Sök i Ratio Lex

om avtal mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelningen av beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster.

20 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:84, om avtal mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelningen av beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78: 84

Regeringens proposition

1977/78: 84

om
avtal mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelningen av
beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster;

beslutad
den 6 april 1978.

Regeringen föreslår
riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

På regeringens vägnar THORBJÖRN
FÄLLDIN

INGEMAR
MUNDEBO

s. 1 Kontrollera mot PDF

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett nytt avtal mellan Sverige
och Norge angående grunderna för fördelningen av beskattningen av LKAB:s
inkomster. Avtalet ersätter ett från norsk sida uppsagt avtal från år 1962 i
samma ämne, som tillämpades sista gången på 1975 års inkomster.

Avtalet
träder i kraft så snart ratifikationshandlingar har utväxlats och avses bli
tillämpligt på inkomst som uppbärs år 1976 eller senare år.

1
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 84

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 84 2

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-04-06

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullsten, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson. Dahlgren, Åsling, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo, Wirtén

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Proposition
om avtal mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelningen av
beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster

1
Inledning

Efter
uppsägning från norsk sida i juni 1975 upphörde avtalet meUan Sverige och Norge
den 31 oktober 1962 angående grunderna för fördelning i beskattningshänseende
av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster att gäUa vid utgången av år
1975 (SFS 1975: 989).

Förhandlingar
om ett nytt avtal mellan de båda staterna i samma ämne hade emellertid inletts
redan dessförinnan. Förhandlingarna avslutades i Oslo den 25 och den 26
januari 1977. Vid sistnämnda tillfälle pa-raferades ett förslag tUl avtal
mellan de båda staterna angående grunderna för fördelningen av beskattningen
av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster och ett protokoll som är
fogat till avtalet. Samtidigt paraferades ett förslag till överenskommelse
angående inkomstberäkningen, vilket senare skall ingås mellan de båda
staternas behöriga myndigheter. Handlingarna var upprättade på svenska.
Överenskommelse har senare nåtts om texter på norska. Förslagen bör fogas till
regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Efter
remiss har yttranden över förslagen till avtal, protokoll och överenskommelse
avgetts av kammarrätten i Stockholm, riksskatteverket, landstingsförbundet,
Svenska kommunförbundet och Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag. Svenska
kommunförbundet har bifogat yttranden av Gällivare kommun, Kiruna kommun,
Luleå kommun och Stockholms kommun.

Sedan
regeringen den 9 februari 1978 hade beslutat att avtalet och protokollet skulle
undertecknas, har de den 14 mars 1978 undertecknats för Sveriges del av
beskickningschefen i Oslo.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 84 3

2
Tidigare avfaisregleringar

Transport
av malm från de norrländska malmfälten till Narvik för utskeppning påbörjades
redan år 1903. Transporterna reglerades genom ett transportavtal som hade ingåtts
år 1898. Redan under de första verksamhetsåren i Norge uppstod tvist om och i vUken
utsträckning den verksamhet som Luossavaara-KUrunavaara Aktiebolag (LKAB)
bedrev i Norge genom transport av malm genom norskt territorium och utskeppning
från norsk hamn skulle medföra rätt för Norge att beskatta en del av bolagets
vinst. Sådan beskattning skedde dock och under åren 1904 1912 uppskattades den
del som skulle beskattas i Norge skönsmässigt för varje år. Bolaget önskade
emellertid fastare normer för beskattningen, särskilt för att förhindra
alltför kraftiga skönstaxeringar. Är 1913 utfärdades en gemensam deklaration
av den svenska och den norska regeringen som medförde, att 10 % av bolagets
hela beskattningsbara inkomst beskattades i Norge. Så stor del av bolagets
totala vinst ansågs nämligen hänförUg tiU bolagets anläggnmgar i Narvik.
Överenskommelsen innehöll ingenting om underlaget för beskattningen men det
torde ha varit underförstått, att bolagets svenska deklaration skulle godtas
vid beskattningen i Norge.

Genom
ett avtal år 1937 (SFS 1937: 661) bestämdes, att en tiondel av bolagets samlade
inkomst skulle beskattas i Norge och nio tiondelar i Sverige. Fördelningen
avsåg såväl den statliga som den kommunala beskattningen. Inte heller detta
avtal innehöll bestämmelser om underlaget för beskattningen men i praktiken
godtogs vid beskattningen i Norge i princip bolagets svenska deklaration. En
del justeringar uppåt gjordes dock med hänsyn till att vissa avdrag som bolaget
hade gjort inte godtogs vid beskattningen i Norge.

Frågan
om en revision av 1937 års avtal aktuaUserades i skilda sammanhang i slutet av
1950-talet och efter förhandlingar under åren 1961 och 1962 undertecknades ett
nytt avtal den 31 oktober 1962. Avtalet godkändes av riksdagen (prop. 1962:
199, BeU 1962: 65, rskr 1962: 396) och tillämpades första gången beträffande
1962 års taxering (SFS 1963: 61). Efter uppsägnmg från norsk sida upphörde som
jag har nämnt tidigare avtalet att gälla vid utgången av år 1975.

