. m.

Centrala och högre regionala
lednings- och underhållsförband

Lokalf ö rsvarsf ö rband

Hemvärnet

Gemensamma produktionsresurser

Arméförband: Centralt vidtagen
materielanskaffning m. m. av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammel

Fördelningsförband m. m.

Infanteribrigad m. m.

Norrlandsbrigad m. m.

Pansarbrigad
m. m.

Cenlrala och högre regionala
lednings- och underhållsförband

Lokalförsvarsförband

Gemensamma
produktionsresurser

Kostnader

Reducering på gmnd av överplanering
och inkomster

Medelsbehov

Bemyndigandebehov

17 600

18 200

7 200

5 100

2 900

2 300

14 900

lOOOO

5 300

1200

15000

9 300

200

-

15 500

14 600

290 200

257 300

232 200

471 100

601900

314 300

182 200

87 300

84 900

133 500

155 700

109 100

817 300

1 514 900

37 100

20400

22 900

120 900

76 300

97 500

5 800

1 100

2 400

493 3002
J

754 4003

72 600

8 300

1800

1600

5 800

700

2000

600

30 600

2 100

5400

4 500

9 800

7 600

7 900")

7 700

1848
800

924000

2 064
500

-358 800

-160 000

-75 000

-

764 000

-

1490
000

_

1989
500

60 700

854 900

28 400

944 000

-165 000 779 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

' I beloppet ingår 14,5 milj. kr. i
prisregleringsbemyndiganden.

21
beloppet ingår 341,4 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

31 beloppet ingår 626,6 milj. kr. i
prisregleringsbemyndiganden, varav 130,6 milj. kr. utgör kon-ektion för saldo.

"I
beloppet ingår 3,7 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

51
beloppet ingår 4 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

s. 160 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 160

Budgetåret
1975/76

Försvarets materielverk och försvarels
sjukvårdsstyrelse anger i sina årsredovisningar för budgetåret 1975/76 all
planerad materielanskaffning för arméförband i stort har kunnat genomföras.
Under budgelåret har sålunda beställts artilleripjäser och cenlralinslmment
lill haubilssyslem 77, spaningsradar lill luflvärnsrobotsystem 70, ammunition
för infanterikanonvagn 91, ländrör för arlilleriammunition saml bärbara
radiostationer. Vidare har kompletterande beställningar av infanterikanonvagn
91 och lerrängbilar lagts ut liksom beställningar av beklädnads-, förplägnads-
och sjukvårdsmateriel.

De beställningar för ökat stöd åt TEKO-industrin
som planerades för budgelårel har av upphandlingstekniska skäl inte hell kunnat
läggas ut. Detla har beaktats i planeringen för budgetåret 1976/77.

Leveranserna av infanterikanonvagn 91,
terrängbilar, automatkarbiner, ammunition och vissa siandard fordon har
fortsall under budgelårel.

Budgelåret
1976/77

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringbrev
för budgelårel 1976/77 och ändrats genom beslut den 21 oklober 1976. Planerna
innebär bl. a. alt under budgetåret kommer atl beställas bildförstärkare,
ammunition för haubilssyslem 77, ländrör för rök- och lysammunition saml
modernisering av luftvärnsrobotsystem 67. Vidare skall kompletterande
beställningar av artilleripjäser och cenlralinslmment till haubilssyslem 77
saml automatkarbiner läggas ut. Modernisering av sjukvårdsutmstningen för
förbandsplals-gmpper fortsätter.

Budgetåret
1977/78 Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 860 milj. kr. och ell
beställningsbemyndigande om I 989,5 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena för fördelningsförband
m. m. är avsedda främst för atl anskaffa pansarvärnsrobolsyslem, terrängbilar
för personaltransport, ammunition, främsl lill artilleriet, och motorcyklar.
Vidare avses bemyndiganden för fortsatt modernisering av förbandsplalsgmpper.

För infanteribrigader m. ra. och norrlandsbrigader
m.m. begärs bemyndiganden främst för all beställa pansarvärnsrobolsyslem,
artillerilaser, lerrängbilar för personallransport, rök- och lysammunition och
motorcyklar samt för kompletterande beställning av infanteri-kanonvagn 91,
lerrängbilar och bärbara radiostationer. Slutligen avses bemyndiganden för
fortsatt modernisering av utrustningen för brigadsjuk-vårdskompanier.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 161

Beställningsbemyndigandena för pansarbrigader m. m.
avses främst för att anskaffa pansarvärnsrobotsystem, robolar till rörligt
luftvärnsrobotsystem med robot 70 som gmnd och motorcyklar. Bemyndiganden
avses också för atl fortsätta moderniseringen av utrustningen för
brigad-sjukvårdskompanier.

För centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband
begärs bemyndiganden främst för alt anskaffa motorcyklar och för alt fortsätta
moderniseringen av krigssjukhusen.

Beställningsbemyndiganden för lokalförsvarsförband
avses främsl för all anskaffa motorcyklar och utmstning lill skylteregementenas
sjukvårdskompanier.

För gemensamma produktionsresurser begärs bemyndiganden
främst för atl beställa materiel och installationsarbeten för fasta signalanläggningar
och centralt underhåll av vissa beredskapsfabriker samt för atl vidmakthålla
och komplettera krigsproduklionskapaciteten. Vidare avses
beställningsbemyndiganden för all anskaffa materiel för fredssjukvården.

För samlliga delprogram avses
beställningsbemyndiganden för all anskaffa beklädnads- och förplägnadsmaleriel.

Av begärda bemyndiganden avses 630,6 milj. kr. för
prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

a)
omräkning av bemyndiganden för
nya beställningar under budgetåret 1977/78 från prisläge febmari 1976 till
prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 340 milj. kr.

b)
omräkning av den beräknade
bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 lill prisläge febmari 1978 enligl bedömd
prisutveckling med 160 milj. kr.

c)
underskott av
prisregleringsbemyndiganden från budgelårel 1975/76 till ell belopp av 130,6
milj. kr.

Föredraganden

Min beräkning av del totala bemyndigande- och
medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och
betalningsmedel.

I enlighet med vad jag har förordat under avsnittet
Det m.ilitära försvarels fortsatta utveckling har jag beräknat
beställningsbemyndiganden och betalningsmedel för en begränsad anskaffning av
tung pansarvärnsrobol. Jag har vidare räknat med alt terrängbil klass 2 för bl.
a. luftvärnsförbandens behov och för personaltransport skall beställas.

Med utnyttjande av de belopp som har lagils upp i
sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 3 204 536 697 kr.
Detta belopp bör emellertid jusleras med hänsyn till den beräknade fördelningen
av prisregleringsmedel för budgetåren 1976/77 och 1977/78. Den på della sätt
beräknade

opaginerad Kontrollera mot PDF

bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir ca 3 100 milj.
kr.

Liksom lidigare bör det få ankomma
på regeringen att ta ställning lill vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom
ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

1.
bemyndiga
regeringen att medge atl beställningar av materiel m. m. för arméförband får
läggas ut inom en kostnadsram av I 550 000 000 kr.

2.
till
Arméförband: Materielanskaffning för budgetåret 1977/78 anvisa ett
förslagsanslag av 779 000 000 kr.

B
3. Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

opaginerad Kontrollera mot PDF

1975/76
1976/77 1977/78

Utgift

Anslag

Förslag

68 800 000 77 000 000 75 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Verksamhelen under anslaget
omfattar iståndsätlning av befästningar och byggnader för armén. Anslaget skall
tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighelsfond för alt
balansera utgifter inom staten för fonden.

Koslnader
och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m. m.

1975/76
1976/77 1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefen för Föredra-

armén ganden

Befästningars delfond Arméförband: Iståndsättning

av befästningar m. m. för

delprogrammet Gemensamma

produktionsresurser 300 350 450 450

Kasernbyggnaders delfond

Arméförband: Iståndsättning

av kaserner m. m. för del

programmet Gemensamma

produktionsresurser 45 700 76 650 74
550 74 550

Kostnader = medelsbehov 46
000' 77 000 75 000 75 000

' Medgivet överskridande av anslagstieloppel 22,8 milj.
kr.

Budgetåret 1975/76

I sin årsredovisning för budgetåret
1975/76 anrrfäler.fortlfikailonsföriiaU-ningen att verksamhelen har kunnat genomföras
enligl planerna. Renovering

s. 163 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 163

av
tre kaserner vid P 1 i Enköping, en kasern vid P 6 i Kristianstad, en kasern
vid P 7 i Ystad och en kasern vid Ing 2 i Eksjö har avslutals. Renovering av
en kasern vid A 4 i Östersund har påbörjats. I avvaktan på beslut om större
ombyggnad eller nybyggnad har mindre islåndsättningsarbeten utförts i
matinrättningarna vid 1 4, A 1 och T 1 i Linköping, K 1 i Stockholm, K 3, P 4
och T 2 i Skövde samt T 4 i Hässleholm. Inom ramen för tillgängliga medel för
iståndsättning av stabs- och förvaltningslokaler lill följd av
organisalionsändringar har bl.a. kanslihusen vid I 15 i Borås, 1 17 i Uddevalla
och A 3 i Kristianstad byggts om.

Budgelåret
1976/77

Den planerade verksamhelen beräknas kunna bli
genomförd. Bl. a. beräknas pågående renovering av en kasern vid A 4 i
Östersund bli avslutad liksom pågående om- och tillbyggnad av sjukhuset vid I
15 i Borås. Renovering av en kasern vid I 2 i Karistad och en kasern vid 1 16
i Halmstad påbörjas.

Budgetåret
1977/78 Chefen for armén Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.

Objekt Medelsförbrukning

(1000-tal kr.)

Befästningars delfond

Gemensamma produktionsresurser

1. Mindre islåndsättningsarbeten på befästningar m.m. 450

450

Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser

1.
Kasemrenoveringar 22 000

2.
Iståndsätlning
av matinrättningar 3 500

3.
Islåndsällning
av sjukhus 4 5(X)

4.
P 1.
Ombyggnadsarbeten för S 1 (lolalkoslnad .W milj. kr.) 1 000

5.
S 2. Ombyggnad
och iståndsättning av garnisonshotellei (totalkostnad 3450000 kr.). 2 400

6.
Skövde
garnison. Ombyggnadsarbeten till följd av organisationsändringar (totalkostnad
15 milj. kr.) 3 000

7.
Iståndsättning
av förråd och stabs- och förvaltningslokaler

till följd av organisationsändringar 3 0(X)

8.
Diverse objekt 2 900

9.
Mindre
islåndsättningsarbeten på byggnader, utbildnings-anordningar m. m. 15 250

10. Vissa tekniska försörjningsanordningar m.m. 17 000

74 550

Totalt 75 000

s. 164 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 164

Befästningars
delfond

1. För mindre iståndsällningsarbelen på
befästningar m. m. beräknas ell medelsbehov av 450 000 kr. för nästa budgelår.

Kasernbyggnaders
del fond

1.
F. n. pågår renovering av
kaserner vid A 4 i Östersund och S 2 i Karlsborg. Under innevarande budgelår
avses renovering av en kasern vid 1 2 i Karistad och en kasern vid 1 16 i
Halmstad påbörjas. För fortsatta re-noveringsarbelen vid 12, 1 16 och S2 samt
för atl påbörja renovering av en kasern vid 1 17 i Uddevalla beräknas ett
medelsbehov av 22 milj. kr. för nästa budgetår.

2.
Behovet av all isiåndsätta
matinrättningar vid arméns förband har tidigare anmälts för riksdagen i prop.
1974:1 (bil. 6 s. 84). För näsla budgelår beräknas ell medelsbehov av 3,5 milj.
kr. för delta ändamål.

3.
Behovel av alt isiåndsätta
sjukhus vid arméns förband har tidigare anmälts för riksdagen i prop.
1975/76:100 (bil. 6 s. 104). F.n. pågår iståndsättning av sjukhuset vid 1 15 i
Borås. Under näsla budgelår avses iståndsättning av sjukhuset vid 1 16 i
Halmstad påbörjas. För iståndsättning av sjukhus beräknas ell sammanlagt
medelsbehov av 4,5 milj. kr. för näsla budgetår.

4.
1973 års riksdag (prop.
1973:135, FöU 1973:26, rskr 1973:382) beslutade all P I i Enköping skall
avvecklas. 1974 års riksdag (prop. 1974:50, FöU 1974:25, rskr 1974:270)
beslutade att S 1 m. m. i Uppsala skall flyttas lill Enköping. För att kunna ge
S 1 ändamålsenliga utbildnings-, stabs- och förvallningslokaler m. m. krävs
vissa islåndsättningsarbeten i vad avser byggnader och tekniska
försörjningsanordningar inom P l:s nuvaranile eia-blissement.
Forlifikationsförvaltningen har redovisai förslag lill byggnads-program för
erforderliga iståndsällningsarbelen. Kosinaderna för dessa arbeten, som avses
ulloras inom en femårsperiod, uppskattas lill 30 milj. kr. varav 1 milj. kr.
behövs för näsla butlgciår.

5.
Garnisonshotellei (byggnad nr
203) vid S 2 i Karisborg behöver byggas om och islåndsätlas för all i
fortsättningen kunna utnyttjas som gemensamma utspisnings- och
sällskapslokaler för all anställd personal vid förbandet.
Fortifikationsförvaltningen har redovisai förslag lill byggnadsprogram för
ombyggnaden. Regeringen uppdrog den 29 januari 1976 ål forlifikationsförvaltningen
att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har
sedermera redovisais. Kostnaderna har därvid beräknats lill 3 450000 kr.
enligl prislägel den 1 febmari 1976.

6.
1974 års riksdag (prop.
1974:135, FöU 1974:34, rskr 1974:392) beslutade om vissa
organisationsförändringar i arméns fredsorganisaiion i Skövde. För all anpassa
byggnadsbeståndet vid förbanden inom Skövde garnison till de krav som den nya
organisationen ställer behöver vissa ombyggnads- och

s. 165 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 165

islåndsättningsarbeten
göras. Kosinaderna för dess arbeten, som avses utföras inom en femårsperiod,
uppskattas till 15 milj. kr. varav 3 milj. kr. behövs för näsla budgetår.

7.
För iståndsättning av förråd
och stabs- och förvaltningslokaler lill följd av organisalionsändringar i lägre
regional och lokal instans beräknas ett medelsbehov av 3 milj. kr. för näsla
budgetår. Medlen behövs föratt fullfölja de iståndsällningsarbelen som ingår i
etapp 3 av omorganisationen.

8.
För diverse objekt för vilka
kostnadema var för sig beräknas till högst 2 milj. kr. behövs 2,9 milj. kr. för
näsla budgelår.

9.
För mindre
iståndsällningsarbelen på byggnader, utbildningsanordningar m. m. beräknas ell
medelsbehov av 15 250 000 kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för atl
genomföra vissa planerade ombyggnads- och islåndsättningsarbeten avseende bl.
a. mobiliseringsförråd, läger och skjulbanor samt för atl kunna disponera om
och anpassa befintliga byggnader lill de ändrade krav som kan komma att
föranledas av smärre organisations- och personalförändringar. Kostnaderna för
dessa objekt beräknas var för sig lill högsl 800 000 kr.

10. För vissa tekniska försörjningsanordningar m.
m. beräknas ett me

delsbehov av 17 milj. kr. för näsla budgelår. Medlen behövs för all bygga

om och modernisera installationer och anläggningar för värme- och elför

sörjning, isiåndsätta vägar och planer saml för att byta ul eller komplettera

vattenlednings- och avloppsnät.

Föredraganden

Min
beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över koslnader och
medelsbehov. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Arnié/örbanil: Islåndsällning av
bcläsiningar och kacnwr för budgelårel 1977/78 anvisa elt förslagsanslag av 75
000 000 kr.

B
4. Arméförband: Forskning och utveckling

1975/76

Utgift

67
928 000'

1976/77

Anslag

60
000 000

1977/78

Förslag

70
000 000

'Varav
7 928 000 kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar
utvecklingsarbete beträffande materiel för armén.

Verksamheten inriktas med
beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamhelen besläms av
medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1976
58 972 869 kr. För budgelårel 1976/77 har riksdagen lämnat ett
beställningsbemyndigande om i 10 milj.

opaginerad Kontrollera mot PDF

kr. och anvisat ett anslag av 60 milj. kr. Den på delta
sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (58 972 869 H- 110
000 000 -60 000 000) 108 972 869 kr.

BesiäUningsbemyndlganden
och betalningsmedel (I OOO-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m. m.

1976/77

1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefen för
armén

Föredraganden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arméförband: Utvecklingsart)ete för
delprogrammet

Fördelningsförband
m. m.

Infanleribrigad
m. m.

Norriandsbrigad
m. m.

Pansarbrigad
m. m.

Cenlrala och högre regionala
lednings- och underhälls-förband

Lokal försvarsförband

Hemvärnei

Gemensamma
produktionsresurser

Koslnader

Reducering på grund av överplanering

Medelsbehov

Bemyndigandebehov

19 600

12 100

14 900

18 500

98 200

13 200

3 400

2 500

4 300

36 000

69 000

13 900

14 600

4 300

1300

2 700

3 800

700

1800

200

-

100

44 200'

77 7002

31400

130
000

69 000

206 400

83
000

-20 000

-9 000

-

-11000

_

60 000

_

72
000

110000

206 400

200 000

200 000

200 000

000

81000

-11000 70 000

s. 1 Kontrollera mot PDF

' 1 beloppel ingår 18,1 milj. kr. i
prisregleringsbemyndiganden.

21 beloppel ingår 56,9 milj. kr. i
prisregleringsbemyndiganden. varav 12,4 milj. kr. för korrektion av saldo.

Budgetåret 1975/76

Försxweis malerielverk anger i sin
årsredovisning för budgelårel 1975/76 atl planerad forsknings- och
utvecklingsverksamhet för arméförband i slort har kunnat genomföras. Under
budgetåret har verksamhelen främsl varil inriktad på atl studera framlida
sambands-, luftvärns- och pansarvärnssyslem samt att utveckla komponenter för
alt modifiera befintliga stridsfordon. Försöken med nya bandvagnar och motorcyklar
har fortsall.

Budgelåret 1976/77

Bemyndigandeplaner har fastställts
i regleringsbrev för budgelåret 1976/77 och ändrats genom beslut den 21 oktober
1976. Planema innebär alt forsknings- och utvecklingsverksamheten i huvudsak
kommer atl inriktas mot fortsatta studier av framtida sambands-, luftväms- och
pansarvärnssyslem saml mot atl utveckla viss ammunition och komponenter för att
modifiera befintliga stridsfordon.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 '

Budgetåret
1977/78 Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 72 milj. kr och ett
beställningsbemyndigande om 206,4 milj. kr inhämtas.

Under budgelårel 1977/78 inriktas
utvecklingsarbetet främsl på atl ta fram elt inhemskt lätt
pansarvärnsrobolsyslem och dämlöver i huvudsak på att fortsätta studierna av
framtida sambands-, luftvärns- och pansarvärnssyslem. Framställning enligt del
s. k. tvåstegsförfarandet kommer att sändas in om utveckling av lätl
pansarvärnsrobolsyslem och truppradio-syslem.

Av
begärda bemyndiganden är 56,9 milj. kr. avsedda för p r i s re g I e -

ring.
Beloppet har beräknats enligt följande.

a)
omräkning av bemyndiganden för
nya beställningar under budgelåret 1977/78 från prisläge febmari 1976 till
prisläge febmari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 37 milj. kr.

b)
omräkning av den beräknade
bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 lill prisläge februari 1978 enligl bedömd
prisutveckling med 7,5 milj. kr.

c)
underskoll av
prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1975/76 lill ett belopp av 12,4
milj. kr.

Föredraganden

Min beräkning av del totala bemyndigande-och
medelsbehovet framgårav sammanställningen Över beställningsbemyndiganden och
betalningsmedel.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i
sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 238 972 869 kr.
Detla belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen
av prisregleringsmedel för budgetåren 1976/77 och 1977/78. Den på delta sätt
beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir ca 220 milj. kr.

Liksom tidigare bordel fåankomma på regeringen alt
ta slällning lill vilkel utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för del
beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma atl lämna.

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen all

1.
bemyndiga regeringen atl medge
att utvecklingsarbete för arméförband får beställas inom en kostnadsram av 200
000 000 kr.

2.
lill Arinéförband:
Forskning och utveckling för budgetåret 1977/78 anvisa elt
förslagsanslag av 70 000 000 kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 168

C
Marinförband

Marinens
fredsorganisaiion består i slort av följande förband m. m.

3 örlogsbaser

2
marina bevakningsområden

5
kustartilleriförsvar

7
övriga förband (kuslfloitan, 5 regementen, 1 helikopterdivision)

4 ulbildningsanstalter
som är underställda eller lyder under chefen för ma

rinen.

Lokaliseringen av marinens fredsförband m. m.
framgårav följande karta. Verksamheten leds centralt och regionalt från
marinsiaben.

Verksamhelen under huvudprogrammet Marinförband
budgeteras på elt antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och
förbandsverksamhel, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m.
samt Forskning och utveckling. Verksamhelen finansieras från följande anslag.

C
1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhel

C 2. Marinförband: Materielanskaffning

C 3. Marinförband: Iståndsättning
av befästningar och kaserner

C 4. Marinförband: Forskning
och ulveckling

111 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

C
1 Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet

1975/76

Utgifl

891
110 953

1976/77

Anslag

765
500 000

1977/78

Förslag

882
800 000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och
förbandsverksamhel, operativ och krigsorganisatorisk verksamhel, utbildning
till och av fast anställd personal m. fl. saml gmndutbildning och
repetiiionsutbildning av värnpliktiga inom marinen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

K/Fo 32

-VAXHOLM-

-------- ' I , .i

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOTEBORG

KARISKRONA

MALM Ö
BK/FolB

Kustflottan

Malm ö
bevak-ningsomr å de

opaginerad Kontrollera mot PDF

O

ö rlogsbaser och kustartillerif ö rsvar

Ö vriga f ö rband (regementen, utbildningsanstalter m. m.)

Marina
bevakningsomr å den

opaginerad Kontrollera mot PDF

=milit ä romr å desgr ä ns

=f ö rsvarsomr å desgr ä ns

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

Verksamhetens omfattning

170

opaginerad Kontrollera mot PDF

Verksamhet

1975/76

1976/77
1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Planerat
Utfall

Planerat
Chefen för marinen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Antal utexaminerade

officerare exkl.

reservofficerare 195

Gmndutbildning av värnpliktiga

Antal man 7 300

Antal tjänstgöringsdagar (milj.
dagar) 2,130

Repetitionsutbildning

Antal man 8 401

Antal tjänstgöringsdagar (milj.
dagar) 0,192

181

258

233

7 042

7 077

7 019

2,094

2,029

2,022

5 845

9 232

8 705

0,144

0,212

0,203

opaginerad Kontrollera mot PDF

Koslnader
och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag
m. m.

1975/76

1976/77

1977/78

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen

för

marinen

Föredraganden

Marinförband:

Allmän
ledning och

förbandsverksamhel

306 300

344 828

310000

353 400

353 400

Operativ
och krigs-

organisatorisk verksamhet

62 600

72 193

67 000

73 100

69 100

Utbildning
till och av

fast anställd per-

sonal m. fl.

75 750

83 232

81 900

113 400

111000

Grundutbildning
av

värnpliktiga

274 600

305 167

304 700

316 500

312 500

Repetitionsutbildning

29 400

34 262

41600

46 000

16000

Kostnader

748 650

839
682

805
200

902 400

862 000

A
vgår/ tillkommer:

Medgiven
prisregle-

ring Överplanering,

1-143 200

-

-

-

-

reserver m. m.

2 700

-14210

-26 000

-30 200

-1-19 800

Intäkter
för isbrylar-

verksamhet m. m.

-10 000

-19951

-13 200

-29 000

-29 000

Kostnader
som inle

fördelats på primär-

uppdrag

-

-1-87 290

-

-

-

Utbetalningar
föran-

ledda av före budgei

t-

året genomförd verksamhet

-H4 200

-1-14
200

-1-18
800

-1-19
300

-1-19
300

Beräknade
utbetal-

ningar efler budgetåret

-18 800

-15900

-19 300

-19 500

-19 500

Belastningsanpassning Medelsbehov

834 550

891 111

765 500

843 000

-1-30 200 882 800

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 Personal

111

opaginerad Kontrollera mot PDF

Personalkalegori

Antal

1975/76

1976/77

Ber ä knad ä ndring 1977/78

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen F ö redra-f ö r ganden marinen

Militär personal Regementsofficerare Kompaniofficerare m. n.

681 968

672 977

703 928

of -6'

of -61

Plutonsofficerare
m. fl.

1833

1882

1927

-1-6'

-1-61

Civilmililär personal Teknisk personal Läkare
(veterinärer) Övrig personal

129 22 5

117 21 6

127 22

5

of -1 of

of -1 of

Pensionerad
militär

personal i arvodes-

ljänsl

Regementsofficerare Kompaniofficerare

14 8

12 9

10 6

- 6

- 6

-6 -6

Civil
personal Handläggande personal Övrig personal

155 3 581

155 3 582

1551 3511/

-70

-70

7 446

7 433

7 394

-832

-832

' Omfördelning av tjänster i samband med avvecklingen av
den särskilda staten för övertaliga kompaniofficerare vid fiottan.

2 Avser antalet Ijänster. Antalet anställda beräknas
minska med 118.

Budgetåret
1975/76

Chefen för marinen anger i sin årsredovisning för
budgetåret 1975/76 all marinens resurser även delta år varil otillräckliga.
Personalutgifterna har under årel ökal i väsentligt högre grad än den
kompensation som erhållits i form av prisregleringsmedel. Chefen för marinen
har därför tvingats prioritera viss verksamhel nämligen befäls- och
repetilionsutbildningen. Inom dessa områden har godtagbart resultat uppnåtts.

Öriogsbaser och kuslartilleriförsvar har
organiserats om. Förslag lill ökad samordning av förvaltningsverksamheten i
Göleborg har inlämnats. Molsvarande uiredning för Kariskrona har ännu inte
genomförts. Förslag till ny organisation för Berga öriogsskolor har lämnals in
lill regeringen medan motsvarande förslag för Kariskrona öriogsskolor inte har
lämnats in ännu. Vakansläget främsl för militär personal är fortfarande
besvärande.

s. 172 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 172

Marinens anslag för ledning och förbandsverksamhel
har överskridils med ca 57 milj. kronor. Chefen för marinen eflersträvar atl
återta delar av överskridandet innevarande budgetår genom skuldökning m. m.
och ändrade ambitioner. Han hävdar vidare att överskridandet får kvarstående
allvariiga effekler som dels kan beröra verksamheten kommande budgetår, dels
kan förvärra eflersläpningen av materielanskaffningen på sikl.

Budgelårel
1976/77

Den inriklning av verksamheten som anges i prop.
1975/76:100 bil. 6 (FöU 1975/76:32. rskr 1975/76:273) och regleringsbrevet för
innevarande budgelår beräknas i stort kunna fullföljas. Dock måste
verksamhetens omfattning begränsas för att delvis reglera överskridandet från
budgetåret 1975/76. Förvaltningsverksamheien i Kariskrona garnison och stabs-
och förvaltningsorganisationen vid Kariskrona örlogsskolor ses över. Enligt regeringens
beslut den 2 september 1976 skall organisationen vid de marina förbanden i
Göleborg successivi utvecklas. Försöken med en för försvarets lunga och
marinens lätta helikoptrar gemensam organisation skall fortsätta.

Budgetåret
1977/78 Chefen för marinen

Uiöver vad som framgår av redogörelsen för
programplanen anför chefen för marinen bl. a. följande huvudmotiveringar för
den föreslagna verksamhelen under budgelåret 1977/78. Den skall i försia hand
inriktas på alt säkerställa förbandsproduklionen och mobiliseringsberedskapen
för prioriterade förband. Vakanslägel är fortfarande besvärande, varför utbildningen
lill och av läst anställd personal prioriteras. Bl. a. förbättras utbildningen
av kompaniofflcerare. De värnpliktigas grundutbildning inriktas på att
personalen ska vara krigsplaceringsbar vid utbildningens slut och användbar i
huvudtjänst direkt efler mobilisering. Repetilionsutbildningens omfattning
minskar i förhållande till budgelåret 1976/77.

Förändringarna i förhållande till budgelåret
1976/77 detaljmotiverar chefen för marinen på följande sätt.

A.
Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna
ökar med 86 700 000 kr.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 173

B.
Förändringar enligl Kungl. Maj:ls/regeringens beslut

1. Allmän
ledning och förbandsverksamhet

a)
Av budgettekniska skäl bör
koslnader för personal föras över från primäruppdraget Operaliv och
krigsorganisatorisk verksamhel och primämppdragsgruppen Grundutbildning av
värnpliktiga till primäruppdragei Utbildning lill och av fast anställd
personal m.fl. (-1-5 900 000 kr.).

b)
Av budgetiekniska skäl bör
koslnader för materiel och tiänster föras över från primäruppdragei Operaliv
och krigsorganisatorisk verksamhel och primäruppdragsgruppen Grundutbildning av
värnpliktiga (-(-600 000 kr.).

2. Operaliv
och krigsorganisatorisk verksamhel

a)
Av budgetiekniska skäl bör
koslnader för personal föras Över till primäruppdraget Allmän ledning och
förbandsverksamhel (-700 000 kr.).

b)
Av budgetiekniska skäl bör
koslnader för maleriel och tiänster föras över till primäruppdragen Allmän
ledning och förbandsverksamhel och Utbildning lill och av fasl anställd
personal m. fl. och från primäruppdrags-gmppen Gmndutbildning av värnpliktiga
(-500 000 kr.).

3. Utbildning
till och av fast anställd personal m. fl.

a)
Av budgettekniska skäl bör
kostnader för personal föras över från pri-märuppdragsgmppen Gmndutbildning av
värnpliktiga och primämppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhel (-1- 10
500 000 kr.).

b)
Av budgettekniska skäl bör
koslnader för värnpliktiga föras över från primämppdragsgruppen Gmndutbildning
av värnpliktiga (-1- 2 000 000 kr.).

c)
Av budgetiekniska skäl bör
koslnader för maleriel och tiänster föras över från primäruppdraget Operaliv
och krigsorganisatorisk verksamhel och primäruppdragsgmppen Gmndutbildning av
värnpliktiga (-1- 5 300 000 kr.).

4. Gmndutbildning
av värnpliktiga

a)
Av budgettekniska skäl bör
koslnader för personal föras över lill primäruppdragen Allmän ledning och
förbandsverksamhet och Ulbildning lill och av fasl anställd personal m.fl. (-15
700 000 kr.).

b)
Av budgetiekniska skäl bör
vissa koslnader för värnpliktiga föras över till primäruppdragei Ulbildning
lill och av fast anställd personal m. fl. (- 2 000 000 kr.).

c)
Av budgetiekniska skäl bör
koslnader för maleriel och tiänster föras över lill primämppdragen Allmän
ledning och förbandsverksamhel. Operaliv och krigsorganisatorisk verksamhel och
Ulbildning lill och av fasl anställd personal m.fl. (-5 400 000 kr.).

s. 174 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 174

C.
Uppgiflsförändringar

1. Allmän
ledning och förbandsverksamhel

a)
Personalkostnaderna minskar på
grund av rationalisering och ambi-lionsförändring (- 3 200 000 kr.).

b)
Vissa internpriser ändras (-1-7
700 000 kr.).

c)
Kostnader för lönetillägg
minskar (- 1 000 000 kr.).

d) Koslnader
för militär sjökartläggning och sjömätning ökar (-1- 400 000

kr.).

e) Koslnader
för resor ökar (-f 800 000 kr.).

O A v budgetiekniska skäl bör koslnader för
bogsering av fartyg föras över lill primämppdraget (-H 500 000 kr.).

2. Operaliv
och krigsorganisatorisk verksamhet

a)
Vissa internpriser ändras (-1-
1 300 0(X) kr.).

b)
Kostnader för
förbandsövningstillägg och övertidsersättning minskar (-200 000 kr.).

c)
Kostnader för malerielunderhåll
m. m. minskar (- I 900 000 kr.).

d) Utbildningsverksamheten
minskar (-100000 kr.).

3. Utbildning
lill och av fasl anställd personal m. fl.

a)
Kostnaderna ökar för
lönetillägg och ökad utbildningsverksamhet på gmnd av
tiänsteställningsulredningens förslag (-(- 1000 000 kr.).

b)
Vissa iniernpriser ändras (-1-4
400 000 kr.).

c)
Koslnader för resor ökar (-)-
200 000 kr.).

d) Antalet
kurser och elever ökar (-(-400 000 kr.).

4. Gmndutbildning
av värnpliktiga

a)
Vissa internpriser ökar (-(- 7
300 000 kr.).

b)
Värnpliktskoslnaderna minskar
därför att antalet tiänsigöringsdagar förändras (- 300 000 kr.).

c)
Övriga koslnader minskar genom
nedgången av antalet tiänsigöringsdagar (-100 000 kr.).

d) Genom
förändring i rustningsvolymen och rationalisering minskar

kosinaderna för malerielunderhåll (-800 000 kr.).

e) Anskaffning
av utbildningsmateriel minskar och en jagare avmslas

(-1300000 kr.).

O
Tillkomsten av minfartyget Visborg ökar kosinaderna (-( 700 000 kr.), g) Resekostnaderna ökar (-(- 300 000
kr.).

5. Repetitionsutbildning

a) Övningsverksamheten minskar och ambitionsnivån
sänks (-5 600 000 kr.).

s. 175 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 175

Föredraganden

Chefen för marinen redovisar i årsredovisningen för
budgelåret 1975/76 ett iinsliigsöverskridande på ca 57 milj. kr. Av överskridandel
regleras ca 17 milj. kr. vid fördelningen av prisregleringsmedel för budgelåret
1976/77 lill huvudprogrammet Marinförband. Resterande överskridande avser chefen
för marinen reglera under budgelårel 1977/78 genom atl minska
repelitionsutbildningen med 30 milj. kr. och ambilionssänkningar i övrigi med
10 milj. kr. Jag godtar dessa ålgärder, vilka innebären undemlnyltiande av
budgeten och därmed en reglering av överskridandet.

I avsnittet om ramberäkningar för budgetåret
1977/78 harjag anfört att en sammanvägd bedömning av bl. a. överplanering och
reserv för lönekostnader och malerielunderhåll bör göras. 1 samma avsnitt har
jag även anmält att jag inle kan godla den av överbefälhavaren anbefallda överplaneringen
på 10 milj. kr.

Med hänsyn till de tidigare budgetårens belastning
och ulfallel budgelåret 1975/76 har jag räknat upp anslaget med 30,2 milj. kr.
1 övrigi kan jag i huvudsak bilräda den inriklning av verksamheten chefen för
marinen har föreslagit.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår
av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Marinförband: Ledning och
förhamlsverksainlwt för budgelårel 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 882
800000 kr.

C
2 Marinförband: Materielanskaffning

1975/76 Utgift 413
596 224'

1976/77 Anslag 351000
000

1977/78 Förslag 500000
000

'
Varav 55 000 000 i prisregleringsmedel.

Verksamhelen under anslaget omfattar dels underhåll
på gmnd av generalöversyner av slridsfartyg, haverier m. m. och sådant
malerielunderhåll som regleras genom cenlrala direktiv, dels anskaffning och
modernisering av fartygsmateriel m. m., anskaffning av vissa maskiner m. m.
saml anskaffning av intendenlur- och sjukvårdsmateriel för marinförband.

Verksamhelen under anslaget inriktas med
beställningsbemyndiganden, medan taklen i beställningsverksamhelen besläms av
medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1976 1
302 016 129 kr. För budgetåret 1976/77 har riksdagen lämnat ett
.beställningsbemyndigande om 900 milj. kr. och anvisat ell anslag av 351 milj.
kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (1302
016 129 + 900 000 000 - 351000 000)= 1851016 129 kr.

s. 176 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel

176

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prim ä ruppdrag m. m.

1976/77

1977/78

Chefen f ö r marinen

F ö redraganden

Bem.

Bet.

Bem. Bet.

Bem. Bet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 500

4 200

1 297
000

562 000

_

-62 000

-

500 000

10 300

16 300

10 200

4 000

35 200'

60 000

59 200

1 199
800

497 800

Marinförband: Centralt vidtaget
malerielunderhåll m. m., ulom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet

Helikopierförband

Ytattackförband
m. m.

Ubålsförband

Minr ö jningsf ö rband

Gemensamma
produktionsresurser

Marinförband: Centralt vidtagen
materielanskaffning m. m., utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammel

För fiera delprogram gemensamma
lednings-, bas- och underhållsförband m. m.

Helikopterförband

Ytattackförband m. m.

Ubåtsförband

Minröjningsförband

Fasta
kustartilleriförband

Rörliga kustartilleriförband

Gemensamma
produktionsresurser

Marinförband: Centralt vidtagen
materielanskaffning m. m. av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammet

För flera delprogram gemensamma
lednings-, bas- och underhållsförband m. m.

Gemensamma
produktionsresurser

Kostnader

Reducering på grund av överplanering

Medelsbehov Bemyndigandebehov

10 300

8 500

26 400

19 500

4 900

6 400

[ 92 700

8 600

6 200

42 5002

19 400 J

11 250

19 250

19 800

1 300

19 600

14 000

69 850

424 800

173 500

3 450

381 900 52 050

83 800

347 300

3 850

3 150

69 500

89 350

93 000

7 450

20 300

19 500

385 3003

571 750"

91 050

3 2001 , Qfy, 3 000 3 500 1

8005 ( - '"" , 5006 700

975 400 445 000 1 298 150 562 000

-75 400 -94 000 -
83 500 -62 000

351000 - 500
000

1 297
000

900 000 - 1381650

opaginerad Kontrollera mot PDF

' 1 beloppet ingår
16,8 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

21 beloppet ingår
22,6 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

31 beloppet ingår
313,5 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

" 1 beloppet ingår
456,9 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

5 1 beloppet ingår
300 000 kr. i prisregleringsbemyndiganden.

*1 beloppet ingår
800000 kr. i prisregleringsbemyndiganden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 '"

Budgelårel
1975/76

Försvarets malerielverk anger i sin årsredovisning
för budgetåret 1975/76 alt planerad materielanskaffning för marinförband i
stort har kunnat genomföras. Bl. a. har tre torpedbåtarav modifierad
Spica-lypoch minfartyget Visborg levererats.

Begränsningen av anslagsmedel och de stora
kostnadsökningarsom under senare budgetår har drabbat såväl de förbandsbundna
verkstäderna som övriga underhållsverkstäder har emellertid gjort det
nödvändigl att sänka ambitionsnivån bl. a. genom atl reducera
generalöversynerna för vissa slridsfartyg.

Budgetåret
1976/77

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev
för budgelårel 1976/77 och ändrats genom beslul den 21 oklober 1976. Planema
innebär bl. a. alt del under budgelåret kommeratt beställas ell nytt min- och
utbildningsfariyg som ersättning för Älvsnabben och Pingvinrobolar för
patrullbåtar.

Budgelårel
1977/78 Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 500 milj. kr. och ett
beställningsbemyndigande om 1381,7 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena för gemensamma
lednings-, bas- och underhållsförband m. m. är avsedda bl. a. för att fortsätta
anskaffningen av främsl transportfartyg, Iransporlbåtar och övrig båimaieriel
samt modernisering av ubåtsbärgningsfartyget Belos.

Beträffande vapenmateriel behövs bemyndiganden
främsl för all anskaffa service- och provningsulrusining för torpeder och
minröjningsmaleriel saml viss signalspaningsmaieriel. Vidare behövs
bemyndiganden för atl modernisera kustspaningsradar och anskaffa diverse
radio-, trådsignal-, slridslednings- och lelemotmedelsmaleriel saml
ABC-skyddsmateriel.

Beträffande sjukvårdsmateriel begärs bemyndiganden
främsl för alt anskaffa sjukvårdsmateriel lill sjukvårdsplutoner och
förbandsplalsgmpper, läcka brisler i fråga om krigsulmstning och
ersättningsmateriel sami för all beredskapslagra vaccin.

Beställningsbemyndigandena för helikopierförband är
avsedda för atl anskaffa torpeder och flygfällsbelysning och för all underhålla
marinens helikopiermateriel.

Beställningsbemyndigandena för ytattackförband m.m.
avses som kompleiteringsbemyndigande för att anskaffa Pingvinrobolar för patmllbåiar.
Vidare är bemyndigandena avsedda för all anskaffa sjömålsroboi

s. 178 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 178

och
två reserveldledningar till fartyg, modifiera torpeder och anskaffa sjöminor.

Bemyndigandena avses även för generalöversyner av
ytallackfartyg och för underhåll av motorer och gasturbiner.

Beställningsbemyndigandena för ubåtsförband avses
för smärre moderniseringsarbeten och för all fortsätta anskaffningen av
ersättningsbalterier för utbålar. Vidare avses bemyndigandena bl. a. för
torpeder och strids-batterier för ubålsjakllorpeder, modifiering av befintliga
torpeder, reservdelar och förrådsuirustning lill dessa samt simulaioranläggning
för ubåtar.

Bemyndigandena
avses även för generalöversyner av ubåtar.

Beställningsbemyndigandena för minröjningsförband
avses beträffande vapenmateriel för anskaffning av ny ammunition till
automat-pjäser, fortsall anskaffning av minröjningsmaleriel och anskaffning av
radiomateriel.

Bemyndigandena avses även för generalöversyner av
flottans minröjningsfartyg.

Bemyndigandena för fasta kustartilleri förband
avses främsl för att anskaffa materiel till 12 cm tornbatlerier (ERSTA) som
l.ex. viss eldledningsmateriel, ammunition och telemateriel.

Bemyndiganden behövs vidare för alt anskaffa
invisningsutmsining lill eldledning för KA-förbandens luftvärn och
mörkertillsais för dessa, arlil-leristrålkastare, minmaleriel för fasta
minspärrtroppar, diverse telemateriel saml nautisk- och stridsledningsmateriel.

Beställningsbemyndigandena för rörliga
kuslartilleriförband äravsedda främst
föranskaffningavdiverseroboi-ochtrådsignalmate-riel. Vidare behövs
bemyndiganden för atl anskaffa irossbåtar, bastrans-portbåtar, bevakningsbål
och hydrokoptrar.

Beställningsbemyndigandena för gemensamma
produktionsresurser avses bl. a. för all modernisera övervallensfartyg och
ställa i ordning hjälpfartyg. Bemyndiganden begärs också för all anskaffa
skeppsleknisk materiel som inte är hänförd lill speciellt delprogram samt för
stridslednings-och sambandsmateriel och viss fordons- och utbildningsmateriel.

Bemyndiganden avses även för atl anskaffa maskiner
och verkstadsul-msining m. m. för marinens verksläder och baser saml
intendenlur-, förplägnads- och sjukvårdsmateriel.

Bemyndigandena avses även för vissa kostnader vid
verksläder och för övriga centralt föreskrivna underhållsåtgärder på vapen- och
skeppsteknisk materiel saml för att bestrida koslnader för haverier,
dalaproduktion m. m.

Av begärda bemyndiganden är 480,3 milj. kr. avsedda
för p r i s re g I e -ring. Beloppet har beräknats enligl följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar
under budgelåret 1977/78 från prisläge februari 1976 till prisläge febmari 1978
enligt bedömd prisutveckling med 226,8 milj. kr.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 179

b)
omräkning av den beräknade
bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 till prisläge februari 1978 enligt bedömd
prisutveckling med 230,5 milj. kr.

c)
underskott av prisregleringsbemyndiganden
från budgelåret 1975/76 med 23 milj. kr.

Uiöver de i sammanställningen redovisade
beställningsbemyndigandena och betalningsmedlen begär chefen för marinen ett
beställningsbemyndigande om 200 milj. kr. och betalningsmedel om 60 milj. kr.
för all modernisera jagare lyp Östergötland saml betalningsmedel om 27 milj.
kr. för atl kunna påbörja anskaffning av minjaktfartyg enligl ursprunliga
planer. Till della kommer ett beställningsbemyndigande om 50,9 milj. kr. för
prisreglering.

Föredraganden

Min beräkning av det lolala bemyndigande- och
medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och
betalningsmedel.

Av beställningsbemyndigandet avses ca 380 milj. kr.
för all anskaffa sjörobol.

Beställningsbemyndigande för anskaffning av
minjaktfartyg har anvisats i relgeringsbrev för budgetåret 1976/77. I
överbefälhavarens planering har inte avsatts betalningsmedel budgetåret 1977/78
för sådan anskaffning. Jag kommer emellertid all pröva möjligheten all lägga ul
beställnignar av dessa fartyg redan under budgelårel 1977/78.

Med
Ulnyltiande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir
bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 2 648 016 129 kr. Della belopp bör
emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av
pris-reglerngsmedel för budgetåren 1976/77 och 1977/78. Den på delta sätt beräknade
bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir ca 2 510 milj. kr.

Liksom lidigare bör del få ankomma på regeringen
alt ta ställning lill vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för del
beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma atl lämna.

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen all

1.
bemyndiga regeringen att medge
all beställningar av maleriel m. m. till marinförband får läggas ul inom en
kostnadsram av 1 297 000 000 kr.

2.
lill Marinförband:
Materielanskaffning för budgelåret 1977/78 anvisa elt förslagsanslag av 500
000000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

C
3. Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

opaginerad Kontrollera mot PDF

1975/76
1976/77 1977/78

Utgift

Anslag

Förslag

24 000 000 24 000 000 26
000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Verksamheten under anslaget
omfattar iståndsättning av befästningar och byggnader för flottan och
kustartilleriet. Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för
försvarets fastighelsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.

Koslnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag
m. m. 1975/76

1976/77

1977/78

Chefen för

Föredra-

marinen

ganden

Befästningars

delfond

Marinförband:
Iståndsättning

av
befästningar m. m. för

delprogrammen

För
flera delprogram gemen-

samma
lednings-, bas- oeh

underhållsförband
m. m. 650

1 100

900

900

Fasta
kustartilleriförband 2 350

2 900

4 100

4 100

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kasernbyggnaders

de I fo nd

Marinförband: Iståndsättning

av kaserner m. m. för delpro

grammet Gemensamma pro

duktionsresurser 19 000

Koslnader=medelsbehov 22 000'

20 000 24 000

21 000 26 000

21000 26 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Medgivet överskridande av anslagsbeloppet 2 milj. kr.

Budgelårel 1975/76

I sin årsredovisning för budgelåret
1975/76 anrrvaler foriifikaiionsfömaU-ningen atl verksamhelen har kunnal
genomföras enligt planerna. Renovering av en kasern vid Göteborgs
kuslartilleriförsvar (Stora Känsöjoch två kaserner

opaginerad Kontrollera mot PDF

vid Sydkustens öriogsbas i Kariskrona har avslutats.
Renovering av en kasern vid KA 1 i Vaxholm och ytteriigare en kasern vid
Sydkustens öriogsbas har påbörjats. Ombyggnad av mönstersalsbyggnaden och
artilleriverksladen vid Sydkustens öriogsbas och av markeienleriel vid KA 5 i
Härnösand har avslutats. Ombyggnad av en slabsbyggnad vid Sydkustens öriogsbas
har påbörjats.

Budgelåret 1976/77

Den planerade verksamhelen beräknas
kunna bli genomförd. Bl. a. beräknas pågående renovering av en kasern vid KA 1
i Vaxholm bli avslutad liksom pågående ombyggnad av en slabsbyggnad vid
Sydkustens örlogsbas.

Budgetåret 1977/78

Chefen
för marinen

Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.

Objekt Medelsförbrukning

(1 OOO-tal kr)

Befästningars delfond För flera delprogram gemensamma
lednings-, bas- och underhållsförband m. m.

1. Mindre iståndsällningsarbelen på befästningar m. m. 900

Fasta kuslartilleriförband

2.
Ombyggnad av
vissa anläggningar för kustartilleribatterier (totalkostnad 3,1 milj. kr.) 1 800

3.
Mindre
islåndsättningsart)eien pä tjefäsiningar m. m. 2 300

5 000

Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser

1.
Kasernrenoveringar 12 800

2.
ÖriB S.
Ombyggnad av cisternskjulet 3 000

3.
ÖrlB S. Om- och
tillbyggnad av kockskolan

(totalkostnad 3,4 milj. kr.) 2 500

4. Mindre
islåndsättningsarbeten på byggnader,

utbildningsanordningar m. m. 1 500

5. Vissa
tekniska f ö rs ö rjningsanordningar m. m. I 200

21 000

Totalt 26
(«M)

s. 182 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 182

Befästningars
delfond

I och 3. För mindre islåndsättningsarbeten på
befästningar m. m. behövs (900 000 -(- 2 300 000) 3 200 000 kr. för nästa
budgetår.

2. Behovet av all bygga om vissa äldre
befästningsanläggningar i samband med nybyggnad av elt kustartilleribatleri har
senasi anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 122). Kungl. Maj:l
uppdrog den 14 juni 1974 ål fortifikationsförvaitningen atl låla utföra denna
ombyggnad inom en kostnadsram av 3 milj. kr. enligl prisläget den 1 febmari
1973. Regeringen uppdrog den 29 maj 1975 åt fortifikationsförvaitningen all
låla utföra molsvarande ombyggnad för ell annat kustartilleribatleri inom en
kostnadsram av 1,4 milj. kr. enligl prisläget den 1 februari 1974. Denna
ombyggnad, som medför att vissa behov av utrymmen för det nya batteriet
lillgodoses, avses påbörjas under näsla budgetår. Arbetenas omfattning har
kunnat reduceras. De beräknas nu kunna ulföras inom en sammanlagd kostnadsram
av (1,6-(-1,5) 3,1 milj. kr. enligt prisläget den 1 febmari 1976.

Kasernbyggnaders
del fond

1.
F. n. pågår renovering av en
kasern vid Sydkustens öriogsbas i Kariskrona och en kasern vid KA 1 i Vaxholm.
För fortsalla renoveringsarbeten beräknas ett medelsbehov av 12,8 milj. kr. för
nästa budgetår.

2.
Behovel av alt bygga om
cisiemskjulel (byggnad nr 313) vid Sydkustens öriogsbas har tidigare anmälts
för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6. s. 122). Regeringen uppdrog den 3
juni 1976 ål fortifikationsförvaitningen alt låta utföra ombyggnaden inomen
kostnadsram av 2,6 milj. kr. enligl prislägel den 1 februari 1975. vilkel
motsvarar 3 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

3.
Kockskolan (byggnad nr 569) vid
Sydkustens öriogsbas behöver byggas om för att i fortsättningen kunna utnyttjas
för marinens centraliserade utbildning i fdrplägnadstiänsl. För denna
disponeras f n. otidsenliga lokaler i fyra olika byggnader.
Forlifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för
ombyggnaden. Kostnadema har uppskattats till 3,4 milj. kr. enligl prisläget den
1 februari 1976. Regeringen uppdrog den 2 december 1976 ål
fortiflkaiionsförvaliningen atl utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

4.
För mindre iståndsällningsarbelen
på byggnader, utbildningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 1,5
milj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs bl. a. för atl kunna disponera om
och anpassa befintliga byggnader lill de ändrade krav som kan komma all
föranledas av smärre organisations- och personalförändringar. Kosinaderna för
dessa objekt beräknas var för sig till högst 800000 kr.

5.
För vissa tekniska
försörjningsanordningar beräknas ell medelsbehov

opaginerad Kontrollera mot PDF

av 1,2 milj. kr. för näsla budgelår. Medlen behövs för all
bygga om och modernisera installationer och anläggningar för värme- och
elförsörjning, isiåndsätta vägar och planer samt för atl byta ut eller
komplettera vattenlednings- och avloppsnät.

Föredraganden

Min beräkning av medelsbehovel framgår av
sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Jag hemsläller atl regeringen
föreslår riksdagen

att lill Marinlörband:
Islåndsällning av belastningar och kaserner för budgelårel 1977/78 anvisa ell
förslagsanslag av 26 000 000 kr.

C 4 Marinförband: Forskning och utveckling

1975/76

Utgift

25 403
377

1976/77

Anslag

31500
000

1977/78

Förslag

30 000
000

Verksamhelen under anslaget
omfattar utvecklingsarbete belräffande materiel för marinen.

Verksamhelen under anslaget
inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamhelen
besläms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30
juni 1976 75 586 786 kr. För budgetåret 1976/77 har riksdagen lämnat ett
beställningsbemyndigande om 55 milj. kr. och anvisat ett anslag av 31,5 milj.
kr. Den på detla sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (75
586 786 + 55 000 000-31 500 000) 99 086 786 kr.

BesiäUningsbemyndlganden
och betalningsmedel (1 OOO-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primämppdrag
m. m.

1976/77

1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefen
för marinen Föredraganden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Marinförband:
Utvecklingsarbete för

delprogrammet

För
flera delprogram gemensamma

lednings-,
bas- och underhållsför-

band m.
m.

850

Helikopterförband

350

Ytattackförband
m. m.

10 050

Ubåtsförband

13 850

Minröjningsförband

-

Fasta
kustartilleriförband

2 600

Röriiga
kustanilleriförband

3 100

Gemensamma
produktionsresurser

24 200'

35 000

800

750

550

350

11 050

6 100

18 950

15 800

-

450

1 400

2 000

4 200

2 100

35 3002

5 350

72 250

33 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnader

55
000 35 000

72 250

32 900

72 250

33 000

s. 184 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 184

Primnruppdrag
m. m.

\91b/ll

1977/78

Chefen f ö r marinen

F ö redraganden

Bem.

Bot.

Bem Bet.

Bem.
Bet.

Reducering
p å gmnd av ö verplanering

Medelsbehov

Bemyndigandebehov

55 000

-3 500 31 500

-3 000 29 900 72 250

_ -3 000 - 30 000 72 250

'1
beloppet ingår 15,5 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. ' 1 beloppet ingår
24,5 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

Budgetåret
1975/76

Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning
för budgelårel 1975/76 all planerad forsknings- och utvecklingsverksamhet för
marinförband i slort har kunnal genomföras. Projektering av minjaktfartyg har
genomförts. Vidare har bl. a. fortsatt utveckling av vapensystem för
ytattackförband och ubåtsförband bedrivits och fortsatta studier och försök
belräffande röriigt kustartilleri genomförts.

Budgetåret
1976/77

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev
förbudgelårel 1976/77 och ändrats genom beslut den 21 oktober 1976. Planerna
innebär bl.a. all studierna av ubåtar fortsätter liksom lidigare påbörjad
ulveckling av vapensystem för ytattackförband och ubåtsförband. Även försöken
rörande ersättning av röriigt tungt kustartilleri och studierna av
ledningsfunktionen för ytattackförband fortsätter.

Budgelårel
1977/78 Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 29,9 milj. kr. och ell
beställningsbemyndigande om 72,3 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandet för gemensamma lednings-,
bas- och underhålls förband m. m. avses för att projektera olika lyper av
trängfartyg och utveckla stridsledningssystem.

Beställningsbemyndigandet för helikopterförband
behövs för allmän ulveckling av helikopiermateriel och viss vapenmateriel.

Beställningsbemyndigandet
för ytattackförband m. m. avses

s. 185 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 185

för
all projektera flottiljledare, projektera, utveckla och göra försök med s. k.
övriga fartygsobjekl saml bedriva systemutveckling för övervallensfartyg.

Beträffande vapenmateriel avses bemyndigandet bl.
a. för allmän ulveckling av vapenmateriel och ulveckling av torpeder saml för
all la fram underiag för all anskaffa ny sjömålsroboi med medellång räckvidd.

Beställningsbemyndigandet för ubåts förband avses
för projektering av ubåtar av lyp A 17 och systemutveckling för ubåtar.

Beställningsbemyndigandet för fasta
kustarlilleriförband är avsett för försök med 20 mm luflvärnssystem samt
studier och försök avseende passivt skydd av fasta anläggningar.

Beställningsbemyndigandet för rörliga
kustarlilleriförband avses för alt anskaffa protolypeldledning lill nytt
röriigt tungt artilleri (KARIN) och allmän utveckling inom robot- och
lelemalerielområdet.

Beställningsbemyndigandet för gemensamma
produktionsresurser avses belräffande skeppsleknisk maleriel för sådana smärre
ulredningar och försök som kan hänföras lill flera delprogram. Bemyndigandet
avses belräffande vapenmateriel bl. a. för fortsatt allmän utveckling av
slridslednings- och sambandsmateriel.

Av begärda bemyndiganden är 24,5 milj. kr. avsedda
för prisreglering. Beloppet har beräknals enligl följande.

a)
omräkning av bemyndiganden för
nya beställningar under budgetåret 1977/78 från prisläge febmari 1976 till
prisläge febmari 1978 enligl bedömd prisutveckling med 11,9 milj. kr.

b)
omräkning av den beräknade
bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 till prisläge februari 1978 enligl bedömd
prisutveckling med 11,4 milj. kr.

c)
underskoll på
prisregleringsbemyndiganden från budgelårel 1975/76 med 1,2 milj. kr.

Föredraganden

Min beräkning av del lolala bemyndigande- och
medelsbehovel framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och
betalningsmedel. Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskulden den
30 juni 1978 141 336 786 kr. Della belopp bör emellertid justeras med hänsyn
lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1976/77
och 1977/78. Den på della säll beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978
blir ca 137 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen
att ta ställning lill vilket utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för
del bemyndigande som riksdagen kan komma all lämna.

13 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

s. 186 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 186

Jag
hemställeratl regeringen föreslår riksdagen all

1.
bemyndiga regeringen atl medge
alt utvecklingsarbete för marinförband får beställas inom en kostnadsram av 72
250 000 kr.

2.
till Marinförband: Forskning
och ulveckling för budgetåret 1977/78 anvisa elt förslagsanslag av 30 000
000 kr.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 187

D
Flygvapenförband

Flygvapnets
fredsorganisaiion består i slort av följande förband m. m.

1 eskaderstab

7 seklorflotliljer

5 övriga
förband (flottiljer)

5 utbildningsanstalter
som är direkt underställda chefen för flygvapnet

Lokaliseringen av flygvapnets fredsförband m. m.
framgår av följande karta. Verksamhelen leds centralt från flygsiaben och
regionall av miliiärbefälhavare och i vissa fall av chefen för första
flygeskadern.

Verksamheten under huvudprogrammet Flygvapenförband
budgeteras på elt antal primämppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och
förbandsverksamhel, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m.
samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.

D 1.
Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

D
2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

D
3. Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

D
4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

III
3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

D
1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

1975/76

Utgift

1
389 292 232

1976/77

Anslag

1238
000 000

1977/78

Förslag

1
462 000 000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och
förbandsverksamhet, operaliv och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning
till och av fast anställd personal m. fl. samt gmndutbildning och
repetiiionsutbildning av värnpliktiga inom flygvapnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KARLSBORG

VASTERAS'

" TtlLLINGE- '"X Ö PIIG-

F18

opaginerad Kontrollera mot PDF

O-i-
O-

=jakt I |:.attack |[||||| =spaning
[ [ = utbildningsf ö rband

=milit ä romr å desgr ä ns =f ö rsvarsoiiir å desgr ä ns

s. 189 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

189

Verksamhetens
omfattning

Verksamhet

1975/76

1976/77

1977/78

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen
för flygvapnet

Antal
större omorganisa-

tioner

14

-

14

-

Antal
flyglimmar

112 000

102 426

110 200

110 250

Antal
utexaminerade

Regementsofficerare

38

35

34

35

Kompaniofficerare

43

37

40

20

Plutonsofficerare

45

38

45

45

Fältflygare

26

_

32

12

Grundutbildning
av värn-

pliktiga

Antal
man

5 709

5 430

5 760

5 524

Antal
tjänstgörings-

dagar (milj. dagar)

1,867

1,861

1,852

1,809

Repetiiionsutbildning

Antal
man

5010

5 147

4 900

9 100

Antal
tjänslgörings-

dagar
(milj. dagar)

0,045

0,046

0,045

0,070

Kostnader
och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag
m. m.

1975/76

1976/77

1977/78

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen
för flygvapnet

Föredraganden

Flygvapenförband:

För
flera delprogram

gemensamma lednings-

och strilförband

152 980

180 363

179 285

216 125

209 460

Jaktförband

221 540

215 432

220 120

245 527

241 950

Luftvärnsrobolförband

8 800

9 860

10 391

8 246

8000

Attackförband

109 644

74 373

107 599

109 385

108 070

Spaningsförband

61510

55 715

53 450

60169

59 260

Flygiransportförband

27 890

31005

30 816

41511

40 950

Basförband

298 350

315 994

335 070

388 380

381 540

Gemensamma
produk-

tionsresurser

337 360

371 638

365 157

427 889

422 250

Kostnader

1218
074

1 254
380

1 301
888

1 497
232

1 471
480

Avgår/tillkommer:

Medgiven
prisreglering

+ 225
600

-

-

-

-

Överplanering,

reserver m. m.

-

-

- 16 730

-200

1-21 100

Intäkter

_

_

_

-5 443

-5 440

Skillnad
mellan bud-

geterande kostnader och

behov av betalningsmedel

-32 774

-H 34912

-47 158

- 25 089

-25 140

Medelsbehov

1410
900

1 389
292

1238
000

1466
500

1462
000

s. 190 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

190

Personal

Personalkategori

Antal

1975/76

1976/77

Beräknad ändring 1977/78

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen
för fiygvapnet

Föredraganden

Militär personal Regementsofficerare Kompaniofficerare
Plulonsofficerare m. fl.

585 850 700

613 853 658

605 855 705

of of

-t- 1

of of of

Civilmilitär personal Teknisk personal Läkare m. fi.
Övrig personal

2 135

6

480

2117

4

450

2 150

6

480

of

of

-149

of

of

-150

Pensionerad militär personal i arvodesljänsl
Regementsofficerare Kompaniofficerare

15 3

12 3

15 3

of of

-5 of

C/v/7 personal Handläggande personal Övrig personal

199 4451 9 424

205 4 588 9 503

199 4 321 9 339

of

- 74 -222

of -74 -229

Budgelårel
1975/76

Chefen för flygvapnet anger i sin årsredovisning
för budgelårel 1975/76 alt planerad verksamhel i stort har kunnat genomföras
med godtagbart resultat. Belastningen på personalen har dock varit hög och mol
bakgrund av ställda uppgifter har personalresurserna varit otillräckliga. Trots
prioriteringar och högt övertidsutlag har bl. a. arbetet med krigs- och mobiliseringsförberedelser
och viss utbildning inte kunnat lösas helt. De främsia orsakerna lill detta har
varit förbandsindragningar, organisationsförändringar, ombeväpning till
flygplan 37, flygförbudet för detta flygplan och en betungande
incidentberedskap. Avgångar av teknisk personal har ökal personalproblemen.

Budgetåret
1976/77

Den inriktning av verksamheten som anges i prop.
1975/76:100 bil. 6 (FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) och i regleringsbrevet
för innevarande budgetår bedöms i huvudsak kunna fullföljas. Della innebär
bl.a. alt en ny fredsorganisation för flygvapnets förband och skolor - ulom
flygvapnets Halmstads- och Södertömsskolor - skall införas. Ombeväpningen till
flygplan A J 37 och uppsättningen av lätta allackdivisioner med flygplan SK

s. 191 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 191

60
fortsätter och ombeväpning till flygplan S 37 påbörjas. En attack- och en
spaningsflygdivision och tre fredskompanier avvecklas. Anpassningen av
bassystemet till flygplan 37 fortsätter. Dessutom skall en reducering av
antalet verksladsförband och indragning av två flotliljadministrationer förberedas.
Verksamheten i övrigt avses bedrivas med i slort samma omfattning och
inriklning som tidigare.

Budgetåret
1977/78

Chefen
för flygvapnet

Förändringarna i förhållande till budgelårel
1976/77 motiverar chefen för flygvapnet på följande sätt.

A. Pris-
och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär all kosinaderna
ökar med 196 171 000 kr.

B. Förändringar
enligt Kungl. Maj:ls/regeringens beslul

1. Gemensamma
lednings- och strilförband

a)
Genom omorganisation av
fortiflkations- och byggnadsförvaliningen beräknas antalet anställda kunna
minska (-1 550 000 kr.).

b)
Pensionsåldershöjningen för
viss militär personal innebär ökade kostnader (-1-400 000 kr.).

2. Basförband

a)
Genom pensionsåldershöjningen
för viss militär personal stiger personalkostnaderna (-(-900 000 kr.).

b)
Minskad basorganisalion medför
all antalet tiänsigöringsdagar för värnpliktiga sjunker (- I 487 000 kr.).

3. Gemensamma
produktionsresurser

a)
På grund av
pensionsåldershöjningen för viss militär personal stiger personalkostnaderna
(-(-900 000 kr.).

b)
Kost naderna för
flygvapenmuseel skall budgeteras påanslaget statens försvarshisloriska museer
(-317 000 kr.).

C. Uppgiftsförändringar

I.
Gemensamma lednings- och strilförband

a)
Fyra röriiga strilpluloner
PS-44/R sätts upp (-1-3 634 000 kr.).

b)
Kosinaderna för ulveckling av
dalamaskinstölt informationssystem för seklorchefs ledning av underställda
förband i krig ökar (+1 380 000 kr.).

c)
Uttaget av tiänsigöringsdagar
för värnpliktiga ökar bl. a. beroende på tillkomsten av fackövningar (-1-1 750
000 kr.).

s. 192 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 192

2. Jaktförband

Flygtidsuttagel för flygplan J 35 A minskar (- 10
920 000 kr.) medan uttaget ökar för flygplan J 35 D (-1-960 000 kr.) och
flygplan J 35 F (-1-9 400 000 kr).

3. Luftvärnsrobolförband

Två luflvärnsroboldivisioner avvecklas och
personalen förs över lill andra förbandslyper inom flygvapnet (-4 191 000 kr.).

4. Atlackförband

a)
Ombeväpning till flygplan AJ 37
fortsätter varför flygtidsuttagel på flygplan A 32 A minskar (-2 550 000 kr.).

b)
På grund av vingbalksbrolt
påflygplan A J 37 under budgetåret 1975/76 är ombeväpningen försenad (-5 450
000 kr.).

c)
Flygtidsuttagel ökar på
flygplan SK 50 (-1-29 000 kr.) och flygplan SK 60 (-(-165 000 kr.) och minskar
på flygplan SK 61 (-14000 kr.).

d) Kostnaderna för dalamaskinstötl
informationssystem för taktisk led

ning av E 1 verksamhet i krig minskar (-714000 kr.).

5. Spaningsförband

a)
Ombeväpning lill flygplan S 37
medför ökal flygtidsultag på flygplan S37 (-1-3 815 000 kr.) och minskal uttag
på flygplan A 32 A (-850 000 kr.), S 32 C (-345 000 kr.) och S 35 E (-2 650 000
kr.).

b)
Flygtidsuttagel minskar på
flygplan SK 50 (-43 000 kr.).

6. Flygiransportförband

a)
Ökat flygtidsultag ökar
kosinaderna för flygplan Tp 84 (+1 575 000 kr.)och helikopter Hkp 4(-(-770 000
kr).

b)
Övergång till bmttoredovisning
ökar de redovisade kostnaderna under primäruppdragei (-1-4 113 000 kr.).

7. Basförband

Tillkomsten av fackövningar ökar
tiänstgöringsullagel för värnpliktiga (-(-1632 000 kr.).

8. Gemensamma
produktionsresurser

a)
Beslutet om personalminskningar
medför kostnadsbesparingar (- 3 200 000 kr.).

b)
En meteorologtiänsl bör inrättas
vid F 21 (-(-80 000 kr.).

c)
Kostnader för
behovsundersökning och analys av datamaskinslöd ökar (-(-nSOOO kr.).

d) Uttaget
av tjänslgöringsdagar för värnpliktiga ökar (-1-79000 kr.).

e) Övergång lill bruttoredovisning ökar de
redovisade kostnaderna under

primäruppdragei (-t-l 330 000 kr.).

O
Flygtidsuttagel för flygutbildning ökar på flygplan SK 61 (-(-517 000 kr.) och
minskar på flygplan SK 50 (-100 000 kr.), g) En tiänst för kompaniadjulant bör
inrättas vid väderskolan i Kalmar.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 193

Föivdragoiulcn

I avsnittet om ramberäkningar för budgetåret
1977/78 harjag anfört att en sammanvägd bedömning av bl. a. överplanering och
reserv för lönekostnader saml malerielunderhåll bör göras. I samma avsnitt
harjag vidare anmält alt jag inle kan godla den av överbefälhavaren anbefallda
överplaneringen på 8,9 milj. kr.

Jag kan i övrigt i huvudsak godla flygvapenchefens
förslag lill inriklning av verksamhelen och hans beräkningar av medelsbehoven
under primiir-uppdnigen. Jag kan dock inte lillslyrka den lyp av
repetiiionsutbildning som chefen för flygvapnet begärt i form av så kallade
fackövningar.

Enligl riksdagens beslul (prop. 1973:27, TU
1973:12, rskr 1973:160 och prop. 1975:81, TU 1975:16, rskr 1975:197) skall
flyglraflkledningsMänsien i fred inom försvarsmakten med början den I juli 1976
(öras över lill luftfartsverket. Jag har vid mina beräkningar av personal
föruisalt att ilen berörda personlen skall vara överförd lill luftfartsverket
under budgetåret 1977/78.

Chefen för flygvapnet har föreslagit alt
sektorledningen och strilbataljonen vidF 12 förs över till F 17 budgetåret
1977/78. lavvaktan på det utredningsarbete som pågår belräffande
sektorindelningen är jag inte beredd all för närvarande ta ställning till
detta.

Robot 68 Bloodhound skall i enlighet med tidigare
beslul avvecklas. Av bl. a. operativa skäl bör dock i avvaklan på tillförsel av
spaningsradar PS 860 den del av organisationen som betiänar
belysningsradarkomponenien m. m. i robotbalaljonen t. v. flnnas kvar.

Min beräkning av del totala medelsbehovet framgårav
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Flygvapcn/örband: Ledning och
lörbandsverksomlwi för budgetåret 1977/78 anvisa ell förslagsanslag av I 462
000 000 kr.

D
2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

1975/76

Utgift

1291492
031'

1976/77

Anslag

1252
000 000

1977/78

Förslag

1364
000000

'
Varav 202 700 000 kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels sådant
malerielunderhåll som inte är en direkl följd av malerielens förrådshållning
eller utbildning och övningar vid förbanden, dels anskaffning av maleriel för
krigsorganisationens behov saml viss maleriel för fredsbruk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Verksamhelen under anslaget
inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamhelen
bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30
juni 1976 2 188 991 527 kr. För budgetåret 1976/77 har riksdagen lämnal elt
beställningsbemyndigande om 1 510 milj. kr. och anvisat ett anslag av I 252
OOOOOO kr. Den på detta säll beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977
blir (2 188 991 527 -H 1510 000000- 1 252 OOOOOO) 2 446 991 527 kr.

Beställningsbemyndiganden
och betalningsmedel

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m. m.

1976/77

1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefen för
fiygvapnet

Föredraganden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3000 100

3 400

700

1300

1 100

213400 605 700 100 136 200 224 600 18 700 151300

Flygvapenförband: Centralt vidtaget
malerielunderhåll m. m. utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet

3000 100

2 800

700

1 200

1000

För fiera delprogram

gemensamma lednings-

och strilförband 3 0(X)

Jaktförband 200

Luftvärnsrobolförband

Atlackförband 3 900

Spaningsförband 700 V 40 100

Flygiransportförband 1 500

Basförband 1000

32
200 31300

Gemensamma produk

tionsresurser 32 KX) /

Flygvapenförband: Centralt vidtagen
materielanskaffning m. m. utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet

För flera delprogram

gemensamma lednings-

och strilförband 146 000 \ 225 100

Jaktförband 889 800 1 665 700

Luftvärnsrobolförband 100 100

Attackförband 161400 210 700

Spaningsförband 63 000 \1 381 900 41500

Flygiransportförband 18 700 9 300

Basförband 100 700 139 900

Gemensamma produk

tionsresurser 432 100' /

1 103
9002 45 400

41000

40900

3 556 200 1395400

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primiiruppdrag
ni m.

\91b/ll

1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefen för
flygvapnet

Föredraganden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bem.

Bet.

Bem

Bet

Bem.

Bei.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Flygvapenförband: Centralt
vidtagen materielanskaffning m. m. av viss sjukvårds materiel för delprogrammel

Basförband

Gemensamma produktionsresurser

Kostnader

Reducering på grund av överplanering

Medelsbehov

Bemyndigandebehov

2 300 j 2 300 2 3001

> 2800 } 2800 2800

500 ' 500
500)

1 857 000 1 424 800 3 440 000 1 439 100 3 600 000 1 439 100

-347 000-172 800 241100 - -75 100

- 1252000 - 1198000 1 364 000

1510 000 - 3 440 000 - 3 600 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

'1 beloppel ingår 431 milj. kr i
prisregleringsbemyndiganden. 2 I tieloppet ingår 1 021 milj. kr. i
prisregleringstiemyndiganden.

Budgetåret 1975/76

Försvarets materielverk anger i sin
årsredovisning för budgelårel 1975/76 all planerad materielanskafl"ning
för flygvapenförband i slort har kunnal genomföras.

Priserna på maleriel lill
flygvapenförband har under budgelårel fortsall alt öka kraftigt. Prishöjningen
har varit högre än den kompensation som erhållits enligt nelloprisindex.

För gemensamma lednings- och
stridsledningsförband har stön-e beställningar avsett materiel till bl. a.
luftförsvarscentraler, radargruppcentraler, radaranläggningar, försvarels olika
kommunikationsnät och markbunden maleriel för navigering och landning.

Beställningsverksamhelen för
delprogrammet jakiförband har främsl rört anskaffningen av första delserien av
flygplan JA 37.

För atlackförband har fortsatta
beställningar skett till flygplan AJ 37 för bl. a. beväpning, målinmätning,
gmndflygplan, flygplanmotor RM 8, el- och teleutmslning, motmedel,
underhållsulmstning, utbytesenheter och reservdelar. Leveranserna av flygplan
37 har fortgått planenligt.

Beställningarna för
spaningsförbanden har främsl avsett materiel till spaningsversionen av
flygplan 37. Leveranserna av flygplan SH 37 har påbörjats.

Till flygvapnets basförband har bl.
a. levererats specialfordon, flygsäker-hetsmaleriel och miljövårdsmateriel.

s. 196 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 196

Budgelåret
1976/77

Bemyndigandeplanen har fastställts i regleringsbrev
för budgetåret 1976/77 och ändrats genom beslut den 21 oklober 1976. Planerna
innebär bl. a. all vissa kompletteringsbesiällningar görs för flygplan AJ 37
och S 37 och atl viss maleriel för en andra delserie av JA 37 beställes.

Leveranserna av flygplan AJ 37 och SH 37 fortsätter
och leverans av flygplan SF 37 påbörjas.

Budgelårel
1977/78 Chefen for flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 1 198 milj. kr. och ett
beställningsbemyndigande om 3 440 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena för gemensamma lednings-
och strilförband avser fortsatt anskaffning, installation och underhåll av
utrusining för radarspaning, sambands- och ledningscentraler.

Inom delprogrammet j a k t f ö r b a n d utförs
nödvändiga underhållsåtgärder för flygplan J 35. Slullig beställning av den
andra delserien av flygplan JA 37 avses också göras under budgelåret. Denna
beställning planeras omfatta grundflygplan och ingående utrustning som radar,
motor, presenla-tionsulrustning, siyrautomal och kommunikationsutrustning samt
ammunition, flygträningsanläggning, underhållsulmstning och reservdelar.

Beställningsbemyndigandena för atlackförband avses
för kompletterande anskaffning lill flygplan AJ 37 och för vissa modifleringar
av flygplanet på grund av iniräffade vingbalksbrolt.

Inom delprogrammel spanings förband planeras endasl
verksamhel av mindre omfattning, främst underhåll av befintlig materiel.

Inom flygiransportförband planeras endast
verksamhel av mindre omfattning, främsl underhåll av befintlig materiel.

Inom delprogrammel bas förband planeras fortsatt
installation av markradio för flygtrafikledning, fortsatt anskaffning av
flygsäkerhetsmate-riel, beredskapsaggregal, fordon och maleriel för fältarbete,
ersättning av räddnings- och haveribilar saml anskaffning av vissa markvapen.

Under gemensamma produktionsresurser tas bl. a. upp
vissa kompletterande beställningar till flygplan SK 60 och koslnader för
normalieverksamhel. Större delen av verksamheten inom delproduktionsområdel
Centralt vidtaget malerielunderhåll m. m. bedrivs inom della delprogram.

Av begärda bemyndiganden avses 1 021 milj. kr. för
prisreglering. Beloppel har beräknals enligl följande.

a)
omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgelåret

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 l''

1977/78
från prisläge februari 1976 till prisläge februari 1978 enligt bedömd
prisutveckling med 615 milj. kr.

b)
omräkning av den beräknade
bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 lill prisläge februari 1978 enligl bedömd
prisutveckling med 304 milj. kr.

c)
underskott av
prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1975/76 med 102 milj. kr.

Föredraganden

Min beräkning av del lolala bemyndigande-och
medelsbehovel framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och
betalningsmedel. Av beställningsbemyndigandet avses ca I 650milj. kr.
föralianskaffadelserie 2 av flygplan JA 37. Jag har också beräknat medel för
alt genomföra erforderlig typservice pade olika versionerna av flygplan 37.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i
sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 4 682 991 527 kr.
Detta belopp bör emellertid jusleras med hänsyn lill den beräknade fördelningen
av prisregleringsmedel för budgetåren 1976/77 och 1977/78. Den på della säll
beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir ca 4 260 milj. kr.

Liksom tidigare bordel fåankomma på regeringen att
ta slällning lill vilka anskaffningar m. m. som börske inom ramen fördel
beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma all lämna.

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen all

1.
bemyndiga regeringen atl medge
all beställningar av maleriel m. m. för flygvapenförband fär läggas ul inom en
kostnadsram av 3 600 000 000 kr.

2.
till Flygvapenförband:
Materielanskaffning för budgelårel 1977/78 anvisa elt förslagsanslag av 1 364
000 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

D
3. Flygvapenförband: Iståndsättning av befåstningar och kaserner

opaginerad Kontrollera mot PDF

1975/76
1976/77 1977/78

Utgift

Anslag

Förslag

29 700 000
28 600 000 32 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Verksamheten under anslaget
omfattar islåndsällning av befästningar, flygfält och byggnader för flygvapnet.
Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarels
fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.

Kostnader
och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m. m.

1975/76
1976/77 1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefen
för Föredra-flygvapnel ganden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Befästningars

d e 1 fo n
d

Flygvapenförband: Iståndsättning av
flygfält för delprogrammet Basförband

Flygvapenförband: Iståndsättning av
befästningar m. m. för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser

1 500 2 000 2 000 2 000

1 500

500 1 500 1 500

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kasernbyggnaders

d e 1 f o
n d

Flygvapenförband: Iståndsättning av
kaserner m. m. för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser 23 700

Kostnader = medelsbehov 26
700'

25 100 28 6002

28 500 32 000

28 500 32 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Medgivet överskridande av anslagsbeloppel 3 milj. kr. 2
Medgivet överskridande av anslagsbeloppel 6,5 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Budgetåret
1975/76

I sin årsredovisning för budgetåret 1975/76
anrrxaler foriifikationsfönaU-ningen att verksamheten har kunnal genomföras
enligl planerna med del undanlaget att den planerade ombyggnaden av en hangar
vid F 14 i Halmstad inte har genomförts. Anledningen härtill är atl ombyggnaden
främsl avsåg att i anslutning lill brandövningsplalserna åstadkomma
utbildningslokaler för brandförsvars- och räddningstiänst. Enligl en tidigare
bedömning kunde brandövningsplatser anläggas i närheten av hangaren. Numera
bedöms della inte vara möjligt med hänsyn till den nedsmutsning och den
nedsatta sikl över landningsbanan som uppslår vid brandövningarna. Behovet av
utbildningslokaler för brandförsvars- och räddningstiänst planeras i stället
bli tillgodosett genom ombyggnad av en annan byggnad som är belägen intill det
område dit brandövningsplalserna kan lokaliseras. Renovering av fem kaserner vid
F 7 i Såtenäs, en kasern vid F 17 i Ronneby och två kaserner vid F6 Karisborg
har avslutals. Renovering av fem kaserner vid F 16 i Uppsala har påbörjats.
Ombyggnad av en flygverkstad vid F 7 och en flygverkstad vid F 15 i Söderhamn
har avslutats. Ombyggnad av en verkstadsbyggnad i Ursvik till lokaler för
mellersta teleservicebasen har påbörjats.

Budgetåret
1976/77

Den planerade verksamhelen beräknas kunna bli
genomförd. För detta krävs dock en ökad tillgång på medel p. g. a. av vissa
eftersläpningar i betalningsutfall från budgetåret 1975/76. Genom beslul den 2
december 1976 medgav regeringen alt anslaget får överskridas med 6,5 milj. kr.
mot att motsvarande belopp läses på anslaget Flygvapenförband: Materielanskaffning.

Pågående renovering av två kaserner vid F 16 i
Uppsala beräknas bli avslutad liksom pågående ombyggnad av en verkstadsbyggnad
i Ursvik för mellersta teleservicebasen. Renovering av fyra kaserner vid F 17 i
Ronneby och ombyggnad av en flygverkstad vid F 16 påbörjas.

Budgetåret
1977/78 Chefen för flygvapnet Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Objekt

Medelsförbruk-

ning

(1 OOO-tal kr.)

Befästningars
del fond

Basförband

1.
Iståndsättning av flygfält

2000

Gemensamma
produktionsresurser

2.
Mindre iständsättningsarbeten på befästningar m. m.

1 500

3 500

Kasernbyggnaders
delfond

Gemensamma
produktionsresurser

1.
Kasernrenoveringar

8000

2. F7.
Ombyggnad av en hangar till förråd

(totalkostnad 8 150 000 kr.)

4 500

3. F 16.
Ombyggnad av en fiygverkstad

(totalkostnad 5,5 milj. kr.)

2 700

4.
Mindre iståndsällningsarbelen på byggnader,

utbildningsanordningar m. m.

8 300

5. Vissa
tekniska försörjningsanordningar m. m.

5000

28 500

Totalt

32 000

Befästningars
delfond

1 och 2. För iståndsättning av flygfält och för
mindre islåndsättningsarbeten på befästningar m. m. behövs 2 milj. kr. och 1,5
milj. kr. för näsla budgelår.

Kasernbyggnaders
del fond

1.
F. n. pågår renovering av tre
kaserner vid F 16 i Uppsala. Under innevarande budgetår avses renovering av
fyra kaserner vid F 17 i Ronneby påbörjas. För fortsatta renoveringsarbelen vid
angivna förband beräknas elt medelsbehov av 8 milj. kr. för nästa budgetår.

2.
Vid F 7 i Såtenäs behöver en
hangar (byggnad nr 81) byggas om lill fön-åd. Förrådsverksamheten är f. n.
utspridd på sex olika byggnader. Efter ombyggnaden kan hela denna verksamhel
överföras lill en och samma byggnad vilkel medför en väsenllig rationalisering
och förenkling av förråds-hanieringen. Fortifikationsförvaitningen har
redovisai förslag till byggnadsprogram för ombyggnaden. Regeringen uppdrog den
26 maj 1976 åt forlifikationsförvaltningen atl utarbeta huvudhandlingar för
byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisais. Kosinaderna har
därvid beräknals lill 8 150 000 kr. enligl prislägel den 1 febmari 1976.

3.
Behovel av att bygga om en
flygverkstad (byggnad nr III) vid F 16 i Uppsala har tidigare anmälts för
riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 201

140).
Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 år fortifikationsförvaitningen atl låta
utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 4,9 milj. kr. enligt prislägel den I
februari 1975, vilkel motsvarar 5,5 milj. kr. enligt prislägel den 1 februari
1976.

4.
För mindre
iståndsällningsarbelen på byggnader, ulbildningsanordning-ar m. m. beräknas ett
medelsbehov av 8,3 milj. kr. för nästa budgelår. Medlen behövs för all
genomföra vissa planerade mindre islåndsältnings- och ombyggnadsarbeten saml
för all kunna disponera om och anpassa befintliga byggnader till de ändrade
krav som kan komma att föranledas av smärre organisations- och
personalförändringar. Kosinaderna för dessa objekt beräknas var för sig lill
högst 800000 kr.

5.
För vissa tekniska
försörjningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 5 milj. kr. för
näsla budgetår. Medlen behövs för all bygga om och modernisera installationer
och anläggningar för värme- och elförsörjning, isiåndsätta vägar och planer
saml för alt byta ut eller komplettera vallenlednings- och avloppsnät.

F ö redraganden

Min
beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över koslnader och
medelsbehov. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Flvgvapenförband: Islåndsällning av
befästningar och kaserner för budgelårel 1977/78 anvisa ell förslagsanslag av
32 000 000 kr.

D4.
Flygvapenförband: Forskning och utveckling

1975/76

Utgift

533
000 000'

1976/77

Anslag

473
305 000

1977/78

Förslag

571
182 000

'
Varav 83 000 000 kr. i prisregleringsmedel

Verksamhelen under anslaget omfattar
utvecklingsarbete belräffande maleriel för flygvapnet.

Verksamhelen under anslaget inriktas med
beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamhelen besläms av
medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1976 I
307 834 370 kr. För budgelårel 1976/77 har riksdagen lämnal ett
beställningsbemyndigande om 525 milj. kr. och anvisat ett anslag av 473 305
000 kr. Den på della sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir
(1 307 834 370 + 525 000 000 - 473 305 000) I 359 529 370 kr.

14 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 74.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74

BeståUnlngsbemyndiganden och betalningsmedel (1 OOO-tal
kr.)

202

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m. m.

1976/77

1977/78

Chefen
fö

Föredra-

flygvapnet

ganden

Bem.

Bei.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Flygvapenförband:
Ut-

vecklingsarbete för

delprogrammel

För
fiera delprogram

gemensamma lednings-

\

och strilförband

15 100

15 400

16 500'

Jakiförband

154 500

424 100

424 100

Allackförband

93 700

946 900

357 700

Spaningsförband

12 000

' 627
000

8 600

13 500

1320000

603 000

Basförband

1000

1000

1 100 1

Gemensamma
produktions-

resurser

248
700',

729 0002 131600/

Koslnader

525
000

627 000

2 125
000

944
500

1 320 000

603 000

Reducering
på gmnd

av överplanering

-

-153 695

-

-62 000

-

-61818

Tillkommer:

Studier
av allack-

fiygsystemm. m.

-

-

-

-

30000

30000

Medelsbehov

-

473 305

-

882
500

-

571 182

Bemyndigandebehov

525
000

-

2 125
000

-

1 350 000

-

' 1 beloppet ingår 111 milj. kr. i
prisregleringsbemyndiganden. 2 I beloppel ingår 572 milj. kr. i
prisregleringsbemyndiganden.

Budgetåret
1975/76

Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning
för budgelårel 1975/76 att planerad forsknings- och utvecklingsverksamhet för
flygvapenförband i stort har kunnat genomföras. Verksamhelen inom gemensamma
lednings-och strilförband har huvudsakligen varit inriklad på fortsall
lyparbete på radaranläggning PS 860. För jakiförband bestod verksamheten till
slörsla delen av typarbeie för flygplan JA 37. Beställning har gjorts av
fortsall ulveckling av bl. a. grundflygplan, målinmätningsutmslning,
flygplansmotor RM 8, el- och teleutmslning, beväpning, motmedel och underhållsulmstning.

Verksamhelen för atlackförband avser till största
delen fortsalt lypför-bäiiringsarbete för flygplan AJ 37. Ett omfattande
utredningsarbete har genomförts för att klariägga orsakerna till de inträffade
total haverierna med flygplanet. Huvudorsaken, som utgjordes av utmattning hos
vingens hu-vudbalk, har vidare inneburil att elt omfattande utvecklingsarbete
har påbörjats för atl kunna bibringa flygplanet erforderiiga
hållfasthetsegenskaper.

s. 203 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 203

Fortsall
arbeie belräffande ersättning för flygplan AJ 37 och SK 60 har beställts och
utförts.

Budgetåret
1976/77

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev
för budgetåret 1976/77 och ändrats genom beslul den 21 oklober 1976. Planerna
innebär bl. a. atl utvecklingsarbetet på flygplan JA 37 och studierna rörande
ersättning av flygplan AJ 37 och SK 60 fortsätter.

Budgelårel
1977/78 Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 882,5 milj. kr. och elt
beställningsbemyndigande om 2 125 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena för gemensamma
lednings-och strilförband avses bl. a. för försöksverksamhet för att förbättra
befintlig materiel och utvecklingsarbete avseende trådnäiförbindelser och
markbundna navigerings- och landningsulruslningar.

Inom delprogrammel jakiförband fortsätter
utvecklingen av flygplan JA 37 och robotar lill flygplanet.

Inom delprogrammet attack fö rband avses vissa
kompletteringar genomföras av gmndflygplan, motor, elektronik- och
underhållsulmstning för flygplan AJ 37. Beställning av vidareutveckling av
flygplan JA 37 till ell medellungt attackflygplan, A 20, är planerad, liksom
ulveckling av del lätta attack- och skolflygplanet B3LA.

För spanings fö rbanden kommer
beställningsbemyndigandet atl utnyttias för alt komplettera beställningar för
typutvecklingen av flygplan S37.

Beställningsbemyndigandet för gemensamma
produktionsresurser är främst avsell för all anskaffa kompletterande utmstning
för försöksplatser och för drift och underhåll av dessa. Inom delprogrammet
beställs också vissa studier och ulredningar av gemensam karaklär för flera
delprogram.

Av begärda bemyndiganden avses 572 milj. kr. för
prisreglering. Beloppet har beräknals enligl följande.

a)
omräkning av bemyndiganden för
nya beställningar under budgelåret 1977/78 från prisläge febmari 1976 till
prisläge febmari 1978 enligl bedömd prisutveckling med 447 milj. kr.

b)
omräkning av den beräknade
bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 lill prisläge februari 1978 enligl bedömd
prisutveckling med 83 milj. kr.

c)
underskoll av
prisregleringsbemyndiganden från budgelåret 1975/76 med 42 milj. kr.

s. 204 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 204

Försvarets
materielverk

Materielverket påpekar alt studiearbetet avseende
ersättning av flygplan AJ 37 och SK 60 ursprungligen var inriktat på atl
lyputveckling av elt nytt lätt attackflygplan, B 3LA, skulle kunna påbörjas den
I juli 1977. De resurser som ställts till materielverkets förfogande medger
emellertid inte atl underiag kan föreligga för atl kunna beställa hela
typarbetel vid denna lidpunki. Del bedöms i stället lämpligt all beställa
materiel och utvecklingsarbete endast för en första etapp, t. o. m. år 1978.
Kosinaderna härför uppskattas lill 420 milj. kr. Beställningen av modifiering
av flygplan JA 37 till aitackversionen A 20 föreslås av materielverket täcka
tiden fram till seriebeställning budgelårel 1982/83. Kosinaderna härför
beräknas till 338 milj. kr.

Materielverket påpekar också att beslällningsläget
vid den svenska flygindustrin är sådant atl om inte lyparbete på ell nytl
flygplan kan påbörjas i mitten av år 1977 måsle utvecklingsresurserna
omedelbart börja avvecklas.

Föredraganden

Typuivecklingen av flygplan JA 37 bör planenligt
fortsätta med inriklning på atl serieleverans skall börja under budgelåret
1978/79.

Jag har under avsnittet Det militära försvarets
fortsatta utveckling redovisat min syn på utvecklingen av robolar för de olika
delarna av luftförsvaret. I enlighet härmed beräknar jag att fortsatt
ulveckling av robolar för flygplan JA 37 skall få beställas till elt belopp av
ca 250 milj. kr.

Under samma avsnitt harjag också redovisat min syn
på utveckling av nästa generation attackflygplan. För all bibehålla
handlingsfriheten, intill dess det kompletterande underiag som behövs för ett
slutligt beslut föreligger, bör den nuvarande studieverksamheten fortsätta med
sådan inriktning atl statsmakterna inle binds för elt beslul i viss rikining.
Jag beräknar att fortsatta studier på dessa grunder skall få beställas till ett
belopp av högst 30 milj. kr. Som jag lidigare harangivit kommerdessa medel att
anvisas som ett lillfälligl lillskoll till den fördel militära försvaret
föreslagna ramen.

Min beräkning av det totala bemyndigande-och
medelsbehovel framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och
betalningsmedel.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i
sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 2 138 347 370 kr.
Della belopp bör emellertid jusleras med hänsyn till den beräknade fördelningen
av prisregleringsmedel för budgetåren 1976/77 och 1977/78. Den på detla sätt
beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1978blirca 1 970 milj. kr.

Liksom lidigare bör det fåankomma på regeringen atl
ta slällning lill vilkel utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det
beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma all lämna.

s. 205 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 205

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndiga regeringen alt medge atl
utvecklingsarbete för flyg

vapenförband får beställas inom en kostnadsram av

1350 000 000 kr.,

2. till Flygvapenförband: Forskning och utveckling
för budgelåret

1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 571 182 000 kr.

s. 206 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 206

F Gemensamma myndigheter och funktioner

Försvarets hundskola

Försvarets hundskola har till uppgifl all mol
ersättning tillhandahålla dresserade hundar och alt meddela ulbildning i
hundtiänst. 1 den mån del kan ske ulan atl övriga arbetsuppgifter eftersatts
får skolan meddela ve-terinärvård och tillhandahålla andra tiänster som är
förenliga med verksamheten.

Hundskolan leds av en styrelse. Chef för skolan är
en direktör. Skolan är organiserad på fyra enheter, ekonomi-, produktions-,
veterinär- och ser-viceenheierna.

Produktionen av tiänslehundar skall läcka
försvarsmaktens, polisväsendets, tullverkets m. fl. slatliga och kommunala
myndigheters samt Synskadades riksförbunds behov. Skolan skall i mån av
resurser även tillgodose den privata marknaden. Utbildning i hundtiänst sker
genom kursverksamhet för personal från försvarsmakten, tullverket, frivilliga
försvarsorganisationer. Synskadades riksförbund m. fl. Djursjukvården
tillgodoser myndigheters och enskildas behov.

Verksamhelen inom delprogrammel Försvarels
hundskola budgeteras på ett primämppdrag inom delproduktionsområdet Allmän
ledning och förbandsverksamhet.

Programplan
för perioden 1977/78-1981/82

Beträffande utvecklingen av delprogrammel anför
försvarets hundskola bl. a. följande.

Under en uppbyggnadsperiod med ekonomiska,
personella och materiella igångsäliningsproblem har skolan inle lyckats och
kommer under de närmaste åren inte atl lyckas atl skapa balans mellan
koslnader och intäkter. Skolan hemställer därför om elt ökal bidrag under hela
programplaneperioden bl. a. med hänsyn lill den snabba kostnadsutvecklingen.
Skolan har vidare anhållit om bidrag för atl läcka hittillsvarande föriusler
för att inle behöva tillgripa ytteriigare prishöjningar på hundar.

Skolan har som mål all producera hundar med hög
kvalitet men kan idag inte producera det antal hundar som främsl polisväsendet
och Synskadades riksförbund behöver. Den vid skolan pågående forskningen på
avelsom-rådel för att öka hundarnas kvalitet beräknas ge vissl resullal redan
under budgetåret 1976/77. För alt ytteriigare öka effekten av och påskynda
avelsarbetet harkontakierknulitsbl. a. med styrelsen för jordbrukets
högskoloroch statens veterinärmedicinska anstalt saml Stockholms universitet.
Det bedöms dock ta minst tre år innan avelsarbetet ger del resultat skolan
eftersträvar.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 207

Ett gynnsamt ulfall av avelsarbetet minskar direkt
antalet kasserade hundar. För att nå lönsamhet i verksamheten måste
avelsarbetet intensifieras under perioden så atl antalet kassalioner kan
minska.

Skolan föreslår all hundslallarna byggs om under
programplaneperioden för alt skapa miljö vänligare och mer hygieniska
arbetsplatser. Vidare föreslås en renovering av befintlig matsal och en
ombyggnad av elevföriäggningarna.

Den bedömda ulvecklingen av driftbidraget framgår
av följande labell (prisläge febrtiari 1976; 1 OOO-tal kr.).

1976/771

1977/78

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

Summa 1977/82

3 137

3 509

4 045

4 573

5 393

6 098

23618

'
Prisläge februari 1975

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av
fjärde huvudlilelns bidrag framgår av följande sammanställning (prisläge
februari 1976; 1 OOO-tal kr.). Nivå A och B är identiska för delprogrammel
under programplaneperioden.

1976/77'

1977/78

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

Summa 1977/82

1637

1750

1 750

1750

1750

1 750

8 750

'
Prisläge februari 1975

Den beräknade årsomslutningen underdelprogrammet
framgårav följande sammanställning (prisläge februari 1976; I OOO-tal kr.).

1976/771

1977/78

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

Summa 1977/82

9 064

9 789

10 574

11420

12 333

13318

57 434

1
Prisläge februari 1975

F
14. Försvarets hundskola

1975/76

Utgift

1860 045

1976/77

Anslag

1637 000

1977/78

Förslag

2 500 000

s. 208 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

Medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

208

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m. m.

1975/76

1976/77

1977/78

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets
hundskola

Föredraganden

Försvarels
hundskola:

Allmän ledning och

förbandsverksamhel

8 594

8 730

9 064

9 789

8 290

Tillkommer:

Ingående
balans den

1 juli resp. år (ut-

nyttjad röriig kredit)

-1-666

-1-666

-1-90

-1-90

-t-90

9 260

9 396

9 154

9 879

8 380

Avgår: Intäkter

-5 737

-5 873

-5 927

-6 280

-4 290

Bidrag från andra huvudtitlar

-1000

-1000

-1 SOO

-1670

-1500

Utgående
balans den

30 juni resp. år

(utnyttjad röriig kredit)

-1423

-90

-90

-90

-90

Likvidiietsförändring

-

-576

-

-

"

Medgiven prisreglering Medelsbehov

1 100

-757 1100

1637

1839

2 500

Personal

opaginerad Kontrollera mot PDF

1975/76

1976/77 Beräknad ändring
1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Planerat

Ulfall

Planerai

Försvarets
hundskola

Föredraganden

Civilmilitär personal Veterinärer

4

4

4

of

of

Civil personal Handläggande personal Övrig personal

3 80

3 80

3 80

of of

of of

87

87

87

of.

of.

Budgetåret 1975/76

Försvarets hundskola anger i sin
årsredovisning för budgetåret 1975/76 all planerad verksamhel i stort har
kunnat genomföras.

Verksamheten vid skolan skall vara
självbärande. Detla mål har dock inte uppnåtts efler skolans omorganisation år
1971. För all täcka underskottet

s. 209 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 209

för
budgetåret har skolan lätt 2 lOOOOO kr. i bidrag och 757 000 kr. i prisregleringsmedel.

Totalt har skolan under budgelårel levererat 212
hundar, vilkel är en minskning med sju hundar jämfört med föregående budgelår.

Målel att leverera 45 hundar lill
rikspolisstyrelsen och 25 hundartill Synskadades riksförbund har inte uppnåtts
på grund av brist på hundar som uppfyller de av dessa avnämare uppställda kraven.
Skolan har ur egen avel testal ca 400 hundar och därav har ca 50 proceni
kasserats på grund av mental- och medicinsk status.

Det har därför varit nödvändigt att köpa
dressyrmogna hundar. Skolan har erbjudits all köpa 171 hundar men av dessa har
endast 50 köpts.

I skolans kursverksamhet har flera kurser utgått
och nya har tillkommit på gmnd av all elevantalet inle alltid har följt
avnämarnas besiällningar.

Verksamheten vid djursjukhuset visar en genomgående
ökande tendens för privaia djur.

Ombyggnad av gamla isoleringsbyggnader för
karantänsuppsiallningar och obduktioner m. m. har slutförts.

Budgelårel
1976/77

Den inriktning av verksamheten som anges i prop.
1975/76:100 bil. 6 (FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) och regleringsbrev
avseende justitie-, försvars- och socialdepartementens verksamhetsområden
bedöms kunna fullföljas. Inträffade kostnadsökningar lorde dock medföra alt
intäkterna även under delta budgelår kommer atl understiga kosinaderna.

Budgetåret
1977/78

Utöver vad som framgår av redogörelsen för
programplanen anför försvarets hundskola följande huvudmotiveringar för den
föreslagna verksamheten under budgetåret 1977/78.

Intäkter tillförs skolan främsl från produktionen
av tiänslehundar samt från kursverksamhet och djursjukvård. Intäkterna från
djursjukvården beror på besöksfrekvens och prissättning för lämnade tiänster.
Prissättningen måste i huvudsak följa den norm som tillämpas på övriga
djursjukhus i vårt land. Intäkterna av djursjukvården kan därför enligt skolans
uppfattning i hög grad sägas vara styrda av faklorer som inle går att påverka.
Detsamma gäller i stort också för kursverksamheten. Vid försäljning av
dresserade hundar föreligger möjligheter lill en friare prissättning.
Teoretiskt skulle därför underskott kunna täckas genom högre priser på
hundarna. Skolan anser dock all priserna redan nu är alltför höga.

Skolan begär därför elt statligt bidrag på 3 509
000 kr. för budgetåret 1977/78.

Skolan föreslår vidare atl dess röriiga kredit
iiöjs från högsl 1,5 milj. kr. lill högst 2 milj. kr.

s. 210 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 210

Föredrogaiulen

I prop. 1974:1 (bil.6s. 177) anmälde min
förelrädare att del är nödvändigl atl stabilisera hundskolans ekonomi.
Riksdagen (FöU 1974:19, rskr 1974:190) godkände sedermera all eti driftbidrag
skulle ulgå lill skolan. Delta har även bekräftats av 1975 och 1976 års
riksdagar. Bidragel har haft slor betydelse ior driften av skolans verksamhel.

För all få ell förbättrat beslutsunderlag vad
gäller skolans ekonomi och inriklning haren arbeisgrupp med representanter för
försvars-,justitie-, social- och dåvarande finansdepartementet sett över
verksamheten vid försvarets hundskola. Arbetsgruppen har, som jag lidigare
nämnt i avsnittet om det militära försvarets fortsatta inriklning, avlämnat en
rapport över sill arbete. Rapporten har remissbehandlats och bereds f n. Jag
avser ;itl senare i vår föreslå regeringen att förelägga riksdagen förslag
avseende bl. a. inriktning och organisation av skolans verksamhel.

För budgelårel 1977/78 räknar jag med atl arméns
inköp av minhundar från skolan upphör. Della innebäratl jag har räknat med
mindre kostnader och intäkter för verksamhelen än skolan. För all kompensera
de minskade intäkterna måsle skolan få elt något ökat driftbidrag för
budgetåret 1977/78. Verksamhelen måsle dock inriktas på att så snart som
möjligt bli självbärande.

Efter samråd med cheferna förjustitie-och
socialdepartementen förordarjag all lill försvarels hundskola utgår ett
driftbidrag om 4 milj. kr., varav 2,5 milj. kr. betalas med medel som anvisas
under fjärde huvudtiteln och 1 050 000 kr. resp. 450 000 kr. med medel som
anvisas underandra resp. femle huvudtiteln. De belopp som preliminärt har
beräknats under andra och femle huvudtitlarna i driftbidrag till försvarels
hundskola i prop. 1976/77: lOOtbil. 5 och 8) för budgelårel 1977/78 kvarstår
således oförändrade.

Min beräkning av del toiala medelsbehovet framgår
av sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets Inindskola för budgelåret
1977/78 anvisa ell förslagsanslag av 2 500 000 kr.

Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

De frivilliga Jorsvarsorganisalionerna har lill
uppgift all i samråd med berörda myndigheier bedriva upplysnings- och
rekryieringsverksamhet, medverka vid ulbildning av frivillig personal som leds
av myndighet, leda sådan utbildning av frivillig personal som inte anordnas av
myndighel saml teckna avtal med och svara för registrering och krigsplacering
av personal som slår lill förfogande för tillfäUig tiänslgöring inom
totalförsvaret (B-personal).

Verksamheten under delprogrammet Frivilliga
försvarsorganisationer m. m. budgeteras på två primäruppdrag inom
delproduktionsområdena All-

s. 211 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 211

män
ledning och förbandsverksamhet samt Utbildning till och av fast anställd
personal m. fl.

Verksamhelen finansieras från förslagsanslaget
Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

Programplan
för perioden 1977/78-1981/82

Belräffande ulvecklingen av delprogrammel anför
överbefälhavaren bl. a. följande.

Av tidigare programplaner framgår att vakanserna
inom försvarsmakten i fråga om A- och B-personal så långt möjligl bör läckas.
En god utbildningsvolym för dessa personalkategorier redovisas för budgelårel
1975/76. Svårigheter har uppstått att repetitionsutbilda personal som ingår i
krigsförband som en följd av den ändrade repelitionsövningsrylmen. Särskild
uppmärksamhet ägnas därför åt att repetitionsutbilda personalen bl. a. genom
alt ordna särskild repetitionsutbildning i form av kurser och liknande.

Ulbildning m. m. sker huvudsakligen enligt de
gmndlinjer som har föreslagils av 1966 års värnpliktskommilté.
Organisaiionernas bidrag bör i storl behållas pä nuvarande nivå.

Överbefälhavarens anslagsframställning för anslaget
Frivilliga försvarsorganisationer m. m. har utarbetats i nivå A. Den av
överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget i nivå A och B framgår av
följande sammanställning (prisläge febmari 1976; 1 OOO-tal kr.).

1976/77'
1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 Summa

1977/82

Nivå
A j.asn 33400 33 400 33 400 33 400 33 400 167
000

Nivå B 33 400 33 100 33 100
33 100 33 100 165 800

1 Prisläge februari 1975

F
19. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

1975/76

Utgift

24
462 663

1976/77

Anslag

25
980 000

1977/78

Förslag

33
200 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnader
och medelsbehov (1 OOO-ial kr.).

Primäruppdrag
m. m.

1975/76

1976/77

1977/78

Planerat

Utfall

Planerat

Överbefälhavaren

Föredraganden

Frivilliga
försvarsorga-

nisationer m. m.:

Allmän
ledning och för-

bandsverksamhel

4 739

12 508

7 448

12014

11814

Ulbildning
till och av

fasl anställd perso-

nal m. fi.

18 347

11 955

18 532

21386

21386

Koslnader
= medelsbehov

23
140

24 463

25
980

33 400

33 200

Budgetåret
1975/76

Överbefälhavaren anger i sin årsredovisning för
budgelårel 1975/76 all planerad verksamhet i slort har kunnat genomföras.
Utbildningen av A-och B-personal har haft tillfredsställande omfattning.

Budgelåret
1976/77

Den inriklning av verksamheten som anges i prop.
1975/76:100 (FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) och regleringsbrevet för
innevarande budgelår är i stort oförändrad jämfört med föregående budgetår och
bedöms kunna fullföljas. Särskild uppmärksamhet ägnas dock åt atl
repetitionsutbilda personalen, bl. a. genom atl anordna kurser m. m.

Budgelårel
1977/78

Överbefälhavaren

Förändringarna i förhållande till budgelårel
1976/77 motiverar överbefälhavaren på följande sätt.

A. Pris och löneomräkning Pris- och löneomräkning
innebäratl kostnaderna ökar med 2 720 000 kr.

B.
Uppgiftsförändringar

1. Frivilliga radioorganisationen behöver
ytteriigare 400000 kr. för all kunna öka utbildningen i sambandstiänst för
hemvärnet. Svenska röda korset behöver ytterligare 300 000 kr. för all kunna
öka utbildningen i sjuk-vårdstiänst för hemvärnei.

s. 213 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 213

C.
Förmånsförbältringar

För nya förmåner åt frivilligpersonal m. fl. behövs
ytterligare 4 milj. kr. enligt förslag av utredningen rörande systemet för
förmåner ål värnpliktiga m. fl. (UFV).

Föredrogandeii

Jag
godtar i huvudsak vad överbefälhavaren har anfört om verksamhelens inriklning.
I enlighet med vad jag har anfört i prop. 1976/77:49 om nya förmåner åt frivilligperscial
m. fl. bör anslaget ökas med 4 milj. kr. Vid beräkningen av medelsbehovet
harjag också tagit hänsyn lill en ökad ui-bildningsvolym för hemvärnels
sambands- och sjukvårdstiänst. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att u\\ Frivilliga försvarsorganisationer m. ni.
förbudgelårel 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 33 200 000 kr.

Viss
gemensam verksamhet

Verksamhelen under delprogrammet Viss gemensam
verksamhet budgeteras på fem primäruppdrag inom delproduklionsområdena Allmän
ledning och förbandsverksamhet. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhel och
centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Viss
gemensam verksamhel.

Programplan
för perioden 1977/7&-I981/82

Belräffande utvecklingen av delprogrammel anför
överbe fälhavaren bl. a. följande.

Inom programelementei Vissa besök m. m. har enbart
kostnader för ulländska besök vid försvarsmakten som med någoriunda säkerhei
kan beräknas tagits med i planeringen. Dit hör honnörsbesök, örlogsbesök,
flygbesök, besök av skolor molsvarande försvarshögskolan och besök i samband
med s. k. växeUjänstgöring.

Enligl anvisningar från chefen för
handelsdepartementet skall fr. o. m. budgetåret 1977/78 statens järnvägar vara
programmyndighel med samrådsskyldighet gentemot överbefälhavaren för det i del
ekonomiska försvaret ingående delprogrammet järnvägstransporter. Del har till
följd atl statens järnvägar övertar överbefälhavarens tidigare programansvar
för programelementet beredskapsätgärder vid stålens järnvägar och vissa
enskilda järnvägar.

Inom
programelementet Beredskapsåtgärder vid försvaretsdaiaceniral skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

planläggning av datamaskindriften underberedskapstillstånd
och krig utföras.

Inom programelementei
Publikationerm. m. skall behovelav publikationer m. m. som är gemensam för
försvarsmakten lillgodoses för såväl krigs- som fredsorganisationen.
Upplagornas storiek skall om möjligt begränsas genom restriktiv tilldelning.
Ulan att i avgörande grad sänka kvaliteten skall längre intervaller mellan
revideringar och omarbetningar eftersträvas.

Inom programelementei Anskaffning
av krigskartor skall i fred anskaffas kartor för försvarsmakten och vidlas
förberedelser för totalförsvarets försörjning av kartor i krig. Därutöver
skall vissa behov av kartor för totalförsvarels fredsorganisation tillgodoses.

Den av överbefälhavaren beräknade ulvecklingen av anslaget
Viss gemensam verksamhel i nivå A och B framgår av följande sammanställning
(prisläge februari 1976; 1 OOO-tal kr.).

opaginerad Kontrollera mot PDF

1976/771
1977/78 1978/79 1979/80 1980/81

1981/82 Summa 1977/82

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nivå A 11350
11700 10 700 10 700 10 700 55 150

10 250

Nivå B 11350 11650 10
500 10 350 10 100 53 950

1 Prisläge februari 1975.

2 Inkl. (5x7,1) 35,5 milj. kr. för
beredskapsåtgärder vid SJ och vissa enskilda järnvägar.

F 21. Viss gemensam
verksamhet

1975/76

Utgift'

20
419 243

1976/77

Anslag

10
250 000

1977/78

Förslag

11350
000

1 Delvis andra primäruppdrag.

2 Varav 1450CX)0 kr. i prisregleringsmedel.

BesiäUningsbemyndlganden
och betalningsmedel (1 OOO-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m. m.

1976/77

1977/78

Överbefälhavaren

Föredraganden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Viss
gemensam verksamhel: Allmän ledning och förbandsverksamhel Tjänster vid vissa
besök Operativ och krigsorganisatorisk verksamhel

Beredskapsätgärder vid SJ och vissa enskilda järnvägar
Beredskapsätgärder vid försvarels datacentral

165

6 700 50

165

7 100 50

165

7 100 50

opaginerad Kontrollera mot PDF

Pnniaruppi.lr:ig
111. ni.

l

1977/78

Överbc!;illiav;ircn

F ö rednigandcn

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bem.

Bcl.

Bem. Bci.

Bem Bei

opaginerad Kontrollera mot PDF

Centralt vidtagen materielanskaffning

Publikationer

Anskaffning
av krigskanor

Hyror till
FortF

Reducering pä gmnd av överplanering

Medelsbehov

Bemyndigandebehov

740

740

640

2 385

560

-250 10 250

620

620

1 362

2 105 568

11350

1 362

620 2
105

568

11 350

620

opaginerad Kontrollera mot PDF

Budgetåret 1975/76

Överbefälhavaren anger i sin
årsredovisning för budgetåret 1975/76 all planerad verksamhel har kunnal
genomföras.

Budgelårel 1976/77

Den inriklning av verksamheten som
anges i prop. 1975/76:100 (FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) och
regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms kunna fullföljas.

Budgetåret 1977/78

Överbefälhavaren

Anslaget bör föras upp med 11 350
000 kr. och ett beställningsbemyndigande om 620 000 kr. inhämtas.

Föredraganden

Överbefälhavaren anser all ansvar
och finansiering av programelementei Beredskapsåtgärder vid statens järnvägar
och vissa enskilda järnvägar i sin helhet skall ligga på myndigheter inom
kommunikaiionsdepartemenieis verksamhetsområde. Enligl min mening bör medel för
finansiering av denna verksamhel även fortsättningsvis utgå under delta
delprogram. Vidare anser jag del vara av vikl att statens järnvägar i samråd
med överbefälhavaren har programansvar för programelementei.

Min beräkning av det toiala
bemyndigandet och medelsbehovel framgår av sammanställningen över
beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.

Liksom tidigare bör del få ankomma på regeringen all la
slällning lill

s. 216 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 216

vilka
anskaffningar m. m. .som bör ske incni ramen för del beställningsbemyndigande
som riksdagen kan komma atl lämna. Jag hemsläller atl regeringen föreslår
riksdagen all

1.
bemyndigaregeringenattmedgeattbeslällningarm.
m.avkrigs-kartor får läggas ut inom en kostnadsram av 620 000 kr.

2.
lill Viss gemensam verksamhet
för budgelåret 1977/78 anvisa ell förslagsanslag av 11 350000 kr.

Vissa
ersättningar m. m.

Jag häri prop. 1976/77:100 bil. 7 beräknat ett
medelsbehov under anslaget Vissa ersättningar mm. (F22) av 34 254 000 kr.

Chefen för socialdepartementet har i prop.
1976/77:64 om statligt personskadeskydd m. m. föresiagii förändringar som
medför alt kosinaderna under förevarande anslag kommeratt öka med 7 milj. kr.
budgetåret 1977/78. Denna kostnadsökning bör bestridas med medel avsedda för
prisreglering.

Jag
hemsläller atl regeringen bereder riksdagen tillfälle

all
la dei av vad jag har anfört om Vissa ersäiiningar m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KAPITALBUDGETEN

III Försvarets fastighetsfond

1111. Arméförband:
Anskaffning av anläggningar

opaginerad Kontrollera mot PDF

1975/76 Utgift
1976/77 Anslag 1977/78 Förslag

116 042 523 Behållning
5 490 739 144 000 000 155 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av
lokaler m. m., befästningar och ammunilionsförråd för armén saml markförvärv
härför och för övnings- och skjutfält m. m.

Medelsförbrukning
och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag
m. m.

1975/76

1976/77

1977/78

Chefen för

Föredra-

armén

ganden

Arméförband:

Markanskaffning
för

delprogrammen

Lokalförsvarsförband

100

100

100

100

Gemensamma
produktions-

resurser

13 400

13 900

11900

11900

Anskaffning
av befäst-

ningar m. m. för

delprogrammen

Infanleribrigad
m. m.

70

-

-

-

Lokal
förs va rs förba nd

2 450

1000

2 500

2 500

Gemensamma
produktions-

resurser

150

-

-

-

Anskaffning
av kaserner

m. m. för delprogram-

mel Gemensamma pro-

duktionsresurser

111 165

165 700

147 310

197 310

Summa

Reducering på grund av överplanering

Beräknat
medelsbehov

127 335

-10 535 116 800

180 700

-17 700 163 000

161810

-14810 147 000

211810

-16810 195 000

Budgelåret
1975/76

1 sin årsredovisning för budgelåret 1975/76
'anmäler fortifikationsförvah-ningen att anskaffning av mark inte har kunnat
genomföras i planerad omfattning. Anledningen till detta är främst de ökade
svårigheier

15
Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 74.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop, 1976/77:74 218

som möter när markanskaffning för försvaret planeras och
genomförs. Under budgelåret har större anskaffningar gjorts för atl utvidga
Bodens garnisons skjutfält vid Kusträsk och övningsfältet vid Rinkaby saml för
de nya övnings- och skjutfällen vid Uddevalla och Arvidsjaur. Totalt har i rum
lal 1 700 ha mark anskaffats. Dessutom har ca 7 000 ha mark förts över från
domänverket varav ca 5 000 ha för del nya övnings- och skjutfället i Arvidsjaur.

Befäslningsobjekt har i stort sett
anskaffats enligt planerna. Detsamma gäller för a n s k a ffn i ng av
kaserner. Kallgarage vid 1 19 i Boden och 121 i Sollefteå har blivit färdiga.

Den beräknade medelsförbrukningen
var 116 800 000 kr. Utfallet blev 116 042 523 kr.

Budgetåret 1976/77

Enligl riksdagens beslut skall
fortsatt anskaffning av mark ske för all uividga övnings- och skjutfälten för
fem förband och för au skaffa elt nytl övnings- och skjutfält för det nya
fredsförbandet i Arvidsjaur. De av olika skäl ökade svårigheierna att förvärva
mark för försvarel kan komma atl innebära atl markanskaffningen inle kan
genomföras i planerad omfattning.

Planerad anskaffning av
befästnings- och kasernobjekt beräknas kunna bli genomförd.

Budgelårel 1977/78 Chefen ./ör armén

För budgetåret 1976/77 har medgetts
en medelsförbrukning av 163 milj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret
1977/78 beräknas till 147 milj. kr., varav 11 milj. kr. för markanskaffning, 2
milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 134 milj. kr. för
anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.

A. Markanskaffning

Objekt m. m. Medelsförbrukning

(1 000-lal kr.)

Befästningars delfond Lokalförsvarsförband

1. Mark för förråd saml diverse
mindre markförvärv och oför

utsedda utgifter 100

s. 2 Kontrollera mot PDF

Objekt m. m. Medelsförbrukning

(1 OOO-tal kr.)

Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser

2.
111. Ulvidgning
av övningsfällel vid Växjö 1 000

3.
I 17. Nytt
skjutfält vid Uddevalla 2 600

4.
K 4. Nytt
kasern- och övningsområde i Arvidsjaur 800

5.
P6. Ulvidgning
av övningsfältet vid Rinkaby 500

6.
P 18. Nytt
övningsfält vid Visby 2 000

7.
Bodens
garnison. Utvidgning av skjutfältei vid Kusträsk 1 500

8.
Diverse mindre
markförvärv och oförulsedda utgifter 3 500

12 000

Reducering på grund av överplanering -1 0(K)

Summa 11000

1.
För alt uppföra
ammunilionsförtåd kan i vissa fall mark behöva förvärvas med äganderätt. Den
närmare omfattningen av sådana förvärv kan f n. inte beslämmas. Medel har
beräknats för nödvändiga markanskaffningar för ammunitionsförråd och andra
anläggningar för samtliga delprogram inom huvudprogrammet samt för smärre
kompletteringar av arméns befästnings-fastigheter.

2.
1974 års riksdag (prop.
1974:50, FöU 1974:25, rskr 1974:270) beslutade att 1 ll:s övningsfält vid Växjö
skall uividgas med ca 300 ha. Hittills har endasl vissa skogsposter kunnat
förvärvas genom frivilliga avtal.

3.
1974 års riksdag (prop. 1974:50,
FöU 1974:25, rskr 1974:270) beslutade all ett nytt skjutfält för 117 skall
anskaffas norr om Uddevalla. Skjutfället omfattar ca 1 500 ha. För alt förvärva
erforderiig mark m. m. har en särskild delegation, Skjulfältsdelegationen
Uddevalla, utsetts. Hittills har ca 150 ha förvärvats.

4.
1973 års riksdag (prop.
1973:135, FöU 1973:26, rskr 1973:382) beslutade all ett nytt förband skall
etableras i Arvidsjaur. Riksdagen har vidare (prop. 1975:75, FöU 1975:14, rskr
1975:14) beslutat att ell kasern- och övningsområde skall anskaffas för del
nya förbandet. Områdei omfattar ca 7 000 ha. Därav utgör ca 5 000 ha domänmark.
Återstoden ägs av kommunen, bolag och enskilda. Domänmarken har förts över till
försvarel. Av övrig mark har hittills ca 700 ha förvärvals.

5.
1971 års riksdag (prop.
1971:110, FöU 1971:9, rskr 1971:140) beslutade all övningsfältet vid Rinkaby
skall utvidgas med ca 600 ha. Markförvärven m. m. sköts av en särskild
delegation, Rinkabydelegalionen. Markförvärven inom del beslutade ulvidgningsområdel
är slutförda. 1 enlighet med riksdagens beslul förvärvar delegationen även
sådan mark som ligger i omedelbar anslulning lill ulvidgningsområdel och
frivilligl bjuds ul till salu. Hur stor omfattning dessa förvärv kommer all få
kan f n. inle bedömas. Hittills har sådan mark förvärvats för ca 9 milj. kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 220

6.
Chefen för
armén har föresiagii alt ett nytt övningsfält för P 18 anskaffas vid Martille
söder om Visby. Fältet föreslås få en areal av ca 700 ha. Förslaget utreds av
försvarels fastighelsnämnd. Forlifikationsförvaltningen avser att redovisa ell
förslag till kostnadsram för anskaffningen sedan faslighetsnämnden slutfört sin
utredning.

7.
1973 års
riksdag (prop. 1973:75, FöU 1973:16, rskr 1973:195) beslutade atl Bodens
garnisons skjutfält vid Kusträsk skall uividgas med ca I 750 ha. Mark började
anskaffas under budgetåret 1973/74. Hittills har ca 1 130 ha förvärvals.

8.
För diverse
mindre markförvärv och oförulsedda utgifter beräknas ett medelsbehov av 3,5
milj. kr. för näsla budgelår. Medlen avses för förvärv av vissa mindre objekt
som i varje särskilt fall beräknas kosla högst 300 000 kr. Medlen avses vidare
för smärre kompletteringar av arméns fastighetsbestånd, oförulsedda utgifler i
samband med att beslutade förvärv genomförs samt för mindre utgiflsrester för
vissa inte hell avslutade markförvärv m. m. Kompletteringar av
fastighetsbeståndet planeras bl. a. för skjutfället på Väddö saml för övnings-
och skjutfällen i Falun och Ystad.

B. Anskaffning av befästningar m. m.

Objekt m. m. Medelsförbrukning

(1 OOO-tal kr.)

Lokalförsvarsförband

Förelag
påbörjade Jöre 1976-07-01

1. Betongförråd för ammunition 190

Förelag avsedda atl påbörjas 1977/78

2. Betongförråd för ammunition 2 310

2 500

Reducering på grund av överplanering -500

Summa 2 000

1 och 2. För fortsatt utbyggnad av
ammunitionsförråd behövs 2,5 milj. kr. för näsla budgelår.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

Objekt m. m. Medelsförbrukning

(1 OOO-tal kr.)

Gemensamma produktionsresurser

Företag påbörjade före 1976-07-01

1. Utbyggnad av förråd lill följd av organisationsförändringar

(etapp 3) 12 000

s. 221 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 221

Objekt m. m. Medelsförbrukning

(1 OOO-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förelag påbörjade eller avsedda all
påbörjas 1976/77

2.1 3. Nybyggnad av varm- och kallgarage m. m. I 800

3.1 11. Tillbyggnad av en smörj- och tvätthall för
varmgaragé

1430

2 740

1 260

6 220

8000

820

860

1000

5000

4 560

2 500

10 000

8 300

7 600

5000

3 500

5000

3000

9 800

8 800

7 300

16000

2 350

12 470

147
310

-13310

och molorsal 4. I 16. Nybyggnad av
värmecentral m. m. 5.1 20. Tillbyggnad av värmecentral m. m.

6.
P 4. Nybyggnad
av motorprovanläggning

7.
P 7 R. Om- och
tillbyggnad m. m. av miloverkstad

8.
P 10. Nybyggnad
av värmecentral

9. A 8. Nybyggnad av värmecentral

10. Lv 3. Nybyggnad av skolbyggnad

11.S2. Nybyggnad av värmecentral

Förelag avsedd all påbörjas 1977/78

12.1 2. Nybyggnad av en tygverkstad och ett
verkstadsförräd 13.12. Tillbyggnad av matinrättningen 14.1 5. Nybyggnad av en
miloverkstad och ett verkstadsförråd 15.1 II. Nybyggnad av en tygverkstad och
ett verkstadsförråd

16. Ing 3. Nybyggnad av
militärreslaurang

17. SI. Utbyggnad i Enköping

18. InfSS. Nybyggnad av smörj- och
spolhall

19. ATS. Utbyggnad i Östersund

20. Nybyggnad av krigssjukhus i
Arvidsjaur

21. Mobiliseringsförråd

22. Tekniska försörjningsanordningar

23. Nybyggnad av skjutbanor

24. Utbyggnad av läger

25. Diverse objekt

26. Diverse smärre byggnadsföretag

Reducering på grund av överplanering

Summa 134 000

1.
Behovel av all bygga ut
fredsförråd till följd av organisationsförändringar (etapp 3) har senasi
anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 343). Kosinaderna för
etapp 3 uppskattas till 110 milj. kr. enligl prislägel den 1 februari 1976,
varav 12 milj. kr. behövs för nästa budgetär och 15 milj. kr. för budgelåret
1978/79.

2.
Behovet av nya varm- och kallgarage
m. m. vid 13 i Örebro har lidigare anmälts för riksdagen i prop.
1975/76:100(bil. 6s. 344). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 åt
fortifikationsförvaitningen att låta bygga garagen m. m. inom en kostnadsram av
5,6 milj. kr. enligl prisläget den I februari 1975, vilket motsvarar 6,3 milj.
kr. enligt prislägel den 1 februari 1976.

3. Behovel av all bygga lill en smörj- och
tvätthall vid 111 i Växjö för

att ge utrymme för varmgarage och en motorsal har tidigare anmälts för

riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 344). Regeringen uppdrog den 3

juni 1976 åt fortifikationsförvaltningen att låta ulföra denna tillbyggnad inom

s. 222 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 222

en
kostnadsram av 2 450 000 kr. enligl prisläget den 1 februari 1975, vilket
motsvarar 2 755 000 kr. enligl prislägel den I februari 1976.

Ytteriigare
en tillbyggnad av samma smörj- och tvätthall behöver göras. Denna tillbyggnad
är avsedd att inrymma drivmedelsexpedition, insiruk-törsmm, personalulrymmen,
förråd för maleriel och oljor, utlämningslokal för drivmedel m. m.
Forlifikationsförvaltningen har redovisai förslag till byggnadsprogram m. m.
för byggnadsföretaget. Regeringen uppdrog den 8 juli 1976 ål
fortifikationsförvaitningen all låta ulföra denna andra tillbyggnad inom en
kostnadsram av 1 175 000 kr. enligt prislägel den I februari 1976. Den
sammanlagda kostnadsramen för de båda tillbyggnaderna blir därmed 3 930 000 kr.
enligt sistnämnda prisläge.

4.
Behovel av all bygga en ny
värmecentral m. m. vid I 16 i Halmstad har lidigare anmälts för riksdagen i
prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 344). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 åt
forlifikationsförvaltningen atl låla bygga värmecentralen m. m. inom en
kostnadsram av 7 350 000 kr. enligl prisläget den 1 februari 1975, vilkel
motsvarar 8 240 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

5.
Vid I 20 i Umeå behöver en
värmecentral (byggnad nr 205) byggas lill för atl del ökade värmebehovet vid
regementet skall kunna tillgodoses. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 november 1974
ål forlifikationsförvaltningen alt utarbeta huvudhandlingar för tillbyggnaden,
viss demontering av vär-mecenlralen i matinrättningen (byggnad nr 6) saml
utbyte av vissa yllre ledningar för värmevatten. Sådana handlingar har
sedermera redovisats. Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 ål
fortifikationsförvaitningen atl låla ulföra byggnadsföretaget inom en
kostnadsram av 2 010 000 kr. enligt prislägel den I februari 1975, vilket
motsvarar 2 260 000 kr. enligl prislägel den 1 februari 1976.

6.
Behovel av att bygga en ny
moiorprovanläggni.ng vid P4 i Skövde har lidigare anmälts för riksdagen i prop.
1975/76:100 (bil. 6 s. 345). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 ål
forlifikationsförvaltningen all låla bygga anläggningen inom en kostnadsram av
8,2 milj. kr. enligt prislägel den 1 febmari 1975, vilkel moisvarar 9 220 000
kr. enligl prislägel den I febmari 1976.

7.
Behovel av om- och tillbyggnad
m. m. av militärområdesverkstaden vid P7 i Revingehed har senast anmälts för
riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 345). Regeringen uppdrog den 3 juni
1976 ål fortifikationsförvaitningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en
kostnadsram av 14,9 milj. kr. enligl prisläget den 1 februari 1975, vilkel
moisvarar 16,7 milj. kr. enligl prisläget den 1 februari 1976.

8.
Behovel av en ny värmecentral
vid P 10 i Strängnäs har lidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100
(bil. 6 s. 345). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 år
fortifikationsförvaitningen all låla bygga värmecentralen inom en kostnadsram
av 3,4 milj. kr. enligl prislägel den 1 februari 1975, vilket

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

motsvarar
3 820 000 kr. enligt prislägel den 1 februari 1976.

9. Behovel av en ny värmecentral vid A 8 i Boden
har lidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 345).
Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 ål fortifikationsförvaitningen atl låta
bygga värmecentralen inom en kostnadsram av 4 770 000 kr. enligl prisläget den
1 februari 1975, vilkel moisvarar 5 160 000 kr. enligl prislägel den I februari
1976.

10. Behovet av en ny skolbyggnad vid Lv 3 i
Norrtälje har tidigare anmälts

för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 346). Regeringen uppdrog den

3 juni 1976 åt fortifikationsförvaitningen all låla bygga skolbyggnaden inom

en kostnadsram av 4,1 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975, vilkel

moisvarar 4 610 000 kr. enligl prislägel den 1 februari 1976.

11. Behovel av en ny gemensam värmecentral för S
2 och F 6 i Karisborg

har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 346). Re

geringen uppdrog den 18 mars 1976 ål fortifikationsförvaltningen alt utarbeta

huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sädana handlingar har sedermera

redovisats. Regeringen uppdrog den 21 oktober 1976 åt forlifikationsför

valtningen att låla bygga värmecenlralen inom en kostnadsram av 19 550 000

kr. enligl prislägel den 1 februari 1976, varav 9 milj. kr. hänför sig till

S2.

12.
Vid 1 2 i Karlstad behövs en ny
tygverksiad och ett nytt verkstadsförråd. För detta ändamål disponeras f n.
lokaler i ett flertal byggnader. Lokalerna är omoderna och dessulom för små.
Utspridningen på flera byggnader försvårar en rationell drift.
Fortifikationsförvaitningen har redovisai förslag lill byggnadsprogram för
nybyggnad av en tygverksiad och ett verk-' stadsförråd. Regeringen uppdrog den
22 juli 1976 åt fortifikationsförvaitningen all utarbeta huvudhandlingar för
byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har
därvid beräknals lill 11,3 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1976.

13.
Matinrältningen vid 1 2 i
Karlstad behöver byggas till för atl ge utrymme för gemensamma utspisnings-
och sällskapslokaler för all anställd personal vid regementet. För dessa
ändamål disponeras f n. lokaler i fyra olika byggnader. Dessa lokaler behöver
las i anspråk som stabslokaler samt som föriäggning, bibliotek och
fritidslokaler för värnpliktiga. Fortifikations-förvaltningen har redovisai
förslag lill byggnadsprogram för tillbyggnaden. Regeringen uppdrog den 10 juni
1976 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för
byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisais. Kostnaderna har
därvid beräknals lill 6 250 000 kr. enligl prislägel den 1 februari 1976.

14.
Vid I 5 i Östersund behövs en
ny militärområdesverkstad och ell nytl verkstadsförräd. För dessa ändamål
disponeras f n. lokaler i fyra byggnader vid A 4 och i tre byggnader vid I 5.
Lokalerna är omoderna, hårt slitna och dessulom för små.
Forlifikationsförvaltningen har redovisat förslag lill byggnadsprogram för
nybyggnad av en militärområdesverkslad och elt

s. 224 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 224

verkstadsförråd.
Regeringen uppdrog den 22 juli 1976 ål fortifikationsförvaitningen alt
utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera
redovisais. Kosinaderna har därvid beräknals till 25,4 milj. kr. enligt
prislägel den 1 februari 1976.

15.
Vidl 11 i Växjö behövs enny
tygverksiad och ell nytt verkstadsförråd. För dessa ändamål disponeras f n.
lokaler i fyra olika byggnader. Lokalerna är omoderna och dessulom för små.
Utspridningen på flera byggnader försvårar en rationell drift.
Fortifikationsförvaitningen har redovisat förslag lill byggnadsprogram för
nybyggnad av en tygverksiad och elt verkstads-förråd. Regeringen uppdrog den 22
juli 1976 åt fortifikationsförvaitningen alt utarbeta huvudhandlingar för
byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kosinaderna har
därvid beräknats till 16,3 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1976.

16.
Vid Ing 3 i Boden behövs en ny
militärreslaurang. Den nuvarande matinrältningen är för liten och dessutom hårt
sliten. Delsamma gäller utspisnings- och sällskapslokalerna för anställd personal
med undantag av de lokaler som i dag utnyttjas av regemenlsofficerarna.
Sisinämnda lokaler behövs som slabslokaler. Fortifikationsförvaitningen har
redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en militärreslaurang i
anslutning lill ett nyligen uppfört marketenteri. 1 den nya byggnaden avses
förutom kök m. m. inrymmas matsal för värnpliktiga och gemensamma
ulspisnings-och sällskapslokaler för all vid regementet anställd personal.
Regeringen uppdrog den 10 juni 1976 ål fortifikationsförvaltningen all utarbeta
huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats.
Kosinaderna har därvid beräknals lill 14,7 milj. kr. enligt prisläget den 1
februari 1976.

17.
1973 års riksdaglprop.
1973:135,FöU 1973:26, rskr 1973:382) beslutade alt P 1 i Enköping skall
avvecklas. 1974 års riksdag (prop. 1974:50, FöU 1974:25, rskr 1974:270)
beslutade att S 1 m. m. i Uppsala skall flyttas till Enköping.
Fortiflkaiionsförvaliningen har redovisat förslag lill byggnadsprogram för de
byggnadsåtgärder som behövs för S 1 i Enköping. Kostnaderna har uppskattats
till 143 145 000 kr. enligt prisläget den I februari 1976. För all påbörja
utbyggnaden av bl. a. uppställningsplatser för fordon, förråd och skjutbanor
behövs 5 milj. kr. för näsla budgelår.

18.
Vid Infanteriets siridsskola i
Kvarn saknas f n. lokaler för vård och kontroll av fordon.
Fortifikationsförvaitningen har redovisai förslag lill byggnadsprogram för
nybyggnad av en smörj- och spolhall. Regeringen uppdrog den 15 januari 1976 åt
fortifikationsförvaitningen alt utarbeta huvudhandlingar för
byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisais. Kosinaderna har
därvid beräknals lill 5 milj. kr. enligl prisläget den 1 februari 1976.

19. 1971 års riksdag (prop. 1971:29, InU 1971:15,
rskr 1971:196) beslutade

att om en leknisk skola för armén organiserades skulle den förläggas lill

s. 225 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 225

Östersund.
Riksdagen beslutade vid riksmötet 1975/76 (prop. 1975/76:190, FöU 1975/76:39,
rskr 1975/76:375) atl en arméns tekniska skola skall inrättas. Skolan skall
samlokaliseras med den förvaltningsskola för försvars-maklen som enligl nämnda
beslul också skall föriäggas lill Östersund. Forlifikationsförvaltningen har
redovisai förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av lokaler för de båda
skolorna i anslutning till A 4. Enligt förslaget skall nybyggnad utföras av en
förläggningskasern, en gymnastik- och samlingshall, en skolbyggnad, en byggnad
innehållande utbildningslokaler avseende hjul- och bandfordon, en byggnad
innehållande utbildningslokaler avseende vapen och luftvärn, en övnings- och
vårdhall, en vaklbyggnad, fyra förrådsbyggnader saml vägar och planer.
Kostnaderna har uppskattats lill 153 milj. kr. enligl prisläget den 1 februari
1974. Regeringen uppdrog den 8 april 1976åifortifikalionsförvaltningenatt
utarbeta huvudförhandlingar för byggnadsföretaget. För vissa markarbeten
erfordras 5 milj. kr för näsla budgetår.

20. Ett krigssjukhus behöver byggas inom Övre
Norriands militärområde. Forlifikationsförvaltningen har redovisat förslag lill
byggnadsprogram för nybyggnad av ell krigssjukhus i anslulning till del
fredssjukhus som skall byggas för K 4 i Arvidsjaur. Enligl förslaget skall
krigssjukhusets centrala funklioner föriäggas lill elt nybyggt skyddat utrymme
om ca 650 m som ges en skyddsnivå enligt civilförsvarsslyrelsens normer för
skyddsrum. Lokalerna för krigssjukhuset avses användas för övningar med
krigsplacerad medicinalpersonal och i övrigt slå i beredskap för alt med kort
varsel kunna las i krigsbruk. Endasl de lokaler som avses för apotek, förråd
och arkiv beräknas kontinueriigt bli använda i fred. Kostnaderna har
uppskattats till 6 450 000 kr. enligt prislägel den 1 februari 1976. Regeringen
uppdrog den 21 oklober 1976 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta
huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

20-24 och 26. För nya mobiliseringsförråd, tekniska
försörjningsanordningar, nybyggnad av skjutbanor, utbyggnad av läger och
diverse smärre byggnadsföretag behövs 9,8 milj. kr., 8,8 milj. kr., 7,3 milj.
kr., 16 milj. kr. och 12 470 000 kr. för näsla budgetår.

25. För diverse objekt för vilka kostnaderna var
för sig beräknas lill högsl 2 milj. kr. behövs 2 350 000 kr. för nästa
budgelår.

Föredraganden

Chefen för armén har beräknat medelsförbrukningen
under anslaget för nästa budgetår till 147 milj. kr. Jag beräknar
medelsförbrukningen till 195 milj. kr. och förordar att medel för nästa
budgelår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Av medelsförbrukningen beräknas 9 milj. kr. för att
anskaffa mark. För anskaffning av befästningar m. m. och för anskaffning av
kaserner m. m. beräknar jag medelsförbrukningen till 2 milj. kr. resp. 184
milj. kr. Jag

s. 1 Kontrollera mot PDF

har härvid räknat med all 50 milj. kr. behövs för fortsatt
utbyggnad för K 4 i Arvidsjaur. Vid anslagsberäkningen har jag beräknat atl 40
milj. kr. av detta belopp tillförs anslaget av medel på anslaget under tolfte
huvudtiteln lill sysselsättningsskapande åtgärder.

Fortifikationsförvaitningen har
redovisat huvudhandlingar för fiertalet nya byggnadsobjekt som finns inlagna i
investeringsplanen och som är underkastade det s. k. tvåstegsförfarandet. Om
riksdagen inte har någol atl erinra torde det fä ankomma på regeringen alt
efler prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för del anslag som anvisas
av riksdagen besluta om de redovisade byggnadsföretagen skall utföras.

Investeringsplan
(1 OOO-tal kr.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

Objekt

Kostnadsram

75-02- 76-02-

01 01

Medelsförbrukning

Faktisk Beräknad för

t. o. m.

76-06- 1976/77 1977/78

30

Byggstart år-mån.

Färdigställande
år-mån.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3 360

500

2 052

4. Markanskaffning Befästningars
delfo n d Delprogram 1.6

I.Mark för förråd saml diverse
mindre markförvärv och oförutsedda utgifter

Kasernbyggnaders d e 1 f o n d Delprogram 1.99

2.1 11. Utvidgning av övningsfältet
vid Växjö

3.1 15. Utvidgning av Remmene
skjutfält

4.
I 17. Nytl
skjulfält vid Uddevalla

5.
K 4. Nytt
kasern- och övningsområde i Arvidsjaur

6.
P6. Utvidgning
av övningsfältet vid Rinkaby

7.
P 18. Nytt
övningsfält vid Visby

8.
Bodens garnison.
Utvidgning av skjutfället vid Kusträsk

100

200

200

3 500

4 000

878

2 122

7 500

7 500

6 730

770

7000

7 500

876

3000

1340

5 000 5 500

ej ber ä knad ej ber ä knad

9 004

ej beräknad ej beräknad

6 000

2 448

5 500

100

1000

2 600

800

500 2000

1500

s. 1 Kontrollera mot PDF

Objeki

Kostnadsram

75-02- 76-02-

01 01

Medelslorbrukning Bygg-

------------------------ ----- start

Faklisk Beräknad för år-

l. o. m. -------------- - mån.

76-06- 1976/77 1977/78 30

Färdigställande
år-mån.

s. 2 Kontrollera mot PDF

9.
Diverse mindre mark-

förvärv och oförut-

sedda utgifter

6 248

5 596

-

2 096

3 500

Summa A

34 948

36 296

21276

14 000

12
000

Reducering av medels-

behovel

-

-

-

-1000

-3 000

Beräknat medelsbehov

-

-

-

13 000

9 000

B.
Anskaffning av be-

fästningar m. ni.

a.
Förelag påbörjade före

1976-07-01

Delprogram 1.6

1.
Betongförråd för ammu-

nition

1840

2 560

1470

900

190

Delprogram 1.99

2.
Betongförräd för ammu-

nition

612

590

490

100

-

Summa a

2 452

3 150

1960

1000

190

b.
Förelag avsedda all

påbörjas 1977/78

Delprogram 1.6

3.
Betongförråd för ammu-

nition

-

2 310

-

-

2 310

Summa b

-

2 310

-

-

2 310

Summa B (a-b)

2 452

5 460

1960

1000

2 500

Reducering av

medelsbehovet

-

-

-

-

-500

Beräknat medelsbehov

-

-

-

1000

2 000

C.
Anskaffning av

kaserner m. m.

a.
Företog påbörjade före

1976-07-01

Delprogram 1.99

1.1 13.
Nybyggnad av tyg-

verkstad

9000

8 828

7 843

985

-

2.14/InreS.
Nybygg-

nad av molionshall

1070\

3.1
4/lnrSS. Nybygg-

nad av sjukhus

3000

4.1
4/InfSS. Tillbygg-

nad av matinrättning-

' 9
530

en

4 400

4 669

4 861

-

5.1
4/lnfSS. Tillbygg-

nad av stödfunktioner

till föriäggningsbygg-

nader

2 050 ,

75-02

76-03

76-09

77-01

s. 3 Kontrollera mot PDF

Objekt

6. 1 11. Nybyggnad av sjukhus

7.1 19. Nybyggnad av kallgarage

8.
I 22. Nybyggnad
av varm- och kallgarage

9.
P4/K3.
Nybyggnad av värmecentral

10. Ing 3. Nybyggnad av
foriäggningskasern

11. Utbyggnad av förråd

lill följd av orga-

nisaiionsförändring-

ar (etapp 3.)

Summa a

b. Företag påbörjade eller
avsedda all påbörjas 1976/77 Delprogram 1.99

12. 1 3. Nybyggnad av varm-

och kallgarage m. m.

13.1 11. Tillbyggnad av en smörj-
och tvätthall för varmgarage och motorsal

14. I 16. Nybyggnad av värmecentral m. m.

15. I 20. Tillbyggnad av värmecentral m. m.

16.1 22. Om- och lill

byggnad av leklionsbygg-nad

17. K 4. Utbyggnad i Arvidsjaur

18. P 4. Nybyggnad av motorprovanläggning

19. P 7R. Om- och tillbyggnad m. m. av miloverksiad

20. P 10. Nybyggnad av värmecentral

21. A 8. Nybyggnad av värmecentral

22. Lv 3. Nybyggnad av skolbyggnad

23. Lv3/LvSS. Nybyggnad av iruppserviceförråd

24. S 2. Nybyggnad av värmecentral

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

start år-

ställande

75-02-

76-02-

Faklisk

Beräknad

för

01

01

t. 0. m. 76-06-

mån.

år-mån.

1976/77

1977/78

30

5 400

6 300

4 127

2 173

_

75-10

76-10

4 950

3 050

2 424

626

-

75-10

76-11

4 700

4 200

3 050

1 150

-

75-10

76-08

9 500

9 880

8 223

1657

-

75-02

76-09

7 750

7 800

4 107

3 693

_

75-10

76-11

102 000 110 000 55 000 28 000 12 000
153 820 159 588 89 443 43145 12 000

5 600

6 300

800

4 500

76-10

77-10

2 450

3 930

2 500

1430

77-01

78-01

7 350

8 240

5 500

2 740

76-12

77-10

2010

2 260

1000

1 260

77-03

77-11

2 430

3 740

3 740

-

76-10

77-06

156 505

176 000

18 000

50 000

76-10

80-05

8 200

9 220

3 000

6 220

77-01

78-03

14 900

16 700

8 700

8 000

76-10

78-06

3 400

3 820

3 000

820

76-11

77-11

4 770

5 360

4 500

860

76-10

77-08

4 100

4 610

3610

1000

76-10

77-11

1980

2 225

2 225

-

76-10

77-4)6

8 000

9000

3 000

5000

77-03

78-10

opaginerad Kontrollera mot PDF

229

Prop. 1976/77:74

Obieki

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

---- start

Färdigstäl-

75-02-

76-02-Of

Faktisk

Beräknad

för år-

----- ._ mån

lande ar-

01

t. 0. m. 76-06-

1976/77

1977/78

man.

30

25.
Mobiliseringsförråd

10 300

10 300

-

10 300

-

-

26. Tekniska försörjningsanordningar

9 000

9 000

_

9 000

-

-

27. Nybyggnad av skjutbanor

3 750

4 740

_

4 740

-

28. Utbyggnad
av läger

29. Diverse
objekt

6 000 3 940

7 000 3 940

-

7 000 3 940

-

-

30. Diverse smärre byggnadsföretag

10 740

10 740

-

10 740

'-

-

Summa b

265 425

297 125

-

108
995

79 130

-

opaginerad Kontrollera mot PDF

c. Förelag avsedda all påbörjas
1977/78 Delprogram 1.99

31.12. Nybyggnad av en lyg-verkstad
och ett verkstadsförråd

32.1 2. Tillbyggnad av matinrältningen

33.1 5. Nybyggnad av en
miloverkstad och ett verkstadsförråd

34.1 11. Nybyggnad av en
lygverksiad och ell verkstadsförråd

35. Ing 3. Nybyggnad av militärreslaurang

36. S 1. Utbyggnad i Enköping

37. InfSS. Nybyggnad av smörj-och spolhall

38. ATS. Utbyggnad i Östersund

39. Nybyggnad av krigssjukhus i Arvidsjaur

40. Mobiliseringsförråd

41. Tekniska försörjnings-anordningar

42. Nybyggnad av skjulbanor

43. Utbyggnad av läger

44. Diverse objekt

45. Diverse smärre byggnadsförelag

Summa c

Summa C(a-c)

11300 6 250

25 400

16 300

14 700

143 145

5 000

182 470

6 450

9 800

8 800

4 560 77-10 79-04 2 500 77-10
78-08

10 000 77-10 78-12

8 300

77-10

79-04

7 600

77-09

79-03

5 000

77-10

82-10

3 500

77-10

78-08

5 000

77-10

81-10

3 000

77-10

80-03

9 800

-

-

1800

-

7 300

-

_

7 300

-

16 000

-

-

16 000

-

2 350

-

2 350

-

12 470

-

-

12 470

-

467
735

-

-

106
180

419
245

924 448

89 443

152
140

197
310

opaginerad Kontrollera mot PDF

Objekl

Reducering av medelsbehovel

Beräknat medelsbehov

Totalt A-C

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

start år-

stäl-

75-02-
76-02-

Faklisk

Beräknad för

lande

01
01

i. 0. m.

mån.

år-

76-06-

1976/77 1977/78

mån.

30

. .

-3 140 -13 310

-

-

149
000 184 000

-

-

56
645 966 204

112
679

167
140 211810

_

_

-4 140 -16 810 - 163 000
195 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad
medelsförbrukning

Behållning
1976-07-01

5 491

1976/77

163 000

Anslag
för 1976/77

144 000

1977/78

195 000

Medel
som tillförts från

Beräknad behållning

elfte
huvudtiteln 1976/77

18000

1978-06-30

4 491

Anslag
för 1977/78

(förslag)

155 000

Medel
som tillförs från

tolfte
huvudtiteln 1977/78

40 000

362 491

362
491

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Arméförband: Anskaffning
av anläggningar för budgelåret 1977/78 anvisa elt investeringsanslag av 155 000
000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

III
2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

1975/76 Utgift 76
949 716 Behållning 450 412

1976/77 Anslag 84
750 000'

1977/78 Förslag 79
900 000

I
Därav 6 milj. kr. på tilläggsbudget I.

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av
lokaler m. m., befästningar och ammunilionsförråd för flottan och
kustartilleriet samt markförvärv härför och för övnings- och skjutfält m. m.

Medelsförbrukning
och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primämppdrag
m. m.

1975/76

1976/77

1977/78

Chefen för

Föredra-

marinen

ganden

Marinförband:

Markanskaffning
för del-

programmen

Fasta
kustartilleriförband

700

800

800

800

Gemensamma
produktions-

resurser

500

500

500

500

Anskaffning
av befäst-

ningar m. m. för delpro-

grammen

För
flera delprogram ge-

mensamma lednings-.

bas- och underhållsför-

band m.
m.

13 000

7 700

13 000

13000

Fasta
kustartilleriförband

38 700

47 100

41 500

41 500

Anskaffning
av kaserner

m. m. för delprogrammet

Gemensamma
produktions-

resurser

31 456

34 500

31 900

30 750

Summa

84 356

90 600

87 800

86 550

Reducering
på grund av

överplanering

-7 366

-6 850

-6 700

-6 650

Beräknat
medelsbehov

76 990

83 750

81000

79 900

Budgetåret
1975/76

1 sin årsredovisning för budgelårel 1975/76
ar\m'aler foriifikaiionsrörvali-ningen att behovel av att f ö r v ä r v a m a r
k har varil obetydligt. Större delen av budgeterade medel för markförvärv har
fördelats om till andra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 232

primäruppdrag inom anslaget. Befäslningsobjekt har byggts
ul i överensslämmelse med vad som var planerat. Elt slörre objekt har
påbörjats. Anskaffning av kaserner har i siort sett genomförts enligt planerna.
Byggstarten för en dykericentral vid Vitså har dock flyttats fram lill
innevarande budgelår p. g. a. viss osäkerhet belräffande organisation och
utmstning. En hamnanläggning vid Vitså, ett fredsförråd vid KA 2 i Kariskrona,
en foriäggningskasern vid Berga öriogsskolor, elt förråd för tygmate-riel vid
Stockholms kuslartilleriförsvar i Vaxholm och en hall för marin moloruibildning
vid KA I i Vaxholm har blivit färdiga. Sju större objekt har påbörjats.

Den beräknade medelsförbrukningen
var 76 990 000 kr. Utfallet blev 76 949 716 kr.

Budgelåret 1976/77

Planerad anskaffning beräknas kunna
bli genomförd sedan 6 milj. kr. anvisats på tilläggsbudget 1 lill
statsbudgeten för budgetåret 1976/77.

Budgelåret 1977/78

Chefen för marinen

För budgelårel 1976/77 har medgetts
en medelsförbrukning av 77 750 000 kr. Medelsförbmkningen under budgetåret
1977/78 beräknas lill 81 milj. kr., varav 1,2 milj. kr. för markanskaffning,
49,5 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 30,3 milj. kr. för
anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.

A. Markanskaffning

Objekt m. m. Medelsförbmkning

ti OOO-tal kr.)

Befästningars delfond Fasta kuslartilleriförband

1. Mark för kustanilleribalterier
samt diverse mindre mark

förvärv och oförutsedda utgifter 800

Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser

2. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 500

1 300

Reducering pä gmnd av överplanering -100

Summa 1200

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 233

1. För atl anlägga kuslartilleribatterier behöver i
vissa fall mark förvärvas

med äganderätt. Den närmare omfattningen av sådana förvärv kan f n.

inte bestämmas. Medel har vidare beräknals för erforderiiga markanskaff

ningar för befästnings- och andra anläggningar inom övriga delprogram inom

huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av marinens befäst-

ningsfasiigheter, ofömtsedda utgifter i samband med redan beslutade mark

förvärv samt för mindre ulgiftsresler för vissa inte helt avslutade mark

förvärv m. m.

2. Medel har beräknals för smärte kompletteringar
av marinens kasern

fastigheter, oförulsedda utgifler i samband med redan beslutade markförvärv

saml för mindre ulgiftsresler för vissa inle helt avslutade markförvärv m. m.

B.
Anskaffning av befästningar m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Objekl m. m. Medelsförbmkning

(1 OOO-tal kr.)

För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband
m. m. Förelag påbörjade eller avsedda an påbörjas 1976/77

2 000

11 000

20 000

13 000

2 000

6 500

54 500

-5 000

1. Siabsplatser

Förelag avsedda au påbörjas 1977/78

2. Ammunilionsförråd

Fasla kustarlilleriförband

Förelag påbörjade före 1976-07-01

3. Kustartilleriballerier

Förelag påbörjade eller avsedda au påbörjas 1976/77

4.
Kustartilleriballerier
Förelag avsedda atl påbörjas 1977/78

5.
Minstationer

6.
Smärre objekt

Reducering pä grund av överplanering

Summa 49 500

1 Behovet av ell kylvatlensystem vid en slabsplats
har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6. s. 354).
Regeringen uppdrog den 3 juni 1975 åt fortiflkationsförvaltningen att låta
ulföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 4 milj. kr. enligt prislägel den 1
februari 1975, vilket moisvarar 4,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari
1976.

2. Ett nytt ammunitionsförråd i berg behöver
byggas. Kungl. Maj:t uppdrog den 5 november 1971 ål
fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för
byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnadema har
därvid beräknals till 45 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1974, vilket
motsvarar 57,3 milj. kr. enligl prislägel den 1 februari 1976.

16 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 74.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 234

3.
Regeringen har
uppdragit åt forlifikationsförvaltningen att låla bygga tre
kustartilleriballerier.

4.
Behovet av all
bygga ytterligare ell kustartilleribaileri har tidigare anmälts för riksdagen
i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 354). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 åt
fortifikationsförvaitningen all låta bygga della kuslar-lilleribalteri inom en
kostnadsram av 36,7 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1975, vilkel
moisvarar 41,2 milj., kr. enligl prislägel den I febmari 1976.

5.
Ytteriigare ett
antal minstalioner behövs. Kostnaden för varje minstation beräknas inle komma
all överstiga 800 000 kr. För nästa budgelår behövs 2 milj. kr. för della
ändamål.

6.
För smärte
objekt behövs 6,5 milj. kr. för nästa budgelår.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

Objekl m. m. Medelsförbrukning

(1 OOO-tal kr.)

Gemensamma produktionsresurser

Förelag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1976/77

1.
ÖrlB O.
Nybyggnad av en dykericentral 8 200

2.
ÖriB O. Om- och
tillbyggnad av en hangar i Berga 2 000

3.
KA 3.
Nybyggnad av förtåd 3 400 Förelag avsedda an påbörjas
1977/78

4.
KA 5. Om- och
tillbyggnad av kanslihuset 5 800

5.
KA 5. Nybyggnad
av en värmecentral 3 300

6.
Tekniska
försörjningsanordningar 4 6(X)

7.
Diverse smärre
byggnadsföretag 4 600

31 900

Reducering på gmnd av överplanering -1 600

Summa 30 300

1.
Behovet av atl
bygga en dykericentral vid Vitså har senast anmälts för riksdagen i prop.
1975/76:100 (bil. 6 s. 355). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 ål
fortifikationsförvaitningen atl låla bygga dykericentralen inom en kostnadsram
av 10,9 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975, vilkel motsvarar 12,2
milj. kr. enligl prisläget den I febmari 1976.

2.
Behovet av om-
och tillbyggnad av en hangar i Berga har lidigare anmälts för riksdagen i prop.
1975/76:100 (bil. 6 s. 355). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 åt
fortifikationsförvaitningen atl låla utföra om- och tillbyggnaden inom en
kostnadsram av 7 590 000 kr. enligl prislägel den I februari 1975, vilket
motsvarar 8,6 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1976.

3.
Behovel av all
bygga ett nytl fredsförråd vid KA 3 i Fårösund har

opaginerad Kontrollera mot PDF

lidigare
anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6. s. 355). Regeringen uppdrog
den 14 oklober 1976 år fortifikationsförvaitningen att låla utföra nybyggnaden
inom en kostnadsram av 5 550 000 kr. enligt prisläget den 1 febmari 1976.

4.
Vid KA 5 i Härnösand behövs en
om- och tillbyggnad av kanslihuset för att i en och samma byggnad kunna inrymma
erforderliga lokaler för stabs- och förvallningstiänsien. Denna bedrivs nu dels
i fem olika byggnader inom kasernområdei, dels i förhyrda lokaler i två
byggnader utanför området. Utspridningen medför bl. a. alt tiänsten inte kan
bedrivas rationelll. Fortifikationsförvaitningen har redovisai förslag lill byggnadsprogram
för en sådan om- och tillbyggnad. Regeringen uppdrog den 10 september 1975 åt
fortifikationsförvaitningen atl utarbeta huvudhandlingar för byggnadsförelaget.
Sådana handlingar har sedermera redovisais. Kosinaderna har därvid beräknats
till 8,7 milj. kr. enligl prislägel den I febmari 1976.

5.
Vid KAS i Härnösand behövs en
ny värmecentral. Den nuvarande värmecentralen är nedsliten och kan inte byggas
ul så alt den kan tillgodose del värmebehov som numera finns.
Fortifikationsförvaitningen har redovisat förslag lill byggnadsprogram för
nybyggnad av en värmecentral. Kungl. Maj:t uppdrog den 31 augusti 1972 åt
forlifikationsförvaltningen atl utarbeta huvudhandlingar för
byggnadsförelaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har
därvid beräknats till 4 310 000 kr. enligt prislägel den I februari 1975,
vilkel moisvarar 4 850 000 kr. enligl prislägel den 1 februari 1976.

6 och 7. För lekniska försörjningsanordningar och
diverse smärre byggnadsförelag behövs (4,6 -I- 4,6) 9,2 milj. kr för nästa
budgetår.

Föredraganden

Chefen för marinen har beräknat medelsförbrukningen
under anslaget för näsla budgetår till 81 milj. kr. Jag beräknar
medelsförbmkningen lill 79,9 milj. kr. och förordaratt medel för näsla budgelår
anvisas enligl följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av
medelsförbrukningen beräknas 1,2 milj. kr. för markanskaffning och 49,5 milj.
kr. för anskaffning av befästningar m. m. För anskaffning av kaserner m. m.
beräknar jag medelsförbrukningen lill 29,2 milj. kr. Jag har härvid räknat med
all några medel för om- och tillbyggnad av kanslihuset och för nybyggnad av en
värmecentral vid KA 5 i Hämösand inle behövs för nästa budgetår. Däremot har
jag räknat med all 8 milj. kr. behövs för näsla budgetår för byggnadsåigärder
som är nödvändiga för atl del skall bli möjligl all la hand om vissa arbetsuppgifter
för sjöfartsverkei på Muskövarvet.

Fortifikationsförvaitningen har redovisat
huvudhandlingar för flertalet nya byggnadsobjekt som finns intagna i
investeringsplanen och som är underkastade det s. k. tvåstegsförfarandet. Om
riksdagen inte har något att

opaginerad Kontrollera mot PDF

erinra lorde del fä ankomma på regeringen att efler
prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas av
riksdagen beslula om de redovisade byggnadsföretagen skall utföras.

Investeringsplan
(1 OOO-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Faklisk
1. o. m. 16-06-30

Objekl

Kostnadsram

75-02- 76-02-

01 01

Medelsförbrukning

Beräknad för

1976/77 1977/78

Byggstart å r-m å n.

Färdigställande år-mån.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4. Markanskqffmng Befästningars d
e I f o n d Delprogram 2.6 I.Mark för kuslartilleribatterier samt diverse
mindre markförvärv och oförulsedda utgifter Kasernbyggnaders de 1 fo n d

1600

800

800

s. 5 Kontrollera mot PDF

Delprogram 2.99

2.
Diverse mindre markför-

värv och oförutsedda

utgifler

-

1000

-

500

500

Summa A

-

2 600

-

1300

1300

Reducering av medels-

behovet

-

-

-

-100

-100

Beräknat medelsbehov

-

-

-

1200

1200

S.
Anskaffning av bejäsl-

ningar m. m.

1.
Förelag påbörjade jöre

1976-07-01

Delprogram 2.1

1.
Ammunitionsförråd

43 500

45 900

36 940

8 960

-

Delprogram 2.6

2.
Kustartilleriballerier

108 800

120 600

63 620

29 780

20 000

Summa a

152 300

166
500

100
560

38 740

20
000

;.
Företag påbörjade eller

avsedda att påbörjas

1976/77

Delprogram 2.1

3.
Stabsplaiser

4 000

4 500

-

1000

2 000

Delprogram 2.6

4.
Kustartilleribatterier

36 700

41200

-

7 000

13000

5.
Minstalioner

2000

2 000

-

2 000

-

6.
Smärre objekl

5 500

5 460

-

5 460

-

Summa b

48 200

53 160

-

15 460

15
000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Objekl

Kostnadsram

Mcdolsl

ö rbrukning

Byggstart

F ä rdigst ä l-

75-02-
76-02-

Faklisk

Ber ä knad f ö r

å r-

lande

01
01

t. 0. m.

m å n.

.

ar-

76-06-

1976/77 1977/78

man.

30

s. 1 Kontrollera mot PDF

i: Förelag avsedda all påbörjas
1977/78 Delprogram 2.1

7.
Ammunilionsförråd
Delprogram 2.6

8.
Minstalioner

9.
Smärre objekl

Summa c

Summa B(a-c)

Reducering av medelsbehovet

Beräknai medelsbehov

C. Anskaffning av

kaserner m. m. a. Förelag
påbörjade löre

1976-07-01

Delprogram 2.99 l.ÖriBS. Nybyggnad
av

drivmedelsanläggning

2.
ÖriB S.
Nybyggnad av torpedverkslad

3.
ÖrlB S.
Nybyggnad av skjulledartorn m. m. vid Torhamn

4.
ÖriB O.
Nybyggnad av plaslverkstad

5.
ÖriB V.
Nybyggnad av freds förråd

6.
KA 4. Nybyggnad
av fredsförråd

7.
SK. Nybyggnad
av freds-förråd

8.
KA 1. Nybyggnad
av fredsförråd

9.
KA 2. Nybyggnad
av skjutbana vid Rosenholm

10. KA 4. Nybyggnad av gym

nastikhall med bastu

11. Tekniska försörjnings

anordningar

Summa a

11000

2 000 6 500

19 500

54 500

-5 000 49 500

600

57 300

2 000 6 500

600 54 800

-4 000 50 800

65 800

200 500 285 460 100 560

4 000

5 106

4 899

217

75-01

76-08

8 000

7 985

7 710

275

75-01

76-10

2 300

2 300

833

1467

76-03

76-10

1400

1410

1243

167

76-30

76-07

4 180

11600

3 084

8516

76-04

77-06

6 150

2 700

12 600

4 162

8 438

76-07

77-06

1490

2 124

1 103

1021

76-03

77-06

3 600

2 770

2 142

628

75-11

76-07

1000

1500

361

1 139

76-05

77-06

s. 2 Kontrollera mot PDF

1600

b. Förelag påbörjade eller
avsedda all påbörjas 1976/77 Delprogram 2.99

12. ÖriB O. Nybyggnad av en
dykericentral

13. ÖriB O. Om- och tillbyggnad av en
hangar i Berga

10 900 12 200

7 590

2 000

6 600

8 200

2 000

77-03

76-08

78-08

77-10

s. 16 Kontrollera mot PDF

Objekt

Ktisinadsi

ram

Medelslbrbruknmg

Bygg- sl.irt

Färdigstäl-

75-02-

76-02-

Faktisk

Beräknad

för

ar-

lande

01

01

t. o. m.

man.

.

76-06-

1976/77

1977/78

mån.

30

14. KA
3. Nybyggnad av för-

råd

5 000

5 550

-

2 200

3 350

77-03

77-11

15.
Diverse objekt

4 600

2 800

-

2 800

-

-

-

16.
Tekniska försörjnings-

anordningar

1 500

1500

-

1500

-

-

-

17.
Diverse smärre bygg-

nadsföretag

1 500

1500

-

1500

-

-

-

Summa b

31090

32150

-

16
600

13
550

-

_

s. 17 Kontrollera mot PDF

25
527

c. Förelag avsedda all påbörjas
1977/78 Delprogram 2.99

18. ÖriB O. Byggnadsåtgärder för sjöfartsverket

19. Tekniska försörjnings-anordningar

20. Diverse smärre byggnadsföretag

Summa c

Summa C(a-c)

Reducering av medelsbehovet Beräknat medelsbehov

Toiall A-C

Reducering av medelsbehovet

Beräknai medelst)ehov

10 000

4 600

4 600 19 200 98 745

75 910

276 410 386 805 126 087

-

8 000

-

4 600

-

4 600

-

17
200

38
468

30
750

-6718

-1550

31750

29
200

94
568

86
550

10818

-6 650

83
750

79
900

77-07

78-08

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslagsberäkning
(1 OOO-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Medelslillgång

Beräknad
medelsförbrukning

s. 1 Kontrollera mot PDF

1976/77 83 750

1977/78 79 900

78
750 Beräknad behållning 1978-06-30 1450

165
100

Behållning
1976-07-01

450

Anslag
för 1976/77

statsbudget

78 750

tilläggsbudget 1

6000

Anslag
för 1977/78

(förslag)

79 900

165
100

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Marinförband: Anskaffning av anläggningar
för budgetåret 1977/78 anvisa elt investeringsanslag av 79 900000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

III
3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

Behållning

1975/76

Utgift

93 777
370

1976/77

Anslag

110 250
000'

1977/78

Förslag

131 600
000

239

1
041 022

opaginerad Kontrollera mot PDF

'
Därav 7 milj. kr. på tilläggsbudget II.

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av
lokaler m. m., befästningar, fiygfält och ammunitionsförråd för flygvapnet
samt markförvärv härför samt för övnings- och skjulfält. Verksamhelen omfattar
vidare kompletteringsarbeten m. m. på eller i anslulning lill befintliga
baser, anläggningar för el- och teleutmslning vid baserna samt inlösen av
flygbullerslörda fastigheter.

Medelsförbrukning
och medelsbehov (t OOO-ial kr.)

Primäruppdrag
m. m.

1975/76

1976/77

1977/78

Chefen för

Föredra-

flygvapnet

ganden

Flygvapenförband:

Markanskaffning
för del-

programmen

För
flera delprogram

gemensamma
lednings-

och
strilförband

200

200

200

200

Basförband

300

300

300

300

Gemensamma
produktions-

resurser

1 000

1 100

2 200

2 200

Anskaffning
av (jefästningar

m. m. för delprogrammen

För
flera delprogram

gemensamma
lednings-

och
strilförband

7 000

7 430

7 650

7 650

Basförband
(t)erästningar)

4 465

5 960

2 500

2 500

Basförband
(flygfält)

24 910

27 465

34 200

34 200

Anskaffning
av kaserner

m. m.
för delprogrammet

Gemensamma
produktions-

resurser

64 300

77 780

96 750

96 750

Summa

102 375

120 235

143 800

143 800

Reducering
på grund av

överplanering

-8 575

-11485

-12 200

-12 200

Beräknat
medelsbehov

93 800

108 750

131600

131 600

s. 240 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 240

Budgetåret 1975/76

1 sin årsredovisning för budgetåret
1975/76 ancnäler fortifikationsförvaU-ningen att behovet av atl förvärva mark
har varil relativt begränsat. Uppkomna behov har kunnat tillgodoses.
Outnyttiade resurser har delvis omfördelats lill andra primäruppdrag inom
anslaget. Totalt har ca 40 ha förvärvals med äganderätt.

Anskaffning av befästningar,
flygfält och kaserner har kunnat genomföras i planerad omfattning.

Den beräknade medelsförbrukningen
var 93,8 milj. kr. Utfallet blev 93 777 370 kr.

Budgetåret 1976/77 Den planerade
anskaffningen beräknas kunna bli genomförd.

Budgetåret 1977/78

Chefen för flygvapnet

För budgelåret 1976/77 har
beräknals en medelsförbrukning av lOl 750 000 kr. Medelsförbmkningen under
budgetåret 1977/78 beräknas till 131,6 milj. kr., varav 2,5 milj. kr. för
markanskaffning, 40,1 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 89
milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.

A. Markanskaffning

Objekl Medelsförbrukning

(1 OOO-tal kr.)

Befästningars delfond

För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband

1.
Mark för
sirilanläggningar m. m. 200 Basförband

2.
Mark för
krigsflygfält saml diverse mindre markförvärv och

ofömtsedda utgifler 300

Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser

3. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 2 200

2 700

Reducering pä gmnd av överplanering -200

Summa 2 500

1. För atl ulföra sirilanläggningar
bedöms del i vissa fall vara nödvändigl att förvärva mark med äganderätt.

s. 241 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 241

2.
För att komplettera befintliga
krigsflygfält kan del i vissa fall bli nödvändigt att förvärva mark med
äganderätt. Behov av medel kan även uppkomma för att skalTa mark för
befästnings- och andra anläggningar inom övriga delprogram inom huvudprogrammet
saml för smärre kompletteringar av flygvapnets befästningsfastigheter,
oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade markförvärv samt för mindre
ulgiftsresler för vissa inle hell avslutade förvärv.

3.
Medel har beräknats för att
lösa in flygbullerstörda fastigheter, smärre kompletteringar av flygvapnets
kasernfastigheler, oförulsedda utgifter i samband med redan beslutade
markförvärv saml för mindre ulgiftsresler för vissa inte hell avslutade
förvärv.

B.
Anskaffning av befästningar m. m.

Objekl Medelsförbrukning

(1 OOO-tal kr.)

Befästningar m. m.

För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband

Förelag påbörjade ./öre 1976-07-01

1.
Radaranläggning 3 700 Förelag påbörjade eller
avsedda all påbörjas 1976/77

2.
Radiolänkstationer
och utpunkter 750

3.
Luflbevakningstorn 500

4.
Stridledningsradaranläggningar
(kompletterande åtgärder) 1 7(X)

5.
Smäne
objekl 1 000 Förelag avsedda all påbörjas
1977/78

6.
Betongförråd
för ammunition 1 500

7.
Smärre objekl 1 000 Flygfält

Basförband

Företag
påbörjade före 1976-07-01

400

4 700

2 000

4 995

6 900

900

700

3 000

200

1 300

2 900

400

3 125

44 350

-4 250

40 100

8.
Kompletleringsarbeten
på befintliga baser 1 600

9.
El- och
teleanläggningar 1 080 Företag påbörjade eller
avsedda att påbörjas 1976/77

10. Kompletteringsarbeten på befintliga baser

11. KompleHering
av flygbaser tör anpassning lill flygplan 37

12. Hangarplallor

13. El- och teleanläggningar Företag
avsedda alt påbörjas 1977/78

14. Anpassning lill ny basfilosofl
avseende vägbaser, uppställningsplatser och maskeringsulruslning

15. Kompletteringsarbeten på befintliga
baser

16. Komplettering av flygbaser för
anpassning lill flygplan 37

17. Lagringsanläggningar för drivmedel

18. Uppställningsplatser för
Hytsyreanläggningar

19. Baracker

20. Hangarplattor

21. Smärre objekl

22. El- och teleanläggningar

Reducering på grund av överplanering Summa

s. 242 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 242

1.
Regeringen har
uppdragit åt fonifikalionsförvallningen att bygga en radaranläggning som
prototyp för en serie nya radarstationer. För avslutande arbeten behövs 3,7
milj. kr. under näsla budgetår.

2.
För att ulföra
mindre utbyggnader och kompletteringar vid radio-länkstaiioner och utpunkter
behövs 750 000 kr. under näsla budgelår.

3.
För
luftbevakningstorn beräknas ell medelsbehov av 500 000 kr.

4.
För mindre
kompletleringsarbeten vid vissa slridsledningsradaraniägg-ningar behövs 1,7
milj. kr.

5.
7 och 21. För
smärre objekt som vart och ell beräknas kosla högsl 800 000 kr. behövs
sammanlagt 2,4 milj. kr.

6.
För
belongförtåd för ammunition behövs 1,5 milj. kr.

8,
10, 11, 15 och
16. På befintliga baser ulförs efterhand arbeten för atl komplettera baserna
lill normerad siandard. Arbetena är delvis föranledda av att flygplan 37
kommeratt tillföras flottiljerna. För kompletleringsarbeten beräknas en
medelsförbrukning av 8,3 milj. kr.

9,
13 och 22. För
fortsatt utbyggnad av el- och teleanläggningar vid flygbaserna behövs 9,2
milj, kr. under näsla budgetår.

12 och 20. För hangarplatlor i
anslulning till hangarer och verkstäder behövs 4,9 milj. kr.

14. För vissa anpassningsåtgärder
vid flygbaser enligt nya principer behövs 6,9 milj. kr.

17, 18 och 19. För att vid
befintliga baser bygga ut lagringsanläggningar för drivmedel,
uppställningsplatser för flytsyreanläggningar samt baracker beräknas ett
medelsbehov av 4,5 milj. kr.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

Objekl Medelsförbrukning

(1 OOO-tal kr.)

