Sök i Ratio Lex

om vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder.

29 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1976/77:95, om vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:95

Regeringens proposition

1976/77: 95

om
vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder

beslutad
den 3 mars 1977.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag
som upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FALLDIN

NILS
G. ÄSLING

Propositionens
huvudsakliga Innehåll

I propositionen läggs fram förslag om industri- och
sysselsättnings-stimulerande åtgärder. Förslagen koncentteras framför allt på
åtgärder för att öka den ekonomiska aktiviteten i näringslivet och att möta de
ökade arbetslöshetsriskerna i vissa idag speciellt utsatta orter. Härvid
föreslås dels åtgärder inom energisparområdet för att ytterligare stimulera
tidigareläggning av angelägna industriprojekt, dels särskilda statliga
garantier i vissa fall för lån upptagna för angelägna investeringsprojekt,
dels en höjning av ramen för statliga garantier för lån till hantverks- och
industriföretag. Förslag framläggs också om bidrag till mottagningsanordningar
för olja från fartyg. Vidare föreslås ett tillfälligt sysselsättningsbidrag för
företag på vissa särskilt utsatta branscher och orter. En särskild ordning
föreslås också för att öka möjligheterna att lämna lokaliseringsstöd på orter
utanför stödområdet med särskilt svårlösta sysselsättningsproblem. Särskilt
insatser i utvecklings- och etable-ringsfrämjande syfte på dessa orter föreslås
också. Insatserna bör ses som komplement till det av regeringen tidigare i år
beslutade sysselsättningspolitiska åtgärdspaketet.

För att täcka statens direkta utgiftsbehov föreslås
på tilläggsstat III för innevarande budgetår 350 milj. kr. bli anvisade.

1
Riksdagen 1976/77. 1 saml. nr 95

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95

Utdrag
PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-03

Närvarande:
statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Asling, Söder, Troedsson,
Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande:
statsministem, statsråden Ahlmark, Äsling, Troedsson och Johansson

Proposition
om vissa industri- ocb sysselsättningsstimulerande åtgärder

Statsministern anför: Regeringen konstaterade i
årets finansplan att den tillträtt i ett allvarligt ekonomiskt läge.
Förbättringen i den internationella efterfrågan har inte blivit så snabb och
stark som tidigare väntades. Det svenska kostnadsläget har försämrats kraftigt
under de senaste åren. Särskilt gäller detta i förhållande till
Förbundsrepubliken Tyskland som utgör det dominerande landet inom det
valutasamarbete som Sverige deltar i. Flera branscher är dessutom utsatta för
strukturella förändringar i sina internationella konkurrensförutsättningar. Mot
denna bakgrund drog regeringen i finansplanen upp riktlinjer för en politik som
syftade till att genom uthållighet upprätthålla inhemsk efterfrågan och
sysselsättning tills de internationella förutsättningarna förbättrades. De
åtgärder som nu föreslås utgör ytterligare steg på samma väg.

Den utveckling som har ägt mm sedan bedömningarna i
finansplanen gjordes tyder inte på att konjunkturuppgången skulle bli tidigare
än vad som där fömtsättes. I vissa avseenden kan utvecklingen i stället bli
mera negativ. Mot bakgrund av denna utveckling har finansutskottet i sitt uttalande
över finansplanen understrukit vikten av att utifrån finansplanens analys
följa upp den föreslagna ekonomiska politiken. De åtgärder som nu sätts in
syftar till att överbrygga den svaga efterfrågan under år 1977 tills den
internationella konjunkturförbättringen kan avläsas i den svenska ekonomin.

I den rådande situationen ställs inte endast
företag vilkas verksamhet i ett längre perspektiv kan helt eller delvis anses
mindre livskraftig inför betydande problem. Även företag vilka kan bedömas ha
goda förutsättningar för en på lång sikt konkurrenskraftig produktion har
ställts inför hot om varaktig eller tillfällig neddragning av verksamheten.

Läget
utmärks dels av en låg ekonomisk aktivitetsnivå i stora delar

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 3

av
den svenska industrin, dels av en låg investeringsvilja i många förelag.
Resursutnyttjandet inom industrin var enligt konjunkturinstitutets
barometerundersökning under fjärde kvartalet 1976 lägre än under någon av 1960-
och 1970-talens konjunkturavmattningar. Även de två första månaderna av 1977
har präglats av en låg aktivitet. Under december 1976 noterades det största
antalet varsel om uppsägningar eller permitteringar hittills under 1970-talet,
totalt 6 500 personer. Under perioden oktober 1976januari 1977 har över 13 000
personer varslats inom industrin, varav totalt ca 9 000 om uppsägning till
följd av företagsnedläggning eller annan strukturförändring: Antalet av varsel
berörda arbetstagare inom industrin uppgick under januari i år till 3 300.
Till detta kommer varsel om korttidsvecka berörande ca 1 500 personer. Genom en
rad sysselsättningspolitiska insatser har dock problemen hittills i huvudsak
kunnat mötas i företagen. Arbetslösheten har därför legat kvar på en
internationellt sett mycket låg nivå. Under januari 1977 uppgick den till 2,3 %
mot 2,2 % samma månad året innan.

Industriinvesteringarna, som ökade med ca 1 % i
volym preliminärt under år 1976, förutsågs enligt företagens planer i november
1976 komma att ligga oförändrade under år 1977 eller minska något. Med hänsyn
tagen till de ekonomisk-politiska stimulansåtgärderna som aviserades i
finansplanen fömtsåg regeringen en viss uppgång av investeringsvolymen under
år 1977. Till följd av den utdragna lågkonjunkturen och en likviditets- och
lönsamhetsmässigt svår situation har åtskilliga planerade investeringsprojekt
skjutits på framtiden. Härigenom riskerar uppgången av den ekonomiska
aktiviteten i näringslivet att fördröjas ytterligare. Som en följd av denna för
industrin mycket svåra situation är idag ock-, så sysselsättningen allvarligt
hotad på särskilt flera mindre orter, som är starkt beroende av verksamheten
vid ett eller ett fåtal stora företag.

Som framhölls inledningsvis har industrisektorns
allvarliga situation förorsakats av den utdragna lågkonjunkturen och det starkt
försämrade svenska kostnadsläget. Härtill kommer betydande strukturella problem
inom flera delar av industrin. Sedan 1960-talets början har allt fler industrisektorer
kommit att ställas inför ett behov av betydande strukturella förändringar.
Tekoindustrierna var bland de första som drabbades. Senare under 1960-talet och
under 1970-talets försfa hälft ställdes ytterligare en rad arbetsintensiva och
i första harid småföretagsdommerade industrisektorer inför liknande
svårigheter. Under 1970-talet kom också ett antal tunga industrisektorer att
ställas inför olika branschspecifika problem.

Under de senaste åren har företagens likviditet och
lönsamhet försämrats. Företagen har för att kunna upprätthålla
sysselsättningen fått göra en kraftig lageruppbyggnad som, trots att staten
genom olika lånemöjligheter har underlättat denna, har varit starkt
likviditetspåfrestande. Osäkerheten om den närmaste framtiden har också
medverkat till att ti Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr95

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 4

göra
många företag obenägna att låna upp kapital och därmed ytterligare försämra
sin soliditet. Som följd härav har inte den med hänsyn till den yttre balansen
nödvändiga kapacitetsutbyggnaden kommit till stånd, utan skjuts framåt i tiden.
Detta gäller också företag som inte primärt står inför ett behov av betydande
stmkturella förändringar. En ökad osäkerhet om framtiden har även för dessa
företag lett till en obenägenhet att genom upplåning finansiera angelägna
investeringsprojekt.

Som nämndes inledningsvis, har den utdragna
lågkonjunkturen medfört ett starkt ökat antal varsel och en minskad
arbetskraftsefterfrågan inom främst vissa delar av industrisektorn. Risken för
en ökad öppen arbetslöshet inom industrin har därför ökat påtagligt. Vissa
mindre orter löper härmed särskilda risker ur sysselsättningssynpunkt. Ofta är
här sysselsättningen starkt beroende av verksamheten vid ett eller ett fåtal
stora företag dels genom de direkta arbetstillfällena i företaget, dels genom
sysselsättning i lokala underleverantörsföretag. Genom sin särställning i
sysselsättningshänseende är företagets fortsatta verksamhet ofta en nödvändig
förutsättning för ortens överlevnadsmöjligheter över huvud taget. I den nu
aktuella situationen bedömer vissa större företag utsikterna till ett
återupptagande av hela verksamheten vid en konjunkturuppgång som mindre goda
och har därför varslat om nedläggning av anläggningar eller andra varaktiga
inskränkningar i verksamhet och sysselsättning. En sådan utveckling innebär att
just många mindre samhällen där de alternativa sysselsättningstillfällena är
få, ställs inför betydande problem. Avskedandena kan bli så omfattande att den
lokala arbetsmarknaden inte inom rimlig tid kan väntas erbjuda alternativ
sysselsättnmg om inte särskilda åtgärder vidtas.

Det har från samhällets sida under de senaste åren
vidtagits en rad olika åtgärder för att i första hand mildra de
sysselsättningsmässiga verkningarna av konjunkturavmattningen, men även för att
främja utvecklingen av en långsiktigt konkurrenskraftig företagsstruktur inom
olika branscher.

