Sök i Ratio Lex

med förslag om utvidgad rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

70 sidor, varav 68 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 68 av 70 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:104, med förslag om utvidgad rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:104 Regeringens proposition 1977/78:104

med
förslag om utvidgad rätt till ledighet för vård av barn, m. m.;

beslutad
den 9 februari 1978,

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoU ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

RUNE
GUSTAVSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås en ny lag om rätt lill ledighet för vård av bam, m.m,
som skall ersätta den nu gällande lagen (1976:280) om rätl lill föräldraledighet.
Lagförslaget innebär all en arbetstagare i egenskap av förälder ges räu atl for
vård av barn dels vara helt ledig från anställningen till dess barnet har
uppnått ett och ell halvt års ålder, dels förkorta arbetstiden lill tre
fjärdedelar av normal arbetstid till dess barnet har uppnått åtta års ålder eller
till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. Rätten till
ledighet foreslås bli fristående från föräldraförsäkringens förmånsregler. Arbetstagaren
föreslås dock alllid fk rätt till ledighet under tid då föräldrapenning utgår.

Ledighet
skall i princip foriäggas lill de dagar som arbetstagaren begär. Ledighet i
form av arbetstidsförkortning skall dock som huvudregel spridas jämnt över
arbetsveckans samtliga dagar,

Lagen
avses i princip vara tvingande. Vissa regler foreslås dock bli disposiliva for
alt de genom kollektivavtal skall kunna anpassas till de varierande fcirhållanden
som råder på olika arbetsplatser.

För
all del skall finnas lid for information lill allmänheten öch arbetsmarknadens
parter saml rådrum for anpassning inom arbetslivet, föreslås lagen träda i
kraft den 1 januari 1979,

Förslaget
i denna proposition utgör andra steget i den av regeringen planerade
utbyggnaden av föräldraförsäkring, föräldraledighet och vårdnadsbidrag. Första
steget avsåg den utbyggnad av föräldraförsäkringen m, m, som trädde i kraft den
1 januari 1978, 1 enlighet med regeringsförklaringen den 8 oktober 1976
planeras slutligen ett forslag med samlad lösning av frågorna om vårdnadsbidrag
och ytteriigare utbyggnad av föräldraförsäkringen. Den

1 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 104

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:104 2

fortsatta
utbyggnaden kommer att ske i den takt som det ekonomiska utrymmet medger.

Regeringen avser vidare
att tillsätta en arbetsgrupp med bl. a, företrädare för arbetsmarknadens parter
för all utvärdera den nu föreslagna lagens arbetsmarknadsmässiga konsekvenser
och effekter för barn och föräldrar. Därvid skall även undersökas effekterna av
de regler om särskild föräldrapenning och därmed sammanhängande
föräldraledighet som trädde i kraft den 1 januari 1978,

Propositionen Innehåller
även förslag till vissa ändringar i övergångsbestämmelserna till
föräldraförsäkringen som trädde i kraft den I januari 1978,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104

1
Förslag till

Lag
om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.

Härigenom
föreskrivs följande.

Inledande
bestämmelser

1
§ Arbetstagare har som förälder
rätt till ledighet från sin anställning enligt bestämmelsema i denna lag. Sådan
rätl har även arbetstagare som är fosterförälder samt arbetstagare som
stadigvarande sammanbor med förälder och som är eller har varit gift med eller
har eller har haft barn med föräldern,

2
§ Avtal som innebär all
arbetstagares rättigheter enligt denna lag upphävs eller inskränks är ogiltigt
i den delen.

Ulan
hinder av första stycket för avvikelse göras från 7 § första stycket och 9 §
andra stycket genom kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutils eller
godkänts av central arbetstagarorganisation som avses i lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet. Även den närmare tillämpningen av 8 och 11 §§ får
bestämmas genom kollektivavtal som har tillkommit på motsvarande sätt.

Arbetsgivare,
som är bunden av kollektivavtal som avses i andra stycket, får tillämpa avtalet
även på arbetstagare som ej tillhör den avtalsslulande arbetstagarorganisationen,
under fömtsättning atl arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med avtalet
och ej omfattas av annat lillämpligl kollekliv-avtal.

Rätt
till ledighet

3 § Arbetstagare har rätt till ledighet för vård av
barn dels i form av hel ledighet, dels i form av förkortning av arbetstiden
till tre fjärdedelar av normal arbetstid. Rätten till hel ledighet gäller till
dess barnet har uppnått ett och ett halvt års ålder. Rätten lill förkortning av
arbetstiden gäller till dess barnet har uppnått åtta års ålder eller lill den
senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret,

4
§ Utöver vad som följer av 3 §hararbetstagareräiuill
hel ledighet under lid då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenning enligt 4
kap, lagen (1962:381) om allmän forsäkring och till halv ledighet under tid då
arbetstagaren uppbär halv föräldrapenning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:104 4

Kvinnlig
arbetstagare har vidare rätt till hel ledighet i samband med barns födelse
under minst sex veckor före den beräknade tidpunkten för nedkom-sten och sex
veckor efler nedkomsten,

5 §
Som villkor för rätt till ledighet gäller, att arbetslagaren vid ledighetens

början har varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex måna

derna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Vid

beräkning av anställningstid tillämpas 4§ lagen (1974:12) om anställnings

skydd.

Det
i första stycket angivna villkoret gäller ej för räll till ledighet under tid, då
arbetstagaren uppbär föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap, lagen
(1962:381) om allmän försäkring, eller fÖr rätt t ill ledighet som avses i 4 § andra
stycket.

Ledighetens
förläggning m. m.

6 §
Ledighet fr delas upp på högst två perioder för varje kalenderår. Berör

ledighelsperiod mer än ett kalenderår, skall den hänföras till det kalenderår

under vilket ledigheten har påbörjats.

Ledighet
under lid då arbetstagaren uppbär föräldrapenning för tillfällig vård av barn
enligt 4 kap, lagen (1962:381) om allmän försäkring får delas upp utan hinder
av t)eslämmelserna i första stycket,

7 §
Arbetstagare som vill utnyttja sin rätt lill ledighet skall, om ej annat

föreskrivs i andra stycket, anmäla detla lill arbetsgivaren minst två månader

före ledighetens början eller, om det ej kan ske, så snart som möjligt, 1

samband med anmälan skall arbetslagaren ange hur lång lid ledigheten är

avsedd att pågå.

Ledighet
under lid då arbetstagaren uppbär föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligl
4 kap, lagen (1962:381) om allmän försäkring skall anmälas lill arbetsgivaren
minst en vecka före ledighetens början. Föranleds sådan ledighet av sjukdom
gäller dock ej någon anmälningslid,

8 §
Ledighet skall föriäggas till dag som arbetstagaren begär. Vid förkortning

av arbetstiden till hälften eller lill tre fjärdedelar av normal arbetstid
skall

dock förkortningen spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om ej

särskilda skäl föranleder annat.

Arbetsgivaren
skall samråda med arbetslagaren beträffande ledighetens föriäggning under dagen
och andra med ledigheten sammanhängande frågor, om förhandling med
arbetstagarens organisation ej har ägt rum. Uppnås ej överenskommelse,
bestämmer arbetsgivaren i dessa frågor i den mån ej annat har avtalats.
Arbetsgivaren får dock ej ulan arbetstagarens samtycke förlägga ledigheten till
artnan tid än arbetsdagens början eller slut.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:104 5

Har
beslut i fråga som avses i andra stycket träffats på annat sätt än genom överenskommelse
med arbetstagaren eller företrädare för arbetslagaren, skall arbetsgivaren
underrätta arbetstagaren om beslutet. Underrättelsen skall om möjligt lämnas
senast två veckor före ledighetens början.

Återgång
i arbete

9 §
Arbetstagare fr avbryta påbörjad ledighet och ålemppla arbetet i samma

omfattning som före ledigheten.

Vill arbetstagare utnyttja
sin rätt enligl första stycket atl återgå i arbete, skall arbetsgivaren
underrättas snarast möjligt. Har ledigheten varit avsedd atl pågå en månad
eller mer, är arbetsgivaren dock ej skyldig att låta arbetstagaren återgå i arbele
tidigare än en månad efter del att arbetsgivaren har mottagit underrättelsen.

Anställningsskydd

10 §
Arbetstagare får ej sägas upp eller avskedas enbart av det skälet atl

arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligl denna

lag.

Sker uppsägning eller
avskedande i strid mot förslå stycket, skall åtgärden förklaras ogiltig, om
arbetstagaren begär det. Därvid skall 34-37 §§,39 §samt 41 § första och andra
styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd tillämpas.

11 §
Arbetstagare är ej skyldig att enbart av det skälet all arbetslagaren begär

eller lar i anspråk rätt lill ledighet enligt denna lag vidkännas minskning av
de

förmåner som är förenade med anställningen eller försämring av arbetsför

hållandena i annan mån än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagare är

ej heller skyldig att av skäl som nu har sagts vidkännas annan omplacering än

sådan som kan ske inom ramen för anställningsavialet och som är en

nödvändig följd av ledigheten.

Övriga
bestämmelser

12 § Bryter arbetsgivare mot 10 § första stycket skall
arbetsgivaren utge, förutom lön och andra anställningsförmåner som
arbetstagaren kan vara berättigad lill, ersättning förden skada som har
uppkommit. Härvid skall 38 § tredje och fjärde styckena saml 40 § lagen
(1974:12) om anställningsskydd tillämpas.

13
§ Bryter arbetsgivare mot denna
lag på annal sätt än som sägs i 10 § första stycket, skall arbetsgivaren till
arbetstagaren utge ersättning för uppkommen skada. Vid bedömande om och i vad
mån skada har uppstått skall hänsyn las

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:104 6

även
lill omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Om det med hänsyn till
skadans storlek eller andra omständigheter är skäligt, kan skadeståndets belopp
nedsättas i förhållande till vad som annars skulle ha utgått. Fullständig
befrielse från skadeståndsskyldighel kan också medges.

1
fråga om anspråk på skadestånd enligt första stycket skall 40 § första och tredje
styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd tillämpas.

14
§ Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om
rättegången i arbetstvister.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1979, då lagen (1976:280) om rätt lill
föräldraledighet skall upphöra atl gälla.

1
fråga om ledighet som har påbörjats före ikraftträdandet tillämpas den äldre
lagens regler. Skall ledighet påbörjas före den 1 mars 1979 tillämpas i stället
för 7 § första slycket motsvarande bestämmelser i den äldre lagen.

Kollektivavtal
som avses i 2 § andra stycket kan ingås före ikraftträdandet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:104

2
Förslag till

Lag om ändring i lagen
(1977:630) om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring

Härigenom
föreskrives atl i övergångsbestämmelserna till lagen (1977:630) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring skall införas en ny punkt, 5, av nedan
angivna lydelse.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

5. Får adoptivföräldrar efter lagens ikraftträdande
adoptivbarn, som är föll före den 1 januari 1978 men ej har fyllt åtta år, I
sin vård, har de, utöver vad som anges i punkt 2, räll lill särskild
föräldrapenning enligl 4 kap. Il § under trettio dagar. Föräldrapenningen
beräknas med tillämpning av bestämmelserna I 4 kap. 14 och 15§§.

Förslå Slycket äger motsvarande tillämpning i fråga om
fosterföräldrar som mottager barn i avsikt all adoptera del.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då
lagen enligl därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk förfatlningssamling.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:104

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-12-15

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Romanus, Turesson,
Gustavsson, Äntonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Johansson, Friggebo

Föredragande:
statsrådet Gustavsson

Lagrådsremiss
med förslag till lag om rätt till ledighet för vård av barn m. m.

1
Inledning

Lagen
(1976:230) om rätt till föräldraledighet trädde i kraft den 1 januari 1977 och
ersatte den dessförinnan gällande lagen (1945:844) om förbud mot uppsägning
eller avskedande av arbetstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap m,
m. Rätten lill föräldraledighet är knuten lill lagen (1962:381) om allmän
försäkring, AFL, (omtryckt 1977:630) på så sätt att arbetstagare har räll lill
ledighet från anställningen under lid då föräldrapenning utgår, FöriJdrapenning
ulgår f n, dels normalt under sju månader i samband med barns födelse, dels för
tillfällig vård av bam under ett med hänsyn till antalet bam i familjen
varierat anlal dagar per år.

En utbyggnad av
föräldraförsäkringen och en därmed sammanhängande utvidgning av rätlen till
föräldraledighet beslutades av riksdagen våren 1977 (prop. 1976/77:117, SfU
1976/77:27, rskr 1976/77:298, SFS 1977:630,631). De nya reglerna träder i krafl
den 1 januari 1978 och innebär bl. a. att föräldraförsäkringen byggs ut med
ytterligare två månader. Av den sammanlagda ersättningsitiden om nio månader
skall tre månader kunna tas ul i form av särskild föräldrapenning under de
tidsperioder föräldrarna finner lämpliga fram 1. o. m. barnets första skolår.
Den särskilda föräldrapenningen skall kunna användas vid såväl hel ledighet som
när ledigheten las ut i form av förkortad arbetstid och skall därför kunna utgå
som hel, halv eller en fjärdedels föräldrapenning. Förälder skall ha rätl lill
ledighet under tid då särskild föräldrapenning ulgår. Ledigheten skall kunna
tas ul dels som hel ledighet, dels som dellidsledighel genom förkortning av
arbetstiden till hälften eller lill tre fjärdedelar av den normala arbetstiden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 9

I
propositionen med förslag till de nya reglerna uttalades att förslaget utgjorde
första stegel i den av regeringen planerade utbyggnaden av föräldraförsäkringen
och rätten lill föräldraledighet, att andra steget avsågs omfatta en fristående
rätt till föräldraledighet för småbarnsföräldrar samt att som ett tredje steg
planerades en samlad lösning av frågorna om vårdnadsbidrag och ytteriigare
utbyggnad av föräldraförsäkringen. 1 delta sammanhang vill jag erinra om de
riktlinjer för familjepolitiken som drogs upp i regeringsförklaringen den 8
oktober 1976. Där sägs bl. a.

Det
familjepolitiska reformarbetet fortsätter. Samhällets barnomsorg byggs ul enligl
riksdagens beslut. En allmän föräldrautbildning byggs ut av stat, landsting och
kommun i samverkan. De allmänna barnbidragen och bostadsbidragen förbättras.
Föräldrapenningen vid sjukdom utvidgas till att omfatta även ledighet vid
skolstart. Småbarnsföräldrar ges lagfäst rätt till kortare arbetstid och
förlängd tjänstledighet. Föräldraförsäkringen byggs under perioden ul med en rätl
lill ytterligare ledighet motsvarande två månader på heltid. Den kompletteras
med eti vårdnadsbidrag till småbarnsföräldrar. Stödet utformas så atl del
främjar valfrihet och jämställdhet.

En
arbetsgrupp inom socialdepartementet har utarbetat förslag lill en fristående
rätt till föräldraledighet. Arbetsgmppen har vid utarbetande av förslaget
hållit kontakt med arbetsmarknadens parter. Arbetsgruppen har i september 1977
avlämnat en promemoria (Ds S 1977:7) Vidgad räll till ledighet för vård av barn
m. m. Det lagförslag som innefattas i promemorian bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga I.

Efter remiss har yttranden
över arbetsgmppens promemoria avgelts av överbefälhavaren, socialstyrelsen,
riksförsäkringsverket, postverket, televerket, riksrevisionsverket, statens avlalsverk,
statens personalnämnd, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
arbetarskyddsstyrelsen, arbetsdomstolen, länsstyrelserna i Jönköpings,
Göteborgs och Bohus, Värmlands saml Gävleborgs län. Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Lantbrukarnas riksförbund. Kooperationens
förhandlingsorganisation (KFO), Sveriges Hantverks- och Industriorganisalion (SHIO)
och Fredrika-Bremer-Förbundet, LO har bifogat yttrande från Svenska kommunalarbetareförbundet.
Yttrande över förslaget har dessutom avgelts av Sveriges socialdemokratiska
kvinnoförbund.

Som förutskickades i prop,
1976/77:117 lägger jag nu, i samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet,
fram förslag om en vidgad och från föräldraförsäkringen frislående rätt lill
ledighet för vård av barn m. m. Beredningen av frågorna om vårdnadsbidrag och
utbyggnad av föräldraförsäkringen fortsätter. Det förslag som jag nu lägger
fram har utformats på sådant sätt att full handlingsfrihet i dessa frågor skall
bevaras. Den fortsatta utbyggnaden kommer atl ske i den takt som det ekonomiska
utrymmet medger.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:104 10

2
Nuvarande förhållanden

2.1
Lagen (1976:280) om rätt till föräldraledighet

Lagen
(1945:844) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med
anledning av äktenskap eller havandeskap m, m, ersattes den 1 januari 1977 av
en ny lag (1976:280) om rätt till föräldraledighet (prop, 1975/ 76:133,SfU
1975/76:30, rskr 1975/76:283), Ändringar Hagen träder i kraft den 1 januari
1978 (prop, 1976/77:117, SfU 1976/77:27, rskr 1976/77:296, SFS 1977:631), Idet följande
beskrivs de regler som kommer alt gälla fr, o, m, den 1 januari 1978,

Lagen
om rätt till föräldraledighet, vars bestämmelser är tvingande, gäller arbetstagare
i dennes egenskap av förälder. Foster- och adoptivförälder likställs vid
tillämpningen av lagen med förälder. Också den med vilken förälder är eller har
varit gift eller har eller har haft barn omfattas av lagen under förutsättning
att parterna stadigvarande sammanbor.

Rätten
till föräldraledighet är i princip knuten till föräldraförsäkringens förmånssystem.
Arbetstagare har således rätl till ledighet från anställningen under tid då
föräldrapenning utgår enligt 4 kap, AFL, Föräldrapenning utgår dels i samband
med barns födelse, dels för tillfällig vård av barn, dels som särskild
föräldrapenning.

Föräldrapenning
ulgår under högst sex månader i samband med barns födelse eller vid adoption av
barn under åtta år. Vid adoption av barn som har fyllt åtta men inte tio år ulgår
föräldrapenning under högst fyrtiofem dagar. Arbetstagare har rätt till
ledighet under lid då föräldrapenning utgår för sådant ändamål. Ledigheten kan
las ut som hel ledighet eller i vissa fall som halv ledighet.

Föräldrarna
har rätt till särskild föräldrapenning under sammanlagt tre månader lill dess
barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat
det första skolåret. Den särskilda föräldrapenningen utgår, vid såväl hel
ledighet som förkortad arbetstid i form av hel, halv eller en fjärdedels
föräldrapenning. Var och en av föräldrarna disponerar en och en halv månad av
den ersättningstid under vilken den särskilda föräldrapenningen kan utgå.
Förälder kan dock när han så önskar avslå från sin rätl till förmån för den
andre föräldern. Förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv
uppbära särskild föräldrapenning under tre månader. Under två månader utgår den
särskilda föräldrapenningen på grundval av förälderns aktuella
sjukpenninggrundande inkomst, dock lägst garanlinivån. Under den tredje månaden
utgår föräldrapenningen i samtliga fall med belopp motsvarande garantinivån
eller del därav.

Ledighet i samband med
särskild föräldrapenning kan tas ut som hel, halv eller fjärdedels ledighet.
Förälder har således maximalt, utöver de sex månaderna i samband med barns
födelse, rätt till endera tre månaders hel ledighet, sex månaders
halvtidsledighet eller förkortning av arbetsdagen lill tre fjärdedelar av
normal arbetstid (vanligtvis sex timmars arbetsdag) under

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:104 II

tolv
månader. Förälder har rätt att kombinera de olika ledigheisformerna.

En
förutsättning för rätt till föräldraledighet är normalt att arbetstagaren har
uppnått en viss anställningstid, nämligen antingen sex månaders sammanhängande
anställning före ledigheten eller sammanlagt tolv månaders anställning under
de senaste två åren. En kvinnlig arbetstagare har emellertid i samband med
barns födelse alltid rätt till ledighet under sex veckor före och sex veckor
efter nedkomsten, således oberoende av anställningstid eller om hon under
ledigheten uppbär föräldrapenning eller inle.

Ledighet
1 samband med barns födelse eller adoption får delas upp på två perioder. Även
ledighet i samband med särskild föräldrapenning får delas upp på två perioder.
En arbetstagare har således alltid rätt att dela upp föräldraledigheten på fyra
perioder. Arbetstagaren är dock oförhindrad atl dela upp ledigheten på fler
perioder, om arbetsgivaren medger detta.

Arbetstagare
som vill vara föräldraledig i samband med barns födelse eller adoption skall
meddela arbetsgivaren detla minst en månad i förväg, Samma gäller beträffande
ledighet i samband med särskild föräldrapenning, Under-rättelseliden gäller
dock inte - såvitt avser ledighet i samband med barns födelse eller adoption -
om ledigheten föranleds av sjukdom eller annan omständighet som arbetstagaren
inte har kunnat råda över. Arbetstagaren är emellertid då skyldig att anmäla
behovet av ledighet ulan dröjsmål.

Rätt
till ledighet för tillfällig vård av bam tillkommer arbetstagare när föräldrapenning
utgår för sådant ändamål. För sådan föräldraledighet krävs ingen minsta
anställningstid. Arbetstagaren skall underrätta arbetsgivaren om att han
behöver vara ledig för tillfällig vård av barn minst en vecka före ledighetens
början. Föranleds ledigheten av sjukdom - hos barnet eller den ordinarie
vårdaren - gäller ingen underrättelsetid.

Ledighet skall förläggas till
dag som arbetstagaren begär. När del gäller ledighetens föriäggning under
dagen, då ledigheten utgår i form av förkortad arbetstid, och andra frågor som
sammanhänger med ledighet skall arbetsgivaren samråda med arbetstagaren.
Frågorna kan även bli föremål för förhandling enligt lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen), I sista hand bestämmer
emellertid arbetsgivaren, om annat inte följer av avtal mellan parterna.

