om statliga textil- och konfektionsföretag m.m.
25 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 23 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1977/78:73, om statliga textil- och konfektionsföretag m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78: 73
Regeringens proposition
1977/78: 73
om statliga textil- och konfektionsföretag m. m.;
beslutad den 8 december 1977
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar THORBIÖRN FÄLLDIN
NILS G. ASLING
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att statens aktier i ÄB Eiser
överlåts till Statsföretag AB utan vederlag. Statsföretag har för avsikt att
med Eiser som moderbolag bilda en teko-koncern, som förutom Eiser skall omfatta
företagen SweTeco (Textile Products) AB, Trivab Konfektions ÄB, Stigtex ÄB,
Nyland Mattor ÄB och ett nytt bolag som tar över verksamheten vid de konkursdrabbade
bolagen Algot Johansson AB och Algots Nord ÄB. Det förutsätts att den nya teko-koncernen
efter en tvåårig omstruktureringsperiod skall vara företagsekonomiskt lönsam,
vilket beräknas medföra en minskning av sysselsättningen vid de berörda företagens
svenska fabriker med 1 5002 000 personer. 1 propositionen föreslås att
Statsföretag för genomförande av samordningen får me-ddstUlskott på 190 milj.
kr.
1 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 73
Prop. 1977/78: 73 2
utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-12-08
Närvarande:
statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Äntonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson,
Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Friggebo.
Föredragande:
statsrådet Asling
Proposition
om statliga textil- och konfektionsföretag ni. m.
Inledning
Under
de senaste två åren har lönsamheten för flertalet företag inom textil- oeh konfektions(teko)-industriema
försämrats kraftigt. Våren 1977 råkade Älgotskoncernen (Algots), som var ett av
de största svenska företagen i konfektionsbranschen in i en akut ekonomisk
kris. I juni 1977 försattes bolaget på egen begäran i konkurs. På mitt uppdrag
har därefter tekn. lic. Karl-Henrik Pettersson utrett förutsätntingarna för en
rekonstruktion av företaget, inbegripet statligt övertagande. Den 31 augusti
1977 redovisade Pettersson förslag till riktlinjer för en rekonstruktion av
verksamheten, m. m.
Staten äger direkt eller
genom Statsföretag AB och Sveriges Investeringsbank AB flera företag i teko-branscherna
såsom AB Eiser och SweTeco ÄB. Sedan frågan uppkommit om att sammanföra
företagen i en koncern under Statsföretag uppdrog jag den 9 september 1977 åt direktören
Olof Söderström att biträda inom industridepartementet med vissa frågor rörande
statens engagemang inom teko-sektorn. Den 25 oktober 1977 redovisade Söderström
förslag till samordning av ägarintressena i de statliga teko-företagen samt en
beräkning av kapitalbehov för dessa företag.
1
skrivelse den 15 oktober 1977 har Statsföretag hemställt om statlig finansiell
medverkan för att bilda en teko-koncern.
Bakgrund
Teko-industrierna
har under de senaste decennierna genomgått en snabb omställningsprocess.
Förändringar i det internationella handelsmönstret har inneburit en drastiiik
skärpning av importkonkurrensen,
Prop. 1977/78: 73 3
främst
från länder med väsentligt lägre lönekostnader än Sverige. Tillkomsten av
starka inköpsorganisationer inom handdri har bidragit till en snabb tillväxt av
den s. k. lågprisimporten. Eftersom importökningen har varit större än den
samlade ökningen av export och inhemsk konsumtion har förutsättningarna för
den svenska teko-produktionen försämrats. Sedan år 1965 beräknas 800900
produktionsenheter ha tvingats lägga ned verksamheten. För sysselsättningen har
utvecklingen inneburit en mycket kraftig tillbakagång. Sedan mitten av
1960-talet, då ca 90 000 personer arbetade inom teko-industrierna, har antalet
sysselsatta minskat med mer än hälften.
Inom
teko-industrierna fanns år 1975 ca 1 000 produktionsenheter, av vilka ca 700 tUlverkade
trikå- och konfektionsprodukter. TUl mycket stor del skedde produktionen vid
små enheter. Antalet enheter med mindre än 50 anställda var ca 800, varav nära
600 återfanns inom trikå- och konfektionsindustrin. Endast ca 20 enheter inom
vardera textilindustrin samt trikå- och konfektionsindustrin hade mer än 200
anställda.
Läget
för teko-industrierna har under de gångna två åren markant försämrats.
Branschernas konkurrenskraft gentemot utländska tillverkare har alltmer
försvagats vilket har lett till fortsatt kraftig import-ökning och svag
utveckling på exportsidan. Situationen har dessutom förvärrats genom en svag
tillväxt i den inhemska konsumtionen av tekovaror. Enligt enkätundersökningar
avseende plaggtUlverkande företag som en arbetsgrupp för teko-frågor inom
regeringskansliet har låtit genomföra i augusti och oktober 1977 arbetade mer
än hälften av de tUlfrågade företagen utan att kUnna täcka sina rörliga
kostnader. Denna andel har ökat från första tilLandra halvåret 1977. Enligt
industriverkets rapport (SIND PM 1977: ll) "Trikå- och köhfektionsindustri/Pro-duktions-
och sysselsättningsnivåei- i början av 1980-taIet", kommer produktionsvolymen
inom trikå- och kohfektionsihdustriri att i början äv 1980-talet ligga 3035 %
under 1976 års nivå.- Antalet anställda, söm år 1976 uppgick till ca 31) ÖOO piersohéMnöhi
denna del äv teko-bfainseh-erna, beräknas samtidigt rfiiriskä till 15 00020000
personer, dvs. en minskning med 3050 % från'år 1976. Nedgången i pi-oduktion
och sysselsättning väntas enligt rapporten våra kraftigast ilndér de' första
åren efter år 1976.
Omvandlingsprocessen
ihörh'tekö-indiusfriernä har under loppet äv 1970-talet gradvis krävt ökade
insatser från statsmakternas sida. Åtgärder i industri-, försörjningsberedskaps-samt
arbetsrriärknäcls- och regionalpolitiskt syfte och méd inriktning helt cUér
delvis på tekö-bränsch-erna har vid ett flertal tiUfällen bésliitats'åv riksdagen.
Industripolitiskt har målet varit att stärka förétagenskorlturrfenskraftföch'även
ubdef-lätta omställning från heminamarknad tUl export; Sett med utgångspunkt
från försörjningen med teko-produkter har syftet varit att ga-
Riksdagen
1977/78. 1 saml. Nr 73
Prop. 1977/78: 73 4
rantera
nödvändig produktionskapacitet Inför ett eventuellt avspärrningsläge.
Arbetsmarknads- och regionalpolitiskt har målsättningen varit att medverka
till att strukturomvandlingen kan ske i socialt accep- . tabla former.
Vad
gäller industripoUtiska åtgärder för teko-industrierna infördes i början av
1970-talet stöd till exportfrämjande åtgärder, stöd till utbUdning och bidrag till
konsultundersökningar rörande företagens behov av specialisering,
rationalisering och samarbete eller samgående med andra tillverkare. Budgetåret
1972/73 infördes statUga lånegarantier strukturgarantier med möjlighet tUl
räntebefrielse i vissa fall om särskilda skäl föreligger. Fr. o. m. budgetåret
1976/77 förstärktes och kompletterades åtgärderna med främst ett särskilt
rationaliseringsprogram för konfektionsindustrin med avskrivningslån för
investeringar i effektivitetshöjande produktionsutrustning, ökat
utvecklingsstöd inom produktionsteknikområdet och ökade konsultinsatser vid
införandet av ny produktionsteknik i företagen. T. o. m. budgetåret 1976/77
har för samtliga dessa ändamål beviljats 42 milj. kr. i strukturgarantier och
111 milj. kr. i lån och andra stöd.
Mot
bakgrund av teko-industriernas alltmer försämrade situation fattade riksdagen
våren 1977 beslut om vissa extraordinära åtgärder till stöd för branscherna (prop.
1976/77: 105, NU 1976/77: 41, rskr 1976/ 77: 305). På det industripolitiska
området infördes särskUda stmkturga-rantier för teko-industrierna inom en ram
av 150 milj. kr. under budgetåret 1977/78 med inriktning på de livskraftiga
företagen inom branscherna. Lån mot särskild strukturgaranti är ränte- och amorteringsfritt
i två år med viss möjlighet tUl avskrivning. För räntebefrielse och avskrivning
beräknades totalt 55 milj. kr. Vidare förstärktes och/eller förlängdes de
löpande industripolitiska prograjmmen för stöd tUl rationaliseringsinvesteringar,
exportbefrämjande åtgärder, utbUdning och konsultundersökningar. I
budgetpropositionen ,1978 kommer förslag att läggas fram om att förlänga
systemet med särskilda strukturgarantier för teko-industrierna med höjd
garantiram iitöyer den höjning med 54,5 milj. kr. som har föreslagits för att ti;ygga;för
försörjningen nödvändig produktionskapacitet inom ,bomullsindustrin,(prop.'1977/78:
42 bil. 3). Förslaget omfattar ävein höjning ay ramarna för räntebefrielse och
avskrivning av lån mot särskild struklurgaranti.
