med förslag till riktlinjer för ett informationssystem om arbetsskador, m.m.
46 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 41 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1977/78:74, med förslag till riktlinjer för ett informationssystem om arbetsskador, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens
proposition Prop. 1977/78:74
1977/78:74
med förslag till riktlinjer för ett informationssystem om
arbetsskador, m. m.
beslutad den 1 december 1977.
Regeringen förestår riksdagen att antaga de förstag som
har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.
På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
PER AHLMARK
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att ell datorbaserat
informationssystem om arbetsskador skall ersätta nuvarande yrkesskadestalislik
fr. o. m. den I januari 1979. Syftet är att förbättra underlaget för
arbetarskyddets förebyggande arbete. Arbeiarskyddssiyrelsen förestås bli
huvudman för systemet.
Systemet skatt i princip omfatta alla skador, fysiska och
psykiska, som förvärvsarbetande och vissa andra grupper ådragit sig i arbetet,
t dessa frågor samt när det gäller skyldigheten att anmäla inträftade skador
förestås samordning med vad som gäller inom arbetsskadeförsäkringen och det
statliga personskadeskyddet.
Den officiella årsstatistiken jämte analyser och
kommentarer kommer enligt förslaget kunna publiceras ca ett år snabbare än för
närvarande, dvs. 15-18 månader efter skadeårets utgång. Dessutom föreslås en
kvartalsstatistik, som skall ge en översiktlig bild av skadeulvecktingen. Den
beräknas kunna vara färdig ca tre månader efter kvartatets utgång. Del stora
behovet som arbetarskyddsstyrdsen och andra myndigheter samt arbetsmarknadens
parter, branschorgan, forskare m.fi. har av statistiska sammanställningar och
annan informaiion anpassad till den egna verksamhetens krav. kan enligt
förstaget tillgodoses avsevärt bätlre än för närvarande.
1 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 74
Prop.
1977/78: 74 2
Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1977-12-01
Närvarande: statsministern Fättdiin, ordförande, och
statsråden Bohman. Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson. Antonsson, Mogård,
Olsson, Dahlgren. Åsling, Söder. Troedsson. Mundebo, Krönmark, UUsten, Wikström,
Johansson, Friggebo
Föredragande: statsrådet Ahlmark
Proposition med förslag till informationssystem om
arbetsskador
1 Inledning
Genom beslut den 28 december 1972 bemyndigade Kungl. Maj:t
chefen för socialdepartementet att tiUkalla en utredningsman' med uppdrag att
utreda frågan om yrkesskadestatistikens utformning m.m. Utredningen antog
namnet yrkesskadesiatisiikutredningen (S 1972:04).
Handläggningen under departementen av arbetarskyddsfrågor
fördes den Ijanuari 1974 över på arbetsmarknadsdepartementet.
Utredningen lämnade i februari 1976 sitt betänkande (SOU
1976: 17) Skador i arbetet, statistik och annan information. Samtidigt med
betänkandet överlämnades en departementsstencit (Ds A 1976:3) Informationskällor
om arbetsmitjöbetingad ohälsa m. m.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits av
datainspektionen, överbefälhavaren, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket (RFV),
statens trafiksäkerhetsverk, sjöfartsverket, statskontoret, statistiska
centralbyrån (SCB), riksskatteverket, slatens avtalsverk, statens personalnämnd
(SPN). dåvarande universitetskanslersämbetet (numera universitets- och
högskoleämbetet, UHÄ), produktkontroltnämnden, statens strålskydds-institut, miljödalanämnden,
arijetsmarknadsstyretsen (AMS) arbetarskyddsstyrdsen (ASS), styrelsen för
arbetarskyddsfonden, ILO-kommittén. statens invandrarverk (SIV), statens
industriverk (SIND), statens brandnämnd, länsstyrelserna i Malmöhus län och
Norrbottens län. Centralorganisationen SÄCO/SR (SACO/SR),
Försäkringskasseförbundet. Kooperationens förhandlingsorganisation.
Landsorganisationen i Sverige (LO). Landstingsförbundet, Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), Skogs-
' Överdirektören Olle Gunnarsson
Prop. 1977/78:74 3
och lantarbelsgivareföreningen. Statsföretagens
förhandlingsorganisation (SFO). Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Svenska
kommunförbundet samt Tjänstemännens centralorganisation (TCO).
UHÄ har överlämnat yttranden av vissa institutioner och
fakulteter vid universiteten i Göteborg, Siockholm och Umeå samt från
karolinska institutet, tekniska högskotan i Stockholm och Chalmers tekniska
högskola. LO har överlämnat yttranden av Svenska metallindustriarbetareförbundet,
Svenska transporlarbetareförbundet och Svenska kommuna-tarbetareförbundet.
Försäkringskasseförbundet har överlämnat yttranden av vissa försäkringskassor.
Länsstyrelsen i Malmöhus län har överlämnat yttranden av Skånes Handelskammare
och länets länstäkarorganisation.
2 Översikt av nuvarande yrkesskadestatistik
2.1 Inledning
Officiell statistik över olycksfall i arbetet har funnits
i vårt tand sedan år 1906. Fram till år 1917 var försäkringen för olycksfall i
arbete inte obligatorisk vilket bl. a. bidrog till att statistiken var långt
ifrån fullständig. 1 samband med att försäkringen blev obligatorisk genom
lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i arbete, uppdrog Kungl. Maj:t åt
riksförsäkringsanstalten att utarbeta den årliga berättelsen Olycksfall i
arbete som ingick i Sveriges officiella statistik. Denna publikation omfattade
fr. o. m. år 1936 även en redovisning av de yrkessjukdomar som medförde rätt
titt ersättning enligt tagen (1929:131) om försäkring för vissa sjukdomar.
Olycksfatlsstatisliken hade tvä syften nämligen att tiäna
som underlag dets för differentierade försäkringsavgifter motsvarande otycksfattsrisken
inom olika näringsgrenar, dels för åtgärder ägnade att minska otycksfattsrisken.
Dessa syften behölls oförändrade fram titt år 1955 men arbetarskyddssyftet
fick större tyngd sedan riksförsäkringsanstalten fr. o. m. år 1938 övertagit
uppgiften att vara chefsmyndighet för yrkesinspektionen från socialstyrelsen.
När arbetarskyddsstyrdsen inrättades år 1949 överfördes chefsskapet över
yrkesinspektionen till styrelsen men riksförsäkringsanstalten hade kvar
ansvaret för statistikproduktionen till dess det nybildade
riksförsäkringsverket är 1961 övertog huvudmannaskapet förarbetet med
yrkesskadestatistiken. Den I januari 1955 ersattes 1916 och 1929 års
lagstiftning av tagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, samordnades då med
den allmänna sjukförsäkringen, vilkel väckte frågan om vad statistiken skutte omfalta
och hur den skulle ordnas. En utredning tillsattes och avgav år 1955 ett
förstag till omläggning och utbyggnad av sjuk- och yrkesskadeförsäkringsstatistiken.
Dåvarande
departementschefen anförde i prop. 1956:1, bil. 7 alt han, med hänsyn titt vad
som framkommit under remissbehandlingen, inte var beredd att ta ställning titt
förslagen om yrkesskadestatistik. Möjligheterna
Prop.
1977/78: 74 4
till ytterligare förenklingar borde undersökas. Titts
vidare borde dock årsstatistik för aibetarskyddets och
försäkringsinrättningarnas behov upprättas. Den förestagna kvarlatsslalisliken
borde däremoi inte komma till stånd. I övrigt borde det ankomma på riksförsäkringsanstalten
alt med ledning av utredningens förstag och remissinstansernas synpunkter ytteriigare
överväga hithörande frågor.
Frågan om vilken myndighet som skatt svara för
yrkesskadestatistikproduktionen har under åren prövats vid olika tillfällen.
En utredning om organisatoriska riktlinjer för svensk
statistik företogs av 1956 års slatistikkommitté (SOU 1959:33). Kommitténs
huvudsakliga uppgift var att undersöka möjligheterna att samordna och
centralisera den svenska officiella statistiken. Bl.a. övervägdes frågan att
överföra yrkesskadestatistiken från riksförsäkringsanstalten titt statistiska
centralbyrån (SCB). Kommittén tvekade emellertid inför en sådan ålgärd med
hänsyn titt den anknytning som statistiken hade till riksförsäkringsanstattens
administrativa verksamhet. Denna synpunkt underströks av riksförsäkringsanstalten.
1 prop. 1960:104 uttalades att riksförsäkringsanstalten
tills vidare skutte utarbeta yrkesskadestatistiken. Departementschefen gjorde
ett allmänt uttalande i riktningen, att det skutte finnas ett påtagligt
samband mellan den statistik som produceras av en myndighet och denna
myndighets administrativa verksamhet, för att statistikproduktionen skulle få föriäggas
utanför centralbyrån.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tiltkatlande chefen
för socialdepartementet år 1967 en sakkunnig för att utreda frågan om
yrkesskadeförsäkringens finansiering m. m. Utredningen, som antog benämningen
utredningen angående yrkesskadeförsäkringens finansiering m.m. överlämnade i
september 1970 betänkandet (SOU 1970:49) Yrkesskadeförsäkringens finansiering
med förstag lill ändrad finansieringsform för den obligatoriska
yrkesskadeförsäkringen samt förslag till hur finansieringen av koslnader för
förbättrade åtgärder i syfte att förebygga yrkesskador och annan ohälsa inom
arbetsmiljön borde kunna ske genom bidrag från arbetsgivarna.
På grundval av utredningens förslag föreslogs i prop.
1971: 22 vissa ändringar i yrkesskadeförsäkringslagen m. m. som antogs av 1971
års riksdag. Detta innebar alt nya regler infördes om yrkesskadeförsäkringens
finansiering och att arbetarskyddet fick ökade resurser genom en särskild
arbetarskyddsavgift, som skutte las ut av arbetsgivarna i anslutning titt
yrkesskadeförsäkringsavgiften.
De nya grundema för yrkesskadeförsäkringens finansiering
innebar att den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen skulle finansieras enligt
en förddningsmelod. Avgifterna för ett visst år skulle i princip täcka de
löpande utgifterna för försäkringen för samma år. Den tidigare riskgraderingen
av premierna ersattes av en för alla arbetsgivare enhettig procentsats.
Prop.
1977/78:74 5
t sill fortsatta arbete med yrkesskadestatistiken
konstaterade utredningen (stencil 1971:55) att genomgripande förändringar
planerades avseende yrkesskadeförsäkringen, särskilt dess administration, och
att arbetet härmed väntades ge resultat mot mitten av 1970-talet. Enligt
utredningens uppfattning var en bedömning av hur statistikfrågan borde lösas
beroende av resultatet av detta arbeie. Utredningen begränsade sig därför titt
alt ge rekommendationer och att i övrigt redovisa vissa frågor som borde
utredas vidare.
2.2 Riksförsäkringsverkets statistik
Den av RFV utarbetade officiella yrkesskadestatistiken
publiceras såsom tidigare nämnts i serien Sveriges officiella statistik, där
den sedan 1955 har titeln Yrkesskador. Den omfattar samttiga under året
inträffade skador, som anmälts i vederbörlig ordning. Statistiken omfattar ett
30-tal tabeller efter olika indelningsgrunder. Man skiljer på arbetsolycksfall.
färdotycksfatt och yrkessjukdomar. Skadorna fördelas efter företagens näringsgren
och storieksklass, vidare efter orsak, händelseförlopp och svårhetsgrad
(övergående fatt, invaliditeisfall och dödsfall). Uppgift lämnas bl. a. om
antal sjukersättningsdagar och om invaliditetsgrader med fördelning på yrken,
näringsgrenar och orsaksgrupper. Fallen indelas efter den skadades kön och
ålder. Vidare sker en uppdelning efler månad och veckodag då skadan inträffat saml
efter det antal timmar, som vid olyckstillfället förflutit från arbetsdagens
(skiftets, vaktens) början. Slutligen grupperas fatlen med hänsyn till skadans lokatisation
och art inom olika yrkesgrupper och i fråga om invaliditets- och dödsfall
efter diagnos enligt läkarintyg. Yrkessjukdomarna indelas inom varje
näringsgren i sjukdomsgrupper enligt särskilt schema. Hudsjukdomarna redovisas
separat med hänsyn till orsakande ämnen etter art av inverkan. Även vissa frekvenstat
för olika näringsgrenar och otycksfatlsorsaker eller kombinationer av dessa
åskådliggörs i ett antal tabeller.
Utgångsmaterialet
för framställningen av yrkesskadestatisliken är i första hand den skadeanmälan
som arbetsgivaren etter arbetsföreståndaren är skyldig att på särskild
blankett inge till atlmän försäkringskassa. Anmälan skall göras om skadan
medfört eller kan antas medföra rätt titt sjukpenning från allmän
försäkringskassa etter ersättning enligt yrkesskadeförsäkringslagen och efter
den t juli 1977 arbetsskadeförsäkringslagen resp. lagen om statiigt
personskadeskydd.
Beträffande
de skador, som slutregleras av allmän försäkringskassa inom den s. k.
samordningstiden ulan alt frägan uppkommit, att ersättning skall utgå från
arbetsskadeförsäkringen, vidarebefordrar försäkringskassorna inkomna
anmälningar en gång i månaden titt RFV. sedan samordningstiden för dem utgått.
Skadeanmälningar, för vilka fråga uppkommit att ersäitning
skatt utgå
Prop.
1977/78: 74 6
från RFV överlämnas till verket lör reglering, t dessa
fall utgör verkets handlingar del material på vilket statistiken har att bygga.
När det gäller att beräkna frekvens- och svårhetstal i
yrkesskadestatistiken utnyttjas de uppgifter som arbetsgivarna är skyldiga att
lämna titt RFV för beräkning av avgiftsundertag för bl.a. allmän försäkring och
yrkesskadeförsäkring. Såsom en kompensation för den minskning i statistikens
användbarhet som den tåga specifikationsgraden i näringsgrensindetningen och schematistieringen
i dess tillämpning medför har i yrkesskadestatistiken för åren 1960, 1961.
1965 och 1970 som ett komplement också genomförts en indelning av skadorna
efter den skadades yrkestillhörighet. Antal skadefati inom skilda yrken har ställts
i relation till antalet anställda enligt 1960. 1965 och 1970 års folkräkningar
Avsikten är att i 1975 års yrkesskadestatistik redovisa skadorna efter yrke
med utnyttjande av 1975 års folkräkning.
Utöver den officiella yrkesskadestatistiken utarbetar RFV
vissa andra redogörelser rörande yrkesskador och yrkesskadeförsäkring.
Årligen uppgörs i samband med de försäkringstekniska
räkenskaperna vissa statistiska översikter över bl.a. förändringar under året i
RFV:s invalid- och efterievandebestånd i fråga såväl om yrkesskador som skador
enligt till yrkesskadeförsäkringen anslutna författningar liksom vissa tablåer
över försäkringsverksamhetens ekonomiska förhåltanden.
Som biprodukter uppgörs regelbundet särskilda statistiska
sammanställningar angående yrkesskadeförsäkringen till Statistisk årsbok och
ett flertal andra svenska och utländska publikationer såsom Svensk Försäkringsårsbok.
Nordisk statistisk skriftserie. The Stalesman's Yearbook saml Year Book of Labour
Statistics.
Varje månad sammanställs även uppgifter på antalet inkomna
arbetsska-deanmätningar litl försäkringskassorna etter direkt titt RFV.
Slutligen framställer RFV speciella statistiska
redogörelser av skilda slag på begäran av myndigheter, institutioner etter
enskilda inom ramen för redan bearbetat material.
2.3 Övrig yrkesskadestatistik
Arbetarskyddsmyndigheternas staiistik
Den statistik arbetarskyddsstyrdsen framställer har
huvudsakligen lillkommil som underlag för det förebyggande arbetet, exempelvis
vid utarbetande och uppföljning av anvisningar. Statistiken används också i
planeringen av tillsynsarbetet i yrkesinspektionsdistrikten och som undertag
för upplysnings- och informationsverksamhet samt vid behandlingen av vissa
ärenden.
Materialet för statistiken utgörs huvudsakligen av yrkesskadeanmät-ningar.
Detta innebär alt materiatet är något mer omfattande än undertaget för den
officiella statistiken vilken enbart omfallar godkända yrkesskador.
