med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1978/79, m.m. (kompletteringsproposition)
674 sidor, varav 373 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 373 av 674 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1977/78:150, med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1978/79, m.m. (kompletteringsproposition)
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150 Regeringens proposition
1977/78:150
med
förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1978/79, m. m.
(kompletteringsproposition);
beslutad
den 20 april 1978. .
Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för de åtgärder som framgår äv föredragandenas
hemställan. ,
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
INGEMAR
MUNDEBO
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1
propositionen behandlas den ekonomiska politiken mot bakgrund av den
samhällsekonomiska utvecklingen.
Det
förslag till statsbudget för budgetåret 1978/79 som lades fram i årets
budgetproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar
rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband därmed
redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår.
Denna ger vid handen att totalbudgetunderskottet skulle minska med 3 627
rnilj. kr. i förhållande till beräkningarna i årets budgetproposition. Sålunda
förutses nu ett underskott om ca 29,6 miljarder kr. För budgetåret 1978/79
beräknades i budgetpropositionen ett underskott om ca 32,2 miljarder kr. De nya
beräkningarna Visar ett underskott av ca 41,8 miljarder kr.
I
särskilda bilagor redovisas den reviderade finansplanen 1978 och det
reviderade budgetförslaget 1978/79.
Vidare
redovisas bl. a. en reviderad nationalbudget för år 1978 och en
långtidsbudget för budgetåren 1978/791982/83.
1
Riksdagen 1977778.1 saml. Nr 150
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150
Utdrag
I
PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde
1978-04-20
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullsten, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Äntonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson,
Mundebo, Krönmark, Wikström, Johansson, Friggebo, Wirtén
Föredragande:
statsråden Bohman, Mundebo, Wirtén
Proposition
med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1978/79, m.
m. (kompletteringsproposition)
Statsrådet
Mundebo anför: Regeringen har i årets budgetproposition
(prop. 1977/78: 100) förelagt riksdagen ett förslag.tUl statsbudget för
budgetåret 1978/79. På de punkter där förslaget upptog endast beräk
nade belopp har regeringens förslag sedermera redovisats i särskilda
propositioner. ,
Enligt
bestämmelserna i 3 kap. 2 § riksdagsordningen skall regeringen förutom
förslaget till statsbudget i budgetpropositionen avge ett särskilt förslag
till slutiig reglering av statsbudgeten för det kommande budgetåret i den s. k.
kompletteringspropositionen. Detta förslag bör nu lämnas till riksdagen. I
samband därmed bör regeringen redovisa sUi bedömning av, den ekonomiska
politiken i en reviderad finansplan. Likaså bör en reviderad nationalbudget
tillställas riksdagen.
Statsråden
föredrar de delar av förslaget till kompletteringsproposition som faller inom
vederbörandes ansvarsområde. Anförandena redovisas i underprotokollen för
resp. departement.
Statsrådet
Mundebo hemställer att regeringen i en gemensam proposition förelägger
riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder som de har hemställt
om.
Prop. 1977/78:150 3
Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder
som föredragandena har hemställt om.
Regeringen förordnar
att de anföranden och förslag som har upptagits i underprotokollen skall
bifogas propositionen som bilagorna 13.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 7801B »
Regeringens
prop. 1977/78:150 Bilaga 1
Utdrag
EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-04-20
Föredragande:
statsrådet Bohman
Anmälan
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser
reviderad finansplan m. m.
1
Den internationella utvecklingen
Den
internationeUa ekonomiska utvecklingen under 1977 präglades av fortsatt stora
skillnader mellan olika länderområden. Återhämtningen gick vidare med god
styrka i Förenta staterna med en tUlväxt på nära 5 %. I Västeuropa blev
konjunkturförloppet fortsatt svagt, och ökningen i totalproduktionen stannade
här vid något över 2 %. 1 Japan noterades en förhållandevis hög tillväxttakt.
Det var emellertid främst den utländska efterfrågan som bar upp konjunkturen,
medan den inhemska utvecklingen var återhållen.
Expansionen
i den amerikanska ekonomin möjliggjorde en avsevärd nedgång i den höga
arbetslösheten. I flertalet västeuropeiska länder däremot var inte tiUväxten
tillräcklig för att antalet arbetslösa skulle kunna reduceras. I stället ägde
här en ökning rum under loppet av 1977, och arbetslösheten kom att nå
rekordhöga nivåer i många länder. Totalt för OECD-området översteg antalet
arbetslösa därigenom 16 miljoner personer vid slutet av året. Den höga andelen
ungdomar bland dessa är ett ytterst allvarligt problem.
Det
är framför allt den privata konsumtionen som bidragit till
efter-frågetillväxten under de senaste åren. De privata investeringarna och
särskilt industrins investeringar har däremot utvecklats mycket svagt. Till
stor del förklaras detta av den stora överkapaciteten och den låga vinstnivån.
Företagens osäkerhet inför den framtida konjunkturutvecklingen har oekså verkat
dämpande på investeringsviljan. Den svaga investeringsutvecklingen verkar inte
bara återhållande på konjunkturförloppet, utan minskar också möjUgheterna att
inom en inte alltför avlägsen framtid uppnå full sysselsättning. Dessutom ökar
faran för en uppgång i prisstegringstakten, eftersom en återgång till en mer
normal efterfrågeutveckling snabbt kan leda till flaskhalsar inom vissa
produktionssektorer.
1
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Rev. Finansplan
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 2
Den
svaga tillväxten i världshandeln 1977 är en annan källa till besvikelse.
OECD-ländernas handel ökade med mindre än 5 % efter att ha stigit med 12 % året
innan. Nedgången i handelns tillväxt hänger bl. a. samman med att
lagerrörelserna spelade en ringa roll i fjol jämfört med 1976 samtidigt som
efterfrågeutvecklingen var svagare. Det kan emellertid inte uteslutas att den
långsamma ökningen av världshandeln också till en del förklaras av en
tilltagande protektionism. Frihandeln har haft en avgörande betydelse för den
snabba välfärdsutvecklingen i industrUänderna under efterkrigstiden. Ett
återfall i protektionism hotar att leda in i en ond cirkel av lägre tillväxt,
ökad arbetslöshet och ytterligare reglerande ingripanden.
Den ökade användningen av
handelsbegränsande åtgärder har bl. a. föranletts av den betydande ojämvikten i
fördelningen av industriländernas bytesbalanser. Den förvärrades under 1977.
Japan ökade sitt bytesbalansöverskott kraftigt, samtidigt som de stora
västtyska och schweiziska överskotten blev i stort sett oförändrade. Flertalet
övriga länder fick därför ta på sig en fortsatt oproportionerligt stor del av
det samlade underskottet gentemot OPEC-länderna. För många mindre underskottsländer
utgör de stora bytesbalansunderskotten en allvarUg begränsning av den
ekonomisk-politiska handlingsfriheten. Omsvängningen i den amerikanska
bytesbalansen från i stort sett jämvikt till ett betydande underskott 1977
innebar ett väsentligt bidrag till anpassningsprocessen. Det bör dock
framhållas att ett ökat beroende av importerad olja svarar för en stor del av
denna försvagning av bytesbalansen. Frankrike, Storbritannien och Italien har
med hjälp av en stram ekonomisk politik lyckats att väsentligt förbättra sina
bytesbalanser. De båda senare länderna uppnådde jämvikt 1977, medan man i
Frankrike åstadkom en halvering av underskottet.
Inflationen, mätt med
konsumentprisernas ökningstakt, blev något lägre 1977 jämfört med året innan.
Kraftiga prisstegringar ägde rum under den tidigare delen av året, varefter
inflationen dämpades markant. Äv avgörande betydelse för utvecklingen är nedgången
i flera råvarupriser sedan våren 1977.
Betydande framgång i att
begränsa inflationen nåddes i framförallt Storbritannien men också i Italien.
Äv stor betydelse för de resultat som här noterades var den restriktiva
inriktningen av den ekonomiska politiken. Den nedgång i både inflationstakt
och bytesbalansunderskott som uppnåddes i dessa länder fick dock köpas till
priset av en stagnerande produktion och en återhållen utveckling av hushållens
konsumtion. Också i de flesta övriga västeuropeiska länder utövade den
ekonomiska politiken under större delen av 1977 ett dämpande inflytande på
konjunkturutvecklingen. Förutom hänsynen till prisutvecklingen och den externa
situationen, verkade en strävan att åstadkomma balans i den offentliga sektorns
finanser återhåUande på de offentliga utgifterna. På flera håll.
Prop. 1977/78:150 BUaga 1 Reviderad finansplan 3
bl.
a. i FörbundsrepubUken Tyskland oeh Storbritannien, blev dessutom
skatteintäkterna större än vad som ursprungligen beräknats.
Efterhand blev det allt
tydligare att konjunkturtrenden under 1977 var betydligt svagare än vad som
allmänt förutsetts. Mot bakgrund av den försvagning som ägde rum under
sommarhalvåret sattes stimulansåtgärder in i en rad länder under hösten.
Skattesänkningar genomfördes bl. a. i Förbundsrepubliken Tyskland och
Storbritannien. De stimulansåtgärder som vidtogs i Japan var främst inriktade
på ökade offentliga utgifter. Effekten av dessa åtgärder blev dock mycket
begränsad vad gäller utvecklingen under 1977. Däremot kommer de sannolikt att
ha större betydelse för konjunkturförloppet under innevarande år.
De nämnda
ekonomisk-politiska åtgärderna har bidragit till att konjunkturläget i
Västeuropa har förbättrats något under de inledande månaderna i år. Kurvan för
industriproduktionen pekar uppåt, och viktiga konjunkturindikatorer visar på en
fortsatt förstärkning. Sålunda tyder orderingången i den västtyska ekonomin på
att en förbättring av konjunktumtvecklingen som kunde noteras under de senaste
månaderna i fjol, kommer att hålla i sig ytterligare en tid framåt. Vidare
visar detaljhandelns försäljning en ganska gynnsam utveckling i flera länder.
Den senaste konjunkturenkäten inom EG tyder på en allmän förbättring i
företagens produktionsförväntningar. I Förenta staterna bröts fjolårets
gynnsamma utveckling av efterfrågan och produktion första kvartalet i är. Både
detaljhandelns försäljning och industriproduktionen minskade. Detta var dock
främst en effekt av den då pågående kolstrejken och den onormalt kalla
väderleken. De senaste konjunkturindikatorerna tyder på en återhämtning från
nedgången i början av året. Nedgången var likväl så markerad att den inte kan
undgå att negativt påverka Förenta staternas genomsnittliga tillväxt i år.
Under
de inledande månaderna i år har nya stimulansåtgärder tillkommit i Förenta
staterna, Japan och Storbritannien. Det amerikanska budgetförslaget innehåller
ett skattesänkningspaket omfattande 25 miljarder dollar, som är avsett att
träda i kraft fr. o. m. fjärde kvartalet i år. I den japanska budgeten för
innevarande budgetår ingår omfattande ökningar av de offentliga utgifterna. I
Storbritannien bidrar det nyligen föreslagna stimulanspaketet, den expanderande
oljeproduktionen i Nordsjön oeh de ökande reala disponibla inkomstema hos hushållen
till att avsevärt förbättra de ekonomiska utsikterna.
Mot
en väntad förstärkning i vissa större länder står en fortsatt svag utveckling i
de mindre ländernas ekonomier. Flera av dessa har under de senaste månaderna
tvingats vidta åtstramande åtgärder med hänsyn till utrikesbalansen. Tillväxten
i denna grupp av länder, till vilken våra nordiska grannländer hör, kan nu
väntas bli mer dämpad än som förutsågs i årets finansplan.
Ett
för de nordiska länderna gemensamt problem är att bl. a. basindu-
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 4
strierna
brottas med stora svårigheter. Detta förhållande speglas bl. a. i de sedan
flera år tillbaka avtagande industriinvesteringarna. En viktig orsak till
svårigheterna i våra nordiska grannländer är den under senare år mycket
ogynnsamma kostnadsutvecklingen. Denna har bidragit till att liksom för
svensk del marknadsandelar förlorats på såväl export- som hemmamarknaden.
Som ett resultat härav har bytesbalanserna försämrats, vilket framtvingat ekonomisk-politisk
åtstramning i olika hänseenden. För Finlands del tog denna utveckling sin
början för ett par år sedan. Finland har nu uppnått i stort sett balans i
utrikesbetalningarna. Detta har dock åstadkommits till priset av en mycket hög
arbetslöshet. Ett motsvarande svagt arbetsmarknadsläge råder i den danska
ekonomin. I Norge är omläggningen av politiken i restriktiv riktning av senare
datum. Här bidrar dessutom den expansiva oljeverksamheten i Nordsjön till att
arbetsmarknaden alltjämt präglas av hög efterfrågan. I syfte att nå en
kostnadsanpassning i förhållande till utlandet genomfördes i februari i år
devalveringar i såväl Norge som Finland.
Även
om tillväxten i de större ländernas ekonomi, och därmed i OECD-området totalt
sett, kan förutses bli något starkare i år jämfört med 1977, väntas dock flera
av de tidigare nämnda problemen kvarstå. Sålunda är det inte sannolikt att
någon utjämning av rådande bytesbalansojämvikt kan komma till stånd under
innevarande år. Med nuvarande utvecklingstendenser finns det i stället risk
för att överskottsländerna ytterligare ökar sina överskott, medan
underskottsländernas situation förblir oförändrat besvärlig. I förening med ett
fortsatt stort amerikanskt bytesbalansunderskott kan detta leda till ett
bestående tryck uppåt på överskottsländernas valutor. En ytterligare
appreciering får en direkt depressiv effekt på dessa länders ekonomi. Samtidigt
skulle underskottsländerna kunna tvingas skärpa inriktningen av den ekonomiska
politiken ytterligare. Mot denna bakgrund är det uppenbart att initiativ måste
tas, vilka leder till en anpassning av rådande bytesbalansojämvikt. En
differentierad efterfrågepolitik, där de betalningsbalansmässigt starka
länderna går före i en expansion av den inhemska efterfrågan, framstår som den
bästa vägen att undvika de svårigheter industriländerna riskerar stäUas inför.
I och med att de länder som har det största utrymmet för expansion ökar den
inhemska efterfrågan och därigenom importen, lindras bytesbalansrestriktionen
för övriga länder. Efterhand kan därigenorn allt fler länder medverka i en
allmän stimulanspolitik inom OECD-området.
1
överskottsländerna hävdas i allmänhet den uppfattningen att tillräckliga
åtgärder redan vidtagits för att stimulera efterfrågan. Den västtyska regeringen
anser sig vilja studera utvecklingen under den tidigare delen av innevarande
år, innan den tar stäUning till om ytterligare åtgärder behöver sättas in. Man
anser emellertid att det intema utrymmet för nya stimulansåtgärder är mycket
begränsat. Äv konstitutionella skäl lägger storleken på det federala
budgetunderskottet hinder i vägen, och
Prop.
1977/78:150 BUaga 1 Reviderad finansplan 5
budgetpolitiken
på det delstatiiga planet kan inte påverkas. Vidare befaras att en ytterligare
efterfrågestimulans kan leda till en uppgång i inflationen. Också i andra
länder är rädslan för inflationen en återhållande faktor för den ekonomiska
politiken. Det finns emellertid mycket som talar för att en ökning av den
ekonomiska aktiviteten kan låta sig förenas med en fortsatt nedgång i
inflationstakten. Produktivitetsutvecklingen har genomgående varit mycket svag
under det gångna året. En av de viktigaste orsakerna härtiU är att en
omfattande undersysselsättning har uppkommit genom att arbetskraften har hållits
kvar inom företagen.
Det
är emellertid inte bara i fråga om bytesbalanssituationen som utsikterna för
innevarande år ger anledning till bekymmer. Oekså arbetslöshetsproblemet kan
komma att förvärras. OECD-sekretariatet har beräknat att en ekonomisk tillväxt
i såväl hela OECD-området som i Västeuropa på ungefär 4,5 % är nödvändig för
att arbetslösheten skall kunna nedbringas. Det är sannolikt att tUlväxten i
Västeuropa väsentligt kommer att understiga detta tal. Därmed är faran stor
för att en uppgång i antalet arbetslösa äger rum i år. Det är därför troligt
att ytterligare stimulansåtgärder kommer att vidtas i vissa länder.
Med
tanke på den tidseftersläpning man måste räkna med innan ekonomisk-politiska
beslut får någon nämnvärd effekt på konjunkturförloppet, kommer ytterligare
stimulansåtgärder att i endast begränsad utsträckning påverka utvecklingen
redan i år. För OECD-området totalt sett förutses mot bakgrund av rådande
utvecklingstendenser en ekonomisk tillväxt på 3,5 å 4 % 1978. Detta innebär en
viss nedjustering jämfört med den prognos som lades fram i finansplanen.
Huvudsakligen hänger den något försiktigare prognosen samman med att återhämtningen
i Västeuropa väntas gå något långsammare än tidigare förutsetts. Även om en
klar förbättring torde komma tUl stånd jämfört med 1977, väntas tillväxten här
stanna vid 2,5 å 3 % i år. För Förenta staternas del förutses tillväxten uppgå
till ca 4,5 %.
Tabell
1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa länder och länderområden
19751978
Årlig
procentuell volymförändring
1975
1976
1977
1978
Förenta
staterna
-1,8
6,0
4,9
45
Japan
2.4
6,3
5,1
5-5,5
Förbundsrepubliken
Tyskland
-3,2
5,6
2,4
3-4
Storbritannien
-1,8
2,1
0,3
3-3,5
Frankrike
-1,1
5,2
2,7
33,5
Italien
-3,5
5,6
2,0
23
Norden
0,8
2,9
-0,2
1-1,5
därav: Sverige
0.8
1,4
-2,5
0,8
Västeuropa
-1,6
4,2
2,0
2,5-3
OECD
totalt
-1,0
5,2
3,5
3,5-4
Källor:
För 1975, 1976 och 1977: OECD. För 1978: Ekonomidepartementet.
Prop. 1977/78:150
Bilagal Reviderad finansplan 6
Den
uppgång i den ekonomiska aktiviteten som förutses för Västeuropas del äger rum
från en låg utgångsnivå. Även om en avsevärd förbättring av tillväxten äger rum
under loppet av 1978, blir därför den genomsnittliga expansionstakten för året
begränsad. De stimulansåtgärder som redan satts in, följda av eventuellt
ytterligare åtgärder, väntas dock bidra till en successiv förstärkning av
konjunkturen i Västeuropa. Den amerikanska administrationen har deklarerat att
den ämnar upprätthålla en hög tiUväxt i ekonomin såväl i år som under 1979. En
sådan utveckling förutsätter att finanspolitiken bibehålls expansiv. Som redan
nämnts har administrationen lagt fram förslag om stimulans via skattesänkningar
andra halvåret i år. Med hänsyn till dels den senaste tidens ogynnsamma utveckling
av priserna, dels bytesbalansunderskottet och den oroande kursutvecklingen för
dollarn, torde dock utrymmet för ytterligare stimulansåtgärder vara begränsat.
Samtidigt kan en tyngdpunktsförskjutning i den ekonomiska politiken mot större
stramhet i kreditpolitiken bli nödvändig. Därmed ökar risken för att
produk-tionstUlväxten i Förenta staterna mot slutet av 1978 och under 1979 kan
undergå en försvagning.
Den
nedåtgående trenden i prisstegringarna väntas fortsätta under loppet av
innevarande år. Dämpningen,i lönestegringstakten i flera länder kommer
efterhand att prägla konsumentpriserna. Råvarumarkna-derna kännetecknas sedan
något år av utbudsöverskott. För flertalet råvarupriser förutses därför en
fortsatt långsam utveckling i år. Dessa prisdämpande faktorer väntas fortsätta
att göra sig gällande på den inhemska inflationstakten i olika länder. Den mest
markanta nedgången i prisstegringarna väntas dock äga rum för varor i
internationell handel. En ökning av endast 45 % är här trolig.
Utsikterna
för världshandeln ter sig inte heller i år särskilt ljusa. En successiv
förstärkning av handelns tiUväxt, i linje med produktionsutvecklingen, väntas
dock komma till stånd under loppet av året. Förbättringen förklaras delvis av
världshandelns ländersammansättning. De utomamerikanska länderna har nämligen
en betydUgt större andel av handeln än av produktionen, och en förstärkning av
konjunkturen i dessa länder leder därför tUl en snabbare tillväxt också av
världshandeln. I genomsnitt för 1978 förutses OECD-ländernas import stiga med
endast ca 4 %. Däremot är en något högre tUlväxttakt för exporten trolig på
grund av en starkare efterfrågan från utvecklingsländerna.
Jämviktsbristerna
i den internationeUa handeln är som tidigare framhållits alltjämt mycket
stora. För att finansiera underskottsländernas bytesbalanser krävs sedan ett
antal år tillbaka en årlig kapitalförmedling via det internationella
betalningssystemet på omkring 80 miljarder dollar. De internationella
lånemarknaderna svarar för huvudparten av krediterna. Kredittillgången gör det
möjligt för underskottsländerna att förlänga den nödvändiga anpassningen tUl ny
betalningsbalansjämvikt
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 7
och
därmed undvika en alltför drastisk ekonomisk åtstramning. En på längre sikt
verkande ekonomisk politik blir möjlig som förstärker den utiandskonkurrerande
industrisektorn och som samtidigt tar tillvara de existerande
produktionsmöjligheterna.
En sådan utveckling är.
emellertid behäftad med flera problem på det internationella planet. En
förutsättning är att efterfrågan i de valutastarka länderna ökar i tillräcklig
grad. Med undantag för Förenta staterna har detta inte varit fallet. Därför har
den erforderliga utjämningen i bytesbalanserna i viktiga hänseenden uteblivit.
Utiandsupplå-ningen och den skuldsättning som underskottsländerna ikläder sig
blir i detta perspektiv alltmer bekymmersam.
Ett annat problem är
förhåUandena i det internationella banksystemet. I den mån som
anpassningsprocessen mellan under- och överskottsländer blir aUtmer utdragen,
kommer också kreditgivningen att koncentreras på ett sätt som inte
överensstämmer med banksystemets kapitalförsörjning. Ändelen av mycket stora
krediter för betalningsbalansfinansiering till ett fåtal låntagare och med i
praktiken lång löptid växer. Samtidigt är bankernas inlåning i aUmänhet
kortfristig oeh det egna kapitalet relativt litet. En minskning av
riskspridningen och en förskjutning tUl betalningsbalansfinansiering kan
således konstateras. Problemen i detta sammanhang gäller särskilt i fråga om
krediter till utvecklingsländerna.
Strävandena fortsätter att
öka Internationella valutafondens (IMF) andel av finansieringen av ländernas
betalningsbalanser. Medlemsländerna kommer under innevarande år att börja
inbetala den ökning av insatskapitalet (kvoterna) från ea 35 till 47 miljarder
doUar som tidigare beslutats. Överläggningar pågår också om en ny kvotökning
den sjunde som sannolikt kommer att tUlföra IMF ytterligare 20 ä 30 miljarder
dollar omkring 1980. Som en tillfäUig förstärkning under mellantiden kommer IMF
att uppta lån med ca 10 mUjarder dollar hos ett antal valutastarka länder.
Sverige stöder strävandena att ge valutafonden ökade finansiella resurser och
stärka den som ett viktigt forum för det valutapolitiska samarbetet. Inom ramen
för det begränsade utrymme som vår egen betalningsbalans medger stäUer också
Sverige finansiella medel tUl förfogande.
Förenta
staternas bytesbalansunderskott utgör den primära källan till den snabbt stigande
penningmängden i det internationella betalningssystemet. Genom omsvängningen i
den amerikanska bytesbalansen mellan 1975 oeh 1977 har dollarutbudet ökat med
infe mindre än ca 30 miljarder doUar. Utflödet har inte kunnat absorberas vid
oförändrat värde för dollarn. Under de senaste två åren har dollarn sjunkit mycket
kraftigt gentemot valutorna i Förbundsrepubliken Tyskland, Japan och Schweiz.
Under loppet av 1977 då det stod klart att någon snar utjämning i nämnda
länders bytesbalanser inte var att vänta, förstärk-
Prop. 1977/78:150
Bilagal Reviderad finansplan 8
tes
utvecklingen av kortfristiga kapitalomplaceringar från dollar tiU de starka
valutorna. Trots omfattande stödoperationer från centralbankerna sjönk dollarn
i allt snabbare takt och ligger nu på en lägre nivå mot de västtyska, japanska
och schweiziska än någon gång under efterkrigstiden.
Den
senaste tidens kursförändringar har varit större än skillnaderna i Förenta
staternas pris- och kostnadsutveckling jämfört med nämnda länder. Utvecklingen
av dollarn påverkas emellertid också av rådande bedömningar av framtida
skillnader i den ekonomiska utvecklingen i olika länder. Tecken på en starkare
uppgång i den amerikanska prisnivån börjar nu ge sig tiUkänna på grund av bl.
a. den fördyring av importen som dollarns nedgång utomlands skapar. Det är
inte osannolikt att den amerikanska penningpolitiken kommer att stramas åt
under året för att hejda en sådan utveckling.
I de
valutastarka länderna har som nämnts omfattande stödoperationer satts in för
att dämpa kursrörelserna. Den interna ekonomin i dessa länder har tUlförts
betydande penningtillskott. Detta kan leda till en likviditet som överstiger
vad som i resp. länder anses vara förenligt med den reala utvecklingen.
Det
internationeUa valuta- och betalningssystemet präglas således av aUvarlig
obalans och osäkerhet. Underhandlingar pågår om internationellt samordnade
insatser för att bringa den fortsatta utvecklingen under bättre kontroll.
Enligt min mening är en förutsättning för en stabilisering pä det finansiella
området att man lyckas nå enighet om åtgärder som angriper de grundläggande
orsakerna till jämviktsbristerna i bytesbalanserna.
2
Konjunkturer och ekonomisk politik under 1977 och början av 1978
Den
ekonomiska politiken har under den tid som gått sedan regeringen tiUträdde
hösten 1976 inriktats på att återstäUa balansen i den svenska ekonomin.
Utgångsläget kan karakteriseras på följande sätt:
Arbetskostnaden
per producerad enhet hade i jämförelse med våra viktigaste konkurrentiänder
försämrats med ca 25 % mellan 1974 och 1976. I jämförelse med
Förbundsrepubliken Tyskland, tiU vilken vår valuta var knuten genom samarbetet
i den s. k. ormen, var försämringen ännu större. UtveckUngen hade lett tiU
stora förluster av marknadsandelar både på export- och hemmamarknad. Under
1975 och 1976 tappade svensk industri marknadsandelar på OECD-marknaden för
bearbetade varor motsvarande mer än 16 %.
Bytesbalansunderskottet
var stort och stigande. För 1976 uppgick det till 11,7 miljarder kr. eller 3,6
% av bruttonationalprodukten (BNP).
De
dåliga avsättningsmöjligheterna tillsammans med strävan att bibe-
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 9
hålla
arbetskraften i företagen hade lett tiU en låg produktivitet. Den snabba
kostnadsutvecklingen oeh den låga produktiviteten hade laddat upp ett högt
kostnadstryck som successivt mognade ut i en kraftig inflation.
I strävan att överbrygga
den internationella lågkonjunkturen under 1975 och 1976 hade lageruppbyggnaden
stimulerats. De betydande överlager som därmed uppkommit kunde inte avyttras i
den takt och till de priser man tidigare räknat med.
Den svaga efterfrågan och
de starkt försämrade vinsterna utgjorde ett hinder för en långsiktigt nödvändig
kapacitetsutbyggnad och investeringstillväxt inom industrin.
Konsumtionstillväxten hade
under flera år legat på en väsentligt högre nivå än som svarade mot
produktivitetstillväxten i ekonomin även vid fullt kapacitetsutnyttjande.
Den ekonomiska politiken
inriktades på att angripa dessa problem under bibehållen hög sysselsättning.
Den strategi som regeringen valde var att justera kostnadssituationen, stärka
konkurrenskraften och reducera bytesbalansunderskottet. Samtidigt inriktades
politiken på att bibehålla och på sikt göra det möjligt att föra över resurser
för att bygga ul utrikeshandelssektorn. Genom kostnadsdämpande åtgärder
eftersträvades en gradvis dämpning av inflationen.
Genom de
valutakursjusteringar som ägde rum under 1977 togs ett väsentligt steg mot ett
mera balanserat kostnadsläge. Den svenska kronan frikopplades från D-marken
genom utträdet ur valutaormen i augusti 1977 och en fortsatt appreciering av
kronan förebyggdes. Sedan utträdet har D-marken stigit med 78 %. Om de
valutapolitiska åtgärderna under 1977 inte vidtagits hade vår
kostnadssituation i dag varit avsevärt sämre och svenska produkter hade
fortsatt att förlora marknadsandelar både inom oeh utom landet.
För att en devalvering
skall bli framgångsrik är det nödvändigt att dämpa den inhemska efterfrågans expansionstakt.
Utan en återhållsam politik äventyras de åsyftade effekterna av en
inflationistisk utveckling. Regeringens stabUiseringspolitiska program i april
1977 syftade till att hålla tillbaka den inhemska efterfrågan och stärka
bytesbalansen. Viktigast var förslaget om en höjning av mervärdeskattesatsen.
Detta representerade en åtstramning av den privata konsumtionen om drygt 1,5 %
räknat för helt år.
Genom en stark
återhållsamhet med utgifter för statens egen konsumtion hölls denna på en
praktiskt taget oförändrad nivå. Den kommunala expansionstakten är dock högre
än vad som är förenligt med en på längre sikt balanserad utveckling.
Som
en följd av ett lågt kapacitetsutnyttjande och låga vinster hade
industriinvesteringarna stagnerat 1976 och föll med ea 16 % 1977.
Grundförutsättningarna för att vända denna utveckling är att industrins
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 BUaga 1 Reviderad finansplan lo
konkurrenskraft
successivt återställs så att kapacitetsutnyttjandet ökar och investeringarna
därmed åter kan komma igång. I direkt investe-ringsstimulerande syfte
förlängdes investeringsavdrag oeh investeringsbidrag hösten 1976 till att avse
1977 samtidigt som investeringsfonderna fick stå öppna för utnyttjande. Under
hösten 1977 utsträcktes dessa åtgärder att avse även 1978 samtidigt som
investeringsfondsutnyttjandet utvidgades och prövningsförfarandet förenklades.
Den
inriktning av politiken som jag här redogjort för präglade även
kreditpolitiken. Den höUs stram för att i största möjliga utsträckning stimulera
företagen och kommunerna att täcka sina långfristiga finansieringsbehov genom
upplåning i utlandet. Samtidigt gavs kreditväsendet riktlinjer med innebörd
att den utlandskonkurrerande sektorns kapitalbehov och bostadsbyggandet skulle
prioriteras. Innebörden härav blev då naturligen att andra ändamål såsom
utlåningen tUl hushåUen och kommunerna måste begränsas.
På bostadspolitikens
område ledde den snabba kostnadsutvecklingen tillsammans med en viss
försiktighet inom kommunerna till en reduktion av igångsättningen av nya
lägenheter främst under andra kvartalet i fjol. Kostnadsutvecklingens dämpande
inverkan på bostadsbyggandet motverkades genom successiva uppjusteringar av det
s. k. lånetaket. En ny överenskommelse inför 1978 mellan delegationen för bostadsfinansiering
och bankerna bidrar till att undanröja tidigare finansierings-hinder. Den
statliga garanterade bostadslåneräntan kommer enligt regeringens förslag att
sänkas med 0,5 % från den 1 januari 1978. Minskningen av andelen outnyttjade
lägenheter har gjort kommunerna benägna att eftersträva ett högre
bostadsbyggande. Som följd av de åtgärder jag här redogjort för ägde ett
kraftigt omslag i igångsättningen rum mot slutet av 1977 och de första
månaderna 1978. Detta är betydelsefullt bl. a. från sysselsättningssynpunkt,
eftersom byggaktiviteten försvagats inom andra sektorer.
Det
kan nu konstateras att de förväntningar i fråga om bl. a. den internationella
konjunkturutvecklingen som låg till grund för den lager-uppbyggnadspolitik som
påbörjades 1975 inte har uppfyllts. Resultatet blev kraftiga överlager inom
industrin, främst i de råvaruproducerande branscherna men senare även inom
industrigrenar med tillverkning av bearbetade varor. Regeringen inriktade
därför politiken fr. o. m. ingången av 1977 på en avtappning av överlagren. En
sådan tycks också ha skett under 1977 oeh tycks ha gått fortare än vad man
kunde förutse bara för några månader sedan. Det är främst inom skogsindustrin
och järn- och stålindustrin som lageranpassningen kunnat ske medan överlagren
ännu är avsevärda inom verkstadsindustrin. Detta har naturligtvis medfört den
olägenheten att produktionen legat på en låg nivå. Den depressiva effekten på
totalproduktionen av omslaget från lageruppbyggnad 1976 till lagerminskning
1977 är större än hela nedgången i BNP
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan
11
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
2 Försörjningsbalans för 1977
Miljarder
Procentuell
volymföränd-
kr. 1977,
ring, 1975 års priser
löpande
priser
1975
1976
1976
1977
TUlgång
BNP
351,5
1,4
-2,5
Import
90,1
8,1
-4,5
Summa
tillgäng
441,6
2,8
-2,9
Efterfrågan
Bruttoinvestering
71,4 .
-1,8
-3,4
Näringsliv
34,9
1,4
-6,5
därav: industri
14,6
0,2
-16,3
Statliga myndigheter och
affärsverk
8,1
-0,2
-3.7
Kommuner
14,5
-3,5
8,6
Bostäder
13,9
-9,4
-6,3
Lagerinvestering
-1,3
(-0,7)1
(-3,1)1
Privat
konsumtion
189,3
4,3
-0,9
OfTentlig
konsumtion
100,9
4,8
2,7
Statlig
31.7
0,8
0,6
Kommunal
69,2
6,9
3,8
Tjänstenetto
-4,2
Export
85,5
5,5
0,2
Summa
efterfrågan
441,6
2,8
-2,9
'
Lagerinvesteringarnas förändring i procent av föregående års bruttonationalprodukt.
på
2,5 % 1977. Samtidigt har dock grunden lagts för att en successivt stigande
efterfrågan snabbare skall leda till produktions- och sysselsättningsökning.
Det
har trots produktionsminskningen varit möjUgt att hålla en hög och stigande
sysselsättningsnivå under hela denna period. Under första kvartalet 1978 var 20
00030 000 fler sysselsatta än under andra halvåret 1976 sedan hänsyn tagits
tUl normala säsongvariationer. Under samma period har antalet av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder berörda personer ökat kraftigt.
Sysselsättningsökningen
har inte kunnat förhindra en viss ökning av arbetslösheten som i början av 1978
låg på drygt 2 %. Det svaga konjunkturläget har medfört att sysselsättningen
gått ned inom i första hand industrin. MeUan 1976 oeh 1977 minskade antalet
industrisysselsatta med över 30 000 personer. För att upprätthålla
sysselsättningen har regeringen i stort sett följt två handUngslinjer. För det
första har omfattande insatser gjorts på arbetsmarknadspolitikens område. I
första hand har eftersträvats att genom bl. a. omfattande utbildningsinsatser
ge de anställda möjlighet att stanna kvar inom företagen. Därmed underlättas
en expansion inom industrin när efterfrågan och produktionen åter börjar få
fart. Under 1977 var i genomsnitt över 160 000 personer
Prop. 1977/78:150 BUaga
1 Reviderad finansplan 12
berörda
av någon form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För det andra har man genom
näringspolitiska åtgärder kunnat trygga sysselsättningen för anställda som
annars drabbats av arbetslöshet genom en forcerad nedläggning av företag. För
det tredje har en ökning av sysselsättningen ägt rum i den offentliga sektorn.
De senaste årens allt tydligare tendenser till minskad rörlighet på
arbetsmarknaden kommer att ställa arbetsmarknadspolitiken inför nya uppgifter
när efterfrågan på arbetskraft åter börjar öka.
Inflationen
var ett av de mest svårbemästrade ekonomisk-politiska problemen under 1977. De
kraftiga ökningarna av arbetskraftskostnaderna under 1975 oeh 1976 och den
sjunkande produktivitetstakten hade byggt upp ett kostnadstryck som
ofrånkomligen måste komma tUl uttryck i prisstegringar. Så blev också fallet
och kostnadsgenomslaget på konsumentpriserna fick verkningar inte bara 1977
utan påverkar också 1978 års prisutveckling. De nödvändiga anpassningsåtgärder
som regeringen vidtog under 1977 och som bl. a. var föranledda av de tidigare
kostnadsstegringarna, ledde till en viss höjning av konsumentprisnivån. Under
det första halvåret 1977 bidrog också stora prisstegringar på kaffe till att
höja konsumentpriserna. Under andra halvåret 1977 dämpades inflationstakten
trots att devalveringen i augusti verkade prishöjande. Prishöjningarna i
januari och februari i år förklaras i betydande mån av att prisjusteringar
brukar ske i samband med årsskiften samt att konsekvenser av jordbruks- och
hyresavtal infaller då. Den oförändrade prisnivån i mars tyder på att en klar
dämpning av prisstegringstakten har kommit till stånd.
Den
realt disponibla inkomsten steg trots den snabba inflationen med 1,5 % mellan
1976 och 1977. Enligt riksrevisionsverkets beräkningar av
realinkomstutvecklingen efter skatt för olika inkomstslag var reallönerna efter
skatt oförändrade medan pensioner och inkomstöverföringar från det offentiiga
efter skatt steg med 510 %.
Den
omläggning av den ekonomiska politiken som skedde under 1977 måste få tid att
verka över en längre period för att resultatet med någon högre grad av säkerhet
skall kunna avläsas. Vissa tecken tUl en utveckling i rätt riktning har dock
kunnat iakttas. Sålunda sjönk importvolymen successivt under hela 1977. För
exporten kan noteras en volymmässig uppgång mot slutet av 1977. De preliminära
siffror som föreligger för 1978 tyder på en fortsatt exportvolymuppgång, medan
importvolymen tycks ha fortsatt att minska i snabb takt. Lagerneddragningen är
med all sannolikhet en viktig förklaring till detta. Importen har hållits nere
samtidigt som företagen pressat ut sina varor på export. Osäkerheten är
självfallet stor men ett återtagande av förlorade marknadsandelar både på
export- och hemmamarknad tycks dock ha påbörjats under andra halvåret 1977.
Såvitt nu kan bedömas har företagen utnyttjat devalveringsutrymmet tiU att i
huvudsak sänka sina pri-
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 13
Tabell
3 Betalningsbalans 19741977
Milj.
kr., löpande priser
1974
1975
1976
1977
Handelsbalans
-2 286
-1988
-5 105
-4 621
Tjänste-
och iransfereringsbalans
-1 927
-4 714
-6 561
-10 299
Bytesbalans
-4 213
-6 702
-11666
-14 920
Kapitalbalans
347
7 212
3 683
12 320
Restpost
343
5 429
5 357
7 419
Valutareservens
transaktions-
förändring
-3 523
5 939
-2 626
4 819
Förändring
på grund av kurs-
rörelser
-1
-863
486
1 196
Valutareservens
totala förändring
-3 524
5 076
-2 140
6 015
ser
relativt till de utländska konkurrenterna. Detta innebär samtidigt att
importpriserna stiger avsevärt snabbare än exportpriserna vUket på kort sikt
försämrar handels- och bytesbalanserna. För kalenderåret 1977 uppgick
handelsbalansunderskottet till 4,6 miljarder kr. De senaste månadernas
utveckling tyder dock, som jag tidigare framhållit, på att en successiv
förbättring av balansen mellan export och import kommer till stånd. För
månaderna november 1977mars 1978 har ett överskott på mer än 2 miljarder kr.
registrerats. Underskotten på tjänste- och transfereringsbalanserna kräver
dock en långsiktig successiv förbättring av varuutbytet för att det samlade
underskottet på bytesbalansen skall kunna nedbringas. Detta uppgick 1977 tiU
närmare 15 miljarder kr. motsvarande 4,2 % av BNP. Valutareserven ökade dock
under 1977 bl. a. till följd av upplåning i utiandet. Den s. k. restposten
svarar för ett inflöde om ca 7,5 miljarder kr. TUl en del kan detta inflöde
tänkas bestå av oregistrerad tjänsteexport. Statistiska centralbyrån har fått i
uppdrag att kartlägga tjänsteexportens omfattning.
Förutom
den förbättrade handelsbalansen finns vissa andra tecken tiU en ljusare situation
för den svenska ekonomin. Nedgången i volymen av nya order har upphört och för
vissa branscher vänts i en uppgång omkring årsskiftet 1977/1978. 1 förening
med att neddragningen av överlagren blev större än väntat 1977 ger detta vissa
förhoppningar om gradvisa produktionsförbättringar framöver. Det torde dock ta
tid innan detta sätter tydliga spår i form av en förbättrad arbetsmarknad.
3
Den ekonomiska politiken 1978
3.1
Målen för och inriktningen av den ekonomiska politiken
Vid
ingången tUl 1977 förelåg en fundamental jämviktsbrist i svensk ekonomi. Det
var inte, som under tidigare konjunkturnedgångar under efterkrigstiden, fråga
om en mindre avvikelse från tillväxttrenden utan om en betydligt mer djupgående
balansrubbriing. Som jag understrukit
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 14
i
tidigare finansplaner tar det flera år att från ett sådant utgångsläge återföra
ekonomin till en balanserad tillväxtväg. Det kan endast ske genom gradvisa steg
i en lång återanpåssningsproeess som bl. a. kräver betydande strukturella
förändringar i ekonomin. Målet måste vara att uppnå en rimlig tillväxt, full
sysselsättning, en väsentligt lägre inflationstakt och jämvikt i bytesbalansen.
Detta måste också ske med hänsynstagande till behovet av regional balans och en
rättvis inkomstfördelning.
Under
1977 togs som jag tidigare redovisat de första avgörande stegen mot
återställd balans. Nedskrivningen av den svenska kronan har i betydande
utsträckning utnyttjats till sänkningar av de relativa priserna på
exportvarorna. Lagerayveeklingen går, något.snabbare än.beräknat. Exporten
stiger nu ungefär i takt med världshandeln oeh Sverige har således upphört att
tappa marknadsandelar. Handelsbalansen uppvisar en stark förbättring som dock
till en del måste hänföras tiU den snabba lagerawecklingen.
Trots
dessa ljusare inslag är dock läget alltjämt allvarligt. Den internationella
konjunkturförbättringen går långsamt. Industriproduktionen fortsätter att falla
och kapacitetsutnyttjandet i industrin ligger lågt. Antalet personer som är
arbetslösa eller som är sysselsatta genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder är
högt. Det finns aUvarliga strukturella problem i flera industribranscher,
vilka kräver utomordentiigt stora statliga insatser för att möjliggöra en
anpassning av verksamheten ifråga om inriktning oeh omfång i socialt acceptabla
former. En reduktion av sysselsättningen i dessa branscher är nödvändig. Nya
arbetstillfällen måste därför skapas i annan industriell verksamhet.
Sysselsättningen inom industrin kan dock inte väntas öka förrän industrin nått
någorlunda fullt kapacitetsutnyttjande vilket förutsätter en relativt stor
uppgång i produktionen. Först i detta skede, då även lönsamheten bör kunna
förbättras, kan man räkna med att industrins investeringar ökar och nya arbetstillfällen
skapas.
En
grundtanke i regeringens ekonomisk-politiska strategi har varit att
nedskrivningen av den svenska kronans effektiva kurs med ea 15 % /j7 saminans med den
produktivitetsreserv som vid en ökande produktion kunde frigöras, skulle leda
till ett återställande av Sveriges relativa kostnadsläge till den nivå som
gällde i början av 1970-talet. Förutsättningen för detta var en dämpad
lönekostnadsutveckling. Det nyligen träffade avtalet mellan LO, PTK oeh SÄF
har lagt en god grund för ett återställande av Sveriges konkurrenskraft. Det
tidigare i år ingångna jordbruksavtalet har på Uknande sätt präglats av stor
återhållsamhet. Trots detta ligger dock den relativa kostnaden per producerad
enhet i enhetlig valuta alltjämt drygt 10 % över genomsnittsnivån 19701974.
Effekten
på de totala produktionskostnaderna av den starka inhemska kostnadsökningen
1975 oeh 1976 dämpades av att priserna på importerade insatsvaror i industrin
steg relativt sett långsammare bl. a. som
Prop. 1977/78:150 BUaga 1 Reviderad finansplan 15
följd
av den uppskrivning av den svenska kronan, som då ägde rum.. Efter
devalveringarna tenderar dock insatsvarupriserna i svenska kronor att stiga
snabbare vUket påverkat möjligheterna till relativa prissänkningar.
En
höjning av aktivitetsnivån inom industrin måste först och främst komma till
stånd genom ökad export .och återvinnande av marknadsandelar på
hemmamarknaden. Nödvändigheten att återställa jämvikten i bytesbalansen medger
inte att den privata konsumtionen får bära upp expansionen. Den inledda
överflyttningen av inhemsk efterfrågan till utlandsefterfrågan måste fortsätta.
En svag utveckling av privat konsumtion i förening med fortsatt
lageravveckling ger ingen uppgång i industriproduktionen innevarande år. Genom
att exporten fortsättningsvis kan väntas åtminstone följa världshandelns
utveckling ett visst återtagande av marknadsandelar förutses i
nationalbudgeten och lagerinvesteringarna kan beräknas ge ett positivt
bidrag till efterfrågan 1979 finns det skäl att räkna med.en uppgång i
industriproduktionen med 4 å 5 % 1979. Med hänsyn tiU omfattningen av den
outnyttjade kapaciteten är detta dock en relativt begränsad uppgång. Det tar
därför relativt lång tid innan vi kan räkna med att sysselsättningen inom
industrin åter stiger.
Det
är således ytterst angeläget att så snabbt som möjligt höja aktivitetsnivån
inom industrin utan att för den skull äventyra den påbörjade stabiliseringen av
pris- och kostnadsutvecklingen. Ju längre stagnationen i industriproduktionen
varar och det mycket pressade lönsamhetsläget består, desto större risk löper
vi att för framtiden värdefull industrikapacitet går förlorad.
Industrisysselsättningen fortsätter att sjunka med drygt 20 000 personer mellan
1977 och 1978. Nedgången kan beräknas fortsätta långt in på 1979 om inte
efterfrågan ökar snabbare än som nu kan förutses.
För
närvarande är kapacitetsutnyttjandet i svensk industri mycket lågt. Om trenden
för industrins produktion vid fullt kapacketsutny ttj ande under första hälften
av 1970-talet dras ut och jämförs med den faktiska produktionsnivån, uppgår
gapet till ca 20 %. Den faktiska outnyttjade kapaciteten torde dock vara
väsentUgt mindre som följd av nedgången i industrisysselsättningen och i industriinvesteringarna.
Dessutom har viss produktionskapacitet i ekonomisk mening förlorats genom
långsiktiga strukturella förändringar i den internationella efterfrågan. Uppskattningsvis
ligger den outnyttjade kapaciteten inom intervallet 812 % av produktionen vid
fullt kapacitetsutnyttjande. Genom att arbetskraften alltjämt tiU stor del
finns kvar i företagen kan en ökning av industriproduktionen leda till
betydande produktivitetsökningar.
En
uppgång i industriproduktionen är nödvändig för att frigöra produktivitetsreserven.
Genom att arbetskraftskostnaden till betydande del är en fast kostnad kommer
produktionskostnaden per producerad enhet därigenom att sjunka. Detta möjliggör
ytterligare relativa prissänkningar
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 16
på
exportmarknaden och ökad försäljnings- och produktionsvolym.
Äv
central betydelse för att åstadkomma en sådan dynamisk expansionsprocess blir
därför den internationella konjunkturutvecklingen och Sveriges möjligheter att
återvinna marknadsandelar. Liksom så många andra underskottsländer knyter
Sverige förväntningar till att den utländska efterfrågan skall dra upp
aktivitetsnivån i den utlandskonkurrerande sektorn. I stort sett ligger
prognosen i finansplanen för BNP-ökning inom OECD-länderna på 4 % fast. Risk
finns dock att den västtyska expansionen inte når upp till den där antagna
ökningen i BNP på 3,5 % och att Förenta staternas tUlväxt avtar under andra
halvåret 1978. Den amerikanska ekonomiska politiken synes komma att lägga allt
större tonvikt vid att dämpa inflationen och reducera underskottet i bytesbalansen
bl. a. i syfte att stabilisera dollarn. För 1979 är osäkerheten om
konjunkturutvecklingen naturligtvis betydligt större. Mycket talar för att den
amerikanska ekonomins tillväxt avtar medan den västeuropeiska tillväxten
däremot kan öka något. Den ekonomiska politiken i Sverige måste enligt min
bedömning därför baseras på en relativt försiktig internationell
konjunkturprognos.
Det
av arbetsmarknadens parter träffade avtalet är uppsägbart om konsumentprisindex
stiger med mer än 7,25 % mellan januari och december 1978 och med mer än 5 %
under perioden december 1978 och oktober 1979. Jag anser det ytterst angeläget
att dessa prisökningstal inte överskrids. Enligt nationalbudgetens prisprognos
för 1978 kommer det att vara möjligt att hålla inflationstakten inom den
stipulerade gränsen. Osäkerheten i prisprognoser av detta slag är dock stor.
Bl. a. kan den internationella prisutvecidingen för exempelvis råvaror bli
högre än som antagits. Politiken måste därför inriktas på att med en
betryggande marginal underskrida den uppställda prisökningsgränsen.
För
att bidra till att prismålet uppnås, expansionsprocessen påskyndas inom
industrin samt tUI att öka sysselsättningen kommer regeringen att föreslå
riksdagen att fr. o. m. den 1 juU 1978 avskaffa den allmänna
arbetsgivaravgiften på 2 procentenheter. Härigenom fullföljs det i augusti
1977 tillkännagivna beslutet att stegvis avskaffa den allmänna
arbetsgivaravgiften.
Riksdagen
har tidigare beslutat att sjukförsäkrmgsavgiften och barnomsorgsavgiften skall
höjas med sammanlagt 1,3 procentenheter fr. o. m. den 1 januari 1979.
Om
de av regeringen föreslagna åtgärderna skulle visa sig otiUräckliga för att
öka kapacitetsutnyttjandet i näringslivet, frigöra de produktivitetsreserver
som där föreligger samt återvinna förlorade marknadsandelar i den takt som på
sikt är nödvändig för en balanserad samhällsekonomi, är regeringen beredd att
i höst pröva det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter fr. o. m. den 1 januari
1979.
Prop. 1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan i?
Med
borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften försvinner den
regionalpolitiskt motiverade differentieringen av avgiftsuttaget. Det finns
därför anledning överväga andra former av insatser. En hämmande faktor för
utvecklingen av näringslivet i' inre stödområdet är alltjämt bristande
vägstandard. Regeringen har därför för avsikt att återkomma med förslag tUl en
särskild satsning avseende vägnätet i detta område inom en ram av 85 milj. kr.
Som understrukUs i
tidigare finansplaner är det nödvändigt att anpassa kommunernas expansion till
det samhällsekonomiska utrymmet. Företrädare för regeringen förhandlar f. n.
med företrädare för landsting och primärkommuner om begränsning av tillväxten
i den kommunala konsumtionsutvecklingen under 1979. Ett borttagande av den allmänna
arbetsgivaravgiften betyder en förstärkning av kommunernas finansiella
ställning. Detta måste beaktas i de fortsatta förhandlingarna med kommunerna
oeh den uppgörelse dessa skall leda fram tUl.
Regeringen har nyligen
framlagt en proposition angående reglering av priserna på jordbruksprodukter,
m. m. för .tiden 1 juli 197830 juni 1981 (prop. 1977/78: 154). Propositionen
grundas på en mellan lantbrukarnas förhandlingsdelegation och statens
jordbruksnämnd jämte nämndens konsumentdelegation träffad överenskommelse som
präglas av stark återhållsamhet. Jordbruket kommer att erhålla kompensation för
beräknade pris- och kostnadsökningar. Däremot kommer inte den 1 juli i år att
tillämpas de regler för inkomstföljsamhet som ingår i överenskommelsen. Enligt
överenskommelsen bör vidare ändring av den aUmänna arbetsgivaravgiften, i vad
gäller den s. k. egenavgiften, beaktas vid första möjliga justeringstillfälle.
I den reviderade
nationalbudgeten har försök gjorts att beräkna effekterna av den föreslagna
sänkningen av arbetsgivaravgifterna. Kalkyler av detta slag är osäkra och det
är svårt att exakt fånga in de positiva självgenererande effekter som en sådan
åtgärd kan utiösa. Det är angeläget att det utrymme som borttagandet av
arbetsgivaravgiften ger används till att sänka de relativa priserna inom den
utlandskonkurrerande sektorn. Den försämring i bytesförhållandet som detta
innebär uppvägs av högre exportvolym och lägre importvolym. Industriproduktionen
ökar därför snabbare än den skulle ha gjort utan åtgärder. Någon förbättring i
handels- och tjänstebalansen bör man knappast räkna med under första året. På
sikt bör dock en betydande förbättring kunna uppnås i utrikesbalansen. Tungt
vägande skäl för att ytterligare stärka industrins konkurrenskraft är att
påskynda investeringsuppgången inom industrin och att förbättra
sysselsättningsläget.
En
sänkning av arbetsgivaravgiften av den angivna storleksordningen kan beräknas
leda tUl en reduktion av prisökningstakten under loppet av 1978 med ca 1/2 %.
Prisstegringen beräknas i den reviderade nationalbudgeten inkl. denna effekt
uppgå till knappa 6 % mellan januari
2
Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Rev. Finansplan
Prop.
1977/78:150 BUaga 1 Reviderad finansplan 18
och
december 1978. Därmed har förutsättningar skapats för att håUa
prisstegringstakten under 1978 inom den gräns som angivits i avtalet mellan
arbetsmarknadens parter. En arbetsgivaravgiftssänkning är klart att föredra
framför en momssänkning därför att den inte bara sänker priserna utan även
stärker industrins internationella konkurrenskraft. Detta kan i sin tur leda
till sänkta produktionskostnader per producerad enhet och bidra tUl en
ytterligare neddragning av inflationstakten. En sänkning av arbetsgivaravgiften
i kombination med en skärpt prisövervakning bidrar tiU att bryta
inflationsförväntningarna och dämpa inflationstakten.
Priskontrollen utgör en
integrerad del i den föreslagna politiken. Regeringen har redan skärpt
prisövervakningen genom att införa krav på att prisökningar och skälen för dem
skall anmälas en månad i förväg. Om SPK inte finner de anmälda prisökningarna
motiverade tas överläggningar upp med företagen för att förmå dem att avstå
från dessa. Ytterst kan frågan anmälas till regeringen för ev. beslut om
prisstopp. Det får förutsättas att den sänkta arbetsgivaravgiften begränsar
företagens krav på prishöjningar oeh att SPK vid sina överläggningar med företagen
beaktar de effekter sänkningen får. Åtgärderna ökar också möjligheterna att
förhindra eller begränsa redan planerade prishöjningar. I synnerhet är det
viktigt att undvika att sänkningen av arbetsgivaravgiften leder tUl
omotiverade pris- och vinsthöjningar i den icke konkurrensutsatta sektorn där
det är lättare att kompensera kostnadsökningar med höjningar av priserna. Även
i utrikeshandelssektorn är det viktigt att kostnadssänkningen får slå igenom på
priserna för att därigenom öka avsättningsvolymen. Syftet med
prisövervakningen är natui-ligtvis i första hand att förhindra omotiverade
prisökningar men oekså att hålla tillbaka löneglidningen. Skulle åtgärden leda
tiU en prisutveckling som ligger lägre än den som angivits i det träffade
kollektivavtalet kommer hushållens realinkomster att kunna öka något mer än de
annars skulle ha gjort. Någon stark expansion av den privata konsumtionen är
dock inte förenlig med rådande bytesbalansunderskott.
1
dagens konjunkturläge med stor outnyttjad kapacitet i ekonomin torde risken
vara liten för att den relativt begränsade expansiva effekt på ekonomin, som
den föreslagna arbetsgivaravgiftssänkningen innebär, skall leda till ett
påskyndande av löneglidning och prisstegringar. Det krävs dock att alla parter
i samhäUet aktivt medverkar till att bekämpa inflationen och hålla tillbaka
löneglidningen. Skulle den internationeUa konjunkturuppgången bli betydligt
snabbare än som nu bedöms som mest sannolikt finns dock risk för ett ökat tryck
uppåt på löner och priser. 1 så fall blir det nödvändigt att sätta in
restriktiva åtgärder. Den ekonomiska politiken måste snabbt kunna anpassas tiU
ändrade förutsättningar.
En
ökad aktivitet i näringslivet betyder att industripolitiska stödin-
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 19
satser
och arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan trappas ned i takt med stigande
arbetskraftsefterfrågan. Därigenom kan betydande besparingar i statsutgifterna
åstadkommas. Det är av central betydelse för en framgångsrik stabiliseringspolitik
att arbetsmarknadspolitiken ges en sådan inriktning att arbetskraftsbehovet i
företag och branscher kan tUlgodoses under en uppåtgående konjunkturfas. Detta
är en förutsättning för att lösa de nödvändiga omställningsproblemen inom
näringslivet och för att utnyttja den outnyttjade produktionskapacitet som
finns. Detta krävs oekså för att dämpa den löneglidning som lätt uppstår när
efterfrågan på arbetskraft åter skjuter fart.
Efterfrågans
inriktning
Bidraget
till ökningen i totala efterfrågan i ekonomin måste huvudsakligen komma från
utlandet. Förbättringen i handelsbalansens och tjänstebalansens saldo beräknas
i 1977 års priser uppgå till 8 miljarder kr., vilket ger ett bidrag till
BNP-efterfrågan på 2,5 % (se nedanstående tablå). Genom den nödvändiga
sänkningen av exportpriserna i förhållande till importpriserna oeh de ökande
underskotten på transfereringsbalansen blir dock förbättringen i bytesbalansen
mer begränsad.
Bidrag
till BNP-tillväxten 1977 och 1978
1976 1977
1977 1978
-0,5
-0,6
0,0
-0,1
0,7
0,7
-0,7
-0,2
-3,1
-1,6
1,1
2,5
-2,5
0,8
Privat
konsumtion
Statlig
konsumtion
Kommunal
konsumtion
Bruttoinvesteringar
Lagerinvestering
Nettoefterfrågan
från utlandet'
Bruttonationalprodukten
' Export av varor och tjänster ./. Import av varor och tjänster.
Som
jag tidigare nämnt, är det nödvändigt att de stora överlagren skärs ned.
Lageravvecklingen förklarar till väsentlig del den starka nedgången i
importvolymen. Det kan också till viss del förklara ökningen i exporten. Den
markanta förbättringen i handelsbalansen under de senaste fem månaderna skall
därför inte ses som enbart en följd av en förstärkning av den underliggande
konkurrenssituationen. Den starka ökningen i den utländska nettoefterfrågan
vägs till stor del ned av ett negativt bidrag till BNP-efterfrågan från
lagersidan.
Nödvändigheten
att lämna resursutrymme i ekonomin för en fortsatt ökning i utländsk
nettoefterfrågan och på sikt även ökade investeringar i lager och realkapital
medför att den privata konsumtionen inte kan tillåtas expandera. 1978 beräknas
den privata konsumtionen falla med ca 1 %. När konkurrenskraften i svensk
industri successivt återstäUts, kan tillväxten i privat konsumtion åter
tillåtas öka. Förutsättningarna
Prop. 1977/78:150
Bilagal Reviderad finansplan 20
för
ett återtagande av hemmamarknadsandelar är då också större. För 1979 räknar jag
med en tiUväxt i privat konsumtion på ca 1,5 %.
Den
statliga konsumtionen höUs under 1977 på en i stort sett oförändrad nivå. Även
under 1978 iakttas stor återhåUsamhet med nya resurskrävande utgifter.
Den
kommunala expansionstakten har under en följd av år legat väsentligt över vad
som är möjligt att upprätthålla om samhällsekonomisk balans skall kunna
uppnås. Detta är delvis ett resultat av statiiga ålägganden och normer, som på
kommunal nivå blivit kostnadskrävande. Det allvarliga ekonomiska läget kräver
begränsningar av den kommunala konsumtionens ökningstakt. De kommunala
investeringarna väntas nu inte stiga i samma takt som tidigare, vilket på sikt
kan innebära att även den kommunala konsumtionsökningen bromsas upp.
Industriinvesteringarna
fortsätter att falla starkt i år. Regeringen har stött industriinvesteringarna
dels genom det generella frisläppet av investeringsfonderna, dels genom
selektivt stöd till olika investeringsprojekt. Någon omsvängning i
investeringsutvecklingen kan dock inte förväntas förrän kapacitetsutnyttjandet
höjts väsentligt och lönsamhetsläget förbättrats.
I
rådande läge är det angeläget att upprätthålla en hög aktivitet inom
bostadsbyggandet. Som angavs i finansplanen siktar regeringen mot en
igångsättning på inemot 60 000 lägenheter. Enligt konjunkturinstitutets nu
föreliggande prognos för 1978 kommer detta mål att uppnås. Regeringen har
beslutat om en successiv höjning av lånetaket i takt med
produktionskostnadsindex för bostäder. I produktionskostnadsindex inräknas
dock inte ev. löneglidning. En stor löneglidning minskar därför möjligheterna
att nå det uppställda målet för bostadsbyggandet.
3.2
Finanspolitiken
De
hittUls genomförda åtgärderna för att bryta inflationsutvecklingen kommer
tillsammans med det av regeringen föreslagna borttagandet av den allmänna
arbetsgivaravgiften att under loppet av 1978 ge resultat i form av en dämpad
prisstegringstakt. Jag vill betona att en förutsättning härför är en stark
återhållsamhet i såväl den privata som den offentliga konsumtionsutvecklingen.
Återhållsamheten
i de offentliga utgiftsåtagandena måste emellertid avvägas mot sysselsättnings-
och fördelningspolitiska målsättningar. För den statliga sektorn innebär detta
i det korta perspektivet fortsatt stora utgifter för att trygga
sysselsättningen, vilket tUlsammans med en svag utveckling av budgetens
inkomstsida medverkar till ett kraftigt underskott i den statliga sektorns
finansieUa sparande. Som framgår av tabeU 4 beräknas underskottet i finansiellt
sparande för kalenderåret 1978 öka till ca 26 miljarder kr.
Prop. 1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 21
Tabell 4 Statens inkomster och utgifter 19761978
Exkl.
statens affärsverk och aktiebolag. Löpande priser
Milj. kr. Förändring, %
1976 1977 1978
1976 1977
1977 1978
1
Inkomster 90 342 93 680 92 930 3,5 -1,0
2
Utgifter 91 975 106 270 119 060
15,5 12,0
2.1 Transfereringar 60 781 71830
81480 18,0 13,5
2.2 Konsumtion 26 478 30 010 32 520 13,5 8,5
2.3 Realinvesteringar 2 972 3
260 3 900 10,0 19,5
2.4 Kon-ektionspost 1 744 1
170 1 160 .
3 Utiåning och andra
finansiella transaktioner 5 696 5 980 14100
4
Totalsaldo
(123) -7 329 -18 210 -40 230
5
Totalsaldo
exkl. utlåning och andra finansiella transaktioner =
FinansieUt sparande -1633 -12 590 -26 130
6 Finansiellt sparande som
procent av brutto
nationalprodukten 0,2 3,6 6,7
Källor: Ekonomidepartementet, budgetdepartementet,
konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.
Den svaga tillväxten av statens inkomster under 1978
förklaras till en del av de stora utbetalningarna av kommunalskattemedel. En
annan faktor som bidrar tiU en långsam tillväxt av statsinkomsterna är den
privata konsumlionsvolymens svaga utveckling, varigenom mervärdeskattens och
andra indirekta skatters ökning begränsas. Den relativt måttliga tillväxten i
hushållens inkomster leder vidare tUl en svag ökning av statens intäkter från
inkomstbeskattningen.
Utvecklingen av statens intäkter från inkomstbeskattningen
måste också sättas i samband med den statliga skatteskalans omläggning inför
1978. Denna omläggning medför att det reala skatteuttaget har sänkts något. Det
skapade en förutsättning för en balanserad avtalsrörelse under 1978.
Ett flertal samverkande faktorer förklarar den fortsatt
höga nivån på den statliga budgetens utgiftssida. Jag vill emellertid betona
att utgifterna för statlig konsumtion uppvisar en mycket återhållsam
utveckling. De för 1978 angivna krontalshöjningarna avspeglar således en
ungefär oförändrad statiig konsumtionsvolym.
De stora utgiftshöjningarna återfinns i stället bland de
s. k. transfereringsutgifterna. Den utdragna lågkonjunkturen påkallar även
fortsättningsvis omfattande stödinsatser av industripoUtisk och
arbetsmarknads-
4 Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Rev. Finansplan
Prop. 1977/78:150 BUaga 1 Reviderad finansplan 22
politisk
natur. Dessa är en direkt följd av ambitionerna att så långt möjligt mUdra
lågkonjunkturens effekter för de människor som riskerar att bli friställda.
Jag
vill i detta sammanhang framhålla att den främsta förutsättningen för att
skapa nya arbetstillfällen ligger i den ekonomiska politikens allmänna
uppläggning. Effekterna härav kommer under 1978 att avspegla sig bl. a. i en
fortsatt ökning av exportvolymen oeh därmed på sikt i ett ökat antal nya
arbetstiUfäUen i den konkurrensutsatta delen av näringslivet. I samma riktning
verkar det föreslagna borttagandet av arbetsgivaravgiften. Denna åtgärd bidrar
till att minska det framtida behovet av industri- och arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Den ekonomiska politikens generella åtgärder måste dock kompletteras
med insatser på det närings- och arbetsmarknadspolitiska området. De särskilda
industripolitiska åtgärderna beräknas under 1978 uppgå till ungefär 10
mUjarder kr., varav huvuddelen utgör satsningar för att håUa sysselsättningen
uppe i krisbranscher som stålindustrin, textil- och beklädnadsindustrin samt
varven. Utgifterna för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna uppgår till ca 7
miljarder kr.
Det
stora underskottet i den statiiga budgeten skall ses mot bakgrund av att
Sverige nu genomgår den allvarligaste lågkonjunkturen under efterkrigstiden. En
höjning av den ekonomiska aktivitetsnivån kommer att förändra förutsättningarna
såväl vad gäller budgetens utgifter som inkomster. Efter hand som tillväxten
ånyo tar fart kommer således en stor del av utgiftema för den typ av industri-
och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som jag nyss berört, att försvinna.
Samtidigt kommer beskattningsunderlaget, och därmed de statliga inkomsterna, att
växa. Den långtidsbudget, som budgetministern senare denna dag framlägger,
visar emellertid att finanspolitiken i framtiden kommer att ställas inför
betydande problem. När kapacitetsutnyttjandet i ekonomin återgått till en
normal nivå måste de statliga budgetunderskotten nedbringas. En grundläggande
förutsättning för detta är att den fastlagda inriktningen mot en stark
återhållsamhet i den statliga konsumtionsutvecklingen vidmakthålls.
Utvecklingen
av den statiiga sektorns finansiella sparande kan emellertid inte ses
isolerat. De statliga finanserna måste infogas i en samlad bild med hänsyn till
finansieringsströmmarnas art och det starka sambandet mellan olika delar av
den offentliga sektorn. Om sålunda statens finansiella sparande sammanställs
med sparandet i återstoden av den offentliga sektorn erhålls en mera
fullständig bild av den offentliga sektorns totala sparande. För den
konsoliderade offentliga sektorn beräknas underskottet i det finansiella
sparandet 1978 uppgå till drygt 8 miljarder kr. Det statliga underskottet
uppvägs således i stor utsträckning av finansiella sparöverskott i
socialförsäkringssektorn och kommunerna, vilket framgår av tabell 5.
Prop. 1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 23
TabeU 5 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn
19761978
Milj. kr., löpande priser
1976
1977
1978
1 Staten
-1600
-12 600
-26 100
2
Socialförsäkringssektorn inkl.
Allmänna pensionsfonden Rad 1+2
14 400 12 800
15 100 2 500
14 900 -11 20O
3
Kommunerna
-3 400
-1900
2 900
Offentlig sektor totalt (rad 1+2+3)
9 400
600
-8 300
KäUor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet,
riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.
Den offentliga sektorns sparande bör i sin tur ställas i
relation till den rådande sparbristen i ekonomin och det underskott i
utrikesbetalningarna som sammanhänger härmed. Det totala finansiella sparandet
och dess fördelning på olika inhemska sektorer anges i tabeU 6. För 1978 räknar
jag med en förbättring i bytesbalansens underskott, dvs. en viss förbättring av
det totala sparandet. De vidtagna ekonomisk-politiska åtgärderna har alltså
börjat ge avsedd effekt. För att fortsätta denna utveckling måste emellertid
det inhemska sparandet ytterligare ökas. Denna ökning måste ske i alla
sektorer: hushåll, företag oeh offentlig sektor.
En grundläggande förutsättning härför är en förbättrad
ekonomisk tillväxt och att resultatutvecklingen förbättras och
självfinansieringsgraden ökar i företagen. De redan genomförda åtgärderna
förväntas tillsammans med det av regeringen föreslagna borttagandet av
arbetsgivaravgiften under 1978 leda tUl en utveckUng i denna riktning.
Reduktionen av näringslivets sparandeunderskott balanserar
den samtidiga nedgången i den offentliga sektorns sparande. Minskningen av
företagens sparandeunderskott måste ses i relation till den relativt låga
investeringsnivån samt den pågående lageravvecklingen som ger ett betydande
finansiellt tUlskott. När investeringsaktiviteten ökar och lagerut-
Tabell 6 Finansiellt sparande 19761978
Milj. kr., löpande priser
1976
1977
1978
Bytesbalans
-11700
-14 900
-12 200
Hushåll
Näringsliv,
bostäder Offentiig sektor (inkl. säkringssektorn)
socialför-
10 100 -31 200
9 400
16 800 -32 300
600
17 700 -21 600
-8 300
Summa
-11 700
-14 900
-12 200
Källor: Ekonomidepartementet och konjunkturinstitutet.
Prop.
1977/78:150 BUaga 1 Reviderad finansplan 24
vecklingen
vänder kommer förbättringen i näringslivets sparande inte längre att kunna
uppväga en sparbrist i offentlig sektor av nuvarande omfattning. Jag vill med
anledning härav ånyo framhåUa vikten av att den offentliga sektorns
sparandeunderskott reduceras.
Utrymmet för en
ytterligare åtstramning av den privata konsumtio- . nen är starkt begränsat.
Regeringens strävan är härvidlag att upprätthålla den höga sparviljan i
hushållssektorn oeh av denna anledning har för riksdagen framlagts ett förslag
till värdesäkert lönsparande, som kommer att införas den 1 oktober 1978.
I
detta sammanhang vUl jag betona att den kommunala konsumtionstillväxten
fortfarande är betydligt snabbare än vad som långsiktigt är förenligt med det
samhällsekonomiska utrymmet. Konsumtionsvolymen beräknas öka med 4,1 % under
1978. Detta skall ställas i relation till att det enligt kommunalekonomiska
utredningen (KEU) krävs en volymexpansion på drygt 2 % per år för att
upprätthålla oförändrad ambitionsnivå, klara det av riksdagen beslutade
programmet för utbyggnaden av barnomsorgen oeh fullfölja de fastställda
planerna för långtidssjukvårdens utbyggnad.
De
kommunala skatteintäkterna baseras huvudsakligen på skatteunderlaget två år
tidigare. De kraftiga lönehöjningarna 1975 och 1976 förklarar således tUl stor
del ökningen av de kommunala skatteintäkterna och den förbättrade finansiella
stäUning under 1977 och 1978 som återspeglades i tabell 5. För 1978 tillkommer
dessutom en genomsnittlig höjning av den kommunala utdebiteringen på 1,85 kr.
per skattekrona. Mot bakgrund av den svaga utveckUngen av den beskattningsbara
inkomsten under 1977 och 1978 kan redan nu förutses en kraftig försvagning av
utvecklingen för de kommunala intäkterna under 1979 och 1980.
Med
anledning härav anser jag det vara av yttersta vikt att den kommunala
expansionen anpassas tUl det samhällsekonomiska utrymmet. Höjningar av den
kommunala utdebiteringen bör hållas tillbaka och det tillfälliga
inkomstöverskottet under 1978 får inte utnyttjas tUl att höja expansionstakten.
Tillsammans med strävandena att så långt det är möjligt med hänsyn till
syselsättningspolitiska målsättningar begränsa det statliga utgiftsöverskottet,
framstår en neddragning av den snabba tillväxten av de kommunala
resursanspråken som en särskUt angelägen åtgärd under de närmaste åren.
Avslutningsvis
återges i tabell 7 beräkningar av den offentliga sektorns samlade effekt på
bruttonationalprodukten under 1978. För jämförelse anges också effekterna
under tidigare år. Äv tabellen framgår att statens bidrag till den totala
efterfrågan i ekonomin uppgår tUl drygt 3,5 % av BNP 1978. Den kommunala
sektorns återhållande effekt 1978 förklaras av det finansiella överskott som
kommunerna beräknas få genom den kraftiga höjningen av skatteuttaget.
Prop.
1977/78:150 BUaga 1 Reviderad finansplan 25
Tabell
7 Finanspolitiska eifekter 19751978
Bidrag till ökning av BNP
i fasta priser
1975 1976 1977 1978
0,4 1.1
1,1 0,4
2,2 0,2
3.9 -0,8
0,4
-0,2
0,4
0,6
1,9
1,3
2,8
3,7
Staten
Kommunerna
Socialförsäkringssektorn
inkl. Allmänna pensionsfonden
Totalt
Källa:
Ekonomidepartementet.
3.3
Kreditpolitik och utlandsupplåning
Som
framhöUs i årets finansplan skulle kreditpolitiken under 1978 ställas inför
problemet att bibehålla ett tillräckligt stramt likviditetsläge för att hindra
en ogynnsam utveckling av kaphalströmmarna tUI och från utlandet men samtidigt
tillåta en tillräckUgt stor kredhexpansion för att tillgodose den
utlandskonkurrerande industrins behov av investerings- och rörelsekrediter.
Avvägningen försvårades av det tillskott tUl penningmängden som orsakades av
det stora underskottet i statsbudgeten och den stora spridningen mellan olika
företags finansiella läge.
Kreditpolitiken
har under 1978. varit väl förenlig med den allmänna inriktning av den
ekonomiska politiken som angavs i finansplanen. Likviditetskraven för
affärsbankerna har höjts. Syftet har varit att dels hindra den okontroUerade ökning
av bankernas kreditkapacitet som annars skulle följa av ökningen av deras
likvida tillgångar dels bereda utrymme för en ökning av utlåningen till
näringslivet av ungefär samma omfattning som 1977.
På kapitalmarknaden har
placeringskraven på allmänna pensionsfonden och försäkringsbolagen skärpts
något för att åstadkomma ökade placeringar i stats- och bostadsobligationer.
Prognosen för fondtUlväx-ten i försäkringsinstituten har emellertid blivit
något gynnsammare, vUket betyder att deras bidrag till industrins långfristiga
finansiering kan bli lika stor som föregående år. Det bör i detta sammanhang
observeras att statens direkta utlåning till näringslivet beräknas visa en
stark ökning.
När det gäller bankernas
bidrag till bostadsbyggandets finansiering, såväl vad avser byggnadskrediter
som förvärv av bostadsobligationer, träffades tidigt på året en överenskommelse
meUan delegationen för bostadsfinansiering å ena sidan och de olika grupperna
av bankinstitut å den andra, i syfte att göra det möjligt att genomföra årets
bostadsbyggnadsprogram utan rubbningar i kredittillförseln av det slag som
uppstod under 1977.
Syftet att öka tillgången
på, långfristig kredit i detta fall genom att stimulera företag och hushåll
att placera medel direkt i obligationer i
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 26
StäUet
för i bankerna har också legat bakom de räntejusteringar som riksbanken
genomförde den 17 februari oeh den 19 aprU. Räntesatsen vid emission av
långfristiga obligationer har höjts med en halv procentenhet medan diskontot,
och därmed bankernas- ut- och inlåningsräntor, har sänkts i två etapper till 7
%. De räntesatser bankerna tUlämpar för inlåning av mycket stora belopp,
specialinlåningsräntorna, har det senaste halvåret sjunkit än mera. Som en
följd av den väsentligt större skillnad mellan den korta räntan som nu uppnåtts
kan ett större intresse väntas hos nya placerargrupper för obligationsförvärv,
på samma sätt som under perioden aprU 1975september 1976, då skUlnaden meUan
den långa räntan och diskontot också var relativt stor.
Med
den allmänna uppläggning av den ekonomiska politiken som redovisades i
finansplanen i januari stod det klart att det inte kunde undvikas att
penningmängdens tillväxt under 1978 skulle bli betydligt större än föregående
år och överstiga bruttonationalproduktens ökning i löpande priser. En
utveckling av detta slag kan med varierande grad av eftersläpning innebära en
impuls till ökad inflationstakt. Risken för ett inflatoriskt tryck från
efterfrågesidan är emeUertid begränsad i rådande ekonomiska läge med relativt
betydande outnyttjade produktionsreserver. Oavsett detta kan emellertid en
alltför stor likviditet skapa en finansiell miljö som ger en mindre
motståndskraft mot kostnadsstegringar oeh underlättar ett genomslag i priserna
av sådana ökningar. På kort sikt kunde en likviditetsökning också tänkas
medföra vissa risker på betalningsbalanssidan genom att påverka de korta
kapitalrörelserna.
Vid en ny bedömning i dag
framträder de risker som ovan diskuterats som mindre utpräglade än vid årets
början. För det första har de nya löneavtalen som täcker 1978 och större delen
av 1979 reducerat riskerna för en starkare prisstegring som följd av snabbt
ökade lönekostnader. För det andra har utvecklingen på valutamarknaden hittiUs
visat att vår valutapolitik, med en anknytning av den svenska kronan till en
"korg" av våra viktigaste handelspartners valutor, skapat förtroende
för den svenska kronan. Trots den mycket dramatiska utvecklingen på den
internationella valutamarknaden har det icke förelegat några svårigheter att
hålla den svenska kronans effektiva kurs stabil. Prognosen för bytesbalansen
under 1978 pekar också på ett mindre underskott än som tidigare förutsågs.
Näringslivets totala likviditet ligger oekså alltjämt på en relativt låg nivå.
Det
stora budgetunderskottet kommer dock att ställa stora krav på smidig anpassning
av kreditpoUtiken för att undvika att den likviditetsökning i ekonomin som
budgetunderskottet ger upphov till får inflationistiska effekter. En fortsatt
stark återhållsamhet i bankernas utlåning till hushåll och icke prioriterade
sektorer är nödvändig. För att begränsa ökningen i penningmängden är det
nödvändigt att med generella kreditpolitiska åtgärder begränsa allmänhetens
oeh företagens likviditets-
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 27
ökning.
Det krävs en omfördelning av den korta inlåningen i bankerna till den långa
kapitalmarknaden. Detta underlättar samtidigt för staten att finansiera en
större del av budgetunderskottet på den långa kapitalmarknaden oeh att
begränsa upplåningen i affärsbankerna. Detta kommer att ställa stora krav på
en smidig anpassning av statens upplåningspolitik för att dra in
överlikviditeten hos aUmänhet och företag. Det kan därmed inte undvikas att
finansieringen av statens budgetunderskott kommer att leda till en
undanträngning av andra kredktagare.
Det i proposition nr
1978/79: 165 till riksdagen framlagda förslaget om ökat lönsparande innebär
också att en del av hushållens sparande binds långsiktigt och begränsar
likviditeten i systemet.
Statens upplåning på den
intemationella kapitalmarknaden uppgick 1977 till ca 9 miljarder kr. Därutöver
skedde en betydande upplåning av statliga företag och institutioner samt av
kommuner och näringsliv. Utlandsupplåningens storlek bestäms dels av behovet av
att finansiera det löpande underskottet i bytesbalansen, dels av kravet på att
finansiera amorteringar och den kapitalexport som är förenad med utländska direktinvesteringar
och långfristig exportkreditgivning. Därutöver syftade den stora
utlandsupplåningen 1977 till att öka valutareserven för att skapa förtroende
för. Sveriges självständiga valutapolitik. Valutareserven är nu av så
betryggande storlek nästan 18 miljarder kr. att jag inte anser det
nödvändigt att räkna med någon ytterligare höjning under 1978.
Det lägre
bytesbalansunderskottet som nu förutses för 1978 i förening med en tillräcklig
valutareserv betyder att den totala utiandsupplåningen kan bli väsentiigt lägre
än 1977. Den privata långfristiga upplåningen torde minska. Nedgången begränsas
dock av en relativt omfattande upplåning av statliga företag och institutioner
och av upplåning med statsgaranti.
3.4
Sysselsättningspolitiken
Att
vidmakthåUa sysselsättningen på en hög nivå är ett centralt mål för den
ekonomiska politiken. De arbetsmarknads- och industripoUtiska insatserna har
mot bakgrund av den långsamma internationella konjunkturförstärkningen därför
successivt byggts ut under 1977 och i år för att bekämpa tendenserna tUl ökad
arbetslöshet och regional obalans. Kortsiktigt har arbetsmarknadspolitiken bl.
a. inriktats på att m.ildra effekterna för anställda och företag av de problem
som många branscher har i dag. Den ekonomiska politiken måste inriktas på att
skapa ett sådant ulvecklingsfrämjande klimat att den expansion som är nödvändig
för att trygga sysselsättningen framöver kommer tUl stånd.
Att
arbetslösheten kunnat håUas nere på en i internationell jämfö-
Prop. 1977/78:150 BUaga
1 Reviderad finansplan 28
reise
mycket låg nivå trots den svaga ekonomiska utvecklingen förklaras till en
väsentlig del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som vidtagits. Trots den
mycket svaga efterfrågan på arbetskraft ökade härigenom också sysselsättningen
totalt med ca 16 000 personer meUan 1976 och 1977. Minskningen inom industrin
som uppgick till drygt 30 000 personer uppvägdes således mer än väl av
expansionen inom den offentliga tjänstesektorn och ökningen av antalet
sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I genomsnitt under 1977 var 75
000 personer (1,8 %) arbetslösa. Av dessa var 30 000 ungdomar. Den relativt
höga ungdomsarbetslösheten är ett mycket allvarligt problem som Sverige i
likhet med andra industriländer kommit att vidkännas under 1970-talet.
Väsentliga delar av de arbetsmarknadspolitiska program som regeringen presenterat
under 1977 har därför innehållit åtgärder för att motverka ungdomsarbetslösheten.
I
mars i år var 96 000 personer, eller 2,3 % av arbetskraften arbetslösa. Läget
på arbetsmarknaden var fortfarande svagt. Nästan 200 000 personer sysselsattes
i mars i arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbete, skyddat och halvskyddat
arbete eller arkivarbete. Utsikterna var inte särskilt ljusa för någon mera
märkbar förbättring av sysselsättningsläget under det närmaste året. 1 slutet
av mars tog regeringen ytterligare steg för att motverka tendenserna till ökad
arbetslöshet. I proposition 1977/78: 164 föreslogs sålunda ytterligare åtgärder
för att bekämpa arbetslöshet bland ungdom och underlätta övergången från skola
till arbetsliv. Bl. a. kommer medel att anslås för att starta försöksverksamhet
i tio kommuner innebärande en värvning av vanliga studier med praktiskt arbete
för långtidsarbetslösa ungdomar.
Det
föreslagna borttagandet av arbetsgivaravgiften från den 1 juli i år gör det
lättare för åtskilliga företag att hålla kvar sina anställda. Detta torde gälla
även i det fall man ännu för en tid räknar med att ha övertalig personal. Den
sysselsättningsstimulerande effekten kan för industrin beräknas till i
storleksordningen 5 000 personer under andra halvåret i år.
I
detta sammanhang vUl jag framhålla betydelsen av att arbetsmarknadspolitiken
utformas så att den underlättar den omstäUningsprocess som är nödvändig i vår
ekonomi. Den förda arbetsmarknadspoUtiken har gjort det möjligt för s. k.
övertalig persopal att genomgå yrkesutbildning inom företaget. Härigenom kan
omställning till nya arbetsuppgifter underlättas. Regeringen har därför funnit
det angeläget att förlänga stödet för sådan utbildning, den s. k. 25-kronan,
att gälla även för andra halvåret 1978. Vidare föreslår regeringen att särskUt
stöd införs i syfte att förmå industriföretag att tidigarelägga nyrekrytering.
Den närmare utformningen av dessa och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder
presenteras av chefen för arbetsmarknadsdepartementet i särskild bilaga till
denna proposition.
Prop. 1977/78:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 29
Ärbetskraftsutbudet
1978 väntas öka med ca 20 000 personer, eller räknat i timmar minska med 1,5 %
jämfört med 1977. Minskningen i timvolymen sammanhänger bl. a. med införandet
av den femte semesterveckan. De sektorvisa prognoserna för produktion och
produktivitet för 1978 pekar på att arbetskraftsefterfrågan på totalnivå blir
fortsatt svag, även om den tilltar under året. De varuproducerande näringsgrenarna
förutses minska antalet sysselsatta med uppemot 30 000 personer mätt mellan
genomsnitten 1977 och 1978. Därav väntas drygt 20 000 falla på industrin, dvs.
en något mindre nedgång än mellan 1976 och 1977. Under loppet av 1978 torde man
få räkna med en fortsatt minskning under första halvåret som dock torde
upphöra mot slutet av året. Industrin torde emellertid ha en ganska stor
produktivitetsreserv som möjliggör en ökning av produktionen utan att
nyanställningsbehovet blir så stort under 1978. Inom de privata
tjänstesektorerna förutses sysselsättningen minska med drygt 10 000 personer
medan expansionen väntas fortsätta inom den offentliga sektorn. Kommunerna
förutses sålunda komma att öka antalet sysselsatta med ca 45 000 personer och
staten med ca 8 000 personer.
Ställer
man efterfrågekalkylen mot utbudsprognosen tyder detta sålunda på att en viss
risk finns för ökning av arbetslösheten under 1978. De föreslagna
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall ses mot denna bakgrund. Jag vill dock
understryka osäkerheten i dessa kalkyler. Ökningen av arbetskraftsutbudet kan
bli lägre än vad som förutspås. Vidare är effekterna av den femte
semesterveckan svåra att förutsäga. Nyanställningsbehovet inom industrin och
kommunerna som detta tim-bortfall väntas medföra kan bli större än vad som
antagUs i prognoserna. Med hänsyn till det osäkra arbetsmarknadsläget kommer
regeringen att hålla hög beredskap för att sätta in arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för att även i fortsättningen hålla arbetslösheten tillbaka.
En
konsekvens av den pågående processen med resursöverföringar till
utrikeshandelssektorn är att sysselsättningsutvecklingen i olika sektorer
ändrar karaktär. Sålunda visar de prognoser som gjorts i den reviderade
nationalbudgeten avseende utvecklingen 1979 och 1980 att industrisysselsättningen
återigen skulle komma att visa upp en viss ökning. Ätt det tar så pass lång tid
innan den redan nu skönjbara förbättringen i industrikonjunkturen slår igenom
på arbetsmarknaden beror på att många företag alltjämt har övertalig
arbetskraft. Först sedan dessa tagits i anspråk kan produktionsuppgången fullt
ut kräva anspråk på ökad tillgång på ny arbetskraft. Parallellt med den väntade
utvecklingen för industrins anstäUda väntas en lugnare ökningstakt för antalet
sysselsatta inom den offentliga sektorn.
4
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Rev. Finansplan
Prop.
1977/78:150 BUaga 1 Reviderad finansplan 30
3.5
Industripolitiken
I
finansplanen i januari i år redovisade jag de tankegångar som låg bakom den
inriktning som regeringen givit industripolitiken. Jag vUl här i största
korthet erinra om vad som då sades.
De
industripolitiska åtgärderna kan mycket förenklat sägas ha varit av tre slag.
För det första har riktade
insatser varit nödvändiga i branscher som även i ett balanserat allmänt
konkurrensläge saknar förutsättningar att långsiktigt behålla en
konkurrenskraftig produktion i nuvarande omfattning. Den neddragning av
kapaciteten som där är nödvändig är så omfattande att de
arbetsmarknadspolitiska medlen inte är tillräckliga. Även industripolitiska
insatser måste tillkomma för att avvecklingen skall kunna ske i socialt
acceptabla former. Varven utgör ett exempel på detta.
För det andra finns det
företag som har en långsiktig konkurrenskraft och livskraft men befinner sig i
en svår finansiell situation. En omstrukturering och anpassning måste här ske.
För att underlätta denna process har statliga insatser gjorts.
Specialstålindustrin kan här nämnas som exempel.
Äv grundläggande
betydelse, oeh därmed på lång sikt viktigast, är dock generella åtgärder för
att skapa ett klimat som är gynnsamt för industriell expansion, nyföretagande
och satsningar på forskning och utveckling. Det är inom denna tredje typ av
åtgärder som tyngdpunkten framöver måste ligga om vårt näringsliv skall kunna
återfå sin expansionskraft och kunna bidra till att skapa nya arbetstUlfällen.
De
industripolitiska insatser som gjorts under 1977 och början av 1978 har varit
koncentrerade tUI de mest utsatta branscherna: varvs-, stål-, teko- och
skogsindustrin.
Varvsindustrin utgör en av
de branscher där kapaciteten successivt måste reduceras. Våren 1977 lade
regeringen fram en proposition som angav en viss kapacitetsneddragning fram
till 1979. Samtidigt gavs ett omfattande stöd till lagerproduktion samt till
beställare av fartyg hos den svenska varvsindustrin. Befintliga kreditgarantier
för finansiering i anslutning till produktion av fartyg byggdes ut. Regeringen
kommer att i proposition i juni i år ta stäUning tUl frågan om den svenska
varvsindustrins framtid. De belopp som regeringen ställde till förfogande i
mars i år tjänar därför syftet att upprätthålla handlingsfriheten i avvaktan
på regeringens beslut i juni.
För att åstadkomma en
långsiktig strukturomvandling inom handelsstålindustrin har regeringen
framlagt förslag om bildandet av ett han-delsstålbolag. Svenskt Stål AB.
Förslaget har godtagits av riksdagen. Inom ramen för detta företag skall en
samordning och rationalisering ske av större delen av
handelsståltillverkningen. SärskUd uppmärksamhet ägnas även åt de mindre
handelsstålverken.
Prop.
1977/78:150 BUaga 1 Reviderad finansplan 31
Inom
specialståUndustrin oeh stålgjuteriindustrin har medel satsats för att
underlätta en strukturomvandling. Särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser
med inriktning på stålindustrin har också beslutats.
Tekoindustrin
är en bransch som under lång tid befunnit sig i en genomgripande
omvandlingsprocess. De statliga insatserna här utgörs av statliga
lånegarantier, s. k. särskUda strukturgarantier. Dessa har byggts ut
ytterligare under 1977. Vidare har staten bildat en ny tekokoncern med AB
Eiser som moderbolag.
Skogsindustrin
är en av de branscher som kraftigt fått känna på verkningarna av den utdragna
lågkonjunkturen. För att göra det möjligt för skogsföretagen att finansiellt
överbrygga den konjunktursvacka som branschen befinner sig i har regeringen
framlagt förslag om tidsbegränsade kreditgarantier för skogsindustrin. Som villkor
har uppställts bl.a. att.företagens ägare och långivare medverkar i
överbrygg-ningsprocessen.
De
särskilda industripolitiska åtgärderna är således koncentrerade till ett
relativt begränsat antal men för samhällsekonomi och sysselsättning betydelsefulla
branscher. Åtgärderna uppgick till ea 5 miljarder kr. 1977 och beräknas för
1978 tiU ungefär 10 miljarder kr.
Genom
det förslag om ökade möjligheter till exportkreditfinansiering som regeringen
lagt fram förslag om, ökas möjligheterna för de svenska företagen att
konkurrera på Uka villkor som utländska företag på viktiga exportmarknader.
Som framgår av den reviderade nationalbudgeten har svensk export fortsatt att
förlora marknadsandelar på länder utanför industriländernas krets. Jag bedömer
att det föreliggande förslaget utgör ett verksamt medel att vända denna
utveckling. Särskilt torde möjligheterna att exportera kvalificerade
verkstadsprodukter öka.
Man
kan klart konstatera att medvetandet om behovet av en utbyggnad av vår
industriella kapacitet ökat kraftigt under senare tid. En sådan ökad
förståelse är av största vikt för att kunna få en tillräcklig nivå och kvalitet
på den teknologiska utvecklingen.
Regeringen
har lagt fram förslag om ökade resurser till styrelsen för teknisk utveckling
(STU). En viss omorganisation föreslås så att STU effektivare kan främja
teknisk utveckling och forskning.
Regeringen
lade hösten 1977 vidare fram en proposition angående de mindre oeh medelstora
företagens utveckling (prop. 1977/78: 40). Den innefattade åtgärder som lättade
skattebelastningen på de mindre företagen. Genom de nyinrättade regionala
utveckUngsfonderna förstärktes också företagens möjligheter till
kapitalförsörjning.
Med
den utveckling, bl. a. i fråga om den internationella konjunkturen, som nu kan
överblickas kommer fortsatta industripolitiska åtgärder att vara nödvändiga
för att strukturomvandlingen inom särskilt utsatta branscher skall kunna
försiggå i socialt acceptabla former. Successivt kommer dock tyngdpunkten att
förskjutas till de offensiva och framåtriktade insatser jag pekat på.
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 32
4
Försörjningsbalans och bytesbalans för 1978
Som
jag tidigare framhållit finns det skäl att räkna med en fortsatt förhållandevis
långsam konjunkturutveckling i industriländerna under 1978. Möjligen kan en
viss förstärkning påräknas i Västeuropa, medan å andra sidan riskerna ökat för
en tydlig dämpning av den snabba tillväxten i Förenta staterna.
Marknadstillväxten
för våra exportprodukter blir därför sannolikt ganska svag också i år. Den
svenska industrins konkurrenskraft har emellertid förstärkts. Mot slutet av
1977 vände den utveckling som sedan 1975 inneburit förlorade marknadsandelar
för de svenska företagen. Den starka uppgången i den svenska exporten under
fjärde kvartalet 1977 torde dock ha påverkats av lageravvecklingen. Den
föreslagna åtgärden att ta bort den allmänna arbetsgivaravgiften möjliggör en
viss förstärkning av konkurrenskraften under andra halvåret i år. Sammantaget
ser jag nu något ljusare på den svenska exporten under 1978 än för några
månader sedan. För detta talar oekså de bedömningar och förväntningar om
exportorderingången som de svenska industriföretagen redovisat i
konjunkturinstitutets barometerundersökning i mars 1978.
Samtidigt
som exportvolymen ökar i något snabbare takt förutses också importutvecklingen
dämpas mera markerat än väntat. Detta innebär att handels- och bytesbalansen
utvecklas gynnsammare än vad jag tidigare räknat med. Sålunda väntas
handelsbalansen 1978 för första gången sedan 1973 uppvisa ett överskott, på 900
milj. kr., mot ett beräknat underskott enligt finansplanen på drygt 3,5
miljarder kr.
Trots en något gynnsammare
utveckling av exportefterfrågan kan den totala tUlväxten i ekonomin väntas bU
relativt blygsam under 1978. Den privata konsumtionen förutses minska något
samtidigt som den offentliga konsumtionen väntas öka något långsammare än
enligt tidigare kalkyler. De totala bruttoinvesteringarna väntas minska för
fjärde året i rad om än i mindre omfattning än i fjol. Lagerinvesteringarna
kommer att verka kraftigt neddragande på produktionen även i år. Totalt sett
väntas den inhemska efterfrågan minska med drygt 1,5 % från 1977 till 1978. Mot
denna bakgrund kommer bruttonationalproduktens (BNP) tUlväxt att stanna vid
knappt 1 % 19771978.
De
ekonomiska utsikterna för 1978 på olika delområden redovisas utförligt i den
reviderade nationalbudgeten (bilaga 1). Jag vill emellertid här peka på några
huvuddrag i den förutsedda utvecklingen.
De
fasta bruttoinvesteringarna väntas minska även under 1978 men nedgången blir
mindre än väntat. Totalt sett beräknas nu investeringarna minska med knappt 1 %
19771978 mot en förväntad minskning på 1,5 % i finansplanen. Den något
gynnsammare eUer snarare mindre ogynnsamma investeringsutvecklingen
sammanhänger främst med en annorlunda bedömning av bostadsinvesteringarna och
de statliga investeringarna.
Prop. 1977/78:150
BUaga 1 Reviderad finansplan
33
Tabell
8 Försörjningsbalans för 1978
Miljarder
Procentuell
volymföränd-
kr. 1977,
ring, 1975 års priser
löpande
priser
1976
1977
1977
1978
Tillgäng
BNP
351,5
-2,5
0,8
Import
90,1
-4,5
-3,5
Summa
tillgång
441,6
-2,9
-0,1
Efterfrågan
Bruttoinvestering
71,4
-3,4
-0,9
Näringsliv
34,9
-6,5
-9,0
därav: industri
14,6
-16,3
-12,0
Statliga myndigheter och
affärsverk
8,1
-3,7
7,9
Kommuner
14,5
8,6
0,1
Bostäder
13,9
-6,3
14,8
Lagerinvestering
-1,3
(-3,1)'
(-1,6)'
Privat
konsumtion
189,3
,
-0,9
-1,0
Offentlig
konsumtion
100,9
. 2,7
2,5
Statiig
31,7
0,6
-0,8
Kommunal
69,2
3,8
4,1
Tjänstenetto
-4,2
.
.
Export
85,5
0,2
5,6
Summa
efterfrågan
441,6
-2,9
-0,1
'
Lagerinvesteringarnas förändring i procent av föregående års bruttonationalprodukt.
Bostadsbyggandet
tycks nu definitivt ha vänt uppåt efter de senaste årens svaga utveckling.
Under fjärde kvartalet 1977 igångsattes betydligt fler lägenheter än enligt
tidigare prognoser och under de första månaderna 1978 fortsatte
igångsättningen särskilt för flerfamiljshus att öka kraftigt. De åtgärder
som regeringen satt in för att stimulera bostadsbyggandet förutses komma att
verksamt bidra till en snabbare igångsättning under 1978.
Mot
denna bakgrund beräknas antalet igångsatta lägenheter komma att uppgå till
inemot 60 000 lägenheter under 1978. Motsvarande igångsättning 1977 uppgick
tUl 53 000. Även ombyggnadsverksamheten i bostadsbeståndet väntas öka.
Sammantaget beräknas bostadsinvesteringarna öka med ca 15 % under 1978 från den
låga nivån 1977.
De
statliga affärsverkens och myndigheternas investeringsaktivitet väntas också
öka påtagligt, ca 8 %, under 1978. Uppgången förklaras främst av ökade
investeringar inom televerket, postverket och statens järnvägar samt av en
kraftig uppgång av det statliga vägbyggandet genom omfattande
beredskapsarbeten. Den kommunala investeringsverksamheten väntas däremot plana
ut 1978 på den höga nivå som uppnåddes under 1977.
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 34
Nedgången
i de totala bruttoinvesteringarna under 1978 förklaras av en fortsatt kraftig
minskning för näringslivets investeringar. Investeringsviljan inom
näringslivet är fortfarande mycket svag, främst inom industrin och handeln. De
planer som industriföretagen redovisat pekar på en kraftig nedgång i
investeringarna även under 1978. Kapaeitetsut-nyttjandet är alltjämt lågt och
lönsamheten pressad varför fömtsättningarna för en snabb återhämtning inte kan
bedömas som särskilt goda. Enligt företagens planer är det de kapitalintensiva
basindustrierna, främst järn- och stålverk samt massa- oeh pappersindustri, som
genomför de kraftigaste neddragningarna av investeringsnivån. För hela
industrin förutses investeringarna minska med 12 % i volym 19771978. Även inom
stora delar av det övriga näringslivet är investeringsviljan svag.
Nedrevideringen av den förväntade långsiktiga tillväxten i privat konsumtion tillsammans
med ett försämrat finansiellt läge väntas leda tiU en kraftig nedgång också i
handelns investeringar. Liksom inom industrin är nedgången mest markerad för
byggnadsinvesteringarna. Sammantaget väntas näringslivets totala
bruttoinvesteringar minska med
9 %
i volym från 1977 tiU 1978.
Lagerinvesteringarna
kommer att verka hämmande på produktionen även i år. Den lageravveckling som
inleddes under 1977 väntas fortsätta under 1978. Lagerrörelserna mellan 1977
oeh 1978 får emellertid inte lika stark produktionsneddragande effekt som meUan
1976 och
1977, då
omslaget från lageruppbyggnad till lagerneddragning skedde.
Totalt sett beräknas lagren minska med inemot 7 miljarder kr. i löpande
priser från 1977 till 1978. Detta innebär volymmässigt ett efterfråge
bortfaU mellan åren motsvarande drygt 1,5 % av BNP, mot 3 % mellan
1976 och 1977.
Den
privata konsumtionen väntas fortsätta att minska även under
1978. Under
förutsättning att den redan träffade löneuppgörelsen på
LO-PTK-SAF-området blir normerande för övriga avtalsområden kan
arbetskraftskostnadsökningen meUan 1977 och 1978 beräknas till ca
10 %
innan hänsyn tagits till den av regeringen nu föreslagna avgifts
sänkningen. Med utgångspunkt i de antaganden om övriga faktorin
komster, inkomstöverföringar, skatter etc. som redovisas närmare i den
reviderade nationalbudgeten, ger kalkylerna sammantaget en ökning av
hushållens disponibla inkomster på nomineUt ca 9 % för 1978. Prisök
ningstalet för privat konsumtion har enligt konjunkturinstitutets kalky
ler uppskattats tiU knappt 11 % meUan helåren 1977 oeh 1978. Real
inkomsten skulle därmed minska med 1 3/4 % 19771978. Med hän
syn till de sjunkande realinkomsterna och den svaga detaljhandelsför
säljningen under början av 1978 har konjunkturinstitutet räknat med en
nedgång i den privata konsumtionen med 1,2 % i volym 19771978.
En smärre neddragning av sparkvoten har således oekså lagts in i kal
kylerna. Med beaktande av effekterna på konsumentpriserna av bortta-
Prop. 1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 35
gandet av arbetsgivaravgiften torde minskningen i den
privata konsumtionsvolymen bli något mindre. Nedgången har i den reviderade
nationalbudgeten beräknats tiU 1 % 19771978. Med hänsyn tiU den starka
nedgången i privat konsumtion under 1977 och början av 1978 bör detta innebära
en viss ökning under loppet av 1978.
Den offentliga konsumtionen väntas öka med 2,5 % under
1978. TUlväxten kan i sin helhet återföras på en fortsatt expansion i den kommunala
sektorn. Den tungt vägande kommunala konsumtionen väntas sålunda komma att öka
med drygt 4 % 19771978, medan den statliga konsumtionen förutses minska med
knappt 1 %. Ökningen i den kommunala konsumtionen förklaras främst av ökade
utgifter för barn-och äldreomsorgen.
Som jag tidigare framhållit kan man nu förvänta en
ytterligare förbättring av de svenska exportutsikterna. Den ökning av den
svenska exportens marknadsandelar som jag räknade med redan i finansplanen
1978 bedöms nu bli ytterligare markerad. Den medvetna politiken att stärka det
svenska näringslivets internationella konkurrenskraft tycks ha fått effekt
snabbare än väntat. Exportvolymen kan väntas öka med drygt 5,5 % från 1977 till
1978. För råvaruexporten antas utvecklingen liksom under 1977 bli
betydligt svagare än för den övriga exporten. Marknadstillväxten väntas
visserligen bli av samma storleksordning som för exporten av bearbetade varor
men andelsutveeklingen bedöms bli mindre gynnsam. Bland de varugrupper som
väger tungt i den svenska råvaruexporten är det endast pappersmassa som väntas
uppvisa någon mer betydande andelsvinst.
Genom den
fortsatta dämpningen av den inhemska efterfrågan kommer importen att minska
påtagligt under 1978. Med den avgiftssänkning som jag tidigare redovisat kan
konkurrenssituationen förbättras även för den importkonkurrerande delen av
näringslivet. Totalt sett väntas importvolymen minska med 3,5 % 19771978.
Härigenom kommer
Tabell 9 Bytesbalans för 19761978
Milj. kr., löpande priser
976
1977
1978 prognos
80 195
85 527
96 910
85 300
90148
95 990
-5105
-4 621
920
-106
-366
-375
3 149
3 006
3 000
-3 169
-3 601
-4 075
-2 888
-3 628
-4 000
-4 347
-6510
-8 425
800
800
800
Export av varor Import av varor
Handelsbalans
Korrigering av handelsstatistiken
Sjöfartsnetto
Resevaluta
Övriga
tiänster, netto
Transfereringar,
netto
Korrigeringspost
Bytesbalans -11666 -14 920 -12155
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 36
handelsbalansen
att förbättras kraftigt under 1978 jämfört med förra året. För första gången
sedan 1973 beräknas handelsbalansen uppvisa ett överskott. Överskottet i
handelsbalansen väntas uppgå till 0,9 miljarder kr. 1978 att jämföra med ett
underskott på mer än 4,5 miljarder kr. under 1977.
Omsvängningen i
varuhandeln med utlandet kommer i år delvis att uppväga den fortgående
försämringen av tjänste- och transfererings-nettot så att bytesbalansen kan
förbättras. Sjöfartsnettot för 1978 väntas till följd av svårigheterna för
svensk rederinäring ligga kvar på samma nivå som under 1977. Turistnettot
förutses försämras med 400 å 500 milj. kr. liksom nettot av övriga tjänster.
Nettotransfereringarna med utlandet, dvs. biståndet tUl utvecklingsländerna,
räntebetalningarna på utländska lån m. m., väntas ge ett underskott på hela
8,4 miljarder kr. Detta är en försämring med nästan 2 miljarder kr. från ,1977.
Sammantaget innebär kalkylerna att bytesbalansen förbättras med mer än 2,5
mUjarder kr. och uppvisar ett underskott på ca 12,2 miljarder kr. 1978. Detta
innebär en förbättring på drygt 4,5 miljarder- kr. jämfört med prognosen i
finansplanen.
Den
nedgång i den internationella inflationen som registrerats under loppet av det
senaste året väntas komma Sverige tiU del under innevarande år.
Konsumentprisindex väntas stiga med drygt 8 % under loppet av 1978, vilket
innebär en avsevärd nedtrappning av ökningstakten från 1977.
Den
totala tillväxten i ekonomin väntas bli måttlig under 1978, men ändock
påtagligt bättre än vad som angavs i finansplanen. BNP beräknas sålunda kunna
öka med knappt 1 % 19771978.
Med
de antaganden om utvecklingen av arbetsproduktiviteten torde efterfrågan på
arbetskraft bli fortsatt relativt svag från näringslivets sida, medan
sysselsättningen i den offentliga sektorn väntas fortsätta att expandera, om än
i något långsammare takt än under 1977. Arbetsmarknadsläget har i den
reviderade nationalbudgeten bedömts bli på det hela taget ganska oförändrad
mellan 1977 och 1978. Svårigheter för nytillträdande grupper på arbetsmarknaden
liksom problem inom vissa utsatta branscher och regioner torde komma att
kvarstå under 1978.
5
Utbiick mot 19791980
Ekonomisk-politiska
åtgärder som devalveringarna under 1977 och det borttagande av
arbetsgivaravgiften som föreslås i denna finansplan har effekter som sträcker
sig längre fram i tiden än det år då åtgärderna vidtas. Avvägningen av
stabiliseringspolitiken får därför ske under beaktande av den förväntade
ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren. Det är mot denna bakgrund man
bör bedöma de kalkyler över den ekonomiska utvecklingen under 1979 och 1980 som
presenteras i den
Prop. 1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 37
reviderade nationalbudgeten. De är överslagsmässiga och
får mera betraktas som räkneexempel än prognoser. De har sitt intresse
därigenom att de ger en bild av en möjlig ekonomisk utveckling under de
närmaste åren.
Kalkylerna har utformats mot bakgrund av de övergripande
målsättningarna för regeringens ekonomiska politik. Det har sålunda förutsatts
att den ekonomiska politiken får en inriktning som möjliggör en stark
förbättring av arbetsmarknadsläget, höjning av aktivitetsnivån i ekonomin, en
neddragning av inflationstakten samt en fortsatt förbättring av bytesbalansen.
Enligt den bild som tidigare tecknades av den
internationella konjunkturutvecklingen finns risk för en avmattning i Förenta
staterna 1979 men fortsatt tillväxt i Västeuropa i något högre takt än 1978.
Risk finns för att flera av de faktorer som ligger bakom den relativt måttiiga
tillväxten i världsekonomin, den ojämna fördelningen av bytesbalansunderskotten,
starka förändringar i växelkurserna, överkapacitet i flera sektorer, växande
protektionism bUr bestående även 1980. En snabb allmän uppgång i
världskonjunkturen har därför inte bedömts sannolik. Till grund för kalkylen
har lagts antagandet om en fortsatt BNP-tillväxt inom OECD-området med 3,5 å 4
% per år 19791980. Mot den här skisserade bakgrunden har kalkylerna för 1979
oeh 1980 tagit som utgångspunkt en tillväxt i världshandeln på 5 resp. 6 %
1979 oeh 1980 och en prisutveckling för världshandeln på 5 % båda åren.
En sådan utveckling ställer vår exportindustri inför
svårigheter under de närmaste åren. En klar återhämtning för exportindustrin
kan under dessa omständigheter ske endast under förutsättning att förlorade
marknadsandelar fortlöpande kan återtas. Detta ställer i sin tur stora krav på
återhållsamhet i vår relativa pris- och kostnadsutveckling. Devalveringarna
har lett till en betydande förbättring av våra relativpriser, vilket kommer
att bidra till ökad exportvolym även under 1979 och 1980. En positiv faktor i
detta sammanhang är vidare det tvåårsavtal som nyligen träffats för den privata
arbetsmarknaden. Det borttagande av den allmänna arbetsgivaravgiften som nu
föreslås kommer att bidra till en förbättrad kostnads- och prisutveckling. En
aktiv prispolitik spelar också en viktig roll när det gäller att bryta
inflationsförväntningarna och hålla tillbaka prisstegringarna. Den
prisutveckling kalkylerna ger anges i tabell 10.
Tabell 10 Prisutveckling 19781980
Årlig procentuell förändring
1978 1979 1980
Internationella priser 10,5 5 5
Terms-of-trade 3 O O
Exportpriser 7 5 5
Konsumentpriser 11 5,5 5,5
Prop. 1977/78:150 BUaga 1 Reviderad finansplan 38
Den lugnare kostnadsutvecklingen möjliggör en avsevärd
minskning av inflationstakten. Vi kan enligt kalkylerna förvänta oss den
dämpade prisutveckling som förutsätts i årets centrala avtal på-arbetsmarknaden.
Det måste å andra sidan understrykas att den förmånliga pris- och kostnadsutveckling
som anges i tabellen kan komma tiU stånd endast om vi verkligen får den
långsamma löneutveckling som ligger i årets avtal. Det är alltså nödvändigt att
starkt begränsa löneglidningen.
En
avgörande fråga är hur snabbt produktivitetsreserven kan frigöras. Detta beror
i hög grad på den möjliga produktionsökningen. I kalkylen har antagits att
produktiviteten i den konkurrensutsatta sektorn ökar med 6 % 1979 och 7 % 1980.
Det skulle innebära att ökningen i kostnaden per producerad enhet blir
begränsad under 1979 och 1980. Den långsamma pris- och kostnadsutvecklingen
möjliggör, trots den svaga internationella utvecklingen, en fortgående
förbättring av konkurrenskraften i industrin, vilket skapar förutsättningar
för återtagande av marknadsandelar för såväl vår exportindustri som den
importkonkurrerande industrin. Detta möjliggör en uppgång i varuexporten med
ca 6 % 1979 och 8 % 1980. Ett återtagande av marknadsandelar även på
hemmamarknaden ger upphov till en importutveckling som i stort sett håller
jämna steg med BNP-utveeklingen. Denna mycket gynnsamma bild när det gäller
handelsbalansens volymkomponenter modifieras av den försämring i terms-of-trade
som följer av våra sänkta relativa exportpriser. Sammantaget får vi emellertid
en förbättring av handelsbalansen med ca 1,5 miljarder kr. 1979 och en
ytterligare förbättring 1980 med ca 4 miljarder kr. Ser vi tUl hela
bytesbalansen kan vi vänta oss en fortgående försvagning av såväl tjänstenettot
som transfereringsnetto. Som framgår av tabell 11 ger kalkylen dock en
förbättring av bytesbalansen, så att vi 1980 har ett underskott på drygt 10
miljarder kr. Därmed har en god utgångspunkt skapats för återställande av den
externa balansen mot mitten av 1980-talet.
Jag har pekat på den roll sänkningen av relativpriserna
spelar när det gäller förbättringen av bytesbalansen. En annan förutsättning
härför är en fortsatt långsam utveckling av inhemsk efterfrågan. Sålunda ökar
privat konsumtion med 1,5 % och offentiig konsumtion med 2,2 % under de båda
åren. En fortsatt dämpad utveckUng av den inhemska konsumtionen är en
förutsättning för att återgången till en mera balan-Tabell 11 Bytesbalans
19771980 Milj. kr., löpande priser
1977 1978 1979 1980
Handelsbalans -4 600 900 2100 6 100
Tjänstenetto -4 200 -5 100 -5 400 -5 800
Transfereringsnetto -6
100 -8 000 -9 500 -11300
Bytesbalans -14
900 -12 200 -12 800 -10
900
Prop. 1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 39
serad utveckling av ekonomin, med normalt
kapacitetsutnyttjande i näringsUvet kan ske samtidigt med en dämpning av
inflationstakten i ekonomin.
Även på investeringssidan förutses en relativt lugn
utveckling. Industriinvesteringarna förutsätts inte få någon mera markant uppgång
förrän 1980. Bakgrunden tiU detta är det låga kapacitetsutnyttjande och den
låga lönsamhetsnivå som f. n. råder i industrin. Det är först när vi fått en
normalisering av såväl lönsamhetsnivå som kapacitetsutnyttjande, som det är
möjligt att räkna med att industrUnvesteringarna får fart. Mot bakgrund av den
stora vikt dessa investeringar har när det gäller industrins långsiktiga
produktionskapacUet och konkurrensförmåga är det emellertid av största
betydelse att återgången tUl en normal utveckling i driftsöverskott oeh
kapacitetsutnyttjande kan ske så snart som möjligt. En samlad bild av
efterfrågeutvecklingen ger försörjningsbalansen i tabell 12.
Av tabeUen framgår också att BNP-ökningen 1979 blir 3,7 %
och 1980 4,3 %. Industriproduktionen beräknas öka med knappt 5 % 1979 och 6 %
1980. Vi får alltså en markerad uppgång i aktivitetsnivån i ekonomin de båda
åren. Detta möjliggör en fortsatt uppgång i sysselsättningen med kanske 40
00050 000 personer per år 1979 och 1980. Utbudet av arbetskraft kan antas
stiga relativt mycket i en uppåtgående konjunktur. Den ökade efterfrågan på
arbetskraft bör dock kunna leda till en viss minskning i antalet arbetslösa.
En del av de som i dag är sysselsatta genom
arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer också att kunna få arbete på den
ordinarie arbetsmarknaden. Eftersom dessa personers arbetstid redan räknas som
insats i produktionen betyder en övergång tUl den öppna arbetsmarknaden en
höjning av produktiviteten.
Sammanfattningsvis pekar kalkylerna på att det är möjligt
för den svenska ekonomin att återgå till en mera normal situation med en för-
Tabell 12 Försörjningsbalans 19751980
Årlig procentuell volymförändring
1975
1976
1977
1978
1979
1976
1977
1978
1979
1980
BNP
1,4
-2,5
0,8
3,7
4,3
Import
av varor
8,1
-4,5
-3,5
4,1
5,5
Summa
tillgäng
2,0
-2,9
0,1
3,7
4,5
Investeringar
-1,8
-3,4
-0.9
3,4
3.7
Lagerinvestering'
-0,7
-3,1
-1,6
1,0
1,3
Privat
konsumtion
4.3
-0,9
-1,0
1,5
1.5
Offentlig
konsumtion
4,8
2,7
2,5
2,2
2,2
Tjänstenetto'
.*«
-0,3
-0,0
-0,1
0,0
0,0
Export
av varor
5.5
-0,2
5,6
5.8
7.9
Summa
efterfrågan
2,0
-2,9
0,1
3,7
4,5
' Förändring i procent av föregående års BNP.
Prop.
1977/78:150 BUaga 1 Reviderad finansplan 40
bättrad
extern balans, en höjning av aktivitetsnivån och en dämpning av
inflationstakten. Grunden tiU denna utveckling har lagts av den ekonomiska
politiken under 1977 och 1978, som möjliggjort en förbättring av vår industris
konkurrenskraft och en dämpning av inflationsförväntningarna. Om vägen tUl
balans skall kunna fullföljas är i hög grad beroende på om vi kan få en
fortgående förbättring på dessa båda om-' råden. Det är regeringens avsikt att
med all kraft verka för att en sådan utveckling kommer tiU.stånd.
6
Avslutning
Den
bristande balansen i Sveriges ekonomi blev under hösten 1976 alltmer påtaglig.
I motsats till de mindre avvikelser från tillväxttrenden som förekommit under
tidigare konjunktursvackor var det fråga om en djupgående balansrubbning. Vårt
kostnadsläge hade under loppet av ett par år försämrats med ca 25 % i
jämförelse med våra viktigaste konkurrentiänder. BetydelsefuUa branscher
brottades med djupgående strukturproblem.
Det
starkt försämrade konkurrensläget hade lett till att svensk industri förlorat
marknadsandelar på såväl export- som hemmamarknaden. Underskottet i
bytesbalansen var stort och förutsågs komma att stiga. Sedan början av 1975
hade industriproduktionen minskat trots att en betydande lageruppbyggnad ägt
rum. Näringslivets investeringsnivå var vikande. De stora kostnadsstegringarna
hade byggt upp ett latent inflationstryck.
Regeringens
ekonomiska politik inriktades därför på' att återstäUa balansen i den svenska
ekonomin. Åtgärder vidtogs för att genomföra en kostnadsanpassning i
förhållande till omvärlden, för att stärka exportindustrins och den
importkonkurrerande industrins internationella konkurrensförmåga och för att
skapa förutsättningar för ett återtagande av förlorade marknadsandelar. Som
betydelsefulla inslag i denna strategi ingick en successiv nedskrivning av den
svenska kronan och beslutet att lämna den s. k. valutaormen. Den allmänna
arbetsgivaravgiften sänktes från oeh med årsskiftet. Den privata konsumtionen
stramades åt.
Det
är för tidigt att med säkerhet bedöma effekterna av dessa ekonomisk-politiska
åtgärder. Tydliga tecken kan emellertid iakttas på att utvecklingen börjat
vända åt rätt håll. Underskottet i handels- och bytesbalansen blev under 1977
mindre än vad jag räknade med i årets finansplan. En klar förbättring av
handelsbalansen inträffade under de sista månaderna förra året och har fortsatt
under de första månaderna i år. För månaderna november 1977mars 1978 uppgick
överskottet till drygt 2 miljarder kr. En ökad optimism har kunnat skönjas inom
näringslivet. Konjunkturbarometern för första kvartalet redovisar en mer
Prop.
1977/78:150 BUaga 1 Reviderad finansplan 4]
positiv
utveckling än tidigare barometerdata. För andra kvartalet förutses ökad
orderingång och fortsatt stigande exportorder.
Genom
årets avtal mellan LO, PTK och SÄF, som var präglat av medvetande om allvaret i
de problem vårt land drabbats av och en stor beredvillighet att medverka till
problemens lösning, har lagts en grund för en lugnare kostnads- och
prisutveckling. Det är angeläget att statsmakterna svarar upp mot den vilja
till medverkan som sålunda kommit till uttryck. Detta är inte minst
betydelsefuUt som Sveriges ekonomiska läge i många hänseenden alltjämt måste
bedömas som allvarligt.
Kapacitetsutnyttjandet
inom industrin ligger lågt. Våra relativa arbetskraftskostnader per producerad
enhet ligger alltjämt över nivån i våra konkurrentländer. Industriproduktionen
fortsätter att sjunka. InvesteringsutveckUngen är klart otillfredsställande.
Antalet personer som är arbetslösa eller som sysselsätts genom arbetsmarknadspolitiska
åtgärder är högt. Någon snar lättnad i arbetsmarknadsläget kan inte fömtses.
Det är därför utomordentligt angeläget att kostnadsläget ytterligare nedbringas
och att den produktivitetsreserv som föreligger i näringslivet frigörs. Behövliga
stimulansåtgärder bör i dagsläget inriktas på att förstärka industrisektorn.
Det
är mot denna bakgmnd som man skall bedöma förslaget att från 1 juli ta bort den
allmänna arbetsgivaravgiften. I motsats till vad fallet skulle vara vid en
motsvarande momssänkning, är en dylik åtgärd ägnad att nedbringa de relativa
arbetskraftskostnaderna i såväl export-som hemmamarknadsindustrin.
Konkurrenskraften' i näringslivet förstärks, sysselsättningsmöjligheterna
förbättras och förutsättningar skapas för en dämpad prisutveckling. Därmed kan
större reellt innehåll ges åt träffade löneavtal.
Skulle
de steg som nu vidtas icke visa sig tillräckliga för att uppnå angivna syften
är regeringen beredd att i höst pröva om ytterligare av-giftssänkande åtgärder
erfordras.
Borttagandet
av arbetsgivaravgiften leder till en ökning av statens budgetunderskott. Enligt
min mening är detta emellertid fullt försvarbart i nuvarande
samhällsekonomiska läge, där alla ansträngningar måste inriktas på att få fart
på ekonomin och återvinna ekonomisk balans. Det är inte statsbudgeten som skall
balanseras utan ekonomin i dess helhet. Ett högre kapacitetsutnyttjande i
näringslivet är en förutsättning för att statsbudgetens underskott på sikt ska
kunna nedbringas.
Avtalet
mellan LO, PTK och SÄF förutsätter att omförhandlingar skaU ske om
prisstegringarna skuUe överstiga 7,25 % mellan januari och december i år eller
5 % under perioden december 1978 t. o. m. oktober 1979. Det är betydelsefullt
att avtalets förutsättningar håUer. I syfte att hålla prisutvecklingen under
kontroll har regeringen redan tidigare vidtagit åtgärder för att skärpa
prisövervakningen. Min bedömning i dagsläget är att förutsättningarna att
nedbringa inflationstakten 1978 till 8 %
Prop.
1911118:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 42
kommer att förbättras genom den av regeringen nu föreslagna åtgärden. Detta
skulle innebära en lägre prisstegringstakt än vi haft sedan 1973. Osäkerheten i
sådana prisprognoser måste dock understrykas inte minst med hänsyn till
svårigheterna att bedöma den internationella prisutvecklingen.
De förutsägelser jag i
övrigt redovisar för 1978 innebär på vissa punkter justeringar i positiv
riktning i förhållande till finansplanen. Överskott i handelsbalansen torde
för första gången sedan 1973 komma att registreras. Bruttonationalprodukten
torde därmed kunna komma att öka med knappt 1 % mot förra årets minskning på
2,5 %. Bostadsinvesteringarna beräknas öka med nära 15 %. Det skulle vara
första gången under 1970-talet med undantag från en mindre ökning 1972 som
bostadsinvesteringarna ökar.
Nägon klar förbättring av
industrisysselsättningen kan dock förutses först under 1979. Liksom tidigare
måste därför en hög arbetsmarknadspolitisk beredskap upprätthållas. De
ytterligare arbetsmarknadspolitiska insatser som vidtas är erforderliga för att
hålla arbetslösheten nere.
Trots den mer optimistiska
bedömning av vårt lands ekonomiska läge som nu kan göras, vill jag återigen
understryka att åtskiUiga allvarliga problem återstår att lösa.
Industriproduktionen väntas inte öka förrän 1979. Strukturomvandlingen inom
näringslivets krisbranscher har bara påbörjats. Industriinvesteringarna faller
alltjämt. Utrymmet för ökad privat konsumtion kommer under flera år att vara
begränsat även om den minskning av konsumtionen som skedde förra året och som
förutses också i år därefter bör kunna undvikas. Det privata konsumtionsutrymmet
kommer inte minst att vara beroende av i vilken utsträckning den kommunala
konsumtionen kan bringas ned. För innevarande år förutses en ökning av den
kommunala konsumtionen på inte mindre än 4,1 %. Det är en siffra som är
oförenlig med de krav på utgiftsåterhållsamhet som med ökad kraft måste
ställas under kommande år.
Sådana krav gäller oekså
den statiiga sektorn. Under 1978 beräknas den statiiga konsumtionen minska med
0,8 %. Utrymme för nya åtaganden kommer inte heller att finnas under de
närmast kommande åren. För 1978 förutses ett underskott i den offentliga
sektorns finansieUa sparande på drygt 8 miljarder kr. Detta är emellertid tiU
stor del konjunkturpolitiskt betingat oeh en följd av åtgärder som måst vidtas
inte minst på arbetsmarknadspolitikens och industripolitikens område för att
hålla s}'sselsättningen uppe. På sikt är dock en ökning av den offentiiga
sektorns finansiella sparande erforderlig. Detta medför att offentiiga
utgiftsökningar måste begränsas till starkt prioriterade områden. Det är också
nödvändigt att hushåUens sparande ökas. I detta syfte har regeringen nyligen
framlagt förslag om nya sparformer som syftar till att ge småspararna möjlighet
till en långsiktig värdesäkring av sina sparmedel.
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 43
Skulle
den internationella konjunkturutvecklingen bli väsentligt snabbare än vad som
idag kan antas, kan detta på längre sikt komma att leda till en expansionstakt
som kan äventyra de stabiliseringspolitiska målen. Regeringen måste därför vara
beredd att i ett sådant skede vidta nödvändiga restriktiva åtgärder.
Återställandet av balans i den svenska ekonomin måste ske i sådan takt att
förutsättningarna för en framtida stabiliseringspolitik inte försvåras.
Underlaget för en
försiktig optimism i fråga om den ekonomiska utvecklingen har alltså blivit
fastare. Den svenska ekonomin har passerat botten i konjunkturhänseende. Vi
kan räkna med en förbättring under det kommande året. Det är emellertid en
förbättring som sker från en mycket låg utgångsnivå. Vi kommer att få brottas
med en rad strukturproblem under lång tid framöver. Mycket beror på den
fortsatta internationella konjunkturutvecklingen. En uppbromsning skulle få
negativa återverkningar oekså för Sverige. Inte minst den under senare tid
ökande beslutsamheten i vår omvärld att söka bemästra arbetslöshetsproblemen
genom en mera expansiv poUtik leder emellertid till att en viss optimism också
i detta hänseende kan vara berättigad.
Till
regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som BUaga: Reviderad
nationalbudget 1978
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen
att
godkänna de allmänna riktimjer för den ekonomiska politiken som jag har
förordat i det föregående.
Prop. 1977/78:150
BUaga 1 Reviderad finansplan 44
Tabellförteckning
1
Bruttonationalproduktens
utveckling i vissa länder och länderområden 19751978 5
2
Försörjningsbalans för 1977 U
3
Betalningsbalans 19741977 13
4
Statens inkomster och utgifter
19761978 21
5
Finansiellt sparande i den
offentiiga sektorn 19761978 23
6
Finansiellt sparande 19761978 23
7
Finanspolitiska effekter
19751978 25
8
Försörjningsbalans för 1978 33
9
Bytesbalans för 19761978 35
10
Prisutveckling 19781980 37
11
Bytesbalans 19771980 38
12
Försörjningsbalans 19751980 39
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reviderad Nationalbudget
1978
Bilaga
Prop. 1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan Bil.
Reviderad nationalbudget 1978
DEN REVIDERADE NATIONALBUDGETEN 1978
Inledning
Den
reviderade nationalbudgeten för 1978 som härmed läggs fram är utarbetad inom
ekonomidepartementet och konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på
material som erhållits från fackdepartement och olika verk och institutioner.
Vidare har utredningsrådet hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för
nationalbudgetens utformning och bedömningar.
Nationalbudgeten
består av tre delar. I den första delen, kapUel 1, sammanfattar
ekonomidepartementet det ekonomiska läget och konjunkturutsikterna. Den andra
delen, kapitel 29, behandlar utvecklingen, t. o. m. 1978 inom olika områden
mera i detalj. I den tredje delen redovisas vissa kalkyler över en tänkbar
utveckling 1979 och 1980. Dessa kalkyler har utförts inom ekonomidepartementet.
Kapitlen
3 Utrikeshandeln, 6 De enskUda konsumenternas ekonomi, 7 Investeringarna och 9
Kreditmarknaden har sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet har
även sammanställt avsnitten om gruvor, mineralbrott och tillverkningsindustri
samt skogsbruk i kapitel 4. Av ett bihang som följer efter kapitel 10 framgår
även i tablåform vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom
ekonomidepartementet resp. konjunkturinstitutet. Vidare redovisas prognostal
för olika delsektorer enligt ekonomidepartementets och konjunkturinstitutets
bedömningar.
Ansvaret
för bedömningen av Sveriges ekonomi 1978 vilar på ekonomidepartementet där
arbetet med nationalbudgeten letts av statssekreteraren Lars Wohlin och
departementsrådet Lennart Nilsson.
1
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. BiL
Prop. 1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan
1 Sammanfattande översikt 1.1 Tillbakablick
De nationalräkenskaper för 1977 som nu föreligger
bekräftar den bild av den ekonomiska utvecklingen förra året som gavs i den
preliminära nationalbudgeten. De preliminära siffrorna visar att den samlade
produktionen i vårt land, bruttonationalprodukten (BNP), minskade med 2,5 %
mätt från användningssidan. Samtidigt hade den ekonomiska politiken expansiv
inverkan på samhäUsekonomin. I kapitel 8 redovisas kalkyler över
finanspolitikens effekter. Där framgår att finanspolitiken sammantaget ökade
BNP med ca 3 % 1977. Utan denna påverkan skulle sålunda en produktionsminskning
på mer än 5 % varit att vänta från
1976 till
1977. Det finns dock anledning att understryka osäkerheten i
beräkningarna. En rad förhållandevis schablonartade antaganden får gö
ras. Detta gäller kanske särskUt för ett år som 1977, då svårigheterna va
rit betydande att beräkna effekterna av lagerstöd, investeringsstimulan
ser och olika industripolitiska åtgärder. Men kalkylerna duger för att
ange ett grovt mått på finanspolitikens effekter.
BNP-beräkningar görs också från produktionssidan. EnUgt
dessa kalkyler minskade BNP med 1,5 %. Differensen mellan produktions- och
användningssidekalkylerna skulle därmed vara betydligt större 1976
1977 än
de närmast föregående åren, vilket möjligen kan tolkas så att
osäkerheten i det statistiska underlaget är något större än vanligt. Det
kan hävdas att osäkerheten i regel är något större när BNP framräknas
från produktionssidan. Osäkerheten är bl. a. stor när det gäller verk
stadsindustrins produktionsvolym. Produktionsberäkningarna för tjänste
sektorerna är också mycket osäkra. Även på användningssidan finns
självfallet felmarginaler, speciellt vad gäller beräkningen av lagerposten.
För 1977 med en mycket stor restpost i transaktionerna med utlandet
kan det kanske också ligga nära till hands att föreställa sig att expor
ten undervärderats något.
Som framgår av tabell 1: 1 minskade såväl investeringar
som privat konsumtion 1977. Exportvolymen lyckades nätt och jämnt överskrida
1976 års nivå, medan importfallet blev kraftigt. I reala termer förstärktes
därmed handelsbalansen. Eftersom importpriserna steg snabbare än ex-
11 detta kapitel presenteras ekonomidepartementets
bedömning av det ekonomiska läget och av konjunktumtsikterna. Här (men ej i de
specialkapitel som utarbetats av konjunkturinstitutet) inarbetas också
effekterna av de förslag till ekonomisk-politiska åtgärder som lagts fram i den
reviderade finansplanen. I de följande kapitlen 2 t. o. m. 9 redovisas mera
ingående utvecklingen inom olika områden. I kapitel 10 redovisas en tänkbar
utveckling för 1979 och 1980.
Bil. Reviderad nationalbudget 1978
Procentuell volymförändring från föregående år
1977 1978
BNP från produktionssidan 1,5 1,2
därav: varuproduktion 3,8 J,4
tjänsteproduktion 1,0 1,1
BNP från användningssidan 2,5 , 0,8
portpriserna försämrades däremot handelsbalansen i löpande
priser. De fortsatta underskotten i fråga om tjänsteutbytet, turism, sjöfart
etc., och transfereringarna, medförde ett ökande bytesbalansunderskott.
Inflationen blev hög och läget på arbetsmarlcnaden försämrades något under
loppet av året, även om arbetslösheten hölls nere med hjälp av omfattande
arbetsmarknadspolitiska insatser.
De bakomliggande orsakerna tUl att 1977 blev ett ur
ekonomiska synpunkter så dåligt år har utförligt beskrivits i många
sammanhang, bl. a. i den preUminära nationalbudgeten i år. Det kan därför här
räcka med att kort beröra de mest väsentliga punkterna.
Den internationella konjunkturen kom att utvecklas
avsevärt svagare under 1976 och 1977 än vad som föreföll troligt när den s. k.
överbrygg-
Tabell 1:1 Försörjningsbalansens utveckling 19741977
Procentuell volymförändring, 1975 års priser
1974
1975
1976
1975
1976
1977
Tillgång
BNP
0,8
1,4
-2.5
Import
-3,1
8,1
-4,5
Summa
tillgång
-0,1
2,8
-2,9
Efterfrågan
Bruttoinvestering
-0,5
-1,8
-3,4
Näringsliv
-0,8
1,4
-6,5
därav: industri
1.6
0,2
-16,3
Statliga myndigheter och affärsverk
1,1
-0,2
-3,7
Kommuner
-1,0
-3,5
8,6 ,
Bostäder
-0,1
-9,4
-6,3
Lagerinvesteiing
(1,5)'
(-0,7)'
(-3,1)'
Privat
konsumtion
3,0
4,3
-0,9
Offentlig
konsumtion
4,8
4,8
2,7
Statlig
3,5
0,8
0,6
Kommunal
5,5
6,9
3,8
Tjänstenetto
Export
-ii,9
5,5
0,2
Summa
efterfrågan
-0,1
2,8
-2,9
' Lagennvesteringarnas förändring i procent av föregående
års bruttonationalprodukt.
Prop.
1977/78:150 BUaga 1 Reviderad finansplan 4
ningspolitiken
utformades under 1974 och 1975. Avtalsuppgörelsen för
1975 och
1976 som resulterade i mycket kraftiga lönestegringar baserade
sig också på föreställningar om en gynnsam internationell konjunktur.
Äv betydelse för lönekostnadsutvecklingen 1975 och 1976 var också den
snabba pris- och vinstutvecklingen i främst råvambranscherna under de
närmast föregående åren. Vidare hade den ekonomiska politiken i
vårt land fr. o. m. 1974 getts en klart expansiv inriktning. Medan om
världen upplevde den kraftigaste recessionen på flera decennier kom
Sverige att ha högkonjunktur. Denna olikartade utveckling kom att sätta
sina spår.
Den
matta utländska efterfrågan ledde snart till att vår industriproduktion
började falla, eftersom närmare hälften därav går på export. Produktiviteten
ökade allt långsammare. Arbetskraftskostnaderna per producerad enhet steg
sammantaget för 1975 och 1976 inte mindre än 35 % snabbare än i
Förbundsrepubliken Tyskland, till vilket land Sverige var knutet via den s. k.
valutaormen. Den svenska industrins konkurrenskraft försvagades successivt.
Exporten tappade marknadsandelar. Vinstutvecklingen blev allt svagare,
investeringskurvan vände efterhand. Samtidigt medverkade
sysselsättningspolitiken och lagerstödet till att produktionen på lager ökade
starkt. Efterhand började också strukturella problem visa sig inom flera
branscher, t. ex. varvs-, järn- och stål och tekoindustrierna.