Utöver
insatser av induslripolitisk natur har åtgärder, som motiveras
av försörjningsberedskapen vidtagits. Sålunda har t. o. m. budgetåret
1976/77 teko-företag beviljats avskrivningslån, pch lånegarantier till be
lopp av ca 96 milj. kr. resp. ea 31 rpilji kr, yidare.har hösten 1977
förstag lagts fram om vissa åtgärder för , försörjningsberedskapen på
teko-området, främst stöd. i syfte, att upprä-tthåUa. produktionskapacite
ten inom vissa tillverkningsområden, främst grundfextil bomullsindustri
(prop. 1977/78: 42 bU. 1). ; -
Prop.
1977/78: 73 5
Sedan slutet av 1960-talet har Sverige stiitit ett'växande
antal bUaterala begränsningsavtal med lågpriständer, främst i Asien. Dessa
avtal har ingåtts med stöd av det internationella avtalet på textilområdet, det
s.k. multifiberavtalet. Vidare upprätthållei; Sverige sedan länge en begränsning
av importen från statshanddsländerna. Utöver nämnda begränsningar har Sverige
i några fall ensidigt infört importbegränsningar pä teko-området. Importen till
Sverige av vissa teko-varor övervakas generellt genom imporllicenser när det
gäller länder utanför EG och EFTA.
Under hösten 1977 anmäldes att regeringen avser att söka
få till stånd en mer effektiv tillärnpning av det nuvarande.; systemet; med
bilaterala bsgränsningsavtal inom ramen för en'sannolik förlängning av multifiberavtalet.
På det arbetsmarknadspolitiska området fattades våren 1977
beslut cm, som en extraordinär åtgärd, ett särskilt sysseisättningsbidrag rried
15 kr. per timme för äldre arbetskraft t. o. m. utgången av år 1977 till
företag som inte varslar om driftsinskränkning eller nedläggning (prop.
1976/77: 105, AU 1976/77:30, rskr 1976/77: 3()6). Ramen för bidrag bestämdes
till 125 milj. kr. Förslag har under hösten 1977 lagts fram om att förlänga
stödet under första halvåret 1978 och att bemyndiga regeringen att ytterligare
förlänga bidragsperioden till hela år 1978 om arbetsmarknadsläget skulle
påfordra det (prop: 1977/78: 25). Förslaget innefattar vidare en höjning av
bidraget från 15 till 20 kr. per timme. Det lotala bidraget får dock som
hittills högst uppgå till 10 % av lönesumman i företaget. Kostnaden för första
halvåret 1978 har beräknats liii 100 milj. kr.
Äv arbetsmarknadspolitiska skäl har under år 1977 statliga
och kommunala industribestäUningar lagts ut till teko-branscherna för ett
sammanlagt beställningsvärde av ca 27 milj. kr. Vidare har under hösten 1977
regeringen av arbetsmarknads- och försörjningsberedskapspolitiska skäl anvisat
eller aviserat förslag om att anvisa medel för att möjliggöra statliga och
kommunala beställningar för ytterligare ca 100 milj. kr. till dessa branscher.
Algots
Algois har under de senaste åren bedrivit produktion av
främst lättare konfektion och fritidskläder i Sverige, Finland och Portugal.
Verksamheten i Sverige äger rum dels i Borås inom Algot Johansson ÄB, scm har
varit moderbolag i koncernen, dels vid tre enheter i Västerbotten inom
dotterbolaget Algots Nord AB.
I Finland har dotterbolaget OY Algots AB produktion i Närpes,
Alajärvi och Teuva. Verksamheten i Portugalhar bedrivits av dotterbolaget Algots
Internacional Confeccöes Lda. Omsättning, resultat och
Prop.
1977/78: 73 6
antal anställda under verksamhetsåret 1976 framgår av
följande sammanställning.
Omsättning Resultat' Antal an-(milj. kr.)
(milj. kr.) ställda
(årsanslällda)
Algot
Johansson
184
-14,5
1004
Algots
Nord
38
- 5,3=
589
OY Algots
(Finland)
19
0,3
597
AICL
(Portugal)
46
- 3,0
1 181
" Efter avskrivningar och finansnelKo. ' Inkl.
statligt regionalpolitiskt stöd.
' Den synbara skillnaden i produktivitet kan till stor del
förklaras av att dotterbolagen bedriver legosömnad för moderbolagets räkning.
Verksamheten i Algots Nord startade år 1972 sedan Kungl. Maj:t
hade beviljat bolaget regionalpolitiskt stöd med betydande belopp för att
etablera tillverkningsenheter i Skellefteå, Norsjö och Lycksele. T. o. m. år
1976 betalades sålunda ut sammanlagt drygt 51 milj. kr. i regionalpolitiskt utbUdnings-
och sysselsättningsstöd. Under hösten 1976 aviserade Algots åtgärder som skulle
innebära en kraftig minskning av antalet arbetstiUfällen vid Nonlandsenhetema.
Mot denna bakgmnd beviljades efter förhandlingar Algots Nord ett
avskrivningslån på 15,2 milj. kr. för att skapa förutsättningar för fortsatt
drift vid bolagets anläggningar i Skellefteå, Norsjö och Lycksele (prop.
1976/77: 58, AU 1976/77: 15, rskr 1976/77: 123). Som villkor för
avskrivningslånet föreskrevs att antalet anställda i Lycksele och Norsjö under
den närmaste tvåårsperioden skulle vara oförändrat, dvs. 138 resp. 125. I
Skellefteå skulle minskningen av antalet anställda begränsas tUl 220 så att 240
personer tillförsäkrades anstälnling t. o. m. år 1978. Även i Borås förutsattes
en minskning av antalet arbetstUlfällen. Under förutsättning av att den
angivna sysseJsättningsnivån upprätthölls skulle lånet skrivas av med hälften
den 31 december 1977 och med återstoden den 31 december 1978.
Under maj 1977 stod det klart att situationen för Algots
var sådan att Algots Nord saknade fömtsättningar att uppfylla villkoren för lånet,
som därför inte betalades ut. I juni 1977 försattes på egen begäran Algot
Johansson AB och Algots Nord AB i konkurs.
Förslaget till rekonstruktion av Algots
I skrivelsen den 31 augusti 1977 redovisar Pettersson dels
vissa allmänna riktiinjer för en rekonstruktion av Algots, dels resultatet av
de förhandlingar som under augusti månad 1977 förts med konkursförvaltaren i
Algot Johansson ÄB:s resp. Algots Nord AB:s konkurs om ett statiigt övertagande
av vissa tillgångar.
Prop. 1977/78: 73 7
I skrivelsen anges följande om bakgrunden till förslagen.
En analys, som professorn Ulf af Trolle under medverkan av företagsledning och
anställda gjort, visar att företagsekonomiska förutsättningar saknas för Algots
att i Sverige fortsätta verksamheten på oförändrad sysselsättnings- cch
produktionsnivå. Något förslag till rekonstruktion redovisas inte i af Trolles
analys. I form av räkneexempel visas att oförändrad Omfattning av verksamheten
i Sverige, Finland och Portugal skulle ge en årlig förlust efter räntor och
avskrivningar på ca 20 mUj. kr. Hänsyn har då tagits till en förutsedd
rationalisering av koncernens centrala administration motsvarande en
personalminskning med ca 130 personer. Om koncernen inte skall gå med förlust
efter avskrivningar och räntor får högst 450500 personer sysselsättning i
Sverige.
Mot denna bakgrund bedömdes att en rekonstruktion av
koncernen i enskild regi sannolikt inte skulle komma till stånd. Eftersom samhällsekonomiska
och sociala skäl talade för att en rekonstruktion ändå borde ske, fortsatte
arbetet med inriktning på en rekonstruktion under statlig ledning.
I skrivelsen föreslogs följande riktlinjer för en
rekonstruktion. Ett nytt bolag Nya Algots bildas med staten som ensam ägare
fr. o. m. den 1 januari 1978. Detta bolag övertar vissa tillgångar i resp.
konkursbo. Nya Algots organiseras så att det efter en omstruktureringsperiod
har möjligheter att bli ett i företagsekonomisk mening lönsamt företag. En
förutsättning för detta är att en kraftig minskning av verksamheten i Sverige
kommer till stånd. Minskningen måste dock ske i sådan takt och i sådana former
att de människor som drabbas ges möjligheter att med samhällets stöd finna
annan sysselsättning. Förslag till riktlinjer, som utarbetats tillsammans med
företrädare för de fackliga organisationerna vid Algots, innebär att de
anställda vid Algots i Sverige med undantag för ca 130 personer i Borås får
fortsatt anställning vid Nya Algots. Nya Algots garanterar sysselsättning för
sin personal till utgången av år 1978.
Det finska dotterbolaget förvärvas enligt förslaget av Nya
Algots men däremot inte det portugisiska. Det sägs dock i förslaget att Nya Algots
under en övergångsperiod bör vara berett att på affärsmässiga viltkor och i en
omfattning som inte stör Nya Algots verksamhet medverka i inköp, försäljning,
distribution etc. eller på annat sätt som kan överenskommas med det
portugisiska bolaget.
