om särskilda åtgärder för att främja sysselsättningen under vinterhalvåret 1977/78
15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1977/78:32, om särskilda åtgärder för att främja sysselsättningen under vinterhalvåret 1977/78
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78: 32
Regeringens proposition
1977/78: 32
om särskilda åtgärder för att främja sysselsättningen
under vinterhalvåret 1977/78;
beslutad den 13 oktober 1977
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
PER AHLMARK
Propositionens huvudsakliga innehåU
I propositionen redovisas de arbetsmarknadspolitiska
åtgärder som regeringen anser nödvändiga för att motverka arbetslösheten under
vinterhalvåret 1977/78. Åtgärderna ingår i det stabUiseringspolitiska program
vars huvuddrag regeringen lade fram den 29 augusti 1977.
Utgifterna för de extra åtgärderna på arbetsmarknaden
beräknas till sammanlagt ca två miljarder kr. utöver vad som tidigare har
anvisats för budgetåret 1977/78. Av det beloppet avser 900 milj. kr.
beredskapsarbeten, 450 milj. kr. arbetsmarknadsutbildning, 220 milj. kr.
industribeställningar och 120 milj. kr. en förlängning till den 1 juli 1978 av
det tillfälliga sysselsättningsbidrag som kan utgå under 1977 till vissa industriföretag.
Av medlen för beredskapsarbeten avser högst 300 milj. kr. arbeten på vägar.
I propositionen föreslås att utbUdningsbidragen vid
arbetsmarknadsutbildning höjs med upp tUl fem kr. per dag från den 1 januari
1978. Det tidsbegränsade bemyndigandet för regeringen att medge bidrag med upp
till 25 kr. per timme för utbUdning i företag vid risk för permittering
föreslås förlängt till den 1 juli 1978. Reglerna för detta bidrag föreslås
samtidigt ändrade så att det till 25 kr. förhöjda bidraget kan utgå för upp
till 480 timmars utbUdning om den är yrkesinriktad och annars som f. n. för 160
timmars utbildning. För utbildning därutöver intill sammanlagt högst 960
timmar utgår som f. n. bidrag med 15 kr. per timme. Det bidrag som kan utgå
till företag som utbildar anställda och samtidigt anställer ungdomar som
ersättare föreslås höjt från 19 till 25 kr. per timme från den 1 januari 1978.
1 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 32
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78: 32
Utdrag PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1977-10-13
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Olsson,
Dahlgren, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Wikström, Johansson, Friggebo.
Föredragande: statsrådet Ahlmark
Proposition om särskilda åtgärder för att främja
sysselsättningen under vinterhalvåret 1977/78
Inledning
Regeringen beslöt den 29 augusti 1977 att lägga fram ett stabUiserings-program
för den svenska ekonomin. Programmets syften var att trygga sysselsättningen,
dämpa prisstegringarna, minska underskotten i bytesbalansen och förstärka
industrins konkurrenskraft. Programmet omfattade bl. a. en devalvering av
kronan med tio procent, en stegvis avveckling av den allmänna
arbetsgivaravgiften, överläggningar med arbetsmarknadens parter och ett arbetsmarknadspolitiskt
program med syfte att trygga sysselsättningen under hösten och vintern. Jag
ber nu att få anmäla mina förslag till sådant arbetsmarknadspolitiskt program.
AMS
har i skrivelse den 23 september 1977 redovisat sin
bedömning av arbetsmarknadsutsikterna och behovet av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder inför vinterhalvåret 1977/78.
AktueUa tendenser på arbetsmarknaden
Den utdragna lågkonjunkturen har anför AMS medfört en
fortsatt svag efterfrågan på arbetskraft. Tillströmningen till arbetsförmedlingen
av lediga platser inom tUlverkningsområdet har under de senaste månaderna
dämpats ytterUgare. Detta har medfört ökade sysselsättningsproblem för främst
ungdomar och andra nytillträdande på arbetsmarknaden och för
arbetshandikappade. Samtidigt redovisar många företag alltjämt brist på
yrkesarbetare.
De strukturella problemen har skärpts under det rådande
konjunktur-
Prop.
1977/78: 32 3
läget
i bl. a. järn- och stålindustrin samt textil- och konfektionsindustrin. I dessa
branscher har det skett en kraftig ökning av antalet varsel om personaUnskränkningar
hittills i år. Även inom verkstadsindustrin har betydande nedskärningar av
personalstyrkorna aktualiserats på flera håll. Det totala antalet varsel om
uppsägningar inom industrin ligger för närvarande på en hög nivå. Inte sällan
rör det sig om omfattande uppsägningar i företag som har en dominerande
ställning på den lokala arbetsmarknaden.
För
hösten och vintern finns enhgt AMS bedömning inga påtagliga tecken på en
förbättring av läget. Även om förväntningarna om en ökad orderingång inom olika
delar av industrin infrias torde det dröja innan produktion och sysselsättning
påverkas. Många företag redovisar nämUgen stora inneliggande färdigvarulager
och en betydande överkapacitet. I stället synes risken för friställningar ha
ökat emedan företagens möjUgheter att hålla kvar arbetskraften minskar ju
längre konjunktursvackan dröjer sig kvar. Detta bekräftas av de senaste
månadernas utveckling, vilken kännetecknats bl. a. av en ökad arbetslöshet
inom de industrianställdas arbetslöshetskassor.
Byggnadsverksamheten
har på många håll präglats av en relativt hög aktivitet i början av året. En
kraftig minskning av igångsättningen av nya objekt har emellertid ägt mm.