Den
internationella konjunkturen hade visat en tillväxt i många länder under ett
års tid från mitten av 1975 tUl mitten av 1976. Frånsett en kort period av
snabbare tillväxt kring årsskiftet 1976/1977 kom tillväxten i de flesta länder
att bli ganska svag, med Förenta staterna som betydelsefullt undantag.
TUI
den irUedande dystra "årsredovisningen" för 1977 bör fogas vissa
kommentarer. Även om utvecklingen, mätt mellan genomsnittslägena för
1976 och 1977, i många
avseenden blev negativ kom ändå förloppet un
der 1977 att ändra karaktär i några fall. Detta bUr än tydligare om den
hittills statistiskt belysta perioden av 1978 inkluderas. Framför allt gäller
det utrikeshandeln. Exporten visade en tydlig uppgång fjärde kvartalet i
synnerhet i fråga om verkstadsprodukter. Till en del förefaller det vara
en förskjutning av varuexport från tredje till fjärde kvartalet. Export
volymen sjönk markant under tredje kvartalet för att sedan öka mycket
kraftigt till det sista kvartalet på året. Bidragande till en sådan utveck
ling är den mycket stora lagerneddragningen under fjärde kvartalet och
i början av detta år. Med hänsyn härtill finns det skäl att räkna med
att den högt uppdrivna exporttUlväxten kring årssldftet 1977/1978 blir
något lugnare framöver. Emellertid har devalveringen skapat nya förut
sättningar att konkurrera och. konjunkturinstitutet räknar med återta
gande av förlorade marknadsandelar redan från fjärde kvartalet i fjol.
Detta innebär också att andelsförlusten för helåret 1977 skuUe inskränka
BU.
Reviderad nationalbudget 1978 5
sig
till drygt 2 % för bearbetade varor (exkl. fartyg) inom OECD-området, eller
mindre än hälften av vad som räknades med i den preliminära nationalbudgeten.
Det finns en rad skäl till att andelsförlusten 1977 blev mindre än väntat.
Expörtef terf rågans priskänslighet kan vara annorlunda än vad som tidigare
antagits. Det är också möjligt att effekterna av priskänsligheten fördelar sig
annorlunda över tiden än vad man föreställt sig. Det är sannolikt att
omsvängningen från rela-tivprishöjningar på exportvarorna 1975 och 1976 till
relativprisjä/iÄ-ningar 1977 har "skurit av" en del av kvarstående
negativa volymeffekter på exporten från den ogynnsamma prisbilden tidigare år.
Exportens varusammansättning kan också ha haft en betydelse. En annan
omständighet som bör lyftas fram är att lagerneddragningen blev större än
väntat förra året. En väsentlig andel härav avser exportvaror.
Exporten
till länderna utanför OECD-området utvecklades ogynnsamt 1977. Exporten tiU
OPEC-länderna sjönk med 10 % 1977, vilket innebar en andelsförlust i
storleksordningen 20 % eller mer än summan av de andelsvinster som noterats
under de två föregående årens gynnsamma andelsutveckling. Exporten tiU
Östeuropa oeh Kina uppvisade en fortsatt kraftig nedgång.
Vad
gäller importutvecklingen förra året kan nu konstateras att den dämpning som
successivt framträdde blev avsevärt kraftigare mot slutet av året än vad
konjunkturinstitutet räknade med i den preliminära nationalbudgeten. Under
fjärde kvartalet låg sålunda importnivån ca 12 % under motsvarande volymtal för
fjärde kvartalet 1976. För helåret inregistrerades en nedgång på ca 4,5 % (i
nationalräkenskapstermer). De mest betydelsefulla faktorerna bakom den kraftiga
importminskningen var en kraftig dämpning i utvecklingen av såväl den privata
konsumtionen som de totala bruttoinvesteringarna under loppet av 1977. Dessutom
spelade lagerutvecklingen in.
Den
reala handelsbalansen kom att bli något bättre än enligt beräkningarna i
januari. Även i löpande priser har handelsbalansen utvecklats bättre än
väntat. Underskottet blev som framgår av tabell 1: 2 4,6 miljarder kr. 1977.
Bytesbalansens underskott blev knappt 15 miljarder kr. Sammanställs uppgifterna
över bytesbalans och kapitalbalans med valutareservens förändring kan en
restpost av storleksordningen 7,4 miljarder kr. motsvarande halva
underskottet i bytesbalansen konstateras. För både 1975 och 1976 uppgick
restposten tiU ca 5,4 miljarder kr. Förändringen i restposten från 1976 till
1977 är inte exceptionellt stor om man samtidigt beaktar utvecklingen för de
registrerade kortfristiga handelskrediterna på kapitalbalansen. Summan av
restposten och registrerade kortfristiga lån i utländska banker för
finansiering av import och export har sålunda inte visat någon större
förändring de senaste tre åren. 1975 uppgick nämnda summa till 7 miljarder kr.,
1976 knappt 6 och för 1977 till ca 7 miljarder kr. Den osäkerhet som restposten
repre-
Prop.
1977/78:150 BUaga 1 Reviderad finansplan
Tabell
1: 2 Betalningsbalans för 19741977
Milj.
kr., löpande priser
1974
1975
1976
1977
Export av varor Import av varor
70 514 72 800
72 012 74 000
80 195 85 300
85 527 90 148
Handelsbalans
-2
286
-1988
-5105
-4
621
Korrigering
av handelsstatistiken
-100
-268
-106
-366
Sjöfartsnetto
Resevaluta
övriga
tiänster, netto
Transfereringar,
netto
Korrigeringspost
3 868
-2 232
-1688
-2 575
800
2 940
-2 542
-2 239
-3 405
800
3 149
-3 169
-2 888
-4 347
800
3 006
-3 601
-3 628
-6 510
800
Bytesbalans
-4
213
-6 702
-11 666
-14
920
Kapitalbalans
347
7 212
3 683
12 320
Restpost
343
5 429
5 357
7 419
Förändring
i valutareserven p.g.a. kursrörelser
1
863
486
1 196
Valutareservens
totala
förändring
3
524
5 076
2140
6 015
senterar
torde till en del också gäUa tjänsteutbytet med utlandet. Statistiska centralbyrån
undersöker f. n. storleken på företagens import och export av tjänster.
Som
redan framhåUits blev lageromsvängningen större än väntat förra året.
Lagerneddragningen blev särskilt markant under sista kvartalet.
Lagerneddragningen fortsätter i år, med tyngdpunkt på första halvåret. En
avsevärd andel går på export och torde därför övergångsvis ge något
"uppblåsta" exportsiffror.
Den
privata konsumtionen minskade med knappt 1 % i volym från 1976 tiU 1977. Ser
man till utvecklingen under loppet av fjolåret kan konstateras att
nedgångstakten ökade avsevärt under halva halvåret. Till en del torde detta ha
förorsakats av mervärdeskattehöjningen den 1 juni. Det gäUer nästan alla former
av privat konsumtion, men med särskUt accentuerad nedgång vad gäller bilar. För
dessa noterades en nedgång på 3040 % tredje och fjärde kvartalen 1977 jämfört
med motsvarande kvartal 1976. Markant var också att livsmedelskonsumtionen
sjönk med 2 % förra året. Trots den svaga konsumlionsutvecklingen steg
sparandets andel av disponibelinkomsten till den mycket höga nivån 91/2%. Detta
möjliggjordes av att de reala disponibla inkomstema faktiskt ökade med 1,5 %.
Konsumtions- och sparandebenägenheten kan mot bakgrund av inkomstutvecklingen
te sig något förvånande. EmeUertid bestod i stort sett hela
disponibeUnkomstökningen av en uppgång av transfereringarna, särskilt till
pensioner. Detta kan ha verkat neddragande på konsumtionsbenägenheten. Även
andra faktorer, av ibland mera psykologisk art kan emellertid ha spelat in, t.
ex. att insikten om det allvarliga ekonomiska läget för svensk ekonomi
successivt
Bil. Reviderad nationalbudget 1978 7
blev
allmän under fjolåret. Tillsammans med en sen avtalsuppgörelse för lönerna
ledde detta tiU en ökad försiktighet vad gäUer privat konsumtion. Det kan i
detta sammanhang finnas anledning att något beröra sambandet mellan den
inhemska efterfrågenivån oeh utrikeshandelns utveckling. I inledningen till
den internationeUa recessionen låg efterfrågenivån påtagligt högre i Sverige än
vad som gällde i omvärlden. Vårt s. k. relativa efterfrågetryck steg därmed
under 1974 oeh 1975. I och med att en viss försiktig återhämtning påbörjades
inom OECD-området medan aktivitetsnivån i vårt land minskade sjönk också det
relativa efterfråge-läget. Denna sänkning skulle i och för sig ha lett till en
minskad import och ökad export utan förändringar i den svenska kronans yttre
värde. Möjligheterna att kompensera en vikande hemmamarknad med ökad export och
undanträngning av import skulle dock varit betydligt sämre. I stället hade
produktion och sysselsättning drabbats med desto större kraft. Samtidigt var
sänkningen av det relativa efterfrågetrycket en förutsättning för att snabbt
uppnå en effektiv devalvering, dvs. en sänkning av Sveriges relativa exportpriser.
Genomslaget av kostnadsanpassningen på exporten och importen hade annars gått
betydligt långsammare. Själva tidsfaktorn är av central betydelse eftersom ju
längre tid effekten av en devalvering tar att slå igenom, desto större är
risken vid ett högt relativt efterfrågetryck att de pris- och lönestegringar
som en devalvering lätt genererar hinner äta upp effekten av devalveringen.
1.2
Utvecklingen under 1978
Inledningen
av året har inneburit en hygglig exportutveckling, svag privat konsumtion, svag
investeringsverksamhet i näringslivet men en förnyad uppgång i bostadsbyggandet
sedan andra halvåret i fjol. Den kommunala konsumtionen fortsätter att
expandera starkt. Den sammantagna inhemska efterfrågan är emellertid låg,
vilket för med sig en mycket svag importutveckling och
handelsbalansutvecklingen har till stor del av denna anledning varit mycket
gynnsam. Arbetsmarknadsläget har inte nämnvärt försämrats.
En
omständighet av största vikt är den skiftning mot ett mera optimistiskt
eller i vart fall mindre pessimistiskt stämningsläge som tycks ha inträffat i
industrin. Skälen härtill är flera. Devalveringen tycks ha varit lyckosam, så
långt det nu är möjligt att ännu statistiskt belägga en sådan sak.
Prissättningen på exportprodukterna förefaller ha varit sådan att positiva
volymeffekter successivt uppstår. Avtalsuppgörelsen LOPTKSÄF innebär låga
avtalsmässiga lönepåslag och omfattar nästan två år. Det samhällsansvar som
parterna på arbetsmarknaden därmed visat har sannolikt en mycket stor betydelse
för tilltron till möjligheterna att vända ekonomin i en positiv riktning.
AtskUligt av stämningsomslaget kan utläsas i konjunkturinstitutets
marsbarometer för industrin. Orderingången har mera allmänt visat en
uppåtgående ten-
Prop. 1977/78:150 Bilagal
Reviderad finansplan 8
dens
och förhoppningarna att det fortsätter uppåt är ganska vitt spridda. För den
totala produktionen i industrin väntas andra kvartalet medföra en vändpunkt.
Däremot kan ännu någon ljusning inte skymtas vad gäUer industrins
sysselsättning. Tvärtom med större eftersläpning än normalt mellan
produktionsuppgång och sysselsättningsökning kan vissa ytterligare
påfrestningar förutses. TiU avsevärd del sammanhänger detta med den
arbetsmarknadspolitik som har förts under senare år. Reserverna av outnyttjad
arbetskraft är på sina håll betydande. Den väntade produktionsförstärkningen
kommer självfallet i första hand att resultera i ett högre utnyttjande av
dessa reserver och först i ett senare läge medföra en ökad sysselsättning.
Det
kan finnas anledning att stryka under att den ekonomiska situationen
fortfarande är dålig. Det som hänt är att förhoppningar, prognoser, tendenser
visar på en vändning. För industrikonjunkturen (betraktad från
produktionsaspekten) kan det vara rimligt att tro på en vändning under första
halvåret. Sysselsättningskurvan vänder senare. Och för de branscher som helt
eller delvis präglas av strukturella kriser kan någon allmän ljusning ännu inte
skönjas.
Som
alltid för en ekonomi av vår typ är den internationella konjunkturens förlopp
av avgörande betydelse. I kapitel 2 redovisas ekonomidepartementets syn på
konjunkturutsikterna i vår omvärld för 1978. Där framhålles att
konjunkturindikatorerna i vissa länder gav en något ljusare bild av läget i början
av 1978 jämfört med situationen några månader tidigare. Det gäller t. ex. för
Förbundsrepubliken Tyskland, Japan, Storbritannien och Frankrike. För de mindre
länderna och de ur vår synpunkt så viktiga nordiska grannländerna är däremot
läget nu snarare något dystrare. I Förenta staterna medverkade en ovanligt kall
väderlek och den utdragna kolgruvestrejken tUl en dämpad utveckling i början
av året.
Den
underliggande styrkan i konjunkturen för den amerikanska ekonomin förefaUer
emeUertid fortfarande vara stark. Arbetslösheten fortsatte också att sjunka
under första kvartalet i år, samtidigt som sysselsättningen ökade.
Budgetförslaget för 1978/79 innehåller en skattesänkning på 25 miljarder
dollar, som om den genomförs sätts in under fjärde kvartalet i år.
Därigenom skulle det vara möjligt att motverka den avmattning som kunde väntas
efter ca 3 års snabb ekonomisk tillväxt. Det kan dock finnas anledning att
sätta ett litet frågetecken i kanten för styrkan i den fortsatta expansionen i
Förenta staterna. Genom den starkt tillväxtfrämjande politik som Förenta
staterna fört och avsaknaden av en mera bestämd sådan i andra viktiga
länder, främst Japan och Förbundsrepubliken Tyskland har underskottet i den
amerikanska bytesbalansen vuxit mycket snabbt under det senaste året.
Skillnaden i tillväxt, inflation och i bakgrunden den ekonomisk-politiska
filosofin har lett till stora jämviktsbrister i den internationella handeln och
betydande
Bil. Reviderad nationalbudget 1978 9
förskjutningar
i kurserna meUan viktiga valutor. Trots omfattande stödoperationer har doUarn
sjunkit till en lägre nivå mot de västtyska, japanska och schweiziska
valutorna än någon gång under efterkrigstiden.
Överskottsländerna
som kraftigare än Förenta staterna har prioriterat inflationsbekämpningen har
på det hela taget stått emot försöken att få dem att kraftigt stimulera
efterfrågan. Den västtyska regeringen har sålunda sagt sig först vilja studera
utvecklingen under första kvartalet i år innan man tar ställning till om ytterligare
åtgärder behöver sättas in. Officiella uttalanden under senare tid har också
uttryckt tvivel om möjligheterna att nå upp till en tiUväxt på 3,5 % 1978,
vilket är den målsätta siffran. Det förtjänar påpekas att eventuella åtgärder i
stimulerande riktning med sedvanlig tidsfördröjning torde få sina huvudsakliga
positiva effekter först mot slutet av året.
Förenta
staterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Japan har ansetts ha ett särskilt
ansvar för att världsekonomin återigen skulle komma tiUbaka till snabb
tillväxt, ett högt utnyttjande av resurserna och en reduktion av den höga
arbetslösheten. Som tidigare framhållits är det egentligen bara Förenta
staterna som levt upp till denna målsättning. Tillväxten var där ca 5 % 1977
mot ungefär hälften i Förbundsrepubliken Tyskland.
Även
om det kan förefaUa troligt att stimulanser sätts in i Förbundsrepubliken
Tyskland och att tillväxttakten där blir något högre i år kan Förenta staterna
komma att finna det svårt att undvika en viss dämpning i tUlväxttakten
framöver. Tonvikten i politikutformningen glider sakta över mot
inflationsbekämpning och reducering av det kraftiga bytesbalansunderskottet.
Men tiUväxten håller sig troligen kvar över 4 % även i år.
Möjligheterna
att nå en förbättrad tillväxt i Västeuropa 1978 har ökat. Det är inte bara p.
g. a. sannoUkheten av en något högre tillväxt i Förbundsrepubliken Tyskland.
Särskilt för Storbritannien torde stagnationen brytas. Förutsättningarna härför
har ökat avsevärt genom en lyckosam pris- och kostnadsbekämpande ekonomisk
politik under senare år. Stimulansåtgärder har också satts in i syfte att öka
tillväxten. Även Frankrike och troligen också Italien har flera frihetsgrader
än tidigare att föra en mera expansiv politik. För många små länder föreligger
en fasförskjutning, såtillvida att politik mot inflation och växande
underskott i utrikeshandeln sattes in betydUgt senare än i de flesta stora
länder. Också för 1978 torde därför de mindre ländernas tillväxt bli svag.
Sammantaget
för Västeuropa kan tillväxttakten väntas öka från 2 % 1977 till
storleksordningen 2,53 % i år och förmodligen högre nästa år om, vilket är
sannolikt, erforderliga ekonomisk-politiska insatser görs. Investeringarna
visar ännu ingen självgenererande växtkraft och det allmänna förtroendeklimatet
i näringslivet är fortsatt ganska ogynnsamt. Däremot har en viss positiv
grundton kommit fram på senare tid vad
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 BUaga 1 Reviderad finansplan lo
gäller
"consumer confidenee", i t. ex. EG-länderna. Det är därför inte
osannolikt att den privata konsumtionen i dessa länder kan komma att visa
förnyad växtkraft och öka i högre takt under 1978. Efterhand påverkas
produktion och investeringar. Om en utveckling enligt dessa linjer inträffar
kan BNP-tiUväxten i Västeuropa bli något högre än vad som angivits ovan.
Emellertid finns anledning att utfärda en varning, som sammanhänger med
lagerutvecklingen i dessa länder. Lagren ligger ännu på en hög nivå i
Västeuropa och vid en snabbare efterfrågetillväxt är det troligt att en viss
lagerkorrigering kommer tUl stånd. Det är i och för sig möjligt att en sådan
process kan sträckas ut i tiden, men det finns också en viss risk att det går
snabbare. I så fall kan de depressiva tendenserna härav motverka en
uppsnabbning i tillväxtförloppet.
Sammantaget
har som huvudprognos för den internationella konjunkturen i kalkylerna lagts
in en successivt något lägre tillväxt i Förenta staterna och en tilltagande
tiUväxt i Västeuropa. För hela OECD-området bedöms tillväxten kunna bli ca 4 %
från 1977 till 1978. Väridshandeln har visat en avsevärd inbromsning i
expansionstakten, från 12 % 1976 tiU 4,5 % 1977, ökningen väntas bli knappt 5 %
1978. För både 1976 och 1977 sammanhänger ökningstakten en hel del med lagerförloppet.
Uppdragningen av lager 1976 drev upp handelssiffrorna och lageromsvängningen
tiU 1977 fick sedan minuseffekter på världshandeln. Nytillkomna omständigheter
som växer i styrka och sannolikt påverkar handelsutbytet i inte oväsentlig
omfattning är tendenser till ökad protektionism och den instabila situationen
på den internationella valutamarknaden.
Borttagandet
av den aUmänna arbetsgivaravgiften i hela landet från den 1 juli 1978, som
föreslås i den reviderade finansplanen, kommer att få betydelse för såväl
exportutvecklingen som på förloppet på övriga områden i den svenska ekonomin.
Borttagandet betyder att företagens arbetskraftskostnader sänks med ca 1,5 %,
räknat för helår. I de effektkalkyler som har gjorts och som inarbetats i
prognoserna i detta kapitel har antagits att konstnadssänkningen i huvudsak
används till att sänka priserna.
Den
totala exporten väntas öka med 5,8 % från 1977 tiU 1978, mätt i
nationalräkenskapstermer. Exporten av bearbetade varor (exkl. fartyg), väntas
öka med 810 %, medan råvaruexporten stiger något långsammare. Fartygsexporten
verkar kraftigt nedhållande på exportvolymen; utförseln av fartyg torde nära
nog halveras. Detta gäller främst nybyggda fartyg. Avgiftssänkningen har i
kalkylerna bedömts sänka exportprisnivån med ca 0,5 procentenheter. Volymen
påverkas av den extra prisdämpande åtgärden först med en viss eftersläpning.
Med de elasticitets-tal som har tUlämpats av konjunkturinstitutet kan
volymhöjningen troligen väntas uppgå till 0,1 % för helåret 1978. I
sammanhanget finns det a.nledning att åter påpeka att de exportbedömningar som
konjunktur-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. Reviderad
nationalbudget 1978
11
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
1: 3 Försörjningsbalans för 1978
Miljarder
Procentuell
volym-
kr. 1977,
förändring
, 1975
års
löpande
priser
priser
1976
1977
1977
1978
TiUgång
BNP
351,5
-2,5
0,8
Import
90,1
-4,5
-3,5
Summa
ullgång
441,6
-2,9
-0,1
Efterfrågan
Bruttoinvestering
71,4
-3,4
-0,9
NäringsUv
34,9
-ö,5
-9,0
därav: industri
14,6
-16,3
-12,0
Statliga myndigheter och affärsverk
8,1
-3,7
7,9
Kommuner
14,5
8,6
0,1
Bostäder
13,9
-6,3
14,8
Lagerinvestering
-1,3
(-3,1)'
(-1,6)'
Privat
konsumtion
189,3
-0,9
-1.0
Offentlig
konsumtion
100,9
2,7
2,5
Statlig
31,7
0,6
-0,8
Kommunal
69,2
3,8
4.1
Tjänstenetto
-4,2
Export
85,5
0,2
5,6
Summa efterfrågan
441,6
-2,9
-0,1
'
Lagerinvesteringarnas förändring i procent av föregående års bruttonationalprodukt.
institutet
presenterar i kapitel 3 inte har kunnat inrymma effekterna av de
ekonomisk-politiska förslag som lagts i den reviderade finansplanen.
Tillväxten
av våra exportmarknader för bearbetade varor beräknas till 4 %. Relativpriset
antas komma att sjunka med 5 å 5 1/2 % efter en nedgång med ea 3 % 19761977.
Ändelsvinster i storleksordningen 5 % för bearbetade varor har bedömts möjliga
att nå 1978. Därvid har lagts in en bedömning att kvarvarande negativa effekter
på andelsutvecklingen från prishöjningarna 1975 och 1976 blir mycket små eller
obefintliga.
Omsvängningen
väntas bli mycket markant för verkstadsexporten; från en Uten tiUbakagång 1977
till en ökning på ca 8 % i år. Pappersexporten som klarade sig förhållandevis
hyggligt 1977 väntas öka med ytterligare 11 % i år och för järn och stål
förutses en volymökning på 7 %. Även för trävaror och massa förutses en ökning.
Borttagandet
av den aUmänna arbetsgivaravgiften syftar bl. a. till att uppnå en lägre
inflationstakt. I den konkurrensutsatta sektorn av ekonomin får företagen
utrymme för ytterligare relativa prissänkningar i förhållande till utiändska
konkurrenter både på hemma- och exportmarknad. 1 den skyddade sektorn där det
är lättare för företagen att tillämpa
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 BUaga 1 Reviderad finansplan n
en
stelare prissättning får man utgå från att prispolitiken får en sådan
utformning att huvuddelen av avgiftssänkningen kommer konsumenterna tillgodo.
Enligt konjunkturinstitutets prognos i kapitel 6 för konsumentprisernas
utveckling skulle det vara möjligt att komma ner under den gräns för
prisutvecklingen under 1978 som förutsätts i de på den privata arbetsmarknaden
träffade avtalen. I den prognosen har den föreslagna avgiftssänkningen inte
kunnat beaktas. Inräknat effekterna av borttagandet av den allmänna
arbetsgivaravgiften och sänkningen av diskontot med en halv procentenhet från
den 20 april 1978, beräknas nu priserna öka med 8 % under loppet av året.
1978
års löneavtal ger, inberäknat en relativt låg löneglidning, en realt disponibel
inkomst som minskar med ca 1 1/4 %. De i kapitel 6 utförda beräkningarna över
disponibelinkomstens fördelning visar att pensioner och transfereringsinkomster
behåUer sin reala köpkraft 1978. Som ovan nämnts har effekterna på priserna av
avgiftssänkningen inte där kunnat beaktas.
Det
torde vara rimligt att anta att konsumenterna försöker håUa kvar sina
konsumtionsmöjligheter i år genom att sänka sparkvoten. Här har därför
förutsatts att nedgången i den reala konsumtionsvolymen stannar vid 1 %. I
genomsnitt för 1978 skulle då konsumtionsstandarden ligga på samma nivå som
under första halvåret 1976. Detta innebär samtidigt att den lägsta nivån under
1978 skuUe ha nåtts redan under första kvartalet och att volymen därefter sakta
stiger under loppet av året.
Den
offentliga konsumtionen präglas av två skilda tendenser. Statens egen
konsumtion låg 1977 och kommer även 1978 att ligga på en ungefär oförändrad
nivå. Kommunernas resursanspråk ökar dock; för 1978 väntas deras
konsumtionsvolym öka med ungefär 4 %.
Detta
är i och för sig en icke oväsentligt lägre takt än under 1975 och 1976 men
fortfarande högt med tanke på det begränsade sammanlagda resursutrymmet för
privat och offentlig konsumtion. Kommun-investeringarna torde enligt
bedömningar baserade på enkätmaterial ligga kvar på en oförändrad nivå 1978.
Detta trots att bostadsinvesteringarna ånyo börjar öka, vilket regelmässigt
ställer krav på kommunala följdinvesteringar.
Minskningen
av lägenhetsreserven och anpassningen av lånemöjligheterna till
kostnadsutvecklingen har skapat en grund för ett ökat bostadsbyggande, även av
flerfamiljshuslägenheter. Påbörjandet av nya lägenheter tycks komma att ligga
på den nivå som förutsades i finansplanen i januari, inemot 60 000 lägenheter.
Under
1978 kommer det ökade bostadsbyggandet att väga upp minskningar i
byggaktiviteten på andra håll, exempelvis inom handel och industri. Handelns
investeringar minskar sålunda med närmare 10 % i år. Med tanke på de begränsade
konsumtionsökningar som kan
BU.
Reviderad nationalbudget 1978 13
väntas
framöver torde investeringsnivån inom sektom förbli låg under flera år.
Med
tanke på den även i år låga vinstnivån och den betydande outnyttjade kapacitet
som finns kan någon ökning av industriinvesteringarna inte väntas i år.
TiUgängUgt enkätmaterial tyder på en fortsatt investeringsminskning på drygt
10 %. Äv avgörande betydelse för investeringsutvecklingen är hur stor den
faktiska kapacitetsreserven är. Om denna reserv är mindre än vad tidigare
trendmässiga samband indikerar skulle investeringsbehovet visa sig tidigare än
om motsatsen gäller. En grundläggande fömtsättning är dock att försäljnings-
och vinstförväntningarna gradvis blir mera optimistiska.
Totalt
innebär den skisserade utvecklingen att de fasta investeringarna fortsätter
att sjunka något även 1978. Minskningarna hänför sig i första hand till
näringslivet.
Avvecklingen
av överlagren påbörjades under 1977, då också lagerpolitiken lades om. Denna
avvecklingsprocess fortsätter under 1978, i särskUt hög grad under det första
halvåret då basindustriernas lager-avveckling är som mest omfattande. Inom
verkstadsindustrin ligger tyngdpunkten i avvecklingen på andra halvåret.
Lagerminskningen har av konjunkturinstitutet beräknats till 6 å 7 miljarder kr.
motsvarande en produktionsnedhåUande effekt om ca 1,5 % räknat på totalproduktionen.
Den
ovan redovisade efterfrågeutvecklingen, med avräkning för importen, leder till
att BNP ökar med ca 1 % i år. Den omstrukturering av ekonomin som pågår
illustreras av att det i år för första gången på länge är varuproduktionen som
ökar snabbare än tjänsteproduktionen. Industriproduktionen torde öka med ca 1/2
%. Den privata tjänsteproduktionen väntas komma att ligga på en oförändrad
nivå.
Sysselsättningsmässigt
fortsätter dock minskningen inom varuproduktionen, en minskning med över 20
000 personer mellan årsgenomsnitten 1977 och 1978 kan väntas för industrin. För
utvecklingen under loppet av året torde detta ändå innebära en viss vändning
uppåt mot slutet av året.
Även
under 1978 kommer man att få räkna med betydande påfrestningar på
arbetsmarknaden inom många regioner och inom flera branscher. Totalt sett är
det dock troligt att efterfrågan i stort sett kommer att motsvara utbudet av
arbetskraft. En viss ökning av arbetslösheten genomsnittligt sett kan möjligen
komma att inträffa. I år föreligger särskilt stora osäkerheter i
sysselsättningsberäkningarna. SpecieUt gäller detta antagandena om i vilken
grad bortfallet av arbetsinsatser genom införandet av den femte semesterveckan
kommer att kompenseras av nyanställningar.
En
låg inhemsk efterfrågenivå och en förbättrad konkurrenskraft för de svenska
producenterna leder tUl att importen, i volym räknat, sjun-
Prop. 1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 14
Tabell 1: 4 Förändring i BNP-komponenterna i procent av
bruttonationalprodukten föregående år 19741978
1975 års priser
1974
1975
1976
1977
1978
Privat
konsumtion
2,0
1.5
2,3 '
-0,5
-0,6
Statlig
konsumtion
0,0
0,3
0,1
0,0
-0,1
Kommunal
konsumtion
0,5
0,9
1.1
0,7
0,7
Brutioinvestenngar
0.4
-0,1
-0.4
-0,7
-0,2
Lagerförändring
3.0
1,5
-0,7
-3,1
-1,6
Summa
inhemsk efterfrågan
5.9
4,1
2,4
-3,6
-1,7
Nettoefterfrågan
från utlandet'
-1.8
-3,3
-1,0
1,1
2,5
Summa
BNP-ökning
4,1
0,8
1,4
-2,5
0,8
' Export av varor och tjänster ./. import av varor och
tjänsler.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån
samt beräkningar utförda inom ekonomidepartementet.
ker med 3,5 %. Den konkurrensförbättring som
avgiftssänkningen ger verkar i riktning mot en ytterligare sänkning av
importnivån. A andra sidan medger den lägre inflationstakten en något mindre
nedgång i den privata konsumtionen än vad konjunkturinstitutet räknat med.
Detta verkar i importhöjande riktning. De två nämnda tendenserna tar i stort
sett ut varandra.
De fortsatta importprisstegringarna leder till att vårt
bytesförhållande, terms-of-trade, sjunker även 1978, med ca 3 %. Trots detta
sker en kraftig förbättring av handelsbalansen från ett underskott på 4,6 mUjarder
kr. 1977 till ett beräknat överskott om nära 1 miljard kr. i år. Detta
åstadkoms genom förbättringar i den reala balansen. Ätt sådana förbättringar
kommer till stånd beror dels på positiva förskjutningar i konkurrenskraften,
dels på att den inhemska efterfrågan hålls på en låg nivå, dels på den kraftiga
lagerawecklingen. Sammantaget har importprognosen nedjusterats med ca två
procentenheter sedan den preliminära nationalbudgeten.
Den kraftiga förbättringen av handelsbalansen motverkas
inte helt av försämringen på tjänste- och transfereringsbalanserna.
Tjänstebalansen försämras med ca 0,9 miljarder kr. Försämringen på
transfereringsbalansen är större, ca 2 miljarder kr. och förklaras helt av
ökade räntebetalningar på utiandsskulden samt ökat u-landsbistånd.
Totalt sett skulle en omsvängning i bytesbalansen på mer
än 2,5 miljarder kr. kunna ske, från ett underskott på nära 15 miljarder kr.
1977 till drygt 12 miljarder kr. 1978. Utvecklingen mot ökande underskott i vår
utrikesbalans förefaller därmed ha brutits. Som senare skall redovisas kan en
viss rekyl förväntas under nästa år. Det främsta skälet härför är att importen
i år utvecklas synnerligen svagt, beroende både på den all-
BU. Reviderad nationalbudget 1978 15
Tabell 1: 5 Bytesbalans för 19761978
Milj. kr., löpande priser
1976 1977 1978
prognos
80 195
85 527
96 910
85 300
90 148
95 990
-5105
-4 621
920
-106
-366
-375
3 149
3 006
3 000
-3 169
-3 601
-4 075
-2 888
-3 628
-4 000
-4 347
-6 510
-8 425
800
800
800
Export av varor Irnport av varor
Handelsbalans
Korrigering av handelsstatistiken
Sjöfartsnetto
Resevaluta
Övriga tjänster, netto
Transfereringar, netto
Korrigeringspost
Bytesbalans -11666 -14 920 -12 155
mänt svaga konsumtions- och investeringsefterfrågan och
den fortsatta lagerneddragningen. En "normalisering" på dessa punkter
kommer att föra med sig en avsevärt högre import. Förhoppningen är att exporten
till dess hinner växa till i styrka i en sådan omfattning att dess ökning kan
kompensera importtillväxten och den fortgående försämringen av tjänste- oeh
transfereringsbalansen. I vart fall finns det skäl att varna för att den snabba
förbättringen för bytesbalansen inte utan vidare kommer att bli permanent.
I tabell 1: 6 framgår utveckUngen och fördelningen av det
finansiella sparandet för huvudsektorerna i ekonomin under 1976 t. o. m. 1978.
Det totala sparandeunderskottet, bristen på sparande, är lika med underskottet
på bytesbalansen. Sparandet i hushållen och inom den offentliga sektorn
svarade 1976 och 1977 för positiva bidrag, medan näringslivet visade mycket
kraftiga, och oförändrat stora minustal. En sådan bild av näringslivets
finansiella situation överensstämmer med den statistik som nu föreligger
avseende de större industriföretagens resultat för 1977. 550 företag med minst
200 anställda redovisar sammantagna ingen vinst alls efter avskrivningar och
finansiella intäkter och kostnader. Resultatet har, i förhållande till
omsättningen utvecklats på följande sätt, enligt statistiska centralbyrån.
Genom omläggning av definitioner m. m. är uppgifterna för 19741976 inte i aUa
avseenden jämförbara med 1977 års siffror.
1974 1975 1976 1977
0 0/ ;: 0/ 2 0/ n o/
O /o -' /o * /o sJ /o
För en jämförelse meUan 1976 och 1977 redovisar
statistiska centralbyrån följande tablå som avser 203 företag med 500 eller
fler anstäUda,
Prop.
1977/78:150 BUaga 1 Reviderad finansplan 16
för
vilka det föreligger jämförbara uppgifter. (Rörelseresultat och bruttomarginal
före avskrivningar och finansieUa poster.)
Omsätt-
Änd-
Bruttoi
narginal
föränd-
rörelse-
1976
1977
ring, %
resultat.
1976
% 1976-
1977
1977
Samtliga
industribranscher
+4
-30
7.0
4.7
Massa-,
pappers- och pappersvaru-
industrin
-f-8
-48
11.2
5.4
Järn-,
stål- och metallverken
-2
-4,0
-4.5
Verkstadsmdustrin
-1-3
-18
8,0
6,3
Äv
tabell 1: 6 framgår att den offentliga sektorns sammanlagda finansiella
sparande skulle visa en fortgående kraftig försämring också från 1977 tUl 1978,
trots en beräknad kraftig positiv omsvängning i kommunernas finansiella saldo.
För näringslivet väntas däremot ske en påtaglig förbättring, tiU följd främst
av den markanta förbättring som väntas för kostnadsutvecklingen. Med en antagen
produktivitetsförbättring i den konkurrensutsatta industrin om drygt 5 % kan
lönekostnadsökningen per producerad enhet bli 34 % i år mot drygt 12 %
19761977. Även om relativpriset på bearbetade exportvaror kan sänkas med 5 å 5
1/2 % innebär antagandet om en ökning av exportpriserna med 10 1/211 % i
Tabell
1: 6 Finansiellt sparande 19761978
Milj.
kr., löpande priser
1976
1977
1978
Bytesbalans
-11 700
-14 900
-12 200
Hushåll
Näringsliv
Bostäder
OfTentlig
sektor (inkl.
ringssektorn)
socialförsäk-
10 100
-24 900
-6 300
9 400
16 800
-26 000
-6 300
600
17 700
-12 600
-9 000
-8 300
Summa
-11 700
-14 900
-12 200
genomsnitt
för denna typ av varor att en marginalökning kan komma tUl stånd 1978. TUl
detta kommer de positiva effekterna av volymökningarna.
I
det följande avsnittet lämnas en sammanfattande beskrivning av kalkylerna
rörande utvecklingen av den svenska ekonomin 1979 och 1980.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 17
1.3
Utblick mot 1979 och 1980
För
en bedömning av såväl effekterna som önskvärdheten av en viss ekonomisk politik
är ofta ettårsperspektivet alltför kort. Många stabiliseringspolitiska
åtgärder ger effekt först med stor tidseftersläpning, varför de måste vidtas
mot bakgrund av en viss föreställning om ekonomins utveckling på ett par års
sikt. Det får exempelvis anses välbelagt att de relativprisförändringar en
devalvering ger upphov till ger märkbara effekter på marknadsandelarna två
till tre år efter det att prisförändringen ägt rum. Bl. a. mot denna bakgrund
presenteras även i årets reviderade nationalbudget en kalkyl över den
ekonomiska utvecklingen i ett treårsperspektiv. Dessa kalkyler avseende 1979
öch 1980 avser att ge en sam-manhåUen bild av en ekonomisk utveckling som nu
kan bedömas som möjlig mot bakgrund av de utvecklingslinjer i ekonomin, som vi
kan se i dag och mot bakgrund av den allmänna inriktningen av den ekonomiska
politiken.
Naturligt
nog bygger kalkylerna i många fall på relativt grova schablonantaganden oeh
många av de antaganden som gjorts beträffande de yttre förutsättningarna för
ekonomins utveckling får betraktas som mycket osäkra. Kalkylerna får därför
betraktas mera som räkneexempel än som prognoser. En utförlig presentation av
kalkylerna ges i kapitel 10 i den reviderade nationalbudgeten, varför vi här
skall nöja oss med att diskutera kalkylens huvudresultat och några av de
grundläggande förutsättningarna.
En
viktig utgångspunkt vid utformningen av kalkylerna har varit att den ekonomiska
politiken även fortsättningsvis inriktas på att återföra den svenska ekonomin
till balans. Ett huvudmål för den ekonomiska politiken måste därmed vara att
skapa förutsättningar för en kraftig dämpning i pris- och kostnadsutvecklingen,
vilket dels innebär en återgång till en lägre prisökningstakt och dels att skapa
utrymme för en fortsatt förbättring i industrins konkurrenskraft. Därmed
möjliggörs en höjning av aktivitetsnivån i ekonomin samtidigt som en
förbättring i vår externa balans kan komma till stånd. En viktig förutsättning
i detta sammanhang har varit att finanspolitiken utformas så att den inhemska
efterfrågeutvecklingen inte äventyrar prisstabUiseringsmålet eller en
fortgående förbättring i bytesbalansen.
När
det gäller att bedöma våra möjligheter att nå balans i den svenska ekonomin är
frågan om hur världsekonomin kommer att utvecklas centralt. Svaret på denna
fråga är i sin tur i hög grad beroende på vUken ekonomisk politik regeringarna
i de stora industrUänderna kommer att föra. Den nuvarande situationen med
mycket lågt kapacitetsutnyttjande och låg sysselsättning i så gott som samtliga
industriländer samt en i de flesta länder sjunkande prisökningstakt, skulle i
princip kunna ge ett
2
Riksdagen 1977/78. 1 sand. Nr 150. Bilaga 1. BiL
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 18
mycket
gott utgångsläge för en kraftig ekonomisk expansion, förutsatt att adekvata
stimulansåtgärder sattes in framför allt i de starka industriländerna med
stora överskott i bytesbalansen. Det förefaller emellertid som om den kraftiga
prioriteringen av inflationsbekämpning i dessa länder kommer att resultera i
en mycket försiktig ekonomisk politik även fortsättningsvis. Det finns därmed
knappast anledning att förvänta sig något avgörande bidrag till en högre
tillväxt i världsekonomin från dessa länder. Det finns också mycket som tyder
på att den amerikanska ekonomin nu nått en mättnadsfas i sin mycket långvariga
konjunkturuppgång. Man kan exempelvis peka på den press uppåt på räntenivå och
prisökningstakt som kunnat förmärkas under de senaste månaderna. Detta kan
förväntas ha en dämpande effekt på ekonomins reala utveckling. Därtill kommer
att den tilltagande inflationstakten i förening med dollarns svaga ställning
kan förväntas leda till en relativt försiktig ekonomisk politik även i Förenta
staterna.
Det förefaller mot
bakgrund av vad som här sagts finnas stora risker för en relativt svag
utveckling av världsekonomin under den period som omfattas av kalkylen. För
1979 har antagits en tiUväxt i världshandeln med 5 % och för 1980 med 6 %. Med
tanke på den långsamma ekonomiska utvecklingen och regeringarnas prioritering
av prisstabiliserings-målet är det naturUgt att anta en måttlig tillväxt i
världshandelspriserna under de båda åren. I kalkylen har antagits en ökning med
5 % vardera året.
Denna
relativt svaga internationella utveckling gör att möjligheterna till en
återhämtning av exporttillväxten under de närmaste åren i mycket hög grad
beror på i vilken takt vår exportindustri kan återvinna marknadsandelar.
Förutsättningen för ett återtagande av marknadsandelar har redan skapats genom
de devalveringar som vidtagits under 1977 och genom det tvåårsavtal som nyligen
slutits mellan parterna på den privata arbetsmarknaden. Den minskning av
arbetsgivaravgifterna som föreslås i årets reviderade finansplan kommer ytterligare
att bidra till en förstärkning av industrins konkurrenskraft.
Mot
bakgrund av vidtagna åtgärder och den löneutveckling som ligger i avtalet kan
man förvänta sig att den sänkning av våra relativpriser som inträffade 1977
och som beräknas inträffa under 1978 kommer att bli bestående. Kalkylerna
indikerar också att vi kommer att få en utveckling i kostnaden per producerad
enhet, som ligger lägre än den vi kan förvänta oss i våra viktigare
konkurrentländer. Det är en vansklig uppgift att översätta denna förbättring av
vår konkurrenskraft till en preciserad uppskattning av
marknadsandelsutveeklingen för svensk export. Den mycket kraftiga nedgång i den
svenska exportens marknadsandelar, som följde på höjningen av de svenska
exportvarornas relativpriser 19751976, indikerar i och för sig att
exportefter-
BU.
Reviderad nationalbudget 1978 19
frågans
priskänslighet när det gäller bearbetade varor skulle vara hög. Antar vi att
denna höga priskänsUghet råder även vid nedgången i relativpriserna under 1977
och 1978 skulle vi kunna förvänta oss en mycket snabb uppgång i
exportefterfrågan på bearbetade varor. Här har dock en försiktigare kalkyl
gjorts. En något lägre priskänsUghet än den som konjunkturinstitutet arbetar
med i samband med bedömningarna av effekten av de tidigare
relativprishöjningarna har använts. Även med detta mera försiktiga
elasticitetsantagande får vi en uppgång i exporten av bearbetade varor med ca
7 % 1979 och ca 9 % 1980. En samlad bild av exportens utveckling ges i följande
tablå.
Export
19771980
Ärlig
procentuell volymförändring
1977
1978
1979
1980
Export
av varor
Export
av varor och tjänster
0,2 0,3
5,6 5.0
5,8 5,5
7,9
7.5 ,
Även
på hemmamarknaderna förlorade svenska producenter marknadsandelar under 1975
och 1976. Detta bäddade för en mycket kraftig importökning dessa år. Även när
det gäller importen kan vi förvänta oss ett återtagande av marknadsandelar till
följd av den tidigare diskuterade förbättringen i den svenska industrins
konkurrenskraft. Därför kan vi förutse en i förhållande till den inhemska
efterfrågeutvecklingen långsam importökning under 1979 och 1980.
Importökningen 1979 uppgår sålunda tUl ca 4 % och 1980 tUl ca 5 %. Eftersom
BNP-tillväxten är 3,54 % 1979 och 44,5 % 1980 innebär detta att importelasticketen
med avseende på BNP båda åren ligger nära ett, vUket historiskt sett Ur ett
mycket lågt värde. Den här beskrivna utvecklingen ger en förbättring av
handelsbalansen med ungefär 5 miljarder kr. mellan 1978 och 1980. Samtidigt
försämras tjänste- och transfereringsnettot med ca 4 miljarder kr., vilket
innebär att förbättringen i bytesbalansen stannar vid drygt 1 miljard kr.
Därmed ger bytesbalansens saldo 1980 enligt kalkylen ett underskott på 10,9
miljarder kr.
Inledningsvis
berördes det principieUa synsätt som ligger bakom den utveckling av inhemsk
efterfrågan som ingår i kalkylen. Efterfrågeutvecklingen förutsätts vara ett
resultat av en relativt stram finanspolitik som tar sikte på en dämpning av
prisstegringstakten och en fortgående förbättring i bytesbalansen. När det
gäller det senare målet ger en långsam inhemsk efterfrågeutveckling effekter
på två sätt. Dels hålls import-
Prop.
1977/78:150 BUaga 1 Reviderad finansplan 20
efterfrågan
nere och dels skapas utrymme för en nödvändig expansion i exportindustrin.
Den
privata konsumtionen ökar med 1,5 % per år såväl 1979 som 1980. Denna ökning
motsvarar för övrigt den reallöneökning som ligger i kalkylerna. Den offentliga
konsumtionen ökar med 2,2 % per år. Även investeringarna har, med undantag för
bostadsinvesteringarna, bedömts öka relativt långsamt. De totala
bruttoinvesteringarna ökar sålunda med 3,4 % 1979 och 3,7 % 1980. Speciellt
intressanta är industriinvesteringarna, som även ökar relativt långsamt från
den låga nivån 1978. Bakgrunden tiU detta är den låga vinstnivån och det låga
kapacitetsutnyttjandet i utgångsläget. Det är först när vi fått en ökning av
såväl vinster som kapacitetsutnyttjande som en uppgång i industriinvesteringarna
kan bedömas som sannolik. Därför får vi en mer markant uppgång i
industriinvesteringarna först 1980, sedan vinstnivå och kapacitetsutnyttjande
närmat sig normala nivåer. En sammanfattning av den här beskrivna utveckUngen
ges i försörjningsbalansen i tabell 1: 7.
Den
totala produktionen i ekonomin ökar med 3,54 % 1979 och 44,5 % 1980.
Industriproduktionens ökning är 5 % 1979 och 6 % 1980.' När det gäller
produktivitetsutvecklingen i främst industrin, är denna på grund av det låga
kapacitetsutnyttjandet tUI mycket stor del beroende av produktionsutvecklingens
storlek och av kapacitetsgapet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
1: 7 Försörjningsbalans 19771980
Årlig procentuell
förändring
1977
1978 1979 1980
2,5
0,8
3,7
4,3
4,5
-3,5
4,1
5,5
2,9
-0,1
3,7
4,5
0,9
-1,0
1,5
1,5
2,7
2,5
2,2
2,2
3,4
-0,9
3,4
3,7
3,1
-1.6
1,0
1,3
0,2
0.0
0,0
0,0
0,2
5,6
5.8
7.9
2,9
-1,0
3,7
4,5
BISP
Import av varor
Summa
tillgäng
Privat
konsumtion Offentlig konsumiion Bruttoinvestering Lagerinvestering'
Tjänstenetto' Export av varor
Summa
efterfrågan
Lagerinvesleringarnas
och tjänstenettots förändring är beräknade i procent av föregående års BNP.
i
utgångsläget. I kalkylerna ökar arbetsproduktiviteten i industrin med 6 % 1979
och 7 % 1980. Eftersom utvecklingen av den potentiella produktiviteten får
bedömas vara betydligt lägre, reduceras kapacitets-gapet i industrin under
kalkylperioden. Sysselsättningen i industrin väntas
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 21
visa
en mindre uppgång under loppet av 1979 och 1980.1 hela ekonomin får vi
emellertid en inte obetydlig ökning av sysselsättningen. Uppgången är 40 000
personer 1979 och 50 000 personer 1980. Större delen av denna ökning faller på
kommunerna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
BiL
Reviderad nationalbudget 1978 23
UTVECKLINGEN INOM OLIKA OMRÅDEN
opaginerad Kontrollera mot PDF
BU. Reviderad
nationalbudget 1978
25
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Det internationella läget 2.1 Sammanfattande översikt
Utvecklingen
1977
Den ekonomiska
utvecklingen inom OECD-området 1977 blev svagare än väntat. Den sammantagna
tillväxten stannade något under 3,5 %, vilket var avsevärt lägre än förutsett
vid årets början. Dessutom skedde en successiv försvagning under loppet av
året. Den långsamma tillväxttakten ledde till en fortsatt ökning i
arbetslösheten. Det totala antalet arbetslösa i OECD-länderna vid utgången av
1977 översteg 16 miljoner personer. Den ojämna fördelningen i de externa
balanserna mellan OECD-länderna förvärrades under 1977. Överskottsländerna
ökade sitt bytesbalansöverskott, medan många mindre länder fortsatte att ackumulera
betydande underskott.
Tabell 2:1
Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder 1975-
Årlig procentuell
förändring
1978
Andel
1975
1976
1977
1978
av OECD-
områdets
totala
BNP
(%)'
De
sju slora länderna
Förenta
staterna
39,4
-1,8
6.0
4,9
45
Japan
13,0
2,4
6,3
5,1
5-5,5
Förbundsrepubliken
Tyskland
10,5
-3,2
5,6
2,4
34
Frankrike
8,1
-1.1
5,2
2,4
33,5
Storbritannien
5.1
-1,8
2,1
0,3
33,5
Italien
4.0
-3,5
5,6
2,0
23
Canada
4.4
1.1
4,9
2.3
3,51,5
Norden
Danmark
0,9
-1.1
5,5
1.5
0,51,5
Finland
0,7
0,5
0,4
-0.7
01
Norge
0,7
3,5
6,0
3,9
4 5
Sverige
1,7
0,9
1,5
-2,5
0,8
Vissa
andra OECD-länder
Belgien
1,6
-1,9
2,3
2,5
23
Nederländerna
2.1
-1,1
4,6
2.5
23
Schweiz,
1.3
-7,6
0,5
2,8
12
Österrike
0,9
-2,0
5,2
3,5
12
OECD-Europa
40,7
-1,6
4.2
2,0
2,53
OECD-totalt
100,0
-1.0
5,2
3,5
3,5-4
'
1976 års prisei och växelkurser.
'
Ekonomidepartementets bedömning.
Källor:
OECD och nationell statistik.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 26
Bland
de större ekonomierna uppvisade endast den amerikanska en god utveckling. En
bred uppgång både i den privata konsumtionen och de fasta investeringarna gav
en tillväxt i bruttonationalprodukten på nära 5 %. En snabb ökning av
sysselsättningen medförde att arbetslösheten kunde reduceras väsentligt, trots
en samtidig kraftig tillväxt av arbetskraften. Den kvardröjande skillnaden i
konjunkturfas mellan å ena sidan Förenta staterna och å andra sidan flertalet
övriga industriländer bidrog till att den amerikanska bytesbalansen undergick
en fortsatt avsevärd försvagning. Bytesbalansen resulterade 1977 i ett
underskott på ca 20 miljarder dollar efter i det närmaste jämvikt året innan.
Också
för Japans del kan man konstatera en ekonomisk tillväxt på ca 5 %. Den inhemska
efterfrågeutvecklingen var här emellertid påfallande svag. Det var i stället
exportefterfrågan som gav draghjälp åt den japanska ekonomin. Överskottet i
bytesbalansen ökade därmed mycket markant, och det kom att uppgå till ca 11
mUjarder dollar.
I
de västeuropeiska ekonomierna var uvecklingen svagare, och tillväxten stannade
sammantaget vid knappt 2 %. En allmänt stram inriktning av politiken i
flertalet länder bidrog till denna utveckling. I Förbundsrepubliken Tyskland
medförde en oväntat kraftig indragning av köpkraft via skatterna en långsam
ökning av den privata konsumtionen. Tillväxtprognoserna fick här revideras
nedåt efterhand, oeh ökningen i bruttonationalprodukten kom att uppgå till inte
fullt 2,5 %. Bytesbalansen uppvisade ett ungefär oförändrat stort överskott
jämfört med 1976, eller motsvarande ca 3,5 miljarder dollar. Den ekonomiska
politiken i Frankrike, Storbritannien och Italien var under 1977 i första hand
inriktad på att åstadkomma balans i utrikesbetalningarna och nedbringa pris-stegringai-na.
För Storbritanniens och Italiens del kom detta att medföra nära nog stagnation
i produktionen. Den franska ekonomin uppvisade en tillväxt på ca 2,5 %, dvs.
högre än det västeuropeiska genomsnittet. Framgångarna i kampen mot
inflationen blev dock mindre i Frankrike än i Storbritannien och Italien, där
man lyckades dämpa prisstegringstakten avsevärt. De två senare länderna
uppnådde också jämvikt i bytesbalanserna. Det franska underskottet halverades
under året.
För
de mindre industriländerna kom de betydande underskotten i bytesbalansen
efterhand att bli en allt viktigare restriktion på den ekonomiska
utvecklingen. Politiken i många mindre länder lades därför om i en mer
restriktiv riktning. Särskilt markerad blev denna utveckling i de nordiska
länderna. Sammantaget inträffade här en viss nedgång i den totala produktionen.
Hade det inte varit för expansionen inom den norska oljesektorn, hade
nedgången kommit att bli betydligt större.
Betraktar
man utvecklingen av de enskUda efterfrågekomponenterna, kan man konstatera att
den privata konsumtionen varit en pådrivande faktor i flertalet länder. Den
offentliga konsumtionen däremot visade i linje med den restriktiva ekonomiska
politiken generellt små öknings-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978
27
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 2:1 Bytesbalansläge i relation till
bruttonationalprodukten i vissa länder 19741977
Procent
1
F ö renta
staterna
:':;:;
0 t2
Storbritannien
0
-
1
i
u
---- rm-------
----- E=a---
m
: ö :-;::
-1
ma
-4
.
1
2
Japan
1
1
;!
i
0 -2
Frankrike
0
ii '
m
i
.
I
w.
m
iiSS
IMI
-1
-
m
1
_ Cnr-Ut.rAcr-rmtMWy.r Tw-LlmrJ D
1
3 2
1 LJ
yy.'-y
Jl JLil
CUUllACtJ 1 >'OrVI £ 7IJU
-2
1
i:;:;;
SS
ii:
Ii
il
1 iii
M
::::
Sverige
il
i
1
.
Wi
rrrr?
.-4
-
1
0
::'::
Ii
ppi
0
1 1
ö iS
Schweiz
-4
.
::::
sis;
>;:>:
ii
1
6
-
ii?
ii
il
r 1
;::;::;
M
-8
Finland
1
4
siS:
m
i
1
i
:'x-:'
::>:>:;
0
1
2
-
;:-:-:
ii il
1
nss
ii
i
i
i
0 2
E
m
: « *
1
-4
-
m
iii ii
i
sisi
isis
iii
Belgien
-8
Norge
i
i
ii i
SS
i
SS
isis
1
-
l Ö TT
-12
um
iii
0
ii
-16 0
i
3
Nederl ä nderna
1
1
1
ii
Iii
i
ii
2
M
1
i
-2
Ö sterrike
i ii
::: ; :
i
1
-
1
::: :
il
-4
:j
II
0 1
1
Ii
m
m
-6
i
Illl
1
1
...1
i
1974 1975 1976 1977
Källor: OECD och nationell statistik.
1974 1975 1976 1977
Prop. 1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 28
tal. iMed Förenta staterna som viktigt undantag noterades
vidare för näringslivets investeringar en fortsatt svag utveckling. Förklarande
faktorer i detta sammanhang är det låga kapacitetsutnyttjandet, det historiskt
sett låga vinstläget och det sviktande förtroendeklimatet. Också när det gäller
bostadsbyggandet skiljer sig bilden i Förenta staterna från utvecklingen i
övriga länder. iMedan bostadsinvesteringarna ökade med nära 20 % i Förenta
staterna, noterades en direkt tiUbakagång i flera länder. Lagerinvesteringarna
fick inte det stora inflytande på konjunkturförloppet som de haft under
föregående år. Ett undantag utgjorde de nordiska länderna, där lagerrörelserna
hade en kraftigt neddragande effekt på totalproduktionen.
Den snabba produktionsutvecklingen i Förenta staterna
möjliggjorde en nedgång i arbetslösheten från nära 8 % i slutet av 1976 till
mindre än 6j5 % i december förra året. I övriga större länder däremot ökade
åter arbetslösheten. I Västeuropa steg den snabbt under årets första tre kvartal
för att därefter stabiliseras på en hög nivå. Ett allvarligt problem inom hela
OECD-området är den höga ungdomsarbetslösheten. För att komma tUlrätta med
arbetslöshetsproblemen har flertalet regeringar introducerat aktivt stödjande
ekonomisk-politiska åtgärder. Detta har bidragit till att öka den dolda
arbetslösheten, vilket bl. a. kommit till uttryck i en generellt svag produktivitetsutveckling.
Till de positiva inslagen i den ekonomiska utvecklingen
under 1977 hör den dämpning av prisstegringarna som ägde rum under årets senare
del. Detta hänger givetvis samman med den svaga efterfrågesituationen, men
också andra faktorer hade en viktig inverkan. Efter att ha accele-
Tabell 2: 2 Konsumentprisernas utveckling 1974februari
1978
Årlig procentuell förändring
1974
1975
1976
1977
Feb 1977
Feb
1978
Förenta
staterna
11,0
9,1
5,8
6,5
6,3
Japan
24,5
11,8
10,3
8,0
4,2
Förbundsrep.
Tyskland
7,0
6,0
4,5
3,9
3,1
Nederländerna
9,6
10,2
8,8
6,7
5,1
Schweiz
9,8
6,7
1,7
1,3
1,1
Frankrike
13,7
11,7
9,6
9,5
9,2
Storbritannien
16,0
24,2
16,5
15,9
9,5
Italien
19,1
17,0
16,8
19.3
14,1
Canada
10,8
10,8
7,5
8,0
8,7
Belgien
12,7
12,8
9,2
7,1
5,4
Österrike
9,5
8,4
7,3
5,5
3,8
Sverige
9,9
9,8
10,3
11,4
14,1
Norge
9,4
11,7 .
9,1
9,1
9,1
Finland
16,9
17,9
14,4
12,7
10,5
Danmark
15,3
9,6
9,0
11,1
13,1
OECD-totalt
13,3
10,7
8,0
7,9
6,6
OECD-Europa
12,1
12,1
9,6
9,3
7,5
Källa: OECD.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 29
rerat
något under våren visade råvarupriserna en nedåtgående trend under resten av
året. Detta slog så småningom igenom i konsumentprisledet. En annan viktig
faktor i sammanhanget är den inkomstpolitik som flera länder bedrev med
betydande framgång. Även om den genomsnittliga inflationstakten har minskat,
kvarstår stora skillnader i prisutvecklingen mellan olika länder. Om man ser
på konsumentprisernas ökningar mätta i löpande tolvmånaderstal, låg Frankrike,
Storbritannien, Italien och de nordiska länderna fortfarande över
OECD-genomsnittet i december 1977. Japan lyckades att väsentligt reducera
inflationen och var nere i en ökningstakt på mindre än 5 %. Förbundsrepubliken
Tyskland och Schweiz uppvisade fortfarande låga ökningstal på 3,5 resp. 1 %. I
Förenta staterna låg konsumentpriserna vid slutet av 1977 nära 7 % högre än ett
år tidigare.
Världshandelns
tUlväxt blev tillbakahållen under 1977. Efter att ha expanderat med ca 12 %
1976, föll tillväxten tillbaka till 4 å 5 % förra året. Utvecklingen av handeln
mellan OECD-länderna var särskilt svag, men kompenserades delvis av en fortsatt
stark uppgång i exporten till OPEC-länderna. Dessutom märktes en tydlig ökning
av efterfrågan från icke-oljeproducerande utvecklingsländer mot slutet av 1977.
Den
ökande ojämvikten i fördelnmgen av överskott och underskott i bytesbalanserna
återspeglades i en stigande oro på valutamarknaderna. Under de senare månaderna
av året resulterade tidigare uppbyggda spänningar i betydande kursförskjutningar
mellan viktigare valutor. Överskottsländerna upplevde en kraftig appreciering
av sina valutor, samtidigt som dollarns värde sjönk. I effektiva termer steg
den japanska yenen och schweizerfrancen med ungefär 18 resp. 15 % under loppet
av 1977. D-markens värde steg med ca 5 %, och dollarkursen sjönk ungefär lika
mycket.
Utformningen
av penningpolitiken i flertalet industriländer betingades i stor utsträckning
av valutasituationen. Ränteläget i överskottsländerna pressades ned tiU
historiskt mycket låga nivåer. I de länder där bytesbalansen hade börjat
utvecklas i positiv riktning, framför allt Storbritannien och Italien,
genomfördes en successiv sänkning av räntorna. I Förenta staterna utgjorde inte
penningpolitiken något hinder för den pågående expansionen. I linje med den
ökade efterfrågan på krediter skedde dock en måttlig dragning uppåt av
ränteläget under loppet av 1977. De mindre underskottsländerna förde i
allmänhet en mycket stram penningpolitik, framtvingad av hänsynen till den externa
situationen.
Den
allmänt sett strama inriktningen av finanspolitiken var en starkt bidragande
orsak till den låga aktivitetsnivån inom OECD-länderna under 1977. När det
efterhand stod klart hur svag den underliggande trenden var, sattes begränsade
stimulansåtgärder in i ett flertal länder. Dessa åtgärder kom dock i allmänhet
för sent för att i nämnvärd utsträckning påverka konjunkturförloppet under
1977. Överskottsländerna blev både
Prop. 1977/78:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan
30
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram
2: 2 Kursutvecklingen mot US $ för vissa valutor 1976 1 kv. 1978.
Procentuell förändring från fjärde kvartalet 1975
Kvartalsmedelvärdei
opaginerad Kontrollera mot PDF
35
30
25
20
15
10
-10
-15
-20
____ ''''/ ""n
t 1 t 1
J
71/
/ Sfr
i f i
/
... Yen
/dm
y,:
\ Skr
/
opaginerad Kontrollera mot PDF
L
_L
1976 1977
11
kv. 1978 utgör medelvärdet för årets tio första veckor. Källa:
Ekonomidepartementet.
1978
opaginerad Kontrollera mot PDF
inom
internationella ekonomiska organisationer och i bilaterala sammanhang utsatta
för ett starkt tryck att vidta expansiva ekonomisk-politiska åtgärder för att
dels förstärka den allmänna konjunkturutvecklingen i världsekonomin, dels
bidra till anpassningen av rådande extema obalanser. Under 1977 var det
emellertid endast Förenta staterna som genom sitt bytesbalansunderskott kom att
lämna ett väsentligt bidrag till denna anpassning.
I
Förbundsrepubliken beslutades dock under våren 1977 om ett flerårigt
offentiigt investeringsprogram. Investeringar i en omfattning av ca 3 miljarder
D-mark effektuerades under 1977. Ett skattesänknings-
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 31
paket
till en total kostnad av drygt 10 miljarder D-mark, motsvarande ca 1 % av
bmttonationalprodukten, antogs vidare under hösten. Den övervägande effekten
härav infaller under innevarande år. Också i Japan vidtogs vissa konjunkturstödjande
åtgärder. Efter några mer begränsade åtgärder tidigare under året
presenterades i höstas ett stimulansprogram uppgående till ca 1 % av
bruttonationalprodukten. Tyngdpunkten var här lagd på ökade offentliga
utgifter och stöd till bostadsbyggandet.
Ytterligare
ett antal länder vidtog stimulansåtgärder under hösten. Sålunda genomfördes
skattesänkningar i bl. a. Storbritannien och Canada. I båda dessa länder hade
arbetslösheten ökat kraftigt. Konjunktur-stödjande åtgärder presenterades också
i Förenta staterna under våren. Dessa åtgärder adderade till effekterna av den
tidigare förda expansiva politiken.
Utsikter
för 1978
I
den preliminära nationalbudgeten förutsågs att det internationella
konjunkturläget skulle förbättras något under de inledande månaderna 1978 som
en följd av de ekonomisk-politiska initiativ som vidtagUs under hösten 1977.
Konjunkturindikatorerna i vissa länder ger oekså en något ljusare bUd av läget
i början av 1978 jämfört med situationen några månader tidigare. I FörbundsrepubUken
Tyskland hade kurvan för industriproduktionen börjat pekat uppåt, och
orderingången tyder på att denna tendens kommer att hålla i sig ytterligare en
tid framåt. Också i Japan antyder tillgängliga data, t. ex. utvecklingen av
detaljhandelns försäljning, en viss förbättring av konjunkturläget jämfört med
i höstas. Detaljhandelns försäljning har varit gynnsam också i Storbritannien.
Den nedpressning av inflationstakten under 10 % i löpande tolvmånaderstal som
ägt rum där, pekar mot en fortsatt expansion av hushåUens konsumtion. Den
positiva konsumtionsutvecklingen har emellertid ännu inte reflekterats i en
uppgång av industriproduktionen. I den franska ekonomin är läget likartat.
Industriproduktionen stagnerar trots en ökande detaljhandel, samtidigt som
prisstegringarna har dämpats avsevärt de senaste månaderna. I de flesta övriga
länder är det svårare att finna några positiva tecken. För de mindre
ekonomierna, och då särskilt i våra nordiska grannländer, framstår läget
snarare som dystrare nu än för några månader sedan. Flertalet
konjunkturindikatorer i Förenta staterna angav något oväntat negativa värden i
början på året. Orsakerna till detta torde dock vara av tUlfällig karaktär,
såsom inflytandet av den ovanligt kalla väderleken och den utdragna
kolgruvstrejken. Den underliggande konjunkturtrenden i den amerikanska ekonomin
förefaller vara relativt stark, vilket antyds av bl. a. en fortsatt nedgång av
arbetslösheten och en ökning av sysselsättningen under första kvartalet i år.
Dämpningen i början av året var emellertid så betydande att den
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 32
får
en negativ inverkan på den genomsnittiiga tillväxten i den amerikanska
ekonomin 1978.
Mot
bakgrund av den måttliga, i vissa fall svaga, försäljningsutvecklingen,
bedömdes lagren som alltför stora på många håU under 1977. Under senare delen
av året skedde en anpassning nedåt av lagren. Särskilt påtagligt var detta i
Förenta staterna. Det finns därför anledning räkna med att lagerutvecklingen ej
kommer att ha någon nämnvärt neddragande effekt på produktionen den närmaste
tiden.
Förtroendeklimatet
inom näringslivet är generellt sett svagt. I Japan och Förbundsrepubliken
Tyskland bidrar valutornas appreeieringar till att skapa pessimism. Också i Förenta
staterna ser företagen i allmänhet dystert på framtidsutsikterna. Detta är
förvånande dels med tanke på den hittiUsvarande gynnsamma utvecklingen, dels
med hänsyn till att administrationen klart deklarerat att man avser att hålla
uppe den nuvarande expansionstakten i ekonomin ytterligare ett par år.
Jämfört
med 1977 kommer den ekonomiska politiken i de större ländema att i år ge ett
ökat bidrag till den totala efterfrågan. I Förenta staterna innehåller
budgetförslaget för budgetåret 1978/79 en skattesänkning på 25 mUjarder doUar.
Denna bedöms kunna kompensera för den avmattning mot slutet av 1978 som många
bedömare förutsåg skulle ha inträffat om inga ytterligare stimulanser hade
satts in. Även den japanska finanspolitiken kommer att verka konjunkturstödjande.
Till-läggsbudgeten från december 1977 innebar ökade statliga utgifter under det
första kvartalet i år. Också den budget som trädde i kraft den 1 april i år är
allmänt expansiv. Utgifterna i budgeten ökas med ca 20 % i löpande priser. De
stimulansåtgärder som beslutades i Förbundsrepubliken Tyskland förra året
kommer att fortsätta att påverka utveckUngen under 1978. Den västtyska
regeringen har dock hittills avvisat uppmaningar att stimulera ekonomin
ytterligare. iMan menar att tillräckliga åtgärder redan vidtagits för ått öka
den inhemska efterfrågan och att man vill avvakta tills ett statistiskt
underlag finris för första kvartalet i år innan man överväger ytterligare
stimulanser.
Omläggningen
av.den ekonomiska politiken i både Japan oeh Förbundsrepubliken Tyskland
representerar viktiga steg i expansiv riktning. Den svaga utvecklingen i dessa
ekonomier under andra halvåret i fjol och den depressiva effekten på den
inhemska efterfrågan av valutauppskrivningarna, gör det dock tveksamt om hittills
vidtagna åtgärder är tillräckliga för att de interna tUlväxtmålen skall kunna
uppnås. Dessa båda länder måste fortfarande anses ha ett betydande utrymme att
öka den interna efterfrågan. Överskotten i bytesbalanserna väntas inte reduceras
i någon större utsträckning i år, och prisstegringstrenden pekar nedåt.
Flertalet övriga länder har små möjligheter ätt vidta stimulansåtgärder, om
inte Japan och Förbundsrepubliken Tyskland går före i en allmän expansion av
ekonomierna inom OECD-området. Endast Stor-
Bil. Reviderad nationalbudget 1978 33
Tabell 2: 3 Bytesbalansutvecklingen i vissa länder.
19741977
Miljarder dollar
1974 1975 1976 1977
-0,75
11,5
-1,4
-20
-4,75
-1,0
3,7
11,0
9,75
4,0
3,4
3,5
2,0
1,5
2,4
0,5
0,3
2,5
3,5
3,3
-6,0
0
-6,1
-2,8
-8,0
-3,5
-2,5
0
-8,0
-0,5
-2,8
1,5
-1,5
-50
-4,2
-3,8
0,5
0,5
-0,1
0,5
-1,0
-1,5
-2,4
-3,25
-3,5
-9,5
-20,0
-22,5
-32,5
-6,5
-26,5
-32
62,0
34,5
42,0
37
Förenta staterna
Japan
Förbundsrep. Tyskland
Nederländerna
Schweiz
Frankrike
Storbritannien
Italien
Canada
Belgien-Luxemburg
Sverige
Övriga OECD
OECD-totalt
OPEC-länderna
Icke oljeproducerande utvecklingsländer 22,5
32,5 26,0 23
Källor: OECD och nationell statistik.
britannien har lyckats förbättra den externa situationen
och inflationsutsikterna i en sådan utsträckning, att ytterligare
stimulansåtgärder har bedömts kunna genomföras. Dessa förutses få ett
betydelsefullt inflytande på konjunkturförloppet i år. Även för Frankrikes del
torde det finnas ett visst, om än begränsat utrymme för stimulansåtgärder. I
andra länder utgör den externa situationen en alltför stor begränsning för att
ekonomisk-politiska initiativ i expansiv riktning skall kunna genomföras.
Bytesbalansutvecklingen under de senaste månaderna har tvärtom tvingat flera av
de mindre länderna att slå in på en ännu stramare kurs.
Återhämtningen från den svåra konjunkturnedgången
19741975 har hittills gått i ett så långsamt tempo att arbetslösheten i
industriländema utanför Förenta statema fortsatt att stiga. iMot bakgmnd av
den nuvarande ekonomisk-politiska inriktningen är det knappast sannolikt att
tillväxten i OECD-länderna i år kommer att överstiga 4 %. För Västeuropas del
kan ökningen i bruttonationalprodukten väntas stanna vid 2,53 %. Det beräknas
emellertid att en tUlväxt på minst 4,5 % skulle krävas,för att en nedgång i
arbetslösheten skall komma till stånd. Sannolikt kommer därför arbetslösheten
i Västeuropa att öka under innevarande år. Det framstår mot den bakgrunden
inte bara som önskvärt, utan också sannolikt att ytterligare expansiva åtgärder
kommer att sättas in i vissa länder under året.
Liksom under 1977 väntas utvecklingen i de utomeuropeiska
OECD-länderna bli förhållandevis hävdad. En ekonomisk tillväxt på ca 4,5 % är
trolig för Förenta staternas del. Skattesänkningspaketet kommer att ge en
välbehövlig stimulans tUl den privata konsumtionen, och lager-investeringarna
kan förutses ge ett visst positivt bidrag tUl efterfrågan. Bostadsbyggandet har
hittills expanderat i en så snabb takt, att man
3 Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 150. Bilaga 1. BiL
Prop.
1977/78: ISO BUaga 1 Reviderad finansplan 34
sannolikt
inte kan undvika en viss avmattning. Den höjning av ränteläget som skett den
senaste tiden och den ytterligare uppgång som eventuellt förutses verkar också
dämpande på bostadsinvesteringarna. För övriga fasta investeringar framstår
utsikterna som goda. Kapacitetsutnyttjandet har nu nått en sådan nivå, att det
bör verka pådrivande på investeringarna. Ett osäkerhetsmoment är dock det svaga
förtroende-klimatet inom näringsUvet. Sammantaget torde de fasta investeringama
kunna öka med inemot 6 % i år.
Den
fortsatta uppgång som fömtses i Förenta staterna kommer att positivt påverka
utvecklingen i den kanadensiska ekonomin. Efter en mycket måttlig tillväxt
förra året, kan ett uppsving med en ökning i bruttonationalprodukten på
uppskattningsvis 4 % kunna komma till stånd. Det är framför allt den privata
konsumtionen och lagerinvesteringarna som väntas verka pådrivande på konjunkturutvecklingen.
Den
ekonomiska tillväxten i Japan förutses även i år uppgå till ca 5 %. Den privata
efterfrågan väntas fortsätta att utvecklas tämligen svagt. I StäUet är det den
offentiiga sektorn som genom den expansiva budgetpolitiken förutses svara för
det största bidraget till den totala efterfrågan. Dessutom väntas
bostadsbyggandet expandera kraftigt som ett resultat av det statliga
stödprogrammet som beslutades förra året.
I
den preliminära nationalbudgeten förutsågs en tillväxt på 3 % i Västeuropa i
år. Nu framstår denna expansionstakt som något svårare att uppnå. Den
viktigaste orsaken tUl detta är att utvecklingen under andra halvåret i fjol
blev betydligt svagare än enUgt de bedömningar som gjordes endast för några
månader sedan. Även om ytterligare stimulansåtgärder sätts in vilket också
antas komma att ske påverkar detta sannolikt inte utvecklingen förrän under
senare delen av 1978. Effekten därav på den genomsnittliga tillväxten i år
skulle därför bli endast mycket begränsad.
Utvecklingen
i den franska ekonomin i år väntas inte avvika avsevärt från den under 1977.
Sålunda förutses en produktionstillväxt på ungefär 3 %. Den privata och
offentiiga konsumtionen väntas stå för huvuddelen av ökningen, medan de privata
investeringarna antas fortsätta att utvecklas otillfredsställande. För den
västtyska ekonomin förutses en förstärkning av produktionstillväxten jämfört
med 1977 till ca 3,5 %. Den offentliga konsumtionen och de offentliga
investeringarna förutses öka betydUgt snabbare än i fjol.
I
Storbritannien erhöll efterfrågan ett betydande bidrag från den externa sektorn
under 1977. Utan detta bidrag hade en direkt nedgång i bruttonationalprodukten
ägt rum. Jämfört med denna utveckling väntas en markerad förbättring äga rum
under 1978. Samtliga inhemska efterfrågefaktorer förutses bidra till en
produktionstillväxt av storleksordningen 3 %. Denna klara förbättring har sin
grund i den nedgång i inflationstakten och i bytesbalansunderskottet som ägde
rum under 1977.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 35
Också
i Italien nåddes betydande framgångar i dessa avseenden. Utsikterna för den
italienska ekonomin präglas emellertid av en betydande osäkerhet, delvis
betingad av den politiska situationen. Tillväxten väntas här uppgå till
oförändrat ca 2 %.
Tillväxten i de mindre
västeuropeiska ekonomierna förutses bli återhållen. Överskottsländerna
Schweiz, Nederländema och Belgien väntas uppnå en ökning i totalproduktionen
med 1,52,5 %. Underskottsländerna å sin sida tvingas att föra en stram
politik med.hänsyn till den externa balansen.. En åtstramning av den ekonomiska
politiken har de senaste månaderna genomförts bl. a. i Österrike och Norge. Den
norska totalproduktionen väntas dock öka med 4 å 5 % på gmnd av oljesektorns
fortsatta expansion. Övriga nordiska länder kommer sannolikt att kunna uppnå
endast en mycket begränsad tillväxt.
Totalt för OECD-länderna
kan man förutse att den offentiiga sektorn i år kommer att lämna ett ökat
bidrag till efterfrågetUlväxten i jämförelse med 1977. Med tanke på den
offentliga efterfrågans inriktning innebär detta troligen att
industriproduktionen kommer att uppvisa lägre tillväxttal än den totala
produktionen. Detta har i sin tur konsekvenser för industrins investeringar,
för vilka den mycket svaga trenden från 1977 kan väntas fortsätta.
Den måttliga uppgången av
efterfrågan inom OECD-området medför att någon kraftigare ökning av
världshandeln inte är att förutse. Också i år kommer förmodligen internhandeln
i OECD att utvecklas långsammare än den totala världshandeln, vUken väntas
stiga med ca 5 %. Den snabba exportökningen till OPEC-länderna väntas
fortsätta. Likaså kan man anta att den uppgång av exporten till de
icke-oljeproducerande utvecklingsländerna som kunde förmärkas vid slutet av
1977, kommer att hålla i sig. Denna ökning av exporten från OECD-området till
andra länder, kombinerad med en gynnsam utveckling av handelspriserna förutses
leda till att OECD-ländernas samlade bytesbalansunderskott reduceras avsevärt.
Den allvarliga ojämvikten i bytesbalansläget mellan olika OECD-länder väntas
emellertid bestå. Med nuvarande uppläggning av den ekonomiska politiken i
enskUda länder kommer den oundvikliga anpassningen av dessa obalanser att äga
rum via växelkurserna i stället för genom förändringar i berörda länders
inhemska efterfrågan. Ändringar i växelkurserna påverkar emellertid
bytesbalanserna först med en betydande tidseftersläpning, oeh inledningsvis
gör sig en motsatt "terms of trade"-effekt gällande. Det finns därför
en viss risk att rådande bytesbalansojämvikter kommer att öka totalt sett i
år, även om man lyckas nå en differentiering i efterfrågepolitiken.
Sammanfattningsvis
finns det anledning att betrakta den ekonomiska utvecklingen 1978 med visst
bekymmer. Ojämvikten i fördelningen av underskott och överskott i
bytesbalanserna har en direkt depressiv effekt på tillväxten. De skapar
dessutom grundvalen för ökade protektionistis-
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 36
ka
strömningar. Den svaga utvecklingen av den internationella handeln under förra
året kan antyda att vissa protektionistiska inflytanden kan ha varit
betydelsefulla redan då. Ytterligare ett fenomen som inger farhågor är den
svaga utvecklingen av näringslivets investeringar i flertalet länder. Härigenom
försämras utsikterna för den ekonomiska tillväxten i ett längre tidsperspektiv.
Slutligen innebär den höga arbetslösheten inom OECD-området en i längden
oacceptabel situation. Särskilt den utbredda ungdomsarbetslösheten är en
utomordentligt allvarlig företeelse. Mot denna dystra teckning av de ekonomiska
utsikterna står den förmånligare utveckling som en mer expansiv ekonomisk
politik skulle kunna åstadkomma.
2.2
Länderiiversikter
Förenta
staterna
Uppgången
i den amerikanska ekonomin fortsatte med god styrka under 1977.
Bruttonationalprodukten steg med nära 5 %, vilket innebar att administrationens
officiella målsättning uppfylldes. Arbetslösheten reducerades under loppet av
året med drygt 1 procentenhet, ned tUl 6,4 % i december. Detta kunde ske
samtidigt som arbetskraften under loppet av 1977 ökade med drygt 4 miljoner
personer.
Liksom
1976 var expansionen snabbast under årets inledande kvartal. En kraftig ökning
både av den privata konsumtionen och lagerinvesteringarna bidrog till att
tiUväxten då uppgick till 7,5% i årstakt. Därefter mattades emellertid
tillväxten av. Den privata konsumtionens expansion dämpades, liksom också de
fasta investeringarna. Den svaga utvecklingen under sommarhalvåret gav upphov
till farhågor att det amerikanska konjunkturuppsvinget, som pågått ända sedan
mitten av 1975, var på väg att ebba ut. Tillväxten fick dock ny fart det sista
kvartalet. Den slutliga inhemska efterfrågan steg då med ca 7 % i årstakt. En
omfattande neddragning av lagerinvesteringarna och en fortsatt negativ effekt
från utrikeshandeln medförde att BNP-tillväxten stannade vid inte fullt 4 % i
årstakt.
Den
privata konsumtionen har varit den dominerande faktorn bakom den nuvarande
konjunkturuppgången. Den har stimulerats av en stadig ökning av de reala disponibla
inkomsterna, samtidigt som sparkvoten sjunkit under det långsiktiga
genomsnittet. Försäljningen av varaktiga konsumtionsvaror och särskilt bilar
har ökat mycket kraftigt. Detta förklaras till stor del av det uppdämda
konsumtionsbehovet efter den djupa lågkonjunkturen 19741975. Sammantaget ökade
den privata konsumtionen med nära 5 % i fjol.
I
linje med den goda inkomstutvecklingen har också bostadsbyggandet expanderat
ovanligt kraftigt efter den låga aktiviteten på detta område under flera år.
Även demografiska faktorer har här verkat pådri-
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 37
vande.
Industrins investeringar ökade däremot inte i det tempo man hade hoppats med
hänsyn till den stigande industriproduktionen. Detta kan förklaras med den
kvardröjande överkapaciteten inom vissa sektorer och en betydande försiktighet
hos företagen, betingad av djupet på den senaste konjunkturnedgången. Totalt
steg dock de fasta investeringarna med nära 12 %.
Lageruppbyggnaden
gav ett betydande bidrag till produktionsuppgången i början av 1977. Efterhand
fick den en allt mindre positiv effekt, för att slutligen verka direkt
neddragande under det fjärde kvartalet. Sammantaget för hela året gav
lagerinvesteringarna därmed endast ett margineUt tillskott till den totala
efterfrågan.
Den
ekonomiska politiken har verkat konjunkturstödjande under större delen av året.
Ett förslag om skattesänkningar i en omfattning av 11 miljarder dollar drogs
dock tUlbaka under våren eftersom det inte bedömdes nödvändigt för att vidmakthålla
den gynnsamma utveckUngen. Det är framför allt de offentliga utgifterna som
svarar för stimulansen. Penningpolitiken har successivt fått stramas åt med
hänsyn till utvecklingen för den externa balansen.
Handelsbalansen
utvecklades sålunda negativt under 1977 och noterade ett underskott på ca 30
mUjarder dollar. Medan den snabbt stigande inhemska efterfrågan drev upp
importen med nära 10 % i volym stannade tillväxten av exporten vid knappt 5 %.
Denna skillnad i expansionstakt mellan import och export beror i första hand
på att Förenta staterna ligger före, de flesta övriga industriländer i
konjunkturcykeln. En annan faktor av betydelse är det ökande beroendet av
importerad olja. Oljeimporten beräknas ha kostat ca 45 miljarder doUar 1977.
Det bör dock framhållas att också oljeimportens storlek i stor utsträckning
förklaras av den höga ekonomiska aktiviteten. En positiv tjänstebalans medförde
att underskottet i bytesbalansen kunde begränsas till ca 20 miljarder. Härtill
kommer dock ett utflöde på kapitalbalansen av ungefär samma storleksordning,
vilket bidrog till att dollarn under senare delen av 1977 utsattes för en
kraftig press på valutamarknaderna. Trots massiva officiella interventioner
deprecierades den amerikanska valutan med ca 5 % i effektiva termer. Jämfört
med de starkare valutorna, D-mark, yen och schweizerfrancs, blev dock
nedskrivningen betydligt större.
Dollarns
svaghet måste i första hand betraktas som ett cykliskt fenomen. Det
amerikanska näringslivet kan nämligen knappast anses ha förlorat i relativ
konkurrenskraft under den senaste tiden. Inflationstakten i Förenta staterna
har håUit sig under genomsnittet för OECD-länderna totalt. En viss stegring i
konsumentprisernas ökningstakt kunde visserligen förmärkas mot slutet av 1977,
men fortfarande begränsades uppgången till 6,7 % under loppet av året.
Den
gynnsamma utvecklingen av efterfrågan och produktion under
Prop. 1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 38
det
sista kvartalet 1977 bröts vid ingången av 1978. Både detaljhandelns
försäljning och industriproduktionen minskade anmärkningsvärt. Detta
händelseförlopp är dock främst att se som resultatet av den pågående
kolstrejken och den onormalt kalla väderleken. Samtidigt försvagades
efterfrågan på bilar, vilket föranledde en nedgång i bUtillverkningen. Viktiga
konjunkturindikatorer tyder på en återhämtning från nedgången i början av
året. Industriproduktionen liksom orderingången visar åter en positiv
utveckling. Samtidigt har arbetslösheten gått ner ytterligare. Dämpningen var
dock så betydande att den kommer att få en negativ inverkan på den
genomsnittiiga tUlväxten i ekonomin 1978.
Vid
presentationen av den federala budgeten betonade administrationen vikten av
att stimulera den ekonomiska tillväxten och reducera arbetslösheten. Den
målsätta ökningen i bruttonationalprodukten 1978 anges tiU 4,5 å 5 %.
I
syfte att driva på tillväxten föreslog administrationen i budgeten för 1978/79
ett skattesänkningspaket uppgående till 25 miljarder dollar. En stimulans av
ekonomin i denna storleksordning anses komma att bU nödvändig dels för att
motverka effekten av att löntagama på grund av inflationen flyttas upp i
skatteklasser med högre progressivUet, dels för att kompensera för den
avsaktande underliggande trenden i ekonomin under loppet av 1978.
Skattesänkningarna föreslås träda i kraft den 1 oktober i år och får därmed
direkt inverkan på utvecklingen under det fjärde kvartalet. Det kan dock inte
uteslutas, att den omständigheten att en skattesänkning aviserats leder till en
positiv effekt på konjunkturutvecklingen redan dessförinnan.
Den
privata konsumtionen får en ordentlig stimulans av den föreslagna
skattesänkningen. Härtill kommer att konsumenternas förväntningar om den
framförliggande ekonomiska utvecklingen, som den kommer till uttryck i
enkätundersökningar, är optimistiska. Detta framgår också av hushållens
benägenhet att acceptera en ökad skuldsättning för att tillgodose sina
konsumtionsbehov. En konsumtionsutveckling i år med ungefär samma styrka som
1977 ter sig därför trolig.
Däremot
kan bostadsbyggandet knappast väntas fortsätta att expandera i samma takt som
1977. Investeringar i nya bostäder har nu nått en sådan volym att en viss
tillbakagång ter sig naturlig. Den senaste tidens uppåtriktade trend i
ränteläget verkar också neddragande. För industrins investeringar finns det
dock anledning räkna med en fortsatt relativt gynnsam utveckling. Med hänsyn
till den nivå kapacitetsutnyttjandet har nått torde samtidigt investeringarna
i större utsträckning inriktas på en utbyggnad av produktionskapaciteten.
Sammantaget för de fasta investeringarna är dock en viss dämpning av
expansionen jämfört med 1977 sannolik.
Utvecklingen
på prisområdet kan komma att utgöra ett problem under 1978. Den senaste tidens
ogynnsamma utveckling av priserna på en
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 39
rad
basvaror kommer efterhand att slå igenom på konsumentprisema. Vidare verkar det
stora budgetunderskottet, vilket beräknas uppgå till drygt 60 miljarder dollar
såväl innevarande som kommande budgetår inflationsdrivande. Ytterligare
inflationsimpulser kan komma från den svaga dollarkursen och den fördyring av
importen som detta innebär, samt en eventuell ökning i lönestegringstakten.
Risken finns därför att prisutvecklingen kommer att innebära en ökad
restriktion på den ekonomisk-politiska handlingsfriheten.
Den
höga aktivitetsnivån inom den amerikanska ekonomin innebär att efterfrågan för
importerade varor kommer att hällas uppe. För exportens del förutses en
förstärkning äga rum under loppet av året. Av betydelse i detta sammanhang är
den förbättrade konkurrenskraft amerikanska produkter fått tUI följd av
dollarns svaga utveckling det senaste året. Den amerikanska handelsbalansen
torde mot denna bakgrund inte komma att undergå någon ytterligare större
försämring.
Sammanfattningsvis ter sig
utsikterna för den amerikanska ekonomin under 1978 tämligen goda. En fortsatt
förhållandevis snabb tillväxttakt bör leda till en ytterligare reducering av
arbetslösheten. Den underliggande trenden för utvecklingen av den privata
efterfrågan är visserligen. f. n. dämpad, men de föreslagna stimulansåtgärdema
kan väntas ge ett välbehövligt efterfrågetillskott under senare delen av året.
Mot denna bakgrund förefaUer en produktionstillväxt på ca 4,5 % sannolik.
Japan
Den
ekonomiska utvecklingen i Japan under 1977 präglades av motsättningen mellan
en stagnerande inhemsk efterfrågan och en mycket kraftig uppgång av exporten.
Medan den förra steg endast ca 3,5 %, uppvisade exporten en volymökning på 11,5
%. Exporttillväxten var kraftigast i början av året för att därefter successivt
dämpas. Denna avmattning sammanföll med en allt svagare utveckling också av
den privata inhemska efterfrågan. En ökad stimulans från den offentliga sektorn
förmådde inte kompensera för denna dämpning, och utvecklingen under det andra
halvåret blev därför betydligt sämre än vad de flesta bedömare hade förutsett.
För helåret 1977 uppgick ökningen i bruttona tionalprodukten tUl ca 5 %.
Den
privata konsumtionen steg med ca 3 % 1977. Detta återspeglar dels en försiktig
attityd från konsumenternas sida, dels tämligen måttliga ökningar i hushåUens
disponibla inkomster.
Den
svagaste utveckUngen bland de olika efterfrågekomponenterna uppvisade dé
privata investeringarna. Näringslivets investeringar ökade med endast ca 2 %.
Förklaringen härtiU är i första hand en utbredd överkapacitet. Flera
industribranscher, med ett högt beroende av importerade råvaror och av
importerade energi, befinner sig vidare i en all-
Prop. 1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 40
varlig
strukturkris. Även bostadsbyggandet bidrog till den svaga utvecklingen. Här
inträffade en nedgång i absoluta tal.
Den
offentliga sektorn kom under loppet av 1977 att ge ett ökat bidrag till den
totala efterfrågan. Den ursprungliga budgeten för budgetåret 1977/78 innehöll
en del expansiva element. När det så småningom stod klart att ekonomin
utvecklades svagare än förutsett, lades ett paket med ytterligare
stimulansåtgärder fram i september. Tonvikten i detta låg på ökade offentliga
utgifter och stöd till byggnadsverksamheten.
Utvecklingen
av den externa sektorn har blivit föremål för en omfattande internationell
kritik. Samtidigt med den våldsamma uppgången av exporten förblev
importtillväxten mycket svag och resultatet blev en väldig ansvällning av det
externa överskottet. Bytesbalansen noterade ett överskott på drygt 11 miljarder
dollar 1977. Detta kontrasterar skarpt mot den japanska regeringens
ursprungliga målsättning om ett smärre underskott. Utvecklingen av den extema
balansen bidrog verksamt till en nästan ständig press uppåt på valutakursen
under 1977. Under loppet av året apprecierades valutan med effektivt ca 18 %.
Yen-apprecieringen
fick ett. starkt negativt inflytande på förtroendeklimatet inom näringslivet.
Även antalet konkurser bland exportföretag ökade kraftigt. A andra sidan
bidrog kursuppgången till att utestänga utifrån kommande inflationstendenser
och medverkade till en tydUg dämpning i prisstegringstakten. Under loppet av
1977 reducerades konsumentprisernas ökningstakt, mätt i löpande
tolvmånaderstal, från drygt 9 tUl under 5 %. Ett annat positivt tecken i den
japanska ekonomin var den klara uppgång i industriproduktionen som ägde rum i
början av 1978.
Utvecklingen
i den japanska ekonomin under det framförliggande året är i hög grad beroende
av insatta och kommande stimulansåtgärder över budgeten. Det stimulanspaket som
lades fram i höstas avsåg ökade utgifter motsvarande inte fullt 1 % av
bruttonationalprodukten. Dessa insatser var lokaliserade till i huvudsak det
första kvartalet i år. Den ordinarie budgeten för budgetåret 1978/79, vilket
inleddes den 1 april, omfattar utgiftsökningar uppgående tUl 20 % jämfört med
den ursprungliga budgeten från föregående år. Särskilt anslagen för offentliga
investeringar har ökats kraftigt. Budgeten innehåUer också en omfattande
satsning på bostadsbyggandet. Byggnadsinvesteringarna kan till följd härav
förutses stiga inemot 7 %.
För
näringsUvets investeringar däremot är utsikterna fortsatt dystra. Den
kvardröjande överkapaciteten, apprecieringen av yenen och det dåliga
förtroendeklimatet inom industrin talar för att investeringsutvecklingen
kommer att förbli mycket svag.
De
ekonomiska stimulanser som presenterats har huvudsakligen varit inriktade på
ökade offentliga utgifter. Någon stimulans av den privata konsumtionen via
skattesänkningar har inte ingått 1 de aviserade åtgär-
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 41
derna.
I stället kan hushållens disponibla inkomster väntas påverkas negativt av att
skatternas andel av de stigande nominella inkomsterna ökar med de progressiva
skatteskalorna.
Häremot
verkar givetvis den avsevärda dämpningen av inflationstakten som inträffat
under det senaste året. Sammantaget förutses en viss uppgång av den privata
konsumtionens tillväxt jämfört med 1977.
Till
följd av den omedelbara förbättringen av bytesförhållandet torde yenens
appreciering inte resultera i någon snar nedgång i det externa överskottet i
löpande priser. Bytesbalansöverskottet 1978 väntas sålunda bli lika omfattande
som förra året. En fortsatt dämpad utveckling av den inhemska privata
efterfrågan skapar inte heller förutsättningar för någon större ökning av
importen. HärtiU bör givetvis fogas att den ganska betydande uppskrivning av
yenen som ägt rum under det senaste året successivt borde få kännbara effekter
på handelsströmmarna. Detta är dock en process som erfarenhetsmässigt kan bli
tämligen utdragen. En annan faktor som verkar i samma riktning och där
likaledes resultaten kan väntas visa sig först på sikt är det starka tryck
som riktats mot Japan från såväl amerikanskt som västeuropeiskt håll att
"öppna den japanska marknaden" för ökad import. En omedelbar effekt
på handeln har däremot olika åtgärder att hålla tillbaka exporten av vissa
produkter, men betydelsen härav på den totala handeln torde vara relativt
begränsad.
Den
officiella målsättningen för den ekonomiska tillväxten 1978 är Uksom för 1977
mycket ambitiös. Trots insatta stimulansåtgärder är det tveksamt om den ökning
av bruttonationalprodukten med ca 6,5 % som målsatts, går att reaUsera. Häremot
talar främst den svaga underliggande trenden för den privata inhemska
efterfrågan under senare delen av 1977 oeh de inledande månaderna i år. En
produktionstillväxt av storleksordningen 5 % ter sig mer sannolik om inte
ytterligare stimulanser vidtas. Däremot torde vidtagna åtgärder få positiva,
indirekta effekter under senare delen av 1978, vilket skulle innebära en
successiv förstärkning av konjunkturen under loppet av året.
FörbundsrepubUken
Tyskland
Den
västtyska ekonomin utvecklades mindre tillfredsställande under 1977 än vad som
aUmänt hade förutsetts. Sålunda stannade den reala tiUväxten vid ca 2,5 %,
medan den officieUa målsättningen så sent som vid halvårsskiftet 1977 angav en
ökning av bruttonationalprodukten med 5 %. Den långsamma produktionstillväxten
var ej tillräcklig för att reducera arbetslösheten, vilken låg kvar på en nivå
kring 4,5 % i säsongrensade termer.
De
första månaderna 1977 präglades av en hög ekonomisk aktivitet, i första hand
uppburen av den privata konsumtionen, men efterhand mattades uppgången av. När
den utländska efterfrågan dämpades under vå-
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 42
ren,
påverkades också den inhemska efterfrågan negativt. Sammantaget ledde detta
till att industriproduktionen stagnerade under det andra och tredje kvartalet.
En viss uppgång ägde därefter rum under årets senare del, då effekten av
insatta stimulansåtgärder började visa sig.
Den
restriktiva inriktningen av den ekonomiska politiken under första halvåret 1977
bidrog i hög grad till den svaga utvecklingen i ekonomin. De offentliga
investeringarna minskade under denna period i absoluta tal, medan den
offentiiga konsumtionen ökade med mindre än 1 %. Under det andra halvåret
skedde sedan en tydlig uppgång i de offentUga utgifterna. Detta var i stor
utsträckning resultatet av att regeringens fleråriga investeringsprogram
började visa sig.
När
det efterhand stod klart hur svag den underliggande trenden i
konjunkturutvecklingen var, vidtog regeringen ytterligare åtgärder för att
stimulera efterfrågan. Under hösten beslöts om relativt omfattande
skattesänkningar både för hushållen oeh företagen. Huvuddelen av dessa åtgärder
får emellertid effekt först under innevarande år. Skattesänkningar i en
omfattning av 23 miljarder D-mark bidrog dock till att stödja den privata
konsumtionen redan under de sista månaderna 1977. Den privata konsumtionen gavs
också stimulans av de frisläpp från löntagarnas sparfonder som företogs vid
halvårsskiftet. Härigenom uppnåddes en ökning i den privata konsumtionen på ca
3 % för helåret 1977.
De
privata investeringarna ökade med drygt 5 % 1977. Huvuddelen av denna uppgång
hänför sig emellertid tUl årets inledande månader. En utbredd överkapacitet
inom flera industrigrenar och en ökande pessimism beträffande
exportutsikterna, bidrog till att investeringsverksamheten avtog under loppet
av året.
En
snabbare tillväxt av exporten i löpande priser jämfört med importen ledde tUl
att handelsbalansöverskottet ökade 1977. I motsatt riktning verkade en fortsatt
negativ trend i utvecklingen av tjänste- oeh transfereringsbalansen, varför
överskottet i bytesbalansen begränsades tiU 1976 års nivå, eller m.otsvarande
ca 3,5 miljarder dollar.
Liksom
den japanska yenen var D-marken under 1977 utsatt för ett starkt uppåtriktat
tryck. I effektiva termer ägde en appreciering på ca 5 % rum. Gentemot vissa
valutor, särskilt den amerikanska doUarn, blev apprecieringen betydligt större.
D-markens kursutveckling och förhållandevis måttliga löneökningar medförde att
den i internationeU jämförelse redan låga inflationstakten kunde nedbringas
ytterligare. Under loppet av 1977 steg konsumentpriserna med endast 3,5 %.
Uppgången
i den ekonomiska aktiviteten under senare delen av 1977 fortsatte in på 1978.
Industriproduktionen steg i jämn takt, och orderingången utvecklade sig
gynnsamt. Särskilt order från inhemska beställare ökade kraftigt. Av stor
betydelse är det faktum att orderingången för investeringsvaror visade en
uppåtgående trend. Den positiva bild
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 43
som
dessa konjunkturindikatorer förmedlar, skall dock ses mot bakgrund av den låga
utgångsnivån. D-markens uppskrivning och de därmed försämrade exportutsikterna
är faktorer som verkar negativt på förtroendeklimatet i näringslivet.
De ekonomisk-politiska
åtgärder som beslutades under 1977 får till stor del effekt under innevarande
år. Av de 16 miljarder D-mark som det medelsfristiga investeringsprogrammet
omfattar, förutses drygt en tredjedel effektueras i år. Sänkningen i höstas av
de direkta skatterna innebär ett inkomstbortfall för staten om drygt 10
mUjarder D-mark. En motverkande faktor utgör dock höjningen av mervärdeskatten
med en procentenhet från 1 januari i år. De statliga utgifterna förutses öka
med ca 10 % under året. Sammantaget innebär detta att det federala budgetunderskottet
väntas stiga med 10 miljarder D-mark tiU ca 30 miljarder. En betydande
osäkerhet föreligger när det gäUer att bedöma utvecklingen av delstaternas oeh kommunernas
utgifter. En strävan att åstadkomma budgetbalans kan här verka återhållande.
Den
officiella målsättningen för produktionsutvecklingen 1978 innebär en tillväxt
på 3,5 %. Denna målsättning betraktas av de flesta bedömare som realistisk;
flertalet prognoser anger en ökning i bmttonationalprodukten på 33,5 %.
Återhämtningen i den västtyska ekonomin skulle således bli tämligen långsam
också i år. Med tanke på den låga utgångsnivån krävs dock att tillväxten når
upp till 45 % under loppet av 1978 för att målet skaU realiseras.
Den bestående
överkapaciteten inom många branscher utgör en dämpande faktor för de privata
investeringarna. Härtill kommer att industrigrenar som upplevt en god
konjunktur under 1977 särskilt bilindustrin väntas få sämre
avsättningsmöjligheter innevarande år och därmed minskade incitament att företa
kapacitetsutvidgningar. Apprecieringen av D-marken tvingar företagen att
reducera kostnaderna för att bibehålla konkurrenskraften på världsmarknaden. En
stor del av investeringarna kan därför väntas få en rationaliseringsinriktad
karaktär. Den förutsedda kraftiga ökningen av de offentliga investeringarna väntas
tUlsammans med en måttlig ökning av bostadsbyggandet leda till att de totala
fasta investeringarna visar en något högre tillväxttakt än förra året.
Lagerinvesteringarna tros inte heller i år ge något bidrag tiU tiUväxten.
De
faktorer som verkat dämpande på inflationen under 1977 väntas göra sig gällande
också i år. En ökning i konsumentpriserna med ca 3,5 % ter sig därmed sannolik.
Utgången av pågående avtalsrörelse är oviss. Avståndet mellan parternas bud på
den privata sidan är fortfarande stort. Om man utgår ifrån att slutresultatet
kommer att innebära en löneökning av storleksordningen 6 %, kan den privata
konsumtionen förutses öka i ungefär samma takt som under 1977, dvs. med ca 3
%.
Prop.
1911/18:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 44
I
internationella sammanhang har den västtyska regeringen under de senaste åren
ofta uppmanats att göra mer för att stimulera den inhemska efterfrågan och
därmed bidra till en gynnsammare utveckling av världsekonomin.
Förbundsrepubliken tillmäts här en nyckelroll, särskUt när det gäller
utvecklingen i Västeuropa. En i internationell jämförelse mycket låg
inflationstakt och betydande överskott i bytesbalansen skapar enligt många
bedömare ett stort utrymme för en mer expansiv poUtik. Om den nuvarande
inriktningen av politiken bibehåUs, menar man att D-marken kommer att
apprecieras ytterligare, vilket skulle medföra ökade depressiva effekter på den
västtyska ekonomin.
Den
västtyska regeringen anser däremot att man redan gjort tillräckligt för att
stimulera ekonomin: om den underliggande trenden i utvecklingen är svag, är
det inte möjUgt att helt motverka detta genom ökad offentlig efterfrågan. Den
offentliga sektorns samlade budgetunderskott beräknas för innevarande år uppgå
till drygt 4 % av bruttonationalprodukten, vilket enligt officiell bedömning
avsevärt begränsar utrymmet för ytterligare expansiva åtgärder. I detta sammanhang
anförs också konstitutioneUa hinder att öka budgetunderskottet vidare.
Den
tilltagande depressiva effekten av valutaapprecieringen och möjligheten av en
ökning i arbetslösheten gör dock ytterligare stimulansåtgärder allt mer
påkallade. Trycket på den västtyska regeringen att mera positivt bidra till
konjunkturförloppet särskilt i Västeuropa, är betydande. Det kan därför väntas
att åtgärder trots aUt kommer att vidtas, vilket skulle förbättra utsikterna
för årets senare del. En tiUväxt uppemot 3,5 % ter sig därmed trolig.
Storbritannien
Den
strama ekonomiska politiken bidrog till anmärkningsvärda framgångar i den
brittiska ekonomin under 1977. Efter en rad av år med underskott noterades ett
överskott i bytesbalansen. Samtidigt dämpades inflationstakten avsevärt.
Prisstegringarna, mätta i löpande tolvmånaderstal, uppgick i december 1977 tUl
något över 12 %, att jämföra med nära 18 % då ökningarna var söm störst. Denna
utveckling medförde ett stigande förtroende fÖr det brittiska pundet och ett kraftigt
inflöde till valutareserven.
Framgångarna
med den externa balansen och på inflationssidan har köpts till priset av en
stagnerande inhemsk produktion. De offentliga utgifterna minskade i volym
under 1977. Den offentliga konsumtionen bibehölls på 1976 års nivå, medan de
offentliga investeringarna minskade med mer än 20 %. Åtstramnmgen inom den
offentliga sektorn kom i volymtermer att bli hårdare än avsett, delvis som en
följd av att kostnadsstegringarna blev något större än förutsett.
Den
privata konsumtionen sjönk med ca 1 % i volym. Detta var i första hand ett
resultat av nedgången i hushållens disponibla inkomster.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 45
Genom
regeringens lönepolitiska samarbete med fackföreningarna uppnåddes en avsevärd
dämpning av lönestegringarna. De skattesänkningar som löntagarna erhöll som
kompensation, motverkade endast delvis effekten av att lönerna ökade
långsammare än priserna.
Liksom
de offentliga investeringarna gick också bostadsinvesteringama tillbaka kraftigt.
Det privata näringslivet särskilt tUlverkningsindustrin kunde däremot
registrera en ökning i investeringarna. Härtill bidrog en betydande uppgång i
vinsterna från den mycket låga nivån under de närmast föregående åren.
Produktionen av olja i Nordsjön gav dessutom ett både direkt oeh indirekt
incitament till ökade investeringar. Industrins investeringar ökade med 7 %.
Sammantaget minskade dock de fasta bruttoinvesteringarna med ca 7 %.
Den
svaga inhemska efterfrågan och den stagnerande produktionen resulterade i en
fortlöpande ökning av antalet arbetslösa. Först mot slutet av 1977
stabiliserades arbetslöshetsandelen på en nivå av ca 6 % i säsongrensade tal.
Bruttonationalprodukten
steg endast marginellt 1977. Att en direkt nedgång inte inträffade berodde på
den expansiva utvecklingen av exporten. Denna ökade mer än 6 %, varvid en
flerårig trend med marknadsandelsförluster kunde brytas. Särskilt exporten av
olja gav ett betydande bidrag, men också den övriga exporten utvecklades
gynnsamt. Trots den positiva exportutvecklingen kvarstod ett underskott i
handelsbalansen. Detta kompenserades dock av en positiv tjänste- och transfereringsbalans,
varför i stort sett jämvikt i bytesbalansen kom att uppnås.
Internationell
upplåning har utgjort en viktig beståndsdel av den ekonomiska politiken under
de senaste åren. Omfattande lån har erhållits från InternationeUa valutafonden,
det senaste från december 1976 på nära 4 miljarder dollar. I samband med dessa
lån har regeringen åtagit sig att följa vissa riktlinjer vad beträffar bl. a.
storleken på det offentliga budgetunderskottet och den inhemska
kreditexpansionen.
Det
offentliga budgetunderskottet kom att ligga väl under de uppställda gränserna.
För att motverka den stigande arbetslösheten kunde mot denna bakgrund den
ekonomiska politiken under hösten ges en ef-terfrågestödjande inriktning. I
oktober presenterades ett stimulanspaket med en omfattning av ca 1 miljard
pund, vilket motsvarar ungefär 0,7 % av bruttonationalprodukten. Paketet
innehöll vissa skattelättnader samt en ökning av den offentliga
byggnadsverksamheten.
StabUiseringen
av pundkursen under 1977 åtföljdes av en mycket snabb ökning av valutareserven,
trots att diskontot sänktes successivt under en tolvmånadersperiod med hela 10
procentenheter. Efter hand medförde ökningen i valutareserven en stark press
uppåt på pundet och i november förra året beslöt myndigheterna att upphöra med
interventionerna för att hälla valutakursen nere. En omedelbar appreciering av
pundet ägde därvid rum.
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 46
Vid
ingången av 1978 präglades den brittiska konjunkturbilden av fortsatt
stagnation. Varken industriproduktionen eller arbetsmarknadsläget visade någon
förändring till det bättre. Lager- och ordersituationen var fortfarande
otillfredsställande. Ett positivt tecken var dock statistiken över
detaljhandelns försäljning. Denna visade en klar uppgång, vilken kan förklaras
dels med skattesänkningen från oktober, dels med den ökning i de reala
disponibla inkomsterna som inträffat i samband med dämpningen i
inflationstakten. .
De
enkätundersökningar över förtroendeklimatet inom näringslivet som utförts under
årets första månader, visar på en förhåUandevis stor optimism. Exportföretagen
var dock oroade över att apprecieringen i pundet kunde ha medfört en försämring
av deras konkurrenskraft på världsmarknaden. En annan osäkerhetsfaktor var.
löneutvecklingen. Det formella lönepolitiska samarbetet upphörde i augusti
1977. Fackföreningarna har emellertid förbundit sig att också i fortsättningen
iaktta regeln, att löneförhandlingar skulle ske med ett tidsintervall av minst
12 månader. Regeringen angav 10 % som en övre gräns för lönehöjningarna och
hotade med sanktioner mot företag som gick över denna gräns. De faktiska löneökningarna
kom trots detta att i de flesta fall snarare ligga över än under 10 %, oeh det
är därför sannolikt att de genomsnittliga lönekostnadsökningarna 1978 kommer
att ligga över den rekommenderade gränsen.
Flertalet
prognoser är optimistiska beträffande utsikterna för den brittiska ekonomin
1978. De konsoliderade statsfinanserna och framgångarna med att dämpa
inflationen och åstadkomma extern balans, har ökat regeringens utrymme att
vidta ytterligare stimulansåtgärder. Expansiva åtgärder i en omfattning av ca
2,5 miljarder pund offentliggjordes i mitten av aprU i år. Merparten av
insatserna gäller skattelättnader för såväl företag som hushåU.
Trenden
med en ökning i de reala disponibla inkomstema förutses hålla i sig under 1978.
Därmed skapas förutsättningar för en uppgång i den privata konsumtionen med
drygt 3 %. Oekså bostadsbyggandet, som gått tillbaka under senare år, väntas ta
ny fart.
De
investeringsenkäter som publicerats pekar mot en snabb ökning i de privata
investeringarna 1978. Liksom i fjol är det tillverkningsindustrins
investeringar som väntas expandera snabbt. Det kan anses sannolikt att
investeringarna efter hand aUt mer inriktas på en utbyggnad av
produktionskapaciteten. Sammantaget förutses en ökning i de fasta investeringarna
med ca 4 %.
En
viktig förutsättning för den skisserade positiva utvecklingen av den brittiska
ekonomin är, att inga allvarliga bakslag inträffar vad gäller den externa
balansen eller prisutvecklingen. Bytesbalansen kommer troligen att utvecklas
mot ökade överskott under loppet av 1978. Från officiellt håll kalkylerar man
med ett överskott på motsvarande ca 1,5 mil
Bil. Reviderad nationalbudget 1978 47
jarder
dollar. I januari i år meddelade regeringen att man i förtid avsåg att
återbetala 1 miljard dollar av skulden till Internationella valutafonden och
ca 2 miljarder dollar av övriga lån.
Vad
gäller prisutvecklingen däremot finns det anledning att vara något mindre
optimistisk. Trots den neddragning i inflationstakten som ägt rum, är
inflationen i Storbritannien fortfarande högre än i flertalet andra större
industrUänder. Om lönekostnadsstegringarna blir alltför stora kan man befara
att prisstegringarna åter accelererar mot slutet av året. Detta skulle betyda
att förtroendeklimatet inom näringslivet försämras.
Helhetsbilden
av den brittiska ekonomin ter sig dock ljus. Det verkar troligt att 1978 blir
det år då en längre tids stagnation bryts. En ekonomisk tillväxt på 3 å 3,5 %
ter sig fullt förenlig med fortsatt finansiell stabilitet.
Frankrike
I
enlighet med den s. k. Barre-planen gavs både finans- oeh penningpolitiken en
restriktiv utformning under 1977. För att motverka de negativa effekterna
härav på sysselsättningen, företogs en rad selektiva arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Selektiva ekonomisk-politiska åtgärder vidtogs oekså i syfte att
hålla tillbaka pris- och lönestegringarna.
Den strama utformningen av
den ekonomiska politiken bidrog till att den franska ekonomin utvecklades
tämligen långsamt under 1977. Totalproduktionens tillväxt stannade vid ca 2,5
%. En motsvarande ökning noterades också för den privata konsumtionen, medan de
fasta investeringarna, liksom i flertalet övriga industriländer, uppvisade en
otillfredsställande utveckling. Expansionen av bostadsbyggandet dämpades under
året, medan övriga privata investeringar gick tillbaka i absoluta tal. Detta
kompenserades delvis av en uppgång i de offentliga investeringama, där
särskilt investeringarna inom de statsägda företagen expanderades kraftigt.
Den offentiiga konsumtionen ökade med ca 3 %.
Den svaga
produktionstillväxten ledde efter hand till att arbetslösheten ökade. De
högsta talen noterades under tredje kvartalet med en arbetslöshet på nära 5,5
%. Till följd av de selektiva sysselsättningsstöd-jande åtgärderna, som sattes
in, skedde därefter en nedgång av arbetslösheten till drygt 4,5 % vid årets
slut.
Trots den dämpade
efterfrågesituationen, de måttiiga löneökningarna och den selektiva prispolitik
som bedrevs, visade inflationstendenserna länge inte någon tendens att mattas
av. Först mot slutet av året kunde en klar nedgång i prisstegringstakten
förmärkas. För 1977 i sin helhet innebar detta att praktiskt taget ingen
reducering av inflationen åstadkoms.
Medan resultaten i kampen
mot prisstegringarna blev begränsade, var framgångarna större beträffande den
externa balansen. Underskottet i bytesbalansen halverades i stort sett under
året. Underskottet, som upp-
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 48
gått
till drygt 6 miljarder doUar 1976, stannade vid ca 3 miljarder 1977. En viss
förbättring av tjänstenettot bidrog till denna utveckling, men den avgörande
orsaken var en kraftig förstärkning av handelsbalansen. Bl. a. till följd av
marknadsandelsvinster steg exporten mer än 6 % i volym, medan importen stagnerade
i linje med den dämpade inhemska efterfrågan.
Den
franska konjunktursituationen i början av 1978 företer en splittrad bild. TiU
de positiva inslagen hör nedgången i arbetslöshet och inflationstakt. Det
råder dock viss tveksamhet huruvida dessa framgångar är av en varaktig natur,
eller om de främst är betingade av de selektiva åtgärder som vidtagits.
Förtroendeklimatet inom näringslivet ligger fortfarande på en låg nivå, och
industriproduktionen har i stort sett stagnerat. En viss neddragning av
färdigvarulagren ägde rum i slutet av 1977, men företagen bedömer ännu lagren
som alltför stora. Vad gäller investeringsplanerna i början av 1978 kan man
anta att företagens avvaktande attityd i hög grad hängde samman'med
osäkerheten inför det då förestående parlamentsvalet.
Under
förutsättning att inriktningen av den ekonomiska politiken förblir oförändrad,
är det troUgt att utvecklingen i den franska ekonomin i år ej väsentligt kommer
att avvika från den under 1977. Således kan man vänta att exporten också i
fortsättningen kommer att expandera förhållandevis snabbt. Några ytterligare
stora vinster av marknadsandelar är visserUgen ej att räkna med, men däremot
väntas jordbmksexpor-ten komma upp till en normal nivå efter den svåra torkan
1977. Utvecklingen mot extern balans tros därför fortgå under året. Vad
inflationen beträffar är det sannolikt att den ekonomiska politiken kommer att
uppvisa bättre resultat i år än 1977. Härför talar bl. a. de relativt måttliga
löneökningarna och den lugnare prisutveckling som förutses för jordbruksprodukter.
En
avmattning i prisstegringstakten skulle verka positivt på den privata
konsumtionen som därigenom skulle kunna öka något snabbare än förra året, eller
med ca 3 %. Med utgångspunkt från redovisade utgiftsplaner beräknas den
offentliga konsumtionens tillväxt uppgå till ca 3,5 %. De offentliga
investeringarna väntas fortsätta att expandera kraftigt. Den uppgång på mellan
4 och 5 % som förutses betingas framför allt av ambitiösa investeringsprogram
inom de statsägda företagen.
UtveckUngen för de privata
investeringarna däremot fömtses bli fortsatt svag. Bostadsbyggandet väntas
stagnera, medan den negativa trenden i övriga privata investeringar sannolikt
kommer att brytas. Den lageranpassning som ägde rum under 1977 avslutades
troligen i början av innevarande år. För året som helhet kan man därför vänta
en neutral eller måttligt neddragande effekt av lagren på
produktionstillväxten.
De
framgångar man i Frankrike vunnit på den externa sidan, måste fortfarande anses
vara bräckliga. De skulle uppenbarligen äventyras vid
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 49
en
alltför snabb uppgång i den inhemska efterfrågan. Endast vid en allmän uppgång
i den västeuropeiska ekonomin kan därför Frankrike vän-, tas följa efter méd en
omläggning av politiken i expansiv riktning. Med hänsyn till rådande svaga
utsikter för utvecklingen på de viktigaste exportmarknaderna ter sig
sannolikheten för en snar sådan omläggning relativt Uten. En
produktionstillväxt i den franska ekonomin 1978 på 3 % eller något därutöver
framstår mot denna bakgrund som mest trolig. Den osäkerhet som präglade läget i
den franska ekonomin under perioden omedelbart före parlamentsvalet
beträffande såväl den ekonomiska politiken som företagens investeringsvilja
innebär dock att prognosen måste omgärdas med betydande reservationer.
Danmark
Den
ekonomiska politikens restriktiva inriktning oeh den svaga utlandsefterfrågan
präglade i hög grad utvecklingen i den danska ekonomin 1977.
Bruttonationalprodukten ökade med endast drygt 1 %. Detta var otillräckligt för
att hindra att sysselsättningsläget försämrades och arbetslösheten steg till ca
7,5 %.
Den
offentliga konsumtionen ökade med ca 2,5, dvs. något mindre än året förut.
Investeringarna på den offentliga sidan minskade däremot med ca 2,5 %. Denna
utveckling speglar 1975 och 1976 års beslut om besparingar inom den offentliga
sektorn.
Inom
näringslivet minskade satsningarna pä maskininvesteringar, vUket starkt
kontrasterar mot utvecklingen 1976. Däremot ökade industrins
byggnadsverksamhet med ca 6 % 1977. IndustrUnvesteringarnas andel av de totala
investeringarna har minskt från 13 % i början av 1960-talet tiU 7 % 1977. För
bostadsinvesteringarna noterades en minskning med drygt 15 % i fjol.
I
huvudsak som en följd av de båda s. k. augustiuppgörelserna 1976 oeh 1977,
vilka via avgifts- och skattehöjningar tog sikte på att minska
konsumtionsutrymmet, stagnerade den privata konsumtionen. Samtidigt visade
industrins import av insatsvaror en fallande tendens under året. Den svaga
utvecklingen av dessa båda importtunga områden ligger bakom importminskningen
på ca 3 %. Även om exporten utgjorde det mest expansiva inslaget i efterfrågan
ökningen uppgick till ca 4,5 % skedde till följd av den svaga marknadsutvecklingen
en dämpning i tillväxttakten jämfört med 1976. Sammantaget medförde denna
utveckling av utrikeshandeln att handelsbalansens underskott minskade med ca
3 miljarder
till drygt 5 miljarder Dkr 1977. Den externa balansen för
bättrades, särskilt under årets senare del. Bytesbalansunderskottet stan
nade vid ca 9,6 mUjarder Dkr, en förbättring med ca 2 miljarder jäm
fört med 1976 trots väsentligt ökade ränteutbetalningar för utlandsskul
den. Staten tog både 1976 och 1977 en betydligt större del av den ut-
4 Riksdagen
1977/78.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.
Prop. 1977/78:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 50
ländska
upplåningen än tidigare. Nettoutlandsskulden uppgick till 48 miljarder Dkr vid
slutet av 1977.
De
begränsade möjligheterna till ökad utlandsförsäljning inverkar i hög grad på
bedömningen av den ekonomiska utvecklingen 1978. Av särskild betydelse är
naturligtvis den relativt ogynnsamma bild, som tecknas för de för dansk export
så viktiga nordiska marknaderna. Utvecklingen påverkas också i betydande grad
av de omfattande ekonomisk-politiska åtgärder, som sattes in under 1977 i
syfte att dämpa konsumtionsefterfrågan via höjda skatter och avgifter. De
sysselsättnings-och aktivitetsfrämjande satsningar som gjorts inom den
offentliga sektorn, byggnadssektorn samt vissa åtgärder för att stärka
företagens konkurrensförmåga och investeringsvilja väntas endast delvis kunna
uppväga de mer negativa tendenserna.
Ökningstakten
för exporten väntas bli något lägre än i fjol, ca 4 %. Då företagens kostnadsökningar
avtagit något, anses industriexporten kunna öka i ungefär samma takt som
efterfrågan på importerade industrivaror i de viktigaste avnämareländerna.
Exporten av lantbruksprodukter resp. tjänster antas öka med ca 6 % vardera.
För
hushållens disponibla realinkomster förutses en viss fortsatt nedgång, vilket
torde leda tUl en minskning i den privata konsumtionen. Särskilt väntas
försäljningen av bilar och andra varaktiga konsumtionsprodukter att bli
drabbade.
Delvis
som en följd av satsningar inom arbetsmarknadspolitiken samt på energiområdet
förutses den offentiiga sektorns efterfrågan öka med ca 2,5 % och visa en
ökande trend under året.
Den
relativt svaga efterfrågeutvecklingen indikerar att näringslivets investeringar
fortsätter att minska. Investeringsavdraget för maskiner, vilket har utsträckts
till årets slut, kan komma att medföra ökade satsningar under årets senare
del. Industrins anläggningsverksamhet antas komma att öka med ett par procent.
Reparationer och isoleringsarbete i energibesparande syfte väntas väsentligt
bidra till aktiviteten inom bostadssektorn, där totalt en ökning på ea 4 %
väntas.
Importprognosen
antyder en nedgång på ca 2 % 1978. Minskningar väntas främst för
konsumtionsvaror. Energiimporten beräknas fortsätta att stiga. Maskinimporten
kan komma att tillta mot årets slut, om företagen vill utnyttja
avskrivningsmöjligheterna. Importen av tjänster antas öka, men i lägre takt än
1977.
Handelsbalansen
kan mot denna bakgrund förbättras ytterligare, till ett underskott på ca 1
miljard Dkr. Underskottet i bytesbalansen har i prognoserna angetts till inemot
7 miljarder Dkr för 1978. För bruttonationalprodukten antas ökningen bli ca 1
%, vilket kommer att förvärra det redan besvärliga läget på arbetsmarknaden.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 51
Finland
Efter
två år av svag produktionsutveckling i den finska ekonomin, minskade
bruttonationalprodukten med ca 0,5 % 1977. Efterfrågan från utlandsmarknaderna
var sämre än väntat, men ändå ökade exporten med 10"% oeh nådde den högsta
nivån någonsin. Med undantag för den offentliga konsumtionen och
bostadsbyggandet uppvisade de inhemska efterfrågekomponenterna en starkt
negativ utveckling. Den sjunkande aktivitetsnivån och restriktiva åtgärder,
riktade direkt mot införseln, satte tydliga spår i importen, som sjönk med ca7
%.
Den
externa balansen förbättrades sålunda avsevärt 1977. Handelsbalansens
underskott på ca 4 miljarder mark 1976 förbyttes i ett smärre överskott.
Frakterna samt övriga tjänster, främst inom byggnads- och
anläggningsverksamheten, bidrog med ca 1,6 miljarder. Trots att ränteutbetalningarna
ökade med över 1/3 kunde bytesbalansens underskott reduceras från 4,5 mUjarder
mark 1976 till drygt 700 milj.
Exportökningen
åtföljdes emellertid inte av någon produktionsuppgång inom industrin, utan
klarades med hjälp av en markerad lagerneddragning. Arbetslösheten ökade
därför fortiöpande under året och utgjorde i genomsnitt 6 % av den totala
arbetsstyrkan. Det kärva läget på arbetsmarknaden bidrog tUl att både kostnader
oeh priser steg något långsammare 1977, trots att marken skrevs ned vid två
tUlfäUen.
Industriproduktionen
avtog, särskilt vad gäller insatsvaror. Investeringarna minskade totalt med
drygt 6 %, efter en nästan 12-procentig nedgång 1976. Ett överlag lågt
kapacitetsutnyttjande, dåliga försäljningsutsikter, låg räntabilitet och en
kärv kreditmarknad förklarar företagens svaga vilja att investera.
De
reala disponibla inkomsterna sjönk något mindre 1977 än året innan till följd
av att inkomstskatterna reducerades pch familjebidragen ökades. Men då
sparandet åter steg, minskade den privata konsumtionen med drygt 2 %.
Penningpolitiken
som trots vissa lättnader var restriktiv får delvis anses ligga bakom
framstegen både med den externa balansen och inflationsbekämpningen. I syfte
att stimulera den inhemska efterfrågan och söka bromsa en ytterligare
försämring på arbetsmarknaden gjordes en viss omorientering ay finanspolitiken
i expansiv riktning. Effekterna av fjolårets åtgärder väntas först under loppet
av 1978. Det kärva ekonomiska läget ökar kraven på statiiga insatser för att
understödja sysselsättningen och produktionen.
Regeringens
tilläggsbudget, framlagd för riksdagen i februari 1978, omfattar ca 700 milj.
mark, avsedda att skapa fler arbeten för ungdomar. Ett planerat varvsstöd får
formen av tidigarelagda fartygsbeställningar. Budgetunderskottet beräknas genom
dessa insatser öka till 4,4 miljarder.
Den
norska devalveringen i början av februari i år aktualiserade gi-
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 52
vetvis
frågan om den finska valutans kurs. Industrin, särskilt skogssektorn, hade
sedan länge yrkat på en nedskrivning av marken och många exportföretag hade
kompenserat sina ogynnsamma konkurrenspositioner med friställning av personal.
Devalvermgen i Finland, som genomfördes i mitten av februari, kan därför
motiveras av både konkurrens- och sysselsättningsskäl.
I
regeringens åtgärdspaket för att följa upp devalveringen märks en räntesänkning
med 1 %, lägre omsättningsskatt på investeringar samt minskade sociala avgifter
för arbetsgivare och arbetstagare. Dessa åtgärder ansågs otillräckliga från
fackligt håll, varför arbetstagarorganisationernas krav på direkt
lönekompensation kvarstod. Arbetsgivarna höU fast vid att löneförhöjningarna
var oförenliga med rådande ekonomiska situation i företagen.
Jämkningsförhandlingar fördes under strejkhot. Ett viktigt inslag i det
kompromissförslag som antogs knyter an tUl den överenskommelse om en frysning
av löner och priser, vilken träffades mellan regeringen och arbetsmarknadens
parter i decenriber 1977. Då beslöts att flytta framåt i tiden redan
överenskomna lönelyft på totalt 2,5 %. iEnligt det nu accepterade
förlikningsförslaget kommer en löneökning pä 1,5 % att äga rum i maj 1978,
återstående ökning kommer att betalas ut i februari 1979. Möjligheterna att
hålla prisstegringarna under 10 % får ändå anses relativt goda.
Justeringen
av skatteskalorna och skatteåterbäringarna under våren kan öka hushållens vilja
att konsumera. Å andra sidan dras köplusten sannolikt ned av det svaga
arbetsmarknadsläget. Sparandet lär knappast minska under rådande ekonomiska
klimat, varför den privata konsumtionen kan väntas minska också i år.
Den
ekonomiska politiken lägger tyngdpunkten på att bibehålla den uppnådda
restaureringen av den externa balansen och att samtidigt successivt söka
förbättra sysselsättningsläget. Detta förutsätter bl. a. ökade marknadsandelar
både för exporten och för hemmamarknadsindustrin. En sådan utveckling skulle ge
underlag för produktionshöjande investeringar, vUka även skulle kräva
nyanställningar.
Men
efterfrågeutvecklingen på viktiga finska exportmarknader torde förbli fortsatt
dämpad. De långsammare inhemska kostnadsstegringarna och den förbättrade
konkurrensförmågan anses inte kunna kompensera det svaga efterfrågdäget.
Exporttillväxten väntas därför avta till ca 3 %. Byggnads- och metallindustrins
orderstock minskade avsevärt under 1977, och exportnedgångar väntas i år.
Skogsindustrins konkurrenssituation förbättrades visserligen något genom
kursjusteringarna, men mot detta står att lagren av bl. a. cellulosa är stora
och att den nordamerikanska konkurrensen alltfort är betydande.
Den
fortsatt svaga utvecklingen av den inhemska efterfrågan väntas leda till att
importvolymen minskar även i år, men med bara en knapp procent. Den stagnerande
industriproduktionen indikerar att insatsva-
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 53
rorna
och även råvarorna drabbas, och likaså antas konsumtionsvaruproducenterna få
en svag marknad i Finland. Handelsbalansen väntas kunna förbli positiv och ge
ett mindre överskott. Bytesbalansen bör kunna föras närmare balans, trots att
ränteutgifterna för utlandslånen väntas resultera i ett utflöde med inemot 2,5
miljarder mark.
För
totalproduktionen förutses ingen ökning i år. Bostadssektorn, som i fjol gav
ett positivt bidrag till efterfrågan, förutses nu stagnera. Industrins
investeringar antas fortsätta att minska kraftigt för tredje året i följd.
Utsikterna för sysselsättningen är därmed dystra, trots det offentligas
satsningar. Genomsnittligt för 1978 väntas andelen arbetslösa närma sig 9 %.
Norge
De
senaste årens ekonomiska utveckling i Norge har klart avvikit från den i
flertalet övriga industriländer. Produktionstillväxten har genomsnittligt
varit starkare än generellt i OECD-området dels till följd av den
överbryggningspolitik Norge förde under den senaste internationella lågkonjunkturen,
dels till följd av impulserna från den expansiva oljesektorn.
Den
gynnsamma produktionsutvecklingen åstadkoms tUl priset av en kraftigt försämrad
extern balans och kraftiga pris- och kostnadsstegringar. Från 1974 till 1977
steg bytesbalansunderskottet från 4,5 % till drygt 14 % av
bruttonationalprodukten. Till denna försämring bidrog oekså en betydande
tillbakagång på fraktmarknaderna. Den expansiva finanspolitiken och stegrade
inkomstförväntningar, grundade på de framtida oljeinkomsterna, pressade
emellertid upp kostnads- och prisnivån. Samtidigt sjönk produktiviteten inom
de traditionella sektorerna i ekonomin, när produktionen anpassades till den
svaga utlandsefterfrågan och sysselsättningen hölls uppe genom olika åtgärder.
Konkurrenskraften inom ekonomin försvagades även av uppskrivningen av kronans
värde, vilken var en följd av anknytningen till D-marken inom den s. k.
valutaormen. De begränsade kursjusteringarna i oktober 1976 samt i april och
augusti 1977 kompenserade endast delvis för detta.
Den
norska ekonomin företedde sålunda en splittrad bild i fjol. Å ena sidan
inverkade den ogynnsamma kostnadsutvecklingen oeh den svaga utländska
efterfrågan negativt. Lönerna ökade i genomsnitt med drygt 10 %, vilket ändå
var den lägsta nomineUa uppgången under sjuttiotalet. Konsumentpriserna steg i
ungefär samma takt som 1976, eller med drygt 9 %.
Å
andra sidan hölls den inhemska efterfrågan, produktionen och sysselsättningen
uppe. Bruttonationalprodukten ökade med drygt 3,5 % 1977. Trots att
importtillväxten mer än halverades, uppgick den till ca 5 % i volym.
Den
internationella lågkonjunkturens verkningar blev kännbara för
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 54
flera
sektorer inom ekonomin. Sjöfartskrisen, som först drabbade tanktonnaget,
utsträcktes i fjol till torrlastfartygen. En fjärdedel av tankflottan oeh ca
13 % av torrlastarna var upplagda vid slutet av 1977. I industrin, där de mest
utsatta branscherna var träförädling, järn-, stål- och ferrolegeringar, visade
produktionen för fjärde året i följd inte någon tillväxt. Relativt många
företag berördes av varsel om driftsinskränkningar, men arbetslösheten kunde
håUas nere på oförändrat ca 1 %.
Inom
andra sektorer, t. ex. byggnads- och anläggningsverksamheten, var aktiviteten
hög med stark efterfrågan och brist på arbetskraft. Den expansiva utvecklingen
av hushållens konsumtion ökningstakten nådde nästan 5 % gav god avsättning
för konsumtionsvaruindustrin. Investeringsaktiviteten var livlig inom olje- och
gasutvinningen i Nordsjön samt inom den petrokemiska industrin.
För den traditionella
norska exportindustrin blev 1977 ett dåligt år med en exportminskning på över 5
% och en betydande produktion för lager. Exportökningen totalt sett stannade
vid ca 3,5 %. Bytesbalansunderskottet på ca 27,5 miljarder Nkr reflekterar bl.
a. den importkrä-vande verksamheten på kontinentalsockeln. Utiandsskulden har
ökat med ca 60 miljarder på tre år och passerar troligen 100-miljardstreeket i
år.
Under
det senaste halvåret har de tidigare optimistiska prognoserna för den
ekonomiska utvecklingen reviderats nedåt på ett drastiskt sätt.
Behovet att rätta till
kostnadsläget och att bromsa tillväxten i den privata konsumtionen har blivit
de mest angelägna uppgifterna. Regeringens förslag i februari 1978 med bl. a.
skärpta avbetalningsvillkor och åtstramning för konsumtionskrediter är ett steg
i riktning mot en omorientering av politiken i detta syfte.
Vidare skrevs den norska
kronan ned med 8 % i förhållande till valutaormen. I samband därmed infördes
prisstopp samt förbud för irripor-törer att kompensera sig för
kostnadsfördyringen. Vid samma tidpunkt höjdes diskontot från 6 till 7 % och
bankerna ålades att vara restriktiva i sin utlåning.
Enkäter från början av
1978 visar att företagen tror på fortsatt svaga försäljningssiffror.
Investeringsverksamheten. på kontinentalsockeln minskar betydligt i år och
arbetet med att färdigstäUa de petrokemiska anläggningarna är avslutat.
Sjöfartens och varvens kris består. Till de ljusare inslagen hör bl. a. en
expansiv anläggningsverksamhet inom energiförsörjningen.
Trots
devalveringen förutses den traditionella exporten minska med ca 3 %. Även om
förseningar inom olje- och naturgasproduktionen hämmar exportmöjligheterna,
blir denna sektor sannoUkt ändå expansiv, vUket starkt bidrar till en totalt
sett positiv exportbild.
De
ekonomisk-politiska åtgärderna kan antas verka neddragande på hushållens
konsumtionstillväxt, vilken väntas stanna vid ca 3 % i, år.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 55
Importutvecklingen
väntas slå om till en minskning på ca 5 %, vilket bidrar till ett minskat
handelsunderskott. Men utlandslånen förutses kräva nästan 8 miljarder i räntor
1978, vilket betyder att bytesbalansunderskottet väntas bli stort, eller ca 20
miljarder Nkr.
Sammantaget förutses en
markant dämpning av den inhemska efterfrågan i år. Totalproduktionens
ökningstakt hålls i första hand uppe av den expansiva oljesektorn, men i någon
mån också av den privata konsumtionsefterfrågan. Bruttonationalprodukten
förutses visserligen öka med totalt 4 å 5 %, men undantas oljesektorn torde
tUlväxten stanna vid ca 2 %.
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 56
3 Utrikeshandeln 3.1 Exporten
Utvecklingen 1977
Världshandeln, vilken ökat mycket kraftigt under senare
delen av 1975 och under 1976, utvecklades svagt under 1977. Volymökningen från
1976 synes ha varit obetydligt större än OECD-ländernas
genomsnittliga
ekonomiska tillväxt eller i storleksordningen 4 %. Det faktum att upp
bromsningen av världshandelstUlväxten från 1976 till 1977 blev så mar
kerad får ses mot bakgrund av att tillväxten 1976 betingades av det kraf
tiga omslaget från lagernedskärningar 1975 till lageruppbyggnad 1976.
