med försIag till anslag till centralnämnden för fastighets budgetåret 1979/80
403 sidor, varav 191 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Svag — ungefär 3,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 191 av 403 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:114, med försIag till anslag till centralnämnden för fastighets budgetåret 1979/80
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:114
Regeringens proposition 1978/79:114
med
förslag till anslag till centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret
1979/80;
beslutad
den I mars 1979.
Regeringen
föreslär riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
OLA
ULLSTEN
SVEN
ROMANUS
Propositionens
huvudsakliga innehåll
Propositionen
innehåller förslag om anslag till centralnämnden för fastighetsdata för
budgetåret 1979/80,1 propositionen behandlas vidare olika frägor beträffande
den fortsatta verksamheten inom fastighetsda-taprojeklet.
1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 114
Prop. 1978/79:114 2
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1979-03-01
Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl,
Winther, de Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam
Föredragande:
statsrådet Sven Romanus
Proposition
med förslag till anslag till centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret
1979/80
1
Inledning
I
proposition 1978/79:100 (bil, 5 s, 80) har regeringen föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till centralnämnden för
fastighetsdata för budgetåret 1979/80 beräkna ett förslagsanslag av 25,5 milj
kr. Jag anhåller nu att fä ta upp denna fråga.
D
6. Centralnämnden för fastighetsdata
1977/78
Utgift 17 874 800
1978/79
Anslag 22 000 000
1979/80
Förslag 25 500 000
Centralnämnden
för fastighetsdata (CFD) har till uppgift att bygga upp fastighets- och
inskrivningsregister som förs med hjälp av automatisk databehandling (ADB),
Nämnden
leds av en styrelse. Till styrelsen är knutet ett råd med uppgift att verka för
en samordning av nämndens verksamhet och verksamheten hos kommunala organ som
kan komma att lämna uppgifter till eller utnyttja registren.
Chef
för nämnden är en överdirektör. Inom nämnden finns fem enheter, en teknisk
enhet, en fastighetsregisterenhet, en inskrivnings-registerenhel, en
utvecklingsenhet och en administrativ enhet.
Prop.
1978/79:114
1978/79
Beräknad änd
rinj
!1979/80
CFD
Föredra-
ganden
Personal
Handläggande
personal
66
+ 23
+ 1
Övrig
personal
19
+ 2
0
85
+ 25
+ 1
Anslag
1, Förberedelser
för
genomförandet av
beslutade reformer
5 700 000
-h 4 745 000
2,
Reformgenomförande
6 400 000
+ 40 000
3,
Produktion
10 400 000
- 785 000
22 500 000
-1- 4 000 000
-1-
3 500
000
Avgår
intäkter
under anslaget
- 500 000 22 000 000
- 500 000 -1- 3 500 000
2
Beslutade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten m.m.
Är
1968 beslutade riksdagen att ett nytt system för fastighetsregistreringen
skulle införas (prop, 1968:1 bil, 4 s, 10, SU 1968:2, 3LU 1968:5, rskr
1968:80), Två är senare fattades beslut om ett nytt system också för
inskrivningsväsendet (prop, 1970:1 bil, 4 s, 44, SU 1970:2, 3LU 1970:8, rskr
1970:96). Besluten innebar bl.a, att fastighetsregister och inskrivningsregister
skulle föras centralt med hjälp av ADB,
Ar
1973 beslutade riksdagen att ett första driftsystem omfattande
fastighetsregister (FR) och inskrivningsregister (IR) - driftsystem 1 -skulle
införas för begränsade delar av landet (prop, 1973:1 bil, 4 s, 24, CU 1973:8,
rskr 1973:79), I propositionen erinrades om att undersökningar av alternativa
lösningar för ett rikssystem borde ingå som ett mycket viktigt led i det
fortsatta arbetet. Det skulle ankomma på Kungl, Maj:t att bestämma inom vilka
områden systemet skulle tillämpas, Samma år antogs ocksä den lagstiftning i
fråga om inskrivningsväsendet och fastighetsregistreringen som driftsystem I
förutsatte (prop, 1973:13, CU 1973:9, rskr 1973:80, SFS 1973:98-101).
Driftsystem
1 omfattar delar för omläggning till och drift av systemet, I datorn lagras i
princip de uppgifter som finns i nuvarande jordregister, stadsregister,
fastighetsböcker och tomträttsböcker. Vissa ytterligare
Prop. 1978/79:114 4
uppgifter
har tagits in i systemet. Bl,a. redovisas koordinater samt taxeringsuppgifter
för fastigheterna.
Driftsystem
1 som är terminalbaserat har sedan den 1 januari 1976 varit i drift i Uppsala
län.
Är
1974 ändrade riksdagen riktlinjerna för den del av fastighetsregis-lerreformen
som avsåg fastighetsbeteckningarna (prop, 1974:48, CU 1974:30, rskr 1974:252),
Beslutet innebar emellertid inle något ändrat ställningstagande lill hur
registreringen skulle anordnas,
Fastighetsdatakommitlén
(FADAK), som år 1974 fick i uppdrag att pröva frågan om ett riksomfattande
system för faslighetsregistreringen och inskrivningsväsendet, avlämnade i
seplember 1976 betänkandet (SOU 1976:56 och 57) Fastighetsdata,
Den
15 februari 1978 beslutade riksdagen om ändrade riktlinjer för
faslighelsdataverksamheten (prop, 1977/78:15, CU 1977/78:5, rskr 1977/78:134).
Enligt dessa riktlinjer skall under en försia etapp, som omfattar tiden l,o,m,
budgetåret 1981 /82, skilda ADB-syslem för FR och IR skapas genom utbrytning ur
driftsystem 1, Under etappen skall vidare verksamheten med driftsystem 1
fortsätta i Uppsala län och utvidgas till delar av Gävleborgs och Stockholms
län. De överförda uppgifterna avseende dessa områden konverteras efter
ombyggnadsarbetet till de nya systemen.
För
den första etappen har det samlade medelsbehovet för verksamheten vid de i
fastighelsdataprojeklet deltagande myndigheterna beräknats till 135 milj, kr i
1976 års prisnivå. Inom denna kostnadsram beräknas drygt 600,000 fastigheter
kunna bli överförda till de nya systemen.
Regeringen
uppdrog den 30 mars 1978 åt CFD, domstolsverket och lantmäteriverket (LMV) att
skyndsamt och senast den 31 december 1978 lämna förslag till skilda system för
FR och IR under den första etappen i enlighet med riksdagens beslut om ändrade
riktlinjer, 1 uppdraget föreskrevs att de nya systemen skulle grundas på
följande förutsättningar.
Skilda
system för FR och IR skapas genom utbrytning av FR och IR ur driftsystem 1.
Övergången till ÄDB sker parallellt för FR och IR, Inskrivningsdag hålls varje
arbetsdag. De uppgifter i FR, som behövs i IR, överförs till IR maskinellt.
Överföringsprogram m,m, i driftsystem 1 utnyttjas i den utsträckning som detta
är möjligl utan att principen om skilda system bryts,
FR
och IR ges i slort sett det innehåll som de har i driflsyslem 1 och som FADAK
har förutsatt i sitt betänkande. Förslagen bör i fråga om regisierinnehåll,
utdata m.m, utformas med ledning av innehållet i en promemoria den 1 mars 1977
(nr 36:5), bilaga 1, som har utarbetats inom justitiedepartementets planerings-
och budgetsekretariat.
Systemen
skall utformas så att det blir möjligt att utan större kostnader och tidsåtgång
ändra verksamhetsområdena för de myndigheter som systemen skall betjäna.
Prop. 1978/79:114 5
FR
och IR drivs under den första etappen vid samma datacentral. Systemförslagen
skall emellertid utformas så att drift av FR och IR kan ske vid skilda
datacentraler eller regionaliseras var för sig under senare etapper, likaväl
som att det ena registret kan föras centralt och det andra regionaliseras, allt
under förutsättning att i propositionen förutskickad särskild utredning visar
att sådana lösningar bör väljas. Nu angivna krav innebär bl,a, att
fastighetsbevis och andra handlingar, som tas ut i löpande produktion och
innehåller uppgifter ur både FR och IR, inte kan tas fram maskinellt på sätt
som nu sker i driftsystem 1,
Systemförslagen
skall vara åtföljda av kostnadsberäkningar. Även förslag rill erforderliga
författningsändringar bör fogas till systemförslagen.
Systemförslagen
skall innehålla förslag rill förfarande för hur de uppgifter, som har lagts in
i eller kan komma att läggas in i driftsystem 1, skall föras över till de
skilda systemen för FR och IR,
Till
fullgörande av uppdraget har myndigheterna den 29 december 1978 avlämnat
rapporten "Systemförslag, Skilda system för fastighets-och
inskrivningsregister - utbrytning ur driftsystem 1". Rapporten bör fogas
till protokollet i detta ärende som bilaga 1.
Efter
remiss har yttranden över rapporten avgivits av domstolsverket,
datainspektionen (DI), televerkels ceniralförvaltning, statskontoret,
datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA), riksrevisionsverket
(RRV), statens planverk, sårbarhetskommittén (SÄRK), Svenska kommunförbundet.
Svenska bankföreningen, till vars yttrande Post- och Kreditbanken, PK-banken,
har anslutit sig, och Konungariket Sveriges stadshypotekskassa.
Vidare
har LMV, Sveriges föreningsbankers förbund. Svenska sparbanksföreningen och
Sveriges allmänna hypoleksbank beretts tillfälle att avge yttrande över
rapporten.
Lantmätaren
Lars Klint har till regeringen givit in promemorior avseende nytt förslag till
fastighets- och inskrivningsregister.
Remissyttrandena
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
Jag
avser atl senare under min föredragning lämna en kortfattad redogörelse för
rapporten och remissyttrandena.
3 CFD :s anslagsframställning avseende budgetåret 1979/80
CFD
:s framställning om anslag för budgetårel 1979/80 grundar sig på de riktlinjer
för fastighetsdataverksamheten som riksdagen lade fast under vären 1978. CFD
framhåller att en säker drift av nuvarande system måste tillgodoses i första
hand eftersom systemet drivs med rättsverkan. Vid sidan härav prioriterar CFD
arbetet med att ta fram de nya ADB-systemen framför annan verksamhet. CFD
föreslår därför inte någon ökning av takten för överföring av uppgifter till
driftsystem 1. För att
Prop. 1978/79:114 6
göra
tiden för ombyggnad till de nya systemen så kort som möjlig kan CFD redan under
innevarande budgetår vidta omdisponeringar av resurserna för att anställa
ytterligare tio handläggare. Ombyggnadsarbetena måste pågå hela budgetårel
1979/80. Parallelll med ombyggnaden införs fastighetsdatasystemet inom delar
av Stockholms och Gävleborgs län. För budgetåret 1979/80 behövs enligt CFD ett
anslag om 25,5 milj, kr, och ett tillskott av 15 tjänster utöver de tio nyss
nämnda, om CFD:s förslag skall genomföras,
CFD
erinrar i sin anslagsframställning om att den ekonomiska ramen för de i
projektet deltagande myndigheterna har beräknats till 135 milj, kr. Denna ram
är beräknad i 1976 års prisnivå för den första etappen av
fastighetsdataprojektet som avser budgetåren 1977/78 - 1981/82, Omräknat enligt
konsumentprisindex för juni 1978 uppgår ramen till 164 milj. kr. För budgetåren
1979/80 - 1981/82 återstår därav omkring 112 milj, kr. vilket, fördelat på
budgetär, innebär omkring 37 milj, kr, per är. CFD uppger att framställningarna
om anslag för fastighetsdataverksamheten från CFD och övriga berörda
myndigheter för budgetåret 1979/80 uppgår till 34,4 milj. kr, CFD framhåller
att delta belopp är omkring 2,6 milj. kr. lägre än den fastställda ramen vid en
jämn fördelning budgetåren emellan. Med utgångspunkt från den fastställda
ramen är yrkandena även lägre än det besparingsalternativ som myndigheterna
ålagts att redovisa för budgetåret 1979/80,
4
Rapporten med förslag tili skilda system för FR och IR
4.1
Innehållet i FR
Rapporten
innehåller tvä alternativa förslag när det gäller innehållet i FR,
Alternativ
1
Enligt
huvudalternativet, alternativ 1, föreslås FR, i enlighet med vad som anges i
den tidigare nämnda bilagan till promemorian (nr 36:5) från
justitiedepartementets planerings- och budgetsekretariat, bestå av
huvudregister, koordinatregister, planregister och
gemensamhets-anläggningsregister (G A-register).
Dessutom
skall enligt alternativ 1 i FR finnas adressregister. När det gäller innehållet
i FR har vidare LMV:s förslag till regeringen den 1 november 1978 om ändringar
i fastighetsregisterkungörelsen (1974:1059), FRK, beaktats.
Huvudregistret
föreslås få samma innehåll i det separata systemet som i driftsystem 1. I
huvudregistret ingår enligt förslaget bl,a, uppgifter om avtalsservitut. I FR
skall vidare finnas uppgifter om tomträttsupplåtelser
Prop.
1978/79:114 7
och
vissa taxeringsuppgifter. Övriga register i FR påverkas ej av delningen.
Alternativ
2
Rapporten
innehåller även ett förslag från LMV till ett mer omfattande FR, alternativ 2,
FR
innehåller enligt detta alternativ samma slag av uppgifter som FR enligt
alternativ 1. Därutöver tillförs FR ett antal uppgifter som i alternativ 1
endast finns i IR. Dessa uppgifter avser lagfaren eller taxerad annan ägare,
tomträttshavare och inskrivna nyttjanderätter,
4.2 Innehållet
i IR
IR
skall för levande fastigheter innehålla samma uppgifter som i driftsystem 1,
Utöver dessa uppgifter föreslås IR tillföras uppgifter om avregistrerad enhet
och vissa uppgifter som ingår i FR i driftsystem 1, Ett av skälen till detta är
att IR i driftsystem 1 saknar motsvarighet till fastighetsbokens
fastighetsspalt. Ett separat IR förutsätts vidare innehålla vissa
taxeringsuppgifter,
4.3 Tekniska fr å gor
En
utbrytning av FR och IR ur driftsystem 1 till två skilda system medför enligt
rapporten att de utbrutna systemen kommer att ha samma grundläggande
strukturella och funktionella drag som driftsystem 1, Detta medför att de
skilda systemen var för sig kommer att till stora delar fungera på samma sätt
som driftsystem I, sett frän användarsynpunkt.
Det
framhålls vidare att de tekniska förutsättningarna också är desamma som i
driftsystem 1, Driften av de båda delade systemen förutsätts ske pä samma typ
av dator, Samma styrsystem måste användas i båda systemen. Förutsättningarna
ändras inte om FR och IR senare drivs på skilda anläggningar eller
regionaliseras, Samma förutsättningar kommer att gälla för varje enskild
driftcentral. De system som för driftsystem 1 har utvecklats för överföring av
uppgifter från de manuellt förda registren till FR och IR kan till stor del
användas i oförändrat skick.
I
rapporten diskuteras olika tekniska lösningar för kommunikation mellan separata
FR och IR, om dessa förläggs till skilda datacentraler. En av lösningarna
bygger pä att det allmänna datanätet utnyttjas. En annan lösning utgår frän
s.k, fast uppkopplade nät eller s.k, förhyrda ledningar, I rapporten
konstateras att några långsiktiga slutsatser beträffande valet av teknisk
lösning inte kan dras nu och att detta inte heller är nödvändigt, eftersom de
båda systemen ätminstone under utbyggnadsetapp 1 skall drivas pä samma
anläggning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
avvaktan pä det allmänna datanätets utveckling fram till mitten av 1980-talet
anses i rapporten fasta nät vara alt föredra. Det allmänna datanätet kan
knappast komma in som ett alternativ före nämnda tidpunkt. Utvecklingsarbetet
mäste därför tills vidare bygga pä fast uppkopplat nät.
Vid drift pä tvä
skilda datacentraler förutsätts FR och IR kommunicera pä följande sätt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Datorer
teLef ö rbindelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Terminaler
Datorerna
har kontakt genom s,k, styrsystem eller genom särskilda s,k.
kommunikationsdatorer i de skilda datacentralerna, I båda fallen fungerar
datorerna som terminaler gentemot varandra. Frågor kan ställas till IR från
terminal ansluten till FR via teleförbindelsen. På samma sätt kan frågor göras
i FR frän terminal ansluten till IR, Uppgifter kan vidare sändas över
teleförbindelsen från FR till IR och vice versa. För att möjliggöra
kommunikation mellan systemen införs ett s,k, fristående gränssnitt mellan FR
och IR,
4.3.1
Aviseringar
FR
gör aviseringar till IR och inskrivningsmyndighet (IM) samt till lokal
skattemyndighet, pastorsämbete, byggnadsnämnd och fasiighetsbildningsmyndighet
(FBM), FR mottar aviseringar från IM, IR och länsstyrelse,
IR
aviserar uppgifter till FR, fastighetsregistermyndighet, lokal skattemyndighet
och statistiska centralbyrån (SCB), IR fär aviseringar från FR och
länsstyrelse.
Omfattningen
av aviseringen redovisas kortfattat i det följande.
Meddelanden
från länsstyrelse till FR
Aviseringen
från länsstyrelse till FR avser taxeringsuppgifter. Den görs en gång per år och
omfattar 3,5 milj, ärenden vart femte år efter allmän fastighetstaxering och
300,000 ärenden andra är, Aviseringen görs via magnetband.
Meddelanden
från FR rill IR
Uppgifter
ur FR tillförs IR dagligen, I vissa fall underrättas IM om aviseringen, i
andra fall sker ingen sädan underrättelse. Antalet
Prop. 1978/79:114 9
aviseringar
av det senare slaget beräknas till 175,000 per år. De förra avser omkring
93,000 ärenden per år.
Sett
från tekniska synpunkter tillgår nämnda aviseringar så atl uppgifter hämtas en
gång varje dag ur den s,k. driftloggen för FR och sänds till IR via
teleförbindelsen.
Andra
aviseringar från FR
Avisering
från FR till lokal skattemyndighet, pastorsämbete, byggnadsnämnd och FBM skrivs
ut i datacentralen och sänds per post ull nämnda myndigheter. Antalet ärenden,
som skall aviseras till lokal skattemyndighet och pastorsämbete, beräknas till
350,000 per år, övriga till 175,000 per år,
Avisering
till lokal skattemyndighet och pastorsämbete kan på sikt göras via
riksskatteverkets dator. Denna maskinella avisering förutsätts inte passera
över teleförbindelsen mellan FR och IR.
Kommun
som utnyttjar adressregistret aviseras ändringar i registret sex - tolv gånger
om året.
Meddelanden
från länsstyrelse till IR
Aviseringen
frän länsstyrelse till IR är av två slag. Taxeringsuppgifter aviseras en gäng
per år. Antalet aviseringstillfällen är detsamma som för FR, dvs. 3,5 milj.
ärenden vart femte år efter allmän fastighetstaxering och 300,000 ärenden
övriga år.
Därutöver
aviserar länsstyrelse varannan vecka förändringar i adresser och civilstånd
samt beslut om omyndighet för ägare. Dessa aviseringar beräknas omfatta 500,000
ärenden per är,
Aviseringarna
från länsstyrelse sker per magnetband.
Meddelanden
frän IR rill FR
Om
FR får det mera begränsade innehåll som tidigare beskrivits som alternativ I,
skall tomträttsupplåtelse dagligen aviseras från IR till FR via
teleförbindelsen mellan systemen. Antalet ärenden beräknas till 2,000 per år,
Avtalsservitut aviseras till FR på samma sätt. Antalet sådana ärenden beräknas
till 15,000 per år.
De
aviseringar som har angivits för alternativ I krävs också om FR får ett
innehåll enligt alternativ 2, Dessutom tillkommer aviseringar från IR rill FR i
fräga om lagfarter och adressändringar m,m, och inskrivna nyttjanderätter.
Antalet lagfartsärenden och adressändringar m.m. uppgår till omkring 1,4 milj.
och antalet inskrivna nyttjanderätter till ungefär 15.000 per år.
Meddelanden
frän IR i andra fall
Sökta
lagfarter m,m. aviseras till lokal skattemyndighet en gäng per månad, I
driftsystem 1 görs aviseringen med hjälp av en kopia av
Prop. 1978/79:114 10
dagboksbladet.
Pä sikt kan avisering ske maskinellt frän IR till riksskatteverket,
Aviseringen
till SCB sker månadsvis och avser rättsstatistik. Underlaget består av
uppgifter på magnetband och en lista,
4.4 Systemen
från användarsynpunkt m.m.
Det
framhålls i rapporten att registermyndigheternas ärendehandläggning inte
förändras vid en övergång till de föreslagna skilda systemen för FR och IR,
Grundprincipen
för uttag av information är enligt förslaget att man vänder sig till det system
i vars register den sökta uppgiften ingår. Användare som i sin verksamhet
behöver bäde FR- och IR-uppgifter får alltså vända sig till båda systemen. Via
en och samma terminal kan man ställa en fråga först till det ena systemet och
sedan till det andra. Man kan däremot inle genom en enda fråga via terminal få
uppgifter ur både FR och IR,
Vill
man ha skriftlig information från något register i form av registerutdrag,
gravationsbevis eller liknande är principen densamma. Man vänder sig till det
system som har uppgiften i fråga. Det nu sagda hindrar emellertid inte att
sammanställd information kan tas fram efter bearbetningar i specialprogram som
finns för t,ex, upprättande av fastighetsägareförteckningar.
Enligt
förslaget kommer av de officiella dokumenten fastighetsbeviset,
samfällighetsbeviset och gravationsbeviset att ändras. Fastighetsbeviset, som
hittills har tagit upp såväl fastighetsregister- som inskrivningsuppgifter,
kommer att redovisa enbart fastighetsregisterinformation, uppgift om att
tomträtt är upplåten i fastigheten samt vissa taxeringsuppgifter,
Gravationsbeviset utökas med uppgift om tidigare registerbeteckning.
Hittills
har CFD genom en begränsad uppdragsverksamhet tillgodosett vissa behov av
uppgifter för samhällsplaneringen. Även i de delade systemen skall enligt
rapporten en sådan verksamhet bedrivas för att lillgodose både allmänhetens och
myndigheters behov av sådana uppgifter. Med hjälp av särskilda datorstödda
rutiner kan man enligt rapporten räkna med att de fördelar för
samhällsplaneringen m,m, som erhållits med driflsyslem I kan uppnås även vid de
nya, delade systemen. Kostnaderna för de produkter som kräver tillgång till
information ur bäde FR och IR kommer dock att öka,
4.5 Resurs-
och kostnadsberäkningar
Under
utredningsarbetet har beräkningar gjorts beträffande behovet av resursinsatser
för omläggningsarbetet till de två skilda systemen.
Prop. 1978/79:114 11
Enligt
rapporten uppgår de erforderliga resursinsatserna till 54 personår. De
sammanlagda kostnaderna för delningen beräknas till 21,6 milj, kr.
Övergången
till de nya systemen beräknas enligt rapporten kunna ske i mitten av år 1981,
om man följer de planer och prioriteringar som CFD redovisat i
anslagsframställningen för budgetåret 1979/80. Planerna förutsätter emellertid
insatser redan tidigt våren 1979. De kräver bl.a. alt personalstyrkan vid CFD
ökas med tio tjänsier redan i början av 1979. Ytterligare 15 tjänster behövs
under budgetåret 1979/80.
I
prop. 1977/78:15 om ändrade riktlinjer för faslighelsdataverksamheten har
medelsbehovet för verksamheten vid de i projektet dellagande myndigheterna
under en första femårsetapp beräknats till 135 milj, kr, i 1976 års prisnivå.
Enligt rapporten är detta belopp tillräckligt för de åtgärder som planeras
under etappen, dvs, delningsarbetet, fortsatt drift och successiv utvidgning av
driftsystem 1 i Stockholms och Gävleborgs län, konvertering av driftsystem I
till de nya skilda systemen och överföring av drygt 600,000 fastigheter till
dessa.
5 Remissyttrandena
5.1 Integrerade
eller separata system
Domstolsverket,
DI, statskontoret, RR V och SÅRK uttalar sig för separata system för FR och IR,
Två
remissinstanser, planverket och Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
föredrar driftsystem 1,
Svenska
kommunförbundet anser att den aviserade utredningen om regionalisering m.m, bör
föreligga, innan regeringen tar ställning till systemförslaget. Under tiden bör
driflsyslem 1 utnyttjas vid det pågående reformgenomförandet.
5.2 Synpunkter
på de föreslagna separata systemen
Domstolsverket
tillstyrker att driftsystem 1 delas i enlighet med systemförslaget.
Planverket
anser att FR bör få det innehåll som LMV förordar, om driftsystem 1 skall
delas.
Svenska
bankföreningen anser att de två föreslagna systemen innebär en i princip väl
avpassad uppdelning av driftsystem 1, sett frän användarsynpunkt. Föreningen
anför dock vissa synpunkter beträffande innehållet i IR.
Övriga
remissinstanser, som har uttalat sig för separata system, avstyrker förslaget
eller anser att det måste ses över på flera punkter. Till denna grupp hör DI,
statskontoret. RRV och SARK.
Prop. 1978/79:114 12
5.3
Hur bör delade system utformas?
5.3.1 InnehåU
i FR och IR
Flertalet
remissinstanser har i sina yttranden inte gätt in på frågan om innehållet i IR,
Bankföreningen har i princip godtagit förslaget men har dock uttalat önskemål
om att gatuadress och äldre fastighetsbeteckningar bör vara sökbegrepp i IR
vid sidan av gällande fastighetsbeteckning. Föreningen uttalar vidare önskemål
om att bl,a, civilstånd och omyndighet bör anges i gravationsbevis.
Beträffande
innehållet i FR uttalar sig planverket för det utvidgade innehåll som LMV har
föreslagit. Kommunförbundet anser sigintekunna ta ställning i frågan utan
ytterligare utredning.
De
remissinstanser som i övrigt har yttrat sig i frägan avstyrker LMV:s förslag
till utvidgat innehåll i FR (alternativ 2), SÅRK anser sålunda att FR närmast
skulle fä karaktären av ett totalt befolkningsregister i den mening uttrycket
har använts i samband med datalagen (1973:289), SÄRK godtar därför inte
förslaget frän integritets- och sårbarhets-synpunkter. DI och statskontoret
uttalar sig i samma riktning. Statskontoret framhäller dessutom att de
planerade aviseringarna mellan IR och FR enligt LMV:s förslag leder till ett
myckel komplext system. RR V har med liknande motiveringar också avstyrkt
förslaget.
När
det gäller det föreslagna innehållet i FR enligt alternativ 1 ifrågasätter
statskontoret behovet av taxeringsuppgifter. Statskontoret anser sig inte ha
underlag för att uttala sig om behovet av uppgifter om tomträttsupplåtelser och
avtalsservitut,
5.3.2 Tekniska
frågor
DI,
statskontoret, RRV och SÅRK redovisar likartade synpunkter på frågan hur de
delade systemen bör utformas och hur de tekniska sambanden mellan dem skall
ordnas. De fyra remissinstanserna diskuterar i sina yttranden särskilt frågan
hur separata FR och IR bör fungera, om de placeras i skilda datacentraler. De
vänder sig särskilt mot den förordade tekniska lösningen med sammankopplade
datorer, mot avi-seringstekniken och mot den valda lösningen för
terminalåtkomst. Som skäl åberopas framför allt att den föreslagna
aviseringstekniken och lösningen för terminalåtkomst leder till starka
bindningar mellan de skilda systemen, vilket medför ökad komplexitet och
kraftiga begränsningar när det gäller möjigheterna rill regionalisering av
systemen var för sig.
När
det gäller avisering från FR till IR godtar statskontoret sättet att fånga
uppgifter ur den s.k. FR-loggen, Statskontoret tillstyrker ocksä det s,k,
fristående gränssnittet. Däremot avstyrker statskontoret bestämt den föreslagna
teleförbindelsen och förordar en enklare och billigare avise-ringsmetod än den
teknik som systemförslaget förutsätter.
Prop. 1978/79:114 13
Om
det s,k. endagsintervallet, dvs. handläggning av inskrivningsärenden varje
dag, kräver avisering enligt den föreslagna tekniken anser statskontoret och
RRV att bestämmelserna om detta intervall bör omprövas. Statskontoret
ifrågasätter om nägon avisering mellan IR och FR behövs. Om behov av sådan
avisering bedöms föreligga bör också den enligt statskontorets mening ske på
enklast möjliga sätt. Liknande synpunkter anförs av DAFA, RRV och SARK.
I
fråga om terminalåtkomst rill både FR och IR hävdar DI, statskontoret, RR Koch
SARK att de inte kan godtaga del
krav som ställts upp om att både FR och IR skall vara åtkomliga från samma
terminal, om detta förutsätter den sammankoppling av datorer som den förordade
tekniska lösningen innebär, DAFA erinrar om atl uibyggnaden av del allmänna
datanätet med största sannolikhet på sikt kommer att innebära tekniska
förutsättningar för uppkoppling från en och samma terminal till valfritt
dataregister.
Det
allmänna datanätet är enligt televerkets centralförvaltning väl lämpat för de
föreslagna systemen. Förvaltningen framhåller att nätet ger en mycket god
flexibilitet och en bättre service än vad förhyrda ledningar - ett s.k, fast
uppkopplat nät - ger. Vitala delar av det allmänna nätet är dubblerade.
Allmänna datanätet planeras enligt förvaltningen bli utbyggt sä att det inte
bör vara några problem att ta in FR och IR under år 1982,
5.4
Koordinatsättningen
DI
och SARK tar upp frågan om
koordinatsättningen och användningen av koordinater. Båda remissinstanserna
pekar på riskerna med koordinattillämpningarna, sett frän integritets- och
sårbarhetssynpunkt, I det sammanhanget nämns särskilt del s,k, koordinatsatta
personbandet. Bandet innehåller personnummer, fastighetsbeteckning och
fastighetskoordinater för varje person i länsstyrelses personband.
5.5
Kostnader
Statskontoret
utgär från att resursbehovet och kostnaderna för systemutveckling och därmed
jämförbara kostnader under etapp I blir avsevärt lägre än beräkningarna i
systemförslaget, om de ändringar godtas som statskontoret har förordat.
Totalkostnaderna för tiden efter den första etappen kan inte nu beräknas med
nägon större grad av säkerhet. Nya kalkyler för etapp 2 och senare etapper bör
upprättas, när ställning tagits till frågan om regionalisering och andra frågor
som påverkar kalkylerna. Kalkylerna bör enligt statskontoret redovisa FR, IR
och system för samhällsplaneringen var för sig. De bör inte bara redovisa
kostnader utan även beräknade intäkter. Liknande synpunkter har anförts av RR
V.
Prop. 1978/79:114 14
6 Föredraganden
6.1 1978
års principbeslut
Enligt
de av riksdagen är 1978 beslutade riktlinjerna för fastighetsdataverksamheten
skall under en första etapp, som omfattar tiden t,o,m, budgetåret 1981/82,
skilda system för fastighelsregistret (FR) och inskrivningsregistret (IR)
skapas genom utbrytning ur driftsystem 1, Verksamheten med driflsyslem 1 skall
fortsätta i Uppsala län samt utvidgas till delar av Gävleborgs och Stockholms
län, Uppgifier som har förts in i driftsystem 1 konverteras efter ombyggnadsarbetet
till de nya skilda systemen. Det samlade medelsbehovet för verksamheten under
denna etapp har beräknats till 135 milj, kr, i 1976 års prisnivå. Drygt 600,000
fastigheter beräknas under etappen bli överförda till de nya systemen,
1
den proposition som låg till grund för riksdagens beslul (prop, 1977/78:15)
förutsattes atl visst kompletterande utredningsarbete skulle bedrivas under den
första etappen. Utredningsarbetet borde enligt propositionen inledas med att
centralnämnden för fastighetsdata (CFD), domstolsverket och lantmäteriverket
(LMV) fick i uppdrag att skyndsaml lämna systemförslag för de nya skilda
systemen. Under loppet av den första etappen borde också visst mera långsiktigt
utredningsarbete utföras. Detta skulle avse bl,a, lämplig omläggningslakt för
senare etapper, frågor om regionalisering och integritet samt organisatoriska
frågor,
6.2 Rapporten
med förslag till skilda system för FR och IR
Sedan
regeringen genom beslut den 30 mars 1978 uppdragit ål CFD, domstolsverket och
LMV att lämna förslag till skilda system för FR och IR under den första etappen
i enlighet med de beslutade riktlinjerna, har myndigheterna den 29 december
1978 avlämnat rapporten Systemförslag, Skilda system för fastighets- och
inskrivningsregister - utbrytning ur driftsystem 1, Rapporten har
remissbehandlats.
Rapporten
behandlar bl.a, frågorna om innehåll i FR och IR saml tekniska frägor om
kommunikation mellan separata system för FR och IR, Rapporten innehåller också
resurs- och kostnadsberäkningar,
6.3 Skilda
system för FR och IR
Under
remissbehandlingen av rapporten har flera av remissinstanserna gått in på
frågan om FR och IR skall vara integrerade i tekniskt avseende, liksom i
driftsystem 1, eller om de skall utgöra separata system. Härvid har
datainspektionen (Dl), statskontoret, riksrevisions-
Prop. 1978/79:114 15
verket
(RRV) och sårbarhetskommittén (SÄRK) ansett atl FR och IR skall utgöra separata
system så som statsmakterna beslöt år 1978. 1 yttrandena från dessa
remissinstanser framhålls bl,a, att driftsystem 1 präglas av hög teknisk
ambitionsnivå och stor komplexitet samt att komplexa system medför sämre
möjligheter att tillgodose integritets-, säkerhets- och sårbarhetssynpunkter.
Separata system innebär klara fördelar sett från dessa utgångspunkter.
Planverket
och Konungariket Sveriges stadshypotekskassa föredrar driftsystem 1, Svenska
kommunförbundet anser att den aviserade utredningen om regionalisering m,m,
bör föreligga, innan regeringen tar ställning till systemförslaget.
Spörsmål
som har betydelse för frågan om integrerade eller separata system för FR och IR
har nyligen behandlats i propositionen (1978/79:121) om användningen av ADB
inom statsförvaltningen (datapolitiska propositionen), I propositionen anger
föredragande departementschefen att en grundläggande utgångspunkt måste vara
att ADB är ett hjälpmedel i myndigheternas verksamhet. Det övergripande målet
för användning av ADB inom statsförvaltningen måste därför vara att ADB skall
bidra till att tillgängliga resurser utnyttjas effektivare eller att
verksamheten förbättras i andra avseenden.
Synen
pä ADB som ett hjälpmedel medför enligt den datapolitiska propositionen att
ansvaret för användningen av ADB normalt bör knytas till den myndighet i vars
verksamhet ADB används,
I
propositionen förs vidare fram uppfattningen att datordrift, som är av större
omfattning, i första hand bör ske för varje verksamhet eller ADB-system för
sig, dvs, i form av "dedicerad" eller myndighetsspecifik drift. Som
skäl för detta anförs bl,a, att samordnad datordrift medför problem i en rad
avseenden. Bl,a, begränsas de för resp. verksamhet ansvariga myndigheternas
möjligheter att påverka ADB-systemens utformning och drift. Vidare kan
samordning medföra nackdelar i fräga om säkerhet och sårbarhet.
De
skäl, som jag i 1978 års proposition om ändrade riktlinjer för
fastighetsdataverksamheten anförde för en uppdelning av driftsystem 1 i skilda
system för FR och IR, har vunnit starkt stöd både av innehållet i den
datapolitiska propositionen och av vad som har framkommil under
remissbehandlingen av rapporten med systemförslag rörande skilda system. Jag
utgår härvid från att IR, vid vilket ärendena till allt avgörande del är av
rent juridisk nalur, i framtiden liksom hittills skall vara knutet till
domstolsväsendet likaväl som FR har en given anknytning till
lantmäterimyndigheterna. Till vad jag har sagt i del föregående kommer atl
innehållet i rapporten visar att man inte behöver hysa några farhågor i fråga
om möjligheterna att från driftsystem I bryta ut skilda system för FR och IR,
Utvecklingen både inom fastighetsdataprojektet och på det datapolitiska området
ger sålunda enligt min mening slöd för 1978 års
Prop. 1978/79:114 16
principbeslut
om uppdelning av driftsystem 1 i skilda system för FR och IR, Med hänsyn
härtill anserjag att det inle föreligger skäl att ompröva beslutet.
6.4 Innehåll i FR och IR
Flertalet
remissinstanser har i sina yttranden inte gått in på frågan om innehållet i IR,
Bankföreningen har i princip godtagit förslaget men har dock uttalat önskemål
om att vissa ytterligare uppgifier förs in i registret. Jag är för min del inte
beredd att i denna del tillstyrka att ambitionsnivån höjs i förhällande till
det framlagda förslaget. Jag godtar därför system-förslaget i denna del.
I
fräga om innehållet i FR föreligger i rapporten två förslag. Huvudförslaget,
alternativ I, bygger på den ambitioiisnivå som gäller för nuvarande manuella
fastighetsregister med tillägg för uppgifter om avtalsservitut,
tomträttsupplätelser och vissa taxeringsuppifter. Det andra förslaget,
alternativ 2, som utarbetats av LMV, avser ett mera omfattande FR. Enligt
detta alternativ skall FR också tillföras uppgifier om lagfaren ägare,
inskriven tomträttshavare, ägare enligt taxeringslängden samt uppgifter om
inskrivna nyttjanderätter.
Vad
först gäller förslaget om ett innehåll i FR enligt alternativ 2 har flertalet
remissinstanser, som uttalat sig i frägan, avstyrkt en lösning enligt detta
förslag.
Planverket
har, under förutsättning att driflsyslem I delas, uttalat sig för ett innehåll
enligt alternativ 2. Kommunförbundet har inte ansett sig kunna ta ställning
utan ytterligare utredning.
LMV
och planverket anser att det finns skäl som talar för att FR görs mer
omfattande än alternativ I förutsätter. LMV har i rapporten bl.a. framhållit att
det alternativ verket förordar gör det möjligt att ulveckla FR bl.a. för att
rationalisera fastighetsbildningsproceduren som helhet, dvs.
handläggningskedjan fastighetsbildning fastighetsregistrering.
Skälen
för ett mer omfattande FR mäste enligt min mening vägas mot kostnaderna för ett
sådant FR och mot de olägenheter som är förbundna med den stora mängd
maskinella aviseringar som ett sådant register förutsätter. Om man stannar för
den lösning som förordas av LMV och planverket är det sannolikt ofrånkomligt
att det uppstår datatekniska bindningar mellan FR och IR av den art som man
vill undvika genom uppdelningen av driftsystem I i två skilda system.
Handlingsfriheten blir också mer begränsad i fråga om val av olika lösningar
för FR och IR i en framtid. Det gäller bl,a. valet ay olika
regionaliseringsalternativ. Den begränsade handlingsfriheten är vidare en
nackdel vid framtida val av lösningar till följd av förändrade behov inom de
olika verksamhetsområden som de tvä systemen i första hand skall betjäna. Ett
starkt skäl mot att i FR föra in uppgifter om ägare eller tomträttshavare är
vidare att
Prop. 1978/79:114 17
även
FR därigenom skulle bli ett mycket omfattande personregister i datalagens
mening.
En
lösning efter de linjer som LMV och planverket förordar skulle emellertid fä
övervägas trots de olägenheter jag nyss har nämnt, om de som i första hand
skall använda FR inte på annat sätt skulle kunna få en snabb och enkel åtkomst
till uppgifter också i IR, Under etapp 1 kommer emellertid användare av både FR
och IR att fä i stort sett samma service som i driftsystem 1, Detta gäller även
om uppgifter om lagfaren ägare, inskriven tomträttshavare, ägare enligt
taxeringslängden och uppgifter om inskrivna nyttjanderätter inte förs in i FR
utah endast i IR, Utan att tekniska bindningar skapas mellan systemen kan
åtkomst till FR och IR ordnas från en och samma terminal under etapp 1,
eftersom systemen skall ligga i samma dator under denna tid, Samma
förutsättning beträffande terminalåtkomst bör enligt min mening gälla också
för etapp 2 och senare etapper, även om FR och IR dä placeras på skilda datacentraler.
