Sök i Ratio Lex

om statligt övertagande av Göta kanalbolag, m.m.

22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:119, om statligt övertagande av Göta kanalbolag, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:119

Regeringens proposition

1977/78:119

om
statligt övertagande av Göta kanalbolag, m. m.

beslutad
den 16 mars 1978.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FALLDIN

BO
TURESSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att staten köper Göta kanalbolag för 5,7 milj, kr. Bolaget
placeras t. v. som ett fristående bolag under kommunikationsdepartementet.

1 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 119

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:119 2

Utdrag
av regeringsprotokoll

Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-03-16

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullsten, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Wirlén

Föredragande:
stalsrådet Turesson

Proposition
om statligt övertagande av Göta kanalbolag, m. m.

1 Inledning

Frågan
om Göta kanals framtid behandlades senast i prop. 1976/77:66 om uppmstning av
Göta kanal, m. m, I propositionen föreslogs bl. a. alt Göta kanal skulle rustas
upp för en beräknad kostnad av 45 milj. kr. Samtidigt aviserades att en
särskild utredare skulle tillkallas för alt - i samråd med bl. a. berörda
landsting - överväga frågan om huvudmannaskap för driften av Göta kanal och i
anslutning härtill förhandla med berörda intressenter. Riksdagen godtog
förslagen i propositionen (TU 1976/77:22, rskr 1976/77:275).

1
maj 1977 tillkallades en särskild utredare, landshövdingen Gunnar von Sydow,
med uppdrag atl - i samråd med bl. a. berörda landsting - överväga frågan om
huvudmannaskap för driften av Göta kanal och att i anslutning härtill förhandla
med berörda intressenter. I november 1977 redovisade han i en särskild
promemoria resultatet av uppdraget såvitt avser frågan om statligt övertagande
av Göta kanalbolag. Till promemorian fogades ett avtal mellan svenska staten
och Göta Kanalbolags Intressenter Aktiebolag om atl staten skall förvärva
aktierna i kanalbolaget fören köpeskilling av 5,7 milj. kr. Detta avtal är träffat
under förbehåll av regeringens godkännande. 1 februari 1978 redovisade utredaren
den kvarvarande delen av uppdraget, nämligen frågan om den framtida driften av
Göta kanal.

2 Frågans
tidigare behandling

Göta
kanals framtid har utretts åtskilliga gånger och vid flera tilirällen behandlats
i riksdagen. I samband härmed har ocksä väckts frågan om atl staten skulle ta
över kanalverksamheten.

År
1972 tillkallades en utredningsman, f. d. landshövdingen Jari Hjalmar-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:119 3

son,
för att utreda vissa frågor beträffande Göta kanal. I februari 1973 avlämnade
han betänkandet (Ds K 1973:1) Upprustning av Göta kanal. 1 detta föreslogs bl.
a. atl östra och västra linjen skulle mstas upp. Medel för en uppmstning av
Göta kanal skulle ställas till en särskild allmännyttig stiftelsens förfogande.
Göta kanalbolag borde även fortsättningsvis svara för driften av kanalen. Del
av avkastningen på stiftelsens kapital skulle få utnyttjas för atl begränsa
underskotten i kanalbolagets rörelse. Landstingen i Östergötlands, Jönköpings,
Skaraborgs och Örebro län hade utfäst sig alt lämna vissa bidrag. Aktierna i
kanalbolaget skulle förvärvas med allmänna medel. Någon överenskommelse om
köpesummans storlek hade inte gått att träffa. Den bedömdes dock ligga omkring
3,8 milj. kr.

1
september 1975 förklarade sig Göta kanalbolag vilja frånträda ansvaret för kanalens
fortsatta drift och till staten lämna över kanalanläggningen med tillhörande
tjänstebostäder samt viss del av övriga tillgångar.

1 prop.
1976/77:66 om upprustning av Göta kanal, m. m, konstaterades att en utbyggnad
av Göta kanal visat sig kräva så stora resursinsatser, att dessa, vid
jämförelse med andra investeringar, inte stod i rimlig proportion till den
samhällsekonomiska nytta som utbyggnaden skulle ge, I stället förordades en upprustning
för all slå vakt om de värden som kanalen har som byggnadsminnesmärke och luristled.
Regeringen förklarade sig beredd atl svara fören snabb och genomgripande
upprustning av hela kanalen, under förutsättning att en godtagbar överenskommelse
kunde träffas med de nuvarande huvudmännen om den fortsatta driften av kanalen.

1 propositionen påpekades
att staten i samband med att Göta kanal byggdes i början av 1800-talet donerade
stora skogsområden till förelaget för att man med hjälp av skogsinkomster
skulle kunna driva och underhålla kanalen. År 1961 överläts börsnoterade aktier
som förvärvats av Göta kanalbolag med vinstmedel till ett för ändamålet bildat
investmentbolag-Göta Kanalbolags Intressenter Aktiebolag - som i dag äger praktiskt
taget alla aktier i kanalbolaget. Utöver att vinstmedel placerats i aktier har
vinstmedel genom årens lopp använts för inköp av ytterligare markområden. När
Göta kanalbolag förklarat sig berett att överlämna kanalanläggningen m, m, till
staten utan ersättning konstaterades att bolaget i sitt erbjudande inte inkluderade
de skogar som köpts med vinstmedel och vars avkastning är avgörande för
ekonomin i företaget.

Med
anledning av prop, 1976/77:66 och därav föranledda motioner framhöll
trafikutskottet i sitt betänkande (TU 1976/77:22) bl, a, att utskottet för sin
del fann den i propositionen föreslagna ordningen för överväganden rörande
frågan om huvudmannaskapet för driften av Göta kanal lämplig. Ett helt statligt
övertagande av kanalen eller i vart fall det ekonomiska ansvaret för densamma
borde därvid vara en riktpunkt. De aviserade förhandlingarna med berörda
intressenter borde syfia till ett övertagande av kanalbolaget i dess helhet inkl.
de förut nämnda skogsområdena, som ju dock förvärvats med överskottsmedel från
kanalrörelsen.

Vid
prövningen av härmed sammanhängande frågor syntes enligt

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:119 4

utskottet
särskilt böra beaktas konsekvenserna - för kanalrörelsens ekonomi och bolagets
förmåga till fullgörande av underhållsplikten - av del överförande av
vinstmedel m. m. till det särskilda investmentbolaget som skedde år 1961,
Härvid avsågs främst det ackumulerade och kostnadskrävande underhållsbehov som
- såvitt utskottet kunde bedöma - blivit en följd härav. Utskottet förutsatte
därför alt spörsmålen härom ingående och omsorgsfullt prövades i syfte alt
uppnå en för det allmänna ur såväl ekonomiska synpunkter som eljest godtagbar
uppgörelse i frågan.

1
skrivelse 1976/77:275 gav riksdagen som sin mening regeringen till känna vad
trafikutskottet med anledning av prop. 1976/77:66 och här redovisade motionsyrkanden
anlört beträffande de i propositionen förordade riktlinjerna lör upprustning av
Göta kanal m, m,

3 Promemoria rörande statligt övertagande av Göta
kanalbolag

Göta
Kanalbolag

Göta
kanal drivs och förvaltas enligt kungligt privilegiebrev den 11 april 1810 av
Göta kanalbolag. Bolaget bildades innan det fanns svensk aktiebo-lagsräitslig lagsliflning
och betecknas som ett blandat offenlligt- och privaträttsligt rättssubjekt, 1
privilegiebrevet - vilket med nuvarande terminologi skulle benämnas koncession
- medgavs bl, a. kanalbolaget att bygga kanalen och driva kanalrörelse, I
brevet föreskrevs att bolaget skulle ta ut avgift av trafikanterna enligt en
särskild taxa som skulle fastställas av Kungl. Maj:t, Taxan fastställs numera
av sjöfartsverket.