Framförallt gäller detta bostadsbyggandet. Men även på andra områden har
byggnadsinvesteringarna sjunkit vilket hänger samman med konjunkturutveckUng
och åtstramning på kreditmarknaden. Samtidigt har den investeringsavgift som
infördes i våras verkat återhållande på vissa delar av byggnadsverksamheten.
Nu
finns tendenser till en minskad efterfrågan på byggnadsarbetare, samtidigt som
arbetslösheten inom byggnadskassorna har visat tecken att öka. Om inte kraftfuUa
åtgärder vidtas för att öka igångsättningen av nya projekt, speciellt inom
bostadssektorn, bedömer AMS att det under vinterhalvåret kommer att uppstå
allvarliga sysselsättningsproblem inom branschen. Även andra delar av
näringslivet som är beroende av byggsektorn kommer att påverkas.
AMS
räknar med sysselsättningssvårigheter även inom den privata tjänstesektorn och
varuhandeln. Däremot präglas den offentiiga tjänstesektorn alltjämt av
expansion. Bristen på utbildad personal inom vårdområdet är besvärande. Stora
krav kommer att ställas på utbUdning och arbetsförmedling för att tillgodose
den arbetskraftsefterfrågan som här finns.
För
arbetslöshetens utveckling spelar också utbudet av arbetskraft en väsentlig
roll. Detta utbud kommer sannolikt att öka något även i nuvarande
konjunkturläge. Men det finns även anledning att framhålla de stora flöden som
ständigt äger rum till och från arbetsmarknaden samt mellan olika sektorer. Den
betydande dynamik som trots lågkonjunkturen kännetecknar arbetsmarknaden ger
fortfarande arbetsförmedlingen möj-
Prop. 1977/78: 32 4
ligheter
att med platsförmedlande insatser lösa sysselsättningsproblemen för många
sökande.
De
sysselsättningsproblem som kan väntas under återstoden av innevarande budgetår
blir i huvudsak av sådan karaktär att de bör angripas med arbetsmarknadspolitiska
medel. För att under de närmaste kvartalen kunna hindra en fortsatt väsentlig
ökning av arbetslösheten krävs enligt AMS bedömning en förstärkt beredskap som
gör det möjligt att i utbildning, beredskapsarbeten oeh andra arbetsmarknadspolitiska
åtgärder bereda meningsfull sysselsättning för 30 00050 000 fler personer än
vid motsvarande tidpunkter ett år tidigare. Liksom hittills bör åtgärderna vara
individinriktade, samtidigt som det finns anledning att styra insatserna mot
företag, branscher och regioner som berörs av allvarliga sysselsättningsproblem.
AMS vill också betona nödvändigheten av åtgärder, som främjar den geografiska
och yrkesmässiga rörligheten hos arbetskraften.
Liksom
de ekonomisk-politiska åtgärderna bör även de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna i hög grad inriktas mot att stärka sysselsättningen i industrin. De
bör samtidigt utformas så att de blir tiU gagn för industrin även i ett längre
perspektiv. Således finner styrelsen det angeläget att de åtgärder som nu
vidtas får en sådan inriktning att de långsiktigt tryggar industrins behov av
arbetskraft.
Det
är likaledes viktigt att klara växande arbetsmarknadsproblem för ungdomar och
andra nytillträdande. Även för arbetshandikappade behövs i ett dämpat
konjunkturläge ökade insatser.
A
rbetsförmedling
Förekommande
arbetstillfällen måste tas till vara. Hinder för arbetskraftens rörlighet
måste så långt möjligt undanröjas. En intensifierad satsning på platsförmedlande
åtgärder är nödvändig, särskilt för ungdomar och andra nytillträdande.
Arbetsförmedlingen kommer också att behöva en hög beredskap för insatser vid
driftinskränkningar i företag.
För
att kunna motsvara de ökade kraven under hösten och vintern anser styrelsen det
nödvändigt att ytterligare förstärka personalresurserna vid de mest utsatta
förmedlingskontoren. AMS hemställer därför om medel som möjliggör en tidigareläggning
av anställning av 200 arbets-förmedlingsaspiranter under innevarande budgetår
till en kostnad av 7 milj. kr. Därutöver hemställer styrelsen om regeringens
medgivande att under innevarande budgetår få överskrida den ram som anvisats
för lönekostnader och personalutbildning med 4 142 000 kr.
Arbetsmarknadsutbildning
Under
andra kvartalet i år deltog i genomsnitt ca 100 000 personer i
arbetsmarknadsutbildning, varav mer än hälften i företagsutbildning av permitteringshotad
personal. AMS bedömer att behovet av arbetsmark-
Prop.
1977/78: 32 5
nadsutbildning
kommer att vara mycket stort även under de närmaste kvartalen.
För
närvarande deltar ca 22 000 elever i utbUdning i AMU-kurser, vUket innebär en 80-procentig
beläggning. Det anses praktiskt möjligt att ta in ytterUgare ca 3 000 elever i
utbildning vid AMU-center. Genom förhyrning av tillfäUiga utbildningslokaler
torde ca 3 000 utbildningsplatser kunna tillskapas. Vidare torde köp av
utbildningskapacitet hos företag eller andra utbildningsanordnare kunna ge ca 2
000 platser. Slutligen beräknas ca 4 000 utbildningsplatser kunna beredas
genom s. k. saxad utbildning vid AMU-center.
