Sök i Ratio Lex

om olympiska vinterspel i Sverige år 1984

103 sidor, varav 86 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 86 av 103 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:146, om olympiska vinterspel i Sverige år 1984

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146

Regeringens proposition 1977/78:146

om olympiska vinterspel
i Sverige år 1984;

beslutad
den 16 mars 1978.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ANDERS
DAHLGREN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås vissa riktiinjer beträffande genomförande, organisation
och ekonomiskt ansvarstagande för de olympiska vinterspelen år 1984, om dessa
förläggs till Sverige.

1 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 146

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-03-16

Närvarande: statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden
Bohman, Ullsten, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Wirtén

Föredragande: statsrådet Dahlgren

Proposition om olympiska vinterspel i Sverige år 1984

1 Inledning

Genom beslut den 2 juni 1977 bemyndigade regeringen chefen
för jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare' för att ulreda
förutsättningarna för ett svenskt arrangemang av 1984 års olympiska
vinterspel. Utredaren, som har fullgjort sitt uppdrag under benämningen 1977
års OS-utredning, avlämnade i oktober 1977 betänkandet (Ds Jo 1977:8) Föruisäitningarna
för Vinler-OS i Sverige 1984. Betänkandet bör fogas till regeringsprotokollet i
detta ärende som bilaga 1.

Efter det att 1977 års OS-utredning avlämnat sitt
betänkande har Göteborgs kommun hos Internationella Olympiska Kommittén (lOK)
ansökt om att få arrangera de olympiska vinterspelen år 1984. På skilda sätt
har såväl regeringen som Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), Sveriges
riksidrottsförbund och övriga berörda kommuner - dvs. Falun, Östersund, Åre och
Ragunda - uttalat sitt stöd för ansökningen.

Göteborgs kommuns ansökan till lOK om att få arrangera de
olympiska vinterspelen år 1984 kommer att behandlas vid 10K:s session den 16-20
maj 1978 i Aten. Konkurrenter om värdskapet är Sapporo i Japan och Sarajevo i
Jugoslavien.

Efter bemyndigande av regeringen har chefen för
jordbruksdepartementet den 8 december 1977 genom tilläggsdirektiv uppdragit åt
den särskilde utredaren att ytterUgare klariägga förutsättningarna för
olympiska vinterspel i Sverige. Denne har i en rapport till regeringen i
februari 1978 redovisat bl. a. förslag till avtal mellan staten och berörda kommuner.
Nämnda rapport bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 2.
'Riksdagsledamoten Rolf Rämgård

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 3

2 Utredningen

Med hänsyn till att betänkandet och rapporten som nyss
sagts fogats till detta protokoll som bilagor lämnas i det följande endast en
kortfattad redogörelse för huvuddragen i utredarens förslag.

Utredningen
betonar att dess förslag tar sikte på ett OS-arrangemang som i största möjliga
utsträckning utnyttjar befintliga idrottsanläggningar och som genom en rimlig
ambitionsnivå begränsar de kostnader ett olympiskt arrangemang i Sverige
skulle medföra.

Utredningens
förslag innebär att de olympiska vinterspelen förläggs till fyra orter,
nämligen Göteborg, Falun, Åre och Hammarstrand. Såsom huvudort för spelen
föreslås Göteborg. Detta innebär att invigning och avslutning förläggs dit,
liksom hastighetsåkning på skridsko, ishockey och konståkning. Till Falun föriäggs
längdåkning på skidor och backhoppning samt skidskytte och, i den händelse
grenen blir aktuell, skidorientering. De alpina grenarna slalom, storslalom och
störtlopp förläggs till Åre och rodel arrangeras i Hammarstrand.

Anläggningar
finns redan för samtliga grenar utom för störtlopp. Störtloppsbana måste
därför anläggas i Åre. I övrigt fordras endast begränsade insatser för
upprustning och komplettering av befintliga anläggningar.

Vad gäller
organisationen för de olympiska spelen måste enligt utredningen en klar
gränsdragning göras mellan centralt och lokalt ansvar. Utredningen föreslår
sålunda att lokala organisationskommittéer på tävlingsorterna bör ges en
betydande självständighet inom givna ekonomiska förutsättningar.

Utredningens
ekonomiska beräkningar visar att de investeringar och kostnader för spelens
genomförande som tagits upp i kalkylerna för OS-ar-rangemanget torde uppgå till
drygt 200 milj. kr. De beräkningar som gjorts av intäkterna slutar på ca 125
milj. kr. Underskottet skulle således bli ca 75 milj. kr.

Det
samlade underskottet för OS-arrangemanget är, framhåller utredningsmannen, vad
Sverige nu får betala för att bjuda igen för att vi tidigare deltagit i
olympiska spel i andra länder. I utredningen betonas dock att de olympiska
arrangemangen kan ge fördelaktiga effekter i flera olika avseenden.
Tillströmning av publik och deltagare kan enligt utredningen gynnsamt påverka
turismen och ge ökade skatteintäkter för såväl stat som kommuner och landsting.
Ett ökat antal utländska besökare tillför också landet utländsk valuta.

Utredningsmannen framhåller att olympiska arrangemang är
motiverade inte minst genom sitt idrottsliga värde. En förutsättning är dock
att man framgent väljer former som möjliggör genomförande till rimliga
kostnader. Vidare påpekar utredningsmannen att de olympiska arrangemangen och
reglerna, även om de bör modifieras och moderniseras, innebär en motvikt till
de kommersiella intressenas frammarsch inom idrotten. Även detta gör fortsatta
olympiska tävlingar önskvärda.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 4

Mot bakgrund av vad som redovisats rekommenderade
utredningsmannen alt man släller sig positiv till att Göteborgs kommun ansöker
om de olympiska vinterspelen år 1984.

I utredningsmannens rapport redogörs för avtalets bakgrund
och innehåll. Vidare redogörs för de ytterligare kontakter som tagits med
berörda verk och myndigheter. Avtalet mellan staten och berörda kommuner innebär
i korthet följande.

Lokala organisationskommittéer svarar för
tävlingsarrangemangen och övriga lokala arrangemang. En central
organisationskommitté svarar för samordnande och för spelen gemensamma
funktioner. För att de lokala kommittéerna skall kunna finansiera sina
åtaganden garanterar staten de budgeterade biljettintäklerna. De investeringar
i tävlingsanläggningar som erfordras skall utföras av kommunerna. Enligt
beräkningar utgör kostnaden för dessa anläggningar 10 milj. kr. Staten åtar
sig att vid eventuella fördyringar tillskjuta upp till 5 milj. kr. Eftersom
vissa utgifter uppstår innan intäkter flyter in ges de lokala
organisationskommittéerna kreditgarantier om totalt 15 milj. kr.

De ytteriigare kontakter utredaren tagit med berörda verk
och myndigheter har huvudsakligen bekräftat vad som redovisades i utredningens
betänkande. Det har i flera fall framkommit att närmare preciseringar ej går
att göra förrän vid en senare tidpunkt.

3 Föredraganden

Arrangörerna av de olympiska spelen har genom åren fått
vidkännas kraftigt ökade kostnader för tävlingarnas genomförande. Även om de
olympiska vinterspelen ännu inte dragit lika höga kostnader som sommarspelen,
har de små nationernas möjligheter att arrangera olympiska spel under de
senaste årtiondena starkt begränsats. Den internationella idrottsrörelsen kan
genom den "svenska modellen" ges konkreta förslag som syftar till att
begränsa kostnaderna för olympiska spel. Från svensk sida har under 1970-talet
frågan om att sprida olympiska tävlingar till flera orter aktualiserats inom
Internationella Olympiska Kommittén (lOK). lOK beslutade också ijuni 1977 att
frångå kravet på att olympiska vinterspel i princip skall äga rum på den ort
som erbjuds värdskapet för spelen. Genom att lOK på så sätt medgivit att
arrangemangen kan spridas lill flera orter, har 1977 års OS-utredning som
tillkallades den 2 juni 1977 funnit att goda förutsättningar finns för Sverige
att arrangera 1984 års olympiska vinterspel till en rimlig kostnad.

Den särskilde utredaren har fått i uppdrag att ytterligare
klargöra förutsättningarna sedan regeringen den 27 oktober 1977 uttalat sitt
stöd för en ansökan och Göteborgs kommun den 28 oktober ansökt att få arrangera
vinterspelen år 1984.

Utredaren har i en rapport bl. a. redovisat ett förslag
till avtal mellan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 5

staten å ena sidan och Göteborgs, Falu, Åre och Ragunda
kommuner å andra sidan om anordnande av de olympiska vinterspelen år 1984.

Avtalet
förutsätter godkännande av regeringen och berörda kommuner. För att Göteborgs
kommun med medverkan av övriga föreslagna arrangerande kommuner skall kunna
acceptera ett eventuellt erbjudet värdskap måste dessa godkännanden föreligga i
god tid före IOK:s möte den 16-20 maj 1978. Jag redovisar avtalet i det
följande. Vidare redogör jag lämligen översiktligt för vad arrangemanget av de
olympiska vinterspelen år 1984 i övrigt skulle innebära för svenskt
vidkommande. Jag vill dock stryka under att dessa frågor kräver ytterligare
utredningsarbete och i vissa fall förhandlingar.

I detta
sammanhang vill jag påpeka att enligt IOK:s regler måste den ort som anförtros värdskapet
för olympiska spel förbinda sig att i sin helhet tillämpa dessa regler. Där
sägs bl. a. att spelen skall handhas av en organisationskommitté som skall
verka på IOK:s uppdrag och i dess anda. Avsteg från reglerna blir nödvändiga
med hänsyn till den strikta ekonomi-och ansvarsavgränsning som utredningen har
föreslagit. Vidare kan tiU följd av bl.a. spridningen till flera orter de olympiska
spelen i Sverige år 1984 inte arrangeras helt i enlighet med 10K:s nu gäUande
regler.

Det bör påpekas att innan Göteborgs kommun slutligt kan
acceptera ett värdskap måste det vara helt klarlagt att lOK accepterar dessa
avsteg från reglerna.

Utredningen
har vid sitt val av tänkbara tävlingsorter för 1984 års olympiska vinterspel
haft som utgångspunkt att det på orten i fråga redan skall finnas anläggningar
av olympiskt format eller anläggningar som till begränsade kostnader kan
anpassas till olympiska tävlingar. Utredningen har därvid sett som sin uppgift
att inte bara begränsa de direkta tävlingskostnaderna genom att utnyttia
befintliga idrottsanläggningar, ulan också att begränsa kostnaderna genom att
undvika att tävlingarna förläggs till alltför många orter. En spridning av OS-arrangemangen
till ett stort antal orter skulle, utöver de praktiska svårigheter en sådan
spridning medför, leda till betydligt ökade kostnader för radio- och TV-bevakning
samt övrig service till massmedia.

Utredningen
har föreslagit att till Göteborg förläggs ishockey, konståkning,
hastighetsåkning på skridsko och de för spelen gemensamma invignings- och
avslutningsceremonierna. Till Falun förläggs de nordiska grenarna skidåkning,
backhoppning och skidskytte, likaså skidorientering, för det fall denna gren
blir aktuell. Slutligen föreslås Åre bli arrangörsort för de alpina grenarna
och Hammarstrand för rodeltävlingarna.

Vissa andra frågor rörande de praktiska förutsättningarna
för 1984 års olympiska vinterspel i Sverige har också undersökts. Utredningen
har därvid överlagt med ett stort antal myndigheter och organisationer, vilka
skulle komma att beröras av ett svenskt åtagande. Utredningen har funnit att de
problem som kan uppstå i fråga om transporter och annan service till

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 6

deltagare och åskådare bör kunna lösas på ett
förhållandevis enkelt sätt. För telekommunikationer, service lill massmedia och
bevakning av radio och TV krävs däremot omfattande investeringar. Jag
återkommer till dessa frågor senare.

Utredningen framhåller att spridningen av de olympiska
vinterspelen till fyra orter nödvändiggör särskilda hänsynstaganden i fråga om
den administrativa organisationen. Mot bakgrund härav har man sökt sig fram
till en organisationsform som ger största möjliga kostnadsmedvetande med en
strikt ansvarsfördelning mellan de olika organisatoriska enheterna. Avtalet
mellan staten och de berörda kommunerna bygger i huvudsak på utredningens förslag.

Enligt avtalet skall det finnas en central
organisationskommitté (COK) med ett generalsekretariat. Spridningen på flera
orter förutsätter vidare lokala organisationskommittéer (LOK). COK ansvarar för
bl. a. följande centrala uppgifter, nämligen inledande genomförandeplanering,
gemensam administration, samordning av marknadsföring och massmediaservice samt
uppföljning av del ekonomiska utfallet inom fastställt budgetansvar. LOK
ansvarar framför alll för genomförandet av tävlingarna.

Uiredningen anser det inte möjligt att bereda alla av
olympiska spel berörda intressenter plats i samtliga kommittéer. I stället
föreslår utredningen att man för var och en av de fyra kommittéerna får avgöra
den i varje enskilt fall lämpligaste sammansättningen. För att nå god kontakt
mellan den centrala och de lokala kommittéerna bör samtliga lokala kommittéers
ordföranden ingå i den centrala organisationskommittén. Vidare hör enligt
utredningen idrottsrörelsen representeras på såväl central som lokal nivå,
liksom t. ex. televerket och Sveriges Radio/TV. De olympiska specialförbunden
bör vara representerade i den lokala kommittén på den ort där specialförbundens
tävlingar genomförs. Slutligen föreslår utredningen att berörda kommuner bör
besätta ordförandeposten i de lokala kommittéerna. Hithörande frågor har inte
närmare behandlats i avtalet.

Jag anser att vad som här ledovisats skapar goda
förutsättningar för väl administrerade idrottstävlingar, liksom för väl
fungerande arrangemang i övrigt. Vad gäller representationen i den centrala
kommittén anserjag det angeläget att staten får ett avgörande inflytande,
särskilt i ekonomiska frågor. Kommitténs sammansättning bör därför fastställas
av regeringen efter samråd med av spelen berörda parter. De lokala
kommittéernas sammansättning bör bestämmas av vederbörande kommun. Jag utgår
från att kommunerna därvid samråder med den centrala kommittén.

Jag övergår nu till att behandla vissa frågor rörande
ansvarsfördelningen m. m. Först tar jag upp LOK:s utgifter och intäkter, vilka
förutsätts balansera. I utredningens betänkande redovisas vissa intäkter för COK.
De föreslås i utredningens rapport inflyta direkt till staten eftersom de
enligt förslaget skall administreras av statiiga verk. Därför krävs i stället
ett visst statiigt bidrag tUl COK för att denna kommitté skall kunna fullgöra
sina

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 7

åligganden i samband med spelens genomförande. Massmediakostnadema
för OS-arrangemanget beräknas inte kunna täckas av försäljningsintäkter m. m.
Även för denna verksamhet förutses en nettoutgift för staten.

Mot
bakgrund av att huvuddelen av intäkterna beräknas flyta in i planeringsperiodens
slutfas redovisar jag slulligen översiktligt statens likviditetsåtaganden. Jag
vill erinra om att samtliga angivna belopp är beräknade i prisläget den 1 juli
1977.

De lokala
organisationskommittéerna. Enligt avtalet skall LOK svara för tävlingarnas
genomförande och övriga lokala arrangemang samt kostnaderna härför. Tävlingsorlerna
har skilda förutsättningar för att genomföra spelen och därmed olika
möjligheter att täcka investerings- och driftkostnader. På grund härav
balanserar inle utgifter och intäkter för den enskild?, orten. Intäkterna måste
därför omfördelas mellan kommunerna. Sammanfattningsvis vill jag redovisa
budgeten för de lokala kommittéerna eniigl följande.

Utgifter: Investeringar
i tävlingsanläggningar 10,0 milj. kr.

Tävlingsarrangemang m, m. 30,4 milj, kr.

40,4 milj. kr.

Intäkter: Försäljning
av biljeUer 33,6 milj. kr.

Garanti för försäljning av reklamrättigheter m. m. lämnad

av COK 6.8
milj, kr.

40,4 milj. kr.

Utgifter för vissa nyanläggningar och kompletteringar av
befintliga tävlingsanläggningar har beräknats till 10 milj. kr. Tävlingsanläggningarna
bedöms därefter av uiredningen vara lämpade för olympiska vinterspel. Sveriges
Olympiska Kommitté (SOK) och berörda specialförbund har i skrivelse till
regeringen godkänt den i avtalet beskrivna lokala verksamhetens omfattning och
standard. I avtalet beträffande de olympiska vinterspelen år 1984 har
förutsatts all staten är beredd att tillskjuta ett belopp om högst 5 milj. kr.
för kostnadsfördyringar utöver index. Vidare innebär avtalet att statiiga
bidrag i form av exempelvis arbetsmarknadsmedel skall frånräknas den av staten
lämnade inkomstgarantin. Kommunerna ges också en statlig kreditgaranti om 15
milj. kr. För egen del ansluterjag mig till vad som sägs i avtalet. Jag vill
dock påpeka att det i avtalet omnämnda indextillägget för investeringarna helt
innefattas i den av staten lämnade inkomstgarantin.

De lokala kostnaderna för tävlingarnas genomförande har
beräknats till 30,4 milj. kr. I denna post ingår kostnader för de lokala
organisationskommittéernas administration, informationsinsatser, innefattande
bl. a. tolkservice och informationscentraler. Vidare ingår kostnader för bl.
a. lokal marknadsföring, sjukvård, trafikövervakning, ceremoniella arrangemang
och direkta tävlingskostnader. Slutligen ansvarar LOK för bidrag till kostnader
för kost och logi för särskilt inbjudna, lOK-medlemmar, deltagare.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 8

funktionärer m. fl. samt kostnader för kulturellt utbud m.
m. 1 avtalet mellan staten och berörda kommuner har inskrivits att varje kommun
åtar sig att ombesörja och bekosta sådan kommunal verksamhet som normalt
förekommer i samband med större idrottstävlingar. 1 avtalet finns också de ovan
angivna kostnaderna specificerade på de olika arrangerande orterna.

Jag har ingen erinran mot de beräknade kostnaderna. Jag
fäster särskild vikt vid att avtalet utformats så att de lokala
organisationskommittéerna åläggs ansvaret för att ramarna hålls.

Olympiska
vinterspel föranleder en mycket omfattande bevakning från massmedias sida. Den
betydande serviceinsats som bör erbjudas journalister, radio och TV har
utredningen sökt bedöma genom överläggningar med företrädare för
intressenterna. De totala kostnaderna för lokalhyror, anpassning av lokaler för
massmedias behov, kommentatorshytter m. m. beräknas till 16,8 milj. kr., varav
11,8 milj. kr. avser drift- och hyreskostnader medan 5 milj. kr. är
investeringskostnader. Dessa hänför sig till belysning för färg-TV på Ullevi i
Göteborg, TV- och kommentatorsutrymmen i Åre samt kommentatorsutrymmen i
Hammarstrand. Vidare uppstår investeringskostnader för massmedias lokalbehov i
form av stödfinansiering till en stugby med central servicebyggnad i
Hammarstrand samt till en centrumbyggnad vid Åre torg. Härtill kommer de
direkta kostnaderna för televerket och Sveriges Radio (SR). Jag är beredd godta
de kostnadsberäkningar som utredningen gjort. Jag vill dock framhålla vikten av
att kommittéerna ges ett ansvar för att kostnaderna håller sig inom den
budgeterade ramen.

Utredningen räknar med ett genomsnittligt biljettpris av
42 kr. per åskådare inkl. förköpsavgift och bedömer antalet vändkorsmarkeringar
till 800 000. Totalt skulle detta ge en intäkt av 33,6 milj. kr. För att
säkerställa intäkterna för samtliga arrangörsorter har utredningen föreslagit
upprättande av en regleringsfond som förvaltas av COK. Enligt avtalet skall
LOK som uppnår större entréintäkter än de budgeterade behålla 40 % av
överskottet och lämna 60 % till regleringsfonden. Medlen i denna fond skall i
första hand användas för bidrag till kommun vars entréinkomster inte uppnår de
budgeterade. Om fondens medel inte räcker för detta ändamål skall staten
tillskjuta medel. Eventuell behållning i fonden sedan garantin uppfyllts skall
tillfalla staten. Det sägs vidare i avtalet att det skall ankomma på COK att
administrera och reglera biljettförsäljningen. Ansvaret för den lokala
administrationen och för kostnader vid direktförsäljning i samband med
tävlingarna förutsätts dock falla på LOK. Jag har ingen erinran mot vad som
sålunda avtalats att en statlig garanti för biljettintäkterna lämnas till
arrangörsorterna. Jag kan även i övrigt godta vad som föreslagits beträffande
försäljningen av biljetter.

I utredningens rapport förutsätts att COK gentemot LOK
garanterar 6,8 milj. kr. av intäkterna från försäljningen av reklamrättigheter,
souvenirer, del särskilda OS-emblemet m. m. Närmare detaljer härom redovisas i
det följande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 9

Den
centrala organisationskommittén. COK svarar i första hand för samordningsfrågor
och uppgifter av betydelse för spelen i deras helhet. Finansieringen förutsätts
ske genom dels ett statligt bidrag, dels intäkter av en samordnad försäljning
av reklamrättigheter, souvenirer m. m. Genom en sådan lösning ges den centrala
kommittén ett direkt kostnadsansvar, vilket bör preciseras i överenskommelser
mellan i kommittén representerade parter. Beräknade utgifter och intäkter för
kommittén vill jag sammanfattningsvis redovisa enligt följande.

Utgifter: Administration
m. m. 26,0 milj. kr.

Garanti
till LOK 6,8 milj. kr.

Ersättning
till Sveriges Olympiska

Kommitté
för utnyttiande av OS-

symbolen,
förslagsvis 3,0 milj, kr.

35,8
milj. kr.

Intäkter: Försäljningav reklamrättigheter

m.
m. 19,8 milj. kr.

Statligt
bidrag 16,0 milj, kr.

35,8
milj. kr.

Totalt
har kostnaderna för administration beräknats till 26,0 milj. kr. De kan
uppdelas enligt följande. Kommittékostnaderna, som är den största enskilda
posten, uppgår till 12,5 milj. kr. För marknadsföring och representation
avsätts 2,0 milj. kr. Ett ekonomiskt redovisningssystem för beställning av
biljetter, resor och logi, m. m. beräknas kosta 3,5 milj. kr. För lOK-sessionen,
medaljer m. m. saml förhandspresentation avsätts 2,4 ' milj. kr. Utredningen
har vidare räknat med behov av en viss subventionering av resor mellan orterna
och föreslagit att 3 milj. kr. avsätts för detta ändamål. Slutligen har 2,6
milj. kr. reserverats för oförutsedda utgifter. Utredningen framhåller att
kostnader för säkerhetsfunktioner, utöver de av rikspolisstyrelsen angivna
kostnaderna för ordnings- och trafikövervakning, inte har beräknats. I stället
föreslås att staten skaU garantera all vid behov täcka onormalt höga
säkerhetskostnader. Jag delar utredningens uppfattning att COK bör ha ett
fastlagt kostnadsansvar. Jag har ingen erinran mot de av utredningen gjorda
beräkningarna av kostnader och intäkter för COK. Jag utgår från att kostnaderna
begränsas så långt som möjligt under det fortsatta arbetet. Enligt utredningen
skulle arbetet inom COK erfordra ett statiigt tillskott av 16 mUj. kr. Jag har
ingen erinran mot att statiiga medel senare anvisas för detta ändamål. Vid den
fortsatta planeringen får beloppet 16 milj. kr. gälla som en maximal ram för
statligt bidrag. Beträffande extra säkerhetskostnader vill jag framhålla
avtalets klausul om force majeure.

Utredningen
har bedömt att intäkter av programförsäljning, souvenirförsäljning m.m., upplåtelse
av de olympiska ringarna samt försäljning av filmrättigheterna från spelen kan
ge intäkter om 16,8 milj. kr. Dessa intäkter fördelas med 6,8 resp. 10,0 milj.
kr. som bidrag till de lokala resp. den centrala kommitténs verksamhet.
Avslutningsvis framhåller utred-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 10

ningen att tidigare olympiska arrangemang erhållit visst
ekonomiskt stöd genom s. k. sponsorintäkter. Dessa intäkter är emellertid ej
medräknade i budgetförslaget.

1 utredningens rapport avhandlas på nytt rätten att
upplåta de olympiska ringarna. Därvid framkommer att IOK:s regler stadgar att
för varje olympiskt vinterspel skall komponeras ett särskill emblem som
förvaltas av COK. Kommittén har rätt att marknadsföra emblemet och kan därmed
få ett betydande ekonomiskt tillskott. För att detta skall bli så stort som
möjligt föreslås SOK avstå från konkurrerande försäljning av den allmänna
olympiska symbolen, till vilken kommittén har dispositionsrätt. Den uteblivna
konkurrensen ökar COK:s intäkter jämfört med utredningens tidigare
beräkningar. Såsom kompensation för SOK:s inkomstbortfall föreslås SOK erhålla
förslagsvis 3 milj. kr. av COK, förutsatt att intäkter av emblemet ger det
beräknade tillskottet till COK:s finansiering. SOK:s intäkter av symbolen
finansierar normalt förberedelserna för svenskt OS-deltagande.

I avtalet mellan de arrangerande orterna och staten
förutsätts såsom jag tidigare redovisat att den centrala kommittén garanterar
de lokala kommittéerna en inkomst av 6,8 milj. kr. för försäljning av program,
souvenirer, reklam och rätten att lokalt använda det särskilda emblemet.
Intäkter i övrigt av försäljningen av emblemet, program m. m. avses lämna
bidrag till COK:s finansiering.

Jag kan för egen del i allt väsentligt godta vad
utredningen föreslagit. Jag bedömer det sålunda lämpligt att genom en samordnad
insats marknadsföra de olika rättigheter m. m. som skulle följa av att 1984
års olympiska vinterspel förläggs lill Sverige. Jag anser det också lämpligt
att göra ett fördelningssystem för eventuellt överskott i syfte att stimulera
parterna till aktiv marknadsföring.

Staten. Förutom de statliga garantier som följer av
avtalet med de berörda kommunerna erfordrar OS-arrangemangen ett ytterUgare
statligt stöd. Jag har tidigare redogjort för behovet av bidrag till COK. Jag
redovisar i det följande kostnaderna för massmediabevakningen. Jag vill först
sammanfattningsvis beskriva de av utredningen beräknade utgifterna och
inkomsterna enligt följande.

Utgifter: Sveriges Radio, investeringskostnader 39.5 milj. kr.

Sveriges Radio, driftkostnader 39,0
milj. kr.

Televerket 40,0 milj. kr.

Utgifter för lokala massmediaåtaganden 16,8
milj. kr.

Bidrag till den centrala orga

nisationskommittén 16,0 milj, kr.

151,3 milj. kr.

Inkomster: Försäljning
av TV-rätligheter 45,0 milj. kr.

Försäljning av minnesmynt,

frimärken, lotteri 30,0 milj, kr.

75,0 milj. kr.

Beräknad nettokostnad för staten 76,3 milj. kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 11

SR har medverkat under utredningsarbetei och har därvid
som en allmän utgångspunkt för sina åtaganden i anledning av vinter-OS i
Sverige år 1984 hävdat alt den ordinarie programproduktionen inte får störas.
Detta innebär bl. a. för SR att de krav som ställs på företaget i samband med vinter-OS
medför stort behov av teknisk personal. SR:s kostnadskalkyl bygger vidare på
att varje tävling skall kunna erbjudas för direktsändning även om två eller fiera
evenemang äger rum samtidigt. Totalt uppgår de av SR beräknade driftkostnaderna
till 39 milj. kr. och investeringskostnaderna till 64,5 milj. kr. Det är dock
att märka att materiel som anskaffats för vinter-OS bedöms kunna få annan
användning eller senare säljas till ca 40 % av inköpspriset. SR har därför i
sina beräkningar redovisat en nettoinvestering av 39,5 milj. kr. Utredningen
framhåller att en möjlighet till minskning av kostnaderna med ca 7 milj. kr.
finns i den händelse man kan avstå från direkta TV-sändningar från rodeltävlingarna
i Hammarstrand. I detta belopp har också inräknats de besparingar som
televerket kan göra i nämnda fall. Utredningen föreslår i sin rapport att
staten fortsätter förhandlingarna med SR om de villkor som skall gälla för SR:s
åtaganden i samband med spelen.

Jag anser det väsentligt att få till stånd en
tillfredsställande radio/TV-be-vakning av de olympiska vinterspelen.
Kostnaderna får emellertid inte bli orimligt stora. De av SR angivna drift- och
investeringskostnaderna torde kunna bli föremål för ytterligare prövning vid de
förhandlingar som måste föras mellan COK och SR.

Eftersom
telekommunikationerna kommer att utgöra en betydande utgiftspost i samband med
spelen har detaljerade utredningar i detta avseende gjorts av televerket. SR
har tillhandahållit det underlag på vilket televerket gjort sina beräkningar.
Televerkets uppgifter består i att tillhandahålla såväl teleförbindelser som
möjligheter till radio- och TV-sändningar samt att ombesörja erforderlig
utrustning härför. Huvuddelen av televerkets kostnader avser tillhandahållande
av service för massmedia. Utredningen konstaterar att televerket, för att
motsvara de krav ett OS-arrangemang ställer, behöver tidigarelägga
investeringar för 79,2 milj. kr. Dessa investeringar skulle annars ha gjorts
inom en tidrymd av fem år efter spelen. De ökade behoven är i första hand att
se som en likviditetsfråga för televerket. I utredningens budgetförslag har därför
projekt, vilka är att se som tidigarelagda investeringar, fått belasta
utgiftssidan i form av räntekostnader om ca 19 milj. kr. Vidare framhåller
utredningen att vissa investeringar måste göras på platser som inte ingår i
televerkets normala planering. Till följd härav har vissa flyttningskostnader
efter spelen också fått belasta budgeten. Tillsammans med värdeminskning på all
använd materiel samt vissa driftkostnader uppgår denna kostnad till 21 milj.
kr. De totala kostnaderna för televerkets engagemang uppgår därmed till 40
milj. kr.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 12

1 likhet med vad jag har anfört om SR:s åtaganden bör det
vara en strävan att nedbringa kostnaderna för en tillfredsställande radio/TV-be-vakning.
1 avvaktan på det ytterligare utredningsarbete som bör ske kan jag godta
utredningens beräkningar som grund för en uppskattning av den kosinad som
åsamkas staten om de olympiska vinterspelen år 1984 förläggs till Sverige.

Enligt utredningen äger COK rätt att teckna avtal för
radio- och TV-rättigheter. Vid upprättande av sådant avtal skall lOK vara
representerat. Inga avtal är bindande förrän de godkänts av 10K:s
exekutivkommitté. Intäktema från radio- och TV-rättigheter har vid tidigare
olympiska spel fördelats enligt IOK:s regler på följande sätt.

Intäkter lOK Arrangör

l:a milj. dollar 3/3

2:a milj. dollar 2/3 1/3

3:e och därpå följande

milj. dollar 1/3 2/3

På basis av radio/rV-intäkterna i Innsbmck år 1976 har
utredningen beräknat intäkten för arrangören av vinter-OS år 1984 till 45 milj.
kr. I avtalsrapporten anges att arrangörerna av OS i Lake Placid år 1980
tecknat avtal om ett belopp som ger arrangören ca 65 milj. kr. Jag anser därför
att intäkterna för TV-rättigheterna skulle kunna föras upp med ett högre belopp
än angivna 45 milj. kr. I avvaktan på kommande förhandlingar är jag emellertid
inte nu beredd all ändra utredningens bedömning.

För att få bidrag till finansieringen av de olympiska
spelen föreslår utredningen att minnesmynt och speciella frimärken ges ut med
anledning av OS. Utredningen föreslår vidare att särskilda lotterier anordnas.
De totala intäkterna av dessa arrangemang har beräknats till 30 milj. kr.

Vad avser utgivningen av minnesmynt har utredningen
beräknat intäkterna till 16 milj. kr. I sin rapport framhåller utredningen att
antal serier, utgivningstillfällen och upplagor bör ytterligare övervägas innan
beslul fattas om utgivning.

Postverket har förklarat sig berett att ge ut speciella
frimärken med olika olympiska motiv i förslagsvis två serier. Ett tänkbart sätt
att tillföra OS-budgeten intäkter är att öka ett frimärkes valör med 5 öre.
Utredningen har på grundval därav uppfört 2 milj. kr. i intäkt. 1 likhet med
vad som gäller för myntutgivningen krävs emellertid ytterligare överväganden om
antal märken, upplagor samt utgivningstillfällen.

Utan att ha gjort närmare bedömningar av vilken
lotteriform som skulle vara lämplig eller av lotterimarknadens förväntade
mättnadsgrad i framtiden, har utredningen beräknat intäkterna av ett eller
flera lotterier till 12 milj. kr.

