om stöd till kulturtidskrifter
21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1976/77:82, om stöd till kulturtidskrifter
Dokumentets text
Prop.
1976/77: 82
Regeringens proposition
1976/77: 82
om
stöd till kulturtidskrifter;
beslutad
den 3 mars 1977.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
JAN-ERIK
WIKSTRÖM
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en kraftig förstärkning av
det statliga stödet till kulturtidskrifter. Anslaget för detta ändamål föreslås
öka med 4,5 milj. kr. till 7 milj. kr. budgetåret 1977/78. Detta ger möjlighet
att ge stöd till flera kulturtidskrifter, samtidigt som stödet kan ökas till de
kulturtidskrifter som nu får sådant stöd. De särskilda stödformerna
projektbidrag och stödköp föreslås upphöra.
1
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 82
Prop. 1976/77: 82
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-03-03
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Mogård, Olsson, Äsling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo
Föredragande:
statsrådet Wikström Proposition om stöd till kulturtidskrifter
1
Inledning
Med stöd av regeringens bemyndigande den 13 maj
1976 tillkallades redaktören Carl-Adam Nycop såsom sakkunnig med uppdrag att
göra en översyn av formerna för stöd till tidskrifter inom kultursektorn. Utredningen
antog namnet kulturtidskriftsutredningen (U 1976: 03).
Utredningen avlämnade i november 1976 betänkandet
(Ds U 1976: 16) Stöd till kulturtidskrifter.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts
av kriminalvårdsstyrelsen, överbefälhavaren, socialstyrelsen, statskontoret,
riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket, presstödsnämnden, statens
kulturråd, näringsfrihetsombudsmannen, massmedieutredningen (Ju 1970:59),
massmediekoncentrationsutredningen (Ju 1974: 13), mervärdeskatteutredningen
(Fi 1971: 05), Arbetsgruppen för kulturtidskrifternas samarbetsfrågor.
Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), FACTU Föreningen Svensk fackpress
(FACTU), Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (Klys),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Svenska akademien.
Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska bokförläggareföreningen. Svenska
journalistförbundet. Svenska kommunförbundet, Pressbyråföretagen AB, Svenska
tidnings-utgivareföreningen, Sveriges allmänna biblioteksförening, Sveriges författarförbund.
Stiftelsen Svenska institutet. Tidningarnas arbetsgivareförening och
Tjänstemännens centralorganisation (TCO).
Härutöver har skrivelser kommit in från Arbetarnas
bildningsförbund (ABF), Centerns ungdomsförbund, Frihetlig Socialistisk
Tidskrift, Sveriges kristna ungdomsråd. Unga örnars riksförbund och
Studieförbundet Vuxenskolan.
Prop. 1976/77: 82 3
I prop. 1976/77: 100 (bil. 12 s. 75) har regeringen
föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för
budgetåret 1977/78 till Tidskriftsstöd beräkna ett reservationsanslag av 2 500
000 kr.
Jag
anhåller att nu få ta upp denna fråga.
2
Nuvarande ordning
Nuvarande stöd till tidskrifter infördes med verkan
fr. o. m. budgetåret 1971/72 (jfr prop. 1971: 47, KrU 1971: 14, rskr 1971:
206). Enligt kungörelsen (1971: 681) om tidskriftsstöd (omtryckt 1974: 645)
kan stathgt stöd utgå till kulturtidskrifter och ideella tidskrifter. Med
kulturtidskrift avses en tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder
sig till en allmän publik med samhällsinformation eller med ekonomisk, social
eller kulturell debatt eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och
presentation inom de skilda konstarternas områden. Med ideell tidskrift menas
tidskrift som väsentligen framstår som organ för organisation, stiftelse eller
sammanslutning med ideellt, icke-kommersiellt syfte. Stödet skall handhas så
att det främjar hög kvalitet och mångsidigt utbud av åsikter och behandlade
ämnen. Stöd kan endast utgå till sådan tidskrift som enligt utgivningsplan är
avsedd att ges ut med mer än ett nummer årligen och med högst ett nummer varje
vecka.
Tidskriftsstöd utgår i form av grundbidrag,
projektbidrag eller stödköp. Grundbidrag kan utgå till ägare av sådan
kulturtidskrift för vilken intäkterna inte täcker utgifterna och för vars
utgivande ägaren inte har tillräckligt stöd från annat håll. Projektbidrag kan
utgå för utarbetande av essä eller artikelserie för kulturtidskrift eller ideell
tidskrift. Sådant bidrag kan endast avse projekt som, framför allt genom krav
på kvalificerade medarbetare, är så kostnadskrävande att de inte får rum inom
tidskriftens normala budget. Stödköp innebär att statliga eller kommunala
myndigheter eller institutioner tilldelas medel för prenumeration på kulturella
och ideella tidskrifter.
Frågor om tidskriftsstöd prövas sedan den 1 oktober
1974 av statens kulturråd. Dessförinnan hade en särskild nämnd,
tidskriftsnämnden, denna uppgift. För beslut i stödärenden finns särskilda
röstningsregler för att trygga minoritetsintressen.
Normalt fattas beslut i stödärenden enligt
majoritetsprincipen. Varje ledamot av kulturrådets styrelse eller, om
beslutanderätten har delegerats till nämnd inom rådet, varje nämndledamot, kan
dock, om hans förslag får stöd av två andra ledamöter, för varje redovisningsår
besluta om ett grundbidrag och ett projektbidrag samt om att högst tre tidskrifter
skall föras upp på stödköpslista. Grundbidrag och projektbidrag som har
beslutats på detta sätt får för varje ledamot uppgå till högst 2 % av hela det
belopp som för redovisningsåret står till förfogande för resp. bidragsform.
Prop.
1976/77: 82 4
Anslaget för tidskriftsstöd uppgår
budgetåret 1976/77 till sammanlagt 2,5 milj. kr. Härav har kulturrådet
fördelat 1 749 200 kr. som grundbidrag. Sammanlagt har 80 fidskrifter fått
sådana bidrag med belopp mellan 1 200 och 85 000 kr. Antalet ansökningar var
186 och det sökta beloppet ca 8,5 milj. kr. För projektbidrag har rådet
budgeterat 300 800 kr. Budgetåret 1975/76 var antalet ansökningar om
projektbidrag 56 stycken. Det sökta beloppet var 831 000 kr. 22 ansökningar
beviljades med sammanlagt 149 800 kr. De enskilda bidragens storlek varierade
mellan 1 500 och 15 000 kr. För stödköp har rådet beräknat 450 000 kr. Under
kalenderåret 1976 omfattade stödköpen 168 tidskrifter i sammanlagt 7 665
exemplar. Tidskrifterna fördelades på ett tusental mottagare såsom sjukhus,
ålderdomshem, ungdomsgårdar, institutioner inom kriminal-, ungdoms- och
alkoholistvård och militära förband.
Enligt 8 § 6 lagen (1968: 430) om
mervärdeskatt (8 § 6 ändrad senast 1974: 885) är vissa tidskrifter befriade
från mervärdeskatt för sina tryckerikostnader. Sådan befrielse gäller under
vissa förutsättningar för medlemsblad och personaltidningar, vissa utländska
publikafioner samt publikationer som väsentligen framstår som organ för
sammanslutningar med huvudsakligt syfte att verka för religiöst,
nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller
försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade
medlemmar.
