Sök i Ratio Lex

om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete

33 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
  • Sidnummer: 20 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:121, om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:121 Regeringens proposition

1977/78:121

om
ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete;

beslutad
den 2 mars 1978.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga del förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

PER
AHLMARK

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås ändringar i lagen om arbetstid m.m. i husligt arbele i
anslutning till den av riksdagen antagna arbetsmiljölagen. Förslaget innebär
dessutom viss ändring av lagen om husligt arbete med anledning av att
riksdagen har beslutat begränsningar av de övertidsuttag som medges i allmänna
arbetstidslagen.

Riksdagen 1977178. I saml. Nr 121

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:121 2

Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m. m.

i
husligt arbete

Härigenom
föreskrivs alt 3, 8, 9 och 15 §§ lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbele
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 § När särskilda skäl föreligger, får överlid tagas ut
med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor, dock högst 300 timmar under
ett kalenderår.

Vid
beräkning av tillåten övertid enligt första stycket minskas den ordinarie
arbetstiden enligt 2 § för varje infallande helgdag, som är arbetsfri och som
ej är söndag, med den arbetstid som arbetstagaren skuUe ha fuUgjort om helgdagen
i stället hade varit vardag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arbetsgivare
är skyldig att iakttaga allt som skäligen behövs för att förebygga atl
arbetstagare ådrager sig ohälsa tillföljd av arbetet eller drabbas av
olycksfall däri. Arbetsgivare skall särskilt tillse att arbetstagare, som ej
fyllt 18 år, icke användes till arbete på sådant sätt att del kan anses medföra
fara för överansträngning eller annan skadlig inverkan på arbetstagarens hälsa
eller kroppsulveckUng.

Arbetsgivare
är skyldig alt vidtaga alla åtgärder som behövs för att förebygga att
arbetstagare utsattes för ohälsa eller olycksfall i arbele. Arbetsgivare skall
särskilt tillse alt arbetstagare, som ej fyllt 18 år, icke anlitas till arbete
på sätt som medför risk för olycksfall eller för överansträngning eller annan
skadlig inverkan på arbetslagarens hälsa eller utveckling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arbetstagare har all iakttaga tillbörlig försiktighet i
arbetet och att i övrigl medverka lill förekommande av ohälsa och olycksfall
däri.

9 §
Arbetstagare skall åtnjuta behövlig ledighet för nattvila. I denna skall såvitt
möjligt ingå tiden mellan klockan 24 och klockan 5.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arbetstagare
skall beredas minsl 24 limmars sammanhängande ledighet varje vecka. Ledigheten
skall såvitt möjligt förläggas lill söndag.

Arbetstagare
skall beredas minst 36 timmars sammanhängande ledighet varje vecka. Ledigheten
skall såvitt möjligt förläggas till veckoslut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avvikelse får göras från första och andra styckena i fall
som avses i 4 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:121

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

15 §>

Tillsyn över efterlevnaden
av 2-4, 6 och 8-10 §§ utövas av arbetarskyddsslyrelsen saml, under dess överinseende
och ledning, av yrkesinspektionen. Därvid gäller i tilllämpliga delar vad som
föreskrives om tillsyn över efterlevnaden av ur-belarskyddslagen (1949:1).
Undersökning på arbetsställe fär dock ske endast på begäran av part eller om annars
särskild anledning föreligger.

Tillsyn över efterlevnaden
av 2-4, 6 och 8-10 §§ utövas av arbetarskyddsslyrelsen saml, under dess överinseende
och ledning, av yrkesinspektionen. Därvid gäller i tilllämpliga delar vad som
föreskrives om tillsyn över efterlevnaden av arbetsmiljölagen (1977:1160).
Undersökning på arbetsställe får dock ske endast på begäran av part eller om annars
särskild anledning föreligger.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i krafl den 1 juli 1978.

'
Senasie lydelse 1973:838.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:121

Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-03-02

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson

Föredragande:
statsrådet Ahlmark

Proposition
om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete

1
Inledning

Arbetarskyddslagen
(1949:1, omtryckt 1973:834, ändrad senast 1977:534) och allmänna
arbetstidslagen (1970:103, ändrad senast 1977:1163) är inte tillämpliga på arbele
i arbetsgivarens hushåll. För sådant arbete gäller i stället lagen (1970:943)
om arbetstid m. m. i husligt arbele (ändrad senast 1975: 732). Denna innehåller
grundläggande arbetarskyddsregler efter förebilder i arbelarskyddslagen. I
lagen om husligt arbele finns också arbetstidsregler som delvis ansluter till
bestämmelserna i arbetarskyddslagen och arbetstidslagen. Dessutom upptas en
del bestämmelser som rör arbetsavtalets ingående och upphörande m. m.

Arbetarskyddslagen
ersätts fr.o. m. den I juli 1978 av arbetsmiljölagen (prop. 1976/77:149, SoU
1977/78:1, rskr 18, SFS 1977: 1160). Vidare har fr. o. m. den 1 januari 1977
genomförts vissa begränsningar av de övertids-uttag som tidigare medgavs i
allmänna arbetstidslagen (prop. 1975/76: 179, SoU 45, rskr 379, SFS 1976: 597).

Inom
arbetsmarknadsdepartementet har i september 1977 utarbetats promemorian (Ds A
1977: 5) Ändringar i lagen om arbetstid m. m. i husligt arbele. 1 promemorian
behandlas frågan vilka ändringar som kan behöva vidtas i lagen om husligt
arbete med anledning av den nya lagstiftningen på arbetsmiljöns område och
ändringarna i allmänna arbetstidslagen. Promemorian bör fogas till protokollet
i detta ärende som bilaga.

Efter
remiss har yttranden över promemorian avgelts av socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
arbetarskyddsslyrelsen, kommittén (Ju

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:121 5

1976:08)
atl utreda vissa frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m.m. (jämställdhetskommitlén).
Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbmkarnas riksförbund (LRF),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Yrkeskvinnors klubbars riksförbund.

2 Gällande
bestämmelser m. m.

I
denna del hänvisas lill avsnilt 2-5 i bilagan. Det förslag till arbetsmiljölag,
för vilket där redogörs, överensstämmer med den antagna arbetsmiljö-lagen.

3 Departementspromemorian
och remissyttrandena

3.1 Promemorian

I
promemorian läggs fram förslag till ändringar i lagen om husligt arbete. I
fråga om innehållet i förslagen hänvisas till avsnitt 6 i bilagan.

3.2 Remissyttrandena

Förslagen
i departementspromemorian tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet
remissinstanser. Enligt LO är förslagen helt i linje med vad LO tidigare har
anfört i sitt remissyttrande över arbelsmiljöutredningens (S 1970:35)
slutbetänkande (SOU 1976: I) Arbetsmiljölag. TCO tillstyrker också förslagen
och konstaterar alt de innebär en anpassning till arbetsmiljölagen och de
nyligen vidtagna ändringama i allmänna arbetstidslagen. Även LRF instämmer i de
överväganden som görs i promemorian och tillstyrker att de föreslagna
ändringarna genomförs.