Ungdomars möjligheter att
gå in på vakanta platser i AMU-kurser kommer troligen att bli mindre under
hösten och vintern i takt med att kapaciteten där tas i anspråk för vuxna. Det
är därför angeläget att söka andra möjligheter att erbjuda en för ungdomarna
lämplig yrkesutbildning. AMS finner förutsättningarna för detta goda. Ledig utbUdnings-kapaeitet
kan nämligen förväntas vara tillgänglig inom ett relativt stort antal företag i
skilda branscher. Fördelen med sådan utbildning är att den sker i reel]
arbetsmiljö i företagen. Inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen bör
kursstyrelsen i varje län kunna upphandla förslagsvis 1-åriga yrkesutbildningar
av olika företag. Kursplanerna bör fastställas av skolöverstyrelsen i nära
samarbete med berörda parter och AMS. TUlsyn av utbildningen bör ägnas särskild
uppmärksamhet och ske genom skolöverstyrelsens försorg och under medverkan av
de fackliga parterna. Arbetsmarknadsutbildning i denna form bör kunna
möjliggöra utbUdning av i genomsnitt ea 4 000 arbetslösa ungdomar i vinter.
Regeringen har den 3
februari 1977 bemyndigat AMS att intill utgången av år 1977 bevilja
utbildningsbidrag till ungdomar under 20 år som inte är berättigade till
kontant arbetsmarknadsstöd eller uppfyller övriga bidragsvillkor enligt
arbetsmarknadskungörelsen. Bemyndigandet gäller för ungdomar som antas tiU vakanta
platser i AMU-center, genomgår kursen Arbetsliv och utbUdning (ALU-kurs) eller
går i kurs på högst 10 veckor inom gymnasieskolan. UtbUdningsbidraget har i samtiiga
dessa fall normalt samma nivå som studiehjälpen, dvs. f. n. 175 kr./mån. Därjämte
utgår särskild engångspremie om 200 eller 400 kr. efter avslutad utbildning.
Arbetslösa ungdomar som har varit arbetslösa minst en månad men i övrigt
uppfyller villkoren för kontant arbetsmarknadsstöd kan få utbUdningsbidrag på
65 kr./dag.
Under budgetåret 1976/77
var det endast ca 1 100 ungdomar som började AMU-kurser med förstnämnda bidrag
på 175 kr./mån. Orsaken är framförallt de aOtför låga bidragen. AMS hemställer
därför att det nuvarande UtbUdningsbidraget om 175 kr./mån. jämte därtill
knutna premier ersätts med utbildningsbidrag om 65 kr./dag för alla ungdomar
som fram till den 30 juni 1978 påbörjar AMU-kurser, kurser i företag, eller kortare
kurser i gymnasieskolan. Samma regler bör dessutom gälla vid en-
Prop. 1977/78: 32 6
oeh tvåterminers introduktionskurser som anordnas för
invandrarungdomar.
Stöd till utbildning av permhteringshotad personal i
företag utgår med 25 kr./tim. under de första 160 timmarna. För utbildning
dämtöver dock högst 800 timmar utgår stöd med 15 kr./tim. Dessa
bidragsbelopp gäller enligt bemyndigandet till utgången av år 1977. Under
första halvåret 1978 gäller bidragsbeloppen 10 kr. resp. 15 kr. per timme.
Höjningen av stödet till 25 kr./tim. i början av år 1977
ledde till en markant ökning av arbetsmarknadsutbildning i företag. Under
första halvåret i år fattade arbetsmarknadsverket beslut om stöd till
utbildning av ca 100 000 anställda. Den utbildning som stötts har haft ett
mångskiftande innehåll. Förutom egentlig yrkesutbildning har den inrymt bl. a.
medbestämmandefrågor, arbetarskydd, miljöfrågor och arbetslivskunskap. AMS har
i sina anvisningar framhållit att även sådana ämnen kan stödjas med "25-kronan".
Emellertid vill AMS nu föreslå att egentiig yrkesutbildning i fortsättningen
får en viss prioritering. Det är viktigt att nu skapa fömtsättningar för
industrin att mera långsiktigt trygga behovet av yrkesutbildad personal. Under
innevarande lågkonjunktur upplever många industriföretag svårigheter att
rekrytera yrkesutbildad arbetskraft. Dessa svårigheter kommer att accentueras
ytterligare i ett förbättrat konjunkturläge.
AMS föreslår att stödet till utbildning av permitteringshotad
personal under första halvåret 1978 fastställs tiO 25 kr./tim. för
yrkesinriktad utbildning under sammanlagt högst 960 timmar per person. För
utbildning i allmänna ämnen bör nu gällande bidrag behållas, dvs. 25 kr./tim.
under de första 160 timmarna och därefter 15 kr./tim. upp till totalt högst 960
timmar.
Kostnaderna för de föreslagna ökningarna av utbildningskapaciteten
vid AMU-kurser med 16 000 platser beräknas för budgetåret uppgå till 175 milj.
kr. Härtill kommer kostnaderna för en förlängd tillämpning av 25-kronan, vUka
kan beräknas tUl 285 milj. kr.
Beredskapsarbeten
I beredskapsarbeten sysselsattes under andra kvartalet i
år i genomsnitt ca 33 000 personer, vUket var något 1 OOO-tal fler än ett år
tidigare. Ungefär hälften var ungdomar under 25 år, av vilka 9 000 återfanns i
kommunala beredskapsarbeten och 3 000 vardera i statiiga praktikarbeten resp.
enskilda beredskapsarbeten.
Under senare år har särskilda insatser gjorts för att
anordna beredskapsarbeten för ungdom. Dessa åtgärder har slagit väl ut. Enligt
en uppföljning hade ungefär hälften av de ungdomar som slutade
beredskapsarbete i januari anställning på den öppna marknaden tre månader
senare. Särskilt hög var denna andel när det gäller de enskilda
beredskapsarbetena.