En arbetstagare som
avbryter föräldraledighet har rätt att åter börja arbeta i samma omfattning som
före ledigheten. Arbetstagaren skall i sådant fall underrätta arbetsgivaren om
att han vill återgå i arbete. Arbetsgivaren är dock inle skyldig alt låta
arbetstagaren återgå i arbete tidigare än en månad efter anmälan. Har
ledigheten varit avsedd atl pågå kortare tid än en månad har arbetstagaren dock
rätt att återgå i arbele utan någon väntelid. Någon underrättelseskyldighet
före återgång i arbete föreligger således inte då arbetstagare avbryter
ledighet avseende tillfällig vård av barn.

Arbetstagare får inte
sägas upp eller avskedas eller vidkännas försämrade anställningsvillkor eller
arbetsförhållanden enbart av det skälet att han begär

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:1104 12

eller
tar i anspråk sin rätt lill föräldraledighet. Arbetsgivare som bryter mot lagen
kan ådömas skadestånd. Mål angående tillämpning av lagen om rätt till föräldraledighet
handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

2.2
Vissa övriga författningsbestämmelser om ledighet

Lagen
(1974:981) om arbetstagares rätl lill ledighet för utbildning, studiele-dighetslagen,
(senast ändrad 1976:595) ger varje arbetstagare i allmän eller enskild tjänst
rätt till ledighet från sin anställning för utbildning. Rätten lill ledighet
tillkommer arbetstagare som har varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senasie
sex månaderna före ledigheten eller sammanlagt minsl tolv månader under de
senaste två åren. Om utbildningen skall avse fackliga frågor, ställs dock inget
krav på viss anställningstid. Arbetsgivaren har rätt att skjuta på en studieledighet
till senare tid än arbetslagaren har begärt, I detta hänseende finns särskilda
bestämmelser om skyldighet att underrätta arbetstagaren och den berörda lokala kollektivavialsbärande
arbetstagarorganisationen, räll alt påkalla överiäggning med arbetsgivaren och
krav på samtycke av organisationen om arbetsgivaren vill skjuta på ledigheten
längre än sex månader eller - i vissa fall två veckor. Har arbetstagaren inte
fått påbörja ledighet inom två år-ett år i fråga om högst en veckas ledighet -
kan han påkalla domstolsprövning. Kan fiera arbetstagare inte beredas ledighet samtidigt,
gäller regler som tillämpas inom varje kollektivavtalsområde för sig och som
ger företräde ål facklig utbildning och utbildning av den som har bristfällig skolunderbyggnad.
Ingen får sägas upp eller avskedas av enbart del skälet att han begär eller
utnyttjar sin räll lill ledighet för utbildning. Ledigheten får inte heller
läggas lill grund för försämring av arbetstagarens arbetsförhållanden och
anställningsvillkor. Avbryter arbetstagaren sin utbildning har han rätl att
återgå i arbele. Arbetsgivaren är dock inte skyldig att låta arbetstagaren
återgå tidigare än två veckor eller, om ledigheten har varat minsl ett år, en
månad från det arbetsgivaren har blivit underrättad om alt arbetstagaren vill
återgå till arbetet. Lagen innehåller vidare föreskrifter bl. a, om
tolkningsföreträde för arbetstagarorganisation vid tvist om lagens tillämpning,
1 fråga om studieledighelens längd gäller inle någon annan begränsning än att
ledigheten inte får vara längre än som behövs för utbildningen i fråga, bedömt
utifrån de studiemål och den studieplan som den enskilde arbetstagaren har satt
upp. Ledigheten kan las ut som hel ledighet eller som deltidsledighet.

Rätlen
lill studieledighet är inte knuten till atl arbetstagaren har beviljats studiestöd
e. d. för den utbildning som ledigheten avser.

Cirkuläret (1970:388) om tjänsiledighei
med C-avdrag, m. m., (omtiyckt 1974:1018, ändrat senast 1977:789) innehåller
bestämmelser om tjänstledighet för tjänstemän med statligt reglerade tjänster
som är anställda enligt löneplan. -1 cirkuläret ges allmänna riktlinjer för
beviljande av tjänstledighet

s. 13 Kontrollera mot PDF

med
C-avdrag, dvs. ledighet utan lön. Ledigheten bör inte beviljas så att
svårigheter uppslår att sysselsätta den tjänstledige, vikarie för honom eller annan
tjänsteman i samband med att ledigheten upphör. Viss återhållsamhet föreskrivs
i fråga om längre tids tjänstledighet och ledighet för tjänstemän med kortare
anställningstid, - För vissa slag av tjänstledighet fmns särskilda normer.
Sålunda sägs bl, a, alt tjänstledighet med C-avdrag i allmänhet bör beviljas
förälder eller fosterförälder för spädbarnsvård lill dess barnet uppnår ett och
ett halvt års ålder. Partiell tjänstledighet med C-avdrag bör dessutom i allmänhet
medges för tillsyn av barn under tolv år. Om särskilda skäl föreligger, får de
angivna åldersgränserna överskridas, - Ytteriigare anvisningar om
deltidsarbete bl, a. genom partiell tjänstledighet ges i cirkuläret (1970:384,
omtryckt 1971:1030) om deltidsarbete,

Budgetdepartementet
har samlat in uppgifter från de statliga myndigheterna avseende budgetåret
1976/77 om hur tjänstemännen inom del berörda området har utnyltjal
möjligheterna till ledighet för vård av barn. Uppställningen nedan ger en
översiktlig bild av hur möjligheterna har utnyttjats. 179 av 260 tillfrågade
myndigheter har medtagits i sammanställningen.

Utnyttjande
av hellidsledighel

Lönegrad

Kvinnor

Män

Antal ledighets-

-dagar i

genomsnitt

Antal

% av samt-

Anlal

% av samt-

liga an-

liga an-

per

per

ställda

ställda

kvinna

man

Tl-Fl

4 521

112

410

1,9

74

3

F2-F4

3011

10,9

346

1,6

76

3

F5-F9

1 159

11,0

893

2,2

58

13

F1&-F17

173

5,0

217

1,1

27

7

F18-

9

1,8

14

0,2

3

1

Totall

8 873

10,8

1 880

1,7

48

5

Utnyttjande
av dellidsledighel

Lönegrad

Kvinnor

Män

Antal

% av samtliga anställda

Antal

% av samtliga anställda

Tl-Fl

3 841

9,5

29

0,1

F2-F4

3 947

14,3

20

0,1

F5-F9

784

7,5

86

0,2

F10-F17

426

12,4

89

0,5

F18-

32

6,3

20

0,3

Totall

9 030

10,9

244

0,2

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:104 14

Som
framgår av uppställningen utnyttjas möjligheterna lill ledighet i betydligt
större utsträckning av kvinnor än av män. Detta gäller särskilt
deltidsledigheten. Av materialet framgår inle hur många anställda som har haft
barn i berörda åldrar. Det är därför inte möjligt att närmare analysera hur möjligheterna
till ledighet har utnyitjats,

2.3
Småbarnsföräldrars förvärvssituation m. m.

1
slutet av år 1976 fanns det ca 145 000 familjer med barn yngre än 18 månader,
ca 295 000 med barn yngre än tre år och ca 640 000 med barn yngre än åtta år.
Antalet föräldrar med barn under åtta år var ca I 200 000,

Av
samtliga familjer med barn under åtta år utgjorde enförälderfamiljema 10-15 9o,
dvs, ca 70000. Mer än 90 % av ensamföräldrarna var kvinnor.

Under perioden 1965-1976
ökade enligt arbeiskraflsundersökningama antalet personer i arbetskraften, dvs.
sysselsatta samt arbetslösa personer, med ca 400 000 personer eller med 11 % från3,74milj.
till 4,15 milj. personer. Hela denna ökning utgjordes av kvinnor. De ökade från
1,38 milj. till 1,79 milj. Ar 1965 var bland de förvärvsarbetande eller
arbetssökande 200 000 kvinnor med barn under sju år. Motsvarande anlal år 1976
var 365 000.

Statistiska
centralbyrån genomförde en tilläggsundersökning lill arbels-kraftsundersökningen
i mars 1976. Enligt denna undersökning var antalet förvärvsarbetande föräldrar
med barn i förskoleåldern (barn t. o. m. sex års ålder) 805 000. Av fäderna
arbetade ca 95 % på heltid.

Den vanligaste
fördelningen av förvärvsarbete hos tvåförälderfamiljermed barn i förskoleåldern
var en heltidsarbetande far och en heltids- eller deltidsarbetande mor. Del var
fier mödrar som arbetade deltid än heltid. 1 drygt en femtedel av ivåförälderfamiljerna
arbetade båda föräldrarna på heltid, I enförälderfamiljema arbetade omkring 60
% av föräldrarna på heltid. Det innebär att ca 45 000 ensamstående föräldrar
med barn under åtta år arbetade heltid.

Enligt
arbetskraftsundersökningen andra kvartalet 1977 uppgick det totala antalet
kvinnor med barn under sju år till ca 580 000, Av dessa kvinnor
förvärvsarbetade 29 % på heltid, 27 96 mellan 20-34 timmar per vecka, 10 % kortare
än 20 timmar per vecka och 34 % inte alls.

Av
följande tabell framgår hur kvinnornas förvärvsarbete fördelas med hänsyn till
barnantal och yngsta barnels ålder.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Anlal
och andel föivämsarbetande kyinner med barn fördelade efter barnantal och
yngsta barnets ålder

Yngsta

Förvärvsarbetande

minst 1
tim/vecka

barnets ålder

1 barn

2 barn

3 barn el.

ner

Summa

Antal

Andel %

Antal

Andel

%

Antal

Andel

96

Antal

Andel

%

- 3

94 200

74,9

72 900

60,8

20 400

44,3

187 500

64,3

3- 6

69 500

82,1

88 700

63,9

37 600

57,9

195 800

67,9

7-10

54 400

82,7

96 700

79,5

26 900

68,5

178 000

78,6

11-16

166 000

81,9

67 300

85,2

7 100

78,5

240 400

82,7

0-16

384 100

80,2

325 600

70,9

92 000

57,8

801 700

73,0

'
Arbetskraftsundersökningen andra kvartalet 1977.

Av
tabellen framgår bl, a, att av samtliga kvinnor med barn under tre år förvärvsarbetar
ca 187 500 eller 64,3 %. Motsvarande procenttal för samtliga kvinnor med barn
under 17 år är ca 73,0 96, Förvärvsfrekvensen ökar således med det yngsta
barnets ålder. Vidare framgår att av kvinnor med ett barn är 74,9 96
förvärvsarbetande, medan motsvarande siffror för kvinnor med två barn är 60,8
96 och för kvinnor med tre eller fler barn 44,3 %. 1 samtliga nu angivna fall
är yngsta barnet under tre år. Förvärvsfrekvensen sjunker således med stigande
barnantal.

Av
arbetskraflsundersökningen i mars 1976 framgår alt av de föräldrar med barn i
förskoleåldern som var heltidsarbetande hade 65 96 arbetstiden förlagd lill dagtid
under vardagar medan 35 96 hade en annan föriäggning av arbetstiden. 36 000
eller 14 96 av de förvärvsarbetande mödrarna i tvåföräl-derfamiljer arbetade
med förskjuten arbetstid medan 50 000 eller 19 96 arbetade i skiftarbete (inkl,
turlistetider). Motsvarande siffror för heltidsarbetande fäder var 42 000
eller 9 % med förskjuten arbetstid och 64 000 eller 14 96 med skiftarbete.

3
Arbetsgruppen

3.1
Allmänna synpunkter

Arbetsgruppen
konstaterar inledningsvis att längden av föräldrarnas totala arbetstid - dvs,
arbetstiden och liden för resor till och från arbetet - i många fall medför allvariiga
problem. Föräldrarna orkar och hinner inte ägna sig åt barnen i den
utsträckning som är önskvärd.

Enligt
arbetsgruppens undersökningar, vilka har haft sin utgångspunkt i material som
har tagits fram av familjestödsutredningen (S 1974:1) under vinterhalvåret
1974/75, var vistelsetiderna inom barnomsorgen minst nio timmar per dag för
drygt hälften av barnen. Barnen i familjedaghem hade totalt något längre
vistelsetider än barnen i daghem. Barn med ensamstående

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:104 16

föräldrar
hade betydligt längre vistelsetider än barn med två föräldrar, I båda familjetyperna
hade de minsta barnen de längsta vistelsetiderna.

Genom
föräldraförsäkringen och den därtill knutna rätten till föräldraledighet har
föräldrarna fått möjlighet att under viss tid helt eller delvis minska sin
arbetstid. Olika former av föräldraledighet ger dem möjligheter till mera lid
för en meningsfull samvaro med barnen, Lagen om rätl lill föräldraledighet
innebär förutom rätten lill ledighet också en rätl alt återgå till förvärvsarbete
i samma omfattning som före ledigheten. Denna rätt är enligt arbetsgruppens
mening av särskild betydelse för de grupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden.

Vissa
grupper i samhället har mera långtgående möjligheter all med bibehållen
anställningstrygghet erhålla ledighet för vård av barn än som följer av lagen
om rätt till föräldraledighet. Sålunda gäller för offentligt anställda på del
statligt lönereglerade området särskilda föreskrifter om tjänstledighet för vård
av barn. Enligt dessa regler beviljas tjänstledighet för vård av barn i allmänhet
fram till dess barnet är ett och ett halvt år. Vidare beviljas i allmänhet
partiell tjänstledighet för tillsyn av barn under tolv års ålder.

Även
för andra grupper än föräldrar innebär enligt arbetsgruppens mening arbetstidens
längd åtskilliga och svåra problem, 1 samhällsdebatten har diskuterats möjligheterna
all införa sex limmars arbetsdag för alla. En sådan reform har emellertid av
samhällsekonomiska skäl inle anseiis kunna genomföras under de närmaste åren,

1
avvaktan på alt en allmän arbetstidsförkortning kan genomföras är det enligt
arbetsgruppens mening angeläget att tillgodose barnfamiljernas dokumenterade
behov av ytterligare rätt till ledighet.

Utifrån
redovisad statistik konstaterar arbetsgruppen alt en betydande andel av de
kvinnor som har småbarn antingen är hemma eller förvärvsarbetar dellid. Detta
kan enligt arbetsgruppens mening bero på fiera faktorer. En faktor kan vara all
de önskar få mer tid med barnen än vad ett heltidsarbete medger. Vissa kan
därigenom tvingas helt avstå från arbete. Andra kan tvingas atl la en fast
deltidsanställning trots att behovet av en förkortning av arbetstiden endast är
temporärt.

Möjligheten till hel
ledighet eller förkortad arbetstid utöver vad som föreskrivs i gällande
lagregler blir beroende på arbetsgivarens inställning. Detta innebär atl den
anställde kan tvingas byta arbetsplats och kanske även yrke föratt faen
arbetstid som ger möjlighet till ökad samvaro med barnet. En utvidgning av den
nu gällande rätten lill ledighet, förenad med rätt att återgå i förvärvsarbete
i samma utsträckning som före ledigheten, skulle därför enligt arbetsgruppens
mening vara av stor betydelse för många föräldrar. Därigenom skulle också de
tidigare nämnda negativa verkningarna av föräldrarnas totala arbetstid, dvs,
arbetstiden och tiden för resorna till och från arbetet, minska och barnens
långa dagliga vistelsetider i daghem och familjedaghem kunna nedbringas, Vidare
skulle statsmakternas ställningstagande kunna medverka lill att även fäderna
anpassar sin arbetstid så att de

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 17

får
lid att umgås med sina barn. Detta skulle enligt arbetsgruppen även kunna öka
förutsättningarna för föräldrar att verkligen dela på ansvaret för hem och
barn, vilket är väsentligt för barnen, Arbetsgmppen anser det likaledes i hög grad
önskvärt att fä lill stånd en utjämning på arbetsmarknaden så att deltidsarbete
inte är så koncentrerat till kvinnor som nu är fallet.

Arbetsgruppen
föreslår mot denna bakgrund att föräldrar ges rätt att för vård av barn avkorta
arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid fram till dess barnet har
fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat sitt första
skolår. Föräldrar föreslås vidare få rätt att vara helt lediga för samma
ändamål under den tid de har barn under ett och ett halvt år. Rätten till
ledighet föreslås - liksom annan lagfäst rätt till ledighet - bli fristående
från gällande ersättningsregler, dvs, för föräldraledigheternas del föräldraförsäkringen
i 4 kap, AFL,

3.2
Den närmare utformningen av arbetsgruppens förslag

3.2.1
Ledighetens omfauning

Rätten
till ledighet för vård av barn bör enligt arbetsgruppens mening omfatla såväl
hel ledighet som deltidsledighet, i bägge fallen med bevarad anställningstrygghet.
Rätten till hel ledighet i samband med all föräldrapenning tas ut kommer
enligt de från den 1 januari 1978 gällande reglema vanligtvis att upphöra då
barnet är sex alternativt nio månader. Vid en utvidgning av rätten till hel
ledighet finner arbetsgruppen atl det är lämpligt alt anknyta lill den i det
statliga cirkuläret angivna åldersgränsen ett och ett halvt år. Denna ledighet
bör enligl arbetsgruppens mening vara fristående från ersättningsreglerna i
föräldraförsäkringen, Hämtöver bör förälder ha rätl till hel ledighet under tid
då föräldrapenning i samband med barns födelse eller särskild föräldrapenning
utgår, dvs, bl, a, under tid före barns födelse samt i de fall då ersättning
utgår för vård av barn vars ålder överstiger ett och ett halvt år,

1
fråga om rätt till deltidsledighet kommer från den I januari 1978 huvudsakligen
att gälla att sådan ledighet tillkommer förälder genom förkortning av den
dagliga arbetstiden lill hälften eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid
under lid då särskild föräldrapenning utgår. Detta kommer vanligtvis atl
innebära alt en förälder kan förkorta arbetstiden till hälften under sammanlagt
högst tre månader eller till tre fjärdedelar under sammanlagt högst sex
månader fram till dess barnet fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då
barnet har avslutat sitt första skolår.

Den beslutade rätten att
under viss tid förkorta arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid -
dvs, att ge föräldrar rätt till normalt sex timmars arbetsdag - är avsedd att
ge möjlighet till en mera meningsfull samvaro mellan barn och föräldrar. En
sådan förkortning av arbetstiden innebär vidare alt barns alltför långa dagliga
vistelselider i daghem och

2 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 104

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:104 18

familjedaghem
kan nedbringas. Det är enligt arbetsgruppens mening angeläget all rätten till
förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid utvidgas till
att gälla under hela förskoletiden och under det första skolåret.

Det
är uppenbart att problem kan uppstå på en del arbetsplatser i samband med att
en viss grupp får rätt till förkortad arbetstid. Dessa problem bör emellertid
kunna lösas under medverkan av arbetsmarknadens organisationer. Problemen ärenligt
arbetsgruppens mening inte annorlunda än de som kan uppkomma vid annan ledighet
och frånvaro såsom i samband med studieledighel, ledighet för facklig
verksamhet, delpension m, m.

Enligt
arbetsgruppens mening väger intresset av en meningsfull samvaro mellan barn och
föräldrar tyngre än de eventuella negativa verkningar som en förkortning av
arbetstiden skulle kunna få på arbetsmarknaden. Mot bakgrund härav föreslår
arbetsgruppen alt föräldrar ges en utvidgad rätt att förkorta arbetstiden till
tre fjärdedelar av normal arbetstid. För atl få en enhetlig åldersgräns
föreslås att den fristående rätten till deltidsledighet skall kunna utnyttjas
under samma tidsperiod som den särskilda föräldrapenningen, dvs, från barnels
födelse fram till dess barnet uppnått åtta år eller därefter avslutat det
första skolåret, 1 likhet med vad som föreslås i fråga om hel ledighet föreslår
arbetsgruppen att rätten lill deltidsledighet görs fristående från
föräldraförsäkringens ersättningsregler. Förälderskall dessutom ha rätt till
halvtidsledighet under tid då föräldrapenning eller särskild föräldrapenning
kan ulgå för sådan ledighet.

3.2.2
Ledighetens uppdelning på perioder

Hel
ledighet kommer enligl de regler som gäller fr. o. m. den 1 januari 1978 att
utgå under sex månader i samband med barns födelse. Härefter skall särskild
föräldrapenning i samband med hel ledighet kunna tas ut under en och en halv
månad av varje förälder. Genom arbetsgruppens förslag kan helledigheten
utsträckas att gälla så länge en familj har barn under ett och ett halvt år.
Denna fristående rätt till ledighet ger föräldrarna en möjlighet alt föriänga
den tidl de kan vara hemma och vårda barn med bibehållen rätt atl återgå till sin
anställning. Den tid som föräldrarna önskar vara hemma i samband med barns
födelse är naturiiglvis mycket varierande. Båda föräldrarna är i sin egenskap av
arbetstagare berättigade lill ledighet och kan härigenom avlösa varandra i
vården av barnet eller vara lediga samtidigt. Möjlighet bör därför finnas för
föräldrarna att efter egen bedömning besluta om hur lång tid de själva önskar
vårda barnet på hellid innan de återgår lill förvärvsarbete.

Föräldrarnas behov av
kortare perioder av hel ledighet är enligt arbetsgruppens bedömning
tillgodosett genom nuvarande räll lill ledighet för tillfällig vård av barn.
Den föreslagna fristående rätten till hel ledighet skall betraktas som ell
komplement lill de sex månaderna i samband med barns

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:104 19

födelse.
Uttaget av den utvidgade helledigheten föreslås därför i likhet med den nu gällande
ledigheten begränsat till ett visst antal perioder.

Den
föreslagna fristående rätten till förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar
skall tillgodose föräldrars och barns behov av ökad daglig samvaro och minska
barns långa dagliga vistelsetider i daghem och familjedaghem. Det framstår
därför enligt arbetsgruppens mening inte som något förstahandsiniresse för
familjen att ledigheten tas ut i många, korta tidsperioder. Den utvidgade
rätten lill arbetstidsförkortning kan skapa planeringsproblem på
arbetsplatserna, om den leder till många och ofta återkommande skiften i
arbetstiderna. För att begränsa de problem som kan uppstå på arbetsplatserna
diskuterar arbetsgruppen vissa regler för uttaget av deltidsledighet. En metod
är alt föreskriva viss minsta tid för dellidsledighel. Härigenom blir
förändringarna på arbetsplatserna inle av alltför kortvarig karaktär. Vidare
understryker en sådan regel att huvudsyftet med deltidsledigheten främst är
all kontinuerligt låta föräldrar och barn få mer tid tillsammans. En annan
metod är alt i likhet med vad som nu gäller endast tillåla en uppdelning av
ledigheten på ett visst anlal perioder. Ett tredje sätt att reglera uttaget av dellidsledighel
är alt kräva alt arbetstagare, som vill utnyttja sin rätt alt förkorta
arbetstiden, anmäler detla till arbetsgivaren en viss längre lid före
ledighetens början.