Jag har ingen erinran mot de beräkningar och förslag som
utredningen gjort i fråga om intäkter av försäljning av mynt och frimärken samt
anordnande av lotterier.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 13

Utredningen har i sin rapport gjort en överslagsmässig
beräkning av statliga utgifter och intäkter under de år som berörs av åtaganden
i samband med vinter-OS år 1984. Utredningen framhåller att den årsvisa fördelningen
får tolkas med viss försiktighet. I likhet med utredningen anser jag emellertid
att planen kan ligga lill grund för den bedömning som f. n. behöver göras. Jag
vill dock framhålla att det utöver i likviditetsplanen redovisade belopp kan
bli fråga om ytterligare statliga åtaganden i samband med de garantier jag
tidigare omnämnt. Sammanfattningsvis innebär den av utredningen framtagna
likviditetsplanen alt den statliga nettoutgiften fram t. o. m. budgetåret
1982/83 uppgår till ca 25 milj. kr. Under budgetåret 1983/84 då de olympiska
vinterspelen genomförs uppgår nettoutgiften till ca 77 milj. kr., medan staten
får en nettointäkt på drygt 25 milj. kr. budgetåret efter OS.

För arrangemangen av de olympiska vinterspelen år 1984 har
som nämnts i min tidigare framställning investeringskostnaderna begränsats och
försiktighet iakttagits vid beräkningar av intäkter. Jag utgår därför från att
underskottet inte skall bli högre än de 76,3 milj. kr. som angivits. Härlill
kommer att de olympiska vinlerspelen medför betydande positiva effekter i fråga
om valutaintäkter och allmän goodwill för Sverige samt stimulans för den
svenska idrottsrörelsen. Jag delar i det sammanhanget idrottsrörelsens
uppfattning att ett svenskt åtagande att arrangera vinterspelen inte får tas
till intäkt för att inskränka på anslagen till idrotten.

Sammanfattningsvis innebär vad här redovisats attjag för
egen del anser mig kunna biträda vad som avtalats mellan staten och de berörda
kommunerna om genomförande av de olympiska vinterspelen år 1984. Jag anser
också att, om lOK beslutar att erbjuda Göteborgs kommun värdskapet för spelen,
det fortsatta arbetet bör kunna bedrivas i enlighet med de riktlinjer somjag nu
har redogjort för.

4 Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga
regeringen att godkänna avtalet mellan staten och Göteborgs, Falu, Åre och Ragunda
kommuner om anordnande av de olympiska vinterspelen år 1984,

2.
godkänna de
riktlinjer för del fortsatta arbetet med de olympiska vinterspelen år 1984 somjag
har förordat.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 14

BUaga 1

Förutsättningarna för vinter-OS i Sverige 1984

Betänkande avgivet av 1977 års OS-utredning

Till Statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

Genom beslut 2 juni 1977 bemyndigade regeringen chefen för
jordbmksdepartemenlet att tillkalla en sakkunnig för att utreda
förutsättningarna för ett svenskt arrangemang av 1984 års olympiska vinterspel.
Till sakkunnig att utreda frågan tillkallades samma dag ledamoten av riksdagen
Rolf Rämgård, tillika jordbruksministerns sakkunnige i idrotts- och
friluftslivsfrågor. Som experter tillkallades samma dag kanslirådet i
jordbruksdepartementet Sören Ekström, verkställande direktören i Riksidrottsförbundet
Bo Bengtson, tillika sekreterare i Sveriges Olympiska Kommitté, samt
avdelningsdirektören i Riksidrottsförbundet Wolf Lyberg. Till sekreterare i
utredningen förordnades departementssekreteraren Kjell Nyman och till
biträdande sekreterare budgetkamreren Jan-Åke Widell.

Utredningen har arbetat under benämningen "OS-utredningen".
Utredningsarbetet har bedrivits skyndsamt och har skett med biträde av kommuner,
landsting, regionala och centrala statliga myndigheter, idrottens
specialförbund och andra tänkbara intressenter i ett svenskt olympiskt
arrangemang. Utredningen har i enlighet med sina direktiv utrett bl. a.
ekonomiska, arrangemangsmässiga och andra tekniska förutsättningar för
olympiska vinterspel i Sverige 1984.

Utredningen förutsätter att den, i den händelse en svensk
ansökan inlämnas, bör fortsätta sitt arbete med de frågeställningar som därvid
blir nödvändiga att ytterligare belysa för ett senare bindande åtagande att
arrangera 1984 års olympiska vinterspel. Dessa frågeställningar redovisas i
betänkandet.

Stockholm i oktober 1977

Rolf Rämgård

Sören Ekström Bo Bengtson Wolf Lyberg

/Kjell Nyman Jan-Åke Widell

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 15

Innehållsförteckning

1 BAKGRUND ..................................................................... 18

1.1 Internationella Olympiska
Kommitténs regler............ 18

1.2 Tidigare utredningsarbete rörande
olympiska

vinterspel i Sverige ................................................... 18

1.3 Diskussioner inom Sveriges
Olympiska Kommitté ... .. 20

1.4 Utredning angående
förutsättningarna för

olympiska vinterspel i Sverige 1984 .......................... 20

1.4.1 Tillkallande och sammansättning .................... .. 20

1.4.2 Direktiv ............................................................ 21

1.4.3 Utredningens arbete ...................................... .. 21

2
TIDIGARE
OLYMPISKA VINTERSPEL ............................... 23

3
DE OLYMPISKA
VINTERSPELEN - FORMER OCH OMFATTNING 25

3.1 Idrotter på OS-programmet....................................... .. 25

3.2 Spelens organisation................................................. 26

3.3 "För-OS" .................................................................... 27

3.4 Inbjudningar, anmälningar m. m................................ .. 27

3.5 OS-by, förläggning m.m.............................................. .. 28

3.6 Den olympiska elden ............................................... .. 28

3.7 Invigning och avslutning ......................................... 28

3.8 Tävlingarna m. m........................................................ .. 28

3.9 lOK-session ............................................................... 28

3.10 Massmedia............................................................... 28

3.11 Transporter ........................................................... 29

3.12 Medicinsk service ..................................................... 29

3.13 TV- och radiorättigheter ........................................ 29

3.14 OS-film, OS-redogörelse ........................................ 30

3.15 Reklam ................................................................... .. 30

4 VAL AV TIDPUNKT OCH ARRANGÖRSORTER .................... 30

4.1 Tidpunkt .................................................................... .. 30

4.2 Val av orter ............................................................. .. 30

4.2.1 Tänkbara orter ................................................ .. 30

4.2.2 Utredningens förslag till ortsval
...................... .. 32

5 PRAKTISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT ARRANGERA

1984 ÅRS OLYMPISKA VINTERSPEL I SVERIGE ............... .. 35

5.1 Vissa frågor av rikskaraktär ................................... .. 35

5.1.1 AUmänt ........................................................... .. 35

5.1.2 Transporter ...................................................... .. 35

5.1.3 Post- och bankservice ...................................... .. 35

5.1.4 Polisiära insatser ............................................ .. 37

5.1.5 MUitär medverkan ........................................... .. 37

5.1.6 Service till massmedia ....................................... .. 37

5.1.7 Telekommunikationer ....................................... .. 39

5.1.8 Radio/TV ........................................................... .. 40

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 16

5.2 Göieborg
43

5.2.1 Allmänna förulsättningar ................................. 43

5.2.2 Resor lill och från orten ................................... .. 44

5.2.3 Förläggning av deltagare och publik
................. .. 44

5.2.4 Utspisningsmöjligheter ................................... .. 44

5.2.5 Resor inom orten ............................................ .. 44

5.2.6 Samhällelig service .......................................... .. 45

5.2.7 Kommersiell service ......................................... .. 45

5.2.8 Utbud av fritidsaktiviteter ................................ 45

5.2.9 Information ...................................................... 45

5.2.10 Marknadsföring ............................................. 45

5.2.11 Idrottsanläggningar. Anläggningar
för

ceremonier. Representation ........................... 45

5.2.12........................................................................ Lokal
administration 45

5.3 Falun
47

5.3.1 Allmänna förutsättningar ................................ 47

5.3.2 Resor till och från orten .................................. 47

5.3.3 Förläggning av deltagare och publik
................. 47

5.3.4 Utspisningsmöjligheter ................................... 47

5.3.5 Resor inom orten ............................................ .. 48

5.3.6 Samhällelig service .......................................... 48

5.3.7 Kommersiell service ......................................... 48

5.3.8 Utbud av fritidsaktiviteter .............................. 48

5.3.9 Information ..................................................... 48

5.3.10 Marknadsföring .............................................. 48

5.3.11 Idrottsanläggningar. Anläggningar
för

ceremonier. Representation ........................... 48

5.3.12........................................................................ Lokal
administration 49

5.4 Åre 49

5.4.1 Allmänna förutsättningar ............................... 49

5.4.2 Resor till och från orten ................................. 49

5.4.3 Förläggning av deltagare och publik
................ 49

5.4.4 Utspisningsmöjligheter .................................. .. 49

5.4.5 Resor inom orten ........................................... .. 50

5.4.6 Samhällelig service ........................................ .. 50

5.4.7 Kommersiell service ....................................... 50

5.4.8 Utbud av fritidsaktiviteter .............................. .. 50

5.4.9 Information .................................................... 50

5.4.10 Marknadsföring .............................................. 50

5.4.11 Idrottsanläggningar. Anläggningar
för

ceremonier. Representation ........................... .. 50

5.5 Hammarstrand 51

5.5.1 Allmänna förutsättningar ............................... 51

5.5.2 Resor till och från orten ................................. .. 51

5.5.3 Förläggning av deltagare och publik
................ 51

5.5.4 Utspisningsmöjligheter .................................. 51

5.5.5 Resor inom orten ........................................... 51

5.5.6 Samhällelig service ........................................ 51

5.5.7 Kommersiell service ....................................... 51

5.5.8 Utbud av fritidsaktiviteter .............................. 51

5.5.9 Information .................................................... . 52

5.5.10 Marknadsföring .............................................. . 52

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 17

5.5.11 Idrottsanläggningar. Anläggningar för

ceremonier. Representation ........................... .. 52

5.5.12........................................................................ Lokal
administration 52

5.6 Östersund ................................................................ 52

6...................................................................................... ORGANISATION
OCH ANSVARSFÖRDELNING.

BUDGETERINGSPRINCIPER ............................................. .. 52

6.1 Organisation.............................................................. .. 52

6.2 Ansvarsfördelning...................................................... .. 53

7 EKONOMISKA BEDÖMNINGAR ....................................... .. 56

7.1 Inledning................................................................... .. 56

7.2 Budgetförslag byggt på den av
utredningen

föreslagna organisationsmodellen............................ .. 57

7.2.1 Centrala organisationskommitténs

budget .............................................................. .. 57

7.2.2.......................................................................... Lokala
budgetar 59

7.3 Massmediakostnader ............................................. .. 64

7.3.1 För OS gemensamma kostnader orsakade

av massmedias behov .................................... .. 64

7.3.2 Kostnader orsakade av Sveriges Radios

och televerkets behov .................................... .. 66

7.4 Intäkter av olympiska spelen .................................. .. 67

7.4.1 Ortsrelaterade intäkter ................................... .. 67

7.4.2 Frimärken med olympiska motiv......................... 68

7.4.3 Mynt med olympiska motiv .............................. 68

7.4.4 Lotteriförsäljning ............................................. .. 68

7.4.5 Reklamintäkter, rättigheter m.m........................ .. 68

7.4.6 Försäljning av TV-rättigheter............................. .. 69

7.4.7 Sammanlagda intäkter ...................................... .. 69

7.5 Kalkylerade utgifter och inkomster i

OS-budgeten .......................................................... .. 70

7.6 Investeringskalkyl med företagsekonomiskt

betraktelsesätt ....................................................... .. 73

7.7 Samhällsekonomisk kalkyl ....................................... .. 74

7.7.1 Förutsättningar för kalkylen ............................. .. 74

7.7.2 Kalkylens slutsatser.......................................... .. 75

8 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER ................................... .. 75

2 Riksdagen 1977178. I saml. 146

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 18

1 Bakgrund

1.1 Internationella Olympiska Kommitténs regler

Ansökan om värdskap för de olympiska vinterspelen 1984
skall vara inlämnad till Internationella Olympiska Kommittén (lOK) senast den
31 oktober 1977. Beslut om vem som skall få arrangera dessa spel 1984 kommer
att fattas av IOK:s åttionde session, som äger rum i Aten 16-20 maj 1978.

När ansökan inges skall 100 000 schweizerfrancs deponeras
hos lOK. Denna summa återbetalas omedelbart om den sökande ej erhåller värdskap.
Den stad som erhåller värdskapet måste deponera 250 000 schweizerfrancs hos lOK
som säkerhet. Den stad som erhållit värdskapet, men ej genomför sina förpliktelser,
förlorar den deponerade summan. Genomförs arrangemanget dras de två angivna
beloppen från den del av TV-intäkterna som värdstaden har att betala till lOK.

IOK:s regler har tidigare inneburit att endast en stad -
inte ett land eller en region - kunnat erhålla olympiska spel ("the honour
of holding the Olympic Games is entrusted to a city and not to a country or
area").

Sedan åtskilliga år tillbaka har de nordiska länderna, på
finskt initiativ, sökt få denna regel ändrad så att "ett land eller flera
länder" skall kunna stå som värdar. Förslaget har varje gång förkastats av
lOK.

Under senare år har emellertid frågan om en ändring av IOK:s
regler på denna punkt diskuterats även inom lOK. Bl. a. har dess ordförande
lord Killanin offentligt tagit upp frågan. Mot bakgrund av detta beslöt
Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) att aktualisera frågan vid de nationella olympiska
kommittéernas möte med IOK:s exekutivkommitté i Abidjan i Elfenbenskusten den
1-2 april 1977. Det svenska förslaget hade då förenklats gentemot tidigare
finländska så all det gick ut på att "ett land eller en region"
skulle kunna söka värdskap. Förslaget gällde dessutom endast olympiska vinlerspel.

Förslaget från SOK väckte stor internationell
uppmärksamhet och IOK:s exekutiv beslöt också att la upp det svenska förslaget
på dagordningen vid sin 79:e session i Prag den 15-17 juni 1977. Det beslut
som lOK då fattade innebär att lOK nu accepterar att tävlingar i samband med
olympiska spel sprids över ett större område, men att fortfarande en enda stad
skall ansöka och vara huvudort för tävlingsarrangemangen. I praktiken har det
förhållande som de nya reglerna anger rått redan vid några lidigare tillfällen.
Sålunda arrangerades vid de olympiska sommarspelen i Miinchen 1972 seglingarna
i Kiel (120 mil från Miinchen). Vid sommar-OS i Montreal 1976 arrangerades
fotbollen i Toronto (60 mil från Montreal). 1980, då sommar-OS arrangeras i
Moskva, kommer fotbollen att förutom i Moskva spelas i Kiew, Minsk och Leningrad.
Seglingstävlingarna är förlagda till Tallinn.

1.2 Tidigare utredningsarbete rörande olympiska vinterspel
i Sverige

Frågan om förutsättningarna att förlägga olympiska vinlerspel
lill Sverige har tidigare diskuterats i olika sammanhang. En offentlig
utredning har genomförts, nämligen inför 1976 års olympiska vinterspel. I maj
1968 tUlkaUade regeringen direktör Holger Bergéms att utreda fömtsättningarna
för att förlägga dessa vinterspel tUl Östersund. Utredningsuppdraget hade
föregåtts av ett beslut i riksdagen. Utredningen överiämnade sitt betänkande ijanuari
1969.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 19

Utredningen sammanfattade sitt förslag på följande sätt:

"Förutsättningarna för att Internationella Olympiska
Kommittén skall bifalla en eventuell framställning om att de olympiska
vinterspelen 1976 förlägges till Sverige är enligt utredningens uppfattning relalivi
goda. Spelens omfattning när det gäller antalet grenar bedömes bli densamma
som i Grenoble 1968. Den föreslagna tiden, slutet av februari - böljan av mars,
är lämplig. Väderleksförhållandena vid denna tid på året kan normalt betecknas
som nära nog idealiska för vinterspel. Likaså är de föreslagna
tävlingsplatserna Östersund, Åre och Hammarstrand lämpliga med hänsyn till
terrängförhållandena.

De yttre arrangemangen kring olympiska spel har kommii att
bli allt mer omfattande. Detta förhållande har starkt kritiserats. Enligt
utredningens uppfattning bör spelen arrangeras så att idrottslävlingarna blir
det dominerande inslaget.

Det sammanlagda antalet deltagare som tävlande, ledare,
tränare och funktionärer beräknas komma att uppgå till 2 000. Spelen kommer alt
bevakas av uppskattningsvis I 800 journalister, radio- och TV-reportrar samt
tekniker.

För att förbereda och genomföra spelen erfordras en
betydande medverkan av mUitära förband. Behovet av militär personal under
själva tävlingarna beräknas bli 2 000-3 000 man. För trafikövervakning under
spelen erfordras 350 poliser.

Olympiska vinterspel förutsätter uppförandet av en rad nya
idrottsanläggningar. Det bör dock påpekas att Östersunds stad redan har
planerat att bygga ett kombinerat fotbolls- och friidrottsstadion. Utredningen
anser att denna anläggning bör konstrueras så att den kan användas också som
isstadion. Den bör vidare planeras så att den kan sammanbyggas med den
permanenta ishall som föreslås bli uppförd till spelen. Utredningen anser att
den provisoriska ishallen kan uppföras i form av ett plasttält. Vidare måste
ett särskilt skidstadion uppföras och om möjligt med placering i omedelbar
anslutning till ishallen och stadion. Den lävlingsplals som kommer att iordningsställas
för VM i skidskytte år 1970 kan efter ombyggnad användas för spelen. För hopptävlingarna
måste två skidbackar med gemensamt torn men med skilda underbackar uppföras på Frösön.
Tävlingsbanorna för de alpina grenarna i Åre behöver utbyggas och delvis
ändras.

1 Hammarstrand måste en bobsleighbana anläggas. Den
befintliga rodel-banan behöver ombyggas.

Inkvarteringsfrågan kommer att bli mycket svårlöst.
Tillgången på hotell och pensionat är särskilt i Östersund klart otillräcklig.
Temporära lösningar måste sökas. Som exempel kan nämnas uthyrning av privaimm
och utnyttjande av tillfälligt utrymda folkhögskolor, ålderdoms- och vårdhem.

Förslaget om att bygga ett storhotell på Frösön är ett
minimikrav för förbällring av rumskapaciteten.

För att lösa de stora transport- och trafikproblem som
kommer alt uppstå vid spelen krävs en noggrann planering under medverkan av
polis, militära myndigheter, lokala trafikföretag, SJ, Linjeflyg och SAS.

Flygplatsen på Frösön måste tillbyggas.

För medverkan av såväl Sveriges Radio som Televerket krävs
stora investeringar.

Inkomsterna beräknas av utredningen komma att uppgå till
38,5 milj. kr. Bidragen från Östersunds stad, Frösö köping och övriga berörda
kommu-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 20

ner samt Jämtlands läns landsting har uppräknats till
sammanlagt 20,9 milj. kr.

De totala direkta kostnaderna beräknas uppgå till 116,5
milj. kr.

Utredningen beräknar vidare att kostnaderna för
vägarbeten, utbyggnad av flygplatsen på Frösön, Sveriges Radios inköp av extra
teknisk apparatur m. m. uppgår till 78,0 milj. kr. Därtill kommer uppförandet
eller ombyggnader av hotell m. m. vilket torde kosta 12,0-14,0 milj. kr.

De indirekia kostnaderna beräknas uppgå till 92,0 milj.
kr.

Sammanlagda kostnader för spelens genomförande beräknas
således uppgå lill 208,5 milj. kr.

För alt täcka de direkta kostnaderna för spelen erfordras
ett bidrag från staten på 57,1 milj. kr. För de indirekta kostnaderna måste
statliga medel ulgå på annal sätt till ett belopp av 78,0 milj. kr.

De lotala statliga bidragen kommeratt uppgå till ett
belopp av 135,1 milj. kr.

Den långsiktiga effekten blir begränsad i fråga om direkta
arbetstillfällen. I stort sett rör del sig endast om den personal som behövs
vid det planerade storhotellet på Frösön, som kommer att behöva anställa ca 200
personer. Ytterligare 10-20 arbetsplatser tillkommer vid de nyuppförda eller
ombyggda idrottsanläggningarna. Antalet övriga arbetsplatser som tillkommer
uppgår till högst 100. Antalet permanenta arbetsplatser som kan tillkomma genom
spelen uppgår följaktligen till högst 300-320.

De olympiska spelen blir av stor betydelse för turismen i
länet. De anläggningar som erfordras för vinterolympiaden är i stor
utsträckning sådana som ändå måste komma till stånd för utbyggnaden av
turistnäringen.

Det råder i dag allmän enighet om vikten av att stärka
motionsidrotten. Detta behöver dock inte innebära något motsatsförhållande
mellan motions- och elitidrott. Enligt utredningens uppfattning bidrar spelen
och därmed också elitidrotten till att på längre sikt skapa och upprätthålla
ett intresse för motionsidrotten. Spelens värde som underhållning för stora medborgargrupper
bör också beaklas."

Utredningens förslag diskulerades intensivt. Någon svensk
ansökan att få arrangera 1976 års olympiska vinterspel kom dock inte till
stånd.

1.3 Diskussioner inom Sveriges Olympiska Kommitté

Frågan om en svensk ansökan alt få arrangera olympiska
vinterspel kom i den offentliga debatten att diskuteras på nytt under hösten
1976. Mot bakgrund därav beslöt SOK ijanuari 1977 att kalla representanter för
de kommuner, som SOK bedömde mest lämpade att ta emot olika grenar vid ett
eventuellt svenskt OS-arrangemang, till en överläggning. De kommuner som
kallades var Stockholm, Göteborg, Falun, Östersund, Åre och Ragunda
(Hammarstrand). Till mötet, som hölls i mars 1977 i Stockholm, inbjöds även
representanter för Svenska Kommunförbundet och Sveriges Radio. De vid detta
tillfälle deltagande parterna redovisade en positiv inställning till ett
arrangemang av 1984 års olympiska vinterspel.

1.4 Utredning angående förutsättningarna för
olympiska vinterspel i Sverige

1984

1.4.1 Tillkallande och sammansäilning

En förberedande granskning av förutsättningarna för
olympiska vinterspel i Sverige 1984 inleddes under våren 1977 inom
jordbruksdepartementet. Den 2 juni tillkallades en särskild utredare för att
fortsätta detta arbete.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 21

riksdagsledamoten Rolf Rämgård. Till experteråt utredaren
kallades verkställande direktören Bo Bengtson, avdelningsdirektören Wolf Lyberg
och kanslirådet Sören Ekström. Till sekreterare utsågs departementssekreteraren
Kjell Nyman och till biträdande sekreterare budgetkamreren Jan-Åke WideU.

1.4.2 Direktiv

Utredaren fick följande direktiv:

"År
1912 hölls de olympiska sommarspelen och år 1956 genomfördes ryttarolympiaden i
Sverige. Idrottsrörelsen i Sverige har sedan länge visat ett intresse för ett
svenskt arrangemang av olympiska vinterspel. Svensk vinteridrott har av tradition
en slark ställning såväl nationellt som internationellt. År 1970 genomfördes
utredningar om möjligheterna att genomföra sådana spel i Östersund år 1976.
Någon ansökan från svensk sida gjordes dock aldrig. Internationella Olympiska
Kommittén kommer under hösten 1977 att föreläggas förslag från de länder och
orter som har intresse att arrangera 1984 års vinterolympiska spel. Kommittén
kommer vid sammanträde i Aten våren 1978 att slutligt utse arrangör för 1984
års spel.

Enligt min
mening bör - mot bakgrund av idrottsrörelsens positiva intresse - möjligheterna
till ett svenskt arrangerhang av olympiska spel närmare utredas. Innan
ställning tas till en svensk ansökan för 1984 års tävlingar bör utredas
huruvida ekonomiska, arrangemangsmässiga och övriga tekniska förutsättningar
föreligger. Framför allt den eller de orter som är tänkbara arrangörer av
spelen bör få villkoren för spelens genomförande klarlagda. Såsom utgångspunkt
för utredningsarbetet bör gälla att tävlingarna bör kunna genomföras utan stöd
av särskilda statliga insatser.

En särskild utredare bör tillkallas för att utreda dessa
frågor i sådan tid att ställning kan tas lill en ansökan för svenskt
vidkommande under oktober 1977."

1.4.3 Ulredningens arbete

Utredningen har, som framågtt av den redovisning som här
lämnats, tvingats utföra sitt arbete skyndsamt. Såväl IOK:s regler som de
direktiv regeringen givit utredningen innebär att i vart fall ett första
svenskt slällningstagande är nödvändigt redan under oktober 1977. Utredningsarbetet
har således måst koncentreras till några månader. Dock har utredningen haft
överläggningar med en rad berörda parter. Kontakt har således tagits med:

-
Berörda
kommuner, dvs Stockholm, Göteborg, Falun, Östersund, Åre och Ragunda.

-
Berörda länsstyrelser
och landsting, dvs i Stockholms län, i Jämtlands län, i Göteborgs- och Bohus
län samt i Kopparbergs län.

-
Berörda
specialförbund, dvs Sveriges militära idrottsförbund. Svenska bob- och rodelförbundet.
Svenska ishockeyförbundet. Svenska skidförbundet. Svenska
konståkningsförbundet och Svenska skridskoförbundet.

-
De centrala
myndigheter m. fl. som kan komma att beröras av ett arrangemang i Sverige av
olympiska vinterspel, nämligen Överbefälhavaren, Televerket, Naturvårdsverket,
Sveriges turistråd. Statens Järnvägar, Postverket, Myntverket,
Rikspolisstyrelsen, Linjeflyg, SAS och Sveriges Radio.

Utredningen har vidare genomfört överläggningar med andra
organisationer m. m. vilka bedömts kunna tillföra arbetet värdefulla
synpunkter.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 22

t. ex. Svenska sportjournalisters förbund och Tidningarnas
Telegrambyrå.

Utredningen har under sitt arbeie slutligen haft kontakt
med berörda departementet, dvs. försvars-, utbildnings-, kommunikations-, handels-och
jordbruksdepartementen.

De orter som berörs har i huvudsak utrett sina egna fömtsättningar.
Utredningen har emellertid svarat för att vissa centrala funktioner utretts,
förmedlat kontakter mellan olika intressenter som klarlagt förutsättningarna
för de ortsvisa analyserna.

De frågeställningar utredningsarbetet inriktats på har i
första hand varit följande:

a)
Vilka lämpliga
arenor finns i dag?

b)
Vilka
kompletteringar behövs för att genomföra tävlingarna?

c)
Vilken
kapacitet finns på tävlingsorten för de nödvändiga kring-arrangemangen?

d) Vilka
kompletteringar behövs för att klara kringarrangemangen?

e) Vilka effekter får en spridning till många orter
beträffande de praktiska

möjlighetema att genomföra spelen, kostnaden och publiktillströmning?

O Finns det möjlighet att rekrytera den personal som
åtgår, administrativ personal, funktionärer, bevakningspersonal (inkl.
polismän), TV-perso-nal in. fl.? g) Vilka sammanlagda kostnader och intäkter
medför de olympiska spelens förberedande och genomförande? h) Vilka icke
direkt mätbara effekter, positiva och negativa, får olympiska

spel för landet och för resp. OS-ort? i) Hur kan en
organisation för olympiska spel tänkas se ut, med speciell

hänsyn
tagen till den spridning på flera orter som förutsatts? j) Vilka principer bör
gälla för ansvarsfördelningar mellan olika intressenter?

Utredningen har av tidsskäl måst begränsa sitt arbete i så
måtto att någon detaljerad genomförandeplanering ej eftersträvats. I stället
har syftet varit att belysa möjligheterna för ett svenskt OS-arrangemang,
liksom att ge en så långt möjligt fullständig bild av de kostnader och intäkter
som kan förutses. Ulredningens malerial syftar i första hand till att ge
underlag för ett beslut huruvida en svensk ansökan om värdskap skall inges.

Om ett sådant beslut fattas förutsätter utredningen att
dess arbete skyndsamt måste fullföljas. Därvid fordras förhandlingar mellan
berörda intressenter beträffande en bindande ansvars- och kostnadsfördelning
och att beslut därefter fattas av såväl riksdagen som berörda kommuner.

Med tanke på att definitivt beslut beträffande arrangör
för 1984 års olympiska spel fattas i maj 1978 bör det fortsatta utrednings- och
förhandlingsarbetet vara definitivt slutfört senast under de första månaderna
1978. I medvetande om att kompletterande undersökningar, förhandlingar och
överväganden erfordras konstaterar utredningen att en svensk ansökan om
värdskap för de olympiska vinterspelen 1984 kan innebära risk för förlust av
ett hos lOK deponerat belopp om 100 000 schweizerfrancs. Skulle ansökan om
värdskap återkallas kommer detta säkerligen också att medföra prestigeförlust.
Samtidigt innebär en ansökan möjligheter för behövliga kompletteringar av
utredningsmaterialet med bibehållande av de formella möjligheterna för Sverige
att få arrangera vinter-OS 1984. Skulle däremoi den bedömningen göras att ett
mer detaljerat utredningsarbete, liksom nödvändiga förhandlingar, bör föreligga
innan en svensk ansökan inlämnas kan denna ansökan inle avse 1984 års olympiska
spel utan tidigast de spel som arrangeras 1988.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 23

2
Tidigare olympiska vinterspel

Redan
vid IOK:s session i Budapest 1911 vädjade den italienske ledamoten till
Sveriges ledamot, som då var Viktor Balck, att 1912 anordna olympiska
vinterspel i Stockholm. Balck avböjde kategoriskt under hänvisning till att de
Nordiska Spelen skulle äga mm vintern 1912. Även 1914 gjordes en liknande
framställning från den italienske ledamoten, men fortsatta diskussioner
omöjliggjordes av första världskrigets utbrott.

Först
vid lOK-sessionen i Lausanne 1921 lyckades tre länder-Frankrike, Kanada och
Schweiz - emot lOK-presidenten de Coubertins önskan driva igenom ett beslut om
att lOK skulle beskydda de vintersporttävlingar som planerades äga rum i Chamonix
1924. Dessa tävlingar godkändes i efterhand som de första officiella olympiska
vinterspelen. Hittills arrangerade vinterspel liksom antalet idrotter och
tävlingsgrenar i samband med dem framgår av tabell I.

Tabell
1 Tidigare olympiska vinterspel

Nr. Årtal Plats Antal Antal

idrotter' tävlingar

I

1924

Chamonix

5

14

II

1928

St. Moritz

6

13

III

1932

Lake Placid

5

14

IV

1936

Garmisch

5

17

V

1948

St. Moritz

6

22

VI

1952

Oslo

5

22

VII

1956

Cortina

5

24

vill

1960

Squaw Valley

5

27

IX

1964

Innsbruck

7

34

X

1968

Grenoble

7

35

XI

1972

Sapporo

7

35

XII

1976

Innsbruck

7

37

') Haslighetslöpning
pä skridsko och konståkning har räknats som separata idrotter, trots att de
internationellt sorterar under ett och samma förbund.

De
XIIl:e olympiska vinterspelen 1980 arrangeras för andra gången i Lake Placid.
Vinterspelen 1976 skulle ha anordnats av Denver i Colorado, men staden
tvingades avsäga sig uppdraget sedan en folkomröstningen i delstaten uttalat
sig emot vinterspelen av miljöskäl och staien därför beslutat att icke stödja
tävlingarna ekonomiskt.

Av
tabellen framgår att Europa anordnat nio vinterspel, medan fyra spel gått
utanför Emopa. Normalt sett bör det, med tanke på att vinterspelen går i USA
1980 bli en europeisk värdstad 1984, enligt den bedömning Sveriges Olympiska
Kommitté gör.

Generellt
kan om hittills arrangerade vinterspel sägas att de anordnats inom en radie av
upp till högst 75 km från huvudorten.

De
idrotter som stått på de olympiska vinterspelens program framgår av tabell 2.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Tabell
2

Tidigare

spels

omfattning

Är

Skidor

Skridsko

Konst-

Ishockey

Rodel

Bob

Skid-

åkning

skytte

1924

X

X

X

X

_

X

_

1928

X

X

X

X

-

X

-

1932

X

X

X

X

-

X

-

1936

X

X

X

X

-

X

-

1948

X

X

X

X

_

X

-

1952

X

X

X

X

-

X

-

1956

X

X

X

X

-

X

-

1960

X

X

X

X

-

-

X

1964

X

X

X

X

X

X

X

1968

X

X

X

X

X

X

X

1972

X

X

X

X

X

X

X

1976

X

X

X

X

X

X

X

1980

X

X

X

X

X

X

X

Utvecklingen
av antalet deltagande nationer och aktiva/ledare synes under de senaste
vinterspelen ha nått ett tak som under tiden fram till 1984 inte torde komma
att överskridas i någon högre grad. Antalet nationer som har möjlighet utöva
vinteridrotter är begränsat och kravet på kvalitet hos de deltagande har
alltmer ökats och satts framför strävandena att delta i spelen med stora
trupper. Deltagarsiffrorna från 1924 och framåt framgår av tabell 3.

Tabell
3 Antal deltagare vid tidigare spel

År

Nationer

Herrar

Aktiva

Damer

Summa

Ledare

1924

16

280

14

294

1928

25

475

29

494

1932

17

280

27

307

1936

20

712

44

750

1948

28

636

77

723

1952

30

624

108

732

459

1956

32

778

146

924

491

1960

30

521

144

665

388

1964

36

1 076

222

1 298

673

1968

37

837

228

1 065

619

1972

35

911

217

1 128

527

1976

37

1 013

248

I 261

751

Uppgifterna
från vinterspelen före 1948 är inte fullständiga då deltagarsiffrorna inte
finns angivna i de officiella redogörelserna eller på annan plats.

