om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) m.m.
69 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 56 av 69 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1977/78:41, om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78:41 Regeringens proposition
1977/78:41
om
ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) m. m.;
beslutad
den 27 oktober 1977.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovannämnda dag.
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
SVEN
ROMANUS
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att aktiebolagslagens regler om förbud för aktiebolag
att lämna lån tUl aktieägare m. fl. skall gälla även dem som lever samman under
äktenskapsliknande förhållanden. Vidare föreslås en vidgad möjlighet att medge
undantag från låneförbudet vid förvärv av aktier i bolaget. Dessutom innehåller
propositionen förslag tUl vissa andra smärre ändringar i aktiebolagslagen.
I
propositionen föreslås vidare att de anställda i flottningsföreningai skall få
samma rätt till styrelserepresentation som anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar.
Lagstiftningen
föreslås träda i kraft den 1 januari 1978.
1
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 41
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78: 41
1
Förslag till
Lag
om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
Härigenom föreskrives
att 4 kap. 2 och 16 §§, 11 kap. 9, 11 och 13 §§, 12 kap. 79 §§, 13 kap. 7 och
10 §§, 14 kap. 9 § samt 19 kap. 1 § akfiebolagslagen (1975: 1385) skall ha
nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid nyemission där de nya
aktierna skall betalas med pengar (kontantemission) och vid fondemission har
aktieägarna företrädesrätt till de nya aktierna i förhållande fill det antal
aktier de förut äger, om ej annat föreskrivits i bolagsordningen enligt 3 kap.
1 § andra stycket 3 eller, vid kontantemission, bestämmes i emissionsbeslutet.
Vid nyemission där de
nya aktierna skall betalas med pengar (kontantemission) och vid fondemission
har aktieägarna företrädesrätt till de nya akfierna i förhållande tUl det
antal aktier de förut äger, om ej annat föreskrivits i bolagsordningen enligt 3
kap. 1 § andra stycket 3 eller, vid kontantemission, antingen bestämmes i emissionsbeslutet
eller följer av villkor som enligt 5 kap. 4 § första stycket 8 meddelats vid
emission av skuldebrev.
opaginerad Kontrollera mot PDF
16
§ Fondemission kan ske genom överföring till aktiekapitalet av belopp som kan
utdelas enligt 12 kap. 2 § första stycket samt av uppskrivningsfond och
reservfond eller genoni uppskrivning av anläggningstillgångs värde.
Bestämmelserna
i 4 § försia stycket gäller i tillämpliga delar även i fråga om förslag till
beslut om fondemission.
Beslut om fondemission skaU
ange det belopp varmed aktiekapitalet ökas samt de nya aktiernas aktieslag eUer
det belopp vartill aktiernas nominella belopp höjes. I avstämningsbolag skall
avstämningsdagen anges i beslutet varvid iakttages all avstämning ej får ske
innan beslutet registrerats. På sådant bolag äger 5 § tredje stycket och 7 §
första stycket motsvarande tillämpning.
Beslut
om fondemission skall ange på vilket sätt och med vilket belopp aktiekapitalet
ökas samt de nya aktiernas aktieslag eller det belopp vartill aktiernas
nominella belopp höjes. I avstämningsbolag skall avstämningsdagen anges i beslutet
varvid iakttages att avstämning ej får ske innan beslutet registrerats. På
sådant bolag äger 5 § Iredje stycket och 7 § första stycket motsvarande tillämpning.
Beslutet
om fondemission skall utan dröjsmål anmälas för registrering och får ej
verkställas före registreringen.
Prop. 1977/78: 41 3
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
Aktiekapitalet
är ökat när registrering skett. De nya aktiema skall genom styrelsens försorg ofördröjligen
upptagas i aktieboken. De medför rätt till utdelning enligt vad därom bestämts
i beslutet om emission. Beslutet får dock ej innebära att sådan rätt inträder
senare än för räkenskapsåret efter det under vilket regisörering skett.
11
kap.
9§
I förvaltningsberättelsen skall I förvaltningsberättelsen skall
upplysning
lämnas dels om sådana upplysning lämnas dels om sådana för bedömningen av
bolagets verk- för bedömningen av bolagets verksamhetsresultat och
ställning vik- samhetsresultat och stäUning vikfiga förhållanden, för
vilka redo- figa förhållanden, för vilka redovisning ej skall lämnas i
resultat- visning ej skall lämnas i resultaträkning eUer balansräkning,
dels räkning eller balansräkning, dels om händelser av väsentlig
betydelse om händelser av väsentlig betydelse för bolaget, som inträffat
under för bolaget, som inträffat under räkenskapsåret eUer efter
dettas räkenskapsåret eller efter dettas slut. / aktiebolag vari
aktierna till slut. huvudsaklig del äges eller på därmed jämförligt sätt
innehas, direkt eller genom förmedUng av juridisk person, av en eller ett fåtal
fysiska personer, skall särskild redogörelse lämnas för ingångna avtal
och andra därmed jämförliga förhållanden mellan bolaget och dess
aktieägare.
I
förvaltningsberättelsen skall anges medelantalet under räkenskapsåret
anställda personer med angivande tillika av medelantalet för varje arbetsställe
med mer än tjugo anställda. Vidare skall anges sammanlagda beloppet av räkenskapsårets
löner och ersättningar dels till styrelsen och verkställande direktör, dels fill
övriga anstäUda. Tantiem och därmed jämstäUd ersättning till styrelsen och
verkställande direktör skall anges särskilt. Har bolaget anstäUda i flera
länder, skall löner och ersättningar anges särskilt för varje land jämte
uppgift om medelantalet anställda i respektive land.
Förvaltningsberättelsen
skall innehålla förslag dll dispositioner beträffande bolagets vinst eUer
förlust.
Aktiebolag
som enligt 10 kap. 3 § andra stycket är skyldigt att ha auktoriserad revisor
skall till förvaltningsberättelsen foga en finansieringsanalys. I denna skall
redovisas bolagets finansiering och kapitalinvesteringar samt förändringen av
rörelsekapitalet under räkenskapsåret.
11§
Koncernresullalräkningen
och koncernbalansräkningen skall var för sig utgöra ett sammandrag av
moderbolagets och dotterföretagens resultaträkningar och balansräkningar,
upprättat enUgt god redovisningssed och med iakttagande i tUlämpliga delar av 2
och 58 §§.
Koncernresultaträkningen
skall utvisa koncemens årsresultat efter avdrag för redovisad vinstutdelning
inom koncernen och avdrag eller fillägg
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78: 41
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
för
ökning eller minskning av internvinst under räkenskapsåret. Koncernbalansräkningen
skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller ansamlad förlust i koncemen
efter avdrag för internvinster. Med internvinst avses på moderbolaget belöpande
andel av vinst på överlåtelse av tiUgång inom koncernen, i den mån ej
överlåtelse av tillgången därefter skett tUl köpare utanför koncernen eller
förbrukning av tillgången eller nedsättning av dess värde ägt rum hos det
företag inom koncernen som förvärvat tillgången.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om det med hänsyn till
koncernens sammansättning eller andra särskilda skäl är förenat med synnerliga
svårigheter att vid koncernredovisningen i visst hänseende till-lämpa första
eller andra stycket, får de avvikelser göras som förhåUandena kräver.
Avvikelse skall ske, om det av särskilda skäl är påkallat för att en
rättvisande redovisning av koncernen skall uppnås. För avvikelse skall
lämnas motiverad redogörelse i moderbolagets förvaltningsberättelse.
I förvaltningsberättelsen
för moderbolag skaU vidare lämnas sådana upplysningar om koncemen som avses
i 9 § första och andra styckena. Redogörelse skall lämnas om vilka metoder
och värderingsprinciper som använts vid uppgörande av koncernredovisningen.
Därjämte skaU uppges det belopp, som av det fria egna kapitalet i koncernen
enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till
bundet eget kapital.
Om
det med hänsyn till koncernens sammansättning eller andra särskilda skäl är
förenat med synnerliga svårigheter att vid koncernredovisningen i visst
hänseende till-lämpa första eller andra stycket får de undantag göras som
förhållandena kräver. För sådan avvikelse skall lämnas motiverad redogörelse i
moderbolagets förvaltningsberättelse.
I
förvaltningsberättelsen för moderbolag skall vidare lämnas sådana
upplysningar om koncemen som avses i 9 § första stycket första meningen och
andra stycket. Redogörelse skall lämnas om vilka metoder och värderingsprinciper
som använts vid uppgörande av koncernredovisningen. Därjämte skall uppges det
belopp, som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna
för företag inom denna skall överföras till bundet eget kapital.
Aktiebolag
som är dotterföretag skall i förvaltningsberättelsen ange namnet på
moderbolaget och i förekommande fall dettas moderbolag. Moderbolag och
dotterbolag skall vidare ange hur stor andel av årets inköp och försäljning som
avser andra företag inom samma koncern.
Uppgifter
om koncernens lagerreserv skaU intagas i koncernredovisningen, om koncernen är
av sådan storlek som anges i 10 kap. 3 § fjärde stycket. I sådant fall skall
till koncernredovisningen fogas finansieringsanalys för koncernen.
13 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
I delårsrapport skall
översiktligt redogöras för verksamheten och resultatutvecklingen i denna samt
för investeringar och förändringar i likviditet och finansiering sedan
I delårsrapport skall översikfligt
redogöras för verksamheten och resultatutvecklingen i denna samt för
investeringar och förändringar i likviditet och finansiering sedan
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
föregående
räkenskapsårs utgång. Vidare skall lämnas beloppsuppgift om omsättningen och
resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om
särskilda skäl föreligger, får en ungefärlig beloppsuppgift beträffande
resultatet lämnas. Bestämmelserna i 6 § första stycket och 9 § första stycket
första meningen gäller i tillämpliga delar för delårsrapport.
Föreslagen lydelse
föregående
räkenskapsårs utgång. Vidare skall lämnas beloppsuppgift om omsättningen och
resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om
särskilda skäl föreligger, får en ungefärlig beloppsuppgift beträffande
resultatet lämnas. Bestämmelserna i 6 § första stycket och 9 § första stycket gäUer
i tillämpliga delar för delårsrapport.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ar
koncern av sådan storlek som avses i 10 kap. 3 § fjärde stycket, skall
moderbolaget i delårsrapport, utöver uppgifter för moderbolaget, lämna
uppgifter för koncemen motsvarande vad i första stycket sägs. Uppgift om
omsättning oeh resultat skall avse belopp efter avdrag för interna poster inom
koncernen och med hänsyn tagen till internvinst-eliminering.
12
kap. 7§ Aktiebolag får ej lämna penninglån till den som äger aktier i eller är
styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller aimat bolag i
samma koncern. Detsamma gäller i fråga om penninglån till
1.
den som är gift med eller är
syskon eUer släkting i rätt upp- eller nedstigande led till aktieägare,
styrelseledamot eUer verkställande direktör,
2.
den som är besvågrad med sådan
person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den
andres syskon, eller
3.
juridisk person över vars
verksamhet person som nämnts ovan har ett bestämmande inflytande.
Bestämmelserna
i första stycket gäller ej om
1.
gäldenären är kommun eUer
landstingskommun,
2.
gäldenären är företag i koncern
i vilken det långivande bolaget ingår,
3. gäldenären driver rörelse och lånet betingas av
affärsmässiga skäl samt är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse, eller
opaginerad Kontrollera mot PDF
4. gäldenären eUer honom
närstående fysisk eller juridisk person som avses i första stycket 13 är
aktieägare samt det sammanlagda aktieinnehavet ej uppgår till en procent av
aktiekapitalet i bolaget eller, om bolaget ingår i koncern, i koncernbolagen.
Första stycket tiUämpas dock, om gäldenären eUer juridisk person över vars
verksamhet han har ett bestämmande inflytande eller båda tillsanmians äger
mer än 500 aktier i bolaget
4. gäldenären eller honom
närstående fysisk eller juridisk person som avses i första stycket 13 är aktieägare
samt det sammanlagda aktieinnehavet ej uppgår till en procent av aktiekapitalet
i bolaget och ej heller, om bolaget ingår i koncern, till en procent av de sammanlagda
aktiekapitalen i koncernbolagen. Första stycket tUlämpas dock, om gäldenären eUer
juridisk person över vars verksamhet han har ett bestämmande inflytande el-
Prop. 1977/78: 41 6
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
eller,
om bolaget ingår i koncern, ler båda tillsammans äger mer än
i koncernbolagen. 500 aktier i bolaget eller, om bola-
get
ingår i koncern, i koncernbolagen.
Aktiebolag
får icke lämna penninglån i syfte att gäldenären eller honom närstående fysisk
eller juridisk person som avses i första stycket 13 skall förvärva aktier i
bolaget eller annat bolag i samma koncern.
Bestämmelserna
i denna paragraf om förbud mot penninglån äger motsvarande tillämpning i fråga
om stäUande av säkerhet.
Vid tillämpningen av denna paragraf likställes äktenskapsliknande
samlevnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med
varandra eller har eller har haft barn gemensamt.
8 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Länsstyrelsen kan på
ansökan medge undantag från 7 §, om synnerliga skäl därtill föreligger. Sådant
undantag medges dock av bankinspektionen när det gäller aktiebolag som står
under bankinspektionens tiUsyn.
Länsstyrelsen
kan på ansökan medge undantag från 7 §, om det vid förvärv av aktier i bolaget
eller annat bolag i samma koncern är påkallat av särskilda omständigheter
eller om det i annat fall föreligger synnerliga skäl. Sådant undantag medges
dock av bankinspektionen när det gäller aktiebolag som står under bankinspektionens
tUlsyn.
Bolagets kända borgenärer
skall höras över ansökningen. Det behöver dock ej ske, om borgenärernas
ställning uppenbarligen icke påverkas av att ansökningen bifalles. Om borgenär
begär det, skall hans fordran betalas eller betryggande säkerhet stäUas för den
innan ansökningen får bifallas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
9 §
Sådana
penninglån och säkerheter som lämnats med stöd av tillstånd enligt 8 § skall
upptagas i en av styrelsen och verkställande direktör för varje räkenskapsår
upprättad förteckning, såvida ej tillståndsmyndigheten särskilt föreskrivit
att lånet eller säkerheten ej behöver upptagas i sådan förteckning.
Förteckningen skall avse dels under räkenskapsåret tUlkomna, dels från tidigare
räkenskapsår kvarstående lån och säkerheter. I förteckningen skall angivas namnet
på de personer till vUka lån
Sådana
penninglån och säkerheter som lämnats med stöd av tillstånd enligt 8 § skall
upptagas i en av styrelsen och verkställande direktör för varje räkenskapsår
upprättad förteckning, såvida ej tUl-ståndsmyndigheten särskilt föreskrivit
att lånet eller säkerheten ej behöver upptagas i sådan förteckning.
Förteckningen skaU avse dels under räkenskapsåret tillkomna, dels från tidigare
räkenskapsår kvarstående lån och säkerheter. I förteckningen skall angivas namnet
på de personer till vilka lån
Prop.
1977/78: 41 7
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
lämnats eller för vilka säkerhet lämnats eller för vilka säkerhet
ställts. I förteckningen intages på ställts. I förteckningen intages på
motsvarande sätt uppgift om så- motsvarande sätt uppgift om så
dana penninglån och säkerheter dana penninglån och säkerheter
som på grund av bestämmelsen i som lämnats i fall som avses i 7 §
7 § andra stycket 3 ej omfattas av andra stycket 3.
förbudet i 7 § första eller fjärde
stycket.
Bolaget skall bevara förteckning som avses i första
stycket under minst tio år räknat från utgången av det räkenskapsår till vilket
förteckningen hänför sig.
13 kap.
7§
Bolagsstämma eller domstol, som fattar beslut att bolaget
skall träda i likvidation, skall samtidigt utse en eller flera likvidatorer. I
bolagsordningen kan föreskrivas att därjämte en eUer flera Ukvidatorer skaU
tillsättas i annan ordning. Likvidator träder i styrelsens och verkställande
direktörs ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen.
Saknar aktiebolag, som trätt i likvidadon, till registret
anmäld behörig likvidator, skall rätten förordna en eller flera likvidatorer
efter anmälan av registreringsmyndigheten eller ansökan av aktieägare, borgenär
eller annan vars rält kan vara beroende av att någon finnes som kan företräda
bolaget.
Likvidatorerna skall genast anmäla likvidationsbeslutet
för registrering.
Bestämmelserna i denna lag om styrelse och styrelseledamöter
äger motsvarande tillämpning på likvidator, i den mån ej annat följer av detta
kapitel.
Uppdrag att vara revisor upphör icke genom att bolaget
träder i likvidation. Bestämmelserna i 10 kap. äger tiUämpning under
likvidation. Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande humvida enligt
revisorernas mening likvidation onödigt fördröjes.
10 §
Likvidatorerna skall genast an- Likvidatorerna
skall genast söka
mala likvidationsbeslutet för regi- kallelse på
bolagets okända borge-strering och söka kallelse på bola- närer. gets
okända borgenärer.
14 kap.
9§ Äger moderbolag självt eller tillsammans med
dotterföretag mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av
röstetalet för samtliga aktier i dotterbolag, har moderbolaget rält att av de
övriga aktieägarna i sistnämnda bolag lösa in återstående aktier. Den vars
aktier kan lösas in har rätt att få sina aktier inlösta av moderbolaget.
Prop.
1977/78: 41 8
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Tvist huruvida rätt eller skyldig- Tvist humvida rält eller skyldig-
het till inlösen föreligger eller om het till inlösen
föreligger eller om lösenbeloppet prövas av tre skilje- lösenbeloppet
prövas av tre skiljemän enUgt lagen (1929: 145) om män enUgt lagen (1929:
145) om skiljemän, i den mån annat ej följer skiljemän, i den mån annat ej
föl-av beslämmelserna i detta kapilel. jer av bestämmelserna i detta kapitel.
Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om tid inom vilken skiljedomen
skall meddelas är icke tUlämpliga.
Har moderbolaget förvärvat större delen av sina aktier i
dotterbolaget på grund av inbjudan till en vidare krets att till moderbolaget
överlåta sådana aktier mot visst vederlag, skall lösenbeloppet motsvara vederlaget,
om ej särskilda skäl föranleder annat.
Kostnaderna för skiljemannaförfarandet skall bäras av
moderbolaget, om ej skiljemännen på särskilda skäl ålägger annan aktieägare att
helt eller delvis svara för dessa kostnader.
19 kap.
1§ Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den som
1.
uppsåtligen
eller av oaktsamhet underlåter att enligt denna lag föra aktiebok, aktiebrevsregister,
förteckning enligt 3 kap. 12 § eUer hålla aktiebok tillgänglig,
2.
uppsåtligen
eller av oaktsam- 2. uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 3 kap. 12 § tredje het bryter mot 3 kap. 12 § tredje stycket, 8 kap.
8 § andra stycket stycket, 8 kap. 8 § andra stycket andra meningen eller 9 §
första andra meningen eller 9 § första
stycket, stycket andra
eller tredje meningen,
3.
uppsåthgen eUer
av grov oaktsamhet bryter mot 12 kap. 7 eller 9 §,
4.
uppsåthgen
eller av oaktsamhet bryter mot 17 kap. 4§ första eller andra stycket, 7 §
tredje stycket eller 9 §,
5.
uppsåtiigen
eller av oaktsamhet bryter mot 4 kap. 5 § andra stycket eller 5 kap. 4 § andra
stycket såvitt dessa lagrum rör förbehåll enligt 17 kap. 1 §.
Utan hinder av 35 kap. 1 § brottsbalken får påföljd för
brott enligt första stycket 3 mot 12 kap. 7 § ådömas, om den misstänkte häktats
eller erhållit del av åtal för brottet inom fem år från brottet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän
flottled
Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1919:426) om flottning
i aUmän flottled
dels att 39 § skall ha nedan angivna lydelse,
Prop. 1911 lli: 41 9
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 40 a §, av
nedan angivna lydelse.
39 §1
Styrelsen väljes å flottningssläm- Styrelsen väljes å floltningsstäm-
ma,
dock att en ledamot därav kan ma. Äv 40 och 40 a §§ följer dock
efter ty i
40 § stadgas utses på an- att styrelseledamot kan utses på
nat sätt. annat sätt.