1962
års avtal innebar i huvudsak följande. I motsats tUl vad som gällde tidigare
var den norska inkomstandelen i princip beroende av de malmkvantiteter som
transporterades till norsk resp. svensk hamn. Under åren 19521959
transporterades årligen mellan 72 och 83 % av LKAB:s för utskeppning avsedda
malm tiU Narvik medan återstoden transporterades tiU Luleå. De angivna
procenttalen för transporterna tUl Narvik motsvarade en årlig transporterad
malmkvantitet under angivna år av mellan 8,3 och 10,5 milj. ton. Är 1961
uppgick till Narvik transporterad malmkvantitet till 12,5 milj. ton. Med
utgångspunkt härifrån

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 84 4

föreskrevs
i avtalet, att Norge skulle ha ratt att beskatta 10 % av bolagets samlade
inkomst, om de kvantiteter gruvprodukter som transporterades med järnväg till
hamn i Norge utgjorde lägst 74 % och högst 78 % av den totala kvantiteten av de
under inkomståret tiU hamn med järnväg transporterade gmvprodukterna. Om den
norska transportandelen översteg 78 %, skulle den norska inkomstandelen ökas
enligt vissa i avtalet angivna regler. Om den norska transportandelen däremot
understeg 74 %, minskades den norska inkomstandelen enligt motsvarande regler.
Enligt en särskild spärregel skulle dock den norska inkomstandelen aldrig
kunna understiga 8 %, vilket motsvarade en norsk transportandel av 59,2 %.
Bestämmelserna gällde vid både den statliga och den kommunala beskattningen i
Norge. Den ovan angivna lägsta procentsiff ran 74 för tUlämpning av en norsk
inkomstandel av 10 % kunde höjas tUl 75, om den norska fastighetsskatten ("eiendomsskatten"),
som utgick på bolagets fastigheter, översteg visst i avtalet angivet belopp,
vilket anknöt till då utgående fastighetsskatt i Norge. Den del av bolagets
sam lade inkomst, som enligt nu nämnda regler inte skuUe beskattas i Norge, skulle
beskattas i Sverige.

Som
jag har nämnt tidigare innehöll de äldre avtalsregleringama inte några
särskilda bestämmelser om inkomstberäkningen. Inte heller 1962 års avtal
innehöll sådana regler. Däremot hade i avtalet tagits in bestämmelser som gav
de båda staternas behöriga myndigheter, dvs. de svenska och norska
finansdepartementen, möjlighet att träffa överenskommelse om hur
inkomstberäkningen skulle ske. I den överenskommelse som sedermera träffades
fastställdes, att vid inkomstberäkningen i Norge i princip skulle godtas samma
underlag som vid taxeringen i Sverige. Vissa justeringar skuUe dock få ske.
Sålunda skuUe vid beskattningen i Norge tillägg göras med 10 % av yrkade avdrag
för substansminskning på gruva liksom även för föreningsavgifter. Vid
taxeringen i Sverige erhöll bolaget avdrag med endast 90 % i dessa hänseenden
och fick således ingen kompensation för mistad avdragsrätt vid beskattningen i
Norge. Vidare föreskrevs i överenskommelsen, att inkomstberäkningen i Norge
skulle ske som om avsättning enligt den svenska lagstiftningen om investeringsfonder
inte hade verkställts. Avsättning skulle dock enligt överenskommelsen få ske i
vanlig ordning i fråga om den del av bolagets inkomst som beskattades i
Sverige. I praxis har de sistnämnda reglerna tillämpats även i fråga om
avsättning enligt den senare tUlkomna svenska lagstiftningen om miljöfonder.

Det
bör i detta sammanhang nämnas, att skattefrågor i aUmänhet meUan Sverige och
Norge reglerats i generella dubbelbeskattningsavtal mellan de båda staterna.
Det första avtalet ingicks år 1947. Det ersattes senare av ett nytt avtal år
1956. Nu gällande dubbelbeskattningsavtal ingicks den 1 november 1971 (SFS
1972: 35). I samtUga dessa avtal har intagits föreskrifter (art. 28 i nu gäUande
avtal) som innebär, att avtalet inte medför ändring i specialavtalet angående LKAB:s
beskattning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 84 5

3
Innehållet i avtalet, protokollet och förslaget till överenskommelse

Det
nya avtalet bygger liksom 1962 års avtal på principen att kvantiteten av malm
och andra produkter från bolagets gruvor som transporteras till norsk hamn för
utskeppning skall vara avgörande för storleken av den norska beskattningen.
Denna princip har emellertid i det nya avtalet i två hänseenden uttryckts
något annorlunda än i 1962 års avtal. Enligt det nya avtalet är det storleken
av skeppningarna från norsk hamn som är avgörande för den norska skattens
storlek medan 1962 års avtal föreskrev, att kvantiteten malm och andra
gruvprodukter som med järnväg transporterades till norsk hamn skulle bestämma
skattens storlek i Norge. Transport av malm till norsk hamn för lagring kommer
aUtså inte att påverka beskattningens storlek. Avgörande blir i stället utskeppningen
av malm från norsk hamn från lager där. Vidare är det enligt det nya avtalet
den faktiskt utskeppade kvantiteten, uttryckt i ton, som bestämmer den norska
beskattningens storlek, medan det enligt 1962 års avtal var relationen mellan
transporterad kvantitet malm till norsk resp. svensk hamn som var avgörande.

På
andra punkter finns emeUertid viktiga principiella skillnader mellan tidigare
avtalsregleringar och det nya avtalet. Medan enligt tidigare avtal den andel av
bolagets vinst som fick beskattas i Norge var densamma vid statlig och
kommunal beskattning, i regel 10 %, gäUer enligt det nya avtalet, att en större
andel av vinsten får beskattas vid den kommunala beskattningen än vid den
statliga. Vidare innehåller det nya avtalet den viktiga nyheten, att bolagets
kommunala inkomstskatt i Norge aldrig skall understiga visst i avtalet angivet
minimibelopp, oavsett om skatten, om den beräknats med utgångspunkt från
bolagets vinst, skulle understiga detta belopp. Möjlighet finns emellertid att
ändra minimibeloppet under avtalets giltighetstid.