De
tillgångar som tillfördes bolaget enligt privilegiet var förutom den mark som
krävdes för kanalanläggningen också den mark som behövdes för boställen för
kanalbolagets personal och för hamnar och lastkajplatser. Härutöver fick
bolaget av staten vissa skogsparker och kalkbrott, vilka bolaget fick "utnyttja
och allena vårda" för kanalens "framgena underhåll". Enligt
bolagsordningen får inte denna egendom av bolaget avhändas utan vederbörligt tillstånd.

Bolaget
förvallas av en direktion med säte i Motala. Direktionen beslår av en
ordförande som utses av regeringen för fyra år, ett av fullmäktige i riksbanken
och riksgäldskonlorel på obestämd tid utsett ombud samt fyra ledamöter, som
årligen väljs vid ordinarie bolagsstämma, som skall hållas senast i början av
september månad, 1 kanalbolaget är ett 30-tal personer heltidsanställda. Av
dessa är tio sysselsatta i den direkta kanalverksamheten och tolv svarar för
bolagels skogsbruk. Under seglaiionssäsongen tillkommer ett 40-tal anställda i kanaidriflen.

Bolagets
aktiekapital är 4 390 800 kr,, fördelat på 29 272 aktier,

Kanalbolagels
tillgångar är dels själva kanalanläggningen med slussar, hamnar m, m, dels
byggnader, huvudsakligen slussvaktarbosiäder. 1 det bokförda värdet ingår
vidare den mark, som omger kanalen Kanaljorden 1:1,

s. 5 Kontrollera mot PDF

samt
de övriga i samband med kanalens färdigställande donerade fastigheterna och av
kanalbolaget under åren av vinstmedel inköpta fastigheter. Förutom viss
tomtmark utgörs dessa senare av skogs- och jordbruksfastigheter,

Kanalbolagels
utveckling

Med
undantag för de allra första åren och ett par enstaka krisår gav kanaidriflen
överskott ända fram till andra väridskriget. Därefter har kanaidriflen på grund
av bl. a. konkurrensen med modernare kommunikationsmedel, som lett lill atl
godstrafiken numera praktiskt laget helt försvunnit, gått med förlust. Skogarna
haremellertid gett god avkastning. De underskott som uppkommit har täckts bl.
a, genom försäljning av - såväl donerade som inköpta - fastigheter.

De
tidigare uppkomna överskotten har medgett viss utdelning till aktieägarna. För
ackumulerade vinstmedel har inköpts fastigheter och värdepapper.

Enligl
en inom Göta kanalbolag gjord sammanställning var utdelningen till aktieägarna
under byggnadstiden, sammanlagt 22 år, i genomsnitt 1,9 % per år mot i privilegiebrevei
utlovade 5 %. Den genomsnittliga utdelningen per år sedan driften kommit igång
och fram till år 1961 var 1,6 96 av det genomsnittliga aktiekapitalet.

Genom
engångsutdelning är 1961 tillfördes inlressentbolaget som nämnts 4 096 582 kr.
i form av aktier frän dolterbolaget/kanalbolaget. Av beloppet användes 3 683
200 kr. lill avskrivning på aktierna i dotterbolaget, vilka därigenom kunde
redovisas till O kr, i balansräkningen per den 31 december 1961,

Kanalbolagets
inköp och försäljningar av fastigheter fördelar sig på följande sätt.

Inköpt
areal/ha

Belopp
kr.

Försåld

Period

areal/ha

Belopp
kr.

-1900
1901-1929 1930-1976

962,27
289,69

143,74

110817

56
500

110
500

54,80
41,29

387
925 1 559 502

1
395,70

277
817

96,09

1
947 427

Kanalbolagets
förvärv av värdepapper började under slutet av 1800-lalei. Mindre delar av
överskotten placerades då i obligationer. Från år 1945 har obligationerna
successivt sålts och placerats om i aktier fram lill år 1961, då aktier till
ett värde av drygt 4 milj, kr. överläts på Göta Kanalbolags Intressenter
Aktiebolag.

\* Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 119

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:119 6

Skogsinkomsterna
har efter byggnadstidens hårda avverkningar varit blygsamma ända fram till
omkring år 1880, då dessa inkomster utgjorde mindre än 10 % av kanalinkomslerna.
Avverkningarna kunde emellertid successivt ökas och utgjorde åren 1920-1940 i
genomsnitt 10 000 m-'sk (skogskubikmeter) per år, vilket som en jämförelse är
mindre än hälften av den nuvarande årstillväxten. Från omkring år 1950 har
inkomsterna från skogen emellertid varit av ungefär samma sioriek som
kanalinkomsterna.

Aktieägare
i kanalbolagel

Av
kanalbolagets 29 272 aklier innehas 28 832 eller 98,5 % av det tidigare nämnda
Göta Kanalbolags Intressenter Aktiebolag. Av återstoden är 363 aktier fördelade
på ett flertal personer, medan ägarna till resterande 77 aktier inte hörts av
på mycket läng tid. Göta Kanalbolags Intressenter Aktiebolag bildades vid
konstituerande bolagsstämma den 21 maj 1961 varvid aktiekapitalet fastställdes
till 2 830 000 kr. fördelat pä 28 300 aktier,

1 stiftarberällelsen
nämndes som skäl för bildande av intressentbolaget tillkomsten av förordningen
(1960:658) med provisoriska bestämmelser om beskattningen av aktiebolag och
ekonomisk förenings inkomst i vissa fall. Förordningen brukar benämnas Annell-lagen,

Den omslmkturering,
som skedde genom utbytet, innebar en anpassning lill Annell-lagen och har
möjliggjort en genom åren ökad utdelning till aktieägarna i inlressentbolaget.

Fastigheterna

Göta
kanalbolag äger utöver den mark, som omger kanalen, donerade och av vinstmedel
inköpta fastigheter om sammanlagt 4 624 ha. Till stor del -3 827 ha - är del
fråga om skogsfastigheler. Fastigheterna är huvudsakligen belägna i
Västergötland.

De
donerade fastigheterna omfattar sammanlagt 3 344 ha, varav 2 752 ha är
produktiv skogsmark. Dessa fastigheter är taxerade till 6 523 000 kr. Till de donerade
fastigheterna räknas också Kanaljorden 1:1, som med undantag för ett par
uthyrda byggnader, inte är taxerad. Denna fastighet omfattar 1 139 ha, varav
omkring 509 i Västergötland och omkring 630 i Östergötland. Till Kanaljorden
1:1 hör 36 moderna vaktarbosläder, 25 omoderna bostäder, två tjänslebostäder,
tre nu uthyrda bostäder, "Lotsbostaden" i Motala, Nors-holms och
Sjötorps varv samt magasin, verkstäder och förråd.

De
av vinstmedel inköpta fastigheterna är laxerade lill 3 686 000 kr. Dessa fastigheter
utgörs av - förutom viss tomtmark - skogs- och jordbruksfaslig-heter om
sammanlagt 1 259 ha, varav I 075 ha är produktiv skogsmark.

De
inköpta skogsfastigheterna är främst två större skogsområden väster om sjön Unden,
Den skog som ligger vid sjön utgör sålunda 88 % av den inköpta skogsarealen. 1
övrigt är dessa skogsfastigheter fördelade pä mindre

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:119 7

fastigheter.
Enligt en av kanalbolaget gjord värdering är del uppskattade virkesförrådet på
de inköpta fastigheterna omkring 154 000 m' sk (skogskubikmeter), motsvarande
144 m-*sk/ha. Medelbonitetenärenligt värderingen 6,7 m' sk per ha och år. Trädslagsfördelningen
är 57 % tall, 35 % gran och 8 % löv.