Till styrelseledamot må utses annan person än flottande.
Ledamot av styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk
medborgare, där ej för särskilt fall regeringen medgiver undantag.
Styrelseledamot må, ändå att den Ud, för vilken han blivit
utsedd, ej gått UU ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett
honom.
Avgår av föreningen vald styrelseledamot, innan den tid,
för vilken han blivit vald, gått till ända, och finnes ej ersättare, åligger
det övriga styrelseledamöter, såframt styrelsen ej är beslulför med
kvarstående ledamöter eller enligt reglementet fulltalig styrelse alltid skall
förefinnas, att ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot.
40 a §
7 fråga om flottningsförening skaU lagen (1976: 351) om styrelserepresentation
för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar gälla i tillämpUga
delar. I stället för vad som föreskrives i 19 § nämnda lag gäller att bestämmelserna
i 18 § samma lag äga motsvarande tUlämpning, om olägenhet som där sägs skulle
uppkomma genom att styrelserepresentation för de anstäUda införes i flottningsförening
där länsstyrelsen har utsett styrelseledamot enligt 40 §.
I anmälan om styrdsens sammansättning enligt 41 § skall
anges om arbetstagarrepresentant har utsetts. Arbetstagarrepresentants namn och
adress skall införas i förteckning som anges i 76 a §.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.
' Senaste lydelse 1977: 67L
Prop. 1977/78: 41 10
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-10-06
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Antonsson, Mogård, Olsson, Åsling, Söder, Mundebo, Krönmark,
Burenstam Linder, Wikström, Friggebo
Föredragande:
statsrådet Romanus
Lagrådsremiss
om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) m. m.
1
Inledning
Aktiebolagslagen
(1975: 1385), ABL, har trätt i kraft den 1 januari 1977 (prop. 1975:103, LU
1975/76:4, rskr 1975/76:114). Vid behandUngen av förslaget tUl ABL uttalade
riksdagen (se LU 1975/76: 4 s. 105) att närståendebegreppet enligt den s. k.
släktkatalogen i låne-förbudsreglerna i 12 kap. 7 § ABL borde omfatta äktenskapsliknande
samlevnad. Riksdagen förordade att frågan togs upp till förnyat övervägande i
lämpligt sammanhang.
Med anledning av
riksdagens uttalande har denna fråga behandlats i en inom justitiedepartementet
upprättad promemoria (Ds Ju 1976: 11) Förslag tiu lag om ekonomiska föreningar m.
m. I promemorian har vidare behandlats frågan om styrelserepresentation för de
anställda i flottningsföreningar (se prop. 1975/76: 166 s. 139). Promemorian
innehåller förslag till lagar om ändring i ABL, lagen (1919: 426) om flottning
i allmän flottled (flottningslagen) och lagen (1976:351) om
styrelserepresentation för de anstäUda i aktiebolag och ekonomiska föreningar.
Förslagen bör fogas tiU protokollet i detta ärende som bilaga I.
Promemorian
har remissbehandlats. Härvid har de angivna förslagen föranlett yttranden av
bankinspektionen, riksskatteverket, Sveriges advokatsamfund och Sveriges
industriförbund resp. Svenska flott-ledsförbundet och Svenska
skogsarbetareförbundet.
Sveriges
industriförbund, Svenska bankföreningen, Föreningen Auktoriserade revisorer
och Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, i det följande kallade
organisationerna, har i skrivelse den 1 oktober 1976
Prop. 1977/78: 41 11
hemställt
om visst förtydligande när det gäUer ABL:s regler om konvertibla skuldebrev
och skuldebrev förenade med optionsrätt tiU nyteckning av aktier (se prop.
1976/77: 18 s. 7). Organisationernas skrivelse bör i denna del fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 2. Vidare har Sveriges industriförbund
och Föreningen Auktoriserade revisorer i skrivelse den 5 september 1977
hemställt om vissa andra ändringar i ABL. Skrivelsen bör fogas till protokollet
i detta ärende som bilaga 3.
2
Läneförbudet
2.1
Nuvarande ordning
Genom
ändring år 1973 i lagen (1944: 705) om aktiebolag infördes regler om förbud för
aktiebolag att lämna lån tiU aktieägare m. fl. (prop. 1973:93, LU 1973:19, rskr
1973:238, SFS 1973:303; prop. 1973:168, LU 1973:41, rskr 1973:393, SFS
1973:1082). Reglerna om låneförbud har med vissa smärre justeringar förts över
till 12 kap. 79 §§ ABL.
Låneförbudet
innebär att aktiebolag inte får lämna penninglån till eller ställa säkerhet för
vissa personer som ingår i den s. k. förbjudna kretsen. Till denna krets hör
aktieägare, styrelseledamot och verkställande direktör i bolaget eller i annat
bolag i samma koncern, vissa släktingar och andra som är närstående till nämnda
personer, nämligen make, syskon, släktingar i rätt upp- eller nedstigande led
eller den som är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande led
eller så att den ena är gift med den andres syskon, samt slutligen juridisk
person över vars verksamhet nu nämnd person har ett bestämmande inflytande.
Bestämmelserna
innehåller också ett särskilt förbud för aktiebolag att lämna penninglån
eller ställa säkerhet i syfte att låntagaren eller någon honom närstående
fysisk eller juridisk person som nyss nämnts skall förvärva aktier i bolaget
eller annat bolag i samma koncern.
Från
låneförbudet gäller fyra undantag, som dock inte är tillämpliga vid lån för
aktieförvärv. För det första gäller förbudet inte, om låntagaren är kommun
eller landstingskommun. För det andra gäller förbudet inte lån mellan företag
i samma koncern. För det tredje görs undantag för det fall att låntagaren
driver rörelse och lånet betingas av affärsmässiga skäl samt är avsett uteslutande
för låntagarens rörelse. För det fjärde gäller förbudet inte lån till
aktieägare med obetydligt aktieinnehav. Lån får lämnas om låntagaren eller
honom närstående fysisk eller juridisk person som tidigare nämnts är aktieägare
samt det sammanlagda aktieinnehavet inte uppgår tiU en procent av
aktiekapitalet
Prop. 1977/78: 41 12
i
bolaget eller, om bolaget ingår i koncern, i koncernbolagen. Låneförbud gäller
dock om låntagaren eller juridisk person över vars verksamhet han har ett
bestämmande inflytande eller båda tillsammans äger mer än 500 aktier i bolaget
eller, om bolaget ingår i koncern, i koncernbolagen.
Länsstyrelsen
eUer, i vissa fall, bankinspektionen kan medge undantag (dispens) från förbudsreglerna,
om synnerUga skäl föreligger. Bolagets kända borgenärer skall i allmänhet
höras över ansökan om dispens. Om borgenär begär det, skall hans fordran
betalas eller betryggande säkerhet ställas, innan ansökan får bifallas.
Lämnas
penninglån eller ställs säkerhet med stöd av dispens skall lånet resp.
säkerheten antecknas i en av styrelsen och verkställande direktören för varje
räkenskapsår upprättad förteckning. Dispensmyndigheten kan emellertid
föreskriva att lånet eller säkerheten inte behöver tas upp i förteckningen.
Förteckningen skall avse dels under räkenskapsåret tillkomna, dels från
tidigare räkenskapsår kvarstående lån och säkerheter. I förteckningen skall
anges namnet på de personer till vilka lån har lämnats eller för vilka säkerhet
har stäUts. Förteckningen skall också innehålla uppgift om s. k. kommersiella
lån, dvs. lån som enligt det tredje undantaget från låneförbudsbestämmelserna
lämnas för låntagarens rörelse.
Låneförbudet
gäller givetvis inte lån och säkerheter som tillkommit innan lagstiftningen om
låneförbud trädde i kraft den 6 juni 1973. I den nämnda förteckningen skall
dock lämnas uppgift om lån eller säkerheter som tillkommit före den 6 juni 1973
under förutsättning att lånet eller säkerheten är av sådant slag som avses med låneförbudsbestämmelserna.
Kommersiella lån som bolaget lämnat före nämnda dag skall emellertid inte
förtecknas (se prop. 1973: 93 s. 146).
Uppgift
om med stöd av dispens lämnade lån resp. ställda säkerheter skall enligt 11
kap. 8 § ABL också lämnas i balansräkningen eller i särskild notuppgift till
denna. Balansräkningsuppgiften skall omfatta även sådana äldre lån och
säkerheter som skall tas med i den särskilda förteckningen (se prop. 1973: 93 s.
146).
2.2
Frågans tidigare behandling
Frågan
huruvida äktenskapsUknande samlevnad bör likställas med äktenskap vid
tillämpningen av låneförbudsbestämmelserna diskuterades redan i samband med
1973 års reform. Lagutskottet uttalade då (LU 1973: 19 s. 56) att äktenskapsliknande
samlevnad borde innefattas i släktkatalogen. Eftersom en sådan utvidgning var
förenad med vissa problem anförde utskottet i sitt av riksdagen godtagna
utlåtande (rskr 1973: 238) att frågan borde uppmärksammas under det fortsatta
arbetet på en ny aktiebolagslag.
Prop. 1977/78: 41 13
Synpunkter
på riksdagens uttalande framfördes 1 en framställning om ändring av
låneförbudet som vissa näringslivsorganisalioner gjorde till justitiedeparlementet
i början av år 1974 (se prop. 1975: 103 s. 491). Från näringslivets sida
framhölls därvid att man anser det riktigt att sammanlevnad i äktenskapsliknande
former likställs med äktenskap då så är påkallat för att skydda den svagare
parten. Vidare bör så ske I skattesammanhang. Förhållandet är emellertid ett
annat när det gäller aktiebolagslagens regler. I affärsUvet måste omsättningens
säkerhet tillmätas stor betydelse. Detta leder tiU behov av klara regler om
när parter kan binda varandra vid avtal. Därvid spelar registrering av
personers status m. m. en väsentlig roll. Status måste framgå av offentliga
register. Sammanlevnad i äktenskapsliknande former bör därför enligt näringsllvsorganlsatlonerna
inte jämstäUas med äktenskap såvitt avser läneförbudets omfattning.
Det
i prop. 1975: 103 framlagda förslaget till ny aktiebolagslag innehöll ingen beslämmelse
som jämställde äktenskapsliknande samlevnad med äktenskap. Föredragande
statsrådet anförde härom i propositionen (s. 492):
När
det gäller frågan om äktenskapsliknande samlevnad bör Ukställas med äktenskap
vid tillämpning av låneförbudsregeln vill jag först framhålla att en regel
härom måste bli ganska komplicerad. Det är, som lagutskottet framhållit,
nödvändigt att få en klar avgränsning av regeln i fråga. I och för sig kan
detta åstadkommas genom en anknytning till det skatterättsliga
familjebegreppet. En lösning i enlighet härmed är emellertid förenad med andra
nackdelar. En sådan regel skulle nämligen kunna komma att leda tiU att långivande
bolag ansåg sig mer eller mindre nödsakade att göra vissa efterforskningar i
den presumtive låntagarens personliga förhållanden. Detta är i och för sig
ägnat att väcka betänkligheter. I sammanhanget får Inte heller förbises att
näringslivet uppenbarligen bedömt en sådan regel som praktiskt svårhanterlig.
Även om det från allmän synpunkt kan finnas skäl för att jämställa äktenskapsliknande
samlevnad med äktenskap vid tillämpning av låneförbuds-reglerna har jag därför
funnit att de nu angivna nackdelarna skulle överväga fördelarna med en sådan
lösning.
I
sitt av riksdagen godkända betänkande yttrade lagutskottet I denna fråga bl. a.
(LU 1975/76:4 s. 104, rskr 1975/76: 114):
Med
anledning av vad som sålunda förekommit får utskottet för sin del framhålla att
riksdagens ståndpunktstagande 11973 års lagstiftningsärende ligger helt I linje
med de tankegångar som kom till uttryck I samband med den partiella reformen av
familjelagstiftningen samma år. Statsmakterna hade därvid anledning att ta
ställning tiU den principiella frågan om lagstiftningens allmänna förhållande
till olika samlevnadsformer. Det konstaterades att det är svårt att på alla
rättsområden utforma reglerna så alt de Inte I vissa speciella situationer kan
synas prioritera en viss samlevnadsform. Beträffande två särskilda
rättsområden ansåg man det emellertid vara möjligt att avge en entydig
principdeklaration. Sålunda uttalades att man vid utformningen av regler om
skatter och sociala förmåner I möjligaste mån bör undvika att ge reglerna ett sädant
innehåll alt människor
Prop. 1977/78: 41 14
förlorar
på att gifta sig eller vinner på att skiljas (prop. 1973; 32 s. 84, LU 1973: 20
s. 73). I samband med att riksdagen år 1973 antog låneför-budsreglerna i
aktiebolagslagen framhöUs det från riksdagens sida att man ansåg nyssnämnda
principuttalande tiUämpligt även I förevarande fall. Utskottet anser att en
sådan utvidgning alltjämt ter sig naturUg. Utskottet erinrar härvid om att det
under senare år varit vanligt att man vid lagstiftning på andra rättsområden
än som direkt avses med nämnda principuttalande ansett sig böra beakta den
pågående förändringen av familjerelationerna i samhället. Denna karakteriseras
bl. a. av att släktskap mist något av sin tidigare betydelse som sammanbindande
faktor mellan människor samtidigt som stadigvarande samlevnad utan äktenskap
ökat I omfattning. Såsom några exempel från civilrättens, processrättens och
exekutionsrättens områden på fall där genom lagstiftning under 1970-talet samlevnadsfaUen
beaktats vid bestämmande av närståendebegreppet vIU utskottet peka på reglerna
om överlåtelse av hyresrätt I 12 kap. 34 § jordabalken, bestämmelserna om
domarjäv och vittnesjäv I 4 kap. 13 § resp. 36 kap. 3 § rättegångsbalken samt
reglerna om återvinning I konkurs i 29 a § konkurslagen (1921: 255) (jfr även SOU
1975: 54 s. 177 f.). Utskottet vill också peka på att såsom en nyhet i det nu
föreliggande lagförslaget förordas I fråga om revisor att med jäv på grund av
giftermål bör likställas samlevnad under äktenskapsliknande förhållanden.
Vad
härefter gäller själva sakfrågan måste det enligt utskottets mening anses
otillfredsställande att låneförbudet kan kringgås genom en formell ändring av
civilståndet. För att upprätthålla låneförbudets effektivitet finns det även i
övrigt skäl att i förevarande sammanhang Ukställa äktenskapsliknande samlevnad
med äktenskap. Utskottet syftar här på att antalet sammanboende ogifta ökat
avsevärt under senare år.
Föredragande
statsrådet har anfört betänkligheter mot att den av riksdagen förordade
lagändringen skulle kunna komma att leda till att långivande bolag ansåg sig
mer eller mindre nödsakade att göra vissa efterforskningar i den presumtiva
låntagarens personliga förhållanden. Dessa betänkligheter finner utskottet
överdrivna. Utskottet erinrar om att enligt propositionens förslag skall
normalt Inga större krav ställas på utredningen om huruvida en eventuell
låntagare omfattas av. låneförbudet. Sålunda framhåUs att bolagen i den
praktiska tillämpningen synes kunna förfara så att de vid kreditgivning tiU anstäUda
endast ställer frågan om vederbörande äger en procent av aktiekapitalet I
vilket fall närståendes aktieinnehav skall räknas med eller alternativt om
han äger mer än 500 aktier i bolaget. Om svaret blir nekande och bolaget inte
självt har anledning att anta att svaret är felaktigt, kan enligt propositionen
lånet lämnas respektive säkerheten ställas. Liknande uttalanden görs beträffande
bolagets undersökningsplikt när det gäller andra personkategorier som omfattas
av låneförbudet. Beträffande anställda vill utskottet tillägga att under
förutsättning att man anknyter till det skatterättsUga familjebegreppet I 65 §
kommunalskattelagen (1928:370) kan det knappast väcka betänkligheter att
vederbörande låntagare i samband med kreditgivningen tillfrågas om sin
familjerättsliga ställning. Denna är ju I många fall känd för arbetsgivaren
redan till följd av källskattetabellernas kolumnindelning. Utskottet hänvisar
också tiU att företagna sociologiska undersökningar tyder på att sammanboende
utan äktenskap är accepterat av samhäUel (se SOU 1975: 24 s. 169).
Med
hänsyn till här angivna förhållanden anser sig utskottet böra vidhålla sitt av
riksdagen år 1973 godkända uttalande om att närstående-
Prop. 1977/78: 41 15
begreppet
enligt den s. k. släktkatalogen i låneförbudsreglerna bör omfatta äktenskapsUknande
samlevnad. Utskottet förordar att frågan tas upp till förnyat övervägande i
lämpligt sammanhang. Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen tiU
känna.
2.3
Promemorieförslaget
I
promemorian (Ds Ju 1976: 11 s. 9498) föreslås ändring av ABL så att även äktenskapsliknande
samlevnad omfattas av den s. k. släktkatalogen i 12 kap. 7 §. Innebörden av
förslaget är att äktenskapsliknande samlevnad skall tiUäggas samma rättsliga
betydelse som äktenskap när det gäUer att avgöra om en fysisk eller juridisk
person tiUhör den krets av rättssubjekt som bolaget Inte får lämna lån till
resp. ställa säkerhet för.
I
promemorian framhåUs att äktenskapsUknande samlevnad Inte är ett entydigt
begrepp. Med hänsyn till att överträdelse av låneförbudsbestämmelserna är
straffbelagt (19 kap. 1 § första stycket 3 ABL) är det därför nödvändigt att
det anges i låneförbudsreglerna under vilka närmare förutsättningar ett
samlevnadsförhållande skaU Ukställas med äktenskap. Eftersom bolagets
undersökningsplikt inte bör innebära några ingående efterforskningar I den
presumtive låntagarens familjeförhållanden, är det enUgt promemorian önskvärt
att likstäUdheten begränsas tlU fall där samlevnaden har stadigvarande
karaktär och lätt kan konstateras av en utomstående.
En
lämplig avgränsning av låneförbudets räckvidd i fråga om samlevnadsfallen
torde enligt promemorian kunna uppnås, om man I detta sammanhang använder det s.
k. skatterättsliga familjebegreppet. Detta kännetecknas av att de sammanlevande
tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt har eller har haft barn.
Bestämmelser om att äktenskapsliknande samlevnad under dessa förutsättningar
skall jämställas med äktenskap finns på många håll Inom lagstiftningen. Förutom
65 § kommunalskattelagen (1928: 370) nämns I promemorian som exempel 8 kap. 2 §
lagen (1962: 381) om aUmän försäkring (omtryckt 1977: 630), 20 § kungörelsen
(1968: 425) om stafliga bostadstillägg tlU barnfamiljer (omtryckt 1973: 378)
och 3 kap. 26 § studiestödslagen (1973: 349, omtryckt 1975: 359). Det kan
anmärkas att 1968 års kungörelse numera ersatts av förordningen (1976: 263) om
statligt bostadsbidrag till barnfamiljer, varvid 20 § med ett något utvidgat
Innehåll förts över till 18 § I förordningen.
Om
låneförbudet omfattar äktenskapsliknande samlevnad endast I skatterättslig
mening, kommer enUgt promemorian regleringen av samlevnadsfallen inte att
stämma överens med motsvarande reglering I bestämmelserna om revisorsjäv i 10
kap. 4 § första stycket ABL. Där upptas ett opreciserat samlevnadsbegrepp.
Bestämmelserna om revisorsjäv är emellertid utformade efter mönster av reglerna
om domarjäv och
Prop. 1977/78: 41 16
vlttnesjäv
i 4 kap. 13 § resp. 36 kap. 3 § rättegångsbalken. Med hänsyn härtiU och då
bestämmelserna i 12 kap. 7 § och 10 kap. 4§ har olika funktion är det enligt
promemorian från saklig synpunkt inte påkallat att samordna behandlingen av äktenskapsliknande
samlevnad i dessa båda lagrum.