Vad
gäller damtävlingarna kan som en kommentar till tabellen noteras att
konståkning är den idrott som haft med kvinnliga deltagare längst, nämligen
sedan 1924. Skidtävlingar för damer kom med på programmet först 1952 i Oslo,
skridskotävlingar för damer i Squaw Valley 1960 och rodeltävlingar fr. o. m.
1964. I 14 av de 37 tävlingarna i Innsbruck 1976 deltog damer.

Antalet
funktionärer vid spelen kan exemplifieras med exakta antal från Innsbruck för
1964 och 1976, vilka framgår av tabell 4.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 25

Tabell
4 Antal funktionärer 1964 och 1976

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skidor:

Alpina
tävlingar

Nordiska
tävlingar

Backhoppning

Skidskytte

Rodel

Bobsleigh

Ishockey

Skridsko:

Haslighetsåkning

Konståkning

Summa:

1964 1976

297

310

260

279

165

249

88

69

61

81

60

52

65

62

57

52

51

41

1 104

1 195

opaginerad Kontrollera mot PDF

Av tabell 5 framgår vissa uppgifter beträffande antalet
åskådare under de senaste vinterolympiaderna.

Tabell 5 Publiksiffror (betalande åskådare) vid
vinterspelen fr. o. m. 1952

År

Stad

Publik

1952

Oslo

541 407

1956

Cortina

354 608

1960

Squaw Valley

249 653

1964

Innsbruck

415 565

1968

Grenoble

411 176

1972

Sapporo

641 573

1976

Insbruck

732 724

3 De olympiska vinterspelen - former och omfattning

3.1 Idrotter på OS programmet

Grundregeln vad gäller antalet idrotter på vinterspelens
program är att samtliga obligatoriska idrotter skall återfinnas på programmet.
Därtill kan värdstaden om man så önskar tillföra två icke obligatoriska
idrotter. En förutsättning är då att dessa två idrotter sorterar under förbund
som av lOK godkänts som olympiska.

De förändringar vad gäller vinterspelens omfattning som
beslutades vid IOK:s session i Prag 1977 var två:

1.
Bobsleigh, som hittills
varit en av de obligatoriska grenarna på vinterprogrammet, är fr. o. m. 1984
inte längre obligatorisk.

2.
Beslut fattades
om att utöka 1980 års program med 10 km skidskytte. Vinterspelens obligatoriska
program omfattar nu de idrotter som framgår av tabell 6.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 6
Idrotter som ingår i vinterspelens obligatoriska program

Herrar

Damer

A-grupp

-

B-grupp

Individuellt

Individuellt

Individiellt

Individuellt

15 km

5 km

30 km

10 km

50 km

4x5 km

4xl0km

-

Nord. komb.

_

Backe,
70 m

_

Backe,
90 m

-

Slalom

Slalom

Storslalom

Storslalom

Störtlopp

Störtlopp

lOkmind.

_

20 km ind.

_

4x7,5 km

-

500 m

500 m

1 000 m

1 000 m

1 500 m

I 500 m

5 000 m

3 000 m

10 000 m

_

Ishockey

Konståkning

Rodel Skidor

Nordiskt:

Alpint: Skidskytte Skridsko

Mixed

Paråkning Isdans

opaginerad Kontrollera mot PDF

Totalt omfattar således vinterprogrammet 38 obligatoriska
tävlingar, varav 24 för herrar och 12 för damer och 2 blandade. Huruvida
ytterligare tävlingar kan komma upp på programmet 1984 är ovisst. Den just nu
mest troliga bland de tänkbara är 20 km längdlöpning på skidor för damer, för
vilken gren inlernationella skidförbundet inlämnat ansökan om upptagande på
1980 års program. lOK avslog dock denna ansökan i Prag. I princip skall lOK,
enligt reglerna, göra en revision av programmet efter varje olympiad. Sedan
städerna lämnat in sina ansökningar skall inga ändringar kunna göras i
programmet. Som redan framgått har dock vissa tillägg gjorts tUl såväl Lake Placid
som Moskva mindre än tre år innan tävlingarna skall hållas. I båda fallen torde
dock städerna ha givit sill medgivande till tilläggen. En för svenskt
vidkommande aktuell gren är skidorientering. Denna gren är inte obligatorisk.
Svenska skidorienterare ingår emellertid, tillsammans med finska, i värdseliten
och skidförbundet har bedömt ett OS-arrangemang som ett lämpligt lillfälle att
bredda intresset för grenen.

3.2. Spelens organisation

Enligt IOK:s regler ligger ansvaret för genomförandet av
vinterspelen på en organisationskommitté som har att samarbeta med lOK i allt
väsentligt och som måste ha legal status. Beträffande kommitténs sammansättning
i den händelse spelen förläggs till Sverige stadgas att IOK:s svenska ledamöter
skall ingå, liksom den svenska olympiska kommitténs ordförande och sekreterare.
I övrigt har varje arrangör fria händer att utse medlemmar. Med ledning av
tidigare erfarenheter kan dock antas att i kommittén kommer att ingå
företrädare för regeringen, aktuella specialförbund. Riksidrottsförbundet och
berörda kommuner m. fl.

För den exekutiva delen av organisationen upprättas ett
centralt generalsekretariat under en generalsekreterare. Till detta
sekretariat knyts heltidsanställd personal, bl. a. en presschef och en
ekonomichef. I ett senare skede är det nödvändigt att personal anställs också
för andra

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 27

funktioner, t. ex. transporter, medicinska frågor, ackrediteringar,
tekniskt genomförande, inkvartering etc. I ett arrangemang enligt den modell
som vore aktuell för svenskt vidkommande, dvs med utnyttjande av befintliga
anläggningar på olika orter, torde även lokala organisationskommitlér behöva
upprättas med ansvarig heltidsanställd personal.

3.3 "För-OS"

Under senare år har det varit brukligt att arrangera ett s.
k. "för-OS" året innan vinterspelen. Dessa tävlingar är avsedda alt
vara testtävlingar inför kommande års OS. Syftet är dels att ge de olika
deltagande ländemas aktiva idrottsmän en möjlighet att pröva banor och
förhållanden i övrigt, dels ge arrangörerna tillfälle att pröva funktionärsstab
och arrangemang etc. Testtävlingarna är dock inte obligatoriska eller ens
sanktionerade av lOK. Inte heller är det nödvändigt att arrangera dessa
samtidigt, varför de mycket väl kan spridas över en längre period.

För svenskt vidkommande kan man således - mot bakgrund av
det ortsval utredningen redovisar i kapitel 4 - tänka sig att testtävlingar
inför eventuella olympiska spel i Sverige genomförs enligt följande:

-
Svenska Skidspelen
1983

-
de årligen i
början av februari genomförda internationella rodeltävlingarna i Hammarstrand

-
inlernationella
inbjudningstävlingar i konståkning, skridsko, skidskytte och de alpina skidgrenarna
på de olympiska orterna 1983

-
ishockeyturnering
i Göteborg med begränsat antal deltagande lag år 1983 Vad gäller dessa
testtävlingar har de deltagande nationerna att själva

svara för sina kostnader (resor och uppehälle), medan det
däremot ankommer på arrangören att svara för t. ex. praktiska anordningar
såsom transporter mellan förläggningar och tävlingsplatser.

3.4 Inbjudningar, anmälningar m. m.

På uppmaning av lOK sänder organisationskommittén en
inbjudan tiU deltagande i de olympiska vinterspelen till samtliga anslutna
nationella olympiska kommittér (NOK). Varje NOK har att senast åtta veckor före
vinlerspelens invigning anmäla dels de idrotter och grenar i vilka man avser
delta, dels med vilket antal deltagare detta skall ske. Långt tidigare brukar
arrangörerna genom förfrågningar skapa sig en bild av det troliga
deltagarantalet.

lOK har en överenskommelse med de internationella
specialförbunden beträffande antalet aktiva som får anmälas och starta i varje
gren. Maximiantalel startande per nation i varje tävling är tre, utom i skidor
där antalet är fyra. I fråga om nationslag i bl. a. stafetter får endast ett
lag delta per nation. Specialbestämmelser baserade på tidigare resultat
uppnådda i VM gäller för deltagande i konståkning. I ishockeyturneringen gäller
f. n. att 12 lag får dellaga, fördelade på en A- och en B-grupp. En
kvalturnering om 6 matcher brukar föregå spelens öppnande och innan den
definitiva gruppindelningen fastställes. Indelningen i A- och B-gmpper
diskuteras f. n. i lOK. Antagligen kan inför 1984 en begränsning komma att ske
vad gäller i OS deltagande nationer, genom före OS genomförda
kvalifikationstävlingar.

Senast tio dagar före varje idrotts första tävling skall
de aktivas namn anges. Generellt kan sägas att denna namnanmälan brukar
innebära en minskning av antalet anmälda med 20-25 %. För antalet ledare som
får anmälas gäller också vissa begränsningar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 28

3.5 OS-by, förläggning m. m.

Enligt IOK:s bestämmelser skall finnas en olympisk by för
aktiva och ledare. Kostnaderna för boendet liksom för maten skall vara
"skäliga" ("a reasonable price"). Redan vid tidigare
vinterspel har vissa nationer förlagt aktiva och ledare i vissa idrotter
utanför OS-byn. Enda undantaget från detta tycks vara Sapporo, där samtliga dellagare
och ledare förlades till OS-byn. I Grenoble 1968 fanns tre olika förläggningar.
OS-byn (eller förläggningen) skall öppnas tre veckor innan invigningen och får
inte stängas förrän en vecka efter avslutningsceremonien. I detta sammanhang
bör noteras att arrangören har att låta varje deltagande nation fritt få
disponera kontors- och i vissa fall sjukvårdsutrymme i anslutning till
förläggningen. Även viss kontorsutrustning bmkar ställas till förfogande. Även
för massmedias företrädare finns behov av en omfattande förläggningskapacitet.

3.6 Den olympiska elden

Den olympiska elden, transporterad från Olympia i Grekland
till värdstaden, infördes vid de olympiska spelen i Berlin 1936. Första gången
den förekom vid vinterspel var i Oslo 1952. En ceremoni i Olympia inleder
eldens överförande. OS-arrangören svarar för kostnaderna att transportera elden
och kan själv avgöra hur elden skall föras från Olympia.

3.7 Invigning och avslutning

Invigningsceremonien anordnas enligt IOK:s bestämmelser.
Arrangören har dock möjlighet att ge invigningen en nationell prägel.
Invigningen äger rum i tävlingarnas huvudort.

Spelens officiella avslutning äger rum efter det att alla
tävlingar avslutats. Traditionellt har de ägt rum inomhus, ofla i samband med
en uppvisning av segrarna i konståkning. IOK:s regler anger i princip
innehållet även i avslutningsprogrammet, men liksom vid invigningen har
arrangören rätt att utforma avslutningen enligt egna intentioner.

3.8 Tävlingarna m. m.

Senast ett år innan spelens öppnande skall för varje gren
ges ul en broschyr som redovisar alla tävlingsbestämmelser jämte fakta som rör OS-arrangemangen
i grenen. Broschyren trycks på arrangörslandets språk samt engelska och
franska. För tävlingarna gäller de bestämmelser som varje intemationellt
specialförbund fastställer. Det tidsmässiga tävlingsprogrammet måste godkännas
av specialförbundet. Specialförbunden skall också på arrangörens bekostnad
sända tekniska delegater och vissa funktionärer till OS-tävlingarna.

3.9 lOK-session

Innan spelens invigning brukar lOK hålla en ordinarie
session till vilken något mer än hälften av de ca 90 ledamöterna bmkar infinna
sig. Sessionen förutsätter vissa tekniska arrangemang som värdnationen har
organisatoriskt och ekonomiskt ansvar för.

3.10 Massmedia

TV, radio, nyhetsbyråer samt skrivande och fotograferande
press kräver

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 29

i samband med OS en mycket omfattande service. Det antal ackrediteringar
som arrangörerna har att utställa fastställes efter överläggningar mellan lOK, AIPS
(= det internationella sportjournalistförbundet) och arrangörerna. För
massmedias behov behövs bl. a.

-
Presscentra,
dels på huvudorten dels i anslutning till de olika tävlingsplatserna.

-
Pressläktare
med och utan skrivplatser

-
Telex, telefon
och telegrafi presscentra

-
Presskonferenser.

Ackreditering av massmedia sker i samarbete mellan AIPS
och respektive länders sportjournalislförbund. Härvid kan kvotering bli
nödvändig.

1 händelse av en förläggning av vinter-OS till Sverige
blir - med hänsyn till den geografiska spridning av tävlingarna som förutsätts
- en utökad service för pressen nödvändig.

3.11 Transporter

Vid ett OS-arrangemang ställs slora krav på transporterna
av gäster, 10K:s ledamöter, massmediafolk, ledare och aktiva. För trupperna
finns behov av t. ex. minibussar (i regel en per 10-12 aktiva). Särskilda anordningar
är nödvändiga för funktionärernas och massmedias transporter. Detsamma gäller i
fråga om lOK-ledamöter, de nationella Olympiska Kommittéernas ordförande och
generalsekreterare och varje trupps chef-de-mission.

Med tanke på spridningen av tävlingsorlerna skulle det, i
den händelse spelen föriäggs till Sverige, dessutom bli nödvändigt med
regelbundna flygförbindelser mellan de olika OS-orterna. Snabba anslulningstranspor-ter
från flygplatserna lill tävlingarna måste samtidigt kunna garanteras.

3.12 Medicinsk service

En omfattande medicinsk service är nödvändig. Denna
organisation skall

a)
ta hand om
sjukdoms- och olycksfall i anslutning till förläggningar och tävlingar,

b)
genomföra könslest
av kvinnliga dellagare

c)
genomföra
dopingtest av aktiva

Vid vissa tävlingsplatser (t. ex. de alpina grenarna)
måste helikopter finnas tillgänglig för snabba transporter.

3.13 TV- och radiorättigheter

Organisationskommittén äger rätt att teckna avtal om
radio- och televisionsrättigheterna för spelen. Vid kontraktens upprättande
skall lOK vara representerad. Inga kontrakt är bindande förrän IOK:s exekutiv
godkänt dem.

Intäkterna från TV och radio fördelas mellan värdlandet, lOK
och de nationella olympiska kommittéerna enligt följande fördelningsprincip:

lOK

An

l:a
miljonen dollar

3/3

-

2:a
miljonen dollar

2/3

1/3

3:e och
därpå följande

1/3

2/3

s. 30 Kontrollera mot PDF

3.14 QS-nim, os-redogörelse

Arrangörerna kan sälja filmrätten för OS till ett företag
som sedan äger rätt att kommersiellt visa denna film under fyra år. Därefter
övergår filmen i IOK:s ägo. lOK skaU utan kostnad erhålla ett exemplar av
filmen.

Senast två år efter spelen skall arrangörerna också ge ut
en officiell redogörelse i bokform.

3.15 Reklam

Enligt IOK:s regler får ingen reklam finnas uppsatt på
tränings- eller tävlingsplatser.

4 Val av tidpunkt och arrangörsorter

4.1 Tidpunkt

Som framgått av tidigare sammanställning över olympiska
vinterspel (tabell 1) har spelen arrangerats mellan tidigast den 25 januari (Chamonix)
och senast 28 febmari (Squaw Valley).

Enligl IOK:s regler får de olympiska vinterspelen vara högst
12 dagar.

Vid det tidigare omnämnda mötet mellan Sveriges Olympiska
Kommitté och representanter för aktuella kommuner rådde den samstämmiga uppfattningen
att den lämpligaste tidpunkten för ett OS-arrangemang i Sverige vore senare
hälften av febmari.

Den exakta tidpunkten för spelen torde inte vara av
avgörande betydelse för ett ställningstagande till en svensk ansökan. Dock
skall här antydas några synpunkter vilka under utredningsarbetets gång av vissa
statliga myndigheter och kommuner framhållits beträffande valet av tidpunkt, om
Sverige ansöker om värdskapet för vinter-OS 1984.

SJ har framfört att tågkapaciteten inte räcker för
samtidigt infallande OS- och vintersportiovstrafik, samt att man önskar att av
OS förorsakade trafiktoppar inte infaller under veckoslut då SJ ändå har en
hård belastning.

Skolornas vintersportlov har vidare i utredningens analys
av de tänkbara arrangörskommunerna framhållits som en viktig fråga även i andra
avseenden. Jämtlandsregionen önskar att sportlovet för övriga Sverige icke
sammanfaller med OS, då detta medför ett alltför hårt tryck på regionen under
spelen, samtidigt som man ser en risk för en minskad turisttillströmning under
resten av säsongen. För samtliga arrangerande orter gäller dock att man anser
det vara en fördel om den egna ortens skollov sammanfaller med OS. Spelen ger i
stor utsträckning sysselsättning och underhållning åt lediga barn och ungdomar.
En viktig faktor är möjligheten att utnyttja sportlovslediga skollokaler som
administrations- och förläggningslokaler.

4.2 Val av orter

4.2.1 Tänkbara orter

I olika sammanhang, bl. a. i diskussionerna inom lOK, har
under senare år från svensk sida hävdats att olympiska spel bör kunna ges en sådan
utformning att redan befintliga investeringar kan tas i anspråk. Denna linje,
som motiverats av kostnadsskäl, utgör också bakgmnd till den möjlighet att
arrangera vinter-OS på flera orter i ett land, som lOK ställt sig positiv till.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 31

Mot bakgrund härav har utredningen vid sin inventering av
tänkbara orter haft som grundläggande kriterium att anläggningar av olympiskt
format, eller anläggningar som till relativt låga kostnader kan sältas i stånd
för olympiska tävlingar, redan skall finnas på orten. Hänsyn har också tagits
till det faktum att en av de utvalda städerna skall bli OS-arrange-mangets
huvudort. Denna stad skall söka vinterspelen, där skall invigning-och
avslutningsceremonier äga rum, liksom en stor del av tävlingarna.

Sveriges Olympiska Kommitté har, som tidigare redovisats,
funnit sex orter vara tänkbara inför vinter-OS 1984. Dessa orter är följande:

a) Göteborg

Tänkbara arrangemang i Göteborg är:

- invigning

- avslutning

- hastighetsåkning
på skridskor

- konståkning

- ishockey

I Göteborg har tidigare VM i hastighetsåkning på skridskor
arrangerats I%1, 1966, 1968 och 1971 samt VM i konståkning 1976. Skridsko-VM
1978 föriäggs till Göteborg.

b) Stockholm

Tänkbara arrangemang i Stockholm är:

- invigning

- avslutning

-
hastighetsåkning
på skridsko

-
konståkning

- ishockey

I Stockholm har tidigare VM i ishockey arrangerats 1969
och 1970.

c) Falun

Tänkbara arrangemang i Falun är:

- längdlöpning
på skidor

-
backhoppning

-
skidskytte

-
skidorientering
(ej obligatorisk gren som möjligen kan komma ifråga 1984)

I Falun har tidigare VM i längdåkning på skidor och i
backhoppning arrangerats 1954 och 1974.

d) Östersund

Tänkbara arrangemang i Östersund är:

-
längdlöpning på
skidor

-
skidskytte

-
skidorientering

- hastighetsåkning
på skridskor

I Östersund har tidigare VM i skidskytte arrangerats 1970.
VM i haslighetsåkning på skridsko arrangerades 1957.

e) Åre

Tänkbart arrangemang i Åre:

- alpina
skidtävlingar

I Åre har tidigare VM arrangerats 1954 och därtill World Cup
1971 och 1977, samt planeras World Cup ånyo. O Hammarstrand

Tänkbart arrangemang i Hammarstrand:

- rodel

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 32

I Hammarstrand har tidigare VM i rodel arrangerats 1967
och 1975. Därtill kommer VM 1980 att arrangeras i Hammarstrand. På flertalet
orter har EM arrangerats en eller flera gånger.

4.2.2 Ulredningens förslag

De sex orter som redovisats i föregående avsnitt är
således tänkbara som arrangörer av delar av de olympiska vinterspelen. En
strävan hos utredningen har emellertid varit att inte bara begränsa de lokala
kostnaderna genom att utnyttja befintliga idrottsanläggningar, utan också
kunna lägga fram samlade förslag som innebär lägsta möjliga kostnad. En spridning
av OS-arrangemangen till ett stort antal orter skulle, utöver de praktiska
svårigheter en sådan spridning medför, leda lill utomordentligt stora kostnader
vad gäller en av de tyngsta posterna i en OS-budget, nämligen radio- och TV-bevakning
samt övrig service till massmedia. Efter överläggningar med Sveriges Radio och
med televerket har utredningen gjort den bedömningen att en ofrånkomlig strävan
måste vara att begränsa antalet orter så långt detta är möjligt. En sådan
begränsning torde också öka förutsättningarna för Sverige att få gehör för en
ansökan hos Internationella Olympiska Kommittén. Vid sin bedömning har
utredningen, utöver samtal med de berörda kommunerna, också samrått med
representanter för Sveriges Olympiska Kommitté samt med berörda specialförbund.

Vid valet av arrangörsorter har utredningen granskat de
sex tänkbara orternas förutsättningar. En redovisning gren för gren sker i det
följande.

a) Alpin skidåkning

För denna idrott finns inget alternativ till Åre.

b) Nordisk skidåkning och backhoppning

I Riksskidstadion i Falun har redan stora investeringar
gjorts. Man har där i dag en anläggning av god kvalitet,'som kompletteras av Falu
kommuns idrotts- och fritidsanläggningar vid Lugnet. Sammanlagt ges därmed
mycket goda anläggningsmässiga förutsättningar att genomföra tävlingarna.
Någon annan arena som utan dyrbar utbyggnad kan konkurrera finns inte.

c) Rodel

Den enda existerande banan i Sverige av internationell
klass är belägen i Hammarstrand.

d) Skidskytte

Själva tävlingsarrangemanget kan utan stora kostnader
genomföras på ett flertal platser. För valet av arena för skidskytte bör därför
kringkostna-der, beräknad publiktillströmning och behovet av insatser för
radio- och TV-sändningar vara avgörande. Det är därför av praktiska och
ekonomiska skäl lämpligt att skidskyttet förläggs till samma ort som
längdlöpning på skidor.

e) Skridsko

För hastighetsåkning på skridsko finns i Göteborg Nya Ullevi
med en 400 meters konstfrusen bana, en publikkapacitet om 52 000 åskådare och
därtill en god parkeringskapacitet och ett centralt läge. Som kompletterande
bana för träning finns Ruddalens skridskobana (400 meters konstfrusen bana).

I Stockholm finns inte någon acceptabel bana för
hastighetsåkning på skridsko, med mindre än att omfattande ombyggnader görs.
Söderstadion, vars publikkapacitet är 22 000 åskådare, har endast en bana av
333 meters längd. Dessa banmått är inte tillräckliga för att Söderstadion skall
accepté-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 33

ras som olympisk skridskoarena. På Östermalms idrottsplats
finns en tillräcklig konstfrusen bana för haslighetsåkning på skridsko (400
meter). Däremot finns på idrottsplatsen klart otillräckliga möjligheter att ta
emot en publik av den storleksordning ett olympiskt arrangemang kräver. Östermalms
idrottsplats lar endast 3 500 åskådare.

Beträffande skridsko har också Göteborgs bättre läge i
förhållande till det betydande publikunderlag som finns i Holland och Norge
förts fram som en faktor av intresse.

Östersund kan inte redovisa förutsättningar som är
konkurrenskraftiga vid en jämförelse med Göteborg.

f) Ishockey

Beträffande ishockey gäller att Göteborg har två
inomhushallar av tillräcklig storlek för att matcher ingående i de olympiska
turneringarna skall kunna spelas där. Det är Scandinavium, som rymmer drygt 12
000 sittande åskådare, har en god parkeringskapacitet och centralt läge, samt Frölun-daborg,
som rymmer II
000 åskådare, har goda
parkeringsmöjligheter och acceptabla kommunikationer från Göteborgs centrum.
Ishockeyförbundet karakteriserar Scandinavium som landets bästa pnläggning för
ishockey. Därtill kommer flera konstfmsna träningsarenor: Slottsskogshallen,
Rambergshallen, Askims ishall, Slottskogsvallens curlingbana (tält), Åby isstadion
(inomhushall), Kungsbacka ishall och Ytterby ishall.

I Stockholm fmns Johanneshovs isstadion med Iräningshall.
Stadion rymmer 11 000 åskådare och har begränsade parkeringsutrymmen men
acceptabla kommunikationer från Stockholms centrum. Vidare kommer att finnas
Stora Mossens ishall (klar 1978) med möjlighet att ta 2 000 åskådare. Även där
är parkeringsmöjligheterna begränsade, medan däremot acceptabla
kommunikationer i övrigt torde kunna arrangeras. Av de båda arenorna är det
dock endasl Isstadion som fyller minimikraven för en olympisk arena. Stora
Mossens ishall skulle däremot kunna användas som träningshall.

Av intresse i sammanhanget är också Scaniarinken i
Södertälje, vilken närmast skulle kunna användas som träningshall.

g) Konståkning

Den bästa arenan är enligt konståkningsförbundet Scandinavium
i Göteborg. Johanneshovs isstadion är dock tänkbar, h) Skidorientering

Av samma skäl som för skidskyttet är det lämpligt att
förlägga skidorientering till samma ort som längdlöpning på skidor, om grenen
skall ingå i programmet vid 1984 års vinterolympiska spel. i) Gemensamma
öppnings- och avslutningsceremonier

Den vintersportarena som har störst publikkapacitet är Ullevi.
Falun skulle dock kunna få plats med större publik i skidstadion, men där
uppstår praktiska problem i form av behov av avspärrningsanordningar som i dag
saknas, samt svårigheter att ge samtliga åskådare tillräckligt goda möjligheter
att se vad som sker.

Valet av arrangörsorter har skett på följande sätt. I
första hand har valts ut de bästa arenorna för de grenar som kräver stora
arrangemang. Därivd har Göteborg, Falun och Åre stått utan konkurrens. Därefter
har av de skäl som tidigare redovisats en koncentration till så få orter som
möjligt eftersträvats. I samband med denna prövning har möjligheten att bygga
en helt ny rodelbana på någon av de i första hand aktuella större OS-orterna, i
syfte att nedbringa kostnadema för kringarrangemangen, övervägts. De studier
som därvid gjorts beträffande alternativ förläggning, i första hand

3 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 146

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 34

till någon av falu- och göteborgsregionerna, har
emellertid visat att anläggningskostnaden överstiger de besparingar som kan
göras. Hammarstrands typiska inlandsklimal med låg luftfuktighet gör dessutom
orten väl lämpad för en rodelbana. En högre luftfuktighet medför risker att
isen på banan "växer" och banprofilen ändras, varvid såväl
olycksrisker som kostnader för "hyvling" av banan uppstår. Även Åre
har tidivis besvär med hög luftfuktighet. Hammarstrand kan alltså inte heller
ersättas av någon annan ort utan att kostnaderna markant ökar. För att ändå så
långt möjligt nedbringa kostnaderna diskuterar utredningen senare ett altemativ
utan direkta TV-sändningar från rodeltävlingarna.

Såväl Hammarstrand som Åre är förhållandevis små orter.
Trots detta har där genomförts EM- och VM-tävlingar. Båda orterna har därför
erfarenhet av stora idrottstävlingar. Man har på bägge orterna tillgång till en
kunnig och internationellt erkänd funktionärsstab. De problem som finns när det
gäller förläggningskapacitet och allmän samhällsservice torde i stor
utsträckning kunna lösas genom att Östersunds resurser utnyttjas. Detta kräver
dock, vilket beaktats i budgetförslaget, att transportapparaten tillfälligt
förstärks. Dessutom räknar uiredningen med temporär förstärkning av samtliga
servicefunktioner i Åre och Hammarstrand under spelen.

Östersund har, som framgått av utredningens tidigare
beskrivning, förutsättningar att genomföra såväl skidskytte som skidorientering
(om grenen medtas i programmet). Ett föriäggande av dessa arrangemang dit
skulle emellertid innebära att antalet arrangörsorter med behov av bl. a.
radio- och TV-täckning skulle öka från fyra till fem. En sådan vidgning av
antalet OS-orter skulle medföra kraftigt ökade kostnader.

Till detta kommer att utvecklingen inom skidskyttet, där
man nu utnyttjar finkalibriga vapen och skjuter på femtiometersbana, i hög
grad gjort Riksskidstadion i Falun lämpad för grenen. Skjutmomentet kan
förläggas till stadion och den betydande publik som där ryms kan, med hjälp av
elektronisk resultatmarkering, väl följa tävlingarna.

Beträffande skidorienteringen (om grenen blir aktuell)
gäller samma grundläggande förutsättningar som beträffande skidskyttet. En
förläggning till Östersund skulle, av de skäl som tidigare nämnts, vara ett
avsevärt dyrare alternativ. En förläggning av skidorienteringen till Åre eller
Hammarstrand har också bedömts olämplig, varför endasl Falun återstått.

Sammanfattningsvis kan således utredningens bedömning
beskrivas på följande sätt:

I den händelse en svensk ansökan inges om arrangemang av
1984 års olympiska vinterspel, bör- mot bakgrund av de redovisade jämförelserna
-Göteborg stå som huvudort. Till Göteborg bör därvid föriäggas ishockey,
konståkning, hastighetsåkning på skridsko och de för samtliga orter gemensamma
invignings- och avslutningsceremonierna. Denna utredningens uppfattning har
också fått ett brett stöd vid överläggningar med såväl representanter för
Sveriges Olympiska Kommitté som de berörda specialförbunden. För Göteborg lalar
arenornas centrala läge samt deras närhet till varandra och det press- och TV-centrum
som föreslås (Mässhallen alternativt Rondo-Liseberg).

På motsvarande sätt får, i den händelse man vill nedbringa
antalet arrangerande orter, ett val göras mellan Falun och Östersund.
Utredningen föreslår Falun, främst med tanke på de betydande insatser som
gjorts vid uppbyggnaden av Riksskidstadion. Anläggningen erbjuder, framför allt

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 35

vad gäller backhoppning men också vad gäller längdlöpning
på skidor, gentemot övriga orter överlägsna möjligheter.

Skidskytte och skidorientering skulle kunna arrangeras i
Östersund, med en vidgning av antalet OS-orter skulle innebära för stora
kostnadshöjningar för radio/TV-sändningar och telekommunikationer i övrigt.

De alpina grenarna jämte rodel bör föriäggas till Åre
resp. Hammarstrand.

5 Praktiska förutsättningar för att arrangera 1984 års
olympiska vinterspel i Sverige

5.1 Vissa frågor av rikskaraktär

5.1.1 Allmänt

Utredningen har under arbetets gång, som redovisats
tidigare (kapitel 1), överlagt med ett mycket stort antal myndigheter och
organisationer som skulle komma att beröras av olympiska spel i Sverige. 1
detta avsnitt skaU de viktigaste punktema i de olika intressentemas utredningar
och de därpå följande överläggningama redovisas.

5.1.2 Transporter

Om de olympiska vinterspelen föriäggs till Sverige blir en
utökning av den ordinarie tågtrafiken nödvändig. Enligt SJ finns vissa, dock
begränsade, möjligheter till en sådan utökning. Normalt sätter SJ in extra
vagnar i tågen vid trafiktoppar, som t. ex. vid veckoslut, vintersportlov och
större helger. Det är möjligt att i viss utsträckning utöka antalet turer med
hjälp av insatta extravagnar under den tid spelen pågår. Ett mindre antal extratåg
sätts normalt in på hårdtrafikerade sträckor vid tillfällen som de som här
nämnts. Extratåg av detta slag kan möjligen utnyttjas kontinuerligt under den
tid spelen pågår. Av den redovisning SJ givit utredningen framgår dock att
större extrainsatser än vad som här antytts inte är möjliga.

Erfarenheterna från tidigare större internationella
tävlingar i Sverige visar att en mycket stor del av publiken utnyttjar bil och
buss för sina transporter. Långväga resenärer utnyttjar dock i betydande grad
järnväg, vilket torde leda till att de största trafiktopparna för SJ skulle
komma att inträffa vid spelens invigning och avslutning. I vilken utsträckning
spridningen av tävlingarna till flera orter ökar behovet av tågkapacitet är i
brist på erfarenheter svårt att bedöma.

Järnvägsförbindelsen mellan Östersund och Åre torde komma
att belastas särskilt hårt under spelen. Den begränsade hotellkapaciteten i
Åre innebär alt såväl ett stort antal journalister som publik sannolikt måste
förläggas till Östersund. Inte minst med tanke på massmediabevakningen krävs
täta, säkra och snabba förbindelser mellan Östersund och Åre. Järnvägen synes
därvid vara en god lösning. SJ har till utredningen framhållit att en temporär
förstärkning av trafiken på sträckan Östersund-Åre är möjlig med hjälp av
rälsbussar. Detta kräver dock omdisponering av motorvagnar från andra delar av
landet eller kompletteringar av vagnparken, samt en tillfällig bemanning med
tågklarerare på några mellanstationer.