Jag behandlar den frägan närmare under avsnittet tekniska frågor (6.5).
När
det sedan gäller huvudalternativet, alternativ I, bygger innehållet i FR i princip
på en datorisering av nuvarande fastighetsregister med de tillägg som har
angetts i det föregående. Statskontoret har i sitt yttrande över förslaget
tagit upp frägan om behovet av uppgifter i FR om avtalsservitut,
tomträttsupplåtelser och vissa taxeringsuppgifter. Dessa uppgifter skall
enligt vad jag nyss har förordat finnas i IR, Den lösning jag har förespråkat
när det gäller terminalätkomst till FR och IR leder enligt min mening fram till
att det kan ifrågasättas om det kommer att föreligga ett tillräckligt behov av
att anteckna här avsedda uppgifter i både FR och IR.
När
det gäller avtalsservitut innehåller IR enligt rapporten endast anteckningar
beträffande fastighet som belastas av servitutet. Däremot görs inte nägon
anteckning i IR beträffande den eller de fastigheter till vars förmån
servitutet gäller. Sådana uppgifter antecknas emellertid i FR.
Med
hänsyn till vad jag nu harsagt anserjag att det föreligger skäl för att
uppgifter om avtalsservitut även antecknas i FR. Beträffande tomträttsupplåtelser
och taxeringsuppgifter finns inte något motsvarande skäl för
dubbelregistrering,
I
rapporten förutsätts att uppgifter ur FR och IR skall kunna ställas samman
satsvis för bl.a, samhällsplaneringens behov, även om FR och IR förläggs rill
två eller flera datacentraler. Sammanställningar av detta slag görs redan nu i
driftsystem 1, om än i begränsad omfattning. Även jag utgår frän att
sammanställningar av detta slag skall kunna göras med utgängspunkt från
uppgifter i separata FR och IR. Möjligheterna att satsvis ställa samman
uppgifter frän separata FR och IR minskar inte om taxeringsuppgifter och
uppgifter om tomträttsupplåtelser endast finns i
2 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 114
Prop. 1978/79:114 18
IR,
I vilken utsträckning sådana sammanställningar bör göras fär den fortsatta
utvecklingen i projektet och pä samhällsplaneringens område utvisa.
Med
hänsyn till storleken av systemen, komplexiteten och den långa omläggningstiden
är det, som bl,a, statskontoret har framhållit, angeläget att man inte genom
olika ätgärder förlänger eller försvårar omläggningen av FR och IR till ADB och
därmed utnyttjandet i hela landet av datordriftens obestridliga fördelar
jämfört med den nuvarande manuella hanteringen.
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört anserjag atl uppgifier om avtalsservitut
bör ingå i FR men att FR inte bör tillföras vare sig taxeringsuppgifter,
uppgifter om tomträttsupplåtelser eller de ytterligare uppgifter som har
föreslagits av LMV,
6.5
Tekniska frågor
1
direktiven för uppdraget att utarbeta förslag till skilda system för FR och IR
angavs bl,a, att systemförslagen skulle vara utformade så att drift av FR och
IR kunde ske vid skilda dalacentraler eller regionaliseras var för sig under
senare etapper likaväl som att det ena registret skulle kunna föras centralt
och det andra regionaliseras.
För
det fall att FR och IR föriäggs till två skilda datacentraler redovisas i
rapporten en lösning, där datorerna med de båda systemen kopplas samman genom
en teleförbindelse, Avisering mellan FR och IR sker över denna förbindelse.
Terminaler som är anknutna till FR kan genom teleförbindelsen söka i IR,
Motsvarande gäller för terminaler, som är anknutna till IR, när det gäller
sökning i FR, Terminalerna förutsätts vara anslutna till s,k, fasl uppkopplade
nät.
Den
nu angivna lösningen har kritiserats starkt av främst Dl, statskontoret, RRV
och SÄRK, DI anser att en sådan lösning blir än mer komplex än den som
förekommer i driftsystem 1, De övriga instanserna anför liknande synpunkter.
Lösningen sägs också leda till minskad handlingsfrihet i fräga om framtida val
när det gäller förläggning av dalordriften för de separata systemen.
Det
är enligt min mening givet att ett sådant tekniskt beroende mellan FR och IR
inte får byggas upp under etapp 1 att drift av FR och IR vid två eller flera
datacentraler under etapp 2 och senare etapper försväras. Det tekniska
beroendet bör inte tillåtas bli större än som är nödvändigt för den planerade
och mycket angelägna rationaliseringen av verksamheten vid
fastighetsregistermyndigheterna och inom inskrivningsväsendet. Frän dessa
utgångspunkter är det viktigt atl tekniken för aviseringar mellan främst FR och
IR väljs med omsorg och att frågan om hur FR och IR skall kunna näs från
terminaler ägnas särskild uppmärksamhet.
Prop. 1978/79:114 19
Det
är enligt min mening klart att den tekniska lösningen för aviseringar mellan
systemen kan ha avgörande betydelse för valfriheten i fråga om systemstruktur
och förläggning av datordrift under etapp 2 och senare etapper i projektet.
Jag
anser det inte lämpligt att under etapp 1 automatisera aviseringar av
avtalsservitut, I driftsystem 1 sänder inskrivningsmyndigheten en kopia av
dagboksbladet i ett sådant ärende samt avskrift av avtalet till
fastighetsregistermyndigheten för åtgärd. Inte heller i övrigt bör man enligt
min mening öka automatiseringsgraden när det gäller aviseringar, om det leder
till tekniska bindningar mellan systemen som försvårar förläggning av driften
till två eller flera datacentraler.
Jag
har inte något all erinra mot att aviseringen från FR till IR görs på
maskinläsbart medium. 1 likhel med bl.a. statskontoret finner jag emellertid
att aviseringen inte behöver göras över fasl uppkopplat nät. Jag förutsätter
att aviseringar mellan separata FR och IR under etapp I utformas så att
omfattande och kostsamma ombyggnadsarbeten inte blir nödvändiga om FR och IR
läggs på två eller flera datacentraler,
I
likhet med bl,a, statskontoret anserjag att den i rapporten planerade tekniska
lösningen för terminalåtkomst medför bindningar mellan FR och IR som inte är
godtagbara. Det s,k, allmänna datanätet har inte dessa nackdelar. Televerket
bygger nu ut detta nät som inte kräver någon särskild teleförbindelse mellan FR
och IR, om systemen ligger på olika datacentraler. Nätet är nämligen konstruerat
sä att det är möjligt atl nå olika datacentraler direkt från en och samma
terminal.
Det
tekniska beroendet mellan FR och IR kan i det allmänna datanätet begränsas
till ett minimum. Detta nät kommer dessutom att erbjuda en rad andra fördelar
framför fast uppkopplade nät. Det blir tillförlitligare och säkerhetsfrågorna
blir bättre tillgodosedda. Terminalanvändarna får en bättre service även i
andra avseenden. Terminalerna skall t.ex. kunna användas för frägor i säväl FR
och IR som andra dataregister i nätet. Med hänsyn härtill och till vad
televerket har upplyst i sitt remissyttrande om möjlig tidpunkt för anslutning
av FR och IR till det allmänna datanätet anserjag att planeringen för senare
etapper bör inriktas på att FR och IR kommer att utnyttja detta nät för
dataöverföring.
Under
remissbehandlingen har statskontoret och RRV anfört att bestämmelserna om
daglig handläggning av inskrivningsärenden, det s,k, endagsintervallet, bör
omprövas om dessa bestämmelser kräver daglig avisering frän FR, I anledning
härav vill jag framhålla att reglerna om endagsintervall har tillkommit bl,a.
för att skapa en jämn fördelning av arbetet vid inskrivningsmyndigheterna,
Detla intresse gör sig alltjämt gällande med oförminskad styrka. Jag är därför
inte beredd att förorda någon ändring i aktuellt hänseende. Om antalet
aviseringstillfällen kan begränsas inom ramen för ett endagsintervall inom
inskrivningsväsen-
Prop. 1978/79:114 20
det
utan att detta medför några nämnvärda effekter pä fastighetsregistre-rtngsverksamheten,
har jag däremot självfallet inte något atl erinra mot en sädan begränsning.
Frågan fär uppmärksammas under senare etapper,
6.6
Det fortsatta arbetet under etapp 1
Sammanfattningsvis
förordarjag att arbetet under den första etappen på att verkställa riksdagens
principbeslut om skilda system för FR och IR fullföljs med de preciseringar som
jag har förordat i det föregående. Jag utgår frän att det fortsatta arbetet i
projektet kommer atl läggas upp enligt de riktlinjer för handläggningen av
ärenden angående utveckling och drift av ADB-system som har angivits i den
datapolitiska propositionen.
Anledning
saknas att f,n, frångå målsättningen atl under den första etappen föra över
drygt 600,000 fastigheter till de nya systemen.
Det
kan senare visa sig nödvändigt att förlänga tiden för etapp 1, om utvecklingen
av de nya systemen och överföringen av uppgifter till dessa inte hinns med
under den fastlagda tiden för etappen.
Det
samlade medelsbehovet för verksamheten under den första etappen beräknades i
1978 ärs principproposition till 135 milj, kr. i 1976 ärs prisnivå. I rapporten
har uppgivits att förslagen kan genomföras inom den angivna kostnadsramen. De
förändringar i förhällande till de framlagda förslagen som jag har förordat i
det föregående torde leda till ett lägre samlat medelsbehov under perioden än
om dessa förslag genomförs. Arbetet under etapp 1 bör följaktligen kunna
fullföljas inom den beräknade medelsramen.
Det
utredningsarbete för etapp 2 och senare etapper som jag förordade i
princippropositionen bör sättas igång så snart som riksdagen har tagit
ställning till den datapolitiska propositionen och till vad jag har anfört nu.
Jag
avser att för detta utredningsarbete senare föreslå regeringen att bemyndiga
mig att tillkalla en kommitté med parlamentarisk förankring. Utredningsarbetet
bör bedrivas med utgångspunkt frän riksdagens ställningstaganden till den
datapolitiska propositionen, till 1978 års principbeslut om
fastighetsdataverksamheten och till vad jag har anfört i det föregående. En huvuduppgift
för utredningen blir att föreslå en klart avgränsad andra etapp, som bör avse
en period av omkring fem år. Kommittén bör lämna förslag rill omläggningstakt
för denna period och organisation för datordriften under perioden. Kommittén
bör vidare behandla motsvarande frågor för senare etapper. Andra vikriga frågor
som bör utredas gäller olika regionaliseringsalternariv och därmed sammanhängande
spörsmål om integritet och sårbarhet. Kommittén bör ocksä överväga
ansvarsfrågorna för FR och IR under uppbyggnadstiden
Prop. 1978/79:114 21
och
vid fullt utbyggda system. Kommittén bör vidare fä till uppgift att behandla
vissa frägor som gäller koordinatregistrering och olika databearbetningar med
utgångspunkt från de registrerade koordinaterna.
Mot
bakgrund av vad jag nu har anfört beträffande fastighetsdataverksamheten under
de närmaste åren förordarjag att anslaget till CFD för budgetåret 1979/80
beräknas i enlighet med CFD:s förslag. Jag har därvid utgått från att CFD
kommer att tas i anspråk för att biträda den förenämnda kommittén i olika
frågor. Jag räknar t,v, inte med att antalet tjänster vid CFD behöver utökas
med mer än en.
7
HemstäUan
Under
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär
riksdagen
att
till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetaret 1979/80 anvisa ett
förslagsanslag av 25 500 000 kr.
8 Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt
fram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
f L 1
CENTRALN Ä MNDEN FOR Bilaga
7
UU
FASTIGHETSDATA
D/
D()ni.st(ils\'crkci
Lantm ä teriverket
SYSTEMFORSLAG
Skilda system f ö r fastighets-och
inskrivningsregister
utbrytning ur driftsystem 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
CENTRALN Ä MNDEN
F Ö P FASTIGHETSDATA
DOMSTOLSVERKET LANTM Ä TERIVERKET
MISSIV 1978-12-29
Dnr
CFD 39/78
Exp 204 DV 1537-1978 LMV 321-514-78
opaginerad Kontrollera mot PDF
Till REGERINGEN Justitiedepartementet
Centraln ä mnden f ö r
fastighetsdata, domstolsverket och lantm ä teriverket
ö verl ä mnar h ä rmed systemf ö rslag f ö r
nya fastighetsdatasystern enligt uppdrag 1978-03-30.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Myndigh.eternas
beslut i ä rendet bifogas.
Vidare bifogas en s.nrskild skrivelse fr å n perso-nalf ö rf-Ti
nq.irm vid -Ft;.
Lennart Holm
/ :at3 B ö rjesBon
:- d
sten '.'Jickbom
opaginerad Kontrollera mot PDF
CENTRALNÄMNDEN
FÖR FASTIGHETSDATA
PROTOKOLLSUTDRAG 1978-12-18
1 (2)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utdrag ur protokoll fr å n
CFDs styrelse 1978-12-18
N ä rvarande: Lennart Holm, ordf ö rande B ö rje
Alpsten Sune Andersson Mats B ö rjesson
Torsten Lindskog Rune Olsson G ö sta Pellb ä ck
Bengt Andersson
Ulf Bj ä lkefors
Allan Flood
Bo Linden
Nils-G ö ran Nilsson,
sekreterare
Olof
Wastesson
opaginerad Kontrollera mot PDF
Systemf ö rslag f ö r
nya fastighetsdatasystem
Sune Andersson
Systemf ö rslagen
skall ö verl ä mnas till regeringen.
S ä rskilt yttrande av ledamoten Pellb ä ck:
Systemf ö rslag f ö r nya fastighets da ta sy steme t
Systemf ö rslaget utg ö r en i huvudsak teknisk utredning av m ö jligheterna att dela driftsystem 1 i separata
system f ö r FR och IR under en f ö rsta etapp. Motivet f ö r uppdelningen i skilda ADB-system ä r att de b å da registren i en senare etapp
skall kunna utvecklas olika vad avser regionalisering och datorkraft. Om och
hur denna ADB-politiska m å ls ä ttning skall f ö rverkligas ä r enligt direktiven f ö rem å l f ö r s ä rskild utredning. Systemf ö rslaget p å visar
de tekniska m ö jligheterna till delning av
driftsystem 1. D ä remot kan det starkt ifr å gas ä ttas om det
finns ekonomiska f ö ruts ä ttningar att genomf ö ra
opaginerad Kontrollera mot PDF
CENTRALN Ä MNDEN F Ö R
FASTIGHETSDATA
Krcnde
PROYOKOLLSUTDRAG 197B-12-18
Beslut
opaginerad Kontrollera mot PDF
de ADB-politiska m å ls ä ttningarna i en senare etapp genom delningen enligt
systemf ö rslaget. F ö rslaget utg å r
ifr å n att denna problematik inte
omfattas av utredningsdirektiven. Hur denna senare etapp genomf ö rs ä r av stort
intresse f ö r kommunerna och p å verkar synpunkterna p å bl a inneh å llet i de b å da registren. Kommunerna ä r uppenbarligen den mest betydande kategorin av
slutanv ä ndare till FR- och IR-uppgifter.
Kostnaderna f ö r å tkomst till dessa uppgifter via terminal skall betalas av kommunerna,
varf ö r den kommunala ekonomin ber ö rs av valet av teknisk l ö sning.
Slutanv ä ndarna till
uppgifter ur de b å da registren har inte tagit aktiv
del i utformningen av systemf ö rslaget.
Tiden har inte medgivit en tillr ä ckligt
intr ä ngande behandling inom Kommunf ö rbundet. Jag f ö ruts ä tter d ä rf ö r att systemf ö rslaget
och den i direktiven å beropade s ä rskilda utredningen blir f ö rem å l f ö r en remissbehandling innan regeringen tar st ä llning i fr å gan.
Vid protokollet
Nils-G ö ran Nilsson
Justeras
Lennart Holm Sune Andersson
R ä tt utdraget intygas
opaginerad Kontrollera mot PDF
[ > jPROTOKOLL 1978-12-15
/-'..''\ Liint.m.'it,i?rii.:
;kallelse/furedragningslista
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 « mm « ntr å d0 i p)*num
Tid
(kiofhan)
10.00
P1SU
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagshuset,
Brunkebergs torg 9, H5 21
opaginerad Kontrollera mot PDF
NArvarand*
Wickbom, ordf ö rande
Br ä nnstr ö m
Ed bom
Gillgren
H å kansson
NiIsson
R å berg
6.'ig.
Asplund S § 35-39
Lindqvist S § 35-39 Millg å rd S § 35-40
Widmark, sekreterare
Wennerfors
opaginerad Kontrollera mot PDF
39
Systemf ö rslag till
nya fastighetsdatasystem. Utredningsuppdrag fr å n justitiedepartementet till LMV, CFD och domstolsverket (dnr
321-514-78). F ö redragande: td Millg å rd
Styrelsen bemyndigar ordf ö randen att f ö r LMVs r ä kning redovisa regeringens uppdrag om delning av
driftsystem 1, varvid som LMVs uppfattning skall redovisas att
fastighetsregistret b ö r tillf ö ras ä garuppgifter
m m. Styrelsen framh å ller att det blivande
fastighetsregistersystemet m å ste tillgodose
lantm ä terimyndigheternas an-v ä ndarintressen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I Justeras
I 1978-12-19
I......
j Sten
Wicklxsm
35-43
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:114
DOMSTOLSVERKET
Utdrag ur PROTOKOLL
r.fneraldireklorsijrt-nden 19
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beslutande:
generaldirekt ö ren M B ö rjesson
opaginerad Kontrollera mot PDF
Dag
Dnr
N ä rvarande
Ärende
Beslut/itg ä rd
opaginerad Kontrollera mot PDF
781219
1537-78
LA, GG
Systeraf ö rslag f ö r
nya fastighetsdatasystem
Utarbetat systemf ö rslag
skall ö verl ä mnas till regeringen gemensamt me CFD och LMV
opaginerad Kontrollera mot PDF
.
ijansien/, .
Bestyrkes I tj ä nsten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
ersonalföreningarna
id CFD
1978-12-13
1 (4)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Synpunkter i anslutning till systemf ö rslag f ö r
delade
system i fastiqhetsdatasy.stcmct_______________________
Vid CFD har p å
uppdrag av regeringen utarbetats ett systemf ö rslag
f ö r delning av fastighetsdatasystemet
i ett fastighetsregister- och ett inskrivningsregistersystem.
St-fastighetsdata och SACO/SR-f ö reningen vid
CFD vill till rapporten foga dessa komrrientarer och f ö rtydliganden.
CFD har i samarbete med domstolsverket och lantm ä teriverket utvecklat ett ADB-baserat system f ö r fastighetsregistrering och inskrivningsv ä sende, som ben ä mns
driftsystem 1, Systemet ä r sedan tre å r i drift med r ä ttsverkan
i Uppsala l ä n cch har fungerat helt tillfredsst ä llande. Beslut finns om utvidgning till Stockholms
och G ä vleborgs l ä n. Utvecklingsarbetet har inte skett utan sv å righeter bl a beroende p å att f ö ruts ä ttningarna ä ndrats
under arbetets g å ng och CFD har under å ren f å tt mottaga å tskillig kritik. Denna har framf ö r allt skjutit in sig p ä kostnaderna och p å komplexiteten i systsr'.::L. Kritiken har m å nga g å nger direkt
drabbat personalen vid CFD trots att kostnads ö kningen berott p å yttre omst ä n-digiieter, s å som
f ö rseningar p g c utredningar, f ö r ä ndrade f ö ruts ä ttningar,
beteckningsreformen ra m.
Systemet var fr å n
b ö rjan avsett endast fc".
fastighetsregistrering i ett system utan terminaler. Sedan ytterligare
utredningar visat att ä ven inskrivningsv ä sendets register borde l ä ggas ö ver till ADB
ut ö kades syste-.et till att ä ven omfatta inskrivningsregistret. I samband h ä rmed valdes en terminalbaserad l ö sning. Genom integrationen mellan fastighets- och
inskrivningsregister i ett driftsystem har komplexiteten kunna h å llas nere.
Dessutom har under tiden f ö r FADAK-utredninqen tiden utnyttjas till att byta
databashanteringssystem. Detta har medf ö rt
att ör ett riksomfattande driftsystem
kravet p å datorresurser har sjunkit fr å n fera till tv å datorer
i storleksordningen IBM 370/158.
N ä r nu konsekvenserna av åit av riksdagen fattade principbeslutet om uppdelning
av fastighetsdatasystemet p å tv ä skilda system finns utredda, finns det anledning f ö r personalei. att, f ö r undvikande av framtida kritik, framh å lla vissa konsekvenser av delningsbeslutet.
Rogistorvolvm
F ö r alla son. n ä rmare studerat verksamheten vid fastighetsregistermyndigheter
och inskrivningsmyndigheter ä r det
uppenbart att det finns ett mycket starkt samband mellan dossa verksamheter.
Inskr ivnimsreMist rct grundas i stc>r ut st r ä cl;ni ng p å
bar.upjg i f t or .-om h;int.iis fr å n
f ast ighot.reg i strot. Samh.nndct fr.Trag.'ir klart b.'dr av dot nu
fr;riilagda .'-iy:-.tf;iif ö rs] .igct och .:;.' den
pro7ic.':icr ia
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:114
Personalf ö reningarna
vid CFD 1978-12-12
fr å n justitiedepartementet som utgjort
direktiv f ö r utredning. Utredningen visar att
inskrivningsmyndigheterna f ö r sin
verksamhet ä r s ä beroende av informationen i fastighetsregistret att det ur
driftsystem 1 utbrutna inskrivningsregistret i det n ä rmaste blir lika stort som hela driftsystem 1. M ä tt i antal tecken som lagras har ett separat
inskrivningsregister be-d ö i.its komma att inneh å lla ca 90 % av den reqistervolym sora lagras i
driftsystem 1. H ä rtill skall f ö r de delade systemen l ä ggas i nform-jtionsm ä ngden i dot
separata fastighetsregistret som bed ö mts
omfatta ca 50 % av driftsystem 1. Sammanlagt kominer d ä rf ö r de b å da systemen att bli mer ä n en och en halv g å ng s å stora som driftsystem 1.
Systemberoende
Volym ö kningen beror framf ö rallt p ä
att merparten av inneh å llet i fastighetsregistret m å ste kopieras och tillf ö ras inskrivningsregistret. De uppgifter ur fastighetsregistret som
skall kopieras till inskrivningsregistret m å ste
h å llas helt aktuella. Ny teknik som
ombes ö rjer att varje f ö r ä ndring av
inneh å llet i fastighetsregistret omg å ende kopieras till inskrivnings-registret m å ste d ä rf ö r utec]:las. Skall dessutom fastighetsregister och
inskrivningsregister drivas p å skilda
datacentraler m å ste s ä rskild kommunikationsteknik byggas upp f ö r detta ä ndam å l.
Man b ö r ha klart f ö r sig att komplexiteten i ett ADB-system ä r beroende p å
komplexiteten i den uppgift systemet ä r
konstruerat att l ö sa. Om inte ä ndringar vidtages i organisationen f ö r att f ö r ä ndra sj ä lva
uppgiften blir inte ADB-systemet m. ndre komplext genom delning. Varje del i
sig kanske blir enklare, men genom de bindningar som trots allt finns mellan
delsystemen m å ste man se till totalbilden, och
denna blir i detta fall mer komplex ä n
i det ti'igare integrerade systemet.
Vi vill i detta sammanhang ocks å peka p ä
att driftsystem 1 ä r konstruerat f ö r en geografisk regionalisering i upp till 15
fysiskt separerade regioner med kommunikationsm ö jligheter mellan regionerna.
Skulle man i framtiden vilja dela driften av fastighetsdatasystemet
p å flera datact.ntraler skall man
finna att det ä r v ä sentligt mycket enklare och billigare att genomf ö ra en geografi.jk uppdelning av drift-system 1 ä n att g ö ra
motsvarande uppdelning f ö r de skilda systemen. Detta beror p å att datorerna i ett rcgionalisorat dr if tsystca 1
endast beh ö ver ha kontakt med varandra fr afc sikerst ä lla s k riks å tkomst
i samband med j nformat ions.- ö kni ng . 1
on l ö sning mod delade- system kf ä vs teknik och rulinrr- f ö r don n ö dv ä ndiga aviF-.oi-j ngen av upiviiftor fi" å n f a.st iglictsrc-gistrot till iii.-.krivninrisvt-g
i st vet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
;rsonalf ö reningarna .d CFD
1978-12-12
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kostnader
I den nu framlagda rapporten redovisas kostnaderna f ö r ett genomf ö rande
av fastighetsdatareformen i form av skilda system f ö r fastighetsregistrerinq och inskrivningsv ä sendet. D å
riksdagen redan fattat ett principbeslut om reformens framtida inriktning har
det inte funnits anledning att i rapporten g ö ra
n å gon kostnadsj ä mf ö relse mellan
kostnaderna f ö r drift-system 1 och de delade
systemen. Mot bakgrund av den kritik som tidigare ri);tats mot
fastighetsdataverk-samhoten just p å
grund av de stora kostnader reformen niudftr, vill vi peka p å de ö kade
kostnader som en uppdelning av systemen kommer att f ö ra mod rig. Kalkyler som gjorts under utredningens g å ng vitar att driftkostnaden f ö r de delade systemen blir ca 33,8 miljoner dyrare
under den tio å rsperiod som ber ä knas å tg å f ö r oml ä ggningen. Dessutom tillkommer utvecklingskostnader
som uppg å r till 21,6 miljoner. De delade
systemen blir d ä rf ö r minst 55 miljoner dyrare ä n
fortsatt drift av driftsystem 1.
Till detta skall l ä ggas
de kostnader som beror p å att
ombyggnaden till skilda s'siem kommer att f ö rsena re-
foringenomf ö randct msd
tv å å r. Dessa kostnader kan be
r ä knas till 130 miljoner kronor.
V ä ljer man sedan att dela driften p å skilda datacentraler tillkoiiuner ö kade driftkostnader som ber ä knas uppg å
till ca 30 miljoner kronor f ö r genomii ö rande-perioden.
Serviceniv å
I alla v ä rderingar av
fastighetsdataverksamheten har s ä rskilt framh å llits v ä rdet
av den samlade och omedelbara tillg å ngen
till uppgifter fr å n s å v ä l fastighetsregister som
inskrivningsregister. Systcnl ö rslaget
tillgodoser t ä mligen v ä l de b(-hov av information som finns hos
registcrmvndigheterna f ö r deras registrerande verksamhet
men inneb ä r en v ä sentlig s ä nkning
av servictniv å n f ö r andra anv ä ndare av registren. Var och en som
har behov av totalinfrmation om en fastighet m å ste st ä lla on fr å ga mot vrrje system.
Ett exempel p å den sankta serviceniv å n utg ö r adressregistret. Detta ä r en del av fasighetsrogistret och
ä r ett hj ä lprcgister avsett att anv ä ndas i de fall en f 3.': t iglK.'ts
adress men into d''ss korrekta beteckning ä r k ä nd. I
dr i f t .sy s tc-m 1 iinns detta hj ä lppiodol om.delbart tillg ä ngligt. N ä r systemen delats, ko:ir.icr
adres.=;re;i: st rct visserligen att finnar. on'.','d(.'l b.irt t i 1 ] g.ing 1
igt i fastighetsregister- .;ysl t-r.i-t.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Personalföreningarna
vid CFD
1978-12-13
opaginerad Kontrollera mot PDF
Men
delningen innebSr att inskrivningsmyndigheter och andra anv ä ndare,
som vanligen enbart kommer att fr å ga mot inskrivningsregistret, m å ste st ä lla fr ä gor mot
de b å da systemen f ö r att kunna utnyttja f ö rdel-.-arna
med adressregistret. Liknande s ä nkningar av serviceniv å n blir en
genomg å ende f ö ljd av delningen.
Sammanfattning
Personalorganisationerna
vid CFD anser att de framlagda systemf ö rslagen ä r genomf ö rbara och rimligt avv ä gda mot
bakgrund av de direktiv som legat till grund f ö r utrecfningen.. Om beslut
att genomf ö ra en delning enligt f ö rslaget
fattas ä r det viktigt att de resurser i fr ä ga om personal och teknisk
utrustning som redovisas i planen f ö r genomf ö rande verkligen st ä lls till CFD:s f ö rfogande.
Personalen vid CFD anser emellertid att delningen inte b ö r genomf ö ras med h ä nsyn till
att de system som i s å fall byggs blir b ä de dyrare, tekniskt mer
komplicerade och f ä r en l ä gre serviceniv å
ä n vad som ä r fallet
i nuvarande system.
opaginerad Kontrollera mot PDF
F ö r
ST-fastighetsdata F ö r SACO/SR-f ö reningen
">
vid
CFD
z,-
X- /-juy KuJyi
Lennart
R ö nnkvist Per-Anders Karlgren
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:114 H
Innehållsförteckning Sid
1
Uppdraget..................................................... 13
2 Inledning och sammanfattning .......................... 14
3 Översiktlig beskrivning av fastighetsdatasystemet 23
3.1 Allmänt.................................................. 23
3.2 Fastighetsdatasystemets register............... 24
3.3 Fastighetsdatasystemets olika delsystem ... 25
3.4 Förfarandet vid FRM................................. 26
3.5 Förfarandet vid IM................................... .... 27
3.6 Förfarandet hos andra terminalanvändare..... .... 28
3.7 Förfarandet vid CFD................................. .... 28
3.8 System för tillämpningar inom samhällsplaneringen
.. 29
3.9 Teknisk utformning ................................. .... 29
3.10 Aviseringar............................................. .... 34
3.11 Registeromläggning ................................ .... 37
4 Innehållet i de skilda
registersystemen................ .... 39
4.1 Allmänt.................................................. .... 39
4.2 Innehåll i fastighetsregistersystemet............ 39
4.3 Innehåll i inskrivningsregistersystemet ......... 43
5 Vissa grundläggande
tekniska frågor .................. 46
5.1 Utbrytningen från driftsystem 1 ................. 46
5.2 Registerorganisationen för de skilda systemen 47
5.3 Aviseringen mellan systemen .................... .... 50
5.4 Linjenät och koppling mellan datorer............ .... 52
5.5 Möjlighet till regionalisering........................ .... 57
6................................................................. Delsystem
och program i de skilda systemen. Styrsystem, ope
rativsystem mm.............................................. .... 59
6.1 Överföringssystem för driftsystem .............. .... 59
6.2 Laddningssystem..................................... 60
6.3 Fastighetsregistersystemet ....................... 60
6.4 Inskrivningsregistersystemet...................... .... 67
6.5 Gemensamma frågerutiner ........................ .... 72
6.6 Program för framställning av bevis .............. .... 74
6.7 Uppbörds- och reskontrasystem................. .... 75
6.8 System för avisering från fastighets- till
inskrivningsregistersystemet 76
6.9 Generellt urvalssystem.............................. .... 77
6.10 System för tillämpningar inom samhällsplaneringen
.. 78
6.11 Operativsystemfrågor............................... .... 80
6.12 Styrsystemet AROS/ROSAM....................... .... 80
6.13 Driftrutiner.............................................. .... 81
7 System
från användarsynpunkt, dokument mm .... .... 83
7.1 Registermyndigheternas ärende- och
handläggningsrutiner 83
7.2 Officiella dokument .................................. .... 83
3 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 114 Bilaga 1
Prop.
1978/79:114 12
7.3
Terminalanslutning............................................ 88
7.4
Sammanställningar............................................ 88
8
Plan för
genomförande............................................... 90
9
Kostnadsberäkningar
............................................... ..... 94
9.1
Principer............................................................ ..... 94
9.2
Kostnads- och
lönenivå..................................... ..... 94
9.3
Kostnads-Zinläklsposter
................................. ..... 95
9.4
Sammanslällning
av kostnader för skilda syslem för FR
och IR................................................................ ... 103
9.5
Kostnader för
delningsarbeiel mm .................... ... 107
9.6
Anslagsutveckling
mm .................................... ... 108
9.7
Kostnader för
drift vid skilda datacentraler........ 109
10 Förfaltningsförslag
................................................... 112
10.1
Förordning om
ändring i faslighelsdatakungörelsen (1974:1058) 114
10.2
Förordning om
ändring i fastighetsregisterkungörelsen (1974:1059) 121
10.3
Förordning om
ändring i inskrivningskungörelsen (1974:1061) 127
10.4
Förordning om
ändring i kungörelsen (1969:379) om uppläggande av nytt fastighetsregister mm 133
10.5
Förordning om
ändring i instruktionen (1974:491) för centralnämnden för fastighetsdata 134
10.6
Förordning om
ändring i förordningen (1975:1127) om verksamheten vid inskrivningsmyndighet som
för inskrivningsregister ........................................ ... 135
10.7
Förordning om
ändring i gravalionsbeviskungörelsen (1971:710) 136
10.8
Förordning om
ändring i förordningen (1975:1129) om expeditionsavgift vid centralnämnden för
fastighetsdata ................................................. 137
10.9
Förordning om
ändring i stämpelkungörelsen (1964:619) 138
11 Uppgifter
om ägare m m i FR-syslemel........................ ... 139
11.1
Inledning ......................................................... 139
11.2
Vissa allmänna
synpunkier................................ 140
11.3
Innehållsfrågor
................................................. 142
11.4
Lagringsvolymen
och aviseringsmängden ...... 143
11.5
Tekniska
aspekter............................................. 144
11.6
Kostnadsberäkningar........................................ 145
11.7
Förfaltningsförslag............................................. 146
Bilaga 1 Justitiedepartementets planerings- och
budgetsekreta
riats PM 1977/36:5, bilagan 1........................... 150
Bilaga 2 LMVs motivering för förslaget om ägaruppgift m m
i
FR-systemet (bilaga till avsnitt II) ...................... 159
Prop. 1978/79:114 13
1
Uppdraget
Regeringen
har 1978-03-30 uppdragit åt centralnämnden för fastighetsdata (CFD),
domstolsverket (DV) och lantmäteriverket (LMV) att skyndsamt och senast den 31
december 1978 lämna förslag till skilda ADB-system för fastighetsregister (FR)
och inskrivningsregister (IR) under en första etapp i enlighet med de ändrade
riktlinjer för fastighetsdataverksamheten, varom riksdagen beslutat våren 1978
(prop 1977/ 78:15, CU 1977/ 78:5 rskr 1977/78:134).
Förslagen
skall enligt det lämnade uppdraget grundas på följande förutsättningar.
"Skilda
system för FR och IR skapas genom utbrytning av FR och IR ur driftsystem 1.
Övergången till ADB sker parallellt för FR och IR. Inskrivningsdag hålls varje
arbetsdag. De uppgifter i FR, som behövs i IR, överförs till IR maskinellt.
Överföringsprogram m m i driflsyslem 1 utnyttjas i den utsträckning som detta
är möjligt utan atl principen om skilda system bryls.
FR
och IR ges i stort sett det innehåll som de har i driftsystem 1 och som
fastighetsdatakommittén (FADAK) har förutsatt i sitt betänkande. Förslagen bör
i fråga om registerinnehåll, utdaia m m utformas med ledning av innehållet i
promemoria den 1 mars 1977, bilaga I, som har utarbetats inom
justitiedepartementets planerings- och budgetsekretariat (bilaga).
Systemen
skall utformas så att det blir möjligt att utan siörre koslnader och tidsåtgång
ändra verksamhetsområdena för de myndigheter som systemen skall betjäna.
FR
och IR drivs under den första etappen vid samma datacentral. Systemförslagen
skall emellertid utformas så att drift av FR och IR kan ske vid skilda
datacentraler eller regionaliseras var för sig under senare etapper, likaväl
som att det ena registret kan föras centralt och det andra regionaliseras, allt
under förutsättning att i propositionen förutskickad särskild utredning visar
att sådana lösningar bör väljas. Nu angivna krav innebär bl a att
fastighetsbevis och andra handlingar, som tas ut i löpande produktion och
innehåller uppgifter ur både FR och IR, inte kan tas fram maskinellt på sätt
som nu sker i driftsystem 1.
Systemförslagen
skall vara åtföljda av kostnadsberäkningar. Även förslag till erforderliga
författningsändringar bör fogas till systemförslagen.
Systemförslagen
skall innehålla förslag till förfarande för hur de uppgifter, som har lagts in
i eller kan komma att läggas in i driftsystem I, skall föras över till de
skilda systemen för FR och IR."
Den
ovan nämnda bilagan 1 bifogas även här som bilaga 1.
Prop. 1978/79:114 14
2
Inledning och sammanfattning
Uppdraget
innebär att systemförslag för ADB-baserade system för fastighetsregistrering m
m (FR-system) och inskrivningsväsen (IR-system) skall läggas fram. De två
systemen skall skapas genom en utbrytning ur driftsystem 1.
Driflsyslem
1, som är ett för fastighetsregistrering och inskrivningsväsende gemensamt ADB-system,
har varit i funktionell drift för verksamheten i Uppsala län sedan ingången av
1976.
Principen
om utbrytning ur driftsystem 1 till två skilda system innebär att dessa
utbrutna system kommer att bära samma grundläggande strukturella och funktionella
drag som driftsystem 1.1 de här lämnade system-förslagen ägnas därför relativt
liten uppmärksamhet åt frågorna om hur övergången till ADB påverkar manuella
rutiner vid myndigheter och organ. I avsnitt 3 lämnas emellertid en översiktlig
beskrivning av drift-system 1. Här beskrivs i grova drag hur systemet fungerar
i drift och hur systemet används vid registermyndigheterna och vid
tillämpningar inom samhällsplaneringen. Vidare ges en översikt av den tekniska
utformningen, av databasorganisalion, styrsystem och liknande samt av aviseringsrutiner
till och från systemet. Avslutningsvis berörs system och förfaranden för
regisleromläggningen, dvs hur övergången från manuella till ADB-syslem görs.
De
manuella systemen för fastighetsregistrering och inskrivningsväsen finns
beskrivna i bl a faslighetsdatakommitténs (FADAK) betänkande Fastighetsdata
(SOU 1976:56 och 57), vartill här må hänvisas. Vad närmare angår arbetssätt
inom och funklionen av driftsystem 1 kan hänvisas till CFDs rapport 1975-09-01
Handläggningsförsök med fastighetsdatasystemet samt CFDs, DVs och LMVs
gemensamma rapport 1976-08-30 Fastighetsdatasystemet Drift med rättsverkan i
Uppsala län.
Arbetet
med att ta fram systemförslag har varit relativt snävt begränsat till frågan om
hur driftsystem 1 skall delas upp och således till helt övervägande del bestått
i tekniskt utredningsarbete. Rapporten täcker därför inte upp alla verksamheter
inom fastighetsdataprojektet. T ex behandlas inte frågorna om hur de nya
systemen skall tillgodose samhällsplaneringens behov av data, i annan mån än
vad den tekniska genomgången av olika systemavsnitt föranleder.
En
grundläggande fråga för arbetet med de skilda systemen är att lägga fast vilket
registerinnehåll som skall finnas i de nya systemen. Denna fräga behandlas i
avsnitt 4.
I
lämnade direktiv för systemförslagens utformning anges att dessa bör i fråga om
registerinnehåll m m utformas med ledning av innehållet i en promemoria
1977-03-01, bilaga 1, som har utarbetats inom justitiedepartementets
planerings- och budgetsekretariat (Promemoria nr 36:5, bil 1). Den nämnda
promemorian, som också legat som ett bakgrundsmaterial vid statsmakternas
ställningstagande till riktlinjerna för fastig-
Prop. 1978/79:114 15
hetsdataverksamheten,
ger relativt ingående anvisningar i innehållsfrågor, men lämnar på en del
punkter utrymme för vidare överväganden.
FR
och IR-registren är författningsmässigt redan i driftsystem 1 två skilda
register. Grundprincipen vid uppbyggnaden av två ADB-syslem är att såväl FR som
IR skall ges i stort sett samma innehåll som de redan har i driftsystem 1.
Fastighetsregistret
består i förfatlningsmässig mening av sex delregister, huvudregister,
koordinatregister, planregister, adressregister,
ge-mensamhetsanläggningsregister och kvartersregister. Av dessa är de fyra
förstnämnda i drift. Även gemensamhetsanläggningsregistret är utvecklat.
De
fem register som redan upprättats berörs av utbrytningen av FR-systemet.