Återhämtningen av den svenska exporten från hösten 1975
skedde i ett betydligt långsammare tempo än vad som gällde för världshandeln
och kom också att brytas redan efter ett år. Den därpå följande mycket svaga
exportutvecklingen varade fram till hösten 1977 varefter exporten pä nytt
började växa. Den oväntat kraftiga exporttillväxten fjärde kvartalet särskUt
accentuerad i fråga om verkstadsprodukter medförde att exportvolymens
nedgång 19761977 stannade vid ca 1 %.i Beräkningen i den preliminära
nationalbudgeten 1978 kom härigenom att utgöra en liten underskattning.
Exporten av bearbetade varor till OECD-området utgör mer
än hälften av den totala svenska exporten. OECD-områdets import av bearbetade
varor beräknas ha ökat med ca 6,5 % 19761977. Den svenska exportens
strukturella ländersammansättning var emeUertid starkt oförmånlig
1977 främst till följd av betydande importminskningar
i de för
svensk export viktiga länderna Danmark och Finland varför mark-
nadstUlväxten för den svenska exporten av bearbetade varor tUl OECD-
området kom att inskränka sig till ca 4 %.-
Den kraftiga nedgången i den svenska exportens
marknadsandelar som ägde rum 19741976 bromsades upp kraftigt 19761977 (se
diagram 3: 1). Under loppet av 1977 synes andelsutvecklingen ha vänt och preliminära
data tyder på en mycket kraftig andelsvinst fjärde kvartalet. Härigenom kom
andelsförlusten för helåret 1977 att inskränka sig till drygt 2 % eller blott
ca hälften av den andelsförlust som räknades med i den preliminära
nationalbudgeten. De andelsprognoser för 1977 och
1978 som där redovisades grundades bl. a. på vissa
antaganden om
1 Härvid avses den exportvolym som framkommer vid
deflatering med en
hetsvärdeindex (typ Laspeyres). Med nationalräkenskapernas deflateringssy-
stem beräknas exportvolymen ha ökat med nägra få tiondels procent.
2 Exportens länderinriktning utanför OECD-området var
likaledes oförmån
lig under 1977. OPEC-ländernas import där Sverige har en förhållande
vis Uten andel ökade betydligt snabbare än världshandeln totalt och im
porten till Östeuropa och Kina där de svenska andelarna är
förhållandevis
stora sjönk.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978
57
Diagram 3:1 Marknadsandelar ocb relativa priser för
Sveriges export till OECD-ländema 19671978
Index:
1970 = 100. Säsongrensade halvårsdata
105
100
95
(X
(X
X
/
Wrn
r
/
\\
v
\
. 7
\
Marknadsandel,
V
X
90 85
\"
80
105 100
\
\x
r -1
r-
F\
r\
A
9b
---- j--- 1-- 1
Marknadsandel,
\
90 85
r,
\
lv
y'
.
/'
80
yy
115 110
105 100
Relativpris
1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977
1978
Anm. Relativpriset har angivits med avdrag för en sedan
länge konstaterad historisk trend motsvarande en ökning på ca 0,5 % per
halvår som kan vara utslag av systematiska mätfel. I motsvarande grad har
marknadsandelen i volym justerats så att den multiplicerad med det justerade
relativpriset är lika med marknadsandelen i löpande priser. Se också anm. till
tabell 3: 1.
Källa: Se tabell 3:1.
exportefterfrågans känslighet för förändringar i de
relativa exportpriserna såväl på kort som på litet längre sikt.i Det antogs
sålunda att den mycket kraftiga höjningen av exportens relativpris 19741975
och den fort-
1 Priselasticitelen antogs sålunda vara 0,5 under det år
en relativprisförändring sker, 0,7 under året därefter, 0,4 under det tredje
året och 0,2 under det fjärde året. Den långsiktiga priselasticitelen antogs
följaktligen vara 1,8.
Prop. 1977/78:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan
58
satta
ehum väsentligt mindre höjningen 19751976 (se diagram 3: 1) ännu under
1977 skulle ha påverkat andelsutvecklingen med avsevärd kraft. Det faktum att
andelsförlusten 1977 blev betydligt mindre än väntat kan naturligtvis tolkas
på många olika sätt. Exportefterfrågans priskänslighet kan vara högre på kort
sikt och/eller lägre på lite längre sikt än vad som antagits. Resultat med
denna innebörd framkommer som regel vid ekonometriska ansatser att förklara
utvecklingen enbart med de relativa priserna. Man kan oekså tänka sig att
exportefterfrågans priskänslighet påverkas av det internationella
konjunkturläget. De senaste årens svaga konjunkturläge i de allra flesta av
våra viktigare avnämar-länder skulle sålunda ha kunnat medverka till ett ökat
prismedvetande i dessa länder och därmed till ett snabbare utmognande av de
svenska relativprishöjningarnas effekter på exportefterfrågan.
En
annan tänkbar förklaring till de oväntat små andelsförlusterna 1977 är att
valutajusteringarna 1977 kan ha förebyggt en del av de sena reaktioner som
utländska kunder eljest skulle ha visat på de svenska relativprishöjningarna
1975 och 1976. Vidare är det möjligt att effekterna på andelsutvecldingen av
de senaste årens mycket kraftiga nedgång i det svenska relativa
kapacitetsutnyttjandet underskattas (se diagram 3: 2). Det har antagits att
förändringar i det relativa kapacitetsutnyttjandet främst påverkar
andelsutvecklingen indirekt via effekter på exportens relativpris. De mer
direkta effekterna på andelsutvecklingen av ett minskat relativt
efterfrågetryck och därmed ökad marknadsföringsintensitet (i vid mening) för
Sverige i förhållande till konkurrentländerna
Diagram
3: 2 Sveriges relativa efterfrågetryck 19701978
90
L
1970
_L
1971
1972 1973
_L
1974
1975
1976.
1977
_L
1978
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm.
Efterfrågetrycket för varje enskilt land har mätts som den faktiska
industriproduktionen i procent av den trendmässiga industriproduktionen. Trenden
har beräknats genom att binda samman topparna i industriproduktionskurvan. Det
relativa efterfrågetrycket har beräknats genom att dividera det svenska
efterfrågetrycket med ett vägt medeltal av de 14 OECD-ländernas
efterfrågetryck. Vikterna i den sistnämnda beräkningen återspeglar ländernas
betydelse som konkurrenter till Sveriges export av bearbetade varor.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 59
kan
mycket väl ha varit större än vad som räknats rned. Slutiigen kan exportens
varusammansättning ha haft en viss icke beaktad betydelse för
andelsutvecklingen 1977. Det kan alltså ha varit så att efterfrågan på vissa
produktgrupper, som traditionellt upptar jämförelsevis stora andelar av svensk
export, utvecklats starkare än övrig efterfrågan. Vid en grov varuuppdelning
av den svenska exporten är det svårt att finna några belägg för att sådana
varusammarisättningseffekter skulle ha varit betydelsefulla 1977. Sveriges
Exportråd har emellertid presenterat en studie som tyder på att varusammansättningseffekter
inom gruppen investeringsvaror kan medföra förhållandevis kraftiga effekter på
andelsutvecklingen. Nu är det inte självklart att alla varusammansättningseffekter
skall beaktas vid ett försök att ge en "rättvisande" bild av
andelsutveeklingen. De varusammansättningseffekter som man kan finna inom en
grupp som investeringsvaror kan ju i många fall snarare vara strukturella än
konjunktureUa tUl sin natur. Om exempelvis negativa varusammansättningseffekter
vore ett utslag av en oförmåga hos de svenska exportföretagen att anpassa
utbudet till mer långsiktiga förändringar i utlandets efterfrågan (och
effekterna alltså ej vore reversibla vid en senare fas i det internationella
konjunkturförloppet) så borde effekterna snarast ses som ett utslag av en
långsiktigt vikande konkurrensförmåga. Man kan också tänka sig fall där de
svenska företagen har en marknadsledande ställning och där de genom sitt
prissättningsbeteende förorsakat en försvagning av marknadstillväxten. Inte
heller i ett sådant fall synes det motiverat att korrigera för eventuella
vamsammansätt-ningseffekter om syftet är att belysa utvecklingen av den svenska
exportindustrins konkurrensförmåga.
Den
totala exportvolymen under 1977 drogs i inte oväsentlig grad ned genom att
exporten till länder utanför OECD-området fortsatte att minska påtagligt.
E.xporten till OPEC-länderna sjönk med ca 10 %, vilket innebar en andelsförlust
i storleksordningen 20 % eller mer än summan av de andelsvinster som noterats
under de två föregående årens. gynnsamma andelsutveckling. Exporten tUl
Östeuropa och Kina, vilken minskat avsevärt redan 1976,: uppvisade en fortsatt
kraftig nedgång 1977 med en ytterUgare kraftig minskning av marknadsandelen som
följd. UtveckUngen under andra halvåret och därmed för helåret 1977 blev likr
väl avsevärt bättre än vad som räknades med i den preliminära nationalbudgeten.
Motsatsen gäller för exporten till de icke-oljeproducerande ulvecklingsländema.
En oväntat svag utveckling av exporten till dessa länder under andra halvåret
medförde att den emotsedda exportökningen 19761977 i.det närmaste uteblev
varigenom de båda föregående årens svaga andelsutveckling kom att följas av en
ytterligare
1
Sveriges Exportråd, [1978], "Svensk och västtysk export av investeringsvaror
19741976 en undersökning av våra förlorade marknadsandelar", Stockholm.
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 60
nedgång.
Demia blev emellertid betydligt mindre accentuerad än under 1976.
Reaktionerna
på den svenska exportens höga relativpris 1975 och 1976 förefaller mot denna
bakgmnd ha bUvit betydligt mer fördröjda i OPEC-länderna och i
statshandelsländema än i OECD-länderna. Det är inte svårt att finna plausibla
förklaringar till en sådan skillnad i reaktionsmönster. Efter den kraftiga oljeprishöjningen
kring årsskiftet 1973/1974 följde ett par år av utomordentligt snabb
importtillväxt i OPEC-länderna. Efterfrågans priskänslighet kan antas ha varit
något reducerad under denna period. Bl. a. som en följd av att oljeinkomsterna
de senaste åren blivit betydligt mmdre än vad urspmngligen kalkylerades med,
synes prismedvetandet ha ökat påtagligt i dessa länder. De senaste årens
utveckling av exportens marknadsandelar i statshandelsländema får bl. a. ses
mot bakgmnd av att handeln med dessa länder i så hög grad baseras på
långsiktiga kontrakt.
I de
icke-oljeproducerande utvecklingsländerna synes efterfrågans anpassning till
den svenska exportens relativpris ha skett med samma snabbhet som i
OECD-ländema. A priori hade man annars kunnat vänta sig en något senare
reaktion även i de icke-oljeproducerande utvecklingsländerna. För exporten
till dessa länder gäller nämligen att den i mycket stor utsträckning består av
verkstadsprodukter där priskänsligheten på kort sikt torde vara tämligen låg
och till mycket liten del av stapelvaror där den kortsiktiga priskänsligheten
kan förväntas vara hög.
Utsikterna
för 1978
För
1978 emotses en mycket måttlig förstärkning av det internationella
konjunkturläget. Som framgått av kapitel 2 bedöms en svag uppdragning av
BNP-tillväxten i OECD-länderna komma att generera en världshandelstillväxt som
med någon procentenhet överstiger den som skedde 1977. En bedömning av
marknadstillväxten 19771978 i OECD-området för den svenska exporten av
bearbetade varor har grundats på de prognoser för den reala utvecklingen i
olika länder som redovisas i kapitel 2 samt på vissa antaganden om
relativprisernas utveckling i fråga om bearbetade varor i de olika
avnämarländerna. Beräkningarna ger en marknadstillväxt som är av samma storleksordnuig
som det prelUninära utfallet för 1977 ca 4 %. Exportens strukturella
ländersammansättning synes även under 1978 komma att verka klart neddragande
på marknadstillväxten. Den ekonomiska tillväxten väntas nämligen bli fortsatt
svag i flera av våra viktigaste avnämarländer samtidigt som den expansion som
ändå emotses i dessa länder huvudsakligen synes komma att äga rum inom
importsnåla sektorer.
En
markerad dämpning av prisstegringstakten för bearbetade varor i internationeU
handel ägde rum under loppet av 1977. Med en som sannolik bedömd svag ökning av
prisstegringstakten under loppet av
Bil. Reviderad nationalbudget 1978 61
Tabell 3:1 Sveriges export av bearbetade varor (exkl.
fartyg)' till OECD-området= 19701978
Procentuell förändring
1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977 prel.
1978 prognos
Löpande
priser. Skr.
Marknad
11,5
12
25,5
27,5
-0,5
19,5
17,5
21,5
Marknadsandel
-1,5
-2
-0,5
-0,5
3
-6,5
-5
-1
Export
10
10
24,5
27
2,5
11,5
11,5
20,5
Volym
Marknad
7
9
16
4,5
-6
12,5
4
4
Marknadsandel
-2,5
-4
0,5
0
-8
-9,5
-2
4,5
Export
4
4,5
17
4,5
-13,5
2
1,5
8,5
Pris
{enhetsvärde). Skr.
Marknad
4,5
2,5
8
22
6
6
13
17
Relativpris
1
2,5
-1
-0,5
11,5
3
-3
-5
Export
6
5,5
6,5
21,5
18,5
9
10
11
SITC 58, exkl. 68 och 793.
= Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island,
Portugal, Spanien och Turkiet.
Anm. Begreppet "marknad" avser
importförändringen för de olika länderna sammanvägda med deras andelar i
Sveriges export. Härigenom elimineras eventuella förmånliga eller oförmånliga
effekter av exportens struktureUa ländersammansättning. Marknadens pris avser
det implicit beräknade mellan marknad i löpande priser och i volym.
KäUor: FN, OECD, nationell statistik, statistiska
centralbyrån samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.
1978 antas prisstegringen 19771978 bli ca 4 1/2 % i
nationeUa valutor, vilket är drygt 2 procentenheter lägre än 19761977.
Lönekostnadernas ökningstakt väntas visserligen avta förhållandevis svagt eller
med ea 1 procentenhet men insatsvaruprisernas väsentligt långsammare uppgång
och en till följd av det fortsatt svaga marknadsläget förutsedd försiktighet i
företagens prissättningsbeteende synes motivera en sådan prisprognos. I kronor
räknat motsvarar prisprognosen för bearbetade varor i intemationell handel ca
17 % givet oförändrade växelkurser från prognostillfället. Jämfört med vad som
räknades med i den preliminära nationalbudgeten innebär detta en smärre
uppdragning, vilken förklaras av en viss effektiv depreciering av kronan mellan
de båda prognostillfällena. Som en konsekvens härav har även prognosen för de
svenska exportpriserna dragits upp något. De bedöms nu komma att stiga med ca
11 % 19771978 (mot 10 % i den preliminära nationalbudgeten).
De svenska företagens kostnadsutveckling kommer av allt
att döma att undergå en påtaglig förbättring 19771978. Visserligen kommer
kostnaderna för importerade insatsvaror troligen att stiga mer 1977 1978 än
19761977 tiU följd av det senaste årets kraftiga depreciering av kronan. Av
avgörande betydelse för kostnadsutvecklingen är emellertid den mycket
markerade nedgång i lönekostnadernas ökningstakt som kan emotses 19771978.
Lönekostnadsökningen per producerad enhet förutsätts nu inskränka sig till ca 5
% mot drygt 12 % 19761977. Den gjorda exportprisprognosen implicerar
följaktligen att den kraftiga ned-
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan
62
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
3: 2 Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg) till olika
länderområden 19721978
Export
till
Procentuell volymförändring
Andel av totalsumman 1976, %
1972 1973
1973 1974
1974 1975
1975
1976
1976 1977
1977
1978
prognos
OECD-länderna'
Övriga
länder
därav:
Östeuropa och Kina
OPEC-länderna'
Andra
länder
Summa
16,9 15,6 29,1 21,7 10,9
16,6
4,6 27,8 34,6 39,6 23,8
9,6
-13,3
1,7
12,4
60,2
-11,6
-9,5
2,2
-8,0
-18,2
21,2
-12,1
-0,7
1,7
-4,3
-12,7
-9,5
1,3
0,1
8,5 6 4 10
5
8
74
26
6
6
14
100
'
SITC 58, exkl. 68 och 793.
'
Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och
Turkiet. ' Qatar, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Kuwait, Irak, Iran,
Indonesien, Venezuela, Libyen, Algeriet och Nigeria. KäUor: Statistiska
centralbyrån samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.,
pressning
av industrins vinstmarginaler som ägt rum under de senaste åren upphör och att
en viss marginalökning kommer till stånd 1977 1978.
Den
svenska exportens relativpris antas vidare komma att sjunka med ca 5 %
19771978 efter en nedgång med ca 3 % 19761977. Relativprishöjningen från
1974 års nivå skulle därmed komma att inskränkas till ca 2 % 1978.1 Frågan är
nu hur de senaste årens relativprisförändringar kommer att påverka
andelsutvecklingen 19771978.
De
antaganden om exportens priskänslighet på kort och på lite längre sikt som låg
till grund för andelsprognosen i den preliminära nationalbudgeten implicerar
en andelsvinst i storleksordningen 1 % 19771978. Som tidigare redogjorts för
synes utvecklingen under 1977 motivera en viss försiktighet vid tillämpningen
av dessa priselasticiteter. Här antas att den negativa inverkan på
andelsutvecklingen 1978 av de relativprishöjningar som inträffade 19741976
blir betydligt mindre än vad som tidigare räknades med. Bl. a. räknas med den
tidigare nämnda möjligheten av att den "nollställning" av exportens
relativpris som inträffade i samband med de svenska devalveringarna 1977 har
förebyggt en del av de sena reaktioner som utländska kunder eljest skulle ha
visat på den svenska exportens höga relativpris 1975 och 1976. Det svenska relativa
kapacitetsutnyttjandet synes komma att sjunka ytterligare även om nedgången
blir mindre brant än under de båda närmast föregående åren. Nedgången bör vid
sidan av indirekta effekter via prisbildningen få en viss positiv inverkan på
andelsutvecklingen. Några mer påtagliga effekter på andelarna av en eventuellt
förmånlig eller oförmånlig vamstruktur hos den svenska exporten av bearbetade
varor har inte antagits uppkomma 1978. Investeringsutvecklingen utomlands
väntas
1
Denna iakttagelse gäller om man från den beräknade relativprisförändringen
drar bort den trendmässiga ökningen med ca 1 % per är. Jfr anmärkningen till
diagram 3:1.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978
63
Tabell 3: 3
Världsmarknadspriserna (enhetsvärdeindex) för bearbetade varoi*. 19701978 1970
= 100
1970 1971
1972 1973 1974 1975
1976
1977 prel.
1978
prognos
opaginerad Kontrollera mot PDF
US
dollar
100
105
113
133
162
182
183
202
229
Genomsnittiiga
nationella
valutor
100
103
103
110
136
148
157
168
175
Svenska
kronor
100
104
105
113
140
147
155
175
205
Källor:
FN samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.
bli
fortsatt dämpad och det förefaller inte troligt att marknadstiUväxten för
investeringsvaror en varugrupp som i likhet med papper väger tyngre i den
svenska exporten än i avnämarländemas import nämnvärt kommer att överstiga
den totala marknadstillväxten för bearbetade varor. (Detta hindrar naturligtvis
inie att det kan uppkomma positiva eller negativa varasammansättningseffekter
inom gruppen investeringsvaror. Möjlighetema att i förväg skatta betydelsen av
sådana varusammansättningseffekter är emellertid mycket små. Som tidigare
påpekats föreligger också vissa problem vid tolkningen av sådana
vamsamman-sättningseffekter.) Utiandets pappersimport väntas visserligen öka
något mer än den övriga importen, men den härav följande extra andelsvinsten
torde knappast bli större än några få tiondels procent. Efter en kvalitativ
avvägning av de olika faktorer som inverkar på andelsförändringen 19771978
har en andelsvinst i storleksordningen 45 % antagits komma att realiseras.
När
det gäller exporten till länder utanför OECD-området förefaller det som
tidigare framhållits rimligt att räkna med att efterfrågans anpassning tiU
den svenska exportens relativpris sker med större tröghet än vid exporten till
OECD-länderna. De prognoser för exporten tUl länder utanför OECD-området som
redovisas i tabell 3: 2 har grundats på ett antagande om oförändrade
marknadsandelar i dessa länderområden 19771978.
För
råvaruexporten antas utvecklingen liksom 1977 bli betydligt svagare än för
den övriga exporten. MarknadstUlväxten väntas visserUgen bli av samma
storleksordning som för exporten av bearbetade varor men andelsutvecklingen
bedöms bli mindre gynnsam. Den i och för sig förhållandevis kraftiga sänkning
av råvamexportens relativpris som emotses 1978 antas nämligen snarare medföra
att nedgången i råvamexportens marknadsandelar upphör än medge några mer
påtagliga andelsvinster. Bland de varugmpper som väger tungt i den svenska
råvaruexporten är det endast pappersmassa som bedöms komma att uppvisa någon
mer betydande andelsvinst. Ökningen av råvaruexporten 19771978 väntas under
dessa omständigheter inskränka sig tiUca5 %.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan
Diagram 3: 3 Exportutvecklingen, totalt och för vissa
varugr 1978
Milj. kr.,
1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala
64
opaginerad Kontrollera mot PDF
Export exkl. fartyg
tsooo
17000
15000
13000
-
r
V.
y"
1100
1000
SOO
800
700
600
500
11100 1200
1000
3500 3200 2800
.U oo
2000
Total export
19000
17000
'-
-
V
''
'
15000
[-
Verkstadsprodukter, exkl. fartyg
J ä rn
och
st å l / i
1
1600
1400
1200
1000
-
/
.-
/
\
/
\y
-
1
1500
1300
1100 SOO
-
Massa
\
y
\
y
'
\
r
i
Tr ä varor
\ /\ A''
Papper c
r~~A
ch papp
A
1
\
-
1
Ö vriga
in
A
dustriprodukt
3r
/
1
1
V-/
A
/
opaginerad Kontrollera mot PDF
L
Illl'
1971 1972 1973 197it 1975 1976 1977 197B 1971 1972 1973 197i| 1975 1976 1977
1978
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978
65
Sammanfattningsvis beräknas den totala exporten, exkl.
fartygsexporten, växa med knappt 7,5 % 19771978 en upprevidering med 1
procentenhet jämfört med den preliminära nationalbudgeten. Utleve-ranserna av
fartyg väntas 1978 bli mycket lägre än 1977. Räknat inkl. fartygsexporten blir
prognosen för den svenska exportens tUlväxt 1977 1978 därför betydligt lägre
eller drygt 4 % (ca 5,5 % i nationalräkenskapstermer).
Tabell 3: 4 Exportutvecklingen för olika varugrupper
19761978
Exportvärde,
milj. kr. Årlig procentuell förändring
opaginerad Kontrollera mot PDF
Volym
Pris
(enhetsvärde)
opaginerad Kontrollera mot PDF
1976
1977
1978
1976
1977
.1978
1976
1977
1978
opaginerad Kontrollera mot PDF
-17,5
-35,9
-10,1 -17,0
0,4
5,0 -7,5
-2,6
6,6
19,2
9,5
17,5
2,9 -0,3
-12,3
-1,1
6,7 7,5 8,8
7,6
0,3
-2,5
9,0
2,3
57 553
16 837
5,6
0,3
Jordbruksprodukter
och lisk
Skogsbruksprodukter
Mineraliska produkter
därav:
järnmalm Industriprodukter exkl. fartyg därav: livsmedelsprodukter trävaror
massa
papper och papp petroleumprodukter järn och stål
ickejärnmetaller verkstadsprodukter exkl. fartyg övriga industriprodukter
inkl. elektrisk ström Export exkl. fartyg Fartyg
Totalt
Bearbetade varor exkl. fartyg' Råvaror
Total export enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetoder'
1225 239
2 398 1888
993 170
1 931 1 357
-22,0
16,5 15,7
1,2
1065 210
1 750 1 180
70 528 76 960 90 755
1 675 4
200 5315
6 930
1365
7 250
1975
1289 3
626 5 478 5 225
901
5 445 1 362
8,9 25,2
2,1 15,3
-8,7
-1,9
10,7
1479
3
841
4
942
5
729
1 195
6 247
1 742
34 003 37 034 44 515 -5,6 -2,9
13 199
74 390
5 805
9,8 1,4
. 42,5
3,5
14 752 17 525
80 054 93 780
5 473 3 245
80195 85 527 97 020
63 403
16 652
-0,4 8,0
75 795 17 985
5,5
80195 85 527 97,020
O 15
0,5 O
5,5 16,9
-2,4 -2,7
7,5 7,8
3
5
9
11
4 7 5
. 3,2
9,6
-2,9
-3,7
9,0 -0,6
5,2
13,4
7,5 7,5 -44
5,5
5,5
-1,8 11,1
-10,4 -13,5
8,7
9,2
14,5
-7,4
2,8
11,3 4,8 8,9
12,2
8,5 7,9 7,5
7,8
9,8 1,5
6,4
7 7
-10 -13
9,5
10
4
-1,5
9
10
8,5 8
11,5
10,5 9 6
11
2,5
7,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Papper och papp, järn och stål, verkstadsprodukter samt
övriga industriprodukter utom elektrisk ström.
- Export exkl. fartyg minus de i not 1 nämnda
varugrupperna.
" I nationalräkenskaperna deflateras exportvärdet med
Paasche enhetsvärdeindex vilket alltså ger Laspeyres' volymindex. I tabell 3: 4
i övrigt årerges prisindex Laspeyres och volymindex Paasche. Nationalräkenskapemas
uppgifter om den totala ex port volymens förändring visar därigenom
regelmässigt en mera positiv volymutveckling.
Anm. 1976 och 1977 års exportvärden enligt
utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för 1978 avser prognoser. 1 prognoserna
är värdeuppgifterna avrundade till 5- resp. 10-tal milj. kr. och de
procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.
KäUor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
5 Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. BiL
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 66
3.2
Importen
Importen
minskade med 6 1/2 % i volym 19761977, motsvarande en nedgång på 4 1/2 %
enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetod. Eftersom fartygsimporten i det
närmaste fördubblades var minskningen räknad (exkl. fartyg) 1 procentenhet
större och uppgick sålunda till 7 1/2 %.
Importen (exkl. fartyg)
vände nedåt i början av 1975 och fortsatte sedan att minska året ut. Importen
ökade sedan åter snabbt under 1976 trots att tillväxten i den inhemska
efterfrågan var långsammare än under 1975. Importvolymen (exkl. fartyg) föll
sedan med närmare 9 % första halvåret 1977, jämfört med andra halvåret 1976 och
med ytterligare 4 % meUan halvåren 1977. Nedgången var ett resultat av den
starkt försvagade inhemska efterfrågan under 1977. HushåUens inköp av varor
minskade nämligen kraftigt under 1977 och dessutom föll maskininvesteringarna
med ca 8 % 19761977. Vidare minskade industrins förbrukning av insatsvaror
som en följd av den neddragna industriproduktionen. Samtidigt drogs även
industrins lager av insatsvaror ned, efter att ha ökat under hela 1976.
Importvolymen har de tre
senaste åren legat på en väsentiigt högre nivå än vad som kan återföras enbart
på utvecklingen av den inhemska efterfrågan. Det beror säkerligen till stor del
på att importpriserna för den tunga delgruppen bearbetade varor under 1975 och
1976 steg betydligt långsammare än priserna på motsvarande svenska produkter.
Detta fick en starkt uppdragande effekt på importen av bearbetade varor under
1975 och i synnerhet 1976, då importen av dessa varor steg med 7 1/2 %.
Importen av bearbetade varor synes 1976 ha legat i runt tal 5 % högre än man haft
anledning förvänta med hänsyn till den inhemska efterfrågeutvecklingen.
Devalveringen av den svenska kronan i augusti 1977 medförde att importpriserna
mellan helåren 1976 och 1977 steg 2 1/2 % mer än motsvarande exportpriser.
Troligen steg importpriserna då också ungefär lika mycket mer i förhållande
till de svenska företagens priser på hemmamarknaden. Denna förändring av
relativpriset hann dock säkerligen endast i liten utsträckning påverka
importvolymen under 1977. Importen av bearbetade varor sjönk sålunda med 7 %
1976-1977, vUket var mindre än den nedgång som hade kunnat förväntas med
hänsyn till den inhemska efterfrågeutvecklingen. För 1977 har den uppdragande
effekten av relativprissänkningen 1974 1976 skattats tiU ytterligare ca 5 %,
så att importvolymens nivå vad avser bearbetade varor legat närmare 10 % högre
än den skulle ha gjort vid oförändrade relativpriser sedan 1974. Att den
inhemska varuproduktionen ersatts med import har samtidigt inneburit att
behovet av råvaror och insatsvaror minskats. Totala importen (exkl. fartyg) kan
därför på basis av grova skattningar beräknas ha legat ca 5 % högre
Bil. Reviderad nationalbudget 1978 67
1977 än vad den skulle gjort vid oförändrade relativpriser
sedan 1974. Devalveringen av kronan i augusti 1977 beräknas medföra att
import-priserna för bearbetade varor stiger ytterligare 4 % mer än exportpriserna
1978 och ungefär lika mycket mer än de svenska företagens priser på
hemmamarknaden. Devalveringen väntas också få till effekt att åtskilliga företag,
som på grund av relativprishöjningarna på svenska varor 19741976 annars skuUe
ha övergått tiU import under 1978, kan förmodas avstå från detta.
Relativprishöjningarna 19741976 skulle därigenom inte få tUlfälle att mogna ut
med hela den uppdrivande effekt på importnivån, som man annars haft anledning
befara. Dessutom tillkommer de direkta marknadsandelsvinster, som kan komma
tUl stånd 1978 av relativprissänkningarna 19761978. Sammantaget skulle dessa
effekter innebära en viss omfördelning från import till hemmaproducerade varor
under 1978. Med de prognoser för den inhemska efterfrågan, som nu föreligger,
innebär detta att importen av bearbetade varor skulle sjunka med ytterligare 4
1/2 % 1977 1978. Den totala inhemska efterfrågan förutses nämligen sjunka även
19771978 men i lägre takt än 19761977. Varukonsumtionen förutses minska
något mer 1978 än 1977. De importtunga maskininvesteringarna beräknas minska
kraftigt även 1978, men i lägre takt än 1977. Samtidigt väntas
industriproduktionen stiga under loppet av året och takten i neddragningarna av
insatsvarulagren minska markant. För totala importen (exkl. fartyg) har detta
beräknats innebära en nedgång på 4 % 19771978 och inberäknat fartygsimporten
en nedgång på 5 %. Enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetoder motsvarar
detta en nedgång på 3 1/2 % för totala importen.
Importen av jordbruks-, skogsbruksprodukter ocli fisk
sjönk med ca 22% 19761977. TiU denna kraftiga neddragning bidrog främst en
minskad import av jordbruksprodukter. Mellan 1977 pch 1978 väntas
' Grova skattningar av importefterfrågans priselasticitet
ger vid handen att en relativprissänkning på importvaror med 1 % ger en
importvolymökning på 0,3 % samma år relativprissänkningen sker och en
importvolymökning med ytterligare 0,4% året därefter. Det förefaller rimligt
räkna med att en importökande effekt kommer även det tredje 'och troligen även
det fjärde året och att elasticiteten då når upp till ett sammanlagt värde
klart överstigande 1.
Utvecklingen under 1977 kan förefalla svår att förena med
en sådan syn på elasticitetens utveckling. Importen 1977 blev nämligen lägre än
vad man utifrån den angivna hypotesen skulle hatt arUedning förmoda med hänsyn
till relativprisutvecklingen för importvaror 19741-1977.
Det förefaller som om devalveringamas höjande effekt 1977
på importens relativpriser fått ett förhållandevis snabbt utslag på
importvolymen. En tänkbar förklaring är att utmognaden av de effekter på
importefterfrågan som härrör från sänkningarna av importens relativpriser 1975
och 1976 helt eller delvis kommit att avbrytas i samband med devalveringen.
Detta skulle med avseende på importens volymutveckling vara likvärdigt med ett
tidigareläggande av tyngdpunkten i devalveringsetfekterna. En hypotes av denna
innebörd har ingått i de överväganden som ligger till grund för importprognosen
1978.
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 68
importen
för hela gruppen minska med 3 1/2 % som en följd av en beräknad tillbakagång i
importen' av jordbruks- och skogsbruksprodukter.
Införseln
av livsmedelsprodukter föll med drygt 4 % 19761977 på grund av en vikande
privat konsumtion och en avtappning av livsmedelsindustrins lager. En annan
bidragande orsak var att importbehovet av sockerprodukter minskade. Även 1978
beräknas konsumtionen sjunka, och en fortsatt neddragning av livsmedelslagren
kommer troligen till stånd. Importen av livsmedelsprodukter antas därför minska
med ytterligare någon procent 19771978.
Importen
av mineraliska produkter minskade med 1 1/2 % 1976 1977. Importen av råolja
som utgör huvuddelen av denna import, ökade emellertid från 1976 tiU 1977. Det
var i stället importen av bl. a. stenkol, som minskade drastiskt, och därmed
svarade för största delen av nedgången. Importen av mineraliska produkter förutses
öka med 8 % 19771978, liksom även införseln av råolja.
Införseln
av petroleumprodukter sjönk med 6 % 19761977, tiU största delen beroende på
att förbrukningen inom landet minskade. Nedgången i förbrukningen förklaras
till största delen av en kraftig minskning av energiåtgången inom industrin
men också av att den jämfört med 1976 varmare väderleken lett tiU ett minskat
uppvärmningsbehov i bostäder och lokaler.
Även
för 1978 väntas förbruknmgen av oljeprodukter minska. Då produktionen vid de
svenska raffinaderierna förutses öka, beräknas importen av petroleumprodukter
komma att dras ned med 12% 1977 1978.
Stålimporten
minskade med drygt en fjärdedel 19761977. Nedgången berodde till stor del på
en påtaglig minskning av förbrukning och lager inom de stålkonsumerande
branscherna verkstadsindustri och varv. Att nedgången blev så pass kraftig
förklaras dock främst av att lagren i handelsledet drogs ned efter att ha ökat
1976. Dessutom sjönk importandelen i tillförseln något.
För
1978 beräknas en fortsatt minskning av stålförbrukningen ske, hänförlig till
den starka produktionsminskningen inom varven. Detta motverkas dock av att
takten i lagerneddragningarna i förbrukar- och handelsleden väntas avta.
Samtidigt beräknas emellertid importandelen i tillförseln sjunka snabbare än
under 1977, och därmed skulle stålimporten minska med ytterligare 5 %
19771978.
Införseln
av ickejärnmetaller minskade ca 16 % 19761977. Den kraftiga nedgången i
importvolymen berodde dels på den svaga produktionsutvecklingen inom
tiUverkningsindustrin, dels på att de svenska producenterna synes ha stärkt sin
ställning på den inhemska marknaden. För 1978 väntas den inhemska
förbrukningen av ickejärnmetaller öka endast obetydligt. Förutsatt att de
svenska producenterna
Bil. Reviderad
nationalbudget 1978
69
Tabell
3: 5 Importutvecklingen för olika varugrupper 19761978
Importvärde, milj.
kr.
Årlig procentuell förändring
1976
1977
1978
Volym
Pris (enhets-
värde) 1977
1977
1978
1978
Jord-
och skogsbruksprodukter
samt
fisk
4 479
4 899
4 875
-21,9
-3,5
40,1
3,1
Mineraliska
produkter
7 472
7 955
9 116
-1,5
7,8
8,1
6,3
därav:
råolja
5 846
6 535
7 489
2,8
8,0
8,8
6,0
Industriprodukter
exkl. fartyg
72 054
74 922
80 548
-7,1
-5,3
12,0
13,5
därav:
livsmedelsprodukter
4195
4 657
5 118
-3,1
-1,5
14,6
11,6
trävaror, massa samt papper
och papp
472
439
442
-16,0
-8,5
10,7
10,0
petroleumprodukter
8 426
8 681
8 065
-5,9
-11,9
9,4
5,4
järn och stål
4 604
3 745
3 962
-26,4
-5,0
10,4
11,4
ickejärnmetaller
2 247
2 105
2 261
-15,8
-2,5
11,3
10,1
verkstadsprodukter exkl. fartyg
30 017
31 129
32 965
-9,1
-8,9
14,1
16,3
övriga industriprodukter inkl.
elektrisk ström
22 093
24 166
27 735
-0,6
0,8
10,1
13,9
Import
exkl. fartyg
84
005
87 776
94 539
-7,7
-4,1
13,2
12,3
Fartyg
1 295
2 372
1376
96,8
-42,0
-6,9
0,0
Total
import
85 300
90148
95 915
-6,4
-5,0
12,9
12,0
Bearbetade
varor exkl. fartyg
56 403
58 852
64 502
-7,1
-4,7
12,3
15,0
Total
import enligt nationalräken-
skapernas
beräkningsmetoder
85
300
90148
95 915
-4,5
-3,5
10,7
10,3
Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
efter
devalveringen fortsätter att stärka sin ställning, verkar således ytterligare
någon neddragning av importen sannolik.
Importen
av verkstadsprodukter föU med 9 % 19761977. Nedgången förklaras bl. a. av att
hushållens inköp av verkstadsprodukter minskat starkt helt och hållet en
följd av de brant fallande nybilsinköpen. Bilimporten minskade också med över
en fjärdedel. Vidare drogs maskininvesteringarna ned med ca 8 %. Dessutom
minskade tillverkningsindustrins behov av verkstadsprodukter som insatsvaror avsevärt,
i och med att produktionen inom verkstäder och varv föll kraftigt.
För
1978 väntas importen av verkstadsprodukter minska med ytterligare 9 %. Denna
importminskning framkommer som en följd av dels att de inhemska
efterfrågekomponenterna beräknas utvecklas negativt, dels ett antagande om att
de svenska producenterna kan vinna tillbaka marknadsandelar som förlorades
under 19751977.
Importen
av övrigvaror föU med drygt 1/2 % 19761977. Den matta inhemska
efterfrågeutvecklingen och tillverkningsindustrins minskade behov av
övrigvaror i form av insatsleveranser verkade i återhåUande riktning på
importen. Dessutom påbörjade de inhemska övrigvaruproducenterna en
neddragning av sina färdigvarulager 1976
Prop. 1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 70
1977.
För 1978 väntas importen av övrigvaror stiga med drygt 1/2 %. En viss ökning av
efterfrågan på övrigvaror för slutliga ändamål väntas främst till följd
av en beräknad exportvolymökning. Dessutom förutses att tillverkningsindustrin
får ett ökat behov av övrigvaror i form av insatsleveranser 19771978.
Importprisnivån
för totala importen steg med 13 % 1976-1977. Av denna uppgång kan
uppskattningsvis ca 5 procentenheter hänföras till de förändringar i
kronkursen, som ägde rum under 1977. TiU följd av devalveringarna i april och
augusti kom också de kraftigaste prishöjningarna att infalla dels från första
till andra kvartalet och dels från tredje till fjärde kvartalet. Mätt enligt
nationalräkenskapernas beräkningsmetod steg importpriserna med 10 1/2 %
19761977.
Drygt
1 procentenhet av ökningen i importprisindex kan återföras på de dramatiska
prisstegringarna på kaffe från 1976 till 1977. Under andra halvåret började
dock kaffepriserna att sjunka. För övriga varor inom gruppen jordbruks-,
skogsbruksprodukter och fisk steg importpriserna med 16 1/2%, och för
livsmedelsprodukter exkl. kött blev uppgången i importprisindex 15 1/2 %. För
båda dessa grupper återspeglar dessa tal en aceelerering av den
internationella prisutvecklingen. De svenska importpriserna på kött steg
emeUertid inte mer än 5 %, varför uppgången i importprisindex för hela gruppen
livsmedelsprodukter stannade vid 14 1/2 %.
Den internationeUa
prisutvecklingen var tämligen lugn för flertalet industriella basråvaror under
1977. Importprisökningen för råolja och petroleumprodukter stannade t. ex. vid
omkring 9 %, trots nedskrivningen av kronan. De svenska importpriserna för
järn och stål steg med drygt 10 % och för ickejärnmetaller med drygt 11 %.
Prisbilden för de olika ickejärnmetallerna var dock splittrad priserna på
importerat aluminium steg kraftigt, medan importprisökningen på övriga metaller
var mycket blygsam.
Importpriserna
för färdigvaror ökade med drygt 12 % 19761977. Härvid steg importpriserna för
verkstadsprodukter mer än för övriga industriprodukter.
För
19771978 förutses de svenska importpriserna för gruppen jord- och skogsbruksprodukter
samt fisk inte öka med mer än 3 %. Kaffepriserna beräknas då fortsätta falla,
medan priserna för övriga varor i gruppen väntas stiga väsentiigt mindre än
19761977. Prisökningstakten för livsmedelsprodukter exkl. kött väntas avta
under 1978, medan en viss acceleration i priserna på importerat kött verkar
sannolik. Importpriserna för livsmedelsprodukter totalt skulle därmed stiga
med 11 1/2% 19771978.
Den
internationella prisutvecklingen för industrieUa basråvaror förväntas bli
fortsatt lugn 1978. Världsmarknadspriset på råolja förutses sålunda hållas
oförändrat hela 1978. TUl följd av devalveringen i augusti
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 71
1977 samt
de växelkursförändringar som ägt rum fram tUl mars 1978,
kommer de svenska importpriserna att stiga med ca 6 % 19771978.
Priserna på importerade petroleumprodukter väntas stiga med drygt
5 %. Prisutvecklmgen på metaller förutses bli snabbare import
priserna för järn och stål väntas stiga med drygt" 11 % 19771978 och
för ickejärnmetaller med ca 10 %.
Den
internationella prisutvecklingen på färdigvaror förutses bli livligare än för
industriella basråvaror. Någon stark allmän prisstegring på färdigvaror verkar
dock inte sannolik under 1978. Kapacitetsutnyttjandet inom de flesta länder är
nämligen aUtjämt lågt, och betydande produktivitetsvinster borde kunna komma
till stånd vid en uppdragning av industriproduktionen utomlands. Dessutom är
den ekonomiska politiken av antiinflationistiska skäl alltjämt tämligen
återhåUande. Prisstegringen i Sverige på importerade färdigvaror blir
emellertid, tUl följd av devalveringen i augusti 1977 samt de
växelkursförändringar som ägt mm efter denna, betydande uppgången 19771978
har beräknats tiU ca 15 %. Härvid förutses importpriserna för verkstadsprodukter
stiga snabbare än för övriga färdigvaror.
Prisnivån
för totala importen har därmed beräknats stiga med 12 % 19771978. Den största
uppgången beräknas ske under första halvåret och utgör till största delen en
följd av devalveringen i augusti 1977 samt växelkursförändringarna fram tiU
mars 1978. Mellan halvåren
1978 förutses
de svenska importpriserna stiga relativt måttiigt. Mätt
enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetod skuUe prisindex för to
tala importen stiga med drygt 10 % 19771978.
3.3
Bytes- och betalningsbalansen
Bytesbalansen
för varor, tjänster och transfereringar har sedan 1974 visat ständigt växande
negativa saldon. Det beräknade underskottet 1977 kom att uppgå tUl närmare 15
miljarder kr. och innebar en försvagning gentemot 1976 med drygt 3 miljarder
kr. (se tabell 3: 6). Varuhandeln resulterade i en negativ handelsbalans på ca
4,6 miljarder kr. mot 5,1 miljarder kr. 1976. Den förstärkning av
handelsbalansen detta innebar var emellertid helt otillräcklig för att
förhindra en fortsatt försämring av bytesbalansen, eftersom underskotten i
tjänste- och transfereringsbalansen ökade med ca 3,7 miljarder kr. Som en
direkt följd av den omfattande långfristiga upplåningen under 1977 förstärktes
kapitalbalansen jämfört med 1976 mycket kraftigt med ca 8,6 miljarder kr. Den
registrerade nettokapitalimporten uppgick därmed tiU ca 12,3 miljarder kr.,
vUket dock var mindre än det angivna underskottet i bytesbalansen. Statistiskt
registrerades sålunda transaktioner avseende varor, tjänster, transfereringar
och kapital motsvarande ett nettoutflöde 1977 på 2,6 miljarder kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan
72
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 3:
6 Bytes- ocb betalningsbalans 1974-
Milj. kr.,
löpande priser
-1978
1974
1975
1976
80 195 85 300
1977
85 527 90 148
1978 prognos
Export av varor, fob' Import av varor, cif
70'514 72 800
72 012 74 000
97 020 95 915
Handelsbalans
-2 286
-1988
-5105
-4 621
1105
Korrigering
av handelsstatistiken
Sjöfartsnetto
Resevaluta,
netto
Övriga
tjänster, netto
Korrigeringspost
-100
3 868
-2 232
-1688
800
-268
2 940
-2 542
-2 239
800
-106
3 149
-3 169
-2 888
800
-366
3 006
-3 601
-3 628
800
-375
3 000
-4 075
-4 000
800
Bytesbalans
för varor och tiänster'
-1638
-3 297
-7 319
-8 410
-3 545
Transfereringar, netto därav: räntor och utdelningar
-2 575 -79
-3 405 -231
-4 347 -799
-6 510 -2 074
-8 425 -3 400
Bytesbalans för varor, tiänster och transfereringar'
-4 213
-6 702
-11 666
-14 920
-11970
Kapitalbalans
347
7 212
3 683
12 320
Restpost
343
5 429
5 357
7 419
Valutareservens transaktionsförändring Förändring på
grund av kursrörelser Valutareservens totala förändring
-3 523
-1
3 524
5 939 -863 5 076
-2 626
486
- 2 140
4819 1 196 6 015
' Enligt handelsstatistiken. Ett nytt redovisningssystem
för utrikeshandeln har införts fr.o.m. 1977. I syfte att öka jämförbarheten
mellan 1976 och 1977 har statistiska centralbyrån numera utfört en beräkning
av utrikeshandeln för 1976 enligt det nya redovisningssystemet. Detta har
resulterat i uppjustering av importvärdet 1976 med 1 300 milj. kr. Därmed torde
jämförbarhet råda mellan 1976 och efterföljande år medan jämförbarheten mellan
1976 och tidigare år är mera begränsad.
' Nettot av äterutförsel och återinförsel, korrigering av
SAS' flygplansimport, i utlandet direktlandad fisk, nettoimport av icke
monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.
' Överensstämmer med saldot mellan import och export av
varor och tjänster i nationalräkenskapernas försörjningsbalans bortsett från
att korrigeringsposten endast med halva beloppet ingår i försörjningsbalansen.
Den resterande hälften korrigerar i nationalräkenskaperna transfereringarna.
' Överenstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.
Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.
Oron på valutamarknaden under 1977 förorsakade stora
svängningar i valutareserven.. Sålunda registrerades en minskning med 4,4
miljarder kr. under perioden juniaugusti. Efter devalveringen i slutet av
augusti ägde ett kraftigt återinflöde rum och för helåret kunde totalt registreras
en ökning av valutareserven med ca 4,8 miljarder kr. Detta kom att betyda att
det ånyo uppstod en kraftig positiv restpost på ca 7,4 mUjarder kr. Efter
justering för värdeförändring förorsakad av kursrörelser ökade valutareserven
totalt under 1977 med ca 6 miljarder kr. och uppgick vid årets slut till
närmare 16,7 miljarder kr.
Enligt de prognoser och antaganden som föreligger väntas
bytesbalansen 1978 uppvisa ett underskott pä ca 12 miljarder kr. Gentem.ot
1977 innebär detta en inte oväsentlig förstärkning med närmare 3 miljarder
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 73
kr.
Denna förklaras i sin helhet av det omslag som förutses i handelsbalansen från
ett underskott på ca 4,6 miljarder kr. 1977 till ett överskott på drygt 1
miljard 1978. Handelsbalansen väntas härigenom förstärkas med närmare 6
miljarder kr., vilket mer än väl uppväger tjänste- och transfereringsbalansens
väntade tillväxt i negativ riktning.
Handelsbalansen
Efter
en oväntat kraftig ökning av exporten under årets sista kvartal kom
handelsbalansens underskott 1977 att inskränka sig till ca 4 1/2 miljard kr.
Underskottet blev därmed 1 miljard kr. mindre än vad som räknades med i den
preliminära nationalbudgeten och också något mindre än under 1976.
Förbättringen 19761977 skuUe sannolikt ha varit betydligt större om de båda
svenska devalveringarna 1977 ej hade företagits. Den omedelbara och avsedda
effekten av en devalvering är ju att bytesförhållandet försämras vilket på
kort sikt utgör en påfrestning för handelsbalansen. Att en devalvering ändå
företas beror naturligtvis på en önskan att uppnå de med en
relativprisförändring förknippade positiva volymeffekterna och deras
åtföljande inverkan på handelsbalansen. Dessa inträder emeUertid först med en
viss tidsförskjutning.
Den svenska
utrikeshandelns volymutveckling 19761977 torde därför endast i begränsad
omfattning ha hunnit påverkats av de båda deval-veiingarna. EventueUa effekter
av detta slag bör i aUa händelser ha uppvägts av fördröjda för Sverige
oförmånliga volymeffekter från de närmast föregående årens export- oeh
importprisutveckling. Den betydande förbättring av den fastprisberäknade
handelsbalansen som ägde rum 19761977 mätt i 1976 års priser synes
förbättringen ha varit i storleksordningen 4 miljarder kr. torde därför i
första hand få ses som ett resultat av den kraftiga nedgång i den inhemska
efterfrågan som inträffade från 1976 tiU 1977. Det förhåUandet att underskottet
i löpande priser minskade endast obetydligt 19761977 skulle då kunna återföras
på den kortsiktigt ogynnsamma effekten av att index för bytesförhållandet
samtidigt sjönk med ca 4 %.
Den prognos för
handelsbalansens utfall 1978 som redovisades i den preliminära nationalbudgeten
har blivit föremål för en kraftig upprevidering. Den oväntat gynnsamma
utvecklingen av exportindustrins, liksom även den importkonkurrerande
industrins, marknadsandelar under senare delen av 1977 har bidragit tUl en mer
optimistisk bedömning av andelsutvecklingen 19771978. De negativa effekterna
på marknadsandelarna av de tidigare relativprishöjningarna antas sålunda till
en del ha hävts snabbare än vad som troddes tidigare. Den ytterligare försämring
av bytesförhåUandet 19771978 som får anses vara en oundviklig följd av den
svenska devalveringen i slutet av augusti 1977 bedöms vidare komma att
inskränka sig till ca 3 % i stället för 4 %.
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad fmansplan 74
Det
överskott i handelsbalansen med ca 1 miljard kr. som nu väntas uppkomma 1978
innebär om det realiseras en avsevärd förbättring jämfört med 1977. Relaterar
man överskottet till Sveriges relativa efterfråge-läge så framstår emellertid
bristen på balans i den svenska utrikeshandeln som fortsatt betydande.
OECD-ländernas samlade industriproduktion beräknas bli ca 8 % högre under 1978
än under 1974, vilket var det år då industriproduktionen nådde sitt högsta
värde under den förra högkonjunkturen. Den svenska industriproduktionen väntas
vid samma jämförelse komma att uppvisa en nedgång med ca 6 %. Den positiva effekten
på handelsbalansen av denna synnerligen kraftiga nedgång som inträffat i det
svenska relativa efterfrågeläget är säkerligen mycket stor. Vid en tänkt
situation med ett mer normalt relativt efterfrågdäge åstadkommen genom en
ökning av den inhemska efterfrågan är det följaktligen rimligt att anta att
handelsbalansen fortfarande skulle uppvisa ett kraftigt underskott. Skulle en
sådan normalisering av det relativa efterfrågetrycket komma till stånd genom
att exporten ökade kraftigt ett par år, en utveckling som efter devalveringarna
inte förefaller osannoUk, skulle konsekvenserna för handelsbalansen självfallet
bli annorlunda.
Tjänste-
och transfereringsbalansen
Det
internationella fraktmarknadsläget är oförändrat svagt med små variationer i
tonnageefterfrågan. Tonnageöverskottet är fortfarande betydande och den ökning
i efterfrågan som tidvis uppstår är i allmänhet alltför OtUlräcklig och
kortvarig för att nämnvärt förändra situationen. Liksom under de närmast
föregående åren skedde en viss förbättring av ran/craterna under fjärde
kvartalet i fjol, men som väntat blev också denna av kort varaktighet. Redan
tidigt på nyåret föll raterna till tidigare låga nivåer, vUka åtminstone för
svenskt tanktonnage endast i undantagsfaU gav täckning åt driftkostnaderna.
Uppläggningarna har åter ökat och i början av mars rapporteras ca hälften av
det oljebärande tonnaget upplagt eUer på annat sätt taget ur trafik. Förhållandena
är mycket besvärande även för torrlasttonnage i trampfart. För linjetonnage
däremot är läget något bättre. Dess situation förbättrades väsentiigt andra
halvåret 1977 oeh det rapporterades god beläggning på flertalet linjer. Man
räknade då allmänt med att detta skulle bli bestående för en längre tid, men
redan på nyåret i år synes ha inträffat en viss nedgång. På senare tid kan
emellertid skönjas vissa förbättringar, särskilt för de linjer vilka trafikerar
OPEC-länderna, vars import nu ökar kraftigt efter en svacka 1977.
Den
svaga sjöfartskonjunktur som rått de senaste åren väntas inte heller 1978
förbättras i nämnvärd grad. Världshandeln väntas enligt internationella
bedömningar öka i volym 1978 obetydligt mer än 1977, ca 5 %. Även om vissa
internationella undersökningar visar att världens handelsflotta nu sakta
börjat minska får man räkna med étt be-
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 75
tydande
överskott på i första hand tank- och bulktonnage för en ganska lång tid
framöver.
Ett
oväntat starkt inflöde av utlandsvalutor från den utrikes sjöfarten
registrerades under fjärde kvartalet i fjol. Det samlade inflödet för helåret
1977 blev därigenom, det svaga marknadsläget till trots, mycket betydande ca
7,3 miljarder kr. oeh kom att ligga väl i nivå med det som registrerades
rekordåret 1974. Följdverkningar av devalveringarna utgör med säkerhet en god
del av förklaringen. Dessa innebar emellertid även höjda kostnader, varför
nettoinseglingen 1977, ca 2,5 miljarder kr., kom att något understiga den som
registrerades 1976. I sjöfartsnettots termer, dvs. nettoinseglingen med avdrag för
biljettintäkter i svensk valuta men med tillägg av utländska fartygs utgifter
i Sverige, uppgick nettoinflödet till ca 3 miljarder kr. Enligt många bedömare
väntas sjöfartsåret 1978 inte bU nämnvärt bättre än 1977. Det kommer sålunda
att föreligga tonnageöverskott ännu lång tid framöver. Den väntade uppgången
för världshandeln på ca 5 % i volym är sannolikt otillräcklig för att
påtagligt förändra detta förhållande. Sett mot denna bakgrund har
sjöfartsnettot för 1978 antagUs bli av ungefär samma storleksordning som 1977,
dvs. ca 3 miljarder kr.
Nettoutflödet
av resevaluta blev 1977 ca 400 milj. kr. större än 1976 och kom att uppgå tUl
ca 3,6 miljarder kr. Därvid ökade bruttoinflödet ovanligt starkt eller med
bortåt 400 milj. kr. (ca 25 %) och bruttoutflödet med drygt 800 milj. kr. (ea
17 %). Förväntningar om en förestående devalvering förefaller ha stimulerat
till spekulativa transaktioner, vilka i inte ringa utsträckning påverkat såväl
inflöde som utflöde av resevaluta. Detta inslag kan uppskattas ligga kring
storleksordningen 200 milj. kr. i båda riktningarna. Omräknat i fasta priser
har utflödet av resevaluta håUits nästan oförändrat 19761977. Att antalet
charter-resenärer destinerade till olika turistorter samtidigt ökade med 15 %
kan verka motsägelsefullt men troligen har andra transaktioner än de som härrör
från den rena turismen verkat i neddragande riktning.
För
1978 har nettoutflödet av resevaluta kalkylerats till drygt 4 miljarder kr.
Härvid har antagits en viss volymtillväxt för såväl inflöde som utflöde jämfört
med normaliserade värden för 1977.
Resterande
kända tjänstetransaktioner förs till posten övriga tjänster. Posten blir
därigenom ytterst heterogen. Den domineras och styrs emellertid av en
förhållandevis liten gmpp. Hit hör framför allt transaktioner rörande
företagsadministration, provisioner samt entreprenader, montage etc.
Sammanlagt resulterade transaktionerna under denna post i ett nettoutflöde på
ca 3,6 miljarder kr. 1977, vUket innebar en förskjutning i negativ riktning
med drygt 700 mUj. kr. från 1976. En i huvudsak trendmässig framskrivning av
bmttoströmmarna för 1978 ger ett nettoutflöde av storleksordningen 4 miljarder
ler.
Transfereringarna
till och från utlandet 1977 gav ett negativt saldo
Prop.
1977/78:150 BUaga 1 Reviderad finansplan 76
på
ca 6,5 miljarder kr., en tUlväxt sålunda i negativ riktning med drygt 2
miljarder kr. från 1976. Gåvobiståndet tUl utvecklingsländer tiUsammans med de
under senare år alltmer växande räntebetalningarna tiU utlandet förklarar nästan
helt postens tiUväxt. Gåvobiståndet förutses 19771978 öka med ca 550 milj. kr.
tiU 3,4 miljarder.i Räntebetalningarna väntas samtidigt resultera i ett ökat
nettoutflöde på ca 1,3 miljarder kr. och därmed visa ett negativt saldo på ca
3,4 mUjarder kr. TUlsammans väntas sålunda dessa transaktioner utmynna i ett
ökat nettoutflöde på drygt 1,8 miljarder kr., vilket i stort motsvarar
transfereringspostens antagna totala förändring 19771978.
Kapitalbalansen
Kända
kapUaltransaktiorier med utlandet resulterade 1977 i en betydande
nettokapitalimport, drygt 12 miljarder kr. Kapitalbalansen förstärktes
därigenom med ca 8,6 miljarder från 1976. Härtill bidrog framför allt den
långfristiga upplåningen utomlands. Denna blev mycket omfattande 1977, drygt 22
miljarder kr., vilket innebar mer än en fördubbling gentemot 1976. Av denna
upplåning svarade svenska staten för ca 9,7 miljarder kr. och kommuner och
kommuninstitut för 750 milj. kr. En fortsatt långfristig upplåning utomlands
kan väntas även 1978; i vilken omfattning är dock ovisst. Under januari och
febmari i år gavs lånetiUstånd tiU ett belopp på ca 1,7 miljarder kr.
inberäknat svenska staten. Detta kan jämföras med 7,5 mUjarder under samma
period 1977. Statens andel härav var då ca 4,3 miljarder för att under samma
period i år uppgå tUl endast ca 400 milj. kr. I tablån nedan redovisas hur
nettotransaktionerna med utiandet fördelade sig 1977.
Kapitaltransaktioner,
netto
Milj.
kr.
1977
Förändring 19761977
Bankerna
3 312
2 072
Statliga
8 346
8 761
Långfristig upplåning
8 762
8 762
Övrigt
-416
-1
Kommunala
700
-2
Privata
-38
-2 194
Direkta investeringar
-2 666
-119
Långfristig upplåning
5 177
491
Övrig värdepappershandel
-122
-11
Övriga långfristiga kapitaltransaktioner
-2 053
-221
Kortfristig upplåning för finansiering av export
och import
-333
-2 224
Övriga kortfristiga kapitaltransaktioner
-41
-110
Kapitalbalans
12 320
8 637
1
uttryckt i procent av BNP utgjorde denna del av u-Iandsbiståndet 0,81 % 1977
och beräknas uppgå till 0,87 % 1978. För det totala biståndet, dvs. inkl.
biståndskrediter, var motsvarande tal 0,97 % 1977 och väntas nägot överstiga 1
% 1978.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 77
Som
framgår av tablån resulterade statens och bankernas (inkl. riksbanken)
transaktioner i ett med närmare 11 miljarder kr. ökat nettoinflöde, i huvudsak
ett resultat av ökad långfristig upplåning. Av övriga utlandstransaktioner
förblev de kommunala i stort sett oförändrade gentemot 1976 medan de privata
ungefär balanserade efter att ha givit ett nettoinflöde på drygt 2 miljarder
kr. 1976. Omkastningen kan i huvudsak återföras därpå att den kortfristiga
upplåningen för finansiering av import och export slog om från ett
nettoinflöde på ca 1,9 miljarder kr. 1976 till ett nettoutflöde på ca 300
milj. kr. 1977. Övriga privata transaktioner förändrades som synes endast
måttiigt.
Redovisningen av
valutareserven har ändrats i så måtto att endast riksbankens valutareserv
inkluderas. Valutabankernas avistaposition som tidigare fördes till valutareserven
redovisas nu som kapitaltransaktion och faller därmed inom ramen för
kapitalbalansen. Enligt den nya definitionen uppgick valutareserven vid
utgången av 1977 till 16 672 milj. kr. oeh ökade därigenom med 6 015 milj. kr.
under året. Härav hänför sig 1 196 milj. kr. till effekten av kursförändringar
varför transaktionsförändringen uppgick till 4 819 mUj. kr. Utfallet av
statistiskt belagda transaktioner avseende varor, tjänster, transfereringar
och kapital motsvarade emellertid ett nettoutflöde på ca 2,6 miljarder kr.
Sålunda uppstod det ånyo en mycket betydande positiv restpost, ca 7,4 miljarder
kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150
Bilagal Reviderad finansplan 73
4
Produktionen
4.1
Sammanfattning av industriproduktionens iit\'eckling
Industriproduktionen
förefaller att ha minskat i en tämligen jämn takt under loppet av 1977 möjligen
med en tendens till uppbromsning mot slutet av året. FaUet i
industriproduktionen blev drygt 4 % räknat mellan helåren 1976 och 1977. Det
förtjänar påpekas att det finns vissa brister i den statistiska belysningen av
produktionsutvecklingen. Avsevärda produktionsinskränkningar skedde inom
basindustrierna men även skeppsvarven liksom verkstadsindustrin såg sig tvungna
att dra ned produktionsnivån i betydande utsträckning.
Industrins
exportorderingång vände svagt uppåt under hösten 1977 och konjunkturbarometern
visar på en inte obetydlig tUlväxt av export-orderna i början av 1978.
Exportleveranserna, exkl. fartyg, förutses nu stiga mellan 7 och 8 % 19771978
efter en total stagnation 1976 1977. Effekterna härav på produktionen väntas
dock bli begränsade då lageranpassningen särskilt under första halvåret
beräknas bli som mest uttalad för att därefter avta något i styrka. Därtill
kommer att den slutliga inhemska efterfrågan, som föll under loppet av 1977,
väntas fortsätta minska i synnerhet under första delen av 1978. En plusfaktor
är dock att devalveringen synes leda tiU att den inhemska industrin under 1978
återtar en del av sina tidigare marknadsförluster gentemot importen.
Totalt
beräknas industriproduktionen falla ytterligare något under första halvåret
1978 för att därefter stiga svagt mellan halvåren. För helåret räknat innebär
den förutsedda utvecklingen att produktionsnivån 1978 förblir i stort sett
oförändrad i förhållande tiU den genomsnittiiga för 1977.
Produktionen
förutses stiga främst inom basindustrin medan verkstadsindustrin liksom
övrigvarusektorn i stort sett väntas bibehåUa en oförändrad produktionsnivå
mellan årsgenomsnitten 1977 och 1978.
4.2
Utvecklingen inom olika delbranscher
Malmutvinningen
i de svenska järnmalmsgruvorna minskade ca 18 % 1976-1977 tUl följd av
fortsatt försämrade avsättningsmöjligheter på exportmarknaderna. Den
internationeUa stålkonjunkturen började återigen försvagas mot slutet av 1976
och denna tendens har inte brutits under loppet av 1977. I början på 1977
trodde man fortfarande på en återhänitning av stålkonjunkturen men i stället
har produktionen av stål i Västeuropa fortsatt att minska under loppet av året.
Detta innebar en fortsatt nedskärning av de svenska exportskeppningarna av malm
och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. Reviderad
nationalbudget 1978
79
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 4:1
Industriproduktionens utveckling 1975-
Procentuell
volymförändring från föregående år
-1978
opaginerad Kontrollera mot PDF
SNI
1975
1976
1977
1978
def. ,
prel.
prel.
prognos
2
Gruvor och mineralbrott
-14,6
-2,9
-12,8
-5,4
2301
Järnmalmsgruvor
-10,3
-4,9
-18,1
-8,5
2302
Ickejärnmalmsgruvor
-42,9
12,5
4,6
4,0
210,
220, 290
övriga gruvor och mineralbrott
6,8
-5,9
3,5
0,0
3
Tillverkningsindustrin
-1,3
-0,5
-4,0
0,4
33111
Sågverk'
-21,2
14,2
-4,2
6,2
34111
Massaindustri
-10,2
-8,1
-17,7
10,6
34112,34113
Pappers- och pappindustri m.m.''
-20,4
11,7
2,0
8,3
353, 354
Petroleumraffinaderier m.m.'
11,5
16,9
-2,0
0,2
371
Järn- ,och stålverk*
-7,3
-4,2
-13,9
4,0
372
Ickejärnmetallverk
-12,7
6,4
4,2
3,5
38
./.3841
Verkstadsindustri exkl. varv
4,5
-2,3
-5,0
-0,5
3841
Varv»
15,6
-9,8
-5,9
-15,0
31
Livsmedelsindustri m.m.'
1,4
0,8
-1,8
0,0
3
resterande
Övrig industrisektor
-5,2
0,9
-1,7
0,5
2,3
Hela industrin
-1,7
-0,6
-4,3
0,2
'
Inkl. hyvlerier och träimpregneringsverk.
=
Inkl. träfiberplattindustri.
'
Inkl. smörjmedels-, asfalt- och kolproduktindustri.
* Inkl.
ferrolegeringsverk.
»Inkl. båtbyggerier.
Inkl.
drycliesvaru- och tobaksindustri.
Anm.
Beräknat utfall för verkstadsindustrin 1977 enligt konjunkturinstitutet.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
exportvolymen
minskade ca 17 % 19761977. I kvantitetstermer innebar detta en jämmalmsexport
på drygt 19 milj. ton 1977. Även de inhemska malmleveranserna har minskat
betydUgt 19761977. Trots en fortsatt neddragning av'malmproduktionen skedde en
uppbyggnad av de inhemska järnmalmslagren. En aweckUng av utiandslagren om än
blygsam kunde dock påbörjas. Totala lagren uppgick vid slutet av året tUl ca
15 milj. lon.
Någon
större tillväxt i stålefterfrågan väntas inte äga rum under 1978 utan
stålproduktionen i Västeuropa bedöms i stort ligga kvar på 1977 års låga nivå.
Någon tiUväxt av malmefterfrågan förutses därför inte och för den svenska
järnmalmsexportens del har här kalkylerats med en oförändrad exportvolym
19771978. Hemmaleverånserna förutses samtidigt bli i stort sett oförändrade.
En fortsatt avtrappning av de svenskägda utlandslagren bedöms komma till stånd
medan någon större ökning av de rekordstora hemmalagren inte förutses.
Innebörden av dessa leverans- och lagerprognoser blir att en betydande
produktionsnedskärning måste ske även 19771978.
Efterfrågeläget
för sågsverksindiistrin var under 1977 pressat. Orderingången, som varit
avtagande mot slutet av 1976, upphörde att falla under första kvartalet 1977.
Redan under andra kvartalet minskade
Prop. 1977/78:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 80
dock
orderingången ånyo på såväl hemma- som exportmarknaderiia. Fallet fortsatte på
hemmamarknaden mot årets slut, medan exportorderingången, frånsett en mindre
tillbakagång under andra kvartalet, kunde håUas på i stort sett oförändrad nivå
för resten av året.
Den
obalans mellan utbud och efterfrågan som karakteriserade den internationella
trävarumarknaden 1976 kom i allt väsentligt att kvarstå även under 1977. Trots
den mycket höga igångsättningstakten för bo- . städer i Förenta staterna visade
sig inte denna marknad i tillräcklig omfattning kunna absorbera det
kanadensiska trävaruutbudet. Exporten av trävaror från Canada tiU Västeuropa
kom därför att bli betydande, samtidigt som trävaruefterfrågan på de
västeuropeiska marknadema utvecklades svagt. Kursfallet för den kanadensiska
dollarn under loppet av 1977 medförde dessutom att konkurrenskraften stärktes
för de kanadensiska exportörerna. De finska försäljningspriserna justerades
också efterhand ned i förhållande tUl de svenska. Västeuropas svaga trävaruefterfrågan
hade huvudsakligen sin förklaring i den låga aktiviteten inom den
västeuropeiska byggnadsindustrin. Trots de efterfrågestimulerande åtgärder som
vidtogs under 1977 av flertalet regeringar i Västeuropa förändrades inte
bostadsbyggandet i nämnvärd omfattning, varför även trävaruefterfrågan kom att
bibehållas på en låg nivå. Importen till de åtta största importörländerna
minskade därmed totalt sett något från 1976 tiU 1977.
I
detta kärva efterfrågdäge i Västeuropa kom de svenska exportleveranserna av
trävaror att utvecklas svagt. En viss ökad leveransaktivitet mot slutet av året
bidrog dock till att nedgången i exporten kunde begränsas till 7,5 % från 1976
tUl 1977. Handelsstatistikens exportprisindex visar samtidigt en ökning på
14,5 % för sågade och hyvlade trävaror mellan helårsgenomsnittén för 1976 och
1977. Prisutvecklingen under loppet av 1977 blev emellertid betydligt
blygsammare, närmare 4,5 %.
Efterfrågan
var sålunda svag från utlandet och vikande på hemmamarknaden och detta ledde
till en fortsatt återhållsam trävaruproduktion. Produktionen minskade med ca
4,5 % i volym 19761977. En viss neddragning av trävarulagren kunde därvid
åstadkommas.
Med
den tUlväxt som förväntas av bostadsbyggandet i Västeuropa synes utsikterna för
en förbättring av trävaruefterfrågan vara goda inför 1978. Icke minst gäller
detta den svenska sågverksindustrins huvudmarknad Storbritannien, där tidigare
vidtagna bostadspoUtiska stimulansåtgärder vilka för närvarande kommer till
uttryck i en hög efterfrågan på bostadsbyggnadslån bör ge effekt i form av
en väsentligt förbättrad trävaruefterfrågan. Utbudet av trävaror kommer
emeUertid att fortfarande vara betydande i Västeuropa. Trots ett fortsatt
expansivt bostadsbyggande i Förenta staterna torde utbudet av kanadensiskt
virke i Västeuropa även under 1978 bli omfattande. En viktig orsak härtill är
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 81
att
trävaruefterfrågan på den för kanadensisk sågverksindustri viktiga japanska
marknaden förväntas bli fortsatt låg under 1978. Utbudet från sovjetiska
leverantörer bedöms i stort sett bli oförändrat 19771978. Prismässigt har dock
de sovjetiska leveransavtalen med europeiska importörer förändrats såtillvida
att avtalen nu innehåUer ett större hänsynstagande till kursutvecklingen på
den svenska kronan, i stället för som tidigare den amerikanska dollarn. För de
finska sågverken har devalveringen av den finska marken i februari inneburit
bättre möjligheter till priskonkurrens, varför en fortsatt hård konkurrens
från finskt håll är att vänta även under 1978.
Den
svenska exporten av trävaror har mot denna bakgrund antagits öka med ca 5 % i
volym från 1977 tiU 1978. Exportpriserna har bedömts bli i stort sett
oförändrade under loppet av 1978. Utvecklingen av den svenska trävaruexporten
under 1978 kan emellertid i hög grad komma att påverkas av den fortsatta
kursutvecklingen för såväl den kanadensiska som den amerikanska dollarn. Ett
fortsatt kursfall för dollarn kommer att försvåra förutsättningarna för den
svenska trävaruexporten.
Även
under 1978 väntas hemmaefterfrågan bli fortsatt svag. Vid oförändrad lagernivå
och med den förutsedda exportökningen förefaller en produktionsökning på
närmare 6% trolig från 1977 tiU 1978. Produktionen hämmas redan nu av en viss
brist på sågtimmer. Här har förutsatts att denna inte förvärras.
För
pappersindustrin blev 1977, från såväl leverans- som produktionssynpunkt, ett
otUlfredställande år. Efterfrågan förbättrades visserligen under andra
kvartalet, efter ett fall i början av året, men föll ånyo under andra halvåret
på hemmamarknaden. Orderingången från exportmarknaden kunde i stort sett
upprätthållas på oförändrad nivå till årets slut. Tillströmningen av nya order
blev därmed alltför blygsam för att medge någon väsentlig leveransförbättring.
Den
avmattning i pappersefterfrågan som skedde i Västeuropa mot slutet av 1976 och
i början av 1977 torde i stor utsträckning ha varit en effekt av att
lageruppbyggnaden upphörde i förbrukar- och köpar-leden i Västeuropa, samtidigt
som en avsaktning i konjunkturuppgången inträdde i flertalet viktiga
avnämarländer under hösten 1976. För de svenska bruken begränsades
marknadsutrymmet dessutom ytterligare till följd av det betydande
nordamerikanska produktionsöverskott som avsattes på den västeuropeiska
marknaden som en följd av den otillräckliga pappersefterfrågan i Nordamerika.
En mer normaliserad lagersituation i Västeuropa samt en efter hand stigande
konsumtionstillväxt i Förenta staterna medförde dock att de svenska
exportleveranserna successivt kunde öka under loppet av första halvåret 1977.
Uppgången blev dock relativt kortvarig. Redan under tredje kvartalet föll
exporten ånyo tillbaka, sannolikt som ett utslag av den konjunkturav-
6
Riksdagen 1977/78.1 samL Nr 150. Bilaga 1. BiL
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 82
mattning
som aUmänt. kännetecknade Västeuropas ekonomier under sommarhalvåret.
Exportleveranserna kom slutligen att öka något mot slutet av året, som följd av
stora utskeppningar tUl marknader utanför Västeuropa. Sammantaget kom
exportleveransökningen att bli ca 6,5 % från 1976 tiU 1977.
Handelsstatistikens
exportprisindex för papper och papp beräknas ha ökat knappt 3 % från 1976 tUI
1977.
Den inhemska
pappersefterfrågan föU något från 1976 tiU 1977, huvudsakligen som en följd av
den privata konsumtionens svaga utveckling samt en låg förbmkning inom
industrin. Leveranserna av papper och papp från de svenska bruken för
konsumtion inom landet kom under dessa omständigheter att minska knappt 2 %
från 1976 tiU 1977. Produktionsökningen blev därför endast ca 2 % 19761977.
Kapacitetsutnyttjandet sjönk ytterligare då betydande kapacitetstillskott tillkom
under 1977.
Tillväxten i Västeuropa
torde enligt de bedömningar som görs i avsnittet om det internationella
konjunkturläget även för 1978 bli måttlig, varför utvecklingen inte väntas
kunna medföra någon starkare efterfrågestimulans för pappersindustrin.
Lagersituationen i Västeuropa bör dock ge anledning tUl viss tillförsikt då
förbrukar- och köparlagren befinner sig på en låg nivå. En relativt blygsam
konsumtionsökning bör därför kunna ge direkt effekt i form av ökad efterfrågan.
Bedömningarna om en fortsatt relativt expansiv utveckUng i Förenta staternas
ekonomi torde dessutom ge anledning att förutsätta att det nordamerikanska
pappersutbudet under 1978 i högre grad än under 1977 får avsättning på den
inhemska marknaden och därigenom också bidrar till att öka marknadsutrymmet för
den svenska pappersexporten. Förutsättningarna för exportökningar varierar
dock mellan de olika papperskvaliteterna. Sålunda väntas kraftpappersexporten
förbli fortsatt läg även under 1978 som en följd av en förväntad låg
efterfrågan frän den västeuropeiska emballageindustrin. För övriga kvaliteter
emotses ökningar i exporten; förväntningarna är dock mest uttalade på
finpapperssidan. Goda förutsättningar anses dessutom föreligga att exporten tiU
marknader utanför Västeuropa skaU fortsätta att öka under 1978. Sammantaget
skulle denna marknadsutveckling medföra en volymmässig ökning av exporten tiU
ca 11 % från 1977 tiU 1978.
Någon väsentlig
förbättring av den inhemska efterfrågan väntas inte inför 1978. TUlsammans med
en förmodad återhållsam lagerpolitik i företagen skulle leveransutvecklingen
därmed innebära att produktionen ökar ca 8 % från 1977 tiU 1978.
Kapacitetsutnyttjandet inom pappersindustrin skulle då under 1978 förbli
fortsatt lågt, om än förbättras något jämfört med 1977.
Med
hänsyn till den förväntade höjningen av massapriserna vid halvårsskiftet
beräknas även de svenska exportpriserna av papper och papp
Bil. Reviderad
nationalbudget 1978 83
öka
något snabbare under andra halvåret. För helåret 1978 beräknas exporthöjningen
bli ca 9 % för papper oeh papp.
Efterfrågeläget blev även
under 1977 pressat för den svenska massaindustrin. Efter en viss uppbromsning
i nedgången under första kvartalet försämrades ytterligare orderingången från
exportmarknaderna under sommarhalvåret. Mot slutet av 1977 förstärktes dock
efterfrågan något, främst som följd av en förbättrad orderingång från utomeuropeiska
marknader. Detta kunde dock inte förhindra att exportorder-stockarna
ytterligare reducerades mot slutet av året.
Efter ett fall i
exportleveranserna under fjärde kvartalet 1976 vande exporten åter uppåt under
första kvartalet 1977. Uppgången bröts emellertid redan under andra kvartalet
och vändes i en mindre nedgång och exporten låg sedan kvar på i stort sett
oförändrad nivå under det tredje kvartalet. TUl följd av omfattande leveranser
till utomeuropeiska marknader under slutet av året växte exporten åter under
fjärde kvartalet. Sammantaget kom exporten att minska med närmare 2,5 % i
volym från 1976 tUl 1977. Detta tal utgör dock sannolikt en underskattning vad
gäller förändringen av den verkligt avsatta volymen under året. Det vilar
nämligen på handelsstatistikens uppgifter och tar aUtså inte hänsyn tiU de
leveranser som skett från svenska utlandslager och direkt till köpare i
utlandet. Då utlandslagren beräknas ha kraftigt reducerats under loppet av 1977
bör alltså den verkliga avsättningen ha varit högre.
Fortfarande
under 1977 förekom en betydande konkurrens från framför allt billig
nordamerikansk massa på den västeuropeiska marknaden. Detta kom att medföra
ytterligare prisjusteringar nedåt för massaprisnivån under våren 1977. Även de
svenska företagen sänkte sina priser under våren och sommaren, sannolikt med
motiv att så långt som möjligt undvika ytterligare marknadsförluster i
Västeuropa. Prisutvecklingen för augusti och september antyder att de svenska
företagen i varierande omfattning utnyttjade devalveringen i augusti till att
sänka massapriserna i utländska valuta. Utöver nedskrivningsprocenten förekom
dessutom ytterligare nedjusteringar av exportpriserna. Avvecklingen av de stora
massalagren har till stor del skett genom leveranser till utomeuropeiska
marknader. Leveranspriserna på dessa partier kom att ligga 810 % lägre än
leveranspriserna tUl-Västeuropa. PrisutveckUngen under 1977 innebar således att
handelsstatistikens exportprisindex sänktes ca 7,5 % från 1976 tUl 1977.
Produktionen
av avsalumassa kom med hänsyn tiU leverans- och lager-utveckling att kraftigt
dras ned under året tiU en historiskt sett mycket låg nivå. Inte sedan 1963 har
produktionen varit så låg inom svensk avsalumassaindustri.
Kapacitetsutnyttjandet sjönk från 1976 till 1977 och blev endast ca 65 % i
genomsnitt under året.
Bedömningarna
för 1978 visar på en något gynnsammare marknads-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan »4
tUlväxt
för massa i Västeuropa. Avgörande blir givetvis utvecklingen av den
västeuropeiska pappersproduktionen samt dess förmåga att generera en ökad
massaefterfrågan. Lagren hos de västeuropeiska bruken bedöms emeUertid vara på
så pass låg nivå att relativt blygsamma produktionsökningar väntas kunna få
direkt effekt i form av ökade massainköp. Den svenska exportkonkurrensförmågan
kan också anses ha stärkts som en följd av nedskrivningen av den svenska
krönkursen, även om denna konkurrensfördel i viss utsträckning reducerats sedan
augusti 1977 till följd av den fortsatta deprecieringen av dollarn.
Utvecklingen av dollarkursen är dock avgörande ur såväl konkurrens- som intäktshänseende.
Resultatet av den redan under hösten 1977 inledda lageravvecklingen är också
givetvis betydelsefull för exportutsikterna. Målet är här inställt på en
avveckling av överlagren till halvårsskiftet. Avvecklingen väntas delvis äga
rum med hjälp av leveranser tUl marknader utanför Västeuropa. Anledningen tiU
detta torde vara en strävan från de svenska exportörernas sida att så långt som
möjligt undvika ytterligare prisjusteringar nedåt i Västeuropa.
Den
ovan skisserade utvecklingen väntas medföra en exportökning på ca 9 % i volym
från 1977 tiU 1978. Exportpriserna bedöms i stort sett ligga stilla under
första halvåret, och förutsättningarna för prishöjningar under andra halvåret
väntas bli direkt avhängig av hur pass framgångsrikt lagerawecklingen kommer
att kunna ske.
Med
de bedömningar som gjorts för leverans- och lagerutvecklingen väntas
produktionen stiga ca 10 % i volym från 1976 tiU 1977. ökningen väntas i
huvudsak äga rum under andra halvåret. Kapacitetsutnyttjandet skulle därmed
öka något under 1978 jämfört med 1977, om än utnyttjandegraden alltjämt förblir
på en otillfredsställande låg nivå.
Skogsavverkningarna
sjönk under 1977 främst som följd av det under året minskade råvarubehovet inom
massaindustrin. Förbrukningen av massaved sjönk således drygt 8 %
sågtimmerförbrukningen något mindre. Även massavedsimporten minskade, medan
importen av sågtimmer kom att öka. Därmed sjönk den totala mndvirkesimporten
knappt 3 %. Exportleveranserna av rundvirke sjönk kraftigt med närmare 36 %
från 1976 tUl 1977, huvudsakligen som en följd av den minskade efterfrågan från
norsk massaindustri. Med denna utveckling av förbrukning och leveranser drogs
de totala skogsavverkningarna ned ca 13 % i volym under 1977. Härvid kom även
rundvirkeslagren att reduceras, vUket dock uteslutande var ett resultat av en
neddragning av massavedslagren.
Produktionsprognoserna
för skogsindustrierna indikerar en ökad rund-virkesförbrukning med ca 8 % under
1978, med en något starkare ökning för massaved än för sågtimmer. Exporten av
rundvirke väntas öka medan importen antagits ytterligare sjunka.
Rundvirkeslagren beräknas
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. Reviderad
nationalbudget 1978
85
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
4: 2 Försörjningsbalans för rundvirke 19761978
Fast
mått utan bark (barr- och lövträ)
1 000 kbm
Förändring från före-
1976
gående år, 1 000 kbm
% resp.
1977
1978
prel.
prognos
Produktion
55 010
-13,0
2,5
sågtimmer
23 745
-3,0
1,5
massa- och boardved
29 165
-22,0
4,0
övrigt rundvirke
2 100
0,0
0,0
Import
3 000
-2,5
-8,0
Summa
tillgång
58 010
-12,5
2,0
Export
1 530
-39,0
19,5
Lagerförändring
2 390
-970
-4 215
Förbrukning
54 090
-6,5
8,0
sågtimmer
24 225
-4,5
6,0
massa- och boardved
27 800
-8,5
10,5
övrigt rundvirke
2 065
1,5
0,0
Summa
användning
58 010
-12,5
2,0
Källa:
Konjunkturinstitutet.
minska
väsentligt under 1978. Under de förutsättningar som hittills angivits skulle
avverkningsvolymen behöva öka med drygt 2 % från 1977 tUl 1978.
Järn-
och stålverkens efterfrågdäge förblev utomordentligt svagt under 1977 även om
en förbättring kunde skönjas under senare hälften av året till följd av
stigande exportorderingång. Orderstockarna som reducerades drastiskt under
loppet av 1976 oeh början av 1977 kom därvid att stiga något. De omfattade dock
endast ca 700 000 ton och var därmed klart lägre än vid något årsskifte sedan
1964.
Exportleveranserna
steg emellertid inte obetydligt eller med närmare 10% räknat i volym mellan
1976 och 1977. Uppgången torde dock i viss utsträckning kommit till stånd genom
utförsäljning av produkter som normalt inte exporteras i motsvarande
konjunkturskede. Särskilt svagt utvecklades exporten till Norden samt till
Östeuropa och Kina medan avsättningen kunde öka i Nordamerika och i
CECA-länderna på kontinenten. Vidare noterades en betydande exporttillväxt till
vissa länder utanför Europa och Nordamerika. Devalveringen i augusti 1977 ledde
till en viss sänkning av exportpriserna räknat i utländsk valuta. Räknat i
inhemsk valuta kom däremot exportpriserna att öka knappt 5 % mdlan hdåren 1976
och 1977.
Leveranserna
till hemmamarknaden, som föll under loppet av 1976, reducerades markant under
1977. Stålkonsumtionen minskade nämligen högst väsentligt främst som en följd
av vikande produktion inom verkstadsindustrin och varven. Samtidigt skedde ett
kraftigt omslag till lagerneddragning inom verkstadsindustrin och i
grossistiedet medan la-
Prop. 1977/78:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 86
gerneddragningen
inom varven intensifierades. Tillförseln av stål till den svenska marknaden kom
härigenom att minska drastiskt. Konsekvenserna av efterfrågebortfallet blev
dock mest uttalade vad gäller importen som i volym räknat decimerades med
omkring 26% 1976 1977. De svenska producenterna kunde således återvinna något
av sina sedan senare delen av 1960-talet kraftigt förlorade marknadspositioner.
Produktionsinskränkningarna inom stålverken var, betydande under
1977. Årsgenomsnittet
1977 kom att ligga ca 14 % lägre än 1976 års
med en produktionstakt i slutet av året som var närmare 30 % lägre
än under toppåret 1974. Genom produktionsneddragningen kunde vä
sentlig reducering av stålverkens lager av färdigvaror och varor i ar
bete ske.
Mot
bakgrund av bedömningen i det internationella avsnittet om en svagt stigande
internationell investeringsvUja beräknas stålverkens leveranser till
exportmarknaderna visa en måttiig ökning under 1978. Här har kalkylerats med en
uppgång på omkring 7 % i volym mellan 1977 och 1978, innefattande fortsatta
lagerrensningsaffärer. Den något stabilare marknad som förutses torde medge
vissa prishöjningar uppskattningsvis omkring 8 % meUan 1977 och 1978.
Den
inhemska stålförbrukningen förutses minska ytterligare 1977
1978. Produktionsnedgången
inom verkstadsindustrin beräknas dock bli
begränsad samtidigt som stålförbrukningen inom byggnadsverksamhe
ten stiger. En fortsatt minskning av förbrukar- och grossistledens stål
lager kan påräknas ske. Lagerreduceringen förutses dock bli svagare
än under 1977 varför dess negativa inverkan på efterfrågan försvagas.
Stålbehovet på den svenska marknaden skulle därigenom komma att bli
i stort sett oförändrat 19771978. Då den svenska stålindustrin förut
ses ytterligare kunna återtaga marknadsandelar 1978 väntas stålimpor
ten återigen minska. Minskningen har skattats tiU omkring 5 % i vo
lym 19771978.
Lagerreduceringen
i producentledet kommer säkerligen att bli betydande även 1978. Räknar man med
en lagerminskning av en sådan storleksordning att större delen av överlagren är
avvecklade mot slutet av året ger den ovan skisserade leveransutvecklingen
utrymme för en produktionsökning under 1978. Uppdragningen väntas dock inte bli
starkare än att den genomsnittliga produktionsnivån 1978 ligger omkring 4 %
högre än 1977 ärs.
Huvuddelen
av ickejärnmetallverkens produktion går i form av insatsleveranser tiU den
inhemska industrin och ca 1/3 av produktionen finner avsättning på
exportmarknaderna.
Den
inhemska förbrukningen av ickejärnmetaller som insatsvaror i
tiUverkningsindustrin minskade 19751976 samtidigt som en förstärkning av
utiandsefterfrågan medförde en ökning av exportvolymen.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 87
Detta
resulterade i att produktionsvolymen drogs upp med drygt 6 % 19751976.
Den inhemska efterfrågan
fortsatte att minska 1977 och minskningen blev relativt kraftig på grund av
betydande produktionsneddragningar inom tillverkningsindustrin - främst
verkstadssektorn vilket medförde att insatsleveranserna sjönk påtagligt.
Däremot blev förstärkningen av utlandsefterfrågan oväntat kraftig och
exportvolymen ökade 17 1/2 % 19761977. Under andra halvåret 1977 kunde en
nedtrappning av färdigvarulagren påbörjas, vilket för helåret resulterade i en
minskning av ickejärnmetallverkens totala lager. Efterfrågeökningen från
utlandet svarade sålunda för en fortsatt produktionstillväxt 1976 1977,
beräknad tiU drygt 4 %.
Den inhemska efterfrågan
torde upphöra att sjunka under 1978 då en viss förbättring emotses inom
tillverkningsindustrin. Exportvolymen beräknas fortsätta att öka om än i något
reducerad takt. Därmed skulle en viss produktionsökning kunna påräknas även
19771978.
Verkstadskonjunkturen
förefaller ha passerat ett bottenläge mot slutet av 1977 och en försiktig
uppgång kan nu skönjas. Orderingången från exportmarknaden har varit på uppåtgående
sedan mitten av 1977 och under fjärde kvartalet kunde en rejäl uppgång i
exportieveranserna registreras. Orderingången från hemmamarknaden har däremot
legat på en mycket låg nivå under hela 1977 återspeglande såväl näringslivets
som hushållens starkt minskade efterfrågan på verkstadsprodukter. Inköpen av
maskiner föll med ca 8 % 19761977, samtidigt som hushållens inköp av
verkstadsprodukter minskade med 13 % helt och hållet en följd av den starka
minskningen av nybilsinköpen 1977. Samtidigt minskade importen av
verkstadsprodukter med 9%. Under 1975 och 1976 tappade de svenska producenterna
i ovanligt stor utsträckning marknadsandelar till importen. Importutvecklingen
under 1977 innebär att dessa förluster bromsats upp markant under året.
Exportvolymen har minskat
praktiskt taget oavbrutet sedan början av 1975. Genom den uppgång som kom till
stånd fjärde kvartalet 1977 begränsades minskningen mellan helåren 1976 och-
1977 till 3 %. Det var framför allt exporten tUkVästeuropa som sköt fart mot
slutet av fjolåret, så att exporten dit för helåret 1977 kom att överstiga'
1976 års export. Exporten till Nordamerika ökade stadigt under hela 1977, och
därmed kom en yiss uppgång till stånd meUan helåren 1976 och 1977. Det var dock
enbart exporten av andrå verkstadsprodukter än bilar, som ökade. Bilexporten
till Nordamerika rhinskade starkt 1976 och första halvåret 1977. Den steg sedan
snabbt andra halvåret 1977, men för helåret kom bilexporten tUl Nordamerika
ändå att bli.avsevärt mindre än för 1976. Nedgången i verkstadsexporten
19761977 var framför allt hänförlig tiU den starkt minskade exporten på övriga
Prop. 1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 8
Tabell 4: 3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter
exkl. fartyg 19761978
1968 ärs producentpriser
Milj. kr.
Förändring från före-
1976
gående är, ; milj. kr.
% resp.
1977
1978
prel.
prognos
Produktion'
28 110
-8,1
-0,6
Import
16 210
-9,1
-8,9
Summa
tillgång
44 320
-8,5
-3,6
OITentlig
konsumtion
1920
-0,2
4,3
Privat
konsumtion
5 170
-12,8
-8,2
Investeringar
11410
-8,0
-6,5
Export
16 740
-2,9
7,8
Lagerförändring
i industrin
(milj.
kr.)
1260
-1200
-1 660
Lagerförändring
i handeln (milj. kr.)
340
-310
-100
Varuinsats
7 480
-2,6
-0,4
industri
2 680
-5,3
-4,9
byggnadsverksamhet
3 400
-1,4
2,7
övrigt
1400
-0,1
0,3
Summa
användning
44 320
-8,5
-3,6
' Produktionen framkommer som saldot i balansen och
avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över
produktionsutvecklingen. Försörjning:ba-lansens produktionsförändring för
prognosperioden korrigeras därför i enlig et med mönstret för tidigare
avvikelser.
Källa: Konjunkturinstitutet.
länder, framför allt då OPEC-länderna. Exporten dit torde
ha minskat med inemot 20 % i volym trots en kraftig uppgång mot slutet av
1977. Även till övriga råvaruländer minskade verkstadsexporten kraftigt
19761977. Också till Östeuropa minskade exporten mellan helåren 1976 och
1977, men under loppet av fjolåret kunde likväl en försiktig uppgång noteras.
Exportpriserna steg med drygt 12 % 1976 1977, dvs. långsammare än under 1976
och framför aUt 1975.
Den svaga efterfrågan och de exceptionellt stora lagren av
färdigvaror och varor i arbete ledde till att produktionsvolymen successivt
anpassades nedåt under 1977. Produktionsneddragningen tycks ha gått såpass
snabbt att man urider senare delen av 1977 lyckats hejda den tidigare starka
tiUväxten av framför allt färdigvarulagren.
Enligt statistiska centralbyråns produktionsindex skulle
produktionen ha minskat med 1 1/2 % 19761977. Produktionen beräknas då som
summan av verkstadsindustrins leveranser och lagerförändring, uttryckt i fasta
priser. Leveransstatistiken ger uppgift om leveranserna i löpande priser, vilka
sedan räknas om tUl fasta priser med hjälp av producentprisindex för
verkstadsprodukter. Mätt på detta sätt skuUe exportieveranserna ha ökat med
ett par procent 19761977, medan leveranserna till hemmamarknaden skulle ha
sjunkit med ett par procent. Som nämndes ovan sjönk exportleveranserna enligt
tullstatistiken med ca 3 %
Bil. Reviderad
nationalbudget 1978 89
19761977
(deflatering har då skett med handelsstatistikens prisindex). Vidare tyder de
kraftiga minskningarna av maskininvesteringarna och den privata, konsumtionen
av verkstadsprodukter på att leveranserna till hemmamarknaden skulle ha sjunkit
avsevärt mer än ett par procent. En produktionsminskning på ca 5 % erhålls, om
man i kalkylen över produktionsutvecklingen enbart ersätter uppgifterna om
exporten enligt leveransstatistiken för 1977 med tullstatistikens exportsiffror
(deflate-rade med handelsstatistikens prisindex), men avstår från att försöka
korrigera leveransutvecklingen till hemmamarknaden.
Här
har därför räknats med att verkstadsproduktionen fallit med åtminstone 5 %
19761977.
Enligt
senaste konjunkturbarometern steg orderingången från exportmarknaden starkare
än företagen väntat sig under första kvartalet i år och orderingången förutses
fortsätta stiga under andra kvartalet. Orderingången till hemmamarknaden
fortsatte avta under första kvartalet, men företagen räknar med att den
nedåtriktade utvecklingen bryts under ndra kvartalet.
Exportieveranserna
för 1978 har bedömts dels med hjälp av en enkät till verkstadsföretagen, dels
med stöd av konjunkturinstitutets kalkyler över utvecklingen av marknadstillväxt
och marknadsandelar för den svenska exporten av bearbetade varor. Företagen i
verkstadsenkäten räknar med att öka exporten med närmare 14 % i värde,
samtidigt som exportpriserna uppges stiga med 7 1/2 %. Detta innebär alltså att
exportvolymen skulle öka med drygt 5 % 19771978. Tidigare erfarenheter av
enkäten visar emellertid att företagen tenderar att underskatta exportökningen
i början av en uppgång för exporten. De ovan nämnda bedömningarna över
marknadstillväxt och utveckling av marknadsandelar (se exportavsnittet) pekar
också mot att en starkare exportökning skulle vara möjlig. Här har räknats med
en exportvolymökning på närmare 8 % 19771978. Samtidigt bedöms exportpriserna
stiga med 11 1/2 %, dvs. i lägre ökningstakt än under de sista tre åren.
Efterfrågan
från hemmamarknaden väntas sjunka även 19771978, om än i lägre takt än
19761977. Maskininvesteringarna beräknas då minska med 6 1/2 % och hushållens
inköp av verkstadsprodukter förutses falla med ytterligare 8 %. Förbrukningen
av verkstadsprodukter som insatsvaror inom övriga sektorer väntas däremot
minska endast obetydligt en beräknad fortsatt nedgång av industrins
förbrukning motvägs till största delen av en förutsedd uppgång i
byggnadsverksamheten.
Devalveringen
i augusti av den svenska kronan ledde till att importpriserna för
verkstadsprodukter steg något snabbare än de inhemska priserna 19761977. Under
1978 beräknas importpriserna stiga väsentligt starkare än priserna på
svensktillverkade verkstadsprodukter. Den gynnsamma inverkan härav på de
svenska tillverkarnas konkur-
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 90
renskraft
torde dock även under 1978 i någon mån begränsas med hänsyn till tidsfördröjda
marknadsförluster tiU följd av att de inhemska priserna steg så mycket snabbare
än importpriserna under 1975 och 1976. Importvolymen har beräknats minska med 9
% 19771978, vilket innebär att de svenska producenterna i viss utsträckning
skulle vinna tillbaka marknadsandelar från importen.
Vid
ingången av 1978 kvarstår ett stort behov hos verkstadsföretagen att reducera
de exceptionellt stora lagren av färdigvaror och varor i arbete. Det har därför
ansetts sannolikt att företagen åtminstone under första halvåret 1978 håller
kvar produktionen på ungefär samma nivå som vid utgången av 1977. Därefter
skulle en försiktig uppgång kunna komma till stånd under andra halvåret 1978
en utveckling som även indikeras av verkstadsföretagen i konjunkturbarometern.
Därmed skulle produktionen minska endast obetydligt meUan helåren 1977 oeh
1978. Lagren av varor i arbete och färdigvaror skulle då kunna reduceras med 1
500 milj. kr. i 1968 års priser - motsvarande ungefär hälften av den
lageruppbyggnad som ägde rum under perioden 19751977. Denna lageruppbyggnad
var delvis oönskad och delvis frammanad av lagerstödet.
Varvens
orderstockar för leverans under återstoden av 1978 och senare uppgick i mars
1978 tiU 5,6 miljarder kr. i löpande priser enligt statistiska centralbyråns
varvsenkät. Av denna orderstock beräknas fartyg tiU ett värde av 2,8 miljarder
levereras under återstoden av 1978. Återstående bestäUningar hänför sig tiU
största delen tUl 1979. Vid varven kommer dessutom ett antal fartyg byggda i
egen regi att färdigställas under 1978 och 1979.
Fartygsleveranserna
var till följd av tidigare utlagda beställningar alltjämt relativt höga under
1977 även om de minskade påtagligt jämfört med 1976. Framför allt var det
leveranserna tiU svenska rederier som minskade, men även exportvolymen av
nybyggda fartyg blev lägre 1977 än 1976. Samtidigt drogs lagren av varor i
arbete ned, och produktionen minskade därmed med ca 6 %.
Leveranserna
under 1978 har bedömts med hjälp åv den ovan nämnda varvsenkäten. De senaste
årens mycket låga orderingång; väntas komma tiU uttryck i markant minskade
fartygsleveranser under 1978. Exportleveranserna beräknas sålunda inte
volymmässigt uppgå till mer än drygt 40 % av 1977 års export. Däremot beräknas
leveranserna till svenska rederier öka starkt 19771978 trots att då inte
inräknats fartyg byggda i varvens egen regi. För 1978 får man räkna med stora
reduceringar av lagren av varor i arbete. Däremot sker en lagerökning i form av
fartyg byggda i egen regi. Inberäknat dessa fartyg kan produktionen vid varven
väntas minska med uppskattningsvis 15 % 1977 1978.
Bil. Reviderad
nationalbudget 1978 91
Industribranscherna
inom den heterogena övrigsektorn producerar huvudsakligen färdigvaror vilka tiU
övervägande delen avsätts på den inhemska marknaden, i huvudsak till privat
konsumtion och som insatsvaror till industrin och byggnadsverksamheten. En
trendmässigt växande andd av sektorns produktionsresultat exporteras dock.
Konjunktursituationen
för övrigsektorn förbättrades under 1976. Efterfrågan från utlandsmarknaderna
expanderade under loppet av året speciellt från Västeuropa så att
exportvolymen ökade med nästan 10% 1975-1976. Exportpriserna som låg stilla
under 1975, började åter stiga under 1976 och prisökningen blev därigenom ca 6
1/2 % 19751976. Även den inhemska efterfrågan ökade främst på grund av en
betydande tiUvä.xt av både den privata och kommunala konsumtionen av
övrigvaror. Dessutom skedde en betydande lageruppbyggnad inom handelsledet.
Däremot verkar förbrukningen av insatsvaror inom tillverkningsindustrin ha
förblivit oförändrad och inom byggnadsverksamheten minskade behovet av
övrigvaror på grund av de vikande investeringarna i byggnader och
anläggningar.
Färdigvarulagren
inom övrigsektorn steg ytterligare under 1976 men uppbyggnaden var inte av
samma omfattning som 1975. Den allmänna efterfrågeökningen medförde att
produktionsvolymen åter kunde höjas 19751976. Produktionstillväxten blev dock
blygsam eftersom uppgången i den privata konsumtionen främst ledde till en
ökning av importen som steg med 12 % i volym.
Avsättningsläget
för övrigvaror försämrades åter under 1977. Tillväxten av exportvolymen som
inleddes i slutet på 1975 bröts, och exporten sjönk andra och tredje
kvartalen. En återhämtning i slutet på året medförde dock att exporten av
övrigvaror kom att stiga med knappt 3 % 19761977. Exportpriserna upphörde att
öka under sista kvartalet 1977 men prisökningen mellan årsgenomsnitten 1976 och
1977 kom ändå att uppgå till ca 8 1/2%. Den inhemska efterfrågan på övrigvaror
utvecklades svagt 19761977. Detta innebar att avsättningen av övrigvaror för
slutliga ändamål ökade endast 1 1/2 % 1976 1977. Detaljhandeln fortsatte sin
lageruppbyggnad medan partihandeln minskade sin lagerhåUning av övrigvaror.
Handelsledets lageruppbyggnad blev därmed måttlig jämfört med 1976.
Tillverkningsindustrins
och byggnadsverksamhetens vikande produktionsutveckling under 1977 minskade
behovet av övrigvaror för insatsleveranser. Dessutom förefaller uppbyggnaden
av övrigsektorns färdig-
'
Sektorn omfattar textil-, beklääiiads-, läder- och lädervaruindustri (SNI 32),
trähus- och byggnadssnickeriindustri, rnöbelindustri samt övrig trävaruindustri
utom sågverk (SNI 33 exkl. 33111), pappers- och pappförpackningsindustri (SNI
3412), övrig pappers- och pappvaruindustri (SNI 3419), grafisk industri (SNI
342), kemisk industri, gummivaru-,: plast- och plastvaruindustri (SNI 351, 352,
355, 356), jord- och stenvaruindustri (SNI 36) samt annan tillverkningsindustri
(SNI 39).
Prop. 1977/78:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan
92
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 4: 4
Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1976-
1968 års producentpriser
1978
opaginerad Kontrollera mot PDF
Milj.
kr.
Förändring från före-
1976
gående år, ; milj. kr.
'/o
resp.
1977
1978
prel.
prognos
Produktion'
21320
-1,9
0,5
Import
12 030
-0,7
0,8
Summa
tillgäng
33
350
-1,5
0,6
Offentlig
konsumtion
2 550
6,0
7,2
Privat
konsumtion
10 440
0,5
-3,9
Investeringar
740
-8,0
-6,5
Export
6 100
2,9
7,5
Lagerförändring
i industrin (milj.
kr.)
150
-210
-120
Lagerförändring
i handeln (milj. kr.)
340
-290
-110
Varuinsats
13 030
-2,4
1,7
industri
4 460
-4,5
2,0
byggnadsverksamhet
4 850
-1,4
2,7
övriga sektorer
3 720
-1,1
-0,1
Summa
användning
33
350
-1,5
0,6
'
Produktionen framkommer som saldot i balansen och avviker från statistiska centralbyråns
årsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens
produktionsförändring för prognosperioden korrigeras därför i enlighet med
mönstret för tidigare avvikelser.
Källa:
Konjunkturinstitutet.
varulager
ha avstannat under 1977 och mot slutet av året påbörjades en avveckling, vilket
för helåret innebar att färdigvarulagren minskade. Den svaga inhemska
efterfrågeutvecklingen medförde att även importen av övrigvaror sjönk med
knappt 1 % samtidigt som övrigvaruproducenterna beräknas ha dragit ned
produktionen med knappt 2 % 19761977.
Efterfrågeläget
förutses förbättras något under 1978, främst tiU följd av gynnsammare
avsättningsmöjligheter på exportmarknaderna. Som en följd av devalveringen och
i viss mån ökad tillväxttakt i de västeuropeiska ekonomierna väntas
exportvolymen öka med ca 7 1/2 % 1977 1978. Den inhemska efterfrågan på
övrigvaror kommer sannolikt att utvecklas svagt 19771978, eftersom efterfrågan
för inhemsk privat konsumtion väntas minska relativt kraftigt. Dessutom
beräknas en minskning av handelsledets Övrigvarulager ske.
TUlverkningsindustrins och byggnadsverksamhetens produktion kommer dock att
växa något, vilket innebär att behovet av övrigvaror i form av insatsvaror
ökar. Den påbörjade avvecklingen av övrigvaruproducenternas färdigvarulager
och lager av varor i arbete väntas fortsätta även under loppet av 1978.
Ökningen
av andelen importvaror i försörjningen av övrigvaror beräknas komma att dämpas
19771978, som en följd av den relativprisstegring för importvaror som
devalveringen medfört. Importvolym-
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 93
ökningen
beräknas stanna vid drygt 1/2 % 19771978. Med den inriktning som den
förväntat måttliga efterfrågetUlväxten förutses få, beräknas utrymmet för
produktionstUlväxt inom övrigsektorn stanna vid ca 1/2% 19771978.
Den
helt övervägande delen av produktionen inom livsmedelsindustrin inki
dryckesvcu-u- och tobaksindustrin går till privat konsumtion inom landet.
Livsmedelskonsumtionen ökade med nästan 4 % 1975 1976 och en betydande
lageruppbyggnad kom tiU stånd såväl inom livsmedelsindustrin som inom handeln.
Dessutom ökade exportvolymen för första gången sedan 1972 med 9 %.
EfterfrågetUlskottet riktade sig i förhållandevis hög grad mot utlandet
varvid livsmedelsindustrins produktion ökade endast ca 1 % 19751976.
Konsumtionen
av Uvsmedel minskade med ca 2 1/2% 19761977. Exportvolymen däremot ökade;
efter att ha varit vikande första halvåret 1977 återhämtades den kraftigt
under loppet av andra halvåret. Ökningen meUan årsgenomsnitten 1976 och 1977
blev därmed ca 5 %. Livsmedelsindustrins egna lager minskade under loppet av
1977 och likaså partihandelns livsmedelslager, medan däremot detaljhandelns
lager fortsatte att stiga. Den vikande inhemska efterfrågan samt lagerutvecklingen
tvingade livsmedelsindustrin tiU en produktionsminskning med knappt 2 %
19761977.
Livsmedelskonsumtionen
väntas fortsätta att minska 19771978, medan exportvolymen beräknas öka något.
En fortsatt minskning av livsmedelsindustrins egna lager syns trolig 1978 och
livsmedelslagren inom handeln torde också minska något. Med denna svaga
efterfrågeutveckling kan produktionsvolymen inte väntas stiga 19771978.
4.3
Övriga näringsgrenar och den totala produktionen
Efterfrågeutvecklingen
under 1977 ledde till en mycket svag utveck-, ling av den totala
produktionsaktiviteten i ekonomin. Den inhemska efterfrågan minskade samtidigt
som exportefterfrågan förblev svag. Trots att exporten utvecklades något bättre
än väntat mot slutet av året kom exportvolymen i stort sett att stagnera för
helåret 1977 jämfört med 1976. Den totala produktionen i Sverige kom mot denna
bakgrund att minska påtagligt från 1976 tiU 1977. Mätt från användningssidan
beräknas minskningen i bruttonationalprodukten ha uppgått till 2,5 %.
Motsvarande kalkyler. från produktionssidan pekar på att nedgången i den totala
produktionsaktiviteten inte varit fullt så kraftig; minskningen i
bruttonationalprodukten från produktionssidan har sålunda beräknats tiU 1,5 %
19761977.
1
nedanstående tablå redovisas förändringstal för de olika näringsgrenarna
19761977 enligt statistiska centralbyråns beräkningar samt
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 94
prognoser
för utvecklingen 19771978. Vad gäller 1978 har härvid hänsyn tagits tUl de
ekonomisk-politiska åtgärder som föresläs i den reviderade finansplanen.
Andel av total produktion,
% 1977
Procentuell förändring i produktionsvolym
1976 1977 1977 1978
Jordbruk
Skogsbruk
Industri
Elkraftproduktion
m. m.
Byggnadsverksamhet
2,5 2
30,5 2,5 7
-4 2 -6 3 -4,5 0,5
-1 6 -1 3
Summa
varu- och kraftproduktion
44,5
-4 1,5
Privata tiänster Offentliga tiänster
33,5 22
0 0
3 3
Summa
tjänsteproduktion
55,5
1 1
Total
produktion
100
-1,5 1,2
Jordbmkets
produktionsvolym beräknas enligt statistiska centralbyråns kalkyler ha minskat
med ca 4 % 19761977. Nedgången faUer hdt på vegetabilieproduktionen medan
animalieproduktionen ökade något. SkördeutfaUet för 1977 blev betydligt sämre
än 1976 vad gäUer brödsäd och oljeväxter, men bättre för fodersäd, potatis och
oljeväxter. Under förutsättning om normalskörd 1978 räknar statens jordbruksnämnd
med att produktionsvolymen inom jordbruket kommer att öka med 2 % från 1977
till 1978. Vegetabilieproduktionen väntas sammantaget minska något medan
animalieproduktionen förutses fortsätta att öka.
Skogsbrukets
förädlingsvärde beräknas ha minskat med drygt 6 % 19761977. För 1978 väntas
den efterfrågesituation som beskrivits i avsnitt 2 i detta kapitel leda till
att produktionen inom skogsbruket ökar med 3%.
Som
framgått tidigare i detta kapitel beräknas industriproduktionen ha minskat med
4,5 % under 1977. Därmed har produktionsvolymen minskat för tredje året i rad.
Tidigare under efterkrigstiden har industriproduktionen endast minskat under
enstaka år. Även under 1978 är produktionsaktiviteten inom industrin svag.
Enligt konjunkturinstitutet väntas industrins produktionsvolym öka mycket
obetydligt. De ekonomisk-politiska stimulansåtgärder som redovisas i den
reviderade finansplanen kan emellertid väntas ge en något gynnsammare
utveckling för den konkurrensutsatta delen av industrin än vad
konjunkturinstitutet räknat med. Vidare väntas åtgärderna leda till att
minskningen i den pri-
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 95
vata
konsumtionen inte blir fullt lika stor. Med beaktande av dessa effekter kan
industriproduktionens tillväxt uppskattas tiU ca 0,5 % 1977 1978.
Inom
elsektorn beräknas produktionsvolymen ha minskat med ca 1 % 19761977.
Nedgången förklaras främst av att elkonsumtionen inom industrin minskat till
följd av den svaga produktionsutvecklingen. Elanvändningen inom hushåll, handel
m. m. har däremot ökat med ca 4,5 % från 1976 tiU 1977. Under 1978 förutses
enligt industriverket industrins elförbmkning öka samtidigt som elanvändningen
inom gruppen hushåU, handel m. m. fortsätter att stiga. Förädlingsvärdet inom
elsektorn väntas mot denna bakgrund öka med ca 6 % 19771978. Elproduktionen i
såväl vattenkraftverk som kärnkraftverk väntas öka påtagligt medan
elproduktionen i oljeeldade kondenskraftverk förutses minska.
Inom
byggnadsverksamheten beräknas produktionen ha minskat med drygt 1 % 1976 tiU 1977.
Nedgången förklaras främst av ett fortsatt minskat bostadsbyggande och minskade
bygginvesteringar inom industrin. Som framgår av kapitel 7 minskade de totala
bruttoinvesteringarna i byggnader och anläggningar med ca 3,5 % under 1977. För
1978 förutses trots fortsatt kraftiga nedgångar i industrins och handelns
byggande de totala byggnadsinvesteringarna vända uppåt. Främst genom en
förutsedd uppgång i bostadsbyggandet och en ökad statiig byggaktivitet väntas
de totala byggnadsinvesteringarna öka med ca 2,5 % 19771978. Inkluderas
reparationer och underhåll kan en ökning i byggnadssektorns produktion på ca 3
% förutses för 1978.
Den
svaga utvecklingen av bruttoinvesteringarna och den privata konsumtionen under
1977 har verkat starkt återhållande på produktionen inom de privata
tjänstesektorerna. Inom varuhandeln, som svarar för ungefär 1/3 av den totala
privata tjänstesektorn, minskade produktionen med ca 2 %. Även inom
samfärdseln och hotell- och restaurangsektorn minskade produktionsvolymen,
medan övriga delsektorer kunde öka sin produktion. Sammantaget beräknas den
privata tjänstesektorn ha varil i stort sett oförändrad mellan 1976 och 1977.
Mot bakgrund av bl. a. den svaga privata konsumtionsutveckling som förutses i
år, väntas den totala privata tjänsteproduktionen i det närmaste stagnera även
under 1978.
Den
offentliga tjänsteproduktionen beräknas ha ökat med nära 3 % 19761977. Under
1978 väntas den utveckling som närmare beskrivs i kapitel 8 leda till att den
offentliga tjänsteproduktionen ökar med inemot 3 %. Liksom under 1977 är det en
uppgång i den kommunala aktivUeten som bidrar tUl ökningen.
Med
ovan redovisade förändringstal skulle bruttonatioimlprodukten, mätt från
produktionssidan, öka med 1,2 % 19771978. Ökningen i totalproduktionen kommer
främst tili ständ genom att en vändning
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 96
uppåt
för de varu- och kraftproducerande näringsgrenarna förutses ske under 1978.
Produktionen inom både den privata och offentliga tjänstesektorn väntas totaU
sett utvecklas som under 1977.
Bil. Reviderad
nationalbudget 1978 97
5
Arbetsmarknaden
5.1
Läget på arbetsmarknaden under 1977 och början av 1978
Under
sommarmånaderna 1977 noterades en viss ökning av den öppna arbetslösheten, men
därefter har relativt små förändringar skett. Arbetslösheten ligger därför kvar
på en internationellt sett låg nivå. I mars 1978 var sålunda 96 000 personer,
motsvarande 2,3 % av arbetskraften arbetslösa. I genomsnitt under 1977 befann
sig 75 000 personer (1,8 %) i öppen arbetslöshet. Av dessa var 30 000 ungdomar
under 25 år. Den låga öppna arbetslösheten förklaras bl. a. av de omfattande
stödåtgärder som vidtagits och successivt byggts ut under 1975,
1976 och
1977. Bland dessa åtgärder kan nämnas en kraftig satsning
på beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning (främst inom före
tagen genom den s. k. 25-kronan). Intensifierade arbetsförmedlingsin
satser och inrättande av praktik- och beredskapsarbeten speciellt för
ungdomar har satts in. Statliga byggen och industribeställningar har
tidigardagts m. m. I genomsnitt under 1977 var 163 000 personer, eller
3,9 % av arbetskraften, berörda av olika former av arbetsmarknads
politiska åtgärder. Bland dessa gick dock ett stort antal, ca 40 000
50 000 i genomsnitt under höstmånaderna, på utbUdning inom ramen för
det s. k. 25-kronorsbidraget. Denna interna företagsutbildning sker van
ligen bara några timmar per dag eller under någon dag i veckan, övriga
tider är arbetstagarna sysselsatta i vanlig produktion.
Trots
det allmänt sett svaga arbetsmarknadsläget ökade sysselsättningen 19761977
med 16 000 personer. Minskningen av sysselsättningen inom de varuproducerande
näringsgrenarna kompenserades således mer än väl av en fortsatt expansion inom
den offentliga tjänstesektorn och utbyggnaden av de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna. Att sysselsättningen på totalnivå t. o. m. kunde öka något i
antalet personer
1977 sammanhänger
också med att det främst är deltidssysselsättningen
som ökat. Nedgången i antalet arbetade timmar har inte återspeglats
i antalet sysselsatta personer. Antalet sysselsatta i priniärkommuner och
landsting ökade med 40 000 meUan genomsnittslägena 1976 och 1977
medan ökningen i den statliga sektorn uppgick till 9 000 personer. In
dustrisysselsättningen minskade i ökande takt under 1977. Syssdsätt-
ningsnedgången 19761977 uppgick till 31 000 personer mot 11 000
mellan 1975 och 1976.
Antalet
varsel om personalinskränkningar var fortsatt högt mot slutet av 1977 och
början av 1978. Fjärde kvartalet 1977 berördes 20 900 personer av varsel om
uppsägning eller permittering mot 12 900 motsvarande period 1976. HittUls
under 1978 (jan.-mars) har 14 900 personer varslats om personalinskränkningar.
7
Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. BU.
Prop. 1977/78:150 Bilagal Reviderad fmansplan 98
Arbetskraftsutbud
Arbetskraftsutbudet i antal personer bestäms av tre
faktorer: den inhemska befolkningsutvecklingen, in- och utvandringen samt
förvärvsfrekvensen. Den mest betydelsefulla av dessa faktorer för arbetskraftsutbudets
storlek är förvärvsfrekvensernas utveckling i olika befolkningsgrupper.
Förvärvsfrekvensen, mätt med det relativa arbetskraftstalet, anger den andel av
befolkningen i en viss åldersgrupp som befinner sig på arbetsmarknaden antingen
som sysselsatt eller arbetslös.
Folkmängden ökade under 1977 med 32 000 personer, 0,4 %,
vUket innebar 4 000 fler än året innan. Föddseminskningen fortsatte under 1977,
dock i en något lagfe takt än under de närmast föregående åren. Antalet födda
1977 uppgick till 96 000 mot 98 000 1976. Föddseöver-skottet 1977 var något
högre än 1976, 9 000 personer mot 7 700. Merparten av folkökningen var således
hänförligt tUl ett ökat invandringsöverskott. Av nettoinvandringen på 23 000
personer kom 9 600 från Finland, 2 600 från Turkiet och 1 700 från ChUe.
HittiUs under 1978 (jan.febr.) uppgår nettoinvandringen till 2 800 personer
mot 5 900 under motsvarande period i fjol.
Utvecklingen av förvärvsfrekvenserna för män och kvinnor i
olika åldersgrupper framgår av tabell 5:1. För männen minskade de relativa
arbetskraftstalen i samtliga åldersgrupper, mest markant för dem över 55 år
medan kvinnorna fortsatte att öka sitt deltagande i arbetslivet. Arbetskraftens
utveckling under det senaste decenniet framgår av tabell 5: 2. Mellan 1972 och
1975 ökade antalet personer i arbetskraften starkt (diagram 5: 1). Mot slutet
av 1975 och under loppet av 1976 avtog tiUväxten markant. Räknat mellan
genomsnitten 1975 och 1976 uppgick dock ökningen till 25 000 personer. Mellan
1976 och 1977 stannade ökningen också vid 25 000 personer. Hda
arbetskraftstillskottet 1977 föll på kvinnorna som ökade med 37 000 medan
antalet män i arbetskraften följaktligen minskade. Denna minskning var till
övervägande
Tabell 5:1 Relativa arbetskraftstalen 1970,19731977
Årsmedeltal (1674 år)
1970
1973
1974
1975
1976
1977
Män
80,6
79,5
79,7
80,0
79,5
78,6
därav: 1624 år 2554 år 5574 är
67,3 95,1 62,8
67,9 94,3 58,3
70,5 94,5 56,6
72,4 95,2 55,4
72,9 95,7 52,8
71,9 95,5 50,8
Kvinnor
52,8
55,2
57,1
59,2
60,0
61,1.
därav: 1624 år 2554 år 5574 år
58,9 64,5 29,0
60,1 68,9 28,9
63,5 71,3 28,9
66,1
74,2 29,7
67,7 75,6 29,9
68,0
77,5 30,1
Samtliga
66,7
67,3
68,4
69,6
69,8
69,9
Källa: Statistiska centralbyrån.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978
99
Tabell 5: 2 Antal personer i arbetskraften 19651977
1 OOO-tal
1965
1970
1975
1977
Förändring
1965
1970
1970
1975
Totalt
3 744
3 916
4129
4174
172
213
män
2 365
2 368
2 373
2 349
3
5
kvinnor
1379
1 548
1756
1824
169
208
därav:
kvinnor med barn
under 7 år
200
304
350
382
104
46
Källa: Statistiska centralbyrån.
del koncentrerad till de äldre och sammanhänger bl. a. med
det svaga arbetsmarknadsläget för dessa gmpper.
Arbetskraftsutbudet mätt i timmar mmskade med 1,3 % meUan
1976 och 1977. Av denna nedgång berodde 0,7 % på förändring i långtidsfrånvaron
(frånvaro över en vecka). Ungefär hälften av effekten från förändringen i
långtidsfrånvaron var hänförlig tUl ändrad semesterförläggning.
Diagram 5:1 Arbetskraft och sysselsättning 19741978
Milj.
personer. Säsongrensade månadsdata. 3 månaders glidande genomsnitt
L
±
1974 1975 1976 1977
Källor: Konjunkturinstitutet
och statistiska centralbyrån.
1978
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150
Bilaga 1 Reviderad fmansplan
100
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den
olikartade förändringen av utbudet mätt i personer jämfört nied förändringen i
timutbudet beror av ett flertal faktorer. Den ökande andelen kvinnor i
arbetskraften sänker det totala timutbudet eftersom.de genomsnittligt har kortare medelarbetstid än
männen. Effekten av denna könsmässiga förskjutning har för 19761977
uppskattats tiU 0,2 %. Andra faktorer som förklarar den olikartade
utbudsutvecklingen är det ökande antalet deltidsarbetande, ökad
delpensionering, arbetstidsförkortningar, korttidsfrånvaro och övertidsuttag.
Sammantaget minskade dessa faktorer timutbudet med ca 1 % mellan 1976 och 1977.
Arbetskraftsefterfrågan
Tillströmningen
av nyanmälningar av lediga platser tiU arbetsförmedlingarna minskade under
1975. Under 1976 bromsades nedgången upp
Diagram
5:2 Vid arbetsförmedlingarna kvarstående lediga platser 1974 1978
Säsongrensade
månadsdata. Log. skala
opaginerad Kontrollera mot PDF
1974
1975
1976
1977
1978
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm.
Delbranscherna summerar sig inte till totalen då vissa branscher ute
slutits. ..
iiCåV/a.-Arbetsmarknadsstyrelsen.
Bil. Reviderad nationalbudget 1978 101
och nivån, säsongkorrigerad, låg relativt konstant mellan
halvåren. Under 1977 fortsatte nyanmälningarna att minska. Nivån andra
halvåret låg ca 17 % under nivån första halvåret. Inom tillverkningsindustrin
sjönk nyanmälningarna av lediga jobb med 17 % meUan första och andra halvåret
1977. En minskning av ungefär samma storleksordning noterades även inom
byggnadsverksamheten. I mars i år nyanmäldes 63 700 platser vid
arbetsförmedlingarna mot 68 500 vid samma tid i fjol. Inom den offentliga
tjänstesektorn låg nyanmälningarna av lediga platser kvar på en hög nivå under
1977. T. ex. för sjukvårdsarbete anmäldes 20 % fler platser än under 1976.
Antalet kvarstående lediga platser (diagram 5: 2) som är
en indikator på den icke tillgodosedda efterfrågan på arbetskraft, började
sjunka andra halvåret 1975 men låg sedan relativt konstant under 1976. Under
1977 fortsatte nedgången; nivån andra halvåret låg (säsongkorrigerat) 25 %
under första halvåret. Inom tillverkningsarbete sjönk, mätt mellan samma
perioder som ovan, antalet lediga platser med 30%. Som en konsekvens av bl. a.
den låga igångsättningen inom bostadssektorn sjönk antalet lediga platser även
inom byggnadsverksamheten kraftigt under 1977. Mot slutet av 1977 oeh början av
1978 har emellertid nedgången upphört. I mars 1978 uppgick antalet lediga platser
totalt till 42 800 vilket visserligen innebar 6 000 färre än i februari 1977
men fler platser
Tabell 5: 3 Andelen företag som uppgivit brist på
arbetskraft 1976,1977 och 1978
Procentuell andel ja-svar
1976
1977
1978
2 kV.
3 kV.
4 kV.
1 kV.
2 kV.
3kv.
4 kV.
1 kV.
Brist
på yrkesarbetare
Totala
industrin
40
42
29
27
24
21
16
16
Trävaruindustri
42
48
35
35
30
29
26
29
Massa-,
pappers- och
grafisk
industri
28
26
12
16
15
10
7
7
Järn-
och stålverk
52
54
20
22
9
4
4
11
Verkstadsindustri
41
40
32
32
24
21
14
16
Varvsindustri
38
67
55
39
54
53
64
13
Brist
på byggnads- och
anläggningsarbetare
Betongarbetare
30
45
39
33
28
24
6
1
Träarbetare
66
80
71
58
66
57
18
8
Murare
22
26
26
11
9
14
3
1
Källa: Konjunkturinstitutet.
1 Analys av tidsserier över lediga platser försvåras av
den anmälningsplikt av lediga arbeten som på försök har införts i olika delar
av landet. Sedan oktober 1976 har Malmöhus, Kristianstads och Blekinge län en
sådan verksamhet. Den 1 november 1977 utsträcktes anmälningsplikten till alt
även omfatta Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Fr. o. m. mars 1978 omfattas
även arbetsgivare i Jönköpings, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Värmlands
län av anmälningsplikten.
Prop. 1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 102
Tabell 5: 4 Sysselsättningsutvecklingen 19731977 Medeltal
sysselsatta, 1 OOO-tal
1973 1974 1975 1976 1977
3 879 2 295 1584
3 963 2 316 1647
4 062 2 342 1720
4 088 2 337 1751
4 099
2 314 1785
3214
3 282
3 313
3 239
3 191
448
465
521
603
659
217
216
228
246
249
Sysselsatta
män
kvinnor Heltidssysselsatta (mer än 35 tim/v)
Deltidssysselsatta (2034 tim/v) Deltidssysselsatta (119 tim/v)
Källa: Statistiska centralbyrån (arbetskraftsundersökningarna).
än vad som noterats under höstmånaderna 1977 och under
början av 1978. Denna något ljusare efterfrågesituation gäller också för
tillverkningsarbete. Den kraftiga syssdsättningsavtappningen i industrin under
1976 och 1977 torde innebära att man behöver nyrekrytera inom en del företag nu
när efterfrågan från utlandet börjar bli något bättre.
I tabell 5: 3 redovisas bristen på yrkesarbetare inom
några industribranscher såsom den mäts i konjiinkturinstitutets
barometerundersökningar. För såväl andra arbetare än yrkesarbetare som för
industritjänstemän låg bristtalen på en låg nivå under 1977.
Tabell 5: 5 Medelantal sysselsatta 1965, 1970, 19751977
1 OOO-tal
Antal ' Förändring
1965 1970 1975 1976 1977 1965- 1970-
1976-
1970 1975 1977
Jordbruk, skogsbruk
o. fiske 450 327 272 261 253 -123-55 -8
Industri' 1117 1083 1078 1067 1035 -34 -5 -32
Byggnadsverksamhet 359 370 332 324 327 11 -38 3
Privata tjänster» 1259 1328 1339 1 335 1 344 69 11 9
Staten 241 245 286 294 301 4 41 7
Kommunerna 336 560 760 802 842 224 200 40
Summa 3 762 3 913 4 067 4 083 4
102 151 154 19
Korrigeringspost 45 45 42 ..........
Totalt» 3 762 3 913 4 112 4 128 4 144 151 199 16
' Gruvor, tillverkningsindustri, el-, gas- och vattenverk.
» Varuhandel, restaurang- och hotellrörelse, samfärdsel,
bank- och försäkringsinstitut, fastighetsförvaltning m.m.
' Den totala sysselsättningsutvecklingen fäs från
arbetskraftsundersökningarna (AKU) korrigerade för kalendariska effekter m.m.
för att överensstämma med nationalräkenskapernas definitioner. På senare år har
förelegat en ganska stor diskrepans mellan sysselsättningen summerad över de
olika näringsgrenarna och AKU.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Bil. Reviderad nationalbudget 1978 103
Sysselsättningen
Trots det aUmänt sett svaga arbetsmarknadsläget ökade
sysselsättningen något under 1977. Enligt arbetskraftsundersökningarna steg antalet
sysselsatta med 16 000 mätt mellan genomsnittslägena 1976 och 1977 (tabeU 5:
4). Mellan 1970 och 1977 ökade sysselsättningen med ca 250 000 personer. Hela
denna ökning föll på kvinnorna medan antalet sysselsatta män minskade något.
Merparten av ökningen bland kvinnorna ligger på de mest aktiva åldersgrupperna
2554 år. Sysselsättningsminskningen bland männen var hänförlig tUl de äldsta
åldersgrupperna och berodde på att dessa i ökad utsträckning lämnat arbetskraften.
Detta är i sin tur en konsekvens bl. a. av pensionsålderssänkningen tiU 65 år
den 1 juli 1976 och ett ökat antal förtidspensioneringar speciellt under 1972
och 1973. Hela sysselsättningsökningen under senare år har legat på de
deltidssysselsatta medan antalet heltidssysselsatta minskat. Under 1973 var 17
% av de sysselsatta deltidsarbetande. Till 1977 steg denna andel tiU 22 %. Av
kvinnorna var 1977 ca 45 % deltidssysselsatta medan samma andel bland männen
uppgick till ca 5%.
Under loppet av 1975 började sysselsättningen sjunka inom
industrin. Denna utveckling förstärktes under 1976 och 1977. Minskningen i antalet
personer uppgick 19751976 tiU 11 000 och meUan 19761977 till 32 000 personer
(tabell 5: 5). Antalet arbetade timmar i industrin föll med drygt 2 % 19751976
och med närmare 5 % 19761977. Sysselsättningsökningen inom primärkommuner och
landsting fortsatte under 1977 i ungefär samma takt som under 1976. Ökningen
1976
Tabell 5: 6 Arbetslösheten 19751978
Ärs- och kvartalsmedeltal, 1 OOO-tal (1674 år)
1975
1976
1977
1978
1 kV.
2 kV.
3 kV.
4kv.
Jan.
Febr.
Arbetslösa,
totalt
67
75
78
61
80
81
110
92
1624 år
26
30
30
23
37
32
40
32
2554 år
28
36
38
30
36
39
56
46
5566 år
13
9
10
8
7
10
13
14
Storstadslän
18
23
19
18
27
27
33
30
Skogslän
22
23
27
22
22
23
33
31
Övriga
län
27
29
32
20
32
31
44
31
Medeltal
antal veckor i
arbetslöshet
16
15
14
17
15
16
16
15
Relativa
arbetslöshetstal {ai
'betslösa
i
'procent
av
arbetskraften)
Totalt
1,6
1,8
1,9
1,5
1,9
1,9
2,6
2,2
16-24 år
3,8
4,4
4,5
3,3
5,1
4,7
6,1
4,9
25-54 år
1,1
1,3
L4
1,1
1,3
1,4
2,0
1,7
5566 år
.1,9
1,3
1,5
1,2
1,0
1,5
2,0
2,0
Miin
1,3
1,5
1,6
1,2
1,5
1,7
2,4
2,1
Kvinnor
2,0
2,2
2,3
1,7
2,4
2,2
2,9
2,4
Källa: Statistiska centralbyrån.
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan
104
opaginerad Kontrollera mot PDF
1977 uppgick tiU 40 000 personer. Mät i antalet arbetade
timmar ökade arbetsinsatsen i den kommunala sektorn med 3 % mellan 1976 och
1977.
Arbetslöshet och arbetsinarknadspoUtik
I mars 1978 uppskattades enligt
arbetskraftsundersökningarna antalet öppet arbetslösa till 96 000 personer,
motsvarande 2,3 % av arbetskraften. I genomsnitt under 1977 befann sig 75 000
personer (1,8 %) i öppen arbetslöshet, vilket innebar en ökning med ca 10 000
jämfört med 1976. Av samtliga 75 000 arbetslösa under 1977 sökte 50 000 nytt
arbete omedelbart i anslutning tiU det tidigare arbetet. Av dessa hade 13 000
blivit arbetslösa p. g. a. permittering eller annan driftsinskränkning.
Antalet ny- eller återinträdande på arbetsmarknaden av de arbetslösa uppgick
till 25 000. Som framgår av diagram 5: 3 registrerades en viss säsongmässig
uppgång i arbetslösheten under loppet av 1977. Av statistiken över arbetslösa
medlemmar i arbetslöshetskassorna framgår att det i ökande grad är bland den
etablerade arbetskraften som en ökning skett. Totalt registrerades 48 900 (1,7
%) arbetslösa i kassorna i
Diagram 5: 3 Arbetslösa enligt AKU, arbetslösa
kassamedlemmar och kvarstående lediga platser 19741978
Säsongrensade
månadsdata
100
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
1974
1975
1976
1977
1978
opaginerad Kontrollera mot PDF
Källor: Arbetsmarkandsstyrelsen, konjunkturinstitutet och
statistiska centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978
105
opaginerad Kontrollera mot PDF
mars 1978 mot 33 500 (1,2 %) i februari i fjol. Antalet
arbetslösa i' industrikassorna uppgick vid samma tidpunkt i år tUl 14 700
(2,0%) mot 9 500 (1,3 %) i mars 1977. I byggkassorna registrerades i mars i år
10 200 (8,0 %) arbetslösa mot 5 500 (4,3 %) samma månad i fjol. Den relativa
arbetslösheten i tjänstemannakassorna steg något mellan 1976 och 1977 men låg
fortfarande på en mycket låg nivå, 0,5 % av medlemsantalet.
Av samtliga arbetslösa under 1977 utgjordes 40 %, eller 30
000 personer, av ungdomar under 25 år. Den relativa arbetslösheten i åldersgruppen
1624 år låg i medeltal på 4,4 % 1977 mot 3,7 % året innan.
De arbetsmarknadspoUtiska åtgärderna som satts in på
senare år har, förutom de direkta stödåtgärder som riktats mot de branscher som
brottas med svåra strukturproblem, i hög grad varit inriktade på att bekämpa
ungdomsarbetslösheten. Atgärdsprogrammen har bl. a. omfattat inrättande av
fler beredskaps- oeh praktikplatser för ungdomar, intensifierade
arbetsförmedlingsinsatser och bidrag till företag som an-stäUer ungdomar.
Antalet ungdomar i arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten har oekså
ökat kraftigt. Av samtliga 52 000 som sysselsattes i beredskapsarbete i mars i
år utgjordes närmare 60 %, eller 30 000, av ungdomar mot 48 % i mars 1977 och
32 % i mars 1976. I det tvåmiljardersprogram för att upprätthåUa
sysselsättningen som regeringen presenterade i oktober i fjol förstärktes även
övriga åtgärder. Ettåriga yrkesutbildningar inom företag motsvarande en volym
på 4 000 platser för ungdomar får anordnas under 1978 på arbetsförmedlingarna.
Fler korta yrkesinriktade kurser i gymnasieskolan inrättas också. Parallellt
med detta förstärktes också förmedlingarnas resurser för att kunna sätta in
rutinerade arbetsförmedlare för ungdomar.