Endast vad gäller
arbetstiden för minderåriga arbetstagare har ett par remissinstanser uttalat
tveksamhet beträffande övervägandena i promemorian. Bakgmnden är här atl den
sammanlagda arbetstiden för minderårig arbetstagare är maximerad lill 10 timmar
per dygn och 54 timmar per vecka enligt lagen om husligt arbete, medan
arbetsmiljölagen innebär en begränsning av minderårigs totala arbetstid till 9
timmar per dygn och 45 limmar i veckan. 1 promemorian föreslås på denna punkt
ingen ändring i lagen om husligt arbete. Härvid åberopas all en specialregel i
lagen om husligt arbete om förlängd ordinarie arbetstid, motiverad framför allt
av hänsyn till förvärvsarbetande föräldrar med små barn, bör kunna tillämpas
beträffande minderåriga arbetstagare även i fortsättningen. Arbetarskyddsstyrelsen
anför all det kan synas tveksamt om behovet av barntillsyn bör väga tyngre än
behovet att skydda minderåriga mot ansträngning. Jåmställd-heiskommittén
ställer sig tveksam till resonemanget bakom förslaget om oförändrad maximiarbetstid
för minderåriga i husligt arbete, eftersom syn- 1+ Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr
121

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:121 6

sättet inte leder till atl stärka kvinnors ställning i
arbetslivet. Å andra sidan noterar Yrkeskvinnors klubbars riksförbund med
tillfredsställelse att förslaget i promemorian inte inverkar på möjligheten
för yrkesverksamma föräldrar med små barn att ha heltidsarbete även i de fall
då de måste ordna barntillsynen genom att ha en anställd i hemmet.

4 Föredraganden

Arbetarskyddslagen (1949:1, omtryckt 1973:834, ändrad
senast 1977:534) och allmänna arbetstidslagen (1970:103, ändrad senast 1977:
1163) är inte tillämpliga på sådant arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll.
Här gäller i stället lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete
(ändrad senast 1975:732). Den lagen innehåller sålunda vissa bestämmelser av
arbetarskyddsnatur som har sina förebilder i arbelarskyddslagen. Med lagen om
husligt arbete avses också bl.a. att så långt möjligt reglera arbetstiden för hushållsanställda
efler samma mönster som allmänna arbetstidslagen bygger på.

Den promemoria (Ds A 1977: 5) Ändringar i lagen om
arbetstid m. m. i husligt arbele, som i september 1977 har utarbetats inom
arbetsmarknadsdepartementet, innehåller förslag lill ändring i lagen om
husligt arbete i anslutning till en nyligen genomförd ändring (1976: 597) i
allmänna arbetstidslagen. Enligt förslaget skall vid övertidsberäkning - för
varje infallande helgdag som är arbetsfri och inte är söndag - den ordinarie
arbetstid som gäller enligt lagen om husligt arbele minskas med den arbetstid
som arbetstagaren skulle ha fullgjort om helgdagen i stället hade varit vardag.
Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget. Även jag biträder del. Den
förordade ändringen innebär alt man vid överlidsberäkning på del husliga
området skall ta motsvarande hänsyn till infallande helgdag som vid
över-lidsberäkning enligl den nya regeln i allmänna arbetstidslagen.

Efter förebild i arbetarskyddslagen innehåller lagen om
husligt arbele en allmänt utformad bestämmelse om arbetarskyddsansvar för
arbetsgivaren. Denna bestämmelse bör enligt promemorian anpassas efler lydelsen
av arbetsmiljölagens huvudregel om arbetsgivarens ansvar. I enlighet härmed har
föreslagits den ändringen i lagen om husligt arbete atl arbetsgivare åläggs
vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga alt arbetstagare utsätts för
ohälsa eller olycksfall i arbele. Samtidigt har föreslagits att gällande
bestämmelse om arbetsgivares ansvar för minderårig hushållsanställd jämkas
efter lydelsen av motsvarande föreskrift i arbetsmiljölagen. Remissinstanserna
har tillstyrkt förslaget även i dessa delar och jag förordar att det
genomförs.

Arbetarskyddslagens regler om arbetstidens förläggning
motsvaras i lagen om husligt arbete av bl. a. en bestämmelse om minst 24
timmars sammanhängande ledighet varje vecka. Ledigheten skall om möjligt
förlag-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:121 7

gas
till söndag. Med hänvisning till att minimigränsen för veckovila höjs till 36
timmar i arbelsmiljölagen har i promemorian föreslagits den ändringen i lagen
om husligt arbele att arbetstagare skall beredas minst 36 timmars sammanhängande
ledighet varje vecka. I anslutning härtill har också föreslagits att
ledigheten såvitt möjligt skall föriäggas lill veckoslut. Remissinstanserna
har tillstyrkt detta. Även jag anser att veckovilereglerna i lagen om husligt arbele
bör ändras enligt förslaget.

I promemorian behandlas
också frågan om maximigränserna för minderårig hushållsanslällds totala
arbetstid - 10 timmar per dygn och 54 timmar per vecka bör ändras efter
mönster av arbelsmiljölagen, som föreskriver att minderårig inle får anlitas lill
arbete mer än 9 timmar av dygnet eller 45 limmar i veckan. I promemorian har
framhållits att man inte bör inkräkta på utrymmet för atl beträffande
minderåriga tillämpa en specialregel om förlängd ordinarie arbetstid vid
barntillsyn. Mot den bakgrunden har någon ändring i lagen om husligt arbele
inte föreslagits i denna del. Flertalet remissinstanser har godtagit
ställningstagandet men ett par remissyttranden har uttryckt tveksamhet. För
egen del vill jag först erinra om att kommunerna enligt lagen (1976:381) om
barnomsorg (ändrad senast 1977:253) skall genom planmässig utbyggnad av förskole-
och fritidsverksamhet sörja för omvårdnaden av bl.a. barn med
förvärvsarbetande eller studerande föräldrar, om ej behovet tillgodoses på
annat sätt. Vidare har regeringen i proposition 1977/78:104 föreslagit en ny
lag om rätt till ledig-hel för vård av barn, m. m., som fr. o. m. den 1 januari
1979 skall ersätta den nu gällande lagen (1976:280) om rätl till
föräldraledighet (ändrad senast 1977:631). Förslaget innebär vidgad räll till
ledighet från anställning för arbetstagare i egenskap av förälder. Fortfarande
kan dock barntillsyn genom hushållsanställda få viss praktisk betydelse. En
stor del av dessa anställda är minderåriga. Del är enligt min mening angeläget
att man inte genom ändrade regler i lagen om husligt arbete försvårar
möjligheterna för förvärvsarbetande föräldrar alt ordna barntillsyn. Samtidigt
kan antagas att arbetsuppgifterna för de husligt anställda regelmässigt är
sädana att de tillåter visst mått av sysslande med egna angelägenheter under
arbetstid. Jag anser därför all bestämmelserna om den maximala arbetstiden för minderåriga
i husligt arbele bör kvarstå oförändrade.

Vidare
bör i fråga om tillsynen över efterlevnaden av arbetstidsreglerna och arbetarskyddsbestämmelserna
i lagen om husligt arbete i tillämpliga delar hänvisas till vad som föreskrivs
om tillsyn i arbelsmiljölagen.