Nya Algots skall enligt förslaget i den omfattning som är företagsekonomiskt
motiverad tillföras resurser för investeringar i modem produktionsutrustning,
produktionsutveckling, ny organisation etc. Målet är att produktiviteten efter
18 rnånader skall ligga minst 15 % över den vid starten av Nya Algots. Omstruktureringen
av Nya Algots skall vara avslutad inom två år. Målet är att Nya Algots år 1980
inte visar förlust och frän år 1981 ger rimlig avkastning på arbetande kapital.
f 2 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 73
Prop.
1977/78: 73 g
En särskild arbetsgrupp med representanter för bl. a.
företagsledning och anställda skall vidare enligt förslaget utarbeta program
för Nya Algots verksamhet. Förutsättningarna för gruppens arbete är att
programmet under den tvååriga omstruklureringsperioden företagsekonomiskt är
likvärdigt med ett referensalternativ, där antalet anställda i Sverige från den
1 januari 1979 är ca 550 personer. Arbetsgruppen, som leds av direktör Alfred Hahn,
har arbetat sedan början av september och presenterade den 1 oktober 1977
resultat- och kapitalbehovsberäkningar för åren 1973 och 1979. Gruppens arbete
fortsätter och skall vara avslutat senast den 31 mars 1978.
Pettersson
har på mitt uppdrag också fört förhandlingar med förvaltaren i Algot Johansson
AB:s konkurs och Algots Nord ÄB:s konkurs om överlåtelse till staten av vissa
tillgångar i konkursbona. Förhandlingarna har lett till att ett avtal med i
huvudsak följande innehåll träffats under förbehåll av regeringens godkännande.
Staten, eller bolag som staten anvisar, övertar den 31 december 1977 av resp.
konkursbo aktierna i det finska dotterbolaget OY Algots ÄB för 1 milj. kr.,
samtliga maskiner, kontorsinventarier, övriga inventarier och fordon för 3,6
milj. kr., samt vissa varumärken, mönster, modeller m. m. för 0,2 milj. kr.
Vidare övertar staten kurant varulager och ges option för att överta övriga
delar av lagret. Lagret inventeras vid övertagandet och värderas enligt i
förväg överenskomna principer.
Fram till tillträdesdagen skall enligt avtalen rörelserna
drivas av konkursförvaltaren. Ingen personal skall avskedas under denna tid.
En särskild driftsgrupp med konkursförvaltaren, verkställande direktören, en
representant för de anställda och en för den nya ägaren leder verksamheten
under tiden fram till tUlträdet.
Regeringen beslöt den 6 oktober 1977 att överlåta statens
rättigheter och skyldigheter enligt avtalen till Statsföretag med rätt för
bolaget att i sin tur överlåta avtalet till av bolaget hel- eller delägt
dotterbolag.
De statliga teko-företagen
Den 29 oktober 1973 träffades ett avtal mellan svenska
staten och Eiser Invest ÄB, numera Rang Invest ÄB, som innebar att staten förvärvade
hälften av aktierna i AB Eiser för en köpeskilling av 45 milj. kr. (prop. 1973:
170 bU. 11, NU 1973: 71, rskr 1973: 384). Förvärvet ingick som ett led i de statiiga
åtgärder som vidtogs för att Éiser skulle förlägga en planerad utvidgning av
sin verksamhet till Sverige i stället för till utlandet. Genom det statliga
engagemanget i Eiser kunde tillverkning etableras i Gällivare, Sollefteå och
Kramfors. 1 samband därmed lämnades också statligt regionalpolitiskt stöd med
betydande belopp.
Eisei-s resultat har slarkt försämrats efter år 1973. Under
verksam-
Prop. 1977/78: 73 9
hetsåren
1972/73 och 1973/74 redovisades före extraordinära poster, bokslutsdispositioner
och skatter en förlust av 0,8 milj. kr. och en vinst av 3,9 milj. kr., medan
verksamhetsåren 1974/75 och 1975/76 medförde förluster före
bokslutsdispositioner och skatter på 19,7 och 16 mUj. kr. Förlusten för
verksamhetsåret 1976/77 uppgår före extraordinära poster,
bokslutsdispositioner och skatter till närmare 39 milj. kr. Förlusterna har
till stor del kunnat täckas genom upplösning av reserver. Den 31 december 1977
beräknas den ansamlade förlusten uppgå till 43 milj. kr.
Under
verksamhetsåret 1975/76 tillsköt staten och Rang Invest vardera 10 milj. kr.,
varefter aktiekapitalet i Eiser uppgick till 40 milj. kr. (prop. 1975/76:125 s.
51, NU 1975/76:71, rskr 1975/76: 416). Tillskottet gav företaget en behövlig
likviditetsförstärkning samtidigt som soliditeten höjdes.
Under
hösten 1976 aviserade Eiser liksom Algots en kraftig minskning av antalet
anställda vid Norrlandsfabrikerna. Mot denna bakgrund beviljades Eiser efter
förhandlingar ett avskrivningslån på 9 milj. kr. för att skapa
förutsättningar för fortsatt drift vid fabrikerna i Kramfors cch Sollefteå (prop.
1976/77: 58, AU 1976/77: 15, rskr 1976/ 77: 123). Som villkor för
avskrivningslånet föreskrevs att antalet anställda i Kramfors och Sollefteå
under den närmaste tvåårsperioden skulle vara oförändrat, dvs. 52 resp. 90
personer. Under fömtsättning att den angivna sysselsättningsnivån upprätthölls,
skulle lånet skrivas av med hälften den 31 december 1977 och med återstoden den
31 december 1978. Eiser ansåg sig sakna möjlighet att i Gällivare upprätthålla
sysselsättningen efter den 11 april 1977. Arbetsmarknadsstyrelsen har därefter
medverkat till att bereda de anställda sysselsättning.
1
mars 1977 förordnades kommersrådet Anders Lmdstedt att såsom särskild utredare
pröva bl. a. om Eiser hade uppfyllt sina förpliktelser i överenskommelsen med
staten om etablering av verksamhet i Norrland. Prövningen skulle också omfatta
frågan om Rang Invest hade uppfyllt de förutsättningar beträffande
sysselsättningen i Norrland som låg till grund för statens köp av hälften av aktiema
i Eiser. Vidare skulle undersökas om köpeskillingens storlek påverkades av elableringen
tUl Norrland. Slutligen skulle utredaren, om utredningarna gav vid handen att
ingångna avtal och förpliktelser inte hade uppfyllts, lägga fram förslag till
åtgärder som från statens synpunkt kunde vara motiverade.
Lindstedt
avlämnade i september 1977 en utredningspromemoria. Av denna framgår att
Lindstedt finner det uppenbart att det avgörande skälet till att staten
betalade en så hög köpeskUImg som 45 mUj. kr. för att bli hälftendelägare i Eiser
var att staten ville säkerställa den mellan Eiser och staten överenskomna elableringen
av fabrikerna i Norrland. Det kan enligt utredaren slås fast att Eiser inte har
uppfyllt sina förpliktelser i överenskommelsen med staten om etablering
i
Prop. 1977/78: 73 10
Norrland.
Att den överenskomna sysselsättningsnivån inte uppnåddes kan emellertid inte Eiser
lastas :för utan beror på marknadsmässiga omständigheter som vid tidpunkten för
avtalets undertecknande inte kunde förutses. Utredaren har funnit att annan
åtgärd från statens sida inte är motiverad än att påkalla skiljedom enligt
avtalet den 29 oktober 1973 och yrka att Rang Invest måtte åläggas att utge 10
milj. kr. som bidrag till Eisers verksamhet.
Den
6 oktober 1977 uppdrog regeringen åt justitiekanslern att företräda staten vid
avtalstvisten med Rang Invest. Enligt uppdraget ankommer det på justitiekanslern
att framställa statens yrkande till Rang Invest att utge 10 milj. kr. som bidrag
till Eisers verksamhet. Vidare skall justitiekanslern, om yrkandel bestrids,
påkalla skiljedom och vidtaga de åtgärder som är nödvändiga för att bevaka
statens rätt.
Efter
förhandlingar med Statsföretag förklarade sig Rang Invest den 15 september 1977
berett att utan betalning överlåta sina aktier i Eiser. Statsföretag och Rang Invest
har därefter i avtal fastställt den 1 oktober 1977 som överlåtelsedag för
aktierna i Eiser. Den förut nämnda frågan om skiljedom behandlas inte i
avtalet.
När
Statsföretag övertog Rang Invests aktier i Eiser bestod Eiser-koncernen förutom
av moderbolaget Eiser av de rörelsedrivande dotterbolagen ÄB Malmö
Strumpfabrik, Brasons Konfektions ÄB (Brason) samt Suomen Eiser AB. Inom
koncernen tillverkas i huvudsak trikåväv, trikåplagg samt strumpor.