Under år 1976 beslutades bl. a. om ett förlängt
utnyttjande av investeringsfonderna till att omfatta nedlagda kostnader fram
t. o. m. utgången av år 1976. Regeringen har förlängt denna period till
utgången av år 1977. Under våren 1976 höjdes de vid slutet av år 1975 införda
särskilda investeringsbidragenZ-avdragen för maskinanskaffning. Också detta
stöd har regeringen förlängt till utgången av år 1977. Det under år 1975
införda statliga bidraget för lageruppbyggnad förlängdes i olika omgångar till
att omfatta hela år 1976. Samtidigt beslöts om stöd till statliga och
kommunala industribeställningar till ett sammanlagt värde av 400 milj. kr. för
beställningar som tidigarelades från år 1977 till år 1976. Under hösten 1976
beslutades om stöd till företagen för bibehållande av överlager under första
halvåret 1977. Statliga byggen tidigarelades i betydande omfattning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 5

Ytterligare åtgärder vidtogs i slutet av januari
1977 då regeringen-: beslutade om ett sysselsättningspaket för att möta
riskerna för en växande arbetslöshet. De arbetsmarknadspolitiska insatserna har
förstärkts bl. a. genom tidigareläggningar av statliga industribeställningar
på 200 milj. kr. under våren 1977 och statsbidrag till kommunala indu- .
stribeställningar på samma belopp. Ytterligare 500 milj. kr. har anslagits till
beredskapsarbeten, varigenom antalet sysselsatta i denna verksamhet beräknas
kunna öka med 20 00025 000 fram till halvårsskiftet. Antalet platser i
arbetsmarknadsutbildningen har höjts med 10 000 och utbildningen har gjorts
mer attraktiv genom att utbildningsbidraget numera kan uppgå till 170 kr. om
dagen. Vidare har statsbidraget till utbildning i företagen höjts tillfälligt
under första halvåret 1977 från 8 kr. i timmen till 25 kr. i timmen under de
första 160 utbildningstimmarna. De särskilda stöden för nytillträdande på
arbetsmarknaden har för-' längts och vissa förändringar skett härvid. Bl. a.
gäller detta reglerna för dagsverksbilliga kommunala beredskapsarbeten, där en
ökning av det statliga bidraget har skett liksom av den bidragsberättigade
omfattningen av verksamheten.

Beträffande den industripolitiska verksamheten inom
vissa branscher kan för år 1976 och närmaste månaderna år 1977 konstateras bl.
a. följande.

För att närmare kartlägga stålindustrins situation
och analysera behovet av och möjligheterna till stmkturrationaliserande
åtgärder har ett omfattande utredningsarbete inletts under år 1976. Inom
handelsstål-området skall under våren 1977 rapporteras ett arbete i vilket
ingår studier av bl. a. marknadsutveckling, tillgången på metallurgisk kapacitet
i landet och stordriftens betydelse för produktionskostnaderna. Inom specialstålområdet
kommer under förvåren 1977 att avrapporteras ett arbete som skall bilda
underlag för regeringens bedömningar av behovet av statlig medverkan i
specialstålindustrins strukturomvandling.

På skogsindustrins område inleddes under år 1976 i
industridepartementets regi ett omfattande utredningsarbete, vars resultat
tillsammans med förslag från 1973 års skogsutredning skall utgöra underlag för
regeringens ställningstagande om den framtida skogspolitiken. Utrednings- ,
arbetet väntas bli klart under år 1977. Regeringen avser att senare lägga fram
ett näringspolitiskt program för skogsnäringen.

Vad gäller varvsindustrin fattade riksdagen våren
1976 beslut som innebär att statsmakterna genom en kombination av strukturella
åtgärder och finansiella åtaganden söker underlätta för varvsindustrin i Sverige
att anpassa sig till en väsentligt lägre produktionsnivå. De finansiella
åtagandena sker huvudsakligen inom ramen för. fartygskreditga-rantisystemet. En
särskild utredning tillsattes i november 1976 för att utreda lämpliga former
för en planmässig organisation och samordning av det statliga ägarengagemanget
i branschen. En särskild analysgrupp

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 6

tillkallades
också hösten 1976 för att bedöma omfattningen och formen för ett
kapitaltillskott i syfte att trygga en långsiktigt konkurrenskraftig statlig
varvsindustri. Analysgruppen och varvssamordningsutredningen har avlämnat sina
rapporter. Regeringen avser att på grundval av detta material förelägga
riksdagen proposition i frågan våren 1977.

I syfte att underlätta en nödvändig omställnings-
och anpassningsprocess inom teko-industrierna har statsmakterna vid ett
flertal tillfällen under 1970-talet beslutat om särskilda statliga åtgärder.
Dessa har främst avsett åtgärder på de industri- oCh försörjningsberedskapspolitiska
områdena. Till detta kommer åtgärder inom ramen för arbetsmarknads- och
regionalpolitiken. Under budgetåren 1970/711975/76 har företag inom
teko-industrierna beviljats stöd i form av bidrag med totalt 300 milj. kr.
Därtill kommer direkta och indirekta stödinsatser i andra former än direkta
bidrag.

Trots de omfattande insatser som gjorts är
problemen inom tekoindustrierna alltjämt påtagliga. I november 1976 tillsattes
inom regeringskansliet en särskild arbetsgrupp med uppgift att utarbeta
underlag för ytterligare åtgärder för teko-industrierna. Gruppens arbete har
slutförts och ligger till grund för det förslag till särskilda åtgärder för
tekoindustrierna som cheferna för industri- och arbetsmarknadsdepartementen
senare denna dag kommer att lägga fram.

Jag vill också erinra om insatserna på det
regionalpolitiska området. Under år 1976 har regionalpolitiskt stöd lämnats
till närmare 300 företag, belägna såväl inom stödområdet som på orter med
sysselsättningsproblem i övriga delar av landet. I budgetpropositionen 1977
(prop. 1976/77: 100 bil. 17 s. 83) har lagts fram förslag som innebär förstärkningar
av de regionalpolitiska stödmedlen. Bl. a. föreslås att ett system av offertkaraktär
ska kunna prövas när de gängse stödformerna inte är tillräckliga för att få
angelägna projekt tUl stånd och att statligt stöd i vissa fall skall kunna utgå
till kommuner för att Uppföra industribyggnader i mindre orter inom det inre
stödområdet.

De från samhällets sida hittills vidtagna
åtgärderna för att möta de konjunkturbetingade sysselsättningsproblemen har
utan tvivel varit av mycket stor betydelse för möjligheterna till fortsatt
verksamhet vid många företag och för sysselsättningen på många orter. Detta
gäller bl. a. det statliga stödet för lagemppbyggriad i -ifissa företag. Vid utgången
av år 1976 hade ca 1 500 företåg utnyttjat detta stod till en sammanlagd
lageruppbyggnad om ca 6 600 milj. kr. Bland de insatser som aktualiserades i
regeringens sysselsättningspaket i slutet av januari innevarande år har redan
kunnat noteras att dén kraftiga ökningen av statsbidraget till utbildning inom
företagen från 8 till 25 kr. i timmen har givit påtagliga resultat i
sysselsättningshänscendé. Inom loppet av tre veckor har stöd beviljats till 168
företag och nära 15 000 anställda. Samtidigt står det nu klart att t. ex. stöd
till lägeruppbyggnad inte längre

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 7

kan
användas på ett verkningsfullt sätt i syfte att förhindra en ökad arbetslöshet.
Det särskilda utbildningsbidraget kan inte heller i alla företag effektivt
motverka en ökad arbetslöshet.

Det är enligt min mening nödvändigt att komplettera
samhällets sys-selsättnkigsinsatser för att möta de problem som den extremt
utdragna lågkonjunkturen i kombination med djupgående strukturproblem och låg
investeringsvilja i näringslivet har givit upphov till.

Det torde vara svårt att med tillgängliga
konjunkturpolitiska medel förmå företag att nu genomföra planerade
investeringar eller att tidigarelägga vissa investeringar. Det bör samtidigt
framhållas att det inte synes vara upplåningsmöjligheterna på kreditmarknaden
som lägger hinder i vägen för dessa investeringsprojekt.

Mot
denna bakgrund är det motiverat att särskilda åtgärder nu vidtas frän
samhällets sida för att, som ett komplement till det av regeringen tidigare
beslutade sysselsättningspolitiska åtgärdspaketet, i första hand överbrygga de
problem som den ekonomiska utvecklingen givit upphov till såväl i sektorer som
står inför betydande strukturella förändringar som inom andra delar av
näringslivet. De insatser som nu aktualiseras bör liksom de tidigare insatta
sysselsättningspolitiska åtgärderna dels syfta till att trygga sysselsättningen
för den befintliga arbetskraften, dels medverka till att nya arbetstillfällen
skapas. Detta bör ske genom att dels den ekonomiska aktiviteten inom utsatta
delar av näringslivet stimuleras, dels investeringstakten inom i första hand
industrisektorn ökas och dels sysselsättningsproblemen på vissa särskilt
utsatta orter lindras. Samhällets insatser bör t. v. koncentreras på de inest
näraliggande sysselsättningsmässiga problemen. Samtidigt framstår det
dock som ytterst väsentiigt och angeläget att de långsiktiga strukturella,
problemen i vissa sektorer blir föremål för insatser från samhällets sida.
Regeringens ställningstagande till utformningen av ett sådant framåtsyftande
åtgärdsprogram bör dock anstå ytterligare en tid, i avvaktan på att de tidigare
nämnda strukturutredningarna på stål-, och .varvsområdena kan läggas till gmnd
för närmare överväganden.