Tidskriftsutredningen (Fi 1976: 01)
har i betänkandet (Ds Fi 1976: 7) Stöd till organisationstidskrifter föreslagit
att stöd skall införas till organisationstidskrifter. Stödet föreslås utgå
enligt regler som i väsentliga delar överensstämmer med reglerna för befrielse
från mervärdeskatt. Regeringen har tidigare denna dag beslutat att en
proposition till riksdagen skall avlämnas på grundval av bl. a.
tidskriftsutredningens.förslag.
3 Förslag om förändring av det statliga
kulturtidskriftsstödet 3.1 Kulturtidskriftsutredningen
Dagstidningar och veckotidningar,
radio och TV är enligt utredningen breda kanaler för information och
opinionsbildning genom att de i första hand vänder sig till en stor publik.
Kultur- och organisationstidskrifterna däremot är mer selektiva i sitt val av
målgrupp och tar ofta på sig uppgiften att vara mer djuplodande i sina
analyser. De blir därmed smala kanaler för begränsade och speciella uppgifter.
Genorn att de inte främst syftar till att vara kommersiellt lönsamma kan de
avstå från en hel del av det material som präglar dags- och veckopressen. I
kultur- och organisationstidskrifter inleds ofta en debatt som sedan förs
vidare i andra massmedier, framhåller utredningen.
Prop. 1976/77: 82 5
Utredningen påpekar vidare att
kulturtidskrifterna spelar en inte oväsentlig roll för arbetstillfällena för
författare, illustratörer och andra kulturarbetare, särskilt sådana som arbetar
på frilansbasis. Dagspressens kultursidor kan bara ta in en liten del av det
material som dessa kulturarbetare producerar. Andra medier ger endast
sporadiska möjligheter för denna grupp att medverka.
Utredningens studium av
kulturtidskrifternas ekonomiska situation resulterar i följande konstaterande:
tidskrifterna är små, de är dyra och de går med förlust.
Av de 80 kulturtidskrifter, som får
statligt grundbidrag för budgetåret 1976/77, har 46 en upplaga per nummer som
understiger 5 000 exemplar och 21 har en upplaga mellan 5 000 och 10 000
exemplar. Endast 13 tidskrifter har större upplaga än 10 000 exei-nplar per nummer.
Genomsnittspriset för en årsprenumeration på en av dessa tidskrifter är 33: 60
kr. Priset per tidningsexemplar blir 4: 54 kr.
Utredningen konstaterar att
grundbidrag endast kan utgå till tidskrifter som går med förlust. Samtliga
tidskrifter som har fått grundbidrag redovisar dock enligt utredningen
underskott även sedan hänsyn har tagits till grundbidraget. Därtill kommer allt
det obetalda arbete som görs för att få tidskrifterna att överleva.
Utredningen har haft samtal med
företrädare för kulturtidskrifter
samt infordrat skriftligt material för att kunna göra bedömningar av
tidskrifternas ekonomiska situation. Därvid har bekräftats att kostna
derna har ökat kraftigt under senare år. Eftersom kulturtidskrifterna
inte har så stora annonsinkomster har de framför allt kunnat kom
pensera sig för ökade framställningskostnader genom att höja prenume
rationspriserna. Den eventuella lösnummerupplagan har ofta endast
ringa ekonomisk betydelse. , ;
Utredningen konstaterar att
tendenser till att kompensera kostnads-' ökningen genom nedskärningar.av den
tekniska fkvaliteten har märkts. För vissa tidskrifter med speciella krav på
teknisk kvalitet i tryck och papper har emellertid sådana nedskärningar varit
svåra att göra. I vissa fall har antalet nummer per åt; begränsats..:
Utredningen anser att det statliga
tidskriftsstödet inte har förmått
ändra den ekonomiska, helhetsbilden för tidskrifterna. Även efter tid
skriftsstödets tillkomst har tidskrifter lagts ned av ekonomiska skäl; A
andra sidan har företrädare för en rad tidskrifter.vittnat om att stödet
har gett dem möjlighet att fortsätta utgivningen. Framför allt har grund
bidraget gett en viss trygghet, i
Utredningen föreslår, som resultat
av sin utvärdering av de nuvarande
stödformernas effekter och ändamålsenlighet, att grundbidraget byggs ut
kraftigt, att projektbidraget avskaffas och att stödköpsordningen ges en
helt annan utformning än nu. .. ,i;
Grundbidraget utgör, enligt.utredningen grundvalen för
det
It Riksdagen 1976/77. 1 saml. nr 82
rop. 1976/77: 82 6
tatliga
kulturtidskriftsstödet. Det är enkeh och okomplicerat genom att et endast är
fråga om ett direkt anslag som tidskriften får disponera fter behov. Samtliga
tillfrågade tidskrifter har understrukit grundbidra-ets lämplighet som
stödform. Samtidigt har man betonat att det är allt-ör litet. Enligt
utredningen bör den största delen av kulturtidskriftsstödet även fortsättningen
utgå i form av grandbidrag. Liksorh nu bör grundbidrag ndast kunna ges till
kulturtidskrift.
Utredningen är tveksam till det nuvarande kravet
att en kulturtidskrift kall gå med förlust för att få grundbidrag samt att
denna förlust inte kall kunna täckas från annat håll. De ekönöihiska
förhållanden under ilka kulturtidskrifterna arbetar är sådana att det aldrig
torde bli fråga m att göra ekonomisk vinst på det statliga grundbidragets
bekostnad. Jtredningen anser därför att en tidskrift bör kunna erhålla
grundbidrag ven om den ett visst år inte skulle redovisa förlust. Om en
tidskrift un-er flera år i följd redovisar vinst bör givetvis hänsyn tas till
detta i idragsgivningen.
Vid
bedömningen av hur stort varje tidskrifts bidrag bör vara har älvfallet många
olika faktorer kommit att spela en roll. Det ligger i en selektiva stödformeris
natur att så blir fallet. Enligt utredningen nns det anledning att från tid
till annan se över hela bidragsgivningen ch pröva utfallet av denna mot vissa
schabloner, t. ex. upplaga, kostader eller förlust.
I anslutning till sin behandling av grundbidraget
tar utredningen oek-i upp frågan om befrielse från mervärdeskatt på
tryckerikostnader, rtredningen uppger att 43 av de 80 kulturtidskrifter som får
grundbi-rag budgetåret 1976/77 var skattskyldiga till mervärdeskatt för år
1975. nligt utredningen betalade de sammanlagt ca 712 000 kr. i mervärde-catt
på sina tryekerikostnader. Eftersom dessa tidskrifter inte är belade från
mervärdeskatt kommer de inte heller i åtnjutande av det istributionsstöd till
organisationstidskrifter som tidskriftsutredningen ar föreslagit. Om de hade
varit berättigade till sådant stöd skulle det immanlagda distributionsbidraget
för dessa tidskrifter enligt kulturtid-criftsutredningen uppgå till ca 750 000
kr.
Kulturtidskriftsutredningen
har övervägt att föreslå befrielse från tervärdeskatt för kulturtidskrifter men
föreslår i stället att den bidrags-irdelande myndigheten i framtiden ger
tidskrifter, som betalar mer-irdeskatt, ett så stort tidskriftsstöd att
kompensation ges för såväl mer-irdeskatt som för uteblivet distributionsbidrag.