Vid
en avvägning mellan de olika metoderna för att reglera uttaget av deltidsledighet,
och med särskilt beaktande av intresset alt skapa så enkla regler som möjligt,
föreslår arbetsgruppen att deltidsledigheten i likhet med hel ledighet endast
skall få las ul under ett visst begränsat antal perioder per år.

Rätten
att dela upp ledigheten på visst anlal perioder börenligt arbetsgruppens
mening vara densamma oberoende av om ledigheten tas ut som hel, halv eller
fjärdedelsledighet. Antalet perioder bör inte heller vara beroende av om
arbetstagaren uppbär ersättning från föräldraförsäkringen under tiden för ledigheten.

Varje
arbetstagare kommer fr. o. m. den 1 januari 1978 atl kunna dela upp föräldraledigheten
i samband med barns födelse på två perioder och ledigheten i samband med den
särskilda föräldrapenningen på ytteriigare två perioder. Arbetsgruppens förslag
innebäratt helledigheten utvidgas från sex till i allt fall 18 månader och alt fjärdedelsledighelen
skall omfatla hela den rid en förälder har barn under åtta år. Med hänsyn
härtill föreslår arbetsgruppen atl en uppdelning får göras på två perioder per
kalenderår och att detta skall gälla för all ledighet,

3.2.3
Underräiielseiid

Enligt
gällande regler har den arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet i
samband med barns födelse skyldighet att anmäla detta lill arbetsgivaren en
månad före ledighetens början. För ledighet i samband med tillfällig vård av
barn är underrällelsetiden en vecka; beror den på sjukdom

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 20

gäller
över huvud inte någon underrättelsetid. Ledigheten utsträcks enligt arbetsgmppens
förslag atl gälla under lång lid och ledigheten skall även kunna delas upp i
två perioder per kalenderår. Detla kan enligt arbetsgruppens mening medföra
krav på längre planeringstid än tidigare på arbetsplatserna. För att erforderiiga
åtgärder skall kunna företas av arbetsgivaren inför den begärda ledigheten
föreslås därför att arbetstagaren i god tid anmäler behovet av ledighet. En
relativt lång underräiielseiid torde vara särskilt nödvändig vid längre ledighelsperioder
och då i synnerhet vid deltidsledighet. Under denna lid skall bl. a,
vikariatsfrågor och eventuella omplaceringsfrågor lösas. Därvid kan
förhandlingar enligt medbestämmandelagen vara påkallade.

Vid
bestämmande av underrätlelseiidens längd får enligt arbetsgruppen en avvägning
göras mellan en förälders behov av att med relativt kort varsel kunna få
ledighet, då behovet av sådan inte har kunnat förutses lång lid i förväg, och
del behov som kan finnas på arbetsplatsen av en god planering inför ledigheten.

Enligt
arbetsgruppens mening bör underrällelsetiden bli längre än som nu gäller. Skäl
talar för alt underrällelsetiden borde utsträckas till minst tre månader. Med
hänsyn till alt den nuvarande underrättelsetiden endast är en månad och då omfattningen
och behovet av de åigärder som kan erfordras inför ledigheten är svåra att
förutse föreslår arbetsgruppen t, v, den lösningen alt anmälan om ledighet
skall ske senast två månader före begärd ledighet.

Enligt
nuvarande regler finns ett undantag från underrätlelsefrislen av en månad,
nämligen om behov av ledighet i samband med barns födelse eller adoption
föranleds av sjukdom hos den andre föräldern eller annan omständighet som
arbetstagaren inte har kunnat råda över. Denna undantagsregel får enligt
arbetsgruppens mening ökad betydelse då underrättelse-tiden förlängs och bör
följaktligen vara kvar. Möjlighet lill ledighet bör också finnas i vissa andra
fall då det är uppenbart att föräldern inte har kunnat iaktta underrättelsetiden
på två månader. De ytterligare fall som arbetsgruppen åsyftar är främst sådana
som har samband med plötsliga förändringar i barntillsynen och där föräldrars
behov av ledighet inte kan tillgodoses inom ramen för ledighet för tillfällig
vård av barn.

Enligt
gällande regler har en arbetstagare rätt att avbryta påbörjad ledighet. Har
ledigheten varit avsedd atl pågå längre tid än en månad, är arbetsgivaren dock inle
skyldig att låta arbetstagaren återgå i arbele tidigare än en månad efler det
att han har underrättats därom. Arbetsgruppen föreslår ingen ändring i dessa
regler.

3.2.4
Ledighelens förläggning

Ledigheten
bör enligt arbetsgruppens mening i likhet med vad som nu gäller förläggas till
dag eller period av dagar som arbetstagaren begär. För atl

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 21

tillgodose
förslagets syfte att mera varaktigt låta föräldrar och barn få tid tillsammans
liksom alt nedbringa de långa dagliga vistelsetiderna i daghem och
familjedaghem föreslår arbetsgmppen att deltidsledighet dock normalt skall spridas
över arbetsveckans samtliga dagar,

I
likhet med vad som kommer att gälla i motsvarande fall fr, o, m, den 1 januari
1978 börenligt arbetsgruppens mening frågan om deltidsledighetens föriäggning
under dagen och andra med ledigheten sammanhängande frågor lösas genom
överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetslagaren eller genom
förhandlingar enligt medbestämmandelagen. Enligt arbetsgruppens mening skulle
emellertid rätten till dellidsledighel i vissa fall bli illusorisk om arbetstagaren
genom arbetsgivarens bestämmande måste ta ul ledigheten t, ex, mitt under
arbetsdagen. Arbetsgruppen föreslår därför att arbetsgivaren inte ulan
arbetstagarens samtycke skall kunna föriägga ledigheten till annan tid än
arbetsdagens början eller slut,

3.2.5 Lagens
karaktär

De
av arbetsgruppen föreslagna reglerna om en utvidgad rätl till föräldraledighet
föreslås i likhet med nu gällande regler i allt väsentligt bli tvingande. För
att underiätta en anpassning av reglerna till särskilda branscher, arbetsplatser
och arbetslagargrupper föreslår arbetsgruppen att vissa av lagreglerna görs
dispositiva på så sätt att avvikelser får göras med stöd av kollektivavtal som
träffas på förbundsnivå. De bestämmelser som på så sätt föreslås bli disposiliva
är reglerna om underrättelsetid i samband med begäran om ledighet samt om
arbetstagarens skyldighet att till arbetsgivaren anmäla att han vill avbryta
påbörjad ledighet och den tid efter vilken arbetstagaren efler sådan anmälan
har rätt alt återgå i arbete.

3.2.6 Övriga
frågor

Arbetsgruppen
föreslår att den nuvarande lagens regler om skydd mot uppsägning, avskedande
och försämring av anställningsförmåner och arbetsförhållanden behålls.

Rätten
till ledighet föreslås bli mer omfattande än i den nuvarande lagen om rätt till
föräldraledighet samt i alll väsenlligl fristående från föräldraförsäkringens
ersättningsregler. Arbetsgruppen föreslår därför att den nuvarande lagen om
rätt lill föräldraledighet upphävs och ersätts med en ny lag om rätl till
ledighet för vård av barn m.m. Den nya lagen föreslås träda i kraft den I
januari 1979.

4
Remissyttrandena

Arbetsgruppens
förslag om en utvidgad rätt till ledighet för vård av barn har tillstyrkts
eller lämnats utan erinran av Kommunförbundei, Landstingsförbun-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:104 22

det,
SACO/SR, postverket, riksrevisionsverket, arbetarskyddsslyrelsen, riksförsäkringsverket,
siatens avlalsverk, skolöverstyrelsen, länsstyrelserna i Värmlands, Gävleborgs,
Jönköpings samt Göteborgs och Bohus län, KFO, Lantbrukarnas riksförbund och Fredrika-Bremer-Förbundet.

Kommunförbundei
och Landsiingsförbundei påpekar att del behövs åigärder inom familjepolitiken
för alt öka den tid som föräldrar och barn kan vara tillsammans. En förkortad
arbetstid är därför en angelägen reform. Liknande synpunkter framförs bl. a. av
skolöverstyrelsen och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Arbeiarskyddsslyrelsen
seren vidgad rätl till ledighet för vård av barn och möjligheterna för
föräldrarna atl därigenom (k lugnare förhållanden som en positiv förändring ur
arbetarskyddssynpunkt,

Socialsiyrelsen
konstaterar atl förslaget ulgör en etapp i riktning mot en lösning av angelägna
behov samt att ökade möjligheter till hel- och dellidsledighel även innebär en
ökad trygghet för barnfamiljerna. Socialstyrelsen påpekar dock att även andra
faktorer påverkar föräldrarnas situation; härvid är utbyggnaden av barnomsorgen
den viktigaste åtgärden för att stödja barnfamiljerna.

Televerket
anför att förslaget inle kommerati medföra någon förändring för verket,
eftersom verkets tjänstemän har förmåner motsvarande de nu föreslagna.

/"CO ställer sig
bakom förslagets grundläggande principer om utvidgad rätt till ledighet för
vård av barn och anser att en rätt till partiell förkortning av arbetstiden
innebären viktig rättighet förden anställde. TCO förordar dock atl de arbetsmarknadsmässiga
konsekvenserna av förslaget ulreds ytteriigare och att en arbetsgrupp med
representanter från bl. a. arbetsmarknadens parter överarbetar förslaget och
bevakar utfallet av de nya bestämmelserna. Liknande synpunkter framförs av SHIO.
Även överbefälhavaren anser att förslaget bör ytteriigare bearbetas och anför
som skäl härför atl förslaget kan medföra bl. a. ökat krav på att anställa
vikarie, ökat övertidsuttag och konflikt med av stalsmaklema föreskrivna
personalminskningsmål.

Statens personclnämnd
konstaterar att det redan finns en mångfald regler om ledighet, ersättningar,
jämställdhet, utbyggd samhällsplanering, omsorgsålgärder m, m, för att
föräldrar skall kunna delta i arbets- och samhällsl i v och förordar därför en
administrativ översyn som kan ge underiag lill ett samlat politiskl beslut.

Förslaget har avstyrkts
av SAF, LO och Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund.

SAF,
som har förståelse för ambitionen bakom förslaget och för de problem många
föräldrar har att förena förvärvsarbete med barnomsorg, anför som skäl för sitt
avstyrkande bl, a, all en daglig arbetstidsförkortning för en så stor grupp som
avses i förslaget särskilt för de mindre förelagen kommer alt medföra
oöverstigliga problem med bl, a, produktionsminskning till följd. Föreningen
förklarar sig dock beredd att verka för andra lösningar.

En
lösning sorn föreslås är all SAF utfärdar en rekommendation till de

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 23

SAF-anslutna
företagen i enlighet med den som för närvarande gäller för statlig verksamhet,
nämligen att begäran om förkortning av arbetstiden för vård av barn normalt
skall beviljas där så är möjligt med hänsyn till verksamhetens krav, SAF är
likaledes beredd alt med sina motparter undersöka möjligheterna att genom
kollektivavtal nå en sådan lösning,

LO
anför bl, a, att samhället ger del bästa stödet åt både föräldrar och barn genom
att bereda alla som vill möjligheter till sysselsättning, genom att täcka den slora
bristen på barnomsorg och genom att bygga ut föräldraförsäkringen på grundval
av det program som har utarbetats under löntagarorganisationernas medverkan.

Frågan
om ekonomiskt stöd tas upp i fiera remissyttranden. Arbetsmarknadsstyrelsen
delar arbetsgruppens uppfattning alt det är angelägel alt olika åtgärder vidtas
fÖr att underiätta för småbarnsföräldrar alt förvärvsarbeta men konstaterar
all en förutsättning för att den föreslagna rätten till ledighet skall kunna
utnyttjas är att ekonomiskt stöd utgår samtidigt.

Även
socialstyrelsen, TCO, LO och Sveriges socialdemokratiska /rv/fl/zo/o/-öwnrf tar
upp frågan om avsaknaden av ekonomiskt stöd. Socialstyrelsen anför därvid atl
del är sannolikt alt de ekonomiskt sämst ställda grupperna inte har möjlighet
att begagna sig av den föreslagna reformen. Socialstyrelsen pekar dock
samtidigt på alt inkomsiborifallel till en del kan komma alt kompenseras av
olika sociala förmåner.

Flera
remissinstanser har berört arbetsgruppens förslag utifrån jämslälldhetssynpunkt.
Lantbrukarnas riksförbund påpekar alt en effekt av det föreslagna systemet kan
bli atl föräldrarna i större utsträckning får möjlighet alt dela på
vårdansvaret, Fredrika-Bremer-Förbundet anser atl en förkortning av den dagliga
arbetstiden är ett viktigt steg mot ökad jämställdhet. Länsstyrelsen i
Jönköpings län förmodaratt flera fäderän tidigare kommer atl begära partiell
tjänstledighet särskilt som trefjärdedelstjänsigö-ring ofta inte innebär så
stora ekonomiska konsekvenser. Även SAF anser att möjligheten lill kortare
arbetstid kommer att utnyttjas i betydande omfattning på grund av skatteprogressivitelen
i förening med den allmänna värderingsutvecklingen i riktning mot ökad
uppskattning av fritid.

Häremot
uttalar LO att reformen kommer att utnyttjas av kvinnor och därmed befästa den
traditionella rollfördelningen i hemmet och på arbetsplatserna. Liknande
synpunkter anförs av postverket, TCO och Socialdemokratiska kvinnoförbundet.

Arbetsgruppens
förslag om omfattningen av ledigheten och åldersgränserna godtas i stort sett
av flertalet remissinstanser såvitt avser helledigheten och de två
åldersgränserna, TCO och SACO/SR föreslår dock alt åldersgränsen höjs från åtta
till tolv år. Förslaget om rätl lill daglig arbetstidsförkortning med en
fjärdedel tillstyrks av 7"C0 och Fredrika-Bremer-Förbundet. Även
länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus län saml Värmlands län ansluter sig till
arbetsgruppens förslag.

Kommunförbundei
delar i huvudsak arbetsgruppens synpunkter men anser

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 24

att
de ovillkoriiga reglerna om dellidsledighetens förläggning kan vålla problem
för verksamheter med personal i tjänst hela dygnet. Även arbetarskyddsslyrelsen
framhåller alt problem kan uppstå på arbetsplatser med skiftarbete eller där
olämpliga ensamarbeten uppkommer.

Siatens
personalnäiniid ifrågasätter om lagens syfte uppnås genom alt stipulera atl
arbetstidsförkortningen sprids över veckans samtliga dagar.

TCO,
SACO/SR och Socialdemokratiska kvinnoförbundet anser att rätt lill partiell
ledighet är att föredra framför att speciella deltidstjänster inrättas. SACO/SR
pekar på att deltidsarbete medför krav på ett särskilt omräknings-system för läraie
så all den tid uppskattas då läraren utför arbete utöver undervisningen
Skolöverstyrelsen framhåller atl förkortningen till tre fjärdedelar av normal
arbetstid kommer atl öka skolans svårigheter.

Postverket
hänvisar till att personalen ofta vill ha halv tjänstledighet varannan dag
eller vecka för all spara restider.

Överbefälhavaren
anför att dellidsledighel av utbildningsmässiga skäl inte kan komma i fråga för
vissa grupper. Härvid hänvisas till att anställda kan ha speciella
arbetsplatser där varje enskild upprätthåller viss befattning och med denna
befattning kopplade avtalsenliga förmåner, t. ex, vakt- och räddningstjänst,
trupp- eller sjötjänst,

LO
avstyrker förslaget om deltidsledighet på grund bl, a, av svårigheten för många,exempelvis
skiftarbetande och andra arbetstagare med oregelbunden eller obekväm arbetstid,
att utnyttja sextimmarsdagen,

Sf
anser att den partiella ledigheten skulle medföra synnerligen besvärande
problem för personalplaneringen. De små företagen skulle drabbas hårt. All fS
en vi karie för två timmar per dag bedöms som omöjligt och i något fall direkt
stridande mot gällande avialsregler om minsta tillåtna arbetstid. Även SHIO
pekar på problemen alt anskaffa yrkeskunniga vikarier för deltidstjänstgöring.
De mindre företagen kommer därför all få anpassa produktionen för att inte
tjänstledigheten skall skada företaget.

Postverket.
Kommunförbundet, Landsiingsförbundei, SAF och KFO anser alt reglerna i denna
del bör vara dispositiva. Landstingsförbundet förutsätter atl såväl förskjuten
arbetstid som koncentration av arbetstid tillåls. SAF anser atl en anpassning
måste ske lill skiftande förhållanden inom olika branscher och företag. Härvid
nämns bl, a, kontinuerlig skiftgång, transporlverksamhet, utlandsverksamhet,
konsultarbete, hotell och resiaurangersaml säsongarbete,

1
fråga om ledighetens förläggning under dagen framhåller skolöverstyrelsen atl
en föriäggning till arbetsdagens början eller slut skulle medföra så allvariiga
svårigheter att särskilda bestämmelser blir nödvändiga för lärare och
skolledare.

Länsstyrelserna
i Jönköpings och Värmlands län påpekar atl de flesta deltidsanställda önskar
arbeta på förmiddagarna varvid lokalproblem uppkommer när antalet
deltidsarbetande är slort på en avdelning. Lansstyrelsen i Värmlands län
påpekar atl även införandel av flexibel arbetstid har

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 25

komplicerat
förhållandena. Kommun- och LandsllngsfÖrbunden samt SAF förordar en dispositiv
lagregel. Landstingsförbundet anser att en fixering av arbetstiden för
småbarnsföräldrar skulle vara helt omöjlig och medföra att annan personal blir
hänvisad lill obekväm arbetstid.

SACO/SR
betonar att de anställdas behov skall vara avgörande för föriäggningen av
arbetstidsförkortningen.

Beträffande
förslaget om periodindelningen förordar televerket en rätt till uppdelning av
ledigheten på flera perioder än enligt förslaget. Även statens personalnämnd
ifrågasätter om två perioder är tillräckligt. Postverket anser däremot att
ledighetens uppdelning på två perioder per år kommer alt kräva ständiga
justeringar av arbetsorganisationen och utarbetande av nya luriistor och
förordar därför att denna regel görs d\spos\Uv. Kommunförbundet tillstyrker två
perioder.

Länsstyrelsen
I Värmlands län tillstyrker förslaget om två månaders underräiielseiid./-O och
arbetsdomstolen anser att underrättelsetiden bör vara en månad. Kommunförbundei,
SAF, KFO och SHIO förordar tre månaders underrättelsetid. TCO anser all den
långa underrättelsetiden bör kunna differentieras beroende på ledighelens
längd, såvida inte annat överenskommits genom avtal.

Tiden
för anmälan om återgång i arbete bör enligt länsstyrelsen i Värmlands län och SHIO
bestämmas till två månader och enligt SAF till tre månader. Länsstyrelsen i
Värmlands län tillämpar f n. anmälan tre månader före återgång vid partiell
tjänstledighet. Detta har medfört att benägenheten att återgå i full tjänst
omedelbart före en havandeskapsledighet har minskat. Kommunförbundei och
Landstingsförbundet påpekar att förslaget måste omarbetas med hänsyn lill
varseltiderna enligt 29 § lagen om anställningsskydd. 1 annal fall måste 30 §
1 st. nämnda lag åberopas.

Länsstyrelsen
i Jönköpings län och KFO påpekar attbegreppelvårdav barn bör klargöras,
Länsstyrelsen I Värmlands län anser att man enbart skall anknyta till föräldrabegreppei.

Beträffande arbetslagar- och
föräldrabegreppei i den föreslagna ledighetslagen anför överbefälhavaren att arbetstagarbegreppet
bör klart och entydigt definieras. Televerket anser all det bör övervägas om
inte också var och en som bor tillsammans med annan under äktenskapsliknande förhållanden
bör betraktas som förälder.

Beträffande
övriga frågor anför postverket att del är ofrånkomligt atl en omplacering av en
deltidsledig förälder i vissa fall måste göras lill en mindre kvalificerad
befattning. KFO har liknande synpunkter. TCO anser att endast mycket speciella
skäl skall kunna föranleda att den anställde omplaceras. Förmånerna i
anställningen skall endast minska i direkt proportion till den förkortade
arbetstiden, TCO förordar även all arbetstagarens fackliga organisation ges
tolkningsföreträde vid tvist av denna art liksom i fråga om hur anställningslid
skall räknas vid tillämpningen av lagen,

5-4f"
anser att frågan om omplaceringar endast skall regleras i kollektivavtal

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:1104 26

ulan
hinder av den föreslagna lagen. Delta gäller även tillämplig lön efler omplacering.
Vidare bör de legala möjligheterna till vikariatsanställning klargöras. En
anställd med förkortad arbetstid skall på samma villkor som övriga arbetstagare
vara skyldig alt utföra övertid,

Arbeisdomsiolen
anser atl förslagets regler i 11 § enligt sin ordalydelse inte kan förslås på
annat sätt än som en garanti mot varje minskning av anställningsförmånerna som
inte följer av uppehållet i arbetet.

KFO
framhåller att reformen ökar svårigheterna att tillämpa den nya semesterlagens
regler om lön för sparade semesterdagar. Lagförslaget bör tillföras regler om skadeståndsskyldighet
för arbetstagare som missbrukar erhållen föräldraledighet,

SHIO
påpekar alt en arbetstagare i extrema fall kan vara helledig sex år i följd och
föreslår därför atl tjänstledighet för vård av barn inte skall beaktas vid
beräkning av anställningstid enligt lagen om anställningsskydd om inte ijänstledigheien
medför rätt till föräldrapenning eller särskild föräldrapenning.