De nu aktuella industri- och
sysselsättningsstimulerande insatserna bör, trots sin utpräglat kortsiktiga
karaktär, utformas så, att de ligger i linje med och främjar samhällets
långsiktiga utvecklingsmål. Åtgärderna bör därför också ses som en del i
näringspolitiken. Detta betyder bland annat att prioritet bör ges åt sådana
insatser där förutom en positiv sysselsättningseffekt också en förbättring av den
aktuella sektorns effektivitet och långsiktiga konkurrenskraft kan urskiljas.
Följaktligen bör en sådan utformning av insatserna eftersträvas att man
främjar en rationalisering och effektivisering i berörda företag liksom
tillkomsten av varaktig alternativ sysselsättning i de speciellt utsatta
orterna. Det innebär också att insatser som syftar till en bättre regional
balans och som innebär en bättre hushållning med natur- och energiresurser bör
ges prioritet.

n
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 95

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 8

Insatserna bör vara utformade så att de så långt
möjligt bidrar till en ökning av den inhemska efterfrågan på industrins
produkter. De bör begränsas till åtgärder som är avgränsade i tiden och riktas
mot de grupper av anställda, företag och orter som har ett direkt behov av sådant
stöd. Vidare bör åtgärderna utformas så att de dels kan ge snabba effekter på
produktion och sysselsättning, dels kan avbrytas i samband med att
konjunkturläget förbättras.

De nu framlagda förslagen om industri- och
sysselsättningsstimulerande åtgärder avser att snabbt verka för en ökad
ekonomisk aktivitet i näringslivet och att möta de ökade arbetslöshetsriskerna
i vissa i dag speciellt utsatta orter. Åtgärder inom energisparområdet föreslås
i syfte att stimulera tidigareläggning av angelägna industriprojekt. Förslag
framläggs också om bidrag till mottagningsanordningar för olja från fartyg. I
samma syfte framläggs också förslag om särskilda statliga garantier i vissa
fall för lån upptagna för angelägna investeringsprojekt. En höjning av ramen
för statliga garantier för lån till hantverks- och industriföretag föreslås.
Vidare framläggs förslag om ett tillfälligt sysselsättningsbidrag för företag
på vissa särskilt utsatta branscher och orter. En särskild ordning föreslås
också för att öka möjligheterna att lämna lokaliseringsstöd på orter utanför
stödområdet med särskilt svårlösta sysselsättningsproblem. Insatser på dessa
orter i utvecklings- och etable-ringsfrämjande syfte föreslås också.

Statsråden Ahlmark, Äsling, Troedsson och Johansson
utvecklar senare de närmare riktlinjerna för och utformningen av det
åtgärdspaket vars huvudinriktning jag har redogjort för.

Jag hemställer att regeringen i en gemensam
proposition förelägger riksdagen de förslag som jag och övriga föredraganden
har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de
förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen förordnar att de anföranden och förslag
som redovisas i underprotokollen skall bifogas propositionen som bilägor 13.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens
prop. 1976/77: 95

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Bilaga 1

Utdrag
PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-03

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föredragande:
statsrådet Troedsson

Anmälan
till proposition om vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder

Inledning

På statsbudgeten för budgetåret 1976/77 är under
anslagsrubriken stöd till avfallsbehandling m. m. uppfört ett
reservationsanslag av 15 milj. kr. Från anslaget utgår bidrag till anläggningar
för behandling av avfall samt till försöksanläggningar i full storlek som
minskar vatten-eller luftförorening eller buller. Bidrag utgår med belopp som
motsvarar högst 50 % av kostnaden. I budgetpropositionen 1977 (prop. 1976/77:
100 bil. 13 s. 150) föreslås att anslaget för budgetåret 1977/78 skall föras
upp med 24 milj. kr.

Föredraganden

Till följd av bestämmelserna i konventionen om
skydd av Östersjöområdets marina miljö och därpå grundad svensk lagstiftning
skall anordningar för mottagning och behandling av olja och oljeförorenat vatten
från fartyg finnas bl. a. i hamnar samt vid raffinaderier och varv. IWed hänsyn
till nödvändigheten från miljösynpimkt av att sådana anordningar snarast
inrättas och till den sysselsättningseffekt som arbetena kan ge bör statliga
bidrag under en begränsad tid kunna utgå till kostnaderna för byggande av
dessa anordningar.

Bidragsgivningen bör avse perioden den 1 april
1977den 31 december 1977. För att fullt bidrag till investeringskostnaderna
för anordningarna skall utgå bör arbetena vara utförda och beställd utrustning
levererad före utgången av år 1977. När det gäller arbeten som inte hunnit helt
färdigställas till denna tidpunkt bör bidrag utgå för de kostnader som hänför
sig till den angivna perioden. När det gäller större anordningar bör regeringen
om särskilda skäl föreligger kunna medge att bidrag får utgå också för
kostnader som hänför sig till viss tid efter utgången av år 1977.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 10

Bidrag för nu angivna ändamål bör utgå med högst 50
% av godkända anläggningskostnader. Bidragsgivningen bör has om hand av
naturvårdsverket. Samråd bör därvid ske med bl. a. sjöfartsverket. I allmänhet
krävs för de anläggningar eller åtgärder för vilka bidrag föreslås också
prövmng av fråga om tillstånd m. m. För att arbetena skall kunna påbörjas
skyndsamt bör en förenklad pröviung kunna övervägas i berörda fall. Ett
förenklat förfarande bör självfallet endast komma i fråga då det inte bedöms
medföra olägenheter av betydelse från miljöskyddssynpunkt eller annars med
hänsyn till allmänt eller enskilt intresse.

Medelsbehovet för nu föreslagna bidrag beräknar jag
till 50 milj. kr. Detta belopp bör som särskild anslagspost anvisas på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under anslaget
Stöd till avfallsbehandling m. m.

För att de föreslagna åtgärderna snabbt skall kunna
få avsedd effekt bör naturvårdsverket bemyndigas att i avvaktan på riksdagens
beslut och under förbehåll av att riksdagen ställer erforderliga medel till förfogande
i enlighet med de riktlinjer jag här angivit bevilja bidrag till anordningar
för mottagning och behandling av olja och oljeförorenat vatten från fartyg m.
m. intill ett belopp av 50 milj. kr. Jag återkommer senare härtill.

Med hänvisning till vad jag här har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat rörande tillfälliga bidrag till anordningar
för mottagning och behandling av olja och oljeförorenat vatten från fartyg m.
m.,

2. till Stöd till avfallsbehandling m. m. på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 50 000
000 kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 H

Regeringens prop. 1976/77: 95 Biiaga2

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande:
statsrådet Ahlmark såvitt avser punkt 1;

statsrådet
Äsling såvitt avser punkterna 2 och 3

Anmälan
till proposition om vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder

1
Särskilda insatser i sysselsättningsfrämjande syfte

Inledning

De kontinuerliga förskjutningar i sysselsättning
mellan olika näringsgrenar och den övergång från mindre till mer effektiva
produktionsenheter inom skilda sektorer som är en följd av näringslivets
anpassning till den fortskridande tekniska och ekonomiska utvecklingen är i sig
en förutsättning för ökad materiell välfärd och för att sysselsättningen inom
de konkurrensutsatta delarna av näringslivet på sikt skall kunna upprätthållas.
Dessa förändringar medför emellertid problem för de personer som direkt berörs
av företagsnedläggelser och varaktiga driftsinskränkningar. Problemen
förstärks av att företag inom tillbakagående branscher ofta har en
jämförelsevis hög andel äldre och lokalt bunden arbetskraft. De negativa
konsekvenserna blir särskilt accentuerade när de berörda företagen har en
avgörande betydelse för en geografiskt avgränsad del av arbetsmarknaden.

Det ökade internationella handelsutbytet och den
därmed hårdnande internationella konkurrensen synes under det senaste decenniet
ha påskyndat de strukturella förändringarna inom delar av industrisektorn.
Samhället har i takt med denna utveckling tagit ett alltmer aktivt ansvar för
att förändringarna skall kunna ske i för de anställda och samhället godtagbara
former. Genom näringspolitiska och regionalpolitiska åtgärder påverkar
samhället den långsiktiga utvecklingen av näringslivets struktur och
lokalisering. Genom olika arbetsmarknadspolitiska insatser underlättas
omställningen för de människor som på gmnd av företagsnedläggelser och driftsinskränkningar
tvingas söka sig nya arbeten.

De
medel som står till arbetsmarknadsmyndigheternas förfogande är i

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 12

allmänhet
tillräckliga för att finna tillfredsställande lösningar på den enskildes
omställningsproblem. I vissa fall ställs emellertid i samband med
driftsinskränkningar så stora och omedelbara anspråk på arbetsförmedlingens
resurser att särskilt långt rådrum måste skapas för att undvika att den berörda
personalen drabbas av långvarig arbetslöshet.

Sådana situationer uppstår framför allt i samband
med lågkonjunkturer. I en lågkonjunktur förstärks problemen i de
tillbakagående branscherna latenta strukturproblem utlöses ofta under en
konjunkturdämpning samtidigt som sysselsättningsexpansionen i framåtgående
branscher och företag hålls tillbaka genom den allmänt låga efterfråge-nivån.
Den nuvarande internationella lågkonjunkturen och en ogynnsam
kostnadsutveckling har lett till en betydande nedgång i sysselsättningen inom
den svenska industrin. I januari i år låg antalet sysselsatta inom industrin
enligt arbetskraftsundersökningarna 30 000 lägre än ett år tidigare. Genom
olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att upprätthålla sysselsättningen
inom de befintliga företagen har emellertid direkta uppsägningar kunnat
begränsas. Nedgången i sysselsättningen har i stället i stor utsträckning
kommit till stånd genom s. k. naturlig avgång. Arbetslösheten bland
industrikassc«:nas medlemmar låg vid månadsskiftet januari/februari 1977 på
1,4 %, vilket kan betecknas som lågt.