Gemensamma produktionsresurser

Förelag påbörjade eller avsedda atl påbörjas 1976/77

1.
F 6. Nybyggnad
av flygverkstad 10 000

2.
F 6. Nybyggnad
av hangar 8 350

3.
F 6. Utökning
av flygdrivmedelsanläggningen 1
000

4.
F 13. Nybyggnad
av flygverkstad 10 000

5.
F 15. Nybyggnad
av hangar 7 350

6.
F 17.
Nybyggnad av hangar 9 050 Förelag avsedda all påbörjas
1977/78

I. F 4. Nybyggnad av militärrestaurang 7 000

8.
F 4. Nybyggnad
av värmecentral 2 600

9.
F 6. Nybyggnad
av värmecentral 5 000

10. F 7. Nybyggnad av aggregat- och fordonsverkstad 3 000

II. F 13. Nybyggnad av aggregat- och fordonsverkstad med

smörj- och tvätthall 3 400

12. F 13 M. Nybyggnad av kontrolltom 4 500

13. F 17. Nybyggnad av flygverkstad 8 000

14. Upprustning av målplatser 1 000

15. Tekniska försörjningsanordningar 2 000

16. Diverse smärte byggnadsobjekt 14 500

96 750

Reducering på grund av överplanering -7 750

Summa 89 000

s. 243 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 243

1-6. Regeringen har uppdragit åt
fortifikationsförvaitningen att låta bygga ny flygverkstad vid F6 i Karisborg
och vid F 13 i Norrköping samt en ny hangar vid envar av F 6, F 15 i Söderhamn
och F 17 i Ronneby ävensom atl bygga ut drivmedelsanläggningen vid F6.

7.
Den nuvarande matinrältningen
vid F4 med matsal för värnpliktiga, kökslokaler och personalmatsal är i så
dåligt skick alt byggnaden har bedömts böra rivas. Samma förhållande gäller
markeienleriel med plutonofficersmäss. Det har därför ansetts nödvändigt all
uppföra en ny fullständig militärreslaurang. Fortifikationsförvaitningen har
redovisai huvudhandlingar för en sådan nybyggnad. Kosinaderna har beräknals
till 18,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

8.
Genom att ett flertal
nybyggnader vid F4 kommii lill måste värme-kapaciieien vid flottiljen ökas. Den
befinlliga värmecenlralen kan inle om-eller tillbyggas då den är gammal och
nedgången och det dessutom inte finns utrymme för någon om- eller tillbyggnad.
Forlifikationsförvaltningen har redovisai förslag lill byggnadsprogram för en
ny värmecentral. Kostnaderna för byggnadsobjektet har uppskattats lill 5,6
milj. kr. enligl prislägel den I februari 1976.

9.
Behovet av en ny värmecentral
vid F 6 i Karisborg har lidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100
(bil. 6 s. 346). Regeringen har uppdragit åt forlifikationsförvaltningen alt
låta bygga en för F6 och S2 gemensam värmecentral m. m. Kosinaderna har
beräknals lill 19 550 000 kr. enligl prislägel den I februari 1976, varav 10
550 000 kr. belöper på F6.

10.
Vid F7 i Såtenäs behövs en ny
aggregat- och fordonsverksiad. De nuvarande verkstadslokalerna är otillräckliga
och otidsenliga. Fortifikations-förvaltningen har redovisat förslag till
byggnadsprogram för byggnadsföretaget. Kosinaderna har uppskattats till 5 260
000 kr. enligl prislägel den 1 februari 1976. Regeringen uppdrog ijuli 1976 åt
forlifikationsförvaltningen all utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

11.
Behov föreligger av en ny
aggregat- och fordonsverksiad med smörj-och tvätthall vid F 13 i Norrköping. De
nuvarande verkstadslokalerna är otillräckliga och otidsenliga. 1 befintlig
tvätthall kan endast mindre fordon tvättas. Den befinlliga smörjhallen är
avstängd av yrkesinspektionen. Forlifikationsförvaltningen har redovisai
förslag lill byggnadsprogram för nybyggnad för nämnda ändamål. Kostnaderna har
uppskattats till 6,4 milj. kr. enligl prislägel den 1 februari 1976. Regeringen
uppdrog i juli 1976 åt fortifikationsförvaitningen all utarbeta huvudhandlingar
för byggnadsföretaget.

12.
Vid F 13:s detachement i
Malmslätt behövs ett nytt kontrolltorn. Lokalerna i det befintliga
konirolllornel, som är uppfört år 1942 och som tidigare har använis av
fömtvarande Östgöta flygflottilj, är hårt slitna och dessulom
otillfredsställande från funktions-, miljö- och utrymmessynpunkl. Fortifikationsförvaitningen
har redovisai huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnaderna beräknas till 6 750 000 kr. enligl prislägel
den 1 februari 1976.

13. Verkstadstiänsten vid F 17 i
Ronneby bedrivs f n. i flera olika byggnader vilket omöjliggör en rationell
drift. Del har bedömts nödvändigt att bygga en ny flygverkstad i samma storiek
och utförande som de verkstäder som är under utförande vid F6 och F 13.
Fortifikationsförvaitningen har redovisat huvudhandlingar för
byggnadsföretaget. Kostnaderna har beräknals lill 21,3 milj. kr. enligl
prislägel den 1 februari 1976.

14. För uppmstning av målplatser behövs
I milj. kr. under nästa budgetår.

15. För tekniska
försörjningsanordningar behövs 2 milj. kr. Medlen avses främst för att
komplettera distributionsnäten för el, värme och vatten vid förbanden.

16. För diverse smärre byggnadsföretag
behövs 12,5 milj. kr.

Föredraganden

Chefen för flygvapnet har beräknat
medelsförbrukningen under anslaget för näsla budgelår lill 131,6 milj. kr. Jag
bilräder förslaget och förordarall medel för nästa budgelår anvisas enligl
följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen
beräknas 2,5 milj. kr. för markanskaffning, 40,1 milj. kr. föranskaffning av
befästningar m. m.och 89 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m.

Forlifikationsförvaltningen har
redovisat huvudhandlingar för flertalet nya objekt som finns intagna i investeringsplanen
och som är underkastade det s. k. tvåstegsförfarandet. Om riksdagen inle har
någol alt erinra torde det fä ankomma på regeringen atl efler prövning av
huvudhandlingarna och inom ramen för del anslag som anvisas av riksdagen
besluta om de redovisade förelagen skall utföras.

Investeringsplan
(I OOO-tal kr.)

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kostnadsram

Objekl

Medelsförbrukning

75-02- 76-02- Faktisk Beräknad för

01 01 t.o.m.

76-06- 1976/77
1977/78

30

Byggstart år-män.

Färdigställande år-mån.

s. 2 Kontrollera mot PDF

4. Markanskaffning Befäs t n i n
gars de I fo n d Delprogram 3.1

I.Mark för sirilanläggningar m. m.
Delprogram 3.7

2. Mark för krigsflygfält samt
diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter

400

600

200

300

200

300

s. 6 Kontrollera mot PDF

Objekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

start
år-

ställande

75-02-

76-02-

Faktisk

Beräknad

tör

01

01

mån.

.

i. 0. m. 76-06-

1976/77

1977/78

arman.

30

Kasernbyggnaders

d e 1 f 0 n d

Delprogram 3.99

3.
Diverse mindre markför-

värv och oförutsedda ut-

gifter

-

3 300

-

I 100

2 200

-

Summa A

-

4 300

-

1600

2 700

-

Reducering av medels-

behovel

-

-

-

-100

-200

Beräknat medelsbehov

-

-

-

1500

2 500

-
-

B.
Anskaffning av befäst-

ningar m. m.

I.
Befästningar

a.
Förelag påbörjade före

1976-07-01

Delprogram 3.1

1.
Luflbevakningstorn

210

210

100

no

-

-
-

2.
Stridsledningsradaran-

läggningar (kompl. ål-

gärder)

600

490

230

260

-

-

3.
Radiostationer (luft-

operativa radionätet)

2 040

2 020

990

1030

-

-

4.
Radaranläggning

7 300

8 200

500

4 000

3 700

-

Delprogram 3.7

5.
Betongförräd för ammu-

nition

1000

1270

670

600

-

-

6.
Kommandocenlraler

1 860

1260

1060

200

-

-

7.
Smärre objekl

1080

1080

630

450

-

-

Summa a

14 090

14 530

4180

6 650

3 700

-

b.
Förelag påbörjade eller

avsedda au påbörjas

1976/77

Delprogram 3.1

8.
Radiolänkstationer och

utpunkter

2 000

2000

-

2000

-

-

9.
Luftbevakningstorn

1000

1000

-

1000

-

-

10.
Stridsledningsradaran-

läggningar (kompl. åt-

gärder)

200

200

-

200

-

-

11.
Slyrdaialedning

1000

1000

-

1000

-

-

12.
Smärre objekl

500

800

-

800

-

-

Delprogram 3.7

13.
Betongförräd för ammu-

nition

1 500

1500

-

1 500

-

-

14.
Smärre objekl

1000

240

-

240

-

-

Summa b

7 200

6 740

-

6 740

-

-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Objekt

Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg-

------------------------------------------- stan

75-02-
76-02- Faktisk Beräknad för år-

01 01 1. o. m. -------------- - mån

1976/77
1977/78

76-06-

30

Färdigställande
arman.

s. 1 Kontrollera mot PDF

c. Företag avsedda an påbörjas
1977/78 Delprogram 3.1

15. Radiolänkstationer och utpunkter

16. Luftbevakningstorn

17. Stridsledningsradaran-läggningar (kompl. åtgärder)

18. Smärre objekt Delprogram 3.7

19. Betongförräd för ammunition

20. Smärre objekt

Summa c

Summa B 1 (a-c)

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

21290

750

-

-

750

500

-

-

500

1 700

1 700

1000

-

-

1 000

1500

1 500

1000

-

-

1000

6 450

-

-

6 450

27
720

4 180

13 390

10
150

-

-

-1 390

-1050

_

_

12 000

9 100

s. 2 Kontrollera mot PDF

II. Flygfält

c.
Förelag påbörjade jöre

1976-07-01

Delprogram 3.7

1.
Kompletteringsarbeten
på befintliga baser

2.
Lagringsbehållare
för tjära

3.
Klargöringsskydd

4.
Fälthangarer

5.
Lagringsanläggningar
för drivmedel

6.
Smärre objekt

7.
El- och
teleanläggningar

Summa a

1 600

1455

1000

3 200

4 055

2 320

2 325

2 308

17

-

1 740

2 335

2 163

172

-

2 240

2 490

1790

700

-

900

1 880

1242

638

200

265

246

19

-

6 805

11 524

5 453

4 805

1080

17
405

24 874

14 657

7 351

2 680

s. 3 Kontrollera mot PDF

Företag påbörjade eller avsedda an påbörjas 1976/77
Delprogram 3.7

. Anpassning till ny bas-filosofi,
avseende vägbaser, uppställningsplatser och maskeringsutrustning

. Kompletleringsarbeten på
befintliga baser

2 010 2 010

4 700 4 200

2
010

3
800

400

s. 1 Kontrollera mot PDF

Objekt

Kostnadsram

75-02- 76-02-

01 01

Medelsförbrukning

Bygg- Färdig-

------------------------ stan stäl-

Faktisk Beräknad för är- lande

t.o.m.--------------------- m å n. å r-

76-06- 1976/77 1977/78 mån.

30

s. 2 Kontrollera mot PDF

10. Komplettering av flygbaser för anpassning till
flygplan 37

11. Klargöringsskydd

12. Fälthangarer

13. Lagringsanläggningar för drivmedel

14. Uppställningsplatser för flytsyreanläggningar

15. Baracker

16. Hangarplatlor

17. Smärre objekt

18. El- och teleanläggningar

Summa b

c. Förelag avsedda an påbörjas
1977/78 Delprogram 3.7

19. Anpassning till ny basfilosofi, avseende vägbaser,
uppställningsplatser och maskeringsutrustning

20. Kompletleringsarbeten på befintliga baser

21. Komplettering av flygbaser för anpassning till flygplan
37

22. Lagringsanläggningar för drivmedel

23. Uppställningsplatser för flytsyreanläggningar

24. Baracker

25. Hangarplattor

26. Smärre objekt

27. El- och teleanläggningar

Summa c

Summa B II (a-c)

Reducering av

medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

Summa B (l-II)

Reducering av medelsbehovet

Ber ä knat medelsbehov

8 900 10 000 1 300 650 1 600 1 600

2 980

300

2
100

3
000 400

7 740

3 510

300

2 100

3
000 200

6 225

33 845 34 920

6 900 5 500

1 700

3 000

200 1300

2 900

400

9 900

31800

51 250 91 594

14 657

72 540 191 854 18 837

4 700

3 300

650

1600

2 970

2 000

4 995 12 095

300 2 100 1000

400 2 095

20 225

6 900 900

1 700 3 000

-

200

-

1 300

-

2 900

-

400

-

3 125

-

19
425

27
576

34
200

-2 576

-3 200

25
000

31000

40
966

44
350

-3 966

- » 250

37
000

40100

s. 3 Kontrollera mot PDF

Objekt

Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg-

------------------------------------------- stan

75-02- 76-02- Faktisk Beräknad för är-

01 01 1.0. m. -------------- mån.

76-06-30

1976/77 1977/78

Färdigställande
år-mån.

s. 4 Kontrollera mot PDF

C. Anskaffning av kaserner m. m.

a. Förelag påbörjade

före 1976-07-01

Delprogram 3.99

1.
F4. Nybyggnad
av flygverkstad och värmecentral

2.
F 7. Nybyggnad
av två hangarer

3.
F 5. Utbyggnad
av flyg-drivmedelsanläggning

4.
F 10. Utbyggnad
av flyg-drivmedelsanläggning

5.
RFN. Nybyggnad
av hangar

Summa a

b. Förelag påbörjade eller

avsedda au påbörjas

1976/77

Delprogram 3.99

6.
F6. Nybyggnad
av flygverkstad

7.
F 6. Nybyggnad
av hangar

8.
F6. Utökning av
fiygdriv-medelsanläggning

9.
Fl 3. Nybyggnad
av flygverkstad

10. F 14. Brandövningsplats 11.F15. Nybyggnad av hangar

12. F17. Nybyggnad av hangar

13. Upprustning av målplatser

14. Tekniska försörjningsanordningar

15. Diverse smärre objekl

Summa b

17 700

17 690

15 589

2 101

75-02

76-10

26 000

25 150

24 359

791

74-12

77-01

1650

2 780

1 832

948

75-12

76-11

2 200

2 520

1461

1059

75-11

76-11

10 200

10 845

4 665

6 180

75-10

76-10

57 750 58 985 47 906 11079

78-09
77-10

77-08

10 000 8 350

1000

19 850
15 700

2 660

10 000 9 300

2 000

76-10
76-10

76-10

22 300 17 650

3 000

18 550

20 850

-

9 500

10 000

76-10

78-09

1480

2 980

-

2 980

-

76-10

77-06

13 000

14 650

-

7 300

7 350

76-10

78-06

16 300

18 350

-

9 300

9 050

76-10

78-06

-

1000

-

1000

-

-

-

2 500

_

2 500

_

-

-

_

10 000

-

9 000

-

-

-

62
880 45 750

87 540 113 280

s. 5 Kontrollera mot PDF

c. Förelag avsedda all påbörjas
1977/78 Delprogram 3.99

16. F 4. Nybyggnad av
mililär-restaurang

17. F 4. Nybyggnad av värmecentral

18. F 6. Nybyggnad av värmecentral

19. F 7. Nybyggnad av aggregat-och
fordonsverksiad

20. F 13. Nybyggnad av aggregat- och
fordonsverkstad med smörj-och tvätthall

18 600

5 600

10 550

5
260

6
400

7 000

77-10

79-09

2 600

77-10

.79-01

5 000

77-10

78-11

3 000

77-10

79-01

79-04

3 400

77-10

opaginerad Kontrollera mot PDF

249

Prop.
1976/77:74

Objekl

Kostnadsi

am

Medelsförbrukning

Bygg-siart

Färdigstäl-

75-02-

76-02-

Faktisk

Beräknad

för

år-

lande

01

01

t. 0. m. 76-06-

mån.

arman.

1976/77

1977/78

30

21.F13M. Nybyggnad av kontrolltorn

6 750

4 500

77-

-10

79-01

22. Fl 7. Nybyggnad av flygverkstad

_

21300

_

_

8 000

77-

-10

79-09

23. Upprustning av mål

platser

24. Tekniska försörjnings

anordningar

25. Diverse smärre byggnads

företag

-

1000

2 000

14 500

~

;

1000

2 000

14 500

-

;

Summa c

-

93 410

-

-

51000

-

-

Summa C (a-c)

145 290

265 675

47 906

73 959

96
750

-

-

Reducering av medelsbehovel

_

_

_

-10 709

-7 750

_

_

Beräknat medelsbehov

-

-

-

63 250

89
000

-

-

Totalt A-C

217 830

389 289

66 743

116 525

143
800

-

-

Reducering av medelsbehovel

__

_

_

-14 755

-12 200

_

.

Beräknai medelsbehov

-

-

-

10! 750

131600

-

-

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behållning
1976-07-01

1041

1976/77

108 750

Anslag
för 1976/77

1977/78

131 600

statsbudget

103 250

Beräknad behållning

tilläggsbudget II

7 000

1978-06-30

2 541

Anslag
för 1977/78

(förslag)

131 600

242 891

242
891

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Flygvapenförband:
Anskaffning av anläggningar för budgelårel 1977/78 anvisa elt
investeringsanslag av 131600 000 kr.

17 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 74.

s. 250 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 250

IX Diverse kapitalfonder

Statens datamaskinfond: Försvarets delfond

Anskaffning
av datamaskiner

Försvarels rationaliseringsinstitut skall gentemot
statskontoret svara för all anskaffning och utnyttjande av datamaskiner för försvaret
samordnas. Datamaskinutmstning m. m. för försvaret upphandlas av siatskoniorei
i samråd med institutet.

För finansiering och redovisning av generellt
användbar datamaskinutmstning finns statens daiamaskinfond inrättad. Fonden
har två delfonder, varav en för försvarel. Statskontoret förvaltar båda
delfonderna. Från investeringsanslagen lill fonden bestrids dels utgifler för
förvärv av datamaskinutmstning, dels andra utgifter av investeringskaraklär i
samband med anskaffning av utmstning som är av sådan art alt de bör
periodiseras. Utmstning som redovisas på fonden ställs mot avgift till
förfogande för de myndigheier som skall svara för driften av anläggningarna.
Avgifterna fastställs av statskontoret efter samråd med riksrevisionsverket
och försvarels rationaliseringsinstitut. Utöver normal avskrivning eller hyra
för utrustning m. m. skall avgifterna täcka kosinaderna för fondens
adminislralion.

Anskaffningen av dalamaskiner kan inte hänföras
lill vissl huvud- eller delprogram ulan täcker hela försvaret. Verksamheten
budgeteras på ett primämppdrag och finansieras från investeringsanslaget
Anskaffning av dalamaskiner.

Programplan
För perioden 1977/78-1981/82

Belräffande utvecklingen under programplaneperioden
anför försvarets rationaliseringsinstitut bl. a. följande.

Av de tre beställda datamaskinerna Univac 1100 har
två (Bertil/Ny och Berta) levererats. Den iredje (Cecilia/Ny) skall levereras i
september år 1977. 1 överensstämmelse med överbefälhavarens planeringsdirekliv
har institutet tagil upp medel för ytteriigare en slor datamaskin avsedd för
bl. a. högkvarterels behov. Enligl nu gällande planer kommer samlliga fyra
stora datamaskiner all vara placerade i mellansverige. Detta förhållande kan
medföra en flyttning av utmstning.

Värnpliktsverkels behov av datamaskinkapacitet
efler avveckling av dalamaskinerna Burtoughs under budgelåret 1980/81 har
förulselts kunna läckas genom de centrala/regionala datamaskinerna Univac.
Institutet utreder för närvarande i samarbete med värnpliklsverket hur värnpliktsverkels
framlida behov av datamaskinkapacilel i sin helhet bör lillgodoses.

Det av insiilutel föreslagna datakraftaltemativet
realtidsdrift med lokal datalagring innebär att ell antal mindre datamaskiner
placeras där de lokalt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 ~

kan
betiäna ett begränsal antal användare lill sior del via terminal. I syfte alt
vinna erfarenhei och bygga upp kompelens inom detla område har institutet
tagil initiativ till försöksverksamhet med mindre datamaskiner. I avvaktan på
ytterligare underiag har medel tagils upp molsvarande ca 15 mindre dalamaskiner
för operativ och taktisk ledning saml ell begränsat antal för fredsbehov.
Behovel av mindre datamaskiner liksom fördelningen av datamaskiner mellan
användningsområden blir beroende av försöksverksamhetens utfall och i vilken
takt berörd systemutveckling kan bedrivas. Speciellt gäller della för
fredsadminislralivi bruk där utvecklingen av system för förnödenhetsredovisning
och värnpliktsverkets framlida syslem kan förändra behoven.

Del
totala behovet av terminaler under programplaneperioden kan inte entydigt
fastställas. De mest omfattande anskaffningarna av terminaler under perioden
hänför sig lill system för förnödenheisredovisning, ekonomisk budgetering och
personaladministration. Institutet anser all terminaler bör anskaffas och
utnyttias samordnat. Omlokaliseringen av delar av försvarels forskningsanstalt
medför behov av datamaskinkapacilel i Stockholm och dessulom i Linköping och
Umeå. Omlokaliseringen inom stockholmsområdet kommer all kräva
datamaskin-kapacitet i Ursvik i slulel av programplaneperioden. För all läcka
behoven i Linköping planerar insiilutel dels för en datamaskin i
forskningsanstaltens lokaler, dels för en terminal för samband med Stockholms
datamaskin-central. På gmnd av omlokaliseringen av huvudenhet fyra krävs en
mindre datamaskin för reelltidsbearbetning. För bearbetningar på störte datamaskiner
kommer huvudenhet fyra att utnyttja Umeå datamaskincentral.

Försvarets radioanstalt har f n. en dalamaskin Saab
D22 som är avskriven år 1980. Medel har beräknats för elt utbyte budgelåret
1981/82.

I föregående års programplan anmäldes behov av
datamaskinulrustning specielll avsedd för bearbetning av underrättelsedata.
Institutet kommer under innevarande budgetår all uireda frågan i samverkan med
försvarsstaben. Bland annat skall prövas om behovel kan lillgodoses genom komplettering
av datamaskin Bertil/Ny och/eller med en minidalamaskin.

Den av rationaliseringsinstitutet beräknade
ulvecklingen av betalningsmedlen under anslaget Anskaffning av dalamaskiner
framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1976; 1 OOO-tal kr.).

1976/771 1977/78 1978/79 1979/80
1980/81 1981/82 Summa

1977/82

24 0002 34 000 22 000 25 000 18
000 20 000 119 000

' Prisläge febmari 1975, 2 Anslag 1 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Det beräknade behovet av beställningsbemyndiganden
för anskaffning av datamaskiner samt bemyndigandeskuldens storiek under
programplaneperioden framgår av följande sammanställning (1 OOO-tal kr.).

1976/77
1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 Summa

1977/82

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bemyndigandebehov
Bemyndigandeskuld vid utgången av resp. budgetår

-
45 000 12 000 32 000 10 000 3 000 102 000 39
000 50 000 40 000 47 000 39 000 22 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

IX 1.
Anskaffning av datamaskiner

1975/76

Utgift

11831817

Behållning
25 006 088

1976/77

Anslag

1000

1977/78

Förslag

34000000

Kostnader
och medelsbehov (f OOO-tal kr.)

Primäruppdrag
m. m.

1975/76

1976/77

1977/78

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets rationaliseringsinstitut

Föredraganden

Anskaffning av dalamaskiner

8 000

11 832

24 000

34 000

34 000

Kostnader

8 000

11832

24 000

34 000

34
000

Avgår:

Förbrukning av anslagsbehållning

Medelsbehov

-7 999

1

-11 831

1

-23 999

1

34 000

34
000

Budgelåret
1975/76

Försvarets rationaliseringsinstitut anger i sin
årsredovisning förbudgelårel 1975/76 all den forcerade upphandlingen som
genomfördes av dalamaskinerna Univac 1100 har starkl begränsal
investeringsutrymmet för annan datamaskinutmstning på kort sikt.

Under budgetåret har reglerna för såväl upphandling
som finansiering av datamaskinulrustning diskuterats och ifrågasatts av flera
försvarsmyn-digheler. Enligt institutets mening har detla varil lill men för
verksamheten

s. 253 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 253

och
lagil resurser från del egentliga planerings- och anskaffningsarbelet.
Institutet förutsätter all formema för anskaffning av generellt användbar
datamaskinutrustning bibehålls.

Budgelåret
1976/77

Under budgelårel 1976/77 beställs bl.a. mindre
dalamaskiner och terminalutrustningar.

Budgetåret
1977/78 Försvarels ralionaliseringsinstiiul

Anslaget bör föras upp med 34 000 000 kr. och ett
beställningsbemyndigande om 45 000 000 kr. inhämtas.

De begärda betalningsmedlen är avsedda för att
betala datamaskinutmstning m. m. som har beställts med stöd av lämnade
beställningsbemyndiganden. Under budgetåret 1977/78 skall bl. a. följande
utmstning m. m. beställas och/eller belalas.

a) Central/regional datamaskinkapacilel för att
dels läcka delar av hög

kvarterets behov, dels för programkonvertering och kompletteringar av

befintliga
dalamaskiner.

b)
Utrusining för
försöksverksamhet med mindre datamaskiner.

c)
Terminalutrustning för
cenlrala, regionala och lokala myndigheier.

Föredraganden

Överbefälhavaren har tagit fram ett förslag till
översiktlig informationssystem- och dalakraflplan för försvarel. Jag är nu
inle beredd atl ta ställning till den inriklning av verksamheten under
programplaneperioden som överbefälhavaren har angetl.

I enlighet med rationaliseringsinstitutets förslag
bör bemyndigande inhämtas all för näsla budgetår medge beställningar av
datamaskinutmstning-ar till ett belopp av 45 milj. kr. Liksom tidigare bör det
fi ankomma på regeringen atl ta slällning till vilka anskaffningar m. m. som
bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma atl
lämna.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av
sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
lill Anskaffning av
datamaskiner för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 34 000 000
kr.,

2.
medge att
datamaskinutmstning beställs till en kostnad av -utöver tidigare medgivet
belopp - högst 45 000 000 kr.

s. 254 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 254

5 Civilförsvaret

S.l Civilförsvarets fortsatta utveckling

5.1.1
Perspektivplaner för civiirörsvaret

De allmänna grunderna för civilförsvarets
perspektivplanering har varit desamma som för försvarsmaktens planering. Olika
lyper av angreppsfall skulle tas till ulgångspunkl. Behovet av beredskap och
uthållighet skulle bedömas. Planeringen borde vidare utgå från det fredslida
samhällets stmktur saml den utveckling av denna som kan fömtses.

Perspektivplan
del 1

Det ekonomiska sludieområdel för början av
1990-talel skulle föriäggas inom ett intervall mellan 450 och 900 milj. kr. per
år i ett antaget pris-och löneläge vid denna tid.

Civilförsvarsslyrelsen
belyste i en försia fas av planeringen den svenska samhällsutvecklingens
betydelse för civilförsvarets framlida ulformning. Förändringar i samhället är
av betydelse både för civilförsvarets möjligheter all verka i krig och dess
möjligheter alt bygga upp en lämplig organisation i fred. De faktorer som är
mest styrande för civilförsvarets planering är tätorternas utveckling,
riskobjektens lokalisering, bostadsbyggandets omfattning och
bebyggelseutformningen. Koncentrationen av befolkning till tätorter fömtses
komma all fortgå. Vid hot eller verkställighet av hot innebär
befolkningskoncentralionen lill tätorter påtagliga nackdelar i försvarssammanhang.

Civilförsvarsslyrelsen påpekar att civilförsvarets
roll vid fredskatasirofer bör klariäggas ytteriigare.

Del miliiära försvarets slyrka och säll alt föra
striden har den allra största betydelse för civilförsvarets ulformning.
Oberoende av försvarsprincip kan en angripare genomföra förbekämpning på ett
sådant sätt atl invasions-riktningen mycket sent blir uppenbar för oss. Detla
ger korta tider för beslul om och genomförande av invasionsutrymning. En
försvarsprincip som betonar de inledande striderna utanför gräns och kust
bedöms medföra mindre krav på ändringar av nu gällande principer för
befolkningsskyddet än vad som är fallet med en försvarsprincip som betonar
striden på svenski territorium.

Civilförsvaret bör utformas så atl del kan bidra
till totalförsvarets fredsbevarande funktion genom sådana ålgärder och förberedelser
alt befolkningens vilja och förmåga lill motstånd stärks. Utsätts landet för
angrepp skall civilförsvaret skydda liv och egendom samt lindra verkningarna av

s. 255 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 255

skador.
Studier av krigsföriopp pekar på att strävan bör vara all så långt möjligl
behålla samhället intakt och att därför på längre sikt ge befolkningen tillgång
till skyddsrum för alt därigenom kunna begränsa behovel av utrymningar.

Civilförsvarsslyrelsen anför atl den lägsla
ekonomiska nivån som studerats innebären medveten risktagning och att
civilförsvaret inte ens vid angrepp enbart med konventionella stridsmedel kan
möta många viktiga krav på ett tillfredsställande säll.

På medelhög ekonomisk nivå är resurserna tillräckliga
för alt förverkliga lösningar med i huvudsak godtagbar effekl i flertalet
angreppsfall eller god effekl vid angrepp med endasl konventionella
stridsmedel.

På den högsla ekonomiska nivån är resurserna
tillräckliga för all civilförsvarslösningar med god effekl i samlliga
angreppsfall skall kunna förverkligas.

Tillgången lill skyddsmm anses grundläggande för
civilbefolkningens skydd. Utrymning bör ses som elt komplement lill
skyddsrummen. Civilförsvarsstyrelsen bedömer att denna princip fullt utvecklad
skulle öka del miliiära försvarets handlingsfrihel.

Perspektivplan
del 2

1 den fortsatta perspektivplaneringen redovisar
civilförsvarsslyrelsen civilförsvarets uppbyggnadsläge och brisler år 1977.

Planerad utveckling av försvarsmaktens strilsyslem
tillgodoser enligl styrelsen i huvudsak civilförsvarels behov av förvarning.
Alarmeringen har dock ett antal svagheter, och uthålligheten är otillräcklig.
Bl. a. finns larmnäl endasl i nuvarande skyddsmmsorter och reserv för del
lelefonbaserade nätet saknas. Det finns 5,4 miljoner skyddsrumsplatser.
Kvaliteten på dessa är enligt civilförsvarsslyrelsen varierande och slora
brisler finns i innerområden, låghusbebyggelse och i orter med mindre än 5 000
invånare. Det finns ca 2 milj. moderna skyddsmasker. Gällande utrymningsplaner
omfattar ca 3,8 miljoner personer. Planläggningen gmndar sig på de tidigare
mera aktuella hoten om insats av kärnvapen och terroranfall men anpassas f n.
lill 1972 års försvarsbeslut.

Personellt är del lokala allmänna civilförsvaret i
förhållande lill del bedömda behovel uppbyggt till drygt 90 96, del regionala
lill ca 85 % och verkskydden lill ca 80 9é. Materiellt är uppbyggnadsläget 95 %
i förhållande till bedömt behov.

Civilförsvarsstyrelsen utnyttiar för sin planering
begreppet verkansnivå för värdeting av olika civilförsvarsslruklurers effekl.
Verkansnivå I innefattar alla anbefallda typer av angreppsfall, nämligen
konventionellt angrepp, angrepp med ABC-stridsmedel, holfall och
neutralitetsfall, verkansnivå 2 endast konventionellt angrepp och verkansnivå 3
endast neulralilelsfallet.

s. 256 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 256

När
framlida civilförsvaret utformas bör strävan enligl civilförsvarsstyrelsen vara
följande.

-
Att i möjligaste mån behålla samhällets
funktion intakt även under kris-och krigsförhållanden.

-
Alt kunna lä förvarning om
anfall från luften och atl ha möjlighet atl alarmera civilbefolkningen.

-
All ge alla invånare skydd i
skyddsrum, så att alla llr samma överiev-nadsmöjlighet och della oavsett lid på
dygnet.

-
Att kunna rädda instängda och
nödställda människor samt ge skadade en första hjälp och därefler transport
lill sjukvårdsinrättningar.

-
Atl begränsa utrymningar lill
enbart särskill hotade områden och hotade områden med dålig tillgång till
skydd.

Civilförsvarsstyrelsen har genomfört studier
tillsammans med överbefälhavaren avseende förvarning/alarmering. Därvid har
framkommit alt tiden från larm till vapenverkan kan bli 3-4 minuter. Denna lid
stämmer i huvudsak överens med den tid det tar för befolkninen att i rimlig
utsträckning nå skyddsmm med nuvarande principer för skyddsrumsbyggande.
Studiema har även visal behovel av landsomfattande täckning av
alarmeringssystemet. Belräffande skyddsrumskvalilel fortsätts studierna tillsammans
med försvarels forskningsanstalt.

Betydelsen av förvarning har föranlett
civilförsvarsslyrelsen alt rekommendera atl försvarsmakten tilldelas resurser
så all den högsla stridslednings- och luftbevakningsnivån kan nås, vilket bl.
a. innebär förbättrad uthållighet.

Civilförsvarsstyrelsen redovisar vidare en
förstudie i frågan om ökad samverkan mellan kommuner och civilförsvar saml
anmäler önskemål om samordning av radiokommunikationerna inom totalförsvaret.

Perspektivplanen
behandlar i fråga om skyddsmmmen i huvudsak fyra skyddsmmsprogram, A-D, inom
det sludieintervall som anvisningarna för planeringen föreskrivit, nämligen
mellan 150 000 lill 300 000 tillkommande skyddsmmsplatserperår. Dessa program
innehåller inom sig olika alternativ i vad avser urval av skyddsmmsorter och
andra urvalsgrunder med hänsyn till bedömda risker. Det mest omfattande
programmet innebär atl skyddsrum byggs i alla tätorter och att brister läcks i
låghusområden och nytillkomna skyddsrumsorier. 1 samtliga program är inräknat
täckning av brisler på skyddsmmsplatser i innerområden.

De i anvisningarna angivna ekonomiska
studienivåerna för planeringen har räknats om lill prisläge febmari 1975.
Civilförsvarsslyrelsen beskriver de olika handlingsvägarna för utvecklingen
på följande säll.

Funktionerna utrymning, skyddsmaskanskaffning,
skydd (utom skyddsmm) och rekrytering varieras inte i nämnvärd grad i de olika
ekonomiska nivåerna.

s. 257 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 257

Utrymning börenligl civilförsvarsstyrelsen
betraktas som ett komplement lill alt bygga skyddsrum. Skyddsrumsbrisi kommer
att föreligga under lång tid. Därför måste en ulrymningsplanläggning behållas
lills vidare.

Målel
för skyddsmaskanskaffningen på lång sikl bör enligl civilförsvarsslyrelsen
vara att alla kan disponera della skydd. På kortare sikl skall produktionsberedskap
upprätthållas. Produktionskapaciteten är f n. ca 300 000 masker per år och kan
höjas lill 500 000 per år ulan slörre investeringar. Fyra alternativ för
skyddsmaskproduktion har studerats, nämligen all produktionen avbryts samt
låg, medelhög och hög produktionstakt. Om produktionen avbryts under
budgetåret 1979/80 är tillgången noll vid sekelskiftet. Med låg
produktionstakt (därmed avses 150 000 masker per år) är tillgången 4 milj.
masker år 1990. Med hög produktionstakt (därmed avses 600 000 masker per år) är
tillgången år 1987 7 milj. masker. Civilförsvarsslyrelsen beräknar med hänsyn
till produktionsberedskap och beläggning vid industrin alt en produktionstakt
om 350 000 masker per år är att föredra oavsett ekonomisk ram för
civilförsvaret totalt. Härigenom nås målet ca 7 milj. masker omkring år 1992
och produklionsbeläggningen kan även därefler behållas på grund av omsättning.

Utgångspunkt för skyddsrumsprogrammen är bl. a.
behovsberäkningsnor-mer för olika typer av bostadshus. Dessa skiljer sig från
nu gällande normer. Hänsyn tas lill alt antalet personer per lägenhet minskar
med liden. Dessulom räknas bl. a. värnpliktiga bort. Delta innebär som exempel
atl i flerfamiljshus byggs endast 1,7 skyddsrumsplatser per lägenhet mot
nuvarande 2,4. Detla medför en risktagning under de första 10-15 åren i
nybyggda hus,

Kosinaderna per skyddsrumsplals beräknas i
perspektivplanen för flerfamiljshus till 680 kr., för småhus till 1 080 kr.
och för anläggningar till 750 kr.

De
viktigaste åtgärderna på ekonomisk mellannivå (743 milj. kr. för perioden
1977-1982) är fortsatt utbyggnad av ledningscentraler så atl dessa är i princip
utbyggda år 1982, förbättring av radiosystemet och att ändrad krigsorganisation
införs planenligt. Vissa brister kvarstår år 1982, främst avseende alarmering
och radiosystem.

De viktigaste ålgärderna på låg ekonomisk nivå (633
milj. kr.) är alt byggandet av ledningscentraler uppskjuts (ca 20 % brist är
1982), atl materielanskaffning inom ledningsfunktionen reduceras, att antalet
undsättningsenheter reduceras med ca 20 96, och alt anläggningsbyggandet inom
und-sällningsorganisalionen upphör så gott som hell.

De
viktigaste ålgärderna och objekten på hög ekonomisk nivå (852 milj. kr.)
innefattar larmaggregat i orter med mer än 200 invånare, radioslyrning av
nuvarande larmaggregat redan 1977-82, forcerad projektering av radio-syslem,
skyddsrumsielefoner, förbättrad sjukvårdsuibildning samt ökad
materielanskaffning och forcerad utbyggnad av anläggningar inom delprogrammet
Undsättning.

s. 258 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 258

Härtill
kommer kostnaderna för skyddsrummsprogramen A-D. Sammanfattning av medelsbehovet
i olika handlingsvägar framgårav följande labell. (Belopp i milj. kr. prisläge
februari 1975; löneläge 1975.)

Benämnd
Perioden 1977-82 Perioden 1982-87

handlingsväg -------------------------------------

Åtgärder
utom Skyddsrum Summa Summa

skyddsrum (A-D)

(115-155)

A 115

633

642

1 275

1 374

B 115

633

783

1416

1 609

B 135

743

783

1 526

1 718

C 135

743

933

1676

1968

C 155

852

933

1 785

2 077

D 155

852

1014

1866

2212

1 perspeklivplanen görs en värdering av effekten av
olika handlingsvägar. Värderingen avser senare delen av 1980-ialel och görs i
de redovisade verkansnivåerna.

Handlingsväg A 115 bedöms i verkansnivå 3
(neuiraliielsfallel) framför allt medföra risk för skador på befolkningen i
södra Sverige lill följd av brist på skyddsrum. Den urholkade
undsätlningsorganisationen medför enligt civilförsvarsslyrelsen att indikering
och sanering inte kan genomföras i erforderiig uislräckning. 1 verkansnivå 2
(konventionellt angreppsfall) bedöins risk föreligga för atl civilbefolkningen
genom bristen på skyddsrum lider skada under förbekämpning och markstrid.
Undsätlningsorganisationen bedöms vara otillräcklig. 1 verkansnivå 1 (alla
typer av angreppsfall) tillkommer den minskade moisiåndskraft mol hot som
skyddsrumsbrislen orsakar saml de brislande resurserna för indikering och
sanering vid insats av ABC-stridsmedel.

Handlingsväg B 115 innebär skyddsrumsutbyggnad i
orter med mer än 5 000 invånare. Samma värdering som i handlingsväg A 115 är
giltig vad gäller civilförsvar utom skyddsrum. Skadorna på civilbefolkningen
fär emellertid annan geografisk fördelning.

Handlingsväg B 135 innehåller samma
skyddsmmsprogram som handlingsväg B 115. Undsätlningsorganisationen bedöms i
huvudsak kunna lösa sina uppgifter i verkansnivå 2, medan den bristande
utbildningen för ABC-miljön minskar organisationens effekl i övriga
verkansnivåer.

Handlingsväg C 135 har för civilförsvar ulom
skyddsrum samma effekl som handlingsväg B 135. Den utökade skyddsrumstillgången
ger dock enligl civilförsvarsslyrelsens uppfattning bältre civilförsvarseffekt
i alla verkansnivåer.

Handlingsväg
C 155 innehåller samma skyddsrumsprogram som hand-

s. 259 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 259

lingsväg
C 135. Belräffande civilförsvar utom skyddsrum innebär handlingsvägen bättre
alarmering, anskaffning av skyddsrumstelefoner och bättre sjukvårdsutbildning.
Dessa förbättringar ökar effekten i alla verkansnivåer medan brisler
fortfarande råder avseende uppträdande i ABC-miljö. Handlingsväg D 155 ger i
huvudsak god effekl i alla verkansnivåer.

5.1.2
Programplaner for civilförsvaret för perioden 1977/78-1981/82

Planeringsförutsättningar

Enligt anvisningar som regeringen har meddelat för
civilförsvarets programplanering skall i huvudsak 1974 års försvarsulrednings
förslag lill inriktning av verksamheten (SOU 1976:5) ligga till grund för
planeringen för perioden 1977-1982.

Som utgångspunkt för planeringen av verksamhet som
inle avser skyddsrum för befolkningen skall enligt anvisningarna för vart och
ell av budgetåren gälla en planeringsram om 153 milj. kr. För verksamhel som
avser skyddsrum för befolkningen skall gälla en planeringsram om 38 milj. kr.
för vart och ett av de två första budgetåren och 105 milj. kr. för vart och elt
av de tre senare. Samlliga belopp är angivna i prisläge februari 1975.

1 samband med planeringen skall
civilförsvarsslyrelsen i samråd med överbefälhavaren också belysa de kostnader
som uppslår och de effekler som erhålls belräffande alarmering av befolkningen
vid luftanfall om uthålligheten hos strilsyslemet inom det miliiära försvaret
ökas utöver vad överbefälhavaren planerar inom planeringsramarna.

Civilförsvarsslyrelsen har av försvarsulredningens
bedömningar dragit den allmänna slutsatsen atl förhållanden och bedömd
utveckling i vårt närområde och väriden i övrigt inle ger anledning lill att
sänka kraven på befolkningsskyddet eller alt begränsa dess möjligheter till
fortsalt anpassning lill samhällsutvecklingen.

Det är enligt civilförsvarsslyrelsen av stor
betydelse för civilförsvarels utveckling alt försvarsmakten allt mer blir
beroende av samhället i övrigt. Det blir därför allt svårare att dra en klar
gräns mellan "civila" och "militära" mål.
Civilförsvarsslyrelsen framhåller all en snabb utveckling har skett av vapen
med ökad yttäckning mot levande mål. Brislande precision och funk-lionsfel hos
vapensystem ökar också riskerna för skador bland civilbefolkning. Markstrider
kan komma atl beröra civilbefolkningen och ställa speciella krav på röriighet,
uthållighet och fältledningskapacitet hos civilförsvaret. Om inte åtgärder
vidlas för alt förbättra uthålligheten främst hos våra radarstationer
försämrar bekämpning av luftförsvarets strilsyslem möjligheterna all alarmera
befolkningen i skyddsrumsorter.

Styrelsen framhåller i fråga om den svenska
samhällsutvecklingen och civilförsvarets beroende av denna särskill sårbarheten
på grund av att man

s. 260 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 260

fortsätter
att koncentrera befolkning och produktion till slörre tätorter och att man
fortlöpande bygger tekniska system med bristande reservfunkiioner. Ökande
risker redan i fredssamhällel för skadeverkningar av olyckor med radioakliva
ämnen eller haverier vid företag med tillverkning av hälso- eller miljöfariiga
produkter påverkar även civilförsvarels utveckling.

Styrelsen pekar också på att kommunerna numera har
ett vidgat ansvar för räddningstiänst i fredstid. Möjligheterna atl utnyttja
kommunala resurser i krig blir härigenom slörre.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller atl sedan
perspektivplanen lämnades in till regeringen har vissa förändringar skett i
förutsättningarna för planeringen. Dessa förändringar, som styrelsen anser
medföra kostnadsökningar under programplaneperioden, uppges främsl bero på att
statsbidrag lill kommunerna för koslnader för anläggningar lill civilförsvarels
krigsorganisation numera ulgår med 100 %,att förbättrade ekonomiska förmåner
för civilförsvarsplikliga har införts och all civilförsvarsövningar framdeles
skall genomföras på dagtid med bl. a. ersättning som följd.

Styrelsen framhåller att de ändrade
fömtsättningarna innebär merkostnader på ca 20 milj. kr. per år i jämförelse
med de förutsättningar som gällt för tidigare planering och med hänsyn även
lill beräknad priskompensation i den planeringsram som regeringen har angivit.

Civilförsvarsslyrelsen har i sin bedömning av
planeringsförulsällningarna för skyddsrumsbyggande inte funnil något att erinra
mot den anvisade ramen under programplaneperiodens två första år. Styrelsen
anser däremol att en inriktning av skyddsrumsproduktionen som svarar mot
planeringsramen 105 milj. kr. per år inte gör del möjligl att tillföra
skyddsmmsplatser i den lakl som bosläder, fabriks- och andra anläggningar m. m.
byggs i samhället. Detta förhållande gäller för alla alternativ i fråga om
skyddsrumskvalilel och omfattning av skyddsrumsorter som styrelsen har
studerat. Enligl slyrelsens uppfattning kan balans uppnås endasl om
planeringen av skydds-rumsproduklionen vid programplaneperiodens slut är
inriktad mot en produktionsvolym motsvarande en årskostnad om ca 192 milj. kr.

Civilförsvarsslyrelsen framhåller all den lägger
den största vikl vid de beslul som fattats efler år 1972 i fråga om den nya
krigsorganisationens omfattning, del nya utbildningssystemets utformning och
det nya syslemet för planering, produktion och finansiering av skyddsmm för
befolkningen. Den inriktning som försvarsuiredningen har angivii är enligt
styrelsens uppfattning inte möjlig inom de planeringsramar som regeringen har
gett i anvisningarna för programplaneringen.

Civilförsvarsslyrelsen har belyst två
kosinadsaliernaliv. Del ena ansluler enligl styrelsens uppfattning till
försvarsulredningens uttalande om en oförändrad inriklning av civilförsvarets
utveckling. Kostnadsramen i detla

s. 261 Kontrollera mot PDF

alternativ
är i prisläge februari 1976 190 milj. kr. för annan verksamhet än den som avser
skyddsmm för befolkningen. Förden senare verksamhelen beräknas 42 milj. kr. för
vart och ett av de två försia budgetåren och 106 milj. kr. för vart och elt av
de tre senare. Del andra alternaiivei ligger inom regeringens planeringsramar,
som i prisläge februari 1976 ar 167,8 milj. kr. per år för annan verksamhet än
skyddsrum och oförändrat 42 och 106 milj. kr. för skyddsrumsproduklionen.

Civilförsvarsslyrelsen har enligt regeringens
anvisningar för programplaneringen haft all belysa kostnaden och effekten om
man ökar uthålligheien hos strilsyslemet utöver vad överbefälhavaren planerar
inom ramama för det miliiära försvarel saml redovisa vilka molsvarande
kostnadsminskningar som bör vidlas inom civilförsvarels planeringsramar.
Civilförsvarsstyrelsen redovisar sina studier i en särskild rapport. I denna
behandlas främsl uthålligheten hos slrilorganisaiionens radarsystem.
Civilförsvarsstyrelsen föreslår bl. a. att reservmateriel skaffas till
radarsyslemet för en kostnad av ca 48 milj. kr. Effekten av denna förstärkning
berörenligt civilförsvarsslyrelsen inle bara alarmering för skydd av
befolkningen utan har minsl lika slort värdeförövrigttotalförsvar.
Civilförsvarsslyrelsen anser färföratl kostnaderna bör gå utanför de
planeringsramar som anvisas för civilförsvaret.

Planering
1 del högre allernalivel

De viktigaste målen som civilförsvarsstyrelsen
angivit för civilförsvarsverksamheten under programplaneperioden i del högre
koslnadsallernativel kan kortfallat beskrivas enligl följande.

Lednings- och undsätlningsorganisationen skall
enligl tidigare beslut organiseras om under perioden 1977-1981. Ett nytt
grundutbildnings- och övningssystem skall införas föratt förbättra
befälsutbildningen och övnings-verksamheten och för alt kompensera alt manskap
i princip inte grund-ulbildas. Alarmeringssystemet skall förbättras. Förändring
av nuvarande rekryleringssystem skall genomföras i syfte atl uppnå en fulltalig
krigsorganisation med förbättrad personell kvalitet. Grundutbildningen, huvuddelen
av övningsverksamheten saml förrådsverksamhelen skall bedrivas vid ell antal
regionala anläggningar som administreras av civilförsvarsstyrelsen.
Krigsorganisationens komplettering med maleriel skall fortsätta och
modernisering av sjukvårdsmaterielen skall påbörjas. En produklionsbered-skap
för att skaffa skyddsmasker skall upprätthållas och en begränsad anskaffning
skall genomföras i fredslid. Produktionen av skyddsrum för befolkningen skall
inriktas mot att tillgodose nytillkomna behov av skyddsmmsplatser i samband
med nyproduktion av bostäder, industrianläggningar m. m. i nuvarande
skyddsrumsorter. Visst utrymme bör också finnas för brislläckningsåigärder.
Slutligen skall civilförsvarsslyrelsen organiseras om under perioden.

För
de olika funktionerna gäller enligt civilförsvarsstyrelsen följande.

s. 262 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 262

Alarmering

Under programplaneperioden förbättras enligl
civilförsvarsslyrelsen ma-növcrulrustningar i alarmeringsnätet och
reservanordningar tillförs för atl höja driftsäkerheten. Systemets effekl höjs
genom all daiamaskinbaserad presentationsteknik införs i
luftförsvarsceniralerna. Vidare ges ledningsorganisationen högre personell
kvalitet. Vid periodens slut kan transportabla reservlarmaggregal komma atl
anskaffas. Antalet larmorter kan dock inte ökas på sätt som försvarsutredningen
har anseii vara önksvärl.

Skyddsrum

Två skyddsrumskvaliieier studeras i programplanen.
Båda kännetecknas av att en jämn skyddsnivå eftersträvas oberoende av
byggnadssättet för den byggnad som inrymmer skyddsrummet och de yttre
förhållandena kring skyddsmmmet. Den högre kvaliteten moisvarar närmasl
nuvarande skyddsrum typ D beläget i källare under 3-4-vånings betongbyggnad.
Den lägre kvaliteten motsvaras av nuvarande skyddsrum typ E under liknande förhållanden.

Frågan om val av skyddsrumskvalitet har belysts
genom avvägningar mellan kvalitet och kvantitet. Civilförsvarsslyrelsens
analyser har visal att den skadereducerande effekten blir ungefär lika stor
oberoende av om man inom planeringsramen 106 milj. kr. per år bygger något
färre skyddsrum av högre kvalilel eller något fler skyddsmm av lägre kvalitet.
Detla förhållande gäller vid skydd mot verkningar av konventionella vapen. I
fråga om kärnvapen ger den högre kvaliteten betydligt bättre skyddseffekt än
den lägre kvaliteten. Handlingsfriheten på sikl lillgodoses enligt styrelsen
bäst om skyddsmm av den högre kvaliteten byggs, eftersom det i framtiden anses
vara lättare all läcka kvaniiiativa brisler än kvalitativa.

Omfattningen av skyddsrumsorier redovisas i två
alternativ, dels ett som omfattar nuvarande orter, dels ett
minskningsalternativ där orternas lolala invånarantal utgör 90 % av det första
allernalivel. Civilförsvarsslyrelsen har inte kunnat finna någon säker metod
att genom att gradera risker utesluta några av de nuvarande skyddsrumsorlerna.
Styrelsen förordar därför atl nuvarande skyddsmmsorter behålls. Detla anses
också gynna handlingsfriheten på sikl.

Som framhållits i det föregående har civilförsvarsstyrelsen
funnit att del inom planeringsramen 106 milj. kr. per år inte är möjligt atl
ens med den lägre kvaliteten och en minskad orisförteckning tillgodose
nybyggnadsbe-hovel av skyddsrum i anslutning till nyproduktion av bosläder och
anläggningar. Detla gäller under förutsättning atl denna produktion inte radikalt
minskar. Nya bristområden skulle uppstå. Detta avviker enligt styrelsens
uppfattning från de riktlinjer för befolkningsskyddets utveckling som
harangivitsi 1972 års försvarsbeslut och i 1974 års försvarsulrednings försia
betänkande.

s. 263 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 263

Civilförsvarsstyrelsen förordar att skyddsrum.av
den högre kvaliteten byggs i takt med nyproduktionen av bostäder och
anläggningar i nuvarande skyddsrumsorter och alt vissl uirymme skapas för
brislläckningsåigärder. Den genomsnittliga kostnaden per skyddsrumsplals är
enligl programplanen ca 1 100 kr. Detla motsvararen åriig kosinad av 192 milj.
kr. för del föreslagna skyddsrumsprogrammei.

Skydds
masker

Styrelsen föreslåren begränsad produktion av
skyddsmasker enligl hittills gällande inriktning. Masker i fem storlekar för
vuxna och barn över 5 år tillverkas till ett antal av ca 300 000 per år.
Tekniskt underiag för skyddsväska (s. k. babyskydd) beräknas vara klart under
år 1977. Ulveckling av skyddshuva avsedd för äldre personer och bam under 5 år
avslutas under perioden. Serieproduktion av både skyddsväska och skyddshuva
beräknas komma igång under programplaneperioden. Vid slutet av perioden beräknas
antalet moderna skyddsmasker och övriga skydd uppgå till totalt ca 3 milj.

Undsättning

I samband med övergång lill ändrad
krigsorganisation införs ell förbättrat rekryleringssystem och ett system för
gmndutbildning och övning som är anpassat lill den ändrade organisationen.
Ålgärder som leder lill höjd kvalitet hos befälet prioriteras. Huvuddelen av
manskapet gmndutbildas inte ulan får sin ulbildning genom att delta i övning
med den enhet i krigsorganisationen där man är krigsplacerad.

Enligt regeringens anvisningar skall
övningsverksamheten begränsas under programplaneperioden. De resurser som har
kunnal avsättas under perioden för övningar satsas i försia hand på att
vidmakthålla ledningsen-helernas kvalitet och den tekniska kvaliteten hos de
skadeavhjälpande enheterna. Begränsningen av övningsverksamheten innebär dock
enligt slyrelsens mening att undsättningsorganisationens beredskap inte blir
fullgod.

Materielanskaffningen inriktas främsl på all
omsätta och modernisera utrustning för atl omhänderta skadade och för
brandbekämpning. Kraven på organisationens uthållighet släller anspråk på
materiel reserver. Trots den planerade anskaffningen kommer enligt
civilförsvarsslyrelsen vissa brister i fråga om sjukvårds-, brand- och räddningsmateriel
atl kvarstå vid periodens slut.

Möjligheterna all sätta in civilförsvarsmaleriel
vid mera omfattande nödlägen i fredslid förbättras genom olika åtgärder.

s. 264 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 264

Anläggningar

Behovel av skyddade anläggningar m. m. för
organisationen uppgår till ca 250 ledningscentraler, 70 skyddsrum för
framskjutna enheter, 220 observationsplatser och 1 000 krigsbranddammar.
Nybyggnadsbehovet är ca 75, 50, 100 resp. 500 anläggningar. Behovel bedöms inle
vara helt täckt vid periodens slut.

Utrymning

Den nuvarande utrymningsplanläggningen skall i
huvudsak behållas under programplaneperioden. Planläggningen skall ses över.
Därvid skall hänsyn las lill befolkningens ändrade lokalisering, bilismens och
vägnätets utveckling, fritidsbebyggelsens förändring och lill de krav som
främst ställs när man använder konventionella stridsmedel.

Forskning,
försök och utveckling

Civilförsvarsstyrelsens forskning inriktas under
programplaneperioden så att den kan ge underiag för ett fortsatt långsiktigt
utvecklingsarbete främst inom skyddsriims- och undsättningssekiorerna. Exempel
på problemområden som skall studeras är hur människan beter sig under pressade
förhållanden i krigstid, skyddsmmsalternativ för olika typer av bebyggelse,
kemiska och radioaktiva risker i krigssamhällel samt civilförsvarets roll i
fredsräddningstiänslen.

Konsekvenser
av planeringen 1 det lägre alternativet

Konsekvensema enligl civilförsvarsslyrelsens
uppfattning av all skyddsrumsproduklionen begränsas till en volym som
moisvarar årskostnaden 106 milj. kr. har redovisats i det föregående.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller all en ekonomisk
ram begränsad lill 167,8 milj. kr. perår för civilförsvarsverksamhei utom den
som avser skyddsrum innebär väsentliga nedskärningar och förändringar i de
uppställda programmålen för perioden.

En stor del av den ekonomiska ramen är inlecknad
redan vid ingången av programplaneperioden genom de malerielbeslällningar som
har lagts ut och genom statsbidragsbelalningar för redan påbörjade anläggningar
till civilförsvarels krigsorganisation. Härtill kommer mer eller mindre fasla
kostnader i form av t.ex. löner till anställd personal, hyror m. m.

Civilförsvarsstyrelsen har funnit atl bindningarna
är så slora och så utsträckta i liden alt det inte är möjligl alt minska
medelsbehovet genom att ändra avvägningen av krigsorganisationens uppbyggnad i
vad avser personal, maleriel och anläggningar. Minskningen med 22 milj. kr. per
år

s. 265 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 265

har
i stället åstadkommits genom all nedskärningar har gjorts inom de områden där
andelen fasla kostnader eller ekonomiska bindningar inom ramen

190
milj. kr. är minsl.

Detta har lett till alt främsl utbildningsområdet
har skurils ned genom atl övningsverksamheten har minskats betydligt jämfört
med vad som planeras i det högre alternativet. Därav följer alt beredskapen
fördel allmänna civilförsvaret sänks ytteriigare. Della är enligt styrelsen
inte godiagbart eller förenligt med de uppställda målen.

Civilförsvarsslyrelsen framhåller all om den lägre
planeringsramen kommer all ligga lill grund för kommande programplaneperiod
blir det nödvändigt alt se över det nya utbildningssystemet och all studera
krigsorganisationens omfattning i förhållande lill del antal personer som inom
angiven ekonomisk ram kan gmndutbildas och övas.

Ekonomiska begränsningar har i den lägre ramen
också gjorts i fråga om anläggningsproduktion för krigsorganisationen.
Civilförsvarsstyrelsen framhålleratt detla leder lill all den obalans som nu
finns i uppbyggnadsläget mellan personal och maleriel å ena sidan och
anläggningar å andra sidan finns kvar också efler programplaneperioden.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller
sammanfattningsvis all den låga planeringsramen innebär all belydande
förändringar av civilförsvarsverksamheten måsie vidlas. Styrelsen har bedömt
atl försvarsutredningens inriklning för civilförsvarels fortsalla ulveckling
bör vara styrande för verksamhelen. Styrelsen vill behålla handlingsfrihet i
syfle att senare kunna nå målen enligl 1972 års försvarsbeslut. Mot denna
bakgmnd har en avvägning av verksamheten som påverkar krigsorganisationens
omfattning undvikits. Om statsmakternas beslut skulle komma att innebära all
den lägre ramen skall ligga till grund för civilförsvarets uppbyggnad även
efler programplaneperiodens slut måste enligt styrelsens uppfattning
inriktningen och avvägningen av civilförsvaret omprövas.

Fördelning
av kostnaderna på delprogram i det högre alternativet framgår av följande
labell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa

Delprogram

1977/78

1978/79
1979/80 1980/81

1981/82

1977/82

Ledning
i krig

44

49

57

54

50

254

Utrymning

6

6

6

6

6

30

Skydd
för allmänheten

79

74

131

135

135

554

Undsättning

113

104

106

97

94

514

Allmän
administration

32

27

27

27

27

140

Kostnader

274

260

327

319

312

1492

Justering
på grund av

överplanering m. m.

-36

-25

-29

-23

-16

-129

Betalningsmedel

238

235

298

296

296

1363

18 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

s. 266 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 266

Betalningsmedlens
fördelning på anslag i det högre alternativet framgår av följande labell
(prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa

Anslag

1976/7711977/78
1978/79 1979/80 1980/81

1981/82

1977/82

G 1.
Civilförsvar

143

182

180

175

184

186

907

G 2.
Civilförsvar:

Skyddsrum

17

42

42

106

106

106

402

116.
Civilförsvar:

Anskaffning av

anläggningar

8

14

13

17

6

4

54

168

238

235

298

296

296

1363

'
Prisläge februari 1975.

Fördelning
av kostnaderna på delprogram i del lägre allernalivel framgår av följande
labell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa

Delprogram

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81

1981/82
1977/82

Ledning
i krig

42

47

50

45

45

229

Utrymning

5

4

5

5

5

24

Skydd
för allmänheten

77

72

130

135

135

549

Undsättning

98

87

50

80

62

377

Allmän
administration

32

28

27

26

27

140

Kostnader

254

238

262

291

274

1319

Justering
pä grund av

överplanering
m. m.

-39

-26

-25

-17

-13

-120

Betalningsmedel

215

212

237

274

261

1 199

Betalningsmsdiens
fördelning på anslag i det lägre alternativet framgår av följande labell
(prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa

Anslag

1976/7711977/78
1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

G 1.
Civilförsvar

143

165

162

117

162

151

757

G 2.
Civilförsvar:

Skyddsmm

17

42

42

106

106

106

402

116
Civilförsvar:

Anskaffning av

anläggningar

8

8

8

14

6

4

40

168

215

212

237

274

261

1199

Prisläge
febmari 1975.

s. 267 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 267

5.1.3
1974 års försvarsutrednlngs förslag till civilförsvarets fortsatta utveckling

Försvarsutredningen redovisar i sitt första
betänkande förslag lill grunder för civilförsvarels fortsatta utveckling.
Utredningen erinrar om att redan 1972 års försvarsbeslut innebar vissa nya
utgångspunkter för civilförsvarets planering i förhållande till vad som gällde
tidigare. 1972 års försvarsbeslut angav all befolkningsskyddet i fortsättningen
inle skulle inriktas på skydd mol verkningar av vapen som används i direkl
bekämpning av befolkningen. Grundläggande för planeringen skulle i stället vara
att befolkningen i samband med invasion kunde komma att beröras av
biverkningar vid bekämpning av militära mål med i första hand konventionella
stridsmedel och vid marksirider. Viss hänsyn bedömdes också böra las till att
befolkningen i vissa silualioner kunde bli ställd inför direkt hot om
skadegörelse. Vidare angavs att befolkningen borde ges skydd mol de sekundära
verkningarna av ABC-stridsmedel som kan komma all användas ulanför våra
gränser.

Försvarsutredningen anser atl denna grund för
planeringen fortfarande bör gälla. Befolkningscentra som sådana bör sålunda
inle ses som primära mål för angriparen. I första hand skall i stället
verkningarna av konventionella stridsmedel, som sätts in mot militära mål men
som indirekt kan beröra befolkningen, beakias. Utredningen framhåller all
begreppet militära mål måsle anses innefatta även sådana mål som inte är direkl
hänföriiga till försvarsmakten men som är av slor betydelse för de miliiära
operationerna och för landets försvarsförmåga i övrigt. Möjligheterna alt
genomföra ålgärder som inte medför nämnvärda merkostnader bör las till vara
för att också begränsa skadorna vid användning av ABC-stridsmedel. Det är dessulom
betydelsefullt atl civilförsvaret uiformas så att-statsmakterna lår ökade
handlingsmöjligheter i situationer när befolkningen kan ställas inför direkl hot
om skadegörelse.

Försvarsutredningen framhålleratt det inte finns
någon klar gräns mellan vad som är tillåtna eller inte tillåtna
krigsföringsmetoder. Även folkrättsligt godtagna metoder ger stora skador på
det civila samhället. Detta bör beaktas vid civilförsvarets planering.
Utgångspunkten bör emellertid alltid vara att bekämpning i samband med en
invasion främst riktas mot militärt betydelsefulla mål. Del finns enligt
utredningen anledning atl räkna med en allt större precision vid bekämpning av
mål, särskill vid allackanfall. Risk för skador på civilbefolkningen föreligger
dock lill följd av misstag vid målval och mållägesbestämning och fel i
vapensystemens funktion. Andra risker ligger i att vissa vapensystem medger s.
k. områdesbombning, bl. a. vid bombning från hög höjd. Om respekten för
folkrättens regler mot omänsklig krigföring minskar, kan risk finnas för att
områdesanfall mot militära mål används som förtäckt terrorkrigföring. Vidare
innebär utvecklingen av s. k. multipel- och brandsiridsmedel m. m. hot mot
civilbefolkningen på grund av de sidoverkningar som sådana stridsmedel kan ha.

s. 268 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 268

Försvarsuiredningen betonar att utvecklingen i
samhället påverkar såväl behovet av civilförsvarsålgärder som möjligheterna atl
vidta sådana åtgärder. Bl.a. måste uppmärksammas förändringar belräffande
befolkningsfördelning, samhällsplanering och bebyggelseutveckling,
näringslivets lokalisering och kommunikationer. Skyddet av befolkningen har på
grund av bundenheten till bosläder och arbetsplatser en påtaglig anknytning
till lokala förhållanden. Det är vidare viktigt att åtgärderna för all skydda
befolkningen uiformas så att de underiätlar att nödvändig produktion och annan
viktig verksamhel kan fortgå under ett krigsläge.

Civilförsvarets skadeavhjälpande åtgärder företer
betydande likheter med de åtgärder som vidtas i fredstid för att lindra skador
till följd av olyckshändelser av olika slag. Della samband bör enligt försvarsutredningen
i ökad grad beakias i civilförsvarets planering. De resurser som anskaffas för
skadeavhjälpande ändamål bör i ökad utsträckning kunna användas i såväl freds-
som krigsverksamhelen.

Försvarsutredningen bedömer att en ökad samordning
mellan civilförsvaret och kommunal verksamhet bör kunna ge betydelsefulla
vinster. Det påbörjade utredningsarbetet i denna fråga bör därför fortsätta.
Även utvecklingen av övriga delar av totalförsvaret har betydelse för
civilförsvaret. Del gäller bl. a. lokaliseringen av militära och
försörjningsvikliga mål t. ex. med hänsyn lill närheten till
befolkningskoncenirationer.

Försvarsuiredningen anser atl
civilförsvarsålgärderna bör ges en långsiktig inriklning, medan vissa
begränsningar i den operativa styrkan kan godtas under den närmaste liden. En
sådan planering har långsiktig effekt och stämmer väl överens med uiredningens
syn på den tidsmässiga avvägningen.

Försvarsuiredningen anger i sitt försia belänkande
vissa utgångspunkter för planeringen.

Målel för planeringen av befolkningsskyddet i krig
bör vara att ålgärder vidlas för all skydda befolkningen mol verkningarna av
slridshandlingar. Befolkningen kan skyddas genom kollekliva ålgärder i form av
skyddsrumsbyggande och utrymning och genom åtgärder för individuellt skydd,
främsl anskaffning av skyddsmasker, och genom anvisningar om vad man i olika
situationer själv kan göra för sill skydd.

Försvarsuiredningen ansluter sig i allt väsentligt
till den principiella syn på avvägningen mellan olika skyddsåtgärder och inriktning
av skyddsrumsbyggandel som angavs i 1975 års beslul om nytl syslem för
skyddsrumsbyggandel.

1 fråga om avvägningen mellan skyddsrumsbyggande
och utrymning anser försvarsuiredningen all dessa ålgärder inle bör ses som all
de ersätter varandra utan som komplement lill varandra. Så kan t. ex. brister
i skydds-mmslillgången behöva vägas upp av en begränsad utrymning. Det kan
också visa sig nödvändigl alt i vissa situationer utrymma eller flytta om
grupper

s. 269 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 269

av
befolkningen eller utrymma särskilt hotade områden. Omfattningen av den
nuvarande ulrymningsplanläggningen bör i stort behållas enligt utredningen.
Som allmän utgångspunkt för planeringen bör gälla all beroendet av att behöva
verkställa utrymningsplanerna begränsas så långt som möjligt. Planeringen bör
vara sådan att handlingsfrihet föreligger all beslula om utrymning hell efter
den rådande silualionen. Del innebär atl utrymningsplaneringen i vissa
avseenden kan behöva förbättras och utvecklas. Detta gäller särskilt utrymning
av invasionshoiade områden. Den angivna synen på användningen av utrymning och
omflyttning samt skydd i olika former har särskild beiydelse i lägen då del är
brist på skyddsrum.

Enligt försvarsutredningens mening bör urvalet av
skyddsrumsorter ske med hänsyn lill det hot som bedöms kunna bli riktat mol
skilda delar av landet och riskema för skadeverkningar på grund av
slridshandlingar samt i viss utsträckning ortens befolkningstal. 1
skyddsmmsorter bör befolkningen i största möjliga utsträckning kunna fa skydd
i skyddsrum. Jämsides med ett fortlöpande skyddsrumsbyggande, som avser både
skydd i anslutning till nybebyggelse och förbättringar av skyddel i befintlig
bebyggelse, bör särskilda åtgärder vidtas för atl i första hand i de mest
utsatta skyddsrumsorterna avhjälpa de allvariigaste bristerna på skydd. Sådana
åtgärder är förberedelser för alt under civilförsvarsberedskap kunna ställa i
ordning skyddsrum i utrymmen som är lämpliga härför t. ex. i befinlliga bergtunnlar
och andra underjordiska anläggningar.

Andra slag av åtgärder, som har allmängiltig
karaktär och avser såväl skyddsrumsorter som övriga delar av landet, beslår av
förberedelser som åläggs enskild fastighetsägare att vidta för att under
civilförsvarsberedskap kunna förse anläggning eller byggnad med s. k. skyddat
uirymme. De som vistas i anläggningar etc. skall härigenom kunna beredas
skäligt skydd mot radioaktiv strålning, kemiska stridsmedel, splitter och
byggnadsras. Åtgärderna blir av relativi enkel karaklär. Försvarsuiredningen
anser dock atl erfarenheterna visar att även enkla skydd har stor betydelse för
möjligheterna att skydda befolkningen.

Försvarsutredningen framhåller i likhet med vad
civilförsvarsslyrelsen anfört alt både förvarningstid och strilsystemeis
uthållighet under vissa omsländigheler kan vara otillräckliga. Användningen av
skyddsrummen måste anpassas lill de prestanda som strilsyslemet har i en given
situation. Delta krav har bl. a. aktualiserat frågan om skyddsrummmen bör inredas
för långvarig vistelse, dvs. kunna utnyttjas som något slags nödbosläder
samtidigt av alla i skyddsmmsorten. Försvarsutredningen anser inle en sådan
lösning vara realistisk. Anpassning till faktiska förvarnings- och
skyddssökningstider bör enligl försvarsulredningens mening i stället ske genom
att flexibelt utnyttja de lokala förhållandena så att förflyttningsslräckan
för dem som söker skydd vid flyglarm begränsas så långt möjligt. Det bör t. ex.
vara möjligl att, för atl komma närmare skyddsrum, söka lillfällig vislelse i
byggnader

s. 270 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 270

nära
intill befintligt skyddsrum. Över huvud laget bör det enligt försvarsutredningens
mening finnas goda förutsättningar för atl i krigslid upplysa människorna om
lämpliga åtgärder för att åstadkomma frivilliga omflyttningar i syfte att
förbättra den enskildes möjligheter till skydd. Till anpassningsåtgärderna hör
även utrymning av viss del av befolkningen för att öka skyddsrumsulrymmel för
dem som oundgängligen måste stanna kvar i den aktuella orten. Sådani utrymme
kan behöva skapas på orter där risksilualionen blir så extrem atl alla
kvarvarande bör vistas i skydd under huvuddelen av dygnet.

Försvarsuiredningen redovisar i sill andra
belänkande på grundval av civilförsvarsslyrelsens programplaner sina slutliga
överväganden och förslag lill inriklning av civilförsvarets planering.

Försvarsutredningen erinrar om all
civilförsvarsstyrelsen har genomfört programplaneringen i två ekonomiska
nivåer. Programplanerna redovisar förutsättningar för och konsekvenser av
alternativa utformningar av skyddsmmsprogram med avseende på kvalitet,
kvantitet, koslnader m. m. Vad avser civilförsvar ulom skyddsrum är enligt
försvarsutredningens mening planeringen i den högre nivån väl avvägd. De mål
som ställts upp för civilförsvarels ulveckling under perioden 1977-1982 syns i
alll väsentligt stämma överens med av riksdagen fattade beslul om
civilförsvarels organisation, utbildningssystem m. m. och den av
försvarsuiredningen föreslagna inriktningen på längre sikl. Beträffande
planeringen och avvägningen i den lägre av de två redovisade nivåerna har
uiredningen, främst avseende utbildningen av civilförsvarets personal, vissa
erinringar som framgår av det följande.

Civilförsvarsstyrelsen
redovisar i programplanen två alternativa skydds-mmsortsförteckningar. Dessa
har legat till grund för beräkningar av skydds-mmsbehovel. Del ena alternativet
motsvarar dagens skyddsmmsortsför-teckning medan i del andra det toiala
invånarantalet i skyddsrumsorterna minskats med 10 96. Hittills har urval av
skyddsmmsorter i huvudsak skell efter orternas sioriek och de risker för
skadeverkningar på gmnd av slridshandlingar som följer av orternas geografiska
belägenhet. Civilförsvarsstyrelsen anför alt den inte funnit anledning alt
ändra på de hittills tillämpade gmnderna för urval. Civilförsvarsstyrelsen
anför vidare atl den inte kunnal finna någon säker metod alt genom
riskgradering utesluta några av de nuvarande skyddsmmsorterna. Civilförsvarsstyrelsen
förordar därför att nuvarande skyddsmmsorter med mindre jusleringar behålls.
Försvarsuiredningen härefter alt ha granskat civilförsvarsstyrelsens
överväganden kommii till samma slutsatser. Utredningen förutsätter dock i
likhet med civilförsvarsstyrelsen all skyddsrumsortsförteckningen görs lill
föremål för översyn från tid till annan. Sådana översyner bör då ske mol
bakgrund av bl. a. samhällets utveckling och förändring, den vapentekniska
utvecklingen och förändringar i den operativa planläggningen.

s. 271 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 271

Beträffande skyddsrummens kvalilel kan denna i dag
ses som en konsekvens av de olika byggnadslekniska föreskrifter som finns
utfärdade för skyddsrumsbyggnationen. Della innebär all skyddsrum, som är
uppförda efter samma lekniska normer, ger olika skydd beroende på rådande yltre
förhållanden. Så ger t. ex. skyddsrum i hus uppförda av betong en avsevärt
högre skyddsnivå än motsvarande skyddsrum som anordnats i lätta byggnader.
Försvarsutredningen föreslår atl endast en kvalitetsnivå bör finnas för
skyddsrum som anordnas framgent. Utredningen anser atl denna kva-litelsnivå bör
definieras ulgående från del skydd som eftersträvas. Della innebär all
kvalilelen på skyddsrum så långl möjligl skall beskriva vad skyddsrummel ger
skydd mol och atl alla nya skyddsrum ger della skydd oavsett var de är
anordnade. Enligl försvarsulredningens mening bör skyddsrummen i försia hand
ge skydd mot brand, ras, sprängverkan och splitter och vara försedda med
anordning för luftrening, Av civilförsvarsslyrelsen studerade
skyddsrumskvaliieier svarar den s. k. kvalitet 2 närmasl mol vad uiredningen
anser erfordras för all befolkningen skall kunna ges ell skydd mot i första
hand verkningarna i konventionella sirismedel. Del innebär också att
skyddsrummen ger visst skydd mol radioaktivt nedfall och långvarig slötvåg
från A-stridsmedel.

Vad avser omfattningen av skyddsrumsbyggandel bör
enligl försvarsuiredningen bl. a. tillgångar och brisler på skyddsrumsplalser
och prognoser avseende nybyggnationen, särskill av bosläder, beakias. Idag
finns drygt 5 milj. skyddsrumsplalser. Trots delta föreligger en avsevärd brisl
på skyddsmmsplatser, vilket beror främst på att skyddsrumsbyggnadsplikl inle
förelegal för låghusbebyggelse och alt undantag från
skyddsrumsbyggnads-pliklen medgivits för innerområdena i 14 av våra största
tätorter under åren 1957-1976. Civilförsvarsslyrelsen har beräknai bristen i
dessa innerområden till ca 700 000 platser.

Försvarsutredningen
anser all skyddsrumsbyggandel bör ske i anslulning till nybyggnationen inom
skyddsrumsorterna. Bristerna bör successivt avvecklas genom atl skyddsmm
anordnas inom bristområdena i den omfattning som lekniska och ekonomiska
förutsättningar medger. Vid planeringen av skyddsmmsbyggnalionen bör beakias
möjligheterna lill fredsanvändning av skyddsrummen inte minsl i
låghusbebyggelse. Vidare bör vid planeringen för atl avveckla bristerna i
skyddsrumslillgången beakias åtgärdernas betydelse som konjunklurpoliliskt
instrument. Sedan försvarsuiredningen lämnade sill försia belänkande har
regeringen föreskrivit atl av 1975 års skyddsrumsulredning utarbetade
planeringsbeslämmelser skall ligga lill grund för den kommunala
skyddsrumsplaneringen. Enligt försvarsulredningens uppfattning skapar en
planering enligl dessa beslämmelser, som bl. a. betonar betydelsen av all
skyddsmm samordnas med övrig bebyggelse, goda föruisäliningar för en framlida
skyddsrumsproduktion i enlighet med den av utredningen angivna inriktningen.

s. 272 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 272

Skyddsrummens användning påverkas av möjligheterna
att alarmera befolkningen före ell anfall och den tid del lar all efter larm
uppsöka skyddsmmmen. 1 perspektivpläneringen studerade civilförsvarsslyrelsen
dessa problem. Belräffande förvarning konstaterade civilförsvarsstyrelsen att
kravet på förvarningslid för alarmering av civilbefolkningen och härför
erforderiig yttäckning med det miliiära försvarets strilsyslem i huvudsak blir
tillgodosett under ett krigs inledningsskede. Styrelsen anförde emellertid atl
uthålligheten, dvs. systemets förmåga atl under ell krigs fortsatta föriopp ge
underlag för alarmering av befolkningen och olika samhällsfunktioner, kan visa
sig vara otillräcklig. Försvarsuiredningen anförde i sitt försia belänkande alt
frågan om strilsystemeis uthållighet bör ägnas särskild uppmärksamhet med
hänsyn till dess betydelse för del militära försvaret och övriga
totalförsvars-grenar och för civilbefolkningens möjligheter atl överieva.

Civilförsvarsslyrelsen
har i anslutning till programplaneringen och i samverkan med överbefälhavaren
genomfört en särskild studie rörande möjligheterna att höja strilsystemeis
uthållighet. Studien behandlar främst uthålligheten hos slrilorganisaiionens
radarsyslem. Den har koncentrerats på de radarsyslem som är under anskaffning
och som avses för spaning på höjder över de lägsla. De åtgärder som föreslås
med anledning av studien är all reservmalerial anskaffas lill dessa radarsyslem
uiöver vad som har planerats i chefens för flygvapnet programplaner. En extra
reservdelsanskaffning av delta slag måsle emellertid enligl
försvarsutredningen övervägas mol bakgrunden av atl uthålligheten i huvudsak
bör vara densamma för alarmeringssyslemels alla komponenter och sammanhangen i
övrigi mellan civilförsvarets olika funklioner. Civilförsvarsslyrelsen anför i
sin programplan all elt flertal studier behövs för all förbättra underiagel
för alarmeringssyslemels fortsatta ulveckling och anpassning. Vidare anför
civilförsvarsslyrelsen all frågor som rör alarmeringens ledningsorganisation,
personalrekrytering, grundutbildning och övning skall ägnas särskild uppmärksamhet.
Försvarsuiredningen anser all sådana organisaloriska ålgärder som
civilförsvarsslyrelsen diskuterar bör kunna leda lill ökad säkerhei i alarmeringssystemet.
Utredningen anser vidare atl den med nuvarande underiag inte kan la ställning
lill civilförsvarsstyrelsens förslag om anskaffning av reservdelar lill vissa
radarstationer. Om civilförsvarsslyrelsen under del fortsalla studiearbetet
finner all anskaffningen ger ett effekllillskotl lill befolkningsskyddet, som
motiverar kostnaderna, bör den genomföras inom den planeringsram som
uiredningen förordar i del följande. Utredningen räknar således inte med
särskilda medel för detla ändamål. Belräffande utredningens syn i övrigi på
förvarning, alarmering, skyddssökning m. m. hänvisas lill vad utredningen
anfört i sitt första belänkande.

Skydd omfattar även ålgärder för individuelll
skydd, främsl anskaffning av skyddsmasker och viss självskyddsutbildning av
allmänheten. Försvars-utredningen anser atl planeringen för anskaffning av
skyddsmasker bör ha

s. 273 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 "" ' 273

samma
inriklning som förut. Delta innebär alt produktionskapaciieten bör
upprätthållas genom en begränsad men kontinuerlig anskaffning uv skyddsmasker.
Tillsammans med vissa undra förberedelser behålls på så sätt möjligheten all
anskaffa skyddsmasker lill hela befolkningen otn de säkerhetspolitiska
förhållandena skulle ge anledning härtill.

Försvarsutredningen understryker
självskyddsutbildningens betydelse för det individuella skyddel.

1 samband med behandlingen av frågan om skydd för
befolkningen underslryker försvarsutredningen viklen av alt den forskning som
civilförsvarsslyrelsen lillsammans med försvarets forskningsanstalt påbörjat
om människans beteende i situationer med starkt yttre hot och möjligheterna atl
överieva i olika slag av skydd fortsätts.

I fråga om undsätlningsorganisationen framhåller
försvarsutredningen atl kapaciteten beror framför allt på organisationens
omfattning, materielens kvalitet och personalens ulbildning. 1 syfte atl höja
effekten i krig har statsmakterna fallat elt antal beslul som berör organisation,
ulbildning m. m. Besluten avser bl.a. övergång lill ny krigsorganisation, den
s. k. org. 80, ny organisation för utbildnings- och förrådsverksamhelen och ett
nytt grundutbildnings- och övningssyslem anpassat till den nya
krigsorganisationen. Försvarsutredningen har funnil atl den nya organisationen
skapar förutsättningar för all effektivare utnyttja de resurser som avdelas
för ledning och undsättning. Utredningen har vid sin granskning av program
planerna uigålt från alt en planering som leder till krav på att ompröva
nyligen beslutade förändringar av organisation och ulbildning inle kan godlas
som planeringsinriktning för programplaneperioden.

Civilförsvarsslyrelsen har i planeringen
prioriterat grundutbildning av befäl. Försvarsuiredningen anser att detta är
en riktig priorilering och alt den stämmer överens med de överväganden som låg
lill grund för ulformningen av del nya grundutbildnings- och övningssyslemel.
Befälsulbildningen kan emellertid inte ensidigi prioriteras på bekosinad av
övriga funklioner. Även vid myckel begränsade resurser måste balans råda mellan
grundutbildning och övning av befäl och manskap. Civilförsvarsslyrelsens
planering i den lägre nivån innebär all huvuddelen av manskapet i princip inte
ges varken grundutbildning för eller övning i tilldelad tiiinst. En konsekvens
härav är att huvuddelen av de civilförsvarspliktiga inle kommer i kontakt med
civilförsvaret under den lid de är inskrivna. Della leder till en mindre
effektiv krigsorganisation och är inle ägnal all bidra lill kunskap om och
förståelse för civilförsvarets uppgifter. Utredningen anser all var och en som
skrivs in och krigsplaceras i civilförsvaret skall övas för sina uppeifter.

Undsätlningsorganisationen behöver för sin
verksamhel skyddade anläggningar för ledningsorgan och vissa
undsältningsslyrkor m. m. Försvarsuiredningen anser alt del av
civilförsvarsstyrelsen eflerslrävade målel alt inom krigsorganisationen
åstadkomma balans mellan å ena sidan personal och

s. 274 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 274

maleriel
och å andra sidan anläggningar är principiellt riktigt. Under programplaneperioden
bör i försia hand behovet av anläggningar tillgodoses i orter och på platser
som bedöms bli särskilt utsatta vid slridshandlingar eller hot om skadegörelse.

Försvarsuiredningen har i sitt försia betänkande
diskuieral huruvida beväpnade enheter bör ingå i civilförsvarels organisation.
Uiredningen förordar all ordnings- och bevakningsuppgifterna förs över från
civllförsvarei lill polisväsendet. Utredningen anser dock atl före slutligt
ställningslagande behövs ytterligare underiag. Sådani underiag föreligger inle
ännu. Utredningen erinrar om all del inom regeringens kansli pågår elt arbeie
med att klariägga författningsmässiga, organisaloriska, ekonomiska m. fl.
förutsättningar för all föra över civilförsvarels ordnings- och
bevakningsuppgifter till andra samhällsorgan.

Försvarsutredningen
anför avslutningsvis följande.

1972 års försvarsbeslut angav delvis nya rikllinjer
för civilförsvarels fortsatta utveckling. Dessa rikllinjer har sedan följts
upp genom ett antal beslul som avsett skyddsrumsbyggandets planering och
finansiering, ny krigsorganisation, nytt grundutbildnings- och övningssyslem
och ny organisation för utbildnings-, övnings- och förrådsverksamheten.
Försvarsulredningens förslag innebär alt 1972 års försvarsbeslut och de därpå
följande besluten fullföljs och ulvecklas. Härigenom skapas en fasl grund för
civilförsvarets fortsatia utveckling och ges siadga ål planering och genomförande
under den kommande femårsperioden.

1
fråga om ekonomiska överväganden anför försvarsuiredningen följande.

Regeringen föreskrev i sina anvisningar för
programplaneringen all som utgångspunkt för civilförsvarsstyrelsens planering
av verksamhet som inle avser skyddsrum för befolkningen skulle för vart och ell
av budgetåren 1977/78-1981/82 gälla en planeringsram om 153 milj. kr. i
prisläge februari 1975. Beträffande verksamhel som avser skyddsrum för
befolkningen föreskrev regeringen all för budgetåren 1977/78 och 1978/79
skulle gälla en planeringsram om 38 milj. kr. per år och för budgetåren
1979/80-1981/82 en planeringsram om 105 milj. kr. per år allt i prisläge
februari 1975.

Civilförsvarsslyrelsen har genomfört planeringen i
två ekonomiska nivåer. En högre som enligl civilförsvarsslyrelsen erfordras för
all den inriktning, som försvarsuiredningen föresiagii i sitt första belänkande
skall kunna innehållas saml en lägre som i huvudsak överensslämmer med den
nivå som regeringen anvisat för planeringen.

Försvarsuiredningen förordar alt den i det
föregående föreslagna verksamhelen som inle avser skyddsmm för befolkningen
genomförs inom den av regeringen föreslagna planeringsramen men med lillägg för
i försia hand utbildningsverksamheten. Della motsvarar enligl uiredningen en
planeringsram för åren 1977/78-1981/82 om ca 930 milj. kr. enligl prisläge i
februari 1976. Ramens fördelning per budgelår förutsätts vara jämn.

s. 275 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 '" "" 275

Försvarsutredningen förordar vidai;e att
verksamheten som av.ser skyddsrum för befolkningen t. v. inriktas mot éh'volym
på sikt''sbii)'motsvarar en åriig planeringsram om ca 150 milj. kr. i prisläge
februari 1976. Detta ulgår från samma antaganden om nybyggande av bostäder som
har gjorts i civilförsvarsstyrelsens programplan. Statsmakterna har beslulal
alt en ny finansieringsform för skyddsrumsbyggandet skall lillämpas fr. o. m.
budgetåret 1979/80. På grund härav kommer de faktiska utbetalningarna under
planeringsperioden att understiga den planeringsram på sikt som utredningen
förordat.

Prisreglering av utgifts- och planeringsramar
förutsätts ske enligt de principer som utredningen har angivit för det
militära försvaret. Till försvarsulredningens förslag har fogats vissa reservationer.
Dessa återges under avsnittet 4.1.4.

5.2
Föredraganden

5.2.1
Civilförsvarets fortsatta utveckling

1974 års försvarsulredning har mol bakgmnd av
genomförd perspeklivplanering och redovisade programplaner lämnat förslag lill
gmnder för den fortsatta utvecklingen av civilförsvaret och inriklning av
planeringen för perioden 1977/78-1981/82 (SOU 1976:5 och SOU 1977:1). Jag
redovisar i del följande mina ställningstaganden i dessa frågor.

Vissa gmnder för civilförsvarels inriklning och
utveckling har tidigare lagis fast genom 1972 års försvarsbeslut (prop.
1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231). Dessulom har vid 1975 års riksmöte en
genomgripande omarbetning gjorts av civilförsvarslagens regler om skyddsmm
(prop. 1975:21, FöU 1975:17, rskr 1975:174). Vid detla tillfälle beslutades om
ett nytt system för skyddsrumsbyggandet och dess finansiering. I sammanhangel
godkändes också vissa allmänna riktlinjer för det fortsatta skyddsmmsbyggandet.

1974 års försvarsulredning har ansett atl den grund
som sålunda finns för ulvecklingen av civilförsvaret fortfarande bör gälla. Del
innebär bl. a. alt civilförsvaret anpassas lill den säkerhetspolitiska
inriktningen av vårt totalförsvar. Målel för planeringen av befolkningsskyddet
bör vara atl öka slatsmakternas handlingsmöjligheter i situationer när
befolkningen slår inför hot om skadegörelse och alt härigenom bidra lill
totalförsvarets fredsbevarande förmåga. Planeringen bör vidare inriktas på
ålgärder som gör det möjligt alt i händelse av krig skydda och hjälpa
befolkningen mot verkningarna av slridshandlingar av olika slag. Dessa
ålgärder kan avse kollektivt ordnal skydd i form av främst skyddsmm och
utrymning eller individuellt skydd, såsom skyddsmasker och anvisningar om vad
som är möjligt att själv göra för sitt skydd i olika situationer.

Ålgärderna
skall i försia hand syfta lill att skydda befolkningen mol verk-

s. 276 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 276

ningarna
av konventionella stridsmedel, som sätts in mot miliiära mål och som kan ge
upphov till skador på befolkningen. Försvarsuiredningen framhåller all
begreppel miliiära mål måsle anses innefalla också sådana mål som inle är
direkt hänförliga till försvarsmakten men som är av stor betydelse för de
militära operationerna och för landels försvarsförmåga i övrigt.

Försvarsutredningen har också uppehållit sig vid
frågan vad som kan vara tillåtna eller inte tillåtna krigsföringsmetoder.
Uiredningen menar all befolkningscentra som sådana inte bör ses som primära mål
fören angripare. Även om bekämpningen i samband med en invasion främst riktas
mot militärt betydelsefulla mål, måste man enligl uiredningen likväl räkna med
alt befolkningen löper risk all skadas. Del kan t. ex. gälla misstag vid målval
och mållägesbesiämning, fel i vapensystemens funktion, användningen av
multipelvapen och brandstridsmedel m. m. 1 enlighet med tidigare uppfattning
anser också försvarsuiredningen alt skydd mot ABC-stridsmedel bör åstadkommas,
när del kan ske utan att det medför nämnvärda merkostnader.

Dessa allmänna utgångspunkler för planeringen av
civilförsvaret ulgör en fortsättning av vad som hargällt lidigare. Jag ansluler
mig till försvarsulredningens uppfattning alt ingen ändring bör göras häri.
Jag delar också uppfattningen atl civilförsvarsåtgärderna bör ges en
långsiktig inriktning, medan vissa begränsningar i den operativa styrkan kan
godlas under den närmaste tiden.

Försvarsuiredningen uttalar sig för all skyddel för
befolkningen främsl bör ges i form av skyddsrum. Uiredningen har härvid i allt
väsentligt samma syn på avvägningen mellan olika skyddsåtgärder och
inriktningen av skyddsmmsbyggandet som 1975 års skyddsmmsbeslut innebär. Det
är i enlighet härmed också viktigt all ulrymningsplanerna behålls och ses över,
inte minsl med hänsyn lill hur invasionsförsvarei planeras, så alt
handlingsfrihet kan finnas all beslula om olika skyddsåtgärder efler den
rådande situationen. En viktig fråga i detla sammanhang är var skyddsmm bör
anordnas. Av koslnadsskäl är nu som tidigare en begränsning ofrånkomlig. Jag
delar försvarsulredningens uppfattning atl skyddsmm bör byggas i orter och på
platser som bedöms bli särskilt utsatta vid slridshandlingar eller för hot om
skadegörelse.

Hittills har ell urval av skyddsmmsorter gjorts i
huvudsak efter orternas storlek och de risker för skadeverkningar på grund av
stridshandlingar som följer av orternas geografiska läge. Försvarsutredningen
som granskat de tillämpade gmnderna för urval av orter med skyddsrum, har i
likhei med civilförsvarsslyrelsen inte funnit någon säker melod all genom alt
gradera riskerna ändra den nuvarande förteckningen över skyddsmmsorter. Jag har
samma uppfattning. Jag vill emellertid framhålla att omfattningen av det
fortsatta skyddsrumsbyggandet i olika orter i framtiden blir beroende av flera
faklorer, bl. a. tillgången på redan befintliga skyddsmm i orterna. Klarhet
härom ges när de nya skyddsmmsplanerna som kommunerna nu ut-

s. 277 Kontrollera mot PDF

stif-f-jiSfi-.:.:- * » jvfS'Ssaf!-Ki « S''

Prop.
1976/77:74 *** 277

arbetar
blir färdiga och behoven av skyddsrum blir bättre klariagda. Jag förutsätleralt
del urval av ortersomf n. hat gjorlssesövermol bakgrund av ulvecklingen i
orterna, ändrade bedömningar av riskerna för befolkningen med hänsyn lill
operativ planläggning, den vapentekniska ulvecklingen m. m. Del ankommer på
regeringen all besluta för vilka tätorter skyddsrumsplaner skall upprättas och
attfdrdelade resursersom åriigen slällstill förfogande förskydds-njmsålgärder
av olika slag. Jag kommer senare att föreslå regeringen en ny förteckning över
skyddsrumsorter.

Grundtanken i det nya skyddsrumssyslemel, vars
lillämpning f n. förbereds för alt kunna träda i kraft i sin helhel den I juli
1979, är alt möjligheterna skall las lill vara att i samband med nybebyggelse
anordna skyddsrum för de skyddsbehov som nya byggnader ger upphov till och för
behov som finns för omkringUggande bebyggelse. Den som bygger skall beiala en
skyddsrumsavgift som svarar mol skyddsrumsbehovel för den nya byggnaden. För
bosläder ulgår dock ingen sådan avgift. Med utgångspunkt i de skyddsrumsplaner
som upprättas åläggs vissa av dem som söker byggnadslov alt anordna skyddsmm i
byggnaden. För denna uppgift får byggaren ersättning när skyddsrummet är
färdigt. Slorieken av skyddsmmsavgift och ersättning skall bestämmas i särskild
lag. Förslag lill lag om normalkoslnad för skyddsrum har nyligen avgetls av
1975 års skyddsmmsulredning. Jag kommer all föreslå regeringen atl förelägga
riksdagen förslag om skyddsrumsavgift och ersättning lill riksmötet 1977/78.

1 likhet med försvarsuiredningen räknar jag med all
skyddsmmsbyggandet skall ha den inriklning som här har redovisais och all
möjligheterna las lill vara atl anordna skyddsrum i anslulning till den
fortlöpande byggnadsverksamheten i skyddsrumsorlerna. Det innebär atl
skyddsrum anordnas i anläggningar och byggnader som är särskilt lämpliga härför
med hänsyn lill byggnadskonslruktion och läge i förhällande lill de människor
som skyddet är avsett för. Vid bestämning av skyddsrummens sioriek skall
civilförsvar-slaktiska, lekniska och ekonomiska hänsyn tas. Av inlresse i della
sammanhang är alt per plats räknal mindre skyddsrum som regel är dyrare atl
anordna än slörre skyddsrum. Från ekonomiska synpunkler finns del därför skäl
atl söka undvika alltför små skyddsrum. Kommunernas skydds-mmsplaner kommer all
ge ett gott underlag för bedömning av skyddsrumsbehovel i varje särskilt fall.
1 möjlig utsträckning bör också försirävas att efter hand avveckla väsentliga
brisler i bebyggelseområden som nu saknar skyddsrum.

Jämsides med alt skyddsnjm fortlöpande tillkommer i
skyddsmmsorterna i samband med nybyggnationen bör man genom särskilda åtgärder
sträva efter all i vissa orter avhjälpa de allvariigaste bristerna på skydd
särskill i vissa storstadsområden. I sådana områden bör bl. a. en inventering
till en början göras av utrymmen i berglunnlar och andra underjordiska anläggningar
som lämpligen kan ställas i ordning till skyddsrum. På sikl bör också planer
göras upp så att lämpliga byggnadsåtgärder kan vidlas. Ålgärder av detla slag
ingår i det syslem av skyddande ålgärder som förutses i ci-

s. 278 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 278

vilförsvarslagen
i dess nya lydelse av år 1975. Jag vill också understryka vad
försvarsutredningen har sagl om alt även enkla skydd har slor betydelse för
möjligheterna all skydda befolkningen. Detla avser såväl skyddsrumsorter som
övriga delar av landei. Ansvarel för atl under civilförsvarsberedskap genom
relativi enkla åtgärder slälla i ordning s. k. skyddade utrymmen ligger enligl
civilförsvarslagen på ägaren lill fastigheten.

Försvarsutredningen
har särskilt granskal frågan om skyddsmmmens kvalilel, dvs. förmåga alt skydda
mol olika slag av verkningar av stridsmedel. Skyddsmmmen ulförs enligt tekniska
beslämmelser som civilförsvarsslyrelsen meddelar. Nuvarande beslämmelser
innebär all alla skyddsmm i slort sell har samma konstruktion. Detla är i och
för sig naturiigl eftersom de flesta skyddsrummen hittills har anordnats i
större byggnader och följaktligen har kunnal placeras i källare av
betongskonslruktion. Enligt de riktlinjer som riksdagen tidigare har godkänt
skall skyddsrum framdeles anordnas även för människor som bor eller arbelar i
mindre byggnader som, enligl äldre beslämmelser, har varil undantagna från
skyddsrumsplikl. Skyddsrum som anordnats för dessa senare byggnader kommer
ofta all få placeras i byggnadskroppar av lätta konstruktioner.
Försvarsuiredningen anser all kvalitetsnivån bör vara enhetlig oberoende av de
yllre förhållandena och definieras med hänsyn lill del skydd som eftersträvas.
Della innebär att kvalilelen på skyddsmm så långl möjligl skall beskriva vad
skyddsmmmet ger skydd mol och all alla nya skyddsrum ges detla skydd oavsett
var de är anordnade.

Jag finner denna princip vara riktig. Skyddsmmmet
bör i första hand ge skydd mol brand, ras, sprängverkan och splitter saml vara
försett med anordning för luflrening. Av de skyddsmmskvaliieler som
civilförsvarsstyrelsen har studerat anser jag i likhei med försvarsutredningen
att den s. k. kvalilel 2 moisvarar de krav som bör ställas för skydd mol i
första hand verkningarna av konventionella stridsmedel. Denna kvalitet är vad
gäller funktionskraven i alll väsentligt lika med nuvarande normalskyddsrum av
typen E, anordnat i källaren under flerfamiljshus. Skyddsmm i detla utförande
ger även visst skydd mol radioaktivt nedfall och den långvariga stötvågen från
A-stridsmedel.

Användningen
av skyddsmmmen i krigstid påverkas av möjligheterna alt få förvarning före
anfall och alt kunna alarmera befolkningen så att den hinner söka upp
skyddsmmmen. Civilförsvarsslyrelsen har studerat dessa frågor och anser all
kravei på förvarningslid för alarmering av befolkningen och yttäckning härför
hos del miliiära försvarels strilsyslem i huvudsak kan lillgodoses under ell
krigs inledningsskede. Systemets förmåga atl under ell krigs fortsatta förlopp
ge underiag för alarmering av befolkningen kan däremol visa sig vara
otillräcklig. Civilförsvarsslyrelsen anser därför all strilsystemeis
uthållighet bör förbättras och atl delta bör ske genom all viss reservmateriel
anskaffas utöver vad som planeras i programplanen för flygvapnet. Härjämte
behöver enligt civilförsvarsslyrelsen elt flertal organisaloriska ålgärder
vidlas för atl förbättra underlaget för alar-

s. 279 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 ' ' ' 279

meringssysiemels
fortsatta utveckling och anpassning. ,

I likhei med försvarsutredningen ahsefjag all
sådana organisatoriska åtgärder som civilförsvarsslyrelsen diskuterar i
programplanen och som rör alarmeringens ledningsorganisation,
personalrekrylering saml grundutbildning och övning, bör kunna leda till ökad
säkerhei i alarmeringssystemet. I försia hand bör dessa ålgärder vidtas. Frågan
om anskaffning av reservmateriel lill vissa radarstationer ålerkommer jag till
i del följande i samband med behandlingen av civilförsvarets maleriel frågor.

Jag har inle någol att erinra mot vad
försvarsutredningen har anfört om att anpassa skyddsrummens användning lill de
faktiska förvarnings- och skyddssökningstider som kan förutses i olika
situationer. Jag ser del som angelägel all dessa förhållanden ytteriigare
studeras så all bl. a. möjligheterna för människorna att i krigstid frivilligt
och tillfälligt flytta närmare lill skydd som finns blir belysta. Också
fömtsättningarna för all vidta planlagda utrymnings- och omflyttningsåtgärder
i syfte alt förbättra den enskildes möjligheter lill skydd bör beaktas i
sådana sammanhang. Den forskning som civilförsvarsslyrelsen lillsammans med
försvarets forskningsanstalt inlett beträffande människans beteenden i
situationer med starkt yllre hot och möjligheterna att överieva i olika slag
av skydd kan härvid ha siort värde.

Beträffande den del av civilförsvarets verksamhet
som inte avser skyddsrum har civilförsvarsslyrelsen i programplanen redovisai
två ekonomiska nivåer. Den lägre nivån innebär alt planeringen för nästa
femårsperiod görs inom en planeringsram som är oförändrad i förhållande lill
den hittillsvarande. Planeringen i den högre nivån är gjord inom en
planeringsram som är omkring 20 milj. kr. högre än fömt för budgelår räknal.
Civilförsvarsslyrelsen anser alt denna högre nivå moisvarar den inriklning av
civilförsvarels utveckling som 1972 års försvarsbeslut angav.
Civilförsvarsslyrelsen förordar därför den högre ramen.

De mål som civilförsvarsslyrelsen har ställt upp i
programplanerna för civilförsvarets ulveckling överensstämmer enligt
försvarsutredningen i allt väsentligt med den inriklning som bör gälla för utvecklingen
på längre sikl. Den föreslagna planeringen är ocksä enligl uiredningen anpassad
till de beslut som finns om civilförsvarels krigsorganisation och
utbildningssystem m. m. Jag delar försvarsutredningens uppfattning att del
underiag som civilförsvarsslyrelsen redovisai i sina programplaner är en god
gmnd för deii fortsatta inriktningen av planläggningen. Till frågan om
planeringsramar återkommer jag i det följande.

Jag vill erinra om att regeringen våren 1976 har
fatlat beslut om omfattningen och sammansättningen av civilförsvarels
krigsorganisation för del allmänna civilförsvaret. Den nya krigsorganisationen
kommeratt genomförasefterhand i länen underen fyraårsperiod med början under
budgetåret 1977/78.1 allt väsentligt skall omorganisationen genomföras inom de
maleriel-och personalramar som gällt tidigare. Jag finnerdet vara angeläget
att krigsorganisationen förses med betydelsefull maleriel och all personalen
grundulbildas och övas i fredstid. De nyligen beslutade förändringarna av
krigsorganisationen saml

s. 280 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 280

ulbildning
och övning bör följaktligen ingå i planeringen för den kommande perioden. Jag
vill i denna fråga ytteriigare anföra följande.

Civilförsvarsslyrelsen har i planeringen
prioriterat gmndutbildning av befäl. Denna inriklning överensslämmer med de
överväganden som låg lill grund för den principiella ulformningen av del nya
gmndulbildnings- och övningssyslemel. Som försvarsuiredningen har framhållit
bör emellertid befälsulbildningen inte ensidigt få förtur på bekosinad av
övriga delar i systemet. Del ärbetydelsefullt för enheternas funktionsduglighet
att balans finns mellan grundutbildning och övning av befäl och manskap. I
vissa fall kan grundutbildningen komma all la begränsas för all ge utrymme åt
övningar som är angelägna att genomföra. En sådan balans är svår att nå i den
planering som kan göras i den lägre av de planeringsnivåer som
civilförsvarsstyrelsen behandlat i programplanen. Övningsverksamheten är där
så starkl begränsad atl huvuddelen av de civilförsvarspliktiga, dvs. manskap
som ej behöver grundulbildas, inte kommer i kontakt med civllförsvarei under
den lid som de är inskrivna. Delta skulle leda till en mindre effektiv krigsorganisation
och mindre kunskaperom och förståelse förcivilförsvarels uppgifter. Jag räknar
därför i del följande, i överensslämmelse med vad försvarsuiredningen har
föreslagit, med en högre planeringsram än den hittillsvarande för alt göra en
balanserad grundutbildning och övningsverksamhel möjlig. Den närmare
omfattningen av utbildnings- och övningsverksamheten bör prövas i samband med
den fortsatta programplaneringen och den åriiga budgetbehandlingen.

Anskaffning av maleriel och anläggningar till civilförsvarets
krigsorganisation bör fortgå i ungefär samma omfattning som hittills. Under
programplaneperioden bör i första hand anläggningar tillkomma i orter och på
platser som bedöms vara särskilt utsatta vid slridshandlingar eller hot om
skadegörelse. Skyddsmasker för befolkningen bör anskaffas och
pro-duktionsberedskap för ytteriigare sådan anskaffning vid beredskapsiillstånd
uppehållas enligl samma rikllinjer som hittills. Försvarsuiredningen har ansett
all den med nuvarande underiag inle kan la slällning till civilförsvarsslyrelsens
förslag om anskaffning av reservdelar lill vissa radarstationer. Utredningen
anser alt om fortsatta studier visar all anskaffningen i fråga ger ett
effekllillskotl lill befolkningsskyddet som motiverar kosinaderna, bör den
genomföras inom den planeringsram som utredningen förordar. Jag delar
försvarsutredningens uppfattning i denna fråga.

I civilförsvarets organisation ingår f n. en
bevakningskår som är avsedd atl fullgöra ordnings- och bevakningstiänsl under
lid när civilförsvarsberedskap har inlagils. Försvarsuiredningen har
diskuieral om beväpnade enheter i fortsättningen bör tillhöra civilförsvaret.
Uiredningen förordar all uppgifterna i fråga förs över från civilförsvaret lill
polisväsendet. Jag vill i denna fråga anmäla atl del inom regeringskansliet f
n. pågår elt arbeie för all ytterligare klariägga författningsmässiga,
organisaloriska, ekonomiska och andra förutsättningar för att föra bort från
civilförsvaret sådana ordnings-och bevakningsuppgifter som kräver beväpnad
personal.

Med
den inriklning av civilförsvarels planering som jag här har föreslagit

s. 281 Kontrollera mot PDF

Prop.
1916/11:14 '"" 281

läggs
en fasl gmnd för den fortsatta;utvecklingen av_befolkningsskyddet under
krigsförhållanden. De planeringsrarnär som jag förordar i del följande ger den
stadga som behövs för planering och genomförande under den kommande
femårsperioden av skyddsmmsbyggande och fortsatt utveckling av
krigsorganisationen m, m. I denna utveckling ligger också fortsatta överväganden
i fråga om förändringar i det fredstida samhället och inverkan härav på
civilförsvarsålgärderna, bl. a. förutsättningarna för ökad samordning av
civilförsvaret med den kommunala verksamheten. Under perioden kommer också
civilförsvarsstyrelsen all organiseras om så alt den blir anpassad till den
inriktning av civilförsvarsålgärderna som jag har redovisat.

Belräffande ekonomiska överväganden i samband med
civilförsvarets utveckling vill jag anföra följande.

Som jag har nämnl förut har civilförsvarsstyrelsen
i fråga om verksamhel som inle avser skyddsrum genomfört programplaneringen i
två ekonomiska nivåer. Den lägre nivån motsvarar enligt regeringens anvisningar
för planeringen en föriängning av den hittillsvarande planeringsramen för
civilförsvaret. I den högre nivån är del enligt civilförsvarsstyrelsen möjligl
att ta hänsyn lill ändrade förutsättningar för planeringen som uppkommii på
grund av bl. a. nya regler för slalsbidrag lill kommunernas anläggningsverksamhet
och ändrade förmåner till civilförsvarspliktiga. Försvarsutredningen förordar
att verksamhelen genomförs inom den planeringsram som regeringen har anvisat
men med lillägg för i första hand utbildningsverksamheten. Detta motsvarar
enligl uiredningen en planeringsram för åren 1977/78-1981/82 om ca 930 milj.
kr. i prisläge februari 1976. Ramens fördelning per budgelår förutsätts vara
jämn.

Jag ansluter mig till försvarsulredningens förslag
all civilförsvaret under perioden 1977/78-1981/82 bör ulvecklas med ulgångspunkl
i en planeringsram om totalt 930 milj. kr. i prisläge februari 1976. Della
innebär alt basbeloppel för budgelåret 1977/78 blir 186 milj. kr. i prisläge
februari 1976. Prisreglering av ramen bör, som för del miliiära försvarel, ske
på grundval av nelloprisindex. Vidare bör ålgärder av del slag som jag har
förordal för del miliiära försvaret för atl främja stabiliteten i planeringen,
dvs. möjlighet till ökad överföring av medel mellan budgetåren och lidigare
fördelning av prisregleringsmedel, gälla även för civilförsvarels planering.
Överföringsrätten mellan budgetåren bör även för civilförsvarels del begränsas
lill högsl 2 96 av basbeloppet för det föregående budgetåret.

Försvarsutredningen förordar vidare atl den
verksamhel som avser skyddsrum för befolkningen t. v. inriktas mol en volym på
sikt som motsvarar en åriig planeringsram om ca 150 milj. kr. i prisläge
februari 1976.

Jag ansluter mig även i denna del till
försvarsulredningens förslag. Jag förordar således att skyddsrumsverksamhelen
inriktas mol en volym på sikl som moisvarar en åriig planeringsram om ca 150
milj. kr. i prisläge februari 1976. Jag har härvid uigålt från de antaganden om
bostadsproduktionens omfattning som civilförsvarsslyrelsen redovisai i
programplanen. Planeringsramen på sikl får fortlöpande övervägas bl. a. i
förhållande till 19
Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

s. 282 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 282

den
omfattning som byggnadsverksamheten lär i de berörda ortema och lill de
skyddsmmsplaner som kommer all finnas.

Den nya finansieringsformen för skyddsmm skall
enligl lidigare beslul av riksdagen lillämpas försl fr. o. m. budgelårel
1979/80. På grund härav kommer de faktiska utbetalningarna under
planeringsperioden alt undersliga den planeringsram som jag har förordal på sikl.
För budgelåret 1977/78 räknar jag med en planeringsram om ca 42 milj. kr.

Civilförsvaret bör vidare, i likhei med vad som
föreslås för det miliiära försvarel, få disponera vissa medel uiöver
utgiftsramen för arbelsmarknads-politiskl betingad byggnadsverksamhet m. m. Jag
räknar med atl 5 milj. kr. ställs till förfogande för detla ändamål.

5.2.2
Ramberäkningar för budgetåret 1977/78

Med hänvisning lill vad jag har anfört i del
föregående beräknar jag bas

beloppet för civilförsvar ulom skyddsrum för budgelåret 1977/78 i prisläge fe

bmari 1976 lill 186 milj. krochförskyddsrum lill 41 680 000 kr. Utgiftsramen

för civilförsvar ulom skyddsmm beräknarjag lill 188 295 000 kr. i prisläge fe

bmari 1976. Utgiftsramen för skyddsmm beräknarjag till samma belopp som

basbeloppel dvs. 41 680 000 kr. för civilförsvar ulom skyddsrum. Till detla

kommer beräknad kompensation för pris- och löneökningar med 27,3

milj. kr. för civilförsvar utom skyddsmm. För skyddsrum beräknas en kom

pensation för pris- och löneökningar om 6,1 milj. kr. Beräkningarna framgår

av följande sammanställningar.

Civilförsvar utom skyddsrum

Basbelopp (prisläge
februari 1976) 186 000 000

Tillkommer:

Omlokaliseringskostnader
för civilförsvarsstyrelsen -l-l 295 000

Investeringar för bistånds- och katastrofutbildningen -¥ 1 (XX) (XX)

Utgiftsram (prisläge februari 1976) 188 295 000

Tillkommer:

Beräknad priskompensalion februari
1976 - medel-

prisläge 1977/78 27 300 000

Beräknat ut/all den 30 juni 1978 215 595 000

Skyddsrum

Basbelopp (prisläge februari 1976) 41 680 000

Utgiftsram (prisläge februari 1976) 41 680 000

Tillkommer

Beräknad priskompensation februari
1976- medel

prisläge 1977/78 6 100 000

Beräknai ulfall den 30 juni 1978 47 780 000

På samma sätt som den miliiära ramen bör
utgiftsramen för civilförsvar ulom skyddsrum lillfälligl höjas med elt
beloppsom motsvarar de budgelåret 1977/78 beräknade kostnaderna för att
genomföra civilförsvarsslyrelsens

s. 283 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 283

omlokalisering
lill Karistad. , ,

Liksom under innevarande budgetår bör utgiftsramen
för civilförsvar utom skyddsrum tillfälligt höjas med ell belopp som svarar mot
planerade investeringar för bistånds- och katastrofutbildningen i Sandö, Medel
för investeringarna anvisas av praktiska skäl under civilförsvarets
investeringsanslag men skall enligt riksdagens beslut (prop. 1973:1 bil. 6 s.
44, FöU 1973:16, rskr 1973:95) inle belasta civilförsvarels utgiftsram.

Liksom
för det miliiära försvarel bör som jag lidigare har anfört medel för
sysselsättningsstimulerande åtgärder under tolfte huvudtiteln ställas till förfogande
för all beiala byggnadsarbeten, maleriel m. m. för civilförsvaret. Efter samråd
med chefen för arbetsmarknadsdepartementet fömtsätter jag att sådana medel får
disponeras utöver utgiftsramarna till ell belopp av 5 milj. kr. För innevarande
budgetår har riksdagen vid 1975/76 års riksmöte (prop. 1975/76:100 bil. 6, FöU
1975/76:32, rskr 1975/76:273)bemyndigal regeringen atl justera utgiftsramen för
civilförsvaret med hänsyn lill prisutvecklingen enligt nelloprisindex. Jag
förordar alt regeringen inhämtar elt motsvarande bemyndigande för
utgiftsramarna för civilförsvaret för budgelårel 1977/78. Jag vill erinra om
vad jag haranfört i del föregående om vissa tekniska förändringar vid beräkning
av prisregleringen under löpande budgelår.

Genom nyssnämnda beslul har riksdagen vidare
bemyndigat regeringen att jusiera utgiftsramen för civilförsvaret på gmnd av
över- eller undeminyttjande av ramen för budgetåret 1975/76 enligl de regler
som anlogs av 1972 års riksdag. 1 det föregående harjag förordat att
underulnyttiande av utgiftsramarna får lillgodoräknas kommande budgelår med
högsl 2 96 av basbeloppet. Ell överskridande av utgiftsramarna bör på samma
sätt som lidigare föranleda en molsvarande minskning av ramarna nästföljande
budgelår. Jag förordar att regeringen inhämtar bemyndigande för budgelåret
1977/78 i enlighet med dessa principer.

För innevarande budgetår har riksdagen genom nämnda
beslut vid 1975/76 års riksmöte även bemyndigat regeringen alt av
konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramen för civilförsvaret. Sådani
överskridande regleras genom molsvarande justering av utgiftsramen för ell
eller flera efterföljande budgetår. Ett molsvarande bemyndigande för regeringen
behövs för båda utgiftsramarna för budgelårel 1977/78 och bördärför inhämtas.

I anslagsberäkningarna ingår att behållning under
anslag på kapitälbudgeten tas i anspråk med 1,8 milj. kr. under
civilförsvarets rambundna investeringsanslag. För atl del totala ulfallel
skall rymmas inom den lidigare angivna utgiftsramen för civilförsvar uiom
skyddsrum kommer den samlade medelsförbrukningen alt regleras i samband med
prisregleringen för budgelåret 1977/78.

I samband med ramberäkningarna fördel militära
försvaret anförde jag att riksdagen förbudgelårel 1976/77 vid 1975/76 års
riksmöte (prop. 1975/76:100 bil. 6, FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273)
bemyndigat regeringen att överskrida utgiftsramen för del miliiära försvarel
om beredskapsbudgelen för lolalför-

s. 284 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 284

svaret
sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller krig. Ell bemyndigandeav samma innebörd
gavs också för civilförsvaret. Elt motsvarande bemyndigande behövs för budgetåret
1977/78. Jag förordar därför alt regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande
atl överskrida utgiftsramarna för civilförsvaret, om det behövs av
beredskapsskäl.

5.3
Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu haranfört
hemställerjag atl regeringen föreslår riksdagen all

1.
godkänna de rikllinjer för
civilförsvarets fortsatta ulveckling som jag har angett i del föregående,

2.
för budgelåret 1977/78
fastställa utgiftsramen för civilförsvar ulom skyddsrum lill 188 295 000 kr.
och utgiftsramen för skyddsmm lill 41 680 000 kr., båda prisläge februari 1976,

3.
bemyndiga regeringen att
jusiera utgiftsramarna för civilförsvaret för budgelårel 1977/78 med hänsyn
lill prisutvecklingen enligl nelloprisindex,

4.
bemyndiga regeringen all
jusiera utgiftsramen för civilförsvar ulom skyddsmm för budgelårel 1977/78 på
grund av över- eller underulnyttiande av utgiftsramen för budgelåret 1976/77
och

5.
bemyndiga regeringen all under
budgetåret 1977/78medgeöver-skridande av utgiftsramarna för civilförsvaret om
del behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

5.4
Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78

Iprop. 1976/77(bil. 7s. 27 resp. 156) har
regeringen föresiagii riksdagen alt, i avvakllan på särskild proposition i
ämnel, lill Reglering av prisstegringar lill civilförsvaret och lill
Civilförsvar förbudgelårel 1977/78 beräkna förslagsanslag om 39 169 000 kr.
resp. 160 050 000 kr. Jag anhåller all nu fala uppdessa frågor.

Som framgår av del följande uppgår de slutligt
begärda anslagen inom civilförsvarels utgiftsramar på driftbudgeten lill 177
095 000 kr. resp. 41 680 000 kr. och på kapitälbudgeten lill 11 200 000 kr.

s. 285 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 285

DRIFTBUDGETEN

A. Försvarsdepartementet m. m.

A
6. Reglering av prisstegringar för civilförsvaret

1975/76
Utgift

1976/77
Anslag 25 600 000

1977/78
Förslag 33 400 000

'
Utgifterna redovisas under anslaget G

Anslagen inom utgiftsramarna för civilförsvaret är
för budgelårel 1977/78 beräknade i pris- och löneläge februari 1976.
Förevarande anslag är avsell att täcka pris- och löneökningar som inträffar
från februari 1976 intill utgången av budgelårel 1977/78. Della innebär alt
ungefär två års pris- och löneökningar räknas in i anslaget. Anslaget är ell s.
k. täckningsanslag som inle skall belastas.

Budgelårel
1975/76

Riksdagen har för budgelårel 1975/76 anvisat 26,3
milj. kr. lill reglering av prisstegringar för civilförsvaret. Prisregleringen
skall enligl riksdagens beslul (prop. 1972:75 s. 195, FöU 1972:17, rskr
1972:331) ske enligt samma melod som tillämpas för anslagen inom den militära
ramen, dvs. under löpande budgelår och på grundval av nelloprisindex (NPI).
Metoden och beräkningen av NPI för budgelåret 1975/76 har närmare redovisais
under anslaget till Reglering av prisstegringar för del miliiära försvaret.

Bortsett från prisregleringsanslaget och
investeringarna för bistånds- och katastrofutbildningen under anslaget II 6.
Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar var summan av de rambundna anslagen
lill civilförsvaret för budgetåret 1975/76 148 470 000 kr. För prisreglering av
anslagen inom civilförsvarets utgiftsram disponerades alltså [(148 470 000 x
19,44):100] 28 863 000 kr. Från della belopp skall emellertid dras 3 milj. kr.
enligl följande sammanställning.

Medelsförbrukning
uiöver anslag på kapitälbudgeten

11:6
Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar 4 000 000

A
vgår

Undernyttiande
av utgiftsramen för budgetåret

1974/75
(jfr. prop. 1975:1 s. 64 och 70). -1000 000

3
000 000

s. 286 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 286

För prisreglering disponerades alltså lolall (28
863 000 - 3 000 000) 25 863 000 kr.

Regeringen häri mars och juni 1976 beslulal om
överskridande av anslagei G 1. Civilförsvar på grund av pris- och löneökningar
m. m. Genom beslulen har sammanlagt 23 100 000 kr. slällls till förfogande för
ändamål som avses med anslaget.

När de definitiva utfallsberäkningarna senare blev
klara visade det sig att en slörre del av prisregleringsmedlen kunde utnyttjas
och atl en större del än beräknat av medelsförbukningen under anslaget 11:6
Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar hade lagits i anspråk för
investeringar för bistånds- och katastrofutbildningen i Sandö. 1 beräkningarna
av det ekonomiska ulfallel för budgelårel 1975/76(prop. 1976/77bil. 7s.
12)harhänsyn tagils till dessa förhållanden.

Budgelåret
1976/77

Beräkningen av NPI under innevarande budgelår
harjag behandlat under anslaget till Reglering av prisstegringar fördel
militära försvaret. Del tillgängliga materialet belräffande prisutvecklingen
tyder på atl de anslagsöverskridanden som kommer att behöva medges på grund av
förändringen av NPI kommer all översliga del för innevarande budgelår anvisade
prisregleringsanslagei på 25,6 milj. kr. Anslaget beräknades på grundval av
ell antaget NPl-me-deltal på ca 15,3 % förtiden februari 1975 lill
medelkosinadsläge budgelårel 1976/77.

Budgelåret
1977/78

Jag har under anslaget till Reglering av
prisstegringar för del militära försvarel behandlat hurdel beräknade beloppet
i prop. 1976/77:100 bil. 7 under förevarande anslag har räknats ut. De två
delarna av anslaget uppgår lill 24 048 000 kr. resp. 15 121 000 kr. Jag vill
vidare erinra om vad jag haranfört under avsnittet Civilförsvarets forisatta
utveckling om vissa lekniska förändringar vid beräkning av prisregleringen
under löpande budgelår.

Under avsnittet Ramberäkningar för budgetåret
1977/78 harjag angetl hur jag har beräknat kompensationen för pris- och
löneökningar för nästa budgelår. Med hänvisning lill vad jag har anfört där
hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Reglering av prisstegringar för
civilförsvaret för budgelårel 1977/78 anvisa ell förslagsanslag av 33 400 000
kr.

s. 287 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 287

G. Civilförsvar

Verksamheten under huvudprogrammet Civilförsvar
budgeteras på ett antal primämppdrag inom produktionsområdena Förvaltning,
Ulbildning av civilförsvarspersonal m. m., Civilförsvarsutbildning av
allmänheten. Underhåll och förrådsverksamhet, Materielanskaffning m. m..
Anskaffning av förråds- och ulbildningsanläggningar, Anskaffning av
anläggningar för civilförsvarels krigsorganisation m. m.. Skyddsrum för
befolkningen saml Forskning, försök och ulveckling. Verksamhelen finansieras
från följande anslag.

G
1. Civilförsvar G 2. Civilförsvar: Skyddsrum Il 6. Civilförsvar: Anskaffning av
anläggningar

Översyn av civilförsvarsstyrelsens organisation

Inledning

Ijuni 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt försvarels
rationaliseringsinstitut (FRI) atl göra en översyn av civilförsvarsstyrelsens
(Cfs) organisation. Bakgrunden till uppdraget var bl. a. den delvis ändrade
inriktningen av verksamhelen inom civilförsvaret till följd av 1972 års
försvarsbeslut och de förändrade kraven med anledning av atl ett nytt
planerings-och: ekonomisystem införts inom försvarel.

1 december 1974 uppdrog vidare Kungl. Maj:t åt Cfs
att i samråd med FRI utarbeta förslag lill detaljorganisation för de
utbildnings- och förrådsanläggningar som enligt elt tidigare riksdagsbeslut
(prop. 1974:75, FöU 1974:20, rskr 1974:191) skulle inrättas. Arbelel skulle
samordnas med FRl:s översyn av Cfs' organisation såvitt avsåg den cenlrala
ledningen av utbildnings-, övnings- och förrådsverksamhelen. Cfs och FRI
redovisade i februari 1975 sina förslag med anledning av delta uppdrag.

Genom beslul i september 1976 fastställde
regeringen en försöksvis organisation för en utbildnings- och förrådsbyrå inom
Cfs. Samtidigt fastställdes detaljorganisalionen för de regionala skol- och
förrådsanläggningarna i Revingeby, Katrineholm-Malmby, Rosersberg och Sandö.
Regeringen anmälde i beslutet att den avsåg alt ta slutlig ställning till
byråns organisation och namn m. m. efter det all FRl:s översyn av Cfs' organisation
i sin helhet redovisats.

FRI lade i september 1976 fram förslag lill ändrad
organisation för Cfs' centrala del. Förslagel redovisades i en rapport (Rapport
9.76-6601 Civilförsvarsslyrelsens organisation). 1 anslulning härtill anmälde
institutet all utredningsarbetet hade avslutats. Innan förslaget lämnades in
hade del be-

s. 288 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 288

handlals
i instilutels samrådsdelegaiion och i Cfs' styrelse vilka i alll väsentligt
biträdde förslagen i rapporten. Cfs' styrelse underströk härvid angelägenheten
av att förslärka verksledningen i försia hand för att förbättra samordningen av
civilförsvarels produktion.

Efter remiss har yttranden över
organisalionsförslaget avgetls av överbefälhavaren, fortiflkaiionsförvaliningen,
försvarets personalnämnd, statskontoret, byggnadsstyrelsen,
riksrevisionsverkei, statens personalnämnd, överstyrelsen för ekonomiskt
försvar, länsstyrelsema i Stockholms, Kronobergs och Västmanlands län,
decentraliseringsulredningen. Landsorganisationen i Sverige,
Centralorganisationen SACO/SR genom lokalorganisationerna vid Cfs resp.
länsstyrelsen i Älvsborgs län samt Tjänstemännens centralorganisations
statstiänstemannaseklion (TCO-S) genom ST-Civilförsvar. I ett av remissvaren
har även Cfs' företagsnämnds synpunkter på organisalionsförslaget redovisais.

Nuvarande
organisation ni- m.

De uppgifter som inom det toiala försvarel ankommer
på civilförsvaret brukar anges som dels skadeförebyggande åtgärder, dels
skadeavhjälpande åtgärder. De skadeförebyggande ålgärderna beslår främst i att
tillhandahålla den civila befolkningen skydd genom alt i fred bygga skyddsrum
och skaffa skyddsmasker. Detta skydd kompletteras genom att utrymning och omflyttning
av invånarna i bedömda riskområden förbereds. Till de skadeavhjälpande
uppgifterna hör räddning av människor som stängts in i skyddsrum eller
instörtade byggnader, ell försia omhändertagande av skadade, omhändertagande av
utifrån kommande flyktingskaror m. m.

Ledningen av civilförsvaret utövas under regeringen
av Cfs som är central förvaltningsmyndighet för civilförsvaret. Inom ramen för
försvarets planerings- och ekonomisystem är styrelsen såväl programmyndighel
för huvudprogrammet 6 Civilförsvar som produktionsmyndighet för civilförsvarels
fredsproduklion. Anskaffning av anläggningar för fredsorganisationen handhas
dock av byggnadsstyrelsen.

Cfs har genom särskilda beslut härutöver ålagts
vissa särskill angivna uppgifler. I mars 1962 uppdrogs ål Cfs all i civilt
hänseende vara samordnande myndighet i frågor som rör planering och användning
av vissa för flera myn-dighetergemensammauppehållsplalser(gpl)m. m. Ijuni
1967åladesslyrelsen all åt riksnämnden för kommunal beredskap tillhandahålla
sekreterare och erforderiig personal i övrigi. Cfs harockså samordnande
uppgifter för planläggning av radiakskydd och nyktingmollagning i krig.

Cfs' nuvarande organisation fastställdes till sin
huvuddel genom riksdagsbeslut år 1966(prop. 1966:1,bil. 13,SU 1966:41,rskr
1966:124). Genom senare beslul har organisation faslslällls för styrelsens
tekniska funktion liksom - försöksvis - för verksamheten avseende studier och
långsiktsplanering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Cfs
leds av en lekmannastyrelse. Chef för Cfs är en generaldirektör. Inom verket
finns en stab, fem byråer, närHiigén planeringsbyråh,'utrustnings-byrån,
kanslibyrån, tekniska byrån saml utbildnings- och förrådsbyrån, vidare elt
försöksvis inrättat sekretariat för studier och långsiktsplanering, en
civilförsvarsöveriäkare och en mililärassislent. Den organisatoriska uppbyggnaden
framgår av följande tablå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IVIilitar' assistent

lnforlel..li
Samordn.det Tjm f ö r gpl

opaginerad Kontrollera mot PDF

Civilf ö rsvars ö verl ä kare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sekretariatet f. studier o. l å ngsiktsplan.i

Planeringsbyr å

Utrustningsbyr å

Kanslibyr å

Teknisk byr å

Utbildnings
och f ö rr å dsbyr å

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 verkschefens stab ingår en tiänstemän för
samordning, en tiänstemän för ärenden som avser gemensamma uppehållsplatser
(gpl-ärenden), en in-formalionsdetalj samt verkschefens handsekreterare. Som
knuina till verksledningen brukar även räknas civilförsvarsöveriäkarén,
militärassistenien och riksnämndens för kommunal beredskap sekretariat.

Planeringsbyrån är indelad i fyra sektioner,
nämligen utredningssektionen, laktiksektionen,organisationsseklionen och
sektionen för befolkningsskydd. Byrån ansvarar för civilförsvarets
programplanering, för dess operativa verksamhel och krigsorganisationens
beredskap.

Utrustningsbyrån är indelad i tre sektioner -
malerielsektionen, inköps-sektionen och ADB-sektionen. Byrån svarar för
materielanskaffning och försäljning samt ADB-service.

Kanslibyrån är indelad i tre sektioner, en
administrativ sektion, en personaladministrativ sektion och en ekonomisektion.
Byrån handhar ärenden rörande verkels personal, organisation, ekonomi, juridik,
dokumentation och kontorsdrifi.

Tekniska
byrån är indelad i två sektioner, en utredningssektion och en

s. 290 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 290

projekiledningssekiion.
Dessutom finns ett ritkontor. Byrån leder i tekniskt avseende produktionen av
skyddsrum och anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation, ulttrbelar
produktionsbeslämmelser, lekniska beslämmelser och andra anvisningar.

Utbildnings- och förrådsbyrån är t. v. försöksvis
indelad i två sektioner, en utbildningssektion och en förrådssekiion. Till
byrån hör de regionala skol- och förrådsanläggningarna i Revingeby,
Katrineholm, Rosersberg och Sandö. Byrån svarar för administration av
civilförsvarets utbildnings- och övningsverksamhel och rekrytering av personal
lill civilförsvarets krigsorganisation. Vidare svarar byrån för planläggning
av malerielunderhåll och för-rådsverksamhei.

Sekretariatet för studier och långsiktsplanering
saknar formell underindelning. Till sekretariatet är knutet en
operationsanalysgrupp (OA-grupp) från försvarets forskningsanstalt.
Sekretariatet ansvarar för slyrelsens långsiktiga planering och
studieverksamhet.

Antalet anställda centralt inom Cfs uppgick den 1
juli 1976 lill 214 personer. Härav utgjorde 178 handläggande personal
(molsvarande).

FRl:s
utredning och förslag

Översynsarbelet har bedrivits inom en projektgrupp
vid FRI. Gruppen utvidgades fr. o. m. hösten 1975 med en representant från Cfs.
En referensgrupp bestående av verkscheferna vid Cfs och FRI och en förelrädare
för Cfs' personal har inriklal projektgruppens arbete.

Förutsättningarna för översynen har delvis
förändrats under utredningsarbetets gång. Av betydelse har varit bl. a. beslul
om utbildnings- och för-rådsverksamheiens organisation, beslutet om Cfs'
flyttning till Karistad och regeringens uppdrag till FRI atl göra en rationaliseringsundersökning
avseende länsstyrelsernas försvarsenheler.

FRI ledovisar i ett särskill kapitel förtiänsier
och brister i nuvarande organisation. Institutet anser bl, a. att Cfs inie
hell har kunnat anpassa sin organisation till planeringssystemets krav. Det har
medfört en obalans mellan planering och produktion. Perspektivplaneringen har
skell delvis utan någon större medverkan från planeringsbyrån och
produklionsbyråerna. På produktionssidan saknas inom organisationen någon som
närmare analyserar förutsällningarna för produktionen och samordnar denna.
Dessutom saknas till Slor del funktionen produktionsplanering på längre sikl än
ett år. Del gäller särskill personiilförsörjningen och lill viss del
materielanskaffningen. Däremol synes enligl FRI produktionsplaneringen fungera
väl inom skyddsrumsfunktionen. Brisiterna i produktionssamordningen försvårar
arbetet vid

s. 291 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 291

länsstyrelsernas
försvarsenheler. Cfs' organisation kännetecknas av en långt driven
underindelning, vilket försvåräf- én anpassning lill ävein mindre förändringar
i arbelsomfång.

1
rapporten diskuteras den förändring i inriktningen av Cfs' verksamhet som
skulle följa av en i en annan FRl-ulredning redovisad grundsyn på
länsstyrelsernas lotalförsvarsuppgifter. Enligl denna bör länsstyrelserna avlastas
uppgifler som inle har ell direkl samband med deras planläggnings-uppgifter.
Redovisade exempel är rekrytering/inskrivning av civilförsvarspersonal som
skulle kunna skötas av Cfs' skol- och förrådsanläggningar och
personalregislreringen som skulle kunna handhas av värnpliklsverket. Vad gäller
anläggningar för civilförsvarsorganisationen och verksamhelen avseende
sambands- och alarmeringsulrustning kan vidare begränsningar av
länsstyrelsernas uppgifter göras och resurser härför föras samman lill Cfs. FRI
har tagil hänsyn härtill i den föreslagna organisationen.

I
en diskussion kring planeringssystemet och dess krav på Cfs' organisation
framhåller FRI att den nu gällande delprogramindelningen för civilförsvaret -
ledning i krig, utrymning, skydd för allmänheten, undsättning och allmän
administration - inte är den lämpligaste från avvägningssynpunkl. Del lorde
därför bli nödvändigl att ändra den under de närmaste åren. Del är mol den
bakgrunden enligt FRI inte lämpligt atl la den nuvarande delprogramindelningen
till utgångspunkt för den organisatoriska indelningen. Med anledning härav
diskuteras om en tänkt framtida programstruktur med delprogrammen räddning,
skydd och fredsmässig ledning kan tas som ulgångspunkl
förorganisaiionsuppbyggnaden. Cfs skulle då ha enheter för räddning och skydd
saml för planering och administration. FRI anser att de fördelar i fråga om
avvägningsmöjligheter och entydiga ansvarsförhållanden som skulle vara förenade
härmed måste vägas mol ekonomiska nackdelar i form av dubblering av
produktionsteknisk kompetens. Enligl FRI:s bedömning överväger nackdelarna med
en sådan lösning. Varken den skisserade eller den nu gällande delprogramindelningen,
vilken enligt rapporten ger upphov till samma slags för- och nackdelar, bör
enligl FRI läggas lill grund för den organisatoriska indelningen. FRI hävdar i
stället atl den organisaloriska indelningen bör göras så atl produktionsteknisk
specialisering och god hushållning med tillgängliga resurser möjliggörs. Viss
kompetens bör kunna användas gemensamt i de delar av produktionen som har
produktionstekniska samband även om delarna hålls isär i avvägningssammanhang.

Som
utgångspunkt för fördelning av uppgifterna och för den organisaloriska
indelningen har FRI haft en gruppering av Cfs' uppgifler och verksamhel i
funktionerna planering, produktion och administration. Planeringen svarar för
den övergripande avvägningen inom civilförsvaret och inriktar produktionen
genom att formulera produktionsmål och fördela resurser. Den svarar också för
uppföljningen. Produktionsfunktionen svarar för anskaffning och vidmakthållande
av civilförsvarskomponenter. För atl

s. 292 Kontrollera mot PDF

klara
planerings- och produkiionsfunktionerna måste organisationen kunna genomföra
vissa uppgifter av stödkaraklär (personal- och ekonomiadministration m. m.).
En administrativ funktion måste därför finnas.

Vad gäller organisationen i storl diskuterar FRI
tre alternativ med avseende på produklionsfunktionen. Två av alternativen
innehåller tre produktionsenheter, ett alternativ fyra enheter (alternativ 2).

FRF.s förslag lill ny organisation för Cfs' innebär
atl styrelsen under verksledningen delas in i en planeringsenhet, tre
produktionsenheter - organisations- och materielenhel, skydds- och
anläggningsenhel och utbildnings-och förrådsenhet - samt en administrativ
enhet. Ett stabsorgan för informationsverksamhet och en mililärassislent
direkt underställda generaldirektören ingår vidare i organisationen. Den
organisatoriska uppbyggnaden

Verksledning

2p(

ä rs

Infor-

Milit ä r-

mations-

assi-

enhet

4 pers 1

1

1 pers

1

I

Pia

ne-

Org £

nisa-

S!-.y

dds-

i

Utbild

-

1 Administ-

ringsen-

tions- och

och an-

nmgs- och

rativ en-

het

materiel-

l ä ggnings-

f ö rr å ds-

het

13 pers

enhet 21 pers

enhet 43 pers

enhet 24 pers

1

75 pers

CU

tA-

enheter

354 pers

' Informationsenheten ä r
i administrativt h ä nseende knuten till administrativa

enheten.

2 Varav 22 placerade i sekretariat p å enheterna.

FRI beskriver relativi utföriigt de föreslagna
enheternas organisation och dimensionering.

FRI bedömer att den exlerna verksamhelen och de
interna lednings- och samordningsfrågorna även framdeles kommer atl vara av
sådan omfattning atl verksledningen bör förslärkas. FRI diskuterar tre
alternativ härför, nämligen att inrätta en befattning som produktionschef,
särskilda

s. 293 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 293

samordningsuppgifter
för chefen för planeringsenheten och att inrätta en överdirektörsbefattning.
FRI föreslåi-all eii tjänst fören överdirektör inrättas i organisationen. 1 övrigi
innebär förslagel vad gäller verksledningen all den nuvarande särskilda
samordningsdetaljen fiyltas lill den administrativa enheten, atl tiänstemannen
för gpl-ärenden placeras i organisations- och materielenheten och atl
civilförsvarsöveriäkarén ulgår ur organisationen. Civilförsvarsöveriäkarens
uppgifler bedöms kunna fullgöras av försvarets sjukvårdsstyrelse.

Huvuduppgifterna för planeringsenheten blir bl.a.
perspektivplanering, programplanering och produktionsinriktning. Det
förutsätts även att enheten skall fungera som stabsorgan ål verksledningen i
exlerna samordningsfrågor. Uppgifter i övrigi för enheten blir enligl
översynsrapporten bl. a. långsiktig informalionssystemutveckling och inriktning
av arbetet med Cfs' anslagsframställning. 1 sin missivskrivelse till rapporten
anför FRI dock alt planeringsenheten bör ha hela ansvaret för arbetet med Cfs'
anslagsframställning liksom även för verksamhetsplaneringen. Enheten bör vara
indelad i en underenhet för utveckling och en för planering. Till enheten
förutsätts en operationsanalysgrupp från försvarels forskningsanstall vara
knuten.

I de föreslagna huvuduppgifterna för organisations-
och materielenheten ingår bl. a. atl precisera och fastställa del kvantitativa
och kvalitativa innehållet i civilförsvarels krigsorganisation och all
geografiskt fördela krigsorganisationens resurser. Enheten skall också svara
för anskaffningen av maleriel lill organisationen i den mån det inle ankommer
på annan enhet. Två underenheter föreslås, en för organisation, en för
maleriel.

Skydds- och anläggningsenhetens huvuduppgifter föreslås
bli atl leda produktionen av skyddsrum för befolkningen, atl planlägga och
bygga ul alarmeringssystem, atl leda produktionen av anläggningar för
civilförsvarets krigsorganisation saml all planlägga och anskaffa sambandssystem.
Häri ligger enligt förslaget som deluppgifter bl. a. åtgärder för alt förbättra
utrymningsplanläggningen, atl kontinueriigt anskaffa skyddsmasker och att ta
fram underlag för självskyddsutbildning. Skydds- och an-läggninsenheten
föreslås indelad i sex underenheter, nämligen underenheter för ulredningar,
skyddsrum, alarmering, anläggningar, samband och en underenhet för
rilfunktionen.

Utbildnings- och förrådsenheten svarar enligl
översyns-förslaget för alt civilförsvarets krigsorganisation förses med
utbildad och övad personal. Vidare har enheten att svara för underhåll och
förrådshållning av mobiliseringsmalerielen. Övningsledarna som nu är direkt
underställda chefen för utbildnings- och förrådsbyrån föreslås bli placerade
vid de regionala skol- och förrådsanläggningarna. Enhetens centrala del
föreslås bli indelad i en underenhet för ulbildning och en underenhet för
förråd.

Den
administrativa enheten föreslås ha ansvaret för perso-

s. 294 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 294

naladministration,
ekonomiadministration, administrativ service och administrativ
rationalisering/automatisk dalabehandling (AR/ADB). Enhetens roll i arbetet med
all utarbeta Cfs' anslagsframställning har lidigare berörts i anslulning lill
beskrivningen av planeringsenheien. Cfs kommer vid omlokaliseringen lill
Karistad atl anslutas lill försvarets materielverks förvaltningsenhet. Vissa
av slyrelsens administrativa uppgifter och resurser kommer atl föras över lill
denna enhet. Den administrativa enheten föreslås indelad i fyra underenheter,
en för personaladministration, en för ekonomiadministration, en för
administrativ service och en för AR/ADB. Administrativa enheten föreslås få
ett samordningsansvar vad gäller att ta fram, la-gerhållaoch distribuera
publikationer och läromedel för civilförsvaret.

Till
administrativa enheten räknas i huvudsak all skriv- och sekrelerar-personal.
Personalen bör föras samman till sekretariat, lämpligen ett för varje enhet,
och vara direkl underställda chefen förden enhet de betiänar. Sekretariaten bör
ges ansvaret för administrativ service och biirädande handläggamppgifter saml
maskinskrivning och därmed sammanhängande uppgifler. FRI anser alt denna
ordning innebär en betydligl mer flexibel organisation och räknar med en
väsenllig besparing i den delen. Sekrela-rialfunktionen föreslås omfatta totalt
22 tiänster, vilkel är 13 tiänster mindre än f n.

Del förslag lill fredsorganisation för Cfs som
redovisas i översynsrapporten börenligl FRl:s mening betraktas som en
basorganisation. Den har anpassats till de förhållanden som kunnat överblickas
under utredningsarbetet. Den måsle emellertid seccessivi kunna anpassas lill
förändringar.

FRl:s
förslag innebär totalt en minskning av antalet anslällda med 31 personer från
214 till 183. Dessa personalbesparingar hänför sig främst till en effektivare
kontorsdrift, merutnyttjande av personal vid civilförsvarsslyrelsens skol- och
förrådsanläggningar och överföring av uppgifler till ell för flera myndigheier
gemensamt förvaltningskontor i Karlstad. Kostnaderna för verksamheten beräknas
på sikt kunna minska med 2 040 000 kr. per år räknal i pris- och löneläge juli
1976.

Cfs köper f n. tiänster för vissa sladigvarande
uppgifter. FRl:s förslag innebär en begränsning av behovet att anlita
konsulter. 1 stället inrättas tiänster för nämnda uppgifter. Konsultkostnaderna
beräknas på sikt kunna minska med 2 milj. kr. per år.

Med hänsyn till att civilförsvarsslyrelsen
lokaliseras lill Karistad omkring den 1 juli 1978 anser FRI det angeläget all
förutsättningar skapas för all genomföra omorganisationen lill denna tidpunkt.
Tjänsterna i den nya organisationen bör kunna bemannas minst sex månader före
omlokaliseringen till Karistad för atl ge personalen en rimlig möjlighet all
före flyttningen avgöra om den befallning man erhåller i organisationen
motsvarar de personliga önskemålen. FRI har gjort upp en tidsplan mot denna
bakgrund. I rapporten förutsätts att ansvarel föratt genomföra omorganisationen
kommer atl åvila Cfs.

s. 295 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 295

Remissyttrandena

Vissa likartade allmänna synpunkter på FRI:s
förslag föiekommer i ell flertal remissyttranden. Riksrevisionsverkei och
statskontoret pekar på att olika alternativ lill den föreslagna organisationen
är knapphändigt redovisade i översynsrapporten. Riksrevisionsverket finner med
hänsyn härtill atl slutsatserna i rapporten är svagt underbyggda. Del
knapphändiga underiagel och avsaknaden av alternativ gör det svårl alt värdera
organisationsförslaget. Mol den bakgrunden bör förändringar enligt
riksrevisionsverket nu ske endast i fråga om planeringsfunktionen och
programstrukturen. Sådana organisationsallernativ som enligt statskontorets
mening skulle vara naturliga för en myndighet med programindelning har inte
närmare övervägts. Det är av del skälel svårt atl la slällning lill om
omorganisationen bör genomföras. Personalsociala skäl talar dock enligt
statskontoret för att beslut i ärendet bör fattas.

Samordningen av Cfs' verksamhel med andra centrala
myndigheters verksamhet anses av flera remissinstanser otillräckligt
behandlad. Överbefälhavaren flnner det olämpligt från lotalförsvarssynpunki
atl samordningsfrågorna enligt omorganisationsförslaget i ökad utsträckning
splittras på sakenheterna. Riksrevisionsverkei anser att
samordningsmöjligheterna borde ha närmare undersökts. Verkei nämner i
sammanhanget särskill verksamhelen vid värnpliktsverket, försvarets
sjukvårdsstyrelse, försvarets materielverk och statens brandnämnd.

Överslyrelsen för ekonomiskt försvar framhåller all
uppgifler som kräver samverkan mellan överstyrelsen och Cfs behöver vara fast
förankrade i Cfs' organisation. Härvid nämner överslyrelsen fyra områden där
klariäg-ganden behöver ske. Av dessa betonas särskill Cfs' roll i de centrala
lo-talförsvarsmyndigheternas samordning geniemoi länsstyrelserna. Länsstyrelserna
I Stockholms, Kronobergs och Västmanlands län delar överstyrelsens uppfattning
i detta hänseende.

Lansstyrelserna påpekar även all förslagel lill
omorganisation av Cfs och förslaget till omorganisation av länsstyrelsernas
försvarsenheter bör behandlas i ett sammanhang. Så bör ske bl. a. därför alt
vissa länsstyrelseuppgifier föreslås bli överförda till Cfs centralt eller till
styrelsens skol- och förrådsanläggningar. Liknande synpunkter framförs av
överstyrelsen för ekonomiskt .försvar. SACO/SR och
decentraliseringsulredningen. FRI;s utredning innehåller enligl
decentraliseringsutredningen en allmän tendens atl lili den centrala nivån dra
samman produktionen i fred medan ansvaret för resursernas användning i krig
ligger på länsstyrelserna. Denna tendens strider mot den grundläggande
principen för planeringen inom totalförsvaret. FRl;s förslag bör därför enligl
decentraliseringsulredningen prövas endasl i den mån de direkt motiveras av
Cfs' föreslående flyttning till Karistad.

FRI:s exemplifiering av en i annat sammanhang
föreslagen förändring i Cfs" verksamhet i förhållande till
länsstyrelsernas försvarsenheter möter

s. 296 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 296

invändningar
från länsstyrelserna, SACO/SR och decentraliseringsutredningen. Särskilt
gäller detla förslagen att till Cfs föra över vissa rådgivnings-och
kontrollfunktioner i fråga om anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation
och uppgifter i fråga om rekrytering och inskrivning av civilförsvarspersonal.
Förslaget att göra värnpliklsverket lill regislreringsmyndighel för
civilförsvarels personal kan länsstyrelserna däremot accepiera under
förutsättning alt en god service lillhandahålls. Decentraliseringsulredningen
godlar en uiredning om atl föra över registreringsfunktionen till
värnpliklsverket men menar att regionalt alternativ också bör studeras. Förslagel
alt begränsa länsstyrelsernas medverkan i sambands- och alarmerings-frågoroch
koncentrera verksamheten lill Cfs avstyrks av länsstyrelsen i Västmanlands
län. I slorl sett samma ståndpunkt inlas av länsstyrelsen i Stockholms län som
dock kan acceptera att alarmeringsfrågorna tas om hand av Cfs om
funktionssäkerheten i alarmeringsorganisalion och -apparatur tryggas och alt
länsstyrelsens inflytande säkerställs. För en fylligare redovisning av
länsstyrelsernas synpunkter i hithörande frågor hänvisas till behandlingen av FRl:s
förslag om länsstyrelsernas försvarsenheler i chefens för kommundepartementet
anförande i det följande.

Meningarna går isär när del gäller
planeringssystemets inverkan på Cfs' organisation. Statskontoret släller sig
tvekande lill den kravanalys FRI redovisat och ifrågasätter om inle en mer
ingående analys kunde ha givit andra eller mer precisa resultat. Enligt
statskontorets mening bör vid myndigheter med programindelning i försia hand
prövas organisationsformer som anknyter till programsirukiuren. Ansvaret för
olika delprogram måste på ett entydigt sätt kunna förankras i organisationen.
Statskontoret, som finner den i FRl:s rapport redovisade skissen till ny
programindelning för civilförsvarsverksamheien intressant, anser att sådana
organisalionsallerna-tiv som är naturliga för en myndighel med programindelning
inle närmare har övervägts. Övervägandena belräffande organisationen har i
stället koncentrerats till frågan om hur Cfs' produklionsuppgifter skall
organiseras. Riksrevisionsverket biträder däremol för sin del FRl:s förslag att
den organisatoriska indelningen görs med utgångspunkt i atl förutsättningarna
för en rationell produktion skall vara de bästa möjliga.

Vad gäller organisationen i stort biträder TCÖ-S
FRI:s uppfattning att indelningen bör ske efter funktionerna planering,
produktion och administration. Den föreslagna indelningen av
produklionsfunktionen i en organisations- och materielenhel, en skydds- och
anläggningsenhet och en utbildnings- och förrådsenhet diskuteras av
riksrevisionsverket och TCO-S. Riksrevisionsverkei menar all maierielfunktionen
i FRl:s förslag splittras på olika enheter. Verket förordnar därför atl
materielenheten behålls och vill atl en renodlad personal- och utbildningsenhet
skapas. Även TCO-S föreslår fyra produktionsenheter men stöder del i rapporten
redovisade allernalivel 2 där skydds- och anläggningsenheten är uppdelad på en
skydds- och alar-

s. 297 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 297

meringsenhet
och en anläggnings- och sambandsenhet.. Produktionsenheterna bör enligt TCO-S
och SACO/SR Mras samman till én'produktionsavdelning under en produktionschef
Elt sådant arrangemang skulle enligt TCO innebära att den föreslagna
överdirektörsbefattningen inte behövs. Även riksrevisionsverkei och
statskontoret avstyrker alt en överdirektörsbefattning inrättas. Vad gäller
allmänna lednings- och samordningsfrågor i övrigi ifrågasätter SACO/SR och TCO
om inte en särskild samordningsfunktion även i fortsättningen bör finnas
direkt underställd verksledningen. SACO/SR motsätter sig vidare all
tiänstemannen för gpl-ärenden flyttas från verksledningen lill organisations-
och materielenheten.

När det gäller gränsdragningen mellan planerings-
och administrationsfunktionerna sägs i FRl:s rapport atl ansvaret för Cfs'
anslagsframställning l.v. bör ligga på den administrativa enheten. 1 sin
missivskrivelse lill rapporten betonar dock FRI att siarka skäl lalar för atl
föra över denna verksamhet lill planeringsenheien. Häri stöds FRI av
rlksrevlsionsverkei och statskontoret. SACO/SR anser däremol all ansvaret för
anslagsframställningen bör ligga på den administrativa enheten. Ett överförande
enligl FRI:s missivskrivelse kan enligl SACO/SR inte göras ulan en myckel
genomgripande utredning av Cfs tillsammans med personalen.

I fråga om de föreslagna enheternas organisation
och dimensionering lämnar remissmyndighetema ett flertal synpunkler. SACO/SR,
TCO-S och Cfs' företagsnämnd stöder förslagel all Cfs själv bör göra
indelningen i underenheter. Cfs bör härvid enligl SACO/SR 11 tämligen slor
frihet alt inom en grov ram för en ny organisation ange dimensionering och
arbetsfördelning. TCO-S lämnar konkreia ändringsförslag i denna fråga vilka
innebär all organisationen bör utökas med sammanlagt 25 tiänster jämfört med
FRl:s förslag.

Ansvaret för anslagsframställning,
verksamhetsplanering samt kostnads-och prestationsuppföljning bör enligt
statskontoret föras över från den administrativa enheten lill
planeringsenheien. Från organisations-och materielenheten bör civilförsvarets
organisationsfrågor föras över till denna enhet och från produktionsenheterna
funktionerna planering, utveckling och planläggning. Syftet med att på della
sätt utvidga planeringsen-helens uppgifter är enligt statskontoret atl ansvarel
för delprogrammen så långt möjligl bör läggas på denna enhet. Även
riksrevisionsverkei framhåller det väsentliga i atl förankra programansvaret i
planeringsenheten. Särskilda underenheter bör därför skapas i anslutning till
de föreslagna delprogrammen räddning och skydd. Genom bl. a. en OA-grupp bör
planeringsenheien vidare enligl riksrevisionsverkei lä ell ökal ansvar för den
exlerna och inierna samordningen. Planeringsenhelens roll närdet gäller
samordningen betonas även av statskontoret och överstyrelsen för ekonomiskt
försvar. 1 anslulning härtill anför överslyrelsen att enhetens storlek bör ses
över. SACO/SR menar att det inte klart framgår av FRl:s förslag om en
operalionsanalysgrupp från FOA fortsättningsvis skall vara knuten lill
planeringsfunklionen. Om

20 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

s. 298 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 298

så
inle är fallet bör planeringsenheien utökas med fem tiänster för
ope-ralionsanalys-personal.

Som framgått i det föregående föreslås all en del
uppgifter förs över från organisations- och materielenheten lill planeringsenheien.
Överbefälhavaren anser atl organisations- och materielenheten bör åläggas
huvudansvaret för Cfs' roll i samordningen inom totalförsvaret. Enheten bör vidare
ulgöra grunden för krigsorganisationens ledningsfunktion. Det bör enligt
överbefälhavaren dessulom övervägas alt flytta alarmerings-och sambandsfrågorna
från skydds- och alarmeringsenhelen till denna enhet. Överstyrelsen för
ekonomiskt försvar fömtsätter att organisations- och materielenheten svarar
för krigsproduklions- och krigsleveransfrågor. Som lidigare framgått anser
riksrevisionsverket atl en särskild materielenhel bör behållas. TCO-S hävdar
atl den av FRI föreslagna personalminskningen med sju tiänster vad gäller
organisations- och malerielfunklionerna inle är acceptabel. Minskningen kan
enligl TCO-S bli högst 2 personer.

Vissa av remissinsiansernas synpunkler avseende
skydds- och anläggningsenheten framgår av redovisningen i det föregående. Riks-revisionsverkkel
anser all enhetens interna organisation är svåröverskådlig och att ansvaret för
olika verksamheter är splittrat. Liknande synpunkter framförs av TCO-S, som
anser all enheten därför bör delas i två enheter enligt alternativ 2 i FRl:s förslag.
Riksrevisionsverkei vill däremot minska antalet underenheter. Verkei anser det
härutöver tveksamt atl utrymningsfrågorna har placerats här. Dessa bör i
stället läggas inom en särskild pro-gramunderenhel inom planeringsenheten. Cfs'
företagsnämnd menar dock att utrymningsfrågorna bör ligga på skydds- och
anläggningsenheten. SACO/SR anser att det vore befogal att låta sambands- och
alarmeringsfrågorna ligga inom organisations- och materielenheten i stället
för inom skydds- och anläggningsenheten. TCO-S vill flytta över anskaffningen
av skyddsmasker till organisations- och materielenheten och
självskyddsul-bildningen till utbildnings- och förrådsenheien.
Riksrevisionsverkei uttrycker tveksamhet beträffande skydds- och
anläggningsenhelens dimensionering. SACO/SR, TCO-Soch Cfs'företagsnämnd anser
alt skydds- och alarmerings-funklionerna är underbemannade.
Fortiflkationsförvaltningen anför i sammanhanget att det är rationellt att
samla kompetensen för den slatliga byggnadsverksamheten lill de slörre byggande
myndighelerna, främsl byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen.
Forlifikationsförvaltningen är därför beredd att under samma förutsättningar
som när det gäller det miliiära försvarel svara för produktionen av
civilförsvarsorganisalionens anläggningar.

Beträffande utbildnings- och förrådsenheten har
riksrevisionsverket inte funnil all del föreligger ett behov av atl samordna
utbildnings- och förrådsverksamhelen på central nivå. Som framgått tidigare
förordar verkei alt en materielenhel behålls i Cfs' organisation och atl en
renodlad personal- och utbildningsenhet skapas. Länsstyrelsen i Stockholms

s. 299 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 299

län
anför att övningsledarna bör vara fast knuina till skol- och förrådsanläggningarna.
TCO-S och Cfs'föreiagsnåmnd påpekar att personalen bör utökas om del
ursprungliga CUFA-förslaget skall förverkligas vad gäller medverkan i centrala
arbetsuppgifter.

Även
när det gäller den administrativa enheten framgår vissa av de framförda synpunklerna
av den lidigare redovisningen. Statskontoret tillstyrker att en underenhet för
AR/ADB bör finnas inom enheten. Denna bör i stället för planeringsenheten svara
för Cfs' ralionaliseringsplan. Riksrevisionsverket ullalar med hänsyftning på
diskussionerna om ansvaret för Cfs' anslagsframställning alt den administrativa
enheten bör utgöra en stödfunktion och på det ekonomiadministrativa området
endast svara för kameral service. Statens personalnämnd och 7'CO-5 betonar den
personaladminislrativa underenhetens betydelse mol bakgrund av
arbelsmiljöfrågorna och den nya arbetsrätten. Sistnämnda remissinstanser
avstyrker FRI:s förslag om enhetssekretariat bl. a. med hänvisning till
strävandena lill jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig tiänst.

Vad
gäller genomförandel av omorganisationen anför statens personalnämnd all
omorganisationer inle bör ske i anslulning lill omlokaliseringar. SACO/SR
framför liknande synpunkler. TCO-S anser del viktigt att tiänslerna i den nya
organisationen kan bemannas så tidigl som möjligt men tror inte atl detta kan
genomföras lidigare än vad som föreslagils. Försvarets personalnämnd anser den
redovisade lidsplanen realistisk men anför all omplaceringsuppdrag bör lämnas
till nämnden senasi i augusti 1977. Statens personalnämnd anser all bemanning
av den nya organisationen bör kunna ske redan i början av oklober 1977 då del
enligl nämnden är nödvändigl med en niomånadersperiod för alt kunna lösa
omplacerings-frågorna. Om detla inle kan ske bör omorganisationen anstå till
någol år efter omlokaliseringen. SACO/SR anser all dubbelbemanning av vissa
tiänster bör genomföras redan nu. Byggnadsstyrelsen upplyser all de nya
lokalerna i Karistad ulan svårighet kan anpassas lill de föreslagna
organisationsförändringarna. Statskontoret anser atl en uppföljning av
organisationsförändringen bör ske några år efter Cfs' flyttning till Karistad.

s. 300 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 300

G 1. Civilförsvar

1975/76
Utgift

172
146 269

1976/77
Anslag

160
050 000

1977/78
Förslag

177
095 000

Bemyndigandeskulden för anskaffning av
civilförsvarsmaleriel var den 30 juni 1976 48 584 000 kr. För budgetåret
1976/77 har riksdagen lämnat ell beställningsbemyndigande om 37 000 000 kr. och
anvisat 30 700 000 kr. i betalningsmedel. Den på delta sätt beräknade
bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (48 584 000 + 37 000 000 - 30 700
000) 54 884 000 kr.

Tidigare åiaganden belräffande statsbidrag till byggande
av skyddsmm m. m. motsvarade en bemyndigandeskuld den 30 juni 1976 av 70 712
000 kr. För budgelårel 1976/77 har riksdagen lämnal ett beställningsbemyndigande
om 92 700 000 kr. För samma budgetår har 40 300 000 kr. anvisats i
betalningsmedel. Med utnyttjande av angivna belopp blir bemyndigandeskulden
den 30 juni 1977 (70 712 000 -H 92 700000 - 40 300 000) 123 112 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ON O

(-Ni

- ro CM

' O

O ON

r- rn oo

opaginerad Kontrollera mot PDF

"a

C)

2

OJ

c

03

oo

O

os

o

m

rn wi

>5

rn

rs rn

O,

c » rn

8

8

"

i

in

-t-

rn

opaginerad Kontrollera mot PDF

- C

5 C

U U.
3

c

Q .60

C

OQ

EU o

:>

"->
' ö ?, '-

i £ c
.:«:

o :0

(L>

1-1

P

_
x: ra (U

: (O ra 00 c ir

: 00 c u

" o c -g I

;0

o

c ,p
3

ra OJ .; 5 i > > c fc S "S.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o o m (

»

t o o

CM o in

r-- r

I -- OC

30

8

UT)

nO O

?i8

rs i/

rM

opaginerad Kontrollera mot PDF

C

c

u

(rt

(U

a>

o

T3

T3

-o

-o

a

a

C

C

c

c

c

ra

>

«

CO

CO

CO

ra

.00

«

.2?

oo

op

00

00

o

T3

' a

T3

'S

c

QO

C

c

C

c

c

>.

C

>.

> »

>i

>.

E

E

E

E

E

(U

E

u

D

X)

CO

XI

X)

X)

X3

(rt

-1

crt

(rt

trt

ert

Crt

00

Crt

00

QO

00

00

00

c

c

C

C

C

C

c

c

OJ

i3

(U

OJ

QO

C

oo

00

00

00

oo

H)

IU

(U

OJ

a

Si

Crt

s

trt

t- trt

Crt

. :0

opaginerad Kontrollera mot PDF

É -

. OJ

> o

00

:>

é ig

eo

_ 00

bi> £ .s

E c £

(U 'C '

00

_ S -E "r ä
« K « :i

5 =
E il -S C .5?

?. -Si 'r ä ra S 5 :

>

c ra .00

' o c >,

E

E E -i .

rM ri

Q Q

Ji .: « ;

E

» o

E

E

'e

oo

c:

1

CO

O

C

ra

1"

r--_

ON

o

O.

rM

jk:

O

1- rt

m

lO

"'

c

>

|s

"

"

'

CO

>

C.

o

> 3

>

CO

>

CO

IU

2

>
1-

crt
a>

å

D.

i

E

S

(rt >

E

:ra »

s. 303 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 Personal

303

Personalkalegori

Antal

1975/76

1976/77

Beräknad

1977/78

ändring

Planerat

Utfall

Planerat

Civilförsvarsstyrelsen

Föredraganden

Civil personal Handläggande
personal Lärare Övrig personal

131

70 379

580

163

69

317

549

131 69

379

579

-t- 7 -1-15 -f 11

-1-33

of

-1-4

of -1-4

Budgetåret
1975/76

Civilförsvarsstyrelsen anger i sin årsredovisning
för budgetåret 1975/76 all planerad verksamhel i slort har kunnat genomföras.
Verksamheten har präglats av förberedelserna för övergång lill ny
krigsorganisation och ny utbildnings- och förrådsorganisation liksom av
förberedelser för alt införa elt nytt skyddsmmssyslem. Förberedelser för
omlokaliseringen lill Karistad har intensifierats. Personalomsättningen har
varit hög på de tiänster som berörs av omlokaliseringsbeslutet.' De planerade
utbildnings- och övningsmålen har uppnåtts lill näsian 100 96. Anskaffning av
skyddsmm har i huvudsak skett som planerat.

Budgetåret
1976/77

Den inriktning av verksamheten som anges i prop.
1975/76:100 bil. 6 (FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) och regleringsbrevet för
innevarande budgetår bedöms i huvudsak kunna fullföljas. Detta innebär bl. a.
en fortsatt strävan att förbättra det förebyggande skyddel för befolkningen. De
åtgärder som har inletts för atl avhjälpa påtagliga brisler i skyddet i vissa
områden i de större städerna fortsätter. Förberedelserna för atl införa det nya
skydds-mmssysiemet och för kommunernas planering av del framtida skyddsmmsbyggandet
intensifieras.

En ändrad krigsorganisation för ledning av
civilförsvaret i krig och för undsättning av nödställda förbereds.
Organisationen kompletteras med anläggningar och materiel. Gmndutbildning av
civilförsvarspliktiga och övningar sker i någol minskad omfattning jämfört med
budgelårel 1975/76.

Övergången lill en ny organisation för
civilförsvarets fredstida utbildnings-och förråds verksam het genomförs lill
sin huvuddel under budgetåret. Utbyggnaden av ulbildningsanläggningar och
förråd pågår.

s. 304 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 304

Budgetåret
1977/78

Civilförsvarsslyrelsen

Uiöver vad som framgår av redogörelsen för
programplanerna (avsnitt 5.1.2) anför civilförsvarsstyrelsen följande
huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten under budgelårel 1977/78. En
ny krigsorganisation börjar införas. Ett nytl gmndulbildningssystem börjar
lillämpas och förberedelser för att införa elt nytt övningssystem genomförs.
Utbildning och övning av civilförsvarspliktiga beräknas totalt öka någol även
om en viss minskning av manskapsulbildningen sker. Omorganisation och omlokalisering
av styrelsen skall förberedas. Planeringen för att bygga skyddsrum enligl det
nya systemet fortsätter under budgetåret.

Förändringarna i förhållande lill budgetåret
1976/77 detaljmotiverar civilförsvarsstyrelsen på följande sätt.

A. Pris-
och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär all kosinaderna
ökar med 24 053 000 kr.

B. Förändringar
enligt Kungl. Maj:ts/regeringens beslut

1.
Kostnaderna för atl genomföra
styrelsens omlokalisering lill Karistad ökar (-(- 4 828 000 kr.).

2.
Den nya organisationen för
civilförsvarsslyrelsens utbildnings- och för-rådsverksamhel föranleder vissa
omfördelningar av kostnader mellan pri-mämppdragsgmppema. Det innebär alt
kosinaderna minskar för Förvaltning {-1 575 000 kr.) och Underhåll och
förrådsverksamhet (- 362 000 kr.) och att kostnaderna ökar för Utbildning av
civilförsvarspersonal m. m. (+7 937 000 kr.).

3.
Utredningar, informalion och
sysleminförande avseende beslutat nytt syslem för planering och produktion av
skyddsmm innebär ökade kostnader inom primämppdragsgruppen Förvaltning (-1-
1030 000 kr.).

C. Uppgiftsförändringar

1. Förvaltning

a)
Konsulter och tillfällig
personal behöver anlitas för medverkan i utredningsarbete avseende
alarmeringssystemet (-( 540 000
kr.).

b)
Slyrelsens exlerna
informationsverksamhet behöver förbättras. Vidare skall ett nytt system för
personalinformation införas (-(- 265 000 kr.).

c)
All en ny krigsorganisation
införs medför kostnader för revidering och nyproduktion av föreskrifter och
anvisningar (-1- 280 000 kr.).

d) För bl. a. administration av
befallningskurser och övningssyslem och

för organisations- och utruslningsförsök i samband med nytt utbildnings-

och övningssyslem bedöms en resursförstärkning behövas (+ 490 000 kr.)

s. 305 Kontrollera mot PDF

Prop.
1916/11:14 305

2.
Utbildning av civilförsvarspersonal m. m.

a)
27 tiänster som funnits vid
civilförsvarsskolorna méh som inte omfattats av det avtal som slutils
belräffande personal vid de regionala skol- och förrådsanläggningarna behövs
även budgetåret 1977/78.

b)
15 tiänster för
civilförsvarslärare för i försia hand övningsverksamhel behöver inrättas (-1- 1
260 000 kr.).

c)
Med hänsyn till det nya
utbildnings- och övningssystemet och till föreslagna ökade övningsvolymer
behöver en tiänst som chef för undsättningslinje vid vardera skol- och
förrådsanläggningarna i Katrineholm och Revingeby inrättas (-1-202 000 kr.).

d) För planering och ledning av övningsverksamheten
i de regionala skol-

och förrådsanläggningarnas regi föreslås att en tiänst som linjechef övning

inrättas vid vardera anläggningarna i Rosersberg, Katrineholm, Revingeby

och Sandö (-1- 405 000 kr.).

e) För all planera och leda verksamheten när det
gäller ulbildning, övning

och förråd i område Väst föreslår styrelsen all en tiänsl för anläggningschef

saml två biträdestiänsler inrättas. För utbildningsservice vid de provisoriska

anläggningama i område Väst (Hjuvik och Brännebrona) saml för den öv

ningsverksamhel, som lill dess anläggningen i område Väst trätt i funktion

genomförs i länsstyrelsernas regi, behöver sammanlagt nio tiänster föras

över från länsstyrelserna lill civilförsvarsslyrelsen (-1- 784 000 kr.).

O I samband med atl man går över till ny
krigsorganisation och nytt utbildnings- och övningssystem behövs nya
publikationer för utbildnings-och övningsverksamheten (-1-500 000 kr.).

g) Medel för prenumeration på lidskriften Civilt
Försvar för fördelning till samtliga befäl i civilförsvarets krigsorganisation
har inte medtagits i anslagsframställningen för 1976/77. Fortsatt
prenumeration börske varför särskilda medel härför bör las upp fr. o. m.
budgelårel 1977/78 (-1- 200 000 kr.).

h) För alt kunna genomföra meningsfulla
enheisövningar måste de undsättande enheterna kunna transportera personal och
krigsorganisatorisk utmstning. För della krävs anskaffning av fordon.
Anskaffningen, som har fördelals över hela programplaneperioden, inleds under
budgelåret 1977/78 (-I- I 000 000 kr.).

i) För underhåll av civilförsvarels
alarmeringsanläggningar krävs kompletterande anskaffning av åtta tiänstefordon
med viss verksladsinredning ("t-400 000 kr.).

j) Vid samtliga skol- och förrådsanläggningar
behövs nya fordon som ersättning för befinlliga fordon som inte längre kan
användas (-t-600 000 kr).

k) Inredning och övrig utmstning behövs tiil
nyuppförda lokaler (-1-1 830 000 kr.).

1) Styrelsen tillstyrker Kungliga svenska
aeroklubbens begäran om höjt bidrag för att läcka koslnader för bl. a. en
halviidstiänsl som leknisk chef samt för Frivilliga fiygkårens rikslävling (-(-
169 000 kr.).

s. 306 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 306

m) Medel för tiänslercsor och tillfälligt anställd
personal för främst övningsverksamheten vid länen har inle beräknats under
övriga kostnader i anslagsframställningen 1976/77. Delta bör ske från och med
budgelårel 1977/78 (-1-2 347 000 kr.).

n)
Inkomsterna från biståndsutbildningen, från utbildning och övning av
verksskyddspersonal samt från tillhandahållna tiänster och förnödenheter ökar
med 2 581 000 kr.

3.
Civilförsvarsutbildning av allmänheten

a)
För atl samma ulbildningsvolym
som budgetåret 1974/75 skall kunna bibehållas och för atl arvodena till
självskyddsinstmklörer skall kunna höjas behöver bidraget lill Rikskommittén
för självskydd räknas upp (-t- 1 106 000 kr.).

b)
Bidragel till Sveriges
Civilförsvarsförbund bör ökas (-(- 175 000 kr.).

c)
Under fömtsättning atl medel
kan ställas lill förfogande har civilförsvarsslyrelsen och Sveriges
Civilförsvarsförbund träffat överenskommelse om en försöksverksamhet med
information om civilförsvar lill folkrörelserna och lill allmänheten. Styrelsen
har beräknai ett ökat medelsbehov för denna verksamhet med 200 000 kr.

4. Underhåll
och förrådsverksamhet

a)
Övergång till ny
krigsorganisation kräver slor insats av förrådspersonal i samband med
omflyttning av maleriel. Tillfällig förstärkning av arbetskraften motsvarande
fem förrådsförmän och 20 förrådsmän behövs. Kostnaderna för transporter samt
resor och traktamenten ökar i anslutning härtill (-f 2 402 000 kr.).

b)
För underhåll av
civilförsvarels alarmeringsanläggningar bör inrättas nio tiänster för
alarmeringsiekniker (-(-579 000 kr.).

c)
I samband med att
civilförsvarsstyrelsen övertar ansvarel för civilför-svarsmaierielens förvaring
och underhåll i fred från länsstyrelserna inom område Väst bör en tiänst för
vardera intendent, förrådschef och verkmästare, tre tiänster för vardera
förrådsförmän och reparatörer samt tio tiänster för förrådsmän inrättas. Därvid
kan 27 tiänster som f n. är placerade inom område Väst dras in (- 359 000 kr.).

d) Medelsbehovet
minskar på gmnd av minskat underhållsbehov av för

rådsbyggnader och minskad anskaffning av engångskaraktär lill dessa

(- I 938 000 kr.).