Föreslagna
ändringar i lagen om husligt arbete bör, som föreslås i departementspromemorian,
träda i kraft den I juli 1978.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:121 8

5 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att antaga ett inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag
till lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:121 9

Bilaga

ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET

Ändringar i lagen om arbetstid m. m. i husligt arbete

Promemoria
utarbetad inom arbetsmarknadsdepartementet

Ds
A 1977:5 September 1977

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:121 10

Innehåll

Sid

Upprättade
lagförslag............................................ 11

1
Inledning.......................................................... . 13

2
Uppgifter om arbetstagare i
husligt arbete .............. . 13

3
Gällande lagstiftning om
arbetstid m. m. i husligt arbete 14

4
Förslaget till arbetsmiljölag................................... 16

5
Ändringar i allmänna
arbetstidslagen....................... 17

6
Överväganden och förslag.................................... 18

6.1 Allmänna
synpunkter ...................................... 18

6.2 Övertid........................................................ 19

6.3
Arbetsgivarens allmänna
skyldigheter................. . 20

6.4
Veckovila ..................................................... 21

6.5
Arbetstiden för minderåriga
arbetstagare .......... 22

6.6
Tillsyn ........................................................ 23

6.7
Ikraftträdande............................................... 23

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:121 11

Upprättade lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i
husligt

arbete

Enligl riksdagens beslut föreskrives alt 3, 8, 9 och 15 §§
lagen (1970:943) om arbetstid m, m. i husligt arbele skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§ När
särskilda skäl föreligger, får övertid lagas ut med högst 48 timmar under en
tid av fyra veckor, dock högst 300 limmar under ett kalenderår.

Vid beräkning av tillåten överlid enligt första stycket
minskas den ordinarie arbetstiden enligt 2 § för varje infallande helgdag, som
är arbetsfri och som ej är söndag, med den arbetstid som arbetstagaren skulle
ha fullgjort om helgdagen i stället hade varit vardag.

8§

Arbetsgivare är skyldig alt iakl- Arbetsgivare är skyldig atl vid

taga alll som skäligen behövs för taga aUa åigärder som behövs för

alt förebygga att arbetstagare att förebygga att arbetstagare ui-

ådrager sig ohälsa lill följd av arbe- sättes för ohälsa eller olycksfall i

tet eller drabbas av olyck.tfall däri. arbete. Arbetsgivare skall särskilt

Arbetsgivare skall särskilt tillse alt tillse att arbetstagare, som ej fyllt

arbetstagare, som ej fyllt 18 år, icke 18 år, icke anlitas till arbele på sätt

användes till arbete på sådant sätt som medför risk för olycksfall eller

att del kan anses medföra fara för för överansträngning eller annan

överansträngning eller annan skad- skadlig inverkan på arbetslagarens

lig inverkan på arbetstagarens hälsa hälsa eller utveckling.

eller kroppsulveckUng.

Arbetstagare har att iakttaga tillbörlig försiktighet i
arbetet och att i övrigt medverka till förekommande av ohälsa och olycksfall
däri.

9§ Arbetstagare skall åtnjuta behövlig ledighet för nattvila.
I denna skall såvitt möjligt ingå tiden mellan klockan 24 och klockan 5.

Arbetstagare skall beredas minst Arbetstagare skall beredas minst

24 timmars sammanhängande ledig- 36 timmars
sammanhängande ledighet varie vecka. Ledigheten skall het varje vecka.
Ledigheten skall såvitt möjligt förläggas till ,sö/;/rt,?. såvitt möjligt
föriäggas till veckoslut.

Avvikelse får göras frän första och andra styckena i fall
som av.ses i 4 §.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:121 Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

12

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tillsyn över
efterlevnaden av 2-4, 6 och 8-10 §§ utövas av arbetarskyddsslyrelsen samt,
under dess överinseende och ledning, av yrkesinspektionen. Därvid gäller i
till-lämpliga delar vad som föreskrives om tillsyn över efterlevnaden av arbelarskyddslagen
(1949:1). Undersökning på arbetsställe får dock ske endast på begäran av
part eller om annars särskild anledning föreligger.

15
S

Tillsyn
över efterlevnaden av 2-4, 6 och 8 10 §§ utövas av arbetarskyddsslyrelsen saml,
under dess överinseende och ledning, av yrkesinspektionen. Därvid gäller i tilllämpliga
delar vad som föreskrives om tillsyn över efterlevnaden av arbelsmiljölagen
(1977:000). Undersökning på arbetsställe får dock ske endast på begäran av
part eller om annars särskild anledning föreligger.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1978.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:121 13

1
Inledning

Arbetarskyddslagen
(1949:1) och allmänna arbetstidslagen (1970: 103) är inte tillämpliga på arbete
i arbetsgivarens hushåll. För sådant arbete gäller i stället lagen (1970:943)
om arbetstid m. m. i husligt arbete. Denna innehåller grundläggande arbetarskyddsregler
efter förebilder i arbetarskyddslagen. 1 lagen om husligt arbete finns också
arbetstidsregler som delvis ansluter till bestämmelserna i arbelarskyddslagen
och allmänna arbetstidslagen. Dessutom upptas en del bestämmelser som rör
arbetsavtalets ingående och upphörande m. m.

1
proposition (1976/77:149) om arbetsmiljölag m. m. föreslås atl arbelarskyddslagen
fr.o. m. den Ijuli 1978 ersätts av en arbetsmiljölag. Förslaget till arbetsmiljölag
innehåller samma undantag för arbete i arbetsgivarens hushåll som finns i arbelarskyddslagen.
Vid den remissbehandling som föregick proposilionsarbelel framhöll
Landsorganisationen i Sverige (LO) att vissa bestämmelser i lagen om husligt
arbete kan behöva ses över för att ges samma innehåll som motsvarande
bestämmelser i den föreslagna arbetsmiljölagen. Med anledning av yttrandet
upplystes i propositionen att avsikten var att låta särskilt utreda denna
fråga.

Av
intresse i sammanhanget är vidare vissa ändringar som har vidtagits i allmänna
arbetstidslagen efter tillkomsten av lagen om husligt arbete. Fr.o.m. den 1
januari 1977 har sålunda genomförts begränsningar av de övertidsuttag som
tidigare medgavs i allmänna arbetstidslagen.

I
denna promemoria behandlas frågan om vilka ändringar som kan behöva vidtas i
lagen om husligt arbele med anledning av den väntade lagstiftningen på
arbetsmiljöns område och ändringarna i allmänna arbetstidslagen.

2
Uppgifter om arbetstagare i husligt arbete

Enligt
folkräkningarna har de förvärvsarbetande på det husliga arbetets område med
minst halv normal arbetstid uppgått till följande avrundade antal.

1930
års folkräkning 238000

1940
års folkräkning 158000

1950
års folkräkning 90000

1960
års folkräkning 71 000

1965
års folkräkning 49000

1970
års folkräkning 20000

De
redovisade uppgifterna visar tydligt hur snabbt antalet arbetstagare i privata
hushåll har minskat. Procentuellt sell har minskningen varit särskilt kraftig
under den senare delen av 1960-lalet.

Från
1975 års folkräkning finns ännu inga definitiva siffror om antalet arbetstagare
inom näringsgrenen "hushållsarbete". Preliminärt redovisas här knappt
11 000 personer. På grund av ändrade klassificeringsregler kan denna siffra
antas vara något mindre än den skulle ha varit, om tidigare klassificeringsregler
hade gällt.

Den
officiella statistiken ger inga upplysningar om hur slor andel av de husligt
anställda som sysslar med barntillsyn resp. annal husligt arbete. Inte heller
framgår hur många av de husligt anställda som är under 18 år.