Genom beslut av regeringen har AMS bemyndigats att intill
den 31 december 1977 dels anordna arbetsmarknadsutbildning i kombination
Prop. 1977/78: 32 7
med beredskapsarbete inom den primär- och
landstingskommunala sektorn, dels anordna tillfälliga praktikplatser hos
statliga myndigheter och verk, dels betala 75 o/o statsbidrag till kommunala
beredskapsarbeten för i första hand ungdomar under 25 år och andra nytillträdande
inom naturvård, landskapsvård samt tjänste- och vårdsektorerna, om den sammanlagda
dagsverkskostnaden uppgår till högst 300 kr. eller i undantagsfall till högst
350 kr., dels anordna enskilda beredskapsarbeten för ungdomar under 20 år
enligt särskilda föreskrifter som meddelats i regeringens beslut den 11 mars
1976.
AMS hemställer att regeringens bemyndiganden med vissa i
det följande berörda förändringar förlängs till halvårsskiftet 1978.
De dagsverksbilliga kommunala beredskapsarbetena bör inte
särskilt inriktas på ungdomar utan stå öppna även för andra arbetslösa. Därmed
skulle också öppnas möjligheter för sysselsättning av arbetshandikappade.
Nuvarande begränsning till vissa typer av arbeten bör också tas bort. Kostnadsgränserna
för de dagsverksbilliga kommunala beredskapsarbetena bör höjas till 350 kr.
eller i undantagsfall till 400 kr. per dagsverke.
Till övriga kommunala beredskapsarbeten utgår f. n.
statsbidrag motsvarande 33 % av kostnaderna. I vissa kommuner tillämpas en
högre bidragsprocent. Med hänsyn tiU dels den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden
inte minst inom byggnads- och anläggningssektorn och dels det begränsade
ekonomiska utrymmet i kommunerna hemställer styrelsen, att statsbidrag till
kommunala beredskapsarbeten generellt skall utgå med 50 % under resten av
budgetåret 1977/78.
AMS förfogar över 1 500 milj. kr. för beredskapsarbeten
under innevarande budgetår (inkl. reserverade medel). Föregående budgetår upparbetades
ca 1 700 milj. kr., vilket gav något mer än 6 miljoner sysselsättningsdagar.
De för innevarande budgetår disponibla medlen beräknas medge omkring 5 miljoner
sysselsättningsdagar. Under tiden november 1976juni 1977 sysselsattes i
genomsnitt 31 000 personer i beredskaps arbeten. Med den utveckling på
arbetsmarknaden som nu kan förutses bör sysselsättningsnivån under samma
månader innevarande budgetår höjas till genomsnittligt närmare 40 000 personer.
Det innebär, att man vissa månader kan ligga inte oväsentiigt över detta tal.
För att kunna uppnå denna sysselsättningseffekt hemställer
styrelsen om ytterligare 900 milj. kr. för beredskapsarbeten. Fördelningen bör
vara Uka på allmänna resp. särskilda beredskapsarbeten. 100 milj. kr. av beloppet
bör få användas för mindre omläggnings- och förbättringsarbeten på statliga
vägar för äldre lokalt bunden arbetskraft i områden med otillräcklig tillgång
på andra objekt.
Särskilda .sysselsättningsbidrag till industriföretag
Regeringen beslutade i maj i år om ett särskilt
sysselsättningsbidrag med 75 % av lönekostnaderna för övertalig personal i
företag med dominerande ställning på den lokala arbetsmarknaden. Bidrag kan
utgå fram
Prop. 1977/78: 32 8
till
årsskiftet 19771978. En förutsättning för sysselsättningsbidrag är att
meddelade varsel om uppsägningar eller permitteringar återkallas och att den
övertaliga arbetsstyrkan sysselsätts med uppgifter som ligger utanför den
ordinarie produktionen. Sysselsättningsbidrag utgår företrädesvis tiU större
företag inom järn- och stålindustrin samt verkstadsindustrin. Textil- och
konfektionsindustrin samt varvsindustrin är undantagna. Hittills har AMS
beslutat om sysselsättningsbidrag till ett 20-tal företag för en övertalig
arbetsstyrka om ca 5 000 personer.
Företagen
har hittills under lågkonjunkturen visat en betydande vilja och förmåga att
behålla sin personal. Det finns nu tecken på att uthålligheten börjat svikta.
En subvention tiU sysselsättningen kan otvivelaktigt diskuteras från
principiella synpunkter, särskilt om den har direkt samband med löpande
produktion. Hänsyn måste dock tas tiU de enskilda arbetstagarna och
svårigheterna att i nuvarande läge finna alternativ sysselsättning efter verkställd
uppsägning. AMS fiimer det därför angeläget att under resten av budgetåret
1977/78 gå vidare med någon form av sysselsättningsstöd tUl vissa
industriföretag. Om företagen reducerar sin personal alltför mycket, kommer
detta att medföra problem i en uppåtgående konjunktur.
Tillämpningsområdet
för det nuvarande sysselsättningsbidraget är alltför snävt. En svaghet är
vidare att bidraget är begränsat till uppgifter som ligger helt vid sidan av
produktionen. Det skulle i många faU te sig rimligare att med hjälp av stödet
vidmakthålla den egentliga produktionen. Mot detta kan å andra sidan anföras
betänkligheter med hänsyn till den effekt som en subvention kan få på
konkurrensläget företagen emellan.
