Sök i Ratio Lex

om förskott på studiemedel m.m.

16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:109, om förskott på studiemedel m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:109

Regeringens proposition

1977/78:109

om förskott på studiemedel m. m.

beslutad
den 16 mars 1978.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

JAN-ERIK
WIKSTRÖM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Propositionen
behandlar ett förslag som lagts fram av en arbetsgrupp inom
utbildningsdepartementet om införandet av ett förskottssystem i studiemedelssystemet.
I propositionen föreslås att förskott skall kunna utgå till en studerande som
efter sin ansökan väntat längre tid än fyra veckor på beslut om studiemedel.

I
propositionen föreslås vidare inrättandet av en tjänst som överdirektör vid
centrala studiestödsnämnden samt en begränsad omorganisation av nämndens
kansli.

1
Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 109

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:109

Förslag
till

Lag
om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom
föreskrivs att i studiestödslagen (1973: 349) skall införas en ny paragraf,
9 kap. 4 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

9
kap.

4 §2

På
studiemedel enligt 4 kap. kan förskott utgå enligt föreskrifter som meddelas
av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1978.

1
Lagen omtryckt 1975: 359.

~
Förutvarande 4 § upphävd genom 1975:166.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:109

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-03-16

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullsten, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Wirtén

Föredragande:
statsrådet Wikström

Proposition
om förskott på studiemedel m. m.

1
Inledning

I prop.
1977/78: 100 bU. 12 (s. 607) anmäldes att jag avsåg att senare föreslå
regeringen att införa en möjlighet till förskottsutbetalning i de fall
väntetiden för att få studiemedel överstiger fyra veckor.

En
inom utbildningsdepartementet tillsatt arbetsgrupp har i en departementspromemoria
(Ds U 1977: 23) Förskott på studiemedel Promemoria med förslag till ett
system för förskottsutbetalning av studiemedel redovisat olika tekniska
lösningar av ett system för förskottsutbetalning av studiemedel.

Efter remiss har yttranden
över deparlementspromemoriari avgivits av statskontoret, riksrevisionsverket
(RRV), riksförsäkringsverket (RFV), centrala studiestödsnämnden (CSN), studiestödsulredningen
och Sveriges Förenade Studentkårer (SFS).

I
detta sammanhang tar jag också upp vissa frågor om CSN:s organisation.

2
Förskott på studiemedel Bakgrund

Antalet
studerande vid studiemedelsberättigande utbUdningar ökade under höstterminen
1977. Denna ökning tillsammans med att ett nytt utbetalningssystem för
studiemedel samtidigt började införas ledde tUl att behandlingstiderna för studiemedelsansöknmgar
blev oacceptabeh långa.

För
att tillmötesgå de studerandes krav på att få medel för sin för-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:109 4

sörjning
i rimlig tid träffade CSN i början av hösten en överenskommelse med bankerna
och postverket om ett provisoriskt system för förskottsutbetalning av
studiemedel under september 1977.

Samtidigt
tUlsattes inom utbUdningsdepartementet en arbetsgrupp för att utarbeta förslag tUl
ett framtida system för förskottsutbetalning av studiemedel.

Arbetsgruppen
överlämnade i december 1977 nyss nämnda promemoria.

Arbetsgruppens
förslag

I departementiipromemorlan
framhåller arbetsgmppen inledningsvis vikten av att de studerande snabbt får
besked om beviljade studiemedel. Samtidigt konstaterar utredningen att
studiemedelsärendena aUtför ofta drabbas av oacceptabelt långa
behandlingstider. Detta sammanhänger enligt arbetsgruppen dels med den ojämna
belastningen vid studiemedelsnämnderna med en markant topp i början av höstterminen,
dels med att en betydande del av ansökningsblanketterna är oriktigt eller
ofullständigt ifyllda.

Tidigare
har det varit relativt enkelt för en studerande att få förskott på studiemedel
genom den bank som den studerande har angett som utbetalningsanstalt.

Hösten
1977 ändrade emeUertid CSN rutinerna för utbetalning av studiemedel. Ändringen
sammanhänger med införandet av ett nytt ADB-baserat informations- och
produktionssystem för studiestödet, förkortat STIS (studiestödets
informationssystem). Genom omläggningen till STIS-systemet betalas studiemedlen
fr. o. m. hösten 1977 ut direkt till de studerande. Utbetalningshandlingen är
gångbar i valfritt bank-dier postkontor.

Genom
det nya systemet anser sig bankerna ha sämre säkerhet för att studiemedlen
kommer att placeras i samma bank som eventuellt beviljat förskott. En ansökan
om förskott på studiemedel behandlas därför av banken i samma ordning och på
samma villkor som kreditansökningar i allmänhet. De studerandes möjligheter
att erhålla förskottslån i bank kommer då att vara beroende av bl. a.
kreditläge och kredit-värdighet.