Reguljära flygförbindelser finns till och från Göteborg,
Falun/Borlänge, Östersund och Trondheim. Den senare flygplatsen är möjlig som
alternativ

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 36

för trafik till Åre. Besökare från andra länder, inkl.
deltagande nationers trupper, kan i stor utsträckning förväntas utnyttja
charterflyg vid resor till och från Sverige. Ett visst ökat behov av flygresor
mellan de olympiska orterna torde uppkomma. Såväl SAS som Linjeflyg har bedömt
att detta behov inte blir av större omfattning än att det går att tillgodose.

Flygplatserna i Göteborg (Landvetter) och Falun/Borlänge
är båda försedda med modern utrustning. De torde utan svårighet kunna klara
den ökade belastning OS skulle kunna föranleda. Frösö flygplats i Östersund
delas av civil och militär flygtrafik. En utredning om eventuell ombyggnad
pågår f. n. Flygplatsen saknar vissa behövliga anordningar för utrikestrafik,
vilket innebär behov av provisorier vid ett OS-arrangemang. Vidare torde
parkeringsmöjligheterna vid fiygplatsen behöva förstärkas tillfäUigt, liksom
kommunikationerna mellan flygplatsen och centrala Östersund. Samtliga dessa
åtgärder torde vara självfinansierande genom de avgifter som blir möjliga att
ta ut. Vid otjänlig väderiek kan start- och landningssvårigheter uppstå på
grund av att Frösö flygplats saknar ILS (instrument landing system). En
förbättring av flygplatsen genom utbyggnad av en anläggning av detta slag
kostar, enligt uppgift från luftfartsverket, ca 8 milj. kr. Anläggningen är
inte motiverad av den ordinarie flygtrafiken. Med hänsyn till att såväl
alternativa landningsplatser som väg- och järnvägsförbindelser finns har en
upprustning av flygplatsen genom en investering av den omfattning det här rör sig
om inte bedömts som motiverad för spelens genomförande.

Vid tidigare större idrottstävlingar i landet har en
relativt omfattande charterbusstrafik förekommit. Så torde också bli fallet i
samband med olympiska spel. Tillgången på bussar för detta ändamål i Sverige
bedöms vara god. Någon anledning alt anta en försämring under tiden fram till
1984 finns inte. Då samtliga akluella orter har eller kan arrangera väl
tilltagna parkeringsmöjligheter och vägförbindelserna till dessa orter är av
godtagbar, i vissa fall hög standard, torde inga problem av större art vara
att befara beträffande busstrafikens kapacitet.

Beträffande privatbilismens omfattning torde inga problem
av allvarligare natur, orsakade av de olympiska spelen, vara att bevara.

Rikspolisstyrelsen har beräknai att betydande extrainsatser
måste göras för bl. a. trafikövervakning. Dessa kostnader återfinns i
utredningens ekonomiska kalkyler. Det är vidare möjligt att med hjälp av
militärpolis, som ett inslag i denna personals utbildning, ytterligare
förbättra trafikförhållandena under de trafiktoppar som torde vara
ofrånkomliga i samband med olympiska spel.

5.1.3 Post-och bankservice

Postverket har till utredningen redovisat ett behov av extrainsatser
på grund av ökad postgång på tävlingsorterna. Dessa kostnader motsvaras dock hell
av de ökade frimärksintäkterna. Beträffande postkontorens kassarörelse torde
också förstärkning behövas, bl. a. med ett tillskott av språkkunnig personal.
Detta har av postverket bedömts kunna ske med hjälp av tillfälliga
omdisponeringar. Även de ökade kostnaderna för kassarörelsen torde täckas av
ökade inkomster.

För valutaväxling m. m. är en ökning av bankernas
kapacitet nödvändig, främst i Åre och Hammarstrand. Detta kan till en del
väntas ske spontant genom bankernas egna åtgärder. Speciella växlingskontor kan
dock komma att behövas. Denna verksamhet torde dock vara självfinansierande
genom ett normalt avgiftsuttag. Beträffande behovet av språkkunnig per-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 37

sonal torde det vara lämpligt med en samordning med den
värd- och värdinnekår som måste utbildas för informationstjänsten.

1.5.4 PoUsiära insalser

Rikspolisstyrelsen har, som en sammanfattning av sin
bedömning, till utredningen redovisat att en förläggning av de olympiska
vinterspelen i Sverige för polisens del torde komma att kräva omdisponering av
polispersonal till de aktuella orterna och därtill kräva betydande kostnader.
Rikspolisstyrelsen har dock bedömt förutsällningarna för att trygga ordning
och säkerhet vid spelen som gynnsamma.

5.1.5 Militär medverkan

Mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits såväl i
samband med tidigare OS-arrangemang, bl. a. i Innsbruck, som vid inhemska
större idrottsarrangemang, bl. a. VM i skidor i Falun 1974 och World Cup i
utförsåkning 1977 i Åre, finns skäl att betona den betydelse en militär
medverkan i arrangemangen har. En sådan medverkan förutsätter dock
regeringsbeslut.

Överbefälhavaren har till utredningen, som en allmän
förutsättning för militär medverkan, angett att den skall kunna ses som ett led
i den ordinarie utbildningen. Direkt poUsiära uppgifter kan sålunda inte komma
ifråga för militär personal. Uppgifter som däremot helt eller delvis kan tänkas
lösas med militär medverkan är t. ex. trafikdirigering med hjälp av
militärpolis och transportledningspersonal, inlåning av militära fordon med
chaufförer, uppbyggnad av vissa provisorier, preparering av banor och
sambandstjänst, inkl. tillhandahållande av sambandsmateriel.

De extra kostnader som uppstår för den militära
organisationen, t. ex. i form av bränsleförbmkning och förslitning av materiel,
belastar tävlingsarrangören. Om militär medverkan blir aktuell under kvällstid
eller helger måste den ske på frivillig bas. Observeras bör att militär
medverkan ej bör påräknas om den kan uppfattas som konkurrerande med befintliga
företag eller eljest kan minska sysselsättningen för annan arbetskraft.

I utredningens ekonomiska kalkyler har dock under olika
delposter de besparingar som en militär medverkan skulle möjliggöra inte
medräknats.

5.1.6 Service till massmedia

Som redovisats tidigare (kapUel 3) föranleder olympiska
vinterspel en mycket omfattande bevakning från massmedias sida. Detta leder i
sin tur till en betydande serviceinsats till förmån för skrivande och fotograferande
journalister, radio och TV. Genom överläggningar med såväl företrädare för
tidningar som för radio och TV har utredningen sökt bedöma omfattningen av
detta servicebehov. Utredningen har utgått från att till huvudorten behöver
förläggas ett presscenter, utformat med hänsyn tagen till såväl press som
etermedia. Detta presscenter föreslås förlagt till Svenska Mässans lokaler
alternativt Rondo på Liseberg i Göteborg. Mindre presscentra bör förläggas till
övriga tävlingsorter.

Ett speciellt problem utgörs av Åre och Hammarstrand. Med
tanke på de begränsade lokal- och förläggningsresurser dessa orter kan erbjuda
har utredningen, med televerkets hjälp, beräknat kostnaderna för ett alternativ
där en viss del av servicen till massmedia tillhandahålls på två presshotell i
Östersund som komplement till servicen i Åre och Hammarstrand. Hänsyn har
därvid tagits till att en förläggning av journalister till Östersund, oavsett
televerkets problem, kan bedömas nödvändig på grund av den brist på

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 38

hotellkapacitet som råder främst i Åre. Den service som
ges massmedia kommer således att finnas dels i Åre/Hammarstrand, dels i
Östersund.

Den
lösning utredningen här redovisat har diskuterats med företrädare för styrelsen
för Svenska sportjournalisternas förbund. Dessa har därvid visat förståelse för
de problem utredningen redovisat och inte avvisat förslaget till lösning, trots
att denna inte ger massmedia absolut bästa arbetsvillkor.

Förläggningen av presscentraler framgår av följande
tabell:

Tabell 7 Föreslagna presscentraler

Göteborg Mässhallen'

Nya Ullevi

Scandinavium

Föriäggningshotell 3 st.

Falun Lugnet

Riksskidstadion

Centralt i Falun

Borlänge Hotell Brage

Hammarstrand Förläggningshotell alternativt

Kullerstaskolan (som 1984 ej längre

används som skola)

Åre Den planerade centrumbyggnaden,

låg- och mellanstadieskola eller

annan plats

Östersund I Preliminärt nya hotellet

II Preliminärt Esso motorholell

'Under ulredningens gång har Rondo på Liseberg
aktualiserats som alternaUv lokal.

Denna tabell har utgjort förutsättning för bl. a. SR:s och
televerkets beräkningar.

Sveriges
Radio och Televerkets beräkningar bygger i huvudalternativet på att samtliga
samtidigt pågående tävlingar skall kunna direktsändas till utlandet. Detta
möjliggör för varje nationellt TV-bolag att välja den för dess publik mest
intressanta tävlingen. Vidare har föreslagits av SR/TV som ovan nämnts att man
via intern TV i varje orts presscentrum skall kunna se samtliga pågående
tävlingar. Den sistnämnda möjligheten är dock starkt kostnadskrävande. För att
nedbringa denna kostnad har utredningen föreslagit att låta samtliga pågående TV-sändningar
gå endast till presscentrum i Göteborg. För övriga orter skulle endast en
pågående tävling sändas. Väljer man detta mindre kostnadskrävande alternativ
innebär detta att man centralt väljer vilken av de vid varje tillfälle
pågående tävlingarna som skall sändas till övriga orters presscentra. Detta
problem uppstår dock endast när flera tävlingar pågår samtidigt. Besparingen
innebär att televerkets extrakostnader för OS-arrangemangen kan minskas med ca
2,5 milj. kr.

Beträffande denna fråga har delade meningar framförts
under utredningsarbetets gång. Företrädarna för de svenska sportjournalisterna
har bedömt det vara av begränsat värde att kunna se flera tävlingar samtidigt,
medan däremot företrädare för Sveriges Radio framhållit att problem kan uppstå
i det fall då en kommentator, placerad på en plats där tävlingar tillfälligt ej
pågår, får i uppdrag all via TV bevaka en tävling på annan ort.

Utredningen har för sin del valt det minst
kostnadskrävande alternativet, dels med tanke på att kostnaderna avsevärt
minskas, dels med tanke på att det i Göteborg finns en möjlighet att se alla
sändningarna.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 39

Beträffande övrig service till massmedia behandlas denna
översiktligt i de avsnitt som berör förläggning, resor och bespisning i
beskrivningen av de föreslagna orternas praktiska förutsättningar.

5.1.7 Telekommunikationer

Med tanke på den betydande utgiftspost som
telekommunikationerna skulle komma att utgöra i samband med olympiska spel har
noggranna utredningar i detta avseende gjorts av televerket.

Televerkets
uppgifter kan i princip delas i två huvudgrupper: Dels anordnande och drift av
teleförbindelser (huvudsakligen för pressen samt i mindre omfattning för
administrationens och allmänhetens behov). Under denna rubrik faller vanlig
telefonservice, telex, telefoto, telefax och datatransmission. Dels anordnande
och drift av utrustning för radio- och TV-sändningar.

Vad gäller telekommunikationerna är ett eventuellt OS-arrangemang
i första hand en kostnadsfråga. Några allvarliga tekniska problem bedömer
televerket inte behöva uppkomma. Personellt behöver vissa omdisponeringar
göras. Televerket har dock framhållit att den mycket snabba tekniska
utveckling som sker innebär att de exakta tekniska lösningar som kan bli
aktuella 1984 inte kan anges i dag. De beräkningar som gjorts bygger på
antaganden att den nu kända tekniken kommer till användning. Med största
sannolikhet kommer dock ny teknik att i de flesta avseenden innebära förbättrad
utrustning till i stort samma kostnad. Vissa förbättringar, t. ex. i form av
ett förstärkt kommunikationssatellitsystem, skulle dock innebära avsevärt lägre
kostnader än de som beräknats i utredningen.

Den absoluta merparten av televerkets kostnader avser
tillhandahållande av service för massmedia. Den föreslagna servicenivån kan
bedömas som mycket hög, både vad gäller telekommunikationer och sändningsmöjligheter
för radio och TV. Redovisningen av televerkets kostnadsberäkningar har, bl. a.
på grund av den begränsade tid som stått till utredningens förfogande,
koncentrerats på ett huvudalternativ jämte tillägg/avdrag i den händelse vissa
av de angivna förutsättningarna förändras.

Televerkets redovisning till utredningen innebär att
verket, för att motsvara de krav ett OS-arrangemang ställer, behöver tidigarelägga
investeringar för 79,2 milj. kr. Då emellertid dessa investeringar ändå skulle
ha gjorts inom en tidsrymd av fem år efter 1984 är de ökade behoven i främsta
hand att se som ett likviditetsproblem. De aktuella resurserna behöver
anskaffas i snabbare takt än vad som normalt skulle skett. I utredningens
budgetförslag har därför projekt, vilka är att se som tidigarelagda investeringar,
fått belasta utgiftssidan i form av räntekostnader. Vissa investeringar måste
dock göras på för televerkets normala planering olämpliga platser. De kostnader
som en flyttning efter OS förorsakar har likaså belastat budgetens utgiftssida.
Slutligen har hänsyn tagits till en viss värdeminskning på all använd
materiel.

Dessa och andra driftkostnader som orsakas av ett OS-arrangemang
har utredningen självfallet helt karaktäriserat som kostnader för OS-arrangemanget.

Televerkets kostnader för service till pressen har
baserats på att angivna presscentraler utmstas med televäxlar (i förekommande
fall), ett antal telefonanknytningar, ett antal separata telefonabonnemang (för
tidningar, nyhetsbyråer, bildbyråer m. fl.), ett antal telexapparater, ett
antal telefaxapparater, ett antal bildförbindelser, ett antal modem-utrust-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 40

ningar för anslutning till det allmänna datanätet, ett
antal samtalsaulomater samt ett antal SONAB ficktelefoner.

Härutöver har kostnader beräknats för nödvändiga
teleförbindelser för den centrala och lokala OS-administrationen. Dessa
teleförbindelser kan under spelen till vissa delar samutnyttjas av
administration och massmedia. I denna post ingår bl. a. mobiltelefoner och
personsökare.

Huvudsakligen på grund av massmedias mycket omfattande och
i tiden hårt koncentrerade irafikbehov krävs förstärkning av linjenät och aulo-matstationer
i anslutning till berörda orter.

5.1.8 RadiolTV

Sveriges Radio har, liksom televerket, medverkat under
hela utredningsarbetets gång. Bl. a. har Sveriges Radio tillhandahållit en slor
del av det underlag på vilket televerket gjort sina bedömningar.

Också för Sveriges Radios vidkommande skulle en spridning
på många orter av de olympiska arrangemangen innebära betydande extra kostnader.
Detta förhållande har, på samma sätt som televerkets bedömningar, fått påverka
utredningens ställningstaganden.

Ett så omfattande engagemang som skulle bli nödvändigt för
Sveriges Radio i samband med olympiska vinterspel i Sverige leder till
utomordentligt stora behov av teknisk personal. Detta nödvändiggör att endera
extra personal utbildas för att tillfälligt tjänstgöra eller telepersonal från
andra länder hyrs in. Även i det senare fallet kvarstår dock ett visst behov av
utbildning.

Som en allmän utgångspunkt för Sveriges radios beräkningar
har vidare gällt att den ordinarie programproduktionen inte får slöras av OS-engage-manget.
Även med denna förutsättning kan dock viss materiel, t. ex. en del av den
tillgängliga OB-ulrustningen komma att tas i anspråk för OS. Likaså kan ett
antal fast anställda tekniker delta i arbetet.

Sammanfattningsvis kan följande redogörelse lämnas
beträffande Sveriges Radios OS-planer.

Allmänt

Sveriges Radio (SR) avser att under ett vinter-OS i
Sverige 1984 ge service till de TV- och ljudradiobolag som tillhör eurovisionen
och intervisionen.

De som står utanför dessa organisationer (t.ex. USA och
Japan) har att ordna sin egen bevakning, men kan naturligtvis mot ersättning
begära tjänster av SR. Fortsättningsvis redovisas dock bara bevakningen för eurovision
och intervision.

Television

Gmndtanken hos SR är den att vaije evenemang skall kunna
erbjudas för direktsändning. Om två eller flera evenemang äger mm samtidigt
erbjuder alltså SR signal från samtliga och varje enskild organisation har
därmed möjlighet att själv avgöra vilket evenemang som skall visas i direktsändning.
Detta är en nyhet i OS-sammanhang men har sedan åtskilliga år varit önskvärd
för att ge alla största möjliga valfrihet i programsättningen.

På varje tävlingsplats ges möjlighet till
kommentatorverksamhet på plats, men dessutom skall möjligheter finnas för t.
ex. en kommentator placerad i Göteborg att därifrån kunna kommentera längdlävlingarna
i Falun. SR:s beräkningar byggde ursprungligen på att möjlighet skulle finnas
att på varje tävlingsort kunna se samtliga samtidigt pågående tävlingar på
andra orter. Utredningen föreslår som nämnts i kostnadsbespa-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 41

rande syfte att möjligheten begränsas. Det enklare
alternativet innebär alt samtliga samtidigt pågående sändningar kan ses i
Göteborg och att därifrån väljs ell program som sänds till de övriga orterna.

Centralen
för TV-verksamheten placeras i Göteborg, vilket bl. a. innebär att alla
bildsignaler och ljudledningar samordnas till denna central för vidare
distribution ut över Europa.

Ljudradion:

Den centrala verksamheten placeras i Göteborg och liksom
på TV-sidan slussas alla förbindelser från arenorna via denna central till
utlandet.

På varje arena skall ges möjlighet till direktsändningar.
Radioreportrarna bör ha lillgång till TV-monitorer på sina kommentatorsplatser.

Göteborg:

Förutom
täckning av själva tävlingsverksamheten ges möjligheter till studioverksamhet i
TV-center i Göteborg. Tre studios för TV byggs, uppbyggda med sedvanliga faciliieter
i form av videobandmaskiner och filmscannrar. För ljudradion inrättas 25
studioblock. I Göteborg skall dessutom inrättas redaktionslokaler för de olika
radio- och TV-bolagen. Möjligheter för filmframkallning och filmredigering
skall finnas, samt för redigering av ENG-material ') På TV-sidan skall dessutom
fmnas plats och möjlighet för kommentatorer att därifrån kommentera varje
enskild tävling, s.k. off tube- positioner.

Hammarstrand:

Ingen studioverksamhet på TV-sidan. Ljudradion inrättar
ett studioblock.

Åre:

TvåTV-studios byggs. Redigeringsmöjligheter för ENG-material
anordnas. Två studioblock byggs för ljudradion.

Falun:

TvåTV-studios byggs. Redigeringsmöjligheter för ENG-material
anordnas. Tre studioblock byggs för ljudradion.

Film:

1984 räknar man med att en stor del av nyhetsbevakningen
kring tävlingarna sker med den nya elektroniktekniken (ENG) och därmed
koncentreras all filmframkallning och filmredigering till Göteborg. Ett
utvecklat system för filmtransport måste därigenom inrättas.

Information:

Beträffande
information och presservice räknar SR med att radio och TV-sidan inkluderas i
den allmänna presservicen. För specialinformation avser SR bygga upp ett eget
system.

Televerkets bedömningar angående radio- och TV- bygger på
att i stort sett alla investeringar har ett klart "återanvändningsvärde",
dvs. kan betraktas som tidigareläggning av planerade framtida investeringar.
Viss värdeminskning har dock belastat OS-budgeten liksom flyttningskostnader
för materiel som tillfälligt installeras på "fel plats" för att möta OS-beho-

'Med ENG avses en ny elektronisk teknik förTV-inspelning.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 42

ven.
Vidare har OS-budgeten belastats med ränta för den för tidiga anskaffningen.

Som underlag för
dimensionering har televerket använt de önskemål SR redovisat. Under
utredningens gång har diskuterats alternativa redovisade kostnader för att
arrangera s. k. tittmatning av TV-sändningar till t. ex. presscentralerna från
alla övriga tävlingsorter. Därvid har utredningen funnit motiv att föreslå den
reducering som beskrivs ovan. Vidare har diskuterats den relativt stora
kostnadsbesparing som ett slopande av möjligheten till direkt TV-sändning från
Hammarstrand innebär. På grund av de förväntade kvalitetskraven år 1984 har
utredningen dock i sitt budgetförslag tagit med denna möjlighet och dess
kostnader. Om de slutliga ställningstagandena innebär att direkta TV-sändningar
från Hammarstrand skall ersättas av filmade sändningar reduceras de på budgeten
redovisade medelsbehoven med ca 7 milj. kr.

Här
refereras kortfattat det material televerket redovisar till utredningen.

Beräkningarna är som redan
nämnts baserade på uppgifter från Sveriges Radio (SR) om deras tänkta
verksamhet på de fyra tävlingsorterna. Falun, Göteborg, Hammarstrand och Åre.
Göteborg förutsätts fungera som huvudproduktionsplats och dit ansluts alla
utlandsförbindelser.

Bildförbindelser

SR räknar med att TV-sända
ett antal program från olika tävlingsplatser till utlandet i stället för ett av
SR sammanställt enhetligt program. Det föreslagna tävlingsprogrammet medför
ofta två och ibland tre samtidiga direktsändningar till utiandet.

Önskemål om speciella
TV-förbindelser från vissa länder kan uppkomma. Varken kostnader eller
intäkter för detta har medtagits i beräkningarna.

Utredningen har, som redan
nämnts, som en modifiering av SR:s förslag förutsatt att kommentatorer med
flera skall ges möjlighet att på varje tävlingsplats kunna se en av de
tävlingar som pågår på övriga tävlingsplatser. Därtill skall man i Göteborg
kunna se samtliga pågående tävlingar. Som komplement till sända bilder
erfordras s. k. internationellt ljud samt kommentatorljud på flera språk. För
driftsäkerheten erfordras även separata reservförbindelser.

De
satellitprojekt som f. n. diskuteras skulle avsevärt förenkla TV- och radiosändningarna,
men det bedöms alltför osannolikt att de hinner tas i dritt i tid till 1984.

Ljudförbindelser:

Antalet
kommentatorer har beräknats till ca 40 (för radio och television) per
tävlingsplats utom för Hammarstrand där man beräknat 20-25.

Lokala
förbindelsebehov:

Under
denna rubrik behandlas förbindelsebehovet inom resp. tävlingsplats och dess
anslutning till det permanenta nätet.

Falun: Bildförbindelserna
anordnas dels i befintiiga kablar, dels med reportagelänk. Ljudförbindelserna
anordnas i befintliga kablar. Förbindelserna mellan sporthallen och de olika
tävlingsplatserna (dvs. inom produktionsstället) skall betalas av SR men ingår
i teleområdets kalkyl.

Hammarstrand:
Bildförbindelserna anordnas med reportagelänk. Ljud-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 43

förbindelserna anordnas i kabel. Förbindelser inom
tävlingsområdet anordnas av SR.

Åre: Bildförbindelserna anordnas med reportagelänk.
Ljudförbindelserna anordnas i kabel. Förbindelser inom tävlingsområdet skall
betalas av SR.

Göteborg: Bildförbindelserna anordnas dels i kablar och
dels med reportagelänk. Ljudförbindelserna anordnas i kabel.

Scandinavium och Nya Ullevi är definierade som skilda
produktionsställen och kostnaderna för dessa förbindelser ingår i televerkets
kalkyl.

Lokalbehov:

Erfarenheterna från tidigare arrangemang, t. ex. VM i
Falun, har gett vid handen att de erhållna lokalerna för mndradiocentralsfunktionen
(inkl. reportagelänkövervakning) varit små.

Med hänsyn till evenemangets storlek och varaktighet samt
antalet kommentatorförbindelser och reportagelänkar har lokalbehovet beräknats
till följande:

lokal

effektbehov

Falun:

100 m2

50kVA

Göteborg:

200

150

Hammarstrand:

50

50

Åre:

100

50

Lokalerna bör vara så nära Sveriges Radio som möjligt för
att reducera förbindelselängderna. Goda kanalisationsmöjligheter bör finnas.
För montage behöver lokalerna vara åtkomliga en månad före OS samt, för nedtagning.
en vecka efter OS. Om det inte är möjligt att få lokaler erfordras
uppställningsplats för husvagnar eller dylikt.

Förläggning av personal bör ske så nära arbetsplatsen som
möjligt med hänsyn till att det är fråga om skiftarbete. I Falun, Göteborg,
Hammarstrand och Åre erfordras ca 10 övernattningsplatser på resp. ort. Övrig
personal för Göteborg beräknas rekryteras från Göteborg.

Materiel:

Den materiel som finns för att klara sändningar från
tillfälliga produktionsplatser räcker inte till så många platser som nu är
aktuella. Möjligheterna att låna materiel bedöms som mycket begränsade och
besparingarna ligger inom felmarginalen.

Vissa möjligheter - gäller närmast radiolänkutrustning -
torde fmnas att hyra utrustning från leverantörerna eller alt sälja den till
andra intressenter efter OS. Omfattningen härav är dock svår att uppskatta.

Stora svårigheter uppstår om en tävlingsplats i sista
stund måste flyttas till en reservplats, t. ex. Falun till Bjursås. Under
förutsättning att kommentatorerna är kvar på den ursprungliga platsen och
kommenterar off-tu-be kan en bildförbindelse anordnas mellan ordinarie och
reservplats med några dagars varsel. Kostnaderna härför är marginella.

5.2 Göteborg

5.2.1 Allmänna förutsättningar

Göteborg har ett centralt geografiskt läge, relativt god
hotellkapacitet samt anläggningar av god klass. Göteborg står också årligen som
värd för

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 44

idrottsliga storevenemang. Del finns sålunda en stor krets
av erfarna, ideellt arbetande idrottsledare.

5.2.2 Resor till och från orten

Nyligen har Göteborgs nya storflygplats Landvetter, med en
årlig kapacitet på 3 miljoner resande, invigts. Anslutning till Göteborg (ca 3
mil) beräknas ta 20 minuter och kan ske med buss.

Beträffande tåg finns i dag mycket täta tåglägenheter
mellan Stockholm och relativt täta förbindelser med Falun och Östersund.

5.2.3 Förläggning av deltagare och publik

Beträffande deltagare i de olympiska spelen kan hotell
användas. Från Göteborgs sida har emellertid framhållits som ett bättre
alternativ t. ex. bostadshotell, nybyggda servicehus eller sjukhem vilka ännu
ej tagits i bruk. Befintliga bostadshotell är Bergsjön, Ramberget, Backadalen
och Svartödalen. Beträffande servicehus och sjukhem har Göteborg ett omfattande
program för framtiden. Möjligheter finns troligen att med tanke på den långa
planeringstiden kunna färdigställa några anläggningar av delta slag vid lämplig
tidpunkt.

För Internationella Olympiska Kommitténs ledamöter och
övriga prominenta gäster föreslås i första hand Park Avenue Hotell med en
kapacitet av 325 rum och 550 bäddar.

För pressen gäller att inom 10 minuters gångavstånd från
tävlingsarenan och det planerade presscentret i dag finns ca 2 000 hotellmm med
3 000 bäddar.

För publiken finns inom Göteborg ca 6 800 bäddar på
hotell, samt inom Storgöteborg (35 km) totalt 7 500 bäddar. Till detta kommer
de möjligheter kringliggande kommuner erbjuder. Inom 10 mils radie finns 15 000
hotellbäddar att tillgå.

Utöver detta kan man räkna med andra inkvarleringsresurser.
Som exempel på sådana nämner Göteborgs kommun inackordering i skolor,
sporthallar, fritidsgårdar etc. (2 000 bäddar), privathem (1 000), husvagnscamping
(1 000), passagerarfartyg (1 000), förenings- och företagsgårdar, stugbyar etc
(1 000) och eventuella outhyrda lägenheter (500). Slutligen bedöms att minst
var femte resenär normalt bor hos släkt och vänner.

5.2.4 Utspisningsmöjligheter

Befintiiga hotell och bostadshotell samt restauranger har
tillräcklig kapacitet.

5.2.5 Resor inom orten

För Internationella Olympiska Kommitténs ledamöter och
övriga prominenta gäster förutsätts särskilda arrangemang ske. Aktiva och
deltagare och ledare transporteras omväxlande med buss och personbil. Även här
kan särskilda arrangemang göras till begränsade kostnader.

Beträffande massmedia framhåller kommunen att
inkvarteringen nära tävlingsarenor och presscentmm innebär begränsade behov av
transporter.

Kollektiva transportmöjligheter för publiken, liksom
parkeringsmöjligheter, bedöms av kommunen kunna arrangeras på
tillfredsställande sätt.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 45

5.2.6 Samhällelig service

Med tanke på Göteborgs storlek torde, t. ex. vad gäller
post, tele och andra serviceanordningar av detta slag, inga särskilda problem
uppstå. Beträffande sjukvård har Göteborgs kommun redovisat ett program för de
insatser som behöver göras. Vad gäller bevakningsfrågorna har kommunen endast
påtalat det faktum att arenor och presscentrum ligger nära varandra, vilket
underlättar bevakningen. Kommunen framhåller också möjlighelen att ta hänsyn
till bevakningsfrågorna i samband med val av förläggning.

5.2.7 KommersieU service

Med tanke på Göteborgs storlek torde inte några problem
uppstå i detta avseende.

5.2.8 Utbud av fritidsaktiviteter

Göteborgs kommun har karaktäriserat utbudet av
fritidsaktiviteter som relativt stort. Några problem av betydenhet i detta
avseende bör, menar kommunen, inte uppstå.

5.2.9 Information

Den i dag i kommunen befintliga organisationen för
information till besökare måste i händelse av olympiska spel förstärkas,
framhåller kommunen. Två informationscentraler finns idag, en i turistbyråns
regi och en i stadskansliets. Dessa har tillsammans ca 20 fast anställda och
under högsäsong utökas detta antal. Enligt turistbyrån är en utökning med ca
100 informatörer nödvändig. Även i kringliggande kommuner finns i dag turistbyråer
som eventuellt behöver förstärkas.

5.2.10 Marknadsföring

Kommunen har inte redovisat något mer omfattande material
i detta avseende. Dock hävdas att ett kvalitativt högklassigt material bör tas
fram för all marknadsföra arrangemangen. Man räknar med relativt stora sponsorbidrag
och anger att Göteboigs andel förmodligen inte underskrider en halv miljon kr.
Vidare bör man, utöver ovannämnda summa, kunna tillgodoräkna sig i varje fall
en stor del av Göteborgs ordinarie marknadsföringsmedel, menar kommunen.

5.2.11 Idrottsanläggningar. Anläggningar för ceremonier.
Representa

tion

Anläggningar för idrottsändamål redovisas i tabell 8. För
ceremonierna föreslår kommunen att Nya Ullevi utnyttjas. Provisoriska
anläggningar behöver göras för OS-elden. Kommunen redovisar också goda möjligheter
till representation.

5.2.12 Lokal administration

1 ett särskilt förslag har Göteborgs kommun redovisat en
skiss lill lokal administration för genomförande av spelen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146

Tabell 8 Beflntliga tävlingsbanor i Göteborg

46

opaginerad Kontrollera mot PDF

Befintliga tävlingsbanor i Göteborg

Anläggnii Tävling

ngar Träning

Publikkapacitet
kapacitet

Parkeringskapacitet

Kommunikation

Skridsko

Ullevi

(400 m., konstfrusen)

52 000

9-10 000
bilar

Centralt läge

Ruddalens skridskobana (400 m. konslfr)

2 000

1 500 bilar

buss - spårvagn 8 km fr. Göteborgs centrum

Ruddalens bandy

bana

(konstfrusen)

3 500

1 500 bilar

buss- spårvagn 8 km fr. Göteborgs centrum

Ishockey-Konståkning

Scandinavium (Inomhushall)

12 273 (alla sittpl.)

9-10 000
bilar

Centralt läge

Frölundaborg (Inomhushall)

11 000

1 500 sittpl.

9 500 Slåpl.

eller

2 800 siUpl.

5 000 Slåpl.

2 500 bilar

buss - spårvagn 5 km fr. Göteborgs centrum

Slottsskogshallen

1 000

2 500
bilar

buss - spårvagn 5 km fr. Göteborgs centrum

Rambergshallen

1 000

2 000
bilar

Spårvagn 4 km fr. Göteborgs centrum

Askims ishall

1 000

1 000 bilar

buss

15 km fr. Göteborgs centrum

Slottsskogsvallens Curling bana (tält)

100

2 500 bilar

buss - spårvagn 5 km fr. Göteborgs centrum

Åby isstadion (inomhushall)

buss 7 km fr.

Göteborgs

centrum

Kungsbacka ishall

buss 28 km fr.

Göteborgs

centrum

Ytterby ishall

buss 25 km fr.

Göteborgs

centrum

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 47

5.3 Falun

5.3.1 Allmänna förutsättningar

Falu kommun bedömer förutsättningarna för att i Falun
arrangera de nordiska grenarna, inkl. skidskytte och skidorientering, som goda.
Kommunen hänvisar till erfarenheterna från tidigare arrangemang, dels skid-VM
1954 och 1974, dels de årligen återkommande Svenska skidspelen. Vidare
framhåller kommunen förutsättningarna beträffande anläggningar, kommunikationer
och möjligheter att administrera spelen som goda. Kommunen påpekar emellertid
samtidigt att förbättringar och kompletteringar i vissa avseenden är
nödvändiga.