5. Materielanskaffning
m. m.

Materielanskaffningen bör inriktas på andra maierielgmpper
än under innevarande budgelår (-t- 8 498 000 kr.).

s. 307 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 307

Av begärda bemyndiganden avses 15 694 000 kr. för
prisreglering. Beloppel har beräknats enligl följande

a)
omräkning av bemyndiganden för
nya beställningar under 1977/78 från prisläge februari 1976 till prisläge
februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 10 206 000 kr.

b)
omräkning av den beräknade
bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 till prisläge febmari 1978 enligl bedömd
prisutveckling med 5 488 000 kr.

6.
Anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation m. m.

Primäruppdragsgmppen har tidigare benämnts
Anskaffning av skyddsmm m. m. Benämningen har ändrats eftersom medel för
produktionselementen befolkningsskyddsmm, skyddsrum i undervisningsanstalter,
trafikanl-skyddsmm, enskilda skyddsrum och skydd i brisiområden beräknas under
ett nytt anslag G 2. Civilförsvar: Skyddsmm.

För budgelåret 1977/78 behövs bemyndiganden alt
medge statsbidrag för alt bygga anläggningar för civilförsvarels
krigsorganisation m. m. till ett belopp av 47 339 000 kr. och betalningsmedel
till elt belopp av 30 000 000 kr. Bemyndigandena avses för all bygga och
modernisera ledningscentraler och för all bygga observationsplatser, skydd för
framskjutna enheter samt krigsbranddammar.

Av begärda bemyndiganden avses 14 216 000 kr. för
prisreglering. Beloppel har beräknals enligt följande.

a)
omräkning av bemyndiganden för
nya beställningar under budgelåret 1977/78 från prisläge februari 1976 till
prisläge febmari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 6 956 000 kr.

b)
omräkning av den beräknade
bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 till prisläge febmari 1978 enligt bedömd
prisutveckling med 7 260 000 kr.

Betalningsmedlen avses för atl beiala statsbidrag
m. m. för den produktion av anläggningar som har beställts med stöd av lämnade
bemyndiganden. 1 jämförelse med föregående anslagsframställning ökar
kosinaderna för akluella produktionselement eftersom statsbidragen lill
kommunerna har höjts från 2/3 till 100 % av kosinaderna. Eftersom medel för
vissa produktionselement beräknas underdel nya anslaget G 2. Civilförsvar:
Skyddsmm minskar kosinaderna under della primäruppdrag med 13 392 000 kr.

Föredraganden

Jag har tidigare i samband med mina
ställningstaganden till programplanen för civilförsvaret kortfattat anmält alt
en omorganisation av civilförsvarsstyrelsen avses ske under
programplaneperioden.

Jag lar nu upp del förslag som försvarels
rationaliseringsinstitut (FRI) har lagt fram om civilförsvarsslyrelsens
organisation. I FRI:s förslag har även tagils upp vissa frågor som berör
sambandet mellan civilförsvarsstyrelsen och länsstyrelsernas försvarsenheler.
Förslagel och remissyttrandena har redovisats i det föregående.

s. 308 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 308

De uppgifter som inom del lolala försvarel ankommer
på civilförsvaret bmkar anges som dels skadeförebyggande åtgärder, dels
skadeavhjälpande åtgärder. Till de skadeförebyggande ålgärderna hör bl. a. att
bygga skyddsrum och att anskaffa skyddsmasker. Skadeavhjälpande åtgärder är
främst atl rädda människor som blivit instängda eller skadade på grund av
flyganfall eller andra stridshandlingar.

Civilförsvarsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet
för civilförsvaret. Styrelsen är hämtöver samordnande myndighel för vissa
gemensamma ledningsfrågor inom det civila totalförsvaret.

Civilförsvarsslyrelsens nuvarande organisation
fastställdes lill sin huvuddel genom riksdagsbeslut år 1966 (prop. 1966:1,
bil. 13, SU 1966:41, rskr 1966:124). Genom senare beslut har organisation
fastställts för styrelsens tekniska funktion liksom - försöksvis- för
verksamheten avseende studier och långsiktsplanering.

Civilförsvarsstyrelsen leds av en lekmannastyrelse.
Chef är en generaldirektör. Inom verkei finns en stab och fem byråer, nämligen
planeringsbyrån, ulmslningsbyrån, kanslibyrån, lekniska byrån saml utbildnings-
och förrådsbyrån. Vidare finns elt försöksvis inrättat sekretariat för studier
och långsiktsplanering, en civilförsvarsöveriäkare och en militärassistent. Byråorganisationen
är lill sin huvuddel fastlagd i instruktionen (1965:676) för
civilförsvarsstyrelsen.

Motiven till att uppdra ål FRI atl göra en översyn
av civilförsvarsslyrelsens organisation var bl. a. den delvis ändrade
inriktningen av verksamhelen inom civilförsvaret till följd av 1972 års
försvarsbeslut och de förändrade kraven med anledning av del nya planerings-
och ekonomisystemet inom försvaret.

Under utredningsarbetet har förutsällningarna
delvis förändrats. Bl. a. har beslul fattats om utbildnings- och
förrådsverksamhetens organisation och civilförsvarsstyrelsens flyttning till
Karistad. På regeringens uppdrag har FRI dessutom gjort en
rationaliseringsundersökning av länsstyrelsernas försvarsenheter.

Mot denna bakgmnd har FRI i sin rapport undersökt
brisler och förtjänster i civilförsvarsstyrelsens nuvarande organisation och
diskuterat grunderna för en ändrad organisation.

Enligt FRI bör den nuvarande indelningen i delprogram
för civilförsvaret inle tas som utgångspunkt för civilförsvarsslyrelsens
organisation. Delprogrammen är för närvarande ledning i krig, utrymning, skydd
för allmänheten, undsättning och allmän administration. Inte heller en
eventuellt ändrad indelning med delprogrammen räddning, skydd och fredsmässig
ledning bör enligt FRI utgöra gmnd för slyrelsens organisation. Huvudskälet
lill att inle utgå från del program indel ningen ärenligl FRI all nackdelarna
härmed i form av dubblering av produktionsteknisk kompetens överväger
fördelarna i form av entydiga ansvarsförhållanden och avvägningsmöjligheter.
FRI menar i stället all den organisaloriska indelningen börgöras så att
produktionsteknisk

s. 309 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 309

specialisering
möjliggörs. Härigenom erhålls en god hushållning med resurserna. Vid sidan av
en planeringsfunktioh och en adihiriistråiiv funktion, som måste finnas i
organisationen, menar FRI att produklionsfunktionen bör utgöra gmnden för
civilförsvarsslyrelsens organisation.

Remissinstanserna har redovisat olika uppfattningar
i denna fråga. Enligl statskontorets mening borde en programinriktad
organisationsslmklur ha prövats i försia hand. Riksrevisionsverkei, som i och
för sig framhåller all delprogrammen bör vara förankrade i organisationen,
accepterar däremot atl or-ganisalionssimkluren grundas på
civilförsvarsstyrelsens produktion. Även jag vill betona belydelsen av alt del
programindelningen avspeglas i organisationen. Det skapar goda förutsättningar
för att göra avvägningar mellan civilförsvarets huvuduppgifter och alt inrikta
såväl delprogrammen som produktionen. Jag vill dock framhålla all produktionen
av mobiliseringsbara enheter, utbildad personal, anläggningar för
krigsorganisationen, skyddsmm för befolkningen m. m. måsle ses som
huvudinnehållet i civilförsvarsslyrelsens totala verksamhet. På grund härav och
av de skäl som FRI anför anser även jag alt produklionsfunktionen, vid sidan av
planeringsfunktionen och en administrativ funktion, bör ulgöra grunden för
organisationsuppbyggnaden.

Liksom FRI anser jag alt det härvid bör ankomma på
planeringsfunklionen att svara för den övergripande avvägningen inom
civilförsvaret. Den bör också ha till uppgift all ange inriktningen av
civilförsvarsslyrelsens produktion. På produktionsfunktionen bör ankomma atl
anskaffa och vidmakthålla civil-försvarskomponenier. Jag anser dock atl
produklionsfunktionen bör renodlas i högre grad än vad FRI föreslår. Jag
ålerkommer till detla i del följande.

FRI har övervägl den närmare indelningen i enheter
med utgångspunkt i en organisatorisk indelning i funktionerna planering,
produktion och administration. Del förslag till ändrad organisation som FRI
lägger fram innebär alt civilförsvarsstyrelsen under verksledningen delas in i
en planeringsenhet, tre produktionsenheter, nämligen en organisations- och
materielenhel, en skydds- och anläggningsenhet och en utbildnings- och
förrådsenhet saml en administrativ enhet. Verksledningen förstärks med en
överdirektör. Ell stabsorgan för informationsverksamhet och en militärassistent
direkt underställda generaldirektören ingår vidare i den föreslagna
organisationen.

FRI har i sin rapport betonat behovet av att
effektivt samordna civilförsvarsstyrelsens verksamhet. Delta gäller särskilt
produktionen. Jag vill för egen del undersiryka belydelsen av all en effektiv
intern samordning kan ske. Denna bör dock avse även planeringen samt samspelet
mellan planering och produktion. Min uppfattning är atl samordningsfrågorna
bäsl löses om organisationen - uiöver den administrativa funktionen - i
princip verkar inom två huvudfunktioner, en planeringsfunklion och en
produklionsfunklion. Produklionsverksamheien samordnas därvid under chefen för
produklionsfunktionen. Planeringen på lång och kort sikl saml utvecklingen av
delprogrammen bör samordnas i en planeringsfunklion. Chefen för denna funk-

s. 310 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 310

tion
bör i regel vara verkschefens ställföreträdare.

Med den lösning jag sålunda förordar avlastas
verkschefen en hel del uppgifter som gäller den inierna samordningen och
ledningen av verksamheten. Enligl min mening innebär del alt någon tiänsl för
överdirektör inle behövs i organisationen.

I övrigi kanjag godla vad FRI har föresiagii
avseende verksledningen. Det innebär bl. a. atl civilförsvarsöveriäkarén ulgår
ur organisationen. Frågan hur civilförsvarsstyrelsen skall förses med medicinsk
kompetens bör kunna lösas genom särskild överenskommelse mellan
civilförsvarsstyrelsen och försvarels sjukvårdsstyrelse eller socialstyrelsen.

Jag ansluler mig lill FRF.s förslag om alt
produklionsfunktionen bör uppdelas på tre enheter. Planeringsfunktionen och
den administrativa funktionen behöver inte på molsvarande säll delas upp på
enheter.

Jag övergår nu till atl behandla de olika
organisationsenheternas uppgifter och dimensionering.

Planeringsfunktionens huvuduppgifter bör vara
perspektiv- och programplanering. Häri ingår ansvaret för att göra
övergripande avvägningar inom civilförsvaret. Planeringsfunktionen bör även
medverka i planeringen på kortare sikl. Della innebär alt planeringsfunktionen
har ansvaret för delprogrammens utveckling. Delprogrammen bör därför ges en
fast förankring inom planeringsfunktionens organisation. Hur
delprogramindelningen skall göras får las upp efler en ytterligare bearbetning
av den skiss lill indelning som FRI redovisat. I syfle all renodla planerings-
och produkiionsfunktionerna bör forskning, utveckling och andra frågor som
sammanhänger med delprogrammens utveckling föras lill planeringsfunktionen. 1
huvuduppgifterna bör vidare ingå all formulera de utgångspunkter som
produklionsfunktionen skall följa i sin verksamhet. Av de angivna uppgifterna
följer att planeringsenheten har viktiga samordningsuppgifter. Dessa avser bl.
a. utåtriktad samordning i planeringsfrågor och riktlinjer för civilförsvarels
operativa verksamhet i olika ledningsnivåer under beredskapsiillstånd och
krig. Planeringsfunklionen behöver personellt bli någol slörre än vad FRI
föreslagit. Liksom FRI förutsätter jag att en operationsanalysgrupp från
försvarets forskningsanstalt knyts lill planeringsfunktionen.

Chefen för produklionsfunktionen bör svara för
planering, ledning och samordning av produktionsenheternas verksamhel. Till
produktionsenheterna räknar jag därvid de regionala skol- och
förrådsanläggningarna. Detla innebär all dessa anläggningar inte ingår i eller
redovisas direkl under någon av de cenlrala produktionsenheterna.

När det gäller organisations- och materielenheten
delar jag FRI:s uppfattning om huvuduppgifterna. Denna enhet bör sålunda ange
innehållet i civilförsvarels krigsorganisation och geografiskt fördela dess
resurser. Jag vill understryka all enheten därmed har en viktig operaliv
funktion i såväl fred som

s. 311 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 "

krig.
Mot den bakgmnden ansluler jag migtill överbefälhavarens förslag all enheten
bör ha ansvaret för del operativa krigsförberedéiséarbelet och bilda kärnan i
civilförsvarels krigslida ledningsorganisation. Enheten skall vidare svara för
huvuddelen av materielanskaffningen. När det gäller förrådshållning av
materielen har FRI i sin översyn utgått från all den nuvarande organisationen
för utbildnings- och förrådsverksamheten skall behållas. Jag vill dock erinra
om att den centrala delen av utbildnings- och förrådsbyrån endasl organiserats
försöksvis. Jag anser maierielfrågorna höra myckel nära samman med
organisationsfrågorna och de operativa frågorna. Del är vidare nödvändigt alt
redan på elt tidigt stadium i materielanskaffningen beakla underhålls- och
förrådsaspekter. Organisations- och materielenheten bör därför få
huvudansvaret även för förrådshållningen av civilförsvarsmaterielen. Mol
bakgrund av den utökning av organisations- och malerielenheiens uppgifter som
jag förordat anser jag att den personellt måsle förslärkas i förhållande lill
FRI:s förslag.

Vad jag nu har föreslagit beträffande
organisations- och materielenheten innebär atl utbildnings- och förrådsenheten
blir en renodlad personalförsörjnings- och utbildningsenhet. Delta bör vara en
fördel med hänsyn lill de utbildnings- och övningsvolymer jag tidigare
förordat.

Enheten blir med anledning av vad som nu sagts
personellt mindre än vad FRI föreslagit. Enheten bör benämnas utbildningsenheten.

Skydds- och anläggningsenheten bör enligt min
mening ha de huvuduppgifter som FRI föreslagit i fråga om skyddsrum för
befolkningen och anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation. Däremot
bör uppgifterna vad gäller alarmerings- och sambandssystem inle ligga på denna
enhet ulan på organisations- och materielenheten. Inte heller bör skydds- och
anläggningsen-helen åläggas ansvaret för utrymningsplanläggning, anskaffning av
skyddsmasker eller självskyddsutbildning. Den övergripande avvägningen mellan
utrymning och andra skyddsåtgärder bör ske inom planeringsfunktionen. I övrigi
vill jag betona den konkreta utrymningsplanläggningens samband med det
operativa krigsförberedelsearbetet och samverkan med andra myndigheter. Denna
planläggning bör därför ankomma på organisations- och materielenheten. Detsamma
bör gälla om anskaffningen av skyddsmasker. Självskyddsulbildningen bör handhas
av utbildningsenheten. Med dessa förändringar i förhållande lill FRI:s förslag
renodlas enhetens uppgifler lill all avse skyddsmms- och anläggningsproduktion.
Enheten bör därför bli personellt mindre än vad FRI föreslagit och benämnas
skyddsrums- och anläggningsenheten.

Sammanfattningsvis innebär de uppgiftsförändringar
som jag nu har förordat i förhållande till FRl:s förslag att personalen vid
planeringsfunktionen och organisations- och materielenheten behöver öka medan
personalen på utbildningsenheten och skyddsrums- och anläggningsenhelen
reduceras i molsvarande grad.

FRI har föresiagii att skriv- och
sekreierarfunktionen skall organisatoriskt hänföras lill den administrativa
enheten. För egen del anser jag alt skriv-

s. 312 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 312

och
sekreterarpersonalen i likhet med personalen i övrigt bör höra lill resp.
enhet. Det innebär bättre fömtsättningar att ge skriv- och sekreterarpersonalen
varierande arbetsuppgifter på resp. enhet bör dock inte hindra atl personal
lillfälligt kan utnyttjas på enhet vid belastnings-tillfältoppar. I likhei med
FRI anser jag all personalbesparingar kan ske vad gäller skriv- och
sekreierarfunktionen.

FRI har i sin rapport diskuterat en förändring av
civilförsvarsstyrelsens verksamhel mol bakgrund av institutets förslag om att
föra över vissa uppgifler från länsstyrelsernas försvarsenheler lill
styrelsen. Dessa förslag framförs även i FRl:s rapport om länsstyrelsernas
försvarsenheler. Förslagen går ut på atl försök görs med att föra över
rekrytering/inskrivning av civilförsvarspersonal till de regionala skol- och
förrådsanläggningarna och alt förutsättningarna prövas att föra över
personalregistreringen lill värnplikts-verket. Vidare föreslås begränsningar av
länsstyrelsernas verksamhel avseende anläggningar för civilförsvarets
krigsorganisation saml sambands-och alarmeringsutruslningar.

De länsstyrelser som avgett ytirande över FRI:s
rapport har varil kritiska eller ställt sig tveksamma till förslagen om försök
all föra över rekrytering/inskrivning av civilförsvarspersonal lill de
regionala skol- och förrådsanläggningarna och lill begränsningar av
länsstyrelsernas tillsynsverksamhet inom de tekniska områdena. För egen del
anser jag atl det är önskvärt all uppgifterna vid länsstyrelsernas
försvarsenheler koncentreras till en övergripande och samordnande planläggning
av den civila tolalförsvarsverksam-helen inom länen. För alt resurserna skall
räcka lill för della kan det vara lämpligt atl avlasta länsstyrelserna vissa
uppgifter som ulgör moment i en förbandsproducerande verksamhet. Med lanke på
alt den personella uppbyggnaden av civilförsvarets krigsorganisation f n.
kräver koncentrerade insaiser och alt civilförsvarsstyrelsens regionala skol-
och förrådsanläggningar endast hunnit verka under kort lid är jag emellertid
inle beredd all nu förorda all ansvarel för rekrytering/inskrivning av
civilförsvarspersonal förs över till anläggningarna. Frågan om registreringen
av civilförsvarets personal behöver enligl min mening studeras ytteriigare i
olika avseenden. Eventuella förändringar måste ske på ett sådant sätt atl länsstyrelserna
får en fullgod service för arbelel med personalens krigsplacering.

Vad gäller anläggningar för civilförsvarels
krigsorganisation kan jag dela FRl:s uppfattning att expertis bör föras samman
till civilförsvarsslyrelsen. Jag kan även bilräda förslagel all sammanföra
expertis vad gäller sambands- och alarmeringsanläggningar lill styrelsen.
Länsstyrelsernas resurser kan därmed i större utsträckning utnyttias i del
intensifierade skyddsrumsbyggande som det nya skyddsrumssyslemel innebär. Jag
räknar dock med all länsstyrelserna lokall bilräder när det gäller
anläggnings-, sambands- och alarmeringsfrågor.

Ett par remissinstanser har uttalat tveksamhet om
det föreslagna tidsschemat för att genomföra omorganisationen. Jag finner för
egen del huvudskälet för all genomföra omorganisationen enligt tidsplanen väga
mycket tungt. Personalen måsle ha möjlighet atl vela vilken tiänst man får i
den nya

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 '3

organisationen
i rimlig tid före flyttningen lill Karistad.

Särskilda övergångsålgärder kan kofnma ätt behövas
för all omorganisationen skall kunna genomföras. Regeringen bör bemyndigas all
vidla dessa. Liksom FRI anser jag att ansvaret för atl genomföra
omorganisationen bör åvila civilförsvarsslyrelsen.

Del ankommer på regeringen alt ta slällning till
detaljerna i föreliggande organisationsförslag.

Jag går därmed över lill all behandla
civilförsvarsslyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1977/78 i vad
avser anslaget G 1. Civilförsvar.

Jag har tidigare i samband med mina
ställningstaganden till programplanen för civilförsvaret och
försvarsulredningens behandling av denna redogjort för de rikllinjer efter
vilka civilförsvaret bör utvecklas i fortsättningen.

Jag har därvid redovisai min syn på hur skyddsmmsbyggandet
och därmed sammanhängande verksamhet bör utvecklas under perioden
1977/78-1981/82. En budgelleknisk förändring görs budgelårel 1977/78.
Finansieringen av skyddsrum för befolkningen förs samman under ell nytt anslag
G 2. Civilförsvar: Skyddsrum. Del innebär alt medel för ett flertal komponenter
inom delproduklionsområde 7. Anskaffning av anläggningar för civilförsvarets
krigsorganisation som innevarande budgelår beräknals under anslaget G 1.
Civilförsvar näsla budgelår beräknas under del nya anslaget. Från del akluella
delproduktionsområdel inom anslaget G 1. Civilförsvar kommer därmed enbart
anläggningar för civilförsvarels krigsorganisation all finansieras.

Jag har i del föregående även redovisat min syn på
hur civilförsvarels krigsorganisation m. m. börulvecklai under femårsperioden.
1 samband därmed har jag redovisai på vilket sätt bl. a. utbildnings- och
övningsverksamheten och anskaffningen av materiel och anläggningar bör
ulvecklas. Jag har därvid beaktat konsekvenserna av lidigare fattade beslul om
bl. a. nytt utbildnings- och övningssyslem, ändrade förmåner för civilförsvarspliktiga
och förhöjt statsbidrag lill kommunerna för byggande av anläggningar för
civilförsvarets krigsorganisation. 1 sistnämnda hänseende vill jag erinra om
att riksdagen på tilläggsbudget bemyndigat regeringen all medge all statsbidrag
ulgår för de ökade koslnader som de ändrade siatsbidragsreglerna medfört.
Utgifterna för detta belastar budgetåren 1975/76 och 1976/77. Jag räknar med
atl ett ev. överskridande av civilförsvarets utgiftsram för budgelåret 1976/77
som kan bli följden av detla kan regleras inom utgiftsramen för budgetåret
1977/78.

Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1977/78
och de bemyndiganden som behövs för verksamhelen vill jag i övrigi anföra
följande.

Vid beräkningen av kostnaderna under
primäruppdragsgrupperna harjag beaktat civilförsvarsslyrelsens förslag om
ändrad redovisning av vissa kostnader för utbildnings- och förrådsverksamhelen
och, som lidigare nämnis, för skyddsrumsbyggandet.

Under delproduklionsområdet Förvaltning har jag
beräknai vissa medel för medverkan i skyddsrumsulredningens arbeie saml i
försvarels male-

21 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

s. 314 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 314

rielverks
och flygvapnets ulrednings- och utvecklingsarbete avseende luftförsvarscentral
typ 2. För kostnader i samband med övergång till organisation 80 och till nytt
utbildnings- och övningssystem har även vissa medel beräknats. Detsamma gäller
i fråga om styrelsens flyttning tili Karlstad.

Vad gäller utbildningen av civilförsvarspersonal
kanjag i huvudsak godla förslagen om utbildnings- och övningsverksamhetens
omfattning. Jag har beräknat medel för att inrätla fyra nya tiänster för
ulbildning och övning av elever vid de regionala skol- och
förrådsanläggningarna utöver det antal regeringen tidigare inrättat. Jag har
även beaktat behovel av resurser för fordon, inredning av lokaler,
publikationer, tiänsteresor och tillfälligt anställd personal m. m. för
utbildnings- och övningsverksamheten liksom den av styrelsen beräknade ökningen
av intäkterna för verkskyddsulbildning och biståndsutbildning.

Vissa medel för ökade bidrag till Rikskommiltén för
självskydd och Sveriges civilförsvarsförbund har beräknals.

Vid beräkningen av kostnaderna för underhåll och
förrådsverksamhel har jag beaktat regeringens beslul denna dag om tiänster för
en försöksvis inrättad förrådsorganisalion för västra Sverige. Jag har vidare
beräknai medel för en tillfällig personalförstärkning för att genomföra
övergången till ny krigsorganisation. Jag har inle beräknai medel för tiänster
för alarmeringsiekniker.

För budgelåret 1977/78 beräknarjag atl del för
materielanskaffning behövs ett beställningsbemyndigande av 65,7 milj. kr. varav
13,9 milj. kr. är avsedda för prisreglering. Behovel av betalningsmedel
beräknarjag lill 32 734 000 kr.

Vid bifall lill vad jag har förordal kommer
bemyndigandeskulden för malerielbeslällningar den 30 juni 1978 all uppgå lill
87 850 000 kr. Delta belopp bör emellertid jusleras med hänsyn lill den
beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1976/77 och
1977/78. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir
ca 77 milj. kr. Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen all la ställning
lill vilken anskaffning som bör ske inom ramen för del bemyndigande som
riksdagen kan komma all lämna.

För anskaffning av anläggningar för civilförsvarels
krigsorganisation beräknar jag alt bemyndiganden att medge statsbidrag för att
uppföra ledningscentraler, observationsplatser, skydd för framskjutna enheter
och branddammar för budgetåret 1977/78 behövs till ell belopp av 47,3 milj. kr.
varav 14,2 milj. avses för prisreglering. Jag beräknar medelsbehovel för dessa
ändamål för nästa budgetår lill 35 milj. kr. Jag har därvid beaktat regeringens
beslul i september 1976 om bestridande av vissa koslnader för skyddsrum i
ämbeisbyggnaden i Karistad.

Mina
beräkningar av det lolala bemyndigande- och medelsbehovet fram-

s. 315 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 315

går
av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalnings

medel. , ' '

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen all

1.
godkänna de av mig förordade
riktlinjerna för civilförsvarsslyrelsens organisation,

2.
bemyndiga regeringen atl vidta
de övergångsålgärder som bebehövs för att genomföra omorganisationen och som
inte innebär ändringar i civilförsvarslagen (1960:74),

3.
bemyndiga regeringen atl medge
atl civilförsvarsmaleriel beställs inom en kostnadsram av 65 700 000 kr.,

4.
bemyndiga regeringen all medge
att statsbidrag utgår för anskaffning av anläggningar för civilförsvarels
krigsorganisation inom en kostnadsram av 47 300 000 kr. och

5.
till Clvlirörsvar för budgetåret
1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 177 095 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G 2. Civilförsvar: Skyddsrum

Nytt anslag (förslag) 41 680 000

Verksamhelen under anslaget omfattar statsbidrag för
produktion av skyddsmm för befolkningen. Anslaget föreslås inrättas budgelårel
1977/78. Det bildas genom atl medel för primämppdraget Anskaffning av skyddsmm
m. m. för delprogrammet Skydd för allmänheten beräknas under förevarande
anslag. För budgetåret 1976/77 har medel för delta primämppdrag beräknats under
anslaget G I. Civilförsvar. Bemyndiganden och betalningsmedel (1 000-lal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m. m.

1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Civilförsvarssty-styrelsen

Föredraganden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Civilförsvar;

Skyddsmm

Skyddsmm
för Ijefolkningen

Avgår:

Reducering på gmnd av överplanering

Medelsbehov

Bemyndigandebehov

55 0391 43 100 55
000' 43 100

-1420 - -1420

41680 - '*'*""

55039 - 55000

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Därav 13 749 000 kr. i prisregleringst)emyndiganden.

C ivllförsvarssty relsen

På gmnd av ett antal
belalningsåtaganden från lidigare budgetår beräknas det nya anslaget den I juli
1977 fä en ingående bemyndigandeskuld på 50 910 000 kr. För budgelårel 1977/78 behövs
bemyndiganden lill elt belopp av 55 039 000 kr. och betalningsmedel till ett
belopp av 41 680 000 kr. Bemyndigandena avses för atl modernisera
befolkningsskyddsmm och för ålgärder för all minska bristen på
skyddsmmsplatser i vissa områden. Vidare innefattar det begärda
bemyndigandebeloppet täckning för beräknade utbetalningar för Slalsbidrag lill
skyddsmm i undervisningsanstalter, i bostadsfastigheler och till
irafikantskyddsmm samt för vissa kostnader i samband med kontroll av enskilda
skyddsmm.

Av bemyndigandena begärs 13 749 000
kr. för prisreglering. Beloppel har beräknats enligt följande

a) omräkning av bemyndiganden för
nya beställningar under budgetåret 1977/78 från prisläge februari 1976 till
prisläge febmari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 8 659 000 kr.

s. 317 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 317

b) omräkning av den beräknade ingående
bemyndigandeskulden den 1 juli 1977 lill prisläge februari 1978 enligt bedömd
prisutveckling med 5 090 000 kr.

Betalningsmedlen avses föratt betala slalsbidrag m.
m. förden produktion av skyddsrum m. m. som beställts med stöd av lämnade
bemyndiganden.

Civilförsvarsstyrelsen har i skrivelse den 17
november 1976 kompletterat sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 och
programplanen för skyddsrum med begäran om att la ta i anspråk ytterligare 50
milj. kr. under budgetåren 1978/79-1980/81 och att la detta bemyndigande redan
under budgelåret 1976/77. Styrelsen har funnil det vara angelägel all under
övergångstiden fram till dess att det nya skyddsrumssystemet träder i kraft
den I juli 1979 ha möjlighet att fa till stånd skyddsrum i samband med
byggnadsprojekt i områden där brist på skyddsrum finns och där det senare inte
ges tillfälle atl ordna skyddsrumsfrågan förohikringliggande bebyggelse.
Styrelsen vill därför la medgivande att teckna avtal med kommuner och enskilda
om att mot ersättning inrätta skyddsrum i byggnader som är lämpliga härför.
Som exempel på sådana projekt nämner styrelsen förskolor, vårdcentraler, låg-
och mellanstadieskolor, andra kommunala serviceinrättningar och
livsmedelsbutiker.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godla vad civilförsvarsslyrelsen
har anfört om inriktningen av verksamheten. Vid beräkningen av bemyndigande-
och medelsbehovet harjag tagit hänsyn lill all fördelningen av resurserna inom
anslaget är något osäker. Således är medelsbehovel för bidrag lill skyddsrum i
bostadsfastigheter beroende av dels volymen av bostadsproduktionen, dels hur
lång tid som i genomsnitt förflyter mellan del preliminära lånebeslulel och
utbetalningen. Osäkerhetsfaktorer föreligger också beträffande behovel av
bristtäckningsresurser. Jag räknar ändå med att civilförsvarsstyrelsen inom
ramen för mina beräkningar av bemyndigande och betalningsmedel kan ytteriigare
förslärka skyddel i områden där brisl på skyddsmmsplatser föreligger. Jag vill
erinra om all civilförsvarsslyrelsen med stöd av lidigare beslut kan träffa
avtal om all inrätla kompletterande platser i skyddsmm som anordnas i nya
byggnader enligt gällande bestämmelser. Härigenom har i viss utsträckning nya
förutsättningar öppnats för all avhjälpa brister som finns.

Mina beräkningar av det toiala bemyndigande- och
medelsbehovet framgår av sammanställningen över bemyndiganden och betalningsmedel.

Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att medge
atl slalsbidrag ulgår för anskaffning av skyddsmm för befolkningen inom en
kostnadsram av 55 milj. kr.

2.
lill Civilförsvar: Skyddsrum
för budgelårel 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 41 680 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 KAPITALBUDGETEN

318

opaginerad Kontrollera mot PDF

II Statens
allmänna fastighetsfond

Försvarsdepartementet

II 6. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

Behållning

1975/76

Utgift

10 864 607

1976/77

Anslag

8 400 000

1977/78

Förslag

11 200 000

5
739 890

opaginerad Kontrollera mot PDF

Verksamhelen under anslaget omfattar uppförande av
byggnader saml utbildnings- och övningsanordningar vid civilförsvarsstyrelsens
utbildnings-och förrådsanläggningar saml nybyggnad av förråd för
civilförsvarets mobiliseringsmateriel.

Medelsförbrukning
och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primämppdrag
m. m.

1975/76

1976/77

1977/78

Civilförsvars-styrelsen

Föredraganden

Civilförsvar:

Anskaffning
av anläggningar

för delprogrammet

Undsättning

13000

16 370

19 109

16 094

Reducering
på gmnd av

överplanering

-300

-4 200

-3 509

-3 094

Beräknat
medelsbehov

12 700

12170

15 6001

13 000

'
Varav 2,6 milj. kr. avser investeringar för biståndsutbildning.

Budgetåret
1975/76

Investeringsplanen för budgetåret har inte till
alla delar kunnat genomföras. Viss omfördelning mellan olika objekt har skett.
Utbyggnaden av civilförsvarets anläggning i Sandö har fortsatt.

Den beräknade medelsförbrukningen var 12,7 milj.
kr. Utfallet blev 10 864 607 kr.

Budgelåret
1976/77

Nya föriäggningspaviljonger m. m. vid
civilförsvarets skol- och förrådsanläggningar i Revingeby och Sandö beräknas i
huvudsak bli färdiga under

s. 319 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 319

budgetåret 1976/77. Första etappen av nybyggnad av
övningsanordningar för civilförsvarets organisation 80 färdigställs vid
anläggningärhäi Revingeby och Rosersberg.

Budgetåret 1977/78

Civilförsvarsstyrelsen

Förbudgelårel 1976/77 har beräknals
en medelsförbrukning av 12 170 000 kr. Medelsförbrukningen under budgelårel
1977/78 beräknas lill 15,6 milj. kr. enligt följande sammanställning.

Objekt m. m. Medelsförbrukning

(1000-tal kr.)

Undsättning

Förelag påbörjade före 1976-07-01

1. Siandardfön-åd för
civilförsvarsmaleriel 349

2. Rosersberg. Nybyggnad av
förläggningsbyggnad m. m.

(etapp 4 a) 500

3.
Sandö.
Utbildningsanläggning (etapp 2) 300

4.
Sandö.
Föriäggningsbyggnad för BUN 2(K)

Företag påbörjade eller avsedda an påbörjas 1976/77

5.
Standardfön-åd
för civilförsvarsmaleriel 2 270

6.
Rosersberg.
Förläggningsbyggnad (etapp 4 b) 3 000

7.
Revingeby. 2
föriäggningspaviljonger 2 500

8.
Diverse objekt 1 100

Företag avsedda all påbörjas 1977/78

9. Standardförråd för
civilförsvarsmaleriel 675

10. Revingeby. Övningsanordningar för
org. 80 (etapp 2) 1
500

11. Karlstad. Operationsrum för Cfs i
Karolinen 715

12. Diverse objekt 6 000

19 109

Reducering
på gmnd av överplanering -3 509

Summa 15 600

1,5 och 9. För fortsatt utbyggnad
av förråd för civilförsvarsmaleriel behövs 3 294 000 kr. för näsla budgelår.

2. För slutreglering av belalningsåtaganden
i samband med att föriäggningsbyggnad i Rosersberg (etapp 4 a) uppförs behövs
500 000 kr. för budgetåret 1977/78.

3 och 4. För slutreglering av
belalningsåtaganden dels för uppförande av Sandö, etapp 2, dels för nybyggnad
av två förläggningsbyggnader för bislåndsulbildningsnämnden i Sandö erfordras
300 000 kr. resp 200 000 kr. för budgelåret 1977/78. Av den beräknade
medelsförbrukningen för dessa

s. 320 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 320

ändamål
avser 350 000 kr. kostnader för den bistånds- och kalastrofulbildning som
biståndsutbildningsnämnden bedriver vid Sandöläggningen. Dessa koslnader bör
inte belasta utgiftsramen för civilförsvaret.

6.
Det tidigare uppskattade
behovet av ytteriigare 204 rum vid anläggningen i Rosersberg har reducerats
med hälften mot bakgrund av regeringens beslut angående antalet övnings- och
utbildningsdagar. Regeringen uppdrog den 18 mars 1976 åt byggnadsstyrelsen att
projektera en förläggningspaviljong m.m. (etapp 4b). Kostnaderna uppskattas
till 5,6 milj. kr. enligt prislägel den 1 april 1976 och medelsförbrukningen
för näsla budgelår beräknas till 3 milj. kr.

7.
Regeringen uppdrog den 4 mars
1976 åt byggnadsstyrelsen att projektera två föriäggningspaviljonger vid
anläggningen i Revingeby. Totalkostnaden uppskattas till 2 960 000 kr. enligt
prisläget den 1 april 1976 och medelsförbrukningen för budgetåret 1977/78
beräknas till 2,5 milj. kr.

10.
Vid anläggningen i Revingeby
behövs ytteriigare övningsanordningar för civilförsvarets organisation 80.
Civilförsvarsstyrelsen har i samråd med byggnadsstyrelsen redovisat förslag
lill byggnadsprogram för övningsanordningar i Revingeby. Kosinaderna har
uppskattats lill 2,8 milj. kr.

11.
För komplettering av
normalskyddsmm i ämbeisbyggnaden Karolinen i Karistad har beräknals en
medelsförbrukning på 715 000 kr.

8 och 12. För diverse objekl för vilka kostnaderna
var för sig beräknas till högst 2 milj. kr. behövs 7,1 milj. kr. för nästa
budgetår.

Av den för näsla budgetår beräknade
medelsförbrukningen för diverse objekl avser 2 250 000 kr. koslnader för
lokaler för biståndsutbildningsnämnden. Dessa kostnader bör inle belasta
utgiftsramen för civilförsvaret.

Det sammanlagda behovel av medel för investeringar
för bislåndsulbildningsnämnden blir därmed (350 000 -(- 2 250 000) 2 600 000
kr. En lillfällig ramhöjning för näsla budgetår behövs för detla ändamål med
2,6 milj. kr.

Föredraganden

Civilförsvarsslyrelsen har beräknat
medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 15,6 milj. kr. Jag beräknar
medelsförbrukningen lill 13 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgelår
anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Jag har härvid
räknal med all medel för skyddsmm i ämbeisbyggnaden Karolinen anvisas under
anslaget Gl. Civilförsvar för näsla budgelår. Efler samråd med slalsrådet
Ullsten har jag för näsla budgelår inle räknal med några medel för
fritidslokaler för biståndsutbildningsnämnden.

I enlighet med vad jag har förordat under avsnittet
Ramberäkningar för budgetåret 1977/78 m.m. bör 1 milj. kr. som avser
anskaffning av nya lokaler för bistånds- och katastrofutbildningen inle belasta
utgiftsramen för civlförsvaret.

s. 321 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 Investeringsplan (1 OOO-tal kr.).

321

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

75-04-01 76-04-01 Faklisk
Beräknad för

t. o. m. ----------

76-06-30
1976/77 1977/78

Bygg-
Färdig

start stäl-

är-män. lande

år-mån.

s. 2 Kontrollera mot PDF

48
835

A. Förelag påbörjade Jöre

1976-07-01

l.Standardförräd för civilförsvarsmaleriel

2. Roserst)erg. Nybyggnad av
för

läggningsbyggnad och försörj

ningsbyggnad m. m.

(etapp 4 a)

3.
Revingeby.
Utbildningsanläggning

4.
Sandö.
Utbildnings-anläggning (etapp I)

5.
Sandö.
Utbildningsanläggning (etapp 2)

6.
Sandö.
Föriäggninggs-byggnad för BUN m. m.

Summa A

B. Företag påbörjade eller

avsedda all påbörjas

1976/77

1. Standardförråd för civilförsvarsmaleriel

8.
Rosersberg.
Förläggningsbyggnad (etapp 4 b)

9.
Revingeby. 2
föriäggningspaviljonger

10. Diverse
objekt

Summa B

C. Företag avsedda an

påbörjas 1977/78

11. Standardförräd för civil

försvarsmaleriel

12. Sandö. Om- och tillbyggnad av
uibildningsanläggning

13. Revingeby. Övningsanordningar för
org. 80. (etapp 2)

14. Diverse objekt

Summa C

Summa A-C

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

5 005

349

4319

1814

6 482

9 350

9 720

6 579

2 500

500

73-08

75-04

6 270

5 776

5 674

100

-

70-02

-

2 660

2 660

2 547

113

-

72-04

73-04

9 300

9 100

7 400

1400

300

75-04

76-03

2 050

4 100

1822

2000

200

76-01

76-08

34
635

37 838

28 341

7 927

1349

_

_

-

4 730

-

2 175

2 270

-

-

7000

5 600

-

500

3000

77-05

78-07

2 650

2 650

_

200

2 500

77-05

77-11

4 550

5 075

-

3 950

1 100

-

_

6 825

8 870

79-05

78-06

14 200 18 055

1045

-

-

675

-

3 660

-

-

2 200

78-05

2 800

1500

78-01

2 350

-

250

1500

-

9 855

-

-

5 875

-

65
748

28 341

15 002

16 094

-

-

-

-2 832

-3094

-

_

_

12 170

13 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 Anslagsberäkning (I OOO-tal kr.)

322

opaginerad Kontrollera mot PDF

Medelslillgång

Beräknad
medelsförbrukning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Behållning
1976-07-01

Anslag för
1976/77

Anslag för
1977/78 (förslag)

5 739 1976/77 12 170

8 400 1977/78 13 000

11 200 Beräknad behåll

ning 1978-06-30 169

25 339 25 339

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jag hemsläller all regeringen förslår riksdagen

att till Civilförsvar:
Aiiska/fnlng av anläggningar för budgetåret 1977/78 anvisa ett
investeringsanslag av 11 200 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74

6 Övrigt totalförsvar

323

opaginerad Kontrollera mot PDF

6.1 Övrigt totalförsvars fortsatta utveckling

6.1.1 Inledning

Med övrigt totalförsvar avses de
delar av totalförsvaret som inie ingår i militärt försvar, civilförsvar och
ekonomiskl försvar. Övrigt totalförsvar ulgör sålunda inte en enhetlig
totalförsvarsgren i likhet med t. ex. civilförsvaret. Del är i stället ell
samlande begrepp för den försvarsverksamhet, som bedrivs av berörda myndigheter
och för vilken verksamhet myndigheten har särskilda anslag eller
anslagsposter. 1 dag redovisas följande myndigheter/anslag under övrigt
totalförsvar.

Departement

Anslag

Myndighet/verksamhet

Ledning

Försvarsdepartementet

Hl

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

H5

Signalskydd

H6

Vissa teleanordningar

H7

Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar

H8

Identitetsbrickor

11:7

Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar

Kommunikationsdepartementet

IBl

Teleanläggningar m.m. (del av anslaget)

Utbildningsdepartementet

B 13

Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio

Bostadsdepa
rtemen tet

D4

Lantmäteriet: Försvarsberedskap

Kommundepartementet

Bl

Länsstyrelserna (del av anslaget)

C4

Bidrag till kosinaderna för kommunal beredskap

opaginerad Kontrollera mot PDF

Viss
polisverksamhet Justitiedepartementet

B 4 Polisverket: Särskild
polisverksamhet

för hindrade och uppdagande av brott mot rikets säkerhei
m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjukvård Socialdepartementet

Utbildningsdepartementet

E 1 Socialstyrelsen (del av anslaget)

E 9 Statens bakteriologiska
laboralorium

Försvarsmedicinsk verksamhet

H 5 Förvaring och underhåll av viss
sjuk-

vårdsmateriel mm.

H 6 Utrustning m. m. av beredskapssjuk-

hus vid krig eller krigsfara

H 7 Viss sjukvårdsutbildning m. m.

E 51 Medicinsk forskning (del av
anslaget)

s. 324 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 324

6.1.2
Studier av övrigt totairörsvar

Som anförts i del föregående angav regeringen år
1973 all studier av övrigt totalförsvar avseende perioden från år 1977 till
1990-talets början skulle genomföras för att underiagel för näsla slörre
försvarsbeslut skulle bli så fullständigt som möjligt. Studierna skulle ske mot
bakgrund av föruisätiningar som lill övervägande delen var gemensamma för
totalförsvaret. Verksamhelen inom övrigi totalförsvar skulle sammanföras i
programmen ledning, viss polisverksamhet, sjukvård och allmän administration.

Studierna borde i försia hand gälla myndigheier med
uppgifter inom övrigt totalförsvar, som har särskilda försvarsanslag.

Eftersom del inle finns någon myndighel för
samordning inom del aktuella området, tillkallades en särskild sakkunnig för
alt svara för studierna.

Den sakkunnige överiämnade i april 1975 en rapport
om dittills genomförda studier benämnd ÖTF-sludierna, Lägesrapport 1975-04-01.
En slutrapport kallad Övrigt totalförsvar efler 1977-07-01 avgavs i december
1975. I rapporterna presenteras myndigheier och koslnader inom övrigt totalförsvar,
beredskapsiäget den I juli 1977 och planeringsfömtsältningarna för områdei.
Vidare har handlingsvägar avseende perioden 1977/78-1981/82 utarbetats. 1
rapporten har programmet Allmän adminislralion utgått.

Enligt direkliven skulle studierna i första hand
gälla myndigheter med särskilda total försvarsanslag vilka inte kunde räknas
lill militärt försvar, civilförsvar eller ekonomiskl försvar. 1 statsbudgeten
finns 18 anslag hänförliga till denna kategori. Av dessa har elva förts till
programmet Ledning m. m., ett till programmet Viss polisverksamhet och sex lill
programmet Sjukvård. Statliga myndigheier m. fl. med anslag inom programmet
Ledning m. m. är beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, televerket,
Sveriges Radio, statens lantmäteriverk, civilbefälhavarna, länsstyrelserna och
riksnämnden för kommunal beredskap. Även överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen
har anslag hänföriiga lill Ledning m. m. Rikspolisstyrelsen har anslag inom
programmet Viss polisverksamhet och socialstyrelsen, statens bakteriologiska
laboratorium och statens medicinska forskningsråd inom programmet Sjukvård.

Medel anvisade under de 18 anslagen för ett antal
år bakål i liden och koslnader för verksamheter inom övrigi totalförsvar som
inle finansieras via särskilda anslag över statsbudgeten framgår av följande
sammanställning.

Anslag
och kostnader inom övrigt totalförsvar (löpande priser; milj. kr.).

Program 1971/72 1972/73 1973/74
1974/75 1975/76

Ledning
m. m.

Anslag

48,5

52,4

58,8

62,7

68,4

Andra
kostnader

30,2

33,0

30,7

36,8

36,9

78,7 85,4 89,5 99,5 105,3

s. 325 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 325

Program

1971/72 ,

1972/73

1973/74

1974/75
,

1975/76

Viss
polisverksamhet

Anslag

35.3

41,7

43,5

47,0

54,1

Andra
kostnader

4,3

2,6

4,9

5,3

5,7

39,6

44,3

48,4

52,3

59,8

Sjukvård

Anslag

15,7

16.6

16,0

18,0

17,7

Andra
kostnader

1,0

1,0

1,5

1,7

1,8

16,7

17,6

17,5

19,7

19,5

Övrigi
totalförsvar

Anslag

99,5

110,7

118,3

127,7

140,2

Andra
kostnader

35.5

36.6

37.1.

43.8

44.4

135,0

147,3

155,4

171,5

184,6

Den sakkunnige anför beträffande beredskapslägel
den 1 juli 1977 för de olika programmen att det inom programmet Ledning m. m.
inom de högsta och centrala nivåerna inom den civila ledningsorganisationen
finns en beredskapsplanläggning avseende personal, allernaliva
uppehållsplatser m. m. för riksdagens, regeringens och drygt 40 centrala
myndigheters verksamhet i krig. Av de sisinämnda hör drygt 25 lill övrigi lolalförsvar.
Oklarhet råder om vissa centrala myndigheters krigsuppgifter och
krigsorganisation.

Civilbefälhavarna och länsstyrelserna är de
viktigaste myndigheterna på den regionala nivån inom den civila
ledningsorganisationen. Beredskapsplanläggning avseende personal, alternativa
uppehållsplatser m. m. finns för dessa liksom för en del andra regionala
myndigheter. Den ansluter i viktiga avseenden lill planläggningen för
molsvarande regionala organ inom försvarsmakten. Länsstyrelsen utför hämtöver
beredskapsplanläggning m. m. på uppdrag av centrala tolalförsvarsmyndigheter.
Eftersläpning förekommer inom vissa avsnitt härvidlag.

För landslingens verksamhet vid sidan av hälso- och
sjukvården finns f n. ingen planläggning eftersom författningsmässiga och andra
grunder saknas. Kommunernas uppgifter i krig är alt fortsätta den fredstida
verksamhet, som bedöms som viktig för totalförsvaret. Riksnämnden för kommunal
beredskap utfärdar anvisningar för beredskapsplanläggningen och administrerar
det statliga bidrag som ulgår för kommunernas arbete härmed. Planläggningen
beräknas under år 1977 vara klar för ca 230 kommuner.

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar är en
fredsmyndighet med uppgift all planlägga för organ som ingår i psykologiskt
försvar i krig t. ex. statens upplysningsceniral. Beredskapsläget för
myndigheter och organisationer som verkar inom psykologiskt försvar bedöms f n.
i huvudsak vara tillfredsställande. Beredskapsnämndens resurser för
planläggning och ulbildning be-

s. 326 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 326

döms
dock inle vara tillräckliga.

Uppgifterna för Sveriges Radio AB i krig är alt i
slörsla möjliga utsträckning driva verksamheten efter samma grunder som i
fred. Beredskapsplanläggning för detta finns. Brister är bl. a. alt
beredskapsutrusiningen delvis är föråldrad.

Televerkets uppgifter i krig är att tillgodose
totalförsvarets behov av telekommunikationer och att i övrigt leda och bedriva
verksamheten efter i huvudsak samma grunder som i fred. De beredskapsålgärder
som televerket vidtar i fred anknyier i belydande utsträckning till den av
fredsmässiga skäl betingade utbyggnaden av telekommunikationerna. Televerket
skaffar härutöver reservanläggningar och reservutrustningar för viktiga telefunktioner.
Beredskapsläget avseende materiel och anläggningar är ojämnt. Utbildningen av
personal i krigsorganisationen har inle nått lillräcklig omfattning.

Statens lantmäteriverks uppgifter i krig innebär
främst atl lekniskt ansvara för produktionen av nödvändiga kartor. Det är en
viss eftersläpning i planläggningen av denna verksamhel.

Länsstyrelsen i Kristianstads län har ålagts
uppgiften att framställa och distribuera identiletsbrickor för hela landei.
Beredskapslägel belräffande verksamhetens bedrivande i krig och vid krigsfara
är otillfredsställande.

Den sakkunnige anför om programmet Viss
polisverksamhet all polisväsendets uppgifter i krig innebär all fullfölja den
allmänna polisverksamheten. Dess uppgifler i krig innebär därutöver bl. a. all medverka
i försvarel mot kupper och överraskande angrepp samt all medverka vid utrymning
och gränsövervakning. Den särskilda verksamhelen som syflar till all hindra och
uppdaga brott mot rikets säkerhei fullföljs i krig. Den allmänna polisverksamhetens
beredskapsåtgärder i fred genomförs såväl centralt av rikspolisstyrelsen som
regionalt och lokall. Beredskapslägel bedöms vara tillfredsställande. De
personella resurserna efter mobilisering ärdock otillräckliga till följd av
avgångar till försvarsmakten och civilförsvaret.

Om programmet Sjukvård anförs all den civila hälso-
och sjukvårdens uppgifter och verksamhet i krig principiellt inte skiljer sig
från uppgifterna i fred. Verksamhetens omläng lill följd av krigsskador ökar
emellertid. Landei är vad avser den öppna sjukvården i krig indelat i
krigssjukvårdsområden under ledning av krigstiänsteläkare. Den slutna
akutsjukvården genomförs i krig vid beredskapssjukhus. Detta ulgörs av
fredstida akutsjukhus och särskill planlagda s.k. annex. Beredskapssjukhusorganisalionen
omfattar 124 000 vårdplatser. För sjuktransporter utnyttjas dels de fredslida
civila resurserna, dels mobiliserade resurser ur försvarsmakten och
civilförsvaret.

Socialstyrelsens uppgifter i krig är att i central
instans utöva ledningen av den civila hälso- och sjukvården avseende bl. a.
omfördelning av medicinalpersonal, skadade och sjuka, utmstning, läkemedel m.
m. och att medverka när bl. a. beredskapssjukhus upprättas.
Sjukvårdshuvudmännen svarar för driften av den civila sjukvården i krig.

s. 327 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 ''" 327

Beredskapsläget kännetecknas av brister belräffande
utrustning för vårdplatser i beredskapssjukhusorganisaliönéh! Den
beredskapslägrade operations- och röntgenmaterielen är delvis föråldrad.
Bristen på kimrg-och anes-lesipersonal är stor och möjligheterna att flytta om
personalen små. Läkemedelsberedskapen är inle godtagbar. Endast en obetydlig
beredskapslagring av förbrukningsmateriel för sjukhusdrifien sker. Skyddet av
patienter, personal och funktioner är otillfredsställande. De planlagda
sjukvårdsanläggningarnas beredskap mot störningar i tillförseln av vallen,
värme och elektricitet är inle heller tillfredsställande. Sjukvårdshuvudmännens
kvantitativa representation i ledningen för sjukvården i krig är otillräcklig.

Studierna har genomförts med för övrigt
totalförsvar gemensamma utgångspunkter. Detta gäller den yllre miljön, den
svenska samhällsutvecklingen och inverkan av de andra total försvarsgrenarnas
utveckling. Ekonomiska ramar har inle getts i sludiedirektiven. Det innehåll
som den sakkunnige och myndighelerna bedömt lämpligt i handlingsvägarna har i
efterhand gett del ekonomiska resullalel. Handlingsväg 3 avser en ekonomisk
nivå ungefär lika med den som gäller f n. Handlingsväg 2 representerar en nivå
som ligger i linje med berörda myndigheters anslagsframställningar för
budgetåret 1976/77 och samtidigt därmed avlämnad långtidsbudget t.o.m.
budgelårel 1989/81. Handlingsväg I representerar en ekonomisk nivå som ligger högre
än handlingsväg. 2.

Ledning
m. m.

För programmet Ledning m. m. innebär handlingsväg 3
all pågående förbättringar av den civila ledningsorganisationen avseende
anläggningar och utmstning fullföljs. Planläggningen på den centrala
ledningsnivån breddas. Den kommunala beredskapsplanläggningen fullföljs. För
telekommunikationerna innebär handlingsväg 3 atl pågående förändringar i
televerkets krigsorganisation slutförs och att försvarsinvesteringarna
avseende anläggningar och utmstning fortsätts i nuvarande lakl.

Handlingsväg 2 innebär en verksamhet i huvudsak
enligl de planer myndighelerna redovisat hösten 1975. Uiöver de ålgärder som
planeras i handlingsväg 3 innebär detla atl förberedelserna för psykologiskt
försvar förstärks. Takten i försvarsinvesteringarna för telekommunikationerna
ökas.

Handlingsväg I innebär ytteriigare förbättringar av
den civila ledningsorganisationens anläggningar och utmstning.
Länsstyrelsernas planläggningsresurser utökas. Förberedelserna för
psykologiskt försvar förstärks ytteriigare. Skyddsrum byggs för Sveriges Radios
verksamhel i Slockholm. Belräffande telekommunikationerna ökar takten i
försvarsinvesleringarna ytteriigare.

Enligl den sakkunnige innebär handlingsväg 3 inle
någon ökning av resurserna för att möta de ökade kraven på skydd och
geografisk röriighei. Utbyggnaden av beredskapen inom teleområdet sker mycket
långsamt. Programmets kapacitet i konventionella angreppsfall liksom vid
överraskande an-

s. 328 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 328

grepp
vid slulel av perioden får i en samlad bedömning inle anses vara godtagbar
ifråga om viktigare ledningsorgan. I hotsituationer bedöms programmets förmåga
vara godtagbar ulom ifråga om psykologiskt försvar.

Handlingsväg 2 innebären viss ökning av resursema
för alt möta de ökade kraven på skydd och geografisk rörlighet. Uibyggnaden av
beredskapen inom teleområdet sker relativt långsamt. Programmets kapacitet i
konventionella angreppsfall liksom vid överraskande angrepp i slutet av perioden
kan inle anses vara fulll godtagbar. I hotsituationer bedöms förmågan vara
godtagbar.

Handlingsväg 1 innebäratl programmets kapacitet i
slutet av perioden bedöms vara godtagbar i alla angreppsfall.

Viss
polisverksamhet

För programmet Viss polisverksamhet innebär
handlingsväg 3 forlsatt verksamhel i nuvarande omfattning såväl vad gäller
försvarsförberedelserna för den allmänna polisverksamheten som den särskilda
polisverksamheten föratt hindra och uppdaga brott mol rikets säkerhet.

Någon
handlingsväg 2 har inle utarbetats för della program.

Handlingsväg I innebär utöver handlingsväg 3 att
civilförsvarels ordnings-och bevakningsenheler förs över från
civilförsvarsslyrelsen lill rikspolisstyrelsen enligl ett tidigare inlämnat
gemensamt förslag från de båda myndighelerna.

I handlingsväg 3 sker ingen utbyggnad av den
allmänna polisverksamheten. Dennas kapacitet efter mobilisering kommer liksom
nu vid slulel av femårsperioden att vara otillfredsställande i konventionella
angreppsfall och vid överraskande angrepp. Kapaciteten vid angrepp med
ABC-stridsmedel bedöms vara godtagbar avseende viktigare ledningsorgan.

Handlingsväg 1 innebär, genom all ordnings- och
bevakningsenheierna förs över från civilförsvarsstyrelsen till
rikspolisstyrelsen, att polisväsendets kapacitet i krig vid slulel av perioden
kan bedömas vara godtagbar.

Sjukvård

För programmet Sjukvård innebär handlingsväg 3 att
den öppna sjukvården liksom nu förbereds genom beredskapsplanläggning och
utbildning.

Riktpunkten för den slutna akutsjukvården är att
sammanlagt 203 000 vårdplatser, varav 109 000 för akutsjukvård, skall kunna
utnyttjas i krig i mitten av 1980-lalel. Annexorganisalionen avses omfatta 55
000 av dessa vårdplatser och 25 moderna operations- och röntgenavdelningar.

Den medicinska servicen på fredssjukvårdens
anläggningar förutsätts liksom nu kompletteras med krigsblodceniraler och
produktionsenheter för vätska.

Det
förutsätts all antalet skyddsmmsplatser för patienter och vårdavdel-

s. 329 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 *' 329

ningspersonal
ökar i samband med ny- och tillbyggnad av fredssjukvårdslo-kaler och av skolor
som skall ulnyttias som annex.

Tillgänglig fredsorganisation behälls i huvudsak
för hälsovård och skydd mot B-siridsmedel. Handlingsvägen innebär alt antalet
fältepidemiologiska grupper ökar till en per län.

Representanter för sjukvårdshuvudmännen förutsätts
i denna handlingsväg, liksom i handlingsväg 2 och I komma att ingå i
ledningsorganisationen för sjukvården i krig.

Handlingsväg 2 innebär belräffande den öppna
sjukvården samma beredskapsålgärder som i handlingsväg 3.

Riktpunkten för den slutna akutsjukvården är att
sammanlagt 228 000 vårdplatser, varav 134 000 för akutsjukvård, skall kunna
utnyttjas i krig i mitten av 1980-talel. Annexorganisalionen avses omfatta 80
000 av dessa vårdplatser och 50 modema operations- och röntgenavdelningar. Av
de 80 000 vårdplalsulrustningarna avses 38 000 vara flyttbara och kunna
utnyttjas såväl för ökad beläggning i fredssjukhusen som i annexen. Antalet
sjukhärbärges-platser utökas till 65 000.

Beredskapsåtgärderna för verksamheten i krig vad
gäller hälsovård och skydd mot B-slridsmedel förstärks vid statens
bakteriologiska laboratorium. Kvalilelen i fråga om vissa sjuktransportresurser
förbättras i handlingsväg 2. Uiöver utbyggnaden av skyddsrumsplalser enligt
handlingsväg 3 moderniseras här befintliga skyddsmmsplatser i fredssjukvårdens
anläggningar.

Handlingsväg 1 innebär beträffande den öppna
sjukvården samma beredskapsåtgärder som i handlingsväg 3 och 2.

Riktpunkten för den slutna akutsjukvården är alt
sammanlagt 250 000 vårdplatser, varav 147 000 för akutsjukvård, skall kunna
utnyttjas i krig i mitten av 1980-talel. Annexorganisalionen avses omfatta 102
000 av dessa och vidare 67 moderna operations- och röntgenavdelningar. Av de
102 000 vårdplalsulrustningarna avser 38 000 vara flyttbara och kunna
utnyttjas såväl för ökad beläggning i fredssjukhusen som i annexen. Antalet
sjukhärbär-gesplatser utökas till 75 000.

Beredskapsåtgärderna för verksamhelen i krig vid
statens bakteriologiska laboralorium förstärks ytteriigare. Övning och
ulbildning utökas någol. Beredskapslagringen av sera, vacciner och antibiotika
ökas betydligt. Utöver nytillskott och modemisering av skyddsmmsplatser
förutsätts här en viss utbyggnad av skydd för behandlingsavdelningar i
fredssjukvårdens anläggningar kunna ske.

För sjuktransporter tillkommer uiöver handlingsväg
2 en i krig över hela landei röriig helikopterorganisation om 24 stycken 6-bårshelikoplrar
avsedda för akuiiransporter. Vidare tillförs den civila sjukvården ca 250
bussambulanser avsedda att fördelas med ca två per beredskapssjukhus.

Handlingsväg 3 innebär atl vårdplalsantalel vid
beredskapssjukhusen minskas. Operationskapacitelen ökar något.
Transportresurserna förstärks

22 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

s. 330 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 330

inte.
Kapaciteten inom den civila sjukvården i krig bedöms inte vara godtagbar vid
femårsperiodens slut med handlingsväg 3.

Handlingsväg 2 innebär atl värdplatsantal och
operationskapacilel ökas. Transportresurserna förstärks inte kvantitativt.
Kapaciteten inom den civila sjukvården i krig bedöms inte vara godtagbar vid
femårsperiodens slut i handlingsväg 2.

Handlingsväg 1 innebär att värdplatsantal och
operationskapacilel ökar. Transportresurserna förstärks. Kapaciteten inom den
civila sjukvården i krig bedöms som inte hell godtagbar vid femårsperiodens
slut. Först vid mitten av 1980-lalel har godtagbar kapacitet uppnåtts.

För programmet Ledning m. m. har den sakkunnige
dragit slutsatserna all den civila ledningsorganisationen bör ges bättre skydd
och förmåga till geografisk röriighei. På den cenlrala nivån bör beredskapsplanläggningen
breddas. Den kommunala beredskapsplanläggningen bör genomföras för alla
kommuner och landsting. Planläggningen för psykologiskt försvar bör fortsätta
enligl nuvarande principer. Planläggning bör ske för lokalradions -eventuellt
även regional-TV:s - verksamhel i krig. Del har även befunnits angelägel att
planerade försvarsinvesieringar på teleområdet genomförs i snabbare lakl än f
n.

För programmet Viss polisverksamhet har dragils
slutsatsen all kapaciteten i krig bör förslärkas. Della kan ske genom all
civilförsvarels bevakningskårer överförs till polisväsendet.

Sjukvården i krig måste enligl den sakkunnige
förstärkas betydligl. Detla gäller särskill operationskapaciteten och
vårdplalsresurserna. Skyddet för sjukvården i krig bör förbättras. Sjukvårdshuvudmännens
ansvar i krig bör klariäggas och representanter för dessa ingå i sjukvårdens
ledningsorgan på olika nivåer. Sjuktransponkapacilelen behöver kraftigt
förbättras vilkel kan ske dels genom en helikopterorganisation, dels genom att
sjukvården tillförs bussambulanser.

Beräknade koslnader för övrigt lolalförsvar för
perioden 1977/78-1981/82 fördelade på handlingsvägar och program framgår av
följande sammanställning (prisläge februari 1975, löneläge 1975; milj. kr.).

Program

Handl

ingsväg

3

2

1

Ledning
m. m.

Anslag

394,5

446,2

517,3

Andra kostnader

201,7

204,7

249,0

596,2

650,9

7663

Viss
polis-

Anslag

300,0

300,0

300,0

verksamhet

Andra kostnader

30,7

30,7

66,5

330,7 330,7 3663

s. 331 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 *" 331

Program

Handlingsväg

'3

2"-'

1

Sjukvård

Anslag

Andra koslnader

93,9 98,0

168,7 124,0

229,3 218,5

191,9

292,7

447,8

Totalt Övrigi totalförsvar

Anslag

Andra koslnader

788,4 330,4

914,9 359,4

1.046,6 534,0

1 118,8

1 274,3

1 580,6

6.1.3 1974 års försvarsutredning

Försvarsuiredningen konstaterar
inledningsvis i sitt första betänkande (SOU 1976:5) att underiagel för dess
överväganden rörande övrigt totalförsvars framtida utveckling är bältre än del
underiag inom delta område som stått till lidigare försvarsutredningars
förfogande. Eftersom planeringsförutsättningarna till övervägande delen nu
varil gemensamma för totalförsvaret har möjligheterna förbättrats all göra
samlade överväganden rörande den framtida utvecklingen. Försvarsuiredningen
uttalar att del är nödvändigl atl fortlöpande samordna planläggning för
verksamheten under kriser och krig samt förberedelserna härför i fred.

1 fråga om övrigi totalförsvar
anför försvarsuiredningen vidare alt den krigslida verksamhelen måste bedrivas
med ulgångspunkl i de fredstida resursema vilka kompletteras genom
beredskapsåtgärder i olika grad. Förändringar i samhället, vilka ändrar
efterfrågan i fred och därigenom påverkar de olika verksamheternas utformning
och resurser är en annan viktig fakior vid planeringen av övrigi totalförsvar.
I flera vikliga avseenden bedöms sådana förändringar medföra all ökade resurser
kan disponeras i krig, i andra att ökad sårbarhet medför ökade behov av
särskilda beredskapsåtgärder.

Försvarsuiredningen anför all många
verksamhetsområden inom övrigt totalförsvar har uppgifter i krig som innebär
all undersiöd i olika former skall lämnas ål del miliiära försvaret,
civilförsvaret och del ekonomiska försvarel. Andra verksamhetsområden är av mera
fristående karaktär. Av della följer atl stora delar av övrigi totalförsvar för
sina beredskapsålgärder och för sin verksamhet under kriser och krig är
beroende främst av del miliiära försvaret, men även av civilförsvaret och det
ekonomiska försvaret.

Försvarsutredningen understryker
betydelsen av en effektiv samordningsverksamhet i fred så att konsekvens
uppnås i alla beredskapsåtgärder.

Beträffande uthålligheten inom de
olika verksamhetsområdena inom övrigt totalförsvar kan inte några generellt
gällande regler anges bl. a. beroende på verksamhetsområdenas mycket olika
karaklär. Inom många områden är det nödvändigl att verksamhelen, om än i
ändrade former, kan bedrivas med lillräcklig effekt under lång tid av
avspärrning och under krig. Ett

s. 332 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 332

exempel
härpå är sjukvården. För krigsfallet bör dock enligt utredningens mening den
principen gälla alt det militära försvarels uthållighet inte får begränsas till
följd av bristande insatser inom andra delar av totalförsvaret.

Försvarsutredningen beskriver sin syn på
ulvecklingen för de olika verksamhetsområdena inom övrigi totalförsvar.
Utredningen anför atl den har funnil särskilda skäl att uppehålla sig vid
psykologiskt försvar samt vid frågor rörande sjukvården i krig.

Belräffande inriktningen av planeringen inom övrigt
totalförsvar framhåller försvarsuiredningen att till programmet Ledning m. m.
har i här aktuella studiesammanhang hänförts psykologiskt försvar. Psykologiskt
försvar är i första hand en verksamhel och inte en organisation. Det skiljer
sig från andra delar av totalförsvaret bl. a. därigenom att det i fred fordrar
relativt obetydliga ekonomiska och personella resurser för beredskapsålgärder.
1 kriser och krig kan del få avgörande betydelse för vår motståndsvilja.
Försvarsutredningen har, vilket redovisais i det föregående, berört psykologiskt
försvar i situationer av hot, påtryckningar och olika former av angrepp mot
vårt land. Genom psykologiskt försvar skall försvarsvilja och motståndskraft
mot främmande propaganda vid krigsfara och krig byggas upp och vidmakthållas. 1
fred åstadkoms detta genom vår demokratis inneboende styrka med fri
åsiktsbildning, yttrandefrihet och tryckfrihet i förening med fria massmedier.
Det fordras i fred allsidig information om vår värld och vår säkerhetspolitik
saml dess mål, medel och möjligheter. Sådan information böremellertid,
framhåller försvarsutredningen, som hittills bedrivas av de politiska
partierna, folkrörelserna, totalförsvarsmyndigheterna m. fl. samt som en del av
undervisningen i våra skolor. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar har
inte till uppgift att bedriva lolalförsvarsinformation i fred.

I situationer då påfrestningarna på allmänheten är
stora och elt slort antal lagar och föreskrifler träder i krafl kan ökad
samhällsinformation vara nödvändig för att vidmakthålla försvarsvilja och
motslåndsanda. Del är beredskapsnämndens uppgift att förbereda denna
verksamhel som i krig skall ledas av upplysningscentralen. Med lanke på
försvarsviljans avgörande betydelse underslryker försvarsuiredningen att
upplysningsceniralen måsle vara ett organ, som under regeringen aklivl leder
informationsverksamheten i krig, vilket även innefattar åtgärder mol en angripares
psykologiska krigföring.

I situationer som innebär hot, påtryckningar, krig
i vår närhet eller olika former av ekonomisk aggression mot vårt land är det
enligt försvarsutredningens mening av avgörande betydelse alt genom snabb,
saklig och effektiv informalion sprida kännedom om händelseutvecklingen och
dess risker liksom om våra försvarsåtgärder. Försvarsutredningen underslryker
därför vikten av att sådana förberedelser och åtgärder vidlas alt informalions-och
upplysningsverksamheten snabbi kan funeera i sådana situationer. Ut-

s. 333 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

redningen
betonar vidare den slora belydelsen av alt övergången från fredstill
krigsorganisation kan göras med Bibehållen hög effeklivitet'och alt psykologiskt
försvar ges möjlighet atl verka med hög effekt i krig. Utredningen framhåller
att dess uppfattning i dessa frågor inte innebär någon förändring av den
nuvarande principiella inriktningen för psykologiskt försvar.

Den inledda utbyggnaden av lokalradioorganisationen
skapar förutsättningar för en bättre informationsverksamhet till fördel för
bl. a. psykologiskt försvar. Försvarsuiredningen betonar betydelsen av att
lokalradions verksamhet i kriser och krig planläggs parallellt med all den
byggs upp så att medelsbehovel för beredskapsåtgärder blir så litel som
möjligl. Pressen är ell annat väsentligt medel för psykologiskt försvar. Den
bör därför tillförsäkras personella och maleriella möjligheter atl fungera
under avspärrning och krig. Ny tryckeriteknik är beroende av importerade varor.
Därför krävs särskilda åtgärder för att uppnå en uthållig tidningsproduktion.

En effektiv civil ledningsorganisation på olika
nivåer är enligt försvarsutredningen av grundläggande betydelse för vårt
totalförsvars styrka och möjligheter alt verka. Ledningsorganisationen måste
därför på alla nivåer tillförsäkras möjligheter att fortsätta sin verksamhet i
krig. Utredningen framhåller i detta sammanhang viklen av att uppmärksamhet
fortlöpande ägnas ål att ytterligare förbättra samverkansmöjligheterna mellan
civila och militära ledningsorgan på alla nivåer. Den vapentekniska
utvecklingen liksom den rörlighet över stora ytor som lorde känneiecknii
framlida krig medför att ledningsorganisationens skydd särskill måsle beakias
liksom att delar av organisationen bör ges möjligheter lill ell rörligt
uppträdande.

Utredningen konstaterar att det råder oklarhet om
ett antal centrala myndigheters uppgifter och organisation i krig. Dessa
oklarheter bör undanröjas. Den primärkommunala beredskapsplanläggningen bedöms
till övervägande delen vara genomförd år 1977. Utredningen är angelägen atl
betona betydelsen av att den snarast fullföljs för alla primärkommuner samt
alt beredskapsplanläggningen därefter hålls aktuell genom fortlöpande översyn.
För den landstingskommunala verksamheten finns beredskapsplanläggning endasl
för den civila sjukvården. Utredningen förordar i detta sammanhang all
landstingen inordnas i den kommunala beredskapsplanläggningen.

Samhällets beroende av telekommunikationer kommer
alt öka. Utvecklingen torde leda lill ökad kapacitet hos dessa. För
totalförsvaret innebär den ökade kapaciteten fördelar samtidigt som samhällets
ökade beroende av tekniken kan öka känsligheten för störningar i dessa
kommunikationer. Försvarsutredningen anser alt för att denna känslighet skall
minska bör sådana åtgärder vidlas som kan förslärka de mest avgörande
funktionernas uthållighet även fortsättningsvis. Sådana åtgärder kan avse reservtelefon-slationer,
transportabel utrusining och skydd för telex- och datanät. Avslutningsvis
framhåller försvarsutredningen beträffande programmet ledning betydelsen av att
berörd personal ges sådan utbildning alt beredskapsplanerna

23
Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 74.

s. 334 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 334

kan
genomföras och avsedd krigsverksamhet snabbi kan inledas och därefler
vidmakthållas.

I fråga om programmet Viss polisverksamhet har
försvarsutredningen inte funnit anledning av förorda några principiella
förändringar. Utredningen understryker polisverksamhetens stora betydelse för
atl förhindra sabotage och andra former av störningar, för alt medverka i
gräns-och kustbevakningen samt för att möla överraskande angrepp mot värt land.
Polisens försvarsuirustning och försvarsuibildning bedömer utredningen som
tillfredsställande. Ett problem av stor betydelse för polisverksamheten är den
minskning av personalstyrkan som blir följden när försvarsmakten och
civilförsvaret mobiliseras. Försvarsutredningen erinrar i detta sammanhang om
alt utredningen i annat sammanhang har förordat alt totalförsvarets
personaltillgångar ses över.

Rikspolisstyrelsen och civilförsvarsslyrelsen har
tidigare föreslagit att civilförsvarels ordnings- och bevakningsenheler skall
föras över från civilförsvaret till polisväsendet. Försvarsutredningen
förordar en sådan överföring men framhåller all före ell slutligt
ställningslagande fordras ytteriigare belysning av främst kostnadsaspekterna.

Beträffande programmet Sjukvård anför
försvarsutredningen all sjukvården i krig väsenlligen bygger på de fredstida
sjukvårdsresurserna. Den utveckling av fredsresurser som nu kan förutses
innebär en avsevärd utökad kapacitet inte minst ifråga om tillgång på läkare
och annan medicinalpersonal. Vid krigsorganisering förstärks resursema
ytterligare genom mobilisering av militära sjukvårds- och sjukiransportorgan,
utökning av antalet vårdplatser och genom atl medicinalpersonal som inie är
verksam i fred las i anspråk.

Den ökade belastningen på sjukvården under
krigsförhållanden kommer all medföra all fredslida normer och standard för
behandling och vård måste ändras. Försvarsuiredningen är dock angelägen all
undersiryka all varje skadad - civil eller militär - skall kunna ges en med
hänsyn till omständighelerna godtagbar sjukvård. Della bedömer utredningen
vara av den största betydelse bl. a. för alt molslåndsviljan skall kunna
upprätthållas.

De studier och ulredningar som genomförts inom
sjukvårdsområdei har visal alt sjukvårdsresurserna i flera avseenden är helt
otillräckliga under avspärrning och i krig eller alt de inle kan ulnyttias
rationelll. Försvars-utredningen har funnit det synneriigen angeläget alt
bristerna snabbt undanröjs. Uiredningen har bedömt atl en avsevärt större
effekt skulle kunna uppnås om andra principer för att utnyttja de samlade
resurserna tillämpades.

Försvarsutredningen anser det väsentligt atl ulgå
från atl elt krig för vår del berör hela samhället och all vårt försvar
fömtsäiter hela samhällets samlade ansträngningar. Hälso- och sjukvården
skall, oavsett om den sjuke eller skadade är civil eller militär, främst minska
dödlighet och invaliditet saml ålerföra personal i sin verksamhet. Detla aren
för samhället gemensam

s. 335 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 335

angelägenhet
och leder enligt försvarsuiredningen mot en så långt möjligl gemensam
krigsorganisation för hälso- och sjukvård.

Ansvaret för att planlägga och ställa om den
allmänt civila hälso- och sjukvården till krigsorganisation åvilar
sjukvårdshuvudmännen med utgångspunkt i av socialstyrelsen meddelade
anvisningar. Sjukvårdshuvudmännen ansvarar även för driften av
krigsorganisationen medan däremot ledningen i övrigi vid krigsorganisering
övergår lill länsstyrelserna. Försvarsutredningen understryker i detla
sammanhang betydelsen av att ansvar i fred för viss verksamhet bör följas av
ansvar atl förbereda, genomföra och leda samma verksamhet i krig. Därav följer
enligt försvarsutredningen att sådana ålgärder bör vidlas alt
sjukvårdshuvudmännen kan åläggas sin del av ansvaret för ledning och drifl av
sjukvården även under krig liksom för förberedelser härför i fred.

Genomförda studier har påvisat alt
sjukvårdsresurserna i krig är hell otillräckliga inom vissa delar av landet.
Bristerna har därvid visal sig vara störst i fråga om kirurgisk
operationskapacilel. Mol denna bakgrund bedömer försvarsutredningen det som
nödvändigl att sådana ålgärder vidlas all även civil kimrgisk kapacitet kan
kraftsamlas lill aktuella delar av landet och där beredas möjlighet att snabbt
komma i verksamhet. De sjuktransportresurser som disponeras med nuvarande
organisation är otillräckliga. För att öka möjligheterna att påbörja behandling
av skadade tillräckligt snabbt skulle del vara önskvärt alt i större
utsträckning kunna disponera helikoptrar för transport av skadade.
Försvarsutredningen anser atl civila och miliiära helikoptrar inom landet bör
kunna betraktas som gemensamma tillgångar för totalförsvaret. Med ell sådani synsätt
skulle de samlade helikopieriill-gångarna i krig kunna utnyttias alltefter
lägels krav. Det skulle även innebära att militära helikoptrar i fred borde
kunna utnyttias i viss utsträckning för bl. a. sjuktransporter.
Försvarsutredningen förordar mot denna bakgrund att möjligheterna att med en
lämplig fördelning av kostnadema öka he-likopterkapaciieten inom landet närmare
undersöks.

För att resurserna för sjukvård och sjuktransporter
skall kunna utnyttjas rationellt behövs en elTektiv ledningsorganisation.
Försvarsutredningen bedömer nuvarande organisation med central och högre
regional sjukvårdsledning som i princip lämplig. Försvarsutredningen anser
emellertid att sjukvårdshuvudmännen bör tillförsäkras erforderiigt inflyiande i
dessa organ. Del bör övervägas alt organisera en lägre regional
sjukvårdsledning med representanter för försvarsområdesstab, länsstyrelse och
sjukvårdshuvudmän. Detta skulle motsvara inflytandet i den högre regionala
sjukvårdsledningen. Den regionala sjukvårdsledningen bör i princip leda alla
civila och militära sjukvårds- och sjukiransportorgan. Effektivitet och
snabbhet fömtsätter att de olika organen för sjukvårdsledning tilldelas
relativt vidsträckta befogenheler.

Försvarsuiredningen
anser vidare atl utbildningen avseende hälso- och

s. 336 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 336

sjukvård
i krig bör förbättras såväl för medicinalpersonal som för viktigare
adminislrativ personal. Det torde vara lämpligt alt sådan utbildning till stora
delar bedrivs gemensamt för totalförsvaret.

Uthålligheten rörande sjukvårdsmateriel och
läkemedel har behandlats av försörjningsberedskapsuiredningen i betänkandet
(SOU 1975:57). Varuförsörjning i kristid. Försvarsutredningen biträder det
framförda förslaget att uthålligheten avseende sjukvårdsmateriel och läkemedel
bör förbättras. Försvarsutredningen förordar i detta sammanhang vidare av
sjukvårdshuvudmännen får ett ökat ansvar för den beredskapslagrade materiel
som avses bl. a. för beredskapssjukhusen.

Beträffande skyddel av personal, patienter och
viktigare sjukvårdsfunktioner vill försvarsuiredningen förorda att
uppmärksamhet ägnas åt möjligheterna att skapa skydd för avgörande
sjukvårdsfunktioner, främst kirurgi. Dessa möjligheter bör särskilt beaktas vid
ny- eller ombyggnad av bl. a. akutsjukhusen och den öppna sjukvårdens lokaler.
Därigenom kan kostnaderna begränsas.

Försvarsuiredningen anmäler avslutningsvis om
sjukvården i krig alt en närmare undersökning måste göras av dels hur
finansieringen av sjukvårdens beredskapsålgärder bör ske mot bakgrund av här
angiven inriklning, dels vilka administrativa och författningsmässiga ålgärder
som behövs.

Till försvarsutredningens förslag har fogals vissa
re.servalioner. Dessa återges under avsnittet 4.1.4.

6.1.4
Föredraganden

Belräffande den fortsatta utvecklingen av övrigi
totalförsvar vill jag anföra följande.

Jag vill i likhet med försvarsuiredningen
inledningsvis framhålla alt det underiag som nu föreligger för att överväga den
fortsatta utvecklingen av de verksamheler, som inryms i begreppel övrigi
lolalförsvar, är bältre än lidigare. Härigenom har skapats goda förutsättningar
för atl finna samlade och väl avvägda lösningar rörande inriktningen av övrigt
totalförsvar på sikl.

Försvarsutredningen framhåller ett antal faktorer
som enligt utredningen bör vara styrande för verksamhelen. Jag ansluler mig
till vad uiredningen anför i dessa avseenden. Sålunda måste den krigslida
verksamhelen bedrivas med utgångspunkt i de fredstida resurserna. Dessa
kompletteras sedan i olika grad genom beredskapsålgärder. Vidare måste i
planeringen av övrigt totalförsvar beaktas de förändringar i samhället, som
påpekar de olika verksamheternas utformning och resurser. Förändringarna kan
komma all medföra att i fiera viktiga avseenden ökar de resurser som måste
disponeras i krig, i andra all sårbarheten ökar och leder till slörre krav på
beredskapsåtgärder. Enligt min mening är del fullt möjligt atl i stor
utsträckning re-

s. 337 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 337

ducera
de krav på särskilda beredskapsåtgärder som följer av utvecklingen inom de
olika samhällssektorerna. Härför krävs dock att dé som planerar vårt samhälle
är medvelna om och beaktar de konsekvenser för försvarsberedskapen som
alternativa lösningar innebär. Härigenom skulle säkerställas all sådana
alternativ om möjligl inte väljs, som direkt motverkar totalförsvarets
iniressen. Jag vill här också erinra om atl jag i det föregående har framhållit
alt det är betydelsefullt och nödvändigl alt hänsyn las i samhällsplaneringen
även till totalförsvarets behov.

1 krig syftar många av verksamhetsområdena inom
övrigi totalförsvar till alt lämna understöd i olika former ål det miliiära
försvaret, civilförsvaret och del ekonomiska försvarel. Andra verksamhetsområden
är av mera fristående karaklär. Jag finner del angeläget all framhålla all
härav följer atl stora delar av övrigt totalförsvar för sina beredskapsålgärder
och för sin verksamhel i krig är beroende av främsl del miliiära försvarel. Del
är därför av största betydelse all beredskapsålgärderna inom de berörda verksamheterna
samordnas så att konsekvens och sammanhang säkerställs i alla led.

Kraven på uthållighet för de olika verksamheterna
inom övrigt totalförsvar kan inte anges med några generella regler. Della beror
bl. a. på de olika verksamhetsområdenas mycket skiftande karaklär. Jag anser
som försvars-utredningen all del inom många områden är nödvändigl all
verksamhelen - om än i ändrade former - kan bedrivas med tillräcklig effekt
under avspärrning och under krig. Jag delar också försvarsulredningens mening
alt för krigsfallet måste den principen gälla att det militära försvarets
uthållighet inle får begränsas på gmnd av brisler inom andra delar av
totalförsvaret.

Jag övergår så till alt behandla inriktningen av de
olika programmen. Beträffande programmet Ledning m. m. har lill detla program
och i här akluella sammanhang hänförts psykologiskt försvar. Genom psykologiskt
försvar skall vår försvarsvilja och motståndskiaft mot främmande propaganda vid
krigsfara och krig byggas upp och vidmakthållas. Jag finner det angeläget
understryka att i fred åsiadkommes detta genom den inneboende styrkan i vår
demokrati med fri åsiktsbildning, yttrandefrihet och tryckfrihet i förening med
fria massmedier. Del fordras i fred allsidig information om vår omvärid och
vår säkerhetspolitik samt dess mål, medel och möjligheter. Enligl min mening
bör sådan information liksom hittills bedrivas av de politiska partierna,
folkrörelserna, totalförsvarsmyndigheterna m. fl. samt som en del av
undervisningen i våra skolor. Jag vill framhålla att beredskapsnämnden för
psykologiskt försvar inte har lill uppgift atl bedriva
lolalförsvarsinformation i fred. Beredskapsnämnden har atl planlägga del
psykologiska försvarels verksamhet i krig saml bedriva utbildning och
forskning.

Försvarsutredningen har understmkit vikten av alt
sådana förberedelser och ålgärder vidlas atl informations- och
upplysningsverksamheten snabbt

s. 338 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 338

kan
fungera i kris- och krigssituationer. Jag ansluler mig till uiredningens
mening. Jag vill vidare i likhet med uiredningen betona vikten av atl övergången
från freds- till krigsorganisation kan göras utan atl informalions-och
upplysningsverksamheten föriorar i effekl. Jag återkommer lill psykologiskt
försvar i det följande i anslulning lill all jag lar upp den genomförda
programplaneringen. Jag vill emellertid i della sammanhang framhålla belydelsen
av all lokalradions verksamhet i kriser och i krig planläggs parallellt med
dess uppbyggnad så alt minsta möjliga kostnader erfordras för beredskapsålgärder.
Chefen för utbildningsdepartementet kommer i del följande (bilaga 5) alt lämna
förslag till rikllinjer för den fortsatta ulvecklingen av försvarsberedskapen
vid Sveriges Radio. Vidare måsle åtgärder vidtas för all säkerställa pressens
möjligheter all fungera under avspärrning och krig. Denna fråga kommer att tas
upp i det följande (bilaga 2) av chefen för handelsdepartementet.

Försvarsutredningen har ingående behandlat
lednings- och samverkansfrågor. Jag kan i allt väsentligt ansluta mig till
uiredningens överväganden och förslag härvidlag. Sålunda är på alla nivåer en
effektiv civil ledningsorganisation av grundläggande betydelse för vårt
totalförsvars styrka och möjligheter atl verka. Därför måste
ledningsorganisationen tillförsäkras möjligheter att fortsätta sin verksamhel
i krig. Uppmärksamhet bör fortlöpande ägnas åt strävan att ytteriigare
förbättra samverkansmöjlighelerna mellan civila och miliiära ledningsorgan på
alla nivåer.

Oklarhet råder om ett antal cenlrala myndigheters
uppgifler och organisation i krig. Jag finner i likhei med försvarsuiredningen
del angelägel att dessa oklarheter undanröjs. Den av regeringen nyligen
ulfärdade förordningen (1977:55 om vissa statliga myndigheters beredskap m. m.
ulgör ett led häri. Den kommunala beredskapsplanläggningen bör snarast
fullföljas och därefter hållas aktuell genom fortlöpande översyn. Landstingen
bör även inordnas i den kommunala beredskapsplanläggningen. Härför nödvändiga
ändringar i lagen om kommunal beredskap kommer alt anmälas av chefen för
kommundepartementet i det följande (bilaga 8). Han kommer även att lämna
förslag lill rikllinjer för den fortsatta ulvecklingen av den kommunala beredskapsplanläggningen.

En effektiv ledningsorganisation kräver ett säkert
samband. Jag delar försvarsulredningens uppfattning atl den lekniska
ulvecklingen på telekommunikationsområdet innebär dels ökad kapacitet, dels
större känslighet för störningar. Jag finner det angeläget all sådana ålgärder
vidtas så alt de mest avgörande funktionernas uthållighet kan förstärkas.
Chefen för kommunikationsdepartementet kommer i det följande (bilaga 4) att
lämna förslag till rikllinjer för den fortsatta ulvecklingen av televerkets
försvarsberedskap.

Jag vill avslutningsvis belräffande programmet
Ledning m. m. framhålla betydelsen av all berörd personal ges sådan ulbildning
atl beredskapsplanema kan genomföras och avsedd krigsverksamhet snabbt kan
inledas och sedan också vidmakthållas.

s. 339 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 339

I fråga om programmet Viss polisverksamhet anför
försvars-utredningen atl den inte har funnil anledning förorda några
principiella förändringar av programmets inriklning och utformning. Jag är ense
med uiredningen om all anledning saknas all ändra programmet, ålminslone för
närvarande. Jag vill efler samråd med chefen för justitiedepartementet dock
erinra om alt frågan om polisens slällning i krig övervägs av 1975 års polisutredning
(Ju 1975:08). Del finns därför anledning att på nytt ta upp frågan om
programmets utformning sedan polisutredningen redovisai sina överväganden. I
likhet med försvarsutredningen vill jag understryka polisverksamhetens slora
betydelse för atl förhindra sabotage och andra former av störningar, för
gräns- och kustbevakningen saml för alt kunna möta överraskande angrepp mol
vårt land. Jag anser att polisens försvarsutmslning och försvarsutbildning är i
huvudsak tillfredsställande. Däremot skapar den reducering av personalstyrkan,
som uppslår om försvarsmakten och civilförsvaret mobiliseras, problem för
polisverksamheten. Della förhållande bör beaktas i samband med att
totalförsvarets personaltillgångar ses över.

En annan fråga som påverkar programmet är de
pågående övervägandena om civilförsvarets ordnings- och bevakningsenheler. Jag
vill i denna fråga hänvisa till vad jag i del föregående anfört om
civilförsvarets fortsatta ulveckling m. m.

Sammanfattningsvis anser jag atl beredskapsläget
inom programmet Viss polisverksamhet f n. är tillfredsställande.

Belräffande programmet Sjukvård vill jag
inledningsvis anföra atl sjukvården i krig väsentligen bygger på de fredslida
sjukvårdsresursema. Dessa förstärks vid krigsorganisering genom atl miliiära
sjukvårds- och sjukiransportorgan mobiliseras, genom alt antalet vårdplatser
utökas samt genom alt i fred ej verksam medicinalpersonal las i anspråk.

Ett krig kommer att innebära en ökad belastning på
sjukvården. Detta medför atl fredstida normer och siandard för behandling och
vård måsle ändras. Jag är dock angelägen all undersiryka alt varje skadad -
civil eller militär - skall kunna ges en med hänsyn till omsiändigheterna
godtagbar sjukvård. Jag bedömer i likhei med försvarsuiredningen delta vara av
den slörsla betydelse, bl. a. för atl molslåndsviljan skall kunna
upprätthållas.

Som framgår av det föregående anför
försvarsuiredningen all sjukvårdsresurserna är helt otillräckliga under
avspärrning och krig eller all de inle kan utnyttjas rationelll. Jag delar utredningens
mening och anser atl det är angeläget att bristerna undanröjs. Härvid bör
enligt min mening följande beaktas.

En väsentlig utgångspunkt bör vara alt ell krig för
vår del berör hela samhället och alt vårt försvar fömtsätter hela samhällets
samlade ansträngningar. Hälso- och sjukvården skall, oavsett om den sjuke
eller skadade är civil eller militär, främsl minska dödlighet och invaliditet
samt ålerföra personal i sin verksamhel. Delta är en för samhället gemensam
angelägenhet

s. 340 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 340

och
leder mol en så långl möjligt gemensam krigsorganisation för hälso-och
sjukvård. Ett effektivi ulnyltiande av sjukvårdsresurserna förulsätler klara
ansvars- och ledningsförhållanden. Del är enligl min mening av stor betydelse
atl den grundläggande principen tillämpas, som innebär alt ett ansvar i fred
för viss verksamhet bör följas av ansvar all förbereda, genomföra och leda
samma verksamhel i krig, om verksamhelen då skall fortgå.

Slalsrådel Troedsson kommer alt i del följande
(bilaga 3) föreslå rikllinjer för den fortsatta ulvecklingen av
sjukvårdsberedskapen bl. a. mot den allmänna bakgrund jag har angivii i det
föregående.

För budgelåret 1977/78 beräknarjag de sammanlagda
kosinaderna över statsbudgeten för verksamheten inom övrigi lolalförsvar lill
ca 219 milj. kr. enligt följande sammanställning.

Program Koslnader 1977/78

Ledning
m. m. 870

Viss
polisverksamhet 70,3

Sjukvård 61,7

Summa
övrigi totalförsvar 219,0

6.1.5
Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställerjag
att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de allmänna rikllinjer för den
fortsatta ulvecklingen av övrigt totalförsvar somjag har angett i del
föregående.

6.2
Övrigt totalförsvar: programmet ledning m. m. 6.2.1 Psykologiskt försvars
forisatta utveckling

Psykologiskt försvar är en sammanfallande
beteckning på de åtgärder som vidlas för atl upprätthålla och stärka
befolkningens moiståndsvilja under krig. För alt ålgärderna skall kunna
genomföras påett effektivt sätt behöver förberedelser vidlas i fred.
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar är central myndighet för den
psykologiska försvarsberedskapen i fred. Nämnden leder och samordnar
planläggningen av landets psykologiska försvaroch ombesörjer -i den mån del
inte ankommer påandraorgan-ati behövliga förberedelser vidlas. Nämndens tre
huvuduppgifter är härvid planläggning, utbildning och forskning.

Beredskapsnämnden består av ordförande och 15
ledamöter. Till nämnden är knutet ett kansli som leds av en kanslichef

Programplan
för perioden 1977/78-1981/82

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar har
enligt regeringens anvisningar sänt in programplan för perioden
1977/78-1981/82 avseende den psykologiska försvarsberedskapen. I regeringens
anvisningar angavs att program-

s. 341 Kontrollera mot PDF

planen
skulle ulgå från en verksamhel med i huvudsak nuvarande inriklning.
Utbildningen av befattningshavare i krigsorganisationen skulle dock förstärkas.
Planeringsramen angavs lill 1,62 milj. kr. per år i löneläge maj 1975 och i
prisläge februari 1976.

Beredskapsnämnden har mot bakgrund av regeringens
anvisningar, målen för verksamheten och upplevda brister vid periodens början
angett följande inriklning vad gällerdeire huvuduppgifterna planläggning,
Ulbildning och forsk-ning.

Belräffande planläggning avser beredskapsnämnden
under programplaneperioden förstärka radiobevakningen, utöka planläggningen för
pressen, anpassa informationsöverföring lill ny teknik, ulföra
beredskapsplanläggning för folkrörelsema samt ägna uppmärksamhet ål
psykologiska försvaret, samband och signalskydd.

Utbildningen av personal inom del psykologiska
försvarel avses bedrivas i huvudsak som tidigare men med de utökningar som ovan
angiven planläggning medför.

Belräffande forskning avser beredskapsnämnden
koncentrera resurserna lill propagandasiudier, opinionsundersökningar,
masskommunikation och psykologisk krigföring.

För alt genomföra den planlagda verksamhelen
erfordras enligl beredskaps-nämnden en förstärkning av den anställda personalen
med sex personer.

De beräknade kostnaderna under programplaneperioden
framgår av följande tabell.

Ekonomisk
översikt (I OOO-tal kr.)

1976/77 å rs

F ö rslag

Anslagsf ö r ä ndring j ä mf ö rt med n ä rmast

anslagsben ä mningar

1977/78

f ö reg å ende

budgel å r i tus é riial
kronor

1978/79

1979/80

1980/81

1981,/82

F ö rvaltningskostnader

1 439,8

-1-126,7

-(-245,3

\- 20,0

-1-20,0

(varav l ö ner

Ij ä nstem ä n)

(1 122,2)

(-1-106,7)

(-1-225,3)

( 0)

( 0)

Planl ä ggning

krig.sorganisalion

254,9

-1- 50,0

- 15,0

-140,0

-20,0

Planl ä ggning

pressen

55,0

-t- 10,0

+ 5,0

-1- 10,0

0

Utbildning

238,4

-1- 20,0

- 10,0

0

0

Forskning

630,4

-f 40,0

-t- 40,0

-f 40,0

-1-40,0

Summa

2 618,5

-1-246,7

-1-265,3

- 70,0

-1-40,0

24
Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

s. 342 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 342

Beredskapsnämnden har i sin programplan överskridit
den anvisade planeringsramen. En reducering av den planlagda verksamhelen så
all denna inryms inom anvisad ram innebärenligt beredskapsnämnden all
verksamheten avseende bl. a. planläggning för radiobevakning och fackpressen
måste ulgå. Vidare måste forskningen reduceras.

1974
års försvarsulredning

Försvarsuiredningen redovisar i betänkandet
Totalförsvaret 1977-82 (SOU 1977:1 jsina överväganden och förslag lill
rikllinjer lor det psykologiska försvarels ut veckling under
programplaneperioden. Uiredningen anför all för att psy-kologiskl försvarskall
kunna fungera i olika siiuationeroch därtill snabbi kunna övergå till
krigsorganisation erfordrasen noggrann och aktuell planläggning inom olika
sektorer. Beredskapsnämnden bör därför även fortsättningsvis kunna medverka vid
beredskapsplanläggning för pressen, varvid en utökad andel av denna bör
innefattas i planläggningen. Vidare bör en översiktlig beredskapsplanläggning
av den grafiska branschen genomföras. Utredningen underslryker folkrörelsernas
betydelse inte minst för det psykologiska försvarel, och anför att
beredskapsnämnden bör lämna del bistånd folkrörelserna kan komma all påkalla
för sin beredskapsplanläggning.

En av fömtsättningarna för all kunna möla en
angripares psykologiska krigföring ärenligl försvarsutredningen all vi har
tillgång lill en effektiv organisation för radiobevakning i krig. Uiredningen
hardärför funnit alten förstärkning och modernisering av organisationen och
dess utrustning börske.

En god grund för psykologiskt försvar skapas enligl
försvarsuiredningen genom god ulbildning av all personal inom totalförsvaret
liksom genom information i total försvarsfrågor lill allmänheten. Utbildningen
av egen personal är av grundläggande betydelse inte minst för psy kologiskl
försvars möjligheter all verka med hög effekl vid snabba beredskapshöjningaroch
föratt i fredslid sprida förståelse och kunskap om psykologiskt försvar.
Försvarsuiredningen anser därför alt den nu varande utbildningen bör
förstärkas. Därmed avser utredningen inte endast utbildningen för den egna
centrala och regionala krigsorganisationen. Det är enligl uiredningens mening
väsentligt atl däruiöver utbildning eller bistånd med utbildning ges annan
personal och andra organisationer som berörs av det psykologiska försvarets verksamhel.

Försvarsutredningen understryker i flera sammanhang
belydelsen av lotal-försvarets ökade förankring i samhället och deeffektök
ningar som lorde kunna vinnas med en ökad samordning, exempelvis en ökad
samordning av civilförsvaret och den kommunala verksamheten. Eftersom det
psykologiska försvaret berör hela folket lorde det enligt försvarsuiredningen
vara lämpligt att låla alla fredslida administrativa nivåer i samhället bära
sin del av ansvaret för del psykologiska försvarel. Uiredningen finner därför
alt uppmärksamhet bör ägnas åt frågan om kommunernas medverkan främsl i del
psykologiska försvarets informationsverksamhet.

s. 343 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 343

Beredskapsnämnden redovisar i sin.programplan ell
ökal personalbehov i den egna fredsorganisationen. Försvarsuiredningen betonar
i olika sammanhang nödvändigheten av all reducera kostnader och personalbehov
i fred och menar all slörsla restriktivitet måsle lillämpas i delta avseende.

Försvarsuiredningen bedömer all den ekonomiska
ramen för beredskaps-nämndens planering behöver utökas någol i förhållande till
den av regeringen anvisade planeringsramen förden kommande femårsperioden.

6.2.2
Föredraganden

Försvarsutredningen har anfört alt en noggrann och
aktuell planläggning inom olika sektorer behövs för att psykologiskt försvar
skall kunna fungera i olika situationer och snabbi kunna övergå lill
krigsorganisation. Beredskapsnämnden bör därför enligt utredningen kunna
medverka vid en något vidgad beredskapsplanläggning för pressen och vid en
planläggning av den grafiska branschen. Nämnden bör av samma skäl lämna
folkrörelserna det bistånd de kan komma all påkalla för sin
beredskapsplanläggning. Jag delar försvarsulredningens uppfattning i dessa
avseenden. Jag delar även försvarsulredningens uppfattning all en försiärkning
och modernisering av organisation och utmstning för radiobevakning i krig bör
ske. En ökad utbildning för denna organisation bör även komma till stånd.

En god gmnd för psykologiskt försvar skapas enligl
försvarsutredningen genom god utbildning av all personal inom totalförsvaret
liksom genom information i total försvarsfrågor lill allmänheten. Utredningen
anser all den nuvarande utbildningen för det psykologiska försvarets centrala
och regionala krigsorganisation bör förstärkas. Det är enligl uiredningens
mening väsentligt atl utbildning eller bistånd med utbildning härutöver ges
annan personal och andra organisationer som berörs av del psykologiska
försvarets verksamhet. 1 sammanhangel anför utredningen vidare alt
uppmärksamhet bör ägnas åt frågan om kommunernas medverkan främst i del
psykologiska försvarets informationsverksamhet. Jag bilräder utredningens
uppfattning att utbildningen för del psykologiska försvarels krigsorganisation
bör förslärkas. En förstärkt ulbildning förutsattes för övrigi i regeringens
anvisningar för programplaneringen. Jag kan också bilräda vad utredningen i
övrigi anfört om en breddad utbildningsverksamhet. Jag förutsätter därvid all
detta sker inom ramen för de sedan länge gällande riktlinjerna om beredskapsnämnden
som ell enbart planläggande och förberedande organ.

Mot bakgrund av ställningstagandena ovan kommer jag
lill samma uppfattning som försvarsutredningen belräffande den ekonomiska
ramen för beredskapsnämndens planering. Ramen behöver således utökas någol i
förhållande till den som angavs i programplaneanvisningarna. 1 likhet med
utredningen menar jag dock att slörsla restriktivitet måste tillämpas när del
gäller alt tillgodose önskemålen om ytteriigare personal.

s. 344 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 344

6.2.3
Hemställan

Under åberopande av del anförda hemställerjag all
regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för psykologiskt
försvars fortsatta ut veckling somjag harangeli idel föregående.

6.3
Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78

Iprop. 1976/77 (bil. 7 s. 157) har regeringen
föresiagii riksdagen all, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar för budgetåret 1977/78 beräkna ett
förslagsanslag av 1 620 000 kr. Jag anhåller atl nu fä la upp denna fråga.

Som framgårav del följande uppgårdet slutligt
begärda anslaget lill 2 010 000 kr. De i prop. 1976/77:100 (bil. 7) slutligt
begärda anslagen utanför utgiftsramarna till det militära försvaret resp.
civilförsvaret uppgick pådriftbudgeten t ill sammanlagt 31 675 000 kr. och på
kapitälbudgeten lill sammanlagt 51 200 000 kr. Summan av de föreslagna anslagen
utanför de nämnda utgiftsramarna uppgår därmed lill (31 675 000 -l- 2 010 000)
33 685 000 kr. på driftbudgeten och till 51 200 000 kr. på kapitälbudgeten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

DRIFTBUDGETEN

H Övrig verksamhet

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

Inom försvarets planerings- och
ekonomisystem utgör beredskapsnämnden för psykologiskt försvar ell delprogram.

Verksamheten under delprogrammet
budgeteras på ell primäruppdrag inom delproduktionsområdel Allmän ledning och
förbandsverksamhel.

Verksamhelen finansieras från
förslagsanslaget Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar.

H 1. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

1975/76

Utgift

1
489 633

1976/77

Anslag

1620
000

1977/78

Förslag

2
010 000

Koslnader
och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primämppdrag
m. m. 1975/76

1976/77
1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Planerat Ulfall Planerat
Beredskaps- Föredra-

nämnden
ganden för psykologiskt försvar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beredskapsnämnden för psykologiskt
försvar:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Beredskapsnämnden för psykologiskt
försvar inkl. t>e-redskapsålgärder'

Forskning!

Kostnader = medelsbehov

889 501

1390

966

523

1489

1620 2 618

1620 2
618

2010 2 010

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74

Personal
Personalkategori

Antal

346

opaginerad Kontrollera mot PDF

1975/76

1976/77

Beräknad
ändring 1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Planerat

Utfall

Planerat

Beredskaps-nämnden för psykologiskt försvar

Föredraganden

Handläggande
per-

sonal

6

6

6

+ 1

of

övrig
personal

3

3

3

+ 1

of

9

9

9

-2

of.

Budgetåret
1975/76

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar anger i
sin årsredovisning för budgetåret 1975/76 all nämnden har fyllt uppkomna
vakanser i krigsorganisationen och bistått civilbefälhavare och länsstyrelser
i deras arbete med att komplettera den regionala och lokala organisationen.
Arbetsgrupper inom beredskapsnämnden har utrett frågor som berör
beredskapsplanläggning för dagspressen, folkrörelserna och teatrarna.

En särskild arbetsgrupp har under årel avgivit en
slutrapport om informalion till allmänheten genom mndradio under krigsfara och
vid krig.

Nämndens forskning har omfattat 16 projekt, av
vilka sex har avslutals och sex påbörjats.

Två riksomfattande opinionsundersökningar
genomfördes hösten 1975. Den ena avsåg den vuxna befolkningens inslällning lill
vissa försvars- och samhällsfrågor, medan den andra var en specialundersökning
av ungdomens attityder lill molsvarande frågor.

Budgelårel
1976/77

Den inriktning av verksamhelen som anges i prop.
1975/76:100 bil. 6 (FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) och i regleringsbrevet
för innevarande budgelår bedöms kunna fullföljas. Della innebär bl. a. att
beredskapsnämnden prioriterar planläggnings- och utbildningsverksamheten.

s. 347 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 347

Budgetåret
1977/78 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

Utöver vad som framgår av redogörelsen för
programplanen anför beredskapsnämnden för psykologiskt försvar bl. a. följande
huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten under budgetåret 1977/78.
Till följd av bl. a. en ändring i nämndens instruktion har arbetsbelastningen
på kansliet ökal. En tiänst som ställföreträdande kanslichef och ytteriigare en
biträ-destiänst bör därför inrättas. De lidigare avbrutna studierna av andra
länders ullandsinformaiion riktad lill Sverige - del s. k. propanprojektel -
bör återupptas.

Förändringarna i förhållande lill budgelåret
1976/77 detaljmotiverar beredskapsnämnden för psykologiskt försvar på följande
säll.

A. Pris-
och löneomräkning

Pris-och
löneomräkningen innebär att kosinaderna ökar med 212 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

a)
En tiänst för en kvalificerad
handläggare som ställföreträdande kanslichef behövs för alt biträda vid
ledning och samordning av arbetet inom nämndens kansli saml för atl bilräda i den
utåtriktade verksamheten (-(-135 000 kr.).

b)
Ell bilräde behövs för
uppgifler inom den allmänna administrativa funktionen på nämndens kansli (-1-66
000 kr.).

c)
Kostnaderna för representation
ökar (-(- 800 kr.).

d) Organisationen
för mndradiobevakning bör byggas ul (-1- 200 000 kr.).

e) Beredskapsplanläggning
för fackpressen börgenomföras(-(- 35 000 kr.).

O Kosinaderna föratt utöka nämndens utbildnings- och övningsverksam

het beräknas till 70 000 kr.

g) För att åter ta upp tidigare påbörjade
propagandasiudier - bl. a. avlyssning av svenskspråkiga sändningar från
ulländska radiostationer - behöver nämnden 280 000 kr.

C. Alternativ
O

Alternativet minskar medelstilldelningen med ca 92
000 kr. Det innebär i första hand atl planläggningsarbelet och kursverksamheten
måste inskränkas. Dessulom måste några av de föreslagna forskningsprojekten
begränsas åtskilligt.

s. 348 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 348

Föredraganden

Jag häri det föregående uttalat mig föratt principerna
och den allmänna inriktningen i frågaom psykologiskt
försvarförbliroförändrade. Vid behandlingen av programplanen för psykologiskt
försvar harjagemellerlid förordaten viss ut vidgning av beredskapsnämndens
verksamhel. Det innebären ökat medelsbehov fr. o. m. budgelårel 1977/78. Min
beräkning av medelsbehovel framgår a v sammansiällningen över koslnader och
medelsbehov. Jag har inte beräk nal medel fören utökning av beredskapsnänmdens
personal. Inte heller har medel avsatts fördels, k. propanprojektel.

Med
hänvisning härtill och till vad jag tidigare haranfört hemslällerjagatt regeringen
föreslår riksdagen

alt lill Bcredskaiisnäninden för jisykologiskt
försvar för budgelåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 2 010000 kr.

s. 349 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 349

Bilaga l.f Förslag till Lag om ändring i
familjebidragislageh (1946:99)

Härigenom
föreskrives att 6 §, 14 § 3 och 4 mom. och 15 ;j familjebidragslagen
(1946:99)' skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

6 Familjepenning ulgår för familjemedlem som
omnämnes i 3 ij med

högsl
nedanstående belopp för dag; kronor

1)
För huslm och frånskild
hustru ävensom - därest värnpliktig icke sammanlever med hustm eller hustrun,
med vilken han sammanlever, är arbelsoförmögen - för annan familjemedlem, som
förestår hemmet ål värnpliktig med hemmavarande familjemedlem under 16 år 21

2)
För annan familjemedlem än som
avses under 1) 9

När synneriiga skäl därtill äro må efter särskill
medgivande, enligl vad i 39 § sladgas, familjepenning för värnpliktigs moder,
som förestår hans hem, ulgå med högst 21 kronor för dag, oaktat den
värnpliktige icke har hemmavarande familjemedlem under 16 år.

Föreslagen
lydelse

e

Familjepenning utgår för familjemedlem som
omnämnes i 3 § med högst nedanstående belopp för dag: kronor

27

12

1)
För hustru och frånskild hustru
ävensom - därest värnpliktig icke sammanlever med hustru eller hustrun, med
vilken han sammanlever, är arbelsoförmögen - för annan familjemedlem, som
förestår hemmel åt värnpliktig med hemmavarande familjemedlem under 16 år

2)
För annan familjemedlem än som
avses under 1)

När synneriiga skäl därtill äro må efler särskill
medgivande, enligl vad i 39 § stadgas, familjepenning för värnpliktigs moder,
som föreslår hans hem, utgå med högst 27 kronor för dag, oaktat den
värnpliktige icke har hemmavarande familjemedlem under 16.år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3
mom. Bidrag må icke utgå till avlönande av den värnpliktiges hustru eller hans
barn under sexton år. Huruvida näringsbidrag mä avse av-

'
Lagen omtryckt 1975:554. 2 Senaste lydelse 1976:304.

3 mom. Bidrag må icke utgå lill avlönande av den
värnpliktiges barn under sexton år. Huruvida näringsbidrag må avse avlönande
av annan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse lönande av annan den värnpliktige närslående än nu sagt skall bero på
prövning i varje särskilt fall.

4
mom. Bidrag må ulgå med högst femtio kronor för dag. Vid bestämmande av
bidragels storlek skall hänsyn tagas lill del genomsnittliga normala
driflsöverskott föreiagei kan beräknas lämna under den värnpliktiges
tiänslgöring och dennes möjligheter atl av inkomslerna från föreiagei bidraga
lill den anlitade arbetskraftens avlönande.

Föreslagen lydelse den
värnpliktige närstående än nu sagts skall bero på prövning i varje särskilt
fall.

4
mom. Bidrag må utgå med högst elt hundra kronor för dag. Vid bestämmande av
bidragels storlek skall hänsyn tagas till det genomsnittliga normala
driftsöverskoll föreiagei kan beräknas lämna under den värnpliktiges
tiänslgöring och dennes möjligheter atl av inkomsterna från föreiagei bidraga
till den anlitade arbetskraftens avlönande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15
§

Därest hinder möter mol näringens eller rörelsens
fortsatta bedrivande under den värnpliktiges tiänslgöring men förutsättningar
finnas för näringens eller rörelsens återupptagande efter tiänslgöringens
slut, kan särskilt bidrag beviljas för bestridande under tiänslgöringen av
utgifter, som prövas nödvändiga för att näringen eller rörelsen skall kunna av
den värnpliktige efter tiänslgöringens slut ålempptagas. Näringsbidrag som nu
sagts må ej ulan tillsynsmyndighetens medgivande utgå lill värnpliktig, som
fullgör grundutbildning.

Näringsbidrag enligt denna para- Näringsbidrag
enligl denna para

graf må beviljas med högst femtio graf må beviljas med högsl efr/iivnc/-

kronor för dag. ra kronor för dag.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.

' Lagen omtryckt 1975:554 2 Senaste lydelse 1976:304

s. 351 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 351

Innehåll

1. Grunder för genomförd planering, studier 111. in..... 1

1.1 Planeringssystem................................................ 1

1.2 Genomförda säkerhetspolitiska studier............... ........ 3

1.2.1 Angreppmed
konveniionellastridsmedel mol mobiliserat svenski försvar 3

1.2.2 Överraskande angrepp med
konventionella stridsmedel 4

1.2.3 Krig i Europa varvid Sverige är
neutralt...... ........ 4

1.2.4 Krig i vilka ABC-stridsmedel
utnyttias......... ........ 5

1.2.5 Hot om ekonomiska och miliiära
ålgärder som stöd för

krav på Sverige.......................................... 5

1.3 Perspektivplaner................................................. 6

1.3.1 Perspektivplan fördel militära
försvaret...... 6

1.3.2 Perspektivplan förcivilförsvarel................... 7

1.3.3 Perspektivsludier inom del
ekonomiska försvaret .... 7

1.3.4 Sludierav övrigi totalförsvar........................ 7

1.4 Programplanerförperioden 1977/78-1981/82..... ........ 8

2. Den
svenska säkerhetspolitiken................................ 9

2.1 1974 års försvarsulredning................................. 9

2.2 Föredraganden ................................................ ...... 31

2.3 Hemställan.......................................................... ...... 41

3. Totalförsvarets
fortsatta ulveckling, gemensanmia grunder 42

3.1 1974 års försvarsulredning................................. ...... 42

3.2 Föredraganden ................................................ ...... 47

3.3 Hemställan.......................................................... ...... 54

4. Det
militära försvarel................................................. 55

4.1 Del militära försvarets fortsatta ulveckling.......... 55

4.1.1 Perspektivplaner fördel miliiära försvarel.... ...... 55

4.1.2 Programplaner för det militära försvarel..... 65

Överbefälhavaren....................................... 65

Chefen för armén........................................ 72

Chefen för marinen..................................... 79

Chefen för flygvapnet................................. 86

4.1.3 Övrigt underlag........................................... 92

4.1.4 1974 års försvarsulrednings
överväganden och förslag rörande del miliiära försvarets fortsatta
ulveckling.... 98

4.2 Föredraganden................................................... 119

4.2.1 Del miliiära försvarets forlsalia
ulveckling... 119

4.2.2 Förbättrade värnplikisförmåner.................. I39

4.2.3 Ramberäkningar för budgelårel
1977/78.... 141

s. 352 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 352

4.3
Hemställan.............................................. ... 143

4.4
Anslagsfrågor för budgetåret
1977/78.......... ... 145

Regleringav
prisstegringar fördel miliiära försvarel 146

Arméförband:.......................................... ... 150

Ledning
och förbandsverksamhel................ 150

Materielanskaffning
................................. 158

Islåndsällning
av beläslningaroch kaserner.... 162

Forskning
och ulveckling ........................ 165

Marinförband:.......................................... 168

Ledning
och förbandsverksamhet................ 168

Materielanskaffning
................................. 175

Iståndsättning
av beläsiningaroch kaserner.. 180

Forskning
och utveckling ........................ 183

Flygvapenförband:.................................... 187

Ledning
och förbandsverksamhet ............... 187

Materielanskaffning
................................. 193

Iståndsältningav
befäst ningar och kaserner. 198

Forskning
och ulveckling ........................ ... 201

Försvarets
hundskola................................ .. 206

Frivilliga
försvarsorganisationer m. m............ .. 210

Viss
gemensam verk.samhel........................ .. 213

Vissa
ersättningar m. m............................. .. 216

Arméförband:
Anskaffning av anläggningar.... .. 217

Marinförband:
Anskaffning av anläggningar.... .. 231

Flygvapenförband:
Anskaffning av anläggningar 239

,
Anskaffning av dalamaskiner ..................... .. 250

5.
Civilförsvaret................................................ .. 254

5.1 Civilförsvarets
fortsalla utveckling................ 254

5.1.1
Perspektivplaner
förcivilförsvarel .......... 254

5.1.2
Programplaner för
civilförsvaret för perioden 1977/78-1981/82 259

5.1.3
1974 års försvarsulrednings
förslag till civilförsvarets fortsatta utveckling 267

5.2 Föredraganden
...................................... 275

5.2.1
Civilförsvarets fortsalla
Ulveckling......... 275

5.2.2
Ramberäkningarförbudgetåret
1977/78... .. 282

5.3
Hemställan.............................................. .. 284

5.4
Anslagsfrågor för budgetåret
1977/78........... 284

Regleringav
prisstegringar förcivilförsvaret..... 285

Civilförsvar
.......................................... 287

Civilförsvar:
Skyddsrum.............................. .. 316

Civilförsvar:
Anskaffning av anläggningar....... 318

s. 353 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 353

6.
Övrigi totalförsvar............................. ...... 323

6.1 Övrigi
totalförsvars fortsatta utveckling........ .. 323

6.1.1
Inledning.......................................... .. 323

6.1.2
Studier av övrigt totalförsvar............... .. 324

6.1.3
1974 års försvarsutredning.................. .. 331

6.1.4
Föredraganden ............................... .. 336

6.1.5
Hemställan........................................ .. 340

6.2 Övrigt
totalförsvar: Programmet Ledning....... 340

6.2.1
Psykologiskt försvars fortsatta
ulveckling .. 340

6.2.2
Föredraganden.................................. .. 343

6.2.3
Hemställan....................................... .. 344

6.3 Anslagsfrågorförbudgeiårel
1977/78.............. .. 344

Bilaga
1.1 Förslag lill Lag om ändring i familjebidragslagen (1946:99) 349

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74

Bilaga
2 till regeringens proposition nr 74 år 1976/77

Uldrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammaniräde 1977-03-03

Föredragande:
statsrådet Burenstam Linder

Anmälan till proposition om inriktningen av
säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling såvitt avser
handelsdepartementets verksamhetsområde.

1.
Inledning

Det ekonomiska försvaret bygger i alll väsentligt
på del fredstida samhällets resurser. Planläggning och övriga
beredskapsåtgärder i fred inriktas på all göra det möjligt all vid krig,
avspärrning och i viss utsträckning även andra kriser tillhandahålla de varor
och tiänster som behövs för landels försörjning och försvar. Det ekonomiska
försvaret innefattar alla de personella och maleriella resurser saml all den
verksamhel i övrigt som krävs för atl uppnå en lillfredsslällande
försörjningsberedskap. Sålunda ingår beredskapsålgärder som bl. a. berör
råvamproduktion, industriell förädling, handel, försörjning med energi och
arbetskraft, transporiverksamhel, väghållning, posl- och bankväsende m. m.

En vägledande princip i beredskapsplaneringen är
att den som ansvarar för en viss för det ekonomiska försvaret betydelsefull
verksamhel i fred också bör ha ansvar för denna verksamhet i kris och krig.
Härigenom möjliggörs en smidig övergång från freds- lill kris- och
krigssamhälle. Överstyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF) svarar för den
nödvändiga samordningen och för sådana ålgärder som inle naluriigen faller inom
annan myndighels ansvarsområde.

De planeringsförutsättningar som gäller för del
ekonomiska försvaret skiljer sig på flera sätt från vad som gäller för del
miliiära försvaret och civilförsvaret. Avgörande för våra möjligheter att
upprätthålla vikliga samhällsfunktioner under kriser och krig är det svenska
samhällets och i synnerhet näringslivels kapacitet vid aktuell lidpunki och
dess förmåga lill snabb anpassning och omställning vid olika krissituationer.
Slaten förfogar bara delvis över dessa resurser i fredstid. Inte heller kan
näringslivels utveckling på korl sikl nämnvärt påverkas. Verksamheten i fred
inom det ekonomiska försvarel beslår lill väsentliga delar av ålgärder som
syflar till alt i

1 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 74

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 2

krissituationer
möjliggöra fortsatt nödvändig verksamhet i det svenska samhället saml atl i
krig stödja våra försvarsansträngningar. Dessa åtgärder ulgörs av
kompletteringar av näringslivets resurser m. m. av olika stödåtgärder för atl
behålla produktionskapacitet samt av planering av verksamheten vid kriser
eller i krig.

Sedan början av 1970-lalet har inom del ekonomiska
försvaret bedrivits försök med långsiktsplanering.

ÖEF
lämnade således är 1973 efter uppdrag av Kungl. Maj:i förslag till hur ett
planeringssystem skulle kunna uiformas. Kungl. Maj:t uppdrog i november samma
år åt ÖEF att efter anvisningar av chefen för handelsdepartementet och i
samråd med berörda myndigheter lills vidare bedriva försök med
långsiktsplanering. ÖEF lämnade således år 1973 efter uppdrag av Kungl. Maj:i
förslag lill hur ett planeringssystem skulle kunna uiformas. Kungl. Maj:l
uppdrog i november samma år åt ÖEF att efter anvisningar av chefen för
handelsdepartementet och i samråd med berörda myndigheier t. v. bedriva försök
med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret. Samtidigt meddelade
chefen för handelsdepartementet anvisningar för försöken. Dessa omfattade
bl.a. perspektivsludier (del 1 och 2) och programplanering inom det militära
försvaret och civilförsvaret.

I maj 1975 tillkallade chefen för
handelsdepartementet sakkunniga med uppgift atl göra en översyn av ÖEF:s
organisation. Vidare skulle de sakkunniga överväga vissa
krisorganisalionsfrågor. De sakkunniga överiämnade i september 1976
betänkandet (Ds H 1976:4) Ny organisation för ÖEF.

I febmari 1975 tillkallade chefen för
handelsdepartementet sakkunniga med uppgift alt framlägga förslag lill program
för beredskapslagring av oljeprodukter m. m. efter år 1976. De sakkunniga
överiämnade i december 1976 betänkandet (SOU 1976:67) Beredskapslagring av
olja, kol och uran.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 3

2. Perspektivstudier för det ekonomiska försvaret

2.1 Anvisningar
för perspektivstudiernas fas 1

Regeringen uppdrog i november 1973 åt ÖEF all i
samråd med berörda myndigheier lills vidare bedriva försök med
långsiktsplanering inom det ekonomiska försvarel. Chefen för
handelsdepartementet utfärdade samma dag, i samråd med övriga berörda
departementschefer, närmare anvisningar dels för långsiktsplaneringen i
allmänhet, dels för de perspektivstudier som avsågs inleda försöksverksamheten.

Bakgrund och allmänna principer för studierna
överensstämde i huvudsak med motsvarande anvisningar för perspektivplaneringen
inom det militära försvaret och civilförsvaret.

Perspekiivstudiernas fas 1 skulle avse läget vid
1990-talets början. Studierna av alternativa utformningar av del ekonomiska
försvaret borde i största möjliga utsträckning bedrivas utan bundenhet lill
1977 befintlig försörjningsberedskap.

För studierna meddelades säkerhetspolitiska
utgångspunkter samt betonades belydelsen av all beakta den svenska
samhällsutvecklingen inom de sektorer som är av betydelse för
försörjningsberedskapen.

1 anvisningarna angavs ett antal styrande kris- och
angreppsfall i form av olika exempel på fredskriser, avspärrningssilualioner
och krig. Vissa av dessa miljöer hade anbefallts också för del militära
försvarets och civilförsvarets fas 1 -arbete. Däruiöver angavs utgångspunkt för
studier av särskilda krav på det ekonomiska försvaret avseende skydd mot
ABC-stridsmedel, verkan mol överraskande angrepp, uthållighet och
försörjningssiandard saml samordning inom totalförsvaret. Kostnaderna för de
beredskapsåtgärder som erfordras i de alternativa utformningarna av det
ekonomiska försvaret skulle redovisas oberoende av om de belastar statsbudgeten
eller ej.

I kompletterande anvisningar i juni 1974 meddelades
säkerhetspolitiska och ekonomiska förutsättningar för olika alternativ i fråga
om del ekonomiska försvarels ulveckling 1977-1992. Härvid sammanfördes de
yltre miljöerna till fyra kombinationer, vilka representerade olika
ambitionsnivåer när det gällde svårighetsgraden i fråga om mål och uppgifter
för det ekonomiska försvaret. Kombinationerna benämndes nivå 1, nivå 2, en nivå
som enbart var anpassad till fredskriser och en nivå som motsvarade de lolala
kosinaderna för det ekonomiska försvarel under budgelårel 1973/74.

2.2 Perspektivstudie
del 1 för det ekonomiska försvaret

ÖEF
överiämnade i oklober 1974 perspeklivstudie del 1 lill regeringen.

Beträffande den yttre miljön anger ÖEF att det som
i avgörande grad dimensionerar påfrestningarna på det ekonomiska försvaret i de
olika kris-och angreppsfallen är störningar i utrikeshandeln. 1 samtiiga
miljöexempel har antaganden rörande sådana störningar gjorts och legat lill
grund för

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 4

beräkningarna
avseende främst behovet av beredskapslagring.

En annan faktor av betydelse för
försörjningsberedskapen är omfattningen och längden av stridshandlingar i
Sverige. Denna fråga har studerats i samverkan med militära experter.

En del av planeringsansvaret hänför sig lill
uppgifter som åligger det ekonomiska försvaret under de olika miljöernas
efterkris- respektive efterkrigstider.

Beträffande den inre miljön konstaterar ÖEF att
verksamhelen lill sin övervägande del grundas på fredssamhällets tillgångar.
Planeringen syftar till att komplettera samhällets resurser så atl de
samhällsfunktioner som faller inom det ekonomiska försvarets ansvarsområde kan
lösa sina uppgifter vid kriser och krig.

1 studien redovisas atl den ökade internalionella
integrationen har lett till en genomgripande strukturomvandling av det svenska
näringslivet, vilket harökat känsligheten för stömingar i utrikeshandeln och
sårbarheten i krig. Industrin har blivit mer import- och exportberoende. Den
relativa minskningen av vamlagren inom såväl industri som handel medför all
tillgången på främst industriråvaror enligt myndigheterna är otillräcklig för
att försörj-ningssäkerhelen skall kunna bibehållas vid stömingar i utrikeshandeln.
Även en koncentration av produktion och handel till färre företag, ofta belägna
i områden där risken för skador genom krigshandlingar är stor, ställer enligl
ÖEF ökade krav på åtgärder för att trygga varutillgången.

En trend mot minskad bredd i det inhemska
produktionssoriimentet och minskad flexibilitet hos produktionsapparaten har
konstaterats av ÖEF. Den innebär sämre möjligheterait tillverka hela det
varusortiment som krävs för folkförsörjningen och totalförsvaret. Dessa
förhållanden, liksom även reduceringen av självförsörjningskapacilet inom
vissa industribranscher, gör det enligl ÖEF nödvändigl alt vidta åtgärder för
all bibehålla väsentlig produktion vid viss miniminivå och all vid behov kunna
öka inslaget av halvfabrikat och färdigprodukter i beredskapslagren. Likaså kan
man behöva vidta ålgärder för alt kunna starta reservproduktion, återuppta
nedlagd produktion och öka otillräcklig produktion.

De miljöförutsättningar som utnyttjats i
ambitionsnivå 2 karakteriseras av relativt långa skeden med lidvis myckel
långtgående imporlstörningar. Särskilt har försörjningen under efterkris-
respektive efterkrigstiden medfört behov av omfattande beredskapslagring.
Beredskapslagringen överträffar avsevärt den som gäller enligl nuvarande
planering.

De väsentligaste beredskapsåtgärderna inom olika
områden sammanfattas nedan.

För livsmedel erfordras beredskapslagring för att
möta produktionsbortfall på grund av stridshandlingar saml för att tillgodose
behoven av gödsel- och bekämpningsmedel jämte livsmedel.

Åtgärderna inom beklädnadsområdet avser främst
beredskapslagring för att tillgodose behoven av uthållighet inom textil- och
läderområdet samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 5

kreditslöd
ål särskilt försörjningsvikiig industri.

Inom energlomivdei erfordras beredskaisslagring för
atl säkersiälla behovet av olja, oljeprodukter och uran. Vidare erfordras
skydd, främst bergutrymmen, för delar av lagren samt för vissa
kärnkraftaggregal.

För övriga försörjningsvikliga va/o/erfordras
beredskapslagring för alt möla kraven på uthållighet avseende råvaror,
halvfabrikat och vissa färdiga varor inom metall-, gummi- och
kemikalieområdena.

Belräffande transporter erfordras
beredskapslagring, underhåll av bered-skapsmaleriel saml utbildning inom främst
järnvägs- och flygtransportom-rådena. Vidare erfordras reservbromateriel samt
materiel för lastning och lossning.

Belräffande //ä/;5?e/-erfordras bl. a.
arbetskraflsplanläggning, ulbildning av vapenfria tiänsteplikliga samt
planläggning för bank- och postväsendel.

De årliga kostnadema förde åtgärder som erfordras
uppgår till ca 2 879 milj. kr. i prisläge 1974, varav ca 1 565 milj. kr. över
statsbudgeten, ca 210 milj. kr. över affärsverks driftbudget och ca 1 095 milj.
kr. att bekostas av näringslivet.

De förutsättningar som utnyttjas i ambitionsnivå 1
innebär bl. a. att i vissa miljöer någon lagring för efterkris- eller
efterkrigstid ej planeras. Vidare är importstörningar kortare och mindre
omfattande än i nivå 2. Detsamma gäller i viss utsträckning stridshandlingarna
i Sverige.

Kraven på försörjningsförmåga i nivå 1 har medfört
behov av beredskapslagring m. m. av en omfattning som kostnadsmässigt innebär
en fördubbling i jämförelse med nuvarande planer men endasl ca hälften av
behoven i nivå 2.

De väsentligaste beredskapsålgärderna inom olika
områden sammanfaller i huvudsak med de som redovisas för nivå 2, men har mindre
omfattning.

De årliga kostnaderna för de ålgärder som erfordras
uppgår till ca 1 420 milj. kr. i prisläge 1974, varav ca 950 milj. kr. över
statsbudgeten, ca 110 milj. kr. över affärsverks driftbudget och ca 360 milj.
kr. atl bekostas av näringslivet.

1 ambitionsnivån enbarl anpassad t'i\l fredskriser
har borisetts från övriga typer av miljöer. Detla har av ÖEF inte tolkats så
att del ekonomiska försvarets uppgifter i framliden skulle begränsas till att
enbart kunna möta fredskriser. 1 stället bör enligt ÖEF förslaget i
fredskrisnivån kunna utnyttjas för att bedöma resursbehoven om man antar att en
fredskris kan utgöra inledning av de exempel på avspärrning och krig som legat
till grund för behoven av beredskapsålgärder i övriga nivåer.

Denna lolkning medför att vad avser behovet av
beredskapslagring inga hänsyn tas till nu befintliga eller fram till 1977 erhållna
tillgångar. Beredskapsåtgärderna i denna nivå begränsas till
beredskapslagring, kreditstöd till viss industri och planläggning av
konsumtionsreglerande åtgärder.

De
årliga kostnaderna för de åtgärder som erfordras uppgår till ca 625 milj.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 6

kr.
i prisläge 1974, varav ca 275 över statsbudgeten och ca 350 milj. kr. atl
bekostas av näringslivet.

Ambitionsnivån
anpassad till oförändrade koslnader redovisas endasl som konsekvenser i siori i
fråga om möjligheterna alt i början av 1990-ialei lösa de från samtliga miljöer
härledda uppgifterna.

Försörjningen bedöms i samlliga exemplifierade
fredskriser kunna tillgodoses i erforderlig utsträckning med undantag för
bränsle och drivmedel i en av miljöerna.

Vid avspärrning eller krig bedöms inte
försörjningen i något exempel kunna lillgodoses merän till i genomsnitt 50 %
vid avspärrning och 60 % vid krig.

Sådana
eftersläpningar i fråga om utbildning och materielanskaffning kommer att uppslå
all det ekonomiska försvaret blir beroende av lång förvarning före eventuella
beredskapsperioder under vilken bristerna i dessa avseenden måste täckas. Äldre
beredskapsmateriel måste utnyttjas, vilket ökar underhållskostnaderna.

Möjligheterna för det ekonomiska försvaret all lösa
sina uppgifler kommer atl avsevärt reduceras och i vissa fall atl omöjliggöras
hävdar ÖEF om delta alternativ skulle väljas som grund för det ekonomiska
försvarets utveckling 1977-1992.

2.3
Anvisningar för perspektivstudiernas fas 2

Chefen för handelsdepartementet gav i februari 1975
anvisningar för perspekiivstudiernas fas 2.

Syftet
med fas 2 var att redovisa alternativ i fråga om försörjningsberedskapens
utveckling under femårsperioden 1977/78-1981/82 och att bedöma vilka
konsekvenser dessa utvecklingar skulle få när del gällde möjligheterna att nå
de under perspektivsiudiens fas 1 för femionårsperioden 1977/1992 uppställda
målen med vissa angivna ambitionsnivåer.

Det
säkerhetspolitiska underiag som meddelats för fas 1 skulle gälla även fas 2.
Del miljöunderlag i form av angreppsfall, krisfall m. m. som meddelats inför
fas 1 avsåg emellertid 1990-ialets början. Vid utformningen av olika alternativ
i ell kortare tidsperspektiv borde prioriteringarna mellan olika åtgärder bygga
på siudieantagandet all krigsriskerna i Europa på korl sikt är små, men att
utvecklingen på längre sikt är mera oklar saml atl riskema för någon form av
fredskris på kort sikl kan vara stora. De alternativa handlingsvägarna för del
ekonomiska försvarels utveckling borde mol bakgrund härav utformas så atl
rimlig försörjningsberedskap kunde erhållas i fredskriser och miljöer som
motsvarar dem som innefattades i nivå I under fas l-arbelel. För
eflerkris-(krigs)lid skulle vid otillräckligt resursulrymme inom aktuell
ekonomisk sludienivå endasl administrativ beredskapsplanläggning förutsättas
erforderiig. Vid utformningen av alternativa handlingsvägar borde vidare
handlingsfrihel i möjlig mån behållas eller skapas föratt på

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 7

längre
sikl nå godtagbar effekl i samlliga för fas 1-arbetet angivna angrepps-

och krisfall m. m. .

Vid utformningen av olika av fredskriser motiverade
ålgärder borde beaktas att de i del säkerhetspolitiska underiagel angivna
fredskriserna endast utgjorde exempel. Andra tänkbara påfrestningar på vår
försörjning i samband med möjliga fredskriser skulle därför beaktas i fas
2-arbetet.

För alternativ på den lägsta ekonomiska studienivån
borde belysas vilka förstärkningar av försörjningsberedskapen som under de
närmaste fem åren av perspektivstudieperioden är möjliga inom sex månader resp.
två år. Detla borde samordnas med den motsvarande belysning som överbefälhavarenoch
civilförsvarsslyrelsen skulle göra enligl till dem lämnade fas 2-anvis-ningar.

För perioden 1977/78-1981/82 skulle olika
handlingsvägar för det ekonomiska försvaret utarbetas och värderas i fyra
ekonomiska studienivåer nämligen ca 4 800, 5 500, 6 600 respektive 8 400 milj.
kr. i prisläge febmari 1974. Härav fick högsl 2 500, 2 800 respektive 3 200
milj. kr. i de tre lägsla studienivåerna belasta statsbudgeten. Av dessa nivåer
ansågs nivån 4 800 motsvara en förlängning under femårsperioden av kosinaderna
för ekonomiskl försvar under budgelåret 1973/74 med tillägg av kostnader för
bundna åtaganden avseende oljeinlagring 1977/78-1978/79.

I samtliga handlingsvägar skulle inkluderas
konsekvenserna av redan av riksdagen fallat beslut om utbyggnad av lager av
råolja. Därutöver skulle undersökas möjligheterna atl inrymma en fortsatt
utbyggnad.

I beskrivningarna av handlingsvägarna skulle
särredovisas de ålgärder som primärt syftade till alt åstadkomma beredskap mot
fredskriser. Härvid skulle beaktas atl kraven på försörjningssiandard i
fredskriser i många avseenden bör sättas högre än vid krig och avspärrning.

1 anvisningarna fastlades också metoderna för
beräkningav kostnader och utgifter.

2.4
Perspektivstudie del 2 för de ekonomiska försvaret

ÖEF
överlämnade i oktober 1975 perspeklivstudie del 2 lill regeringen.

Inledningsvis konstaterar ÖEF att de mål som gäller
fram till 1977 för det ekonomiska försvarets olika funktioner hittills har
formulerats mol olika bakgrund. De beredskapslagrande funktionerna skall kunna
sörja för folkförsörjningens upprätthållande från några månader för vissa
delprogram ända upp till flera år för andra. De övriga funktionernas mål saknar
i regel tidsbegränsningar och skiljer vanligtvis inte på olika
försörjningshotande situationer. Målen är endast i undantagsfall formulerade
eller godkända av statsmakterna.

ÖEF konstaterar vidare atl som följd av gällande
skilda mål och varierande måluppfyllnad det ekonomiska försvaret uppvisar en
ojämn beredskap.

Med
utgångspunkt i miljöunderiaget har olika handlingsvägar studerats

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 8

inom
ramen för den huvudidé till utveckling i stort som redovisades i
perspektivstudie del 1. Handlingsvägarna innebär i princip en med de ekonomiska
nivåerna växande förmåga atl möta olika typer av påfrestningar.

Samtliga studerade alternativ har byggts upp ifrån
ett minimikrav på studerade försörjningsområden, vilket omfattar dels åtgärder
som bet ingas av grundläggande beredskapsuppgifter reglerade i instruktioner
och författningar, dels sådana uppgifler som betingas av andra
totalförsvarsgrenars behov av understöd och samverkan.

1 syfte atl belysa intressanta omslagspunkier har
ÖEF utöver de fyra anvisade ekonomiska nivåerna (8 400, 6 600, 5 500 och 4 800)
redovisat lösningar i nivåerna "4 800-I-" och "5 500-I-". 1
avseende på ekonomiska resurser ligger de milt emellan "4 800" och
"5 500" respektive "5 500" och "6 600".

Medelsfördelning
på program inom respektive studienivå

Nivå

8 400

6 600

5 500-1-
5 590

4 800-H

4 800

Prisläge
febr 75

9 230

7 255

6 045

5 275

Program/Alter-

nativ

1 a

1 b

2

3

4

5

6 a

6b

6c

Livsmedel

1 375

900

565

495

490

205

245

150

445

Beklädnad

460

343

275

260

260

225

240

170

170

Energi

bränsle
m. m.

3415

4 280

3 195

2 725

2 695

2 460

2 550

3 700

2 645

elkraft

215

215

205

185

185

115

115

70

70

Övriga
varor

2 930

2 690

2 305

2 175

1625

1990

1430

675

1 160

Transporter

320

320

280

245

245

205

205

100

100

Tjänster

328

328

328

328

328

328

328

328

328

Lönekompensation
162

162

162

162

162

162

162

162

162

Summa

9 205

9 240

7 315

6 575

5 990

5 690

5 275

5 355

5 080

Nivå "5 500-f" har i studien utgjort elt
utförligt dokumenterat referensal-lernativ. Redovisningen av övriga nivåer har
getts formen av avvikelser från referensalternalivel.

1 aliernativ ' '5 500+'' moisvarar uthålligheten i
fredskriser 2 månaders (för bränsleprogrammel 3 månaders) nettoimport av
försörjningsvikliga varor. Anbefallt avspärrningsfall och samlliga studerade
krigssituationer kan mötas. För efterkrigstid beräknas endast resurser för
administrativ beredskapsplanläggning. Vissa brisler i fråga om alt läcka behov
av utbildning och anskaffning av sådan materiel som tillverkas inom landet
måsle dock accepteras.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 9

Nedan redovisas i stora drag de beredskapsåtgärder,
som är av särskill stor betydelse för att de ambitioner sorti hyss Har angetts
skäll kunna uppnås.

Livsmedel

- beredskapslagring av gödsel- och
bekämpningsmedel, förädlade livsmedel

samt livsmedelsråvaror.

Beklädnad

-
beredskapslagring av råvaror
och hel- och halvfabrikat på textil- och läderområdet

-
medel för stöd ål inhemsk
produktion (avskrivningslån och lånegarantier).

Energi

-
beredskapslagring av oljor,
oljeprodukter och fasta bränslen

-
anskaffning av reserv- och
reparationsmateriel

-
byggnadstekniskt skydd för
vissa elkraftanläggningar och delar av oljelagren.

Övriga
försörjiiingsviktiga varor

-
beredskapslagring av råvaror,
halvfabrikat och vissa färdigvaror inom främsl metall-, gummi- och
kemikalieområdena

-
forskning och utveckling i
syfte att ta fram ersättningsmaterial och metoder för ersättningsproduktion

-
reservdelslagring samt maskiner
i "malpåse".

Transporter

-
beredskapslagring, anskaffning
och underhåll av reservdelar och beredskapsmateriel saml ulbildning för att
säkerställa erforderlig beredskap och uthållighet

-
anskaffning av
reservbromateriel och iransportmateriel

-
anordnande av skyddsmm och
övrigi byggnadstekniskt skydd.

Tjänster

-
arbetskraflsplanläggning

-
utbildning av vapenfria
tiänsteplikliga och personer inom frivilligorgani-salionerna

-
beredskapslagring och
planläggning för bank- och poslväsendels verksamhet i kris och krig.

1 aUernativ "6 600" motsvarar
uthålligheten mot fredskriser 2,5 månaders (för bränsleprogrammel 4 månaders)
nettoimport av försörjningsvikliga varor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 10

Beredskapsålgärderna i denna nivå överensstämmer i
allt väsentligt med dem som redovisas i sludienivå "5 500-I-". Några
väsentligare brister i erforderliga beredskapsålgärder förekommer inte.

1 nivå "8 400" har ivå siudiealternativ
analyserats (aUernativ 1 a och 1 b).

Uthålligheten i fredskriser motsvarar ett antal
månaders nettoimport av försörjningsvikliga varor enligl följande

Bränsleprogrammet Övriga
program

Alternativ
1 a 4 månader 3,5 månader

Alternativ
1 b 4,5 månader 3 månader

Beredskapsålgärderna i denna nivå överensstämmer
med dem som redovisais i nivå "5 500-f" med följande lillägg.

Några brister i erforderliga beredskapsålgärder
förekommer inte. En del (i alternativ 1 b en mindre del) av efterkrigstiden i
vissa krigssituationer kan mötas med i fredslid anskaffade resurser.

Stöd i fred lill försörjningsvikiig industri lämnas
i syfte all säkerställa fortsatt produktion inom landei av försörjningsvikliga
varor.

Inom programmet Övriga varor avsätts medel för stöd
ål inhemsk produktion (avskrivningslån och lånegarantier).

1 alternativ I b har del varit möjligt all under
perioden 1978-1982 i programmet Bränslen och drivmedel m. m. inrymma den
utökade oljelagringen för fredskriser som enligt riksdagens principbeslut
skall genomföras lill år 1985 (prop. 1975:30). En konsekvens av della är alt
uthålligheten mot fredskriser inom övriga program måsle begränsas lill endast
2/3 av bränsle-programmets motsvarande uthållighet. En annan konsekvens är all
möjligheterna all tillgodose efterkrigstidens behov av fysiska resurser utöver
administrativ beredskapsanläggning blir starkt begränsade.

Alternativ 1 a uppvisar en jämnare uthållighet
mellan de beredskapslagrande programmen samtidigt som efterkrigstidens behov
av resurser kan tillgodoses i relativt stor utsträckning. ÖEF förordar därför
alternativ I a.

I alternativ "5 500" motsvarar
uthålligheten mol fredskriser 2,5 månaders (för bränsleprogrammet 3,5 månaders)
nettoimport av försörjningsviktiga varor.

Beredskapsålgärderna överensslämmer i allt
väsentligt med dem som har redovisats i sludienivå "5 500-I-".

1 aUernativ "4 800+" motsvarar
uthålligheten mot fredskriser en månads (för bränsleprogrammet 2 månaders)
nettoimport av försörjningsviktiga varor. Av angivna krigssituationer kan
endast en mötas.

Beredskapsåtgärderna överensstämmer i allt väsentligt
med dem som har redovisats i studienivå "5 500-I-":

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 M

1 nivå ."4 800" har tre studieallernaiiv
analyserats (alternativ 6 a, 6 b och

6 c). ' - ' '

Uthålligheten mot fredskriser moisvarar ett antal
månaders nettoimport av försörjningsviktiga varor enligt labell.

Bränsleprogram Övriga
program

Alternativ
6 a 3 månader 2 månader

Alternativ
6 b 4 månader" 3 månader

Alternativ
6 c 4 månader 4 månader

" Däruiöver skall inrymmas den utökade
oljelagring varom riksdagen beslutade våren 1975.

Avspärrningsfallel kan inle mötas i någol
alternativ. I alternativ 6 a kan två krigssituationer mötas. Några
krigssituationer kan inte mötas i alternativen 6 b och 6 c. 1 dessa båda
alternativ begränsas åtgärderna för atl möta avspärrning och krig till enbart
administrativa åtgärder.

1 alternativ 6 a överensstämmer
beredskapsåtgärderna i huvudsak med dem som har redovisats för studienivå
"5 500-I-".

1 alternativ 6 b och 6 c begränsas ålgärderna inom
samlliga program lill atl främsl avse

-
beredskapslagring (i
förekommande fall) för fredskriser,

-
tillgodoseende av minimikravet.

Detta innebär för främsl de beredskapslagrande
programmen att hittills genomförd beredskapslagring för att möta avspärrning
och krig till stora delar måste omprövas. Detla har för berörda program lett
lill omfattande omdisponeringar av de år 1977 befintliga tillgångarna.

ÖEF framhåller att den i anvisningarna markerade
prioriteringen av fredskriser på kort sikt, dvs. under programplaneperioden
1977-82, bör tolkas så atl större vikt än i hittillsvarande planering bör ägnas
fredskrismiljöerna. Detta är enligl ÖEF en väl grundad förutsättning, som dock
inte bör få medföra att förmågan att kunna möta avspärrnings- och
krigssituationer under perioden försummas. En rimlig och ändamålsenlig balans i
försörjningsförmågan mot de olika miljötyperna bör alltid eftersträvas -
oavsett ekonomiska resurser. ÖEF förordar därför alternativ 6 a.

Det samlade medelsbehovet i de olika studienivåerna
framgår av tabellen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74

Studieniv å

Totalt

Varav

behov

Belastning

Belastning

Belastning

(Prisniv å febr 75

resurs-

f ö r

freds-

statsbud-

aff ä rs-

n ä rings-

inom
parentes)

behov

kriser

geten

verken

livet

8 400 (9
230)

alt 1 a

9 205

4 725

6 175

240

2 790

all 1 b

9 240

5 000

5 385

240

3615

6 600 (7
255)

7315

3 950

4 505

240

2 570

5 500-1-

6 575

2 675

4 100

22S

2 250

5 500 (6
045)

5 990

3 430

3 530

225

2 235

4 800-1-

5 690

1040

3310

190

2 190

4 800 (5
275)

all 6 a

5 275

2 600

2 905

190

2 180

alt 6 b

5 355

3 890

1900

170

3 285

alt 6 c

5 080

4 640

2 760

170

2 150

1 anvisningarna angavs alt för alternativ på den
lägsta ekonomiska sludienivån belysas v'\\ka förstärkningar av
försörjningsberedskapen som fram lill år 1982 är möjliga inom sex månader resp.
två år. Denna belysning har utförts som en särskild studie.
Förslärkningsåtgärderna har i studien indelats i två kategorier, nämligen dels sådana
som kräver tillgång till import (importberoende åtgärder) och dels de som kan
utföras inom landet (ej importberoende ålgärder). Som slutsats av studien anför
ÖEF

atl en förstärkning av vår försörjningsberedskap,
initierad av en eller flera förvarningssignaler, i viss utsträckning kan
genomföras om den avser åtgärder som kan vidlas inom landei,

alt den förvarningstid som kan antas kunna
disponeras blir sannolikl närmare 6 än 24 månader, varför de
försiärkningsåtgärder som hinner vidtas endast kan få begränsad effekt på
försörjningsberedskapen och

att möjligheterna att få någon effekt av betydelse
genom importberoende åtgärder bedöms vara ytieriigl ovissa.

ÖEF påpekar att det redan i nuvarande
beredskapsplanering förekommer sådana eftersläpningar i både planläggning och
utbyggnad av en materiell beredskap att del redan nu föreligger ett behov av en
"beredskapsperiod" under vilken brisltäckning i dessa avseenden måste
ske.

ÖEF förordar för programplaneringen inom del
ekonomiska försvaret en medelstilldelning molsvarande minst den högsla
studienivån och med den avvägning mellan de olika försörjningsområdena
(programmen) som i studien representeras av alternativet 1 a. Samlliga i
studiearbetet medverkande myndigheier är eniga om de framlagda resultaten och
förslagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.
1974 års försvarsutredning (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar

Chefen för försvarsdepartementet har i del
föregående redogjort för försvarsulredningens förslag belräffande
säkerhetspolitikens inriklning, gemensamma gmnder för totalförsvarets fortsatta
utveckling och det miliiära försvarets, civilförsvarets saml
loialförsvarsgrenens "övrigt lolalförsvar" uppgifter i stort och
principiella inriklning på längre sikt.

Försvarsuiredningen anför belräffande det
ekonomiska försvaret särskilt följande.

Utredningens principiella syn på uthålligheten är
att planeringen främst bör inriktas på alt säkerställa en omställning av
samhället lill en krishushållning. Beredskapslagringen bör inriktas på atl
säkerställa behoven under en omställningsperiod saml på försörjningen under en
längre krisperiod med sådana råvaror, komponenter m. m. som inte finns att
tillgå inom landei. För en krigssituation bör uthålligheten dimensioneras av
behoven såsom de framgår av samordnade studier av länkbara krigsförlopp.

Försvarsutredningen anser alt del i många fall kan
vara svårt alt avgöra om en uppseglande kris är atl betrakta som en fredskris
eller som inledningen lill en säkerhetspolitisk allvarligare situation och har
därför kommit till slutsatsen att det är rationellt att förberedelserna för
atl m'öla fredskriser sker samlat dvs. inom det ekonomiska försvaret.
Planeringen för fredskriser bör syfta lill att i så långl möjligt normal
omfattning upprätthålla produktion, export och sysselsättning samt att undvika
störningar i viktiga samhällsfunktioner. Planeringen bör under de närmaste
åren främsl avse importborifall av olja och oljeprodukter, däri inbegripel
vissa kemiska produkter.

Inom livsmedelsområdet bör målel vara att
livsmedelsförsörjningen inriktas mot omställning av livsmedelsproduktionen lill
huvudsakligen självförsörjning. Beredskapslagringen bör inriktas på sådana
produktionsresurser som inle finns atl tillgå inom landet, bl. a. vissa gödsel-
och bekämpningsmedel samt livsmedelsråvaror.

Inom beklädnadsområdel bör erforderlig
produktionskapacitet säkerställas inom landet. Beredskapslagring bör ske av
råvaror saml hel- och halvfabrikat på textil- och läderområdet. Lagringen bör
under de närmaste åren i huvudsak ske i överensstämmelse med riksdagens beslut
enligl prop. 1972:127 och 1975/76:57 om försörjningsberedskapen på
beklädnadsområdel.

Trots att omfatlande åtgärder vidtagits för
beredskapslagring av bränslen och drivmedel bedömer försvarsuiredningen alt
detta område allt framgent kommer att utgöra ett av de känsligaste
försörjningsområdena genom all behoven endasl till liten del kan tillgodoses
genom utnyttjande av inhemska råvaror. Försörjningen med bränslen och drivmedel
m. m. bör genom förberedelser för förbrukningsreglering, aktivering av inhemsk
ersättningsproduktion samt beredskapslagring av importvaror tryggas för
totalförsvars-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 14

funktionerna
och befolkningen i sådan omfattning all moståndslormågan och samhällets
viktigaste funktioner kan vidmakthållas.

Beträffande elkrafiförsörjningen anser
försvarsuiredningen bl. a. all frågan om kärnkraftens ulnyltiande och skydd i
krig fordrar ökad uppmärksamhet.

Försvarsutredningen bedömer det sannolikl alt den
svenska industrin, när del gäller området övriga.försörjningsvikliga varor,
efler en viss omställnings-period kan tillgodose större delen av erforderlig
försörjning under förutsättning att behövliga råvaror, ulbyteskomponenler,
reservdelar m. m. finns att tillgå. Beredskapslagringen bör koncentreras till
kemi-, plats- och läkemedelsbranschen. Läkemedelsråvaror bör prioriteras.

Försörjningen med transporter bör tryggas för
totalförsvarsfunktionerna i sådan omfattning att motslåndsförmågan och
samhällets viktigaste funktioner kan upprätthållas.

Försvarsuiredningen vill i fråga om
ijänsieprogrammei särskilt betona att ell tillgodoseende av arbetskraftsbehoven
är en förutsättning för övriga försörjningsområdens funktion och uthållighet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 15

4.
Anvisningar för programplanering för perioden 1977/78-1981/82 och
anslagsframställningar för budgetåret 1977/78 avseende verksamheten inom det
ekonomiska försvaret

Chefen för handelsdepartementet utfärdade, i samråd
med övriga berörda departementschefer, i mars 1976 anvisningar för
programplanering för perioden 1977/78-1981/82 och anslagsframställningar för
budgetåret 1977/ 78 avseende verksamheten inom det ekonomiska försvarel.

Anvisningarna bestod av två delar, dels allmänna
anvisningar för planeringsarbetet, dels planeringsförutsättningar i fråga om
säkerhetspolitik och ekonomiska resurser.

1 de allmänna anvisningarna angavs inledningsvis
att programplaneringen inom det ekonomiska försvarel skulle syfta lill atl la
fram handlingsprogram för del ekonomiska försvarels ulveckling för en period av
fem år och att programplaneringen skulle dokumenteras i programplaner för resp.
program (delprogram).

Överstyrelsen förekonomiskt försvar(ÖEF),
postverket, statens järnvägar, statens vägverk, sjöfartsverket,
luftfartsverket, transportnämnden, statens jordbruksnämnd,
arbetsmarknadsstyrelsen och statens vattenfallsverk skulle della i
programplaneringen. Riksbanken bereddes lillfälle della.

At
ÖEF uppdrogs att leda och samordna programplaneringen.

Myndigheternas programplaner skulle sammanställas
av ÖEF till "Programplan för ekonomiskt försvar" till vilken även
skulle fogas ytirande över myndigheternas programplaner och förslag lill
anslagsframställningar.

Åt övriga myndigheter med uppgifter inom del
ekonomiska försvaret, nämligen försäkringsinspekiionen, lantbmksstyrelsen,
statens livsmedelsverk, statens pris- och kartellnämnd, statens
krigsskadenämnd och statens krigsförsäkringsnämnd, uppdrogs att vid behov
medverka i programplaneringen enligt direkt överenskommelse med ÖEF.

Dessa myndigheters inriktning av och resursbehov
för beredskapsverksamhet under programplaneperioden skulle sammanställas av
ÖEF i bilaga till "Programplan för ekonomiskt försvar".

Programplaner skulle upprättas och inlämnas för
program enligt följande tabell.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

Program
och programmyndigheier

opaginerad Kontrollera mot PDF

program
Delprogram

Omjailning

Programmen
omfattar frågor

rörande
försörjningen med:

Programmyndighel

opaginerad Kontrollera mot PDF

I.
Livsmedel

1.1 Livsmedel, fodermedel m. m.

1.2 Gödsel- och bekämpningsmedel

Livsmedel, fodermedel, utsäde och feUråvaror
Handelsgödsel- och bekämpningsmedel

Statens
jordbruksnämnd

s. 2 Kontrollera mot PDF

2.
Beklädnad

Beklädnads-,
övriga texti! och lädervaror

Överstyrelsen
för ekonomiskl försvar

opaginerad Kontrollera mot PDF

J.
Energi

31
Bränslen och drivmedel m. m. 3.2 Elkraft

Bränslen och drivmedel utom

gasbensin

F.lekirisk
energi

Överstyrelsen för ekonomiskl försvar Statens
vallenfallsverk

opaginerad Kontrollera mot PDF

Övriga jörsörj-ningsvikiigo varnr 1 Kemiska produkler
m.m.

4.2 Metaller m. m.

Andra mineraler än metaller, irävaror, massa, papp och
papper, grafiska produkler, gasbensin, gummi- och plast-varor samt övriga
kemiska produkter dock ej läkemedel. Malmer, järn, stål och andra metaller saml
verksiadsprodukter dock ej sjukvårdsmateriel

Överstyrelsen
för ekonomiskl försvar

opaginerad Kontrollera mot PDF

5. Transporier

5.1 Transportsamordning

5.2 Järnvägstransporter

5.3 Landsvägstransporter

5.4 Vägar

5.5 Flyglransporter

5.6 Sjötransporter

Transporter
saml konsumtionsbegränsning av flytande drivmedel.

Transporinämnden

Statens
järnvägar

Transportnämnden

Statens
vägverk

Luftfartsverket

Sjöfartsverket

opaginerad Kontrollera mot PDF

6. Tjänster

6.1 Arbetskraft Civil arbetskraft Arbetsmarknadsstyrelsen

6.2 Penningmedel Penningmedel och beial- Riksbanken och
betalningsför- ningsförmedling

medling

6.3 Postal kommu- Postala
tjänster Poststyrelsen

nikation

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 17

6.4 l.edning och sam- ÖEF:s
ej programanknutna Överstyrelsen för eko

ordning verksamhet nomiskt försvar

' 1 samråd med beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
avseende planering för försörjning med materiel etc. för tryckning av skrifter
m. m. 1 samråd med överbefälhavaren.

Den del av anvisningarna som behandlade
planeringsförutsättningar tog försl upp frågan om säkerhetspolitiska
utgångspunkter för planeringen. Härvid konstaterades all de rikllinjer förden
svenska säkerhetspolitiken som 1974 års försvarsulredning i belänkandet (SOU
1976:5) Säkerhetspolitik och lolalförsvar föresiagii borde ulgöra de
säkerhetspolitiska utgångspunkterna för programplaneringen 1977/78-1981/82.
Chefen för försvarsdepartementet har i det föregående redogjort härför.

Belräffande rikllinjer för programplaneringen angavs
att planeringen skulle inriktas mol alt det ekonomiska försvaret skall ha en
sådan beredskap atl landets försörjning kan lillgodoses i rimlig grad om vi
utsätts för de påfrestningar som fredskriser, avspärrning eller krig kan
innebära.

Planeringen skulle omfatta all verksamhet inom det
ekonomiska försvarel oavsett finansieringsform. Vidare fick förändringar av
regler som påverkar resursförbrukningen inom andra institutioner i samhället än
slatliga myndigheter och affärsverk för det ekonomiska försvaret ej
förutsättas ske.

Vid planeringen skulle eftersträvas att nå en så
jämn medelsförbrukning som möjligt över planeringsperioden. För budgetåret
1977/78 fick högsl inplaneras en medelsförbrukning av en femtedel av
planeringsramarna.

Beredskapsåtgärder som i perspektivsludiearbetet
hade planerats atl bestridas över affärsverks driftbudget skulle i
programf)lanearbelet planeras på enahanda vis.

Sådana ålgärder som i perspektivstudierna hade
planerats atl finansieras över affärsverks driftbudget fick i programplaneringen
behandlas översiktligt.

1 programplaneringen för fredskriser skulle
innefattas den av riksdagen lidigare beslutade lagringen av råolja,
oljeprodukter och petrokemiska produkler i den omfattning som den förutsätts
bli genomförd under programplaneperioden. I programplaneringen skulle däremot
inte någon ytteriigare lagring i statlig regi för främst fredskriser
förutsättas ingå.

Resurser för planering och adminislralion som avser
försörjningsberedskapen för fredskriser skulle inluderas i planeringen för
avspärrning och krig.

Belräffande programplaneringen för avspärrning och
krig angavs all uiöver del säkerhetspolitiska underiagel skulle det
miljöunderiag som använis i perspektivstudiernas fas 2 utnyttjas för alt belysa
påfrestningar på ekonomiskl försvar i avspärrnings- och krigssituationer.

Programplaner skulle, vad avser verksamhet som
finansieras över statsbudgeten, utarbetas i två ekonomiska alternativ benämnda
A och B.

2 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 74

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74

Alternativ
A

Program/delprogram

Driftkostnader

1977/78-1981/82 (tkr)

1.
Livsmedel

273 545

2.
Beklädnad

3.1
Bränslen, drivmedel

4.
Övriga varor

598 640

6.2
Ledning och samordning

5.1
Transportsamordning

5 450

5.3
Landsvägstransporter

5.2
Järnvägstransporter

33 500

5.4
Vägar

18 325

5.6
Sjötransporter

2 255

6.1
Arbetskraft

120310

Summa

1052 025

Uiöver i tabellen angivna driftkosinader skulle
planeras investeringar inom en ram av 625 milj. kr. för perioden
1977/78-1981/82 jämte därav betingade följdkostnader på driftbudgeten. Åt ÖEF
uppdrogs att fördela investeringsramen i samråd med övriga programmyndigheter.

För
alternativ B skulle gälla en investeringsram av 750 milj. kr.

Beträffande anslagsframställningar för budgetåret
1977/78 avseende beredskapsverksamhel inom ekonomiskt försvar angavs alt dessa
skulle avse år 1 i programplanerna för perioden 1977/78-1981/82. Om någon
myndighel i sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 begärde mer medel
än som motsvarade programplanens försia budgelår skulle innehållet i den
vidgade verksamheten klarl framgå av framställningen.

Programplaner
för del ekonomiska försvaret

Programplaner för perioden 1977/78-1981/82 avseende
verksamheten inom det ekonomiska försvaret har inlämnats lill regeringen av de
olika programmyndighele ia.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 19

5.
Programplaner för perioden 1977/78-1981/82 5.1 Programplan för ilet ekonomiska
försvaret

ÖEF har haft lill uppgift att sammanställa de
myndighetsvisa programplanerna till en programplan för det ekonomiska
försvarel.

Programplaneringen hargenomförts mot bakgrund av
tidigare genomförda perspektivstudier och de förutsättningar för planeringen
som chefen för andelsdepartemenlet har lämnat. Vissa förutsättningar har haft
särskilt storl inflytande på programplaneringen, nämligen svensk
samhällsutveckling, säkerhetspolitiska utgångspunkler, del ekonomiska
försvarets utveckling på sikt enligt förs vars ut red ningens första
belänkande, utvecklingen inom totalförsvaret i övrigt samt ekonomiska
planeringsförutsättningar.

1 fråga om svensk samhällsutveckling konstaterar
ÖEF bl. a. atl strukturförändringarna inom svensk industri har lett till allt
färre och större produktionsenheter, ett ensidigare näringsliv och en mer
specialinriktad produktion. Industrin har i växande grad blivit beroende av
tillförseln av halvfabrikat och komponenter från utländska leverantörer.
Exportberoendet harökat i takt med alt grenar av industrin krävt större
marknader än den som Sverige utgör. Vissa försörjningsviktiga varor och
tiänster produceras av alll färre svenska företag. 1 vissa fall har
tillverkningen helt lagts ner. Denna utveckling, som enligl tillgängliga
prognoser i flera avseenden kommer att fortgå under överskådlig lid,
innebärenligt ÖEF problem för försörjningsberedskapen.

Sammanfattningsvis bedömer ÖEF all utvecklingen på
de flesta viktiga samhällsområden av betydelse fördel ekonomiska försvaret har
lett till och även fortsättningsvis kommer all leda lill ökad sårbarhel för
störningar i utrikeshandeln vid avspärrning och ökad sårbarhet för olika typer
av stridshandlingar i samband med krig.

När det gäller de säkerhetspolitiska
utgångspunkterna har myndigheterna vid programplaneringen utgått från de
bedömningar som har gjorts av försvarsuiredningen i beiänkandel (SOU 1976:5)
Säkerhetspolitik och totalförsvar samt de olika kris- och angreppsfall som
angetts i planeringsanvisningarna såsom exempel på tänkbara framtida miljöer i
vilka det ekonomiska försvaret bör kunna verka. De båda för planeringens
innehåll mest avgörande fallen beskrivs på följande sätt.

Avspärrningssiiuationen "Dl" innebär atl
Sverige vid krig i Europa mellan stormakter är neutralt. Under relativt långa
perioder före, under och efter krigei är Sverige lill en slörre del av tiden
partiellt och till mindre del hell avspärrat med avseende på flertalet
försörjningsviktiga varor. Under del av förloppet uppstår av olika anledningar
stömingar i de handelsförbindelser som alftjämt kan upprätthållas. Sverige får
uiöver avspärrningens konsekvenser vidkännas andra störningar och
påfrestningar av varierande omfattning och varaktighet.

Fallet
(med undantag av eflerkristiden) avser en tidsperiod på omkring ett

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 20

år
och är indelat i fyra perioder med successivt avtagande import. Under de tre
försia perioderna uppgår importen lill 90, 70 resp. 15 96 av den normala
importen. Under den fiärde perioden förekommer inle någon import. Viss export
förekommer under de tre första perioderna.

Krigssiiiiaiionen "Al" karaktäriseras av
anfall mol norra och södra Sverige i samband med storkrig i Europa. Före
angreppet på Sverige inträffar omfatlande störningar i utrikeshandeln. Fallet
(med undantag av efterkrigstiden) avser en lidsperiod av omkring ett år och är
indelat i fyra perioder med successivt avtagande import. 1 de olika perioderna
uppgår importen till ca 95, 65, 25 resp. 5 96 av normal import. Viss export
förekommer under de olika tidsperioderna.

Enligl anvisningama har programplanerna utarbetats
i två ekonomiska alternativ, benämnda A och B.

För investeringar i varor, materiel, anläggningar
samt lån lill försörjningsviktig produktion för att kunna möta avspärrning och
krig disponerades enligt anvisningama i alternativ A en investeringsram på 625
milj. kr. och i alternativ B en investeringsram på 750 milj. kr. för
planeringsperioden. Investeringsmedlen har av de programansvariga myndighetema
antagils vara uttryckta i prisläge andra kvartalet 1975. Efter uppräkning till
prisläge februari 1976 har medlen fördelats på olika program som framgår av
följande tabell.

Fördelning på program av prisuppråknade invesleringsmedel
(miO- kr.)

s. 19 Kontrollera mot PDF

Investeringsmedel

prisläge
febr

1976

Alt A

Alt B

110

120

101

124

199

247

153

208

(91)

(109)

(62)

(99)

19

19

0,55

0.55

52,5

52.5

48,5

48,5

1,65

1,65

Program/delprogram

Livsmedel

Beklädnad

Bränslen
och drivmedel m. m.

Övriga
försörjningsvikliga varor

Kemiska produkter m. m.

Metaller m. m. Järnvägstransporter
Landsvägstransporter Vägar

Flygtransporter Sjötransporter

Summa (ca) 685 821

s. 20 Kontrollera mot PDF

I planeringen har vidare
myndigheterna förutsatt att erforderiig priskompensation kommer att uigå under
planeringsperioden, varför ingen reserv för förväntade prisförändringar har
inplanerals av myndighelerna i ramutnytl-jandet.

De planeringsansvariga myndigheterna har bedömt det behov
av bered-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 21

skapsålgärder
som man anser bör tillgodoses under perioden 1977/78-1981/82. De
beredskapsålgärder som i varierande omfattning föreslås är följande:

-
studier, ulredningar och
planering

-
planläggning av t. ex
produktion, handel, undanförsel

-
avskrivningslån (motsv.) till
inhemsk produktion

-
ransoneringsförberedelser

-
beredskapslagring och övrig
materielanskaffning saml anskaffning av reparationsresurser och
reservutrustningar

-
fortiflkatoriskl skydd av
viktiga anläggningar

-
information och utbilning

-
ledningsorgan för kriser och
krig

-
administrativ beredskap
(författningar m. m.)

Av myndigheterna beräknade kostnader för alternativ
A och B vad avser stalsbudgeten, inklusive oljelagringsfonden, framgår av
följande tabell.

Behov
av betalningsmedel (milj. kr.)

Summa
1977/78-1981/82

AU A

All B

Investeringar
för avspärrning och Investeringar i fredskrislager Driftkostnader

krig

685 1 795 1965

821

1 795

2 000

Summa

4 445

4616

Därav
från oljelagringsfonden

1815

1815

När det gäller fredskrislagringen bör observeras
atl i programplanen inte har tagits med den lagring av ytterligare 3 milj. m'
råolja och oljeprodukter som enligt statsmakternas principbeslut skall byggas
upp lill 1985.

Enligt anvisningarna för programplaneringen skulle
programplaneringen omfatta all verksamhel inom del ekonomiska försvaret oavsett
finansieringsform. Detta innebar alt förutom kostnader, som finansieras över
statsbudgeten och oljelagringsfonden, även koslnader på affärsverkens budgetar
liksom näringslivets kostnader skulle beakias. Av följande tabell framgår
programvis de överslagsmässigt uppskattade, totala kostnaderna för planeringsperioden
för altemativen A och B.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 22

Programvisa
iingeföriiga lolala kostnader för alternativ A och B (milj. kr.)

Statsbudget

Affärs-

Närings-

Summa

(inkl.
oljelag-

verk

liv

1977/78-

ringsfonden)

1981/82

Program

Alt A

All B

AUA

Alt B

Livsmedel

452

464

_

1

453

465

Beklädnad

343

377

-

-

343

377

Energi

2 295

2 348

131

1382

3 808

3 861

Övriga
försörj

ningsvikliga

viktiga varor

1007

1079

-

-

1007

1079

Transporter

186

186

24

6

216

216

Tjänster

162

162

46

28

236

236

Summa

4 445

4616

201

1 417

6 063

6 234

De ekonomiska resurserna enligt alternativ A och B
har av myndigheterna inom vissa program bedömts som otillräckliga för att man
skall kunna tillgodose de krav som av myndigheterna härlelis ur de
säkerhetspolitiska förutsättningarna. Därför föreslås i programplanen att
ytteriigare ett antal åtgärder vidlas.

Inom beklädnadsområdel yrkas ökade resurser för alt
förstärka stödet till den inhemska textil- och skoindustrin.

Inom områdei kemiska produkler föreslås alt
material anskaffas för bl. a. tryckning av tidningar i avspärrnings- och
krigssituationer.

En stor del av världsproduktionen av många vikliga
metaUer kommer från södra Afrika och Chile. Om konfiiklsiluationer med
produktionsbortfall som följd skulle uppstå i dessa områden kan detta enligt
ÖEF medföra störningar i vår tillförsel av viktiga legeringsmeialler. ÖEF
framhåller all detta skulle få allvarliga konsekvenser för produktion,
sysselsättning och export inom stålbranschen och inom verkstadsindustrin. För
att öka möjligheterna all molverka de negativa följdema av import bortfall
föreslås i programplanen alt elt fredskrislager av i första hand mangan, krom,
koppar, kobolt och vanadin byggs upp.

Inom iransportprogrammet krävs ökade anslag för
främst utbildningsåtgärder och materielanskaffning. Särskilt behöver åtgärder
vidtas för att öka nygtransportresursernas uthållighet som f n. är myckel låg.

De resurser som krävs inom ijänsieprogrammei avser
bl. a. atl tillgodose behovel av ökad ulbildning inom frivilligorganisalionerna
och av de vapenfria tiänsteplikliga, där stora eftersläpningar f n. råder.

För atl aktualisera beredskapsanläggningen, för alt
stärka ulredningskap-aciteten och för all kunna tillgodose de insatser för
försörjningsberedskapen som utvecklingen inom samhället kräver fordras enligt
myndighelerna en belydande förstärkning av de personeUa resurserna inom
flertalet program. I programplanen föreslås all ca 40 nya tiänster inrättas vid
berörda myndig-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 23

heter
under perioden, varav ca hälften redan 1977/78.

De beräknade kostnadema över statsbudgeten för
dessa ytterligare åtgärder framgår av följande tabell.

Kostnader
Jör ytterligare ålgärder

Investeringar

Drift-

S:a

Program/delprogram

F ö r avsp ä rr-

F ö r

kostnader

ning

och

fteds-

krig

kriser

Livsmedel

_

_

_

_

Bekl ä dnad

24

-

12

36

Br ä nslen och drivmedel

-

-

4

4

Kemiska
produkter m. m.

12

-

5

17

Metaller
m. m.

-

160

35

195

Transporlsamordning

-

-

3

3

J ä rnv ä gstransporter

11

-

32

43

V ä gar

1

-

5

6

Flyglransporter

42

-

-

42

Sj ö transporter

-

-

1

1

Arbetskraft

-

-

128

128

Ledning
och samordning

-

-

5

5

Summa

90

160

230

480

ÖEF har även haft i uppdrag att till regeringen
yttra sig över de myndighetsvisa programplanerna och anslagsframställningarna
för del ekonomiska försvaret.

I detla sammanhang föreslår ÖEF alt den verksamhet
som ingår i programplaneringens alternativ B, av stalsmaktema beslutad
fredskrislagring och den verksamhet som ingår i myndigheternas särskilda
yrkanden läggs lill grund för den fortsatta planeringen. ÖEF anser atl särskild
prioritet bör ges behovel av personella resurser vid del ekonomiska försvarels
myndigheter.