Av
det sammanlagda taxeringsvärdet om 3 686 000 kr. är skogsfastigheterna äsatta
ett värde om 2 412 000 kr. De inköpta tomtområdena ligger till övervägande
delen i Motala. Tomtmarken där har ett taxeringsvärde av 716 000 kr. Återstoden
utgörs av tomtområden och mindre jordbruk i Östergötlands och Skaraborgs län
med ett sammanlagt taxeringsvärde om 558 000 kr.

Utgångspunkter
i förhandUngarna

Inlressentbolaget
har vid förhandlingarna förklarat att kanalbolaget inle anser sig kunna
fortsätta kanaldriften. Det tidigare nämnda erbjudandet att till staten utan vederiag
överiämna den egendom, som tagits upp i skrivelsen den 5 september 1975 står
kvar med den inskränkningen att det kontanta beloppet, som härrörde från en
större skogsavverkning, numera förbrukats i kanalbolagets rörelse,

I
ett tidigt skede av förhandlingarna har inlressentbolaget förklarat atl en
skälig ersättning för aktierna i kanalbolagel är en fömtsättning för atl överenskommelse
om överlåtelse av dessa skulle kunna träffas. Inför förhandlingarna har
intressentbolaget i en promemoria, dalerad febmari 1977, uppskattat värdet av
de av vinstmedel inköpta fastigheterna saml fonderade medel från sålda inköpta
fastigheter till sammantaget 11 191 350 kr., varav skogsfastigheterna värderats
lill 7 100 000 kr.

Föratt
kunna bedöma värdet av de med vinstmedel inköpta fastigheterna har utredaren
låtit granska och värdera de skogstillgångar, som finns på dessa fastigheter.
Vidare har utredningsmannen med hänsyn främst lill vad som framkommit i
trafikutskottets betänkande TU 1976/77:22 sökt bedöma de åtgärder aktieägarna i
Göta kanalbolag vidtagit i samband med atl inlressentbolaget bildades.
Utredningsmannen har vid förhandlingarna haft tillgång till utredningar, som
sjöfartsverket gjort beträffande underhållet av kanalen.

Värdering
av vinsiandelsskogarna

Vinstandelsskogarna
har värdeberäknats med hjälp av lantbruksstyrelsens datasystem för
skogsvärdering. Beräkningarna har utförts på de större sammanhängande
skogsområdena vid sjön Unden, vilka som nämnts ulgör 88 % av den nu aktuella
arealen. De återstående 12 % av arealen som utgörs av spridda mindre
skogsområden har med stöd av fastighetstaxeringsupp-gifter m. m. anlagils vara
värda 30 % mindre per hektar. Del sammanlagda

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:119 8

värdet
på skogsmarken är beräknat lill 8 700(X)0 kr, Detla motsvarar ett medelpris om
cirka 60 kr, per m sk eller 8 0(X3 kr, per ha skogsmark, Efler reduktion av
värderingskalkylens resultat med 15 % har det sammanlagda värdet beräknats till
8,7 milj. kr.

Underhållet
av kanalen

Det
råder delade meningar om hur kanalbolaget skött underhållet av kanalen. Frågan
har också varit av centralt intresse i förhandlingarna. Å ena sidan har i
skilda sammanhang gjorts gällande atl kanalbolaget eflersatt eller t. o, m,
vanskött underhållet, Kanalbolagel å sin sida har pekat på att kanalanläggningarna,
som har en normal avskrivningstid på 40 år, är omkring 150 är gamla och sålunda
även med normalt underhäll kräver en upprustning. Man har vidare hänvisat till
den oklarhet som rått beträffande framför allt väslgötalinjens framlid. Bolaget
har hävdat att det fullgjort sin underhällsplikt även om med hänsyn till den
ovissa framtiden endast "det nödvändigaste" under senare år
åtgärdats på västgötalinjen. Bolaget har framhållit atl under den senasie
tioårsperioden reparations-, underhålls- och förbättringsarbeten utförts för
över 10 milj. kr. eller mer än som under samma lid influtit i kanalavgifter.

Utredaren
har under förhandlingama haft kontakt med sjöfartsverket i underhållsfrågan.
Sjöfartsverket haransett atl underhållet i vissa hänseenden inte varit
fullgott.

Utredarens
överväganden

Kanalbolaget
härvid förhandlingarna förklarat sig berett att utan ersättning till staten överiämna
kanalanläggningen och de s. k. donationsskogarna. I sammanhanget har bolaget
framhållit att aktieägarna under årens lopp inle tagit ut skälig utdelning på
sill kapital utan i stället av innestående vinstmedel köpt skogar och
värdepapper. Avkastningen av denna egendom har gått in i kanalbolagets rörelse.

Privilegiebrev
och kanalbolagets bolagsordning förutsätter atl aktieägarna i bolaget redan
under byggnadstiden skall ha rätt till utdelning om fem proceni. Detta tyder på
atl utgångspunkten var atl aktieägarna även fortsättningsvis skullevaraberättigadetill
minst samma utdelning om vinstresultatet medgav det.

Enligt
utredaren har själva kanaidriflen fram till andra världskriget i genomsnitt
gått med vinst. Underhållet av kanalen under denna tid har inte heller gett
anledning lill anmärkning. Driften har därför, vilket också de innestående
vinstmedlen tyder på, gett tillräckligt överskott för att motivera en skälig
utdelning.

Utdelningspolitiken
har undertiden fram till och med år 1961 präglats av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:119 9

stor
försiktighet. Utdelningen har som nämnts fram till delta år i medeltal inle uppgått
lill mer än omkring 1,6 procent.

Efter
sistnämnda år har kanalbolagel inte haft någon utdelning. Kanaldriften har då
gått med förlust, vilken huvudsakligen täckts genom avkastning från donations-
och vinstandelsskogarna samt i något fall försäljning av vissa områden.

De
innestående vinstmedel, som under åren fram till år 1961 använts föratt förvärva
såväl fastigheter som värdepapper, har såvitt utredaren kan bedöma tillsammans
med utdelade medel inte överstigit ett belopp som om det till sin helhet delats
ul skulle ha legat inom ramen för en skälig utdelning lill aktieägarna.

Överförandet
år 1961 av värdepapper, som inköpts för balanserade vinstmedel, lill
intressentbolaget föranleddes av föreslagen ändring av skattelagsiiflningen och
stod inte i strid mot vad lagstiflaren förutsåg. Någon erinran mot denna
överföring kan enligt utredaren inle göras.

Då
bolaget varit berett att utan ersättning till staten återställa kanalanläggningen
med tillhörande donationsskogar innebär förvärvet av aktierna i kanalbolagel i
realiteten alt staten därutöver förvärvar de för vinstmedel i kanalbolaget
förvärvade fastigheterna. Dagens värde av dessa fastigheter har av säljaren
uppskattats till sammanlagt 11 191 350 kr Enligl den utredning som utredaren låtit
göra är denna värdering inte för hög.

Vad
angår frågan om underhållet av kanalen främst under de senaste 20 åren råder
olika uppfattningar. Det har inle heller varit möjligt atl fä en helt klarläggande
utredning på denna punkt. Så mycket torde emellertid vara klarlagt atl bolaget
fullgjort sina skyldigheter i detla hänseende på sådant sätt att driften av
kanalen kunnat upprätthållas. Vissa brister torde emellertid föreligga i vad
avser muddringen av vissa sträckor inom kanalen samt vissa arbeten på strandskoningen.

Efter
långvariga förhandlingar har parterna slutligen enats om atl staten förvärvar
aktierna i kanalbolaget för en köpeskilling av 5,7 milj. kr.