5.3.2 Resor till och från orten

Falun/Borlänge flygplats. Dala airport, är belägen ca 2
mil från Falun. Reguljära förbindelser finns med såväl Stockholm som Göteborg.
Därtill finns goda möjligheter att ta emot charterplan i samband med olympiska
spel. Flygplatsens tekniska utrustning är av god klass.

Järnvägskommunikationerna betecknas av kommunen som goda.
Restiden till Stockholm är ca 3 timmar och till Göteborg ca 6 timmar.

5.3.3 Förläggning av deltagare och publik

Beträffande förläggningen av deltagare föreslår kommunen
hotell och pensionat samt Haraldsboskolan. Sammantaget ger detta möjlighet till
595 bäddar inom 0,5-8 km från Lugnet. Utnyttjandet av Haraldsboskolan
förutsätter föriängning av sportlovet. Reservhotell i Falun om högst ca 100
bäddar. För Internationella Olympiska Kommitténs ledamöter och prominenta
gäster föreslås Grand Hotell i Falun med 196 bäddar, 1,5 km från Lugnet.

För massmedia föreslår kommunen förläggning på hotell i
Borlänge, där 675 bäddar skulle kunna finnas tUlgängliga för ändamålet.
Avståndet till Lugnet är 2 mil.

Till detta kommer att en eventuell disposition av
studentbostäder i Falun skulle ge ett tillskott av ytterligare 200 enkelrum
inom gångavstånd från Lugnet. I Borlänges omgivningar tillkommer 175 bäddar,
2-2,5 mil från Lugnet.

För publiken finns de hotellrum i Falun/Borlänge som inte utnyttias.
De båda orterna erbjuder dessutom mer än 3 000 bäddar i privatrum. Till detta
kommer disponibla rum på hotell, pensionat och privat i regionen och
angränsande områden (Siljansområdet, Säter, Hedemora, Hofors, Sandviken).
Skolgårdar och idrottsplatser kan användas för t. ex. husvagnscamping. Så
skedde under VM 1974.

Totalt finns i Falun/Borlänge på ett maximalt avstånd av
20 km från tävlingsplatsen 4 650 bäddar. På ett maximalt avstånd av 50 km finns
10 750 bäddar och på ett maximalt avstånd av 100 km finns 19 550 bäddar. Vissa
andra möjliga, men inte säkra, tillskott diskuteras av kommunen.

5.3.4 Utspisningsmöjligheter

Falu kommun har framhållit frukosten som största problem,
med hänsyn till att den skall serveras på en relativt begränsad tid.
Beträffande hotell och pensionat uppstår enligt kommunen inga problem. Vad
gäller privat inkvartering torde frågan kunna lösas, bl. a. med hjälp av
rekommendationer beträffande pris. Liksom vid VM torde också, genom särskilda
åtgärder och med hjälp av lottaorganisationen, problem kunna undvikas.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 48

Kommunen påpekar vidare det positiva i att den planerade
gymnasieskolan vid Lugnet, med planerad byggstart 1979, står klar vid tiden
för OS. Skolan erbjuder utmärkta bespisningsmöjligheter.

5.3.5 Resor inom orten

Beträffande kommunikationerna inom Falun framhåller
kommunen att inga speciella problem bör uppstå. Kommunen redovisar de altemativ
som bjuds under ordinära förhållanden och kommenterar också de speciella
åtgärder som blir nödvändiga i samband med olympiska spel. Parkeringsmöjligheterna
är goda, liksom tillfarter. I det senare fallet framhålls dock önskvärdheten av
att den s. k. östra förbifarten färdigställs. Detta projekt ryms dock redan nu
i kommunens planer före 1984.

5.3.6 Samhällelig service

För post, tele etc. utnyttjas befintliga tillgångar.
Därtill kommer särskUda servicearrangemang vid tävlingsarena, förläggningar
och centra. De sanitära arrangemangen i anslutning till arenor och
förläggningar kan kompletteras genom provisorier.

Sjukvårdsresurserna karaktäriseras av kommunen som goda.
Falun har länssjukhus och länsdelssjukhus. Liksom beträffande VM förutsätts
insatser från bl. a. Röda Korset.

5.3.7 Kommersiell service

Det befintliga utbudet kan utnyttias. Därtill, säger
kommunen, utökas detta utbud erfarenhetsmässigt väsentligt i samband med stora
arrangemang.

5.3.8 Utbud avfritidsaktiyileter

Möjlighelerna till friluftsliv är goda. Kommunen
framhåller vidare att nöjesutbudel erfarenhetsmässigt väsentligt utökas i
samband med stora arrangemang.

5.3.9 Information

Kommunen antyder vissa upprustningar, bl. a. genom
särskilda informationscentraler. Vidare framhåller man behovet av en
samordning mellan central och lokal information.

5.3.10 Marknadsföring

Tyngdpunkten torde, enligt kommunen, ligga på central
marknadsföring. Vissa möjligheter till lokal marknadsföring redovisas dock.

5.3.11 Idrottsanläggningar. Anläggningar för ceremonier

Inom området Lugnet finns Riksskidstadion, omfattande dels
en 90 meters och en 70 meters hoppbacke med erforderiiga anordningar. Läk-tarplats
finns för 15 000-20 000 slående. Vidare finns längdskidsladion med
servicebyggnad och adminislrationsbyggnad, tekniska anordningar för tidmätning,
resultatgivning etc. I anslutning till längdskidsladion finns permanenta spår.
Träningsbanor finns vid Lugnet liksom i Bjursås. Kommunen framhåller dock att
frågan om reservstadion har lämnats därhän.

I anslutning till Riksskidstadion finns dessutom
sporthallen, innehållande sporthall och simhall. Sporthallen har använts och
kan användas för ceremonier, tävlande/funktionärer, tävlingsledning/jury etc,
press, radio/TV, televerket.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 49

Kommunen har i sin redovisning påtalat behov av vissa
nyanläggningar, kompletteringar och förbättringar. Vad gäller hoppbackarna
behandlar kommunen möjlighelerna att sänka farten i den stora backen,
anläggande av kylvattenanläggning, sanitära anordningar i anslutning till
domartorn m. m., lift för i första hand tävlande, utökning av läktare samt
provisoriska kommentatorshytter. Beträffande längdskidstation diskuteras
lån/hyra av provisoriska läktare, vissa schackningsarbeten, hyra av
provisoriska kommentatorshytter, provisorisk nationsgård inkl. möjligheieriill vallning
och service, komplettering av stängsel m. m. samt interna telekommunikationer.

5.3.12 Lokal adminislralion

I en särskild plan har kommunen redovisat förslag till
lokal administration för spelens genomförande.

5.4 Åre

5.4.1 Allmänna förutsättningar

I sin sammanfattning av Åre kommuns förutsä.tningar som OS-ort
påpekar kommunen de goda teiTängförutsällningar som finns för alpina tävlingar,
erfarenheterna från tidigare stora tävlingsarrangemang och de investeringar
som redan gjorts eller ingår i befintliga planer. Samtidigt konstaterar
kommunen att förläggnings- och utspisningsmöjlighetema för åskådare är
begränsade inom Äre tätort. Emellertid framhåller man att dels sådana möjligheter
finns på inte alltför långt avstånd från tävlingsorten, dels att man genom
provisorier och temporära åtgärder kan klara de krav de olympiska spelen
ställer.

5.4.2 Resor till och från orten

Närmaste inrikesflygplats är Östersund (Frösö flygplats).
I Trondheim finns tillgång till internationell flygplats. Avståndet till
Östersund är ca 10 mil, till Trondheim ca 15 mil. Tätorten Åre genomkorsas av
Trondheimsleden (E75). Regionala förbindelser med buss och tåg finns till och
från Östersund, samt centralorten Järpen. Genom Åre går järnvägslinjen
Stockholm-Östersund-Trondheim.

5.4.3 Förläggning av deltagare och publik

Som en utgångspunkt för sina redovisningar anger kommunen
att samtliga aktiva, deltagare och funktionärer skall förläggas inom en mils
radie från Åre tätort. Inom denna radie finns i dag drygt 2 000 bäddar i hotell
och pensionat därtill kan läggas ca 760 bäddar i privatrum och privata stugor.
Ser man till kommunen totalt finns i dag 2 900 bäddar på hotell och I 100 i stugbyar.
Vidare redovisar kommunen ett beräknat tillskott av 600-700 bäddar per år under
perioden fram till 1984. Av dessa beräknas ungefär hälften tillkomma inom enmilsradien.
Kommunen har gjort upp en detaljerad plan för förläggningsfrågan.

5.4.4 Uispisningsmöjligheter

Åre saknar matserveringar som kan betjäna den slora mängd
tillresande besökare som dagtid under arrangemangen kommer att besöka Åre.
Provisoriska utspisningsmöjligheter av acceptabel standard kan ordnas. Däremot
bedömer kommunen att antalet matplatser inom Åre/Duved bör räcka för deltagare,
arrangörer och massmedia.

4 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 146

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 50

5.4.5 Resor inom orien

Föriäggning och utspisning av nationstrupper samt delar av
massmedia kommer att ske i Åres centrala delar, I 000 meter från
tävlingsarenorna. För dessa kategorier och besökande boende i Åre uppstår inga
egentliga iransportproblem. Emellertid föreslår kommunen vissa anordningar, i
form av extrainsatta bussar m. m., för att underlätta för deltagare, press och
funktionärer. Parkeringsmöjligheter kan anordnas inom Åre, vid tävlingsarenorna
dock endasl för en begränsad grupp funktionärer m. fl.

5.4.6 Samhällelig service

Av kommunens redovisning framgår att viss service av
betydelse finns inom tätorten Åre. Kommunen framhåller att kompletteringar blir
behövliga i samband med olympiska spel.

Sjukvårdsresurser finns i Åre, främst tack vare
riksförsäkringsverkets sjukhus.

Beträffande den samhälliga servicen konstaterar kommunen
att den kan kompletteras genom de resurser som finns i Östersund, tio mil från
Åre.

5.4.7 Kommersiell service

Kommunen drar samma slutsatser som beträffande den
samhälleliga servicen, nämligen att de befintliga resurserna bör kompletteras
samt att Östersunds möjligheter kompenserar brister som kan finnas i Åre.

5.4.8 Utbud av fritidsaktiviteter

Utbudet av fritidsaktiviteter i Åre är anpassat till den
mängd gäster som kan övernatta på orten och i dess närmaste omgivningar. Goda
möjligheter finns till skidåkning, såväl i backar som längdlöpning. Samtliga
backar i Åre torde dock behöva reserveras för träning och tävling. Vidare finns
möjligheter till utflykter och nöjen. Några svårigheter i detta avseende nämns
inte av kommunen.

5.4.9 Informaiion

Turistbyråer med anställd personal finns i dag i Åre,
Storlien och Mattmar. För OS måste ytterligare informationsställen upprättas
under tävlingsdagarna för att ge service till allmänheten. Också andra
serviceanordningar som underlättar för deltagare och publik föreslås av
kommunen.

5.4.10 Marknadsföring

Åre kommun förutsätter att marknadsföringen av de
olympiska spelen sker centralt.

5.4.11 Idrottsanläggningar. Anläggningar för ceremonier

Åre har en lång tradition som tävlingsort i utförsåkning.
I samband med tidigare tävlingar och genom Åreprojektet har back- och
liftsystemen byggts ut. Befintliga backar behöver i vissa avseenden förbättras
och kompletteras, främst avseende tävlingsteknisk utrusining. De mer betydande
investeringar som måste göras i tävlingsarenor är dels en störtloppsbana med
stollinbana, dels en snökanonanläggning, menar kommunen. Utbyggnaden av
störtloppsbanan inkluderar en broöverfarl över E75 vilket givetvis måste
ytterligare utredas i samråd med vägverket. De äldre banorna i Åre torde behöva
relativt omfattande kompletteringar.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 51

5.5 Hammarstrand

5.5.1 Allmänna förutsättningar

Ragunda kommun bedömer möjligheterna att arrangera rodel
under de olympiska vinterspelen som goda. Erfarenheter finns från tidigare
tävlingar, främst VM 1975 och EM 1976.

Då rodeltävlingarna kan antas samla ett begränsat antal
tävlande och publik jämfört med vissa andra grenar, torde Hammarstrand kunna
erbjuda en tillfredställande service. Tidigare erfarenheter bekräftar detta.

5.5.2 Resor lill och från orten

Hammarstrand hänvisar, liksom Åre, till Frösö flygplats i
Östersund, 10 mil från Hammarstrand. Därtill kan Sundsvalls flygplats
utnyttjas, avståndet till denna är ca 11 mil.

Goda möjligheter till järnvägsförbindelser finns. Kommunen
hänvisar dels till förbindelserna över Östersund, men också till förbindelser
över Långsele (7 mil från Hammarstrand) Bispgården (2 mil från Hammarstrand)
och Ragunda (5 km från Hammarstrand).

Parkeringsmöjligheter finns, även med beaktande av att en
stor del av publiken vid rodeltävlingarna kommer till Hammarstrand över dagen
och företrädesvis per bil.

5.5.3 Förläggning av deltagare och publik

Inom 600 meter från tävlingsområdet finns 500 bäddar i
hotell och stugor. Inom 20 km finns ytterligare 224 hotellbäddar. Om Östersund
och Sollefteå utnyttjas finns än fler möjligheter inom relativt rimligt reseavstånd.
Vissa planer finns att uppföra en stugby med central servicebyggnad, vilket
skulle ge ytterligare ca 240 bäddar i närheten av tävlingsbanan.

5.5.4 Utspisningsmöjligheter

Möjlighet att servera mat finns på hotellen. Dessutom kan
två skolor användas för detta ändamål.

5.5.5 Resor inom orten

Transport av aktiva, ledare, officiella representanter och
i viss mån massmedia förutsätts ske genom särskilda insatser, främst lån av
bussar och/eller bilar.

5.5.6 Samhällelig service

Post och bankservice måste troligen förstärkas under
spelen. Sjuk-vårdstiänsten förutsattes samordnas för Jämtlandsregionen.

5.5.7 Kommersiell service

Kommunen har i tabellform redovisat de servicefunktioner
som finns i Hammarstrand och närliggande tätorter. Alla viktiga funktioner
finns men kapacitetsförstärkning måste förutsättas bl. a. genom anlitande av
extra personal.

5.5.8 Utbud av fritidsaktiviteter

Goda förutsättningar finns enligt kommunen, främst för utomhusaktivi-teter
av typ skidåkning.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 52

5.5.9 Injörmation

Kommunen redovisar planer på att bygga upp särskilda
informationspunkter.

5.5.10 Marknadsföring

Marknadsföringen förutsätts av kommunen huvudsakligen
skötas centralt för OS.

5.5.11 Idrottsanläggningar. Anläggningar för
ceremonier

Hammarstrand har landets enda rodelbana av internationell klass. Vissa

förbättringsarbeten är dock nödvändiga i rodelbanan.
Alternativa ambitionsnivåer har därvid diskuterats.

5.5.12 Lokal adminislralion

Kommunen har, på grundval av erfarenheterna från bl. a. VM
1975 och EM 1976, lämnat förslag till lokal administration.

5.6 Östersund

För Östersunds vidkommande har utredningen inte föreslagit
några tävlingar. Däremot får den gemensamma organisationskommittén anlas bli
förlagd dit. Tidigare i detta kapitel har också redovisats all förläggning av
och service till massmedia till stora delar måste ha Östersund som basort.
Vidare måste såväl Åre som Hammarstrand falla tillbaka på de resurser som finns
i Östersund vad gäller samhällelig och kommersiell service, sjukvård,
förläggning av publik m. m. Östersund har goda förutsättningar att svara för de
insatser som här redovisats. Resemöjligheterna till och från orten är goda,
liksom hotellkapacitet, utbud av fritidsaktiviteler och sjukvårdsmöjligheter.
Som sammanhållande punkt för jämtlandsarrangemangen är såldes Östersund
självklar.

6 Organisation och ansvarsfördelning.
Budgeteringsprinciper

6.1 Organisalion

Den modell för genomförande av de olympiska vinterspelen
som föreslås i detta belänkande bygger, som tidigare utförligt redovisats, på
utnyttjande av befintliga idrottsanläggningar på flera olika orter. Utredningens
förslag innebär att spelen arrangeras i Göteborg. Falun, Åre och Hammarstrand.

Spridningen på fyra orter nödvändiggör särskilda
hänsynstaganden då den administrativa organisationen för spelen utformas.
Utgångspunkten för utredningen har varit att söka en organisationsform som ger
största möjliga kostnadsmedvetande. Vidare har en strävan varit alt nå en
strikt ansvarsfördelning mellan de olika organisatoriska enheterna.

Utredningen har utgått från att det skall finnas en
central organisationskommitté med ett generalsekrelariat. Samtidigt har
förutsatts att spridningen på olika orter kräver lokala
organisationskommittéer med motsvarande sekretariat.

Den centrala organisationskomniiiién och dess kansli
ansvarar för centrala uppgifter. Några exempel på sådana:

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 53

-
Viss gemensam
administration.

-
Egen budget och
uppföljning av det ekonomiska utfallet.

-
Genomförandeplanering,
främst i ett tidigt stadium.

-
Samordnad
marknadsföring och massmediaservice.

-
Vissa frågor
rörande de tävlandes, publikens m. fl. resor mellan de olympiska orterna.

-
Den slutliga
dokumentationen av de olympiska spelen.

-
Övriga
samordningsfunktioner.

De lokala kommiitéerna och deras sekretariat åvilar bl.
a.:

-
Lokal
administration.

-
Ansvar för
arenor och tävlingar.

-
Ansvar för
lokala transporter, inkvartering och sjukvård.

-
Ceremonier.

-
Övriga
uppgifter som ej åvilar den centrala kommittén. Utredningen föreslår att tre
lokala organisationskommittéer inrättas,

nämligen en för Göteborg, en för Falun och en gemensam för
jämtlandsregionen.

Till de lokala organisationskommittéerna i Göteborg och
Falun knyts sekretariat på resp. orter. För Jämtlands vidkommande föreslås att
den lokala organisationskommittén får sin placering i Östersund, där också ett
samordningssekretariat inrättas. Detta samordningssekretariat kompletteras med
enheter för vissa arbetsuppgifter i Åre och Hammarstrand.

6.2 Ansvarsfördelning

En organisation som bygger på flera enheter av det slag
som här presenteras förutsätter en strikt ansvarsfördelning. Detta gäller dels
mellan olika intressenter inom de olika organisationskommittéerna, dels mellan
de olika kommittéerna.

Tidigare har klart framgått att olympiska spel skulle
komma att beröra en mängd olika intressenter. Det torde inte vara möjligt att
bereda alla intressenter plats i samtliga kommittéer. I stället torde man för
var och en av de fyra kommittéerna få avgöra den i varje enskUt fall
lämpligaste sammansättningen. Här skall bara kort skisseras utredningens syn på
vissa av dessa frågor.

Sveriges Olympiska Kommitté, riksidrottsförbundet, de
olympiska spe-cialidrottsförbunden, de berörda kommunerna och de regionala
myndigheterna, Sveriges Radio/TV och flera centrala ämbetsverk skulle vara
direkt berörda av olympiska spel i Sverige. Dessa intressenter har olika
förutsättningar och motiv för sitt engagemang. För vissa av dem gäller att de
har ansvar för genomförandet av tävlingarna, för andra att de som serviceorgan
har ansvar för genomförandet. Bland de berörda myndigheterna och
organisationerna finns även motstridiga intressen, vilka - t. ex. inom ramen
för de givna ekonomiska förutsättningarna - måste jämkas samman för att spelen
skall få en rimlig och för alla parter godtagbar ambitionsnivå.

Det övergripande målet måste vara att goda förutsättningar
skapas för väl genomförda idrottstävlingar, liksom för väl fungerande kringarrange-mang.
Utredningen har stannat för lösningen att ge de lokala organisationskommittéerna
största möjliga självständighet, med direkt ansvar för spelens genomförande och
för den lokala ekonomin. Den centrala organisationskommitténs uppgift blir
därför att ansvara för dels samordningsar-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 54

betet, dels sådana arbetsuppgifter som av rationella eller
ekonomiska skäl lämpligen bör falla på en central organisation. Exempel på
sådana uppgifter har tidigare redovisats.

Vidare bör den centrala organisationskommitténs
samordningsansvar ta sikte på att de olika orterna får möjlighet att genomföra
sina olympiska tävlingar på ungefärligen jämförbar ambitionsnivå. Den centrala
kommittén torde också i vissa situationer kunna ta ansvar för samordnande
arbetsuppgifter som t. ex. de lokala organisationskommittéerna bedömer kräva
lokal assistans.

Slutligen förefallerdet naturligt att den centrala
organisationskommittén ansvarar för den tidiga genomförandeplaneringen och för
merparten av kontakterna med utanför den samlade OS-organisationen stående
parter, då de ej rör rent lokala frågor.

De lokala organisationskommittéerna bör, som redan
poängterats, planera och genomföra sina delar av de olympiska spelen. Delta
leder till att den centrala kommitténs sekretariat kan begränsas personellt.
Den centrala styrningen av den lokala verksamheten kommer i stället att ske
dels genom de ekonomiska villkor de lokala kommittéerna ges, dels genom
sammansättningen av de lokala kommittéerna.

Det yttersta ekonomiska ansvaret bör delas mellan staten
och de lokala intressenterna. Utgångspunkten bör vara att den centrala
organisationskommittén ger de lokala kommiitéerna möjlighet att självständigt
genomföra sina delar av OS-arrangemanget inom en från början fastlagd ekonomisk
ram. Denna ram bör anpassas till den påförhand uppskattade publiktillströmningen.
Om den ekonomiska ramen överskrids är den lokala kommittén ansvarig för att det
ökade medelsbehovet täcks. Det yttersta ekonomiska ansvarel torde därvid falla
på de kommunala myndigheterna på resp. ort. På moisvarande sätt bör eventuella
vinster av arrangemangen tillfaUa de lokala intressenterna.

Utredningen föreslår vidare att bindande avtal tillkommer
inom de lokala kommittéerna. Dessa avtal, vilka bl. a. bör omfattas av de
specialförbund som är representerade på resp. tävlingsort, anger de ekonomiska
relationerna inom den ram de lokala kommittéerna fått att arbeta efter. Den
part i kommittén som ytterst bär det största ekonomiska ansvaret -vanligen
kommunerna - bör ges sådan representation i omfattning eller form att den
lokala kommittén kan utgöra ett fungerande beslutsforum, i synnerhet i de
ekonomiska frågorna.

Den av utredningen föreslagna budgetmodellen innebär att
vare sig staien eller den centrala organisationskommittén kan påta sig något
ansvar att täcka något eventuellt underskott på lokal nivå, med mindre än att överenskommmelse
därom nåtts i samband med att de lokala kommittéernas ramar fastställls. Undantagfrån
denna princip kan endast göras i vissa, mycket speciella fall. Så kan t. ex.
kraftigt ökade kostnader av säkerhetsskäl eller väsentliga avvikelser vad
gäller publiktillströmningen leda till att den centrala organisationskommittén
träder in. Ansvaret faller därvid, i den händelse den centrala
organisationskommitténs intäktskällor inte möj-ligör en insats, ytterst på
staten.

Med de olympiska spelen förlagda till fyra olika orter,
var och en med skilda förutsättningar såväl när det gäller intäkter som
utgifter, blir emellertid också en samordning och omfördelning av bl. a.
biljettintäkterna nödvändig mellan de olika orterna. En sådan omfördelning är
motiverad bl. a. med hänsyn till att ingen av de fyra orterna ensam kan
arrangera spelen. Göteborg är 1. ex. beroende av att Åre kan genomföra de
alpina

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 55

tävlingarna. En principiell modell för omfördelningen
mellan de fyra orterna bör fastställas innan Sverige åtar sig arrangemanget av
de olympiska spelen.

I den
centrala organisationskommittén bör de olika lokala kommittéernas ordförande
återfinnas. Därigenom kan man nå en god kontakt mellan den centrala kommittén
och de lokala. På så sätt tillförsäkras de lokala representanterna med tyngst
ekonomiskt ansvar ett betydande inflytande. Idrottsrörelsen bör representeras
på så väl central som lokal nivå, liksom t. ex. televerket och Sveriges Radio/TV.
De olympiska specialförbunden bör representeras i de lokala kommittéer där
resp. specialförbunds tävlingar genomförs. Kommuner och/eller regionala
myndigheter skall representeras i de lokala kommittéerna. Endera av dessa bör
besätta ordförandeposten. Med en representation av detta slag, innebärande att
varje ekonomiskt ansvarig part ingår på relevant nivå i OS-organisationen, bör
en tillfredsställande ekonomisk styrning av verksamheten kunna ske.

Då
ställningstagande sker till de ekonomiska ramar inom vilka de lokala kommittéema
skall arbeta måste besluten bygga dels på de kostnader resp. ort har att bära i
samband med arrangemangens genomförande och dels målsättningen att samtliga
orter skall ges likvärdiga förutsättningar att genomföra spelen. I kapitel 7
redovisas översiktligt budgetförslag för de lokala kommittéerna. Utredningen
har vid sin beräkning av de olika orternas medelsbehov utgått från orternas
egna förslag och kostnadsberäkningar. Vissa korrigeringar har dock blivit
nödvändiga under arbetets gång. 1 de lokala budgetförslagen ingår även vissa
investeringar som bedömts oundgängligen nödvändiga fördels det idroltsmässigagenomförandet,
dels vissa serviceuppgifter.

I det
lokala budgetförslaget ingår inte den service som är nödvändig för massmedias
arbete. De kostnader denna service föranleder belastar i kalkylen den centrala
budgeten eller annan finansieringskälla. Dock förutsätts betydande delar av
dessa uppgifter åvila de lokala kommittéerna, dock med finansiering från i
första hand de centralt beräknade inkomsterna. Dessa uppgifter - som omfattar
lokaldispositioner och hyror för massmedias behov, vissa massmediaarrangemang
som t. ex. kommentatorshytter på arenorna, m.m. - bedöms bättre kunna fullgöras
på lokal nivå. Vissa kommunala investeringar, vilka i och för sig bedömts
nödvändiga för de olympiska spelens genomförande men som efter OS har annan
användning i den kommunala elle regionala servicen, har inte heller bedömts
böra belasta de lokala OS-budgelerna. Dessa kostnader åvilar kommunernas
ordinarie verksamhel.

De
investeringar och driftskostnader, vilka ingår i de efter dessa principer
uppbyggda förslagen till lokala budgetar, har i huvudsak bedömts böra
finansieras genom orternas gemensamma biljettintäkter. Utredningen har i sitt
arbete fäst stor vikt vid det tidigare påtalade förhållandet att orterna här är
beroende av varandra för att olympiska spel skall kunna genomföras i Sverige.
Således har t. ex. investeringar i störtloppsbanan i Åre, elektronisk
anläggning på Ullevi, upprustning av rodelanläggningen i Hammarstrand eller
kylvattenanläggning i Falun fått belasta de olika budgetförslagen med olika
stora investeringsbelopp. På samma sätt har hänsyn tagits även till
reseavstånden i Jämtland, vilka förorsakar högre kostnader -främst i
förhållande till Göteborg. Å andra sidan har hänsyn tagits till att väsentligt
högre kostnader faller på den lokala budgeten för Göteborg beträffande
administration, ceremonier, marknadsföring och information samt för
tävlingarnas genomförande. Utredningen har vidare förutsatt att

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 56

vissa kostnader, vilka i och för sig kan rubriceras som av
OS förorsakade kostnader, inte belastar den olympiska budgeten om tiänsterna är
av sådant slag eller sådan storleksordning att de kan rymmas inom redan befintlig
kommunal verksamhet.

En förutsättning för att de arrangerande orterna skall
acceptera en ansvarsfördelning av här redovisat slag, innebärande stor
självständighet och ett betydande kostnadsansvar, torde vara att vissa
garantier anges för att intäkterna inte i allt för hög grad skall avvika från
dem som angetts i budgetförslagen. Utredningen har också tidigare förutsatt att
vissa centrala garantier skall ges härvidlag. I sammanhanget bör emellertid
konstateras att de enkla beräkningar av de kommunala skatteinkomsterna som presenteras
i det samhällsekonomiska avsnittet, ger vid handen att publiktillströmningen
ger kommuner och landsting inkomster vilka inte kan avläsas omedelbart. Mot
bakgrund härav råder enlighet mellan utredningen, samtliga berörda orter och
andra intressenter om att i utredningen redovisade intäkter på lokal nivå kan
ligga till grund för inkomstberäkningarna och därmed också för fastställande
av en nivå vid vilken den centralt givna inkomstgarantin bör inträda.

Utredningen
har utgått från att den tekniska ulvecklingen fram till 1984 torde möjliggöra
en samordnad och databaserad hantering av rums-, rese-och inträdesbiljettbokning.
Därigenom torde biljettintäkterna ända fram till spelens omedelbara början
kunna inflyta till ett samlat konto. En sådan ordning underlättar den av
utredningen förutsatta omfördelningen mellan orterna av de influtna
biljettinkomsterna. Som framgått av utredningens diskussion i detta kapitel är
förhandlingar nödvändiga mellan de kommuner och övriga intressenter vilka
skulle beröras av de olympiska arrangemangen. Dessa förhandlingar, vilka
främst berör de fyra föreslagna arrangörskommunerna, bör lämpligen kunna föras
med biträde av Svenska Kommunförbundet. Kommunförbundet har vid överläggningar
med utredningen förklarat sig berett härtill.

7 Ekonomiska bedömningar

7.1 Inledning

I det följande redovisas kostnader och intäkter för
genomförande av olympiska vinterspel enligt den modell utredningen föreslagit.
Alla belopp är beräknade i 1977 års kostnadsläge. Avsnitten 7.2-7.5 anger de
kostnader och intäkter som fått belasta OS-budgeten. Det är naturligt alt ett
arrangemang av den storleksordning som ett olympiskt spel utgör leder till
betydligt större ekonomiska transaktioner än vad som framgår av den framlagda
budgeten. Redan för vissa av de poster som återfinns i budgetkalkylen gäller
att den egentliga omslutningen är större än kalkylen anger. Detta gäller främst
vissa inkomstposter, men även vissa utgifter t. ex. av inrednings- och
utrustningskaraktär beträffande vilka endast nettokostnaderna redovisats.
Således har t. ex. redan från början största möjliga hänsyn tagits till
utgifter nödvändiga för inkomstens förvärvande liksom till inkomster av efter
spelen avyttrat material. Endast de egentliga kostnaderna belastar således OS-budgeten.
Vissa investeringskostnader har också bedömts ha den karaktären att de inte
helt bör belasta budgeten, t. ex. i de fall investeringarna oberoende av OS -
men vid en senare tidpunkt - skulle komma till stånd. I sådana fall har dock
räntekostnader

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 57

betingade av tidigareläggning eller värdeminskning
belastat OS-budgeten. Om de totala utgifterna och inkomsterna skulle redovisas
och således de hänsynstaganden som här nämnts ej skulle göras torde
omslutningen öka väsentligt, uppskattningsvis till 350-400 milj. kr.
Utredningen har av andra skäl, nämligen för att få lill stånd klara
ansvarsförhållanden och ett starkt kostnadsmedveiande, valt att redovisa en budgetrelaterad
kalkyl.

En
budgetredovisning har således gjorts för att möjliggöra slällningstagande till
huruvida en svensk ansökan bör inges eller ej. Till ledning för jämförelser av
annan karaktär redovisar utredningen i avsnitt 7.6 en totalkalkyl, utan
samband med budgetkalkylen eller med frågan om utgifternas finansiering. I
avsnitt 7.7 redovisas en samhällsekonomisk kalkyl som redovisar samlade
ekonomiska effekter på t. ex. den offentliga sektorns inkomster, möjliga
sysselsättningsförändringar och effekterna på valutareserven. Dessa två
redovisningar skall ses som kompletterande belysningar av de olympiska spelens
kostnader och intäkter.

7.2. Budgetförslag byggt på den av utredningen föreslagna
organisationsmodellen

7.2.1 Centrala organisationskommitténs budget

Med utgångspunkt i den redovisade organisationsmodellen i
avsnitt 6.1 faller vissa kostnader på den centrala budgeten.

Utredningen har stannat för lösningen att ge de lokala
organisationskommittéerna största möjliga självständighet, med direkt ansvar
för spelens genomförande och för den lokala ekonomin. Den centrala organisationskommitténs
uppgifter blir därvid att ansvara för vissa funktioner som kan bidra till
likformighet mellan de olika orternas arrangemang i de fall då detta kan anses
lämpligt, till ett rationellare arbete eller till minskade koslnader. Därtill
är det naturligt att den centrala kommittén aktivt ansvarar för den tidiga
planeringen inför spelen och för vissa sammanhållande funktioner.

Önskemålet att de olika orterna skall kunna genomföra
kvalitativt och servicemässigt jämförbara arrangemang talar för att den
centrala kommittén skall ta ansvar för t. ex. en gemensam marknadsföring,
liksom för en för orterna gemensam databaserad bokning av inträdesbiljetter,
resor och logi. Den centrala kommittén bör också ansvara för presentationer och
information kring förberedelsearbetet. Rationella skäl talar för att ansvaret
för t. ex. frågor sammanhängande med resor mellan orterna bör vara en central
uppgift. Likaså bör hanteringen med medaljer och minnesmärken falla centralt.
Även vissa uppgifter i övrigt faller naturligt på den centrala kommittén, t.
ex. det för orterna gemensamma värdskapet, ansvaret för lOK-sessionen samt
samordning av spelens planering och genomförande.