Kvartersregistret är ännu inte utvecklat och behöver inte behandlas i detta sammanhang.
Efter
genomgång av innehållet i fastighetsregistrets delregister behandlas frägor om
vilken ytterligare information som bör ingå i FR-systemet.
1
driftsystem 1 finns genom den tekniska samordningen alla inskrivningsuppgifter
tillgängliga. Taxeringsuppgifter tillförs driftsystem 1 genom överföring från
länsstyrelsernas fastighetstaxeringsband. FR-sidan har därigenom i driftsystem
1 tillgång till såväl inskrivningsuppgifterna som
fastighetstaxeringsuppgifterna. Det förslag som nu läggs fram innebär att
FR-systemet tillförs viss, mycket begränsad information från IR-systemet -
uppgift om fastighet upplåtits med tomträtt - och viss information från
fastighetstaxeringsbanden - uppgifter om koder för fastighetstyp m m samt
taxeringsvärden.
LMV
har under utredningsarbetet anmält att LMV anser att FR-systemet för att fylla
en tillfredsställande funktion måste tillföras ytterligare uppgifter, nämligen
ägaruppgifter, dvs uppgifter om lagfaren ägare och taxerad annan ägare. Också
uppgifter om inskrivna nyttjanderätter är enligt LMVs mening angelägna.
De
nu nämnda uppgifterna ingår inte i FR-systemet i det material som legat till
underlag för statsmakternas beslut. LMVs bestämda yrkande har emellertid
föranlett att de tre berörda myndigheterna ansett att konsekvenserna av ett
sådant alternativ bort belysas under utredningens gång. Resultat av denna
belysning redovisas i avsnitt 11.
Utöver
det sakinnehåll i form av olika registeruppgifter som tidigare berörts måste
FR-systemet för sin funktion innehålla en del andra uppgifter, bl a uppgifter
för kontroll av behörighet och liknande.
Inskrivningsregistret
består författningsmässigt av sex avdelningar, en för vardera lagfart,
tomträttsupplåtelse, tomträttsinnehav, inteckningar m m, anteckningar och äldre
förhållanden. Informationsinnehållet i dessa föreslås oförändrat i IR-systemet.
Prop. 1978/79:114 16
Eftersom
inskrivningsregistret bygger på fastighetsregistret måsle IR-systemet tillföras
en stor mängd FR-uppgifter - fastighetsbeleckning, administrativ tillhörighet,
tidigare registerbeteckning m m. 1 den tidigare nämnda promemorian redovisas
två ambitionsnivåer en högre, önskvärd (91 % alternativet) och en lägre,
nödvändig (86 % alternativet). Del lämnade förslaget ansluter till den högre
ambitionsnivån.
IR-systemet
innehåller samma taxeringsuppgifter som driftsystem 1, vilka således aviseras
från fastighetstaxeringsbanden. På ett motsvarande sätt som i FR-systemet
måste i IR-systemet lagras vissa andra uppgifter, såsom ingivartabeller,
behörighetsuppgifter och liknande.
Som
tidigare nämnts är fastighets- och inskrivningsregistren från förfatlningsmässig
synpunkt att betrakta som två skilda register, medan den tekniska lösningen
varit gemensam. Den övervägande delen i arbetel alt ta fram systemförslag har därför
bestått i tekniska undersökningar och överväganden, såsom om
databasorganisation, frågor berörande linjenätkonstruktion, teknisk lösning
för överföring av uppgifter (aviseringar) från ena systemet till det andra
osv. Dessa grundläggande frågor behandlas i avsnitt 5.
Inledningsvis
konstateras i avsnittet att principen med utbrytning innebär att de
grundläggande karaktärsdragen i driftsystem 1 förs över på de nya systemen.
Handläggningsrutiner och liknande delar påverkas därför i relativt liten omfattning
vad gäller registermyndigheterna. I tekniskt avseende medför utbrytningen att
de skilda systemen ställer samma krav som driftsystem 1 vad gäller sådana
frågor som val av maskintyp för datoranläggningen och val av styrsystem för
databasadministration m m. Denna bundenhet vid viss maskintyp m m kvarstår
även om systemen senare tänks delade på skilda datacentraler, eller
regionaliseras. Kraven gäller för varje enskild datacentral som används.
Det
påpekas också att de systemdelar som används för övergången till ADB-systemen i
enlighet med de fastlagda principerna om parallellt genomförande inte delas. En
nödvändig förutsättning är att driften av överföringssystemen sker vid en enda
datacentral.
Därefter
behandlas organisationen av databaser i systemen. Uppgifterna i driftsystem I
är lagrade i tio databaser. Av dessa måste en, fastighetsdatabasen, ingående
organiseras om, medan övriga kan ingå mer eller mindre oförändrade i ena eller
båda systemen.
FR-systemet
kommer att omfatta åtta av de tio baserna och IR-systemet sex.
För
koordinatregistret har utanför online systemet lagts upp tre databaser, vilka
tillförs FR-systemet. Vidare finns fyra särskilda databaser för dokumentation m
m (datadictionary). Dessa senare baser måste vid en eventuell uppdelning av driften
på två anläggningar tillföras systemen vid båda anläggningarna.
Prop. 1978/79:114 17
Fördelningen
av innehållet i de nya fastighetsdatabaserna samt sambanden och sökvägar
mellan de olika databaserna redovisas.
1
och med alt FR- och IR-systemen skiljs i tekniskt avseende måste aviseringen av
uppgifier systemen emellan lösas. Denna fråga har ägnats stor uppmärksamhet
under arbetet med systemförslagen.
Den
överföring av uppgifter som här avses skall ske maskinellt, utan medverkan av
registermyndigheter. Den årliga volymen beräknas uppgå till omkring 175 000
ärenden eller 70 milj tecken från FR till IR och omkring 2 000 ärenden (60 000
tecken) i motsatt riklning.
För
att tillgodose nödvändig snabbhet och säkerhet, bibehållen driftseffektivitet
i driftsystemen under dagtid samt största möjliga tekniska oberoende mellan
systemen ställs ett antal grundkrav upp.
Kravet
på atl undvika låsningar mellan systemen leder fram lill att ett fristående
gränssnitt införs mellan systemen. Mot delta snitt kan vardera systemet
kommunicera enligt en egen intern regeltabell.
Olika
alternativ för att fånga upp och samla den information som skall aviseras
diskuteras. Den lösning som valts innebär i FR-systemet att styrsystemet
modifieras så atl aviseringar kan las ul ur styrsystemels loggningssystem för
driften. På IR-sidan, varifrån aviseringen är liten, skapas möjligheler atl ta
ul uppgifterna från det uppdateringsprogram som körs när terminaltrafiken
avslutats för dagen.
Som
ett grundkrav i arbetet med systemförslagen har gällt atl man frän en
användarterminal skall nå båda systemen. Mot denna bakgrund samt på grund av
att aviseringar skall ske mellan systemen tilldrar sig frågorna om terminalnät
och möjligheterna att sammankoppla datorer vid skilda anläggningar intresse. I
avsnittet redovisas synpunkter som kommit fram vid studier av dessa frågor.
De
lösningar som studerats är fast uppkopplat nät och del allmänna datanätet. Den
principiella, tekniska skillnaden består i att ett fast nät är ständigt
uppkopplat frän en punkt till en annan, medan man i det allmänna datanätet
genom "uppringning" kopplar upp en linje mellan de punkter och under
den tid som man behöver kommunicera. 1 avsnittet diskuteras nätens egenskaper
och lillämpningsbarhet. Också vissa kostnadsfrågor berörs. Några långsiktiga
slutsatser kan emellertid inle dras nu och är heller inte nödvändiga, eftersom
de båda systemen åtminstone under utbyggnadsetapp 1 skall drivas på samma
anläggning. I avvaktan på det allmänna datanätets utveckling fram till mitten av
1980-talet synes emellertid det fasta nätet vara att föredra. Del allmänna
datanätet kan knappast komma in som alternativ före den nämnda tidpunkten. Utvecklingsarbetet
måste alltså tills vidare bygga pä ett fast nät.
En
förutsättning för att FR- och IR-systemen skall kunna drivas på olika
anläggningar är att dessa kan kopplas samman. Kontakt kan etableras på två
sätt, antingen direkt dator till dator via styrsystemet eller via särskilda
kommunikationsdalorer. Dessa lösningar diskuteras i av-
Prop. 1978/79:114 18
snittet.
Vilken lösning som bör väljas behöver med hänsyn till att systemen alltjämt
tills vidare skall drivas på en anläggning inte avgöras nu. De grundläggande
systemdelarna i applikationsprogrammen måste dock från början utformas på ett
sätt som möjliggör framtida drift i fiera datorer.
Avslutningsvis
berörs i avsnittet vissa frågor som hänger samman med en eventuell senare
regionalisering. Det framhålls bl a att, trots alt de här framlagda
systemförslagen utformats utifrån kraven att en regionalisering skall kunna
ske, relativt betydande analys- och utvecklingsarbeten återstår innan
regionalisering kan genomföras.
I
avsnitt 6 görs en systematisk genomgång av alla delsystem och program samt av
frågor om operativsystem, styrsystem m m. För varje delområde redovisas olika
åtgärder som behöver vidlas i samband med att de nya systemen byggs upp.
Först
berörs överföringssystemen, d v s de system som används vid övergång från de
manuella, till ADB-systemen. Eftersom det redan i förutsättningen för
uppdelningen av fastighetsdatasystemet i två skilda system slagits fast att
övergången skall ske parallellt för de båda verksamhetsområdena behöver
förändringar införas endast i syslemavsnit-tets slutled, där slutredigeringen
av uppgifterna före inladdning i databaserna sker. Överföringssystemen delas
således inte utan är gemensamma för FR- och IR-systemen.
Laddningssystemet
delas i ett system för laddning av FR-data och ett för laddning av IR-data.
Till följd av förändringar av datainnehållet i respektive system måste
laddningsprogrammen till stor del byggas om.
Systemen
som hanterar ärendehandläggning och ajourföring kräver inte stora förändringar.
Ändringarna berör i första hand uppdaterings-delen. Däremot blir ändringarna
mer omfattande i system som avser informationsuttag, vare sig dessa sker online
från terminal eller i satsvisa bearbetningar. Ändringar behöver vidtas också
beträffande dokumenthantering, uppbörds- och reskontrarutiner.
Genom
uppdelningen kommer uppgifter att kopieras från ena systemet till det andra.
Huvudsakligen är det FR-uppgifter som skall föras över till IR-systemet. Hela
detta system för aviseringar måste nyut-vecklas.
I
avsnitt 7 behandlas systemens funktion från användarsynpunkt med tyngdpunkt på
utformningen av dokument som lämnar systemet.
Registrering
av ärenden vid FRM och ärendehandläggning vid IM kan ske efter nästan helt
samma rutiner som används i driftsystem 1. Systemet med daglig inskrivning
tillämpas också i det nya IR-systemet.
Grundprincipen
för uttag av uppgifter är att man vänder sig till det system i vars register
uppgiften ifråga ingår. Användare som i sin verksamhet behöver både FR- och
IR-uppgifter vänder sig alltså till båda systemen. Vid terminal kan man rikta
en fråga först till det ena systemet
Prop. 1978/79:114 19
och
därefter ställa en fråga till det andra systemet. Någon sammanställd
information kan man emellertid inte fä på detta sätt.
Vill
man ha skriftlig information från något register i form av registerutdrag,
gravationsbevis eller liknande är grundprincipen densamma. Man vänder sig till
det system som har registret i fråga. Någon sammanställd information skall
enligt den nämnda principen inte tas ut. Det nu sagda innebär inte hinder för
att sammanställd information kan tas fram efter bearbetningar i specialprogram
som finns t ex för upprättande av fastighetsägarförteckningar.
Av
de officiella dokumenten kommer fastighetsbeviset, samfällighetsbeviset och
gravationsbeviset att ändras. Fastighetsbeviset, som hittills tagit upp såväl
fastighetsregister- som inskrivningsuppgifter, kommer att redovisa
fastighetsregisterinformationen, uppgift om att tomträtt är upplåten i
fastigheten samt vissa taxeringsuppgifter.
För
gravationsbeviset har i den tidigare nämnda promemorian 36:5 förutsatts ett
utökat innehåll av FR- uppgifter mot vad som gäller för närvarande. Det förslag
som läggs fram innebär emellertid, av skäl som utvecklas i avsnittet, utökning
av innehållet endast på en punkt, nämligen att tidigare registerbeteckning tas
med.
I
avsnitt 8 redovisas en plan för hur övergången till de nya systemen kan ske.
Planen
innebär i sina huvuddrag att arbetet efter en mer ingående analys- och
planeringsfas först inriktas på detaljutformning av databaser och uppsättning
av ett testsystem. Parallellt härmed går man igenom de program som skall
konverteras, utvecklar nya systemavsnitt för aviseringar mellan de skilda
systemen, ändrar driftrutiner och procedurer samt inplementerar nya
styrparametrar. Tester genomförs successivt.
1
slutet av omläggningsarbelet planeras en parallelldrift av de nya systemen och
driftsystem 1. För sådan parallelldrift utnyttjas transaktionsloggarna i
driftsystem I. Den slutliga omläggningen genomförs därefter genom att
databaserna konverteras på nytt. Vid detta tillfälle får ingen pågående
ärendehandläggning finnas i driftsystem 1 utan måste alla myndigheter ha
godkänt samtliga ärenden.
Beräkningar
av resursinsatser för omläggningsarbetet har genomförts. Tillsammantaget uppgår
dessa till 54 personår.
Övergången
till de nya systemen beräknas kunna ske i mitten av år 1981 under förutsättning
av att lidigare, i CFDs anslagsframslällning för budgetåret 1979/80 framlagda
planer och prioriteringar följs.
Den
lagda planen förutsätter insatser redan under våren 1979. Den förutsätter
vidare atl personalstyrkan vid CFD kan ökas med tio tjänster redan i början av
1979. Detta kan inte ske utan ändring av bestämmelse i regleringsbrevet. Del är
en helt nödvändig förutsättning att ny personal har tillträtt sina tjänster och
hunnit lära sig sina respektive arbetsområden under våren 1979 om planen skall
kunna hållas. Kan rekrytering
Prop. 1978/79:114 20
inte
ske förrän sommaren 1979 skall sluttidpunkten i planen förskjutas till
årsskiftet 1981/82.
Avsnitt
9 upptar kostnadsberäkningar. För att behålla kontinuiteten i beräkningarna
används här samma kalkylmodell som tidigare använts bl a i promemoria 36:5.
Kalkylen upptar kostnadsposterna omläggning, investering i teknisk utrustning,
hyra och underhåll av teknisk utrustning, systemutveckling, systemunderhåll,
driftkostnader, personalkostnader, införande och utvecklingsverksamhet.
Beräkningsgrunderna
för de olika kostnadsposterna kommenteras utförligt. I avsnittet ges konkreta
uppgifter om teknisk utrustning, personalbehov etc. Beräkningarna omspänner
alternativ med olika antaganden om ärendeutveckling och
rationaliseringseffekter.
En
del kostnadsposter påverkas inte av uppdelningen av driftsystemet i två system.
En sådan post är registeromläggningen. Kostnadsökningarna här sammanhänger med
förändringar i personallöner samt att reformgenomförandet genom
delningsarbetet skjuts framåt i tiden. Kostnaderna för investering i
maskinutrustning är relativt låga jämfört med tidigare beräkningar, trots
kraven på betydligt större utrustning. Kostnaden för teknisk utrustning har
minskat. Däremot blir kostnaderna för drift och underhåll m m avsevärt högre.
Som
nyss nämnts beräknas delningsarbetet kräva 54 personår. De totala kostnaderna
för delningen - inklusive åtgärder som måste företas innan det egentliga projektarbetet
kan sättas igång samt åtgärder för introduktionen av de nya systemen på fältet
- uppgår till 21,6 milj kr. 1 nämnda belopp ingår inte ökade drifts- och
underhållskostnader, vilka har beräknats till 33,8 milj kr.
Även
anslagsutvecklingen beräknas och jämförs med den ram på 135 milj kr som ställts
upp för en femårsperiod. Enligt beräkningarna är ramen tillräcklig för de
åtgärder som planeras för perioden, dvs säväl delningsarbete som fortsatt drift
och successiv utvidgning av systemet i Stockholms och Gävleborgs län.
De
kostnadsberäkningar som genomförts bygger på förutsättningen att driften av de
skilda systemen skall ske vid en datacentral. För att ge någon belysning av
kostnadsbilden vid drift på skilda anläggningar redovisas beräkningar av olika
kostnadsposter för ett alternativ med två datacentraler. Kostnadsposterna
uppgår till sammanlagt ca 77 milj kr.
Förslag
till författningsändringar har utarbetats och redovisas i avsnitt 10. Mest
betydelsefulla förändringar föreslås i fastighetsdatakungörelsen (1974:1058),
fastighetsregisterkungörelsen (1974:1059) samt inskrivningsregisterkungörelsen
(1974:1061).
Kungörelsen
(1974:1063) om fastighetsbevis m m föreslås upphävd. Motsvarande bestämmelser
om bevis och andra dokument har förts in i respektive registerkungörelse.
I
avsnitt 11 behandlas den fråga om att uppgifter om ägare m m bör
Prop. 1978/79:114 21
ingå
i FR-systemet som påyrkats av LMV. Inledningsvis diskuteras vilka riktlinjer
som getts genom direktiven för arbetel samt lämnas en del allmänna synpunkter
på frågan om regisierinnehåll.
Uppdraget
att utforma systemförslag har i första hand varit ett tekniskt
utredningsarbete. De frågor om registerinnehåll som tidigare behandlats har
varit relativt enkla att ta ställning till. Ställningstaganden har kunnat ske
utan att systemens syften och användningsområden utanför registermyndigheterna
behövt tas i betraktande. Frågan om ägaruppgifter i FR-systemet måste
emellertid behandlas utifrån ett sådant vidare perspektiv.
1
avsnittet pekar man på att det finns en grundläggande skillnad i verksamheterna
med inskrivning och fasiighetsregislrering. Inskrivningsarbetet innebär reell
ärendehandläggning, dvs prövning, beslut, registrering, medan
fastighetsregistrering endast innebär registrering, dvs slutledet i en
åtgärdskedja som föregått registreringen. Detta återspeglas i de program för
ärendehandläggning och effekter på rationalisering som man nått hittills på de
båda områdena.
Fastighetsregistrering
i dess formella bemärkelse kan handläggas utan ägaruppgifter. Vidgas däremot
användningsområdet av FR-systemet till att avse
fastighetsbildningsmyndigheternas ärendehandläggning kommer intresset av
ägaruppgifterna in i bilden på ett helt annat sätt. Ägar-uppgifterna tillhör de
uppgifter som mest frekvent hämtas utifrån i lantmäteri- och en hel del andra
sammanhang.
Det
framhålls att frägan om FR-systemets registerinnehåll ytterst är en allmän
policyfråga om vilket område systemet skall betjäna och vilken servicenivå
systemet skall ge. LMVs bredare motivering för att ägaruppgifter m m skall
finnas i systemet bifogas i bilaga 2.
Därefter
sker i avsnittet en mer teknisk genomgång av vad ägaruppgifter i systemet
skulle innebära.
Utöver
uppgifter om ägare - varmed närmare avses lagfarna ägare, tomträttsinnehavare
och taxerade ägare - har uppgift om inskrivna nyttjanderätter ansetts
angelägna i FR-systemet. I samband med driftsystem 1 har man strävat efter att
samla rättighetsredovisningen till FR-sidan. Denna anordning kan behållas i ett
delat system - aviseringar sker till IR-sidan. De inskrivna nyttjanderätterna
redovisas emellertid endast på IR-sidan och hamnar således utanför FR-systemet
efter en delning om avisering inte kommer till stånd.
Lagringsvolymen
i FR-systemet skulle genom ägaruppgifterna m m öka med ca I 000 milj tecken.
Aviseringsvolymen ökar med ca 250 milj tecken, varav ca 105 milj beror på
ändringar av fastighetsägares adress m m.
Från
tekniska synpunkter innebär en utökad avisering inget principiellt nytt. Den
avisering från FR till IR som under alla förhållanden måste ske ställer
betydligt större krav på driftsäkerhet och liknande.
Prop. 1978/79:114 22
eftersom
inskrivningsverksamheten bygger på aktuella fastighetsuppgifter. Avisering
från IR till FR kan däremot ske med tidsförskjutning. Det framhålls dock att
problemen vid dubbellagring i fiéra system hänför sig, inte till själva
lagringen, utan till aviseringsproblematiken.
Investeringskostnaderna
beräknas uppgå till omkring 0,5 milj kr (en datacentral). De årliga
driftskostnaderna beräknas uppgå till samma storleksordning. Hade kostnaderna
för drift beräknats såsom marginalkostnader, torde de ha blivit lägre.
Slutligen
läggs fram förslag till ändrade författningar i ett alternativ med
ägaruppgifter i FR-systemet.
Prop. 1978/79:114
3
översiktlig beskrivning av fastighetsdatasystemet
23
opaginerad Kontrollera mot PDF
3.1
Allmänt
Fastighetsdatasystemet
omfattar delar för omläggning till och drift av ett informationssystem för
fastighetsregistrering och inskrivningsväsende -driftsystem 1. Systemet är
ADB-baserat och utrustat med lokala textskärmsterminaler och skrivare. En
central datoranläggning utnyttjas. I denna lagras i princip de uppgifter som
finns i dagens manuellt förda jord- och stadsregister samt fastighets- och
tomträttsböcker. I driftsystem 1 har tagits in viss ytterligare information, bl
a redovisas koordinater samt taxeringsuppgifter för fastigheterna.
Fastighetsdatasystemet
innehåller också delar för integration med andra offentliga informationssystem
och delar för bearbetning, analys och presentation av sådan information som
bedömts vara till nytta i samhällsplanerande verksamhet.
Figuren nedan
beskriver översiktligt hur fastighetsdatasystemet fungerar i drift.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fast ighetsregistermyndighet f ö r in information och l ä ser av
respektive ä ndrar redan lagrad information
FRAn TERMINAL
Fast
ighetsbildningsmyndig-heter, banker m fl kan l ä sa av lagrad information
fr ä n terminal och best ä lla skriftliga utdrag ur
registren
opaginerad Kontrollera mot PDF
Systemet framst ä ller aviseringar
OCH ANDRA
UPPGIFTER SOM SKALL L Ä MNAS
TILL ANDRA SYSTEM
opaginerad Kontrollera mot PDF
Systemet
framst ä ller underr ä ttelser, bevis och andra
dokument f ö r expediering till allm ä nhet, banker m fl
Systemet framst ä ller driftstatistik
Systemet framst ä ller kartor OCH andra underlag f ö r samh ä llsplanerande verksamhet
opaginerad Kontrollera mot PDF
3.2
Fastighetsdatasystemets register
De
uppgifter som lagras i systemet är uppdelade på ett fastighetsregister (FR) och
ett inskrivningsregister (IR).
FR
består av sex delregister nämligen huvudregistret, koordinatregistret,
planregistret, kvartersregistret, adressregistret och
gemensamhetsan-läggningsregistret. Det sistnämnda införs under första kvartalet
1979. Kvartersregistret har ännu inte upprättats.
IR
är uppdelat i sex avdelningar nämligen en för lagfart, en för
tomträttsupplåtelse, en för tomträttsinnehav, en för inteckningar m m, en för
anteckningar och en för uppgifter om äldre förhållanden.
Figuren nedan visar
dels hur registren byggs upp innan systemet går i drift inom ett visst område,
dels hur registren hålls ajour under löpande drift.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Peq J
stret. byggs upp fr å n nedanst å ende undcilaq
FASTIGHETSDATASYSTEMETS REGISTER
Den l ö pande a jour-h(j 1 In 1 ngen skots av
opaginerad Kontrollera mot PDF
RcqiBter
ove
r nya
fas-
tiqhetsbetec
kninqar
som 1
tjqits
fram
1
samband i"
med dpn
s k
fastiqhets-
i
betecknLnqsreformen
i
FASTIGHETSREGISTRET
iHuvudregister
Fastiqhetsregist.er-niyndiqheter
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jord- och stadsreqister
i Koordin å treqLsLrer1ng
vid CFD fr å n registerkartor
Be st. amme 1 se kartor, / registerkartor m m
Kooidinatreqister
JPlanreqister
Kvartorsreqister (ej upp-r >U t a t )
CHD p å qrundva 1 av upp-gifter fr å n fastighets-regi stermynd i q het er
Pastiqhetsreqister myndighet er
opaginerad Kontrollera mot PDF
F ö rteckningar ö ver sambandet fastighet - adres
Adiessreqiste
Fastiqhetsreqister
mynd iqhet er p å grundval av uppgifter fr å n kommunen
opaginerad Kontrollera mot PDF
GA-
f ö rtcckninq
cch
b:
hanq
GA
till
nord-
resp
st
adE.-
req
ister
Gfmensamhet
sanlaqqninqs-r É ?q 1 ster
Aviseringar i b å da
rikt ningarna mellan fastighets- och inskrivninqs-registren
opaginerad Kontrollera mot PDF
L ä nsstyrelsens person-och 5katt.eband
Lagfaren aga res postadress civilst å nd samt f ö rekom
mande omyndighet
CFD med
uppqifter fr å n ansstyrelsens person- och
skatteband, var M :e daq
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fastiqhets-
och tomt -rat tsbocker
Ö vr iqa uppgifter
1 in-
krJvn
inqsreqist
ets av-
de 1 n
ingar for
Laqf-nrt
Tomt
r.it t ö uppl å tf
se
Tomt rat
t sinnehav
int
i'ckni nqar m m
AntPCkn1nqar
lAldrc
fnth å llandi
n
I nsk ri VII 1 nqsmynd iqheter
opaginerad Kontrollera mot PDF
L ä nsstyrelsens fist t her .s ianqd
TAXER INGiUHPGl I-TER OCH UPPGIFT OM ANNAN Ä GARE
H
CFD mod uppqiftei fr ä n
lansstyrelsens fastiqhets I ,inqd 1 q å nq/ å r
opaginerad Kontrollera mot PDF
3.3
Fastighetsdatasystemets olika delsystem
Fastighetsdatasystemet
är, med hänsyn till de olika verksamhetsområden det betjänar samt
informationens lagring i olika register, uppdelat i 5 olika systemavsnitt som
vart och ett indelats i ett antal delsystem. Fastighetsdatasystemets indelning
i system och delsystem, vilken ligger till grund för systemets dokumentation,
är följande
opaginerad Kontrollera mot PDF
->
ö verf ö ringssystem f ö r
driftsystem
(DD)
m
Dataf å ngst inskrivningsregister (DIR)
Dataf å ngst jordregister (DJR)
Dataf å nast stadsregister (DSN)
Dataf å ngst namnregister (DNR)
Dataf å ngst taxerings- och koordinatuppgifter (DRSV)
Dataf å ngst adressregister (DAD)
Avisering (DAV)
Slutredigering (DSL)
opaginerad Kontrollera mot PDF
-Q-
Laddningssystem
f ö r driftsystem (LD)
I I Laddningssystem f ö r
fastighets-, samf ä liighets- och ' gemensamhetsanl ä ggningsbeteckningar
_ I
I Laddningssystem f ö r fastighets-, samf ä llighets- och
I_ I gemensamhetsanl ä ggningsdata
Laddningssystem f ö r
planregister I Laddningssystem f ö r
adressregister I Laddningssystem f ö r
systemtabelldata
opaginerad Kontrollera mot PDF
3
Fastighetsdatasystemet
-O-
Driftsystem (DS)
Ajourf ö ringssystem huvudregister (FDSHR) Ajourf ö ringssystem f ö r
planregister (FDSPLR)
System f ö r
beteckningshantering (FDSBET) System f ö r
adressajourf ö ring (FDSADR) Ajourf ö ringssystem inskrivningsregister (FDSIR)
Terminalbaserat presentationssystem (FDSONPR) Batchorienterat
presentationssystem (FDSBAPR) Dokumentbehandling och distribution (FDSDIS)
Reskontra och uppb ö rd (FDSUPPB)
opaginerad Kontrollera mot PDF
D
4d
-£>
Koordinatre-gistersystem (KR)
-O-
System för tillämpningar inom sarahälls-planeringen
Digitalisering (KRD) Redigering (KRR)
Laddning (KRL) Ajourf ö ring
(KRA) Urval (KRU)
Urval, matchning, r ä ttning,
redigering, generellt delsystem
Adress-standardisering
, adress-matchning
Polygonurval
Rddiellt och sektoriellt urval
Allokering till utbudspunkter
Rut-, prick och isaritmarkering
Diagramritning
Skraffering (Kartogram)
Fastighets- och delgivningsf ö rteckningar m m
Lokalisering
Automatisk avgr ä nsning
av bebyggelsekoncentrationer
Prop. 1978/79:114 26
3.4
Förfarandet vid FRM
Fastighetsregistrering
i fastighetsdatasystemet kan i grova drag karaktäriseras på följande sätt.
Data
förs in respektive ändras från terminaler med hjälp av ADB
Systemet
utför automatiskt vissa kontroller som tidigare gjordes ma
nuellt
Systemet
framställer maskinellt sådana uldrag ur fastighetsregistret
som tidigare framställdes manuellt
Systemet
aviserar maskinellt, bl a vissa uppgifter till IM och lokala
skattemyndigheter som tidigare gjordes manuellt.
Handläggningen
av registreringsärenden är olika beroende på bl a typen av ärende och vilket
delregister som skall påverkas. Verksamheten följer dock i princip följande
mönsier.
Inkomna
registreringsärenden dagbokförs och åsatts aktbeteckning manuellt. Därefter
upprättas i vissa fall ett särskilt registreringsunderlag varefter ärendet
handläggs vid terminal. Härvid beställs ett antal masker. När samtliga masker
fyllts i och sänts iväg till datoranläggningen skrivs ett s k kontrollblad ut.
Kontrollbladel visar de uppgifier som sänts in till datorn. Dessutom redovisas
också sådana tidigare registrerade uppgifter som kommer att förändras genom den
gjorda regislreringen.
Den
insända informationen får ej direkt påverka lidigare registerinnehåll utan
lagras tillfälligt i ett särskilt minnesutrymme (mellanlagring). När ärendet
och kontrollbladet kontrollerats av ansvarig registerförare och när den
registrerade åtgärden vunnit laga krafl godkänns registreringen av
registerföraren och informationen i FR förändras efterföljande kväll eller
natt. Vid godkännandet måste personlig lösen användas.
Varje
dag efter det att registreringsverksamheten avslutals beställs en
registreringsrapport som visar bl a vilka ärenden som godkänts. Rapporten
skrivs ut på myndighetens terminal.
Nästa
arbetsdags morgon beställs till terminalens skrivare en ny registreringsrapport.
Av denna kan utläsas om godkända registreringsärenden har uppdaterat FR eller
ej. Har uppdatering skett och efterarbeten såsom arkivering verkställts är
ärendena avslutade för FRMs del. Har ingen uppdatering skett måste FRM efter
rättelse göra ett nytt dagsgodkännande, varefter uppdatering av FR kan ske
efterföljande kväll eller natt.
Uppgifter
som i samband med registreringen skall aviseras från FRM till andra myndigheter
- IM, lokal skattemyndighet, byggnadsnämnd och pastorsämbete mellanlagras i
samband med den övriga registreringen av ett ärende. Detta sker med hjälp av
speciella aviseringsmasker. Aviseringarna till IM hanteras helt maskinellt och
övriga expedieras på papper från den centrala datoranläggningen.
1
samband med såväl det ovan beskrivna registreringsarbetet som den
upplysningsverksamhet som förekommer vid FRM används terminaler-
Prop. 1978/79:114 27
na
också för läsning av registrens innehåll. Utdrag ur registren beställs också
från terminal i form av t ex fastighetsbevis.
3.5 Förfarandet vid'I IM
I
systemet kan handläggningen av ärenden m m vid IM i grova drag karaktäriseras
på följande sätt.
Data förs in respektive ändras från terminaler med
hjälp av ADB
Inskrivningsuppgifterna lagras centralt.
Fastighets- och tomträtts-böcker förs vid IM endast för ett fåtal fastigheter
(i Uppsala län ca 1 %)
Systemet utför automatiskt omfattande konlroller
som lidigare gjordes manuellt
Systemet är konstruerat så att inskrivningsdag kan
erhållas varje dag
Systemet skriver maskinellt och utan särskild
beställning ut dagbok, bevis, underrättelser och andra dokument som tidigare
framställdes manuellt
Bevis och andra dokument expedieras från den
centrala datoranläggningen utan underskrift direkt till ingivare (beställare)
Systemet beräknar maskinellt utgående
expeditionsavgifter och, i regel, stämpelskatter.
Beslutanderätten
har delegerats till biträdespersonal i vissa typer av inskrivningsärenden.
Handläggningen
av ett inskrivningsärende i fastighetsdatasystemet går i princip till på
följande sätt.
Inkomna
ärenden granskas och klassificeras varefter de terminalbe-handlas av en
operatör. Terminalbehandlingen motsvarar dagens prövning av ett ärende och den
manuella införingen i fastighetsbok. Den införda informationen lagras
tillfälligt i ett separat minnesutrymme i datorn (mellanlagring). Vid
terminalbehandlingen beställer operatören masker (formulär) till textskärmen.
Dessa fylls i av operatören. I samband med terminalbehandlingen utför systemet
en mängd kontroller av insända data. Kontrollerna kan bl a resultera i
varningar som föranleder manuellt kontrollarbete från operatörens sida.
När
terminalbehandlingen av ett ärende avslutas reserverar systemet automatiskt
erforderligl antal dagboksnummer för ärendei vilka av operatören antecknas på
handlingarna. På myndighetens skrivare skrivs därefter dagboksblad ul i tre
exemplar, varav ett behålls vid myndigheten, ett utgör renovationsexemplar och
ett används om ärendet föranleder avisering lill annan myndighet.
Efter
terminalbehandlingen överlämnas ärendet med dagboksblad till beslutsfattaren
(jurist eller inskrivningsassistent) för kontroll. Beslutet bestyrks med signum
på dagboksbladet. När samtliga till en inskrivningsdag inkomna ärenden
behandlats godkänner inskrivningsdomaren inskrivningsdagen. Godkännandet görs
från terminal med hjälp av en
4 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 114 Bilaga 1
Prop. 1978/79:114 28
speciell
transaktion som kräver lösen. Först härefter kan de terminalbe-handlade
ärendena påverka systemets register.
Utöver
handläggning av inskrivningsärenden förekommer vid IM också ren
informationssökning antingen som ett led i ärendebehandlingen eller som ett
led i den utåtriktade upplysningsverksamheten. I fastighetsdatasystemet sker
informationssökningen från terminal. De uldrag ur IR, t ex gravationsbevis, som
IM skall tillhandahålla, beställs från terminal.
3.6
Förfarandet hos andra terminalanvändare
I
fastighetsdatasyslemel kan s k presenlationsterminaler (textskärm och skrivare)
anslutas till datorn. Dessa terminaler kan användas endast för avläsning av
registrens informationsinnehåll och för beställning av olika registerutdrag.
Presentalionsterminalerna är avsedda för t ex fasligheisbildningsmyndigheter
(FBM), banker och andra organ som använder information om fastigheter i sin
verksamhet. Användarna av presentationsterminaler har tillgång till samma
program för att söka information i fastighetsdatasystemet som
registermyndigheterna har.
3.7
Förfarandet vid CFD
Under
den tid då systemet är tillgängligt för terminalanvändarna, pågår hos dessa en
löpande handläggning av ärenden, frågeverksamhet samt beställning av olika
dokument. En stor del av denna verksamhet kan ses som instruktioner lill den
centrala driftorganisationen att påverka registren på visst sätt, att avisera
någon om en förändring, att ta fram och sända iväg ett dokument etc. Under den
tid systemet är öppet för terminalhandläggning utförs inga sådana
instruktioner. Den centrala drift-organisationen övervakar då systemdriften och
ser till att systemet fungerar på avsett sätt.
När
systemet stängts för dagen sker uppdatering och godkänd mellan-lagrad information
får påverka systemets olika register. I samband med dessa bearbetningar görs
omfattande kontroller av data av såväl formell som logisk art. Kontrollerna kan
resultera i fellislor som åtgärdas.
När
uppdateringen är genomförd skrivs olika dokument ut maskinellt. Detta gäller
dels sådana dokument som skall tas fram automatiskt på grundval av att ett
visst ärende handlagts, t ex olika bevis från inskrivningsväsendet, dels sådana
dokument som beställts särskilt, t ex utdrag ur registren. På samma gång tas
också aviseringsuppgifter fram, dock inte för de aviseringar som skall gå från
FRM till IM. Dessa skrivs i stället ut på IMs terminalskrivare. Andra dokument
som skrivs ut är sådana som har att göra med distributions- och
uppbördsverksamheten, t ex debileringsuppgifter och betalningshandlingar.
Prop. 1978/79:114 29
Efter
utskriften efterbehandlas dokumenten (rycks isär, kanlskärs, sorteras,
kuverteras, m m) och lämnas därefter till posten.
3.8 System
för tillämpningar inom samhällsplaneringen
Fastighetsdatasystemet
innehåller förutom de administrativa delsystemen för fastighetsregistrering
och inskrivningsväsende också ett syslem för bearbetning, analys och
presentation av data med anknytning till marken. Dessa delar avses tillgodose
sådana ändamål inom samhällsplanerande verksamhet som inte kan tillgodoses med
dagens manuella register.
Utvecklingen
av fastighetsdatasystemet i detta avseende, den s k utvecklingsverksamheten,
är av långsiktig karaktär. Arbetel har inriktats på dels att studera och lösa
problem vid integration av fastighetsdatasystemet med andra offentliga system,
dels atl undersöka behoven av och möjligheterna atl bygga upp nya register i
fastighetsdatasyslemel eller komplettera systemets nuvarande registerinnehåll,
dels att utveckla och införa metoder för bearbetning, analys och presentation
av data som kan knytas till koordinatregistret.
Verksamheten
har hittills resulterat i bl a system för integration med riksskatteverkets
system för folkbokföring och beskattning. I detta system ingår
faslighetstaxeringsbandens taxerings- och ägaruppgifter. Systemet används bl a
för att enligt faslighelsdatakungörelsen ajourhålla driftsystem 1 med
taxeringsvärden och taxerade ägare i vissa fall. System har tagits fram för
framställning av olika lyper av befolkningskartor. Vidare finns system för
rutinmässig produktion av underlag för fastighetsförteckningar för valfritt
avgränsade områden, dvs utan hänsyn lill indelning i församlingar, kommuner
etc. 1 fråga om nya dalatyper har verksamheten resulterat i en promemoria
angående husregistrering. Bland nuvarande aktiviteter kan nämnas en studie
angående möjligheterna att knyla förelagsregisterdata lill koordinaterna så
att även sysselsällningsuppgifter m m skall kunna bearbelas, analyseras och
presenteras.
De
olika system och program som lagits fram inom CFD används fortlöpande i en
försöksmässig uppdragsverksamhet liksom för bearbetningar som inte är av
rutinmässig karaktär. Detla sker bl a i samarbetsprojeki med andra organ och i
samband med sådana specialbeställningar som av CFD bedöms vara av principiell
och metodologisk belydelse.
3.9 Teknisk
utformning
3.9.1
Teknisk uiruslning
Driftsystem
1 är ett s k online-syslem vilkel innebär att åtkomst till
respektive
äjourhållning av registren i huvudsak sker via terminaler som
opaginerad Kontrollera mot PDF
är
kopplade till datorn via fast uppkopplade telelinjer. Linjerna är av
multipunkttyp dvs flera terminaler är anslutna till samma fysiska förbindelse
som därmed blir i högre grad utnyttjad. Överföringshastigheten är 2400/4800
bps.
Terminalerna
i systemet utgörs av textskärmar och skrivare. En terminalinstallation består
antingen av en enskild terminal (textskärm och skrivare) eller av en
"clusterenhet" (terminalkonlrollenhet) med ett antal anslutna
terminaler. Den terminalutrustning som utnyttjas i systemet är Datasaab
Alfaskop 3500.