4
Promemoria rörande huvudmannaskapet för driften av Göta kanal, m. m.

Resultatutveckling
och prognoser

Kanalbolagel
har under en följd av år gått med förluster. För år 1976 uppgick bolagets
underskott till nästan 800 000 kr. Preliminära uppgifter för år 1977 visar på
en föriust om ca 350000 kr. Av bolagets verksamhetsgrenar lämnade kanalrörelsen
ett underskoll av drygt 3 milj. kr. är 1976 och preliminärt ca 2,9 milj. kr, år
1977, Resultaten ärenligt utredaren betecknande för utvecklingen under de
senaste åren, under vilka avkastningen från främst bolagets skogsfastigheler
och viss försäljning av fasligheter fått motverka kanalrörelsens underskott.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:119 10

I
kanalrörelsen har trafikintäklema under femårsperioden 1973-1977 ökat med
omkring 10 96 per år. Intäkternas fördelning mellan lastlrafiken och frilidsbåttrafiken
har under perioden genomgått en kraftig förändring. Fritidsbätstrafiken svarade
år 1977 för 91 96 av de totala intäkterna mot 64 % år 1973.

Antalet
båtar på kanalen har under det senaste decenniet ökat med i genomsnitt 11 % per
år. Följden härav har blivit atl trafiken under högsäsongmånaden juli närmar
sig den övre gränsen för kanalens kapacitet. Drygt 50 % av trafikintäkterna
faller på juli månad. Från kanalbolagets sida har ansträngningar gjorts för att
bredda säsongen och öka trafiken under andra månader. Något påtagligt resultat
av dessa insatser har hittills inte kunnat noteras.

Den
kraftiga ökningen av antalet fritidsbåtar hittills under 1970-talet bedöms av
utredaren inte komma att beslå. 1 prognosen för den närmaste tioårsperioden
antas all antalet fritidsbåtar på kanalen ökar med ca 3 % per år fram till är
1982. Taxorna beräknas höjas med 20 % under år 1978. Under de därpå följande åren
inom prognosperioden förutsätts taxorna höjas med omkring 6 % per år.

Driftkostnaderna
för kanalen utgörs lill övervägande delen av personalkostnader. Kanalbolaget
har' - förutom en verkställande direktör och administrativ personal - f n. två
kanalingenjörer, tvä förmän, en teknisk rådgivare och elva fast anställda
reparatörer. Under den period kanalen är öppen är omkring 40 sluss- och brovaktare
säsonganställda. Flertalet av dessa bor i kanalbolagets slussvaktarbosiäder och
har varit säsonganställda i företagel under en följd av år. Driftkostnaderna
beräknas av utredaren öka med i genomsnitt 8 % per år under prognosperioden,
som avser åren 1978 till 1987.

Genom den beslutade
upprustningen av kanalen förutsätter utredaren atl kostnaderna för underhållet
av kanalen kommer att reduceras kraftigt. De senasie åren har den
genomsnittliga underhållskostnaden uppgått till ca 1,3 milj, kr, per år. För år
1978 och de tre följande åren beräknas underhållet kosta 600 000 kr, per är.
Härefter beräknas årskostnaden för underhållet successivt öka.

Sammantaget
leder beräkningarna över de framlida intäkterna och kostnaderna i
kanalrörelsen fram till ett underskott om ca 1,8 milj. kr. förär 1978. Underskottet
beräknas successivt öka till 3,5 milj. kr. år 1987.

I
fråga om skogsrörelsen gör utredaren följande bedömningar för den kommande
tioårsperioden, Göta kanalbolag äger f. n, omkring 3 800 ha produktiv
skogsmark. Tre större bmkningsenheier norr och väster om sjön Unden i
Skaraborgs län svarar för ca 88 % av den totala arealen. Den återstående
skogsarealen utgörs av ell tiotal fastigheter i Skaraborgs län med en
sammanlagd areal av drygt 500 ha.

Skogstillväxten på de
"mindre" fastigheterna beräknar utredaren lill ca 2 500 m sk per år.
Med ett rotnetto av 80 kr/m sk skulle fastigheterna ge ett överskott på ca 200
000 kr. per år. Tillsammans med arrendeinkomster om ca

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:119 11

20
000 kr. per år uppgår årsavkastningen till ca 220 000 kr. Fastigheternas marknadsvärde
bedöms vara ca 4 milj. kr. Årsavkastningen understiger därmed normal bankränia.
Skogsfastigheterna i fråga ulgör inle nägra rationella brukningsenheter. Enligl
utredarens uppfattning bör därför dessa "mindre" skogsfastigheter säljas.

F,
n, saknas en aktuell skogsbruksplan för det samlade skogsinnehavel. Den senast
gjorda planen upprättades år 1965 med utgångspunkt från förutsättningar som i
dag inte gäller. Genom stickprovsundersökning på de s. k. vinsimedelsskogarna
under hösten 1977 saml framräkning från 1965 års plan har utredaren uppskattat
virkesförrådet och tillväxten på del samlade skogsinnehavet. Virkesförrådet per
ha anges till ca 130 m sk, vilket ungefär motsvarar medeltalet för Skaraborgs
län. I fråga om tillväxten torde denna enligt utredaren ligga under 1965 års
beräknade värde om 5,1 m sk per ha och år. Delta beror bl. a. på förändringar i
skogens äldersklassfördelning. F. n. finns ett överskott av yngre och äldre
skog och ett underskott av skog i åldersgruppen 20 lill 60 år.

Under
de senasie fem åren har den genomsnittliga årsavverkningen varit ca 24 750msk.
Flera faktorer talarenligt utredarens mening för att det inte är möjligt atl
behålla de senaste årens avverkningstakt. En fortsatt hög takt i avverkningarna
skulle bl. a. försvåra möjligheten att uppnå en jämn framtida avkastning.
Avverkningen beräknas därför under de närmaste åren ligga mellan 2 000-3 000 m
sk under årstillväxten. Avverkningen kan emellertid successivt öka under 10-ärsperioden
och förutsätts vid prognosperiodens slut motsvara den årliga tillväxten.

Skogsförvallningens
kostnader består lill övervägande del av personalkostnader för en skogvaktare
och tolv skogsarbetare. I prognosen för skogsrörelsen räknar utredaren med en
årlig kostnadsökning om 8 %. Sammantaget beräknas skogsrörelsen lämna ett
överskott för år 1978 med ca 1,2 milj. kr. Överskottet i denna verksamhetsgren
beräknas öka successivt under perioden för att år 1987 uppgå till ca 1,5 milj.
kr.

Förutom
skogs- och jordbruksfastigheter har kanalbolaget ett omfattande innehav av
tomtmark, skogs- och slussvaklarboställen m, m. Vissa tomtområden samt
merparten av de byggnader, som inte används av bolaget utarrenderas. Under
senare år har attraktiva och centralt belägna bostadsfastigheter rustats upp
och moderniserats. De närmaste åren torde man därför enbart behöva räkna med
normala underhållskostnader på fastighetsinnehavet.

En
översyn av hyressältningen har påbörjats, I prognosen beräknas hyresintäkterna
öka med ca 10 % per år under de tre första åren. Därefter räknar utredaren med
alt hyrorna skall stiga i långsammare takt. Faslig-hetsrörelsen beräknas ge ett
överskott år 1978 om ca 350 000 kr. 1 slutet

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:119 12

av
prognosperioden förväntas överskottet uppgå till ca 500 000 kr.

Avslutningsvis
redovisar utredaren sina bedömningar över det totala resultatet i bolaget.
Efter avskrivningar och skatter beräknar han för år 1978 ett underskott om ca
545 000 kr. i den totala rörelsen. Underskottet förutses under de därpå två
närmast följande åren ligga på ungefär samma nivå. Därefter beräknas
underskottet öka för att år 1987 uppgå till nästan 1,8 milj. kr.