Tillverkningen sker i Borås, Halmstad, Kramfors, Malmö, Mullsjö, Sjöbo, Skövde
och Sollefteå samt Varkaus i Finland. Under senare år har tillverkningsenheter
i Fritsla, Falköping, Tvärred och Alhandra i Portugal avvecklats. Dessutom har
det hälftenägda Alba-Eiser i Valdcse i Förenta Staterna sålts.
Koncernen
sysselsatte år 1973 ca 3 500 personer, varav 355 i Finland, och hade en
omsättning av ca 310 milj. kr. F. n. är antalet anställda ca 2 500, varav 410
i Finland. Omsättningen beräknas för innevarande år uppgå tUl ca 270 milj. kr.
Exportens andel av koncernens omsättning utgjorde under senaste räkenskapsåret
ca 20 %.
Brason,
som har ett aktiekapital på endast 200 000 kr., är sedan en tid likvidationspliktigt.
Koncernen
har under innevarande verksamhetsår endast genom lånestöd och borgen från
Statsföretag kunnat undgå att inställa betalningarna. Förlusterna beräknas
fortsätta i ungefär oförändrad omfattning under andra halvåret 1977.
SweTeco
(Textile Products) AB (SweTeco) bildades i augusti 1971 av företagen Oscar
Jacobson Försäljnings AB (numera Oscar Jacobson AB), Tiger-Pingvin ÄB,
Konfektions ÄB Rang (Rang), Young Lady AB (numera Hettemarks Konfektions AB), CewUko
AB samt Saxylle-Kilsund AB. Nuvarande ägare till SweTeco är Sveriges
Investeringsbank ÄB som i mars 1975 inför ett hot om betalnuigsinställelse. oeh
kon-
Prop.
1977/78: 73 11
kurs förvärvade samtliga aktier i koncernen för att skydda
sina fordringar.
Inom Swe-Teco-koncernen tillverkas tyngre herr- och damkonféktion
samt beklädnadsvävnader. Herrkläder tiUverkas av Oscar Jacobson i Borås och Vårgårda,
av Rang i Nässjö samt aV Tiger-Pingvin i Brastad, Lysekils kommun, UddevaUa och
Dals-Ed.
Hettemarks Konfektion och Cewilko tillverkar tyngre
damkonfektion i Enköping resp. Malmö.
Moderbolaget SweTeco bedriver under namnet SaxyUe-Kitsund
i Borås produktion av tyngre beklädnadsväv och väv för heminredningsändamål.
Vidare bedriver företaget produktion i utlandet av sådan
herr- och damkonfektion som bedöms vara olönsam att tillverka i Sverige. Sålunda
har Rang tUlverkning av mindre kvantiteter herrkläder i Republiken Korea och
Jugoslavien. Från senare delen av år 1977 planeras viss tillverkning av
herrkläder äga rum också i Storbritannien. Den utländska produktionen av
damkappor sker huvudsakligen i Jugoslavien, Finland, Storbritannien och
Republiken Korea. Vidare förekommer viss produktion utomlands av lättare
damkonfektion.
Som ett led i ansträngningarna att anpassa
produktionsvolymen tUl marknadsförutsättningarna har antalet anställda i
Sverige minskat från knppt 2 250 år 1973 till f.n. drygt 1 500. Yltedigare
neddragningar är emellertid nödvändiga mot bakgrund av marknads- och kostnadsutvecklingen
under de senaste två åren.
SweTecos styrelse har i mars 1977 fattat beslut om att tiUverkningen
i Nässjö i sin helhet skall föras över till Uddevalla fr. o. m. den 1 februari
1978. Antalet anställda i Nässjö uppgår i.n. tUl ea 190.
Beslut har också fattats om att under år 1977 överföra Pingvins
rörelse till Oscar Jacobson. Under augusti 1977 inleddes förhandlingar
med berörda fackUga organisationer om att avveckla produktionen i
Brastad och i stäUet överföra denna tUl Uddevalla. Omkring 100 per
soner berörs av en eventuell avveckling. '
SweTecos omsättning som år 1973 llppgick tUl 173 milj. kr.
hade år 1976 stigit till 216 milj. kr. Äv omsättningen år 1976 svarade
herrkläder för 118 milj. kr., damkläder för 68 milj. kr. och 30 mUj. kr.
härrörde från yllevävnader. SweTeco har en betydande export. Mellan åren 1973
och 1976 har exportandelen hållit sig omkring 40 %.
Förlusterna före extraordinära poster,
bokslutsdispositioner och skatter har för de tre senaste åren varit 8,7 milj.
kr., 3,9 milj. kr. och 12 mUj. kr. Under åren 1975 och 1976 erhöll Swe Teco-koncernen
ägartillskott av Investeringsbanken på sammanlagt drygt 32 rnilj. kr. för att
täcka uppkomna förluster.
Under höslen 1977 inleddes förhandlingar örn överlåtelse
av aktierna i SweTeco titt Statsföretag.
Prop. 1977/78: 73 12
Trivab
Konfektions AB (Trivab) bildades år 1970 för att överta lokaler, maskiner och
personal från ett konfektionsföretag i Ängelholm, som vid denna tid lade ned
verksamheten. Aktierna i företaget ägs helt av staten och förvaltas av förenade
fabriksverken (FFV).
Trivab
utvecklar, tillverkar och säljer skyddskläder för sjukvården och industrin.
Företaget har genom framgångsrik produktutveckling och marknadsföring lyckats
att väl etablera sig på den svenska marknaden. Företagets omsättning har under
senare år stigit snabbt, från 9 milj. kr. budgetåret 1973/74 till 23 milj. kr.
innevarande räkenskapsår, vilket omfattar tiden 1 juli 197631 december 1977.
Resultatutvecklingen har likaså varit tiUfredsställande. För innevarande
räkenskapsår beräknas överskottet till drygt 1 milj. kr. före
bokslutsdispositioner och skatter. Det egna kapitalet uppgår tUl 2,5 mUj. kr.
Trivab
sysselsätter närmare 100 personer i Ängelholm och sedan den 1 juli 1977 närmare
60 personer i Karlskrona.
Riksdagen
beslöt år 1977 (prop. 1976/77: 125 s. 69, NU 1976/77: 40, rskr 1976/77: 345)
att staten skulle lämna företaget ett lån på 2,5 mUj. kr. Detta motiverades av
det ökade kapitalbehovet, vilket delvis var en följd av att företaget den 1
juli 1977 hade etablerat en fUial i Karlskrona. Något behov av ytterligare
medelstillskott utöver normal applå-ning torde enligt företagets planering inte
behövas för de närmaste två åren.
Stigtex
AB producerar garner för möbeltyger och gardiner. Verksamheten, som bedrivs i
Borås och Stigen, Färgelanda kommun, sysselsatte hösten 1977 omkring 250 personer,
varav ca 150 i Stigen.
Företaget
startade sin verksamhet år 1971 och ägdes då tUl en tredjedel av Eiser och
till två tredjedelar av Statsföretag. Sedan den 1 november 1975 är Stigtex ett
helägt dotterbolag tUl Statsföretag. Stigtex övertog den 1 januari 1976 driften
vid AB Kamgam i Borås. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) bemyndigades
att i samband med övertagandet lämna ett räntefritt avskrivningslån på 12,5
milj. kr. att utbetalas under en femårsperiod. Lånet lämnades för att
spinnerirörelsen i Stigen och Borås skulle kunna upprätthållas av
försörjningsberedskapsskäl (prop. 1975/76: 206, NU 1975/76: 70, rskr 1975/76:
415).
Omsättningen,
som uppgick till 11 mUj. kr. år 1971, hade år 1976 stigit till 42 milj. kr. Äv
det senare beloppet härrörde 14 mUj. kr. från verksamheten vid Boråsenheten.
Exportandelen av försäljningen utgjorde år 1976 drygt 40 %.
Textilindustrins
bekymmersamma situation under senare år har starkt påverkat
resultatutvecklingen även för Stigtex. Förlusterna före extraordinära
intäkter, bokslutsdispositioner och skatter har för de tre senaste åren
uppgått till 0,3 milj. kr., 2,3 milj. kr. och 5,4 milj. kr. Förlusterna år
1975 och 1976 täcktes i huvudsak genom koncembidrag från Statsföretag.
Prop.
1977/78: 73 13
Nyland
Mattor AB tiUverkar luftade mattor för såväl hem- som offentlig miljö.
Företaget startades år 1973 i Nyland, Kramfors kommun, som ett
lokaliseringsprojekt inom ramen för den verksamhet Svenska Industrietablerings ÄB
bedriver. Fr. o. m. år 1977 ingår Nyland Mattor som självständigt bolag i
Statsföretag. Omsättningen för Nyland Mattor uppgick år 1975 till 21,1 milj.
kr. Är 1976 blev omsättningen 28,5 milj. kr. Nyland Mattor har under senare år
gått med betydande förluster. Förlusten år 1976 uppgick till 3,6 milj. kr. före
bokslutsdispositioner och skatter. Antalet anställda i Nyland är f. n. ca 100.
En
sammanställning över antalet anställda på olika orter i de nu nämnda företagen har
fogats till protokollet i detta ärende som bilaga.