I OS-kalkylen
har tills vidare kostnaderna för massmediabevakningen (exkl. televerkets och SR/TV:s
direkta kostnader), dvs. kostnader för lokalhyror, anpassning av lokaler för
massmedias behov, kommentatorshytter m. m., uppförts separat. De har inte
anknutits till någon ansvarsnivå, centralt eller lokalt. I ett senare skede
räknar utredningen med att dessa uppgifter, liksom kostnaderna för dem, förs
till det lokala ansvarsområdet - dock med kostnadstäckning. Denna kostnadstäckning
bör åstadkommas genom att särskilda medel, utöver de intäkter som förutsatts gå
till den lokala organisationen, avsätts på OS-kalkylens inkomstsida.

Den centrala budgetens utgiftssida har beräknats till 26
milj. kr. Utredningen har beräknat kostnaderna för den centrala organisationen
med

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 58

utgångspunkt dels från kostnaderna vid OS i Innsbruck
1976, dels med hjälp av Östersunds beräknade kostnader för spelen 1976. Pris-
och lönenivåer har beräknats med utgångspunkt från den statliga förvaltningen.

Personalkostnader har beräknats för en successivt utbyggd organisalion
som omfattar högst ca 15 personer. Beräkningarna inkluderar lönekostnader,
arvoden, sjukvård, reseersättningar, lokalkostnader och expenser för
kontorsdrift. Den totala kostnaden blir då ca 12,5 milj. kr. Därav har
inredningskostnaderna beräknats till ca 8 000 kr. per anställd eller totalt ca
0,2 milj. kr. I beloppet ingår även kostnader för behov av tillfällig personal
och konsulter till ca 0,65 milj. kr. Härtill har beräknats kostnader för
informationsverksamhet, representation, marknadsföring m. m. - vilket
inkluderar informationsinsatser i form av pressmeddelanden och bulletiner med
tillsammans 2 milj. kr.

Vidare har beräknats att central biljettdistribution, bokning
av resor och logi - bl. a. med hjälp av datorbaserade system - och bokföring,
slutlig dokumentation m. m., i form av köpta tiänster drar en kostnad av 3,5
milj. kr. I beloppet ingår även vissa centrala marknadsföringskostnader och
tryckning av slutrapport.

Som en post för oförutsedda utgifter har bedömts ett behov
av ca 10 % av den centrala budgetens utgiftssumma, eller ca 2,6 milj. kr.

1 den centrala budgeten har i övrigt följande kostnader
beräknats, a) Internationella Olympiska Kommitténs session: Lokalkostnader, administration,
simultantolkning, subvention av förläggning m. m. för ca 50 personer samt vissa
representationskostnader torde dra en kostnad av ca 0,3 milj. kr.

b) Medaljer och diplom i valörerna guld, silver och
brons samt diplom

m. m. till tävlande i 36 deltävlingar torde med prägling, inskriptioner,

administration dra en kostnad av ca 0,4 milj. kr.

Minnesmedaljer till delegater, honoratiores och deltagare
i övrigt samt gåvor m. m. torde dra en kosinad av ca 0,2 milj. kr. I övrigt s.
k. olympiamärken, deltagarbevis, kontrollkort etc. torde kunna uppföras till
ca 0,2 milj. kr.

c) I central regi utövad representation i form av
mottagningar, förhands

representationer m. m., såväl på orterna som utomlands, kan översiktligt

beräknas till 1 milj. kr. Detta inkluderar avrapportering till lOK m. fl. av

förberedelsearbetet. Kostnadema för erhållande av spelen har begränsats

till i huvudsak resekostnader till lOK-sessionen i Aten i maj 1978, jämte

framtagande av ett presentationsmaterial inför denna session. En mindre

svensk delegation kan väl fylla de syften som avses. Kostnadema beräk

nas till ca 0,3 milj. kr.

Utredningen har vidare räknat med behov av en viss subventionering
av resor mellan orterna. Ulan att ha egentligt underlag för bedömning av
resefrekvensen mellan orterna har en kostnad av 3 milj. kr. tagits upp. De
grupper som i första hand kommer att ha behov av resor mellan orterna är
tävlande, ledare, administration, press, serviceorgan m. fl. Att behov av
reguljära och snabba förbindelser kommer att föreligga dagligen är tämligen
uppenbart. Det torde också vara nödvändigt att eftersträva att negativa
effekter i tids- eller kostnadshänseende, orsakade av förläggningen till flera
orter, skall kunna undvikas. Av dessa skäl har utredningen valt att under 15
dagar räkna med minst 3 dagliga förflyttningsmöjligheter med flyg i en linje
Göteborg - Falun - Jämtland. Med en genomsnittlig kapacitet av 80 personer per
flygplan skapar detta en kapacitet av de 240 förflyttningar

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 59

per dag utmed hela linjen tur och retur. Om subventionen
kalkylmässigt uppgår till 50 % kan kostnaden beräknas till ca 3 milj. kr.

Varken i
den centrala organisationskommitténs budget eller de lokala
organisationskommittéernas har koslnader för säkerhetsfunktioner, utöver de av
rikspolisstyrelsen angivna behoven för ordnings- och trafikövervakning,
beräknats. Olympiska vinterspel har hittills förskonats från störningar.
Rikspolisstyrelsen har angett att en bedömning av säkerhetsläget bör göras
tidigast under hösten 1983, förutsatt att det allmänna "säkerhelskli-matet"
inte påkallar en lidigare bedömning. Utredningen har därför nu avstått från
kostnadsberäkningar i detta avseende. Denna fråga bör istället - förutsatt den
senare får aktualitet - omfattas av en garanti från statens sida att vid behov
svara för exceptionellt höga kostnader. Det är utredningens bedömning att
spridningen på flera orter kan ha en positiv effekt, genom att arrangemangen på
de olika orterna blir begränsade. Från bevakningssynpunkt bör därför -
förutsatt att en tillfredsställande alarmbered-skap föreligger - insatserna vid
incidenter kunna begränsas. För att möta behovet av kunskap i detta avseende
bör, som rikspolisstyrelsen föreslagit, en representant för styrelsen i vart
fall ingå i den centrala organisationskommittén.

De sammanlagda kostnadema för den centrala
organisationskommittén kan på de grunder som här redovisats beräknas till
sammanlagt 26 milj. kr. enligt följande.

Tabell 9. Kostnader för central organisationskommitté

Centrala organisationskommittén

Löner, sjukvård, resor, lokaler, expenser samt

arvoden, resor för underkommittéer och tillfälligt
anställda 12,5

Marknadsföring och representation 2,0

Datatiänster
och dokumentation (innefattande

bl. a. köpta tjänster för biljettdistribution, bok

ning av resor och logi, bokföring m. m.) 3,5

lOK-session
0,3

Medaljer, diplom, deltagarbevis m. m.
0,8

Spelens erhållande, förhandspresentation och

information m. m. 1,3

Subvention av resor mellan orterna 3,0

Oförutsedda
utgifter för centrala uppgifter 2,6

Totalt för central budget 26,0

7.2.2 Lokala budgetar

De uppgifter som faller på orterna kan enklast
karaktäriseras som alla andra uppgifter vad gäller spelens genomförande än de
som enligt föregående avsnitt beskrivits som centrala uppgifter. I avsnitt 6
om ansvarsfördelning och budgetmodell har de olika orternas självständiga
ansvar beskrivits i samband med att den principiella organisationen
redovisats. Orternas budgetar, för vilka ansvaret således ytterst faller på
intressenterna i den lokala organisationskommittén, innefattar ett sammantaget
medelsbehov av ca 40 milj. kr. Detta medelsbehov skall täckas av inkomster genom
dels biljettförsäljning i samband med tävlingar och träning, dels andra till
orterna knutna intäkter som tävlings- och arrangemangsprogram,
souvenirförsäljning m . m. ger. Till ansvars- och budgetmodellen föreslås att
en ekonomisk garanti grundad på de beräkningar som gjorts av publiktillströmningen
knyts (se avsnitt 6). De kostnader som resp. lokal budget skall täcka kan
exemplifieras med följande funktioner.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 60

a)
Lokal
organisationskommittés administrativa kostnader i form av löner, arvoden,
resor, expenser m. m. Kommittéerna torde dock ofta kunna repliera på de
administrativa resurser de i kommittén ingående intressenterna förfogar över.

b)
Kostnader
förknippade med de särskilda kommittéer eller referensgrupper som en lokal
organisationskommitté inrättar för tävlingarnas genomförande, särskUda
serviceinsatser m. m. Vidare återfinns här samtliga de kostnader som förorsakas
av de internationella specialförbundens inspektion av de tilltänkta
tävlingsarenorna.

c)
Informationsinsatser,
innefattande en värd- och värdinneorganisation, tolkservice, temporära
informationscentraler samt den utåtriktade information som ej kan betecknas som
central uppgift.

Arrangemang av den storleksordning som olympiska spel
utgör, ställer krav på god informaiion och service. Av tradition har man vid de
olympiska spelen använt sig av särskilda värdinnor för att möta dessa behov.
Dessa har deltagit i ceremoniella sammanhang, som t.ex. prisutdelning. De har
vidare svarat för delar av servicen till massmedia, funnits på större förläggningar
och på arenorna. Denna service har - utöver för massmedia -främst ställts till
förfogande för tävlande, ledare och speciellt inbjudna gäster, men även i viss
mån för publiken.

I Innsbruck 1976 engagerades ca 200 värdinnor, vilkel
enligt vissa bedömare ansågs vara mer än tillräckligt. Utredningen har stannat
för ett behov av högst 150 värdar och värdinnor. Sannolikt behövs dock färre,
bl. a. med hänsyn till att vissa informationsinsatser bör kunna samordnas med
eller övertas av de olika orternas reguljära informationsverksamhet i form av
turistbyråer m. m.

Utredningen bedömer att de kostnader som blir erforderliga
för en service av här redovisat slag bör innefatta utbildning under 15 dagar
samt tjänstgöring under 25 dagar. Vidare tillkommer kostnader för inkvartering,
daglön, resor, beklädnad m. m. Kostnaderna kan sannolikt begränsas om UtbUdningen
förläggs till de blivande tjänstgöringsorterna.

d) Den
lokala marknadsföringen för de olympiska arrangemangen. Det

förutsätts att sådana kostnader enligt c) och d), vilka normalt ingår i

regionens eller kommunens information och marknadsföring, inte belastar

den lokala OS-budgeten.

e) Direkt
av tävlingar och tävlingsarrangemang föranledd sjukvård eller

olycksfallsberedskap. Dopingkontroll och könstest av tävlande.

O Trafikövervakning och övervakning av ordning genom
polismyndighetens försorg. Härvid avses de kostnader som extra polisinsatser
leder till enligt de i avsnitt 5.1.4 redovisade uppgifter från
rikspolisstyrelsen om ca 1,7 milj. kr.

Bevakning i övrigt av lokaler m. m. som OS kan påkalla, t.
ex. bevakning av televerkets och SR/TV:s utrustning m. m.

Vidare bör slitage av, eller skador på, anläggningar och
andra inom resp. lokala organisationskommittés ansvarsområde använda
anläggningar och materiel kostnadsmässigt falla på de lokala intressenterna.
Såväl försäkrings- som direkta ersättningskostnader kan rymmas i detta belopp.

g) Vissa servicefunktioner i övrigt, som t. ex. extra
sanitära anordningar, administrativ service till nationstrupperna m. m.

Lokala transportmöjligheter för såväl deltagande som
publik i form av utökad linjetrafik med buss, parkeringsmöjligheter genom
provisorier etc.

h) Ceremoniella arrangemang.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 61

i) Kostnader för föriäggning och bespisning, särskilt
inbjudna. lOK-medlemmar, deltagare, funktionärer m. fl. torde bli ofrånkomliga,
bl. a. med gänsyn till IOK:s föreskrifterom "rimliga priser". I det
senare fallet har som norm antagits att 20 US-doUar/dag och deltagande kan vara
en rimlig uppehållskostnad för tävlande och ledare. Den genomsnittliga subventionen
har med utgångspunkt från gällande marknadspriser satts till 75 kr/dag och
deltagande. Vissa orter har emellertid redovisat möjligheter till logikostnader
under den angivna normen, andra orter har redovisat länkbara åtgärder för
kostnadsbegränsningar för vissa kategoriers kost och logi. Med ett vissl
hänsynstagande till dessa förslag lorde kostnaden för subventionering kunna
begränsas.

j) Planhyror samt tävlings- och träningskostnader i
övrigt, inkluderande funklionärer, ordningsvakter, förhyrning av t. ex. provisoriska
läktare eller annan utrusining etc.

k) Kurativ
och religiös service i den utsträckning orten inte normalt har förutsättningar
all tillhandahålla sådan.

I) Nöjesarrangemang och kulturprogram i de fall där
behov av särskilda insatser finns.

Härutöver har i den lokala budgeten hänsyn tagits till
orternas skilda förutsättningar att genomföra olympiska arrangemang.

Utgifter
omfattande .sammanlagt knappl 10 milj. kr. för vissa nyanläggningar och
kompletteringar av befintliga tävlingsanläggningar ingår. Dessa utgifter
motsvarar investeringar i bestående värden. Dessa investeringar har bedömts
böra falla inom budgetarna för de lokala kommiitéerna och således finansieras
helt av biljettintäkter, trots all de har ett efter OS kvarstående värde.
Motiveringen härför är det faktum alt samtliga orter är beroende av varandras
arenaresurser för att olympiska spel överhuvudtaget skall kunna arrangeras i
Sverige. Samtidigt kan dock konstateras att de nya anläggningarna har ett
betydande kvarstående värde för såväl idrottsrörelsen som de olika orterna
även efter OS. Den företagsekonomiska kalkylen som redovisas i avsnitt 7.6
tyder på all orterna tillförs bestående värden motsvarande drygt 9 milj. kr.
inklusive vissa återanvändbara anläggningar för annat ändamål än massmedias
temporära behov under OS.

Utredningens
hänsynstagande till orternas skilda förutsättningar har lett lill att i
Göteborgs lokala budget har hänsyn tagits lill de effekter huvudortsansvaret
för OS ger. På Göteborg faller vissa tyngre representationsplikter,
marknadsföringsåtgärder, officiell invigning m. m. I Faluns lokala budget har
hänsyn tagits till de kvalitativa förbättringar av transportsystemet i
regionen som är nödvändiga med hänsyn till att en relativt omfatiande
förläggning även i Boriänge och Siljansbygden är ofrånkomlig. Vidare har
marknadsförings- och informationsåtgärder räknats högre än vad som skett i Falu
kommuns egna kostnadsberäkningar.

I Åres
lokala budget har i stor utsträckning de föreslagna åtgärderna för att undvika
trafikstörningar- bl. a. med hjälp av provisoriska insatser för
parkeringsplatser, bussterminal m. m. - bedömts motiverade, bl. a. med hänsyn
till att ett spritt boende i väslra Jämtland och Östersund är nödvändigt. Av
samma skäl ställs i likhet med i Falun krav på ett väl fungerande lokalt och
regionalt transportsystem. Speciell hänsyn har också tagits till det
erforderliga samarbetet mellan jämllandsorterna och placeringen av ett för Åre
och Hammarstrand gemensamt presscentrum i Östersund. Utredningen bedömer att
effekter av ett regionalt samarbete väsentligt kan reducera de av Åre kommun
redovisade organisationskostnaderna på

opaginerad Kontrollera mot PDF

orten.
I Hammarstrands lokala budget har förutsatts transportkapacitet av god kvalitet
och med en kapacitet anpassad till samma förhållanden som redovisats
beträffande Åre. Del nybyggnadsbehov, som redovisats av Åre och Hammarstrand
för att möjliggöra en fullständig förläggning av och service till pressen till
de båda tävlingsorlerna har av utredningen bedömis vara alltför
kostnadskrävande.

De
sammanlagda kostnaderna - vilka i kalkylen grovt fördelats mellan orterna -
bedöms av utredningen uppgå till 40,4 milj. kr. Därav utgörs ca 10 milj. kr. av
de investeringar som bör inrymmas i de lokala budgetarna. Resterande 30,4 milj.
kr. är direkt av OS förorsakade driftkostnader. De utgifter som återfinns i
orternas egna redovisningar kan inte i alla avseenden jämföras med denna
summa, främst med tanke på att utredningen från orternas redovisade uppgifter
dragit de kostnader som förts till annan budget, t. ex. den centrala OS-budgeten
eller massmediabudgeten. Effekter av sådana investeringar som av utredningen
ej bedömts absolut behövliga för OS-arrangemanget har likaledes förts bort,
liksom vissa direkt kommunala utgifter som brandskydd m. m. 1 kalkylerna har
heller inte hänsyn tagits till att orterna lagt vissa utgifter utanför sitt
förslag till OS-budget t. ex. med motiveringen att kostnaden kan bäras av
kommunen själv. Principen har varit att samtliga kostnader, om de bedömts som OS-kostnader.
lagts in i OS-budgeten.

De
i förhållande till orternas egna beräkningar tillkommande kostnaderna utgörs
främst av sådana utgifter som betingas av lokal service och information samt
ett utrymme för oförutsedda utgifter. Det lokala självständiga ansvaret
möjliggör dock för orterna att söka olika lösningar, vilka i många avseenden
kan minska det lokala utgiftsbehovet. I vissa avseenden kan givetvis också
särskilda förhållanden eller de skilda fömtsättningama på de olika orterna
leda tUl avvikelser.

Tabell 10. Orternas beräkningar av utgifterna samt av
utredningen beräknade utgifter

Utgiftsposter

Göteborg

Falun

Jämtland

Alla orter

redo-

utredn

redo-

utredn

redo-

utredn

redo-

utredn

visat

visat

visat

visat

Administration,

service till
del-

tagande
och

publik

4

5

3

5

6

6

13

16

Tävlingar

7

7

2

3

2

3

11

13

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till
de av utredningen beräknade kostnaderna om 28,7 milj. kr. läggs kostnader för
ordnings- och trafikövervakning enligt rikspolisstyrelsens kostnadsberäkningar
(1,7 milj. kr.). Därtill kommer investeringar och kompletteringar av
tävlingsarenorna till en kostnad av knappt 10 milj. kr. De av utredningen
totalt beräknade kostnaderna i de lokala budgetarna sammantaget uppgår till
40.4 milj. kr.

Beträffande
investeringar och kompletteringar av arenorna bör noteras att i orternas
redovisningar upptagna kostnader för massmediaåtgärder (t. ex.
kommentatorshytter, TV- eller presslokalutrymmen) ej ingår, utan redovisas i
den särskilda massmediabudgeten (avsnitt 7.3). Följande kostnader har
beräknats.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 63

Tabell 11 Behov av kompletteringar betr. tävlingsarenorna

Milj. kr.

1,0

1,0

0,2

0,2

0.1

0.5

4,0

1,5 1,7

7,2

1,2

1.2 9,9

Göteborg:

Utrustning
för elektronisk tidtagning vid

skridskotävlingarna på Ullevi

Falun:

Kylvattenanläggning för konstsnö vid

skidstation

Vissa
arbeten för utökade publikplatser

samt
avspärrningsanordningar

Intern lelekommunikationsanordning

samt
sanitära anläggningar

Åre:

Störtloppsbana,
nyanläggning

Ombyggnad
av slalombanan för damernas

störtlopp m. m.

Snökanonanläggning

Hammarstrand:

Förbättringsarbeten
i rodelbanan

Orterna har i sina redovisningar till utredningen av
investeringsbehoven utgått från av utredningen givna förutsättningar angående
investeringamas framtida värde och finansiering. Utgångspunkten har varit att
bedöma föreslagna investeringar med hänsyn till såväl deras nödvändighet för
genomförande av vinter-OS 1984 som med beaktande av ortens eget framtida
behov. Därvid har önskemål framförts om tidgareläggning av vissa redan
planerade anläggningar i syfte att förbättra möjligheterna att genomföra OS.
Vid utredningens prövning har den bedömningen gjorts att flertalet föreslagna
investeringar av detta slag ej bör genomföras inom ramen för den olympiska
budgeten. Vissa investeringar har dock ett betydande värde för olympiska
spelens genomförande, samtidigt som de kan motiveras av t. ex.
regionalpolitiska skäl. I det följande skall dessa problem kommenteras något.

Vissa investeringar, som t. ex. nya eller ändrade vägsträckningar
i Falun och Åre, är för orterna angelägna men kan inte rubriceras som av OS
föranledda eller för OS nödvändiga investeringsbehov. Om dessa investeringar
skulle komma till uiförande före 1984 underlättar de dock helt givet
genomförande av OS.

Åre kommun
har föreslagit att vissa investeringar i det s. k. Årestrands-området utförs.
Dessa investeringar - bl. a. simhall, isbana, sporthall, parkeringsplatser och
gångvägar - diskuteras f. n. inom ramen för Åreprojektet och prövningen av
deras utförande bör i första hand ske inom Åreprojektel. Om de inom Åreprojektel
planerade investeringarna kommer till utförande kan spelens genomförande
underlättas men anläggningarna kan inte betraktas som för OS nödvändiga.
Göteborgs kommun har föreslagit att konstisanläggningar för bandy och
inläggning av isparkett skall tillkomma på Ullevi för OS-invigningsprogrammet.
Detta har utredningen sett som en investering vilken bör avgöras och bekostas
av arenans huvudman. Den bör däremot ej belasta OS-budgeten med tanke på att de
aktiviteter investeringarna avser att möjliggöra inte är obligatoriska i OS-programmet.

Falu kommun har tagit upp kostnader för fartsänkande åtgärder
i hoppbacken. Det är Svenska skidförbundets bedömning att regeländringar torde
komma till stånd beträffande hopparnas utrustning som undanröjer behovet av en
sådan investering. Vidare har Falu kommun påpekat att

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 64

ytterligare förläggningsmöjligheter på Rommehed planeras
på grundval av ett från länsstyrelsen till försvarsdepartementet avlämnat
förslag. Detta tillskott av bäddar är välkommet om framställningen leder till
ett utförande och skulle underlätta spelens genomförande. Falu kommun har
vidare föreslagit uppförande av nya läktare, liksom en stollinbana vid hoppbackarna
i skidstadion. Utredningens bedömning är att dessa investeringar skulle bidra lill
anläggningens funktion, men att kostnaderna för deras utförande inte tillhör de
av OS oundgängligen motiverade kostnaderna. Av samma skäl har utredningen ej
heller beräknat kostnader för en siollinbana i Åre i anslulning till den
planerade störtloppsbacken. För störlloppstäv-lingarnas genomförande räknar uiredningen
med att upptransporter kan ske via den närbelägna kabinbanan. För det fall
start av tävlingen med hänsyn till dåligt väder måste ske längre ned i banan
bör upptransporter kunna ske på annat sätt. I samband med anläggande av banan
måste transportvägar anläggas. Dessa bör vid tävlingarna kunna fungera som
vintervägar och trafikeras av i vart fall terrängfordon.

Vad gäller Åre kommuns förslag om träningsbackar för
störtlopp och Hammarstrands förslag om betongförsiärkningar i rodelbanan utöver
de kvalitetsförbättrande åtgärder som utredningen beräknat kostnader för,
bedömer utredningen att de föreslagna investeringarna innebär en så omfattande
ambitionsnivåhöjning att de inte bör inrymmas i den olympiska budgeten.

Utredningen har således sammantaget beräknat omslutningen
för de lokala kommittéernas budgetar till 40,4 milj. kr. Utgiftsprogrammet
finansieras enligt utredningens förslag genom biljettintäkter och andra till
orterna bundna intäkter. En statlig garanti, baserad på den förväntade publiktillströmningen,
föreslås. Denna garanti omnämns även i avsnitt 6.2. Tillsammans med den
centrala budgeten kan dessa 40,4 milj. kr., således 66,4 milj. kr., betraktas
som tävlingarnas och dess kringarrangemangs lotala budgei exklusive
massmediakostnader. Utredningen är medveten om alt en sådan budget även
inrymmer investeringar som ur finansieringshänseende skulle kunna betraktas på
annat sätt på grund av sina bestående värden. Härvid avses främst investeringar
som hell finansieras med direkta OS-intäkter. Ett alternativt synsätt på dessa
investeringars finansiering - med företags- och samhällsekonomiska
utgångspunkter, redovisas i avsnittet 7.7.

7.3 Massmediakostnader

7.3.1 För OS geinensuninia koslnader orsakade av
massmedias behov

1 avsnittet behandlas inte SR/TV:s och televerkels koslnader,
vilka redovisas i ett senare avsnitt.

De utgifter som kommenteras i detta avsnitt har till slor
del beräknals med utgångspunkt från de bedömningar som gjorts av Sveriges Radio
och televerket angående de åtgärder som bör vidtas för att möjliggöra en
massmediabevakning av den kvalitet som varit bruklig vid tidigare vinterolympiska
spel. Utredningen har ej haft möjlighet ta ställning till den ambitionsnivå som
de redovisade åtgärderna utgör i förhållande till tidigare olympiska spel. I
avvaktan på ytterligare belysning av denna frågeställning och förhandlingar om
kostnader för åtgärdernas utförande beräknar utredningen sammantaget 11,8 milj.
kr. i drift/hyreskostnader och 5 milj. kr. i

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 65

investeringskostnader. De utgifter som behandlas här är av
en sådan karaktär att utredningen funnit lämpligt att redovisa dem samlat.
Härvid har hänsyn tagits lill att den tolala ambitionsnivån beträffande
massmediaservicen är en principfråga av sådan vikt att utformningen av den bör
bli föremål för en gemensam bedömning för hela spelen. Likaså har hänsyn tagits
till all utgifterna för massmediaservice kommer att belasta de olika föreslagna
orterna mycket ojämnt. Del prakliska genomförandet av de i detta avsnitt
kommenterade åtgärderna bör dock åvila de lokala organisationskommittéerna
eller de enskilda kommunerna.

Utgifterna uppstår huvudsakligen för tillhandahållande av
lokaler för SR/TV och televerket samt för press-, radio- och TV-medarbetare.
Denna service sker i första hand genom inrättandet av s. k. presscenlra. I Göteborg
(Svenska Mässans lokaler, alternativt Rondo-Liseberg) och Falun (sporthallen
vid Lugnet) förutsätts behov av stora press- och TV/radio-centra. För detta
kommer, förutom hyreskostnader, mycket stora kostnader för tillfällig
inredning och inventarier för TV- och radiostudios, kontrollrum m. m. Denna typ
av lokaler kräver specieUa åtgärder med hänsyn till ventilation, ljudisolering,
belysningsförhållanden m. m. Härtill kommer hyra, alternativt kostnader för
värdeminskning (dvs. inköpspris ./. försäljningspris), för vissa kommentatorshytler
vid tävlingsarenorna.

Som investeringar med ett efter OS bestående värde kan
följande objekt betraktas:

1) Belysning för färg-TV på Ullevi i Göteborg (500
000 kr.)

Denna
investering har självklart ett framtida värde för Ulleviarenan vilket skulle
kunna motivera att inte hela investeringsutgiften belastar OS-kalkylen.

2) TV-utrymmen vid de två målområdena i Åre (ca 600
000 kr.)

Åres ursprungligen redovisade önskemål (ca I 200 000 kr.)
har fått belasta kalkylen. Halva utrymmet i de två målbyggnaderna (motsvarande
resterande ca 600 000 kr.) har fått belasta den lokala budgeten med tanke på
att utrymmena har direkt till tävlingarna knuten användning för domarfunktioner
m. m. Om full utbyggnad enligt Åre kommuns förslag blir aktuell har denna ett
klart bestående värde.

3) Kommenlalorsulrymmen vid de två tävlingsbanorna i
Åre (1 000 000

kr.)

Dessa är helt avsedda för massmedias behov.

4) Stugby med central servicebyggnad för täckande av SR/TV:s
redovi

sade lokalbehov samt för förstärkning av förläggningskapaciteten i Ham

marstrand (stödfinansiering 1 000 000 kr.)

Hela stugbyprojektet, inklusive utökad servicebyggnad, har
kostnadsberäknats till ca 3 milj. kr. Hur stor del av denna utgift som bör
belasta OS-kalkylen kan diskuteras. Utredningen har gjort det förenklade antagandel
att intäkter från OS får finansiera 33 % av anläggningen. Ett lokaltillskott
är nödvändigt i Hammarstrand för radio/TV:s behov i form av en anpassad
servicebyggnad i stugbyn, vilket motiverar täckning genom medel från OS-budgeten.
Därutöver har såväl servicebyggnaden som hela stugbyn ett bestående värde,
vilket förstärks av att den är belägen vid Indalsleden och ligger inom det inre
stödområdet.

5)
Kommentatorsutrymmen
i Hammarstrand (150 000 kr.) Dessa är direkl föranledda av Radio/TV:s behov.

6)
Centrumbyggnad
Åre torg (stödfinansiering 1 750 000 kr.) Utredningen bedömer all ytterligare
lokaler, uiöver de i dag befintliga,

måste tillkomma i Åre för att motsvara främst TV:s men
även pressens

5 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 146

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 66

lokalbehov. Vid prövningen av de olika alternativ till
lokalförsörjning i detta avseende som Åre kommun presenterat torde en
föreslagen centrumbyggnad vid Åre torg kunna tillgodose huvuddelen av
lokalbehoven. Utredningens förslag innebär att det för Åres del finns behov av
lokaler för ett televisionscentrum och av ett mindre centrum för pressen. I
jämtlandsregionen förutsätts som tidigare nämnts ett för Åre och Hammarstrand gemensamt
presscentrum, förlagt till Östersund. Därvid blir servicen till pressen på de
bägge tävlingsorterna av begränsad omfattning. Lokalbehoven för ett begränsat
presscentrum torde kunna tillgodoses inom annan för ändamålet lämplig lokalyta.
TV:s lokalbehov skulle således kunna tillgodoses inom centrumbyggnaden med
komplementytor i en låg- och mellanstadieskola som av kommunen bedöms kunna
tas i anspråk för massmediaändamål. Utredningens motiv för valet av
centrumbyggnaden är i huvudsak två, nämligen dels att en centrumbyggnad i ett
långsiktigt perspektiv skulle få positiv betydelse för Åres vidkommande och
dels att lokalen som den planeras sannolikt kommer att tillfredsställa TV:s
lokalbehov.

Utredningen
beräknar på samma sätt som beträffande stugbyinvesle-ringen i Hammarstrand 33 %
bidrag i form av investeringsbidrag från OS-budgeten.

7.3.2 Kostnader orsakade av Sveriges Radios och
televerkets behov

Sveriges Radio/TV

För
närmare uppgifter om vad SR/TV:s förslag innebär hänvisas till avsnitt 5.1.7.
Här beskrivs endast kortfattat vilka alternativ som ingår i utredningens
budgetförslag. Beträffande möjligheten till s.k. tittmatning mellan de olika
orterna har utredningen tagit ställning för det begränsade alternativ som beskrivits
i avsnitt 5.1.8. Detta har inneburit en kostnadsminskning på ca 2,5 milj. kr.
Möjlighet till direkta TV-sändningar från Hammarstrand finns medräknade i
utredningens budgetförslag. Utredningen vill därför framhålla att en möjlighet
till en minskning av kostnaderna med ca 7 milj. kr. finns i den händelse man
kan avstå från direkta TV-sändningar från Hammarstrand.

De av
SR/TV redovisade kostnaderna som belastar OS-budgeten, dvs. 39 milj. kr. i
driftkostnader och 39,5 milj. kr. i investeringsutgifter, innebär alltså
direktsändningar från alla tävlingsplatserna. Utredningen har i huvudsak
redovisat den av SR/TV föreslagna servicen som sitt förslag, även om detta som
nämnts tidigare med hänsyn till de stora kostnader som redovisats bör bli
föremål för ytteriigare prövning. Därvid bör såväl den föreslagna kvaliteten på
som omfattningen av den erbjudna servicen granskas.

SR/TV
räknar i sitt förslag med att det totala investeringsbehovet uppgår till 65,5
milj. kr., förutsatt att SR kan låna viss materiel från utlandet och i någon
mån använda redan befintlig materiel lill ett värde av ca 20 milj. kr. Den för
OS speciellt anskaffade materielen bedöms av SR kunna få annan användning eller
säljas till ca 40 % av inköpspriset varför ca 25 milj. kr. av de 65,5 milj. kr.
ej fått belasta OS. Kvar blir därvid 39,5 milj. kr. Inom denna summa ryms dels
den förlust som uppkommer vid försäljning av viss materiel, dels kostnader för
materiel som saknar återanvändningsvärde. 39,5 milj. kr, belastar därför OS-budgeten.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 67

Televerket

Innebörden av televerkets förslag har beskrivits närmare i
avsnill 5.1.6 och 5.1.7. Kostnader för televerket har i budgetförslaget
(avsnitt 7.5) upptagits under rubriken Massmediakostnader med 40,0 milj. kr.
Härvid har räknats med det förenklade alternativ beträffande TV-bilder till
presscentra o. dyl. som tidigare redovisats.

Televerket har inte belastat OS-budgeten med några
investeringar. 1 stället ingår i de 40 milj. kr. som redovisats, ca 19 milj.
kr. som utgör räntor för den tidigareläggning televerket beräknar göra av vissa
investeringar, liksom kostnader för montering och flyttning av materiel som i
anledning av OS tillfälligt placeras på "fel ställe" från televerkets
ordinarie planeringssynpunkt.