Det
finns bara vissa äldre uppgifter om del sätt på vilket barntillsyn ordnas när
föräldrarna (föräldern) förvärvsarbetar utom hemmet. Enligt en

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:121 14

undersökning, som redovisas i familjedaghemsutredningens
betänkande (SOU 1967: 39) Samhällets barntillsyn - barnstugor och
familjedaghem, fanns hösten 1966 ca 320000 barn under 10 år, vilkas vårdnadshavare
förvärvsarbetade mer än 15 timmar per vecka. Hälfien av barnen - ca 150000 -
var i förskoleåldern. Tillsynen av barnen under den lid föräldrarna
förvärvsarbetade skedde i hög grad i det egna hemmet. Sådan tillsyn förekom
således beträffande ca 160000 barn. Dessa siffror belyser något situationen vid
tiden före antagandet av lagen om arbetstid m. m. i husligt arbete. Med de
förändringar som sedan har skett - å ena sidan en utveckling av övriga former
av barntillsyn och å andra sidan ett ökat antal förvärvsarbetande gifta kvinnor
säger emellertid undersökningen inget om dagens läge. Senare års statliga
utredningar angående familjepolitik och familjestöd har inle tagit fram några
uppgifter om i vilken utsträckning barntillsyn förekommer med hjälp av
anställda i privata hushåll.

Det finns alltså mycket litet konkret underlag när del
gäller alt bedöma vilka arbetstagare och hushåll som nu berörs av
lagstiftningen om husligt arbete. Uppgifter som har inhämtats från
arbetsmarknadsstyrelsens arbetsförmedlings- och yrkesvägledningsenheter
bestyrker dock all husligt arbete är en starkt krympande sektor av
arbetsmarknaden. Uppgifterna tyder samtidigt på atl barnflickor - flickor i
åldern 16-18 år som sysslar med barntillsyn - är den antalsmässigl dominerande
gruppen bland de husligt anställda. Vad gäller gruppen praktikanter kan erinras
om att arbete i privata hushåll i princip inte ingår som direkt behörighetskrav
för olika studievägar. Även sådant arbete kan dock åberopas i fall då krav
finns på arbetslivserfarenhet.

3 Gällande lagstiftning om arbetstid m. m. i husligt
arbete

Lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete trädde i kraft
den Ijuli 1971, då hembiträdeslagen (1944:461) upphörde att gälla.

Tillämpningsområdet
för lagen om husligt arbete omfattar anställningsförhållande där arbetstagare
utför arbete i arbetsgivarens hushåll. Med detta avses enligt förarbetena (prop.
1970:150 s. 44) varje arbete som enligt allmänt språkbruk inbegrips därunder,
såsom matlagning, servering, diskning, bakning, konservering, städning,
eldning, tvätt, strykning och sömnad. Till hushållsarbete hänförs också tillsyn
och vård av barn, sjuka och gamla som tillhör hushållet. Lagen är alltså
tillämplig på den som är anställd för att utföra sådant arbete i ett privat
hem. Utanför lagens tillämpningsområde faller däremot arbete som utförs i och
för arbetsgivarens rörelse, t. ex. köksarbele på restaurang och
städningsarbete på kontor liksom även hushållsarbete vid vårdinstitutioner.
Vidare undantar lagen arbetstagare som är medlem av arbetsgivarens familj.

Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare som
strider mot lagen om husligt arbete är inte bindande för arbetstagaren.

Arbetstidsregleina
för hushållsanställda är utformade i nära anslutning till allmänna
arbetstidslagen. Den ordinarie arbetstiden får enligt lagen om husligt arbete
uppgå till högst 40 timmar i veckan i genomsnitt för en lid av högst fyra
veckor. Principen om högst 40 timmars normal arbetsvecka genombryts emellertid
av en specialregel som i vissa fall medger förlängd ordinarie arbetstid. Regeln
avser bara arbetstagare vars arbete innefattar tillsyn av barn eller annan
hushållsmedlem som inte kan la vård om sig själv. För att regeln skall vara
tillämplig krävs vidare atl de medlemmar av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:121 15

hushållet,
som har ansvaret för att lillsynsbehovet blir tillgodosett, är förhindrade att
utöva tillsynen till följd av förvärvsarbete utanför hemmet eller till följd av
nedsatt arbetsförmåga. Lagen sätter ett maximum för här avsedd förlängning vid
12 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor.

Uppehåll
i arbetet, under vilket arbetstagaren fritt förfogar över sin tid och inte är
skyldig att stanna kvar på arbetsstället, räknas inte in i arbetstiden.

Lagen
om husligt arbete medger under vissa förutsättningar att övertid tas ut. Med
övertid förstås härvid sådan arbetstid som överstiger den längsta ordinarie
arbetstid som lagen medger. Lagen räknar med två kategorier av övertid
alltefter förutsättningarna för övertidsuttag. Den ena kategorin är s. k.
allmän övertid, som medges när särskilda skäl föreligger. Allmän övertid får
tas ut med högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod, dock högst 300 timmar
under ett kalenderår. Det andra slaget av övertid är övertid för
nödfallsarbete. Om del oundgängligen behövs på grund av olyckshändelse eller
akut sjukdomsfall eller annan sådan omständighet, som inte har kunnat förutses,
får sålunda övertid tas ut i den utsträckning som förhållandena kräver. I lagen
finns särskilda bestämmelser som reglerar arbetstagarens skyldighet atl utföra
arbele på övertid och rätt lill eisättning för övertidsarbete. Arbetsgivaren
skall enligt lagen föra behövliga anteckningar om övertid.

Efter
mönster av arbelarskyddslagen föreskriver lagen om husligt arbete att
arbetsgivare är skyldig att iaktta allt som skäligen behövs för alt förebygga
att arbetstagare ådrar sig ohälsa eller drabbas av olycksfall i arbetet.
Arbetsgivare skall särskilt tillse att arbetstagare, som inte har fyllt 18 år,
inte används till arbele på sådant sätt att det kan anses medföra fara för
överansträngning eller annan skadlig inverkan på arbetstagarens hälsa eller
kroppsutveckling. Arbetstagare har å sin sida alt iaktta tillbörlig försiktighet
i arbetet och att i övrigt medverka till förekommande av ohälsa och olycksfall
däri.

I lagen om husligt arbete
finns bestämmelser om arbetstidens förläggning som syftar till att garantera
de husligt anställda i huvudsak samma ledighelsförhållanden som de arbetslagargrupper
för vilka arbetarskyddslagen är tillämplig. Främst är det arbetstagarnas nattvila
och veckovila som avses i lagen om husligt arbete. Arbetstagare skall ha
behövlig ledighet för nattvila. Tiden mellan klockan 24 och klockan 5 skall om
möjligt ingå i naitvilan. Varje vecka skall arbetstagare ha minst 24 timmars
sammanhängande ledighet, såvitt möjligt förlagd till söndag. Avsteg från kraven
på nattvila och veckovila får göras i nödfallssituationer.

Skärpta regler om
arbetstiden gäller enligt lagen om husligt arbete för minderårig arbetstagare,
dvs. arbetstagare som inte har fyllt 18 år. Även dessa regler har förebilder i
arbetarskyddslagen. Den sammanlagda arbetstiden för minderårig arbetstagare i
husligt arbete får inte överstiga 10 timmar under ett dygn och 54 limmar under
en vecka. Naitvilan skall omfatla minst 11 timmar i sträck och i nattvilan
skall ingå liden mellan klockan 22 och klockan 5. Möjlighet till avvikelse har
dock ansetts behövlig. En undantagsregel medger därför att minderårig, utan
hinder av nämnda bestämmelser, anlitas tillfälligt för tillsyn av barn eller
annan hushållsmedleni som inte kan la vård om sig själv. Undantag gäller också
i nödfallssilualioner.