Prop. 1977/78:74 7
Verksamheten inom arbetarskyddsstyrelsens tittsynsavdelning
är i princip organiserad enligt två olika huvudlinjer. Man arbetar antingen branschspe-cifikt
(t.ex. skogssektionen) etter är specialinriktad på olika slag av maskiner,
anordningar etc. (t.ex. sektionen för lyft- och transportanordningar).
Specialistansvaret omfattar maskiner och anordningar av ifrågavarande typ
oavsett i vilken bransch de används.
Statistik för de branschspecifika behoven framställs
oftast genom spe-ciatbearbetningar av de titt yrkesinspektionen insända yrkesskadeanmät-ningarna.
Statistiken sammanställs åriigen och utkommer inom ett halvt titt ett år efter
skadeårets slut.
Den specialinriktade statistiken bygger huvudsakligen på
särskilda uppgifter som inhämtas från arbetsgivarna, när man genom
yrkesskadeanmälningar fått vetskap om att en yrkesskada inträffat. Härigenom
får man en mycket detaljerad information om den inträffade yrkesskadan.
De två specialinspektionerna inom yrkesinspektionen,
tillsynsmannen över elektriska starkströmsantäggningar och
sprängämnesinspektören, sammanställer statistik över yrkesskador inom resp.
arbetsområde. Statistiken används främst inom tillsynsarbetet men också som
undertag för anvisningsarbetet inom industriverket och arbetarskyddsverket.
Sjöfartsverket sammanställer årligen en redogörelse för
yrkesskadefall inom sjömansyrket. Statistik används som undertag för föreskrifter
som verket utfärdar, för prioritering av sjöfartsinspektionens arbete samt för
information och undervisning.
Arbetsmarknadens yrkesskade statistik
Förutom den officiella yrkesskadestatisliken görs en mängd
interna statistiska sammanställningar inom statliga verk,
branschorganisationer och företag.
Stattiga verk med egen yrkesskadestatistik är följande:
arbetsmarknadsverket, domänverket, luftfartsverket, postverket, statens vattenfallsverk.
statens vägverk, televerket och statensjärnvägar.
De statliga verkens yrkesskadestatistik omfattar samttiga
anställda. Ofta bygger denna statistik på RFV-btanketten eller på den s.k. SAF-btanket-ten
som nämns i det följande. Indelningar görs utifrån de verksamheter som bedrivs
inom verken samt de skadades sysselsättning vid skadetittfät-tet. I vissa fatt
görs dessutom speciella orsaksindetningar.
Inom LO- och SAF-området gör följande förbund egen
statistik: inom LO. Svenska målareförbundet och Svenska pappersindustriarbetareförbundet
samt inom SAF Elektriska arbetsgivareförbundet. Motorbranschens
arbetsgivareförbund. Järnbruksförbundet, Smidesverkstäder-nas
arbetsgivareförbund. Sveriges stuvareförbund och Verkstadsföreningen.
För företagsintern yrkesskadestatistik finns ett
standardiserat system, som utarbetats av arbetarskyddsnämnden. En sammanstättningsbtankelt
Prop.
1977/78:74 8
ocli en blankett Rapport om yrkesskada eller tillbud finns
för detta ändamål. Dessa blanketter kan rekvireras via SÄF och kallas därför SAF-btan-ketterna.
Branschorgan och partssammansatta organ med egen statistik
är: Bygg-hätsan. Svenska gruvföreningen och Svenska kommunförbundet. Även vissa
företag gör egen yrkesskadestalislik. Viss yrkesskadestatistik upprättas också
i anslutning till arbetsmarknadsparternas irygghetsförsäkring (TFY).
Genomgående för arbetsmarknadens yrkesskadestalislik är
att den utkommer relativt snabbt efter skadeårets utgång (1/2- I år).
3 Yrkesskadestatistikutredningens förslag
3.1 Inledning
Utredningsarbetets huvudsaktiga syfte har varit alt sedan
betydelsen av yrkesskadestatistiken för yrkesskadeförsäkringens det minskat
tillgodose angelägna önskemål om sådana förbättringar av statistiken att den
blir bi a hjälpmedel för bedömningar och ställningstaganden när det gälter
insatserna för en tillfredsställande arbetsmiljö. I samband härmed skulle även
vissa andra frågor såsom yrkesskadestatistikens administration, angelägenheten
av en snabb redovisning av uppgifter om inträffade yrkesskadefall, m. m.
utredas.
Utredningen framhåller bl.a. att de uppgifier om
yrkesskador som insamlas via yrkesskadeförsäkringen i dag är det enda samlade
materialet om skador som inträffar i arbetsmiljön. Uppgifterna bör därför
registreras och behandlas på ett sådant sätl att de i så stor omfattning som
möjligt kan användas i det förebyggande arbetarskyddet. Detta innebär bl.a. att
man vid sidan av den officiella och mer översikttiga yrkesskadestatisliken måsle
skapa möjligheter för speciatbearbetningar av heta materialet eller delar
därav. Utredningen anser därför att man måste skapa ett system som förutom att
möjliggöra statistiska bearbetningar även medger framtagning av enskilda
skadeanmälningar eller skadeanmälningar för grupper av skadefall som kan vara
av intresse för ytterligare analyser.
Detta system, som utredningen kallar informationssystem om
yrkesskador, föreslås omfatta dels ell centralt ADB-baserat register som
främst skall användas för yrkesskadestatistik och som i koncentrerad form skall
innehålla de uppgifter som inhämtats i yrkesskadeanmälan, dels ett regisler
som innehåller skadeanmälningarna. Målet för informationssystemet om
yrkesskador är enligt utredningen att skapa underlag för arbetarskyddets
förebyggande arbeie.
Prop.
1977/78: 74 9
3.2 Informationssystemets omfattning
Yrkesskadebegreppel
Yrkesskadesiatisiikutredningen föreslår för sin del alt
informationssystemet om yrkesskador skall omfatta alla yrkesskador. Förutom
sädana skador som tidigare fött under yrkesskadeförsäkringen avser utredningen
här ocksä skador som inte letl titt ersättning från yrkesskadeförsäkringen men
givit upphov till lyte eller men. Anmälningsskyldigheten skatt därför vara
generell. Som en följd av detta vidgade yrkesskadebegrepp kommer antalet skador
som klassas som yrkessjukdomar alt öka och man får därigenom möjlighet att på
ett helt annat sätl än tidigare belysa yrkessjukdomarna och därmed
sammanhängande exponering för olika faktorer i arbetsmiljön. Någon förändring
av otycksfattsbegreppei förestås inle. Yrkes-skadeslatistikutredningen har
emellertid övervägt möjligheterna att till informationssystemet också inhämta uppgifier
om bagateUskador och tillbud för all därmed få ett förbättrat underlag för
arbetarskyddet. Utredningen konstaterar emellertid att det f. n. inte är
praktiskt genomförbart inom ramen för en allmän riksomfattande statistik på
ett statistiskt tillförlitligt säll fånga in alla dessa slag av uppgifier. Utredningen
framhåller dock vikten av att man inom olika branscher och förelag bygger upp
rutiner som kan fånga in information om risker via uppgifter om bagateUskador
och tittbud. Härigenom kan man erhålla ett förbättrat underlag fördel lokala
skyddsarbetet.
Personkrels
Yrkesskadesiatisiikutredningen anser att informationssyslemet
om yrkesskador skatt omfatta alla personer som drabbats av skador i
arbetslivet. Detta innebär att även familjemedlemmar kommer alt omfaltas av
systemet i den mån de är försäkrade enligt yrkesskadeförsäkringen. För ensam
företagare förestås samma generella anmälningsplikt som för arbetsgivare.
Studerande under yrkesutbildning förestås omfattade av systemet liksom
värnpliktig personal m. fl. Utredningen framhåller dock att inordnandet av
skador bland värnpliktig personat m.fl. i informationssysiemel bör behandlas i
särskild ordning. Beträffande vårdtagare föreslås ingen anmälningsskyldighet.
Här bör tilläggas att genom lagarna om
arbetsskadeförsäkring och om statligt personskadeskydd som trätt i kraft den I
juli 1977 har den skyddade personkretsen utvidgats avsevärt. Lagen (1970:380)
om arbetsskadeförsäkring (omtryckt 1977: 264) omfattar förulom arbetstagare
också egenförelagare och uppdragstagare. Arbelsskadeförsäkringen gäller även
dem som genomgår utbildning i den mån utbildningen är förenad med särskild risk
för arbetsskada. Lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd omfattar
personer som skadats under militärtiänst. civitförsvarstiänst och räddningstiänst
samt under vistelse på anstalt. Den omfattar även anhållna och andra som mer
kortvarigt tas in i anstalt, häkte eller polisarrest.
2t Riksdagen 1977178. I saml. Nr 74
Prop. 1977/78: 74 10
Anmälan av yrkesskada
Utredningen föreslår att liksom nu gemensam blankett skall
användas både för yrkesskadeförsäkringen och för informationssystemet om yrkesskador.
Anmälan sker till den försäkringskassa vid vilken den skadade är inskriven.
Skyddsombudet och. om sä är möjligt, den skadade bör delta i utredningen och
signera anmälan. Utredningen föreslår att en tidsgräns för att avge anmälan
sätts vid 14 dagar. Anmälningsskyldigheten föreslås liksom nu åvila
arbetsgivaren.
3.3 Uppgifter i informationssystemet
Yrkesskadeanmälans innehåll m.m.
Utiedningens förslag till innehåll i yrkesskadeanmälan har
utarbetats med utgångspunkt från användarnas behov och önskemål. Ett krav från
deras sida är att man överger den grova näringsgrensindelningen i dagens
yrkesskadestatistik där verksamheten klassificerastika för heta företagel, t stället
bör verksamheten inom företagens olika enheter åsättas en näringsgrenskod.
Utredningen har vall att som minsta enhet vid närings-grensklassifikation
använda arbetsstället enligt den av SCB fastställda definitionen, dvs. en
lokalt eller funktionellt avgränsad produktionsenhet eller motsvarande inom
företaget.
En övergång litl standard för svensk näringsgrensindelning
(SNI) föreslås. Därigenom ges förutsättningar för jämförelse med annan
officiell statistik. Uppgifterom näringsgren pä arbetsställenivå inom olika
företag kan hämtas från SCB:s centrala företagsregister tittsammans med
uppgifter om arbetad lid. Della gör det möjligt all erhålla undertag för
beräkning av den relativa yrkesskadefrekvensen på arbetsställenivå. SNI äremellertid
uppbyggd för alt klassificera ekonomiska produktionsenheter och blir därför
ibland för grov för arbetarskyddsändamåt. Detta medför att uppgifter också
behöver inhämias för att kunna göra en indelning efter den specifika
sysselsättning den skadade hade vid skadetillfällel oberoende av branschtillhörighet.
Ett annal behov från aibelarskyddssynpunkt är att kunna skilja på normal drift
och produktion å ena sidan och reparationer, service, montering etc. å andra
sidan. De uppgifter man inhämtar bör göra det möjligt att. förutom
sysselsättningen, också kunna redovisa arbetets art och för vissa arbeten också
arbetsmoment. Dessa uppgifter bör ses som en komplettering till yrkesuppgiften
som ocksä skall inhämtas.
Den för arbetarskyddet viktigaste funktionen med det
föreslagna informationssystemet är all kunna belysa yrkesskadornas antal och
orsaker. Utredningen förestår alt skadeanmätan skall bestå av frågor med bundna
svarsalternativ samt vidare en uppmaning till beskrivning av skadans uppkomst,
händelseförtopp m. m. frågorna gäller var den skadade befann sig. hans
sysselsättning samt vilka maskiner, verktyg, kemiska ämnen etc. som inverkade
vid händelseförloppet ni. m. Uppgifier om den skadades löne-
Prop. 1977/78:74 11
form. arbelslid och arbelstidens förtäggning samt vid vilken
tidpunkt skadan inträffade avses också inhämias. Även uppgifter om den
skadades erfarenhet är av iniresse påpekar uiredningen. nämligen dels den
erfarenhet den skadade har av verksamheten i stort och dels den utbildning för
och erfarenhet av det arbeie vid vilken skadan skedde. Uppgifier om den skadade
erhållit instruktion och inforniation om del akluella arbetet skall också inhämias.
Nu nämnda uppgifter skall i koncentrerad form överföras till ell ADB-register,
Utredningen anser att det slutliga innehållet i
yrkesskadeanmälan skall beslämmas försl efler det förstagel utprovats i praktiken.
Därför föreslås att arbetarskydds verket i samarbete med RFV och SCB genomför
viss försöksverksamhel. Del skall därför ankomma pä arbeiarskyddssiyrelsen och
RFV att fastställa formulär för yrkesskadeanmälan.
Uiredningen konstaterar slutligen att vissa intressenter
önskar att i informationssystemet skall ingå uppgifter om miljöfaktorer som
ljusförhållanden, buller, klimat, förekomst av kemiska ämnen och vibrationer.
Utredningen framhåller emellertid att användbara uppgifter om sådana förhållanden
kräver direkta mätningar vilkel skulle ställa alllför höga krav på resurser i
form av mätteknisk personal och lillgång lill apparaiur på arbetsplatserna.
Utredningen pekar dock på all möjligheter på sikt finns att kunna erhålla sådana
uppgifter genom det arbetsställeregister som byggs upp inom ramen för
miljövårdens informationssystem (Ml 08).
3.4 Statistik och annan information
I och med att utredningen föreslår en övergång till svensk
näringsgrensindelning med klassificering på arbetsslällenivä. vilket sker med
hjälp av SCB:s centrala företagsregister, kan arbetstidsuppgifler erhållas
därifrån. Produktionstiden kan därigenom förkortas avsevärt.
Råtabeller kan finnas tillgängliga ca 12 månader efter
skadeårets utgång. En fullständig årsstatistik med analyser och kommentarer
beräknas enligt utredningen kunna publiceras 15 litl 18 månader efter skadeårets
ulgång i slällel för nuvarande två och ell halvt år. Publicering föreslås ske i
serien Sveriges officiella staiistik. Trots en sådan förkortning finns enligt
utredningen behov av en snabbstatislik som förestås omfatta ell kvartal. Utredningen
påpekar dock att en kvartalsstatistik minskar i värde om inte samtidigt anlalel
arbetade limmar under kvartalet kan redovisas. En sådan redovisning är f. n.
inte möjlig men däremoi kan en uppskattad förändring av arbetad lid från ett
kvartal till ett annat redovisas. Kvartalsstatistiken beräknas kunna
publiceras ca tre månader efter kvartalets utgång, detta föreslås ske i serien
Statistiska meddelanden. Huvudtanken i utredningens förslag är att den
officiella statistiken skall beslå av tabeller av mer översiktlig karaktär som
ger information om skadesituationen i stort. Därutöver skall de olika
intressenterna ha möjlighel att erhålla särskilda uttag
Prop.
1977/78:74 12
ur yrkesskaderegistrel utifrån deras behov av information.
Pä delta sätt kan statistiken anpassas lill den enskilde konsumentens behov.
Sådana konsumenler är främsl arbetarskyddsverkel. riksförsäkringsverkel.
socialstyrelsen, sjöfartsverkei. SCB m.fl. myndigheter, arbetsmarknadens
parter, partsorgan, forskare etc. Efiersom arbetarskyddsverkel i sin verksamhel
behöver omfattande och detaljerad statistik torde denna i mänga fall också
kunna tillgodose andra konsumenters behov, t den mån så inte är fallet bör
enligt utredningen varje konsument själv bekosta önskade uttag. Arbeiarskyddssiyrelsen
bör kunna bistå konsumenterna med information och råd angående en sådan staiistik.
Utredningen förestår att det bör finnas möjlighet för arbeiarskyddssiyrelsen
all ur ADB-regislret erhålla identifierade uppgifter om skadefati. Sådana
uppgifter kan exempelvis behövas för manuella speciatbearbetningar.
Yrkesskadeanmälningarna bör därför förvaras i ett manueltl register.
Utredningen har i tilläggsdirektiv erhållit i uppdrag att
undersöka i vilken ulsträckning del är möjligt alt förbättra underiagel för åtgärder
på arbetsmiljöns område genom olika former av lillgänglig statistik eller
annan redovisning av sjukdom eller ohälsa som kan ha samband med arbetet men
som inle är yrkessjukdom i yrkesskadeförsäkringens mening.