Arbetsmarknadsutvecklingen är dock åtminstone på
kort sikt oroande för industrins del. Antalet vid arbetsförmedlingen anmälda
kvarstående lediga platser inom industrin har minskat markant och låg i januari
i år 30 % lägre än för ett år sedan. Bilden är densamma när det gäller ny
anmälda platser, där siffran för januari vad avser tillverkningsyrken inom
industrin med hänsyn till normala säsongvariationer är den lägsta som noterats
under 1960- och 1970-talen. Även i fråga om varsel om driftsinskränkningar
tyder de senaste statistiska uppgifterna på en fortsatt negativ utveckling.
Länsarbetsnämnderna har också i sina bedömningar av arbetsmarknadsutsikterna
inför de närmaste kvartalen i hög grad betonat den stora osäkerhet som råder
rörande sysselsättningsutvecklingen inom industrin. Denna osäkerhet hänför sig
framför allt till vissa branscher, bl. a. järn- och stålverk, delar av
verkstadsindustrin och tekoindustrin.

Det är mot denna bakgrund man skall se regeringens
nyligen framlagda stimulanspaket omfattande åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens
område som beräknas medföra kostnader för staten på sammanlagt 1 500 milj. kr.
För industrins del märks här framför allt tidigareläggningar av statliga och
kommunala industribeställningar till en totalkostnad på 400 milj. kr., samt en
kraftig höjning av utbildningsbidraget för permitteringshotad personal, från 8
till 25 kr. i timmen under högst 160 timmars utbildningstid.

Dessa
åtgärder bör allmänt sett ge en god effekt på sysselsättningen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 13

inom
industrin. De är framför allt ägnade att hålla tillbaka de omfattande
korttidspermitteringar som annars skulle komma att aktualiseras. För företag
med särskilda strukturella problem kan dessa åtgärder emellertid väntas få en
relativt begränsad effekt. Det gäller t. ex. företag där den ekonomiska
ställningen är så svag att de trots de möjligheter att få stöd som nu finns
inte kan klara den extra påfrestning som en fortsatt lågkonjunktur innebär.

Problem av denna art kännetecknar f. n. i hög grad
tekoindustrin. Chefen för industridepartementet kommer senare denna dag vid
anmälan av proposition om åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna
(prop. 1976/77: 105) att lämna en närmare beskrivning av utvecklingen inom
tekoindustrierna och av de stödåtgärder som vidtagits för branschens
vidkommande.

Även inom andra branscher kan de nuvarande
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna väntas få begränsade effekter. Det gäller
främst de områden där den djupgående lågkonjunkturen i kombination med en
samtidigt pågående snabb stmkturomvandling medfört så förändrade
förutsättningar att arbetsstyrkan blivit för stor även för den produktion som
kan förutses i ett mer normalt konjunkturläge. Detta har i ett ökande antal
fall medfört att företag måste skära ner en långsiktigt övertalig arbetsstyrka
så snabbt att personalreduktionen inte kan klaras genom naturlig avgång och
interna omställningar. Sådana situationer, med hot om omfattande
friställningar, har under de senaste månaderna uppträtt framför allt inom järn-
och stålindustrin samt inom delar av verkstadsindustrin. Ur
arbetsmarknadspolitisk synvinkel kompliceras bilden av att det i sådana fall
ofta rör sig om stora företagsenheter med en dominerande ställning på den
lokala arbetsmarknaden. Omfattande nedskärningar i sysselsättningen vid sådana
företag skulle i dagens konjunkturläge medföra långvariga
sysselsättningssvårigheter för de berörda personerna.

Föredraganden

De speciella förhållanden som gäller för
tekoindustrierna och för vissa företag med dominerande ställning på den lokala
arbetsmarknaden medför i rådande konjunkturläge att
arbetsmarknadsmyndigheterna i samband med friställningar behöver mer tid än
vad som vanligtvis är nödvändigt för att mer långsiktigt lösa
omställningsproblemen för de enskilda människorna. Detta rådmm behövs dels för
att få utrymme för eventuella regionalpolitiska och industripolitiska insatser,
dels för att arbetsförmedlingen skall få tillräcklig tid för fördjupad service
åt den enskilde när det gäller såväl förmedlingsarbetet att finna en ny anställning
som arbetsmarknadspolitiska insatser av arbetsförberedande natur. I den mån
trygghetslagarnas bestämmelser om varsel och uppsägnings-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 14

tid
inte är tillräckliga i detta avseende är det naturligtvis en fördel både för
den enskilde och för arbetsförmedlingen om det extra behovet av rådrum kan
åstadkommas genom att de berörda i ytterligare en tid får gä kvar i sina
tidigare anställningar.

Jag vill framhålla att det självfallet inte kan bli
fråga om att på sikt försöka stoppa de fortgående strukturella omställningarna.
Eftersom de alternativa sysselsättningsmöjligheterna för dem som friställs i
rådande konjunkturläge är stärkt begränsade för vissa grupper och inom vissa
regioner synes det ur arbetsmarknadspolitisk synvinkel emellertid vara
nödvändigt att begränsa ökningstakten i stmkturomvand-lingen inom de delar av
industrin som lågkonjunkturen drabbat särskilt hårt. Jag förordar därför att de
förslag till industripolitiska åtgärder som av chefen för industridepartementet
kommer att läggas tram senare denna dag, övergångsvis uiider innevarande
lågkonjunktur kompletteras med särskilda tidsbegränsade insatser inom
arbetsmarknadspolitikens ram. Syftet är att på de grunder jag nyss anfört söka
återföra de sysselsättningsmässiga effekterna av strukturomvandlingen till mer
normal nivå. Även om det såväl för tekoindustrin som för företag med dominerande
ställning på orten är fråga om att få till stånd ett utökat rådrum, medför
olika branschspecifika förhållanden att detta måste åstadkommas på olika sätt.

I samband med driftsinskränkningar regleras
turordningen vid uppsägningen av lagen (1974: 12) om anställningsskydd.
Reglerna i denna lag medför att den äldre arbetskraften i första hand får
stanna kvar i anställningen. I samband med att ett helt företag avvecklas
berörs naturligtvis den äldre arbetskraften i samma grad som övriga anställda.
Erfarenhetsmässigt leder också företagsnedläggelser till långvarig eller
bestående arbetslöshet för främst denna kategori arbetstagare. Inom
tekobranschen förstärks problemen av att en så stor andel av de anställda är
äldre och kvinnor. Härtill kommer branschens koncentration till regioner med få
alternativa sysselsättningsmöjligheter. Ett tillfälligt arbetsmarknadspolitiskt
stöd måste därför för tekoindustrins del inriktas på att hålla tiUbaka
utslagning av hela företag med hög andel äldre arbetskraft. Jag kommer därför
senare denna dag att föreslå regeringen att lägga fram förslag till riksdagen
om särskilt bidrag för äldre arbetstagare inom textil- och
konfektionsindustrin. Kostnaderna för detta bidrag, som avses utgå under år
1977 har beräknats uppgå till 125 milj. kr.

1 fråga om de andra delar av industrin som jag
talat om blir uppgiften för arbetsmarknadspolitiken att stödja
sysselsättningen vid stora företagsenheter med dominerande ställning på orten,
vilka på grund av hastigt framdrivna strukturförändringar inom branschen har en
stor övertalig arbetsstyrka som inte heller på lång sikt kan sysselsättas i den
reguljära produktionen. Företagen i fråga har låg orderingång och i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 15

allmänhet
mycket stora överlager. Produktion i full utsträckning är därför inte möjlig.
Eftersom arbetsstyrkan är för stor även på lång sikt har företagen också
svårigheter att i längden på ett meningsfullt sätt sysselsätta personal i
utbildning. Det rör sig om situationer där omfattande uppsägningar ter sig
ofrånkomliga.

För att förhindra att den nödvändiga
personalreduktionen medför akuta problem med stora friställningar av personal
på krishotade orter och i ett konjunkturläge med redan tidigare ansträngda
arbetsmarknadsförhållanden, måste nedskärningarna dras ut under en längre
period än vad företagen kan klara på egen hand eller med hjälp av redan existerande
stödåtgärder. Målsättningen bör här vara att under den innevarande
lågkonjunkturen uppskjuta nödvändiga personalnedskärningar utöver dem som kan
klaras genom naturlig avgång från företagen i fråga.

Jag förordar därför att ett tillfälligt
sysselsättningsbidrag skall inrättas. Detta skall inom vissa branscher kunna
utgå till större företag med avgörande betydelse för sysselsättningen på den
lokala arbetsmarknaden. Bidraget bör kunna utgå för att sysselsätta en särskilt
avgränsad del av arbetsstyrkan i verksamhet skild från den reguljära
produktionen. Det kan gälla verksamhet i form av reparationer, underhåll och
investeringsarbeten i den mån sådan verksamhet inte ingår i de berörda arbetstagarnas
ordinarie arbetsuppgifter. Uttagning till den särskilda arbetsstyrkan bör
normalt ske i den turordning som enligt lagen (1974: 12) om anställningsskydd
gäller vid uppsägning och permittéring. Arbetsgivare och
arbetstagarorganisationer bör dock gemensamt kunna överenskomma om annan
sammansättning av den särskilda arbetsstyrkan. Bidraget bör kunna utgå under
kalenderåret 1977.