Promemorieförslaget
(Ds Ju 1976:11 s. 240) innebär slutligen att sådana vid Ikraftträdandet av
lagändringen utestående lån och ansvarsförbindelser, som skuUe ha omfattats av
låneförbudet, om släktkatalogen från bövjat\ omfattat äktenskapsliknande
samlevnad, i fortsättningen bör redovisas i bolagets balansräkning och upptas i
den särskilda förteckningen över lån m. m. En särskild övergångsbestämmelse
föreslås härom.
2.4
Remissyttrandena
Förslaget
tlU ändring i 12 kap. 7 § ABL tillstyrks av bankinspektionen och riksskatteverket.
Verket förutsätter därvid att den som lämnar lån inte skaU behöva göra några
längre gående efterforskningar i den presumtive låntagarens personliga
förhållanden.
Sveriges
advokatsamfund anser det önskvärt att låneförbudets släktkatalog Inte skall omfatta
andra relationer än som i princip går att få fram med hjälp av allmänna och för
envar tiUgängUga register. I den mån äktenskapsliknande samlevnad skall i detta
sammanhang Ukställas med äktenskap har samfundet emellertid ingen invändning
mot den utformning förslaget har fått.
Sveriges
industriförbund avstyrker förslaget och erinrar om att förbundet vid flera tiUfällen
framfört uppfattningen, att låneförbudets släktkatalog redan idag är alltför
omfattande. Förbundet har år 1974 tillsammans med andra näringslivsorganisationer
i skrivelse till justitiedepartementet bestämt motsatt sig att sammanboende
under äktenskapsUknande former i detta sammanhang skall likställas med
äktenskap. I dagens situation kan enligt förbundet hävdas att saken kommit i
ett något annat läge i och med de motivuttalanden som gjordes i prop. 1975: 103
(s. 491). Därav framgår att ett långivande företag som regel inte behöver göra
mer Ingående efterforskningar än att fråga låntagaren om vederbörande ensam
eller via släktingar ingår i den "förbjudna" kretsen. Om emellertid
företaget har grundad anledning misstänka eller vetskap om att låntagaren
givit ett oriktigt svar på frågan om samboende lät vara i förslagets
begränsade bemärkelse kvarstår enUgt förbundet osäkerhet beträffande vad som
fordras för att undgå straffansvar för överträdelse av låneförbudet. EnUgt
förbundets mening måste företaget på ett enkelt sätt, med hjälp av offenfliga
uppgifter, kunna kontrollera de faktiska förhållandena. Det går emellertid
Inte att, utan att orimUgt inkräkta på den enskildes rätt tiU prIvatUv, få
klarhet i huruvida låntagaren, trots förnekande därav, är samboende på ett sätt
som gör
Prop. 1977/78: 41 17
att
vederbörande omfattas av låneförbudet. Den bolagets tjänsteman som har att
handlägga låneärendena skulle komma i en ytterst besvärande ställning och
snarast ha att fullgöra en kontroHuppglft som hör samhället tiU. Med hänsyn
till att företaget aUtså saknar möjligheter att på ett rimligt sätt vederlägga
även ett uppenbart oriktigt påstående från en låntagare om samboendeförhållande
avstyrker förbundet den föreslagna utvidgningen av låneförbudet. Om förslaget
ändå leder tlU lagstiftning, vill förbundet ifrågasätta det meningsfulla I att
tvinga företagen att gå igenom alla lån som har lämnats innan ändringen träder
i kraft för att utröna om något lån skuUe ha omfattats av låneförbudet i dess
ändrade lydelse. Förbundet ställer sig aUtså kritiskt tlU den föreslagna övergångsbestämmelsen
att gamla lån skaU redovisas i företagens balansräkning och den särskilda
förteckningen över lån och säkerheter.
3
Konvertibla skuldebrev m.m. 3.1 Gällande rätt
Bestämmelser
om konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt tUl
nyteckning av aktier Infördes år 1973 genom lagen (1973: 302) om konvertibla
skuldebrev m. m. (prop. 1973: 93, LU 1973: 19, rskr 1973: 238). Denna lag har i
stort sett utan någon ändring i sak förts över tiU 5 kap. ABL (prop. 1975: 103,
LU 1975/76: 4, rskr 1975/ 76: 114).
När
ett bolag behöver skaffa nytt kapital kan det ske på i princip två vägar.
Bolaget kan öka det egna kapitalet genom nyemission. Bolaget kan också öka det
främmande kapitalet genom att ta upp lån, vilket vanligtvis sker mot obUgationer
eller andra skuldebrev. Aktieägare har
1 motsats
till fordringsägare rösträtt och annan rätt att medverka i bola
gets förvaltning. Fordringsägarnas anspråk på betalning och ränta går å
andra sidan före aktieägarnas anspråk på utdelning och likvidations-
kvot.
Konvertibla
skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning utgör ctt
slags mellanform mellan aktier och fordringar. Det konvertibla skuldebrevet ger
fordringsägaren rätt att på vissa viUkor byta ut skuldebrevet mot aktier i
bolaget. Den andra typen av här ifrågavarande skuldebrev ger Innehavaren av
skuldebrevet en optionsrätt att delta i nyemission av aktier i bolaget genom
nyteckning. SkiUnaden mellan ett konvertibelt skuldebrev och ett skuldebrev
förenat med optionsrätt är att innehavaren av ett konvertibelt skuldebrev vid konverterlngen
betalar sin aktie genom att avstå från sin fordran, medan innehavaren av ett
skuldebrev förenat med optionsrätt betalar kontant för den aktie han tecknar, samtidigt
som han behåller sin fordran mot bolaget.
Att
de nya obligationsformerna Intar en mellanställning meUan aktier
2 Riksdagen
1977/78.1 samL Nr 41
Prop. 1977/78: 41 18
och
vanliga fordringar återspeglas pä olika sätt i lagtexten. Dess karaktär av
aktien närstående värdepapper understryks av att det är bolagsstämmans sak att
fatta beslut om emission av konvertibla skuldebrev m. m. Styrelsen kan emeUertid
besluta om emission under förutsättning av bolagsstämmans godkännande eUer efler
bemyndigande av stämman. Aktieägarna har principiell företrädesrätt att delta i
emissionen, men avvikelse från denna företrädesrätt kan föreskrivas i emissionsbeslulet.
Företrädesrätten för aktieägarna att teckna sig för förvärv av skulde brev
utövas som om emissionen gällde de aktier som kan komma att träda I stäUet för
skuldebreven eller nytecknas på grund av optionsrätt. ABL Innehåller utförliga bestämraelser
om vad som skall Iakttas vid emission av nu Ifrågavarande skuldebrev och vid
utbyte av skuldebrev mot aktier samt vid nyteckning av aktier. När det gäller
emissionsbeslut sägs att i beslutet skall anges bl. a. emissionens belopp,
företrädesrätt för aktieägarna att delta I emissionen, tid för utövande av företrädesrätt,
tid för teckning av skuldebrev, dessas nominella belopp, emissions-kurs och
räntefot samt tid och villkor för utbyte eller nyteckning. Vidare skall emissionsbeslutet
enligt 5 kap. 4 § första stycket 8 ange den rätt som skall tillkomma borgenär
eller innehavare av optionsbevis för den händelse aktiekapitalet före utbytet
eller nyteckningen ökas eller nedsättes eller nya konvertibla skuldebrev eller
skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning utges eller bolaget
upplöses eller upphör genom fusion.
3.2
Organisationernas skrivelse 1976-10-01
Organisationerna
tar i sin skrivelse upp frågan om skyddet för innehavare av ifrågavarande slag
av skuldebrev vid aktiekapitalsökning m. m. (se bilaga 2). I villkoren för de
publika konvertibla skuldebrev, som har emitlerats sedan 1973 års lagstiftning
trädde I kraft, har enligt organisationerna frågan reglerats så, att skuldebrevshavarna
vid ökning av aktiekapitalet mot kontant betalning har getts samma
företrädesrätt att teckna nya aktier etc. som enligt beslutet må tillkomma
aktieägarna (huvudregeln). Då det emeUertid Inte bedömts som helt oomtvistligt
att ett villkor av detta innehåll äger rättslig verkan, har I lånevIUkoren
Intagils supplementärregler som Innefattar komplicerade omräkningar av konverteringskursen.
Anledningen
till att man vid ifrågavarande skuldebrevsemissioner inte ansett sig kunna med
full säkerhet utgå frän att huvudregeln är invändningsfri från rättsliga
utgångspunkter har enligt organisationerna varit föreställningen att en
tidigare bolagsstämma inte genom beslut skulle kunna binda en senare. En
tillämpning av huvudregeln innebär ju att den bolagsstämma som beslutar om
utgivande av de konvertibla skuldebreven samtidigt i viss mån fattar beslut om
avvikelse från den företrädesrätt
Prop. 1977/78: 41 19
som
enligt 4 kap. 2 § och 5 kap. 2 § ABL tillkommer aktieägarna vid kontantemission,
såvida annat inte bestämls i kontantemissionsbeslutet eller föreskrivits I
bolagsordningen.
Organisationerna
anser att starka skäl talar för att den angivna huvudregeln är rättsligt
giltig, men menar att ett visst mått av osäkerhet ändå råder i denna fråga.
Osäkerheten upplevs enligt organisationerna som besvärande, eftersom den
innebär att, om man väljer att ta in huvudregeln i emlssIonsvUlkoren, man
knappast anser sig kunna underlåta att också ta med supplemenlärregler. Med
hänsyn till detta och då huvudregeln kan innebära praktiska fördelar, hemställer
organisationerna att I ABL Införs ett förtydligande. Det bör aUtså klart framgå
att företag I beslut om emission av konvertibla skuldebrev och skuldebrev
förenade med optionsrätt till nyteckning får föreskriva att
skuldebrevsinnehavarna vid kontantemission av nya aktier och av nya
skuldebrev av nämnda slag skall ha företrädesrätt att teckna nya aktier resp.
nya skuldebrev I samma mån som tidigare aktieägare. Organisationerna föreslår
därför ett smärre tiUägg till 4 kap. 2 § ABL.
4
Styrelserepresentation för de anställda i flottningsförening 4.1 Gällande rätt
Lagen
(1976: 351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar har trätt i kraft den 1 juU 1976 (prop. 1975/76: 166, NU
1975/76:68, rskr 1975/76:402). Lagen Innebär I huvudsak följande.
Lagen
syftar till att de anslällda I aktiebolag och ekonomiska föreningar genom
styrelserepresentation skall beredas insyn och inflytande i fråga om företagets
verksamhet. Med anställd avses den som är anställd tills vidare samt den som är
anställd för viss tid, viss säsong eller visst arbete och arbetar i genomsnitt
minst 16 timmar per vecka. I företag som under det senast förflutna
räkenskapsåret har sysselsatt i genomsnitt minst 25 arbetstagare har de
anställda rätt att utse två ledamöter i styrelsen (arbetstagarledamöter) och en
suppleant för varje sådan ledamot. Beslut om Inrättande av
styrelserepresentation för de anställda fattas av lokal arbetstagarorganisation
som är bunden av kollektivavtal i förhållande till företaget och företräder
mer än hälften av de anställda vid företaget eUer av flera sådana
arbetstagarorganisationer som tillsammans har denna omfattning. Arbetstagarledamot
och suppleant för sådan ledamot (arbetstagarrepresenianter) utses av de lokala
arbetstagarorganisationer som är bundna av kollektivavtal i förhållande till
företaget. Arbetstagarrepresentant bör ulses bland de anställda vid företaget.
Tiden för arbetstagarrepresentants uppdrag bestäms av den som utser honom. Arbetstagarrepresentant
får inte delta i behandling av fråga som rör för-
Prop. 1977/78: 41 20
handUng
med arbetstagarorganisation, uppsägning av kollektivavtal eller stridsåtgärd.
Nämnden för styrelserepresentationsfrågor kan under vissa förutsättningar medge
undantag från lagen. Vissa frågor om tillämpning av lagen skall kunna prövas av
arbetsdomstolen.
Föredragande
statsrådet uttalade vid lagens tillkomst (prop. 1975/76: 166 s. 139) alt frågan
I vad mån bl. a. flottningsföreningar skall omfattas av lagstiftningen skulle
övervägas I annat sammanhang.
I 6
kap. vattenlagen (1918: 523) finns bestämmelser om allmän flottled. De som
flottar i allmän flottled skall enligt 2§ lagen (1919:426) om flottning I
allmän flottled (flottningslagen) utgöra en flottningsförening. Om flottningsföreningar
finns utförliga bestämmelser i 4 kap. flottningslagen. För flottningsförening
skall finnas reglemente som fastställs av länsstyrelsen. För flottningsförening
skall vidare finnas en styrelse (flottningsstyrelse). Styrelsen väljs på flottningsstämma.
Länsstyrelsen äger dock enligt 40 § flottningslagen för tillgodoseende av
allmänna intressen utse en styrelseledamot (allmänt ombud) utöver det i flottnings-föreningens
reglemente fastställda antalet styrelseledamöter. Länsstyrelsen utövar också
tillsyn över flottningsförenings verksamhet. Enligt en ny-Ugen genomförd
ändring i flottningslagen (SFS 1977: 671), som träder i kraft den 1 januari
1978, skall länsstyrelsen föra förteckning över allmänna flottleder Inom
länet. I förteckningen skall efter anmälan till länsstyrelsen införas namn och
adress för styrelseledamot som utsetts på flottningsstämma.
4.2
Promemorieförslaget
I
promemorian (Ds Ju 1976: Ils. 9899) påpekas att en fortlöpande övergång från flottning
till landtransport äger mm. Längden av de trafikerade flottlederna har minskat
från omkring 22 000 km år 1960 till omkring 3 500 år 1974. Under samma tid
minskade den totala flottgodsmängden från 11,5 tUl 2,6 milj. m. Medan det
tidigare huvudsakligen varit biflottleder som lagts ned, har särskilt under
det senaste årtiondet flottnlngen lagts ned även I större flotfleder, t. ex.
Indalsälven, Ljungan, Ljusnan och Dalälven. Även om utvecklingen pekar mot en
minskning i flottningsverksamheten bör man enligt promemorian kunna utgå från
att flottning Inom överskådlig tid behövs som transportmedel.
Enligt
uppgift från Svenska flotfledsförbundet fanns det år 1975 i landet nio flottningsföreningar,
som administrerades genom fyra större flott-ningsförvaltningar, omfattande dels
Kalix, Lule och Pite älvar, dels Ume och Öre älvar, dels Angermanälven och dels
Klarälven, Norsälven och Fryken. Som jämförelse nämns I promemorian att antalet
flottningsföreningar år 1921 uppgick tiU 254, år 1930 tlU 179 och år 1960 till
85 (se prop. 1969:104 s. 69).
Uppgifter
om flottnlngen i aUmänna flotfleder är 1974 finns i Statis-
Prop. 1977/78: 41 21
tiska
meddelanden nr T 1975: 63, som utges av statistiska centralbyrån. Av en i
promemorian återgiven tabeU (s. 245) avseende personalförhållandena Inom flottningsverksamheten
under år 1974 framgår att flertalet flottningsföreningar har mer än 25
anställda.
I
promemorian föreslås att de anställda i flottningsföreningar bör fä samma rätt
till styrelserepresentation som anställda I aktiebolag och ekonomiska
föreningar. Lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar bör aUtså ges motsvarande tilllämpning I fråga om flottningsförening.
Detta föreslås i promemorian ske genom ändring I flottningslagen. Samtidigt bör
en följdändring göras i lagen om styrelserepresentation för de anstäUda i
aktiebolag och ekonomiska föreningar.
4.3
Remissyttrandena
Förslaget
om styrelserepresentation för de anstäUda I flottningsföreningar tillstyrks av
Svenska skogsarbetareförbundet och Svenska flott-ledsförbundet. Flotfledsförbundet
anmärker att länsstyrelserna regelmässigt har utnyttjat möjligheten att utse
allmänt ombud.
5
Föredraganden 5.1 Låneförbudet
Genom
ändring år 1973 i lagen (1944: 705) om aktiebolag infördes regler om förbud för
aktiebolag att lämna lån till aktieägare m. fl. Reglerna om låneförbud har med
vissa smärre justeringar förts över till 12 kap. 79§§ aktiebolagslagen (1975:
1385), ABL, som har trätt i kraft den 1 januari 1977.
Låneförbudet
innebär att aktiebolag inte får lämna penninglån till eller ställa säkerhet för
personer inom en viss angiven krets. Till denna krets hör aktieägare,
styrelseledamot och verkställande direktör i bolaget eller i annat bolag i
samma koncern samt vissa släktingar och andra som är närstående till nämnda
personer. I gruppen närstående Inräknas make men Inte den som sammanbor med
aktieägare etc. under äktenskapsliknande förhåUanden. Riksdagen har emeUertid
både år 1973 och vid behandUngen av förslaget tiU ABL år 1975 uttalat att
närstående-begreppet enligt förevarande bestämmelser borde omfatta äktenskapsliknande
samlevnad (LU 1973: 19 s. 56 och LU 1975/76: 4 s. 105).
Med
anledning av riksdagens uttalanden har frågan tagits upp i en Inom
justitiedepartementet upprättad promemoria (Ds Ju 1976: 11). I promemorian
föreslås att äktenskapsliknande samlevnad skall omfattas av låneförbudsreglerna
i 12 kap. 7 § ABL. Äktenskapsliknande samlevnad skall alltså tiUäggas samma
rättsliga betydelse som äktenskap,
Prop. 1977/78: 41 22
när
det gäller att avgöra om en fysisk eller juridisk person tUlhör den krets av
rättssubjekt som bolaget inte får lämna lån till eller ställa säkerhet för.
I
promemorian understryks att bolagens undersökningsplikt inte bör innefatta
några Ingående efterforskningar I den presumtive låntagarens
familjeförhållanden och att det därför är önskvärt att låneförbudet när det
gäller äktenskapsliknande förhåUanden begränsas till fall där samlevnaden har
stadigvarande karaktär och lätt kan konstateras av en utomstående. Enligt
promemorian uppnås en lämplig avgränsning av låneförbudets räckvidd I fråga om samlevnadsfaUen,
om det s. k. skatterätlsliga familjebegreppet används. Detta begrepp kommer
till uttryck i bl.a. 65 § kommunalskattelagen (1928: 370) och Innebär att de
sammanlevande tidigare varit gifta med varandra efler gemensamt har eller har
haft barn.
Vid
remissbehandlingen har bankinspektionen och riksskatteverket tillstyrkt
förslaget, medan Sveriges advokatsamfund och Sveriges industriförbund har
ansett att släktkatalogen inte bör omfatta andra relationer än sådana som i
princip går att fä fram med hjälp av aUmänna och för envar tillgängliga
register.
För
min del anser jag att intresset av att upprätthålla låneförbudets effektivitet
starkt talar för att äktenskapsliknande samlevnad i förevarande sammanhang
likställs med äktenskap. Samtidigt är det natur-Ugtvls viktigt alt man Inte
inför regler som tvingar långivande bolag att göra långtgående efterforskningar
i den presumtive låntagarens personUga förhållanden. Det kan därför inte gärna
komma i fråga att utvidga låneförbudet till att avse alla fall av äktenskapsliknande
samlevnad. En lämplig avgränsning får man enligt min mening om man i enUghet
med promemorieförslaget använder det s. k. skatterättsliga familjebegreppet. Utformas
regeln på det sättet, torde den knappast vålla några större svårigheter I den
praktiska tillämpningen.
Jag
vill i detta sammanhang också erinra om de motivuttalanden som gjordes vid ABL:s
tillkomst (prop. 1975: 103 s. 491). Där påpekas att låneförbudsreglerna är straffsanktionerade
men alt det fordras uppsåt eller grov vårdslöshet för att straff skall ifrågakomma.