Den
datorutrustning som utnyttjas är av modell IBM 370/155 med 1024 kilobyte (KB)
kärnminne. Datorn är utrustad med s k processor speed up feature (PSU) vilket
innebär att kapaciteten ungefär motsvarar modell IBM 370/158.
3.9.2
Databas-Zdatakommunikationssystem
För
administration av databaser och datakommunikation utnyttjas ett i Sverige
utvecklat databas-/datakommunikationssystem benämnt AROS/ROSAM. Som operativsystem
används IBM OS/MVT.
I
driftsystem I under AROS/ROSAM finns 15 logiska databaser. Av dessa ingår 5 i
koordinatregistersystemet. Dessutom finns ett dokumentationssystem som består
av'4 dalabaser.
Inom
varje databas är data strukturerat i poster (fastighet, plan/bestämmelse,
fysisk/juridisk person etc). Varje post består av ett eller fiera segment i ett
antal nivåer (hierarkier) och i ett antal segment (datatermer). I följande
tabell redovisas databaserna i driftsystem I samt några av deras kännetecken.
Databas
Inneh å ll
S ö kbegrepp
Antal
Antal
Maximal
niv å er
segment
typer
segmentl ä ngd
BASBA
Adressregister
Adressuppgift
1
1
520
BASBF
Tabeller ö ver
tidigare och g ä llande fastighetsbeteckningar
Fastighets-beteckning i klartext
1
1
520
BASF
FR- och IR-data om fastigheter exv areal, ursprung,
lagfaren ä gare etc. S ö kning m å ste
ske via BASBF
L ö pnummer som erh å lls via BASBF
4
51
282
BASP
Planer och best ä mmelser
Aktbeteckning
2
7
160
opaginerad Kontrollera mot PDF
Databas
Inneh å ll
S ö kbegrepp
Antal niv å er
Antal
segment
typer
Maximal segmentl ä ngd
opaginerad Kontrollera mot PDF
11
14
BASG
BASS
BASMF BASMI
BASMP
BAST
BAS BK
BASK
BASKB
BASR
BASX
Personreferensregister
Systemtabelldatabas med tabeller f ö r bl a kontroll av ajourf ö ringsbeh ö righet,
avisering, ingivartabeller etc
Mellanlagringsutrymme f ö r
de ajourf ö rings- ä renden som matas in fr å n terminaler under dagtid och som uppdaterar fastighetsregistret,
inskrivningsregistret resp planregistret (dvs inneh å ll i BASBF, BASF, BASG resp BASP) efter kontorstid i
satsvisa bearbetningar
Transaktionsdatabas som bl a inneh å ller under terminaltid inkomna best ä llningar av dokument
Koordinatdatabaser som inneh å ller fastighetsbeteckningar, koordinater, kartbladsbeteckningar,
fastigheter sorterade p å
kartblad samt taxerade
ä gare och v ä rden fr å n
. ' fastighetsl ä ngden
Person-eller
organisationsnummer
L ö pnummer
L ö pnummer som erh å lls ur BASS
L ä n transaktionstyp
Fastighetsbeteckning i klartext och koordinater
91
2000
2000 2000
2000
1840
1
520
4
21
4
43
2
11
5
105
opaginerad Kontrollera mot PDF
BASG
och de fem koordinatdatabaserna är inte tillgängliga från terminal.
Mellan
samtliga databaser finns kopplingar. Dessa kopplingar sker med hjälp av data
(beteckningskoder, person-/organisationsnummer, aktbeteckningar,
löpnummernycklar och koordinater).
Nedanstående
skiss visar sambanden mellan identifikationsbegrepp vid terminalerna och
sökvägar mellan databaserna i driftsystem 1. En bas varifrån en pil utgår
innehåller ett internt sökbegrepp för den bas dit pilen pekar. Datafiödet
mellan baserna är inte ritat.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Termina1
Ä rende/Dagboksnr
Fastighetsbeteckning
Adress
Planaktbetockninq
Varje
logisk databas i driftsystemet kan delas upp i fiera fysiska databaser.
Databashanteringssystemet medger uppdelning av en logisk databas i högst 16
fysiska databaser. I driftsystem 1 har därför rikel indelats i 15 regioner där
varje region består av ett eller fiera län. BASG är inte regionaliserad. Varje
regions databaser kan i systemet bearbetas separat och fel i en databas stör ej
driften i övriga regioner. Driftsystemet är på detta sätt från teknisk synpunkt
ett regionaliserat system med central drift. Den sextonde regionen innehåller
test- och utbildningsdata vilket medger att test och utbildning kan bedrivas
utan risk att produktionsdatabaserna påverkas.
3.9.3
Användarprogram
För
informationssökning och registrering av uppgifter i driftsystem 1 finns program
för bearbetning såväl satsvis som via terminal. Terminalbearbetningar sker med
särskilda i systemet definierade transaktionstyper. Antalet transaktionstyper
fördelar sig enligt följande.
Prop. 1978/79:114 33
Arbetsomr å de Antal
Allm ä n informationss ö kning (FR och IR) 13
Ajourf ö ring av
fastighetsregistret
(huvudregister och GA-register) 17
Ajourf ö ring av
fastighetsregistret
(planregistret) 6
Ajourf ö ring av
fastighetsregistret
(adressregistret) 3
Informationss ö kning
i fastighets
registret 3
Ajourf ö ring av
inskrivningsregistret 21
Informationss ö kning
i inskrivnings-
registret 5
Systemunderh å ll 34
Summa 102
Antalet
program för satsvisa bearbetningar (uppdatering av register, framställning och
utskrift av bevis, systemunderhäll och kontroll- och säkerhetsbearbetningar)
uppgår likaså till ett hundratal.
3.9.4
KontroU och säkerhet
I
driftsystem 1 finns inbyggt fiera funktioner för att garantera hög tillgänglighet
och datasäkerhet. Databas-/datakommunikationssystemet innehåller system för
logghantering, rekonstruktion och uppstart. Dessa system har visat sig ha
mycket goda prestanda. Uppstart av driftsystemets terminalverksamhet efter
avbrott till följd av fel (i operativsystem eller maskin, strömavbrott etc) tar
i de fiesta fall mindre än 10 minuter. Endast om databasrekonstruktion måste
tillgripas ökar tidsåtgången men är då oftast mindre än 30 minuter.
Uppstartningsförfarandet, som tillämpas bl a efter genomförd rekonstruktion, är
automatiserat varför risken för operatörsfel är liten.
Behörighetskontrollerna
i systemet kan indelas i terminalbehörighet, programbehörighet och
databehörighet. Terminalbehörighet liksom programbehörighet administreras av
datakommunikationssystemet. Behörigheterna innebär att terminaler som anropar
systemet skall vara
Prop. 1978/79:114 34
definierade
för datakommunikationssystemet och atl program som efterfrågas får användas av
anropande terminal. Med denna kontroll kan exempelvis ajourföringsprogram
utestängas från presentationsterminaler. Särskilt stränga regler gäller för
program som används för att godkänna ajourföringsärende före uppdatering av
registren. Dessa program finns t ex definierade endast för en terminal vid
varje IM och för att datasystemet skall ta emot ett godkännandemeddelande krävs
att rikligt lösenord har angivits. Byte av lösenord sker vid CFD och meddelas
den registeransvarige.
Kontroll
av databehörighet sker i två nivåer. Varje program kan endast komma åt de
databaser och de informationsslag (segment) inom varje databas som definierats
för programmet. Denna definition kan endast ändras centralt. Kontrollen som
sköts av databashanteringssystemet innebär exempelvis att ett
ajourföringsprogram för fastighetsregistret ej kan komma åt och ändra
uppgifter i inskrivningsregistret. Förutom att tillåtna informationsslag
definieras per program anges även om programmet äger rätt att ändra
informationsslaget eller endast läsa det.
Den
andra databehörighetsnivån gäller kontroll vid ajourföring. I driftsystemet
finns uppgift om vilka fastigheter som får ajourföras från respektive terminal.
Kontrollen sker på registerområdesnivå och i vissa fall även pä traktnivå.
Någon möjlighet att från en terminal med ajourföringsbehörighet ajourföra en
fastighet utanför det egna jurisdiktions-området finns alltså icke.
Kontroll
av datas kvalitet sker kontinuerligt i systemet. En första kontroll sker vid
inmatningstillfället. Ajourföringsprogrammen kontrollerar att de data som
matas in uppfyller de krav som angivits i program-specifikationen. Eventuella
felaktigheter returneras omedelbart till terminalen. Riktiga data mellanlagras
för senare uppdatering. Vid uppdatering sker ytterligare kontroller. Påträffas
felaktigheter backas ärendet tillbaka till mellanlagringsdatabasen och
ajourförande kontor meddelas efterföljande dag. Samtliga program som bearbetar
data i driftsystemet kontrollerar datas riktighet vad gäller format och
tillåtna värden. Om något datafel påträffas loggas information i
transaktionsdatabasen (BAST). Utskrift av loggade fel sker dagligen och
kontrolleras vid CFD. Misstänkta programfel meddelas systemfunktionen medan
eventuella datafel analyseras och meddelas registerföraren.
3.10
Aviseringar
3.10.1
Fastighetsregister - Lokal skattemyndighet m fl Enligt bl a
fastighetsregisterkungörelsen (1974: 1059) och fastighetsbildningskungörelsen
(1971:762) skall följande myndigheter aviseras om ändringar i
fastighetsindelningen: lokal skattemyndighet, pastorsämbete,
byggnadsnämnd och fastighetsbildningsmyndighet. Avisering-
Prop. 1978/79:114 35
arna
skapas till en del genom FRMs handläggning och till en del automatiskt genom
regler i de tekniska systemen. Aviseringarna skrivs ut och expedieras från CFD
i Gävle i takt med ändringarna i fastighetsregistret.
3.10.2
Fastighetsregister - Inskrivningsregister
De
förändringar i fastighetsindelningen som påverkar inskrivningsregistret
aviseras i driftsystem 1 maskinellt till inskrivningsmyndigheten. Aviseringarna
skapas på i huvudsak följande sätt.
Vid
uppdateringen av fastighetsregistret markeras alla ärenden som kan vara av
intresse för inskrivningsmyndigheten. Ett särskilt aviserings-program gär
härefter igenom samtliga fastighetsregisterärenden och behandlar dem som
intressemarkerats. 1 de fall ärende skall aviseras redigeras de uppgifter som
fastighetsregistermyndigheien registrerat och läggs upp i ett särskilt
lagringsutrymme, transaktionsdatabasen (BAST). Från inskrivningsregistret
hämtas berörda fastigheters inskrivningsre-gisteruppgiftcr, vilka tillförs
aviseringen. I fråga om avslyckningar kopieras även stamfastighets
inskrivningsregisteruppgifter till de nybildade fastigheterna. Aviseringarna
är härefter klara för utskrift på inskrivningsmyndighetens skrivare vilket
sker nästa dag. Aviseringsutskrift beställs av inskrivningsmyndigheten med
hjälp av en särkild transaktion från en textskärmsterminal. Efter utskrift gås
aviseringarna igenom och erforderliga justeringar av inskrivningsregisteruppgifterna
görs. Härvid används handläggningsprogrammen i modifierad form, vilket medför
att bevis inte kommer att framställas.
3.10.3
Inskrivningsregister - Fastighetsregister
Avtalsservituten
redovisas både i inskrivnings- och fastighetsregister. Inskrivning av nya
servitutsavtal samt ändring eller upphävande av befintliga inskrivningar
handläggs av IM. Till skillnad från i fastighetsböckerna redovisas inte
härskande fastighet i IR. IM aviserar alla inskrivningar som avser
avtalsservitut till FRM genom att via posten skicka en kopia av den maskinellt
framställda dagboken samt kopia av upplåtelseavtalet. FRM för in
avtalsservituten i FR med ordinarie handläggningsprogram både på härskande och
tjänande enhet. På den härskande anges den tjänande enheten och på den
tjänande anges den härskande enheten.
3.10.4
CFD - SCB
Underlag
till rättsstatistiken lämnas i driftsystem 1 av CFD, för fastigheter, som förs
i, inskrivningsregistret. Aviseringen sker månadsvis och omfattar dels
en'lista, dels ett magnetband. Listan innehåller uppgifter om bl a
Prop. 1978/79:114 36
antal använda dagboksnummer fördelade på ärendetyp,
antal nybildade fastigheter som aviserats från FRM,
antal beställda registerutdrag fördelade på olika
kategorier (gravationsbevis, gemensamt gravationsbevis etc).
Magnetbandet
innehåller uppgifter om
inteckningar (antal, belopp, innehav m m)
inskrivningar av nyttjanderätt (inbegripet
tomträttsupplåtelse) samt av servitut och rätt till elektrisk krafi (antal,
innehåll m m)
anteckningar (antal m m).
3.10.5 Inskrivningsregister
- Lokal skattemyndighet
IM
skall enligt förordningen (1971:709) om skyldighet för inskrivningsmyndighet
att lämna vissa underrättelser om sökta lagfarter m m, senast den 20 varje
månad underrätta lokal skattemyndighet om de lagfarter som sökts under den näsl
föregående månaden. I driflsyslem 1 sker underrättelsen genom att kopior av
berörda dagboksblad översändes till CFD, där de manuellt kompletteras med
respektive fastighets församlingskod. CFD sänder därefter dagboksbladen lill
berörd lokal skattemyndighet, varvid listor, upptagande de nya ägarnas
adresser, bifogas. Dessa listor framställs i samband med uppdateringen av
personreferens-registret, dvs var fjortonde dag.
3.10.6 Länsstyrelse
- CFD
Vid
varje årsskifte skall vissa uppgifter i fastighetslängden (bl a taxeringsvärden,
koder och taxerade ägare) tillföras fastighetsdatasystemet. Detta sker genom
att länsstyrelsen sänder en kopia av fastighetstaxeringsbandet. I anslutning
till koordinatregistersystemet har skapats rutiner för att fä till stånd
integration mellan de officiella fastighetsbeteckningarna och
fastighetslängdens registerbeteckningar. 1 samma system finns dessutom
delsystem som hanterar urval och redigering av den information som skall
införas av CFD i samband med årsskiftet.
I
fastighetsdatasystemet lagras uppgifter om lagfaren ägares och
tom-trättshavares namn, adress, civilstånd och omyndighet samt taxerade ägares
namn, person- eller organisationsnummer och adress. För att sköta
ajourhållningen av dessa uppgifter samt för att på ett smidigt sätt kunna lämna
uppgifter enligt 10 § datalagen har ett särskilt personreferensregister
skapats, vari personuppgifter saml hänvisning till ägd fastighet lagras. De
ägare som är lagrade i fastighetsdatasystemet är även vad gäller fysiska
personer markerade i samlingsregistret vid Stockholms länsstyrelse och vad
gäller juridiska personer i organisationsnummerregistret. Vid ägarbyten eller
andra förändringar i ägaruppgifterna sänder CFD en anmälan på magnetband. Svar
erhålls, likaså på magnetband.
Prop. 1978/79:114 37
om
aktuell adress, civilstånd och uppgift om omyndighet för nya ägare samt
förändringar i namn, adress, civilstånd och omyndighet för övriga registrerade
ägare. CFD lägger in de nya uppgifterna i registret (BASG) frånsett
förändringar i lagfarna ägares namn. Dessa skrivs ut på papper och skickas till
inskrivningsmyndigheten för handläggning. Aviseringarna till och från
Stockholms länsstyrelse sker med fjorton dagars mellanrum. Uppgifterna om
civilstånd och eventuell omyndighet är endast tillgängliga för IM i samband med
handläggning av ärenden.
3.11
Registeromläggning
Huvuddelen
av den information som avses ingå i faslighelsdatasysle-mets register återfinns
i dag i de manuella systemens jord- och stadsregister samt fastighets- och
tomträttsböcker. Innan fastighetsdatasystemet kan tas i bruk i ett visst
geografiskt område måste en regisleromläggning ske.
I
omläggningen ingår ett förberedelseskede som äger rum vid de myndigheter som
ansvarar för de manuellt förda regisiren. Förberedelsearbetet syftar till att
höja kvalitén på de manuella registren och att underlätta omläggningsarbelet.
De manuella registren är inte förda på ett i alla avseenden enhetligt sätt. I
förberedelsearbetet ingår därför att analysera de enskilda registren och atl
göra erforderliga modifieringar i omläggningssystem m m.
Den
kvaliletshöjande delen av förberedelsearbetet består bl a i att jord- och
stadsregister kompletteras med t ex vissa areal- och planuppgifter, att det
till stadsregistret hörande bihang C avvecklas, att plan-kompletteringar
utförs, m m. Arbetet är således av långsiktig karaktär och är inte i alla delar
en nödvändig förutsättning för att det fortsatta omläggningsarbetet skall kunna
utföras. Arbetet har redan initierats inom hela landet.
I
fastighetsregisterreformen ingår fastighetsbeteckningsreformen som ett led. Som
en följd av bl a övergången till kommun som registerområde genomförs vissa
ändringar av fastighetsbeteckningarna. I samband härmed skapas namnregister
som även används vid den egentliga registeromläggningen.
Nästa
fas i förberedelsearbetet innebär att de manuella registren bereds, i direkt
syfte att underlätta det fortsatta omläggningsarbetet. Beredningen innebär att
innehållet i böckerna struktureras och att vissa koder förs in.
Beredningsarbetet börjar ca sex månader innan dataregistreringen görs.
Vid
dataregistreringen överförs innehållet i de manuella registren till ett
ADB-läsbart medium.
Registreringen
görs med hjälp äv en minidatorutrustning, ett s k key-to-disc-sytsem av typ
CMC. Utrustningen består av ett antal arbets-
Prop. 1978/79:114 38
platser
med textskärm och tangentbord som är anslutna till en minidator med skivminne i
vilket överförda uppgifter lagras. 1 samband med dataregistreringen utförs
omfattande kontroller av iegistrerade data genom programmerade
kontrollfunktioner i registreringssystemet och genom verifiering, som innebär
att dataregistreringen sker två gånger varvid resultaten av de båda
registreringarna jämförs med varandra. Uppgifter ur jord- och stadsregistren
skrivs dessutom ut på en lista som läses mot de manuella registren. Innan
motläsningslistan skrivs ut har det registrerade materialet genomlöpt fiera
datorbearbetningssteg som har kontrollerande och komplelterande funktioner. Vid
dessa bearbetningar förs uppgifter in på fastigheter med ledning av
information som är registrerad på andra fastigheter (s k genereringar). Ett
exempel på detta är atl uppgift om avskild mark förs frän den avskilda
fastigheten till ursprungsfastigheten. Därigenom behöver uppgifter om avskild
mark inte regislreras för ursprungsfastigheterna. Ett annat exempel är
gemensamma inteckningar som endast behöver registreras fullständigt en gång.
Genom detta förfarande behöver ca 30 % av den informationsmängd som skall
redovisas i FR och IR inte registreras. I samband med datorbearbetningarna
skapas också omregistreringskedjor och data-registrerade koder översätts till
klartext.
Som
framgår av avsnitt 3.2 läggs fastighetsdatasystemets register upp med data från
fiera olika källor. Insamlingen av de olika uppgifterna pågår i princip
parallellt och är relativt oberoende av varandra.
När
själva datainsamlingen är gjord måste uppgifterna från olika källor stämmas av
och kontrolleras mot varandra. Detta görs maskinellt. De olika uppgifterna
måste också ställas samman, redigeras och fä den form de skall ha i
fastighetsdatasystemets register. När detta arbete är klart kan uppgifterna
föras in i systemets register (databaser) via laddningssystemen.
Efter
detta genomförs från terminalerna hos registermyndigheterna s k
engångsajourföring, vilket innebär att registren kompletteras med sådana
förändringar som inträffat under deri tid omläggningsarbete pågår.
Prop. 1978/79:114 39
4
Informationsinnehållet i de skilda registersystemen
4.1 Allmänt
Innehållet
i FR och IR i driflsyslem 1 framgår av respektive registerförfattningar.
Enligt fastighetsdatakungörelsen tillför CFD information från
fastighetstaxeringslängden en gång om året. Enligt samma författning
ajourhålls bl a både lagfarna och taxerade ägares adresser var fjortonde dag.
För handläggnings- och utskriftsprogram fordras vissa uppgifter som är knutna
till bl a varje registermyndighet. I det följande sker en genomgång av
informationssystemens innehåll. Promemoria 36:5 föranleder att vissa
innehållsfrågor behandlas mera utförligt än andra.
Delar
av fastighetslängdens (fastighetstaxeringsbandens) innehåll tillförs
driftsystem 1 samt utnyttjas i systemen för tillämpningar inom
samhällsplaneringen. Detta förändras inte genom delningen. Koordi-natregistrets
uppbyggnad har föregått och bör föregå de övriga ADB-registren. Som en del i
koordinatregistrens uppbyggnad ingår kontroll mot jord- och stadsregister.
Kontrollen avser bl a registerbeteckningarnas utseende samt att endast levande
enheter (fastigheter och registrerade samfälligheter) finns i regisiren.
Koordinatregistren är därmed de försia register med officiella
registerbeteckningar som kan användas för maskinell kontroll av och matchning
mol fastighetstaxeringsbandens uppgift om fastighetsregisterbeleckning. Det har
därför varit rationellt att denna kontroll och matchning sker i anslutning till
koordinatregister-systemen. Därför finns erforderiiga uppgifter från
fastighetstaxeringsbanden lagrade i en databas som är fysiskt integrerad med
koordinatre-gistersystemen. Databasen för taxeringsinformation betraktas dock -
på samma sätt som systemen för dataregistrering m m öch systemen för
tillämpningar inom samhällsplaneringen - som odelad.
Förslag
till författningsändringar med anledning av delningen framgår av avsnilt 10.
4.2 Innehåll
i FR-systemet
4.2.1
Fastighetsregisterinformation
1
promemorian från departementet anges att FR liksom i driflsyslem 1
skall
bestå av
huvudregister,
koordinatregister,
planregister,
gemensamhetsanläggningsregisler
(GA-register)
Dessutom
finns bestämmelser om kvarters- och adressregister i fastighetsregisterkungörelsen
(FRK 1974:1059 ändrad 1975:1112). Lantmäte-
Prop. 1978/79:114 40
riverket
har den I november till regeringen överlämnat förslag till ändringar i FRK.
Förslaget innebär få ändringar beträffande registrets innehåll.
Huvudregister
Promemorian
36:5 behandlar under avdelningen rättigheter hanieringen av vissa uppgifter som
i det manuella systemet redovisas i fastighelsbok men som i driftsystem 1 förs
i FR. Utredningsarbetet har visat atl det inte finns några skäl att frångå den
hantering som sker i driftsystem I. Uppgifterna föreslås
därför även fortsättningsvis att registreras i FR. Inga ändringar föreslås
heller i den nuvarande författningsregleringen. Fram till den tidpunkt då
ADB-systemen täcker ett större område bibehålls anordningen att IM står som
mottagare av aviseringarna, men överlämnar dem utan åtgärd till FRM. Följande
uppgifter berörs:
1) Exproprierade servitut och nyttjanderätter
2) Vissa anteckningar enligt vattenlagen
3) Fråga väckt enligt 70 eller 113 §§ byggnadslagen
4) Anteckning enligt 13 § lagen om byggnadsminnen
5) Uppgift om fastighets anslutning till gemensamhetsanläggning.
Uppgifter enligt pkl 1 redovisas i huvudregistret. Punkterna 2 4 förs
i
planregistret och punkt 5 slutligen i GA-registret. Överfiyttning av
redovisningen av samtliga dessa uppgifter till huvudregistret pga aviseringen
till IR-systemet, vilket ifrågasätts i promemoria 36:5, är inte rationell sett
ur FRMs synpunkt och är inle heller nödvändig för all bygga system för en
rationell avisering. Nuvarande redovisning bör därför i princip bibehållas.
Tillvägagångssättet
för att föra över information till IR-systemet behandlas nedan under
planregistret och vidare under avsnitt 4.3.2, 6.3.9 och 6.8.
Ingen
ändring föreslås beträffande avtalsservitutens redovisning i huvudregistret.
Enligt 25 och 27 §§ i FRK skall i huvudregistret redovisas uppgift om härskande
respektive tjänande fastighet för servitut som upplåtits enligt 23 kap
jordabalken och aviserats till FRM från IM.
Genom
ändring i FRK - se SFS 1975:1112 - har information om bl a vissa utredningar
uteslutits ur fastighetsregistrets innehåll. Därmed är inte skrivningen i
promemoria 36:5 under avdelningen planer, bestämmelser och under planregistret
längre någon fråga i samband med delningen.
Huvudregistret
föreslås således få samma innehåll i det separata systemet som i driftsystem
I.
Koordinatregister
Koordinatregistret
är det enda delregister i fastighetsregistret som inte är
Prop. 1978/79:114 41
tillgängligt
från terminal. För varje fastighetsområde ajourhålls centralpunkt och
kartblads beteckning i huvudregistret och är där tillgängligt på terminal.
Registrets tekniska organisation har nyligen förändrats. Omläggningen avslutas
inom kort. Den vikligaste förändringen är övergång frän magnetbandsorienterat
system till direktminnesorienterat. Ytterligare möjlighet att rationalisera
hanteringen av registret finns genom terminalajourhållning från FRM.
Rationaliseringsvinsterna med en sådan anordning blir dock av någon betydenhet
först när fastighetsregister förs med ADB för större områden än vad som är
fallet de närmaste åren.
Planregister
Under
rättigheter i huvudregistret ovan avhandlades vissa uppgifter som i driftsystem
1 förs i FR men som tidigare fördes i fastighetsbok. Anordningen att
uppgifterna skall redovisas även i IR-systemet kommer att innebära att dels
måste troligen uppgifterna redan vid registreringen utmärkas särskilt, dels
måste en omformning av uppgifterna ske innan de kan lagras i IR-systemet.
Detaljerad teknisk lösning kan bestämmas i och med systemeringsarbetet och
kommer såvitt det kan bedömas idag inte att påverka sättet för redovisning i
registren.
Inga
ändringar har föreskrivits, varför detta delregister inte innehållsmässigt
påverkas av delningen.
GA-register
Arbetet
med GA-registret har kommit långt. Enligt CFDs och LMVs planer skall registret
införas första kvartalet 1979. Av innehållsmässiga och systemtekniska skäl bör
uppgifterna i ADB-registret om gemensamhetsanläggningar i Uppsala län,
överföras och kompletteras till GA-register före införande av fastighets- och
inskrivningsregister för Gävle kommun som planeras äga rum den 1 maj 1979. CFD
har efter samråd med LMV den 13 december gjort framställning till regeringen om
att vissa bestämmelser om ga-enheter i bl a fastighetsregisterkungörelsen skall
sättas i kraft före den 5 februari 1979.
Adressregister
1
promemoria 36:5 tas inte definitiv ställning till om adressuppgifter
skall
redovisas i fastighetsregistret. Adressregistret finns nu utvecklat
och
taget i drift inom driftsystem 1.1 adressregistret redovisas uppgift om
vilken
fastighet som är belägen på viss adress. Möjligheten att söka
fastighetsregisteruppgifter
med ledning av dess adress bör bibehållas i
FR-registret.
Kvartersregister
Kvartersregistret
är ännu inte utvecklat och behöver inte behandlas i
detta
sammanhang.
Prop. 1978/79:114 42
4.2.2
Uppgifter från inskrivningsregistret
Uppgift
om tomträtt erfordras i ett separat fastighetsregister för att det skall vara
möjligt att i vissa sammanhang avgöra sakägarkretsen. Vidare erfordras
uppgiften för att rätt tolka de uppgifter som redovisas under avdelningen
rättigheter. I FR i driftsystem 1 finns uppgift om tomträtt. Uppgiften
ajourhålls av inskrivningsmyndigheten, vilket varit möjligt genom de fysiskt
integrerade registren. Därigenom har avisering undvikits. Antalet aviseringar
från IR till FR som uppkommer när driftsystem 1 delas kan uppskattas till 2000
per år. De aviseringsfall som kan förekomma är endast att tomträtt inskrivits
eller upphört. Aviseringen kan göras utan stora ändrings- och
utvecklingsinsatser. FR-systemet föreslås tillföras uppgifter från IR genom
automatisk avisering.
Med
hänvisning till FR-användarnas behov av ett användaranpassat och på sikt mer
utvecklingsbart FR system har LMV yrkat att FR-systemet även skall tillföras
uppgifter under avdelningarna lagfart och tomträttshavare samt nyttjanderätter
under avdelningen inteckningar m m. Motivering för och beskrivning av delar av
utnyttjandet framgår av avsnittt 11.
4.2.3
Övrigt registerinnehåll
Taxeringsuppgifter
Taxeringsuppgifter
behandlas i promemoria 36:5. För FR-systemets del måste skrivningen närmast
tolkas så att ägaruppgifter från fastighetslängden inte skall införas i
fastighetsregistrets huvudregister. Ett av FRMs handläggningsprogram utnyttjar
den del av taxeringsinformationen som avser kod för beskattningsnatur,
taxeringsvärde och, såvitt angår annan fastighet, däri ingående byggnadsvärde
samt tätortskod och typkod.
Kod
för beskattningsnatur och typkod används vid FBM för prövning av köps
giltighet. Taxeringsvärdena har en omfattande användning som underlag för
värdering och oskadlighetsprövning i samband med fastighetsbildningsärenden.
Fastighetsbildningsmyndigheterna
skall enligt anvisningar ange tätortskoder och typkoder för nybildade
fastigheter och i vissa fall även för fastigheter som förändras. Det åligger
sedan FRM atl avisera uppgifterna till lokal skattemyndighet. Vid nybildning
av fastigheter kopieras tätortskod från stamfastighet.
Kod
för beskattningsnatur, taxeringsvärde och såviti angår annan fastighet, däri
ingående byggnadsvärde saml tätortskod och typkod föreslås därför ingå i
FR-systemet och vara tillgängliga från terminal. Uppgifterna införs av CFD
efter avisering från länsstyrelsen på samma sätt som sker i driflsyslem I d v s
vid årsskiftet.
Prop. 1978/79:114 43
Administrativa
uppgifter
För
att avgöra inom vilket geografiskt område en myndighet får ändra
registeruppgifter krävs information myndighetsvis. Därför finns i särskilda
tabeller, som inte kan nås från registermyndigheterna, uppgift om vilka
registerområden (trakter) som varje myndighet är registerförare för.
Vidare
finns tabeller som styr aviseringarna frän FR till IR och aviseringarna till
fastighetsbildningsmyndighet, lokal skattemyndighet och byggnadsnämnd.
I
driftsystem 1 anges på aviseringarna till lokal skattemyndighet både
församlingsnamn i klartext och motsvarande regionala koder (SCBs). Namn med
tillhörande koder lagras i särskilda tabeller.
Ytterligare
information såsom adresser för registermyndigheterna finns tillgängliga i
systemet.
Samtliga
administrativa uppgifter tillförs och ändras av CFD enligt fastställda rutiner.
4.3
Informationsinnehållet i IR-systemet
4.3.1 Inskrivningsregistret
Inskrivningsregistret
skall för levande fastigheter innehålla samma uppgifter som i driflsyslem 1.
Innehållet
framgår av inskrivningsregisterkungörelsen 1974:1061 ändrad 1975:1113 och
1977:165).
I
driftsystem 1 har IM direkt tillgång till FRs uppgifter på avregistrerad
enhet. I separata system kan IM få tillgång till motsvarande uppgifter genom
att via terminal hämta informationen från FR-systemet eller genom att behålla
vissa uppgifter i IR-systemet utöver ÄLDRE FÖRHÅLLANDEN vid avregistrering.
Den senare lösningen förordas och de ytterligare uppgifter som skall finnas på
avregistrerad fastighei är: URSPRUNG, TIDIGARE BETECKNING och AVREGISTRERING
SE. På fastighet som avregistrerats före övergången till det ADB-baserade
inskrivningsregistret saknas ÄLDRE FÖRHÄLLANDEN.
4.3.2 Uppgifter
från fastighetsregistret
I
driftsystem 1 saknar IR motsvarighet till fastighetsbokens fastighetsspalt.
Fastighetsregisteruppgifter är tillgängliga genom integreringen med FR.
Direktiven anger att de uppgifter i FR, som behövs i IR, överförs till IR
maskinellt. Aviseringsfrågorna behandlas i avsnitt 6.4.8 och 6.8.
I
promemoria 36:5 anges vilka uppgifter i FRs huvudregister som måste tillföras
IR-systemet för att handläggnings- och utskriftsprogram-
SRiksdagen
1978/79. 1 sami Nr 114 Bilaga 1
Prop. 1978/79:114 44
men
skall kunna användas. Följande uppräkning hämtas från promemorian:
"Registerbeteckning
Administrativ
tillhörighet
Endast
län, församling, kyrkobokföringsdistrikt och socken anges
Tidigare
registerbeteckning
Ursprung
Omfång,
läge
Endast
totalarealen anges
A
vskild mark
Rättigheter"
Uppgifterna
föreslås tillföras IR-systemet och redovisningssättet behålls oförändrat.
Hanteringen av rättigheterna utvecklas ytterligare sist i avsnittet.
En
högre ambitionsnivå anges också i promemorian och då ingår även uppgifterna
avregistrering, skattetal, åtgärder och övriga förhållanden. Avregistrering,
skattetal och åtgärder återfinns i fastighetsbokens fastig-hetsspall.
Uppgifterna behövs tillgängliga i IR-systemet för att möjliggöra utredning av
bl a hur inteckningar belastar fastigheten och vilken fastighetsbeteckning
visst område erhållit. Övriga förhållanden innehåller kompletterande uppgifter
till de övriga informationsgrupperna. Då fördelarna med den högre
ambitionsnivån inte medför några beräkningsbart ökade kostnader och det i
övrigt inte kunnat konstateras några nackdelar föreslås IR-systemet tillföras
uppgifter enligt den högre ambitionsnivån.
Rättighetsredovisningen
Med
ledning av promemoria 36:5 föreslås följande hantering av rättighetsredovisningen.
Beträffande
de uppgifter som lagits upp till behandling i avsnitt 4.2.1 under
huvudregistret har delningsarbetet lett till att alla ulom uppgiften om andel i
ga-enhet bör redovisas under rubriken rättigheter i IR-systemet. Exproprierade
servitut och nyttjanderätter (punkt I) föreslås således
aviserade till IR-syslemet och naturligtvis redovisas som servitut respektive
nyttjanderätt på den fastighei som belastas. Övriga upptagna uppgifter (punkt 2
4) redovisas under rubriken övriga rättigheter.
I
samband med ga-registrets planerade införande första kvartalet 1979
Prop. 1978/79:114 45
kommer
fastighets andel i gemensamhetsanläggning att redovisas under egen rubrik:
Andel i gemensamhetsanläggning. Därigenom blir redovisningen likformig för
andel i marksamfällighet och andel i gemensamhetsanläggning. Anläggningens
ändamål finns redovisat på ga-enheten och inte på berörda fastigheter. I
proposition 1973:160 Anläggningslag m m (s 254) förutsätter departementschefen
att skyldighet att göra anteckning i fastighetsboken om gemensamhetsanläggning
endast kommer att gälla under en kortare övergångsperiod. Uttalandet görs i
anslutning till att det sägs att både fastighetsregister och
inskrivningsregister i framtiden kommer att föras med ADB. Fastighets andel i
gemensamhetsanläggning föreslås därför efter delningen redovisat på samma sätt
i IR-systemet som i FR.
Utöver
de i det föregående omnämnda exproprierade servituten och nyttjanderätterna
återfinns under rättigheter i FR övriga servitut, ledningsrätter och övriga
rättigheter. På samma sätt som gäller i driftsystem 1 föreslås att för belastad
fastighet skall motsvarande information göras tillgänglig i IR-systemet. Detta
görs för att kunna redovisa uppgifterna på gravationsbevis och göra dem
tillgängliga vid informationssökning i IR på terminal.
4.3.3
Övrigt registerinnehåll
Taxeringsuppgifter
m m
Enligt
4 § fastighetsdatakungörelsen (1974:1058 ändrad 1975:1111) skall i driftsystem
I redovisas taxeringsuppgifter. Som framgår av bestämmelsen hämtas
informationen från fastighetslängden. Promemorian uttalar att samma
taxeringsuppgifter som enligt driftsystem 1 skall ingå i IR bör ingå också i
ett separat IR. Med hänsyn till 8 § stämpelskattelagen bör även
fastighetslängdens uppgifter om industritillbehör tillföras I R-syste-met.
Administrativa
uppgifter
I
det separata IR ingår i princip samma informationsslag som redovisats
för
FR under avsnitt 4.2.3. Informationen lagras på samma sätt i tabeller.
För
att underlätta för IM och beställare hos IM finns teknik med ingivartabeller
utvecklad som gör att stora ingivare endast behöver ange ett ingivarnummer för
att erhållla korrekt adressering av sina beställda dokument. Ingivartabellerna
har stor omfattning.
Införande
och ändring av de administrativa uppgifterna utförs av CFD enligt fastställda
rutiner.
Prop. 1978/79:114 46
5
Vissa grundläggande tekniska frågor
5.1
Utbrytningen frän driftsystem 1
De
olika systemen för FR och IR skall i all möjlig utsträckning byggas upp som en
utbrytning av driftsystem 1. Detta betyder att de lekniska system och rutiner
som utvecklats i driftsystem 1 så långt möjligt skall föras över och användas
också i de delade systemen.
Metodiken
med utbrytning för med sig att de skilda systemen kommer att bära samma
karaktärsdrag som driftsystem 1. Systemutformningen blir alltså principiellt
sett densamma. Databaser, styrsystem, applikationsprogram och andra delar behålls
oförändrade i så stor utsträckning som möjligl.
Det
nu sagda betyder att de skilda systemen var för sig från användarsynpunkt till
stora delar kommer att fungera på samma sätt som driflsyslem 1. Sättet för
ärendehandläggning vid en inskrivningsmyndighet blir t ex i allt väsentligt
detsamma i det separata IR-systemet som i driftsystem I. Sättet
för fastighetsregistrering blir på motsvarande sätt relativt oförändrat i
FR-systemet. För användare med behov av uppgifter ur båda systemen innebär dock
delningen en lägre servicenivå.
De
tekniska förutsättningarna och karaktärsdragen är också desamma. Driften av de
båda delade systemen förutsätts ske på samma datortyp som driftsystem 1 och
samma styrsystem för databashantering och datakommunikation måste användas.
Datortypen i driftsystem 1 är en IBM 370. Endast datorer ur IBM 370-serien
eller med denna typ kompatibla datorer kan användas i de delade systemen. På
samma sätt förutsätts styrsystemet AROS/ROSAM användas i båda systemen. Skulle
således sådana frågor som övergång till annan maskintyp aktualiseras mäste
detta övervägas särskilt. Man får emellertid räkna med att en omläggning av
sådant slag kommer att bli avsevärt mycket mer arbetskrävande än vad arbetet
med utbrytningen av skilda system för FR och IR innebär.
De
här nämnda förutsättningarna ändras inte om systemen eventuellt senare delas på
skilda anläggningar eller regionaliseras, utan gäller för varje enskild
driftcentral.
Omläggning
av information från de manuellt förda faslighets- och inskrivningsregistren
förutsätts enligt direktiven ske parallellt område för område. Det innebär att
de system som utvecklats för denna verksamhet till stor del kan användas i
oförändrat skick och att endast mindre justeringar vidtas i systemets
avslutande programdelar. Förutsättningen att överföring skall ske parallellt
innebär att driften av överföringssystemen med nödvändighet sker vid samma
datacentral och att systemen ej berörs av eventuell framtida regionalisering
eller drift vid skilda anläggningar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5.2
Registerorganisation för de skilda systemen
Register
som förekommer i de skilda systemen för FR och IR organiseras liksom i
driftsystem 1 i databaser. Av de databaser som förekommer i driftsystem 1 måste
en, fastighetsdatabasen BASF, ingående organiseras om medan övriga databaser i
stort sett kommer att dubbleras i oförändrat skick. För att undvika förväxling
mellan driftsystem 1 och de skilda systemen under uppbyggnadstiden ges samtliga
databaser i det delade systemet nya namn som följande uppställning visar.
Delsystemen skiljs åt med bokstäverna F och I i mitten av namnen.
Inneh å ll
Namn i dri
ftsystem
1
Namn i
delat system!