Berörda myndigheter inom del ekonomiska försvaret
är eniga om de förslag som framläggs i programplanen.

5.2
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (programmet Beklädnad m. m., delprogrammet
Bränslen och drivmedel m. m., programmet Övriga försörjningsviktiga varor,
delprogrammet Ledning och samordning)

5.2.1
Programmet Beklädnad m. m.

Enligt regleringsbrev för budgetåret 1976/77 skall
försörjningen med beklädnadsvaror kunna upprätthållas under en så lång avspärrningstid
att en inte obetydlig produktion inom landei är nödvändig fören
lillfredsslällande beredskap. För fredskriser har statsmakterna beslutat (prop.
1975/76:152, FÖU 1975/76:35, rskr 1975/76:298) att lagring bör ske av garner av
ändlösa

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 24

syntetiska
fibrer. Lagring bör ha en omfattning molsvarande tre månaders normal
förbrukning.

Det mål som överstyrelsen för ekonomiskt försvar
(ÖEF) har ställt upp innebär att civilbefolkningen, försvarsmaktens och övriga
myndigheters behov under tre års partiell avspärrning är dimensionerade för
kraven på tillverkningskapacitet, medan molsvarande behov under två år är
dimensionerade för lagringens omfattning. I planerna ingår att anskaffning av
fibrer m. m. för ett tredje avspärrningsår skall ske med medel från en rörlig
kredit som regeringen kan disponera vid krig, krigsfara eller annan
omsiändighel av synneriig vikt för rikets försvarsberedskap.

Det uppställda målel innebär enligt ÖEF att under
avspärrningssilualioner en tillförsel lill den svenska marknaden molsvarande 30
96 av normal tillförsel kan upprätthållas. Även om de viktigaste behoven därmed
kan tillgodoses innebär del en kraftig standardsänkning jämfört med normal
konsumtion.

De beredskapsåtgärder som vidtagits vid ingången av
planeringsperioden är bl. a. följande

-
försörjningsplanering med
preciserade behov och förslag till behovsläckning med därav följande krav på
produktionskapacitet och lagring

-
påbörjad utveckling av ett nytt
ransoneringssystem med utgångspunkt i de huvudprinciper, som gällde under
avspärrningen i samband med andra världskriget

-
produktionsplanläggning av ca
450 arbetsställen varav drygt 200 har ansetts behöva detaljplanläggas

-
utbetalning m. m. av
avskrivningslån och försörjningsberedskapslån samt lämnande av lånegarantier

-
beredskapslagring omfattande
varor för ca 220 milj. kr.

-
påbörjad uppbyggnad av ett
fredskrislager av ändlösa syntetiska fibrer

-
påbörjad uppbyggnad av ett
buffertlager av sjukvårdslextilier

-
bufferllagring av uniformsväv
för ca 90 milj. kr.

-
samordning av statlig och
kommunal upphandling av beklädnadsvaror

-
standardiseringsarbele avseende
uniformsväv.

Belräffande planeringsförutsättningarna framhåller
ÖEF alt textil-, konfektions- och skoindusirierna bedöms under de närmaste
åren komma att möla fortsatta svårigheier atl hävda sig i den inlernalionella
konkurrensen.

Det statliga slimulansprogram för lekobranschernas
utveckling som etablerats och branschernas utnyttjande av stöd av mer generell
natur, i. ex. inom ramen för regionalpolitiken, har varit av slor vikt och i
vissa fall av avgörande betydelse fortsätter ÖEF. Det stöd som har uigålt bl.
a. i form av avskrivningslån, försörjningsberedskapslån och statlig upphandling
har t. ex. inneburit att textilprodukiionen bättre kunnat upprätthållas i
landet.

1974 års försvarsulredning framhåller i sitt
belänkande (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar att ulan fortsatt
statligt stöd kommer

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 25

tillverkningen
av vissa från försörjningsberedskapssynpunkl väsentliga beklädnadsprodukier all
upphöra.

Följande ekonomiska förutsättningar har gällt
planeringen avseende avspärrnings- och krigssituationer. Kostnaderna för
utrednings- och planeringsverksamhet m. m. skall förutsättas förbli
volymmässigt oförändrade. 1 samråd med övriga programmyndigheter har ÖEF
fördelat tillgängliga investeringsramar så atl på programmet Beklädnad m. m.
faller 93 milj. kr. (alt A) resp. 115 milj. kr. (all B). Dessa
investeringsramar har antagits vara uttryckta i prisläget andra kvartalet 1975.
Programplanen redovisas i prisläge februari 1976. En uppräkning med 8 resp. 10
milj. kr. föreslås.

För investeringar i fredskrislager hargällt en
investeringsram på 15 milj. kr. (prop. 1975/76:152) varav 10 milj. kr. infaller
under programplaneperioden.

För planeringsperioden föreslår ÖEF följande mål
för beredskapsverksam-helen

Försörjningen med beklädnad m. m. skall främst
genom handels- och produktionsplanläggning, ransoneringsförberedelser samt
beredskapslagring av importvaror tryggas för lotal-försvarsmyndigheterna och
befolkningen i en sådan omfattning atl motslåndsförmågan och samhällets viktigaste
funklioner kan vidmakthållas om Sverige på grund av krig eller avspärrning
hell eller delvis blir hänvisat lill egna försörjningsresurser. Kriser i
fredstid kan leda lill all importen av väsentliga produkter helt eller delvis
upphör. Lagring av spånadsämnen och garner skall medverka lill att
konsekvenserna på produktion, sysselsättning m. m. vid fredskriser mildras.

Inom
programmet avses bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtas

-
revidering av
försörjningsplanerna

-
vidareutveckling av
ransoneringssystemel

-
fortsatt utbetalning m. m. av
avskrivningslån med ca 20 milj. kr./år

-
utökad företagsplanläggning

-
utökad beredskapslagring för 2
milj. kr. i all A och 26 milj. kr. i all B

-
omstmklurering av
beredskapslagrel från fibrer lill garner

-
fortsatt uppbyggnad av
fredskrislagrel av ändlösa syntetiska fibrer för 10 milj. kr. samt
buffertlagret av sjukvårdslextilier med 10 milj. kr.

-
forlsatt samordning av den
offentliga upphandlingen.

Kosinaderna för de föreslagna åtgärderna uppgår i
alt A lill ca 343 milj. kr. och i all B ca 377 milj. 1 båda alternativen avses
10 milj. kr. (fredskrislagring) bekostas från oljelagringsfonden.

Härutöver yrkar ÖEF ca 36 milj. kr. avseende bl. a.
pcrsonalförstärkningar och ökade försörjningsberedskapslån.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 26

5.2.2
Delprogrammet Bränslen och drivmedel m. m.

Av regeringen uppställda mål avser i huvudsak
beredskapslagring av mineraloljor och har uttryckts i samband med de av 1957,
1962 och 1969 års riksdagar antagna oljelagringsprogrammen.

Beredskapslagringen avser att trygga
totalförsvarsmyndigheternas och samhällets behov av olika oljeprodukter under
krig och avspärrning med avbrott i tillförseln under tidsperioder av en längd
som fastställts av riksdagen. Lagren av drivmedel för krigsperioden skall
förvaras i skyddade utrymmen. Viss del av lagringen av eldningsolja skall ske i
utrymmen, som är lokaliserade på ett från beredskapssynpunkt godtagbart sätt,
s. k. lokaliserad ' lagring.

Sedan år 1973 har flera beslul fattats av riksdagen
om atl bygga upp särskilda lager främsl avsedda för fredskriser. Sålunda
beslöts (prop. 1973:194, FöU 1973:27, rskr 1973:366) år 1973 att ett lager om 3
milj. m råolja skulle byggasupp. VidarebeslötsCprop. 1974:85,FöU 1974:17,rskr
1974:142)år 1974 atl ett lager om ca 1 milj. m-* eldningsoljor skulle byggas
upp. För all ytterligare förbättra uthålligheten mot fredskriser förelades
riksdagen i prop. 1975:30 förslag om ytterligare lagring av råolja och
oljeprodukter motsvarande 3 milj. m råolja. Riksdagen fattade principbeslut
(FöU 1975:15, rskr 1975:205) i enlighet härmed.

ÖEF:s allmänna målsäuning är alt nödvändig
försörjning med drivmedel, bränsle och smörjmedel skall tryggas under
avspärrnings- och krigssituationer saml under fredskriser. De av regeringen
angivna målen för oljelagringen är tillräckligt konkreta för att direkt kunna
läggas till grund för ÖEF:s planering.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a.
följande beredskapsåtgärder vidtagits

-
beredskapslagring i
överensstämmelse med 1970-1976 års oljelagringspro-gram

-
viss beredskapslagring av koks,
gasol och flygdrivmedel

-
åtgärder för försörjning med
smörjmedel

-
viss lageruppbyggnad av 3 milj.
m råolja främst avsedd för fredskriser (prop. 1973:194)

-
viss lageruppbyggnad av I milj.
m eldningsolja (prop. 1974:85) främst avsedd för fredskriser

-
planläggning för
beredskapsproduktion av inhemska bränslen och drivmedel

-
utveckling av
ransoneringssystem för gasol och sladsgas.

I avsnittet om planerlngs/örutsäiiningar framhåller
ÖEF all energin tillhör ett av de känsligaste försörjningsområdena och att
endast en mindre del av det toiala energibehovet under perioden fram till
1990-ialeis början kommer atl kunna lillgodoses från inhemska energikällor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 27

Följande
ekonomiskaföriiisäiinliigar har gällt för ÖEF:s planering avseende
avspärrnings- och krigssituationer. Kostnaderna för ulrednings- och planeringsverksamhet
skall förutsättas förbli volymmässigt oförändrade. I samråd med övriga
programmyndigheter har ÖEF fördelat tillgängliga investeringsramar så atl på
detla program faller 168 milj. kr. (alt. A) resp 210 milj. kr. (all. B). Dessa
investeringsramar har antagils vara uttryckta i prislägel februari 1976.
Prisutvecklingen för de varoroch de anläggningar som skall anskaffas har av ÖEF
ansetts motivera en uppräkning av investeringsramarna i de två alternativen
med 22 respektive 28 milj. kr. Vidare har till investeringsramen lagts en vid
programplaneringsperiodens början beräknad behållning på investeringsanslag om
ca 9 milj. kr. Behållningen avser en flygdrivmedelsanläggning vars utförande
försenats.

Den av 1973 och 1974 års riksdagar
beslutade fredskrislagringen av råolja och eldningsolja har förutsatts ske
under programplaneperioden.

ÖEF föreslår beträffande mål för
beredskapsverksamheten inom programmet bl. a. att försörjningen med bränslen
och drivmedel m. m. genom övergripande planering, företagsplanläggning,
ransoneringsförberedelser, aktivering av inhemsk ersätiningsproduktion,
distribulionsplanlägg-ning, beredskapslagring av importvaror samt samordning
inom energisektorn skall tryggas för totalförsvarsmyndigheterna och
befolkningen i sådan omfattning att motståndsförmågan och samhällets viktigaste
funktioner kan vidmakthållas i de i bl.a. programplaneanvisningarna angivna
kris- och angreppsfallen.

Under planeringsperioden avses bl.
a. följande beredskapsålgärder vidtagas

-
en under andra
halvåret 1976 påbörjad flygdrivmedelsanläggning fullföljs och fylls

-
en
flygdrivmedelsanläggning som påbörjas under budgetåret 1977/78 fullföljs

-
en
flygdrivmedelsanläggning som påbörjas under budgelåret 1980/81 fullföljs

-
kokslagringen
utökas

-
en under år
1977 färdigställd gasolanläggning fylls upp

-
fältledningsmaieriel
för kringgångstransporter kompletteras

-
påbörjad
utbyggnad av råoljelagring vid Brofiorden saml i Göteborg och Nynäshamn
fullföljs

-
påbörjad
utbyggnad av eldningsoljelagring i Gävle och Göteborg fullföljs

-
en
lagringsanläggning för eldningsolja i mellersta Norrland anskaffas

-
forlsatt
utveckling av ransoneringsberedskapen

-
revidering av
planläggningen inom smörjmedelsområdet

-
fortsatt
försöks- och utprovningsverksamhei inom gengasområdet

-
översyn av
oljedistributionsplanläggningen

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 28

-
uppföljning och fortsatt
utveckling av planläggningen för inhemska bränslen

-
tillsyn utövas över
näringslivets beredskapslagring enligl lagen (1957:343) om oljelagring m. m.

Statens A:ti5//;aAT för de föreslagna ålgärderna
uppgår för all. A lill ca 2 295 milj. kr. och för all. B till ca 2 348 milj.
kr. I båda altemativen ingår medel från oljelagringsfonden med ca I 395 milj.
kr. 1 dessa beräkningar har ej inkluderats medel för utbyggnad av
lagringsanläggningar förden av 1975 års riksdag i princip beslutade
lagerökningen med 3 milj. m' råolja och/eller oljeprodukter.

Näringslivets koslnader för investeringar under
perioden uppgår till ca 1 250 milj. kr. Härtill kommer åriiga ränte- och
driftkostnader som uppskattas av ÖEF lill ca 300 milj. kr.

Uiöver de ovannämnda kosinaderna yrkar ÖEF
ytterligare ca 4,3 milj. kr. för bl. a. personalförsiärkningar och konsulter m.
m.

Som en följd av arbetet i 1975 års
oljelagringskommitté krävs enligt ÖEF ytteriigare resurser under femårsperioden
för lagring för såväl fredskris som avspärrning och krig. Den ytterligare
fredskrislagringen beräknar ÖEF kosla slalen ca 1 000 milj. kr. över oljelagringsfonden.
Den ökade beredskapslagringen för avspärrning och krig beräknas kosta
näringslivet ca 695 milj. kr.

5.2.3
Programmet Övriga försörjningsvikliga varor

Programmet indelas i delprogrammen Kemiska
produkter m. m. och Metaller m. m.

5.2.3.1
Delprogrammet Kemiska produkter m. m.

Enligt regleringsbrev för budgetåret 1976/77 skall
verksamhelen inom delprogrammet inriktas mot att genom lagringsberedskap och
genom olika planeringsåtgärder främja försörjningsberedskapen. Vid planeringen
skall särskild uppmärksamhet ägnas åt varuslag i fråga om vilka risk för
imporlstörningar föreligger i samband med fredskriser. Lager innehållande
petrokemiska produkler och syntetiskt gummi skall anskaffas. Ransonerings- och
regleringssystem skall utvecklas. Möjligheterna till inhemsk
ersättningsproduktion skall följas.

ÖEF:s målsättning för delprogrammel är att
försörjningen med kemiska produkter m. m. i avspärrnings- och krigssituationer
skall tryggas genom planläggningsåtgärder, ransonerings- och
regleringsförberedelser, import-och exporlförberedelser saml lagring.

Lagringen har hittills beräknats för ett års
avspärrning med endast obetydlig import och export för särskilt efterfrågade
varor såsom t. ex.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 29

pappersprodukler
och vissa petrokemiska produkter.

I fråga om fredskriser avseende det petrokemiska
områdei är syftei atl göra det möjligt att under minsl tre månader motverka
negativa verkningar av importborifall på sysselsättning, produktion,
distribution och andra viktiga samhällsfunktioner.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a.
följande beredskapsålgärder vidtagits

-
försörjningsplaner, vilka dock
till sin huvuddel enligt ÖEF behöver ses över

-
principer för regleringssystem
för fredskriser på petrokemiområdet

-
produklionsplanläggning av ca
670 arbetsställen

-
handelsplanläggning av ca 95
arbetsställen

-
undanförselplanläggning för ca
130 arbetsställen

-
förslöringsplanläggning för ca
140 objekt

-
beredskapslagring av varor för
ca 312 milj. kr.

-
fredskrislagring av varor för
ca 40 milj. kr.

Beträffande planerings/Öruisäiiningarna anför ÖEF
avseende svensk samhällsutveckling bl. a. att produktionsvolymen fram till
1980-talets början bedöms komma att öka snabbi inom den petrokemiska industrin.
Även teknik och metoder väntas undergå snabba förändringar. Inom övriga kemiska
branscher bedöms produktionsvolymen komma atl öka relativt långsamt. Trots
detla anses slora förändringar kunna ske i fråga om produktionsmetoder, använda
råvaror och halvfabrikat. En ökad specialisering i tillverkningen förutses
även. Utrikeshandeln med råvaror, halvfabrikat och färdigvaror förutses öka. En
osäkerhetsfaktor är de miljörisker m. m. som är förenade med tillverkning och
transport av kemiska produkter. Vilken effekt detta kan få på produktion och
konsumtion kan ÖEF f n. inle bedöma.

Följande ekonomiska föruisäliningar har gällt för
planeringen avseende avspärrnings- och krigssituationer. Kosinaderna för
ulrednings- och planeringsverksamheten skall förutsättas förbli volymmässigt
oförändrade. 1 samråd med övriga programmyndigheier har ÖEF fördelat
tillgängliga investeringsramar så alt på detla delprogram faller 82 milj. kr.
(alt. A) resp. 99 milj. kr. (alt. B). Dessa investeringsramar har antagits vara
uttryckta i prislägel andra kvartalet 1975. Programplanen redovisas i prisläge
februari 1976. En uppräkning med 7 resp. 8 milj. kr. föreslås. Till
investeringsramarna har lagts en behållning på ca 3 milj. kr. avseende pågående
byggnadsobjekt.

Investeringsramen för fredskrislagringen inom detta
delprogram har beräknats till omkring 410 milj. kr.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 30

För planeringsperioden föreslår ÖEF bl.a. följande
mål för beredskaps-verksamheten

Varuförsörjningen skall främst genom handels- och
produklionsplanläggning m. m., ransoneringsförberedelser samt beredskapslagring
av importvaror tryggas för totalförsvarsfunktionerna och befolkningen i en
sådan omfattning att motståndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner
kan vidmakthållas i händelse av krig eller avspärrning.

Kriser i fredstid kan leda till att importen av
väsentliga produkter hell eller delvis upphör. Försörjningsberedskapsåtgärder
för sådana varor skall medverka lill att mildra konsekvenserna på sysselsättningen
och produktionen m. m. vid imporlstörningar.

Inom
delprogrammel avses bl. a. följande beredskapsålgärder vidtas

-
noggrann uppföljning och
bevakning av områdei

-
upprättande och revidering av
försörjningsplaner

-
fortsatt produktions-, handels-,
undanförsel- och förslöringsplanläggning

-
utökad fredskrigslagring av
petrokemiska produkter i enlighet med riksdagsbeslut år 1976 (prop.
1975/76:152, FöU 1975/76:35, rskr 1975/ 76:298) för ca 320 milj. kr.

-
utökad beredskapslagring i alt.
A av varor för ca 66 milj. kr. och i alt. B för ca 84 milj. kr. saml
omstrukturering av befintliga lager

Kosinaderna för de föreslagna åtgärderna uppgår i
all. A lill ca 795 milj. kr. och i all. B lill ca 819 milj. kr. I båda alternativen
avses ca 410 milj. kr. bekostas från oljelagringsfonden.

Härutöver yrkar ÖEF ca 17 milj. kr. avseende
utökade utrednings- och planeringsresurser och lagring av material för
tryckning av tidningar.

5.2.3.2
Delprogrammet Metaller m. m.

Enligt regleringsbrev för budgetåret 1976/77 skall
verksamheten inriktas mot att genom lagringsberedskap och genom olika
planeringsåtgärder främja försörjningsberedskapen inom delprogrammet.

ÖEF:s
niålsäiiiiing för delprogrammet är atl försörjningen med metaller m. m. skall
tryggas genom planläggningsåigärder, ransoneringsförberedelser, import- och
exporlförberedelser och beredskapslagring i sådan omfattning att befolkningens
och totalförsvarets nödvändiga behov under avspärrnings-och krigsförhållanden
kan tillgodoses till den siandard och uthållighet som stämmer överens med de
allmänna riktlinjer som regeringen angett härför.

Vid
ingången av planeringsperioden har bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtagits

-
övergripande planering inom bl. a. områdena malmer och metaller,
verkstadsprodukter, transportmedel och arbetsmaskiner, datorer samt reservdelar
m.m.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 31

-
produktionsplanläggning av ca
700 företag

-
handelsplanläggning av ca 130
äi-betsslällen

-
undanförselplanläggning för ca
335 arbetsställen

-
förslöringsplanläggning för elt
tiotal objekt

-
beredskapslagring omfattande
varor för ca 400 milj. kr.

1 avsnittet om planeringsförutsättningar belyser
ÖEF bl. a. översiktligt den väntade utvecklingen inom områdena järn-, stål- och
metallverk, verkstadsindustri, elektronikindustri och varvsindustri.
Strukturomvandlingen, beroendet av den internalionella konjunkturen och
energiberoendet berörs härvid.

Följande ekonomiska förutsättningar har gällt för
planeringen avseende avspärrnings- och krigssituationer. Kosinaderna för
ulrednings- och planeringsverksamhet skall förutsättas förbli volymmässigt
oförändrade. I samråd med övriga programmyndigheter har ÖEF fördelat
tillgängliga investeringsramar så att på delprogrammet Metaller m. m. faller
57 milj. kr. (alt. A) resp. 91 milj. kr. (alt. B). Dessa investeringsramar har
antagils vara uttryckta i prisläget andra kvartalet 1975. Programplanen
redovisas i prisläge februari 1976. En uppräkning med 5 resp. 8 milj. kr.
föreslås.

För planeringsperioden föreslår ÖEF bl.a. följande
mål för beredskapsverksamheten

Försörjningen med malmer, metalleroeh
verkstadsprodukter skall främst genom handels- och produktionsplanläggning m.
m., ransoneringsförberedelser samt beredskapslagring av importvaror tryggas för
lotalförsvarsmyndighelerna och befolkningen i en sådan omfattning att
motslåndsförmågan och samhällets viktigaste funklioner kan vidmakthållas i
händelse av krig eller avspärrning.

Planeringen inriktas främst mot atl säkerställa en
omställning av samhället till en krishushållning. Beredskapslagringen inriktas
på att säkerställa behoven underen omstäHningsperiod och på försörjningen under
en längre krisperiod med råvaror, komponenter m. m. som inle i tillräcklig omfattning
finns att tillgå inom landei.

Inom
delprogrammet avses bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtas

-
förbättrad uppföljning och
bevakning av utvecklingen inom metallområdet

-
översyn av befintliga
försörjningsplaner och upprättande av nya på de områden där planer saknas

-
iniensifierad planläggning för
alternativ behovstäckning

-
kartläggning av områdei
reservdelar och komponenter

-
produktionsplanläggning av ca
70 nya arbetsställen per år och översyn av planerna för ca 140 arbetsställen
per år

-
vidmakthållande av
undanförselplanläggningen

-
utökad beredskapslagring förca
50 milj. kfrialt. A och ca 87 milj. kr. i alt. B och en omstrukturering av
befinlliga lager.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 32

Kosinaderna för de föreslagna ålgärderna uppgår i
alt. A till ca 212 milj. kr. och i alt. B till ca 260 milj. kr.

Härutöver yrkar ÖEF ca 196 milj. kr. avseende bl.
a. personalförsiärkningar och en uppbyggnad av ett fredskrislager av
försörjningsviktiga legeringsmetaller från skilda delar av världen molsvarande
en månads normal förbrukning.

5.2.4
Delprogrammel Ledning och samordning

Enligt regleringsbrev för budgetåret 1976/77 skall
verksamheten inom delprogrammel inriktas mol atl nå sådan funkiionssäkerhet i
en försörjningskris alt totalförsvaret kan ges stöd och att samhällets
viktigaste funklioner kan vidmakthållas.

Delprogrammet
omfattar fyra av ÖEF:s interna program

-
information och utbildning

-
ledning och samordning av
långsiktsplaneringen

-
informationsbehandling

-
ledning och administration.

5.2.4.1
Informalion och utbildning

1 regleringsbrev för budgelåret 1976/77 anger
regeringen att delprogrammet information och utbildning främst skall inriktas
mol atl skapa informalionsberedskap inför olika slag av försörjningskriser samt
atl utbilda personal inom beredskapsorganisalionen på regional och lokal nivå.
Verksamhet vid olika kristillsiånd skall övas.

Ur det mål som regeringen angett för delprogrammet
har ÖEF härlett olika uppgifler som skall fullgöras.

Utbildning skall lämnas personal från näringsliv
och förvaltning, främsl den som är krigsplacerad inom del ekonomiska
försvaret. Detta skall ske bl.a. genom att ÖEF medverkar i ledningsövningar på
lokal, lägre regional och högre regional nivå. Syftet med utbildningen är alt
öka beredskapen inför försörjningskriser. Information om del ekonomiska
försvarel lämnas till andra tolalförsvarsmyndigheter, förelag, branschorgan,
skolor, utbildningsförbund, massmedia och folkrörelser. Syftet härmed är att
skapa kunskap och förståelse för det ekonomiska försvarets roll och uppgifter
i samhällei.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a.
följande beredskapsålgärder vidtagits

-
stomprogram för olika
informations- och utbildningsinsatser

-
förberedda meddelanden till
allmänheten vid försörjningskriser

-
utbildning och övning av inom
del ekonomiska försvaret krigsplacerad personal

-
beredskapskonferenser för
personal vid länsstyrelser och civilbefälhavar-kanslier.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 33

Beträffande planerings/orutsäilningarna anför ÖEF
bl. a. atl personal som aktivt medverkade i 1940-talets organisationer på
folkförsörjningens område under de närmaste åren kommeratt successivi försvinna
ur beredskapsor-ganisalionerna och alt mycken värdefull kunskap och erfarenhet
därmed försvinner.

Beredskapen
inför försörjningskriser försvagas därigenom och för att återigen kunna bygga
upp väl förberedda organisationer krävs enligt ÖEF att omfattande
ansträngningar görs i fråga om ulbildning och övning.

För
beredskapsverksamheten under perioden föreslår ÖEF bl. a. följande

målsättning

Inom programmet information och ulbildning är målel
att i ökad utsträckning söka tillgodose den växande efterfrågan som framkommer
på information om del ekonomiska försvarel. För all öka beredskapen inom
folkförsörjningen avses även ökad medverkan lämnas vid övningar och
konferenser. En ökad satsning på intern ulbildning bör också ske.

Under
planeringsperioden avses bl. a. följande beredskapsålgärder vidtas

-
produktion och distribution av
två dubbelnummer per år av tidskriften "Del Ekonomiska Försvaret"

-
genomförande ökat antal
övningar av olika typer och på olika nivåer

-
genomförande av
försörjningskonferenser

-
anordnande av utställningar

-
utgivning av broschyrer och
trycksaker

-
informationsplanering för olika
typer av kriser.

5.2.4.2
Ledning och samordning av långsiktsplanering

Inom del ekonomiska försvarel bedrivs
försöksverksamhet med långsiktsplanering. Regeringen har genom en följd av
beslul ställt upp mål och angett de uppgifter ÖEF skall lösa inom
delprogrammel. De viktigaste av beslulen anges i del följande.

Kungl.
Maj:l uppdrog i juni 1970 åt ÖEF alt utveckla ett system för långsiktig
planering.

Kungl.
Maj:t uppdrog i november 1973 ål ÖEF atl i samråd med berörda myndigheter t. v.
bedriva försök med långsiktsplanering inom del ekonomiska försvarel. Tf chefen
för handelsdepartementet ulfärdade samma dag anvisningar för försök med
långsiktsplanering inom del ekonomiska försvarel och anvisningar för
perspekiivstudiernas fas 1. Kompletterande anvisningar utfärdades av chefen för
handelsdepartementet i juni 1974.

Chefen
för handelsdepartementet utfärdade i februari 1975 anvisningar för
perspektivsludiearbetels fas 2.

Chefen
för handelsdepartementet ulfärdade slutligen i mars 1976 anvisningar för
försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvarel för tiden lill den
6 oklober 1976 avseende programplanering.

3
Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 74

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 34

Enligt ÖEF har regeringens anvisningar i huvudsak
lämnat erforderiigt underiag för inriklning av verksamheten. ÖEF har därför
inte ansett sig behöva utarbeta kompletterande mål för verksamheten.

1 och med atl programplaneringen slutförts under
hösten 1976 har det försia varvet i den försöksvis bedrivna verksamheten med
långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret genomförts.

Vid ingången av planeringsperioden har också
erfarenheter av den genomförda planeringsomgången utvärderats och vissa metoder
och underlagsstudier inletts i syfte alt bredda underiagel inför nästa
planeringsvarv.

Under planeringsperioden avser ÖEF alt inom delta
område bedriva bl. a. följande verksamhel

-
ledning och samordning av
långsiktsplaneringen under perioden 1977/ 78-1981/82 för att kunna beakta den
internalionella utvecklingen, den svenska samhällsutvecklingen samt
ulvecklingen inom andra totalförsvarsgrenar m. m.

-
medverkan vid åriiga rullningar
av programplaner och vissa andra planer vid det ekonomiska försvarets
myndigheter och vid FOA

-
medverkan i övriga myndigheters
inom totalförsvaret verksamhet som är av betydelse för det ekonomiska försvaret
samt medverkan i främsl försvarsmaktens och civilförsvarets rullning av
molsvarande planer.

5.2.4.3
Informationsbehandling

Huvuddelen av verksamheten inom delprogrammet utgör
stödverksamhet för övriga program inom ÖEF och för övriga myndigheier inom del
ekonomiska försvaret. Regeringen har inte angett några speciella mål för denna
verksamhel.

De wå/som ÖEF ställt upp för stödverksamheten inom
delprogrammet är att krav på informationsbehandling som framkommer ur
verksamheten vid ÖEF och inom det ekonomiska försvarel i övrigt skall tillgodoses.

När del gäller alt planlägga för
informationsbehandling i krig har ÖEF uppställt som mål att utfärda anvisningar
för planläggningen, bygga upp kunskap om dalomtnyttjandet i fredslid för att
ÖEF skall kunna samordna planläggningen samt att löpande konlrollera den
planläggning som sker.

Belräffande planeringsförutsåtiningar anför ÖEF atl
företag och förvaltningar i landet i ökande grad utnyttjar ADB-teknik och
datorer i sin verksamhet och att detta medför ökad känslighet för stömingar i
krigssituationer. En mycket omfattande databehandling torde enligt ÖEF vara
nödvändig även i en krigssituation för all produktion och förvaltning skall
fungera hjälpligt. För att inle för försvarsansträngningar nödvändig verksamhel
skall omöjliggöras anser ÖEF alt frågan om databehandling i krig behöver ägnas
ökad uppmärksamhet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 35

Under planeringsperioden avser ÖEF att inom detta
område bedriva bl. a. följande verksamhel

-
drift, utveckling och
installation av redovisningssystem

-
kontinueriig service
beträffande informationsbehandling

-
beredskapsplanläggning av
datoriserad informationsbehandling

-
förberedelser för
informationsbehandling vid försörjningskriser

-
förberedelser för
rapporterings- och distributionsrutiner för varustatislik

-
vidareutveckling och
installation av statistikmodeller för bearbetning av freds- och
planläggningsuppgifter samt modeller för studier av importkänslighet.

5.2.4.4
Ledning och administration

Detta interna delprogram omfattar ÖEF:s cenlrala
ledning och de resurser med vilka denna styr verksamheten inom övriga program.
Här ingår också ett antal stöd- och specialislfunktioner till övriga program.

Vid sidan av ledningen och samordningen av ÖEF
verksamhet anger myndigheten följande uppgifler.

Verksamheten inom det ekonomiska försvaret skall
samordnas. Information skall lämnas om det ekonomiska försvaret.

I den ekonomi-administrativa verksamhelen ingår att
ulforma inlernbud-gel, programplan och anslagsframställning för verkei.
Redovisning och kassatiänst skall bedrivas. Den inierna planerings- och
styrprocessen skall successivt anpassas lill programbudgetiekniken. De
ekonomi-administrativa systemen och metoderna skall utvecklas. Stöd skall
lämnas de olika programmen.

I den personaladministrativa verksamhelen ingår
rekrytering samt handläggning av löne-, pensions- och tiänsiledigheisfrågor.
Personalvård skall lämnas. Personaladministrativt utvecklingsarbete skall
bedrivas. Stöd skall lämnas de olika programmen.

Förvallningsjuridiska frågor i anslutning lill
lagar, förordningar, arbetsordning och intema föreskrifter skall handläggas. I
fråga om affärsjuridiska frågor skall stöd lämnas vid köp och försäljning av
varor, fasligheter m. m.

Skriv-, lelefon-, vaktmäsleri och reproservice
skall lämnas de olika programmen.

De samlade kostnaderna för delprogrammel Ledning
och samordning uppgår enligt ÖEF:s programplan till ca 41 milj. kr. i prisläge
februari 1976.

Härutöver yrkar myndigheten ca 6 milj. kr. för bl.
a. personalförsiärkningar och utökad datorlid.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 36

5.3
Statens jordbruksnämnd (programmet Livsmedel)

Enligt instruktionen för statens jordbruksnämnd
åligger det nämnden att svara för sådana uppgifter i fråga om den ekonomiska
försvarsberedskapen som avser livsmedel, fodermedel, utsäde och fettråvaror,
dock att inköp och lagerhållning av sådana varor i beredskapssyfte ankommer på
nämnden endast i den omfattning regeringen bestämmer.

Någon mera preciserad målsättning för
försvarsberedskapen (uthållighet och näringsstandard) inom jordbruksnämndens
ansvarsområde har inte fastställts av statsmakterna. Nämnden har i sin
planering utgått från att livsmedelsberedskapen bör vara så uppbyggd att den
kan möta en treårig handelspolitisk avspärrning utan krigshandlingar i vårt
land. Därutöver skall finnas viss beredskap för krigsfall.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a.
följande beredskapsåtgärder vidtagits

-
upprättande av lagringsplaner

-
påbörjad översyn av
ransoneringssystemet

-
planering för
ersätiningsproduktion

-
planläggning av jordbrukets
blockorganisation, fiske, livsmedelsföretag och undanförsel

-
statlig beredskapslagring av
livsmedel, fodermedel, fettråvaror samt gödsel- och bekämpningsmedel till ett
återanskaffningsvärde av i slorieksordningen 700 milj. kr.

-
planläggning för omställning
lill krisorganisation

-
informalion och ulbildning.

I avsnittet om planeringsförutsättningar anför
jordbruksnämnden att ulvecklingen av jordbruksproduktionen synes bli
förhållandevis gynnsam från försörjningsberedskapssynpunkl under
planeringsperioden. Jordbruket äremellertid ifråga om drivmedel, handelsgödsel
och bekämpningsmedel i hög grad importberoende.

I en krigssituation torde problem främst komma att
uppstå inom livsmedelsindustrin, med hänsyn lill dess ökande koncentration och
utsatta lokalisering. Utvecklingen beror på en rad faktorer såsom möjligheter
att uppnå stordriftsfördelar, minskad produktion inom vissa grenar av jordbruksproduktionen,
en fortsall urbanisering med tyngdpunkten av produktionen förlagd till de
stora tätorterna för att minska transportkostnaderna m. m.

Inom varudislribuiionen väntas ulvecklingen gå mot
ett minskat antal butiker inom varuhandeln och ett sjunkande antal centrallager
inom partihandeln med ökad sårbarhet som följd.

Övrig styrinformation för programplanen har
utgjorts av genomförda perspektivsludier, 1974 års försvarsulrednings
belänkande (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar samt chefens för
handelsdepartementet pro-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 37

gramplaneanvisningar(l976-03-ll).
Enligt de sistnämnda skall programmet 1. Livsmedel omfatta delprogrammen 1.1
Livsmedel, fodermedel m. m. och 1.2 Gödsel- och bekämpningsmedel.
Jordbruksnämnden är programmyndighet för hela programmet och
produktionsmyndighel för delprogrammet 1.1. ÖEF är produktionsmyndighet för
delprogrammet 1.2 och svarar således för genomförandet av verksamhelen inom
detta delprogram.

Följande ekonomiska löruisätiningar har gällt för
nämndens programplanering. Driftkostnaderna får under perioden uppgå till
högsl ca 273 milj. kr.jämte följdkostnader för nyinvesteringar. 1 samråd med
övriga programmyndigheter har ÖEF fördelat tillgängliga investeringsramar så
alt på programmet Livsmedel faller 110 milj. kr. (all. Ajresp. 120 milj. kr.
(alt. B). Prisutvecklingen inom programmets verksamhetsområde har enligt
nämnden varit oförändrad totalt sett mellan åren 1975 och 1976.

En viktig förutsättning för atl nå de mål som anges
i programplanen är enligt nämnden att pris- och lönekompensation i förekommande
fall erhålls för såväl driftkostnader som invesleringsutgifter. Nämnden
förutsätter således atl årsvisa justeringar av angivna belopp kommer alt äga
rum så att det reella innehållet i planen bibehålls.

Jordbruksnämnden föreslår följande mål för
beredskapsverksamheten under planeringsperioden

Försörjningen med livsmedel m. m. skall bidra till
att det ekonomiska försvarets allmänna mål uppfylls. Därvid skall
livsmedelsförsörjningen med en efler förhållandena anpassad siandard tryggas om
vårt land utsätts för fredskriser, avspärrningssilualioner, påtryckningar
eller angrepp.

Livsmedelsförsörjningens mål är alt för aktuella
varuområden tillgodose

-
det nödvändiga behovet av varor
som erfordras för folkförsörjningen

-
försvarsmaktens och andra
totalförsvarsmyndigheters behov av vissa färdigvaror och råvaror m. m.

Härefter redovisar JN de förslag tiU beredskapsåtgärder
under planeringsperioden som enligt nämnden erfordras för att uppnå de
föreslagna målen. Härvid föreslås bl. a.

-
studier och utredningar
avseende bl. a. möjligheterna all under avspärrning genomföra omställningar av
bl. a. produktionen i jordbruket

-
upprättande av lagringsplaner

-
revidering av nuvarande syslem
för livsmedelsransonering och ev. införande av ett datorbaserat
ransoneringssystem med manuellt reservförfarande

-
utarbetande av principer och
normer för tilldelning av handelsgödsel, fodermedel och bekämpningsmedel

-
ökad utbildnings- och
informationsverksamhet

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 38

-
vidareutveckling av gällande
planläggning för fisket

-
forlsatt revidering av planerna
för undanförsel av försörjningsvikliga varor och boskap.

Vidare föreslås en utökad lagring av importerade
livsmedel och fodermedel. Mängden av vissa nu lagrade livsmedel som produceras
inom landet t. ex. brödsäd föreslås däremol kunna reduceras. En krafiigi utökad
lagring av kvävegödselmedel och bekämpningsmedel föreslås också medan lagren av
vissa andra gödselmedel föreslås minskas.

Planeringen
har gjorts med utgångspunkt från en ekonomisk ram enligt alternativ B. 1
alternativ A föreslås en minskning av kaffelagringen med ca 15 9é av den
kvantitet som föreslagits i alternativ B.

Kosinaderna
för de föreslagna åtgärderna uppgår för programmet Livsmedel i alt. A till ca
341 milj. kr. och i alt. B till ca 344 milj. kr. i prisläge februari 1976.

Beslut,
som kan komma atl fattas med anledning av 1972 års jordbruksutrednings
förslag, kan enligt JN komma att påverka verksamheten inom programmet, i första
hand vad gäller angivna lagringskvantiteler, liksom standard och uthållighet.
Utredningen väntas bli klar under våren 1977.

5.4
Statens vattenfallsverk (delprogrammet Elkraft)

Statsmakterna har inte tagit slällning till någon
målsättning för elkraftförsörjningen i olika kriser och krig.

Kraftförsörjningens nuvarande målsättning under
krig anges av Vattenfall på följande sätt.

Kraflförsörjningens uppgift äralt vara sä förberedd
för krigei, att det krigsvikliga behovet av elkraft för totalförsvaret och
civilbefolkningen kan tryggas och kraftförsörjningen därmed bidraga till att
slörsla möjliga försvarseffekt ernås. Kraftförsörjningens huvudverksamhet i
krig är produktion, stamlinjeöver-föring, distribution och
konsumtionsreglering.

Krigsorganisationens omfattning bestämmes hell av
de verksamheler och funktioner, som skall upprätthållas under krig. Vid
organisationens utformning skall de fredstida principerna för ledande
verksamheler och organisalionsuppbyggnad bibehållas i största möjliga
utsträckning. Beakias skall dock att vissa fredslida funktioner hell skall
nedläggas eller begränsas i omfattning samtidigi som verksamheten i krig kan
komma att slälla krav på dels upprätthållande av funklioner, som ej har sin
motsvarighet i fred, dels ökad jourtiänst. Är kraftförsörjningens fredstida
resurser ej tillräckliga för verksamhelen i krig, skall behoven säkerställas
genom i fred planlagda egna beredskapsresurser eller planlagt utnyttjande av
resurser utanför kraftförsörjningen. Strävan skall emellertid vara, atl
kraftförsörjningen i sin krigsorganisation ianspråklager så liten del som
möjligt av totalförsvarets samlade resurser.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 39

Omställningen till beredskap och krig skall kunna
genomföras på kortaste lid. Under krig skall organisationen med största
möjliga försvarseffekt kunna lösa förelagda uppgifter redan i ett krigs
inledande skede. Organisationen skall ges en sådan elasticitet att den motstår
en oförutsedd händelseutveckling.

Vid ingången av planeringsperioden har inom
kraftindustrin bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtagits

-
studier rörande bl. a.
kärnladdningars effekt (EMP-effekl) på kraftsystemet och bergförläggning av
kärnkraftaggregat

-
vissa förberedelser för
konsumtionsreglering

-
beredskapsplanläggning av
kraftförsörjningen

-
inventering av objekt för
undanförsel och förstöring

-
viss materielanskaffning

-
beredskapslagring av olja

-
ulbildning och övning av
kraftföreiagens personal samt vapenfria tiänsteplikliga

-
byggnadstekniskt skydd mot
vapenverkan.

1 avsnittet om planeringsförutsättningar behandlas främst
samhällets framtida energibehov. Riksdagens energibeslut år 1975 har här varit
styrande. I övrigi har utnyttiats bl. a. försvarsdepartementets studie 1975
"Svensk Samhällsutveckling", 1975 års långtidsutredning och
CDL-studien 1975.

Vallenfall
föreslår följande målsättning för planeringsperioden.

Försörjningen med elektrisk energi skall undersåväl
fredskris som avspärrning, krig och efterkris (krigsjtid tryggas för
tolal-försvarsfunktionerna och befolkningen i sådan omfattning all
motslåndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas.

För att Irygga angiven försörjning skall
elkraftindustrin under ledning och samordning av Statens vallenfallsverk

-
ombesörja beredskapsplanering
av rikets elkraflförsörjning syftande till alt säkerställa dels erforderiig
produktion, överföring och distribution av elkraft, dels en väl avvägd
reparationsberedskap

-
ombesörja beredskapsplanering
för elkraftmyndigheternas verksamhet under fredskriser, beredskapsiillstånd och
krig

-
förbereda försörjningsreglerande
(konsumtionsbegränsande) åtgärder inom elkraftens område

-
ombesörja planering av
undanförsel av sådan försörjningsviktig utrustning och maleriel som kan bedömas
primärt bli hotad vid krig

-
ombesörja planering av
förstöring av för en angripare betydelsefulla elkraflanläggningar eller annan
egendom inom ansvarsområdet, som del ej ankommer på överbefälhavaren att
planlägga för.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 40

Under planeringsperioden avses bl. a. följande
beredskapsätgärder vidtas

- medverkan i övergripande studier, utredningar och
planeringsverk

samhet

-
förberedelser för
konsumiionsreglering

-
översyn av beredskapsverk
och planer för elkraflmyndigheter och förelag

-
anskaffning av
reservutrustningar och övrig materiel

-
beredskapslagring av olja

-
utbyggnad av
elkraftmyndigheternas samband

-
utbildning och övning av
krigsplacerad personal

-
utbildning av vapenfria
tiänsteplikliga

-
byggnadstekniskt skydd.

Kostnaderna under planeringsperioden uppgår till ca
130 milj. kr. för Vattenfall och bekostas över verkets driftbudget samt ca 125
milj. kr. för övriga kraftförelag.

Vattenfall anmäler avslutningsvis att den i
programplanen föreslagna inriktningen av verksamhelen ger uttryck för en
ambitionsnivå som sedan länge har eftersträvats.

I programplanen redovisas en brist bl. a.
beträffande elkraftmyndigheternas sambandsutrusining. Det är Vattenfalls
uppfattning alt de medel som krävs för alt undanröja denna enligt verket
allvariiga brist inte skall ställas till förfogande av Vattenfall som
kraftföretag eller av andra kraftförelag. 1 anslagsframställningen för
budgelåret 1977/78 äskar därför Vattenfall 0,7 milj. kr. som avskrivningsmedel
över statsbudgeten för atl läcka en del av föreliggande brisl (totalbehov under
perioden ca 3 milj. kr.).

5.5
Transportnämnden (delprogrammen Transportsamordning och Landsvägstransporter)

Transporinämnden skall enligl sin instruktion vid
krig eller annars när regeringen förordnar del genomföra av regeringen beslutad
drivmedelsransonering, och verka för alt landets civila transportresurser
utnyttjas så all totalförsvarets behov lillgodoses.

Nämnden skall redan i fred planlägga dessa
uppgifler och dessutom planlägga hur den civila trafiken kan inskränkas genom
andra åtgärder än ransonering. Dessa uppgifler har transporinämnden redovisai
under delprogrammel Transportsamordning.

För verksamhelen inom delprogrammet
Landsvägstransporter skall nämnden vidare enligl instruktionen vid krig eller
annars när regeringen förordnar det verka för att de landsvägstransporter som
är nödvändiga för totalförsvaret genomföres. Även för denna uppgift skall
planläggning ske i fred.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 41

Transportnämnden föreslår en övergripande
målsäuning för programmet Transporter dvs. beredskapsverksamheten inom de verk
öch myndigheter inom kommunikationssektorn som har uppgifter inom del
ekonomiska försvaret. 1 sina huvuddrag innebär förslagel följande.

Försörjningen med transporter skall genom
transportreglering, transportledning saml åtgärder för skydd och reparationer
m. m. tryggas för totalförsvarsfunktionerna och befolkningen i den omfattning
atl motståndsförmågan och samhällets viktigaste funklioner kan upprätthållas.
Bl. a. följande transporter skall prioriteras

-
försvarsmaktens
inryckningsresor och mobiliseringslransporter saml koncentrerings-,
omgrupperings- och underhållslransporter

-
civilförsvarels
inryckningsresor och mobiliseringstransporter saml transporter av utrymmande
och flyktingar

-
undanförseltransporter

-
in- och utrikes transporter av
materiel för försvarsmakten, för krigsviklig industri och för folkförsörjningen
i övrigt

-
vissa sjuktransporter.

Transporterna skall kunna genomföras med den
reducerade transportkapaciteten som kvarstår efter det försvarsmaktens och
vissa andra totalförsvarsmyndigheters behov av fordon, fartyg och luftfartyg
tillgodoselts.

För delprogrammel Transporlsamordning gäller att de
olika transportmedlen kompletterar varandra och tillsammans bildar en
transportapparat som i krig måsle utnyttias på för totalförsvaret bästa sätt.
Härför fordras samordning och prioritering vid ulnyltiandet av resurserna inom
de olika transportgrenarna främsl genom transportreglering.

Transportreglering
omfattar främst

-
den allmänna inriktningen av
transporlverksamheten inom transportväsendets olika grenar

-
anvisningar för val av
transportmedel för olika typer av transportmedel

-
samordning av militära och
civila transportresurser.

Vid ingången av planeringsperioden har inom
delprogrammel Transportsamordning vidtagits bl. a. följande beredskapsålgärder

-
studier avseende
totalförsvarets och del civila samhällets behov av transporttjänsler och mol
dessa svarande transportresurser

-
planer för den
transporireglerande verksamhelen i krig, för transportnämndens övergång till
krigsorganisation samt planer m. m. för verksamhelen på krigsuppehåUsplats

-
tekniska åtgärder m. fl. för
atl genomföra drivmedelsransonering

-
informalion lill cenlrala,
regionala och lokala myndigheier samt utbildning av ransoneringspersonal
centralt, regionalt och lokalt.

Den
av regeringen ställda uppgiften i instruktionen för iransportnämnden

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 42

att
verka för att de landsvägstransporter som i bl. a. krig är nödvändiga för
totalförsvaret genomförs innebär åtgärder av administrativ och trafikteknisk
art som syftar lill all slörsla möjliga effekt tas utav landsvägstransportmedlen
och som säkerställer transporternas genomförande - s. k. transportledning.
Transportnämnden skall därför också kunna genomföra iransportledande ålgärder
på landsväg under och efter allmän mobilisering, säkerställa att lokal ledning
av landsvägstransporter av personer och gods kan träda i kraft senasi vid
krigsfara och i krig och verka föratt erforderliga resurser finns disponibla
för alt det civila samhällets transportbehov skall kunna tillgodoses.

För delprogrammet Landsvägstransporter har bl. a.
följande beredskapsätgärder vidtagits

-
regionvisa studier av
transportbehov och transportresurser inom lands-vägstransporiområdet

-
planläggning beträffande
krigsorganisering av ca 750 transportförelag, kartläggning av fordonsresurserna
och medverkan vid personalplanering inom förelagen

-
planläggning för
transportledning och administration i krig

-
utbildning av krigsplacerad
personal inom transportsektorn.

I avsnittet om de planeringsförutsättningar som har
legal till grund för programplanearbeiet framhålls atl samhällsutvecklingen har
lett lill såväl elt ökat behov av transporter som all transportfunktionerna
blir allt sårbarare.

Övrig styrinformation har hämtats från
energiberedskapsutredningens belänkande (SOU 1975:60) Energiberedskap för
krislid, 1974 års försvarsulrednings belänkande (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik
och lolalförsvar saml chefens för handelsdepartementet anvisningar för
programplaneringen. Energiberedskapsutredningen framhåller bl. a. fördelen med
en rikt utvecklad åtgärdsarsenal för energikriser. Ju fier åtgärder som har
förberetts, desto större möjligheter har man att välja en åtgärd som passar
till den aktuella situationen. Regering och ansvariga myndigheter får ökad handlingsfrihet
om möjliga ålgärder inte snävt begränsas till en omedelbar riksomfattande
kortransonering.

1 fräga om de delar av transportområdet för vilka
transporinämnden harett primärt ansvar framhåller försvarsuiredningen bl. a.
följande.

Ökade krav på samordning inom del civila
transportområdet kommer atl ställas under de närmaste åren främst genom all
integrerade transporier med utnyttjande av olika transportmedel lorde bli allt
vanligare, genom varierande sårbarhet hos de olika transportmedlen med hänsyn
lill kommunikaiionsbe-kämpning m. m. saml organisationsförändringar inom främst
försvarsmakten och civilförsvaret med åtföljande större krav på understöd från
den civila seklorn.

Följande
ekonomiska förutsättningar har gällt för planeringen. Koslna-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 43

derna
för utrednings- och planeringsverksamheten skall förulsätlas bli volymmässigt
oförändrade. I samråd med övriga programmyndigheter har ÖEF fördelat
tillgängliga investeringsramar så alt på delprogrammet Landsvägstransporter
faller 500 000 kr. Denna investeringsram har antagils vara uttryckt i prisläge
andra kvartalet 1975. Programplanen redovisas i prisläge februari 1976. En
uppräkning med 50 000 kr. föreslås.

Målen för programplaneperioden föreslås av transportnämnden
sammanfalla med de nu gällande målen, som ovan i korthet har redovisats.

De beredskapsätgärder som avses vidtas under
planeringsperioden är i huvudsak av samma art som tidigare har vidtagits. En
tillkommande beredskapsåtgärd är anskaffning av elt kommunikationsradionät för
samband i krig mellan länsstyrelse, väglrafikombud och berörda transportföretag,
vilket för planeringsperioden beräknas kosta 550 000 kr.

Kostnadema för de föreslagna åtgärderna uppgår för
perioden till ca 6,1 milj. kr. i prisläge februari 1976.

Härutöver yrkar TN ca 2,5 milj. kr. för bl. a.
personalförstärkningar samt forskning och utveckling under planeringsperioden.

5.6
Statens järnvägar (delprogrammet Järnvägstransporter)

I instruktionen för Statens järnvägar (SJ)
redovisas bl. a. den övergripande målsättningen för beredskapsverksamheten.

Verksamheten i fred skall bedrivas så, att även de
krav som del lolala försvaret i krig uppställer i största möjliga utsträckning
kunna tillgodoses. Statens järnvägar skall därvid samråda med överbefälhavaren,
civilförsvarsstyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, iransportnämnden
och beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. Överstyrelsen för ekonomiskt
försvar skall hållas underrättad om beredskapsplanläggningen på det ekonomiska
försvarets område.

SJ har uppställt mål för beredskapsverksamheten
inom delprogrammet Järnvägstransporter.

Förberedelserna i fred skall syfta lill att
säkerställa en snabb omställning till verksamhel i krig samt lill att skapa
gynnsammast möjliga betingelser för verksamhelen och uthålligheten i krig.
Förberedelserna skall fortlöpande anpassas till järnvägarnas tekniska
utveckling och strukturrationalisering, till krigsleknikens utveckling samt
till förändringar i den miliiära och civila försvarsplaneringen. En
kontinueriig samverkan med övriga tolalförsvarsmyndigheter är därför nödvändig.

Följande beredskapsåtgärder har vidtagits vid
ingången av programplaneperioden

- planläggning av ledning och organisation i krig
vilkel bl. a. innebär en anpassning till totalförsvarets ledningsorganisation
och lill krigsförhål-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 44

landen
i övrigt och att särskilda krigsuppehållsplatser förbereds för
centralförvaltningen och regionala ledningsorgan

- planläggning av järnvägstransporter för
försvarsmakten och civilförsvaret

samt banavdelningens reparationsberedskap och verksiadstiänsler

- bibehållande av
beredskapsslationer, vissa spår, lastkajer m. m.

- anskaffning av trupptransporimaleriel saml
lorrluftsförvaring av ånglok

som dragkraftreserv

-
skydd för omformarstationer och
byggnation av skyddsrum för personal och trafikanter

-
beredskapslagring av stenkol,
olja och viss maleriel

-
utbildning av frivilliga
driftvärnsmän, allmän försvarsutbildning på olika nivåer samt i säkerhetsskydd.

När del gäller planeringsförutsättningar anför SJ
beträffande svensk samhällsutveckling bl. a. att det totala inrikes
iransporlarbetet kommer atl fortsätta att växa under perioden. Relationerna
mellan transportmedlen kommer förmodligen att undergå fortsatta förskjutningar.
Totalt sett kommer sannolikt järnvägarnas andel av transportarbetet att minska
trots en reell ökning av både gods- och persontrafiken. Fortsatt nedläggning av
trafiken på vissa bandelar kan förutses. Sålunda skall enligt riksdagsbeslut år
1976 prövas nedläggning av persontrafiken på sex bandelar, varav den längsta är
Gällivare-Arvidsjaur sami nedläggning av all trafik på två bandelar.
Ralionaliseringsverksamheten inom järnvägarna kommer alt fortsätta i effektiviserings-
och ekonomiseringssyfte. Åtgärderna innebär i slor utsträckning ökal
utnyttjande av elektroniska hjälpmedel.

Rationaliseringarna i fred leder emellertid till
ökad sårbarhet vid kommunikationsbekämpning samtidigt som eventuell
nedläggning av bandelar kan begränsa möjligheterna till alternativa
transportvägar.

SJ refererar också i avsnittet om övrig
styrinformation lill 1974 års försvarsutredning, som i sitt betänkande (SOU
1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar bl. a. anför

Förjärnvägstransporter bör planeringen inriktas
motåtgärder som ökar uthålligheten och begränsar verkan av skador på
kommunikationsnätet. Övriga beredskapsåtgärder bör bl. a. avse skydd av
personal och viktiga anläggningar genom forlifi-katoriskt skydd, driftvärn m.
m., anskaffning av reserv- och reparationsmateriel samt utbildning för att
säkerställa erforderiig insatsberedskap.

För programplaneringen har gällt följande
ekonomiska planerings/Örutsäit-ningar.

Vad avser driftkostnader utgår nu från anslag under
fiärde huvudtiteln ersättning för vissa försvarsberedskapskoslnader. Enligt
anvisningarna för programplaneringen skall förutses en ersättning ur
statsbudgeten med 33,5 milj. kr. för planeringsperioden. Enligt försvarsstaben
har denna ersättning i pris- och löneläge februari 1976 beräknats uppgå till
35,5 milj. kr.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 45

Kostnader för åtgärder avseende civilförsvar,
övergripande planering och allmän försvarsuibildning bestrids med egna
driftmedel liksom även sådana materialförsörjningskostnader som avser
oljelagring. För planeringsperioden beräknas åtgärder lill en sammanlagd
kosinad av 18,0 milj. kr. bli täckta med egna driftmedel. Härtill kommer ca 0,8
milj. kr. för enskilda järnvägar.

1 samråd med övriga programmyndigheter har ÖEF
fördelat tillgängliga investeringsramar så att på delprogrammet
Järnvägstransporter faller 17 milj. kr. Investeringsramen har förutsatts vara
uttryckt i prisläge andra kvartalet 1975. Programplanen uttrycks i prisläge
februari 1976. En uppräkning med 1,8 milj. kr. föreslås.

Uiöver de mål för programplaneperioden som av
Transportnämnden redovisats för programmet Transporter skall järnvägarna
(statens järnvägar och enskilda järnvägar) enligl SJ kunna

-
i önskvärd och möjlig utsträckning
öka iransportkapaciteten pä vissa järnvägslinjer

-
upprätthålla begränsad trafik
vid bortfall av eldrift med ulnyltiande av tillgänglig reservdragkraft

-
så långt möjligt tillgodose
allmänhetens rese- och transportbehov

-
lagerhålla sådan maleriel som
inte kan tillhandahållas på annat sätt och som erfordras för att tillgodose
totalförsvarets krav på järnvägstransporter

-
begränsa verkan av skador på
kommunikationsleder genom trafikomled-ning och reparationsåtgärder

-
säkerställa skyddel av vitala
anläggningar, främst omformarstationer, televäxlar och
fjärrblockeringsceniraler genom fortifikaloriska åtgärder samt skyddet av
personal och egendom genom ulnyltiande av eget driftförsvar och driftvärn.

För planeringsperioden föreslås i programplanen bl.
a. följande beredskapsålgärder

beträffande
ledning och krigsorganisation

-
anpassa huvudorganisationen
till totalförsvarets organisation

-
planlägga för decentraliserad
ledning

-
ordna krigsuppehållsplatser
inklusive tele- och radiokommunikationer för centralförvaltningen och regionala
ledningsorgan

-
upprätta och revidera
personalplaner

beträffande
transporter

-
utarbeta beredskapstidtabeller
och iransportöversikter

-
tillgodose behovel av
stationer, spår och lastkajer m. m.

-
tillgodose behovet av maleriel
för koncentrerings- och sjuktransporter

-
planlägga inryckningsresor,
koncentrerings-, utrymnings- och drivmedelstransporter

-
planlägga utrusining och
uppställning av sjuktransportståg och sjuktrans-

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 46

portmotorvagnar

- planlägga omfördelning
av dragkraft

- beredskapsutbilda
tågklarerare.

På grund av begränsade personalresurser inom
banavdelningen måsle underhållet av beredskapsstationer samt spår- och
bangårdsanordningar skäras ned.

Med hänsyn lill möjligheterna att dels frigöra
personal dels finna lämplig personal atl utbilda till tågklarerare kan endasl
max. 25 % av uppgivet utbildningsbehov tillgodoses under femårsperioden.

beträffande
dragkraftsreserv

- planlägga och vidla ålgärder för all irygga
tillgången på beredskapslok

under krig genom att bl. a. underhålla beredskapslok, förvaringsplatser för

beredskapslok, kollager och vattengivningsanordningar.

beträffande
elkraftförsörjning

- underhålla
beredskapsanläggningar

- planlägga och vidta åtgärder för att trygga
eldriften under krigsförhållan

den.

belräffande
reparationsberedskap och verksladstiänsl

- planlägga byggnadsverksamhet och reparations- och
verksladstiänsl under

krigsförhållanden

- anskaffa och underhålla vissa reservanordningar
samt lokaler och utrust

ning för verkstäder i krig.

beträffande
materialförsörjning

- komplettera fredslager genom beredskapslagring,
krigsproduktion och

krigsleveranser.

Endast en mindre del av den enligt SJ önskvärda
anskaffningen av maleriel kan genomföras under perioden.

beträffande
skydd

- förberedelser för eller anordnande av
lilllrädesskydd och skyddsanord

ningar m. m. vid för driften vitala anläggningar och maleriel

- planläggning m. m. av
verkskydd och personligt skydd

- bygga och underhålla
skyddsrum och krigsbranddammar

- planläggning, utbildning
m. m. av driftvärn

Kostnaderna för de föreslagna ålgärderna uppgår för
femårsperioden lill ca 73 milj. kr. varav ca 54 milj. kr. från anslag över
statsbudgeten, ca 18 milj. kr. av egna driftmedel och ca 1 milj. kr. avseende
enskilda järnvägar.

Härutöver yrkar SJ ersättning med statsmedel
utgörande ca 42 milj. kr. för femårsperioden.

Yrkandena innefattar ersättning för utbildning av
vapenfria tiänsteplikliga (7 milj. kr.), personalförstärkning för
långsiktsplanering (0,5 milj. kr.).

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 ' 47

materialförsörjning
och maierielskydd (7,5 milj. kr.), skyddsrum (11 milj. kr.) saml
driftvärnsutbildning (16 milj. kr.j.

Avslutningsvis framhåller SJ atl järnvägarnas
förmåga 1977/78-1981/82 alt möla de krav som kris- och angreppsfallen ställer
är överslagsmässigt godtagbar och kommer atl förbättras mot periodens slut.

5.7
Statens vägverk (delprogrammet Vägar)

1 instruktionen för statens vägverk redovisas bl.
a. den övergripande målsättningen för beredskapsverksamheten.

. . under beredskapsiillstånd och krig främst
tillgodose det totala försvarets krav. Verksamheten i fred skall bedrivas så,
att även de krav som det totala försvaret i krig uppställer i största möjliga
utsträckning kan tillgodoses. Vägverket skall samråda med överbefälhavaren,
civilförsvarsstyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar och
transporinämnden. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar skall hållas underrättad
om beredskapsplanläggningen på det ekonomiska försvarets område.

Vid ingången av planeringsperioden har vägverket
bl. a. vidtagit följande beredskapsåtgärder inom delprogrammet Vägar

-
studier och utredningar för att
fastställa behovet av reservbromateriel

-
upprättande av en samordnad
krigsvägplan för vägverket och försvarsmakten saml krigsorganisationsplaner
för verket

-
tecknande av
krigsproduktionsbesked av viss väghållningsmateriel

-
anskaffning av
skyddsutrustning, viss äldre reservbromateriel samt vissa reservdelar till
maskinparken

-
beredskapslagring av drivmedel

-
ulbildning m. m. av
krigsplacerad personal och viss driftvärnsutbildning

-
byggande av skyddsrum vid
vägstationer.

Avseende planeringsförutsättningarna anför verket
bl. a. att ökade krav pä samordning av olika transportmedel jämte en fortsatt
nedläggning av olönsamma järnvägar kommer att medföra ökade behov av
framkomlighet på landsvägarna. Landsvägsnälei kommer ej alt kunna byggas ul i
den lakl som vore erforderiig med hänsyn till det förväntade ökade fredstida
transportarbetet på landsvägarna, framhåller verket. Vissa delar av landsvägsnätet
kommer dock att förbättras så att allt större del kan ta tyngre trafik, vilkel
i sin lur innebär ombyggnad av svaga broar. I en krigssituation kommer även i
fortsättningen broarna alt vara den sårbaraste delen av landsvägsnälei.

Följande ekonomiska föruisätiningar har gällt för
planeringen. För planeringsperioden skall förutsättas oförändrade drift- och
förvaltningskostnader i förhållande till anslaget för budgetåret 1976/77. I
samråd med övriga programmyndigheter har ÖEF fördelat tillgängliga
invesleringsmedel så alt

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 48

på
delprogrammet Vägar faller 52 milj. kr. Investeringsramen har antagils vara
uttryckt i prisläge andra kvartalet 1975. Programplanen uttrycks i prisläge
februari 1976. Vägverket föreslår ingen prisomräkning. För planeringsperioden
föreslår verkei följande mål för delprogrammet.

Statens vägverk och andra väghållare skall
tillsammans, utöverde mål och uppgiflersom har redovisais för programmet
Transporter, kunna tillgodose totalförsvarets krav på väghållning genom att i
förekommande fall

-
ulföra för totalförsvaret
angelägna byggnads- och anläggningsarbeten på vägnätet,

-
med den lokala
fredsorganisationen som stomme genomföra väghållningen,

-
begränsa verkan av skador på
vägnätet genom insättande av reparationsåtgärder och reservbromateriel samt

-
skydda egna arbets- och
ledningsplatser dels med fortifikato-riskl skydd, dels med driftvärn.

Under
perioden avses bl. a. följande beredskapsåtgärder vidlas

-
medverkan i övergripande
studier, utredningar och planeringsverksamhet

-
kompletterande utredningar
avseende behovet av reservbromateriel och reservdelar för vägmaskiner

-
revidering av vägverkets
krigsorganisation och anvisningar för krigsvägplan saml utarbetande av anvisningar
för undanförsel och förstöring och utnyttjande av reservbromateriel

-
byggande av skyddsrum och
drivmedelsanläggningar

-
anskaffning av
reservbromateriel och reservdelar

-
information och utbildning av
krigsplacerad personal och viss driftvärnsutbildning.

Kosinaderna för de föreslagna beredskapsåtgärderna
uppgår till totalt ca 70,2 milj. kr. för planeringsperioden.

Härutöver
yrkar vägverket ca 5 milj. kr. för personalförstärkning och utökad
driftvärnsutbildning. Verket anför vidare atl om alla vägstationer skall kunna
förses med skyddsrum före 1982 behövs ytterligare ca 9,7 milj. kr. under
perioden.

5.8
Luftfartsverket (delprogrammet Flygtransporter)

Enligt instruktionen för luftfartsverket åligger
det verket all under beredskapsiillstånd och krig främst tillgodose del lolala
försvarets krav. För verksamhelen under sådana förhållanden skall
luftfartsverket sörja för beredskapsplanläggning för den egna verksamheten och
för den civila luftfarten i den mån sådan planläggning icke ankommer på annan myndighet.

Luftfartsverket
har uppställt mål för verksamhelen inom delprogrammet

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 49

Flygtransporter.
Målen innebär atl verkei skall

-
så långl möjligt bibehålla de
civila statliga flygplatserna i användbart skick

-
på iransportfiygei tilldelade
flygplatser tillgodose betiäning av civila transportflygplan samt på de civila
statliga flygplatserna i göriigasle mån även tillgodose betiäning av militära
transport- och sambandsflygplan

-
ulföra inrikes och uirikes
flygiransportledning

-
i göriigasle mån tillgodose
skyddet på marken för transportflygplan genom utspridning av dessa inom och
mellan tilldelade flygplatser.

Flygbolag, som genom avtal förbundit sig att utföra
flygtransporter under beredskap och krig (K-förelag), skall

-
ulföra uirikes och/eller
inrikes flyglransporter

-
ha en viss leknisk uthållighet
med flygplanflotian.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a.
följande beredskapsåtgärder vidtagits

-
inom områdei studier och
ulredningar har en omfatlande studie genomförts rörande civil
flygiransportverksamhet under beredskap och krig

-
erforderiiga
planläggningsdokumenl för luftfartsverkets egna funklioner är utarbetade

-
planläggningsanvisningar för
flygbolagen AB Aerotransport (ABA) och Linjeflyg AB (LIN) har utfärdals

-
ransonerings- och
regleringsplaner för flygdrivmedel har tillämpats och setts över i samband med
den s. k. oljekrisen

-
anskaffning av
drivmedelscisterner, telemateriel, elmateriel, sambands-och
kommunikationsmaleriel, ramptiänstmaleriel saml fortiflkaloriska ålgärder vid
flygplatser är genomförda i viss utsträckning. Behovet av anskaffning och
fortifikaloriska ålgärder har hittills täckts lill en miniminivå, som i
begränsad utsträckning medger flygoperaliv verksamhet under krisförhållanden

-
organisation av och
materielanskaffning för verkskydd är genomförd

-
skyddsrum för personal och
trafikanter har byggts upp efler hand

-
samordning av luftfartsverkets
krigsplanläggning med försvarsmaktens är genomförd.

Luftfartsverket framhålleratt till följd av alt
reservdelar och komponenter m. m. för tekniskt underhåll av fiygplan har kunnat
anskaffas endast i begränsad utsträckning är uthålligheten på flygtransportområdet
f n. mycket låg.

Följande fredsförhåUanden är enligt luftfartsverket
grundläggande planeringsförutsättningar för civil luftfart vid beredskap och i
krig

- omfattningen av den svenskregistrerade flygplansflottan

4 Riksdagen
1976/77. I saml. Nr 74

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 50

-
flygplatsernas antal, läge och
utformning

-
betiänings- och
underhållsresurserna inom landei för den civila flygtrans-portverksamheten.

Den civila nygtransportkapaciteten ökar under
perioden. Ökningen beror till stor del på övergång till slörre och snabbare
flygplan vilket dock enligt verket medför slörre sårbarhet. Antalet civila
flygplatser ökar mycket långsamt men utnyttjandegraden blir bättre genom
utbyggnad av säkrare landningshjälpmedel. Underhållet av flygmaterielen kommer
förmodligen att än mer utföras ulan landets gränser i fred vilket medför
begränsningar i flyglransporlflollans uthållighet under avspärrning och krig.

Planeringsförutsättningarna är också i hög grad
beroende av totalförsvarets transportbehov. Detla kan nu inle exakt
fastställas. Utgångspunkten för luftfartsverkets planering har därvid varit all
hela den svenska flyglransporl-kapacileten erfordras under hela den lid som de
i planeringsarbetet studerade kris- och angreppsfallen varar.

1 sitl betänkande (SOU 1976:5)Säkerhetspolilik och
lolalförsvar anför 1974 års försvarsutredning bl. a.

För flyglransporter bör åtgärderna syfta till att
fä ut hög effekt av tillgängliga transportresurser såväl vid avspärrning som i
krig. Verksamheten bör enligt försvarsutredningens mening främst inriktas på
atl så längt möjligt behålla de civila statliga flygplatserna i användbart
skick, alt tillgodose service på flygplanen samt all kunna utföra inrikes och
utrikes flygtransportledning.

I fråga om de ekonomiska förutsällningarna har
enligt planeringsanvisningarna gällt bl. a. all några förändringar av nu
gällande principer och regler för fördelning av kostnadsansvaret mellan stat,
affärsverk och näringsliv i övrigt inle skall förutsättas bli vidtagna under
planeringsperioden. Anvisningarna har tolkats så att luftfartsverket och
flygbolagen i huvudsak skall ha samma omfattning på beredskapsålgärderna och
samma resursinsats härför som inplanerals i perspektivstudie del 2 i
referensalternativet ("5 500-I-").

1 samråd med övriga programmyndigheier har ÖEF
fördelat planeringsramarna för investeringar så alt på delprogrammet
Flyglransporter faller 44 milj. kr. Investeringsramen har antagits vara
uttryckt i prisläge andra kvartalet 1975. Programplanen uttrycks i prisläge
februari 1976. En uppräkning med 4,5 milj. kr. föreslås.

Bl.
a. följande beredskapsålgärder har planerats under femårsperioden

-
studie- och
utredningsverksamhet avseende bl. a. det ekonomiska försvarels
långsiktsplanering, flyglransporter saml flygbolagens tekniska underhåll av
flygplanen

-
anskaffning av
flygplantypbunden ramptiänstmaleriel för flygplantyperna DC-8, DC-lOoch F-28

-
anskaffning av utrustning för
tillsyn, reparation och funktionskontroll.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 51

reservmateriel
(ulbytesenheter), lillsynsmateriel, reservdelar samt tekniskt underiag
(instruktioner, ritningar m. m.jtill flygplaniyperna DC-8, DC-9, DC-lOoch F-28

-
anskaffning av viss
civilförsvarsmaleriel och fortsatt utbyggnad av skyddsrum

-
kontinuerlig verksamhet inom
sektorerna utbildning, allmän administration, driftvärn och säkerhetsskydd.

Kostnaderna för de planerade åtgärderna uppgår över
statsbudgeten till ca 48,5 milj. kr. för femårsperioden. Härtill kommer
kostnader över luftfartsverkets driftbudget (ca 6,0 milj. kr.) och
flygbolagens kostnader (ca 3,5 milj. kr.).

Kostnaderna är uttryckta i prisläge februari 1976.
För all investeringsprogrammen inte skall urholkas under perioden erfordras
enligl luftfartsverket kompensation för faktiska prisstegringar.
Luftfartsverket förutsäiter i planen att årsvisa justeringar a v angivna belopp
kommer att äga rum så att det reella innehållet i planen bibehålls.

Härutöver yrkar luftfartsverket ca 42 milj. kr. för
kompletterande anskaffning av faltmateriel och servicemaleriel till
flygplantyperna F-28 och A-300.

5.9
Sjöfartsverket (delprogrammet Sjötransporter)

Enligt instruktionen för sjöfartsverket åligger det
verket all ombesörja beredskapsplanläggning i fråga om sjötransporter. Under
beredskapsiillstånd och i krig skall sjöfartsverket främsl tillgodose det
toiala försvarets krav. Sjöfartsverkei skall samråda med överbefälhavaren,
civilförsvarsslyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskl försvar och
iransportnämnden i ärenden om verkets uppgifter vid krig eller krigsfara eller
eljest av betydelse för landets försvar. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
skall hållas underrättad om beredskapsplanläggningen på det ekonomiska
försvarets område. Samråd med chefen för marinen skall äga rum i ärenden om
dels utprickning eller belysning av farled som ej är försedd med sådana
anordningar, dels belysning av farled inom skyddsområde eller kontrollområde
eller indragning av fyrljus inom sådant område.

I arbetsordningen anges alt verkets försvarskontor
har ansvar för följande uppgifter

-
initiering och samordning av
krigsplanläggningen för fariedsväsendet

-
verkets krigsorganisation

-
planläggning inom den
ekonomiska försvarsberedskapens område, däribland beredskapsplanläggning av
sjötransporter

-
frågor i övrigt berörande
verkets uppgifter inom det totala försvaret

-
säkerhelstiänst och driftvärn.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 52

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a.
följande beredskapsåtgärder vidtagits

-
viss planering och vissa
åtgärder för anordnande vid ofred av särskilda neutralitets- och krigsleder för
den civila sjöfarten

-
vissa planer för verkels
krigsorganisation och åtgärder for övergång från freds- till krigsorganisation

-
förberedelser av
krigsuppehållsplatser för centralförvaltning och vissa delar av den regionala
organisationen

-
ulbildning av lolspersonal,
driftvärnsmän, krypto- och sambandspersonal samt viss utbildning i
säkerhelstiänst

-
vissa åtgärder för
säkerhetsskydd.

I fråga om planeringsförulsällningarna anför
sjöfartsverket att samhällsutvecklingen har medfört alt färre men större,
dyrbarare och snabbare fartyg än lidigare trafikerar våra farvatten. Leder och
hamnar minskar i antal men ökar i kvalitet. Integrering av transportsystem kan
förutses ytterligare utvecklas. Sårbarheten hos sjötransportsystemet ökar.
Denna utveckling som pågått en längre tid förutses fortsätta.

1974 års försvarsutredning har i sitt belänkande
(SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar angett atl planeringen för
sjötransporter bör inriktas på all under beredskap och krig underhålla för
sjöfarten behövliga farleder och att i erforderlig omfattning upprätthålla
driften vid sjöfartsverkets anläggningar.

Belräffande de ekonomiska resurserna för
programplaneringen utgörs utgångspunkten av de medel som disponeras för
budgetåret 1976/77. Kostnaderna för försvarskontoret är för budgetåret 1976/77
beräknade till 450 000 kr. och till sammanlagt 2 250 000 kr. för
programplaneperioden.

I samråd med övriga programmyndigheier har ÖEF
fördelat planeringsramarna för investeringar så atl delprogrammel
Sjösiransporter faller ca 1,65 milj. kr. i prisläge februari 1976. Dessa medel
avses användas för anskaffning av materiel och vidtagande av övriga ålgärder
för iordningssiällande av krigsfarledssystem. Med hänsyn lill karaklären av
denna anskaffning m. m. värderas dessa tillgångar inte in i sjöfartsverkels
fond. Medlen går därför i verkels budgei in bland driftmedlen.

Sjöfartsverket har i programplanen föresiagii moV
för beredskapsverksamheten under planeringsperioden. Målen innebär bl.a, att
verket inom del lolala försvarets ram under krig och beredskap skall

-
tillgodose för skilda
totalförsvarsgrenars funktion erforderliga sjötransporter inom landet och med
utlandet samt utöva central sjöiransportled-ning

-
efter planering och
förberedelser i fred anordna och underhålla för sjöfarten nödvändiga farieder

-
i behövlig omfattning
upprätthålla driften vid verkets anläggningar, vari

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 53

inräknas
verksamhel vid ceniralförvaltning och regionala organisaiioner

- snabbt kunna ställa om från normala
fredsförhållanden till beredskaps- och

krigsförhållanden och under omställningstiden kunna lösa föreliggande

uppgifter i största möjliga utsträckning.

Under perioden 1977/78-1981/82 avser verket
genomföra bl. a. följande beredskapsålgärder

-
långsiktsplanering avseende
perioden 1982-1987

-
begränsade studier för all
granska behovet av ytteriigare beredskapsåtgärder inom delprogrammet
Sjötransporter

-
revision av
krigsfarledssyslemel

-
anskaffning av lysbojar av
mindre lyp och till dessa nödvändig utrustning i form av kätting, ankaren,
radarreflektorer m. m.

-
översyn av planer för ledning
och administration i krig

-
information och ulbildning

-
plan för civil
posilionsrapportering i samråd med generaliullstyrelsen, civilbefälhavare och
länssiyrelserepresentanter

-
anvisningar i samråd med
transporinämnden för hur fraktfartslagens bestämmelser skall lillämpas.

Kostnaderna för de ålgärder som inplanerats uppgår
till sammanlagt 4 115 000 kr. i prisläge februari 1976 varav kostnaderna för
försvarskonlorel utgör 2 250 000 kr. Sjöfartsverkei begär dessutom 860 000 kr.
för förstärkning av planerings- och utredningsresurserna m. m.

5.10
Arbetsmarknadsstyrelsen (delprogrammet Arbetskraft)

Enligt instruktionen för arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) åligger del verket bl.a. att planlägga utnyttjandet av landels
arbetskraft vid krig eller under andra utomordentliga förhållanden, som
föranledes av krig eller krigsfara, saml handlägga ärenden rörande uppskov och
anstånd med eller annan ledighet från mililärtiänslgöring under krigs- och
beredskapsiillstånd och vissa ärenden rörande vapenfria tiänsteplikliga samt
samordna den frivilliga försvarsverksamhelen inom totalförsvarets civila del i
samråd med andra berörda myndigheter.

AMS uppfattar sitt mål vara att sedan krigsmaktens
behov fyllts med stöd av värnpliktslagen tillgodose behov av arbetskraft för
sådan verksamhet, som är av betydelse för landets totala försvar samt att i
fred göra erforderlig planläggning härför.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a.
följande beredskapsålgärder vidtagits

-
den del av den översiktliga
planeringen som benämns "branschplanläggning 1975" har genomförts
avseende vissa branscher

-
aktuella föreskrifter för
samtliga uppskovsgrupper

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 54

-
försöksverksamhet med förenklad
personalplanläggning hargenomförts i samverkan med grundplanläggande myndighet

-
beredskapsregistrering av ca
500 000 personer

-
ulbildning inom frivilliga
försvarsorganisationer saml av vapenfria tiänsteplikliga

-
bereskaps- och
mobiliseringsverk för verkets krigsorganisation.

Den del av svensk samhällsutveckling, som främsl
påverkar krigsarbetsmarknaden är den offentliga sektorns och näringslivets och
därmed fredsarbetsmarknadens förändringar under perioden. Härvid anför AMS för
perioden 1977-78 bl. a. att

-
ökningen av arbetskraft inom
den tiänsteproducerande sektorn fortsätter vilket förändrararbelskraftsstrukturen
samtidigt som arbetskraften anlalsmässigt ökar relativt litet och praktiskt
taget uteslutande på kvinnosidan

-
regional överföring av
arbetskraft till tätort från glesbygd fortsätter om än i minskad skala

-
arbetskraftens specialisering
fortsätter vilket försvårar snabba omdispositioner eller insättande av
ersättare med större krav på tillgång av utbildad reservarbetskraft eller
förberedd bristyrkesutbildning som följd

-
arbetsmiljöbeslämmelser,
arbelsiidsförkorlningar, pensionsålderssänkningar m. fl. på facklig eller
politisk väg genomförda förändringar ställer ökade krav på förberedda dispenser
från en rad för normal verksamhel gällande regler och avtal.

1974 års försvarsulredning har i sitt betänkande
(SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar uttalat bl. a. att tillgång på
arbetskraft är en förutsättning för övriga försörjningsområdens funktion och
uthållighet.

Vidare ullalar utredningen atl den översiktliga
planeringen bör inriktas på alt systematiskt följa den långsiktiga
arbelskraftutvecklingen. Genom branschplanläggning bör de aktuella
personaltillgångarna sammanställas och analyseras. Personalplanläggningen bör
förbättras och förenklas, bl. a. genom alt ett differentierat planeringssystem
utvecklas.

Utredningen uttalar också att det är av storl värde
om frivillig personal kan disponeras som reservarbelskraft för att ersätta
personer, som vid mobilisering måsle lämna sina ordinarie arbetsplatser.
Vidare sägs all vapenfria tiänsteplikliga efler ulbildning åriigen bör kunna
tillföra totalförsvarets civila delar värdefull personal.

De ekonomiska föruisättningarna för
programplanearbeiet har varil oförändrade driftkostnader dvs. ca 120,3 milj.
kr. för perioden 1977/78-1981/

82.

1 programplanen upptas bl.a. följande beredskapsåtgärder
för femårsperioden

- akluelllhållning
av rutiner, rullning av programplaner

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 55

-
vidmakthållande av
föreskrifters cch personalplaners aktualitet samt upprättande av nya

-
uppskovsverksamhei

-
fördelning av värnpliktiga, som
lämnar försvarsmakten

-
beräkning av behov av
frivilliga, avtalsteckning, registrering, krigsplacering

-
uttagning av vapenfria för
olika slag av utbildning, fördelning av dessa på utbildningsmyndigheter,
inkallelse till tiänslgöring och krigsplacering

-
akluelllhållning av verkets
beredskapsplaner

-
intern och extern utbildning

-
deltagande i ledningsövningar
m. m.

Kosinaderna för de föreslagna ålgärderna uppgår
lill ca 120,3 milj. kr. för perioden. Näringslivels planläggningskoslnader har
beräknals lill 21,5 milj. kr.

Härutöver begär AMS ytterligare ca 128 milj. kr.
under planeringsperioden för pcrsonalförstärkningar, ökning av
utbildningsstödet lill frivilligorganisationerna samt elt utökat antal
tiänsigöringsdagar för vapenfria tiänsteplikliga.

5.11
Postverket (delprogrammet Postal kommunikation)

Enligt instruktionen för postverket skall
verksamheten i fred bedrivas så, att även de krav som det totala försvaret i
krig uppställer i största möjliga utsträckning kan tillgodoses. Detta innebär
bl. a. att

-
postverket skall bedriva
beredskapsplanering i samverkan med andra myndigheter inom totalförsvaret

-
postverket skall vidta
erforderiiga åtgärder - i förekommande fall mot särskild ersättning - för all
säkerställa den försvarsberedskap inom det postala verksamhetsområdet som från
lotalförsvarssynpunki bedöms vara erforderlig.

Då del gäller verksamheten under
beredskapstillstånd och krig åligger det instmklionsmässigl postverket att
främsl tillgodose det totala försvarets krav. I övrigt skall verksamheten ledas
och bedrivas efter samma grunder som i fred i den mån förhållandena medger det.

Postverket
skall därvid i den omfattning omsiändigheterna föranleder

-
tillgodose totalförsvarets behov
av postanordningar

-
vidta de ålgärder som fordras
för att säkerställa posttrafiken

-
i den mån personaltillgången
medger det förordna om försiärkning av postpersonalen och om erforderiig
utsträckning av tiänslgöringen samt förelaga omflyttningar av personalen

-
medverka till åtgärder som
förhindrar atl krigsunderrällelser överbringas till obehöriga

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 56

-
inskränka verksamheten i den
omfattning som fordras av militära skäl

-
meddela föreskrifter om rätten
att anlita postverket i förbindelse med försvarsmakten och bringa föreskriftema
lill allmän kännedom

-
vidtaga åtgärder för att
förhindra flentligl utnyttjande av personal, anläggningar och materiel.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a.
följande beredskapsåtgärder vidtagits

-
planering för krigsorganisation
av central, regional och lokal förvaltning

-
igångsättning av
beredskapsplanering avseende postverkets dataverksamhet i krig

-
planering av fältposiens
organisation och verksamhel

-
planläggning, utbildning m. m.
av driftvärn och verkskydd.

1 avsnittet om planeriiigs/öruisåltnlngar anför
postverket att utvecklingen av den inre miljön i hög grad är styrande för
planeringen av verkets försvarsberedskaps verksamhet. Framförallt är den
regionala befolkningsutvecklingen av intresse i sammanhangel med hänsyn lill
de följder den har för postverket från såväl fredsmässig som
krigsorganisatorisk synpunkt. Andra betydande faktorer är utvecklingen inom
transportsektorn och på dataområdet samt omfattningen av de utrymningar som
kan komma alt anbefallas i krig.

Målen för beredskapsverksamheten under
planeringsperioden sammanfaller i allt väsentligt med de mål som hittills
gällt för postverkels beredskapsverksamhet.

Verksamheten inom delprogrammet avses i huvudsak
bedrivas på samma säll som hittills.

Kosinaderna för femårsperioden uppgår till 39,5
milj. kr. och bestrides av postverkets medel ulan alt särskilda anslag härför
är anvisade.

5.12
Sveriges riksbank (delprogrammet Penningmedel och betalningsförmedling)

Riksbankens uppgift inom det ekonomiska försvaret
är att som ansvars-myndighet leda, samordna och övervaka planläggningen i fred
för all trygga penningmedelsförsörjning och betalningsförmedling under
beredskap och krig.

Målsättningen för beredskapsplanläggningen på såväl
kortare som längre sikt är att skapa förutsättningar för atl bank- och
betalningsväsendet skall kunna fungera även under krig på ett sätt, som så nära
som möjligl ansluler sig lill den fredsmässiga verksamheten. Primärt syflar
planläggningen lill atl hindra ett sammanbrott av fredsorganisationen vid del
kritiska övergångsskedet mellan fred och krig och under liden närmasl
därefter. Härvid måsle framför allt tillses, atl slatliga och kommunala myndigheier
saml andra för

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 57

samhället
viktiga funktioner, däribland de krigsviktiga förelagen, ej saknar nödvändiga
medel för verksamhelefis upprätthållande. För att lösa dessa uppgifter har
riksbanken som ansvarsmyndighet att

-
i lotalförsvarets intresse
tillse att penningmedelsförsörjningen och betalningsförmedlingen skall fungera
även under krigsförhållanden

-
bygga upp ett betryggande lager
av sedlar och mynt vid riksbankens avdelningskontor i landets olika delar samt
i vissa fall genom utläggning av sedeldepåer

-
planlägga för att vid behov
kunna uppta tillverkning av provisoriska betalningsmedel (beredskapssedlar och
nödmynt)

-
tillse atl även den
betalningsförmedlning i olika former som sker utan anlitande av kontanta medel
kan fortgå under krigsförhållanden

-
ansvara för den del av
riksbankens, postverkets och andra penninginrält-ningars verksamhel som syflar
till alt irygga penningmedelsförsörjningen och betalningsförmedlingen

-
i samråd med ÖEF och i
samverkan med vederbörande centrala myndigheter och institutioner planera och
utarbeta riktlinjer för bankers och övriga kreditinstituts
beredskapsplanläggning.

Lägel beträffande dessa uppgifter är enligt
riksbanken vid ingången av planeringsperioden i huvudsak tillfredss*tällande.

Försörjningen med penningmedel och betalningsmedel
påverkas i fråga om planerlngs/örutsättnlngar i någon mån av den
internationella ulvecklingen men framför allt av ulvecklingen inom det svenska
samhället. Dessa allmänna förutsättningar för planeringen för
betalningsmedelsförsörjningen lorde enligl riksbanken förbli i storl sett
oförändrade under femårsperioden.

Beredskapsålgärder av främsl
administrativ natur avses vidtagas under planeringsperioden,
t. ex. uppgörande av avtal och anvisningar för samordning av de olika
penninginslilulens verksamhel, upprättande av förslag till lagändringar för att
underiätta verksamheten i krig m. m. Regelbunden revidering av penninginstitutens
beredskapsplaner avses företas t. ex. vid förändringar i inkvarterings- och
utrymningsplanläggning eller vid ändring av bankrörelse. En särskild
planläggning inom bankväsendet om en övergång i krig till regional bankclearing
med anpassning till postverkets nya regionindelning och distributionsnät avses
också genomföras. Ålgärder planeras för atl motverka störningar på bankernas
maskinella bokföring med dataanläggningar.

Kosinaderna förden planerade verksamheten beräknas
för femårsperioden uppgå lill ca 13 milj. kr., varav ca 4 milj. kr. från
riksbanken,ca 2 milj. kr. från postverket och ca 7 milj. kr. från övriga banker
och kreditinstitut. Kostnaderna för riksbankens del bestrids ulan att
särskilda anslag härför är anvisade.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 58

6.
ÖEF-utredningen 6.1 Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande den 24 april
1975 tillkallade dåvarande chefen för handelsdepartementet den 23 maj 1975
fyra sakkunniga med uppgift alt göra en översyn av överstyrelsens lor
ekonomiskl försvar (ÖEF) organisation mm. Utredningsuppdraget innebar bl.a. alt
de sakkunniga särskilt skulle överväga efter vilka grunder som ÖEF:s
organisation bör byggas upp. Dels borde prövas alternativ som innebär en
organisation anpassad efter de försörjningsområden (program) som lillämpas vid
långsiktsplanering och programbudgetering, dels alternativ som bygger på en
indelning efter olika funktioner i beredskapsprocessen (bl. a. planering, företagsplanläggning,
beredskapslagring och samordning). Vidare skulle de sakkunniga pröva behovel av
att ytterligare klarlägga ansvarsfördelningen mellan ÖEF, kommerskollegium (KK)
och statens industriverk (SIND) vad gäller uppgifter rörande det ekonomiska
försvarel. Dessulom skulle de sakkunniga överväga om ÖEF, KK och SIND skall
verka som myndigheter vid krig eller utomordentliga, av krig eller krigsfara
föranledda förhållanden, eller om de skall ersättas av särskilda krisorgan
eller kompletteras med sådana organ.

De sakkunniga', som antog namnet ÖEF-utredningen,
överiämnade i september 1976 sitt betänkande (Ds H 1976:4) Ny organisation för
ÖEF.

Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts
av överbefälhavaren (ÖB), fortifikationsförvaltningen (FortF), försvarels
sjukvårdsstyrelse (SjvS), försvarets materielverk (FMV), försvarets
forskningsanstalt (FOA), försvarels rationaliseringsinstitut (FRI),
civilförsvarsslyrelsen, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar,
socialstyrelsen, postverket, statens järnvägar (SJ), statens
vägverk,sjöfartsverket, luftfartsverket, iransportnämnden(TN), statskontoret,
byggnadsstyrelsen, statistiska centralbyrån (SCB), riksrevisionsverket (RRV),
nämnden för samhällsinformation (NSI), statens jordbruksnämnd (JN),
kommerskollegium (KK), som har bifogat yttranden från Stockholms
handelskammare, Skånes handelskammare och handelskammaren i Göteborg -
Västsvenska handelskammaren, statens pris- och kartellnämnd (SPK),
konsumentverket, överstyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF), arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), bostadsslyrelsen, statens industriverk (SIND), statens vallenfallsverk,
länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i Norrbottens län,civilbefalhavaren
i Bergslagens civilområde. Centrala driftledningen (CDL), Kooperativa
förbundei (KF), Landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)
gemensamt med Sveriges indusiriförbund. Svenska handelskammarförbundet. Svenska
petroleum institutet, Sveriges grossistförbund, Sveriges hantverks- och
indusiriorganisation (SHIO), Sve-

'
Överdirektören Gö.sla Bruno, ordförande, departementssekreteraren Bo Hemborg,
avdelningsdirektören Olof Hertz och departementssekreteraren Olof Söderberg.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 59

riges
kemiska industrikonior, Sveriges köpmannaförbund, Centralorganisationen
SACO/SR - som har bifogat yiiråhde från SACO/SR-föreningen vid ÖEF -
Landsorganisationen i Svenge (LO), som har bifogat yttrande från
Statsanställdas förbund samt Tjänstemännens centralorganisation (TCO), som har
utarbetat sill svar i samråd med Sialstiänsiemannaförbun-dets avdelning vid
ÖEF.

6.2
Nuvarande ordning

6.2.1
Överstyrelsen jör ekonomiskt försvar (ÖEF)

ÖEF är central förvaltningsmyndighet för den
ekonomiska försvarsberedskapen. Verkei har följande tre huvuduppgifter

-
samordning av all
planeringsverksamhet inom del ekonomiska försvaret,

-
planering på områden som inte
åvilar andra myndigheter saml

-
beredskapslagring.

Samordning sker bl. a. genom atl verkei leder de
försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret, i vilka alla
berörda planeringsmyndigheter deltar. ÖEF har även vissa andra regelbundna
samordningsaktiviteter, bl. a. i samband med den årliga planeringen av
länsstyrelsernas totalförsvarsinriklade verksamhet och i anslutning lill s. k.
beredskapskonferenser och övningar med personal i krisorgan. Genom
regeringsbeslut den 23 juni 1976 har vidare ÖEF och vissa andra myndigheier
tillagts uppgiften att planera beredskapen för en fredskris på energiområdet i
enlighet med särskilda anvisningar.

ÖEF:s egen beredskapsplanering avser
försörjningsviktiga varor på beklädnads-, kemi- och metallområdena, bränslen
och drivmedel samt viss tiänsteverksamhet. Planeringen innefattar grundläggande
utredningar om behovet av beredskapsförberedelser på olika varuområden. På
grundval härav sker planläggning av företag och vissa andra organisationer så
att dessa under svårare krislägen skall kunna upprätthålla försörjningsvikiig
verksamhet. Vidare förbereds förbruksningsregleringar, bl. a. ransoneringar.
Verket ger vidare stöd till försörjningsviktig industri inom
beklädnadsområdel, samordnar statlig upphandling inom detla område saml är
tillsynsmyndighet för näringslivets ivångslagring av olja.

En viktig och kostnadskrävande del av
försvarsförberedelserna på det ekonomiska områdei är beredskapslagring av olika
försörjningsviktiga varor. ÖEF svarar för beredskapslagring inom de områden där
verket har eget planeringsansvar och därutöver för lagring av läkemedel och
sjukvårdslextilier samt av gödsel- och bekämpningsmedel till jordbruket.
Sistnämnda lagring sker enligl planer som upprättats av socialstyrelsen resp.
jordbruksnämnden (JN). Beredskapslagringen skall enligl ÖEF:s instruktion ske
enligl affärsmässiga principer så långt detta är möjligl med hänsyn lill försörj-

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 60

ningsberedskapen.
Verket kan enligt instruktion självt låla uppföra förråds-och
lagringsanläggningar. ÖEF:s verksamhel indelas i följande program

-
Livsmedel

-
Beklädnad m. in.

-
Bränsle, drivmedel

-
Sjukvård

-
Kemiska produkler m. m.

-
Metaller m. m.

-
Övrigt

ÖEF:s nuvarande organisation är i huvudsak indelad
efter funktioner. Under styrelsen och generaldirektören är verket organiserat
på fem byråer

-
Utredningsbyrån

-
Varubyrån

-
Administrativa byrån

-
Affärsbyrån

-
Bränslebyrån

Utredningsbyrån och varubyrån leds gemensamt såsom
en avdelning av en avdelningschef Utöver byråerna finns en informalions.sektion
inrättad.

Internt inom ÖEF har arbetet organiserats på sätt
som framgår av följande bild.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74

Styrelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

I--------------- 1

I
Kemir å det |

1__________ 1

, Bekl ä dnads- i

h- ä det J

Generaldirekt ö r

I------------------

R å det f ö r eko-' nomiskt f ö rsvar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ekonomiadministrativa
enheten

Informationssektionen

Aff ä rs-byr å n

I nk ö ps-sektionen

Publicitets-detaljen

Budgetsektionen

L ä kemedels-sektionen

Utbildnings-detaljen

Redovisnings-sektionen

F ö rr å ds-sektioner

Centralsektionen

Lokala

f ö rr å d

___ I

Administrativa byr å n

Data-fcnheten

Statistiksektionen

Juridiska
sektionen

Programmerings-sektionen

Personalsektionen

Drift-sektionen

Utrednings-byr å n

Allmanna sektionen

Bekl ä dnadssektionen

Kemisektionen

Studiesektioner

Planerings-avdelning

P

Varubyr å n

Produktionssektionen

Handelssektionen

Undan-

f ö rsel-

sektionen

Avtals sektionen

Sekretariatet f ö r studier och l å ngsiktsplanering

r ö pera-H
I tions- I . analys- I grupp I

i "" i

L'=.2.__l

Br ä nsle-byr å n

Br ä nslesektionen

F ö rvaltnings-sektionen

Tekniska sektionen

1

. (Tokala ~) I

1 f ö rr å d I I l___J|

r ö rivme-
"I 1 I delscen- u I tr å len AB i I OMC

Br ä nsle-regle-ringsen-heten

Planerings-sektionen

Ransonerings-sektionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

ÖEF:s
interna organisation 1976-07-01.

Planeringsavdelningen svarar för verksamheten inom
samtliga försörj-ningsområdesinriktade program ulom
bränsle/drivmedelsprogrammei. Arbetsfördelningen inom avdelningen är den, att
utredningsbyrån svarar för den grundläggande utredningsverksamheten,
regleringsförberedelserna och samordningen av den statliga upphandlingen inom
beklädnadsområdet. Varubyrån svarar för förelagsplanläggning, finansiell
stödgivning lill företag på beklädnadsområdel samt planering rörande
undanförsel och förstöring, som enligt särskilda förordningar åvilar verkei.
Sekretariatet för studier och långsiktsplanering svarar för ledningen och
administrationen av försöken med det ekonomiska försvarets långsiktsplanering.

Bränslebyrån
svarar för utredningar och viss förelagsplanläggning för

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 62

bränsle/drivmedelsprogrammei
avseende avspärrnings- och krigsfallen. Byrån handhar vidare verkets
tillsynsuppgifter rörande näringslivels tvångs-lagring av olja samt uppgifter
rörande cisiernbyggnalion och -förvaltning.

Bränsleregleringsenheien svarar för reglerings-
inkl. ransoneringsförberedelser avseende bränslen samt för verksamhet i övrigi
för bränsle/drivmedelsprogrammei avseende fredskrislägen.

Affärsbyrån handhar inköp och försäljning av
.samtliga beredskapslag-ringsvaror samt svarar för byggande och förvaltning av
förråd och lager med undanlag av cisterner.

Administrativa byrån svarar för vissa affärs- och
förvaltningsjuridiska funklioner, för verkets gemensamma personaladministration
ulom personalutbildning saml för koniorsservice m. m.

Den ekonomiadministraliva enheten svarar för
verkets gemensamma ekonomiadminislrativa verksamhel.

Dataenheten, som har inrättats provisoriskt av
ÖEF:s styrelse, biträder övriga enheter med statistiska bearbetningar och
analyser, underhåller och utvecklar vissa datasystem - vilka även utnyttjas av
andra myndigheier inom det ekonomiska försvarel - samt svarar för verkets
registrering av data som skall lagras och bearbetas i dator.

Informationssektionen svarar bl. a. för extern och
intern information, för extern utbildningsverksamhet (övningar,
beredskapskonferenser m. m.) saml för den inierna personalutbildningen.

Verkets styrelse beslår, förutom av
generaldirektören och två personal-företrädare, av sex personer. F. n. ingår i
styrelsen företrädare för försvarsmakten samt från näringslivet och dess
organisaiioner.

Till
verket är tre rådgivande organ knutna, nämligen rådet för ekonomiskl försvar,
beklädnadsrådel och kemirådel. Det förstnämnda rådet består av chefema för
försvarsslaben och civilförsvarsstyrelsen, JN, ÖEF och AMS samt ordföranden i
TN. De båda övriga råden beslår av representanter för berörda slatliga
myndigheier saml näringslivs-och arbetstagarorganisationer.

Vid verket tiänstgör en militärassistent ur
försvarsstaben. Till verket är vidare knutna dels en s. k.
operationsanalysgrupp (OA-grupp) ur FOA, dels Drivmedelsceniralens AB (DMC)
planläggningsavdelning.

6.2.2
Statens industriverk (SIND) och kommerskolleglum (KK)

SIND bildades år 1973. Vissa av del nya verkets
uppgifter övertogs då från KK, vars uppgifter renodlades lill all omfatta
frågor rörande handelspolitik och utrikeshandel saml lillämpningen av vissa
näringsrältsliga regleringar. SIND gavs uppgifter inom områdena
industripolitik, energipolitik och mineralpolilik.

Både SIND:s och KK:s uppgifter har åtskilliga
beröringspunkter med planering och verkställighet avseende del ekonomiska
försvaret. Ingen av de båda myndighelerna har emellertid några
planeringsuppgifler inom detla

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 63

område.
SIND:s instmktion innehåller dock föreskrifter om viss informationsskyldighet
gentemot ÖEF. Enligt nu gällande planer övergår i krig och vid svårare
avspärrning KK:s uppgifter rörande handelsregleringar m. m. till en handels-
och industrikommission. För SIND:s del finns inga beslut eller uttalanden om
myndighetens uppgifter i sådana lägen.

6.3
ÖEF-utredningen

6.3.1
Nya och förändrade arbetsuppgifter för ÖEF

Under den tid som utredningsarbetet har pågått har
andra ulredningar lagt fram förslag av betydelse för ÖEF:s verksamhet. Sålunda
har under höslen 1975 försörjningsberedskapsuiredningen (FBU),
energiberedskapsutredningen (EBU) och ransoneringslagsulredningen (RLU) lämnat
sina slut-betänkanden. 1974 års försvarsutredning har i januari 1976
presenterat ett delbetänkande. Vidare hararbete pågått inom 1975 års
oljelagringskommitté och en utredning inom försvarets rationaliseringsinstitut
(FRI) om organisation och personal m. m. vid länsslyrelsemas försvarsenheter.
Inom ramen för försöken med långsiktsplanering har chefen för handelsdepartementet
vidare lämnal anvisningar för programplaneringen inom del ekonomiska försvaret
för perioden 1977/78-1981/82.

De förändringar i olika avseenden för ÖEF:s
verksamhel som detta har medfört eller kan väntas medföra de närmaste åren är
enligl ÖEF-utredningen främst följande.

Statsmakternas beslut bl.a. i anledning av FBU:s
och EBU:s förslag innebär atl ÖEF har givits ansvaret för att inom sitt
verksamhetsområde vidta förberedelser för all möla fredskriser på olika
varuområden. Bl. a. skall under de närmaste åren en omfattande fredskrislagring
äga rum av olika petrokemiska produkter och andra varor med anknytning till
oljesekiorn. Planeringen för fredskriser torde i vissa avseenden ställa andra
och utökade krav på ÖEF jämfört med planeringen för avspärrnings-och krislägen.
Detta beror på att målsättningen vid fredskriser är atl, trots knapphet på viss
vara, så långt möjligl upprätthålla sysselsättning, produktion och distribution
och viktiga samhällsfunktioner som sjukvård, undervisning och kollektivtrafik.

ÖEF skall vidare enligt statsmakternas beslul
samordna beredskapsplaneringen på hela energiområdet och även svara för olika
verkställighets-åtgärder vid en fredskris på energiområdet. Detta ställer
enligt uiredningens mening krav på att verket i vart fall måste följa
ulvecklingen vad gäller energiproduktion och -konsumtion totalt och för olika
energislag.

Några avgörande förändringar av förutsättningarna
för planeringen inför avspärrnings- och krigssituationer lorde inle komma att
inträffa. Även för dessa lägen kommer emellertid en lagerökning att ske under
de närmaste åren.

Sammanlaget
släller den ökade beredskapslagringen omfattande krav på

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 64

verkets
inköps- och försäljnings- samt byggnadsverksamhet.

Den sedan länge pågående ulvecklingen inom
näringslivet mot specialisering och stordrift och därav följande ulveckling av
underieverantörs-system och komponenttillverkning innebär vissa ändrade
planeringsbetingelser för ÖEF. Beroendeförhållandena inom näringslivet blir
sålunda mer komplicerade och svåra alt överblicka. Energilillgången har vidare
blivit en allt viktigare faktor vid bedömningen av vilka möjligheter landet har
att i en kris producera försörjningsviktiga varor. Denna utveckling innebär alt
allt större krav ställs på ÖEF;s planering särskill när del gäller metoderna i
utredningsarbetet för att bedöma behovet samt arten och omfattningen av
beredskapsförberedelserna i form av väl utvecklade planeringsmodeller och
ADB-system för dessa ändamål.

6.3.2
Övciväganden och föislag beträffande ansvars- och arbetsfördelningen mellan ÖEF
och SfND resp. KK

Enligl ÖEF-ulredningen finns del betydelsefulla
samband främst mellan verksamheterna inom ÖEF och SIND men även mellan
verksamheterna inom ÖEF och KK. Vad först gäller frågan om ÖEF - SIND
konstaterar utredningen alt ÖEF:s verksamhet i stor utsträckning avser
industrin och dess omställning i olika krislägen. Vidare har verkets
energiberedskapsupp-gifter nära anknytning till SIND:s verksamhet på energiområdet.
När ÖEF fick sina nuvarande uppgifter fanns inte något fredstida fackorgan för
frågor rörande industri- och energipolitiken. SlND:s tillkomst har förändrat
delta förhållande. I utredningsdirektiven anges emellertid att en utgångspunkt
förarbetet skall vara nuvarande ansvars- och arbetsfördelning mellan verken och
att endast smärre förändringar av denna bör aktualiseras. Mot bakgrund härav
har utredningsarbetet när det gäller ansvars- och arbetsfördelningen mellan
verken under normala fredstida förhållanden inriktats påatt klariägga behovet
av preciseringar av ansvarsfördelningen och på atl åstadkomma lämpliga
samverkansformer.

ÖEF-utredningen har kommit till den slutsatsen, att
sambanden mellan ÖEF och SIND mindre ger upphov lill problem vad gäller ansvarsfördelningen
mellan verken än till samverkansproblem. SIND:s verksamhet avseende
utredningar och prognoser m. m. inom industri-, energi- och mineralpolitiken
avser del normala fredslida samhället, medan ÖEF:s verksamhet avser frågan om
hur näringslivet i vid mening skall fungera i kriser. Utredningen anser
emellertid att del finns anledning alt i de båda verkens instruktioner markera
behovet av ömsesidig samrådsskyldighet i utredningsverksamheten. Redan i
nuläget skall SIND enligt sin instruktion hålla ÖEF underrättad om sådant
resultat av sitl utredningsarbete, som kan vara av intresse för landels
ekonomiska försvarsberedskap. Denna samrådsskyldig-hel bör utsträckas lill att
omfatta även planeringen och genomförandet av olika ulredningar. Genom att även
lill ÖEF:s instruktion foga ett lillägg

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 65

med motsvarande innehåll skapas ökade garantier för att
önskvärd samverkan mellan verken kommer lill stånd och att ÖEF:s varu- öch
branschkunskaper tillförs SIND.

Förutom vad gäller
utredningsarbetet finns det behov av samverkan mellan verken i fråga om den
löpande handläggningen av vissa ärendegrupper. Främst gäller detta
handläggningen av ärenden om stöd lill olika företag. ÖEF bedriver av
försörjningsberedskapsskäl sådan stödverksamhet inom beklädnadsområdel. Även
SIND - liksom f ö. AMS m. fl. organ - bedriver stödverksamhet på della område.
Utredningen anser att resp. myndighel vid beredningen av stödärendena så långt
som möjligt bör utnyttia utredningsmaterial och den kunskap om företagen som
finns hos den andra myndigheten. För alt förbättra samråd och samverkan bör
verken, enligl utredningens uppfattning, skriftligen informera varandra så
snart ett siödä-rende kommit in. F. h. lämnas skriftlig information först sedan
beslut har fattats i ett siödärende.

1 övrigi föreslår uiredningen atl
samordningen mellan olika slödgivande organ liksom hittills bör säkerställas
genom föreskrifter i särskilda beslut av regeringen för de stödformer där della
bedöms erforderiigt.

Utredningen har även - med hänsyn
lill de nära samband som generellt finns mellan ÖEF:s och SIND:s uppgifler -
övervägt om en ordning med ömsesidig slyrelserepresentation är lämplig.
Utredningen menar emellertid att den samverkan som erfordras främst bör ske på
handläggarnivå. Vidare har det ansetts ändamålsenligt att SIND, liksom i
nuläget, representeras i de varuområdesinriklade rådsorgan som finns vid ÖEF.

Sambanden mellan ÖEF:s och KK:s
resp. verksamhet syns mindre komplicerade än mellan ÖEF och SIND. ÖEF och KK
är under normala fredstida förhållanden verksamma på hell olika arbetsfält.
KK:s uppgifter rörande handelspolitik och utrikeshandel haremellertid i vissa
fall beröringspunkter med försörjningsberedskapspolitiken, liksom f ö. med
andra områden, t. ex. arbeismarknads- och industripolitiken. Utredningen har
funnit atl några egentliga ansvars- eller arbelsfördelningsproblem inte
föreligger mellan ÖEF och KK. Den samverkan som erfordras mellan de båda verken
bör kunna ske på sedvanligt sätt myndigheterna emellan. Vidare finner
utredningen det ändamålsenligt all KK representeras i de lill ÖEF knuina
rådgivande organen för olika varuområden.

6.3.3 Överväganden och förslag beträffande ÖEF:s
normalorganisailon

Elt av huvudproblemen i dagens
organisation för ÖEF är enligt utredningen den brislande överensstämmelsen
mellan program och organisation. Programmen är i princip varuområdesinriklade
medan organisationen i huvudsak är indelad efter funklioner. Minst tre olika
enheter har därvid uppgifter inom resp. program. Detta har medfört uppenbara
svårigheier alt åstadkomma en sådan förankring av programmen i organisationen
att en

5 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 74

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 66

kraftsamling
kring måluppfyllelsen för resp. program uppnås. Del finns i stället en tendens
- som måste anses naturlig i en funktionsindelad organisation - att oplimera
resp. funktion snarare än programmen. All flera enheter bedriver verksamhel
inom resp. program medför även vissa problem när det gäller verkels kontakter
med förelag och branschorgan.

Vissa ålgärder har vidtagits inom ÖEF för all lösa
dessa problem. Bl. a. har utsetts särskilda programansvariga tiänstemän.
Programansvaret för de varuområdesinriklade programmen har emellertid inte
ansetls böra fördelas på mer än två tiänstemän. Dessa biträds var och en av en
s. k. programföredragande tiänstemän. Denna ordning hardock enligt
utredningen? uppfattning medfört vissa interna problem vad gäller
ansvarsförhållanden och befogenhetsfördelning. Därför bör en mer
programinriktad organisation än den nuvarande väljas, anser utredningen.

ÖEF har till uppgift atl samordna all
beredskapsplanering för del ekonomiska försvaret. Utredningen har bedömt det vara
en viss brisl att ansvaret för samordningsuppgiften i realiteten är så
splittrat, som är fallet i nuvarande organisation. Detla har enligt
uiredningens mening lett till atl begränsal intresse har ägnals ål en löpande
uppföljning av beredskapslägel på olika områden och av arbetsläget vad gäller
beredskapsplaneringen hos olika myndigheter. Uiredningen anser främsl mol
bakgrund härav all ansvarel för alla frågor av programövergripande extern
samordningsnatur bör åvila en enhet direkl underställd verksledningen.

Vid bedömning av nuvarande organisation av verkels
utrednings- och planläggningsfunktioner har uiredningen kommit till den
slulsalsen att huvuddelen av de uppgifter som fordrar företags- och
branschkunskaper bör sammanföras i varuområdesinriklade enheter. En sådan
organisation bör öka verkets förutsättningar att observera förändringarna inom
de olika branscherna och bör kunna höja verkets aktionsberedskap i olika
avseenden. Detta betyder all samtliga ulrednings- och planläggningsuppgifter
bör sammanföras till varuområdesinriklade enheter. Delta gäller även bränsleområdet,
där den nuvarande uppdelningen i en bränslebyrå med vissa utredande och
planläggande uppgifter och en bränsleregleringsenhei med vissa andra utredande
uppgifter inte längre bör beslå. Den organisaloriska enhet för bränsle- och
drivmedelsplanering som i stället bildas bör även få lill uppgift att svara för
verkels nyligen tillkomna samordningsuppgifter rörande beredskapsplaneringen
på energiområdet.

Utredningen anser att verkets förrådsanskaffningsverksamhet
bör samlas i en enhet. Motiven härför är att personalens kunskaper på områdei
därvid bältre las tillvara. ÖEF:s egen byggnadsverksamhet kommer vidare under
de närmaste åren att bli av myckel stor omfattning. Ett slort antal byggnadsprojekt
till ell sammanlagt beräknai värde av inemot 500 milj. kronor kommer under de
närmaste åren att vara under arbete. Härvid erfordras vissa tillkommande
specialistresurser främsl för ekonomisk uppföljning av verksamheten.
Möjligheterna att till verket knyta sådana specialistresurser torde öka om alla
byggnadsverksamhet administreras av en och samma

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 67

organisatoriska
enhet.

Utredningen har bedömt atl störa krav ställs på ÖEF:s nuvarande metodutveckling,
främst när det gäller syslem och metoder för all bedöma behovet och
omfattningen av olika beredskapsåtgärder. Nuvarande organisation av
metodutvecklingsfunktionerna är därvid, enligt utredningens mening, inte
lämplig. Ansvarel för metodutvecklingen inoin planerings-området är i
realiteten splittrat på tre olika enheter. Splittringen har lett till problem
när det gäller val av syslem och metoder och en viss fördröjning av ulveckling
och införande av nya system har blivit följden. Mot denna bakgrund bör
metodulvecklingsverksamheten vad avser utrednings- och planläggningsuppgifterna
koncentreras till en enhet, nära organisatoriskt knuten lill de utredande och
planläggande enheterna.

Vidare anser uiredningen alt verkels gemensamma
personaladministrativa funktioner bör förstärkas och samlas i en organisatorisk
enhet. Skälel härför är främst alt allt slörre krav ställs på myndigheternas
personaladministration, bl. a. när del gäller olika personalpolitiska frågor,
personaladministrativ planering och löpande personaladministrativa åtgärder.

Mot bakgrund av dessa förhållanden föreslår
utredningen - efter att ha prövat olika organisationsalternativ - atl ÖEF
organiseras på följande fyra enheter

-
en enhet för samordning av det
ekonomiska försvaret (enheten för EF-samordning)

-
en enhet för programverksamhet

-
en enhet för beredskapslagring

-
en administrativ enhet.

Enheten för EF-samordning bör fa till uppgift att
svara för olika externa programövergripande samordningsfrågor, bl.a. att följa
arbets- och beredskapsläget inom del ekonomiska försvaret, atl leda elt
eventuellt system för långsiktsplanering samt att administrera olika
samverkansövningar och beredskapskonferenser etc.

Enheten för programverksamhet bör indelas i fyra
programinriktade underenheter, nämligen en för beklädnad m. m., en för energi,
en för kemiska produkter m. m. och en för metaller m. m. Härtill bör komma en
underenhet för allmänna frågor, bl.a. metodutveckling och statistik. De fyra
programinriktade underenheterna bör fl till uppgift att svara för samlliga med
resp. program sammanhängande utrednings- och planläggningsuppgifter.

Enheten för beredskapslagring bör fa lill uppgift
atl svara för inköp och försäljning av beredskapslagringsvaror, för
förrådsånskaffning - däri inbegripet byggnadsverksamheten - och för
förvaltning av förråd och varor. Enheten bör indelas i en underenhet för inköp,
en underenhet för förrådsanskaffning och en underenhet för förrådsförvaltning.
Härtill kommer ett sekretariat för vissa ekonomiska och affärsjuridiska
uppgifter.

Enheten
för administration bör fa till uppgift atl svara för verkets gemen-

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 68

samma
ekonomi- och personaladminislrativa uppgifler, för förvaltningsjuridik och rationalisering
samt för verkels gemensamma funktioner i övrigt, t. ex. registratur, bibliotek
och kontorsservice m. m.

Utredningens förslag lill normalorganisalion för
ÖEF framgår av följande skiss.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Z
'£

U I D

S; ol o

2 ?
iBic Si

ES

'« -q'

I? " a> o I c ro ** "S

' ' cn.O

2! 3

\

|E1 -

« i ?-2

' t! E c I? S c - c o as c o

'"-: ö «
s

3.E E

1- "D D

f?|i

opaginerad Kontrollera mot PDF

O)

1

Q.

s

1

UJ

vissa ekonomiska och aff ä rsjuridiska
fr ä gor

Underenhet
f ö r

f ö rr ä dsforvalt-

ning

- drift
och

underh ä ll av

f ö ir ä dsanl ä gg-

ningar

f ö rvaltning

av lager

s

TJ

il

Underenhet for forr ä dsanskaff-ning

f ö rr å ds å nskaffning genom f ö rhyrning och byggnadsverksamhet

Underenhet f ö r
ink ö p

ink ö p och f ö rs ä ljning av
varor

E

s 1

E

O

i

c

UJ

Allm ä n
underenhet

- st ö d betr

metoder och

statistik

- specialist

resurser for

f ö rstoring

ni m

- planl ä gg

ning av dator-

beredskap m m

- for
enheten

gemensamma

ä renden

Underenhet f ö r metaHef m m

- forsorjmngs-

pianering

- f ö retags-

planl ä ggning

- reglering
o.

ransonering

:0

= 2E

111

- forsorjnings-

planenng

- f ö retags-

planl ä ggning

- reglering
o.

ransonering

vissa plane

ringsuppgifter

for livsmedels-

och sjukvSrds-

programmen

Underenhet f ö r
energi

- forsor'inings-

planering

- foretags-

planlaggnmg

- reglering
o.

ransonering

inkl lEA

- tvangs-

lagring

- informa

tions- och

sparkampanj-

fr ä gor

1

i

Underenhet f ö r
bektadnad m m

- Orsorjnjngs-

planermg

- f ö retags-

planl ä ggning

- reglering o.

ransonering

f ö retagsst ö d

-upphandlings-

samordning

UJUJ

Underenhet
for samordning och l å ngsiktsplanering

ö vergripan

de samordning

- l å ngsikts

planering

Underenhet f ö r
information och utbildning

- extern in

formation

extern
ut

bildning

Förslag
till ny normalorganisation för ÖEF.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 70

Utredningen har även behandlat
frågan om ÖEF:s styrelse- och rådsor-ganisaiion och konstaterar, atl ett
genomförande av både EBU:s och FBU:s förslag rörande ÖEF:s styrelse skulle
innebära atl ÖEF fick en styrelse på omkring 20 personer. Utredningen släller
sig tvivlande till all en så stor styrelse kan fungera effeklivl, särskill som
den enligl dessa utredningars förslag även bör fungera i olika krislägen.
Utredningen har funnit atl en väl fungerande rådsorganisation skulle kunna
tillföra ÖEF sådan kunskap som enligl EBU och FBU skulle förmedlas genom
styrelsen. Därför föreslås en utökning av nuvarande varuområdesinriklade
rådsorganisution (beklädnadsrådet och kemirådel) med ytterligare två
varuområdesinriklade organ - ett energiberedskapsråd och elt metallräd.
Styrelsen kan härigenom la en för myndigheterna normal storlek.

Utredningen föreslår att ÖEF:s
styrelse skall bestå av generaldirektören, åtta övriga ledamötersami två
personalföreträdare. Av de övriga ledamöterna bör fyra representera del
allmänna och fyra ha sakkunskap om produktionen och distributionen på olika
områden inom näringslivet, bl. a. energisektorn. De fyra råden, som bör få till
uppgifl att på resp. varuområde biträde ÖEF vid planeringen av
försörjningsberedskapen och vid verkställigheten i en kris bör bestå av
representanter för statliga verk och andra samhälleliga organ med väsenllig
anknytning till varuområdet samt i förekommande fall av representanter för
organisationer som företräder konsumentintressen.

Det föreslagna
energiberedskapsrådet bör fa uppgifler avseende såväl den övergripande
energiberedskapsplaneringen som den detaljerade planeringen för
bränsle/drivmedelsområdei. Del bör övervägas om inte detta råd bör överta det
nuvarande oljelagringsrådets uppgifter rörande viss tillsyn av näringslivets
ivångslagring av olja. Del sistnämnda rådet skulle därmed kunna upphöra.

Frågor som kunde ha behandlats i
rådet för ekonomiskl försvar har j stället kommit att behandlas inom
totalförsvarets chefsnämnd samt i oliKa samrådsorgan som tillkallas i anledning
av det ekonomiska försvarets långsiktsplanering. Utredningen föreslår därför
att rådet avskaffas. Det är dock lämpligt att ÖEF tillkallar en referensgrupp
för rådgivning i olika övergripande samordningsfrågor under normala fredstida
förhållanden. En sådan referensgrupp bör beslå av företrädare för de viktigaste
myndighelerna inom det ekonomiska försvaret samt SIND.

Utredningen lägger fram förslag om
de personalresurser av mer permanent natur som erfordras vid ÖEF fr. o. m.
budgetåret 1977/78 för nu kända uppgifter.

Utredningens förslag omfattar en
personalstyrka motsvarande 175 helårsarbetande på ÖEF:s centrala förvaltning.
Härtill kommer personalen vid de lokala förrådsanläggningarna. Förslagel
innebären ytterligare förstärkning av personalstyrkan vid den centrala
förvaltningen med 10 helårsarbetskrafter. Den föreslagna ökningen motiveras i
alll väsentligt av atl verkei har tillförts nya och Ökade uppgifter. Den årliga
lönekostnaden för de nytillkommande

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 71

tiänslerna
har uiredningen uppskallal till ca 900 000 kr. (1976 års löneläge). Härtill
kommer ökade kostnader för invenlaner, resor, skrivmateriel m. m. avseende den
akluella personalen. Överslagsvis beräknas härför en kosinad om 50 000 kr./år.

6.3.4
Oveiyägaiiden och förslag beträffande krisorganisalionsfrågor

Vid sina bedömningar av krisorganisalionsfrågorna
har utredningen utgått från de miljöexempel som har använts inom
långsiktsplaneringen för det ekonomiska försvaret. Mot denna bakgrund har
utredningen försökl bedöma vilka arbetsuppgiftersom kan bli aktuella för
samhälleliga krisorgan. Bedömningen har dock inie kunnal göras så utförlig,
eftersom ÖEF:s verksamhet avseende planenngav krisorganisationer och
regleringslorberedelser i vissa hänseenden inte är närmare utvecklad.
Uiredningen hardock ansett det möjligt att lägga fram elt förslag som har
karaktär av en basstruktur för krisorganisationen. Utredningen poängterar
emellertid att fortsatta överväganden erfordras, bl. a. beträffande olika
detaljorganisationsfrågor.

Fredskriser
på det allmänna varuområdet, varmed avses andra varor än energiråvaror och
jordbruksvaror, bedöms endast komma att vid ett och samma tillfälle beröra en
enstaka vara eller ett begrär.sat antal varor. Beroende på krisens arl och
omfattning måste olika ålgärder vidtas i syfte att nedbringa förbrukningen av
de akluella varorna. Dessa åtgärder torde i första hand komma alt rikta sig mot
produktionsledet. Viss erfarenhet av dessa problem vanns under den s. k.
oljekrisen 1973/74, då frågor om regleringen av olika petrokemiska produkter
ålades ÖEF genom ett tidsbegränsat lillägg till instruktionen.

En utgångspunkt för utredningsarbetet har varit att
ansvars- och arbetsfördelningen mellan ÖEF och SIND under normala fredstida
förhållanden inte skall förändras i någon mer belydande utsträckning. Genom att
SIND således inle för några egentliga planeringsuppgifter för del ekonomiska
försvaret, bör verket inte heller ges några verkställighetsuppgifter i
krislägen.

Mot den bakgrunden föreslår utredningen atl ÖEF ges
i uppgifl all vara verkställighetsorgan vid fredsknser på det allmänna
varuområdet. Denna uppgift torde inte vara mer omfattande än all verkei kan lösa
den inom ramen för normalorganisationen, vid behov med viss
personalförstärkning. De ulrikeshandelsregleringar, som kan erfordras, bör
handläggas av KK efter samråd med ÖEF. Behovet av sådana reglenngar bör i
första hand klarläggas av ÖEF.

Avspärrning ställer hell andra och mer långtgående
krav på en krisanpassning av samhället än fredskriser. Läget kräver sannolikt
bl. a. omfattande förbruksningsregleringar av olika slag. Med hänsyn till
sambandei mellan olika regleringsåtgärder på olika områden krävs en samordnad
krisorganisation på central nivå, som under regeringen kan utöva den ledning
av reglenngsverksamheten m. m. och göra de ulredningar och samlade be-

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 72

dömningarsom
erfordras. Mot bakgrund härav är den nuvarande planerade organisationen med en
handels- och industrikommission och en bränslekommission mindre lämplig.
Uiredningen har funnit alt ÖEF bör vara det fredstida organ som bör åläggas
nämnda uppgifter i ett krisläge. Detla kräver vid en kris en anpassning av
ÖEF:s normalorganisation i vissa avseenden och en försiärkning av verkei med
personal från andra myndigheier samt från industrin och dess organisationer.

För att ÖEF i en avspärrningssituation skall kunna
verka effektivt föreslås alt löpande och rutinmässiga reglenngsärenden, t. ex.
i samband med administrationen av ransoneringar, bör kunna åläggas andra
organ. Härvid bör myndighelerna med planeringsuppgifler i fred i första hand
utnyttjas. Därigenom uppnås bl.a. önskvärd kontinuitet mellan planering och
verkställighet. Administrationen av löpande regleringsärenden rörande
dtivme-del, t. ex. drivmedelsransoncring, bör sålunda åvila transporinämnden
(TN). Administrationen av elenergireglering bör dock åläggas ett särskilt för ändamålel
bildat organ, benämnt elförsörjningsnämnden (EFN).

För löpande och rutinmässiga regleringsåtgärder på
övriga områden bör förberedas inrättandet av en beklädnadsnämnd, en
bränslenämnd, en keminämnd och en metallnämnd. Basmyndighet för organisering
av dessa organ bör vara ÖEF. Personalen lill nämndernas kanslier bör rekryteras
från ÖEF, SIND, andra statliga organ samt från industrin och dess organisationer.
Nämnderna bör ha förlroendemannainslag.

Uiredningen
har vidare kommii lill den slutsatsen alt KK, liksom under normala fredstida
förhållanden och vid fredsknser, bör svara för handläggningen av frågor
rörande handelsregleringar och handelspolitik. Närdet gäller handelsregleringar
bör handläggningen ske i nära samverkan mellan KK, ÖEF, valutamyndigheierna och nyssnämnda
reglenngsorgan.

Från principiell synpunkt föreligger stora likheler
mellan avspärrnings-och krigs fallen när del gäller handläggning av ärenden
inom det ekonomiska försvaret. Utredningen föreslår därför atl den föreslagna
basor-ganiationen för avspärrning även utgör grunden för en krigsorganisation.

Uiredningen konstaterar all skäl talar för atl
krisorganisationen i tillämpliga delar bör kunna ulnyttias vid
försörjningsknser betingande av valuta-knapphet och vid vissa inre kriser av
försörjningskaraktär. Utredningen har dock inle närmare penetrerat hilhörande
spörsmål.

Utredningens
stomförslag till krisorganisation framgår av följande skiss.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KK

Bekl ä dnads-n ä mnd

Kemin ä mnd

Metalln ä mnd

Br ä nslen ä mnd

TN

EFN

opaginerad Kontrollera mot PDF

betecknar styrning av regleringsverksamhetens art och
omfattning

KK TN
EFN 1

betecknar styrning i ö vriga
avseenden

betecknar kommerskollegium

betecknar transportn ä mnden

betecknar elf ö rs ö rjningsn ä mnden

EFN replierar i administratrvt h ä nseende p ä
statens vattenfallsverk

Förslag
till krisorganisation (avspärrningsfallet).

opaginerad Kontrollera mot PDF

6.3.5
Vissa särskilda frågor

Uiredningen har under sitl arbete gjorl vissa
iakttagelser, som - menar man - bör föranleda särskilda utredningar eller
överväganden i annan ordning. Vissa av förslagen bör dessutom följas av
fortsatta utredningar beträffande olika detaljfrågor. Sammanfattningsvis
föreslås

-
att ansvars- och
arbetsfördelningen mellan ÖEF och socialstyrelsen resp. statens jordbruksnämnd
övervägs när det gäller beredskapslagnng och företagsplanläggning på sjukvårds-
resp. livsmedelsområdet,

-
alt en utredning företas om
beslutssystem, upphandlingsordning, entreprenad- och ersättningsformer för den
vid ÖEF bednvna byggnadsverksamheten,

-
all organisatoriska frågor
avseende sambandet vid en avspärrningskris mellan ÖEF och statens pris- och
kartellnämnd ulreds,

-
atl de organisatoriska
sambanden i en avspärrningskris mellan den föreslagna krisorganisationen och
de delar av det ekonomiska försvaret (motsv) som socialstyrelsen, resp.
statens jordbruksnämnd ansvarar för utreds,

-
att de olika föreslagna
krisorganens relationer lill molsvarande organ på regional och lokal nivå
utreds.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 74

-
att detaljorganisalion för de i
krisorganisalionen ingående regleringsorganen utreds,

-
all frågan om de till statens
industriverk knutna lokalstalerna sprängämnesinspektionens och elinspeklionens
slällning vid fall av avspärrning och krig övervägs.

6.3.6
Geiwinlörande av föreslagna organisalionsändringar

Uiredningen anser alt dess förslag till ändring av
ÖEF:s organisation bör kunna genomföras med början vid ingången av budgetåret
1977/78 och vara hell genomfört våren 1978. Utredningen betonar vikten av att
särskild personal utses för arbetet med genomförandel och atl detla bedrivs i
samverkan med berörda personalorganisationer.

Uiredningen föreslår dessulom alt ÖEF beviljas
vissa särskilda medel (200 000 kronor/år under ett par år) för all underlätta
övergången till en ny organisation. Utredningen anser avslutningsvis alt det
kan vara lämpligt atl göra en utvärdering av den nya organisationen, när den
har fått verka under elt par år.

6.4
Remissyttrandena

6.4.1
ÖEF:s verksamhetsområde och verksamlieisinriktning

Utredningens beskrivningar och bedömningar beträffande
nya och förändrade arbetsuppgifter för ÖEF möts inte av några erinringar från
remissinstansernas sida.

Beträffande
samarbetet mellan ÖEF och näringlivet delar ÖEF uppfattningen att företagens
kunnande i högre grad bör kunna blir utnyttiat i planeringen för
fredskrissiiualioner men framhåller all resurser krävs för atl administrera
denna verksamhet. SAF förutsätter alt rimlig ekonomisk ersättning skall kunna
utgå till företag och organisationer om sådana anspråk kommer att ställas på
deras medverkan att ersättning är motiverad.

Landstingslörbiiiidei har tagit upp frågan om
ansvaret för sjukvårdens försörjning med matenel m. m. Förbundet finner starka
skäl lala för att det ansvar ÖEF nu har för läkemedelsförsörjningen bör
utsträckas till att omfatta dels den del av malerielförsörjningen för
beredskapssjukhusorganisaiionen som socialstyrelsen handlägger, dels all annan
upphandling m. m. avseende förbrukningsmateriel inom sjukvårdssektorn som kan
bli aktuell. Härigenom skulle försörjningsuppgifterna för sjukvården samlas hos
en central myndighet. Samverkan med sjukvårdshuvudmännens upphandlingsprogram
kan därigenom underlättas, anser förbundet.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 75

6.4.2 Ansvars- och arbets/öidelning mellan ÖEF och SIND
respektive KK

Utredningens överväganden och
förslag rörande relationerna mellan ÖEF och SIND respektive KK kommcnieras av
några remissinstanser.

Stalskonioret understryker
betydelsen av atl de föreslagna åtgärderna för all förbättra samordningen
mellan SIND och ÖEF inom industri- och energipolitikens område kommer till
stånd. Verkei släller sig inle heller främmande för atl ytterligare åtgärder
kan bli akluella i framliden för alt förbättra samordningen.

SIND finner det befogat alt en
vidgad samverkan kommer lill stånd mellan SlND:s och ÖEF:s
ulredningsverksamhel. Verkei är vidare positivt till att ÖEF dellar i
referensgruppen lor utredningar som har inlresse för den ekonomiska
försvarsberedskapen. Samtidigt betonar SIND vikten av all verket på samma sätt
far la del av och följa ÖEF:s utredningsarbete. Mot bakgrund av atl
erfarenheterna av verkens samarbele redan idag är goda, finner SIND emellertid
utredningens förslag till ändring av verkens instruktioner mindre angelägna.

Mot utredningens uppfattning atl
den ekonomiska försvarsberedskapen av naturliga skäl måste vara en viktig
fakior i SIND:s ulredningar vid utformningen av förslag lill konkreia åtgärder
anmäler SIND en något avvikande mening. Verket har varken resurser för eller
har hittills i nämndvärd utrsträckning haft till uppgift att studera frågor
rörande den ekonomiska försvarsberedskapen. Om dessa frågor skall beaktas måsle
SlND:s personella och finansiella resurser förstärkas väsentligt. Med nuvarande
resurser måste utredningsverksamheten i allt väsentligt ha en näringspolitisk
målsättning.

Statens vallenfallsverk och CDL
framhåller belydelsen av samordnat planeringsunderlag på del energipolitiska
området.

Svenska kommiin/Örbuiidei biträder
de förslag som berör ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan SIND och ÖEF.

LO anser det naturligt alt SIND
blir representerat i ÖEF:s styrelse för att samordningen mellan verken på det
sättet skall kunna underlättas.

Beträffande relationerna mellan KK
och ÖEF instämmer KK i utredningens bedömning att det inte föreligger några
ansvars- eller arbetsfördelningsproblem mellan KK och ÖEF under normala
fredstida förhållanden. KK noterar de förslag till vidgat samarbele som
utredningen lagt fram och ansluter sig i princip till dessa.

6.4.3 OEF:s normalorganisalion

6.4.3.1 Allmänl

Remissinsianserna är överlag
positiva lill utredningens förslag om en mera programinnktad normalorganisation
för ÖEF, uppbyggd på fyra huvudenheter under verksledningen. Den principiella
utformningen tillstyrks eller lämnas utan erinringar av ÖB. SjvS. FMV. FRI.
socialsiyrelsen, civiljörsvars-

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 76

styrelsen, s/ö/årisverkel, lujl/arisverkel, TN.
slaiskontorei. SCB. RRV, JN. KK. konsumeniverkei, ÖEF. SIND. länsstyrelsen i
Norrbollens län. KF. SAF/Sveriges indiistriförbwid. Svenska
handelkainmai/örbiindct. Svenska koinmunjör-buiidei. Sveriges
grossisiförbiiiid. Sveriges kemiska indusirikiniior. Sveriges köp-munnqlörbund.
SACO/SR. LO och TCO-S.

Vissa instanser har inga synpunkler
på uiredningens förslag eller anser sig inle berörda av dem och tar därför inle
stiillning lill dem. Hil hör bl. a. statens vägverk. AMS, bostadsslyrelsen och
SHIO.

En del av de inslanser som ställer
sig positiva lill utredningens principförslag lill normalorganisalion anser
atl ytterligare personalresurser krävs på vissa områden för att syltet med
omorganisalionen skall nås. Hit hör S/vS. socialstyrelsen. ÖEF. Laiidsiiiigsförbuiidei,
SACO/SR och TCO.

6.4.3.2 Organisationsstruktur

Det övervägande antalet
remissinstanser intar, som nämnts, en positiv inställning till utredningens
förslagom en mera programinriktad organisation för ÖEF. Delta gäller även i
stort den föreslagna organisationsstrukturen, dvs. indelningen i enheter och
underenheter. 1 vissa avseenden redovisas dock avvikande uppfattningar.

Uiredningens principförslag
tillstyrks sålunda av bl.a. ÖB, FMV, FRI. KK. konsumentverket,
Landstingsförbundet, SAF/Sveriges indiislrijörbiind. Svenska
handelkammarförbundel, Svenska kommunförbundet, Sveriges grossistförbund och
SACO/SR.

Civilförsvarsslyrelsen finner den
föreslagna organisationen ändamålsenlig. Samma ståndpunkt intas av TCO.

SjvS, Socialstyrelsen, sjöfartsverket.
JN, länsstyrelsen i Norrbottens lån och Sveriges köpmannaförbund lämnar
förslagen ulan erinran.

Vissa inslanser behandlar delar av
organisationsstrukturen i sina svar. Hir hör bl.a. postverket. Verket finner
ingen anledning alt närmare kommentera utredningsförslagen men vitsordar
behovel av ökade resurser för att ÖEF skall kunna sköta uppgiften som
samordnings- och informationsorgan på elt tillfredsställande säll.

SJ anser det vara en fördel atl
samla uppgifter av övergripande samordningskaraktär lill en enhet direkt
underställd verksledningen. SJ hardärför ingen erinran mot att enheten för
EF-samordning tillskapas.

Luftfartsvcrkei uppfattar
inrättandet av enheten for EF-samordning som en klar förbättring. Detta gäller
även den allmänna underenheten inom enheten för programverksamhet, särskill vad
gäller samverkansfrågor om undanförsel och förstöring m. m.

TiV tillstyrker förslagel till
normalorganisation och understryker samtidigt vikten av att ÖEF i sin
försörjningsplanering i slörsla möjliga utsträckning utnyujar information och
utredningsresultat som tas fram av andra organ. Nämnden framhåller vidare atl
det är nödvändigl att ansvarsfördelningen

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 77

mellan
ÖEF och TN preciseras noga redan i fredstid.

Statskontoret ansluler s'ig i stort tiil förslagen
om normaiorganisalion. Verket erinrar dock om all de synpunkler som man
framförde i yttrande över EBU alUjämt har giltighet, dvs. att SIND skulle kunna
ges uppdraget att svara för energiberedskapen i fredslid och kris.

Byggnadsstyrelsen tar ej ställning lill
organisationsförslaget i slorl men tillstyrkeratt en underenhet tör energi
inrangeras i enheten för programverksamhet.

SCB bedömer att programanpassningen av ÖEF:s
organisation bör vara ändamålsenlig för överstyrelsens kontakter och samarbele
med enskilda förelag, branschorganisationer och SCB. Del förefaller dock SCB
lämpligt att energifrågorna direkt underställs verksledningen mot bakgrund av
att dessa frågor är mer samhällsövergripande och omfatlande.

RRV har från sina utgångspunkter inle funnil någol
atl erinra mot de förslag som framförs. Verket påpekar dock alt en förändring
av den formella organisationen endasl är en ålgärd som i gynnsamma fall kan
utgöra en främjande faktor för att effektivisera verksamhelen. Den process
varigenom förändnngar sker är mer betydelsefull än den formella förändringen.

SPK menar alt det fmns behov av ett nära samarbete
mellan SPK och ÖEF såväl under fredstida förhållanden som i kristid. Nämnden
kan inte finna att utredningen särskill beaktat den krav på samordning under
fredstid som ställs för att prispolitiskä fördelar skall kunna uppnås utan
förfång för försörjningsberedskapen. Den ordinarie omsättningen av ÖEF:s beredskaps-
och fredskrislager bör enligl SPK kunna ske på ett sådant säll att viss
pnsstabiliserande effekl uppnås.

SPK är positiv lill att enheterna för EF-samordning
och beredskapslagring skapas. Nämnden tillstyrker också att en närmare
utredning kommer lill stånd av del organisatoriska sambandet mellan SPK och
ÖEF. Utredningen bör då avse samarbetet under såväl fredstida förhållanden som
under krislägen av olika slag. Det är nödvändigt att en klar åtskillnad härvid
görs mellan ansvaret för försörjningspoliiiska och ansvaret för prispolitiska
frågor. Det är önskvärt att den föreslagna utredningen även kan omfatta
samarbetet mellan SPK och JN.

ÖEF tillstyrker uiredningens förslag till ny
organisationsstruktur, dock med tvekan beträffande energiområdet. Detta ar så
viktigt att en särställning inom organisationen hade varit motiverad, dvs. en
enhet direkl under verkschefen. ÖEF har emellertid avstått från att föreslå
detla för alt inte bryta organisationsmönslret inom enheten för
programverksamhet.

ÖEF anser att enhetsbeleckningarna bör ersättas med
mera informativa benämningar (avdelning/byrå).

ÖEF anser vidare att enheten för EF-samordning bör
bestå av tre underenheter i stället för två, som utredningen föreslår. En
enhet för allmän samordning bör tillkomma. OA-gruppen bör placeras i anslulning
lill enheten för EF-samordning. Den sistnämnda uppfattningen delas av FOA. FOA
an-

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 78

ser vidare alt enheten för EF-samordning bör inriktas och
ges resurser så att den kan leda och bedriva egna studier som ger ökad kunskap
om samhällets sårbarhet för olika kris- och krigsfall.

FOA ifrågasätter att
samordningsfunktionerna inom enheten för programverksamhet placeras inom den
allmänna underenheten. Ell lämpligt alternativ är att inrätta ett särskill
stabsorgan och ge detla samma ställning som övriga underenheter.

SIND inslämmer i förslagen till
normalorganisation för ÖEF. Metodul-vecklingsarbetet bör prioriteras. Härvid
bör nära samarbete äga rum mellan enheten för programverksamhet och enheten för
EF-samordning.

Statens vallenfallsverk och CDL
ansluter sig lill uiredningens vägledande principer för utformningen av
normalorganisalionen. För att fa största möjliga effekt av verksamheten är del
dock nödvändigt, anser man, att dels samla alla utredande och planläggande
funktioner för varje försörjningsområde till en enhet, dels avskilja detta
slag av verksamhet från ÖEF:s utvidgade uppgift att ansvara för den externa
samordningen av beredskapsplaneringen. De båda instanserna anser därför atl
samordningen av energiberedskapsplaneringen bör åvila enheten för
EF-samordning i stället för underenheten för energi.

KF anser att den mer
programinriktade organisationen för ÖEF bör kunna fylla kravei på en effektivt
fungerande verksamhet. Eventuellt skulle organisationen kunna bli ännu
effektivare om en separal enhet för energifrågor bildades, direkt underställd
verksledningen. KF anser att denna fråga bör övervägas närmare.

Belräffande ÖEF:s
normalorganisalion tillstyrker Svenska petroleum Institutet förslagen, utom i
fråga om enheten för programverksamhet. I dess ställe föreslår institutet en
programenhet för energi och en för övriga försörjningsviktiga produkter,

NSI anser alt den spridning av
informationsuppgifter på olika enheter som utredningen föreslår medför risker
för atl informationsverksamheten blir oenhetlig och mera kostsam än nödvändigl.
Därför föreslår NSI att en särskild enhet för information och utbildning av
extern karaklär övervägs i samband med det slutliga ställningstagandet lill
ÖEF:s organisation. Även om den interna informationsverksamheten föriäggs lill
den administrativa enheten, bör den särskilda enheten för information (dvs, vid
enheten för EF-samordning) gänstgöra som konsult och rådgivare i fråga om
metoderna. Detta samarbete är mycket viktigt, bl. a, därför att all egen
personal alltid måsle informeras om beställd information innan den ges ut
externt.

Även beredskapsnämiiden för
psykologiskt försvar tar upp informationsfrågorna och menar att uiredningen
endast i begränsad utsträckning har diskuterat dessa problem. Nämnden föreslår
atl de belyses ytterligare innan slutgiltigt beslut fattas belräffande ÖEF:s
organisation. Nämnden föreslår att informationsfunktionen får samma
organisatoriska ställning i fred som i avspärrning/krig, dvs. blir direkt
underställd verksledningen.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 ' 79

6,4.3.3
Styrelse och rådsorganisation

Uiredningens förslag lill styrelse och rådsorganisalion
kommenteras av flera remissinstanser.

ÖB godtar alt försvarsmakten inte blir
representerad i ÖEF:s styrelse och har ingen erinra mot att del nuvarande rådet
för ekonomiskt försvar utgår. ÖB föreslår alt representation för försvarsmakten
- uiöver uiredningens förslag om sådan i beklädnads- och metallråden - prövas
även belräffande energiberedskapsrådet och kemirådel. Samma synpunkl framförs
av FMV.

SjvS anser i likhet med socialstyrelsen atl del är
önskvärt atl del skapas en undergrupp försjukvårdsmalerielfrågor m. m. i det
föreslagna kemirådel. Socialstyrelsen menar vidare atl beklädnadsrådet måste
ägna särskill intresse äl hälso- och sjukvårdens textilbehov, 1 övrigt
accepterar socialstyrelsen den av utredningen föreslagna rådsuppläggningen.

Den föreslagna rådsorganisationen är för SCB:s del
ett fulll godtagbart alternativ till en breddad styrelse. SCB föreslår att
verket blir representant i energiberedskapsrådet.

Utökningen av den föreslagna rådsorganisationen
börenligl RRV \f.unna bli en viktig faktor för att förbättra
kunskapsutvecklingen inom ÖEF,

Konsumeniverkei och KF delar uiredningens
uppfattning alt antalet ledamöter i ÖEF:s styrelse bör vara förhållandevis
begränsat. Konsumentverket anser alt representanter för verket bör ingå såväl
i beklädnadsrådel som i del föreslagna energiberedskapsrådet. KF föreslår atl
representanter för arbetslagar- och konsumentintressen ges representation i
ÖEF:s styrelse. Förbundet understryker samtidigt värdet av att antalet
rådsorgan utökas.

Inte heller KK har någon erinran mot en begränsad
styrelse för ÖEF, Kollegiet ifrågasätter dock om man inle i krislägen bör kunna
ge styrelsen en viss breddning, varvid t. ex, KK kunde ingå i denna. Vad gäller
råds-organen bör övervägas om den inte i vissa lägen kan behövas en uppdelning
på flera varuområden. Kollegiet bör vidare vara representerat i samtliga
varuinriklade råd. Vidare bör den föreslagna referensgruppen för samordningsfrågor
avseende planeringsarbetet inrättas och KK bör ingå även i denna,

TN föreslår att dess ordförande ges plats i ÖEF:s
styrelse. Nämnden förutsätter också att den flr representation i det föreslagna
energiberedskapsrådet. Detta råds slällning under olika knser måste dock
klarläggas närmare. Som allmän riktpunkt bör gälla att rådet skall bilräda ÖEF
med övergripande planenng och inte med detaljfrågor. Det är enligl TN olämpligt
att binda sig för antalet ledamöter i rådet innan en instruktion för detta har
fastställts. TN har ingen erinran mot atl rådet för ekonomiskt fösvar upphör.

Landstingsförbundet och Kommunförbundet anser del
lämpligt atl den kommunala sektorn blir företrädd i ÖEF:s styrelse. Denna
uppfattning framförs även av Svenska petroleum institutet, som menar att det
vore en fördel om företrädaren i så fall hämtades från den kommunala
energisektorn.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 80

Belräffande ÖEF:s styrelse betonar Sveriges
grossisiförbund betydelsen av alt nänngslivel fåren breddad representation i
denna. Motsvarande argument framförs av Keniikoniinei.

Svenska jwiroleiim insiinitei tillstyrker alt
energiberedskapsrådet bildas och ulgår från atl förelrädare för
petroleumindustrin kommer all beredas plats i detla. Oljelagnngsrådel bör
enligt institutet behållas till dess man ser hur del nya oljelagringsprogrammel
kommer all fungera.

SAF/Sveriges indiistri/örhund bedömer atl
utökningen av rådsorganisationen kommer atl underlätta samarbetet med
förelagen och samtidigi tillföra ÖEF ytterligare fackkunskap.

ÖEF lillslyrker att styrelsen utgörs av elva
ledamöter och bilräder utredningens motiv fördetta, 1 likhet med
grossistförbundet och kemikonioret anser ÖEF all näringslivet bör få en breddad
representation i styrefsen. Eftersom antalet styrelseledamöter inte bör öka,
torde den angivna breddningen för nänngslivel få ske på bekosinad av
representationen för det allmänna menar ÖEF. Förelrädare för allmänna
samhällsintressen bör i erforderlig omfattning kunna beredas plats i de
varuområdesinnktade beredskapsråden.

ÖEF lillslyrker vidare den föreslagna
rådsorganisationen. Energiberedskapsrådets uppgifler och sammansättning kan
emellertid bli beroende av om del nuvarande oljelagringsrådel kommer atl
kvarstå. Slutlig ställning i dessa hänseenden bör därför anslå lills beslul har
fållats om oljelagringsrådets fortsatta verksamhel, Däremol kan rådet
förekonomiskt försvar utgå anser ÖEF.

Den föreslagna principiella sammansättningen av
beredskapsråden tillstyrks av ÖEF.

Sialens vallenfallsverk och CDL uttalar att del, om
ÖEF:s styrelse får den begränsade storlek som uiredningen förordar, är
angeläget alt styrelsen innehåller en förelrädare för energisektorn. När del
gäller förslagen om att inrätta särskilda råd för olika programområden är
kraftinduslnn generellt betänksam inför den slora administrativa överbyggnad
delta skulle innebära. Man kan dock inle bedöma behovet förde varubeionade
programområdena, 1 likhei med ÖB, TN och ÖEF anser vättenfallsverket och CDL
att det nuvarande rådet för ekonomiskt försvar kan avskaffas.

Tveksamhet till den föreslagna rådsorganisationen
framförs även av Svenska Handelskammarförbundet. Förbundet anser alt råd av
denna typ som regel lar anses ha ringa värde, 1 första hand bör en breddning av
styrelsen prövas, vangenom nya rådsorgan kunde undvikas.

LO delar i storl utredningens uppfattning om
styrelsens storlek. Däremot är LO tveksam till utredningens synpunkter rörande
likställigheten mellan en direkl medverkan i ÖEF:s styrelse och de föreslagna
rådsorganen. LO ser i Slällei de olika råden som värdefulla komplement till
styrelsen för atl tillföra denna konkret information på sakområdena enligt den
nya programutformningen. Organisationen förutsätter all den blir representerad
så-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 81

väl
i styrelsen som i de olika rådsorganen.

SIND anför för sin del synpunkten
ält'beklädnadsrådets sammansättning samt förhållandel atl det sammanträder
oregelbundet och relativt sällan gör att rådet inte är lämpligt för funktionen
som kontaktorgan mellan SIND och ÖEF vid samordning av enskilda slödärenden,

Landslingsförbundel menar alt starka skäl talar för
alt ell särskilt råd knyts till ÖEF för samverkan mellan ÖEF, socialstyrelsen,
sjukvårdshuvudmännen och andra intressenter på läkemedels- och
sjukvårdsmalerielområdei (t, ex, SjvS, Apoteksbolaget AB och Sjukvårdens och
socialvårdens planerings- och ralionaliseringsinstiiul). Ett sådani råd för
sjukvårdens försörjning skulle vid kris kunna ombildas till att svara för
erforderliga centrala regleringsåtgärder för del aktuella varuområdet,

6.4.3.4 Vissa
samordningsfrågor

ÖB delar utredningens uppfattning om betydelsen av
övergripande samordning inom det ekonomiska försvarel saml mellan detta och
övriga delar av totalförsvaret, Samma ståndpunkt intar ÖEF.

Civilförsvarsslyrelsen anför att samordningen
gentemot länsstyrelserna förefaller kunna bli bättre genom den föreslagna
organisationen än i den nuvarande,

AMS understryker betydelsen av atl
försörjningsberedskapspoliliken samordnas med övrig näringspolitik.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anser det vara en
brist att inte frågan om ansvarsfördelningen mellan ÖEF och länsstyrelserna har
berörts mera ingående. Det hade varit lämpligt alt uiredningen tagit upp
frågan om länsstyrelsernas fredstida uppgifler på det ekonomiska försvarets
område. Frågan bör behandlas vidare inom ramen för decenlralisenngsutredningens
arbete,

6.4.3.5 Metodutveckling

Till utredningens uppfattning att
metodutvecklingsarbetet för främsl försörjningsplanering och företagsplanering
bör ges hög prioritet ansluler sig FMV och SIND.

Den ständigt ökade komplexiteten i landets
produktionssystem ställer allt slörre krav på de metoder som kommer till
användning i försörjnings-planenngen, framhåller RRV. Verket anser att en
vidareutveckling av pla-nenngsmodeller av det slag som delvis har kommit till
användning i den senast genomförda långsiktsplaneringen inom det ekonomiska
försvarel är en uppgifl som bör ges hög pnontet i ÖEF:s verksamhet. Detta metodutvecklingsarbete
torde vara av väsenllig betydelse för försörjningsplaneringens resultat. Den
föreslagna nya organisationen för ÖEF bör enligt RRV förbättra
förutäsitningarna för att resultaten av metodutvecklingsarbetet också skall
komma lill faklisk lillämpning, åtminstone inom ÖEF.

6
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 74

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 82

ÖEF inslämmer i atl metodutvecklingsarbetet bör ges
hög prioritet och understryker angelägenheten av att verkei tillförs egna
resurser för delta arbete i enlighet med utredningens förslag.

6.4.3.6 Byggnadsverksamhet

Förslaget atl ÖEF:s byggnadsverksamheter av olika
slag samordnas organisatoriskt till en enhet kommenteras av FortF, FRI,
byggnadsstyrelsen och ÖEF.

FRI anser utredningens förslag vara en positiv och
effekthöjande åtgärd. Enligl institutets uppfattning borde dock förhållandet
mellan ÖEF:s egen anskaffning av förrådsanläggningar och byggnadsstyrelsens
respektive FonF:s verksamhel ha kommenterats närmare.

Byggnadsstyrelsen tillstyrker att drift,
undershålls- och reparationsarbeten samt leknisk lillsyn av förrådsanläggningar
samlas till en enhet, Däremol finner styrelsen det orationellt att bygga upp
ytterligare organisation inom statsförvaltningen för projektering, upphandling
och byggande. Det vore naturligare atl lägga dessa uppgifter direkt på
byggnadsstyrelsen eller forlifikationsförvaltningen, som redan har fungerande
organisationer för sådana verksamheter. Byggnadsstyrelsen är beredd atl på
samma sätt och på likartade villkor som för t, ex, post- och televerken på
uppdrag svara för ÖEF:s byggnadsverksamhet,

FortF gör ett likartat uttalande för egen del och
förklarar sig beredd att under samma förutsättningar som gäller för det
miliiära försvaret svara för ÖEF:s byggnadsverksamhet. Härvid bör även en
samordning av förvaltningsverksamheten beaktas, anser verkei, ÖB har enligt
FortF förklarat sig instämma i verkets synpunkler,

ÖEF menar atl frågan om vilkel upphandlingssysiem
som lämpligen bör tillämpas för byggnadsprojekt av olika slag bör avgöras från
fall till fall med hänsyn till ekonomiska, ansvarsmässiga och tidsmässiga
förhållanden. ÖEF kommer även i fortsättningen all ägna dessa förhållanden stor
uppmärksamhet och vidta de åtgärder som vunna erfarenheter kan ge anledning
till. ÖEF fmner det därför inte motiverat att - som utredningen föreslår - göra
en översyn om metoder och beslutsordning beträffande byggnadsverksamheten.

6.4.3.7 Personalbehov
i den nya organisationen

Den av uiredningen förordade
personaldimensioneringen kommenteras av en del remissinstanser. De flesla
framhåller därvid att ÖEF torde behöva tillföras ytterligare resurser utöver
utredningens förslag.

SjvS anser t. ex. alt alltför knappa resurser syns
ha avdelats för ulrednings-och planeringsverksamheten på läkemedels- och
sjukvårdsmalerielområdei, Samma ståndpunkt intas av socialstyrelsen, som
dessutom menar att resurser

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 83

av
betydligt slörre omfattning krävs för beredskapslagring av läkemedel och
sjukvårdsmateriel.

Landstings/örbundet anför - i likhei med SjvS och
socialstyrelsen - att läkemedels- och sjukvårdsmaierielsidan måste tillföras
ytterligare resurser med hänsyn till den tyngd och den omfattning som denna
sektor bör ha i landets försörjningsberedskap.

ÖEF menar alt en djupare analys av personalbehoven
är nödvändig. Med de utgångsvärden som utredningen har använt konserveras den
brisl på personella resurser, som f n, gör atl försörjningsplaneringen släpar
efter på många vikliga områden. Den förstärkning av resurserna för
metodutveckling som uiredningen föreslår ärenligl ÖEF värdefull och kan
förväntas resultera i en begränsning av annars nödvändiga
personalförstärkningar i framliden,

1 samband med granskningen av betänkandet har ÖEF
kommit fram till alt behovet uppgår till 18 tiänster mer än utredningen har
föreslagit. Det är viktigt atl tiänslerna tillkommer redan 1977/78 för atl
skapa förutsättningar att kunna lösa ålagda uppgifter, inhämta eftersläpningar
i beredskapsarbetet och för att organisationsförändringen skall leda till
avsett resultat.

SACO/SR bilräder vad ÖEF har framfört i sitt
yttrande över personaldimensioneringen. En fråga som enligt organisationen bör
analyseras närmare är avvägningen mellan personalkategorierna handliiggare,
assistenter och biträden.

TCO anser atl personalresurserna inle står i
relation till de nya och förändrade arbetsuppgifterna för ÖEF. Organisationen
framför förslag till förstärkningar på olika områden,

Kemikonioret anser den av utredningen föreslagna
personalförstärkningen som nödvändig för alt ÖEF skall kunna fullgöra sina
utvidgade åligganden,

FRI har inget alt anföra beträffande utredningens
förslag till personal-förstärkningar. Institutet anser att det hade varit
värdefullt med en redovisning av den kompetens som erfordras i nuläget och i
framliden för ÖEF:s personal och alt denna hade slällls i relation till det
kvantitativa personalbehovet.

Statens vatten/ållsveik/CDL understryker att det är
nödvändigt all ÖEF får erforderliga resurser för sina uppgifler så alt
ambitionen att stärka del ekonomiska försvaret kan avsätta verkliga resultat.

SAF/Sveriges 'indusiriförbund anser en
personalförstärkning motiverad om en däremot svarande höjning av den ekonomiska
försvarsberedskapen erhålls, på såväl central som regional nivå.

KK anför för egen del alt kollegiets nuvarande
resurser inle är tillräckliga för det ökade planeringsansvar för avspärrnings-
och krigslägen som enligt uiredningens förslag läggs på kollegiet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 84

6.4,3.8
Genomförande av omorganisationen

Utredningens förslag beträffande genomförande av
den nya organisationen kommenieras närmare endast av ÖEF, SACO/SR och TCO,

(Jff föruisälleratl ansvaret för omorganisalionen
kommeratt åvila verket. Den genomgripande omorganisation som ÖEF-utredningen
föreslår kriivcr lillräcklig tid för omsorgsfulla förberedelser på del
personella och administrativa området. ÖEF anser all sådana inle hinner
genomföras på ell acceptabelt sätt till den 1 juli 1977.

ÖEF presenterar ell förslag lill ny tidsplan i
slort. Detla innebär att den nya organisationen skulle träda i kraft den 1
januari 1978 och vara hell genomförd - med undantag för eventuella
övergångsanordningar - den 1 juli samma år.

För att underlätta genomförandet av den nya
organisationen bör personalplanering m. m, påbörjas i god lid, ÖEF föreslår
därför att den av utredningen förordade förstärkningen av
personaladministrationen vid ÖEF kommer till stånd redan under våren 1977. ÖEF
understryker angelägenheten av den föreslagna förstärkningen. ÖEF har också i
anslagsframställningen för budgetåret 1977/78 föresiagii en kvalificerad
handläggare för ändamålet. Verket bör beredas möjlighel alt redan lidigare än
ÖEF-utredningen föreslår få anställa handläggaren i fråga,

1 samband med genomförandet av den nya
organisationen uppkommer olika arbeten av engångsnalur, som kan medföra behov
av tillfälliga resursförstärkningar. ÖEF-utredningen föreslår att ÖEF under
ett par år får disponera förslagsvis 200 000 kronor per år för här angivna
ändamål, ÖEF tillstyrker förslagel och avser all efler uiredning lämna särskild
framställning om erforderliga medel.

Inte heller SACO/SR bilräder den av utredningen
föreslagna tidsplanen. Tidpunkten för ikraftirädande bör sältas lill lidigast
den I januari 1978. ÖEF bör enligt organisationen ges sådan tid för
genomförandel atl alla erforderiiga ålgärder kan vidtas i normal takt och att
överiäggningar kan ske kontinueriigt med personalorganisationerna.
Utredningsförslaget atl personal inom ÖEF- befriad från löpande uppgifter-
utses atl ägna sig ål genomförandel biträds.

TCO förutsätter alt genomförandet kommer att
bedrivas i nära samarbele med berörda personalorganisationer, TCO underslryker
vikten av alt personalplanering m. m, aktiveras i god lid innan det blir
aktuellt att tillsälla nya tiänster.

6.4.4
Krisorganisations/rågor

Bland de remissinstanser som har tagit upp
utredningens förslag lill basstruktur för ÖEF:s krisorganisalion och som
tillstyrkt des.sa eller lämnal dem utan principiell erinran återfinns ÖB. SjvS.
FMV. FRI. c/v/l/örsvars-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 85

styrelsen, socialsiyrelsen. sjöfartsverket, siatskoniorei.
RRV. JN. KK. SIND. länsstyrelsen i Norrbottens lån. civllbe/älhåvareii i
Bergslagens civiloiuråde. Svenska konimiin/örbiiiidei, Sveriges
grossisiförbund. Sveriges kemiska iiidiisl-rikonlur, TCO-S och Sveriges
köpnwniiaförbund.

ÖB. som inte har någon erinran mot
den föreslagna basstrukturen, be dömer alt denna skapar förutsättningar lör
atl anpassa organisationen lill olika krislägen.

FMV tillstyrker förslaget alt det
under regeringen vid avspärrnings- och krigsförhållanden endast bör fmnas ett
organ som kan göra samordnade utredningar och bedömningar. Samarbetet mellan
försvarsnuiklen och del ekonomiska försvarel under elt eventuell
mobiliseringsskede bör underlättas avsevärt om det ekonomiska försvaret inte
samtidigi omorganiseras.

Beredskapsnämiiden för
jisykologiskt försvar erinrar om viklen av alt de övergripande och samordnande
informutionsuppgifterna även i en fredskris samlas inom en enhet direkl
underställd verksledningen. Detla föreslås av uiredningen för avspärrnings-och
krigsfall. Förslaget tillstyrks av nämnden. Även postverket tillstyrker detta
förslag.

TN anser del vara olyckligt atl i
samband med en skärpning av en kris övergå från en organisationsform tillen
annan. TN finner, efler atl ha jämfört för- och nackdelar i
energiberedskapsutredningens och ÖEF-utredningens förslag, atl övervägande skäl
talar för atl ÖEF-utredningens förslag bör yäna som utgångspunkt även för
fredskrisorganisalionen. Del viktigaste skälel härför är all övergången från
ÖEF:s normalorganisalion lill krisorganisation vid skärpt läge kan ske smidigt.
TN framför vidare atl energiberedskapsutredningens förslag alt inrätta s. k.
sektormyndigheter med rådgivningsansvar väl låter sig förenas med
ÖEF-utredningens förslag.

ÖEF bilrader den av utredningen
förordade principiella utformningen av krisorganisalionen men anser all
ytterligare överväganden krävs, bl. a. vad gäller fördelning av ansvar och
arbetsuppgifter mellan ÖEF och övriga berörda myndigheier, ÖEF avser atl
senare lämna slutligt förslag till regeringen om ulformning av
krisorganisationen.

Statens vattenfaUsverk och CDL är
principiellt kritiska mot vissa av utredningens förslag. Utredningen har inte
haft i uppdrag att behandla organisationen för fredstida energikriser. Trots
detta har den utformat förslag till organisation och arbetsfördelning mellan
ÖEF och samverkande myndigheter som, enligt de båda remissinstansernas
uppfattning, medför alt tidigare principer och beslut skulle få rivas upp om
utredningens förslag antas. Vidare skulle ett realiserande av förslagen, främst
vad gäller ansvars-och arbetsfördelningen mellan ÖEF och övriga
beredskapsanläggnings-/reg-leringsmyndigheter, innebära en kraflig
koncentration till ÖEF. Väsentliga resurser och fackkunskaper måsle då
tillföras på områden som ligger helt utanför ÖEF:s nuvarande kompetensområde,
anser man. Vattenfallsverket och kraftindustrin i övrigt avstyrker därför
uiredningens förslag i de avseenden de avviker från lidigare principer och
beslul. Förslagen måste över-

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 86

arbetas
hävdar man. Della gäller även organisation och verksamheisformer under
avspärrning och krig, som bättre bör anpassas till energiberedskapsutredningens
förslag till fredskrisorganisation. Det kan inte vara ändamålsenligt att ha
principiellt olika organisation vid fredskriser och under avspärrning och
krig.

Utredningen har ansett alt regleringsmyndigheterna
bör ha förtroende-mannaanknytning under avspärrning och krig.
Vattenfallsverket/CDL avvisar för sin del atl elförsörjningsnämnden ges en
lekmannaslyrelse. Man hävdar nämligen att lekmannainflytandet inte har någon
roll atl spela i en krigssituation. Då är del andra faklorer än totala
rältvisekrav som måsle bli styrande för regleringsmyndigheternas verksamhel, I
avspärrningsfallet bör lekmannainflytande tillgodoses via ÖEF:s styrelse anser
man.

Statens vattenfallsverk och CDL tillstyrker i
princip utredningens förslag att ÖEF bör vara samordningsorgan på
försörjningsområdet även vid avspärrning och krig om det finns förutsättningar
för och behov av samordning, Samtidigi framhåller de båda instanserna dock
siarkt betydelsen av atl ansvaret för beredskapsplanering och genomförande av
erforderliga regleringar på elområdet skall åvila vättenfallsverket respektive
elförsörjningsnämnden (EFN) i enlighet med energiberedskapsutredningens
förslag, ÖEF skall endast ha ett övergripande planeringsansvar, menar man.

KK anser all viss oklarhel fortfarande föreligger
belräffande ansvarsfrågor på energiområdet vad gäller utrikeshandelsaspekterna
i fredskrislägen. Dessa frågor bör dock lösas på samma sätt som på del allmänna
varuområdet, dvs, all reglering av utrikeshandeln handläggs av KK efler samråd
med bl, a. ÖEF. Kollegiet betonar frågan om planeringsansvaret för de olika
krisfallen, bland vilka valutakrisfallet även uppmärksammas. Enligt kollegiet
måsle de speciella förhållanden som gäller vid ett fredstida valutakrisläge
beaktas vid en planering. Ansvarsfördelning och krisorganisalion bör också
anpassas härtill. Kollegiet förutsäiter att dessa frågor beaktas i de fortsatta
överväganden som enligt utredningen erfordras.

6.4.5
Behov av yuerligare utredningar m.m.

Vissa remissinslanser tar upp uiredningens förslag
om ytteriigare ulredningar eller överväganden i annan ordning.

Siatskoniorei underslryker betydelsen av att de föreslagna
krisorganens relationer till motsvarande organ på regional och lokal nivå
ulreds närmare i enlighet med uiredningens förslag. Denna slåndpunkl inias
också av Civilbefälhavaren i Bergslagens civiloiuråde.

JN anser inte att det finns någon anledning atl
särskill utreda frågor om ansvars- och arbetsfördelning mellan ÖEF och JN.
Detta klaras av till fyllest genom programplaneringen inom det ekonomiska
försvaret.

SPK tillstyrker att det organisatoriska samarbetet
mellan nämnden och ÖEF vid avspärrningskris närmare ulreds. Härvid bör dock
inle övervä-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 87

gandena
begränsas lill samarbetet vid avspärrningskriser ulan gälla samarbetet under
såväl fredstida förhållahdéh - i försia hand vid omsäiining av och uttag ur
beredskaps- och fredskrislager - som under fredskriser, avspärrningar och krig.
En väsentlig ulgångspunkl vid en sådan prövning är enligl nämndens uppfattning
att en klar åtskillnad i samlliga fall görs mellan ansvaret för försörjningspolitiska
och ansvarel för prispolitiska frågor.

En fråga av slor vikt är hur samarbetet mellan SPK
och JN skall fungera under avspärrnings- och krigsförhållanden med hänsyn till
livsmedelsförsörjningens centrala betydelse. Det vore önskvärt om utredningen om
samarbetet mellan SPK och ÖEF kunde utvidgas alt omfatta även samarbetet
mellan SPK och JN.

Ett sätt all - i händelse av snabbi stigande
importpriser vid försörjningskriser- tillföra landet försörjningsvikliga varor
utan alt extremt höga priser på enskilda laster far effekter på den inhemska
prisnivån är att införa pris-clearing. Efter förslag från
energiberedskapsutredningen har ÖEF av regeringen ålagts ansvaret att
förbereda organisationen av en clearingsnämnd på oljeområdet. Vidare har
regeringen uppdragit åt ÖEF alt i samråd med SPK utreda föruisättningarna för
att clearingsystem skall kunna innefatta råolja. ÖEF-uiredningen har inte
berört denna typ av krisorgan. SPK finner det naturligt atl
clearingverksamhelen i kristid blir föremål för överväganden i samband med den
utredning om sambandei mellan SPK och ÖEF som utredningen har förordat,

Ö£f delar inte uppfattningen atl ansvars- och
arbetsfördelningen mellan ÖEF, JN och socialstyrelsen skulle vara komplicerad.
Nuvarande fördelning syns väl avvägd och fungerar lillfredsslällande från såväl
förelagens som myndigheternas synpunkt. Någon ytterligare utredning på dessa
områden är därför inte erforderlig, ÖEF avvisar också förslagel om en utredning
om upphandlingsformer och beslutsgång vid förrådsanskaffning förden vid ÖEF
bedrivna byggnadsverksamheten.

Enligt SfND är det angeläget atl närmare studera
samordningsproblemen mellan ÖEF och andra myndigheter, främst SIND, KK, AMS och
SPK under krisförhållanden.

KK anför att formerna för samordningen mellan försörjningsberedskaps-och
övrig näringspolitik i fredskrislägen torde fa utredas närmare.

KF anser det är av vikt alt genomföra de
detaljutredningar som föreslås i uiredningen i samband med omorganisalionen av
ÖEF.

Kemikonioret anser en ytterligare utredning av
ansvars- och arbetsfördelningen mellan ÖEF och socialstyrelsen respektive JN
obehövlig. Den ansvarsfördelning som i dag råder mellan dessa myndigheter är
enligl kemikontorets uppfattning hanterbar och fri från komplikationer.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 88

7
1975 års oljelagringskommitté (OLK) 7.1 Inledning

Beredskapslagringen av bränslen och drivmedel för
krig och avspärrning har sedan 1958 byggts upp genom särskilda
oljelagringsprogram. Dessa har omfattat perioderna 1958-1962, 1963-1969 saml
1970-1976.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 27
februari 1975 tillkallade dåvarande chefen för handelsdepartemeniei den 15
april 1975 sakkunniga med uppgift att utreda frågan om program för
beredskapslagring av oljeprodukter m. m, efter år 1976,

De
sakkunniga, som antog namnet 1975 års oljelagringskommitté (OLK), överlämnade
den 6 december 1976 sitt betänkande (SOU 1976:67)' Beredskapslagring av olja,
kol och uran. Till betänkandet hör en hemlig bilaga (Ds H 1976:6),

OLK föreslår ett nytt program för beredskapslagring
av oljeprodukter m, m. för perioden 1978-1984. Vid lämplig lidpunki under
programperioden föreslås en s. k. kontrollstation.

Till
betänkandet har fogats reservationer av de sakkunniga Bo Helmerson och Rolf af
Klintberg saml särskilda yttranden av experterna Nils Angeberg, Nils-Gustaf
Danielson, David Davidsson, Arne Kristenson, Nils Lundmark och Lars Pehrzon.

Efter
remiss har yttranden över belänkandet avgetls av överbefälhavaren (ÖB)efler
hörande av fortifikationsförvaltningen och försvarets materielverk,
sjöfartsverket, luftfartsverket, iransportnämnden (TN), riksskatteverket (RSV),
statens jordbruksnämnd (JN), fiskeristyrelsen, statens naturvårdsverk,
kommerskoilegium (KK), statens pris- och kartellnämnd (SPK), konsumentverket,
överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), oljelagringsrådel, statens
industriverk (SIND), statens kärnkraftsinspektion (SKl). länsstyrelsen i
Stockholms län, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, länsstyrelsen i
Norrbottens län, fullmäktige i riksgäldskonloret. Centrala driflledningen (CDL)
som avgivit yttrande även för statens vallenfallsverk och Svenska
kraflverksförningen, Jernkontoret, Kusltankers intresseförening. Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), Linjeflyg AB, Rederiföreningen för mindre fartyg,
Scandinavian Airlines Syslem (SAS), Svensk Kärnbränsleförsörjning AB (SKBF),
Svenska gasföreningen. Svenska handelskammarförbundet. Svenska
kommunförbundet. Svenska petroleum institutet (SPI), Svenska
värmeverksförningen(VVF),Sveriges fiskares riksförbund,Sveriges hantverks- och
indusiriorganisation (SHIO) som avgivit yttrande tillsammans med Sveriges
industriförbund, Sveriges kemiska industrikontor.