Straff kan alltså ådömas, om den företrädare för bolaget som lämnar lånet har
kännedom om att låntagaren tUlhör den förbjudna krelsen. Om han inte har sådan
kännedom, krävs inte någon mera ingående efterforskning av de faktiska
förhållandena. Normalt är det enligt förarbetena tiUräckligt om den som har
lämnat lånet har frågat vederbörande låntagare om denne ensam eller via
närstående Ingår i den förbjudna kretsen. Dessa uttalanden kommer självfallet
att äga giltighet även om låneförbudsreglerna utvidgas till att avse fall av äktenskapsliknande
samlevnad. I allmänhet bör alltså den som lämnar lånet kunna godta
lånesökandens egna uppgifter. Självfallet får dock lån inte lämnas, om
långivaren kän-
Prop.
1977/78: 41 23
ner
till att det föreligger ett sådant samboendeförhållande som omfattas av låneförbudsreglerna.
Sammanfattningsvis
förordar jag alltså att äktenskapsliknande samlevnad jämställs med äktenskap
vid tillämpning av låneförbudet under förutsättning att de samboende tidigare
har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn tUlsammans.
Som
en motsvarighet till de övergångsregler som Infördes när låneför-budslagsliftnlngen
ursprungligen trädde i kraft (prop. 1973: 93 s. 146) har I promemorian
föreslagits att äldre lån och ansvarsförbindelser som skulle ha omfattats av
låneförbudet, om bestämmelserna från början omfattat äktenskapsliknande
samlevnad, i fortsättningen skall redovisas i bolagets balansräkning och upptas
i den förteckning som anges i 12 kap. 9 § ABL. Förslaget har under
remissbehandlingen kritiserats av Sveriges industriförbund, och även jag stäUer
mig tveksam tUl den föreslagna regelns lämplighet. Regeln skulle tvinga de
berörda företagen till en många gånger tidsödande genomgång av äldre lån och
ansvarsförbindelser, samtidigt som de nödvändiga efterforskningarna skulle
kunna te sig besvärande för de enskilda. Med hänsyn härtill och då behovet av
en övergångsreglering I detta sammanhang Inte får anses särskilt framträdande
har jag kommit fram tUl att promemorieförslaget i denna del inte bör
genomföras.
Jag
övergår härefter tiU frågan om undantag (dispens) från låneförbudet. Enligt 12
kap. 8 § ABL kan länsstyrelsen eller I vissa fall bankinspektionen på ansökan
medge dispens från låneförbudsbestämmelserna, om synnerliga skäl föreligger.
Bolagets kända borgenärer skall I allmänhet höras över ansökan om dispens. Om
borgenär begär det, skall hans fordran betalas eller betryggande säkerhet
ställas för den, innan ansökan får bifallas.
I
den proposition som låg till grund för bestämmelserna om låneförbud (prop.
1973: 93 s. 9095) framhöUs bl. a. att frånvaron av elt sådant förbud i stor
utsträckning hade utnyttjats för att undgå beskattning. Den som hade ett
dominerande inflytande i ett aktiebolag tog ut pengar från bolaget för sin
privata konsumtion och kunde på det sättet undgå eller skjuta upp beskattning.
Det ansågs angeläget att komma till rätta med denna form av skatteflykt. Vidare
ansågs frånvaron av låneförbud vara förenad med betydande risker både för
bolagets borgenärer och för andra aktieägare än gäldenären. I dessa sammanhang
underströks att en transaktion som innebär att en person finansierar köp av
aktier genom lån från bolaget kunde vara mycket farlig för borgenärerna.
Låneförbudet
Infördes alltså för att undanröja skatteflyktsmöjligheter och för att skydda
borgenärers och aktieägares intressen. Mot denna bakgrund underströks I
propositionen (prop. 1973: 93 s. 135) att dispens-
Prop. 1977/78: 41 24
möjligheten
borde tiUämpas mycket restriktivt med särskilt beaktande av att
lånemöjligheterna inte fick utnyttjas I skatteflyktssyfte.
Avsikten
med dispensmöjlighelen var i första hand att kunna underlätta
generationsskiften inom familjeföretag genom att I vissa fall låta arvingarna
ta lån från bolaget för betalning av arvsskatten. Ett annat fall, som också
nämndes, är det då delägare i familjeföretag vill bli utlöst och övriga
delägare bara genom lån från bolaget kan skaffa de medel som behövs för det.
Föredragande statsrådet ville inte heller utesluta möjligheten av att det,
Inom ramen för den kontroll som en dispens-myndighet kan utöva, kunde finnas
anledning att låta en person finansiera ett köp av ett aktiebolag genom lån
från bolaget.
I de
fall då dispens för aktieförvärv i det långivande bolaget har medgivits har
det ofta varit fråga om rätt för arvingar att få överta lån som tidigare
delägare har tagit I bolaget. Elt sådant överlagande är i princip jämställt med
nytt penninglån. Några dispenser har också beviljats som avser kontant ullösen
av delägare i familjeföretag. Endast i mycket begränsad utsträckning torde
helt utomstående köpare ha fått tillstånd att ta upp lån från aktiebolag i syfle
att finanslera köp av aktier i bolaget.
När
dispens medges stäUs krav på marknadsmässig ränta och amortering under en tid
av 1015 år. Om det framgår att amortering i praktiken inte kan komma I fråga,
med hänsyn till lånebeloppels storlek eller av annan orsak, har dispens
vägrats. Vid bedömningen av om dispens bör meddelas har stor vikt lagts vid att
säkerhet har ställts för lånebeloppet.
I
den debatt som under senare tid har förts om de mindre företagens situation har
det framförts önskemål om en vidgad möjlighet till dispens från låneförbudet i
avsikt att underlätta förvärv av mindre företag. Även jag anser att det nu
finns anledning att utvidga dispensmöjligheterna i de berörda fallen. Detla är
av betydelse Inte minst med hänsyn till det allmänna näringspolitiska intresset
av att molverka företagskoncentrationer. Om lånemöjligheterna vidgas, kan
småföretag i större utsträckning bestå som fristående enheter. Utvidgningen av
lånemöjligheterna får emellertid inte leda till att man åter öppnar möjligheter
till de skatteflyktsåtgärder som låneförbudet avser att förhindra eller till
att borge-närsinlressena äventyras. Det måste därför liksom hittUls ske en noggrann
prövning i varje särskill fall. Det får också förutsättas att dispensmyndigheterna
under de år låneförbudet har varit i kraft har fått sådan erfarenhet av att
pröva hithörande frågor att det inte finns så slor risk att skatteflykt möjUggörs
eller att borgenärsskyddet urholkas även med en något liberalare inställning i
dispensfrågan.
Jag
anser aUtså att möjligheterna till dispens bör kunna vidgas i de fall där ett lån
avser förvärv av aktier I det långivande bolaget eller annat bolag i samma
koncern. För att åstadkomma en sådan utvidgning kan förutsättningarna för
dispens I aktieförvärvsfallen lämpligen ändras så, att det i stället för
synnerliga skäl krävs att dispens skall vara på-
Prop. 1977/78: 41 25
kallad
av särskilda omständigheter. Med en sådan beskrivning av dispensmöjligheten
bör dispensmyndigheten lättare kunna medverka tlU att elt företag kan behållas
inom viss familj eller att ett företag i andra situationer kan övergå till en
seriös köpare som eljest saknar möjlighet att förvärva företaget i fråga. Det
bör också kunna stå dispensmyndigheten fritt att från fall till fall bedöma I
vad mån krav på fullgod säkerhet kan mildras eller, kanske framför allt I skuldövertagandefallén,
efterges samt att efter omständigheterna föreskriva en längre amorteringstid än
vad som är normalt på kredilmarknaden. Om utredningen visar att rimliga krav
på säkerhet m. m. är uppfyllda, bör dispens normalt lämnas I de nu berörda
aktieförvärvsfallen.
Jag vUl
i delta samanhang erinra om att det enligt gällande rätt (12 kap. 7 § andra
stycket 3 ABL) finns elt undantag från låneförbudet när det gäller s. k.
kommersiella lån. Med stöd av denna undantagsbestämmelse kan lån ges tUl
aktieägare etc. som vUl investera i annan rörelse.
Jag
vill också påpeka att ett aktiebolag. Innan lån beviljas eller dispens söks,
kan bli skyldigt att förhandla eller informera enligt lagen (1976: 580) om
medbestämmande I arbetslivet.
5.2
Konvertibla skuldebrev m.m.
När
ett bolag behöver skaffa nytt kapital kan det ske på i princip två vägar.
Bolaget kan täcka sitt kapitalbehov genom att ta upp lån, vilket vanligtvis
sker mot obligationer eller andra skuldebrev. Ofta uppställer emeUertid
kreditgivare krav på att bolagets aktiekapital och övriga egna kapital skall
stå I visst förhållande till det främmande kapitalet. För att få låna måste
bolaget med andra ord ofta öka sitt aktiekapital. Det kan ske genom emission av
aktier som tecknas mot betalning, nyemission. Bolaget kan också öka sitt
aktiekapital utan kapitaltiUskott, fondemission. Aktieägare har I motsats till
fordringsägare, exempelvis innehavare av skuldebrev, rösträtt och annan rätt
att medverka i bolagets förvaltning. Fordringsägares anspråk på betalning och
ränta går å andra sidan före aktieägares anspråk på utdelning och
likvidationskvot.
När
ett bolag emitterar obligationer eller på annat sätt tar upp lån, brukar lånet vanUgtvis
få en bestämd förfallodag och löpa med en viss ränta. Ett lån kan emellertid
konstrueras så att olika mellanformer mellan förvärv av aktier och
fordringsförhållanden uppkommer. En fordran kan genom avtal ställas efter
övriga fordringar. Det är fallet med s. k. förlagslån. Fordring kan också
såtillvida jämställas med en aktie att räntans storlek görs beroende av
bolagets vinst eller av vinstutdelningen på bolagets aktier, s. k.
vinstandelsbevis.
Genom
lagstiftning år 1973 infördes ett par nya finansieringsformer för aktiebolagen.
I en särskild lag gavs bestämmelser om konvertibla skuldebrev och om
skuldebrev förenade med optionsrätt till ny-
Prop. 1977/78: 41 26
teckning
av aktier. Den särskilda lagen har I stort sett utan nägon ändring i sak förts
över till 5 kap. ABL.
Konvertibla
skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning utgör ett
slags mellanform mellan aktier och fordringar. Det konvertibla skuldebrevet ger
fordringsägaren rätt att på vissa villkor byta ut skuldebrevet mot aktier i
bolaget. Den andra typen av skuldebrev ger fordringsägaren en optionsrätt att
delta i nyemission av aktier I bolaget genom nyteckning. Dessa typer av skuldebrev
har var för sig särskilda fördelar framför mera traditionella
finansieringsformer. Fördelarna kan vara mer eller mindre framträdande
beroende på konjunkturerna och på vilket företag det är fråga om.
Sett
från det emitterande bolagets synpunkt har konvertibla skuldebrev bl. a. den
fördelen framför vanliga obligationer och andra traditionella skuldebrev att
räntan med hänsyn till det värde som konverterlngsmöj-ligheten iimebär kan
sättas något lägre än vad som annars skulle vara fallet. Konverteringslån har
vidare den fördelen att, I den mån konverteringsrätten utnyttjas av skuldebrevshavaren,
bolagets egna kapital höjs. Detta Innebär alltså en förbättring av förhållandet
mellan bolagets eget och dess främmande kapital.
Sett
från långivarens synpunkt ger konvertibla skuldebrev vissa fördelar både
jämfört med en placering I vanliga obligationer och andra traditionella
skuldebrev och jämfört med direkt placering i aktier. Värdet på ett
konvertibelt skuldebrev stiger oftast I ungefär samma män som kursen på
bolagets aktier. Utbytesrätten innebär att skuldebrevshavaren kan förvandla
sin fordran på bolaget till en andel i bolaget. Detta kan vara till fördel, om
bolaget visar stigande vinster som medger högre utdelning än den ränta som
gäller för skuldebrevslånet. Även om utdelningen under lånets löptid inte
skulle komma att överstiga räntan för lånet, är det en fördel för skuldebrevshavaren
att utnyttja konverteringsrätten I fall där marknadsvärdet på aktierna vid
lånets för-faUodag överstiger konverteringskursen. Sjunker aktiekursen kan skuldebrevshavaren
avstå från utbytet och I stället hålla sig till fordringsrätten. Han är också
alltid garanterad ränta på det utlånade kapitalet. Även från säkerhetssynpunkt
innebär en investering i konvertibla skuldebrev vissa fördelar jämfört med en
direkt placering I aktier. Om man är osäker huruvida aktierna i bolaget kommer
att stiga i värde, kan man genom att köpa konvertibla skuldebrev avvakta
utvecklingen. Skulle bolaget till äventyrs upplösas, kommer långivaren I ett
bättre läge än aktieägarna, eftersom fordringsägares anspråk går före
aktieägares.
Hittills
torde det framför allt ha varit börsintroducerade företag som har använt sig av
möjligheten att ge ut konvertibla skuldebrev. Det finns emeUertid Inte något
som hindrar att denna finansieringsform används också i andra företag. Tvärtom
torde ett mindre bolag I en del fall ha större framgång med en emission av
konvertibla skuldebrev än med
Prop. 1977/78: 41 27
en
begäran om tiUskott till bolaget I form av aktieteckning. I mindre företag,
framför allt familjeföretag, torde utdelning på aktier ganska sällan förekomma.
Detta leder till att innehavare av minoritetsaktieposter inte får någon som
helst avkastning på sitt riskkapital. Om ett sådant företag behöver kapitaltiUskott
och har svårigheter att få vanliga krediter, torde företaget inte ha någon
större framgång vid en vädjan till minoritetsaktieägarna att tillskjuta ytterhgare
medel genom att teckna nya aktier. Om företaget i stäUet erbjuder konvertibla
skuldebrev, torde möjligheterna att erhålla kapitaltillskott vara större. Bl.
a. får långivaren, som tidigare nämnts, alltid ränta på utlånat kapital.
Företaget å sin sida erhåller skattemässigt avdrag för den utbetalade räntan.
Emitteras skuldebreven med viUkor att långivarnas fordringar skall ställas efler
andra fordringsägares, förlagskaraktär, torde det raedföra att det konvertibla
lånet tillmäts en positiv effekt vid en prövning av företagels kreditvärdighet.
Skuldebrev
förenade med optionsrätt till nyteckning har i huvudsak samma fördelar som
konvertibla skuldebrev. I likhet med konverteringsrätten kan optionsrätten ha
ett ekonomiskt värde och medför därför att räntan på lånet kan sättas lägre än
räntan på ett traditionellt lån. I vissa fall kan skuldebrev av denna typ vara
förmånligare för bolaget än konvertibla skuldebrev. Ett utnyttjande av
optionsrätt till nyteckning innebär ju att bolaget får ett ytterligare
kapitaltillskott, vilket inte är fallet vid en konvertering.
De
nämnda skuldebreven Intar alltså en mellanställning mellan aktier och vanliga
fordringar. På olika sätt kommer detta till synes i lagtexten. Karaktären av
aktier närstående värdepapper understryks av att det är bolagsstämmans sak att
fatta beslut om emission av konvertibla skuldebrev ra. m. Bestämmelserna
medger dock att styrelsen efter bemyndigande av bolagsstämman eller under
förutsättning av bolagsstämraans godkännande fattar emissionsbeslut. Aktieägarna
har principiell företrädesrätt att delta i emissionen av skuldebrev.
Företrädesrätten utövas därvid som om emissionen gällde de aktier som kan komma
att träda i stället för skuldebreven eller nytecknas på grund av optionsrätt.
Möjlighet finns att avvika från aktieägarnas företrädesrätt helt eUer delvis
och aUtså bl. a. rikta en emission till särskild intressent.
ABL
innehåller utförliga bestämmelser om förfarandet vid emission samt vid utbyte
och nyteckning. Det finns Inte någon anledning att närmare gå in på dessa
detaljföreskrifter i detta sammanhang. Följande bör eraellertid frarahåUas.
De
särskilda skuldebrev som det här är fråga om måste enligt lagen vara löpande.
De skaU aUtså stäUas tiU Innehavaren eller till viss man eller order. Av
emissionsbeslutet måste framgå, förutom fordringens belopp, räntefot och
amorteringsvillkor, tid och villkor för utbyte resp. nyteckning. Dessutom
måste emissionsbeslutet innehålla s. k. "utspädnings-
Prop. 1977/78: 41 28
bestämmelser".
Skuldebrevshavarnas rält tiU nya aktier kan nämligen komma alt spädas ut genom
åtgärder från bolagets sida under tiden från emissionsbeslutet och till dess
konvertering eller nyteckning sker.
Konverteringsrätten
är till sitt värde beroende av hur bolagets ekonomiska förhållanden utvecklas.
Medan en aktieägare har inflytande på bolagets förvaltning genom rösträtt och
är skyddad genom aktiebolags-lagstiftningens regler om aktieägarnas övriga
rättigheter I bolaget, står långivarna i princip utan juridiskt inflytande i
detta. Långivarnas ställning kan påverkas genom alt bolaget beslutar om
nedsättning eller ökning av aktiekapitalet, utgivning av nya konvertibla
skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning eUer genora
att bolaget upplöses eller upphör genom fusion. Skuldebrevshavarna måste så
långt möjligt skyddas mot negativa effekter av sådana händelser. Enligt 5 kap.
4 § första stycket 8 ABL sker detta genom att i emissionsbeslutet skall
särskilt anges vilken rätt som tUlkommer skuldebrevshavare, om sådana
situationer som nu har beskrivits uppkommer.
Lagen
innehåller Inte några närmare föreskrifter om hur emissionsvillkor bör
utformas för att skydda skuldebrevsinnehavarna I angivna situationer. Ett skydd
kan emellertid åstadkommas genora föreskrift att skuldebrevshavarna vid
förändringar i aktiekapitalets storlek eller utgivande av nya skuldebrev av nu
ifrågavarande slag skaU få kompensation genom justering av konverteringskursen
eller kursen för nyteckning.
I
skrivelse tiU justitiedepartementet den 1 oktober 1976 har Sveriges industriförbund
m. fl. organisationer nämnt att skyddet för skuldebrevsinnehavare i praktiken
åstadkommits så, att de fått samma företrädesrätt att teckna nya aktier vid
nyemission etc. som tUlkommer aktieägarna (huvudregeln). Eftersom det inte har
bedömts helt oomtvistligt att elt villkor om sådan företrädesrätt äger rättslig
verkan, har i lånevillkoren tagits in supplemenlärregler, som innefattar
komplicerade omräkningar av konverteringskursen. Organisationerna har
hemställt att den osäkerhet sora råder i fråga ora rättsläget skaU undanröjas.
Organisationerna anser att ABL bör förtydligas så att det klart fraragår att i
beslut om emission av konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med
optionsrätt till nyteckning får föreskrivas, att skuldebrevsinnehavarna vid
kontantemission av nya aktier och av nya skuldebrev av nämnda slag skall äga
företrädesrätt att teckna nya aktier resp. nya skuldebrev I samma mån som
tidigare aktieägare.
Sedan
organisationernas framstäUning gjorts har ytteriigare emissioner till
allmänheten av konvertibla skuldebrev skett. Härvid har raan i allmänhet
föreskrivit att konverteringskursen vid mellankommande nyemission skall
omräknas på basis av aktiens genomsnittliga börskurs under viss perlod samt
värdet på teckningsrätten. Även företag som Inte ar börsintroducerade har
emitterat konvertibla skuldebrev. I emissionsbe-
Prop. 1977/78: 41 29
slut
I sådana företag torde skuldebrevshavarna ofta ha fått rätt att delta I mellankoramande
emission i enlighet med den tidigare nämnda huvudregeln. När det gäller Icke börsnoterade
bolag saknas ju ett givet marknadsvärde på aktierna, varför omräkning inte kan
ske enligt den nyss nämnda metoden relaterad till börskurs.
Jag
delar organisatlonemas uppfattning att det klart bör slås fast att företag vid
emission av konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till
nyteckning kan ge skuldebrevshavarna den företrädesrätt som nyss har berörts.
Detta är viktigt Inte minst för att underlätta för de mindre företagen att ge
ut skuldebrev av denna typ. Som jag har anfört i det föregående kan utgivandet
av sådana skuldebrev vara en lämplig väg, när ett mindre företag behöver skaffa
nytt kapital.