Art.
1 i avtalet mnehåller bestämmelser om hur stor andel av bolagets vinst som får
beskattas i Norge och om det nyss nämnda minimibeloppet. Enligt punkt 1 skall
vid den statliga beskattningen 10 % av bolagets totala inkomst beskattas i
Norge. Detta överensstämmer med vad som i normalfallet gällde enligt 1962 års
avtal. Punkterna 24 reglerar storleken av bolagets skatt vid den kommunala
inkomstbeskattningen i Norge. Enligt punkt 2 skall normalt 12 % av bolagets
totala inkomst beskattas i Norge. Denna andel gäller dock endast om den totala
mängden malm eller andra produkter från bolagets gmvor, som utskeppas från
norsk hamn, under beskattningsåret inte överstiger 22 mUj. ton. Överstiger skeppningarna
denna kvantitet, ökas den nyss angivna andelen. Bestämmelser härom finns i
punkt 3. Enligt dessa bestämmelser ökas andelen med en promilleenhet för varje
fullt antal mUj. ton varmed utskeppningarna överstiger 22 milj, ton. Om
utskeppningarna för ett beskattningsår

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 84 6

uppgår
till 25 mUj. ton, ökas således den andel av bolagets inkomst som får beskattas
kommunalt i Norge från 12 % till 12,3 %, Det kan i detta sammanhang nämnas, att
malratransporterna till Narvik ökade från 12,5 milj. ton år 1961 till 22,1
milj. ton år 1974. Är 1975 sjönk transporterna till 15,5 milj. ton och uppgick
år 1976 tiU 17,9 milj. ton och år 1977 tUl ca 14,4 milj. ton. Utskeppningarna
från Narvik under åren 1975, 1976 och 1977 uppgick tiU 15,3, 17,6 resp. 14,4
milj. ton. Punkt 4 behandlar den tidigare nämnda minimiskatten. Enligt denna
punkt skaU LKAB:s kommunala inkomstskatt i Norge inte för något beskattningsår
understiga ett belopp motsvarande 4 mUj. svenska kr. Enligt art. 3 punkt 1 kan
emeUertid en stat vart tredje år under avtalets giltighetstid påkalla förhandlingar
om ändring av det i art. 1 punkt 4 angivna minimibeloppet. Om överenskommelse
inte nås vid sådana förhandlingar, kan avtalet sägas upp under avtalsperioden
i enlighet med bestämmelsema i art. 6.

Art.
2 i avtalet reglerar beskattningen på svensk sida. Enligt punkt 1 utgår svensk
inkomstskatt på 90 % av bolagets totala inkomst. Detta gäller även vid den
kommunala beskattningen trots att den andel av inkomsten som får beskattas
kommunalt i Norge uppgår till 12 % eller mer. Det nya avtalet avviker på denna
punkt från 1962 års avtal. Som jag har nämnt tidigare föreskrev detta avtal,
att den del av bolagets inkomst, som enligt avtalet inte skulle beskattas i
Norge, skuUe beskattas i Sverige. I det nya avtalet har emellertid i punkt 2
införts regler som är avsedda att förhindra dubbelbeskattning av bolagets
inkomst till den del norsk kommunal inkomstskatt utgår på större andel av
inkomsten än 10 %. Reglerna innebär, att norsk kommunal inkomstskatt, som utgår
på ett belopp som överstiger 10 % av bolagets totala inkomst, skall avräknas
från bolagets svenska statliga inkomstskatt. Bolagets svenska kommunala
inkomstskatt skall däremot inte tas i anspråk för avrälcning. Avräkningsreglerna
i punkt 2 gäUer även det minimibelopp som bolaget har erlagt som norsk kommunal
inkomstskatt enligt art. 1 punkt 4. För att minska risken för bolaget att avräkningsrätten
går förlorad för något beskattningsår på grund av att bolaget för detta år inte
skall erlägga svensk statlig inkomstskatt eller skall erlägga sådan skatt med
lägre belopp än avräkningsbar norsk skatt, har i avtalet tagits in regler, som
ger möjlighet för bolaget att utnyttja avräkningsrätten under sex år närmast
efter ifrågavarande beskattningsår (punkt 3).

Bestämmelserna
i art. 3 punkt 1 har berörts i samband med redogörelsen för art. 1 punkt 4. I
punkt 2 har tagits in regler, som i sak återfanns även i 1962 års avtal och
som tidigare har berörts i samband med redogörelsen för sistnämnda avtal. Det
nya avtalet liksom 1962 års avtal saknar särskilda regler om
inkomstberäkningen. Bestämmelserna i punkt 2 ger dock möjlighet för de båda
staternas behöriga myndigheter att träffa särskUd överenskommelse om
inkomstberäkningen. Som jag nämnde inledningsvis har de båda förhandlingsdelegationerna
enats om

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 84 7

ett
förslag till sådan överenskommelse. Jag avser att senare återkomma med en
redogörelse för förslagets innehåll.

I
art. 4 anges vilka myndigheter som är behöriga att träffa överenskommelse
enligt art. 3 punkt 2.