AMS
föreslår att nuvarande regler för sysselsättningsbidrag upphör vid ingången av
år 1978. Styrelsen förutsätter emellertid att övergångsbestämmelser utformas
som gör en smidig avveckling möjlig. För det fortsatta stödet föreslår AMS
följande regler. Företaget bör ha varslat om uppsägning och varseltiden ha
gått ut. Antalet berörda anställda bör vara sådant att uppsägningens
verkställande skulle väsentligt försämra sysselsättningsläget på den lokala
arbetsmarknaden. Man bör inte fordra att sysselsättningen är förlagd utanför
den ordinarie produktionen. Stödet bör utgå med 50 "/o av den totala
lönekostnaden för den personal för vilken anställningen eljest enligt varslet skuUe
ha upphört. Med hänsyn till de invändningar som kan göras mot en lönesubvention
till löpande produktion anser styrelsen, att stödet skaU återbetalas när
förutsättningar härför föreligger. Styrelsen räknar med att förutsättningarna
och for merna för det här föreslagna stödet blir föremål för närmare utredning.
Arbetsgivarrepresentanterna
i AMS har reserverat sig mot styrelsens förslag på denna punkt. Enligt
reservanterna bör det nuvarande sysselsättningsbidraget upphöra att gälla vid
utgången av år 1977 och det föreslagna nya sysselsättningsstödet bör enligt
deras mening ej införas. Reservanterna tillstyrker emellertid föreslagna
övergångsarrangemang för företag som nu uppbär sysselsättningsbidrag.
Prop.
1977/78: 32 9
Sedan
i maj i år kan länsarbetsnärrtnderna bevilja särskilt sysselsättningsbidrag
under resten av år 1977 till företag inom textil- och konfektionsindustrin.
Bidrag utgår då med 15 kr./tim. för varje anställd som fyllt 50 år, dock med
högst 10 % av de totala lönekostnaderna i företaget. HittUls har drygt 300
företag beviljats detta bidrag. På grund av de stora svårigheterna inom denna
bransch hemställer AMS om en förlängning av bemyndigandet intUl den 30 juni
1978. Medelsbehovet för detta bedömer styrelsen tUl 150 milj. kr. Företagen bör
inte samtidigt kunna uppbära det tidigare föreslagna sysselsättningsstödet och
det särskUda bidraget till teko-industrin.
IndustribestäUningar
För
att stödja sysselsättningen i framförallt verkstads- och tekoindustrierna är
det viktigt att möjligheterna tillvaratas att påskynda och tidigarelägga
statliga och kommunala upphandlingar. Styrelsen anhåller därför om fömyat
bemyndigande att i sarnråd med statiiga myndigheter och kommuner finansiera tidigareläggningar
av industribeställningar. En allmän riktpunkt bör vara att beställningarna kan
utläggas före utgången av år 1977 oeh levereras under år 1978. Styrelsen
bedömer en beställningssumma om 500 milj. kr. som realistisk, varav ca 300
milj. kr. för statliga och ca 200 milj. kr. för kommunala beställningar.
Statsbidraget till kommunala upphandlingar bör utgå med 20 % av
beställningssumman. AMS medelsbehov uppgår till 340 milj. kr.
Föredraganden
Under
rådande konjunkturavmattning ute i världen har vi i Sverige lyckats håUa
arbetslösheten på en jämförelsevis låg nivå och noterat en ständig ökning i
antalet sysselsatta. Detta har varit möjUgt genom arbets-marknadspoUtiska
insatser som beslutats under bred poUtisk enighet. Svårigheterna på
arbetsmarknaden för d(2m som är nytillträdande, framför allt ungdomar, har
emellertid blivit allt påtagUgare i takt med att nyrekryteringsbehovet inom
delar av vårt näringsliv har minskat. Denna utveckling har under senare tid
lett till ökade svårigheter också för den etablerade arbetskraften i den mån
den drabbats av driftinskränkningar och nedläggningar och de berörda tvingats
söka nya arbeten. Arbetslösheten bland medlemmar i arbetslöshetskassor har i
år varit högre än i fjol och arbetskraftsundersökningarna visar för
åldersgruppen 25 år och äldre något högre arbetslöshetstal under de senaste
månaderna jämfört med motsvarande tid förra året. Det ökade antalet varsel om
driftinskränkningar oeh nedläggningar liksom de sjunkande talen för nyanmälda
lediga platser tyder på att situationen på arbetsmarknaden kan komma att
kraftigt försämras under den närmaste tiden om inte särskilda motåtgärder
vidtas. Länsarbetsnämndernas nyligen framlagda prognoser för vinterhalvåret
pekar i samma riktning.
Prop.
1977/78: 32 10
Att
trygga sysselsättningen är ett gmndläggande mål för regeringens ekonomiska
stabiliseringsprogram; Arbetslösheten måste bekämpas med kraft. Jag anser det
nödvändigt att under vinterhalvåret vidta arbetsmarknadspolitiska åtgärder
utöver vad som har beräknats i statsbudgeten i sådan omfattning att
ytterligare minst 30 000 personer kan få arbete eller utbildning. Mina förslag
har två inriktningar.
För
det första måste vi nu fullfölja och förstärka de olika åtgärder som syftar till
att ge arbete eller utbildning åt ungdomar och andra nytillträdande på
arbetsmarknaden. Dessa gmpper drabbas nämligen i särskilt hög grad när företag
i konjunktursvackan begränsar sina nyanställningar. Likaså måste vi fortsätta
ansträngningarna att öka jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet.
För
det andra är det i nuvarande konjunkturläge viktigt att stödja sysselsättningen
i industrin. Om industrisysselsättningen tillåts minska avsevärt i en
lågkonjunktur finns stor risk för att det senare uppstår rekryteringssvårigheter
och flaskhalsproblem i ekonomin. Arbetsmarknadspolitiken måste därför utformas
med tanke på industrins personalbehov på lång sikt. Åtgärder som syftar till
att upprätthålla sysselsättningen i industrin bör såvitt möjligt utformas så
att de samtidigt underlättar rörligheten på arbetsmarknaden.