System
för förskottsutbetalning av studiemedel

Enligt
arbetsgmppen bör, när STIS har genomförts och eventuella inkörningssvårigheter
övervunnits, målet om maximalt fyra veckors behandlingstid av ansökan om
studiemedel i normalfallet kunna nås. Dessförinnan kan det emellertid finnas
behov av någon form av förskottssystem som kan sättas in om tiden för
behandling av ansökan om studiemedel tenderar att bli: aUtför lång.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:109 5

Arbetsgruppen
framhåller också atl det utan orimligt stora ekonomiska och personella
resurser knappast är möjligt att uppnå målet att ingen skall behöva vänta
längre än fyra veckor på att få sin ansökan behandlad. Många ansökningar är
oriktiga och/eller ofullständiga och behöver korrigeras resp. kompletteras. I
vissa fall måste en ansökan utredas när det gäller t. ex. uppgifter om meriter
eller sjukdom och andra omständigheter av personlig natur. I en del fall måste
studiemedelsnämnderna inhämta yttranden från andra myndigheter etc. Således
finns en rad förhållanden som förlänger behandlingstiden och som endast i begränsad
omfattning låter sig påverkas av nya automatiserade ulbetalningsmtiner.

Målsättningen
för utbetalningssystemet bör enligt arbetsgruppen i stället vara att alla skall
kunna påräkna att inom en viss rimlig tid ha pengar i sin hand för att finansiera
studierna. Därför bör t. v. en särskild rutin utformas som, i avvaktan på att
beslut om studiemedel, möjliggör förskottsutbetalning av studiemedel i de fall
behandlingen av ansökan av olika skäl tar längre tid än vad som kan anses
acceptabelt.

Utformningen av ett
förskottssystem bör enligt arbetsgruppen bygga på följande principer.

Förskottssystemet måste
vara enkelt att administrera och möjliggöra snabba utbetalningar. Det får inte
inkräkta på studiemedelsnämndernas normala verksamhet och därigenom förlänga
behandlingstiden för studiemeddsansökningarna. Någon särskild prövning av
rätten till studiemedel skall inte få föregå utbetalningen av förskotten. Även
om således ingen prövning före själva förskottsutbetalningen skaU göras, bör
det emeUertid vara möjligt att vägra förskottsutbetalning i de fall det är
uppenbart att studiemedel inte kommer att beviljas.

Förskottssystemet måste
utformas så att riskerna för missbruk blir så små som möjligt. Systemet får
inte leda till ett stort antal felaktiga utbetalningar.

För rätt till
förskottsutbetalning föreslås att den studerande skall uppfylla följande
formella villkor. Den studerande skall ha lämnat in en ansökan om studiemedel
för minst en termins heltidsstudier samt ha sökt studiemedel motsvarande minst
förskottsbeloppet.

Vidare skall den
studerande inte uppenbart vara oberättigad till studiemedel, ha uttryckt
önskemål om förskottsutbetalning i sin ansökan samt efter fyra veckor från det
att ansökan inlämnats fortfarande inte ha fått besked om huruvida studiemedel
beviljats.

Slutligen
skall den studerande ha påbörjat den utbildning som studiemedel sökts för samt
vid utbetalningstillfäUet fortfarande följa undervisningen.

För att få ett hanterligt
och jämnt belopp föreslår arbetsgmppen atl förskottet uttrycks i kronor och
inte i andelar av basbeloppet. För att kompensera för penningvärdeförsämringen
får i stället förskottet, om

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:109 6

det
visar sig nödvändigt, justeras i efterhand. Förskottets storlek bör uppgå till
ungefär vad som utgår i studiemedel för 30 dagars heltidsstudier. Med
basbeloppet 12 500 kr. slculle förskottet i så fall bli ca 2 000 kr. Med hänsyn
till att de studerande normalt har vissa särskilda utgifter i början av terminerna
bör detta belopp enligt arbetsgruppen justeras uppåt med 500 kr. till totalt 2
500 kr.

Teknisk
utformning av förskottssystemet

Arbetsgruppen
diskuterar fyra modeller för förskott på studiemedel.

Den
första modellen innebär en manuell lösnuig, där förskottsbevakningen sköts av sludiemedelsnämnden.
Den andra modellen innebär en automatisk lösning, där man utnyttjar ADB-sjBlemet
för utbetalning av förskottet tiU alla studerande som har väntat en viss tid på
besked. Modell tre innebär en kombination av de två första modeUerna. Enligt
arbetsgruppen är det tekniskt möjligt att skapa en manuell/automatisk lösning.
Denna innebär att så länge verksamheten kan bedrivas på ett normalt sätt på
studiemedelsnämnden sker en manuell bevakning av ärendenas behandlingstid
genom listor. Uppkommer akuta svårigheter på nämnden kan man genom ett särskilt
beslut av CSN gå över till en automatisk utbetalning av förskott för dem som
väntat en viss tid.