För tillsynen över
efterlevnaden av arbetarskydds- och arbelstidsbe-stämmelserna i lagen om
husligt arbete svarar arbetarskyddsslyrelsen och.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:121 16

under
dess överinseende och ledning, yrkesinspektionen. Därvid gäller i tillämpliga
delar vad som föreskrivs om tillsyn över efterlevnaden av arbetarskyddslagen.
Undersökning på arbetsställe får dock ske endast på begäran av part eller om
annars särskild anledning föreligger. Åsidosätter arbetsgivare sina
skyldigheter i något avseende som är underkastat tillsyn, kan yrkesinspektionen
förelägga arbetsgivaren att vidta rättelse. Arbetsgivare, som underlåter atl
rätta sig efler sådant föreläggande eller som uppsåtligen lämnar oriktig eller
vilseledande uppgift i anteckning om övertid, kan dömas lill böter. Lagen om
husligt arbete innehåller också regler om att arbetsgivare eller arbetstagare,
som åsidosätter sina skyldigheter enligt arbetsavtalet eller lagen, skall utge
skadestånd.

I
lagen om husligt arbete finns dessutom en del bestämmelser om anställningsavtalets
ingående och upphörande m. m. Genom ändringar (1974: 361) i lagen har dessa
bestämmelser anpassats till motsvarande regler i lagen (1974: 12) om
anställningsskydd.

4
Förslaget till arbetsmiljölag

Som
nämnts inledningsvis föreslås i propositionen om arbetsmiljölag m. m. att
arbetarskyddslagen fr. o. m. den 1 juli 1978 ersätts av en arbets-miljölag. Husligt
arbete undantas i den föreslagna lagen på samma sätt som i arbetarskyddslagen.

Lagförslaget
innebär i väsentliga delar ny reglering i jämförelse med vad som nu gäller. Arbelsmiljölagen
får en starkare inriktning på de kemiska hälsoriskerna i arbetslivet än vad
gällande arbetarskyddslag har. Även den psykiska sidan av arbetsmiljön
uppmärksammas. Olika slag av förhandsbedömning behandlas ingående. Beträffande
sådana bestämmelser i arbelarskyddslagen, som lagen om husligt arbete bygger
på, bibehålls emellertid till stor del det gällande systemet. Förslaget
innebär dock vissa ändringar även härvidlag.

Till
en början bör nämnas att en ändring föreslås i arbetarskyddslagens huvudregel
att arbetsgivaren är skyldig att iaktta allt som skäligen behövs för att
förebygga att arbetstagare ådrar sig ohälsa i följd av arbetet eller drabbas av
olycksfall däri. Enligt en huvudregel i förslaget till arbetsmiljölag skall
arbetsgivare vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare
utsätts för ohälsa eller olycksfall. Arbetsgivaren skall ägna uppmärksamhet ål
alt arbetet planläggs och anordnas så, att en tillfredsställande arbetsmiljö
skapas. I fråga om arbetsgivarens allmänna skyldigheter föreskrivs i
lagförslaget vidare bl. a. att arbetsgivaren skall se lill att arbetstagare fär
god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och upplyses om
de risker som kan vara förbundna med arbetet. Lagförslaget innehåller dessutom
allmänna bestämmelser om arbetsmiljöns beskaffenhet.

Förslaget
till arbetsmiljölag innehåller också en grundbestämmelse om arbetsgivarens
skyldighet atl ägna särskild uppmärksamhet åt skyddet för minderåriga
anställda. Med någon jämkning av lydelsen av motsvarande bestämmelse i arbelarskyddslagen
åläggs arbetsgivare i lagförslaget att se till atl minderårig arbetstagare inte
anlitas lill arbete på sätt som medför risk för olycksfall eller för
överansträngning eller annan skadlig inverkan pä den minderåriges hälsa eller
utveckling.

Arbetstagarnas
skyldigheter enligt arbetarskyddslagen kvarstår enligl förslaget till
arbetsmiljölag. Bestämmelserna om arbetstagarnas skyddsan-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:121 17

svar
kompletteras i lagförslaget så lill vida, att den enskilde arbetstagaren får en
uttrycklig rätt all i farositualioner avbryta sitt arbete för att rådgöra med
skyddsombud och arbetsledare.

Liksom
arbelarskyddslagen tar lagförslaget upp särskilda regler om arbetstidens
förläggning. Av intresse i förevarande sammanhang är atl nya regler föreslås om
veckovila. Minimilängden av veckovilan enligl arbetarskyddslagen (24 timmar)
föreslås ändrad till 36 timmar. Enligt arbelarskyddslagen sätts veckovileregeln
ur spel om särskilt förhållande tillfälligtvis påkallar undantag.
Lagförslagels formulering är något mera restriktiv och anger att undantag får
göras tillfälligtvis, om det föranleds av särskilt förhållande som inte har
kunnat förutses. Enligt gällande bestämmelser rekommenderas alt veckovilan
förläggs lill söndag. Den föreslagna lagregeln anger i stället att veckovilan
om möjligt skall förläggas till veckoslut. Möjlighet lill undanlag från veckovileregeln
föreslås kunna ske efter myndighetsdispens. Utöver denna undantagsmöjlighet,
som finns även enligl arbelarskyddslagen, föreslås möjligheter lill avsteg från
veckovileregle-ringen genom kollektivavtal i särskild ordning.

Vad
gäller minderårig arbetstagares arbetstid och nattvila föreslås också vissa
skärpningar i förhållande till arbetarskyddslagen. Minderårigs totala arbetstid
får f. n. inte överstiga 10 timmar under ell dygn och inte heller 54 timmar i
veckan. Den minderåriga skall vidare varie dygn ha minst 11 timmars oavbruten
ledighet för nattvila. Detaljerade regler finns om vilka tider ledigheten för nattvila
skall omfatta för olika åldersgrupper. Enligt lagförslaget bestäms dygnsmaximum
till 9 timmar och veckomaximum till 45 timmar. Regeln om 11 timmars oavbruten
ledighet för nattvila bibehålls. Naitvilan för minderårig skall enligt
förslaget inbegripa tiden mellan klockan 22 och klockan 5. Tillsynsmyndighet
får liksom hittills medge undantag, om särskilda skäl föreligger.

Enligl
arbetarskyddslagen äger arbetarskyddsslyrelsen meddela råd och anvisningar till
ledning vid tillämpningen av lagen. Den föreslagna arbetsmiljölagen har en
annan konstruktion när det gäller arbetarskyddsstyrelsens förfatlningsverksamhet.
I propositionen betonas arbetarskyddsstyrelsens uppgift att utarbeta
föreskrifter som komplement till lagens allmänt hållna regler. På viktiga
områden föreslås att styrelsen skall kunna meddela direkt straffsanktionerade
föreskrifter. Dessutom förutsätts en allmän befogenhet för styrelsen alt
meddela generella föreskrifter om verkställigheten av arbetsmiljölagen. Enligt
vad som anförs i propositionen torde erforderliga bemyndiganden för
arbetarskyddsstyrelsen få tas in i en ar-belsmiljöförordning som utfärdas sedan
lagförslaget har behandlats av riksdagen. Vad gäller yrkesinspektionens
verksamhetsformer bygger lagförslaget vidare på arbetarskyddslagens regler.