I februari 1978 förstärktes de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna ytterUgare inom en ram på ca 900 milj. kr., innefattande bl. a. fler
be-
Tabell 5: 7 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder 19741978
Ärs- och kvartalsmedeltal, 1 OOO-tal
1974
1975
1976
1977
1978
1 kv.
2kv.
3kv.
4kv.
Jan.
Febr.
Arbetsmarknadsutbildning
41
36
42
64
99
92
102
95
100
Beredskapsarbeten
A
7
4
13
15
18
8
22
25
32
S
16
13
14
14
15
10
14
14
15
Arkivarbete
14
14
15
15
15
15
15
15
15
Skyddat
och halvskyddat
arbete
m.m.
24
27
29
29
30
30
31
27
31
rotalt
102
94
113
137
177
155
184
176
193
Anm. A: Allmänna beredskapsarbeten.
S: Speciella beredskapsarbeten för närplacerad arbetskraft
såsom äldre, alkoholister, mental-och kriminalvårdspatienter etc.
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan io6
Tabell 5: 8 Antal personer berörda av varsel om
personalinskränkningar (uppsägningar, permitteringar) 19741978
1974
1975
1976
1977
1977
1978
jan.
febr.
jan.
febr.
Industri
därav:
verkstadsindustri
Branscher
utanför
industrin
Totalt
8 037
1 575
6 191 14
228
15 922
3 755
7 871 23
793
23 000
7 708
11023 34
023
49 677
26 967
18 544
68 221
15 791
11629
1957 17
748
5 995
2 586
3 406
9 401
KäUa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
redskapsarbeten, tidigareläggning av statUga
industribeställningar och byggen m. m. Som framgår av tabeU 5: 7 var i
genomsnitt 163 000 personer, motsvarande 3,9 % av arbetskraften, sysselsatta i
olika slag av arbetsmarknadspolitiska åtgärder under 1977. Expansionen av
arbetsmarknadsutbildningens omfattning sammanhänger i första hand med de
utbildningsåtgärder inom företagen för permitteringshotad personal som
igångsattes genom den s. k. 25-kronan. Denna verksamhet synes emellertid ha
minskat något mot slutet av 1977 och början av 1978.
Bland övriga åtgärder som verksamt har bidragit att hålla
sysselsättningen uppe kan nämnas det tillfälliga sysselsättningsstödet (75 %
bidrag till lönekostnaden) för företag med dominerande ställning på vissa
orter som annars hade friställt personal, fortsatt och utvidgat ianspråktagande
av investeringsfondsmedel m. m. Sedan mitten av 1977 har hittiUs beslut om
bidrag enligt det tillfälliga sysselsättningsstödet fattats för 25 företag med
55 000 anställda. Sysselsättningsstödet för äldre arbetskraft inom
tekoindustrin omfattar hittUls drygt 600 företag med ca 3S 000 anställda.
Antalet berörda av varsel om personalinskränkningar var
mycket högt under 1977 och början av 1978 (tabell 5: 8). Av det höga antalet berörda
under jan.feb. 1977 avsåg 9 300 permittering under en vecka i februari vid
flera av Volvos anläggningar.
5.2 Arbetsmarknaden under 1978
Nedan redovisas först utbudsprognosen. Därefter diskuteras
prognoserna för produktions- oeh produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar.
Genom att sedan ställa utbudsprognosen mot efterfrågekalkylen kan man få en
grov uppfattning om sysselsättning och arbetslöshet.
Arbetskraflsutbud
Det har inte funnits anledning att revidera utbudskalkylen
i den preliminära nationalbudgeten på några mer väsentiiga punkter. Sålunda
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 107
Tabell
5: 9 Produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar 19721977
Procentuell
förändring från föregående år
1972
1973
1974
1975
1976
1977
Jordbruk,
fiske
8,0
-7,7
18,7
-1,4
5,7
0
Skogsbruk
10,6
12,8
-5,2
0,2
-6,3
-2.5
Gruvor
och tillverknings-
industri
6,5
7,5
3,5
-1,9
2,0
0,2
El-,
gas- och vattenverk
17,1
9,4
-2,6
11,2
5,8
8,2
Byggnadsindustri
9,7
-2,3
1,1
7,1
-1,3
-0,5
Privata
tiänster
6,0
5,1
5,8
-1,7
1,9
3,3
Offentliga
tiänster
0,6
-0,1
-0,6
0,3
0,3
0,3
Totalt
5,6
4,2
3,3
-0,6
1,4
0,3
KäUa:
Statistiska centralbyrån.
väntas
kvinnorna fortsätta att öka sin andel av arbetskraften under 1978 medan antalet
män förutses minska något. Mellan årsgenomsnitten 1977 oeh 1978 väntas antalet
kvinnor i arbetskraften öka med närmare 30 000 vilket är något färre än mellan
1976 och 1977. Minskningen bland männen väntas främst faUa på de äldsta
åldersgmpperna oeh uppgå till ca 8 000 personer. Nettoinvandringen föratses
bli lägre än under 1977 oeh stanna vid ca 10 000 a 15 000 personer, av vilka
kanske ca en tredjedel innebär ett tUlskott till arbetskraften. Sammantaget
fömtses ett nettotUlskott tiU arbetskraften på ca 20 000 personer eller 0,5 %
mellan 1977 och 1978. Utbudet mätt i timmar blir avsevärt svagare. Det totala
timutbudet väntas, främst som en effekt av den femte se-mesterveekans
införande, minska med ca 1,5 %. Övriga faktorer förutom semesterförlängningen
som påverkar timutbudet är den könsmässiga förskjutningen i arbetskraftens
sammansättning, delpensionering m. m.
Produktion,
produktivitet och sysselsättning 1978
Under
1960-talet noterades relativt snabba produktivitetsökningar (mätt som
produktion per arbetad timme) inom de flesta näringsgrenar. Under 1970-talet
har denna utveckling förändrats mot en lägre tillväxttakt (tabell 5: 9). Detta
beror på ett flertal faktorer. Numera riktar sig en relativt större del av den
samlade efterfrågan mot de tjänsteproducerande sektorerna som
erfarenhetsmässigt bmkar uppvisa en lägre produktivitetstillväxt än de
varuproducerande näringarna. Vidare torde de institutionella förändringar som
har genomförts på arbetsmarknaden också ha verkat i produktivitetssänkande
riktning. Den mycket svaga produktivitetstillväxten inom industrin på senare år
sammanhänger också med den förändrade inriktningen som arbetsmarknadspolitiken
fått. Genom att stimulera företagen att hålla kvar arbetskraften trots att
produktionen minskar blir produktivitetstillväxten i motsvarande mån sämre.
Sett på längre sikt torde dock bl. a. den inten-
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan i08
sifierade
utbildrungsverksamheten av permitteringshotad personal inom företagen innebära
att man byggt upp en relativt hög produktivitetspotential som kan realiseras
när produktionen vänder uppåt igen.
I
tabdl 5:10 redovisas produktions- och produktivitetsprognosema för 1978. I
kalkylerna är inlagt effekter av de ekonomisk-politiska åtgärder som föreslås
i den reviderade finansplanen. Dessa åtgärder finns närmare beskrivna i kapitel
1.
Mätt
mellan genomsnittslägena 1977 och 1978 väntas nu industriproduktionen öka med
närmare 1 %. Detta är en upprevidering jämfört med den preliminära
nationalbudgeten i vilken industriproduktionen fömtsågs minska med en halv
procentenhet 19771978. Den antagna produktionsökningen har också gjort det
motiverat att revidera upp produktivitetsökningen i industrm från 5 % till 5,5
%. Med hänsyn till det högre bostadsbyggandet samt ökade investeringar i
energibesparande åtgärder m. m. fömtses produktionen inom byggnadsverksamheten
öka med 3 % 1978 efter produktionsminskning såväl under 1976 som under 1977.
Produktionsökningarna inom de privata tjänstesektorerna väntas bli ganska
svaga 1978 som en följd av att den privata konsumtionen förutses minska även
under 1978.
I
tabeU 5: 10 anges sysselsättningen i timmar. På total nivå väntas en minskning
med drygt 2%.
En
översättning av prognoserna från arbetade timmar till antalet sysselsatta
personer pekar mot att industrin kommer att fortsätta att minska antalet
sysselsatta. Minskningen mellan 1977 och 1978 beräknas uppgå till drygt 20 000
personer vUket är något mindre än mellan 1976 och 1977. Sett under loppet av
året kommer syssdsättningsminskningen att bli relativt kraftig under första
halvåret medan nedgången väntas plana ut och minskningen vändas i en viss
uppgång mot slutet av 1978. Denna utveckling stämmer ganska väl med företagens
egna bedömningar såsom dessa kan avläsas i konjunkturinstitutets
industribarome-
Tabell
5:10 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1978
Procentuella
förändringstal från föregående år
Produk-
Produk-
Syssel-
tion
tivitet
sättning (timmar)
Jordbruk,
fiske
2
-4
6
Skogsbruk
3
-3
6
Gruvor
och tillverkningsindustri
0,5
5,5
-5
El-,
gas- och vattenverk
6
8
-2
Byggnadsverksamhet
3
4,5
-1,5
Privata
tiänster'
0
3,5
-3,5
Offentliga
tiänster
3
0,5
2,5
Totalt
1,2
3,5
-2,2
'
Handel, restaurang- och hotellverksamhet, samfärdsel, banker och fastighetsförvaltning
m.m.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 109
ter
i mars 1978. Trots de förbättringar som man där förutser för orderingång och
produktion fömtser man fortsatta relativt kraftiga neddragningar av
sysselsättningen för den närmaste tiden. Detta förlopp stämmer väl med vad som
sagts ovan om produktivitetsutvecklingen i industrin. Arbetskraftsbehovet från
den offentliga sektorn fömtses fortsätta att öka relativt starkt under
innevarande år. Kommunerna väntas öka antalet sysselsatta med ca 45 000
personer medan ökningen för statens del fömtses stanna vid ca 8 000 personer.
De privata tjänstesektorerna väntas minska antalet sysselsatta med ca 10 000
personer.
Utbuds-
och efterfrågeprognoserna på totalnivå på arbetsmarknaden tyder sålimda på ett
relativt väl hävdat sysselsättningsläge under 1978. Den uppgång av den öppna
arbetslösheten mellan 1977 och 1978 som prognoserna indikerar blir av relativt
begränsad omfattning. Dock torde man få räkna med fortsatta svårigheter för
nytUlträdande gmpper på arbetsmarknaden såsom ungdomar utan yrkesutbildning
och kvinnor. Likaså torde svårighetema inom vissa utsatta branscher och
regioner komma att kvarstå under 1978. Den förstärkning av de arbetsmarknads-
och industripolitiska satsningar som gjorts för 1978 kommer dock verksamt att
bidra till att hålla sysselsättningen uppe på en hög nivå.
Prop. 1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan no
6 De enskilda konsumenternas ekonomi 6.1 Sammanfattning
Hushållens disponibla inkomster ökade från 1976 till 1977
med 12,6 %, vUket är nästan samma tal som angavs i den preliminära nationalbudgeten
(PNB). Detta var ungefär samma tillväxt som 1976. Eftersom prisstegringen 1977
var kraftigare steg dock den realt disponibla inkomsten 1977 med endast 1 1/2 %
mot ca 2 1/2 % 1976.
Till skiUnad mot 1976 ökade faktorinkomsterna 1977 (dvs.
löner, enskilda företagares inkomster, m. m., se tabell 6: 1), mindre än den
totala disponibla inkomsten. Faktorinkomsterna steg i lägre takt än den genomsnittiiga
prishöjningen på 11 % för hushåUens konsumtion. Inkomstöverföringarna till
hushållen i form av socialförsäkringsutfall (såsom pensioner, sjukförmåner och
arbetslöshetsförsäkring), bidrag vid arbetsmarknadsutbildning, bostadsbidrag
m. m. steg däremot kraftigt även realt, dvs. sedan hänsyn tagits till prisstegringen.
Hushållens inbetalningar till stat och kommun av skatter och avgifter minskade
samtidigt något, realt sett. Förändringen i nettoinbetalningarna till det
offentliga dvs. i det belopp varmed skatte- och avgiftsinbetalningarna
överstiger erhållna transfereringar gav därmed ett realt inkomsttillskott som
mer än uppvägde den reala nedgången i faktorinkomsterna.
Trots realinkomstökningen minskade konsumtionsvolymen 1977
med ungefär 1 %, vilket är ett kraftigt omslag jämfört med de tre föregående årens
volymökningar på 3 till 4 1/2 % per år.i Bortsett från säsongmässiga
förändringar sjönk konsumtionen redan från fjärde kvartalet 1976 tiU första
kvartalet 1977, med drygt 2 %. Mervärdeskattehöjningen den 1 juni beräknas ha
medfört att vissa inköp tidigardades till andra kvartalet. Justerat för denna
effekt fortsatte konsumtionsvolymen att minska i avtagande takt under andra
och tredje kvartalen för att därefter öka med ett par procent under sista
kvartalet, säsongrensat sett. Disponibelinkomsten steg kraftigt under tredje
och fjärde kvartalen, bl. a. på grund av retroaktiva löneutbetalningar.
Korrigerat för säsongmönstret sparade hushållen under första halvåret ca 7 % av
den disponibla inkomsten och andra halvåret hela 12 %. För helåret 1977 uppgick
sparkvoten därigenom till 9 1/2 % mot 7 1/2 % under föregående år.
I prognosen över inkomstutfaUet 1978 förutses ytterligare
avsaktad ökningstakt för faktorinkomsterna. Den avtalsmässiga löneökningen kan
1 Fr. o. m. föreliggande beräkningar görs nationalräkenskapernas
fastpris-kalkyler för åren fr. o. m. 1963 med 1975 års priser som bas. Detta
har, jämte sedvanliga revideringar av statistiken, medfört förändringar av
såväl den registrerade helårsutvecklingen som kvartalsmönstret för konsumtion
och inkomster.
Bil. Reviderad nationalbudget 1978 111
Tabell 6:1 De enskilda konsumenternas inkomster och
utgifter 19761978'
Milj.
kr.
Procentuell
förändring
från
föregående i 1976 , 1977
ir
1976
1977
1978
prognos
Löi
oande
priser
1
Faktorinkomster
202 280
220 702
13,3
9,1
7,4
Egentliga
löner'
173 019
189 805
14,1
9,7
7,8
därav:
kontant utbetald
lönesumma
168 000
183 665
13,8
9,3
7,7
Enskilda
företagares in-
komster
13 362
13 601
13,3
1,8
4,2
Övriga
faktorinkomster
15 899
17 296
5,9
8,8
4,8
2
Inkomstöverföringar
till
hushåll
57 868
69 749
19,6
20,5
17,9
3
Direkta
skatter, avgifter
m.m.
77 895
85 512
18,7
9,8
12,5
därav:
Prel. A-skatt
65 568
71 891
17,0
9,6
13,3
4
Nettoinbetalningar
till det
offentliga
(32)
-20 027
-15 763
16,2
-21,3
-11,5
5
Räntor
och utdelningar,
netto
2 867
3 749
19,4
30,8
6,0
6
Övriga
transfereringsinkoms
-
ter och
-utgifter, netto
793
725
7
Disponibel
inkomst
185 913
209 413
12,9
12,6
8,9
8
Privat
konsumtion
172 150
189 293
15,1
10,0
9,5
9
Sparande
(78)>
13 763
20 120
-8,2
46,2
3,0
10
Sparkvot
(9:7)»
7,4
9,6
-1,7
2,2
-0,5
1975
års priser
11
Disponibel
inkomst
168 583
171 089
2,4
1,5
-1,8
12
Privat
konsumtion
156 106
154 657
4,3
-0,9
-1,2
' Hushållssektorn inkluderar, förutom hushållen, de s.k.
ideella organisationerna som betiänar hushållen och som inte helt eller
huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offentliga sektorn. Hit räknas
fackföreningarna, folkbildningsverksamheten, nykterhetsrörelsen,
idrottsorganisationerna, tiänstemannaorga-nisationerna. Röda korset m.m. samt
ej statsbidragsberättigade privata sjukhem, barnhem, barnkolonier,
semesterhem. Utöver löntagarhushåll.ingär hushåll som äger personUga företag, dvs.
som erhåller sin huvudsakliga inkomst från rörelse.
" Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring,
fondavsättningar för PRI och andra privata fonder och stiftelser samt
tillräknade pensionsavgifter för statliga och komniunala myndigheter och
kommunala- affärsverk är ej medtagna som löneförmåner i denna post.
' Kontant utbetald lönesumma samt arbetsgivaravgifter till
privat försäkring. ' Inkl. räntor på privata försäkringsfonder (exkl.
skadeförsäkring). 'Inkl. privat försäkringssparande. Detta uppgick 1976 till 6
213 milj. kr. Det beräknas 1977 uppgå till 7 736 milj. kr. och 1978 till ca 8,2
miljarder. Förändring mätt i procentenheter.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
för SAF-LO-PTK-området beräknas med utgångspunkt från
redan träffade uppgörelser. Under förutsättning att dessa i huvudsak blir
normerande för övriga avtalsområden, har totala avtalslöneökningen för 1978.
vad gäller kontantförmånerna skattats tiU ca 2 %. Eftersläpande effekter av
1977 års avtal, som innebär att lönehöjningar med verkan först mot slutet av
1977 bidrar till att höja lönesumman 1978 i förhållande tiU
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 112
genomsnittet
1977, har beräknats till ca 4 % för samtiiga anställda. HärtiU har lagts 2 % tiU
följd av införandet av femte semesterveckan. Avtalskomponentens bidrag till
lönesummeutveeklingen skulle därmed uppgå till ca 8 procentenlieter.
Löneglidningen uppskattas, bl. a. till följd av försämrat arbetsmarknadsläge,
bli lägre än under 1977 och har satts till 1,7 %. Beträffande
sysselsättningsutvecklingen har antagits att den femte semesterveckan medför
ett bortfall av arbetstimmar som endast till en del uppvägs av att ny
arbetskraft sätts in. Totalt väntas sysselsättningen dra ner lönesummeutvecklingen
med 1,7 procentenheter. Ökningen i lönesumman skulle under ovannämnda
förutsättningar uppgå till 7,7 % 1978. De totala faktorinkomsterna uppskattas
stiga med 7 1/2 % meUan 1977 och 1978 mot drygt 9 % 19761977.
Inkomstöverföringarna
från det offentliga till hushållen väntas liksom tidigare år öka avsevärt mer
än faktorinkomstema, eller närmare 18 %. Med beslutade ändringar i skatteskalor
och av riksskatteverket utfärdade regler för skatteuttag 1978 förutses
hushåUens inbetalningar av direkta skatter stiga ungefär 12 1/2 %. För
avgifter till stat och kommun förutses än kraftigare ökningar. Hushållens
netto mellan inbetalningar till det offentliga och erhållna transfereringar
skulle likväl fortsätta att avta meUan 1977 och 1978, men i betydligt mindre
grad än 19761977.
Sammantaget ger kalkylema
för 1978 en ökning av hushållens disponibla inkomster på nomineUt närmare 9 %.
Prisökningstalet för privat konsumtion har uppskattats till knappt 11 %.
Realinkomsten skuUe därmed minska med 1 3/4 %. Med hänsyn till de sjunkande
realinkomsterna och med beaktande av den mycket svaga utvecklingen av detaljhandelns
försäljning de första månaderna 1978 har en völymminskning förutsatts för den
privata konsumtionen 1978. Nedgången har satts tiU drygt 1 %. Detta innebär att
sparkvoten skulle sjunka något under 1978, men fortfarande vara så hög som 9 %.
Viss
information om den inbetalade skattens fördelning på inkomstslag (bl. a.
uppgifter om skatteavdrag på utbetalade sociala förmåner) har numera blivit
tillgänglig. I följande tablå har försök gjorts att fördela den inbetalda
skatten på inkomstslag. Tablån visar i mycket grova drag hur fördelningen på
olika inkomstslag av den realt disponibla inkomsten har utvecklats. Tablån
bygger på överslagsmässiga kalkyler över fördelningen av A- och B-skatteuttagen
(inkl. fyllnadsskatt, kvarskatt och överskjutande skatt) på inkomstslagen
löner, företagarinkomster, pensioner och beskattade förmåner. Beräkningarna
baseras på en schablonförddning av skattebeloppen däribland även skatt på kapitalinkomster
m.m. varför den endast mycket grovt anger hur realinkomsterna förändrats
efter skatt.
Tablån
visar dels den procentuella förändringen av de olika inkomsislagen, dels
bidraget till disponibdinkomstutvecklingen. Reallönesumman steg kraftigt
1975'sedan hänsyn tagits till beskattningen.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978
113
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomstutvcckling efter skatt
Förändring i realinkomsten.
Bidrag tiU disponibelinkomst-
%
utvecklingen 1975 1976
1977
1975 1976 1977
1978
1978'
pro-
pro-
gnos
gnos
Löner
5 1/2 1 1/2 0
-4 1/2
3
1
0
-2 1/2
Driftsöverskott
-5 1/2 -2 -18
-5
0
0
-1/2
0
Övriga
kapital- och faktor-
inkomster
netto'
1/2 -2 1/2 1
-5
0
0
0
-1/2
Pensioner
3 7 9
4 1/2
1/2
1
11/2
1/2
Beskattade
sociala förmåner
5 11 3
0
0
1/2
0
0
Övriga
inkomstöverföringar
netto
111/2 5 7
9
1
0
1/2
1/2
Disponibel
inkomst
4 1/2 2 1/2 11/2
2
41/2
21/2
11/2
2
' Inkl. nationalräkenskapens s.k. restposter i
inkomstberäkningarna.
Det stora ökningstalet för övriga transfereringar, netto,
beror delvis på att avdragsposten övriga skatter och avgifter till det
offentUga detta år minskade, realt sett. 1976 ökade de beskattade sociala
förmånerna, bl. a. på grund av utbyggd arbetsmarknadsutbildning. Den vid
halvårsskiftet 1976 sänkta pensionsåldern påverkade pensionsutbetalningarna
detta år. Liksom införandet av delpensionen drog den sänkta pensionsåldern upp
utvecklingen även 19761977. Under 1977 sjönk reallönesumman före skatt, men på
grund av det realt minskade skatteuttaget på löner skedde enligt dessa
kalkyler ingen minskning av den realt behållna lönesumman. Beträffande de
beskattade förmånerna 1977 noteras för sjukförsäkringen lägre ökningstal än
tidigare. Prognosen för 1978 ger en kraftigt minskad reallönesumma. Härvid får
uppmärksammas att sysselsättningen i timmar beräknas sjunka med ca 1 3/4 %,
tUl stor del som följd av införandet av femte semesterveckan. Per arbetad timme
räknat blir sålunda reallöneminskningen knappt 3 %. Härvid har icke inräknats
den standardökning som den förlängda semestern för med sig. Antalet pensionärer
beräknas fortsätta öka relativt kraftigt. Den i tablån angivna ökningen för pensionsutbetalningarna
sammanlagt är väsentligen att hänföra till tillväxten i antalet pensionärer.
Även den ökande andelen ATP-pensionärer och den minskande andelen pensionärer
med enbart folkpension verkar åt samma håll.
Vad gäller fördelningen av realinkomstutvecldingen på
olika inkomstslag, framgår av tablån att övervägande delen av
realinkomstökningen 1975 kan hänföras till posten löner. 1976 var
inkomstökningen jämnare fördelad på inkomstslagen. 1977 var det endast
pensionema som sedan skatten dragits gav ett större positivt bidrag till
disponibelinkomstökningen. Den prognoserade utvecklingen för 19771978 innebär
ett svagt realt tillskott från pensionerna, men ett negativt bidrag från lönerna.
8 Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 150. Bilaga 1. BiL
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 114
6.2
Löner
Från
1976 tiU 1977 beräknas lönesumman för samtliga anställda ha ökat med 9,3 %.
Härav svarade den avtalsmässiga löneökningen för 7,5 procentenheter, medan
löneglidningen beräknas ha bidragit med 2,8. Sys selsättningskomponenten gav
ett negativt bidrag till lönesummeutvecklingen på 1 procentenhet.
För industriarbetarnas del
visar statistiska centralbyråns förtjänststatistik, korrigerad för retroaktiva
löneutbetalningar, en timlöneökning från 1976 till 1977 på knappt 7 %. Därav
beräknas avtalen ha svarat för drygt
3.5 procentenheter
och löneglidningen för ca 3. Som en följd av ökade
sociala avgifter steg timkostnaderna med drygt 3,5 procentenheter utöver
timlönéökningen.
I lönesummeberäkningarna
för 1978 ingår lönehöjningar enligt 1977 års avtal, som inföll under senare
delen av 1977 och därigenom bidrar till att höja lönesumman 1978 i förhållande
till genomsnittsnivån 1977. Denna effekt har kalkylerats till knappt 4 %.
Bidraget till avtalskomponenten från 1978 års avtal har vad gäller
kontantförmånerna satts till två procentenheter. Detta tal Ugger förhållandevis
väl i linje med de uppgörelser som träffats mdlan LOSAF resp. PTKSAF.
Avtalskom-ponenten för 1978 innefattar dessutom ca två procentenheter för införandet
av den femte semesterveckan. Löneglidningen har satts till 1,7 %.
Sysselsättningskomponenten fömtses ge ett negativt bidrag till
lönesummeutvecklingen på ca 1,7 procentenheter. Vid bedömningen av
sysselsättningsutvecklingen har beaktats att den femte semesterveckan innebär
ett bortfall i arbetstimmar, som överslagsmässigt beräknats till
1.6 %,
och som endast delvis förutses bli ersatt genom att ny arbets
kraft sätts in. Totalt uppskattas lönesumman inkl. sysselsättningseffek
ter öka med 7,7 %.
Industriarbetarlönerna
beräknas avtalsmässigt öka med knappt 4,5 % (rån 1977 till 1978, varav 1 3/4
procentenheter på grund av 1978 års avtal. Förutsatt en löneglidning på 3,0 %
skuUe därmed en timlöneökning på inemot 7,5 % vara att vänta.
Arbetskraftskostnaderna ökar härutöver till följd av införandet av den femte
semesterveckan, med ca 3,5 procentenheter, och en smärre nettohöjning av de
sociala avgifterna, med 0,1 procentenhet. Det totala uttaget av lagstadgade
arbetsgivaravgifter förändras ej mellan 1977 och 1978. Sänkningen av den allmänna
arbetsgivaravgiften med två procentenheter uppvägs av höjda arbetsgivaravgifter
till sjukförsäkringen (1,6 procentenheter), barnomsor-
1
Enligt den nya semesterlagen utgör semesterlönen 12 % av arbetstagarens under
intjänandeåret förfallna lön. Tidigare uppgick (för arbetare) motsvarande tal
till 9. Denna höjning tillsammans med bl. a. en utvidgning av den
semesterlönegrundande frånvaron medför att kostnaderna för införandet av den
femte semesterveckan blir högre än vad som föranleds enbart av minskningen i
antalet arbetsdagar.
Bil. Reviderad nationalbudget 1978 115
gen (0,3) och vuxenutbUdningen (0,1). Höjningen av
avtalsmässiga avgifter tUI STP (särskUd tilläggspension mom LOSAF-området)
och ITP (industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän och arbetsledare)
medför en lönekostnadshöjning med en tiondels procentenhet utöver
timlönehöjningen.
6.3 Hushållens disponibla inkomster
Hushållens disponibla inkomster beräknas ha stigit mellan
1976 och 1977 med 12,6 %, vilket med den prisstegring som registrerades för totala
konsumtionsutgifterna 11 % innebar en realinkomstökning på 1,5 %.
Tillväxten i de totala faktorinkomsterna uppgick 19761977
till 9 % (se tabell 6:1), en betydande avsaktning jämfört med de närmast föregående
åren. I avsnitt 6.2 redovisades beräkningar och prognoser för lönerna. Den
kontant utbetalda lönesimiman, som utgör den övervägande delen av
faktorinkomsterna ökade med 9,3 %. För de enskilda företagarnas inkomster
redovisas en endast obetydlig ökning. Kraftig stegring i skogsbruksinkomstema
motvägs av sjunkande driftsöverskott för jordbruk och Övrig rörelse.
1978 fömtses ökningstakten för de totala faktorinkomsterna
sakta av ytterligare till ca 7 1/2 %. Härvid uppgår ökningen av
kontantlönesum-man till 7,7 %. Driftsöverskottet från personliga företag väntas
1978
Tabell 6: 2 Inkomstöverföringar till hushåll 19761978
Milj. kr., löpande priser
1976
1977
1978 prognos
Egentliga
inkomstöverföringar
15 018
17 870
21003
därav:
barnbidrag
3 231
3 501
3 958
bostadstillägg, statligt och stats-
kommunalt'
1 718
2 099
2 510
studiebidrag
707
689
1 165
arbetsmarknadsutbildning
782
1 300
1 458
pensioner från stat och kommun
2 404
2 572
2 798
övrigt
6176
7 709
9 114
Socialförsäkringsutfall
42 850
51879
61245
därav:
folkpensioner'
18 788
22 448
25 855
ATP
6913
9 688
12 360
delpension
74
412
693
sjukförsäkring»
15 693
17 524
19 845
arbetslöshetsförsäkring
872
1 193
1755
övrigt
510
614
737
Inkomstöverföringar
till hushåll
57 868
69 749
82 248
' Kommunala bostadstillägg till pensionärer redovisas
under posten folkpensioner. ' Inkl. apotekarrabatter.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan ii6
öka
något mer än 1977. TiU skiUnad mot läget i fjol förutses fallande priser 1978
dra ner skogsinkoirlstema, medan övriga enskilda företagares inkomster väntas
öka.
I
tabell 6: 2 återfinnes en detalj redovisning av inkomstöverföringarna till hushållen
från det offentiiga. De egentliga inkomstöverföringarna, dvs. transfereringar
till hushållen från stat och kommun, steg 1976 1977 närmare 20% betydligt
mer än föregående år. Utbetalningarna ökade mycket kraftigt vad gäller
bostadsbidrag och ersättningar i samband med arbetsmarknadsutbildning och
studiecirkelverksamhet. Beträffande socialförsäkringen har ökningstakten de
senaste åren legat kring 20 % efter den mycket kraftiga höjningen i samband med
ändrade regler för sjukersättning och arbetslöshetsförsäkring vid årsskiftet
1973/ 1974. Pensionsutbetalningarna fortsatte 1977 att öka i snabb takt, vilket
återspeglar pensionsreformen vid halvårsskiftet 1976. Ersättningen från
arbetslöshetsförsäkringen steg avsevärt på grund av höjd dagpenning och stigande
arbetslöshet. Utbetalningarna från sjukförsäkringen beräknas 19761977 ha ökat
betydligt mindre än 1975-1976.
För
1978 förutses obetydligt långsammare ökningstakt ca 18 % mot drygt 20 % 1977
vad gäller inkomstöverföringarna totalt. Höjda bam- och studiebidrag
medverkar tillsammans med ändrade bidragsregler för bostadstillägg till att
höja de egentUga inkomstöverföringarna. Dessa ökar dock inte Uka mycket som
1977, bl. a. på grund av att arbetsmarknadsutbildningen inte beräknas öka Uka
snabbt som förra året. Den tidigare snabba ökningen för ATP-pensionerna
väntas nu dämpas något sedan systemet på förmånssidan uppnått en väsentlig
omfattning. Sjukförsäkringsutfallet (inkl. föräldraförsäkringen) beräknas
stiga lika mycket som 1977. Utbetalningarna från arbetslöshetsförsäkringen kan
däremot förväntas öka mer än 1977 på grund av försämrat arbetsmarknadsläge och
höjda ersättningsbelopp.
HushåUens
inbetalningar till det offentliga i form av skatter och avgifter in. m. (se
tabell 6: 3) beräknas ha ökat med närmare 10 % mellan 1976 oeh 1977.
Ökningstakten blev kraftigare än tillväxten i faktorinkomsterna (9 %). Detta
är en uppjustering av inbetalningarna jämfört med det i PNB redovisade värdet
med 950 milj. kr.; dels inflöt under de två sista uppbördsterminerna mer
preliminär A-skatt än väntat, dds inbetalades större belopp än beräknat som
avgifter till kommunerna. Nettoinbetalningarna tUl det offentliga (se tabell 6:
1), dvs. den för hushållen negativa skillnaden mellan inbetalade skatter och
avgifter och erhållna transfereringar, sjönk under 1977 med drygt 4 miljarder
kr.
1978
års skatteomläggning innebär att statsskatten sänks samt att skatteskalan
framgent inflationsskyddas genom att den anknyts till en s. k. basenhet.
Skattereformen irmebär dessutom att den särskilda skattereduktionen höjs från
250 till 400 kr. och utsträcks till samtiiga in-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 117
Tabell
6: 3 Hushällens direkta skatter och avgifter 19741978
Milj.
kr., löpande priser
1974
1975
1976
1977
1978 prognos
1 Prel.
A-skatt
48 485
56 014
65 568
71 891
81 444
2 Prel.
B-skatt
4 349
4 890
5 801
6 756
6 970
3
Fyllnadsskatt
1734
2 676
3 787
3 729
3 686
4
Kvarskatt'
1562
1 786
2 286
2 619
2 846
5
Överskjutande
skatt
-4 266
-3 964
-4 331
-5 200
-5 248
6
Slutskattereglering
(.3 + 4-H5)
-970
498
1742
1 148
1284
7 Övriga
skatter och
avgifter
3 976
4 225
4 784
5 717
6 504
8 Summa
{1+2 + 6 + 7)
55 840
65 627
77 895
85 512
96 202
därav: socialför-
säkringspremier
4 122
1 552
1 965
2 274
2 408
'
Influtna delen.
Anm.
Kvarskatten avser inkomsten tvä år tidigare, medan fyllnadsskatten och
överskjutande skatten avser inkomsten ett år tidigare.
Källor:
Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.
komsttagare,
även pensionärer. För dessa reduceras samtidigt det extra avdraget något.
Enligt riksrevisionsverkets kalkyler blir effekten av skatteomläggningen 1978
jämfört med ett beräknat utfall med 1977 års skatteskalor en minskning av
skatteuttaget med ca 5 miljarder kr., varav drygt en kvarts miljard avser
pensionärernas skatter. Riksskatteverket har för 1978 utfärdat nya regler för
skatteuttag, som innebär att skattebeloppet inom varje inkomstskikt skall
beräknas efter den inkomst som ligger högst i skiktet i stället för som
tidigare i mitten. Därigenom beräknas skatteuttaget öka nied ca 950 milj. kr.
Netto beräknas alltså de ändrade bestämmelserna medföra en minskning av
inflytande preliminär A-skatt med drygt 4 miljarder kr. jämfört med ett utfall
med oförändrade regler. Till följd av att inkomstunderlaget stiger och den
kommunala utdebiteringen ökar (med 1,86 kr.) resulterar kalkylerna i en ökning
av preliminär A-skatt med 13 1/2 %. Slutskatteregleringen, dvs. skillnaden
mellan inbetalningarna under året av fyllnadsskatt och kvarskatt samt
återbäringarna av överskjutande skatt (se tabell 6: 3), väntas ge hushållen
ett något större negativt netto än 1977. HushåUens totala inbetalningar tiU
det offentliga av skatter och avgifter förutses öka med 12,5 % 19771978.
Med
ovan redovisade kalkyler skattas ökningen 19771978 i hushållens disponibla
inkomster till ca 9 %. Den genomsnittiiga prisuppgången har beräknats tiU
10,8%, oeh realt skulle därmed disponibelinkomsten minska med 1,8 % 19771978.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan
118
opaginerad Kontrollera mot PDF
6.4
Konsumentpriserna
Från
december 1976 till december 1977 steg konsumentprisindex 12,8 % enligt
långtidsindex. Detta var en avsevärt högre ökningstakt än under 1976, då
priserna gick upp 9,4 %. Som framgår av tabeU 6: 5 beräknas höjiungen under
första halvåret 1977 av mervärdeskatten och vissa andra indirekta skatter ha
bidragit med 2,6 procentenheter till den totala prisstegringen. Nettoprisindex,
som visar konsumentprisutvecklingen med avdrag för indirekta skatter och
tillägg för subventioner, steg december 1976december 1977 med 10,6 %, mot 10,5
% under 1976.
Prisökningen
1977 blev 0,7 procentenheter lägre än prognoserna i konjunkturinstitutets
höstrapport och i den preliminära nationalbudgeten. En betydande del av
avvikelsen beror på att förutsägelserna om den internationella
prisutvecklingen och dess genomslag på den svenska konsumentprisnivån visat
sig vara något för höga.
Frisutvecklingen
för delgrupper i konsumentprisindex redovisas i tabeU 6: 4. Under 1977 ökade,
tUl skUlnad mot 1976, vampriserna mer än priserna på tjänster. Bidragande till
denna utveckling har varit de höjda indirekta skatterna och
valutakursförändringarna under året. Endast bostadsposten och övriga privata
tjänster samt delgruppen "övriga icke varaktiga varor" uppvisade en
långsammare ökningstakt än 1976. Avgifterna för offentiiga tjänster höjdes
däremot under 1977 betydligt mer än året innan. Livsmedlen steg i pris med 16
% och bidrog därmed
Tabell
6: 4 Konsumentprisindex december 1976december 1977
Väg-
Procen-
Inver-
Procen-
nings-
tuell
kan på
tuell
tal',
föränd-
total
andel av
ring
index
totala
dec.
ök-
1976
ningen
dec.
1977
Totalt
1000,0
12,8
12,8
100,0
Samtliga
varor
658,5
13,3
8,8
.68,2
Livsmedel
211,0
16,1
3,4-
26,5
Alkoholhaltiga drycker och tobak
76,0
23,3
1,8
13,8
Bränsle och drivmedel'
56,0
8,7
0,5
3,8
Kläder och skor
79,5
7,0
0,6
4,3
Övriga icke varaktiga varor
68,5
10,6
0,7
5,7
Varaktiga varor
167,5
10,8
1,8
14,1
Samtliga
tiänster
341,5
11,9
4,1
31,8
Bostad
180,0
9,1
1,6
12,8
Övriga privata tiänster
89,0
15,9
1,4
11,1
Offentliga tjänster
72,5
14,0
1,0
7,9
'
Förändringar i vägningstalen sedan den preliminära nationalbudgeten beror
på
att SCB ändrar vägningstalen i långtidsindex.
'
Exkl. kokgas och elström, vilka ingår i offentliga tjänster.
Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 119
Tabell
6: 5 Konsuraentprisförändringen 19651978 uppdelad på komponenter
Långtidsindex
dec.dec.
19651970 19701975 1976 1977 1978
------- pro-
To-
Per To- Per gnos
tält
år tak år
23,5
4,3
48,7
8,3
9,4
12,8
8,6
4,2
0,8
6,0
1,2
2,6
0,5
0,9
0,2
3,7
0,7
0,9
1,2
1,0
2,3 1,0
0,4 0,2
14,2
2,2
2,7 0,4
2,4 0,4
3,2 0,6
2,7 0,5
5,0 1,6
1,0 0,3
5,9
2,2
1,1
0,4
2,3 0,1
1,6 0,7
1,4 0,4
0,0
8,5
0,0 1,6
0,8 13,7
0,2 2,6
-0,3 3,6
-0,1 3,0
0,0
2,1
Konsumentprisnivåns
procentuella uppgång, totalt därav hänförs till:
ändring
i indirekta skatter
automatiska
effekter av
indirekta
värdeskatter
ändring
av internationellt
bestämda
priser
ändring
av jordbrukspriser
ändring
av bostadsprissättning
ändring
i diverse taxor
trendavvikelse
i priserna
på
färskvaror
restfaktor
med
3,4 procentenheter till den totala konsumentprisuppgången. Priserna på de livsmedel
som påverkas av jordbruksregleringen steg 10,7 % och övriga livsmedel betydligt
mer, 23,3 %. Bland dessa livsmedel ingår bl. a. kaffe som ökade mer än 50 % och
därmed svarade för 0,7 procentenheter av den totala prisstegringen.
I tabell 6: 5 redovisas
indexhöjningen 1977 liksom den prognoserade prishöjningen för 1978 med
uppdelning på olika prisstegringskomponenter. Av den totala ökningen av
konsumentprisema på 12,8 % under loppet av perioden december 1976december
1977 beräknas restfaktorn, som innefattar lönekostnadsstegringamas genomslag
inom de från internationell konkurrens skyddade näringsgrenarna, ha svarat för
tre procentenheter. Detta värde på restfaktorn är lägre än 1975 och 1976, men
högre än det beräknade genomsnittet för perioden 19651976. Restfaktorn 1977
torde främst förklaras av lönekostnadsöloiingen 1977, som förmodligen tUl
följd av låg produktivitetsökning inom berörda områden beräknas ha fått ett
större än trendmässigt genomslag på prisnivån. Restfaktorn döljer troligen dessutom
vissa eftersläpande effekter av tidigare års kostnadsökningar för löner
och/eller import. Vidare ingår också höjningar av taxor för elström.
Den
internationella prisutvecklingen, sådan den representeras av priserna vid
import till Sverige, beräknas ha bidragit till konsumentprisökningen under
loppet av 1977 med 3,2 procentenheter. Importpriserna har påverkats uppåt genom
valutakursförändringarna under 1977. Effekten av devalveringen den 29 augusti
har överslagsmässigt skattats till två procentenheter. Därav beräknas en
tredjedel ha slagit igenom på priserna under 1977 och resten slå igenom under
första kvartalet 1978. Denna devalveringseffekt har i tabellen fördelats mellan
1977 och 1978 under
Prop. 1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 120
posten ändring av internationellt bestämda priser, och den
förutsedda eftersläpningen får därmed inte något utslag i restfaktorn för 1978.
Genomsnittet för konsumentprisindex 1977 låg 11,4 % över
genomsnittet 1976. Vid beräkningen av implicitprisindex för den privata konsumtionen
enligt nationalräkenskaperna framkommer en svagare genomsnittiig prisökning,
11 %.
Ökningstakten i implicitprisindex för total privat
konsumtion har genom omräkningen till 1975 års priser och andra revideringar
uppjusterats för åren 19731976 med 0,3 ä 0,4 procentenheter. För flertalet
tidigare år noteras lägre uppjusteringar. Prisökningstakten 19751976 är nu
lika stor som enligt konsumentprisindex. Utvecklingen enligt nationalräkenskapernas
implicitprisindex för de tre första kvartalen 1977 har sänkts med 0,4
procentenheter jämfört med PNB. Helårsgenomsnittet, 11 %, överensstämmer
emellertid med helårsprognosen i PNB 1978, och är som redan nämnts 0,4
procentenheter lägre än konsumentprisindex. Att ökningstakten i implicitprisindex
är lägre än den i konsumentprisindex skulle kunna förklaras av att hushållen
förskjutit sina inköp så att varor med relativt sett lägre prisökningstakt
fått större andel i den aktuella konsumtionen. Varusammansättningen i
konsumentprisindex avser däremot konsumtionen under föregående år. Prognosen
för implicitprisindex 1978 bygger på antagandet att hushåUen även under 1978 i
någon mån skulle styra sin konsumtion på liknande sätt.
Prisutsikter för 1978
Från december 1977 till februari 1978 har
konsumentprisindex stigit med 3,5 %, varav höjda hyres- och egnahemskostnader
svarar för 0,6 procentenheter, höjda priser på bensin och eldningsolja inkl.
särskild beredskapsavgift för 0,1, höjda jordbmkspriser för 0,3 procentenheter
och diverse taxehöjningar, inkl. avgifter för elström, för 0,6 procentenheter.
Den totala indexhöjningen mellan februari 1977 och februari 1978 är 13,9 %.i
Bedömningen av prisutsikterna för 1978 har utgått från
prognoser och antaganden angående arbetskraftskostnader och importpriser m.m.
samt beslutade höjningar av indirekta skatter. Med utgångspunkt från
lönekalkylen har arbetsgivarnas genomsnittliga kostnader per timme för samtiiga
anställda förutsatts öka knappt 10 %. Lönekostnadernas genomslag i priserna
inom de från internationeU konkurrens skyddade områdena (exkl. jordbruk och
bostadsförsörjning) har i prognosen över restfaktorn 1978 antagits få ett mera
normalt värde än det beräknade lönekostnadsgenomslaget i restfaktorn för 1977.
Produktivitetsöknmgen, som i viss utsträckning uppväger höjningen av
lönekostnaderna, har nämligen för 1978 i motsats till 1977 antagits Ugga i
linje med den tidi-
1 Procentuell ökning enligt SCB:s officieUa indexserie.
Jämförelse av inde.x-serien över årsskiftet störs av därvid genomförda metod-
och viktjusteringar. Om index hade räknats utan metod- och viktförändringar
skulle uppgången i stället ha blivit 14,1 %.
Bil. Reviderad
nationalbudget 1978 121
gare
trenden för berörda områden. Härutöver har restfaktorn justerats upp något med
tanke på att timkostnadsökningen inom den skyddade sektorn kan antagas vara
något större än den genomsnittliga på grund av det stora inslaget av
låglönegrupper. Hänsyn har också tagits till kompletterande information vad
avser utvecklingen av vissa taxor. Prognosen förutsätter dessutom någon
återhämtning av vinstmarginalerna. De priskomponenter som innefattas i
restfaktorn (inkl. ändring i vissa taxor) väntas under dessa förutsättningar
bidra tUl fortsatt ökning av konsumentprisnivån med 2,5 procentenheter.
Vad
beträffar de internationellt bestämda priserna har inverkan av devalveringen i
augusti 1977 redan berörts. I övrigt beräknas prisutvecklingen på den import
som ingår i den privata konsumtionen bli avsevärt lägre under loppet av 1978 än
under 1977, bl. a. på grund av sjunkande priser på kaffe och råolja. Inkl. den
eftersläpande devalveringseffekten har den fortsatta uppgången i de
internationellt bestämda priserna uppskattats bidra med 2,7 procentenheter tUl
den totala konsumentprishöjningen.
Beträffande
ändringar i den indirekta beskattningen har höjningen av bensinskatten med 25
öre per Uter från den 27 april 1978 beräknats dra upp totala prisnivån med 0,4
procentenheter.
Bidraget
från ändrade jordbrukspriser har satts till 0,5 procentenheter, något lägre än
1977. Förhandlingarna mellan lantbrukarnas förhandlingsdelegation och statens
jordbruksnämnd jämte nämndens konsumentdelegation har nämligen resulterat i
att jordbrukarsidan i år endast skall tiUgodoräknas ökade kostnader för inköpta
produktionsmedel men däremot ingen höjning av brukarnas inkomster. Med hänsyn
till detta kan antagas att höjningen av jordbrukspriserna skulle kunna bli
något lägre i år än 1977.
Sammantaget
leder dessa kalkyler tiU en konsumentprisstegring under loppet av 1978 på 8,6
%. Detta är samma totalprognos som i den preliminära nationalbudgeten.
Höjningen av bensinskatten var inte inkalkylerad i konjunkturinstitutets
PNB-prognos. Däremot skattades restfaktorn då till ett högre värde. Det i
inledningen beskrivna utfallet för januari och februari månader överstiger
PNB-prognosen med 1/2 procentenhet, främst beroende på att bostadsposten samt
jordbrukspriserna och priserna på vissa färskvaror m. m. dragit upp
konsumentprisnivån mer än förutsett. Den skärpta prisövervakningen fr. o. m.
den 18 mars förutsätts emellertid få en viss fördröjande inverkan på den
fortsatta prisutveckUngen. Också erfarenhetema av prisutveckUngen under senare
delen av 1977 har gjort det motiverat att anta att företagens möjligheter att
inom de s. k. skyddade sektorerna återställa sina pressade marginaler är mera
begränsade än som förutsattes i PNB-prognosen.
Mellan
genomsnittslägena för kalenderåren 1977 och 1978 uppskattas
konsumentprisstegringen till 11,1 %. Som tidigare anförts har för
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 122
implicitprisindex
antagits en något lägre ökning av genomsnittsnivån,
10,8 %. .
6.5
Den privata konsumtionen
Den
privata konsumtionen beräknas ha minskat med 0,9 % i volym från 1976 till 1977.
Konsumtionen skulle därmed ha blivit 0,4 procentenheter högre än vad som
angavs i PNB-78.
Första
halvåret 1977 jämfört med andra halvåret 1976 sjönk den totala konsumtionen med
ca 1 % säsongrensat. Mellan första och andra halvåren 1977 beräknas
konsumtionen ha minskat med hela 2 %.
Hushållens
disponibla inkomster steg med 1,5 % i fästa priser 19761977 främst tack vare
de stora höjningarna i tranfereringsinkoms-terna. Inkomstökningen i kombination
med en minskad konsumtions-volym innebar en kraftig höjning av sparkvoten, dvs.
sparandets andel av disponibdinkomsten, tiU en förhållandevis mycket hög nivå
på 91/2 %.
Konsumtionsnedgången
under 1977 gäller främst varaktiga varor (tabell 6: 6). Minskningen av nyinköp
av bUar svarade för huvuddelen av det negativa resultatet för gruppen varaktiga
varor. Konsumtionen av icke varaktiga varor minskade med 1,3 % främst beroende
på att livsmedelskonsumtionen sjönk med 2 %. Turistnettot under 1977 visar sig
nu realt ha sjunkit med 4,5 % genom en kraftig tUlbakagång fjärde.
Tabell
6: 6 Hushållens konsumtionsutveckling 19651977
1973
års priser
Milj.
kr.
1976
.Procentuell
förändring
1965
1970
1975-
1976
1970'
1975'
1976
1977
1
Varaktiga
varor
17 909
2,8
4,6
8,3
-8,7
I.l
Bilar
6 693
-2,0
5,7
9,6
-23,3 .
1.2
Övriga
11216
6,1
4,0
7,5
0,0
2
Delvis
varaktiga varor
22 705
2,6
2,3
5,1
1,3
3
Icke
varaktiga varor
64 742
3,3
1,1
4,1
-1,3
3.1
Livsmedel
40 299
2,2
0,9
3,1
-2,0
3.2
Övriga
24 443
5,4
1,2
5,7
-0,1
4
Tjänster
47 357
2,2
2,3
2,4
1,7
4.1
Bostäder
24 548
2,9
2,2
1,6
1,4
4.2
Övriga
22 809
1,5
2,3
3,3
2,1
5
Summa
inhemsk konsum-
tion
152 713
2,8
2,0
4,2
-0,8
6
Turistnetto
3 393
14,8
-2,0
12,7
-4,5
7
Hushållens
totala konsum-
tion
156 106
3,0
1,9
4,3
-0,9
8
Hushållens
disponibla
inkomster
168 580
2,6
3,1
2,4
1,5
'
Per är.
KäUor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
BiL Reviderad
nationalbudget 1978
123
Diagram
6:1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1966 1978
Miljarder kr., 1975 års
priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala
88
/i
h'''
82
Disponibel inkomst
f
>V
r
y
.
76
70
i
y 1
v »
y
X
y
_
Priva
t kons
jmtion
64
A
C\
S/'
y
58
/
_L
J
I
_L
L
_L
1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972
1973 1974 1975 1976 1977 1978
Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
kvartalet.
Ökningstakten för tjänstekonsumtionen avtog något under 1977 och beräknas tiU
1,7 %.
Säsongrensade
halvårsdata för de olika varugrupperna tyder på att tendensen till fortsatt
konsumtionsneddragning var särskilt påfallande under andra halvåret. Detta
gäller främst gruppen varaktiga varor. Mervärdeskattehöjningen 1 juni 1977
torde ha bidragit tiU den skeva halvårsfördelningen. Tjänster totalt sett
däremot har ökat något under andra halvåret.
För
1978 beräknas den totala privata konsumtionen sjunka ytterligare. Nedgången har
satts tiU 1,2 % i volym. Denna prognos baseras på en kalkylerad minskning i
hushållens disponibla inkomster med 1,8 %. Sparkvoten skulle därmed falla
något, med en halv procent 1978. Utvecklingen av den privata konsumtionen de
första månaderna i år, liksom den beräknade inkomstutvecklingen första
halvåret, tyder på en fortsatt minskad konsumtion under första halvåret. En
viss återhämtning väntas däremot ske andra halvåret 1978.
1
ökningen av turistnettot de tre första kvartalen har beräknats till 6,3 %.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 124
7 Investeringarna
7.1
Sammanfattning av investeringsutvecklingen samt prognos för 1978
De
reviderade kalkylerna för 1977 års investeringar som nu föreligger innebär på
total nivå en i stort sett oförändrad investeringsutveckling 19761977, jämfört
med de beräkningar som presenterades i den preliminära nationalbudgeten.
Utöver de sedvanliga revideringar som statistiska centralbyrån gör bl. a.
mot bakgrund av nya enkätmaterial samt preUminärt utfall för 4:e kvartalet
har denna gång vidtagits omräkningar i samband med övergången till 1975 som
basår för fastpris-beräkningar. Dessa omräkningar har inte nämnvärt påverkat
den statistiska informationen av investeringsutvecklingen 19761977 på total
nivå.
Totalt
beräknas sålunda investeringarna ha minskat med 3 1/2 % i volym 19761977
(tabeU 7: 2). I fråga om delposterna kan märkas att industriinvesteringarna
reviderats ned något medan däremot bostadsinvesteringarna reviderats upp.
Industrins investeringar beräknas nu ha minskat med drygt 16 %, vilket innebär
en 11/2 procentenheter större minskning än som angavs i den preliminära
nationalbudgeten. Nedgången i bostadsinvesteringarna beräknas däremot ha varit
2 1/2 procentenheter mindre, eller 6 1/2%. För den offentliga sektorn kan
nämnas att kommunernas investeringar exkl. bostäder uppreviderats något och
beräknas nu ha ökat med 8 1/2 % 19761977. Däremot har de statliga
investeringarna reviderats ned kraftigt och nedgången beräknas ha varit 8 1/2
% mot tidigare angivna 4 % främst hänförligt till framflyttningen av vissa av
affärsverkens investeringar.
En
fördelning av de totala investeringarna på byggnader resp. maskiner visar att
nedgången fördelar sig jämnt på byggnads- och maskininvesteringarna, med i
båda fallen 3 1/2 % (tabell 7: 1). Bortsett från handelsflottan där
investeringarna har ökat ovanligt kraftigt beräknas maskininvesteringarna ha
minskat avsevärt mera eller med
8 %.
Industrins maskininvesteringar har därvid krympt mest, som
nämnts med drygt 16 %. Bland de positiva posterna märks de statliga
myndigheternas investeringar. På maskinsidan har dessa bortsett från
handelsflottan visat den största ökningen, med 17 %.
Den
största förändringen i prognoserna för 1978 sedan föregående beräkningstillfäUe
har skett beträffande bostadsinvesteringarna. Under fjärde kvartalet 1977
igångsattes ett större antal lägenheter än som angavs i den prdUninära nationalbudgeten.
Denna mera positiva tendens vad gäller igångsättningen liksom även de
ytterligare åtgärder som vidtagits inom bostadspolitiken se bostadsavsnittet
nedan gör det rimligt att räkna med ett stegrat bostadsbyggande 1978. I
kalkylerna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. Reviderad
nationalbudget 1978
125
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 7:1 Bruttoinvesteringarnas utveckling 19741977
samt prognos för 1978
Milj.
kr.
Procentuell volymförändring från föregående
1977,
löpande
år, 1975
års
priser
priser
1974
1975
1976
1977
1978
Byggnader
och anläggningar
Permanenta
bostäder
13 867
-8,5
0,0
-9,5
-6,5
15,0
Nybyggnad
11 397
-11,0
-7,0
-10,0
-8,0
15,0
Näringsliv
exkl. bostäder'
11938
8,5
4,5
-2,0
-9,0
-12,0
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske
826
-2,0
8,0
6,0
0,5
3,0
Egentlig industri
4 210
23,0
10,5
-6,5
-17,0
-20,0
Handel m.m.
2 678
-12,0
-4,0
8,5
-7,5
-16,0
Övrigt näringsliv
4 224
11,5
2,5
-5,0
-2,5
-5,0
Offentiig
sektor exkl. företag och
bostäder
15 965
-7,5
-1,5
-3,0
3,5
3,0
Statliga myndigheter inkl. militära'
2 428
-4,0
-6,5
-6,0
-6,5
16,5
Statliga affärsverk exkl. industri
2 554 '
-5,5
12,5
5,0
-7,5
8,0
Kommunala myndigheler och affärs-
verk
10 983
-9,0
-3,5
-4,0
10,5
-1,0
Summa
41770
-4,0
0,5
-5,0
-3,5
2,5
Summa
exkl. vägar
38 718
-3,9
1,1
-4,9
-3,7
2,1
Maskiner
m.m.
Näringsliv'
24 720
13,0
-3,0
2,0
-4,5
-7,0
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske
2 570
15,0
24,0
8,0
-12,5
-6,5
Egentlig industri
10 371
6,5
-2,0
3,0
-16,0
-9,0
Handel m.m.
4 031
8,0
21,0
11,0
4,5
-4,5
Övrigt näringsliv
7 778
24,0
-19,0
-6,0
14,0
-5,5
därav: handelsflottan
1 628
53,5
-58,0
-81,0
505,0
14,0
Näringsliv
exkl. handelsflottan'
23 092
8,5
5,0
7,0
-10,0
-8,5
Offentlig
sektor exkl. företag
4 784
2,0
3,0
3,5
3,0
3,5
Statliga myndigheter
858
27,5
2,0
5,5
17,0
-10,5
Statliga affärsverk exkl. industri
2 240
-7,0
-1,0
-0,5
-3,5
6,5
Kommunala myndigheter och affärs-
verk
1686
9,0
6,5
9,0
6,0
7,0
Summa
29
504
11,0
-2,5
2,5
-3,5
-5,5
Summa
exkl. handelsflottan
27 876
7,5
4,5
6,5
-8,0
-6,5
TotaU
Permanenta
bostäder
13 867
-8,5
0,0
-9,5
-6,5
15,0
Näringsliv
exkl. bostäder'
36 787
11,5
-0,5
0,5
-6,0
-8,5
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske'
3 525
8,5
19,0
8,5
-10,0
-4,5
Egentlig industri
14 551
10,5
1,5
0,0
-16,5
-12,0
Handel m.m.
6 709
-2,5
9,5
10,0
-0,5
-9,0
Övrigt näringsliv
12 002
19,5
-12,0
-5,5
8,0
-5,5
Näringsliv exkl. bostäder och handels
,.
flottan'
35 159
8,5
5,0
4,0
-9,5
-9,5
Offentiig
sektor exkl. företag och
bostäder
20 749
-5,5
0,5
-1,5
4,0
3,0
Statiiga myndigheter inkl. militära
3 286
1,5
-4,5
-3,5
-0,5
9,0
Statliga aftlrsverk exkl. industri
4 794
-6,5
5,5
2,0
-5,5
7,0
Kommunala myndigheter och affärs-
verk
12 669
-7,0
-2,5
-2,5
9,5
0,0
Summa'
71403
2,0
-0,5
-2,0
-3,5
-1,0
Summa
exkl. handelsflottan
69 775
0,0
2,0
-0,5
-5,5
-1,5
' Privata, statliga och kommunala företag. ' Inkl.
statliga väginvesteringar.
' Häri innefattas investeringar i avelsdjur och travhästar
m. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med
totala investeringar.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 126
Tabell
7: 2 Bruttoinvesteringarnas utveckling 19741977 samt prognos för 1978 för
privat och offentlig sektor
Milj. kr. 1977, löpande priser
Procentuell volymförändring från föregående år, 1975 års
priser
1974
1975
1976
1977
1978
Privata
inkl. bostäder exkl. bostäder därav: exkl.
handelsflottan
43 912 32 764 31 136
8,5
11,5
8,5
-0,5 -1,5
4,5
-1,5 0,0 3,5
-5,5 -5,0 -9,0
-4,0
-9,5
-11,0
Offentliga
inkl. bostäder exkl. bostäder därav: statliga
kommunala
27 491 24 772 10 274 14 498
-7,0 -3,5 1,5 -6,5 .
-0,5 1,0 4,0
-1,0
-2,5
-0,5
3,5
-3,5
0,0
0,5
-8,5
8,5
4,0 2,5 6,5 0,0
Summa
inkl. bostäder exkl. bostäder
71403 57 536
2,0 5,0
-0,5 -0,5
-2,0 0,0
-3,5 -3,0
-1,0 -4,5
KäUor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
har
räknats med en igångsättning av 59 000 lägenheter, varav 42 000 småhus. Detta
innebär en minskning i småhusandelen. Investeringsvolymen beräknas öka ca 15 %
19771978. Detta är en betydligt större ökning än vad som angavs i den
preliminära nationalbudgeten.
För
industrins del har statistiska centralbyråns senaste enkätundersökning, som
genomfördes vid månadskiftet februari/mars, legat till grund för bedömningarna
av 1978 års investeringar. Planerna för 1978 hålls fortfarande på en mycket låg
nivå. Industrin synes här inte ha givit till känna någon positiv omvärdering
motsvarande den som börjat framträda vad beträffar exportefterfrågan. Med
hänsyn till att industriföretagens internationella konkurrensläge har
förbättrats, har en måttlig uppjustering av investeringsplanerna dock
förefallit motiverad. Industriinvesteringarna har därmed totalt sett bedömts
minska med 12 % i volym; 3 procentenheter mindre än den prognos som angavs i
den preliminära nationalbudgeten.
Inom
handel m. m. kom inte den volymökning till stånd som räknades med för 1977.
Prognosen för 1978 som delvis baseras på nytt enkätmaterial innebär en
starkare volymnedgång än som fömtsetts tidigare. Något uppdämt
investeringsbehov torde inte ha förelegat vid borttagandet i höstas av
investeringsavgiften. Den nu förutsedda något större nedgången i den privata
konsumtionen 1978 har också beaktats i den nu framlagda prognosen för
investeringarna. Den totala volymminskningen på 9 1/2 % fördelar sig på 16 %
och 4 % för byggnader resp. maskiner.
Investeringarna
i handelsflottan företer stora kastningar. 1977 visade en ökning till 1 300
milj. kr. från 300 milj. kr. 1976 (räknat i 1975 års
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978
127
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt
och uppdelat på sektorer 19691978
Index 1969 = 100. 1975 års priser
opaginerad Kontrollera mot PDF
100
160
80
Byggnader
och anl ä ggninga
r
Totc
It
80
\y
'"\
Permanenta
i-A '-'"
bost ä de
r
/
y_____ .
3
Maskiner
m
m.
Totalt exkl. handelsflottan
140
K
120 100
. n
V.
Kl
/V
N ä ringsliv,
exkl. handelsflottan
opaginerad Kontrollera mot PDF
120
120
100
100
140
120
100
140
120 -
100
80
N ä ringsliv, exkl. bost å
der
V,
/O'"
r
v*
"s..-
'~\.'"
../'\
Offentlig sektor, exkl. f ö retag och bost ä der
100 80
J\
'
v/"\
v
fv
P
100 80
60
D ä ra\
r. Komn
lunala
z'
\i
'X-
p
v
t
1
D ä rav: Egentlig industri
A
o\
y
/\l
/n/
\
"
V-.,
Offentlig sektor, exkl. f ö retag
A
\ \
A
V\
''V
K
J
/"
v
aA
r
opaginerad Kontrollera mot PDF
L
1969
70 71 72 73 74 75 76 77 78
I I
I
I I I I I
1969 70
71 72 73 74 75 76 77 78
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm. I varje deldiagram är resp. total inlagd som en
streckad kurva. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Prop.
1977/78:150 BUaga 1 Reviderad finansplan 128
priser).
Prognosen för 1978, baserad bl. a. på enkäter innebär en måttiig ökning i
investeringarna i handelsflottan (tUl 1 500 mUj. kr.).
Prognosen
för kommunernas investeringar för 1978 har vad beträffar byggnadssidan exkl.
bostäder nedjusterats relativt kraftigt i förhållande till beräkningarna till
den preliminära nationalbudgeten. Däremot har gjorts en uppjustering på
maskinsidan. På total nivå innebär detta en neddragning, då
byggnadsinvesteringarna dominerar investeringsbilden. Investeringsvolymen har
sålunda bedömts i det närmaste stagnera från 1977 till 1978. I den preliminära
nationalbudgeten räknades med en volymökning m.ed 4 1/2 %. Kommunernas planer
tyder på en ökad försiktighet inför de finansiella svårigheter som väntas mot
slutet av 1970-talet.
De statliga investeringarna
beräknas däremot totalt öka med 6 % 1978, efter en kraftig minskning 1977.
Uppgången är främst beroende på att affärsverken framflyttat vissa
investeringsprojekt från 1977 till 1978. En oförändrad volym 1978 förutsågs i
den preliminära nationalbudgeten.
Den
väntade starka ökningen i bostadsinvesteringarna liksom ökningen i de
byggnadstunga offentliga investeringarna innebär att byggnadsinvesteringarna
totalt förutses öka 1978, med 2 1/2 %. Den kraftiga nedgången i de maskintunga
privata investeringarna leder till att maskininvesteringarna minskar
förhållandevis kraftigt, eller med 5 1/2%.
Sammanlagt
beräknas de totala investeringarna minska med 1 % i volym 1978 jämfört med
1977, vilket innebär en upprevidering med 1 procentenhet jämfört med prognosen
i den preliminära nationalbudgeten. Byggnadsinvesteringarna förutses därvid öka
med 2 1/2 % medan maskininvesteringarna beräknas minska med 5 1/2 %.
Den totala
investeringsaktiviteten beräknas 1978 ligga ca 7 % under 1974 års nivå.
Investeringskvoten, dvs. de fasta investeringarnas andd av
bruttonationalprodukten, som 1974 uppgick tiU drygt 21 % har minskat något de
senaste åren. 1977 beräknas investeringskvoten nämligen ha legat endast något
över 20 %. Denna nedgång är delvis hänförUg till en kraftig minskning av
bostadsbyggandet.
7.2
Investeringsutvecklingen inom olika områden
Bostäder
Enligt
preliminära kalkyler minskade bostadsinvesteringarna totalt sett med drygt 6 %
i volym 19761977. Nybyggnadsinvesteringarna sjönk därvid med 8 % i volym. Investeringarna
i flerfamiljshus föll med 11 % medan investeringama i småhus minskade med 7,5
%. Ombyggnadsinvesteringarna beräknas ha ökat med 3,5 % i volym 19761977.
Det
fortsatt låga bostadsbyggandet under 1977 har inneburit att bostadsproduktionen
för tredje året i följd understigit efterfrågan. Under
Bil. Reviderad nationalbudget 1978 129
Tabell 7: 3 Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga
bostadshus 19731978
1973
1974
1975
1976
1977 prel.
1978 prognos
Påbörjade
Flerfamiljshus
Småhus
37 000 43 200
27 500 53 450
15 250 36 100
14 350 42 700
13 000 40 000
17 000 42 000
Totalt
80 200
80 950
51350
57 050
53 000
59 000
Iiiflyltiiingsjärdiga-
Flerfamiljshus
Småhus
53 750 43 750
38 750 46 550
27 450 47 050
15 650 40 150
14 100 40 800
14 000 41000
Totalt
97 500
85 300
74 500
55 800
54 900
55 000
' Ett bostadshus anses bli påbörjat den månad då
grundbottenbesiktning äger rum och/eller de egentliga byggnadsarbetena
påbörjas.
' Då minst tre fjärdedelar av lägenheterna i ett
bostadshus befinner sig i ett sådant skick att de kan tas i bruk anses huset
vara inflyttningsfärdigt.
Anm. SamtUga siffror är för 19731976 avrundade till
närmast hela femtiotal.
KäUor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
1977 färdigställdes endast 55 000 lägenheter, vUket
innebär en liten
minskning jämfört med 1976. För att tillgodose en bostadsefterfrågan
av samma storlek som 1976 dvs. om ca 60 000 lägenheter, skuUe sålunda
5 000 outhyrda lägenheter behövt tas i anspråk under 1977. Av bostads
styrelsens statistik över antalet outhyrda lägenheter i statsbelånade fler
familjshus framgår att dessa minskade med drygt 1 600 lägenheter un
der första halvåret 1977, vilket är något fler än under motsvarande tids
period 1976. Antalet outhyrda lägeiUieter i statsbelånade flerfamiljshus
1 september 1977 uppgick därmed tUl 14 450. Med ovan angivna an
tagande om bostadsefterfrågan 1977 skulle antalet outhyrda lägenheter
ha reducerats med ytterligare ca 3 400 lägenheter under andra halvåret
1977. Härtill bidrog i viss mån ökningen av invandringsöverskottet, i
synnerhet som invandringen i hög grad riktade sig mot storstadsområ
dena, där också en stor del av antalet outhyrda lägenheter fortfarande
var belägna 1 september 1977. Inverkan härav på bostadsmarknadsläget
i storstadsområdena motverkades tUl viss del därav att dessa hade ett
negativt inrikes flyttningsnetto, vilket i sig medförde ett ökat efterfråge
tryck i övriga delar av landet. En viss brist på lägenheter har också
lokalt börjat göra sig kännbar.
Kommunernas bedömningar enligt den enkät som genomfördes
av bostadsstyrelsen i början av 1978 tyder också på en viss åtstramning av
bostadsmarknadsläget under 1977 mera påtaglig i storstadsområdena än i övriga
delar av landet. När det gäller marknadsläget i början av
1978 anger drygt 40 % av kommunerna att det är lång
väntetid för
1 Uppgifterna om antalet outhyrda lägenheter avser
lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus färdigställda fr. o. m. 1967 fram
till det halvårsskifte som närmast föregick resp. mättillfälle.
9 Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 150. Bilaga 1. Bil
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 130
bostadssökande
även i de fall dessa inte har speciella önskemål om lägenhetstyp eller område.
I ca 40 % av kommunema kan bostad erhållas efter en väntetid om högst 34
månader, men med ringa valfrihet. Endast i 16 % av kommunerna kan
bostadssökande genast erhåUa bostad och ha flera alternativ att välja mellan.
För 1978 fömtses en fortsatt försämring av bostadsmarknadsläget i
storstadsområdena. Totalt sett bedömer dock kommunerna att bostadsmarknadsläget
blir i stort sett oförändrat under 1978.
Dessa
omständigheter talar för en ökad press på bostadsproducenterna att öka
igångsättningen. Under 1977 sjönk emeUertid antalet påbörjade lägenheter till
ca 53 000, vUket är en nedgång med ca 4 000 lägenheter från 1976. För såväl
flerfamUjshus som småhus är dock nedgången i stort sett hänförlig tUl första
halvåret 1977, medan igångsättningen under andra halvåret 1977 blev ungefär
lika stor som under motsvarande tidsperiod 1976.- Den ökade igångsättningen mot
slutet av 1977 och i början av 1978 torde endast till en del kunna förklaras
av de för byggandet rådande goda väderleksförhållandena. Under denna tidsperiod
ökade också antalet inkomna preliminära ansökningar samt av
länsbostadsnämnderna fattade preliminära beslut om bostadslån tiU nybyggnad,
främst av flerfamUjshus. Denna utveckling som tUl stor del torde vara ett
resultat av olika bostadspolitiska åtgärder (se nedan) tyder på en fortsatt
ökning av igångsättningen imder 1978.
Den
låga igångsättningen under 1977, främst första halvåret, torde ha varit
betuigad av ett flertal olika faktorer däribland den snabba ökningen av
byggnadskostnaderna, läget på kreditmarknaden och en OtiUfredsställande
planberedskap i vissa kommuner.
Kostnadsökningen
inom bostadsbyggandet har varit betydande under 1970-talet, och i synnerhet för
flerfamiljshus. Detta har medfört en betydande ökning av kapitalkostnaden och
därmed också boendekostnaden för nybyggda bostäder. Dessutom har det statliga
lånetaket tidigare släpat efter utvecklingen av byggnadspriserna. Därigenom
ökade väsentligt de s. k. överkostnaderna som måste finansieras med privata lån
tUl marknadsränta eller egen insats. Många kommuner har tvekat att ånyo intensifiera
byggandet av flerfamiljshus med hänsyn till befarade svårigheter att hyra ut
de jämförelsevis dyra lägenheterna i nyproduktionen.
För
att stimulera bostadsbyggandet har regeringen under 1977 jämfört med 1976 i
genomsnitt höjt lånetaket med 20,5 % för flerfamiljshus och 15,5 % för småhus.
Detta kan jämföras med en ökning av fak-torprisindex inkl. löneglidning och
mervärdeskatt på 15,5 % för såväl flerfamiljshus som småhus under samma
tidsperiod. För att möjliggöra en smidigare anpassning av lånetaket till
byggkostnadsutvecklingen skall regeringen varannan månad fr. o. m. februari
1978 pröva om den s. k. tidskoefficienten och därmed lånetaket behöver
justeras. Denna
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 131
bedömning
skall baseras på utvecklingen av faktorprisindex för småhus exkl. löneglidnmg
och med visst avdrag för produktivitetsutveckling. Dessa åtgärder syftar .till
att bryta den uppåtgående trenden i de s. k. överkostnaderna för flerfamiljshus
och därigenom få en positiv verkan på igångsättningen av lägenheter i
flerfamUjshus under 1978. För att ytterligare stimulera igångsättningen av
bostäder har regeringen föreslagit en sänkning av den statliga garanterade
bostadslåneräntan med 0,5 procentenheter för såväl flerfamUjshus som småhus med
retroaktiv verkan från 1 januari 1978. För flerfamUjshus påbörjade under 1977
har regeringen dessutom föreslagit att den garanterade räntan sänks med 0,3
procentenheter. Även den lägre prisökningstakt som kan fömtses för 1978 kan få
en positiv inverkan på bostadsbyggandet.
Under 1977 förelåg i flera
fall betydande svårigheter att erhålla byggnadskreditiv till bostadsbyggandet.
Detta gällde även för projekt som beviljats statliga lån. För åtskiUiga
flerfamiljshus och gruppbyggda småhus åtgick så lång tid för att lösa
kreditivfrågan att påbörjandet avsevärt försenades. Den sedvanliga, årUga
överenskommelse som träffades mellan delegationen för bostadsfinansiering och
kreditinstituten i början av 1977 angående tiUhandahållandet av kreditiv tiU
det statsbelånade bostadsbyggandet under 1977 fick således inte genomgående den
verkan som avsågs. En huvudorsak till de uppkomna problemen torde ha varit
delade meningar mellan bankerna om hur den överenskomna kreditvolymen skulle
fördelas dem emeUan. Att dessa spörsmål tUlspetsades under 1977 torde ha haft
ett samband med att inlåningens fördelning på olika bankgmpper förändrades. Ett
särskilt problem uppkom därigenom att överenskommelsen endast avsåg kreditiv
till ett belopp motsvarande statslånets övre gräns. För ett stort antal
småhusprojekt, som haft behov av topplån för finansiering av kostnader utöver
denna gräns, kunde finansieringen inte ordnas. Det ansträngda kreditläget
medverkade också till att igångsättningen av privatfinansierade småhus
bromsades.
I den överenskommelse som
träffades mellan delegationen för bo stadsfinansiering och kreditinstituten i
början av 1978 har bankerna förklarat sig vUliga att medverka till att
byggnadskreditiv under 1978 ställs tUl förfogande även för bostadsbyggandet
utan statiiga lån. I syfte att undvika svårigheter i kreditgivningen har
bankerna sinsemeUan träffat en särskild överenskommelse om samarbetet under
året. Denna innebär bl. a. att riktpunkter för fördelningen av kreditema på
bankgrupper har lagts fast.
Den under 1970-talet
fortgående försämringen av kommunernas planberedskap tycks nu, enligt
kommunernas bostadsbyggnadsprogram för 19771981, i stort sett ha upphört.
Någon påtaglig förbättring av planeringsläget har dock ännu inte kunnat
observeras. Igångsättningen under 1978 fömtses, som framgår av tabell 7:3,
uppgå tiU 59 000 lägen-
Prop. 1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 132
heter
varav 42 000 i småhus. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter 1978 beräknas tiU
55 000 varav 41 000 i småhus. Med det låga antal färdigställda lägenheter som
kan väntas under 1978 är det sannolikt att den lokala bristen på lägenheter i
olika delar av landet kommer att tiUta.
Moderniseringen
av lägenheter ökade i omfattning under 1977. Antalet lägenheter med
preliminära beslut om bostadslån i detta syfte ökade totalt sett, vilket
framgår av tabdl 7:4. Nedgången i antalet lägenheter i flerfamiljshus höll i
sig, medan antalet berörda småhus fortsatte att stiga. Antalet lägenheter med
förbättringslån sjönk ytterligare. En kraftig minskning med i det närmaste en
halvering inträffade under första halvåret 1977 för lägenheter med
energisparstöd. Under andra halvåret 1977 skedde dock en betydande
återhämtning, varför antalet lägenheter med energisparstöd för helåret 1977
uppnådde i stort sett samma nivå som 1975. Detta till följd av den förbättring
av energisparstödet som trädde i kraft 1 juli 1977. För att tiUgodose den
starkt ökande efterfrågan på energisparstöd utiovade regeringen i december
1977 ytterligare 400 milj. kr. till energisparande åtgärder i bostadshus.
Därmed skulle ramen för statliga lån och bidrag tUl energisparande åtgärder
under budgetåret 1977/78 uppgå tiU 958 milj. kr. I budgetpropositionen har
regeringen för budgetåret 1978/79 föreslagit en ram på 854 milj. kr. Dessutom
föreslås en planeringsreserv på 400 mUj. kr. att disponeras av regeringen för
att utöka ramarna för lån och bidrag till energibesparande åtgärder med hänsyn
till bl. a. sysselsättningsläget. Denna planeringsreserv har inte beaktats i
beräkningama av ombyggnadsinvesteringarna.
Med
ovan angivna förutsättningar angående igångsättning m. m. beräknas
bostadsinvesteringama totalt sett öka med 15 % i volym 1977 1978. Även
nybyggnadsinvesteringarna fömtses öka med 15 %. Investeringarna i flerfamiljshus
beräknas därvid stiga med 19 % och små-
Tabell
7: 4 Antal lägenheter med preliminära beslut om bostadslån, förbättringslån
samt energisparstöd 19721977
1972
1973
19741
1975
1976
1977
Ombyggnadslån därav: flerfamiljshus småhus
3 250
1 150
2 100
5 650 3 150 2 500
15 750
12 250
3 500
18 500
12 800
5 700
16 800 8 450 8 350
17 600
8 100
9 500
Förbättringslån
8 400
9 300
6 650
6 300
5 700
3 850
Energisparstöd därav: flerfamiljshus småhus
~
59 300 38 800 20 500
185 450 111200
74 250
211950
166 550
45 400
185 100
135 450
49 650
'
Det statliga stödet till energibesparande åtgärder infördes i juni 1974. Anm.
Samtliga siffror är avrundade till närmast hela femtiotal. Källa:
Bostadsstyrelsen.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 133
husinvesteringarna
med 14 %. Ombyggnadsinvesteringarna beräknas öka med 14 % i volym
19771978.
EgentUg
industri
Den
senaste enkätundersökningen angående industrins fasta investeringar, som
genomfördes av statistiska centtalbyrån kring månadsskiftet februari/mars 1978,
bekräftar i stort de utvecklingstendenser som redovisades i den preliminära
nationalbudgeten för 1978. Sålimda beräknas nedgången i industrins fasta
investeringar 1977 ha varit kraftig och uppgått till drygt 16 %.
Byggnadsvolymminskningen beräknas därvid ha uppgått till drygt 17 % och
maskininvesteringama minskade med 16 %. Nedgången 19761977 torde alltså ha
varit något större än vad beräkningarna tUl PNB visade, nämligen en minskning
med 15 % både på maskin- och byggnadssidan. Företagens planer för 1978, som
närmare framgår av det följande, indikerar inte heller någon påtaglig stämningsförbättring
sedan i november i fjol.
Förutsättningarna för en
snabb återhämtning i investeringsaktiviteten bedöms inte som goda.
Kapacitetsutnyttjandet är alltjämt lågt och lönsamheten pressad. Den förnyade
bedömningen av den internationella konjunkturutvecklingen 1978 som framläggs i
föreliggande reviderade nationalbudget ger i och för sig knappast heUer
anledning räkna, med någon kraftig påfyUnad av företagens nuvarande mycket låga
investeringsplaner för 1978. Positiva faktorer är dock det ur kostnadssynpunkt
gynnsamma avtalsresultatet liksom den tillförsikt som börjar ge sig till känna
vad beträffar möjlighetema tUl ändelsvinster på exportmarknaderna under 1978.
Företagens planer enligt
den nyssnämnda febmarienkäten och konjunkturinstitutets prognos för 1978 samt
redovisade planer och utfall för de föregående tio åren redovisas i tabell 7:5.
Den variation i avvikelserna som kan observeras meUan planer och utfall kan
delvis hänföras till konjunkturen inverkan. Vidtagna ekonomisk-politiska
åtgärder har dessutom påverkat investeringsaktiviteten och därmed givetvis också
avvikelserna meUan planer och utfaU.
Företagens redovisade
enkätsvar i februari/mars innebär en revidering uppåt i förhållande till
planema ifrån november i fjol. Planpåfyll-naden mellan dessa enkättiUfäUen är
visserligen något större än den motsvarande för ett år sedan, men framstår
likväl historiskt sett som begränsad och inte av sådan storlek att den antyder
någon påtaglig ökning i investeringsviljan. Som framgår av tabell 7:5 är
positiva avvikelser mellan planer och utfall mera vanligt förekommande än negativa
sådana. Normalt brukar sålunda företagens planer underskatta den faktiska
utvecklingen. Företagens svar i febmari/mars har också bedömts så att det
fuimits skäl till en viss om än begränsad uppjustering.
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 134
Tabell
7: 5 Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins totala
investeringar 19681978
Procentuell
förändring från föregående år. 1975 års priser
1968
1969
1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
Planerat
i februari
året
innan'
-14
7
8
3
-4
0
2
. 2
-5
-15
-18
Faktiskt
inträffad
förändring
-4
8
4
1
4
10
11
1
1
-16
(-12)
Differens
10
1
-4
-2
8
10
9
-1
6
-1
(6)
1
Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och
enkätårets utfall. För planförändringen 19771978 har använts det preliminära
utfallet för 1977.
Anm.
Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.
Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Inberäknat
denna förutses industriinvesteringarna likväl minska kraftigt även 19771978 ehuru
något muidre markerat än 19761977. Nedgången i industriinvestermgarna har nu
bedömts bU ca 12 % 1977 1978, att jämföra med -15 % i den preliminära
nationalbudgeten. Fallet i industrins investeringar skulle då bromsas upp under
första delen av 1978, och sedan har en försiktig uppgång bedömts komma tUl
stånd mot slutet av året helt hänförlig tUl maskininvesteringarna. Liksom i
den preliminära nationalbudgeten förutses nedgången i maskininvesteringarna
för helåret 1978 bli mindre (-9 %) än i byggnadsinvesteringarna (-20 %).
1
diagram 7:2 redovisas investeringsutvecklingen inom de olika huvudbranscherna
av industrin. Branschuppgifterna för 1977 och 1978 har schablonmässigt
korrigerats på samma sätt som för industrin i dess helhet. Med detta förfaringssätt
kan bedömningen av de enskilda branschernas utveckling givetvis bli osäkrare
än för industrin i sin helhet. Med denna reservation att beakta har det likväl
sitt intresse att notera att betydande oUkheter i utvecklingstendensen meUan
branscherna framträder i diagrammet. Inom järn- och stålverk samt massa- öch
pappersindustri väntas investeringarna fortsätta att minska kraftigt 1978.
Massa-och pappersindustrins investeringsnedgång beräknas därvid accelerera
medan för järn- och stålindustrin en uppbromsning av nedgången kan förutses.
Investeringarna 1978 beräknas för dessa båda branscher - järn- och stålverk
samt massa- och pappersindustrin '- rriotsvara endast hälften av deras
investeringar under toppåret 1975 resp. 1976 och investeringsnivån skulle
därmed bli betydligt lägre än vid föregående bottenmarkeringar under
1970-talet. För verkstadsindustrin beräknas investeringsnivån 1978 ligga
marginellt över föregående bottennivå från 1972. För de övriga branscherna
beräknas däremot investeringsnivån 1978 ligga klart över föregående bottennivå
från 1971.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978
135
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 7: 2 Investeringar inom egentlig industri,
totalt och uppdelat på branscher 19711978
Index:
1975 = 100. 1975 års priser. Log. skala
opaginerad Kontrollera mot PDF
100 90
80 70
110
100
90
80
70
. Totalt
A
/-
r-
\\
k
A
/
100
J ä rn- och st å lverk
l v
90
r
pv
/
/-
.
80 70
' /
1
\
\
60 50
\ \ 1
\ \ \
100
Verkstadsindust exkl. varv
ri.
~A
90 80
z
\
\
Ä
\
v-
'-
70
Massa-
och pappersindustri
130
.
120 110
A
1
\
100 90
80 70
/
\
A
f\
y
1
/
\
1
/
1 i
V
i
60
Ö vriga
bra
nsch
er
Is
/
S
N
l\
N.
J
opaginerad Kontrollera mot PDF
L
L
J__ I_ L
J__ \_ I_ L
1971 72 73 74 75 76 77 -78 1971
72 73 74 75 76 77 78
Anm. De branschvisa prognoserna är nägot osäkrare än
prognosen för totala industrin. Investeringarna i bilar är inkluderade.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Handel m. m.
De totala investeringarna inom gruppen handel m. m.
redovisas nu ha minskat med 0,5 % i volym från 1976 tUl 1977.
Byggnadsinvesteringarna sjönk med 7,5 % medan maskininvesteringarna däremot
steg med 4,5 %.
Beräkningarna
för såväl 1977 som 1978 grundas dels på den ay statistiska centralbyrån i
febraari 1978 genomförda enkätundersökningen
1 Med investeringar inom gruppen handel m. m. avses
investeringar i varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet, teatrar, hotell,
restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 136
över
faktiska och planerade investeringar inom handels-, bank- och
försäkringsföretag, dels på uppgifter om totala kostnader och byggnadstider
för byggnadsprojekt inom gmppen privat handel.
Företagens
planer för den enkättäckta delen av byggnadsinvesteringarna anger en nedgång i
byggandet under 1978. Dessa planer ligger i linje med de beräkningar som gjorts
utifrån uppgifter om pågående projekt oeh förväntad igångsättning. Dessa
beräknmgar baseras även på arbetsmarknadsstyrelsens statistik över antalet
beviljade byggnadsprojekt inom gmppen privat handel samt på uppgifter om
förändringen i den s. k. projektreservens storlek. Som mått på denna har
använts summa byggnadskostnader för inneliggande ej avgjorda ärenden under den
senaste 12-månadersperioden. Dessutom har den av statistiska centralbyrån i
november 1977 gjorda byggnadsinventeringen utnyttjats.
Den
15 maj 1977 infördes en investeringsavgift på 15 % på vissa oprioriterade
byggnadsarbeten; avgiften togs bort genom riksdagsbeslut i december samma år
med retroaktiv verkan från den 20 oktober
1977. Igångsättningen
minskade enligt ännu preliminära beräkningar
med drygt 19 % i volym från 1976 tUl 1977. Något uppdämt behov av
igångsättningstillstånd efter investeringsavgiftens borttagande synes inte
ha förelegat. Vid bedömningen av påbörjandet för 1978 har beaktats
den negativa utvecklingen för den privata konsumtionen i synnerhet mot
slutet av 1977 liksom utsikterna till en fortsatt minskning under 1978.
Med hänsyn till detta och tiU tidigare nämnda uppgiftskällor förutses
igångsättningen fortsätta minska med 5 % i volym 19771978. En
minskning av de utförda byggnadsinvesteringama med 16,5 % i volym
från 1977 till 1978 kan därmed påräknas för hela den privata handeln.
Inkluderas även den statiiga delen erhålls en nedgång med 16 %.
Beträffande
maskininköpen pekar enkäten på en inte obetydlig minskning under 1978.
Tidigare års erfarenheter av relationen mellan planer och utfall motiverar dock
en betydande uppjustering av planerna. Maskininvesteringarna beräknas därför
minska med 4,5 % i volym 1977
1978. Sammantaget
skuUe därmed de totala investeringarna inom grup
pen handel m. m. sjunka med 9 % i volym från 1977 till 1978.
Handelsflottan
Investeringarna
i handelsflottan definierade som inköp av nybyggda fartyg från svenska och
utiändska varv minus nettoutförsel av begagnade fartyg ökade mycket kraftigt
19761977 efter att ha varit mycket små 1976. Ökningen blev, räknat i 1975 års
priser, drygt 1 miljard kr. och den därmed uppnådda investeringsnivån uppgick
till 1,3 miljarder kr. Detta innebar emeUertid inte någon tillväxt av handelsflottan
mätt i antal fartyg och dödviktston, utan för andra året i rad kunde härvidlag
noteras en minskning. Leveransvärdet av nybyggda fartyg från svenska varv tiU
svenska rederier sjönk något 19761977
Bil. Reviderad nationalbudget 1978 137
medan importleveranserna mer än fördubblades. Samtidigt
registrerades en viss nedgång i nettoutförseln av begagnat tonnage från den
rekordhöga nivån 1976.
Beräkningarna
över nyinköpen av fartyg 1978 bygger på två enkäter, en till svenska rederier
angående deras beställningar i utlandet och en till de svenska varven. Enligt
dessa kommer leveranserna 1978 från svenska varvi att öka i betydande grad och
leveranserna från utländska varv att minska kraftigt från 1977. Totalt sett
ökar emeUertid inköpen av nya fartyg något gentemot 1977. En mycket svårbedömd
post i kalkylerna över investeringarna i handelsflottan utgörs av exporten av
begagnat tonnage. Storleken av dessa försäljningar 1978 kommer antagligen
till stor del vara beroende av i vilken utsträckning utflaggning till andra länder
kommer att tiUåtas. Även utvecklingen av priserna på andrahandstonnage kan få
avgörande betydelse. Dessa ligger för närvarande på rekordlåg nivå och verkar
troligen återhållande på försäljningen. Här har antagits att nettoutförseln av
begagnat tonnage ökar endast måttligt 19771978. Investeringarna i
handelsflottan skulle då komma att uppgå till ca 1,5 miljarder kr. uttryckt i
1975 års priser, vilket får betraktas som en relativt måttlig förändring från
1977.
Statliga investeringar
De sammantagna statliga investeringama minskade enligt
ännu preliminära beräkningar med 8,5 % i volym från 1976 till 1977. Som framgår
av tablån nedan sjönk investeringarna inom såväl de statliga affärsverken,
myndigheterna som företagen.- Byggnadsinvesteringarna minskade med 11,5 % och
maskininvesteringarna med 4 %. Till underlag för beräkningarna över den
statliga investeringsverksamheten Ugger enkäter från affärsverk, myndigheter
och statliga företag insamlade av statistiska centralbyrån vid månadsskiftet
februari/mars 1978. Vid jämförelse med de uppgifter som lämnades i
oktober/november 1977 bör framförallt framhållas att en framflyttning av i
första hand affärsverkens investeringar från 1977 tiU 1978 inträffat.
1976 1977 1978
Statliga affärsverk exkl. industri 2,0 5,5 7,0
Statliga
myndigheter inkl. militära 3,5 0,5 9,0
Statiiga
företag (industri m.m.) 16,5 22,5 0,5
Statliga investeringar, totalt 3,5 8,5 6,5
De statliga affärsverkens totala investeringar beräknas nu
ha minskat med 5,5 % i volym 19761977. Byggnadsinvesteringarna sjönk med
1 Exkl. fartyg, vilka byggs i egen regi och som för
närvarande saknar extern
beställare.
- De
statliga företagens investeringar redovisas i tabell 7: 1 dels under Egentlig
industri
vad avser statiiga industriföretag och dels under Övrigt näringsliv vad
avser
övriga statliga företag.
Prop, 1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan isg
7,5 % främst till följd av en kraftig nedgång i
televerkets och luftfartsverkets byggande. Vattenfallsverkets byggande förblev
däremot i stort sett oförändrat. Maskininvesteringarna gick ned med 3,5 %. Nedgången
kan huvudsakligen härledas till televerkets neddragning av maskininköpen.
För de
statiiga myndigheternas investeringar noterades en minskning med 0,5 % i volym
19761977. Byggnadsinvesteringarna sjönk med 6,5 % huvudsakligen föranlett av
en nedgång i det statliga vägbyggandet. Maskininvesteringarna ökade med hda 17
%.i Denna uppgång kan i sin helhet återföras på sjöfartsverkets inköp av en
isbrytare, vilken levererades i oktober 1977.
Prognoserna
för den statliga investeringsverksamheten under 1978 baseras på de ovan nämnda
enkäterna och utgår sålunda från bedömningar grundade på de särskUda verkens,
myndigheternas och företagens uppgifter. Enkätsvaren för andra halvåret 1978
från affärsverk och myndigheter bygger bl. a. på budgetproposition 1977/78:.
100.
Den totala
investeringsverksamheten bland de statliga affärsverken förutses öka med 7 % i
volym från 1977 till 1978. Byggnadsinvesteringarna beräknas stiga med 8 %.
Ökningen förklaras främst av den kraftiga uppgång som planeras inom televerket
och statens järnvägar. Denna uppgång motverkas dock något av den väntade
minskningen av luftfartsverkets och i viss mån vattenfallsverkets byggande. På
maskinsidan beräknas inköpen stiga med 6,5 % i volym 19771978. Denna ökning
härrör i första hand från den väntade kraftiga uppdragningen av televerkets
maskininköp. Även postverket och statens järnvägar förutser en uppgång av
maskininvesteringarna. Däremot planerar vattenfallsverket minska
maskininköpen.
För de
statliga myndigheterna beräknas de totala investeringarna stiga med 9 % i volym
19771978. På byggnadssidan förutses en ökning med hela 16,5 %. Uppgången kan
främst återföras på en uppgång av det statliga vägbyggandet samt på det
byggande som administreras av byggnadsstyrelsen. Även de byggnadsinvesteringar
som administreras av forti-kationsförvaltningen förutses stiga.
Maskininvesteringarna väntas minska med 10,5%.
Inberäknat
de statliga företagen förutses de totala statliga byggnadsinvesteringarna öka
med 8,5 % i volym 19771978. På maskinsidan väntas en uppgång med 3,5 %.
Sammantaget skulle då de totala statiiga investeringarna stiga med 6,5 % i
volym från 1977 tiU 1978.
11 samband med arbetet för den reviderade nationalbudgeten
har statistiska centralbyrån ändrat redovisningsmetod vad avser sjöfartsverkets
anskaffning av isbrytare. Detta innebär att vid inköp av isbrytare registreras
numera hela värdet vid leveranstillfället, medan tidigare inköpsvärdet
fördelades över tiden med hänsyn till betalningarna för isbrytaren.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 l39
Kommunala
investeringar
Kommunernas
investeringar ökade totalt sett med 8,5 % i volym 19761977. De visar därmed
ökning för första gången sedan 1972. Det förklaras främst av att
byggnadsinvesteringarna nu vänt kraftigt uppåt. Byggnadsinvesteringarna
beräknas ha ökat med 10 % i volym och investeringarna i maskiner och
inventarier med 3 %.
Till grund för kalkylerna
över investeringsutvecklingen 1977 och 1978 ligger en av statistiska
centralbyrån i februari insamlad enkät bland primärkommuner och landsting,
samt en enkät avseende de kommunägda företagen.i Investeringsuppgifterna i
februarienkäten för det passerade året brukar i aUmänhet stämma väl överens med
det definitiva utfall som senare redovisas. Endast primärkommunernas
maskininvesteringar har på basis av tidigare erfarenheter korrigerats nämnvärt,
i neddragande riktning.
Den förhållandevis höga
investeringsaktiviteten inom primärkommunerna 1977, på byggnadssidan en
volymökning med 13 % och på maskinsidan med 8,5 %, kan till stor dd återföras
på avsevärt ökande investeringar i dag- och fritidshem. Sannolikt har det
höjda anordningsbidrag som utgick till dag- och fritidshem med förlängd
giltighetstid till 1 mars 1977 medverkat till detta. Primärkommunernas
investeringar synes totalt sett ha ökat med 12,5 % i volym 19761977. För
landstingen förefaller investeringarna ha ökat med 1,5 % i volym och för de kommunägda
företagen med 1 %. Den måttliga investeringsökningen inom företagssektorn 1977
jämfört med företagens tidigare bedömningar tycks enligt enkäten vara ett
resultat av bl. a. senareläggningar av främst maskininvesteringar inom
elförsörjningsområdet.
Den
kommunala investeringsaktiviteten 1978 har liksom tidigare antagits bli
volymmässigt beroende av den kommande prisutvecklingen för investeringsvaror.
Eftersom budgetramarna i princip fastläggs årsvis och anges i nominella belopp
kan prisutvecklingen nämligen förmodas inverka på den investeringsvolym som
kommunerna kan realisera. I tabell 7: 6 anges primärkommunernas och
landstingens investeringsplaner för 1978 omräknade till procentuella
volymförändringar tillsammans med planer oeh faktiska förändringar för några
tidigare år. Det är därvid den av institutet förväntade prisutvecklingen
19771978, som har använts vid deflateringen. De så framräknade
investeringsplanerna i fasta priser korrigeras regelmässigt med hänsyn till
tidigare systematiska över-resp. underskattningar av investeringsvolymen liksom
för fysiska restriktioner såsom brist på arbetskraft, förlängda byggnads- och
leveranstider etc. samt ekonomisk-politiska åtgärder. Inverkan av dessa
faktorer ligger implicit i de differenser som anges i tabell 7:.6.
11
detta avsnitt redovisas de kommunägda företagens investeringar exkl. bo
städer och egentlig industri.
Prop. 1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 140
Tabell 7: 6 Planerade och faktiska förändringar i de
borgerliga primärkommunernas och landstingens investeringar 19691978
Procentuell förändring från föregående år. 1975 års priser
1969
1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
Byggnadsin
vesteringar
Planerat
i
februari
samma är'
8
9
_
-4
-8
-6
-1
-1
13
2
Faktiskt
i
nträffad
förändring
4
5
-6
0
-10
-9
-3
-4
11
(-1)
Differens
-4
-4
4
-2
-3
-2
-3
-2
(-3)
Maskininvesteringar
Planerat
i
i
februari samma är'
12
21
7
0
18
7
9
16
12
Faktiskt
i
inträffad
förändring
-1
27
-19
0
-10
9
7
9
6
(7)
Differens
-13
6
-7
-10
-9
0
0
-10
(-5)
' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosärets
rena enkätvärde och föregående års utfall. För planförändringen 19771978 har
använts det preliminära utfaUet för 1977. Uppgifterna inom parentes är
prognoserade.
Anm. Uppgifterna avser kommunala affärsverk och
myndigheter exkl. kyrkor.
KäUor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Kommunernas investeringsplaner tyder på en fortsatt ökning
av investeringsvolymen 1978. De torde grundas på en positiv bedömning av
kommunernas finansiella utveckling under innevarande år (se avsnitt 8.3).
Kommunernas försämrade upplåningsmöjligheter på den organiserade svenska
kreditmarknaden kan dock få en dämpande inverkan på investeringsutvecklingen
1978.
Som framgår av tabell 7: 6 har kommunerna under ett antal
år i februari överskattat såväl sina byggnads- som maskininvesteringar för det
innevarande året. En viss nedjustering av planerna har därför bedömts vara
motiverad också för 1978.
Primärkommunernas och landstingens byggnadsinvesteringar
beräknas minska med 1 % i volym 19771978. Nedgången kan återföras på primärkommunernas
byggande. Detta förutses falla tillbaka med 3 % bl. a. till följd av en
förväntat lägre igångsättning av dag- och fritidshem under 1978. Landstingen
väntas emeUertid genomföra en kraftig expansion eller med 10 % i volym.
Inkluderas byggandet inom de kommunägda företagen, som beräknas öka med 8 % i
volym, skuUe det totala kommunala byggandet bli i stort sett oförändrat 1978.
Primärkommunernas och landstingens investeringsplaner på maskinsidan har i
prognosen nedkorrigerats till en ökning på 7 % i volym. De kommunägda
företagens planer för den enkättäckta delen av maskininvesteringarna anger en
betydande minskning i inköpen av maskiner och inventarier, främst tiU
elverken. Inberäknat företagens maskininvesteringar, som uppkorrigerats till
en nedgång med 16 % i volym, beräknas kommunernas investeringar i maskiner och
inventarier öka med 1 % i volym 19771978. Den kommunala
investeringsutvecklingen förutses således totalt sett i det närmaste stagnera
under 1978.
Bil. Reviderad nationalbudget 1978 141
7.3 Lagerinvesteringama
I början av 1977 påbörjades en lageravveckling i den
svenska ekonomin efter en lång och sällsport intensiv period av
lageruppbyggnad. Uppbyggnadsfasen, med en enligt reviderade beräkningar
markerad toppunkt andra halvåret 1975, kom att för alla näringsgrenar sammantaget
resultera i en lagerökning på 22,4 miljarder kr. i 1975 års priser. Det är
omkring 70 % mer än under föregående uppbyggnadsfas 1969 1971. AweckUngen
under 1977 uppgick tiU 1,4 miljarder kr. och omfattade praktiskt taget aUa
näringsgrenar.
Större delen av lagervariationerna har skett inom
industrin. Som framgår av vidstående diagram koncentrerades lagertiUväxten där
till färdigvarulagren och i någon mån också till lagren av varor i arbete. För
insatsvarulagren däremot synes förloppet ha varit mer noriiialt. Vad gäller
färdigvarulagren syns en tydlig acceleration av lagertiUväxten under andra
halvåret 1976. Denna var en följd av att industriproduktionen återigen drogs
upp under våren 1976 i samband med en förbättring av främst
exportorderingången. Efterfrågan föU dock oväntat och anpassningen av
industriproduktionen blev långsam med åtföljande konsekvenser för
färdigvarulagren. Den starka lagertillväxten var givetvis under speciellt 1976
till mycket stor dd påverkad av det statiiga stödet till lägeruppbyggnad men
grundades också på företagens alltför optimistiska egna bedömningar av
efterfrågan.
Först vid ingången av 1977 drogs industriproduktionen ned
i sådan ulsträckning att industrilagren började minska. Avvecklingen inleddes
för insatsvaror och varor i arbete under första halvåret medan färdigvarulagren
drogs ned först under andra halvåret.
Under 1978 förutses en mycket stark minskning av
färdigvarulagren ske, framför allt under första halvåret i och med att
verkstadsindustrin då förutses inleda sin lageravtappning samtidigt som
lagerminskningen inom basindustrierna blir som mest intensiv. Den fortsatta
starka minskningen som väntas under andra halvåret beräknas verkstäderna huvudsakligen
svara för. För varor i arbete förutses också en betydande neddragning av
lagerstockarna medan lageravvecklingen för insatsvarorna torde avta under andra
halvåret.
Därmed beräknas lagren inom industrin exkl. skeppsvarven
komma att minska med ca 5,5 miljarder kr. i 1975 års priser. I och med detta
skulle neddragningarna av industrilagren 1977 och 1978 komma att motsvara
närmare hälften av lageruppbyggnaden 1975 och 1976.
Varvens lager av varor i arbete steg något under 1977. En
kraftig minskning förutses för 1978. Ett antal fartyg byggda i varvens egen
' I diagrammet redovisas lagerförändringarna i 1968 års
priser. Förloppet torde dock vara mycket snarlikt med lagerförändringarna
uttryckta i 1975 års priser.
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan
142
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 7:3 Totala industrins lagervolymiörändring
196519781
Milj. kr.,
1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata
opaginerad Kontrollera mot PDF
800
400
-4001-
1
Insatsvaror
1
exkl. varv v'.
k
A /IN '
r
IX
r
y M 1
non
K-'
opaginerad Kontrollera mot PDF
400 O
Varor i arbete 1 exkl. varv
.A
[\
A
M
r\
r
/
f
N
[v
,\
/
v/
\
kK
V
-y
K
1975
1973
1965 1967 1969 1971
1 Exkl. varvens lagervolymförändringar.
Anm. Fr. o. m. första kvartalet 1972 redovisas
lagerinvesteringarna enligt en ny metod, vilket stör jämförelser med tidigare
perioder i obestämd omfattning.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
1977
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 143
regi,
dvs. sådana som äimu saknar extern beställare, blir färdigställda i år. De har
här upptagits som väntad lagerökning av färdigvaror inom varven. Sammantaget
beräknas totala varvslagren därmed öka något 1978.
Inom
lumdeln skedde en avsedd lagerminskning under fjolårets första hälft. Den kom
att vändas i en oönskad ökning under andra halvåret när den privata
konsumtionen föll tiUbaka. Handeln förutses under dessa förhållanden minska
sina lager 1978.
För
alla näringsgrenar sammantagna beräknas därmed lagerstockarna under 1978 minska
med 5,8 miljarder kr. i 1975 års priser eller i löpande priser 6,7 miljarder
kr. Lagerinvesteringarnas utveckling 1976 1977 svarade for 3% av fallet i
totala inhemska efterfrågan mellan dessa år. Motsvarande negativa bidrag
beräknas 19771978 i stort sett halveras.
Tabell
7: 7 Lagervolymförändringarna totalt och efter näringsgrenar 19741978
Milj.
kr., 1975 års priser
1974
1975
1976
1977 prel.
1978
prognos
Industri
(inkl. el-, gas-.
värme-
och vattenverk)
3 866
9 986
5 987
-1 158
-5 450
därav:
verkstadsindustri (exkl.
varv)
2 088
3 288
2 475
-125
-3 060
Detaljhandel
(inkl. bilar)
491
-142
983
515
-235
Partihandel
1 742
-517
641
-605
0
Jord-
och skogsbruk
-764
162
-82
-105
-150
Summa
5 335
9 489
7 529
-1353
-5 835
Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Prop. 1977/78:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 144
8
Den offentliga verksamheten
8.1 Allmänt
Verksamheten
inom den offentliga sektorn diskuteras i avsnitten 8.28.5 med utgångspunkt från
inkomst- och utgiftsöversikter för del-sektorerna staten, kommunerna och
socialförsäkringssektorn samt för den offentliga sektorn i dess helhet.
Översikterna ger en viss, om än partiell, belysning av den offentiiga sektorns
inverkan på samhällsekonomin. De offentliga utgifter som avser konsumtion och
investeringar påverkar direkt den totala efterfrågan i ekonomin.
Transfereringar och skatter påverkar inkomsterna för hushåll oeh företag och
har därmed en stor betydelse för efterfrågeutvecklingen också inom den privata
delen av ekonomin.
Den
offentliga sektorn har också ett inflytande på ekonomin via kreditmarknaden.
De samband som här gäller är emellertid svåra att kartlägga och kan inte
heller analyseras fristående från förhållandena på kreditmarknaden i stort.
Effekterna via kreditmarknaden kommer därför inte att beröras i det följande.
Det bör observeras att riksbanken här inte ingår i begreppet offentlig sektor.
Avslutningsvis
presenteras i avsnUt 8.6 vissa beräkningar av finanspolitikens effekter på
samhäUsekonomin under perioden 19741978. Dessa beräkningar är baserade på den
modell som presenterades oeh tillämpades första gången i nationalbudgeten 1974.
8.2 Staten
Den
bUd över utvecklmgen i den statliga sektorn som presenteras i detta avsnitt
bygger på redovisade utfallssiffror fram t. o. m. budgetåret 1976/77. För
innevarande budgetår grundas bedömningarna i huvudsak på riksrevisionsverkets
budgetprognoser. I beräkningarna har hänsyn tagits till tilläggsbudget I, II och
III för budgetåret 1977/78. För andra halvåret 1978 har kalkylerna gjorts med
utgångspunkt från det reviderade budgetförslaget avseende budgetåret 1978/79.
Endast
de statliga myndigheterna, inte de statliga affärsverken och aktiebolagen,
räknas till den statliga sektorn så som den definieras i detta sammanhang. De
statliga myndigheterna har i år drygt 260 000 anställda. Antalet anställda vid
de statliga affärsverken och aktiebolagen är ungefär Uka många.
Skatteomläggningen
den 1 januari 1978 innebär att den statliga inkomstskatten blir 5,5 mUjarder
kr. lägre 1978 än om oförändrade regler hade tillämpats. Det medför att den
statliga direkta skatten torde vara i stort sett oförändrad i nominella tal
mellan 1977 och 1978. Att posten
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978
145
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 8: lStatens inkomster och utgifter 19761978
Exkl. statens affärsverkoch aktiebolag
Milj. kr. I97ö
1977
1978
Förändring,
%
1976
1977
1977
1978
Löpande
priser
1
Inkomster
90 342
93 680
92 9.30
3,5
-1,0
1.1
Direkta skatter
36 288
32 260
28 180
-11,0
-12,5
1.?
Indirekta skatter
46 628
53 200
55 520
14,0
4,5
1.3
Övriga inkomster
7 426
8 220
9 230
10,5
12,5
2
Utgifter
91975
106 270
119 060
15,5
12,0
2.1
Transfereringar
60 781
71 830
81480
18,0
13,5
2.1.1
Till hushåll m.m.
8 577
10310
12 620
20,0
22,?
2.1.2
Tiu socialförsäkringssektorn
12 461
11790
11960
-5,5
1,5
2.1.3
Till kommuner
21 169
26 280
28 870
24,0
10,0
2.1.4
Till företfg inkl. livsmedels- och
bostadssubventioner
11 797
14 370
16 570
22,0
15,5
2.1.5
Till internationell verksamhet
2 371
3 010
3 560
27,0
18,5
2 1.6
Ränteutgifter
4 406
6 070
7 900
38,0
30,0
2.2
Konsumtion
26 478
30 010
32 520
13,5
8,5
2.3
Realinvesteringar
2 972
3 260
3 900
10,0
19,5
2.4
Koiiektionspost
1744
1 170
1 160
3
Finansiellt sparande
-1633
-12 590
-26 130
;
;
4
Utlåning och andra finansielia
transaktioner
5 696
5 980
14100
.
.
5
Totalsaldo
-7 329
-18 210
-40 230
6
Netto av transaktioner vid sidan
av statsbudgeten
377
640
.
.
.
7
Av riksgäldskontoret redovisat
budgetutfall
-6 952
-17 570
1975
års priser
Konsumtion
23 334
23 380
23 080
0,0
-1,5
Realinvestering
2 699
2 680
2 920
-0,5
9,0
Anm. Skatteinkomsternas periodisering skilier sig här från
periodiseringen i nationalräkenskaperna. KäUor: Ekonomidepartementet,
konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.
direkta skatter i tabell 8: 1 ändå minskar sammanhänger
med att utbetalningarna av kommunalskattemedel ökar kraftigt. Kommunalskattemedlen
utgör en avdragspost bland de direkta skatteinkomster som redovisas i tabeUen.
Den stora ökningen av utbetalningarna tUl kommunerna beror i sin tur på den
kraftiga löneutvecklingen mellan 1974 och 1976. Genom den tidsmässiga
eftersläpning med vUken kommunalskattemedlen utbetalas tUl kommunerna ökar
utbetalningarna 1978 med ungefär 3 miljarder kr. mer än om de utdebiterade
skatterna hade utbetalats till kommunerna samma år som de inbetalas av hushåU
och företag.
Det samlade uttaget av lagstadgade arbetsgivaravgifter är
f. n. 34,7 %. Avgifterna räknas i procent av avgiftsunderlag som för de flesta
avgifter ungefär motsvarar de utbetalade lönerna. Den allmänna arbetslo
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. BiL
Prop. 1977/78:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 146
givaravgiften
sänktes den 1 januari 1978 med 2%. Samtidigt höjdes vissa andra avgifter med
sammanlagt 2%, bl.a. avgifterna för sjukförsäkring och barnomsorg med 1,6 %
resp. 0,3 %. I kompletteringspropositionen föreslås att den allmänna
arbetsgivaravgiften tas bort den 1 juli 1978. Det genomsnittiiga avgiftsuttaget
skulle 1978 bli 33,7 %.
Eftersom
den aUmänna arbetsgivaravgiften inräknas i de indirekta skatterna i tabeU 8: 1
så ökar dessa mycket långsamt 1978. Av betydelse för de indirekta skatternas
utveckling mellan 1977 och 1978 är också de höjningar av energiskatten på
elektrisk kraft och av vissa punktskatter som gjordes under våren 1977,
höjningen av mervärdeskatten den 1 juni 1977 och höjningen av skatten på
bensin som genomförs den 27 april 1978.
Sammantaget
ökar statens inkomster långsamt mellan 1976 och 1978. Om man emeUertid
exkluderar den tillfäUiga neddragning som systemet för uppbörd av
kommunalskatt innebär dessa två år så ökar statens inkomster i övrigt med 9 %
1977 och 2 % 1978.
Statens
utgifter beräknas öka med 15 å 16 % 1977 och ca 12 % 1978. Transfereringarna
som svarar för ca 70 % av utgifterna ökar något snabbare medan konsumtion och
investeringar som svarar för resten sammantagna ökar långsammare.
Barnbidraget
höjdes den 1 juli 1977 med 300 kr. tiU 2 100 kr. per helår och med ytterligare
160 kr. den 1 april 1978 samtidigt som det statiiga inkomstprövade
bostadsbidraget höjdes med 360 kr. till 1 260 kr. per barn och helår. Dessa
höjningar bidrar till en relativt kraftig höjning av transfereringarna till
hushåll 1978. En annan faktor som bidrar tUl denna ökning är att
försäkringskassan övertagit utbetalningarna av bidragsförskott den 1 oktober
1977. Det innebär att statens utgifter för bidragsförskotten fr. o. m. fjärde
kvartalet 1977 kommer att föras som transfereringar till hushåll i stället för
transfereringar till kommuner, se vidare avsnitt 8.3. Vidare bör påpekas att
livsmedelssubventionerna och räntebidragen till bostäder i enlighet med
nationalräkenskapernas principer räknas som transfereringar till företag i tabeU
8: 1.
Industripolitiken
medför mycket stora utgifter under 1978. Huvuddelen av insatserna sker i form
av lån och aktieteckning och redovisas i tabell 8: 1 under posten utlåning och
andra finansiella transaktioner. De omfattande industripolitiska satsningarna
förklarar den kraftiga ökningen av denna utgiftspost 1978. Vidare kan nämnas
att betydande kreditgarantier har ställts ut för bl. a. varvsproduktion.
Statsbidragen
till socialförsäkringssektorn är i stort sett oförändrade i nominella tal meUan
1976 och 1978, se vidare avsnUt 8.4. Statsbidragen tUl kommunerna kommenteras
i avsnitt 8.3.
Transfereringarna
till internationell verksamhet utgörs huvudsakligen av gåvodelen av
u-landsbiståndet. TUlsammans med de krediter som
BiL Reviderad
nationalbudget 1978 147
också
ingår i u-landsbiståndet beräknas de löpande utbetalningarna av u-landsbistånd
överstiga 3 900 milj. kr. 1978. Ränteutgifterna ökar på grund av den kraftiga
höjningen av diskontot i oktober 1976 och statsskuldens stora Ökning.
Den
statliga sysselsättningen räknat i antal personer har enligt statistiska
centralbyrån ökat med 3,5 å 4 % varje år sedan 1974. För 1978 beräknas ökningen
bli något lägre, 3 %. Ändå minskar antalet arbetade timmar något 1978. Denna
"arbetstidsförkortning" beror bl. a. på att allt fler arbetar deltid,
att delpensioneringen ökar, att föräldraledigheten utökas, att den femte
semesterveckan införs och att 1978 har färre arbetsdagar än 1977. Även inköpen
av varor och tjänster väntas minska något 1978. Sammanlagt beräknas den
statiiga konsumtionen (exkl. socialförsäkringssektorn) minska med 1 å 2 % 1978.
De statliga investeringarna kommenteras i kapitel 7.
Statens
budgetunderskott ökade med nästan 11 miljarder kr. 1977 och beräknas öka med
ytterligare 22 mUjarder kr. 1978. De industri-och arbetsmarknadspolitiska
insatserna har en väsentlig del i de ökade underskotten. Ca 8 miljarder kr. av
ökningen mellan 1976 och 1978 förklaras av att kommunalskattemedlen utbetalas
med en tidsmässig eftersläpning i stäUet för direkt när de tas in av staten.
8.3
Kommunerna
Sedan
den preliminära nationalbudgeten presenterades i januari 1978 har statistiska
centralbyrån genomfört en enkät till kommunerna avseende de kommunala
inkomsterna och utgifterna 1977 och 1978. Denna enkät har legat tUl grund för
en förnyad bedömning av den kommunala sektorns utveckling. Enkäten visar ett
bortfall på 9 % vUket ger en speciell osäkerhet åt materialet. Vad gäller
statsbidrag och kommunalskattemedel har emellertid beräkningarna baserats på
uppgifter från riksrevisionsverket oeh budgetdepartementet. De i tabell 8: 2
redovisade utfallen för 1976 och 1977 överensstämmer med nationalräkenskaperna.
Kommunernas
skatteinkomster beräknas 1978 öka med ca 25 %. Av denna ökning förklaras ca
hälften av ökade förskott till följd av att lönerna ökade kraftigt mellan 1975
och 1976. Kommunernas förskott 1978 beräknas nämligen med utgångspunkt från ett
skatteunderlag baserat på hushållens och företagens inkomster 1976. Resten av
skatteinkomsternas ökning förklaras till lika delar av ökade
slutavräknings-medel samt av att den kommunala utdebiteringen höjdes den 1
januari 1978 med i genomsnitt 1,86 kr. tiU 28,71 kr.
Statsbidragen
ökade kraftigt 1977, främst p. g. a. att det skattebortfallsbidrag som
infördes i samband med 1975 års skatteomläggning utbetalades första gången
1977. Statsbidragen beräknas 1978 öka med ca
Prop.
1911118:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan
148
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
8: 2 Kommunernas inkomster och utgifter 19761978
Exkl.
kommunala aktiebolag och stiftelser
Milj.
kr.
Förändring,
%
1976
1977
1978
1976 1977
1977
1978 'A
Löpande
priier
1
Inkomster
76 366
95 060
112 820
24,5
18,5
1.1
Skatter
40 705
52 090
65 020
28,0
25,0
1.2
Statsbidrag
21 169
26 280
28 870
24,0
10,0
1.2.1
Allmänna statsbidrag
4 391
6 050
6 710
38,0
11,0
1.2.2
Speciella statsbidrag
16 778
20 230
22 160
20,5
9,5
1.3
Övriga inkomster
14 492
16 690
18 930
15,0
13,5
2
Utgifter
79 753
96 930
109 900
21,5
13,5
2.1
Transfereringar
12 646
14 820
16 780
17,0
13,0
2.1.1
Till hushällen
6 441
7 560
8 340
17,5
10,5
2.1.2
Till socialförsäkringssektorn
1 547
1 740
1 930
12,5
11.0
2.1.3
Till företag
1 213
] 420
1 800
17,0
27,0
2.1.4
Ofördelat
3 445
4 100
4 710
19,0
15,0
2.2
Konsumtion
56 720
69 240
79 040
22,0
14,0
2.3
Realinvesteringar
10 578
12 980
14 180
22,5
9.0
2.4
Netto av mark- och fastighetsköp
-191
-110
-100
3
Finansiellt sparande enligt natio-
nalräkenskaperna (1--2)
-3
387
-1870
2 920
4
Finansiellt sparande enligt
kreditmarknadsstatistiken
-2 281
-1284
4.1
Likviditetsförändring (4-)
-601
937
4.2
Utlåning (4)
378
103
1.3
Upplåning (-)
2 058
2 324
1975
års priser
Konsumtion
50 407
52 300
54 430
4,0
4,0
Realinvestering
9 502
10 350
10 370
9,0
0,0
Anm.
Allmänna statsbidrag omfattar skattebortfallsbidrag, skatteutiämningsbidrag,
särskilt bidrag till kommunerna, särskild ersättning till Luleå kommun 1978,
extra bidrag till kommuner och landsting för 1976 och 1977 samt generellt
bidrag till kommuner och landsting föi 1978. Speciella statsbidrag utgår till
bestämda verksamhetsområden.
Källor:
Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska
centralbyrån.
10
%. Administrationen av bidragsförskotten överfördes i oktober 1977 till
försäkringskassan. Bidragsförskotten utbetalades tidigare av kommunerna, som i
efterskott fick ersättning av staten med 75 % av det utbetalda beloppet. Sedan
oktober 1977 betalar försäkringskassan ut beloppet, varefter kommunerna
debiteras 25 % av det utbetalda beloppet jämte ersättning för
administrationskostnader med 5 %. Kommunernas nettokostnader är således i stort
sett opåverkade, men statsbidragsinkomster och transfereringsutgifter
reduceras. Det speciella bidraget till anordnande av daghem upphörde i mars
1977.
Ökningen
av de samlade kommunala utgifterna kan för 1978 förutses bli väsentligt lägre
än 1977, ca 13 % mot ca 21 % 1977. Transfereringarna ökar i långsammare takt,
vilket till stor del förklaras av den ändrade administrationen av
bidragsförskotten.
Bil. Reviderad
nationalbudget 1978 149
Den
kommunala konsumtionen ökade 1977 i löpande priser med 22 %, en ökningstakt som
1978 väntas avta tUl ca 14 %. Den volymmässiga ökningen beräknas för båda åren
uppgå till ea 4 %. Genom en ändrad beräkningsmetod för den kommunala
konsumtionen har nivån för samtiiga år höjts med 7001100 milj. kr.
Sysselsättningen i kommunerna fortsätter att öka kraftigt. För 1978 förutses
en sysselsättningsökning med ca 45 000 personer. TiU viss del beror denna
ökning på att arbetstiden per anställd beräknas minska betydligt 1978, främst
tUl följd av längre semester och ökat deltidsarbete. Antalet sysselsatta i
kommunala beredskapsarbeten utgjorde i genomsnitt ca 1 % av den kommunala
sysselsättningen 1977.
De
kommunala myndigheterna och affärsverkens mvesteringar ökade
1977 med
9 % i volym. Denna förhållandevis kraftiga investeringsök
ning kan till stor del förklaras av det ökade byggandet av dag- och fri
tidshem som bl. a. betingas av det höjda anordningsbidrag som utgick
t. o. ra. mars 1977. För 1978 förutses en oförändrad investeringsvolym.
För en närmare redovisning av dessa beräkningar hänvisas tUl kapitel 7.
De
ovan redovisade beräkningarna över kommunernas inkomster och utgifter innebär
att det finansiella sparandet i kommunerna har förbättrats från ett underskott
på 3,4 mUjarder kr. 1976 tUl ett underskott på knappt 2 mUjarder kr. 1977.
Genom att utgifterna 1978 beräknas öka väsentligt långsammare än inkomstema
förutses en fortsatt förbättring tUl ett inkomstöverskott på närmare 3
miljarder kr.
Statistiska centralbyrån
har även genomfört en enkät avseende kommunernas finansiella tiUgångar och
skulder 1977. Det finansiella sparande som framkommer enligt denna enkät
avviker väsentiigt från det finansiella sparandet enligt nationalräkenskaperna.
Underskottet skulle enligt denna statistik bara vara 2,3 miljarder kr. 1976 och
1,3 miljarder kr. 1977. Differensen mellan de två statistikserierna
understryker den osäkerhet som råder kring storleken av det finansiella
sparandet 1976 och 1977. Uppgifterna måste därför tolkas med stor försiktighet.
Även den osäkerhet som råder kring prognosen för det finansiella sparandet
1978 bör framhållas. De
pris- och löneantaganden beräkningarna vilar
på Överensstämmer med de som görs i andra kapitel i den reviderade
nationalbudgeten. Om priser och löner utvecklas på ett annorlunda sätt
1978 kommer kommunernas ekonomi att påverkas av detta. Varje pro
centenhets löneökning medför ca 500 milj. kr. i ökade kommunala ut
gifter.
Ett
förutsett inkomstöverskott på närmare 3 miljarder kr. reser frågan huruvida det
är realistiskt att räkna med att kommunerna inför perspektivet av en sådan
utveckling inte kommer att fatta beslut om nya utgifter, vilket skuUe medföra
att det förutsedda överskottet inte skuUe komma att realiseras. En sådan
utveckling kan inte uteslutas. Insikten om att skatteunderlagets svaga
utveckling 19771978 medför en jäm-
Prop. 1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan iso
fördsevis låg tUlväxt av kommunernas skatteinkomster
19791980, de begränsade möjlighetema till nya utdebiteringshöjningar och
svårigheterna att minska en pågående volyihexpansion vid en försämrad ekonomisk
utveckling torde dock verka återhållande på sådana utgiftshöjningar.
8.4 Socialförsäkringssektorn
Socialförsäkringssektorn är egentligen inte en
självständig ekonomisk delsektor. Den är snarare en statistisk konstruktion som
svarar mot internationell praxis. Socialförsäkringssektorn består av ett antal
försäkringsformer inom det sociala området. Sektorn omfattar allmän sjukförsäkring,
föräldraförsäkring, yrkesskadeförsäkring, arbetslöshetsförsäkring,
folkpensionering inkl. kommunala bostadstUlägg till folkpensionärer, allmän
tilläggspensionering, delpensionsförsäkring och frivillig pensionsförsäkring.
Alla dessa försäkringar finansieras helt eller delvis med avgifter.
Arbetsgivarna svarar för den övervägande delen av avgifterna.
Sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och
folkpensionerna finansieras också i betydande utsträckning över statsbudgeten.
För de kommunala bostadstUläggen tUl folkpensionärer bär dock kommunerna hela
kostnadsansvaret.
Pensionsutbetalningarna utgör drygt 60 % av de
transfereringar till hushåll som redovisas i tabell 8: 3. De beräknas öka med
drygt 6 miljarder kr. 1978. Bakom denna ökning ligger, vid sidan av
kompensation för prisstegringar, de förbättringar av pensionsförmånerna som
riksdagen redan har beslutat om och den successiva ökningen av antalet pensionärer
med ATP. Folkpensionens grundbelopp är för ensamstående 95 % av basbeloppet och
för pensionärspar 155 %. Basbeloppet är i april 1978 12 600 kr. De
folkpensionärer som saknar ATP eller har
Tabell 8: 3 Socialförsäkringssektorns inkomster och
utgifter 19761978
Löpande priser
Milj. kr. Förändring, %
1976
1977
1978
1976 1977
1977 1978
1 1.1
1.2
1.3
Inkomster
Avgifter
Bidrag
från stat och kommun
Ränteinkomster
m.m.
59 668
38 391
14 008
7 269
69 840
47 590
13 530
8 720
79 630
55 550 13 890 10190
17,0
24,0
-3,5
20,0
14,0
16,0
2,5 17,0
2
2.1
2.2 23
Utgifter
Transfereringar till hushåll Övriga transfereringar
Konsumtion m.m.
45 274
42 850 1025 1 399
54 700
51 880 1 110 1 710
64 750 61 150
1 570
2 030
21,0
21,0
85
22,0
18,5
18,0 41,5 1S,5
3
Finansiellt
sparande
14 394
15140
14 880
5,0
-1,5
KäUor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet och
statistiska centralbyrån.
Bill. Reviderad nationalbudget 1978 151
låga ATP-belopp är garanterade en årlig standardökning på
ca 4 % genom årliga ölmingar av pensionstillskotten. PensionstiUskottet är f.
n. 29 % av basbeloppet och höjs den 1 juli 1978 till 33 %.
Sedan juli 1976 har det varit möjligt för anstäUda mellan
60 och 65 år att ta ut delpension. Vid en reducering av arbetstiden täcker
delpensionsförsäkringen 65 % av inkomstbortfallet. Denna möjlighet har kommit
att utnyttjas av ett stort antal personer. I mars 1978 hade ca 35 000 personer
delpension, varav det övervägande antalet arbetar halvtid. Utbetalningarna
beräknas 1978 uppgå till ca 700 milj. kr.
Det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter, som hölls
oförändrat mellan 1977 och första halvåret 1978, kommer med de i den
reviderade finansplanen föreslagna åtgärderna att sänkas med 2 procentenheter
den 1 juli 1978 och kommer andra halvåret 1978 att uppgå till 32,7 % av
avgiftsunderlaget. I genomsnitt för år 1978 skulle därmed uttaget uppgå tUl
33,7 %. Arbetsgivaravgifternas utveckling 19701978 framgår av nedanstående
tablå.
Arbetsgivaravgifter
Procent av
avgiftsunderlaget
1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976
1977 1978
Socialförsäkrings
avgifter 13,2 13,7 13,9 14,0
18,3 22,6 26,0 29,0 30,6
Övriga i lag reg
lerade avgifter 1,0 2,0 2,1 4,1
4,1 4,1 4,7 5,8 3,2
Summa 14,2 15,7 16,0 18,1 22,4 26,7
30,7 34,7 33,7
Anm. Årsgenomsnitt.
Socialförsäkringssektorns inkomster ökar 1977 och 1978
ungefär ILka mycket som utgiftema. Sektorns utgiftsökning mellan 1976 och 1978
har i stort sett finansierats med höjda avgifter och ökade ränteinkomster.
Statsbidragen har varit i det närmaste oförändrade i nominella tal under
perioden och har som andel av utgifterna minskat från 31 % 1976 tiU 21 % 1978.
Det finansiella sparandet inom socialförsäkringssektorn
uppgick 1977 till drygt 15 miljarder kr. men blir enligt beräkningarna något
lägre 1978. I det närmaste hela denna fonduppbyggnad sker inom AUmänna
pensionsfonden. Fondökningen utbjuds tUl allra största delen på kreditmarknaden.
Riksdagen har ställt 1 000 milj. kr. tUl Allmänna pensionsfondens fjärde
fondstyrelses förfogande för placering i aktier. En proposition har förelagts
riksdagen om att öka denna summa med 250 milj. kr.
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 152
Tabell
8: 4 Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 19761978
Milj. kr.
Volymförändring, %
Värdeförändring,
%
1977
1976- 1977
1977 1978
1976 1977
1977 1978
Statlig konsumtion Statlig investering Totalt staten
30 010 3 260
33 270
0,0
-1,0
0,0
-1,5 9,0 0,0
13,5 10,0 13,0
8,5
19,5
9,5
Kommunal konsumtion Kommunal investering Totalt
kommunerna
69 240 12 980 82 220
4,0 9,0
4,5
4,0 0,0
3.5
22,0 22,5 22,0
14,0
p,o
12,i
Socialförsäkringssektorns
konsumtion och investering
1710
8.0
8,0
22,0
22,0
Summa
offentlig sektor
117 200
3,5
2,5
19,5
12,0
Summa offentlig konsumtion Summa offentlig investering
100 930 16 270
2,5 7,0
2,5 2,0
19,5 20,0
12,0 11,0
KäUor:
Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska
centralbyrä.rs-
8.5
Den totala offentliga sektorn
Den
offentliga sektorns konsumtion och investeringar svarar tUlsammans för ungefär
1/3 av bruttonationalprodukten. Förändringar i den offentliga sektorns
efterfrågan har därför en stor betydelse för produktionens och
sysselsättningens utveckling.
Den
offentUga konsumtionen beräknas öka med 2,5 % per år 1977 och 1978. Bakom denna
siffra ligger en betydligt snabbare tUlväxt i den kommunala sektorn och en viss
minskning i den statiiga sektorn. Antalet anställda i den offentiiga sektorn
beräknas öka med ungefär 50 000 personer båda åren. P. g. a. att tillväxten i
investeringarna väntas bli avsevärt lägre 1978 än 1977 kommer den offentliga
sektorns reala efterfrågan på resurser att växa långsammare 1978.
I
tabell 8: 5 redovisas den offentliga sektorns inkomster och utgifter 19761978.
Transaktionerna mellan de tre offentliga delsektorerna har eliminerats.
Tabellen visar alltså bara transaktioner mellan den offentliga sektorn som
helhet och resten av ekonomin.
Överskottet
i den offentliga sektorn var 1976 drygt 9 miljarder kr. Allmänna pensionsfonden
svarade för mer än hela detta sparande. Både staten och kommunerna hade ett
negativt finansieUt sparande. Överskottet minskade 1977 till nästan ingenting
främst på grund av att statens underskott ökade med ca 11 miljarder kr.
Allmänna pensionsfondens sparande uppvägdes 1977 i stort sett av underskotten
i stat och kommun.
1978
uppstår ett samlat underskott på ca 8 miljarder kr. Statens underskott ökar
med 14 miljarder kr. En väsentiig förutsättning för att det finansiella
underskottet inte skall bli ännu större är att det över-
Bil. Reviderad
nationalbudget 1978
153
opaginerad Kontrollera mot PDF
TabeU
8: 5 Den totala offentliga sektorns inkomster och utgifter 19761978
Lönande
priser
Milj.
kr.
Förändring,
%
1976
1977
1978
1976 1977
1977
1978
1
Inkomster
191
199
218 770
242 620
14,5
ILO
1.1
Skatter
123 621
137 550
148 720
11,5
8,0
1.2
Avgifter
38 391
47 590
55 550
24,0
16,5
1.3
Övriga inkomster
29 187
33 630
38 350
15,0
14,0
2
Utgifter
181
825
218 090
250 950
20,0
15,0
2.1
Transfereringar
82 125
99 830
118 220
21,5
18,5
2.1.1
Till hushåll m.m.
57 868
69 750
82 110
20,5
17,5
2.1.2
Till företag, inkl. livsmedels- och
bostadssubventioner
13 010
15 790
18 370
21,5
16.5
2.1.3
Till internationell verksamhet
2 371
3 010
3 560
27,0
18.5
2.1.4
Ofördelat
8 876
11 280
14180
27,0
25,5
2.2
Konsumtion
84 573
100 930
113 560
19,5
12,5
2.3
Realinvestering
13 574
16 270
18 110
20,0
11,0
2.4
Korrigeringspost
1553
1060
1060
.
.
3
Finansiellt sparande
9 374
680
-8 330
.
.
4
Över statsbudgeten finansierad
utlåning m.m.
5 696
5 980
14 100
Källa:
Ekonomidepartementet.
skott
på närmare 3 miljarder kr. som redovisas för den kommunala Sektorn 1978
verkligen kommer tUl stånd. Kalkylerna för den kommunala sektorn har gjorts
med utgångspunkt från bl. a. vissa centrala antaganden om den kommunala
volymexpansionen och löneutvecklingen. Skulle utgifterna öka mer än vad som
förutsatts i kalkylerna blir den offentliga sektorns finansiella underskott
större än vad som redovisas i tabdl 8: 5.
Vid
beräkningen av statens finansiella underskott ingår inte statens utlåning,
aktieteckning och andra finansieUa utgifter. Även sådana utgifter måste staten
finansiera med löpande inkomster eller genom upplåning. Den utlåning,
aktieteckning m.m. som finansieras över statsbudgeten ökar 1978 på grund av de
industripolitiska insatserna.
8.6
Beräkning av finanspolitiska effekter
Metod
Under
mänga år har en enkel modell använts i nationalbudgetarbetet för att belysa de
samlade finanspolitiska effekterna inte bara av statsbudgetens förändringar, utan
även av förändringar i kommunernas och socialförsäkringssektorns inkomster och
utgifter. Fr. o. m. nationalbudgeten 1974 beräknas de finanspolitiska
effekterna med hjälp av en i
Prop. 1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 154
förhållande till tidigare år något modifierad modell.1
De sektoravgränsningar som har valts för
modellberäkningarna skiljer sig något från redovisningen i tidigare avsnitt i
detta kapitel. Investeringar i statliga affärsverk och bolag och kommunala
bolag och stiftelser betraktas i detta sammanhang som ingående i den
offentliga sektorns utgifter.
Analysen tar sin utgångspunkt i de reala förändringarna
från föregående år i konsumtion, investeringar, transfereringar, skatter samt
övriga inkomster. Beräkningarna visar dessa förändringars effekter på
bruttonationalprodukten. I kalkylerna tas endast hänsyn till de effekter som
kommer till uttryck under prognosåret. Kvarstående effekter av förändringar i
den offentliga sektorns verksamhet under föregående år beaktas inte heller.
Den offentliga sektorns direkta efterfrågan i form av
konsumtion och investering betraktas i modellen som en direkt effekt på
bruttonationalprodukten. Med indirekta effekter avses de effekter som
förändringarna i de olika delposterna i den offentliga sektorns inkomster och
utgifter ger upphov till via hushållens oeh företagens efterfrågan. Exempelvis
betraktas deh stimulerande effekt som ökade transfereringar till hushållen har
på bruttonationalprodukten som en indirekt effekt. Likaså betraktas den
åtstramande effekt som ökade skatter har som en indirekt effekt.