Det
åsyftade förtydligandet bör, som organisationerna har föreslagit, ske genom en
smärre ändring i 4 kap. 2 § ABL, som behandlar aktieägarnas företrädesrätt vid
emission av aktier. Avvikelse från företrädesrätten kan enligt lagrummets
nuvarande lydelse ifrågakomma genom föreskrift i bolagsordningen eUer vid
kontantemission genom bestämmelse i emissionsbeslutet. Jag föreslår att tUlägg
nu görs i paragrafen ora att avvikelse också kan förekoraraa till följd av viUkor
vid tidigare eralsslon av konvertibla skuldebrev eUer skuldebrev förenade raed
optionsrätt tiU nyteckning. Samma avvikelseraöjlighet bör föreUgga vid eraission
av nya skuldebrev av nu ifrågavarande art. Enligt 5 kap. 2 § har aktieägarna
företrädesrätt att vid emission av skuldebrev mot vederlag i pengar teckna sig
för förvärv av skuldebrev såsom ora emissionen gällde de aktier som kan koraraa
att träda i stället för skuldebreven eUer nytecknas på grund av optionsrätt.
Paragrafen Innehåller visserligen inte någon utlrycklig bestämmelse om att
stämman eller i visst fall styrelsen kan besluta om avvikelse från denna
företrädesrätt. Paragrafen har emellertid denna Innebörd. Detta följer av lagmmmet
jämfört med 4 kap. 2 §. Mot denna bakgrund behövs inte i 5 kap. 2 § något
tillägg av det slag som föreslås i fråga om 4 kap. 2 §.
5.3
Andra aktiebolagsrättsliga frågor
I
skrivelse den 5 september 1977 har Sveriges industriförbund och Föreningen
Auktoriserade revisorer, som i detta avsnitt kallas för organisationerna,
föreslagit att ABL skall ändras på några punkter där olägenheter eller
oklarheter har gett sig tlU känna vid lagens tiUämpning.
Den
försia frågan som organisationerna tar upp I sin skrivelse rör redovisning av
vissa delägda företag i koncernredovisningen. Enligt 1 kap. 2 § ABL föreligger koncernförhåUande
ora ett aktiebolag (moderbolaget) äger, direkt och/eller genom dotterföretag,
så raånga aktier eller andelar i ett annat företag (dotterföretaget) att
bolaget förfogar över mer än hälften av rösterna I företaget eller om bolaget i
annat fall på grund
Prop. 1977/78: 41 30
av
aklie- eller andelsinnehav eller avlal har ett bestämmande inflytande över ett
annat företag och en betydande andel av dess resultat. I prop. 1975: 103 med
förslag tiU ABL har föredragande statsrådet uttalat (s. 279):
Bolag
som äger s. k. gemensamma dotterbolag eller 50/50-bolag reglerar i allmänhet
särskilt genom avtal hur bestämmanderätten i dessa skall utövas. Innebär sådan
reglering att partema endast gemensamt kan besluta i dotterbolagets
angelägenheter bör båda parter vid tillämpningen av koncernreglerna anses som
moderbolag. Det betyder att det i dessa fall finns flera moderbolag tiU ett
dotterbolag med påföljd att varje moderbolag måste ta med dotterbolaget I sin
koncernredovisning. Detsamma bör gälla i den situationen då två eller flera
aktiebolag driver ulveckUngsarbete genom ett särskilt bolag.
Organisationerna
har tidigare I sainband med lagutskottets behandling av prop. 1975: 103 (se LU
1975/76: 4 s. 1 och 126) samt I remissyttranden över promemorian (Ds Ju 1976:
11) med förslag till lag om ekonomiska föreningar m. ra. frarafört erinringar
mot detta uttalande. Organisationerna anser att motivuttalandet strider mot
lagtexten I 1 kap. 2 § samt att den i uttalandet angivna lösningen dessutora är
olämpUg ur flera synpunkter. Föreningen Auktoriserade revisorer har raed
anledning härav sett sig nödsakad att pubUcera ett särskilt yttrande, där
föreningen tar avstånd från motivuttalandet. Föreningen har därvid uttalat:
Enligt
föreningens uppfattning strider propositionsuttalandet raot lagtexten, då
ingendera ägaren har vare sig mer än hälften av aktiema eller ett bestämmande
inflytande. Då en tiUämpning av uttalandet dessutom skulle strida mot internationeU
praxis och kan medföra en olämpUg och missvisande uppblåsning av beloppen i
koncernredovisningshandlingarna, bör enligt föreningens mening lagtexten och
icke propositionsuttalandet vara vägledande. Att såsom dotterföretag medräkna
en juridisk person, vari ett aktiebolag disponerar högst 50 % av röstetalet bör
sålunda ej ifrågakomma i andra fall än då bolaget genom avtal eller på annat
sätt har ett bestämmande inflytande för egen del. Ett ytterligare skäl att icke
behandla sådana bolag som dotterbolag är följande. Metoderna för hur
dotterbolag skaU intas i koncernredovisning är väl etablerade, medan däremot i
fråga om redovisning av s. k. intressentbolag, däribland hälftenägda bolag,
utveckling av olika metoder pågår. Ett bolag som äger väsentUgt Intresse i
annat bolag, som ej är dotterbolag, bör redogöra för detta bolags resultat och
ställning i sin årsredovisning, om förhållandena är av betydelse för det
aktieägande bolaget. Detta följer av 11 kap. 9§ ABL.
Organisationerna
anser att den uppkorana situationen är otillfredsställande och alt åtgärder nu
bör vidtas för att slå fast alt lagtexten äger vitsord enligt sin ordalydelse.
För
min del finner jag Inte anledning till någon erinran mot vad som i det nyss
återgivna motivuttalandet har sagts ora innebörden av koncernbegreppet. Som
organisationerna har framhållit kan det emeUertid i vissa faU tänkas att
koncernredovisningen ger en mindre rättvisande bUd av
Prop. 1977/78: 41 31
koncernen,
om med andra bolag gemensamt ägda företag där högst 50 % av röstetalet disponeras
medräknas som dotterförelag. Beaktas bör också att det f. n. pågår ett
internationellt utvecklingsarbete när det gäller lämpliga metoder för
redovisning av delägda företag. Mot denna bakgmnd anser jag det motiverat att i
vissa fall avvikelse sker från bestäraraelserna ora koncernredovisningens
Innehåll. Sora förutsättning bör härvid gälla att avvikelsen av särskilda skäl
skall vara påkallad för att ge en rättvisande bild av koncernen. Jag förordar
att 11 kap. 11 § tredje stycket ABL kompletteras med en bestämmelse av detta innehåll.
I
fråga om underlag för beslut om fondemission påpekar organisationerna att det
brister I överensstämmelse mellan 4 kap. 16 § ABL och 10 §
aktiebolagsförordningen (1975: 1387).
I 4
kap. 4 § ABL föreskrivs bl. a. vilken Information som skall hållas tillgänglig
för aktieägarna Innan beslut om nyemission fattas. Ora årsredovisningen inte
skall behandlas på den stämma som beslutar ora emissionen, skall för stämraan
läggas fram avskrift av den senaste årsredovisningen och revisionsberättelsen,
en redogörelse från styrelsen ora viktigare händelser samt ett yttrande från
revisorerna över denna redogörelse. I 4 kap. 16 § finns bestämraelser om vad
som skall iakttas vid fondemission. I paragrafen nämns inget ora vilka
handlingar sora skall hållas tillgängliga för aktieägarna Inför beslut om
fondemission. EnUgt 10 § första stycket 2 aktiebolagsförordningen skall emeUertid
vid registrering hos patent- och registreringsverket av fondemission inges
handlingar sora motsvarar vad som enligt 4 kap. 4 § första stycket 13 krävs
vid nyemission.
Organisationerna
påpekar att aktiebolagsutredningens förslag (SOU 1971: 15) innehöll en geraensara
bestämmelse som reglerade vad som skulle presenteras för aktieägarna vid ny-
och fondemission. Organisatio nerna hemställer ora ett klarläggande i denna
fråga.
Allmänt
gäller att handlingar som nämns i aktiebolagsförordningen skall ges In endast i
den mån de faktiskt har upprättats med anledning av bolagsstämman. De angivna
handlingarna upprättas endast med anledning av extra stämmor, på vilka
årsredovisningen inte behandlas. Möjligheterna att besluta om fondemission på
extra bolagsstämma är begränsade (jfr prop. 1975:103 s. 343). Om emeUertid
frågan om fondemission genom överförande av medel från reservfond eller
uppskrivningsfond skall behandlas på extra bolagsstämma, är det enligt min raening
sakligt motiverat att aktieägarna tlUhandahålls ett beslutsunderlag I form av
de nu diskuterade handlingarna. Jag förordar därför att I 4 kap. 16 § görs ett
tillägg av denna Innebörd.
Ill
kap. 9 § ABL föreskrivs att I fåmansbolags förvaltningsberätldse skall lämnas
särskild redogörelse för Ingångna avtal och andra därmed jämförliga förhållanden
raeUan bolaget och dess aktieägare (se prop.
Prop. 1977/78: 41 32
1975:
103 s. 463). Avsikten med bestämmelsen har varit att tillgodose skattemässiga
kontrollönskemål. Eftersom en motsvarande bestämmelse numera finns I 30 § 3 raom.
taxeringslagen (1956: 623, omtryckt 1971: 399, ändrad senast 1976: 86),
hemställer organisationerna att bestämmelsen utgår ur ABL.
I 30
§ 3 mora. taxeringslagen föreskrivs att bl. a. företagsledare I fåmansföretag
skall tiU sin självdeklaration foga en uppställning med uppgifter som behövs
för tillärapning av gällande bestämmelser rörande beräkningen av
företagsledarens Inkomst från företaget. Därvid skall uppgift lämnas bl. a. om
hans arbetsuppgifter i företaget, om vad han tiUskjutit tiU eUer uppburit från
företaget i form av pengar, varor eller annat, om utgifter för hans privata
kostnader som företaget bestridit samt om avtal eller andra därmed jämförliga
förhållanden mellan honom och företaget.
Då
man genom de angivna bestämmelserna i taxeringslagen får erforderlig kontroll
över fåmansföretagares transaktioner med företaget, biträder jag
organisationernas förslag att motsvarande bestämmelse i ABL upphävs.
Organisationerna
tar vidare upp frågan om anmälan av likvidationsbeslut till patent- och
registreringsverket. Enligt 13 kap. 10 § ABL skall likvidatorerna normalt
genast anmäla likvidationsbeslut för registrering. Detta gäller dock inte i
fall då bolaget ej har tUlgångar som täcker Uk-vidatlonskostnaderna (se
undantagsregeln i 15 § tredje stycket). I en sådan situation skall likvidatorerna
i stället göra anmälan till rätten, som därefter förklarar att likvidationen
skall läggas ned och bolaget anses upplöst. Rätten skall för registrering
underrätta registreringsmyndigheten om förklaringen.
Organisationerna
har efter påpekande från registreringsmyndigheten velat fästa uppmärksamheten
på att man genom bestämmelsemas utformning i den sist behandlade situationen
inte får en kontroU av att likvidationsbeslutet överensstämmer med ABL och
bolagsordningens föreskrifter. Organisationerna anser att rättssäkerhetsskäl
talar för att registreringsmyndigheten, som besitter erforderlig kompetens
härför, också i nu avsedda fall bör göra en sådan kontroll i samband med
likvidationen. Det kan annars inte uteslutas att rätten enligt 15 § tredje
stycket förklarar ett bolag upplöst, trots att laghgt beslut om likvidation
inte har fatlats.
Jag
delar organisationernas uppfattning och förordar att ändring nu vidtas så att likvidatorerna
alltid bUr skyldiga att anmäla likvidations-beslut för registrering. Härigenom
kommer också ABL att överensstämma med vad som på denna punkt gällde enUgt
tidigare lag. Lagtekniskt bör ändringen genomföras genom smärre jämkningar i 13
kap. 7 och 10§§.
Organisationerna
tar vidare upp en fråga som avser tid för skilje-mannaavgörande vid
tvångsinlösen av minoritetsaktier i dotterbolag. En-
Prop. 1977/78: 41 ' 33
ligt
14 kap. 9 § andra stycket ABL skall tvist huruvida rätt eller skyldighet till
inlösen föreUgger eller tvist om lösenbeloppet prövas av tre skiljemän enhgt
lagen (1929:145) om skiljemän, i den mån annat ej följer av bestämmelserna i 14
kap. ABL. EnUgt 18 § lagen om skiljemän skaU avgörande meddelas Inom sex
månader. Om särskilt skäl finns, får överexekutor förlänga denna frist, men han
får Inte utan synnerlig anledning förlänga fristen med sammanlagt mer än sex
månader. Iakttas inte den bestämda tidsfristen, är skiljeavtalet förfallet.
14
kap. ABL InnehåUer inga föreskrifter om den tid inora vilken skilje-mannaavgörande
skaU träffas. I prop. 1975:103 (s. 532) anför föredragande statsrådet att I
fråga om tid för skiljedom bör en analog tlU-lärapnlng av 18 § lagen om
skiljemän tillåtas, vUket innebär att, om skiljenämndens avgörande dröjer mer
än sex månader, part är oförhindrad att väcka talan vid aUmän domstol.
Organisationerna
framhåller i sin skrivelse att bestämmelsen om sex månaders handläggningstid
Inte kan efterlevas i nu avsedda fall. Det har nämligen visat sig att redan de pirellinlnärer,
som enligt 14 kap. 10 § ABL skall inleda ett inlösningsförfarande, i praktiken
tar så lång tid att större delen av de sex månaderna är konsumerade innan
förfarandet Inför skiljemännen överhuvud taget kan påbörjas. Då utredning genora
sakkunniga därefter skall göras beträffande aktievärdena, åtgår ytterligare avsevärd
tid. Organisationerna hemställer att tidsgränsen för skiljenämndsavgöranden i faU
sora avses i 14 kap. 9 § tas bort.
Organisationerna
har till stöd för sin framslällning åberopat en sammanställning över
handläggningstider m. ra. I tretton mål om tvångsinlösen av dotterbolags
aktier. Av samraanställningen fraragår att tiden från påkallad inlösen till
avgiven skiljedom I aUmänhet varierar meUan ett och tre år. Av statistik som
redovisats i en av juridiska föreningen i Lund utgiven skrift, Dahlgren &
Moberg, Tvångsinlösen av aktier, Lund 1976, framgår att i 23 undersökta fall
tidsåtgången varit ett till två år i tretton fall, två tiU tre år i fem faU,
mer än tre år I ett fall och mindre än ett år i bara fyra faU.
Mot
bakgrund av vad som sålunda har framkommit anser även jag att" en ändring
bör ske, så att den sexmånadersfrist som föreskrivs I skilje-mannalagen inte bUr
tlUärapUg i de berörda faUen. Frågan är emeUertid om man helt kan undvara en
bestämd tidsgräns. Som skäl för uppställande av en tidsgräns kan åberopas att
en part vid oskäligt dröjsmål från sklljenänmdens sida behöver kunna vända sig
till någon annan Instans för att få frågan avgjord. EnUgt 1Ö§ lagen om
skiljemän kan emellertid part få en skiljeman som Inte befattar sig med arbetet
"på sätt för dess vederbörliga fortgång kräves" skild från uppdraget
och annan skiljemän utsedd. I 13 § sägs beträffande skUjemans åligganden bl. a.
att han skall handlägga saken skyndsamt.
Med
hänsyn till de möjUgheter som skiljemannalagen sålunda erbjuder,
3
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 41
Prop. 1977/78:41 34
om
ett skiljemannaavgörande skulle dröja, och med beaktande av den speciella
karaktären hos den prövning som skaU ske enUgt 14 kap. 9 § ABL anser jag liksom
organisationerna att man i dessa faU bör kunna undvara en bestämd tidsgräns för
avgörandet. Jag förordar därför att i 14 kap. 9 § ABL Införs en bestämmelse om
att den i 18 § lagen om skiljemän föreskrivna tidsfristen inte är tiUämpUg vid
inlösen av aktier i dotterbolag.
Jag
vill tillägga att det föreslagna undantaget från lagen om skiljemän blir
tillämpligt också på skiljemaimaförfaranden som igångsatts innan lagändringen
träder I kraft men där gäUande tidsfrist i förekommande fall efter
förlängning inte har löpt ut.
Organisationerna
har slufligen tagit upp frågan om emission av aktier till underkurs. Denna
fråga får emellertid prövas i aimat sammanhang.
5.4
Styrelserepresentation för de anstäUda i flottningsförening
Lagen
(1976: 351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar har trätt i kraft den 1 juU 1976. Lagen syftar till att
de anstäUda genom styrelserepresentation skall beredas insyn och inflytande i
fråga om företagets verksamhet.
Flottningsföreningar,
vilkas verksamhet regleras i lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottied (flottningslagen),
omfattas inte av styrelse-representationslagstiftningen.
I en
inom justitiedepartementet upprättad proraemoria (Ds Ju 1976:11) föreslås att lagen
om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska
föreningar skall ges motsvarande tillämpning i fråga om flottningsförening.
Förslaget har lämnats utan erinran vid remissbehandlingen.
Jag
biträder det framlagda förslaget och föreslår att bestämmelser införs som
möjliggör för de anställda i flottningsföreningar att få representation i
föreningens styrelse. På sätt som föreslås i promemorian bör bestämmelser härom
införas genom ändring i flottningslagen. Samtidigt bör en följdändring göras i
lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska
föreningar.
6
Upprättade lagförslag
I enUghet
med vad jag nu har anfört har Inom justitiedepartementet upprättats förslag
till
1.
lag om ändring I aktiebolagslagen
(1975:1385),
2.
lag om ändring i lagen (1919;
426) om flottning i allmän flottled,
3.
lag om ändring i lagen (1976:
351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska
föreningar.
Prop. 1977/78: 41 35
Förslaget
vid 3 har upprättats I samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet. Förslagen
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.
1
Specialmotivering
7.1 Förslaget till lag
om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
4 kap. 2 §
Paragrafen
innehåller bestämraelser om aktieägares företrädesrätt till nya aktier vid
fondemission och vid kontantemission. I enlighet med vad som anförts i den
allmänna motiveringen (avsnitt 5.2) har i paragrafen tillagts att vid
kontantemission avvikelse från företrädesrätten kan vara en följd av villkor om
rätt att teckna aktier vid kommande nyemission som enligt 5 kap. 4 § första
stycket 8 har sfäUts upp i samband med emission av konvertibla skuldebrev eller
skuldebrev förenade raed optionsrätt till nyteckning.
4
kap. 16 §
Paragrafen
innehåller bestämmelser om fondemission. Regeln I det nya andra stycket innebär
att sådan information som enligt 4 kap. 4 § första stycket skall hållas
tillgänglig för aktieägarna före beslut om nyemission också skall hållas
tillgänglig före beslut om fondemission. Frågan har behandlats i den allmäima
motiveringen (avsnitt 5.3).
Enligt
tredje stycket nuvarande andra stycket skall beslut om fondemission bl. a.
ange det belopp varmed aktiekapitalet skall ökas.
I förhållande
till tidigare lag Innebär ABL att möjligheterna till fond
emission har vidgats. Aktiekapitalet kan ökas inte bara genom överföring
av belopp som kan utdelas som vinst eller genom uppskrivning av an
läggningstillgångs värde utan också genom överföring av uppskrivnings
fond och reservfond. Detta förhållande motiverar en justering i lagtexten.
Ändringen innebär att beslut om fondemission även skall ange på vilket
sätt aktiekapitalet ökas.
II kap.
9§
Paragrafen
Innehåller bestämmelser om uppgifter I förvaltningsberättelse. I enlighet med
vad som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.3) utgår i första
stycket meningen om särskUd uppgiftsskyl-digbet i fåmansbolag.
11
kap. 11 §
Paragrafen
innehåller bestämmelser om innehållet i koncernredovisning.
1
Bilagan har uteslutits här, såvitt gäller de under 1 och 2 angivna lagförslagen.
I dessa delar är bilagan likalydande med de förslag som är fogade till propositionen.