5
Ändringar i allmänna arbetstidslagen

Allmänna
arbetstidslagen, som trädde i kraft den 1 januari 1971, är i princip giltig för
alla arbetstagare. Undanlag har emellertid gjorts för bl. a. sådant arbele som
utförs i arbetsgivarens hushåll. I lagen finns rambestämmelser om främst
längden av ordinarie arbetstid, övertid och s. k. jourtid.

Den
ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan, raster ej
inräknade. Närdet behövs med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena
i övrigt, får arbetstiden uppgå till 40 timmar i veckan i genomsnitt för en
tid av högst fyra veckor.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:121 18

Bestämmelserna om överlid innebär att sådan lid får las ul
med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en
kalendermånad, dock högst 150 limmar under ett kalenderår (allmän övertid).
När synnerliga skäl föreligger kan arbetarskyddsslyrelsen medge ytterligare
övertid med högst 150 timmar under ell kalenderår (extra övertid). Övertid får
dessutom las ut för nödfallsarbete. Vidare finns en särskild övertidsform för
förberedelse- och avslulningsarbeten.

Bestämmelserna i allmänna arbetstidslagen kan frångås,
förutom efter myndighetsdispens, genom kollektivavtal som har träffals eller
godkänts av central arbetstagarorganisation, dvs. förbund eller därmed
jämförlig sammanslutning av arbetstagare.

Genom ändringar (1976: 597) i allmänna arbetstidslagen
infördes fr. o .m. den I januari 1977 följande begränsningar i de övertidsuttag
som lagen tidigare medgav.

Ursprungligen förstods med övertid sådan arbetstid som
överstiger ordinarie arbetstid eller jourtid enligt lagen eller den längre
ordinarie arbetstid eller jourtid som kan ha avtalats genom kollektivavtal.
Enligt en ny bestämmelse anses som övertid även mertid i förhållande till
kortare arbetstid som i fråga om heltidsarbete har avtalats i angiven ordning.

Vidare berörde lagen från början inle frågan om ordinarie
arbetstid skall minskas med den arbetstid som skulle ha fullgjorts infallande arbetsfri
helgdag, s.k. mjuk arbetsvecka, eller om den ordinarie arbetstiden skall gälla
oavsett helgdag, s. k. hård arbetsvecka. Följden var att någon övertid i lagens
mening inle ansågs uppkomma, även om en anställd arbetar på avtalad övertid
under motsvarande anlal limmar som har fallit bort på grund av arbetsfri
helgdag. Också i detla avseende infördes genom en ny bestämmelse ett annal
synsätt. Vid övertidsberäkning skall sålunda numera - för varje infallande
helgdag som är arbetsfri och ej är söndag - den ordinarie arbetstid som gäller
enligt lagen minskas med den arbetstid som arbetstagaren skulle ha fullgjort om
helgdagen i stället varit vardag.

Genom en ändring i lagen markerades dessutom all övertid
för nödfalls-arbete inle får tas ul i samband med vanligen förekommande och
därför förutsebara driftsstörningar. Slutligen begränsades möjligheterna att ta
ut övertid för förberedelse- och avslulningsarbeten.

6 Överväganden och förslag

6.1 Allmänna synpunkter

Lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete har
till syfte att för hushållsanställda reglera arbetstidens längd så långt
möjligt efter samma mönster som del på vilket allmänna arbetstidslagen (1970:
103) bygger. Reglerna om arbetstidens längd kompletteras av vissa bestämmelser
av arbetarskyddsnatur som har sina förebilder i arbetarskyddslagen (1949: 1). I
lagen om husligt arbele finns dessutom en del bestämmelser som rör arbetsavtalets
ingående och upphörande m.m.

Av
redovisningen i avsnitt 2 framgår att antalet husligt anställda har fortsatt
att minska kraftigt efler del alt lagen om husligt arbele trädde i kraft. Det
finns dock fortfarande ett inte obetydligt antal arbetstagare som utför arbete
i arbetsgivarens hushåll. För att reglera deras arbetsförhållanden finns
fortfarande behov av regler av den typ som innefattas i lagen om husligt
arbete.

Att arbetstiden och arbetarskyddet för husligt anställda
regleras i sär-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:121 19

skild
lagstiftning har flera orsaker. I propositionen (1970:150 s. 35) om lagen om
husligt arbete hänvisades främst till att en speciell arbelstidsbe-slämmelse
var nödvändig för att tillgodose behovet av barntillsyn i småbarnsfamiljer där
föräldrarna förvärvsarbetar utom hemmet. I allmänna arbetstidslagen har
särbestämmelser för enstaka arbetslagargrupper konsekvent undvikits. Del fömtsatts
i stället att avsteg från lagens materiella regler kan åstadkommas genom
kollektivavtal. Eftersom de hushållsanställda inte är sammanslutna i någon
facklig organisation, står denna möjlighet här inte till buds.

Vad
gäller möjligheterna atl göra arbetarskyddslagen tillämplig på arbele i
arbetsgivarens hushåll framhölls i propositionen (s. 40) att ett flertal av
lagens föreskrifter om minderåriga arbetstagare är föga lämpade för detta arbetsområde
men atl de minderåriga utgör en mycket betydande grupp inom det husliga
arbetet. Det ansågs därför inte lämpligt att göra arbetarskyddslagen i princip
tillämplig men undanta föreskrifterna om minderåriga arbetstagare.

1
avsnitt 4 och 5 har redovisats förslag lill arbetsmiljölag, som avses ersätta
arbetarskyddslagen, och vissa nyligen genomförda ändringar i allmänna
arbetstidslagen. Det kan konstaleras atl grunden för de överväganden, som
ledde fram till all arbetarskyddet för de husligt anställda regleras i särskild
lagstiftning, inte rubbas av det förhållandet att arbetarskyddslagen ersätts
av en arbetsmiljölag. Även ändringama i allmänna arbetstidslagen saknar
betydelse när del gäller frågan om det husliga arbelel bör regleras i en
särskild lag. Vissa ändringar bör emellertid övervägas i lagen om husligt
arbete med anledning av redovisade förslag och ändringar inom de lagstiftningsområden
där förebilder har hämtats till lagens arbetarskyddsbestämmelser och
arbetstidsregler.

6.2
Övertid

I
förarbetena lill lagen om husligt arbele betonades (prop. 1970: 150 s. 36) att arbelstidsbestämmelserna
för hushållsanställda borde konstrueras efter i huvudsak samma mönster som
reglerna i allmänna arbetstidslagen. Sålunda får ordinarie arbetstid i princip
uppgå lill högst 40 timmar i veckan. Även grunderna för övertidsregleringen
borde vara i överensstämmelse med inriktningen i allmänna arbetstidslagen. I
enlighet med dessa överväganden innehåller lagen om husligt arbete
bestämmelserom övertid som i myckel stämmer överens med allmänna
arbetstidslagens övertidsregler. Övertid får, när särskilda skäl föreligger,
tas ut med högst 48 timmar under en lid av fyra veckor, dock högst 300 timmar
under ett kalenderår. Det ansågs å andra sidan uppenbart all de speciella
förhållandena på det husliga arbetets område mäste återspegla sig i
utformningen av regelsystemet. Hänsyn måste tas till atl arbetsavtalen här inle
som på andra områden tillkommer under medverkan av fackliga organisationer. Denna
skiljaktighet innebär bl.a. alt bestämmelserna om de hushållsan-ställdas
arbetstider inte har kunnat ges den dispositiva karaktär som reglerna i
allmänna arbetstidslagen har. Stor vikt har lagts vid atl reglerna skall vara
enkla och lättförståeliga.