Utredningen anser det 3ck inte nödvändigt att utforma bindande regler på denna
punkt. Utredningens förslag skulle innebära att anslaget för grandbidrag cade
från 1 749 200 kr. under innevarande budgetår till 5 600 000 r. Utredningen
bygger sina beräkningar på att de 80 tidskrifter »m nu erhåller grundbidrag
skall erhålla minst sämnia belopp i fort-
Prop. 1976/77: 82 7
sättningen
samt att ytterligare 50 tidskrifter skall få bidrag med i genomsnitt samma
belopp som de tidskrifter söm iiu erhåller stöd. Utredningen förutsätter
vidare att bidrag skall utgå med belopp som motsvarar vad tidskrifterna kan
beräknas erlägga i mervärdeskatt på tryckerikostnader samt medel motsvarande
uteblivna distributionsbidrag. Som framgår av det följande föreslår utredningen
att projektbidraget slopas och att de medel som nu utgår via denna bidragsform
i stället fördelas som grundbidrag.
Projektbidraget har enligt utredningens uppfattning
varit alltför begränsat för att kunna spela någon väsentlig roll för
tidskrifternas kvalitet. Även om de utdelade bidragen vart och ett för sig har
medverkat till ett bättre tidskriftsnummer så torde knappast tidskrifterna som
helhet ha blivit väsentligt bättre. Utredningen ställer sig därför tveksam till
att staten i projektbidragets form skall specialdestinera så små penningbelopp
som det här är fråga om. Enligt utredningen borde det vara mer angeläget att i
stället ge ett högre grundbidrag. Det kan dessutom inte uteslutas att vissa
tidskrifter kan känna sig styrda av projektbidraget i sina redaktionella
bedömningar. Utredningen föreslår att projektbidraget avskaffas och att medlen
i stället fördelas som grund-bidrag.
Av utredningens beräkningar framgår det att
stödköpsordningen har gynnat en förhållandevis liten grapp tidskrifter av de
139 som för budgetåret 1974/75 har kunnat komma i fråga för stödköp. Enligt
utredningen torde detta ha sin förklaring i att de lokala mottagarna av
tidskrifterna i första hand har valt de tidskrifter på prenumerationslistan
som kunde tänkas intressera en bredare publik.
Enligt utredningen ger det nuvarande
stödköpssystemet inte kulturtidskrifterna något betydelsefullt ekonomiskt
stöd. Det är vidare tveksamt om stödköpet på bästa sätt tillfredsställer
mottagarnas verkliga önskemål om tidskrifter. Utredningen föreslår att den
gamla formen för stödköp ersätts med en ny som i första hand syftar till att
stödja enbart kulturtidskrifterna.
Det nya stödköpet bör, anser utredningen, ha till
ändamål att ge berörda kulturtidskrifter ett ekonomiskt stöd genom ett
betydande antal prenumerationer. Stödet bör också bidraga, till att dessa
kulturtidskrifter sprids till intresserade läsare. Därmed blir också stödköpet
en mark-nadsföringshjälp för små tidskrifter.
Utredningen förordar att stödköpet enbart skall
kunna erbjudas sådan kulturtidskrift som samtidigt får grundbidrag. På det
sättet anser sig utredningen ha säkrat att de mest behövande tidskrifterna får
stödet. Den bidragsfördelande myndigheten föreslås få uppdraget att välja ut
den grupp tidskrifter som skall erbjudas stödköp. Enhgt utredningen bör i
första hand de små tidskrifterna komma i fråga för stödköp.
Tidskrifter,
som tas upp på stödköplistan, bör få ett rejält tillskott
Prop. 1976/77: 82 8
av
prenumerationer. Utredningen har i sina beräkningar utgått från 500
prenumerationer vardera. I stället för att som f. n. statliga och kommunala
myndigheter får välja bland de tidskrifter som kommer i fråga för ätödköp vill
utredningen överlåta åt tidskriften själv att anvisa mottagare för
prenumerationerna. Kulturrådet bör dock kunna ge de berörda tidskrifterna råd
och förslag om lämpliga prenumeranter. Utredningen tänker sig här bibliotek,
sjukhus, militära förband o. d.
Utredningen befarar att vissa myndigheter och
institutioner genom let nya stödköpet kommer att mista prenumerationer. Enligt
utredningen ir det lämpligt att se över tidskriftsbehovet hos tidigare
mottagare av ;tödköpsprenumerationer när vissa erfarenheter har vunnits av det
nya systemet.
Kostnaderna för stödköp har av utredningen
beräknats till 1 750 000 k.T. Detta föratsätter att 100 tidskrifter i
genomsnitt erbjuds 500 prenu-nerationer och att genomsnittliga prenumerationspriset
är 35 kr. per år.
Utredningen föreslår ingen förändring av
definitionen på begreppet kulturtidskrift. Som kulturtidskrift skall sålunda
fortfarande 'äknas tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till
en illmän publik med samhällsinformadon eller med ekonomisk, social :ller
kulturell debatt eller som huvudsakligen ger utrymme för analys jller
presentation inom de skilda konstarternas områden. Som villkor för itöd bör
vidare liksom hittills gälla att tidskriften enligt utgivningsplan ikall vara
avsedd att ges ut med mer än ett nummer årligen och med lögst ett nummer varje
vecka.
I och med att projektbidraget föreslås upphöra samt
stödköpet för-indras till att endast gälla vissa grundbidragsberättigade
tidskrifter, finns let enligt utredningen inget behov att definiera begreppet
ideell tidskrift.
De ideella tidskrifterna kan i fortsättningen få
stöd genom det distri-Jutionsstöd till organisationstidskriftér som
tidskriftsutredningen föreslagit. De ideella tidskrifter, som kan betraktas
som kulturtidskrifter, tömmer självfallet också i framtiden att kunna erhålla
grundbidrag och itödköp.
Utredningen finner det rimligt att de uppgifter,
som tidskrifterna läm--lar till kulturrådet i anslutning till bidragsansökan,
görs under ansvar. För den händelse uppgifterna har varit avsiktligt
vilseledande eller jtbetalat bidrag inte har använts för avsett ändamål, bör
tidskriften i frå-»a, om så befinnes lämpligt, kunna uteslutas från vidare
statligt stöd ;ller förklaras skyldig att återbetala felaktigt använt belopp.
Prop.
1976/77: 82 9
3.2 Remissyttranden
3.2.1 Allmänna synpunkter
Det råder en betydande
samstämmighet om behovet av ett statligt kulturtidskriftsstöd. Ingen
remissinstans motsätter sig att statligt bidrag utgår och så gott som samtliga
instanser välkomnar en kraftig ökning av det statliga stödet. Statens
kulturråd som administrerat det hittillsvarande statliga
kulturtidskriftsstödet, framhåller att rådets egna erfarenheter och iakttagelser
överensstämmer med kulturtidskriftsutredningens resonemang och motiveringar.
Massmedieutredningen finner inte
att någon av de föreslagna ändringarna strider mot tryckfrihetsförordningen.
Tvärtom får de anses främja den opinionsbildning och informationsfrihet som
tryckfrihetsförordningen skall garantera. Näringsfrihetsombudsmannen anför
från de utgångspunkter han har att beakta att det inte finns några invändningar
mot utredningsförslaget. Massmediekoncentrationsutredningen finner att det ekonomiska
stödet till kulturtidskrifter är värdefullt för att bevara och stärka
mångfalden i tidskriftsfloran och ser därför positivt på den föreslagna
höjningen av stödet.
3.2.2 Grundbidraget
Ett stort antal remissinstanser,
bl.a. statens kuhurråd, ABF, Sveriges författarförbund och Svenska
journalistförbundet, framhåller att statens insatser bör koncentreras till en
uppräkning och utbyggnad av grundbidraget.