Bidrag bör kunna utgå med 75 % av lönekostnaderna,
inkl. sociala avgifter, för berörda arbetstagare. Lön för enskild överstigande
ATP-grundande inkomst bör dock inte räknas in i den bidragsgrundande
lönesumman. För att inte företagets likviditelssituation skall utgöra ett
hinder för att utnyttja sysselsättningsbidraget bör förskott på bidrag kunna
utgå med 75 % av den beräknade bidragssumman.

Bidraget bör avse stora företagsenheter inom
företrädesvis järn- och stålindustri samt delar av verkstadsindustrin. Chefen
för industridepartementet kommer senare i vår att framlägga förslag angående
varvsindustrin. Det här föreslagna stödet bör bl. a. mot denna bakgrund inte
omfatta varvsindustrin. För att undvika en administrativt betungande
skälighetsprövning i det enskilda fallet bör vissa minimiregler rörande
företagets storlek och behovet av personalreduktion fastställas. Jag förordar
därför att bidraget skall kunna utgå till företag som måste minska sin
arbetsstyrka med minst 5 %, dock i absoluta tal lägst 100 personer. Om
särskilda skäl föreligger, med hänsyn till företagets lokala betydelse och
arbetsmarknadssituationen på orten, bör bidrag kunna utgå för ar-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 16

betsstyrka
understigande 100 personer.

För att bidrag skall kunna beviljas bör gälla att
företaget inte varslar om driftsinskränkning eller i förekommande fall drar
tillbaka redan lagda varsel. En förutsättning för bidraget är dock att
företaget befinner sig i en sådan situation att varsel måste meddelas i de fall
bidraget inte skulle utgå. Storleken av ett vid en sådan situation aktuellt
varsel skall anges i ansökan. Ansökan om det särskilda sysselsättningsbidraget
bör godkännas av arbetstagarorganisationerna och behandlas av länsarbetsnämnden.

De här föreslagna stödåtgärderna för att dämpa
takten i de på sikt nödvändiga personalnedskärningarna måste naturligtvis
kompletteras med mycket aktiva arbetsförmedlingsinsatser. Arbetsförmedlingens
första uppgift är att hjälpa arbetssökande att finna nytt arbete och förmedlingen
förfogar över en rad hjälpmedel för att underlätta en arbetspla-cering. Genom
arbetsmarknadsutbildning får den arbetssökande rnöjli-het att söka till en
tryggare och i övrigt bättre anställning än tidigare. För den som av arbetsmarknadsskäl
tvingas söka sin utkomst på annan ort kan den ekonomiska bördan minskas genom
olika former av flyttningsbidrag.

Enligt arbetsmarknadskungörelsens (1966; 368)
regler kan utbildningsbidrag och flyttningsbidrag utgå till den som är
arbetslös eller löper risk att bli arbetslös. För att underlätta en så smidig
reduktion som möjligt av den långsiktigt övertaliga personalstyrkan bör dessa
förutsättningar anses föreligga i fråga om samtliga anställda vid stödföretag.
Ett sådant tillvägagångssätt bör verksamt bidra til! en frivillig och mjuk anpassning
till en långsiktigt bestående personalstyrka.

Vid beräkning av kostnader skall hänsyn tas till
att behovet av en särskilt avgränsad bidragsberättigad arbetsstyrka successivt
kommer att minskas genom naturlig avgång. Jag beräknar att ett bidrag för sex
månader på den urspmngliga arbetsstyrkan räcker för att upprätthålla särskild
sysselsättning under resten av kalenderåret 1977. Räknat på detta sätt skulle
en ram på 200 milj. kr. möjliggöra bidrag för en ursprunglig arbetsstyrka på
omkring 7 000 personer under 1977. Kostnaderna för bidraget bör bestridas från
anslaget B 3 Sysselsättningsska-pande åtgärder, vilket bör räknas upp med
motsvarande belopp.

Med hänvisning till vad jag här har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat rörande tillfälligt sysselsättningsbidrag
till vissa företag med dominerande ställning på orten,

2. till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 200 000
000 kr.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 17

2
Regionalpolitiskt stöd Bakgrund

Enligt kungörelsen (1970: 180) om statligt
regionalpolitiskt stöd (omtryckt 1976: 379) kan lokaliseringsstöd lämnas
utanför det allmänna stödområdet efter beslut av regeringen i varje särskilt
fall, t. ex. när en ort drabbas av allvarliga sysselsättningssvårigheter, industrinedläggning
eller när ett område med ensidigt näringsliv behöver tillföras ytterligare
industri. Dessutom kan lokaliseringsstöd utanför stödområdet lämnas i
gränsområdet till det allmäima stödområdet (den s. k. grå zonen). Omfattningen
av den grå zonen bestäms av regeringen och anges i kungörelsen.

Frågan om utformningen av lokaliseringsstödet
utreds f. n. av sysselsättningsutredningen (A 1974: 02). Bl. a. behandlas
frågan om indelningen av landet i stödområden. I avvaktan på utredningens
förslag bör möjligheterna ökas att lämna lokaliseringsstöd på orter utanför
stödområdet med särskilt svårlösta sysselsättningsproblem. Jag avser därför
att tillämpa en ordning, som innebär att regeringen efter framställning av
länsstyrelse kan förordna att kommun utanför stödområdet och gränsområdet till
detta för viss tid skall ingå i den grå zonen. En sådan ordning bör underlätta
länsstyrelsernas strävanden att påverka lokaliseringen av
industriinvesteringar till förmån för aktuell ort. Vidare underlättas företagens
planering genom att det i förväg blir känt i vilka kommuner utanför
stödområdet och gränsområdet till detta som lokaliseringsstöd kan lämnas.
Liksom hittills bör stödet i dessa fall lämnas i form av lokaliseringslån.
Lokaliseringsbidrag och avskrivningslån bör komma i fråga endast i
undantagsfall. Jag vill tillägga att den här angivna ordningen bör tillämpas
restriktivt, eftersom den annars kan urholka möjligheterna till koncentrerade
och kraftfulla regionalpolitiska insatser.

Vad jag nu har anfört innebär ingen förändring av
regeringens möjligheter att besluta om lokaliseringsstöd till orter utanför
det allmänna stödområdet som drabbas av t. ex. industrinedläggning. Jag vill
erinra om att gällande regler för lokaliseringsstödet medger att stöd kan lämnas
i betydande omfattning äveri utanför stödområdet i sådana fall. Sålunda kan
lokaliseringsbidrag, om särskilda skäl föreligger, lämnas med upp till 50 % av
stödberättigade byggnadsinvesteringar. Vidare kan lokaliseringslån med
räntebefrielse under upp till tre år lämnas. Chefen för
arbetsmarknadsdepartementet har tidigare denna dag lämnat förslag om
tillfälligt sysselsättningsbidrag på särskilt utsatta orter. För sysselsättningsskapande
industriinvesteringar pä sådana orter bör lokaliseringsstöd kunna lämnas även
i form av bidrag. Jag vill dock starkt understryka att stödet inte skall vara
större än vad som oundgängligen behövs för att investeringen skall komma till
stånd.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 18

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen
tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det föregående.

3
Statlig garanti för lån till hantverks- och industriföretag

Statlig garanti för lån till hantverks- och
industriföretag utgår dels enligt kungörelsen (1960: 372) om statligt
kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1973: 550; ändrad
senast 1976: 471), dels enligt bestämmelserna om statlig garanti för lån till
turisthotell enligt beslut den 30 juni 1965.

Ramen för statlig garanti för hantverks- och
industriföretag uppgår för budgetåret 1976/77 till 150 milj. kr. I
budgetpropositionen 1977 (prop. 1976/77: 100 bil. 17 s. 352) har ramen för
budgetåret 1977/78 föreslagits bli ökad med 50 milj. kr. till 200 milj. kr.

De mindre och medelstora företagen spelar en
central roll för att trygga sysselsättningen. Regeringen har i
budgetpropositionen 1977 föreslagit en rad åtgärder för att främja utvecklmgen
i dessa företag. En betydande del av de resurser som staten ställer till
förfogande för de mindre och medelstora företagen kanaliseras genom
företagareföreningarna. Förslagen i budgetpropositionen ger föreningarna ökade
resurser i fråga om såväl företagsservice som kredilgivning. Beträffande företagareföreningarnas
låneverksamhet föreslås att statens hantverks- och industrilånefond tillförs 90
milj. kr. budgetåret 1977/78. Jag vill i detta sammanhang också erinra om att
30 milj. kr. anvisats till fonden på tilläggsbudget (prop. 1976/77: 101, NU
1976/77: 14, rskr 1976/77: 113), så att fonden under innevarande budgetår har
tillförts totalt 80 milj. kr.

Utöver lånegivningen över statens hantverks- och
industrilånefond är statliga garantier för lån till hantverks- och
industriföretag, s. k. indu-slrigarantilån, ett srrudigt instrument för att
underlätta de små och medelstora företagens kreditförsörjning. Efterfrågan på
industrigarantilån har varit betydligt större än beräknat under innevarande
budgetår. Enligt min memng är det väsentligt att de mindre och medelstora
företagens lånemöjligheter tryggas under den återstående delen av budgetåret.
Ramen för kreditgarantier bör därför utökas med 125 milj. kr. till 275 milj.
kr. Denna väsentliga utökning av ramen får ses som ett led i den
industripolitiska satsning på bred front som regeringen beslutat om för att
trygga sysselsättningen i rådande konjunkturläge.