7.4 Intäkter av olympiska spelen

7.4.1 Ortsrelaterade intäkter

Biljetlintäkter

Utredningen har med hjälp av tidigare arrangörers och
specialförbunds erfarenheter och bedömningar av publikomslutningen samt
erfarenheterna från tidigare vinterolympiska spel, beräknat den förväntade publiktillströmningen.
Utredningens ursprungliga kalkyler i detta avseende har successivt korrigerats
uppåt av ovan nämnda bedömare. Trots detta påpekas från några håll att de av
utredningen nu presenterade bedömningarna är för pessimistiska. Som underlag
för en bedömning av intäkterna räknar utredningen med ca 800 000 vändkorsmarkeringar.
Denna bedömning har i huvudsak accepterats av bl. a. de berörda orterna.

I tidigare avsnitt har uppgifter om publikfrekvenser vid
olympiska vinterspel och andra tävlingar redovisats. Med ett genomsnittligt
pris vid 1984 års tävlingar på 40 kr. per inträdesbiljett (i 1977 års prisnivå)
blir de samlade biljettintäkterna ca 33,6 milj. kr. Därvid ingår även inkomster
vid träningsarrangemang, invignings- och avslutningsceremonier samt
förköpsersättningar. Ett villkor för att den statliga ekonomiska garanti som
redovisats i kap. 6 skall kunna ges en tillfredsställande innebörd för de
berörda orterna är - med tanke på all denna garanti bygger på de beräknade
biljettintäkterna - en indexuppräkning av biljetlpriserna i takt med
prisutvecklingen fram till 1984. Detta kan å andra sidan möjligen leda till
problem med tanke på att biljettefterfrågan erfarenhetsmässigt börjar tidigt,
eventuellt redan under 1980.

Utredningen
räknar med att bl. a. biljettförsäljningen kan förläggas till den centrala
organisationskommittén och databaseras. Detta kan öppna möjligheter för att
sent fastställa biljettpriser, men att tidigt ta emot beställningar med icke
fastställda priser. Utredningen bedömer att denna fråga måste omfattas av det
ytterligare utredningsarbetet.

Övrigt

I sina redovisningar har orterna i flera fall angivit
möjligheter till finansiering genom olika direkt till arrangemangen knutna
intäkter. Utredningen har bedömt att bl. a. intäkter av programförsäljning för
tävlingsarrangemangen och för kringarrangemang, souvenirförsäljning m. m. kan
beräknas ge ca 6,8 milj. kr.

De till orterna knutna intäkterna utgör tillsammans 40,4
milj. kr., huvudsakligen biljettinläkter.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 68

7.4.2 Frimärken med olympiska moliv

Vid kontakter med postverket angående utgivning av
speciella frimärken med anledning av OS har verket meddelat att sådana märken
kommer att utges vid ett eventuellt OS i Sverige. Ett tänkbart sätt att
tillföra OS-budgeten intäkter är att öka ett frimärkes valör med 5 öre. Intäktema
av denna femöring skulle oavkortad kunna tänkas tillfalla
organisationskommittén för OS. Utredningen har på grundval därav i kalkylen
uppfört ca 2 milj. kr. som inläkl.

7.4.3 Mynt med olympiska motiv

Enligt myntverket kan utgivningen av minnesmynt med
anledning av eventuellt OS 1984 i Sverige under vissa förutsättningar tillföra
statskassan ca 20 milj. kr. netto. Beräkningen har gjorts schablonmässigt. Föratt
dessa intäkter skall kunna tillgodoräknas OS-budgeten krävs emellertid regeringsbeslut
med denna innebörd. Samtidigt är de olympiska symbolerna skyddade som varumärke
av olympiska kommittén, varför tillstånd krävs i varje enskill fall för deras
användande.

Utredningen har i sina intäktskalkyler antagit att ett
positivt regeringsbeslut i denna fråga är möjligt om Sverige ansöker om spelen
1984. Med viss försiktighet har dock intäklsbeloppel reducerals tiU 16 milj.
kr.

7.4.4 Lotteriförsäljning

Utredningen har förutsatt att möjligheter finns att
anordna särskilda lotterier under en femårsperiod före spelen. Lotterianordnande
kräver statsmakternas tillstånd, vilka tillstånd bl. a. ges efter prövning av
lotterimarknadens möjligheter att rymma ytteriigare större lotterier med
kalkylerade vinster. Det finns olika former av lotterier som skulle kunna bli akluella.
De lotterier som idag i permanenta former drivs och skulle kunna få en OS-motsvarighet
är Penninglotteriets konstlotteri och olika s. k. kvicklotterier. Utan att ha
gjort närmare bedömningar av vilken lotteri-form som skulle vara lämplig eller
av lotterimarknadens tänkbara mättnadsgrad under perioden 1979/80 till
1983/84, har utredningen kalkylerat med följande. Ett kvicklotteri - som är den
mindre omfattande av de nämnda formerna - kan erfarenhetsmässigt beräknas ge en
avkastsning av ca 20-25 % av omslutningen sedan vinstvärden, administration,
marknadsföring, försäljningskostnader samt avdrag för 10 % osålda lotter
gjorts. Om lottprisema sätts till 5 kr/lott och 2 milj. lotter ges ut åriigen
innebär delta en behållning av drygl 10 milj. kr. Förutsatt att vinstskatten
-som ulgör 30% av vinstsumman, vilken i sin tur utgör 50% av den beräknade
omslutningen av lotteriet - kan återföras som inkomst i den olympiska
budgetkalkylen har uiredningen bedömt att intäkter av lotterier kan beräknas
till ca 12 milj. kr.

7.4.5 Reklaminläkter, rättigheter m. m.

Vid olympiska spel medger inte 10K:s regler att reklam av
för idrottsarenor sedvanlig karaktär är uppsatt. Reklam utanför arenorna torde
dock förekomma i stor utsträckning.

De olympiska ringarna är ett inregistrerat varumärke, vars
upplåtelser ger de olympiska arrangemangen intäkter. De här nämnda posterna har
i

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 69

tidigare olympiska sammanhang inneburit för arrangörerna
stora inkomster.

I samband
med olympiska spel har tidigare filmrättigheterna från olympiska tävlingar
upplåtits till kommersiella företag. Filmrättigheterna innebär att företaget
under en femårsperiod har exklusiv rätt till fimproduktio-nens inkomster,
varefter denna rättighet upphör och lOK återfår såväl filmen som med den
förknippade inkomstmöjligheter.

Till följd
av spridningen av tävlingarna på flera orter torde från den centrala
organisationskommitténs sida finnas utrymme för en olympisk programförsäljning,
vars innehåll täcker såväl samtiiga orters tävlingar och kringarrangemang som
riksintressanta programpunkter. Detta program -som således skulle tillkomma
utöver de enskilda orternas program - kan anses ha en kompletterande funktion
till orternas program samt i högre utsträckning än dessa säljas även före
tävlingsdagarna.

Utredningen
har med ledning av tidigare redovisade intäkter från olympiska spel, samt i
vissa avseenden bedömningar från tidigare svenska arrangörer av större
tävlingar, kalkylerat med inkomster beskrivna i detta avsnitt vilka lågt
uppskattats till 10 milj. kr.

Härutöver
bör nämnas att tidigare olympiska arrangemang ekonomiskt stötts av olika
företag genom s. k. sponsorintäkter. Utredningen har vare sig i kalkylerade
utgifter eller inkomster beräknat värdet av dessa intäkter eller tiänster eller
låtit dessa påverka kostnadsbedömningarna.

7.4.6 Försäljning av TV-rättigheter

Som framgår av avsnitt 3.13 försäljs sändningsrätten för
televisionssändningar från tävlingarna på sätt som är reglerat av IOK:s
bestämmelser. Dessa inkomsters storlek kommer att bli föremål för
förhandlingar mellan arrangören och de internationella TV-bolagen.
Förhandlingsbas mellan parterna är i huvudsak kvaliteten på den tekniska
service som erbjuds, men även de olika TV-bolagens möjligheter att genomföra
sändningar från orterna. I avsnitt 5.1 redogörs för den service och kvalitet
som är beräknad kunna erbjudas vid ett svenskt arrangemang 1984. Utredningen
har i sin kalkyl över inkomsten för TV-rättigheterna följt utvecklingen av
förhandlingarna inför 1980 års olympiska tävlingar i Lake Placid, USA, och
översiktligt försökt översätta den erbjudna kvaliteten och servicen till
svenska förhållanden. Förhandlingarna inför 1980 är ej slutförda. En jämförelse
med de intäkter arrangören i Lake Placid i nuvarande förhandlingsstadium kan
påräkna tyder på att högre intäkter bör vara möjliga att nå än dem som nu
återfinns i utredningens kalkyl. För att emellertid ange en intäkt som har
faktisk grund och som inför en eventuell förestående förhandling inte kan
utgöra en belastning har utgångspunkt för en kalkyl tagits i Innsbrucks 1976
erhållna intäkter. Utredningen har, med anpassning till 1977 års penningvärde,
tagit upp 45 milj. kr.

7.4.7 Sammanlagda inläkler

De av utredningen angivna intäkterna kan som framgått dels
påverkas av senare förhandlingar, och dels av bl. a. behov av senare
marknadsanalyser. De totala intäkterna har i kalkylen upptagits till 125,4
milj. kr. De kostnader som är förknippade med förvärvandet av intäkterna har
därvid redan dragits av. Den angivna summan är således en ren intäkt i OS-budgeten.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 70

7.5 Kalkylerade utgifter och inkomster i OS-budgeten

Sammanfattning av avsnillen 7.1-7.4 i milj. kr.

A. Genomförandekostnader

Lokala organisationskommittéerna'

Utgifter

Driftkostnader MiU- kr

Göteborg: administration och service 5

tävlingskostnader 7_ '2

Falun; administration
och service 5

lävlingskoslnader 3_ 8

Jämtland:
administration och service 6

lävlingskoslnader 3 9

Ordnings- och irafikövervakning;

alla orterna 1.7

delsumma 30.4

Invesieringsulgifler

Göteborg: Elektronisk utrustning för

skridskotävlingar m. m. 1.1

Falun: Kylvattenanläggning
för

konstsnö på skidstadion 0.2

Åtgärder för åskådar

platser m. m. 0.3

Åre: Nyanläggning störtloppsbana 4.0

Åtgärder i storslalombanan

för damernas störtlopp m. m. 1,5

Snökanon i storslalombanan 1.7

Hammar

strand; Förbättringsarbeten i

rodelbanan 1,2

delsumma 10,0

Summa utgifter 40.4

Intäkter

Biijetter inkl. förköpsersättningar 33,6

Till orterna knutna intäkter (program,

souvenirer m. m.) 6,8

Summa intäkter 40.4

Cenlral organisationskommitté'

Utgifter

Driftkostnader

Enligt specifikation avsnitt 7.2 26,0

Bidrag till massmediautgifter 14,0

Summa utgifter 40.0

Intäkter

Frimärksförsäljning 2,0

Försäljning m. m. av mynt med olympiska motiv 16,0

Lotteriförsäljning 12,0

Reklaminläkter, vissa rättigheter m. m. 10,0

Summa intäkter 40,0

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 71

B.
Massmediakostnader

Utgifter

Milj. 1

Driftkostnader

Organisationskommittéerna
för hyra och an-

pa.ssning
av lokaler, presservice

11,8

Televerket
inkl. kostnader för tidigare-

lagda
investeringar

40,0

Sveriges
Radio/TV

39.0

delsumma

90,8

Invesleringsutgifler

Organisationskommittéerna
för vissa

investeringar
och bidrag för massmedias

lokalbehov

5,0

Sveriges
Radio/TV; förlust vid försäljning

av
materiel

39,5

delsumma

44,5

Summa utgifter

135,3

Intäkter

Bidrag
från centrala organisationskommitténs

budgei

14,0

Försäljning
av televionsrätugheter enligt

avsnitt
7.4.6

45,0

Summa intäkter

59.0

Underskott/täckningsbehov (135,3-59,0) 76,3

Kommentarer lill A och B

1)
I kapitel 6 har
utredningen beskrivit organisation och ansvarsfördelning samt budgetprinciper
avseende organisationskommittéerna. Härvid har utredningen även angett behovet
av vissa statliga garantier som avser förändringar i publikvolym eller åtgärder
av säkerhetskaraktär. I organisationskommittéernas budgetar förutsätter
utredningen att överföringsposter kan bli aktuella med hänsyn till publikvolymgaranlin
i de fall då den kalkylerade publikvolymen överstigs.

2)
Som framgår av
avsnitt 7.3 kan de uppgifter som föranleder dessa utgifter - således utgifter
för massmedias lokalbehov - komma att ansvarsmässigt falla på resp. ort.

C. Finansiering

Hela det för spelen budgeterade täckningsbehovet utgör
enligt ovan 76,3 milj. kr. Vad gäller genomförandekostnadema för tävlingarna
och kringarrangemangen finansieras dessa helt av intäkter av spelen utom
massmediaintäkter. Härtill kommer statliga garantier för publikvolym och force
majeur. Den centrala budgeten lämnar ett täckningsbidrag om ca 14 milj. kr.
till massmediakostnaderna. Vad gäller massmediakostnadema - i OS-budgeten
beräknade till 135,5 milj. kr. - täcks dessa delvis av en förhandlingsbar
sändningsrätt för television med internationella TV-bolag. Utredningen har
preliminärt och med vissa fömtsättningar (avsnitt 7.4.6) tagit upp 45 milj. kr.
i intäkter för försäljningen av dessa rättigheter. Finansieringen av det framräknade
medelsbehovet för massmediakostnader föreslår utredningen sker dels genom
intäkter från försäljningen av sändningsrätten, dels genom den centrala
budgetens täckningsbidrag och dels genom direkta anslag från staten och investeringsbemyndiganden
för Sveriges Radio/TV och televerket.

Utredningen har funnit det rimligt att inkomsterna från TV-rättsförsälj-ningen
i första hand bidrar till täckningen av lelevisionssändningarnas

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 72

kostnader.
Kostnaderna för detta kan återföras till delar av televerkets beräknade
driftkostnader och Sveriges Radio/ TV:s drift- och investeringskostnader. Den
centrala budgetens täckningsbidrag bör bidra till kostnadstäckningen av
massmedias driftkostnader.

Utanför
OS-kalkylen redovisar televerket ett investeringsbehov av 79,2 milj. kr. Dessa
investeringar bedöms som tidigareläggning av verkets ordinarie
investeringsbehov och har således efter spelen till hela sitt belopp återanvändningsvärde.
Detta innebär att dessa 79,2 milj. kr. bärs helt av televerkets ordinarie
verksamhet. Sveriges Radio/TV redovisar ett faktiskt investeringsbehov av 64,5
milj. kr. Den förlust som enligt Sveriges Radio uppstår vid försäljningen (se
avsnitt 7.3.2), nämligen 39,5 milj. kr., redovisas som utgift inom OS-budgeten.

Under
utredningens gång har SR klargjort att man inte är beredd att göra inskränkningar
i den ordinarie programverksamheten. Några omdispositioner av betydelse för
att nedbringa kostnaderna för radio- och TV-bevakningen har SR inte varit
beredd att göra. SR har därvid hänvisat till avtalet med staten. Kommande
förhandlingar meUan SR och staten i anledning av radioutredningens förslag kan
leda till en förändring av den kostnadsberäkning som gjorts.

Vidare
har i OS-budgeten redovisats 33 % bidrag till uppförandet av lokaler för
massmedias behov i Åre och Hammarstrand i form av en centmmbyggnad resp. stugby
(se avnsitt 7.3.1). Det är sannolikt att denna finansiering måste kompletteras
med ytterligare stöd eller bidrag för att anläggningarna med säkerhet skall
komma till utförande till 1983/84. Utredningen bedömer det rimligt att statiiga
lån och/eller bidrag aktualiseras. Bedömningen av investeringarnas värde,
utöver det lokalbehov som påkallas av spelen, bör ske av annan än utredningen.

Utöver
de här redovisade täckningsbehoven krävs investeringsbemyndiganden för
televerket och Sveriges Radio.

För
att OS-budgeten skall balansera krävs följande tillskott av medel: Föriusttäckningsbidrag
avseende Sveriges Radios

icke
återanvändbara materiel 39,5 milj. kr.

Extra
driftbidrag till televerket 36,8 milj. kr.

Summa 76,3 milj. kr.

Utanför
OS-budgeten har utredningen förutsatt att följande finansieringsbehov
blir lösta: Återstående finansieringsbehov, uiöver det av OS-budgeten täckta
behovet för stugby i

Hammarstrand 2,0 milj. kr

Återstående
finansieringsbehov, utöver det

i OS-budgeten täckta behovet för centrum

byggnad i Åre 3,5 milj. kr

Summa 5,5 milj. kr.

EventueUa
finansieringsbehov för privata investeringar har inte beaktats, då dessa
förutsätts uppkomma i objekt som av huvudmännen bedöms lönsamma.

D.
Likviditet

Utöver
de i föregående avsnitt redovisade finansieringsbehoven tillkommer i några
avseenden ett ytteriigare likviditetsbehov.

Sveriges
Radios investeringar är tidigare nettoredovisade, men som antytts är det
faktiska utgiftsbehovet 64,5 milj. kr. för OS. De ca 25 milj.

s. 73 Kontrollera mot PDF

kr. som utgör återanvändningsvärdet måste tillfälligt
finansieras till dess materielen försäljs, eller till vissa delar kan belasta SR:s
ordinarie anslag.

Televerkets för OS nödvändiga investeringar, omfattande
79,2 milj. kr., måste till stor del tidigareläggas i förhållande till
planeringen för ordinarie verksamhet. Som tidigare nämnts har ränta för detta
inräknats i OS-budgeten, men själva likviditetsanskaffningen måste lösas för
televerket, t. ex. genom ett investeringsbemyndigande som finansieras med lån.

Eftersom utgifterna för OS i hög grad kommer tidigare än
intäkterna, uppstår ett behov av tillfällig likvidtitetsförstärkning såväl inom
den centrala budgeten som de lokala budgetarna, som t. ex. kan ske genom
statligt garanterade lån.

7.6 Investeringskalkyl med företagsekonomiskt
betraktelsesätt

I avsnittet 7.5 Kalkylerade utgifter och inkomster i OS-budgeten,
har kostnader och intäkter grupperats med hänsyn till den ansvarsfördelning som
beskrivs i avsnitt 6. Därvid utgör de redovisade beloppen ej de faktiska
utbetalningarna, utan är i vissa stycken (speciellt beträffande investeringarna)
uttryck för överföringar mellan olika intressenter.

För att ge en riktig uppfattning av de faktiskta
utbetalningarna för de investeringar som bedömts vara oundgängligen nödvändiga
för spelens genomförande redovisas följande uppgifter.

Med ett rent företagsekonomiskt betraktelsesätt har OS-budgeten
belastats med alltför stora kostnader för investeringar som har ett klart
värde för de berörda orterna och idrottsrörelsen. Att utredningen ändå valt att
belasta OS-budgeten så hårt med bidrag till investeringar beror på att vissa
anläggningar bedömts absolut nödvändiga för spelens genomförande och att det är
mycket troligt att de ej skulle uppförts i tid till spelen utan det bidrag till
finansieringen över OS-budgeten som föreslås av utredningen.

Nedanstående tabell visar i sina två sista kolumner
utredningens bedömning av hur investeringskostnaderna med ett
företagsekonomiskt betraktelsesätt borde fördelas, med hänsyn till
anläggningamas bestående värde efter de olympiska spelen.

Tabell 12 Investeringar i samband med eventuella olympiska
vinterspel i Sverige 1984

(i milj. kr. i 1977 års penningvärde)

Totala investe-

Hl

ar i
budgeten belastat

Annan

Bör
före-

Bör
belas-

rmgar

finansiär

tagsekonomisk

ta annan finansiär

Mass-

Central

Lokal

belasta
OS

media

org.

org.

Televerket

79,2

79,2'

_

79,2'

SR/TV

64,5

39,5

-

-

25,0'

39,5

25,0

Övrigt

20,5

5,0

-

10,0

5,5

5,7

14,8

Totalt

164,2

44,4

10,0,

109,7

45,2

119,0

54,5

'Investeringar har belastat driftbudgeten i form av bl.a.
räntekostnader. Investeringarna bärs helt av televerkets ordinarie verksamhel
men tidigareläggs till en del. Att de ändå redovisas här sammanhänger med att
de skapar ett tidigarelagt likviditetsbehov.

'Dessa 25 milj. kr. är endast det tillfälliga
likviditetsbehov som uppstår till dess SR/TV:s "överflödiga" materiel
sålts eller fåll annan användning och då givetvis skall belasta annat anslag.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 74

Därav framgår vid summeringen att OS-budgeten med detta
betraktelsesätt belastats med 9,3 milj. kr. för mycket. De i OS-budgeten
beräknade driftkostnaderna berörs ej av detta. Tidigare har i avsnitt 7.5 i OS-budgeten
redovisats ett underskott om 76,3 milj. kr. Om man tar hänsyn till att de 9,3
milj. kr. som här redovisats har ett framtida värde på det sätt som tidigare
nämnts skulle således kostnaderna för genomförande av OS kunna sägas vara
begränsade till 67 milj. kr.

7.7 Samhällsekonomisk kalkyl

Utredningen har låtit genomföra en begränsad
samhällsekonomisk kalkyl med utgångspunkt från de förutsättningar som angetts
i utredningens beskrivande avsnitt och ekonomiska beräkningar.
Sammanfattningsvis utmynnar kalkylen i att den offentliga sektorn (staten och
kommunerna) får ökade skatteintäkter - huvudsakligen före och under de
olympiska spelen, men även i någon mån de närmaste åren efter - på ca 65 milj.
kr.

Med samma utgångspunkt har för samma tidsperiod den
bedömningen gjorts att valutainflödei ökar (i olika valutor) med ca 130 milj.
kr.

7.7.1 Förutsättningar för kalkylen

Utredningen har beräknat det totala antalet "vändkorsmarkeringar"
till 800 000. Av dessa har 20 % eller 160 000 bedömts härröra från 11 000
utländska besökare av olika nationaliteter. Bedömningen har gjorts med
utgångspunkt från erfarenheterna från Innsbruck 1976. Beräkningarna har sedan
anpassats till svenska förhållanden. Resterande "vändkorsmarkeringar"
härrör från uppskattningsvis 91 000 svenskar med varierande hemorter i Sverige.

De 11 000 utländska besökarna spenderar under 14 dygn,
förutom entréavgifter, 350 kr./dygn i hotell, restauranger, varuhus etc. Var
femte svensk OS-besökare bor i genomsnitt 4 dygn på annan ort än hemorten och
spenderar 250 kr./dygn förutom entréavgifter. Återstående publik, beslående av
dagtillresande och ortsbefolkning spenderar totalt, förutom entréavgifter, 20
kr./person. Tävlande, ledare, funktionärer, journalister och inbjudna från
utlandet är ca 4 000 personer som spenderar 250 kr./dygn under tre veckor. Även
före och efter OS 1984 ökar turismen, genom såväl utländska som svenska
besökare, vilket låtits påverka beräkningama.

För att beakta bieffekter av den ökade omsättning OS ger
upphov till, har använts ett omräkningsvärde som ökar omsättningen med 10 %
(dvs. en multiplikator på 1,1 har använts).

Den beräknade omsättningsökningen, 186 milj. kr., har med
beaktande av multiplikatoreffekten uppräknats tiU 205 milj. kr. (186x1,1).
Detta belopp antas till 60 % bestå av löner och ge företagsvinster på 10 %.
Dessa omsättningsökningar faller i huvudsak på servicenäringar och medför där
ett stort antal extraanställningar (t. ex. av skolungdomar, hemarbetande m.
fl.). Dessa har till stor del låg skattekraft, vilket föranlett antagandet om
en låg statiig skattesats. På samma sätt alstrar genomförandekostnaderna för
själva spelen merskatteintäkter för stat, kommuner och landsting.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 75

7.7.2 Kalkylens slutsatser

Kommunernas och landstingens skatteintäkter ökar med 31
milj. kr. Statens skatteintäkter ökar med 35 milj. kr. genom inkomstskatt, moms
och punktskatter. På grund av kommunal skatteutjämning på vissa orter kommer
delar av den kommunala skatteintäktsökningen att tillgodogöras staten.

Totalt
beräknas de olympiska spelen medföra drygt 3 000 årsverken av temporär karaktär
och i form av deltidsarbeten (dvs. betydligt fler än 3 000 människor kommer att
beröras) under en 'i-4 års-period, huvudsakligen inom servicenäringarna.
Därutöver kan ca 300 årsverken i anläggningsarbeten förväntas tidgareläggas på
grund av OS-investeringar.

Den totala
valutaeffekten av utländska besökares konsumtion beräknas, som tidigare nämnts,
bli ett extra tillskott på 129 milj. kr. under åren kring OS.

Allmänna PR-värden,
t. ex. exportstimulans, har ej kunnat beräknas. Kalkylen har inte heller tagit
hänsyn till alla bieffekter av spelen, t. ex. sysselsättningseffekter och
skatteeffekter av den förbrukning av svensktillverkad materiel som OS ger
upphov till. Den minskning av svenskt utlandsresande, jämfört med ett OS-arrangemang
i annat land, som kan förutses (speciellt om alternativet är annat europeiskt
land) har inte beaktats i kalkylerna, inte heller det faktum att vissa
svenskar väljer att besöka OS i stället för att turista utomlands.

8 Sammanfattande slutsatser

Sverige har goda möjligheter att arrangera 1984 års
olympiska vinterspel. En förutsättning är dock att de olympiska arrangemangen
kan spridas till flera orter.

Utredningen
betonar att de förslag som nu läggs fram tar sikte på ett OS-arrangemang som i
största möjliga utsträckning utnyttjar redan i dag befintliga
idrottsanläggningar. Vidare är en strävan att genom en rimlig ambitionsnivå
nedbringa de kostnader ett olympiskt arrangemang i Sverige skulle medföra.

Utredningens
förslag innebär att de olympiska vinterspelen föriäggs till fyra orter:
Göteborg, Falun, Åre och Hammarstrand. Huvudort för spelen bör enligt förslaget
Göteborg bli. Detta innebär att invigning och avslutning föriäggs dil, Uksom
hastighetsåkning på skridsko, ishockey och konståkning. Till Falun förläggs
längdåkning på skidor och backhoppning samt skidskytte och, iden händelse
grenen blir aktuell, skidorientering. De alpina grenarna förläggs till Åre och rodel
arrangeras i Hammarstrand.

Endast för
störtloppet saknas anläggningar helt. Banor måste därför anläggas i Åre. I
övrigt fordras endast begränsade insatser för upprustning av de anläggningar
som redan i dag finns.

Utredningens ekonomiska beräkningar redovisar att de
investeringar och genomförandekostnader som tagits upp i kalkylerna för OS-arrangemanget
torde komma att bli av storleksordningen drygt 200 milj. kr. De beräkningar som
gjorts av intäktema slutar på cirka 125 milj. kr. Underskottet skulle således
bli cirka 76 milj. kr.

Beträffande vissa intäkter har en återhållsam bedömning
gjorts. Skulle de olympiska vinterspelen 1984 placeras i Sverige förutsätter
detta omfattande förhandlingar vad gäller flera av de tunga inkomstposterna.
Dessa

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 76

förhandlingar bör kunna ge ett bättre utfall än det vi
räknat med i vårt betänkande. Detta gäller bl. a. intäkterna från radio/TV-sändningar.

Vad gäller utgifterna har OS-budgeten belastats dels av de
investeringar som är direkt nödvändiga för spelens genomförande, dels med de
räntekostnader som kan uppkomma i samband med tidgareläggning av vissa
investeringar. Samtidigt måste dock en strävan vara att även de investeringar
som görs direkt i anledning av OS planeras på ett sådant sätt att de kommer
till nytta även efter spelens genomförande. De olympiska tävlingarna med den
uppläggning utredningen föreslagit beräknas ge ett mindre överskott. Detta sker
med hjälp av biljettinläkter, programförsäljning, myntutgivning, lotterier m. m.

De utgifter om ca 200 milj. kr. som utredningen räknar med
att olympiska spel i Sverige drar, utgörs till drygt 65 milj. kr. av kostnader
för tävlingar och kringarrangemang. Det återstående beloppet, dvs. 135 milj.
kr., utgör kostnader för främst massmedias bevakning.

Det underskott som redovisas ulgörs av skillnaden mellan
utgifter och inkomster för massmedias bevakning. Den dominerande inkomstposten
är därvid försäljningen av TV-rättigheterna. De dominerande utgiftspostema -
vilka således inte kan finansieras och utgör underskottet - är dels försäljningsförluster
av TV-materiel som ej kan återanvändas och dels televerkets driftkostnader för
främst televisionssändningen.

Det samlade underskottet för OS-arrangemanget, som alltså
är ca 76 milj. kr. och helt kan hänföras till underskottet för
massmediabevakningen, är enligt utredningsmannens bedömning vad Sverige nu får
betala för att bjuda igen för att vi tidigare deltagit i de olympiska spelen i
andra länder.

De olympiska arrangemangen skulle emellertid ge fördelaktiga
effekter i flera olika avseenden. Tillströmningen av publik och deltagare
påverkar gynnsamt turismen och ger ökade skatteintäkter för såväl stat som kommuner
och landsting. Dessa ökningar beräknas till sammanlagt 65 milj. kr. Ett ökat
antal utländska besökare innebär också förbättringar av valutareserven. Vissa
positiva effekter på sysselsättningen i de berörda orterna kan också bli
resultatet av de olympiska spelen.

En grundläggande förutsättning för utredningens förslag
beträffande organisation för de olympiska spelen är en klar gränsdragning
mellan centralt och lokalt ansvar. De lokala organisationskommittéerna
tilldelas sålunda en betydande självständighet inom de ekonomiska ramar som kan
komma att fastställas.

Betänkandet syftar endast till att ge underiag för ett
beslut om huruvida en svensk ansökan skall inges eller ej. Ett fortsatt och
fördjupat utredningsarbete blir nödvändigt i den händelse ansökan inlämnas.
Samtidigt är förhandlingar nödvändiga mellan de intressenter som skulle komma
att beröras av ett svenskt OS-arrangemang, främst mellan de berörda kommunema
samt staten, idrottsrörelsen m. fl. För att den svenska ansökan skall kvarstå
fordras att dessa förhandlingar leder till ett av samtliga parter godtaget
bindande avtal. Utredningen förutsätter således att den, i den händelse Sverige
ansöker om spelen, fortsätter sitt arbete i detta syfte.

De olympiska spelens fortsatta existens har under senare
år diskuterats. Spelen har enligt utredningsmannen ett idrottsligt värde genom
att de samlar idrottsmän från hela världen till såväl tävlingar som samvaro.
Fortsatta olympiska arrangemang är inte minst av detta skäl motiverade -detta
dock endast under förutsättning att man framgent väljer former som

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 77

möjliggör genomförande till rimliga kostnader. Vidare bör
påpekas att de olympiska arrangemangen och reglerna, även om de bör modifieras
och moderniseras, innebär en motvikt till de kommersiella intressenas frammarsch
inom idrotten. Även detta gör fortsatta olympiska tävlingar berättigade.

Mol
bakgrund av vad som redovisats i utredningens betänkande är det
utredningsmannens rekommendation alt Sverige bör ansöka om de olympiska
vinterspelen 1984. Denna ansökan kan också tiäna syftet att visa den
internationella idrottsvärlden, inklusive Internationella Olympiska Kommittén,
att möjligheter fmns att arrangera olympiska spel till avsevärt lägre kostnader
än vad som skett hittills. Skulle Sverige därtill få spelen innebu-re detta att
en för framtida internationella stortävlingar, bl. a. "olympiska"
spel, betydelsefull insats kunde utföras. Att grogrund finns för "den
svenska linjen" visar det positiva intresse som redan visats från skilda
håll.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 78

Bilaga 2

Rapport ang. fortsatt utredningsarbete beträffande
eventuella olympiska vinterspel i Sverige 1984 samt förslag till avta! mellan
staten och berörda kommuner

Bakgrund

Utredningens betänkande (Jo 1977:07) Förutsättningar för
olympiska vinterspel i Sverige år 1984 avlämnades i oktober 1977. Göteborgs kommun
inlämnade den 28 oktober 1977 en ansökan till Internationella Olympiska
Kommittén om att få arrangera 1984 års olympiska vinterspel. Regeringen, Sveriges
Olympiska Kommitté och övriga berörda kommuner dvs. Falun, Östersund, Åre och Ragunda
har uttalat sitt stöd för ansökan.

Utredningsmannen fick genom tilläggsdirektiv den 8
december 1977 i uppdrag att ytteriigare klarlägga förutsättningarna för att den
av Göteborg inlämnade ansökan skall kvarstå samt att lämna förslag till de
avtal som erfordras för att genomföra spelen. I samband därmed har en
representant för budgetdepartementet bUrätt utredningen som expert.

En avgörande fråga i samband med arrangemang av olympiska
vinterspel i Sverige är på vilket sätt staten och berörda kommuner kommer att
engageras.