Flera remissinstanser
påpekar all förslaget kan få vissa effekter för allmänheten. Härvid framhåller skolöversiyrelsen
att risk finns atl del positiva syftet att förbättra barnens situation i hemmet
får bekostas med en försämrad situation för barnen i skolan, Kommunförbundei
påpekar att reformen inte får medföra atl kravet på kontinuitet i service för vårdlagare
och elever åsidosätts. Liknande synpunkter framförs av Landstingsförbundet.

Arbetsmarknadsstyrelsen,
överbefälhavaren, LO och TCO anser atl del är viktigt att utreda effekterna i
olika avseenden av beslutad och föreslagen utökning av rätlen till föräldraledighet.

Några remissinstanser
berör också frågan i vad mån arbetsgruppens förslag även kan medföra vissa samhällsekonomiska
konsekvenser. Länsstyrelsen i Värmlands län anser att staten anslagsvägen bör
kompensera myndigheterna för de fördyringar som följer med familjesociala
reformer,

Kommunförbundei påpekar
att den bristsituation som redan nu finns inom t, ex, förskollärar- och barnskötarhåll
förvärras, Detla kan leda lill svårigheter atl förverkliga satsningen inom
exempelvis barnomsorgen. Utbildningskapaciteten behöver därför utökas.
Reformen medför även indirekta kostnader för arbetsgivarna. En kombinaiionstjänst
ger t, ex, en betydande merkostnad i förhållande till vad det egentliga tidsbortfallel
i sig kräver, SAF anger att ett fullt utnyttjande av reformen skulle motsvara
ett arbetstidsbortfall av ca 5 96, LO pekar på atl ett skaltebortfall kan
uppkomma.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 27

5
Föredraganden 5.1 Inledning

Familjepolilikens
mål är alt skapa en god uppväxtmiljö för barnen och social trygghet för
barnfamiljerna. Familjepoliliken skall också utformas så att den främjar
jämställdhet mellan kvinnor och män. Ett viktigt led för atl nå dessa mål är
utbyggnaden av samhällets ekonomiska stöd och sociala service för
barnfamiljerna. Ett annal viktigt led är atl förbättra föräldrarnas möjligheter
att vara tillsammans med barnen under den tid då barnen har särskilt stort
behov av vård och tillsyn. Av stor betydelse i detta sammanhang är arbetstidens
längd. Det är angeläget att småbarnsföräldrar ges kortare arbetstid.

Inom
ramen för det starkt begränsade samhällsekonomiska utrymme som står till
förfogande under den närmaste tiden görs betydande insatser för att förbättra
barnfamiljernas situation.

Det
ekonomiska slödel till barnfamiljerna har förbättrats genom att det allmänna
barnbidraget från den 1 juli 1977 har höjts med 300 kr, lill 2 100 kr, per barn
och år (prop, 1976/77:150, bil, 3, FiU 1976/77:30, rskr 1976/77:341, SFS
1977:525). Härutöver har regeringen föreslagit att bostadsbidragen för barnfamiljerna
skall höjas från den I april 1978 saml atl det allmänna barnbidraget från samma
tidpunkt skall höjasmed ytteriigare 160 kr, per barn och år (prop, 1976/77:61),

Utbyggnaden
av barnomsorgen fortsätter. Utbyggnadsprogrammet innebär all det under åren
1976-1980 skall byggas 100 000 nya platser i daghem och 50 000 nya platser i
fritidshem. För detta ändamål infördes fr, o, m, den 1 januari 1977 ett nytt
statsbidragssystem med väsentligt höjda och värdebeständiga statsbidrag.
Härutöver kommer en ökning av platstillgången i familjedaghem.

Av vad jag nu sagt framgår
alt familjepoliliken har en framskjuten plats i det socialpolitiska
reformarbetet. Jag vill i detla sammanhang erinra om de riktlinjer för
familjepolitiken som drogs upp i regeringsförklaringen den 8 oktober 1976 och
som nämns i inledningsavsnittet.

En utbyggnad av
föräldraförsäkringen och en därmed sammanhängande utvidgning av rätlen till
föräldraledighet beslutades mot bakgrund av regeringsförklaringen våren 1977 (prop,
1976/77:117, SfU 1976/77:27, rskr 1976/77:296, SFS 1977:630,631), De nya
reglerna träder i kraft den I januari 1978 och innebär bl, a, att
föräldraförsäkringen byggs ul med ytterligare två månader. Av den sammanlagda
ersättningstiden om nio månader skall tre månader kunna las ut i form av
särskild föräldrapenning fram t, o, m, barnels första skolår. Den särskilda
föräldrapenningen skall kunna användas vid såväl hel ledighet som vid förkortad
arbetstid och skall därför kunna utgå som hel, halv eller en fjärdedels
föräldrapenning. Förälder skall ha räll till ledighet från sin anställning
under lid då särskild föräldrapenning ulgår. Ledigheten skall kunna tas ut dels
som hel ledighet, dels som deltidsledighet genom

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:1104 28

förkortning
av arbetstiden lill hälfien eller lill tre fjärdedelar av den normala arbetstiden,

I
propositionen 1976/77:117 med förslaget till de nyss redovisade reglerna om en
utbyggnad av föräldraförsäkringen m, m, uttalade jag all delta utgjorde första stegel
i den av regeringen planerade utbyggnaden av föräldraförsäkringen och rätlen till
föräldraledighet samt att det andra steget avsågs omfatta en fristående rätt till
föräldraledighet för småbarnsföräldrar. Del tredje steget gäller en samlad
lösning av frågorna om vårdnadsbidrag och utbyggnad av föräldraförsäkringen.

Genom
föräldraförsäkringen och den därtill knutna rätlen till föräldraledighet har
föräldrarna fåll möjlighet att under viss tid helt eller delvis minska sin arbetstid
och därigenom få mera tid för en meningsfull samvaro med barnen, Lagen
(1976:280) om rätt till föräldraledighet innebär förutom rätten till ledighet
också en rätt att återgå till förvärvsarbete i samma omfattning som före
ledigheten. Denna rätt är enligl min mening av särskild betydelse för de
grupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden.

Vissa
grupper i samhället har mera långtgående möjligheter lill ledighet för vård av
barn än som följer av lagen om rätt till föräldraledighet. Sålunda gäller för
anställda på det statligt lönereglerade området särskilda föreskrifter avseende
tjänstledighet för vård av barn. Enligt dessa regler skall i allmänhet tjänstledighet
beviljas för vård av barn fram till dess barnet är ett och ett halvt år
gammalt. Vidare skall i allmänhet partiell tjänstledighet beviljas för tillsyn av
barn under tolv års ålder.

För
egen del anser jag alt rättviseskäl talar starkt för atl så långt som möjligt bereda
alla andra arbetstagare motsvarande förmåner.

Av tillgänglig statistik
framgår att det finns ca 640 000 familjer med barn i förskoleåldern (barn t. o.
m. sex års ålder). Minst 95 96 av fäderna i dessa familjer arbetar heltid.
Mödrarnas förvärvssituation är en helt annan. Sammanlagt förviirvsarbetar 383
000 eller 66 % av mödrarna i dessa familjer, men endast ca 29 "6 av
mödrarna med barn under sju år förvärvsarbetar heltid, 37 96 förvärvsarbetar
deltid och 34 % har inget förvärvsarbete, 1 enförälderfamiljema förvärvsarbetar
omkring 60 96 av föräldrarna-ca 45 000 ensamstående föräldrar - på heltid.

Dessa siffror visar alt en
betydande andel av de kvinnor som har småbarn antingen är hemma eller
förvärvsarbetar deltid. Detta kan bero på fiera faktorer. En faktor kan vara
att de önskar få mer lid med barnen än vad ett heltidsarbete medger. Vissa
tvingas därför helt avslå från förvärvsarbete. Andra kan tvingtis att ta en
fast deltidsanställning trots alt behovet av en förkortning av arbetstiden endast
är temporärt, I sådana situationer anser jag, i likhet med vad bl, a.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Centralorganisationen SACO/SR har
uttalat i sina remissyttranden över del förslag som nu föreligger,
tjänstledighet vara atl föredra framför deltidsanställning.

Möjligheten
till hel ledighet eller till förkortad arbetstid utöver den tid som

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:104 29

föreskrivs
i lagen om rätt till föräldraledighet är i dag beroende på arbetsgivarens
inställning, Detla innebär att den som vill vara helt ledig eller vill avkorta
arbetstiden under en längre tidsperiod kan tvingas byta arbetsplats och kanske
även yrke för alt få en arbetstid som ger möjlighet till ökad samvaro med
barnen. En utvidgning av den gällande rätten till ledighet förenad med en rätt atl
återgå i förvärvsarbete i samma utsträckning som före ledigheten skulle därför
vara av stor betydelse för många föräldrar. Därigenom skulle också de negativa
verkningarna av föräldrarnas långa totala arbetstider, dvs, arbetstiden ökad
med tiden för resorna till och från arbetet, minska och barnens långa dagliga
vistelsetider i daghem och familjedaghem kunna förkortas. Vidare skulle en
utvidgad lagfäst rätt till föräldraledighet medverka till atl även fäderna i
högre grad än f n, anpassar sina arbetstider så alt de får lid att umgås med
sina barn. Detta bör i sin tur även kunna öka fömtsättningama för föräldrarna
alt dela på ansvaret för hem och barn, vilket är väsentligt för barnen. En
sådan utveckling har redan påbörjats. Som framgår av senasie tillgängliga
statistik under en helårsperiod har rätten till ledighet i samband med barns
födelse utnyttjats av 10 % av fäderna och 44 % av fäderna har vid något tillfälle
utnyttjat rätten lill ledighet för tillfällig vård av bam. Det är likaledes i
hög grad önskvärt att få till stånd en utjämning på arbetsmarknaden så all
deltidsarbetet inte är så koncentrerat till kvinnodominerade yrken som hittills
har varit fallet.

Enligt
min mening är det angeläget att nu tillgodose barnfamiljernas dokumenterade
behov av rätt lill ytterligare ledighet.

Den
promemoria (Ds S 1977:7) Vidgad rätt lill ledighet för vård av barn m. m. som i
september 1977 har lagts fram av en arbetsgrupp inom socialdepartementet
innehåller bl, a, förslag all i avvaktan på en allmän arbetstidsförkortning
föräldrar skall få rätl alt för vård av barn förkorta sin arbetstid till tre
fjärdedelar av normal arbetstid - vanligtvis till sex timmars arbetsdag - så
länge de har barn under åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har
avslutat sitt första skolår. Föräldrar föreslås vidare fä rätt att vara helt
lediga från anställningen till dess barnet har uppnått ett och ett halvt års ålder.
Rätten till ledighet föreslås vara fristående från föräldraförsäkringens ersättningsregler.
Arbetsgruppen påpekar atl även annan lagstiftning om räll till ledighet från
anställningen, t, ex, lagen (1974:891)om arbetstagares rätt lill ledighet för
utbildning (studieledighetslagen), är på motsvarande sätt frikopplad från
regler om ersättning.

Arbetsgruppens
förslag har i fråga om sitt allrhänna syfte, nämligen atl bereda föräldrar och
barn mera tid lill en meningsfull samvaro saml att nedbringa barns alltför
långa dagliga visielsetider i daghem och familjedaghem, fått allmän
uppslutning av remissinstanserna. Däremot har förslaget fått kritik dels för atl
ersättning inte utgår under hela den lid ledigheten avser, dels för atl en så
omfattande ledighet som förslaget innebär skulle medföra stora praktiska
problem på arbetsplatserna, dels för att de föreslagna reglerna inte
tillräckligt kommer att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 30

Av
tillgänglig statistik framgår alt det i dag i ivåförälderfamiljerna ofta finns
en hellids- och en deltidsarbetande förälder. Detta visar enligt min mening att
ekonomiska förutsättningar i många fall bör finnas för att en rätl till dellidsledighel
skall kunna utnyttjas. Av det totala antalet ensamslående föräldrar arbetar i
dag ca 60 96 på heltid, vilket motsvarar omkring 45 000 föräldrar. Vissa av
dessa ensamslående föräldrar kan av ekonomiska orsaker ha svårt att utnyttja en
vidgad rätt lill ledighet för vård av barn. Det bör dock påpekas alt särskilda
skatteregler gäller för ensamstående föräldrar. Vidare finns inkomstprövade
förmåner, bl. a. bostadsbidrag, som är speciellt inriktade på grupper med
lägre inkomster. Jag vill i detla sammanhang erinra om att en parlamentarisk
kommitté (S 1977:16) nyligen har tillsatts föratt se över samhällets stöd till
de ensamstående föräldrarna.

Vidare
framgår av vad jag tidigare har sagl alt det förslag jag nu avser alt lägga
fram ulgör det andra stegel i den planerade utbyggnaden av föräldraförsäkringen
och rätten till föräldraledighet. Nästa steg avses omfatta en samlad lösning av
frågorna om vårdnadsbidrag och utbyggnad av föräldraförsäkringen. Detta kommer
atl ske i den takt det samhällsekonomiska utrymmet medger. Att en ledighetslagstiflning
läggs fram innan beslut har fatlats om den samlade lösningen av
ersättningsfrågorna är i och för sig inle någon nyhet. Den senaste
vuxenutbildningsreformen genomfördes på detla säu (jfr prop. 1974:148 och
1975:23).

Det
är uppenbart att problem kan uppstå på vissa arbetsplatser i samband med att en
viss grupp, såsom småbarnsföräldrar, får rätt till förkortad arbetstid. Dessa
problem bör emellertid kunna lösas genom medverkan av arbetsmarknadens
organisationer. Detta har varit möjligt vid annan ledighet såsom studieledighel,
ledighet för facklig verksamhet m, m. Jag vill i sammanhanget erinra om att det
för de äldre arbetstagarna sedan den 1 juli 1976 finns möjlighet att erhålla
delpension (SFS 1975:380), Denna pension gör del möjligt för arbetstagare i
åldrarna 60-65 år all minska sin arbetstid inför övergången till hel
ålderspension, 1 samband med reformens införande uttalades, särskilt från
arbetsgivarhåll, farhågor alt del på grund av bl, a, förhållandena på
arbetsplatserna inte skulle vara möjligt atl bereda de berörda arbetstagarna
deltidstjänster i den utsträckning som var avsedd. Dessa farhågor haremellertid
visat sig vara överdrivna. Av det material som hittills redovisats synes
deltidsarbeten ha kunnat ordnas i en omfattning som överstiger beräkningarna.

För
att underiätta en anpassning till särskilda branscher, arbetsplatser och arbetslagargrupper
bör en lagstiftning om föräldraledighet göras disposiliv så långt det är
möjligt utan atl lagens syfte eftersatts.

Såsom
jag tidigare har anfört torde en lagfäst räll för föräldrar till ledighet för
vård av barn kunna medverka till att även fäderna i högre grad än f n, anpassar
sina arbetstider så all de får ytterligare tid att umgås med sina barn.

Vissa
remissinstanser, bland dem arbetsmarknadsstyrelsen och TCO,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 31

anser
alt utfallet av de ändringar i föräldraförsäkringen och rätten till föräldraledighet
vilka träder i kraft den I januari 1978 bör undersökas innan arbetsgruppens
förslag görs lill föremål för lagstiftning, TCO anser vidare i likhet med
Landsorganisationen i Sverige (LO) att de arbetsmarknadsmässiga konsekvenserna
av arbetsgruppens förslag bör utredas ytteriigare och alt detta bör ske i
samråd med arbetsmarknadens parter,

1
arbetsgruppens förslag har beaktats innehållet i dels familjesiödsutred-ningens
betänkande (SOU 1975:62) Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar, dels
delegationens för arbetstidsfrågor rapport (SOU 1976:34) Kortare arbetstid När?
Hur?, dels principförslaget av en särskilt tillkallad arbetsgrupp (Ds S 1976:5)
Ökade möjligheter till föräldraledighet genom föräldraförsäkringen. Likaså har
de synpunkter som erhållits vid remissbehandlingen av nu nämnda betänkanden
beaktats. Del är inte sannolikt alt beredningen av ärendet skulle vinna
nämnvärt på en ytteriigare utredningsomgång, Enligl min mening bör
småbarnsföräldrar ulan ytterligare dröjsmål ges vidgade möjligheter till
ledighet för vård av barn. Min bestämda uppfattning är att detla endast kan
åstadkommas genom lagstiftning.

Jag
anser det däremot lämpligt alt det, sedan reformen har börjat verka, tillsätts
en arbetsgrupp för att utvärdera reformens arbetsmarknadsmässiga konsekvenser
och dess effekter för barn och föräldrar. Denna arbetsgmpp bör samråda med jämställdhelskommittén(Ju
1976:08), Arbetsgruppen, som bör innehålla representanter för arbetsmarknadens
parter, bör även fl i uppdrag atl undersöka effekterna av de reglerom särskild
föräldrapenning och därmed sammanhängande föräldraledighet som träder i kraft
den 1 januari 1978, Om ändringar i rätten till ledighet för vård av barn anses
påkallade bör arbetsgruppen kunna föreslå sådana. En sådan uppföljning av föräldraledig-hetslagsliftningen
står i överensstämmelse med det uppföljningsarbete som bedrivs i fråga om andra
delar av det arbetsrältsliga reformarbetet (jfr senast AU 1977/78:8 s, 17),

Den
materiella reglering som arbetsgruppen föreslår anser jag på del hela taget väl
avvägd. Även om förslaget kan behöva jämkas på enskilda punkter, bl, a, med
avseende på möjligheterna att genom kollektivavtal anpassa lagreglerna till
särskilda branscher och arbetslagargrupper, kan det enligt min mening läggas
till grund för lagstiftning.

Jag
övergår nu till det närmare innehållet i förslaget om en vidgad rätt lill
ledighet för vård av barn m. m,

5.2
Ledighetens omfattning

Rätten
till ledighet för vård av barn bör i enlighet med de regler som f n, gäller
omfatta såväl hel ledighet som deltidsledighet med bevarad anställningstrygghet.
Rätlen till hel ledighet i samband med barns födelse kommer enligt de fr, o, m,
den I januari 1978 gällande reglerna vanligtvis atl upphöra då barnet är sex
månader. Härefter kan vardera föräldern uppbära särskild

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 32

föräldrapenning
under en och en halv månad. För ensamstående föräldrar gäller denna rätl under
tre månader. Vid en utvidgning av rätten till hel ledighet finner jag i likhet
med arbetsgruppen alt del nu är lämpligt alt knyta an till den i del statliga
cirkuläret angivna åldersgränsen ett och ett halvt år, Detla har också
godtagits av fiertalet remissinstanser. Denna rätt lill hel ledighet bör vara
frislående från ersättningsreglerna i föräldraförsäkringen. Härutöver bör
förälder ha rätt till hel ledighet under tid då hel föräldrapenning eller hel
särskild föräldrapenning ulgår, dvs, bl, a, under lid före barns födelse samt
under tid då ersättning utgår för vård av barn, vars ålder överstiger ett och
ett halvt år, t, ex, i samband med adoption,

I
fråga om rätt till dellidsledighel kommer fr, o, m, den 1 januari 1978
huvudsakligen alt gälla att förälder kan förkorta den dagliga arbetstiden lill hälften
eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid under tid då särskild föräldrapenning
utgår, Detla kommer vanligtvis att innebära att vardera föräldern kan förkorta
arbetstiden med hälften under tre månader eller med en fjärdedel under sex
månader och med ledigheten föriagd under perioden fram lill dess barnet har
fyllt åtta år eller lill den senare lidpunkt då barnet har avslutat sitt första
skolår.

Arbetsgruppen
föreslår all rätten att förkorta arbetstiden lill tre fjärdedelar av normal
arbetstid utvidgas till att omfatla hela tiden rill dess barnet har fyllt åtta
år eller lill den senare lidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. Av
remissinstanserna uttalar TCO och SACO/SR atl det vore lämpligt atl även i detla
sammanhang knyta an till bestämmelserna i del statliga cirkuläret och låta
sådan ledighet las ul fram lill dess barnet har fyllt tolv år, A andra sidan
understryker bland de remissinstanser som företräder arbelsgivarinlressen
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges hantverks-och industriorganisalion
(SHIO) att en rätt till förkortning av arbetstiden av det slag och den
omfattning som arbetsgruppen har föreslagit skulle innebära åtskilliga problem
för i synnerhet de mindre förelagen.

De
problem som kan uppstå på vissa arbetsplatser i samband med alt förälder får
vidgade möjligheter atl förkorta sin arbetstid bör enligt min mening kunna
lösas av arbetsmarknadens organisationer. För detta ändamål kommer jag att
föreslå regler som syftar till att underiätta en anpassning till särskilda
branscher, arbetsplatser och arbetslagargrupper. Jag återkommer till den frågan
i avsnitt 5,7,

Syftet med en möjlighet lill
arbetstidsförkortning för småbarnsföräldrar är som jag tidigare har nämnt alt
bereda föräldrar och barn mera lid lill daglig samvaro och alt nedbringa barns
långa dagliga vistelsetider i daghem och familjedaghem. Jag är med hänsyn lill
de effekter en sådan deltidsledighet kan fä på arbetsmarknaden f n. inte beredd
att föreslå atl ledigheten får tas ut under så lång tid som rekommenderas i det
statliga cirkuläret. Det torde vara under förskoleliden och under det första
skolåret som behovet av sådan deltidsledighet är mest framträdande. Mot
bakgrund av det anförda föreslår jag atl föräldrar ges rätt atl för vård av
barn förkorta arbetstiden till tre

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:104 33

fjärdedelar
av normal arbetstid till dess barnet har fyllt åtta år eller till den senare
tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. Den föreslagna åldersgränsen
kommer därigenom atl överensstämma med vad som fr, o, m, den 1 januari 1978
kommer att gälla för ledighet i samband med uttagande av den särskilda föräldrapenningen.
Rätten till deltidsledighet bör gälla så länge det i familjen finns barn under
åtta år eller barn som inle har avslutat del första skolåret, 1 likhet med den
föreslagna rätten till hel ledighet bör rätten lill dellidsledighel gälla fristående
från föräldraförsäkringens ersättningsregler. Förälder bör dock ha kvar rätten
att förkorta arbetstiden till hälften under lid då föräldrapenning ulgår för
sådant ändamål,

5.3
Ledighetens uppdelning på perioder

Hel
ledighet kommer enligt de regler som gäller fr, o, m,den 1 januari 1978 att
utgå under sex månader i samband med barns födelse. Härefter skall särskild
föräldrapenning kunna tas ul under en och en halv månad av varje förälder.
Genom det föreliggande förslaget utsträcks rätten till hel ledighet så länge en
familj har barn under ett och ett halvt år. Denna fristående rätt lill ledighet
ger föräldrar möjlighet att föriänga den tid som de kan vara hemma och vårda
barn för att därefter återgå till anställningen. Den lid som föräldrar önskar
vara hemma i samband med barns födelse är naturiiglvis myckel varierande, 1 ivåförälderfamiljer
är båda föräldrarna i sin egenskap av arbetstagare berättigade till ledighet
och de kan härigenom periodvis avlösa varandra i vården av barnet eller vara
lediga samtidigt. Möjlighet bör därför finnas för föräldrarna alt efler egen
bedömning besluta om hur lång tid de själva önskar vårda barnet på heltid innan
de återgår lill förvärvsarbetet.