Flertalet remissinstanser uttalar
uppfattningen att grundbidraget måste utgå enligt selektiva principer. Frågan
om vilka urvalskriterier som skall användas diskuteras av flera instanser och
synpunkterna varierar.
Utredningens förslag att förlust
inte skall vara en förutsättning för stöd och att förlustkriteriet därför bör
utgå delas av flertalet av de remissinstanser som tar upp frågan, bl. a. LO,
Svenska bokförläggareföreningen, Sveriges författarförbund, SACO/SR och
Centerns ungdomsförbund. Däremot föreslår FACTU att nuvarande krav kvarstår
och att regler utformas så att resultatredovisningarna för organisationstidskrifterna
skall bli jämförbara med dem som inges för enskilt utgivna tidskrifter. Även
Svenska tidningsutgivareföreningen vill bibehålla förlustkriteriet så länge
det inte finns automatiskt verkande regler inom det selektiva systemets ram.
För att undvika att en tidskrift, som något år lyckats få ett överskott,
förlorar sitt bidrag föreslår föreningen att det förutsatta underskottet
beräknas som ett genomsnitt för de senaste tre åren.
Utredningens förslag att man från tid till annan bör se
över bidrags-
Prop. 1976/77: 82 10
givningen och pröva utfallet av denna mot vissa schabloner
i första hand förlustens storlek, men även upplaga och kostnader tillstyrks
av några remissinstanser. ABF anser dock att de tre schablonerna bör väga lika
tungt. RRV menar att förlustkriteriet inte ensamt bör avgöra bidragets storlek.
Sveriges författarförbund betonar att en sammanväg-ning av olika kriterier
ständigt måste ske, så att varje tidskrift får ett till alla omständigheter
anpassat bidrag. Några remissinstanser, nämligen RRV, presstödsnämnden och
Pressbyråföretagen AB, menar att utredningen borde ha angett mera detaljerade
kriterier för hur grundbidraget skall fördelas.
Några remissinstanser, bl. a.
näringsfrihetsombudsmannen och Svens-. ka bokförläggareföreningen, påpekar att
anslaget för grandbidrag hittills inte har räckt till mer än drygt hälften av
de kulturtidskrifter som har bedömts vara stödberättigade. Näringsfrihetsombudsmannen
anser det vara viktigt att anslagsbeloppen är tillräckligt stora och fördelas
på ett sätt som gör det möjligt att lämna stöd till alla tidskrifter som bedöms
berättigade härtill.
Två remissinstanser, statskontoret
och näringsfrihetsombudsmannen, behandlar ingående relationen mellan det
föreslagna kulturtidskriftsstödet och det distributionsstöd som
tidskriftsutredningen har föreslagit. Båda instanserna kommer därvid fram till
att de två s t ö d f o r m e r-na bör samordnas. Enligt näringsfrihetsombudsmannen
bör det vara möjligt att knyta stödet till kulturtidskrifter till det
föreslagna distributionsstödet. Utformningen av det sistnämnda skulle därvid behöva
modifieras för att ge kulturfidskrifterna tillräckligt stöd. Detta skulle
exempelvis kunna ske genom att den stödberättigade upplagan beräknades på annan
grund än postdistribuerade exemplar, att minsta stödberättigade upplaga
generellt sänktes och det fasta grundbeloppet höjdes. I förhållande till de nu
framlagda förslagen skulle en samordning bl. a. innefatta fördelen av att en
enda instans anförtroddes handläggningen av allt direkt stöd till
tidskrifter.. Om det inte visar sig möjhgt att nu genomföra en samordning har
näringsfrihetsombudsmannen inget emot att de nu framlagda förslagen prövas
under någon tid. Möjligheterna till samordning bör dock övervägas senare.
Statskontoret betonar att reglerna
för stöd till tidskrifter bör formuleras så att en tidskrift endast kan få
bidrag ur en av de båda föreslagna stödformerna. Den av tidskriftsutredningen
föreslagna modellen med stöd i förhållande till den postdistribuerade upplagan
borde kunna användas även för kulturtidskrifter, eventuellt med ett annat
upplagebegrepp som bas. Fördelen med att samma modell används på kulturtidskriftsområdet
som för organisationstidskrifter är att den minskar bedömningsmomentet vid
tilldelningen. Bedömningen skulle då begränsas till att gälla vilka tidskrifter
som kan räknas som kulturtidskrifter. En
Prop.
1976/77: 82 11
organisatorisk
lösning på denna fråga i ett längre perspektiv kan enligt statskontorets mening
vara att presstödsnämnden får ett samlat ansvar för allt stöd till tidningar
och tidskrifter. Då det gäller de kulturpolitiska bedömningarna bör nämnden
hålla nära kontakt med statens kulturråd och i mervärdeskattefrågor med
länsstyrelserna.
Utredningen har inte funnit möjligt att förorda
direkt befrielse från mervärdeskatt för alla kulturtidskrifter. Däremot bör den
bidragsfördelande myndigheten ge kulturtidskrifter, som betalar skatt, ett så
högt grundbidrag att kompensation ges för såväl mervärdeskatt som för
uteblivet distributionsbidrag. Några bindande regler bör emellertid inte
utformas.
Riksskatteverket
och mervärdeskatteutredningen delar utredningens uppfattning att någon
befrielse från mervärdeskatt för kulturtidskrifter inte bör föreslås.
Statskontoret, RRV, Svenska bokförläggareföreningen. Svenska
journalistförbundet. Svenska tidningsutgivareföreningen, Sveriges
författarförbund och Frihetlig Socialistisk Tidskrift anser emellertid att en
sådan befrielse är möjlig och bör eftersträvas. Bokföriäggareföreningen och
Tidningsutgivareföreningen vill att en sådan befrielse täcker tryckta skrifter
i allmänhet. Frihetlig Socialistisk Tidskrift anser att åtminstone politiska
och kulturella tidskrifter som ägs av organisation eller stiftelse och drivs'
utan vinstsyften bör befrias från mervärdeskatteskyldighet. Flera
remissinstanser anser att tidskrifter som kulturrådet har tilldelat
grundbidrag också bör befrias från mervärdeskatt. I så fall skulle samtliga
grundbidragsberättigade kulturtidskrifter även erhålla det föreslagna
distributionsstödet. Författarförbundet betonar ätt om inte skattebefrielse
införs måste kompensation utgå vid bestämmandet av det enskilda bidraget.
Presstödsnämnden anför att om förordningen inte reglerar hur grundbidrag
fastställs, är det rimligt att statsmakterna på annat sätt uttalar att statens
kulturråd skall eftersträva likabehandling av de två kategorierna
kulturtidskrifter.
Centerns ungdomsförbund ifrågasätter starkt
utredningens förslag att basera en stor del av kulturtidskriftsstödet på
strävan att kompensera tidskrifter som erlägger mervärdeskatt för denna utgift.
Förändringar på detta område bör i första hand göras genom att reglerna för
mervärdeskatt ändras.
Riksskatteverket och mervärdeskatteutredningen
ifrågasätter utredningens beräkningar av hur mycket de skattepliktiga
tidskrifterna nu betalar i mervärdeskatt. Enligt riksskatteverket måste hänsyn
även tas till den avdragsgilla mervärdeskatt sorh utgivaren har om han säljer
en skattepliktig tidskrift. Mervärdeskattens "nettofördyring" på
skattepliktiga tidskrifter jämfört med skattefria bör endast vara skatten på
det mervärde som har tillskapats.