Statens
inkomster och utgifter påverkas ibland med en tidsmässig eftersläpning i
förhållande till de ekonomisk-politiska åtgärdernas verkliga produktionsmässiga
effekt. Det gäller exempelvis investeringsavdraget för maskininvesteringar. Det
stimulerar produktionen under det år avdraget gäller men minskar statens
skatteinkomster först under följande år. Med den teknik som tidigare har
använts vid effektberäkningarna skulle den stimulerande effekten ha redovisats
när statsinkomsterna minskar. De statliga stimulerande åtgärderna som är av
denna karaktär är särskilt stora 19761978. Därför har fr. o. m. den
preliminära nationalbudgeten 1977 ett försök gjorts att på särskilt sätt grovt
uppskatta effekten av vissa ekonomisk-politiska åtgärder och fördela denna i
tiden så att den redovisas för den period när produktionen påverkas. Det gäller
lagerstöd, investeringsstimulanser och vissa näringspolitiska insatser.
Förändringar
i olika delposter av de offentiiga inkomsterna och utgifterna ger skilda
effekter på samhällsekonomin. Genom att göra antaganden om bl. a. de
marginella konsumtions- och importbenägenheterna tas i modellen hänsyn till
detta förhållande. Till grund för effektberäkningarna ligger således
bedömningar av dels importbenägenheterna för privat konsumtion samt för
offentlig konsumtion och investering, dels hushållens konsumtionsbenägenhet för
olika slags inkomster.
1 ModeUen är statisk och liknar i sina huvuddrag den som
redovisats av Bent Hansen i Fiscal Policy in Seven Countries 19551965 (OECD).
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 155
Det
aktuella konjunkturläget liksom även efterfrågeökningarnas sammansättning
påverkar de marginella importbenägenheternas storlek. För de nu aktuella åren,
1977 och 1978, har det bedömts rimligt att räkna med en marginell
importbenägenhet för privat konsumtion som är något lägre än under tidigare år.
Orsaken är nedskrivningen av den svenska kronan som gjort importen dyrare och
den mycket svaga utvecklingen av den privata konsumtionen. Den marginella
importbenägenheten för privat konsumtion har därför satts tiU 0,30 1977 oeh
0,25 1978. Importbenägenheterna för offentlig konsumtion och investering har
uppskattats till lägre tal än för privat konsumtion. Hushållens marginella
konsumtionsbenägenhet har som i tidigare beräkningar förutsatts vara 0,7 även
om den svaga utvecklingen av hushållsinkomsterna 1977 och 1978 skulle ha kunnat
motivera en något högre marginell konsumtionsbenägenhet. För inkomster som
härrör från permanenta transfereringar har konsumtionsbenägenheten antagits
vara något högre än för andra inkomster. De marginella konsumtionsbenägenheter
som ingår i modellen avser, som tidigare framhålUts, endast att avspegla den
konsumtionsökning som inträffar under prognosåret.
Med
de antaganden om import- och konsumtionsbenägenheter som redovisas ovan erhålls
ur modellen värden på ett antal multiplikatorer. Med tillämpning av dessa
multiplikatorer kan den totala effekten på bruttonationalprodukten av
förändringar i den offentliga sektorns verksamhet räknas fram. För några av de
viktigaste variablerna redovisas multiplikatorerna nedan.
Multiplikatorer
1977 1978
1,6
1,7
1,3
1,4
1,8
1,9
1,5
1,6
1,0
1,1
0,9
-1,0
1,0
-1,1
Byggnadsinvesteri
ngar
Maskininvesteringar
Offentliga löner
Övrig
ofTentlig konsumtion
Permanenta transfereringar
till hushåll
Direkta
skatter
Indirekta
skatter
Resultat
De
beräkningar för åren 19741976 som redovisas i tabell 8: 6 har hämtats från de
reviderade nationalbudgeterna för 1975, 1976 resp. 1977. Den offentiiga sektorn
hade en i avtagande grad expansiv effekt dessa tre år. När det gäller 1976 bör
påpekas att i den totala stimulerande effekten på 1,3 % av
bruttonationalprodukten ligger en mycket grov uppskattning av effekterna av
lagerstödet och investeringsstimulanserna (avdrag och bidrag för
maskininvesteringar och investeringsfondernas frisläppning). De har bedömts
svara för en stimulanseffekt på ca 3 % av brutto-
Prop. 1977/78:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan
156
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
8: 6 Finanspolitiska efTekter 19741978
Procent
av bruttonationalprodukten i fasta priser
1974
1975
1976
1977
1978
Staten: direkt effekt indirekta effekter
0,0
1,5
0,3 0,1
0,2 0,9
-0,2
2.4
0,1
3,8
totalt
1,5
0,4
1,1
2,2
3,9
Kommunerna: direkt effekt indirekta efTekter
0,4 0,6
0,5 0,6
0,5 -0,1
0,9 .. -0,7
0.7
-1.5
totalt
1,0
1-1
0,4
0,2
-0,8
Socialförsäkringssektorn inkl. Allmänna pensionsfonden
0,7
0,4
-0,2
0,4
0,6
Totalt
.3,2
1,9
1,3
2,8
3,7
nationalprodukten.
Frånsett dessa särskUda åtgärder var således finanspolitiken kontraktiv och
svarade för en allmän åtstramning med närmare 2 % av bmttonationalprodukten.
Även
1977 och 1978 beräknas den offentUga sektorn ha en stimulerande inverkan på
ekonomin, vilket också återspeglas i det minskade finansiella sparandet dessa
båda år. Den expansiva effekten kommer främst från staten. En stor del av denna
effekt beror 1977 på den tidigare redovisade eftersläpningen i utbetalning av
kommunalskattemedel vilken svarar för närmare 11/2 % detta år och på de
industripolitiska åtgärderna vilka beräknas svara för drygt 1 %. I stort sett
motsvaras den realt sett sänkta statliga direkta skatten 1977 av reala
höjningar av mervärdeskatt och andra statliga indirekta skatter.
Även
1978 sänks den statliga direkta skatten i reala termer. Det motsvarar en
expansiv effekt på ungefär 1 %. Sänkningen av den aUmänna arbetsgivaravgiften
den 1 januari 1978 från 4 % till 2 % och det i kompletteringspropositionen
föreslagna borttagandet av avgiften den 1 juli 1978 medför att även statens
indirekta skatter sänks i reala termer 1978 vilket ger en stimulerande effekt
på ca 1 %. Ytterligare närmare 1 % av statens stimulerande effekt kan hänföras
till eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskatt. Även ökade
transfereringsutgifter och industripolitiska åtgärder verkar stimulerande på
ekonomin 1978.
Kommunernas
direkta efterfrågan i form av konsumtion och investeringar svarar för en
expansiv effekt på 1/2 å 1 % både 1977 och 1978. Till detta kommer en positiv
indirekt effekt av samma storleksordning från denna efterfrågan på grund av att
produktionen i samhället stiger och därmed löner, konsumtion osv. De positiva
effekterna motvägs delvis av de reala ökningarna i kommunalskatten och av
eftersläpningen i kommunalskattens utbetalning. Utan denna eftersläpning hade
den kommunala sektorn uppvisat en positiv effekt både 1977 och 1978 trots
BiL
Reviderad nationalbudget 1978 1S7
den
särskilt 1978 kraftigt höjda kommunala utdebiteringen av skatt.
Bruttonationalprodukten
beräknas ha minskat 1977 med 2 1/2%. Resultaten av effektberäkningarna tyder på
att den samlade offentliga sektorn 1977 har dämpat bruttonationalproduktens
minskning med närmare 3 %. 1978 beräknas den totala produktionen öka rhed ca 1
%. Den offentliga sektom skulle enligt effektberäkningarna utöva en kraftigt
expansiv inverkan med ungefär 4 % och förhindrar därmed en minskning av
bruttonationalprodukten 1978.
De beräkningar som
redovisas i detta avsnitt avser enbart finanspolitikens effekter. Andra delar
av den ekonomiska politiken verkar återhållande 1977 och 1978. Det gäller
exempelvis kreditpolitiken och devalveringen av den svenska kronan.
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad fmansplan iss
9
Kredilmarknaden
Obalansen
i Sveriges transaktioner med utlandet styrde i hög grad utformningen av
kreditpolitiken 1977 liksom under de närmast föregående åren. Det gällde
sålunda att täcka bytesbalansunderskottet genom främst medel- och långfristig
upplåning utomlands och att motverka utflöden av kortfristiga medel till
utlandet. I detta syfte bibehöUs kreditmarknaden stram med en oförändrad
räntenivå samt en inhemsk kreditbegränsning. Inom ramen för en dämpad
utlåningsexpansion skulle det befintliga låneutrymmet i första hand komma industrin
tillgodo. Den inhemska kreditbegränsningen kom under perioden oktober 1976 till
mars 1977 till stånd genom utlåningsreglering för affärsbankernas oprioriterade
utlåning*. Därefter ersattes regleringen av en rekommendation om
utlåningsbegränsning. Sedan denna rekommendation utlöpt styrdes bankernas
kreditkapaeitet under fjärde kvartalet 1977 genom en anpassning av
Ukviditetskraven. Som framgår av diagram 9:1 innebar det att bankerna gavs
möjlighet att öka sin kreditgivning snabbare än tidigare under året.
Mot
bakgrund av det beräknade statiiga budgetunderskottet för 1978 höjdes
likviditetskraven för affärsbankerna fr. o. m. februari 1978. Höjningen uppgick
till 6 procentenheter för de tre största bankerna och 5 procentenheter för
övriga affärsbanker. Sparbankemas bank och Föreningsbankernas bank undantagna.
Avsikten med höjningen var att förhindra en alltför kraftig ökning av bankernas
oprioriterade utlåning och i stället förmå dem att i ökad utsträckning delta i
finansieringen av statens budgetunderskott.
I april 1975 hade
riksbanken inlett en politik syftande till att bredda kapitalmarknaden genom
att höja den långa räntan i förhållande till diskontot. Denna utveckling bröts
i oktober 1976 genom åtgärder som då fick vidtagas mot bakgrund av den
internationella valutaoron. Diskontot höjdes med 2 procentenheter, medan
obligationsräntorna steg med 0,5 procentenheter. Under det senaste halvåret
fram till februari 1978 hade räntorna utomlands sjunkit, varför utrymme förelåg
för en sänkning av diskontot från 8 % till 7,5 % i februari 1978. Samtidigt
höjdes den långa räntan med 0,5 procentenheter. Detta innebär, att den tidigare
ränteskUlnaden mellan den korta och långa räntan återstäUts till större delen.
Placeringar på kapitalmarknaden förväntas bli mer attraktiva genom dessa
åtgärder.
Under
1977 förekom vissa svårigheter att få fram byggnadskreditiv tiU
bostadsbyggandet. Vid överläggningar med delegationen för bostads-
1
Det s. k. utlåningstaket omfattade ej bostadsbyggnadskrediter och krediter refinansierade
i utlandet.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978
159
Diagram 9:1 Affärsbankernas utestående krediter till
andra ändamål än bostadsbyggande 19721978
Procentuella 12-månadersförändringar
25
20
15
10
Totalt,
exkl. refinansiering i utlandet
L
1S72 1973
Källa; Riksbanken.
1974
1975
1976
1977
1978
opaginerad Kontrollera mot PDF
finansiering om åtagandet för 1978 har överenskommelser
träffats, som syftar till att bostadsfinansieringen skall löpa smidigt under
1978.
Som framgår av diagram 9: 1 sjönk ökningstakten i det
utestående beloppet för övrigutlåning successivt efter de kreditpolitiska
åtgärderna i oktober 1976. TiU följd av statens omfattande budgetunderskott oeh
ökningen av valutareserven under senare delen av 1977 förbättrades likviditeten
kraftigt i bankerna och övrigutlåningen expanderade i slutet av året. Detta
medförde för 1977 som helhet att övrigutlåningen ökade snabbare än 1976. Det
befintliga låneutrymmet kom enligt riksbankens intentioner, främst
företagssektorn tillgodo (tabell 9: 1).
Tabell 9:1 AfTärsbankernas övriga utlåning 1976 och 1977
Milj. kr. Fördelning på läntagarsektorer
Förändring
Stockuppgifter
1976
1977
31 dec. 1977
Kommuner
Icke-finansiella
företag
Hushåll
Övriga
sektorer
Ej
sektorfördelad utlåning
Summa
övrig utlåning
203 4 425 3 866 1054 -881
8 667
23
9 527
3 810
319
-748
12 931
6 014
46 324
29 570
3 639
1492
87 039
Källor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan
160
opaginerad Kontrollera mot PDF
I överensstämmelse med de utlåningsbegränsade åtgärdernas
syfte ökade bankernas i utlandet refinansierade krediter i snabb takt 1977
(diagram 9: 1). Dessa krediter gick helt till företagssektorn (tabell 9: 2).
Den totala svenska långfristiga bruttoupplåningen utomlands under 1977 blev
drygt dubbelt så stor som 1976 eller ca 22 miljarder kr. Härav svarade staten
och riksbanken för inemot 10 miljarder kr. (tabell 9: 2).
Tabell 9: 2 Långfristig bruttoupplåning utomlands 1976 och
1977 Milj. kr.
1976
1977
Riksbanken
__
913
Staten
8 762
Valutabanker
2011
4 182
därav
för kommuner
353
företag
1 183
3 762
staten
420
egen räkning
475
Kommuner
inkl. kommuninstitut
705
755
Kreditinstitut
443
323
Företag
6 956
7 309
Summa
svensk långfristig bruttoupp-
låning
10 115
22 244
KäUa: Riksbanken.
9.1 Likviditetsutvecklingen
Penn ingmängden
Penningmängden ökade under stora ddar av 1975 i ett snabbt
tempo (diagram 9: 2). Denna tendens bröts under 1976 och penningmängden
Diagram 9: 2 Penningmängden 19751978
Löpande 3-månadersförändringar uppräknade till årstakt.
Procent. Säsongrensade uppgifter
18 14 10
/s.
b 2
1975
Källa: Riksbanken.
1976
1977
1978
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. Reviderad
nationalbudget 1978
161
opaginerad Kontrollera mot PDF
visade i slutet av
året en tillväxt på endast ca 2 % i årstakt. Under loppet av 1977 kom penningmängdens
ökningstakt att utvecklas i nära anslutning till valutarörelserna och
statsbudgeten. I början av året accelererade den sålunda vid ett växande
underskott i statsbudgeten. En omfattande valutautströmning bröt i juni
likvidiseringen av penningmarknaden och kom-att leda till ett mycket stramt
likviditetsläge. Efter devalveringen i augusti ägde ett återinflöde av valutor
rum (diagram 9: 3) som tillsam-Diagram 9: 3 Valutareserven 19751978 Milj. kr.
Stockuppgifter vid slutet av varje månad
opaginerad Kontrollera mot PDF
1975
Källa:
Riksbanken.
1976
1977
1978
opaginerad Kontrollera mot PDF
mans
med ett omfattande statligt budgetunderskott ånyo resulterade i en tilltagande
stegringstakt för penningmängden. Mot slutet av året tenderade dessutom
bankernas utlåning att dra upp tillväxten av penningmängden räknat i årstakt.
I slutet av 1977 var penningmängdens tillväxt uppe i 15,5 % i årstakt. Den
beloppsmässiga' ökningen av penningmängden uppgick tiU närmare 17 miljarder kr.
1977 jämfört med närmare 9 miljarder kr. 1976 (tabdl 9: 3).
Likviditetsutvecklingen
inom vissa sektorer
Tendensen
i samhällsekonomins totala likviditetsutveckling 1977 speglades i stort sett
även i de större sektorerna. I samband med det starka valutautflödet sommaren
1977 sjönk företagens likviditet. Efter devalveringen i augusti skedde ett
återflöde av valutor och företagens likvida medel ökade avsevärt.
Utvecklingsmönstret återspeglas i likviditets-Il Riksdagen 1977/78.1 saml Nr
150. Bilaga 1. Bd. . .
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan
162
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
9: 3 Penningmängden 1975-
Milj. kr.
-1977
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 887
14 689
2 035
2 254
8 922
16
943
Penningmängden hos aUmänlielen, ökning
Allmänhetens banktillgodohavanden 16 448
Sedlar och mynt 2 8O7
Summa 19 255
TiUskott genom
5 202
-2 626
-4 141
11461
6 952
17 570
-5 783
-8 313
-9 261
-2 186
1 147
456
-923
-1 160
-1 348
11485
13 729
14 729
4 137
3 943
4 397
189
-2 582
-1 388
-4 327
-2 168
-4 071
19
255
8 922
16
943
Valutareserven, exkl. statens och riksbankens
nettoupplåning i utlandet, transaktionsvärden Statens utgiftsöverskott Statens
upplåning utanför bankerna (ökn. = -)
Medel på investeringskonton i riksbanken (ökn. = )
Övriga riksbankstransaktioner Bankernas utlåning till allmänheten exkl.
refinansiering i utlandet Bankernas nettoförvärv av bostadsobligationer
Bankernas fordringar på övriga kreditinstitut Bankerna,
diverse Summa
KäUa: Riksbanken.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 9: 4 Industrins likviditetsutveckling 19711977
Milj. kr.
12-månadersflöde
3000 -
2000
1000
-1000
-2000
-4000
opaginerad Kontrollera mot PDF
L
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm. Med likvida medel menas kassa-, bank-,
postgirotillgodöhavanden, kortfristiga penningplaceringar samt icke-utnyttjad
checkräkningskredit. Uppgifterna avser industriföretag med fler än 200
anställda.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978
163
opaginerad Kontrollera mot PDF
förändringarna inom industrin (diagram 9: 4). Även
hushåUens bank-tUlgodohavanden, som dock huvudsaldigen bestäms av andra
faktorer än de nyssnämnda, försvagades under första hälften av 1977 för att
under den senare delen expandera i snabb takt. Kommunernas banktillgodohavanden
uppvisade ett omslag från en minskning 1976 till en ökning 1977.
Real likviditet
I diagram 9: 5 har den totala penningmängden satts i
relation tUl bruttonationalprodukten i löpande priser, varvid samhällets
samlade reala likviditet har erhållits. Härur kan utläsas att denna successivt
har sjunkit mycket snabbt från ett toppläge 1973. Nedgången blev speciellt påtaglig
från 1975 trots en fortsatt relativt snabb tillväxt i den nominella
penningmängden sett över perioden i dess helhet och trots en mycket svag
volymmässig produktionsutveckling under dessa år. Prisstegringstakten har
sålunda överstigit ökningstakten i penningmängden.
Diagram 9: 5 Real likviditet 19671977
Index: 1967 = 100
opaginerad Kontrollera mot PDF
±
106 104
r\
fA
/
K
Å
1
n
,
/
\
\0l
\ /
\
100
/
\ /
\
V-I
y
\
98
\
\
96
\
\
K
94
\
_L
_L
_L
±
1967 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77
Anm. Den reala likviditeten är definierad som kvoten
mellan ett index för penningmängden och ett index för bruttonationalprodukten
tiU löpande priser.
Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken och statistiska
centralbyrån.
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 164
Bankernas
likvida tiUgångar
Affärsbankernas
likviditet försvagades märkbart under 1976 (tabell 9:4). Statens stora inhemska
upplåning utanför banksystemet bidrog under första halvåret 1977 till ett
fortsatt ansträngt likviditetsläge för affärsbankerna med åtföljande stor
upplåning i riksbanken och i riksgäldskontoret. Valutautflödet under sommaren
accentuerade stramheten. Det omfattande utgiftsöverskottet i statens budget
under senare delen av året medförde en stark ökning av bankernas likvida
tillgångar. Bankerna minskade då kraftigt sin skuld till riksbanken och
avvecklade den tidigare kortfristiga upplåningen i riksgäldskontoret. I
anslutning till statens stigande budgetunderskott byggde bankerna under sista
kvartalet upp kortfristiga fordringar på riksgäldskontoret. Likviditetsinflödet
till bankerna syns också, med viss fördröjning, i att skillnaden mellan faktisk
och krävd kvot räknat på 12-månadersperioder successivt ökade (tabeU 9: 5).
Tabell
9: 4 Bankernas likvida tillgångar 19751977
Milj.
kr., nettobelopp
1975
1976
1977
Påverkande
faktorer
Valutareserven,
exkl. statens och
riksbankens
nettoupplåning i ut-
landet,
transaktionsvärden
5 202
-2 626
-4141
Statens
utgiftsöverskott
11461
6 952
17 570
Statens
upplåning utanför bankerna
(ökn. =
-)
-5 783
-8 313
-9 261
Allmänhetens
innehav av sedlar och
mynt
(ökn. = )
-2 807
-2.035
-2 254
Medel pä
investeringskonton i riks-
banken
(ökn. = )
-2 186
1 147
456
Kassakvotsmedel
i riksbanken
(ökn. =
-)
2 496
-513
-164
Övriga
riksbankstransaktioner
-923
-1 160
-1 348
Summa
(l)+(2)
7 460
-6 548
858
Affärsbankernas
likvida tUlgångar
Korta
nettofordringar på riksbanken
2194
-2 587
-1040
Korta
nettofordringar på riksgälds-
kontoret
3 073
-3 455
3 471
Statsobligationer
2 039
-920
-1325
Korta
nettofordringar på spar- och
föreningsbanker
-338
634
-909
Summa
(1)
6 968
-6 328
197
Spar-
och föreningsbankernas likvida
tUlgångar
Korta
nettofordringar på riksgälds-
kontoret
-114
-96
12
Statsobligationer
268
510
-260
Korta
nettofordringar på affärsbanker
338
-634
909
Summa
(2)
492
-220
661
Källa:
Riksbanken.
Bil. Reviderad nationalbudget 1978 165
Tabell 9: 5 Affärsbankernas likviditetskvoter 19751978
Genomsnittligt överskott för affärsbanksystemet under
successiva 12-mänadersperioder. Procent
1975 1976 1977 1978
6,4
1,6
3,9
6,2
1,3
3,7
6,0 '
6,2
1,3
6,1
5,9
1,4
5,6
5,5
1,5
5,5
5,0
1,4
6,1
4,5
1,4
6,4
3,6
1,6
6,4
3,0
2,1
6,4
2,3
2,7
6,3
2,1
3,2
6,4
1,8
3,5
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
Anm. Systemet med utjämningsregler infördes i mars 1975.
Första fullständiga 12-mänadersperioden avser således värdet för februari 1976.
Tidigare uppgifter har beräknats successivt från mars 1975.
KäUa: Riksbanken.
9.2 Kreditinstitutens utlåning
Utlåningen på den organiserade kreditmarknaden växte
totalt med närmare 13 miljarder kr. 1977 tiU 69,5 miljarder kr. (tabeU 9: 6).
Den registrerade svenska upplåningen i utlandet ökade med drygt 9 miljarder kr.
och svarade således för huvuddelen av kredittillväxten 1977.
Affärsbankernas
kreditgivning i svenska kronor växte med 8,4 miljarder kr. till 15 miljarder
kr. 1977. Det var framför allt kreditgivningen tUl staten, som förändrades
genom ett omslag i positiv riktning på 6,4 miljarder kr.
Affärsbankernas
kreditgivning till bostadssektorn var av ungefär samma storleksordning 1977
som 1976. Utbetalningarna av bostadsbyggnadskrediter ökade i en snabbare takt
än avlyften 1977, varför tillväxten i stocken utestående byggnadskrediter blev
större 1977 än 1976. Nettoköpet av bostadsobligationer var av ungefär samma
omfattning båda åren.
Affärsbankernas
utlåning i svenska kronor till andra ändamål än bostäder var under perioden
oktober 1976september 1977 underkastade utiåningsbegränsningar (diagram 9: 1).
Under fjärde kvartalet 1977 ägde en kreditexpansion rum, som ledde till en
snabbare ökning i det utestående beloppet 1977 än 1976. Som framgår av tabell
9: 1 kom den ökade utlåningen i första hand företagssektorn tiUgodo.
Sparbankernas
och föreningsbankernas kreditgivning sjönk 1 miljard kr. 1977 till 6,4
miljarder kr. Minskningen föll med ungefär lika belopp på staten och hushållen.
De enskilda försäkringsinrättningarnas totala
nettoplaceringar på kre-
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan
166
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 9: 6 Kreditmarknaden 1976 och 1977
Milj. kr., nettobelopp
Långivare
Låntagare
Staten
Kommuner
Bostäder
Företag
Hushåll
Summa
1976
A /
Sverige
Riksbanken
2 371
3
-6
19
89
2 476
Affärsbanker
-4 145
-472
3 794
4 202
3 250
6 629
Spar- och föreningsbanker
414
15
2 020
1727
3 250
7 426
Enskilda försäkringsinrätt-
ningar
1346
56
2 359
2 568
6 329
Offentliga försäkringsinrätt-
ningar
3 006
1364
: 3
576
4 170
12 116
Allmänheten
3 960
439
461
2 028 .
6 888
Staten
2 518
2 330
650
5 498
Summa
6 952
1405
14 722
17044
7239
47362
B I
utlandet
Genom valutabanker
100
__
1489
1589
Genom mellanhandsinstitut
137
__
413
__
550
Övrigt
807
6 328
7 135
Summa
1044
8 230
9 274
C Totalt
A+B
6 952
2 449
14 722
25 274
7 239
56 636
1977
A /
Sverige
Riksbanken
-2 347
3
__
-16
34
-2 326
Affärsbanker
2 259
-143
3 945 .
6 232
2 750
15 043
Spar- och föreningsbanker
-248
177
2 112
1 590
2 750
6 381
Enskilda försäkringsinrätt-
ningar
1531
68
2 958
3 510
8 067
Offentliga försäkringsinrätt-
ningar
3 922
696
3 640
4 937
13 195
Allmänheten
3 549
-89
174
452
4 086
Staten
2 800
2 600
700
6 100
Summa
8 666
712
15 629
19 305
6234
50 546
B
lutlandet
Genom valutabanker
4 407
4 407
Genom mellanhandsinstitut
180
272
452
Övrigt
8 904
542
4 661
14107
Summa
8 904
722
9 340
18 966
C Totalt
A+B
17 570
1434
15 629
28 645
6 234
69 512
Anm. Tabell 9:6 visar olika sektorers upplåning på den
organiserade kreditmarknaden i Sverige samt deras registrerade upplåning i
utlandet. Den organiserade marknaden i Sverige är avgränsad till att omfatta
riksbanken, affärsbanker, sparbanker, föreningsbanker, enskilda och offentliga
försäkringsinrättningar samt allmänhetens förvärv av aktier, förlagsbevis och
obligationer samt dessutom mellanhandsinstitutens upplåning utanför bankerna
och försäkringsinrättningarna. Även statens utlåning ingår. Upplåningen i
utlandet innefattar valutabankernas refinansiering i utlandet och statens,
kommunernas, företagens och mellanhandsinstitutens långfristiga nettoupplåning.
I företagens upplåning ingår även nettot av den kortfristiga upplåningen i
utländska banker för finansiering av export och import. Bankernas utlåning till
hushållen har beräknats på ett ofullständigt underlag. Deras utlåning till
företag utgör restpost.
Källa: Riksbanken.
Bil. Reviderad nationalbudget 1978 .167
Tabell 9: 7 Allmänna pensionsfonden 19731977
Milj. kr.
1973 1974 1975 1976 1977
8 989
9 465
10 755
13 799
16 230
3 981
4 740
5 642
6 754
8 123
2 944
3 881
5 007
6 915
9 692
10 026
10 324
11 390
13 638
14 661
Influtna avgifter Räknenetto Pensionsutbetalningar
Tillväxt i fondkapital
KäUa: Allmänna pensionsfonden.
ditmarknaden växte med 1,7 miljarder kr. 1977 tiU drygt 8
miljarder kr. Den största delen av ökningen gick tiU företag.
Under 1977
accentuerades skillnaden i utvecklingstakt vad gäller aUmänna pensionsfondens
pensionsutbetalningar oeh ränteinkomster (tabell 9: 7). Under tidigare år har
fondens ränteinkomster täckt pensionsutbetalningarna. I slutet av 1976 skedde
en omsvängning så att även en viss del av avgifterna för 1977 måste användas
för att täcka pensionsutbetalningarna. Härigenom kom ökningen i fondkapitalet
att understiga de influtna avgifterna 1977. Fondtillväxten hos de tre första fonderna
uppgick 1977 tiU 14,7 mUjarder kr., vilket ändå blev ca 1 miljard kr. mer än
1976. Kapitalmarknadsplaceringarna
från dessa fonder blev lägre, 13,1
miljarder kr., då återlånen var av stor omfattning 1977. Storleken på
dessa lån är bl. a. avhängig läget på kreditmarknaden. I början av året
visade bankerna stor restriktivitet vid beviljandet av återlån under infly
tande av det då gällande utlåningstaket. Återlånen omfattades nämligen
också av utlåningstaket. Efter takets avskaffande steg återlånen kraftigt
och låg på en mycket hög nivå året ut.
En viss omfördelning i fondens kreditgivningsrnönster
skedde under
1977. Dess
kreditgivning till kommuner både i form av obligationer och
reverslån minskade till förmån för framför allt näringslivet. Fondens för
värv av bostadsobligationer blev av samma omfattning 1977 som 1976,
medan förvärven av statsobligationer blev betydligt större än året innan.
9.3 Den sektorvisa upplåningen
Statens budgetunderskott uppgick till 17,6 miljarder kr.
1977 jämfört med 6,9 miljarder kr. 1976 (tabeU 9: 8). Statens upplåning
utomlands under 1977 bestod dels av banklån på euromarknaden tUl ett belopp på
4,3 mUjarder kr., dels av några obligationslån på den internationella
kapitalmarknaden på tiUsammans 4,6 miljarder kr. Liksom under de närmast
föregående åren var statens inhemska upplåning till övervägande delen
långfristig och förlades i stor utsträckning utanför banksystemet. I samband
med bankernas likviditetsförbättring under senare delen av 1977 finansierades
emellertid även en del av underskottet i dessa.
Prop. 1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan i68
Tabell 9: 8 Statens budgetutfall samt upplåningsformer
19751977
Milj. kr., nettobelopp
1975
1976
1977
Budgetutfallet
(nettoutgift
= -)
-11461
-6 952
-17 570
Statsskuldens
förändring inom
landet
(ökn. = +)
11461
6 952
8 666
Skattkammarväxlar
och korttidslän
1 199
-3 218
558
Korta
obligationer
1 105
-344
-2 475
Långa
obligationer
6 703
6 341
5 948
Premieobligationer
1 575
2 025
1700
Sparobligationer
630
1 010
1 129
övrigt
249
1 138
1806
Statsskuldens
förändring utom
landet
(ökn. = -|-)
8 904
Totala
statsskuldens jöråndriiig
11461
6 952
17 570
Källa: Riksbanken och riksgäldskontoret.
Koinniiinernas utgiftsöverskott var lägre 1977 än 1976 (tabell
9: 9). Förbättringen i deras finansiella sparande uppgick till runt 1 miljard
kr. Kommunernas utrymme på den inhemska kreditmarknaden var begränsat 1977.
Upplåningen på denna marknad sjönk med 700 milj. kr. 1977. Även kommunernas
upplåning i utlandet var något lägre 1977 än 1976. Sammanlagt medgav
upplåningen ändock att kommunernas likvida tiUgångar kunde byggas upp med nära
1 miljard kr. 1977.
Under 1977 var igångsättningen av bostäder ca 4 000
lägenheter läg-
Tabell 9: 9 Kommunernas finansiella sparande 19751977
Milj. kr., nettobelopp
1975 1976 1977
Likvida
tillgångar
150
-627
937
Utlåning
269
379
103
Övriga
finansiella tillgångar
1 164
1044
Summa finansiella tillgångar 1583 796
Upplåning utomlands 1 024 1 044 722
Upplåning på svensk kredit
marknad 1214 1405 712
Övrig inhemsk upplåning 850 -187 890
Övriga skulder 875 .1 206
Summa skulder 3 963 3 468
Finansiellt sparande:
enligt finansräkenskaperna 2 380 2 672
enhgt realräkenskaperna -2
856 -3 387 -1870
Anm. Kommunernas finansiella sparande enligt
realräkenskaperna avviker något frän beräkningen enligt finansräkenskaperna på
grund av att vissa justeringar görs i kommunernas bokslutsredovisning, bl.a.
för att uppnå överensstämmelse med statens redovisning.
Kåltor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 169
re
än 1976 och uppgick till 53 000. Bostadsinvesteringarna minskade med drygt 6 %
i volym 1977 men kostnadsstegringen innebar dock, att de växte med 7 % i
löpande priser. Under 1977 var också utbetalningarna i bostadsbyggnadskredher
större än 1976 eller 15,7 miljarder kr. mot 15,3 mUjarder kr.
Antalet
färdigställda lägenheter var ca 1 000 lägre 1977 än 1976. Avlyften för 1977
var större än 1976. Takten i avlyften var dock ojämn under loppet av året med
en nedgång under de tre första kvartalen samt en kraftig uppgång under sista
kvartalet jämfört med motsvarande perioder 1976. Sektorns nettoupplåning på
obligationsmarknaden ökade i snabbt tempo 1977 (tabell 9:10). Försäkringsbolagen
svarade för drygt hälften av ökningen. Deras placeringskapacitet växte nämligen
betydligt 1977. Totalt ökade bostadssektorns nettoupplåning på kreditmarknaden
inkl. staten med 900 milj. kr. 1977.
Företagssektorns
investeringar i byggnader och maskiner ökade värdemässigt med 1,3 miljarder
kr. 1977. Samtidigt ägde ett lageromslag rum från en lageruppbyggnad på ca 8
miljarder kr. 1976 till en avveckling av lagren på 1,5 miljarder kr. 1977.
Företagens finansieringsbehov för fasta investeringar och lager avtog således
1977. Deifinitiva uppgifter om företagens bruttosparande 1977 är ännu inte
tillgängliga. Uppgifter om bruttovinstmarginalerna dvs. kvoten mellan
bruttovinster och försäljningsintäkter för industriföretag med minst 500
anställda visar en nedgång från 6,8 % 1976 tiU 4,9 % 1977. ResuUaten för de
stora industribolagen tyder på ett försämrat bruttosparande för hda
företagssektorn 1977 och bruttosparandet för sektorn förefaller ha minskat mer
än dess finansieringsbehov. Försämringen i sektorns finansiella sparande
beräknas sålunda ha uppgått tiU drygt 2 miljarder kr. 1977.
Försämringen
av företagssektorns finansiella sparande 1977 har täckts genom en ökad
upplåning på kreditmarknaden, både den svenska och utiändska. Företagens
upplåning i Sverige var 2,3 miljarder kr.
Tabell
9: 10 Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 19761977
Milj.
kr., nettobelopp
1976
1977
Obligationer
8 443
10 316
Direkta
lån från bankerna
2 302
2 105
därav:
affärsbankerna
1454
1451
spar- och föreningsbankerna
848
654
Län från
enskilda och offentliga för-
säkrings!
nrättni ngar
940
501
Staten
2 518
2 800
Övrigt
519
-93
Summa
14 722
15 629
Källa:
Riksbanken.
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad fuiansplan no
Tabell
9:11 Företagens upplåning på kreditmarknaden 1976 och 1977
Milj.
kr., nettobelopp
1976
1977
/
Sverige
Obligationer
och förlagslän
Aktier
Direkta
banklån
därav:
affärsbanker
Upplåning
hos övriga institut
Staten
4 248
2 312
5 091
3 801
3 063
2 330
4 196
1479
6 570
5 481
4 460
2 600 .
Summa
17 044
19 305
/
utlandet
Genom valutabanker Genom mellanhandsinstitut Övrigt
1489
413
6 328
4 407
272
4 661
Summa
8 230
9 340
Totalt
25 274
28 645
Källa:
Riksbanken.
större
1977 än 1976 (tabell 9:11). Det var särskilt affärsbankernas kreditgivning som
expanderade. Även försäkringsbolagens ökade placeringskapacitet kom företagen
tillgodo detta år. Sektoms upplåning utomlands var ca 1 miljard kr. större 1977
än 1976 (tabell 9: 11). Den stora upplåningen medförde för året som helhet en
uppbyggnad av sektorns banktillgodohavanden. Utvecklingen under loppet av året
fram till hösten präglades emellertid av en betydande likviditetsneddragning i
samband med förskjutningar i betalningsmönstret gentemot utlandet.
Likviditetsutvecklingen var dock differentierad mellan de olika branscherna.
Under årets senare del skedde en stark uppbyggnad av likviditeten.
9.4
Utblick 1978
Utifrån
de inkomst- och utgiftsprognoser för de olika sektorerna, som presenteras i de
övriga kapitlen, framläggs i det följande vissa skattningar för dessa sektorers
finansiella variabler för 1978.
Statens
budgetunderskott beräknas uppgå till ca 40 miljarder kr. 1978. Mot bakgrund av
ett fortsatt stort underskott i bytesbalansen kommer staten även 1978 att
företa utiaiidsupplåning i stor omfattning. Statens anspråk på den svenska
kapitalmarknaden kommer också att växa 1978. Dessutom kommer bankerna i ökad
utsträckning att bli engagerade i finansieringen av budgetunderskottet.
Kommunernas
finansiella sparande förväntas förbättras kraftigt 1978 till följd av bl. a.
stark tillväxt i deras skatteintäkter. Detta skulle kunna innebära fortsatt
växande likviditetsresurser för kommunerna, även om deras upplåningsmöjligheter
på den svenska kreditmarknaden blir bé-
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 171
gränsade
1978. Stora olikheter förekommer dock mellan kommunerna.
Igångsättningen
av bostäder, som återhämtades i slutet av 1977, beräknas 1978 öka med ca 11 %
eller 6 000 lägenheter tiU 59 000. Samtidigt uppskattas färdigställandet bli
av samma omfattning 1978 som 1977. Bostadsinvesteringarnas volymmässiga ökning
förefaller därmed bli kraftig 1978 eller närmare 15 %. Investeringsutgifterna
beräknas öka med 24 % i löpande priser, trots en viss dämpning i
kostnadssteg-ringstakten. Behovet av bostadsbyggnadskrediter kommer således att
växa kraftigt 1978. I överenskommelsen mellan delegationen för bostadsfinansiering
och affärsbankerna, sparbankerna och föreningsbankerna har dessa förklarat sig
villiga att, med en viss fördelning mellan bankerna, svara för de
byggnadskrediter, som kommer att krävas enligt bostadsbyggnadsplanen för 1978.
Överenskommelsen
om bostadsfinansieringen 1978 avser även bankernas bidrag till den långa
bostadsfinansieringen. Bankerna förklarade sig viUiga att öka sitt nettoinnehav
av bostadsobligationer med 6 miljarder kr., med följande fördelning:
Fördelning
av nettoökning av bostadsobligationer 1978, milj. kr.
affärsbanker 3 560
sparbankerna 2
090
föreningsbankerna 350
Summa 6 000
Företagssektorns
fasta investeringar beräknas öka med 1,2 miljarder kr. i värde 1978 tUl 35,8
miljarder kr. Lagerawecklingen kommer att fortsätta 1978 och uppskattas till
6,8 miljarder kr. jämfört med 1,5 miljarder kr. 1977. Detta pekar på ett
fortsatt avtagande finansieringsbehov för fasta investeringar och lager.
Jämfört med 1977 kan under 1978 dessutom en viss förbättring av sektorns
bruttosparande förväntas. En sådan utveckling tillsammans med en svag
investeringsutveckling och en omfattande lageravveckUng innebär att företagens
finansiella sparande kommer att förbättras relativt kraftigt 1978.
Sammanfattningsvis
pekar nu föreliggande beräkningar av de olika realsektorernas inkomster och
utgifter på en klar förskjutning i mönstret för det finansiella sparandet
19771978. Statens finansiella underskott beräknas stiga kraftigt samtidigt som
bostadssektorns finansieringsbehov tUltar väsentligt. Mot detta står en väntad
ökning av hushållssparandet och en förstärkning av kommunernas finansiella
sparande samt framför allt en betydande sänkning av företagens
sparandeunderskott. Tillsammantaget skulle sparandebristen i den svenska
ekonomin och därmed även bytesbälansunderskottet minska något. Utvecklingen
på den svenska kreditmarknaden under 1978 kommer således att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 172
präglas
främst av det starkt ökande penningtillflödet från statens budgetunderskott
och formerna för dess finansiering. Kredittillförseln till bostadssektorn
kommer att ökas. Företagens kreditefterfrågan är svårbedömd. Trots den antagna
sparandeförbättringen är det möjligt att deras kreditefterfrågan fortsätter att
vara hög med hänsyn till behovet att återställa den reala Ukviditeten från de
senaste årens försämring.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 173
UTBLICK MOT 1979 OCH 1980
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 175
10
Utblick mot 1979 och 1980
10.1 Inledning
Ekonomisk-poUtiska
åtgärder får i regel effekter på utvecklingen under flera år. Vid utformningen
av den ekonomiska politiken är det självfallet av vikt att så långt som möjligt
kunna beräkna dessa effekter. När regeringen i aprU 1977 föreslog ett antal
åtgärder, låg tiU grund för dessa en uppfattning om ekonomins utveckling de kommande
åren. I den reviderade nationalbudgeten 1977 redovisades sedan i räkneexemplets
form en tänkbar utveclding för 1978 och 1979. Det påpekades samtidigt att
kalkyler av detta slag självfallet är osäkra, men det ansågs ändå väsentiigt
att redovisa dem.
Riksdagen
uttryckte vid behandlingen av kompletteringspropositionen sin
tillfredsstäUelse med att en utblick mot de närmaste åren' presenterades. Man
uttryckte också önskemål om att det även i kommande reviderade
nationalbudgeter skulle redovisas kalkyler som sträckte sig 2 å 3 år framåt.
Mot
denna bakgrund redovisas i föreliggande kaphel en tänkbar utveckling av
Sveriges ekonomi under 1979 och 1980. Kalkylerna är med nödvändighet osäkra.
Sedan den reviderade nationalbudgeten 1977 har emellertid beräkningsmetoderna
förbättrats. De beskrivs i avsnitt 10.2. Förutsättningar och resultat redovisas
i avsnitt 10.3 10.11. Kalkylerna sammanfattas i kapitel 1.
Utgångspunkten
för beräkningama är den bild av 1978 som tecknas i kapitel 1 i den reviderade
nationalbudgeten. Hänsyn har tagits till effekterna av att den allmänna
arbetsgivaravgiften vilken sänktes från 4 % tUl 2 % den 1 januari 1978 tas
bort helt den 1 juli 1978 enligt förslag i den reviderade finansplanen.
10.2 Metod
Kalkylerna
har byggts upp kring två modeller. Den ena beskriver den reala utvecklingen
dvs. den volymmässiga förändringen i ekonomins olika delar. Den andra
beskriver prisernas och lönemas utveckling.
I
den reala modellen är näringslivet uppdelat i fyra branscher, nämligen jord-
och skogsbruket, industrin (inkl. gruvor och el-, gas-, vatten- och värmeverk),
byggnadsverksamheten och den privata tjänstesektorn. Därtill kommer offentlig
sektor uppdelad på staten och kommunerna. Samtliga delar av den slutliga
användningen privat konsumtion, offentlig konsumtion, bruttoinvesteringar,
lagerförändring och export anges exogent, dvs. som utifrån givna
förutsättnmgar. Leveranserna mellan de olika sektorerna bestäms endogent med
hjälp
Prop.
1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan 176
av
en "input-output-matris". I modellen beräknas också vilken produktion
i olika branscher och vilken import dessa förutsättningar resulterar i. Via
antaganden om produktivitetsutvecklingen beräknas också sysselsättningens
utveckling. Resultaten av modellberäkningarna redovisas i form av
försörjningsbalanser, bytesbalanser, etc.
Prismodellen
anger bl. a. de bokföringsmässiga sambanden mellan internationella priser,
inhemska priser, löner och vinster. Modellen ger prisutvecklingen för såväl
privat som offentlig sektor. Den privata sektorn är uppdelad i en
konkurrensutsatt sektor, vilken schablonmässigt antagits sammanfalla med
industrin, och en sektor som är skyddad från utländsk konkurrens vilken i
modellen utgörs av övriga näringslivet. Via priser på import och
insatsleveranser tas hänsyn till kostnadsutvecklingen på förbrukningen av varor
och tjänster. Förutsättningarna rörande produktivitetsutvecklingen i olika
branscher är desamma i prismodeUen som i den reala modellen. Genom att ange tre
av de fyra faktorer som nämndes ovan intemationeUa priser, inhemska priser,
löner och vinster kan den fjärde beräknas i prismodellen. Vilka överväganden
som har gjorts i dessa avseenden redovisas i avsnitt 10.4.
Såsom framhåUits ovan är
de.båda modellerna inbördes beroende.. Därför har flera beräkningsomgångar fått
göras innan den bild som redovisas i detta kapitel har kommit fram. Viktiga
delar av beräkningarna har också gjorts vid sidan av modellerna. Det gäller
exempelvis bestämningen av offentlig konsumtion, bruttoinvestering,
lager-förändring och export. Dessa faktorer införs som tidigare nämnts som
givna förutsättningar i den reala modellen. De metoder som har använts vid
sådana beräkningar beskrivs nedan.
10.3
Den internationella konjunkturutvecklingen
Utsikterna
för den internationella konjunkturen under de kommande åren måste bedömas mot
bakgrunden av den dramatiska utvecklingen sedan 1973. Den konjunkturnedgång
som ägde rum 1974 1975 var den djupaste sedan 1930-talet. En långsam
återhämtning har ägt rum under loppet av snart tre år. Kapacitetsutnyttjandet
inom näringslivet är emellertid fortfarande mycket lågt i de flesta industriländerna.
Samtidigt har
industrivärlden och utvecklingsländerna ett mycket stort samlat underskott i
bytesbalansen mot OPEC-länderna. Vissa av industriländerna, främst
Förbundsrepubliken Tyskland och Japan, har betydande överskott i sina
bytesbalanser medan andra länder har mycket stora underskott. För flera av de
senare länderna utgör denna obalans en allvarlig begränsning för möjligheterna
att föra en aktiv konj unkturpoUtik.
Bil. Reviderad nationalbudget 1978 177
Ett annat problem utgör den ökning av den internationdla
inflationen som inleddes under högkonjunkturen 19721973 och som förstärktes
i och med oljeprishöjningen 1973. Trots den mycket svaga konjunkturutvecklingen
därefter har inflationen i många länder kunnat nedbringas i endast begränsad
omfattning. Den starka inriktningen i flertalet länder på prisstabiUsering har
emeUertid för OECD-området ' som helhet medfört en dämpning i prisstegringarna.
Klarast har dämpningen kommit till uttryck för varor i internationell handel
för vilka priserna i år väntas stiga med högst 5 %.
Inom de stora västeuropeiska länderna torde
förutsättningarna vara mindre goda för en mer väsentlig ökning av
tillväxttakten de närmaste åren. I Förbundsrepubliken Tyskland antas tillväxten
i år bli 3 a 4 %. Sysselsättningsläget riskerar därmed att försämras. En viss
ökning av tillväxttakten skulle kunna ske de närmaste åren, men utan omfattande
stimulansåtgärder torde den emellertid inte bli mer än 3,5 å 4 % 1979 och 1980.
De grundläggande förutsättningar som tidigare skapade en jämn och snabb tiUväxt
i Frankrike anses fortfarande föreligga. Även i Frankrike skulle man därför
kunna räkna med en viss ökning av tillväxttakten. Den fortsatt relativt
dämpade utvecklingen i omvärlden som kan förutses 1979 och 1980 utgör emdlertid
en begränsning för Frankrikes del. I Storbritannien är förutsättningarna goda
för en period av i förhållande till tidigare år hög ekonomisk tillväxt. De
senaste årens restriktiva politik har återfört landet till ett läge av monetär
och extern balans. Den ökande oljeproduktionen i Nordsjön ger en viss stimulans
till ekonomin.
De mindre ekonomierna i Västeuropa brottas allmänt med
stora problem med de externa balanserna. Den ekonomiska tillväxten i dessa
länder väntas därför bli mindre än i de stora länderna. De nordiska länderna
har under senare år fört en expansiv politik och därmed dragit på sig en
betydande utländsk skuldsättning. Samtidigt har den ogynnsamma
kostnadsutvecklingen i flera fall framtvingat devalveringar. Man kan utgå
ifrån att den inhemska efterfrågan i de nordiska ländema inte tUlåts öka
särskUt starkt åtminstone under 1979. För Västeuropa som helhet förutses en
viss förstärkning av produktionstillväxten 1979 och 1980 jämfört med tidigare
år, se tabdl 10: 1.
Tabell 10:1 Bruttonationalprodukt i OECD-området 19771980
Årlig procentuell volymförändring
1977 1978 1979 1980
Förenta staterna 5 45 3,5 4
Japan 5 55,5 6 6
Västeuropa 2 2,53 3,5 4
OECD, totalt 3,5 3,54 3,54 44,5
12 Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 150. Bilaga 1. Bil
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150 Bilagal Reviderad finansplan ns
Förenta staterna har ensamt bland de stora västekönomierna
upplevt en tillfredsställande expansion under de senaste två åren. Den senaste
tidens tecken på en uppgång i inflationen, den negativa utvecklingen av den
externa balansen och oron för dollarns värde kan emellertid lägga hinder i
vägen för en fortsatt expansiv ekonomisk politik och leda till en förskjutning
av politiken mot kreditpolitisk åtstramning. Detta vänfas leda till en dämpning
av tillväxten under loppet av 1978, och 1979 och 1980 förutses bli sämre år än
de tre närmast föregående. Japan hade 1977 den högsta tillväxten i
OECD-området, drygt 5 %. Den kraftiga tillväxten har emdlertid inte som i många
andra länder vid snabb tillväxt resulterat i stora underskott i bytesbalansen.
Det beror på den japanska ekonomins grundläggande strukturella inriktning på
exporten. Även 1979 och 1980 kan man vänta en exportledd tillväxt i ungefär
samma takt i lapan.
Denna kortfattade genomgång tyder på att tillväxttakten i
OECD-området sannolikt kommer att öka endast långsamt de närmaste åren. En
tillväxttakttakt på över 4,5 % anses nödvändig för att reducera arbetslösheten
i Västeuropa. Detta hänger delvis samman med den f. n. snabba ökningen av
arbetskraftsutbudet som har sin grund i både demografiska förhållanden och en ökad
förvärvsintensitet bland kvinnorna. Den tillväxttakt som har angivits i tabell
10: 1 torde därför inte möjliggöra någon reduktion av arbetslösheten i
Västeuropa förrän tidigast 1980. Kapacitetsutnyttjandet torde därmed fortsätta
att vara lågt de närmaste åren.
Det innebär att man trots en produktionstillväxt på
3,54,5 % per år troligen får räkna med en relativt svag utveckling av
världshandeln. De tidigare normala relationerna mellan produktionstillväxt och
handelstillväxt gäller inte vid nuvarande låga kapacitetsutnyttjande. Sålunda
var 1977 den procentuella ökningen av världshandeln bara något större än den
procentuella ökningen av bruttonationalprodukten. Även 1978 1980 får man räkna
med en världshandelstillväxt som ligger obetydligt över BNP-tillväxten. En
bidragande orsak härtill är de protektionistiska tendenser som på flera håll
har börjat göra sig gällande. De förutsättningar rörande världshandelns
tillväxt som har gjorts vid beräkningarna av den svenska exporten 1979 och 1980
redovisas i tabell 10: 2.
Tabell 10: 2 Bruttonationalprodukt, världshandel och
internationella priser 1977 1980
Ärlig
procentuell förändring
1977
1978 1979
1980
BNP i OECD-området Världshandel, volym Internationella
priser'
3,5.
4,5
8
3,5-4 3,54 4,55 5 5 5
44,5 6
5
' I nationella valutor.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 179
Den
dämpning av den allmänna internationella prisstegringstakten som ägt rum under
1977 väntas fortgå under 1978. Det låga kapacitetsutnyttjandet gör att man
även för 1979 och 1980 kan räkna med en måttlig internationell prisstegring. De
tendenser till prisstegringar som gör sig gällande från efterfrågesidan väntas
motverkas av att produktiviteten stiger. Globalt sett väntas ett
utbudsöverskott på olja bli bestående fram till början av 1980-talet. Några
större risker för drastiska ökningar av oljepriset anses därför inte
föreligga. Inte heller för huvuddelen, av andra råvaror finns det f. n. tecken
som tyder på prisstegringar i snabbare takt än den som väntas för
industrivaror. Den förutsatta internationella prisstegringen redovisas i
tabell 10: 2. Som alltid när det gäller utvecklingen av priser på varor i
internationell handel finns det skäl att framhålla den stora osäkerheten.
10.4
Löner och priser
De
löneavtal för 1978 och 1979 som har slutits för huvuddelen av den privata
arbetsmarknaden och det föreslagna borttagandet av den allmänna
arbetsgivaravgiften fr. o. m. den 1 juli 1978 har lagt grunden för en måttlig
kostnadsökning de närmaste åren i Sverige. Inte heller prisimpulserna från
utlandet väntas verka uppdrivande på inflationstakten.
Vid beräkningen av
prisutvecklingen i den prismodell som tidigare nämnts har lönerna förutsatts
öka med 7 % per år både 1979 och 1980. För 1979 ligger den antagna
löneutvecklingen i linje med redan slutna avtal när hänsyn har tagits till bl.
a. löneglidning. Det kan vidare nämnas att de prisprognoser som framkommer ur
modellen ligger väl under de prisgränser som har angetts i de nämnda
löneavtalen. För 1980 har schablonmässigt antagits gälla samma utveckling som
för 1979. I modellen antas vidare samma löneökning gälla för både den
konkurrensutsatta och den skyddade delen av näringslivet.
De produktivitetsreserver
som finns f. n. och den relativt snabba produktionsökning som beräkningarna
visar på (vilket kommer att framgå nedan) gör det rimligt att räkna med en
produktivitetsökning 1979 och 1980 som ligger över den långsiktiga trenden.
Produktiviteten i industrin beräknas 1978 öka med 6 %. För 1979 och 1980 förutsätts
en fortsatt snabb produktivitetsökning på 6 % resp. 7 %. En bidragande orsak
till den förväntat relativt snabba produktivitetsstegringen är att många som
idag är sysselsatta utanför den direkta produktionen - i utbildning, i
reparations- och underhållsarbeten etc. kommer att övergå till
produktionsverksamhet när efterfrågan stiger. Även den minskning av de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna företagsutbildning,
arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbeten etc. som torde kunna ske vid en
ökad aktivitetsnivå väntas bidra något till produktiv!-
Prop. 1977/78:150 Bilagal Reviderad fmansplan igo
Tabell 10: 3 Priser 19771980
Ärlig procentuell förändring
1977 1978 1979 1980
Importpriser»
10,5
Terms-of-trade
-4
Exportpriser
6,5
Konsumentpriser
11
10,5
5
-3
0
7
5
11
5,5
5 O
5 5,5
1 I svenska kronor.
tetsökningen. Svårigheterna att göra säkra prognoser av
denna variabel är självklart stora.
Genom en
relativt långsam kostnadsutveckling både när det gäller löner och importerade
råvaror och halvfabrikat finns det utrymme för en återhämtning av vinsterna
1979 och 1980. Vid prisberäkningarna har förutsatts att vinståterhämtningen
inte blir större än att exportprisernas ökningstakt kan hållas i nivå med den
internationella prisstegringen, dvs. att "terms-of-trade" skall vara
oförändrade. Det medger ändå en ökning av driftöverskottets andel av
förädlingsvärdet i industrin till den nivå som rådde 1971 oeh 1972. 1 den
skyddade sektorn antas också en viss vinståterhämtning komma att ske när
efterfrågan stiger.
Huvudresultaten
av prisberäkningarna återges i tabell 10: 3. Konsumentprisernas stegringstakt
beräknas med utgångspunkt från den låga kostnadsökningen kunna begränsas till 5
a 6 % per år 1979 och 1980. De antaganden som har gjorts rörande lönernas och
vinsternas utveckling de närmaste åren är centrala för prisprognosen. I
tabellen anges också som jämförelse importprisernas utveckling.
10.5 Export
Exportprognoserna utgår från de förutsättningar som
angivits ovan, nämligen att världshandeln uppvisar en måttlig tillväxt på 5
resp. 6 % för 1979 och 1980 samt att de svenska exportpriserna inte stiger snabbare
än världsmarknadspriserna (oeh priset på vår import). Dessutom har hänsyn
tagits till effekterna av de relativprisförändringar som har beräknats ske t.
o. m. 1978.
För
exporten av bearbetade varor spelar förskjutningar i relativpriserna en
väsentlig roll. Stiger priserna på våra exportvaror snabbare än priserna på
andra länders exportvaror får vi räkna med en förlust av marknadsandelar för
svensk export. På motsvarande sätt vinner svenska exportvaror marknadsandelar
vid en sänkning av våra relativa exportpriser. Den fulla effekten av
prisförändringen kan väntas mogna ut med en viss tidseftersläpning. Hur stor
exportens elasticitet med avseende på relativprisförändringar är (dvs. med hur
många procent exporten minskar när relativpriset stiger med en procent) och
hur effekterna av denna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. Reviderad
nationalbudget 1978
181
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
10: 4 Export 19771980
Arlig
procentuell volymförändring
1977
1978
1979
1980
Bearbetade varor Råvaror
0,3
-2,5
8-8,5 5,5
7 6
9 7
Export
av varor
0,2
5,6
5,8
7,9
Export
av tiänster
1,4
0,9
2,0
2,0
Export
av varor och tiänster
0,3
5,0
5,5
7,5.....
priskänslighet
fördelar sig över tiden är mycket ovisst. Konjunkturinstitutet har tidigare
räknat med att elasticiteten är sammanlagt 1,8 fördelat med 0,5, 0,7, 0,4 och
0,2 på första, andra, tredje resp. fjärde året.
Vid
beräkningarna av exporten 1979 och 1980 har flera olika elasti-citetstal och
tidsfördelningar prövats. Efter dessa beräkningar har bedömningen gjorts för
det första att de på exporten kvarvarande dämpande effekterna av
relativprishöjningarna 1975 och 1976 torde vara mycket små eller kanske inga
alls under 1979 och 1980. För det andra torde relativprissänkningarna 1977 och
1978 komma att få en positiv inverkan på Sveriges marknadsandelar under 1979
och 1980.
Den
prognos som bedömts som mest sannolik förutsätter att elasticiteten vid
relativprishöjningar är högre än vid rdativprissänkningar. Exportens
priskänslighet med avseende på de relativprissänkningar som har förutsatts för
1977 och 1978 har antagits vara 1,3. Återhämtningen av marknadsandelar skulle
då uppgå till ungefär 5 % för 1979 och 1980 tUlsammans.
Fartygsexporten
beräknas 1978 ligga på en volymnivå som är ca 55 % lägre än 1976 års höga nivå.
Exporten av fartyg kan väntas fortsätta att minska även de närmaste åren.
Exporten av råvaror har antagits öka i samma takt som världshandeln. För
tjänsteexporten har en måttiig ökning antagits. Exportprognoserna redovisas i
tabell 10: 4.
10.6
Konsumtion
Den
privata konsumtionsvolymen minskade 1977 med närmare 1 %. Även för 1978
förutses en minskning. För 1979 och 1980 har som redan nämnts lönerna
förutsatts öka med 7 % per år och priserna med 5,5 % per år. Reallönerna skulle
därmed öka med 1,5 % per år. Mot bakgrund av den allmänna bUden av ekonomin
under 1979 öch 1980 när det gäller exempelvis bytesbalansutveckling,
kapacitetsutnyttjande och inflationsförväntningar, har en real ökning av den
privata konsumtionen med 1,5 % om året bedömts vara möjlig. Det innebär att den
privata konsumtionen i kalkylen ökar i takt med reallönerna.
13
Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil
Prop. 1911118:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan i82
Tabell 10: 5 Konsumtion 19771980
ÅrUg procentuell volymförändring
'. , 1977
1978
T979
1980
Privat
konsumtion
-0,9
-1,0
1,5
1,5
Statlig konsumtion Kommunal konsumtion Offentlig
konsumtion
0,6 3,8 2,7
-0,8 4,1 2,5
0,5 3,0 2,2
0,5 3,0 2,2
Total
konsumtion
0,3
0,2
1,7
»'7
Den statliga konsumtionen har varit i stort sett
oförändrad mellan 1976 och 1978. I långtidsbudgeten för den närmaste
femårsperioden anges den konsumtionstUlväxt som följer av redan gjorda
åtaganden till 0,5 % per år. Här har antagits att denna utveckling även gäller
för 1979 och 1980.
Den kommunala konsumtionen beräknas i kapitel 8 öka med ca
4 % per år 1977 och 1978. De senast tUlgängliga planerna i landsting och primärkommuner
tyder på en ökningstakt om ca 3,6 % per år de närmaste åren. Emellertid fiims
det tecken som tyder på att dessa planer kan komma att nedrevideras något.
Kommunalskatten har ökat kraftigt under 1970-talet, särskilt de senaste åren.
Från 1970 till 1978 har medelutdebiteringen ökat från 21,00 kr. tUl 28,71 kr.
per skattekrona. Motståndet mot ytterligare kommunala skattehöjningar torde ha
vuxit. Av betydelse i sammanhanget är att denprivata konsumtionen minskar 1977
och 1978. Ytterligare en faktor som verkar återhållande på den kommunala expansionen
de närmaste åren är att kommunerna inte längre kommer att få kraftiga
inkomsttillskott genom eftersläpningseffekten i systemet med utbetalning av
kommunalskattemedel, ett förhåUande som beskrivs närmare i kapitel 8.
Sammantaget har de överväganden som gjorts medfört att den kommunala
konsumtionen här har antagits öka något långsammare 1979 och 1980 än tidigare
år. Prognoserna rörande konsumtionsutvecklingen sammanfattas i tabell 10: 5.
10.7 Investeringar
Industrins investeringar beräknas som framgår, av kapitel
7 minska med 16 % 1977 och 12 % 1978. Flera faktorer talar för att investeringsnivån
åter kommer att öka 1979 och 1980.
Efterfrågeläget för industrins vidkommande förutses
förbättras påtagligt under 1979 och 1980. Efterfrågeökningen kommer främst
från exporten vilken i högre utsträckning än andra efterfrågekomponenter
riktar sig enbart mot inhemsk produktion. Denna utveckling börjar redan 1978
och torde lägga grunden för mer positiva förväntningar rörande de
1 Redovisas i bilaga 2 till kompletteringspropositionen.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 183
Tabell
10: 6 Industrins Investeringar 19771980
Årlig
procentuell förändring
1977
1978 1979 1980
-16
-12
6
9
-4
1
5
5
1
6
6
7
Bruttoinvesteringar
Produktion
Produktivitet
framtida
avsättningsmöjligheterna och därmed stimulera investeringarna.
Den
tidigare utvecklingen mot ett allt lägre kapacitetsutnyttjande torde brytas
redan 1978. De produktivitetsökningar som kan väntas 1979 och 1980 ligger över
den långsiktiga trenden. Kapacitetsgapet kommer därmed att minska.
Investeringsnivån beräknas 1978 ha kommit ner på en så låg nivå att
kapitalstocken endast tillväxer mycket långsamt. Enligt schablonmässiga
beräkningar skulle tUlväxten i industrins realkapital-stock ha minskat från ca
3.% 1976 tiU ca 1 % 1978. Med ett successivt högre kapacitetsutnyttjande kan
industrins investeringar åter öka från den låga nivån 1978.
Vinsterna
i industrin förväntas de närmaste åren återhämta sig. En förutsättning för
detta är den relativt måttliga kostnadsökning som man kan räkna med både när
det gäller lönekostnaden per producerad enhet och när det gäller priserna på
importerade insatsvaror. Även återhämtningen av vinsterna torde verka
stimulerande på investeringarna i industrin.
Varje
prognos av industrins investeringar över en längre period är naturligtvis
osäker. De faktorer som redovisas ovan gör det troligt att investeringsnivån
stiger. Vid beräkningarna har ändå antagits en ganska måttlig ökning av
investeringsaktiviteten i industrin. Ökningen motsvara halva nedgången mellan
1976 och 1978. Investeringsprognosen och några faktorer som kan inverka på
investeringarna redovisas i tabell 10:6.
Investeringarna
i jord- och skogsbruket förutsätts öka något 1979 och 1980. Bedömningen baseras
på preliminärt underlag till den avstämning av 1975 års långtidsutredning, som
avses bli presenterad hösten 1978. Inom handeln finns ännu fram till 1980 en
viss överkapacitet på grund av de stora investeringarna de senaste åren.
Investeringsvolymen antas därför minska de närmaste åren. Handelsflottans
investeringar förutses oekså minska relativt kraftigt.
Bostadsinvesteringarna
har beräknats med utgångspunkt från att ea 65 000 lägenheter påbörjas vardera
året 1979 och 1980. Ökningen från 1978 antas falla på flerfamiljshus, medan
småhusinvesteringarna antas ligga på samma nivå som 1978. Investeringarna i
fritidshus väntas öka något de närmaste åren. Investeringsnivån vid de stadiga
myndigheterna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150
Bilaga 1 Reviderad fmansplan
184
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
10: 7 Bruttoinvesteringar 19771980
.1977
1978 ,
1979..
1980
Näringsliv
därav:
industri
Statliga
myndigheter och affärsverk
Kommuner
Bostäder
Totala
bruttoinvesteringar
-6,5
-16,3
-3,7
8,6
-6,3
-3,4
-9,0
-12,0
7,9
0,1
14,8
-0,9
2;9
6 0
2 8.2 .
3,4
3,5 9 0 2 . 8. 3,7
och
affärsverken antas vara densamma 1979 och 1980 som 1978. De kommunala
investeringarna har förutsatts öka med 2 % per år. De totala
bruttoinvesteringarna redovisas i tabeU 10: 7.
Lageravvecklingen
1978 beräknas bli mycket kraftig, se kapitel 7. Vid slutet av 1978 skulle en
stor del av de överlager som delvis med statligt stöd byggdes upp under 1975
och 1976 yara avvecklade. Det finns därför anledning anta att lageravvecklingen
1979 kommer att bli långsammare än under 1978. Den relativt kraftiga produktionsökningen
som förutses 1979 och 1980 kan vidare beräknas medföra en tendens till
uppbyggnad av insatsvarulager. Under 1978 skulle denna tillsammans med en viss
fortsatt avveckling av färdigvarulagren kunna resultera i en mindre
lageruppbyggnad nar det gäller de totala lagren. I diagram 10: 1 redovisas den
utveckling av lagerkvoten i industrin som följer av de gjorda
förutsättningarna.
Diagram
10:1 Lagerkvoten inom industrin 19631980
opaginerad Kontrollera mot PDF
26
-
A
24
/ \
/
\
/ \
22 20
i
\
/
r
- V
18
yl
TsJ-
v
16
-
±
1980
1975
1965
1970
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm.
Lagerstocken i procent av bruttoproduktionen, båda räknade i 1975 års priser.
Källor:
Ekonomidepartementet och statistiska centralbyrån.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 185
10.8
Produktion
I
den reala modellen har produktionsutvecklingen i olika branscher beräknats.
Produktionsutvecklingen är i modellkalkylerna en följd av antaganden
beträffande tre faktorer. Den första utgörs av förändringar i den slutliga
efterfrågan privat konsumtion, offentlig förbrukning, bruttoinvesteringar,
lagerförändring och export. Den slutiiga efterfrågan har fördelats på
producerande bransch på grundval av historiska mönster och med hänsyn till det
aktuella konjunkturläget. Som underlag har funnits de preliminära branschvisa
försörjningsbalanser för 19631975 som används i arbetet med avstämningen av
1975 års långtidsutredning samt underlaget tiU den reviderade nationalbudgeten.
Den andra faktorn är
utvecklingen av insatsleveranser mellan olika branscher och förädlingsvärdets
andel av bruttoproduktionen. Efter mönster från långtidsutredningama har
insatskoefficienter och förädlingsvärdesandelar uppskattats för 1979 och 1980.
Dessa styr i sin tur tillsammans med produktionsutvecklingen efterfrågan i
form av insatsleveranser.
Den
tredje faktorn är hur stor del av efterfrågan som tillgodoses genom import av
varor och tjänster och hur stor del som tillgodoses genom hemmaproduktion. Det
bestäms av de importfunktioner som redovisas i avsnittet om import nedan.
Den
produktionsutveckling i enskUda branscher som framkommer i modellen är till sin
natur osäker. Resultaten tyder emellertid på att industriproduktionen skuUe
öka med ca 5 % 1979 och ca 6 % 1980. Hela bruttonationalprodukten skulle komma
att öka med ca 3,54 % 1979 och 44,5 % 1980.
10.9
Sysselsättning
Produktionsutvecklingen
resulterar via de produktivitetsantaganden som har gjorts i en utveckling av
arbetskraftsefterfrågan mätt i timmar. Översättningen av produktion till timmar
och av timutveckling till antal sysselsatta personer är svår att göra. Likaså
är osäkerhetsmarginalerna vida om man vid en jämförelse mellan det utbud av
arbetskraft som kan
Tabell
10: 8 Sysselsättning i antal personer 1979 och 1980
Årlig
förändring
1979 1980
Näringslivet
10 000 . 20 000
Offentliga
tjänster 30 000 30
000
Summa
sysselsättningsökning 40 000 50 000
Summa
utbudsökning 30 000 50
000
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 186
förutses
försöker precisera om en viss produktionsutveckling medför en ökad arbetslöshet
eller en brist på arbetskraft 1980. En felbedömning av exempelvis
produktivitetsutvecklingen eller förändringen av antalet arbetade timmar per
person med 1 % per år under två år medför en felbedömning av antalet
arbetslösa med 80 000 personer. Med denna reservation har ändå ett försök
gjorts att översätta produktionskalkylerna till förändring av antal
sysselsatta.
Utbudet
av arbetskraft i antal personer och i antal timmar har bestämts utifrån
prognoser av befolkningens storlek i olika åldersgrupper och av
förvärvsbenägenheter. Prognoserna bygger på de arbetskraftsprognoser för
19771983 som statistiska centralbyrån gör inför avstämningen av 1975 års
långtidsutredning. Det har här fömtsätts att den långsiktiga trend i
arbetskraftsutbudet, som där redovisas, har uppnåtts 1980. Den totala
utbudsökningen meUan 1978 och 1980 har uppskattats till ca 80 000 personer. Av
utbudsökningen svarar befolkningens förändringar för 1/4 och ökad
förvärvsintensitet for 3/4.
Antalet
arbetade timmar per person minskade med i genomsnitt 1,4 % per år 19741978.
För 1979 och 1980 skulle minskningen bU något mindre.
Kalkylerna
av efterfrågan på arbetskraft tyder på att antalet sysselsatta skulle kunna
öka med sammanlagt närmare 100 000 personer mellan 1978 och 1980. Ökningen
faller på tjänstesektorerna. För industrins del kan man notera att de senaste
årens tendens mot minskat antal sysselsatta bryts. Eftersom
industrisyssdsättningen minskade avsevärt 1977 cch fortsätter nedgången 1978
skulle kalkylerna här innebära en förändring i positiv riktning redan mot
slutet av 1978 eller första halvåret 1979. Än en gång måste kalkylernas
osäkerhet och karaktär av räkneexempel betonas. Resultaten sammanfattas i
tabeU 10: 8.
10.10
Import
Liksom
exportutvecklingen kan importutvecklingen de närmaste åren väntas bli påverkad
av den relativa prissänkningen på svenska varor. En dämpning av varuimportens
ökningstakt med ungefär 1 % både 1979 och 1980 väntas bli följden av
prisförskjutningarna.
Denna
dämpning har införts i modeUen som en given förutsättning. I övrigt bedöms
varuimporten i modellen som en funktion av ett tiotal efterfrågevariabler. Det
har därvid fömtsätts att relativt höga importbenägenheter gäller 1979 och
1980. De svarar mot importbenägenheterna 19631965, 19681970 och 19721974.
Vamimportens elasticitet med avseende på den totala efterfrågan blir med dessa förutsättningar
ca 1,4 och med avseende på den inhemska efterfrågan 1,6 å 1,8. Tjänsteimporten
har antagits öka med ett par procent per år 1979 och 1980. Importprognosema
redovisas i tabell 10: 9.
Bil.
Reviderad nationalbudget 1978 187
Tabell
10: 9 Import 19771980
Årlig
procentuell volymförändring
T977
1978 1979 1980
Import
av varor 4,5 3,5 4,1 5,5
Import
av tiänster 6,3 0,1 2,0 2,0
Import
av varor och tjänster 3,1 3,1 3,7 5,0
10.11
Sammanfattning
Om
den utveckling av export och import som beskrivits ovan omräknas till löpande
priser och kompletteras med tränsfereringsbalansens utveckling så framkommer
bytesbalansens saldo. De beräkningar som redovisas i tabell 10: 10 är i de
flesta fall schablonmässiga men visar ändå flera väsentliga tendenser. Den
första är att underskottet på tjänste-och transfereringsbalanserna växer mycket
kraftigt. Tillsammans uppvisar de ett underskott på över 17 miljarder kr.
1980. Det krävs därför mycket kraftiga överskott på handelsbalansen för att
landet skall uppnå jämvikt i de utrikes betalningarna. Den andra tendensen är
att handelsbalansen med de fömtsättningar som kalkylen baseras på förbättras
avsevärt mellan 1977 och 1980. Sammantaget innebär prognoserna en viss förbättring
av bytesbalansen. Självfallet är prognosen behäftad med stora
osäkerhetsmarginaler.
Avslutningsvis
sammanfattas de olika prognoser som tidigare hai redovisats i en
försörjningsbalans, tabell 10: 11. Bruttonationalprodukten skuUe komma att öka
med 3,54 % 1979 och 44,5 % 1980. Importen skulle, bl. a. till följd av
rdativprisförändringama under 1977 och 1978, öka i väsentligt långsammare takt
än exporten. Både den privata och offentliga konsumtionen skulle kunna öka inte
oväsentligt utan att
Tabell
10:10 Bytesbalans 19771980
Milj.
kr., löpande priser
1977
1978
1979
1980
Export av varor Import av varor
85 500 90 100
96 900 96 000
107 100 105 000
122 500 116 300
Handelsbalans
-4 600
900
2100
6100
Tjänstenetto därav: sjöfartsnetto resevaluta
-4 200
3 000
-3 600
-5100
3 000 -4100
-5 400
3 000 -4 200
-5 800
3 000 -4 500
Transfereringsnetto därav: räntor och utdelningar
gåvobistånd
-6100
-2100 -2 900
-8 000
-3 400 -3 400
-9 500
-3 800 -4100
-11300
- 4 700
- 4 600
Bytesbalans
-14
900
-12
200
-12
800
-10 900
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan
Tabell
10:11 Försörjningsbalans 19771980
Årlig
procentuell förändring
opaginerad Kontrollera mot PDF
77
1978
1979
198(
2,5
0,8
3,7
4,3
4,5
-3,5
4,1
5,5
2,9
-0,1
3,7
4,5
0,9
-1,0
1,5
1,5
2,7
2,5
2,2
2,2
3,4
-0,9
3,4
3,7
3,1
-1,6
1,0
1,3
0,2
0,0
0,0
0,0
0,2
5,6
5,8
7,9
2,9
-1,0
3,7
4,5
BNP
Import av varor
Summa
tillgång
Privat
konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvestering Lagerinvestering'
Tjänstenetto' Export av varor
Summa
efterfrågan
'
Lagerinvesteringarnas och tjänsteneftots förändringar är beräknade i procent av
föregående års BNP.
bytesbalansens
underskott försämras och utan att det uppstår överhettningstendenser på
arbetsmarknaden. Bruttoninvesteringarna skulle åter ge ett positivt bidrag till
efterfrågeökningen främst tUl följd av ökade industriinvesteringar och ökat
bostadsbyggande. Lagerinvesteringarna skulle 1979 och 1980 inte längre som
tidigare år utgöra en återhållande faktor.
Bil. Reviderad
nationalbudget 1978
189
BIHANG
Delprognoser
och arbetsfördelning rörande den reviderade nationalbudgeten 1978
Av
inledningen framgår vilka kapitel och,avsnitt som sammanställts inom
ekonomidepartementet (E) resp. konjunkturinstitutet (KI). Nedan redovisas detta
i tablåform. Härutöver framgår E:s och KI:s bedömningar av utvecklingen inom
olika delsektorer.
Sektor
Avsnittet utformat inom
Prognos, %
E
KI
Privat
konsumtion
KI
-1,0
-1,2
Offentlig
konsumtion
E
2,5
Bruttoinvesteringar
KI
-0,9
-0,9
Lagerinvesteringar
KI
(-1,6)1
(-1,6)1
Export
av varor och tjänster
KI
5,0
4,9
Import
av varor och tiänster
KI
-3,1
-3,1
Bruttonationalprodukt
E
0,8
Intemationell
bedömning
E
Produktion
inom gruvor, mineral-
brott,
tillverkningsindustri och
skogsbrak
KI
Övrig
produktion
E
Arbetsmarknad
E
De
enskilda konsumenternas
ekonomi
KI
Kreditmarknad
KI
Utblick
mot 1979 och 1980
E
Sammanfattning
E
'
Lagerförändring i % av föregående års BNP.
Prop. 1977/78:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 190
Innehåll
1 Sammanfattande
översikt 2
1.1
Tillbakablick 2
1.2
Utvecklingen under
1978 ' 7
1.3
Utblick mot 1979 och 1980 17
2 Det
internationella läget 25
2.1
Sammanfattande översikt 25
2.2
Länderöversikter 35
opaginerad Kontrollera mot PDF
56
3
Utrikeshandeln
3.1
Exporten 56
3.2
Importen 66
3.3
Bytes- och betalningsbalansen 71
4 Produktionen 78
4.1
Sammanfattning av
industriproduktionens utveckling 78
4.2
Utvecklingen inom olika
delbranscher 78
4.3
Övriga näringsgrenar och den
totala produktionen 93
5 Arbetsmarknaden 97
5.1
Läget på arbetsmarknaden under
1977 oeh i början av 1978 97
5.2
Arbetsmarknaden under 1978 106
6 De
enskilda konsumenternas ekonomi HO
6.1
Sammanfattning HO
6.2
Löner II4
6.3
Hushållens disponibla inkomster II5
6.4
Konsumentpriserna 118
6.5
Den privata konsumtionen 122
7 Investeringarna 124
7.1 Sammanfattning
av investermgsutvecklingen samt prognos
för
1978 124
7.2
Investeringsutvecklingen inom
olika områden 128
7.3
Lagerinvesteringarna 141
Bil. Reviderad
nationalbudget 1978 191
8 Den
offentUga verksamheten 144
8.1
AUmänt 144
8.2
Staten 144
8.3
Kommunerna 147
8.4
Socialförsäkringssektorn 150
8.5
Den totala offentiiga sektorn 152
8.6
Beräkning av finanspolitiska
effekter 153
9
Kreditmarknaden 158
9.1 Likviditetsutvecklingen 160
9.2
Kreditinstitutens
utiåning
9.3
Den sektorvisa
upplåningen
9.4
Utblick 1978
10
Utblick mot 1979 och
1980
10.1
Inledning
10.2
Metod
10.3
Den internationella
konjunkturutvecklingen
10.4
Löner och priser
10.5
Export
10.6
Konsumtion
10.7
Investeringar
10.8
Produktion
10.9
Sysselsättning
10.10
Import
10.11
Sammanfattning
165
167 170
175 175 175 176 179 180 181 182 185 185 186 187
Bihang
Delprognoser
och arbetsfördelning rörande den reviderade
nationalbudgeten
1978 189
Prop. 1977/78:150
Bilagal Reviderad finansplan 192
Tabellförteckning
1:1
Försörjningsbalansens utveckling 19741977 3
2
Betalningsbalans för 19741977 6
3
Försörjningsbalans för 1978 H
4
Förändring i BNP-komponenterna
i procent av bruttonationalprodukten föregående år 19741978 14
5
Bytesbalans för 19761978 15
6
Finansiellt sparande 19761978 16
7
Försörjningsbalans 19771980 20
2:1
Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder
19751978 25
2
Konsumentprisernas utveckling
1974februari 1978 28
3
Bytesbalansutvecklingen i vissa
länder 19741977 33
3:1
Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg) till OECD-
området 19701978 61
2
Sveriges export av bearbetade
varor (exkl. fartyg) till olika länderområden 19721978 62
3
Världsmarknadspriserna (enhetsvärdeindex)
för bearbetade varor 19701978 63
4
Exportutvecklingen för olika
varugrupper 19761978 65
5
Importutvecklingen för olika
varugrupper 19761978 69
6
Bytes- och betalningsbalans
19741978 72
4:1
Industriproduktionens utveckling 19751978 79
2
Försörjningsbalans för
rundvirke 19761978 85
3
Försörjningsbalans för
verkstadsprodukter exkl. fartyg 1976 1978 88
4
Försörjningsbalans för övrig
industrisektor 19761978 92
5:1
Rdativa arbetskraftstalen 1970,19731977 98
2
Antal personer i arbetskraften
19651977 99
3
Andelen företag som uppgivit
brist på arbetskraft 1976, 1977 och 1978 101
4
Sysselsättningsutvecklingen
19731977 102
5
Medelantal syssdsatta
1965,1970, 19751977 IO2
6
Arbetslösheten 19751978 IO3
7
Antal personer i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1974 1978 105
Bil. Reviderad
nationalbudget 1978 193
8
Antal personer berörda av
varsel om personalinskränkningar (uppsägningar, permitteringar) 19741978 106
9
Produktivitetsutvecklingen inom
olika näringsgrenar 1972-
1977 107
10 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1978 iQg
6:1
De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1976
1978 111
2
Inkomstöverföringar tiU hushåU
19761978 .115
3
Hushållens direkta skatter och
avgifter 19741978 117
4
Konsumentprisindex december
1976december 1977 118
5
Konsumentprisförändringen
19651978 uppdelad på komponenter 119
6
Hushållens
konsumtionsutveckling 19651977 122
7:1
Bruttoinvesteringarnas utveckling 19741977 saint prognos
för
1978 125
2 Bruttoinvesteringarnas
utveckling 19741977 samt prognos
för
1978 för privat och offentlig sektor 126
3
Lägenheter i påbörjade och
inflyttningsfärdiga bostadshus 19731978 129
4
Antal lägenheter med
preliminära beslut om bostadslån, förbättringslån samt energisparstöd
19721977 132
5
Planerade och faktiska
förändringar av den egentliga industrins totala investeringar 19681978 134
6
Planerade och faktiska
förändringar i de borgerliga primärkommunernas och landstingens investeringar
19691978 140
7
Lagervolymförändringar totalt
och efter näringsgrenar 1974 -1978 143
8:1
Statens inkomster och utgifter 19761978 I45
2
Kommunernas inkomster och
utgifter 19761978 148
3
Socialförsäkringssektorns
inkomster och utgifter 19761978 150
4
Den offentliga sektorns
konsumtion oeh investeringar 1976 1978 152
5
Den totala offentliga sektorns
inkomster och utgifter 1976 1978 153
6
Finanspolitiska effekter
19741978 156
9:1
Affärsbankernas övriga utlåning 1976 och 1977 I59
2
Långfristig bruttoupplåning
utomlands 1976 och 1977 I6O
3
Penningmängden 19751977 162
4
Bankernas likvida tillgångar
1975-1977 164
5
Affärsbankernas
likviditetskvoter 19751978 165
Prop. 1977/78:150
Bilagal Reviderad finansplan 194
6
Kreditmarknaden 1976 och 1977 166
7
AUmänna pensionsfonden
19731977 167
8
Statens budgetutfall samt
upplåningsformer 19751977 I68
9
Kommunernas finansiella
sparande 19751977 168
10
Bostadssektorns upplåning på
kreditmarknaden 19761977 169
11
Företagens upplåning på
kreditmarknaden 19761977 170
10:1
Bruttonationalprodukt i OECD-området 19771980 177
2
Bruttonationalprodukt,
världshandel och internationella priser 19771980 178
3
Priser 19771980 180
4
Export 19771980 181
5
Konsumtion 19771980 182
6
Industrins investeringar
19771980 183
7
Bruttoinvesteringar 19771980 184
8
Sysselsättning i antal personer
1979 och 1980 185
9
Import 19771980 187
10
Bytesbalans 19771980 187
11
Försörjningsbalans 19771980 188
Bil. Reviderad
nationalbudget 1978 195
Diagramförteckning
2:1
Bytesbalansläge i relation till bruttonationalprodukten i vissa
länder
19741977 27
2
Kursutvecklingen mot US $ för vissa valutor 19761 kv. 1978 30
3:1
Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export till
OECD-länderna
19671978 57
2
Sveriges rdativa
efterfrågetryck 19701978 58
3
Exportutvecklingen, totalt och
för vissa varugrupper 1971 1978 64
5:1
Arbetskraft och sysselsättning 19741978 99
2
Vid arbetsförmedlingarna
kvarstående lediga platser 1974 1978 100
3
Arbetslösa enligt AKU,
arbetslösa kassamedlemmar och kvarstående lediga platser 19741978 IO4
6:1
Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1966
1978 123
7:1
Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på
sektorer
19691978 127
2
Investeringar inom egentlig
industri, totalt och uppdelat på branscher 19711978 I35
3
Totala industrins
lagervolymförändring 19651978 142
9:1
Affärsbankernas utestående krediter till andra ändamål än bo
stadsbyggande 19721978 159
2
Penningmängden 19751978 160
3
Valutareserven 19751978 I61
4
Industrins
likviditetsutveckling 19711977 162
5
Real likviditet 19671977 163
10:1
Lagerkvoten inom industrin 19631980 184
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 7B025 »
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan
InnehåUsförteckning
Reviderad
finansplan 1978
1
Den internationella
utvecklingen 1
2
Konfunkturer och ekonomisk
poUtik under 1977 och början av 1978 8
3
Den ekonomiska politiken 1978 13
3.1
Målen för och inriktningen av
den ekonomiska politiken 13
3.2
Finanspolitiken 20
3.3
Kreditpolitik och
utiandsupplåning 25
3.4
Sysselsättningspolitiken 27
3.5
Industripolitiken 30
4
Försörjningsbalans och
bytesbalans för 1978 yi
5
Utblick mot 19791980 36
6
Avslutning 40
Hemställan 43
Tabellförteckning 44
Bilaga: Reviderad
nationalbudget för 1978
Innehållsförteckning 190
Tabellförteckning 192
Diagramförteckning 195
1
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 150. Bilaga 1. InnehäU.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens
prop. 1977/78:150 Bilaga 2
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1978-04-20
Föredragande: statsrådet Mundebo
Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 såvitt avser utgifter och beräkning av statens inkomster, m.
m.
REVIDERAT BUDGETFÖRSLAG
1 Budgetens samhällsekonomiska bakgrund
I regeringsförklaringen konstaterades att det är en
avgörande uppgift att skapa balans i samhällsekonomin och stärka den
internationella konkurrenskraften. Detta är en grundläggande fömtsättning för
att en målmedveten reformpolitik skall kunna förverkligas och sysselsättning
och framsteg tryggas.
Mot denna bakgrund har regeringen i sin ekonomiska politik
eftersträvat att angripa de grundläggande problemen i den syenska ekonomin.
Till en del sammanhänger dessa med den påtagliga obalans som inträdde under
åren 19751976, och som bl. a. yttrade sig i snabbt stigande
bytesbalansunderskott, hög inflationstakt och kraftigt försämrad
konkurrenskraft, men delvis är de resultat av en under flera år ofördelaktig utveckling,
bl. a. i fråga om nyföretagande.
Genom kursjusteringarna för den svenska kronan och genom
att Sverige lämnat valutaormen har en väsentlig del av näringslivets försvagade
konkurrenskraft kunnat återvinnas. För att den positiva effekten av devalveringarna
inte skulle motverkas av en inflationistisk utveckling krävdes en begränsning
av den inhemska efterfrågan. Höjningen av mervärdeskatten i juni 1977 var bl.
a. motiverad av detta skäl. Regeringens skatte- och avgiftspolitik har även i
övrigt syftat till att skapa förutsättningar för att förbättra det relativa
kostnadsläget. Genom 1978 års skatteomläggning och genom att inflationsskydda
den statliga skatteskalan fr. o. m. år 1979 har man underlättat för
arbetsmarknadens parter att träffa löneuppgörelser för längre perioder än ett
år och att göra detta inom kostnadsramar som är förenliga med strävan att
förbättra den internationella konkurrenskraften. På samma sätt har regeringens
1 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2. Rev.
budgetförslag
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 2
återhållsamhet
med att höja det totala uttaget av arbetsgivaravgifter bidragit till att dämpa
näringslivets kostnadsutveckling.
De
vidtagna åtgärderna har, i förening med det nu träffade avtalet, lagt en god
grund för att återvinna konkurrenskraften och därmed trygga sysselsättningen
både på kortare och längre sikt.
Det
ligger emellertid i sakens natur att de positiva effekterna av flera av de
vidtagna åtgärderna kommer att få verkan först efter hand samtidigt som de
negativa effekterna ofta gör sig gällande omedelbart. Således slår
devalveringens prishöjande effekter relativt snabbt igenom på
konsumentprisindex. Den med en devalvering förknippade nödvändiga försämringen
av bytesförhållandet påverkar också tämligen omedelbart bytesbalansen under
det att de positiva verkningarna av ökade marknadsandelar för export och
utlandskonkurrerande hemmaindustri kommer till synes först med viss
eftersläpning.
Även
i övrigt kommer återanpassningsprocessen efter åren 1975 1976 att ta
tid. De under dessa år ackumulerade överlagren håller således nu på att
successivt avvecklas men de kommer ännu under hela år 1978 att utöva ett starkt
återhållande inflytande på den svenska ekonomiska utvecklingen. Nedgången i
lagerinvesteringarna motsvarar en minskning av BNP med 1,6 %.
Kapacitetsutnyttjandet
i den svenska ekonomin är f.n. relativt lågt. I syfte bl.a. att snabbare kunna
återgå till ett läge med mer normalt resursutnyttjande och därigenom även skapa
flera arbetstillfällen är det motiverat att minska näringslivets
kostnadsbelastning i form av arbetsgivaravgifter. En sådan åtgärd' har också
positiva effekter på bytesbalans och prisnivå. Den medför även en ökning av
statsbudgetens imderskott. 1 nuvarande konjunkturläge med stora outnyttjade
resurser anser jag dock att detta kan accepteras. Iag kommer därför senare
denna dag att föreslå att den allmänna arbetsgivaravgiften om två procentenheter
slopas fr.o.m. den 1 juli 1978. Härigenom fullföljs-den i augusti 1977
aviserade poUtiken att stegvis avskaffa den allmänna arbetsgivaravgiften.
Iag
vill i sammanhanget också erinra om att riksdagen beslutat att höja
sjukförsäkringsavgiften och barnomsorgsavgiften med sammanlagt 1,3
procentenheter från kommande årsskifte.'
Om
de av regeringen föreslagna åtgärderna skulle visa sig otillräckliga för att
öka kapacitetsutnyttjandet i näringslivet, frigöra de produktivitetsreserver
som där föreligger samt återvinna förlorade marknadsandelar i den takt som på
sikt är nödvändig för en balanserad samhällsekonomi, är regeringen beredd att
i höst pröva det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter fr. o. m. den 1 januari
1979.
Med
borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften försvinner den
regionalpolitiskt motiverade differentieringen av det samlade avgiftsuttaget.
-Det finns därför anledning överväga andra former av in-
Prop. 1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 3
satser till förmån för inre stödområdet. En hämmande
faktor för utvecklingen av näringslivet inom det inre stödområdet är alltjämt
en bristande vägstandard. Regeringen har för avsikt att återkomma med förslag
till en särskild satsning avseende vägnätet i denna region inom en ram av 85
milj. kr.
Efter hand som den förbättrade konkurrenskraften ger
upphov till ökade order och i takt med att överlagren har avvecklats kommer produktionen
successivt att stiga. Efter en nedgång under en följd av år förväntas
industriproduktionen vända uppåt under andra halvåret 1978. För år 1979
förutses en ökning med 4 å 5 %. På grund av den stora outnyttjade kapaciteten
torde industrins efterfrågan på arbetskraft komma att förstärkas mer påtagligt
först med viss fördröjning. Under loppet av år 1979 bör dock en klar
förbättring av arbetsmarknadsläget kunna inträda.
Prisstegringstakten låg under år 1977 på 12,6 %. 1 och med
att verkningarna på prisnivån av devalveringen ebbar ut och med det tvåårsavtal
som nyligen har träffats föreligger goda förutsättningar för att successivt
dämpa inflationstakten. Möjligheterna härtUl påverkas också positivt av
borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften oeh av att en ökad efterfrågan
för den svenska industrin kan tillgodoses genom produktivitetshöjningar. I
syfte att bryta inflationsspiralen har regeringen också skärpt prisövervakningen
och infört anmälningsskyldighet för alla påtänkta prisökningar. Prisstegringen
mellan december 1977 och december 1978 beräknas nu i den reviderade
nationalbudgeten bli 8 %.
Den ekonomiska totalbilden präglas också av mer
långsiktiga och strukturella förändringar. Således genomgår vissa branscher
såsom stål-, varvs- och tekoindustrierna en strukturomvandling som sammanhänger
med nya internationella konkurrens- och marknadsförhållanden.
Frihandel oeh strukturomvandling har historiskt varit hörnstenar
i den svenska välståndsutvecklingen. För en fortsatt sådan utveckling krävs ett
omfattande nyföretagande och utvidgning av livskraftiga branscher och företag
för att ersätta de sysselsättningstillfällen som i en föränderlig ekonomi med
nödvändighet faller bort. Behovet av att återställa näringslivets lönsamhet
måste ses mot denna bakgrund. Genom näringspolitiska insatser, bl. a. i form av
åtgärder för de mindre och medelstora företagen, söker regeringen också
långsiktigt främja företagsverksamheten. För att säkerställa att näringslivet
kan fortsätta att utvecklas och konkurrera framgångsrikt på utlandsmarknaden
krävs också att forskning och utveckling främjas.
Det är vidare nödvändigt att staten bidrar till att den
nödvändiga strukturomvandlingen sker i socialt acceptabla former. Dessa
insatser blir med nödvändighet mycket kostsamma och den återhåUsamhet som
åläggs medborgarna kan ses som det pris som måste betalas av dem som har sin
sysselsättning tryggad för att lätta bördan för dem som drabbas av
omställningen.
ti Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 150. Bilaga 2. Rev.
budgetförslag
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 4
För
att återställa balansen i den svenska ekonomin krävs, förutom att
konkurrenskraften i näringslivet återställs, även att vi skapar utrymme för
den utlandskonkurrerande industrin genom att håUa tillbaka den inhemska
konsumtionen. Den tillväxtpotential som finns i den svenska ekonomin måste
således under de närmaste åren väsentligen reserveras för att öka exporten och
investeringarna samt genomföra den nödvändiga strukturomvandlingen.
Det tillgängliga utrymmet
för privat standardökning blir därför begränsat under de närmaste åren. En
betydande del av detta utrymme är dessutom intecknat av gjorda utfästelser tUI
pensionärerna. Även inom den offentliga sektorn måste återhållsamhet visas. I
budgeten för 1978/79 är därför också de statliga konsumtions- och
investeringsutgifterna i stort sett oförändrade i reala termer. Iag återkommer
i det följande tUl de mer långsiktiga perspektiven för den statliga sektorn.
Först vill jag dock något kommentera den kommunala utvecklingen.
När riksdagen år 1976
diskuterade de i långtidsutredningen angivna tänkbara utvecklingslinjerna för
svensk ekonomi under perioden 1976 1980 rekommenderades under stor
parlamentarisk enighet ett alternativ som innebar att mellan 10 och 20 % av den
antagna produktionstillväxten kunde disponeras för kommunal konsumtionsökning.
Riksdagens ställningstagande baserades därvid på relativt optimistiska
förutsättningar i fråga om den internationella konjunkturutvecklingen,
produktionens tillväxt, utvecklingen av bytesförhållandet m. m.
Den
faktiska utveckUngen sedan år 1975 har emellertid blivit en annan.
Påfrestningarna på den svenska ekonomin har blivit långt större än
långtidsutredningen förutsåg och balansrubbningen mycket allvarligare. En
fortsatt kommunal expansion i den takt som realiserats under de senaste åren
och som ligger i de senaste kända långtidsplanerna är uppenbarligen inte
förenlig med samhällsekonomins krav. Kommunerna skulle i ett sådant fall komma
att ta i anspråk långt mer än de 20 % av den totala produktionstillväxten som
långtidsutredningen förutsåg t. o. m. i sitt högsta alternativ. En betydande
nedskärning av de kommunala resursanspråken måste därför genomföras.
Mot
denna bakgrund slöt regeringen och kommunförbunden en överenskommelse i juni
1977 där förbunden bl. a. lUtfäste sig att uppmana sina medlemmar att se över
sina flerårsplaner. De första resultaten av denna omprövning bör nu komma till
uttryck i de nya flerårsplaner som f. n. håller på att antas i kommuner och
landsting.
Nya
överläggningar om den kommunala utveckUngen pågår meUan företrädare för
regeringen och kommunförbunden. Det är angeläget att dessa leder till att den
kommunala konsumtionens ökningstakt anpassas till det föreliggande
samhällsekonomiska utrymmet.
Iag
vill betona att det inte är fråga om att genomdriva något stopp för den
kommunala verksamhetens utbyggnad. Expansionstakten bör
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 5
ses
i ljuset av att en planenUg utbyggnad av barnomsorg och långtidssjukvård samt
den utbyggnad av den kommunala servicen som motiveras av
befolkningsförändringarna har beräknats medföra att den kommunala konsumtionen
måste öka med ca 2 % per år i volym under tiden fram till år 1980.
Det är således möjligt att
tUlgodose inte bara samhällets åtaganden på dessa väsentliga områden av den
sociala tryggheten utan även vissa andra högt prioriterade behov inom ramen för
en betydligt lägre ökningstakt än vad den hittillsvarande kommunala
planeringen innebär.
Den kommunala
utgiftsutvecklingen påverkas pä vissa områden av statligt fastställda
bestämmelser. Det är regeringens strävan att minska de kostnadsuppdrivande
effekterna av sådana regleringar, och åtgärder med denna inriktning har
vidtagits.
Den
uppgiftsfördelning vi i Sverige har genomfört mellan å ena sidan staten och å
andra sidan primärkommuner och landsting innebär att de tunga områdena av
omvårdnad och service som riktar sig tUl de enskilda människorna huvudsakligen
ligger inom den kommunala sektorn. Mot denna bakgrund är det inte onaturligt
att den kommunala sektorn tenderar att ta i anspråk en större del av
resurstillväxten i ekonomin än den statliga. Det innebär emellertid också att
när den offentliga konsumtionens tillväxt av samhäUsekonomiska skäl måste
hållas tiUbaka så måste kommunerna ge ett avgörande bidrag till detta.
Borttagandet
av den allmänna arbetsgivaravgiften avser i första hand att stärka den utlandskonkurrerande
sektorns situation. Åtgärden kommer emellertid också att medföra betydande
kostnadslättnader även för kommunerna. Konsekvenserna härav kommer att beaktas
i samband med de pågående överläggningarna med kommunförbunden.
Den
förda ekonomiska politiken har skapat förutsättningar för att återvinna
balansen i den svenska ekonomin. På senare tid har också vissa positiva tecken
kunnat skönjas bl. a. i fråga om handelsbalansens utveckling. Samtidigt är det
uppenbart att de problem som vi står inför till sin karaktär är sådana att det
kommer att ta tid innan de kan lösas. Den offentliga utgiftspolitiken måste mot
denna bakgrund ges en uthålligt återhållsam karaktär. En analys av
långtidsbudgetens siffror understryker denna slutsats.
2
Statsfinansiella perspektiv på längre sikt
En
analys av de statsfinansiella perspektiven på längre sikt kan göras med
utgångspunkt i den långtidsbudget som fogas .till det reviderade
budgetförslaget som bUaga 1. Långtidsbudgetens grundmaterial utgörs av underlag
som myndigheterna lämnat i samband med anslagsframställningar samt material
från departementen. De slutliga bedömningarna och utarbetandet av själva
långtidsbudgeten har skett inom budgetdepartementets budgetavddning.
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 6
Långtidsbudgeten
syftar tUl att kartlägga de statsfinansielia konsekvenserna på längre sikt av
redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Avsikten är att den därmed skaU
kunna utgöra ett underlag för att bedöma de budgetpolitiska förutsättningarna
på längre sikt. Långtidsbudgeten är en kalkyl rörande statsbudgetens inkomster
och utgifter under den framförliggande femårsperioden. Den statiiga
budgetpolitikens förutsättningar påverkas emellertid även av utveckUngen inom
andra delar av den offentliga sektorn. För att underlätta en analys av
budgetpolitikens inriktning har därför långtidsbudgeten i år utökats med beräkningar
rörande socialförsäkringssektorns utveckling och med ett mera allmänt hållet
avsnitt om den framtida utvecklingen inom kommunerna. På grundval av
långtidsbudgeten kan bedömningar göras av skattepolitikens förutsättningar och
av utrymmet för nya aktiviteter och behovet av om.prövningar av existerande
program inom den offentliga sektorn.
Långtidsbudgeten är emellertid
varken en plan eller en prognos över statsutgifternas eller statsinkomsternas
utveckling. På utgiftssidan innefattas endast en beräkning av de resurser som
krävs för att olika verksamheter skall kunna bedrivas i enlighet med de beslut
som statsmakterna redan har fattat oeh de åtaganden som gjorts för framtiden.
Det görs alltså inga försök att förutse eller rekommendera vilka beslut som
statsmakterna skall fatta under perioden.
Vad gäller
statsinkomsterna grundas beräkningarna på oförändrade skatteregler och
avgiftssatser i den mån inte förändringar beslutats eller förutsatts. Detta
innebär att den av riksdagen beslutade indexregleringen av inkomstskatteskalan
har tillämpats. Det nu föreslagna borttagandet av den allmänna
arbetsgivaravgiften fr. o. m. den 1 juli 1978 motvägs delvis av vissa beslutade
höjningar av socialförsäkringsavgifter den 1 januari 1979. Det samlade uttaget
av arbetsgivaravgifter har förutsatts vara i huvudsak oförändrat för perioden
efter budgetåret 1978/79.
Långtidsbudgeten grundas-vad
gäller åren 1979 och 1980 på samma antaganden rörande pris- och
löneutvecklingen i samhället och den ekonomiska tillväxten som presenteras i
den reviderade finansplanen. Vad gäUer perioden därefter har schablonmässigt
lönesumman förutsatts stiga med 7 % årligen och den allmänna prisnivån med 4 %
om året. En årlig real tiUväxt av bruttonationalprodukten för denna period om 3
% har förutsatts.
Såväl inkomsterna från
statiig inkomstskatt som från lönebaserade skatter och
socialförsäkringsavgifter är i hög grad beroende av den antagna utvecklingen
av lönesumman. Även mervärdeskatteinkomsterna påverkas av lönesummans
förändringar, eftersom dessa påverkar utvecklingen av den privata
konsumtionen, men samrrianhänger även med importens förändring och av
konsumtionsutvecklingen i dess helhet.
Statsinkomsternas
årliga procentuella tUlväxt under den framförliggande perioden skulle enligt
långtidsbudgetkalkylen komma att uppgå
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 7
till
7,9 %. Den förutsedda inkomsttUlväxten i löpande priser för perioden efter år
1979 sammanfaller i stort med den som beräknades i förra årets långtidsbudget.
Statsinkomsternas absoluta nivå ligger emellertid på en lägre nivå än i förra
långtidsbudgeten, vUket bl. a. sammanhänger med förändringarna i
arbetsgivaravgifter och i uttaget av statlig inkomstskatt för år 1978. Den
svaga utvecklingen av den privata konsumtionen och av importen har också
påverkat skatteinkomsterna negativt.
Tabell
1. Statsinkomsternas utveckling 1972/731982/83
Genomsnittlig procentuell förändring 1972/73
1976/77
1978/79 (milj. kr.)
Genomsnittlig
procentuell
förändring
1978/79
1982/83
Inkomstskatt Mervärdeskatt Övriga inkomster
Summa
-f25,3 + 12,9 + 13,2
+ 17,6
47 100 29 900 37 780
114 780
+ 11,2 + 6,6 + 4,6
+ 7,9
På
utgiftssidan innebär långtidsbudgetens grundkalkyl en framräkning av
statsutgifterna med utgångspunkt i en oförändrad prisnivå. Mätt på detta sätt
blir statsutgifternas stegringstakt enligt långtidsbudgetkalkylen 2,3 % årligen
i fasta priser under den framförliggande femårsperioden. Enligt
förutsättningarna för långtidsbudgetberäkningarna har därvid utgiftsutvecklingen
begränsats till att omfatta vad som krävs för att infria och vidmakthålla
gjorda åtaganden. Takten i de framtida utgiftsökningarna ligger på i stort
sett samma nivå som den ökningstakt som redovisades i förra årets
långtidsbudget.
Ett
förverkligande av långtidsbudgeten skuUe innebära en påtagligt dämpad
utgiftsutveckling jämfört med den hittills genomförda. Under budgetåren
1972/731976/77 ökade de totala statsutgifterna i genomsnitt med 6,4 % om året
i fasta priser.
De
relativt sett mest expansiva utgiftsområdena under den förflutna perioden
utgjordes av internationellt utvecklingsbistånd, folkpensionsutgifter,
statsskuldräntor och näringspolitik. Långtidsbudgetens beräkningar för
framtiden visar att bl. a. utfästdsema beträffande folkpensioneringen,
bostadspolitiken och barnomsorgen reser betydande krav på framtida
utgiftsökningar. Den beslutade fortsatta standardförbättringen för
folkpensionärer som inte får ATP eller har låg ATP innebär att pensionerna för
dessa grupper ökar betydligt snabbare än den allmänna prisutvecklingen. Härtill
kommer att antalet pensionärer ökar. Utgifterna för bostadspolitiken påverkas
bl. a. av gjorda åtaganden beträffande räntesubventioner tUl bostadsbyggandet.
En kraftig utbyggnad för åren 19761980 av samhällets barnomsorg har beslutats
på gmnd-
t2
Riksdagen 1977/78. 1 saml Nr 150. Bilaga 2. Rev. budgetförslag
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
8
opaginerad Kontrollera mot PDF
val
av en överenskommelse mellan regeringen och Svenska kommunförbundet.
Utbyggnadsprogrammet omfattar 100 000 nya daghemsplatser och 50 000 nya
platser i fritidshem samt en utbyggnad av famUje-daghemsverksamheten.
Den
snabbaste ökningstakten uppvisar emellertid utgiftsposten stats-skuldräntor,
vilket sammanhänger med kostnaderna för att förränta den statsupplåning som
blir följden av de i långtidsbudgeten kalkylerade framtida budgetunderskotten.
Tabell
2. Statsutgifternas utveckling 1972/731982/83
Genomsnittlig
1978/79
Genomsnittlig
procentuell
(milj. kr.)
procentuell
förändring
förändring
1972/73
1978/79
1976/77
1982/83
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fasta priser Löpande
priser
-
6,4 -17,3
156
624
+ 2,3 + 6,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
löpande priser beräknas den årliga genomsnittliga ökningen av statsutgifterna
under långtidsbudgetperioden komma att uppgå till 6,1 %. Omräkningen tUl
löpande priser har gjorts så att pris- och löneberoende utgifter i
statsbudgeten har förändrats med hänsyn till den antagna pris- och
löneutvecklingen. Detta gäller bl. a. statstjänarlöner, försvarskostnaderna och
folkpensionskostnaderna. Beträffande sådana utgifter där statsmakterna
fastställt en viss nivå i kronor, t. ex. storleken på utgående barnbidrag, har
ingen uppräkning med hänsyn till pris- och löneutvecklingen antagits.
Den
ökningstakt för utgifterna i löpande priser som framkommer i årets
långtidsbudget överensstämmer väl med den som förra årets långtidsbudget
uppvisade.
Utgiftsnivån
för budgetåren 1977/78 och 1978/79 beräknas emellertid nu ligga väsentiigt över
den nivå som framgick av 1977 års långtidsbudget. Orsaken till denna högre
utgiftsnivå jämfört med beräkningarna för ett år sedan ligger främst i att
priserna och i viss mån även lönerna för de statsanställda uppvisat en snabbare
ökningstakt än enligt de antaganden som låg till grund för förra årets
långtidsbudget. Detta har påverkat den dominerande del av statsutgifterna som
är direkt kopplade tUl utvecklingen av priser och löner och har även föranlett
beslut om höjningar av t. ex. barnbidragen.
Utgiftsökningen
under den framförliggande perioden fördelar sig relativt jämnt med undantag av
ökningen tiU budgetåret 1979/80, då utgifterna stiger i något långsammare
takt. Detta sammanhänger med att vissa sysselsättningspolitiska och
industripolitiska satsningar påverkar
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 9
budgetåren 1977/78 och 1978/79 men därefter i enlighet med
långtidsbudgetmetodiken förutsätts falla bort.
För att belysa hur de statiiga utgifterna direkt ställer
anspråk på samhällets reala resurser är det av intresse att studera
utvecklingen av de statliga konsumtions- och investeringsutgifterna. Enligt
årets långtidsbudget skuUe utgifterna för statUg konsumtion komma att öka med
endast 0,5 % årUgen i fasta priser under perioden fram t. o. m. budgetåret
1982/83. Detta innebär en halvering av ökningstakten jämfört med förra årets
långtidsbudgetkalkyl och är en effekt av den restriktiva prövning av nya
åtaganden vad gäller statlig konsumtion som genomförts. De statliga
investeringsutgifterna skulle enligt långtidsbudgeten komma att minska, vilket
sammanhänger med långtidsbudgetens teknik. I princip återspeglas endast gjorda
åtaganden, vilket leder till en systematisk underskattning av
investeringsutgifternas framtida utveckling. De statliga bidragen tUl kommunal
konsumtion beräknas öka i något snabbare takt än ökningen av de statliga
konsumtionsutgifterna, men ökningstakten är långsammare än den som redovisades
i förra årets långtidsbudget.
Resursfördelningen och resursutvecklingen i samhäUet
påverkas indirekt av statsbudgetens transfereringsutgifter. Liksom i tidigare
långtidsbudgetkalkyler uppvisar dessa en belydligt snabbare expansionstakt än
de statiiga konsumtions- och investeringsutgifterna. Gjorda åtaganden på
folkpensioneringens, biståndspolitikens och bostadspolitikens område är här av
stor betydelse. Den betydande ökningen av utgifterna för statsskuldräntor
bidrar också starkt till den högre ökningstakten.
De
utgifter av sysselsättningspolitisk och näringspolitisk art som sammanhänger
med det aktuella konjunkturläget har i enlighet med lång-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 3. Statsutgifternas utveckling 1972/73-ringar och
transfereringar
Milj. kr.,
fasta priser)
-1982/83. Konsumtion,
investe-
Konsumtionsutgifter
Statliga
Driftbidrag
till kommuner
In vesteringsutgifter
Statiiga
Investeringsbidrag
till kommuner
Transfereringar Till hushåll Internationella Till företag
m.m. Statsskuldräntor
Genom-
Anslag
Genom-
snittlig
1978/79
snittlig
procentuell
(milj.
kr.)
procentuell
förändring
förändring
1972/73
1978/79
1976/77
1982/83
+ 3,6
38 010
+ 0,5
+ 6,3
28 100
+ 1,2
+ 2,5
10 820
- 2,2
- 9,4
1570
+ 0,6
+ 5,2
38 010,
+ 1,4
+ 12,8
3 000
+ 2,2
+ 38,4
16 500
+ 2,9
+ 13,1
9 600
+ 24,3
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag lo
tidsbudgetmetodiken
förutsatts falla bort under den framförliggande perioden. Trots detta utvisar
långtidsbudgeten att statsutgifterna, om gjorda åtaganden skall infrias, kan
beräknas ligga kvar med oförändrad ökningstakt jämfört med föregående års
långtidsbudget från den högre nivå som nu förutses för budgetåret 1978/79.
Långtidsbudgctkalkylen
utvisar också att statsbudgetens underskott under den framförliggande perioden
kan beräknas ligga kvar i närheten av den nivå som nu beräknas för budgetåret
1978/79. Orsakerna till denna högre underskottsnivå jämfört med förra årets
långtidsbudget står främst att finna i den pris- och löneutveckling som nu
förutses för budgetåren 1977/78 och 1978/79. Prisstegringstakten för de första
åren under långtidsbudgetperioden bedöms nu bli snabbare än vad som då
förutsattes. Även lönesummans ökningstakt har räknats upp, men i mindre grad.
Prisstegringarna har medfört starkt ökade varaktiga utgiftsåtaganden utan att
inkomstsidan, som förhållandevis mera styrs av lönesummeutvecklingen, påverkats
i motsvarande grad. Den högre underskottsnivån medför i sin tur ökade
utgiftsåtaganden för betalning av statsskuldräntor.
Tabell
4. Budgetsaldots utveckling 1977/781982/83
(Milj.
kr., löpande priser)
1977/78
1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83
Inkomster
110742 114780 125400 136000 147 100 155 800
Utgifter
140 339 156 624 163 432 176 206 187 334 198 578
Saldo
-29 597 -41 844 -38 032 -40 206 -40 234 -42 778
Trots
att långtidsbudgetens beräkningsmetodik innebär att de insatser som nu är
aktuella av syssdsättnmgspolitiska och näringspolitiska skäl bortfaller under
perioden utvisar således långtidsbudgeten att den nu uppnådda underskottsnivån
i allt väsentligt är ett uttryck för permanenta åtaganden. Fastän inkomsterna
relativt sett ökar något snabbare än utgiftema sjunker inte budgetunderskotten
av denna anledning, vilket beror på att statens utgifter i utgångsläget i så
avsevärd grad överstiger inkomsterna.
Variationer
i de antaganden rörande den framtida pris- och löne-utvecldingen m. m. som
legat till grund för långtidsbudgetkalkylen påverkar inte i avgörande grad saidoutvecklingen.
Om antagandena ändras så att ökningstakten av lönesumman resp. priserna
förutsätts ligga på en högre eller lägre nivå med bibehållen reallönestegring
påverkas såväl statsbudgetens inkomstsida som dess utgiftssida med i stort
sett oförändrade budgetunderskott som resultat. Om skiUnaden mellan lönesummeökning
och inflation antas bli större och reaUöneutvecklingen följakt-
Prop. 1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag n
ligen gynnsammare blir följden något minskande budgetunderskott.
Av årets långtidsbudgetkalkyl kan emellertid dras slutsatsen att de statliga
budgetunderskotten blir bestående på i stort sett nuvarande nivå med de
förutsättningar som gällt. Alternativa antaganden rörande den framtida
ekonomiska utvecklingen rubbar inte i någon avgörande grad denna slutsats.
De budgetunderskott som nu förutses för innevarande och
nästkommande budgetår har givetvis sin bakgrund i den rådande ekonom.iska situationen.
Med en högre aktivitetsnivå i ekonomin skulle vissa utgifter för
sysselsättnings- och industripolitiken kunna håUas på en lägre nivå och
statsinkomsterna skulle vara något högre. De antaganden som utnyttjats vid
långtidsbudgetkalkylen förutsätter emeUertid en relativt snabb återgång till
stabil tUlväxt i samhäUsekonomin och stigande reallöner vid dämpad
inflationstakt.
Långtidsbudgeten innehäller i år även ett avsnitt om den
finansiella utvecklingen i socialförsäkringssektorn. Vidare belyses statens
finansiella sparande, dvs. statsbudgetens saldo med avdrag för finansiella
transaktioner såsom långivning och aktieteckning. Eftersom de samhäUsekonomiska
effekterna av saidoförändringar inom socialförsäkringssektorn och vad avser
statsbudgeten i väsentUga hänseenden sammanfaller bör statens och
socialförsäkringssektorns finansieUa sparande ses tillsammans.
Socialförsäkringssektorn utanför statsbudgeten, som helt domineras av
AP-fonden, ökade tidigare sitt sparande år från år men har nu stagnerat på en
nivå kring ett överskött om ca 14 miljarder kr. Statens och socialförsäkringssektorns
sammanlagda finansiella sparande enligt långtidsbudgetkalkylen framgår av
nedanstående tabell.
Tabell 5. Statens och socialförsäkringssektorns
finansiella sparande 1977/78 1982/83
(Milj. kr., löpande priser)
1977/78
1978/79
1979/80
1980/81
1981/82
1982/83
-5 500
-16 400
-16 100
-18 100
-19 000
-21 700
Staten och socialförsäkringssektorn utvisar sammanlagt ett
tilltagande sparandeunderskott under långtidsbudgetperioden. Eftersom kommunerna
av institutionella skäl över en längre period visar ett finansiellt sparande
som ligger kring noll innebär detta att den offentliga sektorns sparande under
långtidsbudgetperioden tenderar att något försvagas.
Tabell 6. Statens och socialförsäkringssektorns
finansiella sparandeunderskott i procent av BNP i löpande priser
1977/78
1978/79
1979/80
1980/81
1981/82
1982/83
-1,5
-4,0
-3,6
-3,8
-3,7
-3,9
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 12
Ställda
i relation till den antagna tillväxten av bruttonationalprodukten utvecklas
statens och socialförsäkringssektorns finansiella sparande enligt
långtidsbudgetkalkylen på det sätt som framgår av tabell 6. Mätt som andel av
bruttonationalprodukten kvarligger statens och socialförsäkringssektorns
finansiella sparandeunderskott på ungefär oförändrad nivå efter budgetåret
1978/79.
Den
förda finanspolitiken och den bild av den statsfinansiella utvecklingen som
framträder i den nu framlagda långtidsbudgetkalkylen måste ses mot bakgrund av
dagens ekonomisk-politiska situation och den utveckling för framtiden som nu
kan skönjas.
Genom
finanspolitikens aktiva inverkan och genom den förda sysselsättnings- och
näringspolitiken har den svenska arbetsmarknaden undgått att drabbas av de
arbetslöshetstal som sedan några år tUlbaka blivit vanliga i jämförbara länder
samtidigt som förutsättningar skapats för industrin att snabbt öka sin
produktion. En mindre expansiv finanspolitik skulle ha medfört en lägre
aktivitetsnivå, större arbetslöshet och betydande bortfaU av produktion och
produktionskapacitet. Den förda sysselsättnings- och näringspolitiken har
lindrat omställningsprocessens följder för anställda och företag. Det har
samtidigt varit nödvändigt att hålla tUlbaka den statliga efterfrågan i syfte
att hindra att arbetskraft i aUtför stor utsträckning varaktigt överförs från
den utlandskonkurrerande industrin till den offentiiga sektorn.
Finanspolitiken har varit restriktiv i den meningen att ökningen i statens
konsumtions- och investeringsefterfrågan bringats att praktiskt taget helt
upphöra samtidigt som den privata efterfrågan dämpats. Införandet av en
inflationsskyd-dad inkomstskatteskala har gjort det möjligt för
arbetsmarknadens parter att överblicka och träffa avtal för en längre period
än ett år.
Den förda politiken börjar
nu sätta spår i en omsvängning i handelsbalansen. En väsentlig grundval för en
fortsatt återanpassning av den svenska ekonomin till balanserad tillväxt utgör
vidare det löneavtal som nyligen träffats för den privata sektorn.
Arbetsmarknadens organisationer har med detta avtal medverkat till att skapa
förutsättiungar för ekonomisk utveckling mot normalt resursutnyttjande och en
successivt förbättrad bytesbalanssituation. I samma riktning verkar den
nyligen träffade jordbruksuppgörelsen.
Grunden
för en återgång till mera normala ekonomiska förhåUanden har således lagts. Den
förda finanspolitiken har utgjort ett led i denna utveckling. Detta innebär
dock endast att ett första steg tagits på vägen mot balans i den svenska
ekonomin. När aktiviteten i ekonomin ökar och vi återgår till en situation med
mera normalt kapacitetsutnyttjande och ekonomisk tillväxt krävs en ekonomisk
politik som möjliggör att den inledda utvecldingen kan fullföljas med
uthållighet.
Den
ekonomiska utveckling som nu kan förutses oeh som närmare behandlas i den
reviderade finansplanen innebär i det korta perspektivet
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 13
för
företagens del en minskning i det aUtför stora underskottet i deras finansiella
sparande. Denna utveckling gör att ett betydande offentligt sparandeunderskott
kan accepteras. När lageravvecklingen genomförts och företagens investeringar
åter ökar kommer kraven på finanspolitiken att skärpas.
Mot
denna bakgrund innebär den nu framlagda långtidsbudgetkalkylen en bestämd
varningssignal. De stora budgetunderskotten under det innevarande och det
kommande budgetåret är ofrånkomliga inslag i den ekonomiska politiken.
Fortsatta underskott av denna storleksordning kan emeUertid inte accepteras i
en situation där ekonomin återgår till fullt kapacitetsutnyttjande.
Långtidsbudgetkalkylen visar också att fleråriga stora budgetunderskott medför
en begränsning av framtida handlingsutrymme i form av starkt stigande utgifter
för statsskuldens förräntning. De möjligheter till en omläggning av
finanspolitiken i mera restriktiv riktning som ges i en situation med bättre
kapacitetsutnyttjande och högre tillväxttakt måste därför utnyttjas.
Regeringen har i särskilda
anvisningar till myndigheterna rörande an-slagsframstäUningarna för budgetåret 1979/80
bl. a. framhållit betydelsen av oiriprövning av pågående verksamheter samt
föreskrivit att myndighelerna som ett huvudförslag i anslagsframstäUningarna
skall redovisa ett besparingsalternativ. Regeringen har vidare genom
tiUäggsdirektiv till sittande utredningar bl. a. understrukit vikten av
återhållsamhet med nya utgiftsanspråk.
I
det aktueUa konjunkturläget har betydande särskilda insatser tUI förmån för
drabbade branscher och regioner varit nödvändiga för att underlätta
strukturomvandlingen. Dessa insatser medför betydande statsutgifter. I ett
gynnsammare ekonomiskt klimat minskar behovet av åtgärder av detta slag.
Samtidigt visar långtidsbudgeten att framtida statliga åtaganden av nuvarande
omfattning för sådana ändamål inte är möjliga.
Långtidsbudgeten
visar att tyngdpunkten i de statliga utgiftsåtagandena ligger på
transfereringssidan. Inkomstöverföringar till pensionärer, barnfamiljer och
utsatta grupper i samhället ställer krav på betydande framtida utgifter. En
naturlig utgångspunkt för finanspoUtiken på sikt måste vara att växande sådana
överföringar tiU hushåUen får balanseras genom ökade inkomster.
Den
framtida ekonomiska utveckling som nu kan förutses kommer således att stäUa
krav på en finanspolitik som leder tiU lägre budgetunderskott än dem som
framgår av långtidsbudgetkalkylen. Det ligger i öppen dag att detta
nödvändiggör en synnerligen restriktiv utgiftsgranskning och en fortlöpande
omprövning av pågående aktiviteter. Detta förhållande understryks av att
långtidsbudgeten på utgiftssidan underskattar det verkliga utgiftstrycket under
det att den på inkomstsi dan förutsätter ett i stort oförändrat skattetryck.
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 14
3
Det reviderade budgetförslaget
I
budgetförslaget för budgetåret 1978/79 beräknades totalbudgeten uppvisa ett
underskott om drygt 33,2 miljarder kr. för budgetåret 1977/78 och ca 32,2
miljarder kr. för budgetåret 1978/79. De förnyade beräkningar som nu
föreligger innebär en rad förändringar på såväl inkomst- som utgiftssidan av
budgeten för dessa båda budgetår. Jag kommer att senare redovisa dessa
beräkningar mera i detalj.
När
det gäller statsinkomsternas utveckling spelar självfallet de antaganden som
görs om den allmänna inkomstutvecklingen i samhället en avgörande roll.
Riksrevisionsverket har i sin reviderade inkomstberäkning utgått från att
lönesumman ökade med 9,3 % år 1977, vilket är något mera än tidigare beräknat.
För år 1978 har den beräknade tillväxten av lönesumman på grundval av de avtal
som hittiUs träffats på arbetsmarknaden justerats ned med en halv procentenhet
till 7,7 %. För år 1979 kvarstår efter beaktande av dessa avtal antagandet om
en ökning av lönesumman med 7 %. Jag har i mina beräkningar av statsinkomsterna
haft samma utgångspunkter som riksrevisionsverket.
Jag
har tidigare redovisat att regeringen beslutat föreslå ett borttagande av den
allmänna arbetsgivaravgiften bl. a. i syfte att åstadkomma en snabbare återgång
till ett läge med mera normalt resursutnyttjande i ekonomin. Dessa åtgärder
medför helt naturligt en försvagning av budgetens inkomstsida. Som jag senare
kommer att närmare redovisa kan effekten härav uppskattas till ca 3,4 miljarder
kr. för budgetåret 1978/ 79. Härutöver är den viktigaste förändringen i
bedömningen av utvecklingen av statens inkomster i förhållande till vad som
angavs i budgetförslaget att inkomsterna av mervärdeskatten räknats ned med
mer än en mUjard kr. främst beroende på lägre import än vad som tidigare beräknats.
Härtill ko.mmer ett antal mindre justeringar av flera inkomsttitlar.
Totalt
beräknas statsinkomsterna nu tUI ca 110,7 miljarder kr. för budgetåret 1977/78
och ca 114,8 miljarder kr. för budgetåret 1978/79. Detta innebär att
inkomsterna dessa budgetår ökar med ca 6 resp. knappt 4 %.
Även
på utgiftssidan innebär de nya beräkningarna förändringar i förhåUande till vad
som redovisades i budgetförslaget. Vad gäller budgetåret 1977/78 har beslutade
utgifter för industripoUtiska insatser som tidigare beräknades komma att i viss
utsträckning belasta innevarande budgetår, kassamässigt förskjutits tUl
budgetåret 1978/79. De betydande insatser som gjorts på
arbetsmarknadspolitikens område kommer ocksä att till en del leda till
utbetalningar från anslagen först under nästa budgetår. Totalt räknar jag med
att utgifterna för budgetåret 1977/78 skall uppgå tUl 140,3 miljarder kr.,
vilket är ca 4,3 miljarder kr. mindre än tidigare beräknat.
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 15
För
budgetåret 1978/79 beräknas nu utgifterna bli ca 5 miljarder kr. större än vad
som angavs i budgetförslaget. Detta förklaras till stor del av de
förskjutningar i utbetalningar i vissa utgifter som jag nyss berört. Jag
beräknar nu utgifterna för budgetåret 1978/79 till totalt drj'gt 156,6
miljarder kr. I detta bdopp ingår anslaget till oförutsedda utgifter med
oförändrat S miljarder kr.
Tabell
7. Tofalbudgeten 1977/78
1978/79
(milj.
. kr.)
1977/78
Budgetprop.
1978
Ny beräkning
1978/79
Budgetprop.
1978
Ny beräkning
Inkomster 111376 Utgifter 144
600
Saldo
-33 224
110 742 140 339
-29 597
119 397 151 593
32
196
114780 156 624
-41 844
De
beräkningar jag nu har redovisat resulterar i att budgetunderskottet för
budgetåret 1977/78 nu förutses bU ca 29,6 miljarder kr., vilket är en minskning
med ca 3,6 miljarder kr. i förhållande till vad som angavs i januari i år
(tabell 7). För nästa budgetår stiger underskottet med ca 9,6 miljarder kr.
till ca 41,8 miljarder kr. jämfört med budgetförslaget. Som jag tidigare
framhållit måste detta statliga utgiftsöverskott ses i relation till de krav
som en aktiv finanspolitik stäUer i rådande ekonomiska situation. Inte minst
kommer här i förgrunden de betydande insatser som regeringen vidtagit tUl gagn
för näringslivets konkurrensförmåga och en tryggad sysselsättning för
medborgarna.
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag i6
SÄRSKILDA
FRÄGOR
1
Utnyttjande av finansfullmakten
Regeringen
har av riksdagen bemyndigats att för budgetåret 1977/78, om arbetsmarknadsläget
kräver det, besluta om utgifter intill ett sammanlagt belopp av 1 500 milj.
kr. (prop. 1976/77: 100 bil. 2, FiU 1976/ 77: 10, rskr 1976/77: 133).
I prop. 1977/78: 100 bil.
2 redovisades de åtgärder, som under budgetåret 1977/78 t. o. m. den 29
december 1977 vidtagits med stöd av finansfullmakten.
För
tiden därefter har finansfuUmakten utnyttjats vid ytterligare två tillfällen,
nämligen den 19 januari och den 16 februari 1978.
Genom beslut den 19
januari 1978 utnyttjades fuUmakten dels för byggande av statliga vägar i
Uppsala län (30,7 milj. kr.), dels för bidrag till vissa mindre
beredskapsarbeten i norra Uppland (7 milj. kr.).
Genom beslut den 16
februari 1978 utnyttjades fullmakten för följande ändamål: inom
justitiedepartementets område: ombyggnad av Ängelholms tingsrätt (2,7 milj.
kr.); inom kommunikationsdepartementets område: byggande av statliga vägar
(147,5 milj. kr.) samt byggande av mareografer åt Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut (1,2 milj. kr.); inom budgetdepartementets område: vissa
reparations- och underhållsarbeten (9 milj. kr.); inom
arbetsmarknadsdepartementets område: sysselsättningsskapande åtgärder i form
av beredskapsarbeten (535 milj. kr.) samt statliga industribeställningar (120
milj. kr.).
Vidare bemyndigades
arbetsmarknadsstyrelsen att t. o. m. den 30 juni 1978 i fråga om annat
kommunalt beredskapsarbete än investeringsarbete bevilja statsbidrag med belopp
motsvarande 75 % av lönekostnaden för tUI arbetet anvisade arbetslösa.
I
prop. 1977/78: 100 bil. 2 redovisades att dittills sammanlagt 679 256 000 kr.
hade utnyttjats av finansfullmakten på 1 500 milj. kr.
Riksdagen har sedermera i
anledning av förslag om anslag för ifrågavarande ändamål på tiUäggsbudget I
(prop. 1977/78: 25) och tilläggsbudget II (prop.
1977/78: 101) anvisat 557 260 000 kr. Genom de nämnda besluten den 19 januari
och den 16 februari 1978 har ytterligare 853,1 milj. kr. tagits i anspråk. Att
disponera av finansfuUmakten för budgetåret 1977/78 återstår f.n. (1500 000
000-679 256 000-853 100 000 + 557 260 000=) 524 904 000 kr. Regeringen har i
prop. 1977/78: 125 hemställt om anslag på sammantaget 975 096 000 kr. til!
följd av skilda beslut med stöd av finansfullmakten.
Regeringen
har vidare med stöd av riksdagens beslut att för affärs-
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag n
verken
beräkna ett påslag om 10 % utöver investeringarna för att möjliggöra en av
konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av me-ddsanvändningar (prop.
1976/77: 100 bil. 9, TU 1976/77: 12, rskr 1976/ 77: 150; prop. 1976/77: 100 bU.
17, NU 1976/77: 24, rskr 1976/77: 206 samt prop. 1977/78: 25, NU 1977/78: 32,
rskr 1977/78: 108) den 23 februari 1978 beslutat vidta följande
sysselsättningsfrämjande åtgärder.
Inom
kommunikationsdepartementets område: tidigareläggning av spårbygge åt statens
järnvägar i Vännäs; tidigareläggning av vissa anläggningsarbeten åt
sjöfartsverket samt tidigareläggning av vissa byggnadsarbeten åt televerket
(300 000 kr., 2,4 milj. kr. resp. 17,8 milj. kr.); inom industridepartementets
område: tidigareläggning av vissa byggnadsarbeten vid statens vattenfallsverk
(1,6 milj. kr.).
Utöver
detta har regeringen beslutat vidta åtgärder enligt följande.
Inom
justitiedepartementets område: vissa byggnads- och reparationsarbeten under
kriminalvården (1,8 milj. kr.); inom budgetdepartementets område: vissa mindre
ombyggnads- och reparationsarbeten (2,7 milj. kr.); inom
utbildningsdepartementets område: tidigareläggning av vissa byggnadsarbeten
inom skolväsendet (40,6 milj. kr.) samt tidigareläggning av vissa arbeten vid
televerket i anslutning till TV-stationen i Arvidsjaur (700 000 kr.).
2
Totalbudgeten budgetåren 1977/78 och 1978/79 2.1 Totalbudgetens utgiftsanslag
I
budgetpropositionen år 1978 beräknade jag totalbudgetens utgiftsanslag, dvs.
bortsett från förändringar i anslagsbehållningar och i dispositionen av
rörliga krediter, till 135 735 milj. kr. för budgetåret 1977/7S. I dessa belopp
ingick de i prop. 1977/78: 73 och prop. 1977/78: 101 upptagna anslagen på
tilläggsbudget II. Riksdagen har sedermera fattat beslut i anledning av prop.
1977/78: 73. Vad gäller prop. 1977/78: 101 har riksdagen fattat beslut i
samtiiga frågor med undantag för det av chefen för industridepartementet
föreslagna investeringsanslaget till lån för prospektering i Arjeplog.
1
prop. 1977/78: 87 om statligt engagemang i handelsstålindustrin, m. m. föreslås
att sammanlagt ca 1 781 milj. kr. anvisas på tiUäggsbudget II för
innevarande budgetår. Regeringen har i prop. 1977/78: 89 föreslagit att 50
milj. kr. anvisas på tilläggsbudget II som särskild ersättning
tiU Luleå kommun i anledning av Stålverk 80-projektets nedläggning. Regeringen
har vidare föreslagit i prop. 1977/78: 96 att 200 milj. kr. anvisas på
tilläggsbudget II för sysselsättningsstöd till LKAB. Riksdagen har fattat
beslut i anledning av dessa propositioner.
Regeringen
har i prop. 1977/78: 119 begärt ca 6 milj. kr. till förvärv av aktier i Göta
kanalbolag. I prop. 1977/78: 125 har begärts anslag på
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag i8
tiUäggsbudget
111 för egentUga statsutgifter om 2 084 milj. kr. De största anslagen föreslås
gå till sysselsättningsskapande åtgärder, byggande av mellanriksvägen
KirunaNarvik, kapitaltillskott tUl Statsföretag AB, byggande av statliga vägar
samt bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem. Regeringen har vidare
i prop. 1977/78: 174 föreslagit att 1 715 milj. kr. anvisas för stöd till
varvsnäringen. Slutligen har regeringen i prop. 1977/78: 180 föreslagit att 400
milj. kr. anvisas som lån till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB. Sammanlagt
har sålunda beslutats resp. föreslagits utgiftsanslag för budgetåret 1977/78 om
141 971 milj. kr.
Riksrevisionsverket har
med skrivelse den 4 aprU 1978 överlämnat en beräkning över utfallet av statens
budget för innevarande budgetår (bilaga 2). Verket har beräknat de totala
statsutgifterna, exkl. förändringar av anslagsbehåUningar och i dispositionen
av rörliga krediter, till 143 073 milj. kr. Detta är 1 102 milj. kr. mer än den
summa för utgiftsanslag som jag nyss redovisade. Skillnaden förklaras av
beräknade merutgifter på förslagsanslag. Verkets beräkning i denna del kan jag
ansluta mig till. Jag räknar alltså i likhet med riksrevisionsverket med att
statsutgifterna, exkl. förändringar av anslagsbehåUningar och i dispositionen
av rörliga krediter men inkl. merbdastningar på förslagsanslag kommer att uppgå
till 143 073 mUj. kr. budgetåret 1977/78.
För
budgetåret 1978/79 upptogs de totala statsutgifterna, e.xkl. förändringar av
anslagsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter, i
budgetpropositionen tiU 151 293 milj. kr.
I olika propositioner, som
har förelagts riksdagen före den 1 aprU 1978, och beslut som riksdagen har
fattat fram till nämnda dag har upptagits anslag som innebär en utgiftsökning
i förhållande till det ursprungliga förslaget till statsbudget med 1 581 milj.
kr. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare denna dag att för
tillfälligt nyrekryteringsstöd begära ett anslag om 150 milj. kr. för
budgetåret 1978/79 samt anslag om sammanlagt 300 milj. kr. till vissa
syssdsättningsstödjande åtgärder.