FR-system
IR-system
Adresser
BASBA
DBFBA
Beteckningar
BASBF
DBFBF
DBIBF
Fastighetsdata
BASF
DBFFA
DB I FA
Mellanlagring
BASMF
DBFMF
fastigheter
BASMI
DBIMF
1
Mellanlagring
BASMP
DBFMP
planer
Plandata
BASP
DBFPL
Personref.
BASG
DBIPE
Systemtab
BASS
DBFSY
DBISY
Transaktioner
BAST
DBFTR
DBITR
Koordinatregistersystern
Fastighetsbeteckningar
BASBK
DBFBK
Koordinatpunkter
BASK
DBFKO
Kartblad och
BASKB
DBFKB
tr å nsformations-
konstanter
BASRj BASX''
Ruttillh ö righet
Taxeringsupp-
gifter
1)
Databasen
innehåller endast beteckningar för levande fastigheter och
samfälligheter och är ej identisk med BASBF.
2)
Fysiskt
integrerade med koordinatdatabaserna.
Förutom
ovan angivna databaser finns i driftsystem 1 ett s k data dictionary-system för
dokumentation av system, delsystem, program, databaser, m m.
1
följande tablå visas fördelning av informationsinnehållet i BASF vid delning i
skilda system. Understrukna markeringar anger att informationen, eller del av
denna, erhålles genom avisering från annat system. Denna avisering sker direkt
utan inblandning av registermyndigheter. Det system som aviserar informationen
anges.
Prop.
1978/79:114 48
Inneh å ll BASF DBFFA DBIFA Aviseras fr å n
FR LST IR
Beteckning och x x x
allm ä n information "
F ö rsamling x x x x
Motsvarar tomt x x
Tidigare beteckning x x x x
Ursprung x x x x
Avregistrering, x x
beteckning och datum ~
Adress x x
Areal x x x x
Ö vrig
omr å desinf., x x
koordinater, kartor
Fiskeomr å de x x
Andel i samf ä llighet x x
Andel i gemensamhets- x x x x
anl ä ggning
Skattetal och art x x x x
Del ä gande fastigheter, x x
andelstal, skifteslag
Å tg ä rder
X
X
X
X
Avskild
mark
X
X
X
X
R ä ttigheter
X
X
X
X
Planer
X
X
X
Taxeringsuppgj
-fter
X
X
X
Annan ä gare
X
X
Lagfart
och andel
X
X
Tomtr ä tt, ä ndam å l, x
inskr ä nkningar
Tomtr ä ttsinnehav, andel x
Inteckningar, innehav . x
Anteckningar x
Ä ldre
f ö rh å llanden x
Ajourf ö rings ä renden x
Klartextkommentarer x
till flertalet upp
giftsslag
opaginerad Kontrollera mot PDF
IR-systemets
avisering lill FR under informalionsslaget Beteckning och allmän information
avser tomträttsupplåtelse.
Uppgiften
planer som aviseras från FR avser fråga väckt enligt 70 eller 113 §§
byggnadslagen, anteckning enligt 13 § lagen om byggnadsminnen samt vissa
anteckningar enligt vattenlagen. I inskrivningsregistret läggs dessa uppgifter
under rubriken Rättigheter.
Den
innehållsmässiga olikheten mellan fastighets- och inskrivningsregistersystemen
innebär att information ej kan sökas med samma sökbegrepp i de skilda
systemen. Inom fastighetsregistret kan information sökas med hjälp av
fastighetsbeteckning, samfällighetsbeteckning,
ge-mensamhetsanläggningsbeleckning, fastighets adress, planaktbeteck-ning samt
vid ajourföring ärendes dagboksnummer. Vid satsvisa bearbetningar kan information
dessutom erhållas med angivande av koor-dinatpunkt eller polygon.
Inom
inskrivningsregistret kan information sökas via fastighetsbeteckning och vid
ärendehandläggning ärendes dagboksnummer. Vid satsvisa bearbetningar kan
information även sökas utifrån ägares person- eller organisationsnummer.
Följande två
skisser visar sambanden mellan identifikationsbegrepp vid terminalerna och
sökvägar mellan databaserna. En bas varifrån en pil utgär innehåller ett
internt sökbegrepp för den bas dit pilen pekar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
.H [
mflj>J
. ä f
OoKuiTientaT lons-
' Ä rende/
betecknini
Fastiqtiets-
je---------- [DB F
BA I
DBFl.O
ti.oordLndlL-system
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fastinhetsbeteck- r Person-Zorq,
ninq I
tionsnummer
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ä rende/dagboks;
PI
anaktceteckning
opaginerad Kontrollera mot PDF
DokuBenta-
tionssystem
-i DB
Prop. 1978/79:114 50
5.3
Avisering mellan systemen
Vissa
av de uppgifter som finns i FR behövs även i IR-systemet. Enligt direktiven
skall dessa uppgifter föras över maskinellt till IR-systemet och dubbellagras.
Det innebär att förutom den ärendeavisering som förekommer mellan FRM och IM i
dagens system (såväl i manuelh system som i driftsystem 1) skall ske en direkt
avisering mellan respektive system. På grund av handläggningssystemets krav i
IR måste daglig avisering ske från FR efter att detta uppdaterats med godkända
ajourföringsärenden. Aviserad information måste tillföras IR-systemet innan
nästa dags handläggning startar, dvs all avisering sker under kväll och natt.
Från IR-systemet skickas avisering till FR-systemet att fastighet upplåtits med
tomträtt. Denna uppgift kan sändas nästa dag och uppdatera FR på kvällen.
Schematiskt sker bearbetning vid datacentral enl följande
FR
IR A B E
--------------------------------------------- 1
D
I--- h
->
tj tj tid
A
= terminalsystemets drift fram till kl t, resp från start kl t2 nästa dag
B
= ärendeuppdatering
C = framställning av
aviseringsinformation i FR
D = sändande (FR) resp
mottagande (IR) av aviseringsinformation
E = uppdatering i IR med
aviseringsinformation
F = övrig bearbetning
(utskrift av bevis etc)
Vid
avisering uppdateras respektive system med uppgift om senast verkställda
avisering (datum) så att risk att avisering sker i fel ordning eller glöms
undanröjs.
Den
avisering som resulterar i ärendehandläggning på mottagande registermyndighet
har följande omfattning:
Antal ärenden från FRM
till IM beräknas uppgå till 93 000 per år och från IM till FRM till 15 000 per
år. Den senare aviseringen (som avser avtalsservitut) skickas i driftsystem I
per post mellan myndigheterna. System föreslås nu utvecklat som möjliggör att
föra över information till mellanlagringsregistret i FR för vidare handläggning
från FRM. Avise-ringsinformationen som skapas i IR under kvällen förs över till
FR nästa
Prop. 1978/79:114 51
dag
och mellanlagras i FR nästa kväll. Informationen är sålunda tillgänglig vid FR
1,5 dygn efter att den tillförts IR.
Aviseringen
från FR till IM överförs mellan systemen under kväll (D i ovanstående figur)
varefter informationen skrivs ut på skrivare vid IM nästa dag.
Den
mängd aviseringar som sker direkt mellan systemen beräknas uppgå till 175 000
ärenden per år från FR till IR vilket motsvarar en teckenmängd om ca 70 milj
tecken per år. Tomträttsupplåtelse innebär avisering av ca 2 000 ärenden per år
från IR till FR, vilket motsvarar ca 60 000 tecken.
Frågan
hur den direkta aviseringen skall lösas har varit föremål för omfattande
utredning. Ett antal tekniska krav har därvid ställts upp.
1 Avisering
skall ske så fort förändring i aktuell information sker
2 Möjlighet att tappa avisering vid "spontan rättning" får ej
föreligga
3 Aviseringsbearbetningar får ej tynga ner systemens bearbetningar under
terminaltid
4 Aviseringssystemet får ej medföra låsningar mellan systemen
Den
sista punkten har från systemteknisk synpunkt lett fram till att ett fristående
gränssnitt införs mellan de båda systemen. Detta gränssnitt kommunicerar ät ena
sidan med FR-systemet enligt en för detta system intern regeltabell och åt
andra sidan med IR-systemet enligt dess regeltabell.
En sådan
lösning behöver inte medföra nägon extra bearbetning så länge systemen har
samma databasstruktur. Ändras ett system påverkas dess regeltabell och
bearbetning måste ske för att gränssnittet skall vara oförändrat. Däremot
påverkas inte alls det andra systemet. Med denna metod för kommunikation mellan
systemen har man frihet att på ett relativt lättkontrollerat sätt i framtiden
modifiera endera systemet.
De
första tre kraven ledde under utredningen fram till tre alternativa lösningar
för att fånga aviseringsuppgifter. Ett alternativ är att skapa en särskild
aviseringsdatabas i FR som uppdateras så fort information som skall aviseras
ändras i FR. Uppdatering av aviseringsdatabasen sker automatiskt via ett
särskilt gränssnitt som kopplas till databashantera-ren. Alternativet
förkastades dock då det tredje kravet ej skulle bli uppfyllt. Alla databasanrop
som medför uppdatering skulle i praktiken bli fördubblade.
Ett
annat alternativ är att lägga ut aviseringsinformation på ett sekven-siellt
register och att även detta styrs via ett speciellt gränssnitt kopplat till
databashanteraren. Alternativet är relativt tillfredsställande eftersom det ej
tynger ned systemet ur driftsynpunkt. Men det har en allvarlig brist. Vid fel i
maskin- eller programvara med stopp i terminaldrift som följd kan en
okontrollerbar situation uppstå då det sekvensiella registret ej enkelt kan
återställas till känd status på samma sätt som en databas kan återställas med
hjälp av den s k driftloggen.
Prop. 1978/79:114 52
Ett
tredje alternativ är att utnyttja den driftlogg som skapas av styrsystemet.
Denna logg innehåller information om alla databasförändringar som sker under
såväl terminalbearbetning som satsvis bearbetning. Ett studium av driftloggens
innehåll visade dock att tillräcklig information ej kan erhållas för att
särskilja sådan information som skall aviseras. Diskussioner med
styrsystemleverantören har dock resulterat i att vissa funktioner tillförs
loggningssystemet så att nödvändig information kan erhållas. Modifieringarna utförs
av leverantören inom ramen för styrsystemets funktioner och kan sedan användas
vid alla styrsystemets installationer.
Lösningsalternativet
innebär att samtliga krav som ställts kan uppfyllas. Inga program kan gå vid
sidan av driftloggen varför aviseringsinformation ej kan gå förlorad.
Aviseringsinformation hämtas från driftloggen i satsvis bearbetning varför
avisering ej tynger terminalbearbetningarna. Driftloggens information kan
omvandlas enligt reglerna för gränsfunktionen varför systemen ej låses
gentemot varandra.
Avisering
av tomträttsupplåtelse från IR till FR avser så liten mängd ärenden att
behandling av driftlogg i IR blir onödigt tung. Denna avisering skapas i
stället i handläggningssystemets uppdateringsprogram och sänds till FR nästa dag.
Därefter sker uppdatering i FR efterföljande kväll.
5.4
Linjenät och koppling mellan datorer
Separata
system för FR och IR samt frågan om driftens förläggning till en eller fiera
datacentraler ställer nya krav på datakommunikationssystemet. Terminalanvändarna
skall kunna nå båda systemen vilka dessutom skall ha kontakt för att kunna
sända och mottaga daglig avisering.
I
driftsystem 1 används ett fast uppkopplat privat datanät som hyrs av
televerket. Denna lösning är även möjlig för de separata systemen under
förutsättning att kontakt mellan systemen etableras via
dalor-till-dator-koppling för att möjlighet skall ges att nå båda systemen. Ett
andra alternativ är att utnyttja det nordiska allmänna datanätet som är under
uppbyggnad och som beräknas tas i begränsad försöksdrift vid årsskiftet
1978/79.
Omfattande
utredning har gjorts för att utröna vilket alternativ som är bäst. Några
synpunkter på de båda alternativen redovisas i det följande.
Anslutning
via fast uppkopplade linjer ger för terminalanvändaren ett enkelt handhavande
och snabb access. Förbindelsen ligger klar för omedelbar användning utan
uppkoppling. Till nackdelarna med den fasta förbindelsen hör att den är
ofiexibel. Överföringen är låst mellan två ändpunkter varför verkningsgraden
ofta blir låg. Ett alternativ att få bättre linjeutnyttjande är att ansluta
fiera lerminalinstallalioner en s k multi-punkt-konfiguration. Genom att
välja lagom många terminal-
opaginerad Kontrollera mot PDF
punkter
på förbindelsen kan en avvägning mellan lämpligt linjeutnytl-jande och korta
svarstider erhållas.
Kostnaden för ett
fast uppkopplat linjenät beror på antalet linjer och linjernas längd. För att
minimera kostnaden kompletteras linjenätet med s k koncentratorer vars
huvudsakliga uppgift är att administrera ett regionalt linjenät
(sekundärlinjer) och att "koncentrera" inkomna meddelanden från det
sekundära nätet för vidare befordran via en primärlinje till datacentralen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Koncentrator
Sekundärlinjer med terminaler
Principskiss för fast uppkopplat nät.
kommu- Dator
nikations-
dator
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
det allmänna datanätet är överföringskostnaderna beroende av varje datasamtals
längd och den uppkopplade linjens längd varför kostnaden blir lägre för denna
anslutningsform än i ett fast uppkopplat nät om transaktionsvolymen ej är för
stor. Fullt utbyggt kan det allmänna datanätet ge vissa fördelar jämfört med
ett fast uppkopplat nät. Sålunda blir sannolikt förändringar i
kommunikationsnätet väsentligt mycket enklare att genomföra än i ett privat
nät. Datanätet kan förväntas ha högre driftsäkerhet. Lokalisering och
reparation av fel kommer att ta kortare tid.
Det
allmänna datanätet kan vara lämpligt för anslutning av externa kunder även om
ett privat nät används för registermyndigheterna. De osäkra prognoserna om antalet
externa kunder gör att dimensionering av ett privat nät blir svår att
genomföra. Vidare är förändringar i nätutformningen tidskrävande. Från
driftsäkerhetssynpunkt kan anslutning av externa kunderna på andra linjer än de
för registermyndigheterna vara att föredra.
Uppbyggnaden
av det allmänna datanätet sker successivt i geografiskt hänseende och vad
beträffar tjänster som datanätet erbjuder. Växlar i datanätet kommer från
början att finnas i Stockholm och första anslutning av abonnenter beräknas ske
i början av år 1979. Till 1985 planeras 45 växlar vara installerade.
Enligt
televerkets prognoser beräknas antalet terminalabonnemang år 1980 uppgå till ca
22 500. Av dessa beräknas ca 2 000 vara anslutna till
Prop. 1978/79:114 54
allmänna
datanätet. År 1985 beräknas antalet abonnemang vara ca 45 000 av vilka ca 20
000 är anslutna till allmänna datanätet. Under hela uppbyggnadstiden beräknas
datanätets kapacitet vara otillräcklig varför ev fördelar i kortare
leveranstider jämfört med fast abonnemang ej är att räkna med.
Från
kostnadssynpunkt synes ej det ena alternativet ge några avsevärda fördelar
jämfört med det andra. Vissa preliminära beräkningar har genomförts. Dessa
beräkningar får ej betraktas som slutgiltiga då linjenäten ej konfigurerats
till ett absolut optimum. Dessutom gäller siffrorna för allmänt datanät under
förutsättning att den terminalutrustning som används i driftsystem 1 kan
användas. Kostnaderna har beräknats utifrån 1976 års ärendevolym i
inskrivningsväsendet. Kommunikationskostnaderna i ett prival nät antas vid en
fördubbling av transaktionsvolymen från inskrivningsmyndigheterna öka endast
på grund av att förbindelserna mellan koncentratorer och centraldator måste
utökas. Denna kostnadsökning uppskattas till 500 000 kr/år. Om överföringshastigheten
2 400 bps används i stället för 4 800 bps kan kostnaderna för 1976 års volym
minskas med 300 000 kr/år. Dock blir belastningen på vissa linjer för hög då
volymen ökas. I nedanstående tabell sammanfattas de årliga kostnaderna för alternativen.
Årskostnaden inkluderar inträdesavgifter med avskrivningstid 7 år.
Privat
Allm ä nna da
tan ä tet
n ä t
2400 bps
4800 bps
1976 å rs volym
3 550 000
2 020 000
3 350 000
M-volymen
f ö r-
4 050 000
2 710 000
4 660 000
dubblad
Om
de svarstider som uppnäs med 2 400 bps överföring är acceptabla ger det
allmänna datanätet klart lägre kommunikationskostnader även om
transaktionsvolymen ökar betydligt över den antagna. Om överföringshastigheten
4800 bps krävs blir kommunikationskostnaderna i allmänna datanätet något
högre. Ytterligare ökad volym innebär att skillnaden ökar till förmån för ett
privat nät.
En
bedömning av linjenätets kostnad kan ej göras utan hänsynstagande till kostnad
för terminalutrustning. Viss del av den utrustning som idag används i
driftsystem 1 torde ej vara möjlig att ansluta till det allmänna datanätet utan
ombyggnad. Alternativt krävs byte till annan terminalutrustning.
Den
ombyggnad av befintlig terminalutrustning som kan bli nödvändig avser sådana
terminalinstallationer som har fier än en textskärm eller skrivare kopplade
till en terminalstyrenhet. En sådan installation betrak-
Prop. 1978/79:114 55
tas
som ett abonnemang sett från allmänna datanätet men är från terminalinstallationens
synpunkt sett fiera installationer. För att kunna använda utrustningen kan
terminalstyrenheten förses med en mikrodator som fördelar linjeresursen mellan
textskärmarna. En sådan lösning ger dock en merkostnad i investering per
installationsplats på uppskattningsvis 20 000 kr. Dessutom ökar kostnaden för
service. Någon utrustning av nämnt slag finns ej i dagsläget. Terminal- och
datorleverantörer har ej klart angivit hur anpassning till allmänna datanätet
kommer atl ske och vilket pris kunden får betala för utrustning. Utredningen
har därför och i avvaktan på beslut om de skilda systemens framtida drift-miljö
funnit att val av linjenätsalternativ ej kan göras för närvarande. Det allmänna
datanätet byggs successivt ut och i avvaktan på nätets utveckling synes en
vidare utveckling av privat nät vara bästa lösning åtminstone fram till 1985.
Dessutom bör framtida driftmässiga aspekier vägas in vid bedömning av
linjenätsalternativ.
Utbyggnad
av ett privat linjenät innebär att datorerna måste vara sammankopplade om drift
av systemen sker vid skilda datacentraler. 1 ett sådant alternativ förutsätts
FR-användarnas terminaler vara anslutna till FR-datorn och IR-användarna till
IR-datorn. Frågor till det andra systemet skickas mellan datorerna via en
dator-till-datorkoppling. En sådan koppling blir även nödvändig då systemen
successivt tillförs nya områden och fier än en dator under vissa betingelser
erfordras för atl klara driften av systemen. Åtkomstmekanismen måste sålunda
vara så utformad att frågor och data kan vidarebefordras mellan två datorer oavsett
var dessa är placerade i förhållande till varandra.
Datorerna
kan antingen ha kontakt via styrsystemet eller direkt via
kommunikationsdatorerna. Det förra alternativet innebär att styrsystemen i de
båda datorerna håller kontakt antingen via kanal-till-kanalförbindelse om
datorerna finns vid samma datacentral eller via telenätet om datorerna finns på
skilda platser. I båda fallen betraktar datorerna varandra som terminaler och
styr frågor till det andra systemet på samma sätt som vid dator-till-terminalanslutning.
Om en transaktion kommer till fel dator överförs den till den rätta datorn där
bearbetning sker. Val av dator sker utifrän en fastighets geografiska
belägenhet och eventuellt vilket system frågan avser. Det innebär att data
skall fördelas mellan datorerna pä systemanknytnings- och geografiska grunder.
Efter bearbetning går svaret tillbaka samma väg och når frågeställaren.
Denna
lösning innebär att vissa delar i styrsystemet måste kompletteras och
modifieras. Utvecklingsarbetet genomförs av leverantören av styrsystemet.
Dessutom måste applikationssystemen (fastighets- resp inskrivningsregistersystemet)
tillföras systemdelar för att styra transaktioner till rätt system och dator.
Dessa systemavsnitt används även vid avisering av data mellan skilda datorer.
Datorkopplingen
får följande principiella utseende.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Dator 1
Dator 2
H ö ghastighetslinje
s s
T ''
el kanal-till-kan å l-l
y S
R I
f ö rbindelse bero- '' ende p å
avst å nd
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommunikationsdatorer
Terminaler
Den
andra lösningen bygger på användande av ny kommunikationsprogramvara. Dessutom
måste delarav styrsystemet vidareutvecklas och applikationssystemen tillföras
samma systemdelar som i det andra alternativet. Alternativet innebär att en
höghastighetslinje ansluts mellan resp dators kommunikationsdator. Denna linje
används på natten för överföring av aviseringsinformation och på dagtid för
kommunikation mellan datorerna. En terminal kan via ett s k LOGON-kommando få
kommunikationsdatorn att sända till den ena eller andra datorn oberoende av
vilken kommunikationsdator terminalen är ansluten till via telenätet. Detta
alternativ är bra ur tillgänglighetssynpunkt i ett centralt alternativ där båda
systemen datorer står nära varandra. Om den ena datorn eller kommunikationsdatorn
slutar fungera kan man koppla över samtliga linjer och skivminnen till den
fungerande datorn och starta båda systemen i denna dator. Hela detta förfarande
kan genomföras på några minuter. Systemen kommer visserligen att gå med
reducerad kapacitet men ärendehandläggningen kan dock genomföras.
Alternativet
får följande principiella utseende.
Datorer
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommunikations
datorer
H ö ghastighetsiinje
Prop. 1978/79:114 57
Den
lösning som slutligen väljs fär avgöras vid fortsatta diskussioner med
styrsystemleverantören och om möjligt även med utgångspunkt från de skilda
systemens framtida driftmiljö. De grundläggande systemdelarna i
applikationssystemen måste dock från början utformas på ett sätt som möjliggör
framtida drift i fiera datorer.
5.5
Möjlighet till regionalisering
Enligt
direktiven skall systemförslagen utformas så att drift av FR och IR i senare
etapper kan ske vid skilda datacentraler eller regionaliseras var för sig. De
systemförslag som presenteras i denna utredning möjliggör drift enligt olika
betingelser med skilda driftmiljöer men skapar olika problem som inte alla kan
belysas utan noggrann analys.
Som
framgår av avsnitt 3.9 finns redan i driftsystem I möjlighet att regionalisera
data logiskt i upp till 15 regioner. Varje sådan region är oberoende av data i
andra regioner. Regionsuppdelningen är möjlig att genomföra tack vare
databashanteringssystemets möjlighet att dela upp logiska databaser i fysiskt
oberoende databaser.
Vid
delning av driftsystem I i två system, ett för FR och IR, behålls samma
databasstruktur och därmed uppdelning av logiska databaser i fiera fysiska
databaser. Detta innebär att i varje system data kan indelas i upp till 15
regioner där varje region innehåller fastigheter i ett eller fiera län.
Regionindelningen kan för de båda systemen ändras vid behov.
Ett
första steg mot fysisk regionalisering är lagd i och med strukturering av
databaserna. Däremot kvarstår fiera problemområden innan regionalisering kan
genomföras. Det linjenät som etablerats i tidigare driftmiljö måste
omstruktureras om förbindelse mellan datacentraler skall etableras. För
styrning av aviseringsinformation och frågor mellan olika datorer krävs
omfattande styrinformation i styrsystemen vilket kan komma att kräva
ytterligare systemutvecklingsresurser om regionalisering sker på ett sätl som
ej kunnat förutses. Dessutom uppstår samordningsproblem i vad avser
systemunderhåll och vidareutveckling av systemen.
Olika
driftmiljöer ställer olika krav på säkerhet och tillgänglighet till systemen vilket
kan medföra systemmässiga och kostnadsmässiga konsekvenser.
Vissa
grundkrav måste ställas upp vid en regionalisering av de system som redovisas i
detia systemförslag. Dessa krav hänger samman med systemens konstruktion och
fysiska realisering. Sålunda gäller för båda systemen att de är byggda för
drift på datorer av modell IBM/370. Använda datorer måste sålunda vara
kompatibla med denna dator varför alternativ med utnyttjande av minidatorer av
det slag som förekommer idag ej torde vara aktuellt åtminstone inte med här
redovisad systemlösning. Vidare förutsätts alt byte ej sker av styrsystem.
Prop. 1978/79:114 58
Skall
en framtida regionalisering av FR- resp IR-systemen genomföras bör detta ske
till rimlig kostnad varför en uppdelning i alltför många regioner inte kan
komma ifråga med hänsyn till storlek på erforderlig datorutrustning och
personalbehov vid varje datacentral.
För drift av systemen i
regionala lösningar krävs omfattande personella resurser. Redan vid drift av
IR-systemet i 5 regioner torde antalet personer för drift uppgå till ca 150
personer och om antalet regioner ökas till 10 växer personalbehovet till ca 225
personer. Dessutom ställs olika krav på personalbehov för vidare
systemutveckling och underhåll.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Delsystem och program i de skilda systemen. Styrsystem, operativsystem m m
I
de skilda system för FR och IR som skapas med utgångspunkt från driftsystem 1
kan vissa av de delsystem och program som utvecklats användas utan större
ändringar medan i andra fall förändringar i delsystem och program blir
omfattande. De fiesta förändringarna beror på registrens ändrade innehåll och
därmed sammanhängande förändringar av databasernas struktur och innehåll.
Dessutom tillkommer delsystem för bl a avisering mellan registren och
gemensamma datauttag.
Av
fastighetsdatasystemets olika systemavsnitt sker de största förändringarna i
driftsystemet. Dessutom måste ändringar genomföras i överföringssystem för
driftsystem, laddningssystem för driftsystem samt system för tillämpningar
inom samhällsplaneringen.
6.1
överföringssystem för driftsystemen
Skilda
system för FR och IR skall enligt direktiven skapas genom utbrytning av FR och
IR ur driftsystem 1. Övergång till ADB skall ske parallellt för FR och IR. Det
innebär att överföringsverksamheten kan bedrivas på det sätt som planerats och
att systemavsnittet fastighetsdatasystemets överföringssystem för driftsystem
endast i viss utsträckning berörs av delningen.
Överföringssystemets
olika delsystem utnyttjar dataregistrerad information ur FR och IR för bl a
kontroller av fastighetssamband och generering av data mellan systemen. Därför
bör systemavsnittet betraktas som ett system som ej delas mellan FR och IR
till följd av delningen av driftsystemet. Systemavsnittets uppdelning i
delsystem blir sålunda oförändrad efter delning och får följande
delsystemindelning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
-O-
ö verf ö ringssystem f ö r
driftsystem ( Ö D)
I
1 Dataf å ngst inskrivningsregister (DIR)
II Dataf å ngst jordregister (DJR)
-\~\ Dataf å ngst stadsregister (DSR)
I I Dataf å ngst namnregister (DNR)
[
I Dataf å ngst taxerings- och
koordinatuppgifter (DRSV)
j I Dataf å ngst adressregister CDAD)
( \ Avisering (DAV)
I [
Slutredigering (DSD)
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 Riksdagen 1978/79. 1 sami Nr 114 Bilaga 1
Prop.
1978/79:114 60
Förändringar i systemavsnittet överföringssystem sker inom
delsystemet slutredigering. I detta systemavsnitl skapas indata till
laddningssystemen och förändringen gentemot driflsyslem 1 består i atl skilda
produkter skall skapas för FR och IR.
Systemavsnittet överföringssystem innehåller 449
programmoduler. Inom delsystemet slutredigering finns 56 programmoduler.
Antalet programmoduler väntas öka med 20 moduler inom detta delsystem till
följd av delningen i FR och IR.
6.2 Laddningssystem
Utdata från överföringssystemets delsystem slutredigering
utgör indata i laddningssystemen. Laddningssystemen består av ett antal
delsystem vart och ett av dessa avser laddning av en databas.
Vid delning av driftsystemet i skilda system för FR och IR
skapas separata laddningssystem för respektive system. Delsystemet för laddning
av den databas som innehåller fastighets-, samfällighets- och ga-beteckningar
blir i princip detsamma i båda systemen då databaserna DBFBF och DBIBF
innehåller samma mängd beteckningar. Detsamma gäller delsystemen för laddning
av systemtabellerna i databaserna DBFSY resp DBISY.
Laddningssystemets uppdelning i delsystem inom FR resp IR
framgår av avsnitt 6.3 resp 6.4.
Laddningssystemet inom driftsystem 1 består av 63 programmoduler.
6.3 Fastighetsregistersystemet
FR-systemet kan med utgångspunkt från driftsystem I
indelas i tre systemavsnitt nämligen laddningssystem, driftsystem och
koordinat-registersystem.
FR-systemets uppdelning i systemavsnitt och delsystem blir
följande (se vidstående sida).
6.3.1 Fastighetsregistersystemets laddningssystem De
förändringar som genomförs i laddningssystemet avser delsystemet för laddning
av fastighets-, samfällighets- och gemensamhetsanläggningsdata samt system för
årligt underhåll av koordinater och taxeringsuppgifter. Förändringarna gentemot
driftsystem 1 förorsakas av det reducerade innehåll databasen får till följd av
utelämnade inskrivningsuppgifter.
Övriga delsystem genomgår smärre förändringar till följd
av modifieringar i databasernas organisation. Antalet programmoduler blir i
stort oförändrat gentemot laddningssystemet i driftsystem 1 och beräknas uppgå
till 60.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Laddningssystera f ö r
fastighetsregistersystemet (LD)
a
Laddningssystem f ö r
adressregister
Laddningssystem f ö r
fastighets-, samf ä llighets- och gemensamhetsan l ä ggningsbeteckningar
Laddningssystem f ö r
fastighets-, samf ä llighets- och gemensamhetsanl ä ggningsdata
Laddningssystem f ö r
planregister
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fasitghets-
register-
systemet
Driftsystem (DS)
a
Laddningssystem f ö r
systemtabelldata
System f ö r ä jourh å llning av
koordinater och taxeringsuppgifter
Ajourf ö ringssystem
huvud-registel (FDSHR)
Ajourf ö ringssystem
f ö r planregister (FDSPLR)
System f ö r
beteckningshantering (FDSBET)
System f ö r
adressajourf ö ring (FDSADR)
Terminalbaserat presentations-system (FDSONPR)
Batchorienterat presentationssystem (FDSBAPR)
Dokumentbehandling och distribution (FDSDIS)
System f ö r
aviseringar
Urvalssystem
opaginerad Kontrollera mot PDF
Koordinatregister-systera (KR)
Digitalisering
(KRD) Redigering (KRR) Laddning (KRL) I Ajourf ö ring (KRA)
opaginerad Kontrollera mot PDF
6.3.2
Fastighetsregistersystemets ajourföringssystem för huvudregistret Som
redovisats i avsnitt 3.2 består FR av sex delregister nämligen huvudregistret,
koordinatregistret, planregistret, kvartersregistret, adressregistret och
GA-registret. Av dessa har kvartersregistret inte upprättats. GA-registret
införs under första kvartalet 1979. Samtliga register med undantag av
kvartersregistret kan ajourhållas i ovan rubricerade delsystem.
Delning av
driftsystem 1 innebär inte någon principiell ändring av de ajourföringssystem
som tagits fram för FR. Ajourföring av fastigheter, samfälligheter och
gaenheter sker via ett gemensamt system, som för terminalanvändaren kan
uppfattas som skilda system. Efter införandet av
gemensamhetsanläggningsregistrel 1979 sker ajourföringen med hjälp av följande
transaktioner
opaginerad Kontrollera mot PDF
MASK
i PEG
initiering kontroll
fastighet
samf ä llighet ga-enhet
SMASK
i SREG
GMASK
i G
REG
opaginerad Kontrollera mot PDF
kontrolIbladsutskrift
godk ä nnande
uppdatering
(satsvis bearbetning)
i
KOLL
GODK
uppdatering
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ärenden
som skall påverka de skilda registren mellanlagras i databas DBFMF. Uppdatering
av de skilda registren sker genom satsvis bearbetning utanför kontorstid. De
databaser som därvid uppdateras beror på typ av ärende och kan vara DBFBA,
DBFBF, DBFFA och DBFPL. Aviseringsinformation till IR m fi läggs i databas
DBFSY. Ärende raderas efter uppdatering från DBFMF och kontorsinformation i
systemdatabas DBFSY uppdateras.
Ajourföringssystemet
blir för användaren praktiskt taget identiskt med motsvarande delsystem i
driftsystem 1. Till följd av stora förändringar i databasuppbyggnaden i
fastighetsdatabasen (DBFFA) krävs ändringar i delsystemets programvara inför
övergång till delade syslem för FR och IR. Den avisering av avtalsservitut som
görs från IR till FRM kräver viss utvecklingsinsats. Planerad systemlösning
innebär atl avisering från IR mellanlagras i DBFMF varifrån FRM kan hämla
information och godkänna för uppdatering i FR.
Antal
programmoduler förväntas ej ändras nämnvärt i samband med delning. I
driftsystem 1 är antalet moduler 287.
6.3.3
Fastighetsregistersystemets ajourföringssystem för planregister Ajourföring av
planregister kan ske utifrän i avsnitt 6.3.2 redovisade
Prop. 1978/79:114 63
system
vad gäller förändring av gällande plans fastighetsredovisning. Inläggning av ny
plan eller bestämmelse i planregistret sker via ett särskilt
ajourföringssystem. Planregistret ajourförs på samma sätt som huvudregistret
dvs planärenden mellanlagras. Som mellanlagringsutrymme används databasen
DBFMP. Vid efterföljande satsvisa bearbetningar uppdateras databaserna DBFPL
och DBFFA.
Planregistret
innehåller endast levande planer och bestämmelser. Vid avregistrering av objekt
i planregistret genererar systemet en beställning för utskrift av plankort.
Efter utskrift raderas avregistrerad enhel från planregistret.
Ajourföringssystemet
blir för användaren identiskt med motsvarande delsystem i driftsystem 1. Till
följd av vissa förändringar bl a vad gäller beställning av registerutdrag krävs
ändringar i delsystemets programvara inför övergång till delade system för FR
och IR.
Ajourföringssystemet
för planregistret består av 68 programmoduler. Antalet förändras ej vid
delning.
6.3.4 Fastighetsregistersystemets
system för beteckningshantering
Delsystemet består av ett omfattande paket med programmoduler för
äjourhållning, underhåll och registeruttag ur den databas som innehåller
fastighets-, samfällighets- och gemensamhetsanläggningsbeteckningar.
Dessa programmoduler utnyttjas i flertalet av delsystemen i såväl FR
som IR-systemen.
Uppdelning
av driftsystem I i skilda system för FR och IR påverkar ej organisationen av
nämnda databas vad gäller FR. Befintliga moduler kan sålunda vad gäller FR
användas i oförändrat skick. Däremot kommer systemavsnittet att tillföras ett
antal moduler för att klara beteckningshanteringen vid avisering mellan FR och
IR. Denna hantering är av vital betydelse för de båda systemens möjlighet att
genomföra stör-ningsfria aviseringar.
1
driftsystem 1 består delsystemet av 90 programmoduler. I det nya FR-systemet
beräknas antalet moduler till 120.
6.3.5 Fastighetsregistersystemets
ajourföringssystem för adressregistret
Ajourföring av adressregistret sker till skillnad från huvud- och planre
gistren direkt utan mellanlagring i särskilt register. I samband med
ärendeinmatning erhålls på terminalskrivaren bekräftelse på genomförd
ajourföring.
Förutom
det adressregister som finns tillgängligt från terminal finns ett sekvensiellt
adressregister vilket förutom adress och fastighetsbeteckning innehåller
uppgift om postnummer, ortnamn, adresskarta samt anmärkningar som knyts till
adress. Detta register ajourhålls från terminal via ajourföringssystem för
adressregister.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ajourföringssystemet,
som består av 65 programmoduler, berörs ej av delningen.
6.3.6
Fastighetsregistersystemets system för terminalbaserad presentation
I
driftsystem 1 finns 13 olika transaktioner för informationssökning i FR. Vissa
av dessa transaktioner hämtar data ur såväl FR som IR medan andra hämtar data i
endera registret.
Efter
delning av driftsystem 1 kommer 12 av de i driftsystem 1 tillgängliga
transaktionerna för informationssökning att vara tillgängliga i FR-systemet. Av
dessa används sju uteslutande i FR-systemet medan fem transaktioner används
även i IR-systemet. De senast angivna transaktionerna kan ha olika funktion i
respektive system och beskrivs separat i avsnitt 6.5. De tolv transaktioner
för informationssökning som är lillgängliga i FR-systemet är följande
transaktionskod
anv ä nds i
funktion
FR
IR
ADR
X
Ger fastighetsbeteckning f ö r given adress
ADRL
X
Redovisar t ex alla gatunamn incm angivet omr å de
AJOUR
X
X
Anger ä rende f ö r fastighet som ä r under ajourf ö ring
BESTM
X
X
Best ä llning av
formul ä r till terminal
BESTL
X
X
Best ä llning av
olika bevistyper
BETL
X
Redovisar
t ex alla traktnamn incm angivet omr å de
FNAMN
X
F ö rkortning f ö r beteckningsled
F Ö RSL
X
Redovisa f ö rsair.lings-namn,
l ä nskod, kommunkod och f ö rsamlingskod
MEDD
X
X
Ge meddelande till driftgrupp vid CFD
PLAN
X
Redovisa information i planregistret
STAM
X
Redovisa stamtr ä d
f ö r fastighet
VISA
.-------------------
X
X
Redovisa del av eller totalt inneh å ll f ö r
fastighet
Prop. 1978/79:114 65
Transaktionerna
ADR, ADRL, BETL, FNAMN, FÖRSL, PLAN och STAM kommer att ha oförändrad funktion
i det nya FR-systemet. Övriga transaktioner som beskrivs i avsnitt 6.5 får
delvis eller helt nya funktioner. Då de dessutom förekommer både i FR och IR
med olika funktioner blir ändring av transaktionskod nödvändig.
Antalet
programmoduler uppgår i driftsystem 1 till 65. I fastighetsregistersystemet
beräknas antal moduler uppgå till 55.
6.3.7 Fastighetsregistersystemets
system för batchorienterad presenta
tion
Inom
detta delsystemavsnitt ryms de program som framställer olika former av
registerutdrag ur FR nämligen
Fastighetsbevis
Samfällighetsbevis
Anläggningskort
Registerområdeskort
Traktkort
Plankort
Kvarterskort.
Jämfört
med motsvarande delsystem i driftsystem 1 kommer fastighetsbevis att få ny
utformning då inskrivningsuppgifter och annan ägare utgår. Samtliga dokument
ändras vad gäller redovisning av beställningsnummer och reskontranummer dä
dessa får ny utformning i FR-systemet. Uppgift om registeransvarig IM utgår i
förekommande fall. I övrigt sker inga förändringar gentemot driftsystem 1.
Antal
programmoduler i delsystemet inom driftsystem 1 uppgår till 31. Inom FR
beräknas antal moduler till 28.
6.3.8 Fastighetsregistersystemets
system för dokumentbehandling och
distribution
Detta
delsystemavsnitt omfattar endast manuella rutiner i driftsystem 1.
Delning
av systemet innebär separat dokumentbehandling för FR och
IR
varför instruktioner för de manuella rutinerna måste revideras (se
vidare
avsnitt 6.6 Allmänna synpunkter på hantering av bevis och avsnitt
6.7
Uppbörds- och reskontrasystem).
6.3.9 Fastighetsregistersystemets
system för aviseringar
FR-systemet såväl sänder som mottager aviseringar. Uppgifter aviseras
till IR-systemet, IM, lokal skattemyndighet, pastorsämbete, byggnads
nämnd och FBM. Systemet mottar aviseringar från IM, IR-systemet och
länsstyrelse.
Avisering
till IR-systemet sker dagligen. Denna avisering omfattar dels FR-uppgifter som
tillförs IR genom direkt avisering utan att redovisas till IM, dels
ärendeavisering som redovisas till IM. Den först nämnda aviseringen omfattar ca
70 milj tecken/år (175 000 ärenden/år).
Prop. 1978/79:114 66
Aviseringen
sker via det aviseringssyslem som beskrivs i avsnitt 6.8. Det systemavsnittet
nyutvecklas.