Föräldrarnas
behov av kortare perioder av hel ledighet, t, ex, vid barns sjukdom, är
tillgodosett genom nuvarande rätt till ledighet för tillfällig vård av barn.
Den nu föreslagna frislående rätten lill hel ledighet bör betraktas som ett
komplement till sexmånadersledigheten i samband med barns födelse. Uttaget av
den utvidgade helledighelen föreslås därför i likhet med nu gällande ledighet
bli begränsat till ett visst anlal perioder.

Den
föreslagna fristående rätlen till förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar
skall som jag har nämnt tillgodose föräldrars och barns behov av ökad daglig
samvaro, även under det första skolåret, och minska barns långa dagliga
vistelselider i daghem och familjedaghem. Det framstår därför inle som något förstahandsiniresse
för familjen all denna ledighet tas ul i många, korta tidsperioder. Den
utvidgade rätten lill arbetstidsförkortning kan skapa betydande
planeringsproblem på arbetsplatserna om den leder lill många och ofta
återkommande skiften i arbetstiderna. För att begränsa de problem som kan
uppkomma på arbetsplatserna finns flera sätt all reglera uttaget av dellidsledighel,
Ell sätt är atl föreskriva en viss minsta tid för dellidsledighel. Härigenom
blir förändringarna på arbetsplatserna inte av alltför kortvarig karaktär.
Vidare understryker en sådan regel att huvudsyftet med deltidsle-

3 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 104

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:104 34

digheten
främist är att kontinueriigt låta föräldrar och barn få mer tid tillsammans.
Ett annat sätt är att i likhet med vad som nu gäller tillåta en uppdelning av
ledigheten på endast ett begränsat antal perioder per tidsenhet, Ell tredje
sätt atl reglera uttaget av deltidsledighet är atl kräva en sådan underrättelsefrisl
atl arbetsgivaren i förväg ges tid att möta uppkommande problem.

Väljer
man att reglera ledighetsullaget genom angivande av en viss minsta tid för deltidsledighelen
uppkommer problem vid fastställande av denna tid. Oavsett vilken minsta tid som
väljs, kommer denna att för vissa arbetsplatser vara onödigt lång samtidigt som
den för andra arbetsplatser kommer att vara helt otillräcklig för planeringen
av arbetet,

1
stället kan uttaget av dellidsledighel begränsas lill ett visst antal perioder.
Härigenom skapas ingen garanti för att ledigheten inte tas ut under mycket kort
tid, A andra sidan bör en begränsning av antalet ledighelsperioder per tidsenhet
medföra att arbetstagaren planerar ledigheten och inte förbrukar periodantalet
på korta ledigheter.

Enligt
vad som har sagts tidigare skall den fristående rätlen till förkortning av
arbetstiden till tre fjärdedelar kunna användas av en förälder så länge han eller
hon har barn under åtta år. Skäl finns därför all reglera ledigheten så atl den
inte förorscikar alltför stora problem på arbetsmarknaden samtidigt som föräldrarnas
behov av denna ledighet tillgodoses.

Inom
den föreslagna lidsramen för förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av
normal arbetstid ryms även den tid under vilken särskild föräldrapenning kan ulgå
för sådant ändamål. Varje förälder kan la ul sådan föräldrapenning fördelad
över sex månader eller i vissa fall tolv månader. Den särskilda
föräldrapenningen skall enligt prop, 1976/77:117, förutom att tillgodose föräldrarnas
möjligheter att få bättre tid att umgås med sina barn, även tillgodose
intresset av en bättre kontakt mellan föräldrarna och samhällets barnomsorg.
Den skall även kunna användas om föräldrar vill vara lediga i samband med barns
skolstart. Den särskilda föräldrapenningen skall således tillgodose flera olika
behov. Med hänsyn härtill torde ett införande av en viss minsta lid för sådan
ledighet innebära en försämring av rätten till ledighet under den lid
ersättning utgår. En särreglering för dessa fall skulle emellertid bli
svåröverskådlig och otymplig att praktiskt tillämpa. För att reglerna skall bli
så enkla som möjligt utan atl någon försämring sker av den nuvarande
föräldraledigheten och med beaktande av de behov som deltidsledighelen skall fylla
föreslår jag i likhet med arbetsgruppen att deltidsledigheten, på samma sätt
som föreslås beträffande heltidsledigheten, skall få las ul under endast ett
visst begränsat antal perioder.

Inom
föräldraförsäkringen finns också rätt till halv föräldrapenning. Arbetstagarens
rätt till ledighet uppdelad på visst antal perioder bör vara oberoende av om
ledigheten tas ut som hel, halv eller fjärdedels ledighet. Antalet perioder bör
inte heller vara beroende av om arbetstagaren uppbär ersäUning från föräldraförsäkringen
eller inte.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:104 35

Arbetsgruppen
har föreslagit atl ledigheten, oavsett om den tas ul som hel ledighet eller som
deltidsledighet, skall få delas upp på två perioder per kalenderår. Vissa
remissinstanser har ansett en sådan uppdelning alltför långtgående medan andra
anser den otillräcklig. För egen del anser jag, med hänsyn till de skilda
ändamål som ledigheten är avsedd för, att en regel som medgav endast en period
per kalenderårskulle vara otillräcklig, A andra sidan skulle en uppdelning av
ledigheten på fier perioder än två per kalenderår kunna leda till alltför slora
svårigheter på vissa arbetsplatser. Jag finner därför arbetsgruppens förslag
väl avvägt och förordar att en uppdelning får göras på två perioder per
kalenderår för all ledighet, Atl avtal kan träffas om ytteriigare uppdelning
återkommer jag till i det följande.

Jag vill
påminna om alt någon begränsning av antalet ledighetsperioder inle finns i
samband med föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Härigenom tillgodoses
i huvudsak behovet av korttidsledighel.

5.4
Underrättelsetid

Enligt
gällande regler har den arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet
skyldighet atl anmäla detta till arbetsgivaren en månad före ledighetens
början. För ledighet i samband med tillfällig vård av bam är underrältelsetiden
en vecka. Beror ledigheten på sjukdom gäller över huvud inte någon underräiielseiid.
Genom alt ledigheten enligt del föreliggande förslaget kan utsträckas till atl
gälla under lång tid och även delas upp i två perioder per kalenderår kan den
medföra behov av längre planeringslid på arbetsplatserna. För att erforderiiga
åtgärder skall kunna företas av arbetsgivaren inför den begärda ledigheten
krävs att arbetstagaren i god tid anmäler behovet av ledighet. En relativt lång
underräiielseiid torde vara särskilt påkallad vid längre ledighetsperioder och
då i synnerhet vid deltidsledighe-ler.

Vid
bestämmande av underrätlelseiidens längd får en avvägning göras mellan å ena
sidan en förälders behov av alt med relativt kort varsel kunna få ledighet, då
behovet av sådan inte har kunnat fömtses lång tid i förväg, och å andra sidan
det behov som kan finnas på arbetsplatsen av en längre planeringslid inför ledigheten.

Till stor del tillgodoses
föräldrars behov av icke planerad ledighet genom rätten till ledighet för tillfällig
vård av barn. Jag har inle för avsikt att föreslå någon ändring av reglema för
denna rätt lill ledighet. För annan kortare ledighet synes den nuvarande underrällelsetiden
på en månad vara tillräcklig. För längre ledigheter kan det dock med hänsyn till
planerings-, vikariats- och andra omslällningsfrågor vara nödvändigt med en föriängning
av underrältelsetiden utöver en månad. Ett alternativ skulle härvid vara att
bestämma underrättelsetiden lill en månad för alla kortare ledigheter och t.
ex. tre månader för längre ledigheter. Mot denna lösning kan emellertid
invändas atl del då skulle finnas tre olika underrällelselider, nämligen en
vecka, en månad

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:104 36

och
tre månader och delta skulle göra regelsystemet alltför komplicerat. För atl
reglerna skall vara så enkla som möjligt bör därför, med undantag av ledigheten
för tillfällig vård av barn, en och samma underräiielseiid gälla för alla
former av föräldraledighet.

Arbetsgruppen
har föreslagit att underrättelsetiden bestäms lill två månader. Flera remiiäsinstanser
vilka företräder arbelsgivarinlressen anser alt underrättelsetiden i stället
bör bestämmas till tre månader. Arbetsgivaren skulle därigenom beredas större
möjlighet att i tid kunna klara av de omställningsfrågor som är förenade med
deltidsledighet. Arbetsdomstolen och LO anser den föreslagna underrällelsetiden
vara för lång och förordar att denna bestäms till en månad. Arbetsdomstolen
hänvisar i detla sammanhang lill att en arbetstagares uppsägningstid enligt
anställningsskyddslagen är en månad.

För
egen del vill jag framhålla följande. Med hänsyn till omfattningen av den
ledighet som föreslås bör underrättelsetiden föriängas utöver vad som nu gäller.
Under denna tid skall vikarialsfrågor och andra omslällningsfrågor lösas,
varvid förhandlingar enligl lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet kan
komma i fråga. De frågor en arbetsgivare kan ställas inför vid en begäran om
deltidsledighet torde allmänt sett vara mer komplicerade än de som inställer
sig i samband med att en arbetstagare säger upp sin anställning, särskilt om
flera arbetstagare begär ledigt i stort sett samtidigt. Vad som nu har sagts
talar för all underrällelsetiden borde utsträckas till minst tre månader, inle
minst som lagstiftningen skall gälla på arbetsplatser där utläggningen av
arbetstiden är en komplicerad fråga. Tre månaders underräiielseiid skulle
emellertid innebära en avsevärd nackdel för föräldrarna. På grund härav och då
omfattningen och behovet av de åigärder som kan erfordras inför ledigheten är
svåra att förutse föreslår jag, i likhet med arbetsgruppen, atl underrättelsetiden
nu bestäms till två månader. Den föreslagna regeln är vidare dispositiv så atl
arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal skall kunna anpassa den till de
särskilda förhållanden som kan råda. Visar det sig att den föreslagna lösningen
inle fungerar tillfredsställande får frågan las upp i samband med den fömt
berörda uppföljningen av reformen. För all underiätta arbetsgivarens planering
bör vidare föreskrivas att arbetstagaren i samband med anmälan om ledighet har
att ange hur lång tid ledigheten är avsedd att pågå.

Enligt
nuvarande regler finns ett undantag från underrättelsetiden på en månad
nämligen om behovet av ledighet i samband med bams födelse eller adoption
föranleds av sjukdom hos den andre föräldern eller av annan omständighet som
arbetstagaren inle har kunnat råda över. Undantagsregeln fär ökad betydelse om
underrättelsetiden föriängs och bör följaktligen vara kvar. Vidare bör
möjlighet finnas till ledighet i vissa andra fall, då det är uppenbart aU färäldern
inle har kunnat iaktta underrättelsetiden på två månader. De yUeriigare fall
som jag syftar på är främst sådana som har samband med barntillsynen och där
behovet av ledighet inte kan tillgodoses

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 37

inom
ramen för ledighet för tillfällig vård av barn.

Enligt
arbetsgruppens förslag, vilket i denna del överensstämmer med gällande regler,
har en arbetstagare rätt au avbryta påbörjad ledighet. Har ledigheten varit
avsedd atl pågå längre lid än en månad är dock arbetsgivaren inte skyldig att
låta arbetstagaren återinträda i arbetet tidigare än en månad efter anmälan.
Vissa remissinstanser, bl. a. SAF och SHIO, anser aU denna underräiielseiid bör
föriängas.

Regler
om återgång i tjänst vid avbrott i ledighet finns även i lagen (1974:981) om
arbetstagares rätl lill ledighet för utbildning (studieledighetslagen). Enligt
den lagen är arbetsgivaren inte skyldig att låta arbetstagaren återinträda i
arbete tidigare än två veckor eller, om ledigheten har varat minst ett år, en
månad efler det atl arbetsgivaren fär meddelande om återinträdet. Studieledighetslagen
har i berört hänseende, såvitt är känt, inte medfört några allvariigare problem
för arbetsgivarna. Såvitt jag kan förstå medför ledigheler för vård av barn
knappast några andra planeringsproblem m. m. än de som uppkommer vid ledigheter
för studier. Skäl att föriänga den nuvarande underrältelsetiden föreligger
därför inte enligl min mening.

5.5
Ledighetens förläggning

Ledigheten
bör enligt arbetsgruppens mening i likhet med vad som nu gäller föriäggas till
dag eller dagar som arbetstagare begär. Beträffande deltidsledigheten slår
arbetsgruppen fast som en vägledande grundsats aU sådan ledighet normalt skall
spridas över arbetsveckans samtliga dagar. Vissa remissinstanser anser all en föriäggning
av deltidsledighelen lill en eller vissa dagar i veckan skulle ge utrymme för
en mera innehållsrik samvaro mellan barn och föräldrar än en daglig
arbetstidsförkortning. De anser också aU en sådan förläggning skulle minska de
problem som ledigheten kan ge upphov lill på arbetsplatserna.

Jag
vill än en gång framhålla att syftet med möjligheten till en förkortning av
arbetstiden är all ge barn och föräldrar mera lid till en meningsfull samvaro och
atl nedbringa de långa dagliga vistelsetiderna för barn i daghem och familjedaghem.
Detta mål uppnås bäst genom en daglig arbetstidsförkortning.
Arbetstidsförkortningen bör därför i princip spridas över arbetsveckans samtliga
dagar. Endast i de fall där en sådan arbetstidsförkortning inte skulle tjäna
lagens syfte eller där arbetstiden är föriagd på ett sådant sätt att daglig arbetstidsförkortning
är utesluten bör ledigheten tas ut på så säU att den föriäggs till viss eller
vissa av arbetsveckans dagar. Jag återkommer till delta i avsnitt 5.7 och i
specialmotiveringen.

I likhet med vad som
kommer att gälla fr. o. m. den 1 januari 1978 bör frågan om deltidsledighetens föriäggning
under dagen och andra med ledigheten sammanhängande frågor lösas genom
överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller genom förhandling
enligt medbestämmandelagen. I likhet med arbetsgruppen anser jag emellertid atl
rätten

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:104 38

till
dellidsledighel i vissa fall skulle bli skenbar om arbetstagaren genom arbetsgivarens
bestämmande måste la ul ledigheten t. ex. mitt under arbetsdagen. Ett sådant
förfarande skulle även kunna stå i strid med ledighetens huvudsyfte. Jag
föreslår därför atl arbetsgivaren inte utan arbetslagarens samtycke skall kunna
föriägga ledigheten till annan tid än arbetsdagens början eller slut.

5.6
Anställningsskydd

En
väsentlig fråga vid all lagstiftning angående arbetstagares rätt till ledighet
från anställningen är vilket anställningsskydd som bör tillförsäkras en
arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt lill ledighet. Vad först angår
uppsägningsskydd är det tydligt att en uppsägning eller ett avskedande som
föranleds uteslutande av att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin lagliga
rätt till ledighet inle kan anses vara sakligt grundad. I lagen (1974:12) om
anställningsskydd (anställningsskyddslagen) ges generella bestämmelser om skydd
mot obefogade uppsägningar m. m. Denna lags tillämpningsområde är emellertid
något snävare än den nu gällande lagen om rätt till föräldraledighet, och
sistnämnda lag innehåller på grund därav uttryckliga regler om
uppsägningsskydd. Jag anser i likhet med arbetsgruppen att sådana regler bör
finnas kvar.

En
annan frågi som uppkommer i detla sammanhang är om och i vad mån en anställd
som med tillämpning av lagen förkortar sin arbetstid eller återvänder från
ledighet enligt lagen bör garanteras samma eller likvärdiga arbetsuppgifter jämfört
med vad han hade före ledigheten. 1 samband härmed uppkommer även frågan om det
löneskydd som bör tillförsäkras en arbetstagare som begär eller tar i anspråk
ledighet enligt lagen.

Enligl
den nu gällande lagen om rätt lill föräldraledighet är en arbetstagare ej
skyldig au vidkännas minskning av de förmåner som är förenade med anställningen
i annan mån än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetslagarens arbetsförhållanden
fär inte heller försämras på grund av att arbetstagaren begär eller tar i
anspråk sin rätt till ledighet. Arbetsgmppen har föreslagit att dessa
bestämmelser skall behållas.

1
samband med remissbehandlingen av arbetsgruppens förslag har vissa remissinstanser
vilka företräder arbelsgivarinlressen framhållit att del ibland måste bli
nödvändigt att omplacera en arbetstagare som förkortar sin arbetstid. SAF har
särskilt framhållit att en omplacering till andra arbetsuppgifter kan medföra
att vissa tillägg som är förenade med de tidigare arbetsuppgifterna-skifltillägg,
tillägg för obekväm arbetstid e. d.-bortfaller i samma mån som de
arbetsuppgifter som betingar dem.

För
egen del vill jag framhålla all rätten lill föräldraledighet självfallet måste
förenas med garantier för att en arbetstagare som begagnar sin räu inle kommer
i sämre ställning än sina arbetskamrater. Däremot kan det knappast bli aktuellt
att ge en föräldraledig arbetstagare garantier som går längre än vad

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:104 39

som
gäller för de arbetstagare som slår kvar i full tjänst. Skulle arbetsförtjänsten
för dem allmänt sett minska eller skulle de på grund av en omorganisation fä
ändrade arbetsuppgifter är detta förändringar som också en föräldraledig
arbetstagare bör få tåla.

Enligt
de regler som gäller inom arbetsrättens område har en arbetsgivare normalt rätt
att utan uppsägning omplacera en arbetstagare om de nya arbetsuppgifterna
ligger inom ramen för det enskilda anställningsavtalet. Bestämmelserna i den nu
gällande lagen om rätt lill föräldraledighet om skydd mot försämring av
anställningsförmåner och arbetsförhållanden ulgör i första hand ett skydd mot
trakasserier från arbetsgivarens sida. De går emellertid längre än så. En
arbetstagare som med åberopande av de regler som träder i kraft den 1 januari
1978 begär alt arbetstiden skall förkortas till tre fjärdedelar av normal
arbetstid skall i första hand, med undantag för den kvantitativa minskning som
följer av uppehållet i arbetet, beredas oförändrade arbetsuppgifter Endast om
detta visar sig vara omöjligt fär arbetsgivaren omplacera arbetstagaren. En
sådan omplacering måste då ske inom ramen för anställningsavtalet.

En
arbetstagare som förkortar sin arbetstid skall inte behöva vidkännas annan
minskning av de förmåner som är förenade med anställningen än som står i direkt
proportion till ledigheten. Detta gälleräven i princip i det fall alten arbetstagare
måste omplaceras. 1 vissa fall kan emellertid en sådan omplacering medföra atl
tillägg såsom skifttillägg eller tillägg för obekväm arbetstid som är förenade
med den tidigare placeringen bortfaller ulan att del strider mot
anställningsavtalet.

Del
som jag nu har sagt om anställningsförmåner och arbetsförhållanden i samband
med föräldraledighet följer i och för sig av bestämmelserna i lagen om rätt
till föräldraledighet. Jag anser emellertid att detla bör komma till klarare
uttryck i lagtexten än tidigare.

5.7
Lagens karaktär

Den
nu gällande lagen om rätt lill föräldraledighet är tvingande. Avtal som innebär
all arbetstagares rättigheter enligl lagen inskränks eller upphävs är ogiltigt.
För att underiätta en anpassning av lagens tillämpning till särskilda
branscher, arbetsplatser och arbetslagargrupper har arbetsgmppen föreslagit att
vissa av lagens regler görs dispositiva på så sätt alt avvikelser fär göras med
stöd av kollektivavtal som träffas på förbundsnivå. De bestämmelser som på så
sätt föreslås bli dispositiva är reglerna om underrättelselid i samband med begäran
om ledighet samt om arbetstagarens skyldighet atl til! arbetsgivaren anmäla alt
han vill avbryta påbörjad ledighet och den tid efler vilken arbetstagaren efler
sådan anmälan har rätt att återgå i arbele. Någon erinran mot delta har inte
kommit lill uttryck under remissförfarandet. Flertalet remissinstanser som
företräder arbelsgivarinlressen har emellertid ansett att lagen bör göras
dispositiv också i vad avser reglerna om ledighelens föriäggning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:104 40

De
föreslagna reglerna om ledighelens föriäggning innehåller dels den för arbetstagarna
grundläggande rättigheten att fä ledigheten föriagd lill den dag eller de dagar
arbetstagaren begär, dels den med hänsyn till lagens syfte viktiga regeln att dellidsledighel
i princip skall föriäggas så att en daglig arbetstidsförkortning kommer till
stånd. Ledighetens förläggning under dagen regleras däremot endast på det
sättet alt arbetsgivaren inte utan arbetslagarens tillstånd fär förlägga
ledigheten till annan tid än arbetsdagens början eller slut. Del förutsätts
dock all beslutet har föregåtts av överläggning med den anställde eller
förhandling med hans organisation.

Skolöverstyrelsen,
Kommunförbundet, Landsiingsförbundei och SAF anför atl en lagfäst rätt till
daglig arbetstidsförkortning förlagd lill arbetsdagens början eller slut
skulle medföra allvarliga svårigheter.