Förslaget
till samordning av de statliga teko-företagen
Den
25 oktober 1977 redovisade Söderström förslag till samordning av de statliga ägarintressena
i teko-branscherna samt en beräkning av kapitalbehov för dessa företag.
Förslaget grundar sig på följande förutsättningar.
Nya
Algots bildas i huvudsak efter de riktlinjer som angavs i skrivelsen den 31
augusti 1977 om rekonstruktion av Algots. En tekokoncern bildas under Statsföretag.
I koncernen skall ingå Eiser, SweTeco, Nya Algots och Trivab. Företagen inom
den nya teko-koncernen skall gradvis, dock längst över en tvåårsperiod räknad
fr. o. m. den 1 januari 1978, anpassas till en sysselsättnings- och
produktionsnivå som är företagsekonomiskt motiverad. Det innebär att företagen skaU
kunna redovisa lägst ett nollresultat per den 31 december 1980.
Bohlins
Revisionsbyrå har biträtt Söderström med att ta fram ekonomiska uppgifter om
de berörda företagen. 1 de ekonomiska bedömningarna har man utgått från att
koncernen börjar sin verksamhet den 1 januari 1978.
Företagens
ekonomiska ställning per den 31 december 1977 har beräknats liksom deras
resultat före bokslutsdispositioner och skatter för åren 1978 och 1979. Därvid
har för företagen i gruppen beaktats uppgjorda planer för rationalisering som
betingas av ändrade marknadsförhållanden. Rationaliseringarna, som kommer att
medföra en betydande minskning av personalen, avses bli genomförda under åren
1978 och 1979. År 1980 beräknas sysselsättningen i Eisers, SweTecos och Nya Algots
svenska företagsenheter ha minskat från f. n. ca 5 000 till mellan 3 000 och 3
500.
Behovet
av medelstillskott har räknats fram för varje företag med utgångspunkt från att
förluster före bokslutsdispositioner och skatter täcks per den 31 december 1979
och att de får en från företagsekonomisk synpunkt lämplig soliditet efter
nämnda dag. Som en unge-
Prop.
1977/78: 73 14
farlig riktpunkt för soliditeten vid utgången av år 1979
har Söderström i sina beräkningar angett 30 %.
För att så långt möjligt tUlgodose kravet att inte ge de
statliga tekoföretagen en särställning i förhållande tUl andra företag i
branschen har Söderström dock föreslagit en soliditet av ca 25 %. Det samlade
kapitalbehovet för Eiser, SweTeco och Algots har mot denna bakgrund beräknats
till 190 milj. kr. Äv detta belopp är ca 45 milj: kr. riskkapital.
Förlusttäckningen på 145 milj. kr. motsvarar beräknade
förluster under åren 1978 och 1979 samt tidigare ansamlade förluster inom Eiser.
Beloppen är framräknade med utgångspunkt från att den nya teko-koncernen
erhåller det föreslagna kapitaltillskottet under våren 1978. Under
förutsättning av att Statsföretag erhåller nämnda kapitaltillskott bör enligt
förslaget Algots, Eiser och SweTeco under åren 1978 och 1979 inte erhålla lån, lånegarantier
eller bidrag som anvisas för teko-industrin. Härmed avses de industripolitiska
stöd som administreras av statens industriverk samt det särskilda bidraget för
äldre arbetskraft.
Enligt Söderström visar den ekonomiska ställningen för
företagsgruppen att det blir en utomordentligt krävande uppgift att under en
så kort tid som två år vända på den förlustutveckling som de berörda tekoföretagen
har haft under senare år. Om inte ytterligare åtgärder vidtas för att stödja
den svenska teko-industrin är det knappast troligt att gruppen kommer att bli
lönsam år 1980.
Fördelar kan enligt Söderströms förslag vinnas genom att
företagen läggs under en gemensam koncernledning. Det bör ankomma på Statsföretag
att finna lämpliga juridiska och organisatoriska former för teko-koncernen.
Söderström anser efter samråd med Statsföretag att Eiser bör bli moderbolag i
den nya koncernen. Tillverkning bör kunna förläggas till utlandet och import av
teko-varor bör kunna ske om detta bidrar till att säkerställa de skilda
företagens eller koncernens, fortbestånd. Det är vidare enligt förslaget
nödvändigt att koncernen får företa sådana strukturåtgärder som är erforderliga
för att uppnå lönsamhet. Om denna frihet inte ges bör Statsföretag kunna ta
upp nya förhandlingar med staten;
I fråga om SweTeco'har Statsföretag enligt Söderström
förklarat sig. berett att överta detta företag. Investeringsbanken har
förklarat sig villig att överlåta aktierna i bolaget mot en symbologisk
köpeskilling. Dessutom avser banken att den 30 december 1977 efterge 30 milj.
kr. av sina lån till SweTeco motsvarande den beräknade förlusten för år 1977.
Vad beträffar Trivab har FFV och Statsföretag ännu inte
nått fram till en överenskommelse om köpeskillingen.
Prop.
1977/78: 73 15
Skrivelse från Statsföretag
I skrivelse den 3 oktober 1977 har Statsföretag godkänt
att avtalen mellan staten och konkursboet för Algot Johansson AB samt mellan
staten och konkursboet för Algots Nord ÄB överlåts på Statsföretag. En
förutsättning för överlåtelsen är att Statsföretag erhåller medel för en finansiell
rekonstruktion. Statsföretag har därvid utgått från att begärda tillskott från
staten skall medge att bolagens realiserade och beräknade förluster t. o. m. år
1979 täcks så att en tillfredsställande soliditet efter
omstruktureringsperioden erhåUs.
I
skrivelse den 6 oktober 1977 anmäler Statsföretag att bolaget har övertagit
Rang Invests aktier i Eiser. Statsföretag framhåller att detta har skett i
enlighet med tidigare överenskommelse och under förutsättning av att medel för
en finansiell rekonstruktion av bolaget ställs till Statsföretags förfogande.
Statsföretag har därvid utgått från att tillskottet kan medge en täckning av Eisers
realiserade och beräknade förluster t. o. m. år 1979 och en tillfredsställande
soliditet.
I skrivelsen den 15 november 1977 hemställer Statsföretag
om statUg finansiell medverkan vid bildandet av en teko-koncern under Statsföretag.
Äv skrivelsen, som grundar sig på Söderströms utredning, framgår bl. a.
följande.
I samband
med samordningen av statens intressen inom teko-branscherna har uttryckts
önskemål om att Statsföretag skall ta på sig ägaransvaret för Nya Ä..lgots, Eiser,
SweTeco och Trivab. Dessa företag avser Statsföretag föra samman i en teko-koncern,
i vilken även Nyland Mattor och Stigtex avses komma att ingå: Eiser avses bli
moderbolag i den nya koncernen. Statsföretag är berett att ta detta ansvar
under förutsättning att staten lämnar tillskott för att täcka förlusterna i
Nya Algots, Eiser och SweTeco t. o. m. år 1979 samt ger dessa företag en tillfredsställande
soliditet.
Statsföretag har godtagit 25 % soliditet i teko-koncernen
även om en strikt företagsekonomisk bedömning enligt Statsföretag motiverar en väsentUgt
högre soliditet.
För förlusttäckning i Nya Algots, Eiser och SweTeco t. o. m.
år 1979 och för att uppnå en soliditet av 25 % behövs sålunda sammanlagt 190
milj. kr., varav 45 milj. kr. i riskkapital.
För att skapa förutsättningar för fortsatt och på sikt
lönsam produktion i Stigtex och Nyland Mattor behövs kapitaltillskott som för
åren 1978 och 1979 beräknas tiU sammanlagt 38 milj. kr.
Statsföretag förutsätter i likhet med Söderström att teko-koneernen
får frihet att, om så behövs för att nå lönsamhet i gruppen, företa driftsinskränkningar
och andra erforderliga åtgärder utöver de som nu förutses. Detta kan komma att
medföra sådana konsekvenser för sysselsättningen att staten kan komma att
ställa krav på regionalpolitiskt be-
Pi-op. 1977/78: 73 16
tingade insatser utöver vad som är företagsekonomiskt
motiverat.
För hänsynstaganden av denna art och andra
samhällsuppgifter förbehåller sig Statsföretag rätten att återkomma för att
träffa överenskommelse om ersättning i särskild ordning. Detta kan t. ex. bli
aktuellt i fråga om teko-koncernens enheter i Norrland.
Förutsättningarna för att Statsföretag skall åtaga sig ägaransvaret
för berörda teko-företag är sammanfattningsvis följande.
Statens aktier
i Eiser överförs utan vederlag till Statsföretag.
Staten anvisar
190 milj. kr. till Statsföretag, som lämnar medlen som ägartiUskott till Eiser.
Statsföretag
skall ha möjlighet att återkomma om ersättning i särskild ordning om staten
kräver åtaganden utöver vad som är företagsekonomiskt motiverat.