Prop, 1977/78: 41 36
I
tredje stycket i gällande lydelse finns bestämmelser om att moderbolaget kan
avvika från bestämmelser om koncernredovisningens innehåll. Om det med hänsyn
till koncernens sammansättning eUer andra särskUda skäl är förenat med
synnerliga svårigheter att vid koncernredovisningen i visst hänseende tillämpa
första eller andra stycket i paragrafen får de undantag göras som förhåUandena
kräver (se LU 1975/ 76: 4 s. 95).
I enlighet
med vad som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.3) har tredje
stycket kompletterats med en bestämmelse om att avvikelse från koncernredovlsningsbestämmelserna
skall ske, om det av särskilda skäl är påkallat för att ge en rättvisande redovisning
av koncernen. Här avses fall då det i koncernen ingår med andra bolag gemensamt
ägda företag där högst 50 % av röstetalet disponeras och det skulle ge en
mindre rättvisande bUd av koncernen, om ett sådant företags balans- och
resultaträkning medtogs i koncernredovisningen. I samband härmed har tredje
styckets första mening redaktionellt jämkats.
Jag
förutsätter att utvecklingen noga följs av bokföringsnämnden och att nämnden
medverkar till att få tUl stånd en god redovisningssed när det gäller delägda
företag.
Fjärde
stycket har jämkats med anledning av den nya lydelsen av 11 kap. 9 § första
stycket.
11 kap.
13 §
Paragrafen,
som innehåller bestämmelser om delårsrapport, har jämkats tUl följd av den nya
lydelsen av 11 kap. 9 § första stycket.
12 kap.
7 §
Paragrafen
innehåller regler ora förbud mot lån tUl aktieägare m. fl.
I
andra stycket föreskrivs undantag från låneförbudet. Enligt punkten 4 görs
undantag vid sraärre aktieinnehav. Där föreskrivs f. n. undantag vid
aktieinnehav sora understiger 1 % av aktiekapitalet i långivande bolag eller,
om bolaget ingår i koncern, I koncernbolagen. För att undanröja en möjlighet
till feltolkning av bestämmelsen har den undergått en smärre justering. Av den
nya lydelsen framgår att om låntagarens aktieinnehav är mindre än 1 % av det långivande
bolagets aktiekapital men bolaget ingår i en koncern och låntagaren har minst 1
% av de sammanlagda aktiekapitalen, är lån förbjudet. Uppgår aktieinnehavet i
det långivande bolaget till 1 % är å andra sidan lån alltid förbjudet, även om
sammanlagda koncerninnehavet är mindre än 1 %.
1
ett nytt femte stycke föreskrivs att äktenskapsliknande samlevnad skall
likställas med äktenskap vid tiUämpningen av låneförbudsbestämmelserna, ora de
sammanlevande tidigare varit gifta med varandra eller har eller har haft barn
gemensamt. Bakgrunden till ändringen har redovisats i den aUmänna motiveringen
(avsnitt 5.1).
I
begreppet äktenskapsliknande samlevnad ligger ett krav på att de
Prop. 1977/78: 41 37
båda
kontrahenterna normalt bor tillsammans. Samlevnad får emeUertid anses föreUgga
även i fall då den ene kontrahenten t. ex. på grund av arbete eUer studier
nödgas att, mer eller mindre temporärt, bo på annan ort än den där det
gemensamma hemmet är beläget.
Som
framgår av lagtexten krävs det att de sammanlevande tidigare har varit gifta
med varandra eUer gemensamt har eUer har haft barn. Däremot krävs det inte att
kontrahenterna var för sig är ogifta.
Innebörden
av femte stycket är att äktenskapsUknande samlevnad som uppfyller de angivna
villkoren skall tiUäggas samma rättsUga betydelse som äktenskap när det gäller
att avgöra om en fysisk eUer juridisk person tiUhör den krets av rättssubjekt
som bolaget inte får lämna lån tiU resp. ställa säkerhet för. TUl en början orafattar
låneförbudet alltså den som sararaanlever under äktenskapsUknande förhållanden
med aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller
annat bolag i samma koncern. Vidare omfattar låneförbudet sådana släktingar på den
sammanlevandes sida som skuUe ha träffats av låneförbudet om de sammanlevande i
stället hade varit gifta, t. ex. den sammanlevandes föräldrar och syskon.
Låneförbudet omfattar också den sora sammanlever med en nära anförvant till
någon Intressent i bolaget under förutsättning att den samraanlevande skulle ha
träffats av låneförbudet, ora den familjerättsliga relationen i stället haft
formen av äktenskap, t. ex. den sora sammanlever med aktieägares barn eUer
syskon. Slutligen omfattar låneförbudet juridisk person över vilken den
sammanlevande eUer honom närstående släktingar har ett bestämmande inflytande.
12
kap. 8 §
Paragrafen
innehåller bestämraelser om dispens från förbudsreglerna i 12 kap. 7 §.
I
enlighet med övervägandena i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.1) har första
stycket jämkats så, att det blir möjligt att göra en raer liberal bedömning av
frågor om dispens från låneförbudet i fall då det tilltänkta lånet avser
förvärv av aktier i det långivande bolaget eller annat bolag I samraa koncern.
För
aktleförvärvsfaUen föreskrivs att dispens kan medges, om det är påkallat av
särskilda omständigheter. Sådana omständigheter kan vara att ett arvskifte
allvarligt försvåras, om nytt lån i bolaget eller övertagande av arvlåtarens
skuld tlU bolaget Inte kan komma i fråga. En annan omständighet kan vara att i
andra fall delägare I ett familjeföretag skall lösas ut, raen företaget inte
kan behåUas inora familjen utan att raedel för utlösandet kan lånas i bolaget. DIspensrayndigheten
bör vid prövning av undantag från låneförbudet i angivna situationer vara oförhindrad
att föreskriva en araorteringstid av upp till 25 år. I undantagsfall torde dock
också längre tid kunna korama i fråga. Vid bedömningen av om ett lån skall
tillåtas bör naturiigtvis också med hänsyn till borgenärs-
Prop.
1977/78: 41 38
intressena
kraven på säkerhet beaktas. Också här bör emellertid dispensmyndigheten ha
möjlighet att agera något friare än vad som hittills har varit fallet. Jag
tänker särskilt på de fall där det är fråga om att överta tidigare ägares skuld
till bolaget. Har det tidigare lånet tagits upp utan att någon säkerhet har
ställts, kan det ibland vara onödigt att ställa krav på fullgod säkerhet i
saraband raed ett övertagande. I det stora flertalet fall torde borgenärernas
ställning vid ett övertagande inte försämras. Jag vill därför inte utesluta
möjligheten av att krav på säkerhet för det aktuella lånet kan efterges i
sådana situationer. Även i övriga fall kan finnas anledning att mildra kraven
på fullgod säkerhet.
Det
bör anmärkas att det nyss sagda inte innebär någon ändring i handläggningen av
dispensärenden. Kända borgenärer skall alltså höras och, om så begärs, säkerhet
ställas för borgenärs fordran, innan en ansökan får bifallas.
Bestämmelserna
om undantag från låneförbudet bör i viss utsträckning kunna tillämpas även då
en utomstående person vill överta ett företag och behöver lån för att förvärva
aktier i företaget. Genom de viUkor som knyts till dispensen kan förhindras att
lånet kommer att användas för köparens privata konsumtion. Det bör till exempel
kunna fordras att lånet inte betalas ut till köparen personUgen utan att
bolaget för dennes räkning gör utbetalningar direkt till den som sålt
företaget. Borgenärsintressena torde Ukaledes kunna skyddas genom villkor I
samband med dispensen. Vid ett här avsett nyinträde i företag bör normalt kunna
krävas att köparen betalar en större del av köpeskillingen kontant. Återstående
del av köpeskillingen bör han alltså kunna låna från det förvärvade företaget.
Härvid bör såväl engångsuttag sora uttag under en viss period kunna förekomma.
Om
lån medges, är det vidare av stor vikt att garantier finns för att de villkor
som dispensmyndigheten har ställt upp iakttas. Det är enligt min mening en
uppgift för revisorerna att I bolagets intresse Övervaka att lånevillkoren
uppfylls samt att i förekommande fall göra de erinringar som följer av
revisorsuppdraget.
12 kap.
9 §
Paragrafen,
som innehåller bestämmelser om förteckning över vissa lån och säkerheter, har
undergått en redaktionell ändring med anledning av det nya femte stycket i 12
kap. 7 §.
13 kap.
7 och 10 §§
Den
i 10§ i nuvarande lydelse upptagna bestämmelsen att likvidatorerna skall
anmäla Ukvidatlonsbeslut för registrering har mot bakgmnd av övervägandena i
den allmänna motiveringen (avsnitt 5.3) flyttats och tagits In som ett nytt
tredje stycke i 7 §. Bestämmelsen kommer då Inte längre att omfattas av det i
15 § tredje stycket Intagna undantaget, som endast avser 814 §§.
Prop. 1977/78: 41 39
14
kap. 9 §
Paragrafen
innehåller gmndläggande bestämmelser om tvångsinlösen av aktier i dotterbolag.
Tvister om inlösenrätt eUer om lösenbeloppet skall prövas enligt lagen om
skiljemän. I enlighet med vad som anförts i den aUmänna motiveringen (avsnitt
5.3) har i andra stycket gjorts ett tiUägg som innebär att för det
inlösningsförfarande som det här är fråga om inte gäUer någon bestämd tid inom vUken
skUjedom måste meddelas (jfr 18 § andra stycket lagen om skiljemän).
19
kap. 1 §
I
paragrafen, som innehåller straffbestämmelser, har i första stycket 3 endast
gjorts den ändringen att såsom straffbart område i fråga om 8 kap. 9 §
uttryckligen anges brott mot första stycket andra eller tredje meningen.
Ikraftträdandet
Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1978. Särskilda övergångsbestämmelser
behövs inte.
7.2
Förslaget till lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän
flottled
39 §
Paragrafen
innehåller bestäraraelser ora styrelseledamöter I flottningsförening. Enligt
första stycket väljs styrelsen på flottningsstämma. Det erinras dock om att
länsstyrelsen kan utse en styrelseledamot enligt 40 §. Denna erinran har nu
utvidgats att avse också de nya bestäraraelserna i
40 a
§ om styrelserepresentation för de anstäUda.
Flottningslagens bestämmelser om styrelseledamot och ersättare för
sådan
ledamot gäUer också arbetstagarrepresentant, jfr 8 § lagen om styrelserepresentation
för de anstäUda i aktiebolag och ekonomiska föreningar och 49 § flottningslagen.
EnUgt 39 § andra stycket flottningslagen får till styrelseledamot utses annan
person än flottande. Ledamot av styrelsen skall enligt tredje stycket vara här
I riket bosatt svensk medborgare, om inte regeringen för särskilt fall medger
undantag. Enligt fjärde stycket får styrelseledamot, även om den tid för vilken
han utsetts inte har gått tUl ända, skUjas från uppdraget genom beslut av den
som utsett honom.
40 a
§
I
denna paragraf har införts erforderliga bestämmelser om arbetstagarrepresenianter
i flottningsförening (se avsnitt 5.4).
EnUgt
första stycket första meningen skaU i fråga om flottningsförening lagen om
styrelserepresentation för de anstäUda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
gälla i tillämpliga delar. Koncernförhållanden
Prop. 1977/78: 41 40
förekommer
inte för flottningsförening och bestämmelserna om moderföretag I den nämnda
lagen bUr alltså inte tUlämpUgä. Någon motsvarighet till 9 § i den nämnda
lagen behövs inte heller (jfr 34 § andra stycket 4 flottningslagen).
Enligt
18 § första stycket lagen om styrelserepresentation för de anställda gäller
följande. Skulle styrelserepresentation för de anställda medföra väsentlig
olägenhet för aktiebolag på grund av att (1). styrelsens sammansättning är
beroende av politiska styrkeförhåUanden eller av förhållande mellan olika
aktieägare eller aktiegrupper, sora framgår av bolagsordningen, avtal eUer
annan omständighet, eUer (2) bolagsordningen innehåller föreskrift om särskild
röstmajoritet vid fattande av styrelsens beslut, kan undantag medgivas från den
nämnda lagen, om olägenheten ej kan undanröjas på annat sätt. EnUgt andra
stycket äger första stycket motsvarande tillärapning på ekonoraisk förening.
Med förhållande som avses i första stycket 1 jämställs därvid förhåUande mellan
olika intressentgrupper inom föreningen. Undantag skall enligt 18 § tredje
stycket förenas med villkor om åtgärder som på annat sätt tiUgodoser
arbetstagarnas intresse av insyn och inflytande i fråga om företagets verksarahet,
EnUgt
19 § lagen om styrelserepresentation för de anställda äger be stämmelserna i
18 § motsvarande tillärapning, ora olägenhet som där sägs skulle uppkomma genom
att styrelserepresentation för de anställda införs i företag där staten har
utsett offentlig styrelseledamot enligt lagen (1976: 350) om
styrelserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och
stiftelser.
Sistnämnda
lag är inte tillämplig på flottningsförening. Däremot kan länsstyrelsen utse
offentlig styrelseledamot enUgt 40 § flottningslagen. I första stycket andra
meningen av förevarande paragraf har därför upptagits en bestämmelse sora
beaktar detta förhållande.
Enligt
23 § lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar skall I anmälan ora styrelsens sammansättning enUgt 8
kap. 15 § ABL eller 37 § lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar anges om
ledamot eUer suppleant har utsetts enligt lagen om styrelserepresentation. En
motsvarighet tlU denna bestämmelse har tagits in i andra stycket av förevarande
paragraf. I anmälan om styrelsens sammansättning enligt 41 § flottningslagen
skall sålunda anges om arbetstagarrepresentant här utsetts. Arbetstagarrepresentants
namn och adress skall tas in i den förteckning över allraänna flottleder som
länsstyrelsen skall föra enligt 76 a § flottningslagen (i lydelse enligt SFS
1977:671).
Ikraftträdandet
Lagen
föreslås träda'i kraft den 1 januari 1978; Särskilda övergångsbestämmelser
behövs inte.
Prop. 1977/78: 41 41
7.3
Förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 351) om styrelserepresentation
för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
Förevarande
lag anger f. n. uttömmande vUka företag lagen är tlU-lämpUg på. För att klargöra
att lagen gäller även flottningsföreningar har en erinran härom tagits in i ett
nytt andra stycke i 1 §.
8 Hemställan
Jag
hemstäUer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till
1.
lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975: 1385),
2.
lag om ändring I lagen (1919:
426) om flottning i allmän flottied,
3.
lag om ändring i lagen (1976:
351) om styrelserepresentation för de anställda I aktiebolag och ekonomiska
föreningar.
9 Beslut
Regeringen
beslutar i enUghet med föredragandens hemställan.
4
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 41
Prop.
1977/78: 41 42
Bilaga I Promemorieförslagen
1.3 Förslag tiil
Lag om ändring 1 aktiebolagslagen (1975:1385)
Härigenom föreskrives att 12 kap. 7 § aktiebolagslagen
(1975: 1385) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 kap.
7§ Aktiebolag får ej lämna penninglån till den som äger
aktie i eller är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller
annat bolag i samma koncern. Detsamma gäller i fråga ora penninglån tiU
1.
den som är gift
med eller är syskon eUer släkting i rätt upp- eUer nedstigande led till
aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör,
2.
den som är besvågrad
med sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift
med den andres syskon, eller
3.
juridisk person
över vars verksamhet person som nämnts ovan har ett bestämraande inflytande.
Beslämmelserna i första stycket gäller ej ora
1. gäldenären är kommun eller landstingskommun,
2.
gäldenären är
företag I koncern I vilken det långivande bolaget ingår,
3.
gäldenären
driver rörelse och lånet betingas av affärsmässiga skäl samt är avsett
uteslutande för gäldenärens rörelse, eller
4.
gäldenären
eller honora närstående fysisk eller juridisk person som avses i första stycket
13 är aktieägare samt det sammanlagda aktieinnehavet ej uppgår till en
procent av aktiekapitalet i bolaget eller, om bolaget ingår i koncern, i
koncernbolagen. Första stycket tillämpas dock, om gäldenären eller juridisk
person över vars verksarahet han har ett bestämmande Inflytande eller båda
tillsammans äger mer än 500 aktier i bolaget eller, om bolaget ingår i koncern,
i koncernbolagen.
Aktiebolag får Icke lämna penninglån i syfte att gäldenären
eUer honom närstående fysisk eller juridisk person som avses i första stycket
13 skall förvärva aktier i bolaget eller annat bolag I samma koncern.
Beslämraelserna I denna paragraf ora förbud mot penninglån
äger motsvarande tillämpning i fråga om ställande av säkerhet.
Med äktenskap likställes äktenskapsliknande samlevnad, om
de sammanlevande är ogifta och tidigare har varit gifta med varandra eller har
eller har haft barn gemensamt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.
Bestäraraelserna i 11 kap. 8 § första stycket 4 tillämpas
även i fråga om
Prop.
1977/78: 41 43
penninglån sora lämnats och ansvarsförbindelser som ingåtts
före lagens ikraftträdande under förutsättning att lånet eUer förbindelsen är
av det slag sora avses med förbudet i 12 kap. 7 § i dess nya lydelse. Uppgift
om lånet eller ansvarsförbindelsen skall äyen läranas i förteckning sora avses
i 12 kap. 9§.
Bestäraraelsen I 12 kap. 9 § första stycket fjärde raenlngen
äger, såvitt avser saralevnadsfallen, ej tillämpning på lån och
ansvarsförbindelser som bolaget lämnat före ikraftträdandet.
1.4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän
flottled
Härigenom föreskrives I fråga ora lagen (1919: 426) om flottning
I allmän flottled
dels att 39 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 40 a §, av
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
39 §
Styrelse väljes å flottningsstära- Styrelse
väljes å flottningsstäm-
ma, dock att en ledamot därav kan raa. Av 40 och 40 a §§
följer dock
efter ty i 40 § stadgas utses på an- att styrelseledamot kan utses på an
nat sätt. nat sätt.
Till styrelseledaraot raå utses annan person än flottande.
Ledamot av styrelsen skall vara Ledamot av styrelsen skall vara
här I riket bosatt svensk medbor- här i riket bosatt
svensk medbor
gare, där ej för särskilt fall Ko- gare, där ej för särskilt fall rege-
nungen medgiver undantag. ringen medgiver undantag.
Styrelseledamot må, ändå att den tid, för vilken han
blivit utsedd, ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den,
som utsett honora.
Avgår av föreningen vald styrelseledamot, innan den tid,
för vilken han blivit vald, gått till ända, och finnes ej ersättare, åligger
det övriga styrelseledamöter, såframt styrelsen ej är beslulför med
kvarstående ledamöter eller enligt reglementet fulltalig styrelse alltid skall
förefinnas, att ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot.
40 a §
/ fråga om flottningsförening skad lagen (1976: 000) om
styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
gälla i tillämpliga delar. Bestämmelserna i 18 § nämnda lag äger motsvarande
tillämpning, om olägenhet som där sägs skulle uppkomma genom att
styrelserepresentation för de anställda infors i flott-
Prop. 1977/78: 41 44
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
ningsförening där länsstyrelsen har utsett styrelseledamot enligt 40 §:
I anmälan om styrelsens sammansättning enligt 41 § skall anges om arbetstagarrepresentant
har utsetts.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1978.
1.5
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1976: 000) om styrelserepresentation för de anstäUda i
aktiebolag och ekonomiska föreningar
Härigenom
föreskrives att 1 § lagen (1976: 000) om styrelserepresentation för de
anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
1§
Denna lag syftar tlU att de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
genom styrelserepresentation skall beredas insyn och inflytande i fråga om
företagets verksamhet.
Att
lagen gäller i tillämpUga delar i fråga om flottningsförening följer av 40 a §
lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1978.
1
Lydelse enligt prop. 1975/76: 166.
Prop. 1977/78: 41 45
Bilaga
2
1976-10-01 Transumt av
organisationernas
skrivelse
Till Justitiedepartementet Aktiebolagslagen (1975:1385)
III.