' Betänkandet har undertecknats av verkställande
direktören Rune Hermansson, ordförande, direktören Bo Helmerson, verslällande
direktören Rolf af Klintberg, överingenjören Rolf Slålebranl,
riksdagsledamoten Maj Britl Theorin saml ombudsmannen Erik Wangby,

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 89

Sveriges
redareförening. Landsorganisationen i Sverige (LO) samt Tjänste

männens centralorganisation (TCO). ' ' '

7.2
Nuvarande ordning

7.2.
t Oljelagringen före år 1958

Redan år 1938 infördes skyldighet för oljehandeln
att hålla lager av vissa oljeprodukter. Denna skyldighet reglerades genom
förordningen (1938:367) angående handel med vissa mineraloljor och innebar att
oljehandeln var tvungen all hålla lager motsvarande viss del av försäljningen
under närmast föregående år. Statsbidrag till denna lagring utgick inte i någon
form,

7.2.2
Oljelagringsprogrammel 1958-1962

Den snabba ökningen av konsumtionen av fiytande
drivmedel och bränslen som inträdde under efterkrigstiden medförde krav på
förslärki beredskapslagring. År 1955 tillkallades särskilda sakkunniga med
uppgifl all efter överläggningar med oljebranschen och övriga berörda delar av
näringslivet lägga fram förslag rörande en ökad lagring av petroleumprodukter.
De sakkunniga, 1955 års oljelagringskommitté, föreslog ett nytt syslem för
oljelagring (SOU 1957:4), Genom beslut av 1957 års riksdag fastställdes ett
program för lagring av mineraloljor under femårsperioden 1958-1962. Det
reglerades genom förordningen (1957:343) om oljelagring m. m. Programmet innebar
att del tidigare systemet med lagring av viss procentuell andel av föregående
års import ersattes av elt system med fasla lagringsmål för skilda oljeslag.

Lagringsmålen fastställdes med beaklande av dels de
mängder som i krig bedömdes komma att erfordras under viss tidsperiod
(krigsreserven), dels vad som kunde behövas med hänsyn till tänkbara störningar
i oljetillförseln under fred (försörjningsreserven). Krigsreserven skulle
tillgodose behoven för såväl totalförsvaret som samhället i övrigi under krig.
Försörjningsreservens storlek bestämdes till vad som ansågs erforderligt föratt
trygga försörjningen under vintrar med svåra isförhållanden och beräknades vid
utgången av perioden komma att molsvara behoven under en normal vinter. De
lagringsskyldiga gavs möjlighet att minska den mängd eldningsolja som skulle
lagras ned till nivån 90 % under februari, 80 % under mars och 70 % under
april-december (den s. k. vinterdispensen).

Genom programmet infördes skyldighet för de
lagringspliktiga att i skyddade utrymmen lagra de mängder motorbensin, fotogen
och motorbrännolja, som molsvarande krigsreserven för dessa produkter.

De totala anläggningskostnaderna beräknades lill
350 milj, kr, och varukostnaderna lill omkring 250 milj. kr. Slalen bidrog med
ränte- och amorteringsfria lån till elt belopp av 360 milj. kr. Dessa lån
avskrivs med 5 %

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 90

om
året från och med årel efler del alt de utlämnats. Låneformen valdes för atl
slaten skulle kunna kräva återbetalning om lagringsskyldigheien nedgick eller
upphörde för något förelag.

För
alt som rådgivande organ biträda tillsynsmyndigheten, överstyrelsen för
ekonomiskl försvar (ÖEF), i viktigare frågor rörande beredskapslagring av olja
m.m. inrättades vid början av lagringsperioden elt oljelagringsråd. 1 delta
ingår representanter för staten och för olika kaiegorier av lagringsskyldiga.
Rådets verksamhet är reglerad i särskild instruktion (1957:346, ändrad
1957:520). Oljelagringsrådel bereds årligen tillfälle alt ytira sig över
tillsynsmyndighetens förslag till lagringsmål och oljelagringslån. Dessutom
har rådels yurande inhämtats i eu anial viktigare ärenden av principiell nalur,
som har prövats av tillsynsmyndigheten.

7.2.3
Oljelagringsprogrammel 1963-1969

En ny oljelagringskommitté tillsattes år 1961 med
uppgift atl lägga fram förslag lill en fortsatt lageruppbyggnad. Kommittén lade
fram förslag till alternativa lagringsmål med varierande uthållighet alt uppnås
vid slulel av 1960-lalet (SOU 1962:40). Riksdagen beslutade om lagring enligt
kommitténs högsta alternativ, vilket innebar en ökad uthållighet under såväl
krig som avspärrning i förhållande lill det tidigare programmet.
Försörjningsreserven ersattes med en avspärrningsreserv, som vid ett totalt
avbrott i tillförseln avsågs täcka en starkt beskuren konsumtion under en för
alla oljeprodukter i princip lika lång tidsperiod.

De totala investeringskostnaderna för programmet
beräknades till 812 milj. kr. i 1961 års prisläge. Statliga bidrag till de
lagringsskyldiga utgick i form av indexreglerade, ränte- och amorteringsfria
lån avsedda atl molsvara 50 % av kostnaderna för programmet. Dessa lån avskrivs
med 5 % om året från och med årel efter det de har utlämnats. De återstående
kosinaderna för programmets genomförande förutsattes finansieras prisvägen.

För
atl möjliggöra denna finansiering anslöt sig Hertalet lagringsskyldiga
oljehandelsförelaglill Stiftelsen Peiroleumbranschens beredskapsfond. Företagen
förband sig att betala in avgifier till stiftelsen beräknade efter förelagens
leveranser lill sådana köpare som inle själva var lagringsskyldiga.

Avgifterna
för lagringen beräknades Hyta in till företagen i snabbare takt än
beredskapsanläggningarna kunde avskrivas. Oljehandelsförelagen beviljades
därför rätt till avdrag för avgifter tillförda stiftelsen enligt förordningen
(1963:565) om räu atl vid laxering för inkomsl njuta avdrag för belopp, som
hade tillförts Stiftelsen Peiroleumbranschens beredskapsfond m. m. Utbetalning
från stiftelsen av tillförda belopp skedde i princip i proportion till varje
förelags andel i de statliga ränte- och amorteringsfria bidragen, dock med den
inskränkningen atl inget oljeföretag hade rätt att få ut större belopp än
förelaget hade betalat in till stiftelsen. Från stiftelsen utbetalade belopp
till företagen beskattades hos företagen. Av detta skäl befriades stiftelsen
från

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 91

skyldighet
atl eriägga skalt för inkomsl och förmögenhet vad belräffar från företagen
tillförda beredskapslagrihgsavgifter eller avkästnihg av dessa. Företagen
tillfördes på della sätt avgifterna i den takt beredskapsanläggningarna fick
avskrivas.

7.2.4
Oljelagringsprogrammel 1970-1976

En ny kommitté, 1968 år oljelagringskommitté, med
uppgift atl lägga fram förslag om lagring av oljeprodukter efter ulgången av
1969 avgav i maj 1969 sitt betänkande (SOU 1969:31) Olja i beredskap.

Planeringen borde enligt kommittén liksom tidigare
avse två skilda planeringsperioder, krigsfallet och avspärrningsfallel.
Uthålligheten föreslogs i princip vara densamma som under perioden 1963-1969.

Kommittén
föreslog att krigsreserven av drivmedel i likhei med tidigare program skulle
lagras i skyddade utrymmen, dvs. anläggningar som är försedda med fullgott
fortifikatoriskt skydd. Beträffande en del av krigsreserven av eldningsoljor
föreslogs denna lagring ske i anläggningar vilkas lokalisering bestäms på
grundval av beredskapsmässiga överväganden. För de lagringsskyldiga förbrukarna
föreslogs ingen ändring i lokaliseringsbestämmelserna. Kommittén ansåg dock
att en tredjedel av den ökade lagringsplikten i fråga om eldningsolja, som
inträdde för kraft- och värmeverk efter år 1970, borde fullgöras genom lagring
vid det driftställe som hade orsakat den ökade lagringsskyldigheten.

Kommiuén beräknade den toiala investeringskostnaden
till ca 760 milj. kr. varav merkostnaden för den skyddade och lokaliserade
lagringen utgjorde ca 80 milj. kr. Härtill skulle komma en driftkostnad på 30-45
milj. kr. per år.

Kommittén föreslog att lagringsskyldighet skulle
införas för sladsgasindu-strins råvaror samt för gasol. Lagringen av råvaror
för stadsgasframställning föreslogs åvila gasverken. Med hänsyn till behovet av
utbyggnad av cisternulrymmen för atl gasverken skulle kunna fullgöra sin
lagringsskyldighet, förordades atl lagringsplikl skulle iniräda försl från och
med den 1 januari 1977. Investeringskostnaden för lagringen
förstadsgasindustrin beräknades i 1969 års prisläge till 18,7 milj. kr.

ÖEF hade i sin försörjningsplan,som låg till grund
för kommitténs arbete, föreslagit alt gasol skulle läggas under lagringsplikt
beroende på en allt större användning av gasol i Sverige. Samma uthållighet för
krig och avspärrning borde enligl kommittén föreligga för gasol som för övriga
oljeprodukter. Lagringen föreslogs åvila dels staten genom ÖEF, dels importörer
och säljare. Beredskapslagringen av gasol beräknades medföra en
investeringskostnad i 1969 års prisläge på totalt 27,5 milj. kr. varav ca 19,8 milj.
kr. för den statliga lagringen.

Kommittén
framhöll atl det under de två tidigare oljelagringsprogrammen tillämpade
systemet med kraftig statlig subventionering av oljelagringen främsl hade
motiverats av au del hade varil frågan om en lillfälligl kraflig

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 92

utbyggnad
av oljelagringen. Delta resonemang kunde enligl kommittén nu inte anses
tillämpligt längre, när landet var inte på sill tredje oljelagringsprogram,
varför en övergång till finansiering prisvägen borde komma till stånd.
Merkostnaden för den skyddade lagringen borde dock som diilills bäras av staten
bl. a. med hänsyn till de lokaliseringskrav, som gäller för de skyddade
lagringsutrymmena. Av samma skäl förordades statlig finansering av merkostnaden
för lokaliserad lagring. De statliga bidragen borde som lidigare utgå i form av
ränte- och amorteringsfria lån, som avskrivs under en 20-årsperiod. Något behov
av särskilt finansieringsstöd för uppbyggnaden av lager av råvaror för siadsgasinduslrin
ansåg kommittén ej föreligga.

Oljebranschen bildade på molsvarande sätt som under
1963-1969 års program en fond. Stiftelsen Petroleuminduslriens Beredskapsfond,
för att ombesörja finansieringen.

Kommittén föreslog atl det förordade
sjuårsprogrammet skulle omprövas i millen av programtiden bl. a. vad gällde
prognoserna över fredskonsumtionen av olja samt krigs- och
avspärrningsbehovens storiek. Omprövningen borde ske vid en sådan tidpunkt att
resultatet kunde föreligga vid årsskiftet 1973-1974.

Riksdagen godkände (prop. 1969:136, BeU 1969:66,
2LU 1969:86, rskr 1969:375 och 1969:398) de rikllinjer som
oljelagringskommiltén hade förordat för den fortsatta beredskapslagringen av
oljeprodukter och bemyndigade Kungl. Maj:t atl besluta om de ändringar i oljelagringsprogrammel
som kunde föranledas av den förordade, begränsade omprövningen av programmet
vid en s. k. kontrollstation.

Det av 1969 års riksdag för perioden 1970-1976
fastställda programmet innebar att lagringsmålet skulle vara uppnått vid
ingången av år 1977. Denna tidsplan bedöms i allt väsentligt ha kunnat hållas.

Enligl direktiven skulle OLK:s utredningsarbete
bedrivas så att frågan om den fortsalla beredskapslagringen kunde underställas
riksdagen vid 1976/77 års riksmöte.

Kommittén anmälde emellertid i skrivelse den 18
november 1975 till regeringen att del var omöjligt att under sommaren 1976
lägga fram förslag till nytl oljelagringsprogram. OLK hemställde därför att
oljelagringsprogrammel 1970-1976 skulle förlängas med ett år.

1 prop. 1975/76:152 lades fram förslag om
föriängning av lagringspro-grammel med ell år. Riksdagen beslöt i enlighet
härmed (FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298).

Efler hemställan från Svenska gasföreningen
föreslog regeringen i prop. 1976/77:17 atl skyldigheten för stadsgasverk all
beredskapslagra råvara för gasframställning, vilken enligt beslul av riksdagen
år 1969 skulle gälla fr.o. m. den I januari 1977, i stället skall träda i kraft
den 1 januari 1978. Riksdagen beslöt i enlighet härmed (FöU 1976/77:3, rskr
1976/77:30).

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 93

7.2.5
Konirollstatiönen för oljelagringsprogrammel f970-f976

Kontrollstationen för oljelagringsprogrammel
1970-1976 hade lill uppgift alt pröva det löpande programmet beträffande bl. a.
prognoser över fredskonsumtionen av olja samt krigs- och avspärrningsbehovens
storlek. Dessutom hade den lill uppgift alt mot bakgrund av OECD:s råds
rekommendation den 29 juni 1971 om ett 90 dagars fredskonsumtionslager beräkna
den lagerhållning som behövdes för atl Sverige skulle kunna uppfylla den
rekommenderade målsättningen i fråga om beredskapslagring av oljor. De
sakkunniga avlämnade den 5 juli 1973 ett hemligt betänkande (H 1973:2) Råolja i
beredskap. Bl. a. för all uppfylla OECD-målet beräknades en ökning av lagringen
behövas med 1,5 milj. m råolja. Beiänkandel innehöll även ett alternativt
förslag innebärande lagring av 3 milj. m råolja. Genom en lagring enligt det
slörre alternativet beräknades det av OECD rekommenderade lagringsmålet kunna
uppfyllas under hela 1970-talet. Lagringen motiverades huvudsakligen av behovet
av oljeprodukter för atl möta sådana störningar i oljetillförseln som beror på
andra händelser än krig inom eller vid Sveriges gränser, en s. k. fredskris.

Beträffande de för perioden 1970-1976 fastställda
lagringsmålen erfordrades en höjning av målen för motorbensin, motorbrännolja,
tunn eldningsolja och gasol samt en sänkning för fotogen och tiock
eldningsolja.

Med anledningav utredningens förslag föreslogs i
proposition 1973:194en stallig beredskapslagring om 3 milj. m råolja.

Finansieringen
av denna lagring skulle ske via en särskild beredskapsavgift som lades på
oljeprodukter. Avgiften skulle utgå under liden 1 juli 1974 - 30 juni 1977 och
las in till statsverket i samband med uppbörden av energiskalten. Lagringen
föreslogs omhänderhas av ÖEF.

Riksdagen fattade beslut enligl propositionen (FöU
1973:27, rskr 1973:366). Beredskapsavgifien reglerades genom förordningen
(1973:12l6)om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter. Förordningen har
sedermera ersatts av lagen (1975:275) om särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter. Samtidigi utsträcktes tiden för avgiftsuttaget lill utgången av
juni månad 1979.

7.2.6
Lagringsåtgärder vidtagna mot bakgrund av oljekrisen f973/74

Mot bakgrund av erfarenheterna från oljekrisen
1973-1974 fattades år 1974 beslut om inköp och lagring av 1 milj. m
eldningsolja. Denna lagring skulle ombesörjas av ÖEF. 1 prop. 1974:85 anmäldes
att ÖEF:s erfarenheter från den med särskilda medel finansierade
inköpsverksamheten gav vid handen all denna verksamhel som ett led i vår
försörjningspolitik borde kunna bedrivas ännu effektivare, om ÖEF disponerade
vissa egna lagringsutrymmen.

1 nämnda proposition anfördes att möjlighet borde
öppnas att tillförsäkra ÖEF vissa lagringsutrymmen för eldningsoljor i detla
syfte. Riksdagen godkände förslagen (FöU 1974:17, rskr 1974:142).
Finansieringen av

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 94

lagringen
sker medelst den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter.

Genom
ett samgående med kommunala och enskilda utbyggnadsobjekt har ÖEF tillförsäkrat
sig erforderiigt cisternutrymme. Inlagringen av olja beräknas i huvudsak vara
genomförd under budgetåret 1977/78.

Mot
bakgrund av oljekrisen 1973-1974 utarbetades till hösten 1974 ell
internationellt energiprogram, International Energy Program (lEP). Detla
program behandlar åtgärder vid krissituationer, information om oljemarknaden,
långsiktigt samarbete samt förhållandet till produceniländer och andra
konsumentländer. OECD:s råd beslöt den 15 november 1974 atl upprätta ett
internationelll energiorgan, International Energy Agency (lEA), med uppgifl att
genomföra energiprogrammet. Medlemmar av lEA blev de sexton OECD-länder,
däribland Sverige, som vid ett möte i Paris den 18 november 1974 undertecknade
lEP-avialel och därmed provisoriskt anslöi sig i avvaktan på ratifikation.
Ytteriigare medlemmar har därefter tillkommit. Riksdagen godkände i maj 1975
avtalet (prop. 1975:42, NU 1975:29, rskr 1975:180). Avtalet har sedermera
ratificerats av Sverige och fiertalet medlemsländer.

lEP-avtalet
avser all tillförsäkra de avtalsslutande länderna en inbördes likvärdig
försörjning i händelse av en oljekris. Fördelningen skall ske efler på

förhand överenskomna
regler. Varje land ålar sig att upprätta en försörjnings-

i

beredskap i form av
beredskapsreserver molsvarande minsl 60 dagars normalkonsumlion utan import i
förhållande till genomsnittskonsumtionen under närmast föregående år. Från och
med den 1 januari 1976 skall denna beredskapsreserv uppgå till 70 dagars
normalkonsumtion och år 1980 lill 90 dagars normalkonsumlion. Enligl
överenskommelsen skall medlemsländerna i avvaklan på ett beslut om kriterierna
för mätning av absolut oåtkomliga lager räkna ett avdrag från de obligatoriska
beredskapsreserverna med 10 % för oåtkomlig bottensats m. m. Detta innebäratl
del totala lEP-lagret i princip skall motsvara 78 respektive 100 dagars
normalkonsumtion. Varje land ålar sig vidare alt vid varje tidpunkt kunna
vidtaga erforderliga konsumtionsbegränsande åtgärder för att i en kris minska
förbrukningen av olja och oljeprodukter.

För att förbättra uthålligheten mot fredskriser
förelades riksdagen i prop. 1975:30 förslag om ytteriigare lagring av 3 milj. m
råolja eller oljeprodukter. Riksdagen fattade principbeslut om denna
ytterligare lagring (FöU 1975:15, rskr 1975:205). OLK har haft till uppgift atl
bl. a. föreslå fördelningen mellan råolja och färdigprodukter.

7.2.7
Övrig beredskapslagring i siallig regi

Lagringsskyldighet för säljare och förbrukare
föreligger inle i fråga om fiygdrivmedel. Lagringen av sådana varor ankommer i
stället på ÖEF i vad avser fiygdrivmedel för den civila luftfartens behov.

ÖEF beredskapslagrar även gasbensin för den
petrokemiska industrin och koks för den metallurgiska industrin.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 95

7.2.8
Författningar rörande oljelagring m. m.

Beredskapslagringen av olja regleras atl elt
relativt slort antal författningar och andra föreskrifter. De av OLK framlagda
förslagen berör huvudsakligen

-
lagen (1957:343) om oljelagring
m. m. (omlrycki 1969:755, senast ändrad 1976:894).

-
förordningen (1958:575) om
avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m. m. (senasi ändrad 1969:758)
samt

-
lagen (1973:1216) om särskild
beredskapsavgifi för oljeprodukter (omtryckt 1975:275, ändrad 1976:297).

Lagringsskyldigheien avser enligl nu gällande
bestämmelser i lagen (1957:.343) om oljelagring m. m. gasol, motorbensin (dock
ej flygbensin), fotogen (dock ej flygfotogen), motorbrännolja, eldningsolja 1-2
och övriga slag av eldningsoljor. Vidare gäller lagringsskyldighel belräffande
råvara för framställning av stadsgas. Lagringsskyldigheien avser endasl sådan
olja som används för energiförsörjning. Regeringen fastställer, enligl grunder
som riksdagen har godkänl, den mängd olja tillhörande var grupp, som sammanlagt
skall hållas i lager.

1
lagens 5 och 6 §§ anges vilka säljare och förbrukare som är lagringsskyldiga.
Säljare är lagringsskyldig om han kalenderåret närmast före lagringsskyldighetens
bestämmande (basåret) till avnämare inom rikel har sålt olja, som han har
infört från uirikes ort eller utvunnit vid inhemskt raffinaderi. Den som eljest
under basåret har sålt olja lill avnämare inom rikel är lagringsskyldig om
oljan har förvärvats från säljare som nyss nämnis och om försäljningen har
uppgått till minst 1 000 lon gasol eller minst 20 000 m olja.

Förbrukare är lagringsskyldig om han har förbrukat
olja som han infört från uirikes ort eller om han under basåret och de två
kalenderåren dessförinnan vid anläggning inom rikel har förbrukat totalt minsl
15 000 m eldningsolja. Förbrukningen för uirikes sjöfart är undantagen från
lagringsplikl. Skyldigheten för förbrukare gäller ej om oljan har använis som
råvara för framställning av stadsgas.

16
a § regleras lagringsskyldigheten för förbrukare av råvaror för stadsgasframställning.
Sålunda är den som under vissl kalenderår har förbrukat råvara för
framställning av stadsgas för försäljning skyldig att under närmast följande
kalenderår hålla i lager råvara av samma slag. Lagringsmängden skall ulgöra en
beslämd andel av förbrukningen. Andelen fastställs av regeringen enligt gmnder
som riksdagen har godkänl.

Beredskapslagren
av olja skall av den lagringsskyldige förvaras i utrymmen inom rikel, som han
äger eller förfogar över på sådani sätt som tillsynsmyndigheten, ÖEF, ur
kontrollsynpunki finner godiagbart. Regeringen äger rätt alt enligt grunder som
riksdagen godkänt förordna atl viss del av lagren skall

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 96

förvaras
i bergrum. Della sker för krigsreserven av drivmedel i form av s. k. skyddad
lagring och för vissa eldningsoljelager i s. k. lokaliserad lagring. Föriäggningen
av bergrummen beslutas av tillsynsmyndigheten under beaklande av
beredskapsbehoven. Dessa bestämmelser om lokalisering av lagren har tillkommit
föratt åstadkomma en anpassning lill konsumtionen i krislid och för alt undvika
en koncentration lill importhamnarna.

Förordningen
(1958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m. m. innehåller
bestämmelser om avskrivning av skyddade anläggningar. Enligl förordningen har
skaltskyldig möjlighel all vid inkomsttaxeringen åtnjuta avdrag för avskrivning
på anläggningskostnader för sådan anläggning med en femtedel per år under
förutsättning alt anläggningen har en volym om minsl 1 000 m och all den är
godkänd som skyddad anläggning av ÖEF. Intyg härom skall utfärdas av ÖEF. Denna
avskrivningsmöjlighet har medverkat lill att berganläggningar i flera fall
försetts med sådana skyddsanordningar alt de kunnat godkännas som skyddade
anläggningar enligt förordningen.

För att finanseriera den av kontrollstationen för
oljelagringsprogrammel 1970-1976 föreslagna råoljelagringen infördes lagen
(1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter. Avgiftsskyldig
enligt lagen är den, som är skattepliktig enligt lagen (1957:562) om allmän
energiskalt. Denna avgiftsskyldighet gäller för bensin avsedd för motordrifl,
dock ej flyg- och reabensin, saml för motorbrännolja, eldningsolja och
bunkerolja, dock ej för farlygsdrifl i utrikes trafik. Avgiftemas storiek
regleras i lagen. Enligl riksdagens beslul 1974 och 1976 (prop. 1974:85, FöU
1974:17, rskr 1974:142 respektive prop. 1975/76:152, FöU 1975/76:35, rskr
1975/76:298) skall avgiften även finansiera statliga lager av eldningsolja och
produkler inom del petrokemiska varuområdet.

Inkomslerna från avgiften fonderas i en särskild
icke räntebärande fond (oljelagringsfonden) hos riksgäldskontoret. Medel för
uppbyggnad av lagringen betalas ut från fonden efler beslul av regeringen.

7.3
Utredningen

7.3.1
Utredningsuppdraget

OLK:s
utredningsuppdrag innebar bl, a. atl de sakkunniga skulle

-
uireda lagringsbehoven av bränslen
och drivmedel för både krigs- och avspärrningsfallet

-
pröva frågan om en reglerad
beredskapslagring av kärnbränsle

-
pröva om skyldighel atl lagra
kol skall åläggas industriella storförbrukare

-
pröva huruvida
lagringsskyldigheien för kraft- och värmeverk bör fastställas individuellt och
ej som f n. med ledning »v konsumtionen

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 97

-
överväga frågan om
lagringsskyldighel för olja. till olika fartygskategoriers drift i utrikes trafik

-
överväga frågan om
lagringsskyldighel för förbrukare av oljeprodukter och koks som används i den
petrokemiska indusirin saml järn- och stålindustrin

-
utarbeta förslag till
fördelning såväl mellan råolja och oljeprodukter som mellan olika slag av oljeprodukter
av den med anledning av prop. 1975:30 beslutade ökningen av beredskapslagren
av olja och oljeprodukter

-
pröva om skäl föreligger all
behålla möjligheten lill s. k. vinlerdispens för beredskapslagring av
eldningsoljor samt

-
ompröva oljelagringsrådets
uppgifter, sammansättning och ställning.

Vidare borde de sakkunniga med ulgående från de
rikllinjer för energipolitiken som beslutas av riksdagen lägga fram förslag om
lämplig tidsperiod för elt nytt lagringsprogram och tidpunkt för eventuell
kontroll eller revidering av programmet under dess gång.

Enligl utredningsdirektiven borde de sakkunniga
samråda med 1974 års försvarsulredning i fråga om krigs- och
avspärrningsreservemas sioriek saml med försörjningsberedskapsulredningen i
fråga om lagringsskyldigheten för förbrukare av oljeprodukter och koks som
används som råvaror i den petrokemiska industrin resp. järn- och stålindustrin.
1 frågan om beredskapslagring av kärnbränsle borde samråd äga rum med SKl och
SKBF.

Till de sakkunniga har regeringen med anledning av
riksdagsskrivelsen 1975/76:310 för beaktande överlämnat motionen 1975/76:1675
angående åtgärder för en ökad lagerhållning av drivmedel inom jordbruket saml
jordbruksuiskotlels ullålande (JoU 1975/76:37) däröver.

7.3.2
Behovet av beredskapslagring

OLK framhåller inledningsvis att Sverige för sin
energiförsörjning i hög grad är beroende av importerad energi. Landels
begränsade tillgångar på egna ekonomiskt utnyUjningsbara energikällor, de
klimatiska förhållandena, näringslivets slruklur saml kommunikationsbehoven är
några faklorer som har medverkat till detla förhållande.

Inom överskådlig framtid torde någon förändring av
detla förhållande inte kunna väntas. Endast mera omfatlande fynd av olja och
naturgas inom landei kan på sikl minska landels importberoende.

De fossila importbränslenas andel av den tillförda
energin ijeräknas av OLK sjunka fram till år 1985. Absolul sett vänlas dock
importberoendet av dessa bränslen öka fram till år 1985.

Delia
starka beroende av importerad energi medför all Sverige är känsligt

7 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 74

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 98

för
avbrott i tillförseln. Ulan en kontinueriig tillgång av energi kan siarka
störningar vänlas inom närings- och samhällslivet.

Härtill kommer enligl uiredningen den betydelse som
energiförsörjningen har för den svenska säkerhetspolitiken under såväl normala
förhållanden som kriser och krig. En säker försörjning med energi är av
avgörande betydelse för totalförsvarets möjligheter all fungera med
lillfredsslällande effektivitet. För all della skall vara möjligl måste också
folkhushållels mest trängande behov för främst livsmedelsförsörjningen,
bosladsuppvärmningen och transportväsendet lillgodoses.

1 ett läge med siarka politiska spänningar kan
enligt OLK inle uteslutas att landets beroende av importerad energi kan
användas som ett politiskt påtryckningsmedel, om vi för energiförsörjningen är
beroende av den ena parlen i en sådan konfiikl. Della beroende kan binda
Sverige lika siarkt som en allians. OLK finner därför atl den alliansfria
politiken förulsätler alt åtgärder vidtas för alt förebygga alt Sveriges
beroende av importerad energi kan utnyttias på sådani sätt. OLK finner, liksom
de lidigare oljelagringskom-mitléerna och i överensslämmelse med statsmakternas
beslut med anledning av dessa kommittéers förslag lill oljelagringsprogram, att
beredskapslagring av importerade drivmedel och bränslen är nödvändig under
överblickbar framlid.

7.3.3
Beredskapslagring inom energiområdet och uthållighet mot kriser och krig

7.3.3.1
Nuvarande lagring och uthållighet

Innevarande oljelagringsprogram avser att skapa en
beredskap inom energiområdet mol två typer av konfiikter, nämligen krigsfallet
och avspärrningsfallel. För respektive fall har byggts upp särskilda reserver
(krigs-respektive avspärrningsreserven).

Med
ett krigsfall avses en situation då landet är indraget i krig, och
krigshandlingar pågår på svenskt territorium. Avspärrningsfallel definieras som
ett läge, då handelsförbindelserna är avskurna på grund av krig i vår nära
omvärld. 1 båda fallen förutsätts allvarliga störningar i tillförseln uppkomma.
Såväl för gällande program som för de tidigare programmen utgår beräkningarna
från del fall att avspärrningen är total vid båda typerna av konfiikter.

De
svåraste påfrestningarna för försörjningen bedöms inlräffa i eil läge, då en
längre avspärrningssiluaiion ulan krig efterföljs av ett krigsskede. Det har
därför ansetts vara nödvändigt all planera föratt krigsreserven skall vara hell
intakt under en avspärrningssituation för det fall att landet därefter skulle
dragas in i krig. Planläggningen har sålunda inriktats mot att trygga
försörjningen under dels en avspärrningssiluaiion,dels en krigssituation. För
den sistnämnda situationen förvaras vissa tillgångar i skyddade och/eller
geografiskt spridda anläggningar.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 99

Beredskapslagrens storiek och sammansättning
besläms dels av den försörjningssiandard som bedöms böra eftersträvas i resp.
krisfall och den därav betingade förbrukningen, dels av längden av de
tidsperioder med total avspärrning för vilka försörjningen skall tryggas, dvs.
försörjningsulhållig-heten. Uthålligheten har fastställts av statsmakterna genom
1962 års riksdagsbeslul angående beredskapslagring av olja för perioden
1963-1969 (prop. 1962:194, BeU 1962:68, 2LU 1962:45, rskr 1962:418 och
1962:420), Samma uthållighet ligger enligt riksdagens beslul (prop. 1969:136,
BeU 1969:66,2LU 1969:86, rskr 1969:375 och 1969:398) till grund för innevarande
oljelagringsprogram.

Utöver beredskapslagringen för krig och avspärrning
har under nu löpande oljelagringsprogram beslut fatlats om atl bygga upp
särskilda reserver främst för fredskriser. Med fredskris avses ett läge, då
normal fredsslandard inte kan upprätthållas i produktion, sysselsättning,
export och konsumtion på grund av importborifall av en eller fiera
försörjningsviktiga varor utan att det är krig eller krigsfara i vår nära
omvärld.

Uthålligheten mot fredskriser har på energiområdet
bestämts utifrån Sveriges åiaganden enligl del internationella energiprogrammet
(lEP). Sedan år 1976 innebär delta atl Sverige skall hålla 70 dagars
normalkonsumtion av olja i lager. Från och med ingången av år 1980 skall uthålligheten
ulsiräckas till alt omfatta 90 dagars normalkonsumlion.

7.3.3.2
Lagring och uthållighet enligt det ekonomiska försvarels långsiktsplanering

Kungl. Maj:l uppdrog den 23 november 1973 år ÖEF
att i samråd med berörda myndigheter tills vidare bedriva försök med
långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret. Försöken har bl. a.
resulterat i programplaner för perioden 1977/78-1981/82 som har överiämnals
till regeringen i början av oktober 1976.

För alt belysa påfrestningarna på det ekonomiska
försvaret i avspärrnings-och krigssituationer har i försöken utnyujals elt av
regeringen anvisat s. k. miljöunderlag. Delta underiag utgörs av ett antal
kris- och angreppsfåll som är exempel på framtida miljöer i vilka det
ekonomiska försvaret skall kunna verka. Fallen har utvalts med syfle all de
skall representera ett brett spektrum av länkbara konfiikter, som kan komma i
fråga i framtiden.

OLK framhåller alt störningar i utrikeshandeln i
hög grad dimensionerar påfrestningarna på det ekonomiska försvaret särskilt
inom energiområdet, där vårt importberoende är stort. De i samband med försöken
studerade kris-och angreppsfallen visar atl störningarna kan omfatta en vid
skala, från kortvarigt bortfall av enstaka varor till relativi långvarig, total
avspärrning, liksom atl störningarna kan drabba skilda varor olika hårt.

Möjligheten att möta störningar i form av kriser
och krig genom beredskapslagring av varor, inhemsk ersättningsproduktion saml
konsum-

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 100

tions-
och handelsregleringar bestämmer enligl OLK i huvudsak graden av uthållighet
inom det ekonomiska försvaret. Andra faklorer är l.ex, de lager och resurser i
form av maskiner och reparaiionskapacitet som näringslivet redan i fred
förfogar över liksom samhällets tillgång på kvalificerad och uibildad
arbetskraft.

Vidare framhålles alt uthålligheten är nära
förknippad med försörjnings-standarden. Elt vissl varulager räcker således
längre i en krissituation om standarden kan sänkas genom konsumtionsreglerande
åtgärder än om varan förbrukas som under normala fredsförhållanden. Väsentliga
skillnader förekommer i detta fall mellan fredskrissituationen och
avspärrnings-respektive krigssituationen,eftersom möjligheterna all sänka
standarden i en fredskris måsle bedömas vara mindre än i en avspärrnings- eller
krigssituation,

7,3,3.3
OLK:s förslag angående uthållighet mol olika kristyper

Vid utformandet av sitt förslag till principer för
dimensioneringen av det nya beredskapslagringsprogrammet utgår OLK från 1974
års försvarsulrednings (FU 74) bedömning, alt risken på korl sikt får anses
vara liten att Sverige utsätts för angrepp eller drabbas av avspärrning men atl
- trots strävan efter avspänning - risken för krig i Europa inte kan uteslutas.
Risken för en ny fredskris, som drabbar landels oljeförsörjning får däremol
även framgenl anses vara relativt stor. Eftersom del inte kan uteslutas att en
fredskris följs av en avspärrningssiluaiion eller krig, anser OLK all avspärrningsreserven
ej till någon del bör ingå i de lager som erfordras för atl Sverige skall kunna
uppfylla sin beredskap mol fredskriser enligl del internationella
energiprogrammet (lEP), Givetvis bör enligl OLK ej heller krigsreserven
beräknas för att tas i anspråk annat än vid angrepp mol Sverige, OLK föreslår
vidare att del nya oljelagringsprogrammel i försia hand skall syfta lill all
bygga upp fredskrisreserven. Målel bör därvid vara alt fredskrisreserven fär en
sådan sioriek och sammansättning all den uppfyller kraven enligl lEP.

Mot
bakgrund av bl, a. försvarsutredningens syn på uthålligheten inom det
ekonomiska försvaret anser OLK alt krigs- och avspärrningsreserverna bör
dimensioneras med ulgångspunkl från samma miljöunderiag som har använts i
försöken med långsiktsplanering. Detta innebär, enligt OLK, all någon vidare
utbyggnad ej bör ske efter ulgången av innevarande oljelagringsprogram för
krigsreserven av motorbrännolja, samt tunn och tiock eldningsolja,

I stället borde det vara möjligl alt sänka
krigsreserven i 1977 års lagringsmål såvitt avser dessa varuslag. OLK föreslår
dock inte delta, då de metoder som har använts vid beräkningarna är nya och
sålunda behäftade med vissa osäkerhetsmoment. OLK föreslår därför, att 1977 års
lagringsmål för krigsreserven skall kvarslå oförändrat under den programperiod
som föreslås. OLK:s förslag innebär en sänkning av ambitionsnivån i jämförelse
med del

s. 101 Kontrollera mot PDF

mått
på uthålligheien som ligger lill grund för innevarande oljelagringsprogram

För övriga i krigsrescrven ingående varuslag -
gasol, lätlbensin, fotogen och fiygdrivmedel - foreslås all angreppsfasen i det
tidigare nämnda miljöunderiaget ingående angreppsfallet A 1 läggs till grund
för lagringsmålet. Nämnda angreppsfas ställer i jämförelse med övriga av OLK
studerade angreppsfaser de största kraven vad avser beredskapslagring av
oljeprodukter.

För avspärrningsreserven föreslår OLK atl den
vidare beredskapslagringen på lång sikt skall inriktas mot all tillgodose
behoven under en avspärrningssituation, som utmärks av att
handelsförbindelserna med omvärlden successivt nedgår för att efter en
relativi lång tid normaliseras. Som ett försia steg föreslås att
avspärrningsreserven byggs ut så all de beräknade behoven för det i
miljöunderiaget ingående krisfallet D 1 utan eflerkristid kan tillgodoses.
Genom alt detta krisfalls konfiiktfas och aggressionsfas läggs till grund för
dimensioneringen av avspärrningsreserven täcks även de i angreppsfallen
studerade nämnda faserna in. Denna ambitionsnivå anges vara högre än den som
gäller för innevarande oljelagrinsprogram.

Samråd har ägt rum med FU 74 vad avser de
föreslagna principerna för dimensionering av del nya beredskapslagringsprogrammet.

7.3.4
Lagringsprogrammels längd

OLK framhålleraitdet kan synas naturligt att det av
kommittén föreslagna beredskapslagringsprogrammet skulle omfatta samma
tidsperiod som programplanen för del ekonomiska försvaret avser. Enligt OLK
talar dock siarka skäl för alt del nya programmet bör vara längre än fem år.

Sålunda anförs att den lageruppbyggnad som föreslås
kräver omfatlande investeringar i lageranläggningar. Dessa lar lång tid all
projektera och uppföra. Programmet drar också slora kostnader som för atl inte
bli alltför betungande för samhället enligt OLK bör slås ut på en längre tid.
Härtill kommer atl 1975 års riksdagsbeslul rörande energihushållningen innebär
att riktlinjer för energipolitiken fastställts för tiden fram till år 1985. Då
beredskapsåtgärderna inom energiområdet utgör en integrerad del av den svenska
energipolitiken, föreslås att det av OLK föreslagna lagringsprogrammet
sträcker sig fram lill samma lidpunki.

OLK föreslår sålunda eu sjuårigt program för
perioden 1978-1984, Därmed förslås att programmet skall vara genomfört till
ingången av år 1985. På grund av den relativt långra programperioden och
utvecklingen inom del energipoliliska områdei föreslås en s. k,
kontrollstation vid lämplig lidpunki under programperioden.

s. 102 Kontrollera mot PDF

7.3.5 Energiprognoser jör år 1985

Del energipoliliska program som
fastställdes av riksdagen i maj 1975 anger en målsättning för energianvändningens
utveckling fram lill och med år 1985, Denna målsättning är formulerad i
översiktliga förbrukningstal som ger ramar för grupper av energiprodukter. Då
behov har förelegal av mer detaljerade bedömningar har OLK gjort
energiprognoser för liden fram till år 1985 baserade på prop, 1975:30 och 1975
års långtidsutredning (LU 75),

För år 1985 redovisar OLK två
beräkningsalternaliv baserade på alternativ 1 respektive 111 i LU 75, Båda
alternativen redovisas med två varianter vad avser sättet att producera beräknat
behov av elkraft. Prognoserna för år 1985 redovisas i tabell 1,

Tabell 1 Energiprognoser för år 1985

Prop,

Beräkningsalternativ

Beräkningsalternaliv

1975:30

1'

22

Variant a

Variant
b

Variant
a

Variant
b

Petroleumprodukter,

28

28,2

29,8

27,1

29,4

Mtoe3

- därav
för elproduktion.

4,2

2,6

4,2

1,9

4,2

Mtoe

Inhemska
bränslen, Mtoe

3

3,5

3,5

3,3

3,3

Kol och
koks, Mtoe

4

3,4

3,4

2,8

2,8

Totalt tillfört bränsle.

35

35,1

36,7

33,2

35,5

Mtoe

Totalt tillfört bränsle.

411

408

427

386

413

TWhi

\

Vattenkraft,
TWh

66

66

1 120

66

113

Kärnkraft,
TWh

63

63

63

Total tillförd energi,

540

537

547

515

526

TWh

- därav elkraft, TWh

159

150

150

142,5

142,5

' Baserat pä LU 75 alt. 1

2 Baserat på LU 75 alt. III

3 1 Mtoe = 1 miljon ton ekvivalent olja = 11,63
TWh

" 1 TWh = 1 miljard kilowauimmar

OLK utgår i sina beräkningar av
föreslagen beredskapslagring av oljeprodukter från beräkningsalternativ 1,
variant b, eftersom en utveckling i den rikiningen fram lill år 1985 ställer de
största kraven på lagring om de av OLK föreslagna målen skall kunna nås.

7.3.6 Fredskrislagring av olja

Som framgår av 7.3.3 föreslår OLK
all särskilda fredskrisreserver byggs upp så all Sveriges åtaganden enligl lEP
kan klaras utan all krigs- och

s. 103 Kontrollera mot PDF

avspärrningsreserverna
behöver tas i anspråk. Hittills beslutat mål för denna lagring innebär all de
erforderiiga reserverna exkl. miliiära lager den 1 januari 1980 skall uppgå
till motsvarande 90 dagars konsumtion i förhållande till
genomsnittskonsumtionen under år 1979,

Del angivna målet skall innehållas sedan avdrag
gjorts med 10 % för i reserverna ingående oåtkomliga kvantiteter, Detla medför
alt de obligatoriska reserverna totalt måste motsvara 100 dagars konsumtion.
Bland de avtalsslutande länderna råder dock inte enighet om slorieken av de
oåtkomliga kvantiteterna. Möjlighet finns därför att efter framställan fl den
angivna procentsatsen nedsatt till 5 96 av del totala beredskapslagret. Enligt
vad OLK erfarii torde Sverige komma atl inge en sådan framställan, varför
dimensioneringen av fredskrisreserven föreslås ske utifrån en uthållighet
motsvarande 95 dagars normalkonsumlion. Med avseende på del föreslagna
lagringsprogrammels längd och sättet atl beräkna uthålligheten beräknas sålunda
konsumtionen på 1984 års nivå.

Vid beräknandet av erforderiiga lager tar OLK med
förutom de oljor och oljeprodukter för energiändamål som f n, ingår i
rapporteringen till lEA även gasol, fiygdrivmedel för försvarets behov samt
bunkerolja för uirikes sjöfart. Motivet härför är att behovet av dessa
oljeprodukter kvarstår vid en fredskris och att det vid en sådan situation -
inle minsl i beaktande av erfarenheterna från oljekrisen 1973-1974 - är av stor
betydelse alt lager av dessa oljeprodukter finns.

Av OLK beräknat lagerbehov av färdigprodukter per
den 1 januari 1985 framgår av tabell 2.

TabeU
2 Behov av fredskrisreserver år 1985, 1 000 m (för gasol 1 000 lon)

Oljeslag Beräknad förbrukning 1984 Lagerbehov

Gasol

240

L ä tlbensin

90

Motorbensin

4 940

Flygbensin

20

Reabensin

300

Flygfotogen

620

Ö vrig fotogen

110

Motorbr ä nnolja

3 070

Tunna
eldningsoljor

7 280

Tjocka
eldningsoljor

16 740

60

25

1
285

5

80

160

30

800

1895

4
355

Lagringen för fredskriser kan ske både i råolja och
i färdigprodukter. Följaktligen bör, enligl OLK, vid bedömningen av den
erforderliga lagerökningen alla de beslul om lagring av råolja och
oljeprodukter för främst fredskriser, som riksdagen har faltal under åren
1973-1976, beakias. Sålunda beslöts år 1973 att 3 milj. m råolja, frärrist
avsedd för fredskriser, skulle beredskapslagras. Vidare beslöts året därpå att
1 milj. m-'eldningsolja skulle

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 104

inköpas
och lagras, 1 anslutning lill det energipolitiska programmet beslöts år 1975
atl fredskrislagringen skulle utökas med råolja och oljeprodukter molsvarande
ca 3 milj. m råolja. Dessutom beslöts år 1976 atl den petrokemiska råvaran
gasbensin skall lagras för fredskriser,

Enligl sina direktiv skulle OLK lämna förslag om
fördelning av den år 1975 beslutade kvantiteten olja och råolja och
oljeprodukter. Denna fråga liksom del lolala beredskapslagrets fördelning på
råolja och oljeprodukter behandlas närmare i 7.3.14.

7.3.7
Beredskapslagring av flytande fossila bränslen och drivmedel för avspärrning
och krig

De oljeprodukter som behöver beredskapslagras för
avspärrnings- och krigssituationer är gasol, lättbensin för framställning av
stadsgas, molorbensin, fotogen, motorbrännolja, tunn och tiock eldningsolja
saml fiygdrivmedel förden civila luftfartens behov. Ansvaret för lagring av
fiygdrivmedel förden civila luftfarten vilar f n. på ÖEF, som för uppbyggnaden
av dessa lager följer en särskild försörjningsplan, OLK anser all denna lagring
forlsällningsvis bör byggas upp under samma programperioder som skall gälla för
övrig beredskapslagring inom energiområdet. Därigenom säkerställs all uthålligheten
för fiygdrivmedel blir densamma som för övriga bränslen och drivmedel.

Enligt lidigare och nuvarande program har
försvarsmakten att själv ombesörja försörjningsberedskapen vad gäller militära
behov av drivmedel för marinens fartyg under ett krigsläge. Vidare har
försvarsmakten ansvaret för erforderiig beredskapslagring för fiygvapnets behov
av fiygdrivmedel under krig och avspärrning, OLK föreslår ingen ändring av
dessa regler men framhåller atl försvarsmakten dock bör hålla beredskapslager
för nämnda behov i sådan omfattning att uthålligheten blir densamma som för det
civila programmet.

I sina beräkningar utgår OLK i huvudsak från
underlag som har erhållits från ÖEF. Den av OLK använda beräkningsmetodiken
överensslämmer med den som har utnyttiats av ÖEF vid programplaneringen.

De av OLK gjorda beräkningarna utgår från alt
konsumtionen av skilda oljeprodukter blir föremål för reglering.
Ransoneringssystem förutsälls sålunda vara planlagda och utarbetade redan i
fred, så att ransoneringarna kan igångsättas med kortats möjliga varsel. Den
framräknade kriskonsumtionen av skilda oljeslag får därför, enligl OLK, anses
motsvara vad som oundgängligen krävs för atl tillgodose den verksamhet som
skall upprätthållas inom totalförsvarets olika grenar och vad som i övrigt
krävs för atl samhället skall kunna fungera på elt tillfredsställande sätt.

OLK har även bedömt vilka lagertillgångar, s. k.
avdragsposter, som finns tillgängliga och omedelbart gripbara när en
försörjningskris iniräder och lill vilka hänsyn kan las vid en ransonering för
all täcka behoven, Sådanan

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 105

tillgångar
utgörs av kommersiella lager av färdiga oljeprodukter hos oljehandel och
industri jämte vissa av ÖEF:s beredskapslager, kommersiella lager av råolja vid
raffinaderier, lager av eldningsolja och motorbrännolja i fastigheter
respektive gårdscisterner saml ÖEF:s lager av ångkol som kun ersätta
eldningsolja. Vidare har med utgångspunkt i den planering som sker vid ÖEF bedömts
den mängd bränsle och drivmedel som vid ell krisläge kan ersättas med ved för
uppvärmningsändamål och med gengasbränsle, OLK framhåller att andra inhemska
bränsletillgångar såsom torv och skifferolja kräver så lång förberedelsetid för
atl kunna utnyttias all något bidrag till försörjningen inle kan påräknas under
de studerade kris- och angreppsfallen.

Skillnaden mellan den av OLK beräknade
kriskonsumtionen och tillgångarna, inkl. bedömd import, utgörs av föreslaget
lagringsmål. Därvid har inkalkylerats ell tillägg för att läcka i cisternerna
icke åtkomliga kvantiteter m. m.

Sedan hänsyn lagits till befintliga beredskapslager
efter utgången av innevarande oljelagringsprogram föreslås en ökning av
beredskapslagren av samtliga oljeslag, utom för fotogen. För fotogen föreslås
en kraftig minskning av beredskapslagren,

OLK har även beräknat beredskapslagringsbehoven för
efterkrisliden i krisfallet Dl, Kommittén föreslår all då utnyttiat underiag
för dessa beräkningar är relativi osäkert och då investeringskostnaderna är
slora, någon beredskapslagring för delta ändamål ej byggs upp under den
föreslagna programperioden. Enligt OLK:s åsikt bör dock sådana lager på sikl
anskaffas.

7.3.8
Vinterdispens

De hittillsvarande oljelagringsprogrammen har som
ovan nämnts innehållit en rätt för de lagringsskyldiga att under
vintermånaderna i viss grad minska beredskapslagren av eldningsolja,s, k.
vinterdispens. Det nuvarande programmet ger samma rätt även för råvaror för
framställning av stadsgas.

Vinterdispens innebär att de föreskrivna
kvantiteterna i sin helhet måste finnas i lager endast under januari månad
varje år. Därefter får kvantiteterna trappas ned med högst 10 96 fr.o.m,
ingången av envar av månaderna februari, mars och april. Under resien av året skall
minst 70 % av de föreskrivna kvanlileterna hållas i lager.

De lagringsskyldiga medges sålunda alt under årets
första månader ta i anspråk del av beredskapslagren. Nedsättningen har - som
OLK framhåller -bedömts i stort sett molsvara den slörre förbrukning som
normalt skett under angivna lid. Vinierdispenskvantiteten kan därför på sätt
och vis betraktas som ett kommersiellt lager, vilket bl. a. sker när det gäller
den skattemässiga värderingen av lager enligt förordningen om avskrivning å
vissa oljelagrings-

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 106

anläggningar,
m. m. Så har även i viss omfattning skell, när beräkningarna har gjorts över
investeringskostnaderna för oljelagringsprogrammen.

Vinterdispens
innebär all beredskapslagren varierar i siort sett efter oljekonsumtionens
variationer under året. OLK anser atl ett bibehållande av dessa regler för
föreslaget program innebär alt uthålligheten kommer atl variera under årel. OLK
framhåller att del därför är angeläget atl vinlerdip-sensens verkningar i
nämnda hänseende dämpas. På sikl kan detta enligl OLK innebära alt
vinterdispensen behöver avskaffas.

OLK
föreslår alt avtrappningen pä vintern kombineras med regler om en motsvarande
upptrappning av lagren under höslen. Därigenom skulle uthålligheten komma att
lillgodoses bättre under en längre period än f n. Uppfyllnaden föreslås ske så
att av den lolala mängd som skall hållas i lager under januari månad skall
minsl 80 96 finnas i lager den 1 augusti och minst 90 % den I oklober. Enligl OLK
lorde ett sådant förfarande inte medföra att några lagringsutrymmen behöver
byggas av de lagringsskyldiga under den kommande lagringsperioden.

Vidare
föreslås atl staten lagrar eldningsolja uiöver vad som anges som lagringsmål
för år 1985. Av bl. a. lidsskäl hardet inte varit möjligl för OLK alt närmare
beräkna slorieken av elt sådani lager. Som exempel har OLK vall atl räkna med
en procentsats av 15 96 av del lagringsmål för eldningsoljor som gäller för
innevarande program. Procentsatsen bör därför enligt OLK bli föremål för
överväganden vid den föreslagna konirollstatiönen under programperioden.

När
det gäller råvaror för framställning av sladsgas behövs enligt OLK inga
ytteriigare ålgärder i fråga om lättbensin, eftersom den av kommittén
föreslagna lagringen av råolja medför ett överskott på lätlbensin. För gasol
som används för nämnt ändamål föreslås alt staten lagrar hela den volym som
avtrappningen på grund av vinterdispensen får avse.

7.3.9
Beredskapslagring av gasbensin och olja för den kemiska industrin

7.3.9.1
Uiredningsområde och uthållighet

I direktiven för OLK framhölls att den kemiska
industrin är av speciell betydelse för försörjningsberedskapen med hänsyn till
känsligheten för störningar i tillförseln av råvaror. 1 Sverige har under de
senaste tio åren plastråvaror kommit att få en alll slörre betydelse. Plasterna
och plastlek-niken har spelat en väsenllig roll för den snabba och
genomgripande ulveckling som skell inom näringsliv och vikliga
samhällsfunktioner. De moderna förpacknings- och distributionssystemen är inte
möjliga utan plastprodukter. Inom vissa industribranscher har man övergått till
att använda plastmaterial och anpassat produktionsprocesser och konstruktioner
efter olika plasters egenskaper. Delta gäller inom ett stort antal områden.
Verkstadsindustrin, den elektrotekniska industrin och sjukvården är exempel på
områden där plasterna blivit oumbärliga.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 107

Den svenska plastförbrukningen är en av de slörsla
i världen räknal per invånare. 1 fråga om försörjningen med basfåvaran
gasbensin (nafta)och vissa andra för plasttillverkningen nödvändiga råvaror är
Sverige helt beroende av import.

OLK behandlar i sill belänkande krisbehoven av
gasbensin för den petrokemiska industrin och behoven av olja för produktion av
kimrök till gummiindustrin och den grafiska industrin saml behoven av olja för
produktion av ammoniak. Sistnämnda vara behövs i ett krisläge främst för
tillverkning av sprängämnen och kvävegödselmedel.

Efter förslag från
försörjningsberedskapsulredningen (FBU) i dess slutbetänkande (SOU 1975:57)
fattade riksdagen beslut (prop. 1975/76:152, FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298)
om lagring av gasbensin för fredskriser molsvarande tre månaders normal förbrukning.
Med anledning härav beräknar OLK endasl behoven för krig och avspärrning.

Ovannämnda råvaror för den kemiska indusirin bedöms
av OLK vara av central betydelse från försörjningsberedskapssynpunkl. OLK anser
därför alt under krig och avspärrning samma uthållighet bör gälla för olja och
oljeprodukter som ulgör råvara för den kemiska indusirin som för de
oljeprodukter som används för energiändamål.

7.3.9.2
Beredskapslagring av gasbensin för den petrokemiska indusirin

Den dominerande ulgångsvaran för den petrokemiska
industrin är gasbensin som fås som en särskild fraktion vid raffinering av
råolja. Gasbensinen omvandlas i en s. k. kracker lill enkla kolväten. 1 Sverige
finns endast en krackeranläggning ägd av Esso Chemical AB i Stenungsund. Den
petrokemiska industrin är lill övervägande del lokaliserad lill Stenungsund.
Där finns förutom Esso Chemical, Berol Kemi AB, Unifos Kemi AB och KemaNord AB.
Esso Chemical förser de övriga förelagen med råvara för framställning av
plaster och andra petrokemiska produkter.

OLK framhåller all tillkomsten av ytterligare
krackerkapacitet skulle förändra förutsättningarna för de av OLK gjorda
beräkningarna av behoven av beredskapslager. En ny krackeranläggning är
planerad men det är enligt OLK ovisst när denna kan tas i bruk. Om denna
anläggning kommer till stånd får detta beakias vid den föreslagna
kontrollstationen framhåller utredningen.

OLK beräknar beredskapslagringsbehovel av gasbensin
utifrån krisbe-hovel av petrokemiska produkler under de studerade kris- och angreppsfallen
samt under beaktande av den hittills enda i Sverige befintliga krackerns
kapacitet.

OLK framhåller alt den inhemska petrokemiska
industrins koncentration gör att risken är stor att den skall bli förstörd
redan i ett tidigt skede a v ett krig. För alt tillgodose krigsbehovet av
petrokemiska produkter måste därför erforderiiga produkter i huvudsak lagras
som färdig- eller mellanprodukter, OLK anser dock att vissa kvantiteter avsedda
alt nyttias vid krig bör kunna

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 108

framställas
under den lid som föregår själva angreppet, varför vissa kvantiteter
gasbensin avsedda härför föreslås lagras.

Efter atl ha tagit hänsyn lill kommersiella lager
och ÖEF:s beredskapslager av gasbensin för krig och avspärrning föreslår OLK
att beredskapslagren av gasbensin ökad med drygt 360 000 lon under den
föreslagna programperioden,

7.3.9.3 Beredskapslagring
av olja för produktion av kimrök

Kimrök (carbon black) används huvudsakligen inom gummiindusirin
och till mindre del inom den grafiska indusirin. Den är av väsenllig betydel.se för dessa industrier. För framställning av kimrök
används en specialkvalitei av eldningsolja 2 med hög aromathali samt låg
svavel- och askhalt. Denna oljetyp importeras huvudsakligen, även om viss
kvantitet av likvärdig produkl, s. k. spololja, fås som biprodukt vid krackning
av gasbensin inom landei. Någon beredskapslagring av denna speciella
oljekvalitei sker inte. ÖEF lagrar däremot kimrök. Denna lagring är emellenid
både dyrbar och svårhanteriig, varför viss nedskärning av lagren pågår,

OLK föreslår beredskapslagring av olja för
produktion av kimrök under avspärrning efter avdrag för kommersiella lager av
kimrök och råvara samt inhemsk produktion av råvara. Någol lagerökningsbehov
för krigsfallet finns ej enligt OLK, då ÖEF:s beredskapslagring av kimrök
kommer att vara tillräcklig härför,

7.3.9.4 Beredskapslagring
av olja för ammoniaklillverkning

Ammoniak tillverkas främsl av eldningsolja.
Produktionskapaciteten av ammoniak inom landet är f n, sedan produktionen i
Ljungaverk lagts ner, drygt 125 000 ton per år. Huvuddelen, ca 120 000 ton,
produceras av Supra AB.

Importen av ammoniak är av ungefär samma storiek
som den inhemska produktionen. Någon produklionsnedskärning beräknas enligt OLK
ej kunna ske i ett krisläge.

Vid beräkningen av behovel av olja för
ammoniaklillverkning under krig och avspärrning ulgår OLK i överensstämmelse
med vad som tidigare anfördes ifrån att den inhemska produktionen av ammoniak i
elt krisläge bibehålls på samma nivå som under fredslid. Del av OLK beräknade
lagringsmålei överensslämmer med lagerökningsbehovel eftersom någon
beredskapslagring för detta ändamål f n. inte sker.

7.3.10
Beredskapslagring av koks ./'ör den melalhirgiska industrin

7.3.10.1
Lagring för avspärrning och krig

OLK skulle enligt sina direktiv behandla frågan om
lagringsskyldighet för koks som används inom järn- och stålindustrin. Däri har
OLK även inbegripit

s. 109 Kontrollera mot PDF

behoven
för ferrolegeringsverk och gjuterier,

Samma uthållighet för krig och avspärrning bör
enligl OLK gälla för koks såsom råvara för den metallurgiska industrin som för
olja och oljeprodukter inom energiområdet.

Utgående från beräknad kriskonsumiion av
handelsslål och specialstål samt molsvarande behov av koks för gjuteriändamål
och ferrolegeringsverk föreslår OLK en ökning av beredskapslagren med 405 000
ton koks och koksstybb. Därvid har hänsyn tagits till kommersiella lager av
koks och koksstybb, grossisters gripbara lager av stål samt ÖEF:s
beredskapslager av koks och koksstybb,

7,3.10.2
Lagringsalternativ

Olja kan lill viss del ersätta koks i
masugnsprocessen, i vissa fall upp till 20 96, OLK har därför övervägt om inte
viss del av behovet av koks för den metallurgiska industrin bör lagras i form
av olja. Den toiala kvantiteten koks som kan ersättas med tiock eldningsolja
anges av OLK maximalt uppgå till 10 % av det totala beredskapslagringsbehovel
med hänsyn till de varierande ersätlningsmöjligheterna och att all koks inte
förbrukas i masugnsprocessen.

Koks erhålles ur kokskol, som alltså kan lagras i
stället för koks. Då kokskol kontinuerligt måsle omsättas bör ett sådant
kollager ligga i anslutning lill ett koksverk, Beredskapslagringskapaciteien
vid koksverken i Oxelösund och Luleå uppgår f n. lill 140 000 lon kokskol,
motsvarande ca 100 000 ton koks.

Det ekonomiska lagringsallernalivei synes därför
enligt OLK vara en kombination av koks, kokskol och olja. Koslnadsdifferensen
mellan alternativet lagring av koks och kol resp. nämnda kombination anges
emellertid som liten. När del gäller driftkostnaderna för olika lagringsalternativ
aren lagring av enbart koks att föredra eftersom dessa kostnader i detta fall
är mycket låga. Med hänsyn till de relativt omfattande lager av eldningsolja
som finns för andra ändamål, och lill alt OLK ej föreslår någon
fredskrislagring av koks hävdas all alternativet med lagring av kol och koks
skapar en större flexibilitet än andra alternativ vad avser möjligheten all
möla olika lyper av kriser. OLK föreslår därför au beredskapslagringen för den
metallurgiska industrin sker i form av kokskol och koks. Fördelningen på
kokskol respektive koks föreslås bli beslutad av ÖEF.

7.3,10,3
Lagring för fredskris

Frågan om fredskrislagring av koks och kokskol har
även tagits upp av OLK. Anledningen härtill är alt ÖEF vid olika lillfällen
under senare år föreslagit att ett sådant lager borde läggas upp. Som motiv har
anförts alt ÖEF vid vissa tillfällen ställt koks ur beredskapslagren till
siåldindusirins förfo-

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 110

gande
då akul varubrist hotat medföra partiella driftsinskränkningar hos
försörjningsviktiga förelag,

OLK anser atl eftersom produktionskällorna för kol
och koks till största delen Ugger inom den industrialiserade delen av världen
kan produktions-störningar i fred inle väntas få lika snabba och omfattande
konsekvenser som när det gäller olja. Behovet av fredskrislagring av koks torde
därför inte vara lika stort som för olja. De störningar i tillförseln av koks
och kokskol som kan tänkas uppkomma torde dessulom enligt utredningen till
övervägande delen vara att hänföra lill kommersiella störningar. Den lagring
som behövs för alt motverka sådana störningar bör således ingå som ett normalt
led i företagens verksamhel. OLK föreslår därför ej att något särskilt
beredskapslager av koks och kokskol för att möta en fredskris skall byggas upp,

7.3.11
Beredskapslagring av kärnbränsle

7.3.11,1
Behovet av kärnbränsle m, m. till år 1985

För bedömningen av frågan rörande beredskapslagring
av kärnbränsle har OLK utgåll från del energipolitiska program som riksdagen
antog i maj 1975 innebärande att 13 reaktorer med en total effekt om ca 10,4 GW
är i drift till år 1985.

Under perioden fram lill år 1985 uppkommer därför
dels behov av nalururan och anrikningstiänster lill försia härd i sju
reaktorer, dels behov av natururan och anrikningstiänster för de årliga
bränslebytena.

För
perioden fram till år 1985 beräknas del totala behovel av nalururan lill ca 15
000 lon. Behovel varierar mellan åren. Toppar uppslår de år när anskaffning av
uran för försia härd görs för en eller två reaktorer. Delta sker vanligen två
år före planerad start av reaktorn. Av behovel är ca 9 000 lon uran läckt genom
kontrakt utomlands, i huvudsak via franska Uranex (uran från Niger och Gabon)
och Weslinghouse (USA). Weslinghouse har dock meddelat alt bolaget inte kan
leverera mer än en del av den konlrakterade mängden. Detta skulle enligt OLK
innebära ett bortfall av högsl ca 3 000 lon. Genom ålerföring av uran och
plutonium finns teoretisk möjlighel alt under perioden minska nalururanbehovel
med ca 2 000 lon. Upparbeiningskapaci-lelen i Västeuropa ar dock inte
tillräcklig för behovet under denna period och därför lorde endast en mindre
del av del utbrända bränslet kunna återföras.

Del finns möjligheter all läcka vissa delar av
behovet för perioden 1976-1985 från svenska uranfyndigheter, speciellt Ranstad
och Pleutajokk. OLK påpekar dock all inget beslul har fallals om all inleda
drift vid dessa gruvor. Ranstad kan maximalt ge ca 3 000 lon uran t, o. m. år
1985. Pleutajokk kan maximalt ge ca I 000 ton uran t, o. m. 1985.

Den av OLK gjorda sammanställningen visar all
ytteriigare natururan-kvantiteler för driften av del år 1975 beslutade
reakiorprogrammel måsle förvärvas utom landei för perioden l. o. m. år 1985,

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 111

Behovet av anrikningsijänster beräknar OLK i lon
anrikningsarbele. För hela perioden 1976-1985 åtgår ca 9 lOÖ ton
anrikningsarbete. Behovet efler år 1985 uppgår med beslutat kärnkraftprogram
till ca 1 000 lon anrikningsarbele per år. Anrikningskontrakl har tecknats med
Energy Research and Development Administration (ERDA) i USA till år 1996 för
anrikning av uran för tolv reaktorer. Anrikningstiänster kontrakleras vanligen
ca 8 år före leverans.

För sex av reaktorerna är anrikningskonlraklen med
ERDA s. k. behovs-kontrakt, dvs. ERDA anrikar behövliga kvantiteter, medan
kontrakten för de sex övriga är s. k. kvanitetskontrakl, dvs, ERDA anrikar en
viss förutbestämd mängd varje år lor varje reaktor.

Därutöver
har kontrakt tecknats med Techsnabexporl i Sovjetunionen för dels en
engångskvanlilel anrikningsarbete svarande mol två första härdar för leverans
åren 1979-1983, dels en åriig kvantitet motsvarande behovet av
ersättningsbränsle för en reaktor för leverans åren 1981-2000.

Zirkoniumsvamp är den viktigaste av de övriga
imporiprodukier varav behov föreligger för tillverkning av kärnbränsle. Av
zirkoniumsvamp görs legeringen zirkaloy. Behovet av zirkaloy för årligt
bränslebyle för de 13 reaktorerna beräknar OLK lill ca 100 lon per år, fördelat
på ca 65 ton zirkaloy 2 (för kapslingsrör till kokarreaktorer) och 35 ton
zirkaloy 4 (kapslingsrör till tryckvattenreaktorer och bränsleboxar).

7.3,11.2
Behov av beredskapslager

Vid normal drift av en reaktor sker omladdning av
kärnbränsle en gång per år varvid för kokarreaktorer ca en femtedel av härden
byts ut lill nya bränsleknippen och för tryckvattenreaktorer en tredjedel av
härden. Bytet av bränsle till en reaktor och årlig översyn tar 7-8 veckor.

Eftersom konvertering till urandioxid och
bränsletillverkning sker i Sverige kommer den anrikade uranhexafluoriden in i
landei långl före den tidpunkt när ett bränslebyte beräknas ske. Bränslebylen
sker i regel under sommaren när kraftbehovet är lågt.

Den
normala uthålligheten utan speciella kärnbränslelager har av OLK beräknats till
11-14 månader beroende på när den anrikade uranhexafluoriden har kommit in i
landet. Vidare är det möjligt att utsträcka driften i ytteriigare ett år genom
s. k, utsträckt körning (slretchkörning), 1 medeltal kanförkokarreaklorer60 %
av normal effekt erhållas undereU år med denna lyp av körning. För
tryckvattenreaktorer erhålls nästan samma resultat efter omflyttning av bränsle
i reaktorhärdarna, OLK påpekar alt rekatorhärden blir siarkt utbränd efter lång
slretchkörning och alt det krävs byte av flera bränsleknippen än vid ett
vanligt byte efter en sådan period. Lång slretchkörning bör därför enligt OLK
endasl tillgripas i sista hand.

Vid en kris som ger utslag i form av begränsad
kärnbränslelillförsel är del naturligt att begränsa förbrukningen medelst
elsparande och elransonering. Kraftproduktionen baseras i första hand på
vattenkraft. Sådana ålgärder in-

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 112

nebär
alltså au behovet av kärnbränsle för kraftgenerering minskar, Elt beredskapslager
av kärnbränsle lillsammans med vattenkraft kan därför tillgodose del vid en
kris minskade elbehovei under lång tid.

Vad angår behovel av kärnkraft vid krig konslaierar
OLK au något behov av kärnbränslelager ej föreligger med hänsyn till de
relalivt korta angreppsfaser som ingår i de studerade angreppsfallen.
Uiredningen påpekar vidare att det är ytterst osäkert om
kärnkraftanläggningarna kan hållas i drift under krig.

Vid avspärrningssilualioner blir däremol
möjligheten alt producera kärnkraft betydelsefull. Med det mål för
uthålligheten som OLK föreslår kan dock behovet av elkraft tillgodoses utan
beredskapslagring av kärnbränsle,

OLK konstaterar all om efterkrisliden i
miljöexempel D 1 beakias ökar beredskapslagringsbehovel av tiock eldningsolja
kraftigt om inle ett beredskapslager av kärnbränsle disponeras.

Om en /i'edskris inträffar, som drabbat landets
kärnbränsleförsörjning på molsvarande sätt som kan tänkas för oljemarknaden,
skulle detla - med avseende på kärnkraftens roll i del framlida
elproduktionssystemei enligl 1975 års energispolitiska beslut - kunna innebära
ytterst allvarliga störningar i produktionsapparaten och därmed sammanhängande
återverkningar på sysselsättningen. Möjligheten atl i ett sådant läge på kort
sikt hell ersätta förlorad kärnkraftbaserad elproduktion med fossilbaserad
elkraft och vattenkraft bedömer OLK mot bakgrund av bt. a.
industridepartementets utredning (Ds 1 1976:1) Konsekvenser vid minskad
elproduktion i kärnkraftverk som myckel liten.

Mot denna bakgrund har OLK gjort en bedömning av
riskerna för försörjningskriser inom kärnbränsleområdet. Tänkbara störningar
inom kärnbränsleområdei har delals in i politiska respektive kommersiella och
övriga störningar.

Politiska störningar anges t. ex, kunna uppkomma
genom politiska omvälvningar, krig eller inbördeskrig på kärnbränslecykelns
olika produktions- och förädlingsled. Vidare räknar OLK till politiska
störningar beslul av en siat au stoppa eller begränsa kärnbränsleexporl till
Sverige på grund av energipoliliska skäl, naiurresurspolitiska skäl och
kärnbränslekontrollskäl (safeguardsskäl).

Kommersiella och övriga störningar anges vara t.
ex. naturkatastrofer, driftolyckor och strejker, som drabbar viktiga led i
kärnbränslecykeln. Även kraftiga prisstegringar på grund av brislande balans
mellan utbud och efterfrågan på vitala tiänster sami på varor uppges kunna ge
effekler i form av störningar på kärnbränslemarknaden,

OLK bedömer alt risker finns för avbrott i
leveranserna av kärnbränsle på grund av politiska störningar. Dessa risker
bedöms vara störst i kärnbränslecykelns båda led "produktion av naluriigl
urankonceniral från gruva" och "isotopanrikning". En
försörjningskris på naiururanområdet kommer enligt OLK att slå igenom
långsammare än en kris i anrikningsledet förutsatt

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 113

att
en sådan kris inträffar, då för Sverige normall erforderliga kvantiteter uran
finns i arbete vid konverterings- och anrikningsanläggningar.

Sannolikheten för avbrott i leveranserna av
kärnbränsle på grund av kommersiella eller andra skäl bedömer OLK som myckel
låg. Genom att kraflförelagen vanligtvis konlrakterar uran på lång sikt, anser
OLK inte onormala prishöjningar i nalururanledel ulgöra en fakior som i sig kan
medföra en försörjningskris.

OLK påpekar alt fiera länder, som har omfattande
kärnkraftprogram, har gjort bedömningar av riskerna för försörjningskriser på
kärnbränsleområdet. I några fall har dessa bedömningar lett lill alt
beredskapslager av kärnbränslen har lagts upp.

Del är alltså endast för en försörjningskris under
fredsförhållanden som OLK anser beredskapslagring av kärnbränsle böra
övervägas. En sådan kris kan enligl utredningen förväntas få långt allvarligare
effekter på produktionsapparaten och därmed sysselsättningen än de som uppstod
på gmnd av importbortfallel av olja vid den s. k, oljekrisen 1973-1974. Della
beror på alt de gripbara tillgångarna av nalururan är geografiskt begränsade
och all antalet anläggningar för anrikning är fh. Möjligheten atl ersätta ett
bortfall i ettdera av leden anses därför av uiredningen vara liten. En på detla
säll uppkommen kris förväntas i konsekvens härmed även bli längre än
molsvarande kris på oljeområdel. Med lanke på stor- och supermakternas
betydelse för kärnbränslecykelns olika led utesluter inte OLK att detla
förhållande kan komma alt påverka vår utrikespolitiska situation.

OLK föreslår därför atl ett främst för
försörjningskriser i fred avsett beredskapslager av kärnbränsle byggs upp under
den föreslagna programperioden. Med hänsyn till de normala intervallen mellan
bränslebytena och den därmed sammanhörande uthålligheten i kärnkraftsystemei
bör lagringen omfatta ett års behov av ersältningsbränsle för varje reaktor som
kommersiellt producerar elkraft.

7.3.11.3
Lagringens genomförande

Vid val av lagringsalternativ för ett
beredskapslager av kärnbränsle uppställer OLK som första krav alt lagrat
kärnbränsle ej behöver vidare bearbetning ulanför Sverige, och som andra krav
att lagret är stabilt och lämpligt atl lagra under lång lid.

Lagringsallernativen
för svensk del är därför:

-
anrikad uranhexafluorid
förvarad på fal samt lagring av zirkaloystav med godkänd analys i motsvarande
mängd

-
bränsleknippen (eller
bränsleslavar)

För de nämnda lagringsformerna gäller alt
anrikningshalierna måste beslämmas i förväg för de skilda uranparlierna, så atl
de passar aktuellt behov för omladdning.

8 Riksdagen 1976/77. I saml Nr 74

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 114

Lager av anrikad uranhexafluorid kan, enligt av OLK
har erfarit, ordnas i anlutning till AB Asea-Atoms bränslefabrik i Västerås.
Denna form av lagring ger möjlighet till ändringar vid bränsleproduktionen
genom blandning av uranpartier med olika anrikningshalt. Dessutom finns
möjlighet att införa andra ändringar, som kan komma att erfordras av exempelvis
säkerhets- eller driftskäl, vid utformningen av bränslet. Andra fördelar är att
lagringsformen blir mindre kostsam.

En fördel med lagring i form av bränsleknippen är
att lagringen kan decentraliseras till kärnkraftverken. Det finns lorriager för
bränsleknippen vid varje kärnkraftaggregal med en kapacitet motsvarande ett
årlig bränslebyte (eller något mer i ell par fall). Ett sådani alternativ innebär
att det är möjligt alt leverera nytt årsbehov av bränsleknippen strax efter
bränslebyle och således alllid ha bränsleförrådet fullt.

Båda
lagringsallernativen uppfyller de krav som enligt det förut anförda måste
ställas på ett beredskapslager av kärnbränsle, Valei mellan de redovisade
alternativen bör enligl uiredningen avgöras av de praktiska möjligheterna till
lagring och omsättning.

OLK
framhålleratt vid lagring av uranhexafiuorid bör zirkaloy lagras i form av
stång med godkänd analys. En sådan förvaring föreslås ske i Sandviken, där
framställning av zirkaloy sker. Lagret bör beslå av båda de legeringar
(zirkaloy 2 och 4) som används i reaktorerna.

7.3.11.4
Villkor för anskaffning och innehav av kärnbränslelager

1 sitt betänkande redovisar OLK de viktigare lagar
och avtal som reglerar anskaffning, transporter och innehav av klyvbart
material.

Bl. a. påpekarOLKatt Sverige den 9 januari 1970
ratificerade fördraget om ickespridning av kärnvapen. Därmed underkastade
Sverige i princip hela sitt innehav av klyvbart material internationell
kontroll. Anslutningen till fördraget innebar också skyldighel för Sverige all
slula ett konlrollavtal med Inlernational Atomic Energy Agency (lAEA). Så har
också skett och konlrollavialel irädde i kraft den 14 april 1975.

DeUa avtal innebär bl. a. alt lAEA får möjlighel
alt inspektera alla anläggningar, där klyvbart material finns. Således måste
även ett beredskapslager av kärnbränsle vara tillgängligt för lAEA:s kontroll.

Härutöver
gäller de villkor som kan ha ställts i bilaterala avtal från länder som
levererar natururan eller anrikningstiänster till Sverige, De kan i korthet
sammanfattas som dels krav på IAEA:s kontroll, dels förbud mot export av
klyvbart material från Sverige ulan vederbörande stats godkännande.
Anrikningskonlraklen med ERDA i USA är upprättade för varje reaktor. För de sex
första reaktorerna (Oskarshamn 1 och 2, Ringhals 1 och 2 saml Barsebäck 1 och
2)gällerbehovskonlrakt,dvs. alt ERDA anrikar del behov av uran som erfordras
för varje reaktor. Om uran anrikat på annat håll insätts i dessa reaktorer
gäller inte längre ERDA:s kontrakt om anrikning, Della

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 115

hindrar
enligl uiredningen en lösning av lagringsfrågan, som innebär anrikning från del
sovjetiska Techsriabexport och tillverkning av extra bränsleknippen som omsätts
kontinueriigt, Molsvarande villkor finns ej i ERDA:s kvantitelskonlrakl, ej
heller i kontrakt med Techsnabexporl, OLK påpekar all en förutsättning för aU
uran, som anrikats av ERDA, lagras i Sverige är - mol bakgmnd av
lagringsbeslämmelserna i ett svensk-amerikanskt avtal av den 28 juni 1966 - att
överenskommelse härom kan iräffas med USA.

Samråd
har ägt rum med statens kärnkraftinspektion och Svensk Kärnbränsleförsörjning
AB vad avser föreslaget beredskapslager av kärnbränsle.

OLK:s närmare överväganden och förslag om hur ett
beredskapslager av kärnbränsle skall byggas upp redovisas under 7.3.14.

7.3.12
Lagringsskyldighel för kraft- och värmeverk

Enligt sina direktiv skulle OLK bl, a, överväga om
lagringsskyldigheten för kraft- och värmeverk bör fastställas individuellt och
om den i så fall kan fastställas på grundval av sådana faktorer som installerad
effekt och specifik förbrukning per effektenhet.

Efler omsorgsfulla studier konstaterar OLK att
några förändringar av gällande bestämmelser ej f n. är nödvändiga utom vad
gäller gasturbinanläggningar för produktion av elkraft.

Dessa
anläggningar bidrar under normala förhållanden endasl lill ylteriigt ringa del
i energiförsörjningen. Detsamma gäller under krisförhållanden. Men såväl i
normal- som avspärrningsfallet erfordras dock gasturbiner för att klara
driftstörningar av olika slag såsom nätfel samt oväntade bortfall av
värmekraftaggregat. I ett krig blir detla behov än mer markerat genom den
bekämpning som överföringsledningarnä från Norriand lill Syd- och Mellansverige
kan väntas bli utsatta för. Detla släller enligt utredningen krav inte bara på
snabbt tillgänglig reserveffekt ulan även på elt geografiskt differentierat
produktionssystem.

OLK anser med hänsyn lill gasturbinaggregatens
karaktär av utpräglade lopp- och reservkraftverk del lämpligare alt
lagringsskyldigheien baseras på installerad effekl än på lidigare förbrukning,
för att därigenom säkerställa driften under kris och krig.

Lagringsplikt föreslås åvila sådana
gasiurbinanläggningar som har en installerad effekt överstigande 5 MW per
aggregat.

Med avseende på de krav som ställs på
gasturbinernas tillgänglighet föreslår OLK att de kvantiteter bränsle som
erfordras för krigssituationer skall lagras i omedelbar anslulning till
aggregaten. För lagringsskyldighetens genomförande i övrigi för kraftverken,
liksom för värmeverken, bör enligl OLK alUjämt den bestämmelsen gälla, att
minst en iredjedel av lagringsskyl-dighelens ökning sedan ingången av år 1970
skall fullgöras vid det verk som har orsakat den ökade lagringsskyldigheien.

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 116

7.3.13
Lagringsskyldighel för förbrukare av ångkol

1 och med oljekrisen 1973-1974 har intresset för
kol ökal. Den helt överväganden delen av den svenska kolimporlen utgörs av
gaskol, som är avsedd att konverteras till koks. Sedan en längre tid har
importen av ångkol för förbränning konstant legat på ca 400 000 lon per år.
Någon större ökning av denna import räknar OLK inte med under programperioden,
då del för närvarande i Sverige inte finns sådana förbränningsanläggningar atl
nämnvärt större kvantiteter än i nuläget kan användas vare sig för bostadsuppvärmning
eller elproduktion. Om kostnadsrelationen mellan kol och olja ändras, så att
energiproduktion ur kol blir billigare än med olja, kan det däremot tänkas att
kol i viss utsträckning kan komma att ersätta i första hand tiock eldningsolja.
Med de regler som för närvarande gäller för lagringsplik-liga förbrukare av
olja skulle en sådan utveckling innebära en nedgång i försörjningsberedskapen.
Mol denna bakgrund har OLK enligl sina direktiv haft att pröva om skyldighel
att lagra kol skall åläggas industriella storförbrukare.

Om
lagringsskyldighet införs även för förbrukare av ångkol enligt samma regler som
f n, gäller för eldningsolja, skulle denna enligt uiredningen inträda vid en
sammanlagd förbrukning av 24 000 ton ängkol under en treårsperiod. Införandet
av en sådan lagringsplikl för industriella storförbrukare skulle på grundval
av induslristalisliken för år 1973 innebära att endast fem företag skulle bli
lagringsskyldiga. Dessa förelag svarade nämnda år för drygt 90 % av den lolala
förbrukningen för energiändamål (exkl, kraft- och värmeproduktion).

Med hänsyn till de förhållanden som alltså råder f
n. finner OLK atl lagringsskyldighet ej bör införas för industriella
storförbrukare av ångkol. Om kolanvändningen i framtiden ökar genorii en
övergång från eldningsolja lill kol kan della medföra en nedgång i
försörjningsberedskapen, varför OLK föreslår all frågan om lagringsskyldighet
för ångkol omprövas vid den föreslagna kontrollstationen.

Enligl bestämmelserna i lagen (1957:343) om oljelagring
m, m. kan medgivande lämnas lagringsskyldig all i stället för eldningsolja
lagra annat bränsle förutsatt all sådant bränsle kan användas i
eldningsaläggningen. OLK anser aU lagringspliktig, som normalt använder
eldningsolja men har leknisk utrustning för alt utnyttia exempelvis kol, även i
framtiden bör ha möjlighel alt fullgöra sin lagringsskyldighet genom lagring av
kol.

7.3.14
Investeringskostnader och lagringsansvar

7.3.14.1
Nuvarande beredskapslagringssyslem

OLK konstaterar inför sina överväganden om
lagringsansvaret i det föreslagna programmet all del, utöver den statliga
lagring av bl.a, koks, flygdrivmedel och gasol som finansieras över
statsbudgeten, f n. finns två

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 117

beredskapslagringssyslem.
Del ena är den traditionella beredskapslagringen, den s. k. tvångslagringen, i
näringslivets regi finansierad prisvägen med beredskapslagringsavgifter saml
statliga bidrag. Det andra är den statliga lagring av råolja och eldningsolja,
som finansieras med särskilda beredskaps-avgifter på oljeprodukter,

7.3.14.2
Vissa konsekvenser av nuvarande ivångslagringssyslem

I sitt betänkande har OLK granskat hur nuvarande
ivångslagringssyslem fungerar. Utredningen konstaterar att de lager som har
byggts upp inom ivångslagringssystemet har finansierats bl, a. genom uttag av
beredskapslagringsavgifter av konsumenlerna-eller för lagringspliktiga
förbrukare genom motsvarande befrielse från avgiften - samt genom statliga
bidrag. Systemet innebär all beredskapslagren ulgör förelagens egendom.
Företagen får emellertid inte ulan tillstånd förfoga över tvångslager. Ett
företag som minskar sin marknadsandel och därigenom sin andel av del toiala
tvångs-lagret får förfoga över det tidigare ivångslagret. Likaså får elt
företag, i det fall lagringsmålet för en viss produkl sänks, möjlighel alt
disponera det lager som lidigare utgjorde tvångslager. En följd av all
förelagen är ägare till beredskapslagren är vidare att dessa genom utmätning
eller konkurs kan tagas i anspråk för tillgodoseende av företagets borgenärer.
Likaså kan ett förelag som minskar sin marknadsandel eller helt lämnar den
svenska marknaden sälja ul av sill tidigare tvångslager, 1 elt sådant fall
uppstår dock återbelalningsskyldighet för icke avskrivna statliga lån. Dessa
möjligheter att förfoga över lager anskaffade för beredskapsändamål framslår
enligl utredningen som otillfredsställande, eftersom lagren huvudsakligen har
finansierats av de slutliga konsumenterna och av staten.

Enligl del system som gäller för oljehandeln vid
finansiering av tvångslagringen har den del av kosinaden för del ökade
lagringsmålei, som inte läcks av statliga lån, finansierats genom
beredskapslagringsavgifter. För fierlalel förelag sker finansieringen genom en
gemensam fond (för innevarande oljelagringsprogram Stiftelsen
Petroleuminduslriens Beredskapsfond). 1 denna fond har varje förelag sill eget
konto. De slulliga bidragen från fonden till del lagringsplikliga företagel är
inle kopplade lill det enskilda företagels andel i lagringsmålei. Delta medför
en över- eller underkompensation för företag som minskar respektive ökar sin
marknadsandel. Elt förelag som minskar sin marknadsandel av en viss produkt
erhåller ett överskoti i fonden medan elt förelag som ökar sin marknadsandel
inle får täckning för kostnaden för sin andel i det ökade lagringsmålet.
Underkompensalion drabbar i särskill hög grad förelag som blir lagringsskyldiga
först när en avsevärd del av lagringsperioden har förflutit. Registrerade
marknadsförändringar under programperioderna liksom också saldon i fonden vid
programperiodens ulgång vittnar enligl OLK om att de angivna effekterna har
varit ekonomiskt belydande. Sålunda har för vissa förelag överskoti om mång-

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 118

miljonbelopp
uppslån.

Molsvarande effekter uppstår förde företag som slår
utanför fonden liksom för de lagringsplikliga förbrukarna. OLK konstaterar att
konsekvenserna för förbrukarna inte blir lika vittgående, eftersom kosinaderna
för olja i regel ulgör en relalivt liten del av deras toiala koslnader för sin
verksamhet.

Enligt gällande regler skall det toiala
lagringsmålet fördelas mellan de lagringsskyldiga. Detla får till följd atl elt
nytillkommande lagringsskyldigt förelag, förutom sin andel i ökningen av
lagringsmålet för perioden, även får ta del i tidigare lagringsmål. Dessa
tidigare lagringsmål har huvudsakligen finansierats genom
beredskapslagringsavgifter, som har tagits ul under tidigare perioder, och genom
slatliga bidrag. Det nytillkommande lagringsplikliga företaget måste
finansiera sin andel i tidigare lagringsmål med eget eller upplånat kapital.
Motsvarande gäller om ell oljeföretag ökar sin marknadsandel elleren
lagringspliktig förbrukare ökar sin förbrukning.

De skyddade och särskilt lokaliserade
lagringsutrymmena är från och med lagringsperioden 1963-1969 huvudsakligen
uppförda gemensamt för de lagringsskyldiga oljehandelsföretagen och en
lagringspliktig förbrukare genom försorg av särskill bildade uibyggnadsbolag,
de s. k. SPL-bolagen. Utbyggnaden har via beredskapslagringsavgifter och
statliga anläggningslån finansierats genom lån från de lagringsskyldiga lill
del SPL-bolag som har haft ansvarel för byggnationen och som äger anläggningen.
Låneformen har valts av skattetekniska skäl. Enligt gällande konsortialavtal
mellan delägarna i respektive SPL-bolag fördelas vid lagringsperiodens slut
utrymmena i förhållande lill förelagens andelar i skyddad respektive
lokaliserad lagring. Efter samma grund fastställs företagens bidrag lill
finansieringen i form av lån lill SPL-bolagel. Bolagets styrelse äger enligl
konsortialavtalet senare omfördela utrymme som har friställts genom atl elt
företags lagringsskyldighet har bortfallit eller minskat. Det enskilda
företagel har inle rätt all fl tillbaka sitl bidrag (lån) till SPL-bolaget men
är däremot oförhindrat att disponera överdel fysiska lagret av olja. Företaget
är vidare skyldigt att återbetala de statliga lånen i den mån dessa inte har
avskrivits, Elt nytillkommet lagringsplikligt företag har inte rätt att få
disponera utrymme i en anläggning där utrymme friställs för lagring enligt det
tidigare lagringsmål för vilkel anläggningen ursprungligen har byggts, 1 ett
sådant läge kan i stället dessa friställda utrymmen användas för kommande
lagringsprogram av de i det ursprungliga lagringsprogrammet ingående företagen
eller disponeras för annat ändamål.

Mol bakgrund av vad som anförts kan det enligl OLK
konstateras atl det nuvarande syslemet har betydande nackdelar för förelag som
önskar etablera sig på marknaden respektive öka sin marknadsandel. Mindre
oljeföretag kan tvingas att avslå från egen impport eller hålla nere
försäljningen för alt på så sätt undgå lagringsplikt. Syslemet verkar således i
hög grad försvårande för etablering och marknadsexpansion.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 119

7.3.14.3
Olika alternativ för kommande oljelagringsprogram

Den föreslagna utökningen av oljelagringen kan
enligt OLK antingen ske i statens eller näringslivets regi eller genom en
kombination av båda dessa alternativ. OLK erinrar om att de mera vägande skälen
till atl beredskapslagringen från dess införande år 1938 huvudsakligen har
ombesörjts av näringslivet var all lagringen därigenom kunde ske som en
integrerad del av den kommersiella verksamheten varvid kraven på omsättning av
lagren kunde lillgodoses. Omsältningskravet är framför alll aktuellt för
motorbensin. Detta krav ansågs ej kunna tillgodoses på ett tillfredsställande
säu för det fall lagringen skedde i stallig regi. Vidare åstadkoms lill viss
del en från beredskapssynpunkt önskvärd spridning av lagren genom att de
enskilda förelagen ålades lagringsskyldighet. Vidare bedömdes slalen inle
disponera tillräckligt kunnande och erforderliga organisatoriska resurser för
att omhänderha lagringen. Alternativet att lagra råolja, vilkel siarkt minskar
kravei på omsättning, aktualiserades inte, då landei lidigare saknade inhemsk
raffinaderikapacitet av mer betydande omfattning.

Vid
tidpunkten för kontrollstationens förslag år 1973 till utökad lagring hade
raffinaderikapaciteten i landet byggts ut i en omfattning som möjliggjorde en
försörjningsberedskap på oljeområdet genom lagring av råolja i stället för som
lidigare färdigprodukter. Efter driftstarten vid Skandinaviska Raffinaderi AB
Scanraffs raffinaderi vid Brofjorden sommaren 1975 kan enligl uiredningen ca 65
% av tillförseln till marknaden täckas av produkler från inhemska
raffinaderier. Eftersom den av kontrollstationen föreslagna lageruppbyggnaden
huvudsakligen syftade till atl möla fredskriser och i viss mån
avspärrningssituationer behövde heller inga krav från skyddssynpunkt ställas på
spridning av lagren. Del ansågs därför då rimligt att den fortsatta lagringen
skedde på det säu som var ekonomiskt mest fördelaktigt. Råoljelagring framstod
därvid som del ekonomiskl avgjort mest fördelaktiga alternativet. Vid
råoljelagring erhålls dessulom en större fiexibilitet eftersom
produktframsiällningen i viss utsträckning kan anpassas lill de akluella
behoven under en kris. Vidare konstaterades att de invändningar som tidigare
kunnat anföras mot en statlig lagring i allt väsentligt var undanröjda och alt
staten genom ÖEF hade en lämplig organisation med kunnande på området för
genomförande av den föreslagna råoljelagringen. Statlig råoljelagring ansågs
innebära avsevärda administrativa fördelar för tillsynsmyndigheten jämfört med
lagring enligt nuvarande ivångslagringssyslem.

OLK
har vid sina överväganden om fördelningen av lagringsansvaret för den kommande
lagringen förutsatt alt den fortsatta uibyggnaden av fredskrisreserven skulle
ske på samma säu som lidigare, dvs. genom statlig lagring av i försia hand
råolja finansierad genom uttag av särskilda beredskapsavgifter. OLK
ifrågasätter emellertid om inte även den föreslagna utbyggnaden av
avspärrningsreserven delvis bör ske i form av råolja i statens regi. OLK anser
det vara principiellt riktigt att de lager av olja som riksdagen beslutar om

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 120

föratt
trygga energiförsörjningen i kristid och som ytterst bekostas av landets
oljeförbrukare också ägs av staten. Genom statlig lagring undviks enligl OLK de
förut redovisade negativa konsekvenserna som nuvarande ivångslagringssyslem
medför. OLK konstaterar att en utökad statlig råoljelagring innebär, att den
från beredskapssynpunkt önskvärda spridningseffekten inte uppnås i samma
omfattning som vid lagring av färdiga oljeprodukter, eftersom råoljelager bör
ligga i anslulning lill raffinaderierna. Dock förulsätis all normala
transportmöjligheter föreligger i en avspärrningssiluaiion varför kravet på
spridning av avspärrningsreserven inte lorde hindra atl en mindre del av denna
lagras i form av råolja.

Om lagringen under föreslagen lagringsperiod skall
ske i statens regi bör enligt OLK som första krav uppställas att lagren inte
behöver omsättas. Detta kan enligt OLK:s mening endasl ske genom lagring av
råolja i så stor utsträckning att behovet av de omsällningskrävande produkterna
täcks i råolja. Fören råoljelagring av denna omfattning måsle del enligt
utredningen övervägas huruvida

- erforderlig
raffinaderikapacilel finns inom landei

-
erforderiig iransporikapacilei
finns inom landei för distribution i krislid av färdigprodukter från
raffinaderierna till konsumtionscenira

-
tekniska möjligheter finns för
utbyggnad av bergrumsanläggningar i anslutning till befintliga raffinaderier

-
råoljelagring är gynnsammare
ekonomiskt än motsvarande färdigprodukt-lagring.

Raffinaderikapacilel

Raffinaderikapaciteien -exklusive
asfaltraffinaderier-inom landet beräknas av OLK uppgå till ca 65 % av landets
behov av oljebaserade bränslen och drivmedel år 1985,

Del krisförlopp som ligger till grund för OLK:s
bedömning av behoven under avspärrning förulsätler all importen successivi går
ner samtidigt som konsumtionsbegränsande åtgärder sätts in. OLK konstaterar all
under förutsättning all förutom merparten av fredskrisreserven även en mindre
del av avspärrningsreserven lagras i råolja kan den totala råoljekvantitelen
för såväl fredskris som avspärrning inklusive beräknad råoljeimpori raffineras
inom landei under del studerade tidsförloppet för en avspärrningssituation.

1 en fredskris kan enligl OLK förväntas att
importen kan upprätthållas i slörre utsträckning än under en avspärrning.
Därmed blir även tillförseln av färdigprodukter betydligl slörre jämfört med en
avspärrningssiluaiion. Behoven av färdigprodukter bör sålunda med hänsyn till
landels raffinaderikapacilel kunna täckas även om hela fredskrisreserven
lagras i råolja.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 121

Transportkapacitet

Genom koncentration av raffinaderikapacilel till
västkusten kommer i det fall beredskapslagringen sker i form av råolja stora
krav att ställas på möjligheten atl vidaretransportera de vid raffinaderierna
erhållna produkterna. Avgörande härvidlag är enligt OLK huvudsakligen
tillgången på tankfartyg och järnvägstankvagnar.

Under en fredskris lorde transporterna av
oljeprodukter som raffineras inom landet kunna ske utan större störningar och i
erforderlig omfattning. Möjligen kan problem uppkomma vad avser transporterna
med båt, då oljebolagen endasl i mycket begränsad omfattning äger i Sverige
registrerat lanklonnage. Dessutom saknas garantier för att fartyg som normalt
är sysselsatta med denna typ av transporter även under sådana omsländigheter
kommer atl fortsätta sin verksamhel här i landet.

Enligl OLK kan sjötransporternas relativa betydelse
under en avspärrningssiluaiion väntas öka jämfört med fredsläget. Av avgörande
betydelse är då att svenskt tonnage befinner sig i svenska farvatten. Detla
gäller specielll tankfartyg med avseende på behovet atl transportera de
raffinerade produkterna från raffinaderierna på västkusten till
konsumtionscenira på ostkusten. Under sådana omsländigheler blir möjligheten
atl med tankfartyg gå genom Öresund av stor betydelse.

Av
det svenska produkllanklonnaget på mellan 3 000 och 42 000 ton dödvikt år 1975,
vilkel totalt moisvarar knappt 460 000 lon dödvikt, beräknar OLK all av det
lolala tonnaget kan ca 115 000 ton dödvikt passera Öresund med full last
underen avspärrningssiluaiion. Uiredningen betonar dock alt den andel
färdigprodukter som under en avspärrningsperiod beräknas komma från
beredskapslagrad råolja och sålunda kan bli föremål för denna typ av transport
är relativt ringa.

Mot ovanslående bakgrund drar OLK den slulsalsen
att transportproblemen vad gäller råoljelagring torde kunna lösas under både
en fredskris och av avspärrningssiluaiion, i det senare fallet under
förutsättning atl ordinarie svenskregislrerai kusiianktonnage kan behållas i
svenska farvatten.

Förläggning
av lagringsutrymmen

ÖEF har för utredningens räkning inventerat möjligheterna
lill utbyggnad av råoljeanläggningar, vid nu projekterade eller planerade
lagringsplatser i närheten av raffinaderierna, i den omfattning som skulle
erfordras för alt lagra en utökad fredskris- och avspärrningsreserv i form av
råolja. Härvid framkom alt ÖEF med säkerhet f n. totalt kan bygga bergrum för
inlagring av 5,3 milj. m råolja. Dessulom ansåg ÖEF det möjligt alt bygga ut
för lagring av ytteriigare 3,5 milj. m vid nu planerade lagringsplatser. För
ytterligare en milj. m förelåg en viss osäkerhei vid bedömningen av
utbyggnadsmöjligheterna bl. a. beroende på ovissheten vad gäller tillkomsten
av ett nytt

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 122

raffinaderi
vid BroOorden, Förutom tidigare nämnd utbyggnadskapacitet finns möjligheten att
bygga anläggningar på andra platser än de nu planerade eller projekterade.

Ekonomisk
dimensionering

OLK beräknar den ekonomiskt optimala fördelningen
mellan råolja och färdigprodukter av den tillkommande lagringen med beaklande
av beräknade behov av färdigprodukter, varukoslnader och beräknade
lagringsanlägg-ningskoslnader.

För valet av råolja beaktar OLK följande faklorer,
nämligen utbylesial vid raffineringsprocessen, uppvärmningskrav, svavelhalt,
anskaffningsmöjlighet och pris.

Uppgifter
har inhämtats från landets raffinaderier om raffinaderiutfallet för olika
råoljetyper vid normal kommersiell drift. Uppgifter rörande möjligheten till
volymmässig maximering av vissa produkler har även inhämtats. Det har därvid
framkommit att de råoljelyper som ger elt utfall som bäsl överensstämmer med
de av OLK beräknade behoven av färdigprodukter är lätta arabiska oljor och
Nordsjöoljor.

Ett
krav som enligl OLK bör ställas vid val av råolja för lagring är atl oljans
stelningspunkl är sådan all den kan lagras utan uppvärmning. De lätta arabiska
råoljorna kräver ingen uppvärmning. Nordsjöoljorna däremot kan vis.serligen
lagras utan värmning under kortare perioder men lorde inte klara
långtidslagring ulan viss uppvärmning. Uiredningen konstaterar alt lagring av
Nordsjöolja således innebär högre koslnader lill följd av all lagringsutrymmena
måste förses med uppvärmningsanordningar.

Den
lätta arabiska råoljan produceras i stora mängder och anses därför av OLK vara
lätt att erhålla under normala förhållande. Vidare visas atl prisei på t. ex.
Arabian Light är relativt fördelaktigt jämfört med andra råoljor av molsvarande
typ.

Vad
beträffar svavelhalt är Nordsjöoljorna lågsvavliga och de lätta arabiska
oljorna normalsvavliga.

OLK
väljer mot ovanslående bakgrund alt vid beräkningarna ulgå från lätt arabisk
olja. Utredningen framhåller dock all lagringen bör kunna ske även i annan
råolja, t. ex. Nordsjöolja, Vidare anser OLK i likhet med vad som anförts i
kontrollstationens betänkande all man i händelse av en kris far acceptera elt
högre svavelulsläpp än eljest för alt erhålla nödvändig energi,

I
sina beräkningar ulgår OLK från importpriserna under första kvartalet 1976.
Anläggningskostnaderna har beräknats med utgångspunkt i kostnaderna för de
anläggningar som byggts under innevarande lagringsprogram. Dessa kostnader har
framräknats till prislägel november 1975.

Fyllnadsgraderna har i tidigare program angivits
till varierande procentsatser för olika produkter. De skäl som anförts för alt
använda lägre

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 123

fyllnadsgrader
än 100 96 har bl. a. varit att disponibelt uirymme måste finnas för alt vid
omsättning av lagren ihte behöva göra avkall på beredskapen. Avsikten har med
andra ord varit att i händelse av att ett lagerutrymme tillfälligt töms
molsvarande kvantitet skall lagras i överkapacitetsutrymme i övriga
anläggningar.

Endast motorbensin lordeenligl OLK kräva
omsättning, OLK anger därför fyllnadsgraden för motorbensin till 90 96, För
övriga produkter anges fyllnadsgraden till 100 96, Fyllnadsgraden 100 96
används även i beräkningarna för den år 1973 beslutade råoljelagringen liksom
för den år 1974 beslutade eldningsoljelagringen, när det har gällt atl bedöma
erforderiiga cisternutrymmen under programperioden.

Vid beräkningen av den ekonomiskt optimala
fördelningen mellan råolja och färdigprodukter förutsätter OLK vidare
billigaste lagringsalternativ (stora bergrumsanläggningar) för
färdigprodukllagring och normalt kommersiellt utbyte ur råolja. Redovisade
kostnadsjämförelser är gjorda exklusive mervärdeskatt. 1 beräkningarna utgörs
del ingående beredskapslagrel av tvångslager enligt målsättningen för
innevarande lagringsprogram, slatliga lager av gasol, fiygdrivmedel och
eldningsolja saml de tre milj, m' råolja som beslutades med anledning av
kontrollstationens förslag.

Den av OLK beräknade ekonomiskt optimala
fördelningen mellan råolja och färdigprodukter är f n, lagring av 9,6 milj. m
råolja (inkl. råolja beslutad enligt kontrollstationens förslag) och resterande
behov i form av färdigprodukter. En råoljelagring om totalt 9,6 milj. m ger
ett raffinaderiutfall som täcker lagerökningsbehovel av den omsättningskrävande
produkten motor-bensin.

OLK påpekar alt om färdigproduktlagringen skall ske
i näringslivels regi enligl nuvarande ivångslagringsystem
investeringskostnaderna för lagringen torde öka väsentligt lill följd av alt
mindre och därmed dyrare lagringsanläggningar samt lägre fyllnadsgrader
används.

OLK beräknar kosinaderna för lagringsbehoven av
flytande fossila bränslen och drivmedel exkl, behoven för gasturbindrift men
inkl, behoven av tiock eldningsolja för ammoniaklillverkning med utgångspunkt
från den ekonomiskl optimala fördelningen av råolja och färdigprodukter. OLK
räknar med två alternativ, nämligen dels alt staten ombesörjer såväl lagring av
råolja som spelskvaniileler av färdigprodukter, dels att spetskvanlilelerna som
hittills lagras i näringslivets regi. 1 del senare allernalivel förutsätts dock
slaten lagra de kvantiteter eldningsolja som erfordras för att dämpa
vinlerdispensens verkningar samt behovel av flygdrivmedel. Investeringskostnaderna
för programmet beräknas uppgå till 2 818 milj. kr. om såväl råoljelagring som
färdigproduktlagringen sker i statlig regi och till 2 863 milj. kr. om
färdigproduktlagringen sker hos näringslivet enligt nuvarande
ivångslagringssyslem. I del senare fallet förulsätis dock att lagerökningsbehovel
av gasol i sin helhet tillgodoses av de lagringsskyldiga och att lagringen sker
gemensaml för de lagringsskyldiga i slora bergrumsanläggningar. Skulle

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 124

lagringen
ske på annat säu stiger enligl utredningen kostnaderna för delta alternativ
väsentligt.

7.3.14,4
OLK:s förslag beträffande lagringsansvaret

Som redovisats tidigare anser OLK alt de av
konsumenterna finansierade lagren i princip bör ägas av staten. OLK anser
vidare atl lagringen bör ske på ekonomiskt mest fördelaktiga säll med
vederbörligt hänsynstagande lill bl. a. säkerhei, anskaffningsmöjligheier,
flexibilitet, distributionsmöjligheter och adminislrativ enkelhet.

OLK finner alt hinder ej föreligger för en utökad
råoljelagring i den omfattning som enligt utredningens redovisade beräkningar
är ekonomiskt betingad. OLK föreslår därför all de 3 milj. m råolja eller
oljeprodukter som riksdagen år 1975 har fattat principbeslut om skall lagras i
form av råolja saml au ytterligare 3,6 milj, m råolja lagras. Denna lagring bör
enligt OLK omhänderhas av ÖEF,

Resterande behov föreslås bli lagrade i form av
färdiga produkler. Denna lagring anser OLK kan ske antingen hos näringslivet
enligt nuvarande ivångslagringssyslem eller - eftersom den enda
omsällningskrävande produkten motorbensin täcks genom råoljelagring - i statens
regi. Statlig lagring blir enligt OLK:s beräkningar billigare eftersom i vissa
fall större lagringsanläggningar kan väljas. Eftersom den utökade lagringen i
huvudsak hänför sig lill avspärrnings- och fredskrisreserven är kravei på
omfattande spridning av lagren inte lika väsentligt som under tidigare program
framhåller utredningen. Den slörre delen av avspärrningsreserven kommer således
alUjämt atl lagras i form av färdiga produkler av de lagringsskyldiga varigenom
kraven på beredskapsmässig spridning och omedelbar gripbarhet tillgodoses.
Vidare kan den spridning som behövs av disiribulionsskäl lillgodoses inom ramen
för ell statligt oljelagringsprogram. OLK anser det fördelaktigt att ansvaret
för det kommande programmet inle är delat mellan stal och näringsliv. Om slaten
får det totala ansvaret för programmet kan ett enhetligt syslem för
finansieringen byggas upp. OLK förordar därför alt slaten tar ansvarel även för
den ökade färdigprodukllagring som föreslås.

Om lagringen av färdigprodukter för del kommande
programmet skall ske hos näringslivet anser OLK all denna skall ske på i
huvudsak samma sätt som hittills. Dock bör del nuvarande finansieringssystemet
reformeras för att mildra de under 7.3.14.2 relaterade negativa konsekvenserna.

Enligt OLK bör sålunda, om delta alternativ
genomförs, en ny beredskapsfond inrättas lill vilken samlliga lagringsplikliga
oljehandelsförelag åläggs skyldighel alt anslula sig. Denna
anslulningsskyldighel skall även gälla oljehandelsföretag vars
lagringsskyldighet endasl grundar sig på import. Infiutna
beredskapslagringsavgifter Onvesteringsdelar) skall liksom i tidigare program
inbetalas till fonden och därvid vara skatlemässigl avdragsgilla. Till skillnad
mol vad som gällt för lidigare beredskapsfonder skall utbetalade

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 125

medel
från fonden till förelagen slå i direkt relation till respektive medlemsförelags
andel i den tillkommande lagringen och således vara oberoende av inbetalade
belopp, Della innebär alt över- respektive underkompensation inle uppkommer
även om förändringar uppstår på marknaden,

7,3,14.5
Andel i äldre lagringsmål

Som har anförts under 7.3.14.2 kommer lill följd av
nuvarande lagringsregler ell nyetablerat förelag eller ett förelag som ökar sin
försäljning eller förbrukning av oljeprodukter atl bli lagringsskyldigt
respektive få ökad lagringsskyldighel inom ramen för lidigare lagringsprogram.
Någon möjlighel att ekonomiskt kompensera sig för denna lagringsplikt genom
bidrag eller särskilt pristillägg lorde enligt OLK inle föreligga. De i
programmen ursprungligen ingående förelagen har däremot fått täckning för sina
kostnader för denna lagring dels genom statliga bidrag, dels genom all
kompensera sig prisvägen bl. a. med beredskapslagringsavgifter, Detla medför
svårigheter vid nyetablering och marknadsexpansion.

OLK har övervägl olika möjligheter atl motverka de
extra svårigheter i fråga om beredskapslagringen som med nuvarande regler
uppstår för nytillkommande lagringsplikliga företag och expanderande företag
genom att de blir delaktiga i äldre lagringsmål.

OLK:s förslag är atl ell företags förändring i
basmängd endast i begränsad omfattning skall påverka förelagels andel i äldre
lagringsmål, Della föreslås gälla såväl oljehandelsförelag som lagringsplikliga
förbrukare.

De
äldre lagringsmålen kommer under innevarande lagringsperiod alt ha fördelats
senasi per den 1 januari 1978 efter 1976 års basmängder. Vid den uträkning av
basmängden 1977 och senare år, som skall ligga lill grund för omfördelning av
det äldre lagringsmålei fören viss produkt föreslår OLK, atl minskningen eller
ökningen av basmängden för produkten i fråga halveras jämfört med 1976 års
basmängd. För ett nytillkommande lagringsplikligt företag halveras hela
basmängden vid ulräkningen av företagets andel i det äldre lagringsmålei.

Vad belräffar skyddad och särskilt lokaliserad
lagring enligt äldre lagringsmål anser OLK del otillfredsställande att
nytillkommande lagringspliktiga kan Ivingas all bygga bergrumsanläggningar för
tidigare skyddad och lokaliserad lagring lill följd av all de inle har rätt att
få disponera utrymme i bergrum avsedda för denna lagring.

OLK föreslår därför alt lagringspliklen i skyddad
och lokaliserad lagring för kommande lagringsperiod fastställs lill den lagringsplikl,
som gäller för enskilda förelag vid innevarande lagringsperiods slut. Ett
nytillkommande lagringsplikligt förelag blir därför inte skyldigt att hålla
skyddade eller lokaliserade lager enligl äldre lagringsmål.

Skulle brisler i lagringen uppslå till följd av
förslaget om frysning av lagringsplikten i skyddad och lokaliserad lagring t.
ex. genom att lager blir

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 126

ianspråktagna
i konkurs, förulsälter OLK all slalen ges möjlighet att mot eriäggande av
avgift motsvarande driftkostnaderna disponera de därmed friställda
cisternulrymmena,

OLK framhåller alt de föreslagna åtgärderna för att
dämpa de negativa effekterna av nuvarande ivångslagringssyslem inle kan
betraktas som slulliga lösningar. OLK föreslår därför att dessa frågor utreds i
särskild ordning.

7.3.14.6 Lagring
för gasturbindrift

Den av OLK föreslagna lagringen för drift av
gasiurbinanläggningar måste enligt uiredningen i stor utsträckning ske i form
av specialbränsle och i anslulning till anläggningarna. Enligt uiredningen
innebär detla alt statlig lagring i della fall är mindre lämplig varför
föreslås atl lagringsplikt införs för ägare av gasturbiner.

Investeringskostnaderna för denna lagring beräknas
av OLK till högst 88 milj. kr.

7.3.14.7 Lagring
för farlygsdrifl i utrikes sjöfart

OLK konstaterar alt numera behövs beredskapslagring
för den utrikes sjöfarten. Enligt utredningen ligger del därför nära till hands
att genomföra delia genom all upphäva det undantag från lagringsskyldigheten
som gäller för denna sjöfart. Lagringsplikl skulle då iniräda för säljare av
marina bunkeroljor.

Della föreslås dock inte av bl. a. det skälel alt
eftersom beredskapslagring av bunkerolja för uirikes sjöfart hittills inte
förekommit uppbyggnaden av lager inte kommer - som för andra oljeslag - alt
avse enbart en ökning av lagren utöver volymen enligt nu gällande program. I
stället måsie hela del behövliga lagret anskaffas under programtiden. Detla kan
enligt OLK:s uppfattning enklast genomföras genom alt staten lagrar den olja
som erfordras. Undanlaget för olja för uirikes sjöfart från
beredskapslagringsskyl-dighei bör således enligl OLK kvarslå.

7.3.14.8 Lagring
av koks och gasbensin m. m.

Lagringen av kol och koks som råvara förden
metallurgiska indusirin har tidigare skell i statens regi genom ÖEF. OLK
föreslår att lagringen även under kommande program bör ske i statens regi.
Investeringskostnaden för utökningen av lagringen har beräknals till 160 milj.
kr.

Den föreslagna lagringen av råolja gör del möjligl
att täcka en del av gasbensinbehoven för avspärrning. OLK anser all resterande
behov av gasbensin bör lagras i statens regi. Investeringskostnaderna
förgasbensinlag-ringen har beräknals lill 215 milj. kr.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 127

OLK föreslår att lagringen av den specialkvalitei
av eldningsolja som erfordras för produktion av kimrök lagras i statens regi.
Investeringskostnaderna för denna lagring har beräknats till 9 milj. kr.

7.3.14.9
Lagring av kärnbränsle

Som lidigare nämnts föreslår OLK atl ell
beredskapslager av kärnbränsle byggs upp. Detla beredskapslager är främst
avsett att möta försörjningskriser i fred. Med hänsyn lill de normala
intervallen mellan bränslebytena och den därmed sammanhörande uthålligheten i
kärnkraftsystemei föreslås lagringen omfatta ett års behov av
ersältningsbränsle för varje reaktor som kommersiellt producerar elkraft.

F,
n. upphandlas nalururan och anrikningstiänster lång lid innan leverans sker.
Med hänsyn till den ovisshet som råder på kärnbränslemarknaden lorde det i dag
enligt utredningen inte vara möjligt att med bestämdhet kunna förutsätta all
ell kärnbränslelager omfattande ett års ersättningsbränsle för samlliga
beslutade och planerade reaktorer enligt 1975 års energipolitiska beslul hinner
byggas upp under den föreslagna programperioden.

Kärnbränsle
upphandlas av de svenska kraflförelagen genom det gemensamt ägda Svensk
Kärnbränsleförsörjning AB (SKBF). 1 detta bolag äger staten utse hälften av
ledamöterna i styrelsen samt ordföranden. Enligt Aka-utredningens (I 1972:08)
betänkande (SOU 1976:30 och 31) föreslås en utökning av statens inflyiande i
SKBF så alt slaten får utse tvä tredjedelar av styrelsen. Slaten lämnar f n.
kreditgarantier lill SKBF för inköp av anrikningstiänster och natururan,

OLK
har övervägt att lagringen skulle ske genom statens försorg. Mot detla lalar
enligt uiredningen emellertid dels att vissa kontrakt, delvis avsedda för
beredskapslagring, redan tecknats för kärnkraflproducenternas räkning, dels
utländska myndigheters krav på kontroll av kärnbränslet framför alll för all
undvika alt kärnbränslet kommer pä avvägar och används för produktion av
kärnvapen. Flera länder uppställer som krav för försäljning alt köparen skall
vara kraftproducent. Enligt de beslämmelser som gjorts av SKBF är det
orealistiskt atl tro att Nuclear Regulatory Commission i USA och Atomic Energy
Control Board i Kanada skulle gå med på ell ägarskifte av en del av redan
ingångna kontrakt. Vad beträffar de sovjetiska kontrakten anser SKBF del
omöjligt alt bedöma hur de sovjetiska myndighelerna skulle ställa sig lill
ägarskifte. OLK anser mot denna bakgrund att statlig beredskapslagring av
kärnbränsle i föreslagen omfattning ime är ell realistiskt alternativ.

Med
hänsyn till svårigheierna alt bedöma den framtida kärnbränslemarknaden och med
hänsyn lill redan ingångna upphandlingskonlrakl anser OLK del mindre lämpligt
alt föreslå skyldighel för de enskilda kärnkraftproducenlema all lagra
kärnbränsle,

Kraftinduslrin
har emellertid förklarat sig villig atl bygga upp elt beredskapslager av
kärnbränsle av den omfattning som föreslås under förutsätt-

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 128

ning
all slalen ställer kreditgarantier till förfogande för de erforderliga
investeringarna.

Eftersom slaten har elt slorl inflyiande på
kärnkrafisektorn bl. a. genom styrelserepresenlaiionen i SKBF och med hänsyn
till de speciella förhållanden som råder på kärnbränslemarknaden och den
ovisshet som präglar denna anser OLK alt beredskapslagringen bör kunna ske ulan
lagreglering. Avtal om beredskapslagringen bör enligt OLK träffas mellan ÖEF
och berörda kraftföretag i samråd med SKBF. OLK föreslår att slaten släller för
beredskapslagringen erforderiiga kreditgarantier för vilka slalen bör ha
säkerhet i beredskapslagrel av kärnbränsle.

1 sina beräkningar av erforderliga
investeringskostnader ulgår OLK från all 13 reaktorer är i drift år 1985.
Beräkningarna har gjorts under anlagande av två olika prisalternativ ($ 25/lb
resp, $ 40/lb uran) för nalururan. Dessa alternativ har valts utifrån nyligen
gjorda köp av nalururan respektive lämnade offerter. Vidare har beräkningar
gjorts för såväl ett lager beslående av anrikat uran och erforderiig mängd
zirkaloy som ell lager beslående av färdigt kärnbränsle. Beroende på
nalururanpriserna och formen för lagringen har investeringskostnaderna
beräknals till 967 ä 1 400 milj. kr.

Utslaget på den i kärnkraftverken producerade
elenergin anges uppbyggandet av ell beredskapslager av kärnbränsle innebära
ett påslag om ca 0,2 öre per kilowattimme för all läcka räntekostnaderna för
lagringen,

7.3.15
Finansiering

Enligl sina direktiv utgår OLK från atl kostnaderna
för det nya oljelagringsprogrammel skall finansieras genom uttag av avgifier
på beredskapslagrade produkter. Finansiering av del föreslagna programmet
skall således ske under perioden 1978-1984.

F. n. utgår avgifter för beredskapslagring i två
former. Oljehandeln lar uten beredskapslagringsavgift för finansiering av tvångslagringen.
Denna avgift består av en investeringsdel (fonddel) och en driftkosinadsdel.
Avgiften är baserad på de faktiska kosinaderna för beredskapslagringen av
respektive produkl. Vidare lar slalen ut en särskild beredskapsavgift på vissa
oljeprodukter för finansiering av statlig råolje- och eldningsoljelagring samt
från den 1 januari 1977 för finansiering av fredskrislagring inom del del
petrokemiska varuområdet. Denna särskilda beredskapsavgift är baserad på andra
grunder än kostnaderna för lagring av motsvarande kvantitet färdig produkt. 1
tabell 3 anges de avgifter för beredskapslagringsändamål som logs ut under år
1976. Redovisningen i tabellen innefattar inte den höjning av den särskilda
beredskapsavgiften med 10 kr. per m motorbensin och 2 kr. per m eldningsolja
och motorbrännolja som enligt riksdagens beslul skall gälla under tiden
1977-1981 för finansiering av lagring för den petrokemiska industrin.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 129

TabeU
3 Belastning per varuslag under år 1976 (kr. per mfför gasol ton)

Varuslag

Särskild

Beredskapslag-

Totalt

beredskaps-

ringsavgift

avgifi'

(invesleringsdel)

Gasol

18

18

Molorbensin

50

4

54

Fotogen

4

4

Motorbrännolja

5

17

22

Tunna
eldningsoljor

5

19

24

Tjocka
eldningsoljor

5

12

17

' Ulg å r t. o, m. den 30 juni 1979

Från finansieringssynpunkl hänförs i betänkandet
till det föreslagna oljelagringsprogrammel flytande fossila bränslen och
drivmedel samt även råvaror för den petrokemiska indusirin. Bränsle för
gasturbindrift särbehandlas med hänsyn till de särskilda regler som föreslås
för lagringsplikt för ägare av gasturbiner.

Vid beräkningen av avgifterna för finansiering av
kommande program redovisas alternativ där samlliga produkler som avses bli
föremål för beredskapslagring belastas med avgifter.

OLK anser- med hänsyn lill alt det föreligger behov
av beredskapslager för utrikes sjöfart och flyglransporter - att även dessa
förbrukarkalegorier bör bidra till kosinaderna för uppbyggandet av
beredskapslager. Vad gäller frågan om avgiftsbefrielse för fiskefartyg delar
OLK 1968 års oljelagringskommittés uppfattning atl eventuellt stöd till
fiskenäringen bör ulgå i annan form än genom befrielse från kostnader för den
oljelagring som sker för fiskets räkning. OLK föreslår alltså inte
avgiftsbefrielse för olja som förbrukas för drift av fiskefartyg.

Finansieringsbehovet under den kommande
programperioden, dvs. enligl förslaget 1978-1984, avser först och främst den
ökning som föreslås av beredskapslagringen, kostnadsberäknat lill ca 2 820
milj. kr. alternativt ca 2 865 milj. kr. Därutöver lägger OLK fram förslag om
finansieringen av följande:

-
den år 1973 respektive år 1974
beslutade fredskrislagringen av 3 milj. m råolja och 1 milj, m eldningsolja,

-
lagring av 3 milj, m råolja
enligt beslul år 1975,

-
den år 1976 beslutade
fredskrislagringen av petrokemiska råvaror,

-
den föreslagna lagringen av
petrokemiska råvaror, kostnadsberäknad till 225 milj. kr.

Resterande medelsbehov under programperioden för
den år 1973 och år 1974 beslutade lagringen av 3 milj. m råolja respektive I
milj. m eldningsolja beräknar OLK till ca 750 milj, kr.

Enligt riksdagens beslul år 1975 skall ytteriigare
3 milj, m råolja eller oljeprodukter lagras. Enligt OLK:s förslag skall denna
lagring ske i form av

9
Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 74

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 130

råolja. Denna lagring kostnadsberäknas till ca 1 250 milj.
kr.

Resterande medelsbehov under
programperioden för den år 1976 beslutade fredskrislagringen inom det
petrokemiska varuområdet beräknar OLK till ca 430 milj, kr.

Det sammanlagda behovet av
investeringsmedel för kommande programperiod uppgår sålunda sammanfattningsvis
enligt följande tablå till 5 475 milj. kr, alternativt 5 520 milj, kr,

2 820

alt

2 865 milj, kr.

225

225 milj, kr.

750

750 milj. kr.

1 250

1 250 milj. kr.

430

430 milj. kr.

OLK förslag, bränslen och drivmedel OLK förslag,
petrokemiska råvaror Råolja och eldningsolja beslutade år 1973 resp, 1974
Råolja beslutad år 1975 Petrokemiska råvaror beslutade år 1976

5 475 alt 5 520 milj, kr.

Under 7.3.14.4 behandlas de båda av
OLK redovisade alternativen vad avser ansvarsfördelning för den föreslagna utökade
oljelagringen. I det ena allernalivel avses slalen ta ansvarel för hela
utökningen av lagringen. 1 del andra alternativet föreslås de lagringsskyldiga
bära ansvaret för viss färdigprodukllagring.

OLK föreslår att statlig lagring
under den föreslagna programperioden finansieras via särskild beredskapsavgift
på i huvudsak samma sätt som f n. sker.

Eftersom nuvarande särskilda
beredskapsavgifter för tidigare beslutad lagring inle kommer all läcka
kosinaderna för denna lagring anser OLK att del toiala medelsbehovel för
perioden 1978-1984 bör beaktas vid fastställandet av särskilda
beredskapsavgifter.

Vid fastställandet av de särskilda
beredskapsavgifierna kan olika principer användas. OLK väljeratt med utgångspunkt
i de beräknade kostnaderna för det förordade allernalivel all slaten tar
ansvarel för hela lagerökningen redovisa olika alternativ för belastning på
produkterna. De alternativ OLK beräknar är

-
enhetsavgift,
dvs. de olika produkterna belastas med lika stor avgift,

-
enheisavgift på
samlliga oljeslag utom på molorbensin som belastas extra,

-
produklvis
belastning, dvs. avgifterna skall täcka kostnaderna för resp, produkl,

-
uttag av under
år 1977 utgående beredskapslagringsavgifter (invesle-ringsdelar) och särskilda
beredskapsavgifter'

' Sedan OLK överlämnade sitl betänkande har för flertalei
avgiftsbelagda oljeprodukter investeringsdelarna i beredskapslagringsavgifterna
sänkts, Nedsättningen gäller fr, o, m, den 1 januari 1977

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 131

Om kosinaderna under programperioden tas ut som en
enheisavgift skulle denna uppgä till 25 kr. per m (ton) och således belasta
samtliga produkler som skall beredskapslagras ulom gasbensin.

Den nuvarande särskilda beredskapsavgiften är
avsevärt högre på motorbensin än på andra oljeslag. Elt alternativ är att samma
fördelnings-princip tillämpas för avgiftssäuning under det nya programmet. OLK
anger att om den nya särskilda beredskapsavgiften på molorbensin sätts till 100
kr. per m övriga oljeslag kan belastas med 12 kr. per m (ton). Det tredje
alternativet med produktvis belastning innebäratl avgiften, som skall las ul på
vae oljeprodukt, skall täcka beredskapslagringskostnaderna för respektive
produkt, Erforderiiga avgifier framgår av följande tablå.

Produkt

Avgift
(kr/m

resp.
ton)

Gasol för stadsgas

67

Övrig gasol

76

Läubensin

24

Motorbensin

22

Flygbensin

23

Reabensin

27

Flygfologen

60

Övrig fotogen

20

Motorbrännolja och tunna
eldningsoljor

27

Tjocka eldningsoljor

22

Det fjärde alternativet innebär atl följande
avgifter skulle tas ul under programperioden

Produkt Avgift (kr/m

resp,
lon)

Gasol 18

Motorbensin 64

Fotogen 4

Motorbrännolja 24

Tunna eldningsoljor 26

Tjocka
eldningsoljor 19

Med delta alternativ skulle jämfört med det totala
medelsbehovet uppslå ett överuttag som genomsnittligt motsvarar ca 1,5 kr, per
m (lon).

Konsekvenserna av all inle avgiftsbelägga
sladsgasråvaror, flygfologen och marina bunkeroljor för uirikes sjöfart anges
bli alt avgifterna för övriga produkter behöver höjas med ca en krona per m
(ton).

Om del andra alternativet för ansvarsfördelning
väljs, dvs, aU näringslivet skall la ansvarel för viss färdigprodukllagring,
måsle enligt OLK avgifterna

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 132

till denna del vara baserade på den faktiska
investeringskostnaden för respektive produkl eftersom de lagringspliktiga
förbrukarna annars inte fåren mot lagringskostnaden svarande priskompensation.
Näringslivet förutsälls således läcka sina koslnader för lagringen med
beredskapslagringsavgifter som las ul på de olika oljeslagen så att dessa bär
sina egna investeringskostnader.

Finansieringen av den statliga
lagringen beräknas även för detta fall ske enligl några av de nyss redovisade
metoderna:

Alternativ 1 enhetsavgift

Alternativ 2 enheisavgift på samtliga produkler ulom
motorbensin som

belastas extra Alternativ 3
produktvis belastning, dvs, varje produkt bär sina egna bered-

skapskoslnader

De olika kombinationsmöjligheter
som därvid erhålls redovisas i följande tabell.

Tabell 4 A vgiftsbelaslning per varuslag vid lagring I
både näringslivels och slateiis regi

Näri

ingslivei

Slalen

Alt, 1

All, 2

Alt, 3

Gasol
för stadsgas

0

22

12

67

Övrig
gasol

80

22

12

12

Lättbensin

0

22

12

24

Motorbensin

0

22

80

22

Flygbensin

0

22

12

23

Reabensin

0

22

12

27

Flygfotogen

0

22

12

60

Övrig
fotogen

0

22

12

20

Motorbrännolja
och tunna

eld-

ningsoljor

6

22

12

22

Tjocka
eldningsoljor

1

22

12

21

OLK anser att den föreslagna
uppbyggnaden av lagring för gasturbindrift bör kunna finansieras av berörda
kraftföretag utan särskilt statligt stöd.

Beredskapslagringen av koks för den
metallurgiska industrin har tidigare finansierats över statsbudgeten. OLK
föreslår ingen ändring härvidlag under kommande program.

7.3.16 Vissa särskilda frågor

7.3.16.1 Beredskapsbestämmelserna i Svensk Byggnorm

Enligt sina direktiv borde OLK i anslutning
till övervägandena om införande av nytt lagringssystem för kraft- och värmeverk
beakta de lekniska förutsättningarna för omställning till användning av elt
alternativbränsle till

s. 133 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 133

olja,
OLK konstaterar atl mot bakgrund av bl, a. den målsättning som föreslås bli
lagd till grund för dimensioneringen av beredskapslagringen, frågan om
omställning av verken till alternalivbränslen och därmed omställningstiden som
grund för uthållighet för lagringen inle lorde kräva OLK:s prövning.

Härigenom har vissa skillnader uppkommit gentemot
beredskapsbestämmelserna i Svensk Byggnorm (SBN 1975). OLK framhåller att det
är angeläget alt en samordning kommer lill stånd och föreslår atl frågan las
upp till övervägande i lämpligt sammanhang,

7.3.16.2 Ålgärder
för att öka lagerhållningen av drivmedel inom jord

brukel

Till OLK hade regeringen med anledning av
riksdagens beslut (rskr 1975/ 76:310) för beaktande överlämnat motionen
1975/76:1675 om åtgärder för en ökad lagerhållning av drivmedel inom jordbruket
samt jordbruksutskottets utlåtande (JoU 1975/76:37) över motionen,

1 motionen pekas på att jordbruket har blivit i hög
grad beroende av tillgången på drivmedel och alt jordbrukarna i regel har egna
oljetankar för att ha behövliga drivmedel nära till hands. Denna lagring är
genomsnittligt inte lillräcklig för att täcka ett års förbrukning. En ökad
sådan lagring, lillräcklig för två års förbrukning, skulle enligt motionen ge
den tidsfrist som erfordras för en mera allmän omställning till gengasdrift.
Såsom stimulans till ökad egen lagerhållning föreslås bl, a, fri
användningsrätt till det egna drivmedel-slagret inom jordbruksdriften även i en
bristsituation.

OLK erhöll även från företaget Agro Oil AB en skrivelse
som innehöll förslag om åtgärder syftande lill samma mål som i den nämnda motionen.

OLK
framhålleratt i förslagel lill mål förberedskapslagringen av drivmedel ingår
jordbrukels behov med samma försörjningsuthållighel som gäller för andra
samhällsviktiga områden. Det är dock enligl utredningen av storl värde om
ytterligare beredskapslagring, exempelvis i gårdcisterner vid jordbruken, kan
tillkomma på privat initiativ.

Således
finner OLK att jordbrukels behov av beredskapslager av drivmedel även framdeles
bör tillgodoses inom den allmänna beredskapslagringen, varför OLK inte föreslår
några speciella ålgärder.

7.3.16.3 Oljelagringsrådel

Oljelagringsrådel inrättades i början av 1958-1962
års oljelagringsprogram. Enligt sin instruktion har rådet lill uppgift atl
såsom rådgivande organ biträda ÖEF i frågor av principiell betydelse eller
eljest av större vikt, vilka rör lillämpningen av bl. a. lagen om oljelagring
samt atl verka för att beredskapslagringen av olja inom näringslivet når
erforderlig omfattning.

1
ÖEF-utredningens (H 1975:04) belänkande (Ds H 1976:4) Ny organisation

s. 134 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 134

för
ÖEF läggs förslag fram om all för ÖEF bygga upp varuområdesinriklade råd,
däribland ett energiberedskapsråd. Enligt ÖEF-utredningen bör det övervägas om
inte energiberedskapsrådet bör överta oljelagringsrådets uppgifter. Det
sistnämnda rådet skulle därmed kunna upplösas.

Enligt OLK:s bedömning bör oljelagringsrådets
uppgifter kunna övertas av energiberedskapsrådet om ell sådani inrättas enligl
ulredningsförslagei. Enligl OLK synes dock ett sådant råd på grund av sin
storlek och sammansättning inte särskilt väl ägnat att lösa tillämpnings- och
tolkningsproblem under det nya programmets försia år. OLK föreslår därför att
oljelagringsrådel tills vidare bibehålls men alt dess fortsatta existens
omprövas i samband med den föreslagna kontrollstationen.

7.3.17
Författningsfrågor

Enligt OLK kan de författningar som f n. reglerar
oljelagringen i huvudsak gälla oförändrade även under kommande lagringsperiod
om utredningens förslag genomförs. Vissa ändringar i lagen (1957:343) om
oljelagring m, m, är dock enligl OLK påkallade av förslagen om införandet av
lagringsskyldighet för drift av gasturbinanläggningar samt begränsning av
effekterna av förändringar i basmängd och frysning av lagringsplikten i skyddad
och lokaliserad lagring.

Med anledning av nämnda förslag lägger OLK fram
förslag till erforderliga ändringar och lillägg i lagen om oljelagring m. m.

Bestämmelserna om förmånligare avskrivning och
värderingsregler i beskattningshänseende beträffande skyddade
lagringsanläggningar och beredskapslager har varit av stor betydelse för
lagringen. Det är därför enligt OLK angelägel alt enskilda förelag uppmuntras
att förlägga även kommersiella lager i bergrumsanläggningar. OLK föreslår på
grund härav alt bestämmelserna i förordningen (1958:575) om avskrivning å vissa
oljelagringsanläggningar, m. m. får gälla också för den kommande
lagringsperioden. Bestämmelserna bör avse skyddade anläggningar som blir
färdiga senast del beskattningsår för vilket taxering sker år 1989, OLK
föreslår även vissa redaktionella förändringar i författningen.

7.4
Reservationer och särskilda yttranden

Till
betänkandet har fogats två reservationer.

Den
sakkunnige Bo Helmerson är negativ till OLK:s förslag om aU dämpa
vinterdispensens verkningar ur uthållighelssynpunkt. Reservanten menar all
kommittémajorileten har gått alltför långl i sin lageruppbyggnadsambi-tion när
del gäller förslaget om statliga lager av eldningsoljor. Dessa lager anses ej
vara erforderiiga. Dessulom påpekas alt det föreslagna fredskrislagrel
påfallande kommer atl förslärka landels sammanlagda oljeberedskap.

Reservanten
motsätter sig även förslagel om en successiv upptrappning av

s. 135 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 135

lagerhållningen
med början den 1 augusti. Motivet härför är alt uppfyllandet av
beredskapslagren utgören integrerad del av de lagringspliktigas kommersiella
verksamhet. Den föreslagna upptrappningen skulle innebära att de
lagringsskyldigas handlingsfrihet härvidlag skulle beskäras vad avser möjligheterna
att komma i åtnjutande av förmånliga varu- och fraktpriser.

Den sakkunnige Rolf af Klintberg motsätter sig att
flygdrivmedel och marina bränslen för utrikes sjöfart beläggs med särskilda
beredskapsavgifter. Om så skulle ske kommer detta att få betydande konsekvenser
i form av minskade leveranser, Elt ställningstagande i denna fråga bör enligt
reservanten anstå lill dess atl det går atl överblicka, vilka ålgärder som på
detta område kan komma atl vidtagas i övriga västeuropeiska länder och framför
alll i våra nordiska grannländer.

Till betänkandet har vidare fogats fyra särskilda
yttranden, varav elt av experten Lars Pehrzon har avgetts tillsammans med af
Klintbergs reservation.

Experterna
Nils-Guslaf Danielson, David Davidsson, Arne Kristenson och Nils Lundmark anser
atl ett fredskrislager av koks - lill viss del alternativt i form av kokskol -
snarast bör läggas upp. Detta lager bör till en början omfatta en kvantitet
motsvarande 1 månads normal koksförbrukning, vilket motsvarar 200 000 ton koks.
Som motiv anförs bl. a. alt risken för akuta bristsituationer av
fredskriskaraktär är belydande och efter oljekrisen 1973/ 74 större än
exempelvis under 1960-lalel, då liknande bristsituationer faktiskt inträffade.

Samma experter tillsammans med experten Nils
Angeberg anser del vara olämpligt atl så stor del av lageruppbyggnaden, som OLK
föreslår, skall ske i form av råolja. Någon erinran mot förslagel alt lagringen
för fredskrisändamål sker i form av råolja framförs ej. Sett ur
beredskapssynpunkt och mot bakgrund av andra lyper och förlopp av kriser än som
har legal till grund för OLK:s beräkningar bör däremot enligl nämnda experter
de beräknade behoven för avspärrning lillgodoses genom lagring av
färdigprodukter. Härigenom skulle erhållas en omedelbar tillgång lill färdiga
produkler inom konsumtionsområdena med därav följande säkrare och smidigare
distribution i mera skärpta krislägen. Den av experterna föreslagna
lageruppbyggnaden innebär en ökning av de av OLK beräknade
investeringskostnaderna med ca 50 milj, kr. 1 anslulning härtill föreslås aU
någon definitiv låsning av fördelningen mellan råolja och produkter vad gäller
avspärrningsreservens utbyggnad ej görs nu. Denna fördelning bör ÖEF kunna
föreslå regeringen allteftersom utbyggnaden härför fortskrider.

Experterna Angeberg, Danielson och Davidsson anser
alt den av OLK angivna fyllnadsgraden i cisternerna skall sänkas från 100 96
lill 95 96, Som motiv anförs att det av en rad praktiska skäl inte är möjligt
att exakt anpassa ett bergrumsutrymme till den varuvolym som skall
beredskapslagras. Sålunda måste lagringsutrymmet omfatta en volym, som något
överstiger varumängden, för atl säkerhei skall finnas för att avsedd inlagring
verkligen

s. 136 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 136

skall
kunna innehållas. Sänkningen av fyllnadsgraden anges innebära en merkostnad av
storleksordningen 60 milj, kr.

7.5
Remissyttranden

7.5.1 Behovel
av beredskapslagring

OLK:s bedömning att Sveriges siarka beroende av
importerad energi är elt allvariigl problem llr stöd av flertalet
remissinstanser. Del av OLK föreslagna lagringsprogrammet anses överiag väl
avvägt i förhållande till detla importberoende och de situationer i vilka
beredskapslagren avses nyttias, trots att kosinaderna för den föreslagna
lagerökningen är slora.

SPK har inget att erinra mot kommitténs förslag om
en förstärkning av landets lagerberedskap på energiområdet men finner det med
hänsyn till del föreslagna programmets kostnader angeläget att varje tillfälle
tas lill vara för all genom en förbättrad ransoneringsberedskap minska behovet
av lagerinvesteringar. SHIO och Sveriges industriförbund anmäler också en viss
tveksamhet inför den ekonomiska belastning som elt genomförande av
lagringsprogrammet innebär med avseende på övriga samhälleliga ambitioner.

7.5.2 Mål
för uihåUigheien

Ingen remissinslans har haft några invändningar mot
all del föreslagna oljelagringsprogrammel i första hand skall syfta lill att
bygga upp fredskrisreserven så atl Sverige kan uppfylla sina lagringsåtaganden
enligl det internalionella energiprogrammel (lEP) utan all avspärrnings- och
krigsreserverna behöver tas i anspråk härför. Ej heller riktas några
invändningar mot all avspärrnings- och krigsreserverna i del föreslagna
lagringsprogrammet dimensioneras utifrån del miljöunderiag som har använis i
försöken med långsiktsplanering inom del ekonomiska försvarel.

Vad gäller OLK:s förslag atl bibehålla 1977 års
lagringsmål i krigsreserven för vissa oljeslag är däremol meningarna delade. ÖB
och ÖEF biträder förslagel. ÖEF anför i sitt ytirande att den för
beräkningarna av krigsreserven ulnyttiade metodiken visserligen ger underiag
för en sänkning av lagrings-målet för dessa oljeslag men alt så ej bör ske med
hänsyn till bl. a. att andra angreppsfall än de som varil dimensionerande för
OLK:s beräkningar kan inlräffa, SHIO och Sveriges industriförbund anser däremot
all mot bakgrund av den försiärkning av landets toiala oljeberedskap som elt
genomförande av OLK:s förslag innebär bör en minskning av krigsreserven genomföras
i enlighet med resultaten av utnyttjad beräkningsmetodik.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 137

7.5.3
Lagringsprogrammets längd och förslaget om en koinrollsiaiion

Några invändningar riktas inte mot att det
föreslagna lagringsprogrammet skall omfatta perioden 1978-1984. Sålunda framför
ÖEF atl lidsperioden är lämplig bl, a, med hänsyn till den omfattande
nybyggnation av anläggningar som programmet innefattar. Även (5ö bilräder
förslaget om ett sjuårigt program men anser atl på sikl bör
oljelagringsprogrammen anslutas lill totalförsvarets planeringsperioder.

På grund av den relativt långa programperioden och
ulvecklingen inom det energipolitiska områdei föreslår OLK en s, k.
kontrollstation vid lämplig tidpunkt under programperioden. Till de
remissinstanser som framhåller behovet av en sådan kontrollstation hör TN,
fiskeristyrelsen, ÖEF, CDL, LRF. SHIO, Sveriges industriförbund och VVF. Som
motiv anförs bl. a. osäkerhet om energianvändningens framlida utveckling och
effekterna av de förslag som den nyligen tillsatta energikommissionen (I
1976:05) kan komma att lägga fram. Från fiera av de nämnda remissinstanserna
framhålls vikten av all en konirollstation kommer till stånd i anslutning till
riksdagens beslut med anledning av energikommissionens förslag.

7.5.4 Energiprognoser
jör år 1985

Till grund för OLK:s förslag har bl, a, legal av
kommiuén gjorda energiprognoser för tiden fram lill år 1985. Dessa prognoser
lämnas ulan erinran av flertalet remissinslanser. TN framhåller dock all
utvecklingen vad avser vägtrafikens bensinkonsumtion tyder på att 1975 års
energipolitiska beslut sannolikt kommer att något överskridas när det gäller
samfärdselsektorns andel. Nämnden bedömer därför mot denna bakgrund förslaget
lill lagring av drivmedel som ett minimialternativ,

7.5.5 Fredskrislagring
av olja

Del av OLK angivna behovet av lager för atl klara
Sveriges åiaganden enligl lEP har inte föranlett några invändningar. Dock
framhåller såväl 77V som ÖEF det angelägna i att fredskrisreserven utöver av
OLK föreslagen volym ökas med ca 200 000 m' molorbensin. Motivet härför är atl
ransonering av denna oljeprodukt vid en kris alllid medför ingrepp i samhällsfunktionerna
och flr omedelbara konsekvenser för den enskilde. En utökning av
motorbensinlagren ger således en större handlingsfrihet vid en eventuell kris.
ÖEF påpekar att den föreslagna lagerökningen bör ske i form av
färdigprodukllagring och inle som råolja,

1 del av OLK föreslagna lagret för fredskriser
ingår även vissa oljeprodukter som f n. inte berörs av landels
lagringsåtaganden enligl lEP, Flygdrivmedel för försvarsmaktens behov ingår
bland dessa produkter, ÖB tillstyrker förslaget att sådana flygdrivmedel skall
lagras för fredskriser och framhåller

s. 138 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 138

att
planläggningen av ålgärder i samband med fredskriser icke är en angelägenhet
för försvarsmakten. Med avseende på all försvarsmaktens lager av flygdrivmedel
för fredsverksamhet vid vissa tillfällen är mycket små påpekas att lagringen av
försvarsmaktens flygdrivmedelsbehov för fredskriser bör ske i form av
färdigvara och inte i råolja,

7.5.6 Beredskapslagring
av flytande fossila bränslen och drivmedel för avspärr

ning och krig

De av OLK beräknade behoven av flytande fossila
bränslen och drivmedel för avspärrning och krig lämnas ulan erinran av
remissinsianserna. TN anser dock, alt den föreslagna lagerökningen av drivmedel
i såväl avspärrningsreserven som krigsreserven måsle ses som ett
minimialternativ. Som skäl anförs bl. a. alt kollektivtrafiken under ett svårl
avspärrningsläge kommer att vara nedskuren lill ett absolut minimum, varför nämnden
bedömer det vara förenat med stora svårigheier för arbetskraften inom industrin
m. m. och .samhället i övrigt all fullgöra sina uppgifter om ägare till vissa
personbilar får en alltför liten tilldelning av drivmedel.

Ansvaret för lagring av flygdrivmedel för den
civila luftfarten vilar f n. på ÖEF, som för uppbyggnaden av dessa lager följer
en särskild försörjningsplan. OLK föreslår alt denna lagring fortsättningsvis
bör byggas upp under samma programperioder som skall gälla för övrig
beredskapslagring inom energiområdet. Förslaget tillstyrks av luftfartsverket
och SAS.

OLK har även beräknai beredskapslagringsbehoven för
efterkrisliden i krisfallet Dl. Någon beredskapslagring för detta ändamål bör
enligt kommittén ej byggas upp nu. Denna uppfattning delas av hififartsverkei.
TN och ÖEF.

7.5.7 Vinlerdispens

Hittillsvarande oljelagringsprogram har innehållit
en rätt för de lagringsskyldiga atl under vintermånaderna i viss grad minska
beredskapslagren av eldningsoljor, s. k. vinterdispens. Vinterdispensen innebär
således att de föreskrivna kvanlileterna i sin helhet måste finnas i lager
endasl under januari månad varje år. Därefler flr kvantiteterna trappas ned med
högsl 10 % fr. o. m. ingången av envar av månaderna februari, mars och april.
Under resien av årel skall minsl 70 96 av de föreskrivna kvantiteterna hållas i
lager.

OLK anser atl ett bibehållande av dessa regler för
föreslaget program innebär atl uthålligheten kommer att variera under årel. För
all dämpa vinterdispensens verkningar i nämnda hänseende föreslår OLK att
avtrappningen på vintern kombineras med reglerom en molsvarande upptrappning
av lagren på hösten så all av den totala mängd som skall hållas i lager under
januari månad skall minst 80 % finnas i lager den 1 augusti och

s. 139 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 139

minst
90 % den 1 oklober. Vidare föreslås alt slalen lagrar eldningsoljor utöver vad
som anges som lagringsmål för år 1985. Som exempel har OLK valt atl räkna med
en procentsats av 15 % av det lagringsmål för eldningsoljor som gäller för
innevarande program. Procentsatsen föreslås bli föremål för överväganden vid
den föreslagna kontrollstationen.

ÖEF anVör att den nu tillämpade vinterdispensen
innebär en försvagning av beredskapen under året, vilket i och för sig skulle
motivera att vinterdispensen hell avskaffas.. Då detta skulle kräva ett icke
obetydligt behov av ökad cisternkapacilel hos de lagringsskyldiga biträder
därför ÖEF kommitténs förslag såväl vad gäller den successiva upptrappningen
av tvångs-lagren som den föreslagna statliga lagringen. Då den föreslagna
statliga volymen av olja ej moisvarar hela vinierdispenskvantiteten är del
enligl ÖEF angeläget all kommitténs beräkningar ses över vid den föreslagna kontrollstationen.
1 samband härmed bör även belysas de ekonomiska konsekvenser som upptrappningen
kan ha medfört för den lagringspliktiga industrin och, om så finns befogat,
övervägas ändrade regler för upplrappningens omfattning och förläggning i
liden.

Svenska kommunförbundet ansluler sig också till
OLK:s förslag vad gäller den föreslagna upptrappningen, då förslaget syns
medföra en beredskap som på ett bältre sätt än f n. motsvarar behoven underen
vid godtycklig tidpunkl under årel inträffad avspärrning. Vad gäller den
föreslagna statliga lagringen pekar förbundet på att den av OLK utnyttjade
beräkningsmetodiken ej tagit hänsyn lill de i fred förekommande p)eriodvisa
förändringarna i konsumtion och import. En utveckling av planeringsmelodiken i
denna rikining sägs vara angelägen.

Förbundei inslämmer i kommitténs förslag att den
angivna procentsatsen för beräkning av den statliga lagringen skall ses över
vid en kontrollstation. I avvaktan härpå anges det som acceptabelt alt en
procentsats av 10 ä 15 96 av nu gällande lagringsmål för eldningsoljor läggs
till grund för lageruppbyggnaden.

Även länsstyrelsen 1 Norrbollens län ansluler sig
lill förslaget om en statlig lagring för att minska den brisl i uthålligheten
som vinterdispensen innebär.

Enligl CDL innebär vinterdispensen en viss
minskning av beredskapen. Del föreslagna kravet på successiv lageruppbyggnad
fr. o. m. augusti månad anges dock i vissa fall vara ogynnsamt ur
upphandlingssynpunkt för de lagringspliktiga och medföra ökade kostnader lill
nackdel för handelsbalansen. Enligl CDL bör därför övervägas om kraven på
successiv uppfyllnad kan slopas eller mildras. Sålunda anges att betydande
ekonomiska fördelar skulle uppnås om del föreskrevs alt minsi 80 96 skall
finnas i lager den 1 september och minsl 90 % den 1 november. Om successiv
uppfyllnad skall krävas bör enligl CDL en senarelagd uppfyllnad kunna få ske
genom meddelad dispens om beredskapssiluationen så medger och senareläggning-en
möjliggör billigare inköp. Med hänsyn till de snabba förändringar som kan ske
på oljemarknaden anges del som fördelaktigt om dispens får med-

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 140

delas av ÖEF:

Enligt Svenska
handelskammarförbundet har inte OLK på ett tillfredsställande säu klarlagt hur
vinterdispensen påverkar uthålligheten. Innan slullig ställning tas lill
kommitténs förslag på denna punkl, synes enligl förbundet ytterligare
överväganden nödvändiga, särskill med lanke på de betydande merkostnader bl. a.
för näringslivet som ett genomförande av förslagel skulle medföra.

Mol bakgrund av atl OLK föreslår
atl 1977 års lagringsmål i krigsreserven för vissa oljeslag bibehålls instämmer
SPI i den sakkunnige Helmerssons reservation vari såväl förslaget om
upptrappning av eldningsoljelagren som förslagel om statlig lagring avvisas.
Enligt SPI är reservantens påpekande att behoven av eldningsoljelager är lägre
om en kris börjar den 1 april än om den börjar den I januari ostridigt.

Även Jernkontoret, SHIO och
Sveriges Industriförbund delar den uppfattning som förs fram i den nämnda
reservationen. Således tar dessa remissinstanser avstånd från både förslaget
om en successiv upptrappning och förslagel om en statlig lagring. I fråga om
upptrappningen får reservationen även stöd från LRF och Sveriges kemiska
industrikonior.

Oljelagringsrådel har förståelse
för de synpunkler som framförs i reservationen vad gäller svårigheterna alt
vid en tidigare upptrappning av lagernivån än nu erhålla de fördelaktigaste
inköpspriserna. Rådet framhåller vidare atl den av OLK föreslagna
lagerutbyggnaden knappast kan anses så exceptionell som anges i reservationen,
särskill om kämkraftutbyggnaden till år 1985 begränsas till färre aggregat än
de av OLK antagna 13 och om behovel av olja för elkraflproduktion därigenom skulle
öka.

7.5.8 Beredskapslagring av gasbensin och olja för den
kemiska indusirin

ÖEF och Sveriges kemiska
industrikonior med insiämmande av SHIO och Sveriges indusiriförbund tillstyrker
OLK:s förslag vad gäller beredskapslagring av gasbensin och olja för produktion
av kimrök resp. ammoniak.

OEF framhåller atl den av riksdagen
med anledning av prop. 1975/76:152 beslutade fredskrislagringen av gasbensin
troligtvis inle kan uppnås i avsedd omfattning på grund av bedömda
kosinadsstegringar och önskemål om en jämn uthållighet i förhållande till andra
importerade petrokemiska produkler. Med anledning härav föreslås alt
fredskrislagringen av gasbensin blir föremål för överväganden i samband med den
föreslagna kontrollstationen.

ÖEF underslryker också den stora
betydelse som en beredskapslagring av olja för ammoniaklillverkning har för
jordbruket i ett krisläge. I denna fråga framhåller LRF, alt förbundei ulgår
ifrån all beredskapslagringen av färdiga gödselmedel dessulom sker i med hänsyn
till målsättningen erforderlig omfattning.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 141

7.5.9
Beredskapslagring av koks jör. den mekilhirgiska indusirin

Ingen av remissinsianserna har någon erinran mol
OLK;s förslag till ökning av beredskapslagret av koks för krig och
avspärrning.

OLK har behandlat frågan om fredskrislagring av
koks och kokskol. Någol sådant lager bör enligt kommittén ej byggas upp då
produktionskällorna för kol och koks lill största delen ligger inom den
industrialiserade delen av världen. Produktionsslömingar i fred kan därför inle
väntas få lika snabba och omfattande konsekvenser som när det gäller olja.
Flera remissinstanser framhåller dock vikten av alt en fredskrislagring kommer
till stånd.

ÖEF anför mot bakgrund av det särskilda yttrande
som har fogals till betänkandet att risken för atl akuta bristsituationer av
fredskriskaraktär för kol och koks skall uppstå är betydande och större än
lidigare. Vidare framhålls att i en eventuell framtida bristsituation av
fredskriskaraktär inom oljeområdet måste man räkna med att kol och koks i stor
utsträckning kommer att få ersätta olja i kolproducerande länder. Delta kommer
då att medföra minskade leveranser av kol och koks. Del finns sålunda ell
myckel nära samband mellan störningar i oljelillförseln och bristsituationer
beträffande kol och koks. ÖEF framhåller också risken försådana
bristsituationer som anges som specifika för kol och koks. Som exempel anges
långvariga strejker i något av huvudleverantörsländerna. Sådana situationer kan
enligt ÖEF fa betydande konsekvenser för den svenska försörjningen och därmed
också för sysselsättningen. Att i sådana situationer tvingas utnyttja delar av
beredskapslagrel för atl undvika produktionsbortfall och frisiällelse av
personal anses inle lämpligt.

1 yttrandet framhålls också del svåra ekonomiska
läge som den svenska stålindustrin befinner sig i, vilket sägs medföra att
lagren av kol och koks hos de svenska stålverken av likvidiielsskäl pressas ner
lill till eu minimum. En brisl på kokskol och koks skulle därmed mycket snabbt
få konsekvenser för försörjning och sysselsättning. ÖEF anser det därför
angeläget atl en fredskrislagring av koks, eller till viss del i form av
kokskol, snarasi kommer lill stånd. Delta lager bör enligt ÖEF i enlighet med
det särskilda yttrandet lill en början omfatta en kvantitet motsvarande en
månads förbrukning dvs. 200 000 ton.

Även länsstyrelsen i Stockholms län delar den
uppfattning som framförs i del särskilda yttrandet om att ett fredskrislager av
koks och kokskol bör läggas upp. Så gör också Jernkontoret med instämmande av
SHfO och Sveriges indusiriförbund, som särskilt underslryker del myckel nära
sambandet mellan störningar i oljetillförseln och bristsituationer belräffande
kol och koks. Ytteriigare skäl för behovet av fredskrislagring ärenligl
kontoret den starka koncentrationen av kokskolproduktionen lill ett fåtal
länder samt att antalet länder som i framtiden kan väntas få ett överskott för
expon är ytterst begränsat. Sveriges försörjningssituation inom kolområdet är sålunda
sårbar.

s. 142 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 142

Den i det särskilda yttrandet föreslagna
kvantiteten om 200 000 lon förefaller kontoret vara av en lämplig
storieksordning. Vidare framhålls vikten av all en del av den föreslagna
kvantiteten lagras i form av kokskol i anslutning till koksverken för att
släckning av koksugnarna skall undvikas. Vad gäller kvalitetskraven på koks och
kokskol förutsätts alt samråd sker vid upphandlingen mellan ÖEF och förbmkarna
inom stålindustrin. Likaså föreslås alt sådant samråd skall ske när del gäller
fördelningen mellan kol och koks.

Även LO anser att fredskrislagring av koks för den
metallurgiska industrin bör ingå i programmet. 1 yttrandet framhålls att del är
i det närmaste omöjligt all, som OLK gör, särskilja kommersiella, ekonomiska
och politiska kriser från varandra. Erfarenheterna från utvecklingen på
oljemarknaden de senasie åren visar tvärtom hur nära sammanflätade de
kommersiella, ekonomiska och politiska intressena är i varandra. Likaväl som
detla moiiveraren fredskrislagring på oljeområdet så motiverar det enligt LO
en sådan lagring av koks för den metallurgiska indusirin. 1 händelse av en kris
på oljemarknaden sägs vidare att sannolikheten ökar för att oljekonsumenterna
skall fiytta över sin efterfrågan till kol för att kompensera oljebortfallet.
Detla skulle då drabba den metallurgiska industrin.

7.5.10
Beredskapslagring av kärnbränsle

Förslaget om beredskapslagring av kärnbränsle för
främst försörjningskriser i fred tillstyrks av flera remissinstanser däribland
ÖEF, som dock inle är beredd all la slällning lill i vilken form lagringen bör
ske. Denna fråga föreslås närmare få övervägas vid utformningen av det avtal
som ÖEF enligt OLK förutsätts iräffa med berörda kraftförelag i samråd med
SKBF, Vid valet av lagringsform bör beaktas kostnadsfrågan, erforderlig
flexibilitet och inhemska produktionsresurser saml de besiällningsresiriklioner
som redan inryms i befintliga avtal om leveranser av natururan och anrikningstiänster.

Enligt SKl har kommittén väl beaktat de problem som
kan uppkomma i samband med förvärv och förvaring av kärnbränsle avsett för
beredskapslagring. Inspektionen inslämmer i kommitténs förslag om atl en sådan
lagring ej bör ske i statlig regi utan bör ombesörjas av de enskilda kärnkraftproducenterna.
Inspektionen förutsätter att den hålls informerad om de avtal som kan komma atl
träffas mellan ÖEF och berörda kraftförelag i samråd med SKBF liksom att samråd
sker med inspektionen i fråga om lagringsformerna.

CDL framhåller atl kärnkraftverken utan
beredskapslager av kärnbränsle har en uthållighet som är minst lika lång som
den som av OLK föreslås bli uppnådd inom energiförsörjningen i övrigt.
Kärnkraftföretagen är likväl villiga all ytteriigare öka försörjningslryggheien
på sätt som föreslås av utredningen under förutsättning att staten ställer
kreditgarantier till förfogande

s. 143 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 143

för
investeringarna. Beträffande beredskapslagreis uppbyggnad, lagringsform elc.
hänvisar CDL till det yttrande som har avgivits av SKBF.

SKBF delar OLK:s förslag om en beredskapslagring av
kärnbränsle och framhåller atl om en avspärrningssiluaiion eller fredskris
iniräffar som drabbar landets kärnbränsleförsörjning skulle detta kunna
innebära ylterst allvariiga störningar i elprodukiionssysiemei. Bolaget
förklarar sig vara berett att i samråd med de berörda kraftförelagen bygga upp
elt beredskapslager och finansiera del under förulsällning alt slalen släller
kreditgarantier till förfogande för de erforderliga investeringarna. Vidare är
bolaget berett all i samråd med de berörda kraftförelagen förhandla med ÖEF om
ett avtal för beredskapslagringen,

SKBF förutsätter en successiv uppbyggnad av
kärnbränslelagret under perioden fram till år 1985, För uppbyggnaden av lagret
avses all i slörsla möjliga utsträckning utnyttja redan exilerande kontrakt för
leveranser av nalururan och anrikningstiänster. Vad gäller lagringsformerna för
beredskapslagret ansluter sig bolaget lill kommitténs förslag om alt detta
skall kunna ske såväl i form av anrikad uranhexafluorid och zirakloystavar med
godkänd analys som i form av färdiga bränsleknippen (eller bränslestavar).

Utredningens
förslag tillstyrks också av SHIO och Sveriges indusiriförbund.

7.5.11 Lagringsskyldighel
för krafi- och värmeverk

OLK:s förslag om alt inga förändringar, utom vad
gäller bränsle för gasturbiner för produktion av elkraft, skall göras i
bestämmelserna för beräkning av lagringsmängderna för krafl- och värmeverk
biträds av ÖEF. ÖEF tillstyrker även förslagel om atl lagringsplikl åläggs
innehavare av gasturbinanläggningar med en effekt av mer än 5 MW per aggregat.
Svenska kommunförbundet framhåller att det visseriigen f n, inle finns någol
gastur-binbaserai kraftvärmeverk i drift i landei men all sådana kan komma att
byggas under den föreslagna programperioden. Förbundei förutsätter att
beredskapslagring för sådana anläggningar därvid tas upp lill särskild prövning,

OLK föreslår alt även fortsättningsvis minsl en
iredjedel av den sedan år 1970 inträffade lagringsskyldigheien för kraft- och
värmeverk skall fullgöras vid det verk som har orsakat den ökade
lagringsskyldigheten, VVF anser att bestämmelsen skall gälla för samtliga
lagringsplikliga förbrukare,

7.5.12 Investeringskostnader
och lagringsansvar

7.5.12,1
Lagringens utformning

OLK föreslår att merparten av fredskrisreserven
skall lagras i form av råolja, vilket tillstyrks av flertalet av
remissinsianserna. Som tidigare har redovisats föreslår TNoch ÖEF all som ett
komplement till föreslagen lagring

s. 144 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 144

även
vissa kvantiteter motorbensin skall lagras som färdigvara, CDL är tveksam till
all fredskrisreserven skall lagras i form av råolja med lanke på att risk kan
finnas för brist på småtonnage för transport från raffinaderierna. Vidare anges
belräffande avspärrningssilualioner alt den siarka koncentrationen av
raffinaderikapacilel lill västkusten inger betänkligheter från be-redskapssynpunkl.

Den av OLK gjorda dimensioneringen av
oljelagringsprogrammel innebär all en mindre del av avspärrningsreserven skall
lagras i form av råolja. Delta avstyrks av flera remissinstanser däribland ÖB.
TN. JN. ÖEF, länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Norrbottens
län. CDL och LRF. Som huvudsakliga motiv för avstyrkande anförs mot bakgrund av
elt till betänkandet fogat särskilt yttrande det angelägna i atl avspärrningsreserven
lagras i form av färdiga produkler för alt underiätta och vid bristande
sjötransportmöjligheter säkerställa distributionen. Härigenom kan även en mer
spridd lagring erhållas än om en del av behovet lagras i form av råolja. Vidare
anges som skäl de begränsade utbyggnadsmöjligheterna för råolja vid nuvarande
raffinaderilägen.

Lånsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller
dessutom atl det redan i dagsläget finns så myckel oljeprodukter lagrade inom
länet all varje möjlighet att genomföra lagringen ulanför länet bör
tillvaratas.

Utredningens förslag om en ökad inriklning mot
lagring av råolja stöds av Sveriges kemiska industrikonior som pekar på den
flexibilitet vid pro-duktulvinningen delta medför vid en kris. Mot bakgrund av
erfarenheterna från oljekrisen framslår kravet på fiexibilitet som synnerligen
angeläget framhåller kontoret.

1 frågan om möjligheter att vid en kris med
kusiianktonnage transportera de vid raffinaderierna erhållna produkierna lill
olika konsumtionscenira framhåller sjöfartsverket alt en viss förnyelse av del
svenska kusllonnagel har skett under senaste tiden. Verkei betonar också del
angelägna i att ålgärder av olika slag vidtas, så atl tillgången på ett
allsidigt sammansait svenski kustionnage ytteriigare förbättras. Härigenom
skulle även möjligheterna och valfriheten öka, när det gäller att välja mellan
lagring av råolja eller färdigprodukter. Verkei framhåller vidare all en
översyn och omläggning av nuvarande leder för den civila sjöfarten vid
beredskap och krig är nödvändig,

Sveriges redareförening framhåller under instämmande
från Kusltankers intresseförening all en slagkraftig kuslfiotta är synneriigen
viktig för landels försörjning med och distribution av bränsleprodukier i
krislid. Enligt föreningen bör målsättningen för svensk sjöfartspolitik
rimligtvis vara all skapa och behålla en slagkraftig svensk kuslsjöfart för bl.
a. försörjning i krislid. Vidare pekar föreningen på atl kustlankerflotlan, om
den inte slås ut genom högre driftkostnader och försämrat konkurrensläge, i
krissituationer huvudsakligen kommer all finnas tillgänglig i svenska
farvatten och bidra lill beredskapen. Liknande synpunkler framförs av
Rederi/öreningen för mindre

s. 145 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 145

fartyg.

Statens naturvårdsverk konstaterar all ÖLK inte
berör miljöfrågorna i anslutning till de framlgada förslagen till
beredskapslagring. Verket tillstyrker utredningens förslag om en utbyggnad av
bergrumslagringen under den förutsättningen att naturvårdens intressen och de
för verksamheten befarade miljöstörningarna i god lid kartlägges och atl syslem
arbetas fram för atl eliminera störningarna. Det är enligt verket av
synnerligen stor vikl alt resurser ställs lill förfogande för en bred utredning
av naturvårds- och miljöskyddsfrågorna runt bergrumslagringen för alt myndigheterna
skall fl underlag för sin bedömning av denna lyp av lagring.

Även länsstyrelsen 1 Göteborgs och Bohus län
underslryker miljöaspekternas betydelse vid bergrumslagring och anser del vara
synneriigen angeläget atl dessa snarast ulreds.

OLK har i sina beräkningar över
investeringskostnaderna för erforderiiga cisternulrymmen angett en
fyUnadsgadsgrad av 100 % (för molorbensin 90 96), ÖEF framhåller i enlighet med
ett särskill ytirande alt det inte är möjligt alt exakt anpassa ett
bergmmsuirymme lill den varumängd som skall inlagras och all utrymemi
erfarenhlsmässigt bör vara minst 5 96 slörre än varuvolymen. Anledningen
härtill anges vara sådana lekniska förhållanden som bl.,a. vatteninnehåll i
tillförd olja, inläckande vatten och ledningstömningar liksom svårigheten atl
exakt anpassa fartygslasterna till avsedd vamvolym. Även tillgodoseendet av
allmänna säkerhetssynpunkter och krav på rationelll nyttjande av anläggningarna
synes bidra lill alt anläggningsvolymen skall översliga varuvolymen. Liknande
synpunkter framförs även av ÖB, oljelagringsrådel och SPI.

Enligl ÖEF bör vid programmets antagande någon
definitiv låsning av utbyggnadsvolymernas fördelning mellan råolja och färdiga
produkler inte ske med hänsyn till bl. a. att det inte är möjligt att ulan
närmare undersökningar fastlägga de tekniska och lokaliseringsmässiga
utbyggnadsmöjligheterna. Handlingsfrihet bör därför enligt ÖEF finnas att inom
den toiala ramen för uibyggnaden kunna anpassa fördelningen mellan råolja och
färdigprodukter på sätt som visar sig lämpligt och möjligt med beaktande av
anläggningsslorlekar, lokaliserings- och distributionsfaktorer m. m. För all
kunna utnyttja uppkommande möjligheter till sambyggnad av lagringsutrymmen med
andra intressenter och de ekonomiska fördelar som ett sådani förfarande innebär
är del vidare enligl ÖEF angeläget all utbyggnaderna inte alltför hårt låses
lill budgelårsvisa medelsanvisningar. Del vore därför ralionelll om regeringen
av riksdagen erhöll ett rambemyndigande avseende hela den kommande
programperioden, alt efler förslag av ÖEF successivt besluta om utbyggnadernas
fördelning på oljeslag resp. deras föriäggning i liden. Del förhållandel att
ifrågavarande verksamhel avses bli finansierad via oljelagringsfonden synes
enligl ÖEF underiätta ett sådant förfarande.

10 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 74

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 146

7.5,12,2
Lagrinsansvarel

Kommitténs förslag atl slalen skall la ansvaret för
den vidare uppbyggnaden av beredskapslagringen av olja (utom för bränsle till
gasturbiner) lillslyrks av flertalet remissinslanser, som har uttalat sig i
frågan. Sålunda tillstyrker sföfartsverket, SPK, LRF, SHfO, Sveriges
industriförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges redareförening, LO
och TCO förslaget.

SHfO och Sveriges industriförbund påpekar i sitt
gemensamma yttrande alt vissa oljeprodukter ibland ekonomiskl fördelaktigare
kan lagras i näringslivels regi eller i samverkan mella ÖEF och enskilda
förelag.

Endast
ÖEF hyser härvidlag en avvikande mening och ifrågasätter om inle lagringen för
avspärrningsfallel av färdigprodukter av olja även fortsättningsvis borde ingå
i näringslivels ivångslagring. Undantaget från detta skulle evenluelll utgöras
av den av OLK föreslagna lagringen av eldningsoljor för alt dämpa den s. k.
vinlerdispensens verkningar. ÖEF motiverar sitt förslag med atl något avgörande
hinder ur finansieringssynpunkt inte lorde föreligga samt all en utökad
tvångslagring automatiskt medför en ökad spridning av de i avspärrningsreserven
ingående lagervolymerna, vilket anses som en fördel ur beredskapssynpunl.

ÖEF framhåller dock att om en ändring skulle
ske.vad beträffar lagrings-ansvaret i det kommande oljelagringsprogrammel, är
ÖEF för statens räkning beredd ombesörja den fortsalla lagerulbyggnaden.

7.5.12,3
Andel i äldre lagringsmål

Endast elt fltal remissinstanser uttalar sig
angående de förslag som OLK lägger fram för att dämpa verkningarna av nuvarande
ivångslagringssyslem. Förslagen innebär dels att ett förelags förändring i
basmängd endast i begränsad omsättning skall påverka företagets andel i äldre
lagringsmål, dels att lagringsplikten i skyddad och lokaliserad lagring
fastställs till den lagringsplikt som gäller för enskilda förelag vid
innevarande lagringsperiods slut,

SPK lillslyrker förslagen och konstaterar i likhei
med uiredningen att del nuvarande syslemet har betydande brisler vilka
otvivelaktigt verkar hämmande på konkurrensen. Det är därför enligt nämnden
viktigt atl dessa brister så långt möjligl avhjälps. Vidare betonas vikten av
att hela frågan om ansvaret för uppfyllande av tidigare lagringsmål och
dispositionsrätten lill molsvarande lagringslillgångar las upp till ell
slutligt avgörande i god tid före utgången av det nya lagringsprogrammet. Enligt
nämnden flr mot den bakgrunden de av OLK föreslagna ändringarna i
ivångslagringssystemet ses som provisoriska.

ÖEF ifrågasätter siarkt förslaget om alt
förändringar i basmängden endast i begränsad omfattning skall påverka
företagens andelar i äldre lagringsmål. Enligl ÖEF styrker inle erfarenheterna
från ivångslagringen under

s. 147 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 147

innevarande
period alt lagringspliklen i någon avgörande grad har påverkal nyetablering
eller expansion av oljehandelsförelag eller andra företag. Även om så skulle ha
skett erinras om att ÖEF har författningsenliga möjligheter alt lämna dispens
under några år från lagringsplikten. ÖEF anför vidare all om ell ändrat
förfarande anses böra komma i fråga så bör frågan ytteriigare uiredas innan
nuvarande bestämmelser belräffande basmängdsberäkning ändras.

Även SPI ifrågasätter om det inle vore bättre atl
låta hittills tillämpade regler för lagringspliktens fastställande gälla i
avvaklan på den uiredning som OLK föreslår. Della kan enligt institutet göras
utan alt ulformningen av det av OLK framlagda förslaget angående skyddad och
lokaliserad lagring t. v. ändras.

7.5.13
Finansiering

OLK föreslår atl den slatliga lagringen av
oljeprodukter finansieras genom uttag av särskilda beredskapsavgifter.
Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinslanser.
Tillstyrker gör bl,a. konsumentverket, LO och TCO. Även ÖEF och fuUmäktige i
riksgäldskonloret lillslyrker kommitténs förslag all oljelagringsprogrammel
skall finansieras genom uttag av avgifier på beredskapslagrade produkler.

Endast SIND riktar invändningar mol den föreslagna
finansieringsformen. Verket framhåller att finansieringen av den föreslagna
beredskapslagringen kommer alt fungera som en punktskatt på all energi utom
vallenkraft och synes verkei i viss mån vara anpassad till intentionerna i den
långsikliga energipolitiken. Enligt verkets uppfattning bör beredskapslagringen
helst finansieras över statsbudgeten ulan anknylning lill speciella avgifter,
medan energibeskattningen uiformas utifrån energipoliliska överväganden. Om beredskapslagringen
skall finansieras genom punktskatter på energi, bör dessa enligl verkels
mening, även påläggas vattenkraften.

SHIO, Sveriges industriförbund och Sveriges kemiska
induslrikontor framhåller i sina yttranden all en beredskapsavgifi verkar på i
princip samma sätt som en energiskatt. Det vore därför enligl dessa
remissinslanser naluriigl alt den särskilda beredskapsavgiften behandlas på
samma sätt som energiskallen vid beräkning av underiagel för nedsättning av
energiskatt.

OLK redovisar alternativa principer efler vilka de
särskilda beredskapsavgifterna kan länkas belasta olika oljeprodukter.
Genomgående för remissinstansernas yttranden i denna fråga är atl
utgångspunkten vid övervägandena om ett kommande avgiftssystem bör vara den
nuvarande avgiftsfördelningen. Sålunda förordar bl.,a. Svenska
kommunförbundet, SHIO och Sveriges indusiriförbund det alternativ som innebär
en prolongering av de nu utgående avgifterna för beredskapslagring.