SlutUgen
redovisar arbetsgruppen en modell som innebär att man bygger vidare på den
tillfälliga rutin som tillämpades i september 1977. Den studerande måste enligt
denna modell ansöka om förskott på en särskild blankett som lämnas tUl CSN.

Arbetsgruppen
konstaterar att alla tekniska lösningar som gemensam utgångspunkt har att
utbetalningarna sker genom det ordinarie utbetalningssystemet i STIS.

När
studiemedelsnämnden slutligen har fattat beslut om studiemedel registreras
beslutet genom terminal. Om den studerande har erhåUit ett förskott kan en
avräkning ske i samband med att en "ordinarie" studie-slödsanvisning skiivs
ut. Avräkningen redovisas öppet på mottagardelens fält för
beloppsspecifikation. Redovisningsmässigt omvandlas förskottet i och med
ordinarie utbetalning tUl "vanliga studiemedel".

För
att tillgodose önskemålet om ett flexibelt förskottssystem anser arbetsgruppen
att en lösning enligt modell tre är att föredra. Denna modell möjliggör
nämligen en manuell handläggning så länge verksamheten på nämnderna löper på
ett normalt sätt och antalet förskottsärenden är litet, samtidigt som en
automatisk utbetalning kan tillgripas så snart det uppstår akuta svårigheter.

Säkerheten
i förskottssystemet

Arbetsgruppen
framhåUer att kravet på enkelhet och snabbhet i förskottssystemet delvis står
i konflikt med kravet på att risken för missbruk bör vara så liten som
möjligt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:109 7

Arbetsgruppen
finner dock att ett förskottssystem enligt den nyss refererade modell tre är
förenat med betydande säkerhet mot missbruk. För att ytterligare öka säkerheten
föreslår arbetsgruppen att tre studerandegrupper utesluts från rätten till
förskottsutbetalning av studiemedel. Dessa tre grupper är studerande som
uppenbarligen kan bedömas få sina studiemedelsansökningar avslagna, studerande
utomlands samt utländska studerande som väntar på beslut om principiell rätt
till studiemedel.

Arbetsgruppen
föreslår att ett uppburet förskoll skall återkrävas i de fall en studerande får
avslag på sin studiemedelsansökan eller utbetalning av studiemedel av annat
skäl inte genomförs. Därvid bör enligt arbetsgruppen de i studiemedelssystemet
redan existerande återkravsreg-lerna tillämpas.

Med
hänsyn till kravet pä att förskottssystemet inte skall få inkräkta på
studiemedelsnämndernas normala verksamhet anser arbetsgmppen inte att det är
möjligt att införa besvärsrätt över nämndernas beslut om förskott. Mot en besvärsräit
talar också att dessa beslut egentligen är preliminära i avvaktan på beslut om studiemedel.

Kostnadsberäkningar

Arbetsgruppen
beräknar kostnaderna för utvecklingen av det föreslagna förskottssystemet till
ca 100 000 kr. fördelade enligt följande;

Löner 15
000 kr.

Konsulter 70
000 kr.

Test 15
000 kr.

Driftskostnaderna
beräknas till ca fem kr. per förskottsärende vid en total ärendevolym på 10
000.

3
Remissyttranden

Flertalet
remissinstanser tillstyrker att ett system för förskottsutbetalning av studimedel
införs. Däremot avstyrker flertalet studiemedelsnämnder med motiveringen att
alla tillgängliga resurser bör satsas på att förkorta behandlingstiderna för
ordinarie ansökningar.

RRV
anser att studiestödsutredningen i sitt fortsatta arbete bör lägga fram förslag
till lösningar på det administrativa och personella området som kan medföra
att de nuvarande långa behandlingstiderna för ansökningar om studiemedel
elimineras. Denna fråga bör om möjligt behandlas med förtur av utredningen.

Vidare
finner RRV det svårt att bedöma rimligheten av de av arbetsgruppen beräknade
kostnaderna för ett förskottssystem. Enligt verkets mening borde arbetsgruppen
även ha utarbetat en kalkyl över vUket

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:109 8

marginellt
tiUskott av extra arbetskraft som studiemedelsnämnderna behöver för att
behandlingstiderna skall kunna nedbringas till en godtagbar nivå.

CSN
tillstyrker ett förskottssystem men menar att det viktigaste är att nämnderna
tillförs sådana personeUa resurser att målsättningen om högst fyra veckors
behandlingstid kan uppnås.