Skyddet för innehavare av konvertibla skuldebrev respektive skuldebrev
förenade med optionsrätt till nytecknuig i händelse av aktiekapitalökning m. m.
I
5 kap. 4 § första stycket 8 ABL föreskrives att beslut om emission av
konvertibla skuldebrev respektive skuldebrev förenade med optionsrätt tUl
nyteckning skall ange den rätt, som skall tillkomma innehavarna av sådana
skuldebrev bl. a. för den händelse aktiekapitalet ökas eller nya konvertibla
skuldebrev eUer skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning utges.
Bestämmelsen motsvarar 5 § första stycket 8 I 1973 års lag om konvertibla
skuldebrev m. ra.
I villkoren
för de publika konvertibla skuldebrev, som emitterats sedan 1973 års lag
trädde i kraft, har denna fråga såvitt här är av intresse reglerats på så sätt,
att vid beslut om aktiekapitalökning etc. mot kontant betalning
skuldebrevsinnehavarna skall ges samma företrädesrätt att teckna nya aktier
etc, som enUgt beslutet må tillkomraa aktieägarna (här kallad huvudregeln). Då
det emellertid inte bedömts som helt oomtvistligt att en sådan regel äger rättsUg
verkan, har i lånevillkoren intagits supplementärregler Innefattande kompUcerade
omräkningar av konverteringskursen. Se Svenska CeUulosa Aktiebolagets SCA
bifogade beslut om erbjudande till aktieägarna i Mölnlycke AB.
Anledningen
till att man inte ansett sig kunna med fuU säkerhet utgå från att huvudregeln
är invändningsfri från rättsliga utgångspunkter har varit föresläUningen att en
tidigare bolagsstämma inte genom beslut skulle kunna binda en senare. Ett
adopterande av huvudregeln innebär ju att den bolagsstämma, som beslutar om
utgivande av de konvertibla skuldebreven, samtidigt i viss raån fattar beslut
om avvikelse från den företrädesrätt, som enligt 4 kap. 2 § och 5 kap. 2 § ABL
(och raotsvarande stadganden i nu gäUande lag) tUlkoramer aktieägama vid
kontantemission, såvida annat ej bestämmes i kontantemissionsbeslutet eUer
föreskrivits i bolagsordningen.
'
Bilagan har uteslutits här.
5
Riksdagen 1977178.1 saml Nr 41
Prop. 1977/78: 41 46
A
andra sidan har föredraganden i propositionen med förslag till 1973 års lag (prop.
1973:93) gjort eU uttalande sora tyder på att lagstiftaren är införstådd med
att ett beslut om emission av konvertibla skuldebrev respektive skuldebrev
förenade med optionsrätt till nyteckning får en utformning, som synes innebära
att man på visst sätt binder en senare bolagsstämma. I propositionen (s. 105)
anförs sålunda såsom exempel på hur raan kan skydda skuldebrevsinnehavarna i
händelse av fusion, att dessa i emissionsbeslutet tillförsäkras samma rätt som
aktieägarna i bolaget, dvs. skuldebrevsinnehavarna kan berättigas erhålla aktier
I det bolag vari bolaget uppgår. Ett fusionsavtal skaU ju i princip godkännas
av bolagsstämman i det överlåtande bolaget. Utformas skyddsregeln i emissionsbeslutet,
på sätt föredraganden angivit, innebär detta att den bolagsstämraa, som har att
ta stäUning till ett fusionsavtal, visserligen kan avvisa detta i dess helhet
men den är förhindrad att enbart underkänna den del av fusionsavtalet, som ger
skuldebrevsinnehavarna rätt att erhålla aktier i det övertagande bolaget.
I
nyssnämnda proposition har föredraganden konstaterat att ett skydd för
skuldebrevsinnehavarna i händelse av bl. a. aktlekapitalökning kan åstadkommas
genom föreskrift i lånevillkoren om justering av konverteringskursen
respektive kursen för nyteckning. Detta torde dock få fattas enbart som ett
exempel och synes ej behöva förstås så, att andra vägar skuUe vara uteslutna.
Det synes också svårt att finna några sak-Ugt vägande skäl mot att kunna
tillerkänna även skuldebrevsinnehavarna företrädesrätt till aktieteckning vid
kontantemissioner.
Innebörden
av det ovan sagda är att, även om starka skäl synes tala för att vad ovan
kallats huvudregeln är rättsligt giltig, ett visst mått av osäkerhet ändå råder
på denna punkt. Denna osäkerhet upplevs som besvärande, eftersom den innebär
att, om man väljer att inta huvudregeln i emissionsvillkoren, man knappast
anser sig kunna underlåta att också införa supplemenlärregler, vilka med nödvändighet
blir komplicerade och svårförståeliga för en större allmänhet.
Med
hänsyn härtill och då huvudregeln ansetts innebära praktiska fördelar, heraställer
organisationerna att I ABL införes ett förtydligande, så att det klart framgår,
att i beslut om emission av konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med
optionsrätt till nyteckning får föreskrivas alt skuldebrevsinnehavarna vid kontanteraisslon
av nya aktier och av nya skuldebrev av nämnda slag skall äga företrädesrätt
att teckna nya aktier respektive nya skuldebrev. Detta synes kunna åstadkommas genora
ett tillägg till 4 kap. 2 § av förslagsvis följande lydelse:
"...
eller följer av beslut som avses i 5 kap. 4 § första stycket 8".
Prop. 1977/78: 41 47
1977-09-05 Bilaga 3
Till Justitiedepartementet
Aktiebolagslagen (1975:1385)
Sedan
den nya aktiebolagslagen trätt i kraft 1.1.1977 har vid lagens tlllämpmng vissa
olägenheter och oklarheter uppenbarats. Sveriges Industriförbund och Föreningen
Auktoriserade Revisorer FAR, nedan kallade organisationerna, vill härmed ange
några sådana punkter där riksdagen enligt organisationernas mening bör
föreläggas ändringsförslag.
1.
Redovisning av vissa delägda bolag i koncernredovisningen (1 kap. 2 § samt 11
kap. 10,11 §§)
Organisationerna
har i saraband raed lagutskottets behandUng av propositionen 1975: 103 om ny
aktiebolagslag och remissyttranden över förslaget tlU ny lag om ekonomiska
föreningar (Ds Ju 1976:11) framfört erinringar mot ett uttalande av
föredraganden i ovannämnda proposition, s. 279, att företag som av andra bolag
ägs till lika delar och där ägarna endast gemensamt kan besluta, dvs. där ingen
av ägarna har positivt bestämmande inflytande, skaU såsom dotterbolag tas In i
ägarnas koncernredovisning.
Organisationerna
har sålunda ansett att motivuttalandet strider mot lagtexten i 1 kap. 2 §, där
koncernbegreppet definieras, samt att den i uttalandet angivna lösningen
dessutom är olämpUg ur flera synvinklar. FARs styrelse har med anledning härav
sett sig nödsakad att pubUcera ett särskilt yttrande, där föreningen tar
avstånd från motivuttalandet. Till närmare utveckling av organisationernas
mening I denna fråga får hänvisas tUl organisationernas remissyttranden över
förslaget till ny föreningslag, vilka bifogas.
Den
situation sora uppkoramlt, där raan bland lagens tlUärapare således anser
motiv strida mot lagtext och därför ej förtjäna avseende är OtillfredsstäUande
och skapar osäkerhet om rättsläget. Organisationerna heraställer därför att
åtgärder nu vidtages för att slå fast, att lagtexten äger vitsord enUgt sin
ordalydelse.
2.
Tiden för skiljemannaavgörande vid tvångsinlösen av aktier (14 kap. 9 §)
I 14
kap. 9 § stadgas, att tvist huruvida rätt eller skyldighet tUl Inlösen av
minoritetsaktier föreligger eUer om lösenbeloppet skaU prövas av
*
Bilagorna har uteslutits här.
Prop. 1977/78: 41 48
tre
skiljemän enUgt lagen 1929: 145 om skiljemän. Enligt sistnämnda lag, 18 §,
skall avgörande meddelas inora sex månader.
Regeln
ora sex månaders handläggningstid kan dock ej efterlevas. Det har nämligen
visat sig att redan de preliminärer, som enligt 14 kap. 10 § skall inleda ett
inlösningsförfarande, i praktiken tar så lång tid, att större delen av de sex
månaderna är konsumerade innan förfarandet Inför skiljemännen över huvud taget
kan påbörjas. Då utredning genora sakkunniga därefter skall göras beträffande
aktievärdena, åtgår ytterligare avsevärd tid.
EnUgt
organisationernas mening bör vid skiljeraannaförfarande enligt 14 kap. 9 §
någon tidsgräns Icke uppstäUas. Visserligen kan mot detta invändas, att en part
vid oskäUgt dröjsmål från skiljenämndens sida kan ha intresse av möjligheten
att vända sig till någon annan instans för att få frågan avgjord. Ett medel för
påskyndande finns dock redan i och med att parten enligt 10 § i skiljemannalagen
kan få skiljeman som Inte befattar sig med arbetet "på sätt för dess
vederbörliga fortgång kräves" skild från uppdraget av överexekutor och
annan skiljemän utsedd. Till ledning för vad som krävs av en skiljeman kan
hänvisas tlU 13 § i samma lag, där det stadgas att skiljeraännen bl. a. skall
handlägga saken skyndsamt. Vidare bör beaktas vad föredraganden understryker i
propositionen s. 317 och 532, nämligen det olärapUga i att en tvistefråga
riskerar att prövas i skiljenärand samt därutöver tre domstolsinstanser. Föredraganden
anför i samband därraed att eftersom värderingsfrågor ofta kräver särskild
sakkunskap ter det sig lämpligast att tvister avgörs av skiljemän. Man har
anledning anta, fortsätter föredraganden, att en skiljenämnds avgöranden är
materiellt lika rättvisande som det en allmän domstol kan förväntas uppnå.
Mot
bakgrund av dessa uttalanden av föredraganden och den ovan påpekade rätten att
hos överexekutor påkalla enfledlgande av skiljeman vid oskäligt dröjsmål,
framstår enUgt organisationernas mening rätten för part att i nu aktuella fall
väcka talan vid allmän domstol ora skiljenämndsavgörande dröjer såsom en
obehövlig och egentligen oönskad nödutväg.
HärtiU
kommer svårigheter att bestämma en generellt lämplig yttersta tidsgräns för
skiljeavgörandet. Av bifogade samraanställningi över handläggningstider m. m.
i tretton mål om tvångsinlösen av dotterbolagsaktier, vari professor Knut Rodhe
varit eller är ordförande I skiljenämnd, framgår sålunda att tiden från påkaUad
inlösen till avgiven skiljedom i allmänhet varierar meUan ett och tre år. I ett
fall har hittUls drygt tre och ett halvt år använts. (Angående
skiljenämndsförfarandet får här vidare hänvisas tUl en nyligen publicerad
uppsats av professor Rodhe I Tidskrift för Sveriges Advokatsamfund, nr 6/1977 s.
249255.) Med anledning av vad här anförts hemställer organisationerna att
'
Bilagan har uteslutits här.
Prop. 1977/78: 41 49
tidsgränsen
för skUjenämndsavgöranden i fall som avses i 14 kap. 9 § borttages.
3. Angivande
i förvaltningsberättelsen av avtal mellan aktiebolag och
dess ägare (11 kap. 9 §)
111
kap. 9 § stadgas ,att i fåmansbolagens offentliga årsredovisning en särskild
redogörelse som anger ingångna avtal och andra därmed jämförliga förhållanden
mellan bolaget och dess aktieägare skaU fogas till förvaltningsberättelsen. Bestäraraelsen
infördes I lagen för att tillgodose skatteraässiga önskeraål. Nuraera har eraeUertid
en raotsvarande bestämmelse Införts i 30 § 3 mom. taxeringslagen. Därmed saknas
sålunda skäl att ha bestämmelsen kvar I den assocIatlonsrättsUga lagstiftningen.
Organisationerna heraställer därför att bestämmelsen måtte utgå i
aktiebolagslagen.
4. Underlag
för beslut vid fondemission (4 kap. 4 och 16 §§)
I
4 kap. 4 § ges regler om vilken Information som skall hållas tillgänglig för aktieägama
innan beslut om nyemission fattas. I 16 § sarama kapitel ges regler ora vad som
skall iakttas vid fondemission. Vilka handlingar sora skall hållas tillgängliga
för aktieägama vid fondemission anges emellertid Icke. EnUgt 10 §
aktiebolagsförordningen skall dock vid registrering av fondemission hos patent-
och registreringsverket handlingar som motsvarar vad sora enUgt 4 kap. 4 §
krävs vid nyemission bifogas registreringsansökan. Osäkerhet har därför
uppstått om huruvida lagstiftaren verkligen avsett att frångå
aktiebolagsutredningens förlag, där en gemensam bestämmelse reglerade vad som
skulle presenteras för aktieägarna vid ny- och fondemission. Organisationerna
hemställer att elt klarläggande görs i denna fråga och att aktiebolagslagen och
aktiebolagsförordningen därvid bringas till överensstämmelse.
5. Anmälan
av likvidationsbeslut från likvidatorerna till bolagsbyrån
(13 kap. 15 §)
Enligt
13 kap. 15 § tredje stycket skaU, om bolag i likvidation ej har tiUgångar som
täcker likvidationskostnaderna, rätten på anmälan av likvidatorerna förklara
att likvidationen skall nedläggas och bolaget anses upplöst. Rätten skall för
registrering underrätta registreringsmyndigheten om förklaringen.
Vid
likvidation skaU likvidatorerna normalt enligt 10 § samma kapitel genast anmäla
likvidationsbeslutet för registrering. I nyssnämnda fall skall dock enUgt kapiHets
15 § tredje stycke 814 §§ ej äga tUlämpning. Detta torde få tydas så, att Ukvldatorerna
ej är tvingade att an-
Prop. 1977/78: 41 50
mala
lUcvIdationsbeslutet enligt 10 § i dessa faU. Efter påpekande från bolagsbyrån
vill organisationerna fästa departementets uppmärksarahet på att man genom bestäraraelsernas
utformning i nu behandlade situationer icke får säkerställt en kontroU av att
likvidationsbeslutet överensstämmer raed aktiebolagslagen och bolagsordningens
föreskrifter. Rättssäkerhetsskäl talar dock för att bolagsbyrån, som besitter erforderUg
kompetens härför, även här bör göra en sådan kontroll i saraband med Ukvldationen,
då det eljest Icke kan uteslutas att rätten enligt 5 § tredje stycket förklarar
bolag upplöst trots att lagligt beslut om Ukvidation icke har fattats.
6.
Emission till underkurs
Mot
bakgrund av den ekonomiska utveckUngen, som medfört att även flera börsbolag
har eller riskerar att få allvarliga finansiella svårigheter vill
organisationerna erinra om de önskemål att öppna möjligheter för
aktieemissioner till underkurs i vissa fall, som fraraförts i skrivelse
28.3.1972 tlU justitiedepartementet från Sveriges Industriförbund och Svenska
Bankföreningen och i skrivelse 24.10.1975 tiU riksdagens lagutskott från
Industriförbundet.
Prop. 1977/78: 41 51
Bilaga 4
De rerailterade
förslagen
3
Förslag tiU
Lag
om ändring i lagen (1976: 351) om styrelserepresentation för de anställda i
aktiebolag och ekonomiska föreningar
Härigenom
föreskrives att 1 § lagen (1976: 351) om styrelserepresentation för de anstäUda
i aktiebolag och ekonomiska föreningar skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydehe Föreslagen lydelse
1§
Denna lag syftar tiU att de anstäUda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
genom styrelserepresentation skall beredas Insyn och Inflytande I fråga om
företagets verksamhet.
Att lagen gäller i tillämpliga delar i fråga om flottningsförening
följer av 40 a § lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1978.
Prop. 1977/78: 41 52
Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL
vid
sammanträde 1977-10-26
Närvarande:
f. d. justitierådet Brunnberg, justitierådet Hesser, regeringsrådet Petrén,
justitierådet Hessler.
Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 6 oktober 1977 har regeringen på
hemställan av slatsrådet Romanus beslutat inhämta lagrådels yttrande över
förslag tiU
1.
lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975: 1385),
2.
lag om ändring i lagen (1919:
426) ora flottning I allraän flotlled,
3.
lag om ändring i lagen (1976:
351) om styrelserepresentation för de anstäUda i aktiebolag och ekonoraiska
föreningar.
Förslagen,
som finns bilagda detta protokoll, har Inför lagrådet föredragils av
hovrättsassessorn Jan Bökmark. Förslagen föranleder följande yttranden:
Förslaget
till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
11
kap. 9 § Brunnberg, Hesser och Petrén:
Enligt
departementschefen har ifrågavarande särregel om innehållet i fåmansbolags
förvaltningsberättelse föranletts av skattemässiga kontrollönskemål. Dessa har
nu på förevarande punkt tillgodosetts i annan ordning. Då fåmansbolag icke
eljest I aktiebolagslagen särbehandlas i förhållande till andra aktiebolag är
det ur systematisk synpunkt tillfredsställande att särregeln upphäves. I sak
gäller redan enligt huvudregeln i paragrafens försia mening att, om bolaget och
aktieägare med bestämmande inflytande i bolaget Ingått avtal med varandra som
är av väsentlig betydelse för bolaget, upplysning härom skall lämnas i
förvaltningsberättelsen.
Vi
lämnar den föreslagna ändringen utan erinran.
Hessler:
I
remissen föreslås att bestämmelsen ora skyldighet i fåmansbolag att lärana
redogörelse för ingångna avtal och vissa andra förhåUanden mellan aktieägare
och bolag skall upphävas. Som skäl anföres alt av-siklen med bestämmelsen varit
att tillgodose skattemässiga kontrollönskemål och att föreskrift i saken nu
finns i taxeringslagen.
Av
förarbetena till stadgandet fraragår ej att beslämraelsen föranletts
uteslutande av skattemässiga konlrollskäl. Det framhålls att det ansetts väsenfligt
att det I fåmansbolag, där ägarnas och bolagets ekonomi ofta
Prop. 1977/78: 41 53
blandas
samman, klart framgår av redovisningen i vad mån olika transaktioner
företagits mellan bolaget och dess ägare. Denna motivering har tydligen
bärkraft ej endast i fråga om staten som skatteborgenär utan även för andra
bolagsborgenärer. Dessa senare har Inte tillgång till åsyftade, med stöd av
bestämmelse i taxeringslagen infordrade uppgifter. Särskilt förefaller det som
om det för andra privata borgenärer än institutionella kreditgivare skulle
kunna vara av visst intresse att ha tillgång lill upplysning ora avtal etc. av
här ifrågavarande art. "Arrangemang" av skilda slag är ju ingalunda
ovanliga i dessa bolag. Även ora bestäraraelsen må ha tillkommit närmast till
följd av önskemål från skattemyndigheternas sida, synes den knappast böra
upphävas utan att raan ålrainslone tar ställning till huruvida den Icke alltjärat
kan vara av värde för andra borgenärer.
11
§ Lagrådet:
I
1 kap. 2 § aktiebolagslagen definieras koncernbegreppet. Huvudregeln i första
stycket är att moder- och dotterföretagsförhållande är för handen, om bolag har
raer än hälften av rösterna i det andra företaget. I andra stycket anges
koncernförhållande föreligga även i det fall att bolag på grund av aktie- eller
andelsinnehav eller avtal har bestämmande Inflytande över juridisk person och
en betydande andel I resultatet av dess verksamhet.
Till
koncernförhållande knyts i lagen en mångfald särskilda regler. Främst är det
fråga om redovisningsregler men även i övrigt finns specialregler för koncerner,
t. ex. beträffande revision, förvärv av aktier, låneförbud m. ra.
Föredragande
statsrådet vid aktiebolagslagens tlllkorast gjorde I propositionen 1975: 103 s.