Sveriges kemiska industrikonior föreslår som elt
alternativ utöver de av OLK redovisade att avgiften för eldningsolja sänks och
all en molsvarande

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 148

höjning
på motorbensin görs. 1 andra hand förordar kontoret en prolongering av 1977 års
avgifier.

Konsumentverket förordar det alternativ som innebär
alt beredskapslagrade oljeprodukter skall bära sina egna lagringskostnader.

RSV
framhåller alt om avgiftsplikten utökas på sätt som OLK föreslår kommer den all
omfatta produkler som inle är energiskatleplikiiga. Därigenom blir det
administrativa förfarandet mer omfattande. Från adminislrativ synpunkt är det
enligt verket en fördel att ha en avgift som är lika stor för de olika
produkterna. En speciell avgift på motorbensin kan däremot, såsom nu sker,
lillämpas ulan svårigheter eftersom redovisningen för bensin är fristående från
den tör andra oljeprodukter. Sammanfattningsvis anser RSV atl hinder av
administrativ natur inte föreligger i fråga om de allernaliva förslag som
utredningen har lagt fram. Verket har därför inget alt erinra mot att något av
dessa genomförs,

1 sina alternativa beräkningar av avgifterna för
finansiering av det kommande programmet ulgår OLK från atl samlliga produkter
som avses bli föremål för beredskapslagring belastas med avgifter. Med hänsyn
till att del föreligger behov av beredskapslager för flyglransporter och
utrikes sjöfart anser OLK att även dessa förbrukarkalegorier bör bidra lill kostnaderna
för uppbyggandet av beredskapslager.

Förslagel atl avgiftsbelägga flygdrivmedel avvisas
av SAS, SPI och LO. Även luftfartsverket och KK m. fl. uttrycker tveksamhet om
lämpligheten i förslagel. Sålunda framhålls i flertalet av dessa yttranden att
konsumenlerna av flygdrivmedel har slora möjligheter atl fiytta sina inköp från
land till land alltefter prislägel. Införandet av beredskapsavgifter på
fiygdrivmedel bör därför föregås av diskussioner på ell internationellt plan.
Linjeflyg AB framför all ett genomförande av förslagel innebär alt
passagerartaxorna måste höjas med ca 5 kr. per passagerare.

Tillstyrker förslagel att avgiftsbelägga
flygdrivmedel gör LRF som också tillstyrker förslaget atl marina bunkeroljor
för uirikes sjöfart skall avgifts-beläggas. RSV anser atl det ur
kontrollsynpunki skulle vara fördelaktigt om den utrikes sjöfarten inle behövde
skiljas från annan sjöfart vid av-giftssällningen, då köpare av bunkerolja
enligt verket lätt tolkar begreppet uirikes sjöfart alltför vitl.

Sjöfartsverket,
Kusltankers intresseförening. Rederiföreningen för mindre, fartyg. SPI,
Sveriges redareförening och LO avvisar förslagel om att marina bunkeroljor för
uirikes trafik skall avgiftsbeläggas. Även KK m. fi. är tveksamma om det
lämpliga i förslagel. Från flera av dessa remissinslanser framhålls alt
rederierna är synneriigen priskänsliga, när del gäller bunker-oljor. En höjning
av bunkerkostnaderna skulle därför kunna resultera i en kraftig minskning av de
fredstida bunkringarna i svenska hamnar. Vidare finns del risk för att den
svenska sjöfartens konkurrensförmåga skulle bli försämrad. Även i detla fall
bör internalionella diskussioner föregå ett evenluelll beslut om införande av
beredskapsavgift.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 149

Från fiskeristyrelsen och Sveriges./iskares
riksförbund har invändningar lidigare riktats mot att fiskefartyg inte har
jämställts med den utrikes sjöfarten och därmed varit befriade från avgifier
för beredskapslagring av olja. Båda remissinstanserna framhåller nu atl om den
utrikes sjöfarten fortsättningsvis belastas med sådana avgifter så vidhåller de
inle längre sitt krav på avgiftsbefrielse för fisket.

Svenska gas/öreningen avvisar förslaget om att
avgiftsbelägga råvaror för stadsgasframställning under hänvisning till
stadsgasverkens svåra ekonomiska situation och de ulredningar som pågår i
berörda kommuner belräffande gasverkens framtid.

VVF föreslår atl konsumenterna av oljeprodukter
skall kunna förbinda sig att hålla lager utöver de lagringspliktiga
kvantiteterna mot att i stället erhålla befrielse från de med detta lager
förenade beredskapsavgifterna. Liknande synpunkter framförs av SHIO och
Sveriges industriförbund.

Vad gäller avgiftsbeläggning på råvaror som
gasbensin och eldningsolja för produktion av ammoniak och kimrök är det enligt
Sveriges kemiska industrikonior angeläget att dessa varor ej belastas med
avgifter, då tillverkningens konkurrenskraft därmed skulle kunna undergrävas.

7.5.14
Vissa särskilda frågor

7.5,14,1
Beredskapsbestämmelserna i Svensk Byggnorm

Mol bakgmnd av bl. a. den målsättning som föreslås
bli lagd lill gmnd för dimensioneringen av beredskapslagringen konstaterar OLK
atl frågan om omställning av främst värmeverk till användning av ett
alternativbränsle lill olja inle krävde kommitténs prövning. Härigenom har
vissa skillnader uppkommit gentemot beredskapsbestämmelserna i Svensk Byggnorm
(SBN 1975).

ÖEF framhåller alt del yttersta målel för
beredskapsanläggningen inom energiområdet vid kriser av längre varaktighet
måsle vara all genom olika ålgärder irygga försörjningen med bränslen och
drivmedel, så all en godtagbar levnadsstandard kan upprätthållas. En
beredskapslagring av importbränslen och -drivmedel, som av ekonomiska skäl
inte kan ges slörre omfattning än all den tryggar försörjningen under
begränsade kreisperioder, har enligt ÖEF lill främsta uppgift all medge
tidsutrymme för samhällets övergång och omställning till inhemska resurser,
exempelvis gengas som drivmedel samt ved och torv som bränslen. Det är därför
enligl ÖEF utomordentligt angeläget att vad gäller uppvärmningsområdet med
dess långa konverteringstider en lillräcklig beredskapslagring av
importbränslen vid värmeanläggningar anordnas för att medge lid för omställning
till eldning med inhemska bränslen. ÖEF vill därför i överensstämmelse med kommitténs
förslag förorda alt denna fråga liksom frågan om möjligheterna atl kunna
tillhandahålla elkraft för uppvärmningsändamål under längre kri-

s. 150 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 150

sperioder
snarasi ulreds i samverkan mellan berörda myndigheter och organ, ÖEF framhåller
vidare all i det miljöunderiag som har utnyttjats vid programplaneringen inom
del ekonomiska försvarel inte har ingått exempel på långvariga krislägen med
starkt beskuren import. ÖEF vill därför, inte minsl med lanke på
konverteringsiiden för inhemska bränslen, förorda atl även sådana krislägen bör
beakias vid dimensioneringen av det ekonomiska försvarel.

VVF finner det myckel beklagligl att OLK inle har
utrett frågoma rörande sambandet mellan bestämmelserna i SBN 1975 och
omfattningen av tvångslagringen för värmeverken. Föreningen framhåller atl det
är av utomor-denllig vikt för framtida utbyggnader av kraflvärmeverk och
fjärrvärmeverk att samordningen kommer till stånd.

7.5.14.2 Ålgärder
för alt öka lagerhållningen av drivmedel inom jordbruket

OLK föreslår inle några speciella åtgärder för att
öka lagerhållningen av drivmedel inom jordbmket. Däremol ärdei enligt kommittén
av stort värde om ytteriigare beredskapslagring, exempelvis i gårdscisterner
vid jordbmken, kan tillkomma på privat initiativ.

LRF framhåller atl den på ett myckel slort antal
enheter spridda jord-bmksproduklionen för sin tillförsel av drivmedel är
beroende av atl vägar och transportapparat kan fungera utan störande avbrott.
Risken för sådana avbrott är enligt förbundei slor vid krig och krigsfara.
Genom ökad gårdslagring av drivmedel kan uthålligheten förbättras hos
producenterna av baslivsmedel vid krig och krigsfara. Med hänsyn till de dryga
kostnaderna torde nämnvärd ytterligare lagring i gårdscisterner knappast komma
till stånd ulan ekonomisk stimulans i någon form, varför LRF hemsläller atl
frågan om ekonomiskl stöd för här avsedd lagring ytteriigare övervägs.

7.5.14.3 Oljelagringsrådel

ÖEF och SPf ansluler sig lill OLK:s förslag om alt
oljelagringsrådel t. v. bibehålls bl. a. med hänsyn lill de tillämpnings- och
tolkningsproblem som kan uppkomma i samband med tillkomsten av det nya
oljelagringsprogrammel.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 151

8.
1974 års Försvarsutredning, (SOU 1977:1) Totalförsvaret

1977-82

Riktlinjer
för det ekonomiska Försvarets fortsatta utveckling

Försvarsutredningen konstaterar efter granskning av
del ekonomiska försvarets programplaner all planeringen i sina huvuddrag har
genomförts mot bakgmnd av den av uiredningen i det försia belänkandet
föreslagna inriktningen i slort och framhåller att programplanerna har utgjort
en god grund för uiredningens slutliga överväganden och förde förslaglill
inriktning av olika program som redovisas i det följande.

Försvarsuiredningen bedömer atl de kris- och
angreppsfall som har utnyttjats i del ekonomiska försvarels programplanering
såsom exempel pä sådana miljöer, i vilka det ekonomiska försvarel i framliden
bör kunna verka - vid sidan av annat underiag - bör kunna utnytyas vid
överväganden rörande det ekonomiska försvarets uthållighet bl. a. i fråga om
sådana för försörjningen nödvändiga varor som inte finns eller inte kan
tillverkas inom landet.

Försvarsuiredningen konstaterade i sitt första
betänkande atl i kravei på uthållighet bör inkluderas den s, k. efterkrisliden
dvs. den period i elt avspärrningsfall då handelsförbindelserna successivi
återupptas i erforderiig utsträckning. Uiredningen ansåg även all viss
försörjningsförmåga avseende livsmedel, beklädnadsvaror, bränsle för
uppvärmning, läkemedel m. m, bör skapas i syfte att säkra befolkningens
överievnad under en period efler elt krig, s. k. efterkrigstid.

Försvarsuiredningen anser att det är angeläget all
de studier som pågår inom det ekonomiska försvaret rörande behovel av
beredskapsåtgärder för efterkris- och efterkrigstid fullföljs och att
resultaten härav på lämpligt sätt tas till vara i den fortsatta planeringen.

Utredningen framhåller att det inom del ekonomiska
försvaret erfordras studier, ulredningar och övergripande planering, olika
planläggningsåigärder, utbildning och informalion men alt vissa
eftersläpningar råder, när det gäller personalresurserna vid berörda
myndigheier. Uiredningen bedömer alt personella resurser kan behöva tillföras
främst för atl förslärka studiekapaciteten, aktualisera beredskapsanläggningen
inom eftersatta områden och för atl man skall kunna handha de maleriella
resurserna på ett rationelll sätt. Del ekonomiska försvarets uppgifter kan
enligl uiredningen väsentligen hänföras till tre olika typer av yllre
påfrestningar, nämligen fredskriser, avspärrning och krig.

Med fredskris avses elt läge, då normal
fredsstandard inle kan upprätthållas i produktion, sysselsättning, export och
konsumtion på grund av importborifall av en eller fiera försörjningsvikliga
varor ulan all del är krig eller krigsfara i vår nära omvärid. Uiredningen
anser alt fredskris i planeringen bör skiljas från sådana knappheissituationer,
konkurrenssitua-

s. 152 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 152

tioner
och handelsstrukluromvandlingar som är ständigt återkommande i det
internationella handelsutbytet. Fredskris bör också skiljas från en situation
där kriser och konflikier föranleder medvelna ålgärder, selektivt riktade mol
Sverige med syfte att uppnå politiska fördelar gentemot oss. Ambitionsnivån när
det gäller vår beredskap för att möta fredskriser får enligt uiredningen en
speciell karaklär därigenom att planeringen bör syfta lill atl så långt möjligt
upprätthålla normal fredsstandard samt att undvika störningar i viktiga
samhällsfunktioner. Våra internationella förpliktelser kan i vissa fall påverka
uthållighetskraven. Om vi en fredskris skulle utnyttia resurser, anskaffade för
att möta avspärrningar eller krig, skulle förmågan att uppfylla våra
säkerhetspolitiska mål nedgå. En särskild planering för fredskriser svarar
således mot både näringspolitiska och säkerhetspolitiska krav.

Under
avspärrning och krig, då vi helt kan bli hänvisade till den egna
försörjningsförmågan, bör huvudmålet enligl utredningen vara att trygga
försörjningen i vidaste bemärkelse med en efter förhållandena anpassad
försörjningssiandard. Planeringen för dessa situationer anses behöva baseras på
stora omställningar inom näringslivet samt omfatlande förbrukningsregleringar.
Genom en väl avvägd beredskap inom och mellan de olika försörjningsområdena
skall det ekonomiska försvaret kunna säkerställa tillgången på oundgängligen
nödvändiga förnödenheter och tiänster anser uiredningen.

Del
ekonomiska försvaret skall, fortsätter utredningen, upprätthålla en effektiv
administrativ beredskap och skall snabbt kunna genomföra reglering av
produktion, handel och konsumtion.

Beträffande
viktigare tendenser i samhällsutvecklingen av betydelse för det ekonomiska
försvarel framhåller uiredningen alt del ökade utrikeshan-delsberoendei,
strukturförändringar inom näringslivet och nedgången i de kommersiella
vamlagren kommer all leda till ökad sårbarhet för störningar i utrikeshandeln
vid avspärrning och för olika typer av slridshandlingar i samband med krig.

Den
nuvarande beredskapen, anser uiredningen, baseras i slor utsträckning på
planläggning för utnyttjande av landels produktionsresurser saml på
beredskapslagring av främst induslriråvaror, råolja och oljeprodukter, livsmedel
och vissa viktiga råvaror för jordbmkets behov m. m. Utvecklingstendenserna
talar för alt beredskapsåtgärder av i slort sett samma slag som de hittills vidtagna
är nödvändiga också i framliden. Del ärenligl uiredningen angelägel atl
särskild uppmärksamhet kontinueriigt ägnas åt utvecklingen av vårt näringsliv i
fråga om sådan produktionskapacitet som är av särskild betydelse för vårt
oberoende och för vår försörjningsförmåga vid avspärrning och krig.

När
det gäller principerna för att fastlägga erforderlig uthållighet anser
uiredningen att planeringen främst bör inriktas på all säkerställa en
omställning av samhället lill en krishushållning. Beredskapslagringen bör
inriktas på all säkerställa behoven under en omslällningsperiod samt på

s. 153 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 153

försörjningen
under en längre krisperiod rned råvaror, komponenter m, m. som inte i
tillräcklig omfattning finns alt tillgå inom landet. För en krigssituation bör
uthålligheten dimensioneras utgående från såväl del miliiära försvarets som det
toiala samhällets behov.

Med denna inriktning av beredskapsålgärderna är det
enligl utredningen angeläget att en reglering av produktion, handel och
konsumtion snabbi kan genomföras i elt tidigt skede under en framväxande kris.

Utredningen anser att livsmedelsproduktionen skall
kunna ställas om till huvudsakligen självförsörjning. Genom främst
beredskapslagring bör säkerställas tillgång på sådana produktionsresurser som
inte finns att tillgå inom landet och som erfordras dels under
omslällningsperioden, dels för att nå erforderiig uthållighet i övrigt från de
utgångspunkter som utredningen har förordat som grund för planeringen.

1
jordbruksnämndens programplan föreslås bl, a. utökad lagringav importerade
livsmedel och fodermedel. Mängden av vissa nu lagrade livsmedel som produceras
inom landet föreslås däremot kunna reduceras. Vidare föreslås kraftigt utökad
lagring av kvävegödselmedel och bekämpningsmedel medan lagren av vissa andra
gödselmedel minskas. Utredningen tillstyrker såväl en ökad lageruppbyggnad som
en omstrukturering av beredskapslagringen.

Önskemål
som i skilda sammanhang har framkommit om alt skapa lager för internationell
biståndsverksamhet eller för atl under fredstid fylla ut ett försörjningsbehov
eller möjliggöra exportförsäljningar bör enligt utredningens mening inle
lillgodoses inom ramen för den på säkerhetspolitiska grunder erforderiiga
lageruppbyggnaden inom det ekonomiska försvarel.

Bland övriga beredskapsålgärder betonar utredningen
belydelsen av att påbörjad revidering av behövliga ransoneringssystem fullföljs
och atl en god beredskap i fråga om jordbrukets blockorganisation upprätthålls.

Försörjningen
med beklädnad bör enligl uiredningen främst genom handels- och
produktionsplanläggning, förberedelser för förbrukningsreglering samt
beredskapslagring av importvaror tryggas så atl motslåndsförmågan och
samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas i de lägen då vi helt eller
delvis blir hänvisade till egna försörjningsresurser.

Utredningen framhåller all den närmare analys av
uthållighet och försörjningssiandard inom beklädnadsområdel som f n. pågår inom
regeringskansliet bör medföra att statsmakterna kan erhålla ett förbätlral
underlag för slällningslagande på detta område.

Uiredningen bedömer atl beklädnadsindustrin under
de närmaste åren kommer atl möta stora svårigheier till följd av bl. a. den
internationella konkurrensen.

När del gäller produkiionsförutsätiningarna bedömer
uiredningen att den typ av statligt försörjningsberedskapsstöd i form av bl. a.
avskrivningslän och lånegarantier som har tillämpats under senare år kan behöva
användas också under de närmaste åren. En nära samordning av näringspolitiska,
sysselsätt-

s. 154 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 154

ningspolitiska
och försörjningsberedskapspoliliska åtgärder är enligt utredningens mening
nödvändig.

De förslag som lämnas i ÖEF;s programplan i fråga
om beredskapslagring och andra beredskapsåtgärder för alt kunna möta
avspärrning och krig bedömer utredningen utgöra en lämplig inriktning av
verksamheten.

Med hänsyn till den bedömda utvecklingen inom
beklädnadsindustrin ställs enligt utredningen slora krav på aktualitet i
planeringsunderlaget. Förändringar i den inhemska produktionskapaciteten anses
kontinuerligt behöva följas. Försök med ersättningsmaterial, andra säll all
täcka behoven eller atl utnyttja maskinkapacileten torde i fortsättningen komma
alt ha slor betydelse för möjligheterna all upprätthålla
försörjningsberedskapen. Denna verksamhel bör ges hög prioritet i den fortsatta
planeringen.

Försörjningen med bränslen och drivmedel m. m. bör
enligl uiredningen genom förberedelser för förbrukningsreglering, aktivering av
inhemsk ersätiningsproduktion saml beredskapslagring av importvaror tryggas
för totalförsvarsfunktionerna och befolkningen i sådan omfattning atl
motslåndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas.

Utredningen har avseende beredskapsplanering inom
bränsle- och drivmedelsområdena för fredskriser, avspärrning och krig funnit
att såväl 1975 års oljelagringskommittés förslag som förslagen i ÖEF:s
programplan i allt väsentligt står i överensslämmelse med de riktlinjer för
uthålligheten som utredningen lidigare har redovisat och tillstyrker därför
förslagen.

Behoven av olja fortsätter uiredningen kan i en
kris- eller krigssituation endast i begränsad omfattning lillgodoses genom
ulnyltiandet av inhemska ersältningsråvaror. Därför rekommenderas fortsalt
forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet i syfte alt
tillvarata olika möjligheter till inhemsk ersätiningsproduktion.

Utredningen anser även atl de förslag som i
programplanen framförs belräffande behov av beredskapsålgärder inom
elkraftomradet ligger väl i linje med de allmänna rikllinjer för ulvecklingen
inom energiområdet som utredningen har förordat i sitt försia betänkande. En
översyn av bestämmelserna gällande försvarsberedskapen inom detta område
behöver dock göras för att säkra tillgången på sambandsmateriel hos
kraftproducenterna.

Varuförsörjningen inom området övriga
.försörjningsviktiga varor bör enligt utredningen främsl genom handels- och
produktionsplanläggning, förberedelser för förbrukningsreglering saml
beredskapslagring av importvaror tryggas så atl motståndsförmågan och
samhällets viktigaste funklioner kan vidmakthållas i de lägen då vi hell eller
delvis blir hänvisade lill egna försörjningsresurser. Det stora antalet
ingående varor, ullandsberoendel och antalet delbranscher samt den snabba
ulvecklingen inom dessa släller höga krav på uppföljning och bevakning av
områdei.

Del anses sannolikl alt den svenska indusirin inom
metall-, gummi-, plasl-och kemikalieområdena efter en viss omställning kan
tillgodose större delen av erforderiig försörjning under förulsällning all
behövliga råvaror, utbytes-

s. 155 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 155

komponenter,
reservdelar, utbildad, arbetskraft m. m, finns att tillgå,

I
ÖEF:s programplan lämnas förslag till beredskapslagring av råvaror,
halvfabrikat och vissa färdigvaror. Uppbyggnaden av beredskapslager av sådana
varor för kemi- och plastbranscherna saml material för tryckning av tidningar
m. m. för del psykologiska försvarels behov prioriteras av ÖEF under
programplaneperioden. Försvarsutredningen tillstyrker denna inriktning.

Frågor rörande behovet av ulbyteskomponenler och
reservdelar bör enligl utredningen ägnas ökad uppmärksamhet i del fortsatta
planeringsarbetet.

För
atl öka möjligheterna atl motverka de negativa följderna av ett importbortfall
av viktiga legeringsmeialler föreslår ÖEF i programplanen all ett
fredskrislager av i försia hand mangan, krom, koppar, kobolt och vanadin byggs
upp. Försvarsutredningen anser atl en uppbyggnad av ett fredskrislager av
metaller från säkerhetspolitiskt instabila områden, som svarar för en slor del
av väridsproduktionen, är motiverad och bör övervägas i den fortsatta
planeringen.

Försörjningen med transporier bör enligl uiredningen
tryggas för totalförsvarsfunktionerna och befolkningen i sådan omfattning att
motslåndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan upprätthållas.

När
del gäller transportsamordning och landsvägstransporter anser utredningen all
studier bör bedrivas kontinueriigt och planläggningen sländigl hållas aktuell.
Planläggningen för förbrukningsreglering av flytande drivmedel bör ges en
sådan flexibilitet att den är snabbi och enkelt tillämpbar både i fredskriser
och i avspärrnings- och krigssituationer. Utredningen anser beträffande
delprogrammen järnvägstransporter och vägar att föreslagna beredskapsåtgärder
är lämpliga.

Uiredningen
konstaterar atl uthålligheten och underhållssäkerheien inom
de\r>ro%rammel.flygtransporter för närvarande är lägre inom det ekonomiska
försvarels övriga program. Uiredningen förordar en uppbyggnad av uthållighet
och underhållssäkerhet inom flygtransportområdel i huvudsaklig överensslämmelse
med de i programplaneringen lämnade förslagen.

För delprogrammel sjötransporter föreslås i
programplanen främst åtgärder för atl under beredskap och krig underhålla för
sjöfarten erforderliga farleder och för att i erforderlig omfattning
upprätthålla driften vid sjöfartsverkets anläggningar. Försvarsutredningen
understryker betydelsen av atl behovet av beredskapsåtgärder inom delta för vår
försörjning väsentliga delprogram genomlyses avseende såväl inriklning som
omfattning av verksamheten.

Utredningen
har vid granskningen av programplaneringen inom delprogrammen arbetskraft,
penningmedel, och betalningsjörmedling samt postal kommunikation funnil all de
förslag lill beredskapsåtgärder som lämnas i huvudsak ligger i linje med den
allmänna inriktning av planeringen inom dessa områden som försvarsutredningen
förordar.

Vissa eftersläpningar råder enligt uiredningen inom
arbelskraftsfunk-tionen avseende såväl den översiktliga planeringen och
personalplanlägg-

s. 156 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 156

ningen
som utbildning av vapenfria tiänsteplikliga och av personal inom frivilligorganisationerna,
Uiredningen betonar betydelsen av alt rådande eftersläpningar snarast
elimineras och anser atl problemen med de vapenfria tiänsteplikiigas ulbildning
m. m, snarasi bör lösas samt att utbildningen av personal inom
frivilligorganisationerna bör utökas lill sin omfattning.

1 sina ekonomiska överväganden anför
försvarsutredningen bl.a, följande.

När del gäller koslnader för en sådan förstärkning
av försörjningsberedskapen som uiredningen uttalat sig för, måsle bedömningarna
med nu tillgänglig informalion bli av relativi översiktlig art. Utöver de
ställningstaganden som försvarsutredningen gjort i anledning av
programplanerna finns även förslag väckta i annan ordning. Utredningen har
sålunda tillstyrkt förslagen från 1975 års oljelagringskommitté. Resursbehoven
härför sammanfaller delvis i tiden med förslagen i programplanerna, delvis
uppstår resursbehovet senare. Utredningen har vidare underhand inhämtat att
det pågår utredningsarbete inom regeringskansliet beträffande behovet av stödåtgärder
lill beklädnadsindustrin. F n är därför underiagel för ett ställningstagande
lill del totala resursbehovet för det ekonomiska försvaret under kommande
femårsperiod ofullständigt.

Beträffande planeringen för främst fredskriser
anser uiredningen att de enligt anvisningarna inplanerade resursbehoven är alt
se som konsekvenser av redan fattade beslut, Uiredningen underslryker vikten av
all fredskrislagringen av olja ges den av oljelagringskommiltén föreslagna
omfattningen, så att de för avspärrning och krig avsedda reserverna ej behöver
tas i anspråk för alt uppfylla Sveriges lagringsålaganden enligl del
internalionella energiprogrammel (lEP).

Hur
uppbyggnaden av del fredskrislager av metaller som av utredningen befunnits
motiverad skall finansieras bör bli föremål för särskilda överväganden. Härvid
anser utredningen atl man bör beakta de förslag lill finansiering av
fredskrislagring, innebärande fördelning av kostnaderna mellan förelagen och
slaten, som lagts fram av försörjningsberedskapsutredningen (SOU 1975:57),

Vad gäller planering för avspärrning och krig
förordar utredningen atl de föreslagna ålgärderna, i fråga om verksamhel som
finansieras över stalsbudgeten, genomförs inom en planeringsram för perioden
1977/78-1981/82 om ca, 2 300 milj. kr. i prisläge februari 1976. Uiredningen
förordar härvid en medelsfördelning på olika program i huvudsak enligt
genomförd programplanering.

Inom
den förordade planeringsramen bör inrymmas erforderiiga ålgärder för atl
tillgodose de förslag som har angetis som särskilt betydelsefulla inom de olika
programmen. Sålunda förulsätler uiredningen atl erforderiiga resurser avdelas
under programplaneperioden för atl förstärka studie- och planeringskapacitelen
vid berörda myndigheter.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 157

Uiredningen förutsätter vidare att utbildningen av
personal inom frivilligorganisationerna och av vapenfria tiänsteplikliga ges
den omfattning som erfordras för att tillgodose krigsorganisatoriska behov,

I
planeringsramen inkluderar uiredningen bl, a, anskaffning av malerial för
tryckning av tidningar m. m. För fortsatt statligt stöd till inhemsk beklädnadsindustri
har uiredningen i planeringsramen inle inkluderat sådana ytterligare ålgärder
som kan komma att aktualiseras med anledning av pågående utredningar rörande
den fortsatta utvecklingen inom denna bransch. Det resursbehov som kan uppstå
uiöver i programplanerna beräknade kostnader för oljelagring m. m, till följd
av oljelagringskommit-léns förslag ingår inte heller.

Finansieringen av åtgärder för
försörjningsberedskapen är delad mellan siat och näringsliv inklusive
affärsdrivande verk. Försvarsutredningen har vid sina överväganden kring
resursbehoven utgått från atl näringslivets åtaganden även fortsättningsvis får
en omfattning som korresponderar med de av utredningen föreslagna ålgärderna.

s. 158 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 158

9.
Föredraganden

9.1
Det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling

9.f.l
Grunder

Del ekonomiska försvaret bygger i allt väsentligt
på de resurser som samhället har i fredslid. Planläggning och övriga
beredskapsåtgärder i fred inriktas på alt göra det möjligt alt vid krig,
avspärrning eller annan kris tillhandahålla de varor och tiänster som behövs för
landets försörjning och försvar. Del ekonomiska försvaret innefattar alla de
personella och materiella resurser saml all den verksamhet i övrigt som behövs
för atl uppnå en tillfredsställande försörjningsberedskap. Sålunda ingår
beredskapsåtgärder som bl. a, berör råvaruproduktion, industriell förädling,
handel, försörjning med energi och arbetskraft, transporiverksamhel,
väghållning, post- och bankväsende m, m.

Beredskapsplaneringen
bygger på principen atl den som ansvarar för en viss fördel ekonomiska försvarel
betydelsefull verksamhet i fred också skall ha ansvar för denna verksamhet i
krig och kris. Härigenom möjliggörs en smidig övergång från freds- till
krigssamhälle. Överstyrelsen förekonomiskt försvar (ÖEF) svarar för den
samordning som behövs samt för sådana ålgärder som inte naluriigen faller inom
annan myndighets ansvarsområde.

Chefen för försvarsdepartementet har tidigare denna
dag redogjort för de mål som gäller för totalförsvaret.

1 Programplan för ekonomiskt försvar föreslår ÖEF
allmänna mål för det ekonomiska försvaret atl gälla tillsammans med dem som
gäller för totalförsvaret. ÖEF formulerar det ekonomiska försvarels mål på
följande sätt.

Det ekonomiska försvaret skall, med en efler
förhållandena anpassad försörjningssiandard. irygga försörjningen för del
svenska samhället om vi hell eller delvis blir hänvisade lill egna
försörjningsresurser.

Tillgången på oundgängligen nödvändiga
förnödenheter och tiänster skall säkerställas genom en väl avvägd beredskap
inom och mellan de olika försörjningsområdena.

Det ekonomiska försvarets resurser skall kunna
sättas in på del säll som i varje enskilt läge bedöms ge den bästa effekten,
när det gäller att mildra påfrestningarnas konsekvenser för landet. Resurserna
skall härvid fördelas med beaklande av att befolkningens, de olika
samhällsfunktionernas och lotalför-svarsmyndigheternas behov av resurser kan
förändras efler hand som ett kris- eller krigsläge utvecklas.

Jag kan föregen del hell slälla mig bakom den
målformuleringen,som ÖEF sålunda har gjort.

De
p/flrtpr/ngs/orwwär/wwgorsom gäller för det ekonomiska försvaret skiljer sig på
flera sätt från vad som gäller fördel miliiära försvarel och civilförsvaret.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 159

Avgörande
för våra möjligheter att upprätthålla vikliga samhällsfunktioner under kriser
och krig är det svenska samhällets resurser och i synnerhel näringslivels
kapacitet och dess förmåga till snabb anpassning och omställning vid olika
krissituationer. Staten förfogarbara delvis över dessa resurser i fredslid,
Inle heller kan näringslivels ulveckling på kort sikl nämnvärt påverkas.
Verksamheten i fred inom del ekonomiska försvaret beslår lill väsentliga delar
av åtgärder som syflar lill att i krissituationer möjliggöra fortsalt nödvändig
verksamhet i det svenska samhället samt all i krig stödja våra
försvarsansträngningar.

Sedan år 1973 har bedrivits försök med
långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret. Skillnaderna i
planeringsförutsättningar i förhållande till det miliiära försvaret och
civilförsvaret har påverkat försökens ulformning. Studier av det svenska
samhällets förändring har intagit en särskilt framträdande roll. Översiktliga
bedömningar rörande behov av beredskapsåtgärder i ett 15-årigt tidsperspektiv
har erfordrats men huvuddelen av del ekonomiska försvarets försök med
långsiktsplanering har skell inom en femårig planeringshorisont.

ÖEF ulgår i sin programplan från alt försöken med
långsiktsplanering kommeratt permanentas och under programplaneperioden bedrivas
i former som ansluler till dem som har gällt under försöksperioden.

1974års försvarsutredning konstaterar atl försöken
med långsiktsplanering har skapat förutsättningar för förbättrad samordning
såväl mellan myndighelerna inom del ekonomiska försvarel som mellan ekonomiskl
försvaroch övriga delar av totalförsvaret samt all såväl perspektivsludier som
programplaner har utgjort en god grund för utredningens överväganden.

Även jag anser atl försöken har givit goda
erfarenheter. Jag avser alt efter en utvärdering återkomma med förslag till en
mera definitiv utformning av den långsiktiga studie- och planeringsverksamheten
inom del ekonomiska försvaret.

Under senare år har beredskapsverksamheten inom det
ekonomiska försvarel i ökande omfattning inriktats mol att förstärka vår
försörjningsberedskap mot s. k. fredskriser. Fredskriser har sill upphov i
händelser ulanför vår kontroll. Dessa kan bl. a. orsakas av dels relativt
lokalt bundna väpnade konflikier eller andra kriser, dels vissa länders
medvelna agerande (genom atl t. ex. begränsa utbudet av varor) för alt
förbättra sin position antingen i det globala handelsutbytet eller i något
annat politiskt avseende som inte direkl berör Sverige.

Försvarsutredningen anser all begreppet fredskris
bör skiljas från en situation där kriser och konflikter föranleder medvetna
åtgärder, selektivt riktade mol Sverige med syfle all uppnå politiska fördelar
gentemot oss. En sådan situation jämställs i planeringen med en
avspärrningssiluaiion. Utredningen anser vidare all en särskild planering för
fredskriser svarar mol både näringspolitiska och säkerhetspolitiska krav.

Även
jag anser all med begreppet fredskris bör avses ett läge, då normal

s. 160 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 160

fredsslandard
inle kan upprätthållas i produktion, sysselsättning, export och konsumtion på
grund av importbortfall av en eller flera försörjningsviktiga varor utan atl
det är krig eller krigsfara i landei eller i vår nära omvärid. Fredskriser bör
också skiljas från sådana knappheissituationer, konkurrenssituationer och
handelsstrukluromvandlingar som är sländigt återkommande i del inlernalionella
handelsutbytet samt från situationer där kriser och konflikter föranleder
medvelna åtgärder, selektivt riktade mot Sverige med syfte att uppnå politiska
fördelar gentemot oss.

Ambitionsnivån när det gäller alt möta fredskriser
bör vara atl så långl möjligl upprätthålla normal fredsstandard samt alt
undvika stömingar i viktiga samhällsfunktioner.

Vid planering och redovisning av kostnader m, m.
bör åtskillnad göras mellan å ena sidan den säkerhetspolitiskt motiverade
beredskapslagringen för krig och avspärrning och å andra sidan
beredskapslagringen för främst fredskriser,

9.1.2
Uthållighet

ÖEF framhåller i Programplan förekonomiskt försvar
att det ekonomiska försvaret skall ha en uthållighet som motsvarar dels bedömda
störningar i vår utrikeshandel med beaktande av de krav på försörjningssiandard
som erfordras i olika kris- och krigsskeden, dels den uthållighet, som dimensioneras
av befolkningens, de olika samhällsfunktionernas och
totalförsvars-myndigheternas behov av varor och tiänster.

beträffande fredskriser har ÖEF i
programplaneringen utgått från följande krav på uthållighet nämligen

1, inom
programmen Beklädnad och Energi samt delprogrammet Kemiska

produkler m. m.

- tre månaders normal förbrukning av syntetiska
fibrer, oljor och petroke-

mikalier.

2. inom
delprogrammet MetaUer m. m

- en
månads normal förbrukning av legeringsmetaller.

Beredskap mol avspärrning och krig skall enligt ÖEF
utformas med beakiandeav del miljöunderiagsom har utnyttjats i
programplaneringen. Vid avspärrning skall enligt ÖEF gynnsamma förutsättningar
säkerställas för atl reorganisera näringsliv och samhälle under den tid (eflerkristid)
då handelsförbindelserna successivt återupptas. För tiden efter ell krig skall
befolkningens överievnad säkras. Uthålligheten avseende livsmedel, beklädnadsvaror,
bränsle och uppvärmning samt läkemedel m. m. jämte de stödfunktioner som
erfordras för verksamheten inom dessa områden t. ex. deras energibehov skall
därför sättas högre än inom övriga områden.

Försvarsulredningens
uppfattning om målen för uthålligheten ansluler sig

s. 161 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 161

till ÖEF:s, När det gäller grundema för dimensionering av
uthålligheten avseende avspärrning' och krig bedömer utredningen atl de kris-
och angreppsfall som utnyttjats i programplaneringen bör kunna utnyttjas vid
överväganden rörande del ekonomiska försvarels uthållighet.

När del gäller principema för att
fastlägga nödvändig uthållighet anser utredningen vidare att planeringen främst
bör inriktas pä all säkerställa en omställning av samhället lill en
krishushållning. Beredskapslagringen bör inriktas på att säkerställa behoven
under en omslällningsperiod samt på försörjningen under en längre krisperiod
med råvaror, komponenter m, m, som inle i lillräcklig omfattning finns all
tillgå inom landei.

Vid granskning av ÖEF:s
perspeklivstudie del 2 framkom behov av att genom studier ytterligare belysa de
påfrestningar på vår försörjningsberedskap som tiden efter en avspärrning
eller ett krig kan medföra, ÖEF fick därför i juni 1976 av min företrädare i
uppdrag att i samarbele med övriga berörda myndigheter bedriva studier rörande
behovet av beredskapsåtgärder för efterkris- och efterkrigstid.

Försvarsutredningen anser att del
är angeläget alt dessa studier fullföljs och att resultaten härav på lämpligt
säll las lill vara i den fortsalla planeringen. Jag återkommer till delta i det
följande.

Fredskriser orsakas i regel av
geografiskt eller marknadsmässigt begränsade händelser. När det gäller frågan
efter vilka principer målen för uthålligheten för fredskriser skaW fastställas
harjag därför uppfattningen att uthålligheten skall fastställas för inom
respektive program berörda varor eller varugrupper. Härvid skall hänsyn las
lill dels hur sannolikl del är alt en fredskris kan inlräffa, dels lill den
effekt på främst sysselsättningen som elt importbortfall skulle medföra.

Jag ålerkommer lill
uthållighelsmålen belräffande fredskriser i samband med den programvisa
inriktningen.

I likhei med ÖEF och försvars ut
red ningen anser jag alt målen för uthålligheten./ör avspärrning och krig skall
fastställas mot bakgrund av ell för totalförsvaret gemensamt underiag och alt
dessa mål skall uiformas på följande sätt.

Vid planeringsperiodens slut skall
huvuddelen av del ekonomiska försvarel kunna klara de påfrestningar på vår
försörjning som en cirka ettårig avspärrnings- eller krigssituation kan
medföra. De s, k. miljöbeskrivningar som har utnyttjats i programplanearbeiet
ulgör goda exempel på sådana avspärrnings- och krigssituationer. Fortsalla
säkerhetspolitiska studier bör medföra alt underiagel i delta avseende
ytterligare förbättras. 1 planeringsarbetet inom det ekonomiska försvarel
skall dock inte möjligheterna av avspärrnings- och krigssituationer av annan
längd uteslutas.

Föratt klara försörjningen under
fleråriga kriser och krigssituationer måsle belydande omställningar av
produktion och konsumtion genomföras. De beredskapsålgärder som det ekonomiska
försvarel vidtar mot påfrestningar av relativt kort varaktighet skall därför
även syfta lill att möjliggöra och

11 Riksdagen 1976/77. 1 saml Nr 74

s. 162 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 162

underlätta
belydande omställningar av samhällets försörjning på längre sikt. Detta harjag
beaktat vid mina ställningstaganden i det följande.

Även
jag anser att det är angeläget att studierna avseende e/ierkris(krigs)iid
fullföljs. 1 avvaktan härpå skall beredskapsålgärder för efterkris- och
efterkrigstid för huvuddelen av programmen endasl vidtagas i form av planering
och ålgärder av administrativ natur.

Jag återkommer till uthållighetsmålen i samband med
den programvisa inriktningen,

9.2
Programvis inriktning

9.2.1
Programmet Livsmedel

Programmet omfattar frågor rörande försörjning med
livsmedel, fodermedel, utsäde, fettråvaror samt handelsgödsel- och
bekämpningsmedel. Programmyndighel är statens jordbruksnämnd.

Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet
vill jag anföra följande.

I nämndens programplan föreslås följande inriktning
för programmet Livsmedel.

Försörjningen
med livsmedel m, m. skall bidra till att del ekonomiska försvarets allmänna mål
uppfylls. Därvid skall livsmedelsförsörjningen med en efter förhållandena
anpassad siandard tryggas om vårt land utsätts för fredskriser,
avspärrningssituationer, påtryckningar eller angrepp.

Livsmedelsförsörjningens tnål är att för aktuella
varuområden tillgodose

-
det nödvändiga behovel av varor
som erfordras för folkförsörjningen

-
försvarsmaktens och andra
totalförsvarsmyndigheters behov av vissa färdigvaror och råvaror m. m.

Jag
biträder nämndens förslag lill inriktning för aktuellt program.

Beträffande
uthåUighei har jordbruksnämnden i sin planering tidigare utgåll från att
livsmedelsberedskapen bör vara så uppbyggd all den kan möla en treårig
handelspolitisk avspärrning utan krigshandlingar i vårt land och därutöver ha
viss beredskap för krigssituationer.

Nämnden
påpekar dock alt 1972 års jordbruksutrednings förslag kan komma att påverka bl.
a, målet för uthålligheten avseende livsmedelsprogrammet, Uiredningens s. k.
produktionsmålsgrupp har i sina beräkningar utgåll från en treårig avspärrning.
Gruppen har därutöver gjort vissa överslagsberäkningar för att belysa
avspärrningssituationer med en varaktighet av 1-6 år, där de längsla
alternativen främst syftar lill all belysa möjligheterna till omställning av
jordbruksproduktionen till obegränsad uthållighet.

Enligt försvarsutredningen bör målet för
uthålligheten vara att livsmedelsproduktionen skall kunna ställas om till
huvudsakligen självförsörjning.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 163

Genom
främsl beredskapslagring bör säkerställas tillgäng på sådana produktionsresurser
som inte finns atl tillgå inom landei och som erfordras dels under
omställningsperioden, dels för alt nå nödvändig uthållighet i övrigt. Målet för
uthålligheten avseende bl, a, livsmedel bör enligl utredningen sättas högre än
inom övriga områden med hänsyn lill frågan om befolkningens överievnad även
efter ett krig.

Jag tillstyrker försvarsutredningens förslag, 1
avvaklan på resultatet av de tidigare nämnda studierna rörande
efterkris(krigs)tid bör emellertid beredskapsåtgärderna förtiden efter ett
krig endast vidtagas i form av planering och åtgärder av administrativ nalur.
Förändringar i jordbrukspolitiken som en följd av 1972 års jordbruksulrednings
förslag kan komma alt påverka möjlighetema atl förverkliga uppställda mål för
uthålligheten avseende programmet Livsmedel, Delta bör beaktas i del fortsalla
planeringsarbetet.

1 programplanen föreslår nämnden utökad
beredskapslagring av importerade livsmedel och fodermedel samt en minskning av
bl. a. spannmål och socker. Lagren av kvävegödselmedel och bekämpningsmedel
föreslås ökas. Försvarsutredningen tillstyrker såväl en ökad lageruppbyggnad
som en omstrukturering av beredskapslagringen.

Jordbruksnämnden föreslår vidare bl. a, en
revidering av nuvarande sysiemförlivsmedelsransoneringsamlfortsatt verksamhet
inom jordbrukets blockorganisation. Försvarsutredningen anser det vara
betydelsefullt att revideringen av behövliga ransoneringssystem fullföljs och
att en god beredskap i fråga om jordbrukets blockorganisaiion upprätthålls.

Jag anser all en mindre nedskärning av
brödsädslagren för avspärrning och krig kan ske det första året i enlighet med
programplanen. Ändrade förutsättningar för ett mer långsiktigt beslul kan
uppslå sedan 1972 års jordbruksulredning framlagt sitl förslag och när resultat
föreligger av nu pågående studier av en efterkris(krigs)tid.

1
övrigt flnner jag all förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig
inriktning av verksamhelen och jag anser alt den fortsalla planeringen bör
inriktas mol de ålgärder som inryms i nivå A. Jag förordar även en försiärkning
av jordbruksnämndens planeringsresurser,

9.2.2
Programmet Beklädnad m. m.

Programmet omfattar frågor rörande försörjning med
beklädnads- samt övriga textil-, läder- och skinnvaror. ÖEF är
programmyndighet,

I ÖEF:s programplan föreslås för planeringsperioden
följande inriktning för programmet Beklädnad m, m.

Försörjningen med beklädnad m. m. skall främst
genom handels- och produktionsplanläggning, ransoneringsförberedelser saml
beredskapslagring av importvaror, tryggas för totalförsvarsmyndigheterna och
befolkningen i en sådan omfattning atl motslåndsförmågan och samhällets
viktigaste funk-

s. 164 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 164

tioner
kan vidmakthållas om Sverige på grund av krig eller avspärrning hell eller
delvis blir hänvisat lill egna försörjningsresurser. Kriser i fredstid kan leda
lill all importen av väsentliga produkler helt eller delvis upphör. Lagring av
spånadsämnen och garner skall medverka lill alt konsekvenserna för produktion,
sysselsättning m, m. vid fredskriser mildras.

Jag
biträder ÖEF:s förslag lill inriklning för akluelll program,

Belräffande uthållighet har ÖEF i sin planering
utgåll från elt mål som innebär att civilbefolkningens, försvarsmaktens och
övriga myndigheters behov under tre års partiell avspärrning är dimensionerande
för kraven på tillverkningskapacitet, medan motsvarande behov under två år är
dimensionerande för lagringens omfattning. I planerna har ingått att
anskaffning av fibrer m. m. för ell Iredje avspärrningsår skall ske med medel
från en röriig kredit som regeringen kan disponera vid krig, krigsfara eller
annan omständighet av synnerlig vikl.

ÖEF har inte förutsatt att en avspärrning är lolal.
ÖEF har sålunda hittills räknat med en import molsvarande 20 96 av den normala
fiberimporten och 10 % av motsvarade gamimport.

Inom handelsdepartementet pågår f n. studier av
försörjningsuthållighet och försörjningsstandard på beklädnadsområdet.

I december 1976 överiämnades promemorian (Ds H
1976:7) Skor i krislid lill chefen för handelsdepartementet. Regeringen
framlade i mars 1977 förslag lill riksdagen om åtgärder för försörjningsberedskapen
på skoområdet (prop. 1976/77:85). Jag framhöll i propositionen atl jag anser
all statsmakterna nu harett tillräckligt underlag föratt ta ställning till
försörjningsulhålligheien på skoområdel för perioden 1977/78-1981/82. Målel för
uthålligheten på delta område bör sålunda beslämmas med utgångspunkt från en
avspärrningssiluaiion på ca elt år följd av en efterkristid av ungefär den
längd som har studerats i försöken med långsiktsplanering inom det ekonomiska
försvarel.

I
programplanen föreslår ÖEF en utökad beredskapslagring av bl. a. garn av
syntetiska och regenererade fibrer, lextilfärger, textilkemikalier, garvämnen
och läderfärger samt en minskning av lagringen av bl. a. bomullsväv, ullgarn
och ylleväv.

ÖEF föreslår vidare att ramen för avskrivningslån
till beklädnadsindustrin ökas.

Försvarsutredningen bedömer att de förslag som
lämnas i programplanen i fråga om beredskapslagring och andra
beredskapsåtgärder föratt kunna möta avspärrning och krig ulgör en lämplig
inriklning av verksamhelen.

Som jag redan har nämnl studerar ÖEF f n. behovel
av resurser för eflerkristid och efterkrigstid. Vidare pågår inom
handelsdepartementet f n. studier av försörjningsuthållighel och
försörjningsstandard på beklädnadsområdet. Försvarsuiredningen framhåller all
statsmakterna genom denna

s. 165 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 '65

analys,
som baseras på de av chefen för handelsdepartementet fÖr programplaneringen
anvisade kris- och angreppsfallen, bör kunna erhålla ett förbättrat underiag
för ställningslagande till framtida resursbehov på detta område.

Med
hänsyn till att arbetet ännu inte är avslutat bör någon ställning enligl min
mening nu inle las lill frågan om mål för försörjningsuthållighel och
försörjningssiandard på beklädnadsområdet för programplaneperioden. Jag avser
vid ett senare tillfälle föreslå regeringen att lämna förslag till riksdagen om
mål för försörjningsuthållighel och försörjningsstandard på beklädnadsområdet
i dess helhet.

9.2.3
Programmet Energi

9.2.3.1
Delprogrammet Bränslen och drivmedel m, m.

Delprogrammel omfattar frågor rörande bränslen och
drivmedel ulom gasbensin. ÖEF är programmyndighet.

Mina
överväganden i del följande är baserade dels på ÖEF:s programplan, dels på 1975
års oljelagringskommittés (OLK) betänkande (SOU 1976:67) Beredskapslagring av
olja, kol och uran med en hemlig bilaga (Ds H 1976:6) jämte 1974 års
försvarsulrednings ställningslagande härtill. Belänkandet har remissbehandlats.

Inledning

Skyldighel för oljehandeln att hålla lager av vissa
oljeprodukter infördes år 1938. Sedan år 1958 har lagemppbyggnaden av bränslen
och drivmedel för krig och avspärrning i huvudsak skell genom alt säljare,
importörer och förbrukare varit skyldiga all hålla lager av oljeprodukter.
Uppbyggnaden har skett genom särskilda oljelagringsprogram. Dessa har omfattat
perioderna 1958-1962, 1963-1969 samt 1970-1976. Del sisinämnda programmet har
genom beslut (prop. 1975/76:152, FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298) av riksdagen
föriängts med ett år så att del omfattar även år 1977.

OLK
tillkallades år 1975 för alt utreda frågan om elt fjärde program för
beredskapslagring av oljeprodukter. Dessutom skulle OLK bl. a. pröva frågan om
en reglerad beredskapslagring av kärnbränsle och om skyldighel att lagra kol
skall åläggas industriella storförbrukare. Enligt sina direktiv skulle
kommittén överväga även lagringsskyldighelens omfattning för skilda
förbrukarkalegorier som kraft- och värmeverk, fartyg i uirikes trafik liksom
för förbrukare av oljeprodukter och koks som används i den petrokemiska
industrin saml järn- och stålindustrin.

Sedan
år 1973 har riksdagen vid flera lillfällen beslutat all bygga upp

s. 166 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 166

särskilda
beredskapslager för i första hand fredskriser. Sålunda beslöts år 1973 alt ell
lager om 3 milj, m råolja skulle byggas upp (prop, 1973:194, FöU 1973:27, rskr
1973:366), Vidare beslöts år 1974 att ett lager om ca 1 milj, m eldningsoljor
skulle byggas upp (prop, 1974:85, FöU 1974:17, rskr 1974:142). För all
ytterligare förbättra uthålligheten mot fredskriser förelades riksdagen i pvop.
1975.30 förslag om yVievligare lagring av råolja och oljeprodukter motsvarande
3 milj. m-* råolja. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionens förslag (FöU
1975:15, rskr 1975:205), OLK har bl, a. haft till uppgift att föreslå
fördelningen mellan råolja och färdigprodukter av denna senare lagring. De
förslag som OLK har lagt fram gäller även andra (del)program än delprogrammel
Bränslen och drivmedel m. m. Jag kommer att under della delprogram behandla
även dessa förslag.

Behovet
av beredskapslagring

OLK erinrar om atl Sverige för sin
energiförsörjning i hög grad är beroende av importerad energi. Landets
begränsade tillgångar av egna ekonomiskt UtnyUjningsbara energikällor, de
klimatiska förhållandena, näringslivets Slruklur samt kommunikationsbehoven är
några av de faktorer som har medverkat lill delta förhållande. Silualionen i
delta hänseende lorde inte komma all förändras inom överskådlig framtid.

Det starka beroendet av importerad energi gör alt
Sverige är känsligt för avbrott i tillförseln. Utan en kontinuerlig tillgång av
energi kan siarka störningar väntas inom närings- och samhällslivet.

Härtill kommer enligt OLK den betydelse som
energiförsörjningen har för den svenska säkerhetspolitiken under såväl normala
förhållanden som kriser och krig. En säker försörjning med energi är av
avgörande betydelse för totalförsvarets möjligheterait fungera med
tillfredsställandeeffekliviiel. För atl delta skall vara möjligl måste också
folkhushållels mest trängande behov för främsl livsmedelsförsörjningen,
bostadsuppvärmningen och transportväsendel lillgodoses.

I ell läge med siarka politiska spänningar kan
enligt OLK inte uteslutas alt landels beroende av importerad energi kan
användas som ett politiskt påtryckningsmedel. Detta beroende kan binda Sverige
lika starkl som en allians. OLK finner därför atl den alliansfria politiken
förutsätter atl vi förhindrar all Sveriges beroende av importerad energi
utnyttjas på sådani sätt. OLK finner alt vi liksom hittills måsle
beredskapslagra importerade drivmedel och bränslen under överblickbar framtid.

Även 1974 års försvarsutredning bedömer att
bränsle- och drivmedelsområdet alll framgenl kommer att ulgöra ell av de
känsligaste försörjningsområdena genom att behoven av olja i en kris- eller
krigssituation endasl i begränsad omfattning kan lillgodoses genom ulnyltiande
av inhemska råvaror. Så gör även fiertalet av de remissinstanser som har yttrat
sig över

s. 167 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 167

OLK:s
betänkande.

Det
råder allmän enighet om alt avbrott i tillförseln av bränslen och drivmedel kan
vålla oss avsevärda problem. För alt dämpa verkningarna av störningar i landels
energitillförsel kan olika medel utnyttjas. Vår ransoneringsberedskap under de
senasie åren har förbättrats, genom att bl. a. ÖEF har tillförts resurser
härför. Försöks- och utprovningsverksamheten inom gengasområdet har i stort
sett slutförts. Planläggningen har fortsatt för att inhemska bränslen för
främsl uppvärmning skall kunna utnyttias vid olika slags kriser. Dessa och
andra ålgärder är självfallet betydelsefulla men de räcker inte.
Beredskapslager av bl. a. oljeprodukter måste byggas upp. I fråga om
inriktningen och omfattningen av denna lagemppbyggnad återkommer jag i det
följande.

Lagring
och uthålligliet

Gällande oljelagringsprogram omfattar åren
1970-1977 och avser atl skapa en beredskap inom energiområdet mot krig och
avspärrning. Man talar i detta sammanhang om krigs- resp. avspärrningsfallel.
För resp. fall har byggs upp särskilda reserver (krigs- resp.
avspärrningsreserven).

Med elt krigsfall avses en silaution då landei är
indraget i krig, och krigshandlingar pågår på svenski territorium.
Avspärrningsfallel definieras som ett läge, där handelsförbindelserna är
avskurna på grund av krig i vår nära omvärid. I båda fallen förutsälls
allvariiga störningar i tillförseln uppkomma. Såväl för gällande program som
för de lidigare programmen ulgår beräkningarna från det fall all avspärrningen
är total vid båda lyperna av konflikter.

De
svåraste påfrestningarna för försörjningen bedöms inträffa i ett läge, där en
längre avspärrningssiluaiion efterföljs av ett krigsskede. Del har därför
ansetts vara nödvändigt atl planera föratt krigsreserven skall vara helt intakt
under en avspärrningssiluaiion för del fall alt landet därefter skulle dragas
in i krig. Planläggningen har sålunda inriktats mot alt trygga försörjningen
under dels en avspärrningssiluaiion, dels en krigssituation. För den sistnämnda
situationen förvaras vissa tillgångar i skyddade och/eller geografiskt spridda
anläggningar.

Målet för beredskapslagringens uppbyggnad besläms
dels av den försörjningssiandard som bedöms böra eftersträvas i resp. krisfall
och den därav betingade förbrukningen, dels av längden av de tidsperioder med
total avspärrning för vilka försörjningen skall tryggas, dvs.
försörjningsulhålligheien. Denna uthållighet har fastställts av statsmakterna
genom 1962 års riksdagsbeslul angående beredskapslagring av olja för perioden
1963-1969 (prop. 1962:194, BeU 1962:68, 2LU 1962:45, rskr 1962:418 och
1962:420). Samma uthållighet ligger enligt riksdagens beslut (prop. 1969:136,
BeU 1969:66, 2LU 1969:86, rskr 1969:375 och 1969:398) till grund för gällande
oljelagringsprogram.

s. 168 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 168

Som jag lidigare har redogjort för har under nu
löpande oljelagringsprogram beslul fallals om alt bygga upp särskilda reserver
främsl för fredskriser. Uthålligheten mot fredskriser har på energiområdet
bestämts utifrån Sveriges åtaganden enligt del internationella energiprogrammet
(lEP). Sedan år 1976 innebär detta att Sverige skall hålla 70 dagars
normalkonsumlion av olja i lager. Från och med ingången av år 1980 skall
uthålligheten utsträckas till all omfatta 90 dagars normalkonsumlion.

Vid utformandet av sill förslag till principer för
dimensioneringen av del nya beredskapslagringsprogrammet ulgår OLK från
försvarsutredningens bedömning atl risken på kort sikt får anses vara liten all
Sverige utsätts för angrepp eller drabbas av avspärrning men att - trots
strävan efler avspänning - risken för krig i Europa inte kan uteslutas. Risken
för en ny fredskris som drabbar landets oljeförsörjning flr däremot även framgent
anses vara relalivt stor. Eftersom del inle kan uteslutps att en fredskris
följs av en avspärrnings-situation eller krig, anser OLK all
avspärrningsreserven inle lill någon del bör ingå i de lager som behövs för all
Sverige skall kunna uppfylla sin beredskap mot fredskriser enligt lEP. Givetvis
bör enligl OLK inle heller krigsreserven las i anspråk annat än vid angrepp mol
Sverige. OLK föreslår all del nya oljelagringsprogrammel i första hand skall
syfta till alt bygga upp fredskrisreserven. Målet bör därvid vara all
fredskrisreserven flr en sådan storlek och sammansättning all den uppfyller
kraven enligl lEP. OLK:s förslag får stöd av remissinstansema.

I programplanen har för fredskriser inplanerals den
år 1973 beslutade råoljelagringen och år 1974 beslutade eldningsoljelagringen
saml ulanför de ekonomiska ramarna även den år 1975 beslutade oljelagringen.
Härutöver framförs som elt särskilt yrkande att fredskrisreserven byggs upp så
att den uppfyller kraven enligt lEP.

Försvarsuiredningen understryker viklen av alt
fredskrislagringen av olja ges den av OLK föreslagna omfattningen, så att de
för avspärrning och krig avsedda reserverna inte behöver las i anspråk för alt
uppfylla Sveriges lagringsåtaganden enligl lEP.

Jag delar OLK:s uppfattning att uppbyggandet av en
reserv för främsl fredskriser skall prioriteras i del kommande programmet.
Reserven bör vara så stor och så sammansatt att landets åtaganden enligt lEP
kan klaras ulan alt reserverna för avspärrning och krig behöver tas i anspråk
för detta.

Vad gäller krigs- och avspärrningsreservernas resp.
sioriek anser OLK all dessa bör dimensioneras med utgångspunkt i det
miljöunderiag som har använis i försöken med långsiktsplanering inom del
ekonomiska försvaret. Detta innebär enligt OLK att någon vidare utbyggnad inte
bör ske efter ulgången av löpande oljelagringsprogram för krigsreserven av
motorbensin, motorbrännolja saml tunn och tjock eldningsolja. I stället bör
det, framhåller OLK, i och för sig vara möjligl alt minska krigsreserven såvitt
avser dessa varuslag. OLK föreslår dock inte delta, då de metoder som har
använts vid beräkningarna är nya och sålunda behäftade med vissa
osäkerhetsmoment.

s. 169 Kontrollera mot PDF

OLK
föreslår därför att 1977 års lagringsmål för krigsreserven skall kvarslå
oförändral under den programperiod som föreslås. Förslaget anges av OLK
innebära en sänkning av ambitionsnivån i jämförelse med del mått på
uthålligheten som ligger lill grund för gällande oljelagringsprogram.

För övriga i krigsreserven ingående varuslag -
gasol, lätlbensin, fotogen och flygdrivmedel - föreslås att angreppsfasen i del
tidigare nämnda miljöunderlaget ingående angreppsfallel A 1 läggs till gmnd för
lagringsmålei. Nämnda angreppsfas släller i jämförelse med övriga av OLK
studerade angreppsfaser de största kraven vad avser beredskapslagring av
oljeprodukter.

För avspärrningsreserven föreslår OLK alt den
vidare beredskapslagringen på lång sikl skall inriktas mot all tillgodose
behoven under en avspärrnings-situation, som utmärks av att
handelsförbindelserna med omvärlden successivt går ned för atl efler en
relativt lång lid normaliseras. Som ell försia steg föreslås alt
avspärrningsreserven byggs ut så alt de beräknade behoven för det i
miljöunderiaget ingående krisfallet D 1 ulan eflerkristid kan tillgodoses.
Genom atl delta krisfalls konfliklfas och aggressionsfas läggs lill grund för
dimensioneringen av avspärrningsreserven täcks även de i angreppsfallen
studerade nämnda faserna in. Denna ambitionsnivå anges vara högre än den som
gäller för löpande oljelagringsprogram.

I programplanen har vid dimensioneringen av de båda
reserverna omdisponeringar gjorts på så säll att de genom beräkningsmetodiken
erhållna överskotten i krigsreserven har använts för atl i första hand
tillgodose elt ökat lagerbehov i avspärrningsreserven. ÖEF föreslår att någon
omdisponering av den vid utgången av nu löpande oljelagringsprogram utbyggda
krigsréserven inle sker.

Försvarsuiredningen, som OLK enligl direkliven har
haft samråd med, konstaterar alt såväl OLK:s förslag som de förslag som
redovisas i programplanen i allt väsentligt slår i överensslämmelse med de
riktlinjer för uthålligheten som utredningen föreslår, varför förslagen
tillstyrks.

Förslagel alt krigs- och avspärrningsreserverna i
del nya oljelagringsprogrammel i princip skall dimensioneras utifrån det för
programplaneringen anvisade miljöunderiaget tillstyrks av de remissinslanser
som har yttrat sig över OLK:s betänkande. Även jag anser alt krigs- och
avspärrningsreserverna i del nya oljelagringsprogrammel i princip skall
dimensioneras utifrån del miljöunderiag som har utnyttjats vid försöken med
långsiktsplanering inom det ekonomiska försvarel.

1 frågan om atl bibehålla lagringsmålet i
krigsreserven för vissa oljeslag på 1977 års nivå tillstyrks detla av ÖB och
ÖEF, medan SHIO och Sveriges industriförbund föreslår all krigsreserven minskas
i enlighet med resultaten av den av OLK ulnyttiade beräkningsmetodiken.

Krigsreserven är avsedd atl endasl utnyttias om
Sverige blir utsatt för angrepp. För egen del vill jag framhålla all de metoder
som har använis vid

s. 170 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 170

beräkningarna
är nya och sålunda behäftade med vissa osäkerhetsmoment. Jag biträder därför
OLK:s förslag all 1977 års lagringsmål i krigsreserven för angivna oljeslag
skall kvarstå oförändrat under den kommande programperioden.

Lagringsprogrammets
längd

OLK föreslår elt nytt lagringsprogram för perioden
1978-1984, vilket innebär att programmet skall vara genomfört till ingången av
är 1985. Enligt OLK lalar starka skäl för att programmet skall omfatta denna
period och inte inskränkas till att enbart omfatta programplaneperioden
1977/78-19181/82. Den föreslagna lagemppbyggnaden kräver sålunda omfattande
investeringar i lageranläggningar. Dessa lar lång lid all projektera och
uppföra. Programmet drarockså stora kost nåder som för att inte bli alltför bet
ungande för samhället bör slås ut påen längre lid. Härtill kommer atl 1975 års
riksdagsbeslut rörande energihushållningen innebär all rikllinjer för
energipolitiken har faslslällls för tiden fram till år 1985,

Utredningens förslag lillslyrks av
remissinsianserna. Även jag delar OLK:s uppfattning om lagringsperiodens längd.
På sikt bör dock, som ÖB har föreslagit, oljelagringsprogrammen om möjligl
anslutas till totalförsvarets planerings perioder.

På grund av den relalivt långa programperioden och
ulvecklingen inom del energipoliliska områdei föreslår OLK en s. k.
kontrollstation vid lämplig lidpunki under programperioden. Förslaget får
starkt stöd av fiera remissinstanser, som framhåller osäkerheten om
energianvändningens framtida utveckling och om effekterna av de beslul som kan
komma all fallas med anledning av eventuella förslag från den av regeringen
tillkallade energikommissionen (1 1976:05). Från flera av dessa
remissinslanser framhålls vikten av att kontrollstationen kommer till stånd i
anslutning till riksdagens beslut med anledning av kommissionens förslag.

Även jag ansluler mig lill förslaget om en
kontrollstation. Under periodens gång kan förändringar inträffa bl. a. i fråga
om eneriganvändningens ulveckling. Jag är därför inte beredd all nu närmare
ange tidpunkten för en kontrollstation. Den bör beslämmas när man närmare kan
överblicka innebörden av de åtgärder som blir följden av energikommissionens
arbete. Erfarenheterna av försöken med långsiktsplanering och det nya
energibQred-skapsrådel vid ÖEF, vilkel jag senare kommer att föreslå, kan komma
all påverka den organisaloriska utformningen för kontrollstationen och därmed
dess förläggning i tiden.

Energiprognoser
för år 1985

Till grund för programplanen och OLK:s förslag har
bl. a, legat energiprognoser för tiden fram t.o, m.år 1985, som OLK hargjort.
Prognoserna bygger

s. 171 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 171

på
prop. 1975:30 och 1975 års långtidsutredning, I alll väsentligt lämnas
prognoserna utan erinran av remissinstanserna. För egen del vill jag erinra om
vad jag nyss sade i anslulning lill förslagel om en kontrollstation. Det flnns
därför enligl min mening f n, ingen anled ning alt vid dimensioneringen av del
kommande beredskapslagringsprogrammet gå ifrån den prognos som har legat till
grund för beräkningarna i programplanen och OLK:s betänkande.

Lagring
av olja för främst fredskriser

Som jag lidigare harsagt föreslår OLK att reserven
för fredskriser byggs upp så atl Sveriges åtaganden enligt lEP kan klaras ulan
att reserverna för avspärrning och krig behöver las i anspråk. Hittills
beslutat mål för denna lagring innebäratl de erforderliga reserverna exkl.
miliiära lagerden 1 januari 1980 skall uppgå lill motsvarande 90 dagars
konsumtion i förhållande till genomsnittskonsumtionen under år 1979.

Det angivna målet skall uppnås sedan avdrag har gjorts
för i reserverna oåtkomliga kvantiteter. Detta medför att de enligt lEP
obligatoriska reserverna måste överstiga lagringsmålet. OLK föreslår sålunda
all fredskrisreserven dimensioneras utifrån en uthållighet molsvarande 95
dagars normalkonsumtion av olja i landet år 1984.

Vid beräknandet av nödvändiga lager tar OLK med
förutom de oljor och oljeprodukter för energiändamål som f n, ingår i landets
lagringsåtaganden även gasol, flygdrivmedel för det militära försvarels behov
samt bunkerolja för utrikes sjöfart. Motivet härför är all behovet av dessa
oljeprodukter kvarstår vid en fredskris och atl det vid en sådan situation -
inte minst i beakiandeav erfarenheterna från oljekrisen 1973-1974-är av stor
betydelse alt lager av dessa oljeprodukter finns.

De remissinstanser som har yitrat sig över
kommitténs förslag har inte haft några invändningar. Som jag tidigare har
framhållit biträder jag kommitténs förslag vad gäller fredskrisreservens
storlek och sammansättning. Inriktningen bör vara att reserven även bör
innehålla de av OLK angivna produkterna som f n. inle ingår i landels
lagringsåtaganden enligl lEP.

TN och ÖEF föreslår i sina resp. yttranden över
OLK:s betänkande atl ca 200 000 m molorbensin bör lagras utöver vad OLK har
föreslagit. Motivet härför är alt ransonering av denna oljeprodukt vid en kris
medför ingrepp i samhällsfunktionerna och flr omedelbara konsekvenser för den
enskilde.

Sedan oljekrisen 1973-1974 har
raffinaderikapaciteten i landet kraftigt utökats genom tillkomsten av elt
raffinaderi vid Brofjorden, Vidare innebär Sveriges anslutning till lEP en ökad
försörjningstrygghet vid en oljekris. Mol denna bakgrund är jag inle beredd alt
tillstyrka förslaget om en extra motorbensinlagring.

s. 172 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 172

Beredskapslagring
av flytande fossila bränslen ocli drivmedel för avspärrning och krig

De oljeprodukter som enligt OLK behöver
beredskapslagras för avspärrnings- och krigssituationer är gasol, motorbensin,
fotogen, motorbrännolja, tunn och tiock eldningsolja, flygdrivmedel för den
civila luftfartens behov saml råvaror (gasol och lättbensin) för
stadsgasframställning. Ansvaret för lagring av fiygdrivmedel för den civila
luftfarten vilar f n. på ÖEF, som för uppbyggnaden av dessa lager följer en
särskild försörjningsplan, OLK anser alt denna lagring forlsällningsvis bör
byggas upp undersamma programperioder som skall gälla för övrig
beredskapslagring inom energiområdet. Därigenom säkerställs atl uthålligheten
för fiygdrivmedel blir densamma som för övriga bränslen och drivmedel,

I sina beräkningar utgår OLK i huvudsak från
underiag som har erhållits från ÖEF. Den av OLK använda beräkningsmetodiken
överensslämmer med den som har utnyttjats av ÖEF vid programplaneringen.

De gjorda beräkningarna utgår från att konsumtionen
av skilda oljeprodukter blir föremål för reglering. Ransoneringssystem
förutsälls .sålunda vara planlagda och utarbetade redan i fred, så att
ransoneringarna kan igångsättas med kortast möjliga varsel. Den framräknade
kriskonsumtionen av skilda oljeslag far därför enligt OLK anses molsvara vad
som oundgängligen krävs för att tillgodose den verksamhel som skall
upprätthållas inom lotalförsvarets olika grenar och vad som i övrigi krävs för
att samhället skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. OLK föreslår
en ökning av beredskapslagren av samtliga oljeslag ulom för fotogen, där lagren
föreslås bli krafligt minskade.

OLK:s förslag till lagringsmål för krigs- och
avspärrningsreserven lämnas utan erinran av remissinsianserna, TN framhåller
dock i sitt ytirande atl den föreslagna lagerökningen av drivmedel måste ses
som ett minimialternativ.

Med ulgångspunkl i vad jag har anfört i frågan om
mål för uthålligheten inom energiområdet finner jag OLK:s förslag i huvudsak
väl avvägt. Jag anser i likhet med OLK alt beredskapslagren av fiygdrivmedel
för den civila luftfartens behov i fortsättningen skall byggas upp under samma
programperioder som för övrig beredskapslagring inom energiområdet. Jag
tillstyrker således atl krigs- och avspärrningsreserven lill år 1985 byggs upp
lill den nivå som OLK har föreslagit.

OLK har även beräknat behovet av beredskapslager
för efterkrisliden i krisfallel Dl. Någon beredskapslagring för delta ändamål
bör enligt kommittén inte byggas upp nu bl, a. därförall ÖEF f n. studerar
behovet av beredskapsålgärder förefterkris-och efterkrigstid. 1 likhei med
remissinstanserna delar jag denna uppfattning.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 173

Vinterdispens

De hittillsvarande oljelagringsprogrammen har
innehållit en räll för de lagringsskyldiga alt under vinlermånaderna i viss
grad minska beredskapslagren av eldningsoljor, s, k. vinterdispens. Det
nuvarande programmet ger samma rätt även i fråga om råvaror för framställning
av stadsgas,

Vinlerdispens innebär att de föreskrivna
kvantiteterna i sin helhet måsle finnas i lager endasl under januari månad
varje år. Därefter får kvantiteterna trappas ned med högst 10 96 fr, o. m.
ingången av envar av månaderna februari, mars och april. Under resten av årel
skall minst 70 96 av de föreskrivna kvanlileterna hållas i lager,

OLK
anser att ett bibehållande av dessa regler för det föreslagna programmet skulle
innebära att uthålligheten kommer all variera under årel. För atl dämpa vinlerdispensens
verkningar i nämnda hänseenden föreslår OLK att avtrappningen på vintern
kombineras med regler om en molsvarande upptrappning av lagren på hösten så
alt av den lolala mängd som skall hållas i lager under januari månad skall
minsl 80 96 finnas i lager den 1 augusti och minsl 90 96 den I oklober. Vidare
föreslås atl staten lagrar eldningsoljor utöver vad som anges som lagringsmål
för år 1985, Som exempel har OLK valt att räkna med en procentsats av 15 96 av
det lagringsmål för eldningsoljor som gäller för löpande program. Procentsatsen
föreslås bli föremål för överväganden vid den föreslagna kontrollstationen.
Tillsammans innebär åtgärderna att merparten av den brist i näringslivets
lagerhållning som vinterdispensen innebär kompenseras.

När det gäller råvaror för framställning av
stadsgas behövs enligl OLK inga ytterligare åtgärder i fråga om lättbensin,
eftersom lagring av råolja, som kommittén föreslår, medför elt överskoti på
lättbensin. För gasol som används för nämnt ändamål föreslås att slalen lagrar
hela den volym som avtrappningen på grund av vinterdispensen får avse.

Remissinstanserna är delade i denna fråga, OLK:s
förslag tillstyrks av bl. a. ÖEF och Svenska kommunförbundet, som framhåller
att de framlagda förslagen dämpar vinterdispensens ur uthållighelssynpunkt
negativa verkningar. Nämnda remissinstanser föreslår också att omfattningen av
den av OLK föreslagna statliga lagringen blir föremål för översyn av
kontrollstationen.

Avvisande lill OLK:s förslag ställer sig flera
remissinstanser, däribland Jernkontoret, Svenska handelskammarförbundet, SHIO
och Sveriges industriförbund, som hänvisar till dels att vinterdispensen inte
är negativ ur uthållighelssynpunkt, dels att den föreslagna upptrappningen kan
förhindra fördelaktiga inköpspriser på erforderiiga oljekvantileler för de
lagringsplikliga.

Enligt min mening medför nuvarande regler för
vinlerdispens att uthålligheten varierar under årel på ett sätt som inger
betänkligheter. Jag vill särskilt framhålla atl della förhållande gäller
oberoende av när på året en

s. 174 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 174

avspärrning
inträffar,om ambitionsnivån skall vara all klara en avspärrnings-situation på
ell år. Det är därför enligl min mening angeläget att åtgärder vidlas för atl
dämpa vinterdispensens verkningar. Jag förordar därför all den av OLK
föreslagna upptrappningen under hösten genomförs såväl för eldningsoljor som
för sladsgasråvaror.

OLK
föreslår, som jag tidigare har redovisat, en statlig lagring av eldningsoljor
för att till en del dämpa vinterdispensens verkningar ur uthållighelssynpunkt.
Kommittén ärdock osäker om lagringens omfattning. Med anledning härav och med
hänsyn till de dryga kostnader som utbyggnaden av en sådan lagring innebär vill
jag inle nu förorda att sådana lager byggs upp. Jag vill dock med avseende på
frågans vikl föreslå att en prövning sker vid kontrollstationen.

Vad gäller lagring av sladsgasråvaror föreslår jag
att lager byggs upp enligt OLK:s förslag.

Beredskapslagring
av gasbensin och olja för den kemiska industrin

I direktiven för OLK framhölls alt den petrokemiska
industrin är av speciell betydelse för försörjningsberedskapen med hänsyn till
känsligheten för stömingar i tillförseln av råvaror. Den svenska
plastförbrukningen är sålunda en av de största i världen räknat per invånare, I
fråga om försörjningen med basråvaran gasbensin (nafta) och vissa andra för
plasltillverkningen nödvändiga råvaror är Sverige helt beroende av import,

OLK behandlar i sitl betänkande krisbehoven av
gasbensin för den petrokemiska indusirin och behoven av olja för produktion av
kimrök till gummiindustrin och den grafiska indusirin samt behoven av olja för
produktion av ammoniak, Sisinämnda vara behövs i ell krisläge främst för
tillverkning av kvävegödselmedel, sprängämnen och vissa plaster. De nämnda
råvarorna bedöms av OLK vara av central betydelse från försörjningsberedskapssynpunkt.

På
gmndval av förslag från försörjningsberedskapsuiredningen fattade riksdagen
beslut (prop. 1975/76:152, FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298) om lagring av
gasbensin för fredskriser molsvarande tre månaders normal förbrukning. Med
anledning härav beräknar OLK endast behoven för krig och avspärrning,

OLK
beräknar beredskapslagringsbehovel av gasbensin utifrån krisbehovet av
petrokemiska produkter under de studerade kris-och angreppsfallen samt under
beaktande av den hittills enda i Sverige befintliga krackerns kapacitet. OLK
föreslår en ökning av beredskapslagren med drygt 360 000 lon gasbensin.

Kimrök används huvudsakligen inom gummiindustrin
och lill mindre del inom den grafiska industrin. Den är av väsenllig beiydelse
för dessa industrier. För framställning av kimrök används en specialkvalitei av
eldningsolja. Denna oljelyp importeras huvudsakligen, även om viss kvan-

s. 175 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 175

titel
av likvärdig produkt fås som biprodukt vid krackning av gasbensin inom landei.
Någon beredskapslagring av denna speciella oljekvalitei sker inte. ÖEF lagrar
däremol kimrök,

OLK föreslår beredskapslagring av olja för
produktion av kimrök under avspärrning. Något lagerbehov för krigsfallet finns
inte enligt OLK, då ÖEF:s beredskapslagring av kimrök kommer att vara
tillräcklig härför.

Ammoniak tillverkas främsl av eldningsolja.
Importen av ammoniak ärav ungefär samma storlek som den inhemska produktionen.
Någon produktionsnedskärning beräknas enligl OLK ej kunna ske i ett krisläge.

Vid beräkningen av behovet av olja för
ammoniaklillverkning under krig och avspärrning utgår OLK sålunda ifrån atl den
inhemska produktionen av ammoniak i ett krisläge bibehålls på samma nivå som
under fredstid. Det av OLK beräknade lagringsmålet överensslämmer med
lagerökningsbehovel, eftersom någon beredskapslagring för detla ändamål f n.
inte sker,

OLK:s förslag tillstyrks av remissinstanserna. ÖEF
framhåller atl den av riksdagen med anledning av prop. 1975/76:152 beslutade
fredskrislagringen av gasbensin troligtvis inte kan uppnås i avsedd omfattning
bl, a. på grund av önskemål om en jämn uthållighet i förhållande till andra
importerade kemiska produkler. Med anledning härav föreslås att
fredskrislagringen av gasbensin blir föremål för överväganden i samband med
kontrollstationen. LRF förutsätter att beredskapslagringen av färdiga
gödselmedel sker i erforderlig omfattning.

1 programplanen har inle inräknats någon utökad
beredskapslagring av gasbensin för krig och avspärrning. Så har inle heller
skett vad gäller olja för ammoniakproduktion. Däremot har olja för tillverkning
av kimrök inplanerats.

Jag anser mol bakgrund av den kemiska industrins
betydelse i ett krisläge atl en förstärkning av beredskapslagringen för
avspärrning och krig av nämnda råvaror behövs under programperioden i den
omfattning som OLK föreslår.

Vad gäller förslaget om lagring av gasbensin bör
denna dock till sin huvuddel planeras till tiden först efter
programplaneperiodens utgång, dvs, efter budgetåret 1981/82, Frågan om
ytteriigare gasbensinlagring för främst fredskriser bör speciellt uppmärksammas
vid kontrollstationen. Beträffande lagring av färdiga kvävegödselmedel vill jag
hänvisa till det jag tidigare har anfört i fråga om programmet Livsmedel.

Beredskapslagring
av koks För den metallurgiska industrin

OLK har behandlat frågan om beredskapslagring för
avspärrning och krig av koks som används inom jäm- och stålindustrin. Till
denna industri har OLK även räknat ferrolegeringsverk och gjuterier. Utgående
från beräknad kriskonsumtion av handelsstål och specialstål saml molsvarande
behov av koks för gjuteriändamål och ferrolegeringsverk föreslår OLK en ökning
av

s. 176 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 176

beredskapslagren
för krig och avspärrning med 405 000 ton koks och koksstybb.

Även
i programplanen föresläs en ökning av beredskapslagret av koks.

Ingen av de remissinslanser som har yttrat sig över
OLK:s betänkande har haft någon erinran mot kommitténs förslag.

Olja
kan till viss del ersätta koks i masugnsprocessen, OLK har därför övervägl om
inte viss del av behovet av koks bör lagras i form av olja.

Koks
erhålls ur kokskol, som alltså kan lagras islället för koks. Då kokskol
kontinueriigt måste omsättas bör ell sådant kollager ligga i anslutning lill
eti koksverk. Beredskapslagringskapaciteten vid koksverken i Oxelösund och
Luleå anges av OLK f n, uppgå lill 140 000 ton kol, motsvarande ca 100 000 ton
koks.

Del
mest ekonomiska lagringsaliernativet synes enligl OLK vara en kombination av
koks, kokskol och olja, Koslnadsdifferensen mellan allernalivel lagring av
koks och kol och nämnda kombination anges emellertid som liten, Närdet gäller
driftkostnaderna för olika lagringsalternativ aren lagring av enbart koks atl
föredra, eftersom dessa kostnader är myckel låga, Allernalivel med lagring av
kol och koks anses skapa en större flexibilitet än andra alternativ vad avser
möjligheten all möta olika lyper av kriser. OLK föreslår därför all
beredskapslagringen för den metallurgiska industrin sker i form av kokskol och
koks. Fördelningen på kokskol resp. koks föreslås bli beslutad av ÖEF.

Frågan
om behovet av beredskapslager för fredskriser av koks och kokskol har även
tagits upp av OLK. Kommittén anser all eftersom produktionskällorna för kol
och koks lill största delen ligger inom den industrialiserade delen av världen
kan produktionsslömingar i fred inte väntas (a lika snabba och omfattande
konsekvenser som när del gäller olja. Behovel av fredskrislagring av koks
lorde därför inte vara lika stort som för olja. De störningar i tillförseln av
koks och kokskol som kan tänkas uppkomma torde dessutom enligl utredningen lill
övervägande delen vara att hänföra till kommersiella störningar. Den lagring
som behövs för att motverka sådana störningar bör således ingå som ett normalt
led i företagens verksamhel, OLK föreslår därför inte alt något särskilt
beredskapslager av koks och kokskol för att möla en fredskris skall byggas upp.

Flera
remissinstanser bl, a. ÖEF, Jernkontoret och LO delar inte OLK:s uppfattning.
Sålunda framhålls del nära samband som finns mellan oljemarknaden och
marknaden för kol och koks. Vid en eventuell framtida bristsituation av
fredskriskaraktär inom oljeområdet måste man därför räkna med att kol och koks
i stor utsträckning kommer alt få ersätta olja i kolproducerande länder. Detta
kommer då alt medföra minskade leveranser av kol och koks, vilket skulle kunna
drabba den svenska metallurgiska indusirin och därmed sysselsättningen. Vidare
framhålls risken för sådana bristsituationer som anges som specifika för kol
och koks, exempelvis långvariga strejker i något av huvudleverantörsländerna. Mol
bakgrund av

s. 177 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 177

ell
till OLK:s betänkande fogat särskilt yttrande föreslås från bl. a. ÖEF atl som
ett första sleg bör ett fredskrislager molsvarande 200 000 ton koks byggas upp,
vilkel moisvarar en månads normal förbrukning.

Jag ansluter mig lill OLK:s förslag om en ökning av
beredskapslagret av koks för krig och avspärrning. Den närmare fördelningen på
koks resp, kokskol liksom på olika kvaliteter av nämnda varor bör inom beräknad
investeringsram för denna lagring föreslås av ÖEF i anslutning lill redovisningen
av programplanerna.

1 frågan om fredskrislagring delar jag
remissinsiansernas uppfattning all det föreligger ett nära samband mellan
marknaderna för olja resp. kol och då speciellt för ångkol som främst används
för uppvärmning och elkraftproduktion. För kokskol och koks som används inom
den metallurgiska industrin synes mig detta samband vara något svagare. Jag är
därför inle beredd att nu förorda en fredskrislagring av kokskol och koks utan
föreslår att denna fråga närmare ulreds i samband med kontrollstationen.

Beredskapslagring
av kärnbränsle

För bedömning av frågan rörande beredskapslagring
av kärnbränsle har OLK utgått från det energipoliliska program som riksdagen antog
i maj 1975 innebärande alt 13 reaktorer med en total effekt om ca 10,4 GW är i
drift lill år 1985.

OLK har beräknat landets behov av nalururan och
anrikningstiänster. Vidare har kommittén i anslulning härtill analyserat
ingångna leveranskontrakt.

Den normala uthålligheten ulan speciella
kärnbränslelager har av OLK beräknats lill 11-14 månader beroende på när del
anrikade uranet i form av uranhexafluorid har kommit in i landei. Vidare är del
möjligl alt med reducerad effekt utsträcka driften i ytterligare ett år genom
s. k. utsträckt körning (sireich-körning).

OLK konstaterar att något behov av kärnbränslelager
inle föreligger för krigssituationer med hänsyn till de relalivt korta
angreppsfaser som ingår i de studerade angreppsfallen. Kommittén påpekar vidare
att det är ytterst osäkert om kärnkraftanläggningarna kan hållas i drift under
krig.

Vid avspärrningssilualioner blir däremot
möjligheten atl producera kärnkraft beiydelsefull. Med del mål för
uthålligheten som OLK föreslår kan dock behovel av elkraft lillgodoses ulan
beredskapslagring av kärnbränsle.

OLK konstaterar atl om efterkrisliden i krisfallel
D I beakias ökar beredskapslagringsbehovel av tiock eldningsolja kraftigt, om
inle elt beredskapslager av kärnbränsle disponeras.

Om en fredskris iniräffar, som drabbar landets
kärnbränsleförsörjning på motsvarande sätt som kan tänkas för oljemarknaden,
skulle detla - med avseende på kärnkraftens roll i det framlida
elproduktionssystemei enligl 1975 års energipolitiska beslut - kunna innebära
ytterst allvarliga störningar i

12 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 74

s. 178 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 178

produktionsapparaten
och därmed sammanhängande återverkningar på sysselsättningen. Möjligheten att i
ett sådant läge på korl sikt hell ersätta förlorad kärnkraftbaserad
elproduktion med fossilbaserad elkraft och vattenkraft bedömer OLK som myckel
liten. Mot denna bakgrund har OLK gjort en bedömning av riskerna för
försörjningskriser inom kärnbränsleområdet.

OLK finner att risker finns för avbrott i
leveranserna av kärnbränsle på grund av politiska störningar. Sådana störningar
kan uppkomma genom exempelvis krig eller inbördeskrig och oroligheter, som
berör länder med dominerande inflytande på kärnbränslecykelns olika produktions-
och förädlingsled. Riskerna bedöms vara störst i kärnbränslecykelns båda led
produktion av naturligt urankoncentrat från gruva och isotopanrikning. En
försörjningskris på naiururanområdet kommer enligl OLK alt slå igenom
långsammare än en kris i anrikningsledel föruisalt all en sådan kris iniräffar,
då för Sverige normalt erforderiiga kvantiteter uran finns i arbeie vid konverterings-
och anrikningsanläggningar.

Det är alltså i försia hand för en fredskris som
OLK anser alt en beredskapslagring av kärnbränsle bör övervägas. En sådan kris
kan enligt utredningen förväntas få långl allvariigare effekter på
produktionsapparaten och därmed sysselsättningen än de som uppstod på grund av
importbortfallel av olja vid oljekrisen 1973-1974. Della beror på alt de
gripbara tillgångarna av natururan är geografiskt begränsade och atl antalet
anläggningar för anrikning är få. Möjligheten att ersätta ett bortfall i
ettdera av leden anses därför av utredningen vara liten. En på delta sätt
uppkommen kris förväntas i konsekvens härmed även bli längre än molsvarande
kris på oljeområdet. Med lanke på stor- och supermakternas betydelse för
kärnbränslecykelns olika led utesluter inte OLK att detta förhållande kan komma
atl påverka vår utrikespolitiska situation.

OLK föreslår därför all ett främst för
försörjningskriser i fred avsett beredskapslager av kärnbränsle byggs upp under
den föreslagna programperioden. Med hänsyn till de normala intervallen mellan
bränslebytena och den därmed sammanhörande uthålligheten i kärnkraftsystemei
bör lagringen omfatta ett års behov av ersältningsbränsle för varje reaktor som
kommersiellt producerar elkraft.

OLK framhåller att flera länder, som har omfatlande
kärnkraftprogram, har gjort bedömningar av riskema för försörjningskriser på
kärnbränsleområdet. 1 några fall har dessa bedömningar lett till att
beredskapslager av kärnbränsle har lagts upp eller alt frågan härom är under
övervägande.

Vid val av lagringsalternativ för ett
beredskapslager av kärnbränsle uppställer OLK som försia krav atl lagrat
kärnbränsle inte behöver vidare bearbetning utanför Sverige, och som andra krav
all lagret är slabill och lämpligt att lagra under lång lid.

Lagringsallernativen
för svensk del är därför

- anrikad uranhexafluorid förvarad på fal samt
lagring av zirkaloystav (för bl. a. kapslingsrör) med godkänd analys i
molsvarande mängd

s. 179 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 179

-
bränsleknippen (eller bränsleslavar)

Båda lagringsalternativen uppfyller de krav som
enligt det förut anförda måsle ställas på ett beredskapslager av kärnbränsle.
Valet mellan de redovisade alternativen bör enligt utredningen avgöras av de
praktiska möjlighetema lill lagring och omsättning.

I sitt betänkande redovisar OLK de viktigaste lagar
och avtal som reglerar anskaffning, transporter och innehav av klyvbart
material.

Bl, a. påpekarOLKatt Sverige den 9 januari 1970
ratificerade fördraget om ickespridning av kärnvapen. Därmed underkastade
Sverige i princip hela sitt innehav av klyvbart material internationell kontroll.
Anslutningen till fördraget innebar också skyldighet för Sverige att slula ett
konlrollavtal med Inlernational Atomic Energy Agency (lAEA). Så har också skell
och kontrollavtalet trädde i kraft den 14 april 1975,

Delta avtal innebär bl. a, atl lAEA flr möjlighet
att inspektera alla anläggningar, där klyvbart material finns. Således måsle
även elt beredskapslager av kärnbränsle vara tillgänglig för IAEA:s kontroll.

OLK:s förslag flr stöd av ÖEF, CDL, SKBF, SHIO och
Sveriges industriförbund. Ingen remissinstans har haft någon erinran mot förslagel.

Jag delar kommitténs uppfattning att risk finns för
fredskriser inom kärnbränsleområdei. Kärnbränslemarknaden domineras av elt
litet antal länder av vilka några ligger inom politiskt labila områden. Jag
ansluler mig därför till OLK:s principiella förslag om beredskapslagring för
främst fredskriser av elt års behov av ersältningsbränsle för varje reaktor som
kommersiellt producerar elkraft.

Jag kommer senare alt närmare redogöra för OLK:s
förslag om hur elt beredskapslager av kärnbränsle skall byggas upp och mina
överväganden i anslutning därtill.

Lagringsskyldighet
för kraft- och värmeverk

Enligt sina direktiv skulle OLK bl, a, överväga om
lagringsskyldigheien för kraft- och värmeverk bör fastställas individuellt och
om den i så fall kan fastställas på grundval av sådana faktorer som installerad
effekt och specifik förbrukning per effektenhet, OLK konstaterar atl några
förändringar av gällande beslämmelser inle f n, är nödvändiga utom vad gäller
gasturbinanläggningar för produktion av elkraft.

Dessa anläggningar bidrar under normala
förhållanden endasl i ytterst ringa grad lill energiförsörjningen. Delsamma
gäller under krisförhållanden. Men i såväl normal- som avspärrningsfallel
behövs dock gasturbiner för all klara driftstörningar av olika slag såsom
nälfel samt oväntade bortfall av värmekraftaggregat. 1 ell krig blir della
behov än mer markerai genom den bekämpning som överföringsledningarna från
Norriand lill Syd-och Mellansverige kan väntas bli utsatta för. Della släller
enligt uiredningen krav inle

s. 180 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 180

bara
på snabbt tillgänglig reserveffeki utan också på ett geografiskt differentierat
produktionssystem,

OLK
anser med hänsyn till gasturbinaggregatens karaktär av utpräglade topp- och
reservkraflverk del lämpligare att lagringsskyldigheten baseras på installerad
effekt än på tidigare förbrukning för att därigenom säkerställa driften under
avspärrning och krig.

Lagringsplikt föreslås åvila sådana
gasturbinanläggningar som har en installerad effekt uppgående lill 5 MW eller
däröver per aggregat.

Med avseende på de krav som ställs på
gasturbinernas tillgänglighet föreslår OLK alt de kvantiteter bränsle som krävs
för krigssituationer skall lagras i omedelbar anslulning till aggregaten.

Ingen
remissinslans har haft några invändningar mot kommitténs förslag. Svenska
kommunförbundet framhåller att det f n. inte finns något gastur-binbaserat
kraftvärmeverk i drift i landei men alt sådana kan komma att byggas under
programperioden. Förbundei förutsätter alt beredskapslagringen för sådana verk
kommer att las upp till särskild prövning.

Jag
finner atl övervägande skäl lalar för att lagringsskyldigheten för gasturbiner
fortsättningsvis bör baseras på installerad effekt och ej på lidigare
förbrukning. Lagringsskyldigheten bör åvila sådana gasiurbinanläggningar som
har en installerad effekl uppgående lill 5 MW eller däröver per aggregat.
Lagringsplikten bör gälla fr, o. m.den I januari 1978. Lageruppbyggnaden bör
därefter ske i en jämn takt enligt regeringens bestämmande sä att behövliga
bränslekvantileter finns beredskapslagrade vid ulgången av år 1984. Om
gaslurbinbaserade kraftvärmeverk byggs under programperioden bör
lagringsplikten härför prövas i särskild ordning.

För
löpande oljelagringsprogram gäller atl minst en Iredjedel av lagringsskyldighetens
ökning sedan ingången a v år 1970 skall fullgöras vid del krafl-och värmeverk
som har orsakat den ökade lagringsskyldigheten, OLK föreslår att bestämmelsen
också fortsättningsvis skall gälla. Några invändningar häremol har inte
riktats av remissinstanserna, men VVF anser att bestämmelsen skall gälla för
samtliga lagringspliktiga förbrukare.

Även
jag anser att nämnda bestämmelse fortsättningsvis skall gälla för kraft- och
värmeverk med lanke på deras centrala roll för el- och värmeförsörjningen.
Enligt min mening bör någon utvidgning av bestämmelsen all gälla samlliga
lagringsplikliga förbrukare inle ske, då detla skulle drabba de enskilda lagringsplikliga
myckel ojämnt. För driftställen, som ligger vid kusten, med egna eller andra
närliggande hamnanordningar för oljeimport, skulle en utvidgning av
bestämmelsen inte medföra ändrad lokalisering och följaktligen ej heller
merkostnader för oljeanskaffningen och -lagringen. 1 inlandet belägna
driftställen skulle däremot i en del fall drabbas ekonomiskl mycket tungt genom
att hittillsvarande möjligheier inle skulle stå till buds atl förlägga
cislernulbyggnaden på platser där det är lämpligast.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 181

Lagringsskyldighet
för förbrukare av ångkol

Den helt övervägande delen av den svenska
kolimporten utgörs av kokskol, som är avsedd atl konverteras lill koks. Sedan
en längre lid har importen av ångkol för förbränning konstant legat på ca 400
000 lon perår. Någon större ökning av denna import räknar OLK inte med under
programperioden, då del i Sverige f n, inte finns sådana förbränningsanläggningar
som medgeratt nämnvärt större kvantiteter än i nuläget kan användas för
bostadsuppvärmning eller elproduktion. Om kostnadsrelationen mellan kol och
olja ändras, så att energiproduktion ur kol blir billigare än ur olja, kan del
däremot tänkas all kol i viss utsträckning kan komma att ersätta i första hand
tiock eldningsolja. Med de regler som f n. gäller för lagringspliktiga
förbrukare av olja skulle en sådan utveckling innebära en nedgång i
försörjningsberedskapen, Mol denna bakgrund har OLK enligl sina direktiv haft
att pröva om skyldighet att lagra kol skall åläggas industriella storförbrukare.

Om lagringsplikt införs även för förbrukare av
ångkol enligt samma regler som f n. gäller för eldningsolja skulle på grundval
av industrisiatistiken för år 1973 endast fem förelag bli lagringsskyldiga. OLK
föreslår därför att frågan om lagringsskyldighel för ångkol prövas på nytt vid
kontrollstationen.

Enligl
bestämmelserna i lagen (1957:343) om oljelagring m. m. (ändrad senasi 1976:894)
kan medgivande lämnas lagringsskyldig att i stället för eldningsolja lagra
annat bränsle förutsatt atl sådani bränsle kan användas i eldningsanläggningen,
OLK anser att lagringspliktig, som normalt använder eldningsolja men har
leknisk utrustning föratt utnyttja exempelvis kol, även i framtiden bör ha
möjlighet atl fullgöra sin lagringsskyldighel genom lagring av kol.

Remissinsianserna
har anslutit sig lill OLK:s förslag. För egen del anser jag alt frågan om
lagringsskyldighel för ångkol bör prövas vid kontrollstationen. Även
forlsällningsvis bör lagringspliktig ha möjlighet atl fullgöra sin skyldighet
atl lagra eldningsolja genom lagring av exempelvis kol under förulsällning all
sådani bränsle kan användas i den lagringsplikiiges eldningsanläggning.

Investeringskostnader
och lagringsansvar

Nuvarande
beredskapslagringssyslem

Utöver den statliga lagring av bl. a. koks,
flygdrivmedel och gasol som finansieras över statsbudgeten finns del f n. två
beredskapslagringssyslem. Del ena är tvångslagringen i näringslivels regi
finansierad prisvägen med beredskapslagringsavgifter saml statliga bidrag. Del
andra är den slatliga lagring av råolja och eldningsolja som finansieras med
särskild beredskapsavgift för oljeprodukter.

OLK har granskat hur nuvarande Ivångslagringssyslem
fungerar. Syslemet innebäratl beredskapslagren ulgör företagens egendom varav
följer

s. 182 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 182

att
lagren kan tagas i anspråk genom utmätning eller konkurs. Likaså kan ett
företag som minskar sin marknadsandel eller helt lämnar den svenska marknaden
sälja ut av sitl tidigare tvångslager. Dessa möjligheteratt förfoga över lager
anskaffade for beredskapsändamål framstår enligt kommiuén som
otillfredsställande, då lagren huvudsakligen har finansierats av de slutliga
konsumenterna och av staten.

Enligt
del system som gäller för oljehandeln vid finansiering av tvångs-lagringen har
den del av kostnaden för det ökade lagringsmålet, som inte täcks av statliga
lån, finansierats genom beredskapslagringsavgifter. För flertalet företag sker
finansieringen genom en gemensam fond, I denna fond har varje företag sitt eget
konto. De slutliga bidragen från fonden till det lagringspliktiga företaget är
inte kopplade lill del enskilda företagets andel i lagringsmålei. Detta medför
en över- eller underkompensation för företag som minskar resp. ökar sin
marknadsandel, Elt företag som minskar sin marknadsandel av en viss produkl
erhåller ett överskott i fonden, medan ett förelag som ökar sin marknadsandel
inte flr täckning för kosinaden för sin andel i det ökade lagringsmålet.
Underkompensation drabbar i särskilt hög grad företag som blir lagringsskyldiga
försl när en avsevärd del av lagringsperioden har förflutit. Registrerade
marknadsförändringar under programperioderna liksom saldon i fonden vid
programperiodens utgång vittnar enligt OLK om att de angivna effekterna varit
ekonomiskt betydande. Sålunda har för vissa förelag överskott om
mångmiljonbelopp uppstått.

Enligt
gällande regler skall det toiala lagringsmålei fördelas mellan de
lagringsskyldiga. Delta får lill följd att ett nytillkommande lagringsskyldigt
företag förutom sin andel i ökningen av lagringsmålei för perioden även fär la
del i tidigare lagringsmål. Dessa tidigare lagringsmål har huvudsakligen
finansierats genom beredskapslagringsavgifter, som har tagits ut under lidigare
perioder, och genom statliga bidrag. Det nylillkomtnande lagringsplikliga
företaget måsle finansiera sin andel i lidigare lagringsmål med eget eller
upplånat kapital. Motsvarande gäller om ett oljeförelag ökar sin marknadsandel
eller en lagringspliktig förbrukare ökar sin förbrukning.

De
skyddade och särskill lokaliserade lagringsutrymmena är från och med
lagringsperioden 1963-1969 huvudsakligen uppförda gemensamt för de
lagringsskyldiga oljehandelsföretagen och en lagringspliktig förbrukare genom
försorg av särskill bildade uibyggnadsbolag, de s. k. SPL-bolagen. Utbyggnaden
har via beredskapslagringsavgifter och statliga anläggningslån finansierats
genom lån från de lagringsskyldiga till del SPL-bolag som har haft ansvarel för
byggnationen och som äger anläggningen. Låneformen har valls av skattetekniska
skäl. Enligl gällande konsortialavtal mellan delägama i resp, SPL-bolag
fördelas vid lagringsperiodens slut utrymmena i förhållande till förelagens
andelar i skyddad resp. lokaliserad lagring. Efler samma grund fastställs
företagens bidrag till finansieringen i form av lån llll SPL-bolaget. Bolagets
styrelse äger enligl konsortialavtalet senare omfördela utrymme som har
friställts genom att ett förelags lagringsskyldighet har bortfallit eller

s. 183 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 183

minskat.
Del enskilda företagel har inte rätt att få tillbaka sitl bidrag (lån) lill
SPL-bolagel men är däremot oförhindrat att disponera över det fysiska lagret av
olja. Ett nytillkommet lagringsplikligt förelag har inte rätt atl fl disponera
utrymme i en anläggning där uirymme friställs för lagring enligt del tidigare
lagringsmål för vilket anläggningen ursprungligen har byggts, I ett sådant läge
kan i stället dessa friställda utrymmen användas för kommande lagringsprogram
av de i det ursprungliga lagringsprogrammel ingående företagen eller disponeras
för annat ändamål.

OLK konstaterar att det nuvarande systemet har
belydande nackdelar för företag som önskar etablera sig på marknaden resp. öka
sin marknadsandel. Mindre oljeförelag kan tvingas atl avslå från egen import
eller att hålla nere försäljningen föratt på så säll undgå lagringsplikl.
Enligt kommittén verkar systemet således i hög grad försvårande för etablering
och marknadsexpansion.

Olika
aliernativ för kommande oljelagringsprogram

Den av OLK föreslagna utökningen av oljelagringen
kan enligt kommittén antingen ske i statens eller näringslivets regi eller
genom en kombination av båda dessa alternativ, OLK erinrar om atl de mera
vägande skälen till all beredskapslagringen från dess införande år 1938
huvudsakligen har ombesörjts av näringslivet är atl lagringen därigenom har
kunnal ske som en integrerad del av den kommersiella verksamheten varvid kraven
på omsättning av lagren har kunnat tillgodoses. Omsältningskravet är framför
allt aktuellt för molorbensin. Della krav ansågs inle kunna lillgodoses på ett
tillfredsställande sätt för det fall lagringen hade skett i statlig regi. Till
viss del åsladkoms en från beredskapssynpunkt önskvärd spridning av lagren
genom att de enskilda förelagen ålades lagringsskyldighet. Vidare bedömdes
staten inte disponera tillräckligt kunnande och nödvändiga organisatoriska
resurser för atl omhänderha lagringen. Allernalivel all lagra råolja, vilket
starkt minskar kravet på omsättning, aktualiserades inte då landet saknade
inhemsk raffinaderikapacilel av mer betydande omfattning.

När
kontrollstationen för 1970-1976 års oljelagringsprogram år 1973 lade fram förslag
lill utökad lagring hade raffinaderikapaciteien i landei byggts ut i en
omfattning som möjliggjorde en försörjningsberedskap på oljeområdet genom
lagring av råolja i stället för som tidigare färdigprodukter. Eftersom den av
kontrollstationen föreslagna lageruppbyggnaden huvudsakligen syftade till att
möla fredskriser och i viss mån avspärrningssilualioner behövde heller inga
krav ställas på spridning av lagren. Det ansågs därför då rimligt alt den
föreslagna lagringen skulle ske på del säll som var ekonomiskl mest
fördelaktigt. Råoljelagring framstod därvid som del avgjort mest fördelaktiga
alternativet. Vid råoljelagring erhålls dessutom en större flexibilitet
eftersom produktframsiällningen i viss utsträckning kan anpassas till de
aktuella behoven under en kris. Vidare konstaterades att de invändningar

s. 184 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 184

som
tidigare kunnat anföras mot en statlig lagring i allt väsentligt var undanröjda
och atl staten genom ÖEF hade en lämplig organisation med kunnande på områdei
för genomförande av den föreslagna råoljelagringen. Statlig råoljelagring
ansågs innebära avsevärda administrativa fördelar för tillsynsmyndigheten
jämfört med lagring enligl gällande Ivångslagringssyslem.

OLK har vid sina överväganden om fördelningen av
lagringsansvarel för den kommande lagringen förutsatt all den lörtsatia
uibyggnaden av fredskrisreserven skall ske på samma sätt som lidigare, dvs.
genom stallig lagring av i första hand råolja finansierad genom uttag av
särskild beredskapsavgifi. OLK ifrågasätter emellertid om inte även den
föreslagna utbyggnaden av avspärrningsreserven delvis bör ske i form av råolja
i statens regi, OLK anser det vara principiellt riktigt alt de lager av olja
som riksdagen beslutar om för alt trygga energiförsörjningen i krislid och som
ylterst bekostas av landets oljeförbrukare också ägs av staten. Genom statlig
lagring undviks enligt OLK de förut redovisade negativa konsekvenserna som
nuvarande tvångslagrings-system medför. OLK konstaterar atl en utökad statlig
råoljelagring innebär all den från beredskapssynpunki önskvärda
spridningseffekten inte uppnås i samma omfattning som vid lagring av färdiga
oljeprodukter, eftersom råoljelager av praktiska skäl bör ligga i anslutning
till raffinaderierna.

Om lagringen under föreslagen lagringsperiod skall
ske i statens regi bör enligt OLK som första krav uppställas alt lagren inle
behöver omsättas. Detta kan enligt OLK:s mening endasl ske genom lagring av
råolja i så stor utsträckning alt behovet av de omsättningskrävande
produkterna, främst motorbensin, täcks i råolja. För en råoljelagring av denna
omfattning måsle det enligt utredningen övervägas huruvida

-
nödvändig raffinaderikapacilel
finns inom landei

-
nödvändig transportkapacitet
finns inom landet för distribution i kristid av färdigprodukter från
raffinaderierna lill konsumtionscenira

-
tekniska möjligheter finns för
utbyggnad av bergrumsanläggningar i anslulning till befinlliga raffinaderier

-
råoljelagring är gynnsammare
ekonomiskl än motsvarande färdigprodukllagring.

Raffinaderikapaciteien inom landet exkl.
asfallraffinaderier beräknas av OLK uppgå lill ca 65 96 av landels behov av
oljebaserade bränslen och drivmedel år 1985.

Det krisföriopp som ligger lill grund för OLK:s
bedömning av behoven under avspärrning förutsäiter all importen successivt går
ner samtidigi som konsumtionsbegränsande åtgärder sätts in, OLK konstaterar alt
under förutsättning att förutom merparten av fredskrisreserven även en mindre
del av avspärrningsreserven lagras i råolja kan den totala råoljekvantitelen
för såväl fredskris som avspärrning inkl. beräknad råoljeimport raffineras inom
landei under det studerade tidsförioppet för en avspärrningssituation.

1
en fredskris kan enligl OLK förväntas alt importen kan upprätthållas i

s. 185 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 185

större
utsträckning än under en avspärrning. Därmed blir även tillförseln av
färdigprodukter betydligt större än under en avspärrningssiluaiion. Behoven av
färdigprodukter bör sålunda med hänsyn till landets raffinaderikapacilel kunna
läckas även om hela fredskrisreserven lagras i råolja.

Genom koncentrationen av raffinaderikapacitet till
västkusten kommer i det fall beredskapslagringen sker i form av råolja stora
krav att ställas på möjligheten att vidaretransportera de vid raffinaderierna
erhållna produkterna.

Under en fredskris torde transporterna av
oljeprodukter som raffineras inom landei kunna ske utan större störningar och i
erforderlig omfattning. Möjligen kan problem uppkomma vad avser transporterna
med bål, då oljebolagen endast i mycket begränsad omfattning äger i Sverige
registrerat lanklonnage. Dessutom saknas garantier för att fartyg som normalt
är sysselsatta med denna typ av transporier även under sådana omständigheter
kommer alt fortsätta sin verksamhel här i landet.

Enligt OLK kan sjötransporternas relativa betydelse
under en avspärrningssiluaiion väntas öka jämfört med fredsläget. Av avgörande
betydelse är då att svenskt tonnage befinner sig i svenska farvatten. Detla
gäller speciellt tankfartyg med avseende på behovel alt transportera de
raffinerade produkterna från raffinaderierna på västkusten till
konsumtionscenira på ostkusten. Kommittén betonar dock att den andel
färdigprodukter som under en avspärrningsperiod beräknas komma från
beredskapslagrad råolja och sålunda kan bli föremål för denna lyp av transport
är relativi ringa.

Efter atl ha analyserat problemen kring
sjötransporter vid främst avspärrningssituationer drar OLK den slulsalsen att
transportproblemen vad gäller råoljelagring lorde kunna lösas under både en
fredskris och en avspärrnings-situation, i del senare fallet under
förutsättning att ordinarie svenskregislrerai kusiianktonnage kan behållas i
svenska farvatten,

ÖEF har för utredningens räkning inventerat
möjligheterna till utbyggnad av råoljeanläggningar, vid nu projekterade eller
planerade lagringsplatser i närheten av raffinaderierna, i den omfattning som
skulle behövas föratt lagra en utökad fredskris- och avspärrningsreserv i form
av råolja. Härvid framkom atl ÖEF med säkerhei f n. totalt kan bygga bergrum
för inlagring av 5,3 milj, m råolja. Dessutom ansåg ÖEF del möjligt att bygga
ut för lagring av ytteriigare 3,5 milj. m vid nu planerade lagringsplatser. För
ytteriigare 1 milj. m-* förelåg en viss osäkerhet vid bedömningen av
utbyggnadsmöjligheterna bl. a. beroende på ovissheten vad gäller tillkomsten av
ett nytt raffinaderi vid Brofjorden. Förutom lidigare nämnd ulbyggnadskapacitet
finns möjligheten alt bygga anläggningar på andra platser än de nu planerade
eller projekterade.

OLK beräknar den ekonomiskt optimala fördelningen
mellan råolja och färdigprodukter av den tillkommande lagringen med beaklande
av beräknade behov av färdigprodukter, varukoslnader och beräknade
lagringsanlägg-ningskostnader.

s. 186 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 186

För valet av råolja beaktar OLK följande faktorer,
nämligen utbylesial vid raffineringsprocessen, uppvärmningskrav, svavelhalt,
anskaffningsmöjlighet och pris.

Uppgifler har inhämtats från landels
raffinaderierom raffinaderiuifailel för olika råoljetyper vid normal
kommersiell drift. Uppgifter rörande möjligheten till volymmässig maximering av
vissa produkter har även inhämtats. Del har därvid framkommit att de
råoljelyper som ger ell ulfall som bäsl överensstämmer med de av OLK beräknade
behoven av färdigprodukter är lätta arabiska oljor och Nordsjöoljor.

Ett
krav som enligl OLK bör ställas vid val av råolja för lagring är att oljan kan
lagras utan uppvärmning. De lätta arabiska råoljorna kräver ingen uppvärmning.
Nordsjöoljorna däremot kan visserligen lagras utan uppvärmning under kortare
perioder men torde inte klara långtidslagring utan viss uppvärmning.
Utredningen konstaterar att lagring av Nordsjöolja således innebär högre
kostnader lill följd av atl lagringsutrymmena måste förses med
uppvärmningsanordningar.

Den lätta arabiska råoljan produceras i stora
mängder och anses därför av OLK vara lätl att erhålla under normala
förhållanden. Priset på lätt arabisk råolja är vidare relativt fördelaktigt
jämfört med andra råoljor av motsvarande typ. Härtill kommer atl Nordsjöoljorna
är lågsvavliga och de lätta arabiska oljorna normalsvavliga.

OLK
väljer mot bakgrund härav atl vid beräkningarna utgå från lätl arabisk olja.
Utredningen framhåller dock atl lagringen bör kunna ske även i annan råolja, t.
ex. Nordsjöolja,

1 sina beräkningar utgår OLK från importpriserna
under första kvartalet 1976. Anläggningskostnaderna har beräknats med
utgångspunkt i kostnaderna för de anläggningar som har byggts under
innevarande lagringsprogram. Dessa kostnader har framräknats till prislägel
november 1975. Samma kostnadsdata har i stor utsträckning använis vid
programplaneringen.

Fyllnadsgraderna,
dvs. förhållandet mellan varuvolym och cislernvolym, har i lidigare program
angivits lill varierande procentsatser för olika produkter. De skäl som anförts
för atl använda lägre fyllnadsgrader än 100 96 har bl. a. varil att disponibelt
utrymme måsle finnas föratt vid omsättning av lagren inle behöva göra avkall på
beredskapen, Avsikien har med andra ord varit alt i händelse av atl elt
lagerutrymme tillfälligt töms motsvarande kvantitet skall lagras i
överkapacitetsutrymme i övriga anläggningar. OLK ulgår i sina beräkningar från
en fyllnadsgrad av 100 96 (för molorbensin 90 96), vilken även används i
beräkningama för den år 1973 beslutade råoljelagringen liksom förden år 1974
beslutade eldningsoljelagringen, när det gäller att bedöma erforderliga cisternulrymmen
under programperioden.

Vid beräkningen av den ekonomiskt optimala
fördelningen mellan råolja och färdigprodukter förutsätter OLK vidare
billigaste lagringsalternativ (stora bergrumsanläggningar) för
färdigprodukllagring och normall kommersiellt

s. 187 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 187

utbyte
ur råolja. Redovisade kostnadsjämförelser är gjorda exkl, mervärdesskatt.

Den
av OLK beräknade ekonomiskt optimala fördelningen mellan råolja och
färdigprodukter är f n. lagring av 9,6 milj, nr'' råolja (inkl. beslutad
lagring åren 1973 och 1975) och resterande behov i form av färdigprodukter. En
råoljelagring om totalt 9,6 milj, m ger elt raffinaderiutfall som läcker
lagerökningsbehovel av den omsättningskrävande produkten molorbensin.

OLK
påpekar alt om färdigproduktlagringen skall ske i näringslivets regi enligt
nuvarande ivångslagringssyslem investeringskostnaderna för lagringen torde öka
väsentligt lill följd av all mindre och därmed dyrare lagringsanläggningar
saml lägre fyllnadsgrader används,

OLK
kostnadsberäknar behoven av fiytande fossila bränslen och drivmedel exkl.
behoven för gasturbindrift men inkl. behoven av tiock eldningsolja för
ammoniaklillverkning med utgångspunkt från den ekonomiskt optimala fördelningen
av råolja och färdigprodukter. OLK räknar med två alternativ, dels att staten
ombesörjer såväl lagring av råolja som spelskvaniileler av färdigprodukter,
dels alt spetskvanlilelerna som hittills lagras i näringslivets regi. I del
senare alternativet förutsätts dock slaten lagra de kvantiteter eldningsolja
som enligt OLK erfordras för att dämpa vinterdispensens verkningar samt
behovel av flygdrivmedel. Investeringskostnaderna för programmet beräknas i
angivet prisläge uppgå lill 2 818 milj, kr. om såväl råoljelagringen som
färdigproduktlagringen sker i statlig regi och till 2 863 milj. kr. om
färdigproduktlagringen sker hos näringslivet enligl nuvarande
Ivångslagringssyslem. 1 del senare fallet förutsätts dock alt
lagerökningsbehovel av gasol i sin helhel tillgodoses av de lagringsskyldiga
och all lagringen sker gemensaml för de lagringsskyldiga i slora bergrumsanläggningar.
Skulle lagringen ske på annat sätt stiger enligl utredningen kosinaderna för
detla alternativ väsentligt.

Några förändringar gentemot nuvarande
ansvarsfördelning mellan stal och näringsliv har inte förutsatts i ÖEF:s
programplan. Sålunda ulgår man i programplanen från alt merparten av den
föreslagna ökningen av beredskapslagren för krig och avspärrning skall ske
genom näringslivets försorg medan lagringen för fredskriser skall ske genom
staten. Ansvarsfördelningen för lageruppbyggnaden påverkar behovet av
invesleringsmedel i enlighet med vad jag lidigare har anfört när del gäller
OLK.s förslag.

De
i programplanen angivna kostnaderna förståten uppgår för alternativ A lill ca 2
295 milj. kr, ochförallernativBiillca2 515 milj. kr. Det bör noteras alt häri
ingår investeringar för exempelvis år 1973 beslutad inlagring av råolja som OLK
ej beräknar inom det nya oljelagringsprogrammel. Näringslivels investeringskostnader
under perioden uppgår lill ca 1 250 milj. kr.

Som en följd av OLK:s förslag krävs enligt ÖEF
ytterligare resurser under programplaneperioden för lagring för såväl
fredskriser som avspärrning och krig. Den ytterligare fredskrislagringen beräknas
kosta staten ca I 000 milj.

s. 188 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 188

kr.
och den ökade beredskapslagringen för avspärrning och krig beräknas kosla
näringslivet ca 695 milj. kr.

Förslaget att merparten av fredskrisreserven skall
lagras i form av råolja tillstyrks av flertalet remissinslanser.

Den av OLK gjorda dimensioneringen av
oljelagringsprogrammel innebär ätten mindre del av avspärrningsreserven
kommeratt lagras i form av råolja. Detta avstyrks a v flera remissinstanser däribland
ÖB och ÖEF, Som motiv för avstyrkandet anförs huvudsakligen del angelägna i all
avspärrningsreserven lagras i form av färdiga produkter för alt underlätta och
vid bristande sjötransporlmöjligheler säkerställa distributionen. Härigenom kan
även en mer spridd lagring erhållas än om en del av behovet lagras i form av
råolja. Vidare anges som skäl de begränsade utbyggnadsmöjligheterna för råolja
vid nuvarande rafflnaderilägen.

Flera remissinstanser med anknytning lill
sjöfartsnäringen betonar all i del fall den svenska kusitankerfloitan inte slås
ut genom högre driftkosinader och försämrat konkurrensläge kommer den i
krislider huvudsakligen flnnas tillgänglig i svenska farvatten och bidra till
beredskapen. Vidare framhålls att det har skett en viss förnyelse av del
svenska kusllonnagel under den senasie tiden.

Statens naturvårdsverk konstaterar i sitt ytirande
atl OLK inle berör miljöfrågorna i anslutning till de framlagda förslagen till
beredskapslagring. Verket tillstyrker kommitténs förslag om en utbyggnad av
bergrumslagringen under den förutsättningen att naturvårdens intressen och de
för verksamhelen befarade miljöstörningarna i god tid karlläggs och alt system
arbetas fram för att eliminera störningarna. Det ärenligl verket av stor vikt
all resurser ställs till förfogande för en bred utredning av naturvårds- och
miljöskyddsfrågorna runt bergrumslagringen för att myndigheterna skall fl
underlag för deras bedömning av denna typ av lagring. Även länsstyrelsen i
Göteborg och Bohus län understryker miljöaspekternas betydelse vid
bergrumslagring och anser del vara angeläget att dessa snarast utreds.

1 frågan om vilken procentsats som skall användas
vid angivandet av fyllnadsgraden i cisternerna framhåller ÖB, ÖEF,
oljelagringsrådel och SPI allden inte bör sällas högre än 95 96. Som motiv
härför anförs all del inle är möjligl all exakt anpassa elt bergrumsulrymme
till den varumängd som skall inlagras och att utrymmet erfarenhetsmässigt bör
vara minst 5 96 större än varuvolymen. Anledningen härtill anges vara sådana
lekniska förhållanden som bl. a, vatteninnehåll i tillförd olja, inläckande
vatten och ledningstömningar liksom svårigheten alt exakt anpassa
fartygslasterna lill avsedd varuvolym.

För att kunna utnyttja uppkommande möjligheter till
sambyggnad av lagringsutrymmen med andra intressenter och de ekonomiska
fördelar som ell sådani förfarande innebär är del enligt ÖEF angelägel alt
utbyggnaderna inle alltför hårt låses lill budgelårsvisa medelsanvisningar. Det
vore därför

s. 189 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 189

rationellt
om regeringen av riksdagen erhöll ett rambemyndigande avseende hela den
kommande programperioden, all efler förslag av ÖEF successivi beslula om
utbyggnadernas fördelning på oljeslag resp. deras föriäggning i liden. Det
förhållandet att finansieringen föreslås ske via oljelagnngsfonden synes enligt
ÖEF underlätta ett sådant förfarande,

1
likhet med remissinsianserna förordarjag alt merparten av beredskapslagringen
för främst fredskriser lagras i form av råolja. Jag delar inte den tveksamhet
som vissa remissinstanser har anmält till förslagel att lagra en mycket
begränsad del av avspärrningsreserven i form av råolja. Den aktuella
kvantiteten lorde i en avspärrningssiluaiion till stor del behövas för att täcka
en del av västra Sveriges behov av färdigprodukter, Transportslräckorna blir
med andra ord ganska korta. Vidare bör en i förhållande till raffinaderikapaciteten
större lagring ske vid raffinaderiet på ostkusten än vid raffinaderierna på
västkusten, vilkel ytterligare begränsar behovel av sjöburna transporier av vid
raffinaderierna erhållna färdiga oljeprodukter. De kvantiteter som kan
beräknas behöva bli transporterade med kusttankers genom Öresund och sedan
genom exempelvis Falsterbo kanal kan bedömas bii relativt små. De störningar
som i inledningen till en avspärrningssiluaiion kan uppslå vid sjötransporterna
bör bli relativi begränsade. Det är också under denna inledande period som
färdigprodukter erhållna ur råolja vid de svenska raffinaderierna behöver
transporteras sjöledes. Mot denna bakgrund finner jag atl säkerheten med
avseende på inhemsk raffinaderikapacitet, tidsförhållanden, kvantiteter och
behövligt tanktonnage är tillräckligt betryggande. Lagring i form av råolja är
också billigare än motsvarande lagring i form av färdigprodukter och ger en
viss, önskvärd möjlighet till förändring av produktuitaget.

Utbyggnadsmöjligheterna för råolja vid nuvarande
raffinaderilägen kan möjligen i viss utsträckning verka begränsande. Enligt
ÖEF:s egna undersökningar är möjligheterna att genomföra föreslagen lagring i
råolja något osäkra. För egen del anser jag all planeringen bör inriktas mol
OLK:s förslag till lagerulbyggnad med undanlag för eldningsoljelager avsedda
att dämpa vinterdispensens verkningar ur uthållighelssynpunkt. Den forisatta
planeringen får avgöra huruvida praktiska svårigheter föreligger,

OLK har i sina beräkningar utgått frän lätt arabisk
råolja, I likhet med kommittén vill jag föreslå alt någon bindning lill
speciell råoljetyp inle görs nu.

Några remissinslanser befarar ålerverkningar på
miljön. Frågan bör beakias vid detaljplaneringen av de framtida
lagringsanläggningarna.

Den
av OLK angivna fyllnadsgraden av lagringsanläggningarna har, som jag lidigare
har redovisat, mött invändningar från flera remissinstanser. Förutom vissa
tekniska faktorer och allmänna säkerhetsåtgärder synes fyllnadsgraden också
påverkas av det sätt på vilket oljan upphandlas. Jag finner att skillnaden
mellan den av OLK angivna fyllnadsgraden och den av remissinsianserna förordade
från kostnadssynpunkt är liten. Mol denna

s. 190 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 190

bakgrund
flnner jag dci inte nödvändigt atl låsa fyllnadsgraden till en viss
procentsals. Jag vill i stället göra del principiella uttalandet att de av
staten ägda lagringsanläggningarna bör fyllas upp maximalt inom ramen för de
säkerhetskrav som måste ställas på anläggningarna.

Jag kommer senare alt mera i detalj redovisa det
sammanlagda behovet av investeringsmedel för den kommande oljelagringsperioden.
Den bedömda kostnaden under perioden för dels den av mig förordade, dels den
under åren 1973, 1974, 1975 och 1976 av statsmakterna beslutade försiärkningen
av försörjningsberedskapen inom detla område uppgår lill ca 5 000 milj, kr.

Man
bör göra allt för atl begränsa kostnaderna för denna lagring av råolja och
oljeprodukter. Sålunda bör en utbyggnadsplan för hela oljelagringsperioden
utarbetas av ÖEF, Planen bör ligga till grund för regeringens budgetårsvis
framlagda förslag lill riksdagen. Men regeringen bör därutöver enligt min
mening ha vissa möjligheter att sätta igång ytterligare utbyggnad av
förrådsanläggningar. Skälen härför är följande.

Den år 1974 beslutade lagringen av ca 1 milj. m
eldningsoljor byggs upp inom ramen för det bemyndigande som regeringen då fick
(prop 1974:85, FöU 1974:17, rskr 1974:142), Erfarenheterna från denna
verksamhet har varil mycket goda, ÖEF har när möjligheter har uppställ,
omedelbart kunnat ingå avtal med kommunala och privata intressenter. Sambyggnad
av lagringsutrymmen har kunnat ske. Förfarandet har medfört lägre
byggnadskostnader för staten samtidigi som lagren snabbi har kunnat byggas upp.

Möjligheter
att samordna den i oljelagringsprogrammel ingående slatliga lageruppbyggnaden
med övrig kommersiell uppbyggnad bör även utnyttjas under den kommande
oljelagringsperioden. Jag vill dock understryka alt lönsamhetsbedömningen bör
baseras på elt vidare underlag än endast anläggningskostnader.

För
atl underlätta denna samordning och möjliggöra en begränsning av kostnaderna
bör regeringen ha riksdagens bemyndigande all beslula om viss utbyggnad av
förrådsanläggningar för oljeiagring m. m. uiöver de under Förrådsfonden
förekonomiskt försvarbudgetårsvisanmäldabyggnadsobjek-len. Regeringen bör
därför inhämta riksdagens bemyndigande att inom en viss kostnadsram sätta igång
utbyggnad av förrådsanläggningar för oljelagring m. m. i enlighet med de för
oljelagringsprogrammel 1978-1984 föreslagna riktlinjerna.
Ulbyggnadskoslnaderna för hela perioden beräknarjag lill ca 1 100 milj. kr. Jag
bedömer att ett bemyndigande för regeringen att under budgetåret 1977/78
besluta om erforderiig utbyggnad inom en kostnadsram av 305 milj. kr. bör ge
erforderiig handlingsfrihet. Jag återkommer lill detta i del följande vid min
anmälan av anslagsfrågor.

Lagringsansvar

OLK anser att de av konsumenterna finansierade
lagren i princip bör ägas av staten.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 191

OLK föreslår all de 3 milj, m råolja och oljeprodukter
som riksdagen år 1975 har fattat beslul om skall lagras i form av råolja samt
atl ytteriigare 3,6 milj. m råolja lagras. Denna lagring bör enligt OLK
omhänderhas av ÖEF. Resterande behov föreslås bli lagrade i form av färdiga
produkler. Denna lagring anser OLK kan ske antingen hos näringslivet enligt
nuvarande ivångslagringssyslem eller - eftersom den enda omsättningskrävande
produkten motorbensin täcks genom råoljelagring - i statens regi. Statlig
lagring blir enligl OLK:s beräkningar billigare, eftersom i vissa fall slörre
lagringsanläggningar kan väljas. Eftersom den utökade lagringen i huvudsak
hänför sig till avspärrnings- och fredskrisreserverna är kravet på omfattande
spridning av lagren inte lika väsentligt som under lidigare program. Den större
delen av avspärrningsreserven kommer således alUjämt att lagras i form av
färdiga produkter av de lagringsskyldiga. På så sätt lillgodoses kraven på
beredskapsmässig spridning och omedelbar gripbarhei. Vidare kan den spridning
som behövs av disiribulionsskäl tillgodoses inom ramen för ett statligt
oljelagringsprogram. OLK anser det fördelaktigt att slaten flr det totala
ansvaret för programmet. Ett enhetligt system för finansieringen kan då byggas
upp.

Förslaget alt staten skall ta ansvaret för den
vidare uppbyggnaden av beredskapslagringen av olja utom för bränsle till
gasturbiner tillstyrks av flertalet remissinstanser. Endast ÖEF ifrågasätter om
inte lagringen för avspärrningssilualioner även fortsättningsvis bör ingå i
näringslivets tvångslagring. Härigenom skulle den från beredskapssynpunkt
önskvärda spridningen bättre lillgodoses.

Jag anser att kravei på en tillfredsställande
geografisk spridning kan tillgodoses bättre om staten tar ansvaret även för
lageruppbyggnaden av de kvantiteter av bl, a. motorbrännolja och eldningsolja
som del enligl ÖEF:s förslag kan bli fråga om. Vid en utökad tvångslagring kan
befaras att den stora koncentrationen av oljeprodukter lill ell fltal
oljehamnar och konsumtionscentra ytteriigare förstärks. Jag anser således att
staten skall ha ansvaret för den vidare uppbyggnaden av beredskapslagringen av
olja ulom för bränsle lill gasturbiner. Detta bör, som jag tidigare har
framhållit, inte hindra att vissa oljeprodukter lagras i samverkan mellan
staten och näringslivet.

Andel
I äldre lagringsmål

Enligt OLK kommer, som jag lidigare har redovisai,
lill följd av nuvarande lagringsregler ett nyetablerat företag eller ett
företag som ökar sin försäljning eller förbrukning av oljeprodukter att bli
lagringsskyldigt resp. få ökad lagringsskyldighet inom ramen för lidigare
lagringsprogram. Någon möjlighet alt ekonomiskt kompensera sig för denna
lagringsplikl genom bidrag eller särskill pristillägg torde enligt OLK inle
föreligga. De i programmen ursprungligen ingående företagen har däremol fått
täckning för sina kostnader för denna lagring dels genom statliga bidrag, dels
genom atl

s. 192 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 192

kompensera
sig prisvägen bl. a. med beredskapslagringsavgifter. Delta medför svårigheter
vid nyetablering och marknadsexpansion.

OLK har övervägl olika möjligheter alt molverka de
extra svårigheter i fråga om beredskapslagringen som med nuvarande regler
uppstår för nytillkommande lagringsplikliga företag och expanderande företag
genom att de blir delaktiga i äldre lagringsmål.

OLK föreslår att om ell förelag ändrar sin basmängd
della endasl i begränsad omfattning skall påverka förelagets andel i äldre
lagringsmål. Detta föresläs gälla såväl oljehandelsföretag som lagringspliktiga
förbrukare.

Vad belräffar skyddad och särskill lokaliserad
lagring enligt äldre lagringsmål anser OLK del otillfredsställande att
nytillkommande lagringspliktiga kan tvingas atl bygga bergrumsanläggningar för
tidigare skyddad och lokaliserad lagring till följd av att de inte har rätt att
fl disponera uirymme i bergrum avsedda för denna lagring.

OLK föreslår därförall lagringsplikten i skyddad
och lokaliserad lagring för kommande lagringsperiod fastställs till den
lagringsplikl som gäller för enskilda företag vid innevarande lagringsperiods
slut. Ett nytillkommande lagringsplikligt förelag blir därför inte skyldigt alt
hälla skyddade eller lokaliserade lager enligt äldre lagringsmål.

OLK framhåller atl de föreslagna ålgärderna för att
dämpa de negativa effekterna av nuvarande ivångslagringssyslem inte kan
betraktas som slutliga lösningar. OLK föreslår därför att dessa frågor ulreds i
särskild ordning.

Endasl ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i
denna fråga. SPK stöder kommitténs förslag. ÖEF och SPI avvisar förslagel om
hur förändringar i företagens basmängd skall påverka den enskilde
lagringsplikiiges tvångslager under hänvisning till den av OLK föreslagna
utredningen.

Föregen del kanjag tillstyrka alt lagringsplikten i
skyddad och lokaliserad lagring fastställs lill den lagringsplikt som gäller
enskilda företag vid innevarande lagringsperiods slut.

När
del gäller förslaget avseende basmängdsberäkningarär jag inle beredd alt nu
föreslå några förändringar. Jag har för avsikt att senare föreslå alt frågan
utreds. Det är dock av största vikt att det nuvarande ivångslagringssystemets
negativa effekter dämpas så snart och så mycket som möjligl. ÖEF har
författningsenliga möjligheterait lämna dispens under några år från lagringsplikten.
Jag finner det angeläget alt sådana dispenser vid behov ges åt i försia hand
nytillkommande lagringsplikliga oljehandelsförelag. Härigenom boren del av
ivångslagringssystemets negativa effekter på konkurrensen kunna dämpas. Jag
avser atl föreslå regeringen att ge ÖEF till känna vad jag nu har anfört.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 193

Lagring
för gasturbindrift

Den föreslagna lagringen för drift av
gasturbinanläggningar måste enligt OLK i stor utsträckning ske i form av
specialbränsle och i anslutning till anläggningarna. Enligt uiredningen innebär
detta atl statlig lagring är mindre lämplig. Det föreslås i stället atl
lagringsplikt införs för ägare av gasturbiner. Investeringskostnaderna för
denna lagring beräknas av OLK till sammanlagt högst 88 milj. kr. Jag biträder
förslaget.

Lagring
av kol och koks samt gasbensin m. m.

Lagringen av kol och koks som råvara förden
metallurgiska industrin har tidigare skett i statens regi genom ÖEF. OLK
föreslär att lagringen även under kommande program bör ske i statens regi.
Investeringskostnaden för utökningen av lagringen har beräknats till 160 milj.
kr.

Den föreslagna lagringen av råolja gör del möjligl
att täcka en del av gasbensinbehovet för avspärrning. OLK anser all resterande
behov av gasbensin bör lagras i statens regi. Investeringskostnaderna
förgasbensinlag-ringen har beräknats till 215 milj. kr.

OLK föreslår vidare att lagringen av den
specialkvalitei av eldningsolja som erfordras för produktion av kimrök lagras i
statens regi. Investeringskostnaderna för denna lagring har beräknats till 9
milj. kr.

Jag
biträder OLK:s förslag.

Lagring
av kärnbränsle

OLK har föresiagii all elt beredskapslager av
kärnbränsle byggs upp. Detla beredskapslager är främst avsett atl möla
försörjningskriser i fred. Med hänsyn till de normala intervallen mellan
bränslebytena och den därmed sammanhörande uthålligheten i kärnkraftsystemei
föreslår OLK all lagringen skall omfatta ett års behov av ersältningsbränsle
för varje reaktor som kommersiellt producerar elkraft.

Kärnbränsle upphandlas av de svenska kraftförelagen
genom del gemensamt ägda Svensk Kärnbränsleförsörjning AB (SKBF). 1 delta
bolag äger staten utse hälften av ledamöierna i styrelsen samt ordföranden. 1
Aka-ulredningens betänkande (SOU 1976:30 och 31) Använt kärnbränsle och
radioaktivt avfall föreslås alt staten flr utse tvä tredjedelar av styrelsen i
SKBF. Slaten lämnar f n. kreditgarantier lill SKBF för inköp av anrikningstiänster
och nalururan.

OLK har övervägt om lagringen skulle ske genom
statens försorg. Mot detla lalar enligl OLK dels alt vissa kontrakt, delvis
avsedda för beredskapslagring, redan har tecknats för kärnkraftproducenlernas
räkning, dels utländska myndigheters krav på kontroll av kärnbränslet framför
allt för all undvika alt det används för produktion av kärnvapen. Flera länder
uppställer som krav för försäljning atl köparen skall vara kraftproducent. OLK
anser

13
Riksdagen 1976/77. I saml Nr 74

s. 194 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 194

mot
denna bakgrund att stallig beredskapslagring av kärnbränsle i föreslagen
omfattning inle är ett realistiskt alternativ.

Med hänsyn till svårighetema att bedöma den
framtida kärnbränslemarknaden och med hänsyn till redan ingångna
upphandlingskonlrakl anser OLK del mindre lämpligt atl föreslå skyldighel för
de enskilda kärnkraftproducenterna all lagra kärnbränsle.

Kraftinduslrin har emellertid förklarat sig villig
atl bygga upp ett beredskapslager av kärnbränsle av den omfattning som
föreslås under förutsättning att staten släller kreditgarantier lill
förfogande för de erforderliga investeringarna.

Eftersom staten har ett stort inflytande på
kärnkraftsektorn bl. a. genom styrelserepresenlaiionen i SKBF och med hänsyn
till de speciella förhållanden som råder på kärnbränslemarknaden anser OLK atl
beredskapslagringen bör kunna ske utan reglering i lag. Avtal om
beredskapslagringen bör enligt OLK träffas mellan ÖEF och berörda kraftföretag
i samråd med SKBF. OLK föreslår atl staten ställer för beredskapslagringen
erforderiiga kreditgarantier, för vilka slalen bör ha säkerhet i
beredskapslagret av kärnbränsle. Beroende på priset för nalururan och i vilken
form lagringen skall genomföras beräknar OLK investeringsbehovet för 13
reaktorer enligt 1975 års energipoliliska beslut till mellan 970 och 1 400
milj. kr.

Kommitténs förslag angående lagringsansvarel flr
stöd av bl. a. SKL CDL och SKBF framhåller all kraftindustrin är villig alt
bygga upp beredskapslagrel under förulsällning all slalen släller erforderiiga
kreditgarantier till förfogande. SKBF avser att bygga upp lagrel genom alt i
största möjliga utsträckning utnyttja redan existerande kontrakt för leveranser
av nalururan och anrikningstiänster.

Jag har tidigare ställt mig positiv lill OLK:s
principiella förslag om beredskapslagring för främsl fredskriser av ett års
behov av ersättningsbränsle för varje reaktor som kommersiellt producerar
elkraft. Frågan om kärnenergins roll i vår framlida energiförsörjning befinner
sig f. n. under uiredning i energikommissionen. Efler samråd med statsrådet
Johansson vill jag därför förorda all frågan om beredskapslagring av
kärnbränsle las upp vid kontrollstationen, då frågan kan behandlas mol bakgrund
av bl. a. energikommissionens förslag och slatsmakternas ställningstaganden
lill dem.

I della sammanhang bör påpekas alt kraftförelagen
genom SKBF redan år 1973 log initiativ till all upprätta ett reservlager av
kärnbränsle. I avsikt främsl alt underiätta finansieringen av ell sådant lager
infördes en stallig garanti för SKBF:s åiaganden. SKBF har med ulnyltiande av
denna garanti tecknat kontrakt för såväl natumran som anrikningstiänster lill
reservlagrel. För de reaktorer som nu är i drift vänlas denna frivilliga
lagring komma all ge en uthållighet som är något lägre än enligt OLK:s förslag.
Om del redan före kontrollstationen skulle anses önskvärt all öka lagringen av
kärnbränsle lorde överenskommelse kunna träffas med kraflförelagen.
Finansieringsfrågan kan i sådant fall lösas inom ramen för nuvarande
garanlisyslem.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 195

Finansiering

Enligl sina direktiv ulgår OLK från att kostnaderna
för det nya oljelagringsprogrammel skall finansieras genom uttag av avgifier
pä beredskapslagrade produkter. Finansiering av del föreslagna programmmel
skall således ske under perioden 1978-1984.

F.
n. ulgår avgifter för beredskapslagring i två former. Oljehandeln lar ul en
beredskapslagringsavgift för finansiering av ivångslagringen. Denna avgifl
beslår av en investeringsdel (fonddel) och en driftkosinadsdel. Avgiften är
baserad pä de beräknade faktiska kostnadema för beredskapslagringen av resp.
produkl. Vidare lar staten ut en särskild beredskapsavgifi på vissa
oljeprodukter för finansiering av statlig råolje- och eldningsoljelagring samt
från den 1 januari 1977 för finansiering av fredskrislagring inom det
petrokemiska vamområdet. Denna särskilda beredskapsavgifi är baserad på andra
grunder än kostnaderna för lagring av molsvarande kvantitet färdig produkt.

Från
finansieringssynpunkt hänför OLK till del föreslagna oljelagringsprogrammel
flytande fossila bränslen och drivmedel saml råvaror för dén petrokemiska
industrin. Bränsle för gasturbindrift särbehandlas med hänsyn till de särskilda
regler som föreslås för lagringsplikt för ägare av gasturbiner.

Vid beräkningen av avgiftema för finansiering av
kommande program redovisas alternativ där samlliga färdigprodukter som
beredskapslagringen avser belastas med avgifier.

OLK anser - med hänsyn lill att det föreligger
behov av beredskapslager för utrikes sjöfart och flyglransporter - att även
dessa förbrukarkalegorier bör bidra lill kosinaderna för uppbyggandet av
beredskapslager. Vad gäller frågan om avgiftsbefrielse för fiskefartyg delar
OLK 1968 års oljelagringskommittés uppfattning alt eventuellt stöd till
fiskenäringen bör ulgå i annan form än genom befrielse frän koslnader för den
oljelagring som sker för fiskets räkning. OLK föreslår alltså inte
avgiftsbefrielse för olja som förbrukas för drift av fiskefartyg.

Finansieringsbehovet
under den kommande programperioden, dvs. 1978-1984, avser försl och främsl den
ökning som föreslås av beredskapslagringen, kostnadsberäknad till ca 2 800
milj. kr. för alternativet atl slaten ansvarar för den forisatta
lageruppbyggnaden. Därutöver lägger OLK fram förslag om finansiering av

-
resterande medelsbehov under
programperioden för den år 1973 resp. år 1974 beslutade lagringen av 3 milj. m
råolja och 1 milj. m-* eldningsolja,

-
lagring av 3 milj. m råolja
baserad på beslutet år 1975,

-
resterande medelsbehov under
programperioden för den år 1976 beslutade fredskrislagringen av petrokemiska
råvaror,

-
den av OLK föreslagna lagringen
av petrokemiska råvaror, kostnadsberäknad till 225 milj. kr.

s. 196 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 196

Resterande medelsbehov under programperioden för
den är 1973 och år 1974 beslutade lagringen av 3 milj. m' råolja resp. I milj.
m-' eldningsolja beräknar OLK lill ca 750 milj. kr.

Enligl riksdagens beslul år 1975 skall ytteriigare
råolja och oljeprodukter molsvarande 3 milj. m råolja lagras. Enligt OLK:s
förslag skall denna lagring ske i form av råolja. Denna lagring
kostnadsberäknas lill ca I 250 milj. kr.

Resterande medelsbehov under programperioden för
den år 1976 besiulade fredskrislagringen inom det petrokemiska vamområdet
beräknar OLK till ca 430 milj. kr.

Del sammanlagda behovet av invesleringsmedel för
kommande programperiod utöver till oljelagringsfonden tillförda medel t. o. m.
år 1977 uppgår säiunda till ca 5 500 milj. kr.

OLK föreslår all statlig lagring under den
föreslagna programperioden finansieras via särskild beredskapsavgift på i
huvudsak samma sätt som f n.

Vid fastställande av den särskilda
beredskapsavgiften kan olika principer användas. OLK väljer atl, med
ulgångspunkl i de beräknade kosinaderna för det förordade alternativet all
slalen lar ansvarel för hela lagerökningen, redovisa olika alternativ för
belastning på produktema. De aliernativ OLK beräknar är

-
enheisavgift, dvs. de olika
produkierna belastas med lika slor avgift,

-
enheisavgift på samlliga
oljeslag ulom på molorbensin som belastas extra,

-
produklvis belastning, dvs.
avgifterna skall täcka investeringskostnaderna för resp. produkt och/eller
produklens andel i råolja,

-
uttag av under år 1977 utgående
beredskapslagringsavgifter (investeringsdelar) och särskild beredskapsavgift'

OLK anser all den föreslagna uppbyggnaden av
lagring för gasturbindrift bör kunna finansieras av de lagringsplikliga ulan särskill
slatligl stöd.

Beredskapslagringen av koks för den metallurgiska
indusirin har tidigare finansierats över statsbudgeten. OLK föreslår ingen
ändring härvidlag under kommande program.

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget att
den statliga lagringen av oljeprodukter finansieras genom uttag av särskild
beredskapsavgift. Endast SIND riktar invändningar mol den föreslagna
finansieringsformen. Verket framhålleratt finansieringen av den föreslagna
beredskapslagringen kommer atl fungera som en punktskatt pä all energi utom
vattenkraft. Enligt verkets uppfattning bör beredskapslagringen helsl
finansieras över statsbudgeten utan anknytning lill speciella avgifier. Om
beredskapslagringen skall finan-

'
Sedan OLK överiämnade sitl betänkande har för flertalet avgiftsbelagda
oljeprodukter invesleringsdelarna i beredskapslagringsavgifterna sänkts.
Nedsättningen gäller fr, o, m. den 1 januari 1977,

s. 197 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 197

sieras
genom punktskatter pä energi, bör dessa enligt verkets mening, även påläggas
vattenkraften,

SHIO, Sveriges industriförbund och Sveriges kemiska
industrikonior framhåller i sina yttranden atl en beredskapsavgift verkar på i
princip samma sätt som en energiskatt. Det vore därför enligt dessa remissinstanser
naturiigl atl den särskilda beredskapsavgiften behandlas på samma sätt som
energiskatten vid beräkning av underlaget för nedsättning av energiskatt.

RSV har inga erinringar mot något av de av OLK
angivna alternativen. Från administrativ synpunkl är del enligl verket en
fördel all ha en avgift som är lika stor för de olika oljeprodukterna. En
speciell avgift på motorbensin kan däremot, såsom nu sker, tillämpas ulan
svårigheter eftersom redovisningen för bensin är fristående frän den för andra
oljeprodukter.

Genomgående för flertalet av de remissinstanser som
har yttrat sig om finansieringsalternativen är atl de önskar så små avvikelser
som möjligt i förhällande lill nuvarande lolala avgiftsuttag för
beredskapslagring pä oljeprodukter.

1 sina alternativa beräkningar av avgifterna för
finansiering av del kommande programmet utgår OLK frän att samtliga produkler
som avses bli föremål för beredskapslagring belastas med avgifier. Med hänsyn
lill att det föreligger behov av beredskapslager för fiygtransporter och
uirikes sjöfart anser OLK all även dessa förbrukarkalegorier bör bidra till
kostnaderna för uppbyggandet av beredskapslager.

Remissinstanserna släller sig överiag avvisande
eller iveksamma lill all fiygdrivmedel och marina bunkeroljor för uirikes
trafik skall avgiftsbeläggas. Som skäl härför anförs bl. a. möjligheten för
konsumenterna av dessa oljeprodukter all läcka sina behov utomlands.

Under hänvisning till sladsgasverkens svåra
situation avvisar Svenska gasföreningen förslagel om avgiftsbeläggning på
sladsgasråvaror.

VVF föreslär all konsumenlerna av oljeprodukter
skall kunna förbinda sig att hälla lager uiöver de lagringsplikliga
kvantiteterna mot atl i stället erhålla befrielse från de med detla lager
förenade beredskapsavgifterna.

Efter samråd med chefen för budgetdepartementet
vill jag i finansieringsfrågan anföra följande.

Jag delar kommitténs mening att finansieringen av
det nya oljelagringsprogrammel bör ske genom uttag av särskild
beredskapsavgift. Uttagen under programperioden bör avse förutom
investeringsmedel för föreslagen oljelagring även resterande medelsbehov för
sådan lagring där särskild beredskapsavgift nu ulgår. Frågan om den särskilda
beredskapsavgifiens nalur och betydelse liksom frågan om den bör ingå i
underlaget för nedsättning av energiskall lorde komma all övervägas av den
nyligen tillsatta energikommissionen.

Jag delar remissinsiansernas uppfattning angående
avgiftsbeläggning av flygdrivmedel och marina bunkeroljor för uirikes trafik.
Dessa oljeprodukter bör alltså inle avgiftsbeläggas. Detta bör gälla även för
flygdrivmedel som

s. 198 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 198

förbrukas
inom landei.

Jag har i detta sammanhang övervägl om inle
fiskerinäringen skulle kunna befrias från den särskilda beredskapsavgifien på
bränsle som förbrukas för fiskefartygs drift, dä denna näring har en myckel
bekymmersam ekonomisk situation. Jag har vid min prövning haft svårl alt hitta
en för olika fiskekategorier rättvis lösning som även är administrativt och
kontrolllekniskt godtagbar. Jag är därför inle nu beredd att föreslå all fisket
befrias från nämnda avgifl. Jag avser dock atl i samråd med chefen för
jordbruksdepartementet ytteriigare studera detla problem.

Jag
finner att övervägande skäl talar för att sladsgasråvaror f n. inle bör
avgiftsbeläggas.

Den
särskilda beredskapsavgifien bör således belasta samma oljeprodukter som f n.
Delta innebär all jag inte heller föreslår någon avgift på gasol och fotogen.

För
beräknandet av avgiftsuttaget under den kommande programperioden 1978-1984
harjag med ledning av senasi kända koslnader räknal upp del toiala
medelsbehovel för perioden till ca 5 100 milj, kr. Därvid har jag i enlighet
med vad jag tidigare har förordat inte räknat in de av OLK föreslagna lagren av
eldningsoljor för all dämpa vinlerdispensens verkningar. För atl ändringen i
avgiftsuttaget skall bli så liten som möjligt och samtidigt uppbörden sä enkel
som möjligt föreslär jag atl de särskilda beredskapsavgifterna sätts till 7
öre per liter motorbensin och 18 kr. per m för övriga oljeprodukter,
Jusleringar i avgifterna kan behöva göras senare beroende på bl.a, konsumtions-
och prisförändringar.

Jag
ansluler mig sålunda i huvudsak till del av OLK redovisade finansie-ringsalternalivet
som innebär geniemoi nuläget minsta möjliga förändring av avgiftsuttaget för
beredskapslagring av oljeprodukter. Genom atl slalen i huvudsak kommer alt la
ansvarel för den vidare lagemppbyggnaden behöver den särskilda beredskapsavgifien
höjas. Samtidigi bortfaller emellertid invesleringsdelen av den
beredskapslagringsavgift som näringslivet nu tar ut för all läcka kosinaderna
för ivångslagringen. Den föreslagna justeringen av den särskilda
beredskapsavgiften innebär en geniemoi nu utgående lolala avgifter för
beredskapslagring av oljeprodukter en smärre höjning för motorbensin och
sänkningar för motorbrännolja och tunna eldningsoljor. För tiocka eldningsoljor
sker ingen förändring av det lolala avgiftsuttaget. För gasol och fotogen bortfaller
avgiflsultagel helt, dä dessa varor i huvudsak ej är energiskatleplikiiga och
därför av uppbördstekniska skäl inte bör belastas med särskild
beredskapsavgift.

Av följande tablå framgår investeringsdelen av de
under år 1976 resp. 1977 utgående avgifterna för beredskapslagring inom
energiområdet samt mitt förslag lill nya avgifier (kr. per m för gasol kr. per
ton).

s. 199 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 199

Oljeprodukt

Avgifier för lager-

Förslag

mvesienngar

1976

1977

Gasol

18

10

0

Motorbensin

54

64

70

Fotogen

4

4

0

Motorbrännolja

22

21

18

Tunna
eldningsoljor

24

22

18

Tjocka
eldningsoljor

17

18

18

Till redovisade avgifter kommer de avgifier soni
näringslivet behöver la in för all täcka sina löpande kostnader för Ivångslagringen.
Dessa avgifier kan förutsättas bli föremål för granskning inom ramen för SPK:s
instruktions-mässigl ålagda prisövervakning.

Mol bakgmnd av de principer jag föreslår skall
läggas lill grund för det nya lagringsprogrammel kan jag inle tillstyrka det av
VVF väckta förslaget atl frivillig överiagring skall kompenseras genom
avgiftsbefrielse.

Vad gäller finansieringen av bränslelagringen för
gasturbiner har jag ingenting att erinra mot det framlagda förslaget. Jag vill
dock erinra om att gasturbiner redan nu bidrar lill beredskapslagringen, varför
behovel av investeringsmedel understiger del som jag tidigare har redovisat.

Jag ansluler mig till det framlagda förslaget om
finansieringen av beredskapslagringen av koks.

Vissa
särskilda frågor

Beredskapsbesiåmmelserna
1 Svensk Byggnorm

Enligt sina direktiv skulle OLK i anslulning till
överväganden om införande av nytl lagringssystem för kraft- och värmeverk
beakta de lekniska förutsättningarna för omställning till användning av ett
alternalivbränsle lill olja. OLK konstaterar atl mol bakgrund av bl. a. den
målsättning som föreslås bli lagd till gmnd för dimensioneringen av
beredskapslagringen, frågan om omställning av verken till alternativbränslen
inte borde prövas av OLK.

Enligt föreskriftema i Svensk Byggnorm (SBN 1975)
skall vissa anläggningar för uppvärmning vara så utformade att omställning
lill inhemskt fasl bränsle kan genomföras ulan omfattande ombyggnadsarbeten om
inte särskilda skäl lill undantag föreligger. Undanlaget avser pannanläggningar
med specialpannor för olja, vilka skall kunna godlas under förutsättning att
tillräckligt lager av importbränslen anordnas. Den bakomliggande tanken synes
ha varil att lagrel skall täcka behovel under en bedömd omslällningstid lill
inhemska bränslen. OLK framhåller alt del är angelägel atl en samordning kommer
lill stånd och föreslår att frågan las upp lill övervägande i lämpligt
sammanhang. ÖEF och VVF framhåller det angelägna i atl frågan snarasi ulreds.

s. 200 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 200

Jag delar remissinsiansernas uppfiittning. Efter
samråd med chefen för bostadsdepartementet och sladrådet Johansson vill jag
anmäla alt frågan kommer att utredas.

Åtgärder
för all öka lagerhållningen av drivmedel Inom jordbruket

Med anledning av riksdagens beslut (rskr
1975/76:310) överiämnade regeringen lill OLK för beaktande motionen
1975/76:1675 om ålgärder för en ökad lagerhållning av drivmedel inom
jordbrtiket saml jordbruksutskottets utlåtande (JoU 1975/76:37) över motionen.

1 motionen pekas på all jordbmket har blivit i hög
grad beroende av tillgången på drivmedel och att jordbm kärna i regel har egna
oljelankar föratt ha behövliga drivmedel nära till hands. Denna lagring är
genomsnittligt inte tillräcklig för att täcka ett års förbrukning. En ökad
sådan lagring, lillräcklig för två års förbrukning, skulle enligt motionen ge
den tidsfrist som erfordras för en mera allmän omställning lill genga.sdrift.

OLK framhåller att i förslagel lill mål för
beredskapslagringen av drivmedel jordbmkets behov ingår med samma
försörjningsuthållighel som gäller för andra samhällsviktiga områden. Det är
enligt utredningen av stort värde om ytteriigare beredskapslagring, exempelvis
i gårdscisterner vid jordbruken, kan tillkomma på privat initiativ. Jordbmkets
behov av beredskapslager av drivmedel bör sålunda även framdeles lillgodoses
inom den allmänna beredskapslagringen.

LRF framhåller risken för alt jordbmkets tillförsel
av drivmedel kan komma atl slöras vid krig och krigsfara. En ökad gårdslagring
av drivmedel kan förbättra uthålligheten hos producenterna av baslivsmedel vid
nämnda situationer. Då en sådan lagring knappast kan komma till stånd ulan
ekonomisk stimulans, hemsläller förbundet alt frågan om ekonomiskl stöd härför
ytteriigare övervägs.

För egen del anser jag det värdefullt om enskilda
konsumenier i ökad utsträckning kan lagra drivmedel och bränsle utöver
beredskapslagrade kvantiteter i övrigi. Då jordbrukets behov av beredskapslager
av drivmedel kommer atl lillgodoses i det föreslagna oljelagringsprogrammel är
jag efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet inte beredd alt föreslå
att något ekonomiskt stöd skall utgå för nämnda lagring.

Oljelagringsrådel

OLK föreslår atl oljelagringsrådel, som inrättades
vid början av oljelagringsprogrammel 1958-1962 för alt bl, a. såsom rådgivande
organ bilräda ÖEF i frågor rörande ivångslagringen, bibehålls l.v. Rådels
fortsalla existens föreslås omprövas i samband med kontrollstationen. ÖEF och
SPI ansluler sig lill förslaget. Jag återkommer till denna fråga i samband med
atl jag behandlar frågan om en ny organisation för ÖEF.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 201

9.2.3.2
Delprogrammet Elkraft

Delprogrammel omfattar frågor rörande försörjning
med elektrisk energi. Statens vallenfallsverk är programmyndighel.

Efter
samråd med statsrådet Johansson vill jag anföra följande.

1 verkets programplan föreslås följande inriktning
för delprogrammet Elkraft.

Försörjningen med elektrisk energi skall under
såväl fredskris som avspärrning, krig och eflerkris(krigs)lid tryggas för
totalförsvarsfunktionerna och befolkningen i sädan omfattning alt
motslåndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas.

För all irygga angiven försörjning skall
elkraftindustrin under ledning och samordning av statens vattenfallsverk

-
ombesörja beredskapslanering av
rikets elkraftförsörjning syftande till atl säkerställa dels erforderiig
produktion, överföring och distribution av elkraft, dels en väl avvägd
reparalionsberedskap,

-
ombesörja beredskapsplanering
för elkraftmyndigheternas verksamhet under fredskriser, beredskapsiillstånd och
krig,

-
förbereda
försörjningsreglerande (konsumtionsbegränsande) åtgärder inom elkraftens
område,

-
ombesörja planering av
undanförsel av sädan försörjningsvikiig utrusining och maleriel som kan bedömas
primärt bli hotad vid krig,

-
ombesörja planering av
förstöring av för en angripare betydelsefulla elkraftanläggningar eller annan
egendom inom ansvarsområdet, som ej ankommer pä överbefälhavaren atl planlägga
för.

Statens vattenfallsverk skall lämna myndigheter och
kraftföretag erforderliga anvisningar i ovan nämnda avseenden.

Vidare skall verket medverka lill alt
kraftanläggningarna ges ett mol betydelsen väl avvägt skydd i form av
bevakning, civilförsvar och byggnadstekniska skydsåtgärder.

Jag bilräder verkels förslag till inriktning av
verksamheten för delprogrammet.

I programplanen föreslår verkei bland andra
beredskapsåtgärder under planeringsperioden, alt förberedelserna för
konsumtionsreglering fortsätter, att ytteriigare anskaffning av
reservulruslning och övrig materiel genomförs, au beredskapslagring av olja
genomförs enligl de av riksdagen beslutade principerna, alt
elkraftmyndigheternas samband byggs ut och all byggnadslekniska skyddsåtgärder
vidtas vid vikliga anläggningar.

Försvarsuiredningen anser atl de förslag som
framförs i programplanen belräffande behov av beredskapsålgärder inom
elkraftomradet, ligger väl i linje med de allmänna rikllinjer för utvecklingen
inom energiområdet som uiredningen har förordal.

Även jag finner alt förslagen i programplanen ger
ullryck för en lämplig inriklning av verksamhelen.

s. 202 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 202

I vallenfallsverkets programplan redovisas en brist
bl. a. beträffande sambandsutrusining för elkraftmyndigheterna i krig. Dessa
elkraftmyndig-heier utgörs av elkraftföretag. Verket anser att
sambandsmaterielen, irols omfatlande enskilda och kommunala intressen i
elkraftförsörjningen, inte är en förelagsangelägenhei. Den är i stället en
förutsättning för att de viktigaste myndighetema i krig inom elkraftområdet
skall kunna fullgöra sina uppgifter. Det är därför verkets uppfattning att de
medel som krävs för att anskaffa erforderlig maleriel inte skall ställas till
förfogande av vattenfallsverket som kraftföretag eller av andra kraftföretag.
Medelsbehovel för materielen har verket beräknat till ca 3 milj. kr. under en
treårsperiod. Verkei anser att avskrivningsmedel bör anvisas för anskaffningen.

ÖEF har yttrat sig över vattenfallsverkets
anslagsframställ ning. I yttrandet biträder ÖEF verkels uppfattning att bristen
på sambandsmateriel bör elimineras snarast saml atl avskrivning av de
erforderliga medlen är motiverad.

Försvarsutredningen framhåller atl en översyn av
bestämmelserna gällande försvarsberedskapen inom delta område behöver göras för
atl säkra tillgången på sambandsmateriel hos kraftproducenterna.

1 likhet med försvarsutredningen anser jag atl en
översyn av bestämmelserna pä delta område bör göras innan ställning las i
finansieringsfrågan. Resultatet av en pågående utredning inom vättenfallsverket
rörande elförsörjningsnämndens (EFN) uppgifter och organisation och
ansvarsfördelning mellan centrala och regionala organ bör dock avvaktas.

Jag anser att den fortsalla planeringen bör
inriktas mot de i programplanen föreslagna åtgärderna.

9.2.4
Programmet Övriga försötjningsvikliga varor

Programmet indelas i två delprogram. Kemiska
produkler m. m. och Metaller m. m.

9.2.4.1
Delprogrammet Kemiska produkter m. m.

Delprogrammet omfattar frågor rörande försörjning
med andra mineraler än metaller, Irävaror, massa, papp och papper, grafiska
produkter, gasbensin, gummi- och plastvaror samt övriga kemiska produkter dock
ej läkemedel. ÖEF är programmyndighel.

1 ÖEF:s programplan föreslås följande inriktning
för delprogrammel Kemiska produkter m. m.

Varuförsörjningen
skall främsl genom handels- och produklionsplanläggning m. m.,
ransoneringsförberedelser samt beredskapslagring av importvaror tryggas för
lotalförsvarsfunktionerna och befolkningen i en sådan omfattning alt
motslåndsförmågan och samhällets viktigaste funklioner kan vidmakthållas i
händelse av krig eller avspärrning.

s. 203 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 203

Försörjningsberedskapsätgärder mot kriser i
fredslid som kan leda till all importen av väsentliga produkter helt eller
delvis upphör skall medverka till atl mildra konsekvensema på sysselsättningen
och produktionen m. m. vid importstörningar.

Jag
bilräder ÖEF:s förslag lill inriklning för delprogrammel.

ÖEF föreslår fortsall uppbyggnad av beredskapslager
av petrokemiska produkler för främsl fredskriser i enlighet med riksdagsbeslut
år 1976 (prop. 1975/76:152, FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298).

Jag anser atl den fortsalla fredskrislagringen bör
genomföras i enlighet med riksdagsbeslutet.

ÖEF
föreslår även en utökad beredskapslagring för avspärrning och krig. Förslagel
innebär såväl en omstrukturering av befintligt lager som nyinköp av varor. ÖEF
anser även atl anskaffning av material för tryckning av tidningar m. m. fördel
psykologiska försvarels behov skall genomföras under programplaneperioden.

Övriga förslag lill beredskapsålgärder omfattar bl.
a. företags- och handelsplanläggning och försörjningsplanering.

Försvarsutredningen tillstyrkersåväl en ulökningsom
en omstmklurering av beredskapslagrel samt finner de övriga förslagen väl
motiverade.

Även jag finner atl förslagen i programplanen ger
uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten samt all planeringen bör
inriktas mot huvuddelen av de åtgärder som inryms i den s. k. ni vä B och
anskaffning av malerial för tryckning av tidningar m. m. Den samlade
omfattningen skall i planeringen moisvaras av nivå B.

9.2.4.2
Delprogrammel Metaller m. m.

Delprogrammet omfattar frågor rörande försörjning
med malmer, järn, stål och andra metaller saml verksiadsprodukter ulom
sjukvårdsmateriel. ÖEF är programmyndighet.

I ÖEF:s programplan föreslås följande inriktning
för delprogrammel Metaller m. m,

Försörjningen
med malmer, metaller och verksiadsprodukter skall främst genom handels- och
produktionsplanläggning m. m., ransoneringsförberedelser samt
beredskapslagring av importvaror tryggas för lolalförsvarsmyn-digheterna och
befolkningen i en sådan omfattning atl molslåndsförmägan och samhällets
viktigaste funklioner kan vidmakthållas i händelse av krig eller avspärrning.

Planeringen inriktas främst mol alt säkerställa en
omställning av samhället lill en krishushällning. Beredskapslagringen inriktas
på all säkerställa behoven under en omslällningsperiod och på försörjningen
under en längre krisperiod med råvaror, komponenter m. m, som inle i
lillräcklig omfattning finns att tillgå inom landet.

s. 204 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 204

Jag
biträder ÖEF:s förslag lill inriktning för delprogrammel.

ÖEF föreslår en uppbyggnad av ett bercdskapslager
jör fredskriser av försörjningsvikliga legeringsmetaller från skilda delar av
världen motsvarande en månads normal förbrukning.

Försvarsutredningen finneratt en sådan uppbyggnad
är motiverad närdet gäller metaller frän säkerhetspolitiskt instabila områden
som svarar för en Slor del av väridsproduktionen och all detla bör övervägas i den
fortsatta planeringen.

För egen del anser jag bl. a. mot bakgrund av
silualionen i södra Afrika att en beredskapslagring för främsl fredskriser av
vissa metaller ar motiverad. Lagret bör omfatta ca tvä månaders normal
förbrukning av de metaller som importeras direkt från området (krommalm,
koboltjoch ca en månads normal förbrukning av de metaller som vi importerar
från andra delarav väriden men där södra Afrika svarar för en stor del av
väridsproduktionen (manganmalm, vanadinsyra).

Fredskrislager
av metaller

Varuslag Milj, kr,'

Krommalm 30

Kobolt 4

Manganmalm 7

Vanadinsyra 3

Summa 44

' prisläge februari 1976

ÖEF:s förslag innebär att lagret skall finansieras
från investeringsanslag över statsbudgeten. Försvarsutredningen lar inte
ställning lill sättet för finansiering av lagringen men framhåller atl de
förslag bör beakias som försörjningsberedskapsulredningen (FBU) lagt fram i
sitt betänkande (SOU 1975:57) Varuförsörjning i kristid belräffande
finansiering av fredskrislagring. Förslagen innebar en fördelning av
kosinaderna mellan företagen och staten.

Under våren 1976 lämnade regeringen förslag till
ålgärder för försörjningsberedskapen (prop. 1975/76:152). Förslagen innebar
bl. a, slällningslagande till FBU:s förslag avseende finansiering av en
beredskapslagring för främst fredskriser av petrokemiska produkler.
Föredragande departemenischefen ansåg att FBU:s finansieringsförslag hade vissa
nackdelar och föreslog en annan finansieringsform, innebärande all denna beredskapslagring
skulle bekostas frän oljelagringsfonden. Riksdagen beslöt i enlighet härmed
(FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298).

För egen del anser jag inte atl en ny
finansieringsprincip nu bör införas för det ekonomiska försvarets
beredskapslagring. Oljelagringsfonden bör enligl

s. 205 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 205

min
mening endasl användas för finansiering av beredskapslagring för främsl
fredskriser av råolja och petroleumprodukter. Jag förordar därför i likhei med
ÖEF att nämnda lageruppbyggnad bör finansieras från investeringsanslag över
statsbudgeten,

ÖEF föreslår beträffande beredskapslagring för
avspärrning och kri såväl en utökning som en omstrukturering av befintligt
lager. Vidare föreslås beredskapsåtgärder som produktionsplanläggning, översyn
av försörjningsplaner och en kartläggning av försörjningsläget beträffande
näringslivets behov av reservdelar och komponenter.

Försvarsutredningen tillstyrker den i programplanen
föreslagna inriktningen. Utredningen framhåller särskilt atl frägor rörande
behovel av ulbyteskomponenler och reservdelar bör ägnas ökad uppmärksamhet i
planeringsarbetet.

1 likhet med försvarsuiredningen anser jag att
behovet av reservdelar och komponenter måste utredas noga. ÖEF bör tidigt under
programplaneperioden kunna lämna förslag till ålgärder så alt en god beredskap
kan upprätthållas även inom detla område.

FBU föreslår all företag bör kunna åläggas att mot
ersättning hålla egna beredskapslager av reservdelar och maskinförnödenheter.

Jag är emellertid inte nu beredd atl la ställning
till huruvida en eventuell lagring skall genomföras utan anser alt ett
ställningstagande bör göras först när resultatel av ÖEF:s kartläggning av
området föreligger.

Förslagen i programplanen ger uttryck för en
lämplig inriktning av verksamheten för programmet. Jag anser atl planeringen
bör inriktas mot de åtgärder som inryms i den s. k. nivå B.

9.2.5
Programmet Transporier

Programmet Transporter omfattar frågor rörande
försörjning med transporter samt konsumtionsbegränsning av fiytande drivmedel.
Programmet indelas i delprogrammen Transporlsamordning, Järnvägstransporter,
Landsvägstransporter, Vägar, Flygtransporter och Sjötransporter. Programansvariga
myndigheter är transportnämnden, statens järnvägar, statens vägverk,
luftfartsverket och sjöfartsverket.

Efter samråd med chefen för
kommunikationsdepartementet vill jag anföra följande.

Transporinämnden
lämnar i sin programplan förslag till inriktning för programmet. Förslaget
innebär alt försörjningen med transporter skall kunna tryggas för
tolalförsvarsfunktionerna och befolkningen i sådan omfattning att
motslåndsförmågan och samhällets viktigaste funklioner kan vidmakthållas i
händelse av krig eller avspärrning.

Jag
bilräder förslaget till inriklning för aktuellt program.

s. 206 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 206

9.2.5.1 Delprogrammet
Transportsamordning

Delprogrammet Transportsamordning, för vilket
transporinämnden är programmyndighel, omfattar frågor rörande förberedelser för
samordning och priorilering av transportresurser främst genom
transportreglering. Nämnden skall också genomföra av regeringen beslutad
drivmedelsransonering och verka för atl landets civila transportresurser
utnyttias så alt totalförsvarets behov lillgodoses. Transporinämnden skall även
planlägga hur den civila trafiken kan inskränkas genom andra ålgärder än
ransonering.

De beredskapsätgärder som föreslås i programplanen
är av löpande sludie-och planeringskaraktär. Utvecklingen av
ransoneringssystemel för flytande drivmedel fortsätter och en planmässig
utbildning på central, regional och lokal nivå avseende ransoneringssystemel
påbörjas.

Försvarsutredningen tillstyrker förslagen och
betonar viklen av en flexibel ransoneringsberedskap inom drivmedelsområdel.

Även
jag finner alt förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning
av verksamhelen. Jag förordar alt den fortsatta planeringen inriktas mot de
föreslagna ålgärderna. Jag förordar även en förstärkning av
planeringsresurserna vid iransportnämnden.

9.2.5.2 Delprogrammet
Järnvägstransporter

SJ är programmyndighel för delprogrammel
Järnvägstransporter. De beredskapsåtgärder som föreslås i programplanen syftar
till att öka uthålligheten och begränsa verkan av skador på
kommunikationsnätet.

Försvarsutredningen
finner föreslagna åtgärder vara lämpliga.

Även jag finner förslagen i programplanen ge
uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten. Den forisatta planeringen
bör inriktas mol de de föreslagna ålgärderna.

SJ
yrkar ca 42 milj. kr, i ersättning med statsmedel för vissa ytteriigare
beredskapsåtgärder som anses angelägna, bl. a. ulbildning av driftvärn och
vapenfria tiänsteplikliga. Mot bakgrund av vad chefen för kommunikationsdepartementet
redovisai beträffande dessa frågor i prop. 1976/77:100, bil, 9 (s. 184) finner
jag inte skäl att förorda den av SJ begärda ersättningen.

9.2.5.3 Delprogrammel
Landsvägstransporter

Delprogrammet Landsvägstransporter, för vilket
transporinämnden är programmyndighel, omfattar frågor rörande förberedelser för
iransportledande ålgärder av landsvägstransporter. Transporinämnden skall vid
krig eller annars när regeringen förordnar det verka för all de
landsvägstransporter som är nödvändiga för totalförsvaret genomförs.

De
i programplanen föreslagna beredskapsåtgärderna är av i huvudsak

s. 207 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 207

löpande
studie- och planeringskaraktär. Dessulom har planerats anskaffning av viss
kommunikalionsradiomaieriel för alt kunna uppnå en effektiv transportledning i
kris- och krigssituationer. Försvarsutredningen finner föreslagna åtgärder vara
lämpliga och framhåller att studier behöver bedrivas kontinueriigt och att
planläggningen sländigl behöver hållas aktuell.

Även jag finner alt förslagen i programplanen ger
uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten. Den fortsalla planeringen
bör inriktas mot de föreslagna åtgärderna.

9.2.5.4 Delprogrammet
Vägar

Statens vägverk är programmyndighet för
delprogrammet Vägar. De i programplanen föreslagna ålgärderna syftar till atl
tillgodose totalförsvarels behov av väghållningsåtgärder. Förutom åtgärder av
studie-, utrednings- och planeringskaraktär föreslås anskaffning av
reservbromateriel, reservdelar till vägmaskiner, byggande av skyddsrum och
drivmedelsanläggningar samt utbildning av personal,

Försviirsutredningen
finner de föreslagna åtgärderna vara lämpliga.

Även jag finner atl förslagen i programplanen ger
uttryck för en lämplig inriktning av verksamhelen. Regeringen har den 3
februari 1977 beslutat tidigarelägga industribeslällningar för ca 200 milj. kr,
i sysselsättningsskapande syfte. Därvid har 5 milj. kr. beräknals för
reservbromateriel till vägverket. Den av vägverket i programplanen föreslagna
ytterligare anskaffningen av bromateriel och uppbyggnad av ett lager av
reservdelar bör emellertid komma till stånd försl efter det att behoven av
sädan materiel närmare har utretts. Jag förordar alt den fortsatta planeringen
inriktas mol de föreslagna beredskapsåtgärderna. Jag är inte beredd tillstyrka
en förstärkning av verkets planeringsresurser.