Resultatförbättrande
åtgärder

Den
redovisade resultatprognosen visar enligt utredaren på nödvändigheten atl
snara åtgärder vidtas för att om möjligt undanröja eller i vart fall minska
underskotlen. Utan sädana åigärder kommer kanalverksamheten inom en snar
framtid att ställas inför akuta likviditelsproblem. Enligt utredaren bör i
detta syfte kanalbolagels hela verksamhet ses över,

1
fråga om kanalrörelsen redovisar utredaren bl, a, följande åtgärder i resultatförbättrande
syfte,

- Höjning och differentiering av taxorna

- Marknadsföringsinsatser

- Minskning av väntetiderna vid slussar

- Automatisering av slussar och broar

- Komplettering av nuvarande verksamhet med sidoaktiviteler

- Beredskapsmedel till underhållsarbeten

I
fråga om skogsförvaltningen anser utredaren att de tre större rationella brukningsenheterna
vid sjön Unden bör bibehållas för alt avkastningen av dessa även
fortsättningsvis skall bidra till underskottstäckning. Däremot bör enligt
utredaren övriga fasligheter som inte behövs i den direkta kanalrörelsen
säljas. En försäljning av dessa fastigheter, vars marknadsvärde uppskattas till
ca 5,5 milj. kr., är nödvändig för atl motverka likviditetsproblemen och bidra
till alt täcka föriuster under den kommande perioden. Enligl utredaren bör i detla
sammanhang övervägas om bolaget kan befrias från eventuell
realisationsvinstbeskattning vid försäljningen.

Förhandlingar
med landsting och primärkommuner

1
enlighet med direktiven har utredaren förhandlat i huvudmannaskapsfrågan med
närmast berörda landsting, i första hand landstingen i Östergötlands och
Skaraborgs län, men ocksä med landstingen i Jönköpings och Örebro län. Det var
också med dessa fyra landsting f, d, landshövdingen Jarl Hjalmarson förhandlade
i sitt utredningsarbete om upprustning av Göta kanal. Utredaren har också fört
diskussioner med företrädare för samtliga de primärkommuner, som ligger i
direkt anslutning till kanalen, nämligen Marieslads, Töreboda och Karisborgs
kommun i Skaraborgs län samt Motala,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:119 13

Linköpings,
Norrköpings och Söderköpings kommuner i Östergötlands län.

Den
allmänna bakgrunden till dessa förhandlingar och diskussioner har varit den
stora betydelse, även ekonomiskt, som fortsatt kanaldrift har för den bygd som
omger kanalen. Utredaren har därför funnit det rimligt alt landstingen och
primärkommunerna på något sätt stöder den fortsatta kanaidriflen och att i vart
fall landstingen erhåller visst direkt inflytande över verksamheten,

1
förhandlingarna med landstingen har utredaren knutit an till Hjalmarsons förhandlingsarbete
och framfört att ell eventuellt slöd från landstingens sida lämpligen borde
utgå i form av något ekonomiskt bidrag till kanalens drift utan att landstingen
förden skull i något avseende lar på sig något ansvar för den framtida driften.
Bidraget skulle i törsta hand vara ell uttryck för landstingens intresse för
kanalen.

Representanter
för landstingen i Östergötlands, Jönköpings och Örebro län har också förklarat
sig villiga atl verka för ett årligt bidrag till kanalens drift om tillhopa 300
000 kr. för de fyra landstingen. Bidraget skulle enligt uppgjorda riktlinjer
fördelas så, att de två i sammanhanget stora landslingen Östergötlands och
Skaraborgs län svarar för 112 500 kr. vardera, medan Jönköpings län bidrar med
45 000 kr. och Örebro län med 30 000 kr. Från landstinget i Skaraborgs län haremellertid
senare meddelats atl landstinget inle är berett alt över huvud laget lämna ekonomiskt
bidrag lill kanalens drift,

I
likhet med Hjalmarson anser utredaren att primärkommunalt slöd bör komma lill
stånd i andra former än genom direkta driftbidrag. Utredaren har i avsnittet om
resultatförbättrande åtgärder sammanfattningsvis angett att målsättningen för
den fortsatta verksamheten måste vara att under så stor del av året som möjligt
göra kanalen med omgivningar än mer attraktiv för så många som möjligt. Genom
att förbätlra hamn- och serviceanläggningar och ta initiativet till och möjligen
genomdriva vissa sidoaktiviteler bidrar primärkommunerna lill att förverkliga
målsättningen och stöder därmed indirekt själva kanalverksamheten.

Som ell
konkret resultat av förhandlingarna kommer med all sannolikhet kommunerna inom
både Skaraborgs och Östergötlands län var för sig att ta upp ett interkommunalt
samarbete i syfte alt i första hand vidta kortsiktiga och mindre
kostnadskrävande åtgärder men också för alt långsiktigt planera de kommunala
åtgärderna i anslutning till kanalen.

En förutsättning för
bidragsformen ärenligt utredaren att samtliga fyra och under alla
omständigheter de två stora landslingen i sammanhanget är beredda atl medverka.
Genom landstingets i Skaraborgs län inställning flr emellertid hela
konstruktionen med landstingsbidrag åtminstone f, n. överges. Hade samtliga
berörda landsting varit beredda all bidraga till kanalverksamheten, hade en
frän många synpunkter i sig angelägen samverkan statlandsting-primärkommuner
kunnat nås i detta viktiga skede för kanalen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:119 14

Utredaren
förutsätter emellertid att primärkommunerna genomför det angivna samarbetet.

Utredarens
överväganden och förslag

Vad
först angår den framtida verksamheten är del, som tidigare nämnts, helt
uppenbart att avkastningen frän bolagets fastigheter-trots den beslutade satsningen
på upprustningen av kanalen - under inga omständigheter kommer att täcka
förlusterna i kanalrörelsen.

Den
föreslagna försäljningen av vissa mindre fastigheter kan, riktigt genomförd,
avsevärt motverka förlusterna under den närmaste tioårsperioden. Kortsiktiga
resultatförbättrande åtgärder kan också verka i positiv riktning. Men även om
det diskuterade landstingsbidraget skulle ha kommit att betalas ut är det ytterst
tveksamt om förlusten ens under hela tioårsperioden kan komma atl täckas.
Sannolikt kommer redan under denna period ytteriigare insatser att krävas för
att läcka förlusterna.

Mot
bakgrund av vad som angivits i trafikutskottets betänkande TU 1976/ 77:22 och
riksdagens beslut i ärendet utgår utredaren från alt staten i någon form kommer
att svara för dessa insatser.

Genom
det avtal, som redovisas i promemorian den 30 november 1977, har aktierna i
Göta kanalbolag förts över pä staten. Utredaren ulgår från atl ansvaret för kanaidriflen
skall åvila bolaget. Skälen att bibehålla verksamhetsformen även sedan alla
det nuvarande bolagets tillgångar överförts till staten är flera. Den nuvarande
verksamhetsformen har fungerat väl, Kanalbolagel har som institution stort
historiskt värde och har vunnit fast förankring hos allmänheten, 1 den
nuvarande verksamhetsformen finns ocksä förutsättningar alt ta till vara de
många skilda intressen, som är knutna till kanalen.

Kanalbolaget bör enligt
utredaren underställas kommunikationsdepartementet, som bör anförtros
förvaltningen av aktierna i bolaget. Utredaren har övervägt andra alternativ,
såsom atl låta något av de centrala verken eller något statligt bolag förvalta
aktierna, men funnit alt de skiftande intressena i kanaldriften skulle bäst tas
till vara genom den föreslagna ordningen.