Enligt
art. 5 skaU avtalet ratificeras. Avtalet träder i kraft med utväx-lingen av
ratifikationshandlingarna och blir tillämpligt på inkomst som har uppburits år
1976 eller senare år. Då 1962 års avtal tillämpades sista gången beträffande
1975 års inkomst, uppkommer ingen avtalslös period mellan de båda avtalen.

Art.
6 innehåller regler om uppsägning av avtalet. Uppsägning får normalt ske
tidigast år 1981. Som jag har nämnt tidigare får dock uppsägning ske
dessförinnan, om överenskommelse enligt art, 3 punkt 1 inte kan nås. Vidare får
avtalet sägas upp före år 1981, om förutsättningarna för avtalet väsentUgen
rubbas genom strukturella förändringar inom LKAB.

Protokollet
utgör en integrerande del av avtalet. I protokollet har angivits vilka norska
statliga och kommunala inkomstskatter som omfattas av avtalet. Det bör påpekas,
att den i Norge utgående fastighetsskatten ("eiendomsskatten"), som
utgår på bolagets fastigheter i Norge, icke omfattas av avtalet. Vidare avger
de båda staterna i protokollet en gemensam deklaration, vari man slår fast,
att avtalet utgör en förhandlingsprodukt med schablonmässigt utformade
beskattningsregler. Avtalet skall enligt deklarationen inte anses prejudicerande
för vinstfördelningen, om avtalet skulle upphöra att gälla.

Som
nämndes i samband med redogörelsen för art. 3 punkt 2 i avtalet har de båda
förhandlingsdelegationerna upprättat ett förslag till överenskommelse som
skall träffas av de behöriga myndigheterna med stöd av denna punkt.

I
punkt 1 i förslaget slås fast den redan enligt tidigare avtalsregleringar
gällande principen, att bolagets inkomstberäkning skall godtas vid beskattningen
i Norge, om beräkningen stänmier överens med svenska beskattningsregler. Punkt
2 innehåller undantag från denna regel. Undantagen är i sak desamma som de som
gällde enligt 1962 års avtal. Sålunda får vissa avdrag, som medges vid
beskattningen i Sverige, återläggas vid den norska beskattningen. Detta gäller
avdrag för föreningsavgifter, substansminskning av gruva, koncernbidrag samt
avsättning till vissa fonder såsom investeringsfond, miljöfond etc. Enligt pimkt
3 skall den del av de avdrag, som på grund av bestämmelserna i punkt 2 inte har
medgivils vid beskattningen i Norge, i stället medges vid bolagets svenska
beskattning. Bestämmelsen avviker delvis från vad som gällde enligt 1962 års
avtal. Som jag nämnde vid redogörelsen för detta avtal, medgavs avdrag för
föreningsavgifter och substansminskning endast i den mån bolagets inkomst
beskattades i Sverige, dvs. i regel med 90 % av avdragets totala belopp.
Anledningen till de nya bestämmelserna är

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 84 8

att
det ansetts obilligt att bolaget beskattas för hela sin inkomst men inte får
fullt avdrag för samtliga avdragsgilla kostnader. Punkterna 4 och 5 är nya och
motsvarar principiellt på intäktsidan vad punkterna 2 och 3 föreskriver på
avdragssidan. Statsbidrag som bolaget erhåUer på grund av lagerökning och andra
liknande statsbidrag skall inte tas med vid beskattningen i Norge men skall
beskattas i sin helhet i Sverige. Punkt 6 slutligen föreskriver, att inkomst av
viss verksamhet, som bolaget bedriver i Norge, antingen direkt eller genom
norskt bolag, och som inte direkt hänger samman med gruvhanteringen, inte
skall räknas med vid uppdelningen av beskattningen enligt avtalet. Sådan
inkomst beskattas endast i Norge.,

4
Remissyttrandena 4.1 Avtalet och protokollet

Avtalet
och protokollet har i sak godtagits eller lämnats utan erinran av samtliga
remissinstanser utom LKAB. Bolaget menar att man inte kan biträda en
överenskommelse som medför ökad skattebelastning för bolaget. Enligt bolaget
utgör visserligen den föreslagna avtalskonstruktionen inte någon belastning
för bolaget vid den vinstnivå som bolaget tidigare har kunnat uppvisa. Under
nuvarande förhållanden med en allvarlig försämring av bolagets ekonomi är det
emellertid enligt bolaget viktigt, att bolaget inte får en ökad
skattebelastning. Den minimiskatt som på gmnd av bestämmelserna i art. 1 punkt
4 i avtalet skall utgå till Narviks kommun innebär enligt bolaget en sådan merbelastning,
vilken bolaget under nuvarande förhåUanden inte anser sig kunna godta. Bolaget
önskar att avtalet arbetas om i detta hänseende eller, om detta inte är
möjligt, att bolaget på annat sätt erhåller kompensation för den ökade
skattebelastningen.

Kammarrätten
i Stockholm har gjort ett påpekande beträffande relationen mellan förevarande
avtal och 1971 års allmänna dubbelbeskattningsavtal med Norge. Kammarrätten
erinrar om att art. 28 i 1971 års dubbelbeskattningsavtal föreskriver, att
dubbelbeskattningsavtalet inte ändrar 1962 års specialavtal rörande LKAB:s
beskattning. Denna bestämmelse saknar enligt kammarrätten numera aktualitet,
eftersom 1962 års avtal har upphört att gälla. Kammarrätten föreslår, att art.
28 i 1971 års avtal ändras så att hänvisningen i stället avser förevarande
avtal eller att förevarande avtal kompletteras med en förklaring att det skall
gälla oavsett bestämmelserna i 1971 års avtal.