Utredningen har med anledning härav kartlagt de regisler
inom sjukvården och angränsande områden, vilka kan länkas innehålla
uppgifterom individers hälsotillstånd. Även regisler med uppgifier om
förhållandet mellan exponering för en viss faktor i arbetsmiljön och dess
följder för människan har inventerats. Med hänsyn till de många och ur akluatiletssynpunkl
goda register som finns i Sverige torde del enligt utredningen finnas bällre
förutsättningar än i de flesta andra länder att få fram underlag på vilka beslul
om fortsatta miljöförbättrande älgärder kan bygga. Utredningen har av lidsskäl
inte utarbetat något konkret förslag utan föreslår alt ell fortsatt utredningsarbete
kommer lill stånd i lämpliga former.
3.5 Organisatoriska frågor m. m.
Huvudman för infor ma lions sys te nu el
Yrkesskadestatistikutredningen förestår att arbeiarskyddssiyrelsen
blir huvudman och regisleransvarig för informationssystemet för yrkesskador. SCB
förestås få i uppdrag att svara för statistikproduktionen. För att tillgodose
de olika avnämarnas behov av information om yrkesskador förestås att en
samrådsgrupp tittsälts med uppgifl att biträda huvudmannen med synpunkter på
informationssystemets innehåll och utveckling. Denna samrådsgrupp föresläs
bestå av representanter för arbetsmarknadens par-ler samt för de myndigheter
som är berörda av statistiken antingen som användare av etter producent för
statistiken. För att undertätta det löpande samarbetet mellan arbeiarskyddssiyrelsen
och SCB förestår utredningen dessutom att en produktionsteknisk ledningsgrupp tillsätts.
Prop. 1977/78:74 13
Yrkesinspeklionen
t enlighet med vad tidigare nämnts skatt anmälan om
yrkesskada enligt utredningsförslaget insändas till den försäkringskassa i
vilken den skadade är inskriven. Försäkringskassan har att vidarebefordra ett
exemplar av anmälan titt yrkesinspektionen. Innan så sker skall
försäkringskassan liksom nu kontrollera att anmälan fullgjorts riktigt, t
samband därmed skall kassan bedöma huruvida den anmälda skadan är yrkesskada.
Del påpekas i belänkandet att försäkringskassan i huvuddelen av fallen utan
närmare utredning kan avgöra om en yrkesskada föreligger, t mera tveksamma
fall måste t.ex. läkarintyg och eventuellt andra handlingar infordras. För all
inte fördröja statistikproduktionen måste skadeanmätan inom sju dagar av kassan
överlämnas till yrkesinspektionen där enligt utredningen kodning av anmälan
skall ske. Detta innebär alt även de tveksamma fallen vidarebefordras lill
yrkesinspektionen. Den senare gjorda slutliga bedömningen, som bl. a.
innefattar uppgifter om diagnos, sjukskrivningstidens längd, beslutad
invaliditet samt inträffat dödsfall, skall enligt utredningen sändas direkt
titt SCB i dess egenskap av statistikproducent.
Den personal som skall koda anmälningarna om yrkesskador
måste enligt utredningen ha goda kunskaper om den lokala arbetsmiljön. Utredningen
förestår därför att kodningen förtäggs titt yrkesinspektionen. Härigenom
uppnås också fördelen av närhet till arbetsplatserna där skadorna inträffat. Kodningspersonaten
kan samarbeta med de inspektörer som känner till maskinpark, allmänna
miljöförhållanden samt arbetets organisation på arbetsstället och kan därigenom
på ett säkrare sätl bilda sig en uppfattning om vad som hänt. För att
motarbeta de nackdelar som följer av en decentraliserad kodning, främst i form
av risk för oenhetlighet, behövs väl genomarbetade kodningsinstruktioner och nägon
form av centralt styrd utbildning för personaten. Vidare kommer central kontroltkodning
att behövas.
Kodningspersonalen har all kontrollera all anmälningarna
är fullständigt ifyllda och om det behövs införskaffa ytterligare uppgifter. I
mera svårtolkade fall skatt kodaren la kontakt med den yrkesinspektör som
känner till företagel där skadan inträffat för att fä hjälp med att tolka den
beskrivning som finns i anmälan.
Därefter kodas anmälningarna och översänds kontinuerligt
till SCB för dataregistrering. För kontrollkodning och senare arkivering
skickas kopia av den färdigkodade anmälan, till slalistikenheten på arbetarskyddsstyrdsen.
Utredningen beräknar alt kodningsarbetet kräver en insats motsvarande 15
årsarbetskrafter.
Arbeiarskyddssiyrelsen
Uiredningen föreslår alt arbetarskyddsstyrelsen i sin
egenskap av huvudman för informationssyslemet ansvarar för yrkesskaderegistret
och anger de innehållsmässiga förutsällningarna för statistiken. Utredningen
Prop.
1977/78: 74 14
föreslår all en statistisk enhel inrättas inom arbelarskydsstyrelsen.
Enheten skall i samråd med experter inom
arbetarskyddsstyrelsen och SCB bygga upp och utveckla klassifikationssyslemen
med arbetarskyddsinnehåll, t samarbeie med SCB skall enheten också upprätta
instruktioner och utbilda personat för kodningen ute i yrkesinspeklionsdistrikten.
Del skall vidare ankomma på enheten all ansvara för informationssystemets
uppläggning och innehåll. Enheten skall kunna tolka och analysera statistiken
och slä larm då statistiken utvisar förändringar i skadebilden. Enheten skall
även samordna övriga enheters behov av informaiion om yrkesskador saml initiera
undersökningar kring yrkesskador.
Speciella uttag ur informationssyslemet om yrkesskador
kommer att behövas både för arbetarskyddsverket och övriga konsumenter.
Enheten skall ansvara för hur sådana uttag skall göras. Enheten skatt även i
övrigt lämna upplysningar om statistiken och hjälpa övriga konsumenter med t.ex,
analys av statistiken. Inom enheten skall också som tidigare nämnls utföras
viss kontrollkodning av ytkesskadeanmälningarna för att säkerställa enhetlighel.
Den föreslagna slalistikenheten skall enligt utredningen
bestå av en chef. tre handläggare och fyra övriga.
Staiistiska cenlralhyrån
SCB skall enligt utredningens förslag vara producent av yrkesskadestatisliken.
Detta innebär all SCB enligt av arbeiarskyddssiyrelsen angivna förutsättningar
skall ansvara för planering och genomförande av slatistik-produktionen. Häri
ingår bl. a. kodning av från försäkringskassan erhållna uppgifier om frånvarolidens
längd, diagnos, invaliditet och dödsfall, SCB skatt vidare svara för dataregislreringen
av såväl dessa uppgifter som de som tidigare kodats av yrkesinspektionen.
Registret skall också kompletteras med uppgifter som hämtas från bl. a.
centrala företagsregistret. Slora delar av sistnämnda arbeie kan göras
maskinellt men vissa mindre delar kräver manuell hantering. SCB skall också
svara för programmering och den tekniska framtagningen av tabeller och
specialuttag. Tabellerna skall därvid förses med erforderliga kommentarerom
materialets fullsiändighei. uppgifter om bortfall, eventuella mätfel etc. samt
de konsekvenser detta för med sig för användningen av materialet.
Som förut nämnts skall en produktionsteknisk ledningsgrupp
tillsättas för att underlätta del löpande samarbetet mellan arbeiarskyddssiyrelsen
och SCB. Utredningen anför ocksä att en ämnesinriklad funklion behöver inrättas
vid SCB.
Kostnader
Uiredningen redovisar en beräkning av de kostnader som
införandel av informationssystemet och driften av delta. inkl. publiceringen av
yrkesskadestatisliken. medför. Härtill kommer icke beräknade koslnader inom
opaginerad Kontrollera mot PDF
förelagen,
yrkesinspeklionen m.fl. Dessa kostnader torde dock enligt utredningen vara i
stort setl jämförbara med motsvarande kostnader inom nuvarande system.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Engångskostnader
Försöksverksamhet samt utveckling av standarder för
indelningar
Utbildning av kodare
Uppläggningskostnader
kronor 390000 150000 500 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Drijjkosl nåder Personalkostnader
-
statistisk
enhet vid arbetarskyddsstyrelsen
-
kodarna
-
statistikproducenten
(SCB) Databearbetningar m, m,:
-
dataregistrering
-
officiell
statistik
-
riktad statistik
-
ö vrigt Publicering m, m.
700000
1000000
."550000
360 000
50000
350000
200000
OOOOO
opaginerad Kontrollera mot PDF
Som en jämförelse påpekar utredningen att kostnaderna för
framställningen av yrkesskadestatisliken hos riksförsäkringsverket är 1975
uppgick litl drygl 1.5 milj.kr.
4 Remissyttrandena
4.1 Allmänna synpunkter
Utredningens förslag har över tag fätl ett mycket gott
mottagande hos remissinstanserna. Dessa understryker behovet av en tillförlitlig
statistik. Detta gäller såväl för att belysa arbetsmiljöns effekter på
arbetslagarna som för att kunna förebygga olycksfall och ohälsa i arbetsmiljön.
LO framhäller bl.a. att fackföreningsrörelsen sedan länge
krävt bällre yrkesskadestalislik. Bakgrunden till de fackliga kraven har bl.a.
varit att en betydande underregistrering kunnat konstateras av framför allt
yrkessjukdomar. Ur facktig synpunkt är det angeläget att utvecklingen av
olycksfall och yrkessjukdomar kan följas så att ett faktaundertag erhålls för prioritering
av åtgärder pä arbetsmiljöns område. LO instämmer därför i utredningens
målsättning alt åstadkomma en arbetarskyddsanpassad yrkesskadestalislik. I
första hand är det angeläget alt statistiken kan användas för intensifierade
insatser pä arbetsmiljöområdet och för att fä möjligheter att utvärdera
vidtagna åtgärder.
TCO tillstyrker utredningsförslaget och understryker att
del föreslagna yrkesskadebegreppel kommer all innebära en viklig och angelägen
förbättring av informationen av yrkesskador. Liknande synpunkter anförs av
Prop. 1977/78:74 16
SACOISR och SAF. Organisationerna hälsar med
tillfredsställelse utredningens förslag att samla lillgänglig information om
yrkesskador hos en ansvarig myndighei som även får resurser för statistisk
bearbetning och annan forskning kring yrkesskadeproblematiken.
Statistiken bör enligt SAF utformas på ett sådant sätl alt
uppgifterna kan bli till praktisk nytta och stöd i det förebyggande
arbetarskyddet.
Landsiingsförbundei godtar i stort setl
utredningsförslaget. Förbundet framhäller bl.a. att landslingen vid sidan av de
förpliktelser som åvilar dem som arbetsgivare enligt lag är skyldiga att ta
hand om värdsökande. Landstingen har därför starka inlressen att bevaka när det
gäller att upptäcka och eliminera miljöfaktorer som framkallar sjukdomstitlslånd.
Svenska kommunförbundet konstaterar med tUlfredsställelse alt förstaget är så
utformat att det svarar mot de olika behov och önskemål av statistik som
användare har i sin arbetarskyddsverksamhel.
Arbetarskyddsstyrdsen understryker kraftigt det av
utredningen påvisade behovet av en ny yrkesskadestatistik som underlag för det
förebyggande arbetarskyddet. Styrelsen ställer sig ocksä bakom de principer
för en sädan statistik som utredningen lagl fram både när del gäller systemets
omfattning och dess innehåll. Styrelsen är också beredd att i enlighet med
utredningsförslaget påta sig huvudmannaskapet för yrkesskadestatisliken. Även sjöjarisverket,
som är ansvarig tUlsynsmyndighet i fräga om de ombordanställdas arbets- och fritidsmitjö.
är positiv till utredningsförslaget.
Socialsiyrelsen anser del vara värdefullt att utredningen
försökt åstadkomma ett sä heltäckande underlag som möjligt för alt ge en bild
av skademönstret i arbetet och därjämte eventuella risker för olika skador.
UHÄ. som inhämtat yttranden från en rad läroanstalter,
framhåller särskilt nödvändigheten av alt yrkesskadestatisliken blir lätt
tillgänglig för säväl utbildnings- som forskningsändamål. Härigenom
underlättas utredningarom arbelsmiljöproblem.
Siatskontoret delar utredningens uppfattning att ett
informationssystem med uppgifter frän yrkesskadeanmätningarna utgör ell nödvändigl
hjälpmedel i arbelarskyddsstyretsens förebyggande arbete. Liknande synpunkter
anförs av RFV som också ansluter till utredningens uppfattning att systemet
bör göras sä öppet och flexibelt all framtida behov av information kan
tillfredsställas.
SCB som anser att yrkesskadestatistiken bör rustas upp i
enlighet med ulredningens förstag. betonar viklen av att den officiella
statistiken utformas med hänsyn litl flera olika intressenters synpunkler och
önskemal.
4.2 Informationssystemets omfattning
Utredningens förslag att begreppet yrkesskada skall avse
varje skada. alltså även psykiska, som uppkommer till följd av skadlig inverkan
i arbe-
Prop.
1977/78:74 17
tet tillstyrks eller lämnas utan erinran av
remissinstanserna. Socialstyrelsen, SPN. SACOfSR. TCO m. fl. stryker under
förstaget att även psykisk ohälsa skall inordnas i informationssystemet. TCO
ser utredningens förslag, att psykiska och psykosomatiska sjukdomar orsakade
av psykisk påfrestning i arbetet skatt omfattas av yrkesskadebegreppet, som en
viktig och angelägen förbättring av informationen om yrkesskador. Liknande
synpunkter anförs av SACO/SR.
Förslaget, att alla personskador i arbetsmiljön oavsett om
de föranlett ersättning från försäkringen, skatt ingå i informationssystemet, tiltstyrks
av flertalet av de remissinstanser som uttalat sig i frägan, däribland LO. TCO.
arhetarskyddsstyrden och socialstyrelsen. LO understryker vikten av alt skador
som inte föranlett sjukskrivning men vät lyte etter men. sveda etter värk
redovisas. LO kan inte acceptera att så viktiga grupper av yrkesskador som
exempelvis bullerskador och eksem inte skulle framkomma i statistiken. I dessa
fall blir den skadade ofta inte sjukskriven.
Utredningens
överväganden om möjligheterna att också inhämta uppgifter om bagatellskador
och tillbud las upp av flera remissinstanser. Socialstyrelsen poängterar
vikten av att man i förebyggande syften genom t.ex. specialstudier söker få en
uppfattning om i första hand tillbud då dessa kan indikera verkligt allvarliga
risker i arbetsmiljön. Liknande synpunkter anförs av SACOISR. Flertalet
remissinstanser har förståelse för de svårigheter som än sä länge föreligger i
delta hänseende. LO anser det vara en uppgift för arbelarskyddsmyndigheterna
att få till stånd rutiner och informationssystem inom företag och branscher
beträffande bagateUskador och tittbud. Sådan information kommer att bli av
stort värde för det lokala skyddsarbetet. Även Landsiingsförbundet
understryker värdet av denna information. SFO anser att uppgifter om bagateUskador
vid tillbud är så värdefulla att de kan motivera ett system för registrering.
TCO framhåller att det skutte vara värdefullt för det förebyggande
arbetsmiljöarbetet om bagateUskador och tillbud ingick i informationssystemet.
Den pågående utbyggnaden av företagshälsovården bör som utredningen påpekat ge
väsentligt bättre förutsättningar för en sådan vidgad information. Liknande synpunkler
anförs av SPN.
Personkretsen
Utredningens förslag att utöver alla arbetstagare också
ensamföretagare och värnpliktiga skall omfattas av informationssystemet
tillstyrks etter lämnas utan erinran av remissinstanserna, däribland LO. TCO, SACOISR
och en rad myndigheter. LO och TCO finner det viktigt att personkretsen vidgas
i enlighet med förstaget till arbetsmiljölag. SACO/SR finner det glädjande att
utredningen förestagit en utvidgning av personkretsen till att även omfatta
fria yrkesutövare. Socialstyrelsen befarar dock en viss underrapportering hos
ensamföretagarna. SCB förordar specialundersökningar i syfte att studera anmätningsfrekvensen
hos bl. a. ensamföretagar-
3t Riksdagen 1977178. I siiinl. Nr 74
Prop.