Regeringen
har den 6 oktober 1977 beslutat om en rad åtgärder med syfte att stödja främst
de nytillträdande på arbetsmarknaden. Sålunda har utgiftsramen för
arbetsmarknadsverkets lönekostnader m. m. under innevarande budgetår ökats med
drygt fem milj. kr. AMS skall använda medelsförstärkningen för att anställa 150
förmedlingsaspiranter ca sex månader tidigare än planerat. Syftet är att
erfarna förmedlare skall kunna frigöras för de särskilda förmedlingsinsatser
som är påkallade i nuläget. Regeringen har vidare förlängt en rad tillfälliga
insatser för främst ungdomar fram tiU den 1 juli 1978. För det första erbjuds
ungdom under 20 år utbildning vid AMU-kurser med utbildningsbidrag på
särskilda villkor. AMS får vidare ge utbildningsbidrag på samma villkor till
ungdomar som börjar gymnasieskolekurser på högst tio veckor. Regeringen har
dessutom på förslag av AMS medgett att styrelsen får ordna ettåriga yrkeskurser
i företag och betala utbildningsbidrag till eleverna i den mån motsvarande
utbildningsplatser saknas i det reguljära utbildningsväsendet. Hos kommuner
och landstingskommuner får även under första halvåret 1978 ordnas
arbetsmarknadsutbildning av anställda i kombination med anställning av
ersättare som beredskapsarbete.
För
att tillgodose behovet av praktikplatser för ungdomar som inte är beredda att
omedelbart genomgå ytterUgare utbildning får även i fortsättningen ordnas e.xtra
praktikplatser hos statiiga myndigheter. Vid vissa dagverksbilliga kommunala
beredskapsarbeten som ordnas för ungdom och andra nytillträdande utgår
statsbidrag med 75 % av kostnaderna i
Prop.
1977/78: 32 11
hela
landet. Även den verksamheten har regeringen förlängt tUl den 1 juli 1978. Med
hänsyn till pris- oeh löneutvecklingen har regeringen höjt den maximala
dagsverkskostnad för vilken bidraget är 75 % från 300 (i undantagsfall 350)
till 350 (400) kr. AMS förslag om att 75 % statsbidrag till kommunala
beredskapsarbeten med låg dagsverkskostnad skall kunna utgå även för andra än
ungdomar oeh övriga nytillträdande och utan begränsning till vissa områden kan
jag inte biträda med hänsyn till pågående översyn av
statsbidragsbestämmelserna för kommunala beredskapsarbeten. Däremot bör
regeringen kunna medge förhöjda statsbidrag i de fall det framstår som
motiverat för visst område eller för vissa grupper av arbetslösa.
Sedan år 1976 ordnas
enskilda beredskapsarbeten för ungdom under högst sex månader i form av
praktikplatser i företag, varvid bidrag utgår till företagen med 75 % av
lönekostnaden, dock högst tio kr./tim. Verksamheten har haft stor framgång. Över
70 % av de sysselsatta har efter praktiken fått fast anställning i resp.
företag. Regeringen har därför beslutat att höja det högsta bidragsbeloppet
till 15 kr./tim. från den 1 november 1977.
För att stödja industrins
sysselsättning har regeringen med stöd av finansfullmakten (prop. 1976/77:
100, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133) beslutat att anvisa ytterligare 220
milj. kr. för tidigareläggning av offentliga industribeställningar, varav 180
milj. kr. till statliga beställningar och 40 milj. kr. till bidrag med 20 %
för kommunala beställningar som läggs ut senast den 1 mars 1978. Jag anser
dessutom att stödet till utbildning av anstäUda i företag bör höjas. Det
tillfälliga sysselsättningsbidraget till vissa industriföretag bör kunna utgå
även under första halvåret 1978. Dessa förslag behandlas i det följande under
resp. anslag.
1
byggsektorn är arbetsmarknadsläget splittrat. 1 bl. a. storstadsområdena är
sysselsättningen god. I vissa andra delar av landet behövs kraftiga
sysselsättningsfrämjande åtgärder inför vintern. Regeringen har nu beslutat att
tidigarelägga statliga byggen för ca 180 milj. kr. och att öka låneunderlaget
för bostadsbyggen. Dispens från investeringsavgiften för oprioriterat byggande
kommer givetvis även i fortsättningen att ges i de fall då byggena behövs för
sysselsättningen. En tillfällig höjning av statsbidraget till kommunala
beredskapsarbeten i vissa delar av landet är motiverad från samma utgångspunkt.
I det följande redovisas under punkten B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder
förslag till ökade anslag för beredskapsarbeten inkl. vägbyggen och olika
kommunala investeringar.
Prop. 1977/78: 32 12
B
2. Bidrag till arbetsmarknadsutbildning
Under
denna mbrik har för budgetåret 1977/78 anvisats ett obetecknat anslag på 1 276
250 000 kr. Anslaget förs över tiU arbetsmarknadsutbildningsfonden, vilken
också innehåller medel som staten får in från arbetsgivare enligt lagen (1975:
335, ändrad 1976: 82) om arbetsgivareavgift till arbetsmarknadsutbildningen.
Utgifterna för arbetsmarknadsutbildningen betalas från fonden.
Behållningen
på arbetsmarknadsutbildningsfonden uppgick vid utgången av budgetåret 1976/77 tiU
542 milj. kr., varav ca 250 milj. kr. var disponerade genom vissa fattade
beslut om utbildning i företag.