4.2
Överenskommelsen

Förslaget
har i huvudsak lämnats utan erinran av remissinstanserna. Riksskatteverket
anser att punkt 3 är oklar och bör formuleras om men

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 84 9

har
ingen erinran mot bestämmelsens sakliga innehåll. Svenska kommunförbundet
däremot har erinringar i sak mot innehåUet i punkt 3. Förbundet finner, att den
avdragsrätt vid beskattningen i Sverige som föreskrivs i denna punkt innebär en
försämring i beskattningshänseende för svenska staten och de berörda svenska
kommunerna i jämförelse med 1962 års avtal. Förbundet menar, att det inte finns
någon anledning att medge sådana avdrag, i varje fall inte vid den svenska
kommunala inkomstbeskattningen.

5
Föredraganden

Skatteförhållandena
för ett svenskt företag med verksamhet i Norge regleras normalt enligt gäUande
allmänna dubbelbeskattningsavtal. Mellan Sverige och Norge har sådana avtal
funnits sedan år 1947. Nuvarande avtal ingicks år 1971. Enligt de principer
som gällt och som alltjämt gäller enligt dessa avtal får ett svenskt företag
beskattas i Norge om företaget är så fast etablerat där att företaget anses ha
ett s. k. fast driftställe där.

LKAB
påbörjade utskeppning av svensk malm över norsk hamn (Narvik) redan år 1903.
Efter vissa tvister i inledningsskedet accepterade bolaget så småningom, att
bolagets verksamhet i Norge var av den omfattningen att en del av bolagets
vinst kunde beskattas där. Sådan beskattning skedde till en början skönsmässigt
för varje år. Ganska snart fann man det dock önskvärt att utforma mer bestämda
normer för beskattningen. Detta skedde första gången år 1913. En då träffad
överenskommelse innebar i princip, att 10 % av bolagets inkomst beskattades i
Norge och återstoden i Sverige. Är 1937 ersattes överenskommelsen av ett
specialavtal av i huvudsak samma innehåll som den tidigare överenskommelsen.
1937 års avtal ersattes år 1962 av ett nytt avtal med i stort sett samma
inkomstfördelning som tidigare överenskommelse och avtal. Det nya avtalet
medgav dock vissa justeringar av inkomstfördelningen beroende på kvantiteten
transporterad malm. 1962 års avtal upphörde att gälla vid utgången av år 1975
efter uppsägning från norsk sida.

Förslaget
till nytt avtal och protokoU bygger i huvudsak på 1962 års avtal. Liksom
tidigare fastställs i avtalet den andel av bolagets inkomst som normalt skall
beskattas i Norge. Det nya avtalet föreskriver vidare, liksom 1962 års avtal,
att vissa justeringar kan ske i denna andel, beroende på utskeppade
malmkvantiteter. På två punkter avviker dock det nya avtalet i dessa hänseenden
från 1962 års avtal. Den första avvikelsen innebär, att den andel av LKAB:s
inkomst som får beskattas i Norge är olika vid den statUga och vid den
kommunala beskattningen. Enligt 1962 års avtal fick normalt 10 % av bolagets
inkomst beskattas i Norge både statligt och kommunalt. I det nya avtalet
kvarstår denna an-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 84 ,0

del
såvitt gäller den statliga beskattningen men i fråga om den kommunala
beskattningen har den normalt gällande andelen höjts till 12 %. Den andra
avvikelsen gäUer justeringen av den andel som får beskattas i Norge med hänsyn
till kvantiteten transporterad malm. Sådan justering skall enligt det nya
avtalet ske endast vid den norska kommunala beskattningen.

Den
väsentligaste nyheten i det nya avtalet är dock att ett minimibelopp
fastställs i avtalet såvitt gäller bolagets kommunala inkomstskatt i Norge.
Sådan skatt skall alltid utgå med ett belopp som motsvarar lägst 4 milj.
svenska kr. oberoende av om skatteberäkning enligt avtalet på gmndval av
bolagets verkliga vinst skulle medföra lägre norsk kommunal inkomstskatt. En
stat kan dock vart tredje år under avtalets giltighetstid påkalla
förhandlingar om storleken av ifrågavarande belopp. I praktiken innebär
bestämmelsen om minsta skattebelopp en begränsning av bolagets skattskyldighet
tiU norsk kommunal Inkomstskatt enligt norsk skattelagstiftning. Jag viU
understryka, att bestämmelsen inte tillskapar någon skattskyldighet för LKAB
utöver vad som utan avtal skulle gälla enligt svensk eller norsk
skattelagstiftning.

Avtalet
och protokollet har, om man bortser från bestämmelsen om garanterat minsta
belopp av norsk kommunal inkomstskatt, i sak godtagits eller lämnats utan
erinran av samtliga remissinstanser. I fråga om nyssnämnda garantibelopp har
emellertid LKAB haft invändningar, eftersom bestämmelsen med hänsyn till
bolagets nuvarande besvärliga ekonomiska situation innebär en ökad
skattebelastning för bolaget, för vilken bolaget önskar kompensation i annan
ordning, om inte avtalet kan ändras på denna punkt.