1977/78:74 18
na. LRF understryker i sitt remissyttrande vikten av att
alla företagare och inte endast ensamföretagare skatt ingå.
Uppgiftsskyldighetens fullgörande
Utredningens förslag att anmälan om inträffad yrkesskada
skatt vara gemensam för såväl informationssystemet som för yrkesskadeförsäkringen
tiltstyrks av de remissinstanser som yttrat sig i frägan. SAF finner det
praktiskt med endast en blankett. Även förslaget att skyddsombudet och om så är
möjligt den skadade själv bör delta i utredningen kring ett inträffat skadefati
tiltstyrks genomgående. LO betonar i detta sammanhang att det kan vara svårt
för en ansvarig arbetsledare att objektivt medverka i utredningsarbetet. Förulom
skyddsombudet bör därför i första hand exempelvis personal inom
företagshälsovården anlitas. LO finner det också angeläget att anvisningar
utarbetas för hur skadeanmälan skall ifyllas och att utbildning ges om hur utredningsarbetei
skall genomföras. Liknande synpunkter anförs av TCO. Arbetarskyddsstyrdsen
anför att det är av grundläggande betydelse för systemet att anmälningarna om
inträffade skador kommer in snabbt, i föreskriven omfattning och med
fullständiga uppgifter. Det är därför angeläget med erforderiiga resurser för
information i dessa frågor. Frägan måste tas upp i samband med arbetsmiljöutbitdningen
och partssamverkan samt internt inom företagen. 5/V framhåller vikten av att
om den skadade är invandrare, tvåspråkigt skyddsombud eller tolk anlitas vid
utredningen.
Förstaget att anmälan om yrkesskada skall översändas till
försäkringskassan inom 14 dagar tillstyrks av bl. a. TCO. SACOISR och länsstyrdsen
i N(>rrhottens län. TCO. som framhäller att förändringar i hälsotillständel
till följd av ofla upplevd psykisk påfrestning i arbelel kan vara svåra all bedöma,
understryker att även senare inkomna anmälningar måste behandlas.
Statskontoret menar att någon tidsgräns bör sättas för när företagen skall ha
lämnat in skadeanmälan. SAF och SFO anser den av utredningen föreslagna
tidsgränsen för snäv. SAF" framhäller alt anmälans saktiga innehåll måste
prioriteras före snabbheten i rapporteringen. Om en tidsgräns över huvud taget
bör fixeras bör den utökas titt fyra veckor. Sjöfartsverket påpekar problemen
att klara 14-dagarsgränsen vid olyckor på fartyg till sjöss. Verket föreslär
att dispens skall ges titts första hamn nås eller annan möjlighet titt postgång
ges.
4.3 Uppgifter i informationssystemet
Utredningens förslag titt innehall i yrkesskadeanmälan tas
upp av en rad remissinstanser. TCO stryker under att skadeanmälan måste ges en sädan
utformning att yrkessjukdomar som sammanhänger med psykisk påfrestning i
arbetet kan belysas pä ett tiltfredsställande sätt. SPN anför liknande
Prop.
1977/78: 74 19
synpunkter och framhåller all en differentiering av
psykiska sjukdomar måste ske.
Förstaget titt innehåll i yrkesskadeanmälan år enhgt
socialstyrelsen alltför inriktat på tekniska frägor i industriett verksamhel.
Förslaget tittgodo-ser inte aktuella krav inom andra sektorer exempelvis
vårdsektorn. Styrelsen framhåller som en brist att psykiska effekter av
arbetsmiljön inle medtagits i utredningsförslaget.
LO finner detaljeringsgraden
i utredningsförslaget tUlfredsställande. Den medger en så pass utförtig bild av
förhållandena under vilken en skada inträffat att statistiken kan bidra titt
klarläggande av orsakssammanhanget. Organisationen understryker därvid vikten
av att en utföriig diagnos av yrkesskadorna kan erhållas. SACOISR anför att
omfattningen av uppgifter i formuläret till yrkesskadeanmälan väcker vissa
farhågor om tillförlitligheten i svaren, eftersom länga frågeformulär har en
tendens att ge mer otillförlitliga svar. SFO menar att om anmälningsrutinerna
blir för komplicerade finns risker för bortfall med åtföljande av reducering
av statistikens kvalitet.
Styrelsen jör arbetarskyddsjhnden understryker fördelen av
att den tidigare hett fria beskrivningen av skadans händelseförlopp m.m.
ersätts av en med frågor styrd fri beskrivning. Härigenom undertättas bl. a.
jämförelser mellan olika registrerade anmälningar.
Ftera
remissinstanser lämnar synpunkter på utformningen av yrkesska-deanmätan utifrån
egna önskemål och behov. Statens strålskyddsinslitut päpekar att den av
utredningen föreslagna orsaksklassificeringen inte är särskilt vät anpassad
till strätningsomrädet. Enligt trafiksäkerhelsverkel bör av yrkesskadeanmätan
framgå om det är fräga om ett arbetsolycksfall etter om olyckan inträffat vid
färd titt etter frän arbetet. Verket understryker bl. a. vikten av att med
ledning av skadeanmälan kunna återfinna polisens utredning av olyckshändelsen.
SIV anser det i motsats titt utredningen värdefullt att inhämta uppgifier om
den drabbades språktitlhörighet och vistelsetid i Sverige. Sädana uppgifter kan
ge underlag för konkreta åtgärder snabbt och effektivt.
Sjöfansverkei har en rad önskemål om anmälans utformning
och instämmer därför i förstaget att ett särskilt formulär även i
fortsättningen skatt finnas för sjöfartsnäringen.
Ytterligare
ett par remissinstanser tar upp fråga om branschanpassade
yrkesskadeanmälningar. Land.stingsförbundet som i likhet med socialstyrelsen
anser utredningsförslaget alltför anpassat titt den typ av skador och
skadeorsaker som förekommer inom industrin ifrågasätter om inte behov av olika
typer av blanketter kan uppstå för olika typer av branscher. Skogs- och lantarbelsgivareföreningen
pekar på att i ett generellt formulär kan frågorna uppfattas olika beroende på
företagets branschtillhörighet. Enligt föreningen föreligger vidare risk att
man med ett generellt formulär förlorar möjligheten att få in viktiga uppgifter
som har särskild anknytning
Prop.
1977/78: 74 20
till branschen. Föreningen vitt därför förorda all ett
system med bransch-anpassade formulär prövas.
Nägra
remissinstanser berör utredningens förslag att näringsgrensindelningen skall
göras med utgångspunkt från arbetsställets specifika verksamhet och att därvid
SCB:s definition av arbetsstätlebegreppet skall användas. Med arbetsställe
avses där en lokalt etter funktionellt avgränsad produktionsenhet etter
motsvarande inom företaget. LO anser att ett av problemen med nuvarande
yrkesskadestatistik är att denna klassificering görs med utgångspunkt frän heta
företagets och inte arbetsställets specifika verksamhet. För att
yrkesskadestatistiken skatt bli användbar för arbetarskyddsmyndigheten bör ocksä
definitionen av arbetsställebegreppet så långt möjligt överensstämma med SCB:s.
Sociologiska institutionen vid uniyersitetet i Stockholm anser det vara en klar
förbättring att klassificeringen nu skall ske med utgångspunkt från
arbetsstället. LO, SAF. statskontoret, arbetarskyddsstyrdsen och
miljödatanämnden tar upp det s. k. Ml 08-projektel (försöksverksamhel med
registrering av arbetsställen och vissa riskfaktorer inom dessa) och
understryker vikten av att garantier skapas för att yrkesskadeinformationen kan
utnyttjas på ett sådant sätt att sambearbetningar med övrig information i Ml 08
kommer till stånd. Miljödalanämnden och SAF anser det viktigt att det
arbetsställebegrepp som kommer att användas i yrkesskadestatistiken går att
koppa till de arbets-stätlebegrepp som skatt användas inom ett kommande arbetsstätleregister
om riskfaktorer.
Utredningsförslaget att indelningen av verksamheien vid
arbetsställen i fortsättningen skall ske enligt standard för svensk näringsgrensindetning
(SNI) och att centrala företagsregistret skatt utnyttjas i klassificeringsarbetet
mottas posilivi av de remissinsianser som berört frågan. SCB ansluler sig till
förstaget att standard för svensk näringsgrensindetning skatt användas och
delar vidare utredningens uppfattning att uppgifter om arbetad tid och
näringsgren skatt hämtas från det centrala företagsregistret. LO påpekar att
genom att utgå från arbetsstället enligt standard för svensk näringsgrensindelning
kommer man att kunna avläsa exempelvis skadefrekvensen inom olika
verksamhetsslag på arbetsslällenivä. Organisationen anser det angeläget att den
förestagna näringsgrensindelningen ger en indelning som motsvarar olika
avtalsområden och understryker bl. a. därför vikten av att en noggrann
registrering kommer titt stånd. SIND och länsslyrelsen i Norrbollens län är
positiva titt den förestagna knytningen av yrkesskadestatistiken titt den
officiellt vedertagna standarden för näringsgrensindelning.
Nägra remissinstanser riktar uppmärksamheten på vissa
problem med standard för svensk näringsgrensindelning och centrala
företagsregistret. SPN framhåller att denna standard inte är lika detaljerad
för statlig och kommunal verksamhet som den exempelvis är för industrin.
Nämnden anser alt utredningen inte tagit tillräcklig hänsyn titt den statlig
sektorns pro-
Prop. 1977/78: 74 21
blem och behov av uppgifter frän yrkesskaderegistret.
Landstings- och kommunförbunden påpekar att kommunal verksamhet inte ingår i
centrala företagsregistret på samma detaljerade nivä som industrisektorns. Även
socialstyrelsen och arbetarskyddsstyrdsen anser det otillfredsställande att
centrala företagsregistret inte kan användas pä samma sätt för den offentliga
sektorn och föreslär därför att en förbättring av registret kommer till stånd.
4.4 Statistik och annan information
Utredningens förstag att en fullständig årsstatistik med
analyser och kommentarer publiceras 15-18 månader efter skadeärets ulgång
hälsas med tillfredsstäUelse av en rad remissinstanser. LO betonar att det lidsutrymme
som framtagandet av årsstatistiken kommer att ta i anspråk bör kunna medge
noggranna och omfattande kommentarer titt statistiken. En stor satsning bör
göras beträffande urval av statistiktabetter och deras utformning och innehåll
för att den reguljära årsstatistiken skall bli sä informativ som möjligt.
Publiceringen av statistiken bör utföras pä ett lättillgängligt och
överskådligt sätt. Även TCO understryker värdet av den avsevärda förkortning
av produktionstiden som utredningsförslaget innebär.
SAF finner den av utredningen föreslagna omläggningen av
statistiksystemet i allt väsentligt vara ändamålsenlig. Vidare understryker
föreningen att förslaget innebär klara förbättringar i jämförelse med nu
existerande system. SIND betonar värdet av den föreslagna snabbare
publiceringen och den större vikt som tillmäts behovet av att också i
kvalitativa termer kunna utröna orsakssammanhangen mellan uppkomna skador och
sjukdomar.
Några remissinstanser tar upp frågan om en branschanpassad
årsstatistik. Svenska melallindustriarbeiarejörbundei har förståelse för att
den officiella statistiken bör vara översiktlig men framhåller att varje
användare av statistiken inte skatt behöva beställa särskilda bearbetningar av
materialet för att få den statistik de fortlöpande behöver. Detaljredovisning
bör finnas lillgänglig exempelvis i form av råtabeller. Landslingsjörbundet anser
att statistiken måste vara relativt branschanpassad även om den bara skall
tillgodose konsumenternas mest elementära behov. Blir ärsstatistiken alltför
översikttig ökar i stället behoven av riktad statistik vilket kan göra den
översikttiga årsstatistiken överflödig.
Utredningens förstag, att årsstatistiken skall publiceras
i serien Sverige officiella statistik, godtas i allmänhet av remissinstanserna.
Miljödatanämnden pekar dock på att nämnden har i uppdrag alt planera innehättet
i en mitjöstatistisk årsbok som skatt produceras av SCB. Årsboken skall tas
fram i syfte att presentera en bred allmän information om mitjöförhätlande-na
inkl. statistik om arbetsmiljön. Enligt SAF bör övervägas om inte redo-
Prop.
1977/78: 74 22
visningen av ärsstatistiken borde kunna samordnas med och
infogas i denna mitjöslatistiska årsbok.
Utredningens förslag om en kvartalsstatistik som skall
publiceras inom tre månader efter kvartatets utgång till styrks av bl,a. LO.
TCO. SAF och Svenska kommunförbundet. SÄF finner utredningens förslag titt
kvartalsstatistik vät fylla yrkesskadestatistikens funktion att i första hand
fungera som ett stöd för en aktiv skyddsverksamhet. TCO anför att
organisationen tidigare framhättit en sådan kvartatsstatistik som synnerligen
angelägen och hälsar mol denna bakgrund utredningens förslag med stor
tillfredsställelse. Utredningsförslaget tillstyrks också av ett anlal myndigheler
däribland socialstyrelsen, RFV, statskontoret och miljödatanämiidcn. Miljödalanämnden
finner den förestagna kvartalsstatisliken väl molsvara kravet pä att
sammanställningar kan göras inom rimlig tid och användas som grund för en aktiv
skyddsverksamhet. Siatskontoret finner det värdefullt att uppgifter om
yrkesskador pä detta sätt kan sammanställas snabbare än hittills.
Nägra remissinstanser är tveksamma mot den föreslagna kvartalsstatisliken.
SACOtSR framhäller att denna torde vara alltför ostringenl och osäker för att
vid regelbunden publicering nämnvärt kunna bidraga till en förbättring av
arbetsmiljön. Landsiingsförbundei ifrågasätter värdel av kvar-talsslalistiken med
hänsyn litl att näringsgrensindetningen inom det landslingskommunala
verksamhetsområdet är ganska grov. Förbundel pekar i detta sammanhang ocksä pä
svårigheter att ur de kvarlalsvisa nationalräkenskaperna kunna erhålla
uppgifter om arbetad tid inom landstingssektorn. Enligt 5FO bör frågan om kvartatsstatistik
utredas ytterligare.
Nägra remissinstanser understryker behovei av att kunna
erhålla särskilda uttag ur statisliksystemet utifrån deras behov av
information. Pä grund av den officiella statistikens begränsningar, måste
enligt LO, möjligheten för olika intressenter att göra särskilda uttag ur
registret tillmätas stor betydelse. Sådana särskilda bearbetningar av
statistiken bör kunna göras titt rimliga kostnader dä i annat fall vissa
intressenter exempelvis fackförbunden av kostnadsskäl kan ivingas avslä från
att ulnyttja denna service. SAF utgår ifrån att förslaget skall kunna
tillgodose branschorganisationernas behov av speciatuppgifter så att deras
arbete med egen yrkes-ska-destatistik i framtiden kan bli överflödig. SIND
finner de betydande möjligheterna att göra selektiva statistikuttag - med
anslutning till enskilda arbetsställen och individer - lillialande. Enligt
Svenska kommuiiförhundei bör förslagel skapa förutsättningar för uppbyggnad av
en primärkommunal yrkesskadestatistik som tar hänsyn till den mångsidiga verksamhel
som förekommer pä delta arbetsområde.
Utredningens förstag titt fortsatt utredningsarbete beiräffande
möjlighelerna att i del förebyggande arbelel utnyttja tillgänglig staiistik
och annan redovisning av ohälsa etter sjukdom tillstyrks genomgående av
remissinstanserna. UrZ.O:s synvinkel ärdel angelägel att utreda möjligheten av
att
Prop. 1977/78:
74 23
lagra och statistiskt behandla medicinska data som kommer
fram i hälsokontroller och i sjukvård. Framför attt samlas inom företagshätsovärden
ertarenheter om säväl hälso- som arbelsmitjöförhåttanden som bör systematiskt
bearbetas. Äv läkare titt arbelarskyddsmyndigheterna anmälda fall av sjukdom
som kan ha samband med arbete bör bearbetas statistiskt och analyseras. Bland
de register som enligt LO bör vidareutvecklas nämns socialstyrelsens canceiregisier.