9.2.5.5 Delprogrammel
Flygtransporter

Delprogrammet Flygtransporter omfattar
beredskapsplanläggning m. m. för försörjning med flygtransporter.
Luftfartsverket är programmyndighel för delprogrammel.

Uthålligheten och underhållssäkerheten avseende
flygtransporter är för närvarande lägre än inom det ekonomiska försvarets
övriga program. Tyngdpunkten i programplanen har därför lagts vid åtgärder att
öka uthålligheten och underhållssäkerheien inom flygtransportsektorn. Dessa
ålgärder avser bl, a, anskaffning av flygplantypbunden ramptiänstmaleriel och
reservdelar m, m. för de aktuella flygplaniyperna.

Försvarsutredningen förordar en uppbyggnad av
uthållighet och underhållssäkerhet i huvudsaklig överensstämmelse med de i
programplanen lämnade förslagen.

s. 208 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 208

Jag finner alt förslagen i programplanen ger
uttryck för en lämplig inriktning av verksamhelen. Den fortsatta planeringen
bör inriktas mot de åtgärder som inryms i programplaneringens nivå B,

9.2,5,6
Delprogrammel Sjölransporier

Delprogrammet S/öoon5po/7e/'omfattar
beredskapsplanläggning m, m. för sjötransporter. Sjöfartsverket är
programmyndighet.

Inom ramen för det allmänna målet för det
ekonomiska försvaret att i vidaste bemärkelse trygga landets försörjning skall
sjöfartsverket.enligi den av verket utarbetade programplanen efter planering
och förberedelser i fred snabbt kunna ställa om till beredskaps- och
krigsförhållanden och under sådana förhållanden tillgodose behovet av
sjötransporter inom landet och med utlandet, anordna och underhålla farieder
och i behövlig omfattning upprätthålla driften vid verkets anläggningar,

I programplanen anger sjöfartsverket de
planeringsåtgärder och förberedelser som krävs för att målen skall kunna
uppfyllas. Utom mer allmänna studier och planeringsåtgärder anger verkei härvid
främst planering för all under beredskap och krig underhålla farieder och
upprätthålla driften vid verkels anläggningar.

Försvarsutredningen anser det vara betydel.sefullt
atl behovel av beredskapsålgärder inom delprogrammel Sjötransporter noga
genomlyses.

Jag finner att i programplanen föreslagna planerade
studier och åtgärder är väl motiveradeochbörgenomföras under
planeringsperioden. Jag anser även i likhet med försvarsutredningen atl behovet
av beredskapsåtgärder inom delprogrammet noga bör genomlysas,Jag vill i detla
sammanhang särskilt peka på frågor rörande importsjöfarten. För att möjliggöra
en snabb insats inom bl, a. detta område föreslär jag en försiärkning av
sjöfartsverkels planeringsresurser.

9.2.6
Programmet Tjänster

Programmet är indelat i delprogrammen Arbetskraft,
Penningmedel och betalningsförmedling, Poslal kommunikation saml Ledning och
samordning.

9.2.6.1
Delprogrammet Arbetskraft

Delprogrammel omfattar frägor rörande
totalförsvarets försörjning med civil arbetskraft. Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) är programmyndighel.

Efler samråd med chefen för
arbetsmarknadsdepartementet vill jag anföra följande.

AMS föreslär i sin programplan följande inriklning
för verksamhelen inom delprogrammet.

s. 209 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 209

Behovet av civil arbetskraft för verksamhet som är
av betydelse för totalförsvaret skall lillgodoses i sådan orhfatlning atl
motslåndsförmågan och samhällets viktigaste funklioner kan upprätthållas.
Erforderiig planläggning skall göras härför.

Jag
biträder AMS förslag lill inriklning för aktuellt delprogram,

1 programplanen anmäler AMS eftersläpningar
avseende såväl den översiktliga planeringen och personalplanläggningen som
utbildningen av vapenfria tiänsteplikliga och av personal inom
frivilligorganisationerna och föreslår åtgärder för att komma till rätta med
dessa eftersläpningar. Försvarsutredningen tillstyrker förslagen och
framhåller betydelsen av att rådande eftersläpningar snarast elimineras.

Även jag finner alt förslagen i programplanen ger
uttryck för en lämplig inriklning av verksamhelen.

Enligl vad jag har inhämtat kommer 1973 års
vapenfriulredning alt inom kort redovisa förslag lill riktlinjer för de
vapenfria tiänsteplikiigas tiänslgöring och former för finansieringen av deras
ulbildning. Emellertid anser jag all vissa eftersläpningar redan nu bör
åtgärdas. Jag förordar därför atl antalet utbildningsdagar ökas lill 400 000.

Jag anser även all utbildningen av personal inom
frivilligorganisationerna bör utökas.

9.2.6.2
Delprogrammel Penningmedel och betalningsförmedling

Riksbanken är programmyndighel för delprogrammet
Penningmedel och betalningsförmedling.

Verksamheten inom delprogrammel syftar lill atl
trygga penningmedelsförsörjning och betalningsförmedling i kris- och
krigssituationer. Riksbanken avser att under planeringsperioden vidta
beredskapsåtgärder av främst planläggande karaklär.

Försvarsutredningen finner åtgärderna i linje med
den allmänna planeringsinriktning utredningen lidigare förordat.

Även
jag finner att ålgärderna är lämpliga.

9.2.6.3
Delprogrammel Poslal kommunikation

Postverket är programmyndighel för delprogrammet
Postal kommunikation.

Målet för postverkets beredskapsplanering är att
lotalförsvarets behov av postala tiänster skall kunna tillgodoses i kris- och
krigssituationer. I sin programplan föreslår postverket beredskapsåtgärder av
främst planläggande karaklär. Planeringen avser bl. a. krigsorganisationen,
dataverksamheten i krig samt fältpostens organisation och verksamhet.
Verksamhelen inom delprogrammet föreslås i huvudsak bedrivas på samma sätt som
hittills.

14 Riksdagen 1976/77. I saml Nr 74

s. 210 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 210

Försvarsutredningen finner ålgärderna i linje med
den allmänna planeringsinriktning utredningen lidigare förordat.

Jag härefter samråd med chefen för
kommunikationsdepartementet funnit alt förslagen i programplanen ger uttryck
för en lämplig inriklning av verksamhelen. Jag förordar att den lörtsatia
planeringen inriktas mot de föreslagna ålgärderna.

9.2,6,4
Delprogrammel Ledning och samordning

Delprogrammel Ledning och samordning omfattar fyra
av ÖEF:s inierna delprogram nämligen

-
informalion och ulbildning

-
ledning och samordning av
långsiktsplaneringen

-
informationsbehandling samt

-
ledning och adminislralion

ÖEF är programmyndighel för delprogrammel. De i
programplanen föreslagna åtgärderna utgörs av studier, planering, planläggning
samt adminislralion och serviceverksamhet.

Jag anser atl förslagen i programplanen ger ullryck
fören lämplig inriklning av verksamheten.

9.2.7
Övrig verksamhet

Vissa myndigheter med uppgifter inom del ekonomiska
försvaret har enligt programplaneanvisningarna medverkat i planeringsarbetet
efter direkt överenskommelse med ÖEF,

Dessa myndigheter är försäkringsinspekiionen,
lanibruksstyrelsen, statens livsmedelsverk, statens pris- och kartellnämnd,
statens krigsskadenämnd och statens krigsförsäkringsnämnd.

Särskilda programplaner för dessa myndigheters
beredskapsverksamhel har inle upprättats, Verksamhelen omfattar uppgifter inom
programmen Livsmedel och Tjänster.

ÖEF har sammanställt dessa myndigheters inriklning
av och resursbehov för beredskapsverksamheten under programplaneperioden i
bilaga till Programplan för ekonomiskt försvar.

De föreslagna ålgärderna omfattar studier,
planering, planläggning och utbildning. Det sammanlagda medelsbehovel under
programplaneperioden beräknas av myndigheterna lill ca 8,6 milj. kr.

Jag anser efter samråd med cheferna för ekonomi-
och jordbruksdepartementen all förslagen ger uttryck för en lämplig inriklning
av verksamhelen.

s. 211 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 211

9.2.8
Personalförsiärkningar

I huvuddelen av programplanerna framförs önskemål
om personalförsiärkningar. För perioden 1977/78-1981/82 begär myndighelerna
sammanlagt 43 nya tiänster,

Försvarsuiredningen bedömer all personella resurser
kan behöva tillföras främst för alt förslärka studiekapaciteten, aktualisera
beredskapsplanläggning inom eftersatta områden och för alt man skall kunna
handha de maleriella resurserna på ett rationelll sätt.

Även jag anser att vissa personalförstärkningar är
nödvändiga. Ställningstaganden lill behovel under budgetåret 1977/78 - uiöver
vad som lidigare redovisais för sjöfartsverkei, transporinämnden och
jordbmksnämnden -görs i samband med överväganden av myndigheiernas förslag lill
anslagsframställning för della budgetår.

9.3
Ö£F:s organisation m. m.

9.3.1
Inledning

Överslyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) är
central förvaltningsmyndighet för den ekonomiska försvarsberedskapen. Verkels
huvuduppgifter är att samordna planeringsverksamheten inom det ekonomiska
försvarel, atl självt planera för vissa områden och att svara för
beredskapslagring av vissa försörjningsvikliga varoroch andra förnödenheter.
Planläggningen och beredskapslagringen i fred syflar till alt göra det möjligt
för samhället och näringslivet att vid krig, avspärrning eller annan kris
tillhandahålla de varor och tiänster som behövs för försörjningen.

Dåvarande chefen för handelsdepartementet
tillkallade i maj 1975 särskilda sakkunniga för atl göra en översyn av ÖEF:s
organisation m, m.

De sakkunniga, som antog namnet ÖEF-utredningen,
överiämnade i september 1976 sitl belänkande (Ds H 1976:4) Ny organisation för
ÖEF. 1 detta behandlas bl. a, följande områden:

1. Bedömningar och förslag rörande ÖEF:s
verksamhetsområde och verk

samhetsinriktning.

2,
Ansvars- och arbetsfördelning
mellan ÖEF och statens industriverk (SIND) respektive kommerskollegium (KK).

3,
Överväganden och förslag
rörande ÖEF:s normalorganisation.

4.
Överväganden och förslag i
olika krisorganisationsfrågor,

5.
Vissa frågor beträffande
genomförande av en ny organisation m. m.

6, Vissa övriga frågor (bl, a, behov av fortsalla
utredningar och övervä

ganden).

s. 212 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 212

9.3.2
ÖEF.s verksamhetsområde och verksainlietslnrikining

ÖEF-utredningen anser beträffande avspärrnings- och
krigssituationen, atl planeringsförutsättningarna och kraven på ÖEF inte kommer
att förändras på någol avgörande sätt. En lagerökning av ungefär samma
om-Taiining som under senare år antas komma att äga rum. Detta medför krav på
följdinvesteringar i bl.a, förrådsanläggningar.

Förberedelserna för all möta fredskriser på olje-
och petrokemiområdena har, konstaterar utredningen, fört in ett nytt element i
ÖEF:s verksamhel. Investeringar i lager och förrådsanläggningar för främst
fredskriser kommer i enlighet med riksdagens beslut alt uppgä till stora belopp
under de närmaste åren, Produklurvalet av petrokemikalier blir mera komplicerat
och ulsall för större föränderiighel än i fråga om de varor som f n,
beredskapslagras. Fredskrisplaneringen förmodas ställa ökade krav på detaljkunskaper.
Utredningen anser sammanfattningsvis att ÖEF:s uppgifter för att möta fredskriser
kräver att verket har en god allmän överblick över näringslivet, dess olika
branscher och beroendeförhållanden. Vidare måste ÖEF ha en god varu- och
marknadskännedom för atl verket skall kunna bygga upp och anpassa
fredskrislagren. Noggranna förberedelser måsie successivt vidlas för atl
reglera förbrukningen av bränsle och drivmedel.

Vad uiredningen sålunda har anfört har godtagits av
remissinstanserna. Även jag kan anslula mig till utredningens bedömningar.

Utredningen anser atl företagens kunnande bör kunna
utnyttjas i högre grad i ÖEF:s planering för fredskrissiiualioner. ÖEF
instämmer i detta i sitl remissvar men framhåller att ökade resurser krävs vid
verket för atl administrera en sådan verksamhet. Svenska arbelsgivareföreningen
(SAF) och Sveriges industriförbund förutsätteratt rimlig ekonomisk ersättning
skall kunna utgå till företag och organisaiioner om sådana anspråk kommer att
ställas på deras medverkan i framtiden att ersättning är motiverad.

Även jag anser atl det kunnande som finns vid
företagen bör kunna utnyttias i planeringen för fredskriser. Frågan om
ersättning om sä sker, regleras i lagen (1948:390) om skyldighet för
näringsidkare m, fl. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska
försvarsberedskap (ändrad 1975:693). Reglerna innebär i princip att ägare eller
innehavare av industriell anläggning och annan näringsidkare på särskild
anfordran av ÖEF eller annan myndighet skall lämna de uppgifter som myndigheten
anser behövs för planläggningen av den ekonomiska försvarsberedskapen.

Av lagens uppläggning framgår att ersättning i
vissa fall kan utgå för biträde med sådan planläggning. Överenskommelse om
eventuell ersättning och dess storlek förutsälls normalt träffas mellan den
myndighel som påkallat bilräde och den part som lämnat det. Kan
överenskommelse ej träffas, skall frågan hänskjutas till en skiljenämnd, som
har alt avgöra om ersättning skall utgå och även bestämma ersättningens belopp.

När
del gäller den övergripande planeringen vid ÖEF, t. ex, försörjnings-

s. 213 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 213

planeringen,
anser utredningen atl de metoder som därvid används fortlöpande måste
utvecklas, Direkl tillämpbara system för ransonering finns f n, bara på
bränsleområdet. Utredningen anser alt metoder och system lör ransonering även
på andra försörjningsområden bör utvecklas och atl arbetet med detta bör
prioriteras högt. Utredningen anser det vidare vara angeläget alt metoderna för
olika former av företagsplanläggning ses över med jämna mellanrum.

I likhet med remissinsianserna anser jag alt en
fortsatt och iniensifierad metodutveckling bör kunna ske vid ÖEF. Kan
planeringen förbättras bör dessutom behovel av investeringar på sikt kunna
minska. Jag förordar därför all en viss försiärkning av ÖEF:s resurser för
detta ändamål äger rum. Jag återkommer till medelsbehovet härför förbudgelårel
1977/78 underpunkten anslagsfrågor,

9.3.3
Ansvars- och arbetsfördelning mellan ÖEF och SIND respektive KK

Enligl utredningens mening har de samband som råder
mellan ÖEF:s och SIND:s respektive verksamhel inte medfört några problem närdet
gäller ansvarsfördelningen. Uiredningen anser emellertid atl de båda verkens
sam-rådsskyldighel bör klart markeras och ulsiräckas till att omfatta även planering
och genomförande av olika ulredningar. F. n, gäller att SIND skall underrätta
ÖEF om sådana utredningsresultat som kan vara av intresse för den ekonomiska
försvarsberedskapen, I ÖEF:s instruktion finns ingen motsvarande beslämmelse.
Genom alt i de båda verkens instruktioner föra in bestämmelser av angivet slag
skapas enligt uiredningens uppfattning ökade garantier för önskvärd samverkan
och för atl SIND får del av ÖEF:s varu- och branschkunskaper.

Behov av ömsesidig slyrelserepresentation ÖEF/SIND
anses inle föreligga. Den samverkan som behövs bör enligt utredningen äga rum
på handläggarnivå. Dessutom bör SIND - liksom f n. - representeras i de varuområdesinriklade
rådsorganen vid ÖEF.

Belydelsen av en förbättrad samordning mellan ÖEF
och SIND understryks på olika sätt av bl. a. statskontoret, SIND, statens
vallenfallsverk. Centrala driftledningen(CDL)och Landsorganisationen i
Sverige(LO), SIND anför dock att erfarenheterna av samarbetet mellan verket och
ÖEF redan i dag är goda, varför instruklionsändringar ler sig mindre angelägna.
LO anser att representation för SIND i ÖEF:s styrelse är ett naluriigt sätt att
underiätta samordningen.

För egen del bedömer jag att behovel av samråd och
samverkan mellan SIND och ÖEF kommer alt öka. Del är därför angeläget atl de
båda myndigheternas utredningsarbete pä gemensamma intresseområden så långl
möjligt samordnas. Härigenom bör vissa utredningsresurser kunna sparas. Samordningsmöjligheterna
bör beaktas redan vid planeringen av utredningsverksamheten. Vidare bör resp.
myndighet i all möjlig mån utnyttja del

s. 214 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 214

utredningsmaterial
och den företagskunskap som finns hos den andra myndigheten. Härigenom bör
risken för onödigt dubbelarbete minska.

Del ankommer på regeringen all beslula om de
instruklionsändringar som kan behövas.

Mellan ÖEF och KK föreligger enligt utredningen
inga egenlliga ansvars-eller arbelsfördelningsproblem. Remissinsianserna delar
denna bedömning. Även jag kan ansluta mig till utredningens uttalande i denna
del,

9.3.4
ÖEF:s normalorganisalion

9.3.4.1 Principiell
utformning av organisationen

Utredningen konstaterar atl ett huvudproblem i
ÖEF:s nuvarande organisation är den bristande överensstämmelsen mellan
programmen för verksamheten och indelningen i organisationsenheter. Programmen
äri princip inrikiade efter varuområden (t, ex. beklädnad, bränsle/drivmedel,
metaller, kemiska produkler) medan organisationen i huvudsak är indelad efter
funktioner i beredskapsprocessen (t. ex, samordning, planering, företagsplanläggning,
beredskapslagring). På grund av detta har del enligl utredningen visal sig
svårt att åstadkomma en sådan förankring av programmen i organisationen, all
en kraftsamling till måluppfyllelsen för respektive program kan uppnås. I
stället har det funnits en - i och för sig naturlig - tendens att oplimera
respektive funktion snarare än programmen. Flera av ÖEF:s organisationsenheter
bedriver dessulom verksamhet inom samma program, vilket har medfört vissa
problem i externa kontakter, t. ex. med företag och branschorgan. Bl. a, mot
denna bakgrund föreslår utredningen att en mer programinriktad organisation än
den nuvarande väljs.

Remissinstanserna är genomgående positiva till
utredningens förslag. RRV påpekar dock atl den process varigenom förändringar
sker är mera betydelsefull än den formella förändringen.

Även jag finner att fördelar står att vinna med en
övergång till en mera programinriktad organisation för ÖEF. Jag vill i detta
sammanhang erinra om atl den nu tillämpade indelningsgrunden efter
försörjningsområden, som används vid såväl långsiktsplanering som
programbudgetering, gör det möjligt alt formulera mål för verksamheten på ett
bältre sätt än vid en indelning efler funktioner i beredskapsprocessen.
Dessulom kan koslnader för och effekter av insatta resurser direkt relateras
lill målen. Jag förordar därför att ÖEF organiseras efter de riktlinjer som
uiredningen har dragit upp. Mina överväganden i det följande utgår från att så
kommer att ske.

9.3.4.2 Organisationsstruktur

Remissinstanserna är posiliva till förslaget om en
mera programinriktad organisation för ÖEF liksom lill den föreslagna
organisationsstrukturen med

s. 215 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 215

en
indelning i fyra enheter under verksledningen, nämligen en enhet för samordning
av det ekonomiska försvarel, en enhet för programverksamhet, en enhet för
beredskapslagring och en enhet för administration.

Flertalet remissinslanser tillstyrker förslagen
lill organisationsstruktur eller lämnar dem ulan erinran.

Även jag ansluler mig till uiredningens förslag i
stort. Förslagen leder, som jag ser del, till en betydande förbättring jämfört
med nuläget inle minst vad gäller programmens förankring i organisationen.

På några punkter, bl, a, i fråga om energifrågornas
handläggning, anmäler remissinstanserna avvikande uppfattningar. Sålunda
förefaller del statistiska centralbyrån (SCB) inle lämpligt alt som utredningen
har tänkt sig föra in dessa frågor under programenheten. Energifrågorna bör i
stället direkl underställas verksledningen. Kooperativa förbundet (KF) anser
atl frågan om en separal enhet för energifrågor bör övervägas närmare. Svenska
petroleum institutet föreslår att en programenhet för energi och en för övriga
försörjningsvikliga produkler skapas. Statens vallenfallsverk och Cenlrala
driftledningen (CDL) anser alt samordningen av energiberedskapsplaneringen bör
åvila enheten för EF-samordning i stället för underenheten för energi. Också
ÖEF, som tillstyrker utredningens förslag till organisationsstruktur, gör det
med ivekan beträffande energiområdet.

Jag delar uppfattningen alt energifrågorna har en
särskild vikt, Detla betyder emellertid inte med nödvändighet alt de måste
brytas ul från beredskapsplaneringen. All planering bör i stället äga rum med
utgångspunkt i samma planeringsunderlag. Det finns också ett starkl samband
mellan energiplaneringen och varu- och industriplaneringen, särskill på petrokemiområdet
men även på andra områden. Jag ser därför ingen anledning att på denna pup,kt
gå ifrån utredningens förslag.

Även i övriga frågor är jag ense med uiredningen.
Jag är alltså beredd att i allt väsentligt slälla mig bakom uiredningens
organisalionsförslag.

Beträffande ÖEF:s byggnadsverksamhet vill jag, med
anledning av vad ett par remissinstanser har anfört, framhålla atl uiredningens
förslag inie innebär alt ytterligare en organisation för projektering,
upphandling och byggande skulle tillskapas inom statsförvaltningen. Det är i
stället fråga om att organisatoriskt samordna verksamhet som sedan länge har
bedrivits vid ÖEF, Jag ålerkommer i det följande till frågan om en översyn av
metoder och beslutsordning för denna verksamhet.

1974 års försvarsulredning har i sill
slutbetänkande (SOU 1977:1) anfört all del kan finnas skäl alt se över hela den
statliga byggnadsförvaltningen. Försvarsulredningens synpunkler kan jag för
egen del ställa mig bakom. Jag bedömer emellertid all den organisaloriska
samordning av byggnadsverksamheten vid ÖEF som jag nu förordar, inte kommer
att binda upp en kommande större översyn av den statliga byggnadsförvaltningen.

Den nya organisation i stort för ÖEF som jag
förordar framgår av en tablå, vilken bör fogas lill regeringsprolokollet i
detta ärende som bilaga 2:1.

s. 216 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 216

Uiredningen har inlc lagil upp var den s, k,
operalionsanalysgruppen från försvarets forskningsanstalt (FOA) organisatoriskt
bör placeras vid ÖEF, Jag räknar med att FOA och ÖEF gemensaml skall kunna lösa
denna fråga.

9.3.4,3
Styrelse och rådsorganisation

Utredningen har föreslagit att ÖEF:s styrelse skall
bestå av generaldirektören, åtta övriga ledamöier saml två personalföreirädare.
Av de övriga ledamöierna bör, enligl uiredningens förslag, fyra representera
det allmänna och fyra ha sakkunskap om produktion och distribution på olika
områden inom näringslivet. Till skillnad från försörjningsberedskapsutredningen
(FBU) och energiberedskapsutredningen (EBU), vilkas förslag skulle innebära en
styrelse om ca 20 personer, föreslår ÖEF-ulredningen således en styrelse av
mera normal sioriek, Uiredningen har för sin del slälll sig iviv-lande till alt
en sior styrelse kan fungera effektivt, särskill i krislägen. En väl fungerande
rådsorganisation bör i stället tillföra ÖEF den kunskap som enligt FBU och EBU
skulle förmedlas via styrelsen. Den nuvarande rådsorganisationen med
inriktning på varuområdet (beklädnadsrådel och kemirådel) bör därför utökas.
Ell energiberedskapsråd och ett melallråd föreslås tillkomma.

Utredningen har bedömt att del föreslagna
energiberedskapsrådet skulle kunna överta del nuvarande oljelagringsrådets
uppgifter, som bl. a. är att bistå ÖEF i frågor som rör lillämpningen av
bestämmelserna om lagringsskyldighel för olja. Oljelagringsrådel skulle därmed
kunna upplösas. Utredningen föreslår också att rådet förekonomiskt försvar
avskaffas. Motivet härför är att frågor som kunde ha behandlats i rådet i
stället har kommit att beredas inom totalförsvarets chefsnämnd och i andra
samrådsorgan.

Remissopinionen är splittrad i frågan om styrelsens
storlek och den föreslagna rådsorganisationen.

För
egen del vill jag anföra följande.

För alt ÖEF skall kunna samordna det ekonomiska
försvarel behöver ÖEF kunskap om näringsliv och förvaltning. 1 det sammanhanget
fyller verkets styrelse en viktig uppgifl. Från den synpunkten skulle en stor
styrelse med bred representation för det allmänna och för olika
samhällssektorer kunna vara lämplig. Emellertid ställer jag mig - i likhet med
utredningen - tvivlande till atl en stor styrelse kan fungera effeklivl,
speciellt om den skall verka även i krislägen. Jag förordar därför att
utredningens förslag följs i denna del.

Utredningen föreslår en utökad rådsorganisation vid
ÖEF. Enligt min uppfattning finns det risk för all en stor rådsorganisalion kan
bli en onödigl tyngande adminislrativ apparat i stället fördel stödorgan till
ÖEF:s styrelse som den enligt utredningens intentioner bör vara. Emellertid är,
efter vad jag har inhämtat, ÖEF:s erfarenheter av hittillsvarande verksamhet
inom beklädnadsrådet och kemirådet goda. Mot den bakgrunden är jag beredd

s. 217 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 217

alt
förorda en utbyggnad av rådsorganisationen, Ell energiberedskapsråd och ell
melallråd bör tillkomma. Förutsättningar för att rådsorganisationen skall vara
till avsedd nytta för ÖEF är di)ck enligl min uppfattning alt råden får en för
respektive programområde så representativ sammansättning som möjligt och alt
antalet rådsmedlemmar inte tillåts bli onödigt stort. Jag utgår vidare från atl
råden i försia hand kommer all las i anspråk för all bereda övergripande
ärenden. Jag vill i della sammanhang understryka vikten av all den kunskap
rådsorganisationen representerar utnyttjas i kriser. Vissa rådsmedlemmar bör i
sådana lägen ingå i de ransoneringsorgan (nämnder) som avses skapas med ÖEF
som basmyndighet i enlighet med utredningens förslag till krisorganisalion.

Uiredningens åsikt atl del nuvarande rådet för
ekonomiskt försvar kan upphöra har inle mötts av några invändingar från
remissinsianserna. Även jag anser atl detta råd kan upplösas. Det ankommer på
regeringen alt beslula i denna fråga.

Beträffande oljelagringsrådel har regeringen genom
beslut den 30 december 1976 föriängt dess mandattid lill och med utgången av
år 1977, Efter derma lidpunkt bördetta råds uppgifter enligt min uppfattning
kunna övertas av det föreslagna energiberedskapsrådet. Även i detta avseende
ankommer del på regeringen all fatta beslut,

9,3.4.4
Personaldimensionering

Utredningens förslag omfattar en personalstyrka
motsvarande 175 helårsarbetande fr. o, m. budgetåret 1977/78 vid ÖEF:s
cenlrala förvaltning. Härtill kommer personalen vid de lokala förrådsanläggningarna.
Förslaget innebären ytterligare försiärkning av personalstyrkan vid den
centrala förvaltningen med 10 helårsarbeiskrafter, Uiredningen motiverar sill
förslag i alll väsentligt med att ÖEF har tillförts nya och ökade uppgifter.
För utrednings- och planläggningsverksamheten föreslås sålunda fyra handläggare
förbi, a, metodutveckling, samordning av energiberedskapsplancringen samt
utredning och planläggning m, m, på kemi- och metallområdena. För
affärsverksamheten föreslås två handläggare för inköp på läkemedels- och
sjukvårdsmalerielområdei samt kemiområdet. På det administrativa områdei
föreslås ivå handläggare för iiersonaladminislraiion saml ivå biträden för
bl.a, skrivgöromål. Behovel av personalförsiärkningar vid ÖEF:s förrådsanläggningar
bör enligt utredningen lillgodoses i takt med att nya anläggningar tas i bruk.

Enligt utredningens uppfattning bör den föreslagna
omorganisationen och de förordade resursförstärkningarna bidra lill en ökad
effektivitet. Härigenom uppkommer en rationaliseringspotential i den nya
organisationen. Vinsterna härav kan emellertid ofta inle inhämtas omedelbart
anser uiredningen. Under en kortare övergångstid kan de motverkas av
effektivitetsförluster som uppkommer i samband med atl ell invant
organisatoriskt mönster ersätts

s. 218 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 218

av
ell nytl.

En del remissinslanser anser all ytterligare
personalresurser - utöver utredningens förslag behövs på vissa områden för alt
syftet med omorganisationen skall nås.

Försvarels sjukvårdsstyrelse (SjvS),
socialsiyrcl.sen och Landstingsförbundet menar atl alltför knappa resurser ha
avdelats för läkemedels- och sjuk-vårdsmalerielområdena, ÖEF anser atl
uiredningens förslag medför att bristen på personella resurser kommer atl
konserveras lill men för lörsörj-ningsplaneringen, ÖEF har funnit alt verket
redan under 1977/78 bör förstärkas med 18 tiänster utöver de 10 som
uiredningen har föreslagit.

Statens vallenfallsverk och CDL underslryker au del
är nödvändigl all ÖEF får de resursersom behövs föratt ambitionen atl stärka
del ekonomiska försvarel kan avsätta verkliga resultat. Liknande synpunkler
framförs av Kemikonioret, SAF och Sveriges industriförbund anser en
personalförstärkning moliverad om en däremot svarande höjning av den
ekonomiska försvarsberedskapen erhålls på såväl central som regional nivå.

För egen del vill jag framhålla all den förordade
omorganisationen bör medföra goda möjligheter till rationaliseringar och
effektivitetshöjningar, Mol den bakgrunden kunde del i och lör sig vara rimligl
all avvakta med personalförstärkningar tills erfarenheter av omorganisalionen
vunnits. På vissa områden är dock en utökning av antalet tiänster redan nu
moliverad.

Jag har under avsniliei ÖEF:s verksamhetsområde och
vcrksanihcisin-riktning framhållit att melodutvecklingsarbetel vid ÖEF är av
slor betydefse för resultaten av försörjningsplaneringen. Metoderna för denna
planering och metoderna för olika former av företagsplanläggning bör utvecklas.
För den skull harjag i det angivna avsnittet förordal en försiärkning. En handläggare
bör tillkomma för detla ändamål.

Utvecklingen inom energiområdet släller ökade krav
på ulrednings- och planeringsverksamheten vid ÖEF. Likaså ställs ökade krav på
bl, a, samordningen inom della område. För all de ökade kraven skall kunna
mötas och verksamhelen bedrivas i tillräcklig omfattning bör en handläggaryänst
tillföras. Vidare bör en handläggartiänsi tillkomma för att utforma system för
reglering och ransonering för i första hand fredskrissituationer inom området
kemiska produkter.

En aktiv personalpolitik är en av
grundförutsättningarna lör all de lö-reslagna organisatoriska förändringarna
skall ge ökad elTekliviicl. Jag anser att det finns ett behov att förstärka
ÖEF:s resurser lör delta ändamål. Jag förordar därför atl ÖEF tillförs två
handläggare för bl, a, personalplanering och intern utbildning. De av mig här
föreslagna förstärkningarna är också av betydelse för atl den nya
organisationen skall kunna träda i kraft snabbi och smidigt. Vidare bör en
biträdestiänst tillkomma.

För budgelårel 1977/78 harjag i del föregående
föreslagit inrättande av sex nya tiänster, avsedda alt täcka nu överblickbara
behov av personalförstärkning. Den nu förordade omorganisationen kommeratt
påett genom-

s. 219 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 219

gripande
sätt påverka ÖEF:s verksamhet. Om de gjorda erfarenhetema emellertid framdeles
visar all ytteriigare personalförstärkningar är motiverade torde del i vanlig
ordning få ankomma på ÖEF all inkomma med förslag härom.

Jag ålerkommer till medelsbehovct för de av mig
förordade personal-förstärkningarna för budgelåret 1977/78 under punkten
anslagsfrågor,

9,3.4.5
Genomförande av omorganisationen

Uiredningens förslag innebär att ÖEF:s nya nornialorganisalion
skulle börja genomföras vid ingången av budgetåret 1977/78 och vara hell klar
våren 1978 med undanlag för eventuella övergångsanordningar.

Utredningen betonar vikten av att ÖEF utser
särskild personal som hell kan ägna sig ål genomförandet. De särskilda behov av
infbrnialions- och utbildningsåtgärder som organisationslöriindringen
aktualiserar för personalen bör uppmärksammas. En genomgripande revision av
verkels instruktion föreslås ocksä komma till stånd.

Vidare föreslår utredningen alt ÖEF beviljas
särskilda medel för att underlätta övergången till den nya organisationen. Ett
medelsbehov om cirka 200 000 kronor/år under ett par år har beräknats. Del
bedöms dessulom vara lämpligt alt göra en utvärdering av organisationen, när
den har fått verka under ell par år,

Uiredningens förslag lill tidplan för genomförandet
av den nya organisationen möts av viss kritik från ÖEF och SACO/SR. Dessa
inslanser hävdar atl en genomgripande omorganisation i enlighet med
utredningens förslag kräver lid för omsorgsfulla förberedelser på del
personella och administrativa området. Sådana hinner inle genomföras lill den I
juli 1977 anser man, ÖEF presenterar i stället ett förslag till ny tidsplan i
stort.

Detla innebär att den nya organisationen skulle träda
i krafl den 1 januari 1978 och vara helt genomförd - med undantag för
eventuella övergångs-anordningar - den 1 juli samma år. Även SACO/SR anser att
tidpunkten för ikraftträdande bör sättas till lidigast den 1 januari 1978.

För egen del instämmer jag i alt det krävs en viss
tid för olika slags förberedelser innan den nya organisationen kan träda i
kraft. Jag bedömer att ÖEF:s förslag till tidsplan är rimligt härvidlag. Jag
förordar därför att den nya organisationen för ÖEF skall träda i kraft den 1 januari
1978, Den bör-med undanlag för eventuella övergångsanordningar- vara helt genomförd
den I juli 1978. Regeringen bör begära riksdagens bemyndigande att vidta de
övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för alt genomföra den nya
organisationen.

Jag anser - i likhet med utredningen - atl del i
.samband med genomförandel av den nya organisationen kan uppkomma behov av
arbeten av engångsnalur och alt della kan mctllöra krav på lilllalliga
rcsurstVirsiärk-ningar.

s. 220 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 220

Del ankommer på regeringen all besluui om ny
instruktion fiir ÖEF som en följd av den förordade organi.sationsändringen,

9.3.5
ÖEF:s krisorganisalion m. in.

Stalsmaktema vidtog efter oljekrisen vintern
1973-1974 en rad åtgärder för all stärka försörjningsberedskapen. Bl.a,
tillsutles energiberedskapsutredningen (EBU) och ransoneringslagsulredningen
(RLU). Utredningarna har avlämnat betänkanden. Dessa har i vissa hänseenden
legat till grund för prop. 1975/76:152 med förslag lill ålgärder för
försörjningsberedskapen. Med hänsyn till del nära sambandet mellan EBU:s
förslag och ÖEF-utredningens arbete anmälde föredragande slalsrådet (s, 133)
att han avsåg avvakla förslaget från ÖEF-utredningen innan han log slullig
slällning lill hur energiberedskapen borde vara organiserad. Föredraganden
anslöt sig dock till EBU:s principförslag till organisation vid fredskriser på
energiområdet. Principförslaget innebärbl. a, all särskilda
produktionsinriktade myndigheter skall bildas vid kris för atl inom ramen för
ÖEF:s rikllinjer självständigt genomföra ransoneringsålgärder. Dessa
myndigheier, som skall representera områdena bränsle-, drivmedels- och
elförsörjning, skall biträdas av rådgivande s. k. sektormyndigheier, som var
och en företräder en lör-brukningsseklor.

Riksdagen lämnade föredragandens uttalanden och
redogörelser för niimn-da organisationsprinciper ulan erinran (FöU 1975/76:35,
rskr 1975/76:298). Regeringen har därefter lämnal anvisningar angående
planering av försörjningsberedskapen för en fredskris på energiområdet. Dessa
innebär bl.a, att ÖEF skall ansvara för den övergripande ledningen och
samordningen av energiberedskapen, såväl i planeringsskedet som i en kris.

ÖEF-ulredningen föreslår att ÖEF skall vara
verkställighelsorgan även vid fredskriser som drabbar del allmänna varuområdet,
varmed avses andra varor än energiråvaror och jordbruksvaror. Denna uppgift bör
enligt utredningens uppfattning kunna lösas inom normalorganisationens ram,
vid behov med viss personalförstärkning. Regleringar av utrikeshandeln bör
handläggas av KK efter samråd med ÖEF. SIND avses inte ha några egentliga
planeringsuppgifter fördel ekonomiska försvaret i krislägen. Mol bakgrund härav
anser utredningen all SIND inte heller bör ges några verkställighetsuppgifter.

En avspärrning ställer enligt uiredningens mening
helt andra och mera långtgående krav på krisanpassning av samhället än
fredskriser. Bl, a. torde omfattande förbrukningsregleringar av olika slag
krävas. Med hänsyn till sambandei mellan olika regleringsåtgärder menar
utredningen alt del krävs en samlad krisorganisalion på central nivå. Under
regeringen bör denna krisorganisation leda regleringsverksamheten och göra de
övergripande utredningar och samlade bedömningar som behövs. Uiredningen har
funnit att ÖEF bör vara det organ som ansvarar för nämnda uppgifter. ÖEF
föreslås

s. 221 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 221

således finnas kvarsom myndighet istället föralt-som
enligl hittillsvarande planer - vid avspärrning och krig avvecklas och uppgå i
en handels- och induslrikommission saml en bränslekommission.

Vid avsi)ärrning krävs enligl
uiredningen en anpassning av ÖEF:s nor malorganisalion och en förstärkning med
personal från andra myndigheter saml från indusirin och dess organisaiioner.
För atl ÖEF skall kunna göra övergripande utredningar och bedömningar så
effeklivl som möjligl, föreslår uiredningen all genomförandet av regleringar
åläggs andra organ. I försia hand bör därvid utnyttjas myndigheter med
planeringsuppgifter i fred. Härigenom får man önskvärd kontinuitet mellan
planering och verkställighet, TN bör således ha hand om drivmedelsransonering.
Regleringen av elenergi bör läggas på ett för hela elkraftproduklions- och
distributionsområdet gemensaml organ, kallat elförsörjntngsnämnden (EFN),
Vidare bör en bränslenämnd organiseras med ÖEF som basmyndighet. För
genomförandet av regleringsåtgärder på övriga områden bör enligt utredningens
förslag förberedas inrättandet av en beklädnadsnämnd, en keminämnd och en
me-tallnämnd. Basmyndighet för organisering av dessa organ bör vara ÖEF,
Personalen till nämndernas kanslier bör rekryteras från ÖEF, SIND, andra
statliga organ samt från indusirin och dess organisaiioner.

Liksom under normala fredstida
förhållanden och vid fredskriser föreslås all KK även vid avspärrning skall
handlägga frågor rörande imporl- och exportregleringar och handelspolitik efter
samråd med ÖEF,

Enligt utredningens uppfattning bör
ärenden inom det ekonomiska försvaret handläggas på samma sätt under krig som
under avspärrning. Basorganisationen vid avspärrning bör därför utgöra grunden
för en krigsorganisation, Uiredningen konstaterar vidare atl
krisorganisationen i tilllämpliga delar bör kunna utnyttjas vid
försörjningskriser orsakade av valutaknapphet och vid vissa inre kriser av
försöoningskaraktär,

Uiredningen påpekar emellertid att
det under den tid som stall lill dess förfogande har visal sig svårt att göra
sådana utförliga analyser och bedömningar av krisorganisalionen som hade varit
önskvärda, Uiredningen betonar därför atl förslagen har karaklär av en
bassirukiiir för krisorganisalionen. Det krävs fortsatta överväganden både när
del gäller den föreslagna krisorganisalionens relationer lill vissa andra
myndigheters verksamhetsområden och när det gäller olika
detaljorganisationsfrågor,

EBU:s förslag har varil en
utgångspunkt för ÖEF-utredningens arbeie, I elt avseende föreligger dock
skillnader mellan de båda utredningarnas förslag. Del gäller sammansättningen
av de särskilda regleringsmyndigheterna. Enligt EBU:s förslag var dessa länkla
som tiänsiemannaorgan, som skulle omsätta ÖEF:s övergripande beslut lill
praktisk förbrukningsreglering. Till dessa myndigheier skulle knytas särskilda
besvärsnämnder under ordförandeskap av en lagfaren domare och i övrigi
sammansatta av förtroendemän, ÖEF-utredningens förslag innebäratl olika
regleringsåtgärder bör administreras av organ med förtroendemannaanknylning.
Regleringsorga-

s. 222 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 222

nen
börenligl ÖEF-utredningens uppfattning organiseras som nämnder med därtill
hörande kanslier. Nämnderna bör samman.sältas så atl där finns personer med
sakkunskap om berörda branscher och varuområden saml representanter för del
allmänna. Utredningen anser vidare alt inga fristående besvärsorgan bör bildas,
I stället bör de olika förvaltningsorgan som ingår i krisorganisalionen
handlägga besvärsärenden.

Flertalet remissinstanser som har behandlat
utredningens förslag lill basstruktur för ÖEF:s krisorganisalion har
tillslyrkl eller lämnal dem ulan erinran. En del instanser har dock gjort
vissa påpekanden,

TN
anser det vara olyckligt all i samband med en skärpning av en kris övergå från
en organisationsform till en annan. TN finner, efler alt ha jämfört för- och
nackdelarna i energiberedskapsutredningens och ÖEF-utredningens förslag, alt
övervägande skäl talar för att ÖEF-utredningens förslag bör tiäna som
utgångspunkt även för fredskrisorganisalionen. Del viktigaste skälel härför är
att övergången från ÖEF:s normalorganisation till krisorganisalion vid skärpt
läge kan ske smidigt, TN framför vidare all energiberedskapsutredningens
förslag atl inrätta s. k. sektormyndigheier med rådgivningsansvar väl låter
sig förenas med ÖEF-utredningens förslag.

ÖEF biträder den föreslagna principiella
utformningen men anser att ytterligare överväganden krävs, bl.a. beträffande
fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter mellan ÖEF och övriga berörda
myndigheter.

Statens
vattenfallsverk och CDL anser att ÖEF-utredningen har utformat förslag lill
organisation och arbetsfördelning mellan ÖEF och .samverkande myndigheier under
fredskriser som medför all tidigare principer och beslut grundade på EBU skulle
behöva rivas upp. Vidare skulle förslagen innebära en kraftig koncentration
till ÖEF, som måsie tillföras väsentliga resurser och fackkunskaper på områden
som ligger hell ulanför ÖEF:s nuvarande kompetensområde. De båda instanserna
avstyrker därför utredningens förslag i de avseenden de avviker från dessa
lidigare principer och beslul. Förslagen måste överarbetas anser man. Härvid
bör också organisation och verksamhetsformer under avspärrning och krig bältre
anpassas till energiberedskapsutredningens förslag till fredskrisorganisation.
Mol bakgrund av att lekmanoainflyiande vid regleringsmyndigheterna inle ansetts
erforderiigt av EBU vid fredskriser avvisar vättenfallsverket och CDL också
tanken på lekmannainflytande i elförsörjningsnämnden i en krissituation. Man
menar all del då är andra faktorer och värderingar än totala rältvisekrav som
måsie bli styrande för regleringsmyndigheternas verksamhet. Även i detta läge
skulle lekmannainflytandet säkras genom ÖEF:s styrelse, där de övergripande
besluten fattas. De båda instanserna tillstyrker dock alt ÖEF blir
samordningsorgan på försörjningsområdet även vid avspärrning och krig. Man
framhåller dock starkl atl ansvarel för beredskapsplanering och genomförande av
regleringar och ransoneringar skall åvila de särskilda energimyndigheterna.

För
egen del vill jag anföra följande. Krisorganisationen bör utformas

s. 223 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 223

med
utgångspunkt i två principer. Den ena är alt den myndighel eller del organ som
under normala fredslida förhållanden ansvarar för krisplanering likväl som lör
annan fördel ekonomiska försvaret betydelsefull verksamhet också bör ha
ansvaret i slörsla möjliga utsträckning för verksamhelen vid olika slags kriser
och krig. Härigenom möjliggörs en smidig övergång från freds- till
krissamhälle. Den andra principen är all samma krisorganisalion i princip
används vid fredskris, avspärrning och krig. Jag kan alltså - liksom flertalet
av remissinsianserna - anslula mig till principerna för den basstruktur lill
krisorganisalion som ÖEF-uiredningen har föreslagit. Jag vill särskilt
framhålla belydelsen av atl del under regeringen finns ett organ som i olika
krissituationer kan göra de samordnade utredningar och bedömningar som behövs
för att regeringen skall få beslutsunderlag. Vidare bör ell organ med
övergripande ansvar och lämplig sammansättning kunna avlasta regeringen vissa
ärenden. Särskilt i krig kan det nämligen enligl min mening bli nödvändigt atl
genomföra en omfattande delegering av förvaltningsuppgifter från regeringen.
Enligt min uppfiittning bör den centrala myndigheten med ansvar för
krisförsörjningen ulgöras av ÖEF, som alltså bör finnas kvar som myndighel även
vid avsärrning och krig. Att ÖEF används som bas för den organisationsuppbyggnad
som behövs bör ge fördelar när det gäller kontinuitet mellan planering och
verkställighet. Dessutom är det en fördel alt ha tillgång lill en redan
fungerande och för samhälle och allmänhet känd organisation vid utbyggnaden av
krisorganisalionen.

Jag vill understryka vikten av atl
utredningspersonal från bl, a, TN, JN, SIND, valienfallsverkel och
kraftindustrin i övrigt saml näringslivet medverkar vid beredning av ärenden
av övergripande slag hos ÖEF, Främst gäller detla samordning av fördelningen i
stort av knappa resurser inom olika samhällssektorer.

Om ÖEF blir den bas för organisationsulbyggnaden
som jag har förordat, behöver inle handels- och industrikommissionen respektive
bränslekommissionen inrättas enligt de planer som f n. finns.

Regleringar i samband med en kris kan myckel starkt
påverka den enskilde medborgarens liv, 1 likhet med ÖEF-utredningen anser jag
att det bör finnas förlroendemannainslag i de regleringsorgan som inrättas. Det
är en fördel att beslul om olika regleringsåtgärder genom en nämndorganisalion
är förankrade hos näringsliv, konsumenter och intresseorganisationer.
Nämnderna lorde också kunna anfötros mera maklpåliggande uppgifler än de rena
tiän-stemannaorganen. Nämndorganisationen bör fa störst betydelse i samband med
fredskriser, då normala förhållanden för vårt samhälle eftersträvas i största
möjliga utsträckning vad avser produktion, utbildning, sjukvård etc, 1 samband
med avspärrning och krig blir dock hårdare prioriteringar nödvändiga. Även i
dessa lägen är del, enligl min uppfattning, angeläget all
förtroendemannainflytande säkras i samband med olika regleringsbeslut, I krig
kan det dock bli nödvändigt att av praktiska skäl kraftigt begränsa

s. 224 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 224

krisorganisalionens
omfattning.

Jag har lidigare anfört att man bör sträva efter en
så likartad organisation som möjligl under olika slags kriser. Den
principorganisation som jag nu förordar bör därför gälla även vid fredskriser
på energiområdet. Regleringsorganen bör ulgöras av nämnder med tillhörande
kanslier. Denna förändring torde inte behöva medföra särskill omfattande
konsekvenser för del planeringsarbete som nu utförs av ansvariga myndigheter.

Miu slällningslagande lill regleringsorganens
sammansäuning ger mig anledning all överväga om inte dessa organ även kan
åläggas all pröva de besvärsärenden som kan förekomma i krislägen, EBU:s
förslag var dikterat av en strävan all säkra lekmannainflylandel i en
tiänsiemannainrikiad organisation och alt förstärka rättssäkerheten genom atl
tillföra besvärs-organisationen en kvalificerad juridisk expert. Milt förslag
lill regleringsorganens sammansättning uppfyller de krav på insyn och
medinflytande från intressegrupper och från det allmänna som rimligen kan
ställas på handläggningen av besvärsfrågor i kristid. Med hänsyn härtill anser
jag all de av mig föreslagna cenlrala regleringsorganen bör pröva sädana besvär
över underiydande myndigheters beslul som enligl givna föreskrifter få
fullföljas lill dessa centrala organ. En fördel med detta system är alt
nämnderna fär kunskap om hur regleringssystemen tillämpas och fungerar i
praktiken. Sådana kunskaper är enligl min uppfattning av slort värde föratt
nämnderna snabbt skall kunna vidta åtgärder för att rälla till missförhållanden
i regleringssystemen. Besvär i regleringsärenden kommer att avgöras genom
skriftlig handläggning och endast i undantagsfall förutses munligl inslag i
handläggningen. Därför finner jag atl den av EBU eftersträvade förstärkningen
av rättssäkerheten genom alt besvärsnämndens ordförande skulle vara lagfaren
domare kan säkerställas genom atl de av mig föreslagna regleringsorganen
tillförs en kvalificerad jurist. Med hänsyn till den utvidgning av
lagstiftningen på förvaltningsrättens och arbetsrättens område som har skell
under senare år framslår detta krav som angelägel. Ulan atl föregripa de
detaljulredningar rörande krisorganisationen som jag anser bör komma till
stånd, förutsäiter jag att chefen för besvärsenheten inom respektive
regleringsorgan får den av EBU föreslagna kompetensen,

Ransoneringslagsulredningen (RLU), vars betänkande
f n, bereds inom regeringskansUet, har föresiagii att ransoneringsbesiämmelser
skall kunna sättas i tillämpning även vid s, k, inre kriser, dvs, allvarlig
brist på förnödenheter i fredslid lill följd av någon extraordinär händelse
som inträffat inom rikel. En sådan bristsituation kan komma all avse varor inom
ÖEF:s ansvarsområde, ÖEF bör därför enligl RLU ges verkslällighetsansvar även
vid inre kris och planeringsansvaret bör utökas i motsvarande mån.

För folkförsörjningen lorde del vara likgiltigt om
exempelvis energibrist uppkommii till följd av imporibortfall eller av ett
haveri i en inhemsk produktionsanläggning. Då del är av vikt även för vår
försvarsberedskap all vi snabbt och effektivi kan bemästra plötsliga
försörjningssvårigheter oavsett

s. 225 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 225

krisens orsak, ansluler jag mig lill RLU:s uppfattning på
nu ifrågavarande punkl. Jag anser således att ÖEF bör ha planerings- och
verkslällighetsansvar även för inre kriser. Den av mig förordade organisationen
bör vid behov kunna uinyitjas även vid kriser av della slag.

När del gäller detaljfrågor rörande
krisorganisalionen liksom relationerna lill vissa myndigheters
verksamhetsområden anser jag, liksom uiredningen och en del remissinslanser,
att,det behövs ytterligare överväganden och ulredningar. Jag ålerkommer lill
tiella i det följande avsnittet. Jag vill dock i detta sammanhang understryka
atl kommande ulredningar m, m, rörande krisorganisationen inie får försena nu
pågående förberedelser för all möla eventuella fredskriser på energiområdet,

9.3.6 Behov av ytteriigare ulredningar

Uiredningen har föresiagii att
särskilda ulredningar eller överväganden i annan ordning skall göras i en del
fall. Sammanfattningsvis föreslår utredningen

-
all ansvars-
och arbetsfördelningen mellan ÖEF och socialstyrelsen respektive JN övervägs
när det gäller beredskapslagring och förclagsplan-läggning på sjukvårds-
respektive livsmedelsområdet,

-
att en
uiredning företas om beslutssystem, upphandlingsordning, entreprenad- och
ersättningsformer för den vid ÖEF bedrivna byggnadsverksamheten,

-
att
organisaloriska frågor avseende sambandei vid en avspärrningskris inellan ÖEF
och statens pris- och kartellnämnd (SPK) utreds,

-
att de
organisaloriska sambanden i en avspärrningskris mellan den föreslagna
krisorganisationen och de delar av det ekonomiska försvaret (motsv,) som
socialstyrelsen respektive JN ansvarar för utreds,

-
atl de olika
föreslagna krisorganens relationer till motsvarande organ på regional och lokal
nivå ulreds,

-
alt
detaljorganisalion för de i krisorganisationen ingående regleringsor-ganen
utreds saml

-
all frågan om
sprängämnesinspektionens och elinspeklionens (som är knutna till SIND)
ställning vid fall av avspärrning och krig övervägs.

En del remissinslanser har lagil
upp förslagen om fortsatta ulredningar. Vissa av dem tillstyrks medan andra
avvisas. Statskontoret och civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde
underslryker sålunda viklen av att de föreslagna krisorganens relationer till
motsvarande organ på regional och lokal nivå utreds närmare. SPK tillstyrker
att det organisaloriska sambandei mellan nämnden och ÖEF vid en avspärrningskris
ulreds, SPK föreslår dessutom all en sådan utredning vidgas lill att omfatta
även samarbetet mellan SPK och JN, SIND finner del angeläget all
samordningsproblem under krisförhållanden mellan ÖEF och främst SIND, KK, AMS
och SPK studeras,

15 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 74

s. 226 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 226

JN, ÖEF och Kemikonioret anser att ytterligare
utredningar av ansvars-och arbetsfördelningen mellan ÖEF och socialstyrelsen
respektive JN är obehövliga. Skäl lill detta är enligt remissinslanser friimst
all nuvarande ansvars- och arbetsfördelning syns väl avvägd och att samarbetet
fungerar tillfredsställande.

Jag har i föregående avsnitt anmält uppfattningen
atl del behövs ytterligare överväganden och utredningar i detaljfrågor rörande
krisorganisalionen för det ekonomiska försvaret. Jag avser därför föreslå atl
ÖEF får i uppdrag alt i samråd med berörda myndigheter för samlliga krisfall
uireda och lämna förslag till slutlig utformning av krisorganisationcrna på
central nivå liksom dessas relationer till motsvarande organ på regional och
lokal nivå.

Med hänsyn till att ÖEF:s byggnadsverksamhet kommer
all vara av sior omfattning under de närmaste åren bör vidare vissa frågor om
beslutssystem, upphandlingsordning, entreprenadformer m, m, för den vid ÖEF
bedrivna byggnadsverksamheten utredas. Jag avser att ge ÖEF i uppdrag att
utreda och komma med förslag i dessa avseenden,

ÖEF-utredningen har ansett att del finns behov av
vissa ulredningar i övrigt. KK vill ha ansvarsfördelningen i en fredstida
valutakris utredd. Beträffande dessa frågor avser jag atl efler ytteriigare
beredning inom handelsdepartementet föreslå erforderiiga åtgärder.

Min förelrädare tillstyrkte i prop, 1975/76:152 att
de fackliga organisationema utnyttjas för informationsspridning i kristid. Ett
ökat samarbele mellan ÖEF och dessa organisationer borde därför äga rum.
Beträffande formerna för elt sådant samarbete avsågs förslag presenteras sedan
ÖEF-ulredningen lagl fram sitt betänkande. Riksdagen uttalade sig för eti ökal
samarbele mellan berörda intressenter i informationsfrågor som elt led i
försörjningsberedskapen, dock utan att ta ställning till i vilken form delta
borde bedrivas (FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298).

ÖEF-ulredningen haremellertid i sitt betänkande
inte behandlat formema för elt vidgat samarbete i informationsfrågor mellan ÖEF
och de fackliga organisationerna. Jag avser därför föreslå att ÖEF får i
uppdrag att i samråd med berörda organisationer utreda och lämna förslag
beträffande formerna för ett sådant samarbete.

9.4
Kostnader 1977/78 - 1981/82

Anslagsfrågor för det ekonomiska försvarel avseende
budgetåret 1977/78 kommer atl i del följande anmälas av cheferna för respektive
departement.

Jag vill emellertid i detta sammanhang redovisa de
bedömda kosinaderna avseende femårsperioden 1977/78-1981/82 för den
förstärkning av försörjningsberedskapen som jag i del föregående uttalat mig
för.

Jag bedömer att för perioden 1977/78-1981/82
kosinaderna för det ekonomiska försvarel kommer atl uppgå lill ca 6,3 miljarder
kr, i prisläge febmari 1976 för den verksamhel som finansieras över
statsbudgeten och

s. 227 Kontrollera mot PDF

oljelagringsfonden.

Härav utgör ca 2,7 miljarder kr, investeringar
avseende fredskrislagring. Del sammanlagda beloppet inkluderar även i
budgetpropositionen 1977 (prop, 1976/77:100 bil, 14 s. 65) och i proposition om
åtgärder för försörjningsberedskapen pä skoområdel m, m, (prop. 1976/77:85)
föreslagna ålgärder men inte sådana övriga stödåtgärder lill
beklädnadsindustrin som kan komma all föresläs mol bakgrund av de studier av
försörjningsuthållighel och försörjningssiandard som f n. pågår inom
handelsdepartementet.

Jag vill i detta sammanhang understryka all min
bedömning av resursbehoven baseras till del på översiktliga
kostnadsberäkningar från programplanerna. Den närmare bedömningen av
resursbehoven llr därför enligt min uppfattning göras budgetårsvis vid prövning
av förslag lill anslagsframsläll-ningar. Jag vill erinra om att denna prövning
till följd av regeringens bedömning av de åtgärder som föreslås, det allmänna
ekonomiska läget samt de övriga bedömningsfaktorersom aktualiseras, kan komma
att avvika från den mer översiktliga bedömning jag nu gör.

9.5
Kostnader 1977/78

För budgetåret 1977/78 beräknarjag sammanlagda
kostnader över stadsbudgeten och oljelagringsfonden för verksamheten inom del
ekonomiska försvarel lill ca 1 170 milj, kr, enligl följande sammanställning.

1 OOO-tal kr.

Program

Driftbudget

Kapilalbudgel

Livsmedel

61094

11 100

Beklädnad
m, m.

46 654

52 300

Energi

Bränsle, drivmedel

66 525

694 375

Övriga
försörjningsviktiga varor

Kemiska produkler m, m.

34 650

94 000

Metaller m. m.

27 173

17 300

Transporier

Transporlsamordning och

Landsvägstransporter

1 315

-

Järnvägstransporter

_i

2 900

Vägar

4110

-

Flygtransporter

8 000

-

Sjötransporter

430

-

Tjänster

Arbetskraft

39 130

-

Ledning och samordning

8 153

-

Övrig
verksamhel

1722

-

Summa

298 956

871 975

varav
från oljelagringsfonden

12 505

745 700

'
7.1 milj. kr. från IV huvudtiteln.

s. 228 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 228

9.6
Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom
handelsdepartementet upprättats förslag lill

1,
lag om ändring i lagen
(1957:343) om oljelagring m. m,,

2,
lag om ändring i
förordningen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m,
m,,

3,
lag om ändring i lagen (1973:1216)
om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter.

Förslagen under 2 och 3 har upprättats i samråd med
chefen för budgetdepartementet.

Föislagen bör fogas till regeringsprolokollet i
detta ärende som bilaga 2:2.

9.6.1
Specialmotivering

De författningar som reglerar oljelagringen kan,om
de framlagda förslagen genomförs, i huvudsak gälla oförändrade även under
kommande lagringsperiod. Vissa ändringar i lagen (1957:343) om oljelagring m.
m. är dock nödvändiga lill följd av bl. a. förslaget om lagringsskyldighet av
olja för drift av gasturbinanläggningar.

1 4 v; första stycket lagen om oljelagring m. m.
föreskrivs atl regeringen -enligt grunder som riksdagen har godkänl-skall för
varje i paragrafen angivet slag av olja fastställa den mängd som sammanlagt
skall hållas i lager för varje år. Regeringen har hittills årligen meddelat
beslut om de lolala lagringsmäng-derna. Mängderna har därvid ökats för varje
år. Enligt det nuTramlagda förslaget skall de sammanlagda lagringsmängderna
inle längre öka årligen. Det blir därför i framliden inte nödvändigt med nytt
regeringsbeslut varje är.

Förslagel till nytt lagringsprogram medför inte
någon utökad lagringsskyldighet för näringslivet med undanlag för lagringen av
bränsle för gasturbindrift. Med hänsyn härtill är det inte behövligt att
ompröva de lånebestämmelser som gäller för statliga lån för beredskapslagring
av oljeprodukter.

Förslaget
UU lag om ändring 1 lagen (1957:343) otn oljelagring m. m. 6§

Paragrafen innehåller bestiimmelser om
lagringsskyldighet för förbrukare av olja. Som tidigare har redovisats skall
lagringsskyldighel åläggas innehavare av gaslurbinanläggning med en
installerad effekt om fem megawatt eller däröver. Om inte annat föreskrivs
skulle de allmänna reglerna i denna paragraf om lagringsskyldighel för
förbrukare av olja bli lillämpliga. Avsikien är emellertid att särskilda regler
skall gälla för nämnda innehavare av gasturbin. På grund härav har lill
paragrafens iredje stycke fogats ett lillägg

s. 229 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 229

med
innebörd att bränsle för produktion av elkraft i gasturbiner med en installerad
effekl som uppgår lill fem megawatt eller mer inte omfattas av bestämmelserna i
första och andra styckena.

6b§

1 5,6 och 6 a i?s; ges föreskrifter om vilka
kaiegorier säljare och förbrukare som är lagringsskyldiga enligt nuvarande
regler. Det framstår därvid som naluriigt all reglera lagringsskyldigheten för
innehavare av gasturbiner i en därpå följande paragraf En ny paragraf 6 b, bör
därför föras in i lagen.

1 den nya paragrafen fastställs lagringsskyldighel
alt gälla för innehavare av gasturbin med en installerad effekt som uppgår till
fem megawatt eller mer. Lagringsskyldigheten grundar sig således pä installerad
effekt och inte pä tidigare förbrukning. Anledningen till detta är att
gasturbinanläggningar vanligen används som reserv- och toppkraftaggregat.
Förbrukningen blir därför myckel ojämn. En lagringsplikl grundad på lidigare
förbrukning skulle därför inte ge den bereskap som erfordras för dessa
anläggningar. För drift av gasturbiner erfordras i vissa fall tunn eldningsolja
och fotogen med speciella krav på renhet. Erforderligt bränsle för drift av den
akluella gasturbinanläggningen skall således lagras.

Reglerna i 4 i; om bestämmande av
lagringsskyldigheten är inte tillämpliga på lagerhållningen för gasturbindrift.
Inte heller skall beräkningsreglerna enligt 7 J; tillämpas.

De närmare bestämmelsema om lagringsskyldighetens
omfattning och om förläggning av lager beslutas av regeringen enligt gmnder som
riksdagen har godkänl.

17 S 2 mom. försen ny beslämmelse in i punkten h).
Bestämmelsen innebär att bränsle som har sålts för lidigare nämnda gasturbiners
drift inle skall inräknas i säljarens basmängd. Enligt principerna för
beredskapslagring bör nämligen sådan olja inle medräknas vid beräkning av
säljarens basmängd eftersom förbrukaren blir lagringsskyldig för oljan.

8a§

I 8!; andra och tredje siyckena finns bestämmelser
om skyddadoch särskiU lokaliserad lagring.

Som tidigare har redovisats föreslår jag att den
som vid utgången av nu innevarande lagringsperiod har ålagts skyddad eller
särskilt lokaliserad lagring även under kommande period skall vara skyldig
hålla sådant lager i samma omfattning som har fastställts atl gälla för år
1977, Förändringar i den sammanlagda lagringsskyldigheten skall sålunda inte
påverka den skyddade

s. 230 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 230

och
särskilt lokaliserade lagringen.

Den nya bestäm melsen, 8 a S, har denna innebörd.
Delar inle avsett alt vad som enligt särskilda bestämmelser gäller för
lokalisering av oljelager för kraft-och värmeverk samt stadsgasverk skall
ändras genom den nya bestiimmel-sen, 1 paragrafen har därför ett särskilt
undantag gjorts för det fall all "annat särskill föreskrives".

Förslaget
UU lag om ändring I förordningen (1958:575) om avskrivning å vissa
oljelagringsanläggningar. m. rn.

Bestämmelserna om förmånligare avskrivning och
värderingsregler i beskattningshänseende belräffande skyddade
lagringsanläggningar och beredskapslager har varit av slor betydelse för
lagringen. Det är angelägel att enskilda förelag uppmuntras atl föriägga även
kommersiella lager i bergrumsanläggningar. Det finns därför behov av särskilt
förmånliga avskrivningsregler för bergrumsanläggningar även under kommande
lagringsperiod. Jag anser därför att bestämmelserna i förordningen om
avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m. m. också får gälla för den
kommande lagringsperioden. Bestämmelserna bör avse skyddade anläggningar som
blir färdiga senasi det beskattningsår för vilkel laxering sker år 1989. Med
anledning härav görs en ändring i 1 !; 1 mom. Övriga ändringar i förordningen
är av redaktionell nalur.

Förslaget
llll lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift Jör
oljeprodukter

Lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter gäller lill utgången av är 1981. Genom den föreslagna ändringen i
lagens ingress kommer lagen atl äga forlsatt giltighet till och med ulgången av
år 1984,

2 §

I paragrafen finns bestämmelser om uttag av
särskild beredskapsavgift för liden den 1 januari 1978 -den 31 december 1984,
Trots den stora nominella skillnaden mellan det nuvarande och det föreslagna
avgiftsuttaget innebär förslagel, som jag tidigare framhållit, endast en mindre
avgiftshöjning på motorbensin och en avgiftssänkning på motorbrännolja och tunn
eldningsolja. För tiock eldningsolja blir avgiften oförändrad. Della beror på
atl höjningen av den särskilda beredskapsavgiften i slort sett motsvaras av atl
annan avgift las bort.

s. 231 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 231

9.7
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu haranfört hemställerjag atl regeringen

dels
föreslår riksdagen att

1,
godkänna de riktlinjer för det
ekonomiska försvarels fortsatta utveckling som jag har förordat,

2,
godkänna de riktlinjer för ett
nytt program för beredskapslagring av oljeprodukter m, m. för perioden
1978-1984 som jag har förordat,

3,
godkänna de riktlinjer för en
ny organisation av överslyrelsen för ekonomiskl försvar som jag har förordat,

4,
bemyndiga regeringen att vidta
de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att den nya
organisationen skall kunna genomföras,

5,
anlaga förslag till

a)
lag om ändring i lagen
(1957:343) om oljelagring m. m.,

b)
lag om ändring i förordningen
(1958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m. m.,

c)
lag om ändring i lagen
(1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter,

dels
bereder riksdagen tillfälle alt

6, ta del av vad jag har anfört i fråga om
överstyrelsens för

ekonomiskt försvar krisorganisalion m. m.

s. 232 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 232

10
Anslagsframställning för överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF)

ÖEF är central förvaltningsmyndighet förden
ekonomiska försvarsberedskapen, ÖEF har lill uppgift all samordna landcis
förberedelser på del ekonomiska försvarets område, 1 den mån det inte ankommer
på annan myndighet skall ÖEF också ombesörja atl det totala försvarets behov av
förnödenheter kan tillgodoses vid krig eller under utomordentliga, av krig
eller krigsfara föranledda förhållanden,

ÖEF leds av en styrelse. Ledamöter i styrelsen är
generaldirektören, tillika slyrelsens ordförande, och minsl sex andra
ledamöter, som regeringen utser särskilt, saml två personalrepresentanter. Inom
ÖEF finns en avdelning som omfattar en utredningsbyrå och en varubyrå saml en
administrativ byrå, en affärsbyrå, en bränslebyrä och en informationssektion.
Avdelningschefen samordnar ÖEF:s olika planeringsfunktioner. Vid ÖEF finns
vidare ett antal provisoriskt inrättade organisaloriska enheter,

ÖEF lillhör de myndigheter som dellar i utrednings-
och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen.
Följande programindelning gäller,

1.
Livsmedel

2.
Beklädnad m, m.

3.
Bränsle, drivmedel

4.
Sjukvård

5.
Kemiska produkter m. m.

6.
Metaller m. m.

7.
Övrigt

10.1
Programmet Livsmedel

Programmet omfattar frågor avseende
handelsgödselmedel och bekämpningsmedel. Verksamheten består huvudsakligen av
övergripande planering, företagsplanläggning och beredskapslagring. Planerings-
och lagringsverk-samhelen bedrivs efler anvisningar från statens
jordbruksnämnd.

ÖEF:s mäl för den fortsatta verksamheten inom
programmet är alt enligt de rikllinjer jordbmksnämnden anger anpassa
lagerhållningen av gödselmedel, gödselmedelsråvaror och bekämpningsmedel med
hänsyn lill de inhemska produkiionsförutsätiningarna och jordbruksteknikens
utveckling.

s. 233 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 233

OEF beräknar (1 000-lal kr.)

1976/77 1977/78

Urili- Invesie- Drifl- Invcsle-

koslnad ring' kostnad
ring'

Övergripande planering 13 22

Förelagsplanläggning 28 39

Beredskapslagring 5 035 1200 8 301 5 000

Samordning 6 9

Informalion, ulbildning

Adminislralion 5 9

Summa 5 087 1 200 8 380 5 000

1 IX:8 Förrådsanläggningar m, m, l,2milj,
kr,(1976/77). Vllfl Lagring för beredskaps

ändamål 5 milj, kr, (1977/78), varav från jordbruksnämnden 5 milj, kr,

2 Från jordbruksnämnden 8 301 000 kr.

10.1.1 Invesieringar

lO.l.l.l
Lagring för beredskapsändamål

Värdet av beredskapslagren av gödsel- och
bekämpningsmedel beräknas vid ingången av budgetåret 1977/78 uppgå lill 61
resp. 7 milj. kr. i 1976 års prisläge,

Befinlliga lager bör omstruktureras. Sålunda avses
lagren av räfosfat och kaliumgödsel minskas och lagren av kävegödsel och
bekämpningsmedel utökas.

För budgetåret 1977/78 begär jordbruksnämnden ett
investeringsbelopp av 5 milj. kr. Härav avses 2,4 milj. kr. för bekämpningsmedel
och 2,6 milj. kr. för kvävegödselmedel.

10.1.2 Driftkosinader

Pris- och löneomräkning m. m. på befinlliga
resurser har beräknals lill 737 690 kr.

För de varor för vilka investeringsmedel yrkats
beräknar ÖEF transport-, hanterings- och driftkostnader till ett sammanlagt
belopp av 1 190 000 kr. Transport-och hanteringskostnader av engångskaraktär
för omstrukturering av beredskapslagret uppgår till I 332 000 kr.

De samlade driftkoslnaderna under programmet
beräknas för budgetåret 1977/78 uppgå lill 8 380 000 kr. vilkel innebär en
ökning med 3 293 000 kr. Från jordbruksnämnden beräknas 8 301 000 kr.
tillföras, vilkel belopp nämnden upptagit i sitt förslag lill
anslagsframställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10.2 Programmet Beklädnad m. m.

Programmet Beklädnad m.m. omfattar
frågor rörande beklädnads-, övriga textil- och lädervaror. Verksamheten består
huvudsakligen av övergripande planering, förelagsplanläggning, lagring och samordning.
Häri ingår prövning av ansökningar om avskrivningslån och kreditgarantier till
teko-, sko- och garveriindustrier samt försörjningsberedskapslän.

ÖEF
beräknar (1 000-lal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Drifl-

Investe-

Drift-

kosinad

ring'

kostnad

Övergripande
planering

585

717

Företagsplanläggning

151

192

Stödverksamhet

12 659

37 000

12 848

Föriusler
p. g. a. kredit-

garantier

500

500

Samarbetsprojekt
inom

skoindustrin

500

500

Beredskapslagnng

21200

20 200

32 581

Samordning

177

203

Informalion,
utbildning

43

60

Administration

171

214

Investering'

27 000

16 500

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa

35 986

57 200

47 815

43 500

opaginerad Kontrollera mot PDF

I V:7 Lån lill leko-.sko-och garveninduslrin 25 milj. kr.
(1976/77), 15 milj. kr. (1977/ 78)

V: 10 Försöriningsberedskapslån 12 milj. kr. (1976/77), 12
milj. kr. (1977/78) Vlll.l Lagring för beredskapsändamål 15 milj. kr.
(1976/77), varav från Oljelagringsfonden 5 milj. kr.. 16,5 milj. kr. (1977/78)
varav från Oljelagringsfonden 5 milj. kr. IX:8 Förrådsanläggningar m. m. 5,2
milj. kr. (1976/77)

10.2.1 Invesieringar

10.2.1.1 Lån till teko-, sko- och garveriindustrier

Amorterings- och räntefria lån till
investeringar lämnas av beredskapsskäl till teko-, sko-och garveriinduslrierna.
Lån beviljas enligl särskilda av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter.

Riksdagen har beviljat en
investeringsram för Lån UU teko-. sko- och garveriindustrier saml inom denna
ram beviljat investeringsanslag. ÖEF äger vidare bevilja lånegarantier.

F. n. gäller en av riksdagen
beviljad investeringsram avseende avskrivningslån om 160 milj. kr., varav
regeringen har ställt en ram av 150 milj. kr. till förfogande. Beträffande
lånegarantier har riksdagen ställt en ram av 80 milj. kr. lill regeringens
förfogande, varav 75 milj. kr. slällls lill ÖEF:s disposition.

s. 235 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77:74 235

ÖEF har vid utgången av budgetåret 1975/76 träffat
eller förhandlar om avtal på sammanlagt ca 110 milj. kr, och om kreditgarantier
på sammanlagt 32 milj, kr. Vid utgången av budgetåret 1976/77 beräknas atl
avtal träffats eller förhandlingar om avtal pågå för ca 135 milj. kr.

Under budgetåret 1977/78 avses ytteriigare
utbetalningar av avskrivningslån eller utfästelser därom på sammanlagt ca 20
milj, kr. göras.

För att fullfölja det investeringsprogram för teko-
och skoindustrierna som påbörjats med hjälp av avskrivningslån m, m, erfordras
för budgetåret 1977/ 78 ett investeringsanslag på 15 milj, kr.
Investeringsramen kan vara oförändrad.

För att under ett utrednings- och förhandlingsskede
temporärt kunna trygga atl en frän försörjningsberedskapssynpunkt oundgänglig
produktionskapacitet upprätthålls inom skoindustrin och den grundtexlila
industrin kan ÖEF lämna s. k. villkorliga försörjningsberedskapslån. ÖEF
bedömer att det även under budgelärel 1977/78 erfordras temporära stödåtgärder
i form av försörjningsberedskapslän. Ell investeringsanslag på 12 milj, kr,
föreslås.

10.2,1.2
Lagring för beredskapsändamål

Värdet av beredskapslagrel beräknas vid utgången av
budgelåret 1976/77 till ca 220 milj, kr, i prisläge våren 1976, Härtill kommer
ett buffenlager av uniformsväv, ett buffenlager av sjukvårdstextilier och ett
fredskrislager av synletgarn.

För fortsatt och slutlig uppbyggnad av
buffertlagret av främst sjukhustextilier föreslås att enligl planen
återstående 10 milj. kr. anvisas för budgetåret 1977/78. En fortsatt uppbyggnad
föreslås även ske av fredskrislagrel av syntetgarner med ett belopp om ca 5
milj. kr. Sistnämnda belopp bör rekvireras från Oljelagringsfonden.

Med hänvisning till beklädnadsindustrins behov av
stödorder föreslås i skrivelse i februari 1977 att ytterligare 15,3 milj. kr,
anvisas för inköp av sjukhustexiilier av bomull.

För alt tillgodose behovet av främst krom- och
svavelbaserade kemikalier för garveriindustrin föreslås invesieringar om 1,5
milj. kr.

Beredskapslagret börenligl ÖEF i viss utsträckning
omstruktureras. Bl, a, bör lagret av naturfiber minskas och lagret av
syntetfiber ökas.

10.2.2
Driftkostnader

Pris-och löneomräkning m. m. på befintliga resurser
har av ÖEF beräknats till 9 832 718 kr.

För de varor för vilka investeringsmedel yrkats
beräknar ÖEF transport-, hanterings- och driftkosinader lill ett sammanlagt
belopp av 756 000 kr. Transport- och hanteringskostnader av engångskaraktär för
omstrukturering

s. 236 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 236

av
beredskapslagrel uppgår till 295 000 kr.

Förall genoms, k, försörjningsberedskapsstöd
medverka till att statlig och kommunal upphandling av beklädnadsvaror sker vid
företag inom landet föreslås att 10 milj, kr. beräknas även under budgetåret
1977/78,

För avtalat ränte-och amorteringsfritt
avskrivningslån till Sliglex AB bör 2,5 milj, kr, anvisas.

Enhetliga metoder för analyser och dokumentation,
dvs. försörjningsplaner, bör enligt ÖEF utarbetas. För att möjliggöra sådant
metodutvecklingsarbete begär ÖEF medel fören kvalificerad handläggare. Förökad
försöks- och provningsverksamhet avseende den tekniska ulvecklingen inom
textil- och läderområdel begär ÖEF 100 000 kr. För all följa upp resullalel av
de olika stödformerna inom leko-branschen begärs ökade medel för resor med 36
000 kr. Vidare begär ÖEF 165 000 kr. föratt med hjälpav utomstående konsulter
göra en leknisk och ekonomisk uppföljning av berörda företag.

10.3
Programmet Bränsle, drivmedel

Programmet Bränsle,drivmedel omfattar
petroleumprodukter inkl. smörjmedel, fasla fossila bränslen saml inhemska
bränslen. Verksamhelen beslår huvudsakligen av övergripande planering,
ransoneringsförberedelser, företagsplanläggning, beredskapslagring och
samordning.

ÖEF
beräknar (1 000-lal kr.;

1

1976/77

1977/78

Drift-

Investe-

Drift-

Invesie-

kostnad'

ring2

kostnad'

ring2

övergripande
planering

2 2.57

1 164

Gengasverksamhel

400

350

Förelagsplanläggning

499

477

Beredskapslagring

53 951

210 925

68 017

640 800

Tvångslagring

293

5 800

341

Samordning

145

204

Informalion,
ulbildning

60

73

Administration

377

4S7

Summa

57 932

216 725

71083

o40 :

i
Därav från Oljelagringsfonden 25,2 milj, kr, (1976/77), 16,3 milj, kr.
(1977/78) 2 V:6 Lån lill utbyggnad av oljelagringen 5,8 milj. kr. (1976/77)

Vlll:l
Lagring för beredskapsändamål 169,4 milj, kr. (1976/77), varav frän Oljelagringsfonden
150 milj, kr,, 506,2 milj, kr. (1977/78), varav från Oljelagringsfonden 463
milj, kr.

1X:8
Förrådsanläggningar m.m. 41,5 milj. kr. (1976/77), varav från Oljelagringsfonden
30 milj. kr., 134,6 milj. kr. (1977/78), varav från Oljelagringsfonden 104
milj. kr.

s. 237 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 237

10.3.1
Investeringar

10.3.1.1 Lagring
för beredskapsändamål

Värdet av det slatliga beredskapslagret beräknas
vid utgången av budgetåret 1976/77 uppgå till ca 740 milj. kr. i 1976 års
prisläge. Under budgetåret 1977/78 avses lagren av koks och gasol att utökas.
Värdet av fredskrislagrel av eldningsolja beräknas vid utgången av budgetåret
1976/77 uppgä till ca 215 milj. kr. j 1976 års prisläge.

Det Slatliga finansieringsbidraget för 1970-1976
års lagringsprogram är fastställt till 80 milj. kr., vilkel belopp i och med
anslaget för budgelårel 1976/

77 i
sin helhel beviljats av riksdagen. Behållningen på anslaget per den 30 juni

1976 utgör 6,7 milj. kr. Detla belopp föresläs fl disponeras för att täcka

eftersläpande utbetalningar.

För au nå det av 1968 års oljelagringskommitté för
perioden 1970-1976 föreslagna målel för kokslagringen och den högre målsättning
som kan härledas ur de planeringsförutsättningar som tillämpats för
programplaneringen krävs enligt ÖEF ytterligare anskaffning av koks. För
budgetåret 1977/

78 föreslås
att 8 milj. kr. anvisas för inköp av koks.

För budgetåret 1976/77 lämnades ÖEF ett
bemyndigande att inom en ram av 16 milj. kr. anskaffa gasol för 8 milj. kr. för
uppfyllnad av en gasolanläggning. Förutom resterande 8 milj. kr. inom ramen för
lämnat bemyndigande behövs ytterligare 27,2 milj. kr., dvs. sammanlagt 35,2
milj. kr. för att hell kunna fylla anläggningen.

För uppfyllnad av en lagringsanläggning för
eldningsolja i Gävle, i enlighet med beslut av 1974 års riksdag (prop. 1974:85,
FöU 1974:17, rskr 1974:142), begärs 35 milj. kr. Investeringsmedel för
ändamålet föreslås rekvireras från Oljelagringsfonden.

Råoljelagringsanläggningen i Göteborg, vilken ingår
i del program för ökning av statens oljelagring med 3 milj. kubikmeter råolja
som 1973 års riksdag antog, blir färdig under budgetåret 1977/78. För
anskaffning av råolja begärs 428 milj. kr. Invesleringsmedel för ändamålet
föreslås rekvireras frän oljelagringsfonden.

10.3.1.2 Förrådsanläggningar
m. m.

Ell anial lidigare påbörjade lagringsanläggningar
för flygdrivmedel, gasol och råolja är under byggande. Medelsförbrukningen
1977/78 för dessa lageranläggningar beräknar ÖEF till sammanlagt 84 milj. kr.
varav från Oljelagringsfonden för lagringsanläggningar för råolja föreslås
rekvireras 61 milj. kr.

Lagring av flygdrivmedel för den civila luftfarten
sker i ÖEF:s regi. Under budgelåret 1977/78 föresläs utbyggnad av ytteriigare
en bergförlagd flygdrivmedelsanläggning (anl. V) påbörjas. Totalkostnaden för
anläggningen beräk-

s. 238 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 238

nas,
i prisläge april 1976, uppgå till ca 12,2 milj. kr. Under budgetåret 1977/78
behövs 4,0 milj. kr.

För utbyggnad av råoljeanläggningar och
gasolanläggningar med anledning av oljelagringskommitléns förslag begär ÖEF
kostnadsramar på sammanlagt 171 milj. kr. För budgetåret 1977/78 begärs 35
resp. 8 milj. kr. Dessa medel föreslås rekvireras från Oljelagringsfonden.

Anskaffning av ett förråd för befintlig
fältledningsmaieriel avsedd för Norrland föreslås. Totalkostnaden, beräknad
till 1,2 milj. kr. erfordras under budgetåret 1977/78.

För iordningställande av enkla lagerplatser för
föreslagen lagerökning av koks föresläs investeringar lill elt belopp av 100
000 kr.

För förvärv av dispositionsrätter till
bergrumsanläggningar föreslås budgetåret 1977/78 sammanlagt 14,4 milj. kr.
rekvireras från Oljelagringsfonden.

10.3.2
Driftkostnader

Pris- och löneomräkning och bortfall av
engångsanvisningar har av ÖEF beräknals lill ett med 6 901 657 kr. minskat
medelsbehov.

För de varor för vilka invesleringsmedel yrkats
beräknar ÖEF transport-, hanterings-och driftkostnader till ett sammanlagt
belopp av 5 029 000 kr. Av beloppel föreslås 2 milj. kr. bestridas med medel
från Oljelagringsfonden.

Utvecklingen
ställer enligt ÖEF ökade krav på utrednings- och planeringsverksamheten.
Vidare far ÖEF vidgat ansvar för samordningen inom energisektorn. För den
utvidgade verksamhelen begär ÖEF medel för en kvalificerad handläggare. För att
förbättra planläggningen av hur inhemska bränslen skall utnyttjas begärs medel
för en handläggare. För fortsatt informationsplanering saml aktualisering och
översyn av sparkampanjbered-skapen yrkar ÖEF sammanlagt 250 000 kr. För att
kunna utnyttja konsulter i ökad omfattning begärs 5 000 kr. och för arvode till
auktoriserad revisor för bilräde vid tillsynen av näringslivets
förfaiiningsmässigl reglerade beredskapslagring av oljor begärs ökade medel
med 7 000 kr.

10.4
Programmet Sjukvård

Delprogrammel Läkemedel och sjukvårdsmateriel
omfattar frågor rörande sjukvårds- och läkemedelsförnödenheter,
förbandsartiklar och kirurgiska instrument. Verksamheten beslår huvudsakligen
av övergripande planering, företagsplanläggning, lagring och samordning.
Planerings- och lagringsverksamheten skall ske efter anvisning frän
socialstyrelsen.

Socialstyrelsen
anskaffar materiel och utrusining som behövs för all uppsätta och
iordningställa beredskapssjukhusen. Efter anvisning från socialstyrelsen
anskaffar och lagrar ÖEF läkemedel, läkemedelsråvaror och vissa sjukvårdsförnödenheler
som rönlgenfolomaleriel, förbandsgas m. m.

s. 239 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 239

saml saneringsmedel. Kosinaderna för den del av
beredskapslagringen, som kommer på ÖEF, bestrids av medel från socialstyrelsen.

Övergripande planering 31 50

Förelagsplanläggning 60
72

Beredskapslagring 4
181 31200 10695
81300

Samordning 21
38

Informalion, utbildning - 4

Administration 26
31

Summa 4 319 31200 10 890 81300

' Vllfl Lagring för beredskapsändamål 30 milj. kr.
(1976/77), 80,3 milj. kr. (1977/78), 80,3 milj, kr, tillförs från
socialstyrelsen

1X:8 Förrådsanläggningar m, m, 1,2
milj, kr, (1976/77), 1 milj, kr, (1977/78) 2 Från socialstyrelsen 10 695 000
kr.

10.4.1 Investeringar

10.4.1.1 Lagring för beredskapsändamål

Värdel av beredskapslagret beräknas
vid utgången av budgelåret 1976/77 till 75 milj. kr. i prisläge våren 1976.

ÖEF avser atl efler anvisningar
från socialstyrelsen utöka beredskapslagrel av läkemedelsråvaror m. m. För
budgelärel 1977/78 begär socialstyrelsen ett belopp av 38,5 milj. kr. Av della
belopp är 20 milj. kr. redan inplanerade med stöd av det bemyndigande som
regeringen budgelåret 1976/77 lämnal ÖEF,

ÖEF avser även alt utöka
beredskapslagret av sjukvårdsmateriel. För budgelårel 1977/78 begär
socialstyrelsen ell belopp av 41,8 milj. kr.

10.4.1.2 Förrådsanläggningar m. m.

Mot bakgrund av tidigare
erfarenheter bedömer ÖEF alt den utökade lagringen av läkemedelsråvaror bäst
och ekonomiskl mest fördelaktigt kan genomföras i egna förråd. Dessa bör
uppföras i anslulning lill befinlliga eller tillkommande förrådsbyar. De för
programplaneperioden erforderiiga investeringarna i förrådsanläggningar har
beräknals lill 4 milj. kr. Härav faller I milj. kr. på budgelåret 1977/78.

10.4.2 Driftkostnader

Pris- och löneomräkning m. m. har av ÖEF beräknats lill 4
669 897 kr. För de varor för vilka invesleringsmedel yrkats beräknar ÖEF
transport-,

hanterings- och driftkostnader lill
ett sammanlagt belopp av I 852 000 kr. De samlade driftkostnaderna beräknas för
budgetåret 1977/78 uppgå lill

10 890 000 kr. vilkel innebär en ökning med 6 571 000 kr.
Från socialstyrelsen

beräknas
10 695 000 kr. tillföras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10.5 Programmet kemiska produkter m. m.

Programmet omfattar frågor avseende
mineraler andra än metaller, trävaror, massa, papp och papper, grafiska
produkler, petroleumprodukter, glas- och porslinsvaror, gummi- och plasWaror samt
övriga kemiska produkter. Verksamhelen beslår huvudsakligen av övergripande
planering, företagsplanläggning och beredskapslagring.

ÖEF
beräknar (1 OOO-ial kr,l

opaginerad Kontrollera mot PDF

Drift-

kostnad

Övergripande
planering

705

Företagsplanläggning

162

Beredskapslagring

20 096

Samordning

65

Informalion,
utbildning

69

Administration

215

Investe-

ring

67 200

Driftkostnad

1010

199

36 869

98

77 258

Investering

104 100

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa

21312

67 000

38 511

104 100

opaginerad Kontrollera mot PDF

I VII 1:1 Lagring för beredskapsändamål 40 milj, kr.
(1976/77) frän Oljelagringsfonden, 74 milj, kr. (1977/78) varav 60,2 milj. kr
från Oljelagringsfonden

1X:8 Förrådsanläggningar m.m, 27,2
milj, kr, (1976/77) varav 25 milj. kr, från Oljelagringsfonden, 30,1 milj, kr,
(1977/78), varav 20 milj. kr, frän Oljelagringsfonden,

10.5.1 Investeringar

10.5.1.1 Lagring för beredskapsändamål

Värdel av beredskapslagrel beräknas
vid ulgången av budgetåret 1916/11 lill 312 milj. kr. i prisläge våren 1976.1
syfle all förbättra försörjningsberedskapen inom det kemiska området har ÖEF i
sin programplan för perioden 1977/78-1981/82 föreslagit en lagemppbyggnad på 80
ä 90 milj. kr. Som ell led i denna uppbyggnad föreslås förbudgelårel 1977/78
lagerinvesleringar för 13,8 milj. kr. göras.

Värdet av fredskrislagrel av
petrokemikalier beräknas vid ulgången av budgetåret 1976/77 uppgå till 40 milj.
kr. För atl uppbyggnaden av fredskrislagrel av petrokemikalier, i enlighet med
uttalande av föredragande departemenischefen i prop. 1975/76:152 (s. 41), i
stort skall vara avslutad budgetåret 1980/81 bör enligt ÖEF budgelårel 1977/78
nyinvesteringar i lagret göras i en omfattning av 60,2 milj, kr.
Investeringsmedel föresläs rekvireras från Oljelagringsfonden,

För atl en fortsalt planmässig
anskaffning av fredskrislager av petrokemikalier skall kunna ske under
budgetåret 1978/79 önskar ÖEF under

s. 241 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 241

budgetåret
1977/78 vidta vissa förberedelser. För dessa åtgärder begärs ell
beställningsbemyndigande pä 40 milj, kr. uiöver för budgetåret 1977/78 begärda
medel,

10,5,1,2
Förrådsanläggningar m. m.

Den lageruppbyggnad som föreslagits i ÖEF:s
programplan förutsätter atl slörre förrädsuirymmen kan disponeras. Många av de
varor som ingår i lagret har sådana egenskaper att de enligl ÖEF bör lagras i
egna förråd. För alt tillgodose nämnda behov av lagringsutrymmen föresläs en
förrådsby anskaffas. Totalkostnaden beräknas till 9 milj. kr. Behovet av
investeringsmedel budgelårel 1977/78 uppgår lill 4 milj, kr,

Bulkförräd för bl, a. koksalt föreslås anskaffas.
Totalkostnaden beräknas lill I milj, kr, Behovel av invesleringsmedel
budgelårel 1977/78 uppgår lill I milj. kr. Cisterner med en sammanlagd rymd av
10 000 m-' för lagring av flytande kemikalier föreslås anskaffas. Under
budgelåret 1977/78 bör halva volymen anskaffas. Behovet av invesleringsmedel
detta budgetår uppgår till 2,5 milj, kr.

För anskaffning av anläggningar för
fredskrislagring av petrokemiska produkter uppgår budgelåret 1977/78 behovet av
investeringsmedel lill 20 milj. kr. Invesleringsmedel föresläs rekvireras från
Oljelagringsfonden.

10.5.2
Drittkosinader

Pris- och löneomräkning m. m. och bortfall av
engångsanvisning har av ÖEF beräknals lill 9 636 039 kr.

För de varor för vilka investeringsmedel yrkats
beräknar ÖEF transport-, hanterings- och driftkostnader till elt sammanlagt
belopp av 7 994 000 kr. Transport- och hanteringskostnader av engångskaraktär
för omstmklurering av beredskapslagrel uppgår till 210 000 kr.

För all ÖEF skall kunna fl tillräckligt
kunskapsunderiag för beslul om lagringens inriklning och för ulformningen av
system för reglering och ransonering för i försia hand fredskrissiiualioner
begär ÖEF medel för en handläggare.

För ulveckling och vidmakthållande av system för
tilldelning, ransonering och reglering av petrokemikalier i en fredskris begär
ÖEF medel för en handläggare.

De föreslagna två nya handläggarna behöver besöka
förelag m. m. i samband med utredningsverksamheten. För denna ökade
reseverksamhet föresläs resurser tillföras med 6 000 kr.

Möjlighetema lill ersätiningsproduktion i samband
med avspärrnings- och krigssituationer avses ytteriigare granskas. DeUa
föresläs ske genom utnyttjande av tekniska konsulter. Ökade resurser yrkas för
detla ändamål med 30 000 kr.

16 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 74

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

10.6
Programmet Metaller m. m.

242

opaginerad Kontrollera mot PDF

Programmet Metaller m. m, omfattar frägor avseende
malmer, järn och stål och andra metaller samt verksiadsprodukter. Verksamheten
beslår huvudsakligen av övergripande planering, företagsplanläggning och
beredskapslagring. Till della program hänförs även hjälpförnödenheler för
gmv-, stål, metall- och verkstadsindustri.

ÖEF beräknar
(1000-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Drift-

Investe-

Drift-

Investe-

kostnad

ring'

kostnad

ring'

Övergripande
planering

387

526

Företagsplanläggning

266

304

Beredskapslagring

22 460

3 700

27 986

49 500

Samordning

118

153

Informalion,
ulbildning

57

73

Administration

182

234

Summa

23 470

3 700

29 276

49 500

1 VI11:1 Lagring för beredskapsändamål 40 milj, kr,
(1977/78) 1X:8 Förrådsanläggningar m, m. 3,7 milj, kr, (1976/77), 9,5 milj. kr.
(1977/78)

10.6.1
Investeringar

10,6,1,1
Lagring för beredskapsändamål

Värdet av beredskapslagret beräknas vid ulgången av
budgelärel 1976/77 uppgä till 400 milj, kr, i prisläge vären 1976.

ÖEF föreslår en fortsatt lageruppbyggnad av
kemikalier för anrikning av svensk järn- och kopparmalm, elektrod- och
infodringsmaterial saml vissa andra hjälpråvaror. Behovet av invesleringsmedel
1977/78 uppgår lill 10 milj. kr.

Enligl ÖEF föreligger risk för alt akuta
knappheissituationer av fredskriskaraktär skall uppslå i frågaom fiera av de i
programmet ingående malmerna och metallerna. Mot bakgrund härav anser ÖEF alt
uppbyggnad av ett fredskrislager av metaller bör inledas budgetåret 1977/78. I
försia hand bör anskaffas krom, mangan och vanadin. Behovet av
invesleringsmedel uppgår budgelåret 1977/78 till 30 milj. kr.

1 syfte att bl, a, nå en jämn måluppfyllelse bör en
viss omstrukturering av befintliga beredskapslager göras.

s. 243 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 243

10.6.1,2
Förrådsanläggningar m. m.

En siloanläggning för aluminiumoxid
kostnadsberäknad till 8 milj. kr. föreslås uppföras under budgelåret 1977/78,
Anskaffning av aluminiumoxid kan ske när anläggningen färdigställts.

För lagring av fredskrislagrel av metaller m, m.
behövs enligl ÖEF bl, a. upplagsplatser och bulkförråd. Behovelav
investeringsmedel uppgår budgelåret 1977/78 lill 1,5 milj. kr.

10.6.2
Driftkosinader

Pris-
och löneomräkning m. m. har av ÖEF beräknats lill 2 126 015 kr.

För de varor för vilka invesleringsmedel yrkats
beräknar ÖEF transport-, hanterings- och driftkosinader till ett sammanlagt
belopp av 3 133 000 kr. Transport- och hanteringskostnader av engångskaraktär
för omstrukturering av beredskapslagret uppgår lill 284 000 kr.

För arbete med bl. a, försörjningsplaner samt
förberedelser för ransonering och reglering av legeringsmetaller begär ÖEF
medel för en handläggare.

1 samband med översynen och förbättringen av
ransoneringssystemen avses vissa tekniska frägor att lösas med hjälp av
konsulter. Ökade resurser begärs för detla ändamål med 10 000 kr.

10.7
Programmet Övrigt

Programmet innefattar delprogrammen Information och
\itbildning . Ledning
och samordning av långsiktsplanering. Informationsbehandling samt Ledning och
adminislralion. Del delprogram som hittills har benämnts Tjänster föresläs fr.
o. m. budgetåret 1977/78 fördelas på andra program.

10.7.1
Informalion och utbUdning

Delprogrammel inriktas främst mot att skapa
informationsberedskap inför olika slag av försörjningskriser och övning av
verksamheten inför olika krissituationer.

ÖEF
beräknar

(1000-tal
kr.)

1976/77

1977/78

Driftkostnad

Driftkostnad

Samordning Information, utbildning Administration

32 658

134

34 729 140

Summa

824

903

s. 244 Kontrollera mot PDF

10.7.1.1 Driftkosinader

Pris- och löneomräkning har beräknats lill 68 456 kr. ÖEF
begär ökade resurser för publikationstryck och reseverksamhet med 10 000 kr,

10.7.2 Ledning och samordning av långsiktsplanering

Inom delprogrammel leder och
samordningar ÖEF den långsikliga planeringen för det ekonomiska försvarets
myndigheter i enlighet med regeringens anvisningar

ÖEF
beräknar

(1
OOO-tal kr,)

1976/77

1977/78

Driftkostnad

Driftkostnad

Övergripande planering Samordning Information,
ulbildning Administration

502 32 49 34

643 41 64

Summa

617

787

10,7.2.1 Driftkosinader

Pris- och löneomräkning har av ÖEF beräknals lill 30 381
kr.

För att tillgodose behovel av
studier för långsiktig planering begär ÖEF medel fören kvalificerad
handläggare. Förökad reseverksamhet begärs 5 000 kr.

10.7.3 Informationsbehandling

Huvuddelen av verksamhelen inom
delprogrammet utgör stödverksamhet för övriga program inom ÖEF.

Ö EF ber ä knar

(1
OOO-tal kr.)

1976/77

1977/78

Driftkostnad

Driftkostnad

Samordning Informationsbehandling

98

1 541

143 1 if,i

Summa

1639

1906

s. 245 Kontrollera mot PDF

10,7,3,1
Driftkosinader

Pris-
och löneomräkning m. m. har beräknals lill 107 398 kr.

Ökade resurser för köp av datamaskinlid och
konsulltiänsier begärs med 100 000 kr.

ÖEF avser all använda ekonometriska
planeringsmodeller som har utvecklats av ÖEF och den vid verket verksamma
OA-gruppen från försvarets forskningsanstalt (FOA). Då verksamheten hittills
har betraktats som försöksverksamhet har FOA svarat för kostnaderna. När de
ekonometriska planeringsmodellerna tas i reguljärt bruk ankommer del på ÖEF
atl svara för driftkoslnaderna, ÖEF begär därför ökade medel med 60 000 kr, för
köp av datamaskintid,

10.7.4 Ledning och adininistration Delprogrammel
omfattar ÖEF:s centrala ledning och administration.

ÖEF
beräknar

(1
000-lal kr,)

1976/77

1977/78

Driftkostnad

Driftkostnad

Samordning Informalion, utbildning Adminislralion

100

100

5 302

105 105

5 707

Summa

5 502

5917

10.7.4.1
Driftkostnader

Pris- och löneomräkning m.m, beräknas medföra ett
med 32 041 kr. minskat medelsbehov till följd av att överskottet på driftstalen
för förrådsfonden beräknas öka.

Personalfrågorna avses ägnas ökad uppmärksamhet vid
ÖEF i samband med den omorganisation av verkei som föreslår, Lagen om
medbestämmanderätt i arbetslivet och lagen om offentlig anställning medför
också ökad belastning på personalverksamheten. För personaladminislrativa
uppgifter begär ÖEF därför medel för en försiärkning med en kvalificerad handläggare.

Föratt arbetsförhållandena för skri vpersonalen
skall förbättras yrkas medel för två biträden. Vidare begär ÖEF medel för en
expedilionsassislent,

I planeringen av försörjningsberedskapen inhämtas
många uppgifter direkt frän företagen i branschen. Sådan kontaktverksamhet
förutsätter i stor utsträckning att resor kan göras, ÖEF äskar 10 000 kr.
förökad reseverksamhet.

17
Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 74

s. 246 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 246

1 samband med ulveckling av de
ekonomiadminislrativa systemen avses kontorstekniska och smärre administrativa
rationaliseringsundersökningar genomföras. ÖEF begär för detta ändamål 50 000
kr, för konsultmedverkan.

För ökade telefonkostnader m. m, begärs 37 500 kr,
och för ökade övriga expenser 12 000 kr.

10.8
Föredraganden

Ställningstagande till ÖEF:s anslagsframställning
och hemställan om anslag för budgetåret 1977/78 på grund härav görs i del
följande vid anmälan av anslagsfrågor.

s. 247 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 247

11
Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78

11.1
DRIFTBUDGETEN

Elfte
huvudtiteln

F.
EKONOMISKT FÖRSVAR

Under fonden för beredskapslagring och
förrådsfonden för ekonomiskt försvar redovisas samtliga intäkter och kostnader
som uppkommer till följd av beredskapslagring hos överstyrelsen förekonomiskt
försvar (ÖEF), Balans mellan intäkter och kostnader på driftstaten för vardera
fonden fås genom omföringar av erforderliga belopp frän anslaget F 1. Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar. De omförda beloppen bokförs som intäkter på driftstaterna,

1 prop, 1976/77:100 (bil. 14 s, 64-66) har
regeringen föresiagii riksdagenatt, i avvaklan pä särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1977/78 beräkna till Överstyrelsen för ekonomiskl försvar ett
förslagsanslag av 131 256 000 kr,, till Lagring för beredskapsändamål ell
investeringsanslag av 59 400 000 kr. och till Förrådsanläggningar m. m. ett
investeringsanslag av 25 025 000 kr. Vidare har regeringen föreslagit riksdagen
all lill Lån liU teko-. sko- och garveriindustrier för budgetåret 1977/78
anvisa elt investeringsanslag av 5 000 000 kr. Jag återkommer nu till dessa
frågor.

1 prop. 1976/77:85 har regeringen föresiagii
riksdagen alt för budgetåret 1977/78 till Lån lill teko-, sko- och
garveriindustrier anvisa ytterligare 10 000000 kr. Vidare har regeringen
föresiagii riksdagen all för budgelärel 1977/78 till Försörjningsberedskapslån
anvisa ett investeringsanslag av 11000 000 kr, och lill Skostrukturlån anvisa
ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

F
1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

1975/76

Utgift

103
876 437

1976/77

Anslag

131256
000

1977/78

Förslag

170
423 000

s. 248 Kontrollera mot PDF

11.1.1
Sammanställningar Program

1 000-lal kr.

1976/77 Anslag

1977/78 beräknar

ÖEF

Föredraganden

Drifi-

Kapilal-

Drift-

Kapilal-

Drift-

Kapilal-

budgel

budgel

budget

budgel

budget

budgel

Program

Livsmedel

5 118

1 200

8 380

5 000

8 206

6 100

Beklädnad

36 495

57 200

47815

43 500

46 654

26 300

m. m.

Bränsle,
driv-

58 097

216 725

71083

640 800

66 525

694 375

medel

Sjukvård

4 368

31 200

10 890

81 300

7 394

30 800

Kemiska
pro-

20 422

67 200

38 511

104 100

34 650

94 000

dukler
m. m.

Metaller
m. m.

23616

3 700

29 276

49 500

27 173

17 300

Övrigt

8 800

-

9 513

-

8 153

-

Summa
kostna-

156916

377 225

215 468

924 200

198 755

868 875

der

Avgår
upp-

- 458

-

-
500

-

- 500

-

bördsmedel

Från
jordbruks-

-

-

- 8 301

- 5
000

- 8 127

- 5 000

nämnden

Från
social-

-

-

-10 695

- 80 300

- 7 200

- 28 500

styrelsen

Från
oljelag-

-25 202

-250 000

-16 355

-687 200

-12 505

-745 700

ringsfonden

Justering
av

-

-

-

- 2
300

-

- 33 675

medelsbehovel

Summa
anslag

131 256

127 225

179617

149 400

170 423

56 000

Personal

1975/76

1976/77

1977/78 beräknar

ÖEF

Föredraganden

Personal

Handläggande Övrig personal

116 66

125 fil

-1- 12

-1-5 -1- 1

Summa

10/

1-*/

-H 13

-l-b

s. 249 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 249

11.1.2 Programmet Beklädnad m. m.

Från Oljelagringsfonden beräknas
efter besiul av regeringen 5 milj, kr. tas i anspråk för inköp av ändlösa
syntetiska garner.

Regeringen har i 1977 års
budgetproposition (prop. 1976/77:100 bil. 14) föreslagit att för
avskrivningslån lill teko-, sko- och garveriindustrier för budgetåret 1977/78
anvisas ell anslag på 5 milj, kr.

Regeringen har nyligen lämnat förslag till riksdagen om
åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdel (prop. 1976/77:85). Därvid
föreslogs för budgetåret 1977/78 på kapitälbudgeten ytteriigare 10 milj, kr,
för avskrivningslån samt för försörjningsberedskapslån 11 milj, kr.

Jag beräknar nu för budgelärel 1977/78 på kapitälbudgeten
20 milj. kr, för uppbyggnaden av ett buffertlager av sjukhustextilier. Härav är
10 milj. kr. medel för slödköp hos bomullsindustrien utöver tidigare plan, Pä
driftbudgeten beräknar jag bl, a, 10 milj. kr. för försörjningsberedskapsstöd
samt medel för ytteriigare en handläggare för utveckling a v metoder inom
samtliga program,

11.1.3 Programmet Bränsle, drivmedel.

Från Oljelagringsfonden beräknas
efter beslut av regeringen 428 milj. kr. behöva tas i anspråk för inköp av
råolja och 1 750 000 kr. för koslnader i samband med inlagring, 86 milj, kr,
för fortsatt uppbyggnad av anläggningar för lagring av råolja, 10 255 000 kr,
för förvärv av dispositionsrätter till eldningsoljeanläggningar samt 72,5 milj.
kr, för inköp och 500 000 kr. för kostnader i samband med inlagring av
eldningsolja. Vidare beräknas behöva tas i anspråk 15 milj. kr. för inköp av
gasol, 4 milj. kr. för anläggning för lagring av fiygdrivmedel (anläggning V),
Riksdagens bemyndigande torde inhämtas att besluta om utbyggnad av
förrådsanläggningar för oljelagring m. m. inom en kostnadsram av 305 milj. kr.
i enlighet med vad jag har förordat i det föregående (9.2.3,1). Medelsbehovet
för budgetåret 1977/78 för sådana ev, tillkommande objekt beräknarjag till 55
milj, kr.

På kapitälbudgeten beräknarjag 8 milj. kr, för inköp av
koks, 100 000 kr, för lagerplatser för koks, 16 milj, kr. för anläggning för
lagring av fiygdrivmedel (anläggning IV), 2,6 milj, kr. för lageranläggning för gasol, 2 milj. kr. för
smörjoljefabrik, 175 000 kr. för fältledningsförräd samt 5 milj. kr. för
erfarenhetsmässig justering av medelsbehovet.

För utrednings- och planeringsverksamhet samt samordning
inom energiområdet beräknar jag pä driftbudgeten medel för ytteriigare en
handläggare,

11.1.4 Programmet Sjukyård

På kapitälbudgeten beräknarjag
medel för läkemedelsförråd med 1 milj. kr. Statsrådet Troedsson kommer senare
denna dag all la upp frågan om medelsbehovel för beredskapslagring av läkemedel
m. m.

s. 250 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 250

11.1.5
Programmei Kemiska produkler m. m.

Jag förordaratt riksdagens bemyndigande inhämtas
att för beredskapslager för främsl fredskriser beställa varor inom det
petrokemiska områdei till ett belopp av 100,2 milj. kr. För invesieringar
beräknas från Oljelagriiigs/önden efter beslut av regeringen las i anspråk 60,2
milj. kr, för inköp av petrokemiska produkler samt 20 milj, kr, för anläggning
för lagring av petrokemiska produkter.

På kapitälbudgeten beräknarjag 8,9 milj. kr. för
inköp av kemikalier bl. a, malerial för tryckning, 1,1 milj. kr. för
färdigställande av koksaltförråd samt 2,5 milj. kr. för cisterner avsedda för
lagring av fiytande kemikalier.

För utformning av system för reglering och
ransonering - i första hand för fredskrissiiualioner - inom området kemiska
produkter beräknarjag medel på driftbudgeten för ytterligare en handläggare.

11.1.6 Programmei
Metaller m. tn.

På grund av mina förslag i det föregående om
beredskapslager för främst fredskriser (9.2,4,2) beräknarjag pä kapitälbudgeten
10 milj. kr. för inköp av legeringsmeialler samt 2 milj, kr, för upplagsplatser
och bulkförråd. Vidare beräknarjag 4 milj. kr. för inköp av hjälpråvaror för
stål- och metallframställning.

11.1.7 Programmen
Livsmedel, Beklädnad m.m.. Sjukvård. Kemiska

produkler m. m.. Metaller m. m.

För färdigställande av en förrådsby beräknar jag på
kapitälbudgeten 6,3 milj. kr. Investeringen fördelas med ca en femtedel på vart
och ett av de berörda programmen.

11.1.8 Programmet
Övrigi

För förstärkning av ÖEF:s personaladministration
(personalplanering och -utbildning) beräknar jag på driftbudgeten medel för tvä
handläggare. Jag beräknar ocksä medel för ett biträde.

Hemställan

Med hänvisning till programsammanställningen och
till vad jag anfört i del föregående hemställerjag att regeringen föreslär
riksdagen att

1. medge
atl beställningar av petrokemiska varor fär läggas ul inom en ram

av 100 200 000 kr.,

2. lill
Överstyrelsen förekonomiskt försvar för budgelåret 1977/78 anvisa ell

förslagsanslag av 170 423 000 kr.

s. 251 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 251

11.2
KAPITALBUDGETEN VIII: Fonden för beredskapslagring Överstyrelsens för
ekonomiskt försvar delfond VIII:1 Lagring för beredskapsändamål

1975/76
Utgift 40 810 414 Behållning 99 589 586

1976/77
Anslag 59 400 000

1977/78
Förslag 21000 000

1 enlighet med vad jag lidigare anfört vid min
anmälan av förslagsanslaget F 1, Överstyrelsen för ekonomiskt försvar förordarjag
att medel för nästa budgetär anvisas enligt följande investeringsplan och
anslagsberäkning.

s. 252 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74

Investeringsplan
för lagring (1 OOO-tal kr.)

252

opaginerad Kontrollera mot PDF

Program

Medelsförbrukning

Varuslag

Beräknad

Förslag

1976/77

1977/78

Livsmedel

Gödselmedel

_

2 600

Bekämpningsmedel

-

2 400

Beklädnad
m, m.

Synlelgarner

5 000

5 000

Sjukhustexiilier

6 000

20 000

Div.
beklädnadsvaror

54 600

-

Bränsle,
drivmedel

Råolja

-

428 000

Eldningsolja

150 000

72 500

Gasol

8 000

15 000

Koks

9 900

8 000

Flygdrivmedel

1400

_

Transformalorolja

400

-

Sjiikyård

Läkemedelsråvaror

31 000

26 100

Reservanläggningar

-

2 400

Kemiska
produkler m. m.

Petrokemikalier

31 100

60 200

Div,
kemikalier

3 300

8 900

Syntetiskt
gummi

2 000

-

Metaller
m. m.

Legeringsmetaller
m, m.

-

10 000

Div.
metaller m. m.

-

4 000

Aluminiumråvaror

8 500

-

Summa

311 200

665 100

Från
jordbruksnämnden

-

- 5 000

Från
socialstyrelsen

-

- 28 500

Från
oljelagringsfonden

- 188
100

-580 700

Summa

123 100

50 900

Medel
från oljelagringsfonden för-

delade
på program:

Beklädnad
m. m.

5 000

5 000

Bränsle,
drivmedel

150 000

515 500

Kemiska
produkler m. m.

33 100

60 200

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslagsberäkning
(I OOO-tal kr,)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behållning
1976-07-01

99 589

1976/77

311 200

Från
oljelagringsfonden 1976/77

188 100

1977/78

665 100

Anslag
1976/77

59 400

Från
jordbruksnämnden 1977/78

5 000

Beräknad

5 989

Från
socialstyrelsen 1977/78

28 500

behållning

Frän
oljelagringsfonden 1977/78

580 700

1978-06-30

Anslag
(förslag)

21000

Summa

982 289

982 289

Med
hänvisning lill vad jag har förordal i del föregående hemställerjag att
regeringen föreslår riksdagen att till Lagring för beredskapsändamål
budgelåret 1977/78 anvisa elt investeringsanslag av 21 OOOOOO kr.

IX: Diverse
kapitalfonder Förrådsfonden för ekonomiskt försvar IX :8 Förrådsanläggningar m. m.

1975/76

Utgift

130
497 380'

Behållning

17
170673

1976/77

Anslag

25
025 000

1977/78

Förslag

35
000 000

'
Härav har 114 124 040 tillförts titeln Lånemedel

ÖEF har föresiagii uppräkning av kostnadsramarna
för nybyggnadema Flygdrivmedelsanläggning IV och
Anläggning för gasol med belopp som överstiger den allmänna
byggnadskostnadsstegringen, 1 båda fallen föranleds ökningen av alt
omfattningen av objekten föreslås utökas. Jag biträder dessa förslag.

Jag redogör inte närmare för förslag innebärande
sänkta eller oförändrade kostnadsramar eller föreslagna ramhöjningar enbart
föranledda av den allmänna byggnadskostnadsstegringen.

I enlighet med vad jag här och tidigare vid min
anmälan av förslagsanslaget F I. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har
anfört förordarjag att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande
investeringsplan och anslagsberäkning.

18 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 74

s. 1 Kontrollera mot PDF

Investeringsplan för anläggningar (1 OOO-tal kr.)

Byggnadsobjekl

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

ställande år-mån

1/4 1975

1/4 1976

Faklisk
1,0, m, 1975/76

Beräknad
för

- siari
år-mån

1976/77

1977/78

Pågående
objekl

Flygdrivmedelsanläggning
IV

17 650

25 000

233

7 100

16 000

76-09

78-08

Anläggning
för gasol

25 000

35 000

15 380

17000

2 600

74-04

77-08

Råoljeanläggningar
Al-3

254 200

254 000

24 327

50 000

61000

75-02

80-06

Anläggning
för aluminiumrå-

varor

7 300

7 700

4 425

2 100

-

76-04

77-04

Koksaliförräd

3 500

3 800

1267

1400

1 100

75-09

78-06

Smörioljefabrik

2 225

2 550

329

190

2 000

76-04

78-10

Fältledningsförräd

150

150

150

-

-

75-11

76-06

Anläggningar
för petrokemis-

ka varor

II5000

130 000

-

1000

20 000

76-09

81-06

Förrådsby

6000

6 800

-

500

6 300

76-10

77-12

Lagerplatser
for koks

25

25

-

25

-

77-01

77-04

Tekoförråd

4000

4 500

-

4 500

-

76-07

76-10

Diverse
mindre objekt

1900

1900

1 300

-

-

73-02

76-06

Nya
objekl

Flygdrivmedelsanläggning
V

-

12 200

-

-

4000

78-04

80-04

Fältledningsförråd

-

175

-

-

175

77-07

77-10

Lagerplatser
för koks

-

100

-

-

100

77-10

78-01

Anläggningar
för läkemedels-

råvaror

-

1000

-

-

1000

77-09

78-06

Cisterner

-

2 500

-

-

2 500

77-09

78-07

Upplagsplatser,
bulkförråd

m, m.

-

-

-

-

2 000

77-09

78-06

Råoljeanläggningar
B2-3

-

70 000

-

-

25 000

77-07

81-06

Förrådsanläggningar
för olje-

lagring
mm.

-

305 000

-

-

55 000

Erfarenhetsmässigt
justering

av
medelsbehovet

-

-

-

-

5 000

Summa

436 950

862 400

47411

83 815

203 775

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behållning

1976-07-01

17171

1976/77

83815

Från
oljelagringsfonden

1976/77

51000

1977/78

203 775

Anslag

1976/77

25 025

Från
oljelagringsfonden

Beräknad

1977/78

165 000

behållning 1978-06-30

5 606

Anslag
(förslag)

1977/78

35 000

Summa

293 196

293 196

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 255

Med hänvisning till vad jag har förordat i det
föregående hemslällerjagatt regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen atl
besluta om byggnadsarbeten för förrådsanläggningar inom de kostnadsramar som
jag har förordat i det föregående

2.
till Förrådsanläggningar m. m.
förbudgelårel 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000 kr.

s. 256 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

256
Bilaga 2:1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2:1 till bilaga 2 till regeringens proposition nr 74 år 1976/77

1" DX

1

1 R å dsorgani-1
sation

1

1

1

J

Verkschef

Milil ä rassislent

1

1

1

1

Enhet f ö r
EF-samordning

Enhet f ö r
programverksamhet

Enhet f ö r
beredskapslagring

Administrativ enhet

ÖEF:s
organisation (Föredragandens förslag)

s. 257 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 257

Bilaga 2:2 Bilaga 2:2 till bilaga 2 till
regeringens proposition nr 74 år 1976/77

1
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:343) om oljelagring m. m.

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1957:343)
om oljelagring m. m.'

dels
att 6 J; och 7 5 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse,

dels all i lagen skall införas två nya paragrafer,
6 b och 8 a SS, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

6S Förbmkare är lagringsskyldig, därest han under
basåret inom riket, annoriedes än vid fartygs drift i utrikes trafik,
förbrukat olja, som han infört från utrikes ort. Vad nu sagts skall dock ej
gälla, om han infört oljan pä transportmedel för transportmedlets drift.

Skyldig att lagra eldningsolja är ock den som under
basåret vid anläggning inom riket förbrukat sädan olja, därest vid anläggningen
under basåret och de tvä kalenderåren närmasl dessförinnan förbrukats
sammanlagt minsl femtonlusen kubikmeter eldningsolja.

Första
och andra styckena äga ej Första och andra siyckena äga ej

tillämpning på olja som
förbrukas tillämpning på olja som förbrukas

såsom råvara vid framställning av såsom råvara vid framställning av

stadsgas för försäljning. stadsgas för försäljning eller såsom

bränsle i gasturbin for.framställning av elektrisk kra.ft med en
installerad effekt som uppgår tiUfem megawatt eller däröver.

6bS

Den som innehar gasturbin för .framställning av
elektrisk kraft med en installerad effekt som uppgår tlU fem megawatt eller
däröver är skyldig att hålla 1 lager sådant bränsle som behövs för att driva
gasturbinen. Lagringsmängden faslsiälles av regeringen enligt grunder som
riksdagen godkänt.

'
Lagen omtryckt 1969:755

Senasie
lydelse av lagens rubrik 1975:708.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 i; 2 mom. Basmängd inom viss grupp av olja är den
mängd olja, tillhörande gruppen, som den lagringsskyldige under de i 5 eller
6 S angivna omständigheterna sålt eller förbrukat under basåret eller, om han
sålt eller förbrukat olja både under basåret och året eller etivart av de tvä
åren närmasl dessförinnan, vad han under dylika omständigheter i genomsnitt
för är sålt eller förbrukat under angivna tid, 1 fråga om gasol skall dock
endasl den försäljning eller förbrukning som skett under basåret beaktas.
Beträffande ånglurbin- och gasturbinanläggningar må regeringen förordna om
andra grunder för beräkning av basmängd.

Vid beräkning av basmängd för säljare skall dock icke
medräknas

a)
olja som han
sålt till statlig myndighel, vilken enligt regeringens beslut hade att vid
tiden för försäljningen hålla lagerav olja, tillhörande samma grupp som den
försålda oljan;

b)
olja
tillhörande annan grupp än gasol, som han infört från utrikes ort eller
utvunnit vid inhemskt oljeraffinaderi och för vidareförsäljning sålt till
någon, vars försäljning av annan olja än gasol under kalenderåret närmast före
försäljningen uppgått lill sammanlagt minsl tigulusen kubikmeter;

c)
gasol som han
infört från utrikes ort eller utvunnit vid inhemskt oljeraffinaderi och för
vidareförsäljning sålt till någon, vars försäljning av gasol under kalenderåret
närmast före försäljningen uppgått till minst ettusen ton;

d) olja som han sålt lill någon,

vilken enligt överenskommelse med

tillsynsmyndigheten var skyldig atl

under kalenderåret närmast efter

försäljningen hälla lager av olja, till

hörande samma grupp som den sålda

oljan;

Vid beräkning av basmängd för säljare skall dock icke
medräknas

a)
olja som han
sålt till statlig myndighet, vilken enligl regeringens beslut hade atl vid
tiden för försäljningen hålla lagerav olja, tillhörande samma grupp som den
försålda oljan;

b)
olja
tillhörande annan grupp än gasol, som han infört från uirikes ort eller
utvunnit vid inhemskt oljeraffinaderi och för vidareförsäljning sålt till
någon, vars försäljning av annan olja än gasol under kalenderåret närmast före
försäljningen uppgått till sammanlagt minst tiugulusen kubikmeter;

c)
gasol som han
infört från uirikes ort eller utvunnit vid inhemskt oljeraffinaderi och för
vidareförsäljning sålt till någon, vars försäljning av gasol under kalenderåret
närmast före försäljningen uppgått till minst ettusen ton;

d) olja som han säll lill någon,

vilken enligt överenskommelse med

tillsynsmyndigheten var skyldig all

under kalenderåret närmast efter

försäljningen hålla lager av olja, till

hörande samma grupp som den sålda

oljan;

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Senaste lydelse 1975:708.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 Nuvarande lydelse

e) eldningsolja som han sålt för förbrukning vid
anläggning inom rikel, vid vilken under de tre försäljningen närmasl
föregående kalenderåren förbrukats sammanlagt minst femloniusen kubikmeter eldningsolja;

O
olja som sålls för förbrukning såsom råvara vid framställning av stadsgas för
försäljning;

g) olja som sålts för förbrukning vid fartygs drift
i uirikes trafik.

259 Föreslagen lydelse

e) eldningsolja som han sålt för förbrukning vid
anläggning inom rikel, vid vilken under de tre försäljningen närmast
föregående kalenderåren förbrukats sammanlagt minsl femtontusen kubikmeter eldningsolja;

O olja som sålts för förbrukning såsom råvara vid
framställning av sladsgas för försäljning;

g) olja som sålts för förbrukning vid fartygs drift
i uirikes trafik;

h)
olja för drift av gasturbin för framställning av elektrisk kraft, om oljan
sålts liU någon som år lagringsskyldig enligl 6 b

opaginerad Kontrollera mot PDF

8a
S

Den som .för år 1977 ålagts skyldighet enligl 8
,s*> andra eller tredje siyckei belräffande förvaring eller förläggning av
lager skall om ej annat särskilt föreskrives även därefter vara skyldig hålla
dessa lager.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1978.

s. 260 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 260

2
Förslag till

Lag
om ändring i förordningen (1958:575) om avskrivning ä vissa

oljelagringsanläggningar,
m. m.

Härigenom
föreskrives i frågaom förordningen (1958:575) om avskrivning

å
vissa oljelagringsanläggningar, m. m,'

f/Wsatl
14 vj orden "förordningen den 31 maj 1957(nr 343)om oljelagring

m, m." skall bytas ut mot "lagen (1957:343)
om oljelagring m.m.", dels att i 9 S orden "Kungl, Maj:l" skall
bylas ul mot "regeringen", dels att i 9 S ordet
"förordning" skall bytas ut mot "lag", dels all rubriken
lill förordningen samt 1 S 1 mom. skall ha nedan angivna

lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen Ivdelse

fö/wc//;///,!;
om avskrivning å vissa Lag om avskrivning å vissa olje-

oljelagringsanläggningar,
m, m. lagringsanläggningar, m, m.

I i; 1 mom.2

Skattskyldig,
som under de be- Skattskyldig, som under de be-

skattningsår
för vilka taxering i skattningsår för vilka taxering i

första instans verkställes åren försia instans verkstäUes åren

1959-1980 för sladigvarande bruk i 1959-1989 för sladigvarande bruk i

rörelse färdigställer anläggning i rörelse färdigställer anläggning i

bergrum för lagring av mineralolja bergrum för lagring av mineralolja

eller annan anläggning för lagring av eller annan anläggning för lagring av

mineralolja, som innefattar skäligt mineralolja, som innefattar skäligi

skydd mot förstöring genom bomb- skydd mol förstöring genom bomb

anfall eller beskjuining, äger att vid anfall eller beskjutning, äger att vid

inkomsttaxeringen åtnjuta avdrag inkomsttaxeringen åtnjuta avdrag

för avskrivning ä anskaffningskosi- för avskrivning å anskaffningskost

naden för anläggningen på sätt nåden för anläggningen på sätt

nedan i 2 ij sladgas. Avdrag för av- nedan i 2 S sladgas. Avdrag för

skrivning som nu sagts medgives avskrivning som nu sagts medgives

endast om anläggningen har en endast om anläggningen har en

volym av minst 1 000 m' och anlägg- volym av minst 1 000 m och anlägg

ningen godkänts av överstyrelsen för ningen godkänts av överslyrelsen för

ekonomiskt försvar, ekonomsikt försvar.

Skattskyldig, som före beskattningsåret 1958
färdigställt anläggning, som i första siyckei sägs, äger att vid
inkomsttaxeringen åinjula avdrag för avskrivning av del i
beskattningshänseende återstående oavskrivna värdet av anskaffningskostnaden
för anläggningen (restvärdet) på sätt nedan i 2 S stadgas, under förutsättning
atl tillfredsställande uiredning om restvärdet kan företes.

1 anskaffningskostnaden för anläggning, som i
försia eller andra stycket avses, må icke medräknas koslnader för anskaffning
av mark eller för anläggande av tillfartsvägar, körplaner o. dyl.

Denna
lag iräder i kraft den 1 januari 1978.

1 Senasie
lydelse av 4 !; 1969:758.

2 Senasie
Ivdelse 1969:758,

s. 261 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 261

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift För

oljeprodukter

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1973:1216)
om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter', som enligt lag (1976:297)
gäller till utgången av år 1981,

dels all lagen skall äga fortsatt giltighet till
och med utgången av år 1984,

de/s
att 2 S skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2S2 Särskild beredskapsavgift utgår UU
Särskild beredskapsavgifi utgår för utgången av juni månad 1979 för bensin
med 5/1/ öre för liter och för bensin med sex öre för liter och för motorbrännolja,
eldningsolja och motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja med
aderton kronor för bunkerolja, med sju kronor för ku- kubikmeter. b\kn\eter
samt därefler för bensin med ett öreför lUer och för motorbrännolja,
eldningsolja och bunkerolja med tvä kronor för kubikmeter.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1978.

'
Lagen omtryckt 1975:275.

Senaste lydelse av lagens
rubrik 1975:275.

2 Senaste lydelse
1976:297.

s. 262 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 262

Innehåll

1. Inledning.................................................... 1

2. Perspektivsludier för
det ekonomiska försvaret... 3

2.1
Anvisningar för
perspekiivstudiernas fas 1 . 3

2.2
Perspeklivstudie del 1 för
det ekonomiska försvaret ... 3

2.3
Anvisningar för
perspekiivstudiernas fas 2.... 6

2.4
Perspeklivstudie del 2 för del
ekonomiska försvaret ... 7

3.
1974 års försvarsulredning (SOU
1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar 13

4.
Anvisningar för
programplanering m. m.............. 15

5.
Programplaner för perioden
1977/78-1981/82..... 19

5.1
Programplan för det ekonomiska
försvaret . 19

5.2
Överstyrelsen för ekonomiskt
försvar.......... 23

5.2.1
Programmet Beklädnad m. m.............. 23

5.2.2
Delprogrammet Bränslen och
drivmedel m. m, ,. 26

5.2.3
Programmet Övriga
försörjningsviktiga varor., ,, 28

5.2.3.1
Delprogrammet Kemiska produkter
m. m, 28

5.2.3.2
Delprogrammet Metaller m, m.... 30

5.2.4 Delprogrammet
Ledning och samordning ..... 32

5.2.4.1
Information och utbildning........ 32

5.2.4.2
Ledning och samordning av
långsiktsplanering 33

5.2.4.3
Informationsbehandling............ 34

5.2.4.4
Ledning och adminislralion........ 35

5.3
Statens jordbruksnämnd
(programmet Livsmedel) 36

5.4
Statens vallenfallsverk
(delprogrammet Elkraft) 38

5.5
Transportnämnden (delprogrammen
Transportsamordning

och
Landsvägstransporter)........................ ..... 40

5.6
Statens järnvägar
(delprogrammel Järnvägstransporter).. 43

5.7
Statens vägverk (delprogrammet
Vägar)...... 47

5.8
Luftfartsverket (delprogrammel
Flygtransporter) 48

5.9
Sjöfartsverket (delprogrammet
Sjötransporter) 51

5.10
Arbetsmarknadsstyrelsen
(delprogrammel Arbetskraft) ,, 53

5.11
Postverket (delprogrammet
Postal kommunikation) 55

5.12
Sveriges riksbank
(delprogrammel Penningmedel och betalningsförmedling) 56

6. ÖEF-ulredningen ........................................ ..... 58

6.1
Inledning............................................... ..... 58

6.2
Nuvarande ordning.................................. ..... 59

6.2.1
Överslyrelsen förekonomiskt
försvar (ÖEF) 59

6.2.2
Statens industriverk (SIND) och
kommerskollegium

(KK).............................................. 62

s. 263 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 263

6.3 ÖEF-utredningen............................................... 63

6.3.1 Nya och förändrade arbetsuppgifter
för ÖEF,,,, 63

6.3.2 Överväganden och förslag
beträffande ansvars- och arbetsfördelningen mellan ÖEF och SIND resp, KK 64

6.3.3 Överväganden och förslag
beträffande ÖEF:s normalorganisation 65

6.3.4 Överväganden och förslag
beträffande krisorganisalionsfrågor 71

6.3.5 Vissa särskilda frågor............................... 73

6.3.6 Genomförande av föreslagna
organisationsändringar 74

6.4 Remissyttrandena............................................. 74

6.4.1 ÖEF:s verksamhetsområde och
verksamhetsinriktning 74

6.4.2 Ansvars- och arbetsfördelning
mellan ÖEF och SIND respektive KK 75

6.4.3 ÖEF:s normalorganisation....................... ...... 75

6.4.3.1
Allmänl......................................... 75

6.4.3.2
Organisationsstruktur................. ...... 76

6.4.3.3
Styrelse och
rådsorganisation..... ...... 79

6.4.3.4
Vissa
samordningsfrågor............. ...... 81

6.4.3.5
Metodutveckling.......................... ...... 81

6.4.3.6
Byggnadsverksamhet.................. ...... 82

6.4.3.7
Personalbehov i
den nya organisationen 82

6.4.3.8
Genomförande av
omorganisationen..,, 84

6.4.4 Krisorganisationsfrågor........................... ...... 84

6.4.5 Behov av ytteriigare utredningar m.m..... 86

7,
1975 års oljelagringskommitté (OLK).................... 88

7.1 Inledning........................................................... 88

7.2 Nuvarande ordning........................................... 89

7.2.1 Oljelagringen före år 1958....................... 89

7.2.2 Oljelagringsprogrammel 1958-1962........ 89

7.2.3 Oljelagringsprogrammel 1963-1969........ ...... 90

7.2.4 Oljelagringsprogrammel 1970-1976........ ...... 91

7.2.5 Kontrollstationen för
oljelagringsprogrammel 1970-1976 93

7.2.6 Lagringsålgärder vidtagna mot
bakgrund av oljekrisen 1973/74 93

7.2.7 Övrig beredskapslagring i statlig
regi...... 94

7.2.8 Författningar rörande oljelagring
m. m.... ...... 95

7.3 Utredningen...................................................... ...... 96

7.3.1 Utredningsuppdraget ............................ ...... 96

7.3.2 Behovet av beredskapslagring................ ...... 97

7.3.3 Beredskapslagring inom
energiområdet och uthållighet mol kriser och krig 98

s. 264 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 264

7.3.3.1
Nuvarande
lagring och uthållighet........... 98

7.3.3.2
Lagring och
uthållighet enligt det ekonomiska försvarets långsiktsplanering .. 99

7.3.3.3
OLK:s förslag
angående uthållighet mol

olika kristyper............................... ..... 100

7.3.4 Lagringsprogrammels längd..................... ..... 101

7.3.5 Energiprognoser för år 1985.................... 102

7.3.6 Fredskrislagring av olja............................. ..... 102

7.3.7 Beredskapslagring av fiytande
fossila bränslen och drivmedel för avspärrning och krig 104

7.3.8 Vinlerdispens............................................ ..... 105

7.3.9 Beredskapslagring av gasbensin och
olja för den kemiska indusirin 106

7.3.9.1
Utredningsområde
och uthållighet........... 106

7.3.9.2
Beredskapslagring
av gasbensin för den petrokemiska indusirin 107

7.3.9.3
Beredskapslagring
av olja för produktion av kimrök 108

7.3.9.4
Beredskapslagring
av olja för ammoniaklillverkning 108

7.3.10................................................................ Beredskapslagring
av koks förden metallurgiska in

dustrin ..................................................... 108

7.3.10.1 Lagring för avspärrning och krig... 108

7.3.10.2 Lagringsalternativ........................ ..... 109

7.3.10.3 Lagring för fredskris..................... ..... 109

7.3.11................................................................ Beredskapslagring
av kärnbränsle 110

7.3.11.1 Behovel av kämbränsle m. m. till år
1985 HO

7.3.11.2 Behov av beredskapslager........... 111

7.3.11.3 Lagringens genomförande........... 113

7.3.11.4 Villkor för anskaffning och
innehav av kärnbränslelager 114

7.3.12 Lagringsskyldighel för kraft- och
värmeverk .... 115

7.3.13 Lagringsskyldighet för förbrukare
av ångkol 116

7.3.14 Investeringskostnader och
lagringsansvar 116

7.3.14.1 Nuvarande beredskapslagringssyslem
... 116

7.3.14.2 Vissa konsekvenser av nuvarande
ivångslagringssyslem 117

7.3.14.3 Olika alternativ för kommande
oljelagringsprogram 119

7.3.14.4 OLK:s förslag belräffande
lagringsansvarel 124

7.3.14.5 Andel i äldre lagringsmål.............. .... 125

7.3.14.6 Lagring för gasturbindrift.............. .... 126

7.3.14.7 Lagring för fartygsdrift i uirikes
sjöfart. 126

7.3.14.8 Lagring av koks och gasbensin
m.m... 126

s. 265 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 265

7.3.14,9
Lagring av kämbränsle........ .. 127

7.3.15
Finansiering.................................... 128

7.3.16
Vissa särskilda frågor....................... 132

7.3.16.1
Beredskapsbestämmelserna i
Svensk Byggnorm 132

7.3.16.2
Åtgärder för atl öka
lagerhållningen av drivmedel inom jordbrukel 133

7.3.16.3
Oljelagringsrådel.................... 133

7.3.17.................................................. Författningsfrägor 134

7.4
Reservationer och särskilda
yttranden........ 134

7.5
Remissyttranden.................................... ... 136

7.5.1
Behovet av beredskapslagring............ ... 136

7.5.2
Mål för uthålligheten........................ 136

7.5.3
Lagringsprogrammets längd och
förslaget om en kontrollstation 137

7.5.4
Energiprognoser för år 1985............... 137

7.5.5
Fredskrislagring av olja..................... 137

7.5.6
Beredskapslagring av Hylande
fossila bränslen och drivmedel för avspärrning och krig 138

7.5.7
Vinterdispens.................................. 138

7.5.8
Beredskapslagring av gasbensin
och olja för den kemiska industrin 140

7.5.9
Beredskapslagring av koks för
den metallurgiska industrin 141

7.5.10
Beredskapslagring av kämbränsle........ 142

7.5.11
Lagringsskyldighet för kraft-
och värmeverk .... 143

7.5.12
Investeringskostnader och lagringsansvar 143

7.5.12.1
Lagringens ulformning............. 143

7.5.12.2
Lagringsansvaret................... 146

7.5.12.3
Andel i äldre lagringsmäl.......... 146

7.5.13
Finansiering.................................... 147

7.5.14
Vissa särskilda frågor....................... 149

7.5.14.1
Beredskapsbestämmelserna i
Svensk Byggnorm 149

7.5.14.2
Åtgärder för att öka
lagerhållningen av drivmedel inom jordbrukel 150

7.5.14.3
Oljelagringsrådel.................... 150

8.
1974 års försvarsulredning (SOU
1977:1) Totalförsvaret 1977-82 151

9.
Föredraganden............................................ 158

9.1 Del
ekonomiska försvarets fortsatta utveckling 158

9.1.1
Grunder......................................... 158

9.1.2
Uthållighet..................................... ... 160

9.2 Programvis
inriklning................................ 162

9.2.1
Programmet Livsmedel.................. 162

s. 266 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 266

9.2.2
Programmei Beklädnad mm................ 163

9.2.3
Programmet Energi.......................... 165

9.2.3.1 Delprogrammet
Bränslen och drivmedel

m.
m................................... 165

9.2.3.2 Delprogrammet
Elkraft............ 201

9.2.4 Programmei
Övriga försörjningsvikliga varor,,, , 202

9.2.4.1
Delprogrammel Kemiska produkter
m, m, 202

9.2.4.2
Delprogrammel Metaller m.m..... 203

9.2.5 Programmei
Transporter.................... 205

9.2.5.1
Delprogrammet
Transportsamordning... 206

9.2.5.2
Delprogrammel
Järnvägstransporter 206

9.2.5.3
Delprogrammel
Landsvägstransporter, ,, 206

9.2.5.4
Delprogrammet Vägar............. ... 207

9.2.5.5
Delprogrammet Flygtransporter ... 207

9.2.5.6
Delprogrammet Sjötransporter.. ... 208

9.2.6 Programmet
Tjänster........................ ... 208

9.2.6.1
Delprogrammet Arbetskraft.......... 208

9.2.6.2
Delprogrammel Penningmedel och
betalningsförmedling 209

9.2.6.3
Delprogrammet Postal
kommunikation . 209

9.2.6.4
Delprogrammel Ledning och
samordning 210

9.2.7 Övrig
verksamhel............................. 210

9.2.8 Personalförstärkningar...................... 211

9.3 ÖEF:s
organisation mm............................ ... 211

9.3.1
Inledning....................................... 211

9.3.2
ÖEF:s verksamhetsområde och
verksamhetsinriktning 212

9.3.3
Ansvars- och
arbetsfördelning mellan ÖEF och SIND respektive KK 213

9.3.4
ÖEF:s normalorganisation..................
214

9.3.4.1
Principiell utformning av
organisationen 214

9.3.4.2
Organisationsstruktur .......... 214

9.3.4.3
Styrelse och rådsorganisation..
216

9.3.4.4
Personaldimensionering...........
217

9.3.4.5
Genomförande av
omorganisationen.,,. 219

9.3.5
ÖEF:s krisorganisation m.m................
220

9.3.6
Behov av ytteriigare
ulredningar......... 225

9.4
Koslnader 1977/78-1981/82......................
226

9.5
Koslnader 1977/78 ............................... 227

9.6
Upprättade lagförslag ............................. 228

9.6.1
Specialmotivering ......................... 228

9.7 Hemställan............................................
231

s. 267 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 267

10, Anslagsframställning för överstyrelsen för
ekonomiskt försvar

(ÖEF) 232

10.1........................................................... Programmet
Livsmedel 232

10.1.1................................................... Investeringar 233

10.1.1,1
Lagring för beredskapsändamål 233

10.1.2................................................... Driftkosinader 233

10.2........................................................... Programmei
Beklädnad m. m 234

10.2.1................................................... Invesieringar 234

10.2.1.1
Lån lill teko-, sko- och
garveriindustrier 234

10.2.1.2
Lagring för beredskapsändamål. ... 235

10.2.2.................................................. Driftkostnader 235

10.3.......................................................... Programmet
Bränsle, drivmedel 236

10.3.1.................................................. Investeringar 237

10.3.1.1
Lagring för beredskapsändamål.. 237

10.3.1.2
Förrådsanläggningar m. m........ ... 237

10.3.2.................................................. Driftkostnader 238

10.4.......................................................... Programmet
Sjukvård 238

10.4.1.................................................. Investeringar 239

10.4.1.1
Lagring för beredskapsändamål. ... 239

10.4.1.2
Förrådsanläggningar m, m........ ... 239

10.4.2.................................................. Driftkostnader 239

10.5.......................................................... Programmet
Kemiska produkler m. m 240

10.5.1.................................................. Investeringar 240

10.5.1.1
Lagring för beredskapsändamål. 240

10.5.1.2
Förrådsanläggningar mm.......... 241

10.5.2.................................................. Driftkostnader 241

10.6.......................................................... Programmet
Metaller m. m 242

10.6.1................................................... Invesieringar 242

10.6.1.1
Lagring för beredskapsändamål. ... 242

10.6.1.2
Förrådsanläggningar mm.......... ... 243

10.6.2................................................... Driftkostnader 243

10.7.......................................................... Programmet
Övrigt 243

10.7.1.................................................. Information
och utbildning 243

10.7.1.1
Driftkostnader................... ... 244

10.7.2
Ledning och samordning av
långsiktsplanering 244 10.7.2.1 Driftkostnader 244

10.7.3
Informationsbehandling..................... 244

10.7.3.1
Driftkosinader................... 245

10.7.4.................................................. Ledning
och adminislralion 245

10.7,4.1
Driftkostnader................... 245

10.8.......................................................... Föredraganden
246

11. Anslagsfrågor för
budgelåret 1977/78............... ... 247

11.1
Driftbudgeten....................................... ... 247

11.1.1................................................... Sammanställningar 248

11.1.2................................................... Programmei
Beklädnad m. m 249

s. 268 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 268

11.1.3................................................... Programmet
Bränsle, drivmedel 249

11.1.4................................................... Programmei
Sjukvård 249

11.1.5
Programmei Kemiska produkler m.
m..... 250

11.1.6
Programmei Metaller m. m.................. ... 250

11.1.7
Programmen Livsmedel, Beklädnad
m.m. Sjukvård, Kemiska produkler m.,m.. Metaller m. m. 250

11.1.8................................................... Programmet
Övrigt 250

11.2
Kapitälbudgeten.................................... 251

Bilaga
2:1........................................................ 256

Bilaga
2:2........................................................ 257

GOTAB SlocKholm 1977

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

Bilaga
3 till regeringens proposition nr 74 år 1976/77

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande:
statsrådet Troedsson

Anmälan
till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets
fortsatta utveckling såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

1. Övrigt totalförsvar: programmet Sjukvård

Programmet sjukvård ulgör en viktig del av
totalförsvaret. Det bygger huvudsakligen på samma personella och materiella
resursersom i fred. Sjukvårdens uppgift i krig är atl la hand om alla sjuka
och skadade, såväl civila .som militära, oberoende av sjukdomens eller skadans
omfattning eller typ och atl ge dem en med hänsyn till omständighelerna
godtagbar värd. 1 krig måste dock sjukvården verka i en annan miljö än i fred,
vilkel kan nödvändiggöra andra principer för sortering, priorilering,
behandling m. m. av patienter.

1.1
Sjukvårdsberedskapens fortsatta utveckling 1.1.1 Programplan för perioden
1977/78-1981/82

Socialstyrelsen har enligl regeringens anvisningar
lagt fram en programplan för hälso- och sjukvården i krig för perioden
1977/78-1981/82,

Enligl anvisningarna skulle styrelsen redovisa en
samlad programplan för anslagen Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel
m, m,, Utrustning m. m, av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara samt
Viss krigssjukvårdsutbildning m, m. under femte huvudtiteln.

Programplanen skulle inriktas på atl undanröja de
brister belräffande sjukvården i krig och under avspärrning som
försvarsuiredningen har påvisat i belänkandet (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och
totalförsvar. Planeringsramen för de tre ovan angivna anslagen angavs lill 15
milj, kr, per år i pris- och löneläge för februari 1976.

1
Riksdagen 1977. t saml. Nr 74. Bil. 3-8.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 2

Styrelsen skulle vidare i samråd med överstyrelsen
förekonomiskt försvar redovisa programplan för beredskapslagring av läkemedel
och sjukvårdsmateriel. Inriktningen för planeringen skulle vara atl förbättra
uthålligheten. Styrelsen skulle redovisa ett utkast till vilka läkemedel och
vilken sjukvårdsmateriel som behöver beredskapslagras. Någon planeringsram
angavs inte.

Styrelsen har mol bakgrund av regeringens anvisningar,
den befinlliga organisationen vid planeringsperiodens början, målen för
verksamheten m, m. angetl en allmän inriklning av den civila hälso- och
sjukvården i krig för tiden fram lill är 1982, Styrelsen anser att sjukvården i
krig måste inriktas mot en sådan fiexibilitet att sjukvårdsresursema, främst de
kirurgiska resurserna, skall kunna omfördelas till olika delar av landet och
där beredas möjlighet att snabbt börja verka. En höjning av beredskapen bör ske
redan i fred genom organisation av bl, a, röriiga operationslag och
katastrofplalsenheter.

Styrelsen anser vidare att ledningsorganisationen
blir mer effektiv om sjukvårdshuvudmännen för sin del av ansvaret för ledning
av sjukvården även under krig och om de blir direkt representerade på de olika
ledningsnivåerna, Sjuklransportorganisalionen bör samordnas inom
totalförsvaret och personalplaneringen inriktas mot att personalen fSr behålla
sina fredsbefattningar. Utbildningen av medicinalpersonal och administrativ
personal bör utökas både kvantitativt och kvalitativt.

Styrelsens programplan (alternativ 1) innebär
vidare att skyddet mot B-stridsmedel förstärks. Inom sjukvårdsanläggningar
inriktas ålgärderna på alt skydda patienter, personal och olika funklioner.
Försörjningsmässigt förstärks hälso- och sjukvårdens uthållighet.

1 organisalionsförslaget prioriteras
operationsverksamheten före vårdplats-kapaciteten. Detta har skett dels med
tanke på den inriktning som har getts av försvarsuiredningen, dels på gmnd av
atl del är betydligt lättare alt i ell beredskapsläge komplettera
vårdplalsuiruslning än operationsut-msining.

Inom den anbefallda ramen anser sig styrelsen ha
presenterat förslag som så längt det är möjligl försöker tillgodose
totalförsvarels krav pä sjukvärden i krig. Dessa förslag är emellertid enligl
slyrelsens uppfattning helt otillräckliga för att fylla behovet av sjukvård i
krig. Styrelsen finner det därför nödvändigt all lägga fram ett eget förslag på
en ekonomiskt högre nivå (alternativ 2), vilket styrelsen betraktar som sitt
huvudalternativ.

De önskvärda förbättringarna av resurserna för
sjukvården i krig kan således enligt styrelsen inte rymmas inom en ram på 15
milj. kr. per budgetär. Den nuvarande fiexibla operationskapacitelen gär inle
atl behålla. Inom ramen ryms endast elt mindre antal särskilt uppsatta
operalionsannex som kompletteras med den modernare delen av den
beredskapslagrade opera-tionsulmslningen. I övrigi måste delar av utmstningen
från äldre operationsavdelningar utnyttjas för alt komplettera elt 35-ial
slörre vårdcentraler, som därmed bör kunna tiänstgöra som operationsannex. Då
den äldre ope-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 3

rationsutredningen
lill slora delar är tekniskt föråldrad, måsle den successivt ulgå under liden fram
till mitten av 1980-talet. Det är enligt styrelsen nödvändigt alt utnyttja
viss del av denna materiel för att undvika en nedgång i fiexibel
operationskapacilel.

Den önskvärda förbättringen och ökningen av
vårdplatsutruslningen är inte heller möjlig inom föreskriven ram. Del är inte
heller möjligl att omsätta eller höja malerielens siandard. Lokala
bristsituationer avseende vårdplats-kapacitet kommer snabbt att uppstå. Det
totala antalet vårdplatser blir också otillfredsställande.

Styrelsen har för atl höja effekten pä kort sikt
prioriterat en förbättring av ledningsorganisationen, röriiga operationslag,
utbildning av fältepidemiologiska grupper, kirurgi- och ledningspersonal samt
en komplettering av blodförsörjningen. Någon särskild utrustning för de röriiga
operationslagen ryms emellertid inle inom den ekonomiska ramen.

Programplanen ger ullryck för en relalivt stark
satsning pä utbildningssidan jämfört med dagens läge. Styrelsen anser alt
utbildningen för sjukvård i krig måste ses som ell komplement till den
utbildning och den arbetserfarenhet, som medicinsk och adminislrativ personal
skaffar sig i fred. En stark prioritering måsle dock göras både lill och inom
de grupper som i en krigssituation får en påtagligt annoriunda arbetssituation
och de som har del största utbildningsbehovet.

Inom delprogrammel för ulbildning skall även
bekostas annan verksamhel, bl. a. försvarsmedicinsk tiänslgöring. Inom den
föreskrivna ramen finns endast möjlighel att göra ett tiänslgöringsultag för
den försvarsmedicinska tiänslgöringen molsvarande ca 50 % av nuvarande uttag.

Inom delprogrammet Försörjning har regeringen inte
föreskrivit några ekonomiska ramar.

Den redovisning för sjukvårdsmateriel av
förbrukningskaraktär, som ges i program planen, är enligl styrelsen att anse
som ell första utkast till behovsberäkning för beredskapslagring m. m, för
avspärrning och krig. En särskild uiredning inom styrelsen behandlar della
stora och kostnadskrävande komplex. Uiredningen beräknas kunna avge en första
rapport under budgetåret 1977/78, Siffermaterialet i programplanen är därför
myckel preliminärt.

Styrelsen underslryker vidare, att den
fredsadministraiiva organisationen måsle ses över, om den skall kunna bilda en
effektiv grund för planering, organisation, utrustning, försörjning,
ulbildning, personalplanering samt för samordningen med övriga delar av
totalförsvaret.

Den nu anbefallda ekonomiska ramen 15 milj. kr. per
år skulle innebära all organisationen för sjukvården i krig skulle vara helt
otillfredsställande vid femårsperiodens slut.

Fördelningen av kostnader på produktionsområden
enligl alternativ I framgår av följande labell.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 4

Fördelning
av koslnader på produktionsområden (1 OOO-tal kr.). Produktionsområde
1977/78 1978/79 1979/80 1980/31 1981/82 1977/82

Anskaffning
av

materiel

3 230

3 740

3 60Q

4 500

4 500

19 570

Underhåll
och för-

rådsverksamhet

4 908

4 979

4 846

4711

4718

24 162

Annexlokalcr
och för-

rådsbyggnader

900

800

800

700

600

3 800

Ulbildning
m, m.

2 655

2610

2 975

3415

3 445

15 100

Forskning
och ul-

veckling

200

200

200

200

200

1000

Förvaltning

a)
regional planlägg-

ning

2 200

2 300

2 300

2 400

2 500

11 700

Summa

14 093

14 629

14721

15 926

15 963

75 332

b)
centralt

5 658

6 204

6 365

6 407

6 487

31 121

Summa

19 751

20831

21 086

22 333

22 450

106
453

Försörining

a)
beredskapslagring

77 200

11000

81000

83 000

83 000

401 200

b)
driftkosinader

11 940

23 880

35 820

47 760

59 700

179 100

Summa

89 140

100
880

116
820

130 760

142
700

.80
300

Totalsumma

108891

121
711

137
906

153
093

165
150

686
753

Den av socialstyrelsen föreslagna högre ekonomiska
ramen (alternativ 2) ligger inom en genomsnittlig årsram av 24 milj. kr.

Alternativ 2 skiljer sig från alternativ 1 bl. a.
genom atl operationskapacitelen förden beredskapslagrade
operationsutrusiningen skulle bli nästan fördubblad till millen av 1980-talel
och alt modema operationsavdelningar kan anskaffas. Anskaffningen av
operationsavdelningar medför en motsvarande kapacitetsökning inom medicinsk
service och poliklinisk vård. Trots detla är kapaciteten enligt styrelsen
otillräcklig. Det högre allernalivel medför all anskaffning sker av
ytteriigare 5 000 vårdplalsulmstningar och av utrustning till 5 000
sjukhärbärgesplatser. Standarden pä samtliga vårdplats-utrustningar höjs.
Slutligen sker en försiärkning av utbildningen främsl inom ramen för
frivilligorganisationernas verksamhet.

Socialstyrelsen anser alt ramen 24 milj. kr.
innebär ett väsentligt tillskott av flexibel operations- och vårdplatskapacitet
för en relativt ringa kostnadsökning i förhållande till anbefalld ram.
Därigenom kommer enligt styrelsen organisationen all bättre kunna svara mot de
krav, som loialförsvarel släller på hälso- och sjukvården i krig. En bättre
handlingsfrihet ernås ocksä på lång sikl.

Fördelning av koslnader på produktionsområden
enligl altemativ 2 framgår av följande labell.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 5

Fördelning
av kostnader på produktionsområden (I OOO-tal kr.).

Produktionsområde

1977/78

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

1977/82

Anskaffning
av

materiel

4 400

9 800

11 300

12 300

11800

49 600

Underhåll
och för-

rådsverksamhel

4 908

5 979

5 846

5711

5718

28 162

Annexlokaler
och för-

rådsbyggnader

900

800

800

700

600

3 800

Ulbildning

4 100

4 500

4 600

4 700

4 800

22 700

Forskning
och utveck-

ling

600

600

600

600

600

3000

Förvaltning

a)
regional planlägg-

ning

2 600

2 700

2 700

2 800

2 900

13 700

Summa

17 508

24 379

25 846

26 811

26418

120 962

b)
centralt

5 658

6 204

6 365

6 407

6 487

31 121

Summa

23 166

30583

32 211

33 218

32 905

152
083

Försörining

a)
beredskapslagring

77 200

77 000

81000

83 000

83 000

401 200

b)
driftkosinader

11940

23 880

35 820

47 760

59 700

179 100

Summa

89 140

100880

116
820

130
760

142
700

580
300

Totalsumma

112
306

131
463

149
031

163
978

175
605

732
383

1.1.2
1974 ärs försvarsutredning

Försvarsuiredningen har i betänkandena (SOU 1976:5)
Säkerhetspolitik och totalförsvar och (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977-82
behandlat frågan om sjukvården i krig och därvid anfört atl denna funktion
måste ägnas ökad uppmärksamhet.

De studier och ulredningar som har genomförts inom
sjukvårdsområdet visar enligt försvarsutredningen, alt sjukvårdsresurserna i
fiera avseenden är helt otillräckliga under avspärrning och i krig eller atl de
inte kan utnyttjas rationellt. Utredningen anför också, all det är synneriigen
angeläget alt bristerna snabbt undanröjs. Den bedömer all en avsevärt större
effekt skulle kunna uppnås om andra principer för ulnyltiande av de samlade
resurserna tillämpas,

1 delta sammanhang har försvarsuiredningen funnit
det väsentligt atl ulgå ifrån alt ett krig för vår del kommer att beröra hela
samhället och alt värt försvar förutsätter hela samhällets samlade
ansträngningar. Hälso-och sjukvården skall främst minska dödlighet och
invaliditet samt återföra personal i sin verksamhel. Detta är en för samhället
gemensam angelägenhet och leder enligt uiredningens mening till behov av en för
totalförsvaret så långt möjligl gemensam krigsorganisation för hälso- och
sjukvård.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 6

Ansvaret för planläggning av och omställning till
krigsorganisation av den allmänt civila hälso- och sjukvården åvilar
sjukvårdshuvudmännen, som därvid skall ulgå från socialstyrelsens anvisningar.
Sjukvårdshuvudmännen ansvarar även för driften av krigsorganisationen, medan
ledningen i övrigt vid krigsorganisering övergår till länsstyrelserna.
Försvarsuiredningen har understrukit betydelsen av att ansvar i fred för viss
verksamhet bör följas av motsvarande ansvar i krig. Därav följer enligt
utredningen att sjukvårdshuvudmännen bör åläggas sin del av ansvaret för
ledning och drift av sjukvården även under krig liksom för förberedelserna
härför i fred.

Genomförda studier har påvisat, att
sjukvårdsresurserna i krig är helt otillräckliga inom vissa delar av landei.
Bristerna har därvid visal sig vara störst i fråga om kirurgisk
operationskapacilel. Mot denna bakgrund anser försvarsutredningen det
nödvändigl, alt sädana åtgärder vidlas alt även civil kirurgisk kapacitet kan
koncentreras lill de delar av landet där de behövs och där de snabbt skall
kunna börja utnyttias. De sjuktransporter, som disponeras med nuvarande
organisation, är emellertid enligt utredningen otillräckliga. För att
förbättra möjligheterna till snabb behandling av skadade, skulle det vara
önskvärt atl i siörre utsträckning kunna disponera helikoptrar för transport av
skadade. Civila och militära helikoptrar inom landet bör kunna betraktas som
gemensamma tillgångar för totalförsvaret. Med ett sådant synsätt skulle de samlade
helikoptertillgångarna i krig kunna utnyttjas alltefter lägels krav. Del
innebär att militära helikoptrar i fred i ökad utsträckning borde kunna
utnyttjas för bl. a. sjuktransporter. Utredningen förordar mot denna bakgrund
atl möjligheterna undersöks att öka helikop-terkapaciteien inom landet med
lämplig fördelning av kostnaderna.

För att resursema för sjukvård och sjuktransporter
skall kunna utnyttjas rationellt behövs en effektiv ledningsorganisation.
Nuvarande organisation med central och högre regional sjukvårdsledning bedömer
försvarsuiredningen som i princip lämplig. Sjukvårdshuvudmännen bör
tillförsäkras erforderligt inflytande i dessa organ. Utredningen anför, alt pä
samma sätt som gäller för den högre regionala sjukvårdsledningen bör del övervägas
att organisera en lägre regional sjukvärdsledning med representanter för
försvarsområdesbefälhavare, länsstyrelse och sjukvårdshuvudmän. Effektivitet
och snabbhet förutsätter att de olika organen för sjukvårdsledning tilldelas
relativi vidsträckta befogenheter inom ramen för nuvarande ledningssystem.

Försvarsuiredningen anser vidare att utbildningen
avseende hälso- och sjukvård i krig bör förbättras säväl för medicinalpersonal
som för viktigare administrativ personal,

Försvarsuiredningen bilräder försörjningsberedskapsutredningens
förslag i betänkandet (SOU 1975:57) Varuförsörjning i krislid alt uthålligheten
när del gäller sjukvårdsmateriel och läkemedel bör förbättras och förordar, atl

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 '

speciell
lagring kommer till stånd. Härvid bör läkemedelsrävaror, sera och
produktionsförberedelser för vätskeförsörjning prioriteras, I fråga om sjukvårdsmateriel
anser dock försvarsutredningen atl slällningslagande till lagringens
omfattning kan ske först sedan resultat av pågående uiredning inom
socialstyrelsen föreligger. Utredningen förordar i della sammanhang, atl
sjukvårdshuvudmännen fär elt ökat ansvar för den beredskapslagrade malerielen
för bl. a. beredskapssjukhus.

Belräffande skyddel av personal, patienter och
viktigare sjukvårdsfunktioner har försvarsuiredningen förordat, atl
uppmärksamhet ägnas åt möjligheterna atl skapa skydd för avgörande
sjukvårdsfunktioner, främst kirurgi. Enligt uiredningen blir emellertid
kosinaderna myckel högre om behovet av skydd för såväl personal och patienter
som viktigare sjukvärdsfunktioner helt skall lillgodoses. Uiredningen förordar
därför alt frågan om skyddel av sjukvårdsinrättningar i krig, bl.a.
omfattningen av skyddet och finansiering av detsamma, närmare undersöks.
Utredningen erinrar här om det nya system för planering, produktion och
finansiering av skyddsrum som håller pä att införas.

Inom hälso- och sjukvårdsområdet pågår f n, ett
storl antal utredningar och studier, Försvarsuiredningen har anmält ett behov
av alt bl, a, närmare undersöka hur finansieringen av sjukvårdens
beredskapsåtgärder bör ske mot bakgrund av den inriktning utredningen angivii
saml vilka administrativa och författningsmässiga ålgärder som behövs.
Uiredningen finner därför att del behövs en närmare uiredning för alt problem
sammanhängande med sjukvården i krig skall kunna ges en rationell
helhetslösning,

Försvarsuiredningen har i annat sammanhang anfört,
all ulredningar om sjukvården i krig ej bör fördröja landslingens beredskapsplanläggning,
vari sjukvärden är en väsenllig del. Ej heller bör sädana ulredningar fördröja
åtgärder för att avhjälpa de slörsla bristerna inom sjukvården i krig. Därav
följer att en del av de åtgärder socialstyrelsen föreslår i sin programplan bör
vidlas ulan dröjsmål.

Uiredningen har tidigare framfört alt del är
nödvändigl all sådana åtgärder vidlas som möjliggör att även civil kimrgisk
kapacitet kan koncentreras till olika områden där den snabbi skall kunna verka.
Redan under programplaneperioden bör följaktligen en förstärkning ske av bl.
a. den rörliga kirurgiska kapaciteten och av vårdmöjligheterna.

Den nödvändiga förbättringen av
ledningsorganisationen bör, uiöver pågående studier och närmare uiredning,
omfatta en beredskapsplanläggning för landslingens verksamhet i krig ulgående
från atl sjukvårdshuvudmännen åläggs sin del av ledningsansvaret i en på olika
nivåer integrerad ledningsorganisation i krig. Denna planläggning bör inledas
snarast.

Försvarsutredningen förordar att den ekonomiska
planeringsramen för den kommande femårsperioden utökas i förhållande till den i
regeringens anvisningar angivna ramen så att den i huvudsak moisvarar
alternativ två

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 8

i
socialstyrelsens programplan. Därtill kommer medel för att möjliggöra
beredskapslagring av främst läkemedel och sjukvårdsmateriel av
förbruk-ningskaraklär i huvudsak enligt de grunder socialstyrelsen föreslagit.
Planeringsramen för della måste dock närmare prövas bl.a, mot bakgrund av kraven
på uthållighet, sammansättningen av lagringen och driftkostnaderna för lagren.

1.1.3
Föredraganden

Resurserna under fred är av avgörande betydelse för
att hälso- och sjukvården skall kunna fylla sin viktiga funktion inom
totalförsvaret. För den långsiktiga inriktningen av hälso- och sjukvården i
krig är hänsynstaganden lill fredsresursernas framlida utveckling därför
betydelsefulla. En betydande utbyggnad av hälso- och sjukvärden har skett under
senare lid i vårt land. Det gäller både kvantitativt och kvalitativt. Vi har en
väl utbyggd sjukhusvård, medan den öppna värden utanför sjukhusen fortfarande
är otillräcklig. Tyngdpunkten i den fortsalla utbyggnaden har därför lagts på
en utbyggnad av den öppna disirikisvården saml på långtidssjukvården. Utbyggnaden
möjliggörs bl. a. av att tillgången på läkare och annan personal beräknas öka i
snabb takt under det närmaste decenniet. Sålunda ökar antalet läkare från ca 17
000 är 1976 till ca 26 000 år 1985.

Förmågan
och viljan till motstånd inom totalförsvaret kräver en väl fungerande sjukvård
i krig och under avspärrning. En alltför stor skillnad mellan freds- och
krigssjukvården kan medföra all molslåndsviljan undergrävs. Av dessa skäl bör
beredskapslagring av läkemedel, sjukvårdsmateriel etc. vara av sådan omfattning
atl sjukvården på väsentliga områden så långl som möjligl kan hålla fredsmässig
siandard även under en relativt lång avspärrningsperiod.

1974
års försvarsutredning har i sina betänkanden (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och
totalförsvar och (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977-82 anfört bl. a. atl
sjukvårdsresurserna i flera avseenden är otillräckliga under avspärrning och i
krig och alt det är synneriigen angelägel all bristerna snabbt avhjälps.
Utredningen pekar bl. a. på behovet av en effektiv ledningsorganisation för
sjukvård och sjuktransporter, ökad uthållighet i försörjningen med
sjukvårdsmateriel och läkemedel, ulvidgad ulbildning av berörd personal för
hälso- och sjukvården i krig samt förbättrat skydd för personal, patienter och
viktigare sjukvårdsfunktioner.

Mot
bakgmnd bl.a. av vad försvarsuiredningen anfört har tillkallats en
pariameniariski sammansait kommitté (S 1976:05) för att uireda frågan om
sjukvården i krig. Enligt direktiven skall målsättningen för kommitténs
utredningsarbete vara att sjukvårdens fredsresurser i största möjliga utsträckning
skall användas i krig saml att den i fred gällande sjukvårdslagstiftningen bör
ulgöra grunden för de beslämmelser som skall gälla i krig. I möjligasle

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 9

mån
bör ett enhetligt ansvar för verksamheten i fred och krig eftersträvas.
Kommittén skall samråda med olika utredningar inom fredssjukvården och med
utredningar inom total försvarsseklorn, som berör sjukvärden i krig.
Utredningsarbetet skall bedrivas skyndsamt.

Kommunministern kommer senare denna dag att föreslå
regeringen atl förelägga riksdagen förslag om landstingskommunernas inordnande
i den kommunala beredskapsplanläggningen. Därvid får nuvarande ansvars- och organisationsförhållanden
tas till utgångspunkt. Utredningen om sjukvården i krig bör således inte
fördröja landstingens inordnande i den kommunala beredskapsplanläggningen.

Socialstyrelsen har redovisat en programplan för
hälso- och sjukvården i krig för perioden 1977/78-1981/82, Enligt regeringens
anvisningar skulle programplanen bl, a, inriktas pä att undanröja de brister
som försvarsuiredningen har påvisat. Styrelsen skulle vidare i samråd med
överstyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF) redovisa programplan för
beredskapslagring av läkemedel och sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär.
Inriktningen för planeringen har varit att förbättra uthålligheten.

För anslagen Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel
m. m,, Utrusining m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara och Viss
krigssjukvårdsutbildning m.m. gavs en planeringsram pä sammanlagt 15 milj, kr,
per budgelår i pris-och löneläge februari 1976. För beredskapslagring av
läkemedel och sjukvårdsmateriel gavs inga planeringsramar.

I programplanen har socialstyrelsen angett en
allmän inriktning av den civila hälso-och sjukvärden i krig för liden fram t.
o. m. budgetåret 1981/82. Styrelsen anser att sjukvärden i krig måste inriktas
mot en sådan nexibililet alt sjukvårdsresurserna, främsl den kirurgiska
kapaciteten, skall kunna koncentreras till brisiområden. Del är synpunkler som
försvarsuiredningen också har fört fram och som jag i princip ansluter mig
till. Socialstyrelsen haremellertid framhållit, alt den anbefallda ekonomiska
ramen på 15 milj. kr. per är innebär en organisation för sjukvården i krig,
vars effekl inte kan anses vara tillfredsställande vid femårsperiodens slut. I
programplanen har socialstyrelsen därför som sill huvudalternativ föreslagit
en vidare ekonomisk ram. Inom denna vidare ram, som har betecknats som
alternativ 2, kan utrustningen för den beredskapslagrade
operations-utrustningen moderniseras och näsian fördubblas fram till mitten av
1980-lalel. Det högre allernalivel medför ocksä alt vårdplalsresurserna kan förslärkas.
Styrelsen prioriterar således anskaffning av operationsavdelningar med
tillhörande serviceavdelningar före utrustning till vårdavdelningar. Även jag
förordar denna inriklning, men jag vill betona att det är angelägel all även
vårdmöjligheterna är tillfredsställande.

Försvarsutredningen har funnit all utbildningen
avseende hälso- och sjukvård i krig bör förbättras både för medicinalpersonal
och för viktigare administrativ personal. Socialstyrelsens programplan ger
ullryck för en re-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 10

lativt
stark satsning på utbildningssidan jämfört med nuläget. Jag delar

den uppfattningen och anser liksom styrelsen alt utbildningen skall ha

karaklär av ett komplement till den utbildning som medicinsk och admi

nistrativ personal fär i fred saml atl utbildningsresursema bör koncentreras

till de personalgrupper, som i en krigssituation lar en påtagligt förändrad

arbetssituation och de som har del största utbildningsbehovet. Den utbild

ning som bedrivs med hjälp av olika frivilligorganisationer anser jag an

gelägen. Den utgör elt värdefullt komplement lill den av socialstyrelsen

anordnade utbildningen. Frivilligorganisalionernas utbildningsinsatser bör

därför prioriteras. i

Försvarsutredningen förordar att den ekonomiska
planeringsramen för den kommande femårsperioden utökas i förhållande lill den i
anvisningarna angivna ramen sä all den i huvudsak moisvarar alternativ 2 i
socialstyrelsens programplan. Som jag tidigare har anfört anser jag del
angelägel att vä.sentligl förbättra resursema för sjukvärden i krig och
ansluter mig därför till försvarsulredningens förslag. Socialstyrelsen bör för
den akluella femårsperioden kunna ulgå från detta förslag vid planeringen av
den verksamhet som bekostas från anslagen Förvaring och underhåll av viss
sjukvårdsmateriel m. m., Utmstning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller
krigsfara och Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. En sådan satsning bör leda
lill att i hög grad avhjälpa bristerna inom nuvarande organisation av sjukvårdsberedskapen.
Jag vill i delta sammanhang också erinra om den utredning om sjukvården i krig
som nyligen tillkallats.

I fråga om försörjningsberedskapen för läkemedel
och sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär gäller följande. Socialstyrelsen
har programansvar för försörjningen med läkemedel, sjukvårdsmateriel, vätska,
sera och vacciner under avspärrning och krig. ÖEF har produktionsansvar för
planläggning av produktion och beredskapslagring av läkemedel och
sjukvårdsmateriel. För sera och vacciner har statens bakteriologiska
laboralorium (SBL) molsvarande produklionsansvar.

För den angivna avspärrningsperioden beräknar
socialstyrelsen kostnaderna för beredskapslagring av läkemedel lill 200 milj.
kr. i prisläget februari 1976. För försörjningen med sjukvårdsmateriel av
förbrukningskaraktär under samma tid har kosinaderna preliminärt beräknals
lill minst 190 milj. kr. Till delta kommer kostnader för behovel av
välskeproduklion och lagring av sera och vacciner med ca 11 milj, kr.

Försvarsuiredningen uttalar all planeringen för en
krigssituation bör koncentreras till åtgärder som dels kan anses fylla ett
krigsavhållande syfte, dels öka uthålligheten vid försvar mol angrepp.
Utredningen anser också att viss försörjningsförmåga avseende livsmedel,
beklädnadsvaror, bränsle för uppvärmning, läkemedel m. m, bör skapas i syfte
atl säkra befolkningens överievnad under en period efter elt krig. Målet för
uthålligheten när del gäller dessa områden bör därför enligl
försvarsutredningen sättas högre än

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 '

inom
övriga områden. ÖEF har fått i uppdrag att studera bl. a. behovet av
beredskapsålgärder för efterkrigstid. I avvaktan på resultatet av dessa studier
och därpå följande ytteriigare överväganden i fråga om uthålligheten inom
delprogrammet Försörjning bör planeringen t. v, utgå från uthållighet under
lolv månaders total avspärrning. Med utgångspunkt häri bör lageruppbyggnad av
läkemedel t, v, fä planeras inom ell belopp av ca 30 milj, kr, per budgetär,
vilkel för planeringsperioden innebär ca 150 milj, kr. Jag har då också tagil
hänsyn till försörjningsbehovet för vätskeproduktion samt lagring av sera och
vacciner.

När del gäller sjukvårdsmateriel av
förbrukningskaraktär anser försvarsutredningen att ställning kan las till
lagringens omfattning först när resultat av pågående utredning inom
socialstyrelsen föreligger. Jag delar den uppfattningen och avser därför all
återkomma i denna fråga när nödvändigt planeringsunderiag föreligger.

Socialstyrelsen
har i programplanen belyst verksamhetens inverkan på anslaget Socialstyrelsen.
De ökade och nya arbetsuppgifterna medför ökal personalbehov för styrelsen.
Frågan om socialstyrelsens framtida organisation ulreds f n. Socialstyrelsens
förslag om personalförstärkning bör enligt min mening prövas sedan slyrelsens
översynsulredning lagt fram sina förslag. För att kunna genomföra den av mig
föreslagna förstärkningen av sjukvårdsberedskapen bör för socialstyrelsen
beräknas medel med 100 CKX) kr. för utnyttjande av expertis, utöver i prop.
1976/77:100, bil. 8, under förslagsanslaget E I. Socialstyrelsen föreslaget
belopp. Ställningstaganden till socialstyrelsens anslagsframställningar i
övrigt och hemställan om anslag för budgetåret 1977/78 på gmnd härav görs i del
följande vid anmälan av anslagsfrågor.

1.1.4
Hemställan

Under åberopande av det anförda hemsläller jag all
regeringen föreslår riksdagen

all godkänna de rikllinjer för
sjukvårdsberedskapens fortsatta utveckling som jag har angett i del
föregående.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 12

1.2
Anslagsfrågor för budgetåret 1911/IH DRIFTBUDGETEN

Femte
huvudtiteln

E.
Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

E
1. Socialstyrelsen

Med hänvisning llll vad jag har anfört i det
föregående hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Socialstyrelsen för budgelårel 1977/78
uiöver i prop. 1976/77:100, bil. 8 föreslaget förslagsanslag anvisa ytteriigare
100000 kr.