Liksom allmänna
arbetstidslagen i dess ursprungliga lydelse berör lagen om husligt arbete inte
frågan om ordinarie arbetstid skall minskas med den arbetstid, som skulle ha
fullgjorts infallande helgdag, eller om den ordinarie arbetstiden skall gälla
oavsett helgdag. Genom en nyligen genomförd ändring (1976:597) i allmänna
arbetstidslagen har fastslagits att vid över-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:121 20

lidsberäkning
- för varie infallande helgdag som är arbetsfri och ej är söndag - den ordinarie
arbetstid som gäller enligt lagen skall minskas med den arbetstid som
arbetstagaren skulle ha fullgjort om heigdagen i stället varit vardag.

En
regel om att hänsyn skall tas lill infallande helgdag vid överlidsbe-räkning
måste anses vara naturlig även på del husliga arbetets område. Det ligger i
själva verket nära till hands alt anta att en sådan regel har tillämpats på
detta område redan utan stöd av lag. Genom den nya bestämmelsen i allmänna
arbetstidslagen kan emellertid ovisshet uppkomma om hur lagen om husligt arbete
skall tolkas vid övertidsberäkningen. Härtill kommer önskvärdheten all få till
stånd parallellilel med lagstiftningen i allmänhet, när inte särskilda
förhållanden påkallar annan utformning av regelsystemet för de husligt anställda.
Del föreslås därför att lagen om husligt arbele (3 §) kompletteras på denna
punkt.

1
allmänna arbetstidslagen har också nyligen införts en bestämmelse atl med
övertid förslås även mertid i förhållande till den kortare arbetstid än ordinarie
arbetstid eller jourtid enligt lagen, som har avtalats genom kollektivavtal.
Mot att föra över en sådan regel lill lagen om husligt arbele talar i första
hand all kollektivavtal inte förekommer på det husliga området. I och för sig
kunde visserligen en likartad bestämmelse på detta område avse heltidsarbete
där kortare arbetsvecka än 40 timmar gäller enligt enskilt arbetsavtal. En
sådan regel skulle dock knappast fylla något behov på det husliga området och
skulle snarast vara ägnad att komplicera regelsystemet. I denna promemoria
föreslås följaktligen ingen ändring i detta avseende.

6.3
Arbetsgivarens allmänna skyldigheter

Efter
förebild i arbetarskyddslagen innehåller lagen om husligt arbete en bestämmelse
om atl arbetsgivaren är skyldig all iaktta allt som skäligen behövs för alt
förebygga att arbetstagare ådrar sig ohälsa till följd av arbetet eller drabbas
av olycksfall däri. Motsvarande bestämmelse i den föreslagna arbetsmiljölagen
har en annan utformning. Ändringen går främst ut pä att ordet "skäligen"
inle ingår i lagtexten. Av motiveringen framgår (prop. 1976/77:149 s. 254) all
avsikten är all utmärka att man inte skall kunna sänka kraven på arbetsmiljön
med hänsyn till den enskilde arbetsgivarens förutsättningar i ekonomiskt eller
annat avseende. Att generellt hänvisa lill en skälighetsprövning anses därför
kunna leda fel.

De
arbetstagare, som utför arbete i arbetsgivarens hushåll, har självklart samma
berättigade anspråk på en tillfredsställande arbetsmiljö som övriga arbetslagargrupper.
Den allmänt utformade arbetarskyddsbestämmelsen i lagen om husligt arbete bör
därför anpassas efter lydelsen av arbetsmiljölagens huvudregel om
arbetsgivarens ansvar. I enlighet härmed föreslås i promemorian den ändringen i
lagen om husligt arbete (8 § första stycket första meningen) att arbetsgivare
åläggs atl vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga alt arbetstagare
utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbete.

I fråga om minderårigs
anlitande till arbete finns i förslaget till arbetsmiljölag bl. a. en allmänt
utformad bestämmelse alt arbetsgivare skall se lill alt minderårig arbetstagare
inle anlitas till arbele på sätt som medför risk för olycksfall eller för
överansträngning eller annan skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller
utveckling. Motsvarande bestämmelse i lagen om husligt arbete bör, samtidigt
som den grundläggande arbetarskyddsbestämmelsen ändras, jämkas och ges samma
lydelse som föreslås i arbets-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:121 21

miljölagen. Promemorian innehåller förslag till ändring i
lagen om husligt arbete (8 § första stycket andra meningen) även i detta
avseende.

I lagen om
husligt arbete finns inga motsvarigheter till de bestämmelser i
arbetarskyddslagen som konkretiserar arbetsgivarens ansvar i fråga om arbelshygieniska
förhållanden, tekniska anordningar m. m. Bakgrunden är uppenbarligen att en
allmänt utformad arbetarskyddsbeslämmelse ansetts tillräcklig med hänsyn lill
det husliga arbetets art. Inle minst med tanke på atl sådant arbete är en
sektor av arbetsmarknaden, som starkt har minskat i betydelse under senare lid,
saknas anledning all nu anlägga ett annat betraktelsesätt. I denna promemoria
föreslås därför inle några motsvarigheter i lagen om husligt arbele till de
mera utförliga bestämmelser som i arbetsmiljölagen har föreslagits beträffande
arbetsmiljöns beskaffenhet och arbetsgivarens inslruktionsskyldighet m. m. Den
mindre utföriiga regleringen på del husliga området innebär självfallet inte atl
arbetsgivaren är fritagen från skyldighet att meddela den instruktion som
behövs.

6.4 Veckovila

Arbetarskyddslagens regler om arbetstidens förläggning
motsvaras i lagen om husligt arbete av bestämmelser om nattvila och veckovila.
Förslaget till arbetsmiljölag innebär ingen avvikelse från arbetarskyddslagens
bestämmelse om nattvila i vad denna tjänat som förebild för regleringen på del
husliga området.

Lagförslaget
innehåller emellertid nya regler om veckovila. 1 pr"opositio-nen framhålls
(prop. 1976/77: 149 s. 314) att behovet av veckovileregler måste ses i
belysning av att arbetstidslagen redan ger de allmänna maxi-minormerna för
veckoarbetstiden. Dessa normer är i dag bestämda så, alt de korresponderar mot
en ledighet för de flesta arbetstagare om normalt två hela dygn per vecka.
Arbetstidslagen ger således indirekt uttryck för vad som enligl allmän
uppfattning bör vara förhärskande i fråga om veckoledighet. Av detta anses
följa att veckovilereglerna i arbelsmiljölagen inte behöver ha detta syfte.
Enligt vad som anförs i propositionen kan man dock inte avvara ett lagstadgat
grundskydd för regelbunden veckovila. Med utgångspunkt i ell resonemang att de
anställda bör garanteras en fridag i veckan jämte ledighet av
tillfredsställande längd under nätterna före och efter fridagen föreslås att
minimigränsen för veckovila, som är 24 timmar enligl arbetarskyddslagen, höjs
till 36 timmar i arbetsmiljölagen. Ledigheten skall, såvitt möjligt, enligt
gällande rätt förläggas till söndag och enligt förslaget lill veckoslut.
Möjligheterna till avvikelse är enligt förslaget i slort sell desamma som enligl
arbetarskyddslagen. I förslaget tillkommer möjlighet lill undantag genom
kollektivavtal.