Utredningens
kartläggning av befintliga register ger enligt TCO många goda utgångspunkter
för ett forlsalt utredningsarbete. Organisationen framhåller ocksä att de
anställdas kunskaper och erfarenheter i ökad utsträckning bör tas till vara
för att belysa hälsorisker i arbetsmiljön och anser att statistiska urvatsundersökningar
utgör en i mänga sammanhang användbar metod.
Miljödalanämnden
erinrar om en inom ramen för miljövårdens informationssystem pågående
undersökning som bl.a. syftar till att utarbeta systemmodeller för data från förfaltningsreglerad
hälsoövervakning av grupper av arbetstagare som utsätts för vissa hälsorisker.
SCB anför bl. a. att inom byråns undersökningar om människors
levnadsförhållanden sker en relativt bred uppgiftsinsamting om individernas
kunskap och upplevelse av hälsorisker samt av vissa arbetsmiljöfaktorer. 1
sammanställningen av dessa uppgifter är det ofta svärl att relatera hälsouppgifter
titt något entydigt arbetsmiljöbegrepp. Inom SCB har där för påbörjats ett
utvecklingsarbete i syfte att närmare kunna redovisa sådana uppgifter som kan
bidra till att belysa samband mellan arbetsmiljö och ohälsa.
Socialstyrelsen
pekar bl.a. på att styrelsen genom hälso- och sjukvärdens statistikberedning (HÄSST)
bedriver en utredningsverksamhet som nära anknyter till den fortsatta
utredningsverksamhet som yrkesskadesiatisiikutredningen föreslär. Styrelsen
framhåller vidare att det ligger en viss fara i alt splittra inhämtandet och
bearbetningen av information om befolkningens hälsoförhållanden och dess
orsaksmönster på alltför många händer. Enligt styrelsen krävs ett samlat och
totalt grepp över sjuklighetsmön-stret. Styrelsen bör svara för den erforderiiga
samordningen.
Arbetarskyddsfondens styrelse stöder en ökad satsning på
metodutveckling och atlmän forskningsverksamhet inom det epidemiologiska området
och anser all del mäsle ulbitdas flera forskare pä området. Styrelsen har
därför tittsati en programgrupp för granskning av detta fäll.
4.5 Organisatoriska frågor
Utredningens förslag att arbetarskyddsstyrelsen skall vara
huvudman för informationssystemet om yrkesskador tillstyrks genomgående av remissinstanserna.
LO understryker vikten av att arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen ges
ett omfattande faktaunderlag för prioritering av sina insatser avseende den
utvidgade rätlen titt förhandsgranskning av tek-
Prop.
1977/78:74 24
nisk utrustning och kemiska ämnen etc. som förstaget till
ny arbetsmiljölag innebär. SAF finner den av utredningen förestagna ordningen
med arbetarskyddsstyrelsen som huvudman för yrkesskadestatistiken lämplig och
välmotiverad med hänsyn titt statistikens betydelse för de planerande verksam
heterna inom arbetarskyddsomrädet. SACOtSR hälsar med tillfredsställelse
utredningens förslag att samla tillgänglig information om yrkesskador hos en
ansvarig myndighet.
RFV. som äransvarig förden nuvarande yrkesskadestatisliken,
ansluler sig till utredningens uppläggning av en reformerad
yrkesskadeinformation. Verkei pekar på arbetarskyddsstyrelsens stora behov av
en snabb och detaljrik information om yrkesskador och yrkessjukdomar.
Arbetarskyddsstyrdsen understryker kraftigt det av
utredningen påvisade behovet av en ny yrkesskadestatistik som kan utgöra ett
praktiskt undertag för det förebyggande arbetarskyddet. Styrelsen är ocksä
beredd att pålaga sig huvudinannaskapet för yrkesskadestatistiken.
Flera remissinsianser
underslryker behovet av kontinuerliga kontakter mellan informationssystemets
huvudman och arbetsmarknadens parter saml de myndigheter som är berörda av
statistiken. Utredningens förstag om ett formaliserat samråd med representanter
frän LO, TCO, SAF, riksförsäkringsverket, arbetarskyddsstyrelsen. SCB och
socialstyrelsen titl-slyrks av dessa organisationer och myndigheter etter
lämnas utan erinran. Vidare anmäler UHÄ, sjöfartsverket,
försäkringskasseförbundet och Svenska konimunjörbundet intresse alt detta i
detta samråd. LRF föreslår all en samrådskanat öppnas mellan de
statistikansvariga och företagarna på samma sätl som förestagits för de
anställda och deras arbetsgivare.
t fräga om utredningens förslag, all SCB får i uppdrag att
svara för slatis-likproduktionen, är remissopinionen delad. Nägra
remissinstanser, däribland TCO. Svenska kommunförbundet, RFV och SCB
tillstyrker förstaget. Några remissinstanser är tveksamma till
utredningsförslaget i denna del. Statskontoret framhåller bl.a. att
informationssystemet mäste kontinuerligt vidareutvecklas framför attt med
utgångspunkt i de nya krav som arbetarskyddsverket ställer pä syslemel. Det bör
därför i stället ankomma på arbetarskyddsstyrelsen att svara för utveckling och
produktion av systemet, t det fortsatta utvecklingsarbetet får närmare prövas
hur ADB-drif-len av arbetarskyddsslyretsens informationshantering skatt
organiseras och i vilken omfattning SCB:s datamaskinantäggning därvid skatt
anlitas.
SAF ifrågasätter lämpligheten av en så längtgäende
arbetsuppdelning för yrkesskadestatistikens framställning som skisserats i
utredningsförslaget Bäde från uppgiftslämnarnas sida och från statistikens
avnämare kan om utredningsförslaget genomförs tätt uppstå oklarhet om vilken av
berörda myndigheter som svarar för skilda delar av informationssystemet och
dess framställning. Enligt föreningen torde valet av ADB-kapacilet i allt
väsentligt kunna ses som en ren kostnadsfråga. LandsUngsförbundet anser att
statistikproducenten måste ha mycket goda fackkunskaper inom det områ-
Prop.
1977/78: 74 25
de statistiken avser. Förbundet har i andra
statistiksammanhang sell fördelar i alt produktionen ligger nära
beslutsfattare och tunga konsumenter av statistiken. Förbundet anser därför att
resurserna inte bör delas upp på tvä verk utan förordar att
arbetarskyddsstyrelsen får ansvaret för produktionen. Datakapacitet och viss
experthjälp synes verket kunna fä genom avtal med SCB.
Utredningens
organisatoriska förstag i övrigt har endast i mycket liten utsträckning berörts
av remissinstanserna. Behovet av erforderiiga resurser understryks av såväl SCB
som arbetarskyddsstyrdsen. Enligt styrelsen är de av utredningen förestagna
resurserna för yrkesinspektionens befattning med yrkesskadeanmätningarna för
lågt beräknade. SCB utgär från att medel för byråns arbete med den nya
statistiken kommeratt ställas till förfogande pä sedvanligt sätt inom ramen för
SCB:s anslag.
Utredningens förstag att kodning m.m. av yrkesskadeanmälningarna
skall ske vid yrkesinspektionen har berörts av arbetarskyddsstyrelsen och
statskontoret. Arbetarskyddsstyrelsen år beredd att pröva den förestagna
ordningen. Det är emellertid behäftat med stora prakliska ölägenheter från
personalsynpunkt. Föratt man skall kunna undvika svårigheter vid semester, tiänsttedighet
och vakanser fordras att mer än en person inom varje yrkesinspektionsdistrikt
behärskar kodningsarbetet. Statskontoret förordar decentralisering men släller
sig tveksam till att särskild personal har till uppgift att endast utföra
kodningsarbetet. Statskontoret menar att man närmare bör belysa möjligheterna
att tåla yrkesinspektörerna ansvara för kodningsarbelel.
5 Föredraganden
5.1 Inledande synpunkter
Dagens arbetsmiljö präglas av en snabb teknisk och social
omvandling. Utvecklingen av svenskt arbetsliv har drivits pä genom nya
arbetsmetoder och organisationsformer. En stark mekanisering och en automatisering
av arbetet har ofta skett. Kemiska produkter och processer används numera i en
tidigare okänd ulslräckning. Den snabba tekniska utvecklingen har å ena sidan
inneburit att en rad tunga och förslitande arbeten med stora risker för
olycksfall har försvunnit. Å andra sidan har nya typer av risker uppställ. Den lekniska
utrustning som används har t.ex. gett upphov till buller och värmeprobtem.
Många skador i arbetet orsakas av olämpliga arbetsställningar. De kemiska
hälsoriskerna i arbetslivet är betydande. Under senare tid har det kommit
alarmerande rapporter om långtidsverkningar av vissa kemiska ämnen. Många
upplever sitt arbeie som psykiskt pressande. Trots all betydande insatser för
att förbättra säväl den fysiska som den psykiska arbetsmiljön har gjorts är
antalet skador i arbetslivet fortfarande stort.
Prop.
1977/78: 74 26
Riksdagen har nyligen antagit regeringens förslag till arbetsmiljölag.
Den nya lagen skatt träda i kraft den I juli 1978. 1 lagen riktas uppmärksamheten
mol säväl olika fysiska faktorer i arbetsmiljön som omständigheter
sammanhängande med arbetets uppläggning och innehåll. Grundläggande skall vara
att man beaklar alla de sidor av arbetsmiljön som kan vara ogynnsamma för den
fysiska och psykiska hälsan. Den nya lagstiftningen är vät ägnad alt driva fram
effektiva insatser mot dåliga arbetsmiljöer och den kommer alt betyda en
kraftig stimulans för bättre arbetsmiljö. Det är här fråga om en utveckling
gradvis där lagstiftningen ger impulser och stöd för myndighelerna och
arbetsmarknadens parter och för alla dem som på arbetsplatserna aktivt
engagerar sig i miljöfrågorna.
Såväl myndigheter som arbetsmarknadens parter och andra är
i stort behov av ett tillfredsställande beslutsunderlag när del gäller att
prioritera insatserna för en förbättrad arbetsmiljö, t detta arbete är
kunskaper kring redan inträffade skador och deras orsaker en viktig del.
Nuvarande yrkesskadestalislik är uppbyggd för alt
tillgodose två behov. Den har tiänat som grund för den differentierade premiesällning
som före är 1972 tillämpades inom yrkesskadeförsäkringen. Vid sidan härav har
den varil och är fortfarande ett beiydelsefulll hjälpmedel på arbetarskyddsområdet.
Sedan yrkesskadestatistikens direkta anknytning till premiesättningen inom
yrkesskadeförsäkringen i huvudsak upphört har frågan om utformningen av denna staiistik
kommii i ett nytt läge. Behovei av statistisk redovisning av olycksfall i
arbetet och andra yrkesskador anknyter numera i första hand titt
arbetarskyddsverksamhetens krav. För försäkringens del har samtidigt betydelsen
av statistiken minskat.
Yrkesskadestatistikutredningen har i sitt betänkande (SOU
1976:17) Skador i arbetet, statistik och annan information sökt analysera de
önskemal och behov i fräga om en modern yrkesskadestalislik som finns hos arbetarskydds-
och andra myndigheler, arbetsmarknadens parter och andra intressenter. Utifrån
detta har utredningen lagt fram förslag till ett informationssystem om
yrkesskador med arbetarskyddsstyrelsen som huvudman.
Utredningens
belänkande har nu remissbehandlats. Remissinstansema tillstyrker i huvudsak
utredningens förslag. Landsorganisationen i Sverige (LO) har därvid bl. a.
framhållit att det är i hög grad angeläget att snarast erhålla en yrkesskadestalislik
som kan ge en tillförlitlig bild av arbetsmiljöns effekter pä arbetstagarna
och kan användas som en tidig varningssignal om hälsorisker i arbetsmiljön.
Liknande synpunkter anförs av Tjänstemännens centralorganistion (TCO) som
också framhåller att det nya skadebegreppet inom arbelsskadeförsäkringen. som bl.a.
omfattar psykiska och psykosomatiska sjukdomar orsakade av arbetsförhällandena.
innebär en viklig och angelägen förbättring av informationen om yrkesskador.
Centralorganisationen SACO/SR hälsar med tillfredsställelse ulredningens
förslag att samla tillgänglig information om yrkesskador hos en ansvarig
myndighet. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) tillmäter förstaget om
Prop. 1977/78:74 27
ulvidgad yrkesskadestalislik stor betydelse. Myndigheterna
och en rad intresseorganisationer sluter också i huvudsak upp kring
utredningsförslaget.
Ävenjag instämmer i att en förbätirad information om
inträffade skador i arbetet är angelägen. Enligt arbetsmiljölagen skall arbetsförhållandena
anpassas efter människans förutsättningar i säväl fysiskt som psykiskt avseende.
Della riktar uppmärksamheten på att en helhetssyn på människans hälsosituation
måste eftersträvas. Redovisningen av skademönstret i arbetslivet och riskerna för
skador bör därför vara så heltäckande som möjligt. Av grundläggande betydelse
är därför att - liksom faltet är inom arbelsskadeförsäkringen - alla skador
och sjukdomar som har uppställ pä grund av olycksfall eller annan skadlig
inverkan i arbetet skall redovisas. Jag vill här underslryka att av denna
definition av skadebegreppet följer att med skadlig inverkan i arbetet avses
inverkan av sädan i arbetsmiljön förekommande faktor som kan påverka såväl den
fysiska som den psykiska hälsan ogynnsamt.
Jag vilt ocksä framhålla att det är viktigt att en
officiell yrkesskadestalislik publiceras snabbare än vad nu är fallet. Detta
är en förutsättning för att statistiken skall kunna används i förebyggande
syfte. Utredningens förstag innebär i denna del att en fullständig årsstatistik
med analyser och kommentarer kan publiceras 15-18 månader efler skadeärets utgång
i stället som f n. tvä och eti halvi är. Utredningen har ocksä föreslagit att
en preliminär snabbstatistik som skall omfatta ett kvartal publiceras ca tre
månader efter kvartalets utgång. Härigenom kan man erhålla tidiga signaler när
nya risker uppträder etter vid plötsliga förändringar i risksituationen inom
olika områden.
En förbältring av den nuvarande yrkesskadestatisliken är
vidare nödvändig av andra skäl. Vid sidan av en översiktlig årsstatistik som
har till syfte all ge översiktlig informaiion om arbetsskadorna har arbetarskydds-och
andra myndigheter, arbetsmarknadens parter, branschorgan* forskare och andra
ett stort behov av statistiska sammanställningar och annan information om
inträffade skador som är anpassad till den egna verksamheten. Nuvarande yrkeskadestatistik
medger detta bara i begränsad omfattning och då i allmänhet genom tidskrävande
manuell bearbetning. Utredningens förstag i denna del innebär att avnämarnas
behov av statistik anpassad titt behoven i de olika fallen kan till godoses
bättre än för närvarande.
Mot bakgmnd av vad som framkommit under utredningsarbetet
och under remissbehandlingen förordar jag att ett informationssystem om skador
i arbetet införs i huvudsaklig öveiensstämmetse med utredningens förslag. Arbetarskyddsstyrdsen
bör bli huvudman för systemet och ha ett samlat ansvar för detta. Det nya
systemet, som med anknytning till den terminologi som används inom
arbetsskadeförsäkringen bör benämnas informationssystem om arbetsskador, bör
genomföras med verkan frän den Ijanu-
Prop.
1977/78: 74 28
ari 1979. Systemet innebär avsevärt förbättrade
möjligheter att genom ana-tys av riskstrukturer i arbetslivet erhålla undertag
för bedömningar och ställningstaganden när det gälter insatserna för en tUtfredsstältande
arbetsmiljö.
5.2 Informationssystemets omfattning
Arbetsskadebegreppet
Yrkesskadestatistikutredningen föreslår att i det nya
informationssystemet skall ingå alla skador som uppkommit till följd av
skadlig inverkan i arbetet. Frän denna regel skatt dock undantas sådana skador
som föranlett enbart omläggning etter läkarvård och inte föranlett
sjukskrivning, s.k. bagateUskador. Förslaget innebär samtidigt att skador som
visserligen inte föranlett sjukskrivning men däremot gett upphov titt lyte
etter men skatt tas med. Det kan exempelvis gälla eksem, bullerskador och liknande.