Det nya ägarförhållandet
och den förordade formen för huvudmannaskapet förutsätter i första hand en
genomgripande förändring av ledningen för bolaget. Enligt utredaren bör i den
nya styrelsen ingå representanter för sjöfartsverket, turism, skogsstyrelsen,
de anställda samt en representant för näringslivet. Även verkställande
direktören i kanalbolagel bör ingå i styrelsen. Under förutsättning atl
landslingen bidrar med medel till kanalens drift bör även de regionala
intressenterna vara representerade i styrelsen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:119 15

5
Föredraganden

Frågan
om Göta kanals framtid behandlades senast i prop. 1976/77:66 om upprustning av
Göta kanal, m. m. I propositionen föreslogs bl, a, alt Göta kanal skulle rustas
upp för en beräknad kostnad av 45 milj. kr. i 1977 års prisläge. Upprustningen
motiverades framför allt av de värden kanalen har från turist- och
miljösynpunkt. Arbetena med upprustningen har nu satts i gång.

I
propositionen togs även frågan upp om huvudmannaskapet för driften av Göta
kanal. Härvid erinrades om att Göta kanalbolag i skrivelse den 5 september 1975
har förklarat sig vilja frånträda ansvaret för kanalens fortsalla drift och till
staten överiämna kanalanläggningen med tillhörande tjänslebostäder samt viss
del av övriga tillgångar m. m.

I propositionen påpekades
att staten i samband med att Göta kanal byggdes i börian av 1800-talet donerade
slora skogsområden lill företaget för att man med hjälp av skogsinkomsler
skulle kunna driva och underhålla kanalen. Vidare erinrades om att är 1961 överiäts
börsnoterade aktier m. m. som förvärvats av Göta kanalbolag till ett för ändamålet
bildal investmentbolag -Göta Kanalbolags Intressenter AB -som i dag äger
praktiskt taget alla aklier i kanalbolagel samt att vinstmedel genom årens lopp
använts för inköp av ytteriigare skogsområden. I propositionen konstaterades -
med hänvisning till atl bolaget erbjudit sig all överiämna kanalanläggningen m.
m. lill staten -alt kanalbolaget i sitt erbjudande inte inkluderade de skogar
som köpts med vinstmedel och vars avkastning är avgörande för den nuvarande
ekonomin i förelaget.

Genom
beslut den 3 mars 1977 bemyndigade regeringen mig att tillkalla en särskild
utredare för att - i samråd med bl. a. berörda landsting - överväga frågan om
huvudmannaskap för driften av Göta kanal och att i anslutning härtill förhandla
med berörda intressenter. Genom beslut den 27 maj 1977 förordnades landshövding
Gunnar von Sydow till särskild utredare.

Med anledning av prop.
1976/77:66 och därav föranledda motioner framhöll trafikutskottet i sitt
betänkande (TU 1976/77:22) bl. a. att utskottet för sin del fann den i
propositionen föreslagna ordningen för överväganden rörande frågan om
huvudmannaskapet för driften av Göta kanal lämplig. Ett helt statligt
övertagande av kanalen eller i vart fall det ekonomiska ansvaret för densamma
borde därvid vara en riktpunkt. De aviserade förhandlingarna med berörda
intressenter borde syfta till ett övertagande av kanalbolaget i dess helhet
inkl. de förut nämnda skogsområdena, som ju dock förvärvats med överskottsmedel
frän kanalrörelsen.

Vid prövningen av härmed
sammanhängande frågor syntes enligt utskottet särskilt böra beaktas
konsekvenserna - för kanalrörelsens ekonomi och bolagels förmåga lill
fullgörande av underhållsplikten - av det överförande av vinstmedel m. m. till
del särskilda investmentbolag som skedde år 1961. Härvid avsågs främst det
ackumulerade och kostnadskrävande underhållsbehov som - såvitt utskottet kunde
bedöma - blivit en följd härav.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:119 16

Utskottet
förutsatte därför alt spörsmålen härom ingående och omsorgsfullt prövades i
syfte att uppnå en för det allmänna ur såväl ekonomiska synpunkter som eljest
godtagbar uppgörelse i frågan. Riksdagen gav som sin mening regeringen lill
känna vad ulskotlel anfört (rskr, 1976/77:275).

Den
särskilde utredaren har i promemoria den 30 november 1977 som ett första led i
utredningsarbetet redovisat resultatet av de förhandlingar som förts med Göta
Kanalbolags Intressenter AB om överiåtelse av aktierna i Göta kanalbolag. 1 en
andra promemoria den 21 februari 1978 har han redovisat den återstående delen
av sitt uppdrag, som avser överväganden om det framtida huvudmannaskapet för
driften av Göta kanal saml förhandlingar i frågan med i första hand berörda
landsting,

Göta
kanal drivs och förvallas enligt kungligt privilegiebrev av Göta kanalbolag.
Bolaget bildades innan det fanns svensk aktiebolagsrätlslig lagstiftning och
betecknas som ett blandat offenlligt- och privalrättsligi rättssubjekt, I
brevet föreskrevs att bolaget skulle ta ut avgift av trafikanterna enligl en
särskild taxa som skulle fastställas av Kungl, Maj:t. Taxan fastställs numera
av sjöfartsverket.

De
tillgångar som tillfördes bolaget enligt privilegiet var förutom den mark som
krävdes för kanalanläggningen också den mark som behövdes för boställen för
kanalbolagets personal och för hamnar och last kaj platser. Härutöver
tillfördes bolaget vissa skogsparker och kalkbrott, vilka bolaget fick utnyttja
och vårda för kanalens framtida underhäll, Enligl bolagsordningen får inle
denna egendom avhändas av bolaget utan vederbörligt tillstånd. Sådant tillstånd
meddelas av regeringen.

Kanalbolagets tillgångar
utgörs f. n. utöver själva kanalanläggningen med slussar, hamnar m, m, också av
byggnader, huvudsakligen slussvaktarbosiäder. I det bokförda värdet ingår
vidare den mark som omger kanalen samt de övriga donerade fastigheterna och av kanalbolagel
under åren med vinstmedel inköpta fastigheter. Förutom viss tomtmark utgörs
dessa senare av skogs- och jordbruksfastigheter.

De
donerade och med vinstmedel inköpta fastigheterna har en sammanlagd areal om 4
624 ha. I denna yta ingår inte den mark som omger kanalen. Av den sammanlagda
arealen utgör 3 827 ha skogsfastigheter, huvudsakligen belägna i Västergötland.
De donerade fastigheterna omfattar sammanlagt 3 344 ha, varav 2 752 ha är
produktiv skogsmark. Dessa fastighel=;r är taxerade lill drygt 6,5 milj, kr.
Till de donerade fastigheterna räknas också den mark som omger kanalen.
Kanaljorden 1:1, som, med undantag för ett par uthyrda byggnader, inte är
taxerad.

De med vinstmedel inköpta
fastigheterna är taxerade till 3 686 000 kr. Dessa fastigheter utgörs av -
förutom viss tomtmark - skogs- och jordbruksfastigheter om sammanlagt I 259
ha, varav 1 075 ha är produktiv skogsmark. De inköpta skogsfastigheterna består
huvudsakligen av två större skogsområden väster om sjön Unden, De övriga
inköpta skogsfastigheterna, ca 12 96 av den inköpta skogsarealen, utgörs av
mindre enheter.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:119 17

Med
undanlag för de allra första åren och ett par enstaka krisår har kanaldriften
gett överskott ända fram till andra världskriget. Därefter har kanaldriften på
grund av bl, a, konkurrensen med andra kommunikationsmedel, som lett till atl godslrafiken
praktiskt taget helt har upphört, gått med föriust. Skogsinkomsterna har inte
förmått balansera underskottet i kanalrörelsen. De underskott som därför
uppkommit i bolaget har täckts bl, a, genom försäljning av - såväl donerade som
inköpta - fastigheter.

De
tidigare uppkomna överskotten har medgett viss utdelning till aktieägarna. För
ackumulerade vinstmedel har köpts fastigheter och värdepapper. Kanalbolagets
förvärv av värdepapper började redan under slutet av 1800-talel. Mindre delar
av överskottet placerades då i obligationer. Från år 1945 har dessa successivt
sålts och placerats om i aktier fram lill år 1961, då aktier till ett värde av
drygt 4 milj, kr, överiäts på Göta Kanalbolags Intressenter AB.