Ärendeavisering
beräknas ske pä i princip samma sätt som i driftsystem 1. Senare förändring
och samordning med den ovan nämnda aviseringen kan dock bli aktuell. Den
ärendeavisering som sker till IM omfattar ca 37 milj tecken/år (93 000
ärenden/år). Systemavsnittet måste till viss del omarbetas till följd av
delningen.
Den
direkta aviseringen från IR-systemet avser uppgifi att fastighet upplåtes med
tomträtt. Aviseringen som omfattar ca 2 000 ärenden per år aviseras dagligen
från IR och tillförs FR-systemet ett dygn efter att uppgiften tillförts IR.
Avisering
från länsstyrelse till FR-systemet avser taxeringsuppgifter. Aviseringen sker
en gång per år och omfattar 3,5 miljoner ärenden efter allmän
fastighetstaxering vart femte år och 300 000 ärenden övriga år.
Aviseringsvolymen beräknas till 140 milj tecken resp 12 milj tecken. Systemet
för omhändertagande av avisering förändras ej p g a delning i skilda system för
FR och IR. Framtida systemändring kan dock bli nödvändig pga förändringar i
systemet för folkbokföring och beskattning.
Avisering
till lokal skattemyndighet, pastorsämbete, byggnadsnämnd och FBM skrivs ut
centralt i systemet och distribueras dagligen från CFD i takt med ändringarna i
FR. Aviseringarna till lokal skattemyndighet och pastorsämbete torde dock kunna
aviseras centralt till RSVs skattedator varifrån aviseringarna distribueras
till respektive myndighet via terminalnätet för folkbokföring och beskattning.
Systemavsnittet berörs ej av delning i separata system för FR och IR. Årlig
volym beräknas till 350 000 ärenden/ år till lokal skattemyndighet och
pastorsämbete och 175 000 ärenden/år till övriga. På sikt bör aviseringen
läggas om till maskinell avisering när nytt system införts på folkbokföringens
och beskattningens område.
För
de kommuner som utnyttjar möjligheten med adressregister sker avisering av
ändringar i sambandet fastighet adress. Aviseringen sker periodvis till
kommunen 612 ggr om året.
6.3.10
Fastighetsregistersystemets koordinatregistersystem Koordinatregistersystemet
består av delsystem för digitalisering, redigering, laddning, ajourföring och
urval.
Digitaliserings-
och redigeringssystem används för datafångst av koordinatuppgifter från
registerkartor för nya områden som skall tillföras koordinatregistret.
Digitalisering
sker från speciella arbetsplatser som är utrustade med digitizer, textskärm och
tangentbord. Arbetsplatserna är kopplade till en minidator av typ NORD-10 med
skivminne. Uppläggningen av koordi-
opaginerad Kontrollera mot PDF
natregistret
föregår den övriga registeromläggningen.
Redigeringssystemet
kontrollerar och bearbetar digitaliserade data så att laddning kan ske.
Laddningssystemet skapar fyra databaser DBFBK, DBFKO, DBFKB, DBFRU. DBFBK
innehåller fastighetsbeteckningar. DBFKO innehåller koordinatuppgifter. DBFKB
är ett hjälpregister för ajourföring och innehåller kontrollinformation för
kartblad samt uppgifter för transaktion av koordinater. DBFRU är ett
hjälpregister för urval.
Ajourföring
av koordinatregistret utförs av FRM som månadsvis sänder blanketter med
uppgifter om förändringar per fastighet. En ajourföring baseras på ett
registreringsärende, registerkarta och koordinatlista (en utskrift av
innehållet i koordinatregistret).
Ajourföringsblanketternas
innehåll registreras vid CFD från speciella arbetsplatser som är utrustade med
textskärm och tangentbord. Efter uppdatering skrivs ändringsblad till
koordinatlistor ut. Inom områden där FR är omlagt till ADB aviseras
förändringar till huvudregistret.
Urval
från koordinatregistret kan ske med hjälp av fastighetsbeteckning eller med
hjälp av koordinater för ett valfritt avgränsat område (polygon).
Hela
koordinatregistersystemet består av ca 150 programmoduler. Systemavsnittet
berörs ej av delning i separata system för FR och IR.
6.4
Inskrivningsregistersystemet
IR-systemet
indelas med utgångspunkt från driftsystem 1 i två systemavsnitt nämligen
laddningssystem och driftsystem. Varje systemavsnitt indelas i delsystem enligt
följande.
SYSTEM DELSYSTEM
opaginerad Kontrollera mot PDF
r-a-
Ch
Inskrivnings-registersystemet
-
LadcLr\i.nqsBystem
CLD)
Driftsystem (DS)
---- ( I Laddningssystem för fastighetsdata
j
1 Laddningssystem f ö r fastighets-, samf ä liiqhets- och gemensamhets-ani ä qgningsbeteckningar
~j I Laddningssystem f ö r
systemtabelldata
---- Il System f ö r
ä jourh å llning av
taxeringsuppgifter
I---- [ j Handl ä ggningssystem
f ö r inskriv-
I ningsregistret
--- 1 I System f ö r
beteckningshantering
j ] Terminalbaserat presentations
system
---- 1 I Batchorienterat presentations-
_
system
---- [
Dokumentbeteckning och
distribution
--- j I Reskontra och uppb ö rd
--- 1 I Aviseringssystem
--- [_j Urvalssystem
Prop. 1978/79:114 68
6.4.1 Inskrivningsregistersystemets
laddningssystem
Införandet
av nya områden i fastighetsdatasystemet sker via överföringssystem och
laddningssystém. I driftsystem 1 sker laddning av såväl FR-data som IR-data i
ett gemensamt laddningssystem, där specifika IR-uppgifter behandlas i ett
delsystem. Uppdelning i separata system för FR och IR medför dock att ett
separat laddningssystem omfattande tre delsystem måste konstrueras.
Laddning
av fastighetsbeteckningar (databas DBIBF) sker på i princip samma sätt som i
FR-systemet men databasernas innehåll är ej identiskt. Antal beteckningar är
detsamma i båda systemen. Skillnaderna består i att inskrivningsregistret
saknar information om samfälligheter och gaenheter varför referens till sådana
enheter i fastighetsdatabasen saknas. Laddning av fastighetsdatabasen (DBIFA)
med inskrivningsuppgifter sker via ett separat delsystem. I detta laddningssystem
sker även laddning av FR-uppgifter som skall finnas i IR-systemet och som
erhålls från överföringssystemets redigeringssystem. Som ovan nämnts saknar
fastighetsdatabasen i IR uppgifter om samfälligheter och gaenheter varför
antalet registerenheter blir ca 2 % lägre än i FR vid tidpunkten för laddning.
Systemtabelldata
omfattar uppgifter om ajourförande kontor vad gäller
registerområdesbehörighet, adresser m m samt ingivartabeller. Dessa data införs
via ett separat laddningssystem.
System
för underhåll av taxeringsuppgifter används vid årligt underhåll av
taxeringsuppgifter. Uppgifterna tillförs systemet via FRs koordinatregistersystem.
Laddningssystemet
för IR utgör ett nytt systemavsnitt. Vissa delar av laddningssystemet i
driftsystem 1 kan dock utnyttjas. Systemet beräknas omfatta 55 programmoduler.
6.4.2 Inskrivningsregistersystemets
handläggningssystem
Det
separata systemet för IR uppdelas liksom i driftsystem 1 i sex avdelningar för
lagfart, tomträttsupplåtelse, tomträttsinnehav, inteckningar m m, anteckningar
och äldre förhållanden. Detta innebär att det handläggningssystem som finns i
driftsystem I kommeratt sett från användarna användas i oförändrat skick.
De förändringar som vidtas beror på delning av databaserna BASF och BASS samt
dubblering av BASBF i driftsystem I.
Handläggningssystemet
för IR består sålunda av drygt 20 transaktionstyper (en transaktionstyp kan
bestå av fiera typfall). Ärenden mellanlagras i databas DBIMF och uppdaterar
IR efter dagsgodkännande av inskrivningsdagen. Uppdatering sker efter
kontorstid och påverkar databasen DBIFA. Ärenden raderas från DBIMF och
systemtabeller i DBISY uppdateras.
1
anslutning till uppdatering av IR sker utskrift av olika bevis från
inskrivningsväsendet. Dessa är pantbrev, vilandebevis, inskrivningsbevis och
underrättelser.
Antalet
programmoduler förväntas bli oförändrat gentemot motsvarande i driftsystem 1
och uppgår till 770.
6.4.3
Inskrivningsregistersystemets system för beteckningshantering Detta delsystem
omfattar till stor del samma programmoduler som motsvarande system i FR. Vissa
programmoduler måste dock ändras då IR-systemet saknar information om
samfälligheter och gaenheter. Dessutom mäste några moduler tillföras för att
möjliggöra inläggning av nya beteckningar i samband med avisering från FR.
Antalet programmoduler beräknas uppgå till 120.
6.4.4
Inskrivningsregistersystemets system för terminalbaserad presentation
Det
nya IR-systemet kommer för informationsuttag att ha tillgång till 6 olika
transaktionstyper. Av dessa har en transaktion (VISI) oförändrad funktion medan
övriga transaktionerna har nya funktioner. Då dessa transaktioner finns även i
FR-systemet kommer transaktionskoderna att förändras (se vidare avsnitt 6.5).
De
transaktioner för informationsuttag som är tillgängliga i IR-systemet är
transaktionskod
anv ä nds
i
funktion
FR
IR
AJOUR
X
X
Anger ä rende f ö r fastighet som ä r under
ajourf ö ring
BESTM
X
X
Best ä llning av
formul ä r till terminal
BESTL
X
X
Best ä llning av
olika bevistyper
MEDD
X
X
Ge meddelande till driftgrupp vid CFD
VISA
X
X
Redovisa del av eller totalt inneh å ll f ö r
fastighet
VISI
X
Redovisa inteckningsf ö rh å llande f ö r fastighet ä ven
vad avser beviljad-i- och g ä ller-i-f ö rh å llanden
Antalet
programmoduler inom detta delsystem beräknas uppgå till 50.
Prop. 1978/79:114 70
6.4.5
Inskrivningsregistersystemets system för batchorienterad presentation
Delsystemet
inrymmer dé program som framställer olika registerudrag. Inom IR-systemet kan
framställas
Gravationsbevis
Gemensamt
gravationsbevis.
Program
för framställning av pantbrev, vilandebevis, inskrivningsbevis och
underrättelser tillhör delsystemet IRs handläggningssystem.
Gravationsbeviset
och gemensamma gravationsbeviset erhåller utökad information till följd av utökat
innehåll i IRsystemet. Den nya uppgiften som tillförs båda bevisen är tidigare
registerbeteckning.
Delsystemet
beräknas omfatta 25 programmoduler.
6.4.6
Inskrivningsregistersystemets system för dokumentbehandling och distribution
Delsystemet
omfattar liksom i driftsystem 1 endast manuella rutiner. De bevis som
framställs inom IR-systemet skrivs ut pä olika blankettbanor varför en
omfattande manuell hantering är nödvändig vid kuvertering av försändelser. För
att förenkla dokumenthanteringen krävs omfattande förändringar av de skilda
bevisutskrifterna. Dessa förändringar har ej varit möjliga att utreda inom
ramen för den tid som avsatts för utredningen då en sådan fråga kräver
omfattande kontakter med olika användare främst inom olika kreditorganisationer.
En vidare utredning om utformning av olika bevis inom inskrivningsväsendet
måste genomföras för att förenkla dokumentbehandling och distribution. I
avvaktan på denna utrednings resultat sker inga omfattande förändringar inom
delsystemet.
6.4.7 Inskrivningsregistersystemets system för reskontra
och uppbörd En av förutsättningarna vid utformning av driftsystem 1 var att
systemet fullt utbyggt skulle omfatta ca en tredjedel av fastighetsbeståndet i
riket. Det medför att systemet har vissa begränsningar. En begränsning gäller
identitetsbegrepp för utgående expeditioner det s k reskontranumret. Vid
delning av driftsystem 1 mäste detta nummer omformas. I detta sammanhang bör
övervägas om inte ett helt nytt reskontrasystem skall utformas för
inskrivningsregistersystemet då reskontrarutinen i system S som används i
driftsystem 1 ej är lämplig med nuvarande utformning. (Se vidare avsnitt 6.7).
6.4.8 Inskrivningsregistersystemets aviseringssyslem
IR-systemet
skall innehålla system för såväl mottagande som sändande av aviseringsuppgifter.
IR skall avisera uppgifter till FR-systemet, FRM,
Prop. 1978/79:114 71
lokal
skattemyndighet och statistiska centralbyrån (SCB). Systemet aviseras
uppgifter från FR och länsstyrelse.
Avisering
till FR-systemet planeras ske dagligen. Uppgifterna sammanställs av
uppdateringsprogrammet i IRs handläggningssystem och information struktureras
på det sätt som anges för aviseringssystemet från FR till IR vilket beskrivs i
avsnitt 6.8. Aviseringarna omfattar tomträttsupplåtelse och volymen beräknas till
ca 60 000 tecken/år (2 000 ärenden/år). Detta systemavsnitt nyutvecklas.
Avisering
till FRM avser avtalsservitut. Omfattningen beräknas till 15 000 ärenden per år
eller ca 6 milj tecken. I driftsystem 1 sker denna avisering per post. Nytt
system för denna avisering föreslås utvecklat. Systemet konstrueras så att
IR-systemet skapar dagligt aviseringsunder-lag i samband med ärendeuppdatering
som sker under kväll och natt. Vid efterföljande terminalarbetstid sänds
aviseringsuppgifterna från IR till FR varefter aviseringen tillförs
mellanlagringsregistret i FR under kvällen. Denna information är sedan åtkomlig
från FRM nästa dag dvs 1,5 dygn efter att informationen tillförts IR.
Avisering
från FR vilken bearbetats i aviseringssystemet som beskrivs i avsnitt 6.8 är
mer omfattande och beräknas till 70 milj tecken/år (175 000 ärenden/år). Även
denna avisering sker dagligen och uppgifterna tillförs IR-systemet efter att
daglig uppdatering med inskrivningsärenden skett. Systemavsnittet nyutvecklas.
Avisering
till lokal skattemyndighet avser uppgifter om sökta lagfarter m m. Denna
avisering sker månadsvis. I driftsystem 1 sker avisering med hjälp av kopia av
dagboksblad. Rutiner bör dock utarbetas tillsammans med RSV för att möjliggöra
maskinell avisering. Den årliga volymen uppgår till 24 milj tecken/år (400 000
ärenden/år). Eventuellt maskinellt system nyutvecklas.
De
uppgifter som aviseras från länsstyrelse till IR-systemet är av två slag. Dels
aviserar länsstyrelse nya taxeringsuppgifter en gång per år dels aviserar
länsstyrelse förändringar i adresser, civilstånd och ev omyndighet för ägare
varannan vecka.
Beträffande
taxeringsuppgifter utförs i dagens system omfattande databehandling med hjälp
av en särskild nyckelfil och taxeringsuppgifter i FR-systemets koordinatregistersystem.
Denna behandling är nödvändig då fastighetsdatasystemet och
fastighetstaxeringsbandet har olika identifikationsbegrepp.
Samordningsdiskussion pågår mellan CFD och RSV inför omläggning av systemen för
folkbokföring och beskattning. Löses frågan på det sätt att RSV inför
officiell registerbeteckning i alla led kan nyckelfilen i FRs
koordinatregistersystem utgå och aviseringen av taxeringsuppgifter direkt
bearbetas i IRsystemet utan att gå via koordinatregistret. Systemet för folkbokföring
och beskattning beräknas i denna del vara klart till fastighetstaxeringen 1981
varför avisering från länsstyrelse direkt till IR kan ske från denna tid under
förutsättning att
samordningsproblemen
lösts. Detta förutsätter också kvalitetshöjning hos taxeringsregistrens
registerbeteckningar. Avisering av taxeringsuppgifter omfattar 3,5 milj
ärenden vid allmän fastighetstaxering vart femte år och 300 000 ärenden per år
åren däremellan. Det innebär i antal tecken 300 milj tecken resp 25 milj
tecken. System för förändring av taxeringsuppgifter i IR-systemet kan med
hänsyn till vad som ovan redovisats komma att nyutvecklas. Taxeringsuppgifterna
tillförs IRsystemet med hjälp av system för underhåll av taxeringsuppgifter.
Avisering
från länsstyrelse av förändring i ägaruppgifter sker på samma sätt som i
driftsystem 1. Systemet som bygger på användning av personreferensregistret
(DBIPE) behöver ej ändras pga uppdelning i skilda system för FR och IR, men den
systemlösning som finns i driftsystem 1 är icke tillfredsställande ur
drifisynpunkt varför systemet måste revideras. Revisionen beräknas genomföras
efter delningen. Revisionen kan dessutom bli nödvändig om en framtida övergång
att hämta uppgifter från SPAR (samordnat person- och adressregister) beslutas.
Aviseringsvolymerna
i detla systemavsnitt är omfattande och uppgår till 105 milj tecken/år (500 000
ärenden/är).
Avisering
till SCB sker månadsvis och omfattar underlag till rättsstatistik. Aviseringen
sker med hjälp av dels en lista dels ett magnetband. Underlaget erhålls från
handläggningssystemet. Systemdelen förändras ej p g a delningen i separata
system för FR och IR.
6.5
Gemensamma frågerutiner
Av
de 13 olika transaktionerna för informationssökning i driftsystem I används 5 i
såväl fastighets- som inskrivningsregistret. Dessa är
transaktions-kod
anv ä nds
i
funktion
FR
IR
AJOUR
X
X
Anger ä rende f ö r fastighet som ä r under ajourf ö ring
BESTM
X
X
Best ä llning av
formul ä r till terminal
BESTL
X
X
Best ä llning av
olika bevistyper
MEDD
X
X
Ge meddelande till driftgrupp vid CFD
VISA
X i
1
X
Redovisa del av eller totalt inneh å ll f ö r
fastighet
Prop. 1978/79:114 73
Dessa
transaktioner kommer i ett delat system för FR och IR finnas i båda systemen
antingen med samma funktion i respektive system eller med skilda funktioner som
konsekvens av systemens olika registerinnehåll. Transaktionerna erhåller olika
transaktionskoder i resp system.
Transaktionen
AJOUR delas upp i två nya transaktioner med skilda funktioner. Den som används
i FR och kommer att redovisa dagboksnummer för FR-ärende som skall påverka
innehållet för viss fastighet i FR. Motsvarande IR-transaktion kommer att
redovisa dagboksnummer för IR-ärende som skall påverka viss fastighet i IR.
Uppgifter om de skilda systemens ajourföringsärenden aviseras ej mellan
systemen varför uppgift om pågående ärenderegistrering i det ena systemet ej
kan erhållas i det andra systemet.
Transaktion
BESTM är en servicetransaktion som lägger ut önskat formulär på textskärmen.
Dessa formulär utgör indata till andra program i systemen såsom
beställningsformulär, formulär för ärendegodkännande etc. Då resp system har
olika uppsättning av program kommer transaktionen BESTM ha olika uppsättning
formulär för de skilda systemen medan funktionen i princip är densamma.
För
att erhålla information om innehållet i fastighetsdatasystemet via centralt
utskrivna dokument används transaktion BESTL. Då skilda dokument erhålls i
FR-systemet resp IR-systemet kommer transaktionen atl ha olika funktion mot FR
resp IR. Dessutom kommer transaktionen i FR att sakna möjlighet att använda
ingivarnummer då denna funktion saknas i FR.
Följande
dokument kommer att kunna beställas från FR:
Fastighetsbevis
Samfällighetsbevis
Anläggningskort
Registerområdeskort
Traktkort
Plankort
Kvarterskort
Från
IR kan följande dokument beställas:
Gravationsbevis
Gemensamt
gravationsbevis.
Beställning
av dokument sker till det system som har möjlighet att expediera beställningen.
Sålunda skall fastighetsbevis beställas från FR (transaktion med arbetsnamn
FBESTL). Gravationsbevis och gemensamt gravationsbevis beställs hos IR
(transaktion med arbetsnamn IBESTL).
Transaktionen
MEDD används för atl sända meddelanden till driftledningsgruppen vid CFD.
Sådana meddelanden kan avse iakttagna fel eller ofullkomligheter i
registerinnehåll eller programfunktioner. Transaktionen kommer att ha
oförändrad funktion i resp system.
Prop. 1978/79:114 74
Information
om fastigheter samfälligheter och gaenheter erhålls med transaktionerna VISA eller
VISAS, där den första presenterar informationen på textskärmen och den senare
skriver ut densamma på skrivare. Informationen är uppdelad i
informationsgrupper, f n 26 olika grupper. Dessa kan väljas helt fritt,
antingen genom att ange informationsnumren som är av intresse eller genom att
ange speciella gruppinformationsnum-mer eller genom att begära all information
om en eller fiera fastigheter. Följande frågenummer (informationsgrupper)
finns:
1 GODK Ä ND FR,
AKTUALITETSDATUM IR 16 AVSKILD MARK
2
Ö VRIGT
17
3
F Ö RSAMLING, MOTSVARAR TOMT
18
4
TIDIGARE
BETECKNING
19
5
URSPRUNG
20
6
AVREGISTRERAD
SE
21
7
ADRESS
22
8
AREAL
23
9
KOORDINATER,
KARTA M M
24
11
S Ä RSKILT FISKE
25
12
ANDEL I
SAMF Ä LLIGHET
26
13
SKATTETAL,
SAMF Ä LLIGHETS ART
30
14
DEL Ä GANDE FASTIGHETER
31
15
Ä TG Ä RDER
R Ä TTIGHETER
18
PLANER, BEST Ä MMELSER
19
TAXERINGSUPPGIFTER
ANNAN Ä GARUPPGIFT LAGFART
tomtr ä ttsupplAtelse tomtr ä ttsinnehav inteckningar m m anteckningar ä ldre f ö rh å llanden
=21-26
=1,5,8,16-17,19,21-25 (motsvarar gravationsbevis)
I
både FR och IR-systemet kommer att finnas följande uppgifter: frågenr 1, 2, 3
(församling) 4, 5, 6, 8,12 (andel i ga),l3,15, 16,17 och 19.
I
FR-systemet enbart: frågenr 3 (totalt), 7,9,11,12 (totalt), 14,18 (totalt).
I
IR-systemet enbart: frågenr 2026, 30 och 31.
Då
IR saknar uppgift om samfälligheter och ga-enheter kan frågor på sådana enheter
ej besvaras i IR-systemet.
Det
skall ytterligare understrykas att transaktionen VISA i driftsystem 1 kommer
att ersättas med två nya transaktioner (arbetsnamn FRVISA resp IRVISA). Dessa
transaktioner redovisar efterfrågat data ur FR-resp IR-systemet. Däremot hämtar
transaktionerna ej information ur det andra systemet. Någon sammanställd
information ur båda registren kan sålunda ej erhållas.
6.6
Program för framställning av bevis
Uppdelningen
på separata FR- och IR-system påverkar bevisframställningen på bl a följande
sätt.
Nuvarande
gravationsbevis och fastighetsbevis (det sistnämnda gäller som gravationsbevis,
men innehåller viss ytterligare FR-information), som är integrerade FR- och
IR-dokument, ersätts av ett gravationsbevis från IR-systemet resp ett
fastighetsbevis från FR-systemet. Nuvarande program för framställning av bevis
enligt fastighetsbeviskungörelsen ändras och inordnas i IR- resp FR-systemet.
Prop. 1978/79:114 75
Nuvarande
kedjeblankett (CFD 300), som är gemensam för alla bevis enligt
fastighetsbeviskungörelsen, kan inte användas efter delningen. Ändring av
baksidestexten är ofrånkomlig, men även framsidans utformning bör diskuteras.
Bl a med hänsyn till förväxlingsrisken bör det övervägas, om inte tryck och
färg bör vara olika på de nya gravations-bevisen resp dokumenten från
FR-systemet och om det inte av framsidans förtryck bör framgå att dokumenten
härrör från domstols- resp lantmäteriväsendet. Det kan också ifrågasättas, om
båda de nya kedjeblanketterna behöver uppfylla de säkerhetskrav som gällt för
den nuvarande blanketten.
Dokumenten
från FR- resp IR-systemen kommer att framställas i separata körningar. Även
efterbehandling, sortering och kuvertering kommer att ske separat. För
användarna innebär detta att samsortering till en försändelse av samtidigt
beställda FR- och IR-dokument inte längre kan ske. Genom att
bevisframställningen, i synnerhet framställningen av avgiftsbelagda bevis, kommer
att ha mycket liten volym på FR-sidan jämfört med IR-sidan kan närmare
undersökningar komma att leda till olika rutiner för utskrift, distribution och
uppbörd i fråga om FR- och IR-dokument. Bl a måste beaktas de uppsättnings-,
efterbe-handlings- och sorteringskostnader som följer med varje särskild blankettbana
och därmed uppstår särkoslnader pga delningen.
I
samband med framställningen av själva bevisen framställs vissa andra utdata,
som ocksä påverkas av delningen. Det gäller dels debiteringsuppgift/följesedel
samt postförskottsblankett, vilka åtföljer försändelserna, dels olika interna
listor och magnetband, vilka hos CFD används i samband med bokföring,
statistik och dokumentation rörande expeditionerna. 1 huvudsak rör det sig här
om en uppdelning av materialet i en IR- och en FR-del och en tids- och
innehållsmässig anpassning till delningen av sådant systemunderhåll, som hade
behövts även i driftsystem 1. Det sistnämnda gäller bl a reskontrasystemet,
som behandlas i avsnitt 6.7 nedan, och utformningen av
debiteringsuppgift/följesedel samt postförskottsadresskort, som i och för sig
behöver ses över för att ge mottagarna bättre information, men i och med
delningen också kan anpassas till resp användningsområde, dvs IR- resp
FR-försändelser.
6.7
Uppbörds- och reskontrasystem
I
det totala uppbörds- och reskontrasystem som hanterar de i fastighetsdatasystemet
debiterade stämpelskatterna och expeditionsavgifterna ingår, förutom vissa
avsnitt av fastighetsdatasystemet, även utnyttjande av system S med dess
kundreskontrarutin och postgirots OCR-system. Transaktionerna mellan de tre
berörda ADB-systemen överförs till stor del i maskinellt läsbar form. I samband
med bevisframställningen producerar fastighetsdatasystemet dels maskinellt
läsbara postförskottsin-
7 Riksdagen 1978/79. 1 saml Nr 114 Bilaga 1
Prop. 1978/79:114 76
betalningskort,
som efter betalning inläses i postgirots OCR-system, dels magnetband som läses
in i system S via dess kundreskontrarutin. Postgirots OCR-system framställer också
magnetband som läses in i system S.
Nuvarande
uppbörds- och reskontrasystem kan tekniskt sett överföras till de separata FR-
och IR-systemen utan andra förändringar än de som krävs för att i bokföringen
och i fråga om försändelsernas identitetsbegrepp kunna hålla FR- och
IR-expeditionerna åtskilda.
Att
döma av erfarenheterna från driflsyslem 1 i Uppsala län kan det emellertid
antas, att FR-systemet efter delningen kommer att svara för knappt 10 % av det
totala antalet försändelser och att den alldeles övervägande delen av
FR-försändelserna kommer att vara avgiftsfria. Med hänsyn till särkostnaderna
för uppsättning av postförskottsblankettbana och magnetband i de separata
FR-körningarna torde det därför vara lämpligare att hantera FR-systemets
avgiftsbelagda expeditioner manuellt.
Mot
bakgrund av erfarenheterna från driften i Uppsala län och ökningen av
transaktionsvolymen genom fastighetsdatasystemets införande i nya områden står
det vidare klart att uppbörds- och reskontrasystemet redan under de närmaste
åren måste underhållas i olika avseenden. Det som främst behövs är fullständig
automatisering av betalningspåminnelser, ett mer lätthanterligt
identitetsbegrepp för utgående expeditioner, minskning av antalet
kassabokföringstransaktioner i system S samt åtgärder för att nedbringa
behovet av arkivutrymme. Sannolikt kan dessa behov endast tillgodoses genom
framtagande av ett nytt reskontrasystem och övergång till microfiche i stället
för de utdatalistor som arkiveras som räkenskapsmaterial.
6.8
System för avisering från fastighets- till inskrivningsregistersystemet
I
de föreslagna systemen för FR och IR, ingår vissa uppgifter i båda systemen.
Uppgifterna ajourhålls i ett av systemen genom ärendehandläggning från
registermyndighet. Det åligger sedan driftorganisationen att ombesörja
avisering av förändringar till det andra systemets driftorganisation som ser
till att uppgifterna införs i register vid rätt tidpunkt.
Det
är av yttersta vikt att avisering sker av alla förändringar som görs av
informationsslag som skall aviseras. Den systemlösning som valts för att lösa
aviseringsproblematiken bygger på användande av den driftlogg som produceras
vid drift av respektive system. Driftlogg skapas vid såväl online- som satsvisa
bearbetningar. Driftloggen innehåller uppgifter om alla gjorda
databasförändringar varför ingen aviseringsinformation kan gå förlorad.
Dessutom innehåller driftloggen aktuell information även om avbrott inträffat i
bearbetning till följd av dator- eller programfel.
Nedanstående
skiss visar systemlösningen för den del av aviseringarna mellan systemen som
utgör följdverkan av databasuppdateringarna.
Prop. 1978/79:114 77
Driftlogg ö ver ä ndringar som skall aviseras
Urval och redigering till neutralt format (gr ä nssnitt)
S ä ndning till mottagande system (om
systemen ä r geografiskt skilda)
Redigering fr å n
neutralt format till systemberoende format.
Ajourf ö ring av
databaser.
De
skilda momenten har följande innebörd:
Det system som skall avisera har infört alla
ändringar under dygnet i databaserna och loggat dessa på magnetband.
En överenskommelse finns mellan systemen om vilka
förändringar, eventuellt kompletterade med identifierande uppgifter, som skall
överföras. Detta urval redigeras från det sändande systemet till en
överenskommen neutral form och läggs ut på ett aviseringsregister.
Om systemen är geografiskt skilda sänds data över
telenätet till ett mottagande aviseringsregister. Detta är inte aktuellt under
etapp 1.
Det mottagande systemet hämtar data frän
aviseringsregistret, identifierar de databaser och segment som skall förändras
och redigerar uppgifterna till systemets interna form.
När alla uppgifter kontrollerats och redigerats
uppdateras berörda databaser.
6.9
Generellt urvalssystem
Delning
av driftsystem I i separata system för FR och IR innebär atl sammanställning av
information som kräver uppgifter ur båda registren försvåras. Dels kan
informationen finnas vid olika datacentraler beroende på beslutad driftmiljö,
dels kan registren på sikt förändras och ha olika struktur.
För
att möjliggöra ett likformigt datauttag ur respektive system utformas ett
generellt urvalssystem. Data redovisas fastighetsvis och enligt fastställd
layout oberoende av hur senare bearbetningar skall ske.
Datauttag
kan endast ske med angivande av fastighetsbeteckning och lista över vilka data
som önskas enligt fastställd förteckning.
I
FR- resp IR-systemet finns ytterligare ingångar till registren. Möjlig-
opaginerad Kontrollera mot PDF
het
att söka information med utgångspunkt från koordinatuppgifter, fastighets
adress, ägares person- eller organisationsnummer och plan-aktbeteckning
resulterar i olika bearbetningssteg där första steget innebär att sökbegreppet
översätts till fastighetsbeteckning varefter begärt datauttag kan ske. I sådana
fall skall beställning av datauttag göras i del system som har tillgång till
det angivna sökbegreppet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6.10
System för tillämpningar inom samhällsplaneringen
Delningen
av driftsystem 1 kommer givetvis att påverka även utnyttjandet för
samhällplanering. I de delade systemen kommer utnyttjandet för
samhällsplanering och liknande, t ex forskning, att tillgodoses i systemet för
tillämningar inom samhällsplaneringen (SP), vars olika delar framgår av
nedanstående figur.
--- 1 ] Urval, matchning, r ä ttning,
redigering, generellt delsystem
--- rj Adress-standardisering
Adress-matchning
--- 1 I Polygonurval
-O-
--- 1 I Radiellt och sektoriellt urval
System f ö r till ä mpningar
inom samh ä llsplaneringen
--- 1 I Allokering till utbudspunkter
--- 1 [Rut-, prick- och isaritra-
kartering
--- 1 I Diagramritning
--- 1 ISkraffering {Kartogram)
1 [Fastighets- och delgivnings
f ö rteckningar m m
--- 1 jLokalisering
--- [ I Automatisk avgr ä nsning
av
bebyggelsekoncentrationer
Sambanden
mellan SP-systemet och FR- respektive IR-systemen finns dels via det i avsnitt
6.9 beskrivna urvalssystemet dels via koordinatre-gistersystemets delsystem för
urval. SP-systemet består av fiera delsystem.
I
det generella delsystemet för urval, matchning och redigering görs ett urval
och en omformning av de uttag som gjorts från FR och IR för vidare bearbetning
i övriga delsystem eller andra ADB-system. För att skapa koordinatsatta data
matchas urvalet med uttag ur andra datakällor såsom folkbokföringens
personband och fastighetsprisstatistikens
Prop. 1978/79:114 79
lagfartsband.
Eftersom matchning på adress är relativt speciell har den förts till ett eget
delsystem. Genom redigering kan utdrag efter speciella önskemål presenteras
liksom enkla tabelluppställningar.
De
övriga delsystemen är alla avsedda för bearbetning av koordinatsatta data. Med
polygonurval förstås att man avgör till vilken polygon varje koordinatsatt
enhet hör. Vid radiellt och sektoriellt urval utgörs polygonerna av områden som
avgränsas av att man från en punkt drar ett antal sektorer och låter samma
punkt vara medelpunkt för ett antal cirklar. Exempel på användning är alltifrån
bullerzoner för fiygplatser och katastrofplanering kring kärnkraftverk till
beräkning av kundunderlag för dagligvarubutiker i glesbygd.
Med
allokering till utbudspunkter menas att varje tänkbar kund tilldelas den
närmaste utbudspunkten för varje servicekategori. Varje utbudspunkt har
koordinatsatts och kan t ex vara busshållplats eller dag-ligvarubutik. Den kund
som har längre än ett visst maximiavstånd till närmaste utbudspunkt kan om så
önskas föras till en särskild datamängd för vidarebearbetning till prickkarta.
Även i övrigt kan det till polygo-ner, sektorer och utbudspunkter fördelade
materialet presenteras grafiskt i andra delsystem, men i huvudsak sker
presentationen i form av förteckningar och tabeller i det generella delsystemet
för redigering.
I
SP-systemet har särskilt stor uppmärksamhet ägnats åt grafisk presentation i
form av tematiska kartor. Rut-, prick- och isaritmkartering av befolkningsdata
har hittills haft relativt stor omfattning men även bebyggelsetyper,
fastighetsförvärv och taxeringsvärden karteras på detta sätt. Diagramritningen
används som ett komplement till den tematiska kartan där diagrammet ger en
överskådlig presentation av en komplex variabel för ett större område. Med
skraffering avses ett yttäckande mönster, t ex linjeraster, som läggs över ett
geografiskt område i form av en polygon. Skrafferade kartor kan endasl göras
för klassindelade variabler på så sätt att ett intervall svarar mot ett visst
mönster eller för s k kvalitativa variabler där ett visst mönster svarar mot en
egenskap. Diagram och skrafferade kartor (även kallade kartogram) kan alltid
också redovisas i tabellform. Kartan är endast avsedd att redovisa den rumsliga
dimensionen. Fastighets- och delgivningsförteckningar inrymmer ett fiertal
olika förteckningstyper som behövs vid åtgärder enligt byggnadslagen,
naturvårdslagen, vattenlagen osv. Dessa förteckningar är den enda hittills
framtagna produkten som kräver information ur både FR och IR och således det
enda delsystemet som påverkas av delningen.
Med
lokalisering menas en enkel matematisk modell för beräkning av läget för ett
antal servicepunkter på så sätt att det sammanlagda förfiytt-ningsavständet för
alla kunder för att nå den närmsta servicepunkten minimeras. Kännedom om
modellen har ännu inte spridits men den har ändock använts för lokalisering av
högstadieskola i Tierps kommun samt låg- och mellanstadieskolor i Lidköpings
kommun.
Prop. 1978/79:114 80
Automatisk
avgränsning av bebyggelsekoncenlrationer innehåller metoder för lokalisering
och avgränsning av mindre bebyggelsekoncentrationer samt för sammanställning
av information för de avgränsade områdena. Denna information är intressant vid
byggnadslovsprövning av kompletteringsbebyggelse, bedömning av vatten- och
avloppsfrågor samt för markhushållningsplanering m m. Delsystemet är ännu inte
produktionsanpassat, men en försöksproduktion har genomförts för Uppsala
kommun.
6.11 Operativsystemfrågor
Fastighetsdatasystemets
drift genomförs f n på en dator av modell IBM 370/155 och med operativsystem
OS/MVT. Samma dator skall användas för de nya FR- och IR-systemen under en
första etapp.
Operativsystemet
OS/MVT uppfyller de funktions- och säkerhetsmässiga krav som bör ställas på
ett operativsystem i den miljö driften sker under etapp 1. Det skall då
konstateras att miljön i det närmaste är att betrakta som en dedicerad
anläggning och att andra system ej kan störa driften på det sätt som är möjligt
vid drift vid datacentral som har omfattande servicebyråverksamhet. Byte av
operativsystem för att minska risken för manipulation i systemen utifrån andra
system torde ej behövas under förutsättning att andra kundsystem ej tillförs
anläggningen.
Operativsystemet
OS/MVT har dock ersatts av andra modernare operativsystem varför underhållet
av OSV/MVT upphört. Det innebär inte någon nackdel då de operativsystemdelar
som används sedan lång tid är uttestade vid fiera datacentraler varför
felfrekvensen är praktiskt taget noll. Däremot saknar operativsystemet stöd för
ny hårdvara som kan komma att annonseras vilket medför att ny teknologi ej kan
utnyttjas.
En
övergång till ett modernare operativsystem av det slag som här åsyftats kan
beräknas kräva en resursinsats av ett par personår.
Eventuellt
byte av operativsystem bör övervägas när ny datorutrustning installeras, dvs
efter den första etappen. Detta operativsystem bör då bl a bero på datorns
storlek och systemets driftmiljö. En övergång till modernare operativsystem kan
inte ske på den nuvarande anläggningen (IBM 370/155).
Något
alternativt operativsystem till OS/MVT förutses ej under första etappen och
beaktas ej i systemomläggningen.
6.12 Styrsystemet
AROS/ROSAM
I
samband med att IBMs databas/datakommunikationssystem IMS/ 360 utgick ur
sortimentet och ersattes av IMS/VS gjorde CFD i samarbete med DAFA,
Statskonsult och KR-konsult en utvärdering av fastighetsdatasystemets krav på
styrsystem samt en genomgång av tänkbara i
Prop. 1978/79:114 81
marknaden
förekommande generella styrsystem.
Utvärderingen
har dokumenterats i två rapporter, DB/DC-system för driftsystem 1 som
rikssystem 1976-02-09 och jämförande prestandastudie mellan IMS och AROS/ROSAM
i fastighetsdatasystemet 1976-06-02.
Av
de system som studerades bedömdes AROS/ROSAM vara bäst lämpat för
fastighetsdatasystemet. De främsta motiven för denna bedömning var framför
allt systemets prestanda samt dess säkerhetsfunktioner och möjligheten att
regionalisera stora databaser i fristående och oberoende deldatabaser. Ett
ytterligare skäl var att övergången från IMS till AROS/ROSAM skulle kräva
jämförelsevis mycket små resursinsatser eftersom systemen är närbesläktade.
Övergången
till AROS/ROSAM skedde i januari 1978.
Delningen
av fastighetsdatasystemet medför ej några betydande förändringar i kraven på
styrsystem. De krav som ställs på de skilda systemen vad gäller drift i fiera
datorer med möjlighet att skicka frågor mellan dessa kan erhålla
tillfredsställande lösning i styrsystemet. Något systemmässigt hinder mot
användande av AROS/ROSAM finns sålunda icke.