Jag
har förståelse för att LKAB särskilt under nuvarande förhållanden har ett
starkt intresse av att undvika ökad skattebelastning. Det har emellertid vid
förhandlingarna inte varit möjligt att undvika en bestämmelse av detta slag på
grund av Narviks stora ekonomiska beroende av bolaget. LKAB är det utan
jämförelse största företaget i kommunen och ett bortfall av hela eller större
delen av inkomstskatten från bolaget skulle vara katastrofal för kommunens
ekonomi. Det är därför inte realistiskt att räkna med ett avtal utan denna
garantibestämmelse. Inte heller synes det lämpligt eller möjligt att i annan
ordning, t. ex. genom svenska statsbidrag, kompensera bolaget för den ökade
skattebelastningen. Jag vill emellertid i detta sammanhang peka på den
möjlighet som finns enligt art. 2 punkt 3 i avtalet att under sex år efter
beskattningsåret avräkna norsk kommunal inkomstskatt mot svensk statlig inkomstskatt.
Vidare finns viss möjlighet att senare få till stånd en reduktion av minimiskatten,
om bolagets ekonomiska och andra förhåUanden då ger anledning tiU detta.

Beträffande
kammarrättens påpekande att hänvisningen till 1962 års avtal i art. 28 i 1971
års dubbelbeskattningsavtal numera saknar aktuali-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 84 11

tet,
viU jag nämna, att det finns anledning att tro, att ett multilateralt
dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska staterna kommer att träffas inom en
nära framtid. Detta avtal kommer att hänvisa till vid varje tidpunkt gällande specialavtal
om LKAB:s beskattning. I praktiken är det vidare helt klart, att det nya
specialavtalet helt ersätter 1962 års avtal. Någon ändring av 1971 års
dubbelbeskattningsavtal eller komplettering av det nya specialavtalet för att
under en övergångstid formellt bekräfta detta är därför inte nödvändig.

Beträffande
förslaget tUl överenskommelse meUan de behöriga myn-dighetema har Svenska
kommunförbundet ifrågasatt om det finns skälig anledning att medge bolaget
avdrag vid svensk beskattning i de fall som anges i punkt 3 i överenskommelsen.
Som jag tidigare har påpekat har bestämmelsen tillkommit för att förhindra att
avtalet medför att bolaget inte får fullt avdrag för vissa kostnader. Enligt
min mening har bolaget ett berättigat intresse av att få dessa avdrag utan
inskränkning och jag anser att den svenska behöriga myndigheten bör bemyndigas
ingå överenskommelsen med en bestämmelse av detta sakliga innehåll.

Riksskatteverkets
påpekanden beträffande vissa formella brister i utformningen av punkt 3 i
överenskommelsen torde i erforderlig utsträckning kunna iakttagas av de
behöriga myndigheterna vid ingåendet av överenskommelsen.

6 Hemsfällan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att godkänna avtalet mellan Sverige och Norge angående gmndema för
fördelningen av beskattningen av Luos-savaara-Kiimnavaara Aktiebolags inkomster
och det protokoll som är fogat till avtalet.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avtal mellan Sverige och Norge angående grunderna för
fördelningen av beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags
inkomster

Sveriges regering och Norges regering har överenskommit
att inkomst som uppburits av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag vid
beskattningen skall fördelas enligt följande regler.

Artikel 1

1.
Vid statlig
inkomstbeskattning skall 10 procent av bolagets totala inkomst beskattas i
Norge.

2.
Vid kommunal
inkomstbeskattning skall 12 procent av bolagets totala inkomst beskattas i
Norge, om icke annat föreskrives i punkterna 3 eller 4,

3.
Om den totala
mängden malm och andra produkter från bolagets gruvor, som utskeppas från norsk
hamn, under beskattningsåret överstiger 22 miljoner ton, ökas den i punkt 2
angivna andelen av bolagets inkomst som får beskattas i Norge med en promilleenhet
för varje fullt antal miljoner ton varmed utskeppningen överstiger 22 miljoner
ton.

4.
Bolagets
kommunala inkomstskatt i Norge skall icke för något beskattningsår understiga
ett belopp motsvarande 4 miljoner svenska kronor.

Artikel 2

1.
Svensk
inkomstskatt utgår på 90 procent av bolagets totala inkomst.

2.
Från svensk
statlig inkomstskatt avräknas ett belopp motsvarande skiUnaden mellan norsk
kommunal inkomstskatt på 10 procent av bolagets totala inkomst och sådan norsk
skatt som uttagits med stöd av artikel 1 punkterna 24.

3.
Avräkning
enligt punkt 2 av denna artikel får senast ske från bolagets skatt för sjätte
beskattningsåret närmast efter det för vilket norsk kommunal inkomstskatt erlagts.

Artikel 3

1. Avtalsslutande stat kan vart tredje år under avtalets
giltighetstid påkalla förhandlingar om det i artikel 1 punkt 4 angivna minsta
skattebeloppet.

Avtale mellom Norge og Sverige om grunnsetningene for
fordelingen av beskatningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inntekter

Norges regjering og Sveriges regjering er kommet overens
om at inntekt oppebåret av Luossavaara-Kuranavaara Aktiebolag ved beskatningen
skal deles etter f0lgende regler:

Ar tikkel 1

1.
Ved inntektsbeskatning
til staten skal 10 prosent av selskapets totale inntekt skatt-legges i Norge.

2.
Ved den kommunale
inntektsbeskatning skal 12 prosent av selskapets totale inn tekt skattlegges
i Norge, såfremt ikke annet f0lger av punkt 3 eller 4.