SFS
framhåller att ett grundläggande krav på studiestödssystemet är att utbetalningssyslemet
medger utbetalning av studiemedlen vid kursstarten. SFS vill därför inte
acceptera arbetsgmppens utgångspunkt att förskott skall kunna utgå först efter
fyra veckor. SFS ser de i promemorian redovisade modellerna snarare som delbetalningsmtiner
än som förskott. Enligt SFS uppfattning kan en reservrutin som medger
utbetalning först fyra veckor efter ansökningstillfället aldrig ersätta de
reella förskotten.

SFS
vill därför införa ett parallellt förskottssystem, som garanterar de studerande
studiemedel från terminens början.

CSN
tillstyrker arbetsgruppens förslag att studerande utomlands och utländska
studerande, vilkas principiella rätt till svenskt studiestöd inle är prövad,
inte skall omfattas av förskottssystemet.

Studiestödsulredningen
anför att det allmänt gäller att varje moment som innebär att undantag skall
göras från generella regler för förskott ökar arbetsbelastningen på nämnderna vUkas
normala verksamhet därmed försenas. Utredningen framhåller också att utländska
studerande kan vara i stort behov av förskott.

SFS
anser det inle motiverat att utestänga någon av de föreslagna grupperna från
förskottssystemet.

Arbetsgruppens
förslag att studerande som uppenbarligen kan bedömas få avslag på sin
studiemedelsansökan skall undantas från rätten till förskott bemöts med
tveksamhet från flera remissinstanser.

Studiemeddsnämnderna
anför att även en översiktlig bedömning kräver en prövning och genomgång av
ärenden som är alltför tidskrävande.

Liknande
synpunkter framförs av studiestödsutredningen och SFS.

CSN påpekar att det finns
risk för att de studerande kommer att uppfatta en förskottsutbetalning som ett
preliminärt besked om bifall på studiemedelsansökan. Detta intryck skulle
enligt studiemedelsnämnderna i Göteborg ocli Stockholm förstärkas om man
dessutom gjorde en viss översiktlig prövning och inte beviljade förskott till
alla studerande.

Arbetsgruppen
föreslår att rätten till förskott skall knytas till åtta formella villkor.

CSN tillstyrker med ett
undantag dessa villkor. Undantaget gäller villkoret att den studerande skall ha
uttryckt önskemål om förskott. Detta avstyrker CSN av administrativa skäl.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1911 fl8:109 9

SFS
anser det inte befogat att undantaga deltidsstuderande eller studerande som
bara avser att läsa under kortare del av en termin från förskottssystemet.

Flera
remissinstanser påpekar att problem kan uppstå i fråga om kontrollen av humvida
den studerande påbörjat och fortfarande följer den undervisning han har sökt
studiemedel för.

I
likhet med vad som anförs i promemorian anser CSN inte att det är möjligt att stäUa
krav på studieintyg för att betala ut förskottet. Hanteringen med sådana intyg
skulle medföra mycket merarbete på studiemeddsnämnderna för den händelse
förskotten får stor omfattning.

Arbetsgruppen,
som diskuterar fyra olika modeller för förskott, har stannat för att föreslå
modell tre. Detta förslag tillstyrks av RRV, statskontoret och CSN. RFV
förordar en kombination av modellerna tre och fyra och SFS modell två. SamtUga
studiemedelsnämnder anser att modell fyra är det minst dåliga alternativet.

Studiestödsutredningen
och SFS är kritiska till förslaget om att återkrav skall ske på samma vUlkor
och med den höga ränta som gäller för återkrav av felaktigt uppburna
studiemedel. Denna uppfattning delas av CSN som anser att det av sociala skäl
kan ifrågasättas om det är rimligt att kräva tillbaka förskott som den
studerande har förbrukat till sitt uppehälle under studierna. Med hänsyn
härtill kan CSN inte tillstyrka att återkrav skall göras. I det faU regler om återkrav
ändå bedöms som nödvändiga, är det enligt nämndens mening inte rimligt att
ställa krav på omedelbar återbetalning. Vidare anser nämnden att statens normalränta
bör användas i stället för den högre ränta som normalt tas ut vid återkrav.

Återkrav
bör dock enligt CSN göras vid fall av missbruk och då bör också den högre
räntan enligt 9 kap. 2 § studiestödslagen (1973: 349) tas ut.

CSN
bedömer arbetsgruppens kostnadsberäkning som orealistisk och beräknar i stället
kostnaden till 300 000 kr. om modell tre genomförs och ytterligare 200 000 kr.
om man stannar för modell fyra.