Med hänvisning till vad jag här har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att medge att för budgetåret 1976/77 statlig
kreditgaranti för lån till hantverks- och industriföretag m.m. beviljas med
ytterligare 125 000 000 kr. till sammanlagt 275 000 000 kr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 19

Regeringens prop. 1976/77: 95 BHaga 3

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande: staterådet Äsling såvitt avser
punkterna 1 och 3; statsrådet Johansson såvitt avser punkt 2

Anmälan
till proposition om vissa industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder

1
Investeringsfrämjande åtgärder

Inledning

De underskott i den externa balansen som vid flera
tillfällen uppträtt under de senaste 1015 åren har lett till en strävan att
inrikta politiken så att utbyggnaden av exporterande och importkonkurrerande
näringsgrenar och branscher stimuleras. Enligt 1975 års långtidsutredning erfordras
en årlig volymökning av industrins investeringar under andra hälften av
1970-talet på 5,5 ä 6 % för att bygga ut kapaciteten så att balansen i
utrikesaffäréma kan återställas. De senaste åren har dock investeringstillväxten
inte motsvarat denna takt åren 1975 och 1976 låg investeringstillväxten vid 1
% per år., ,

På gmndval av investeringsenkäter i november 1976
gjorde konjunkturinstitutet bedömningar av investeringsutvecklingen för, det
in-, nevarande året. Härvid förutsågs en ytterligare försvagning av investeringsutvecklingen
under år 197,7.

Olika åtgärder har dock vidtagits från samhällets
sida för att stimulera till ökade investeringar i industrisektorn.; Under
hösten 1976 beslutades om ett förlängt utnyttjande av investeringsfonderna till
att omfatta nedlagda kostnader fram t. o. m. utgången av första kvartalet år
1977. Genom beslut av regeringen i början av år 1977 förlängdes detta
utnyttjande till att omfatta även hela år 1977. Under våren 1976 höjdes de vid
slutet av år 1975 införda särskilda investeringsbidragen och
investeringsavdragen. Senare har regeringen i proposition till riksdagen
föreslagit att avdrags- ochbidra-gsmöjlighetema förlängs till att gälla t. o.
m. utgången av,år ,1977. Genom de beslutade förlängningarna

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 20

förutses
i årets finansplan (prop. 1976/77: 100 bil. 1) en viss ökning av
industriinvesteringarna kuima komma till stånd i motsats till den av
konjunkturinstitutet förutsedda minskningen om 4 % under 1977.

Något nytt samlat underlag för en bedömning av
invesleringsutveck-lingen föreligger ännu inte. När sådant material föreligger
kommer regeringen att på nytt ta ställning till investeringspolitikens
inriktning och utformning. Denna bedömning kommer att presenteras i den
reviderade finansplanen. Redan nu kan dock konstateras att investeringsaktiviteten
är svag. Ett betydande antal företag såväl stora som små synes av olika
skäl ha skjutit planerade investeringsprojekt på framtiden. Detta synes inte
enbart gälla investeringar där den framtida avkastningen kan förefalla osäker
utan även projekt som ur såväl företagsekonomisk som samhällsekonomisk
synvinkel kan anses angelägna. Genom att dessa investeringsplaners förverkligande
skjuts framåt i tiden fördröjs inte endast en i många fall nödvändig och
önskvärd utbyggnad, rationalisering och effektivisering av den aktuella sektoms
verksamhet. Det innebär även att uppgången av den ekonomiska aktiviteten i näringslivet
över huvud taget fördröjs, vilket med hänsyn till bl. a. det rådande
allvarliga sysselsättningsläget är särskilt oroväckande.

Orsakerna till den trots omfattande
stimuleringsåtgärder svaga investeringsaktiviteten inom industrin är flera.
Här skall nämnas några.

Den ekonomiska aktiviteten i vår omvärld har under
en ovanligt lång tid varit mycket låg. Till följd härav har företagens
avsättningsmöjligheter längre än vad som har varit vanligt under tidigare
lågkonjunkturer varit mycket dåliga. Inom vissa produktområden har
avsättningsmöjligheterna under de två senaste åren också försämrats av
en.ogynnsam kostnadsutveckling. Som följd av dessa förhållanden har
många företags vinstiäge och likviditet försämrats. Samtidigt har företagen
stimulerats till att i högre grad än under tidigare lågkonjunkturer bygga upp
sina färdigvarulager. Samhället har härigenom möjliggjort för åtskilliga
företag att bibehålla sin arbetskraft trots försänuade avsättningsförhållanden.
Denna lagemppbyggnad har dock inneburit att företagen har fått vidkännas
ytterligare likviditetspåfrestnLngar av betydande storlek. Möjlighetema att
genomföra planerade investeringar har härigenom ytterligare minskat.

Till bilden hör vidare att soliditeten för många
gmpper av företag sedan flera år successivt har försämrats. Detta gäller i
synnerhet de stora företagen, vilkas soliditet vid 1960-talets mitt låg på i
genomsnitt 4045 % men som tio år senare sjunkit till under 30 %. Samtidigt som
det finns skäl att anta att nedgången med hänsyn till dessa företags tidigare
mycket höga soliditetsnivå och det senaste decenniets utveckling på
kreditmarknaden i och för sig kan anses acceptabel, är det uppenbart att man
har närmat sig ett läge i vilket företagens upplåningsbenägenhet avsevärt
minskat. Obenägenheten att ytterligare försämra soliditeten

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 21

har
förstärkts av en ökad osäkerhet om framtiden. Genom att den nu rådande
lågkonjunkturen har blivit ovanligt långt utdragen och den tidigare under
sommaren 1976 väntade uppgången i den ekonomiska aktiviteten uteblev har
företagens framtidsbedömningar blivit allt mer försiktiga.

Till dessa i huvudsak konjunkturbetingade problem
kommer även att vissa industrisektorer i dag står inför betydande strukturella
förändringar. Vissa branscher, t. ex. varvs- och stålindustrierna, kan inom
nära förestående tid komma att krympas på ett mycket markant sätt. Det är
givetvis önskvärt att detta snarast uppvägs av expansion och tillväxt inom
andra sektorer. De nyss relaterade förhållandena samt ovissheten om de framtida
marknadsförutsättningarna och konkurrensförhållandena leder emellertid till en
stark återhållsamhet i fråga om investeringsinsatser som skulle ge
utvecklingen ett expansivt drag.

Även det kreditmarknadsläge som rått under de
senaste månaderna torde ha haft viss betydelse för industrins
investeringsmöjligheter. I oktober 1976 höjdes utiåningsräntorna för korta
krediter med 2 procentenheter. Räntan på långa lån höjdes med 0,5
procentenheter. Samtidigt infördes ett utlåningstak som innebar en oförändrad
utlåningsvolym för 6 månader framåt. Avsikten var att med hänsyn till rådande
bytesbalansläge upprätthålla företagens upplåning utomlands. Samtidigt uppmanades
bankerna av riksbanken att särskilt prioritera utlåningen till industriella
investeringsprojekt. Under denna tid har desutom, finansieringsmöjligheterna
på kapitalmarknaden upprätthållits jämsides med en hög utlåningsvolym från
mellanhandsinstitut som Industrikredit. och Företagskredit. Kreditpolitiken
har således förts med inriktning på att tillgodose den finansiering som
industrins investeringsverksamhet erfordrar. Anledningen till den låga
investeringsbenägenheten är således huvudsakligen att söka bland de faktorer
som tidigare framhållits.

Föredraganden

Genom att den ekonomiska aktiviteten i vår omvärld
har varit låg under en ovanligt lång period har många företags vinstläge och
likviditet kraftigt försämrats. Företagen har under en längre tid också stimulerats
till en likviditetspåfrestande lageruppbyggnad. Osäkerheten om framtiden har
lett till en obenägenhet att genom upplåning just nu ytterligare försämra en
sedan lång tid sjunkande soliditet. Som en följd härav skjuts ur såväl
företagsekonomisk som samhällsekonomisk synvinkel angelägna
investeringsprojekt framåt i tiden.

De från samhällets sida tidigare vidtagna
åtgärderna i syfte att främja industriinvesteringarna innebär att
tillväxttakten i dessa under år 1977 kan bringas upp till en högre nivå än vad
företagens egna planer tydde på. Samtidigt kvarstår dock att en investering i
dagens läge i många

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 22

fall
likväl innebär en belastning på företagens likvida tillgångar och deras
soliditet. Det finns därför skäl att anta, att ett icke oväsentiigt antal,
såväl från långsiktig effektivitetssynpunkt som vad gäller sysselsättningen på
kort sikt, angelägna investeringsprojekt inte kommer till stånd.