Föredraganden
I juni 1977 försattes på egen begäran Algot Johansson ÄB
och dess svenska dotterbolag Algots Nord AB i konkurs. Älgotskoncernen (Algots)
bedrev då konfektionsindustri i Borås, Skellefteå, Lycksele och Norsjö samt
genom dotterbolag i Finland och Portugal. Verksamheten i de tre fabrikerna i
Västerbotten startades år 1972 av Algots Nord som därvid beviljades statiigt regionalpolitiskt
stöd med betydande belopp. Under år 1976 hade koncernen i medeltal ca 1 590
anställda i Sverige. Efter konkursen har konkursförvaltaren fortsatt att driva
verksamheterna. F. n. är närmare 1 200 personer anställda i Sverige.
Mot
bakgrund främst av Algots stora sysselsättnings- och regionalpolitiska
betydelse har en av mig tillkallad sakkunnig deltagit i förhandlingar med
syfte att rekonstruera koncernen. Den sakkunnige har därvid föreslagit
följande. Ett nytt bolag Nya Algots bildas med staten som ensam ägare.
Detta bolag övertar vissa tillgångar i resp. konkursbo och anställer samtliga
anställda vid Älgotskoncernen i Sverige utom ca 130 personer vid den centrala
administrationen i Borås. Nya Algots garanterar sysselsättning för sina
anställda till utgången av år 1978. Vidare förvärvar Nya Algots det finska
dotterbolaget. Nya Algots organiseras så att det efter ca två års
omstrukturering blir ett i företagsekonomisk mening lönsamt företag. Detta
innebär en kraftig minskning av verksamheten i Sverige. Avsikten är att
minskningen skall genomföras i huvudsak under år 1979.
Efter förhandlingar mellan företrädare för
industridepartementet och konkursförvaltaren i Algot Johansson ÄB:s konkurs och
Algot Nord ÄB:s konkurs har under förbehåll av regeringens godkännande träffats
avtal om överlåtelse till staten av vissa tUlgångar i konkursbona. Avtalen med
resp. konkursbo har följande huvudsakliga innehåll. Staten, eller bolag som
staten anvisar, övertar den 31 december 1977 av resp. konkursbo aktiema i det
finska dotterbolaget, samtliga
Pfop.
1977/78:73 17
maskiner, inventarier och fordon samt vissa varumärken,
mönster och modeller m. m. för sammanlagt 4,8 milj. kr. Vidare övertas vid
tillträdet varulager enligt vissa överenskomna värderingsprinciper. Fram till till-trädesdgen
drivs rörelserna av konkursförvaltaren på sådant sätt att Nya Algots får en så
fördelaktig start som är möjligt.
Regeringen beslöt den 6 oktober 1977 att överlåta statens
rättigheter och skyldigheter enligt nämnda avtal till Statsföretag AB med rätt
för bolaget att i sin tur överlåta avtalen till av bolaget hel- eller delägt
aktiebolag. Det ankommer därmed på Statsföretag att godkänna avtalen.
Enligt min mening skulle en hastig nedläggning av
verksamheten inom Algots i samband med att Algot Johansson ÄB och Algots Nord ÄB
försattes i konkurs ha inneburit allvarliga konsekvenser för sysselsättningen
på berörda orter. Det är mot denna bakgrund som man skall se de
rekonstruktionsåtgärder som jag nyss har redogjort för.
Jag kommer i det följande att redovisa min principiella
ståndpunkt beträffande bl. a. företagsekonomisk lönsamhet för de statliga tekoföretagen.
Förslaget till rekonstruktion av Älgotskoncernen ligger i linje med vad jag
anser i denna fråga och kan enligt min mening ligga till grund för en
rekonstruktion av koncernen.
Nästan samtliga nu anställda bereds enligt förslaget
fortsatt sysselsättning under år 1978. En kraftig minskning av anlalet
anställda är därefter nödvändig för att trygga det nya företagets fortbestånd.
En särskild arbetsgrupp med företrädare för
företagsledning oeh anställda arbetar f. n. fram förslag tUl framtida
verksamhet i Nya Algots. Några företagsekonomiska skäl för att verksamheten
inte skall bedrivas i både Borås och i Västerbottens län har hittills inte redovisats
av gruppen. För egen del finner jag det naturligt att Nya Algots inte helt
koncentrerar verksamheten till en ort utan inom givna ekonomiska ramar
bedriver rörelse i såväl Borås som Norrland.
Jag har erfarit att Nya Algots överväger att från konkursförvaltaren
förvärva även det portugisiska dotterbolaget. Jag har inget att erinra mot
detta förutsatt att ett eventuellt förvärv grundas på företagsekonomiska
överväganden.
Jag går nu över till att behandla frågan om samordning av ägarintressena
i de statiiga företagen på textil- och konfektions(teko)området.
Staten äger direkt eller genom Statsföretag och Sveriges
Investeringsbank AB flera teko-företag.
Är 1973
förvärvade staten hälften av aktierna i ÄB Eiser samtidigt som bolaget erhöll regionalpolitiskt
stöd. Det huvudsakliga motivet för detta statiiga engagemang var att skapa ökad
sysselsättning i Norrland. En planerad utbyggnad av Eisers
konfektionsverksamhet kunde förläggas till Gällivare, Sollefteå och Kramfors i
stället för till utiandet som tidigare hade planerats.
Eiser fick i likhet med flertalet andra företag i
branschen ekonomiska
Prop.
1977/78: 73 18
problem till följd av bl. a. svårigheterna att konkurrera
med lågprisimporten. Staten och den andra hälftenägaren. Rang Invest AB, tUlsköt
därför under verksamhetsåret 1975/76 vardera 10 mUj. kr. i aktiekapital. För
Rang Invests del kunde detta i huvudsak ske genom att en fordran på Eiser
omvandlades till aktiekapital.
Under hösten 1976 aviserade Eiser en kraftig minskning av
antalet anstäUda vid Norrlandsfabrikerna. Mot denna bakgrund beviljades Eiser
under våren 1977 ett statlig avskrivningslån på 9 mUj: kr. i avsikt att rådrum
skulle skapas för att iinna varaktig sysselsättning för de anställda i
Sollefteå och Kramfors. Vidare medverkade arbetsmarknadsstyrelsen till att
upprätthålla sysselsättningen i GäUivare.
F. n. har Eiser direkt eller i dotterbolag ca 2 100
anställda i Borås, Halmstad, Kramfors, Malmö, Mullsjö, Sjöbo, Skövde, Sollefteå
samt ca 400 i Varkaus i Finland.
1 mars 1977 förordnade jag en särskild utredare för att
pröva om Eiser och Rang Invest hade uppfyUt sina förpliktelser i överenskommelse
med staten om etablering av verksamhet till Norrland och statens förvärv av
hälften av aktierna i Eiser. Utredningsmannen har i en promemoria i september
1977 rekommenderat staten att påkaUa skiljedom och att därvid yrka på återgång
sv del av köpeskillingen med 10 milj. kr. Regeringen har därefter i oktober
1977 uppdragit åt justitiekanslern att företräda staten vid avtalstvisten med
Rang Invest.
SweTeco (Textile Products) AB (SweTeco) ägs av
Investeringsbanken, Inom koncernen tillverkas tyngre herr- och damkonfektion
samt beklädnadsvävnader. Produktionen äger rum vid enheter i Borås, Vårgårda,
Nässjö, Brastad i LysekUs kommun, Uddevalla, Dals-Ed, Enköping och Malmö.
Antalet anställda inom koncernen uppgår hösten 1977 till drygt 1 500. Ingen av
produktionsenheterna har fler än ca 350 anställda.
Beslut har fattats inom koncernen om att tillverkningen i
Nässjö skall överföras till Uddevalla. Omkring 190 personer berörs av beslutet.
Vidare har förhandlingar inletts med berörda fackliga organisationer om att
avveckla produktionen i Brastad och i stället överföra denna tUl Uddevalla.
Antalet anställda i Brastad uppgår f. n. till ea 100.
Trivab Konfektions ÄB (Trivab) utvecklar, tillverkar och
säljer skyddskläder för sjukvården och industrin. Aktierna i företaget ägs helt
av staten och förvaltas av förenade fabriksverken (FFV). Företaget sysselsätter
100 personer i Ängelholm och 55 personer i Karlskrona. Trivab har under de
senaste åren visat en tillfredsställande lönsamhet och beräknas även under de
kommande två åren ge ett positivt resultat.
Betr. Trivab vill jagerinra om riksdagens uttalande år
1976 (prop. 1975/76: 122, NU 1975/76: 62, rskr 1975/76: 420) att FFV:s konfektionsverksamhet
bör avvecklas bl. a. genom en försäljning av Trivab. Vid en försäljning skulle
möjligheterna att föra samman Trivab med annan statlig konfektiönsverksamhct
beaktas.
Prop. 1977/78: 73 19
Statsföretag
äger två företag inom teko-branschen, Stigtex ÄB samt Nyland Mattor ÄB. Stigtex,
som främst arbetar på det gmndtextila området med garntillverkning, har ca 250
anställda i Stigen, Färgelanda kommun, och i Borås. Nyland Mattor, som är ett
relativt nystartat företag för tillverkning av viss typ av heltäckande mattor,
har f. n. ca 100 anställda i Nyland, Kramfors kommun.