Utredningen lar ocksä upp frågan om rapportering av tillbud men finner att det
f.n. inte är praktiskt genomförbart att fånga in uppgifter härom.
Utredningens förstag tillstyrks av de remissinstanser som beröri
frågan. LO understryker vikten av att alla skador i arbetsmiljön, oberoende av
om de faller under arbetsskadeförsäkringen eller ej. skall ingå i informationssystemet.
Detta gäller exempelvis butterskador och eksem där den skada-, de ej blir
sjukskriven och kan arbeta med oförändrad inkomst. TCO ser utredningens
förstag som en mycket viktig och angelägen förbättring av informationen om
arbetsskador. Viktigt anses vara att uppgifter om rygg-och ledsjukdomar
uppkomna genom dåliga arbetsställningar samt om psykiska och psykosomatiska
sjukdomar kommer att inga i del nya informationssystemet. Liknande synpunkter
anförs av SACO/SR. Arbetarskydds styrelsen framhåller vikten av all yrkesskador
anmäls även när ingen ersättning utgår.
Flera remissinstanser, däribland LO, TCO och SACO/SR, tar
upp frågan om att låta även bagateUskador och tillbud ingå i det föreslagna
informationssystemet. Organisationerna har förståelse för att utredningen avstått
frän att lägga fram konkreta förslag härom bl.a. med hänsyn till den än så
länge mycket ofullständiga utbyggnaden av företagshätsovärden.
Jag vill framhålla att det nya informationssystemet främst
skall tjäna arbetarskyddets behov. Genom analys av riskerna i arbetslivet
kommer man att få ett förbättrat underlag för bedömningar och ställningstaganden
i miljöarbetet. Systemet måste därför vara så fullständigt som möjligt och i
princip omfatta alla personskador i arbetslivet. En ny tag (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring
(omtryckt 1977:264) har trätt i krafl den 1 juli 1977. Enligt denna lag räknas
som arbetsskada alla skador titt följd av olycksfall eller annan skadlig
inverkan i arbetet. Olycksfall vid färd titt och från arbetet räknas som arbetsolycksfall.
orn färden föranletls av och stod i nära samband med arbetet. För smittosamma
sjukdomar, som inte beror på
Prop.
1977/78:74 29
olycksfall, gäller särskilda regler enligt förordningen
(1977: 284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd. Harförsäkrad
varit utsatt för olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet, skatt skada
som han har ådragit sig anses vara orsakad av den skadliga inverkan, om inte
betydligt starkare skäl tatar mol det. EnUgt nyssnämnda förordning skatt anmälan
göras hos allmän försäkringskassa om skadan har medfört eller kan antagas
medföra rätt till ersättning från allmänna försäkringen eller arbetsskadeförsäkringen.
Anmälan skall även göras om skadan har föranlett etter kan antagas föranleda
sveda och värk, lyte etter annat stadigvarande men.
Jag anser
att skadebegreppel enligt arbetsskadeförsäkringen och den därpå grundade
anmälningsskyldigheten vät motsvarar de anspråk som kan ställas pä ett modernt
informationssystem om arbetsskador. Genom den vida definitionen av
arbetsskadebegreppet kommer ocksä psykisk ohälsa att kunna ingå i systemet.
Detta innebär ocksä att skador, som medför besvär av något slag utan att för
den skutt ge rätt till ersättning enligt arbetsskadeförsäkringen, kommer alt
ingå i systemet. Jag förordar därför att arbetsskadebegreppet enligt
arbetsskadeförsäkringen används i informationssystemet om arbetsskador.
BagateUskador,
dvs. sädana skador som enbart föranlett omläggning etter läkarvård, skatt
enligt utredningsförslaget inte rapporteras som arbetsskada. Enligt nu
gällande bestämmelser för anmälan om arbetsskada föreligger
anmälningsskyldighet för bagateUskador i den mån behandlingen av skadan medfört
ersäitning från sjukförsäkringen etter arbetsskadeförsäkringen. Detta innebär
alt anmälningsskyldighet föreligger när skadan behandlats av enskild läkare
etter av läkare inom den offentliga sjukvården. Eftersom sådan ersättning inte utgär
när skadan behandlats av företagshälsovården kommer de där behandlade skadorna
enligt utredningsförslaget att falla utanför informationssystemet.
Enligt min mening finns det skäl som tatar för att tåla
informationssystemet för arbetsskador omfatta alla bagateUskador, även om de
behandlas av företagshälsovården. I många fall kan en bagatetlskada vara en
indikation på att en större risk med kanske mer allvarliga följder föreligger.
Det är vidare uppenbart att det är företagshälsovården som har de bästa
förutsättningarna att medverka vid rapporteringen av sädana skador. Emellertid
är del än så länge bara ca en tredjedel av de anställda som har tillgång titt
företagshälsovård.
Varje år inträffar ell mycket stort antal bagateUskador.
Det kan emellertid inte nu överblickas i vilken utsträckning dessa behöver
bearbetas pä samma utförliga sätt som övriga skador i arbetet. Jag är därför
inte f n. beredd att förorda någon utökning av anmälningsskyldigheten för
bagatellskador. Det bör ankomma på arbetarskyddsstyrelsen att närmare ulreda
hithörande frågor och avge de förslag detta ger anledning till.
Jag vill
också ta upp frägan om rapportering av tillbud. Det faktum att ingen människa
kommit till skada innebär inte alt arbetsmiljön är säker
Prop.
1977/78: 74 30
utan kan tvärtom indikera att en allvarlig risk
föreligger. Studier av tillbud kan ge myckel viklig information för
arbetarskyddets del. Det är emellertid svårt att nu införa en
rapporteringsskyldighet för tillbud. Ell problem är alt generellt definiera
detta begrepp. Det kan ocksä antas att rapporteringen blir ofullständig
eftersom rätt titt ersättning inte föreligger En allmän anmälningsskyldighet
skulle ocksä stöta pä svårigheter titt följd av att företagshälsovården, som
torde ha de bäsla förutsättningarna alt svara för rapporteringen, än så länge
är ofullständigt utbyggd. Informationen om tillbud skulle därför avse endast
en begränsad del av arbetslivet. Jag delar därför yrkesskadestatislikutredningens
uppfattning att det f.n. inle är praktiskt genomförbart att fänga in uppgifter
om tillbud. Jag förordar därför att denna fräga tas upp på nytt när förelagshälsovärden
byggts ut ytterligare. Jag vill emellertid underslryka betydelsen av att alla
de företag som har tillgång litl företagshälsovård bygger upp sädana interna
system att man har möjlighel att fånga upp tillbud.
Personkrels
Utredningen föreslår att personkretsen i det nya
informationssystemet i princip skall omfatta alla som är arbetstagare. Med
arbetstagare jämställs familjemedlemmar i den mån de omfattas av lagen om arbelsskadeförsäkring.
Systemet förestås vidare oiTifatta ensamföretagare och studerande under
yrkesutbildning. Utredningen har ocksä tagit upp frägan om vårdtagare skall
ingå i systemet men funnit att dessa inte bör göra det. Utredningen anser att
värnpliktiga m.fl. bör ingå i personkretsen för informationssystemet men att
hithörande frågor bör utredas ytter ligare.
Utredningens förslag om den personkrels som skall omfattas
av informationssyslemet om arbetsskador.har mottagits posilivi av de remissinstanser
som uttalat sig i frågan. LO understryker vikten av att personkretsen blir
densamma som för arbetsmiljötagen och all den sålunda även skatt omfatta
ensamföretagare. Liknande synpunkter anförs av TCO som ocksä tillstyrker att
värnpliktig personat inom försvaret skall ingå i systemet. SACO/SR finner det
glädjande alt uiredningen förestagit en utvidgning av personkretsen titt att
även omfatta fria yrkesutövare. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) understryker
att det är viktigt att alla företagare och inte endast ensamföretagare ingär.
Jag har tidigare betonat vikten av alt det nya informationssyslemet
blir sä fullständigt som möjligt. Utredningen hade enligt sina ursprungtiga direktiv
all utgä ifrån att personkretsen i statistiken titts vidare bör vara i huvudsak
oförändrad. I tilläggsdirektiv vidgades utredningens uppgift titt att bedöma möjlighetema
att ge redovisningen sädan inriktning att den förmedtar information
beträffande i princip samma personkrets som väntas bli omfattad av en ny tag
om arbetsmiljön. Ulredningens förslag, som mottagits positivt av remissinsianserna.
tigger också i huvudsaktig linje härmed.
Prop. 1977/78: 74 31
Den arbetsmiljölag som nyligen antagils av riksdagen är
allmängiltig och omfattar så gott som allt arbete. Lagens lillämpningsomräde
läcks av tilt-lämpningsomrädena för tagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring
(omtryckt 1977:264) och tagen (1977:265) om statligt personskadeskydd. Arbetsmiljötagen
skatt emellertid inte gälla för skeppsfiänst och arbeie i arbetsgivarens
hushall. Undantagen föranleds av all pä dessa områden finns särskild reglering
av arbetsskyddet i tagen (1965:719) om säkerheten pä fartyg (ändrad senast
1975: 722) resp. lagen (1976: 943) om arbetstid m.m. i husligt arbete (ändrad
senast 1975:732). De grupper, som jag här har nämnt omfattas dock av lagen om
arbetsskadeförsäkring.
Jag förordar att informationssystemet om arbetsskador
skall omfalta samma personkrets som lagarna om arbetsskadeförsäkring och
statligt personskadeskydd. Systemet kommer därigenom att omfatta alla som har
förvärvsarbete etter därmed jämförligt arbete. Den föreslagna ordningen är
också ändamålsenlig med hänsyn titt det stora samordningsbehov som finns mellan
ä ena sidan arbetsskadeförsäkringen och det därtill kopplade statliga
personskadeskyddet samt å andra sidan informationssystemet.
Della innebär följande i fråga om personkretsen i del
föreslagna syslemel. Alla skador som förvärvsarbetande ådragit sig i arbetet
kommer att redovisas. Här avses förutom arbetstagare även arbetsgivare, dennes
maka och familjemedlemmar samt ensamföretagare och uppdragstagare. Personkretsen
kommer dessutom alt omfatta alla som genomgår utbildning som är förenad med
särskild risk för arbetsskada, t enlighet med tagen om statligt pesonskadeskydd
ingår vidare de som fullgör tiänslepliktig verksamhet inom totalförsvaret, bl.a.
värnpliktiga, vapenfria och civilförsvarspliktiga samt frivilliga inom
totalförsvaret. Även de som utför räddningstjänst vid bl.a. brand, otycka i
atomanläggning eller vid flygolycka ingär. Personkretsen omfattar också dem som
har berövats friheten genom domstols eller myndighets beslut, dvs. bl.a.
intagna i kriminatvårdsanstalter och allmänna eller statsunderstödda enskilda
vårdanstalter för alkohol-missbrukare samt elever vid ungdomsvårdsskolor,
häktade, anhållna, gripna och andra som mer kortvarigt hälls i kriminalvärdsanstalt,
häkte eller polisarrest.
Bestämmelser i dessa hänseenden finns förulom i ovannämnda
tagarom arbelsskadeförsäkring och slatligl personskadeskydd i därtill hörande
verkställighetsförordning (1977: 284).
5.3 Uppgifter i informationssystemet
Anmälan av arheisskada
1 betänkandet föresläs att skyldigheten att anmäla inträffad
arbetsskada liksom nu skall åvila arbetsgivaren. För att utredningen skall bli
sä noggrann som möjligt föreslås nu att skyddsombudet tillsammans med arbetsgivaren
och om möjligt den skadade själv dellar i utredningsarbetet. An-
Prop.
1977/78: 74 32
mälan skall sä snart som möjligt och senast inom 14 dagar
insändas till den försäkringskassa där den skadade är inskriven.
LO och TCO tillstyrker alt skyddsombud och om möjligt den
skadade själv deltar i utredningen av skadefaltet. Organisationerna pekar också
på behovet av information och utbildning i dessa frågor. LO betonar att det kan
vara svårt för en ansvarig arbetsledare att objektivt medverka i utredningsarbetet.
Förutom skyddsombud bör därför i första hand exempelvis personat inom
företagshälsovården anlitas. Remissinstanserna är ocksä i allmänhet positiva
titt att anmälan om inträffad yrkesskada skatt göras inom 14 dagar.
Statsföretagens förhandlingsorganisation (SFO) och SAF anser dock att lidsgiänsen
är för snäv. SAF menar att om en tidsgräns över huvud taget bör fixeras bör den
bestämmas lill fyra veckor.
Nu
gällande regler för fullgörande av uppgiftsskyldigheten inom arbetsskadeförsäkringen
innebär att anmälningsskyldigheten för inträffad arbetsskada åvilar
arbetsgivare eller arbelsföreständare. Samråd skatt ske med skyddsombudet som
har att signera anmälan. Skydds ombudet skall erhålla en kopia av anmälan. Den
skall inom 14 dagar insändas titt den försäkringskassa där den skadade är
inskriven. Liknande bestämmelser gäller för anmälan av skada som omfattas av
det statliga personskadeskyddel. De nu nämnda reglerna gäller sedan den I juli
1977. De gäller därmed även för den nuvarande yrkesskadestatisliken. Reglerna,
som är i linje med utredningens förslag, är enligt min mening lämpliga också
för informationssystemets det.
Jag delar de synpunkter som t.ex. LO och TCO anfört om
behovet av information och utbildning för den personat som berörs av
utredningen kring inträffade arbetsskador. Del är angeläget att
riksförsäkringsverket och arbetarskyddsstyrdsen som ett led i sin allmänna
informationsverksamhet i nära kontakt med arbetsmarknadens parter tar fram det
informationsmaterial som behövs. Skyddsombudets medverkan i utredningen kring ell
inträffat skadefall är av stor betydelse och ökar möjligheterna titt en allsidig
belysning av skadefatlet. Det är vidare viktigt att skyddsombudet pä della
sätt fär information om inträffade skador. Om skyddsombudet inte skulle vara
tillgängligt bör annan representant för de anställda medverka i utredningen.
Formulär för arbelsskadeanmälan
Yrkesskadestatistikutredningen loreslår att liksom nu
samma blankett för skadeanmälan används såväl för arbelsskadeförsäkringens del
som för det förestagna informationssystemet. Erforderliga uppgifter om skadans
uppkomst, händelseförlopp och följder bör inhämtas med hjälp av dels s.k. fri
beskrivning, dels med frågor med bundna svarsalternativ. Utredningen förestår
att formulär för skadeanmälan fastställs av RFV och arbetarskyddsstyrdsen samt
beiräffande skeppstiänst efter samråd med sjöfartsverket. Blanketterna skall tUlhandahållas
av arbetarskyddsstyretsen. RFV.
Prop.
1977/78:74 33
försäkringskassorna och i förekommande falt
sjöfartsverket.
En rad
remissinstanser har haft synpunkter på anmälningsblankettens innehåll och
utformning. Synpunkterna hänför sig huvudsakligen litl olika myndigheters och
organisationers egna intresseområden. Regeringen uppdrog genom beslut den 14
oktober 1976 åt arbetarskyddsstyretsen att i samråd med RFV och statistiska
centralbyrån (SCB) utföra viss utrednings-och försöksverksamhet som
förberedelse för ett nytt informationssystem om yrkesskador. Uppdraget omfattade
utformning och praktisk utprovning av ny blankett för skadeanmätan samt
utveckling av nya standarder för indelning av yrkesskadorna efter
arbetarskyddets behov. Styrelsen hade därvid att ta det av de synpunkter som
framkommit under remissbehandlingen av utredningens betänkande. Arbetet skutte
bedrivas sä att en ny blankett för yrkesskadeanmätan kunde tas i bruk den t
juli 1977.
En ny blankett har därefter framställts och varit i bruk
sedan nämnda datum. Den är gemensam för såväl arbetsskadeförsäkringen som den
nuvarande yrkesskadestatistiken och utformad med tanke på att den skall användas
även i det förestagna informationssystemet. I likhet med flera remissinstanser
anserjag det angeläget att arbetarskyddsstyretsen och RFV forttöpande följer
frågan om anmälningsblankettens innehall och vid behov vidtar erforderiiga
ändringar och kompletteringar.