Prop.
1976/77: 82 12
?.2.5 Projektbidraget
Samtliga remissinstanser som yttrar
sig i frågan tillstyrker att projekt-jidraget avskaffas. Statens kulturråd
anser att den avgörande motive- ingen för ett avskaffande av detta
stöd är att det visat sig medföra att lagra få tidskrifter har fått en alltför
stor del av bidragssumman. Dess-itom föreligger viss risk för godtycke och
subjektivitet vid fördelningen. rCO tillstyrker ett avskaffande av projektbidraget
endast under förutsättning att grundbidraget får en sådan uppräkning att de
som medverkar i kulturtidskrifterna får sina villkor förbättrade.
3.2.4 Stödköpet
Ett mycket stort antal
remissinstanser delar utredningens åsikt att den nuvarande stödköpsordningen är
förfelad och anser det vara befogat att finna nya former för stödköp.
Kriminalvårdsstyrelsen reagerar dock mot att utredningen betecknar det
nuvarande stödköpet som administrativt betungande. Styrelsen har tvärtom
övervägande positiva erfarenheter och finner att det nuvarande stödköpet har
enbart den väsentliga bristen, att dess storlek inte svarar mot behoven.
Utredningens förslag angående
stödköp får ett oreserverat stöd från några remissinstanser, nämligen statens
kulturråd. Svenska akademien, Frihetlig Socialistisk Tidskrift och
Studieförbundet Vuxenskolan.
RRV och presstödsnämnden anser inte att utredningens
förslag till alternativ stödköpsform skall genomföras. De föreslår i stället
att grundbidragen räknas upp med de medel som utredningen vill använda för
stödköp. Presstödsnämnden påpekar att om stödköpet skall få ekonomisk
betydelse, måste abonnemangspriset väsentligt överstiga den rörliga kostnaden
per exemplar. Detta skulle kunna motivera att tidskriften arbetade med två priser,
ett marknadspris för allmänheten och ett högre stödköpspris. Tidskriften skulle
då kunna påverka stödets storlek genom prissättningen på stödexemplaren. Detta
kan inte accepteras. Omvänt betyder stödköp av exemplar till marknadspris inte
mycket för tidskriftens ekonomi. RRV anför att kulturtidskrifterna givetvis är
oförhindrade att t. ex. genom gratisprenumerationer, rabatter eller andra
åtgärder nå en önskvärd spridning till olika målgrupper.
Utredningens förslag att endast tidskrifter som tilldelats
grundbidrag skall få ingå i stödköpet får stöd av flertalet instanser som tar
upp frågan. Sveriges författarförbund motsätter sig dock en sådan anknytning
till grundbidraget. Författarförbundet anför att åtskilliga kulturtidskrifter
som med stöd från annat håll kommer att ha så god ekonomi, att grundbidrag inte
kommer i fråga, torde ha behov av det spridningsstöd som den nya
stödköpsordningen innefattar.
Några remissinstanser, bl. a.
presstödsnämnden. Svenska tidningsutgivareföreningen och Studieförbundet
Vuxenskolan, anser att samtliga
Prop. 1976/77: 82 13
grundbidragsberättigade tidskrifter skall ingå i stödköpet
och motsätter sig alltså utredningens förslag att endast 100 av de 130
tidskrifter som föreslås få grundbidrag skall ingå i stödköpsordningen.
Utredningens förslag att tidskrifterna själva skall utse
mottagare av stödprenumerationer diskuteras av många remissinstanser.
Presstödsnämnden anser att eventuella stödköp administreras enklare och billigare
via Bibliotekstjänst och bör syfta till att exempelvis förse bibliotek på
mindre orter och på sjukhus och andra vårdinstitutioner med kulturtidskrifter.
Enligt Svenska kommunförbundet bör det ankomma på kulturrådet att, som nu,
årligen fördela prenumerationer mellan de olika huvudgrupperna av mottagare.
De prenumerationer som tilldelas primärkommuner bör i första hand gå till
kommuner med svag skattekraft. Fördelningen mellan olika institutioner inom
varje kommun bör vara en uppgift för kulturnämnderna. Enligt Svenska
tidningsutgivareföreningens uppfattning bör i första hand prenumerationer av
kulturtidskrifter genom stödköp eller på annat sätt ställas till förfogande för
de folkbibliotek som önskar få tillgång till tidskrifterna. Antalet här avsedda
bibliotek kan beräknas uppgå till mellan 300 och 400.
FACTU anser den föreslagna
ordningen vara helt oacceptabel. En absolut förutsättning för en prenumeration
måste vara, att mottagaren själv får välja sin tidskrift. Den föreslagna
stödformen skulle även kunna inbjuda till missbruk som skulle bli svårt att
övervaka utan en mycket ingående revision. En tidskrift skulle enligt FACTU
mycket väl kunna få 500 nuvarande friexemplar betalda med statliga medel eller,
genom att inge en lista över 500 av dess betalande prenumeranter, få dessa
abonnemang betalda två gånger. Enligt FACTU:s uppfattning bör frågan om stödköp
ytterligare överarbetas eller systemet behållas i sin nuvarande form. Även
Sveriges författarförbund och TCO anser att mottagarna av stödprenumerationer
bör få ett inflytande över vilka tidskrifter de mottar.
Överbefälhavaren påpekar att
ansvaret för tidskriftsurvalet på ett förbandsbibliotek ligger hos chefen för
resp. verksamhetsställe, vilket innebär att ett bibliotek har rätt att avstå från
en publikation, även ot-n den erbjuds som gåva.
Centerns ungdomsförbund tillstyrker
utredningsförslaget under förutsättning att detta kombineras med aktiva
insatser från bl. a. kulturrådet för att öka kännedomen om tidskrifterna.
Svenska bokförläggareföreningen förutsätter att statens kulturråd, i det fall
förslaget genomförs, hjälper de tidskrifter som så önskar att anvisa mottagare.
Föreningen ifrågasätter dock det rikfiga i att ge bort prenumerationer till
mottagare vilka själva inte visar något intresse för tidskriften.
LO, Svenska journalistförbundet och ABF tillstyrker
utredningens
Prop. 1976/77: 82 14
förslag om att tidskrifterna själva skall få utse
mottagare. Journalistförbundet föreslår dock att rätten att utse mottagare av
stödprenumerationer inte tillfaller tidskriften som sådan utan dess ansvarige
utgivare. Samtliga remissinstanser som representerar de nuvarande mottagarna av
stödköpsexemplaren, nämligen överbefälhavaren, kriminalvårdsstyrelsen,
socialstyrelsen. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och Svenska
institutet beklagar att den föreslagna ordningen kan medföra att de nuvarande
mottagarna går miste om sina tidskrifter. Nämnda instanser påpekar, att
tidskriftema allmänt har rönt stor uppskattning på mottagarställena, och
flertalet välkomnar utredningens förslag att man direkt efter första året med
den nya stödköpsordningen studerar utfallet. Svenska institutet betonar att
institutet genom stödprenumerationer har möjlighet att tilldela universitet
och översättare i utlandet exemplar av svenska tidskrifter. Enligt institutet
bör antingen en särlös-ling eftersträvas för dessa mottagare eller institutet
på annat sätt ges nöjlighet att fortsätta med den hittillsvarande prenumerationsservicen.