Jag
har nyss förordat att Algots rekonstrueras i statUg regi. Direktör Olof
Söderström har med bistånd av en revisionsbyrå på mitt uppdrag lagt fram
förslag till samordning av de statliga ägarintressena i teko-branscherna och
beräknat bl. a. kapitalbehovet för en statlig teko-koncern. Den allmänna
målsättningen har härvid varit att företagen efter en tvåårig
omstruktureringsperiod senast år 1980 skall ha uppnått nollresultat, varvid
har förutsatts betydande driftsinskränkningar, som sannolikt innebär
nedläggning av driftsenheter kom-" binerad med utlandstiUverkning.
För
att Eiser, SweTeco och Nya Algots skall ges möjlighet att genomföra den
nödvändiga omstmktureringen t. o. m. år 1979 och för att ge företagen en
genomsnittlig soliditet av 25 % behövs enligt Söderström 190 milj. kr. Av
detta utgör ca 45 milj. kr. riskkapital.
Statsföretag
har på grundval av Söderströms förslag hemställt om statlig finansiell
medverkan till att bilda eh teko-koncera under Statsföretag. Äv skrivelser
från Statsföretag framgår följande.
Statsföretag
har efter överenskommelse med Rang Invest tagit över detta bolags aktier i Eiser
och därmed tryggat Eisers fortbestånd.
För
att samordna statens intressen inom teko-branscherna är Statsföretag berett
att ta på sig hela ägaransvaret för Eiser, SweTeco, Trivab och Nya Algots.
Dessa företag avser Statsföretag sammanföra i en tekokoncern i vilken även
Nyland Mattor och Stigtex skall ingå. Statsföretag accepterar detta ansvar
under fömtsättning att staten lämnar det tillskott som behövs under en omstmktureringsperiod
t. o. m. år 1979 i Eiser, SweTeco och Nya Algots och som ger dessa företag en tUlfredsställande
soliditet.
En
utgångspunkt för Söderströms utredning har varit att soliditeten i företagen
efter omstruktureringsperioden bör sättas på en nivå som balanserar
möjligheten att uppnå normal kommersiell finansiering av rörelsen med kravet
att inte sätta de statUga företagen i en särskUt gynnad ställning gentemot
andra teko-företag. Med hänsyn härtUl har utredaren föreslagit en soliditet av
25 % vid utgången av år 1979. Statsföretag anser att affärsfömtsättningarna
för de aktuella företagen är ogynnsamma men har trots detta accepterat den
föreslagna soliditets-nivån. En strikt företagsekonomisk bedömning skulle dock
motivera en väsentiigt högre soliditet.
Statsföretag
har också beräknat kapitalbehovet för Stigtex och Nyland Mattor men har inte
hemställt om statlig medverkan för att täcka detta behov.
Prop. 1977/78: 73 20
Statsföretag
förutsätter att teko-koncernen får frihet att vidta de åtgärder som bedöms
nödvändiga for att uppnå lönsamhet. Sådana företagsekonomiskt motiverade
insatser kan komma att stå i strid med önskemål om regionalpoUtiska.insatser.
För hänsynstaganden av denna art och eventuella andra samhällsuppgifter
förbehåller sig Statsföretag rätten att återkomma för övereriskommelse om
ersättning i särskUd ordning. Sålunda kan det enligt Statsföretag bli aktueUt
att återkomma om teko-koncernens produktionsenheter i Norrland.
Statsföretag
säger sig sammanfattningsvis vara berett att åtaga sig ägaransvaret för Eiser, SweTeco,
Trivab och Nya Algots under följande förutsättningar.
Statens aktier i Eiser överförs
utan vederlag till Statsföretag.
190 milj. kr. anvisas
Statsföretag som lämnar medlen som tillskott till Eiser, som avses bli
moderbolag i den nya konpernen.
Statsföretag skall ha möjlighet
att återkomma i fråga om ersättning i särskild ordning om staten kräver
åtaganden utöver vad som kan anses vara företagsekonomiskt motiverat.
För
egen dd vill jag anföra följande. Statens teko-angagemang är mycket splittrat.
Detta kan inte vara ändamålsenligt i en bransch som befinner sig under stark
strukturomvandling och där varje möjlighet att höja effektiviteten genom
samarbete och samordning måste tas till vara. Jag finner därför att den
föreslagna statliga teko-konceraen bör bUdas och att det bör skapas möjligheter
för Statsföretag att vidta de organisatoriska och andra åtgärder som detta
kräver.
Uppgiften
att inom några få år göra de berörda företagen livskraftiga kommer att innebära
utomordentliga svårigheter. Stora krav kommer att StäUas på såväl
administrativa som ekonomiska insatser från Statsföretag.
Statsföretaggruppens
resultat för åren 1976 och 1977 medför en kraftig försämring av gruppens
soliditet. När Statsföretag nu skall ta på sig ansvaret för de statliga teko-industrierna
är det nödvändigt att ekonomiska resurser ställs till bolagets förfogande. Det
framräknade kapitalbehovet för teko-koncernen grundar sig på dds kravet att
inte sätta statiiga teko-företag i en särställning gentemot andra företag inom
branscherna, dds på möjlighetenia till finansiering av verksamheten på
kommersiella villkor. Mot denna bakgmnd förefaller 25 % soliditet vara lämplig.
Vad
gäller behovet av statiiga medelstillskott t. o. m. år 1979 i Nya Algots, Eiser
och SweTeco ansluter jag mig tUI Söderströms bedömnmg som innebär att det
behövs 190 milj. kr. Medel bör anvisas på tiU-läggsbudget 11 tUl statsbudgeten fcr
budgetåret 1977/78. Vid medelsberäkningen har jag tagit hänsyn till Statsföretags
behov av medel för att fullfölja avtalen med Algot Johansson AB:s och Algots
Nord AB:s konkursbo. Utöver nämnda tUlskott bör Nya Algots, Eiser och SweTeco-
Prop. 1977/78: 73 21
under åren 1978 och 1979 inte erhålla statliga lån,
lånegarantier eller bidrag av industri- och sysselsättningspolitisk natur för teko-industrierna
inklusive s. k. äldrestöd. Undantag härifrån bör kunna komma i fråga endast vid
vissa kollektiva projekt, där det är av intresse för branscherna att de
statliga teko-företagen medverkar.
Jag förordar att statens aktier i Eiser utan vederlag
överförs till Statsföretag. Statsföretag och Investeringsbanken är ense om att
Statsföretag skall överta bankens aktier i SweTeco. Trivab bör i överensstämmelse
med vad jag förut sagt överföras från FFV till den nya koncernen. Jag avser
att senare föreslå regeringen att FFV får bemyndigande att träffa
överenskommelse om överlåtelse av aktierna.
Den
statliga teko-konceraen, inkl. Nya Algots, kan vid kommande årsskifte väntas ha
tillsammans drygt 5 200 anstäUda i Sverige. Härigenom kommer gruppen att svara
för omkring 12 % av den totala sysselsättningen inom teko-branscherna i Sverige
och för ungefär en lika stor andel av den inhemska produktionen av tekovaror.
Arbetsförutsättningarna för den statliga teko-koncernen kommer att bli av stor
betydelse för de övriga företagen i branschen. BL a. mot den bakgrunden
finner jag det nödvändigt att också i detta sammanhang ta upp vissa principiella
frågor som rör den stattiga teko-gmppens mål och verksamhet.
En utökning av det statliga ägandet anser jag i vissa fall
vara oundviklig om inte för samhället alltför betungande kapitalförstöring och
arbetslöshet skall uppstå och ibland nödvändig för att få till stånd för
samhället betydelsefulla industriella satsningar.
Fallet Algots är ett aktuellt exempel på en situation där
enligt min mening ett statligt ägarengagemang av främst sysselsättningsskäl är
ofrånkomligt. Ett fullföljande av konkurserna skulle med all säkerhet ha
inneburit att produktionen vid företagets svenska enheter omgående hade lagts
ned. På goda grunder kan det antas att ingen privat köpare hade varit villig
att ta över den svenska delen av verksamheten. Flertalet av de anställda hade
fått sluta sin anställning den 1 oktober i år.
Det kan samtidigt i en sådan situation finnas inbyggt en
risk för konkurrenssnedvridning. Erfarenhetema från olika länder ger exempel
på såväl att statliga företag har fått konkurrera med andra företag på sämre
villkor, t. ex. genom åligganden vad gäller sysselsättningen, som att de
statliga företagen har gynnats, oftast genom att de har erhållit särskilda
förmåner i fråga om finansiering. En sådan utveckling måste undvikas, särskilt
i teko-industrierna.