För
egen del anser jag bestämmelserna om ledighelens föriäggning så väsentliga att
de inte bör göras disposiliva på samma sätt som föreslås belräftande reglerna
om underräiielseiid. Emellertid bör kollektivavtal kunna träffas angående den
närmare tillämpningen av förläggningsreglerna. Ett sådant kollektivavtal fär
dock inle leda till alt lagens syfte urholkas eller lill alt arbetstagarnas
rättigheter allmänt sett sänks under den nivå som lagen garanterar Qfr
arbetsdomstolens dom 1968 nr 26). Sådant kollektivavtal bör även kunna träffas
angående den närmare tillämpningen av bestämmelserna om skydd mot försämring av
anställningsvillkor och arbetsförhållanden. På samma sätt som gäller för annan arbelsrältslig
lagstiftning av social skyddskaraklär bör kollektivavtalen på arbetstagarsidan
ingås eller godkännas på förbundsnivå. Det får dock förutsättas all de centrala
parterna -sedan allmänna riktlinjer har dragits upp för anpassningen av lagen
-delegerar åt de lokala parterna på arbetsplatsen att göra de särskilda anpassningar
som är lokalt betingade. Anställningsskyddslagens lurordningsregler tillämpas
t. ex. på detta sätt.

Jag
föreslår således att reglerna om underräiielseiid och den tid efter vilken arbetstagaren
vid avbrott i ledighet fär återgå i arbete görs disposiliva på sätt arbetsgruppen
har föreslagit samt alt dessutom kollektivavtal får träffas på förbundsnivå
angående den närmare tillämpningen av bestämmelserna om ledighelens föriiiggning
och skyddet mot försämring av anställningsförmåner och arbetsförhållanden. I
vad gäller reglerna om ledighetens föriäggning torde sådana kollektivavtal vara
särskilt påkallade för de arbetstagare, som normalt har förskjulen arbetstid
eller har arbetstiden föriagd till annan tid än dagtid. Jag återkommer till
detta i specialmoliveringen.

5.8
Övriga frågor

Enligt
nuvarande regler avses i lagen om rätl lill föräldraledighet med föräldrar
biologiska föräldrar samt fosterföräldrar och adoptivföräldrar. Som förälder
anses även den med vilken föräldern är eller har varit gift eller har eller har
haft barn, om parterna stadigvarande sammanbor. Detta föräldra-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:104 41

begrepp
är identiskt med det som gäller enligt 4 kap, lagen (1962:381) om allmän försäkring(AFL)(jfr
20 kap, 2 § samma lag). En remissinstans har tagit upp frågan om inte rätlen till
ledighet för vård av barn bör tillkomma alla som sammanbor under äktenskapsliknande
former.

Genom
all rätten till föräldraledighet föreslås bli i allt väsentligt frikopplad från
föräldraförsäkringen föreligger i och för sig inle något hinder mot alt -utan
motsvarande ändring i föräldraförsäkringen - utvidga föräldrabegreppei i detta
sammanhang, Föräldrabegreppei är emellertid väl etablerat och starka skäl talar
enligl min mening mot att nu utvidga detla begrepp, Familjestödsutredningen
prövar f n, frågan om att eventuellt utvidga föräldraförsäkringen till att
omfatta förut berörd gmpp, 1 likhet med arbetsgruppen anser jag att frågan om
en utvidgning av föräldrabegreppei i samband med föräldraledigheten bör las
upp först i samband med att förslag läggs fram av familjestödsutredningen.

Avgörande
för en förälders rätt till ledighet enligt de regler jag nu föreslår är, i
likhet med vad som gäller enligt den nuvarande lagen, all föräldern faktiskt
vårdar barnet genom atl ta hand om det under den aktuella perioden. Därmed
avses inte ett fortlöpande omhändertagande. En förälder måste även kunna ägna
sig åt andra uppgifter som är förenade med familjens skötsel.

En arbetstagare som
använder ledigheten för annat ändamål än för vård av barn, t, ex. för all ägna
sig åt annat förvärvsarbete, handlar i strid mot lagen. Sker det, förfaller
rätten till ledighet och arbetsgivaren kan kräva att arbetslagaren återgår i arbele
i full utsträckning. En arbetstagare som använder ledigheten för annat ändamål
än för vård av bam riskerar också alt bli skyldig atl ersätta arbetsgivaren för
ekonomisk skada enligt allmänna rättsgrundsatser för avtalsbrott i
anställningsförhållanden. I allvariigare fall, såsom då arbetslagaren medvetet
har vilselett arbetsgivaren om syftet med ledigheten, kan fråga uppkomma om
uppsägning eller möjligen, i myckel grava fall, avskedande. Arbetstagaren är
emellertid oförhindrad att i samma omfattning som han eller hon gjort före
ledigheten åla sig bisysslor, om dessa inle i nämnvärd omfattning hindrar
arbetslagaren från all la hand om barnet.

Rätten lill ledighet
föreslås bli mer omfattande än enligt den nuvarande föräldraledighelslagen och
i allt väsentligt fristående från föräldraförsäkringens ersättningsregler. Jag
föreslår därför, i likhet med arbetsgruppen, att lagen om räll lill
föräldraledighet upphävs och ersätts med en ny lag om rätt lill ledighet för
vård av barn m. m.

Den föreslagna
utvidgningen av rätlen till ledighet för vård av barn torde innebära behov av
ett ökal anlal vikariatsanslällningar, 1 samband därmed uppkommande frågor liksom
övriga frågor om den lagstadgade ledighetens anpassning till lagen om
anställningsskydd, exempelvis frågan om turordning vid uppsägning på grund av
arbetsbrist, är i och för sig desamma som föreligger vid tillämpningen av studieledighetslagen.
Skulle dessa frågor visa sig kräva särskild lagreglering utöver den kolleklivavialsanpassning
som kan

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:104 42

ske,
bör detla kunna övervägas i samband med den nyligen beslutade översynen av ansnällningsskyddslagen.

Arbetsmarknadens
parter bör ges behövlig tid för all förbereda de anpassningsåtgärder som
föranleds av de nu föreslagna reglerna om rätt till ledighet. Vidare bör
information ges om den föreslagna reformens innebörd, varvid särskilt skall
betonas alt del är värdefullt för barnen atl även fäderna i ökad utsträckning
lar i anspråk rätten till ledighet. Viss lid bör stå till förfogande för denna
information till arbetstagarna. Jag föreslår därför alt den nya lagen träder i
kraft den 1 januari 1979,

6
Upprättat la|;förslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har i samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet
upprättats förslag lill lag om rätl till ledighet för vård av barn rn. m.
Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

1
Specialmotivering

Lagen
om rätl till ledighet för vård av barn m. m. ersätter lagen (1976:280) om rätl till
föräldraledighet. Genom att ledigheten enligt den nya lagen föreslås bli mer
omfattande än rätten till föräldraförsäkring enligt 4 kap. lagen (1962:381) om
allmän försäkring (AFL) kan den senare lagen inle längre användas för att ange
de villkor som gäller för ledigheten. 1 förhållande till arbetsgruppens föirslag
har vissa ändringar av redaktionell karaktär gjorts. Vidare har bestämmelser
införts som möjliggör atl avtal träffas om den närmare tillämpningen av vissa
regler.

Inledande
bestämmelser

IS

1
denna paragraf slås lill en början fast att arbetstagare har rätt till ledighet
från sin anställning enligt lagens bestämmelser. 1 överensstämmelse med lagen
om rätl till föräldraledighet men till skillnad från t, ex, lagen (1974:12) om
anställningsskydd görs således inte undanlag för någon grupp av arbetstagare.
Begreppet arbetstagare definieras inte i lagen utan avses ansluta till den
praxis som gäller inom arbetsrätten i övrigt (se prop, 1975/76:105 bil, 1 s,
323 IT samt SOU 1975:1 s, 691 fl).

En
törsta förutsättning för en arbetstagares rätl till ledighet är att arbetstagaren
är förälder eller, såvitt gäller ledigheten före barns födelse, skall bli förälder,
Föräldrabegreppei är oförändrat i förhållande till lagen om rätt till föräldraledighet.
Sålunda är fosterförälder jämställd med biologisk förälder. Av 4 kap, 8 >! föräldrabalken
följer vidare alt lagens bestämmelser också gäller adoptivföräldrar. Enligt
andra stycket i förevarande paragraf anses vidare som

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 43

förälder
den med vilken föräldern stadigvarande sammanbor och med vilken föräldern är
eller har varit gift eller har eller har haft barn, Detla innebär liksom f n,
att fier än två arbetstagare kan i lagens mening vara föräldrar till ett barn
och således göra anspråk på ledighet, under fömtsättning atl de lar faktisk
vård om barnet. Om tvist skulle uppkomma, humvida en arbetstagare har rätl att
fä ledighet i egenskap av förälder är detla en fråga som får lösas med
utgångspunkt i det föräldrabegrepp som gäller enligt 4 kap, och 20 kap, 2 § AFL,

Ytterligare
en förutsättning för rätt till ledighet är normalt att arbetstagaren under
ledigheten verkligen har faktisk vård om barnet (jfr 3 §), Utgångspunkten för
lagen är således alt bara den ena föräldern i allmänhet behöver ta ledigt från
sitt arbete. Det har emellertid inte ansetts möjligt eller lämpligt -bl, a, har
föräldrarna sällan samma arbetsgivare - att föreskriva att endast en av
föräldrarna har rätl till ledighet, 1 det fall all fier än två föräldrar begär ledighet
för samma tid får det utredas vilka av dessa som verkligen lar faktisk vård om
barnet. Endast två föräldrar bör samtidigt ha rätt lill ledighet.

Genom
kravet alt arbetstagaren skall vårda barn under liden för ledighet följer även
att arbetstagaren inte kan ta i anspråk ledigheten genom alt påbörja ett annal
förvärvsarbete under den lid som ledigheten varar. Denna fråga har behandlats i
den allmänna motiveringen (avsnitt 5,8),

2 §

Lagen
är i princip tvingande till arbetstagarens förmån. Ett enskilt avtal om atl
vissa av lagens förmåner skall inskränkas eller helt bortfalla är således utan verkan.
Enligt paragrafens andra och tredje stycken kan dock arbetsmarknadens parter
med verkan för berörda arbetstagare träffa kollektivavtal dels om avvikelser
från lagen på vissa punkter, dels om den närmare tillämpningen av vissa
bestämmelser. På det sättet kan lagreglerna ersättas eller kompletteras med
bransch- eller arbeisplatsanpassade föreskrifter.

Ett avtal varigenom en
enskild arbetstagare för framtiden avstår från de förmåner som lagen garanterar
arbetslagaren är alltså ogiltigt, Lagen utgör däremot inte hinder mot enskilda
avtal om bättre förmåner för arbetstagaren. Utan hinder av det anförda skall
det emellertid vara tillåtet för en enskild arbetstagare atl i visst fall avstå
från en rätt lill ledighet som redan har aktualiserats -1, ex, att avtal
träffas mellan arbetsgivaren och arbetslagaren om alt en redan beviljad
ledighet skall uppskjutas - fömtsatt givetvis att överenskommelsen har ingåtts
av fri vilja. Arbetsgivaren får t, ex, inte ha begagnat sig av arbetstagarens
beroende ställning.

Som
närmare harberörts i den allmänna motiveringen krävs formellt att de avvikande
kollektivavtalen har på arbetstagarsidan ingåtts eller godkänts på förbundsnivå
eller att de centrala parterna har överiämnat viss kollektivavtalsanpassning till
uppgörelser på lokal nivå. De regler från vilka avvikelse får göras med stöd av
kollektivavtal är underrältelsetiden före ledighet enligt 7 §

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:104 44

första
slycket samt arbetstagarens skyldighet enligt 9 § andra stycket att lill arbetsgivaren
anmäla alt han vill återgå i arbete liksom den tid, efter vilken arbetstagaren
vid sådan anmälan har rätl att återgå i arbele. Sådana kollektivavtal kan innehålla
regler som innebär mera långtgående skyldigheter för den anställde, t, ex,
längre underrättelsefrister, och som således kan upplevas som en försämring
från den enskilde arbetstagarens sida. Häri ligger en skillnad mot de
kollektivavtal som får träffas om den närmare tillämpningen av bestämmelserna
i 8 § om ledighetens föriäggning och i 11 § om arbetstagares skydd mot
försämrade anställningsvillkor eller arbetsförhållanden. Ett kollektivavtal i
de senare fallen får nämligen inte leda lill alt arbetstagarnas förmåner
allmänt sett sänks under den nivå som lagen garanterar eller till atl lagens
syften urholkas, Detla är en följd av atl kolleklivavtalsanpassningen endast
kan avse den närmare tillämpningen av lagregeln, inte lagregeln som sådan. De
särskilda fömtsättningar som gäller för dessa kollekiivavtal kommer jag att
beröra i specialmotiveringen till lagmmmen i fråga,

1
2 § tredje stycket behandlas arbetsgivarens rätt att tillämpa sådana kollektivavtal
sorn nu har berörts även på arbetstagare som inte är medlem av den
avtalsslutande arbetstagarorganisationen. En förutsättning för detla är att
arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med kollektivavtalet och atl arbetstagaren
inte omfattas av annat tillämpligt kollektivavtal.

Reglerna
om lagens dispositiviiet har förebilder i annan likartad arbelsrältslig
lagstiftning,

Rätl
till ledighet

3§

1
denna paragraf ges de grundläggande bestämmelserna om omfattningen av rätten till
ledigliet. Arbetstagare har räll till hel ledighet från anställningen så länge
arbetstagaren vårdar barn som inte har uppnått ett och ett halvt års ålder.
Arbetstagaren har vidare räll till partiell ledighet genom förkortning av
arbetstiden lill tre fjärdedelar av normal arbetstid - normall till sex timmars
arbetsdag - så länge arbetstagaren vårdar barn som inte har fyllt åtta år eller
därefter inte har av slutat del förslå skolåret. Med första skolårels utgång
avses normalt den dag då den andra skolterminen enligl fastställd skolplan är avslutad.
Rätt till dellidsledighel finns även under tid då barnet är under ett och ett
halvt år. Det förhållandet alt en arbetstagare exempelvis först har varit helt
ledig under en period medför inte atl han föriorar rätten att därefter få dellidsledighel
under en annan period under kalenderåret. Han kan dock inte utan arbetsgivarens
samtycke utnyttja olika ledighetsformer under en och samma ledighelsperiod (se
vidare specialmotiveringen till 6 §),

Rätten lill ledighet är
inte knuten lill ett visst barn utan till det förhållandet att arbetstagaren
vårdar något barn, vars ålder understiger de angivna

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:104 45

åldersgränserna.
Beträffande innebörden av begreppet "vård av barn" se avsnilt 5,8 i
den allmänna motiveringen samt specialmotiveringen lill I §, Rätten till den nu
beskrivna ledigheten är till skillnad från gällande bestämmelser inte knuten till
fömtsättningen att ersättning utgår enligl föräldraförsäkringen.

Liksom
beträffande den rätt att förkorta arbetstiden i samband med att särskild
föräldrapenning utgår som kommer att gälla fr, o. m, den 1 januari 1978 avses
med normal arbetstid den arbetstid som är normal inom den bransch eller på den
arbetsplats där arbetstagaren är anställd. Paragrafen omfattar också
arbetstagare vars arbetstid är ojämnt fördelad under veckan eller förlagd till
ovanligare lider. Därvid skall göras en genomsnittsberäkning per arbetad vecka
eller per den arbetslidsperiod som förekommer inom branschen eller på
arbetsplatsen. Denna beräkning får bilda utgångspunkt för tillämpningen av
beräkningsreglerna om avkortning av arbetstiden. Del får vidare ankomma på
arbetsmarknadens parter att inom de olika avtalsområdena klara ut vad som bör
anses som normal full arbetstid vid tillämpning av lagen. Vad härefter gäller
utläggningen av den förkortade arbetstiden, ligger i begreppet
"förkortning av arbetstiden" atl avkortningen i princip bör tas ut dagligen,
dvs. spridas över arbetsveckans samtliga dagar. Detla stämmer bäst överens med
reformens syfte. Frågan om föriäggningen av arbetstidsförkortningen berörs
närmare i specialmotiveringen lill 8 §.

4 §

Enligt
lagen om rätl till föräldraledighet i dess lydelse fr. o. m. den 1 januari 1978
kommer en arbetstagare att ha rätt till hel ledighet dels under viss tid före barns
födelse, dels i viss utsträckning för tid efterdet atl barnet har fyllt eu och ett
halvt år. Sådan ledighet kan förekomma i samband med att arbetstagaren uppbär
föräldrapenning i samband med barns födelse (4 kap. 2 § AFL) eller i samband
med adoption av barn (4 kap. 7 § AFL) saml vidare i samband med atl
arbetstagaren uppbär särskild föräldrapenning (4 kap. 11 § AFL). I fråga om dellidsledighel
kommer arbetstagare enligl lagen om räu till föräldraledighet i dess lydelse
fr. o. m. den 1 januari 1978, utöver rätt lill fjärdedelsledighet, att ha rätt
till förkortning av arbetstiden lill hälften av normal arbetstid i samband med
att halv särskild föräldrapenning (4 kap. 14 och 16 §§ AFL) utgår för sådant
ändamål. Vidare föreligger redan nu rätl till förkortning av arbetstiden till
hälften i samband med att halv föräldrapenning utgår enligl 4 kap, 3 § AFL,
Någon ändring i rätten till sådan hel och halv ledighet har inle gjorts. Detta
slås fast i 4 §, om än med en något annoriunda konstruktion än tidigare. Av
särskilt intresse härvidlag är rätlen lill hel och halv ledighet i samband med
att arbetstagaren uppbär särskild föräldrapenning för sådant ändamål. Rätten till
sådan ledighet föreligger så länge arbetstagaren vårdar barn som ej har fyllt
åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 46

det
första skolåret. Ledigheten kan utgå som hel ledighet under maximalt tre månader
eller halv ledighet under maximalt sex månader.

5§

Till
denna paragrafs första stycke har ulan saklig ändring förts över bestämmelserna
i lagen om rätt till föräldraledighet om viss minsta anställningstid för rätl till
ledighet (3 § samt den fr o, m, den 1 januari 1978 gällande 8 §), 1 de fall
kvalifikationstid inte fordras för rätt till ledighet (nuvarande 4 och 6 §§)
har deUa särskilt angivits i den nya lagtexten.

Enligt
paragrafens andra stycke har arbetstagare rätt lill ledighet förtillfällig vård
av barn under lid då han uppbär föräldrapenning enligt 4 kap, 8 § AFL. En förutsäuning
för sådan ledighet är således att föräldrapenning utgår. Däremot krävs inte att
arbetslagaren har varit anställd viss minsta tid. Föräldrapenning för tillfällig
vård av barn kommer enligl 4 kap. 9 § AFL i dess lydelse fr. o. m, den I
januari 1978 att för föräldrarna sammanlagt utgå årligen i högst tolv dagar om
i familjen finns ett barn, 15 dagar om i familjen finns två barn och 18 dagar
om i familjen finns tre eller flera barn. Därvid räknas två dagar med halv
föräldrapenning som en dag. Genom alt rätlen till ledighet i detta fall är
knuten till föräldrapenningen kan det - liksom vid ledighet enligt 4 § - finnas
ett behov för arbetsgivaren alt få reda på det antal dagar som en arbetstagare
har rätt atl vara ledig. Sådan information kan ges av den allmänna
försäkringskassa som handlägger arbetstagarens föräldraförsäkringsförmåner.

Enligt
paragrsifens tredje stycke har en kvinnlig arbetstagare, oberoende av rätten till
ersättning enligl föräldraförsäkringens förmånssystem eller regeln om
kvalifikationstid, alltid räu alt vara ledig i samband med barnsbörd under
minst sex veckor före och sex veckor efter nedkomsten. Den ledighet som här avses
är hel ledighet. Rätt till ledighet efter nedkomsten är inte beroende av atl
kvinnan vårdar barnet. Regeln har tillkommit för atl svensk lagstiftning även
formellt skall uppfylla kravet i den europeiska sociala stadgan om möjlighet till
en viloperiod om sammanlagt tolv veckor före och efler barnsbörd.

Ledighetens
förläggning m. m. 6§

1
enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen harjag funnit periodindelning
av ledigheten mest lämpad för att skapa ordning vid ledighetens föriäggning. Få
grund härav har föreskrivits att ledighet enligl 3 och 4 §§ saml 5 § tredje
stycket skall få delas upp på sammanlagt två perioder per kalenderår. Därvid
skall en period som har påbörjats ett kalenderår hänföras lill del året även om
perioden sträcker sig in över ett annat

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 47

kalenderår.
Detta innebär att en arbetstagare, som under visst kalenderår avslutar en under
tidigare kalenderår påbörjad ledighet, har räll till två nya perioder det året.
Föriänger en arbetstagare en tidigare påbörjad ledighet underdel nya
kalenderåret skall han dock anses ha tagit en period i anspråk, vilket innebär
att en föriängning måste föregås av underrättelse enligt 7 §. En arbetstagare
skall inte under en och samma period utan arbetsgivarens samtycke kunna ta ut
olika former av ledighet. En arbetstagare som exempelvis i direkt anslutning
till hel ledighet fortsätter med fjärdedelsledighet skall därför anses ha
tagit två perioder i anspråk, om inle annat har överenskommits. 1 övrigt skall
en period anses förbrukad, när arbetstagaren återgår i arbete, vare sig detta
sker vid den planerade tidpunkten eller med tillämpning av bestämmelserna i 9 §
om rätten att avbryta påbörjad ledighet. Avbrott i påbörjad ledighet skall dock
inle medföra att en period förbrukas om arbetstagaren under ledigheten blir
sjuk eller lar semester. Avbrott skall inte heller anses föreligga om
arbetstagaren på arbetsgivarens begäran tillfälligt inträder i arbete för atl
sedermera återgå till föräldraledigheten.

Byter
en arbetstagare arbetsgivare har arbetstagaren, sedan arbetstagaren har uppnåU
den i 5 § första stycket föreskrivna anställningstiden, rätl att dela upp
ledigheten på nya perioder.

Ledighet
enligt 5 § andra stycket för tillfällig vård av barn är inle begränsad till
visst antal perioder.