3.2.5 Övrigt
Utredningens förslag att begreppet
ideella tidskrifter bör as bort ur författningen tillstyrks av de
remissinstanser som yttrar sig
frågan. Några instanser påpekar att
en förutsättning därvid är att det IV tidskriftsutredningen föreslagna stödet till organisationstidskrifter
senomförs. Några remissinstanser, bl. a. Sveriges kristna ungdomsråd,
>etonar vikten av att organisationstidskrifter också kan betraktas som
kulturtidskrifter och att begreppet "huvudsakliga innehåll" bör tolkas
ill organisationstidskrifternas fördel, då dessa ofta också är
medlems-idskrifter.
Ett fåtal remissinstanser tar upp
frågan om missbruk av tid-kriftsstödet. Svenska akademien anser att utredningen
tillfyllest lar beaktat sådana riskmoment. Sveriges författarförbund instämmer
i tt speciella påföljder inom stödsystemets ram bör etableras för att
un-lerstryka betydelsen av att endast riktiga uppgifter lämnas. Samtidigt ör
enligt förbundet självfallet också en viss "mjukhet" i handhavandet v
dessa påföljder rekommenderas. En del uppgifter grundas på anta-anden eller
önskemål och får inte hårdras när man senare jämför dem led utfallet t. ex. av
tidskriftens budget eller prenumerantstock. FACTU inner utredningens
formulering beträffande påföljd vara helt otillfreds-[ällande. Skyldigheten att
återbetala felaktigt använt belopp bör enligt -ACTU vara ovillkoriig.
Några remissinstanser tar upp stödets
inriktning på
lika typer av kulturtidskrifter. Presstödsnämnden efarar
att utredningens förslag missgynnar de små kulturtidskrifterna Imfört med de
stora. Arbetsgruppen för kulturtidskrifternas samarbets-
Prop.
1976/77: 82 15
frågor
har uppmärksammat att utredningens förslag endast omfattar svenska
kulturtidskrifter. En aktuell undersökning visar, enligt arbets-, gruppens
representant för invandrartidskrifterna, att antalet invandrartidskrifter i
Sverige uppgår till ca 130 st. Arbetsgruppen förutsätter att dessa tidskrifters
speciella problem utreds i särskild ordning och att förslag till stöd snarast
framläggs. Sveriges kristna ungdomsråd och Unga örnars riksförbund framhåller
att särskilt stöd behövs för ungdomstidskrifter. Ungdomsrådet föreslår att
frågan snarast utreds.
Statens kulturråd och Klys anser att det finns ett
behov av startbidrag åt nya tidskrifter. Kulturrådet beklagar att frågan om
etable-ringsstöd för kulturtidskrifter inte behandlats av utredningen och föreslår
därför att kulturrådet får i uppdrag att finna lämpliga former för ett
startbidrag. Ett sådant skulle kunna knytas till ett distributionsstöd eller
till utredningens förslag om stödköp.
4
Föredraganden m. m.
Kulturtidskrifterna har en mycket viktig roll i
vårt kulturliv. De bidrar till att stimulera debatten och till att säkerställa
att olika åsiktsriktningar kan göra sig hörda. De ger kulturarbetarna goda
möjligheter att nå ut till publiken. Samtidigt svarar de också för en
betydelsefull bevakning av olika kultur- och samhällsområden. I
kulturtidskrifterna kan ofta frågor tas upp som sällan behandlas i mer allmänt
inriktade medier. Deras opinionsbildande betydelse är ofta långt större än vad
upplagans storlek ger vid handen. Inte sällan leder debatter som startas i
kulturtidskrifter till att den aktuella frågan också tas upp i andra medier.
Vissa kulturskrifter har existerat under lång tid,
medan andra har haft relativt kort livslängd. Att en tidskrift läggs ned kan ha
enbart ekonomiska orsaker, men kan också bero på att den grupp som står bakom
tidskriften anser sig ha nått sitt mål eller att reaktionen inför tidskriften
inte blivit den väntade.
Sedan budgetåret 1966/67 har statligt stöd i mer
reguljära former utgått till utgivning av kulturtidskrifter. Nu gällande regler
för det statliga stödet infördes med verkan från budgetåret 1971/72. Jag har i
det föregående redogjort för de nuvarande stödformerna liksom för begreppen
kulturtidskrift och ideell tidskrift. Sammanfattningsvis gäller att
kulturtidskrifter kan tilldelas grundbidrag medan såväl kulturtidskrifter som
ideella tidskrifter kan erhålla projektbidrag och komma i fråga för stödköp.
Kulturtidskriftsutredningen har gjort en översyn av stödet till tidskrifter
inom kultursektorn på grundval av en analys av kulturtidskrifternas ekonomiska
situation och en utvärdering av de nuvarande stödformerna.
Enligt utredningen arbetar kulturtidskrifterna
under besvärliga ekonomiska förhållanden. Löner och honorar är i allmänhet
låga och myc-
Prop.
1976/77: 82 16
ket arbete utförs utan ersättning. Utredningen redovisar
att kostnaderna för framställning och distribution har ökat kraftigt under
senare år. Kulturskrifterna har haft svårt att täcka kostnadsökningarna med
ökade intäkter. Ofta saknas också resurser för att marknadsföra tidskrifterna
på ett sätt som skulle kunna ge fler prenumeranter och därigenom en bättre
ekonomi.
Utredningen föreslår en kraftig
utbyggnad av det statliga stödet till kulturtidskrifter. Av de nuvarande
stödformerna anser utredningen att rundbidraget har haft den största betydelsen
för tidskriftema, medan projektbidraget inte har spelat någon väsentlig roll.
Enligt utredningens iörslag bör därför grundbidraget behållas, medan stödformen
projektbidrag bör upphöra. Nuvarande ordning för stödköp har enligt
utred-lingen endast haft begränsad effekt för tidskrifterna. Av detta skäl
'öreslår utredningen att reglerna för stödköp förändras så, att endast
:idskrifter som tilldelats grundbidrag skall kunna bli föremål för stöd-
På förslag av chefen för
budgetdepartementet har regeringen tidigare lenna dag beslutat att till
riksdagen avlämna proposition (1976: 77: 99) )m stöd till vissa tidningar och
tidskrifter m. m. Där föreslås att orga-lisationstidskrifter skall kunna få
stöd i förhållande till den postdistri-»uerade upplagan. Stödet föreslås utgå
enligt generellt verkande regler.
Vissa av de kulturtidskrifter som f. n. erhåller
tidskriftsstöd kommer itt kunna få det föreslagna stödet till
organisationstidskrifter. Eftersom juiturtidskrifternas upplagor genomgående är
små kommer sådant stöd de flesta fall endast att få begränsad ekonomisk
betydelse för dessa idskrifter. Många kulturtidskrifter kan inte alls komma i
fråga för det öreslagna stödet. Mot denna bakgrund förordar jag att ett
särskilt stat-igt stöd till kulturtidskrifter skall utgå även i fortsättningen.
I fråga om vilka stödformer som
skall ingå i stödet till kulturskrifter inser jag i likhet med utredningen att
ett bidrag, som motsvarar det nu-'arande grundbidraget, bör finnas med även i
fortsättningen. Något ärskilt projektbidrag bör enligt min mening inte ingå i
kulturtidskriftstödet.
När det gäller stödköpet delar jag
utredningens bedömning att den [uvarande formen endast har haft begränsat värde
för kulturtidskrif-erna. Jag har förståelse för att utredningen har sökt
utforma sina förlag om stödköp så att de skall underlätta för tidskrifterna
att bedriva
Prop.