Statens invandrarverk (SIV) har i skrivelse till
arbetsmarknadsdepartementet förestagit att regeringen ålägger arbetarskyddsstyretsen
att utforma anmälningsblanketten så att uppgifter om invandrares spräktilthörighet
och vistetsetid i Sverige framgär. Med anledning härav vill jag för min del fömtsätta
att frägan prövas när omtryckning av blanketten blir aktuell.
Övrig information till systemet
Näringsgrensindetningen i nuvarande yrkesskadestatistik är
enligt utredningen alltför grov. Verksamhetens art bestäms på företagsnivå och
återspeglar därmed inte alttid den verksamhet som bedrivs inom den avdelning
eller motsvarande inom företaget där skadan inträffat. Enligt utredningen bör
därför indelning ske med utgångspunkt frän arbeisstället. Härmed avses en
tokalt eller funktionellt avgränsad produktionsenhet eller motsvarande. Vidare
föreslår utredningen att klassificering sker enligt standard för svensk näringsgrensindetning
(SNI) varigenom indelningen kan göras mera detaljerad. Uppgifter om
arbetsställets näringsgrenstillhörighet föreslås tillsammans med uppgift om
arbetad tid inhämtas från SCB:s centrala företagsregister. Utredningen framhåller
emellertid att detta inte omfattar stattiga myndigheter och att kommunal
verksamhet endast redovisas mycket grovt. Utredningen föreslår därför att
nuvarande näringsgrens klassificering för dessa verksamhetsområden skatt
bestå.
Remissinstanserna ställer sig i allmänhet positiva till
utredningens förslag om övergäng till standard för svensk
näringsgrensindelning eller lämnar det utan erinran. Miljödatanämnden och SAF
understryker vikten av
Prop.
1977/78: 74 34
att arbetsslällebegreppel i arbetsskadestatisliken går att
koppla till del ar-belsslältebegrepp som skall användas i ett planerat datorbaserat
register om arbelsställen och vissa riskfaktorer där. Socialstyrelsen, arbeiarskyddssiyrelsen.
Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet uppmärksammar i likhet med
utredningen de brister som f n. finns i centrala företagsregistret och
förordar att erforderliga ändringar görs så att stattiga och kommunala myndigheler
kan ingå i informationssystemet med en näringsgrensindelning på samma
detaljnivå som inom den privata sektorn.
Utredningen
hade bl.a. i uppdrag att undersöka hur produktionstiden för statistiken skulle
kunna förkortas och i vilken utsträckning befintliga register och annan
statistikproduktion kan bidra med uppgifter som behövs för arbetsskadestatisliken.
Jag vilt framhålla att centrala företagsregislret kan användas i bada dessa
syften. Registret, som är indelat enligt standard för svensk
näringsgrensindelning, innehåller väsentliga uppgifter för arbetsskadestatistiken
om verksamhetens art och arbetad tid vilka fördelals på arbelsställenivå. Genom
att dessa uppgifter tas direkt från centrala företagsregistret förkortas
produktionstiden för statistiken avsevärt. Härtill: kommer att kodningen av
dessa uppgifter i mycket slor utsträckning kan göras maskinellt. Jag vill också
framhålla att standard för svensk näringsgrensindelning som regel används för
näringsgrensklassificering i annan statistikproduktion som berör
arbetsmarknaden. Härigenom ökas möjligheterna till utnyttjande av samt
samköming och jämförelser med andra register. Jag förordar därför alt
utredningsförslaget genomförs.
Som utredningen och vissa remissinstanser påpekat ingår
stattig verksamhet inte alls i det centrala registret. Den kommunala
verksamheten är endasl mycket grovt indelad. Jag vill därför stryka under
behovet av en enhetlig klassificering för hela arbetsmarknaden. Det bör
ankomma på SCB, som är ansvarig för centrala företagsregislret, att undersöka
möjligheten att förbättia centrala företagsregislret avseende statlig och
kommunal verksamhet.
5.4 Statistik och annan information
Inledande synpunkler
Uppgifter om förhållanden kring redan inträffade skador i
arbetslivet utgör en viklig del av det material som arbetarskyddet har i sin
tjänst. Dessa uppgifier bör därför registreras och behandlas på ett sädant sätt
att de i sä stor omfattning som möjligt kan användas i det förebyggande
arbetet.
Det malerial som insamlas via arbetsskadestatistiken om
inträffade arbetsskador ulgör et viktigt källmaterial dets vad gäller att
upptäcka nya risker dels som underlag för fördjupade orsaksanalyser. Den
information, som kan utvinnas genom statistiska sammanställningar och genom uppgifter
om enskilda skador i arbetslivet, är också av stor belydelse när del gäller
prioritering mellan olika arbetarskyddsätgärder. Särskilt viktig är den-
Prop. 1977/78: 74 35
na informaiion för planeringen och genomförandel av arbelarskyddssly-relsens
forsknings- och utvecklingsverksamhet samt föreskrifts- och tillsynsarbete.
Yrkesinspektionen behöver också få uppgifter om skadesitua-lionen i enskilda
förelag som underlag för prioritering av tillsynsarbetet. För arbetsmarknadens
parter är del av stor vikt att få inträffade skador redovisade efter den
skadades fackförbundstillhörighet. De kan då använda del staiistiska materialet
i sin arbetarskyddsverksamhel. t.ex. i samband med undervisning och
information. Mänga företag har behov av att fä arbetsskadorna redovisade efler
bransch, dvs. statistik som underlag för jämförelser med andra förelag med
likartad produktion. Inte minsl viktig är produklstatistik, dvs. uppgifter om
inträffade olycksfall och andra skador med de produkter förelaget tillverkar.
Vidare kan framhållas att arbetarskyddsmyndigheterna och
andra inlressenler, främst arbetsmarknadens parter, genom de insamlade uppgifterna
fär en möjlighel att kontrollera resultatet av utt~ärdade föreskrifter och
andra arbetarskyddsåtgärder. Härigenom erhålls också underlag för utvärdering
av skyddsarbetet på ett sädant sätl att detta kan inriktas på de områden och älgärder
som ger den bästa förebyggande effekten.
Jag vill här ocksä stryka under statistikens betydelse för
den forskning och tekniska ulveckling som bedrivs bl.a. vid universitet och
högskolor.
Periodisk slalislik
Nuvarande yrkesskadestatistik redovisas ärtigen i serien
Sveriges officiella staiistik. Den blir tillgänglig först ca 30 månader efter skadeärets
utgång. Med hänsyn till starka krav från statistikens avnämare om en snabbare
redovisning av inträffade skador i arbetslivet föreslär utredningen sådana
förändringar av produktionsrulinerna att en fullsländig statistisk redovisning
med analyser och kommentarer kan publiceras 15- 18 månader efler skadeärets utgäng.
Enligt utredningsförslaget skall publicering även i fortsättningen ske i serien
Sveriges officiella statistik.
Trots en sådan förkortning av produktionstiden anser uiredningen
att det behövs en preliminär snabbstatislik kvartalsvis över inkomna skadeanmälningar.
En sädan redovisning beräknas kunna vara färdig ca tre månader efter resp.
kvartals utgäng. Den föresläs publiceras i serien Siatistiska meddelanden.
Utredningens förslag om en förkortning av produktionstiden
för ärsstatistiken hälsas med liltfredsslältetse av sä gott som alla remissinsianser.
LO anför bl.a. att statistiken bör ha en sädan inriktning att de viktigaste intressenternas
behov tillgodoses. Liknande synpunkter anförs av SCB. SFO anser att
årsstatistikens eftersläpning i tiden innebär en begränsning av användbarheten.
Utredningens förslag om en kvarlalsstatistik har
tillstyrkts etter lämnats ulan erinran av flertalet remissinstanser. LO och TCO
finner kvartalsstatisliken värdefull. SAF finner denna statistik väl fylla sin
uppgift all i första
Prop.
1977/78:74 36
hand vara ett stöd för en aktiv skyddsverksamhet. SACO/SR,
Landstingsförbundet och SFO är dock tveksamma till värdet av den föreslagna
kvartalsstatistiken. SACO/SR menar att denna statistik torde bli alltför
osäker för att vid publicering nämnvärt kunna bidra till en förbättring av
arbetsmiljön. SFO föreslår att frågan om kvartalsstatistik ulreds ytterligare.
Ett villkor för att ett informationssystem om arbetsskador
skall vara ett effektivt instrument i arbetet att förbättra arbetsmiljön är
enligt min mening att uppgif terna är aktuella. Utredningeris förstag innebär
en förkortning av produktionstiden med nära hälften. Förslaget medför avsevärt
förbättrade möjligheter att utvärdera skyddsarbetet pä ett sådant sätt att det
i högre grad kan inriktas på områden och åtgärder som ger den bästa förebyggande
effekten. Den f.n. relativt länga produktionstiden beror bl. a. på att det lar
läng lid att fä fram uppgifter om arbetad lid. Dessa behövs bl.a. för
bestämning av arbetsskadornas relativa frekvens inom olika näringsgrenar och
för bestämning av svårhetsgrad. Utredningens förslag innebär alt uppgifter om
arbetad tid inhämias från SCB:s centrala företagsregister som även skall
användas för att bestämma arbetsställets näringsgrenstiil-hörighet. Denna fråga
har behandlats i avsnitt 4.3.
1 fråga om ärsstatistiken vill jag också anföra följande.
Enligt utredningen bör syftet med denna vara att ge en allmän och översikttig
redovisning av de arbetsskador som inträffat under ett kalenderår. Jag
instämmer i detta och vill med anledning av vad LO och SCB anfört framhålla
att redovisningen av årsstatistiken bör utformas så att den tillgodoser de
gemensamma informationsbehov som statistikens avnämare har. Liksom nu bör arbetsskadorna
redovisas uppdelade pä arbetsolycksfall, yrkessjukdomar och färdolycksfall.
Arbetsskadorna bör också redovisas i absoluta tat och i förhållande lill
exempelvis arbetad tid, sjukskrivningstidens längd, antal sysselsatta m.m. Det
får ankomma på arbetarskyddsstyrelsen som ansvarig för informationssystemet
att närmare ange förutsättningarna för årsstatistikens innehåll. Styrelsen bör
därvid beakta de behov av årsstatistik som andra myndigheter och
arbetsmarknadens parter har.
Publicering av årsstatistiken bör liksom nu ske i serien
Sveriges officiella statistik. Med anledning av vad SCB, miljödatanämnden och SÄF
anfört om publicering av arbetsmiljöstatisvik i den planerade miljöstatistiska
årsboken kan nämnas att denna avses innehålla en bred allmän information om
olika miljöförhållanden inkl. uppgifter om arbetsmiljön. Jag finner det
naturligt att den planerade årsboken även innehåller uppgifter om olika
förhållanden i arbetsmiljön. Det är emellertid angeläget att redovisning av
inträffade arbetsskador även i fortsättningen sker i sammanhållen form.
Den föreslagna kvartalsstalistiken syftar främst till att
vara ett varningsinstrument vid nya risker i arbetsmiljön och vid förändringar
i skadebilden. Det är ett gammalt krav inte minst frän arbetsmarknadens parter
att ett sådant varningssystem kommer titt stånd. En snabbstatistik har dock som
utredningen och vissa remissinstanser uppmärksammat, ett något be-
Prop.
1977/78: 74 37
gränsat värde med nuvarande metodik. Detta är bl.a.
beroende på att upp gifter om antalet skador relaterade titt arbetad tid och
skadornas följder endast finns alt tillgå i begränsad utsträckning. En annan
orsak är att fördelningen av skadorna på näringsgrenar av olika skäl måste bli
mycket grov. Enligl min mening fordras ytterligare utvecklingsarbete för att en
kvartatsstatistik skall kunna fylla sin funktion som ett effektivt varningsinstm-menl.
Utredningens principskiss är emellertid en god grund för alt påbörja denna statistik.
Styrelsen bör med ledning av de erfarenheter som kan vinnas närmare klargöra
förutsättningarna för statistikens fortsatta utveckling.
Till frågan om samråd med SCB när det gälter säväl ärsstatistiken
som kvartalsstatisliken återkommer jag i del följande.
Riktad slalislik
Utredningen förestår att informationssystemet genom den
officiella statistiken skall ge en bild av skadesituationen i stort. För mer
detaljerad etter specialiserad information förestås att särskilda uttag skall
kunna göras. Varje beställare bör själv bekosta önskade uttag.
De remissinstanser som berört förslaget om särskilda uttag
från registret är i allmänhet positiva. LO anser att sädana möjligheter är av
stor betydelse främst beroende pä den officiella statistikens begränsningar.
Statens industriverk (SIND) anser möjligheten till selektiva uttag
tilltalande. Frän LO påpekas dock att uttagen mäste kunna göras till rimliga koslnader
sä att exempelvis fackförbunden inte av kostnadsskäl tvingas avstå från att
utnyttja denna service. SAF utgår ifrån att förslaget innebär sådana möjligheter
att branschorganisationernas arbete med egen yrkesskadestatistik blir
överflödigt i framtiden. Kommunförbundet ser liknande fördelar för uppbyggnad
av primärkommunal yrkesskadestatistik.
Nuvarande yrkesskadestatistik medger inte möjlighet titt
särskilda ullag annat än i begränsad omfattning och då genom en tidskrävande
manuell bearbetning. Myndigheter, organisationer, företag och forskare har emellertid
ett stort behov av statistiska sammanställningar och annan information som är
anpassad titt den egna verksamheten. Uttagen kan exempelvis avse skador inom
olika avtalsområden, något som LO framhållit som önskvärt. Andra speciatuttag
kan avse skador vid en speciell maskintyp, eller kemiska ämnen som misstänks
förorsaka ohälsa. Denna typ av produktstatistik är av stor betydelse för arbetarskyddsstyretsen
som underlag för t.ex. föreskrifter om maskiner och annan teknisk utrustning
och kemiska ämnen. Den är av stort intresse också för de företag som
tillverkar sådana produkter. Forskare kan via riktade uttag fä ett bättre
undertag för att prioritera och planera sin verksamhet.
Enligt min
uppfattning är möjligheter titt riktade uttag ur systemet av stor betydelse i
arbetet med att kartlägga orsaker och orsakssamband vid arbetsskador. Jag
förordar därför i likhet med utredningen och remissin-
Prop. 1977/78:74 38
stanserna att informationssystemet byggs upp på ett sädant
sätt all olika konsumenters behov av specialstatislik sä längt möjligt kan
tillgodoses.
För de uttag som görs pä beställning av myndigheler,
organisationer och andra bör avgifter moisvarande full kostnadsläckning tas ut.
Avgifierna bör bestämmas efler samråd med riksrevisionsverket.
Övrig infonnaiion om arhelsmiljöhetingad ohälsa.
Genom tilläggsdirektiv fick utredningen i uppdrag att
undersöka i vilken utsträckning tillgänglig statistik och annan redovisning av
sjukdom etter ohälsa kan utnyttjas för att förbätli-a undertaget för åtgärder
på arbetsmiljöns område. Utredningen har av tidsskäl begränsat sig titt alt
kartlägga befintliga register inom sjukvården och på andra håll. Ett fortsatt
utredningsarbete föreslås komma lill stånd.
Remissinstanserna stryker genomgående under behovet av ett
fortsall utredningsarbete på detta område. TCO och SACO/SR anser alt ulredningens
genomgång av befintliga register ger värdefulla ulgångspunkier för det
fortsatta utredningsarbetet. LO anför bl.a. att det är angeläget att utreda
möjligheten all utnyttja medicinska dala som kommer fram vid hälsokontroller
och sjukvård, exempelvis inom företagshälsovården. Eftersom samtliga läkare är
skyldiga all lill ai-betarskyddsmyndigheterna anmäla ohälsa och sjukdom som kan
ha samband med arbeie böräven dessa uppgifter bearbelas och analyseras. Bland
de register som behöver vidareutvecklas nämner LO socialstyrelsens
cancerregister. SCB. miljödalanämnden, styrelsen för arbetarskyddsfonden och
socialstyrelsen pekar pä en rad pågående projekt som syftar till all bätlre
kunna belysa samband mellan ohälsa och miljö. Enligt socialstyrelsen är det
angeläget med ett samlat grepp över hela sjuklighetsmönstrel. Styrelsen bör
svara för den erforderliga samordningen.