4
Centrala studiestödsnämndens organisation

CSN
är enligt förordningen (1974: 433) med instruktion för centrala
studiestödsnämnden (ändrad senast 1975: 1205) central förvaltningsmyndighet
för ärenden om studiesocial verksamhet och därmed sammanhängande frågor i den
mån sådana ärenden ej ankommer på annan myndighet. Nämnden är chefsmyndighet
för studiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:109 10

Ar
1974 utförde en ledningsgrupp inom CSN en organisationsöversyn som resulterade
i en promemoria "CSN centrala studiestödsnämnden Översyn av centrala
studiestödsnämndens organisation" (StencU SundsvaU 1974-11-15). Den
organisatoriska uppbyggnaden av admi-. nislralionen på det studiefinansiella
ansvarsområdet hade då i huvudsak gällt sedan 1965-01-01. Omfattande
förändringar inom studiestödet liksom i dess omfattning motiverade den
prövning av CSN:s verksamhetsinriktning och organisation som ledningsgruppen
fick i uppdrag att genomföra.

Genom
beslut den 26 juni 1975 uppdrog regeringen åt CSN att inkomma med förslag till
omorganisation av nämndens kansli. Till grund för förslaget skulle ligga det
inom CSN utarbetade förslaget med översyn av CSN:s organisation. Regeringen
fastställde också i uppdraget att CSN:s kansli skulle vara indelat i följande
enheter nämligen kansliledning, kansliledningens sekretariat, tUlsynsenhet,
återbetalningsenhet, beviljningsenhet och administrativ enhet.

I
skrivelse den 14 juli 1975 lämnade CSN förslag till enhetsindelning, antal
befattningshavare och befattningsbeskrivningar som underlag för förhandling
avseende löne- och anställningsvUlkor inför omorganisationen av nämndens
kansli.

Regeringen
fastställde genom beslut den 25 september 1975 CSN:s förslag till ny
organisation med undantag av att ställföreträdande chef för kansliet inte
skulle förordnas av regeringen och att biträdande enhetschef direkt under
kanslichefen inte skulle finnas vid tillsynsenheten. Den nya kansliorganisationen
trädde efler vederbörliga förhandlingar i kraft den 1 januari 1976.

Omorganisationen
innebar en betydande förstäricning av CSN. Bl. a. förstärktes den centrala
ledningsfunktionen vid nämnden genom tillkomsten av ett
verksledningssekretariat.

5
Föredraganden Förskott

Behandlingstiderna
för ansökningar om studiemedel vid landets studiemedelsnämnder är f. n.
oacceptabelt långa vid terminsstarterna. Problemen vid studiemeddsnämnderna
sammanhänger med en rad förhållanden. Bl. a. har studiestödens regelsystem,
som har sitt ursprung i siudiesociala reformer under mitten av 1960-talet, med
åren blivit aUt-mer komplicerade och administrativt svåra att hantera. Antalet
studiestödsberättigande utbildningar har också ökat och därmed antalet studiestödsansökningar.
Dessa förhållanden har ökat arbetsbelastningen på nämnderna.

Under
senare år har betydande resurser tiUförts såväl centrala studie-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:109 11

stödsnämnden
(CSN) som studiemedelsnämnderna. Trots detta har problemen inte helt kunnat
bemästras.

Ar
1975 tillsatte den dåvarande regeringen en studiesocial utredning,
studiestödsutredningen (U 1975: 16), med uppdrag att göra en total översyn av
såväl studiemedels- som sludiehjälpssystemen. Studiestödsulredningen har i
juni 1977 överlänmat ett principbetänkande (SOU 1977: 31) Studiestöd
Alternativa utvecklingslinjer. Senare i vår avser jag att föreslå regeringen
att i tilläggsdirektiv ge studiestödsutredningen fortsatt uppdrag att lägga
fram konkreta förslag till förändringar av det studiesociala stödet.

Såväl
CSN som nämnderna har nyligen omorganiserats. I årets budgetproposition
(1977/78: 100 bU. 12) tiUförs CSN och studiemedels-nämnderna tillsammans en medelsförstärkning
om ca 0,8 milj. kr.

Den
1 juli 1978 införs ett datorbaserat informations- och produktionssystem för
studiestödet (STIS). Motivet för att införa STIS-systemet är i första hand att
effektivisera administrationen av studiestöd och uppnå en bättre service till
de studerande bl. a. genom kortare behandlingstider.

Jag
räknar med att redan vidtagna och planerade åtgärder på sikt skall lösa
svårigheterna i samband med behandling av studiemedelsansökningar.

Även
på kortare sikt bör betydande förbättringar i den administrativa handläggningen
av studiemedel kunna uppnås och behandlingstiderna skall i normalfallet inte
behöva överstiga fyra veckor ens under den hårdast belastade ansökningsperioden
i augusti/september.