1976/77: 82 17
en aktiv marknadsföring som är inriktad på de grupper som
det är viktigt för tidskrifterna att nå. Jag anser dock, i likhet med vissa remissinstanser,
att den effekt som utredningen vill uppnå med sitt förslag lika väl kan uppnås
genom att dessa resurser används till en förstärkning av grundbidraget.
Jag förordar därför att det
statliga stödet till kulturtidskrifter fr. o. m. budgetåret 1977/78 endast
skall bestå av ett slags bidrag, som motsvarar det nuvarande grundbidraget. I
likhet med utredningen anser jag att detta bidrag bör kunna utgå till samma
kategori av tidskrifter som nu kan komma i fråga för grundbidrag. Liksom f. n.
bör gälla att en tidskrift skall ha kommit ut med minst fyra nummer närmast
föregående budgetår innan den första gången kan tilldelas bidrag.
I proposition 1976/77: 99 föreslås
särskilda stödformer för tidningar och tidskrifter på andra språk än svenska,
som riktar sig till invandrare i Sverige. Sådana tidskrifter bör därför ej
kunna komma i fråga för stöd till kulturtidskrifter. Däremot bör det, liksom f.
n. vara möjligt att inom ramen för kulturtidskriftsstödet ge bidrag till
enstaka andra tidskrifter på annat språk än svenska. En förutsättning är
självfallet att sådan tidskrift ges ut här i Sverige av svensk ägare och att
den i övrigt uppfyller kraven för stöd.
Kulturtidskriftsstödet bör liksom;
f. n. ha till syfte att främja hög kvalitet och ett mångsidigt utbud av åsikter
och behandlade ämnen. I detta ligger bl. a. att varje tidskrift, oavsett vilken
åsiktsriktning den företräder, måste kunna få stöd. Tidskrifter av likartad
karaktär bör vid bidragsgivningen behandlas likvärdigt Mot denna bakgrund
skulle urval av bidragsberättigade tidskrifter enligt generellt verkande regler
i princip vara att föredra också för stödet till kulturfidskrifterna. Enligt
min mening är det emellertid inte möjligt att inom ekonomiskt realistiska
ramar konstruera sådana regler som skulle kunna täcka de olika slag av
tidskrifter som f. n.'kan komma i fråga för stöd. Nuvarande metod för urval,
som utgår från en allmän bedöming av tidskrifternas innehåll, bör därför behållas.
Det är enligt min mening nödvändigt
att frågor om stöd prövas av ett organ med god kärmedom om kulturområdet.
Statens kulturråd bör därför även i fortsättningen ha hand om denna uppgift.
Utredningen diskuterar enhgt vilka
principer storleken av bidragen till de enskilda tidskrifterna bör bestämmas.
Det ligger enligt utredningen i den selektiva stödformens natur att många
olika faktorer spelar in härvidlag. Utredningen. anser att en fördelning efter
förlustkriterier till viss del skulle kunna vägleda bidragsgivningen, även om
denna också måste korrigeras med hänsyn till andra förhållanden.
Utredningen framhåller att ungefär
hälften av de: kulturtidskrifter som innevarande budgetår har tilldelats
grundbidrag också är befriade från mervärdeskatt på sina: tryckerikostnader.
Dessa tidskrifter skulle
Prop. 1976/77: 82 18
jckså
komma i fråga för det föreslagna stödet till organisationstid-ikrifter.
Utredningen vill inte föreslå att kulturtidskrifter generellt be-'rias från
mervärdeskatt, men förordar att de tidskrifter som är skatt-ikyldiga
kompenseras för skatten vid beräkningen av grundbidraget. \ven de tidskrifter
som inte kan erhålla det föreslagna stödet till orga-lisationstidskrifter bör
enligt utredningen få kompensation för detta /id bidragsberäkningen.
Bland remissinstanserna finns förespråkare för
generella regler vid be-äkning av grundbidraget. I några fall förordas en
anpassning till de egler som
föreslås gälla för stöd till organisationstidskrifter, eventuellt ned särskilda
arrangemang med hänsyn till kulturtidskrifternas spe-:iella förhållanden. En
sådan ordning skulle ha vissa förtjänster från )rincipell synpunkt. Bl. a.
skulle utrymmet för skönsmässig behandling nd bidragsgivningen minska.
Jag bedömer det emellertid inte vara möjligt att
skapa ett generellt ;ystem för beräkning av det nya bidraget.
Kulturtidskriftema skiljer ;ig alltför mycket i olika avseenden som har
betydelse för bidrags-jehovet. Upplagorna varierar exempelvis kraftigt i
storlek. Vidare ikiftar kostnaderna för redaktionellt arbete, liksom t. ex.
behovet av originalmaterial och illustrationer. Vissa tidskrifter har en
blygsam eko-lomisk omslutning, medan andra omsätter betydande belopp. Även
nervärdeskattens effekt varierar för olika tidskrifter. De faktorer som ag nu
har nämnt leder till att de underskott som uppkommer blir olika ;tora.
Anspråken på ekonomiska bidrag beror självfallet också på /ilken målsättning
den enskilda tidskriften har när det gäller det tek-liska utförandet, de
redaktionella ambitionerna, prenuriierationspriser-la, m. m.
Bidraget bör därför bestämmas efter en bedömning av
varje enskild idskrifts karaktär och föratsättningar. Utgångspunkten bör därvid
vara Itt det är tidskriftens ägare som har det huvudsakliga ekonomiska
an-;varet för utgivningen. Vissa tidskrifter får regelmässigt betydande
im-lerskott täckta av t. ex. kulturinstitutioner som disponerar stora
re-;urser. Avsikten är inte att statsbidraget skall leda till att insatserna
ninskar från sådana bidragsgivares sida. Bidraget får inte heller bli så ;tort
att en tidskrift kan fortsätta utgivningen oberoende av om t. ex.
jrenumerafionsintäktema stadigt minskar under en längre tid.
Enligt nu gällande regler kan en kulturtidskrift få
grundbidrag endast )m intäkterna av tidskriften inte täcker utgiftema för den
och om dess igare inte får tillräckligt stöd från annat håll. Kulturrådet har
enligt itredningen tolkat denna regel så, att en tidskrift måste redovisa
för-ust för att kunna erhålla grundbidrag. Utredningen föreslår att mot-varande
inte skall gälla i fortsättningen. Bland remissinstanserna är neningama delade
om detta förslag.
För
egen del anser jag att bidraget självfallet alltid skall användas
Prop. 1976/77: 82 19
för
att täcka utgifter för tidskriften. Bidraget kan således inte få användas för
något annat ändamål. Om det skulle visa sig att intäkter och bidrag för ett år
överstiger kostnaderna för tidskriften under samma år bör överskottet inte få
användas till annat än tidskriftens fortsatta utgivning.
Mot bakgrund av vad jag här har sagt förordar jag
att bidrag fr. o; m. budgetåret 1977/78 skall kunna utgå till ägare av sådan
kulturtidskrift för vilken det kan beräknas att intäkterna för det budgetår som
ansökan avser inte kommer att täcka kostnaderna och för vars utgivande ägaren
inte har eller kan påräkna tillräckligt stöd från aimat håll.
Med anledning av utredningens förslag, att man vid
bidragsgivningen skall ta hänsyn till om tidskrifterna är befriade från
mervärdeskatt eller ej resp. om de erhåller det föreslagna stödet till
organisationstidskrifter, vill jag anföra följande.