Mot bakgrund av det nu rådande konjunktur- och
sysselsättningsläget är det angeläget att uppgången i aktiviteten i
näringslivet inte onödigtvis fördröjs. Ur en något mera långsiktig synvinkel är
det angeläget med en nybyggnad och expansion inom näringslivet som motvikt
till de nedläggningar som förekommer i vissa branscher. En ökning av
produktionskapaciteten är också en nödvändig förutsättning för nedbringande av
underskottet i de utrikes betalningarna i önskvärd takt. Den svaga efterfrågan
och det låga kapacitetsutnyttjandet gör investeringsbenägenheten svag.
Samtidigt kan vissa företag ha enbart begränsade säkerheter eller i nuvarande
osäkra konjunkturläge vara obenägna att utnyttja kvarvarande säkerheter vilket
försvårar deras finansieringsmöjligheter. Jag förordar därför att särskilda
statiiga garantier i vissa fall skall kunna lämnas för lån som tas upp för
angelägna industriinvesteringsprojekt. Statliga garantier bör normalt kunna
utgå till 40 % av det beviljade lånebeloppet.

Syftet med dessa garantier bör vara att få till
stånd ett snabbt utförande av lönsamma investeringsprojekt som stärker
konkurrensförmågan och medför en ökad produktionskapacitet eller tillför
företaget en effektivare teknik. Rena ersättningsinvesteringar och renoveringar
av existerande utrustning bör undantas. Investeringarna skall avse bestämda
och klart avgränsade nya projekt.

Ett gmndläggande villkor för kreditgaranti bör vara
att beställningar av utrustning eller material har skett och investeringen
påbörjats senast den 31 augusti 1977 och att projektet därefter drives i normal
takt. Till ansökan skall därför fogas förutom utförlig kostnads- och lönsamhetskalkyl
en tidplan för projektet. Av ansökan bör framgå om statliga lån eller bidrag
sökts eller beviljats till projektet.

Det finns inte anledning att bygga upp någon
särskild administration för de lån för vilka garanti skall ställas. Jag
fömtsätter att företagen vänder sig till sina ordinarie bankförbindelser och-
att dessa beviljar lånen efter vanlig bankmässig prövning. Den lånebeviljande
banken förutsätts betinga sig säkerhet motsvarande bankmässiga villkor på 60 %
av lånebeloppet. Även för Överskjutande del av lånet skall säkerhet uttagas
och eventuellt överhypotek pantförskrivas till staten. Dessa säkerheter skall
följa omedelbart efter bankens. I första hand skall möjligheten att betinga
sig säkerheter i investeringsobjektet beaktas. Lån med utnyttjande av
statsgaranti får beviljas av affärsbank, sparbank, föreningsbank, bankägt
fmansieringsföretag som bedriver leasing samt Sveriges Investeringsbank AB.
Efter det att investeringen tagits i nor-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 23

malt
bruk bör möjlighet finnas till låneavlyft. Statsgarantin bör kvarstå även vid
ett sådant avlyft. Statsgarantin bör även kvarstå om banken utnyttjar
möjligheterna till återlån i AP-fondema.

För att säkerställa möjligheterna till avlyft bör
särskilda möjligheter öppnas via Investeringsbanken. Vid de överläggningar som
förekommit med Investeringsbanken i denna fråga har man från bankens sida förklarat
sig villig att, under fömtsättning att medel ställs till förfogande, medverka
till låneavlyft i den omfattning som behövs. De frågor som rör bankens
medverkan bör regleras senare i en särskild överenskommelse mellan staten och
banken.

Endast lån till investeringar som drar en kostnad
av minst 5 milj. kr. bör kunna komma i fråga för statlig garanti. För
investeringar av mindre storleksordning bör de av statens industriverk
administrerade industrilånegarantierna kunna utnyttjas. Jag erinrar om den
utvidgning av garantiramarna som föreslås på annat ställe i denna proposition.

Garanti bör kunna lämnas för en tid av normalt
högst 10 år. Om särskilda skäl föreligger bör högst 15 år kunna medges.
Garantin bör reduceras i samma takt som lånet återbetalas.

Jag anser det väsentligt att de mot garantierna
svarande lånen ges en sådan utformning att de, mot bakgrund av vad jag har
anfört tidigare, inte ytterligare belastar företagens likviditet i den nu
rådande situationen. Garanti bör således beviljas endast under förutsättning
att det lånesökande företaget beviljas amorteringsfrihet och anstånd med
räntebetalningarna till dess anläggningen tagits i normal drift, dock högst
tre år. Vidare bör gälla att utbetalningen av lånebeloppet sker i rater med
hänsyn lill investeringsprojektets fortskridande. Ränte- och avbetalningsuppskovet
bör räknas från tidpunkten för första utbetalning. Den ackumulerade räntan, som
läggs till det primära lånebeloppet, bör täckas av den statliga kreditgarantin.
Jag räknar med att den statliga garantin skall påverka räntan på ett för det
investerande företaget gynnsamt sätt. Jag vill även anmäla att
Investeringsbånken förklarat sig villig att beträffande lån söm banken avlyfter
pröva möjligheten av annuitetsbetalning. Detta bör Vara en betydande fördel för
företagen och bör göra dem mer benägna att med utnyttjande av denna låneform
med statlig garanti igångsätta angelägna investeringsprojekt.

Det bör ankomma på statens industriverk att pröva
fråga om statlig garanti. I särskilda fall prövas fråga om sådan garanti av
regeringen. För investeringsbelopp över 50 milj. kr. skall frågan alltid prövas
av regeringen.

Jag beräknar en total garantiram öm 1 000 milj. kr.
Med hänsyn till att ackumulerad ränta skall inrymmas inom garantiramen, täcker
detta primära lånebelopp på totalt ca 1 500 milj. kr. För att
InveStéririgsban-ken skall ha möjlighet ätt ge låneavlyft i tillräcklig
omfattning krävs att motsvarande medel ställs' till bänkens förfogande utöveir
redan pla-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 24

nerad
upplåning. Jag avser,;att, noggrant följa bankens utveckling och vidta de
åtgärder som erfordras för att säkerställa detta. Vidare erfordras en utökning
av bankens upplåningskapacitet utöver vad som f. n. gäller. Regeringen har i
budgetpropositionen 1977 (prop. 1976/77: 100 bil. 17 s. 80) föreslagit att
bankens upplåningsrätt ökar från nuvarande 5 500 milj. kr. till ca 9 000 milj,
kr. Samtidigt föreslogs en ökning av den statliga garantin för
Investeringsbankens förpliktelser från 2 000 milj. kr. till 4 000 milj. kr. Vid
riksdagens bifall till förslagen ökar detta bankens upplåningskapacitet i
tillräcklig omfattning.

Statens industriverk bör, för att de föreslagna
åtgärderna snabbt skall kunna få effekt, bemyndigas att under innevarande
budgetår i avvaktan på riksdagens beslut och under förutsättning av att
riksdagen medger att garantier beviljas i enlighet med de riktlinjer jag här
har angett besluta om garantier.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag.att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att statlig garanti enligt vad jag har förordat beviljas för lån
till investeringar med 1 000 000 000 kr.,

2. till Täckande av förluster vid investeringsgarantier till vissa
företag för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 kronor.

2
Energibesparande åtgärder inom näringslivet

I statsbudgeten för budgetåret 1976/77 har under
anslagsrubriken

Energibesparande åtgärder i näringslivet m. m. anvisats ett reservations

anslag av 81 milj. kr. :

Från detta anslag bestrids utgifter för statsbidrag
dels enligt förordningen (1975: 422) om statsbidrag till energibesparande
åtgärder mom näringslivet m. m. (ändrad 1976: 238), dels enligt kungörelsen
(1974: 250) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom trädgårdsföretag.
Bidragsverksamheten administreras av statens industriverk utom vad gäller
energibesparande åtgärder, inom trädgårdsnäringen.

Bidrag lämnas för åtgärder i byggnader, för
åtgärder inom industriella processer samt för uppförande av vissa prototyper
och demonstrationsanläggningar m. m.

Bidrag utgår för åtgärder som syftar till bättre
hushållning med energi eller användning av annat bränsle än olja inom industriella
processer och byggnader. Till prototyper och demonstrationsanläggningar lämnas
bidrag för att introducera sådan ny teknik som innebär bättre hushållning med
energi eller återvinning av energikrävande varor eller av energi ur avfall.
Bidrag kan också utgå till sådana energiproduktionsanläggningar som innebär
tillämpning av teknik som väntas bli lönsam.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 25

Bidrag
utgår f. n. med högst 50 % av godkända kostnader för prototyper och
demonstrationsanläggningar m. m. och med högst 35 % av godkända kostnader för
övriga åtgärder.

Föredraganden

Stödet till energibesparande investeringar inom
näringslivet m. m. infördes våren 1974 (prop. 1974:69, CU 1974:21, JoU 1974:
19, rskr 1974: 180, rskr 1974: 196). Sedan dess har riksdagen anvisat sammanlagt
248 milj. kr. för sådant stöd till näringslivet och för administration m. m. av
detta stöd. Av de anvisade medlen har 53 milj. kr. beräknats för åtgärder i
näringslivets byggnader, 130 milj. kr. för åtgärder inom industriella
processer, 58 milj. kr. för framtagande av prototyper' och
demonstrationsanläggningar m.m. och 7 milj. kr. för åtgärder i trädgårdsnäringens
byggnader.