3.
Hvis den totale
mengde av malm og andre produkter fra selskapets gruver som utskipes fra norsk havn,
i et inntektsår överstiger 22 millioner toim, 0kes den i punkt 2 angitte andel
av selskapets inntekt som kan skattlegges i Norge med en promille-enhet for hver
hele million tonn hvormed utskip-ningen överstiger 22 miUioner tonn.

4.
Selskapets kommunale
inntektsskatt i Norge skal ikke for noe inntektsår vasre mindre enn et bel0p
som svarer til 4 mUUo-ner svenske kröner.

Artikkel2

1.
Svensk inntektsskatt
beregnes av 90 prosent av selskapets totale inntekt.

2.
Fra svensk
statlig inntektsskatt fratrek-kes et bel0p som svarer tU differansen mellom
norsk kommunal inntektsskatt på 10 prosent av selskapets samlede inntekt og
norsk skatt utlignet med hjemmel i artikkel 1 punktene 24.

3.
Fradrag etter
punkt 2 i denne artikkel kan senest skje i selskapets skatt for det sjette inntektsår
naermest etter det år norsk kommunal inntektsskatt ble erlagt for.

Artikkel 3

1. Så lenge avtalen er gyldig kan en kon-traherende stat hvert
tredje år kreve for- handlinger om det i artikkel 1 punkt 4 an-gitte minste skattebel0p.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2, I den mån olika regler för inkomstberäkningen
tillämpas vid taxeringen i Sverige respektive Norge kan de behöriga myndigheterna
genom särskild överenskommelse avgöra hur inkomst som avses i artikel 1
punkterna 13 i detta avtal skall beräknas.

Artikel 4

Med behörig myndighet avses i detta avtal i Sverige
budgetministern eller den myndighet åt vilken uppdragits att i budgetministerns
ställe handha frågor rörande detta avtal och i Norge finansministern eller den
myndighet åt vilken uppdragits att i finansministerns ställe handha frågor
rörande detta avtal.

Artikel 5

1.
Detta avtal skaU
ratificeras och ratifi-kationshandlingama utväxlas i Stockholm snarast möjligt.

2.
Detta avtal
träder i kraft med utväx-lingen av ratifikationshandlingama och dess
bestämmelser tillämpas på inkomst som uppbäres från och med år 1976.

Artikel 6

Detta avtal förblir i kraft tUls det uppsä-ges av endera
staten. Envar av staterna kan skriftligen uppsäga avtalet hos den andra staten
minst sex månader före utgången av ett kalenderår, dock icke tidigare än år
1981. Uppsägning kan dock ske dessförinnan, om förutsättningarna för avtalet
väsentligen rubbas genom strukturella förändringar inom bolaget, eUer om
överenskommelse efter förhandlingar enligt art. 3 punkt 1 icke kan nås. Sker
uppsägning, upphör avtalet att gälla i fråga om inkomst som uppbäres efter
det kalenderår då uppsägningen skedde.

TiU bekräftelse härav har undertecknade, därtill
vederbörligen bemyndigade av sina respektive regeringar, undertecknat detta
avtal.

Som skedde i Oslo den 14 mars 1978 i två exemplar på
svenska och norska språken.

För Sveriges Regering Yngve Möller

För Norges Regering Per Kleppe

2. I den utstrekning det anvendes for-skjellige regler for
inntektsberegningen ved ligningen i henholdsvis Norge og Sverige, kan de
kompetente myndighetene ved soer-skilt overenskomst avgj0re hvordan inntekt som
omhandlet i artikkel 1 punktene 13 i denne avtale skal beregnes.

Artikkel 4

Som kompetent myndighet anses i denne avtale i Norge finansministeren
eller den myndighet som har fullmakt tU i finansministerens sted å behandle sp0rsmål
som gjelder denne avtale, og i Sverige budgett-ministeren eller den myndighet
som har fullmakt til i budgettministerens sted å behandle sp0rsmål som gjelder
denne avtale.

Artikkel 5

1.
Denne avtale
skal ratifiseres, og ratifi-kasjonsdokumentene skal snarest mulig ut-veksles i
Stockholm.

2.
Denne avtale trer
i kraft ved utveks-lingen av ratifikasjonsdokumentene og dens bestemmelser anvendes
på inntekt oppebåret fra og med året 1976.

Artikkel 6

Denne avtale förblir i kraft inntil den oppsies av en av statene.
Hver av statene kan skriftlig si opp avtalen överfor den an-nen stat senest innen
seks måneder f0r utgången av et kalenderår, dog ikke tidligere enn i 1981. Oppsigelse
kan likevel skje förut for dette tidspunkt, hvis forutsetningene for avtalen vesentlig
forrykkes gjennom struktu-relle forandringer irmenfor selskapet, eller hvis overenskomst
etter forhandlinger i hen-hold til artikkel 3 punkt 1 ikke kan nås. Skjer oppsigelse,
opph0rer avtalen å gjelde for inntekt oppebåret etter det kalenderår da oppsigelsen
skjedde.

Til bekreftelse av foranstående har de un-dertegnede, som
er beh0rig bemyndiget til det av sine respektive Regjeringer, under-skrevet
denne avtale.

Utferdiget i Oslo den 14. mars 1978 i to eksemplarer på
norsk og svensk.

For Norges Regjering Per Kleppe

For Sveriges Regjering Yngve Möller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid
undertecknandet av avtalet mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelningen
av beskattningen av Luossavaara-KUrunavaara Aktiebolags inkomster har
undertecknade överenskommit, att följande bestämmelser skall utgöra en integrerande
del av avtalet.