Jag
är emellertid medveten om att det kan uppstå initialproblem i samband med ett
nytt utbetalningssystem. Nya rutiner slcaU inarbetas och personalen utbildas
och framför allt få vana vid de nya rutinerna. Tillfälliga svårigheter kan
således i början leda till försenad handläggning av ansökningar.

Hösten 1977 införde CSN på
mitt initiativ en möjlighet alt erhålla förskott på studiemedel. Erfarenheterna
från detta provisoriska förskottssystem föranledde mig att under hösten 1977 tiUsätta
en särskild arbetsgrupp för att utarbeta ett förslag tiU ett nytt system för
förskottsutbetalning av studiemedel. Systemet skulle i första hand kunna
till-lämpas hösten 1978 men även fortsättningsvis om behovet kvarstår. Arbetsgruppen
har nu överlämnat en promemoria (Ds U 1977: 23) Förskott på studiemedel.
Promemoria med förslag till ett system för förskottsutbetalning av
studiemedel.

Arbetsgruppen konstaterar
inledningsvis att det utan orimliga ekonomiska och personella resurser
knappast är möjligt att uppnå målet att inte någon studerande skaU behöva vänta
längre än fyra veckor på att få sin studiemedelsansökan behandlad.

Förseningar
kan uppstå på grund av tillfäUiga fel i systemet eller fel-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:109 12

aktigt
ifyUda ansökningar. Behandlingstiden kan också förlängas därför att speciella
utredningar måste göras.

Jag
tillstyrker, med hänsyn till det nyss anförda, arbetsgrappens förslag om att
en särskild rutin bör utformas som möjliggör en förskotts-utbetalning i de faU
beslut om studiemedel dröjer alltför länge.

Arbetsgruppen
föreslår att man i förskottssystemet skall kunna göra undantag för några
grupper studerande, nämligen studerande utomlands, utländska studerande som
avvaktar prövningen av sin principiella rätt till studiemedel samt studerande
som uppenbarligen kan bedömas få avslag på sin studiemedelsansökan. När det
gäller de två första grupperna delar jag i likliet med flertalet
remissinstanser arbetsgruppens uppfattning att de inte bör bli berättigade till
förskott.

Jag
anser det inte heller lämpligt att bevilja förskott till studerande som
uppenbarligen kan bedömas få avslag på sin studiemedelsansökan. Här finns
emellertid, vilket framgår framför allt av studiemedelsnämndernas remissyttranden,
vissa svårigheter. Enligt studiemedelsnämnderna är det, med de rutiner som
kommer att tUlämpas i STIS-systemet, inte möjligt att utan betydande merarbete
göra ens översiktiiga prövningar av inkomna ansökningar inför en
förskottsutbetalning. Ett av de viktigaste kraven på ett förskottssystem måste
enligt min mening vara att det inte kräver sådana administrativa insatser att
arbetet med behandlingen av ordinarie ansökningar bUr Udande.

Då
jag bedömer det som troligt att förskott endast skall behöva tillgripas i
undantagsfall anser jag risken för missbruk relativt liten även vid automatiskt
utbetalade förskott. Studiemedelsnämnderna bör dock vara oförhindrade att göra
en översiktlig prövning om det i ett aktueUt fall är möjligt och lämpligt.
Studiemedelsnämnderna skaU således kunna stoppa utbetalning av förskott i de faU
då de kan bedöma att en studerande inte är berättigad tUI studiemedel.

Arbetsgruppen
ställer upp en rad formella villkor, som den anser bör vara uppfyllda för att förskott
skall betalas ut. Som första villkor anger arbetsgruppen att den studerande
skall ha lämnat in en ansökan om studiemedel för minst en termins
heltidsstudier och ha ansökt om ett belopp som minst motsvarar
förskottsbeloppet. Jag delar i likhet med flertalet remissinstanser
uppfattningen att dessa vUlkor bör vara uppfyllda.

Den
studerande bör inte heller, i den mån det i enlighet med vad jag nyss anfört är
möjligt att pröva detta, vara uppenbart oberättigad till studiemedel.

I
likhet med arbetsgruppen anser jag att den studerande bör ange om han vill ha
förskott om behandlingstiden för ansökan skulle överstiga fyra veckor. CSN har
redovisat invändningar mot att ta in ytterligare uppgifter på
ansökningsblanketten, som redan i dagsläget är så kom-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:109 13

plicerad
att antalet felaktigt ifyllda blanketter är stort. CSN menar också att problem
kan uppstå om studerande ansöker om studiemedel på föråldrade blanketter. Jag
anser det emellertid olämpligt att sända förskott på studiemedel tiU
studerande som inte begärt sådant. Risken för att den studerande skall uppfatta
förskottet som en studiemedelsutbetalning eller som en garanti för att
studiemedel kommer att utgå är uppenbar.