7 §

En
arbetstagare som vill utnyttja sin rätt lill ledighet enligt 3 och 4 §§ samt 5
§ tredje stycket skall underrätta arbetsgivaren om detta minst två månader före
ledighetens början. 1 samband med underrättelsen skall arbetstagaren även uppge
hur lång lid ledigheten är avsedd atl pågå. Därigenom understryks vikten av
att arbetsgivaren fär sådana besked alt han kan vidta de planeringsåtgärder som
erfordras inför ledigheten.

Av
skäl som har angivits i den allmänna motiveringen (avsnitt 5,4) har underrätlelsefristen
för ledighet enligt 3 och 4 §§ samt 5 § tredje stycket satts till två månader.

Möjlighet finns dock alt i
vissa situationer göra undanlag från denna frist. Till underrättelsetiden för
ledighet i samband med barns födelse finns i gällande lag knuten en
undantagsregel, enligt vilken underrällelsetiden får underskridas om behovet av
ledighet föranleds av sjukdom hos den andre föräldern eller annan omständighet
som arbetstagaren inle har kunnat råda över (5 § 3 st. lagen om rätl till
föräldraledighet). Enligt specialmotiveringen till del berörda lagrummet (prop.
1975/76:133 s. 62) avses med annan omständighet bl. a. för tidig födsel eller
andra komplikationer under graviditetens senare del som kvinnan inte har
kunnat förutse. Någon undantagsregel från underrätlelsefrislen inför ledighet i
samband med särskild föräldrapenning föreligger f n, inte ulan
arbetstagarens behov av ledighet utan

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:104 48

iakttagande
av underräiielseiid, t, ex. vid sjukdom, tillgodoses genom rätten lill ledighet
för tillfällig vård av barn.

Undantagsregeln
enligt förevarande paragraf gäller all ledighet, således även ledighet i
samband med särskild föräldrapenning. De undantagssituationer som åsyftas är
förutom de ovan beskrivna även sådana som hänger samman med barntillsynen. 1 analogi
med nu gällande undantag kan nämnas det fallet att föräldrarna har planerat
barntillsynen med utgångspunkt i aU en förälder arbetar sextimmarsdag. Om denna
förälder blir ur stånd att vårda barnet exempelvis på gmnd av sjukdom, bör den
andre föräldern kunna åberopa undantagsregeln och fä möjlighet lill motsvarande
ledighet under en kortare övergångstid. Ett annat fall som åsyftas är alt
barnet plötsligt står ulan ordnad barntillsyn, t. ex. genom att dagbamvårdare
eller annan ordinarie vårdare saknar möjlighet all ta emot barnet. 1 del fall
att en av föräldrarna normalt utövar den dagliga tillsynen av barnet bör en
förändring av den förälderns situation medföra rätt till undanlag, om sjukdom
kan åberopas. Undantagsregeln bör däremot inte kunna åberopas i situationer som
föräldrarna normalt kan förutse, t. ex. när barnet börjar i skola eller
förskola. Flera av de nu nämnda situationerna, då undantagsregeln kan fä
betydelse, tillgodoses inom ramen för ledighet för tillfällig vård av barn
varför sådan ledighet i första hand skall utnyttjas.

Arbetstagarens
underrättelsetid inför ledighet förtillfällig vård av barn häri överensstämmelse
med gällande regler satts till en vecka. Föranleds ledigheten av sjukdom - hos
barnet eller dess ordinarie vårdare - gäller ingen underräiielseiid.

Av 2
§ andra stycket framgår atl kollektivavtal får träffas på förbundsnivå om bl.
a. längre underräiielseiid än som sägs i 7 § första stycket. En förlängning av underrällelsetiden
synes särskilt påkallad för de arbelslagar-gmpper vars arbetstider bestäms
genom schemaläggning eller turlistor för en relativt lång tidsperiod,
exempelvis lärare.

Vissa
frågor om tillämpningen av 7 § vid lagens ikraftträdande berörs i anslutning lill
övergångsbestämmelserna.

8§

Enligt
denna paragraf kan en arbetstagare huvudsakligen själv avgöra vilka dagar som
ledigheten skall avse.

Såsom
tidigare omtalats är emellertid syftet med deltidsledighelen atl mera varaktigt
förbättra möjligheterna till samvaro mellan föräldrar och barn och göra del
möjligt atl avkorta de långa dagliga vistelsetiderna för barn i daghem och
familjedaghem. För att delta syfte skall tillgodoses, bör arbetstidsförkortningen
i princip spridas jämnt över arbetsveckans samtliga dagar. Med arbetsvecka
åsyftas arbetad vecka eller den motsvarande arbetsperiod som normall förekommer
inom den bransch eller på den arbetsplats där arbetstagaren är anställd.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:104 49

För
vissa yrkesgrupper kan det emellertid le sig meningslöst med en daglig arbetstidsförkortning.
Lagen medger därför atl arbetstagaren, om särskilda skäl föreligger, föriägger
arbetstidsförkortningen till viss eller vissa av arbetsveckans dagar. De fall som
här åsyftas är i första hand sådana där arbetslagaren på gmnd av sitt arbete
måste vistas på annan ort än hemorten (handelsresande, resemontörer etc.) och
därför inte kan ta hand om barnet om arbetstidsförkortningen skall slås ut på
veckans alla dagar. Även för dem som har arbetet föriagt till annan tid än
daglid eller som har oregelbundna arbetstider kan en daglig
arbetstidsförkortning le sig mindre väl ägnad all främja en ökad samvaro med
barnen.

Om
del inle är möjligt för arbetslagaren all på ett meningsfullt sätt sprida arbetstidsförkortningen
över arbetsveckans samtliga dagar, föreligger således sådana särskilda skäl som
sägs i paragrafens första stycke för att arbetstagaren skall kunna föriägga
arbetstidsförkortningen till viss eller vissa av arbetsveckans dagar. Skulle
emellertid sådana särskilda skäl inte föreligga har arbetsgivaren rätt all
kräva all arbetstidsförkortningen skall spridas över arbetsveckans samtliga
dagar.

Som
förut har berörts, utesluter 8 § inle överenskommelser mellan arbetsgivaren och
arbetslagaren om annan föriäggning än som här avses, om detta ligger i
arbetstagarens intresse.

Vidare
kan som nämnts enligt 2 § kollektivavtal träffas på förbundsnivå angående den
närmare tillämpningen av 8 §. Vad som i första hand åsyftas är avtal om föriäggningen
av deltidsledigheten för de grupper som har skiftarbete, schemalagd arbetstid
eller på annat sätt oregelbunden arbetstid. Däremot är det inte avsett atl
sådana kollektivavtal skall kunna reglera föriäggningen av heltidsledigheten.
Det är inte heller meningen atl det genom kollektivavtal skall bestämmas atl
arbetstagare med normal daglig arbetstid skall föriägga arbetstidsförkortningen
till en enstaka dag under arbetsveckan. Dessa grupper bör enligt huvudregeln
dagligen förkorta arbetstiden.

Lagen reglerar inte frågan
till vilken del av dagen en arbetstidsförkortning skall föriäggas på annat sätt
än atl arbetstagaren i princip inte skall behöva finna sig i atl ledigheten föriäggs
till annan lid än arbetsdagens början eller slut. 1 fråga om
arbetstidsförkortningens föriäggning under dagen kan emellertid
arbetsmarknadens parter förhandla och träffa kollektivavtal. En förutsättning
är att avtalen inle slår i strid med de intressen som nyss har nämnts. Det
framgår nämligen av 2 § att parterna endast disponerar över den närmare
tillämpningen av lagregeln i fråga och att avtalen, såsom närmare har utvecklats
i anslutning till specialmotiveringen till 2 §, inte fär leda lill aU arbetstagarnas
förmåner allmänt sett sänks under den nivå som lagen garanterar eller till alt
lagens syften urholkas. Vidare kan kollektivavtal träffas om hur
omplaceringsfrågor och vikarialsproblem m. m. skall lösas.

1 många fall kan del vara
lämpligt för en familj att förlägga arbetstidsförkortningen på så sätt all den
ene föräldern förlägger ledigheten till arbetsdagens början och den andre
föräldern förlägger den lill arbetsdagens slut. För

4 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 104

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:104 50

den
som har skiftarbete exempelvis mellan kl, 13 och 22 torde del emellertid oftast
vara fördelaktigast med en föriäggning av ledigheten lill annan lid än lill arbetsdagens
början eller slut. Ett kollektivavtal om en sådan föriäggning av ledigheten
skulle inte stå i strid med lagen,

I
del enskilda fallet blir det emellertid normalt en fråga för arbetsgivaren och
den enskilde arbetslagaren all samråda om ledighetens förläggning under dagen
och därmed sammanhängande frågor. Det får förutsättas atl överenskommelse i
allmänhet kan nås på detta mer informella sätt, I annat fall torde
arbetstagaren ofta komma alt vända sig till sin fackliga organisation, som kan påkalla
förhandling i frågan enligt medbestämmandelagen, 1 sista hand bestämmer dock
arbetsgivaren, i den mån inte annat följer av avtal mellan parterna,

1
tredje stycket av denna paragraf regleras arbetsgivarens skyldighet att lämna
arbetstagaren besked om sitt beslut i ledighelsfrågor. Det förutsätts visserligen,
som nyss har nämnts, au beslut enligl andra stycket skall fattas efler samråd
med arbetstagaren. Genom samrådet kan denne få del av arbetsgivarens
preliminära inställning till begäran om ledighet. För att arbetslagaren skall
kunna planera för den tid som ledigheten avser har dock arbetsgivaren ålagts en
ovillkoriig skyldighet att underrätta arbetstagaren om beslutet för det fall
att överenskommelse inle träffas i frågan. Underrättelsen skall ges två veckor
före den avsedda ledighetens början, om delta är möjligt. Underrältelsetiden
har i förhållande lill den fr.o.m, den I januari 1978 gällande regeln föriängts
med en vecka bl, a, som en följd av föriängningen av arbetslagarens
underrättelsetid enligl 7 §,

Återgång
i arbete 9§

1
denna paragraf regleras arbetstagarens rätt alt vid avbrott i ledigheten åter börja
arbeta i samma omfattning som före ledigheten. Paragrafen har sin motsvarighet
i lagen om rätt till föräldraledighet och annan arbelsrältslig lagstiftning
(jfr 10 § lagen om arbetstagares räll lill ledighet för utbildning). Arbetstagaren
skall underrätta arbetsgivaren om att han vill återgå i arbete. Arbetsgivaren
är dock inte skyldig att låta honom återinträda i arbetet tidigare än en månad
efter anmälan, om ledigheten har varit avsedd att pågå en månad eller längre.
Har ledigheten varit avsedd alt pågå kortare tid än en månad, har arbetstagaren
däiemot rätt att återgå i arbele utan någon väntetid. Någon väntetid före
återgång i arbete föreligger alltså inte vid ledighet för tillfällig vård av
barn.

Av
2 § andra slycket framgår att kollektivavtal får träffas om bl. a, den tid efler
vilken arbetstagaren får återgå i arbete vid avbrott i påbörjad ledighet.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:104 51

Anställningsskydd
10-11 §§

1
dessa paragrafer tillförsäkras, på sätt som motsvarar reglerna i lagen om räu till
föräldraledighet, arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet
skydd mot uppsägning, avskedande och mot försämring av anställningsförmåner
eller arbetsförhållanden. Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 5,6 av den
allmänna motiveringen.

Skyddsreglerna
är i princip tvingande lill arbetslagarnas förmån. Även om de kollektivavtalsslulande
parterna alltså inle kan avtala bort skyddet, hårde på sätt som framgår av 2 §
andra stycket möjlighet alt träffa avtal om den närmare tillämpningen av
reglerna i 11 § om skydd mot försämrade anställningsförmåner och
anställningsförhållanden. Såsom tidigare under-strukits får ett sådant avtal
inte leda till att arbetstagarnas förmåner allmänt sett sänks under den nivå
som lagen garanterar. De kollektivavtalsslulande partema kan inte heller
disponera över förmåner som redan har intjänats av den enskilde arbetslagaren
(jfr prop, 1975/76:105 bil, 1 s, 490 och 523).

Övriga
bestämmelser

12-14
§§

Dessa
paragrafer motsvarar i allt väsentligt 14-15 §§ lagen om rätt till föräldraledighet
i dess lydelse fr. o. m. den 1 januari 1978, Skadeståndsreglerna har bringats
i överensstämmelse med annan arbetsrätts!ig lagstiftning av likartad karaktär.

Ikraftträdande
m, m,

Lagen
om rätt till ledighet för vård av barn m, m, föreslås träda i kraft den 1 januari
1979, då den avlöser lagen (1976:280) om rätl till föräldraledighet.

Har
en ledighet enligt äldre lag påbörjats före den nya lagens ikraftträdande, får
äldre regler alltjämt gälla så länge ledigheten består. Vill arbetslagaren efter
ikraftträdandet förlänga den tidigare ledigheten, tillämpas dock de nya bestämmelserna
i fråga om föriängningen.

Med hänsyn till de övergångsproblem
som kan uppkomma genom atl underrättelsefristen enligt 7 § första stycket har föriängts
i förhållande till äldre regler och till atl de nya underrätielsereglerna inte
bör ges tillbakaver-kande krafl, har införts en särskild övergångsregel som innebäratt
äldre regler om underräiielseiid tillämpas på alla ledigheter som påbörjas före
den 1 mars 1979, Detta innebär att för sådan ledighet underrättelsetiden blir
en månad vilket är en konsekvens av intresset av alt skapa en enkel regel,

I
klarhetens intresse har vidare föreskrivits, att kollektivavtal enligt 2 § andra
stycket fär träffas före ikraftträdandet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:104 52

8 Hemställan

Jag
hemställer atl lagrådets yttrande inhämtas över lagförslaget,

9 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 53

Bilaga 1 Arbetsgruppens lagförslag

Förslag
till

Lag
om rätt till ledighet för vård av bam m. m.

Härigenom
föreskrives följande.

Inledande
bestämmelser

1 §
Arbetstagare har som förälder rätl till ledighet från sin anställning enligt

denna lag.

Som
förälder anses i lagen även fosterförälder samt den med vilken förälder är
eller har varit gift eller har eller har haft bam, om de stadigvarande sammanbor.

2 §
Avtal som innebäratt arbetstagares rättigheter enligt denna lag upphäves

eller inskränkes är ogiltigt i den delen.

Utan
hinder av förstastycket får avvikelse göras från 7 § första slycket och 9 §
andra slycket med stöd av kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutils
eller godkänts av central organisation som avses i lagen (1976:580) om medbestämmande
i arbetslivet.

Arbetsgivare,
som är bunden av kollektivavtal som avses i andra stycket, får tillämpa avtalet
även på arbetstagare som ej är medlem av den avtalsslulande
arbetstagarorganisationen, under förutsättning atl arbetstagaren sysselsattes
i arbete som avses med avtalet och ej omfattas av annat tillämpligt
kollektivavtal,

3 §
Rätt lill ledighet tillkommer arbetstagare som vid ledighelens början har

varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt

minst tolv månader under de senasie två åren.

Vid
bestämmande av anställningstid enligl första stycket äger 4 § lagen (1974:12)
om anställningsskydd motsvarande fillämpning.

Ledighet

4 §
Arbetstagare har rätt till ledighet för vård av barn antingen som hel

ledighet lill dess barnet har uppnått ett och ett halvt års ålder eller som

förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arb»etstid lill dess

barnet har uppnått åtta års ålder eller till den senare tidpunkt då barnet har

avslutat det första skolåret.

Kvinnlig
arbetstagare har dessutom, även om hon ej har uppnått den i 3 § föreskrivna
anställningstiden, rätt till ledighet i samband med barns födelse

5 Riksdagen
1977/78. 1 saml. Nr 104

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:104 54

under
sex veckor före den beräknade lidpunkten för nedkomsten och under sex veckor
efter nedkomsten,

5 §
Utöver ledighet enligt 4 § har arbetstagare rätt till ledighet antingen som

hel ledighet eller som förkortning av arbetstiden till hälfien av normal

arbetstid under lid då arbetstagaren enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring uppbär föräldrapenning eller särskild föräldrapenning för sådant

ändamål.

Arbetstagare
har dessutom, även om han ej har uppnått den i 3 § föreskrivna
anställningstiden, räu till ledighet för tillfällig vård av bam under tid då
han uppbär föräldrapenning för sådant ändamål enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

Ledighetens
fo

6
§ Ledighet s

7
§ Arbetstagare som vill
utnyttja sin rätt till ledighet enligt 4 § och 5 § första stycket skall anmäla
detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller, om
det ej kan ske, så snart som möjligt. 1 samband med anmälan skall arbetslagaren
ange hur lång tid ledigheten är avsedd att pågå.

Ledighet
enligl 5§ andra stycket skall, om ledigheten ej föranledes av sjukdom, anmälas lill
arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början.

8 §
Ledighet skall föriäggas lill dag som arbetstagaren begär. Vid förkortning

av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid
skall

dock, om ej särskilda skäl föreligger däremot, förkortningen spridas över

arbetsveckans samtliga dagar,

1
fråga om ledighetens föriäggning under dagen och andra med ledigheten
sammanhängande frågor skall arbetsgivaren samråda med arbetstagaren, om
förhandling med dennes organisation ej har ägt rum. Uppnås ej överenskommelse,
bestämmer arbetsgivaren i nu nämnda frågor i den mån ej annat har avtalats.
Arbetsgivare får dock ej ulan arbetstagarens samtycke förlägga ledigheten till
annan tid än arbetsdagens början eller slut.

Har
beslut i fråga som avses i andra slycket träffats på annal sätt än genom överenskommelse
med arbetstagaren eller företrädare för honom, skall arbetsgivaren underrätta
arbetstagaren om beslutet. Underrättelsen skall om möjligt lämnas senast en
vecka före ledighetens början.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 55

Återgång
i arbete

9 §
Avbryter arbetstagare påbörjad ledighet, har han rätl att åter börja arbeta i

samma omfattning som före ledigheten.

Vill
arbetstagare utnyttja sin rätt enligt första stycket, skall han underrätta
arbetsgivaren om atl han vill återgå i arbete. Har ledigheten varit avsedd alt pågå
en månad eller mer, är arbetsgivaren dock ej skyldig att låta arbetstagaren
återgå i arbete tidigare än en månad efter det att han mottog underrättelsen.

Anställ
ni ngsskydd

10 §
Arbetstagare fär ej sägas upp eller avskedas enbart av det skälet atl han

begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag.

Sker
uppsägning eller avskedande i strid mot denna lag, skall åtgärden förklaras
ogiltig, om arbetstagaren begär det. Därvid äger 34-37 §§, 39 § samt 41 §
första och andra styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande
tillämpning,

11 §
Vid ledighet enligt denna lag är arbetstagare ej skyldig att vidkännas

minskning av de förmåner som är förenade med anställningen i annan mån

än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagares arbetsförhållanden fär ej

försämras av den anledningen att han begär eller lar i anspråk sin rätt till

ledighet.

Övriga
bestämmelser

12 § Bryter arbetsgivare mot 10 § första stycket skall
han utge, fömtom lön och andra anställningsförmåner vartill arbetstagaren kan
vara berättigad enligt lagen, ersättning för den skada som har uppkommit.
Härvid äger 38 § tredje och fjärde styckena samt 40 § lagen (1974:12) om
anställningsskydd motsvarande tillämpning,

13
§ Bryter arbetsgivare mot denna
lag på annat sätt än som sägs i 10 § första stycket, skall han utge ersättning
för uppkommen skada. Vid bedömning om och i vad mån skada har uppstått skall
hänsyn tagas även lill omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Om
det med hänsyn till skadans storiek eller andra omständigheter är skäligt kan
skadeståndels belopp nedsättas i förhållande till vad som annars skulle ha utgåu.
Fullständig befrielse från skadeståndsskyldighet kan också äga rum.

Den som vill fordra
skadestånd enligl första stycket skall underrätta motparten om sill anspråk
inom fyra månader efler del all skadan inträffade. Har inom den tiden
förhandling rörande anspråket påkallats enligl lagen (1976:580) om medbestämmande
i arbetslivet eller med slöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra
månader efter det att förhandlingarna

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 56

avslutades.
1 annat fall skall talan väckas inom åtta månader från skadans uppkomst. Iakttages
ej vad som föreskrives i andra stycket, är talan föriorad.

14
§ Mål om tillämpningen av denna lag handlägges enligt lagen (1974:371) om
rättegången i arbetstvister.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1979, då lagen (1976:280) om räU lill
föräldraledighet skall upphöra all gälla.

Har ledighet påbörjats
före ikraftträdandet, tillämpas alltjämt den äldre lagens regler. Skall
ledighet påbörjas före den I mars 1979 tillämpas i stället för 7 § första slycket
motsvarande bestämmelser i den äldre lagen.

Kollektivavtal som avses i
2 § andra slycket kan ingås före ikraftträdandet.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:104 57

Bilaga 2 Del remitterade lagförslaget

Förslag
till

Lag
om rätt till ledighet för vård av barn m. m.

Härigenom
föreskrives följande.

Inledande
bestämmelser

1 §
Arbetstagare har som förälder rätt till ledighet från sin anställning enligt

bestämmelserna i denna lag.

Med
förälder avses i lagen även fosterförälder samt den med vilken förälder stadigvarande
sammanbor och med vilken föräldern är eller har varit gift eller har eller har
haft barn.

2 §
Avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag upphäves

eller inskränkes är ogiltigt i den delen.

Utan
hinder av första stycket får avvikelse göras från 7 § första stycket och 9 §
andra stycket genom kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller
godkänts av central arbetstagarorganisation som avses i lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet. Även den närmare tillämpningen av 8 och 11 §§ fär
bestämmas genom kollektivavtal som har tillkommit på motsvarande sätt.

Arbetsgivare,
som är bunden av kollektivavtal som avses i andra stycket, får tillämpa avtalet
även på arbetstagare som ej tillhör den avtalsslulande arbetstagarorganisationen,
under förutsättning alt arbetstagaren sysselsattes i arbele som avses med
avtalet och ej omfattas av annal tillämpligt kollekliv-avtal.