Även för
de husligt anställda gäller f. n. en minimiregel om 24 timmars veckovila. Lagen
om husligt arbele syftar till all garantera de husligt anställda i slort sett
samma ledighelsförhållanden som övriga arbetslagargrupper. Det är därför
angeläget alt söka utforma grundskyddet för regelbunden veckovila efter samma
måttstock som inom arbetslivet i övrigt. Härvid torde med fog kunna antas all
en grundläggande bestämmelse om 36 timmars veckovila inte behöver vålla några
särskilda komplikationer pä det husliga området. En förutsättning är samtidigt
all avvikelse från kravet på veckovila liksom hittills skall kunna göras i
nödfallssituationer. Veckovileregeln för de husligt anställda bör sålunda
kunna anpassas efler det nya rättsläge som inträder om förslaget till
arbetsmiljölag genomförs. Mot denna bakgrund föreslås i denna promemoria den
ändringen i lagen om

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:121 22

husligt arbele (9S andra stycket) att ar-betstagare skall
beredas minsl 36 timmars sammanhängande ledighet varje vecka. I anslutning
härtill föreslås också den ändringen att ledigheten såvitt möjligt skall
förläggas till veckoslut.

6.5 Arbetstiden för minderåriga arbetstagare

Den sammanlagda arbetstiden för minderåriga arbetstagare
är enligt lagen om husligt arbete liksom enligt arbetarskyddslagen maximerad
till 10 timmar per dygn och 54 timmar per vecka. Avvikelse får göras i
nödfallssituationer enligt lagen om husligt arbete och efter myndighetsdispens
enligt arbetarskyddslagen. I förhållande till arbelarskyddslagen innebär
förslaget till arbetsmiljölag att minderåriga arbetstagares totala arbetstid
begränsas till 9 timmar per dygn och 45 timmar i veckan med bibehållen
möjlighet till myndighetsdispens.

När det gäller möjligheterna att konstruera bestämmelserna
om minderåriga hushållsanslälldas totala arbetstid efter mönster av föreslagna
bestämmelser i arbetsmiljölagen måste följande beaktas. Ifrågavarande bestämmelser
avser såväl ordinarie arbetstid som överlid. Vid tillkomsten av lagen om
husligt arbete ansågs (prop. 1970: 150 s. 37) en specialregel om förlängd
ordinarie arbetstid behövlig framför allt av hänsyn till förvärvsarbetande
föräldrar med små barn. Om föräldrarna har heltidsarbete och deras arbetstider
sammanfaller, behöver de nämligen hjälp med tillsyn av barnen under minst den
tid som motsvarar den ordinarie arbetstiden med tillägg för måltidsraster och
den tid som går ål för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. För
ensamstående föräldrar uppkommer naturligtvis samma problem, varvid dessutom
saknas möjligheten att makarnas arbetstid har olika förläggning. Specialregeln
avser sådana arbetstagare - även minderåriga - vilkas arbete innefattar tillsyn
av barn eller annan person som inte kan ta vård om sig själv. Vidare krävs att
de hushållsmedlemmar, som har ansvaret för att tillsynsbehovet blir
tillgodosett, är ur stånd att själva utöva tillsynen till följd av
förvärvsarbete utanför hemmet eller till följd av nedsatt arbetsförmåga. Föriängning
av den ordinarie arbetstiden får i sådana fall ske med högst 12 timmar i veckan
i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor.

Inom ramen
för nuvarande regler om minderåriga hushållsanslälldas totala arbetstid kan,
som framgår av det anförda, specialregeln om förlängd ordinarie arbetstid tillämpas
även beträffande minderåriga. Denna möjlighet skulle till slor del upphöra, om
maximigränserna sänktes på samma sätt som har föreslagits i arbelsmiljölagen.
De minderåriga arbetstagarna utgör emellertid en betydande grupp inom det
husliga arbetets område och deras arbetsuppgifter torde i stor utsträckning
avse barntillsyn. En sänkning av maximiarbelsliden för minderåriga skulle
därför innebära ett väsenlligl ingrepp i lagen om husligt arbete, där en viktig
tanke är att i rimlig mån tillgodose behovet av barntillsyn.

Ett
alternativ kunde vara att här göra skillnad mellan föriängd ordinarie ai-betstid
och annan arbetstid saml låta maximigränsen endast avse normal ordinarie
arbetstid jämte övertid. Fördelarna med ett sådant system förefaller dock
ringa i jämförelse med de nackdelar som skulle uppkomma genom atl reglerna i
lagen om husligt arbete blev mera komplicerade. Vidare bör beaktas att
bestämmelserna om maximiarbetstid har mindre betydelse för de husligt anställda
än för övriga arbetslagargrupper, eftersom bestämmelserna om ordinarie
arbetstid och övertid är tvingande i

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:121 23

lagen om husligt arbete medan motsvarande bestämmelser i
allmänna arbetstidslagen kan frångås genom kollektivavtal. Det kan också
framhållas att, såsom anfördes vid lagens tillkomst, arbetsuppgifterna för de
husligt anställda regelmässigt är sådana att de tillåter visst mått av sysslande
med egna angelägenheter under arbetstid. Mot denna bakgrund torde man knappast
behöva hysa några allvariiga betänkligheter mot att låta bestämmelserna om den
maximala arbetstiden för minderåriga i husligt arbete avvika från vad som
gäller för övriga grupper av minderåriga arbetstagare.

1 övrigt innehåller förslaget lill arbelsmiljölag inga
ändringar i förhällande till arbetarskyddslagen som kan vara av intresse när
det gäller alt överväga en anpassning av reglerna om arbetstiden för
minderåriga arbetstagare i husligt arbete.

1 promemorian föreslås mot denna bakgrund ingen ändring i
lagen om husligt arbele i denna del.

6.6 Tillsyn

Lagen om husligt arbele innehåller särskilda regler om
tillsyn. I fråga om arbetarskyddsbestämmelserna och arbetstidsbestämmelserna hänvisar
lagen dessutom i tillämpliga delar till vad som föreskrivs om tillsyn över
efterlevnaden av arbelarskyddslagen. Hänvisningen bör efler arbetsmiljölagens
ikraftträdande avse den lagen. En ändring i lagen om husligt arbete (15 S) på
denna punkt föreslås i promemorian.

Förslaget lill arbetsmiljölag innehåller inle, såsom arbelarskyddslagen,
någon bestämmelse om arbelarskyddsstyrelsens författningsverksamhet. I samband
med utfärdande av verkslällighelsförordning till arbetsmiljölagen får övervägas
att genom en särskild bestämmelse bemyndiga arbetarskyddsslyrelsen att meddela
föreskrifter om verkställigheten av lagen om husligt arbete.

6.7 Ikraftträdande

Föreslagna ändringar i lagen om husligt arbete föreslås
träda i kraft vid samma tidpunkt som arbelsmiljölagen, den Ijuli 1978.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar i 1 dokument.

  1. Bet. 1977/78:SoU28 Med anledning av propositionen 1977/78:121 om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete s. 1 · s. 3 i texten