Uttrycket
"statlig inkomstbeskattning" omfattar följande norska skatt på
inkomst: statlig inkomstskatt.

Uttrycken
"kommunal inkomstbeskattning" och "kommunal inkomstskatt"
omfattar följande norska skatter på inkomst:

a)
inkomstskatt tUl kommuner,

b)
inkomstskatt tUl fylkeskommuner
(från och med inkomståret 1977), och

c)
den gemensamma skatten till Skatte-fördelningsfonden.

Avtalet
tillämpas vidare på alla skatter av samma eUer i huvudsak likartat slag som efter
tidpunkten för undertecknandet av avtalet uttages vid sidan av eller i stället
för de ovan angivna skatterna på inkomst.

Parterna
är eniga om att avtalet utgör ett förhandlingsresultat med schablonmässigt utformade
beskattningsregler, vilka icke nödvändigtvis återspeglar den faktiska fördelningen
av vinsten på bolagets verksamhet i Sverige respektive Norge. Avtalet kan därför
icke anses som prejudicerande för vinstfördelningen för det fall att avtalet skulle
upphöra att gälla.

TiU
bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörUgen bemyndigade av sina respektive
regeringar, undertecknat detta protokoll.

Ved
undertegningen av avtalen mellom Norge og Sverige om grunnsetningene for fordelingen
av beskatningen av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inntekter er undertegnede
kommet overens om at f0l-gende bestemmelser skal utgj0re en inte-grerende del
av avtalen.

Uttrykket
"inntektsbeskatning til staten" omfatter f0lgende norske skatt av inntekt:
statlig inntektsskatt.

Uttrykkene
"kommunal inntektsbeskatning" og "kommunal iimtektsskatt" omfatter
f0lgende norske skatter av inntekt:

a)
inntektsskatt til kommuner,

b)
inntektsskatt til fylkeskonmiuner
(fra og med inntektsåret 1977), og

c)
fellesskatt til Skattefordelingsfondet.

Avtalen
gjelder for 0vrig alle skatter av samme eller vesentlig lignende art som i tillegg
til eller i stedet for de ovenfor angitte skatter av inntekt blir utskrevet
etter tidspunktet for undertegningen av avtalen.

Partene
er enige om at avtalen utgj0r et förhandlingsresultat med sjablonmessig ut-formede
beskatningsregler, hvilket ikke n0d-vendigvis gjenspeiler den faktiske fordeling
av inntekten ved selskapets virksomhet i Sverige, respektive Norge. Avtalen kan
der-for ikke anses som prejudiserende for inn-tektsfordelingen for det tilfelle
at avtalen skulle opph0re å gjelde.

Til
bekref telse av foranstående har de undertegnede, som er beh0rig bemyndiget
til det av sine respektive Regjeringer, under-skrevet dette protokoll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Som skedde i Oslo den 14
mars 1978 i två exemplar på svenska och norska språken.

Utferdiget i Oslo den 14.
mars 1978 i to eksemplarer på norsk og svensk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
Sveriges Regering Yngve Möller

For Norges Regjering
Per Kleppe

opaginerad Kontrollera mot PDF

För Norges Regering Per
Kleppe

For
Sveriges Regjering Yngve Möller

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78: 84 15

Bilaga

Överenskommelse
enligt artikel 3 punkt 2 i avtalet den 14 mars 1978 mellan Sverige och Norge
angående grunderna för fördelningen av beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara
Aktiebolags inkomster

Med
stöd av artikel 3 punkt 2 i ovannämnda avtal har de behöriga myndigheterna i de
avtalsslutande staterna träffat följande överenskommelse.

1.
Om bolagets inkomstberäkning
står i överensstämmelse med svenska beskattningsregler skall den godtas vid
taxering i Norge, såvida icke annat föreskrives nedan.

2.
Vid beskattning i Norge får
inkomstberäkning ske som om avdrag ej yrkats för föreningsavgifter,
substansminskning av gruva, koncernbidrag eller avsättning till
investeringsfond, miljöfond eller därmed jämförlig fondavsättning.

3.
Belopp som enligt punkt 2 icke
skall nedbringa den i Norge skattepliktiga andelen av bolagets inkomst får i
stället dragas av vid beräkning av skattepliktig inkomst i Sverige.

4.
Vid beskattning i Norge skall
inkomstberäkning ske som om bolaget ej erhållit statsbidrag på grund av
lagerökning eller därmed jämförligt statligt bidrag.

5.
Belopp som enligt punkt 4 icke
skall ingå i den i Norge skattepliktiga andelen av bolagets inkomst får i sin
helhet beskattas i Sverige.

6.
Vid beräkning av den inkomst
som i beskattningshänseende skall fördelas enligt artikel 1 punkterna 13 i
avtalet skall hänsyn icke tagas till inkomst förvärvad av A/S Bukserbåter och
ej heller till inkomst förvärvad genom bogserbåtsverksamhet eller mäklarverksamhet
bedriven i Narvik av LKAB. Sådan inkomst beskattas endast i Norge.

NOKSTEDTS TRYCKERr STOCKHOLM 1978 780115

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Prop. 2005/06:94 Skiljemannakonventionen och uppsägning av avtal med Norge s. 18 i texten
  2. Bet. 1977/78:SkU53 Med anledning av propositionen 1977/78:84 om avtal mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelningen av beskattningen av Luossavaara-Kiirunavaara Ak… i texten
  3. Skr. 1978/79:102 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 29 i texten
  4. Skr. 1979/80:102 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen i texten