Föredraganden
Som
AMS anför måste antalet AMU-kurser ökas kraftigt i vinter. Det kan delvis ske
genom ett effektivare utnyttjande av de resurser som redan finns på AMU-centren.
AMS utnyttjar också andra möjligheter där sådana finns, t. ex. i företag och
hos diverse andra utbildningsanordnare. Som jag nyss har nämnt har AMS också
bemyndigats att i vinter köpa utbildningskapacitet i företag för ungdom som
behöver yrkesutbildning. Sammanlagt beräknar jag att antalet utbUdningsplatser
i AMU-kurser i vinter kommer att kunna uppgå tiU ca 34 000, dvs. 9 000 fler än
vad jag räknade med i årets budgetproposition eller ca 12 000 fler platser än
som f. n. utnyttjas. Härutöver beräknas 4 000 platser tillkomma i form av
särskilda ettåriga yrkeskurser för ungdom i företag.
Utbildningsbidragen
höjdes senast den 1 januari 1977. De uppgår nu till 65 kr. om dagen för de
flesta ungdomar och mellan 130 och 170 kr. för vuxna elever. Bidraget består av
en dagpenning, som i flertalet fall motsvarar vad vederbörande har rätt tUl som
ersättning vid arbetslöshet, samt ett stimulansbidrag på 10 kr. Frågan om
arbetslöshetsersättningamas framtida konstruktion behandlas av 1974 års
utredning (A 1974: 08) om en allmän arbetslöshetsförsäkring, vilken väntas
lägga fram sitt betänkande i början av år 1978. Utredningens förslag kommer
att få betydelse också för dagpenningen vid arbetsmarknadsutbildning. Stimulansbidraget
är som namnet anger avsett att göra det fördelaktigare för den arbetslöse att
gå i arbetsmarknadsutbildning än att lyfta arbetslöshetsersättning. Med hänsyn
härtill förordar jag att stimulansbidraget höjs med fem kronor per dag från den
1 januari 1978.
Vid
utbildning i företag av anställda som hotas av permittering eller avskedande
utgår bidrag enligt huvudregeln med 10 kr./tim. under 160 timmar och därefter
med 15 kr./tim. i ytterUgare högst 800 timmar. Under år 1977 får bidraget enUgt
särskilt beslut (prop. 1976/77: 65, AU 1976/77: 21, rskr 1976/77: 179) i stället
uppgå till 25 kr./tim. under de första 160 timmarna. Utbildningsstödet enligt
dessa regler har fått stor
Prop.
1977/78: 32 13
omfattning. Som mest deltog under våren bortåt 70 000
personer i utbildning som omfattades av stödet.
AMS föreslår nu att detta förhöjda bidrag med 25 kr. skall
få utgå till företagen även under första halvåret 1978. AMS föreslår vidare att
bidraget vid yrkesinriktad utbildning skall vara 25 kr. under hela utbildningsperioden
på upp till 960 timmar, medan bidraget till utbildning i allmänna ämnen liksom f.
n. skall utgå med 25 kr. i 160 timmar och därefter med 15 kr./tim. Jag delar
AMS uppfattning att det är lämpligt att högre bidrag utgår till yrkesutbildning
än till utbildning i allmänna ämnen. Därigenom främjas sådan utbildnirig som
underlättar företagets långsiktiga utveckling och som ökar tillgången på
arbetskraft med de kvalifikationer som kommer att behövas när konjunkturen går
uppåt. Enligt min mening bör bidraget under första halvåret 1978 utgå med 25 kr./tim.
för 480 timmars yrkesutbildning, vilket enligt gällande kursplaner ger utrymme
för ett flertal klart yrkesinriktade utbildningar. För utbildning i allmänna
ämnen bör bidrag även i fortsättningen utgå med 25 kr. i högst 160 timmar. För
återstående delar av utbUdningstiden intill sammanlagt 960 timmar skall
bidraget utgå med 15 kr./tim. Det ankommer på arbetsmarknadsverket att efter
samråd med arbetsmarknadsparterna avgöra vilka utbildningar som har sådant
yrkesinnehåll att de berättigar till 25 kr./tim. under 480 timmar. En särskild
arbetsgrupp i regeringskansliet skall pröva erfarenheterna av verksamheten.
Jag anser det också motiverat att stimulera ökade
utbildningsinsatser i de mera expansiva företagen. Om ett sådant företag,
vilket räknar med ökat behov av utbUdad personal något längre fram i tiden,
bestämmer sig för att redan nu utbilda anställda och samtidigt tidigarelägga nyanställnuig
av ungdom, så kan företaget få ett bidrag på 19 kr. i timmen. Detta bidrag har
hittills utgått i relativt liten omfattning, nämligen för utbildning av ca 700
personer. Jag anser att bidraget bör höjas så att det bUr attraktivare än
hittills för de expansiva företagen. Bidraget bör under första halvåret 1978 få
utgå med 25 kr./tim., dvs. samma belopp som bidraget till utbildning vid permitteringshot.
Medelsbehovet för arbetsmarknadsutbildning under
innevarande budgetår kan mot bakgmnd av vad jag nu har anfört beräknas uppgå tiU
ca 450 milj. kr. utöver vad som angavs i årets statsbudget. Av beloppet avser
ca 300 milj. kr. ökad utbildningskapacitet och högre utbildningsbidrag i AMU-kurser
m. m. samt ea 150 milj. kr. ökade kostnader för stöd till utbildning av
anställda i företag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
godkänna det
redovisade förslaget till höjning av utbildningsbidragen,
2.
godkänna de av
mig förordade ändrade reglerna för utbildning i företag,
3.
till Bidrag
till arbetsmarknadsutbildning på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 anvisa ett anslag av 450 000 000 kr.