Av kanalbolagels
29 272 aktier innehas 28 832 eller 98,5 % av Göta Kanalbolags Intressenter AB.
Av återstoden är 363 aklier fördelade på ett flertal personer, medan ägarna till
restarande 77 aktier inte hörts av på myckel lång lid. Intressentbolaget
bildades vid konstituerande bolagsstämma den 21 maj 1961 varvid aktiekapitalet
fastställdes lill 2 830 000 kr. fördelat på 28 300 aklier. 1 stiftarberällelsen
anges som skäl för bildande av inlressentbolaget tillkomsten av förordningen
(1960:658) med provisoriska bestämmelser om beskattning av aktiebolag och
ekonomisk förenings inkomst i vissa fall, den s. k. Annell-lagen.

Utgångspunkten
för utredarens förhandlingar med de nuvarande ägarna av Göta kanalbolag har-
förutom de direktiv som utfärdats-varit de uttalanden riksdagen gjorde i
samband med all prop. 1976/77:66 jämte därav föranledda motioner behandlades.

Intressentbolaget
har vid förhandlingarna förklarat att kanalbolaget inle anser sig kunna
fortsätta kanaldriften. Någon sådan skyldighet kan heller inte föreskrivas. Vidare
har bolaget förklarat att erbjudandet kvarstår att till staten ulan vederiag överiämna
den egendom, som tagits upp i skrivelse den 5 september 1975 med den
inskränkningen att det kontanta beloppet, som härrörde från en större
skogsavverkning, numera förbrukats i kanalbolagets rörelse.

I
förhandlingarna har inlressentbolaget angett att en skälig ersättning för aktierna
i Göta kanalbolag är en förutsättning för att överenskommelse om överlåtelse av
aktierna skall kunna träffas. Inlressentbolaget har uppskattat värdet av med
vinstmedel inköpta fastigheter samt fonderade medel försålda sådana fasligheter
till sammanlagt drygl 11 milj. kr, Skogsfastigheterna värderas till 7,1 milj.
kr. och övriga fastigheter till 3,9 milj. kr.

I
syfte att bedöma värdet av de med vinstmedel inköpta fastigheterna har utredaren
lålit granska och värdera de skogstillgångar, som finns på dessa fastigheter.
Värdet har uppskattats till 8,7 milj, kr. Beträffande de övriga

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:119 18

fastigheterna
har inte utredaren gjort någon annan värdering än den bolaget gjort.

Utredaren
har i sin första promemoria särskilt uppehållit sig vid ivåcentrala frågor,
nämligen frågan om underhållet av kanalen samt frågan om överförandel av värdepapper
till inlressentbolaget. Vad angår frågan om underhållet av kanalen konstaterar
han efter kontakler med sjöfartsverket atl det inte varit möjligt att få en
helt klargörande utredning på denna punkt. Så mycket torde emellertid vara klariagt
alt bolaget fullgjort sina skyldigheter i detla hänseende på sådana sätt atl
driften av kanalen kunnat upprätthållas. Vissa brister anses emellertid
föreligga i vad avser muddringen av vissa sträckor samt vissa arbeten på strandskoningen.

1
fråga om överföringen till intressentbolaget år 1961 av värdepapper, som köpts
in för balanserade vinstmedel, kan ingen erinran göras enligt utredaren. Överföringen
föranleddes av en ändring av skattelagsiiflningen och stod inle i strid med vad
lagstiflaren förutsåg.

Med
utgångspunkt från de förutsättningar som har gällt för förhandlingarna har
parterna enats om atl staten förvärvar aktierna i kanalbolaget för en köpeskilling
av 5 700 000 kr. Avtalet har slutits med förbehåll för regeringens godkännande.

Jag
anser det angeläget atl slå vakt om de värden Göta kanal har som
kulturminnesmärke och luristled. Dessa värden kan -som utvecklingen har blivit
- knappast tryggas på annat sätt än genom att staten tar över kanalen.

Med
köpet följer samtliga tillgångar i kanalbolagel, såväl de donerade som de med
vinstmedel inköpta markområdena. Med hänsyn till atl bolaget som tidigare
nämnts förklarat sig berett att utan ersättning överiämna lill staten de
donerade fastigheterna skall köpeskillingen i första hand ställas i relation lill
värdet på de med vinstmedel inköpta fastigheterna.

Värdet
av dessa fastigheter härav säljaren uppskattats lill drygl 11 milj. kr. Enligt
den utredning som utredaren låtit göra är denna värdering inte för hög.

Mot
den redovisade bakgrunden anser jag att den preliminärt avtalade köpeskillingen
kan accepteras.

För ändamålet bör ett invesleringsanslag
av 5,7 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 under fonden för statens aktier.

Utöver
de 28 832 aktierna som ingår i förvärvet har Göta kanalbolag gell ut 440 aklier,
varav 27 är ogiltiga. Enligt avtalet förbinder sig säljaren all mot skäligt
vederlag förvärva de utelöpande aktierna och överiämna dem till staten.

I anslutning lill
behandlingen av prop. 1976/77:66 tog trafikutskottet i sill belänkande även upp
frågan om staten skulle medverka till att finna andra användningsområden för
olönsamma fraktfartyg på Göta kanal och därigenom hålla vederbörande skeppare
skadeslösa. Jag vill med anledning

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:119 19

härav
nämna all regeringen i dag - på framställning av generallullstyrelsen -ger
medel för upphandling av två sådana fartyg. Därmed ökas kustbevakningens
resurser i fråga om upptagning av olja som kommit lös i sjö.

Jag
övergår nu till all redovisa mina ställningstaganden lill den framtida driften
av kanalen, driftsformerna saml de regionala och lokala intressenternas
medverkan i driften.

Av
de resultalprognoser för kanalbolaget som utarbetats av utredaren framgår att
kanaldriften åriigen kommer att ge ett underskott. För år 1978 beräknas detta till
nästan 1,8 milj, kr. Större delen av delta underskott beräknas dock täckas
genom de överskott som skogs- och fastighetsförvaltningen lämnar, Nelloresultalet
för den totala verksamheten i bolaget de första fem åren visar emellertid på
underskott mellan 550 000 och 750 000 kr, per år.

Vid
upprättandel av resullatprognosen har bl, a. förutsatts vissa
avgifts-justeringar samt atl underhållskostnaderna kommer att minska som följd
av den omfattande upprustning av kanalen, som nu påböriats. I enlighet med vad
jag anförde i prop. 1976/77:66 skall arbetena ske som statliga beredskapsarbeten
med förtur då sysselsättningsläget kräver det. 1 resultat prognosen har förutsatts
en relativt snabb uppmstning av kanalen. Även med denna förutsättning krävs
dock ytterligare intäktsförbättrande åtgärder.

Utredaren
har förhandlat med berörda landsting i huvudmannaskapsfrågan. Han har även
tagit upp diskussioner med berörda kommuner. Förhandlingarna och
diskussionerna har förts mot bakgrund av den slora betydelse som fortsatt
kanaldrift har för den bygd som omger kanalen. Utredaren har funnit det rimligt
atl landslingen på något sätt stöder den fortsatta kanaldriften. Enligt
utredaren borde ett slöd från landstingens sida lämpligen utgå i form av ett
bidrag till kanalens drift på ca 300 000 kr. per år utan att landstingen tar pä
sig något ansvar förden framtida driften. Bidraget skulle i första hand vara
ett uttryck för landstingens intresse för kanalen.