279 ett uttalande rörande s. k. 50/50-bolag, dvs. del faU att två bolag vardera
har halva röstetalet i ett tredje företag. Klart är ju att ora enligt avtal
mellan ägarbolagen det ena har rätt alt i allo bestämma över det gemensamt ägda
företaget, moderdotler-företagsförhållande föreligger mellan dessa företag. EnUgt
nyssnäranda uttalande av föredragande slatsrådet skulle emellertid, för den händelse
ägarparterna endast tillsammans kan besluta i det gemensamt ägda företagels
angelägenheter, båda parterna vid tillämpningen av koncernreglerna vara att
anse som moderbolag. Det skulle alltså här finnas flera moderbolag till ett
och samma dotterföretag.
De
organisationer som framlagt förslag om åtskilliga av de lagändringar varom nu
är fråga har ansett, att berörda motivutlalande strider mot lagtexten I 1 kap.
2 § aktiebolagslagen och att dessutora den i uttalandet angivna lösningen är
olämplig. Den ena organisationen. Föreningen Auktoriserade revisorer, har
publicerat ett yttrande, där raan tar avstånd från motivuttalandet och
förklarar, att enligt föreningens mening lagtexten. Inte motivuttalandet bör
vara vägledande. Det påpekas av föreningen även, att uttalandet skulle strida
mot Internationell praxis och kunde leda till ett olärapligt och missvisande
resultat.
I
remissprolokollet förklarar sig departementschefen inte finna anledning till
någon erinran mot vad sora sagts I det nämnda uttalandet om innebörden av
koncernbegreppet. Utgående från denna uppfattning om innebörden av gällande
rätt föreslår departementschefen nu ifråga-
Prop. 1977/78: 41 54
varande
regel om avvikelse från koncernredovisningsreglerna, vilken är avsedd att kunna
tiUämpas just vid de hälftenägda företagen.
Efter
lagrådets mening är rådande läge i fråga om koncernbegreppet ej
tillfredsställande. Klart synes vara, att ordalydelsen i stadgandet, enligt
vilken för fall som nu är aktuellt krävs, utom annat, "bestämmande
Inflytande", närraast ger vid handen, att bolag som ej på egen hand utan
endast tillsammans med annat bolag kan besluta rörande det ägda företaget, ej
blir moderbolag. Annat skulle gälla endast om man med uttrycket
"bestämmande inflytande" kan avse även ett blott negativt bestämmande,
dvs. möjlighet att utöva vetorätt. En sådan läsning av det ifrågavarande
uttrycket måste i allt fall anses avvika från vedertaget språkbruk.
I
en uppsats med titeln "Till begreppet moder- och dotterbolag" (Tidskrift
utgiven av Juridiska Föreningen i Finland 1973 s. 225 ff.) synes professor
Håkan NIal framstående kännare av aktiebolagsrätten beträffande 1944 års
aktiebolags på förevarande punkt helt överensstämmande stadgande (221 § 1 mom.
första stycket), ulgå från att I 50/50-fallet moder- och
dotterbolagsförhållande ej uppkomraer med mindre det ena företaget har en säker
möjlighet att behärska det ägda företaget och att alltså ett av de aktieägande
bolagen avtalsvis skall ha tillförsäkrats det avgörande inflytandet (a. u. s.
233, 237). NIal framhåller även, att med hänsyn till de aUvarliga påföljder
som kan inträda vid överträdelse av koncemreglerna koncernbegreppet bör tolkas
restriktivt (a. u. s. 228, 233).
Som
förut angivits har vidare revisorsföreningen tagit avstånd från molivuttalandet.
Organisationernas önskemål på nu ifrågavarande punkt går ut på att åtgärder
skall vidtas för att slå fast "att lagtexten äger vitsord enligt sin
ordalydelse".
I
belysning av vad sålunda anförts måste man enligt lagrådets raening räkna med
att, trots uttalandena av föredragande statsrådet vid lagens tillkomst och av
departementschefen i nu förevarande ärende, domstol i en framtid kan korama tUl
resultatet, att koncernförhåUande ej är för handen i 50/50-fallet. Särskilt kan
man härvidlag peka på synpunkten, att skäl kan tänkas tala för att man
tillämpar bestämmelserna om när koncernförhåUande är för handen restriktivt.
Under
alla förhållanden raåste sägas att rättsläget innan något domstolsavgörande
träffats vilket ju kan komma att dröja präglas av ovisshet. Att detta
innebär avsevärda olägenheter är uppenbart. Vare sig man nu vill, att de olika
reglema om koncerner skall tillämpas eventuellt med vissa undantag på här
berörda rättsbildning, eller man vill att så ej skall ske, synes i hög grad
önskvärt att rättsläget klargöres genom en uttrycklig lagbestämmelse.
Det
må tilläggas att även ora det tUlägg I 11 kap. 11 § tredje stycket varom nu är
fråga göres och till följd därav avvikelse från koncem-redovlsningsreglema är
att göra i vissa hithörande fall, frågan om koncernbegreppets innebörd såvitt
nu är i fråga uppenbarligen ej därmed kommer att sakna praktisk betydelse. Som
redan framhållits finns, vid sidan av redovisningsreglerna, åtskilliga andra
delvis straffsanktionerade regler, rörande vilkas tillämpning företagsledningarna
har att beslula.
Prop. 1977/78: 41 55
12
kap.
7
§ Lagrådet:
Det
i ifrågavarande lagrura intagna förbudet att lämna penninglån och ställa
säkerhet syftar till att bereda skydd åt aktiebolagets borgenärer och att
förhindra skatteflykt. Den krets av personer som förbudet avser har gjorts
ganska vid. Kretsen omfattar sekundärt även den som är gift med någon av de
personer som primärt Inordnats i den med förbudet avsedda gmppen. På önskan av
riksdagen är nu syftet att kretsen ytterligare vidgas att gäUa även den som
genom äktenskapsliknande samlevnad är förbunden med någon inom kretsen i sararaa
mån sora raake eller raaka till sådan person tillhör denna. Den som bor samman
med annan I äktenskapsliknande samlevnad skulle med andra ord likställas med
den som är gift med vederbörande.
I
det remitterade förslaget har man valt att i detta syfte bruka det s. k.
skatterättsliga familjebegreppet. Med utgångspunkt härifrån föreslås att ett
nytt femte stycke fogas tiU lagmraraet enligt vilket med äktenskap skall
jämställas samboende, om de sammanlevande tidigare varit gifta med varandra
eller har eller har haft barn gemensamt.
Denna
lösning kan knappast betecknas som rationell. Med hänsyn till lagrummets
ändamål att skydda bolagets borgenärer och hindra skatteflykt synes ej raotiverat
att utvidga kretsen av förbjudna låntagare just till sådana sammanboende vilka
tidigare varit gifta eller som har gemensamma barn. Lika goda skäl kan anföras
för att förbudet skall gälla även andra sammanboende.
Det
gäller emellertid här att finna några enkelt konstaterbara kriterier för
sammanboende. Vidare är önskvärt att icke belasta lagstiftningen med nya
legaldefinitioner på sammanboende utöver dem som redan existerar. Med beaktande
härav finner lagrådet sig kunna godtaga den I remissen föreslagna regeln.
Petrén:
Av
departementschefens anförande i lagrådsremissen fraragår att han i uttrycket i
gällande lagtext "lärana penninglån" mkluderar även medgivande av substltution
av en gäldenär med en annan I redan existerande låneförhållanden.
Att
bolag lämnar sådant medgivande är I och för sig icke ett opraktiskt fall. Det
torde exerapelvis ej sällan bli aktuellt vid överlåtelse av en rörelse driven
av en fysisk person i aktiebolagsform. Det kan bland aktiebolagets tUlgångar
finnas en skuldförbindelse med aktieägaren som gäldenär. Rörelsen kan då
överlåtas genom att den gamle rörelseidkaren försäljer sina aktier i bolaget tUl
den nye. Köparen kan i detta läge vilja erlägga en del av köpelikviden genom
att överta betalningsansvaret för det redan existerande lånet från den
tidigare aktieägaren. Bolaget har då att som borgenär medge denna substitutlon
av gäldenär. Det finns också fall då en tidigare aktieägare är beredd att gå
in och ta över en utomstående mindre solvent gäldenärs låneskuld till
aktiebolaget för att förbättra aktiebolagets kreditmöjligheter. Även i detta
fall måste aktiebolaget lämna medgivande till substitutlonen. I situationer av
denna art skulle med departementschefens tolkning av lagrummet den som för
bolagets räkning medger substitutlon av den tidigare gäldenären med en annan i
de redan existerande låneförhållan-
Prop. 1977/78: 41 56
dena
göra sig skyldig tUl en enligt 19 kap. 1 § aktiebolagslagen straffbar gäming.
Regeringsrätten
har i ett den 3 oktober 1977 avgjort mål (nr H 15-1977) vid tillärapning av 35
§ 1 a mom. kommunalskattelagen tolkat uttrycket "lämna penninglån" i
12 kap. 7 § aktiebolagslagen så att detta ansetts inkludera även medgivande
till substltution av gäldenär. Det synes mig eraeUertid tveksamt om denna
tolkning kan vidhållas i ett brottmål enligt 19 kap. 1 § aktiebolagslagen där
principen nullum cri-raen sine lege raåste tillämpas strikt och någon
analogivis utsträckt tolkning av begreppet "lämna penninglån" ej är
möjlig.
Av
anförda skäl bör, om lagstiftaren avser att även medgivande till substltution
av gäldenär skall orafattas av förbudet i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen, delta
stadgande kompletteras med en uttrycklig regel därom.
Till
det verkliga behovet av en dylik komplettering ställer jag mig dock tveksam.
Låneförbudet avser att förhindra att bolaget avtappas kontanta medel. I substltutionsfallen
är ju ej fråga härom. Bolaget har då redan lämnat lånet och någon förändring i
bolagets Ukviditet inträffar ej genom utbytet av gäldenär. Behov av kontroll
föreligger i förevarande sammanhang endast ora medgivandet Innebär att en solvent
gäldenär ersattes raed en insolvenl. Om risken för sådana transaktioner är så
stor, att med hänsyn härtill alla ett aktiebolags medgivanden till gäldenärsutbyte
sora berör personer tillhörande den i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen angivna
personkretsen måste förbjudas, är ett rättspolitiskt spörsmål, sora undandrar
sig raitt bedöraande.
8 §
Petrén:
Under
hänvisning till vad jag ovan anfört under 12 kap. 7 § aktiebolagslagen vill
jag frarahålla alt, om även medgivande till utbyte av gäldenär skall läggas in
under förbudet i nyssnämnda lagrura, den dispensprövning sora är möjlig enligt
12 kap. 8 § närrmda lag måste bli liberal I dessa fall. I princip bör sådan
ansökan ora dispens bifallas, om icke utbyte av gäldenär kan Innebära risk för
att bolagets solvens försvagas genom utbytet eller om något otillbörligt syfte
med utbytet skulle föreligga.
14
kap.
9 §
Lagrådet:
I
motiveringen till den ändring som föreslås i delta lagrura diskuteras frågan om
en bestämd tidsgräns för skiljemännens avgörande av tvisten helt kan undvaras.
Det framhålles att skiljemannalagen bereder part viss möjlighet att, om
skiljemännen Icke skulle sköta handläggningen av raålet med önskvärd skyndsarahet,
likväl få ett avgörande till stånd inom sexmånadersfristen. Det kan tiUäggas,
att om det i stället är motparten som förhalar målet, en utväg anvisas i 14 § skiljemannalagen
enligt vUken I dylikt fall tvisten kan avgöras ehuru motparten ej slutfört sin
talan.
Prop. 1977/78: 41 57
Förslaget
till lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled
Lagrådet:
Förslaget
lämnas utan erinran.
Förslaget
till lag om ändring i lagen (1976: 351) om styrelserepresentation för de
anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
Lagrådet:
Enligt
förslaget Införes i 1 § andra stycket en bestämmelse om att lagen enligt vad
som följer av 40 a § flottningslagen är tillämplig även i fråga om flottningsföreningar.
Bestämmelsen har ej någon materiell innebörd utan är endast avsedd att utgöra
en erinran om innehållet i den sislnämnda paragrafen. Hänvisningar av liknande
slag förekommer ibland för att erinra om att något i vederbörande lag behandlat
ämne är föremål för ytterligare reglering på annat håll, se t. ex. 70 § tredje
stycket flottningslagen. Lagen om styrelserepresentation behandlar eraellertid
ej i något avseende flottningsföreningar och en erinran av nu föreslaget
innehåll faller därför utanför ramen för lagen. Lagrådet avstyrker den
föreslagna lagändringen.
Prop.
1977/78: 41 58
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-10-27
Närvarande:
statsministem Fälldin, ordförande, statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo
Föredragande:
statsrådet Romanus
Proposition
om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) m. m.
Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag till
1.
lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975: 1385),
2.
lag om ändring i lagen (1919:
426) om flottning i aUmän flottied,
3.
lag om ändring i lagen (1976:
351) om styrelserepresentation för de anställda I aktiebolag och ekonomiska
föreningar.
Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför.
Förslaget
till lag om ändring i aktiebolagslagen
Lagrådet
uppehåller sig utförligt vid tolkningen av koncernbegreppet i 1 kap. 2 §,
såvitt avser vissa gemensamt ägda företag, bl. a. s. k. 50/50-bolag. Lagrådet
menar att rättsläget präglas av ovisshet och bör klargöras genom en uttrycklig
lagbestämmelse. Enligt min mening behövs det dock inte någon lagändring. Genom
gällande lagtext, kompletterad med de motivuttalanden som har gjorts såväl i remissprotokoUet
som i föregående lagstiftningsärende, får det anses klarlagt att koncernförhållande
skall anses föreligga i de berörda fallen. Det innebär att de olika
bestämmelser i aktiebolagslagen sora avser koncern, moderbolag eller
dotterbolag skall tillämpas i här aktuella situationer, om annat Inte
föreskrivs i lagen. Förslaget i remissprotokollet syftar till att undanröja de
olägenheter som från redovisningssynpunkt har visats föreligga med den angivna
tolkningen av koncernbegreppet. Enligt den föreslagna ändringen i 11 kap. 11 §
tredje stycket skall gemensamt ägda företag i den situation som beskrivs I
motivuttalandena inte tas med i koncernredovisningen.
I anslutning till 12 kap.
7 § har en ledaraot av lagrådet tagit upp den situationen att en ny gäldenär
vill överta ett redan lämnat lån. Lagråds-
1
Beslut om lagrådsremiss fatlat vid regeringssammanträde den 6 oktober 1977.
Prop.
1977/78: 41 59
ledamoten
har ifrågasatt om inte låneförbudsreglerna i 12 kap. 7 § behöver kompletteras
för att täcka detta fall. Enligt min mening behövs dock inte något
förtydligande i detta hänseende. Tidigare gjorda motiv-uttalanden (jfr prop.
1973: 93 s. 145) och den praxis som har utbUdats i dispensärenden ger klart vid
handen att även övertagande av lån omfattas av låneförbudsreglerna. Som
framgår av vad jag har uttalat i remissprotokollet bör emellertid en
förhållandevis liberal bedömning kunna ske i dispensärenden som avser gäldenärsbyten.
När
det gäller 11 kap. 9 § vidhåUer jag min tidigare redovisade uppfattning att
den särskilda regeln om fåmansbolag bör utgå.
Vad
lagrådet I övrigt anfört vid 12 kap. 7 § och 14 kap. 9 § föranleder ingen
särskild kommentar från min sida.
Förslaget
till lag om ändring i styrelserepresentationslagen
Lagrådet
avstyrker den i remissprotokoUet upptagna följdändringen till förslaget om
införande av styrelserepresentation för de anställda i flottningsföreningar.
Jag biträder lagrådets uppfattning att en särskild erinran om flottningslagen i
rubricerade lag är onödig. Efter samråd, raed chefen för arbetsmarknadsdepartementet
föreslår jag att ändringen i styrelserepresentationslagen utgår.
HemstäUan
Med
hänvisning Ull vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen
att
antaga de av lagrådet granskade förslagen tiU
1.
lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975: 1385),
2.
lag om ändring i lagen
(1919:,426) om flottning i alhnän flottled.
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Prop. 1977/78: 41 60
InnehåU
Propositionen
.................................................... 1
Propositionens
huvudsakliga innehåll ...................... .... 1
Lagförslag
....................................................... .... 2
1
Lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975: 1385)....... .... 2
2
Lag om ändring i lagen (1919:
426) om flottning I allmän flottled 8 Utdrag av protokoU vid regeringssammanträde den 6
oktober 1977 10
1
Inledning.......................................................... 10
2
Låneförbudet ................................................ ... 11
2.1
Nuvarande ordning ........................................ 11
2.2
Frågans tidigare behandling............................. 12
2.3
Promemorieförslaget ...................................... 15
2.4
Remissyttrandena.......................................... 16
3 Konvertibla
skuldebrev m. m................................. 17
3.1
GäUande rätt............................................... 17
3.2
Organisationernas skrivelse
1976-10-01............. .. 18
4 Styrelserepresentation
för de anställda i flottningsförening .... 19
4.1
Gällande rätt................................................ 19
4.2
Promemorieförslaget ..................................... 20
4.3
Remissyttrandena.......................................... 21
5 Föredraganden
............................................... 21
5.1
Låneförbudet .............................................. .. 21
5.2
Konvertibla skuldebrev m. m............................ .. 25
5.3
Andra aktiebolagsrättsliga
frågor ................... 29
5.4
Styrelserepresentation för de
anställda i flottningsförening .. 34
6
Upprättade lagförslag.......................................... 34
7
Specialmotivering ............................................. 35
7.1
Förslaget tUl lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975:1385) 35
7.2
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1919: 426) om flottning
I
allmän flottied............................................. 39
7.3............................................................. Förslaget
tUl lag om ändring i lagen (1976: 351) om styrelse
representation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska
föreningar .................................................. 41
8
Hemställan........................................................ 41
9
Beslut.............................................................. 41
Bilaga
1. Promemorieförslagen .............................. 42
Bilaga
2. Transumt av organisationernas skrivelse den 1 oktober
1976
..................................................... .. 45
Bilaga
3. Organisationernas skrivelse den 5 september 1977 47
Bilaga
4. De remitterade förslagen............................ 51
Utdrag
av lagrådets protokoll den 26 oktober 1977 .... .. 52
Utdrag
av protokoll vid regeringssamraanträde den 27 oktober 1977 58
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 77049S
Doktrin (3)
- Hanna Almlöf, Dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden*, SvJT 2019 s. 460, på s. 467, 477, 478 · Fritt tillgänglig
- Om s. k. övertagandeförbindelser, SvJT 1979 s. 61, på s. 65 · Fritt tillgänglig
- Om att locka småföretagare i fördärvet, SvJT 1978 s. 370, på s. 372 · Fritt tillgänglig
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.
Hänvisas hit från
56 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (28)
28 kopplingar i 16 dokument.
- Prop. 2004/05:85 Ny aktiebolagslag s. 670 om s. 35 · s. 671 om s. 35 · s. 672 om s. 35 · s. 802 om s. 15 · och 2 till i texten
- SOU 2002:52 Beskattning av småföretagare s. 553 om s. 22 i texten
- Bet. 1986/87:LU5 om aktiebolagsrättsliga frågor s. 26 · s. 36 i texten
- Prop. 1986/87:12 om ny banklagstiftning om s. 25 i texten
- Bet. 1984/85:LU31 om aktiebolagsrättsliga frågor s. 3 · s. 9 i texten
Rättsfall (1)
1 koppling.
- RH 2007:2 om s. 55 ur registret
Doktrin (27)
27 kopplingar i 9 dokument.
- Lindskog, Aktiebolagslagen, 1995 s. 155 · s. 157 om s. 23 · s. 166 om s. 24 · s. 168 om s. 37 · och 9 till i texten
- SvJT 2019 s. 460 Hanna Almlöf, Dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden* s. 467 · s. 477 · s. 478 i texten
- Nerep, Aktiebolagsrättsliga studier, 1994 s. 285 · s. 289 om s. 55 · s. 326 om s. 36 i texten
- Agell, Samboende utan äktenskap, 1985 s. 67 om s. 12 · s. 142 i texten
- okand, Dispenser från låneförbudet enligt aktiebolagslagen, 1981 s. 41 om s. 24 · s. 73 i texten