1 budgetpropositionen
upptogs anslaget till oförutsedda utgifter med 8 000 milj. kr. för sedvanliga
tUläggsbudgetar, för vissa strukturinsatser liksom för särskilda propositioner
på andra områden. Vidare erinrade jag om svårigheterna att i förtid överblicka
aUa utgiftskrav som kan aktualiseras under kommande budgetår. Som jag nyss
nämnt, har i propositioner och riksdagsbeslut upptagits anslag som innebär en
utgiftsökning med ca 2 miljarder kr. Detta skulle kunna motivera en
nedjustering av anslaget till oförutsedda utgifter. Vid förnyade beräkningar
inom skolöverstyrelsen har å andra sidan framkommit att det i
budgetpropositionen upptagna anslaget för bidrag till driften av grundskolor m.
m. sannolikt kommer att väsentligt överskridas. Dessutom beräknas utgifterna
för räntebidrag till bostäder stiga med ea 100 milj. kr. till följd av ränteförändringen
i februari i år. TiU detta kommer att vissa medelsbehov under
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 19
budgetåret
1978/79, bl. a. för fortsatta insatser för varvsindustrin, är svåra att helt
överblicka f. n. Mot denna bakgrund finner jag inte anledning att föreslå
ändring av det i budgetpropositionen upptagna beloppet för oförutsedda
utgifter.
Underskottet
för budgetåret 1978/79 på riksgäldsfonden upptogs i budgetpropositionen tUl 9
600 milj. kr. Utfallet på detta anslag är i huvudsak avhängigl av budgetsaldot
närmast föregående budgetår, men är även i någon mån beroende av budgetsaldot
under det budgetår för vilket anslaget är anvisat. Som jag tidigare har anfört
förutses budgetunderskottet för innevarande budgetår komma att minska jämfört
med beräkningarna i budgetförslaget samtidigt som budgetunderskottet för
budgetåret 1978/79 ökar jämfört med mina beräkningar i budgetpropositionen.
Detta kan tUlsammans m.ed vissa andra förhåUanden medföra att underskottet på
riksgäldsfonden för budgetåret 1978/79 kan komma att bli lägre än det i
budgetpropositionen upptagna beloppet. Det torde få ankomma på riksdagens
finansutskott att slutiigt beakta effekterna av olika förändringar vad gäller
detta underskott.
Jag
har låtit upprätta en specifikation över föreslagna och beslutade anslagsförändringar
på statsbudgeten i förhållande till budgetpropositionen (bUaga 5).
Specifikationen täcker perioden fram till mars månads utgång år 1978 inkl.
förslag i bUaga 3 till denna proposition. På grundval av dessa uppgifter
beräknar jag utgiftsanslagen på totalbudgeten för budgetåret 1978/79 tiU 153
324 milj. kr. Eventuella förslag och beslut i övrigt efter den 31 mars 1978
torde få beaktas av riksdagens vederbörande utskott.
2.2
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1978/79
Anslagen
till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1978/79 var i årets
budgetproposition i viss omfattning upptagna med beräknade belopp beroende på
att motsvarande investermgsanslag inte hade begärts definitivt.
Jag
får nu anmäla det slutliga behovet av avskrivningsmedel för dessa punkter och
för därefter tUlkomna ytterligare investeringar.
Under
statens allmänna fastighetsfond föreslogs i budgetpropositionen för
byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde ett anslag om
90 milj. kr. I prop. 1977/78: 106 har för detta ändamål slutligt begärts 30
milj. kr. Avskrivningsanslaget bör föras upp med 15 milj. kr.
Under
statens utlåningsfonder har i prop. 1977/78: 112 till fiskerilånefonden
definitivt begärts 17 milj. kr. Lånen är under viss tid räntefria och löper
därefter med ränta motsvarande två tredjedelar av gällande diskonto.
Avskrivningsanslaget bör föras upp med 8 242 000 kr.
För
lånefonden tUl främjande av beredning och avsättning av fisk
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 20
m.
m. har i samma proposition definitivt begärts 6,7 milj. kr. Dessa lån är under
viss tid räntefria och löper därefter med 5 % ränta. Jag tar upp ett
avskrivningsanslag av 3 248 000 kr.
Under
fonden för låneunderstöd har i prop. 1977/78: 99 till lån för investeringar i
bokhandel föreslagits ett anslag av ytterligare 1 milj. kr. utöver i
budgetpropositionen föreslagna 1,4 milj. kr. Vissa lån avses bli ränte- och
amorteringsfria. Avskrivningsbehovet kan schablonmässigt beräknas till 50 %.
Jag tar upp ett avskrivningsanslag av totalt 1,2 milj. kr.
I
prop. 1977/78: 122 har för lån till experimentbyggande m. m. begärts ett
anslag av 23,5 milj. kr. Detta är 3,5 milj. kr. mer än i budgetpropositionen
föreslagna 20 milj. kr. Lånen är ränte- och amorteringsfria under högst tio år
och frågan om återbetalning prövas från fall tUl fall. Jag tar upp ett
avskrivningsanslag av 23,5 milj. kr.
2.3
Totalbudgetens inkomster
Riksrevisionsverket
har med särskild ski"ivdse den 31 mars 1978 lämnat reviderade
inkomstberäkningar för budgetåren 1977/78 och 1978/79. För en närmare
redogörelse för dessa beräkningar får jag hänvisa till verkets skrivelse
(bilaga 3).
Avgörande
för beräkningen av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som görs om
inkomstutvecklingen i samhället. Med ledning av tillgängUg statistik har
riksrevisionsverket utgått från att den totala lönesumman ökade med 9,3 %
meUan åren 1976 och 1977. Verket har, bl. a. med beaktande av de avtal som har
slutits på arbetsmarknaden, beräknat den totala lönesummans ökning till 7,7 %
mellan åren 1977 och 1978. För första halvåret 1979 har ökningen satts till 7 %
på årsbasis.
Riksrevisionsverkets
antaganden överensstämmer i huvudsak med dem som återfinns i den reviderade
finansplanen och jag har i mina beräkningar haft samma utgångspunkter. Detta
innebär att antagandena om ökningen av lönesumman i jämförelse med
budgetpropositionen har justerats upp med knappt en halv procentenhet för år
1977 och ned med drygt en halv procentenhet för år 1978. För år 1979 är
antagandet oförändrat.
Riksrevisionsverket
har beräknat inkomsterna under inkomsttiteln skatt på inkonist och förmögenhet
samt socialförsäkringsavgifter m. tn. till 45 500 milj. kr. för budgetåret
1977/78 och 47 100 milj. kr. för nästkommande budgetär. Detta innebär ökningar
med 1 300 milj. kr. resp. 200 milj. kr. jämfört med beräkningarna i
budgetförslaget. Jag finner inte anledning att avvika från verkets prognos på
denna punkt.
Beräkningarna
av inkomsterna på inkomstskattetiteln baseras på förutsättningen om oförändrat
procenttal, dvs. 100, för uttagande av preliminärskatt för budgetåret 1978/79.
Enligt lagen (1947: 576) om statUg
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 21
inkomstskatt
skaU varje år bestämmas med vilka procenttal av grundbeloppen den statliga
inkomstskatten skaU ingå i preliminärskatten för kommande budgetår.
Procenttalet för den första hälften av budgetåret 1978/79 skall vara detsamma
som under innevarande budgetårs senare hälft. I lagen (1977: 456) om storleken
av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1977/78 har
detta procenttal satts till 100 för budgetåret 1977/78. För tiden den 1
juliden 31 december 1978 blir uttagsprocenten densamma. Jag föreslår att
uttagsprocenten även för tiden den 1 januariden 30 juni 1979 fastställs till
100. Förslag tUl lag härom har utarbetats inom budgetdepartementet (bilaga 8).
Vid beräkningen av
inkomsterna under inkomsttiteln allmän arbetsgivaravgift har
riksrevisionsverket utgått från ett oförändrat uttag om 2%. Verket beräknar
inkomsterna under titeln till 5 950 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 3
994 för budgetåret 1978/79. Vad gäUer budgetåret 1977/78 har jag ingen erinran
mot verkets beräkningar. Som jag tidigare har nämnt återkommer jag senare denna
dag med förslag tUl regeringen att hos riksdagen hemställa om borttagande av
den aUmänna arbetsgivaravgiften den 1 juli 1978. Under inkomsttiteln kommer
dock fyllnadsinbetalningar m. m. att inflyta under budgetåret 1978/79. Jag
beräknar därför inkomsterna under inkomsttiteln till 600 milj. kr. vUket är 3
394 milj. kr. lägre än verkets förslag.
Inkomsterna av
mervärdeskatten har av riksrevisionsverket upptagits till 26 300 mUj. kr. för
budgetåret 1977/78 och 29 900 milj. kr. för det därpå följande budgetåret. Jag
ansluter mig till verkets beräkningar. För båda dessa budgetår innebär
prognosen nedräkningar med väsentligt över 1 miljard kr. jämfört med vad som
angavs i budgetförslaget.
Riksrevisionsverket
beräknar inkomsterna under inkomsttiteln .särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter till 1 000 kr. för budgetåret 1978/79. I prop. 1977/78: 128 om
stöd till prospektering efter olja och naturgas föreslås att en avgift för
prospektering tas ut genom att den nuvarande särskilda beredskapsavgiften höjs.
Efter samråd med chefen för handelsdepartementet och statsrådet lohansson
beräknar jag inkomsterna tUl följd av den höjda avgiften till 80 milj. kr. för
budgetåret 1978/79. Inkomsterna skall emellertid tillföras en särskild fond, benämnd
oljeprospekteringsfonden. Den nya avgiften påverkar sålunda inte statsbudgetens
saldo och föranleder följaktiigen ingen ändring i riksrevisionsverkets
inkomstberäkning.
Riksdagen har beslutat
(prop. 1977/78: 98, SkU 1977/78: 45, rskr 1977/78: 222) om införande av en
skatt på vissa resor med charterflyg (reseskatt). Jag föreslog i
budgetpropositionen, efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet,
att inkomsterna av denna skatt skulle tillföras en särskild inkomsttitel
benämnd särskild skatt på utrikes charterresor med flyg. Riksrevisionsverket
har i sin inkomstberäkning fö-
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 22
reslagit
att inkomsttiteln benämns skatt på charterresor. För min egen del föreslår jag,
efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet, att inkomsttiteln
benämns reseskatt. Jag har däremot ingen erinran mot verkets beräkning av
inkomsterna under ifrågavarande inkomsttitel.
Som
jag tidigare har nämnt kommer jag senare denna dag att föreslå regeringen att
hos riksdagen hemställa om ett borttagande av den allmänna arbetsgivaravgiften
den 1 juli 1978. Vissa andra arbetsgivaravgifter kommer emdlertid att höjas
den 1 januari 1979. Dessa förhåUanden berör givetvis staten i egenskap av
avgiftsskyldig och skulle kunna motivera justeringar av lönekostnadspålägget i
den statliga verksamheten. I anslagsberäkningarna för budgetåret 1978/79, som
riksdagen i vissa fall redan har fattat beslut om, har förutsatts ett
oförändrat pålägg om 39 %. Det skulle medföra påtagliga olägenheter att nu
generellt ändra uttaget. I fråga om myndigheter med uppdragsverksamhet kan
dock, om inte en korrigering görs, problem uppkomma med hänsyn till de
affärsmässiga betingelser under vilka dessa verksamheter bedrivs. Det torde ankomma
på regeringen att besluta om de åtgärder som kan vara motiverade med anledning
av detta förhållande. För affärsverken torde inga speciella svårigheter uppstå
eftersom de inte betalar lönekostnadspålägg utan direkt belastas med de
ifrågavarande arbetsgivaravgiftema.
Inkomsterna
av lönekostnadspåläggen tillförs inkomsttiteln pensionsmedel m. m. Från denna
inkomsttitel överförs i juni 1979 i förekommande fall statens
arbetsgivaravgifter för kalenderåret 1978 tiU vederbörande inkomsttitel.
Beräkningen av inkomsterna för inkomsttiteln pensionsmedel m. m. under
budgetåret 1978/79 måste beakta de faktiska avgiftsuttagen under kalenderåret
1978. Härav följer att borttagandet av den allmänna arbetsgivaravgiften endast
påverkar beräkningarna avseende andra halvåret 1978. Denna halvårseffekt
beräknar jag till 135 milj. kr. Detta innebär att nettoinkomsterna under
inkomsttiteln pensionsmedel m. m. räknas upp med motsvarande belopp jämfört
med riksrevisionsverkets beräkningar, dvs. till 1 200 milj. kr. Jag vill för
fullständighetens skull nämna att den nu berörda uppbördstekniken beaktats vid
min beräkning av inkomsterna under inkomsttiteln allmän arbetsgivaravgift.
Slutligen vill jag påpeka att de beräkningstekniska justeringar jag nu har
redovisat i huvudsak inte påverkar totalbudgetens saldo.
Under
inkomsttiteln diverse inkomster har riksrevisionsverket vad avser räntor och
amorteringar på energispariån föreslagit att dessa fr. o. m. budgetåret 1978/79
redovisas under en egen inkomsttitel under diverse inkomster benämnd räntor och
amorteringar på energispariån. Dessa inkomster har tidigare redovisats under
titeln övriga diverse inkomster. Jag kan, efter samråd med chefen för
bostadsdepartementet och statsrådet Friggebo, ansluta mig till att en inkomsttitel
med den föreslagna benämningen tas upp i statsbudgeten.
Prop. 1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 23
Riksrevisionsverket har föreslagit att inkomster från
ersättning för (idministrationskostnader avseende bidragsförskott för budgetåret
1978/ 79 uppförs under en ny inkomsttitel med denna benämning. Verket har
beräknat inkomsterna till 29 750 000 kr. Efter samråd med chefen för
socialdepartementet föreslår jag att dessa inkomster i stället tillförs utgiftsanslaget
Bidragsförskott under femte huvudtiteln såsom uppbördsmedel. Detta har också
förutsatts vid anslagsberäkningen. Vad jag nu förordat medför att verkets
inkomstberäkning bör justeras ned med 29 750 000 kr.
Iag
övergår nu till att redovisa de ändringar i riksrevisionsverkets beräkningar
som jag förordar beträffande beräknad övrig finansiering. Samråd har skett med
berörda statsråd. Avskrivningsmedel inom televerkets fond för televisions-
ocli Ifudradioanläggningar bör liksom ifrågavarande investeringsanslag för
budgetåret 1977/78 tas upp med 54,4 milj. kr. och för budgetåret 1978/79 med
60,2 milj. kr., vilket är 800.000 kr. mer resp. 1 milj. kr. mindre än vad
riksrevisionsverket har beräknat.
Jag
beräknar alltfort avskrivningsmedlen inom luftfartsverkets fond till 38,2 milj.
kr. för budgetåret 1977/78 och 66,6 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Detta är
8,1 milj. kr. resp. 16,6 milj. kr. mindre än vad riksrevisionsverket har
beräknat.
Inkl. de
av mig förordade avvikelserna från riksrevisionsverkets inkomstberäkningar
uppgår totalbudgetens inkomster enligt de förnyade inkomstberäkningarna till
110 742 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 114 780 milj. kr. för
budgetåret 1978/79 (tabell 8). Detta är 634 milj. kr. resp. 4 617 milj. kr.
mindre än vad som angavs i årets budgetproposition.
Min
beräkning av de enskilda inkomsttitlarna på driftbudgeten för budgetåret
1978/79 framgår av specifikationen i bilaga 4.
Jag har i det föregående redogjort för förändringarna i
förhållande till budgetpropositionen i fråga om begärda investeringsanslag för
budgetåret 1978/79. De begärda investeringsanslagen uppgår nu till 12 665
milj. kr. De för finansiering av dessa investeringar beräknade avskrivningsmedlen
som bör anvisas på driftbudgeten uppgår tUl 1 903 milj. kr. De medel som inom
resp. kapitalfond är tillgängliga för finansiering av investeringarna, dvs.
avskrivningsmedel oeh övriga kapitalmedel inom fonderna, beräknar jag till 3
084 milj. kr. På grundval härav beräknar jag investeringsbemyndigandena till 7
678 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter oeh dessas finansiering framgår av
tabell 10.
Jag har låtit upprätta förslag till investeringsplan och
investeringsstater för budgetåret 1978/79 med specifikation av de i planen
angivna investeringsbemyndigandena (bilaga 6).
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
24
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
8. Inkomster på totalbudgeten budgetåren 1976/771978/79 (Milj. kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
1976/77 Utfall
1977/78
Budgetprop. 1978
Ny beräkning
1978/79
Budgetprop. 1978
Ny beräkning
Förändring
från
Utfall Ny be-
1976/77
räkning
till ny 1977/78
beräkning till ny be-1977/78 räkning 1978/79
46 336
4 569
6 997 21 259
2 386
104 360
Skatt på
inkomst, förmögenhet och rörelse samt socialförsäkringsavgifter
Automobilskattemedel
Allmän
arbetsgivaravgift
Mervärdeskatt Övriga inkomster på driftbudgeten Beräknad
övrig finansiering
Summa
45 661
4 735
5 960
27 750
46 901
4 805
5 950 26 300
48 500
6 080
4 061 31 200
48 621
6 450
600 29 900
+ 565
+ 236
-1047 + 5 041
+ 1720
+ 1645
-5 350 + 3 600
22 813 24
705 24 184 26 194 26 106 +1371 +1922
2 602
110 742
2 565
111 376
3 103
114 780
+
501 +4 038
+
216 +6 382
3 362 119 397
opaginerad Kontrollera mot PDF
2.4 Beräkning av anslagsbehållningamas utveckling
I årets budgetproposition beräknades medelsbehållningarna
på reservations- och investeringsanslag öka med 1 500 milj. kr. under
budgetåret 1977/78. I sin beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår
har riksrevisionsverket mot bakgmnd av nya uppgifter rörande myndigheternas
bedömning av anslagsbehållningarnas utveckling bedömt att
anslagsbehållningarna kommer att öka med 3 789 milj. kr. Av detta belopp avser
ca 1,7 miljarder kr. medel till varvsindustrin och drygt 0,5 miljarder kr. lån
till specialstålindustrin. Ytterligare närmare 0,8 miljarder kr. hänför sig till
sysselsättningsskapande åtgärder m. m. lag finner ingen anledning att frångå
den bedömning som gjorts av riksrevisionsverket (jfr tabell 9).
För budgetåret 1978/79 underströk jag i
budgetpropositionen svårigheterna att göra en bedömning av anslagsbehållningarnas
utveckUng, samt räknade med att de skulle förbli oförändrade under budgetåret.
Mot bakgrund av att en stor dd av den uppbyggnad av anslagsbehållningar som nu
beräknas ske under budgetåret 1977/78 torde komma att förbrukas under
nästkommande budgetår räknar jag nu med en förbrukning av reserverade medel om
3 000 milj. kr. Jag vill dock framhålla att dessa beräkningar måste omges med
betydande osäkerhetsmarginaler.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
25
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 9. Beräknad förändring i anslagsbehållningarna
budgetåren 1977/78 och 1978/79 (Milj. kr., ökning +, minskning )
Anslagsbehållning 77-06-30
Beräknad
förändring 77-06-3078-06-30
Budget-
Riksrev.-prop. verket 1978
Föredraganden
Beräknad förändring 78-06-3079-06-30
Budgetprop. 1978
Föredraganden
Driftbudgeten
(exkl.
avskrivningar)
Investeringsanslag
Summa
7 356 2 622
9 978
+ 500 + 1000
+
1500
+ 2 569
+ 1 220
+3 789
+2 569 + 1220
+3 789
0 0
0
-2 000 -1000
-3 000
2.5 Beräkning av dispositionen av rörliga krediter
BudgetutfaUet och därmed statens upplåningsbehov påverkas
av förändringar i dispositionen av rörliga kredUer hos riksgäldskontoret,
vilka krediter enligt riksdagens beslut ställts tilk förf ogande för vissa
myndigheter och bolag. I budgetpropositionen antogs det disponerade beloppet
komma att öka med 1 015 milj. kr. under budgetåret 1977/78. Riksrevisionsverket
har i sin skrivelse den 4 april tagit upp en ökning av det disponerade beloppet
med 1 055 milj. kr. Jag finner ingen anledning att frångå riksrevisionsverkets
bedömning.
För budgetåret 1978179 förutsåg jag i budgetpropositionen
en ökning av de ianspråktagna beloppen om 300 milj. kr. Jag finner ingen anledning
att frångå denna bedömning. Jag vill dock erinra om den osäkerhet som gäller
vid detta slag av beräkningar.
2.6 Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1977/78 och
1978/79
Med beaktande av vad jag har anfört i det föregående
beräknar jag totälbudgeten för budgetåren 1977/78 och 1978/79 på sätt som
framgår av tabell 11.
Beräkningarna ger ett underskott i totalbudgeten på ca
29,6 miljarder kr. för budgetåret 1977/78 och på ca 41,8 miljarder kr. för
budgetåret 1978/79. Underskottet för budgetåret 1977/78 är ca 3,6 miljarder kr.
mindre än det som angavs i budgetpropositionen. För budgetåret 1978/79 är
underskottet nu ca 9,6 miljarder kr. större än vad som beräknades i
budgetpropositionen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag Tabell 10. Kapitalbudgetens
utgifter och finansiering budgetåret 1978/79
26
opaginerad Kontrollera mot PDF
Forn
d
Investeringsanslag
Finansiering
Avskrivning
inom
fonderna
övriga kapitalmedel inom fonderna
Avskrivning
från
driftbudgeten
Investerings-bemyndigande
I. II.
Affärsverksfonderna
4 433 301 000 Statens allmänna
2 451
301 000
18 003 000
156 803
000
1 807
194 000
III.
fastighetsfond Försvarets fastig-
765 711000
102 190 000
1 800 000
363 521
000
298 200
000
IV. V.
. hetsfond Statens utlånings-fonder Fonden för låne-
423 800 000 4 870 504 000
39 500 000
23 000 000
255 070
000 1031490 000
106 230
000 3 839 014 000
VI.
understöd
Fonden för statens
1 696 379 000
178 010 000
88 775
000
1 429
594 000
VII.
VIII
aktier
Fonden
för förlag till statsverket . Fonden för bered-
75 000 000 77 000 000
28 000 000
75 000 000 49 000 000
IX.
skapslagring Diverse kapitalfonder
79 500 000 243 501 000
238 657 000
3 550 000
6 902
000
79 500 000 -5 608 000
Summa
kr.
12
664 696 000
2 831
648 000
252
363 000
1 902
561 000
7 678
124 000
Avgår kapitalåterbetalning: Oreglerade
kapitalmedelsförluster Övrig kapitalåterbetalning
1 000 000 19 408 000
Lånemedel
7 657
716 000
Tabell 11. Totalbudgeten budgetåren 1976/771978/79 (Milj.
kr.)
\916lll Utfall
1977/78
1978/79
Förändring
från
Budget-
Ny be-
Budget-
Ny be-
Utfall
Ny be-
prop.
räkning
prop.
räkning
1976/77
räkning
1978
1978
till ny beräkning
1977/78
1977/78 till ny beräkning 1978/79
Inkomster
104 360
111
376
110
742
119
397
114
780
+ 6 382
+ 4
038
varav:
inkomster på
driftbudgeten
101 974
108 811
108 140
I16Ö34
111677
+ 6166
+ 3 537
övrig finansiering
2 386
2 565
2 602
3 362
3 103
+
216
+
501
Utgifter
114 845
144 600
140
339
151
593
156
624
+ 25 494
+ 16
285
varav:
driftbudgeten
105 157
128 470
127 343
139 626
140 659
+ 22 186
+ 13316
investeringsanslag
11051
16615
15 730
11667
12 665
+ 4 679
- 3 065
förändringar i
anslagsbehållningar
-1469
-1 500
-3 789
0
3 000
- 2 320
+ 6 789
förändring i
dispositiofi av
rörliga krediter
106
1015
1055
300
300
+ 949
-
755
Totalbudgetsaido
-10
485
-33
224
-29
597
-32196
-41
844
-19112
-12
247
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 27
Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som
Bilaga 1: Långtidsbudget för perioden 1978/791982/83
Bilaga 2: Riksrevisionsverkets beräkning över utfallet av
statens budget för budgetåret 1911 Hi
Bilaga 3: Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning
för budgetåret 1978/79
Bilaga 4: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
för budgetåret 1978/79
Bilaga 5: Specifikation av anslagsförändringar i
förhåUande till budgetpropositionen för budgetåret 1978/79
Bilaga 6:
Förslag till investeringsplan och investeringsstater för bud-, getåret 1978/79
BUaga 7: Förändringar i förslaget till statsbudget för
budgetåret 1978/ 79 sedan budgetpropositionen
BUaga 8: Lagförslag
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att
1.
godkänna de
allmänna riktlinjer för budgetregleringen som jag har förordat i det
föregående,
2.
till
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1978/79 anvisa
följande reservationsanslag, nämligen
Statens allmänna fastighetsfond
Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten inom utbildningsdeparteinen-
lets verksamhetsområde 15 000 000
Statens utlåningsfonder
Jordbruksdepartementet:
Fiskerilånefonden 8 242 000
Lånefonden till främjande av beredning och
avsättning av fisk in. m. 3 248 000
Fonden för låneunderstöd
Utbildningsdepartementet:
Lån för investeringar i bokhandel 1 200 000
Bostadsdepartementet:
Lån till experiinentbyggande ni. ni. 23 500 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 28
3.
godkänna min beräkning av
förändringarna i anslagsbehållningarna för budgetåret 1978/79,
4.
godkänna min beräkning av
förändringarna i dispositionen av röriiga krediter för budgetåret 1978/79,
5.
antaga inom budgetdepartementet
upprättat förslag till lag om storleken av statiig inkomstskatt som ingår i
preliminär skatt för budgetåret 1978/79,
6.
godkänna min beräkning av
driftbudgetens inkomster för budgetåret 1978/79 enligt den vid detta protokoll
fogade specifikationen,
7.
godkänna förslaget till
investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1978/79,
8.
på kapitalbudgeten beräkna den
mot investeringsplanen svarande inkomsttiteln Lånemedel till 7 657 716 000 kr.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978
opaginerad Kontrollera mot PDF
_____________________________ Bflaga
1
Långtidsbudget för perioden 1978/79-1982/83
Prop. 1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
Bil. 1 Långtidsbudget
Bilaga 1
LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN
1978/79-1982/83
1 Inledning
Långtidsbudgetarbetels syfte är att kartiägga de
statsfinansiella konsekvenserna på längre sikt av redan fattade beslut och
gjorda åtaganden. En sådan kartläggning utgör ett underlag för en analys av de
statsfinansiella förutsättningarna under den framförliggande femårsperioden.
En sådan analys har sin givna plats vid en bedömning av förutsättningarna att i
framtiden åstadkomma en tillfredsställande utveckling av den svenska ekonomin.
I syfte att bättre belysa denna fråga har långtidsbudgeten, som i egentlig
mening endast omfattar statens inkomster och utgifter, i år utvidgats med vissa
beräkningar rörande socialförsäkringssektorn. Även den kommunala utvecklingen
berörs. Avsikten är att långtidsbudgeten på detta sätt skall kunna utgöra ett
bättre underlag för bedömningar av den samlade offentliga sektorns
sparandeutveckling på något längre sikt. Långtidsbudgeten har utarbetats inom
budgetdepartementets budgetavdelning.
Beträffande statsutgifterna utgör långtidsbudgeten en
kalkyl över omfattningen av de finansiella och reala resurser som krävs för
att av statsmakterna uppställda mål skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden
infrias. Vad gäller statsinkomsterna har förutsatts oförändrade avgifts-och skattesatser
under perioden, i den mån inte ändringar aviserats eller beslutats. Samma metod
har i princip utnyttjats vid beräkningarna avseende socialförsäkringssektorn.
Inga försök görs att förutse vilka nya beslut som kan
komma att fattas under perioden eller effekterna härav. Långtidsbudgeten är
således varken en plan för den framtida utvecklingen eller en prognos för den
mest sannoUka utvecklingen. I det historiska perspektivet har det visat sig att
den faktiska utgiftsutvecklingen i icke oväsentlig grad kommit att överstiga de
i långtidsbudgeten upptagna beloppen. Avsikten med långtidsbudgeten är att
redovisa vilken finansiell utveckling som blir följden om nya utgiftsåtaganden
över huvud taget inte görs och om skatte-oeh avgiftsreglerna inte ändras. Mot
denna bakgrund kan förslag om nya aktiviteter och omprövning av redan'gällande
program bedömas.
1 Riksdagen 1977/78. 1 saml Nr 150. Bilaga 2. Bil 1
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 2
2
Samhällsekonomisk bakgrund
2.1
Den offentliga sektorns roll i samhällsekonomin
Sambanden
mellan den offentliga sektorn och övriga delar av ekonomin går i båda
riktningarna. A ena sidan är möjligheterna att bygga ut den offentiiga sektorn
beroende av resurstUlgången och den ekonomiska utvecklingen i samhället i
övrigt. Ä andra sidan är insatser inom den offentliga sektorn, exempelvis inom
utbildning och forskning, barnomsorgen samt näringspolitiken, av väsentlig
betydelse för utvecklingen i ekonomin i övrigt.
En
väsentiig uppgift för den ekonomiska politiken är att påverka
resursfördelningen i samhället. Detta gäller såväl inkomstfördelning som
resursernas fördelning mellan privat och offentlig sektor. Även resursanvändningen
inom det privata näringslivet påverkas av den ekonomiska politiken, främst i
fråga om investeringarnas omfattning och inriktning. Härtill kommer den viktiga
reglerande uppgift som finanspolitiken har att i samspel med kreditpolitiken
bidra till en balanserad utveckling av ekonomin. Den långsiktiga
finanspolitiken är därför förbunden med de centrala målen för den ekonomiska
politiken: full sysselsättning, tUlfredsställande ekonomisk tillväxt, rimlig
prisstabilitet och balans i de utrikes betalningarna. Det är dessa mål som är
avgörande när det gäller att bedöma.utvecklingen av budgetsaldot och det
finansieUa sparandet i den offentiiga sektorn. Det samlade finansiella
sparandet i ekonomin är definitionsmässigt lika med bytesbalansens saldo. En
utveckUng som innebär ett negativt finansiellt sparande inom den offentliga
sektorn måste därför bedömas mot bakgrund av möjligheterna att uppnå ett motsvarande
finansiellt överskott inom andra delar av ekonomin.
Inkomsterna
för den totala offentliga sektorn (staten, kommunerna och
socialförsäkringssektorn) motsvarade år 1977 62,2 % av bruttonationalprodukten.
Ar 1978 beräknas denna andel till 62,5 %. Är 1977 registrerades ett finansieUt
sparande inom den offentliga sektorn som uppgick tUl ca 0,7 miljarder kr. Är
1978 väntas emellertid överskottet förbytas i ett underskott på ea 8 miljarder
kr.
Knappt
hälften av den offentiiga sektorns utgifter går till den privata sektorn i
form av inkomstöverföringar. Återstoden tas i huvudsak i anspråk för statliga
och kommunala konsumtions- och investeringsutgifter. Ar 1977 utgjorde dessa
utgifter 33 % av bruttonationalprodukten.
2.2
Tendenser under den närmaste femårsperioden
I
både femårsperspektivet och ett mera långsiktigt perspektiv analyseras
resurstillgång och resursanvändning i de regelbundet återkommande
långtidsutredningarna. Den senast publicerade utredningen, LU 75, fram-
Bil.
1 Långtidsbudget 3
lades
i november 1975. Arbetet med en ny långtidsutredning pågår f. n. inom
ekonomidepartementet. Den avses täcka perioden 19781983 (år 1977 utgör bas för
beräkningarna) med en utblick bortom sekelskiftet. Denna nya långtidsutredning
beräknas kunna framläggas mot slutet av år 1978.
Utgångspunkten
för de alternativa utvecklingsvägar som presenterades i LU 75 var att
transaktionerna med omvärlden skulle balansera år 1980. Redan den då förutsedda
försämringen i tjänste- oeh transfereringsbalanserna, bl. a. förorsakad av
räntekostnader för den utländska upplåningen, ledde till slutsatsen att en
betydande del av resurstillväxten måste avsättas för exportindustrin.
Tillväxten i utrymmet för privat och offentiig konsumtion under perioden
19761980 (med år 1975 som bas för beräkningarna) angavs till något mer än 2 %
per år.
Påfrestningarna
på den svenska samhällsekonomin blev emellertid långt större än vad LU 75
räknade med. Den ekonomisk-politiska strategi, den s. k.
överbryggningspolitiken, som vårt land under stor politisk enighet valde efter
oljekrisen för att värna om sysselsättningen, har lett till en utiandsupplåning
långt utöver vad som förutsågs i LU 75. I StäUet för en beräknad jämvikt år
1980 förutses nu för detta år ett fortsatt betydande bytesbalansunderskott. Den
inhemska efterfrågan, särskilt den privata konsumtionen och den offentliga
efterfrågan, har under perioden 19751977 hållits uppe. Den offentliga
konsumtionen har ökat med 3,6 % i genomsnitt per år under åren 1976 och 1977.
Samtidigt har investeringsaktiviteten inom näringslivet och inom bostadssektorn
minskat kraftigt. I förhållande till nivån år 1975 har näringsUvets
investeringar år 1977 minskat med ca 5 %. Minskningen av bostadsinvesteringama
under samma period uppgår till ca 15 %.
För
att den svenska ekonomin skall uppnå yttre balans före mitten av 1980-talet
krävs att konsumtionstillväxten hålls tillbaka och att industriinvesteringarna
prioriteras så att det svenska näringslivets konkurrenskraft stärks. Vidare
måste betydande resurser avsättas för bostadsinvesteringar. Inom den
offentliga sektorn kan däremot behovet av ökade investeringsresurser bedömas
vara mindre. På detta område gäller resurskraven snarast arbetskraften. De
ökade behoven inom den offentliga tjänsteproduktionen gäller främst
långtidsvården och bamomsorgen. Båda dessa aktiviteter kräver främst personella
resurser.
Den
framtida produktivitetsutvecklingen blir avgörande för möjligheterna att öka
konsumtionen såväl den privata som den offentliga. En bedömning av
produktivitetsutvecklingen i det närmaste femårsperspektivet är i hög grad
beroende av vilket antagande som görs om hur stor del av den f. n. outnyttjade
industrikapaciteten som kan tas i bruk när den internationella konjunkturen
åter pekar uppåt. Ändrade energipriser och framväxten av ny
produktionskapacitet i länder med väsentligt lägre arbetskraftskostnader kan
mycket väl ha lett till att en stor del av
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 4
den
svenska industrikapacitet, som i dag står outnyttjad, är föråldrad.
Stmkturkriserna inom svenskt näringsliv under senare år är i viss mån tecken på
att en sådan utveckling har ägt rum. Vid krav på en rimlig ekonomisk tillväxt
accentueras i så fall investeringsbehoven inom näringslivet.
2.3
Awägningsproblem
Förutsättningarna
för en mer djupgående diskussion om de långsiktiga awägningsproblemen
förbättras när 1978 års långtidsutredning har lagt fram sitt betänkande. Det torde
emellertid redan nu stå klart att näringslivets och bostadssektorns
investeringsbehov måste prioriteras under den närmaste femårsperioden.
Lönsamheten inom näringslivet måste förbättras så att självfinansieringen av
investeringarna kan ökas. För att vi skall kunna närma oss balans i de utrikes
betalningarna måste sparandet även i andra sektorer av samhällsekonomin öka.
Den offentliga sektorn utgör härvidlag inget undantag.
Om
man antar att bruttonationalprodukten skulle kunna växa med ca 3 % per år i genomsnitt
under perioden fram till år 1983 och att tidpunkten för balans i
utrikesbetalningarna flyttas fram till mitten av 1980-talet visar grova
överslagskalkyler att konsumtionsutrymmet skulle kunna växa med maximalt 2 %
per år för såväl privat som offentlig sektor. En sådan utveckling torde
förutsätta en mycket gynnsam exportutveckling och förutsätter också att de
offentliga investeringsutgifternas tillväxt begränsas kraftigt. Mot bakgrund av
den snabba ökningen i antalet pensionärer och den standardförbättring som
pensionärskollektivet kommer att erhålla pekar detta räkneexempel på en mycket
blygsam ökningstakt för de aktiva gruppernas privata konsumtionsstandard fram
tiU mitten av 1980-talet.
Bil. 1
Långtidsbudget 5
3
Beräkningsmetodik och antaganden
3.1
Principerna för utgiftsbedömningama
De
beräkningar av den framtida utgiftsutvecklingen som redovisas i det följande
syftar endast till att ange konsekvenserna av redan fattade beslut. Beroende på
beslutets eller åtagandets karaktär kan dessa konsekvensberäkningar göras på
olika sätt. Följande typfall belyser hur beräkningarna utformas i några olika
situationer.
1. I
vissa fall har statsmakterna beloppsmässigt kvantifierat en ut
giftsnorm. Detta gäller i allmänhet transfereringar till hushåll och kom
muner. De på så sätt kvantifierade programmen kan vara av olika slag:
a)
För vissa aktiviteter
föreligger mål som gäller t. v. och som inte innefattar standardhöjningar.
Detta gäller t. ex. de aUmänna barnbidragen som utgår med fastställt belopp
för alla barn under 16 år. Här kommer den beräknade anslagsutvecklingen att
helt styras av antagandena om befolkningsutvecklingen.
b)
För vissa verksamheter
innefattar det kvantifierade målet även standardhöjningar under hela eller en
del av den tid som omfattas av långtidsbudgeten. Vid beräkningarna har hänsyn
tagits till detta genom att utgifterna successivt höjts i enlighet med det
beslutade åtagandet. Ett exempel härpå är anslaget till folkpensioner där
utgifterna för den årliga standardstegringen i form av pensionstillskott
medtagits i kalkylerna.
c)
Slutligen finns på några
områden tidsbegränsade program. I dessa fall har i allmänhet utgifterna
antagits falla bort i och med att programmet upphör. Exempel på detta är det
generella bidraget till kommuner och landstingskommuner som beslöts i samband
med överenskommelsen i juni 1977 rörande begränsningen av kommunalskatternas
höjning under år 1978.
I
den mån det är klart orealistiskt att räkna med att anslagen kommer att falla
bort efter programperiodens slut underskattas givetvis omfattningen av de
framtida resursanspråken. I en del fall har statsmakterna även låtit förstå att
tidsbegränsade program avses bli förlängda i en eller annan form utan att
formella beslut ännu fattats härom. Utgifterna för program av denna karaktär
förutsätts ligga kvar på oförändrad nivå. Likaså har i fråga om vissa avtal,
vilka löper ut under långtidsbudgetperioden men avses bli förnyade,
schablonmässigt antagits oförändrad anslagsnivå.
2.
I andra fall har statsmaktema
kvantifierat målen men inte preciserat de finansiella konsekvenserna härav.
Sådana kvantifieringar återfinns exempelvis på den spärrade utbildningens
område. I dessa fall har i långtidsbudgeten tagits upp de resurser som
beräknats vara nödvändiga för att uppnå de fastställda målen.
3.
För de flesta anslag saknas av
statsmakterna kvantifierade mål för
Prop. 1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 6
den
framtida verksamheten. I dessa fall har konsekvensbedömningen gjorts från andra
och i allmänhet mer skönsmässiga utgångspunkter.
a)
En i vissa fall användbar metod
är att utgå från oförändrad kvalitet hos den statliga tjänsteproduktionen.
Detta innebär att produktionen får anpassas till förändringar i efterfrågan.
Insatsen av resurser påver kas emellertid av produktivitetsutvecklingen, som i
allmänhet måste förutsättas vara sådan att en över tiden oförändrad
efterfrågan kan tillgodoses med successivt minskade resursinsatser. Det bör
understrykas att stora svårigheter föreligger att rätt bedöma efterfråge- och produktivitetsutvecklingen.
Antagandena måste göras mycket schablonartade.
b)
För de statliga
verksamhetsgrenar som förekommer på statsbudgetens utgiftssida i huvudsak som
investering, bl. a. kommunikationsverken och vägbyggandet, föreligger
särskilda svårigheter att avgöra vilken anslagsutveckling som på längre sikt
krävs för att anpassa produktionen till förändringar i efterfrågan. Detta
sammanhänger främst med svårigheterna att precisera sambandet mellan
investeringar och efterfrågan. Principen i beräkningarna har här varit att
investeringarna antagits öka i takt med efterfrågan sedan hänsyn tagits till en
förväntad produktivitetsutveckling. För de närmast framförliggande åren
domineras dock investeringsverksamheten ofta av att redan fattade investeringsbeslut
genomförs.
c)
Inom vissa områden saknas
kontinuerlig investeringsverksamhet av större omfattning. Däremot aktualiseras
punktvis vissa större projekt utan att dessa i och för sig innebär höjd
ambitionsnivå för verksamheten. I den mån en utbyggnad inte följer av
fastlagda program har en allmän skälighetsbedömning fått göras.
3.2
Principema för inkomstberäkningarna
För
budgetåren 1977/78 och 1978/79 ansluter inkomstberäkningarna till de
bedömningar som görs i 1978 års reviderade budgetförslag. Den aUmänna
arbetsgivaravgiften förutsätts med andra ord tas bort den 1 juli 1978.
Riksdagen har beslutat om höjning den 1 januari 1979 av sjukförsäkringsavgiften
med 1,0 procentenhet och barnomsorgsavgiften med 0,3 procentenhet. För perioden
därefter har i övrigt förutsatts oförändrade skatte- och avgiftssatser i den
mån inte förändringar beslutats eller förutsatts av statsmakterna. Detta
innebär bl. a; att den av riksdagen beslutade indexregleringen av
inkomstskatteskalan har tillämpats.
3.3
Beräkningsunderlag
Långtidsbudgeten
omfattar vad gäller statsbudgeten endast i denna ingående utgifter oeh
inkomster. Härav följer att affärsverkens drift-
Bil.
1 Långtidsbudget 7
utgifter
och andra utgifter för de statliga bolagen än tillskott av kapital inte ingår i
beräkningarna.
Grundvalen
för långtidsbudgeten utgörs av långtidsbedömningar som utförts av
myndigheterna. Den slutliga bedömningen av anslagsutvecklingen har gjorts inom
budgetdepartementets budgetavdelning efter samråd med vederbörande
fackdepartement.
Beräkningarna av den
framtida utgiftsutvecklingen utgår från anslagsbeloppen för budgetåret 1978/79
enUgt 1978 års reviderade budgetförslag. Två olika beräkningar har utförts. I
den ena beräkningen har utgångspunkten varit att gällande bidragsbelopp, enhetskostnader,
normer osv. inte kommer att förändras under perioden ("fasta
priser"). 1 den andra beräkningen ("löpande priser") har
tUlfogats vissa schablonmässigt beräknade effekter av gjorda antaganden orri
framtida pris- och löneökningar. Detta gäller dels löne- och
omkostnadsökningar i samband med statiig konsumtion, dels kostnadsökningar tUl
följd av bl. a. indexkonstruktioner. Som exempel på det senare kan hämnas
utvecklingsbiståndet som är knutet tUl bruttonationalproduktens utveckling i
löpande priser samt kostnaderna för folkpensioneringen som är knutna till
konsumentprisernas utveckling. Av tabell 20 framgår i vilka fall omräkningar
tiU "löpande priser" gjorts. Båda beräkningarna avser perioden t. o.
m. budgetåret 1982/83.
Vid
en diskussion av den statliga utgiftsutvecklingen under de framförliggande
budgetåren är det naturligt att göra jämförelser med utvecklingen under
tidigare år. Sådana jämförelser kan visa bl. a. i vilken mån nya tendenser i
den totala utgiftsutvecklingen eller i utvecklingen på skUda delområden gör
sig gällande.
Som jämförelsematerial
kommer i det följande att användas statistik över budgetutfallen för budgetåren
1972/731976/77. För budgetåret 1977/78 föreligger slutredovisning först hösten
1978. Detta budgetår har därför inte tagits med i kalkylerna.
För
den historiska perioden redovisas beräkningen av utgiftsförändringarna i fasta
priser. Omräkningen av utgifterna från löpande priser tUl fasta priser har
gjorts med hjälp av olika indexserier. För vissa utgiftsgrupper finns direkt
användbara indextal. Detta gäller t. ex. de kvantitativt viktiga direkta
inkomstöverföringarna. Dessa har omräknats efter konsumentprisindex. För andra
grupper saknas direkt till-lämpbara indexserier. Detta gäller t. ex. de anslag
som innehåller omkostnader. För dessa anslag har använts konsumentprisindex
sedan detta rensats från varugrupper som inte är relevanta för den statiiga
konsumtionen.
Den
angivna metoden för volymberäkning innebär således att för de utgiftsgrupper
som består av transfereringar (inkomstöverföringar) och finansiella
transaktioner (utlåning m. m.) anges den nytta i reala termer som
resursöverföringen representerar för mottagaren. För de utgifter
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag g
som
innebär statlig konsumtion eller investering anger volymberäkningarna statens
efterfrågan på reala resurser. Fastprisberäkningarna för den historiska
perioden är inte helt jämförbara med fastprisberäkningarna för den
framförliggande perioden. En direkt jämförelse mellan perioderna kan därför
inte göras för vissa ändamålsområden.
3.4
Antaganden
Långtidsbudgeten
grundas vad gäller åren 1978, 1979 och 1980 på samma antaganden rörande pris-
och löneutvecklingen i samhället och den ekonomiska tillväxten som presenteras
i 1978 års reviderade finansplan. Sålunda har antagits att lönesumman dessa
tre år ökar med 7,7 %, 7 % resp. 7 % jämfört med året före. Motsvarande
antaganden för den allmänna prisutvecklingen är knappt 11 %, 5 1/2 % resp. 5
1/2%. Den årliga tillväxten i bruttonationalprodukten antas, i enlighet med den
reviderade finansplanen, komma att uppgå till 0,8 %, 3,7 % r.esp. 4,3 %. Vad
gäller perioden efter år 1980 fram t. o. m. budgetåret 1982/83 har
schablonmässigt förutsatts att lönesumman stiger med 7 % årligen och den
aUmänna prisnivån med 4 % om året. En årlig real tiUväxt av bruttonationalprodukten
om 3 % har förutsatts. För den kommunala utdebiteringen har schablonmässigt
antagits en höjning med 25 öre per år under långtidsbudgetperioden.
Bil. 1 Långtidsbudget 9
4 Statens utgifter och inkomster 4.1 Statsutgifter
efter ändamål
I detta avsnitt redovisas statsutgifternas utveckling i
fasta priser under perioden t. o. m. budgetåret 1982/83. Redovisningen omfattar
de totala utgifterna över statsbudgeten. Dessa redovisas grupperade efter ändamål.
Fjorton av de största ändamålsgrupperna särredovisas. De svarar tiUsammans för
ca 85 % av utgifterna under budgetåret 1978/79. En redovisning av de totala
utgifternas utveckling lämnas i tabell 19. Beräkningarna utgår från de
anslagsbelopp för budgetåret 197,8/79 som redovisas i det reviderade
budgetförslaget. För vissa anslag som är direkt knutna till pris- eller
löneindex eller som nära följer den allmänna pris- och lönestegringen i
samhället redovisas också tiUkommande utgifter vid ovan angivna antaganden om
pris- och lönestegringar (tabell 20).
Beräkningarna i 1978 års långtidsbudget styrs i hög grad
av de beslut som fattats av riksdagen under de senaste åren. De betydande budgetunderskotten
medför stigande utgifter för statsskuldräntor. De totala statsutgifterna i
fasta priser fortsätter att ;öka under långtidsbudgetperioden. Mest märkbara,
utöver statsskiildräntorna, är utgiftsökningarna för bostadspolitik,
folkpensioner och barnomsorg.
Folkpensioner m. m.
Ändamålsgruppen domineras av utgifterna för
folkpensioneringen och statens bidrag till sjukförsäkringen. Med undantag för
vissa administrationskostnader utgörs hela ändamålsgruppen av transfereringar
till hushållen.
Tabell I. Folkpensioner m.m.
(Milj. kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1978/79
tuell
för-
snittlig
procen-
1979/80 1980/81 1981/82
1982/83
ändring
procen-
tuell
för-
1978/79
tuell
för-
ändring
1979/80
ändring
1972/73
1978/79
1976/77
1982/83
Totala
utgijler
+ 8,7
28 077
+691 +616 +486
- 29
+2,5
+ 1,5
därav
folkpensione-
ringen
+ 7,7
24 686
+ 626 +504 +370
-161
+ 2,5
+ 1,3
sjukförsäkringen
+ 18,4
3 310
+ 61 +110 +115
+ 130
+ 1,8
+ 3,0
Utgifterna för folkpensionerna har under perioden
1972/731976/77 stigit med i genomsnitt 7,7 % per år räknat i fasta priser.
Ökningen beror dels på att antalet pensionärer stigit under denna tid bl. a.
genom sänkningen av den allmänna pensionsåldern år 1976, dels på att en rad
standardförbättringar genomförts.
Prop. 1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag lo
Fortsatta sådana effekter slår igenom i beräkningarna för
den framförliggande långtidsbudgetperioden. Det totala antalet pensionärer beräknas
bl. a. tUl följd av förändringar i befolkningens ålderssammansättning årligen
öka med i genomsnitt 26 000, varav 19 500 ålderspensionärer. Antalet
folkpensionärer beräknas år 1978 överstiga 1,8 miljoner, varav drygt 1,3
miljoner ålderspensionärer. Ca 670 000 pensionärer erhåller ålderspension från
ATP.
Den beslutade fortsatta standardförbättringen för
folkpensionärer som inte får ATP eller har låg ATP innebär att pensionerna för
dessa grupper ökar betydligt snabbare än den allmänna prisutveckUngen. Härigenom
uppstår betydande årliga kostnadsökningar under långtidsbudgetperioden.
Beräkningen av utgifterna för folkpensioneringen i fasta
priser t. o. m. budgetåret 1982/83 har gjorts med utgångspunkt i anslaget för
budgetåret 1978/79. Beräkningarna omfattar därefter endast sådana utgiftshöjningar
som följer av ett ökat antal folkpensionärer oeh de lagstadgade förändringarna
av pensionsförmånerna. I fasta priser ökar utgifterna för folkpensioneringen
med ca 600 milj. kr. budgetåret 1979/80.
Den minskade kostnaden budgetåret 1982/83 för beslutade
standardförbättringar m. m. sammanhänger med att de av riksdagen beslutade
pensionstillskotten genomförts budgetåret 1981/82 samtidigt som antalet
pensionärer som uppbär detta tillskott minskar till följd av att allt fler
pensionärer får ATP.
Tabell 2. Folkpensioner, utgiftspåverkande faktorer
(Milj. kr., fasta priser)
Utgiftsförändring till
1979/80
1980/81
1981/82
1982/83
Ökat antal pensionärer Beslutade standardförbättringar
m.m.
Summa
+ 356
+ 270 + 626
+ 304
+ 200 + 504
+ 275
+ 95 + 370
+ 209
-370 -161
Folkpensionernas nivå är knuten till den allmänna
prisutvecklingen. Med de antaganden rörande prisutvecklingen som gjorts skulle
utvecklingen av utgifterna för folkpensioneringen i löpande priser bli
följande.
Tabell 3. Folkpensioner
(Milj. kr., löpande priser)
Genom- Anslag
Anslagsförändring till Procen- Genom
snittlig 1978/79 -------------------------------- tuell
för- snittiig
procen- 1979/80 1980/81 1981/82
1982/83 ändring procen
tuell
för-
1978/79 tuell för
ändring
1979/80 ändring
1972/73 1978/79
1976/77 1982/83
+ 18,1 24686
+2086 +1834 +1370 +949 +8,5 +5,8
Bil.
1 Långtidsbudget 11
Av
sjukförsäkringens kostnader finansieras 85 % med arbetsgivaravgifter och
resterande 15 % med statsbidrag. Socialförsäkringsavgiften tiU sjukförsäkringen
höjs från 9,6 % tiU 10,6 % den 1 januari 1979. Anslagsberäkningen för perioden
t. o. m. budgetåret 1982/83 utgår från gäUande bestämmelser och
statsbidragsregler. Bl. a. den ökande andelen äldre beräknas medföra att utgifterna
ökar något under perioden,
Utbildning
och forskning
Denna
ändamålsgrupp omfattar de statliga utgifterna för utbildningsväsendet och för
den civUa forskning som bedrivs av staten eller med statiigt stöd.
Ändamålsgruppen omfattar bl. a. gmndskolan, gymnasiala skolor, högre utbildning
och forskning samt studiesociala ändamål och viss del av vuxenutbUdningen. Till
högre utbildning och forskning förs bl. a. högskolan inkl. jordbrukets
högskolor, undervisningssjukhusen och de statliga forskningsråden oeh styrelsen
för teknisk utveckling. I gruppen ingår även de statliga utgiftema för
forsknings- och utvecklingsverksamhet på energiområdet.
Utgiftsutvecklingen
för grundskolans del styrs i betydande utsträckning av
befolkningsutvecklingen. Elevantalet i grundskolan beräknas läsåret 1978/79
uppgå tUl ca 1 036 000 och väntas läsåret 1982/83 ha minskat tiU ca 993 000.
Med oförändrad nettoinvandring kommer denna minskning att fortsätta under
1980-talet. Våren 1976 fattade riksdagen beslut om reformering av skolans inre
arbete (SIA). Beslutet innebär bl. a. att ett nytt statsbidragssystem genomförs
fr. o. m. budgetåret 1978/ 79. Syftet är att kommunerna friare skall kunna
använda tilldelade resurser.
Läsåret
1978/79 beräknas antalet intagningsplatser i den direkt grundskoleanknutna
delen av gymnasieskolan motsvara ca 97 % av årskullen 16-åringar. Andelen
elever som omedelbart efter grundskolan fortsätter tUl gymnasieskolan är dock
lägre. I långtidsbudgeten har antalet intagningsplatser beräknats till oförändrat
97 % av antalet 16-åringar. Detta medför en ökning av antalet platser med ca 15
000 under perioden.
Inom
vuxenutbildningen har en kraftig utbyggnad skett av såväl utbildningen i
studieförbundens regi som de kommunala skolorna för vuxna. Fr. o. m. år 1976
utgår ett särskilt studiestöd tUl vuxna i form av tim- och dagstudiestöd samt
särskilt vuxenstudiestöd. Det särskUda vuxenstudiestödet ansluter till stödet
för arbetsmarknadsutbildning men består tUl skUlnad från detta till en viss del
av återbetalningspliktiga medel. I samband med de nya stödformerna för
vuxenstudier har införts ett statligt stöd för bl. a. uppsökande verksamhet på
arbetsplatser. Kostnaderna för uppsökande verksamhet, dag- och timstudiestöd
samt det särskilda vuxenstudiestödet finansieras direkt med en särskild
vuxenut-
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
12
opaginerad Kontrollera mot PDF
bildningsavgift
och ligger således utanför budgeten. De kostnader för vuxenutbildningen exkl.
studiestöd som belastar statsbudgeten beräknas för budgetåret 1978/79 tUl ca
1 450 milj. kr. Under perioden har föratsätts en fortsatt utbyggnad av det
särskilda vuxenstudiestödet. För långtidsbudgetperioden fömtses, med den teknik
som används i långtidsbudgetsammanhang, att antalet studiecirklar ökar med 2 %
per år och att kommunal vuxenutbUdning på gymnasieskolenivå har samma
omfattning som under budgetåret 1977/78. Ingen ökning av bidragen till
studiecirkelverksamhet har fömtsätts. Undervisning på grundskolenivå inom
kommunal vuxenutbildning beräknas öka något under perioden. I tabell 4 har
utgifterna för vuxenutbildning fördelats efter skolform.
Tabell
4. Utbildning och forskning
(Milj.
kr., fasta priser)
Genomsnittlig
Anslag
1978/79
Anslagsförändring till
Procentuell
för-
Genomsnittlig
procen-
1979/80
1980/81
1981/82
1982/83
ändring
procen-
tuell
för-
1978/79
tuell
för-
ändring
1979/80
ändring
1972/73
1978/79
1976/77
1982/83
Tolala
utgijler
+ 3,1
19 821
+ 723
+ 136
- 44
-98
+3,6
+0,9
därav
grundskolan
+ 5,3
8 194
+ 187
+ 7
-134
-80
+2,3
-0,1
gymnasieskolan
+ 2,2
2 959
+ 121
+ 109
+ 103
+ 36
+4,1
+3,0
högre utbildning
och forskning
+ 2,2
5 596
+ 228
+ 10
+ 19
-16
+4,1
+ 1,1
studiesociala
ändamål
-3,6
1910
+ 46
- 12
- 51
-56
+ 2,4
-1,0
De
beslut som statsmakterna har fattat om ändrade behörighetsregler för tillträde
till högskolan har ökat möjligheterna för nya grupper i samhället att få del av
högskoleutbildning. Elableringen av högskoleutbildning på nya orter har också
ökat tillgängligheten. Antalet studerande har ökat under läsåret 1977/78. För
långtidsbudgetperioden har förutsatts oförändrad kapacitet vad gäller
högskoleväsendets grundutbildning. Ett visst resurstUiskott har beräknats för
redan beslutade ökningar av antalet intagningsplatser på vissa
utbUdningsorter. Detta innebär att kostnaderna stiger något under perioden.
Det
statliga stödet till forskning utgår dels genom de statliga forskningsråden,
styrelsen för teknisk utveckUng m. fl., dels genom universiteten och
högskolorna. Stödet till industriellt utvecklingsarbete utgår genom styrelsen
för teknisk utveckling och statens utvecklingsfond. Ökningen av anslagen till
direkta forsknings- och utvecklingsändamål har under de senaste åren varit
betydande, och en viss fortsatt ökning har kalkylerats under
långtidsbudgetperioden.
BiLl Långtidsbudget 13
TiU
gruppen forskning och utveckling förs också utgifterna för ökad satsning på
eneriforskning. Regeringen har nyligen lagt fram förslag till riksdagen om ett
nytt treårsprogram för energiforskning m. m. inom en total medelsram av 1 000
milj. kr. Programmet omfattar olika forskningsinsatser för effektivare
energianvändning, för ökat sparande samt för att öka och säkra tillgången på
energi i olika former. En väsentlig del av insatserna avser utnyttjande av
olika- förnyelsebara energiformer. För budgetåret. 1978/79 har föreslagits
anslag om 300 milj. kr. Treårsprogrammet innebär att anslagsnivån stiger under
de två påföljande budgetåren. I långtidsbudgeten har därefter förutsatts
insatser på oförändrad nivå. Till detta kommer kostnader för lån till
forskningsinriktat experimentbyggande. Regeringen har i proposition föreslagU
en ram under treårsperioden om preliminärt ca 65 milj. kr.
Utgifterna
för studiesodala ändamål omfattar såväl bidrag som återbetalningspliktiga
studiemedel för studerande. Alla elever över 20 år i gymnasieskolan, den
kommunala och statliga vuxenutbildningen samt folkhögskolan tUlhör numera
studiemedelssystemet.
Antalet
studiemedelstagare bedöms öka något. Samtidigt väntas återbetalningarna av
studiemedel och studielån stiga successivt under perioden, vilket medför att
utgifterna för studiemedelssystemet sjunker under långtidsbudgetperioden.
Antalet
studerande under 20 år som uppbär olika former av studiehjälp och förlängt
barnbidrag beräknas stiga under perioden i enlighet med de beräkningar som
redovisats under gymnasieskolan.
Totalförsvar
I
ändamålsgruppen totalförsvar ingår det mUitära försvaret, civilförsvaret, det
ekonomiska försvaret samt övriga delar av totalförsvaret.
Riksdagen
har våren 1977 mot bakgrund av en säkerhetspolitisk bedömning tagit ställning
till inriktningen av det mUitära försvaret, civilförsvaret, det ekonomiska
försvaret samt totalförsvaret i övrigt för perioden 1977/781981/82 (1977 års
försvarsbeslut). Långtidsbudgetberäkningarna utgår från dessa
ställningstaganden. För budgetåret 1982/ 83 har förutsatts oförändrade ramar i
förhållande tiU försvarsbeslutet.
Regeringen
har tillsatt en kommitté med uppdrag att överväga och lämna förslag om
säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets utveckling fr. o. m.
budgetåret 1982/83.
Regeringen
har vidare tiUsatt en flygindustrikommitté. KommUtén skall bl. a. överväga om
Viggenflygplanet skall utvecklas till en ytterligare attaekversion i stället
för B3LA och i så fall vilken vidareutveckling av IA 37 som därvid bör ske.
Arbetet skall redovisas så att regeringen kan fatta slutligt beslut i
flygplansfrågan i samband med budget-
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
14
opaginerad Kontrollera mot PDF
arbetet mför budgetåret 1979/80. I långtidsbudgeten har
inga medel utöver den angivna planeringsramen för det militära försvaret beräknats
för detta ändamål.
Tabell 5. Totalförsvar
(Milj. kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1978/79
tuell
för-
snittlig
procen-
1979/80
1980/81
1981/82
1982/83
ändring
procen-
tuell för-
1978/79
tuell
för-
ändring
1979/80
ändring
1972/73
1978/79
1916111
1982/83
Tolala
utgifter
+ 0,5
14 732
+ 173
- 6
+ 122
+ 105
+ 1,2
+ 0,6
därav
militärt försvar
0
13 544
+ 55
+ 0
- 15
- 55
+ 0,4
0
civilförsvar
+ 0,3
292
- 2
+ 20
+ 59
+ 38
- 0,7
+ 8,7
ekonomiskt
försvar
+ 10,1
.500
+ 115
+ 0
+ 78
+ 114
+ 23,0
+ 12,7
I syfte att inom den givna ramen för det mUitära försvaret
skapa ett så stort utrymme som möjligt för sådan materielanskaffning oeh utbildning,
som ger direkt effekt i krigsorganisationen, har överbefälhavaren fått i uppdrag
att minska antalet sysselsatta inom försvaret med 3 900 under perioden
september 1972september 1979. För perioden 1978/ 791982/83 har redovisats en
planerad minskning med 2 700 anställda netto. Riksdagen har nyligen beslutat om
ytterUgare minskning i anledning av proposUion om försvarsmaktens centrala
ledning m. m.
För budgetåret 1978/79 har föreslagits militära
försvarsutgifter om 13 544 mUj. kr. Utgiftsförändringarna under
långtidsbudgetperioden bortsett från prisreglering beror i allt väsentligt på
investeringsutgifter utanför utgiftsramen till följd av omlokalisering av
mUitär verksamhet samt att de medel som innehålls budgetåret 1977/78 återtas
med en tredjedel årUgen under perioden 1979/801981/82.
För att belysa utvecklingen av de militära försvarsutgifterna
även i löpande priser har beräkningar gjorts på grundval av de prisantaganden
som tillämpas vid beräkningar i långtidsbudgeten i övrigt (tabell 6). Härvid
har förutsatts att värnpliktsförmånerna utvecklas enligt nettoprisindex.
Tabell 6. Utveckling av de militära försvarsutgifterna
1978/791982/83
(Milj.
kr., löpande priser)
Militära försvarsutgifter
varav
priskompensation Förändring från föregående budgetår
1978/79
1979/80 1980/81 1981/82 1982/83
13 544 14 298 14 984 15 568 16 191
(2 030) (2 732) (3 418) (4 017) (4 695)
+ 754 +686 +584 +623
Bil. 1 Långtidsbudget 15
Planeringsramen
medger att betydande belopp årligen kan användas för forskning och
materielanskaffning. Till de större anskaffningsprogrammen hör artUleri, bandpansarvärn,
terrängbilar och luftvärnsrobotar för armén, patrullbåtar och
kustartilleribatterier för marinen samt. anskaffning av jaktversionen av
flygplanet Viggen och jaktrobotar för flygvapnet.
Beträffande
civilförsvaret gäller att planeringen liksom hittUls inriktas på åtgärder som
gör det möjligt att i händelse av krig skydda och hjälpa befolkningen mot
verkningarna av stridshandlingar av olika slag. Dessa åtgärder kan avse
kollektivt ordnat skydd i form av främst skyddsrum och utrymning eller individuellt
skydd, såsom skyddsmasker och anvisningar om vad som är möjligt att själv göra
för sitt skydd i olika situationer.
Riksdagen
har år 1975 beslutat om ett nytt system för planering oeh finansiering av
skyddsrumsbyggandet. Systemet innebär bl. a. att staten kommer alt svara for
kostnaderna för skyddsrum som tillkommer i samband med bostadsbyggande fr. o.
m. budgetåret 1979/80.
I
1978 års budgetproposition föreslås att 244 mUj. kr. anvisas för budgetåret
1978/79 för civilförsvar utom skyddsmm. För skyddsrum föreslås utgifter om 47
milj. kr. Utgiftsändringarna under perioden beror på den ändrade
finansieringsformen för skyddsrumsbyggande.
Det
ekonomiska försvaret omfattar beredskapsåtgärder inom bl. a.
industriproduktionen, livsmedelsförsörjningen, energiförsörjningen och
kommunikationerna.
Riksdagen
har beslutat om inriktningen av verksamheten inom det ekonomiska försvaret för
perioden 1977/781981/82, innebärande bl. a. utökad beredskapslagring av
livsmedel, gödsel- och bekämpningsmedel, petrokemiska produkter och
legeringsmetaller m. m. Vidare beslutades om ett nytt oljelagringsprogram för
perioden 19781984. Tvångslagringen i näringslivets regi bibehålls i oförändrad
omfattning samtidigt som den statliga beredskapslagringen ökar. Kostnaderna för
huvuddelen av programmet finansieras genom en höjning av den särskilda
beredskapsavgiften för oljeprodukter. Intäktema från beredskapsavgiften
tillförs oljelagringsfonden.
Riksdagen
har vidare beslutat om inriktningen av beredskapsplane-rmgen på teko-området
samt om vissa stödåtgärder för att trygga försörjningsberedskapen på detta
område.
Kostnadema
för den föreslagna förstärkningen av försörjningsberedskapen för perioden
1978/791982/83 beräknas i 1978 års budgetproposition till uppskattningsvis ca
7,3 mUjarder kr. i prisläget juli 1977 för den verksamhet som finansieras över
statsbudgeten och oljelagringsfonden. I totalförsvarspropositionen som
framlades våren 1977 framhålls att den närmare bedömningen av resursbehoven får
göras budgetårsvis. TiU följd av det ansträngda statsfinansielia läget har re-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag le
geringen i 1978 års budgetproposition, föreslagit att
utbyggnaden av delar av beredskapslagringen skall ske i något långsammare takt
än som tidigare har angivits. Oljelagringsprogrammet fullföljs dock i oförändrad
takt. Medelsberäkningen i långtidsbudgeten- har gjorts utifrån dessa
förutsättningar.
Statsskuldräntor
Utgifterna för denna ändamålsgrupp bestäms av
förändringarna i statsskulden, av räntenivån på den statliga upplåningen samt
av upplåningens sammansättning. Statens utlåning öch förvaltningen äv statsskulden
handhas av riksgäldskontoret som är ett av riksdagens Verk.
Statsskulden ökade under år 1977 med 17 571 milj. kr. öch
uppgick vid slutet av år 1977 till 97 982 milj. kr. Härav var 54 013 milj. kr.
placerade i räntelöpande obligationslån, 11 900 milj. kr. i
premiéobli-gationslån och 11 122 milj. kr. i banksystemet. Upplåningen i
utlandet uppgick vid slutet av år 1977 tiU 9 199 milj. kr. Vid slutet av budgetåret
1977/78 beräknas statsskulden uppgå till ca 108 miljarder kr. F. n. beräknas
den statiiga nyupplåningen hä en' gendmsrtittlig" ränta av ca 8,75 %.
Eventuella förändringar av diskontot påverkar givetvis denna genomsnittsränta, dock
inte fullt ut, eftersom den långa räntan normalt endast delvis följer
diskontoändringarna.
Även med en oförändrad räntenivå för nyupplåningen kommer
emellertid den genomsnittiiga räntesatsen för den totala upplåningen att stiga
allt eftersom äldre lån med lägre räntesatser ersätts av nya lån.
Ökningen av ränteutgifterna ett visst budgetär beror i
huvudsak på statens upplåning under föregående budgetår. Ränteutgifterna under
budgetåret 1978/79 väntas uppgå till ca 9 600 milj. kr.
På längre sikt har endast ungefäriiga framskrivningar av
ränteutgifterna kunnat göras. Till gmnd för dessa framskrivningar ligger den
förväntade saidoutvecklingen för statsbudgeten under långtidsbudgetperioden.
En redogörelse för saldoutvecklingen ges i avsnUt 4.4. Vidare bygger
beräkningarna på ett antagande om en räntenivå om 8 % för nyupplåningen. Med de
givna antagandena kommer utgiftsökningen för denna ändamålsgrupp att bli
betydande nämligen drygt 24 % årligen under perioden. Statsskuldräntorna svarar
således för en kraftigt stigande andel av statens totala utgifter.
Tabell 7. Statsskuldräntor
(Milj.
kr.)
Genom- Anslag
Anslagsförändring till Procen- Genom
snittlig 1978/79 '------ tuell
för- snittiig
procen- 1979/80
1980/81 1981/82 1982/83 ändring- procen
tuell för- . 1978/79 tuell för
ändring 1979/80 ändring
1972/73 1978/79-
1976/77 1982/83
Totala utgifter +13,7
9 600 +3 900 +3 150 +3 250 +3 000
+40,6 -|-24,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1
Långtidsbudget
17
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stöd
till barnfamiljer
Utgiftema
under denna ändamålsgrupp avser tUl stor del inkomst-överföringar till
hushållen i form äv allmänna barnbidrag, föräldrapenning och bostadsbidrag för
bamfamUjer. Den kraftigast växande delen av ändamålsgruppen utgörs dock av
statsbidrag till kommunernas barnomsorg. Vidare ingår statens utgifter för
bidragsförskott och den del av statens bidrag till social hemhjälp som avser
hjälp till barnfamiljer.
Utgiftsutvecklingen
för barnbidragen bestäms av bidragsnivån och befolkningsutvecklingen. Bidraget
utgör fr. o. m. den 1 aprU 1978 2 260 kr. per barn och år. Bidragen utgår tUl
omkring 1 miljon bamfamUjer med ca 1,8 miljoner barn. Antalet barn i
bidragsberättigad ålder beräknas sjunka något under perioden. I enlighet med
den metodik som tillämpas i långtidsbudgeten beräknas ingen höjning äv
bidragsbeloppet under långtidsbudgetperioden.
Föräldraförsäkringen
inom sjukförsäkringen trädde i kraft den 1 januari 1974. Ersättning utgår fr.
o. m. den 1 januari 1978 méd en garantinivå av 32 kr. per dag under sex
månader i anslutning till bams födelse eller adoptivbarns ankomst till
familjen. Till försäkrad som har rätt till högre sjukpenning än nämnda belopp
utgår föräldrapenningen med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90 % av
den sjukpenninggrundande inkomsten. För barn som föds efter årsskiftet 1977/
78 har föräldrarna härutöver rätt tUl s. k. särskUd föräldrapenning under
sammanlagt tre månader t. o. m. barnets första skolår. För barn födda 19711977
gäller särskilda övergångsregler.
Kostnaderna
för utbyggnaden av föräldraförsäkringen beräknas uppgå tiU ca 500 mUj. kr. per
år. I likhet med övriga delar av sjukförsäkringssystemet bekostas huvuddelen
av föräldraförsäkringen med soeial-försäkringsavgiften till sjukförsäkringen.
Tabell
8. Stöd till barnfamiljer
(Milj.
kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1978/79
tuell
för-
snittlig
procen-
1979/80
1980/81
1981/82
1982/83
ändring
procen-
tuell för-
1978/79
tuell
för-
ändring
1979/80
ändring
1972/73
1978/79
1976/77
1982/83
Totala
utgifter
+ 6,5
9 152
+752
+ 335
+ 338
+418
+ 8,2
+ 4,7
därav
allmänna barn-
bidrag m.m.
+ 0,1
4 539
- 90
- 40
- 45
- 45
- 2,0
- 1,2
bostadsbidrag
m.m.
+ 7,9
1571
+ 50
0
0
0
+ 3,2
+ 0,8
bidrag till barn-
omsorg m.m.
+29,8
3 043
+ 792
+ 375
+ 383
+463
+26,0
+13,5
2
Riksdagen 1977/78. 1 saml Nr 150. Bilaga 2. Bil 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag ig
De
statliga oeh statskommunala bostadsbidragen till barnfamiljer utgår tUl ca en
halv miljon familjer med omkring en mUjon barn. Bidragen är relaterade till
inkomsterna. De statskommunala bostadsbidragen är vidare beroende av
bostadskostnaden. Regeringen har föreslagit att beloppen för de statiiga
bostadsbidragen höjs samt föreslagit höjda inkomst- och hyresgränser.
Ändringarna
innebär att bidragen omfördelas till förmån för hushåll med stor
försörjningsbörda. Kostnadema härför har beaktats i medels-beräkningarna.
Stödet till låginkomsttagare utan barn har i långtidsbudgeten inräknats i
ändamålsgruppen bostadspolitik.
De barn under 18 år vilkas
föräldrar lever åtskilda är genom bidragsförskotten garanterade ett särskUt
ekonomiskt gmndskydd. Fr. o. m. den 1 oktober 1977 administreras
bidragsförskotten av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. I samband
med omläggningen ökar statens kostnader övergångsvis under budgetåret 1977/78
för att sedan minska under budgetåren 1978/79 och 1979/80.
Vårdbidraget till
föräldrar med svårt handikappade bam i hemmet uppgår till samma nivå som
förtidspension. Utgifterna för vårdbidrag har inräknats i ändamålsgmppen
folkpensioner m. m.
En kraftig utbyggnad av
samhällets barnomsorg har beslutats av riksdagen på grundval av en
överenskommelse mellan regeringen och Svenska kommunförbundet år 1975.
Utbyggnadsprogrammet för åren 1976 1980 omfattar 100 000 nya daghemsplatser
och 50 000 nya platser i fritidshem jämte en ökning av antalet platser i
kommunala familjedaghem.
För att ge kommunerna
ekonomiska möjligheter att genomföra utbyggnaden av barnomsorgen har ett nytt
statsbidragssystem med väsentligt höjda och värdebeständiga statsbidrag
införts. Driftbidraget för daghem höjdes fr. o. m. den 1 januari 1977 från 7
500 kr. tUl 14 000 kr. per år för nya platser. För befintliga platser höjs
bidraget successivt till samma belopp. Bidraget till nya platser i fritidshem
uppgår tiU hälften av nämnda belopp. För famUjedaghemmen har, utöver tidigare
statsbidrag, införts ett nytt grundbelopp i bidragssystemet. Bidragsbeloppen
är anknutna till den allmänna löneutvecklingen för anstäUda i offentlig tjänst.
Det
nya statsbidragssystemet finansieras genom en arbetsgivaravgift. Socialavgiften
till barnomsorgen uppgår för år 1978 till 1,3 % av avgiftsunderlaget och för
år 1979 tUl 1,6 %. Avgiften beräknas senare successivt höjas till 2,2 % år
1981.
Arbetsmarknads-
och regionalpolitik
Denna
ändamålsgrupp omfattar statens utgifter för olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder såsom arbetsförmedling, sysselsättningsskapande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1 Långtidsbudget 19
åtgärder,
arbetsmarknadsutbUdning, kontant stöd vid arbetslöshet samt
arbetsmiljöfrämjande åtgärder. Vidare hör utgifterna för regionalpolitiken tiU
denna ändamålsgrupp.
Arbetsförmedlingen har en
strategisk roll inom arbetsmarknadspoli- ' tiken. Under 1970-talet har
arbetsförmedlingen tillförts ca 1 700 nya tjänster. Modern datateknik har
successivt tagits i anspråk för framställning av dagliga platslistor. Denna
verksamhet har under budgetåret 1977/78 utvidgats till hela landet. Metoder
prövas för användning av sådan teknik också i det dagliga förmedlingsarbetet.
En lag om skyldighet för arbetsgivare att anmäla lediga platser till
arbetsförmedlingen har antagits av riksdagen oeh sådan skyldighet har gällt på
försök i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Malmöhus, Kristianstads och
Blekinge län och utvidgades från den 1 mars 1978 till att omfatta också Göteborgs-
och Bohus, Älvsborgs, lönköpings och Värmlands län.
Budgetåret
1978/79 tillförs arbetsmarknadsverket medel motsvarande 225 nya tjänster. Under
långtidsbudgetperioden förutsätts en viss fortsatt utbyggnad. Inriktningen av
förmedlingsarbetet bestäms i hög grad av behovet att hjälpa ungdomar vid övergång
från skola till arbetsliv. Ungdomarna skall tillförsäkras erbjudande om arbete,
praktik eller yrkesinriktad utbildning. Även insatserna tUl förmån för kvinnor
och för dem som på grund av något handikapp har svårt att få anställning på den
öppna marknaden förstärks liksom arbetet i anpassningsgrupperna.
Bidrag
för arbetsmarknadsutbildning ges till företag bl. a. för utbildning av
anställda som hotas av permittering (25-kronan). Arbetsmarknadsutbildningen
omfattar i övrigt AMU-kurser och kurser i det reguljära utbildningsväsendet,
där eleverna får utbildningsbidrag. Dessa bidrag uppgår fr. o. m. den 1 juli
1978 tUl 150190 kr./dag för elever över 20 år och 75 kr./dag för elever under
20 år. I enlighet med långtidsbudgetmetodiken antas bidragsbeloppen förbli
oförändrade under perioden.
Utgifterna
för arbetsmarknadsutbUdningen finansieras via arbetsmarknadsutbildningsfonden.
Till fonden inflyter dels medel från en arbetsgivaravgift på 0,4 %, dels anslag
från statsbudgeten.
Arbetsmarknadsutbildningens
omfattning har i nuvarande konjunkturläge vuxit starkt. För budgetåret 1978/79
och framåt har antagits en återgång till normal omfattning eller ca 135 000
elever/år.
De
sysselsättningsskapande åtgärderna i form av beredskapsarbeten har beräknats få
en i huvudsak oförändrad omfattning under långtidsbudgetperioden jämfört med
beräkningen för budgetåret 1978/79. Detta innebär en konjunkturneutral
beräkning av anslagen.
För
budgetåret 1978/79 har anslagits 270 milj. kr. för tillfälligt sysselsättningsbidrag
till företag inom stålindustrin: Detta bidrag bortfaller därefter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
20
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
9. Arbetsmarknads- och regionalpolitik
(Milj.
kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1978/79
tuell
för-
snittlig
procen-
1979/80
1980/81
1981/82 1982/83
ändring
procen-
tuell
för-
1978/79
tuell
för-
ändring
1979/80
ändring
1972/73
1978/79
1976/77
1982/83
Totala
utgifter
+ 6,0 ,
8 255
+203
+459
+164 +164
+2,5
+2,9
därav
arbetsmarknads-
politik
+ 5,8
. 7 145
+ 196
+464
+164 +164
+2,7
+ 3,3
regionalpolitik
+ 6,9
1 105
+ 7
-
5 0 0
+0,6
0,0
Sedan
budgetåret 1972/73 har antalet anställda vid arbetarskyddsstyrelsen och
yrkesinspektionen i stort sett fördubblats. Ytterligare 80 tjänster tillförs
organisationen under budgetåret 1978/79. Härigenom uppgår antalet fasta
tjänster till drygt 1 000. Förstärkningarna behövs bl. a. för att utarbeta
detaljerade föreskrifter till den nya arbetsmiljölagstiftningen som träder i
kraft den 1 juli 1978. En viss fortsatt förstärkning förutses under
långtidsbudgetperioden.
Stora
ansträngningar görs även fortsättningsvis för att genom halvskyddat arbete
möjliggöra anställning på den reguljära arbetsmarknaden av personer som annars
skulle ha varit hänvisade till sysselsättning i särskilda beredskapsarbeten,
arkivarbete eller verkstäder för skyddat arbete.
Riksdagen
har beslutat om en ny organisation för skyddat arbete m. m. Denna verksamhet
samordnas under regionala stiftelser med landstingen och staten som
stiftelsebildare. Staten tar hela kostnadsansvaret för den skyddade
verksamheten. En förutsättning för detta är att motsvarande kostnader kan avräknas
gentemot den kommunala sektorn inom andra områden. I långtidsbudgeten har
denna avräkning skett under rubriken Övrigt. Den nya organisationen beräknas
träda i kraft den 1 januari 1980.
Regionalpolitiken
syftar till att ge människor i olika landsdelar allsidig sysselsättning oeh
service samt en god miljö. TUl grund för den regionalpolitiska planeringen
skall i varje län ligga en regional uivecklingsplanering, länsplanering. En ny
fullständig länsplaneringsomgång inleds hösten 1978.
Regionalpolitiskt
stöd lämnas främst i form av lokaliseringsstöd vid investeringar samt som
introduktionsstöd, utbUdningsstöd och sysselsättningsstöd. En ram för
regionalpolitiskt stöd om 4,8 miljarder kr. har föreslagits för sexårsperioden
1973/741978/79. I långtidsbudgeten har beräknats fortsatta insatser på
oförändrad nivå. Regeringen avser att under år 1979 lägga fram förslag om den
fortsatta regionalpolitiken.
Bil.
1 Långtidsbudget 21
Bostadspolitik
Denna
ändamålsgrupp domineras av räntebidrag och långivning tiU bostadsbyggande. För
budgetåret 1978/79 föreslås dessa uppgå till sammantaget nära 7,2 miljarder
kr. Bland andra ändamål inom gruppen märks lån till kommunala markförvärv samt
bostadsbidrag för låginkomsttagare.
Tabell
10. Bostadspolitik
(Milj.
kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till Procen-
Genom-
snittlig
1978/79
------------------------------------ tuell för-
snittlig
procen-
1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 ändring
procen-
tuell för-
1978/79
tuellför-
ändring
1979/80
ändring
1972/73
1978/79
1976/77
1982/83
Totala
utgifter
+4,1
7 711
+ 1 188 +881 +411 +486 +15,4
+8,5
Bostadsbyggandet
har successivt minskat under första hälften av 1970-talet. Ar 1977 påbörjades
drygt 52 000 lägenheter. Antalet påbörjade lägenheter har därmed under senare
år understigit det utrymme som har lämnats inom de särskilda
bostadsbyggnadsramarna. Detta beror helt på en drastiskt minskad produktion av
lägenheter i flerfamiljshus. Småhusens andel av nyproduktionen har ökat kraftigt
oeh uppgick år 1977 till ca 75 %. Motsvarande andel år 1970 var 30 %. Samtidigt
har bostädernas storlek ökat, särskilt i småhus. Förskjutningarna mot ett ökat
småhusbyggande har gjort att bruttoinvesteringarna i bostäder räknat per
lägenhet och i fasta priser har ökat under 1970-talet.
En
stor del av statens stöd till bostadsbyggandet utgår i form av räntebidrag och
långivning. De statliga bostadslånen är i genomsnitt ca 50 % högre för
lägenheter i småhus än för lägenheter i flerfamUjshus. För statligt belånade
hus gäller ått räntekostnaden över vissa garanterade nivåer för lån inom
låneunderlaget betalas av staten. Nyproducerade hyres- och
bostadsrättslägenheter har en garanterad låneränta på 3,9 % under det första
året av lånetiden. I 1978 års budgetproposition har föreslagits att denna ränta
sänks till 3,6 % för lägenheter som påbörjades under år 1977 och till 3,4 %
för sådana lägenheter som påbörjas år 1978. För nyproducerade småhus som bebos
av låntagaren är den garanterade räntan 6 %. För småhus som påbörjas under år
1978 har föreslagits en motsvarande sänkning till 5,5 %. De garanterade
räntenivåerna höjs därefter för varje följande år av lånetiden för att
slutligen nå upp till marknadsnivån (vid ingången av år 1978 var denna
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 22
ca
9,75 % för bostadslån). Räntebidrag utgår även till stora delar av det
befintliga beståndet av fastigheter som har finansierats med statliga lån. Vid
beräkningarna har beaktats de ökade utgifter som följer av den i februari 1978
genomförda höjningen av räntan på långa lån med 0,5 %. Kostnaderna för
befintliga lägenheter påverkas även kraftigt av den omreglering av räntan på
bundna bottenlån som företas fortlöpande efter som regel 10 år. Den
sammanlagda memtgiften till följd av dessa räntejusteringar beräknas för
bugetåret 1979/80 till ca 450 milj. kr. Under den senare delen av
långtidsbudgetperioden förutses dock en mer balanserad utveckling av
räntebidragen till följd av förslaget i 1978 års budgetproposition om en ökad
årlig höjning av den garanterade räntan fr. o. m. år 1980.
Ramen
för beslut om bostadslån till nybyggnad under år 1978 föreslås i 1978 års
budgetproposition bli fastställd till 7 710 000 m- våningsyta. Detta beräknas
motsvara 60 000 lägenheter samt därtiU anknutna lokaler, såsom daghem och
fritidshem.
Medelsramen
för beslut om lån tUl ombyggnad föreslås i 1978 års budgetproposition uppgå
till 655 milj. kr. för vart och ett av åren 1978 och 1979. De i
långtidsbudgeten angivna anslagsförändringarna har beräknats med utgångspunkt
i de bedömningar av bostadsbyggandets omfattning som bostadsmyndigheterna har
redovisat mot bakgrund av de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen för åren
19771981. Utrymmet inom de av riksdagen medgivna ramarna för beslut om
bostadslån tUl nybyggnad kommer enligt dessa bedömningar inte att helt
utnyttjas. En betydande ökning av antalet lägenheter med statliga bostadslån
har dock förutsetts redan i början av långtidsbudgetperioden. Långivningen till
daghem och fritidshem har förutsatts ligga kvar på en oförändrat hög nivå under
hela perioden. I beräkningarna har också hänsyn tagits till att hyresförlustlån
skall utsträckas till att omfatta hyresförluster t. o. m. år 1979. Utgifterna
härför kan antas belasta bostadslånefonden t. o. m. budgetåret 1980/81.
I
ändamålsgruppen ingår vidare utgifter för bostadsbidrag till hushåll utan barn.
Statskommunala bostadsbidrag kan från den 1 januari 1978 i vissa fall utgå även
till sådana pensionärer som dittills har varit berättigade enbart tiU
kommunala bostadstUlägg tUl folkpensionärer.
Kommunikationer
Denna
ändamålsgrupp omfattar huvudsakligen utgifterna för vägväsendet,
kommunikationsverken dvs. postverket, televerket, statens järnvägar,
luftfartsverket och sjöfartsverket samt vissa investeringsutgifter för
Sveriges radio.
Vid
bedömningen av den framtida utvecklmgen har hänsyn i första
Bil. 1
Långtidsbudget
23
opaginerad Kontrollera mot PDF
hand
tagits till den väntade efterfrågeutvecklingen. Som nämnts i avsnitt 3
föreligger vissa svårigheter att avgöra vilken investeringsutveckling som krävs
för att anpassa produktionen till efterfrågan. För att få en praktiskt
användbar beräkningsmetod har investeringarna, efter reduktion med väntad
produktivitetsstegring, förändrats i takt med den beräknade efterfrågeökningen.
Vidare har vissa beslutade program och engångsprojekt beaktats.
Inom
vägväsendet beräknas trafikvolymen öka i något långsammare takt än vad som
hittills varit fallet under 1970-talet. Vid beräkningen av driftanslagen har
beaktats att vägkapitalet stiger till följd ay vägbyggandet.
Televerkets
investeringar omfattar dels telenätet, dels rundradioanläggningar för
distribution av radio- och TV-programmen. Investeringarna i telenätet har
bedömts öka mot bakgrund av den väntade tele-trafikutveeklingen och telenätets
modernisering.
Medelsförbrukningen
för statens järnvägars investeringar har räknats upp med hänsyn tUl den
förväntade trafik- och produktivitetsutvecklingen.
I
fråga om luftfartsverkets investeringar har medel kalkylmässigt lagts in för
åtgärder för inrikesflyget vid antingen Arlanda eller Bromma flygplats. Detta
innebär att luftfartsverkets investeringar beräknas öka mot slutet av
långtidsbudgetperioden. Övriga investeringar har bedömts mot bakgrund av den
förväntade trafikutvecklingen.
I
fråga om sjöfarten förutses under den framförliggande perioden en fortsatt
rationalisering av lots- och fyrväsendet.
I
övrigt har bl. a. hänsyn tagits till förslaget om ett reformerat
buss-bidragssvstem.
Tabell
11. Kommunikationer
(Milj.
kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1978/79
tuell
för-
snittlig
procen-
1979/80 1980/81
1981/82
1982/83
ändring
procen-
tuell för-
1978/79
tuell
för-
ändring
1979/80
ändring
1972/73
1978/79
1976/77
1982/83
Totala
utgijler
0
7 606
+251 +93
+327
+ 107
+3,3
+2,5
därav
väganslag, tra-
fiksäkerhet
m.m.
-1,0
4 105
+ 11 - 2
+ 8
+ 38
+0,3
+0,3
kommunika-
tionsverken
+0,7
3 325
+206 +88
+297
+ 87
+ 6,2
+4,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 24
Allmänna
bidrag till kommuner
I
denna ändamålsgrupp ingår skatteutjämningsbidrag, skattebortfalls-bidrag i
anledning av 1970 års skattereform, särskilt bidrag tUl kommunerna i samband
med den skatteomläggning som trädde i kraft den 1 januari 1973 samt kompensation
för minskat skatteunderlag i anledning av den skattereform som trädde i kraft
den 1 januari 1975. Vidare ingår det generella statliga bidrag för år 1978 som
är ett resultat av överenskommelsen mellan regeringen och kommunförbunden i
juni 1977.
1976
års kommunalekonomiska utredning har nyligen avlämnat sina förslag vad gäller
bl. a. statens bidrag tUl kommunerna. Dessa förslag berör flertalet av de
aUmänna statsbidragen. Beräkningarna i långtidsbudgeten utgår dock i
överensstämmelse med förutsättningarna härför från gällande bidragssystem.
Skatteutjämningsbidragen,
som utgör huvuddelen av ändamålsgruppen, syftar huvudsakligen till att stödja
kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner med svag skattekraft.
Enligt de bidragsbestämmelser som gäller fr. o. m. år 1974 utgår bidrag till
kommuner och landstingskommuner för att tillförsäkra dessa ett visst
skatteunderlag, som relaterats till medelskattekraften i landet.
Skattekraftsgarantin varierar med det geografiska läget. Anslagsbehovet
påverkas främst av skatteunderlaget oeh skattesatsen.
Skatteutjämningsbidragen
betyder mest för Gotiand och kommunerna i norrlandslänen. De lägsta bidragen
per invånare får storstadslänen.
Skattebortfallsbidragen
är avsedda att kompensera kommunerna för det inkomstbortfall som uppstod till
följd av 1970 års skattereform. Detta bortfall beräknades till 1 250 milj. kr.
för år 1971. Bidragsgivningen minskar härefter i takt med att den skattekraft
som kommunerna förlorade i anledning av 1970 års skattereform återvinns genom
att den beskattningsbara inkomsten per inkomsttagare ökar. För inkomståret
1977 beräknas skattebortfallet till drygt 400 milj. kr.
Genom
den skattereform som trädde i kraft den 1 januari 1975 har kommuner och
landstingskommuner m. fl. fått ett minskat skatteunderlag på grund av ändrade
avdragsregler m.m. Riksdagen beslutade att kompensation skall utgå för detta.
Kompensationen utbetalas sedan år 1977. Den slutiiga kompensation som utbetalas
under budgetåret 1978/ 79 beräknas uppgå till ca 1 675 milj. kr.
Som
en följd av den överenskommelse som -träffades mellan rege
ringen samt Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet i juni
1977 rörande begränsning av kommunalskatternas höjning betalar sta
ten under år 1978 ett generellt bidrag tUI kommuner och landstings
kommuner. Bidraget uppgår tiU 720 milj. kr. och belastar budgetåret
1978/79 med 360 milj. kr. ,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Långtidsbudget
25
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 12. Allmänna bidrag till kommuner
(Milj. kr., fasta priser)
Genomsnittlig procentuell förändring 1972/73 1976/77
Anslag 1978/79
Anslagsförändring till Procen-
tufll for-
Genom-
1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 ändring
1978/79 1979/80
procentuell för-ändring 1978/79 1982/83
Totala
utgifter
+4,8
6 578
+ 15 +180 +146 +202 +0,2
+2,0
Hälso-, sjuk- och socialvård
Denna ändamålsgrupp omfattar utgifter för statliga och
statsunderstödda vårdområden. Huvudparten av här redovisade utgifter avser
statsbidrag till vårdområden under kommunalt huvudmannaskap, varav statsbidrag
tiU den psykiatriska sjukvården utgör den största posten. Betydande statsbidrag
utgår också till annan hälso- och sjukvård, social hemhjälp och samhällets
åtgärder för handikappade. I direkt statiig regi drivs dock bl. a. vissa
sjukhus samt ungdomsvårdsskolor och vissa vårdanstalter för
alkoholmissbrukare.
Genom avtal har staten och landstingen träffat
överenskommelse om driftbidragen för den psykiatriska sjukvården m. m. för
tiden t. o. m. år 1977. Förhandlingar om nytt avtal väntas tas upp under år
1978. Driftbidragen för långtidsbudgetperioden har därför schablonmässigt beräknats
på 1977 års nivå.
De statliga utgifterna för kroppssjukvård och allmän
hälsovård avser
Tabell 13. Hälso-, sjuk- och socialvård
(Milj. kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1978/79
tuell
för-
snittlig
procen-
1979/80
1980/81
1981/82
1982/83
ändring
procen-
tuell för-
1978/79
tuell
för-
ändring
1979/80
ändring
1972/73
1978/79
1976/77
1982/83
Totala
utgifter
-0,8
5 459
+ 314
+ 22
+ 28
+20
+ 5,8
+ 1,7
därav
psykiatrisk
sjukvård m.m.
-3,5-
2 297
+288
- 1
0
0
+ 12,5
+ 3,0
kroppssjukvärd
och allmän
hälsovård
-0,9
1053
+ 15
+ 15
+ 6
0
+ 1,4
+0,8
åldringsvärd
+4,9
600
, 0
0
0
0
0
0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 26
en
rad myndigheter på detta område, statUga sjukhus, statsbidrag tUl olika former
av hälso- och sjukvård samt bidrag till kostnaderna för de kommunala
undervisningssjukhusen. Beräkningarna av statens utgifter för sjukhus har skett
med utgångspunkt i nuvarande grunder för samarbetet med övriga finansiärer.
Den
öppna åldringsvården har fått allt större betydelse. Staten täcker 35 % av
kommunernas bruttokostnader för den sociala hemhjälpen, varvid statsbidrag lämnas
inte bara för hemvårdare och hemsamariter utan även för att täcka kostnader för
vissa andra serviceåtgärder. Ca 350 000 åldringar och handikappade beräknas få
social hemhjälp år 1978.
I
ändamålsgruppen redovisas även bl. a. utgifterna för nykterhetsvård,
ungdomsvård och åtgärder för handikappade.
Nykterhetsvårdens
utveckling kännetecknas av att de frivUliga och öppna vårdformerna ökat
kraftigt under senare år medan antalet tvångsintagningar minskat. Regeringen
har lagt fram förslag om olika åtgärder mot narkotikamissbruk. Bl. a. föreslås
ökade statliga insatser för att stimulera en utbyggnad av behandlingshem oeh
andra vårdformer föi narkotikamissbrukare.
Anslagen
till ungdomsvården avser främst de statliga ungdomsvårdsskolorna. De senaste
åren har antalet platser minskat.
Samhällets
åtgärder för handikappade spänner över en rad områden. Den större delen av
utgifterna t. ex. förtidspensioner oeh handikappersättningar inom
folkpensioneringen ingår i andra ändamålsgrupper. Under ändamålsgruppen hälso-,
sjuk- och socialvård ingår utgifterna för bidrag till särskolor, bidrag till
färdtjänst och social hemhjälp för handikappade, bidrag tUl organisationer m.
m.
Rätts-
och polisväsende
Till
ändamålsgruppen hör polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet,
kriminalvården samt exekutionsväsendet.
Polisväsendet
har förstärkts kraftigt under senare år. Under budgetåren 1973/741977/78
ökade antalet tjänster med ca 2 500, varav ca 2 000 poliser. För budgetåret
1978/79 tillförs organisationen ytterligare 280 tjänster, därav, 130 poliser.
För de närmaste åren räknas med en viss fortsatt resursökning, bl. a. mot
bakgrund av den allvarliga situationen på narkotikaområdet samt med tanke på
att särskilda insatser är nödvändiga mot den ekonomiska och organiserade
brottsligheten.
Inom
domstolsväsendet förutses endast smärre personalökningar. Riksdagen har fattat
beslut om nya riktlinjer för fastighetsdataverksamheten. För en första etapp
om fem år gäller en ekonomisk ram på 135 milj. kr. i 1976 års prisnivå.
Kriminalvårdens
inriktning styrs av det principbeslut om kriminal-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1
Långtidsbudget
27
opaginerad Kontrollera mot PDF
vårdens
framtida utformning som fattades av 1973 års riksdag. Beslutet innebär bl. a.
en fortsatt ökad satsning på frivård, samt att anstaltsbehandlingen i görligaste
mån redan från början inriktas på att förbereda den intagne för ett liv i
frihet. I 1978 års budgetproposition har föreslagits att anstaltsköken efter
hand bör tillföras kökspersonal som är anställd inom kriminalvården. I övrigt
utgår beräkningarna från ett antagande om i huvudsak oförändrad volym.
Tabell
14. Rätts-
och
polisväsende
(Milj.
kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1978/79
tuell
för-
snittlig
procen-
1979/80 1980/81 1981/82
1982/83
ändring
procen-
tuell för-
1978/79
tueU
för-
ändring
1979/80
ändring
1972/73
1978/79
1976/77
1982/83
Tolala
ulgifier
+ 6,2
5 341
+ 58 +7-5
+ 13
+ 1,1
+0,3
därav
polisväsende
+4,4
2 921
+ 14 +13 +1
+ 16
+0,5
+0,3
domstolar m.m. +7,5
892
+29 +1 +1
+ 1
+3,3
+0,9
kriminalvård
+ 3,1
868
+ 16 - 8 -9
- 3
+ 1,8
-0,1
Internationellt
utvecklingsbistånd m. m.
Denna
ändamålsgrupp innefattar anslagen tUl internationeUt utveck-. lingssamarbete,
bidrag till internationeUa organisationer och anslag till andra internationella
ändamål. Gruppen domineras av utgifterna för utvecklingssamarbetet.
Tabell
15. Internationellt utvecklingsbistånd m.m.
(Milj.
kr., fasta priser)
Genom-
. Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1978/79
tuell
för-
snittlig
procen-
1979/80 1980/81 1981/82
1982/83
ändring
procen-
tuell för-
1978/79
tuell
för-
ändring
1979/80
ändring
1972/73
1978/79
1976/77
1982/83
Totala
utgifter
+21,0
4163
+ 29 +122 +123
+ 128
+0,7
+2,3
därav
utvecklings-
bistånd
+22,1
3 870
+ 119 +120 +123
+ 126
+3,1
+3,0
Biståndsanslagen
för budgetåret 1978/79 har beräknats så att de något överstiger det av
riksdagen fastställda målet om 1 % av bruttonationalprodukten tUl
marknadspris. Utgångspunkten för de i långtidsbudgeten angivna
anslagsförändringarna är att biståndsanslagen skaU uppgå.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 28
till
samma andel av bruttonationalprodukten som under budgetåret 1978/79, dvs.
något över 1 %.
Energiförsörjning
I
samband med att statsmakterna våren 1975 lade fast riktlinjer för
energipolitiken för tiden till år 1985 förutsattes att nästa beslutstidpunkt
skuUe bli år 1978. I syfte att förbereda detta har en särskild energikommission
tillkallats. Kommissionen har till uppgift bl. a. att redovisa alternativa
energiprogram fram till år 1990. Vidare skall erfarenheter och
forskningsrapporter rörande kärnkraftens säkerhetsproblem och hantering av
utbränt kärnbränsle och radioaktivt avfall utvärderas. Kommissionen skall även
bearbeta frågor om förbättrad energihushållning samt föreslå åtgärder i detta
syfte. Kommissionen skall också belysa den försörjningstrygghet som kan uppnås
i de olika alternativen och ge en bedömning av de kostnader som är förknippade
med dem. Till den 1 juli 1978 skall kommissionens arbete i sin helhet vara
slutfört. Regeringen kommer att tiU 1978/79 års riksmöte lägga fram förslag pm
inriktningen av den framtida energipolitiken.
Beräkningarna
av vattenfallsverkets investeringsbehov utgår från det underlag som har
redovisats av verket. I långtidsbudgeten har emeUertid i enlighet med den
metodik som gäller för långtidsbudgetarbetet inte beräknats medel för en
utbyggnad av Forsmark 3. Frågan om den fortsatta finansieringen av Forsmark 3
kommer att tas upp i regeringens proposition om den framtida energipolitiken.
Den kraftiga nedgången i vattenfallsverkets investeringsbehov är en följd av
dels att vattenkraftsutbyggnaden kraftigt minskar, dels att kärnkraftverk
under byggnad successivt färdigställs. Denna nedgång i investeringsbehovet är
den huvudsakliga orsaken tUl de i tabellen redovisade minskningarna under
långtidsbudgetperioden.
Regeringen
har redovisat förslag till energisparplan för befintlig bebyggelse. Förslaget
avser energibesparande åtgärder i såväl bostäder som offentiiga lokaler och
näringslivets byggnader. Planen, som omsluter en tioårsperiod med början
budgetåret 1978/79, är avsedd att omprövas efter tre år. Det redovisade
energisparprogrammet uppskattas innebära en total investering på mellan 31 och
48 miljarder kr. Uppbyggnaden av programmet har föreslagits ske stegvis. Det
totala investeringsbehovet har förutsatts vara ca 1,8 miljarder kr. budgetåret
1978/79, ca.2,7 miljarder kr. budgetåret 1979/80 och ca 3,6 miljarder kr.
budgetåret 1980/81. För bidrag och lån över statsbudgeten har föreslagUs
medelsanvisningar om sammanlagt 1,1 miljarder kr. för budgetåret 1978/79 samt
en planeringsreserv om ytterligare 400 milj. kr. Fr.o.m. budgetåret 1979/80 har
beaktats vad som.har anförts vid redovisningen av förslaget tiU energisparplan,
nämligen att endast bidrag och subven-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Långtidsbudget
29
opaginerad Kontrollera mot PDF
tioner bör direkt belasta statsbudgeten. Beräkningarna i
långtidsbudgeten bygger på en successiv uppbyggnad av det totala energisparprogrammet
fram t. o. m. budgetåret 1980/81 på det sätt soni har redovisats i det
föregående. I avvaktan på omprövningen efter treårsperiodens utgång har för de
följande budgetåren förutsatts att programmet ligger kvar på 1980/81 års nivå.
Tabell 16. Energiförsörjning
(Milj. kr., fasta priser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genomsnittlig procentuell förändring 1972/73 1976/77
Anslag 1978/79
Anslagsförändring
till
1979/80 1980/81 1981/82 1982/83
Procentuell förändring
1978/79-1979/80
Genomsnittlig
procentuell förändring 1978/79-1982/83
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tolala
utgifter
+ 8,0
3 666
-1065
+113
-166
-21
-29,1
-8,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Näringspolitik
Utgifterna för näringspolitiken omfattar en rad anslag för
insatser för jordbruk, fiske, skogsbruk, hantverk, handel och industri.
Budgetåret 1978/79 uppgår anslagen för dessa ändamål till 3,2 miljarder kr. Utgifterna
inom ändamålsgmppen har tUl stora delar karaktären av mycket stora tidsmässigt
koncentrerade satsningar. Exempel på detta utgör tidigare insatser för
varvsindustrin. Ändamålsgruppen blir härigenom utsatt för stora variationer i
belastning.
Utgifterna inom ändamålsgruppen har ökat kraftigt till
följd av det rådande ekonomiska läget oeh de åtgärder som bl.a. därför
vidtagits för att strukturförändringar skaU ske i en kontroUerad och godtagbar
takt. I enlighet med de principer som ligger till gmnd för beräkningarna av
långtidsbudgeten har en minskning av dessa särskUda resursavsättningar
beräknats uppstå.
Under budgetåret 1978/79 belastas statsbudgeten med stora
kostnader för beslutade insatser för textil- och konfektionsindustrin, bidrag
till de nybildade regionala utvecklingsfoiiderna och till bildande av ett nytt
handelsstålbolag. Även senare år i långtidsbudgetperioden belastas av stora
kostnader för handelsstålbolaget.
F. n. pågår inom regeringskansliet beredningsarbete
angående fortsatt stöd till varvsindustrin. Ett förslag till neddragning av
varvskapaciteten planeras tUl juni månad 1978. Stora utgifter kan väntas
uppstå till följd av situationen inom varvsindustrin. Även på andra områden kan
utgiftsanspråk komma att aktualiseras. För budgetåret 1978/79 har detta
beaktats under anslaget oförutsedda utgifter som ingår i ändamålsgruppen
Övrigt. Medel för icke beslutade satsningar under återstoden av
långtidsbudgetperioden faller enligt tUlämpade principer utanför
lång-tidsbudgetberäkningama.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
30
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 17. Näringspolitik
(Milj. kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1978/79
tuell
för-
snittlig
procen-
1979/80 1980/81 1981/82
1982/83
ändring
procen-
tuell
för-
1978/79
tuell
för-
ändring
1979/80
ändring
1972/73
1978/79
1916111
1982/83
Totala
utgifter
+ 10,9
3 238
-418 -48 -224
-113
-12,9
- 6,9
därav
hantverk, handel
och industri
+ 9,2
1804
-441 -59 -189
- 75
-24,4
-12,8
Övrigt
Under derma rubrik har sammanförts utgifter som inte har
hänförts till någon av de tidigare behandlade ändamålsgruppema. Här återfinns
bl. a. anslag för livsmedelssubventioner, miljövård, kyrkliga och kulturella
ändamål, idrotts- och fritidsverksamhet, central och regional förvaltning samt
ofömtsedda utgifter. Vidare har här beaktats förändringar i
anslagsbehållningar.
Tabell 18. Övrigt
(Milj.
kr., fasta priser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genomsnittlig procentuell förändring 1972/73 1976/77
Anslag 1978/79
Anslagsförändring
till
1979/80 1980/81 1981/82 1982/83
Procentuell förändring 1978/79-1979/80
Genomsnittlig procentuell förändring 1978/79-1982/83
opaginerad Kontrollera mot PDF
Totala
utgijler
+
22,8 23 225
-7 187
-32
-309
-56
-30,9
-9,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den stora minskningen till budgetåret 1979/80 beror främst
på att stora engångsbelopp för industripolitiska satsningar bortfaller efter
budgetåret 1978/79. Anslaget oförutsedda utgifter har med hänsyn till detta
minskats från 8 mUjarder kr. 1978/79 till 4 miljarder kr. per budgetår under
återstoden av långtidsbudgetperioden. Dessutom har förbrukningen av
anslagsmedelsbehållningar antagits minska från 3 000 milj. kr. för budgetåret
1978/79 tiU 300 milj. kr. för budgetåren därefter.
Utgiftema för kyrkliga och kidturella ändamål har
beräknats tUl ea 1 454 mUj. kr. under budgetåret 1978/79. I enlighet med
långtidsbudgetmetodiken förutses ingen ökning av utgifterna för dessa ändamål
under perioden.
I ändamålsgruppen ingår vidare utgifterna för
livsmedelssubventioner som för budgetåret 1978/79 väntas uppgå tiU ca 3,6
miljarder kr. I långlidsbudgetberäkningarna har fömtsätts oförändrade
livsmedelssubventioner.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1
Långtidsbudget
31
Även
skatteadministrationen ingår i denna ändamålsgrupp. Sammanlagt uppgår
kostnaderna under budgetåret 1978/79 för riksskatteverket, länsstyrelsernas
skatteavdelningar och de lokala skattemyndigheterna till drygt 1,1 miljarder
kr. I början av långtidsbudgetperioden ökar detta belopp till följd av
beslutade reformer för effektivisering av skatteadministrationen.
Totala
utgifter
I
tabell 19 sammanfattas utgiftsutvecklingen för samtiiga utgiftsgmpper som
behandlats i det föregående. Enligt de redovisade beräkningarna skulle
utgiftema i fasta priser imder den framförliggande fyraårsperioden öka med i
genomsnitt 2,3 % per år att jämföra med en realiserad ökning på 6,4 % per år
under perioden 1972/731976/77. Den lägre ökningstakten åren framöver beror
framför allt på att beräkningarna har beaktat endast sådana utgiftskrav som
följer av redan gjorda åtaganden. Ökningstalen under den gångna perioden avser
däremot verkställda utgifter.
Tabell
19. Utgiftsutvecklingen 1972/73
1982/83
(Milj.
kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
1
Procen-
Genom-
snittlig
1978/79
tuell
för-
snittiig
procen-
1979/80
1980/81
1981/82
1982/83
ändring
procen-
tuell
för-
1978/79
tuell
för-
ändring
1979/80
ändring
1972/73-
1978/79
1976/77
1982/83
Folkpensioner
m.m.
+ 8,7
28 077
+ 691
..+
616
+
486
29
+ 2,5
+
1,5
Utbildning
och
forskning
+ 3,1
19 821
+ 723
+
136
44
98
+ 3,6
+
0,9
Totalförsvar
+ 0,5
14 732
+ 173
6
+
122
+
105
+ 1,2
+
0,6
Statsskuldräntor
+ 13,7
9 600
+ 3 900
+ 3 150
+ 3
250
+ 3 000
+ 40,6
+24,3
Stöd
till barn-
familjer
+ 6,5
9 152
+ 752
+
335
+
338
+
418
+ 8,2
+
4,7
Arbetsmarknads-
och
regionalpolitik
+ 6,0
8 255
+ 203
+
459
+
164
+
164
+ 2,5
+
2,9
Bostadspolitik
+ 4,1
7711
+ 1 188
+
881
+
411
+
486
+ 15,4
+
8,5
Kommunikationer
0
7 606
+ 251
+
93
+
327
+
107
+ 3,3
+
2,5
Allmänna
bidrag
till
kommuner
+ 4,8
6 578
+ 15
+
180
+
146
+
202
+
0,2 -
+
2,0
Hälso-,
sjuk- och
socialvård
- 0,8
5 459
+ 314
.+
22
+
28
+
20
+ 5,8
+
1,7
Rätts-
och polis-
väsende
+ 6,2
5 341
+ 58
+
7
5
+
13
+ 1,1
+
0,3
Internationellt
ut-
vecklingsbistånd
m.m.
+21,0
4 163
+ 29
+
122
+
123
+
128
+
0,7 .
+
2,3
Energiförsörjning
+ 8,0
3 666
-1065
+
113
166
21
-29,1
8,9
Näringspolitik
+ 10,9
3,238
- 418
48
224
113
-12,9
6,9
Övrigt
+22,8
23 225
-7187
-
32
-
309
-
56
-30,9
-
9,5
Totalt
+ 6,4
156
624
- 373
+ 6
028
+4
647
+ 4
326
- 0,2
+
2,3 :
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
32
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beloppen i tabell 19 är uttryckta i fasta priser. I tabell
20 redovisas en beräkning av utgiftsutvecklingen utförd i löpande priser/ Det
sätt på vilket dessa begrepp definierats i långtidsbudgeten redovisas i avsnitt
3.3. De pris- oeh löneantaganden som gjorts medför helt naturligt en högre takt
för utgiftsstegringarna i löpande prisalternativet än i fastprisalternativet.
Detta är särskilt uppenbart i fråga om anslag som är direkt knutna till något
pris- eller löneindex, såsom försvarsutgifterna och folkpensionerna. Även för
en rad andra anslag finns sådana regler som medför utgiftsökningar när
exempelvis priser, löner eller bmttonationalprodukten stiger.
Höjda priser medför också omkostnadsökningar i den
statliga verksamheten. Vidare har i alternativet med löpande priser förutsatts
att utgifterna för löner åt statsanställda kommer att utvecklas enligt antagandet
om förändringar av den totala lönesumman i samhället. I kalkylerna har i någon
mån beaktats den relativt långsammare produktivitetsstegring som äger rum inom
den offentliga tjänsteproduktionen. Lö-
Tabell 20. Utgiftsutvecklingen 1972/731982/83
(Milj.
kr., löpande priser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genomsnittlig procentuell förändring 1972/73 1976/77
Anslag 1978/79
Anslagsförändring
till
1979/80 1980/81 1981/82 1982/83
Procentuell förändring 1978/79-1979/80
Genomsnittlig procentuell förändring 1978/79-1982/83
opaginerad Kontrollera mot PDF
Totala utgifter i fasta priser
TiUkommande utgifter
Utvecklingsbistånd
Försvaret Folkpensioner Sjukförsäkringen Sjukvård, social hemhjälp m.m.
Barnomsorg Grundskolebidraget
Studiemedelsfonden
Allmänna bidrag tiU kommuner Räntebidrag till bostäder
Bostadslånefonden Löner
Omkostnader m.m.
Summa löne- och priseffekter
Totala utgifter i löpande priser
+6,4
156 624
+ 17,3 156 624
373 +6 028 +4 647 +4 326 -0,2
+ 204 + 224
+ 634 + 711
+ 1000 +1 110
+ 130 + 135
+ 296 + 326
+ 393 + 507
+ 635 + 670
+ 73 + 91
+ 341 + 349
+ 75 + 135
+ 350 + 360
+ 1 600 +1700
+ 226 + 252
+ 719 + 706
+ 1460 +1330
+ 50 + 115
+ 591 + 282
+ 272 + 315
+ 721 + 732
+ 83 + 54
+ 269 + 400
+ 0+30
+ 40 + 130
+ 1400 +1500
+
6481 +6918 + 11128+11244
+ 1350 + 900 + 750 + 600 +7 181 +6 746 + 6
808+12 774
+4,3
+2,3
+ 6,1
Bil.
1 Långtidsbudget 33
neökningar
och andra prisökningar inom offentlig verksamhet får härigenom ett starkare
genomslag på kostnaderna. En i stort sett enhetiig lönestegring i alla sektorer
inom samhällsekonomin medför för områden med oförmånligare
produktivitetsutveckling en relativt sett större kostnadsstegring än för andra
sektorer.
Efter omräkning till
löpande priser fås för långtidsbudgetperioden en genomsnittiig ökning av de
totala statsutgifterna om 6,1 % per år att jämföra med drygt 17,3 % per år för
perioden 1972/731976/77. Till budgetåret 1978/80 beräknas utgifterna stiga med
4,3 %. Att den förutsedda utgiftsökningen under de kommande budgetåren ligger
på en påtagligt lägre nivå än under jämförelseperioden förklaras dels av
själva långtidsbudgettekniken, dels av den gjorda förutsättningen om den framtida
pris- och lönestegringen, vilken är väsentligt lägre än den faktiska under
senare år.
4.2
Statsutgifternas realekonomiska utveckling Inledning
Tidigare
har redovisats en bedömning av statsutgifternas utveckling fördelade på olika
ändamål. För att ytterligare belysa utgiftsutvecklingen i ett
samhällsekonomiskt perspektiv krävs en uppdelning av statsutgifterna i
realekonomiska termer. Härmed avses en uppdelning i konsumtion, investeringar,
transfereringar och finansieUa transaktioner.
Vid en analys av den
statliga utgiftsutvecklingen i dessa termer är det i första hand av intresse
att skilja mellan å ena sidan sådana utgifter som innebär att staten direkt
efterfrågar produktionsresurser i form av varor och tjänster och å andra sidan
sådana utgifter som påverkar den samhällsekonomiska utvecklingen indirekt
genom sina effekter på de disponibla inkomsterna inom andra sektorer av
ekonomin.
Den redovisning av
anslagsbeloppens utveckling i realekonomiska kategorier som lämnas i det
följande bygger i hu-vudsak på det inom nationalräkenskaperna tillämpade
SNA-systemet (System of National Accounts).
De statliga konsumtions-
och investeringsutgifterna anger statens direkta efterfrågan på reala
resurser. Som konsumtionsutgifter betraktas utgifter för statiiga myndigheters
produktion av tjänster inom t. ex. undervisningssektorn, rättsväsendet och
försvaret. Av konsumtionsutgifterna består över 50 % av lönekostnader.
Återstoden är omkostnader i den löpande verksamheten, hyror, försvarets
materielinköp samt reparationer och underhåU. Som konsumtionsutgifter räknas i
detta sammanhang även statliga bidrag till kommunal konsumtion.
I princip skiljer sig inte
det investeringsbegrepp som används i beräkningarna för den statliga sektorn
från det som används för den privata sektorn. Som statliga investeringar
betraktas här utgifter för
3
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 150. Bilaga 2. Bill ...
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
34
opaginerad Kontrollera mot PDF
byggnader
och anläggningar samt materielinköp för civila ändamål. Till skUlnad mot vad
som följer vid en strikt tUlämpning av SNA-systemet räknas dock även
affärsverkens investeringar som direkta statliga investeringar.
Det
bör understrykas att avgränsningen mellan konsumtion och investering från
vissa synpunkter kan te sig missvisande. Det kan sålunda hävdas att delar av de
som konsumtion betraktade utgifterna för t. ex. utbildning och forskning utgör
produktiva investeringar i lika hög grad som exempelvis inköp av maskiner. Det
bör också erinras om att utgifterna för försvarsmateriel och militära
befästningar i nationalräkenskapssystemet och även i denna redovisning
betraktas som konsumtion och inte som investeringar.
Den
del av statens utgifter som endast indirekt påverkar samhällsekonomin indelas
i transfereringar oeh finansiella transaktioner.
Transfereringarna
indelas i undergrupper med utgångspunkt i olika mottagare av
inkomstöverföringen. Den dominerande gruppen är transfereringar till
hushållen. I denna grupp ingår de från fördelrungssynpunkt viktiga utgifterna
för folkpensioner, bostadstillägg, barnbidrag, m. m. Som transfereringar räknas
också statens bidrag tUl företag och organisationer samt utgifter för
utvecklingsbistånd och för statsskuldräntor.
Till
gruppen finansiella transaktioner hänförs utgifter för utlåning, aktieteckning,
markinköp, m. m. Denna utgiftskategori kan närmast uppfattas som en del av
kreditmarknaden.
Konsumtions-
och investeringsutgifter
I
tabell 21 redovisas statens utgifter för konsumtion och investeringar
tillsammans med bidrag till kommuner för motsvarande ändamål. Effekterna på
den totala efterfrågan kan sägas vara i stort sett desamma, oavsett om staten
svarar för verksamheten eller om kommunerna driver den med statsbidrag.
Tabell
21. Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling
(Milj.
kr., fasta priser)
Genomsnittlig procentuell förändring 1972/73 1976/77
Anslag 1978/79 (avrundat)
Genomsnittlig procentuell förändring 1978/79 1982/83
Konsumtionsutgijter
+4,7
66110
+ 0,8
Statliga
Driftbidrag
till kommuner
+ 3,6 + 6,3
38 010 28 100
+ 0,5
+ 1,2
In
vesteringsutgifter
+ 0,1
12 390
-1,8
Statliga
Investeringsbidrag
till kommuner
+ 2,5 -9,4
10 820 1 570
-2,2 + 0,6
Summa
konsumtionsutgifter
och
investerings-
+ 3,8
78 500
+ 0,4
Bil.
1 Långtidsbudget
35
opaginerad Kontrollera mot PDF
Dessa utgifter för konsumtion oeh investeringar, vilka
representerar statens och den statsunderstödda verksamhetens direkta
efterfrågan på varor och tjänster, utgör 50 % av de totala statsutgifterna.
Utgifterna beräknas stiga med 0,4 % per år under den framförliggande
femårsperioden, vilket är en avsevärt lägre ökningstakt än för
jämförelseperioden 1972/731976/77. Detta beror framför allt på att utgifterna
under den förflutna perioden inbegriper reformer medan beräkningarna för perioden
framåt enbart avser konsekvenserna av redan fattade beslut. Det bör observeras
att långtidsbudgetkalkylerna inte innebär någon bedömning av den kommunala
konsumtions- och investeringsutvecklingen i sin helhet. Den kommunala sektorn
behandlas i avsnitt 6.
Konsumtionsutgifterna stiger årligen med 0,8 % i
genomsnitt under den framförliggande perioden. De statliga
konsumtionsutgifterna företer en mer begränsad ökning om 0,5 %. Däremot väntas
driftbidragen till kommunerna öka med genomsnittligt 1,2 % per år.
Investeringarna visar en genomsnittlig årlig nedgång om
1,8 %. Detta torde i första hand sammanhänga med att bedömningen av
investeringsutvecklingen än iner än konsumlionsutvecklingen påverkas av
långtidsbudgetens karaktär. Detta gäller framför allt på den statiiga sidan.
För de StatUga investeringarna beräknas sålunda en viss minskning under
långtidsbudgetperioden. Detta sammanhänger med att nu beslutade investeringar
avslutas. Investeringsbidragen tUl kommunerna uppvisar däremot en mindre ökning
under den framförliggande perioden.
Övriga realgrupper
UtveckUngen av transfereringar och finansiella
transaktioner framgår av tabell 22. Transfereringarna beräknas visa en
betydligt snabbare tillväxt än konsumtions- och investeringsutgifterna, något
som har varit ett genomgående drag även under den historiska
jämförelseperioden. Sammantaget beräknas transfereringarna öka med i genomsnitt
6,0 % per år.
Tabell 22. Utvecklingen av transfereringarna m.m.
(Milj. kr., fasta priser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Transfereringar
Till hushåll Internationella Till företag m. m.
Statsskuldräntor
Finansiella transaktioner
Genom-
Anslag
Genom-
snittlig
1978/79
snittlig
procen-
(avrun-
procen-
tuell
för-
dat)
tuell för-
ändring
ändring
1972/73-
1978/79
1976/77
1982/83
+
11,3
67110
+ 6,0
+ 5,2
38 010
+ 1,4
+ 12,8
3 000
+ 2,2
+ 38,4
16 500
+ 2,9
+ 13,1
9 600
+ 24,3
- 0,2
11010
-11,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 36
Transfereringarna
till hushållen beräknas växa med i genomsnitt 1,4 % per år. Folkpensionerna,
som beloppsmässigt dominerar denna realgrupp, ökar med 1,3 % per år. Utöver
folkpensionerna ingår i denna utgiftsgrupp bl. a. bidragen till
sjukförsäkringen och det kontanta stödet vid arbetslöshet.
Transfereringar
till företag m. m. inkluderar såväl privata som statliga företag. Även
transfereringar till organisationer och ideella föreningar ingår i denna
grupp, liksom räntebidrag för bostäder. De senare ökar kraftigt under
långtidsbudgetperioden, medan övriga transfereringar till företag m. m.
sammantaget minskar under perioden..
I
posten finansiella transaktioner ingår förutom den statliga utlåningen till
bostadsbyggande, studiesociala ändamål m. m. även förändringarna i disposUionen
av rörliga krediter. MeUan budgetåren 1978/79 och 1979/80 förutses en kraftig
minskning. Denna beror på att stora industripolitiska satsningar bortfaller
under det senare budgetåret. För perioden därefter förutses mindre minskningar
för utgiftsposten finansiella transaktioner.
4.3
Statsinkomsternas utveckling
Beräkningen
av statsinkomsternas utveckling baseras på antagandet om oförändrade
skatteregler under hela långtidsbudgetperioden. Härvid har tillämpats
riksdagens beslut om indexreglering av inkomstskatteskalan fr. o. m.
beskattningsåret 1978. Vidare har beaktats beslutade eller föreslagna
förändringar av arbetsgivaravgifterna. Sålunda antas att den allmänna
arbetsgivaravgiften, som f. n. uppgår till 2,0 %, tas bort den 1 juli 1978.
Vidare har riksdagen beslutat att sjukförsäkringsavgiften skall höjas med 1,0
procentenhet och barnomsorgsavgiften med 0,3 procentenhet den 1 januari 1979.
Beträffande barnomsorgsavgiften förutsätts att den höjs ytterligare med 0,3
procentenheter under vart och ett av åren 1980 och 1981, så att den det
sistnämnda året kommer att uppgå tiU2,2 %.
Med
hänsyn till att löner svarar för den helt övervägande delen av de samlade
inkomsterna i samhället blir lönesummans utveckling av avgörande betydelse för
skatteunderlagets tillväxt. Den antagna tillväxten av lönesumman ligger till
grund för beräkningarna av inkomstskatten. Mervärdeskatten beror av den privata
konsumtionen i samhället som i sin tur sammanhänger med lönesummans storlek.
Övriga statsinkomster har i flertalet fall framskrivits med hjälp av andra
metoder.
De
beräknade förändringarna i statsinkomsterna under angivna förutsättningar
framgår av tabell 23. Enligt kalkylen kommer statsinkomsternas tillväxt att
minska från 17,6 % per år under perioden 1972/73 1976/77 till 7,9 % per år
under perioden 1978/791982/83. Detta beror bl. a. på att de faktiska
ökningarna av lönesumman varit större under
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Långtidsbudget
37
den historiska perioden än vad som antas för
långtidsbudgetperioden samt på förändringar i skattereglerna under den
historiska perioden.
Av stor betydelse för statsinkomsternas utveckling är
förändringarna under inkomstskattetiteln. Denna titel utgör ett samlingskonto
för redovisningen av den allmänna skatteuppbörden och av olika arbetsgivaravgifter
exkl. allmän arbetsgivaravgift. Inkomsttiteln består av både inkomster och
utgifter. Skillnaden mellan dessa utgör den nettoinkomst som redovisas på
statsbudgeten. Vad gäller inkomstskatten redovisas på titelns inkomstsida,
främst statens bruttouppbörd av preliminär A-skatt och B-skatt,
fyllnadsinbetalningar och kvarskatt och på titelns utgiftssida, främst
utbetalningar av kommunalskattemedel och överskjutande skatt. De mest betydande
arbetsgivaravgifter som redovisas under inkomstskattetiteln är
folkpensionsavgiften, barnomsorgsavgiften och sjukförsäkringsavgiften. För den
sistnämnda avgiften gäller att 85 % av statens utgifter för sjukförsäkringen
finansieras över inkomstskattetiteln och således utgör en avdragspost från
statens inkomster.
Som framgår av tabell 23 beräknas nettot på
inkomstskattetiteln öka i betydligt långsammare takt under perioden
1978/791982/83 än under perioden 1972/731976/77. Att den årliga ökningen om
11,2 % under långtidsbudgetperioden likväl ligger över lönesummans ökning beror
delvis på att indexregleringen endast hindrar skatteskärpning på den del av
löneökningen som motsvaras av en prisstegring och följaktUgen är helt nominell.
Lönehöjningar därutöver träffas även i fortsättningen av skattesystemets
progressivitet.
Mervärdeskatten är beroende av ökningen av konsumtionen av
mervärdeskattepliktiga varor, vilken i sin tur antas hänga samman med bl. a.
tillväxten av den totala lönesumman. Mervärdeskatteinkomsterna stiger i ungefär
samma takt som den totala lönesumman.
Övriga inkomster, bl. a. vissa volymskatter och inkomster
av statens kapitalfonder, väntas öka med över 4 % om året, dvs. i något
snabbare takt än den totala volymmässiga produktionstillväxten.
Tabell 23. Statsinkomsternas utveckling 1972/731982/83
(Milj. kr., löpande priser, avrundat)
Genom-
Anslag
Anslagsför
ändring
till
Genom-
snittlig
1978/79
snittlig
procen-
1979/80
1980/81
1981/82
1982/83
procen-
tuell för-
tuell för-
ändring
ändring
1972/73
1978/79
1976/77
1982/83
Inkomstskatt
+25,3
47 100
+6 200
+6 700
+ 7 200
+4 700
+ 11,2
Mervärdeskatt
+ 12,9
29 900
+ 2 500
+2 000
+ 2 100
+ 2 100
+ 6,6
Övriga
inkomster
+ 13,2
37 780
+ 1920
+ 1900
+ 1800
+ 1900
+ 4,6
Summa
+ 17,6
114
780
+ 10 620
+ 10
600
+ 11
100
+8
700
+ 7,9
Prop. 1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 38
4.4 Statens budgetsaido och finansiella sparande
De tidigare presenterade beräkningarna av inkomst- och
utgiftsutveckUngen under långtidsbudgetperioden har sammanställts i tabell 24,
som visar vUket budgetsaido som uppkommer för vart och ett av budgetåren
1977/781982/83. Underskotten för budgetåren 1977/78 och 1978/79 beräknas nu
uppgå till 29,6 resp. 41,8 miljarder kr. Som framgår av tabellen minskar
budgetunderskottet till budgetåret 1979/80. Detta sammanhänger med att de stora
industripolitiska satsningarna har antagits bortfalla.
Tabell 24. Budgetsaldots utveckling 1977/781982/83
(Milj.
kr., löpande priser)
1977/78 1978/79 1979/80 1980/81
1981/82 1982/83
Inkomster
110 742 114 780 125 400 136 000 147 100 155 800
Utgifter
140 339 156 624 163 432 176 206 187 334 198 578
Saldo -29 597 -41844 -38 032 -40 206 -40
234 -42 778
Tendensen i övrigt under långtidsbudgetperioden är att
budgetunderskottet ökar, vUket inte varit fallet i tidigare långtidsbudgetar.
Denna nya tendens förklaras främst av att kostnaderna för statsskuldräntor ökar
med avsevärt högre belopp, vilket sammanhänger med budgetunderskottens
väsentligt högre nivå. Den genomsnittliga årliga ökningen av
statsskuldräntorna under långtidsbudgetperioden är drygt 3,3 miljarder kr. att
jämföra med knappt 1,3 miljarder kr. i 1977 års långtidsbudget.
Som framgår av avsnitt 4.2 innehåUer statsbudgetens
utgiftssida såväl utgifter som innebär en direkt efterfrågan på
produktionsresurser som utgifter som snarare påverkar likviditetssituationen
inom andra delar av ekonomin. Genom att eliminera denna senare typ av finansiella
transaktioner, som enligt gängse definitioner omfattar bl. a. statlig långivning,
aktieteckning samt köp och försäljning av mark, framkommer statens finansiella
sparande. Vid en analys av sparandeutvecklingen i samhället är detta ett mera
relevant begrepp än det traditionella budgetsaldot. Beräkningama av statens
finansiella sparande under långtidsbudgetperioden redovisas i tabell 25.
Tabell 25 Statens flnansiella sparande 1977/781982/83
(Milj. kr., löpande priser, avrundat)
1977/78 1978/79 1979/80 1980/81
1981/82 1982/83
Budget
saido -29 600 -41800 -38 000
-40 200 -40 200 -42 800
Finansiella
transak
tioner 9 000 IIOOO 7 600 7 700 6 900 6 700
Finansiellt
sparande -20 600 -30 800 -30 400 -32
500 -33 300 -36100
Bil.
1 Långtidsbudget 39
Frånsett
förändringen till budgetåret 1979/80 är utvecklingen av det finansiella
sparandet i huvudsak parallell med budgetsaldots förändring under
långtidsbudgetperioden. Den skiljaktiga utvecklingen mellan budgetåren 1978/79
och 1979/80 sammanhänger med att en betydande del av de industripolitiska
satsningarna under budgetåret 1978/79 är av finansiell karaktär, främst lån och
aktieteckning.
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 40
5
Socialförsäkringssektorn
Delar
av det sociala trygghetssystemet ingår i sin helhet i statsbudgeten. Så är
fallet med folkpensionerna. Andra delar, som löntagarnas tilläggspensioner
(ATP), Ugger helt utanför statsbudgeten. Ytterligare andra delar av
socialförsäkringssystemet berör delvis budgetens utgifts-och/eller inkomstsida
och därmed, i vissa fall, budgetsaldot. Gränsdragningen mellan statsbudgetens
område och socialförsäkringssektorn utanför budgeten är med andra ord i viss
mån godtycklig.
Gemensamt
för hela socialförsäkringssektorn och statsbudgeten är att de helt regleras av
beslut fattade av statsmakterna. Vid en analys av den offentliga verksamhetens
reala och finansiella utveckling är det därför motiverat att behandla såväl
statsbudgeten som socialförsäkringssektorn.
I
den till finansplanen fogade nationalbudgeten presenteras för detta ändamål
prognoser inte bara för staten och kommunerna utan även för en
socialförsäkringssektor. Den använda definitionen, som är i enlighet med
internationell praxis, omfattar försäkringsformer såväl inom som helt eller
delvis utanför budgeten. Vid sammanstäUningen av den totala offentliga sektorn
får därför transaktionerna mellan statsbudgeten och socialförsäkringssektorn
eUmineras.
I
långtidsbudgeten har socialförsäkringssektorn utanför statsbudgeten definierats
på sådant sätt att den endast omfattar de transaktioner inom
socialförsäkringssektorn vilkas netto inte påverkar statsbudgetens saldo.
Därmed kan denna sektors och statsbudgetens finansiella sparande direkt
adderas varvid ett samlat finansieUt sparande för dessa två områden erhålles.
Den på detta sätt definierade socialförsäkringssektorn utanför budgeten
omfattar allmän tiUäggspensionering (ATP), del av arbetslöshetsförsäkringen,
delpensionsförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen och den frivUliga
pensionsförsäkringen.
Den
helt dominerande delen av socialförsäkringssektorn utanför budgeten utgörs av
den allmänna tiUäggspensioneringen (ATP). ATP-avgifterna tillförs AP-fonden och
ligger, frånsett egenföretagares avgifter, helt vid sidan av statsbudgeten.
AP-fondens finansiella sparande har ökat kraftigt under 1960- och början av
1970-talet. Denna tillväxt har emellertid stagnerat under de senaste åren. De
främsta orsakerna till detta är att det procentuella avgiftsuttaget som
tidigare stegrades snabbt, hålUts på oförändrad nivå samtidigt som
pensionsutbetalningarna stigit. I tabell 26 redovisas beräkningar av
AP-fondens utveckling under långtidsbudgetperioden. Därvid har, i enlighet med
långtidsbudgetmetodiken, antagits att avgiftsuttaget ligger kvar på oförändrad
nivå. Riksförsäkringsverket har föreslagit att uttaget ökas antingen med 0,25 %
åriigen fr. o. m. år 1980 så att avgiften år 1984 blir 13 % eller
Bil.
1 Långtidsbudget
41
opaginerad Kontrollera mot PDF
med 0,25 % för år 1980 och 0,5 % åriigen för tiden.
19811984 så" att avgiften sistnämnda årblir 14 %.:,
Tabell 26. AP-fondens utveckling 1978/791982/83
(Milj.
kr., löpande priser, avmndat)
opaginerad Kontrollera mot PDF
1978/79
1979/80 1980/81 1981/82 1982/83
Genomsnittlig procentuell förändring 1978/79-1982/83
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomster
Utgifter
Saldo
28 600
13 900
+ 14
700
31400 16
600
+14
800
34 300
19 300
+ 15
000
37 100
22 100
+ 15
000
40 200
25 000
+ 15
200
+ 8,9 + 15,8
+ 0,8
Saldot av AP-fondens inkomster och utgifter beräknas som
framgår stiga något i löpande priser. I fasta priser innebär dock utvecklingen
ett sjunkande saldo. Beräkningar som gjorts för tiden fram till sekelskiftet
tyder på att om avgiftsuttaget förblir oförändrat oeh den reala räntan inte
ökar kraftigt kommer saldot av AP-fondens inkomster och utgifter att fortsätta
att minska i fasta priser för att mot slutet av 1900-talet minska även i
löpande priser. I vissa räkneexempel skulle ett negativt saldo uppstå mot
slutet av seklet.
För hu-vuddelen av övriga fonder, exempelvis för
delpensions- och arbetsskadeförsäkringarna, förutses sparandeunderskottet öka
under långtidsbudgetperioden som följd av att inkomsterna ej utvecklas i samma
takt som utgifterna. Riksförsäkringsverket har föreslagit höjning av avgifterna
för delpensionering och arbetsskadeförsäkring. I tabell 27 redovisas saldot av
inkomster och utgifter för den samlade socialförsäkringssektorn utanför
budgeten.