Avtal mellan staten och berörda kommuner

För att klarlägga statens och berörda kommuners åtaganden
upptogs i december 1977 förhandlingar med berörda kommuner med biträde av
Svenska kommunförbundet. Som utgångspunkt för förhandlingarna togs det förslag
till organisation och ansvarsfördelning som presenterats i OS-utredningens
betänkande. Förhandlingarna ledde den 13 januari 1978 fram till ett förslag
till avtal mellan staten och berörda kommuner. Förslaget redovisas i bilaga.

Förutsatt att Göteborg erbjuds och accepterar värdskapet
för vinterspelen 1984, skaU enligt avtalsförslaget upprättas dels en central
organisationskommitté (COK), dels till berörda orter knutna lokala
organisationskommittéer (LOK). Till följd av statens och kommunernas
ekonomiska åtaganden krävs att slalen tillförsäkras ett avgörande inflytande i COK
medan närmast berörda kommuner ges motsvarande inflytande i LOK.

För att Göteborgs ansökan, som bygger på övriga
avtalsparters preliminära utfästelser, skall kunna kvarstå krävs således att
detta avtal godkänns av parterna.

Förhandlingar mellan regeringen, Sveriges Olympiska
Kommitté (SOK) och berörda kommuner om tillsättande av organisationskommittéer
bör snarast inledas om Göteborg erbjuds och accepterar värdskapet.

Bifogade förslag till avtal mellan staten och berörda
kommuner innebär ett lokalt, i princip kommunalt ansvar för
tävlingsanläggningar, tävlingsar-rangemang och nödvändiga kompletterande lokala
arrangemang. Finansieringen av dessa åtaganden sker helt genom intäkter från
tävlingarna. De huvudsakliga inkomsterna inflyter genom försäljning av
entrébiljetter samt en mindre del genom försäljning av reklamrältigheter,
souvenirer och tävlingsprogram.

De lokala organisationskommittéerna skall sinsemellan
fördela inkoms-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 79

tema så att varje kommitté erhåller medel i enlighet med
budgeterade åtaganden. Kommittéerna ges vidare genom avtalet mellan staten och
berörda kommuner ansvaret för att genomföra de lokala arrangemangen. Staten
åtar sig inga förpliktelser beträffande eventuella överkostnader i samband härmed.

För att säkerställa finansieringen av de lokala
organisationskommittéernas åtaganden anges i avtalsförslaget att varje
kommitté garanleras inkomster motsvarande de budgeterade utgifterna. Detta
sker i första hand genom fördelning av intäkterna på sätt som kommunema
inbördes överenskommit. Lokal organisationskommitté som uppnår större
entréintäkter än de budgeterade behåller 40 % av överskottet och lämnar 60 %
till en av den centrala organisationskommittén förvaltad regleringsfond. Medlen
i denna fond skall i första hand användas för att uppfylla garantin avseende
budgeterade inkomster för lokal kommitté som ej uppnår dessa. Om fondens medel
inte räcker för detta, skall staten garantera att medel tillskjuts. Eventuell
behållning i fonden sedan garantin uppfyllts skall tillfalla staten.

Beträffande övriga försäljningsinkomster skall COK
garantera att varje kommun erhåller den budgeterade intäkten enligt tabellen i
avtalets 9 §. Den exakta utformningen av denna garanti bör fastställas genom
senare avtal mellan den centrala kommittén, de lokala kommittéerna och Sveriges
Olympiska Kommitté.

De kommunala investeringar som krävs för ett OS-arrangemang
har beräknats till 10 milj. kr. Då dessa beräkningar inte baserar sig på en
detaljprojektering har kommunerna önskat gardera sig mot eventuella
kostnadsökningar till följd av oförutsedda detaljförändringar. Om kostnaderna
för anläggningarna skulle överstiga budgeterade kostnader utan att
anläggningarnas storlek och standard har utökats, skall staten enligt avtal med
berörda kommuner tillskjuta totalt högst 5 milj. kr.

Eftersom de lokala kommittéernas inkomster till stor del
kommer att inflyta försl 1983-84 uppstår ett tillfälligt likviditetsbehov. För
att detta skall kunna tillgodoses föreslås att LOK ges en statlig kreditgaranti
om totalt 15 milj. kr.

SamUiga här nämnda belopp indexberäknas enligt avtalets 11
§ med utgångspunkt i prisläget den I juli 1977.

Spelens finansiering och ekonomisk ansvarsfördelning

På basis av den organisationsmodell som föreslås i
utredningen kan ett antal ekonomiska ansvarsområden i grova drag avgränsas
enligt följande:

Lokala organisationskommittéers åtaganden

Central organisationskommittés åtaganden

Direkta kommunala åtaganden

Direkta statliga åtaganden

Sveriges Radios åtaganden

Sveriges Olymiska Kommittés och den svenska
idrottsrörelsens åtaganden

Lokala organisationskommittéer. - De lokala
organisationskommittéerna skall svara för alla lokala arrangemang som inte är
en rent kommunal uppgift. Totalt för samtliga orter har budgeterats (i 1977 års
penningvärde) investeringar för 10 milj. kr. och övriga kostnader på 30,4 milj.
kr. För att finansiera dessa åtaganden skall de lokala
organisationskommittéerna er-

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 80

hålla samtliga entréintäkter, inba äknat förköpsavgifter
vilka antas uppgå till 33,6 milj. kr. Därtill skall de erhålla 6,8 milj. kr. av
försäljning av reklam, souvenirer och tävlingsprogram.

De lokala organisationskommittéerna, där de berörda kommunema
måste ges ett avgörande inflytande, svarar själva för eventuella
kostnads-överskridanden. Såsom framgår av den tidigare redogörelsen fmns dock
ett undantag från denna huvudregel. Undantaget gäller statens åtagande att
täcka överkostnader, dock högst med 5 mUj. kr. för vissa kommunala
investeringar, vilka budgeterats till 10 milj. kr.

De lokala organisationskommittéerna ges vidare en statlig
kreditgaranti på totalt 15 milj. kr. för att likviditetsproblem inte skall
uppstå till följd av alt utgifterna till stor del kommer före inkomsterna.

Dessutom finns en statlig garanti för entréinkomstema. Om
dessa ej uppgår till budgeterat belopp tillskjuter staten mellanskillnaden.
Beträffande övriga lokala inkomster om 6,8 milj. kr. lämnar den centrala
organisationskommittén en garanti.

Den centrala organisationskommittén. - Kommittén skaU
svara för övergripande uppgifter i enlighet med utredningens betänkande.

På grund av att arrangemangen kräver ett omfattande
engagemang av StaUiga verk och myndigheter är det av vikt att staten genom en
stark representation i den centrala organisationskommittén får full inblick i
och möjlighet att påverka de beslut som måste fattas när de gentemot lOK gjorda
åtagandena skall verkstäUas.

Den centrala organisationskommittén bör därför vara det
forum där staten har ett direkt inflytande över arrangemangen kring spelen.

Ett indirekt statligt inflytande har inarbetats redan i
förslaget tiU avtal mellan staten och berörda kommuner. Det indirekta statliga
inflytandet bör ytterligare förstärkas med villkor som knyts till de anslag som
senare kan komma att beviljas.

För att få så klara ansvarsgränser som möjligt mellan de
olika intressen-tema föreslås att de intäkter som uppstår genom statliga
insatser (frimärksintäkter, myntintäkter, lotteriintäkter) går direkt tUl
statskassan. Resterande finansieringsbehov för COK bör tillgodoses genom
direkta StaUiga bidrag.

En mycket viktig uppgift för COK blir att ansvara för att
ett väl fungerande ekonomiskt redovisningssystem upprättas. Det torde vidare
vara lämpligt att staten utser revisorer som har att löpande granska de lokala
organisationskommittéernas verksamhet.

Direkta kommunala åtaganden. - Kommunernas finansiella
åtaganden m. m. har behandlats i den tidigare redogörelsen för de lokala
organisationskommittéerna. Härutöver kan framhåUas att berörda kommuners turistorgan
förutsätts bidra till marknadsföring m. m. av spelen på resp. ort. Vidare skall
kommunerna så långt möjligt bidra med upplåtelse av lokaler, transporter, den
tidiga administrationen m. m. Renl kommunala uppgifter som renhållning,
brandskydd etc. skall handhas av kommunen i vanlig ordning.

Direkla statliga åtaganden. - Staten garanterar att LOK
erhåller budgeterade biljettintäkter och staten får del av eventueUa överskott
på biljettintäkterna. Detta åtagande medför enligt uppgjord budget ingen kostnad
för staten.

Såsom redovisats i det föregående garanteras LOK också ett
bidrag totalt högst 5 milj. kr. om LOK:s investeringsbudgetar skulle drabbas av

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 81

fördyringar (jfr ovan avsnittet om avtal mellan staten och
berörda kommuner).

LOK ges vidare en kreditgaranti om 15 milj. kr.

COK föreslås få direkt statligt bidrag på 16 milj. kr.
Dessutom föreslås staten bidra med 16,8 milj. kr. för lokala insatser för
massmedias behov.

Staten föreslås åta sig finansieringen av SR:s
merkostnader liksom finansieringen av televerkets extra kostnader för OS.

Som bidrag
till finansieringen av de statiiga åtagandena skall inkomsten av försålda TV-rättigheter,
sedan lOK erhållit sin andel, tillfaUa staten. Denna inkomstpost har av
utredningen beräknats till minst 45 milj. kr. Eftersom denna inkomst är helt
och hållet beroende av senare förhandlingar har beräkningarna grundats på
inkomsterna från OS i Innsbruck 1976. Mycket talar för att denna inkomstpost
blir betydligt större 1984. För Lake Placid som anordnar vinterspelen 1980 har
nu sålts TV-rättigheter för ca 100 milj. kr. varav ca 65 milj. kr. går till organistionskommittén.

Med utgångspunkt från utredningens allmänna strävan att få
klaraste möjliga ansvarsavgränsningar föreslås att de intäkter som är
resultatet av statliga insatser går direkt till staten och att staten istället
beviljar fastställda bidrag i de fall så behövs, för full täckning av
åtaganden i samband med de olympiska vinterspelen.

Följande inkomster föreslås inflyta direkt till staten och
bidra till finansieringen av erforderliga anslag till de lokala
organisationskommittéerna.

a)
Utgivning av
frimärken med olympiska motiv. - För att en del av denna inkomst skall kunna
användas för finansiering av OS krävs en särskild reglering. I syfte att få
största möjliga inkomst bör därvid ytterligare diskuteras med postverket
antalet märken, upplagor och utgivningstillfällen.

b)
Utgivning av
mynt med olympiska motiv. - Särskild författning torde krävas för denna
speciella myntutgivning. Ytterligare diskussion bör äga rum om antal serier, utgivningstillfållen
och upplagor. Den av utredningen budgeterade summan 16 milj. kr. för
nettobehållning är enligt myntverket och ekonomidepartementet fullt
realistiskt. Kan frågan om en internationell marknadsföring av ett svenskt OS-mynt
lösas kan intäkterna bli betydligt större!

c)
OS-lotteri. -
Det bör utredas om redan etablerad organisation kan utnyttjas. Om detta är
möjligt torde lotteriintäkterna eventuellt kunna överstiga beräknade 12 milj.
kr.

Sveriges
Radio (SR) har utrett kostnaderna för radio/TV-bevakning av den omfattning som
är bruklig vid olympiska vinterspel. Den redovisning SR därvid lämnat bygger på
vissa av SR gjorda antaganden bl.a. innebärande att inga resurser för
ordinarie programverksamhet får tas i anspråk. OS-utredningen har icke ansett
sig böra diskutera dessa antaganden då de delvis berör SR:s programpolitik.

För att försöka avgränsa ansvarsområdena i fråga om åtganden
för massmedias bevakning av spelen föreslår utredningen att förhandling upptas
med SR om de villkor som skall gälla för SR:s åtaganden.

SR har en
dubbel roU i samband med olympiska vinterspel. Dels måste den centrala
organisationskommittén enligt IOK:s regler garantera att TV-och radioutsändning
till utlandet kommer till stånd. Detta innebär att SR gentemot
organisationskommittén åtar sig dessa uppgifter mot ersättning. Samtidigt skall
SR i sin normala roll bevaka tävlingarna för den svenska radio- och TV-publiken.

6 Riksdagen 1977178. 1 saml. 146

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 82

Sveriges Olympiska Kommitté (SOK). - Olympiska vinterspel
i Sverige medför ett betydande ansvar för SOK, liksom för hela den svenska
idrottsrörelsen. I de föreslagna organisationskommittéerna skall såväl SOK som
berörda specialidrottsförbund aktivt medverka. Utredningen har förutsatt att
idrottsrörelsen därvid i hög grad bidrar med såväl sitt kunnande som sina
administrativa resurser. Speciellt vid själva genomförandet av spelen har
förutsatts avsevärda frivilliga insatser av t.ex. tävlingsfunktionärer.
Idrottsrörelsen har ett avgörande inflytande på och ansvar för att.de ekonomiska ramarna hålls. Enligt
förslaget till avtal åvilar det COK att reglera givna inkomstgarantier gentemot
LOK, varvid SOK har en betydande roll i samband med vissa inkomsters
förvärvande.

Enligt IOK:s regler skall för varje olympiskt vinterspel
komponeras ett speciellt emblem. Detta förvaltas av COK som har rätt att
försälja nyttianderätten till emblemet. Inkomsterna av denna försäljning
lämnar enligt erfarenheter från tidigare spel ett betydande bidrag till
finansieringen av COK:s åtaganden.

Rätten att använda den allmänna olympiska symbolen (de fem
ringarna utan annan utsmyckning) innehas inom varje land av dess nationella
olympiska kommittén. SOK har hittills använt inkomstema av denna rätt till att
finansiera svenskt deltagande i spelen. För att undvika konkurrerande
försäljning av den aUmänna olympiska symbolen och det speciella emblemet för
vinterspelen år 1984, föreslås att SOK avstår från marknadsföringen av de
olympiska ringarna under perioden 1980-1984. I stället skall SOK medverka till
att COK erhåller största möjliga intäkter av det speciella emblemet. Då SOK
därmed avhänder sig betydande inkomster bör SOK ges garantier för att av COK
erhålla ett belopp motsvarande detta intäktsbortfall.

Bedömning av fördelningen i tiden av statens utgifter och
inkomster för spelen

För att ytterligare belysa vad det föreslagna statliga
nettoåtagandet på 76,3 milj. kr. innebär, har gjorts en ungefärlig fördelning
av beräknade kostnader och intäkter över tiden. Detta har givetvis betydelse
för den formella anslagsgivningen. Det föreligger vissa svårigheter att redan
nu mer exakt fastställa när utgifter och inkomster uppkommer. Den i tabell
redovisade fördelningen av utgifter och inkomster borde ändå - tolkad med viss
försiktighet - ge information av betydelse.

Ett medelsbehov uppstår omedelbart - redan budgetåret
1978/79 - om spelen skall arrangeras i Sverige.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Likviditetsplan for statliga åtaganden i milj. kr.

1978/79 1982/83 1983/84 1984/85 TotaU

-1981/82 under

perioden

Utgifter

Sveriges
Radio, investering

21,5

43

64,5

Sveriges
Radio, drift

39

39

Televerket,
drift och ränta

20

20

40

Bidrag
LOK

5

11,8

16,8

Bidrag COK

9

1

5

1

16

Summa

9

47,5

118,8

I

176,3

Intäkter

Sveriges
Radio,

försäljning
av materiel

25

25

TV-rättigheter

5

10

30

45

Mynt

3

3

8

2

16

Frimärken

1

1

2

Lotteri

6

3

3

12

Summa

14

16

42

28

100

Nettoutgift

-5

31,5

77

-27

76,3

Berörda verk och myndigheter

Ett flertal statiiga verk och myndigheter kommer att
direkt eller indirekt medverka vid eventuella olympiska vinterspel. För att
möjliggöra denna medverkan torde senare krävas särskilda regeringsbeslut inom
ramen för de riktlinjer för de fortsatta förberedelserna som riksdagen kan
komma att ange.

I skrivelse till statssekreterarna i primärt berörda
departement har informerats om frågeställningarna rörande det statliga engagemenget
i spelen. Därvid har departementen framfört vissa synpunkter som här i korthet
redovisas.

Vid underhandskontakter med försvarsdepartementet och
försvarsstaben har framkommit att inga formella hinder föreligger för en
ganska omfattande militär medverkan för det fall regeringen skulle besluta om
en sådan. De militära insatsema bör dock väljas så att de har ett värde ur
utbildningssynpunkt. En viss förändring av utbUdningens innehåll torde dock
därvid få accepteras. En relativt omfattande insats av militärpolis för
huvudsakligen trafikdirigering synes önskvärd och möjlig. Även beträffande
transporttjänst torde militär medverkan komma ifråga. Det är på detta stadium,
sex år före de eventuella spelen knappast möjligt att härulöver närmare
precisera behoven av militär medverkan.

Vad gäller postverkets medverkan har anmälts att behov av
tillfälliga postlokaler kommer att uppstå. Postverket framhåller att den lokala
organisationskommittén och berörd kommun måste medverka till att lokaler kan
disponeras.

Handelsdepartementet har under hand påtalat att Sveriges
turistråd bör ingå i organisationskommittén med tanke på behovet av samordning
av marknadsföringen av spelen. Turistrådet bör inom ramen för sin ordinarie

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 84

projektverksamhet
kunna aktivt marknadsföra Sverige som OS-nation. Vidare påpekas att
marknadsföringsposten på 2 milj. kr. kan vara knappt tilltagen. I utredningens
förslag finns dock ytterligare medel för marknadsföring i de lokala
organisationskommittéernas budgetar.

Vid
kontakter med utbildningsdepartementet har diskuterats möjligheterna att för
berörda orter förlägga skolornas vintersportlov till samma tidsperiod som
spelen. I denna fråga ges rekommendationer till landets skolstyrelser men dessa
har själva att besluta om tidpunkten. Beträffande möjligheten att förlänga
lovet så all skollokaler kan utnyttias för funktioner i samband med spelen är
läget något mer komplicerat. En sådan förlängning medför att den förlorade
skoltiden måste läsas in. Detta kan ske på olika sätt, som kan beslutas av
resp. skolstyrelse. Därvid måste samråd ske med alla berörda, t. ex. berörda
personalorganisationer. Frågor rörande Sveriges Radio behandlas separat i
rapportens avsnitt "Spelens finansiering och ekonomisk ansvarsfördelning".

Kommunikationsdepartementet
och televerket har kontaktats angående televerkets insatser vid spelen. Därvid
har konstaterats att insatserna till stor del är beroende av den ambitionsnivå
som slutligen fastställs för Sveriges Radios bevakning av evenemangen. De av
televerket presenterade kostnadsberäkningarna måsle bl. a. av detta skäl ses
över och alla möjligheter till besparingar måste beaktas.

Övriga
kontakter har i huvudsak inneburit att vad som redovisats i utredningens
betänkande bekräftats. Det har i flera faU framkommit att närmare preciseringar
ej går att göra förrän vid en senare tidpunkt.

Vad
som redovisats av 1977 års OS-utredning i betänkandet Föratsättningarna för vinter-OS
i Sverige 1984 (Ds Jo 1977:8) och i här föreliggande rapport avser att visa
omfattningen av de åtaganden som olympiska vinterspel medför. Vidare har med
primärt berörda intressenter diskuterats vissa riktlinjer för hur det fortsatta
arbetet skall bedrivas om spelen förläggs till Sverige. I avtalet mellan
staten och berörda kommuner har en väsentlig del av de ekonomiska åtagandena
vid eventuella spel reglerats.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 85

Bilaga 2:1

Avtal mellan staten, samt Göteborgs, Falu, Åre och Ragunda
kommuner om anordnande av de olympiska vinterspelen 1984

Bakgrund och syfte

§ 1

Från svensk sida har genom Göteborgs kommun den 28 oktober
1977 gjorts en framställning till Internationella olympiska kommittén (lOK) om
förläggning till Sverige av de olympiska vinterspelen 1984. En förutsättning
för att ansökan skall kvarstå är bl. a. att bindande utfästelser i ekonomiskt
och organisatoriskt hänseende föreligger från regering, samtliga värdkommuner,
Sveriges olympiska kommitté (SOK) och idrottsorganisationerna. Detta avtal
omfattar erforderliga utfästelser från regeringen och värdkommunerna. Avtalet
är avsetl att ligga till grund för regeringens och kommunernas slutiiga
ställningstaganden till värdskapet. En förutsättning för avtalet är att de
olympiska vinterspelen 1984 förläggs till Sverige. Skulle så inte bli fallet,
upphör avtalet automatiskt att gälla. Varje part svarar för sina
förberedelsekostnader i samband med tillkomsten av detta avtal.

§ 2

Avtalet syftar i första hand till att ge kommunema en sådan
garanti för inkomster att den i avtalet angivna lokala verksamheten skall kunna
genomföras (se bifogade av kommunema förordad kostnadsfördelning, bilaga) .

Parterna ämnar samverka i syfte att söka åstadkomma det
totalt sett bästa möjliga ekonomiska utfallet av spelen.

Vissa organisatoriska frågor

§ 3

Olympiska vinterspel i Sverige förutsätter ett starkt
engagemang av alla berörda intressenter, t. ex. SOK samt centrala och lokala
idrottsorganisationer. Detta avtal gäller endast statens och värdkommunernas
inbördes åtaganden och påverkar inte det ansvar som åvilar andra intressenter.
Staten och kommunerna skall samverka i syfte att stimulera övriga intressenter
till största möjliga ansvarstagande i ekonomiskt och organisatoriskt avseende.

§ 4

Staten avser att verka i en central organisationskommitté (COK)
där även kommunerna är representerade. Varje kommun verkar i en lokal
organisationskommitté (LOK).

§ 5

COK svarar i första hand för samordningsfrågor och
uppgifter av betydelse för spelen i deras helhet, t. ex. förhandlingar med
riksorganisationer och en samordnad marknadsföring. COK svarar även för
kostnaderna för dessa verksamheter. LOK svarar för tävlingarnas genomförande
och övriga lokala arrangemang samt kostnaderna härför. Parterna avser att sam-

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 86

verka så smidigt som möjligt i syfte att på bästa sätt
utnyttja tillgängliga resurser.

I COK respektive LOK skall staten respektive kommunerna
tillförsäkras ett avgörande inflytande då det gäller statens respektive
kommunernas ekonomiska engagemang.

Lokal verksamhet

§ 6

Varje LOK åtar sig att ombesörja den anläggnings
verksamhet som redovisas i ovan nämnda bilaga. Av bilagan framgår
anläggningamas omfattning och standard samt beräknad anläggningskostnad.
Beskrivningen i bilagan har godkänts av SOK, som också svarar för att de av
vinterspelen berörda specialförbunden godkänt densamma.

Parterna skall verka för att den angivna omfattningen och
standarden inte överskrids. Skulle detta ändå ske, kan avtalet inte åberopas
till stöd för ekonomiska yrkanden gentemot någon av parterna.

Såsom framgår av bilagan beräknas den totala kostnaden för
dessa anläggningar till 10 milj. kr. Staten är beredd att utöver indextillägg
tillskjuta ell belopp om högst 5 milj. kr. för kostnadsfördyringar.

Om
statliga bidrag i form av exempelvis arbetsmarknadsmedel kommer att
aktualiseras vid finansieringen av investeringarna skall förhandlingar upptas
mellan parterna om bidragens eventuella inverkan på denna överenskommelse.
Statliga bidrag som minskar behovet att utnyttja den budgeterade ramen för
investeringar om 10 milj. kr. för anläggningar skall frånräknas denna.

§ 7

Varje LOK
åtar sig att i samband med vinterspelen ombesörja de uppgifter av
driftkaraktär som anges i detta avtal jämte bilaga. Beskrivningen har godkänts
av SOK som också svarar för att de av vinterspelen berörda specialförbunden
godkänt densamma.

Vidare åtar sig varje kommun alt ombesörja och bekosta
sådan kommunal verksamhet som normalt förekommer i samband med större
idrottstävlingar. Ett typiskt exempel på denna verksamhet är den kommunala renhållningen.

Inkomster och deras fördelniug

§ 8

Den genomsnittliga entréinkomsten per åskådare beräknas
till 42 kr. inklusive förköpsavgift. Beräknat antal åskådare och inkomster
framgår av följande tabell:

Kommun/LOK Beräknat
antal Beräknad inkomst

åskådare kr.

Göteborg 455
000 19 110 000

Falun 210 000 8 820 000

Åre 125 000 5 250 000

Ragunda 10
000 420 000

Summa 800 000 33 600 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Det
skall ankomma på COK att administrera och reglera biljettförsäljningen.
Administrationen och kostnader för direktförsäljning i samband med tävlingarna
åvilar LOK. Samtliga entréinkomster inlevereras utan onödigt dröjsmål till COK.

LOK,
vars entréinkomster överstiger de sålunda budgeterade, erhåller 40 % av
överskottet och avstår 60 % till en av COK förvaltad regleringsfond. LOK, vars
entréinkomster understiger budgeterade inkomster, erhåller täckning av bristen
genom medel från fonden så långt dessa medel förslår. Eventuellt kvarvarande
brist täcks av statiiga medel. Överskott i fonden tillfaller staten.

Härutöver
beräknas LOK erhålla vissa inkomster från försäljning av program, souvenirer,
reklam och rätten att använda den särskilda OS-symbolen. Dessa inkomster
beräknas totalt till 6,8 milj. kr. och garanteras av COK. Parterna skall
gemensamt verka för ett maximalt utnyttiande av den rätt att använda den
särskilda OS-symbolen, som tillförsäkras COK genom avtal med SOK. Frågan om
fördelningen mellan COK och LOK av de i detta stycke avsedda inkomsterna skall
lösas i särskilt avtal.

Sammanlagt
beräknas LOK:s inkomster till 40,4 milj. kr.

§
9

Genom
garantin av entréintäkter garanterar staten en inkomst av sammanlagt 33,6
milj. kr. Av dessa entréintäkter disponeras 10 milj. kr. för finansiering av
investeringar, 4,3 milj. kr. för polisbevakning och oförutsedda utgifter.
Resterande 19,3 milj. kr. från entréintäkterna samt 6,8 milj. kr. från
försäljning av program m. m. enligt § 8 finansierar den lokala verksamheten i
övrigt enligt följande fördelning.

Kommun/LOK

Finansiering

Summa kr.

enlréintäkter kr.

programintäkter m. m. enl. § 8 kr.

Göieborg Falun Äre Ragunda

8 000 000 5 000 000 4 400 000 1 900 000

3 500 000

1 850 000

1 200 000

250 000

II 500 000 6 850 000 5 600 000 2 150 000

Summa

19 300 000

6 800 000

26 100 000

Likviditetsfrågor

§
10

I
syfte att möta LOK:s behov av likvida medel för i huvudsak investeringar innan
intäkter börjat inflyta är staten beredd lämna statsgaranti för lån till LOK:s
förfogande på högst 15 milj. kr. i 1977 års penningvärde. Beloppet regleras
enligt SCB:s byggnadsprisindex.

För
finansieringen i övrigt av LOK:s medelsbehov skall användas för LOK
tillgängliga OS-intäkter, från COK utbetalda medel eller egna likvida tillgångar.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 88

Indexreglering

§ 11

Samtliga belopp är beräknade i prisläget den 1 juli 1977.

Den statliga garantin för entréinkomster gäller för den
budgeterade entréinkomsten, reglerad efter ett specielll framräknat index.
Detta konstrueras genom sammanvägning av SCB:s byggnadsprisindex och konsumentprisindex
med vikterna 10 respektive 23,6 dvs. i relation till de budgeterade
investerings- respektive driftkostnaderna. Investeringsgarantin för
kostnadsfördyringar på högst 5 milj. kr. gäller för detta belopp, reglerat
enligt SCB:s byggnadsprisindex.

Force Majeure

§ 12

Staten
påtar sig den ekonomiska risken för händelse som utgör force majeure.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Göieborg

Falun

Av
kommunerna förordad fördelning av kostnader

Anläggningsverksarnhet

Objekt

Anläggnings-

kostnad

Elektronisk
anslagstavla

1 000 000

Computer

50 000

Schakt
för publikplats

100 000

Stängsel,
spårskyltning

100 000

Kylvattenanläggning

200 000

Intern
telekommunikation

40 000

Sanitära
anordningar

50 000

OBS!
Tillkommer skid-

skytte
att täckas av

den
statliga investe-

ringsgarantin

Komplettering
av sla-

lombana

1 435 000

Snökanon

1 710 000

Störtloppsbana

4 105 000

Ragunda Komplettering
av rodelbana I 210 000

Summa

B Kostnader för övrig verksamhel (mUj. kr.); driftbudget

Åre

1,470

0,330

0,345

0,390

0,080

0,070

Göteborg Falun

0,350 0,400
0,500 0,050 0,150

Administration 2,400 2,100 Ceremonier 0,475 Marknadsföring
0,500

0,550
0,150 0,150

0,100
0,100 0,320

Information Sjukvård Bevakning Service i övrigt

0,315
2,030 0,250 5,600

0,700 2,300
0,200

0,700
6,275 0,200

11,500
6,850

Förläggning och bespisning Tävlingar Massmedia

Kr

1 050 000

490 000

7 250 000

I 210 000 10 000 000

Ragunda

1,095

0,120

0,105

0,110

0,020

0,030

0,030

0,090 0,500 0,050 2,150

Bilaga tiU avtal

Summa 7,065 1,275 1,350 1,550 0,300 0,400

0,550

1,805

11,105

0,700

26,100

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tillkommer för oförutsedda kostnader 2,6 milj. kr. samt
kostnader för polisbevakning 1,7 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

cd "O

C (/)

3 O

Vi M

oooo r w- r-

VD so -»t VC

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 C i S or « a»

BO-S >-C

opaginerad Kontrollera mot PDF

.i = "O £ - g

Q-ooi

8

o

00

opaginerad Kontrollera mot PDF

Q.

Q

C Q

F

S «

13,

F

1

ä

it

Ö

c

v u

Cd « i

i3 J

h.b

w-l 00 (N (N

opaginerad Kontrollera mot PDF

_

Cd a

c

00

o

Si . Ou,-

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:146 90

Protokoll
vid sammanträde 1978-01-13 i Stockholm om anordnande av vinterolympiaden 1984

Närvarande
för staten och utredningen (Jo 1977:07) om förutsättningarna att arrangera 1984
års vinterspel i Sverige:

Riksdagsman
Rolf Rämgård, Jordbruksdepartementet, ordförande Departementssekreterare Håkan
Boberg, Budgetdepartmentet Departementssekreterare Kjell Nyman, Jordbmksdepartemenlet,
sekreterare

Budgetkamrer
Jan Äke Widell, Jordbruksdepartementet Närvarande för kommunerna: Kommunalrådet
Gunnar Larsson, Göteborg Evenemangschef Äke Lindegardt, Göteborg Statssekreterare
Leif Morkvist, Göteborg Kommunalrådet Bertil Helldin, Falun Kommunalrådet Nils
Dahlberg, Falun Stadssekreterare Stig Aldén, Falun Kommunalrådet Lars Larsson, Äre
Kanslichef Gunnar Mattson, Äre Kommunalrådet Lennart Olsson, Ragunda Turistintendent
Sune Nilsson, Ragunda

Direktör
Karl Erik Tengroth, Kommunförbundet Sekreterare Sten Hörngren, Kommunförbundet Sekreterare
Hugo Blom, Kommunförbundet Sekreterare Hans Göran Dahl, Kommunförbundet

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 91

1.

Till ordförande vid dagens
förhandlingar utsågs Rolf Rämgård.

Till sekreterare utsågs
Kjell Nyman.

2.

Till justeringsman utsågs
Gunnar Larsson, Göteborg.

3.

Förelagt
förslag till dagordning enligt bilaga godkändes, varvid § 7 av

tidsskäl
bordlades.

4.

De
närvarande partsrepresentantema enades om bifogade förslag till avtal

mellan
staten samt Göteborgs, Falu, Åre och Ragunda kommuner om

anordnande
av de olympiska vinterspelen 1984 och förband sig verka för

att
det godkännes av partemas beslutande församlingar.

Det
anteckandes att avtalsförslagel bygger på innehållet i betänkandet (Ds Jo
1977:8) Fömtsättningar för vinter-OS i Sverige 1984.

Dag
som ovan

Rolf
Rämgård Ordförande

Kjell
Nyman Sekreterare

Justeras:

Gunar
Larsson

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:146 92

DAGORDNING

§
1 Ordförande och sekreterare för sammanträdet

§ 2 Justeringsman

§
3 Godkännande av dagordning

§
4 Fortsatt handläggning och formaliteter ang. slutande av avtal

§
5 Genomgång av föreliggande avtalsförslag

§
6 Avtalsbilagor och deras utformning

§
7 Redaktionskommittén och övriga förberedelsekostnader
fram till be

slut om värdskap

§
8 Eventuella protokollsanteckningar

§
9 Övriga frågor

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

14 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (14)

14 kopplingar i 10 dokument.

  1. SOU 2007:32 Tillväxt genom turistnäringen s. 196 i texten
  2. Prop. 1993/94:240 Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002 s. 10 i texten
  3. Prop. 1990/91:55 om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1998 i texten
  4. Bet. 1987/88:KrU8 om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1994 (prop. 1987/88:24) s. 2 i texten
  5. Bet. 1985/86:KrU23 om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1992 (prop. 1985/86:104) s. 3 i texten

Visa alla 10