Ogynnsam påverkan pä människan av olika faktorer i
arbetsmiljön har tilldragit sig stort intresse under senare år. Särskill gäller
detta tängtidsef-fekter i form av exempelvis cancer. Sambanden mellan ohälsa
och arbetsmiljö har vidare uppmärksammats när det gälter hjärt-kärlsjukdomar
och sjukdomar i rörelseapparaten. En rad andra exempel finns. Yrkesskadestatistikutredningen
har utfört en översikttig kartläggning av de register som innehåller uppgifter
om individers hälsotillstånd. Även vissa register med uppgifter om förhållandet
mellan exponering för en viss faktor i arbetsmiljön och dess följder för
människan har inventerats. 1 likhet med utredningen och remissinstanserna
finner jag det angelägel att det epidemiologiska forsknings- och
utvecklingsarbetet för alt kontrollera hälsorisker i arbetsmiljön
intensifieras.
Arbetarskyddsfonden har uppdragit ål en arbetsgrupp att se
över behovet av arbetsmedicinskl orienterad epidemiologi. Uppgifien äratt
granska de nuvarande resursema och att avge förstag till ökade forskningsinsatser
med ulnyttjande av de regisler som finns. Gmppen skall vidare presentera
Prop. 1977/78: 74 39
en mera långsiktig plan för arbetsmedicinsk epidemiologi.
Den kommer därmed all belysa de problem ställningar som innefattas i förenämnda
till-läggsdirekliv. Enligl vad jag har erfarii kommer arbetsgruppens förslag
att föreligga i början av nästa är.
5.5 Organisatoriska frågor, m.m.
Nuvarande yrkesskadestalislik administreras och produceras
av riksförsäkringsverket som ocksä är huvudman för arbetsskadeförsäkringen.
Utredningen har övervägt olika alternativ för statistikens framlida administration.
Övervägandena har främst gällt om riksförsäkringsverkel, SCB eller arbeiarskyddssiyrelsen
bör vara huvudman för statistiken. Utredningen har stannat för arbeiarskyddssiyrelsen.
Statistikproduktionen föreslås bli förlagd till SCB. För att biträda
huvudmannen med synpunkter på informationssystemets innehåll och utveckling
förestås en samrådsgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter och de
myndigheter som är berörda av statistiken.
Förslagel att arbeiarskyddssiyrelsen skall vara huvudman
för del nya informationssystemet tillstyrks etter lämnas utan erinran av
remissinstanserna. Arbetarskyddsstyrelsen har förklarat sig beredd att påtaga
sig huvudmannaskapet.
Mälet för
informationssystemet är att skapa underlag för arbetarskyddets förebyggande
arbete. Det krävs enligt min mening mycket goda fackkunskaper pä arbetarskyddsomrädet
av den som skall svara för informationssystemets utveckling och
administration. Systemet måste, som även statskontoret framhällii, ständigt
vidareutvecklas med utgångspunkt i de krav som framför allt arbetarskyddsstyretsen
i sin egenskap av tillsynsmyndighet för arbetsmitjölagstiftningen ställer. I
likhet med utredningen och remissinstanserna finner jag det därför naturligt
all arbetarskyddsstyretsen väljs som huvudman för informationssystemet.
Statistikens handläggningsordning
Uiredningen förestår att inträffade skadefati skall
utredas av arbetsgivaren lillsammans med skyddsombudet och om möjligt under
medverkan av den skadade. Vidare föresläs all anmälningsskyldigheien för inlräffade
skadefall även fortsättningsvis skall finnas hos arbetsgivaren. Utredningens
förslag i dessa delar tillämpas redan som ett led i regleringen av skadefall
enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Detsamma gäller om förslagel att anmälan
skall ske inom 14 dagar till försäkringskassan som har att vi da-rebefordra en
kopia till yrkesinspektionen. Beslämmelser om detta finns i förordningen om
arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd.
Utredningen framhåller all det krävs goda kunskaper om den
lokala arbetsmiljön av dem som skall koda uppgifterna i skadeanmälningarna om
skadans uppkomst och händelseförlopp Därför föresläs att yrkesinspektio-
Prop. 1977/78:74 40
nen svarar för detta arbete. Kodning av uppgifter om
skadans följder och vissa andra uppgifter föresläs ske hos SCB.
Frågan orii kodningen skall ulföras regionatt hos
yrkesinspektionen etter centratt hos arbetarskyddsstyretsen har endast tagits
upp av två remissinstanser, nämligen statskonioret som tillstyrker
utredningsförslaget och arbetarskyddsstyrdsen som är beredd att pröva regional
kodning. Styrelsen fäster dock uppmärksamheten pä vissa administrativa
svårigheter som följer med regional kodning.
Med hänsyn titt det slora anlalet företag och
förvattningar som skall övervakas av yrkesinspektionen och den kommunala
tillsynen bör möjlighelen all vid kodningsarbelel kunna utnyttja personatens
kännedom om den lokala arbetsmiljön enligt min mening inte överbelonas. Hänsyn mäsle
också tas till de nackdelar som är förenade med ett sådant system bl.a. i form
av risk för oenhetlig kodning. Det är emellertid angeläget att en nära kontakt
finns mellan den regionala arbetarskyddstillsynen och det arbetsställe där en
skada inträffat. Yrkesinspektionen kan exempelvis behöva medverka i utredningen
kring ett skadefati. Den av arbetsgivaren insända arbelsskadeanmälan kan också
behöva kompletteras i något hänseende. Jag är med hänsyn härtill beredd att
förorda att kodningen av uppgifierna i arbelsskadeanmälan sker hos
yrkesinspektionen. Det får ankomma på arbetarskyddsstyrelsen att genom
kodningsinstruktioner motverka risken för oenhetlighet vid kodningen.. Viss
central kontrollkodning måste ocksä utföras.
För yrkesinspektionen innebär den nu förordade ordningen
följande. Från försäkringskassan kommer kontinuerligt arbetsskadeanmälningar.
Dessa skall kodas fortlöpande och därefter översändas titt arbetarskyddsstyretsen.
Kodningen måsle ske konlinuertigl. För alt undvika svårigheter vid semester,
vakanser etc. är det angeläget att mer än en person inom varje yrkesinspeklionsdislrikl
behärskar kodningsarbelel. Jag avser att i min anmälan till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 förorda att medel motsvarande femton tjänsler beräknas för
regional kodning.
Arbetarskyddsstyrdsen
För arbetarskyddsstyrelsens del innebär
informationssystemet att ar-belsskadeanmälningar fortlöpande kommer från
yrkesinspektionen där de har kodats med avseende pä skadans uppkomst och
händelseförlopp. Dessa uppgifter skall därefter dataregistreras, varefter de
inkomna anmälningarna skall arkiveras i ett manuellt register. Uppgifter om
skadans följder, dvs. diagnos, frånvarolidens längd och i förekommande fatt invalidilelsgrad
och dödsfall, inrapporteras av försäkringskassan direkt till arbetarskyddsstyretsen
som har all se litl att erforderlig kodning och dataregistrering sker av dessa
uppgifter. Det återstår sedan att i statistiksystemet införa uppgifter om arbetsstältets
näringsgrenstitlhörighet enligt standard för svensk näringsgrensindelning samt
uppgifter om arbetad lid. Dessa
Prop. 1977/78:74 41
uppgifter erhålls frän SCB:s centrala företagsregister.
Jag har
tidigare understrukit att informationssyslemet bör vara utformat på ett sådant
sätt att man förutom ärs- och kvartalsslalistik även kan göra uttag speciellt
anpassade för olika behov. Jag har framhållil all systemet bör vara så
flexibelt som möjligt. Tanken bakom informationssystemet är att det skall ges
en offensiv utformning som ständigt kan förändras och utökas alltefter
avnämarnas behov. För arbetarskyddsstyrelsen blir det en väsentlig uppgift att
bygga upp systemet pä ett sådani sätt all dessa behov kan tillgodoses. Under
uppbyggnadsperioden har arbetarskyddsstyretsen vidare all ange riktlinjer för
arten och omfattningen av det material som skall publiceras i Sveriges
officiella statistik och - såvitt avser kvartalsstatisliken - i serien
Statistiska meddelanden.
Jag vill i
detta sammanhang erinra om all SCB har lill uppgifl att bl.a. svara för
samordning av den statliga statistikproduktionen samt att verka för samordning
mellan statlig och annan statistikproduktion. Enligt förordningen (1975:1429)
om samråd och anlitande av statistiska centralbyrån i frägor rörande
statistikproduktion m.m. åligger det stattig myndighei alt samräda med SCB bl.a.
i fråga om insamling av uppgifter till samt planering, produktion och
publicering av statistik utom sädan som är av intresse enbart förden myndighet
som utarbetar statistiken. Jag vill med anledning härav framhålla viklen av att
arbetarskyddsstyretsen redan under uppbyggnaden av informationssystemet
samråder med SCB i dessa frägor. Därvid bör verken gemensamt med statskontoret
utreda arbetsfördelningen mellan arbetarskyddsstyrelsen och SCB vad gäller
gränsområdet mellan den officiella ärs- och kvartalsstatistiken och den myndighetsorienterade
statistiken. Såväl under uppbyggnadsperioden som därefier har styrelsen att
följa utvecklingen av arbetsskadorna och analysera och kommentera statistiken
och särskilt uppmärksamma eventuella förändringar av skadebilden. Av stor
betydelse blir för styrelsen att i sin egenskap av huvudman samordna egna och
andra avnämares behov av särskilda ullag ur informationssystemet.
För alt tillgodose de olika avnämarnas behov av
information om yrkesskador har utredningen föreslagit att en samrådsgrupp tillsätts
för att biträda huvudmannen med synpunkter på informationssystemets innehåll
och utveckling. I samrådsgruppen föreslås inga representanter för LO. SAF. TCO.
RFV. SCB och socialstyrelsen. Förslaget har tillstyrkts av de remissinstanser
som har uttalat sig i frågan. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ),
sjöfartsverket, försäkringskassorna saml Landstings- och Kommunförbunden har
under remissbehandlingen också anmält önskemål all bli representerade i
samrådsgruppen. Även LRF önskar ett formaliserat samråd.
En förutsättning för att informationssyslemet skall
motsvara de krav som kommer all siällas på del är. som utredningen och remissinsianserna
framhållit, att ett nära samråd utvecklas mellan arbetarskyddsstyrdsen
Prop.
1977/78: 74 42
och de myndigheter och organisationer som är i behov av
information om inträffade arbetsskador. Det får enligt min mening ankomma pä
styrelsen att närmare finna ut de lämpliga formerna för ett sådant samråd.
Utredningen har som tidigare nämnts föreslagit att
statistikproduktionen skall föriäggas till SCB. Förslaget har tillstyrkts av bl.a.
RFV och SCB. Statskontoret och Landstingsförbundet förordar emellertid att arbetarskyddsstyretsen
som huvudman för informationssystemet även bör svara för själva produktionen av
statistiken. SAF ifrågasätter om det är rationellt att pä sätl som föreslås
låta tre ämbetsverk inkopplas på olika produktionsled i systemet, nämligen RFV,
arbetarskyddsstyrelsen och SCB.
Enligt min mening bör SCB svara för produktionen av den
officiella statistiken, dvs. års- och kvartalsstatistiken i enlighet med de
förutsättningar arbetarskyddsstyretsen anger. Detta förutsätter att SCB får
tillgång till erforderligt malerial för genomförande av dessa bearbetningar.
Ett slällningstagande titt frägan om hur informationen i
övrigt skatt produceras kräver enligt min mening fortsatt utrednings- och
utvecklingsarbete om den lekniska uppläggningen av syslemel m.m. Del krävs
också ytteriigare överväganden om de rutiner som skall tillämpas för kodning
och övrig hantering av arbetsskadeanmätningarna m.m. Hur uttag av information
ur systemet skatt ske behöver också övervägas ytterligare. Det är därför
väsentligt att arbetarskyddsstyrelsen sä snart som möjligt kan börja arbeta
med dessa frågor. Jag avser att i särskild ordning föreslå att arbetarskyddsstyrelsen
fär resurser för delta den Ijanuari 1978. Detta arbete bör ge erforderligt
underlag för bedömning av dessa frägor. Det bör därefter ankomma på
arbetarskyddsstyrelsen att i samverkan med statskontoret avgöra detta.
Säväl utredningen som vissa remissinstanser, däribland
datainspektionen, socialstyrelsen och arbetarskyddsstyrelsen, har tagit upp
vissa integritets- och sekretessfrågor. Sädana frågor övervägs f.n. inom
justitiedepartementet i samband med där pågående arbete på en ny sekretesslagstiftning.
Det kan ännu inte överblickas när arbetet är avslutat, och det kan finnas
anledning för mig att återkomma till hithörande frågor innan informationssystemet
om arbetsskador träder i funktion.
Jag förordar att informationssystemet om arbetsskador
skall omfatta skador som inträffar fr.o.m. den t januari 1979. Den första
årsstatistiken kan beräknas bli publicerad under andra kvartalet 1981.
Nuvarande statistik, som handhas av RFV, kommer att
omfatta skador som inträffar t.o.m. utgången av år 1978. Med nuvarande
bearbetningsrutiner kan man räkna med all statistiken för nyssnämnda år blir
färdig vid halvårsskiftet 1981, dvs. samtidigt med eller någon tid efter det
att 1979 års skador publicerats. Det är enligt min mening angeläget att 1978 års
skador kan redovisas före 1979 års statistik. Det är vidare av betydelse att
statistiken för de skadefati för vilka den nya lagstiftningen om
arbetsskadeförsäkring gäller och som avser tiden före systemets ikraftträdande
i sä stor ut-
Prop. 1977/78:74 43
sträckning som möjligt blir jämförbar med statistiken i
det nya informationssystemet. Jag avser här tiden den t juli 1977-den 31
december 1978. Det bör ankomma på RFV att tillsammans med arbetarskyddsstyrelsen
i dessa syften genomföra de förändringar och förenklingar i bearbetningen och
redovisningen av statistikundertaget för åren 1976-1978 som är möjliga-Målet
bör vara att RFV:s arbete med bearbetningen av yrkes- och arbetsskadestatistiken
skall vara hett avslutat vid uigången av budgetåret 1979/80 så att verksamheten
dä kan upphöra. Planeringen bör bedrivas så att något behov av ökade resurser
ej uppkommer för RFV:s det förden aktuella perioden. Jag har i denna fräga samrått
med chefen för socialdepartementet.
Jag avser au i min anmälan titt statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 förorda att arbetarskyddsstyretsen tillförs följnde
resurser för att handha statistiken.
För att utveckla och leda arbetet med informationssystemet
behövs medel för tre handläggande tiänsteman och tre biträden. För den centrala
kodningen m.m. behövs medel motsvarande två handläggare och fem biträden. För
dataregistrering bör beräknas 340000 kr. Vidare bör för konsultmedverkan,
datamaskinkostnader och terminalhyra anvisas 810000 kr. Medel motsvarande tre
handläggare och ett biträde samt kostnader för terminathyra under första
halvåret 1978, sammanlagt 321 000 kr. bör ställas titt förfogande redan frän
den I januari 1978.
Jag har vid medelsberäkningen utgått från att
statskontoret biträder arbeiarskyddssiyrelsen vid utvecklingen av
informationssystemet.
6 Hemställan
Jag hemställer att regeringen förestår riksdagen att
godkänna de av mig förordade riktlinjerna för ett informationssystem om arbetsskador,
m.m.
7 Beslut
Regeringen ansluter sig titt föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition förestå riksdagen att antaga det förstag som
föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1977
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
14 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (14)
14 kopplingar i 11 dokument.
- SOU 2023:53 En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring - för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet s. 1163 · s. 1412 i texten
- Bet. 1983/84:SoU29 om anslag m.m. till Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen (prop. 1983/84:100 bil. 12) s. 18 i texten
- Bet. 1981/82:SoU42 om vissa arbetsmiljöfrågor s. 12 i texten
- Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten
- Bet. 1979/80:SoU5 Med anledning av motioner om vissa lagstiftningsfrågor m. m. på arbetsmiljöområdet s. 8 i texten