Av
vad jag nu har sagt följer att det är viktigt att de studerande uppmärksammas
på de regler som gäller för förskott. Det ankommer på CSN att ta ställning tiU
hur informationen därom lämpUgen bör lämnas.

Förskott
bör enligt förslaget inte utgå förrän fyra veckor förflutit från det datum då
ansökan lämnats in. Jag anser denna tidsperiod rindig bl. a. med hänsyn till
målet att behandlingstiden inte skaU överstiga fyra veckor. En studerande som
lämnar in sin ansökan i god tid skall då normalt inte ha några problem att få
ut studiemedel, eller i undantagsfall förskott, vid kursstarten.

I
detta sammanhang vUI jag understryka vikten av att i informationen till de
studerande framhåUa att ansökan om studiemedel bör göras redan i samband med
ansökan om utbUdningsplats. Den studerande bör således inte vänta på.besked om
plats i utbildning innan han söker studiemedel. Det är först när studiemedlen
skall betalas ut som studiemedelsnämnderna kräver försäkran om att den studerande
blivit antagen till och påbörjat sin utbildning.

För att vara berättigad tUl
förskott bör slutligen den studerande enligt arbetsgruppen ha påbörjat
studiemedelsberättigande utbildning samt vid utbetalningstillfället fortfarande
följa imdervisningen. Självklart är detta också min mening.

Jag delar arbetsgruppens
uppfattning att det inte är möjligt att ställa krav på studieintyg för att
betala ut förskott. Hanteringen med sådana intyg skulle enligt CSN kunna
medföra ett betydande merarbete på studiemeddsnämnderna. Jag anser att man i
detta sammanhang kan nöja sig med en studieförsäkran från den studerande.

Arbetsgruppen föreslår att
förskottet skall uttryckas i kronor och uppgå till ungefär vad som utgår i
studiemedel för 30 dagars heltidsstudier. Jag tinner för min del att
förskottet bör fastställas tUl ett avrundat belopp och förordar att förskott skaU
kunna utgå med 2 500 kr.

Arbetsgruppen diskuterar i
promemorian fördelar och nackdelar med fyra olika tekniska lösningar för
förskottsutbetalning. I enlighet med arbetsgruppens förslag förordar jag den
lösning som kombinerar en manuell och en automatisk modeU, arbetsgmppens modeU
tre. En sådan lösning gör det möjligt att vid normal verksamhet bevaka enstaka
ärenden med lång behandlingstid enligt STIS' ärendebevakningssystem och betala
ut förskott i de fall ärendena inte snabbt kan slutbehandlas. Sam-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:109 14

tidigt
har man möjligheten att i ett akut krisläge, genom ett särskUt beslut av CSN,
gå över lill en helt automatisk utbetalning av förskott för alla som väntat en
viss tid.

Om
förskott har beviljats viss studerande, som därefter får studiemedel med minst
motsvarande belopp, bör förskottet utgöra en del av dessa studiemedel. Även för
förskottsdelen gäller i sådant faU, om mitt förslag godtas, bestämmelsema om
studiemedel i studiestödslagen (1973: 349) och studiestödsförordningen (1973:
418). Avräkning av förskottet bör ske i samband med att den ordinarie
studiestödsanvisningen skrivs ut. På anvisningen bör enligt min mening anges
att sådan avräkning har skett.

I de
fall en studerande, som uppburit förskott, får avslag på sin studiemedelsansökan
bör förskottet enligt arbetsgruppen återkrävas.

Arbetsgmppen
förordar att de i studiemedelssystemet redan existerande återkravsreglerna
härvid tillämpas.

Flera
remissinstanser har invändningar mot ett återkrav enligt existerande återkravsregler.
Bl. a. anför CSN att det kan ifrågasättas om det är rimligt att återkräva
förskott som den studerande i god tro förbrukat till sitt uppehälle under
studier. CSN anför vidare att, i de fall regler om återkrav ändå bedöms som
nödvändiga, det i varje fall inte är rimligt att ställa krav på omedelbar
återbetalning och med den högre ränta som normalt tas ut vid återkrav. Liknande
synpunkter framförs av studiestödsutredningen och Sveriges Förenade
Studentkårer.

För
egen del anser jag att förskottet vid avslag på studiemedelsansökan alltid bör
återbetalas samt att ränta bör utgå med samma räntesats som normalräntan för
lån från statens utlåningsfonder. Räntan bör utgå från den dag då beloppet har uppburits.
Om studiemedel beviljas med lägre belopp än förskottet bör motsvarande gälla i
fråga om det belopp varmed förskottet överstiger studiemedlen.