Ett
byte av styrsystem kräver i allmänhet stora resurser. Vid de undersökningar
som gjordes av CFD i samarbete med två konsultföretag år 1976, beräknades att
en övergång från IMS/360 till IMS/VS skulle kräva 15 personår. En övergäng till
AROS/ROSAM beräknades ta i anspråk högst 25 personår, medan
övergångskostnaderna för övriga studerade system (ADABAS, IDMS, TOTAL och
SYSTEM 2000) i betydande grad beräknades överstiga motsvarande kostnader för
IMS/ VS och AROS/ROSAM.
Övergången
till AROS/ROSAM, som genomfördes, kom att kräva 17 personår.
6.13
Driftrutiner
Delningen
av driftsystemet i skilda system för FR och IR innebär förändringar av
befintliga driftrutiner men även tillskapande av nya rutiner.
Förändringar
och tillägg blir aktuella framför allt beträffande följande systemavsnitt och
delsystem:
Överföringssystem delsystem redigering
Laddningssystem anpassning till separata system
FR IR
System för batchorienterad presentation i princip
en dubblering av nuvarande driftrutiner
Uppbörds- och reskontrasystemförändringar i
enlighet med vad som sägs i avsnitt 6.7
Avisering FR IR. Nya rutiner
Generellt urvalssystem. Nya rutiner.
Prop. 1978/79:114 82
Förutom
ovanstående måste ny driftdokumentation framställas samt omfattande förändringar
göras av innehållet i det data dictonarysystem som idag används för att hålla
reda på samband mellan system program moduler databaser/register
databassegment/poster m m.
Då
det gäller styrsystemet måste samtliga databasdefinitioner, rando-miseringsmoduler
samt beskrivningar av samband program databaser databassegment arbetas om
och genereras.
Även
beskrivningen av samband terminaler transaktioner måste förändras och
genereras bl a p g a förändrade och tillkommande transaktionskoder samt system
för sammankoppling av datorer.
Slutligen
måste rutiner för konvertering av befintliga databaser framställas.
Prop. 1978/79:114 83
7
Systemen från användarsynpunkt, dokument m m
7.1 Registermyndigheternas
ärende- och handläggningsrutiner
Registermyndigheternas
hantering av ärenden förändras inte genom skapandet av skilda system. Den
skillnad mellan FRM och IM som idag finns när det gäller ärendehandläggningen
består. FRM registrerar i princip information om redan fattade beslut under det
att IM prövar, beslutar och registrerar.
Delningen
får naturligtvis konsekvenser för registermyndigheterna genom att en del
funktioner på terminalerna måste ändras. Ändringarna bedöms dock bli få. Genom
att IR-systemet ges tillgång till alla de FR-uppgifter som IM behöver för sin
handläggning behöver IMs handläggningsprogram inte ändras ur
handläggningssynpunkt. De systemtekniska ändringarna framgår av avsnitt 5.
Vid
registrering i FR införs eller ändras registeruppgifter genom generella
handläggningsprogram. Vid ärendehandläggning i FR ingår ett inledande skede,
registerförberedelse, där registerinformation beställs till
registermyndighetens skrivare. Delningen medför inga förändringar när det
gäller tillgång till FR-uppgifter. Vid åtminstone en ärendetyp måste
IR-uppgifter användas. FR skall redovisa avtalsservitut under
informationsslaget rättigheter och redovisningen sker både på tjänande-och
härskandesidan. På båda sidor anges härskande respektive tjänande fastighet.
Nytillkomna, förändrade eller dödade avtalsservitut aviseras från IM till FRM.
Maskinell avisering införes i samband med delningen. Efter delningen får FRM
tillgång till IRs avtalsservitut genom att ställa en separat fråga till
IR-systemet. Antalet ärenden hos FRM avseende avtalsservitut uppgår till ca 15
000 per år.
Registermyndigheternas
möjligheter att lämna information från både FR och IR blir desamma som för
övriga användare, se avsnitt 7.3
7.2 Officiella
dokument
Innehållet
i de officiella registerutdragen regleras i driftsystem 1 i en särskild
beviskungörelse. Förslag till ändringar av författningsregleringen presenteras
i avsnitt 10.
Delningen
innebär säsom framgår av direktiven att fastighetsbevis och andra handlingar,
som tas ut i löpande produktion och innehåller uppgifter ur bäde FR och IR,
inte kan tas fram maskinellt på sätt som sker i driftsystem 1.
Dokumenten
beställs från registermyndigheterna eller från andra anslutna användare.
Utskrift sker sedan vid datacentralen och distribueras till beställaren.
Fastighetsbeviset
föreslås efter delningen redovisa fastighetsregistrets uppgifter om en
fastighet. Exempel på ett fastighetsbevis finns bifogat sist i detta avsnitt. I
samfällighetsbeviset utgår avdelningen annan ägare. Delningen innebär inga
ändringar för övriga officiella utdrag ur FR.
Prop. 1978/79:114 84
Detaljerat
innehåll framgår av förslaget till ändring av fastighetsregisterkungörelsen,
se avsnitt 10.
I
det separata FR-systemet kommer följande författningsreglerade
dokument att kunna framställas från fastighetsregistret.
Fastighetsbevis Plankort
Samfällighetsbevis Kvarterskort
Traktkort Anläggningskort
Registerområdeskort
Gravationsbeviset
skall i det separata IR-systemet, enligt direktiven, innehålla både FR- och
IR-uppgifter. Utökning med FR-uppgifter utöver dem som finns i gravationsbevis
enligt gällande beviskungörelse har diskuterats. Församling, tidigare
beteckning, skattetal, fastighetsrättsliga åtgärder och uppgift om annan ägare
är de informationsslag som är åtkomliga vid den högre ambitionsnivån (91 %
alternativet). Bilaga 1 i promemoria 36:5 anger en inriktning att
gravationsbeviset skall utökas med samtliga här uppräknade informationsslag.
Erfarenheterna från drift med rättsverkan i Uppsala län talar emot en sådan
utökning. Vid de mycket ingående diskussioner med olika grupper användare som
föregick utformningen av nuvarande gravationsbevis (i driftsystem 1) fanns
tillgång till alla uppgifter i FR. Sedan ADB-systemen fick rättskraft för
Uppsala län har på olika sätt framkommit att användarna har funnit att utformningen
varit bra. Det gemensamma gravationsbeviset har i något fall utsatts för
kritik, dock inte från innehållssynpunkt. Den samtidigt med övergången till ADB
verkställda beteckningsreformen har gjort att krav rests på att
gravationsbevisen tillförs uppgift om tidigare beteckning. Detta har förklarats
med att äldre handlingar redovisar den tidigare beteckningen varför koppling
saknas till de nya registerbeteckningarna. Förslag läggs därför att
gravationsbeviset i jämförelse med gällande beviskungörelse utökas med uppgift
om tidigare registerbeteckning. Redovisningen av andel i
gemensamhetsanläggning avses införas i samband med införande av ga-registret. I
övrigt blir innehållet oförändrat. Utformningen av gravationsbeviset framgår av
författningsförslaget i avsnitt 10. Exempel på ett gravationsbevis finns
bifogat sist i detta avsnitt.
Uppgifterna
i gravationsbevis redovisas i avdelningar i följande ord
ning:
registerbeteckning, taxering m m,
tidigare
registerbeteckning, lagfart,
ursprung, tomträttupplåtelse,
totalareal, tomträttsinnehav,
andel
i gemensamhetsanläggning, inteckningar m m,
avskild
mark, anteckningar,
rättigheter.
Förutom
gravationsbevis föreslås att det liksom tidigare skall finnas gemensamt
gravationsbevis. Förslag till ändring av författningsreglering presenteras i
avsnitt 10.
opaginerad Kontrollera mot PDF
CFD
CEHTItALNAMNDEN FCW
FASTIGHETSDATA
FASTIGHETSDEVIS 1975-09-10 FASTIGHETEN
opaginerad Kontrollera mot PDF
FO[tSMU.IHG
VALLBY
SXRSKILT
NAMN:LVCKEBO YTTERLIGARE FÖRSAML: GRYTA SOCKEN:NYSÄTRA
C-Nys;\TRA
EKEBY 3:4
TIDIGARE
BETECKNING
URSPRUNG AVREGISTR SB
ADRESS 0HFANG,LXGE
DATUM AKTBETECKNING
1975-06-12 ?7-72,'3?
ÖVERED EKEBY 3:1 OVERED EKEBY 3:8
VlHTmVÄOM p
AREAL HA
LAND VATTEN SUM."_A
OMRÅDE: 1 1,700 1,57Cö
2 0,9500 0. 37SO 1,32'.0
TOTALT:
2,S200 C,370 2,8950
EJ AREALREDOVISAT VATTENOMRÅDE (AKT ?Y-75/UJ
FISKE0MRADE:F1,F2,F3 AREAL:7S00 KVM
KOORDINATER REGriABTA
KM M KM M PKT
L0013B*6/0O45\80
BC 318» LOU13810/0045i90 C 3184,3185 ANTAL OMRÅDEN:2
ndrFX
I 5AKJ AKDKL 10/. SKATTCTAL
tJVEKFD
EKE3Y »L:?,Ä:1. ÖVMieU ErCBY ilAil lA M.\NTAL
opaginerad Kontrollera mot PDF
ATCXROeR FASTIGHETS RÄTTS LIGA
LAGA SKIFTE AC
, FASTIGHETSREGLERING
\ ANLXGGNINGSFORRATTNING
i TEKNISKA
UTREDNING VATTEN OCH FISKE
DATUM AKTBETECKNING
1902-07-18 a7-VAl.23 1971-06-12 »7-71/IZ5 1975-08-18
aj-75Al?
1972-07-01 J7-7J/131
opaginerad Kontrollera mot PDF
030310-1010
790910
10-4
AKTNP/BESTALLNINCSNR:3120
opaginerad Kontrollera mot PDF
0 0
0 0
LrU FASTIGHETSDATA
FASTIGHETSBEVIS I979.09-IO FJkSTlOHrrail
UPPSALA
OVZUD IKEBY 3|4
3
AVSKU) KAM
FORTS
avERED
EKESV 3:6,DEL AV 3:7
RXTTIGHEnR SEIIVITUT
ronuti
LAST
TILLKOMMA
OENOM OFFICIELL ATGARD
VXC I OVERCD EKEBY 1:4 VAG FOR OVERED
EKEBY 3:6
AKTBETECKNING
»7-71/1»5 ?7-T'/95
BEROR
OMR
LEDNINGS RXTT
pomcui
LAST
VATTENLEDNING
1 ilVDlEO BKEBY liU STARKSTROMSLEDNING POR
OvdieD KVOI 1
2
»7-75/J12 »7-75/300
HYTTJ RATT
TRATIKANLXOGNINC
»7-69/llJ
HXTTIGHETER SERVITUT FORMAN
TILLKOMNA
GENOM UPPLÅTELSE ENL JB VXG I OVERED KVEK 2:12
AKTBETECKNING IM-72/3112
BEROR
OMR
LAST
VAG
FOR OVERED EKEBY 1:10
IM-62/1574
PLAMZR, ESTUMZLSER
STADSPLAN
DATUM
1968-09-
AKTBETECKNING 15 iT-iS/lBl
BEROR OHR BEROR OMR
TAXERI NGSUPPG
ART:A
SUMMA: 96.000 DXRAV
BYGCHVXRDE: 75.000 TAT ART:J SAMTAX
SUMKA: 90.000 DXRAV
BYGGNVXRDE: TXT I TAXERINGSENHETEN
INGÅENDE FASTIGHETER:OVERED EKEBY 3 : 4 , 3l S.ENOGLA 1:4 ART:J
SAMTAX SE OVERED EKEBY 2:7
16 99
TYP:11 TYP:
fASTIGHETSRECISTERMyND10HET;LÄNSSTYRELSENS
LAMTUXTERIENaET I
UPPSALA,DROTTNINGG
4,752 20
UPPSALA
opaginerad Kontrollera mot PDF
W0310-1010
7S09JO 10-4
AKTNR/BESTXLLNINGSNR:3120
50 KR SLUT
opaginerad Kontrollera mot PDF
i
g
o
O
(B
(B
:0
O
s
g
fO
m
E-i « O Ol.
o
S I
"* o\ PI t-
o K
Eh t~-
1=1
r-
ofi
"
DIO Z|-
z
E(/3 uj
a
W M
o:
w e eh
jr: i-t c/?
M « ij
EH M U3 : « PS
o
S § E-
M M en
o >
I-I (B .4
E W
E t/1
:-a!
w Se.
K O
O M
os
5
o 1-J
:0
o o
ti-, ta
pa 0
2: fo
2
s
Eh
-3;
a
E-
M
o o o
Eh
,
N
ri
B 1 B ! g 1
5
tn
1
- H
H
1
CVJ
CVJ-
E- 1
>.B
S
-S: !
n M
CQ DU
K 1
Sf5
K CJJ
« I-I
1 i
W E.
ta eh
tn PI
O .i
g
!
:0 SVD
W (i.
ill
Cj i
o 1
CVl 1
B 1
w 1
:
p
o 1 1 1
i-i tn m
M w m
CO
cg 1
la I-I irv
9""
-a- 1
a; r-
CO
Ov
i-j «
w
M
M 3 3
s
S
> 1-3 3
fc. hJ 3
PI w
U
n u K
W C5
K
3
tn
P>
« J- o
SS
CVJ
K
t
irv
CVJ
CVJ
irv
N
t-
U-v
u
*"
OV
t-
CVJ
CVJ
CVJ
vo
t-
o
O O
o
o
cg
7
1
1
1
n f
vo
VD
vo
X
o
o
O
o
o
o
Sel
1
o
1
O
CVJ
1
pn
en «
S
K
vo
t-
->!
CVJ
n
eS
crv
ov
Ov
O
CTv
s
« :;
-t
-
tn
g
'n
n
« vi
1
tn
s
o
H
) «
-5
B
n
.j
ij
i.
K
r*:
ij
_
(1.
:
P.
Eh
E>
CO
vo
W
CO
g
i-t
fS.
1
CTN
;-
9
u
o
o
IS
CD
(e
o
1
o
1
w
r
irv
o
w
« !
ON
o
o
CD wv
VD
in
g
O
a;
M
B
O O (0
o! P)
CVJ
a
la
U
1
» -
O
tn
g
M
1
1
1
r\
g
o
II
a
O
1
I.-
M
u
S
OV
O
S
g-iS
i
8
8
Cj
[
""
(C
1
t »
v? o > en CVl :0
1
fo
CO
1
a 1 R
1 ;> tn
5
1 §
M
1
lo
1
N
rr\
$
5
vo
g 11
>g
1 :S
ä
CVJ
CTV
(& K Eh
O
« I-I
1
3
O
Sd
O O tn f
tn Q o
1
EH
I
w
CD
a(/>
pt. 1-5-O *
1
C3
1
tj
1
M
1
P)
t
21-
1
-
OJ
1
T'
5X
ig
ti/i
CVJ
i §
Ig
1 1 ö
7
1 o 1 a
B
1 u 1 s:
!
M
§
É
crv
1 M
O
1 i-t
1
S.
O
UU.
r
o!
cn
E-i o SS
1 o 1 u
i
en
1 s
i o
1 M
1 > 1 M
! S
1
0.
C5 T-
1
E-I
1 Eh
1
-.1
O
!5
! 3
i S
o
Prop. 1978/79:114 88
7.3 Terminalanslutning
Utöver
registermyndigheterna som naturligtvis har tillgång till informationsinnehållet
i systemen kan andra användare hyra presentationsterminaler. Från dessa kan
registerinnehållet inte påverkas. Informationen kan presenteras på textskärm
eller skrivas ut på papper hos användaren. Alternativt kan användaren beställa
de dokument som redovisas ovan under 7.2.
! de
separata systemen kan varje terminalanvändare ställa frågor till båda
informationssystemen. Användaren måste själv avgöra vilket system han vill
fråga och gör det genom att använda olika transaktioner (se avsnitt 6.3.5 och
6.4.4). Det kommer inte att fmnas någon transaktion som resulterar i ett
sammanställt svar från båda systemen. Se dock nedan under 7.4 när det gäller
flera fastigheter. De användare som inte kan få komplett svar i ettdera av
systemen måste således ställa frågor till båda systemen.
På
samma sätt som dokument kan beställas för olika registerenheter kan olika
sökbegrepp användas i FR-systemet. Sökbegreppen vid terminalarbete är
fastighetsbeteckning
samfällighetsbeteckning
beteckning
för gemensamhetsanläggning
aktbeteckning
för plan och bestämmelse
gatuadress.
I
IR-systemet kan enbart fastighetsbeteckning användas för att söka information
med hjälp av terminal.
7.4 Sammanställningar
Utöver
de dokument som handläggningen av ärenden eller beställningar online resulterar
i framställs produkter inom ramen för det i avsnitt 6.10 beskrivna delsystemet
för tillämpningar inom samhällsplaneringen.
En
i delningssammanhanget särskilt intressant utdataprodukt utgörs av
fastighetsägarförteckningar. Vid en automatiserad framställning av dessa
utnyttjas information ur både FR och IR. Tillvägagångssättet kan grovt
beskrivas på följande sätt. Användaren skickar ett underskrivet
beställningsunderlag till CFD. På en karta har han avgränsat det eller de
områden inom vilket han vill ha förteckning över alla fastigheter och dess
ägare. Vid CFD koordinatregistreras brytpunkterna för områdenas
begränsningslinjer, varefter ett datorprogram med hjälp av koordinatre-gistrets
uppgifter kan avgöra vilka fastigheter som ligger inom det avgränsade området.
Efter komplettering med information om ägarnas namn och adress från IR skrivs
förteckningen och eventuellt även adressetiketter ut på radskrivare.
Bearbetningen sker offline.
Enligt
samma teknik som för framställning av fastighetsförteckningar
Prop. 1978/79:114 89
kan
information ur de olika registren väljas ut, sammanställas och presenteras
till gagn för främst verksamheter inom samhällsplanering. Fastighetsdata i
form av främst koordinater sammanställt med information ur andra ADB-register
har även möjliggjort en automatisering av framställning av befolknings- och
bebyggelsekartor vilka använts i t ex länsplanering och kommunplanering. Dessa
har dels fått en generell utformning, dels speciell utformning för specifika
större tillämpningar. Bland speciella tillämpningar kan nämnas
sammanställningar för fysisk riksplanering, allmän fastighetstaxering,
televerkets prognosverksamhet och underlag till katastrofplan kring
kärnkraftverken. Som ovan nämnts pågar f n inom CFD ett projekt att skapa ett
register för lägesbestämda arbetsställen. I projektet har utarbetats metoder
för påförande av fastighetsbeteckning och därmed koordinater till
företagsregisteruppgifter på grundval av uppgifter om företagets adress.
Materialet skall användas i läns- och trafikplaneringen. Arbetet sker i
samarbete med länsstyrelsen i Uppsala län.
Hittills
har CFD genom en begränsad uppdragsverksamhet tillgodosett vissa
användarbehov. Även i de delade systemen måste en sådan verksamhet bedrivas för
att tillgodose både allmänhetens och myndigheters rimliga krav på
informationsuttag ur ett offentligt ADB-system. Med hjälp av det tidigare i
avsnitt 6.10 skisserade systemet för tillämpningar inom samhällsplaneringen
kan man räkna med att de fördelar för samhällsplaneringen m m som erhållits med
driftsystem 1 kan uppnås även vid de nya, delade systemen fast till ökade
kostnader för de produkter som kräver tillgång till information ur både FR och
IR.
Prop. 1978/79:114 90
8
Plan för genomförande
Arbetet
med delningen av driftsystem 1 till ett FR- och ett IR-system kan delas upp i
följande verksamheter.
Detaljerad
systemanalys och tidsplanering
Redan
under våren 1979 fortsätter utredningsarbetet med mer detaljerad systemanalys.
Standards för det fortsatta arbetet utformas, och personalinsatserna detaljplaneras.
Planering sker av tillskott av skivminnesutrustning samt av utökning av
internminne för att möjliggöra testkörningar parallellt med driften av
driftsystem 1.
Databaskonstruktion
samt utveckling av testsystem
Som
första aktivitet i själva konverteringsarbetet ligger detaljerad
databasutformning samt utveckling av program för konvertering av databaserna i
driftsystem 1. När detta är klart konverteras testdatabaser och ett komplett
AROS/ROSAMsystem utformas för testverksamhet.
Konvertering
av program
Samtliga
programmoduler för terminal och satsvis bearbetning skall gås igenom och
konverteras. Även program för laddning, slutredigering och reskontrasystem
måste konverteras. Systemprogram för applikationsberoende bufferhantering och
beteckningshantering gås igenom.
Utveckling
av nya systemavsnitt
Ett
helt nytt systemavsnitt för avisering av information mellan systemen skall
utvecklas. Likaså tillkommer ett systemavsnitt för gemensamt urval.
Planering och konstruktion av IR och FR-systemen
Systemparametrar såsom transaktionsnamn, behörighet, linje och
terminalkonfiguration, databasbeskrivningar och kommunikationssystem mellan
systemen skall konstrueras och implementeras. De nya systemen kan därefter
genereras. Planering av skivminnesfördelningen utförs och databaserna
konverteras.
Produktionssystemet
Under
hela konverteringsarbetets gång ändras samtliga driftrutiner och procedurer i
takt med att behov uppstår i testverksamheten.
Systemtest
Förutom
så realistiska tester som möjligt i testsystemet bör möjligheten av
fullständig parallelldrift undersökas. Sedan systemen genererats och
databaserna konverterats fortsätter således driften i drift-
Prop. 1978/79:114 91
system
1 ännu en tid. Under denna tid konverteras transaktionsloggarna dag för dag
och bearbetas även i det delade systemet. Genom att manuellt jämföra utdata
från de tre systemen kan man sedan avgöra om systemet fungerar
tillfredsställande.
Fysisk
delning
Den
fysiska delningen kan nu genomföras med samma tillvägagångssätt som vid
parallelldriftens igångsättande. Det är av stor vikt att parallelldriften och
den slutliga delningen genomförs välplanerat och noggrannt. Efter en tids drift
i de delade systemen blir det mycket svårt att backa tillbaka till driftsystem
I om felaktigheter skulle uppstå.
Införandeaktiviteter
Vid
tidpunkten för systemomläggning måste samtliga registermyndigheter godkänna
alla ärenden. Inga ärenden får finnas i mellanlagringsregistren.
För
ombyggnads- och konverteringsarbetet beräknas samlat för de tre verken åtgå en
resursinsats av 54 personår. Dessa resurser fördelas över följande huvudområden
som vart och ett kan ses som ett delprojekt inom arbetets ram.
Aktivitet Antal person å r
Databaskonstruktion samt konvertering av programmotiuler i
t ä riftsystem 1
. Logisk databaskonstruktion 1
. Utveckling av konverterings
program 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
0.25
. Konvertering av testt ä atabaser
.
Definition av testsystem
.
Definition av protiuktionssystem 0.25
. Genomg ä ng av programmoduler i
driftsystem 1 10
. Ä ndringar i terminalhandbok,
anvisningar, f ö rfattningar
mm 4.5
opaginerad Kontrollera mot PDF
17 17
Omarbetning av program som i
driftsystem 1 utnyttjar informa
tion i s å v ä l FR som IR 3.0
8 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 114 Bilaga 1
Prop. 1978/79:114 92
Ä ndring
i system f ö r slutredigering
och
laddning 5.0
F ö r ä ndring av produktionssystem
(driftrutiner inkl fysisk databas
konstruktion) 6.0
Utveckling av system f ö r
avisering
mellan FR
och IR 5.5
Utveckling av reskontrasystem och
d ä rmed tillh ö rande f ö r ä ndringar i
driftsystemet 4.0
Utveckling av system f ö r
gemensamma
bearbetningar i FR och IR 4.5
F ö r ä ndring av systemprogram och
linjen ä tsfr å gor 3.0
System f ö r
dator-till-dator koppling 4.0
Utbildning, inf ö rande
och information 2.0
Totalt 54
Av
de 54 personåren åtgår 3 år för inledande fördjupad systemutformning, 45.5 år
för ytterligare systemutformning, programmering och test samt 4.5 år för
slutlig systemtest och parallelldrift före omläggning till de separata systemen
för FR och IR vidare I år för införandeaktiviteterna.
Förutom
personella resursinsatser erfordras maskinella resurser för att kunna genomföra
programkonverteringar och tester. Framför allt tester kräver god tillgång till
primärminne i datorutrustningen eftersom testaktiviteterna kräver uppstartning
av ett separat testsystem parallellt med produktion av driftsystem 1. Den
datorutrustning som utnyttjas vid DAFA i Gävle måste därför kompletteras med
ytterligare minnesutrustning såväl primärminne som skivminne för att
möjliggöra uttestning av FR- och IR-systemet inom planerad tid. Dessutom erfordras
viss terminalutrustning. Installation av utrustningen måste ske fjärde
kvartalet 1979.
Med
den prioritering som föreslagits i CFDs anslagsframställning för budgetåret
1979/80 och under de förutsättningar om personella förstärkningar som anges
där, beräknas övergången till de nya systemen kunna ske i mitten av år 1981.
Det är en helt nödvändig förutsättning att personalförstärkningar (tio
tjänster) kan ske redan i början av 1979. Skulle så inte bli fallet förskjuts
övergången i motsvarande mån. Kan t ex rekrytering av personal inte ske förrän
sommaren 1979, skall sluttidpunkten i planen förskjutas till årsskiftet
1981/82.
Arbetet
planeras utföras närmare enligt följande plan.
Q) -u Q in -lj j.; 4-» O) -u
-U > tJi IT3
f\j (N rsj
E (U +J T3 TJ
d \3 i
Prop. 1978/79:114 94
9
Kostnadsberäkningar
9.1
Principer
Fastighetsdataprojektet
har kostnadsberäknats i flera olika sammanhang, i sin helhet eller i olika
delar. De senaste ingående beräkningarna utfördes våren 1977 i
regeringskansliet inför regeringens och riksdagens ställningstaganden till
fastighetsdataverksamhetens fortsatta inriktning. Beräkningarna finns
redovisade i den tidigare nämnda promemorian 36:5.
Den
kalkylmodell som tillämpas i dessa beräkningar har tidigare använts av
fastighetsdatakommittén (FADAK) i dess betänkande och i remissyttranden. För
att behälla kontinuiteten används i det följande samma kalkylmetod.
Beräkningarna har i huvudsak gjorts som differensberäkningar gentemot
promemoria 36:5.
På
ett motsvarande sätt som i promemoria 36:5 beräknas även anslagsutvecklingen.
Behovet av anslagsmedel ställs i relation till den ekonomiska ram på 135 milj
kr i 1976 års prisnivå som ställts upp för en femårsperiod enligt prop
1977/78:15.
Kostnaderna
för att förändra system och för att genomföra delningen redovisas i ett
särskilt avsnitt. Vissa mått på driftkostnadernas omfattning i de särskilda systemen
redovisas också.
Beräkningarna
bygger pä att de skilda systemen drivs vid samma datacentral. Att så skall ske
är fastlagt för etappen 1. Drift vid gemensam datacentral innebär bl a att
samma styrsystem kan användas för driftledning och drift och att aviseringarna
mellan systemen kan ske utan linjeöverföringar.
Uppbyggnaden
av FR- och IR-systemen skall enligt utredningsdirektiven ske på sådant sätt
att driften kan ske vid skilda datacentraler eller regionaliseras på olika
sätt, under förutsättning att senare utredningar visar att sädana lösningar bör
väljas.
Kostnadsbilden
vid en regionalisering är i hög grad beroende av hur denna närmare utformas,
antalet regioner m m. FADAK har berört dessa frågor i sitt betänkande (3 och 5
regioner för FRA och 5 regioner för IRA). Frågan om regionalisering har inte
utretts här. För att ge någon belysning av kostnadsbilden vid drift av FR- och
IR-systemen vid två skilda datacentraler redovisas dock vissa
kostnadsberäkningar.
9.2
Kostnads- och lönenivå
Användningen
av samma kalkylmodell som tidigare innebär att samma kostnadsposter tas upp som
i promemoria 36:5 och att beräkningarna grundar sig på samma förutsättningar i
fråga om antal myndigheter osv. Däremot har pris- och lönenivån justerats med
hänsyn till den utveckling som ägt rum.
Prop. 1978/79:114 95
Personalkostnader
beräknas efter lönenivån den Ijanuari 1979 enligt löneavtal 1978-06-22.
Personalkostnaderna har ökat med i genomsnitt cirka 20 procent inklusive
höjning av lönekostnadstillägg (Ikp) från 1976 till 1979. Förutom ökningen av
de direkta lönekostnaderna samt höjningen av Ikp har lönenivån påverkats genom
uppflyttningar av tjänster till högre lönegrader genom bl a lokala avtal. I
beräkningarna har hänsyn tagits till dessa förhandlingar genom att personalkostnaderna
räknats upp med 2 % frän 1976. Den genomsnittliga personalkostnadsökningen
uppgår därmed till 22 %.
Enligt
samma modell som använts av FADAK och i promemoria 36:5 beräknas kostnaderna
för administration, kontorslokaler, telefon, resor och andra liknande
omkostnader schablonmässigt till 56 procent av personalkostnaderna, dvs
lönekostnaderna inklusive 39 procents pålägg för sociala kostnader m m.
Kostnaderna
för teknisk utrustning, service mm hämtas från gällande prislistor hösten 1978.
9.3
Kostnads-/intäktsposter
9.3.1
Omläggningskostnad m m
9.3.1.1 Omläggningstakt
Vid
beräkning av omläggningskostnaderna har förutsatts att omläggningen till ADB
sker i den takt som föreslagits i CFDs anslagsframställning för budgetåret
1979/80. Detta innebär att ca 120 000 fastigheter läggs om varje år under
budgetåren 1978/791980/81. Detta motsvarar ca en tredjedel av den takt som
krävs för ett 10-ärigt reformgenomförande. Under budgetåret 1981/82 ökar
takten successivt och när budgetåret 1982/83 en nivä som innebär att 10 % av
landets fastigheter kan föras över varje år. Omläggning med denna takt krävs
sedan i 8,5 år innan alla fastigheter är överförda till ADB. Omläggningen
avslutas säledes under budgetåret 1990/91. Koordinatregistreringen föregår
omläggningen av de manuella registren och beräknas vara färdig budgetåret
1985/86.
9.3.1.2 Förberedande
ätgärder
Enligt
kalkylmetoden läggs till omläggningskostnaderna även kostnader för olika
förberedande åtgärder som inte är betingade av övergången till ADB men som
bedömts angelägna att genomföra före övergängen.
Åtgärderna
och kostnaderna för dessa sammanfattades av FADAK enligt följande tabell. De av
FADAK beräknade kostnaderna användes också i promemoria 36:5. Kostnaderna har
nu beräknats om till 1979 års nivå.
Prop. 1978/79:114 96
Kostnad
(mkr)
1976
1979
(FADAK)
2,8
3,4
4,4
5,4
19,1
23,3
15,6
19,0
20,3
24,8
12,5
15,3
74,7
91,2
Åtgärd
1. Arealkomplettering (steg 1)
2. Avveckling av bihang C
3. Sanering av fastighetsböcker
4. Uppläggande av nya fastighetsböcker
5. Normalisering av särskilt besvärliga fastighetsförhållanden
i Kopparbergs län
6. Fastighetsbeteckningsreformen'
I
kalkylen förutsätts att aktiviteterna 1,2,3 och 6 genomförs parallellt med
omläggningsarbetet. Kostnaderna för dessa aktiviteter fördelas därför över
hela omläggningsperioden i proportion till takten i omläggningsarbetet.
Åtgärderna 4 och 5 genomförs i början av omläggningsperioden, åtgärd 4 under
de första sex åren och åtgärd 5 under de första tre åren. Kostnaderna för dessa
åtgärder fördelas jämnt under respektive är.
Åtgärderna
4 och 5 har inget egentligt samband med fastighetsdatareformen.
9.3.1.3 Registeromläggning
Kostnaderna
för registeromläggningen inklusive överföring av adresser m m beräknades av
FADAK till 129,2 mkr. Av detta belopp avsåg 14 mkr kostnader för utnyttjande av
central datoranläggning. Detta belopp medräknades inte i omläggningskostnaderna
eftersom den centrala datorkapaciteten dimensionerats även för
omläggningsbehoven. Återstoden 115,2 mkr omfattade personalkostnader samt
kostnader för registreringsutrustning, lokaler och transporter. Denna kostnad
har nu räknats upp till 154,4 mkr. Uppräkningen beror dels pä löneomräkningen,
dels pä att omläggningsperioden nu är längre och vissa basresurser därför mäste
tas med i kalkylerna under längre tid.
9.3.1.4 Koordinatregistrering
Kostnaderna
för koordinatregistreringen beräknades av FADAK till 11,7 mkr. Detta belopp
räknas nu upp till 15,6 mkr. Koordinatregistreringen omfattar ca 200 000
fastigheter per är fr o m budgetåret 1979/80. Registreringen avslutas
budgetåret 1985/86.
9.3.2
Investering i teknisk utrustning
9.3.2.1
Allmänt
1
teknisk utrustning innefattas dels den centrala datorutrustningen med
centralenhet,
programvara, skivminnen, bandstationer och radskrivare,
'
LMV framhöll i sitt remissyttrande över FADAKs betänkande att kostnaderna blir
högre.
Prop. 1978/79:114 97
dels
terminalutrustning textskärmar och skrivare vid registermyndigheterna.
Installationsavgifter för kommunikationsutrustning, säsom telelinjer, modem
och koncentratorer ingår också i kostnadsposten.
I
beräkningarna förutsätts drift vid befintlig anläggning i Gävle under etapp 1,
dvs fram till och med budgetåret 1981/82. Det innebär att investering i teknisk
utrustning under denna period endast omfattar terminal- och
kommunikationsutrustning medan kostnaderna för central datorutrustning ingår i
posten Hyra m m. Från och med budgetåret 1982/83 ökas datorkapaciteten
successivt med hänsyn till ärendeutvecklingen vid IM m m.
För
att få jämförbarhet med kalkylerna i promemoria 36:5 fördelas kostnaderna för
teknisk utrustning jämnt över kalkylperioden frän och med budgetåret 1982/83. I
avsnitten 9.3.2.2 och 9.3.2.3 redovisas emellertid den verkliga
kostnadsutvecklingen för anskaffning av teknisk utrustning.
De
kostnader som redovisas förtiden till och med budgetåret 1981/82 utgörs av
kostnader för terminaler etc. Dessa är beräknade med hänsyn till myndigheternas
planering av omläggningen.
9.3.2.2
Central datautrustning
De
resurskrav som tidigare har beräknats för drift av driftsystem I
utbyggt
för hela riket med O % ärendeutveckling vid IM är följande.
Centralenhetsbehov 2
st datorer
av
typ IBM
370/158
Primärminnesbehov 2048
KB per
centralenhet
Skivminnesbehov 8
000 milj
tecken
Antalet
transaktioner har beräknats till 90 000 per dag och 15 000 per bråd timme.
Skivminnesbehovet inrymmer inte koordinatregistret, som beräknas till ca 500
milj tecken. De datorsystem som nu offereras av IBM och som är kompatibla med
datorerna i 370-serien har beteckningarna 3031, 3032 och 3033. För att kunna
utnyttja de nya pris/prestandamässigt fördelaktiga periferiutrustningar som
annonserats erfordras övergång till annat operativsystem. Därmed uppstår ett
ökat primärminnesbehov.
Ovanstående
faktorer leder fram till följande reviderade resurskrav.
Centralenhetsbehov 2
st datorer av
typ
IBM 3031
Prop. 1978/79:114 98
Primärminnesbehov 4096
KB per
centralenhet
Skivminnesbehov 8
500 milj tecken
Uppdelning
av driftsystem 1 i separata system för FR och IR innebär att den totala
datavolymen blir större och att skivminnesbehovet därmed ökar. Dessutom blir
transaktionsmängden i de delade systemen högre än i driftsystem I. Beroende
pä i vilket system FR-användare hämtar FR-uppgifter beräknas antalet
transaktioner per dag i ett fullt utbyggt system vid O % ärendeutveckling
enligt följande:
Alternativ Transaktioner
till Transaktioner
FR IR totalt
A 12 500 81500 94 000
B 9 500 82 500 92 000
Alternativ
A innebär att FR-användare alltid frågar efter FR-uppgifter i FR-systemet
medan i alternativ B FR-uppgifter hämtas från IRsystemet i de fall dessa finns
där och IR-uppgifter efterfrågas samtidigt. Den ökade transaktionsvolymen leder
till att behovet av datorkapacitet blir större. En annan bidragande orsak till
detta är också den mer omfattande aviseringsverksamheten i de delade systemen.
Behovet blir följande.
Centralenhetsbehov 3
st datorer av
typ
IBM 3031
Primärminnesbehov 4096
KB per
centralenhet
Skivminnesbehov 12
500 milj tecken
Skivminnesbehovet
i FR-systemet uppgår till 5 000 milj tecken och i IR-systemet 7 500 milj
tecken.
Utvecklingen
av antalet ärenden vid IM är en mycket betydelsefull faktor vid beräkningen av
hur mänga centralenheter som behövs för de skilda systemen. Behovet av teknisk
utrustning redovisas för 5 respektive 8 % ärlig ärendeökning vid IM. Följande
tabell visar behovet av centralenheter samt det beräknade antalet
transaktioner (I 000-tal) per dag i de skilda systemen. Som utgångspunkt för
beräkningarna har använts ett genomsnitt av antalet transaktioner i alternativ
A och B ovan. I tabellen har hänsyn tagits till den planerade
omläggningstakten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 v
arendeuLveckling
ö %
ärende
UtveckUng
Blidgetår
Transaktioner
per daq
Centralenheter
Transaktio
ner
per dag
Centralenheter
FR
IR
3031 3032 3033
FR
IR
3031 3032 3033
1978/79
0.4
2,8
nuvar
utrust.
0,4
2,9
nuvar utrust.
1979/BO
0,7
6,0
0,7
6,3
1980/81
1 ,1
9,5
1,1
10,3
1981/62
1,7
15,0
1 ,7
16,7
1982/83
2,8
26,2
2,6
30, 1
1
1983/84
3,9
38,5
3,9
45,5
2
1984/85
5,0
51,9
5,0
63,2
2
1985/86
6,1
66,8
6,1
B3,5
2
1966/67
7,7
92,7
'
7.2
106,5
1
'
1967/88
8,3
100,2
6,3
1 32,6
1986/89
9,4
119,2
9.4
162,5
1
1989/90
10,5
139,6
10,5
196,2
1 i 1 1
1990/91
11,0
154,5
1 1 ,0
j 223,0
1
1 1
1991/92
11,0
162,3
11 ,0
240,8
1
1 1
1992/93
11,0
170,4
1
11 ,0
1 260,1
1
1
1
De
olika datortyperna i tabellen beräknas, utifrån inätningar som gjorts i driftsystem
1, ha följande kapacitet:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Dator
typ 3031 3032 3033
45
000 transaktioner/dag
90
000 " 180 000"
Kostnaderna
för teknisk utrustning är i sammanställningarna i avsnitt 9.4 fördelade jämnt
under kalkylperioden frän och med budgetåret 1982/83. För att belysa storleken
av investeringarna i datorer samt när de infaller i tiden redovisas kostnader
inkl moms vid 5 % och 8 % ärendeutveckling i nedanstående sammanställning. Vid
byte från en datortyp till en annan redovisas differensen mellan de båda
datorernas inköpspris.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Investeringskostnad (milj
kr)
Budgetår 5 % ärendeutveckling
8
% ärendeutveckling
opaginerad Kontrollera mot PDF
1978/79'
1979/801
1980/811
-
1981/821
-
1982/83
8,3
1983/84
-
1984/85
8,3
1985/86
8,3
8,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Befintlig
dator i Gävle används.
Prop. 1978/79:114 100
Investeringskostnad
(milj kr)
Budgetår 5
% ärendeutveckling 8 % ärendeutveckling
1986/87 78 78
1987/88 - 7,8
1988/89 - -
1989/90 7,8 7,7
1990/91 - -
1991/92 -
1992/93 8,3 8,3
Investeringar
i skivminnen under kalkylperioden uppgår till 12,9 milj kr vid 5 %
ärendeutveckling samt till 18,2 milj kr vid 8 % ärendeutveckling. Övriga
investeringar i bandstationer, printer, kommunikationsdatorer etc uppgår till
9,8 milj kr.