Jag är i likhet med utredningen inte beredd att nu
förorda någon generell befrielse från mervärdeskatt för kulturtidskrifter. De
regler som f. n. gäller för undantag från skatteplikt för tidskrifter innebär
att utrymmet för subjektiva avgöranden är starkt begränsat. Så är inte fallet
när det gäller fördelningen av bidrag till kulturtidskrifter eftersom urvalet
måste grundas på en bedömning av tidskriftemas innehåll och deras ekonomiska
situation. Att lägga en sådan bedömning till grund för beslut om befrielse från
mervärdeskatt skulle betyda att man införde principer som är främmande i
skattesammanhang. Jag har i denna fråga samrått med chefen för
budgetdepartementet.
Vid
beräkningen av bidragets storlek kommer hänsyn att kunna tas till
mervärdeskatten i den mån denna medverkar till att underskott uppkommer för en
viss tidskrift.
Vissa kulturtidskrifter kommer att kunna erhålla
det föreslagna stödet till organisationstidskrifter. Kulturrådet bör vid sin
bedömning av bidragsbehovet ta hänsyn till om tidskriften erhåller sådant stöd.
Fr. o. m. ansökningstillfället för budgetåret 1978/79 bör tidskriftema i sina
ansökningar om bidrag lämna uppgift om med vilket belopp sådant stöd har utgått
för föregående år. Kulturrådet bör kunna lägga detta belopp till grund för sin
bedömning av bidragsbehovet. Vid an-sökningsfillfället för budgetåret 1977/78
kommer inga uppgifter att föreligga om organisationstidskriftsstödets storlek.
I de fall där det är uppenbart att detta stöd för år 1977 endast kan komma att
uppgå till mindre belopp bör kulturrådet kunna bortse från det vid beräkningen
av bidrag för nämnda budgetår. Vid sin behandling av dessa frågor bör
kulturrådet givetvis ha ett nära samarbete med den myndighet som beslutar om
stödet till organisationstidskrifter.
Som underlag för kulturrådets prövning av ärende om
stöd till kulturtidskrift bör ligga en skriftlig ansökan av tidskriftens
ägare. Ansökan bör innehålla uppgifter om utgivningen och ekonomin under de
Prop. 1976/77: 82 20
närmast föregående budgetåren. Dessutom bör sökanden
presentera en utgivningsplan och en ekonomisk kalkyl för det budgetår som ansökan
avser. För den händelse sökanden lämnar felaktig uppgift för att vilseleda
kulturrådet har rådet, om uppgiften har haft betydelse för prövningen av
ansökan, möjlighet att kräva tillbaka beviljat bidrag helt eller delvis.
Detsamma gäller om utbetalat belopp inte har använts för avsett ändamål.
Återkrävt belopp bör dllföras anslaget för stöd till kulturtidskrifter.
Jag har i det föregående (s. 3) redogjort för de särskilda
röstningsregler som f. n. gäller vid beslut om tidskriftsstöd och som syftar
till att tillgodose minoritetsintressen. Motsvarande regler bör gälla även i
fortsättningen vid beslut om bidrag. Liksom f. n. bör talan inte få föras mot
beslut av kulturrådet om bidrag till kulturtidskrift. Det ankommer på
regeringen att meddela bestämmelser om handläggningen av stödet till
kulturtidskrifter.
När det gäller medelsbehovet för stödet till
kulturtidskrifter föreslår utredningen att 5,6 milj. kr. bör anvisas för grundbidrag
och 1,75 milj. kr. för stödköp. Utredningen räknar med att ca 50 nya
tidskrifter därigenom kan komma i fråga för grundbidrag.
Jag anser att den beräkning av medelsbehovets totala
omfattning som utredningen har gjort i det stora hela är reaUstisk. För
budgetåret 1977/78 bör därför anvisas 7 milj. kr. till stöd till
kulturtidskrifter, vilket är 4,5 milj. kr. mer än vad som har anvisats under
anslaget till tidskriftsstöd för innevarande budgetår. Jag återkommer till
denna fråga i det följande. Vad jag har anfört i fråga om medelsanvisningen
innebär inget ställningstagande till frågan om hur många nya tidskrifter som
bör komma i fråga för bidrag. Inom den medelsram som ställs fill kulturrådets
förfogande måste finnas utrymme för stöd till nyetablerade tidskrifter och till
andra tidskrifter som inte har fått stöd-tidigare.
Mina förslag i det föregående innebär ätt antalet
stödformer minskar. Samtidigt kan de ökade ekonomiska resurserna leda till att
prövningen av frågor om bidrag bhr mer krävande. Dessa faktorer sammanvägda
leder enligt min mening inte till något ytterligare behov av administrativa
resurser hos kulturrådet för stödet till kulturtidskrifter. Skulle det i
samband med införandet av de nya reglerna eller för utvärderingsändamål
behövas ytterligare resurser utöver vad kulturrådet disponerar, bör dessa
bekostas från anslaget för stöd fill kulturtidskrifter.
Med hänvisning till vad jag nu har
anfört hemställer jag' att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna de riktlinjer för stöd
till kulturfidskrifter som jag förordat.
Prop.
1976/77: 82 21
5 Anslagsberäkningar för budgetåret 1977/78 Stöd till
kulturtidskrifter
1975/76 Utgifti 1896 531 Reservation 23 043
1976/77 Anslagi 2 500 000
1977/78 Förslag 7 000 000
1 Tidigare anslagsbetekning Tidskriftsstöd.
Som jag har anfört i det föregående
bör det statliga tidskriftsstödet inom kulturområdet förändras fr. o. m.
budgetåret 1977/78. De särskilda bidragsformerna projektbidrag och stödköp bör
inte längre finnas kvar. Med hänsyn till att s. k. ideella tidskrifter inte
längre kommer att kunna komma i fråga för stöd ur förevarande anslag bör
anslaget fr. o. m. nästa budgetår benämnas Stöd till kulturtidskrifter.
Kostnader för projektbidrag och stödprenumerationer som
har beslutats enligt nu gällande bestämmelser bör, i den mån de förfaller till
betalning under budgetåret 1977/78 eller senare, få betalas från förevarande
anslag.
Anslaget bör ökas med 4,5 milj. kr. till 7 milj. kr.
budgetåret 1977/78. Vid beräkningen av beloppet har jag tagit hänsyn till
förslaget att bidrag till tidskriften Samefolket som innevarande budgetår
utgår ur anslaget Tidskriftsstöd i fortsättningen skall beräknas under det nya
anslaget Bidrag till samisk kultur (prop. 1976/77: 80).
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Stöd till
kulturtidskrifter för budgetåret 1977/78 under nionde huvudfiteln anvisa ett
reservationsanslag av 7 000 000 kr.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till
föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå
riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770136
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (8)
8 kopplingar.
- SOU 2012:65 Läsandets kultur, - slutbetänkande av Litteraturutredningen s. 313 i texten
- Ds 1999:48 Begreppet invandrare : användningen i lagar och förordningar s. 69 i texten
- SOU 1997:141 Boken i tiden - del 1 s. 220 i texten
- Prop. 1984/85:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86 s. 549 i texten
- Bet. 1980/81:KrU26 med anledning av proposition 1980/81:100 såvitt gäller anslag till kulturändamål och internationellt-kulturellt samarbete jämte motioner s. 27 i texten