Tabell 27. Saldo för socialförsäkringssektorn utanför
budgeten 1978/791982/83
(Milj.
kr., löpande priser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
1978/79
1979/80 1980/81 1981/82 1982/83
Genomsnittlig procentuell förändring 1978/79-1982/83
opaginerad Kontrollera mot PDF
AP-fon
den + 14 700 +14 800 +15
000 +15 000 +15 200
Övrigt - 300 - 500 -
600 - 700 - 800
Saldo +14 400 +14 300 +14
400 +14 300 +14 400 O
lämfört med utvecklingen för AP-fonden föreligger inga
stora skillnader för hela socialförsäkringssektorn utanför budgeten. Nivån
ligger dock något lägre för den samlade socialförsäkringssektorn än för enbart
4 Riksdagen 1977/78. 1 saml Nr 150. Bilaga 2. Bil 1
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 42
AP-fonden
och saldot beräknas bli i stort sett oförändrat under långtidsbudgetperioden.
I fasta priser innebär detta en saidominskning under den franiförliggande
perioden.
BiLl
Långtidsbudget '43
6
Kommunerna
Den
kommunala sektoms framtida utveckling är i flera avseenden av betydelse för de
bedömningar som görs i anslutning till långtidsbud-' getarbetet. Dels påverkas
olika poster på statsbudgetens utgifts- och inkomstsida av kommunernas och
landstingskommunemas ekonomiska förhållanden, dels måste kommunema tas med i
bUden vid de mer övergripande ekonomisk-politiska bedömningarna av det totala
skattetrycket i samhället, den offentiiga sektorns reala resursutnyttjande
samt utvecklingen av det finansiella sparandet i den samlade offentliga sektorn.
Föratsättningarna för den statliga budgetpolitiken är således i betydande
utsträckning beroende av den kommunala utvecklingen.
Statsbidragen
till kommunema utgör en tung post bland utgifterna på statsbudgeten. Skatteutjämningsbidragét
och de båda skattebortfallsbidragen påverkas som nämnts av det kommunala
skatteunderlagets och den kommunala utdebiteringens utveckling. Många av de
speciella statsbidragen är också som framgått av tidigare avsnitt direkt
kopplade till den kommunala utvecklingen. Detta gäUer t. ex. bidragen tUl
barnomsorgen som utgår per plats, skolbidragen som täcker
lärarlöneköstna-dema, samt de bidrag som utgår som en fastställd andel av
kommunernas bmttokostnader för en viss verksamhet. För andra specieUa bidrag
till kommunema prövas bidragsgivningens omfattning frän år tUl år.
Staten
svarar vidare för uppbörden av den preliminära inkomstskatten, även den del
som avser kommunal inkomstskatt. För varje kalenderår betalar staten ut ett
förskott äv kommunalskattemedel till kommunerna. Förskottet grundas på senast
kända taxering och den utdebitering som bestämts för kalenderåret.
Slutavräknmg sker när taxeringsutfall föreligger. Uppbörden och utbetalningen
av kommuiialskatte-medel påverkar således statsbudgetens inkomstsida. Det
kommunala skatteunderlagets och utdebiteringens utveckling är även av detta
skäl av betydelse för långtidsbudgetbedömningarna.
Långtidsbudgeten
utgör en utgångspunkt för en bedömning av den statliga budgetpolitiken för de
närmaste åren. Vid bedömningen av det statliga skatteuttagets omfattning måste
det samlade uttaget av skatter och avgifter till stat, kommun och
socialförsäkringai" tas med i bilden. Kommunemas ekonomiska utveckling är
oekså av intresse i diskussionen om det finansiella- sparandet i den
offentliga sektorn. Den statliga budgetpolitikens inriktning kan inte avgöras
enbart utifrån bedömningar av det statliga budgetsaldots utveckling. Bl. a. är
det viktigt att studera sparandeförändringarna i den samlade offentiiga
sektorn, dvs. inkl. socialförsäkring, kommuner och landstingskommuner.
Det
föreUgger uppenbara svårigheter ätt förutsäga hur den kommunala ekonomin
kommer att utvecklas under de närmaste åren. Visst material finns emellertid
för sådana bedömningar. Under första kvar-
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 44
talet
varje år sammanstäUer kommunerna uppgifter för KELP (Kommunalekonomisk
långtidsplanering) med de kommunala långtidsbudgetarna som underlag.
Motsvarande uppgifter för landstingskommimer- . na (LKELP) insamlas under maj
månad. De senaste tillgängliga långr tidsplanerna, KELP 7781 samt LKELP 77
gjordes upp våren-, 1977 och avser åren fram till 1981 för kommunerna och år
,1982 för landstingskommunerna.
Ett
par statliga utredningar har också redovisat framskrivningar av kommunernas
inkomster ocb utgifter. 1975 års långtidsutredning: (LU 75) skisserade olika
altemativ för den samhällsekonomiska utvecklingen för perioden 19761980 (år
1975, utgjorde bas för beräkningama) både i reala och finansiella termer. I de
olika alternativen varierades också resursutrymmet för kommunal konsumtion och
investermg. Vidare har 1976 års kommunalekonomiska utredning (KEU 76)
presenterat ett delbetänkande med en analys av den kommunala, ekonomin- fram
till år 1985. KEU:s framskrivningar har karaktären' av räkneexempel grundade
på ett antal valda fömtsättningar.
Den
kommunala konsumtionen svarar för drygt 70 % av de totala kommunala utgiftema.
KEU:s bearbetning av de kommunala planema (KELP och LKELP) för perioden
19761980 (år 1975 utgjorde bas för beräktungama) visar en planerad- ökning av
den totala kommunala konsumtionen med ca 3,9 % per år i volym, ökningstakten är
i stort sett densamma för kommuner och landstingskommuner. Dessutom konstaterar
KEU 76 att den faktiska utbyggnaden av konnmunal verksamhet har tenderat att
överstiga den planerade. Även de senaste kommu. nala planerna indikerar en
utveckling för den kommunala konsumtionen som ligger nära den ovan angivna.
Enligt Svenska kommunförbundets bearbetning av KELP 77-81 ökar kommunernas
konsumtion under perioden 1977198,1 med genomsnittiigt 3,3 % per, år. I LKELP
77 kan inte konsumtionsutvecklingen för landstingskommunerna läsas fram direkt.
Landstingens driftkostnader, som avser kostnader för egen produktion, beräknas
öka med 4,3 % per år under perioden 1976 1982.
Riksdagen
har förordat en prioritering av barnomsorg och långtidsr sjukvård inom ramen
för den begränsade kommunala expansion som är möjlig. KEU:s analys visar att
utbyggnaden av barnomsorgen L eiUighet med riksdagens beslut och av
långtidssjukvårdens platsantal enligt landstingskommunernas planer
tillsamnians med den ökade, efterfrågan tUl följd av förändringama i
befolfcnUigsstrakturen leder tUl en. ökning av den totala kommunala
konsumtionen 19751980 med i genomsnitt 1,9 % per år. Det bör observeras att
endast en utbyggnad av antalet,platser, har beaktats i denna kalkyl, däremot
uite en ökad personaltäthet eUer andra standardförbättringar inom vårdområdet.
Av
KEU:s analys framgår vidare att i stort: sett varje volymökning
BiLl
Långtidsbudget 45
för
den kommunala konsumtionen kommer att kräva inkomstförstärkningar i någon form
om inte skatteunderlaget ökar, t. ex. genom en sysselsättningsökning. Ökningen
av den kommunala konsumtionen måste understiga 0,5 % per år om den naturliga
tillväxten i skatteunderlaget skall ge inkomster som täcker utgifterna.
KEU
76 arbetade med två volymalternativ för den kommunala konsumtionen för
perioden fram till år 1985, 2 resp. 3,5 % per år. Om den erforderliga
inkomstförstärkningen skall åstadkommas genom en höjning av den kommunala
utdebiteringen krävs kommunalskattehöjningar med i genomsnitt ca 50 öre per år,
även om konsumtionsökningen har pressats ned så pass långt som tUl 2 % per år.
En konsumtionstillväxt på 3,5 % per år, dvs. långsammare än enligt de kommunala
planema, ställer krav på en årlig höjning av utdebiteringen med mer än en
krona. Detta bör jämföras med långtidsbudgetens schablonmässiga antagande om en
årlig utdebiteringshöjning med 25 öre.
Enligt KEU:s bedömning kan
inte avgiftshöjningar ge några mer betydande tillskott till de kommunala
inkomstema. Kapitalmarknadsutredningen räknar inte heller i sitt nyligen
framlagda slutbetänkande med att kommunerna skall kunna beredas ett väsentiigt
ökat utrymme på kreditmarknaden. Därmed återstår endast kommunalskattehöjningar
eller ökade statliga transfereringar tUl kommunema. Några sådana ökade
transfereringar är inte inlagda i långtidsbudgeten.
Vid bedömningen av hur den
samlade offentiiga sektorns finansieUa sparande kommer att utvecklas är alltså
även kommunernas och landstingskommunemas sparande av intresse. De ovan
skisserade utvecklingstendenserna antyder klart den spänning som finns meUan
utgifts- resp. inkomstutveckling. Någon bestående underbalansering av de kommunala
finanserna är dock knappast tänkbar bl. a. av det skälet att den kommunala
budgeten skall vara formeUt balanserad i den meningen att samtliga utgifter
skall motsvaras av inkorhster. Enligt kommunallagens bestämmelser skall det
överskott eller underskott som har uppstått i föregående års avslutade
räkenskaper upptas i budgeten. Det innebär exempelvis att ett underskott på
driftbudgeten för år 1977 skall täckas i 1979 års budget. Dessa
budgetbestämmelser leder tUl att de samlade över- resp. underskotten i
kommunemas finansiella sparande blir relativt begränsade jämfört med statens
möjligheter till över- eller underbalansering av budgeten.
För
perioden 19631977 har det finansiella sparandet totalt för den kommunala
sektorn enligt nationalräkenskaperna varierat från överskott på ca 500 milj.
kr. till underskott av i storleksordningen 3 000 mUj. kr-För 1978 förutses
enUgt 1978 års reviderade nationalbudget ett tUlfälligt sparandeöverskott på ca
3 mUjarder kr. Det finns emellertid inte anledning att räkna med att
kommunernas finansiella sparande under de närmaste åren på något för
samhällsekonomin avgörande sätt kommer att avvika från de nivåer som uppnåtts
under senare år.
Prop. 1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 46
7 Sammanfattande analys
7.1 Inledning
Som inledningsvis framhölls är långtidsbudgetens syfte att
kartlägga de statsfinansiella konsekvenserna på längre sikt av redan fattade beslut
och gjorda åtaganden. Avsikten är att långtidsbudgeten därmed skall kunna
utgöra ett underlag för att bedöma de budgetpolitiska förutsättningarna under
långtidsbudgetperioden. -Långtidsbudgeten är i allt väsentiigt en kalkyl
rörande statsbudgetens inkomster och utgifter under den framförliggande femårsperioden.
Den statliga budgetpolitikens förutsättningar påverkas emellertid även av
utvecklingen inom andra delar av den offentliga sektom. För att underlätta en
samhällsekonomisk analys av budgetpolitikens inriktning har därför
långtidsbudgeten i år utökats med ett avsnitt om socialförsäkringssektorns
utveckling och med ett mer allmänt håUet avsnitt om den framtida utvecklingen
inom kommunerna. På grundval av långtidsbudgeten kan en bedömning göras av
finanspolitikens förutsättningar på längre sikt.
Däremot är långtidsbudgeten varken en plan eller en
prognos över statsutgiftemas och statsinkomstemas utveckling. På utgiftssidan
innefattar långtidsbudgeten endast en beräkning av de resurser som krävs för
att verksamhet skall kunna bedrivas i enlighet med de beslut som statsmakterna
redan har fattat och de åtaganden som gjorts för framtiden. Det görs alltså
inga försök att fömtse eller rekommendera vilka beslut som statsmakterna kan
komma att fatta under perioden.
Vad gäller statsinkomsterna grundas beräkningarna på
oförändrade
skatteregler och avgiftssatser i den mån inte förändringar beslutats eller
förutsatts. Detta innebär att den av riksdagen beslutade indexregle
ringen av inkomstskatteskalan har tillänipats. Det i 1978 års reviderade
budgetförslag föreslagna borttagandet av den allniänna arbetsgivarav
giften från och med den 1 juli 1978 motvägs delvis; av vissa beslutade
höjningar av socialförsäkringsavgifter den 1 januari 1979. Det samlade
uttaget av arbetsgivaravgifter har förutsatts vara i huvudsak oförändrat
för perioden efter budgetåret 1978/79. , ,
Kalkylen utgår från anslagsbeloppen och de beräknade
inkomstema i 1978 års reviderade budgetförslag för budgetåret 1978/79 och;
omfattar perioden t. o. m. budgetåret 1982/83.
Långtidsbudgetens grundmaterial utgörs av underlag: som
myndigheterna lämnat i samband med anslagsframställningar och ;material från
departementen. De slutUga bedömiiingarna och utarbetandet av själva
långtidsbudgeten har skett inom, budgetdepartementets budgetavdelning.
Långtidsbudgeten grundas vad gäller åren, 1979 och 1980 på
sanima antaganden rörande pris- och löneutvecklingen i samhäUet pch den
ekonomiska tillväxten som presenteras i 1978,års reviderade finansplan.
BiLl
Långtidsbudget -47
Vad
gäUer perioden därefter fram t.o.m. budgetåret 1982/83 har schablonmässigt förutsatts
att lönesumman stiger med 7 % årligen och den allmänna prisnivån med 4 % om
året. En årlig real tillväxt av bruttonationalprodukten om 3 % har förutsatts.
7.2
Inkomstutvecklingen
Såväl
inkomsterna från statlig inkomstskatt som från lönebaserade skatter och
socialförsäkringsavgifter är i aUt väsentligt beroende av den antagna
utvecklingen av de samlade löneinkomsterna i samhället, lönesumman. Detta
gäUer även för inkomsterna från mervärdeskatten. Inkomsterna av denna skatt
påverkas av den privata konsumtionen, som i sin tur sammanhänger med
lönesummans förändringar. Lönesumman har för den framförliggande femårsperioden
antagits komma att stiga med 7 % årligen, och statens inkomster uppvisar i
kalkylen en årlig genomsnittlig ökningstakt om 7,9 %.
Inkomstsidan i den
långtidsbudget som presenterades i förra årets kompletteringsproposition och
som omfattade perioden fram t.o.m. budgetåret 1981/82 var baserad på i huvudsak
samma antagande om, lönesummans årliga tillväxt och uppvisade en framtida
tUlväxttakt för statsinkomsterna om 72 % årligen.
De
framtida inkomsternas tillväxt i löpande priser har alltså bedömts i stort sett
lika vid dessa två kalkyltiUfällen. Inkomsternas årliga nivå ligger emeUertid i
årets långtidsbudget ca 5 miljarder kr. lägre än-i förra årets långtidsbudget,
vUket sammanhänger med att de beräknade totala statsinkomsterna för budgetåren
1977/78 oeh 1978/79 reviderats ned i motsvarande grad. Detta beror i sin tur
bl. a. på fattade och föreslagna beslut rörande sänkning av den allmänna
arbetsgivaravgiften och på att uttaget av statlig inkomstskatt för år 1978
lagts på en något lägre real nivå än vad som antogs i 1977 års långtidsbudget.
Inkomsterna
av mervärdeskatten har också reviderats ned i förhållan
de till tidigare beräkningar. >
Långtidsbudgetmetodiken
innebär en kalkyl med utgångspunkt i beslutade eller aviserade skatte- och
avgiftssatser samt- beslutad index-reglering av inkomstskatteskalan. Denna
innebär att progressiviteten inte drabbar rent nomineUa inkömsthöjningar men däremot
fortfarande verkar fullt ut på reala inkomsthöjningar. Eftersom'en -viss årlig
realin-komsthöjning har antagits under den framförliggande perioden innebär
detta ett något stigande inkomstskattetryck. 1, en annan riktning pekar att
oförändrade skattesatser beräkningsmässigt förutsatts beträf-: fande vissa
volymskatter, t. ex. skatt på vin, sprit och tobak, samtidigt som prisnivån
förutsatts stiga. Mätt-söm andel av bruttonationalprodukten torde
långtidsbudgetkalkylen innebära ett i stort sett oförändrat skatte- och
avgiftstryck. Långtidsbudgetens antagande om en mindre
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 43
årlig
höjning av den kommunala utdebiteringen är rent schablonmässigt.
Det
samlade uttaget av skatter och 'avgifter till stat, kommuner ,och
socialförsäkringssektor mätt som andel av bruttonationalprodukten har under de
senaste åren ökat snabbt och uppgick år 1976 till drygt 50 %. Skatteandelen för
år 1977 kan beräknas uppgå till ca 53 %. Långtidsbudgetkalkylen för staten och
socialförsäkringssektorn torde alltså inte medföra någon nämnvärd förändring av
denna andel. Kommunernas finansiella problematik har berörts i avsnitt 6. Varje
ökning av den kommunala utdebiteringen skulle medföra en .ytterligafé höjning
av det totala skattetrycket och därtill höja marginalskattesatserna. I detta
sammanhang kan tilläggas att riksförsäkringsverket har föreslagit en höjning
av avgiftsuttaget till bl. a. den aUmänna tUläggspensioneringen.
7.3
Utgiftsutvecklingen
De
totala statsutgifterna ökade med i genomsnitt 6,4 % om året i fasta priser
under perioden 1972/7319.76/77. Långtidsbudgetkalkylen resulterar i en
stegringstakt för statsutgifterna med 2,3 % årligen i fasta priser under den
framförUggande femårsperioden. Enligt vad som gäller för
långtidsbudgetberäkningarna har därvid utgiftsutvecklingen begränsats till att
omfatta vad som krävs för att infria och vidmakthålla gjorda åtaganden. Av
skillnaden i ökningstakt mellan den faktiskt realiserade utvecklingen och
långtidsbudgetkalkylen framgår att ett förverkligande av långtidsbudgetens
utgiftspolitik skulle innebära en starkt dämpad utgiftsutveckling jämfört med
den hittills genomförda. Takten i de framtida utgiftsökningarna ligger nära de
tal som presenterades i förra årets långtidsbudget.
De
relativt sett mest expansiva utgiftsområdena under den förflutna perioden
utgörs av internationellt utvecklingsbistånd, folkpensioner, näringspolitik
samt statsskuldräntor. Långtidsbudgetens beräkningar för perioden fram t.o.m.
budgetåret 1982/83 visar att utfästelserna beträffande utbyggnaden av
barnomsorgen, bostadspolitiken och folkpensioneringen reser betydande krav på
framtida statliga utgiftsökningar. Den snabbaste ökningstakten uppvisar
emellertid utgiftsposten statsskuldsräntor, som från en redan i utgångsläget
.betydande nivå om närmare 10 miljarder kr. beräknas öka med i genomsnitt 24 %
årligen. Denna ökningstakt beror på kostnaderna för att förränta den
statsupplåning som blir följden av de i långtidsbudgeten kalkylerade framtida
budgetunderskotten. Ett förverkligande av den beräknade utvecklingen skulle
vid slutet av perioden föra upp utgifterna för statsskuldräntor till en mycket
.betydande nivå. Statsutgifterna i fasta priser exkl. statsskuldräntor ökar i
årets långtidsbudget med 0,2 % årligen, att jämföra med 1,3 % i förra årets
långtidsbudget.
BiLl
Långtidsbudget 49
Den
årliga genomsnittliga .öA/jinen av statsutgifterna ;under
långtids-budgetperioden beräknas i löpande priser uppgå till 6,1 % vilket är
samma ökningstakt som förra årets långtidsbudget uppvisade. Den absoluta
utgiftsnivån i utgångsläget är emellertid-väsentligt högre än vad som framkom
vid förra årets beräkningar. Utgiftsnivån för budgetåret 1978/79 beräknas nu
ligga ca 19 mUjarder kr. över den nivå i löpande priser som beräknades i 1977
års långtidsbudget, och utgiftema kvarligger enligt långtidsbudgeten
pådennahögre nivå.
Orsakerna till denna
väsentligt högre utgiftsnivå under långtidsbudgetperioden jämfört med
antagandena för,ett år sedan ligger främst i att prisutvecklingen och i viss
mån även löneutvecklingen för de statsanställda uppvisat en snabbare
ökningstakt än enligt de antaganden som låg tUl grund för förra.årets
långtidsbudget.
Den enligt årets
långtidsbudgetkalkyl beräknade -prisnivån för .budgetåret 1979/80 ligger ca 10
procentenheter över förra årets antaganden avseende detta budgetår och
lönesummeantagandet för samma budgetår överstiger med ca 3 procentenheter det
antagande som gjordes i förra årets långtidsbudget. Denna snabbare ökningstakt
har påverkat den dominerande del av statsutgifterna som är pris-.eller
löneberoende i någon form. lämfört med förra årets långtidsbudgetkalkyl har
detta -exempelvis för de militära försvarsutgifterna och för
folkpensionsanslaget för budgetåret 1979/80 medfört en uppjustering av
långtidsbudgetkalkylen med ca 1,2 resp. ca 2,9 miljarder kr.
En annan viktig skiUnad
ligger i själva långtidsbudgetmetodiken. I 1977 års långtidsbudget förutsattes
i enlighet med de principer som till-lämpas vid beräkningarna bl. a. att
krontalsbestämda transfereringar inte skulle höjas under
långtidsbudgetperioden. Sedan 1977 års långtidsbudget utarbetades har
emellertid ett år förflutit och ett budgetförslag för budgetåret 1978/79 lagts
fram. Beslut ,har fattats och förslag har lagts fram som på ett flertal punkter
medför att långtidsbudgetsiffrorna överskrids. Som exempel kan nämnas
barnbidrag och studiehjälp. Slutligen har även utanför transfereringsområdet
vissa nya utgiftsåtaganden skett.
Utgiftsökningen under den
framförliggande perioden fördelar sig relativt jämnt med undantag av ökningen
tiU budgetåret 1979/80, då utgifterna stiger i långsammare takt. Detta
sammanhänger med att vissa sysselsättningspolitiska och industripolitiska
satsningar som beslutats är av tidsbegränsad karaktär och påverkar budgetåren
1977/78 oeh 1978/ 79 men därefter i enlighet med långtidsbudgetmetodiken
förutsätts falla bort. För budgetåret 1978/79 rör det sig här i huvudsak om
kvardröjande effekter av under innevarande budgetår beslutade åtgärder.
Utgiftsanslagen tUl arbetsmarknadspolitiska insatser för budgetåret 1978/ 79
har i enlighet med praxis i huvudsak beräknats konjunkturneutralt.
Detta
förhållande belyses av en beräkning av statsutgifternas ut-
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 50
veckling
om finansiella transaktioner såsom långivning och aktieteckning exkluderas.
Omfattningen av denna typ av utgifter under innevarande och nästa budgetår har
samband med de nu aktuella näringspolitiska insatsema, och storleken av de
finansiella transaktionerna återgår enligt långtidsbudgetkalkylen fr. o. m.
budgetåret 1979/80 till en mera normal nivå. Beräknat exkl. finansiella
transaktioner ökar statsutgifterna i långtidsbudgeten i något jämnare men också
något snabbare takti
För att belysa på vilka
olika sätt de statliga utgifterna kommer att ställa anspråk på samhällets reala
resurser är det av intresse att studera utvecklingen av de statliga
konsumtions- och investeringsutgifterna. Enligt årets långtidsbudget skulle utgifterna
för statlig konsumtion komma att öka med endast 0,5 % årligen i fasta priser
under perioden fram t. o. m. budgetåret 1982/83. Detta innebär en halvering av
ökningstakten jämfört med förra årets långtidsbudgetkalkyl och återspeglar en
restriktiv budgetpolitik. De statliga investeringsutgifterna skulle enligt
långtidsbudgeten komma att minska, vilket är naturligt med hänsyn till att
långtidsbudgetens beräkningsteknik innebär en systematisk underskattning av
investeringsutgifternas framtida utveckling. De statiiga bidragen till kommunal
konsumtion beräknas öka i något snabbare takt än ökningen av de statliga
konsumtionsutgifterna. Ökningstakten är emellertid något långsammare än den
som redovisats i förra årets långtidsbudget.
Arets
långtidsbudget bekräftar den i tidigare långtidsbudgetar tecknade bilden att
transfereringarna utgör det expansiva elementet i utgiftsutvecklingen.
Statsskuldräntornas ökning och folkpensionsutgifterna spelar här en avgörande
roll.
Den
mest betydelsefulla slutsatsen av årets långtidsbudgetkalkyl vad gäller
utgiftsutvecklingen torde vara att den utgiftsnivå som uppnåtts under
budgetåret 1977/78 och som nu förväntas för budgetåret 1978/79 inte innebär
någon temporär uppgång av utgiftsnivån utan en i allt väsentligt permanent
inteckning för framtiden.
Vid
en bedömning av den inteckning i resursutryrnmet som långtidsbudgetens
utgiftssida indikerar måste betonas att långtidsbudgeten endast innebär en
teknisk framskriviiing av fattade beslut. Konkret innebär detta bl. a. att
alla krontalsbestämda inkomstöverföringar, t. ex. barnbidrag, beräknas ligga
stilla trots att priser och löner stiger. För en mängd utgiftsområden där
årliga uppjusteringar regelmässigt gjorts utan att någon direkt plan faststäUts
innebär beräkningstekniken ett totalt stopp för utgiftshöjningar. Som exempel
kän nämnas kulturpolitiken och stödet tiU de handikappade. Även i övrigt Ugger
gällande bidragskonstruktioner fast. Inga medel har således beräknats för nya
eller förbättrade bidrag till kommunerna.
Bil. 1
Långtidsbudget
51
opaginerad Kontrollera mot PDF
7.4
Saldo och finansiellt sparande
Utvecklingen
av statsbudgetens saldo sedan budgetåret 1973/74 och under
långtidsbudgetperioden fram t. o. m. budgetåret 1982/83 framgår av nedanstående
tabell.
Tabell
28. Budgetsaldots utveckling 1973/741982/83
(Milj.
kr., löpande priser)
1973/74 Utfall
1974/75 Utfall
1975/76 Utfall
1976/77 Utfall
1977/78 Ber. utfall
-9 393
-10 698
-3 724
-10 484
-29 597
1978/79 Ber. utfall
1979/80 LB-kalkyi
1980/81 LB-kalkyl
1981/82 LB-kalkyl
1982/83 LB-kalkyl
-41 844
-38 032
-40 206
-40 234
-42 778
Av
tabellen framgår att den förda budgetpolitiken medfört en betydande uppgång av
budgetunderskottet under budgetåret 1977/78. Det låga utfallet för budgetåret
1975/76 förklaras främst av vissa inkomst-och utgiftsförskjutningar mellan
budgetåren. Tendensen för budgetåret 1977/78 mot stigande budgetunderskott
fortsätter under budgetåret 1978/79.
Enligt
långtidsbudgetkalkylen ligger budgetunderskotten kvar på denna höga nivå och
uppvisar, efter en smärre nedgång budgetåret 1979/ 80, en stigande tendens.
Saldot för budgetåret 1979/80 påverkas av att utgifter för vissa
näringspolitiska insatser som sker under budget; året 1978/79 i enlighet med
långtidsbudgetens beräkningsnrietodik be-: räknats bortfaUa. Sammanfattningsvis
kan långtidsbudgetberäkningarna sägas utvisa en framtida utveckling som innebär
årliga budgetunderskott om drygt 40 mUjarder kr.
I
förra årets långtidsbudget kalkylerades budgetunderskotten i genomsnitt komma
att ligga kvar på iingéfär den nivå som då beräknades för budgetåret 1977/78
eller ca 14 miljarder kr. Underskottens utveckling under
långtidsbudgetperioden visade en sjunkande tendens.
Ovan
har berörts dé förändringar beträffande statsbudgetens in- komst- oeh
utgiftssida som har inträffat sedan förra årets långtidsbudget lades fram.
Utvecklingen av saldot, återspeglar dessa förändringar. Den väsentiigaste
faktorn bakom den högre underskottsnivåri' torde vara den ogynnsamma utveckling
i form av -väsentligt snabbare' prisstegringstakt som nu beräknas för
budgetåren 1977/78 och 1978/79 samtidigt som lönesummans ökningstakt också
reviderats upp men inte i samma utsträckning. Detta medför stärkt ökade
åtaganden på utgiftssidan som inte kompenseras av eh motsvarande utveckling på
inkomst-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 52
sidan.
Den högre underskottsnivån medför i sin tur ökade utgiftsåtaganden för
betalning av statsskuldräntor.
Den
nya högre utgiftsnivån sammanhänger endast i begränsad utsträckning med temporära
insatser. I allt väsentligt är den étt uttryck för åtaganden om en framtida
utgiftspolitik på samma höga nivå. Eftersom statens utgifter i utgångsläget i
så avsevärd grad överstiger inkomsterna innebär det faktum att inkomsterna
relativt sett ökar något snabbare än utgifterna inte att budgetunderskotten av
denna anledning sjunker. De stigande utgifterna för statsskuldräntor tenderar
oekså att öka budgetunderskotten.
De
antaganden rörande den framtida pris- och löneutvecklingen m. m. som utnyttjats
vid långtidsbudgetkalkylen är givetvis inte de enda tänkbara. Det bör
emellertid framhåUas att variationer i.dessa antaganden inte i avgörande grad
påverkar saldoutvecklingen. Enligt de antaganden som legat till grund för
beräkningarna skulle ökningen av lönesumman komma att överstiga
prisökningarna. Om antagandena varieras så att ökningen av lönesumman resp.
inflationen förutsätts ligga på en högre eller lägre nivå med bibehållen
differens påverkas såväl statsbudgetens inkomstsida som dess utgiftssida med i
stort sett oförändrade budgetunderskott som resultat. Om skillnaden mellan
lönesummeök-nmg och inflation antas bli mindre och reaUönestegringen
följaktligen lägre blir följden något ökade budgetunderskott.
De
betydande budgetunderskott som nu förutses för budgetåren 1977/78 oeh 1978/79
har givetvis sin bakgrund i rådande ekonomiska läge och den därav påkallade
ekonomiska politiken. Vid en högre aktivitetsnivå i ekonomin skulle vissa
utgifter för sysselsättnings- och industripolitiken kunna hållas på en lägre
nivå och statsinkomsterna skulle vara något högre. Det bör emellertid påpekas
att de antaganden som utnyttjats vid långtidsbudgetkalkylen förutsätter en
relativt snabb återgång till stabil tillväxt i samhällsekonomin och stigande
reallöner vid dämpad inflationstakt.
Den
slutsats som kan dras av årets långtidsbudget är följaktligen att nuvarande
höga nivå på de statliga budgetunderskotten beräknas bestå med de
förutsättningar som gällt för långtidsbudgetkalkylen. Vad gäller utgiftssidan
kan konstateras att redan ett fuUföljande av den i långtidsbudgeten
kalkylerade utgiftsutvecklingen innebär en restriktivare utgiftspolitik än den
som hittills förts.
Sverige
har f. n. underskott i sin bytesbalans med .utlandet.. Detta innebär att
ekonomin som helhet har ett sparandeunderskott som måste finansieras genom
upplåning i utlandet. Om bytesbalansens underskott skall kunna minskas måste
sparandet inom landet därför öka i motsvarande grad. Detta kan ske såväl genom
att statens sparandeunderskott minskas som genom att sparandet ökar i någon av
de andra sektorerna.
I
detta perspektiv kan en belysning av den totala offentliga sektorns
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1
Långtidsbudget
:53
opaginerad Kontrollera mot PDF
sparandeutveckling
vara ay intresse:,. Detta innebär att förutom- staten även kommunema och socialförsäkringssektorn
förs in i bilden. Enligt vad som framgått av avsnitt 6 väntas, inte några
nämnvärda, förändringar i sparandet kiom den kommunala sektorn.
Socialförsäkringssektorn utanför statsbudgeten, som domineras ay AP-fonden,
ökade tidi-, gare sitt sparande år från år men har nu stagnerat på en nivå,
kring ett sparandeöverskott om ca 15 miljarder kr. Under den framförliggande
perioden beräknas socialförsäkringssektorns positiva sparande minska något i
fasta priser. Statens och socialförsäkringssektorns sammanlagda
sparandeutveckling under perioden 1973/74 till 1982/83 enligt långtidsbudgetkalkylen
framgår av nedanstående tabell.
Tabell
29. Statens ocb socialförsäkringssektorns finansiella sparande 1973/74-1982/83
(Milj.
kr., löpande priser)
1973/74 Utfall
1974/75 Utfall
, 1975/76 Utfall
1976/77 Utfall
1977/78 Ber. utfall
+5 000
+5 400
+ 14 300
+ 9 800
-5 500
1978/79 Ber. utfall
1979/80 LB-kalkyl
1980/81 LB-kalkyl
1981/82 LB-kalkyl
1982/83 LB-kalkyl
-16 400
-16 100
-18 100
-19 000
-21 700
Av
tabellen framgår att den starka försämring av det offentliga sparandet som
mträffar i och med budgetåren 1977/78 och 1978/79 kvarstår och accentueras
under långtidsbudgetperioden.
Den
utveckling av statsbudgetens saldo som nu redovisas måste ses i ljuset av
vilket utrymme som på sikt kan tänkas stå till förfogande för placering av
statlig upplåning. Detta i sin tur är beroende av den framtida utveckling för
ekonomin i sin helhet som förutses och vilka mål som ställs upp.
I
1975 års långtidsutredning presenterades en kalkyl över den finansiella
utvecklingen under åren 19751980. Enligt långtidsutredningens beräknmg lades i
allt väsentligt på statsbudgeten uppgiften att åstadkomma den totala
sparökning som krävdes för att dels eliminera bytesbalansens underskott, dels
täcka förutsedda sparminskningar inom andra inhemska sektorer. Detta innebar i
sin tur att budgetunderskottet förutsattes i det närmaste eliminerat under
långtidsutredningens kalkylperiod.
Förutsättningarna
för långtidsutredningens kalkyler har numera förändrats. I bedömningar som
därefter gjorts bl. a. i kapitalmarknadsutredningens huvudbetänkande av en
ekonomisk utveckling som leder tUl återvuimen balans ingår emellertid som ett
gemensamt drag att de
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 54
statliga
sparandeunderskotten förutsatts vara lägre än som framkommit i årets
långtidsbudget.
Den nu framlagda
långtidsbudgeten utvisar klart att gjorda åtaganden och bindningar for
framtiden-inom budgetpolitiken är av den omfattningen att de inte kan infrias
utan inkomstförstärkningar om de statliga budgetunderskotten skaU brmgas ätt
minska.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Långtidsbudget 55
Innehållsförteckning
1
Inledning i
2
Samhällsekonomisk bakgrund 2
3
Beräkningsmetodik och
antaganden 5
4
Statens utgifter och inkomster 9
4.1
Statsutgifterna efter ändamål 9
4.2
Statsutgifternas realekonomiska
utveckling 33
4.3
Statsinkomsternas utveckling 36
4.4
Statens budgetsaido och
finansiella sparande 33
5
Socialförsäkringssektorn 4q
6
Kommunerna 43
7
Sammanfattande analys 45
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978
opaginerad Kontrollera mot PDF
___________________________ Bflaga
2
Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för
budgetåret 1977/78
Prop. 1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag Bil. 2
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1977/78
Bilaga
2
RIKSREVISIONSVERKET
1978-04-04
TILL
REGERINGEN
Beräkning
över utfallet av statens budget för budgetåret 1977/78
Riksrevisionsverket
(RRV) lämnar härmed beräkning över utfallet av statens budget för budgetåret
1977/78.
I
beräkningama ingår de av riksdagen beviljade anslagen på tUläggsbudget I (FiU
1977/78: 13, rskr 1977/78: 115) tiU statsbudgeten för budgetåret 1977/78 samt
begärda anslag på tilläggsbudget II och III
1
Riksdagen 1977/78. 1 saml Nr 150. Bilaga 2. BU. 2
Prop. 1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 2
(prop. 191111: 89, 96, 101, 119, 125, 174). Sammanlagt
uppgår de medräknade anslagen på tUläggsbudgetar till 12 377 milj. kr.
Underlag för beräkningarna har samlats in från olika
myndigheter. Detta har bearbetats och sammanställts inom RRVs prognosavdelning.
Beräkningarna grundar sig på det preliminära utfallet för julifebruari samt en
prognos för budgetårets återstående månader. Inkomsttitlarna har beräknats i
samband med RRVs reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1978/79.
Statens inkomster beräknas uppgå till 110 749 milj. kr.
för budgetåret 1977/78 vUket är 3 794 milj. kr. mindre än beräkningen i statsbudgeten.
Utgifterna beräknas bli 140 339 milj. kr. dvs. 332 milj. kr. mindre än
beräkningen i statsbudget och tilläggsbudgetar. Budgetunderskottet beräknas
därmed bli 29 590 milj. kr. I statsbudgeten beräknades underskottet uppgå till
13 751 milj. kr. I bilaga 1 redovisas statsbudgetens inkomster och utgifter
fördelade på huvudtitlar.
Statsbudgeten
för budgetåret 1977/78 (milj. kr.)
INKOMSTER
A Skatter, avgifter ra. m.
B
Inkomster av statens kapitalfonder
C
Beräknad övrig finansiering
UTGIFTER
Förslags- och obetecknade anslag
Reservationsanslag
Investeringsanslag
Rörliga krediter (+ = ökad disposition,
= minskad disposition)
Summa
Summa
Statsbudget
(inkl. till-läggsbudgetar)
Beräknat utfall
Differens beräknat utfall och statsbudget
105 013
6 545 2 985
101 430 6 709 2 610
-3 583 + 164 - 375
114 543
110 749
-3 794
102 408 23 433 15 730
103 910 20 864 14 510
+ 1 502 -2'569 -1220
+
300
+ 1,055
+ 755
141 871
140 339
-1532
opaginerad Kontrollera mot PDF
STATSBUDGETENS
SALDO
(inkomster-utgifter)
-27 328
-29 590
-2 262
Inkomster
Det beräknade utfallet för statsbudgetens inkomster
framgår av bilaga 2. Skatt på inkomst och förmögenhet samt
socialförsäkringsavgifter beräknas uppgå tiU 45 500 milj. kr. under budgetåret
1977/78 vilket är 135 milj. kr. mer än beräkningen i statsbudgeten.
Allmän arbetsgivaravgift togs i statsbudgeten upp med 7
292 milj. kr. Avgiften avvecklades fr. o. m. den 1 januari 1978 inom det inre
stödområdet och sänktes från 4 till 2 procentenheter i övriga delar av landet.
Inkomsterna på titeln beräknas nu uppgå till 5 950 milj. kr.
Bil. 2
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1977/78 3
Mervärdeskatten
beräknas uppgå tiU 26 300 milj. kr. Det är 1450 milj. kr. mindre än beräkningen
i statsbudgeten. De minskade inkomsterna beror på att den privata konsumtionen
och importvärdet beräknas bli lägre än vad som tidigare antaghs.
Försäljningen
av personbilar beräknas bU väsenUigt mindre än vad som antogs vid beräkningen i
statsbudgeten. Omsättningsskatt på motorfordon beräknas nu uppgå till 540
milj. kr. vilket är en minskning med 243 milj. kr.
Inkomsterna
på titeln skatt på sprit beräknas bli 3 450 milj. kr. Det är 550 milj. kr.
mindre än vad som beräknades i statsbudgeten. Inkomstminskningen beror dels på
en förskjutning av skatteinbetalningarna på grund av förändringar i
uppbördssystemet, dels på att konsumtionsökningen beräknas bli något mindre än
vad som antogs vid beräkningen i statsbudgeten.
Beräknad
övrig finansiering beräknas uppgå till 2 610 milj. kr. vilket är en minskning
med 375 milj. kr. jämfört med statsbudgeten. Denna minskning beror bl. a. på
att statens järnvägars avskrivningsmedel inom fonden nu beräknas bli 65 milj.
kr. mot 496 milj. kr. enUgt statsbudgeten.
Förslags-
och obetecknade anslag
Utgifterna
på förslags- och obetecknade anslag beräknas uppgå till 103 910 milj. kr. under
1977/78 (bilaga 3). Det är 1 502 milj. kr. mer än vad som beräknades i
statsbudgeten.
För
reglering av prisstegringar inom försvaret anvisades i statsbudgeten
sammanlagt 1 543 milj. kr. Kompensation för prisstegringar ingår i denna
beräkning i prognosen för resp. anslag. Den beräknas bli 639 milj. kr. större
än det belopp som anvisades i statsbudgeten för reglering av prisstegringar.
Utgifterna
för folkpensioner beräknas bli 21920 milj. kr. vilket är 1 670 milj. kr. mer än
enligt statsbudgeten. Det är basbeloppet söm ökat mer än beräknat. Till följd
av löneökningar beräknas bidrag till sjukförsäkringen bU 3 012 milj. kr. Det är
en ökning med 412 milj. kr. i förhållande till statsbudgeten. Bidrag till
driften av kliniker för psykiskt sjuka har räknats upp med 409 milj. kr.
jämfört med statsbudgeten. Utgifterna på detta anslag beräknas nu bU 2 532
milj. kr. Uppräkningen är en följd av ett nytt avtal mellan staten och
sjukvårdshuvudmännen.
I
statsbudgeten anvisades 1 200 milj. kr. för täckande av merkostnader för löner
och pensioner. Sedan hänsyn tagits till 1977 års löner i prognoserna för resp.
förslagsanslag har anslaget tagits upp med 400 milj. kr.
Utgifterna
för bidrag till driften av grundskolor resp. gymnasieskolor
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 4
beräknas
bU 7 400 milj. kr. resp. 2 350 milj. kr. Det är en ökning med 550 milj. kr.
resp. 323 milj. kr.
För
oförutsedda utgifter anvisades 5 000 milj. kr. i statsbudgeten för 1977/78.
Dessa medel var bl. a. avsedda för att täcka in utgifter på tiUäggsbudget. I
den här beräkningen har hänsyn tagits till förslag om utgifter på
tilläggsbudget IIII. Oförutsedda utgifter tas nu upp med 100 milj. kr.
Underskottet,
på riksgäldsfonden beräknas uppgå till 6 850 milj. kr. vilket innebär en ökning
med 600 milj. kr. Denna beror på ökat behov av statlig upplåning och därmed
ökade räntekostnader för statsskulden.
Reservationsanslag
I
bilaga 4 redovisas förändringar av medelsbehållningar på reservationsanslag.
Dessa beräknas uppgå till 9 925 milj. kr. vid budgetårets slut vilket är en
ökning med 2 569 milj. kr.
I
statsbudgeten anvisades 1 300 milj. kr. för avskrivningslån tUl beställare av
fartyg hos svenskt varv. Fartygen skall levereras före den 30 juni 1980.
Behållningen på anslaget den 30 juni 1978 beräknas bli 950 milj. kr.
Regeringen
har föreslagit att 950 milj. kr. skall anvisas på tiUäggsbudget III som
medelstillskott till Svenska Varv AB. Utbetalningarna under 1977/78 beräknas
uppgå tiU 250 milj. kr.
Investeringsanslag
Anslagsbehållningen
på investeringsanslag beräknas bli 3 851 milj. kr. vid budgetårets slut (bilaga
5). Det är en ökning med 1 220 milj. kr.
Behållningen
på fonden för låneunderstöd ökar från 739 milj. kr. till 2 188 milj. kr. I
tilläggsbudget I anvisades 600 milj. kr. som lån till Uddeholms AB. Detta lån
beräknas inte utnyttjas under 1977/78. För att underlätta strukturomvandlingen
inom specialstålindustrin anvisades 700 milj. kr. på tilläggsbudget I som lån
för investeringar och lån för att överbrygga inledande förlustår.
Utbetalningarna under 1977/78 beräknas bli 175 milj. kr. Regermgen har
föreslagit att 250 milj., kr. anvisas på tilläggsbudget III för
avskrivningslån till varvsföretag. Utbetalningarna beräknas ske under kommande
budgetår.
Rörliga
krediter
Beräknad
disposition av rörliga krediter redovisas i bilaga 6. Det utestående beloppet
den 30 juni 1978 beräknas uppgå till 2 265 milj. kr. Det är en ökning under
budgetåret med 1 055 milj. kr. Av denna ök-
Bil. 2
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1977/78 5
ning
svarar televerket för 650 milj. kr., statens järnvägar för 175 milj. kr. och
statens vattenfallsverk för 165 milj. kr.
Beslut i detta ärende har
fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen Sanell,
revisionsdirektören Nilsson och byrådirektören Hansson, föredragande.
G.
Rune Berggren
Jörgen
Hansson
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
BUaga 1
Statsbudgeten
för budgetåret 1911 jl» (milj. kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomster
A Skatter, avgifter, m. m.
I Skatter
H Uppbörd i statens verksamhet
III Diverse inkomster
B Inkomster av statens kapitalfonder
I
Statens
affärsverksfonder
II
Riksbanksfonden
ni Statens allmänna fastighetsfond
IV
Försvarets
fastighetsfond
V
Statens
utlåningsfonder
VI
Fonden för
läneunderstöd
VII Fonden för statens aktier
VIU Fonden för beredskapslagring
IX
Statens pensionsfonder
X
Diverse
kapitalfonder
Summa
Statsbudget
Beräknat
Differens be-
(inkl.
till-
utfall
räknat utfall
läggsbudgetar)
och stats-
bu(
Iget
101 676
97 901
-3 775
2 297
2 358
+
61
1040
1 171
+
131
105
013
101 430
-3 583
1427
1403
_
24
550
650
+
100
600
609
+
9
142
142
3 227
3 264
+
37
164
206
+
42
79
79
.
136
139
+
3
104
105
+
1
116
112
4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
6 545
6 709
+ 164
opaginerad Kontrollera mot PDF
C
Beräknad övrig finansiering
opaginerad Kontrollera mot PDF
I Avskrivningar och övriga kapitalmedel
inom kapitalfonderna
Statens affärsverksfonder Övriga kapitalfonder
II Övrig kapitalåterbetalning
Summa Summa
Underskott
Summa
2 963
2 433
530
22
2 589
2 051
538
21
- 374
- 382
+ 8
- 1
2 985
2 610
- 375
114
543
110 749
-3 794
26 128
29 590
+ 3 462
140
671
140339
- 332
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1977/78
Utgifter
Statsbudget
Beräknat
Differens be-
Onkl.
till-
utfall
räknat utfall
läggsbudgetar)
och statsbudget
A
Utgiftsanslag
I Kungl. hov- och slottsstaterna
16
17
+ 1
II Justitiedepartementet
4 527
4 961
+ 434
III Utrikesdepartementet
3 981
4 021
+ 40
IV Försvarsdepartementet
12 422
13 063
+ 641
V Socialdepartementet
35 408
38 718
+3 310
VI Kommunikationsdepartementet
8 115
7 674
- 441
VII Ekonomidepartementet
357
375
+ 18
VIII Budgetdepartementet
8 982
8 469
- 513
IX Utbildningsdepartementet
16 969
18 083
+ 1 114
X Jordbruksdepartementet
5 482
5 755
+ 273
XI Handelsdepartementet
1071
1 186
+ 115
XII Arbetsmarknadsdepartementet
8 930
8 617
- 313
XIII Bostadsdepartementet
8 812
9 053
+ 241
XIV Industridepartementet
13 245
10 201
-3 044
XV Kommundepartementet
1827
1945
+ 118
XVI Oförutsedda utgifter
5 000
100
-4 900
XVII Riksdagen och dsss verk m. m.
177
196
+ 19
XVIII Underskott på riksgäldsfonden
6 250
6 850
+ 600
Summa
141
571
139
284
-2 287
B
Beräknad övrig medelsförbrukning
I Minskning av anslagsbehållningar
-1 200
+ 1200
II Ökad disposition av rörliga
krediter
300
1055
+ 755
Summa
-
900
1055
+1955
Summa
140
671
140
339
- 332
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
BUaga 2
Beräkning
av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1977/78 (milj. kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsbudget Beräknat utfall
Mer
inkomst (+)
Brist (-)
A Skaller, avgifter, m. m. I Skatter:
1 Skatt på inkomst, förmögenhet och
rörelse samt socialförsäkringsavgifter:
a Skatt på inkomst och förmögenhet
samt socialförsäkringsavgifter m. m. b Kupongskatt
c Utskiftningsskatt och ersättningsskatt d
Skogsvårdsavgifter e Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter f Arvsskatt och gåvoskatt g
Lotterivinstskatt h Stämpelskatt och stämpelavgift
2 Automobilskattemedel:
a Bensinskatt
b Vägtrafikskatt
3
Allmän
arbetsgivaravgift
4
Tullar och
acciser: a Tullmedel
b Mervärdeskatt
c Särskilda varuskatter
d Försäljningsskatt på motorfordon
e Tobaksskatt
f Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
g Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
h Skatt på sprit
i Skatt på vin
j Skatt på malt- och läskedrycker
k Energiskatt
I Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter
m Särskild vägtrafikskatt
n Skatt på annonser och reklam
o Skatt pä spel
p Särskild avgift pä svavelhaltigt bränsle
q Investeringsavgift
r Skatt på charterresor
Summa skatter
45 365
45 500
+ 135
33
39
+ 6
3
3
19
18
1
3
3
______
400
450
+ .50
260
290
+ 30
670
599
- 71
2000
2 100
+ 100
2 830
2 705
- 125
7 292
5 950
-1342
990
980
- 10
27 750
26 300
-1450
465
477
+ 12
783
540
- 243
2 630
2 450
- 180
30
35
+ 5
50
50
______
4000
3 450
- 550
680
720
+ 40
767
778
+ 11
4116
3 996
- 120
0
0
______
201
190
- 11
207
163
- 44
110
96
- 14
22
11
+ 11
0
1
+ 1
0
8
+ 8
97 902
-3 774
101 676
II
Uppbörd i statens
verksamhel:
1
Expeditionsavgifter
2
Bidrag till
koslnader för polis, domstols- och uppbördsväsendet m.
8 Inkomster vid karolinska sjukhuset
15
Körkortsavgifter
16
Avgifter för registrering
av motorfordon
18
Fyravgifter,
fariedsvaruavgifter
19
Lotsavgifter
24 Pensionsmedel m. m.
m.
125
30
155
73
73
______
389
380
- 9
16
17
+ I
72
75
+ 3
126
117
- 9
32
29
- 3
817
933
+ 116
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1977/78
opaginerad Kontrollera mot PDF
25 Inkomst av myntning
40 Inkomster av statens gruvegendom .
42 Inkomster vid patent- och registreringsväsendet
45 Restavgifter
47 Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa
myndigheter m. m. Övriga
Summa uppbörd i statens verksamhet
III
Diverse inkomster:
1
Bötesmedel
2
Totalisatormedel
3
Tipsmedel
4
Lotterimedel
5
Övriga diverse
inkomster
Summa diverse inkomster Summa skatter, avgifter m. m.
B Inkomster av slatens kapitalfonder
I Statens affärsverksfonder:
1
Postverket
2
Televerket
3
Statens
järnvägar
4
Luftfartsverket
5
Förenade
fabriksverken
6
Statens
vattenfallsverk
7
Domänverket
Summa statens affärsverksfonder
II
Riksbanksfonden
III
Statens
allmänna fastighetsfond
IV
Försvarets
fastighetsfond
V
Statens
utlåningsfonder
VI
Fonden för
låneunderstöd
VII Fonden för statens aktier
VIII Fonden för beredskapslagring
IX
Statens
pensionsfonder
X
Diverse
kapitalfonder
Summa inkomster av statens kapitalfonder
Summa driftbudgetens inkomster
C Beräknad övrig finansiering
Summa statsbudgetens inkomster
Statsbudget
Ber ä knat
Mer-
utfall
inkomst
(+)
Brist
(-)
120
95
_
25
22
20
2
74
76
+
2
67
73
+
6
48
52
+
4
287
293
+
6
2 298
2 358
+
60
86
91
+
5
157
150
-L
13
368
403
-f-
35
279
285
+
6
170
242
+
72
1040
1 171
+
131
105 014
101 430
-3 585
30
32
+
2
125
130
+
5
60
0
60
25'-
39
+
14
34
26
8
1080
1 125
+
45
73
51
-
22
1427
1403
-
24
550
650
+
100
600
609
+
9
142
142
3 227
3 264
+
37
164
206
- +
42
79
79
136
139
+
3
104
105
+
1
116
112
4
6 544
6 709
+
165
111 558
108 139
-3419
2 985
2 610
375
114
543
110 749
-3 794
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
10
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 3
Beräknade
merutgifter ocb besparingar på förslags- och obetecknade anslag under
budgetåret 1977/78 (milj. kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsbudget
(inkl. till-läggsbudgetar)
Beräknat
utfall
Differens
beräknat utfall och statsbudget
II
E E E E
F F F F F
III IV
B 6 C 2
D E F F
A 1
A 5
A 6
B 1
B 2
B 4
C 1
C 2
C 3
D 1
D 2
D 4
F20 G 1 G 2 B 3 B 4 B 6 C 3
C 4 D 1
D 2
D 4
G 1
Lokala polisorganisationen:
Förvaltningskostnader
Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna
Allmänna domstolarna
Rättshjälpskostnader
Kriminalvårdsanstalterna
Kriminalvårdsenheter med särskild
budget
Utrikesförvaltningen
Reglering
av prisstegringar för
det
militära försvaret
Reglering
av prisstegringar för
civilförsvaret
Arméförband:
Ledning och förbandsverksamhet
Materielanskaffning Forskning och utveck-
Arméförband: Arméförband: ling
Ledning
och förbands-
Marinförband
verksamhet Marinförband: Materielanskaffning Marinförband: Forskning och utveckling
Flygförband: Ledning och förbands-verksamhet
Flygförband:
Materielanskaffning Flygförband: Forskning och utveckling
Försvarsstaben Arméstaben Flygstaben
Militärområdesstaber m. m. Fortifikationsförvaltningen
Försvarets materielverk Gemensam försvarsforskning Försvarets radioanstalt
Värnpliktsverket Insatsberedskap Civilförsvar
Civilförsvar: Skyddsrum Riksförsäkringsverket
Folkpensioner Bidrag till sjukförsäkringen Bidrag till sjukförsäkringen för
föräldraförsäkringen Ersättning för bidragsförskott Bidrag till social hemhjälp
och färdtjänst
Bidrag till driften av förskolor och fritidshem
Bidrag
till kommunala familje- daghem Karolinska sjukhuset: Driftkostnader
214
2 243
2 457
131
148
+ 17
492
554
+ 62
120
140
+ 20
549
600
+ 51
0
56
+ 56
280
312
+ 32
1 510
-1 510
33
- 33
2 727
3 449
+ 722
779
1 109
+ 330
70
95
+ 25
883
1071
+ 188
500
565
+ 65
30
45
+ . 15
1462
1 825
+ 363
1 364
1 400
+ 36
571
660
+ 89
60
75
+ 15
40
51
+ 11
40
51
+ 11
202
247
+ 45
56
71
+ 15
381
478
+ 97
180
221
+ 41
89
112
+ 23
50
62
+ 12
50
61
+ 11
177
. 203
+ 26
42
32
- 10
90
103
+ 13
20 250
21920
+ 1670
2 600
3 012
+ 412
270
310
+ 40
665
700
+ 35
665
967
+ 302
1452
1652
+ 200
395
445
+ 50
600
729
+ 129
Bil.
2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1977/78
11
XI
G
1
XII
B
1
B
5
D
2
XIII
B
2
B
3
B
4
XIV
C
1
XV
B
1
B
2
B
3
XVI
XVII
XVIII
VI
VII
VIII
IX
G 3
G 6
H 4
Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare
Bidrag till kommunala undervisningssjukhus
I 5
Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.
Ersättning till kommuner enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna
F 2
B 1
D 6
Ersättning till postverket för befordran av tiänsteförsändelser
Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser Riksskatteverket
Skatteutiämningsbidrag till kommunerna m. m. Kompensation till kommuner m. fl.
i anledning av 1974 års skattereform
E 5 Stöd till dagspressen
E 9 Bidrag till vissa investeringar
E 16 Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.
m.
C 1 Skolöverstyrelsen
C 11 Bidrag till driften av grundskolor
C 14 Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader
C 18 Bidrag till driften av gymnasieskolor
C 32 Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.
D 26
Högskoleförvaltningarna
E 5 Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m.
E 8 Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.
E 10 Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.
B 2
Lantbruksnämnderna
C 3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
C 5 Stöd
till jordbruket i norra Sverige
H 12 Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m.
Tullverket: Förvaltningskostnader Arbetsmarknadsservice Kontant stöd vid
arbetslöshet Åtgärder för flyktingar Länsbostadsnämnderna Bostadsbidrag m. m.
Räntebidrag m. m. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet Länsstyrelserna
Lokala skattemyndigheterna Kronofogdemyndigheterna Oförutsedda utgifter
Riksdagen och dess verk Underskott på riksgäldsfonden Övriga
Statsbudget
Beräknat
Differens be-
Onkl.
till-
utfall
räknat utfall
läggsbudgetar)
och stats-
bu(
dget
97
110
+
13
335
428
+ 93
2123
2 532
+
409
84
105
+
21
372
406
+
34
170
189
+
19
159
175
+
16
3 370
3457
+
87
1 300
1 395
+
95
207
218
+
11
0
99
+
99
1200
400
_
800
89
100
+
11
6 850
7 400
+
550
71
89
+
18
2 027
2 350
+
323
222
257
+
35
88
98
+
10
291
334
+
43
224
280
+
56
60
99
+
39
136
160
+
24
3 608
3 665
+
57
105
136
+
31
140
160
+
20
402
453
+
51
658
715
+
57
762
619
143
67
90
+
23
43
55
+
12
1 781
1 615
166
2 560
2 850
+
290
258
232
_
26
1066
1 160
+
94
318
354
+
36
254
264
+
10
5 000
100
-4 900
173
190
+
17
6 250
6 850
+
600
17 380
17 733
+
343
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
102 408
103 910
+1502
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 12
Bilaga 4
Beräknade förändringar av reservationsmedelsbehällningar
på reservationsanslag under budgetåret 1977/78 (milj. kr.)
Reservation Reservation ökning (+)
1977-07-01 1978-06-30 Minskning (->
III C 1 Bidrag till internationella
biståndsprogram 1 027 1
207 + 180
C 2 Bilateralt utvecklingssamarbete 783 601 - 182
V D 2a Bidrag till anordnande av förskolor
och fritidshem O 40 +40
H 3 Bidrag till anordnande av kliniker
för psykiskt sjuka m. m. 85 160 + 75
VI
B 2
Drift av
statliga vägar
777
847
+
70
B 3
Byggande
av statliga vägar
616
698
+
82
B 5
Bidrag
till byggande av kommunala
vägar
och gator
228
191
37
B 10
Byggande
av mellanriksvägen
KirunaNarvik
0
269
+
269
X
H13
Stöd
till avfallsbehandling m. m.
240
144
-
96
XII
B 3
B 5
Sysselsättningsskapande åtgärder Särskilda åtgärder för
arbets-
1 257
1482
+
225
anpassning
121
141
+
20
XIII
B 7
Bidrag
till förbättring av boende-
miljön
57
72
+
15
Bli
Vissa
energibesparande åtgärder
inom
bostadsbeståndet m. m.
490
715
+
225
XIV
1976/77
B 15
Täckande
av förluster vid Eriks-
bergs
Mekaniska Verkstads AB
409
, .
409
B 16
Avskrivningslån
till beställare
av
fartyg
0
950 .
+
950
opaginerad Kontrollera mot PDF
1976/77
B 17 Medelstillskott till Statsföretag
AB för finansiering av ett till Norrbottens Järnverk AB
knutet investeringsbolag
B 20 Bidrag till AB Götaverken Avskrivningslån till svenska
beställare av fartyg Medelstillskott till Svenska Varv AB
XIV Medelstillskott till Luossavaarä-
Kirunavaara AB
E 5 Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m.
XV E 1 Ersättningar i samband med natur-
katastrofen i Tuve Övriga
20 0
40
- 20 . + 40
0 0
175 700
+ 175 + 700
0
125
+ 125
279
334
+ 55
0
967
15 1019
+ 15
+ 52
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1977/78
13
opaginerad Kontrollera mot PDF
BUaga 5
Beräknade förändringar av reservationsmedelsbehällningar
på investeringsanslag under budgetåret 1977/78 (milj. kr.)
Reservation
Reservation Ökning (+)
1977-07-01 1978-06-30 Minskning (-)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statens affärsverksfonder Statens allmänna fastighetsfond
Försvarets fastighetsfond Statens utlåningsfonder Därav:
Lånefonden
för bostadsbyggande Fonden för låneunderstöd Fonden för statens aktier Fonden
för förlag till statsverket Fonden för beredskapslagring Diverse kapitalfonder
409
497
+ 88
363
441
+ 78
43
43
693
319
- 374
373
28
- 345
739
2 188
+ 1449
175
175
3
3
54
14
- 40
152
174
+ 22
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
2 631
3 851
+ 1220
opaginerad Kontrollera mot PDF
BUaga 6
Beräknad disposition av rörliga krediter
Myndighet/aktiebolag
Utestående
Beräknat
Beräknad
belopp
utestående
förändring
1977-06-30
belopp
1977/78
1978-06-30
Televerket
170
820
+
650
Statens
järnvägar
175
+
175
Statens
vattenfallsverk
315
480
+
165
Domänverket
190
270
+
80
Förenade
fabriksverken
84
170
+
86
Statens
jordbruksnämnd;
Prisreglering på jordbrukets område
10
+
10
Kammarkollegiet
50
150
+
100
Norrbottens
Järnverk AB
77
77
Statliga
myndigheter med uppdragsverksamhet
44
50
+
6
Regeringen:
Försvarsberedskap (FöU 1974: 8)
240
100
140
övriga
40
40
Summa
1210
2 265
+1055
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978
opaginerad Kontrollera mot PDF
_____________________________ Bilaga
3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för
budgetåret 1978/79
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Bilaga
3
TILL
REGERINGEN
Riksrevisionsverkets
reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1978/79
Enligt
riksrevisionsverkets (RRV) instruktion skall RRV varje år till regeringen lämna
en reviderad beräkning av statens inkomster för det kommande budgetåret, avsedd
som underlag för inkomstberäkningen i kompletteringspropositionen.
RRV
redovisar i denna skrivelse nya beräkningar av inkomsterna under budgetåret
1978/79 på de större inkomsttitlarna samt vissa specieUt konjunkturkänsliga
inkomsttitiar. I anslutning till beräkningarna har bedömningar även gjorts av
utfaUet för budgetåret 1977/78. Underlag för beräkningarna har inhämtats från
berörda myndigheter. För beräkningarna av inkomstskatterna har dessutom
uppgifter från RRVs taxeringsstatistiska undersökning och förnyade
aktiebolagsenkät utnyttjats.
Inledningsvis
presenteras en sammanfattning av beräkningsresultaten. En jämförelse görs
mellan den reviderade beräkningen och de belopp som upptogs i
budgetpropositionen. Därefter redovisas de förutsättningar och antaganden
beträffande skatteunderlagets framtida utveckling som ligger till grund för
beräkningarna. Bl. a. redovisas i denna del resultaten av RRVs förnyade
aktiebolagsenkät som ligger till grund för antagandet om bolagens
inkomstutveckling.
För
de titlar avseende budgetåret 1978/79 där RRV nu förordar förändringar lämnas
i det följande kommentarer till dessa. Avslutningsvis lämnas ett förslag till
förnyad beräkning av kapitalbudgetens inkomster.
I en
tabellbilaga redovisas resultaten av RRVs reviderade beräkningar titel för
titel för budgetåren 1977/78 och 1978/79. För att underiätta jämförelse med
prognoserna i den reviderade nationalbudgeten presenteras i tabellbilagan
också beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren 197779.
Den
av RRV utgivna InkomstUggaren för budgetåret 1977/78 kan tillsammans med RRVs
inkomstberäkning i december 1977 (se bilaga 1 i Budgetförslaget 1978/79)
användas som ett komplement till den nu presenterade reviderade
inkomstberäkningen. InkomstUggaren innehåUer utförliga beskrivningar av vad de
olika inkomsttitlarna avser och vilka bestämmelser som gäller för dessa.
1
Riksdagen 1977178. 1 saml Nr 150. Bilaga 2. Bil 3
Prop. 1977/78:150 Bilaga
2 Reviderat budgetförslag 2
Beslut
i ärendet har fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen
Sanell, byrådirektörerna Apelblat, Dalmo oeh Gut-felt, förste revisorerna
lansson, Karlson och Rahmn, byråassistenten Aronsson samt revisionsdirektören
Nilsson, föredragande.
Stockholm
den 31 mars 1978
G. Rune Berggren
Ove Nilsson
Bil.
3 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Innehåll
Riksrevisionsverkets
reviderade inkomstberäkning för budgetåret
1978/79 1
Innehållsförteckning
I. Sammanfattning 5
Utvecklingen
av inkomsterna budgetåren 1977/78 oeh 1978/79 6
Jämförelse
mellan budgetpropositionen och RRVs marsberäkning 9
II. AUmänna förutsättningar 14
Utveckling
av skatteunderlaget för fysiska personer 14
Utvecklingen
av skatteunderlaget för svenska aktiebolag m. fl. 15
III. Beräkning
av de olika inkomsttitlarna 17
Skatter 17
Skatt på inkomst oeh förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter
m.
m. 17
Kupongskatt 26
Arvsskatt
och gåvoskatt 26
Lotterivinstskatt 27
Stämpelskatt
och stämpelavgift 27
Bensinskatt 27
Vägtrafikskatt 28
Allmän
arbetsgivaravgift 28
Tullmedel 29
Mervärdeskatt 30
Särskilda
varuskatter 31
Försäljningsskatt
på motorfordon 31
Skatt
på sprit 32
Skatt
på vin 32
Skatt
på malt- och läskedrycker 32
Energiskatt 32
Särskild vägtrafikskatt 33
Skatt på annonser och
reklam- 33
Skatt på spel 33
Särskild avgift på
svavelhaltigt bränsle 34
Skatt på charterresor 34
Uppbörd
i statens verksamhet 35
Expeditionsavgifter 35
Avgifter för
utrikesförvaltningens exportfrämjande åtgärder 35
Ersättning för
administrationskostnader avseende bidragsförskott 35
Inkomster vid den statUga
läkemedelskontrollen 35
Inkomster vid karolinska
sjukhuset 36
Inkomster vid
arbetarskyddsstyrelsen 37
Fyravgifter,
fariedsvaruavgifter 37
Lotsavgifter 38
Pensionsmedel m. m. 38
Inkomst av myntning 38
Prop. 1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 4
Diverse
inkomster 40
Bötesmedel 40
Totalisatormedel 40
Tipsmedel 4(j
Lotterimedel 40
Räntor och amorteringar på
energispariån 40
Övriga diverse inkomster 41
Slatens
affärsverksfonder 41
Postverket 42
Televerket 42
Statens järnvägar 42
Luftfartsverket 43
Förenade fabriksverken 44
Statens vattenfallsverk 46
Domänverket 47
Riksbanksfonden 48
Statens
utlånings fonder 49
Lånefonden
för bostadsbyggande 49
Fonden
för låneunderstöd 49
Arbetsmarknadsstyrelsens
delfond 49
Diverse
kapitalfonder 49
Övriga diverse
kapitalfonder 49
Beräknad övrig
finansiering 49
Tabellförteckning 51
Tabellbilaga 52
Bil.
3 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
I.
Sammanfattning
Förutsättningar
RRVs
förslag till reviderad beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret
1978/79 oeh den nu gjorda uppskattningen av inkomsterna under budgetåret
1977/78 har utförts under antagande om oförändrad ekonomisk politik.
Förändringar av ekonomisk-politisk karaktär har beaktats i de fall då det
föreligger beslut av statsmakterna eUer förslag därom har lagts fram av
regeringen i propositioner offentliggjorda före den 21 mars 1978.
Förutom
dessa institutionella förutsättningar är bedömningen av konjunkturutvecklingen
betydelsefull för beräkningen av statsbudgetens inkomster. Den bedömning som
presenterades av regeringen i den preliminära nationalbudgeten har utgjort det
huvudsakliga underlaget för antagandena om den samhällsekonomiska
utvecklingen. Under det pågående arbetet med den reviderade nationalbudgeten
har RRV oekså hållit kontakt med konjunkturinstitutet oeh ekonomidepartementet.
Med anledning av vad som har framkommit vid dessa kontakter har vissa revideringar
gjorts av antagandena i den preliminära nationalbudgeten.
Antagandena
om löneutvecklingen har central betydelse för RRVs beräkningar. Enligt nu
tillgänglig statistik beräknas den totala lönesumman ha ökat med 9,3 % från år
1976 till år 1977. Det är en knapp halv procentenhet högre ökningstakt än som
antogs i RRVs beräkning i december 1977. Efter föregående beräkningstillfälle
har avtalsförhandlingarna på LOPTK-området slutförts. Antagandena om den
totala lönesummans utveckling 19771978 har bl. a. med anledning härav
justerats ned med drygt en halv procentenhet till totalt 7,7 %. För första
halvåret 1979 har ökningen, liksom i decemberberäkningen, satts till 7%.
De
svenska aktiebolagens statligt taxerade inkomster förutses minska med 29 %
meUan åren 1976 och 1977. Underlaget för denna prognos har hämtats från den
enkät tUl svenska aktiebolag som RRV utfört under februarimars 1978. Mellan
åren 1977 och 1978 antas schablonmässigt att aktiebolagslagens inkomster ökar
med 5 %.
En
specifikation av RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster under budgetåren
1977/78 oeh 1978/79 samt under kalenderåren 1977 1979 framgår av en särskild
tabellbilaga. En sammanfattning av beräkningsresultaten framgår av tabeU 1. I
tabell 2 redovisas de inkomsttitlar för vilka RRV nu föreslår ändringar av
beräkningen i budgetpropositionen.
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 6
Utvecklingen
av inkomsterna budgetåren 1977/78 och 1978/79
Enligt
de reviderade beräkningarna skulle totalbudgetens inkomster under budgetåret
1977/78 uppgå tiU 110 749 milj. kr. Det innebär en ökning från budgetåret
1976/77 med 6 389 milj. kr. eller 6,1 %. Det är en väsentligt mindre ökning än
under de närmast föregående budgetåren. Mellan budgetåren 1975/76 och 1976/77
ökade inkomsterna med 10 426 milj. kr. eUer 11,1 %. MeUan de därnäst föregående
budgetåren var ökningen 21 444 milj. kr. eller 29,6 %. Minskningen i
ökningstakt hänger till stor del samman med förändringar i tillväxten av den
totala lönesumman. Tillväxten har i dessa beräkningar antagits bli i det närmaste
halverad under kalenderåren 19751978.
Av
tabell 1 framgår att till ökning i statsinkomsterna mellan budgetåren 1976/77
och 1977/78 bidrar arbetsgivaravgifterna (exkl. allmän arbetsgivaravgift) med
5 519 milj. kr. och mervärdeskatten med 5 041 milj. kr. I neddragande riktning
verkar inkomstskatterna som väntas minska med 5 039 milj. kr.
Av
arbetsgivaravgifterna förutses folkpensioneringsavgiften och socialavgiften
till barnomsorgen tillsammans öka med 4 969 milj. kr. mel-
Tabell
1. Utvecklingen av totalbudgetens inkomster budgetåren 1976/77, 1977/78 och
1978/79, milj. kr.
1976/77
1977/78
1978/79
Föränd-
Föränd-
Föränd-
Föränd-
Utfall
RRVs
RRVs
ring
från
ring i
ring
från
ring i
mars-
mars-
1976/77
procent
1977/78
pro-
be-
be-
titi
till
cent
räkning
räkning
1977/78
1978/79
Skatt på
inkomst och för-
mögenhet
(exkl. arbetsgivar-
avgifter)'
33 535
28 500
26 700
-5 039
-15,0
-1 800
- 6,3
Arbetsgivaravgifter
(exkl. allm.
arbetsgivaravgift)'
11481
17 000
20 400
5 519
48,1
3 400
20,0
Övriga
skatter på inkomst.
förmögenhet
och rörelse samt
socialförsäkringsavgifter
1 316
1401
1 521
85
6,5
120
8,6
Automobilskattemedel
4 569
4 805
6 450
236
5,2
1 645
34,2
Allmän
arbetsgivaravgift
6 997
5 950
3 994
-1047
-15,0
-1956
-32,9
Mervärdeskatt
21259
26 300
29 900
5 041
23,7
3 600
13,7
Skatt på
sprit
3 449
3 450
3 900
1
0,0
450
13,0
Energiskatt
3 528
3 996
4 146
468
13,3
150
3,8
Övriga
tullar och acciser
6 905
6 499
6 698
- 406
- 5,9
199
3,1
Uppbörd
exkl. pensionsmedel
1 364
1425
1641
61
4,5
216
15,2
Pensionsmedel
814
933
1065
119
14,6
132
14,1
Diverse
inkomster
1040
1 171
1215
131
12,6
44
3,8
Affärsverk
1 103
1 403
1 510
300
27,2
107
7,6
Övriga
kapitalfonder
4611
5 307
5 826
696
15,1
519
9,8
Driftbudgetens
inkomster
101 975
108 139
114 965
6 164
6,0
6 826
6,3
Övrig
finansiering
2 386
2 610
3 121
224
9,4
511
19,6
Totalbudgetens
inkomster
104 360
110
749
118
086
6 389
6,1
7 337
6,6
'
Inkomsterna av Skatt pä inkomst och förmögenhet (exkl. arbetsgivaravgifter) och
Arbetsgivaravgifter (exkl. allmän arbetsgivaravgift) utgör tillsammans de
inkomster som i statsbudgeten redovisas under titeln Skatt pä inkomst och
förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m.m.
Bil. 3 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 7
lan budgetåren 1976/77 och 1977/78.
Folkpensioneringsavgiften höjdes år 1977 med 2,1 procentenheter tUl 8,3 %.
Barnomsorgsavgiften uppgick för år 1977 till 1,0 % oeh för år 1978 uppgår den
tiU 1,3 %. Nettot av de transaktioner som berör sjukförsäkringen oeh som
redovisas bland dessa arbetsgivaravgifter väntas förbättra statsinkomsterna med
720 milj. kr. budgetåret 1977/78. Det hänger samman med att sjukförsäkringens
kassamässiga underskott minskar från 1 635 milj. kr. tiU 915 milj. kr.
De
inkomster av skatt på inkomst och förmögenhet som redovisas på statsbudgeten
förutses minska budgetåret 1977/78 med 5 039 milj. kr. eller 15 %. Det beror
främst på två faktorer, nämligen utbetalningar av kommunalskattemedel oeh
sänkningen av statsskatten år 1978. Staten svarar för hela uppbörden av
inkomstskatt, dvs. både statlig och kommunal skatt. Kommunernas andel av
skatteuppbörden betalas ut till kommunerna med viss eftersläpning. Nettot av
totala inkomstskatteuppbörden och utbetalningar av kommunalskatt redovisas som
inkomstskatter i den statliga budgeten. De kraftiga lönesummeökningarna åren
1975 och 1976 på knappt 17 % resp. drygt 13,5 % medförde att totala
skatteuppbörden ökade kraftigt dessa år. För åren 1977 och 1978 beräknas
lönesummeökningarna bli väsentiigt lägre eUer 9,3 % resp. 7,7 %. Detta medför
att ökningstakten av inkomstskatteuppbörden avtar mellan budgetåren 1976/77 oeh
1977/78. Samtidigt ökar tillväxten av kommunalskatterna kraftigt. Det framgår
av nedanstående tablå.
Förändring mellan
budgetär, milj. kr.
1975/76 1976/77 1977/78
1976/77 1977/78 1978/79
Preliminärskatt och fyllnadsbe
talningar + 8 447 + 7 951 +8 512
./.Kommunalskatter +8 903 +12 163 +8 930
Netto - 456 - 4 212 - 418
Det medför att det statliga nettot för inkomstskatterna
sjunker med drygt 4,2 miljarder kr. mellan budgetåren 1976/77 och 1977/78.
Den
allmänna arbetsgivaravgiften väntas sjunka med 1 047 milj. kr. eller 15 %
mellan budgetåren 1976/77 och 1977/78 tiU följd av att avgiftssatsen sänktes
från 4 % tiU 2 % år 1978.
Mervärdeskatten beräknas öka med 23,7 % eUer 5 041 milj.
kr. budgetåret 1977/78. Det beror främst på höjningen av skattesatsen den 1
juni 1977 från 15 % tiU 17,1 % av värdet inkl. skatt.
Skatten på sprit och vin höjdes i maj 1977. En
uppbördsteknisk omläggning av inbetalningarna av sprit- och vinskatter väntas
emellertid medföra en senardäggning av inbetalningarna. Uppbörden under mars
månad väntas i stort sett utebli. Detta gör att ökningen av skatten på sprit
meUan budgetåren 1976/77 och 1977/78 beräknas stanna vid 1 milj. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag g
Energiskatten
höjdes i mars 1977 vilket endast till en mindre del påverkade uppbörden under
budgetåret 1976/77. För budgetåret 1977/78 förutses en ökning av energiskatten
med 468 milj. kr. eller 13,3 %. Höjningen av bensinskatten den 1 maj 1978
väntas påverka inbetalningarna under 1977/78 endast i begränsad omfattning.
Posten övriga tullar och
acciser i tabell 2 beräknas minska med 406 milj. kr. budgetåret 1977/78. I
denna post ingår försäljningsskatten (f. d. omsättningsskatten) på motorfordon
som p. g. a. den sjunkande bilförsäljningen väntas minska med 320 milj. kr.
eller 37,2 %. Likaså ingår tullar och skatt på malt- och läskedrycker, som
förutses sjunka med 190 resp. 160 milj. kr. mellan budgetåren. Minskningen av
den sistnämnda posten beror på att mellanölsförsäljningen upphörde den 1 juli
1977.
Inkomsterna från de
statliga affärsverken väntas öka med 300 milj. kr. eller 27,1 %. Statens
vattenfalls verk beräknar öka sina inleveranser av överskottsmedel med 295
milj. kr. budgetåret 1977/78. Ränteinkomsterna frårt lånefonden för
bostadsbyggande antas öka med 414 milj. kr. bl. a. till följd av att
bostadslåneräntan höjdes med en halv procentenhet till 9,75 % år 1977.
För budgetåret 1978/79
beräknas inkomsterna på totalbudgeten uppgå tUl 118 086 milj. kr. Det skulle
innebära en uppgång med 7 337 milj. kr. eller 6,6 % jämfört med budgetåret
1977/78. Det är en obetydligt högre ökningstakt än som nu beräknats för
innevarande år.
Mervärdeskatten beräknas
bidra med 3 600 milj. kr. och arbetsgivaravgifterna (exkl. allmän
arbetsgivaravgift) med 3 400 milj. kr. till den totala ökningen.
Inkomstskatterna och den allmänna arbetsgivaravgiften beräknas däremot minska
med 1 800 resp. 1 956 milj. kr.
Minskningen av
inkomstskatterna fortsätter således budgetåret 1978/ 79. Nedgången beror i
mindre grad än under de närmast föregående åren på kraftiga ökningar av
utbetalningar av kommunalskatter, vilket framgår av tablån ovan. Det är i
stället införandet av den inflations-skyddade skatteskalan som främst bidrar
till minskningen av inkomstskatterna.
Arbetsgivaravgifterna
(exkl. allmän arbetsgivaravgift) fortsätter att växa kraftigt fastän i
långsammare takt än under innevarande budgetår. Mellan budgetåren 1977/78 och
1978/79 beräknas de öka med 3 400 milj. kr. eller 20 %. Sjukförsäkringsavgiften
har förutsatts bli höjd från 9,6 % till 10,6 % den 1 januari 1979.
Barnomsorgsavgiften höjdes år 1978 med 0,3 procentenheter och antas öka med
ytterligare 0,3 procentenheter år 1979. Den ökar med totalt 801 milj. kr.
eller 39,3 % meUan budgetåren. Folkpensioneringsavgiften förutses Öka med 1 366
milj. kr. eller 8,6 %.
Bilskatterna
väntas öka kraftigt eller med 34,2 % .till följd av att bensinskatten höjs den
1 maj 1978. Samtidigt slopas särredovisningen av den särskilda
vägtrafikskatten under tullar och acciser. Den ingår
Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 9
fr.
o. m. budgetåret 1978/79 i vägtrafikskatten. Den särskilda vägtrafikskatten
beräknas för budgetåret 1977/78 uppgå tiU 190 milj. kr.
Den
allmänna arbetsgivaravgiften minskar även budgetåret 1978/79. Den minskar med 1
956 milj. kr. eUer 32,9 % till följd av att avgiften halverades den 1 januari
1978. Avgiftssatsen antas i dessa beräkningar vara oförändrad meUan år 1978 och
1979.
Mervärdeskatten
väntas öka kraftigt även budgetåret 1978/79 fastän i långsammare takt än under
innevarande budgetår. Ökningen sammanhänger till stor del med ökningen av
importen av mervärdeskattepliktiga varor. Ökningstakten för energiskatten,
diverse inkomster och affärsverkens inleveranser av överskott väntas avta
påtagligt jämfört med de närmast föregående budgetåren. Energiskatten förutses
öka med 150 milj. kr. eller 3,8 %. Av affärsverken är det endast postverket,
förenade fabriksverken och statens vattenfallsverk som förutser en ökning av
inleveranserna meUan budgetåren 1977/78 och 1978/79.
Jämförelse
mellan budgetpropositionen och RRVs marsberäkning
Totalbudgetens
inkomster under budgetåret 1977178 beräknas nu bli 627 milj. kr. lägre än
enligt beräkningen i budgetpropositionen. I tabell 2 redovisas de titlar där
RRV nu föreslår en ändrad beräkning jämfört med beräkningen i
budgetpropositionen.
Uppjusteringen
av lönesummans ökning åren 19761977 har bidragit till att preliminära
A-skatten har ökat mer än som antogs i december. Vidare väntas nu
aktiebolagens fyllnadsbetalningar under våren 1978 bU väsentUgt större än som
förutsattes i decemberberäkningen. Detta har gjort att inkomstskatterna nu
beräknas bli 800 milj. kr. större än tidigare. Likaså har arbetsgivaravgifterna
justerats upp jämfört med i höstens beräkning. Höjningen uppgår till 500 milj.
kr. Uppjusteringen av lönesumman åren 19761977 har medfört att
fyUnadsbetalningarna av arbetsgivaravgiften våren 1978 nu förutses bli något
större än som tidigare antagits. De inkomster som redovisas över
statsbudgettiteln skatt på inkomst och förmögenhet samt
socialförsäkringsavgifter m. m. har således räknats upp med tillsammans 1 300
milj. kr. för budgetåret 1977/78 jämfört med beräkningen i budgetpropositionen.
AutomobUskattemedlen
har totalt räknats upp med 70 milj. kr. jämfört med i budgetpropositionen.
Höjningen beror på vissa höjningar av vägtrafikskatten samt på att
bensinkonsumtionen nu beräknas bli större än som tidigare antagits.
Värdet
av den mervärdeskattepUktiga importen har enligt uppgifter från
konjunkturinstitutet räknats ned för åren 1977 och 1978. Likaså har värdet av
den privata konsumtionen reviderats nedåt. Det har medfört att mervärdeskatten
nu beräknas bli 1 450 milj. kr. lägre budgetåret 1977/78 än som antogs i
beräkningen till budgetpropositionen.
Prop. 1977/78:150 Bilaga
2 Reviderat budgetförslag lo
Prognoserna
för försäljningen av personbilar har under budgetåret 1977/78 successivt
justerats nedåt. Inkomsterna. på titeln försäljningsskatt (f. d.
omsättningsskatt) på motorfordon har därför reviderats ned med 60 milj. kr.
både budgetåret 1977/78 och 1978/79. Den från den 1 januari 1978 gällande lagen
om dryckesskatt innehåller vissa förändringar vad beträffar inleveranser av
skatt på sprit och vin. Uppbörden blir senarelagd jämfört med tidigare, vilket
har medfört att inkomsterna på titlarna skatt på sprit och vin har justerats ned
med 350 resp. 70 milj. kr.
Inkomsterna
på uppbördstiteln pensionsmedel m. m. har dragits ned med 51 milj. kr.
budgetåret 1977/78, vilket sammanhänger med att utbetalningarna av
sjukersättningar tiU staten har höjts. Inkomsterna på riksbanksfonden kommer
enligt riksbanken att bli 100 milj. kr. större budgetåret 1977/78 än som
redovisades i budgetpropositionen.
Totalbudgetens
inkomster under budgeiåret 1978179 beräknas bli 1 310 milj. kr. mindre än det
belopp som uppfördes i budgetpropositionen. Denna nedjustering motsvarar i
stort den förändring på 1 300 mUj. kr. som gjorts för inbetalningarna av
mervärdeskatt. Den sammanhänger med de neddragningar av prognoserna för
importen och den privata konsumtionen som nämnts ovan.
Inkomsterna
på titeln skatt på inkomst oeh förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m.
m. har räknats upp med 200 milj. kr. budgetåret 1978/79 jämfört med i
budgetpropositionen. Bakom denna ökning ligger upprevidering av
arbetsgivaravgifterna (exkl. allmän arbetsgivaravgift) med 1 300 miti. kr. och
en nedjustering av inkomstskatterna med 1 100 milj. kr. Arbetsgivaravgifterna
har höjts bl. a. beroende på att avgiften tiU sjukförsäkringen nu antagits vara
10,6 % fr. o. m. år 1979. Inkomstskatterna har räknats ned beroende på att
aktiebolagens fyllnadsbetalningar våren 1978 har justerats uppåt. Det har i
dessa beräkningar medfört att utbetalningen av överskjutande skatt budgetåret
1978/79 reviderats uppåt, vilket minskar nettot på titeln.
Vägtrafikskatterna
har beräknats öka med 370 milj. kr. budgetåret 1978/79 jämfört med i
budgetpropositionen. Det sammanhänger bl. a. med att den särskilda
vägtrafikskatten flyttats från tullar och acciser till denna inkomsttitel.
Inkomsterna
av energiskatt budgetåret 1978/79 har räknats ned med 103 milj. kr. p. g. a.
att företag med industriell tiUverkning kan få nedsättning av skatten även för
år 1978.
Inkomsterna
på uppbördstiteln pensionsmedel m. m. har räknats upp med 72 milj. kr.
budgetåret 1978/79. Räntor och amorteringar på energispariån, som beräknas
uppgå till 118 milj. kr., föreslår RRV bli särredovisade fr. o. m. budgetåret
1978/79. Dessförinnan har inkomsterna redovisats under övriga diverse
inkomster.
Bil. 3
Riksrevisionsverkels inkomstberäkning
11
Tabell 2. Jämförelse mellan inkomster för budgetåren
1977/78 och 1978/79 enligt budgetpropositionen oeh RRVs marsberäkning (tkr.)
Inkomsttitel
1977/78
1978/79
Enligt
Enligt
Ökning
Enligt
Enligt
Ökning
budgetpro-
RRVs
(+)
budgetpro-
RRVs
(+)
1
positionen
marsbe-
Minskning
positionen
marsbe-
Minskning
räkning
(-)
räkning
(-]
1
Skatt på
inkomst,
förmögenhet
och
rörelse
samt social-
försäkringsavgifter
45 661 100
46 901 100
+ 1 240
000
48 499 600
48 620 600
+
121 000
därav
Skatt på inkomst
och förmögenhet
samt socialförsäk-
ringsavgifter m. m.
44 200 000
45 500 000
+ 1 300
000
46 900 000
47 100 000
+
200 000
Kupongskatt
34 000
39 000
+
5 000
36 000
38 000
+
2 000
Arvsskatt och gåvo-
skatt
460 000
450 000
IOOOO
500 000
500 000
±
0
Lotterivinstskatt
295 000
290 000
5 000
325 000
320 000
5 000
Stämpelskatt och
stämpelavgift
648 500
598 500
50 000
715 000
639 000
76 000
Aiitoinobilskatteinedel
4 735 000
4 805 000
+
70 000
6 080 000
6 450 000
+
370 000
därav
Bensinskatt
2 055 000
2 100 000
+
45 000
3 290 000
3 290 000
±
0
Vägtraflkskatt
2 680 000
2 705 000
+
25 000
2 790 000
3 160 000
+
370 000
Allmän
arbelsgivar-
avgifl
5 960 000
5 950 000
IOOOO
4 061 000
3 994 000
67 000
Tullar
och acciser
42 246 801
40 245 411
-2
001 390
46 378 801
44 643 801
-1735
000
därav
Tullmedel
990 000
980 000
IOOOO
1 070 000
1 020 000
_
50 000
Mervärdeskatt
27 750 000
26 300 000
-1450
000
31 200 000
29 900 000
-1300
000
Särskilda varu-
skatter
472 600
477 200
+
4 600
485 600
489 600
+
4 000
Försäljningsskatt
på motorfordon
600 000
540 000
60 000
670 000
610 000
_
60 000
Skatt pä sprit
3 800 000
3 450 000
350 000
3 900 000
3 900 000
±
0
Skatt på vin
790 000
720 000
70 000
860 000
860 000
±
0
Skatt på malt- och
läskedrycker
770 000
778 000
+
8 000
790 000
802 000
+
12 000
Energiskatt
4 031000
3 996 000
35 000
4 252 000
4 146 000
106 000
Särskild vägtraflk-
skatt
190 000
190 000
±
0
203 000
0
_
203 000
Skatt på annonser
och reklam
157 000
162 800
+
5 800
164 000
169 000
+
5 000
Skatt på spel
126 000
96 000
_
30 000
96 000
63 000
33 000
Särskild skatt för
svavelhaltigt
bränsle
IIOOO
11210
+
210
3 000
4 000
+
1000
Investeringsavgift
9 000
1000
8 000
--
Skatt på charterresor 15 000
8 000
7 000
100 000
95 000
5 000
Uppbörd
i statens
verksainhet
2 453 435
2 358 439
94 996
2 613 822
2 706 186
+
92 364
därav
Expeditionsavgifter
122 320
125 000
+
2 680
126 470
131 070
+
4 600
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
12
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomsttitel
1977/78
1978/79
opaginerad Kontrollera mot PDF
Enligt Enligt Ökning
budgetpro-
RRVs (+)
positionen
marsbe- Minskning
räkning ()
Enligt Enligt
budgetpro-
RRVs positionen marsberäkning
Ökning
(+) Minskning
(-)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avgifter för utri-
kesförvaltningens
exportfrämjande
åtgärder
100
224
+
124
Bidrag till riksför-
säkringsverket och
försäkringsrådet
27 100
27 700
+
600
Ersättning för ad-
ministrationskost-
nader avseende
bidragsförskott
Inkomster vid den
statliga läkemedels-
kontrollen
20 297
19 967
330
Inkomster vid
karolinska sjuk-
huset
385 200
380 200
5 000
Inkomster vid arbe-
tarskyddsstyrelsen
7 620
3512
-
4 108
Inkomster av ar-
betsgivaravgifter till
arbetarskyddssty-
relsens och yrkes-
inspektionens verk-
samhet
46 400
47 300
+
900
Fyravgifter, farieds-
varuavgifter
147 500
117000
30 500
Lotsavgifter
31000
29 000
2 000
Inkomster vid
Sveriges meteoro-
logiska och hydro-
logiska institut
43 313
36 582
6 731
Pensionsmedel
984 000
933 000
51000
Inkomst av mynt-
ning
95 000
95 000
±
0
Inkomster vid
statens utsädes-
kontroll
11000
11099
+
99
Inkomster vid
patent- och re-
gistreringsväsendet
75 350
75 520
+
170
Inkomster vid
statens planverk
800
900
+
100
Diverse
inkomster
1 156 625
1 170 536
+
13911
därav
Bötesmedel
87 225
91425
+
4 200
Totalisatormedel
150 000
149 800
200
Tipsmedel
400 900
402 991
+
2 091
Lotteri medel
274 000
284 820
+
10 820
Räntor och amor-
teringar på energi-
spariån
Övriga diverse
inkomster
244 500
241 500
3 000
80
200
120
29 100
29 500 + 400
29 750 + 29 750
24 664
26 223 + 1 559
420 700 419 400
- 1300
3 820 3 820 ± O
49 500
100
49 600 +
207 000 232 000 + 25 000 32 000 30 000 2 000
44 323 50 488 + 6 165 993 000 1 065 000 + 72 000
133 000 88 000 - 45 000
11200 12 200 + 1000
75 075 75 245 + 170
200 200 ± O
1220 050 1214 912 - 5 138
86 450 92 450 + 6 000
175 000 175 000 ± O
400 900 414 162 + 13 262
300 000 313 300 + 13 300
257 700
118 500 + 118 500 101500 - 156 200
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
13
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomsttitel
1977/78
1978/79
Enligt
Enligt
Ök
ning
Enligt
Enligt
Ök
:ning
budgetpro-
RRVs
(+)
budgetpro-
RRVs
(+)
positionen
marsbe-
minskning
positionen
marsbe-
mil
nskning
räkning
(-
)
räkning
(-
)
Inkomsier
av statens
kapitalfonder
6 598 194
6 708 985
+
110 791
7 181 144
7 335
939
+
154 795
därav
Postverket
32 000
32 000
±
0
38 000
38 000
_u
0
Televerket
125 000
130 000
+
5 000
140 000
127 000
13 000
Statens järnvägar
Luftfartsverket
46 300
38 700
7 600
24 000
21700
2 300
Förenade fabriks-
verken
32 900
26 300
_
6 600
29 600
32 800
+
3 200
Statens vattenfalls-
verk
1 124 600
1 124 600
±
0
1 255 000
1 255
000
±
0
Domänverket
59 300
50 900
8 400
35 000
35 000
±
0
Riksbanksfonden
550 000
650 000
+
100 000
550 000
650 000
+
100 000
Statens utlånings-
fonder
3 266 871
3 264 459
2 412
3 509 944
3 551
944
+
42 000
Fonden för läne-
understöd
176 024
206 024
+
30 000
189 969
214 969
+
25 000
Statens pensions-
fonder
105 012
104 815
197
106 802
106 797
_
5
Diverse kapital-
fonder
111 216
112216
+
1000
129 236
129 136
100
Summa
för drift-
budgetens
inkomster
108
811 155
108
139 471
671
684
116
034 417
114
965 438
-1068
979
Kapitalbudgetens
inkomster
2 564 471
2 609 501
+
45 030
3 362 378
3 121019
241 359
Summa
totalbudgeten
111
375 626
110
748 972
-
626
654
119 396
795
118
086 457
-1310
338
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 14
II. Allmänna
förutsättningar
Utvecklingen
av skatteunderlaget för fysiska personer
I
RRVs beräkningar i december 1977 antogs lönesumman öka med 8,9 % mellan åren
1976 och 1977. Det var samma ökningstal som användes i den preliminära
nationalbudgeten 1978. Den totala ökningen fördelade sig på följande
komponenter. Avtalskomponenten beräknades till 7,5 % och löneglidningen till
2,5 %. Sysselsättningskomponenten antogs ge ett negativt bidrag tUl
lönesummeutvecklingen på ca 1 procentenhet.
RRV
har i sin reviderade beräkning utgått från att lönesumman ökade med 9,3 % meUan
åren 1976 och 1977. Det är huvudsakligen löneglidningen som nu bedöms ha ökat
något mer än som antogs i december. Övriga komponenter antas ligga kvar på
ungefär samma nivå som tidigare.
Sedan
beräkningarna presenterades i december har avtalsförhandlingarna mellan LO-PTK
oeh SAF slutförts. Det innebär att de avtalsmässiga höjningarna 19771978 nu
kan beräknas med större grad av säkerhet. Enligt beräkningarna till den
preliminära nationalbudgeten är ca sex procentenheter av avtalskomponenten
intecknade genom avtal slutna under år 1977 och av kostnaderna för den femte
semesterveckan. Sysselsättningskomponenten förutses ge ett något större negativt
bidrag till lönesummeutvecklingen på mellan 1,5 % och 2 % än som antogs
tidigare. Den totala lönesummeökningen meUan åren 1977 och 1978 har därför i
RRVs beräkningar antagits bU 7,7 %. Det är en dryg halv procentenhet lägre än
som antogs i decemberberäkningen. För år 1979 har RRV liksom i
decemberberäkningen skrivit fram lönerna med 7 %.
De
utbetalade pensionerna ökade enligt preliminära siffror med 23,4 % meUan åren
1976 och 1977. Den kraftiga ökningen sammanhänger med prisutvecklingen och en
kraftig tillväxt av antalet pensionärer. MeUan åren 1977 och 1978 förutses
ökningstakten avta något. Den beräknas tiU 17,9 %. Det är något mindre än som
antogs i beräkningen i december 1977. Av de olika pensionsutbetalningarna är
det den allmänna tilläggspensionen och delpensionen som ökar mest. För år 1979
hair RRV valt att skriva fram pensionerna med ca 12,5 %.
Av
inkomsterna från andra förvärvskällor än tjänst har utvecklingen av inkomst av
kapital mellan åren 1976 och 1977 ändrats från en antagen ökning på 39 % till
en ökning på 43 %. Kapitalinkomsterna förutses öka med 1 % mellan åren 1977
och 1978 jämfört med en antagen ökning på 4 % i december. Förändringarna
baseras på nya antaganden om räntenivån, in- och utiåning samt sparande.
Bil. 3 Riksrevisionsverkets
inkomstberäkning 15
Inkomsterna
av jordbruksfastighet förutsågs i december ligga på oförändrad nivå år 1977
jämfört med år 1976 och öka med 5 % år 1978. RRV uppskattar nu med ledning av
uppgifter från statens jordbruksnämnd att inkomsterna minskade med 6 % år 1977
och att ökningen beräknas uppgå tUl 9 % år 1978.
Inkomst av rörelse
förutsågs i december öka med 2 % under år 1977. RRV bedömer nu att
rörelseinkomsterna minskade med 1 % år 1977. För åren 1978 och 1979 förutses
inkomsterna öka med 5 % vartdera året.
För
övriga inkomstslag har endast smärre korrigeringar gjorts av ut-veckUngstakten
mellan år 19771979 jämfört med decemberberäkningen.
Utvecklingen
av skatteunderlaget för svenska aktiebolag m. fl.
Under
februarimars upprepade RRV sin enkät till ett urval om ca 2 000 svenska
företag, sparbanker och försäkringsinstitut. De tillfrågades om den till
statiig och kommunal skatt taxerade inkomsten under verksamhetsåren 1976 och
1977. Dessutom tillfrågades företagen om beräknade fyllnadsbetalningar under
våren 1978, avdrag för forsknings- och utvecklingskostnader, det särskilda
investeringsavdraget samt om det statliga investeringsbidraget. Avdraget och
bidraget har förlängts till att gälla t. o. m. 1978 (SFS 1977: 1062, 1063).
Investeringsavdraget och bidraget är oförändrade 25 % resp. 10 %. Resultatet
av enkäten har fördelats på företagsstorlek och redovisas i tabell 3.
Enligt enkäten beräknas
aktiebolagens statligt taxerade inkomster minska med 29 % från 1976 till 1977.
Enligt höstens enkät var minskningen 28 %. De kommunalt taxerade inkomsterna
beräknas i vårenkäten minska med knappt 5 % meUan åren 1976 och 1977.
Motsvarande siffra var 6 % enligt .höstenkäten. Det särskilda
investeringsavdraget beräknas uppgå till 2 440 milj. kr. för verksamhetsåret
1977. Företag med mer än 500 anställda svarar för 55 % av det totala avdraget.
Som en följd av investeringsavdraget minskar den statiiga bolagsskatten med 975
milj. kr. De företag som inte kan utnyttja avdraget kan i stäUet ansöka om
investeringsbidrag. Dessa ansökningar beräknas totalt komma att motsvara ett
belopp på 120 milj. kr. för verksamhetsåret 1977. Närmare 60 % av detta kommer
att betalas ut till företag med högst 19 anställda.
Det
särskilda forsknings- och utvecklingsavdraget beräknas uppgå till totalt 375
milj. kr. Företag med mer än 500 anställda svarar för knappt 90 % av avdraget.
Fyllnadsbetalningarna
under våren 1978 beräknas enligt enkäten utgöra ca 32 % av den totala
bolagsskatten. Företag med O19 anställda svarar i absoluta tal för större
delen av fyllnadsbetalningarna.
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
16
Vid bedömning av 1978 års statligt taxerade inkomster har
RRV utgått från en trendmässig ökning på 10 %. Det totala investeringsavdraget
beräknas öka för verksamhetsåret 1978 jämfört med 1977. Med hänsyn till detta
räknar RRV med en ökning av den statligt taxerade inkomsten på 5 % från 1977
tiU 1978.
Tabell 3. Statligt och kommunalt taxerad inkomst,
fyllnadsinbetalningar, forsknings- och utvecklingsavdrag, investeringsavdrag
samt investeringsbidrag fördelat pä företagsstorlek verksamhetsåren 1976 och
1977, milj. kr.
Antal
anställda
Statligt
Föränd-
Kom-
Föränd-
Fyll-
Forsk-
Investe-
-
Investe-
taxerad
ring i
munalt
ring i
nads-
nings-
rings-
rings-
inkomst staUig
taxerad
kommu-
betal-
och ut-
avdrag
bidrag
för verk
-
taxerad
inkomst
nalt
ning för
vecklings-
för
för
sam-
inkomst
för
taxerad
verk-
avdrag
verk-
verk-
hetsåret
mellan
verk-
inkomst
samhets
-för
sa m-
sam-
1976
verk-
sam-
mellan
året
verk-
hets-
hets-
sam-
hets-
verk-
1977
sam-
året
året
hets-
året
sam-
hets-
1977
1977
åren
1976
hets-
året
1976
åren
1977
1977
1976
1977
0 19
1 305
- 371
2 266
-211
416
4
245
68
20 99
963
- 217
2 255
- 73
350
14
254
35
100 499
874
- 427
1504
-111
247
27
555
12
5001 999
637
- 61
1414
+ 190
187
101
434
3
2 000
1473
- 619
3 001
-382
134
227
898
1
Bank-
och försäkrings-
verksamhets
fastighets-
förvaltning
243
+ 139
411
+ 154
64
0
42
0
Uppgift
saknas
197
- 89
256
- 77
21
2
9
0
Totalt
5 692
-1645
11107
-510
1419
375
2 437
119
Därav
företag med mer
än 500
anställda
2 110
- 680
4 415
-192
321
328
1 332
4
Bil.
3 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
17
opaginerad Kontrollera mot PDF
III. Beräkning av de olika inkomsttitlarna
Skatter
För att revidera beräkningarna under denna rubrik har RRV
fordrat in nya beräkningar av inkomsterna på vissa titlar från
generaltullstyrelsen, riksskatteverket, riksförsäkringsverket och arbetsmarknadsstyrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skatt på mkomst och förmögenhet samt
socialförsäkringsavgifter
m. m. Liksom i decemberberäkningen har RRV valt att
redovisa titelns inkomster resp. utgifter uppdelade på å ena sidan skatt på
inkomst och förmögenhet, å andra sidan arbetsgivaravgifter.
Arbetsgivaravgifterna har i sin tur delats in i fem olika deltitiar, som
belyser den budgetmässiga behandlingen av arbetsgivaravgifterna. Inkomsttiteln
kan således delas i olika delar. Dessa är:
® Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. (exkl.
arbetsgivaravgifter) ® Arbetsgivaravgifter m. m. (exkl. allmän
arbetsgivaravgift)
A Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen
B Socialavgift till barnomsorgen
C Socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen och
förskott tUl de allmänna försäkringskassorna m. m.
Tabell 4. Skatt pä inkomst och förmögenhet samt
socialförsäkringsavgifter m. m., milj. kr.
Inkomster
1978/79
1976/77
1977/78
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utfall
Enligt
Förändring Enligt
Förändring
RRVs
jämfört RRVs
jämfört
marsbe-
med RRVs marsbe-
med RRVs
räkning
december- räkning
december-
beräkning
beräkning
opaginerad Kontrollera mot PDF
+ 33 539
+ 11481
+ 12 301 + 711
Skatt pä
inkomst och förmögenhet
m. m.
(exkl. arbetsgivaravgifter)
avrundat
Arbetsgivaravgifter
(exkl. allmän
arbetsgivaravgift)
avrundat
A Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen
B
Socialavgift till barnomsorgen
C Socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen och
förskott till de allmänna försäkringskassorna
D Arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och
utbetalningar till de allmänna försäkringskassorna samt de erkända arbetslöshetskassorna
E Övriga arbetsgivaravgifter
Netto avrundat
+ 28 500
+
800
+ 26 700
-1 100
+ 17 000
+
500
+ 20 400
+ 1 300
+ 15 944 + 2 037
+ +
88 7
+ 17310
+ 2 838
+ 77 + 30
+ 379
+
426 +1234
- 1 635 - 915
+
85
89
+
44
-
200
- 20
+
19
0
0
0
0
+ 45 020 +45 500 +1300 +47 100 + 200
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 Riksdagen 1977178. 1 saml Nr 150. Bilaga 2. Bil 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag ig
D
Socialförsäkringsavgift till arbetslöshetsförsäkringen och utbetalningar till
försäkringskassor samt arbetslöshetskassor E Övriga arbetsgivaravgifter
Beräkningen
över titelns delar sammanfattas i tabell 4. Den allmänna arbetsgivaravgiften
redovisas på en egen inkomsttitel. Som framgår av tabellen beräknas nu titeln
Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. till 45
500 milj. kr. för budgetåret 1977/ 78 och till 47 100 milj. kr. för budgetåret
1978/79.
Skatt
på inkomst och förmögenhet m. m. (exkl. arbetsgivaravgifter)
Samtidigt
med beräkningen av inkomstskatterna för nästa budgetår har RRV bedömt utfallet
för innevarande budgetår. Beräkningarna sammanfattas i tabell 5 i vilken också
framgår skillnaden gentemot RRVs beräkningar i december år 1977.
De
oUka posternas innebörd förklaras närmare i RRVs decemberberäkning.
RRV
har i sin förnyade beräkning liksom i decemberberäkningen utnyttjat resultat av
RRVs urvalsundersökning av taxeringsstatistiskt material. En sammanfattning av
resultaten av 1977 års undersökning avseende det årets taxering finns i RRVs
decemberberäkning. En närmare redogörelse för undersökningar och dess resultat
kommer att lämnas i ett statistiskt meddelande (SM) serie N från SCB.
Utgångspunkten
för beräkningarna av inkomstskatterna är bl. a. de inkomstfördelningar som
antas gälla för åren 1977, 1978 och 1979. Den taxeringsstatistiska
undersökningen har använts för att beräkna dessa. De fysiska personernas
inkomster och avdrag år 1976 har därvid räknats upp till resp. års nivå med
tidigare nämnda inkomstantaganden. I beräkningarna har samma inkomstantaganden
och kommunala utdebiteringshöjning applicerats på aUa personer.
Förändringama
i skattesystemet år 1978 resp. 1979 har beskrivits i RRVs decemberberäkning.
Där redovisas även effekterna av de olika ändringarna i skattereglerna. RRV har
gjort nya beräkningar av effekterna med de nya inkomstantagandena men inte
funnit anledning att revidera de tidigare redovisade beräkningarna. Förändringarna
i skattereglerna var:
9
justerad skatteskala år 1978 och 1979
®
höjd särskUd skattereduktion för samtiiga inkomsttagare (400 kr.) höjd
schablonintäkt för en- och tvåfamiljsfastigheter 9 ändrade regler för
preliminärskattetabellernas utformning 9 ändrade regler för pensionärernas
extra avdrag med anledning av skatteomläggningen år 1978
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
19
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
reducering av småföretagens förmögenhetsskatt beräknat på det
egna
företagets tillgångar 9 höjning av kommunala utdebiteringen med i genomsnitt
1,86 per
skattekrona
Preliminärskatteinflödet
är i huvudsak känt t. o. m. januariterminen. Utfallet under november och
januari avseende skatten på inkomster under septemberdecember 1977 blev större
än som förutsågs i beräkningarna i december. Ökningen förklaras dels av att
lönesummeökningen blev ca en halv procentenhet högre, dels av att fördelningen
av inkomstökningarna under året blev annorlunda. En stor del av de retroaktiva
löneutbetalningarna tycks ha skett under årets fyra sista månader. Ungefär 38
% av hela A-skatteuppbörden under inkomståret 1977 flöt in under dessa månader.
Det är den högsta andel som noterats under dessa månader sedan det nuvarande
uppbördssystemet infördes.
Uppjusteringen
av preliminärskatteinflödet, dvs. både A- och B-skatt, motsvaras nästan av en
lika stor ökning av den slutliga skatten. Detta medför att de fysiska
personernas fyUnadsbetalningar våren 1978
Tabell
5. Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. (exkl. arbetsgivaravgifter)
Inkomster
1916111
1977/78
1978/79
Utgifter
Utfall
Enligt
Förändring
Enligt
Förändring
RRVs
jämfört
RRVs
jämfört
marsbe-
med RRVs
mars be-
med RRVs
räkning
decemberberäkning
räkning
decemberberäkning
Inkomster
Prel.
A-skatt
67 368
75 277
+ 702
83 359
_
183
Prel.
B-skatt
9 446
10 922
- 86
11 177
_
203
Fyllnadsbetalningar
av prelskatt
6 120
4 686
+ 319
4 861
+
403
Kvarstående
skatt
2 854
3 373
±
0
3 098
143
Tillkommande
skatt sjömansskatt
restantier
1 345
1 000
±
0
1000
±
0
Slutlig
kompensation till
kommuner
1974 års skattereform
656
1 398
- 2
1677
+
7
Summa
inkomster
87 789
96 656
+ 933
105
172
-
119
Utgifter
Kommunalskattemedel
46 899
59 804
+ 129
69 013
+
290
Överskjutande
skatt
4 850
5 813
± 0
6 812
+
868
Övriga
restitutioner
654
500
± 0
500
±
0
Utbetalningar
till allm. pensions-
fonden
654
644
± 0
649
77
Omföringar
till andra inkomsttitlar
297
213
± 0
125
9
Omföringar
av skattedeb. avg. och
egenavgifter
till folkpensioneringen.
sjukförsäkringen
och arbetsskade-
försäkringen
896
1 137
± 0
1 312
-
105
Summa
utgifter
54 250
68111
+ 129
78 411
+
967
Netto på
deltiteln
33 539
28 545
+ 804
26 761
-1086
Avrundat
28 500
+ 800
26 700
-1100
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 20
och
deras kvarstående skatter våren 1979 kan antas bli något mindre än tidigare
beräknat. Den överskjutande skatten som betalas ut under hösten år 1978 antas
därför öka något jämfört med decemberberäkningen.
De
totala fyllnadsbetalningarna våren 1978 beräknas emellertid öka med drygt 300
milj. kr. Orsaken till uppjusteringen är den information RRV fått i den
tidigare nämnda enkäten över de juridiska personernas inkomstutveckling. Även om
utvecklingen av de statligt och kommunalt taxerade inkomsterna för år 1977
inte har förändrats jämfört med höstens enkät, så visar enkäten på en
uppjustering av fyllnadsbetalningarna under våren 1978. RRV har därför efter
en närmare genomgång av enkätmaterialet justerat upp de juridiska personernas
fyUnadsbetalningar våren 1978. En konsekvens av uppjusteringen blir också att
den överskjutande skatten hösten 1978 beräknas öka i motsvarande grad, eftersom
skUlnaden mellan preUminär skatt och slutlig skatt inte har förändrats för år
1977. Företagens benägenhet att göra fyllnadsinbetalningar väntas bli
bestående även år 1979. De totala fyUnadsbetalningarna har därför uppjusterats
med ca 400 milj. kr. budgetåret 1978/79 och den överskjutande skatten inkl.
ränta med drygt 850 milj. kr. för samma budgetår jämfört med RRVs
decemberberäkning.
Den
preliminära A-skatten har för budgetåret 1977/78 reviderats upp med drygt 700
milj. kr., vilket till stor del beror på uppjusteringen av lönesumman och
därmed utfallet av A-skatteuppbörden år 1977. Nedjusteringen av
inkomstantagandet med en halv procentenhet för år .1978 påverkar
preliminärskatteuppbörden budgetåret 1977/78 endast under två av de sex
inbetalningsterminerna avseende inkomståret 1978.
Eftersom
ett centralt avtal föreUgger för en stor del av arbetsmarknaden för år 1978
och år 1979 antar RRV att vissa retroaktiva löner hinner betalas ut under april
månad. Därmed kommer preliminärskatterna på dessa retroaktiva löner att
betalas in till staten under budgetåret 1977/78. RRV utgick i höstens
beräkning från ett genomsnittsår vid fördelningen av
preliminärskatteinbetalningarna under 1978. RRV finner inte anledning att
ompröva det antagandet eftersom det innebär att hänsyn är tagen till år med
tidiga resp. utdragna avtalsuppgörelser, liksom till år ingående i en
flerårsavtalsperiod.
Det
högre utfallet för år 1977 och nedjusteringen av inkomstantagandet år 1978
jämfört med decemberberäkningen har sammantaget bidragit till att preliminära
A-skatten har räloiats ned med knappt 200 milj. kr. för budgetåret 1978/79.
Ar
1979 skall den statliga skatteskalan inflationsskyddas med ett prisindex
baserat på prisutvecklingen rensad från effekter av mervärdeskatten mellan
augusti år 1977 och augusti år 1978. RRV har liksom i december beräknat
uppgången enligt detta prisindex till drygt 10 %.
Bil.
3 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 21
Det
innebär att skatteskalans skiktgränser förskjuts uppåt med 10 % år 1979 jämfört
med år 1978.
Den preliminära B-skatten
som i huvudsak erläggs av egna företagare, har justerats ned frän december bl.
a. med hänsyn till att inkomsterna från jordbruk och rörelse nu beräknas ha
minskat under inkomståret 1977. Detta medför att den totala B-skatten justeras
ned med knappt 100 milj. kr. budgetåret 1977/78 och med ca 200 milj. kr. budgetåret
1978/79 jämfört med decemberberäkningen.
I decemberberäkningen
antogs att den kommunala utdebiteringen skulle höjas med 1,84 kr. per
skattelcrona från år 1977 tiU år 1978. Utfallet blev något större, vilket
innebär att den kommunala utdebiteringen uppgår tiU 28,71 kr. per skattekrona
under år 1978. För år 1979 har RRV liksom i december räknat med en
schablonmässig höjning på 0,25 öre per skattekrona. Utbetalningarna av
kommunalskattemedel under år 1979 påverkas också av att inkomstantagandet för
år 1977 har ändrats. Såväl förskotten för år 1979 som slutavräkningen avseende
år 1977 påverkas. För budgetåret 1977/78 räknar RRV således med en uppjustering
av utbetalningarna av kommunalskattemedel på ca 120 milj. kr. För budgetåret
1978/79 bUr uppjusteringen nästan 300 mUj. kr.
De s. k. egenavgifterna
till sjukförsäkringen, ATP m. m. har justerats ned för budgetåret 1978/79. Det
hänger samman med att inkomsterna för egna företagare har reviderats ned
jämfört med antagandena i december.
RRVs
kalkyler över inkomstskatterna innebär sammantaget en uppjustering med 800
milj. kr. jämfört med beräkningen i december. Inkomstskatterna beräknas
således nu till 28 500 milj. kr. för innevarande budgetår. För budgetåret
1978/79 beräknas inkomsterna till 26 700 milj. kr., vilket är en neddragning
med 1 100 milj. kr. Revideringarna hänger till stor del samman med bedömningen
av de juridiska personernas skatteinbetalningar.
Arbetsgivaravgifter
(exkl. allmän arbetsgivaravgift)
Arbetsgivaravgifterna
betalas under året in i form av preliminära avgifter, fyllnadsinbetalningar av
preliminära avgifter och kvarstående avgifter. För en närmare redovisning av
uppbördsförfarandet för arbetsgivaravgifter hänvisas till RRVs deeemberberäkning.
Beräkningarna
i december vad gäller de preliminärdebiterade avgifterna för år 1978 byggde på
ett antagande om att företagen i större utsträckning än vad som varit normalt
tidigare år skulle ansöka om nedsättning av den debiterade preliminära avgiften.
Anledningen härtill var att många företag troligen hade blivit för högt
debiterade. De preliminära avgifterna ett visst år fastställs genom en
uppräkning av
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
22
opaginerad Kontrollera mot PDF
avgiftsunderlaget
två år tidigare. I tablån nedan redovisas uppräkningsfaktorer för åren 1974 t.
o. m. 1978 tUlsammans med den faktiska lönesummeutvecklingen under motsvarande
period. Siffrorna inom parentes är prognoserade värden.
År
Uppräknings-
Lönesummeut-
Differens
faktor
veckling
procent-
procent-
procent-
enheter
enheter
enheter
19721974
15
20
+
5
19731975
20
31
+
11
1974
1976
24
33
+
9
19751977
19
(24)
(+
5)
19761978
18
(18)
(0)
Av
tablån framgår att lönesummeutvecklingen fram t. o. m. år 1977 har överstigit
uppräkningsfaktorn med meUan 5 och 11 procentenheter. De preliminära avgifter
som debiteras på grundval av uppräkningsfaktorn har således varit mindre än de
slutiigt fastställda avgifterna som beräknats med hjälp av det faktiska
lönesummeunderlaget. Uppräkningsfaktorn, som faststäUs av regeringen, är för
år 1978 18 %. I RRVs decemberberäkning räknades med en sammanlagd
lönesummeökning på 17,9 % från år 1976 till 1978. De preliminärt debiterade
avgifterna skulle därmed överstiga de slutliga avgifterna för samma år.
Eftersom den kommunala sektorns lönesummeutveckling för perioden i fråga
beräknats till drygt 30 % måste genomsnittet för den privata sektorn ligga
under 17,9 %. Utifrån dessa förutsättningar antogs att den effektiva
uppräkningsfaktorn för år 1978 skuUe bli lägre än 18 %.
Företagen
kan ansöka om nedsättning av den preliminära avgiften fram t. o. m. april
månad. Vid beräkningstillfället i mars 1978 föreligger ingen information som
talar för att arbetshypotesen i december borde omprövas. Lönesummeutvecklingen
från år 1976 till 1978 antas i dessa beräkningar uppgå till 17,7 %, dvs. en
obetydligt lägre ökningstakt än vad som antogs i december. Först sedan alla
ansökningar om nedsättning kommit in kan den preliminära avgiften för år 1978
bedömas mer exakt.
Den
kvarstående avgiften för år 1976, som inbetalas under första halvåret 1978, har
reviderats upp något jämfört med decemberberäkningen tUl följd av att
avgiftsunderlaget för år 1976 blev något högre än vad som uppskattades i
december.
Som
nämnts ovan beräknas lönesumman ha ökat med 9,3 % från år 1976 till 1977.
lämfört med decemberberäkningen innebär detta en uppjustering med 0,4
procentenheter. Den slutiiga avgiften för år 1977 har till följd härav
uppreviderats. Detta betyder att fyllnadsbetalningarna första halvåret 1978
samt den kvarstående avgiften, som inbetalas
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 3
Riksrevisionsverkels inkomstberäkning
23
första
halvåret 1979, bUr något högre än vad beräkningarna i december angav.
Lönesummeökningen från år 1977 till 1978 har jämfört med decemberberäkningen
korrigerats ned från 8,3 % till 7,7 %. Nedkorri-geringen påverkar
fyllnadsbetalningarna första halvåret 1979 i neddragande riktning.
Arbetsgivaravgifterna
har i det följande delats in i olika grupper med avseende på olikheter i den
kassamässiga redovisningen över inkomstskattetiteln.
Socialförsäkringsavgifter
till folkpensioneringen samt socialavgift till barnomsorgen
Dessa
avgifter redovisas som inkomster på titeln. Utgifterna för såväl
folkpensioneringen som barnomsorgen sker via anslag på statsbudgeten.
Tabell
6. Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen, milj. kr.
Inkomster
1976/77
1977/78
1978/79
Utfall
Enligt RRVs marsberäkning
Förändring Enligt jämfört RRVs med RRVs
marsbe-december- räkning beräkning
Förändring jämfört med RRVs decemberberäkning
Inkomster
Direktdebiterade avgifter Egenavgifter och övriga skattedebiterade
avgifter Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk
10 699
359 1243
13 551
544
1849
+ 88 ± 0 ± 0
14 609
699
2 002
+ 176
- 95
- 4
Summa
inkomster
12 301
15 944
+ 88
17 310
+ 77
Netto pä
titeln
+ 12 301
+ 15 944
+ 88
+ 17 310
+ 77
Tabell
7. Socialavgift till barnomsorgen, milj. kr.
Inkomster
1976/77
1977/78
1978/79
Utfall
Enligt RRVs marsberäkning
Förändring Enligt jämfört RRVs med RRVs
marsbe-decembcr- räkning beräkning
Förändring jämfört med RRVs decemberberäkning
Inkomsier
Direktdebiterade avgifter Avgifter från statliga
myndigheter och affärsverk
711
1814
223
+ 7 ±0
2 525 313
+ 31 - 1
Summa
inkomster
711
2 037
+ 7
2 838
+ 30
Netto på
titeln
+ 711
+2 037
+ 7
+ 2 838
+ 30
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
24.
Socialförsäkringsavgift
till sjukförsäkringen och förskott till de allmänna försäkringskassorna m. m.
Som
framgår av tabell 8 har inkomsterna justerats upp med 1 057 milj. kr.
budgetåret 1978/79. Ökningen förklaras huvudsakligen av den i
budgetpropositionen föreslagna höjningen av socialförsäkringsavgiften till
sjukförsäkringen från 9,6 % till 10,6 % år 1979. Utgifterna för såväl
budgetåret 1977/78 som 1978/79 har reviderats ned. Nedrevideringen förklaras
av att utgifterna för föräldraförsäkringen och sjukpenningen andra halvåret
1977 blev lägre än vad som förutsägs i december.
Ovanstående
innebär att det kassamässiga underskottet som uppgick till 1 635 milj. kr.
budgetåret 1976/77 förväntas sjunka till 915 mUj. kr. budgetåret 1977/78. För
budgetåret 1978/79 beräknas underskottet vända till ett överskott på 426 milj.
kr.
Arbetsgivaravgift
till arbetslöshetsförsäkringen ocb utbetalningar till de allmänna
försäkringskassorna samt de erkända arbetslöshetskassorna
På
titeln redovisas den del av arbetslöshetsförsäkringen som finansieras med
arbetsgivaravgifter. Till de allmänna försäkringskassorna utbetalas förskott
och slutavräkningsbelopp avseende kostnaderna för kontant arbetsmarknadsstöd
(KAS). Vidare utbetalas två tredjedelar av
Tabell
8. Socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen och förskott till de allmänna
försäkringskassorna m. m., milj. kr.
Inkomster
1976/77
1977/78
1978/79
Utgifter
Utfall
Enligt
Förändring
Enligt
Förändring
RRVs
jämfört
RRVs
jämfört
marsbe-
med RRVs
marsbe-
med RRVs
räkning
decemberberäkning
räkning
decemberberäkning
A.
Inkomster
Direktdebiterade avgifter
11 955
14 458
+ 124
17 682
+ 1068
Egenavgifter och övriga skatte-
debiterade avgifter
509
593
+ 0
602
8
Avgifter från statliga myn-
digheter och affärsverk
1 603
1 782
± 0
2 316
3
Äterföring av medel från
allmänna sjukförsäkringsfonden
183
191
± 0
Övriga inkomster
70
91
± 0
100
± 0
Summa
inkomster
14 320
17115
+ 124
20 700
+ 1057
B.
Utgifter
Förskott till de allmänna
försäkringskassorna
15 955
18 030
-255
20 274
- 177
Avsättning av medel till
allmänna sjukförsäkringsfonden
Summa
utgijler
15 955
18 030
-255
20 274
- 177
Netto på
titeln (AB)
- 1 635
- 915
+ 379
+
426
+ 1 234
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
25
opaginerad Kontrollera mot PDF
kostnaderna för grundbidrag och viss del av kostnaderna
för progressivbidrag, lämfört med decemberberäkningen har endast smärre korrigeringar
gjorts.
TabeU 9. Avgift till arbetslöshetsförsäkringen och
utbetalningar till de allmänna försäkringskassorna och de erkända
arbetslöshetskassorna
Inkomster
1976/77
1977/78
1978/79
Utgifter
Utfall
Enligt
Förändring Enligt
Förändring
RRVs
jämfört RRVs
jämfört
marsbe-
med RRVs marsbe-
med RRVs
räkning
december- räkning beräkning
decemberberäkning
opaginerad Kontrollera mot PDF
602 80
682
662 89
751
704 97
801
A. Inkomster
Direktdebiterade avgifter
Avgifter från statliga myndig
heter och affärsverk
Äterföring av medel från
arbetslöshetsfonden
Summa inkomster
B. Utgifter
Kontant arbetsmarknadsstöd Utbetalningar till erkända
arbetslöshetskassor Avsättning av medel till arbetslöshetsfonden
Summa utgijler
Netto på titeln (AB)
+ 9
+ O
+ 9
+
10 ± O
+
10
88
139
+ 4
176
+ 28
241
371
-38
470
+ 1
268
330
± 0
355
± 0
597
840
-34
1001
+ 29
+-85
-89
+ 44
-200
-20
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
10. Övriga arbetsgivaravgifter.
milj.
kr.
Inkomster
1976/77
1977/78
1978/79
Utgifter
Utfall
Enligt
Förändring
Enligt
Förändring
RRVs
jämfört
RRVs
jämfört
marsbe-
med RRVs
marsbe-
med RRVs
räkning
decemberberäkning
räkning
decemberberäkning
A.
Inkomster
1.
Arbelsskadeförsäkringsavgift
376
412
+ 2
451
+ 3
2.
Byggnadsforskningsavgift
78
86
+ 2
90
- 1
3.
Lönegarantiavgift
70
165
± 0
233
+ 10
4.
Arbetarskyddsavgift
210
214
+ 2
199
+ 1
5.
Avgift för sjöfolks pensionering
10
10
+ 3
11
+ 4
6. Arbetsmarknadsutbildningsavgift
663
750
+ 6
801
+ 8
7.
Delpensionsavgift
296
460
+ 1
499
+ 4
8.
Särskild vuxenutbildningsavgift
249
360
+ 4
494
+ 5
Summa
inkomster
1952
2 457
+ 20
2 778
+ 34
B.
Utgifter
Summa 17 enl. ovan
1703
2 097
+ 16
2 284
+ 29
8.
Särskild vuxenutbildningsavgift
230
360
+ 4
494
+ 5
Summa
utgijler
1933
2 457
+ 20
2 778
+ 34
Netto pä
titeln (AB)
+ 19
0
± 0
0
± 0
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 26
Övriga
arbetsgivaravgifter
De
avgifter som redovisas i tabellen nedan inflyter på titeln för att därefter
under samma budgetår överföras till olika myndigheter eller fonder.
Avsättningar
till/återföreningar frän budgetutjämningsfonden av kom-munalskattemedel
De
avsättningar till resp. återföringar från budgetutjämningsfonden av
kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen bör verkstäUas
under budgetåren 1977/78 och 1978/79, framgår av följande sammanställning, i
vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid RRVs decemberberäkning
(milj. kr.).
1977/78 1978/79
Enligt
RRVs Enligt Enligt RRVs Enligt
december-
RRVs mars- december- RRVs marsberäkning beräkning beräkning
beräkning
Avsättning 10
600 11100 10 400 10 200
Äterföring 10
550 10 200 12 300 12 050
Nettoavsättning 50 700 - 1
900 - 1 850
Med
understrykande av de osäkerhetsmoment som föreligger i frågor om
inkomstantaganden, kommunal utdebitering m. m. uppskattar RRV nettoinkomsterna
på titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m.
m. till 45 500 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 47 100 000 000 kr. för
budgetåret 1978/79.
Kupongskatt.
I budgetpropositionen uppfördes titeln kupongskatt med 34 milj. kr. för
budgetåret 1977/78 och 36 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Med hänsyn till
nettouppbörden under andra halvåret 1977, vilken uppgick till 29,1 milj. kr.,
beräknar riksskatteverket i skrivelse tiU RRV att prognosen för 1977/78 kommer
att överträffas med omkring 5 milj. kr. För budgetåret 1978/79 väntas en viss
stagnation i aktiebolagens utdelningar, varför uppräkningen begränsas till 2
milj. kr. RRV ansluter sig tUl riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på
titeln kupongskatt beräknas tiU 39 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 38
000 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Arvsskatt
och gåvoskatt. UtfaUet under andra halvåret 1977 motiverar en nedjustering av
prognosen i decemberberäkningen med 10 milj. kr. för budgetåret 1977/78.
RRV
beräknar inkomsterna på titeln arvsskatt och gåvoskatt till 450 000 000 kr. för
budgetåret 1977/78 och 500 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 27
Lotterivinstskatt.
Riksskatteverket beräknar uppbörden tiU 290 milj. kr. för innevarande budgetår
och 320 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Det är en sänkning fÖr båda åren med
5 milj. kr. jämfört med i decemberberäkningen.
RRV
ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln
lotterivinstskatt beräknas tiU 290 000 000 kr. för budgetåret 1977/ 78 och 320
000 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Stämpelskatt
och stämpelavgift. Inkomsterna på titeln stämpelskatt och stämpelavgift
redovisas av riksskatteverket, domstolsverket och centralnämnden för
fastighetsdata. I decemberberäkningen beräknades inkomsterna tiU sammanlagt
648,5 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 715 milj. kr för budgetåret 1978/79.
Därav hänförde sig 145 respektive 160 milj. kr. till riksskatteverkets uppbörd.
I skrivelse till RRV motiverar riksskatteverket en sänkning av dessa belopp
med 35 milj. kr. för båda åren:
Under
inkomsttiteln ryms sju olika skatter och avgifter. Av dessa har tidigare
stämpelskatt för aktier och stämpelskatt för obligationer svarat för ungefär
tre fjärdedelar av den totala uppbörden. Under andra halvåret 1977 har dessa
skatteuppbörder minskat i förhållande till motsvarande period föregående år med
mer än 50 resp. 30 % räknat i absoluta tal. Orsakerna härtill är att finna i
framför allt de större företagens ovilja att, under rådande lågkonjunktur och
den därmed förda åtstramjiingspolitiken, emittera aktier eller ta upp
obligationslån inom riket. RSVs tidigare prognos måste sålunda revideras i
starkt sänkande riktning. Mot bakgrund av bl. a. den uppgång som nu kunnat
förmärkas på aktiebörsen kan stämpelskatteuppbörden för aktier oeh obligationer
emeUertid förväntas åter öka.
Även
domstolsverket har justerat ned sin tidigare prognos och beräknar nu
inkomsterna tiU 475 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 499 milj. kr. för
budgetåret 1978/79. lämfört med höstberäkningen är det en minskning med 15
resp. 41 milj. kr.
Centralnämndens
för fastighetsdata uppbörd beräknas som tidigare till 13,5 milj. kr. för
budgetåret 1977/78 och 15 milj. kr. för budgetåret 1978/79.
RRV
ansluter sig till riksskatteverkets och domstolsverkets beräkningar. Inkomsterna
på titeln stämpelskatt och stämpelavgift beräknas tiU 598 500 000 kr. för
budgetåret 1977/78 och 639 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Bensinskatt.
I prop. 1977/78: 94 föreslås, i enlighet med vad som aviserades i
budgetpropositionen, en höjning av bensinskatten med 25 öre per liter tUl 68
öre per liter. Höjningen föreslås träda i kraft den 1 maj 1978. Registrerade
tillverkare och återförsäljare av bensin deklarerar månadsvis och betalar in
skatt 75 dagar efter månadens utgång. Det
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 28
innebär
att skatten för maj månad flyter in i augusti. Skattehöjningen påverkar således
inte uppbörden under budgetåret 1977/78.
För
perioden julifebruari budgetåret 1977/78 uppgick inkomsterna på titeln bensinskatt
till 1 461 milj. kr. Det är en ökning med drygt 4 % jämfört med samma period
budgetåret 1976/77. Med hänsyn till utfallet hittills under budgetåret beräknas
irUiomsterna tUl 2 100 milj. kr. för budgetåret 1977/78. Det är en ökning med
70 milj. kr. jämfört med beräkningen i december. Konsumtionen av bensin väntas
bli högre än vanligt i april tUl följd av skattehöjningen den 1 maj 1978. Med
antagande om en ökning av bensinförbrukningen på 3 % och med hänsyn till
"hamstringen" i aprU beräknas inkomsterna tiU 3 290 milj. kr. för
budgetåret 1978/79. Det är samma belopp som angavs i budgetpropositionen.
RRV
beräknar inkomsterna på titeln bensinskatt till 2 100 000 000 kr. för
budgetåret 1977/78 och 3 290 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Vägtrafikskatt.
I budgetpropositionen aviserades en höjning av kUometerskatten den 1 maj 1978.
I prop. 1977/78: 94 föreslås en höjning av kUometerskatten för samtiiga
kilometerskattepliktiga fordon. Dessutom föreslås en höjning av fordonsskatten
för trafUftraktor och registrerat motorredskap som inrättats för drift med
brännolja samt för släpvagnar till dessa fordon. Vidare föreslås att lagen om
särskild vägtrafikskatt skall upphöra att gäUa den 1 maj 1978. Den särskUda
vägtrafikskatten skall därefter sammanföras med vägtrafikskatten.
Till
följd av skattehöjningen genomförs en extra uppbörd av vägtrafikskatt i april.
Denna beräknas öka inkomsterna av vägtrafikskatt med 25 mUj. kr. budgetåret
1977/78. För budgetåret 1978/79 beräknas inkomsterna öka med 370 milj. kr. tUl
följd av skattehöjningen. Därav är 11 mUj. kr. ökade inkomster vid
generaltullstyrelsen.
RRV
beräknar inkomsterna på titeln vägtrafikskatt tUl 2 705 000 000 kr. för
budgetåret 1977/78 och 3 160 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Allmän
arbetsgivaravgift. I budgetpropositionen beräknades inkomsterna på titeln
allmän arbetsgivaravgift tiU 5 960 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och tUl 4
061 milj. kr. för budgetåret 1978/79.
I
denna beräkning har inkomsterna budgetåret 1977/78 nedjusterats med 10 milj.
kr. tiU 5 950 milj. kr. Nedjusteringen förklaras av att avgiftsunderlaget för
år 1976 blev lägre än beräknat vilket medför att de kvarstående avgifterna för
år 1976, som betalas in under första halvåret 1978, blir något lägre än vad
som beräknades i december. Nedjusteringen av avgiftsunderlaget påverkar även
de i december beräknade avgiftsunderlagen för åren 1977, 1978 oeh 1979 i en
neddragande
Bi!. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 29
riktning. TUl följd härav har inkomsterna för budgetåret
1978/79 dragits ned från 4 061 milj. kr. tiU 3 994 milj. kr.
RRV beräknar inkomsterna på titeln allmän
arbetsgivaravgift till 5 950 000 000 kr. budgetåret 1977/78 och 3 994 000 000
kr. budgetåret 1978/79.
Tullmedel. Inkomsterna på titeln tullmedel beräknades i
december 1977 till 990 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 1 070 milj. kr. för
budgetåret 1978/79.
I skrivelse till RRV anför generaltuUstyrelsen följande:
Styrelsens inkomstberäkning 1977-10-31 grundades på
konjunkturinstitutets bedömning av konjunkturläget hösten 1977. Enligt denna
väntades värdet av importen under 1978 öka med 12,1 % tUl 101 856 milj. kr.
I den preliminära nationalbudgeten för 1978 beräknas
importvärdet för 1978 tiU 97 870 niilj. kr., en ökning med 9,5 % i förhåUande
tiU det i nationalbudgeten upptagna importvärdet för 1977, 89 375 milj. kr.
Styrelsen har nu efter samråd under hand med konjunkturinstitutet ansett sig
böra räkna med att ökningen stannar vid 7,5 % och att importvärdet för 1978
därmed skuUe bli 96 000 milj. kr., eller 1 870 milj. kr. lägre än som angetts i
den preliminära nationalbudgeten.
På grundval av den sålunda reviderade prognosen för
importen under 1978 har styrelsen i samråd med konjunkturinstitutet beräknat
importvärdet för budgetåret 1977/78 tiU (45 400 + 46 000=) 91400 milj. kr.
Importvärdet för 1979 har beräknats stiga med ca 12,5 %
(volym 6%, pris 6%) tUl 108 000 milj. kr. För 1980 har importvärdet beräknats
stiga med 11 % till 120 000 milj. kr. Samråd under hand har även beträffande
dessa beräkningar skett med konjunkturinstitutet.