Rätt
till ledighet

3 § Arbetstagare har rätl till ledighet för vård av
barn dels i form av hel ledighet, dels i form av förkortning av arbetstiden till
tre fjärdedelarav normal arbetstid. Rätten lill hel ledighet gäller lill dess
barnet har uppnått eu och ett halvt års ålder. Rätten till förkortning av
arbetstiden gäller lill dess barnet har uppnått åtta års ålder eller till den
senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

4
§ Utöver ledighet enligt 3 §
har arbetstagare rätt till ledighet i form av hel ledighet eller i form av
förkortning av arbetstiden lill hälften under lid då arbetslagaren uppbär hel
respektive halv föräldrapenning enligt 4 kap. 2 eller 11 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 58

5
§ Räll lill ledighet enligt 3 och 4 §§ tillkommer arbetstagare som vid
ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex
månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren.
Anställningstid beräknas enligt 4§ lagen (1974:12) om anställningsskydd.

Arbetstagare
har, även om den i första stycket föreskrivna anställningstiden ej har uppnåtts,
rätt till ledighet för tillfällig vård av bam under tid då föräldrapenning uppbäres
enligt 4 kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Kvinnlig
arbetstagare har alltid rätt till ledighet i samband med barns födelse under minsl
sex veckor före den beräknade tidpunkten för nedkomsten och sex veckor efter nedkomsten.

Ledighetens
förlläggning m. m.

6 § Ledighet som avses i 3 och 4 §§ samt 5 § tredje
stycket får delas upp på högst två perioder för varje kalenderår. Berör
ledighetsperiod mer än ett kalenderår skall den hänföras till det kalenderår
under vilket ledigheten har påbörjats.

7
§ Arbetstagare; som vill
utnyttja rätt till ledighet enligt 3 eller 4 § eller 5 § tredje stycket skall
anmäla deUa lill arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller,
om det ej kan ske, så snart som möjligt. 1 samband med anmälan skall
arbetstagaren ange hur lång lid ledigheten är avsedd att pågå.

Ledighet
enligt 5 § andra stycket skall anmälas till arbetsgivaren minst en vecka före
ledighetens början. Detla gäller dock ej om ledigheten föranledes av sjukdom.

8 §
Ledighet skall föriäggas lill dag som arbetstagaren begär. Vid förkortning

av arbetstiden till hälfien eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid
skall

dock förkortningen spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om ej

särskilda skäl föranleder annat.

Arbetsgivaren skall
samråda med arbetstagaren beträffande ledighelens föriäggning under dagen och
andra med ledigheten sammanhängande frågor, om förhandling med arbetstagarens
organisation ej har ägt rum. Uppnås ej överenskommelse, bestämmer arbetsgivaren
i dessa frågor i den mån ej annat har avtalals. Arbetsgivaren fär dock ej ulan
arbetstagarens samtycke föriägga ledigheten till annan tid än arbetsdagens
början eller slut.

Har beslut i fråga som
avses i andra stycket träffats på annat sätt än genom överenskommelse med
arbetslagaren eller företrädare för denne, skall arbetsgivaren underrätta
arbetstagaren om beslutet. Underrättelsen skall om möjligt lämnas senast två
veckor före ledighetens början.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 59

Återgång
i arbete

9 §
Avbryter arbetstagare påbörjad ledighet, har arbetstagaren rätt atl åter

börja arbeta i samma omfattning som före ledigheten.

Vill
arbetstagare utnyttja sin rätl enligt första stycket atl återgå i arbete, skall
arbetsgivaren underrättas snarast möjligt. Har ledigheten varit avsedd atl pågå
en månad eller mer, är arbetsgivaren dock ej skyldig att låta arbetstagaren
återgå i arbete tidigare än en månad efter det alt arbetsgivaren har mottagit
underrättelsen.

Anställningsskydd

10 §
Arbetstagare får ej sägas upp eller avskedas enbart av det skälet att

arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin räll lill ledighet enligt denna

lag.

Sker
uppsägning eller avskedande i strid mot första stycket, skall åtgärden förklaras
ogiltig, om arbetstagaren begär det. Därvid skall 34-37 §§, 39 § samt 41 §
första och andra styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd tillämpas.

11 §
Arbetslagareärejskyldigalt vidkännas minskning av de förmåner som

är förenade med anställningen eller försämring av arbetsförhållandena enbart

av det skälet att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till
ledighet

enligt denna lag. Arbetstagaren är ej heller skyldig att vidkännas annan

omplacering än sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och

som är en nödvändig följd av ledigheten.

Övriga
bestämmelser

12
§ Bryter arbetsgivare mot 10 §
första stycket skall arbetsgivaren, förutom lön och andra anställningsförmåner
som arbetstagaren kan vara berättigad till enligt lagen, utge ersättning för
den skada som har uppkommit. Härvid skall 38 § tredje och fjärde styckena saml
40 § lagen (1974:12) om anställningsskydd tillämpas.

13
§ Bryter arbetsgivare mot denna
lag på annat sätt än som sägs i 10 § första stycket, skall arbetsgivaren utge
ersättning för uppkommen skada. Vid bedömning om och i vad mån skada har
uppstått skall hänsyn lagas även till omständigheter av annan än rent ekonomisk
betydelse. Om det med hänsyn till skadans storlek eller andra omständigheter är
skäligt, kan skadeståndets belopp nedsättas i förhållande lill vad som annars
skulle ha utgått. Fullständig befrielse från skadeståndsskyldighel kan också
medges.

Den
som vill fordra skadestånd enligt första stycket skall underräua motparten om
sill anspråk inom fyra månader efter det all skadan har

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:104 60

inträffat.
Har inom den tiden förhandling rörande anspråket påkallats enligt lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med slöd av kollektivavtal,
skall talan väckas inom fyra månader efler det all förhandling har avslutats. I
annat fall skall talan väckas inom åtta månader från skadans uppkomst. Iakttages
ej vad som föreskrives i andra stycket, är talan föriorad.

14
§ Mål om tillämpningen av denna lag handlägges enligt lagen (1974:371) om
rättegången i arbetstvister.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1979, då lagen (1976:280) om räu till föräldraledighet
skall upphöra atl gälla.

Har
ledighet påbörjats före ikraftträdandet, tillämpas alltjämt den äldre lagens
regler. Skall ledighet påbörjas föreden I mars 1979 tillämpas i stället för 7 §
första slycket motsvarande bestämmelser i den äldre lagen.

Kollektivavtal
som avses i 2 § andra stycket kan ingås före ikraftträdandet.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 61

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid
sammanträde 1978-01-26

Närvarande:
justitierådet Hesser, regeringsrådet Hamdahl, justitierådet Höglund, justitierådet
Hessler.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 15 december 1977 har regeringen på
hemställan av statsrådet Gustavsson beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag lill lag om rätl lill ledighet för vård av barn m. m.

Förslaget
har inför lagrådet föredragits av t. f hovrättsassessorn Erik Lemperi.

Förslaget
föranleder följande yttrande av lagrådet:

3-7 §§

Det
remitterade förslagels 3 § innehåller den allmänna regeln om rätt lill ledighet
för vård av barn. 1 4 § stadgas rätt till ledighet i fall då arbetslagaren uppbär
föräldrapenning enligt 4 kap, 2 eller 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,
även om räll lill ledighet inte följer av 3 §, Rätl lill ledighet föreskrivs
vidare i 5 § andra stycket för det fall att arbetstagaren uppbär föräldrapenning
enligt 4 kap, 8 § lagen om allmän försäkring och i 5 § tredje stycket för
kvinnlig arbetstagare under viss lid före och efter nedkomsl.

Första stycket i 5 §
uppställer villkor om viss anställningstid för rätt till ledighet enligt 3 och
4 §§, Av 5 § andra slycket framgår all villkoret ej gäller för den i detta
stycke behandlade rätlen lill ledighet. Likaså följer av 5 § tredje stycket alt
villkor om anställningstid ej uppställs för den i sagda stycke stadgade rätten till
ledighet i samband med nedkomsl,

Stadgandena skulle enligt
lagrådets mening vinna i klarhet om de olika formerna av rätt till ledighet
behandlades uttömmande i 3 och 4 §§ och 5 § enbart reglerade i vad mån villkor
om viss anställningstid gäller för rätt till ledighet.

Detta kan lämpligen
genomföras på så sätt alt i ett första stycke av 4 § föreskrivs att, oavsett
vad som följer av 3 §, arbetstagare har rätt till hel ledighet under lid då
arbetslagaren åtnjuter hel föräldrapenning enligt 4 kap, lagen (1962:381) om
allmän försäkring och till halv ledighet under lid då arbetstagaren åtnjuter
halv föräldrapenning. Till ett andra stycke av 4 § kan överföras den i 5 §
tredje stycket i förslaget intagna regeln och föreskrivas, au kvinnlig
arbetstagare vidare har rätt till hel ledighet i samband med barns födelse
under minst sex veckor före den beräknade lidpunkten för nedkomsten och sex
veckor efter nedkomsten.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 62

1
5 § bör då i ett första stycke stadgas, alt som villkor för rätl till ledighet gäller,
om ej annat följer av paragrafens andra stycke, atl arbetstagaren vid ledighelens
början har varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna
eller sammanlagt minst tolv månader under de senasie två åren saml att vid
beräkning av anställningstid tillämpas 4 § lagen (1974:12) om
anställningsskydd. Ett andra stycke av 5 § bör innehålla, all det i första stycket
angivna villkoret ej gäller för räU till ledighet under lid då arbetstagaren
åtnjuter föräldrapenning för tillfällig vård av barn eller för rätt till
ledighet som avses i 4 § andra stycket.

Om
vad nu anförts blir iakttaget, behövs vissa följdändringar i 6 och 7 §§. 1 ett
första stycke av 6 § bör som huvudregel upptagas det remitterade förslagets 6 §,
varvid hänvisningen till 3 och 4 §§ samt 5 § tredje stycket bör uteslutas. 1
ett nytt andra stycke av paragrafen bör föreskrivas, alt ledighet under tid då
arbetstagaren åtnjuter föräldrapenning för tillfällig vård av bam får delas upp
utan hinder av bestämmelserna i första stycket.

17 §
bör första stycket första meningen få lydelsen, att arbetstagare som vill
utnyttja rätl till ledighet skall, om ej annal föreskrives i andra stycket,
anmäla detta lill arbetsgivaren minst två månader före ledighelens början
eller, om del ej kan ske, så snart som möjligt. Andra meningen i slycket bör
bibehållas oförändrad. Andra stycket första meningen bör innehålla, alt
ledighet under tid då arbetstagaren åtnjuter föräldrapenning för tillfällig
vård av barn skall anmälas till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens
början. Även i delta stycke bör andra meningen kvarstå oförändrad.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 63

Utdrag

SOCIALDEPATEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-02-09

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande:
statsrådet Gustavsson

Proposition
med förslag om utvidgad rätt till ledighet för vård av barn, m. m.

1
Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag till lag om räll till ledighet för
vård av barn, m. m.

Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför. Jag ansluter mig i samråd med chefen
för arbetsmarknadsdepartementet till vad lagrådet har anfört i sitt yttrande.
Jag vill med anledning av vad lagrådet har anfört tillfoga vissa synpunkter.

Genom
lagrådets förslag till utformning av 4 § kommer rätten till ledighet att
regleras uteslutande i 3 och 4 §§. 1 anslutning till 4 § första stycket i dess nya
lydelse vill jag påpeka att den närmare innebörden av rätten till ledighet helt
bestäms, såväl när del gäller halv ledighet som i övrigl, av bestämmelsema om
föräldrapenning i 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Rätl till
halv ledighet föreligger såväl enligt 4 kap. 2 och 8 §§ som enligl 4 kap. 11 § AFL.
För rätten till halv särskild föräldrapenning enligt 4 kap. 11 § AFL förutsätts
atl föräldern förvärvsarbetar högst hälften av normal arbetstid. Rätlen lill
halv föräldrapenning enligt 4 kap. 2 och 8 §§ AFL är däremot inte ställd i
relation till begreppet normal arbetstid ulan förutsätter att föräldern arbetar
högst hälften av den lid han själv tidigare har arbetat.

Jag
biträder i huvudsak lagrådets förslag lill följdändringar i 7 §. Den föreslagna
lydelsen av första slycket leder dock lill au en uttrycklig föreskrift fär tas
in i andra stycket för att anmälningstiden på två månder inte skall gälla. 1
andra stycket första meningen föreskrivs därför alt anmälningsliden

'
Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 15 december 1977.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 64

som
huvudregel skall vara en vecka för ledighet då arbetstagaren uppbär föräldrapenning
för tillfällig vård av barn. Som jag tidigare har anfört i specialmotiveringen till
7 § gäller i detta fall inte någon anmälningstid då ledigheten föranleds av
sjukdom hos barnet eller dess ordinarie vårdare. Andra meningen bör därför
ändras så att detta klart framgår. Det får förutsättas atl arbetslagaren i
dessa fall ändå underrättar arbetsgivaren om ledigheten så snart det är
möjligt.

Jag
förordar således atl de av lagrådet behandlade paragraferna omredigeras i
huvudsaklig överensstämmelse med vad lagrådet har föreslagit. Härutöver bör
vissa ytterligare redaktionella ändringar göras i det lill lagrådet remitterade
förslaget.

2 Information
rörande lagen om rätt till ledighet för vård av barn,

m. m.

Av
den statistik som redovisas i lagrådsremissen (avsnitt 2.3) framgår alt det f n.
finns ca 1,2 milj. föräldrar med barn under åtta års ålder. Reformen berör
således ett myckel stort antal arbetstagare och innebär en betydligt utvidgad
rätt till ledighet i förhållande till vad som nu gäller.

Som
jag har anfört i lagrådsremissen (avsnitt 5.8) bör information gå ul om den
föreslagna reformens innebörd. Därvid bör särskilt understrykas alt del
väsentliga med reformen är att tillgodose barnens intresse av ökad samvaro med
båda föräldrarna. I enlighet med detta syfte bör informationen - som bör avse
även de regler som fr, o, m, i år gäller Inom föräldraförsäkringen -utformas så
atl fäderna i ökad utsträckning påverkas atl ta aktiv del i vårdnaden om
barnen. Information bör bl, a, riktas lill arbetsmarknadens parter så atl de
kan förbereda de anpassningsåtgärder som föranleds av de föreslagna reglerna.
De lokala och centrala organisationerna på arbetsmarknaden kommer också atl fä
en viktig uppgift när det gäller den närmare informationen lill enskilda
arbetsgivare och arbetstagare.

För
informationen i samband med ikraftträdandet förbereds särskilda
informationsinsatser. Kostnaderna för denna information bör belasta femte huvudtitelns
kommitléanslag.

3 Ändring
av övergångsbestämmelserna till lagen (1977:630) om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Bestämmelser
om föräldrapenning finns i 4 kap, lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL),
Ändringar i denna lag trädde i kraft den I januari 1978 (prop, 1976/77:117, SfU
1976/77:27, rskr 1976/77:296, SFS 1977:630), Enligt de från den 1 januari 1978 gäUande
reglerna utgår föräldrapenning i samband med barns födelse under sex månader
och särskild föräldrapenning under tre månader. Dessa ändrade regler gäller för
samtliga barn som är födda

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:104 65

fr,
o, m, den I januari 1978, Vidare utgår enligt övergångsbestämmelserna till lagen
särskild föräldrapenning under fem dagar för barn födda 1971-1974 och tio dagar
för barn födda 1975-1977,

1
samband med införandel av den särskilda föräldrapenningen den 1 januari 1978
överfördes 30 dagar av den period under vilken föräldrapenning tidigare kunde
utgå, 210 dagar, lill den period under vilken den nya särskilda föräldrapenningen
kan utgå. För de vid ikraftträdandet pågående ersättnings-fallen föreskrevs i
övergångsbestämmelserna, punkt 3, att den ersättningstid som vid utgången av år
1977 återstod av de 210 dagarna enligt äldre regler, dock högst 30 dagar,
skulle utgå i form av särskild föräldrapenning. Ingen särskild övergångsregel
gavs för adoptivföräldrar, efiersom de genom särskilda regler i lagen i de
flesta hänseenden är helt jämställda med biologiska föräldrar.

Avsaknaden
av en sådan regel har emellertid medfört atl sammanlagda antalet dagar med
föräldrapenning minskas med trettio dagar för vissa adoptivföräldrar i
jämförelse med vad som gällde före lagens ikraftträdande, nämligen för vissa av
dem som efter lagens ikraftträdande adopterar barn födda dessförinnan. För att
undvika delta bör övergångsbestämmelserna kompletteras.

Innebörden
av kompletteringen bör vara att adoptivföräldrar, som adopterar barn som är
födda före lagens ikraftträdande men inte har fyllt åtta år när de kommer i
adoptivföräldrarnas vård, alltjämt får rätt till föräldrapenning under ytteriigare
30 dagar. 1 likhet med vad som har föreskrivits för övergångsfallen i punkt 3
av de nuvarande övergångsbestämmelserna bör ersättningen utgå i form av
särskild föräldrapenning enligt 4 kap. 11 § AFL. Regeln medför ingen
inskränkning i den rätl till särskild föräldrapenning som kan föreligga enligt
andra punkten i övergångsbestämmelserna.

Den
föreslagna övergångsregeln bör gälla även för fosterföräldrar som mottar bam i
avsikt att adoptera det.

Regeln
kommer att ha tillämpning t, o, m, år 1985, dvs, det år då barn som är födda år
1977 fylleråtta år. Den kan ha betydelse bl, a, för adoptivföräldrar som redan
har fält barn i sin vård efter den 1 januari 1978, Försäkringskassorna måste
därför självmant se til 1 att de nya bestämmelserna får tillämpning även i
dessa fall.

Hemställan

1
samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet hemställer jag, att regeringen
föreslår riksdagen atl antaga del av lagrådet granskade förslaget till lag om
rätt till ledighet för vård av barn, m, m, med vidtagna ändringar.

Vidare
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen alt antaga upprättat förslag till
lag om ändring i lagen (1977:630)om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:104 66

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:104 67

Innehåll

Propositionen.................................................... '

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... I

Lagförslag........................................................ ...... 3

1
Förslag till lag om rätt till
ledighet för vård av barn, mm 3

2
Förslag till lag om ändring i
lagen (1977:630) om ändring i lagen

(1962:381)
om allmän försäkring........................... 7

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 15 december

1977........................................................... ,.. 8

1
Inledning.................................................... ...... 8

2
Nuvarande förhållanden................................. .... 10

2.1
Lagen (1976:280) om räll till
föräldraledighet 10

2.2
Vissa övriga
författningsbestämmelser om ledighet 12

2.3
Småbarnsföräldrars förvärvssiluation
m. m.. 14

3 Arbetsgruppen............................................. 15

3.1
Allmänna synpunkter.............................. 15

3.2
Den närmare utformningen av arbetsgmppens
förslag .. 17

3.2.1
Ledighetens omfattning.................. .... 17

3.2.2
Ledighetens uppdelning på
perioder.. .... 18

3.2.3
Underrättelsetid............................ .... 19

3.2.4
Ledighetens föriäggning.................. .... 20

3.2.5
Lagens karaktär............................ .... 21

3.2.6
Övriga frågor................................ 21

4
Remissyttrandena......................................... 21

5
Föredraganden............................................. 27

5.1
Inledning.............................................. 27

5.2
Ledighetens omfattning ......................... .... 31

5.3
Ledighelens uppdelning på
perioder........... .... 33

5.4
Underräiielseiid...................................... .... 35

5.5
Ledighelens föriäggning........................... .... 37

5.6
Anställningsskydd.................................. .... 38

5.7
Lagens karaktär.................................... .... 39

5.8
Övriga frågor........................................ .... 40

6
Upprättat lagförslag...................................... .... 42

7
Specialmotivering......................................... 42

8
Hemställan.................................................. 52

9
Beslut........................................................ .... 52

Bilaga
1 Arbetsgruppens lagförslag........................ 53

Bilaga
2 Det remitterade lagförslaget..................... 57

Utdrag
av lagrådets protokoll den 26 januari 1978.... 61

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 9 februari 1978. 63

Hemställan........................................................ .... 65

Beslut__ .......................................................... .... 66

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOTAB Stockholm
19:'8 56 836

Doktrin (2)

  1. Lotta Vahlne Westerhäll, Är tillfällig föräldrapenning en funktionshinderrättslig förmån?, FT 2019 nr 2 s. 223, på s. 228 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  2. Anders Agell, Familjeformer och lagstiftningsideologi, SvJT 1998 s. 518, på s. 525 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

150 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (119)

119 kopplingar i 45 dokument.

  1. SOU 2023:23 Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida s. 402 om s. 46 · s. 403 om s. 47 i texten
  2. SOU 2022:31 Rätt och lätt - ett förbättrat regelverk för VAB s. 267 om s. 42 · s. 517 i texten
  3. Prop. 2021/22:175 Genomförande av balansdirektivet s. 32 om s. 35 · s. 32 om s. 44 · s. 34 om s. 44 i texten
  4. SOU 2020:81 Genomförande av balansdirektivet - balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare s. 61 · s. 62 om s. 45 · s. 65 om s. 44 · s. 66 om s. 47 · och 10 till i texten
  5. SOU 2019:5 Tid för trygghet s. 163 om s. 45 · s. 443 i texten

Visa alla 45

Rättsfall (8)

8 kopplingar.

  1. RÅ 1999 ref. 56 ur registret
  2. AD 2025 nr 53 om s. 39 i texten
  3. AD 2022 nr 4 om s. 50 i texten
  4. AD 2013 nr 22 om s. 39 i texten
  5. AD 2008 nr 14 om s. 39 i texten

Visa alla 8

Doktrin (23)

23 kopplingar i 8 dokument.

  1. Fahlbeck, Praktisk arbetsrätt, 1989 s. 431 om s. 40 · s. 433 om s. 49 · s. 476 om s. 32 · s. 476 om s. 37 · och 5 till i texten
  2. Eklund, Anställningsförhållandet vid företagsöverlåtelser, 1983 s. 73 · s. 156 om s. 43 · s. 287 om s. 40 · s. 327 i texten
  3. Carlson, Searching for equality, 2007 s. 121 · s. 406 i texten
  4. Westerhäll, Den starka statens fall?, 2002 s. 277 · s. 666 i texten
  5. Malmberg, Anställningsavtalet, 1997 s. 105 om s. 43 · s. 389 i texten

Visa alla 8