Risken för konkurrensmässiga orättvisor torde vara större
i en tillbakagående bransch under starkt ekonomisk press än i en expansiv
bransch med genomsnittligt god lönsamhet. Det torde också vara stor skillnad
mellan förhållandena i en bransch som konfektionsindustrin med flera hundra
företag som på många produktområden hårt kon-
Prop. 1977/78: 73 22
kurrerar
på hemmamarknaden och t. ex. varvsindustrin med ett fåtal företag utan egentlig
inbördes konkurrens. Risken för samhällsekonomiskt ogynnsamma effekter av
olikheter i villkoren mellan statlig och övrig företagsamhet är störst i det
första fallet. Det blir i det perspektivet särskilt viktigt att vid
utformningen av rikttinjerna för de statligt ägda teko-företagen söka minska
risken för snedvridning av konkurrensen. Enligt min mening sker det bäst genom
att de statliga företagen ges samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter
som övriga teko-företag.
Jag
har velat redovisa min principiella syn på dessa frägor, eftersom den ligger
till grund för de riktlinjer för den statliga teko-gruppen som jag nu skall
redogöra för. Jag kommer härvid särskUt att beröra tre områden, nämligen kravet
på företagsekonomisk lönsamhet, möjligheten att komplettera inhemsk
tillverkning med import, lönsömnad eller egen produktion utomlands och den
statliga teko-gmppens åtaganden vad gäller bl. a. försörjningsberedskapen.
I
förslaget till rekonstruktion av Algots anges som mål att omstruktureringen av
Nya Algots borde vara avslutad inom två år räknat från det nya företagets start
den 1 januari 1978. Som mål anges vidare att Nya Algots företagsekonomiskt år
1980 bör visa nollresultat och rimlig avkastning på arbetande kapital från år
1981.
Söderström
har i sitt förslag utgått ifrån att rekonstruktionen av de övriga företagen i
den planerade teko-koncernen kommer att ske efter samma riktiinjer som gäller
för nya Algots. Denna uppläggning kommer att tvinga fram en kraftig minskning
av företagens svenska verksamhet. De tre största företagen i koncernen Eiser,
SweTeco och Nya Algots beräknas enligt föreliggande planer i Sverige
sysselsätta 1 5002 000 personer färre den 1 januari 1980 än i dag. Detta motsvarar
en neddragning av sysselsättningen vid dessa företags svenska enheter med
sammanlagt 3040 %.
Även
om antalet sysselsatta om två år nu inte kan läggas fast, är jag ändå beredd
att godta att omstruktureringen genomförs efter dessa intentioner. Efter
omstruktureringsperioden bör de statliga teko-företa gens sysselsättning ha
anpassats till en företagsekonomiskt motiverad nivå.
En
förlängning av omstruktureringsperioden skulle väsentiigt öka ris kerna
för snedvridning av konkurrensen. Jag utgår dock ifrån att tekokoncernens
prispolitik under denna period inte kommer att avvika från den som är vanlig
inom branschen. Redan här angivna ramar förutsätter för de närmaste två åren,
särskilt för år 1978, en väsentligt större arbetsstyrka i de statiiga företagen
än vad, som kan bedömas vara företagsekonomiskt riktigt.
Det
ligger i linje med vad jag här har anfört att företagsgruppens styrelse och
ledning skall vara oförhindrad att anpassa produktion och
Prop.
1977/78: 73 23
sysselsättning till en lägre nivå än vad som nu förutses
om marknadsförutsättningarna för den statiiga teko-gmppen blir sämre än vad
som har legat till grund för föreliggande beräkningar. Om å andra sidan förutsättningarna
förbättras, t. ex. som en följd av andra statliga åtgärder, kan en högre
sysselsättningsnivå bli aktuell.
Jag vill i
detta sammanhang något beröra de statliga företagens ansvar för bl. a.
sysselsättningen på de orter som kan komma att drabbas av nedläggningar eller
kraftiga inskränkningar i sysselsättningen. Det ligger i linje med den
principiella gmndsyn som jag just har redogjort för att de statliga företagen
inte heller härvidlag bör särbehandlas. Starka krav måste enligt min mening
ställas på företagen att inom ramen för sin ekonomiska förmåga ta ett socialt
ansvar, inte minst för sysselsättningen. Det är först när ett företags egna
möjligheter att hjälpa människor inom berörda orter är uttömda som
statsmakternas ansvar träder till. Jag anser inte att det härvidlag bör göras
någon åtskiU-nad mellan enskilda, kooperativa eUer statiiga företag.
Statsföretag bör således i detta hänseende inte särbehandlas.
Vad jag nu
sagt får dock inte tolkas så att Statsföretag under om struktureringsperioden
har ett ansvar för sysselsättningen inom Nya Algots, Eiser och SweTeco som går
utöver vad som ryms inom de ekonomiska ramar som har beräknats för åren 1978
och 1979.
Vad gäller den mer långsiktiga frågan om
ersättningsindustrier m. m. har dels resurserna inom den s. k. etableringsdelegationen
inom industridepartementet utökats, dels har särskilda arbetsgrupper i vissa
län tillsatts med uppgift att samordna de arbetsmarknads- och regionalpolitiska
insatsema på orter med sysselsättningsproblem.
En
kombination av hemmaproduktion och import har av ett växande antal företag inom
teko-branscherna bedömts vara den enda framkomliga vägen för att uppnå totalt
sett bästa möjliga lönsamhet. Genom att komplettera med importerade produkter
anser man sig kunna vinna avsättning för en större svensk produktion och
därigenom hålla sysselsättningen inom landet på en högre nivå än vad som
eljest skulle bli fallet.
En sammanstäUning av uppgifter om utvecklingen av
sysselsättningen inom ett tiotal svenska teko-företag med tillverkning såväl i
Sverige som utomlands synes bekräfta detta antagande. Sysselsättningen i
Sverige minskade i dessa företag under perioden 19701976 med sammanlagt ca 15
%. Denna utveckling skall jämföras med att branschen som helhet under samma
period minskade sin sysselsättning med 30- 35 %. Jag anser att de statliga teko-företagens
handlingsfrihet inte onödigtvis bör inskränkas när det gäller att komplettera
den inhemska tillverkningen med utomlands köpta eller i egen regi tillverkade
varor. Jag förutsätter emellertid att den import som kan komma att aktualiseras
inte omfattar sådana varor som på ett lönsamt sätt kan tillverkas i Sverige.
Prop. 1977/78:73 " 24
Enligt
min mening kan statliga lika lite som andra teko-företag inte ulan särskild
ersättning åläggas betungande försörjnings- etter regionalpoUtiska uppgifier i
eri omfattning som står i strid mot kraven på lönsamhet. Jag vill i samrrianhangel
återigen betona att formerna för eventuella försörjningsberedskaps- och/eller regionalpolitiskt
motiverade uppgifter inte får bli sådaria att konkurrensmässiga orättvisor
uppstår.
Hemst.Ebn
Med
hänvisning titt vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen förestår
riksdagen att
1.
medge att statens aktier i ÄB Eiser
övertåts till Statsföretag ÄB utan vederlag,
2.
tiil Meddslillskoll lill Stalsföreiag
AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgeiåret 1977/78 under
fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 190 000 000 kr.
Beslitt
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular ait genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga iäil regeringens proposition nr 73 år 1977/78
Av följande tabell framgår hur det genomsnittliga antalet heltids-anslällda
i de berörda teko-företagen fördelar sig på olika orter i Sverige.
Företag
Algots'
Eisei-'
Nyland»
Stigtex*
Swe-
Trivab*
Totalt
(koncern)
Teco=
Ort
Borås
820
780
100
500
2 200
Braslad
105
105
Dals-Ed
40
40
Enköping
200
200
Falköping
50'
50
Fritsla
40-
40
Gällivare
30
30
Halrn.slad
120
120
Karlskrona
55
55
Kramfors
40
40
Lycksele
120
120
Malmö
605
185
790
Mullsjö
45
45
Norsjö
120
120
Nyland
100
100
Nässjö
190
190
Skellefteå
240
240
Sjöbo
165
165
Skövde
125
125
Sollefteå
70
70
Stigen
150
150
Tväired
40'
40
UddevaUa
320
320
Vårgårda
35
35
Ängelholm
100
100
Totalt
1 300
2110
100
250
1 575
155
5 490
Den 1 september 1977.
' Den 1 juli 1977.
» Den 1 september 1977.
* Den J september 1977.
' Den 30 april 1977.
« Den 1 september 1977.
' Verksamheten avvecklad under andra halvåret 1977.
NOR511DT3 TRrCKERI 5TOCKHOIM 1977 770724
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
38 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (38)
38 kopplingar i 21 dokument.
- SOU 2018:5 Vissa processuella frågor på socialförsäkringsområdet s. 194 i texten · dokumentnivå
- Skr. 1981/82:20 1981/82:20 i texten
- Bet. 1978/79:NU48 Med anledning av propositionen 1978/79:145 om åtgärder för tekoindustrin jämte motioner s. 33 i texten
- Bet. 1978/79:AU15 med anledning av propositionen 1978/79:50 om inriktningen av den ekonomiska politiken, m. m. såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde jämte… s. 20 i texten
- Bet. 1978/79:NU16 Tilläggsbudget I för budgetåret 1978/79 i vad avser vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde och propositionen 1978/79:43 om medelsanvisning… s. 8 · s. 15 i texten