På grundval av ovanstående bedömningar har importvärdet
för 1978/
79
beräknats tiU
(50 000 + 52 000 =) 102 000 milj. kr. och för 1979/
80
tiU (56 000 +
58 000 =) 114 000 milj. kr.
I fråga om de genomsnittliga importandelarna för EFTA-länder
inklusive Danmark och Storbritannien, EG-länder (de sex och Irland) och övriga
länder har tidigare tendens till förskjutning tiU "övriga länder"
under innevarande budgetår varit avtagande.
Handelsomräde
Andel
av
det
totala
importvärdet
(%)
1975/7
6
1976/77
1976/77 1977/78 JuliDec JuliNov
EFTA-länder inkl. Danmark och Storbritannien EG-länder
exkl. Danmark och Storbritannien Övriga länder
35,1
33,3 31,6
33,7
33,4 32,9
34,0 34,1
33,3 33,3 32,7 32,6
Restitutionerna av tullmedel för budgetåret 1977/78, som
tidigare upptagits till 90 milj. kr., beräknas numera till 100 milj. kr.
Inkomstberäkningen för tullmedel från oktober 1977 har
nedjusterats
Prop. 1911118:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
30
opaginerad Kontrollera mot PDF
med
hänsyn tUl ändrade importvärden och importandelar. Nettouppbörden av tullmedel
för budgetåren 1977/78, 1978/79 och 1979/80 beräknas till respektive 980, 1 020
och 1 120 milj. kr.
RRV
ansluter sig till generaltullstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln
tullmedel beräknas tiU 980 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 1 020 000 000
kr. för budgetåret 1978/79.
Mervärdeskatt.
Inkomsterna på denna titel uppbärs av länsstyrelserna och tullverket.
Utfallssiffror
för inbetald skatt tiU länsstyrelserna är kända t. o. m. februari månad 1978
och för återbetald skatt t. o. m. januari månad. Till grund för beräkningen av
länsstyrelsernas uppbörd av mervärdeskatt ligger en bedömning av den privata
konsumtionens utveckling. Mellan 1977 och 1978 beräknas den privata
konsumtionen öka med 9,5 %. Detta är en procentenhet lägre än enligt
decemberberäkningen. För år 1979 har ökningen beräknats tiU ca 8 %.
Länsstyrelsernas nettouppbörd av mervärdeskatt under budgetåret 1977/78
beräknas uppgå tiU 9 300 milj. kr., vilket är 650 milj. kr. lägre än i
decemberberäkningen. Uppbörden under budgetåret 1978/79 beräknas uppgå tUl 10
700 milj. kr. Det är en minskning med 200 milj. kr. jämfört med
decemberberäkningen.
Tabell 11. Mervärdeskatt budgetåret 1977/78, milj. kr.
Uppbördsmånad
Tull-
Länsstyrelserna
Summa
verket
Inbetald skatt
Återbetald skatt
Juliaug
2 610'
3 948'
2 118'
4 440
Septokt
2 714'
3 406'
2 327'
3 793
Novdec
3 027'
3 900'
2 684'
4 243
Janfebr
2 746'
5 357'
2 648
5 455
Marsapril
2 936
3 525
2 502
3 959
Majjuni
2 967
3 964
2 521
4 410
Summa
17 000
24100
14 800
26 300
'
utfall
GeneraltuUstyrelsen
har reviderat sin prognos för mervärdeskatt på importerade varor. Importvärdet
för budgetåret 1977/78 beräknas uppgå tiU 91 400 milj. kr., vilket är 4 000
milj. kr. lägre än enligt decemberberäkningen. För budgetåret 1978/79 beräknas
importvärdet uppgå tUl 102 000 milj. kr. Detta är en minskning i förhåUande tiU
decemberberäkningen med 5 600 milj. kr. Med dessa importvärden beräknar
generaltullstyrelsen uppbörden av mervärdeskatt under budgetåret 1977/ 78 till
17 000 milj. kr. I förhåUande till decemberberäkningen är detta en minskning
med 800 milj. kr. För budgetåret 1978/79 beräknas mer-
Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 31
värdeskatten
på importerade varor uppgå till 19 200 milj. kr., vilket är en minskning med 1
100 milj. kr. jämfört med deeemberberäkningen. RRV beräknar inkomsterna på
titeln mervärdeskatt tiU 26 300 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 29 900
000 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Särskilda
varuskatter. De särskUda varuskatterna redovisas av riksskatteverket och
generaltuUstyrelsen. I budgetpropositionen uppfördes titeln med 472,6 milj. kr.
för budgetåret 1977/78 och 485,6 milj. kr. för budgetåret 1978/79. I sin nya beräkning
har generaltullstyrelsen justerat upp sin prognos av uppbörden till 42,2 milj.
kr. för budgetåret 1977/78 och 44,6 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Ökningen
är ca 4 milj. kr. jämfört med den tidigare prognosen. Höjningen faller huvudsakUgen
på dryckesförpackningsavgiften.
RRV
ansluter sig till generaltullstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln
särskUda varuskatter beräknas till 477 200 000 kr. för budgetåret 1977/78 och
489 600 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Försäljningsskatt
på motorfordon. I prop. 1977/78: 78 föreslås att lagen om omsättningsskatt på
motorfordon ersätts med en ny lag öm försäljningsskatt på motorfordon. Denna
föreslås att träda i kraft den 1 maj 1978. I enlighet med den nya lagen
föreslår RRV att benämningen av titeln omsättningsskatt på motorfordon
budgetåret 1978/79 ändras till försäljningsskatt på motorfordon. Lagförslaget
innehåller vissa mindre skatteändringar. T. ex. utvidgas skatteområdet tiU att
omfatta, bussar med en totalvikt av högst 3 COO kg. För personbilar införs en
nedre viktgräns vid tjänstevikten 400 kg. En ny skattesats, 1 400 kr., införs
för motorcyklar med en tiänstevikt över 210 kg. Dessa skatteändringar medför
marginella inkomstökningar på titeln.
Nyregistrering
av personbilar 1977 blev lägre än som antogs i beräkningarna i december.
Prognoserna för kalenderåren 1978 och 1979 har justerats ned med anledning av
detta. Riksskatteverket har beräknat inkomsterna tiU 530 milj. kr. för
budgetåret 1977/78 oeh tUl 600 milj. kr. för budgetåret 1978/79. I förhåUande
tiU budgetpropositionen innebär detta en minskning med 60 milj. kr. för resp.
budgetår.
GeneraltuUstyrelsen
har beräknat inkomsterna av försäljningsskatt på enskUt importerade bUar till
10 milj. kr. för vart oeh ett av budgetåren 1977/78 och 1978/79.
RRV
ansluter sig till riksskatteverkets oeh generaltullstyrelsens beräkningar.
Inkomsterna på titeln omsättningsskatt på motorfordon beräknas tUl 540 000 000
kr. för budgetåret 1977/78. För budgetåret 1978/79 föresläs att titeln benämns
försäljningsskatt på motorfordon och att inkomsterna beräknas tUl 610 000 000
kr.
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 32
Skatt
på sprit. I skrivelse till RRV anför riksskatteverket följande:
Bestämmelserna
i lagen (1977:306) om dryckesskatt, som trädde i kraft 1 januari 1978 medför en
förskjutning i skatteinbetalningarna. Tidigare gällande bestämmelser innebär
att skatt skulle erläggas under andra månaden efter leveransmånaden.
Skattskyldighet för spritdrycker inträder enligt 9 § första stycket lagen om
dryckesskatt när AB Vin-& Spritcentralen erhåller betalning från
Systembolaget AB. Skatten inbetalas av spritcentralen tiU RSV senast femte
dagen i andra månaden efter beskattningsmånaden. I avtal mellan staten och
systembolaget åläggs bolaget att betala under månaden efter leveransmänaden.
Detta medför att skatt på leveranser under januari kommer att inflyta den 5
april. Någon skatteinbetalning under mars 1978 kommer inte att göras. Som en
följd av förskjutningen torde inkomsten under innevarande budgetår få räknas
ned med 350 milj. kr., vUket belopp tidigare hade beräknats inflyta under juni
1978.
RSV
beräknar inkomsten av skatt på spritdrycker under budgetåret 1977/78 tUl 3 450
milj. kr. och under budgetåret 1978/79 tiU oförändrat 3 900 milj. kr.
RRV
ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på
sprit beräknas tiU 3 450 000 000 kr. för budgetåret 1977/ 78 och 3 900 000 000
kr. för budgetåret 1978/79.
Skatt
på vin. Riksskatteverket meddelar att inkomsten av skatt på vin bör räknas ned
med 70 milj. kr. under budgetåret 1977/78 på grund av förskjutningen i
skatteinbetalningarna.
RRV
ansluter sig till riksskatteverkets beräknmg. Inkomsterna på titeln skatt på
vin beräknas tUl 720 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 860 000 000 kr. för
budgetåret 1978/79.
Skatt
på malt- och läskedrycker. I skrivelse till RRV har generaltullstyrelsen
justerat upp sin beräkning av skatt på importerade malt- och läskedrycker på
grund av bl. a. importökningen av starköl under andra halvåret 1977.
GeneraltuUstyrelsen beräknar uppbörden tiU 28 milj. kr. för budgetåret 1977/78
och 32 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Riksskatteverket har inte reviderat
sin tidigare beräkning.
RRV
beräknar inkomsterna på titeln skatt på malt- och läskedrycker tUl 778 000 000
kr. för budgetåret 1977/78 oeh 802 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Energiskatt.
Riksskatteverket beräknade hösten 1977 inkomsterna av energiskatt tUl 4 031
milj. kr. för budgetåret 1977/78. Härvid antogs att den då i kraft varande nedsättningen
av energiskatten för vissa företag med industrieU tillverkning skulle upphöra i
och med 1977 års utgång. Regeringen har dock förlängt nedsättningen till att
gälla även år 1978. Den minskning som medgivits antas fördelas med hälften på
vardera elkraft och bränslen och vara lika stora varje kvartal.
Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 33
Totalt
beräknas inkomsterna på titeln energiskatt till 3 996 milj. kr. för budgetåret
1977/78 vilket är en nedrevidering av beriikningen i budgetpropositionen med 35
milj. kr. För budgetåret 1978/79 beräknas inkomsterna på titeln till 4 146 mUj.
kr. vilket är en nedrevidering på 106 milj. kr. jämfört med
budgetpropositionen.
RRV ansluter sig till
riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln energiskatt beräknas till 3
996 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 4 146 000 000 kr. för budgetåret
1978/79.
Särskild
vägtrafikskatt. I prop. 1977/78:94 föreslås, som tidigare nämnts under titeln
vägtrafikskatt, att den särskilda vägtrafikskatten upphör den 1 maj 1978. Den
skall därefter ingå i vägtrafikskatten.
RRV beräknar inkomsterna
på tUeln särskild vägtrafikskatt till 190 000 000 kr. för budgetåret 1977/78
och föreslår att titeln utgår för budgetåret 1978/79.
Skatt
på annonser och reklam. I budgetpropositionen uppfördes titeln med 157 milj.
kr. för budgetåret 1977/78 och 164 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Genom
lagen (1977: 1050) om ändring i lagen (1977: 266) om skatt på annonser och
reklam höjdes det s. k., grundavdraget för annonser i dagspress från 6 till 9
milj. kr. samtidigt som skattesatsen för allmänna nyhetstidningar sänktes från
6 tUl 3 %. Riksskatteverket har beräknat inkomstminskningen budgetåret 1977/78
till följd av lagändringen tUl 15 milj. kr., vUket är 5 milj. kr. lägre än vad
som beräknades i budgetpropositionen. För helt år har inkomstbortfallet beräknats
till 43 milj. kr.
GeneraltuUstyrelsen har
justerat upp sin beräkning av uppbörden av skatt på annonser och reklam till
7,8 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 9 milj. kr. för budgetåret 1978/79.
RRV ansluter sig till
riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkningar. Inkomsterna på titeln
skatt på annonser och reklam beräknas till 162 800 000 kr. för budgetåret
1977/78 och 169 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Skatt
på spel. I sin förra beräkning tog riksskatteverket hänsyn till regeringens
proposition om bl. a. en skattehöjning för spel på automater. Riksdagen har
emeUertid beslutat om förbud mot automatspel med vinster i pengar eller
poletter fr. o. m. den 1 januari 1979.
Skatten
på automatspel erläggs senast den 15 i månaden före det kalenderkvartal, som
är redovisningsperiod. Skatteinkomsterna från automatspel upphör sålunda i
princip fr.o.m. fjärde kvartalet 1978. Med hänsyn till ovanstående har
riksskatteverket beräknat inkomsterna av skatt på spel till 96 milj. kr. för
budgetåret 1977/78, vilket är 30 milj. kr. mindre än i budgetpropositionen. För
budgetåret 1978/79 beräknas
3 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150, Bilaga 2. BU. 3
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 34
inkomsterna
till 63 milj. kr. rnot 96 milj. kr. i budgetpropositionen.
RRV
ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på
spel beräknas tUl 96 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 63 000 000 kr. för
budgetåret 1978/79.
Särskild
avgift på svavelhaltigt bränsle. Lagen om svavelhaltigt bränsle trädde i kraft
den 1 oktober 1977. Statens naturvårdsverk utövar den centrala tillsynen över
efterlevnaden av lagen. Länsstyrelserna utövar den fortlöpande tillsynen inom
länet. I skrivelse till RRV den 28 februari 1978 skriver statens
naturvårdsverk att man beräknar inkomsterna på titeln tiU 11,2 milj. kr. för
budetåret 1977/78 och tiU 4,0 milj. kr. för budgetåret 1978/79. .
RRV
ansluter sig till statens naturvårdsverks beräkning. Inkomsterna på titeln
särskild avgift på svavelhaltigt bränsle beräknas till 11 210 000 kr. för
budgetåret 1977/78 och 4 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Skatt
på charterresor. 1 prop. 1977/78: 98 föreslås införandet av en skatt på
charterresor med flyg till utiandet. S. k. IT-resor med reguljärt flyg omfattas
även av förslaget. Skatten föreslås utgå med 100 kr. per passagerare. För barn
under 12 år utgår ingen skatt. Den nya skatten avses träda i kraft den 1 maj
1978. Enligt förslaget är resor som har beställts före den 1 mars 1978
befriade från skatten. Inkomsterna av skatt på charterresor har i propositionen
beräknats till ca 100 milj. kr. för budgetåret 1978/79. ;Riksskatteverket har
beräknat inkomsterna till samma belopp.
Beskattningsperioden
föreslås till en månad. Den skattskyldige skall betala in skatten inom en månad
efter beskattningsperiodens utgång. Uppbörden för budgetåret 1977/78 kommer
sålunda endast att avse skattepliktiga resor under maj månad. Förmodligen har
dock en stor del av resorna i maj och efterföljande sommarmånader beställts
före den 1 mars, varför någon skatt inte kommer att utgå på dem. Det finns
därför anledning att justera ned riksskatteverkets beräkning.
Enligl
luftfartsverkets statistik uppgick antalet charterresor under 1977 till ca 1
110 000. Antalet resor under maj månad utgjorde ungefär en tiondel av totala
antalet. Av statistiken framgår inte åldersfördelningen på resenärerna. Det
saknas även statistik om antalet IT-resenärer.
RRV
föreslår att inkomsterna av skatten på charterresor redovisas på en särskild
titel benämnd Skatt på charterresor.
RRV
beräknar inkomsterna på tUeln skatt på charterresor tiU 8 000 000 kr. för
budgetåret 1977/78 och 95 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Bil.
3 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 35
Uppkörd
i statens verksamhet.
Expeditionsavgifter.
I budgetpropositionen uppfördes denna titel till 122,32 resp. 126,47 milj. kr.
för budgetåren 1977/78 och 1978/79. Med hänsyn till utfallet t. o. m. januari 1978
och vissa avgiftshöjningar den 1 januari 1978 (SFS 1977: 1077) beräknas nu
inkomsterna till 125 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 131,07 milj. kr.
för budgetåret 1978/79.
RRV
beräknar inkomsterna på titeln expeditionsavgifter till 125 000 000 kr. för
budgetåret 1977/78 och 131 070 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Avgifter
för utrikesförvaltningens expörtfrämjande åtgärder. 1 budgetpropositionen
beräknades inkomsterna på denna titel till 100 000 kr. för budgetåret 1977/78
och till 200 000 kr. för budgetåret 1978/79. Utrikesdepartementet beräknar nu
inkomsterna på titeln till 224 000 kr. och 120 000 kr. under budgetåren 1977/78
resp.. 1978/79. Beräkningarna avser endast försöksäret 1978.
RRV ansluter sig till
utrikesdepartementets beräkning. Inkomsterna på titeln avgifter för
utrikesförvaltningens exportfrämjande åtgärder beräknas till 224 000 kr. för
budgetåret 1977/78 och 120 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Ersättning
för administrationskostnader avseende bidragsförskott. Den
1 oktober 1977 fördes
administrationen av bidragsförskott över från kommunerna till
försäkringskassorna. För att täcka administrationskostnaderna efter
omläggningen betalar kommunerna ersättning till staten med 5 % av
nettokostnaderna för utgående bidragsförskott. Underlag för RRVs beräkningar
har inhämtats från riksförsäkringsverket. Ersättningen beräknas uppgå till 22,5
milj. kr. för budgetåret 1977/78 och til! 29,75 milj. kr. för budgetåret
1978/79. Inkomsterna redovisas under budgetåret 1977/78 under inkomsttiteln övriga
diverse inkomster. RRV föreslår att en särskild titel införs benämnd ersättning
för administrationskostnader avseende bidragsförskott och att den beräknas tiU
29 750 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Inkomster
vid den statliga läkemedelskontrollen. 1 budgetpropositionen uppfördes denna
titel med 20 297 000 kr. för budgetåret 1977/78 och med 24 664 000 kr. för
budgetåret 1978/79. Socialstyrelsen har nu räknat ned inkomsterna för
budgetåret 1977/78 med 330 000 kr., vilket beror på att årsavgiften och registreringsavgiften
höjdes den 1 januari 1978 till 7 600 kr. resp. 11 300 kr. mot beräknat 7 700
kr. resp. 11600 kr. För budgetåret 1978/79 har socialstyrelsen justerat upp
inkomsterna med 1 559 000 kr. Socialstyrelsen räknar med att höja avgifterna
för
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
36
opaginerad Kontrollera mot PDF
att
få fuU kostnadstäckning. Dessutom togs i höstberäkningen ingen hänsyn till de
nya avgifterna den 1 januari 1978 för kontroU av naturmedel (600 kr./preparat)
och kontroll av diabetestester (3 500 kr./ test).
RRV
ansluter sig tUl socialstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln inkomster
vid den statiiga läkemedelskontroUen beräknas tiU 19 967 000 kr. för budgetåret
1977/78 och 26 223 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Inkomster
vid karolinska sjukhuset. 1 december beräknades inkomsterna på titeln till
385,2 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och 420,7 ntilj. kr. för budgetåret
1978/79. Direktionen för karolinska sjukhuset beräknar nu inkomsterna till
380,2 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 419,4 milj. kr. för budgetåret
1978/79. Beräkningarna av de olika inkomsterna som redovisas på denna titel
framgår nedan. Som jämförelse har medtagits förändringar från
budgetpropositionen (milj. kr.).
1977/78
1978/79
Enligt
Ökning
Enligt
Ökning
marsbe-
(+)
marsbe-
(+)
räkningen
Minskn. (-)
jämfört med budgetpropositionen
räkningen
Minskn.
(-)
jämfört med budgetpropositionen
Driftbidrag
från
Stockholms
läns
landsting
270,2
-9,0
298,2
-9,0
Landstingets
bidrag
till
investeringar
9,0
±0
9,0
±0
Inkomster
för öppen
och
sluten vård i
övrigt
94,2
+ 3,6
105,3
+ 7,2
Övriga
ersättningar
6,8
+ 0,4
6,9
+ 0,5
Summa
380,2
-5,0
419,4
-1,3
Förändringarna
meUan beräkningarna beror på att ersättningen frän Stockholms läns landsting
beräknas minska med 9 mUj. kr. för budgetåren 1977/78 och 1978/79 på grund av
minskat antal vårddagar. Dessutom höjdes avgifterna den 1 januari 1978 för
sluten vård för patienter, som bor i annan del av riket än Stockholms läns
landstingskommun. Avgiftshöjningen beräknas öka inkomsterna för budgetåren
1977/78 och 1978/79 med 3,6 resp. 7,2 milj. kr.
RRV
ansluter sig tUl karolinska sjukhusets beräkning. Inkomsterna på titeln
inkomster vid karolinska sjukhuset beräknas till 380 200 000 kr. för budgetåret
1977/78 och 419 400 000 kr. för budgetåret 1978/79.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
37
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomster
vid arbetarskyddsstyrelsen. I budgetpropositionen uppfördes denna titel med
7,62 milj. kr. för budgetåret 1977/78. I detta belopp ingär medel för forskning
från arbetarskyddsfonden med 4 108 000 kr. Dessa medel väntas förbrukas under
budgetåret 1977/78 eller återföras till fonden, varför RRV beräknar inkomsterna
till 3 512 000 kr. För budgetåret 1978/79 beräknas inkomsterna bli 3,82 milj. kr.
vilket är samma belopp som i budgetpropositionen.
RRV
beräknar inkomsterna på titeln inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen till 3 512
000 kr. för budgetåret 1977/78 och 3 820 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Fyravgifter,
fariedsvaruavgifter. I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 147,5 mUj.
kr. för budgetåret 1977/78 och med 207,0 milj. kr. för budgetåret 1978/79.
Generaltullstyrelsen, som är uppbördsmyndighet, beräknar nu inkomsterna enligt
nedanstående sammanställning. Som jämförelse har medtagits beräkningen som
gjordes i budgetpropositionen (milj. kr.).
1977/78
1978/79 .
Enligt
Ökning
Enligt
Ökning
marsbe-
(+)
marsbe-
( + ).
räkningen
Minskn. (-)
jämfört med budgetpropositionen
räkningcn
Minskn.
(-)
jämfört med budgetpropositionen
Fyravgift
(inkl.
allmän
fyravgift)
92,0
+ 3,0
90,0
±0
Lokal
fyravgift
11,0
+ 3,0
Inrikes
fyravgift
2,0
- 1,0
Summa
fyravgifter
105,0
+ 5,0
90,0
+
0
Avgår
till handels-
flottans
kultur-
ocli
fritidsfond
-7,9
- 0,4
-8,1
- 0,1
Fyravgifter,
netto
97,1
+ 4,6
81,9
- 0,1
Farledsvaruavgift
20,0
-35,0
150,0
+ 25,0
Summa
(117,1)
(-30,4)
(231,9)
( + 24,9)
Summa,
avrundad
117,0
-30,5
232,0
+ 25,0
Under
budgetåret 1977/78 beräknas avgifterna minska med 30,5 milj. kr. i förhållande
till vad som beräknades i budgetpropositionen. Minskningen beror på att
införandet av farledsvaruavgift har framflyttats frän den 1 februari 1978 tiU
den 1 aprU 1978 (SFS 1978: 12). Samtidigt höjdes taxorna med varierande belopp
meUan ca 11 och 21 %. Taxehöjningen förklarar ökningen budgetåret 1978/79 med
25 milj. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 38
RRV
ansluter sig till generaltullstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln
fyravgifter, fariedsvaruavgifter beräknas tUl 117 000 000 kr. för budgetåret
1977/78 och 232 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Lotsavgifter.
I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 31 milj. kr. för budgetåret
1977/78 och med 32 milj. kr. för budgetåret 1978/ 79. Sjöfartsverket har
justerat ned inkomsterna med 2 milj. kr. under vart och ett av budgetåren
1977/78 och 1978/79. Sänkningen beror på att antalet lotsningar sjönk kraftigt
under år 1977 jämfört med år 1976.
RRV ansluter sig tiU
sjöfartsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln lotsavgifter beräknas till 29
000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 31 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Pensionsmedel
ni. ni. 1 budgetpropositionen beräknades inkoriisterna på titeln pensionsmedel
m.m. tUl 984 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 993 milj. kr. för
budgetåret 1978/79.
Med
anledning av ändrade inkomstantaganden och ny information från statens
personalpensionsverk och riksförsäkringsverket har RRV gjort en ny beräkning
över inkomsterna på titeln (se tabeU 12).
RRV beräknar inkomsterna
pä titeln pensionsmedel m. m. till 933 000 000 kr. budgetåret 1977/78 och I 065
000 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Inkomst
av myntning. I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 95 milj. kr. för
budgetåret 1977/78 och med 133 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Nu har
myntverket räknat ned inkomsterna med 45 milj. kr. under budgetåret 1978/79.
Sänkningen beror bl.a. på att 400 000 st 50-kronorsmynt finns outväxlade hos
riksbanken. En inlösning av dessa mynt väntas ske under budgetåret 1978/79.
Dessutom beräknas tUlverkningen av 5-kronorsmynt inte bli lika stor som antogs
i höstas.
RRV ansluter sig tiU
myntverkets beräkning. Inkomsterna på titeln inkomst av myntning beräknas till
95 000 000 kr. för budgetåret 1977/ 78 och 88 000 000 kr. för budgetåret
1978/79.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
39
Tabell 12. Pensionsmedel m. m., milj. kr.
1976/77 Utfall
1977/78 Enl. RRVs mars beräkning
1978/79 Enl. RRVs marsberäkning
Program
1 Inkomster'
1 Lönekostnadspålägg
2 Personalsjukpenningar
m. m.
Summa
4 836
454
5 290
5 740
600
6 340
6 165 650
6 815
Utgifter'
1 152
1 347
1406
1
Socialförsäkringsavgift
till försäkringen för tilläggspension
2
Socialförsäkringsavgift
till
den allmänna sjukförsäkringen
976
1087
1412
3 Allmän
arbetsgivaravgift
480
532
289
4
Socialförsäkringsavgift till
folkpensioneringen
757
1 128
1 221
5
Arbetslöshetsförsäkringsavgift
49
54
59
6
Lönegarantiavgift
2
9
10
7
Delpensionsavgift
15
34
37
8
Arbetsmarknadsutbildningsavgift
49
54
59
9 Vissa
yrkesskadeersättningar
m. m.
15
18
19
10
Ersättning från gruppliv-
försäkring
51
57
65
11
Vuxenutbildningsavgift
18
20
37
12
Arbetarskyddsavgift
16
17
14
13
Barnomsorgsavgift
136
191
14
Avsättningar till framtida
kompletterings pensioner
1 710
1847
1996
Summa
5 290
6 340
6 815
Program
2
Inkomster'
Lönekoslnadspålägg
m. m.
1 230
1460
1 568
Utgifter'
1
Ersättning från grupplivför-
säkring
10
16
19
2
Avsättningar till framtida
kompletteringspensioner
1 220
1444
1 549
Summa
1230
1460
1568
Program
3
Inkomster'
1
Avsättningar till framtida
kompletteringspensioner
2 930
3 291
3 545
2 Vissa
pensionsavgifter
19
20
20
Summa
2 949
3 311
3 565
Utgifter'
1
Personalpensionsförmåner
2 135
2 378
2 500
2
Överskott
814
933
1065
Summa
2 949
3 311
3 565
' Utöver angivna belopp redovisas över denna titel vissa
personalpensionsför-mäner med samma belopp på både inkomst- och utgiftstitlar.
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 40
Diverse
inkomster
Bötesmedel.
Uppbörden på titeln bötesmedel beräknas för budgetåret 1977/78 till 91,4 milj.
kr. och för budgetåret 1978/79 tUl 92,5 milj. kr. Detta är en ökning jämfört
med höstens beräkning på 4,2 rnilj. kr. och 6,0 milj. kr. för budgetåren
1977/78 resp. 1978/79. Ökningen beror på att rikspolisstyrelsen har reviderat
beräkningen från i höstas.
RRV
beräknar titeln bötesmedel till 91 425 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 92
450 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Totalisatormedel.
Riksskatteverket beräknar inkomsterna på titeln totalisatormedel till 149,8
milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 175,0 milj. kr. för budgetåret
1978/79.
RRV
ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln
totalisatormedel beräknas tiU 149 800 000 kr. för budgetåret 1977/ 78 och 175
000 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Tipsmedel.
I skrivelse tiU RRV den 3 mars 1978 skriver AB Tipstjänst att under
förutsättning att riksdagen bifaller regeringens proposition om en
radprishöjning från 50 öre till 60 öre från omkring 1 maj, samtidigt som radskatten
slopas, så beräknas inkomsterna tiU 403,0 milj. kr. och 414,2 milj. kr. för
budgetåren 1977/78 resp. 1978/79. Detta är en höjning med 2,1 milj. kr. och
13,3 milj. kr. jämfört med budgetpropositionen.
RRV
ansluter sig till AB Tipstjänsts beräkning. Inkomsterna på titeln tipsmedel
beräknas tiU 402 991000 kr. för budgetåret 1977/78 och 414 162 000 kr. för
budgetåret 1978/79.
Lotterimedd.
I skrivelse tUl RRV den 28 februari 1978 skriver Svenska Penninglotteriet AB
att man beräknar kunna tillföra inkomsttiteln Lotterimedél 284,8 milj. kr. för
budgetåret 1977/78 och 313,3 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Det är en ökning
på ca 11 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och en ökning på ca 13 milj. kr. för
budgetåret 1978/79 jämfört med budgetpropositionen.
RRV
ansluter sig till Svenska Penninglotteriets ABs beräkning. Inkomsterna på
titeln lotterimedel beräknas till 284 820 000 kr. för budgettåret 1977/78 och
313 300 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Räntor
och amorteringar på energispariån. RRV föreslår att inkomsterna från räntor
oeh amorteringar på energispariån budgetåret 1978/79 upptas som en egen
inkomsttitel under diverse inkomster benäihnd räntor och amorteringar på
energispariån. Tidigare har dessa inkomster redovisats under titeln övriga
diverse inkomster. Eftersom inkomsterna väntas växa till betydande belopp är
det lämpligt att de särredovisas
Bil.
3 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 41
under
en egen titel. Utbetalningarna för energisparlånen sker över anslaget 13 B XI: Vissa energibesparande åtgärder.
Bostadsstyrelsen
har beräknat inkomsterna till 67,0 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till
118,5 milj. kr. för 1978/79. Inkomsterna fördelar sig enligt följande uttryckta
i tusental kr.:
Räntor Amorteringar
Summa
1977/78 30
027 36 994 67 021
1978/79 52
600 65 900 118 500
RRV
ansluter sig till bostadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln räntor och
amorteringar på energispariån beräknas till 118 500 000 kr. för budgetåret
1978/79.
Övriga
diverse inkomster. På denna inkomsttitel redovisades för budgetåret 1976/77
ett utfall på 174,3 milj. kr.
I
budgetpropositionen redovisades ersättningen från kommuneriia för statens
administrationskostnader av bidragsförskotten som inkomster under övriga
diverse inkomster. Dessa har nu räknats ned med 3 mUj. kr. för budgetåret
1977/78. RRV har föreslagit ovan att ersättning för administrationskostnader
avseende bidragsförskotten upptas under egen inkomsttitel under Uppbörd i
statens verksamhet budgetåret 1978/ 79. Av denna anledning reduceras inkomsterna
på titeln övriga diverse inkomster med 33,4 milj. kr. för budgetåret 1978/79.
Även räntor och amorteringar på energispariån har av RRV föreslagits att bU
redovisade på egen inkomsttitel budgetåret 1978/79. Inkomsterna reduceras
därför med 118,5 milj. kr. för budgetåret 1978/79 jämfört med i budgetpropositionen.
Inkomsttiteln
har i likhet rried i budgetpropositionen påförts de inkomster, 4,3 milj. kr.,
som omläggningen av kartförsäljningen hos.lantmäteriet väntas innebära. .
Med
hänsyn tagen tUl ovanstående beräknar RRV inkomsterna på titeln övriga diverse
inkomster tUl 241 500 000 kr. för budgetåret 1977/ 78 och 101 500 000 kr, för
budgetåret 1978/79.
B
Inkomster av statens kapitalfonder
Slatens
affärsverksfonder
De
statliga affärsverken redovisar i.skrivelser till RRV de beräknade inkomsterna
för statens affärsverksfonder. Enligt en av RRV upprättad promemoria som
skickats till samtliga affärsverk har RRV anmodat dem att följa en enhetiig
linje i sina prognoser. I: promemorian anges bl.a. att den bedömning av den
ekonomiska utvecldingeri som redö-
4
Riksdagen 1977178. 1 saml Nr 150. Bilaga 2. Bil 3
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 42
visades
i den preliminära nationalbudgeten bör tjäna som vägledning för beräkningarna.
Postverket.
I sin inkomstberäkning i november 1977 beräknade postverket inleverera 32
milj. kr. budgetåret 1977/78 och 38 milj. kr. budgetåret 1978/79. I skrivelse
tUl RRV beräknar postverket i likhet med decemberberäkningen att inleverera 32
milj. kr. budgetåret 1977/ 78 och 38 milj. kr. 1978/79. I skrivelsen anförs
följande:
För
budgetåren 1977/78 och 1978/79 räknar Postverket fortfarande med att efter
erforderliga intäktsförstärkningar kunna redovisa ett överskott på 32
respektive 40 Mkr., vilket motsvarar normal förräntning av det disponerade
statskapitalet. Intäkts- och kostnadsnivåerna har dock ändrats något för båda
åren jämfört med höstberäkningen.
Postverket
räknar nu med en volymökning för de totala portointäkterna med omkring 2 %
under såväl innevarande som nästa budgetår.
Personalkostnaderna
är praktiskt taget oförändrade jämfört med föregående beräkning.
Sakkostnaderna
beräknas öka nägot mer än i föregående beräkning eller med 16 respektive 17 %.
Beräkningarna
bygger också pä att Postverkets förslag till höjningar av porton och
tidningsavgifter beviljas samt att erforderliga medel frän konsolideringsfonden
fär utnyttjas under båda budgetåren.
RRV
ansluter sig tiU postverkets beräkning. Inkomsterna på titeln postverkets fond
beräknas tiU 32 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 38 000 000 kr. för
budgetåret 1978/79.
Televerket
Denna titel uppfördes i budgetpropositionen med 125 milj. kr. för budgetåret
1977/78 och med 140 milj. kr. för 1978/79. I skrivelse tUl RRV beräknar
televerket att inleverera 130 milj. kr. budgetåret 1977/78 och 127 milj. kr.
1978/79. I skrivelse anförs följande:
Beräkningarna
bygger på inom teleområden m. fl. enskilda organisationsenheter budgeterade
(realistiska) intäkter och kostnader för den aktueUa perioden.
Som
grund för beräkningen av intäkterna ligger en prognoserad trafikökning
avseende telefonsamtal om ca 3,5 % under 1977/78 och ca 3 % under 1978/79. En
höjning av samtalsmarkeringsavgiften under budgetåret 1978/79 har förutsatts
vid intäktsberäkningen.
Den
planerade taxehöjningen beräknas ge televerket ett nettotillskott på ca 80
milj. kr.
RRV
ansluter sig tiU televerkets beräkningar. Inkomsterna på titeln televerkets
fond beräknas tiU 130 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 127 000 000 kr.
för budgetåret 1978/79.
Statens
järnvägar. I budgetpropositionen uppfördes denna titel formellt med 1 000 kr.
för budgetåret 1977/78 och med 1 000 kr. för
Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 43
1978/79.
I skrivelse till RRV anger statens järnvägar att någon inleverans inte kommer
att ske vare sig för budgetåret 1977/78 eller 1978/ 79.1 skrivelsen anförs
följande:
Intäktsberäkningarna
ger nu ändrat resultat bl. a. till följd av en i novemberprognosen ej förutsedd
höjning av järnvägstaxorna 1978-02-01. Den nya taxenivån har antagits gälla
även under budgetåret 1978/79. Vissa volymjusteringar har dessutom gjorts på
grundval av utvecklingen under loppet av innevarande budgetår samt bedömningar
av konjunkturutsikterna enligt den preUminära nationalbudgeten m. m. Revideringen
har inneburit uppjusteringar av persontrafikens intäkter, medan godstrafikens
sänkts.
Ersättningen
för drift av olönsamma järnvägslinjer m. m. har för budgetåren 1977/78 och
1978/79 upptagits till 650 resp. 752 milj. kr. Det senare beloppet inkluderar
av SJ begärt tilläggsanslag om 37 milj. kr. för olönsam regional busstrafik som
saknar motsvarighet hos konkurrerande transportföretag.
Kostnaderna
har beräknats med beaktande av föreliggande rationaliseringsplaner.
Beräkningarna bygger på samma antaganden om löne-och sakkostnadsnivåns
utveckling som i novemberprognosen. Hänsyn har tagits till såväl beslutade som
av regeringen föreslagna ändringar av arbetsgivaravgifterna.
Varken
under 1977/78 eller under 1978/79 kan någon inleverans påräknas från SJ.
Den
beräknade räntan på statskapitalet under 1977/78 och 1978/79 uppgår till 171
resp. 186 milj. kr.
RRV
har i sin inkomstberäkning gjort följande justering.
Ersättning
för drift av olönsamma järnvägslinjer har dragits ned med 37 milj. kr. för budgetåret
1978/79. Beloppet är hänförUgt till sädan verksamhet som statens järnvägar
regelbundet begärt men inte erhållit anslag för.
RRV
beräknar inkomsterna på titeln statens järnvägars fond till formeUt 1 000 kr.
för vart och ett av budgetåren 1977/78 och 1978/79.
Luftfartsverket.
Denna titel uppfördes i budgetpropositionen med 46,3 milj. kr. för budgetåret
1977/78 och med 24 milj. kr. för 1978/79. I skrivelse till RRV har
luftfartsverket beräknat inleveranserna tUl 38,7 milj. kr. för budgetåret
1977/78 och tUl 21,7 mUj. kr. för 1978/79. I skrivelsen anförs följande:
Intäkterna
för 1977/78 har beräknats till 450,9 milj. kr. Detta är 2,9 milj. kr. lägre än
i verkets driftbudget. Intäkterna inkluderar en extraordinär post om 23,2 milj.
kr., varav 9 milj. kr. avser ersättning för mark och byggnader och 14,2 milj.
kr. avser avskrivningsanslag för bortskrivning av anläggningstillgångar på
Torslanda flygplats. Denna intäkt motsvaras av en lika stor extraordinär
kostnad.
Kostnaderna
för 1977/78 har beräknats tiU 427,6 milj. kr. vilket är 8,2 milj. kr. högre än
i driftbudgeten. Ränteersättningen för kommunala finansieringsbidrag har
därvid reducerats med 14,4 milj. kr. vilket
Prop. 1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 44
likställer kommunalt och statiigt finansieririgskapital
frän förräntnings-synpunkt. Under dessa förutsättningar beräknas överskottet
uppgå till 23,3 milj. kr., vilket är 11,2 milj. kr. lägre än driftbudgeten.
Förräntningen av statiigt och kommunalt finansieringskapital skuUe därmed uppgå
tUl 35 % av full förräntning.
Som grund för intäktsberäkningen 1978/79 har trafikvolymen
uttryckt i antal landningar beräknats öka med 4 % och i antal passagerare med
7 %. Vidare har förutsatts en höjning av trafikavgifterna med i genomsnitt ca
10 %.
Rörelsekostnaderna har för 1978/79 totalt antagits komma
att öka med 11 %, varav ca 3,5 procentenheter förklaras av helårseffekten av
övertagandet av mUitär flygtrafiktjänst. Sociala kostnader har för budgetåret
beräknats efter 34 %.
Avskrivningskostnaderna beräknas bli 80 % högre än för
innevarande budgetår främst till följd av färdigställandet av Landvetter flygplats.
Under angivna förutsättningar beräknas överskottet för
1978/79 komma att uppgå tUl 19,1 milj. kr., vilket skuUe möjliggöra en rätite-ersättning
tUl stat och kommun om 18 % av full ränteersättning.
RRV ansluter sig tiU luftsfartsverkets beräkning.
Inkomsterna på titeln luftfartsverkets fond beräknas tUl 38 700 000 kr. för
budgetåret 1977/78 och 21 700 000 kr. för 1978/79.
Förenade fabriksverken. I budgetpropositionen uppfördes
denna titel med 32,9 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och med 29,6 milj. kr.
för 1978/79. Förenade fabriksverken har i skrivelse tUl RRV beräknat
inleveranserna tUl 26,3 milj. kr. för budgetåret 1977/78 och till 32,8 milj.
kr. för 1978/79. I skrivelsen anförs följande:
Resultaten för 1977/78 oeh 1978/79 förväntas liksom för
1976/77 bli positiva. Beräkningarna för 1977/78 och 1978/79 har gjorts mot
bakgrund av FFV halvsårsbokslut och 1977 års LSP.
I den nya beräkningen för 1977/78 har hela
tvätteriverksamheten medräknats, eftersom avveckling sker först per 1978-06-18
(FFV redovisningsperiod 1977/78:12). I beräkningen har förutsatts att FFV
ersätts för de driftsförlustér som tvätteriverksamheten genererar på andra halvåret
1977/78. Den uppgång av rörelséinläkterna som framgår av den nya beräkningen är
hänförbar tUl Tvättsektorn där rörelseintäkter för hela året medräknats.
För
1977/78 oeh 1978/79 har avskrivningar beräknats kalkylmässigt i enlighet med
FFV instruktion. Avskrivningarna för tvätteriverksamheten har beräknats enligt
bokföringsmässiga principer och uppgår till 4,5 Mkr. för ett halvt år.
Antal heltidsanställda förväntas uppgå tiU ca 8 400, där
tvätteriverksamheten bidrar med ca 2 150 heltidsanställda.
Investeringarna för 1977/78 uppgår till 93,3 Mkr, varav
10,8 Mkr utgör medel för tidigarelagda investeringar frän 1978/79 års investeringsram.
För 1978/79 uppgår investeringsrariien tUl 95,0 Mkr. där 10,8 Mkr. kommer att
utnyttjas redan under budgetåret 1977/78.
Inleveransen för budgetåret 1977/78 är i stor utsträckning
avhängig
Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 45
det
beslut som fattas i riksdagen avseende ersättning för tvätteriverksamheten.
Förenade
fabriksverken beräknar att överskottet för 1977/78 kommer att uppgå till 32,5
milj. kr. vilket motsvarar 8,25 % avkastning på disponerat statskapital.
Fabriksverken anför emeUertid i ovannämnda skrivelse till RRV att inleveransen
för budgetåret 1977/78 i stor utsträckning är avhängig det beslut som skall
fattas av riksdagen under våren 1978 avseende ersättning till fabriksverken för
dess tvätteriverksamhet.
I
enlighet med riksdagens tidigare beslut (prop. 1976/77: 155, NU 1977/78: 11,
rskr 1977/78: 38) kommer 13 av de tvätterier som drivs av förenade
fabriksverken att överlåtas till kommunala huvudmän. För vissa av de 13
tvätterierna kommer de nya huvudmännen att betala sammanlagt 43 860 000 kr.
jämte ränta fr. o. m. den 1 januari 1978 och till dess betalning erläggs. För
övriga tvätterier har staten åtagit sig att i samband med överlåtelsen till de
nya huvudmännen betala sammanlagt 40 930 000 kr. jämte ränta fr. o. m. den 1
januari 1978 och tUl dess betalning erläggs. Ett medelstillskott har för detta
ändamål beviljats av riksdagen (prop. 1977/78:25, bil. 11, NU 1977/78:32, rskr
1977/78: 108).
De
beräknade bokförda värdena på tvätterirörelsens tillgångar i form av mark,
byggnader, maskiner oeh persedlar samt fordringar per 1977-12-31 uppgick tiU
138,6 milj. kr. Dessa har tiU 100 milj. kr. finansierats med
investeringsanslag och till 38,6 milj. kr. med fabriksverkens rörelsemedel.
Den sammanlagda försäljningsintäkten beräknas uppgä till 44,9 milj. kr. inkl.
ränta. Ett nedskrivningsbehov uppkommer därigenom hos förenade fabriksverken
med 93,7 milj. kr.
I
regeringens anmälan till tilläggsbudget 111 tUl statsbudgeten för budgetåret
1977/78 såvitt avser avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster (prop.
1977/78: 125) föreslås att den nedskrivning som är hänförlig till tillgångar
som anskaffats med rörelsemedel belastar fabriksverkens rörelse och att den
nedskrivning som är hänförlig tUl tillgångar som anskaffats med
investeringsmedel täcks genom dels uppskrivning av värdet pä vissa fastigheter
med 15 milj. kr. och dels anlitande av fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster. Fabriksverken kommer härigenom enligt propositionen att
svara för en uppkommen förlust om 38,6 milj. kr. genom ianspråktagande av
disponibla medel inom verket under verksamhetsåren 1977/78. och därefter. Genom
att förlusten täcks av uppkommande överskott bedöms fabriksverken i propositionen
vid utgången av i varje fall verksamhetsåret 1977/78 uppvisa en balanserad
förlust.
Under
förutsättning av riksdagens godkännande av förslagen i prop. 1977/78: 125 i
nämnda avseenden vill RRV framhåUa att fabriksverkens beräkning av överskottet
och inleveranser för budgetåret 1977/78 förutsätter att den del av den
ovannämnda förlusten om 38,6 milj. kr. som ej täcks av vid budgetårets slut
befintiiga disponibla medel balanseras till kommande räkenskapsår.
RRV
ansluter sig till förenade fabriksverkens beräkning. Inkomsterna på titeln
förenade fabriksverkens fond beräknas tiU 26 300 000 kr. för budgetåret 1977/78
och 32 800 000 kr. för 1978/79.
Prop.
1911/18:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 46
Statens
vattenfaUsverk. I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 1 124,6 milj.
kr. för budgetåret 1977/78 och med 1 255 milj. kr. för 1978/79. I skrivelse tiU
RRV har statens vattenfaUsverk i likhet med beräkningen i december räknat med
att inleverera 1 124,6 milj. kr. för 1977/78 och 1 255 milj. kr. för 1978/79. I
skrivelsen anförs följande:
Budgetåret
1977/78
I
vattenfalls förslag till driftstat för innevarande budgetår anmäldes att
redovisade intäkts- och kostnadsberäkningar innefattade vissa osäkerhetsfaktorer.
Såväl försäljningsutvecklingen som utvecklingen av kostnaderna för bränsle i
värmekraftstationer och kostnaderna för tUlfälliga kraftköp,
vattentillrinningen liksom kärnkraftblockens drifttillgänglighet och idrifttagningstidpunkter
m. m. angavs vara av betydelse för det ekonomiska resultatet. Som framgår av
det följande har de förutsättningar, som driftstatens beräkningar byggde på, i
vissa delar förändrats.
Försäljningen
av fast kraft beräknas nu bli ca 3 600 GWh lägre än vad som förutsattes vid
driftstatens upprättande, vilket beräknas medföra en intäktsminskning om ca
175 milj. kr. Som en följd av högre inflationstakt och ökat oljepris beroende
bl. a. pä devalveringen än vad beräkningarna i driftstaten baserades pä, har
index- och energipristilläggen emellertid samtidigt räknats upp med ca 63
milj. kr.
På
grund av den tidigare nämnda svaga belastningsutvecklingen har efterfrågan på
tillskottskraft minskat, varför priset för såväl försäljning som inköp har sjunkit.
Trots ökad volym av den tiUfäUiga kraftförsäljningen med ca 575 GWh beräknas
således intäkterna härav minska med ca 9 milj. kr. beroende på lägre pris.
Transiteringsintäkterna beräknas öka med ca 13 milj. kr.
För
kanalrörelsen förutsattes en lägre trafikutveckling än vid driftstatens
upprättande som beräknas medföra lägre rörelseintäkter om ca 2,8 milj. kr.
Sammantaget
beräknas de totala rörelseintäkterna minska med 110,8 milj. kr.
Kostnaderna
för kraftanskaffningen i den fastställda driftstaten baserades på
förutsättningen om viss kärnkraftproduktion från block 3 i Ringhals. Nu
föreliggande beräkning förutsätter att nämnda produktionstillskott ersattes av
dels andra kraftslag, dels ökade kraftinköp. På grund av tidigare angiven
belastningsminskning beräknas trots detta kostnaderna för bränsle och inköpt
kraft minska med ca 194 milj. kr., huvudsakligen beroende på en lägre
oljebaserad värmekraftproduktion.
Noteras
kan att nettokostnaden för bränsle och inköpt kraft efter avdrag för tiUfällig
kraftförsäljning minskat med 185 milj. kr.
Finansiella
intäkter beräknas öka med 2,4 milj. kr. jämfört med beräkningarna i
driftstaten, huvudsakligen beroende på högre ränteintäkter från dotterbolagen.
Totalt
innebär de nu redovisade beräkningarna lägre intäkter med 108,4 milj. kr.
samtidigt som kostnaderna beräknas minska med 194 milj. kr.
Bil.
3 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 47
Den
reducering av avskrivningarna med 30 milj. kr. som gjordes i samband med
fastställandet av driftstaten har i föreliggande beräkning återförts.
För
kraftverksrörelsen skuUe därmed ett nettoöverskott om 1 153,6 milj. kr.
uppkomma, vilket överstiger förräntningskravet med 58,6 milj. kr. Detta belopp
har i den nya beräkningen upptagits som bokslutsdisposition och avses kunna
användas för att inhämta del av under tidigare år reducerade avskrivningar.
För
Vattenfall totalt redovisas ett nettoöverskott om 1 092,4 milj. kr.
Såsom omnämnts i verkets
skrivelse angäende driftstat för budgetåret 1977/78 har för verket uppstått merkostnader
genom försening av planerad idrifttagning av Ringhals block 3 av orsaker som
verket inte kunnat råda över. För att dessa kostnader inte skall belasta
verkets kunder avser verket att begära nedsättning av förräntningskravet motsvarande
nämnda merkostnader. Beloppet som då erhålles som kompensation kommer härvid
att påverka angivna avskrivningar, överskott Och inleveranser.
Budgetåret
1978/79
Med
hänsyn tiU den osäkerhet som råder beträffande idrifttagnings-tidpunkterna för
såväl block 3 i Ringhals som block 1 i Forsmark samt den framtida
belastningsutvecklingen finner vi ej anledning frångå den i november 1977
lämnade beräkningen. Bland förutsättningarna för denna beräkning ingick att de
nämnda kärnkraftblocken tas i drift under budgetåret. Vidare byggde
beräkningarna pä en inflation om 8 %.
Beräknad
inleverans av överskottsmedel för budgetåret 1977/78 överstiger det redovisade
överskottet med 33 milj. kr. För budgetåret 1978/79 beräknas inleveransen
understiga redovisat överskott med 20 milj. kr.
RRV
ansluter sig till statens vattenfallsverks beräkningar. Inkomsterna på titeln
statens vattenfallsverks fond beräknas tiU 1 124 600 000 kr. för budgetåret
1977/78 och 1 255 000 000 kr. för 1978/79.
Domänverket
Denna titel uppfördes i budgetpropositionen med 59,3 milj. kr. för budgetåret
1977/78 och med 35 milj. kr. för 1978/79. I skrivelse till RRV har domänverket
räknat med att inleverera 50,9 milj. kr. budgetåret 1977/78 oeh 35 milj. kr.
1978/79. I skrivelsen anförs följande:
Rörelseintäkter
Intäkterna
blir för 1977 avsevärt lägre än budgeteret. Försåld virkeskvantitet uppgår
endast till ca 90 % av den planerade. Orsaken är bl. a. svära kUmatiska
förhåUanden i början av året. För stora delar av leveranserna under hösten 1977
har prisuppgörelser ännu inte träffats. Genomsnittliga virkespriser för 1977
beräknas ligga 1520 kr./ m3fub över 1976 års nivå, men något lägre än
budgeterat.
För
1978 beräknas god avsättning finnas för sågtimmer. Vissa svårig-
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
48
opaginerad Kontrollera mot PDF
heter
väntas för massaved i norra Sverige. Total försäljningskvantitet väntas ändock
något överstiga 1977 års. Virkespriserna kommer att sjunka under 1978. I
budgeten har beräknats en sänkning pä ca 15 % för massaved i hela landet och
68 % för timmer i södra Sverige.
1
beräkningarna för 1979 har antagits en återgång till 1977 års prisnivå, och
för timmer dessutom en viss prisökning.
Rörelsekostnader
Den
tyngsta posten, avverkningskostnader, har stigit kraftigt mellan 1976 och 1977,
delvis orsakad av svära snöförhällanden. Trots fortsatt mekanisering och ökat
resursutnyttjande har kostnadsökningarna inte kunnat kompenseras av ökad
produktivitet.
För
1978 har budgeterats en effektivitetsökning genom mekanisering och
rationalisering, som ska kompensera kostnadsökningarna.
Ökning
av lönekostnaderna, inkl. soc. avgifter har budgeterats till 11 % mellan 1977
och 1978.
Rccuitat
Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 193 mkr. och beräknas till
160 mkr. för 1977. För åren 1978 och 1979 pekar budget resp. översiktlig
beräkning pä 50 resp. 40 mkr.
Under
1977 har inleverans till statsverket skett med 54,8 mkr. Inleveransen under
1978 och 1979 beräknas till 51 resp. 35 mkr.
Investeringar
Investeringarna under
åren 19771979 beräknas till följande (mkr.).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skogsmaskiner
och inventarier
93
101
102
Byggnader
m.m.
34
31
24
Markanläggningar
13
18
7 :
Markköp
100
20
55
240
170
188
Större
delen, ca 75 %, av maskininvesteringar är reinvesteringar.
RRV
ansluter sig tUl domänverkets beräkning. Inkomsterna.pä titeln domänverkets
fond beräknas tUl 50 900 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 35 000 000 kr. för
1978/79.
Riksbanksfonden.
I budgetpropositionen beräknades inkomsterna på denna titel till 550 milj. kr.
under budgetåren 1977/78 och 1978/79. Riksbanken beräknar nu inkomsterna på
titeln riksbanksfonden till 650 milj. kr. under vart och ett av budgetåren
1977/78 och 1978/79.
RRV
ansluter sig till riksbankens beräkning. Inkomsterna på titeln riksbanksfonden
beräknas tiU 650 000 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 650 000 000 kr. för
budgetåret 1978/79.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 49
Statens
utlåningsfonder
Lånefonden
för bostadsbyggande. Bostadsstyrelsen beräknar inkomsterna under budgetåret 1977/78
tUl 3 117,6 milj. kr. För budgetåret 1978/79 har bostadsstyrelsen beräknat
inkomsterna på titeln till 3 432 milj. kr. vUket innebär en ökning i
förhållande till beräkningen i budgetpropositionen med 42 milj. kr.
Beräkningarna för flertalet lån med rörlig ränta har grundats på den av
regeringen fastställda räntesatsen på statliga bostadslån m. m. Den är 9,75 %
för år 1977 och 1978 (SFS 1976:869, 1977:993).
RRV ansluter sig till
bostadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln lånefonden för bostadsbyggande
beräknas till 3 117 588 000 kr. för budgetåret 1977/78 och 3 432 000 000 kr.
för budgetåret 1978/79.
Fonden
för låneunderstöd
Arbetsmarluiadsstyrelsens
dcifond. Med hänsyn till utfallet hittills under budgetåret har inkomsterna pä
titeln räknats upp med 30 milj. kr. budgetåret 1977/78. För budgetaret 1978/79
räknas inkomsterna upp med 25 milj. kr.
RRV
beräknar inkomsterna på titeln arbetsmarknadsstyrelsens delfond till 165 000
000 kr. för budgetåret 1977/78 och 175 000 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Diverse
kapitalfonder
Övriga
diverse kapitalfonder. Statens vägverk har reviderat prognosen för statens
vägverks förrådsfond. För budgetåret 1977/78 beräknas inkomsterna uppgä tUl
22,4 milj. kr. vilket innebär en ökning med 1 milj. kr. i förhållande till
beräkningen i budgetpropositionen. Inkomsterna under budgetåret 1978/79
beräknas bli 25,7 milj. kr. Detta är en minskning med 0,1 milj. kr. jämfört med
beräkningen i budgetpropositionen.
RRV
ansluter sig till statens vägverks beräkning. Inkomsterna på titeln diverse
kapUalfonder beräknas till 112 216 000 kr., för budgetåret 1977/78 och 129 136
000 kr. för budgetåret 1978/79.
Beräknad
övrig finansiering
Avskrivningsmedel
inom fonden. Avskrivningsmedel inom fonden (års-avskrivningar) används för
finansiering av investeringar på kapitalbudgeten. RRV har hämtat in ny
uppgifter om avskrivningsmedlens utveckling för de större fonderna. I tabell 13
redovisas beräkningarna för budgetåren 1977/78 och 1978/79.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
50
Tabell 13. Avskrivningsmedel Inom de större fonderna
budgetåren 1977/78 och 1978/79, tusental kr.
1976/77
1977/78
Ökning ( + ) 1978/79
Ökning (+)
Utfall
Enligt
minsk-
Enligt
minsk-
RRVs
ning (
)RRVs
ning (-)
mars be-
jämfört
mars be-
jämfört
räkning
med budget prop.
räkning
med budget prop.
Statens
afTärsverksfonder
Postverket
27 900
23 000
0
23 000
0
Televerket
884 150
890 200
0
1 024 000
+ 6 800
Statens
järnvägar
366 456
65 000
+ 38 000
1
-256 999
Luftfartsverket
27 003
46 300
0
83 200
+ 16 600
Förenade
fabriksverken
33 595
31900
0 .
23 700
- 11 800
Statens
vattenfallsverk
435 101
958 600
+ 88 600
1 315 000
0
Sumnia
Diverse kapitalfonder
Statens vägverks förrådsfond 81 302
1774 205 2 015 000 +126 600 2 468
901 -245 399
91000 + 330 102 200 + 4 040
Televerket har räknat upp avskrivningarna med 154,8 milj.
kr. under budgetåret 1978/79.
Statens järnvägar har räknat upp sina avskrivningar med 38
milj. kr. under budgetåret 1977/78. För budgetåret 1978/79 har avskrivningarna
räknats ned med 314 milj. kr.
RRV beräknar kapUalbudgetens inkomster för budgetåret
1977/78 tiU 2 609 501 000 kr. och 3 121 019 000 kr. för budgetåret 1978/79.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 3 Riksrevisionsverkets
inkomstberäkning 51
Tabellförteckning
1.
Utvecklingen av totalbudgetens
inkomster budgetåret 1976/77, 1977/78 och 1978/79 6
2.
Jämförelse mellan inkomster för
budgetåren 1977/78 och 1978 /79 enligt budgetpropositionen och RRVs
marsberäkning 11
3.
Statligt och kommunalt taxerad
inkomst, fyllnadsinbetalningar, forsknings- och utvecklingsavdrag,
investeringsavdrag samt investeringsbidrag fördelat på företagsstorlek
verksamhetsåren 1976 och 1977 16
4.
Skatt på inkomst och
förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. 17
5.
Skatt på inkomst och
förmögenhet m. m. (exkl. arbetsgivaravgifter) 19
6.
Socialförsäkringsavgift till
folkpensioneringen 23
7.
Socialavgift till barnomsorgen 23
8.
Socialförsäkringsavgift till
sjukförsäkringen och förskott till
de
allmänna försäkringskassorna m. m. 24
9. Avgift
till arbetslöshetsförsäkringen och utbetalningar till de
allmänna försäkringskassorna och de erkända arbetslöshets
kassorna 25
10.
Övriga arbetsgivaravgifter 25
11.
Mervärdeskatt budgetåret
1977/78 30
12.
Pensionsmedel m. m. 39
13.
Avskrivningsmedel inom de
större fonderna budgetåren 1977/
78
och 1978/79 50
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
52
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomster
på driftbudgeten budgetåren 1977/78 och 1978/79 resp. kalenderåren 1977-
Tusental
kronor
-1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
1977/78
Prognos
1978/79
Prognos
1977
Preliminärt
utfall
1978
Prognos
1979
Prognos
Skatter, avgifter, m. m. SKATTER:
SkatI på inkomst, jörmögenhet
och rörelse samt socialjörsäkriitgs-
avgUter:
Skatt på inkomst och förmögenhet
samt
socialförsäkringsavgifter m. m.
45 500
000
47 100
000
42 938
014
44 400
000
50 200
000
Kupongskatt
39 000
38 000
43 456
39 000
39 000
Utskiftningsskatt
och ersättnings-
skatt
3 000
3 000
3 775
3 000
3 000
Skogsvårdsavgi
fter
18 100
18 100
18 103
18 100
18 100
Bevillningsavgifter
för särskilda
förmåner
och rättigheter
2 500
2 500
2 375
2 500
2 500
Arvsskatt
och gåvoskatt
450 000
500 000
429 199
440 000
512 000
Lotterivinstskatt
290 000
320 000
266 058
306 000
330 000
Stämpelskatt
och stämpelavgift
598 500
639 000
595 946
618 750
657 500
Automobilskattemedel:
Bensinskatt
2 100 000
3 290 000
2 041 931
2 650 000
3 457
000
Vägtrafikskatt
2 705 000
3 160 000
2 806 601
2 895 000
3 275
000
Allmän
arbelsgivaravgijt
5 950 000
3 994 000
7 284 277
4 683 000
4 095
003
Tullar
och acciser:
Tullmedel
980 000
1 020 000
1 145 396
930 000
1 070
000
Mervärdeskatt
26 300
000
29 900 000
23 613
138
28 000
000
31 100
000
Särskilda
varuskatter
477 200
489 600
470 180
481 700
495 150
Försäljningsskatt
pä motorfordon
540 000
610 000
694 770
573 000
640 000
Tobaksskatt
2 450 200
2 500 200
2 333 764
2 523 150
2 525
150
Rusdrycksförsäljningsmedel
av
partihandelsbolag
35 000
35 000
41 806
35 000
35 000
Rusdrycksförsäljningsmedel
av
detaljhandelsbolag
50 000
50 000
53 506
50 000
50 000
Skatt på
sprit
3 450 000
3 900 000
3 591 724
3 510 000
3 950
000
Skatt på
vin
720 000
860 000
687 195
738 000
895 000
Skatt på
malt- och läskedrycker
778 000
802 000
872 177
781 200
803 000
Energiskatt
3 996 000
4 146 000
3 811247
4 017 000
4 264
000
Särskild
beredskapsavgift för
oljeprodukter
1
1
25 599
1
1
Särskild
vägtrafikskatt
190 000
0
198 320
190 000
0
Skatt på
annonser och reklam
162 800
169 000
174 630
160 500
183 500
Skatt på
spel
96 000
63 000
95 801
84 200
58 000
Särskild
avgift på svavelhaltigt bränsl
le
11210
4 000
2210
12 000
1 100
Skatt på
charterresor
8 000
95 000
53 000
105 000
Investeringsavgift
1000
7 198
1000
Summa skatter
97 901
511
103 708
401
94 248
396
98 195
101
108 764
001
131070
110 160
129 495
137 290
UPPBÖRD I STATENS VERKSAMHET:
Expeditionsavgifter 125 000
Vattendomstolsavgifter
Inkomster vid kriminalvården
Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och
uppbördsväsendet
3 111
72 780
73 343
72 942
72 788
1 000
1000
1083
1000
1000
2 530
100
4 229
2 530
100
Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
53
opaginerad Kontrollera mot PDF
Budgetär
Kalenderår
1977/78
1978/79
1977
1978
1979
Prognos
Prognos
Preliminärt utfall
Prognos
Prognos
Avgifter
för utrikesförvaltningens
exportfrämjande
åtgärder
224
120
344
Bidrag
till riksförsäkringsverket
och
försäkringsrädet
27 700
29 500
26 368
29 200
30 200
Inkomster
vid den statliga
läkemedelskontrollen
19 967
26 223
15 832
24 841
25 000
Ersättning
för administrations-
kostnader
avseende bidrags-
förskott
--
29 750
14 500
30 900
Inkomster
vid statens rättskemiska
laboratorium
1400
1400
1 319
1400
1400
Inkomster
vid karolinska sjukhuset
380 200
419 400
332 223
387 432
419 400
Inkomster
vid statens vård-
anstalter
för alkoholmissbrukare
201
201
376
201
201
Inkomster
under anslaget kostna-
der för
viss utbildning av
handikappade
53
53
60
53
53
Inkomster
vid arbetarskyddssty-
relsen
3 512
3 820
3 295
3 612
3 820
Inkomster
av arbetsgivaravgifter
till
arbetarskyddsstyrelsen och
yrkesinspektionens
verksamhet
47 300
49 600
44 391
49 600
50 900
Inkomster
vid statens vägverk
700
350
725
525
180
Inkomster
vid slatens trafik-
säkerhetsverk
42 000
44 000
39 039
42 900
48 200
Körkortsavgifter
17 000
17 000
15 852
17 000
18 000
Avgifter
för registrering av
motorfordon
74 900
76 100
73 664
75 300
77 000
Försäljning
av sjökort
3 900
3 900
4 128
3 900
3 950
Fyravgifter,
fariedsvaruavgifter
117 000
232 000
111416
173 900
239 500
Lotsavgifter
29 000
30 000
27 899
29 700
31000
Skeppsmätningsavgifter
1 500
1 700
2 086
1600
1 700
Fartygsinspektionsavgifter
5 360
4 760
4 538
5 060
4 760
Inkomster
vid Sveriges meteoro-
logiska
och hydrologiska institut
36 582
50 488
35 743
43 687
52 491
Inkomster
vid statens geotekniska
institut
. 4 147
.
Ersättning
för visst värderings-
förfarande
40
40
'
40
40
Pensionsmedel
m. m.
933 000
1 065 000
948 282
1 141 000
1 536
000
Inkomst
av myntning
95 000
88 000
148 239
108 000
, . 101
000
Bidrag
till bankinspektionen
8 990
9 030
8 889
9 020
9 100
Bidrag
för revision av
Sparbankerna
1481
1 500
1 481
1 500
15
Bidrag
till försäkringsinspektionen
4 824
5 844
4 801
4 924
5 844
Ersättning
för kilometerräknar-
apparatur
' -
250
.
Avgifter
för granskning av
biograffilm
384
440
403
384
. 440
Inkomster
vid riksantikvarie-
ämbetet
6 045
8 863
Il 563
6 245
8 763
Avgifter
för särskild prövning och
fyllnadsprövning
inom skol-
väsendet
570
600
524
580
602
Inkomster
vid statens maskin-
provningar
955
.
Inkomster
vid lantbruksnämnderna
6 000
6 500
5 538
6 200
6 700
Inkomster
vid statens jordbruks-,
nämnd
1259
1 347
1105
1299
1 377
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
54
opaginerad Kontrollera mot PDF
1911118 Prognos
1978/79
Prognos
1977
Preliminärt
utfall
1978
Prognos
1979
Prognos
Inkomster vid statens utsädeskontroll
Avgifter
för växtskyddsinspektion m. m.
Avgifter
vid köttbesiktning Inkomster vid statens livsmedelsverk
Inkomster
vid statens veterinärmedicinska anstalt Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen
Inkomster vid statens gruvegendom
Inkomster
vid bergsstaten m. in. Inkomster vid patent- och registreringsväsendet
Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register Exekutionsavgifter
Restavgifter
Inkomster vid statens planverk Ersättning för vissa
komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m.
Summa uppbörd i statens verksamhet
DIVERSE INKOMSTER:
Bötesmedel
Totalisatormedel
Tipsmedel
Lotterimedel
Räntor och amorteringar på
energispariån
Övriga diverse inkomster
Summa diverse inkomster
Summa skatter, avgifter m.m.
Il 099
12200
6 477
12 400
11730
3 150 17 200
4 700 17 200
2 970 16 070
3 890 17 200
4 600 17 200
1000
1000
963
1000
1000
8 000
7 800
7 819
8 100
7 900
341
378
252
416
378
20 000 4 200
18 000 4 600
25 100 3 589
23 400 4 300
19 800 4 700
75 520
75 245
67 188
75 140
75 620
5 660
18 525
73 060
900
6 257
19 165
76 070
200
5 391 18 328 79 670
1567
5 910
18 625
74 560
200
6 357
19 465
76 570
200
52 051
50 892
30 893
53 151
51 492
2 358 439
2 706 186
2 330 223
2 687 536
3 217
396
91425 149 800 402 991 284 820
92 450 175 000 414 162 313 300
99 179 145 212 216 776 266 833
92 337 162 000 412 304 296 666
92 642 187 000 433 894 326 332
241 500
118 500 101 500
204 756
51 200 175 000
155 700 105 000
1 170 536
1214 912
932 756
1 189 507
1 300
568
101430
486
107 629
499
97 511
375
102 072
144
113
281965
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomster av statens kapitalfonder
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER:
Postverket
32 000
38 000
28 144
32 000
38 000
Televerket
130 000
127 000
125 000
127 000
129 600
Statens
järnvägar
0
0
0
0
Luftfartsverket
38 700
21 700
20 000
38 700
21700
Förenade
fabriksverken
26 300
32 800
25 378
26 300
32 800
Statens
vattenfallsverk
1 124
600
1 255 000
829 614
1 092 000
1 275
000
Domänverket
50 900
35 000
55 287
50 900
35 000
Summa statens afTärsverksfonder
1 402
500
1 509 500
1 083 423
1 366 900
1 532
100
RIKSBANKSFONDEN
650 000
650 000
550 000
650 000
650 000
STATENS
ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
608 706
739 510
507 582
608 706
739 510
FÖRSVARETS
FASTIGHETS-
FOND
141 901
152 942
129 259
141 901
152 942
STATENS
UTLÅNINGSFONDER
3 264
459
3 551 944
3 046 970
3 418 871
3 715
944
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
55
Budgetår
Kalenderår
1977/78
1978/79
1977
1978
1979
Prognos
Prognos
Preliminärt
utfall
Prognos
Prognos
FONDEN
FÖR LÅNEUNDER-
STÖD
206 024
214 969
178 309
206 024
214 969
FONDEN
FÖR STATENS
AKTIER
79 153
85 324
81272
79 153
85 324
FONDEN
FÖR BEREDSKAPS-
LAGRING
139 211
195 817
102 046
139 211
195 817
STATENS
PENSIONSFONDER:
Folkpensioneringsfonden
74 500
75 000
74 384
Civila
tiänstepensionsfonden
2 700
2 800
2 526
Militära
tiänstepensionsfonden
286
293
277
Allmänna
familjepensionsfonden
8 600
8 900
7 906
Statens
pensionsanstalts
pensionsfond
18 673
19 745
18 124
Pensionsfonden
för vissa riksdagens
verk
56
59
53
Summa statens pensionsfonder
104 815
106 797
103 270
105 115
107 097
DIVERSE
KAPITALFONDER:
Fonden
för kreditgivning till
utlandet
! 617
1228
1 807
Naturvårdsfonden
3 600
4 277
3 300
Övriga
diverse kapitalfonder
106 999
123 631
103 744
Summa diverse kapitalfonder
112 216
129 136
108 851
112 716
129 636
Summa inkomster av statens
kapitalfonder
6 708 985
7 335 939
5 890 982
6 828 597
7 523 339
Tillsammans
108 139
471
114 965
438
103 402
357
108 900
741
120 805
304
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978
opaginerad Kontrollera mot PDF
_____________________________ Bilaga
4
Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för
budgetåret 1978/79
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78: 150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag Bil. 4
Specifikation av inkomstema på driftbudgeten
Bilaga 4
Specifikation
av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1978/79
A Skatter, avgifter, m. m. 1 Skatter:
1 Skatt på inkomst, förmögenhet och
rörelse samt socialförsäkringsavgifter:
a Skatt på inkomst och förmögenhet
47 100 000 000
38 000 000
3 000 000
18 100 000
2 500 000 500 000 000 320 000 000 639 000 000 48 620
600 000
samt socialförsäkringsavgifter m. m. b Kupongskatt
c Utskiftningsskatt och ersättningsskatt d
Skogsvårdsavgifter e Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter f Arvsskatt och gåvoskatt g
Lotterivinstskatt h Stämpelskatt och stämpelavgift
290 000
000 160 000 000
2 Automobilskattemedel:
a Bensinskatt
6 450 000 000 600 000 000
b Vägtrafikskatt
020 000
000
900 000 000
489 600
000
610 000
000
: 500
200 000
35 000 000
50 000 000
I 900
000 000
860 000
000
802 000
000
\ 146 000 000
1000
169 000
000
63 000 000
4 000
000
95 000
000
3
Allmän
arbetsgivaravgift
4
Tullar och
acciser: a Tullmedel
b Mervärdeskatt 2
c Särskilda varuskatter
d Försäljningsskatt på motorfordon
e Tobaksskatt
f Rusdrycksförsäljningsmedel av
partihandelsbolag g Rusdrycksförsäljningsmedel av
detaljhandelsbolag h Skatt på sprit i Skatt på vin
j Skatt på malt- och läskedrycker k Energiskatt
I Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter m Skatt på
annonser och reklam n Skatt på spel
44 643
801000 100 314 401000
o Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle p Reseskatt
II Uppbörd i statens verksamhet:
1
2
3 4 5 6 7 8 9 10
11
12
Expeditionsavgifter 131070 000
Bidrag till kostnader för poUs-, domstols- och
uppbördsväsendet
m. m. 72 780 000
Vattendomstolsavgifter 1 000 000
Inkomster vid kriminalvården 100 000
Avgifter för utrikesförvaltningens exportfrämjande åtgärder 120 000
Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet 29 500 000
Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen 26 223 000
Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium 1 400 000
Inkomster vid karolinska sjukhuset 419 400 000
Inkomster vid statens vårdanstalter för alkohol
missbrukare 201 000
Inkomster under anslaget kostnader för viss
utbildning
av handikappade 53 000
Inkomster
vid arbetarskyddsstyrelsen 3 820 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 150. Bilaga 2. BiL 4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
13
Inkomster av
arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens
verksamhet
14
Inkomster
vid statens vägverk, att tilljöras automobilskattemedlen
15
Inkomster
vid statens trafiksäkerhetsverk, att tilljöras automobUskattemedlen
16
Körkortsavgifter
17
Avgifter för
registrering av motorfordon
18
Försäljning av
sjökort
19
Fyravgifter,
fariedsvaruavgifter
20
Lotsavgifter
21
Skeppsmätningsavgifter
22
Fartygsinspektionsavgifter
23
Inkomster vid
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
24
Ersättning för
visst värderingsförfarande
25
Pensionsmedel
m. m.
26
Inkomst av
myntning
27
Bidrag till
bankinspektionen
28
Bidrag för
revision av sparbankerna
29
Bidrag till
försäkringsinspektionen
30
Avgifter för
granskning av biograffilm
31
Inkomster vid
riksantikvarieämbetet
32
Avgifter för
särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet
33
Inkomster vid
lantbruksnämnderna
34
Inkomster vid
statens jordbruksnämnd
35
Inkomster vid
statens utsädeskontroll
36
Avgifter för
växtskyddsinspektion m. m.
37
Avgifter vid
köttbesiktning
38
Inkomster vid
statens livsmedelsverk
39
Inkomster vid
statens veterinärmedicinska anstalt
40
Avgifter för
statskontroll av krigsmaterieltillverkningen
41
Inkomster av
statens gruvegendom
42
Inkomster vid
bergsstaten m. m.
43
Inkomster vid
patent- och registreringsväsendet
44
Avgifter för
registrering i förenings- m. fl. register
45
Exekutionsavgifter
46
Restavgifter
47
Inkomster vid
statens planverk
48
Ersättning för
vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m.
III Diverse inkomster:
1
Bötesmedel
2
Totalisatormedel
3
Tipsmedel
4
Lotterimedel
5
Räntor och
amorteringar på energispariån
6
övriga diverse
inkomster
49 600 000
350 000
44 000 000
17 000 000
76 100 000
3 900 000
232 000 000
30 000 000
1 700 000
4 760 000
50 488 000
40 000
1 200 000 000
88 000 000
9 030 000
1 500 000
5 844 000
440 000
8 863 000
600 000
6 500 000
1 347 000
12 200 000
4 700 000
17 200 000
1 000 000
7 800 000
378 000
18 000 000
4 600 000
75 245 000
6 257 000
19 165 000
76 070 000
200 000
50 892 000 2 811436 000
92 450 000
175 000 000
414 162 000
313 300 000
118 500 000
101 500 000 1 214 912 000
104 340 749 000
B
Inkomster ar statens kapitalfonder
I Statens affärsverksjonder:
1
Postverket
2
Televerket
3
Statensjärnvägar
4
Luftfartsverket
5
Förenade
fabriksverken
6
Statens
vattenfallsverk
7
Domänverket
38 000 000 127 000 000
21 700 000
32 800 000
1 255 000
000
35 000 000
1 509 500 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
II
Riksbanksjonden
650 000
000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 4 Specifikation
av inkomsterna på driftbudgeten
III Statens
allmänna fastighetsfond:
1
Slottsbyggnadernas delfond
2
Kriminalvårdsstyrelsens
3
Beskickningsfastigheternas
4
Karolinska
sjukhusets
5
Akademiska
sjukhusets
6
Byggnadsstyrelsens
7
Generaltullstyrelsens
IV
Försvarets
fastighetsfond
V
Statens
utläningsjonder:
1
Utrikesförvaltningens
lånefond
2
Biståndsförvaltningens
lånefond
3
Statens
bosättningslånefond
4
Vattenkraftslånefonden
5
Luftfartslånefonden
6
Statens
lånefond för den mindre skeppsfarten
7
Statens
lånefond för universitetsstudier
8
Studiemedelsfonden
9
Lånefonden för
studentkårlokaler
10
Jordbrukets
lagerhusfond
11
Kraftledningslånefonden
12
Egnahemslånefonden
13
Statens
avdikningslånefond
14
Fiskerilånefonden
15
Lånefonden till
främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
16
Skogsväglånefonden
17
Statens
hantverks- och industrilånefond
18
Lånefonden för
bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer
19
Lånefonden för
bostadsbyggande
20
Länefonden för
inventarier i vissa specialbostäder
21
Lånefonden för
kommunala markförvärv
22
Lånefonden för
allmänna samlingslokaler
23
övriga
utlåningsfonder
VI Fonden Jör låneunderstöd:
1
Kammarkollegiets delfond
2
Arbetsmarknadsstyrelsens
"
3
Bostadsstyrelsens "
4
Riksbankens "
5
Riksgäldskontorets "
VII Fonden Jör statens aklier
VIII Fonden Jör beredskapslagring
IX
Slatens
pensionsjonder:
1
Folkpensioneringsfonden
2
Civila
tiänstepensionsfonden
3
Militära
tiänstepensionsfonden
4
Allmänna
familjepensionsfonden
5
Statens
pensionsanstalts pensionsfond
6
Pensionsfonden
för vissa riksdagens verk
X Diverse kapUalJonder:
1
Fonden för
kreditgivning till utlandet
2
Naturvärdsfonden
3
Övriga diverse
kapitalfonder
1000
6 099 000
11 661000
45 363 000
13 836 000
662 387 000
163 000
739 510
000
152 942
000
3 400 000
90 000
12 000 000
220 000
2 410 000
5 500 000
25 000
25 000 000
190 000
13 000
11000
270 000
1 150 000
1 800 000
160 000
45 000
300 000
470 000
3 432
000 000
1 040 000
62 000 000
3 600 000
250 000
3 551
944 000
39 000 000
175 000 000
266 000
3 000
700 000
214 969
000
85 324
000
195 817
000
75 000 000
2 800 000
293 000
8 900 000
19 745 000
59 000
106 797
000
1 228 000
4 277 000
123 631 000
129 136
000
7 335
939 000
Summa kr.
111
676 688 GOD
opaginerad Kontrollera mot PDF
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780279
opaginerad Kontrollera mot PDF
_____________________________ Bilaga
5
Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till
budgetpropositionen för budgetåret 1978/79
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1911118: 150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
Bil.
5 Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen
Bilaga
5
Specifikation
av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret
1978/79
1 OOO-tal
kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ökning
{+}
Minsk
ning (-)
Anslagsrubrik
Beräknat belopp i budgetpropositionen
Slutligt
förslag eller beslut Förändring
Propositio- Anslags-nens eller belopp skrivelsens
opaginerad Kontrollera mot PDF
+
DRIFTBUDGETEN A. Egentliga statsutgifter //.
Justitiedepartementet
Brottsskadenämnden,/ö/'i/aja«.y/a 126
Ersättning för skador på grund av brott,
förslagsanslag 126
Summa
780
780
2 000 +2 000 2
780 -t-2 780
17 260
-1-16 400
+
31
V. Socialdepartementet
900
105
1770
+
870
191 000
105
193 900
+
2 900
176 700 8 250
105 105
181 950 9 450
+ +
5 250
1200
376 850
387 070
+
10 220
860
92
1060
+
200
92 88
15 000 1200
+ +
15 000
1200
Bidrag till anordnande av vårdanstalter och
inackorderingshem m. m., reservationsanslag
Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem
m. rn., förslagsanslag
Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.,
förslagsanslag
Bidrag till organisationer m. m.
Summa
VI. Kommunikationsdepartementet 'Bvmhiårainämnå&n, förslagsanslag Stöd
till lokal och regional kollektiv
persontrafik, förslagsanslag Statens haverikommission,
förslagsanslag
Summa 860
IX. Ulbildningsdeparlementel
Vissa åtgärder inom litteraturområdet,
förslagsanslag 14 612
1 300
99 99
18 500] 1250
50
99
1
-f
1
8 789 60 493
99 91
8 909 76 000
+ +
120 15
507
97
3 800
+
3 800
19 525
97 171
500
24 188
+
. +
500
4 663
04 719
133 148
+
28 429
Litteraturstöd, reservationsanslag Bokhandelsstöd,
förslagsanslag Kreditgarantier till förlag och bokhandel,
förslagsanslag Statens kulturråd:
Förvaltningskostnader,/öc5/a.pra«j/a Sveriges
utbildningsradio aktiebolag Åtgärder för att bevara skrifter och Ijud-
och bildupptagningar Vissa bibliotekskostnader inom
högskolan,
reservationsanslag Nordisk kulturbudget m. m.,
förslagsanslag
Summa
1 Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 150. Bilaga 2. Bil 5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ökning
(+) Minskning (-)
Anslagsrubrik
Beräknat belopp i budgetpropositionen
Sliitligt förslag eller beslut Förändring
Propositio- Anslags-nens eller belopp skrivelsens
nummer
295 000 20 000
131 128
310 000
+
15 000 20 000
280 500
10 800
114 300
111 111 110
353 000
11500
238 500
+ + -t-
72 500
700
124 200
6 129
110
-
6129
44 750
110
46 000.
+
1250
15 000
110
12 000
3 000
4 290
173
__
4 290
129
X. Jordbruksdepartementet
Särskilt stöd till lantbruksföretag m. m.
i vissa glesbygder, förslagsanslag
Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare,
m.m., förslagsanslag 1400
Främjande i allmänhet av fiskerinäringen,
reservationsanslag 1 000
Särskilt omställningsstöd till fiskare, m. m.,
förslagsanslag 3 000
Bidrag till fiskets rationalisering m. m.,
förslagsanslag Prisreglerande åtgärder på fiskets område,
förslagsanslag 45 000
Summa
50 400
XI. Handelsdepartementet
Nordiska ministerrådets allmänna budget,
förslagsanslag 16 092
Summa
16 092
XII. Arbetsmarknadsdepartementet
Bidrag till arbetsmarknadsutbildning 1 421 550
Sysselsättningsskapande åtgärder,
reservationsanslag 1 692 400
Kontant stöd vid arbetslöshet, förslagsanslag 973 300
Tillfälligt sys?,[sättair\%löd,reservationsanslag
Summa 4 087 250
XIV. Industridepartementet
Täckande av förluster vid lånegarantier till
skogsindustrin,/öri/aioni/a.?
Energibesparande åtgärder inom näringslivet
m. m., reservationsanslag Oljeprospektering, reservationsanslag
Styrelsen för teknisk utveckling:
Teknisk forskning och utveckling,
reser vationsanslag
Utrustning, reservationsanslag Energiforskning,
reservationsanslag Grundläggande forskning för energiområdet,
reservationsanslag Bidrag till verksamheten vid Aktiebolaget
Atomenergi, reservationsanslag Energiteknisk forskning och
utveckling
vid Aktiebolaget Atomenergi, reservationsanslag Nordisk
fond för teknologi och industriell
utveckling, reservationsanslag Betalning av ränta och
amortering pä statens
skulder till Statsföretag AB och ett nytt
handelsstålsbolag, reservationsanslag
Summa
790 769
XV. Kommundepartementet
Kronofogdemyndigheterna,/o>5/ajön.y/a 295 281
Summa 295 281 Summa förändringar av egentliga statsutgifter
113
154 112
112 112
173
1301 150/
150 130 150
87
123
-t-
10 000
4 000 2
000
+ +
IOOOO
5 400
3 000
+
3 000
6 000j
25 000
20 000
49 400
1000
28 457
+
12 365
28 457
+
12 365
1 734 550
+ \ +
113 000
200 000
1792 400 + 100 000
1082 300 + 109 000
150 000 + 150 000
4 759 250 -1- 672 000
-I-
104 000 4- 104 000 1 075 001 -I- 284 232
8 205 8
205
303 486 + 303 486 -t-
-H033 631
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 5
Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen
opaginerad Kontrollera mot PDF
ökning
(+)
Minsk
ning (-)
Anslagsrubrik
Beräknat belopp i budgetpropositionen
Slutligt
förslag eller beslut Förändring
Propositio- Anslags-nens eller belopp skrivelsens
nummer
1 917
895
2 265
000
90 000
B. Utgifter för statens kapitalfonder
II. Avskrivningar av nya kapitalinvesteringar Summa förändringar av
utgifter för statens kapitalfonder
Summa förändringar på driftbudgeten
KAPITALBUDGETEN
I. Statens afTärsverksfonder
Televerket
Utbildningsdepartementet: Televisions- och
ljudradioanläggningar Televisions- och radioanläggningar
Industridepartementet:
Statens vattenfallsverk Kraftstationer m. m.
Summa utgiftsförändringar under statens affärsverksfonder
II. Statens allmänna fastighetsfond
Utbildningsdepartementet: Vissa byggnadsarbeten för
Sveriges Radio Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde
Summa utgiftsförändringar under statens allmänna
fastighetsfond
IV. Statens utlåningsfonder
Jordbruksdepartementet: Fiskerilånefonden
Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av
fisk m. m.
Summa utgiftsförändringar under statens utlåningsfonder
V. Fonden för låneunderstöd
Utbildningsdepartementet:
Län för investeringar i bokhandel Bostadsdepartementet:
Lån till experimentbyggande m. m. Industridepartementet:
Lån till processutveckling i Ranstad
Lån till ett nytt handelsstålsbolag för
rekonstruktionsändamäl
Lån till ett nytt handelsstålsbolag för
investeringsändamål
Summa utgiftsförändringar under fonden för låneunderstöd
VII. Fonden för förlag till statsverket
Jordbruksdepartementet:
Lagring av jordbruksprodukter
Summa utgiftsförändringar under fonden för förlag till
statsverket
Summa förändringar på kapitalbudgeten
150
1 902
561
91 116
54 400
-
15 334
-
15 334 4-1018
297
60 2001
-I- 5 800
2 310 000 + 45 000
+ 50 800
91- 106
10 000 + 9 999
30 000 - 60 000
- 50 001
1
112
17 000
+
16 999
1700
112
6 700
+
+
5 000 21999
1400
99
2 400
+
1000
20 000
122
23 500
+
3 500
13 600
124
49 000
+
35 400
87
200 000
+
200 000
87
700 000
+ +
700
000 939 9001
154
35 000 . -t- 35 000
-f 35 000 -t- 997 698
opaginerad Kontrollera mot PDF
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780293
opaginerad Kontrollera mot PDF
_____________________________ Bilaga
6
Förslag tUl investeringsplan och investeringsstater för
budgetåret 1978/79
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag Bil. 6 Förslag till
investeringsplan och investeringsstater
Bilaga
6
Förslag
till investeringsplan för budgetåret 1978/79
opaginerad Kontrollera mot PDF
II III
IV
v
VI
VII
VIII
IX
Statens
affärsverksfonder:
A.
Postverkets fond
85 998 000
B.
Televerkets fond
37 600000
C.
Statens järnvägars fond
700499000
D.
Luftfartsverkets fond
22 198 000
E.
Fabriksverkens fond
59 898 000
F.
Statens vatienfaUsverks fond
901000000
G.
Domänverkets fond
1000
1807194000
Statens
aUmänna fastighetsfond
298
200000
Försvarets
fastighetsfond
106230000
Statens
utiåningsfonder
3 839
014000
Fonden
för låneunderstöd
1429
594000
Fonden
för statens aktier
75
000000
Fonden
för förlag tUl statsverket
49000000
Fonden
för beredskapslagring
79
500000
Diverse
kapitalfonder:
Statens vägverks förrådsfond
4199 000
Sjöfartsverkets fond
16 246000
Statens datamaskinfond
3 500000
Jordfonden
1000
Naturvårdsfonden
4000000
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar
1 062 000
5 608 000 7 678124000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avgår
kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels
förluster 1000000
Övrig
kapitalåterbetalning
19 408 000 20 408 000
7
657 716000
1
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2. Bil 6 Kartong: sid. 4 sista raden:
står 839014000; rättat till 3 839014000.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78: 150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
opaginerad Kontrollera mot PDF
FÖRSLAG
TILL
INVESTERINGSSTATER
FÖR BUDGETÅRET 1978/79
I.
Statens affärsverksfonder A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
från
statsbudgeten 1 000
inom
fonden 23 000 000
övriga kapitalmedel 1 000
Investeringsbemyndigande 85 998
000
109
000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
109 000 000
109 000
000
B.
Televerkets fond
Avskrivningsmedel:
Tele-
Investeringsanslag:
anläggningar
m. m.
Teleanläggningar m. m.
1 007
900 000
från statsbudgeten
6 500 000
Televisions- och
inom fonden
962 800 000
radioanläggningar
60 200
000
Avskrivningsmedel:
Tele-
visions-
och
radioanläggningar
inom fonden
60 200 000
Övriga
kapitalmedel:
Teleanläggningar
m. m.
1000 000
Investeringsbemyndigande:
Teleanläggningar
m. m.
37 600 000 1068 100 000
1068
100 000
C
Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
773 800
000
från statsbudgeten
66 300 000
inom fonden
1000
övriga
kapitalmedel
7 000 000
Investeringsbemyndigande
700 499 000 773 800 000
773 800
000
D.
Luftfartsverkets fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
88 800
000
från statsbudgeten
1000
inom fonden
66 600 000
Övriga
kapitalmedel
1000
Investeringsbemyndigande
22198 000 88 800 000
88
800 000
E.
Fabriksverkens fond
Avskrivn
ingsmedel
Investeringsanslag
83 600
000
från statsbudgeten
1000
inom fonden
23 700 000
övriga
kapitalmedel
1000
Investeringsbemyndigande
59 898 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 6 Förslag till investeringsplan ocb
investeringsstater
opaginerad Kontrollera mot PDF
F.
Statens vatienfaUsverks fond
Avskrivningsmedel
frän statsbudgeten
inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
84 000 000
1315 000
000
10 000 000
901000 000
2 310 000 000
Investeringsanslag
2 310 000 000
2 310 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
G.
Domänverkets fond
Investeringsbemyndigande
Summa in vesteringsbemyndi-ganden för statens affärsverksfonder
1000
1807 194 000
Summa investeringsanslag
1000
opaginerad Kontrollera mot PDF
II. Statens
allmänna fastighetsfond
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten inom fonden övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
363 521 000
102 190
000
1 800 000
298 200
000
765 711000
Summa
investeringsanslag
765 711
000
765 711000
opaginerad Kontrollera mot PDF
III.
Försvarets fastigbetsfond
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
255 070 000 39 500 000 23 000 000
106 230 000
423 800 000
Summa
investeringsanslag
423 800
000
423 800 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
IV. Statens
utlåningsfonder
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utrikesförvaltningens
lånefond
Investeringsbemyndigande
1 400 000
Investeringsanslag
1400 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Biståndsförvaltningens
lånefond
Investeringsbemyndigande
400 000
Investeringsanslag
400 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statens
bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande
35 000 000
Investeringsanslag
35 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
opaginerad Kontrollera mot PDF
1000
8 242 000 8 758 000
17 000 000
Statens
lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande 1 000
Studiemedelsfonden
Avskrivningsmedel från statsbudgeten
1 020 000
000
Länefonden för studentkårlokaler
Investeringsbemyndigande
Lånefonden för byggnadsarbeten vid folkhögskolor
Investeringsbemyndigande 12 000 000
Fiskerilånefonden
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten Investeringsbemyndigande
Investeringsanslag
Investeringsanslag Investeringsanslag
Investeringsanslag Investeringsanslag
1000
1 020 000 000
1000
12 000 000
17 000 000
17 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av
fisk m. m.
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten Investeringsbemyndigande
3 248 000 3 452 000
6 700 000
Investeringsanslag
6 700
000
6 700
000
Statens
fiskredskapslånefond
Investeringsbemyndigande
1000
Investeringsanslag
1000
Lånefonden för lån med uppskjuten ränta
Investeringsbemyndigande 15 000 000
Investeringsanslag
15 000
000
Lånefonden
för bostadsbyggande
Investeringsbemyndigande
3 705
000000
Investerings anslag
3 705
000 000
Lånefonden
för inventarier i visss
fl pr
i
specialbostä-
Investeringsbemyndigande
1000
Investeringsanslag
1000
Lånefonden för kommunala markförvärv Investeringsbemyndigande
50 000 000
Investeringsanslag
50 000
000
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Investeringsbemyndigande 8 000 000
Investeringsanslag
8 000
000
Summa investeringsbemyndiganden för statens
utlåningsfonder
3 839
014 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 6
Förslag till investeringsplan och investeringsstater V. Fonden för
låneunderstöd
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten övriga
kapitalmedel Investeringsbemyndigande
88
775 000
178 010 000
1 429 594 000
1
696 379 000
Summa investeringsanslag 1 696 379 000
1
696 379 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
VI. Fonden för statens aktier
Investeringsbemyndigande 75 000
000
Investeringsanslag
75
000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
VII. Fonden för
förlag till statsverket
opaginerad Kontrollera mot PDF
Övriga kapitalmedel
Investeringsbemyndigande
28 000 000 49 000 000
77 000 000
Investeringsanslag
77 000 000
77 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
VIII. Fonden för
beredskapslagring
Investeringsbemyndigande 79 500
000
Investeringsanslag
79500
000
opaginerad Kontrollera mot PDF
IX. Diverse kapitalfonder
A.
Statens vägverks förrådsfond
Avskrivningsmedel
från
statsbudgeten
inom
fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
1 000
102 200 000
2 000 000
4 199 000
Investeringsanslag
108
400 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
108 400 000
B. Sjöfartsverkets fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
från
statsbudgeten
1000
inom
fonden
50
395 000
Övriga kapitaUnedel
50
000
Investeringsbemyndigande
16
246 000
108
400 000
34 200 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
opaginerad Kontrollera mot PDF
C.
Statens datamaskinfond
Avskrivningsmedel
inom
fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
85 000 000 I 500 000 3 500 000
90 000 000
Summa investeringsanslag
90 000 000
90 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
D.
Jordfonden
Investeringsbemyndigande
I 000
Investeringsanslag
1000
opaginerad Kontrollera mot PDF
E.
Naturvårdsfonden Investeringsbemyndigande
4 000 000
Investeringsanslag
4 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
F.
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden
Investeringsbemyndigande
6 900 000
1 062 000
-1 062 000
6 900 000
Investeringsanslag
6 900 000
6 900 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa investeringsbemyndiganden för diverse kapitalfonder
-5 608 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
1
902 561 000
2
831 648 000 252
363 000
7 678 124 000
12 664 696 000
Summa
investeringsanslag 12 664 696 000
12 664 696 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
NORSTEOTS TRYCICERI STOCKHOLM 1978 7802!1
opaginerad Kontrollera mot PDF
_____________________________ Bilaga?
Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret
1978/79 sedan budgetpropositionen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag Bil. 7 Förändringar
i förslaget till statsbudget
Bilaga 7
FÖRÄNDRINGAR I FÖRSLAGET TILL STATSBUDGET FÖR BUDGETÅRET
1978/79 SEDAN BUDGETPROPOSITIONEN
1 Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 150. BUaga 2. Bil 7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
Totalbudgeten för
Inkomster
A. Skatter, avgifter, m. m.: .
I. Skatter
II. Uppbörd i statens verksamhet III. Diverse inkomster
Summa
B. Inkomster av statens kapUalfonder:
I. Statens affärsverksfonder
II. Riksbanksfonden
III. Statens aUmänna fastighetsfond
IV. Försvarets fastighetsfond V.
Statens utlåningsfonder
VI.
Fonden för
låneunderstöd VII. Fonden för statens aktier VIII. Fonden för beredskapslagring
IX. Statens pensionsfonder
X. Diverse kapitalfonder
Summa
Budget-
Senare
Summa
propositionen
ändringar
Milj.
kr.
Milj.
kr.
Milj. kr.
105
019,4
_
4 705,0
100
314,4
2 613,8
-1-
197,6
2 811,4
1 220,1
5,1
1 214,9
108
853,3
-
4 512,5
104
340,7
1 521,6
12,1
1 509,5
550,0
+
100,0
650,0
739,5
739,5
152,9
152,9
3 509,9
+
42,0
3 551,9
190,0
+
25,0
215,0
85,3
85,3
195,8
195,8
106,8
106,8
129,2
-
0,1
129,1
7 181,1
+
154,8
7 335,9
Underskott
. Beräknad övrig finansiering: I. Avskrivningar och övriga
kapitalmedel inom kapitalfonderna:
2 732,3
610,7
19,4
Statens afTärsverksfonder _ Övriga kapitalfonder II. Övrig kapitaläterbetalning
Summa 3 362,4 Summa 119 396,8
32 195,9 Summa milj. kr. 151 592,7
-
263,0 + 4,0
-
259,0
- 4 616,7
+ 9 648,0
+ 5
031,3
2 469,3
614,7
19,4
3 103,4
114 780,1
41 843,9 156 624,0
Bil.
7 Förändringar i förslaget till statsbudget
budgetåret
1978/79 Utgifter
Budget-
Senare
Summa
propositionen
ändringar
Milj.
kr.
Milj.
kr.
Mil.
j.kr.
A.
Utgiflsanslag:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna
17,8
17,8
II. Justitiedepartementet
5 089,8
+
2,8
5 092,6
III. Utrikesdepartementet
4 391,1
4 391,1
IV. Försvarsdepartementet
13 952,5
13 952,5
V. Socialdepartementet
41 623,1
+
10,2
41 633,4
VI. Kommunikationsdepartementet
8 149,2
+
16,4
8 165,6
VII. Ekonomidepartementet
399,3
399,3
VIII. Budgetdepartementet
9 279,4
9 279,4
IX. Utbildningsdepartementet
19 097,8
14,8
19 083,0
X. Jordbruksdepartementet
5 657,3
+
56,0
5 713,3
XI. Handelsdepartementet
1 136,8
+
12,4
1 149,1
XII. Arbetsmarknadsdepartementet
6 997,6
+
672,0
7 669,6
XIII. Bostadsdepartementet
10 478,5
+
3,5
10 482,0
XIV. Industridepartementet
5 144,3
+ 1264,6
6 408,9
XV. Kommundepartementet
2 032,6
+
8,2
2 040,8
XVI. Oförutsedda utgifter
8 000,0
8 000,0
XVII.
Riksdagen och dess verk
245,5
245,5
XVIII.
Riksgäldsfonden
9 600,0
9 600,0
Summa
151 292,7
-1-2 031,3
153
324,0
B. Beräknad övrig medelsförbrukning:
I. Minskning av anslagsbehåll
ningar -f 3 000,0 3 000,0
II. Ökad disposition av rörliga
krediter
300,0
300,0
Summa
300,0
-1-3 000,0
3 300,0
Summa
milj. kr.
151
592,7
+ 5 031,3
156
624,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
Driftbudgeten
för
Inkomster
A. Skatter, avgifter, m. m.:
I. Skatter
II. Uppbörd i statens verksamhet III. Diverse inkomster
Summa
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfohder
II. Riksbanksfonden
III. Statens allmänna fastighetsfond
IV. Försvarets fastighetsfond
V. Statens utlåningsfonder
VI.
Fonden för
låneunderstöd VII. Fonden för statens aktier VIII. Fonden för beredskapslagring
IX. Statens pensionsfonder X. Diverse kapitalfonder
Summa
Budget-
Senare
Summa
propositionen
ändringar
Milj.
kr.
Milj.
kr.
Milj. kr.
105
019,4
-4 705,0
100
314,4
2 613,8
+ 197,6
2 811,4
1 220,1
- 5,1
1 214,9
108
853,3
-4 512,5
104
340,7
1 521,6
- 12,1
1 509,5
550,0
+ 100,0
650,0
739,5
739,5
152,9
152,9
3 509,9
+ 42,0
3 551,9
190,0
+ 25,0
215,0
85,3
85,3
195,8
195,8
106,8
106,8
129,2
- 0,1
129,1
7 181,1
+ 154,8
7 335,9
Summa
inkomster på driftbudgeten 116 034,4
-4
357,7 111676,7
Beräknat
underskott på biidgetregleringen:
Beräknat underskott på
budgetregleringen 23 610,2
Äterföring från budgetutjämnings
fonden av kommunalskattemedel 1 900,0
Summa 25 510,2
Summa milj. kr. 141 544,6
+ 5 426,0 29 036,2
- 50,0 1 850,0
+ 5 376,0 30 886,2
+1018,3 142 562,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 7 Förändringar
i förslaget till statsbudget 5
budgetåret
1978/79
Utgifter
Budget- Senare Summa
propositionen ändringar Milj.
kr.
.; Milj. kr. Milj. kr.
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov-och slottsstaterna 17,8 17,8
II. Justitiedepartementet 5 033,4 +
2,8 5 036,2
III. Utrikesdepartementet 4 368,3 4 368,3
IV. Försvarsdepartementet 13 466,5 13 466,5 V. Socialdepartementet 41473,6 + 10,2 41483,9
VI. Kommunikationsdepartementet 5 997,1 + 16,4 6
013,5
VII. Ekonomidepartementet 399,3 399,3
VIII. Budgetdepartementet 8 744,4 8 744,4
IX. Utbildningsdepartementet 17 920,0 +
28,4 17 948,4
X. Jordbruksdepartementet 5 522,6 - 1,0 5 521,6
XI.
Handelsdepartementet 1027,3 + 12,4 1039,6
XII.
Arbetsmarknadsdepartementet 6
997,6 + 672,0 7 669,6
XIII. Bostadsdepartementet 6 695,5 6 695,5
XIV. Industridepartementet 2 084,1 + 284,2 2
368,3 XV. Kommundepartementet 2 032,6 + 8,2 2 040,8
XVI. Oförutsedda utgifter 8 000,0 8 000,0
XVII. Riksdagen och dess verk 245,5 245,5
Summa 130025,7 +1033,6 131059,3
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Riksgäldsfonden 9 600,0 9 600,0
II. Avskrivningar av nya kapital
investeringar 1 917,9 - 15,3 1902,6
III. Avskrivning av oreglerade
kapitalmedelsförluster 1,0 1,0
Summa 11518,9 - 15,3 11503,6
Summa utgifter på driftbudgeten 141 544,6 +1 018,3 142 562,9
Summa milj. kr. 141544,6 +1018,3 142 562,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
Kapitalbudgeten
för
Inkomster
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lånemedel
Budget- Senare Summa
propositionen
ändringar Milj. kr.
Milj. kr. Milj. kr.
6 385,7 +1272,0 7 657,7
Summa milj. kr. 6 385,7 +1272,0 7 657,7
Bil. 7 Förändringar
i förslaget till statsbudget
budgetåret
1978/79
Utgifter
Budget-
Senare
Summa
propositionen
änd
ringar
Milj.
kr,
Milj.
kr.
Milj.
kr.
I. Statens afFäisverksfonder:
Postverkets fond
86,0
86,0
Televerkets tond
37,6
37,6
Statens järnvägars fond
443,5
+
257,0
700,5
Luftfartsverkets fond
22,2
22,2
Fabriksverkens fond
48,1
T
11,8
59,9
Statens vattenfallsverks fond
856,0
+
45,0
901,0
Domänverkets fond
0,0
0,0
II. Statens allmänna fastighetsfond
318,2
20,0
298,2
III. Försvarets fastighetsfond
106,2
106,2
IV. Statens utlåningsfonder
3 827,7
+
11,3
3 839,0
V. Fonden för låneunderstöd
493,7
+
935,9
1 429,6
VI. Fonden för statens aktier
75,0
75,0
VII.
Fonden för förlag till statsverket
14,0
+
35,0
49,0
VIII.
Fonden för beredskapslagring
79,5
79,5
IX. Diverse kapitalfonder:
Statens vägverks förrådsfond
8,2
4,0
4,2
Sjöfartsverkets fond
-16,2
-16,2
Statens datamaskinfond
3,5
3,5
Jordfonden
0,0
0,0
Naturvårdsfonden
4,0
4,0
Förrädsfonden för ekonomiskt
försvar
-1,1
-1,1
Summa
6 406,1
+ 1272,0
7 678,1
Avgår
kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster
1,0
1,0
Övrig kapitalåterbetalning
19,4
19,4
Summa
20,4
20,4
Summa milj. kr.
6
385,7
+
1272,0
7
657,7
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978
Prop. 1977/78: 150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag Bil. 8
Lagförslag
Bilaga 8
Förslag
till
Lag
om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för
budgetåret 1978/79
Härigenom
föreskrivs att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom.
lagen (1947: 576) om staUig inkomstskatt, skall för budgetåret 1978/79 ingå i
preliminär skatt med 100 procent av grundbeloppet.
1 Jämför 1977: 456.
1 Riksdagen 1977/78. 1 saml Nr 150. Bilaga 2. Bil 8
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
Innehållsförteckning
Reviderat
budgetförslag 1978/79 1
1
Budgetens samhällsekonomiska
bakgrimd 1
2
Statsfinansiella perspektiv på
längre sikt S
3
Det reviderade biidgetförslaget 14
Särskilda
frågor
1 Utnyttjande
av finansfidlmakten 16
2 Totalbudgeten
budgetåren 1977/78 och 1978/79 17
2.1
Totalbudgetens utgiftsanslag 17
2.2
Avskrivning av nya
kapitalinvesteringar för budgetåret
1978/79 19
2.3
Totalbudgetens inkomster 20
2.4
Beräkning av
anslagsbehåUningarnas utveckling 24
2.5
Beräkning av dispositionen av
rörliga krediter 25
2.6
Beräkning av totalbudgeten för
budgetåren 1977/78 och 1978/79 25
Hemställan 27
Bilaga
1: Långtidsbudget för perioden 1978/791982/83
Bilaga
2: Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1977/78
Bilaga
3: Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1978/79
Bilaga
4: Specifikation av inkomstema på driftbudgeten för budgetåret 1978/79
Bilaga
5: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen
för budgetåret 1978/79
Bilaga
6: Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1978/79
Bilaga
7: Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret 1978/79 sedan
budgetpropositionen
Bilaga
8: Lagförslag
1
Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 150. Bilaga 2. InnehäU
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens
prop. 1977/78:150 Bilaga 3
Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1978-04-20
Föredragande: statsrådet Wirtén
Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde
De senaste åren har präglats av den djupaste och mesl
utdragna lågkonjunkturen under efterkrigstiden. Trots detta har arbetslösheten
i vårt land kunnat hållas nere på en internationellt setl myckel låg nivå och
den har legat klart lägre än under den närmast föregående lågkonjunkturen.
Under första kvartalet i år låg arbetslösheten enligt
arbetskraftsundersökningarna på 2.4 %, mot över 3 % vid motsvarande tid åren
1972 och 1973.
Detta förhållande skall ses som ett resultat av de mycket
kraftiga arbetsmarknadspolitiska insatser som under de senaste åren har gjorts
för att hålla tillbaka arbetslösheten. Arbetsmarknadspolitiken har under den
senaste konjunkturnedgången inriktats på att understödja företagens möjligheter
att behålla arbetskraften när efterfrågan har gått ner. I inledningsskedet av
konjunkturdämpningen sattes lagerstöd in. Under år 1977 har stora satsningar
gjorts på utbildning och andra nya åtgärder för att motverka uppsägningar och
permitteringar. Den s.k. 25-kronan kan beräknas ha medfört ett
sysselsättningstillskott på omkring 20 000 personer i genomsnitt under året.
Det tillfälliga sysselsättningsbidraget för lokalt dominerande företag har
under andra halvåret 1977 sysselsatt särskilda arbetsstyrkor på ca 5 000
personer. Även de omfattande tidigareläggningarna av statliga industribeställningar,
bidragen till kommunal upphandling och det s.k. äldrestödet till tekoindustrin
har haft stor betydelse. Tillsammans torde de olika företagsinriktade
åtgärderna i den s.k. första försvarslinjen ha givit en sysselsättningseffekt
på minst 30000 personer räknat som årsgenomsnitt. Dessa insatser har medfört
att de kraftiga sysselsättningsminskningar som skett inom industrin i stor
utsträckning har kunnat genomföras utan direkta uppsägningar. Därigenom har
arbetslösheten bland den redan etablerade arbetskraften också kunnat hållas
nere på en lägre nivå än under den föregående lågkonjunkturen. Under det
första kvartalet år 1978 låg således arbetslösheten inom industrins
arbetslöshetskassor på 2% av medlemsantalet mot ca 2,5% vid motsvarande tid
åren 1972 och 1973.
1 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 150. BU 3
Prop. 1977/78:150 2
Genom att så stora insatser har gjorts för att moiverka
uppsägningar av anställda, har de olika åtgärderna för att ta hand om redan
arbetslösa i större utsträckning än tidigare kunnat inriktas på de
nytillkommande på arbetsmarknaden. 1 slutet av mars sysselsattes i
beredskapsarbete och reguljär arbetsmarknadsutbildning närmare I IOOOO
personer, vilket är 30000 tler än ett år tidigare. Mer än hälften av denna
ökning faller på ungdomar under 25 år. Därmed uppgick antalet ungdomar i
arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbete till närmare 50000 i slutet av
mars år 1978.
Chefen för ekonomidepartementet har tidigare denna dag i
den reviderade finansplanen redovisat beräkningar över industrins
produktionsutveckling. Enligt dessa bedömningar börjar industriproduktionen
stabiliseras, efter en successiv nedgång under tre års tid. För år. 1978 väntas
industriproduktionen totalt sett komma att öka något jämfört med år 1977.
Ökningen förutses komma att ligga på andra halvåret i år. En mer betydande produktionsuppgång
väntas dock ske först under loppet av år 1979. Eftersom stora delar av
industrin fortfarande har betydande kapacitetsöverskott kommer emellertid inte
en produktionsökning alt omedelbart medföra ett större personalbehov.
Produktionsuppgången kommer i stället i första hand att åstadkommas genom att
företagen tar till vara den betydande produktivitetsreserv som f.n. finns inom
industrin. De i den reviderade finansplanen redovisade beräkningarna anger en
fortsatt nedgång av antalet sysselsatta inom industrin under år 1978, även om
minskningen väntas bli mindre omfattande än under de båda föregående åren.
Nedgångstakten kommer successivt att bromsas upp, och
sysselsättningsminskningen väntas upphöra under år 1979.
Det omedelbara behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder
måste naturiigtvis bedömas också med hänsyn till de mer kortsiktiga
indikatorer som föreligger över arbetsmarknadsutvecklingen. Flertalet av de
indikatorer som brukar användas för att beskriva efterfrågan på arbetskraft
inom industrin visar att situationen ännu inte förbättrats jämfört med läget
för ett år sedan. Platstillströmningen från industrin låg under det första
kvartalet i år 15 % lägre än under samma period förra året trots att allmän
platsanmälan mellan dessa perioder införts i Stockholms, Uppsala och Södermanlands
län. Antalet vid förmedlingen kvarstående platser låg under första kvartalet i
år endast på 60% av antalet ett år tidigare. Antalet personer som har berörts
av uppsägningsvarsel inom industrin har hittills i år legat drygt 25% högre än
under motsvarande period förra året. Enligt konjunkturbarometern för industrin
i mars år 1978 uppger närmare en fjärdedel av företagen att det föreligger risk
för driftsinskränkningar under det närmaste halvåret. I länsarbetsnämndemas
rapporter om arbetsmarknadsutsikterna i april år 1978 bekräftas att det sker
en viss återhämtning inom industrin. Nämnderna betonar dock att ett stort
antal varsel om uppsägningar kommer att verkställas under de närmaste månaderna
och att någon minskning av antalet nyanmälda varsel ännu inte skett.
Bil 3
Arbetsmarknadsdepartementet 3
Till följd av den här beskrivna efterfrågeutvecklingen har
arbetslösheten bland industrikassamedlemmar hittills i år legat 50 % högre än
vid samma tid år 1977. Totalt sett har antalet arbetslösa varje månad sedan
mitten av år 1977 legat ca 20000 högre än vid motsvarande månad ett år
tidigare. Den ytterligare ökning som enligt arbetskraftsundersökningen
registrerades i mars 1978 kan ses som ett varningstecken för att den låga
efteifrågan kan få ytterligare genomslag på arbetslöshetssiffrorna.
Även om en mer allmän uppgång i industriproduktionen kan
förväntas under år 1979, visar således de aktuella kortsiktiga
arbetsmarknadsindikatorerna på fortsatt låg arbetskraftsefterfrågan och
fortsatt stor risk för personalinskränkningar inom industrin under återstoden
av år 1978. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har givit uttryck för samma
bedömning av utvecklingen och föreslår som en följd därav en förstärkning av
de arbetsmarknadspolitiska insatserna under andra halvåret 1978.
" AMS
framhåller att förstärkta förmedlingsinsatser fordras för ungdomar och för
personer som berörs av större företagsomställningar. För sådana förstärkta
förmedlingsinsatser krävs enligt AMS såväl personella som tekniska
resursförstärkningar. När det gäller särskilda insatser för ungdomar föreslår
AMS att ungdomar som genomgår arbetsmarknadsutbildning eller särskild kurs i
gymnasieskola skall få utbildningsbidrag med 70 kr per dag oavsett om de
uppfyller villkoren för kontant arbetsmarknadsstöd eller ej. Vidare föreslås
att ungdomar i hela landet under de första sex månaderna av en anställning
skall kunna få flyttningsbidrag i form av resekostnadsersättning för resa
mellan hemoil och tjänstgöringsort. För att främja frivillig personalomsättning
vid företag som har övertalig arbetskraft föreslår AMS att flyttnings- och
utbildningsbidrag skall kunna utgå till samtliga anställda vid sådana företag.
Jag avser att behandla AMS förslag vad avser de delar jag här redogjort för när
ett mer fullständigt material för bedömning föreligger.
När det gäller nuvarande stödformer föreslår AMS
förlängningar av det tillfälliga sysselsättningsbidraget till företag med
dominerande ställning på orten och det tillfälliga sysselsättningsbidraget till
äldre arbetskraft inom teko-industrin. AMS erinrar också om att det nuvarande
bemyndigandet om utbildning i företag för permitteringshotad personal löper ut
den 30 juni 1978. I en särskild skrivelse kommer AMS att ta upp frågan om tidigareläggning
av offentliga byggnadsarbeten.
1 budgetpropositionen (prop. 1977/78:100, bil 15) framhöll
dåvarande chefen för arbetsmarknadsdepartementet att han ville avvakta
utvecklingen på arbetsmarknaden under våren 1978 innan han tog ställning till behovet
av fortsatta särskilda insatser. Mot bakgrund av den utveckling jag här har
redovisat och de synpunkter som AMS har anfört anserjag det vara nödvändigt att
även under andra halvåret 1978 med olika medel stödja sysselsättningen inom
företagen. Den tillfälliga höjningen till 25 kr. per timme av bidraget till
utbildning av permitteringshotad personal och bidraget till
It Riksdagen 1977178. I saml. Nr 150. Bil3
Prop. 1977/78:150 4
utbildning i kombination med nyanställning bör förlängas
att gälla även under andra halvåret 1978. jag anser också att det tillfälliga
sysselsättningsbidraget till vissa företag med dominerande ställning på orten,
det s.k. 75 %-bidraget, bör utgå under andra halvåret 1978. Jag beräknar
medelsbehovet för en föriängning av nuvarande regler för utbildningsbidragen
till 200 milj. kr. och medelsbehovet för en föriängning av det tillfälliga
sysselsättningsbidraget till 100 milj. kr. Anslagen Bidrag till
arbetsmarknadsutbildning resp. Sysselsättningsskapande åtgärder bör räknas upp
med motsvarande belopp.
Det är f.n. för tidigt att avgöra i vilken omfattning
efterfrågan kan behöva stimuleras genom ytteriigare tidigareläggning av
angelägna offentliga beställningar och byggnadsarbeten. Jag avser att lämna
förslag till regeringen om detta när tillräckligt underiag föreligger.
Jag vill också erinra om att regeringen nyligen (prop.
1977/78:164) har lagt fram proposition om åtgärder mot ungdomsarbetslöshet. 1
den propositionen föreslogs att en rad åtgärder skall vidtas under andra halvåret
1978 för att underlätta ungdomens övergång från skola till arbetsliv.
När det gäller det s.k. äldrestödet till tekoindustrin har
riksdagen särskilt bemyndigat regeringen att förlänga stödperioden till
utgången av år 1978. Reglerna fördetta stöd kan emellertid komma att ändras. 1
samband med sina beslut i anledning av regeringens proposition (prop.
1977/78:25, AU 1977/78:19, rskr 1977/78:87) med förslag om bl.a. föriängning av
det s.k. äldrestödet har riksdagen hemställt att regeringen närmare undersöker
frågan om reducerat stöd till företag som vid sidan av tillverkning sysslar med
försäljning av importvaror. Regeringen har givit AMS i uppdrag att utreda
denna fråga. Jag ämnar senare föreslå en förlängning av denna stödform men
vill närmare studera resultatet av AMS utredning innan jag tar ställning till
en eventuell förändring av reglerna.
Även vid
en föriängning av den nuvarande åtgärdsuppsättningen föreligger det emellertid
risk för en stigande arbetslöshet. Den s.k. 25-kronan, som under år 1977 har
utgjort den mest betydelsefulla åtgärden för att stödja sysselsättningen inom
företagen, har under det senaste halvåret minskat i beiydele. Antalet personer
i utbildning med hjälp av detta bidrag ligger f.n. på drygt hälften av det
antal som redovisades vid mitten av förra året. Denna försvagning kan,
åtminstone för industrins del, väntas fortsätta. Det är en följd av att allt
fler företag börjar att få sitt utbildningsbehov fyllt och att det ekonomiska
utrymmet för företagen att anordna utbildning blir mindre ju längre den
nuvarande efterfrågesituationen består. Till detta kommer det förhållandet, att
ju längre den nuvarande låga rekryteringsbenägenheten inom industrin består,
desto större krav kommer att ställas på arbetsmarknadspolitiken i övrigt. En
stor del av de personer som sysselsätts i arbetsmarknadspolitiska åtgärder
skulle i en normal konjunktursituation ha rekryterats till industrin. Den
mycket kraftiga ökningen av åtgärder för framför allt ungdomsgrupperna, som
jag nyss har redovisat.
Bil 3
Arbetsmarknadsdepartementet 5
kommer efter hand att medföra ett ökat utflöde av personer
från arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbete. Därigenom ökar antalet arbetssökande
ytteriigare. Möjligheterna att under andra halvåret 1978 få till stånd en lika
kraftig ökning av anlalet sysselsatta i reguljär arbetsmarknadsutbildning och
beredskapsarbete som den som har skett under vinterhalvåret bedömerjag
emellertid som begränsade.
Mot bakgrund av den här skisserade utvecklingen fmns det
enligt min mening behov av att komplettera nuvarande åtgärdsuppsättning med
tillfälliga åtgärder av en mera offensiv karaktär för att bereda arbete åt
redan arbetslösa eller nytillkommande personer på den reguljära arbetsmarknaden.
Jag redovisar därför i det följande ett förslag till nyrekryteringsbidrag,
vilket har till syfte att förmå företag med förväntningar om en uppgång i
avsättning och produktion att tidigarelägga de nyrekryteringar som kommer att
föranledas av en sådan uppgång. Även AMS har i skrivelse till regeringen i
januari i år aktualiserat tanken på ett bidrag av denna typ.
Redan
tidigare finns flera stödformer där bidrag utgår vid nyanställning av personal.
Det gäller t.ex. det s.k. jämställdhetsbidraget, det regionalpolitiska
sysselsättningsstödet och bidraget för halvskyddad sysselsättning. Den
volymmässiga utvecklingen av dessa stödformer har under den innevarande
lågkonjunkturen varit mycket begränsad. Syftet med dessa stödformer är inte
att åstadkomma tidigareläggningar av planerad sysselsättningsexpansion, utan
snarare att utjämna differenser i konkurrenskraft mellan olika grupper av
arbetssökande eller konkurrensförutsättningar mellan olika regioner. För att
dessa stödformer skall ge en god effekt förutsätts att det i grunden finns en
efterfrågan som kan fördelas på ett från sysselsättningssynpunkt lämpligt
sätt. Den typ av offensivt nyrekryteringsbidrag som nu föreslås syftar, till
skillnad från nu existerande former, till att påverka den totala volymen i
arbetskraftsefterfrågan vid en given tidpunkt. Eftersom avsikten är att
åstadkomma en allmänt ökad efterfrågan bör bidraget också utgå utan någon
begränsning i fråga om sammansättningen av den nyrekryterade personalen. En
begränsning till särskilda målgmpper skulle med stor sannolikhet begränsa
bidragets genomslagskraft, samtidigt som det skulle kunna uppfattas som
diskriminerande mot sådana grupper och enskilda som faller utanför denna avgränsning.
En allmän uppgång i efterfrågan på arbetskraft kommer också de mest utsatta
grupperna till del. Genom en ökad efterfrågan ges arbetsförmedlingen möjligheter
att bättre bistå de arbetssökande som bäst behöver förmedlingens tjänster. Det
är emellertid också viktigt att de redan nu existerande syssel-sättningspliliska
åtgärderna för särskilt utsatta grupper inte urholkas genom introduktionen av
ett nytt bidrag. Ett allmänt nyrekryteringsbidrag måste därför i vissa fall gå
att kombinera med andra bidrag. De närmare formerna för en samordning mellan
olika bidrag bör ankomma på regeringen att avgöra.
Avsikten med det bidrag som nu föreslås är att i förväg inteckna
rekryte-
Prop.
1977/78:150 6
ringseffekterna av en väntad konjunkturuppgång.
Förutsättningarna för ett sådant bidrag föreligger för närvarande främst inom
tillverkningsindustrin. Antalet sysselsatta inom denna näringsgren har minskat
starkt de två senaste åren. En ökad efteifrågan på indthstriprodukter kommer
därför så småningom alt kräva personalökningar. Inom övriga eftetfrågeberoende
näringsgrenar, t.ex. handeln, kommer inte en konjunkturuppgång under den
tidsrymd som nu kan överblickas att som helhet föranleda omfatiande
personalökningar. Med hänsyn till att fömtsättningama för personalökningar
varierar starkt mellan olika företag, och till behovet av att få till stånd en
så betydande personalökning som möjligt, anserjag dock att nyrekryteringsbidraget
bör kunna utgå såväl till tillverkningsindustrin som till varuhandeln och
övriga servicenäringar.
En viktig
utgångspunkt vid konstruktionen av ett bidrag är att det skall vara enkelt att
administrera. Det här föreslagna bidraget kommer att vara av tillfällig
karaktär, och det kan tänkas komma att utnyttjas av ett mycket stort antal
enskilda företag. För att arbetsmarknadsmyndigheterna skall få ökad möjlighet
att i en redan hårt ansträngd arbetssituation administrera ytterligare ett
bidrag med koif introduktionstid, stort potentiellt utnyttjande och krav på snabb
handläggning, måste regler och kontrollrutiner göras så enkla som möjligt. Det
är naturligtvis också viktigt att samhället med ett rekryteringsbidrag inte
särskilt gynnar företag som tillföljd av t.ex. olämplig personalpolitik har en
onormalt hög personalomsättning. Tvärtom bör bidraget medverka till en
ansvarsfull och ambitiös personalpolitik vid de berörda företagen. Med hänsyn
till detta bör bidraget beräknas på den nettoökning av antalet anställda som
ett företag kan uppvisa under bidragsperioden. Samtidigt bör en förutsättning
för att bidrag skall kunna utgå vara att företaget förbinder sig att under
bidragsperioden låta all nyrekryterad personal genomgå visst fastställt
introduktionsprogram. Ramarna för ett sådant minimiprogram och reglerna för
dess tillämpning i det enskilda fallet bör fastställas av AMS efter samråd med
arbetsmarknadsparternas centrala organisationer.
Ett bidrag av den här föreslagna grundkonstruktionen
baseras på enklast tänkbara beräkningsmetod. Samtidigt medför det särskilda
utbildningsvillkoret att företag med redan ambitiösa
personalutbildningsprogram och låg personalomsättning tar på sig mindre extra
utbildningskostnader i jämförelse med företag med lägre ställda ambitioner på
detta område och med hög personalomsättning. Utbildningsvillkoret bör också i
viss mån bidra till att utjämna skillnaden i introduktionskostnader för olika
arbetssökandekategorier och därigenom gynna de minst konkurrensstarka
individerna.
Avsikten med nyrekryteringsbidraget är att förmå företagen
att tidigarelägga personalökningar som ändå skulle komma till stånd inom en
för företaget överblickbar framtid. Eftersom reglerna för bidraget knappast
kan utformas så att det inte utgår för personalökning som skulle komma till
stånd även utan bidrag är det viktigt att bidragsperioden avbryts innan den
spontana efterfrågeökningen får full kraft. Bidragsperioden måste dock ges
Bil 3 Arbetsmarknadsdepartementet 7
en sådan längd att företagen ges tid att planera om sin
rekryteringspolitik.
En anpassning
av bidragsperioden till enskilda branschers eller företags konjunktursiiuation
vore självfallet önskvärd att uppnå. Det föreligger emellertid vid varje
tidpunkt under en konjunkturcykel en betydande spridning vad gäller efterfrågesituationen
mellan såväl olika branscher som mellan företag inom en och samma bransch. Det
är, med hänsyn till det från administrativa utgångspunkter nödvändiga kravet på
enkel handläggning, inte möjligt att åstadkomma en tidsmässig differentiering
av bidraget till enskilda branscher och företag. Bidragsperiodens längd och
dess inplacering måsle därför i stället avgöras med hänsyn dels till det arbelsmark-nadspoliUska
behovet av sysselsättningsskapande åtgärder, dels till den mer allmänna
rekryteringssituationen.
Enligt de bedömningar som nu kan göras kommer, trots att
det redan finns klara indikationer på en ökande orderingång inom industrin, ett
allmänt nyrekryteringsbehov inte att göra sig gällande förrän under loppet av
år 1979. Med hänsyn till detta skulle en bidragsperiod som stimulerade tiui-gareläggning
av rekrytering fram t.o.m. första kvartalet år 1979 kunna motiveras. Somjag
tidigare har framhållit är det i försia hand de nytillträdande grupperna på
arbetsmarknaden som drabbas av den nuvarande låga rekryteringsnivån inom
näringslivet. Detta förhållande blir särskilt markerat i samband med skolårels
slut. Behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomsgrupperna ökar
regelmässigt under tiedje kvartalet när de ungdomar som just slutat skolan
söker sig ut på arbetsmarknaden. Mot denna bakgmnd bör nyrekryteringsbidraget
introduceras i ett så tidigt skede att rekrytering av de ungdomar som i sommar
slutar skolan stimuleras. Jag föreslår därför att bidrag får utgå för
personalökning som genomförs under perioden den Ijuli 1978-den 31 mars 1979.
För att uppnå avsedd effekt med bidragsformen är det viktigt att understryka
att den är av tillfällig karaktär och att bidragsperioden inte avses att
förlängas efter den 31 mars 1979. Ett företag som vill komma i åtnjutande av
bidraget måste alltså förlägga personalökningar före denna tidpunkt.
För att förhindra att bidrag utgår för rent säsongmässiga
eller mycket kortvaiiga personalökningar måste ett minimikrav för
personalökningens varaktighet fastställas. Jag förordar därför att bidrag får
utgå endast för den personalökning som uppnås under bidragsperioden och som bibehålles
den Ijuli 1979.
För att
begränsa möjligheterna för ett företag alt inför bidragsperiodens början
manövrera sig in i ett ur bidragssynpunkt gynnsamt utgångsläge, genom att
minska personalstyrkan fram till denna tidpunkt, bör dessutom ökningen av
personalstyrkan inte få beräknas på ett lägre utgångsvärde än det som gäller
vid månadsskiftet april/maj 1978.
Vid fastställande av bidragets siorlek bör hänsyn tas dels
till önskemålet att uppnå en så hög sysselsättningseffekt som möjligt, dels
till angelägenheten att få denna effekt föriagd så tidigt som möjligt under bidragsperio-
Prop.
1977/78:150 8
den. Det är uppenbart att en låg bidragsnivå måste ge en
mindre sysselsättningseffekt än en hög. För att fylla en verklig funktion
måste bidraget därför ges en relativt generös utformning. Rena
produktionssubventioner är olämpliga såväl av handelspolitiska skäl som med
hänsyn till risken för inhemsk konkurrenssnedvridning. Bidraget bör istället
utgå som en viss del av de kostnader för utbildning m.m. som är förknippade med
en tidigarelagd nyrekrytering. För att tillgodose önskemålet om en snabb
sysselsättningseffekt, bör bidraget differentieras på ett sådant sätt att
personalökning som genomförs i början av bidragsperioden berättigar till en
större täckning av dessa nyrekryteringskostnader än ökning som uppnås mot slutet
av perioden.
Kostnaderna för introduktion av nyanställda beror bl.a. på
det allmänna intioduktionsprogram. som ett företag tillämpar. Av betydelse i
det enskilda fallet är naturligtvis också den tid som en nyanställd
tillbringar i företaget innan han eller hon till fullo kan utnyttjas i den
löpande verksamheten. Företag som kvalificerar sig för bidrag måste på grund av
det föreslagna minimivillkoret för introduktionsutbildning ta på sig större
allmänna utbildningskostnader än andra företag. Vidare kommer företag, som i
enlighet med bidragets syfte rekryterar personal innan detta är ekonomiskt motiverat,
att få en längre period under vilken den nyanställde uppbärfull lön, men inte
till fullo kan användas i verksamheten. Detta innebär att introduktionskostnaderna
för företag som kvalificerar sig för bidraget i genomsnitt blir betydligt störie
än de normala.
Företagens kostnader för introduktion och utbildning av
enskilda nyanställda varierar naturligtvis i mycket stor utsträckning. Av
samma skäl som jag tidigare anfört vad gäller bidragsperiodens tidsmässiga
inplacering, måste emellertid nyrekryteringsbidraget baseras på en förde
berörda näringama gemensam bedömning av dessa koslnader. Några helt aktuella
undersökningar av kostnaderna för nyrekrytering av personal finns inte att
tillgå. Enligt beräkningar som gjordes i svenska undersökningar i början av 1970-lalet,
låg emellertid dessa kostnader för industrin normalt inom intervallet
5000-10000 kr. per nyanställning beräknat i 1970 års lönenivå. Omräknat i 1978
års kostnadsnivå kan dessa kostnader i stort sett beräknas ha fördubblats.
Med hänsyn till att bidraget beräknas på nettoökning av
personalstyrkan medan introduktionskostnaderna belastar all nyrekrytering, och
att bidraget särskilt under periodens första del skall möjliggöra rekrytering
av ungdomar med begränsad yrkeserfarenhet, föreslårjag att bidrag får utgå med
12000 kr. per person för sådan personalökning som uppnås underdel tredje
kvartalet 1978. Jag bedömeratt detta belopp skall möjliggöra en extra introduktionsperiod
på upp till två månader med ungefär samma kompensationsnivå som tillämpas för
75 % - bidraget och 25 - kronan. För ökning som uppnås under fjärde kvartalet
1978 föreslås bidrag utgå med 8000 kr. och för personalökning under första
kvartalet 1979 med 4000 kr. per per-
Prop.
1977/78:150 9
son. Vid beräkning av bidragets storiek skall antalet
anställda omräknas i heltidssysselsatta. Bidraget bör utbetalas vid
kontrollperiodens slut.
Handläggning av det här föreslagna nyrekryteringsbidragel
bör åligga arbetsmarknadsstyrelsen eller, efter styrelsens bemyndigande,
länsarbetsnämnderna. Innan den ansvariga myndigheten beslutar om bidrag bör
företrädare för personalen vid de berörda företagen ha beretts tillfälle att
avge yttrande.
Vad som här angivits är allmänna riktlinjer för ett
nyrekryteringsbidrag. Det bör ankomma på regeringen att lämna närmare
föreskrifter för bidraget. Det åligger också regeringen att besluta om vilka
särskilda informationsinsatser som bör göras vid introduktionen av bidraget.
Kostnaderna för det föreslagna nyrekryteringsbidraget kan
inte exakt anges. Med utgångspunkt från den i den reviderade finansplanen
redovisade sysselsättningsutvecklingen beräknar jag att kostnaderna för
nyrekryteringsbidraget kommer att rymmas inom en ram av 150 milj. kr.
Under
tolfte huvudtiteln har för budgetåret 1978/79 anvisats ett förslagsanslag av
10000000 kr. för stöd till lageruppbyggnad. Anslaget disponeras för statsbidrag
enligt förordningen (1975: 475, omtryckt 1976:1053. ändrad senast 1978:60) om statligt
stöd till lagerökning för lagerhållning under olika perioder t.o.m. den 30
juni 1977 samt för utgifter i samband med statliga lånegarantier enligt samma
förordning. Dessa lånegarantier har två gånger förlängts och kan enligt
riksdagens senaste beslut i frågan (prop. 1977/78:25, AU 1977/78:19, rskr
1977/78:87) gälla till den 30juni 1978. F.n.. kvarstår garantier för ca 25 lån
på sammanlagt ca 120 milj. kr.
Såvitt nu kan bedömas finns risk för att en del av de
företag som har lånegarantier kommer att tvingas hålla kvar överlagren även
efter den I juli 1978. Jag anser att regeringen bör begära riksdagens
bemyndigande att vid behov förlänga garantierna ytterligare till och med den 31
december 1978. Förlängning bör härvid endast komma i fråga för de föietag som
alltjämt har betydande överlager.
Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen att
1.
den tillfälliga
höjningen till 25 kr. per timme av bidraget till utbildning vid påtaglig risk
för permittering och bidraget till utbildning i kombination med nyanställning
skall gälla även under andra halvåret 1978,
2.
det tillfälliga
sysselsättningsbidraget till vissa företag med dominerande ställning på orten
får utgå även under andra halvåret 1978,
3.
godkänna de av
mig förordade riktlinjerna för ett tillfälligt nyrekryteringsbidrag,
4.
bemyndiga
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att förlänga
giltighetstiden för statliga garantier för lageruppbyggnadslån.
Bil 3
Arbetsmarknadsdepartementet 10
5.
till Bidrag lill
arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1978/79 under tolfte huvudtiteln utöver
tidigare anvisat anslag anvisa ytteriigare 200000000 kr.,
6.
till Sysselsättningsskapande
åigärder för budgetåret 1978/79 under tolfte huvudtiteln utöver tidigare
anvisat reservationsanslag anvisa ytteriigare 100000000 kr.,
7.
till
Tillfälligt sysselsätlningsslöd för budgetåret 1978/79 under tolfte huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag på 150000000 kr.
Norstedts Trycken, Stockholm 1978
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
39 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (39)
39 kopplingar i 27 dokument.
- Bet. 1978/79:FiU45 med anledning av i propositionerna 1978/79:125 och 1978/79:150 gjorda framställningar om anslag på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79… s. 1 i texten
- Bet. 1978/79:AU21 med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller Arbetsmarknad m. m. jämte motioner s. 37 i texten
- Bet. 1978/79:FiU10 om inriktningen av den ekonomiska politiken samt åtgärder för att stimulera konsumtion och investeringar s. 47 · s. 53 i texten
- Rskr. 1977/78:366 i texten
- Rskr. 1977/78:367 i texten