För att under mnevarande år stimulera industrins
investeringar och därmed förbättra sysselsättningsläget är det enligt min
mening motiverat att tillfälligt förstärka även det statliga stödet till
energibesparande investeringar inom näringslivet. Åtgärden bör utformas så att
företagen får en stimulans att snabbt lägga ut beställningar av maskiner och
annan utrustning hos tillverkningsindustrin. Detta kan åstadkommas genom att
nuvarande bidrag till energibesparande åtgärder i näringslivet under begränsad
tid byggs på med ett särskilt tillägg. Särskilt tillägg bör således kunna
medges utöver bidrag som lämnas enligt förordningen om statsbidrag till
energibesparande åtgärder inom näringsUvet. Eftersom avsikten är att stödja
tillverkningsindustrin bör det särskilda tillägget enbart avse åtgärder i
energibesparande syfte inom industriella processer. Nuvarande regler och
bedömningsgrunder i övrigt för bidragsgivningen avseende energibesparande
åtgärder inom industriella processer bör inte påverkas av att tillägget införs.
Dessa regler och bedömningsgrunder bör i tillämpliga delar gälla även vid
beslut om särskilt tillägg.

En fömtsättning för att tillägg för en
energibesparande åtgärd skall medges skall vara att maskiner och annan större
utrustning beställs före den 1 juli 1977 och levereras före den 1 januari 1978.
Tillägget bör utgå med 20 % av godkända kostnader för åtgärden. När det gäller
beställning av omfattande utrustning kan det emellertid visa sig svårt att
klara leverans till den 1 januari 1978. I sådana fall bör om särskilda skäl
talar för det tillägg kunna medges även om utrustningen levereras viss tid
härefter.

Vad jag förordar innebär att ytterligare medel
behöver ställas till förfogande under anslaget Energibesparande åtgärder inom
näringslivet m. m. under innevarande budgetår. Det tillkommande medelsbehovet
beräknar jag till 100 milj. kr. Jag förordar därför att 100 milj. kr. tillförs
anslaget på tilläggsbudget III till statsbudgeten för innevarande budgetår. Vid
medelsberäkningen har jag tagit hänsyn också till kost-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 26

naderna
för administration m. m. av verksamheten.

För att den föreslagna åtgärden snabbt skall kunna
få avsedd effekt bör industriverket bemyndigas att i avvaktan på riksdagens
beslut och med förbehåll för alt riksdagen ställer erforderliga medel till förfogande
i enlighet med de riktiinjer jag här har angett besluta om bidrag och
särskilt tillägg intill 100 milj. kr. utöver vad som tidigare har ställts till
verkets förfogande för bidrag till energibesparande åtgärder inom industriella
processer. Jag återkommer härtill senare denna dag.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat rörande särskilt tillägg till statsbidrag
till vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet,

2. till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. på
till-läggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1916/11 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 000 kr.

3
Utvecklings- och etableringsfrämjande åtgärder Vissa skrivelser

I skrivelse den 18 februari 1977 har
Norrbottendelegationen (I 1976: 04) hemställt bl. a. om 5 milj. kr. för att i
samarbete med bl. a. högskolan i Luleå och företagareföreningen i Norrbottens
län genom olika företagsutvecklande åtgärder m. m. stimulera till industriell
tillväxt i Norrbottens län.

I skrivelse den 21 februari 1977 har statens
industriverk hemställt om 10 milj. kr. för bl. a. tillfälliga konsultinsatser
vid företagareföreningarna i krisdrabbade län med syfte att tillvarata
utvecklingsmöjligheter i mindre och medelstora företag.

Föredraganden

De mindre och medelstora företagen småföretagen
har stor betydelse för produktion, sysselsättning och regional utveckling.
Drygt en tredjedel av det totala antalet anställda i tillverkningsindustrin är
sysselsatta i sådana företag. En livskraftig och expanderande småföretagssektor
är därför en viktig förutsättning för trygg och ökad sysselsättning på många
orter i landet. Regeringen avser att senare under detta år redovisa en samlad
småföretagspolitik.

Företagareföreningarna har som främsta uppgift att
på regional nivå genom olika stödåtgärder medverka till att bevara och
vidareutveckla på sikt lönsamma småföretag, i första hand inom tillverkningsindustrin.
Företagsservicen omfattar bl. a. information, kontaktförmedling, teknisk

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 27

och
ekonomisk rådgivning samt konsultverksamhet. Sistnämnda verksamhet är till
skillnad mot de övriga, för vilka medel anvisas över bl. a. statsbudgeten, i
princip avgiftsbelagd för företagen.

Jag har nyss redogjort för de svåra problem som i
dag möter stora delar av vårt näringsliv med åtföljande hot mot
sysselsättningen. Mot den bakgmnden anser jag det vara naturligt atl
verksamheten intensifieras i de företagareföreningar som arbetar i regioner
och orter med särsldlda sysselsättningsproblem. I första hand bör ytterligare
insatser i sådana områden ske i form av konsultservice i utvecklings- och
etableringsfrämjande syfte. Insatsema bör planeras och genomföras i samarbete
med bl. a. regionala och centrala myndigheter.

De utvecklingsfrämjande åtgärderna bör inriktas på
dels företag som kan bedömas ha goda tillväxtmöjligheter och som således har
förutsättningar att bidra till ökad sysselsättning, dels på företag som på
gmnd av t. ex. sin branschtillhörighet eller sitt beroendeförhållande i
egenskap av underleverantör till ett krisdrabbat annat företag har eller kan
väntas få allvarligare sysselsättningssvårigheter. Insatserna bör omfatta bl.
a. företags-, marknads- och produktanalyser i syfte att klarlägga det enskilda
företagets konkurrenskraft och speciella utvecklingsmöjligheter. De bör infatta
även genomförande och uppföljning av sådana effek-tivitetshöjande åtgärder som
på grundval av analyserna bedöms nödvändiga i företaget. Tonvikten bör läggas
på rådgivning m. m. inom områdena produktutveckling, marknadsföring och export.

De etableringsfrämjande åtgärderna bör inriktas på
dels presumtiva nyföretagare med utvecklingsbara projektuppslag, dels
etablerade företag med planer på filialutläggning av produktion eller annan
verksamhet. Atgärdema syftar alltså till att skapa bl. a. nya
sysselsättningstillfällen.

Med
hänsyn till behovet av att åtgärderna sätts in med eftersträvad snabbhet och
effektivitet är det enligt min bedömning nödvändigt att berörda föreningar ges
möjlighet att under en övergångsperiod anlita utomstående konsulter för
medverkan i uppgifterna. Dessa konsultinsatser bör ställas till företagens
förfogande till subventionerade priser. De regionala utvecklings- och
etableringsfrämjande åtgärderna bör kompletteras med vissa centrala
kartläggningsinsatser. Sålunda anser jag det vara angeläget att statens
industriverk ges möjlighet att med anlitande av utomstående experter ta fram
faktaunderlag av mer övergripande karaktär. Behov kan finnas t. ex. att
studera och analysera kris-hotade delbranscher med stort inslag av småföretag.

På statsbudgeten för budgetåret 1976/77 är under
reservationsanslaget Företags- och branschfrämjande åtgärder uppförd en
anslagspost Främjande av företagsservice med 8,4 milj. kr. Från anslagsposten,
som disponeras av statens industriverk, utgår bidrag till företagareföreningarnas
serviceverksamhet tiU småföretagen. I budgetpropositionen 1977

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 95 28

(prop.
1976/77: 100 bil. 17 s. 72) föreslås att anslagsposten för budgetåret 1977/78
skall föras upp med 11 milj. kr.

Kostnaderna för de åtgärder av engångskaraktär som
jag här förordar är f. n. svåra att skatta. Jag beräknar medelsbehovet till
högst 5 milj. kr., varav högst 500 000 kr. för kartläggningsinsatser m. m. vid
statens industriverk. Det bör ankomma på industriverket att inom ramen för det
totala beloppet avgöra i vilken omfattning medel bör utgå till de av
Norrbottendelegationen aktualiserade åtgärderna.

De tillkommande insatserna kan innebära medelsbehov
för företagsservice redan under innevarande budgetår utöver vad som har
beräknats för anslagsposten. Enligt vad jag har erfarit torde emellertid med
hänsyn till beräknad kassamässig reservation under anslaget Företags- och
branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1976/77 medel finnas tillgängliga.
Jag avser i annat sammanhang föreslå regeringen att besluta om de ändringar i
föreskrifterna för anslaget som behövs. Det ökade medelsbehov som tUl följd av
mina förslag kan uppkomma under nästa budgetår får vid behov tas upp på
tilläggsbudget.

Industriverket bör i enlighet med de riktlinjer som
jag har angett fördela medlen för regionala åtgärder till företagareföreningar
som är verksamma i regioner med särskilda sysselsättnings- eller strukturproblem.
Utgångspunkter bör härvid vara de regioner som antingen blir föremål för
särskilda regionalpolitiska åtgärder från regeringens sida eller inrymmer
företag som beviljas tillfälliga sysselsättningsbidrag enligt det förslag som
chefen för arbetsmarknadsdepartementet tidigare denna dag har lagt fram.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de riktiinjer för utvecklings- och
etableringsfrämjande åtgärder m. m. som jag har förordat.

NORSTEDTSTRTCKERl STOCKHOtH 1977 770180

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

48 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (47)

47 kopplingar i 33 dokument.

  1. Prop. 1982/83:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1983/84 om s. 19 i texten
  2. Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 om s. 19 i texten
  3. Prop. 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken i texten
  4. Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 om s. 19 i texten
  5. Bet. 1978/79:AU41 med anledning av förslag i kompletteringspropositionen, 1978/79:150, om tillfälligt sysselsättningsbidrag till vissa företag med dominerande ställning på orten i texten

Visa alla 33

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. Eklund, Anställningsförhållandet vid företagsöverlåtelser, 1983 s. 328 i texten