1 prop. 1976/77:100 (bil 8 s. 157) har regeringen
föresiagii riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnel, för
budgetåret 1977/78 beräkna till Förvaring och underhåll av viss
sjukvårdsmateriel m. m. ett förslagsanslag av 4 533 OCX) kr., till Utrusining
m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara elt reservationsanslag av
3 476 000 kr. och till Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. ett förslagsanslag
av 2 650 OCX) kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

H.
Övrig sjukhusvård

H
5. Förvaring och underhåU av viss sjukvårdsmateriel m. m.

1975/76

Utgift

3
784 437

1976/77

Anslag

4
533 000

1977/78

Förslag

5
067 000

Frän anslaget bekostas förvaring och underhåll av
beredskapsutmstning för den civila sjukvårdens krigsorganisation.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop,
1976/77:74

1976/77

Beräknad

ändring
1977/78

Social-

Före-

styrelsen

draganden

1,
Arvoden till redogörare

a) för centrala förråd

23 000

- 3
000

- 9000

b) för lokala förråd

216000

- 20
000

- 20 000

2,
Ersäuning för för-

rådsverksamhel m. m.

1 036 000

-1-174000

-H 34 000

3. Hyror
m. m.

1930 000

-h310000

-1-270 000

4.
Frakter mm.

405 000

1-435 000

-1-395 000

5,
Reparation och under-

håll m, m. av materiel

795 000

- 22 000

-195 000

6.
Koslnader för cenlrala

materielredovisning

128 000

- 7000

- 41000

Summa

4 533 000

-1-867
000

-1-534 000

Socialstyrelsen

1.
Arvodena till redogörare för
cenlrala och lokala förråd bör utgå med oförändrade belopp, dvs. med 2 400 kr.
resp. 1 200 kr. per år.

2.
Anpassningen av förrädsväsendet
lill gällande organisation är budgetåret 1977/78 inne i ett intensivt skede.
Arbelel sker landstingsvis och beräknas vara klar budgetåret 1978/79. 1 samband
härmed sker ett omfattande byie av förrådslokaler med anledning av mindre bra
förråd.

3.
Hyreskostnaderna ökar på grund
av utbyte till såväl ur mobiliseringssynpunkt som ur fredsmässig
förvaltningssynpunkt bättre förrådslokaler.

4.
Kostnaderna för frakter ökar
jämfört med lidigare dels som en följd av längre transportavstånd i samband med
utrustningens anpassning till gällande organisation, dels genom ökad
materielanskaffning.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen och lill vad
jag anfört i det föregående hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

all till Förvaring och underhåU av viss
sjukvårdsmateriel m. m. för budgelärel 1977/78 anvisa ell förslagsanslag av 5
067 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

H
6. Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara

1975/76

Utgift

2 808 027

1976/77

Anslag

3 476 000

1977/78

Förslag

5718000

Reservation
1 824 168

opaginerad Kontrollera mot PDF

Från anslaget bekostas ny- och återanskaffning av
utrusining m. m. för beredskapssjukhus samt vissa stödfunktioner för dessa.
Vidare bekostas ersättningar tiil sjukvårdshuvudmännen för
beredskapsplanläggning och ändringsarbeten inom byggnader planlagda för
användning inom den civila krigssjukvården.

1976/77

Ber ä knad ä nd

ring
1977/78

Social-

F ö re-

styrelsen

draganden

Ber ä knade bnjiiouigifter

1,
Anskaffning av utrustning

m, m, f ö r h ä lso- och sjuk-

v å rden i krig

1 700 000

-H 853 000

-1-1083 000

2, Ers ä ttning till sjuk-

v å rdshuvudm ä nnen m, fl.

f ö r utf ö rda ä ndrings-

arbeten

1000

+ 879 000

-t- 879 000

3, Ers ä ttning till sjuk-

v å rdshuvudm ä nnen f ö r

vissa planl ä ggnings-

koslnader

1850 000

+ 570 000

-1- 275 000

4.
Reparation av f ö rr å ds-

byggnader

25 000

+ 85 000

- 5000

3 576 000

-h3 387 000

-1-2 242 000

Ber ä knade oms ä ttnings-

inkomster

100 000

-

-

Ber ä knade nettoutgifter

3 476 000

-t-3 387 000

-1-2 242 000

Socialstyrelsen

1. Styrelsen avser att fortsätta anskaffningen av
utrustning för blodförsörjningsverksamheten i krig med ca 1,4 milj. kr. För
anskaffning och komplettering av röntgenutmstning begär styrelsen 693 000 kr.
medan 660 000 kr. begärs för utmstning av mikrobiologiska reservlaboratorier. I
övrigt begärs medel för utrustning för infektionssjukvård samt hälsovård och
B-skydd.

2.-3, Ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för
utförda ändringsarbeten resp. planläggningskostnader baseras på uppgifter som
inhämtats från sjukvårdshuvudmännen. Styrelsen utbetalar ersättningarna
kalenderårsvis lill sjukvårdshuvudmännen. Begärda medel skall läcka
kosinaderna för kalenderåret 1977 och ulbelalas våren 1978 till huvudmännen.

4. Styrelsen har att bekosta reparations- och
underhållsarbeten i egna lokaler. I förhyrda lokaler får styrelsen bekosta
smärre justerings- och ändringsarbeten och då ofta i samband med
förrädsförhyrningen för att minska hyreskostnaderna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående
förordarjag att anslaget tas upp med 5 718 (X)0 kr, I överensstämmelse med
socialstyrelsens förslag beräknar jag sammanlagt ca 2,8 milj, kr. för
anskaffning av utmstningar till krigsblodcentraler, röntgenavdelningar och
mikrobiologiska reservlaboratorier. Jag hemsläller att regeringen föreslår
riksdagen

att till Utrustning m. m. av
beredskapssjiikhiis vid krig eller krigsfara för budgetåret 1977/78 anvisa ett
reservationsanslag av 5 718 000 kr.

H
7. Viss krigssjukvårdsutbildning m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1975/76
Utgift 1977/78 Anslag 1978/79 Förslag

2 413 000 2 650 000 3510000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Från anslaget bekostas utbildningen av personal som avses
tiänstgöra inom den allmänt civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1976/77

Beräknad
ändring 1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Socialstyrelsen

Föredraganden

opaginerad Kontrollera mot PDF

37 000

+ 73 000

739 000

-189 000

_

-1-110000

. Utbildning av personal för

den civila hälso- och

sjukvårdens krigsorga

nisation 935 000 -1-418 000 -t-418 000

Pedagogiskt utvecklings

arbete och beredskaps

utbildning

84 000

-1-26
000

-1-26
000

Försvarsmedicinsk tjänst

göring 739 000 -189 000 -H263 000

Försvarsmedicinsk forsk

ning och utveckling

Ulbildning av vapenfria

tjänstepliktiga för vilka

socialstyrelsen är ul-

bildningsmyndighet

Bidrag till Svenska Röda

Korset för utbildning

av civilsamariter och

personal för krigs-

blodceniralorganisa-

tionen 635
000 - 2 000 -l- 23 000

Bidrag lill Sveriges kvinn

liga bilkårers riksför

bund för ulbildning av

bilförare 220 000___ -1-55 000__ -l-130 000

Summa 2 650 000 -1-491000 -t-860
000

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 16

Socialstyrelsen

1.
Befattningsinriktade kurser
grundade på personalens krigsbefattningar inom den civila hälso- och sjukvården
i krig kommer budgetåret 1977/78 atl ordnas inom programmen sjukvård, hälsovård
och B-skydd, ledning och försörjning. Styrelsen begär medel för sammanlagt 18
kurser i bl. a. krigskirurgi, omhändertagande pä skadeplats, regional-lokal
ledning och fältepidemiologi saml för ca 40 beredskapssjukhuskonferenser.
Antalet kursdeltagare beräknas till ca I 200.

2.
Medlen för fredsutbildning är
tillräckliga endast för prioriterade målgrupper bland medicinal-och
administrativ personal. Övrig personal inom sjukvården avses få kompletterande
ulbildning under ell beredskapsskede. Beredskapsutbildningen behöver
förberedas i fred i form av utbildningsplaner, innehållsbeskrivningar och metodanvisningar
för olika typer av aktiviteter.

3.
Det är en strävan från
socialstyrelsens sida all den försvarsmedicinska tiänslgöringen för läkare
skall fullgöras inom sädana discipliner där läkaren kan komma att verka under
beredskap och krig. Tjänstgöringen avses kunna omfatta öppen vård, psykiatri,
akutsjukvårdens olika discipliner, mikrobiologi och beredskapsplanering på
olika administrativa nivåer. Antalet tiänslgöringsmänader per år beräknas till
ca ICK).

4.
Socialstyrelsens
perspektivstudier har visat på behovet av forskning och utveckling för hälso-
och sjukvärden i krig. Behovet av studier gäller främsl inom områden kring
människan i krigels miljö, hennes prestationsförmåga och känslighet för
vapenverkan samt för krigsbehov av viktig materiel. För inriktning av
forskningen, precisering av forskningsbehoven och för atl styra in dessa på
olika forskningsinstitutioner bör en samarbetsgrupp för olika myndigheier
bildas.

5.
Styrelsen är
utbildningsmyndighet för vapenfria tiänsteplikliga inom hälso- och
sjukvårdsområdei. Varje utbildningsmyndighet har att själv svara för
kosinaderna för föreläsararvoden, kursmaterial m. m. för denna utbildning
medan arbetsmarknadsstyrelsen svarar för kosinaderna för ekonomiska och
sociala förmåner. Totalt beräknas ca 140 vapenfria tiänsteplikliga genomgå
ulbildning under budgelärel 1977/78.

6.
För socialstyrelsens räkning
utbildar Svenska Röda Korset samariter för placering inom den civila
krigssjukvården (i första hand hemsjukvården). Varje är behöver minsl 4CX) samariter
grundulbildas och minsl 100 re-petilionsutbildas. Utbildningen av personal vid
krigsblodceniraler påbörjades under budgetåret 1975/76 och beräknas vara
avslutad under budgelåret 1977/78. För utbildning av civilsamariter beräknas
550 000 kr. och för ulbildning av personal vid krigsblodceniraler 83 000 kr.

7.
Med hänsyn lill del slora
behovet av hjälpambulansförare föreslär styrelsen en höjning av bidraget till
Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 17

Härutöver
anser styrelsen del vara nödvändigl alt söka täcka behovet av personal inom
sjukvärdstransportsektorn genom bl.a. uppskov från försvarsmakten och
civilförsvaret och genom atl utnyttia annan sjukvårdsutbildad personal med
kömtbildning.

Föredraganden

Med
hänvisning lill sammanställningen och till vad jag anfört i det föregående
beräknarjag anslaget till 3 510000 kr. Jag har därvid räknat med att den
försvarsmedicinska tiänslgöringen kommer alt omfatta ca 200 tiänslgöringsmänader.
Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. för
budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 3 510 000 kr.

H
9. Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m. m.

Nytt
anslag (förslag) 7 200 000

Frän anslaget bör läckas kostnader för drifl av
beredskapslager av läkemedel, sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär m. m.

Förslag 1977/78

Socialstyrelsen

Föredraganden

1. Läkemedel

2. Förbrukningsmateriel

3, Vätska
(infusionslösningar)

4, Sera
och vacciner

lOOOOOOO

5 400000

100000

660000

6 660 000

100 000 440 000

Summa

16160000

7200 000

Socialstyrelsen

1, Anslagsbehovet för att bygga upp en
försörjningsberedskap för läkemedel grundar sig på en detaljerad, medicinskt
behandlingsinriktad förteckning över läkemedelsbehovel under avspärrning och
krig, I samråd med överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har det lolala
medelsbehovet fördelats över femårsperioden 1977-82. Driftkostnaden för beredskapslager
av läkemedel uppskattas av ÖEF erfarenhetsmässigt till ca 12,6 % av
investeringskostnaden. För budgetåret 1977/78 har hänsyn även lagils lill
driftkosinader för vid budgetårets ingång redan existerande beredskapslager av
läkemedel.

2
Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 74. Bil. 3-8.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 18

2,
Anslagsbehovet för drift av
beredskapslager av sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär beräknas på
preliminära uppgifter frän styrelsens för-sörjningsmaierielutredning, varför
anslagsbehovet får betecknas som preliminärt, Samma kostnadsnivå som för drift
av läkemedel har därvid tillämpats.

3,
Medelsbehovet för
välskeförsörjningen avser bl, a. kostnader för tillsyn och funktionskontroll av
apparatur installerad i reservanläggningar. Socialstyrelsen förutser ett
överförande till ÖEF fr. o, m, budgelårel 1978/79 av planläggnings- och
förvaltningsansvar för dessa reservanläggningar,

4,
Medelsbehoven för sera- och
vaccinförsörjningen har bedömts i samverkan med försvarets sjukvårdsstyrelse
och statens bakteriologiska laboratorium. Om en reducering av
färdigproduktlagringen kan ske lill förmån för halvfabrikailagring elc. kan
kostnaderna sannolikt reduceras. Detta kräver dock längre förberedelsetider för
produktionens igångsättning.

Föredraganden

Jag har i det föregående förordat flera ålgärder
för att förbättra beredskapen inom programmet Sjukvård. Som konsekvens härav
kommer jag i det följande atl föreslå att elt nytl investeringsanslag för beredskapslagring
av läkemedel, förbrukningsmateriel, sera och vacciner samt för anskaffning av
reservanläggningar för välskeproduklion benämnt Beredskapslagring av läkemedel,
m. m. las upp på kapitälbudgeten. För all möjliggöra elt planmässigt
utnyttjande av investeringsanslaget förordarjag vidare att riksdagens
medgivande inhämtas alt beställning av läkemedel får läggas ul inom en
kostnadsram, som jag anger i del följande, Elt nytt anslag behövs för atl
täcka'kostnaderna förden föreslagna beredskapslagringen. Jag förordar med
hänvisning lill sammanställningen att 7,2 milj. kr. tas upp under ett nytl
förslagsanslag benämnt Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m. m.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Driftkostnader för beredskapslagring av
läkemedel m. m. för budgelåret 1977/78 anvisa elt förslagsanslag av 7 200 000
kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 '9

KAPITALBUDGETEN

VIII: Fonden för beredskapslagring Överstyrelsens för
ekonomiskt försvar delfond.

VIII:2 Beredskapslagring av läkemedel, m. m.

Nytt anslag (förslag) 30
000 000

Från anslaget bör bekostas
investeringar för beredskapslager av läkemedel och reservanläggningar för
välskeproduklion m, m.

Förslag 1977/78

s. 1 Kontrollera mot PDF

Socialstyrelsen

Föredraganden

38 500 000 41800 000

2 420 000 2 200 000

26 100 000

2 400000 1 500000

1, Läkemedel

2,
Förbrukningsmateriel

3,
Reservanläggningar
för välskeproduklion (infusionslösningar)

4,
Sera och
vacciner

Summa 84 920 000 30 000 000

Socialstyrelsen

1.
Till grund för
uppbyggnaden av läkemedelslagren ligger den under budgetåret 1975/76
reviderade förteckningen över beredskapsläkemedel. Med hjälp av tidigare direkt
till överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) anvisade medel har t. o. m.
budgetåret 1976/77 lageruppbyggnad genomförts lill en nivå motsvarande 55
milj. kr, i 1976 års priser. Uppbygg-nadsetappen under budgelårel 1977/78 i
fråga om beredskapslager av läkemedel beräknas kosla sammanlagt 38,5 milj. kr.
i 1977 års prisläge.

2.
Med hänsyn till
ulrednings- och beredskapsläget anser styrelsen att ett prioriterat urval av
särskill importberoende artiklar bör komma i fråga för lageruppbyggnad under
budgelåret 1977/78. Delta urval kan bestå av suturmaieriel,
laboratoriereagenser och utensilier, infusionsmaieriel elc.
Investeringskostnaden beräknas uppgä lill 41,8 milj, kr. för budgetåret
1977/78.

3.
Investeringsutgiftema
för att tillskapa reservanläggningar för välskeproduklion avser
byggnadslekniska åtgärder inom befintliga byggnader, anskaffning och
installation av apparatur lyp autoklaver, destillationsapparater etc.
Underiagel baseras på uppgifter frän välskeproducenier och berörda
fastighetsägare. Den sammanlagda kostnaden uppskattas lill 4,2

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 20

milj.
kr, i 1976 års priser. Med hänsyn lill bl. a. ombyggnads-, leverans-och
installationstider bör belastningen fördelas pä två budgelår. För budgetåret
1977/78 erfordras 2 420 000 kr. Styrelsen förutser ell överförande till ÖEF fr.
o. m, budgetåret 1978/79 av planläggnings- och förvaltningsansvar för dessa
reservanläggningar, 4. Kostnaderna för alt beredskapslagra sera och vacciner
har bedömts med ulgångspunkl frän en utredning som framtagits i samverkan med
statens bakteriologiska laboralorium och försvarets sjukvårdsstyrelse. Ansvarig
för verkställigheten av beredskapslagringen är SBL. Medelsbehovet uppskattas
lill sammanlagt 7,0 milj. kr. i 1976 års priser. Medelsbehovet för budgelåret
1977/78 uppgår till 2,2 milj. kr.

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående
och till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen
att

1.
bemyndiga regeringen alt medge
att beställning av läkemedelsråvaror och läkemedel Hr läggas ut inom en
kostnadsram av 40 000 000 kr.

2.
till Beredskapslagring av
läkemedel, m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 30000
000 kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 21

Inneh å llsf ö rteckning

Socialdepartementet
bil, 3 ................................. ...... I

1,
Övrigt totalförsvar: programmet Sjukvård ....... 1

1.1 Sjukvärdsberedskapens
fortsatta utveckling . 1

1.1.1 Programplan
för perioden 1977/78-1981/82 1

1.1.2
1974 års försvarsulredning .................. 5

1.1.3
Föredraganden ............................... 8

1.1.4
Hemställan .................................... 11

1.2 Anslagsfrågor
för budgetåret 1977/78.......... 12

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 1

Bilaga
4 till regeringens proposition nr 74 år 1976/77

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande:
statsrådet Turesson

Anmälan
till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets
fortsatta utveckling såvitt avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde.

Övrigt totalförsvar: programmet Ledning m. m.

Televerkets försvarsförberedelser innefattar att
planera verksamhel i krig och under beredskap så all skilda
loialförsvarsgrenars oundgängliga behov av telekommunikationer inom landet och
med andra länder kan lillgodoses. Delta innebär atl verket under fred och krig
levererar, underhåller och idrift-sätler teleanordningar för totalförsvaret.
Vidare skall televerket under krig upprätthålla driften vid televerkets
anläggningar i erforderiig omfattning samt verka för atl omställning från
fredsförhållanden lill beredskapsiillstånd och krig skall kunna genomföras
snabbi och atl föreliggande uppgifter i största möjliga utsträckning skall
kunna lösas även under omslällningsiiden.

Fortsatt
utveckling av televerkets försvarsberedskap Programplan för perioden
1977/78-1981/82

Televerket har enligt regeringens anvisningar sänt
in programplan för perioden 1977/78-1981/82 avseende televerkets
försvarsberedskap. Planeringen skulle enligt anvisningarna inriktas mot att
förstärka de mest avgörande funktionernas uthållighet, nämligen
reservlelefonstalioner, transportabel utrusining saml skydd för telex- och
datanät. Planeringsramen angavs till 6 milj. kr. per är i pris- och löneläge
den I februari 1976.

Televerket redovisar i programplanen
beredskapsläge, mål för verksamhelen saml beredskapsåtgärder under
programplaneperioden för funktionerna, skyddsrum för reservanläggningar och
personal, telegraf och telex, datakommunikation, telefon, lokalisering av
linjeanläggningar och stationer, mndradiodistribulion, kraftförsörjning,
teleanordningar för televerkets led-

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 2

ning
i krig samt vissa skyddsåtgärder avseende ny datacentral i Kalmar.

Dämtöver redovisar televerket sin planläggning för
krigsorganisation och utbildning.

För försvarsberedskapsålgärder på investeringssidan
har televerket följt planeringsramen 6 milj. kr. enligt regeringens
anvisningar, varliil kommer 1 milj. kr. under budgelåret 1977/78 för
datacentral i Kalmar, Investeringsbehovet för perioden blir följaktligen 31
milj. kr. Dämlöver finansieras beredskapsåtgärder enligl programplanen inom
ramen för televerkels driftslal. Koslnader som inplanerats med denna
finansieringsform omfattar 133 milj. kr. för programplaneperioden.

Den
anbefallda investeringsramen om 6 milj. kr. per år medför enligt televerket all
investeringarna måste ske i så låg lakl att vissa system är omodema innan de är
helt utbyggda. Av denna anledning anser televerket all investeringsramen bör
höjas lill 10 milj, kr. per år i prisläge den 1 februari 1976.

1974
års försvarsutredning

Försvarsuiredningen konstaterar i sina betänkanden
(SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och lolalförsvar och (SOU 1977:1) Totalförsvaret
1977-82 att samhällets beroende av telekommunikationer liksom känsligheten för
störningar av dessa kommer atl öka. Av denna anledning bör enligl
försvars-utredningen sådana åtgärder även fortsättningsvis vidtas atl de mest
avgörande funktionernas uthållighet kan förstärkas. Den av televerket redovisade
programplanen moisvarar enligl uiredningens mening den av utredningen
föreslagna inriktningen.

Totalförsvarels samband i krig kommer till största
delen alt under överskådlig framlid bygga på televerkets nät. Som
försvarsuiredningen framhåller i sitt försia belänkande bör följaktligen
beredskapsålgärder främsl vidtas för atl öka uthålligheten i sambandsmedlen.
Det är därvid enligt utredningens mening väsentligt alt erforderliga ålgärder
vidtas i en något ökad takt. För ulnyltiandet av televerkets nät under kriser
och krig vill utredningen betona belydelsen av att uppmärksamhet ägnas frågor
rörande ira-fikbegränsning. Transportabel reservmateriel bör vidare disponeras
lill sådant antal alt ersättning av de mest väsentliga förbindelserna kan ske i
händelse av krigsskador.

Försvarsutredningen anser att skyddet av telexnätet
är otillfredsställande. Beredskapsålgärderna inom delta område bör därför
förstärkas. Planering pågår för införande av elt allmänt datanät. Åtgärder bör
enligt uiredningen vidtas för att skydda de mest vitala delarna av detta nät.

Sammanfattningsvis anför uiredningen alt
lyngdpunkien i beredskapsåtgärderna bör ligga inom områdena uthållighet i
televerkels telefonnät samt skydd av telex- och datanät. För all åtgärderna
skall fl tillfredsställande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 3

omfattning
bör den ekonomiska planeringsramen för den kommande femårsperioden utökas
något i förhållande till den i anvisningarna angivna ramen.

Föredraganden

Totalförsvarets samband i krig och beredskap bygger
i myckel slor utsträckning på telekommunikationerna. Televerkels programplan
upprättad enligl regeringens anvisningar har inriktats mot en försiärkning av
krigsuthålligheten hos verkets anläggningar. Detta sker genom anläggning och
anskaffning av reservlelefonstalioner, transportabel utmstning saml skydd för
telex- och datanät. Planeringsramen för den akluella perioden vad gäller
investeringar har angivits till 6 milj. kr, per budgetår i pris- och löneläget
den 1 februari 1976. Därutöver finansierar televerket vissa beredskapsåtgärder
genom den av regeringen fastställda driftslaten.

Försvarsutredningen har för sin del ansett att den
ekonomiska planeringsramen för den kommande femårsperioden bör utökas något
för atl medge ålgärder av en tillfredsställande omfattning. Jag kan för min del
i huvudsak ansluta mig till utredningens uppfattning. I övrigt harjag inga
erinringar vad gäller programplanen.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för den fortsatta
utvecklingen av televerkets försvarsberedskap som jag har angetl i det
föregående.

Anslagsfrågor
för budgetåret 1977/78 Kapitalbudgeten

I.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER B. Televerket

(1) Teleanläggningar m. m. I prop. 1976/77:100 bil.
9 s. 237 har till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1977/78 föreslagils
ett investeringsanslag av 870 600 000 kr., varav i avvaklan på särskild
proposition om totalförsvarets fortsatta utveckling, oförändral 6 000 000 kr,
beräknals för investeringar för försvarsberedskap.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 4

I det föregående har redovisats bl. a. programplan
för televerkets försvarsförberedelser och mina ställningstaganden lill
programplanen.

Föredraganden

Televerket har i sin anslagsframställning för
budgetåret 1977/78 begärt 11 200 000 kr, för invesieringar för försvarsberedskap,
varav 4 400 000 kr. för vissa skyddsanläggningar (s. k. EMP-skydd) avseende en
ny datacentral i Kalmar,

Regeringen har den 2 december 1976 beslulal om bl.
a. kostnadsplan för datacentral m, m. i Kalmar och därvid föreskrivit atl
EMP-skydd inie skall anordnas.

Mol bakgrund av vad jag
anfört i det föregående om televerkets försvarsförberedelser förordar jag all
ett belopp av 6 200 OCX) kr, beräknas för televerkels försvarsberedskap under
budgetåret 1977/78, Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

all till Teleanläggningarm. m. förbudgelårel
1977/78 utöveri prop. 1976/77:100 bil. 9 föreslaget investeringsanslag anvisa
ytterligare 200 000 kr.

Ekonomiskt försvar: programmet Transporter

Anslagsfrågor
för budgetåret 1977/78

Driftbudgeten

SJÄTTE
HUVUDTITELN D. Sjöfart

(2) D 1. Farleds verksamhet, exkl. isbrytning.
Under denna rubrik har i prop. 1976/77:100 bil. 9, för budgetåret 1977/78
föreslagits elt förslagsanslag av 181 200000 kr., varav 320000 kr. avser del
ekonomiska försvarel. Härvid har det ekonomiska försvaret belastats med halva
kosinaden för sjöfartsverkets försvarskonlor, minus kosinaden för
driftvärnchefen samt halva kapitalkostnaden för Falsierbokanalen,

Chefen för handelsdepartementet har tidigare i dag
anmält bl. a. programplaner för del ekonomiska försvaret,

Sjöfartsverkei har i sin programplan för
delprogrammel Sjötransporter bl. a. hemställt om medel för förstärkning av
planerings- och utredningsresurserna saml för anskaffning av viss maleriel m.
m. 1 prop. 1976/77:100

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 5

tog
jag upp 20 000 kr. för en ökning av utbildningsinsatser m. m, med anknylning
lill beredskapsplanläggningen inom det ekonomiska försvarets ram.

Chefen för handelsdepartementet har tidigare
redovisat sin syn på programplanen. Jag ansluter mig härtill och har för
budgetåret 1977/78 räknal medel för försiärkning av försvarskonlorel. Della
innebär att anslagsbehovet för sjöfart ökar med 110 000 kr. jämfört med vad jag
har föresiagii i prop. 1976/77:100 bil. 9 s. 122.

1 samband med att resurserna för det ekonomiska
försvarel nu förstärks anser jag det lämpligt atl hela kostnaden för
försvarskonlorel fr. o. m. budgetåret 1977/78 belastar det ekonomiska
försvarel. Omläggningen, som är av leknisk natur, medför inget behov av ökning
av anslaget Farledsverksamhet, exkl, isbrytning.

Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Farledsverksamhet, exkl. isbrytning för
budgetåret 1977/78 utöver i prop. 1976/77:100 bil. 9 föreslaget förslagsanslag
anvisa ytteriigare 110 000 kr.

E.
Institut m. m.

(3) E I. Transportnämnden. Under denna rubrik har i
prop. 1976/77:100 bil. 9, för budgetåret 1977/78 föreslagits elt förslagsanslag
av 2 417 000 kr.

Chefen för handelsdepartementet har tidigare i dag
anmält bl. a. programplaner för det ekonomiska försvarel.

Transportnämnden har i sin programplan för
delprogrammen Transportsamordning och Landsvägstransporter bl. a. hemställt om
medel för anskaffning av viss radiokommunikationsulmstning m. m. I prop.
1976/77:100 tog jag i avvaktan på föreliggande proposition inte upp medel för
dessa investeringar.

Chefen för handelsdepartementet har lidigare
redovisai sin syn på programplanen. Jag ansluter mig till hans
ställningstaganden och förordar att transportnämnden dels tillförs en
förstärkning av bl.a. ransoneringsverk-samheien, dels erhåller medel - 110 000
kr. - för anskaffning av radio-kommunikationsutruslning. Sammanlaget innebär
milt förslag att anslagsbehovet för transportnämnden för budgetåret 1977/78
uppgår lill 210 000 kr. uiöver vad som redovisades i prop. 1976/77:100 bil. 9
s. 132.

Jag
hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Transporinämnden för budgelåret 1977/78
uiöver i prop. 1976/77:100 bil. 9 föreslaget förslagsanslag anvisa ytteriigare
210 000 kr,, därav tre fjärdedelar alt avräknas mol automobilskattemedlen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 6

F.
Diverse

(4)
F 5. Beredskap för civil luftfart

1975/76 Utgift 457
000 Reservation 2 202 000

1976/77 Anslag 2
200 000

1977/78 Förslag 8
000 000

I prop. 1976/77:100 bil. 9, s. 194 har regeringen
föreslagit riksdagen alt, i avvaklan på särskild proposition i ämnet, lill
Beredskap för civil luftfart för budgelärel 1977/78 beräkna elt
reservationsanslag av 2 200 000 kr. Jag anhåller att nu få la upp denna fråga.

Chefen för handelsdepartementet har lidigare i dag
anmält bl. a. programplaner för det ekonomiska försvarel och därvid redovisai
sin syn på den programplan för delprogrammel Flygtransporter som
luftfartsverket har lagt fram. Jag ansluter mig till hans ställningstaganden
och beräknar medelsbehovet för budgetåret 1977/78 till 8 000 000 kr., dvs. en
ökning med 5 800 000 kr.

Jag
hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Beredskap .för civU luflfarl för
budgetåret 1977/78 anvisa elt reservationsanslag av 8 000000 kr.

Kapitalbudgeten

I.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

C. Statens Järnvägar

(5) Järnvägar m. m. Statens järnvägar (SJ) är
programmyndighel för delprogrammet Järnvägstransporter inom programmet
Transporter. SJ:s programplan, som redovisas i bil. 2 lill föreliggande
proposition, innefattar bl. a. vissa invesieringar för försvarsberedskap.

I prop. 1976/77:100 bil. 9 s, 266 har till
Järnvägar m. m. för budgetåret 1977/78 föreslagits ett investeringsanslag av
672 400 000 kr., varav - i avvaklan på särskild proposition om totalförsvarets
inriktning - oförändral 2 300 000 kr. beräknats för invesieringar för
försvarsberedskap.

Chefen
för handelsdepartementet har tidigare i dag anmält bl. a. program-planer för
det ekonomiska försvaret och därvid redovisat sin syn på den programplan för
delprogrammel Järnvägstransporter som SJ har lagl fram. Jag ansluler mig lill
hans ställningstaganden och beräknar den medelsförbmkning som erfordras för
ändamålet under budgetåret 1977/78 inom investeringsanslaget Järnvägar m. m.
till 2 900 000 kr., dvs. en ökning med 600 000 kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

prop.
1976/77:74 7

Jag
förordar nu att investeringsanslaget Järnvägar m. m. för budgelärel 1977/78
beräknas med hänsyn till det större belopp för investeringar i försvarsberedskap
som jag här föreslagit. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Järnvägar m. m. för budgelåret 1977/78 utöver
i prop. 1976/77:100 bil. 9 föreslaget investeringsanslag anvisa ytterligare
600 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

Bilaga
5 till regeringens proposition nr 74 år 1976/77

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande:
statsrådet Wikström

Anmälan
till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets
fortsatta utveckling såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Övrigt totalförsvar: programmet Ledning m. m.

Den
fortsatta utvecklingen av försvarsberedskapen vid Sveriges Radio

Programplan
för perioden 1977/78-1981/82

Sveriges Radio har enligt regeringens anvisningar
sänt in programplan för perioden 1977/78-1981/82 avseende företagets beredskap.
Enligt anvisningarna skulle programplanen omfatta beredskapsålgärder för
lokalradion samt utbyggnad för central programproduktion vid Sveriges Radio,
Planeringsramen var angiven till 1 milj, kr, p)er år i pris- och löneläget
februari 1976. Sveriges Radio redovisar i sin plan mål för beredskapsverksamheten
enligt gällande avtal, beredskapsläget den 1 juli 1977 saml mål för och
planering av verksamhelen under programperioden.

Med utgångspunkt i de uppställda målen för perioden
och i syfte att dels behålla beredskapsnivän, dels motverka föreliggande
brister har företaget planerat beredskapsåtgärder för förrådshållning och
service, omsättning av teknisk maleriel för ljudradion och TV, förbättrad
ulbildning, rekrytering m. n. personalålgärder saml skydd för personal och
programproduktion i Slockholm,

Vidare har planerats organisation m. m. för
ljudradions sändningsledning och nyhetsverksamhet i krig,
länsradioorganisationen samt för produktionsenheter vid försvarsmaktens och
civila försvarets centrala ledning.

Kosinaderna för Sveriges Radios beredskap bestrids
till större delen med avgiftsmedel, medan reservationsanslaget Viss
beredskapsutrustning m, m, för Sveriges Radio under nionde huvudtiteln används för
investeringar.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 2

materielanskaffning,
drifl och underhåll av anläggningar samt övningsverksamhet.

Sveriges
Radio anser atl den angivna ramen endast räcker för viss återanskaffning av
materiel, för bestridande av fasla koslnader samt för viss begränsad ulbildning
och övning så alt nuvarande beredskapsnivå kan behållas. Ramen medger däremot i
mycket ringa omfattning förbättringar av beredskapsnivån.

All enbarl vidta ålgärder för all behälla dagens
nivå måste enligl Sveriges Radio relalivt sell ses som en tillbakagäng med
hänsyn lill den snabba lekniska utvecklingen och den ökande belydelsen av
mndradion i kris-och krigsituationer.

För den fortsatta planeringen måste, understryker
Sveriges Radio, medel tilldelas för atl möjliggöra större säkerhet för
rundradiosändningar i snabbt uppkomna kris- och konfliktlägen, ökade
möjligheter för rundradion all sända från fredsproduklionsplatserna (främsl
Stockholm) vid krig och krigsfara samt för all förbättra möjlighetema för
ljudradions sändningsledning och cenlrala nyhelsverksamhel i krig. Vidare måsle
medel tilldelas för be-redskapsmalerielens anpassning med hänsyn lill den
snabba lekniska utvecklingen samt för förbättring av den personella beredskapen.

Sveriges
Radio yrkar all en högre ambitionsnivå - och kostnadsram - väljs för
rundradions beredskapsplanering än den i anvisningarna angivna. Del är Sveriges
Radios uppfattning att den i de särskilda studierna av övrigi lolalförsvar
angivna lägsla nivån (1,4 milj. kr. per år) i stort sett har varit lillräcklig
för alt möjliggöra de förbättringar som här har angells såsom nödvändiga, om
utöver ramen medel ställs till förfogande för vissa investeringar.

1974
års försvarsutredning

Försvarsutredningen har i tidigare sammanhang i
belänkandet (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar betonat betydelsen
av lokalradions verksamhel i kriser och krig, saml atl denna verksamhel
planläggs parallellt med lokalradions fredstida uppbyggnad. Uppmärksamhet bör även
ägnas äl möjligheterna till regionala TV-sändningar i krig.

Uiredningen,
som har granskal den i det föregående redovisade programplanen, anför i
beiänkandel (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977-82, att det är väsentligt atl
snabb och saklig information kan lämnas allmänheten även under perioder av
beredskapshöjningar. I della sammanhang intar radio-och TV-sändningarna en
central roll, varför erforderiig personlillgång för dessa bör säkerställas. Del
är i försia hand enligt uiredningen angeläget att sändningsledning och
nyhelsverksamhel under krig kan fungera med god effektivitet.

Försvarsutredningen
framhåller all Sveriges Radios anläggningar och re-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 3

surser
i Stockholm så långt möjligt bör utnyttias även under krig. Del är emellertid
rimligt atl räkna med att landets olika cenlrala ledningsorgan i händelse av
krig kommer att lämna Stockholmsområdet. Sveriges Radios fasla anläggningar i
Slockholm kan därför sannolikt endast utnyttjas under en begränsad lid för den
för totalförsvaret väsentligaste delen av program-produktionen. Skyddet i
Slockholm bör därför enligt uiredningen vara utformat som för övriga delar av
loialförsvarel.

För atl förbättra möjligheterna lill fungerande
radio- och TV-sändningar under krig anser utredningen sammanfattningsvis att
den ekonomiska planeringsramen för den kommande femårsperioden för
beredskapsålgärder för mndradioverksamheten bör vidgas något i förhållande lill
vad som hittills har gällt.

Föredraganden

Mellan svenska slaten och Sveriges Radio akiiebolag
iräffades år 1967 ell avtal om bolagets verksamhel vid krig eller krigsfara.
Avtalet gäller under samma lid som avtalet mellan slaten och Sveriges Radio
angående programverksamheten. Enligt statsmakternas beslul år 1975 skall
lokalra-dioverksamhel med början år 1977 bedrivas av ett dotterbolag lill
Sveriges Radio, Sveriges Lokalradio aktiebolag. Med anledning av riksdagens
beslul (prop. 1975/76:110, UbU 1976/77:08, rskr. 1976/77:46) skall Sveriges Utbildningsradio
aktiebolag fr. o. m, den 1 januari 1978 inrättas som ett dotterbolag till
Sveriges Radio. Moderbolaget är huvudman för beredskapsplaneringen inom
koncernens verksamhetsområde.

De med Sveriges Radios försvarsberedskap förenade
kosinaderna bestrids till slörre delen från företagels ordinarie budgei, dvs.
från de motlagar-avgiftsmedel som åriigen ställs lill förelagels förfogande.
Förvärv av viss beredskapsutmstning, vissa invesieringar i samband härmed,
drifl och underhåll av anläggningar saml övningsverksamhel finansieras däremol
med skattemedel över reservationsanslaget Viss beredskapsutmstning m. m. för
Sveriges Radio under utbildningsdepartementets huvudtitel.

Försvarsministern har tidigare föresiagii allmänna rikllinjer
för totalförsvarets fortsatta utveckling samt härvid bl. a. framhållit vikten
av att informations- och upplysningsverksamheten även kan fungera i kris- och
krigssituationer. Jag vill belräffande inriktningen av försvarsberedskapen vid
Sveriges Radio för programplanperioden 1977/78-1981/82 anföra följande.

Programplanen utgör lillsammans med
försvarsulredningens betänkanden vikliga underiag för regeringens förslag
rörande Sveriges Radios slällning inom totalförsvaret. Jag finner det angeläget
atl i likhet med försvarsutredningen framhålla att radio- och TV-sändningar är
centrala för möjlig-

3 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74. Bil. 3-8.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74

heterna
alt lämna allmänheten snabb och saklig informalion även under beredskap. Det är
därför angeläget alt i första hand sändningsledning och nyhetsverksamhet kan
fungera under krig med god effektivitet. Erforderlig personallillgång för dessa
funktioner måste således säkerställas.

Försvarsuiredningen har ocksä betonat betydelsen av
lokalradions verksamhet. Jag ansluler till försvarsulredningens bedömning i
detla avseende och vill framhålla vikten av att lokalradions verksamhet i
kriser och krig planläggs parallellt med den fredstida uppbyggnaden.

Det
är sammanfattningsvis för totalförsvaret angeläget atl planeringen tar fasla på
såväl de cenlrala resurserna som möjligheterna att utnytya den regionala och
lokala mndradioverksamheten. För nödvändiga förbättringar av möjligheterna till
fungerande radio- och TV-sändningar under krig bör den ekonomiska
planeringsramen för beredskapsåtgärder under den kommande femårsperioden
vidgas något i förhällande till vad som hittills har gällt.

Hemställan

Under hänvisning lill vad jag nu anfört hemsläller
jag alt regeringen föreslär riksdagen

att godkänna de riktlinjer för den forisatta
utvecklingen av försvarsberedskapen vid Sveriges Radio som jag har angett i
det föregående.

Anslagsfrågor
för budgetåret 1977/78

DRIFTBUDGETEN

Nionde
huvudtiteln

B.
Kulturändamål

B
27 Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio

Utgift 1975/76
1260000 Reservation 1260 000

Anslag 1976/77 860
000

Förslag 1977/78 1 100
000

Från
anslaget bestrids Sveriges Radios kostnader för viss beredskapsutmstning m. m,
1 prop. 1976/77:100 (bil. 12, s, 99) har regeringen föreslagit riksdagen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 5

att,
i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1977/78 till Viss
beredskapsuirusinlng m. m. för Sveriges Radio beräkna elt reservationsanslag
av 860 000 kr. Jag anhåller atl nu få la upp denna fråga.

Sveriges
Radio

1 en särskild skrivelse anför Sveriges Radio att
sammanlagt 1,7 milj. kr. bör anvisas lill vissa närmare angivna ändamål. Vid
ingången av budgelåret 1976/77 befintlig reservation är helt bunden genom
beställningar av maleriel m. m.

Med hänsyn till skrivelsens innehåll lorde någon
närmare redogörelse inle böra lämnas i della sammanhang. Riksdagens
vederbörande utskott bör få tillfälle att la del av skrivelsen.

Föredraganden

Anslaget
bör föras upp med 1,1 milj. kr. Med hänvisning till vad jag anfört i det
föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till Viss
beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio förbudgelårel 1977/78 anvisa ell
reservationsanslag av 1 100 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

Bilaga
6 till regeringens proposition nr 74 år 1976/77

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande:
statsrådet Troedsson

Anmälan
till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets
fortsatta utveckling såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde

Ekonomiskt försvar: programmet Livsmedel

Anslagsfrågor
för budgetåret 1977/78

Med hänvisning lill vad chefen för
handelsdepartementet har anfört i del föregående (bilaga 2) i fråga om
programmet Livsmedel anmäler jag följande anslagsfrågor.

DRIFTBUDGETEN

Tionde
huvudtiteln

C.
JORDBRUKSPRISREGLERING

(Ij C 1. Statens
jordbruksnämnd

Regeringen har i prop. 1976/77:100 (bil. 13 s. 46)
föresiagii atl riksdagen under denna mbrik anvisar ett förslagsanslag av 16
920000 kr.

Statens jordbmksnämnd har ansvarel för den
ekonomiska försvarsberedskapen på livsmedelsområdet. Såsom redovisais i
budgetpropositionen har nämnden föresiagii alt beredskapssektionen ombildas
lill byrå saml alt enheten tillförs två tiänster som byrådirektör.

Även enligl min niening bör sektionen ombildas lill
byrå. En tiänst som byråchef bör därför inrättas, varvid en tiänst som
avdelningsdirektör kan dras in. Dessutom bör enheten tillföras ytteriigare en
handläggare. Kostnaderna härför räknar jag lill sammanlagt 122 000 kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen all

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

1.
bemyndiga regeringen all vid
statens jordbmksnämnd inrätla en tiänst för byråchef i Fe 23/24,

2.
till Slatensjordbruksnämnd för
budgetåret 1977/78 utöver i prop. 1976/77:100 bil. 13 föreslaget förslagsanslag
anvisa ytteriigare 122 000 kr.

I prop. 1976/77:100 (bil. 13 s. 48) har regeringen
föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för
budgelårel 1977/78 lill Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och
fodermedel m. m. beräkna ett förslagsanslag av 47 961 000 kr. Jag anhåller atl
nu få la upp denna fråga.

[2] C 4. Kostnader
för beredskapslagring av jordbruksprodukter m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1975/76 Utgift
1976/77 Anslag 1977/78 Förslag

'42 608 488 '47 961 000 60
041 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslaget
Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m, m.

För statens jordbruksnämnds beredskapslagring
gäller vissa riktlinjer som, med stöd av riksdagens beslul, senast har
fastställts av regeringen den 3 juni 1976.

1976/77

Beräknad ändring 1977/78

Statens jord-

Föredra-

bruksnämnd

ganden

Anslag

Lagring
av brödsäd

och oljekraftfoder

13 680 000

-1- 103 000

+ 103 000

Lagring
av övriga

livsmedel

11 202 000

-t- 1809000

-I- 1709000

Lagring
av gödsel- och

bekämpningsmedel

-

-1-5 101000

-1-4 927 000

Ränta på
fondkapital

brödsäd
och oljekraftfoder

11250 000

-1- 110000

-H 110000

övriga
livsmedel

11344 000

-t- 2 683000

-t- 1796000

gödsel-
och bekämpningsmedel

-

-1- 3 200000

-1- 3 200000

Övergripande
planering m, m.

485 000

+ 235 000

-H 235 000

47 961 000

-1-13 241000

-(-12080 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 3

Statens
jordbruksnämnd

Enligt anvisningarna för programplaneringen för
perioden 1977/78-1981/82 är jordbruksnämnden programmyndighet för programmei 1,
Livsmedel och skall som sådan utarbeta programplan för denna period. Programmet
är uppdelat på delprogrammen 1,1 Livsmedel, fodermedel m, m. och 1.2 Gödsel-
och bekämpningsmedel. Nämnden har den 9 september 1976 överiämnat en sådan
programplan till chefen för jordbruksdepartementet.

De behov och förslag till åtgärder för
livsmedelsförsörjningen som anges i programplanen gmndas bl. a. pä de olika
miljöförutsättningar som enligl anvisningarna skall ligga till grund för
planeringen. Det ekonomiska försvaret har tilldelats två ekonomiska ramar,
alternativ B och alternativ A. Nämndens programplan utgår frän all fonden för
beredskapslagring, statens jordbruksnämnds delfond, tillförs ytteriigare 120
milj. kr. under planeringsperioden enligt alternativ B, varav 90 milj. kr. är
avsedda för inköp av varor inom delprogrammel 1.1 Livsmedel, och 30 milj. kr.
för delprogrammel 1.2 Gödsel- och bekämpningsmedel.

En successiv uppbyggnad resp. omstmklurering är
planerad. Nyinvesteringen under budgetåret 1977/78 beräknas till ca 21,1 milj.
kr.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har
produktionsansvaret för delprogrammel gödsel- och bekämpningsmedel medan
jordbruksnämnden skall vara programmyndighet. Överslyrelsen har f n. hela
ansvarel för gödsel-och bekämpningsmedel. Nu föreslagen ändring av ansvarel
innebär alt kostnaderna för lagringen överförs till jordbrukshuvudtiteln.

Ränlan
pä ianspråktaget kapital har beräknals efter en räntesats pä 8 96.

Lagring
av brödsäd och oljekraftfoder

Den toiala lagringen under budgetåret 1976/77
omfattar 260 000 ton brödsäd och 65 000 lon oljekraftfoder. Det för denna
lagring investerade beloppet är 150 milj. kr.

Nämnden föreslär för budgelärel 1977/78 en
minskning av beredskapslagringen av brödsäd till 220000 lon och en ökning av
bl. a. lagringen av oljekraftfoder lill 80 000 ton.

Kosinaderna för lagring, omsättning och
administration har beräknats till 12 783 000 kr. Härtill kommer
räntekostnaderna för disponerat kapital ur fonden för beredskapslagring,
beräknade lill 11 360000 kr., varför totalkostnaden blir 25 143 000 kr.
Kapitalbehovet har beräknats till 142 milj. kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 4

Lagring
av övriga livsmedel

Beredskapslagring av andra varor än brödsäd och
oljekraftfoder sker i jordbmksnämndens regi. För denna lagring har för
budgetåret 1976/77 investerats 151 250 000 kr.

Nämnden föreslär en lagerökning av främsl
importerade livsmedel och livsmedelsråvaror samt en begränsad lagerminskning av
vissa livsmedel som produceras inom landet. Investeringsbehovet enligt dessa
förslag är beräknat lill 24,1 milj, kr. Genom en omstmklurering av lagringen
friställs 8 milj. kr. från Svensk spannmålshandels investeringsandel. Nämnden
föreslår därför all ytteriigare 16,1 milj. kr. anvisas under
investeringsanslaget Lagring av jordbruksprodukter m. m. för beredskapsändamål.

Kostnaderna
för beredskapslagringen i jordbmksnämndens regi under nästa budgetår beräknas
uppgå lill 13011 000 kr. Härtill kommer räntekostnaderna för denna lagring 14
027 000 kr., varför totalkostnaden blir 27 038 000 kr.

Lagring
av gödsel- och bekämpningsmedel

För budgetåret 1977/78 föreslås dels en utökad
lagring av kvävegödsel-och bekämpningsmedel, dels en minskad lagring av
kaliumgödselmedel och räfosfat för framställning av fosforgödsel.

Kostnaderna för beredskapslagringen av gödsel- och
bekämpningsmedel beräknas totalt uppgå till 5 101 OOQ kr. Härtill kommer
räntekostnader om 3 200 000 kr., varför totalkostnaden beräknas uppgå till 8
301000 kr.

Investeringsbehovet för den föreslagna ökade
lagringen är beräknai till 5 milj. kr. Nämnden föreslår all ytteriigare 5 milj.
kr. anvisas under investeringsanslaget Lagring av jordbruksprodukter för
beredskapsändamål.

Övergripande
planering m. m.

Under denna anslagspost redovisas kostnader för
övriga beredskapsåtgärder som behövs för planläggning av livsmedelsberedskapen
med LIBE-modellen (30 000 kr.) och ADB-system (200 000 kr.), utredningar
belräffande planläggningen av ersältningsproduklionen inom livsmedelsområdet
(75 000 kr.), planläggning av jordbmkets blockorganisation (389 000 kr.) saml
undanförsel- och ransoneringsförberedelser (25 000 kr.).

Föredraganden

Jag anser i likhei med statens jordbmksnämnd all en
viss uppbyggnad och omstmklurering av beredskapslagren bör ske. Den av nämnden
fö-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 5

reslagna
ökningen av lagren av oljekraftfoder är angelägen och bör komma till stånd. En
samtidig minskning av brödsädslagringen med 40 000 ton under budgetåret 1977/78
är enligt min mening acceptabel från beredskapssynpunkt. Minskningen av
brödsädslagringen skall ses mot bakgrund av att ett särskilt katastrofiager för
biståndsändamäl, motsvarande 40 0(X) lon spannmål, har inrättats efler det atl
riksdagen i februari 1975 fastlade nuvarande sioriek för beredskapslagren för
spannmål. Frågan om brödsädslagrens storlek under återstående del av
programplaneperioden bör prövas åriigen och avgöras först när 1972 års
jordbruksutredning avgell sina förslag och när resullal föreligger av de av
chefen för handelsdepartementet i det föregående (bilaga 2) anmälda nu pågående
studierna av resursbehoven för en efterkris(-krigs)tid. Jag anser även atl en
viss omdisponering och lagerökning av främst importerade livsmedel och
livsmedelsråvaror samt av vissa gödsel- och bekämpningsmedel bör genomföras.
Lagerökningen medförett ökat kapitalbehov av 10 milj. kr, för budgetåret
1977/78. Jag kommer under punkten 3 i del följande att ta upp frågan om
medelsanvisning. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget
till 60041 000 kr. Anslaget bör fortsättningsvis benämnas Koslnader för beredskapslagring
av jordbruksprodukter m. m. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att
till Kostnader för beredskapslagring av jordbruksprodukter m. m.

för
budgetåret 1977/78 anvisa elt förslagsanslag av 60 041 000

kr.

KAPITALBUDGETEN

Vill.
FONDEN FÖR BEREDSKAPSLAGRING

Statens jordbruksnämnds
delfond

[3] 1. Lagring av
jordbruksprodukter m. m. för beredskapsändamål

För finansiering av jordbmksnämndens
beredskapslagring anvisades lill lagring av jordbmksprodukler för
beredskapsändamål förbudgelårel 1970/71 271250000 kr. och för budgelåret
1974/75 30 000 000 kr.

Statens
jordbruksnämnd

Jordbmksnämnden har i sin anslagsframställning för
budgetåret 1977/78 föreslagit viss omstmklurering och utökning av
beredskapslagringen av livsmedel, fodermedel, gödselmedel och
bekämpningsmedel. Nämnden hemställer all ytteriigare 21,1 milj. kr. anvisas
under ifrågavarande anslag, varför sammanlagt 322 350 000 kr. bör fl användas
under budgelårel 1977/78 för angivna ändamål.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 6

Föredraganden

Med hänsyn lill att anslaget föresläs få utnyttjas
också för inköp av produktionsråvaror för jordbruket bör det benämnas Lagring
av jordbruksprodukter m, m, för beredskapsändamäl.

Med hänvisning härtill och lill vad jag tidigare
har anfört under punklen 2 hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Lagring av jordbruksprodukter m. m. för
beredskapsändamål för budgetåret 1977/78 anvisa ell investeringsanslag av 10
000 000 kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74

Bilaga
7 till regeringens proposition nr 74 år 1976§77

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande:
slalsrådel Ahlmark

Anmälan
till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets
fortsatta utveckling såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets
verksamhetsområde.

Ekonomiskt försvar: programmet Tjänster

Anslagsfrågor
för budgetåret 1977/78

Med hänvisning lill vad chefen för
handelsdepartementet har anfört i del föregående (bilaga 2) i fråga om
programmet Tjänster anmäler jag följande anslagsfråga.

DRIFTBUDGETEN
Tolfte huviidiiteln B. Arbetsmarknad m. m. B 6. Totalförsvarsverksamhet

1975/76

Utgift

28
123 000

1976/77

Anslag

24
062 000

1977/78

Förslag

39
130 000

Från anslaget bestrids utgifter för
arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) program B 6. Tolalförsvarsverksamhel, som
består av delprogrammen Försvars-och beredskapslagring samt Vapenfria
tiänsteplikliga. I fråga om delprogrammens innehåll och omfattning hänvisas
till redogörelsen i prop. 1976/77:100 bil. 15 s.132.

1 prop. 1976/77:100 (bil, 15 s. 134) har regeringen
föreslagit riksdagen atl, i avvaklan på särskild proposition i ämnel, lill
Tolalförsvarsverksamhel för budgelårel 1977/78 beräkna ett förslagsanslag av 24
882 000 kr. Jag anhåller nu all fl la upp denna fråga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

1975/76

1976/77

1977/78

Utgift

Anslag

Beräknad ändring

AMS

Föredraganden

Försvars-
och

beredskapspla-

nering

1883 000

2 090000

-1- 1960000

-h 1000000

Vapenfria
tjäns-

tepliktiga

20055 000

12 592 000

-t-13 508 000

-t-13 248 000

Förvaltnings-

kostnader

6 185 000

9 380000

-h 1 470 000

-1- 820 000

28 123 000

24 062 000

-t-J6 938 000

-H5 068 000

AMS

Budgetförslaget för 1977/78 överensstämmer med
första året i AMS programplan för tolalförsvarsverksamhel för budgetåren
1977/78-1981/82.

Försvars- och beredskapsplanering. Under budgetåret
1975/76 har branschplanläggning genomförts för livsmedelsindustrin samt
påbörjats för textil-, läder- och lädervamtillverkning, massa-, pappers- och
pappersvamtillverkning samt metallframställning. Genom hård prioritering har en
väsentlig beredskapshöjning av personalplanläggningen inom hela
tillverkningssektorn ägt mm. Delar av personalplanematerialet har under
budgetåret överförts till ADB. Detla arbeie avses fortsätta även under budgelåret
1976/77. Planläggningsnivån föreslås lolall sett höjas.

Under budgelårel 1975/76 har ca 45 000 män, som av
ålders- eller andra skäl lämnal försvarsmakten, på sedvanligt säll fördelats. I
syfte alt snabbare föra över de värnpliktiga som lämnar försvarsmakten efter
fullgjord värnpliktslid till civilförsvaret skall två åldersklasser (ner t. o.
m. 46 år) i stället för en fördelas under budgetåret 1976/77. En total översyn
och revidering av verkets planeringsanvisningar till myndigheier och näringsliv
skall påbörjas liksom även försök med en förenklad planläggningsmeiodik.

De frivilliga försvarsorganisationerna erhöll under
budgetåret 1975/76 medel ungefär motsvarande kostnadsfördyringar under i
övrigi oförändrade förhållanden. För budgetåret 1976/77 kommer, enligt AMS,
ulrymmel för Ulbildning alt minska. Medelstilldelningen medger i slort sett
endast utbildning föratt ersätta avgången och del av påbjuden
repetitionsutbildning. Någon reducering av bristerna kommer knappasl all kunna
ske.

AMS föreslår, alt statsbidraget lill de frivilliga
försvarsorganisationerna skall Ulgå med 4 050 000 kr. för budgetåret 1977/78,
vilket skulle medge en reducering med ca 15 % av bristerna på frivillig
personal (reservarbels-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1916/11:14 3

kraft)
till totalförsvarets civila delar och ett genomförande av författningsenlig
repetitionsutbilding under en fyraärsperiod för huvuddelen av personalen.

Vapenfria tjänsleplikliga. Vapenfriverksamheten har
under de senaste åren kännetecknats av stor brist på utbildningsplatser med
långa väntetider som följd. Under budgetåret 1975/76 har antalet utbildningsplatser
ökal något. För budgetåret 1976/77 finns fullständiga planer utarbetade för ca
400 000 tiänsigöringsdagar. Medelstilldelningen räcker dock endasl lill 325 000
tiänsigöringsdagar. Därtill kommer överskjutande dagar från budgelåret 1975/76
samt repetiiionsutbildning. Antalet vapenfria som väntar pä att få fullgöra sin
gmndutbildning beräknas under budgelåret 1976/77 öka från ca 2 600 til! 3 000.

För all råda bot på den långa väntetiden för
inkallelse lill gmndutbildning föreslår AMS för budgelårel 1977/78 en utökning
av antalet tiänsigöringsdagar lill 420 000. Medelsbehovel för de vapenfrias
förmåner beräknas till 26,1 milj. kr.

Del toiala medelsbehovel för förslagsanslaget
Tolalförsvarsverksamhel beräknas under budgetåret 1977/78 lill 41 milj. kr.
(+16 938 000 kr.)

Föredraganden

Jag anser det väsentligt atl väntetiden för de
personer som beviljats vapenfri tiänsl begränsas. Ramen för antalet
tiänsigöringsdagar bör därför ökas lill 400 000 jämfört med 320 000 under
innevarande budgetär. Jag vill erinra om atl regeringen bemyndigat AMS all
redan till innevarande budgelår tidigarelägga 20 000 tiänsigöringsdagar av
denna ram. För budgelåret 1977/78 harjag därför beräknai medel med utgångspunkt
i 380000 tiänsigöringsdagar.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer
jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Tolalförsvarsverksamhel för budgelårel
1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 39 130 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

Bilaga
8 till regeringens proposition nr 74 år 1976/77

Utdrag

KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammaniräde 1977-03-03

Föredragande:
slalsrådel Gustavsson

Anmälan
till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets
fortsatta utveckling såvitt avser kommundepartementets verksamhetsområde.

Övrigt totalförsvar: programmet Ledning m. m. 1 Den kommunala beredskapsplanläggningen

1.1
Inledning

Kommunernas uppgifter inom totalförsvaret regleras
i första hand genom lagen (l964:63)om kommunal beredskap (ändrad senast
197l:1168)och kommunala beredskapskungörelsen (1964:722, ändrad senast
1971:379). Föreskrifter om kommunala uppgifler av vikl för totalförsvaret
finns också i civilförslagslagen (1960:74, omtryckt 1975:712, ändrad senast
1976:305), civilförsvarskungörelsen (1960:377, ändrad senast 1976:726) och
flera andra författningar. I lagen om kommunal beredskap föreskrivs bl. a,
skyldighel för kommunerna alt redan i fredslid planlägga och vidta andra
förberedelser för all fullgöra uppgifter enligt civilförsvarslagen och för att
under beredskap och krig upprätthålla annan nödvändig kommunal verksamhel.

Landstingskommunerna
har under fred ansvarel för så golt som hela sjukvärden och den hälsovård som
hör dit. För den allmänt civila hälso-och sjukvården i krig eller andra
ulomordenlliga förhållanden ges beslämmelser i krigssjukvårdslagen (1953:688,
ändrad senast 1971:1112) och krigs-sjukvårdskungörelsen (1955:442, ändrad
senast 1973:413). Landstingskommunernas övriga verksamhel avser bl. a.
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda, barnhemsverksamhet, arbetsvärd och
utbildning. Mänga av dessa uppgifler har stor betydelse frän totalförsvarets
synpunkt. Bortsett från krigssjukvårdslagsliftningen har emellertid
landstingskommunernas skyldigheter i fråga om beredskapsåtgärder inte
reglerats i författning.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 2

Den 9 april 1965 bemyndigade Kungl. Maj:t dåvarande
chefen för inrikesdepartementet alt tillkalla en sakkunnig för all utreda
landstingskommunernas beredskap. Utredningsmannen avgav i april 1969
belänkandet (Stencil K 1969:6) Landstingskommunernas beredskap. I beiänkandel
föreslogs att lagen om kommunal beredskap genom en särskild beslämmelse i
lagen skulle göras tillämplig även på landstingskommunerna. Sedan belänkandet
hade remissbehandlats, uppdrog Kungl. Maj:l den 15 februari 1974 åt riksnämnden
för kommunal beredskap atl i samarbele med socialstyrelsen, övriga berörda
cenlrala fackmyndigheter och Landstingsförbundet låta göra en provplanläggning
av den landslingskommunala beredskapen inom en landstingskommun, I uppdraget
ingick atl i anslulning lill provplanläggningen se över de förslag som hade
lagts fram i 1969 års betänkande och atl redovisa de förslag som
provplanläggningen och översynen kunde föranleda.

För provplanläggningen valdes Östergötlands läns
landstingskommun. Den 30 augusti 1976 avgav riksnämnden promemorian
Provplanläggning av den landstingskommunala beredskapen 1974-1976.

Efler remiss har yttranden över promemorian avgetls
av överbefälhavaren, försvarets sjukvårdsstyrelse, civilförsvarsslyrelsen,
beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, socialstyrelsen, televerket,
statens vägverk, sjöfartsverket, iransportnämnden, riksskatteverket,
skolöverstyrelsen, statens jordbmksnämnd, statens livsmedelsverk,
överstyrelsen för ekonomiskt försvar, arbetsmarknadsstyrelsen, statens
planverk, statens vallenfallsverk, läasstyrelserna i Jönköpings, Malmöhus,
Hallands, Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs och Väslerbollens
län, civilbefälhavaren i södra, västra, östra. Bergslagens, nedre Norrlands och
övre Norrlands civilområden, 1974 års försvarsutredning (Fö 1974:04),
Landslingsförbundel, Svenska kommunförbundet, samtliga landstingskommuner utom
Kalmar och Jämtlands läns landstingskommuner samt Gotlands och Malmö kommuner.

1.2
Nuvarande förhållanden m. m.

Enligl I § lagen om kommunal beredskap är kommun
under civilförsvarsberedskap skyldig att vara verksam inte bara för sina egna
medlemmar utan också lill förmån för sådan befolkning från annan kommun som
lill följd av krigsskada, utrymning eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande
utomordentliga förhållanden uppehåller sig inom kommunen. Det åligger vidare
kommun att bistå den som på gmnd av sådana förhållanden behöver särskill
bistånd, i den mån hans behov inte skall tillgodoses genom civilförsvarels
försorg eller - enligt särskild författning -genom annan än kommunen. Vid
biståndsverksamheten skall särskilt tillses alt behov av bosiad och uppehälle
lillgodoses och all den som behöver del far vård eller tillsyn (2 i;).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 3

I 4 § anges alt kommun under civilförsvarsberedskap
är skyldig att registrera befolkning som till följd av bl. a, krigsskada eller
utrymning har lämnal sin bosiad och uppehåller sig i kommunen annat än
tillfälligt, Enligl 5 § är kommun, varifrån utrymning sker, under
civilförsvarsberedskap skyldig all lämna bistånd åt kommun där befolkning från
utrymningskommunen inkvarteras i större omfattning. Biståndet skall särskill
avse tillhandahällande av personal och utmstning för verksamhelen för de
inkvarterade. Om lill följd av krigsskada, inkvartering av utrymmande m. m,
viktig kommunal verksamhet i viss kommun blir så belungande alt bistånd
oundgängligen behövs, är annan kommun under civilförsvarsberedskap skyldig att,
efter länsstyrelsens förordnande, tillfälligt lämna sådant bistånd.

1 6 och 7 §§ regleras skyldigheten för kommun att i
fredstid vidta förberedelser och upprätta planer för all kommunen skall kunna
fullgöra sina beredskapsuppgifter. Länsstyrelsen kan förordna all kommun skall
vidta reservanordningar för gas-, vatten- och eleklricilelsförsörjningen samt
de särskilda anordningar eller förberedelser för vattenförsörjningen och den
allmänna hälsovården som behövs med hänsyn till planlagd inkvartering inom
kommunen. Om länsstyrelsen anser alt det är nödvändigt med hänsyn lill
beredskapsuppgiflernas omfattning eller betydelse, kan länsstyrelsen föreskriva
att kommunen skall upprätta och anta särskild plan där förberedelserna
redovisas, Sädan plan skall underställas länsstyrelsen.

Uppgift som enligt lagen ankommer pä kommun under
civilförsvarsberedskap och som motsvarar fredstida kommunal uppgift skall
fullgöras av det kommunala organ som i fredslid svarar för uppgiften (8 §). Om
uppgiften saknar motsvarighet i fredslid och särskilda föreskrifler om
uppgiften inte har meddelats i författning, skall den handhas av en
beredskapsnämnd (9 §). I 11 § anges alt kommun under civilförsvarsberedskap flr
övergå lill krigsorganisation. Kommunstyrelsen och de andra nämnder som
fullgör uppgifter som hänger samman med försvarsberedskapen ingår i
krigsorganisationen. När kommun har övergått till krigsorganisation, svarar
kommunstyrelsen för ledningen av beredskapsverksamheten. Under civilförsvarsberedskap
får länsstyrelsen förordna att kommun skall övergå lill eller behälla krigsorganisation
(12 ii).

För kostnader för reservanordningar för gas-,
vatten- och eleklricilelsförsörjningen m. m. har kommun rätt till statsbidrag
med 90 % eller den slörre del av kosinaden som regeringen medger. Kommun som
har upprättat särskild plan, som länsstyrelsen har godkänl, har enligl 16 S
rätt till statsbidrag med 90 % av planläggningskostnaden eller med den större
del av kostnaden som regeringen bestämmer.

När plan upprättas för första gången, skall
planläggningskostnaden beräknas efler gmnder som regeringen fastställer.
Kommunen kan dock fö slalsbidrag efter den faktiska kosinaden, om kommunen
begär del inom tvä månader från den dag då kommunen fick del av förordnandet om
plan-

4 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 74. Bil. 3-S.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 4

läggningen.
Ersättning skall vidare utgå av statsmedel för koslnader som under
civilförsvarsberedskap uppkommer för kommun lill följd av verksamhel för
inkvarterad befolkning frän annan kommun och för koslnader som föranleds av
påbjuden utrymning eller annan omflyttning av befolkningen inom den egna
kommunen (18 §). Enligt 19 ij är kommun som har lämnal annan kommun bistånd
efler länsstyrelsens förordnande berättigad lill ersättning av statsmedel.
Länsstyrelse kan, om kommun underiåter atl fullgöra skyldighel enligl lagen
eller föreskrift som har meddelals med stöd av lagen, förelägga kommunen vite
eller vidta den åtgärd som skyldigheten avser i kommunens slälle (20 5).

Närmare beslämmelser för lillämpningen av lagen
meddelas i kommunala beredskapskungörelsen. För den biståndsverksamhet som
ankommer på kommun meddelas anvisningar av civilförsvarsslyrelsen i fråga om
inkvartering och av socialstyrelsen i fråga om vård, lillsyn och den allmänna
hälsovården (1 vj). Vederbörande cenlrala myndigheter skall, efter samråd sinsemellan
och med riksnämnden för kommunal beredskap, var och en för sitt
verksamhetsområde meddela anvisningar för den planläggning och de andra
förberedelser som kommun skall vidta enligt lagen (6 §).

I lagen (1942:87) med särskilda bestämmelser
angående stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller
krigsfara m, m, (administrativa fullmaktslagen) (ändrad senasi 1953:51) ges
gmndläggande regler om stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet
vid krig eller krigsfara m, m. Enligl lagen kan förordnas att uppgifter skall
överflyttas från slatliga till kommunala myndigheter och vice versa och att
myndighel kan ha sin verksamhel föriagd till annan ort och fatta beslut i
annan ordning än vad som annars är bestämi. Med kommun avses i lagen såväl
primärkommun som landstingskommun. Enligt krigssjukvärdslagen förslås med den
allmänl civila hälso- och sjukvården den hälso- och sjukvärdande verksamhel
som bedrivs av annan än försvarsmakten eller civilförsvaret. De som ombesörjer
den allmänt civila hälso- och sjukvården sammanfattas i lagen under
beteckningen del allmänt civila medicinalvä-sendet. Landstingskommunerna
(fredshuvudmännen) har ansvaret för att den allmänl civila hälso- och
sjukvården i samband med krig eller krigsfara ställs om enligl planlagd
organisation och att verksamhelen därefter bedrivs planenligt. Redan i fredstid
skall landstingskommunerna upprätta planer och vidta de förberedande åtgärder i
övrigi som behövs för övergång lill krigsorganisation. För öppen och sluten
krigssjukvård skall organisationsplaner upprättas i fred. Närmare anvisningar
för planläggningen av krigsorganisationen för den allmänt civila hälso- och
sjukvården meddelas av socialstyrelsen. Den operativa sjukvårdsledningen i krig
ulövas på central nivå av socialstyrelsen och på länsplanel av länsstyrelsen.

Socialstyrelsen överiämnade hösten 1974 betänkandet
(stencil) Uiredning om hälso- och sjukvård i krig, perspektivplan 1976/85. I
juni 1975 begärde

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 5

överbefälhavaren
att försvarsmaktens krigssjukvård skulle ses över. 1974 års försvarsutredning
framhöll i beiänkandel (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar bl. a.
att en närmare undersökning måste göras av hur finansieringen av sjukvårdens
beredskapsålgärder bör ske och vilka administrativa och författningsmässiga
åtgärder som behövs. Mot bakgmnd av det anförda har regeringen den 30 december
1976 bemyndigat statsrådet Troedsson atl tillkalla en kommitté (S 1976:05) för
atl göra en samlad utredning av sjukvården i krig. I kommitténsdirektiv anförs
bl, a. att sjukvårdslagstiftningen för fredsförhållanden bör utgöra grunden
för de bestämmelser som skall gälla i krig och att ett så långt möjligt
enhetligt ansvar för verksamhelen i fred och krig bör eftersträvas.

1.3
Riksnämndens promemoria

I riksnämndens promemoria redogörs för
provplanläggningens uppläggning och genomförande och för den beredskapsplan
som Östergötlands läns landstingskommun antog i oktober 1975. Planen innehåller
en översikt över de förändringar i landstingskommunens verksamhel som sker vid
övergång till krigsorganisation och en redovisning av de olika
arbetsuppgifternas fördelning.

Riksnämnden anför all del är angelägel att den
inledande beredskapsplanläggningen av landstingskommunerna fär fortsätta.
Särskilt viktigt är alt den landstingskommunala ledningsfunktionen blir
planlagd, så all den vid krigsorganisation kan molsvara de krav som
totalförsvaret släller på bl. a. sjukvårdens ledning och samverkan med
försvarsmakten och civilförsvaret. Enligt nämnden är det angelägel att hela
den kommunala och landslingskommunala seklorn blir planlagd efter så enhetliga
regler som möjligt och alt behovet av samverkan mellan kommuner och landstingskommuner
beaktas. Det är, framhåller nämnden, nödvändigt atl planläggningen för
krigssamhällets behov inom den landslingskommunala sektorn integreras. Detta
gäller särskill de olika organisationerna för värd och lillsyn inom
socialvården och sjukvärden. Nämnden anser därför alt den civila sjukvården bör
ingå som en del av den kommunala och landslingskommunala beredskapen. Del är
angelägel alt en total landstingskommunal beredskapsplanläggning, som omfattar
både sjukvården och annan landstingskommunal verksamhel som måsle
upprätthållas under krig, kommer lill stånd.

Nämnden föreslår att beslut fattas om
beredskapsplanläggning av samtliga landstingskommuner och atl nämnden fir i
uppdrag att - i avvaktan på resultatet av en utredning om sjukvården i krig - i
samråd med socialstyrelsen pröva hur och i vad mån hälso- och sjukvården skall
ingå som en del av denna planläggning. I promemorian läggs vidare fram förslag
till ändringar i lagen om kommunal beredskap och kommunala beredskapskungörelsen
som innebär att dessa författningar, inkl. bestämmelsema om slalsbidrag, blir
tillämpliga ocksä pä landstingskommunerna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 6

1.4
Remissyttrandena

Samlliga remissinstanser bilräder eller lämnar utan
erinran förslaget i promemorian att beredskapsplanläggningen bör fortsätta
beträffande samlliga landstingskommuner och alt lagen om kommunal beredskap och
kommunala beredskapskungörelsen skall göras tillämpliga även på landstingskommunerna.
Kopparbergs låns landstingskommun ifrågasätter dock, med hänsyn lill att
uppgiftsomrädena är skilda, om bestämmelserna för kommunernas
beredskapsplanläggning kan föras över pä landstingskommunerna. Stockholms läns
landstingskommun framhåller att behovet av planer för vård och vårdutbildning
som skall kunna molsvara totalförsvarels olika krav i krig måste bli avgörande
för landstingskommunernas toiala beredskapsplanering och att detta begränsar
möjligheterna lill enhetlighet mellan kommuner och landstingskommuner i
planläggningshänseende. Vikten av en beredskapsplanläggning betonas av
LandsUngsförbundet med tanke på sambandet mellan sjukvärdsberedskapen och
planläggningen av landstingskommunernas verksamhel saml lednings- och
förvaltningsorganisation.

Även flera andra remissinslan.ser uppehåller sig
vid planläggningen av hälso- och sjukvården i krig. Överbefölhavaren anser all
de speciella krav som ställs på hälso- och sjukvården i krig bör vara avgörande
för uppläggning och genomförande av en landstingskommunal
beredskapsplanläggning. Det krävs en för hela rikel genomförd samordning för
alt sjukvårdsresurser som står till buds skall kunna utnyttjas på bästa sätt
inom totalförsvaret. Även om styrande anvisningar för planläggningen av hälso-
och sjukvården i krig meddelas av socialstyrelsen, torde enligl
överbefälhavaren en viss central samordning av den lolala kommunala
beredskapsplanläggningen behövas. Överbefälhavaren finner det lämpligt atl
riksnämnden för kommunal beredskap svarar för denna samordning. En
grundläggande förutsättning för planläggningen, främst belräffande sjukvården,
är enhgt försvarets sjukvårdsstyrelse att man klart anger både skillnaderna
mellan förhållandena i fred och förhållandena i krig och de speciella krav som
stalls på bl.a. ledning och samordning av totalförsvarets sjukvård i krig.
Sjukvårdsstyrelsen och socialstyrelsen framhåller atl en enskild
landstingskommun inle kan genomföra sin krigssjukvårdsplanläggning eller i
krig driva sin verksamhet som en isolerad enhet och alt totalförsvarets
sjukvård är av sådan betydelse alt en central samordning under statligt
huvudansvar ter sig naturiig. De betonar ocksä atl landstingskommunernas
samlade planläggningsverksamhet bör samordnas. Socialstyrelsen, som skiljer på
landstingskommunernas ansvar för hälso- och sjukvärden och del ansvar som
landstingskommunerna har för övrig verksamhel, anser all siarka skäl lalar för
att hälso- och sjukvärden betraktas som en egen funktion inom totalförsvaret.
Enligl socialstyrelsen finns det inte tillräckliga skäl att, innan resultatet
av utredningen om sjukvården i krig föreligger, ge riksnämnden för kommunal
beredskap i uppdrag

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 7

att
i samråd med socialstyrelsen pröva hur och i vad mån hälso- och sjukvården
skall ingå som en del av den landstingskommunala beredskapsplanläggningen. Frågan
bör i stället prövas av utredningen. Socialstyrelsen är ändå beredd att i
samråd med riksnämnden pröva i vad mån och hur hälso- och sjukvården redan nu
kan ingå som en del av den landslingskommunala beredskap-splanläggningen. Del
förutsätts alt samtliga planläggningsanvisningar för hälso- och sjukvården i
krig skall meddelas av socialstyrelsen. Även civJlbefälhavaren i östra
civilområdet och Malmö kommun anser atl resullalel av utredningen om möjligl
bör avvaktas, innan det avgörs om hälso- och sjukvården skall ingå i den
landstingskommunala beredskapsplanläggningen.

Samverkan på alla nivåer mellan totalförsvarets
olika komponenter är enligt Uppsala läns landstingskommun nödvändig för alt
sjukvården i krig skall fungera tillfredsställande. Landstingskommunen betonar
även viklen av att kommunerna och landstingskommunerna samverkar när del gäller
t, ex. sjukvärdens och speciellt sjukhusens försörjning med vatten, elektricitet
och värme.

Enligt Svenska kommunförbundet är sjukvården och
övriga landstingskommunala verksamheler i sä hög grad beroende av varandra alt
de bör planläggas i ett sammanhang inom ramen för en enhellig
planeringsorganisalion. Genom en integrerad beredskapsplanläggning Hr man
enligl förbundets mening framför allt bältre underiag för beslut i
resursfrågor. Även frågan om samordning och samverkan mellan kommunerna och
landstingskommunerna när del gäller t. ex. hemsjukvård bör enligl förbundei
studeras.

Lånsstyrelserna i Jönköpings, Malmöhus och
Västmanlands län anser att det är självklart all hälso- och sjukvärden skall
ingå i den landstingskommunala beredskapsplanläggningen och att någon
ytteriigare prövning av denna fråga inte är nödvändig.

Beträffande förslaget i promemorian att lagen om
kommunal beredskap skall göras tillämplig också på landstingskommunerna anser
överbefälhavaren att lagen inte bör "ta över" den speciella
krigssjukvärdslagen och atl del av författningstexten klart bör framgå atl den
gäller vid sidan av krigs-sjukvårdslagen. Även socialstyrelsen anser all del för
all missuppfattning skall kunna undvikas bör anges i lagen om kommunal
beredskap att formerna för hälso- och sjukvårdens beredskapsplanläggning m. m.
f n. regleras genom krigssjukvårdslagsliftningen. 1 annat fall kommer enligl
styrelsen motstridiga regler atl finnas i fråga om t. ex. länsstyrelsernas
befogenheter, bestridande av kostnader och statsbidragsgivningen.
Socialstyrelsen framhåller vidare atl frågan om lillämpningen av lagen om
kommunal beredskap på den landslingskommunala hälso- och sjukvården bör prövas
i samband med alt författningarna för hälso- och sjukvård i krig ses över.
Styrelsen förordar dock en mera genomgripande översyn av den kommunala
bered-skapslagstiftningen så all den kommer att passa bältre för landstingskom-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 8

munerna.
Även överstyrelsen för ekonomiskl försvar framhåller att en mera långtgående
revision av de kommunala beredskapsförfaltningarna kan behövas. Enligt statens
vallenfallsverk bör lagen om kommunal beredskap kompletteras så att den kommer
att gälla också planering för fredskriser. Sannolikheten för en fredskris torde
vara större än sannolikheten för en krigs- och beredskapssitualion.

Civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde
ifrågasätter om inle ansvarsförhållandena mellan landstingskommun och kommun
utanför landstingskommun bör regleras när del gäller samordning av
planläggningen. Om lagen om kommunal beredskap skall omfatta bäde kommuner och
landstingskommuner, måste den enligt Gävleborgs läns landstingskommun utformas
sä all del klart framgår vilket samlat ansvar som innefattas i totalförsvaret.
I lagen bör, anser landstingskommunen, anges de beredskaps-uppgifter som är
speciella för landstingskommunen. Det bör också övervägas om inte
krigssjukvårdslagen kan arbetas in i lagen om kommunal beredskap.

1.5
Den fortsatta utvecklingen av den kommunala beredskapsplanläggningen

1.5.1
Programplan för perioden 1977/78-1981/82

Riksnämnden för kommunal beredskap har enligt
regeringens anvisningar sänt in programplan för perioden 1977/78-1981/82
avseende beredskapsplanläggningen för kommunerna och landstingskommunerna.
Planeringsramen angavs lill 4 milj, kr. för femårsperioden i prislägel febmari
1976. Riksnämnden anger alt den I juli 1977 beräknas närmare 45 kommuner
återstå att planlägga. Ösiergöilands läns landstingskommun har, som framgår av
det föregående, genomfört en provplanläggning. Riksnämnden anger följande mål
för verksamhelen under programplaneperioden. Den kommunala och den landstingskommunala
nyplanläggningen slutförs under budgelärel 1978/79 resp. 1981/82 och hålls
därefter aktuell genom fortlöpande översyn. Gemensamma ledningsövningar för
totalförsvaret genomförs på kommunal nivå. Ledningsövningar anpassade för
krigsorganiserade landstingskommuner genomförs efter hand. Kurser för
kommunalt och landstingskommunall anställda planläggningsledare anordnas
ärligen.

Sammanfattningsvis anser riksnämnden alt det är av
väsentlig betydelse för hela totalförsvaret - inte minsl för hälso- och
sjukvården - alt tillräckliga medel anvisas så alt både den kommunala och den
landstingskommunala beredskapsplanläggningen kan slutföras under
programplaneperioden.

För atl nå detla mål krävs enligt nämndens
bedömningar ett särskilt till-läggsanslag på 1,5 milj. kr, uiöver de 4 milj.
kr. som planeringsramen för femårsperioden omfattar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 9

1.5.2
1974 års försvarsulredning

Försvarsuiredningen framhöll i sitl försia
belänkande (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar att den kommunala
beredskapsplanläggningen snarast borde fullföljas för alla kommuner samt atl
planläggningen därefter borde hållas aktuell genom fortlöpande översyn.
Utredningen förordade även alt landstingskommunerna skulle inordnas i den
kommunala beredskapsplanläggningen.

Rörande sjukvården i krig anförde uiredningen alt
sädana ålgärder borde vidlas atl sjukvårdshuvudmännen kunde åläggas sin del av
ansvarel för ledning och drift av sjukvården även under krig liksom för
förberedelser härför i fred. 1 della sammanhang anmälde uiredningen all en
närmare undersökning måsle göras av dels hur finansieringen av sjukvärdens beredskapsålgärder
bör ske, dels vilka administrativa och författningsmässiga åtgärder som behövs
med anledning av den angivna inriktningen. Resultatet av en uiredning om
ansvars-, finansierings- och lagstiftningsfrågor m. m. avseende sjukvården i
krig torde enligt försvarsuiredningen i hög grad komma att påverka
beredskapsplanläggningen för såväl kommuner som landstingskommuner.

Försvarsutredningen framhålleri betänkandet (SOU
1977:l)Totalförsvaret 1977-82, alt fortsatta utredningar om sjukvården i krig
inte bör få fördröja alt landstingskommunerna inordnas i den kommunala
beredskapsplanläggningen. Beredskapsplanläggningen för landstingskommunerna
bör inledas snarast och därvid utgä från nuvarande ansvarsförhållanden m. m.
Planläggningen får sedan anpassas till de nya förhållandena.

Försvarsuiredningen understryker betydelsen av atl
den kommunala och landslingskommunala beredskapsplanläggningen genomförs mot
bakgmnd av en helhetssyn pä totalförsvaret och atl sålunda behovet av ingående
samordning och samverkan med alla lotalförsvarsgrenar beaktas.

För alt planläggningen skall ge avsedd effekl under
beredskap och krig är del nödvändigl alt den ulbildning som behövs genomförs.
Försvarsuiredningen betonar belydelsen av intregrerade ledningsövningar för
kommuner och landstingskommuner.

Sammanfattningsvis bör enligt försvarsutredningens
mening den kom-mulana nyplanläggningen slutföras snarasi och den
landslingskommunala planläggningen inledas snarast och slutföras under
programplaneperioden. Vidare bör den ulbildning som behövs genomföras. Planeringsramen
för femårsperioden bör anpassas till detla mål.

1.6
Föredraganden

Kommunernas uppgifler i totalförsvaret regleras i
lagen (1964:63) om kommunal beredskap (ändrad senast 1971:1168), kommunala
beredskapskungö-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 10

relsen
(1964:722, ändrad senast 1971:379), civilförsvarslagen (1960:74, omtryckt
1975:712, ändrad senast 1976:305), civilförsvarskungörelsen (1960:377, ändrad
senast 1976:726) m. fl. författningar. Enligl lagen om kommunal beredskap och
kommunala beredskapskungörelsen åligger det kommunerna bl. a, all under
beredskap och krig (civilförsvarsberedskap) verka till förmån för befolkning
från annan kommun som uppehåller sig inom kommunen lill följd av krigsskada,
utrymning eller andra ulomordenlliga förhållande som hänger samman med krig
eller krigsfara. Kommunerna är ocksä skyldiga all bistå personer som behöver
bistånd lill följd av sådana förhållanden som jag nyss har nämnt. Delta gäller särskill
bistånd i fråga om bostad, uppehälle, vård eller tillsyn. Kommun skall vidare
bislå annan kommun dit utrymning har skett eller i vilken kommunal verksamhet
som är viktig för totalförsvaret har blivit särskilt betungande på grund av
krigsförhållandena. Redan i fredstid skall kommunerna vidta vissa
förberedelser för all de uppgifter som åligger dem under civilförsvarsberedskap
skall kunna fullgöras och om det behövs redovisa förberedelserna i en särskild
plan. Planen skall prövas och fastställas av länsstyrelsen. Lagen om kommunal
beredskap innehåller även beslämmelser som vilkel organ som skall svara för
kommunens uppgifler enligl lagen, krigsorganisationen och kosinaderna för
verksamhelen m. m. Statsbidrag utgår för bl. a. upprättande av beredskapsplan
och kostnader som uppkommer till följd av verksamhet för inkvarterad
befolkning från annan kommun.

Landstingskommunernas viktigaste och klart
dominerande uppgift är den allmänna hälso- och sjukvården, Dämlöver ombesörjer
landstingskommunerna viktiga uppgifter när del gäller omsorgen om psykiskt
utvecklingsstörda, barnhemsverksamhei, arbetsvärd, ulbildning m. m.
Beträffande den allmänt civila hälsovården i krig eller andra utomordentliga
förhållanden ges beslämmelser i krigssjukvårdslagen (1953:688, ändrad senasi
1971:1112) och krigssjukvårdskungörelsen (1955:442, ändrad senasi 1973:413).
Några beslämmelser om beredskapsplanläggningen av annan landstingskommunal
verksamhel än hälso- och sjukvård har inte meddelats. Lagen (1942:87) med
särskilda bestämmelser angående stats- och kommunalmyndigheterna och deras
verksamhet vid krig eller krigsfara m, m. (ändrad senast 1953:51)
(administrativa fullmaktslagen) gäller för både kommuner och landstingskommuner.

I belänkandet (Stencil K 1969:6) Landstingskommunernas
beredskap föreslogs atl lagen om kommunal beredskap skulle göras lillämplig
även på landstingskommunerna. Sedan betänkandet hade remissbehandlats, uppdrog
Kungl. Maj:t genom beslut den 15 februari 1974 ål riksnämnden för kommunal
beredskap alt i samarbete med berörda fackmyndigheter och Landstingsförbundet
låta göra en provplanläggning av den landslingskommunala beredskapen inom en
landstingskommun. Riksnämnden skulle också se över förslagen i betänkandet
Landstingskommunernas beredskap och re-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 "

dovisa
de förslag som provplanläggningen och översynen kunde föranleda. Sedan
provplanläggning hade ägt rum i Östergötlands läns landstingskommun, avgav
riksnämnden den 30 augusti 1976 promemorian Provplanläggning av den
landstingskommunala beredskapen 1974-76. I promemorian anför riksnämnden all
det är angelägel atl beredskapsplanläggningen av landstingskommunerna
fortsätter och alt hela den kommunala och landslingskommunala seklorn blir
planlagd efter så enhetliga regler som möjligt. Nämnden föreslår atl beslut
fattas om beredskapsplanläggning av samtliga landstingskommuner och atl nämnden
- i avvaktan på resultatet av en utredning om sjukvården i krig - får i uppdrag
att i samråd med socialstyrelsen pröva hur och i vilken män hälso- och
sjukvården skall ingå som en del i denna planläggning. Nämnden föreslär vidare
att lagen om kommunal beredskap görs tillämplig även på landstingskommunerna.

Samlliga remissinstanser bilräder eller har inle något
alt erinra mol förslagen all beredskapsplanläggning skall ske beträffande alla
landstingskommuner och att lagen om kommunal beredskap görs tillämplig även på
landstingskommunerna. 1974 ärs försvarsulredning ger uttryck för samma uppfattning.

Som framgår av vad jag har anfört i del föregående
finns särskilda beslämmelser för beredskapsplanläggning i fräga om den
allmänna hälso- och sjukvärden i krigssjukvårdslagsliftningen, medan
motsvarande beslämmelser saknas när del gäller annan landstingskommunal
verksamhet. En slor del av den verksamhel som landstingskommunerna bedriver vid
sidan av hälso- och sjukvården, t. ex. omsorgen om psykiskt utvecklingsstörda,
barnhemsverksamhet och arbetsvärd måste fortgå under krig och beredskapsförhållanden.
Det får därför an.ses vara en allvariig brist att det inte finns några
beslämmelser om beredskapsplanering i fråga om dessa verksamhels-områden.
Enligt min mening är del - med lanke inle minst på hälso- och sjukvården i krig
- av ännu slörre betydelse för totalförsvaret atl sådana bestämmelser införs i
fråga om landstingskommunernas centrala ledningsorgan, dvs. främsl
förvallningsulskotlet.

Jag förordar därför alt lagen om kommunal beredskap
görs lillämplig även på landstingskommunerna. Om delta förslag genomförs,
kommer länsstyrelsen att med stöd av 7 ij lagen kunna förordna om beredskapsplanläggning
även i fråga om landstingskommun. Önskemålet om beredskapsplanläggning av
samlliga landstingskommuner skall också enligl riksnämndens förslag
lillgodoses på detla sätt.

Som flera remissinslanser, bl. a, försvarels
sjukvårdsstyrelse, socialstyrelsen. Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet, framhåller bör en samordning ske av landstingskommunernas
toiala beredskapsplan-läggningsverksamhel. Om riksdagen bifaller milt förslag,
ämnar jag föreslå regeringen alt också kommunala beredskapskungörelsen görs
lillämplig pä landstingskommunerna. Härigenom kan önskemålet om en samordning
av

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 12

landstingskommunernas
totala beredskapsplanläggningsverksamhet tillgodoses. Enligt 6 vj kungörelsen
skall nämligen resp, centrala myndighet, innan den för sitl verksamhetsområde
meddelar anvisningar om planläggning och andra förberedelser, samråda med både
riksnämnden och övriga berörda centrala myndigheter.

Riksnämnden anför i sin promemoria atl den
genomförda provplanläggningen visar alt den civila sjukvården bör ingå som en
del av den kommunala beredskapen och att det måste anses i hög grad angeläget atl
en total landstingskommunal beredskapsplanläggning genomförs. Socialstyrelsen
anser dock au siarka skäl lalar för alt hälso- och sjukvården betraktas som en
egen funktion inom totalförsvaret. Enligt socialstyrelsen och ett par andra
remissinstanser bör resultatet av den numera tillsatta uiredningen om sjukvården
i krig avvaktas, innan del avgörs om hälso- och sjukvärden skall ingå som en
del av den landstingskommunala beredskapsplanläggningen. Svenska
kommunförbundet, Landslingsförbundel och flera länsstyrelser anser däremot all
sjukvården och den övriga landstingskommunala verksamheten bör planeras i ett
sammanhang inom ramen för en enhetlig planeringsorganisalion.

Atl hälso- och sjukvärden och övriga
landslingskommunala verksamheler är i hög grad beroende av varandra lalar
enligt min mening för att hälso-och sjukvården bör ingå som en del i den
landstingskommunala beredskapsplanläggningen som skall regleras i lagen om
kommunal beredskap. Genom en integrerad planläggning torde man, som Svenska
kommunförbundet påpekar, även få ett bättre underiag när del gäller atl
fördela tillgängliga resurser. Jag anser dock atl det f n. saknas underiag för
att pröva frågan om en särskild reglering av beredskapsplanläggningen av hälso-
och sjukvården bör behållas. För denna beredskapsplanläggning bör därför i
varje fall lills vidare gälla vad som föreskrivs i krigssjukvårdslagen. Som försvarsuiredningen
påpekar torde resullalel av utredningen om sjukvården i krig i hög grad komma
all påverka beredskapsplanläggningen för både kommunerna och
landstingskommunerna. I lagen om kommunal beredskap bör enligt min mening las
in en föreskrift som anger atl bestämmelserna i lagen, såvitt gäller hälso- och
sjukvärden, gäller endasl om de inle sirider mot bestämmelserna i krigssjukvårdslagen
eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna.

Jag återkommer i specialmoliveringen tiil den
närmare ulformningen av de ändringar som bör göras i lagen om kommunal
beredskap.

Den programplan som riksnämnden har lagl fram visar
alt beredskapsplanläggningen för landstingskommunerna och kommunerna inte kan
slutföras under perioden 1977/78-1981/82 inom den planeringsram pä 4 milj. kr.
som regeringen har anbefallt. Som försvarsutredningen har anfört bör emellertid
planeringsramen anpassas så att planläggningen kan slutföras under perioden.
Jag biträder alltså försvarsutredningens förslag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 13

1.7
Upprättat lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom kommundepartemenlel upprättats
förslag lill lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap. Förslaget
bör fogas till regeringsprolokollet i delta ärende som bilaga 8:1.

1.8
Specialmotivering

Enligt riksnämndens förslag skall lagen om kommunal
beredskap i stället benämnas lagen om kommunal och landstingskommunal
beredskap. Av praktiska skäl har jag funnil en sådan ändring olämplig. Enligl
mitt förslag görs därför ingen ändring i lagens rubrik. Jag vill erinra om att
den nya kommunallag som föreslås i prop. 1975/76:187 avses gälla för både kommuner
och landstingskommuner. Rubriken närmasl före 1 § har däremol i enlighet med
riksnämndens förslag ändrats sä all del klart framgår all fråga är om bäde
kommunala och landstingskommunala uppgifter.

All lagen görs lillämplig också på
landstingskommunerna har, med ett undantag som jag strax ålerkommer till, inle
ansetts motivera några sakliga ändringar i 2-4, 9, 10, 17 och 21 §§. Till 9 och
10 §§ återkommer jag i samband med behandlingen av 8 §. De skyldigheter som åligger
kommunerna enligt 2-4 §§ ärav den naturen att någol annat samhällsorgan
knappast kan svara för dem. Del framstår vidare som olämpligt all dessa
skyldigheter fördelas mellan flera samhällsorgan. I enlighet med riksnämndens
förslag har dessa paragrafer därför inte gjorts lillämpliga pä
landstingskommunerna.

I I, 2, 4, 5, 8, 9, 11, 12, 14, 18 och 21 §§ samt i
mbriken omedelbart före 1 § används f n. ordel
"civilförsvarsberedskap" för atl ange bl. a. när kommuns skyldigheter
enligt lagen inträder eller när kommun kan övergå till krigsorganisation.
Riksnämndens förslag innebär alt ullryckel behålls. Överbefölhavaren,
försvarets sjukvårdsstyrelse, socialstyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskt
försvar, Landstingsrörbundet och flera landstingskommuner har anfört att
utiryckel "civilförsvarsberedskap" är olämpligt, särskilt som kommunerna
och landstingskommunerna inte ingår i civilförsvaret. Några av dessa
remissinstanser har föresiagii att uttrycket byts ul mol
"beredskaps-tillstånd", "beredskapsgrad" eller "beredskap".

Enligt 1 § Iagen(1960:5l3)om beredskapstillstånd
kan regeringen förordna om beredskapsiillstånd, när riket befinner sig i
krigsfara. När beredskaps-tillstånd inträder, skall enligt 4§
beredskapskungörelsen (1960:515) lägsta civilförsvarsberedskap inias inom
civilförsvaret i hela rikel. Om beredskapslarm ges, skall högsta
civilförsvarsberedskap inlas. Molsvarande föreskrifter för bl. a. del allmänt
civila medicinalväsendet och polisväsendet finns i 5 och 6 §§. För bl. a.
statliga myndigheter som inle omfattas av 3-6 §S och vilkas verksamhet skall
upprätthållas i krig gäller enligt 7 !j tre särskilda

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 14

beredskapsgrader.
Dessa beredskapsgrader gäller också för bl. a, sådana kommunala myndigheier
för vilka föreskrifter om förberedelser för verksamhel i krig har meddelals. Om
beredskapstillstånd inträder, skall lägsta beredskapsgraden inlas, Högsla
beredskapsgraden skall intas, om beredskapslarm ges. Regeringen kan förordna om
intagande av beredskapsgrad i annat fall. I 8 § finns föreskrifter om vilka
ålgärder som skall vidtas under de olika beredskapsgrader som anges i 7 §. Om
riket kommer i krig skall enligt 3 S I mom. krigssjukvårdslagen (1953:688) bl,
a. den allmänl civila hälso- och sjukvården organiseras om så alt den motsvarar
de fordringar som då ställs på den. Särskilda beslämmelser härom har meddelals
i krigssjukvårdskungörelsen (1955:442). Andra författningsbestämmelser om
hälso- och sjukvård gäller inte i den män de strider mol de särskilda
bestämmelserna. Bl. a, om riket befinner sig i krigsfara, kan regeringen enligt
3 ? 2 mom. förordna att 1 mom.
skall tillämpas för rikel eller del av rikel. Sådant förordnande skall
underställas riksdagens prövning.

Jag återkommer vid behandlingen av 22 S lagen om
kommunal beredskap lill frågan om hur del bör klargöras all de särskilda
bestämmelserna i krigssjukvårdslagsliftningen gäller vid sidan av
bestämmelserna i lagen om kommunal beredskap. I likhei med flera
remissinstanser anser jag att det inte är lämpligt atl uttrycket
"civilförsvarsberedskap" används för atl ange bl. a, när kommuns och
landstingskommuns skyldigheter enligt lagen iniräder eller när kommun eller
landstingskommun kan övergå lill krigsorganisation. Uttrycket har därför
genomgående bytts ut mol "beredskapsiillstånd".

1 §

Paragrafen
innebär f n. atl kommuns skyldigheter geniemoi kommunmedlemmarna under
civilförsvarsberedskap utvidgas lill alt avse ocksä sådan befolkning från annan
kommun som till följd av krigsskada, utrymning eller andra utomordentliga
förhållanden uppehåller sig inom kommunen. Paragrafen har i enlighet med
riksnämndens förslag gjorts tillämplig också på landstingskommunerna. Som
riksnämnden har anfört torde emellertid utvidgningen av personkrelsen inte ha
samma praktiska betydelse för landstingskommunerna som för kommunerna, 1
paragrafen har, som jag förut nämnl, uttrycket
"civilförsvarsberedskap" bytts ut mot "beredskapsiillstånd".

5 §

I
denna paragraf ges f n. bestämmelserom skyldighet för kommun varifrån utrymning
sker all under civilförsvarsberedskap lämna bistånd ät kommun där befolkning
från utrymningskommunen inkvarteras i slörre omfattning. Biståndet, som
särskilt skall avse tillhandahållande av personal och utrust-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 15

ning,
är avsett alt vara av mera varaktig karaklär. Om kommunema inle kan enas om
biståndet, kan länsstyrelsen i det län där uirymningskommunen är belägen
förordna om bistånd, 1 paragrafen finns också regler om en form av mera
tillfälligt bistånd under civilförsvarsberedskap frän en kommun till en annan
kommun. Dessa regler avser del fallet att en kommunal verksamhet som är viktig
för totalförsvaret pä grund av krigsskada, inkvartering av utrymmande eller
andra utomordentliga förhållanden har blivit särskilt betungande. Denna form av
interkommunalt bistånd förutsätter alltid elt förordnande av länsstyrelsen i
det län där den bislåndslämnande kommunen är belägen.

Riksnämnden har föresiagii att bäde varaktigt och
tillfälligt bistånd skall kunna växlas inte bara mellan kommuner ulan också
mellan landstingskommuner och mellan landstingskommun och kommun. Enligl
nämnden bör resp. länsstyrelse kunna beslula om bistånd även i fråga om
landstingskommuner. Överbefälhavaren och socialstyrelsen har ifrågasatt om
paragrafen inle bör vara tillämplig endasl på kommun. I varje fall bör beslut
om bistånd mellan landstingskommuner inte fallas av länsstyrelse ulan av högre
regional myndighet eller central myndighel.

Bortsett från alt ullryckel
"civilförsvarsberedskap" byts ul mot "beredskapsiillstånd"
ändras paragrafen enligt mitt förslag i allt väsentligt på det säll som
riksnämnden har föreslagit.

Enligl min mening bör bestämmelserna om bistånd
göras tillämpliga också på landstingskommunerna. Resp. länsstyrelse bör kunna
besluta om bistånd också mellan landstingskommuner. Särskill i ell krisläge är
del, som riksnämnden har framhållit, angelägel all samhällets
beslutsfunktioner är decentraliserade. För övrigi finns del enligl min mening
knappasl någon lämplig högre myndighel som kan anförtros beslutanderätten. Som
Stockholms läns landstingskommun har framhållit är det emellertid väsentligt
att t. ex. ett förordnande om bistånd genom överföring av sjukvårdsresurser
frän en landstingskommun till en annan föregås av samråd med länsstyrelsen i
det län där den mottagande landstingskommunen är belägen och med civilbefälhavaren
eller civilbefälhavarna.

6§

Denna paragraf innehåller f n, bestämmelser om
skyldighel för kommun all redan i fredslid vidla ålgärder för atl den skall
kunna fullgöra sina uppgifler enligt 1,2 och 4 S§ och 5 § första stycket samt
ulöva annan kommunal verksamhel som har betydelse för totalförsvaret, I andra
och iredje styckena finns beslämmelser för särskilda verksamhetsområden,
nämligen distribution av gas, värme, vatten och elektricitet samt renhållning,
samfärdsleder, kommunikationer, avlopp m.m. I fjärde stycket anges bl.a. att
förberedelserna skall anpassas efter de förhållanden som kan komma atl råda i

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 16

kommunen
allteftersom civilförsvarels planer för utrymning och inkvartering verkställs,

1 enlighet med riksnämndens förslag har paragrafen
ändrats sä alt den blir lillämplig även på landstingskommunerna.
Socialstyrelsen har påpekat atl 2 och 4 §§ rör enbart kommunema och att
hänvisningen till dessa paragrafer därför bör gälla bara för kommunerna. Det
måste emellertid enligt min mening anses ligga i sakens nalur alt hänvisningen
till andra paragrafer gäller i lillämpliga delar. 1 den mån någon av de
uppgifler som avses i 1, 2,4 eller 5 § inle åligger landstingskommun kan det
självfallet inte heller bli tal om skyldighet att vidta förberedelser i
fredstid. Socialstyrelsens påpekande har därför inte föranlett någon ändring i
författningstexten. Jag har inte heller funnil del möjligt atl på elt
tillfredsställande sätt anpassa andra och tredje styckena i 6 § lill
landstingskommunernas uppgiftsområden.

Jag inslämmer i vad flera remissinstanser har
anfört om att det är önskvärt atl paragrafen utformas så atl mindre tonvikt än
f n. läggs pä de problem som hänger samman med utrymning och inkvartering.
Första meningen i fjärde siyckei har därför fått utgå.

7 §

Enligl denna paragraf kan länsstyrelsen ålägga
kommun att upprätta särskild beredskapsplan, om det behövs med hänsyn till
beredskapsuppgifternas omfattning eller betydelse. Planen skall underställas
länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan också förordna om revision av kommunala
beredskapsplaner.

I enlighet med riksnämndens förslag har paragrafen
gjorts tillämplig även pä landstingskommunerna. Socialstyrelsen,
Landstingsförbundet och flera landstingskommuner har anfört all del inle är
motiverat all plan för landstingskommun skall prövas av länsstyrelsen,
eftersom planen kommer att upprättas i samarbele med länsstyrelsen och övriga
berörda totalförsvarsmyndigheter. Jag bilräder denna uppfattning. Del har
därför föreskrivits atl plan för landstingskommun inle behöver underställas
länsstyrelsen.

Enligl 6 § krigssjukvårdslagen skall
sjukvårdshuvudman redan i fredstid göra upp de planer och vidta de övriga
förberedande åtgärder som behövs för övergång lill krigsorganisation. Denna
bestämmelse bör självfallet gälla vid sidan av 7 5 lagen om kommunal beredskap.
Jag ålerkommer till denna fråga vid behandlingen av 22 S-

8-10
S§

En genomgående princip i all beredskapsplanläggning
är alt det organ som handhar viss verksamhel i fred också skall svara för
verksamheten under beredskap och krig. Denna princip anges för kommunernas del
i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 '7

8
vf. Paragrafen görs nu tillämplig även pä landstingskommunerna. Det kan
anmärkas att motsvarande regel finns i 5 § krigssjukvårdslagen.

Uppgift som kommun skall fullgöra under
civilförsvarsberedskap och som saknar motsvarighet i fredstid skall enligl 9 S
handhas av en beredskapsnämnd. Avvikande beslämmelser kan dock meddelas i lag
eller annan författning. Om kommun inte tillsätter särskild beredskapsnämnd
eller uppdrar åt annan nämnd att vara beredskapsnämnd, blir kommunstyrelsen
automatiskt beredskapsnämnd. I 10 § finns bestämmelser om särskild beredskapsnämnds
sammansättning och arbetsformer.

Som riksnämnden har framhållit kommer
landstingskommunernas uppgifter under beredskap och krig sannolikl att i allt
väsentligt vara desamma som uppgifterna under fred. Jag delar riksnämndens
uppfattning atl det inte lorde finnas någol behov av beredskapsnämnd för
landstingskommunernas del, 19och 10 §§ har därför inle gjorts andra ändringar
än att uttrycket "civilförsvarsberedskap" i 9 i; har bytts ut mot
"beredskapsiillstånd". Dessa paragrafer kommer alltså även i
fortsättningen att gälla endast kommunerna. Jag vill erinra om alt förslag till
vissa ändringar i 9 och 10 ij har lagts fram i prop. 1976/77:1 om minskad
statlig detaljreglering av kommunerna m, m.

11
och 12 §§

Paragraferna innehåller beslämmelser om kommuns
övergång lill krigsorganisation. De görs nu tillämpliga även på
landstingskommunerna. Med hänsyn till den nya regeringsformens (RF)
bestämmelser om normgivningsmaklen har därvid föreskrivits atl regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer kan förordna att kommun eller
landstingskommun skall övergå till eller behålla krigsorganisation (jfr 8 kap
13 i; RF). Om riksdagen bifaller milt förslag, ämnar jag föreslå regeringen alt
det i kommunala beredskapskungörelsen föreskrivs att sådant förordnande kan
meddelas av länsstyrelsen. Jag har förut redogjort för innehållet i 3 !;
krigssjukvårdslagen. De särskilda bestämmelserna om övergång lill
krigsorganisation som avses i 3 vj finns i bl, a. 36 v!
krigssjukvårdskungörelsen. Ett par landstingskommuner har erinrat om att
sjukvården enligl 36 S kan krigsorganiseras lidigast när beredskapsgrad II
skall intas och att det dessutom behövs beslut av socialstyrelsen. Med
anledning härav vill jag hänvisa till vad jag lidigare har anfört om atl
krigssjukvårdslagsliftningen avses gälla vid sidan av reglerna i lagen om
kommunal beredskap saml lill framställningen under 22 i;,

13
och 14 §§

113 § anges f n. kommunstyrelsens ansvar för att
beredskapsplanläggning sker och atl andra nödvändiga förberedelser för
verksamheten i krig eller

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 18

vid
krigsfara vidlas, medan 14 fj innehåller bestämmelser om länsstyrelsens lillsyn
över förberedelsearbetet och verksamheten i krig och vid krigsfara. Enligt 14 §
har länsstyrelsen vidare befogenhei alt meddela föreskrifter för kommun om hur verksamheten
skall drivas och inriktas. Paragraferna görs nu lillämpliga även på
landstingskommunerna. Med anledning av påpekanden från några remissinstanser
vill jag framhålla atl länsstyrelsens di-rektivrätl självfallet inte medför
befogenhet all beslämma över kommunernas och landstingskommunernas inierna
ledning av verksamhelen. Den är endast avsedd att säkerställa att verksamhelen
under beredskap och krig anpassas till de övergripande operativa beslut som
länsstyrelsen har atl fatta i egenskap av högsla civila tolalförsvarsmyndighet
inom länet. 1 7 !; kommunala beredskapskungörelsen finns en bestämmelse om att
civilförsvars-chef under vissa förutsättningar, bl. a. alt högsta
civilförsvarsberedskap råder, (ar meddela föreskrifter om inriktningen av kommuns
tekniska verksamhet. Bestämmelsen får anses innebära ett åliggande för
kommunerna. Sådana bestämmelser skall enligl 8 kap, 5 > RF meddelas i lag.
Beslämmelsen har därför förts över lill 14 S lagen om kommunal beredskap.
Eftersom bestämmelser om olika beredskapsgrader inte finns i lag ulan i
beredskaps-kungörelsen och civilförsvarskungörelsen, har ullryckel "högsta
civilförsvarsberedskap" bytts ul mol "beredskapsiillstånd". De
övriga fömtsättningar för civilförsvarschefens direklivrätl som anges i bestämmelsen
är emellertid så utformade all direklivrätlen i prakiiken inie torde kunna bli
aktuell annat än vid skärpt beredskapstillsiänd.

15
och 16 §§

I 15§ anges f n. att kommun har rätt till
statsbidrag för de lekniska anordningar som länsstyrelsen med stöd av 6 >;
tredje siyckei kan ha ålagt kommunen att vidta. Beslämmelser om slalsbidrag
till kommun för planläggningskoslnader finns i 16§. 1 enlighet med
riksnämndens förslag har 15 S nu gjorts tillämplig även pä
landstingskommunerna.

Riksnämnden har föreslagit alt 16 S ändras pä
molsvarande säll. Flertalet remissinslanser har tillstyrkt förslagel. Eftersom
planläggningen för hälso-och sjukvårdens del måste drivas kontinueriigt och
inte - som tänkt är för övrig landstingskommunal verksamhet - i intervaller,
skulle enligt socialstyrelsen den form för siatsbidragsgivning som riksnämnden
har föresiagii inle lämpa sig för denna sektor. Socialstyrelsen anser atl en
kontinuerlig planläggning måste ske också i fråga om ledningsfunktionen inom
landstingskommunerna. Liknande synpunkler har anförts av Östergötlands läns
landstingskommun. Stockholms läns landstingskommun har framhållit all statsbidragsbestämmelsema
bör utformas så all statsbidraget lätt kan anpassas till det behov av
planläggning, ulbildning och övningar som föreligger vid varje särskild
tidpunkt. Enligt länsstyrelsen i Jönköpings län är del emellertid

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 19

inte
lämpligt alt ha skilda stalsbidragsformer för planläggning enligt krigssjukvärdslagen
resp. planläggning enligt lagen om kommunal beredskap. Länsstyrelsen föreslår
därför ett enhetligt statsbidragssystem, som innefattar all landstingskommunal
beredskapsplanering.

För egen del anser jag atl del är önskvärt att så
längt möjligt enhetliga regler gäller för all kommunal och landstingskommunal
beredskapsplanläggning. Bestämmelserna i 16 5 om statsbidrag för
planläggningskostnader avser endast plan som har upprättats på grund av
förordnande enligt 7 §. Som framgår av vad jag har anfört vid behandlingen av 7
5 avser den paragrafen inte planläggning enligl krigssjukvårdslagen. Underiag
fören ändring av de principer för statsbidrag som anges i 16 S saknas f n. Man
måste därför enligt min mening tills vidare godla alt skilda stalsbidragsformer
gäller för beredskapsplanläggning av hälso- och sjukvården och för annan
kommunal och landstingskommunal beredskapsplanläggning. Som
försvars-utredningen har anfört får del antas alt resultatet av utredningen om
sjukvärden i krig i hög grad kommer all påverka både kommunernas och landstingskommunernas
beredskapsplanläggning.

I enlighet med vad jag nu har anfört har 16 S -
bortsett frän en redaktionell justering - ändrats endast på det sättet atl
paragrafen har gjorts lillämplig ocksä pä landstingskommunerna. Med hänsyn lill
att beredskapsplan för landstingskommun enligl mitt förslag i fräga om 7 § inle
skall behöva underställas länsstyrelsen hardet föreskrivits att sådan
underslällning inte ulgör fömtsättning för slalsbidrag till landstingskommun.

18-20
§§

Ändringarna i dessa paragrafer innebär att
paragraferna görs lillämpliga också på landstingskommunerna. De lorde inle
kräva någon närmare kommentar.

22 §

Enligt miu förslag blir lagen om kommunal beredskap
i princip tillämplig pä all landstingskommunal verksamhel. För hälso-och
sjukvårdens del finns emellertid, bl. a. i 3 och 6 §§ krigssjukvärdslagen,
bestämmelser som i viss utsträckning avviker från föreskrifterna i t.ex. 7, 11,
12 och 16§§ lagen om kommunal beredskap. Som jag har nämnl vid flera lillfällen
i del föregående är avsikien all de särskilda bestämmelserna i
krigssjukvårdslagsliftningen skall tillämpas för hälso- och sjukvården, även
om de skulle avvika från vad som föreskrivs i lagen om kommunal beredskap. För
atl detla skall bli fulll tydligt har i 22 ;;, såvitt gäller hälso- och
sjukvården, föreskrivits att bestämmelserna i lagen gäller bara i den mån de
inte strider mol krigssjukvårdslagen eller föreskrifler som har meddelats med
stöd av den lagen.

5 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74. Bil. 3-8.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 20

1.9 Hemställan

Med hänvisning lill det anförda hemställerjag att
regeringen föreslår riksdagen att

1, godkänna de riktlinjer för den fortsatta
utvecklingen av den

kommunala beredskapen som jag har angett i det föregående

2. anlaga förslagel till lag om ändring i lagen
(1964:63) om kom

munal beredskap.

1.10 Anslagsfrågor
för budgetåret 1977/78

DRIFTBUDGETEN

Femtonde
huvudtiteln

C.
RÄDDNINGSTJÄNST M. M.

C
4. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap

1975/76
Utgift 1405 000 Reservation 1268 578

1976/77
Anslag 2 000 000

1977/78
Förslag 1400 000

Från anslaget bestrids utgifter för bidrag lill
kommuner för beredskaps-planläggning enligt 7 !; lagen om kommunal beredskap.
Vissa bestämmelser för tillämpningen av lagen har meddelals i kommunala
beredskapskungörelsen och i Kungl. Maj:ls brev den 14 maj 1971.

I prop. 1976/77:100 (bil. 18 s. 101) har regeringen
föreslagit riksdagen alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till
Bidrag UU kostnader för kommunal beredskap för budgelårel 1977/78 beräkna ett
reservationsanslag av 2 000 000 kr.

Jag
anhåller att nu få la upp denna fråga.

1.10.1
Riksnämnden för kommunal beredskap

Hittills anvisade medel har efter vissa
prioriieringsgrunder fördelats på 232 av landets 277 kommuner. Under höslen
1976 beräknas enligt riksnämnden sammanlagt 183 kommuner ha genomfört
planläggningen och (111 sina beredskapsplaner godkända av länsstyrelsen. De för
innevarande budgelår anvisade medlen, 2 milj. kr., medger en planläggning av 49
kommuner och allmän planrevision i 3 kommuner. Den sammanlagda befolkningen i
de 232 planlagda och planläggande kommunerna uppgår därmed till över 7,7 milj.
människor. Trots att planläggningsskyldighei har förelegal sedan år 1964
återstår f n. 45 kommuner med en sammanlagd befolkning

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 21

av
0,5 milj. människor alt beredskapsplanlägga. Den rådande situationen får
fortfarande betecknas som otillfredsställande. Främst med hänsyn till
länsstyrelsernas möjligheter atl medverka i planläggningen har nämnden lidigare
rekommenderat en åriig nyplanläggning av elt 50-tal kommuner jämte viss
revision av äldre beredskapsplaner. Den återstående nyplanläggningen av 45
kommuner skulle följaktligen - om tillräckliga medel ställs till nämndens
förfogande - kunna slutföras under budgetåret 1977/78 i enlighet med nämndens
målsättning år 1973,

Den återstående kostnaden för nyplanläggning uppgår
enligt riksnämnden till ungefär 1,5 milj. kr., om de återstående 45 kommunerna
liksom de hittills planlagda skulle föredra schablonersätining framför
ersättning efter löpande räkning.

Sedan år 1971 - dä beredskapsplanläggningen kom igång
på allvar - har revisionskostnaderna enligl riksnämnden uppgått till över 350
000 kr. De genomförda planrevisionerna har hittills varit av liten omfattning.
Såvitt nu kan bedömas torde revisionskosinaderna efter budgelåret 1977/78 bli
omkring 200 000 kr. per är och för hela programplaneperioden 1977/78-1981/82
0,9 milj. kr.

Enligl
regeringens anvisningar för riksnämndens programplanering för perioden
1977/78-1981/82 skall nämnden utgå frän atl en landstingskommunal
beredskapsplanläggning skall ske och att den bör påbörjas sä snart det finns
författningsmässiga och andra fömtsättningar härför. Dessa förutsättningar bör
enligt nämndens bedömning kunna föreligga hösten 1977. Nämnden beräknar atl de
sammanlagda statsbidragsberättigade kosinaderna för en riksomfattande
landstingskommunal beredskapsplanläggning, vid sidan av sjukvården, kan
beräknas uppgå lill närmare 3,1 milj. kr. inklusive kosinaderna för viss
planrevision.

Sammanlagt skulle alltså för hela
programplaneperioden 1977/78-1981/82 behövas (1,5-t-0,9-I-3,1) 5,5 milj. kr.

För budgetåret 1977/78 behövs enligt riksnämnden
för planrevision och nyplanläggning i kommuner lOOOOO kr resp. 750 000 kr. saml
för nyplanläggning och planrevision i landstingskommuner 450 000 kr. resp. 100
000 kr. eller alltså sammanlagt 1,4 milj. kr. Eftersom någon reservation inte
beräknas föreligga på anslaget vid ulgången av löpande budgelår, bör därför för
budgetåret 1977/78 anvisas 1,4 milj. kr.

Två ledamöter i nämnden anför i en reservation att
1,2 milj. kr. av del begärda beloppel 1,4 milj. kr. bör användas lill
planläggning för kommunerna. Planläggningen för landstingskommunerna bör
visseriigen påbörjas under andra halvåret 1977 men della bör ske ulan atl den
kommunala beredskapsplanläggningen försenas ytteriigare.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 22

1.10.2
Föredraganden

Med
hänvisning till vad jag har anfört i det föregående förordar jag att anslaget
enligt riksnämndens förslag förs upp med 1400 000 kr. Jag hemställer att
regeringen föreslär riksdagen

all lill Bidrag UU koslnader för kommunal beredskap
för budgelåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av I 400 000 kr.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 23

2
Länsstyrelsernas försvarsenheter

2.1 Inledning

Regeringen uppdrog den 7 maj 1975 åt försvarets
rationaliseringsinstilul alt göra en rationaliseringsundersökning av
länsstyrelsernas försvarsenheter. Som utgångspunkt för undersökningen gällde
all personalnumerären totalt sett inle fick ökas. Undersökningen har i
överensslämmelse med regeringsuppdraget följts och inriktats av en
samrådsgrupp med företrädare för bl. a. försvarsdepartementels
samordningsavdelning, civilförsvarsstyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskl
försvar och länsstyrelserna. Utredningsarbetet har bedrivits i nära samverkan
med bl. a. länsstyrelserna, berörda centrala myndigheter och
personalorganisationerna.

Försvarets rationaliseringsinstitut har den 22
november 1976 redovisai resultatet av undersökningen i rapporten.
Länsstyrelsernas försvarsenheler Samhällsberedskap för kris och krig.

Remissyttranden över undersökningen har avgivits av
rikspolisstyrelsen, centralnämnden för fastighetsdata, överbefälhavaren,
värnpliklsverket, civilförsvarsslyrelsen, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar,
socialstyrelsen, televerket,statens vägverk, iransportnämnden,
riksrevisionsverket, riksskatteverket, slatensjordbruksnämnd,överstyrelsen
förekonomiskt försvar, arbetsmarknadsstyrelsen, statens vattenfallsverk,
samtliga länsstyrelser, samlliga civilbefälhavare, riksnämnden för kommunal
beredskap, decentraliseringsulredningen (Kn 1975:01), Centralorganisation
SACO/SR och Tjänstemännens centralorganisation (TCO/S).

2.2 Nuvarande
organisation

Länsstyrelsernas försvarsenheler är i samlliga län
utom i Gotlands län organisatoriskt uppdelade i tre funktioner, nämligen en
personalfunktion, en organisationsfunktion och en teknisk funktion. Dessutom
finns en expedition. Till enheten är vidare knuten en militärassistent och
olika del-tidstiänslgörande experter. Enheten leds av en försvarsdirektör, 1
storstadslänen Stockholms, Malmöhus saml Göteborgs och Bohus län finns
dessutom en biträdande försvarsdirektör. Personalstyrkan hos landets samlliga
försvarsenheter uppgår till något över 600 personer.

På personalfunktionen handläggs rekryteringsärenden
huvudsakligen till civilförsvarels och länsstyrelsernas krigsorganisation samt
utbildnings- och övningsärenden.

Organisationsfunktionen handhar
totalförsvarsplanläggningen inom de delar av det civila totalförsvaret som
länsstyrelserna svarar för.

Den tekniska funktionen handlägger huvudsakligen
ärenden om byggande och vidmakthållande av skyddsrum och anläggningar.

6 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 74. Bil. 3-8.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 24

2.3
Försvarets rationaliseringsinstituts förslag

1 sitl förslag framhåller institutet att
länsstyrelsernas lotalförsvarsuppgifter måste anpassas till förändringar som
har skett eller väntas ske. Della kan bäsl åstadkommas genom en renodling och
koncentration av arbetsuppgifterna samt genom att länsstyrelsernas
samordnande, informerande, utbildande och rådgivande roll ges större tyngd.
Institutet föreslär vissa förändringar av administrativa rutiner, minskad
delaljeringsgrad i planläggningsarbetet, omfördelning av vissa arbetsuppgifter
samt förändringar av organisationsformer. Institutet framhåller att ett viktigt
medel för atl förbättra försvarsenheternas arbetssituation är organisations-
och kompelens-utveckling.

2,3.1
Arbetsuppgifter m. m.

Planläggningen för länsstyrelsens krigsorganisation
innehåller mobiliseringsverk med olika delplaner, arbetsordning för den
organiserade krigslänsstyrelsen och beredskapsverk för resp. krigsseklion.
Insituiel föreslår att olika delplaner i mobiliseringsverkel förenklas eller
samordnas. Belräffande arbetsordning och beredskapsverk föreslås att olika
myndigheter med beredskapsuppgifter inom de berörda ämnesområdena i ökad
utsträckning skall utarbeta mallar för planer, instruktioner m, m. som bör ha
samma disposlion och innehåll i samlliga län. Vidare föreslås all
planläggningen för krigsorganisationen i högre grad än nu skall ulföras med
deltagande av den personal som har alt i krig verkställa den gjorda
planläggningen.

Beträffande länsstyrelsens uppgifter i fråga om
kommunal och landstingskommunal beredskap lämnas inga förslag till
förändringar, då betydelsefulla delar av verksamheten har utretts av
riksnämnden för kommunal beredskap och resultat av uiredningen bör avvaklas.
Institutet föreslår dock att lo-kalombudsorganisationen inom det psykologiska
försvaret förs över lill kommunerna. Institutet anser att det bör ankomma på
riksnämnden att pröva behovel av ålgärder för en sådan förändring och komma med
förslag i frågan.

Länsstyrelsens nuvarande arbetsuppgifter inom
sambandsområdet ulgörs av planläggning, beställning och lillsyn av
sambandsinstallationer, främst tele- och radioförbindelser. Länsstyrelsen
börenligl institutet kunna avlastas arbelel med framställning av vissa planer
och förteckningar. Dessa bör i stället utarbetas genom televerkets försorg.
Vidare föreslås atl länsstyrelsens insatser på sambandsområdet begränsas genom
alt installation och underhåll ordnas genom civilförsvarsstyrelsen som bör
träffa centrala avropsavtal för verksamhelen. Länsstyrelsens deltagande i den
tekniska övervakningen bör enligt institutets mening begränsas.

Länsstyrelsens arbetsuppgifter beträffande
alarmering som nu omfattar planläggning samt ansvar för installation, underhäll
och lillsyn kan minska

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 25

genom
atl installations-, drifts- och underhållstiänster köps från försvarets
teleservicebasorganisation. Institutet föreslår atl försvarets materielverk på
uppdrag av civilförsvarsstyrelsen lämnar förslag till lämplig underhållsorganisaiion
i teleservicebasorganisationens regi.

Handläggningen av skyddsmmsfrägor på länsstyrelsen
avser främst planläggning, lillsyn och besiktningar. Planläggningen bör i
slörre omfattning än nu ske med dellagande förutom av länsstyrelsens
försvarsenhet även av planenhelen och regionalekonomiska enheten. Belräffande
tillsyn och besiktningar av färdiga eller under byggnad varande skyddsrum bör
länsstyrelsens insatser koncentreras till produktionsstadiet, medan länsstyrelsens
fortlöpande kontroll av befintliga skyddsmm bör upphöra, eftersom institutet
bedömer atl civilförsvarsstyrelsens slickprovsvisa kontroller är tillräckliga.

Institutet anser att länsstyrelsens tillsyn av
anläggningar, t. ex. ledningscentraler, observationsplatser och branddammar,
kan minskas och att skyddskontrollen kan utföras genom kommunernas försorg.
Civilförsvarsstyrelsen föreslås handha kontrollen underbyggnaden av
anläggningarna. Länsstyrelsens främsta kvarvarande uppgifter vad gäller anläggningar
skulle därefter bli planering och slutbesiktningar.

I fråga om försörjningen med civilförsvarsmaleriel
föreslår insiilutel att civilförsvarsstyrelsen prövar behovet av ett dalorslötl
materielsystem som på längre sikl kan tillgodose användarna bättre än det nu
använda.

Enligt institutets mening bör arbetet med
planläggningen för civilförsvarels krigsorganisation kunna förenklas genom alt
den nu omfattande remitleringen av organisationsplaner lill kommuner och
berörda militära och andra organ begränsas. Sålunda föresläs t. ex. all
kommunerna ges lillfälle yttra sig endasl över frägor med ekonomiska
konsekvenser för kommunerna eller andra frågor av större betydelse för den
kommunala beredskapen. Med hänsyn till organisationsplanens konsekvenser för
andra samhällssektorer bör försvarsenheten samråda med länsstyrelsens
regionalekonomiska enhet och planenhel.

För arbetsuppgifterna med mobilisering och
förvaltning lämnar institutet en rad förslag lill förenklingar av delvis
kontorsleknisk natur men även vissa begränsningar av arbetsuppgifierna. Sålunda
föreslås att civilförsvarsstyrelsen gör en översyn av gällande föreskrifter
för alt förenkla och minska bestyret med en del planer, t. ex. planer för
livsmedelsförsörjning i ett mobiliseringsskede, planläggning avseende fordon
m. m. Andra planeringsuppgifter, som mtinerna för inmönstring av fordon,
beräknas kunna utgå, eftersom de numera kan ersättas av uppgifter som står alt
hämta ur andra källor, t. ex. ur resultatet av den åriiga kontrollbesiklningen
av fordon. Äter andra planläggningsuppgifter, t. ex. transportplanläggning,
skall enligt förslagel lösas genom all datorslödda syslem som ulvecklas för
det militära försvaret används. För alt engagera verkställare i krig i
planläggningsarbelet föreslås

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 26

att
civilförsvarsstyrelsen utarbetar och underställer regeringen förslag att
tiänstgöringstiderna för civilförsvarschefer, distriktschefer med ersättare, befälsanslällda
och länsflygchefer föriängs till minst en 14-dagarsperiod i samband med
övningarna. Civilförsvarsstyrelsen bör även anpassa sina föreskrifter till de
förslag som en översyn av innehållet i undsätlningsplanerna kan föranleda för
alt en dubbelredovisning av planerna jämfört med den kommunala
räddningsplanläggningen för fredskatasirofer skall kunna undvikas. Även de
föreskrifler som reglerar byggnads- och reparaiionsberedskapen bör ses över av
civilförsvarsstyrelsen med syfte att minska detal-jeringsgraden. Frågan om
föreskrifter m. m. om inspekiionsfrekvens av verkskyddet bör i avvaktan på
resultatet av en föreslagen utredning om verk-skyddsplikten omprövas av
civilförsvarsslyrelsen föratt inspektionsfrekvensen skall kunna anpassas
bättre till de skiftande förhållandena i företagen.

Institutet anser också att möjligheterna att
använda datorstöd för hantering av fastighetskort för roteombud bör prövas.

I fräga om ärenden som berör bevakning och säkerhet
ankommer det bl, a. på länsstyrelsen all yttra sig över val av objekl som
enligl överbefälhavarens bestämmande klassas som skyddsföremål saml att
förbereda vissa bevakningsåtgärder. Enligt institutet kan den härtill hörande
planläggningsverksamheten göras mindre frekvent än för närvarande. Vissa andra
ärenden inom denna grupp av mera polisiär natur, t. ex. utfärdande av
tilllrädesförbud, föresläs vidare föras över frän försvarsenhelen till
länspolischefens expedition.

1 fräga om del ekonomiska försvarel lämnar
institutet olika förslag som väntas öka effektiviteten i planläggningsarbetet.
Bl. a. lämnas förslag atl centrala ämbetsverk med beredskapsuppgifter överväger
att förenkla systemet för uttagning och bemanning av bensinstationer, och atl
s. k. K-företag (Sr bättre informalion om bl. a. sina rättigheter och
skyldigheter. Härigenom kan vissa företagsbesök ersättas med skriftväxling,
vilkel kan öka länsstyrelsens möjligheter all koncentrera sig på viktigare
företag. Vidare föresläs all decentralisering av industriplanläggning för
främsl mindre industriföretag samt service- och reparaiionsföretag sker lill
länsstyrelsen från överslyrelsen för ekonomiskt försvar. Härigenom kan
länsstyrelsens lokalkännedom utnyttjas på ett effektivare sätt,

Fömtsättningarna för alt lill cenlrala
försörjningsmyndigheler föra över bestyret med atl skaffa statistik om
lagertillgång och lagerhållare av vissa vamgrupper bör enligt institutet
undersökas av berörda myndigheier.

Enligt institutet bör försvarsenheterna ha
möjlighet att ställa krav på fas-ligheisdataregislrets ulformning och atl delta
i utvecklingsarbetet. Institutet bedömer del då som möjligt att ulforma
registret så atl man därur kan få fram förteckningar över lokaler som är
lämpliga vid undanförsel av olika förnödenheter. Del skulle vidare kunna
underiätta en kartläggning av möjligheterna att tillgodose totalförsvarets
behov av fastigheter.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 27

F, n, granskar jordbruksnämnden i samråd med
statskontoret ransoneringssystemel för livsmedel. Ransoneringssystemet bedöms
av institutet som onödigt tungrott för länsstyrelsen. Vissa vinster skulle
kunna uppnäs om beredskapskort och personkort distribueras samtidigt varigenom
länsstyrelsen inie skulle behöva hålla någol kortlager.

Beträffande transportområdet föreslår institutet
att den nuvarande krigs-transportplanen ersätts av ett "beredskapsverk för
sektion E" som inte är lika detaljerat som krigslransporlplanen. Vidare
bör iransportnämnden undersöka möjligheterna att utnyttja datorstöd för
sammanställning av transportbehovet. Vissa uppgifler om transportbehov finns
redan nu i jordbruksnämndens och överstyrelsens för ekonomiskl försvar
dataregister.

Enligt institutet bör en omfattande revidering av
systemet för rekrytering, inskrivning och redovisning av personal i
civilförsvarets krigsorganisation göras för att förenkla mtinerna och öka
systemets användbarhet. Bl. a, föresläs att förutsättningarna för alt föra
över civilförsvarets personal till värnpliktsverkels register utreds. Vidare
bör man genom försöksverksamhet i några län pröva dels en överföring av
inskrivningen av civilförsvarspersonal m, fl., dels administration av
ulbildning och övningar vid någon central utbildnings- och förrädsanläggning
(CUFA). Institutet föreslår alt försöksverksamhet med sädan inskrivning
påbörjas i institutets regi under är 1977 för att en slutlig bedömning av
konsekvenserna av en överföring till CUFA-enhelerna sä vitt möjligt kan göras
år 1979.

2.3.2
Organisationsfrågor m. m.

Institutet föreslår atl försvarsenheten under
ledning av en enhetschef delas i fyra huvudmannaområden, nämligen en för
alarmering, skyddsmm och anläggningar, en för civilförsvar i övrigt och
räddningstiänst, en för ekonomiskl försvar och en för övrigt civilt
totalförsvar. Avgörande för antalet områden bör enligt institutet vara enhetens
storlek, I län där försvarsenheten består av högsl 20 personer bör sålunda
ekonomiskl försvar och övrigi civilt lolalförsvar föras samman till ell
huvudmannaområde. Länsstyrelserna föreslås få frihet all själva utforma sin
organisation inom ramen för dessa huvudmannaområden. Den föreslagna
organisationen medför ell mer uttalat ansvar för olika delar av totalförsvaret
och ger möjlighel atl pä ett smidigare sätt utnyttia personalen inom enheten.
Övergång till krigsorganisation underiättas också.

För alt bl.a. minska enhetens sårbarhet vid
sjukdomar och annan bortovaro bör den allmänna kompetensen hos personalen
ökas. Delta kan ske genom ändrade rekryleringsprinciper, intensifierad
utbildning, ändrad ar-betsutformning och ell ändrat karriärsystem.

Institutet anser all man vid all rekrytering bör
rekrytera personer som är allmänt användbara inom försvarsenheten i dess
helhet. Den naturiiga

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 28

vägen
bör vara att rekryteringen sker via länsstyrelsens s, k,
landskans-listutbildning.

Om den huvudsakliga rekryteringen av handläggare
sker genom lands-kanslisttiänsler, accentueras behovet av utbildning om allmänt
totalförsvar och länsstyrelsens roll i totalförsvaret samt om sådana speciella
områden som informationsteknik, pedagogik och ADB, Institutet anser att utbildningsbehovet
bör tillgodoses genom en allmän utbildning om totalförsvaret vid varje
länsstyrelse, genom vidareutbildning anordnad av länsstyrelsernas
organisationsnämnd i samarbete med sådana cenlrala ämbetsverk som civilförsvarsslyrelsen
och överslyrelsen för ekonomiskl försvar samt genom ulbildning vid
försvarshögskolan av huvudmän och försvarsdireklörer och genom
specialutbildning av viss personal genom centrala myndigheters försorg.

Enligt institutets mening kan ulformningen av
organisationen och utnyttjande av verksamhetsplanering ge dels en effektiv
arbetsfördelning, dels möjlighet lill kompetensutveckling exempelvis genom arbeie
i arbetsgrupper. Väsentligt för personalens uteckling är också en tillämpad
ansvars-delegering.

Rekryteringen till högre tiänster bör i princip
kunna ske genom intern rekrytering inom enheten. Erfarenhet från bl. a. andra
lotalförsvarsområden bör dock räknas som en merit, särskilt för högre tiänster.
Viklen av cir-kulationstiänslgöring stryks under. Institutet anser det vidare
angeläget alt relationerna mellan handläggare och biträden successivt ändras
frän nuvarande relation ett bilräde på en handläggare lill ell bilräde på tre
handläggare.

2.3.3
Resurskonsekvenser

Totalt räknar institutet med att försvarsenhelemas
resursbehov uttryckt i personår uppgår till 688 vid ett läge där inga
rationaliseringar har genomförts. De förslag lill förändringar som institutet
har lagl fram och som bedöms ge efTekt på kort sikt minskar resursbehovet lill
630 personår. Institutet bedömer del möjligl att på längre sikt genom
ytteriigare rationaliseringsåtgärder, t. ex. förenklingar och
metodförbättringar, nedbringa resursbehovet till nuvarande personalram som
uppgår till 608 tiänster, militärassistenternas arbetsinsats i
försvarsenhelemas ärendeberedning ej inräknad. Tjänsterna fördelas enligt
institutets förslag mellan länen på elt sätt som leder till vissa justeringar
länen emellan av den nuvarande personaltilldelningen. Institutet föreslår all
tiänster fär inrättas vid varje länsstyrelse enligl föreslagen personalram.
Institutet finner det mindre lämpligt att personal flyttas mellan olika
länsstyrelser. Den föreslagna personalramen bör fogas lill protokollet i delta
ärende som bilaga 8.2.

s. 29 Kontrollera mot PDF

2.3,4
Genomförande

Institutet föreslåratt regeringen fattar
principbeslut om försvarsenhelemas organisation, fördelning av personalramar
länsstyrelserna emellan, lämnar föreskrifter om uppgiftsförändringar samt
förordnar om fortsatt utredningsarbete i fråga om möjligheterna att föra över
registrering av civilförsvarels personal till värnpliktsverkels regisler och
att föra över inskrivning av civilförsvarets personal samt viss administration
av utbildning och övning till civilförsvarsstyrelsens CUFA-enheter. Vidare bör
frågan om verk-skyddsplikt och alternativa former för att organisera sädan
verksamhel utredas.

Vid ett beslut av statsmakterna under år 1977 kan
länsstyrelserna under budgelårel 1977/78 förbereda sig för genomförande av den
nya organisationen så alt denna kan träda i funktion under budgelårel 1978/79,
Det fömtsätts vidare att resultatet av de ulredningar om överföring av civilförsvarels
personal lill värnpliktsverkets regisler och om formerna för inskrivning av
civilförsvarspersonal som har nämnts förut kan föreligga under år 1979 sä all
beslul i dessa frägor kan fattas år 1980.

2.4
Remissyttrandena

Majoriteten av remissinstanserna lillslyrker eller
lämnar utan erinran de flesla av institutets förslag. Några remissinstanser,
företrädesvis länsstyrelser, är dock kritiska mol de tendenser lill
centralisering av olika kontroll-och planläggningsuppgifier som institutels
förslag innehåller. Länsstyrelsen i Kalmar län anser sålunda alt en långtgående
centralisering på det tekniska områdei från service-, kostnads- och
effektivitetssynpunkt måsle medföra en klar försämring jämfört med de nuvarande
förhållandena.

2.4.1
Förenklingar och begränsningar

Länsstyrelsen 1 Örebro län anser med instämmande av
länsstyrelserna i bl. a. Skaraborgs, Värmlands och Västernorrlands län saml
centralnämnden för fastighetsdata atl de informationssystem som f n. ger
länsstyrelserna underiag för planläggningsverksamheten måste förbättras
väsentligt. Länsstyrelsen tillstyrker därför institutets förslag att en
särskild samord-ningsgmpp för datorstöd bildas. Överstyrelsenför ekonomiskt
försvar avsiyrker all en sådan samordningsgrupp bildas, i vart fall innan
civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar har
omorganiserats och hunnit utveckla sädana planeringsmetoder och -syslem som
föreslås i respektive organisationsutredningar. Instilutels uttalande att
länsstyrelsernas tolalförsvarsverksamhel med inriklning mot översiktlig,
förenklad planläggning, ökad integrering med länsstyrelsernas övriga verksamhel
m. m. accepteras

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 30

av
de remissinstanser som har yttrat sig i frågan. TCO/S anför dock vissa
betänkligheter mol förslagel i denna del och anser det utomordentligt viktigt
atl i försia hand planläggning som berör bevakning och säkerhet hålls på en
tillräckligt hög nivå. Förslaget om minskad revideringsfrekvens av planer
lämnas i allmänhet utan erinran frän remissinstanserna. Överstyrelsen för
ekonomiskt./Örsvar framhåller dock alt revidering av planer, som kräver medverkan
av företag, bör göras sä snart som möjligt efter det att länsstyrelsen filt
kännedom om väsentliga förändringar i elt förelags verksamhel. Institutets
förslag att länsstyrelsernas underhållsbesiklningar av skyddsrum skall upphöra
kritiseras hårt av remissinstanserna. Länsstyrelsen i Ålvsborgs län anser sålunda
atl standarden pä skyddsmm kommer alt gä ned väsentligt om länsstyrelsernas
besiktning upphör. Även civilförsvarsstyrelsen anser att de mycket stora
investeringar som skyddsrumsbyggandet medför pä lämpligt sätt också bör följas
upp under åren och atl della lämpligen kan ske genom alt länsstyrelsens
underhållsbesiktningar behälls.

2.4.2
Ansvars- och uppgiftsförändringar

Institutets förslag till överföring av tekniska
uppgifter från länsstyrelserna till andra organ kritiseras av främst
länsstyrelserna. Som huvudorsak åberopas ofta atl elt överförande lill central
myndighet av vissa arbetsuppgifter från länsstyrelserna kommer alt medföra
lolall sett ökade kostnader utan att större effektivitet uppnås. Förslaget om
överförande av vissa uppgifter från l. ex, överslyrelsen för ekonomiskl försvar
till länsstyrelserna accepteras av de länsstyrelser som har yttrat sig i denna
fråga. Förslaget att lokalom-budsorganisalionen inom del psykologiska försvarel
skall föras över till kommunerna och att riksnämnden för kommunal beredskap
bör pröva denna fråga och komma med förslag accepteras av de remissinstanser
som har yttrat sig i frågan. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar anser
att en överföring av arbetsuppgifter till kommuner bör begränsas till de
uppgifter som f n. åvilar lokalombuden och att arbetsuppgifterna kan lämnas
över till de kommunala organ som i fredstid handlägger Informationsfrågor. 1
frågan om en ytteriigare integration inom länsstyrelsen av planläggningen för
länsstyrelsens krigsorganisation erinrar länsstyrelsen 1 Hallands län om att
risk föreligger att försvarsarbetel blir lågt prioriterat om inle personalförstärkningar
erhålls. Vidare skulle försvarsenhelemas samordningsuppgift försvåras genom en
allt för stor uppsplittring av planläggningsansvarel.

2.4.3
Organisation

Flera länsstyrelser, däribland länsstyrelserna 1
Värmlands och Jämllands län är kritiska till institutets förslag om indelning i
huvudmannaområden. Enligl länsstyrelsen 1 Jämtlands län har den indelning i
funklioner som har

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 31

funnits
inom försvarsenheterna sedan är 1971 fungerat lillfredsslällande. De
anmärkningar som har anförts i rapporten om brislande kommunikation mellan
funktionerna har inte märkts inom försvarsenheten i Jämtlands län. Enligt
länsstyrelsen I Östergötlands län moisvarar den nuvarande organisationen de
krav man bör slälla pä organisationen. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att
området för övrigt civilförsvar och räddningstiänst har blivit alltför stort
hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen anser därför att i Stockholms län de uppgifter
som omfattar inskrivning och utbildnings- och övningsorganisation skall bilda
ett särskilt huvudmannaområde. Länsstyrelsen 1 Ålvsborgs län anser all
rekrytering, ulbildning och övning kan ulgöra elt eget huvudmannaområde.
Eventuellt bör räddningstiänst föras över till områdei för övrigi civilt
lolalförsvar. Förslagen om kompetensutveckling och om en förändring av
förhållandel mellan antalet handläggare och antalet biträden accepteras eller
lämnas utan erinran av de flesla remissinsianserna.

2.4.4 Resurskonsekvenser

Institutets resursberäkningar accepteras eller
lämnas utan erinran av de flesla remissinstanserna. Överstyrelsen för
ekonomiskt försvar anser dock att behovet av handläggare för del ekonomiska
försvaret räknats alltför lågt.

Länsstyrelsen 1 Malmöhus län anser alt institutet i
sill utredningsarbete inte har tagit hänsyn lill de speciella förhållanden som
råder i Malmöhus län vid beräkning av bemanningen och atl länsstyrelsen därför
har (111 en alltför liten personalstyrka i förslaget. Civllbefälhavaren 1 Södra
civilområdet anser att länsstyrelsen i Kristianstads län bör tilldelas
ytteriigare en å tvä tiänster.

2.4.5 Fortsatt
utredningsarbete

En uiredning om fömtsättningarna för överföring av
registreringen av civilförsvarels personal till värnpliklsverkets register
tillstyrks av de remissinstanser som yttrar sig i frågan. Däremol är del
övervägande antalet remissinslanser myckel kritiska mot försök med inskrivning
och administration av ulbildning och övning i någon CUFA-enhet. Lånsstyrelsen
1 Norrbottens län anser all förslagel inte innebär någon rationalisering eller
effektivitetsvinst. Den tilltänkta mottagaren av uppgiften har inle
tillräckliga resurser. Åtgärden innebär en.centralisering som kommer atl
medföra betydande kostnadsökningar bl. a. genom de stora avstånden.

2.5
Föredraganden

Försvarets rationaliseringsinstitut har på uppdrag
av regeringen gjort en rationaliseringsundersökning av länsstyrelsernas
försvarsenheter. I sin rap-

7 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74. Bil. 3-8.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 32

port
lägger institutet fram förslag lill förenklingar och begränsningar saml
förändringar i ansvars- och uppgiftsfördelningen inom totalförsvaret för
länsstyrelsernas försvarsenheter. Vidare läggs förslag fram till organisation
av försvarsenhelerna. Resurskonsekvenserna redovisas.

De förenklingar och begränsningar som föresläs
innebär bl, a. ökad användning av datorstöd, minskad dataljeringsgrad i
planläggningen, minskad revideringsfrekvens i fråga om planer och minskad
inspektionsverksamhet. Förslagen lill begränsning av arbetsuppgifterna innebär
atl länsstyrelsernas underhållsbesiktningar av skyddsmm upphör saml all i
övrigi länsstyrelsernas insatser för leknisk övervakning begränsas.

Jag delar institutets uppfattning att betydande
vinster kan göras, om länsstyrelsernas försvarsenheler i sill arbete kan få
ökat datorstöd, om de-taljeringsgraden och revideringsfrekvensen i
planläggningsarbelet kan minskas och om länsstyrelsernas insaiser för leknisk
övervakning begränsas. Jag vill dock framhålla att silualioner - främsl inom
del ekonomiska försvarets område - kan uppkomma där revideringsfrekvensen
måste ökas och att länsstyrelserna därför bör vara beredda all möla sädana
situationer. Bl. a. kan detla bli nödvändigl vid krisplaneringen för branscher
med snabba och slora slmkturförändringar. Jag räknar med alt underhållsbesiktning
av skyddsmm även fortsättningsvis kommer att ske slickprovsvis genom civilförsvarsslyrelsens
försorg. Jag har därför inle beräknai några särskilda resurser för
länsstyrelserna för della ändamål.

I sina förslag lill ändrad ansvars- och uppgiftsfördelning
föreslär institutet att vissa uppgifter skall föras över från centrala
myndigheier lill länsstyrelserna. Vidare föreslås viss överföring av uppgifler
inom t. ex. del psykologiska försvaret frän länsstyrelsen lill kommunerna.
Institutet har härvid utgått från principen alt den som ansvarar för en uppgift
i fred även bör svara för beredskapsplanläggningen av verksamhelen. Della
synsätt leder även till förslag att försvarsenhetens verksamhet i länsstyrelsen
skall i ökad utsträckning integreras med den övriga verksamhelen inom
länsstyrelsen. Jag finner de skäl som institutet har fört fram om viss
decentralisering av arbetsuppgifter frän centrala myndigheier lill
länsstyrelserna väl underbyggda. I likhet med vad chefen för
försvarsdepartemenlet lidigare har anfört, anser jag del betydelsefullt och
nödvändigl all hänsyn tas i samhällsplaneringen även till totalförsvarets
behov. Della mål kan nås genom en ökad integrering av försvarsenhetens
verksamhet i länsstyrelsen i övrigi. Jag flnner det vidare värdefullt all
kommunema engageras mera i det psykologiska försvaret genom alt vissa
uppgifler på della område förs över till kommunerna. Detla har också
framhållils av 1974 års försvarsutredning i beiänkandel (SOU 1977:1)
Totalförsvaret 1977-82. Jag har därvid utgåll från all några merkostnader för
kommunerna inte behöver uppstå.

Institutet föreslår att länsstyrelsernas
lotalförsvarsuppgifter även i fortsättningen hänförs till en försvarsenhet som
leds av en försvarsdireklör.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 33

Försvarsenheter
med 20 anslällda eller färre bör ha tre sakområden och de slörre enheterna
fyra. Institutet föreslår följande sakområden, nämligen ett för alarmering,
skyddsrum och anläggningar, ett för övrigt civilförsvar och räddningstiänst,
ell för ekonomiskt försvar och ett för övrigt civilt totalförsvar.

I län där försvarsenheten har tre sakområden bör
enligl institutet områdena för ekonomiskt försvar och övrigt civilt
lolalförsvar föras samman lill ett sakområde. Institutet framhåller vidare alt
behovel av kompenlensulveck-ling är slort inom försvarsenhelerna och atl en
ökad satsning på personalutbildning bör göras samt atl förhållandet mellan
biträden och handläggare som f n. är ett biträde pä en handläggare bör ändras
till ett biträde på tre handläggare.

Jag finner institutets förslag lill organisation av
försvarsenheterna väl avvägt och förordar därför all länsstyrelsernas
lotalförsvarsuppgifter - liksom hittills - hänförs lill en försvarsenhet under
ledning av en försvarsdirektör. Enheten bör delas i tre alternativt fyra
sakområden, nämligen ett för alarmering, skyddsrum och anläggningar, ett för
civilförsvar i övrigi och räddningstiänst, ett för ekonomiskt försvar och ett
för övrigt civilt totalförsvar. Avgörande för antalet sakområden bör vara
enhetens storiek. Fyra sakområden bör finnas i de län där arbetsuppgifternas
omfång kräver det, dvs. kan ge sysselsättning åt minsl två heltidssysselsalia
inom varje område. Som riktmärke kan därvid gälla atl i län där
försvarsenhetens personal består av högsl 20 personer bör ekonomiskl försvar
och övrigi civilt totalförsvar föras samman till ell sakområde. Länsstyrelsen i
Stockholms län har framhållit alt arbetet med övrigi civilförsvar och
räddningstiänst är del ojämföriigt största arbetsområdet inom försvarsenheten
hos länsstyrelsen och föreslagit att della område på gmnd av de speciella
förhållandena i länet delas upp i två sakområden, ett för inskrivning och
utbildnings- och övningsadministration samt ett för övriga arbetsuppgifter
inom området övrigt civilförsvar och räddningstiänst. Jag anser länsstyrelsens
förslag lämpligt och förordar därför att försvarsenheten hos länsstyrelsen i
Stockholms län delas i fem sakområden.

Jag kan inte accepiera del förslag till inrättande
av särskilda tiänster som biträdande enhetschefer som har förts fram frän några
länsstyrelser.

Institutet har bedömt det möjligt att pä längre
sikl genom bl. a. de rationaliseringsåtgärder som föreslås nu samt
rationaliseringsåtgärder som kan beslutas senare nedbringa resursbehovet lill
den nuvarande personalramen som uppgår till 608 tiänster, vartill kommer
miliiärassislenlernas arbetsinsats i försvarsenhelemas ärendeberedning.
Institutet har vidare lämnat förslag till fördelning av de 608 tiänslerna
länsstyrelserna emellan. Förslaget innebär viss omfördelning av den nuvarande
personalramen mellan länsstyrelserna. Jag finner institutets förslag lill
fördelning av de befinlliga tiänslerna mellan länsstyrelserna i huvudsak väl
avpassad. Del ankommer på regeringen alt

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 34

beslula
om tiänsternas inrättande och fördelning länsstyrelserna emellan. Även jag
finner att en viss ökning av andelen handläggare bör ske. Enligl min mening ger
den omorganisation av länsstyrelsernas försvarsenheler som jag nu har förordat
goda förutsättningar för alt ge ökad tyngd ål länsstyrelsernas samordnande,
informerande, utbildande och rådgivande roll på totalförsvarets område. Jag
förordar att omorganisationen genomförs den I juli 1978,

2.6
Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemsläller jag atl regeringen föreslär riksdagen atl

godkänna de riktlinjer för omorganisation av
länsstyrelsernas försvarsenheter vilka jag har förordat i det föregående.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 8:1 Förslag till Lag om ändring i lagen
(1964:63) om kommunal beredskap

Härigenom
föreskrives i fräga om lagen (1964:63)om kommunal beredskap' dels atl i 2, 4, 9
och 21 §§ ordel "civilförsvarsberedskap" skall bytas ut

mot "beredskapstillstånd", dels all i 4
och 21 iJS ordet "Konungen" skall bylas ut mol
"regeringen", dels att 1, 5-8, 11-16, 18-20 och 22 §§ samt mbriken
närmast före 1 S

skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Vissa kommunala uppgifter under
civilförsvarsberedskap

Föreslagen lydelse

Vissa kommunala och landstingskommunala uppgifter
under beredskapstillstånd

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommun
är under civilförsvarsberedskap skyldig atl i de hänseenden, i vilka kommunen
är verksam för kommunens egna medlemmar eller dem som eljesl äro bosatta i kommunen,
utöva verksamhel jämväl lill förmän för sådan befolkning från annan kommun, som
till följd av krigsskada, utrymning eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande
utomordentliga förhållanden lagil uppehåll inom kommunen. Härvid skola dock
gälla de begränsningar, som följa av all vistelsen i kommunen icke är avsedd
att fortgå, när de ulomordenlliga förhållandena upphört, eller av föreskrifter,
vilka meddelats i eller med stöd av lag eller författning, avsedda att
tillämpas under nämnda förhållanden. Kommun är på gmnd av vad i denna lag

Kommun
är under beredskapstlU-siånd skyldig all i de hänseenden, i vilka kommunen är
verksam för kommunens egna medlemmar eller dem som eljesl äro bosatta i kommunen,
ulöva verksamhet jämväl till förmån för sädan befolkning från annan kommun, som
till följd av krigsskada, utrymning eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande
utomordentliga förhållanden tagil uppehåll inom kommunen. Härvid skola dock
gälla de begränsningar, som följa av atl vistelsen i kommunen icke är avsedd
att fortgå, när de ulomordenlliga förhållandena upphört, eller av föreskrifter,
vilka meddelats i eller med stöd av lag eller författning, avsedda att
tillämpas under nämnda förhållanden. Kommun är på grund av vad i denna lag

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Senaste
lydelse av 9 ;; 1971:1168, Förslag om ändring i lagen fmns även i prop,
1976/77:1,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

stadgas
icke skyldig atl lill nyssnämnd befolkning utgiva fredsmässig social
kontantförmån.

Föreslagen
lydelse

Stadgas
icke skyldig att lill nyssnämnd befolkning utgiva fredsmässig social
kontantförmån.

Vad
i första stycket sägs om kommun tillämpas på motsvarande sätt i fråga om
landstingskommun.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommun, varifrån utrymning sker, är under
civilförsvarsberedskap skyldig all, i den mån förhållandena medgiva del, lämna
bistånd åt kommun, där befolkning från utrymningskommunen inkvarteras i
större omfattning. Biståndet skall särskilt avse tillhandahållande av personal
och utmstning för verksamheten för de inkvarterade. Enas ej kommunerna om biståndet,
äger länsstyrelsen i del län, där utrymningskommunen är belägen, förordna
därom.

Blir lill följd av krigsskada, inkvartering av
utrymmande eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande utomordentliga
förhållanden för totalförsvaret viktig kommunal verksamhet i viss kommun sä
betungande, att bistånd i verksamheten oundgängligen erfordras, är under
civilförsvarsberedskap annan kommun skyldig atl efler särskilt förordnande
därom lillfälligl lämna sådani bistånd. Om dyliki bistånd förordnar
länsstyrelsen i det län, där

Kommun och landstingskommun, varifrån utrymning
sker, äro under beredskapstillstånd skyldiga atl, i den mån förhållandena
medgiva del, lämna bistånd åt kommun och landstingskommun, där befolkning från
utrymningsområdet inkvarteras i större omfattning. Biståndet skall särskilt
avse tillhandahällande av personal och utmstning för verksamheten för de
inkvarterade. Enas ej kommunerna och landstingskommunerna om biståndet, äger
länsstyrelsen i det län, där utrymningsområdei är beläget, förordna därom.

Blir till följd av krigsskada, inkvartering av
utrymmande eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande utomordentliga
förhållanden för totalförsvaret viktig kommunal eller landstingskommunal verksamhet
i viss kommun eller landstingskommun så betungande, all bistånd i
verksamheten oundgängligen erfordras, är under beredskaps-tillstånd annan
kommun eller landstingskommun skyldig atl efler särskill förordnande därom
lillfälligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste
lydelse 1971:1168.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

den bislåndslämnande
kommunen är belägen.

lämna
sådant bistånd. Om dyliki bistånd förordnar länsstyrelsen i del län, där den
bislåndslämnande kommunen eller landstingskommunen är belägen. Ulan hinder av
3 § försia stycket förvaltningslagen (1971:290) äga 14-20 §§

nämnda lag lillämpning i
ärenden hos länsstyrelsen som avses i första och

andra
styckena.

6 ij

opaginerad Kontrollera mot PDF

Del åligger kommun atl redan i fredstid vidtaga de
förberedelser, som erfordras för att kommunen skall kunna säväl fullgöra sina
uppgifter enligl 1, 2 och 4 !JS saml 5 § försia stycket denna lag som upprätthålla
eller ulöva annan för totalförsvaret viktig verksamhel, vilken åligger
kommunen enligt särskild lag eller författning eller eljest bedrives av
kommunen.

Kommun, som ombesörjer distribution av gas, värme,
vallen eller elektricitet eller ombesörjer renhållning eller ansvarar för
samfärdsleder, kommunikationer eller avlopp eller som utövar annan därmed jämföriig
verksamhet, skall även vidtaga förberedelser för all verksamheten i
erforderiig omfattning skall kunna ålempptagas efter krigsskador.

Efter länsstyrelsens förordnande är kommun skyldig
alt vidtaga reservanordningar för gas-, vallen-och

Del åligger kommun och landstingskommun att redan
i fredstid vidtaga de förberedelser som erfordras för alt kommunen eller landstingskommunen
skall kunna såväl fullgöra sina uppgifter enligt 1,2 och 4 §§ samt 5 § första
stycket denna lag som upprätthälla eller utöva annan för totalförsvaret viktig
verksamhel, vilken åligger kommunen eller landstingskommunen enligl särskild
lag eller författning eller eljest bedrives av kommunen eller landstingskommunen.

Kommun
eller landstingskommun, som ombesörjer distribution av gas, värme, vallen eller
elektricitet eller ombesörjer renhållning eller ansvarar för samfärdsleder,
kommunikationer eller avlopp eller som utövar annan därmed jämföriig verksamhet,
skall även vidtaga förberedelser för atl verksamheten i erforderiig omfattning
skall kunna ålempptagas efler krigsskador.

Efter
länsstyrelsens förordnande äro kommun och landstingskommun skyldiga all vidtaga
reservanordning-

opaginerad Kontrollera mot PDF

'
Senaste lydelse 1966:104,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

Nuvarande
lydelse

eleklricilelsförsörjningen
samt de särskilda anordningar eller förberedelser för vattenförsörjningen och
den allmänna hälsovården som behövas med hänsyn till planlagd inkvartering i
kommunen. I fråga om kommuns skyldighet atl vidtaga reservanordningar som äro
avsedda uteslutande för brandförsvarets försörjning med vatten gäller dock 40
i? 1 mom. b) civilförsvarslagen den 22 aprU 1960 (nr 74).

Förberedelserna skola anpassas efter de
förhållanden, som kunna.förutses komma alt råda i kommunen. aUteftersom
civilförsvarets planer för utrymning och inkvartering verkställas. Såvitt avser
förberedelser enligl andra stycket skola förberedelserna ske under
beaktandeyömvoV av den risk för krigsskador, för vilken verksamheten kan
antagas vara utsatt.

38

Föreslagen
lydelse

ar
för gas-, vatten- och elektricitetsförsörjningen samt de särskilda anordningar
eller förberedelser för vattenförsörjningen och den allmänna hälsovården som
behövs med hänsyn lill planlagd inkvartering i kommunen eller
landstingskommunen. 1 fråga om kommuns skyldighet atl vidla reservanordningar
som äro avsedda uteslutande för brandförsvarels försörjning med vatten gäller
dock 40 § 1 mom. b) civilförsvarslagen (1960:74).

Såvitt avser förberedelser enligl andra stycket
skola förberedelsema ske under beaktande av den risk för krigsskador, för
vilken verksamhelen kan antagas vara utsatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finner
länsstyrelsen det erforderligt med hänsyn lill beredskapsuppgiflernas
omfattning eller betydelse i viss kommun, att dennas förberedelser redovisas i
särskild plan, skall kommunen efter länsstyrelsens förordnande upprätta och
antaga sådan plan samt underställa länsstyrelsen denna för godkännande.

Länsstyrelsen
äger förordna om

Finner
länsstyrelsen det erforderligt med hänsyn till beredskapsuppgifternas
omfattning eller betydelse i viss kommun, alt dennas förberedelser redovisas i
särskild plan, skall kommunen efter länsstyrelsens förordnande upprätta och
anlaga sädan plan samt underställa länsstyrelsen denna för godkännande.
Vadnusagts om kommun tUlämpas på motsvarande sätt i fråga om landstingskommun.
Plan för landstingskommun behöver dock ej underställas länsstyrelsen.

Länsstyrelsen
äger förordna om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

revision
av kommunala beredskapsplaner, då det påkallas av ändrade förhållanden.

Föreslagen lydelse

revision
av kommunala och landslingskommunala beredskapsplaner, dä del påkallas av
ändrade förhållanden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppgift
som enligt denna lag ankommer på kommun under civilförsvarsberedskap skall,
därest uppgiften moisvarar eller i huvudsak motsvarar fredstida kommunal
uppgift, fullgöras av del kommunala organ, pävilket uppgiften ankommeri fredslid.

Uppgift
som enligl denna lag ankommer på kommun eller landstingskommun under
beredskapsiillstånd skall, däresi uppgiften motsvarar eller i huvudsak
moisvarar fredslida uppgift, fullgöras av del kommunala eller
landstingskommunala organ, på vilket uppgiften ankommer i fredslid.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Under
civilförsvarsberedskap äger kommun övergå till krigsorganisation. Om beslul,
varigenom kommun övergått till krigsorganisation eller återgått till
fredstida organisation, skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

Under beredskapstillstånd äger kommun övergå till
krigsorganisation. Om beslut, varigenom kommun övergått till
krigsorganisation eller återgått till fredstida organisation, skall
länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

I kommuns krigsorganisation skola ingå
kommunstyrelsen och sådana förvaltande och verkställande kommunala organ i övrigt,
vilka fullgöra med försvarsberedskapen sammanhängande uppgifter.

Då
kommun övergått till krigsorganisation, ankommer ledningen av den kommunala
beredskapsverksamheten på kommunstyrelsen. Denna äger meddela kommunens nämnder
och andra organ, dock ej fullmäktige, föreskrifter rörande verksamhetens
inriktning och bedrivande samt fördela kommunens tillgångar i fråga om personal
och utmstning mellan de i krigsorganisationen ingående organen alltefter
uppkommande behov. Av styrelsen utsedd företrädare äger närvara vid och
dellaga i överläggningarna inom kommunall organ, som ingår i
krigsorganisationen.

Om överflyttning av uppgifter, Om överflyttning av
uppgifler, som tillkomma viss kommunal- som tillkomma viss
kommunal-

Senaste lydelse 1971:1168,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

myndighet, till annan
sådan myndighel Sladgas i lagen med särskilda bestämmelser angående stats- och
kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m.

myndighet, till annan
sådan myndighet sladgas i lagen (1942:87) med särskilda bestämmelser angående
stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara
m. m.

Vad
1 denna paragraf sägs om kommun lillämpas på molsvarande säll i fråga om
landsUngskommun.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finner
länsstyrelsen under civilförsvarsberedskap atl kommun bör övergå lill eller
bibehålla krigsorganisation, äger lånsstyrelsen förordna därom.

Under
beredskapsiillstånd äger regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
förordna att kommun eller landstingskommun skaU övergå lill eller bibehålla
krigsorganisation.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13 55

Kommunstyrelsen skall övervaka atl erforderiig
planläggning sker och övriga nödvändiga förberedelser vidtagas förden kommunala
verksamheten i krig eller vid krigsfara. Del åligger styrelsen eller del
kommunala organ, som kommunen besiämmer, alt genom anvisningar till
planläggande organ sörja för all erforderiig samordning kommer till stånd
mellan de olika verksamhetsområdena.

Vad i försia stycket sägs om kommun och
kommunstyrelse tillämpas på molsvarande sätt i fråga om landsUngskommun och
förvaUnlngsutskott.

14 §

Inom varje län åligger det länsstyrelsen atl följa
lillämpningen av denna lag. Länsstyrelsen skall därvid tillse atl säväl
förberedelsearbetet som själva verksamheten bedrives på elt ändamålsenligt sätt
samt samordnas med annan beredskapsplanläggning och försvarsverksamhet.

Under civilförsvarsberedskap äger Under
beredskapsiillstånd äger länsstyrelsen, om det anses ound- länsstyrelsen,
om det anses ound-

'Senaste
lydelse 1971:1168,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74

Nuvarande
lydelse

gängligt
för samordning av försvarsansträngningarna, meddela kommun föreskrift i
avseende å verksamhetens bedrivande och inriktning.

41

Föreslagen
lydelse

gängligt
för samordning av försvarsansträngningarna, meddela kommun och
landstingskommun föreskrift i avseende å verksamhetens bedrivande och
inriktning.

När
materiel eller personal som är avsedd för kommuns lekniska verksamhet oundgängligen
behövs i civU-försvareis räddningsarbete, äger civU-försvarschefen under
beredskapstillstånd meddela föreskrifter om inriktningen av kommunens nämnda
verksamhel. Detta gäller dock ej i den mån länsstyrelsen enligt andra stycket
meddelat föreskrift om samma verksamhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
kostnad som kommun fått vidkännas för åtgärd enligt 6 § Iredje stycket äger
kommunen erhålla statsbidrag med 90 proceni eller den slörre del av kostnadens
belopp som Konungen medgiver, allt i den män kostnaden kan anses skälig.

Innan medel finnas tillgängliga för beräknat
statsbidrag, mä skyldighet för kommun alt vidtaga åtgärd enligt 6 § tredje
siyckei ej göras gällande mol kommunen.

För
kosinad som kommun eller landstingskommun (111 vidkännas för åtgärd enligt 6 S
iredje stycket äger kommunen eller landstingskommunen erhålla statsbidrag med
90 procent eller den slörre del av kostnadens belopp som regeringen medgiver,
allt i den mån kosinaden kan anses skälig.

Innan
medel finnas tillgängliga för beräknai slalsbidrag, må skyldighet all vidtaga
ålgärd enligl 6 § iredje siyckei ej göras gällande mol kommunen eller
landstingskommunen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
kommun jämlikt 7 § upprättat särskild plan, som godkänts av länsstyrelsen, äger
kommunen er-

Har
kommun jämlikt 7 ij upprättat särskild plan, som godkänts av länsstyrelsen,
äger kommunen er-

opaginerad Kontrollera mot PDF

''Senaste
lydelse 1971:134,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

hålla statsbidrag med 90
procent eller den större del av planläggningskostnadens belopp som Konungen
medgiver allt i den mån kosinaden kan anses skälig. När plan första gängen
upprättas, skall planläggningskostnaden beräknas efter grunder som Konungen
fastställer. Kommunen äger dock erhålla statsbidrag enligt försia punkten, om
kommunen gör framställning därom lill länsstyrelsen inom tvä månader från den
dag då kommunen fick del av förordnandet om planläggningen.

hälla
statsbidrag med 90 procent eller den större del av planläggningskosi-nadens
belopp som regeringen medgiver, alll i den mån kostnaden kan anses skälig. När
plan försia gången upprättas, skall planläggningskostnaden beräknas efter
gmnder som regeringen faslsläller. Kommunen äger dock erhålla statsbidrag
enligl försia punkten, om kommunen gör framställning därom till länsstyrelsen
inom två månader frän den dag dä kommunen fick del av förordnandet om
planläggningen.

Vad
1 .första stycket sägs om kommun tillämpas på motsvarande sätt i fråga om
landstingskommun. LandsUngskommun äger dock erhålla statsbidrag, även om
planen ej har under-StäUts länsstyrelsen för godkännande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
koslnader, som under civilförsvarsberedskap uppkomma för kommun lill följd av
verksamhel för inkvarterad befolkning från annan kommun, ävensom för
koslnader, som föranledas av påbjuden utrymning eller annan omflyttning av befolkningen
inom den egna kommunen, skall ersättning utgå av statsmedel.

Kommun äger av länsstyrelsen utfå förskoll å
ersättning som avses i första stycket.

För
koslnader, som under beredskapsiillstånd uppkomma för kommun eller
landstingskommun lill följd av verksamhet för inkvarterad befolkning från
annan kommun eller landsUngskommun, ävensom för koslnader, som föranledas av
påbjuden utrymning eller annan omflyttning av befolkningen inom den egna
kommunen eller landstingskommunen, skall ersättning utgä av statsmedel.

Kommun
eller landstingskommun äger av länsstyrelsen utfå förskott å ersättning som
avses i försia stycket.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 43

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

19
§

Kommun,
som jämlikt 5 § andra Kommun eller landsUngskommun,

stycket
lämnat annan kommun bl- som låmnai bistånd'}äml'\ktS Sandra

stånd, är berättigad till ersättning stycket, är berättigad till ersättning

härför. härför.

Ersättning skall utgå av statsmedel och utgivas av
den länsstyrelse som förordnat om biståndet.

20 §

Underlåter kommun atl fullgöra skyldighel, som åvilar
kommunen enligt denna lag eller enligl föreskrift som meddelals med stöd av
denna, äger länsstyrelsen, om rättelse ej vinnes på annat sätt, förelägga
kommunen lämpligt vite eller ock i kommunens slälle vidtaga den åtgärd, som
skyldigheten avser, samt i den mån kommunen icke är berättigad till ersättning
av statsmedel för åtgärden utlaga kostnaden för denna av kommunen.

Vad
i första stycket sägs om kommun lillämpas på molsvarande sätt i fråga om
landstingskommun. Ulan hinderav 3 § försia stycket förvallningslagen
(1971:290)äga 14-20 §§ nämnda lag lillämpning i ärende hos länsstyrelsen som
avses i första stycket.

22-S

Konungen
meddelar närmare be- I .fråga om hälso- och sjukvården

stämmelserför
tillämpningen av denna gälla bestämmelserna 1 denna lag en-

lag. dast 1 den mån de ej strida mot krigs

sjukvårdslagen (1966:52) eller före

skrifter som ha meddelals med stöd

av den lagen.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.

'Senaste
lydelse 1971:1168,

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:74 44

Bilaga 8:2 Fördelning av tjänster på länsslyrelsemas
försvarsenheler

Län Nu Förslag

AB 71 83

C 22 20

D 22 22

E 32 28

F 22 21

G 16 15

H 20 19

I 7 8

K 14 15

L 19 21 '

M 53 48

N 15 16

O 42 43

P 27 28

R 21 21

S 27 24

T 23 21

U 25 22

W 25 23

X 28 25

Y 23 23

Z 15 14

AC 15 20

BD 24 28

608 608

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:74 45

Innehåll

1. Den
kommunala beredskapsplanläggningen.......... ...... 1

1.1
Inledning................................................. 1

1.2
Nuvarande förhållanden m. m...................... 2

1.3
Riksnämndens promemoria.......................... ...... 5

1.4
Remissyttrandena..................................... 6

1.5
Den fortsatta ulvecklingen av
den kommunala beredskapsplanläggningen 8

1.6
Föredraganden......................................... 9

1.7
Upprättat lagförslag.................................. 13

1.8
Specialmolivering...................................... 13

1.9
Hemställan.............................................. 20

1.10
Anslagsfrågorförbudgeiårel
1977/78.............. 20

2. Länsstyrelsernas
försvarsenheter..................... 23

2.1
Inledning................................................ 23

2.2
Nuvarande organisation............................. 23

2.3
Försvarets
rationaliseringsinstituts förslag..... 24

2.3.1
Arbetsuppgifter m, m......................... 24

2.3.2
Organisationsfrågor m. m.................... 27

2.3.3
Resurskonsekvenser........................... 28

2.3.4
Genomförande.................................. 29

2.4 Remissyttrandena..................................... 29

2.4.1
Förenklingar och begränsningar............ 29

2.4.2
Ansvars- och
uppgiftsförändringar........ 30

2.4.3
Organisation..................................... 30

2.4.4
Resurskonsekvenser........................... 31

2.4.5
Fortsall utredningsarbete.................... 31

2.5
Föredraganden......................................... 31

2.6
Hemställan.............................................. 34

B//oga 35

Bilaga
8:2 Fördelning av tiänster på länsslyrelsemas försvarsenheler. 44

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

186 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (186)

186 kopplingar i 95 dokument.

  1. SOU 2024:65 Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig s. 98 · s. 248 i texten · dokumentnivå
  2. SOU 2020:29 En ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret s. 54 om s. 337 · s. 54 om s. 343 · s. 222 i texten
  3. SOU 2020:20 Skatt på modet - för att få bort skadliga kemikalier s. 54 om s. 337 · s. 54 om s. 343 · s. 222 i texten
  4. SOU 2002:108 Fred och säkerhet - del 1 s. 511 i texten
  5. Prop. 1996/97:4 Totalförsvar i förnyelse - etapp 2 i texten

Visa alla 95