Prop. 1977/78: 32 14
B
3. Sysselsättningsskapande åtgärder
Under
denna punkt har riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisat ett reservationsanslag
av 1 320 700 000 kr. varav förslagsvis 200 000 000 kr. skall räknas av mot automobilskattemedlen.
Av anslaget har 600 milj. kr. beräknats för allmänna beredskapsarbeten, 650
milj. kr. för särskilda beredskapsarbeten och 10 milj. kr. för
industribeställningar.
Föredraganden
Såvitt
nu kan bedömas bör AMS under vintern i genomsnitt per månad sysselsätta
åtminstone ca 40 000 personer i beredskapsarbeten. I likhet med AMS bedömer jag
medelsbehovet för detta tiU ca 900 milj. kr. Däri ingår kostnaderna för
beslutad förlängning och utvidgning av de särskilda insatser för ungdom m. fl.
som jag inledningsvis redogjorde för. Halva beloppet, dvs. 450 milj. kr., kan
beräknas gå åt för allmänna beredskapsarbeten och lika mycket för särskilda
beredskapsarbeten. AMS har beräknat att av det totala medelsbehovet ca 100
milj. kr. behövs för arbeten på vägar, i huvudsak i mindre ombyggnads- och
förbättringsarbeten (s. k. MOF-arbeten). Eftersom arbetsmarknadsläget för
byggnads- och anläggningsarbetare i vissa delar av landet kan motivera mera
omfattande upprustningsarbeten på vägar vill jag för min del föreslå en väsentUg
ökning av ramen för beredskapsarbeten på vägar. Av det nu begärda anslaget bör
sålunda upp till 300 milj. kr. få användas för vägarbeten och räknas av mot automobilskattemedlen.
Från anslaget bekostas
vidare det tillfälliga sysselsättningsbidrag som infördes under våren 1977 (prop.
1976/77: 95, AU 1976/77: 26, rskr 1976/77: 281). Det kan utgå tiU slutet av år
1977 till större industriföretag med dominerande ställning på en ort, vilket
måste minska produktionen avsevärt och därför har en långsiktigt övertalig
arbetsstyrka som måste sägas upp. Villkor för bidrag är att företaget inte
varslar om permittering eller uppsägning. Bidraget utgår med 75 % av
lönekostnaden för den övertaliga arbetsstyrkan om denna sysselsätts med
arbeten utanför den egentliga produktionen. Bidrag har hittills utgått till
drygt 20 företag för ca 5 000 anställda.
Jag
anser liksom AMS att tillfälligt sysselsättningsstöd bör kunna utgå även under
första halvåret 1978. Med hänsyn till risken för besvärliga övergångsproblem
kan jag däremot mte tillstyrka AMS förslag tiU ändring av villkoren för stödet.
Jag förordar således att det tillfälliga sysselsättningsbidraget får utgå
under första halvåret 1978 på samma villkor som nu gäller.
Medelsbehovet
för tUlfälligt sysselsättningsbidrag under första halvåret 1978 kan beräknas tiU
120 milj. kr. Utgiftema betalas från anslagsposten Allmänna beredskapsarbeten.
Prop.
1977/78: 32 15
AMS
har också föreslagit att det tillfälliga sysselsättningsbidraget för äldre
anställda i tekoindustrin skall förlängas. Jag avser att inom kort återkomma
till denna fråga i annat sammanhang.
På anslagsposten IndustribestäUningar
har regeringen den 13 oktober 1977 med stöd av sin finansfullmakt för
budgetåret 1977/78 ställt 220 milj. kr. till AMS förfogande. Det gäller dels
statliga beställningar för högst 180 milj. kr. och dels bidrag med 20 % till tidigareläggning
av kommunala beställningar för högst 200 milj. kr. Regeringen bör nu begära
ett anslag av riksdagen med 220 mUj. kr. för att täcka de utgifter som har beslutats
med stöd av fullmakten.
Medelsbehovet
under punkten Sysselsättningsskapande åtgärder kan således beräknas tUl 1 240
milj. kr. Därav avser 570 milj. kr. allmänna beredskapsarbeten inkl. tillfäUigt
sysselsättningsbidrag, 450 milj. kr. särskilda beredskapsarbeten och 220 milj.
kr. industribeställningar.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
godkänna vad jag har förordat
rörande tillfälligt sysselsättningsbidrag till industriföretag med dominerande
ställning på orten,
2.
till Sysselsättningsskapande
åtgärder på tilläggsbudget 1 tUl statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa
ett reservationsanslag av 1 240 000 000 kr., varav förslagsvis 300 000 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770538
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
18 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (18)
18 kopplingar i 13 dokument.
- Bet. 1978/79:AU31 med anledning av dels propositionen 1978/79:100 bilaga 15 såvitt avser anslag till Kontant stöd vid arbetslöshet, dels propositionen 1978/79:135 om ändring i l… s. 13 om s. 12 i texten
- Bet. 1977/78:AU32 med anledning av dels propositionen 1977/78:100 bilaga 15 såvitt avser anslag till Kontant stöd vid arbetslöshet, dels propositionen 1977/78:130 om ändring i l… s. 7 · s. 14 om s. 12 i texten
- Bet. 1977/78:TU11 med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt avser utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1978/79 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde… s. 8 i texten
- Bet. 1977/78:AU21 med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller Arbetsmarknad m. m., jämte motioner s. 8 · s. 22 · s. 24 · s. 25 i texten
- Rskr. 1977/78:51 i texten