Jag
föreslår således att uppburet förskott I händelse av avslag på
studiemedelsansökan skall förfalla till omedelbar betalning. Om den studerande
då inte har möjlighet att betala, bör de studiesociala myndigheterna kunna bevilja
anstånd med återbetalningen på liknande sätt som sker vid återkrav av
studiemedel.

De
studiesociala myndigheterna bör också ha möjlighet att om särskilda skäl
föreligger befria från skyldigheten att erlägga räntan.

Jag
delar arbetsgrappens uppfattning att det inte är lämpligt att införa
besvärsrätt över studiemedelsnämndernas beslut om förskott.

Jag
avser att under förutsättning av riksdagens bifall till mina förslag rörande
förskott; senare föreslå regeringen att uppdra åt CSN att utarbeta lämpliga ratiner
och anvisningar för ett förskottssystem. I uppdraget bör också ingå att göra
detaljerade kostnadsberäkningar såväl för utvecklandet av systemet som för
driftskostnaderna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1911 f 18:109 15

Centrala
stndiestödsnämndens organisation

Redan
vid översynen av CSN:s kansliorganisation 1974 konstaterade den tidigare nämnda
utredningen att CSN:s uppgifter i större utsträckning än som var fallet borde
inriktas på mer långsiktiga uppgifter. Utredningen ansåg t. ex. att CSN borde
ägna sig mer åt aktiv utveckUng av studiestödet. Utredarna betonade också att CSN
borde förstärka sin planering för att möjliggöra en snabb utveckling och
anpassning av studiestödet till samhällsförändringar. Resultatet av översynen
kom att innebära en delvis annan inriktning av kanslichefens uppgifter. Vidare
förstärktes kansliledningen med ett verksledningssekretariat.

Sedan
översynen 1974 har CSN:s uppgifter ytterligare förändrats i och med tillkomsten
av det speciella vuxenstudiestödet. I samband med införandet av
vuxenstudiestödet inrättades också 24 vuxenutbildningsnämnder med CSN som
central myndighet. Tillkomsten av vuxenstudiestödet och
vuxenutbildningsnämnderna har ökat CSN:s uppgifter på samordnings-,
informations-, anvisnings- och tillsynssidan.

Till följd av samhällets
satsningar på utbildning, framför allt vuxenutbildning under 1970-talet och
högskolereformen 1977, har antalet studiestödssökande ökat och medfört en
större arbetsbelastning för såväl CSN som studiemedelsnämnder och
vuxenutbildningsnämnder.

Enligt min mening gör det
senaste årens utveckling på studiestödsområdet det motiverat med en
förstärkning av CSN:s centrala ledningsfunktion. I årets budgetproposition
(1977/78: 100 bU. 12) har jag därför förordat atl två byråchefstjänster
inrättas vid CSN. Inrättandet av dessa byråchefstjänster förutsätter en viss
omorganisation av CSN:s kansli. Under förutsättning av riksdagens bifall till
regeringens förslag angående de två tjänsterna har jag således för avsikt atl
senare föreslå regeringen en sådan begränsad omorganisation. Jag ämnar därvid
föreslå att kansliet med minsta möjliga förändring i övrigt indelas i två
byråer, vardera under ledning av en byråchef.

Jag anser det härutöver
motiverat att i stället för nuvarande kanslichefstjänst, imätta en tjänst som
överdirektör och chef för nämndens kansli. Jag kommer vidare att senare föreslå
regeringen att i likhet med vad som nu gäller vid en rad andra statliga
myndigheter kombinera överdirektörstjänsten med ordförandeskapet i CSN. Jag
ämnar i samband med den nyss nämnda omorganisationen av nämndens kansli även
föreslå regeringen att utfärda närmare bestämmelser om överdirektörens
uppgifter och ansvarsområde.

6
Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
antaga inom utbUdningsdepartementet upprättat förslag tiU lag om ändring i
studiestödslagen (1973: 349),

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:109 16

2.
bemyndiga regeringen att vid centrala studiestödsnämnden inrätta en ordinarie
tjänst för överdirektör med beteckningen p.

7
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

NORSTEDTS TRTCKERI STOCKHOLM 1977 780188

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar i 4 dokument.

  1. SOU 1999:31 Tillsyn över advokater m.m. s. 88 i texten
  2. Bet. 1978/79:SfU16 med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser anslag för budgetåret 1979/80 till studiestöd m. m. jämte motioner s. 18 · s. 19 i texten
  3. Rskr. 1977/78:300 i texten
  4. Bet. 1977/78:SfU32 Med anledning av propositionen 1977/78:109 om förskott på studiemedel m. m. jämte motioner s. 1 · s. 5 i texten