En förutsättning för
konstruktionen är att samtliga fyra landsting och under alla omständigheter de
två slora landstingen i sammanhanget - dvs, landstingen i Östergötlands och
Skaraborgs län - är beredda alt medverka. Företrädare för landstingen i
Östergötlands, Jönköpings och Örebro län har för utredaren förklarat sig
villiga alt verka för ett åriigt bidrag till kanalens drift under förutsättning
atl samtliga landsting bidrar. Ett ekonomiskt stöd från landslingen skulle mot
bakgrund av den resullatprognos för vilken jag tidigare har redogjort medföra
all det ekonomiska handlingsutrymmet för kanalbolaget inte blir så begränsat
som annars blir fallet. Jag förutsätter atl frågan om bidrag frän landslingen
kan tas upp till diskussion längre fram.

De diskussioner som
utredaren haft med berörda kommuner har lett fram till att kommunerna inom
resp. Skaraborgs och Östergötlands län avser att ta upp ett samarbete i frågor
som rör kanalen. Samarbetet skall främst avse frågor som rör olika
sidoaktiviteter kring kanalen. Jag finner den skisserade formen för den
kommunala medverkan i kanalfrågan lämplig. Jag vill betona

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:119 20

värdet
av samverkan mellan stal, landsting och kommuner när det gäller Göta kanal.

1
enlighet med vad riksdagen uttalat har utredaren föreslagit att staten övertar
kanalen och tar det primära ekonomiska ansvaret för driften av kanalen.
Utredaren har utgått från alt ansvaret för kanaldriften även i fortsättningen
skall åvila kanalbolaget. I likhet med utredaren finner jag fiera skäl tala för
en sådan form för driften av kanalen. Den nuvarande verksamhetsformen har fungerat
väl. Göta kanalbolag har som institution stort historiskt värde och en fast
förankring hos allmänheten. Med bolagsformen ges också goda förutsättningar
alt ta tillvara de skilda intressen som är knutna till kanalen. Bolaget
beräknas även i fortsättningen ha sitt säte i Motala.

När
del gäller den organisatoriska inplaceringen av bolaget kan finnas olika alternativ.
Sjöfartsverket har ansvaret för bl.a. Södertälje kanal, siatens vattenfallsverk
ansvarar för Trollhälte kanal, statens naturvårdsverk har vissa intressen i fritidsbåtslrafik
och administrerar vissa mindre kanaler och domänverket slutligen har
skogsområden gränsande till kanalbolagels, driver genom dotterbolag Hjälmare
kanal och har intressen inom fritidssektorn.

Även
andra alternativ som huvudmän för Göta kanalbolag skulle kunna ställas upp. Jag
anser dock alt Göta kanalbolag t. v. bör placeras som ett frislående bolag
direkt under kommunikationsdepartementet. Erfarenheterna av kanalverksamheten
i den form som jag förordar i denna proposition lår utvisa om något annal
alternativ för den organisatoriska inplaceringen bör väljas senare. Det bör
ankomma pä regeringen alt besluta i denna fråga.

Den
gällande bolagsordningen för Göta Kanal bolag fastställdes av Kungl, Maj:t år
1883. Det nya ägarförhållandet saml de ändrade förutsättningarna i övrigt för
kanaldriften förutsätter atl bolagsordningen förändras. Bl. a. bör kanaldriftens
ändrade inriktning inverka på bolagsstyrelsens sammansättning, 1 styrelsen för
bolaget bör mot bakgrund härav finnas företrädare bl. a. för de regionala samt
för de turistiska och kulturhistoriska intressena. F. n. utser fullmäktige i
riksbanken och riksgäldskonlorel en ledamot i bolagets styrelse. De motiv som
en gång fanns för denna ordning finns enligl min mening inte längre. Jag anser
därför att regeringen fortsättningsvis bör utse alla ledamöter i bolagets
styrelse. Del ankommer på regeringen all fastställa en ny bolagsordning för
Göta Kanalbolag.

Avslutningsvis vill jag
något beröra den fortsatta verksamheten i kanalbolagel. Kanalrörelsen har som
nämnts under en lång följd av år gått med stora underskott. Kanalbolaget har i sin
verksamhet varit beroende av de överskott som skogsrörelsen lämnat för atl
läcka underskotten i kanaldriften. Utredaren har förutsatt att kanal- och
skogsrörelsen även fortsäuningvis bör drivas tillsammans i kanalbolaget.

För egen del kan jag
konstatera att bolaget för sin fortsatta existens är beroende av inkomster frän
andra verksamheter för att täcka underskotten i kanaidriflen. Det kapital som f.
n. är bundet i bolagets skogsinnehav ger

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:119 21

årligen
en avkastning som är av slor betydelse för att begränsa kanalbolagels totala
underskott, I vilken utsträckning detla kapital kan behöva frigöras genom
försäljning bör avgöras med hänsyn dels till kanalbolagels behov av extra
ordinära intäkter, dels till den alternativa avkastningen och dels till samhällets
behov av mark för skogsbrukets strukturrationalisering. Det är viktigt alt
personalpolitiska hänsyn tas vid eventuell försäljning av mark, som är av
betydelse för de anställdas sysselsättning. 1 fortsättningen bör bolaget underställa
regeringen för prövning frågor rörande försäljning av även de med vinstmedel
inköpta fastigheterna.

I
likhet med utredaren förordarjagatt under alla förhållanden vissa mindre fastigheter
som inte ligger i anslutning till bolagets större markinnehav säljs, dels för
att skapa bättre ekonomi i bolaget, dels föratt förbättra arronderings-förhållandena
i området. Taklen i försäljningarna bör avgöras med hänsyn till i första hand
ekonomin i kanalbolaget.

Bolaget
bör drivas på affärsmässiga grunder med beaktande av de värden kanalen har som
turistled och kulturminnesmärke. Syftet bör härvid vara att så långt möjligt få
kostnaderna i kanaldriften täckta med intäkter av kanalavgifter m, m. Det
kapital som är bundet i bolagels skogsinnehav bör i framtiden ge ett väsentligt
bidrag lill kanaldriften. Enligt min mening kan de turistiska och
kulturhistoriska värdena i kanalen bäst värnas om kanalbolaget har en god
ekonomi,

I olika sammanhang har
framförts önskemål om minskning av avgifterna för såväl den kvarvarande
lasttrafiken som för passagerarlrafiken. Avgifterna för lastlrafiken har varit
i stort sett oförändrade i nära tjugo år. Även för den reguljära passagerartrafiken
har avgifthöjningarna varit relativt begränsade. Om fråga uppkommer alt sätta
ned dessa avgifter utöver vad som är kommersiellt motiverat bör sjöfartsverket
- som även i fortsättningen beräknas fastställa kanaltaxorna - underställa
frågan regeringen för prövning.

För att bolaget skall få
en god ekonomi förutsätts atl del sker en samordning av insatser mellan kanalbolaget
å ena sidan och landsting och kommuner å den andra sidan. En sådan samordning
är av stor betydelse för alla parter. Den nya bolagsledningen bör därför ha
fortlöpande kontakter med de regionala intressenterna.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen

atl
bemyndiga regeringen alt godkänna den mellan staten och Göta Kanalbolags
Intressenter Aktiebolag träffade överenskommelsen om förvärv av aktier i Göta
Kanalbolag att till Förvärv av aklier i Göta kanalbolag på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden förståtens aktier anvisa ett
investeringsanslag av 5 700 0(X) kr.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:119 22

6
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

22 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (22)

22 kopplingar i 21 dokument.

  1. Bet. 2024/25:NU1 Utgiftsområde 24 Näringsliv i texten
  2. Prop. 2024/25:1 Budgetpropositionen för 2025 i texten
  3. Skr. 2023/24:140 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 94 i texten
  4. Skr. 2022/23:140 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 106 i texten
  5. Skr. 2021/22:140 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 106 i texten

Visa alla 21