9.3.2.3
Terminalutrustning
1
fastighetsdatasystemet använder IM och FRM textskärmsterminaler och skrivare
för ärendehandläggning och informationsuttag. Till terminalutrustningen hör
också en s k styrenhet per registermyndighet.
Varje
IM behöver av arbetstekniska skäl minst tvä textskärmar och två skrivare. Hos
FRM är minimibehovet två textskärmar och en skrivare.
För
att få kontinuitet i beräkningarna bygger dessa, liksom beräkningarna i FADAKs
betänkande och promemorian 1977:36:5, på förutsättningen att antalet IM genom
omorganisation kommer att minska frän nuvarande 95 till 50. Det genomsnittliga
behovet av textskärmar bedöms dä uppgå till åtta per IM vid nuvarande
ärendevolym. Med reservation för osäkerheten i denna bedömning, liksom i
antagandet att terminalbehovet därutöver kommer att öka i direkt proportion
till ärendevolymen, redovisas nedan det totala behovet av terminalutrustning
när fastighetsdatasystemet är genomfört i hela landet, vilket planeras ske år
1990.
Nuvarande
ärendevolym IM vid ärendeökning
FRM
IM
5%
8%
Styrenheter
58
50
50
50
Textskärmar
157
400
720
I 010
Skrivare
68
106
190
265
Totalt anskaffnings-
värde (mkr)
7,1
12,4
21,0
28,
Terminalutrustningen
kan genom omplaceringar och kompletteringar relativt snabbt anpassas till
förändringar i fråga om organisation och ärendeutveckling. De stora skillnaderna
i antalet textskärmar och skrivare vid olika antaganden om ärendeutvecklingen
motsvaras alltså inte av alternativa långsiktiga bindningar i form av
investering i terminalutrustning.
Prop. 1978/79:114 101
Anskaffning
av s k presentationsterminaler hos andra än FRM och IM har inte inräknats.
Sådan anskaffning förutsätts helt täckas av taxan för terminalanslutning, där
utrustningskostnaderna motsvaras av en fast avgift.
9.3.3 Hyra
m m
Posten
omfattar hyra för linjer och programprodukter samt service- och
underhållskostnader för terminaler, datorutrustning och kringutrust-ning som
skivminnen, bandstationer, radskrivare etc. Fram t o m budgetåret 1981/82
ingår ersättningen till DAFA i posten. Huvuddelen av de kostnader som ingår i
posten varierar med ärendeutvecklingen inom inskrivningsväsendet. Det
sammanlagda beloppet uppgår till 113,0 milj kr vid 5 % ärendeutveckling samt
till 136,7 milj kr vid 8 % ärendeutveckling.
9.3.4 Systemutvecklingskostnad
1
denna kostnadspost redovisas personalkostnader för systemutveckling. 1
förhällande till tidigare redovisningar har personalkostnaden räknats om till
1979 ärs lönenivå.
1
FADAKs betänkande redovisades att det återstående systemutvecklingsarbetet
avsäg tre delregister inom fastighetsregistret, nämligen adressregister,
gemensamhetsanläggningsregister och kvartersregister. Adressregistret är
färdigutvecklat och taget i drift. Utvecklingen av
ge-mensamhetsanläggningsregistret avslutas våren 1979.
Myndigheterna
har i sin planering av fastighetsdataprojektet prioriterat arbetet med att
utforma och genomföra övergången till de skilda systemen före annan verksamhet.
Pä grund härav återstår utvecklingsarbetet beträffande kvartersregistret.
Utvecklingen av detta register förläggs till tiden omedelbart efter delningen.
Beträffande
resursinsatserna för delningsarbetet hänvisas till avsnitt 9.5.
9.3.5 Systemunderhåll
Det
sammanlagda resursbehovet för systemunderhåll uppgår till 20 personer efter
införandet av de skilda systemen. Före införandet beräknas resursbehovet till
14 personer för underhåll av driftsystem I. Som en
genomsnittlig kostnad för systemunderhåll beräknas lön enligt lönegrad F15.
9.3.6 Driftkostnader
I
kostnadema för drift ingår personal för i huvudsak för- och efterbehandling,
maskindrift, kontaktfunktion mot registermyndigheter samt driftplanering. 1
driftkostnaderna inkluderas även kostnaderna för personal med ansvar för
laddningsaktiviteter samt för lokaler, skivpackar, magnetband o dyl. Fram t o m
budgetåret 1981/82 ingår delar av driftkostnaderna i form av ersättning till
DAFA emellertid i posten Hyra m m (avsnitt 9.3.3).
Prop. 1978/79:114 102
9.3.7 Personalkostnader
vid FRM
Personalbehovet
vid FRM antas, liksom beräkningarna i FADAKs betänkande och i promemoria 36:5,
vara oförändrat efter reformgenomförandet. Kostnaden för FRMs personal har
räknats upp till 24,0 milj kr enligt 1979 års lönenivå.
I
avsnitt 9.3.2.2 har den genomsnittliga ökningen av antalet frägor till de
skilda systemen för FR och IR uppskattats till 3 000 per dag. Det ökade antalet
frägor ger upphov till en merintäkt på 1,1 milj kr vid fullt utbyggda system.
9.3.8 Personalkostnader
vid IM
Personalkostnaderna
vid IM har beräknats med olika antaganden om ärendeutvecklingen, 5 % respektive
8 %, och om reformens rationaliseringseffekt i fråga om personalbehovet vid
IM, 25 % respektive 50 %. Rationaliseringseffekten slår igenom på ett mer
markerat sätt när omläggningstakten ökar fr o m 1982. När omläggningen är
genomförd beräknas personalen öka i direkt proportion till ökningen i antalet
ärenden vid IM. Personalkostnaderna har räknats upp till 1979 års lönenivå,
vilket innebär 19 milj kr mer än i promemoria 36:5.
9.3.9 Införandeaktiviteter
Införandet
av systemen kräver insatser för att informera och utbilda systemens användare,
särskilt personalen vid berörda FRM och IM. Under tiden närmast efter
driftstart kan viss handledning behövas. Information om införandet av systemen
mäste ocksä gå ut till en vidare krets av intressenter, som t ex banker och
företrädare för fastighetsägare.
För
dessa införandeaktiviteter har en särskild organisation byggts upp. Förutom
personalkostnader för denna har även kostnader beräknats för utbildnings- och
informationsmaterial. Hos DV och LMV uppstår vissa personalkostnader i samband
med att IMs och FRMs personal frigörs frän sina ordinarie arbetsuppgifter för
att genomgå utbildning. Även dessa kostnader ingår. Ökningen i samband med att
omläggningstakten ökar fr o m budgetåret 1981/82 beror främst på att man
behöver förstärka fler IM under utbildnings- och engängsajourföringsperioden.
9.3.10 Utvecklingsverksamhet
I
beräkningarna har antagits att CFDs utvecklingsverksamhet avseende
koordinatutnyttjande m m skall fortsätta i oförändrad omfattning. Kostnaderna
består av personalkostnader som i förhållande till promemoria 36:5 har räknats
upp till 1979 års lönenivå.
9.3.U
Intäkter av frågor från presentationsterminaler Antalet frågor från
avgiftsbelagda presentationsterminaler antas successivt växa och för
driftsystem I uppgå till 3 milj per år när reformen är helt genomförd.
Intäkterna har beräknats enligt gällande taxa. Bland intäkterna har inte
medräknats den fasta avgift som skall täcka CFDs särkost-nader för
terminalutrustning m m. Denna utrustning har inte heller medräknats på
kostnadssidan.
OJ ut
ri
-
-
-
------- T------
O
SJ
CTi
m
o
r-
r-'
o
cn
CTi
o
o
r-
m
t
O
n
m
ID
o
r-
c ö
m
in
CO
VO
cn
rH
r-(
m
CN
rH
CN
o
m
CM
rH
m
cr>
o
0
l;'j
4-'
m
CN
f
m
VO
in
kO
Ch
CN
i-H
VD
r-
o
VO
rH
rH
in
m
r>,
cc
r.
m
m
T
LP
CN
O
rH
rH
CN
. 1
CN
CN
-vJ
cn
VO
in
vD
tJ
o
CN
r
VD
in
O
.
c ö
rH
m
m
r
c ö
rH
m
m
-
rH
0
T
t-t
rH
CN
.-H
VO
CN
CN
"Z,"
-
"
CD
r-
CN
o
VO
-
r-
CN
C
KD
r-
O
.
'\.
.
o
rH
m
in
>-
CO
CD
o
rn
m
T-\
0
r~>
i-H
rH
.N
1
CN
OJ
1----
o
m
m
VO
m
m
0
rn
rsi
CO
v £ )
CN
O
.
\
t
r-
>-i
rH
03
u
m
j
CT
c ö
ri
m
m
>T
m
X'
--
1
_
rH
CN
,-t
rg
CN
.-1
rH
rn
VO
in
CO
r-
,
m
CN
f
\D
r-
O
m
rH
'J*
-
0
."0
o
CD
CD
m
CN
m
rH
0
O
iH
rH
_CN
r-l
CN
CN
CO
rn
CN
V
CN
°
CO
CN
m
ID
,-1
O
CN
CN
VD
r-
Ch
c ö
("
m
CN
m
rH
0
-
>-{
CN
r-l
CN
CN
-
'
m
on
VO
r-
S)
-{
m
CN
P*-
D
f>-
O
o
-t
rH
vo
r-i
f
-0
a
c ö
v ö
m
m
o
0
Ctj
,-i
.-\
CN
,-i
CN
CN
o
--- 1
_
00
m
VD
m
CN
c?
m
CN
m
C\)
O
t
r
rH
rH
m
rH
LO
rH
CO
Li
m
, t
CN
o
0
CN
fH
CN
r-l
CN
CN
j".
.LH
m
O
VD
in
w-\
m
CN
U3
(
O
\
m
rH
o
CN
CO
CD
CO
*
m
O
CN
O
as
rsi
_
>~i
CN
rH
CN
'a' CO
(J
m
vo
m
o
e
in
CN
m
CTi
O
--n ro
CN
rH
rH
c ö
CN
VO
-'T
OD
m
m
CO
CN
en
a\
CN
CN
-t
rH
r~\
o
m
m
VO
r-
m
CO
m
CN
r
» O
m
O
o
-t
-{
rH
rn
OJ
CD
CO
CN
m
c ö
CN
CT\
a\
(N
CN
.-H
rH
>-\
vo
rH
vo
O
CO
CN
y £ }
CN
m
00
UD
CN
o
r-
rH
rH
CM
o
r-l
( CO
CD
.-H
CO
o
m
m
rH
OD
00
rH
CN
.-H
,-{
1
m
C7>
vo
O
vD
\
r-
r-
f
00
un
tX)
O
m
CD
rH
rH
o
0
o
CO
.H
o
r-
CN
m
rH
CD
00
CM
(N
rH
f-\
o
CO
rH
0
VO
CN
CO
r-
U?
rn
m
rH
O
.
cn
o
-K
VO
o
m
rH
o
r
in
CN
rn
TT
o
r
r
CM
CN
,-i
rH
rH
c-
r-
»
vO
00
CN
VD
CO
\o
r-
K £ l
m
CO
O
'
O
i-H
CO
o
CO
rH
o
IX)
CN
TT
o
vo
VD
CN
CN
rH
c
u
V-J
4J
c
0 rr »
w
cr
.
W
:3
c
.-t
H
X
.?
Li
H
~-l
u
>
u
4- »
'
0)
OJ
U-J
3
j « ;
s:
T3
jj
>
1
o
u
fO
2
X
M
Ul
4J
cn
C
=
tu
0)
c:
l-H
fO
tp
C
j
>
'0
4J
Oj
c
:Cl
r
QJ
G
4J
UJ
-H
"3
rl
C
4J
Z5
0
T
en
E
G
E
J
n
-v:
cn
C
4J
0
O
u
T
0
:rT3
o:
-iJ
u
l4-(
T,
o
OJ
i
--H
>
1-
yi
U)
H
u-,
>
S
T"
S
C
>.
>!
>!
u
D
P
I-H
"
U)
0}
Q
H
'S>
fyi
rf
w
t
r )
-
'T
iD
v:;
o
:::
m
1
cn
fN
cn
m
o
VO
O
» T
r-
o
m
f*l
in
o
o-
O
m
m
VO CN
m
p-
vo
cn
-\
,-i
m
vo
r-
CNJ
«
o
CO
-iJ
r\)
',-t '
(-H
m
in
S
m
CN
-t
VD
r
o
CN
vo
vO
CO
crv
>
v.
cri
CN
r~\
cn
m
r »
CN
-i
rH
CN
o
VD
VD
CTi
1
rH
rH
CM
CN
r-
vo
m
o
CN
VO
m
vO
CN
tr »
>
"\
cn
f-t
'S'
cn
rH
m
un
CO
rH
>-\
CN
CTi
vo
un
cn
>-i
t-
rH
r-
CN
CTi
VO
r-
O
m
r
VD
fTi
kO
rn
0>
t
\
c ö
cn
o
o
rH
m
un
o
O
rH
rH
CN
cn
vo
vo
cn
rH
rH
o
rn
CN
cn
vo
CN
O
VD
m
VO
vn
m
m
cn
"
cn
U)
CTV
m
m
T
r-A
-i
m
m
o
cn
,~\
rH
CN)
c;
r
r
CO
nA
rH
m
CN
r-
VD
r-
O
vO
m
rn
OJ
tX)
.
\
CTi
cn
00
CN
CO
-i
rH
cn
on
CO
r
rH
CM
fj
r-
r-
CO
r-\
CO
m
CN
-
VD
CN
O
m
VD
r-
CN
un
CO
>
cn
00
p-
CN
rH
n
un
r-
r-{
rH
OJ
o
r
CO
-I
rH
-t
r.
m
CN
r--
VO
r
o
o
m
VO
'T
vo
CO
CO
\
cn
ti)
vt)
m
''a'
,-i
rH
H
m
r-
vO
t i
Ol
o
CO
r-
CO
.-A
rH
-i
vO
m
OJ
m
iD
CN
o
m
VD
cn
rH
03
03
\
fil
m
f
i-l
r-
rH
rH
m
m
O
m
CN
1 1
CN
o
CO
00
CD
.-H
>-*
rH
in
m
CN
-
VO
r-
O
VO
m
VO
m
CN
CO
t
t
rH
on
Ol
rr
CN
CN
,-1
CN
t-J
cn
CO
CO
rH
m
CN
m
VD
o>
O
T-\
n
VO
in
o
in
CD
\
m
m
m
OD
a*
rH
rH
rH
VD
CN
->*
m
CN
CN
-\
CO
CO
CD
-\
rH
-t
on
m
CN
r-
VD
tn
O
m
rn
VO
r-
m
Xi
.
.
-
ai
CN
rn
CN
rH
rH
ö
r-i
un
Ol
CN
CN
m
00
CO
f-\
rH
rH
CN
VD
OJ
cn
vo
CN
O
O
rH
CD
VO
03
CO
,-i
rn
o
m
1
r
o
VO
rH
Ol
-\
r-
r-
CO
rH
'~*
n~
n-
t--
CO
m
VO
o
vo
cn
VD
vo
un
CO
-
rH
o
r-
fN
rn
"d-
O
o
, 1
CO
o
r~
o
CN
fN
r-
r-
CO
r-\
>-4
o
10
m
un
~\
O
f*1
en
VO
o
(D
\
.-H
O
r~
in
CN
m
''T
r-
o
o
« T
cn
CN
CN
o
r
r~-
r-\
--t
cr
» T
VD
r-
VD
in
CO
O
CO
cn
VD
(j\
CN
r-
r~
-~
O
vO
CN
-H
m
o
rH
r-
o
r-
CN
CN
o
VD
VD
~
f-\
rH
.H
C
4J
u
-U
GJ
0
Ul
m
U
n
rr
D
r:
-
a;
o
T
u
4J
-1
H
a -C
T
i-J
S
>
1
ti
u
-
X
y.
X
01
tT
c
:
W
0
C
u.
t:
r
0
C
M
>
TI
4->
o
c
:T*
.ij
H
0
H
4J
Ul
rH
T3
H
4J
' '
C
*-i
a
=]
v)
,
_(
cn
H
ri
-bi
C
c
cr>
U
'J
'J
'j
n
(
L
:fC
T
;J
';.j
f.
-1
.0
g
>
u
'-
l
T »
c
U
'J
o
c
i-j
>
d
r
""*
'..0
'r.
a.
-
/I
t/1
-
r-
lO
C
T
-
p-i
a\
\
CTi
m
VO
r
o
CN
m
o
CN
r-
in
CN
(Tj cn
O
VO
O
r
o
un
-
m
un
r-
6
rH
m
-
in
vO
vo
m
>-*
rg
-=*
5 E
f-\
f-
>-\
m
on
in
OJ
m
m
w
-U
o-i
\r\
O
m
vO
m
lO
Ol
cn
\
O
r
rn
m
"TT
r~-
in
OJ
fN
rH
rH
o
cn
CN
m
m
fN
m
o
O
CN
VD
vo
vO
O
cn
\
O
un
on
r
u
rH
r--
u
CN
rH
CN
m
o>
OJ
OJ
CN
-H
i-H
vo
vO
vO
un
cn
t
\
o
m
vo
m
o
-i
cn
ir\
rn
o
r-\
r-\
O]
en
r
Ol
CN
o
m
m
vC
Q\
O
i
m
lO
m
on
o
\
CTi
O
(N
m
un
T
r
rH
rH
vo
m
,-*
cn
rH
.-H
r-
r~
r-
CO
-\
CN
'
0
m
r--
vo
O
O
un
m
VD
rr
ro
\
(Ti
O
c-i
un
Ol
rH
un
o
rH
.-H
OJ
r
vO
VD
CN
CN
CD CD
m
rr
vO
VO
r-t
o
u
cn
vD
CM
CM
CT »
Ol
TT
r
rH
u-i
CN
r
un
un
CD
r-\
O)
CM
r-
m
TT
o
VO
m
O
vD
m
vD
-t
vO
un
\
cn
nn
m
on
m
.-1
u
m
.-H
T-\
CN
vO
I-H
O]
O
m
in
vo
r
O
rH
m
VD
un
'T
. 1
o
\ £ >
on
CN
.
r-
m
rH
r-\
on
o' »
rH
Ol
un
fn
-t
VD
rn
O
r
m
*
m
m
ro
\
f-\
O
u
m
_,
ro
n-i
rH
r-
CN
1-\
t-\
CN
-
CN
CN
un
fsi
VD
f>
O
un
m
vO
ro
O
ro
\
o
"T
rn
o
,~i
i
CM
o »
OJ
rH
OJ
OJ
rH
OJ
OJ
"-1
un
ro
vo
03
O
r
m
VO
r-
m
\
-"S-
o
CN
CO
"
T
rH
rH
-1
o
CN
O)
on
r~l
.-H
CN
fN
VO
CN
un
00
vo
CN
o
o
r
kO
VD
ro
ro
\
00
m
o
m
OD
r
__J
CN
-i
-H
.-H
cn
cn
rH
r-l
3
r-
r
r-
CO
in
VO
o
-A
cn
vo
vD
vD
O
\
.-H
o
t
CN
m
r
o
r-
ro
ro
t-i
.-H
o
r-
vO
m
un
r-K
o
n-i
cn
VD
CM
ro
\
rH
o
r-
m
CN
m
ra
i
cn
O
ro
CN
CM
-i
r-
r-
rH
T
"3"
vo
r
VD
un
ro
O
r
cn
\o
ro
CM
vO
T-\
o
vO
rA
"d"
o
rH
ro
O
ro
VD
VD
rH
I-H
(1)
0
\r\
cn
jj
01
O
a;
"n
u
u
>
j>:
4J
*
"3
1)
GJ
>.
3
X
i;
'n
y
ij
>
i
'j
u
TJ
7-
jii
Ul
jj
c
o
OJ
c
Lt.
>~)
-i
m
jt;
x
1
u
0)
c
jj
U)
t
'T
y
c
4-1
D
a
')
Fl
-i
r
H
cr-
c
x
cr
.H
OJ
CJ
U
't
u
'J
H
4-'
l4-(
'r\
',1
e:
C,
-?
>
r
7;
r
o
r
>
tn
;i
*"*
~
'-1
n
ti.
a.
'-'
Z)
r/1
CJl
'
r
..
-,
i
z
o
,
'
o-i
tn
m
r-
VD
(
r-
o
VD
cn
O
vD
r
cn
Oj
o
r-
vo
un
o
r-
o
un
rn
un
r-
vo
on
rH
un
VU
vo
CN
rH
CN
r-
CM
CN
>-i
->-{
-t
f
cn
o
O
M O
m
cn
L-: u
CM
vo
un
o
un
VD
ro
vD
CM
cn
o
r-
m
ro
-"d-
un
-i
o
un
un
rH
rH
rH
CN
un
m
OJ
o
>-i
CM
OJ
OJ
ro
vo
O
O
o
VO
rr
vo
ro
O
in
m
r--
3-
rH
vo
un
o
t-i
rH
O]
I-i
cn
t-l
CN
CN
r
VD
r--
o
cn
r
VD
I-i
vo
in
\
ro
o
-
on
VD
m
o
rH
m
un
r-
rH
rH
CN
m
rH
o
cr.
r~i
CN
CM
o
m
'
ID
vo
cn
O
CN
m
yj
ai
m
un
cn
cn
o
Ol
m
in
cn
>-i
rH
r-'
un
OJ
,-i
rH
rH
rH
CN
CN
CO
CM
CM
0
m
T
r
vfi
(i>
O
m
V Ö
Ö S
»
cn
o
o
m
un
rH
rH
rH
VD
'g-
OJ
r-i
rH
CN
cn
>-i
i-l
CO
rH
CN
CN
CO
m
rr
vo
VD
.-H
O
cn
m
VD
ro
CN
VO
ro
o
o
cn
m
f-i
n-\
r~i
u
,-i
r-l
-i
-i
CM
m
.-(
r-{
ro
f-i
CN
Ol
r-
m
o
vo
m
O
cn
m
VD
vO
ro
cn
o
ro
m
m
i-t
rH
rH
m
m
vD
ro
-i
rH
rH
CN
m
o
.-i
CN
CN
rn
un
VD
r
O
Ol
on
vji
VO
rH
un
cc
rH
O
m
CN
rA
-t
rH
OJ
m
Ol
rH
CN
m
o
ro
m
CN
CN
u
'-n
v ö
O
a
cn
vD
un
o
O
Ul
m
r~4
cn
f~i
rH
ro
OJ
VD
OJ
l-l
rH
CM
OJ
o
o
ro
,-i
CM
CN
un
OJ
vo
r-
O
o
m
VD
cn
o
m
o
m
o
'S'
ro
rH
CN
vo
CN
CN
Ol
o
ro
rH
CM
CN
n
u
rr
ro
VD
ro
O
r-
m
VD
r
V
m
o
CN
m
ro
un
r-i
>-*
CN
rH
-{
Ol
f-i
OJ
O)
o
O
ro
OJ
CN
O)
vo
CN
U
OJ
v ö
cN
o
ö
r
k ö
CD
03
c ö
rH
m
O
n
m
m
r-i
>-{
t
o
vO
f-f
CN
CN
ro
ro
ro
-A
>-i
O
CN
o
~i
rr
O
cn
O)
OJ
r-{
ro
ro
ro
.H
-i
r-i
o
- r-
VD
m
m
-t
o
OJ
cn
VD
m
cn
rH
O
r
un
CN
m
O
o
t~l
f
o
vo
CN
CN
>--l
r
r-
r-
rH
>-i
G
=g
V Ä
r-
v ö
li
"C ö
Ö
06
ih
S
OJ
r-
P
rH
o
vo
OJ
,-{
m
o
rH
(
o
r
CN
CN
o
VO
vo
-
rH
c:
jj
u
4J
CJ
n
U)
rp
4-1
tn
cn
3
c:
H
H
j
M
i-.
>
u
u
.(J
-H
ffl
tlj
-rJ
OJ
Uh
a;
Ti
.
4J
>
i
o
u
fl
T
j » ;
y)
jj
cn
c
o
OJ
l:
U.
m
m
JC
X
>
'n
o
H
o
F
4J
tn
r-1
"1
c
4-1
3
t)
TI
-H
c
CP
H
1-
.'.
C
::
ti
.ii
!T
tu
Cj
ij
o
iH
rrj
fd
jJ
4J
VM
L'.
'.n
:0
U
g
g
u
/I
-H
>
cr-
.s
c;
>.
>,
IH
o
j
:;
+J
-t
CO
'/I
a
-.
rH
_J
Cr-l
'.T
-H
'' j
rn
T
,....
o
T
o
Prop. 1978/79:114 107
9.5
Kostnader för delningsarbetet m m
Delningen
av driftsystem I i ett system för FR och ett system för IR skall genomföras i
projektform. För projektet har följande kostnader beräknats.
Budget ä ret_1278/29 Milj kr
Utredningskostnader hos CFD, LMV och DV
(0,2 avser budget å ret
1977/78)
Personalkostnader inkl Ikp 0,8
Indirekta kostnader 0,4
F ö rberedande systemarbete vid CFD
Personalkostnader inkl Ikp 0,4
Indirekta kostnader 0,3
Inskolning av tio tj ä nster
v å ren 1979
Personalkostnader inkl Ikp 0,5
Indirekta kostnader 0,3
Budget å ret_1972/80
Projektarbete vid CFD (enligt CFDs petita)
Personalkostnader inkl Ikp 2,7
Konsultkostnader 1,9
ADB-kostnader inkl ut ö kad
minnes- 1,6
kapacitet (300 tkr) och termi
naler f ö r tester
Indirekta kostnader 1,9
Projektarbete vid LMV och DV
Personalkostnader inkl Ikp 0,5
Indirekta kostnader 0,3
Budget å ret_128 £ /81
Projektarbete vid CFD
Personalkostnader inkl Ikp 2,7
Konsultkostnader 1,7
ADB-kostnader inkl ö kad
minnes- 2,2
kapacitet (400 tkr) och termi
naler f ö r tester
Indirekta kostnader 1,9
Projektarbete vid LMV och DV
Personalkostnader inkl Ikp 0,5
Indirekta kostnader 0,3
Introduktion av och utbildning i de nya systemen
Personalkostnader inkl Ikp 0,2
9
Riksdagen 1978/79. 1 sami Nr 114 Bilaga I
Prop. 1978/79:114 108
Budgetåret_198j./82
Efterjusteringar i systemen
Personalkostnader inkl Ikp 0,2
ADB-kostnader 0,2
Indirekta kostnader O , 1
Summa kostnader för projektet 21,6
I
ovanstående belopp ingår inte de ökade drifts- och underhållskostnader jämfört
med driftsystem I som uppstår efter delningen. Dessa har för kalkylperioden
beräknats till 33,8 milj.
Som angetts i avsnitt 8
har den erforderliga insatsen för delningsprojektet beräknats till 54
personår. Som en jämförelse kan nämnas att det byte av styrsystem som nyligen
genomförts för en effektivisering av fastighetsdatasystemet krävt en
resursinsats av 17 personår. Den redovisade kostnaden för delningen är
emellertid proportionellt sett större.
9.6
Anslagsutveckling m m
9.6.1 Ekonomisk
ram
I
propositionen (1977/78:15) om ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten
anges en ekonomisk ram för verksamheten under etapp 1, d v s mellan budgetåren
1977/78 och 1981/82. Ramenär 135 milj kronor uttryckt i 1976 ärs priser och
löner.
Konsumentprisindex
har mellan 1976 (arsmedeltal) och 1978 Guni) förändrats frän 382 till 468.
Ramens värde i juni 1978 är därför 165,4 milj kronor.
9.6.2 Anslagsutveckling
De
myndigheter som deltar i reformarbetet förbrukade under budgetåret 1977/78 22,3
milj kronor uttryckt i prisnivån för juni 1978. Anslagen för budgetåret 1978/79
är tillsammans 30,0 milj kronor. För budgetåren 1979/80 1981/82 återstår 113,1
milj kronor av ramen.
I
samband med petitaarbetet för år 1979/80 beräknades anslagsbehovet för CFD
samt för DVs och LMVs insatser i fastighetsdataverksamheten för äterstoden av
etapp I enligt nedanstående tabell. Anslagsbehovet för ortnamnsarkivet i
Uppsala (OAU) har här uppskattats till 0,2 milj kronor per år.
Anslagsbehov
(milj kronor)
Myndighet
1979/80
1980/81
1981/82
Summa
CFD
25,5
26,5
26,5
78,5
DV
2,6
3,0
3,5
9,1
LMV
6.1
7,2
8,6
21,9
OAU
0,2
0,2
0,2
0.6
34,4 36,9 38,8 110,1
Prop. 1978/79:114 109
Kostnaderna
för fastighetsdataprojektet under etapp I beräknas alltså hålla sig inom den
anvisade ramen. Ramen medger att driftsystem I kan införas inom delar av
Gävleborgs och Stockholms län i enlighet med CFDs regleringsbrev.
Anslagsbehoven
är uttryckta i 1978 års priser och 1979 års löner. I beräkningarna har inte
tagits med resurser för särskilda utredningar om regionalisering,
integritetsfrågor m m som kan aktualiseras under perioden. Det har förutsatts
att den ram på 5 milj kronor för särskilda utredningsinsatser som finns i prop
1977/78:15 kan tas i anspråk för sådana ändamål.
9.7
Kostnader för drift vid skilda datacentraler
Enligt
utredningsuppdraget skall FR- och IR-systemen drivas vid samma datacentral
under den första etappen dvs tom budgetåret 1981 /82. Nägot beslut om driftens
förläggning efter denna tidpunkt har inte fattats. De kostnadsberäkningar som
redovisats tidigare bygger därför på att en datacentral används för de skilda
systemen under hela kalkylperioden.
För
att ge någon belysning av kostnadsbilden vid drift av FR- och IR-systemen vid
tvä skilda datacentraler redovisas i det följande vissa kostnadsberäkningar.
Vissa
kostnadsposter i kalkylerna påverkas inte om driften av systemen sker vid
skilda datacentraler. Sådana poster är omläggningskostnader, personalkostnader
vid FRM och IM, kostnader för införande och för utvecklingsverksamhet. En förutsättning
för detta är emellertid att allt omläggningsarbete sker vid en av
datacentralerna.
Övriga
kostnadsposter påverkas på följande sätt.
9.7.1
Investering i teknisk utrustning
Antalet
terminaler påverkas inte. Däremot påverkas installationskostnaderna för
kommunikationsutrustning. De beror emellertid bl a på lokaliseringen av
datacentralerna och några kostnadsberäkningar i denna del kan därför inte
göras nu. Behovet av datorkapacitet ökar med i genomsnitt en centralenhet när
systemen drivs vid skilda centraler. Detta framgår av följande tabell. Fram t o
m 1981/82 är driften förlagd till en datacentral och nuvarande utrustning
används.
opaginerad Kontrollera mot PDF
BudgL'tdret
5 % arendeutvocklinq
a
1 ä rende
utveckling
Skilda
datacentraler
Gemensam
datacentral
Skilda
datacen
raler
Cmensam
datacen
ral
FR
IR
FR
IB
3031
30 31
3032
3033
30 31
3032
3033
30 31
30 31
30 32
30 3 3
3031
30 J.T
30 3 3
1982/83
1
1
19B3/84
1
2
2
19B4/a5
2
2
I9B5/86
1
2
2
1986/87
1
1
I
1 i
1987/88
1
1
2
1988/89
2
i i
1989/90
1
1
|. |.
1990/91
1
1
'
1
'1
1991/92
2
1
'
1
1
1992/9 3
'
2
1
I
1
1
1
Storleken
av investeringama i datorer samt när de infaller i tiden redovisas inkl moms
vid 5 % och 8 % ärendeutveckling i nedanstående sammanställning. Vid byte från
en datortyp till en annan redovisas differensen mellan de båda datoremas
inköpspris.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Investeringskostnad
(milj kr)
Budgetår
16,6
8,3
7,8
7,8
7,7
5%
ärendeutveckling 8 % ärendeutveckling
1982/83
16,6
1983/84
1984/85
8,3
1985/86
1986/87
1987/88
7,8
1988/89
1989/90
7,8
1990/91
1991/92
1992/93
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skillnaden
i kapitaliserat nuvärde mellan drift av systemen vid en respektive tvä
datacentraler vid 5 och 8 % ärendeutveckling uppgår till 3,3 respektive 2,8
milj kr vid en kalkylränta på 8 %. Vid drift vid en datacentral finns dessutom
en större överkapacitet som innebär att investeringama under nästa period blir
lägre.
Vid
drift pä skilda datacentraler behövs större lagringsutrymme i form av
skivminne. För FR behövs utrymme för 5 250 milj tecken och för IR 7 750 milj
tecken vilket tillsammans är 500 milj tecken mer än vad som behövs vid gemensam
datacentral. De ytterligare investeringar som mås-
Prop. 1978/79:114 111
te
göras pä grund av detta uppgår till 1,1 milj kronor. Skillnaden i
investeringskostnad för övrig utrustning har beräknats till 2,5 milj kronor.
En
ny datacentral etableras under 1981/82. Kostnaden för detta har uppskattats
till S milj kronor.
9.7.2 Hyra
m m
Vid
drift på skilda datacentraler blir kostnaden för hyror och underhåll av teknisk
utrustning m m högre. Merkostnacjen har beräknats till 14,6 milj kronor för
kalkylperioden.
9.7.3 Systemunderhåll
Personal
för systemunderhåll av sådana delar av systemen som mäste finnas vid båda
driftsställena, t ex beteckningshantering har i beräkningarna uppskattats till
8 personer. Denna resurs måste dubbleras. För kalkylperioden, fr o m budgetåret
1982/83, uppgår merkostnaden till 14 milj kronor.
Driftkostnader
Vid
drift på skilda datacentraler måste delar av driftpersonalen dubbleras eller
utökas.
Förändringen
i personalbehov framgår av följande uppställning.
Driftplanering 2 personer
Maskindrift 9 personer
För-
och efterbehandling 3 personer
Linjenät-
och terminalöverv 3 personer
Systemprogramvara 3 personer
Driftanpassat
systemunderhåll 2 personer
Kontaktfunktion 2 personer
Summa 24 personer
Under
genomförandeperioden tillkommer två tjänster för laddning. Vid en genomsnittlig
lön enligt F 9 blir merkostnaden för kalkylperioden from 1982/83 40,1 milj
kronor. Det förändrade personalbehovet är oberoende av ärendeutvecklingen.
De
tillsammantagna kostnadema för investering i teknisk utrustning, hyra,
systemunderhåll osv uppgår således till ca 77 milj kronor.
Prop. 1978/79:114 112
10
Författningsändringar
I
enlighet med det anförda har upprättats förslag till förordningar om ändring i
fastighetsdatakungörelsen (1974:1058)
fastighetsregisterkungörelsen (1974:1059)
inskrivningsregisterkungörelsen (1974:1061)
kungörelsen (1968:379) om uppläggande av nytt
fastighetsregister m m
instruktionen (1971:491) för centralnämnden för
fastighetsdata
förordningen (1975:1127) om verksamheten vid
inskrivningsmyndighet som för inskrivningsregister
gravationsbeviskungörelsen (1971:710)
förordningen (1975:1129) om expeditionsavgift vid
centralnämnden för fastighetsdata
stämpelkungörelsen (1964:619)
Vidare
föreslås att kungörelsen (1974:1063) om fastighetsbevis m m upphävs.
De
föreslagna ändringarna är i huvudsak följande:
1
fastighetsdatakungörelsen föreslås att 4 § delas i 4, 4 a och 4 b §§. I 4 §
redovisas de inskrivningsuppgifter som skall ingå i
fastighetsregister-myndigheternas informationssystem, i 4 a § redovisas de
fastighetsregisteruppgifter som skall ingå i inskrivningsmyndigheternas
informationssystem, och i 4 b § redovisas de uppgifter ur fastighetslängden
som skall ingå i respektive informationssystem. I 7 § föreslås att
uppdateringsordningen mellan registren utgär och att i ett nytt andra stycke
införs bestämmelser om de registeruppgifter som automatiskt fiyttas mellan
systemen. I 12 § föreslås ett andra stycke av samma innehåll som 2 § andra
stycket fastighetsbeviskungörelsen, varav framgår CFDs rätt att framställa
andra utdrag och sammanställningar än de officiella registerutdragen. I 13 §
föreslås undantag för presentation av lagfaren ägares eller tomträttshavares
civilstånd eller förekommande omyndighet. Utöver angivna paragrafer föresläs
redaktionella ändringar i 1, 2, 6, 8 och 14§§.
Bestämmelser
om registerutdrag frän informationssystemen föreslås ingå i respektive
registerkungörelse. Kungörelsen om fastighetsbevis föresläs därför upphävd och
3, 4, 9 17 och 21 §§ infogade i fastighetsregisterkungörelsen, samt 5 8 och
18 21 §§ samt punkt 3 i övergängsbestämmelserna infogade i
inskrivningsregisterkungörelsen. I fråga om bevisens utformning föresläs
ändringar i fastighetsbevis, gravationsbevis och samfällighetsbevis.
I
fastighetsregisterkungörelsen föresläs utöver nämnda förändringar en
redaktionell ändring i 1 § samt att inskrivningsmyndighets anmärkning om att
tomträtt är inskriven i fastighet (25 §) utgår, då den omfattas av
fastighetsdatakungörelsen.
Prop. 1978/79:114 113
1
inskrivningsregisterkungörelsen föreslås utöver nämnda förändringar ändring i
37 § med anledning av att avtalsservituten skall aviseras maskinellt. Vidare
föreslås i 1 och 3 §§ anpassning till 19 kap 24 § jordabalken, vari stadgas att
inskrivningsregister kan föras även för del av inskrivningsmyndighets område.
12 § förslås en redaktioneli ändring.
I
förordningen om expeditionsavgift vid centralnämnden för fastighetsdata
föresläs att 6 § andra stycket ändras på så sätt att nämnden har att göra
anmälan till länsstyrelsen i fräga om andra expeditioner än dem som utfärdas
efter beslut av inskrivningsmyndighet. Några ändringar i avgiftslistan med
anledning av delningen föreslås ej.
Övriga
författningsförslag innehåller redaktionella ändringar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10.1 F ö rslag till
F ö rordning om ä ndring i fastighetsdatakung ö relsen (1974:1058)
H ä rigenom f ö reskrivs i fr å ga
om fastighetsdatakung ö relsen
(1974:1058)
dels att 1,2,4,6-8,12-14 samt 16 §§ skall ha nedan
angivna lydelse,
dels att ordet "informationssystemet" i rubriken
n ä rmast
f ö re 4 § skall bytas ut mot "informationssystemen",
dels att i kung ö relsen
skall inf ö ras tv å nya paragrafer,
4 a § och 4 b § ,
av nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
F ö r att insamla, lagra och bearbeta inneh å llet i fastighetsregister och inskrivningsregister
samt f ö r att l ä mna uppgifter om inneh å llet i respektive register och om annat som faller inom fastighetsregistermyndighets
eller inskrivningsmyndighets verksamhetsomr å de
skall finnas ett informationssystem grundat pa automatisk databehandling
(fastighetsregistermyndigheternas och inskrivningsmyndigheternas
informationssystem). Infor-mationssystemen skall best å av integrerade delsystem.
Fr ä gor om uppbyggnad eller f ö r ä ndring av
informationssystemet beredes av centraln ä mnden
f ö r fastighetsdata i samr å d med ber ö rda
myndigheter.
F ö r att insamla, lagra och bearbeta inneh å llet i fastighetsregister och inskrivningsregister
sctmt f ö r att l ä mna uppgifter om inneh å llet i respektive register och om annat som faller inom fastighetsregistermyndighets
eller inskrivningsmyndighets verkscimhetsomr å de
skall finnas informationssystem grundade p å automatisk
databehandling (fastighetsregistermyndigheternas respektive inskrivningsmyndigheternas
informations-system).
Fr å gor om uppbyggnad eller f ö r ä ndring av
informationssystemen beredes av centraln ä mnden
f ö r fastighetsdata i samr å d med ber ö rda
myndigheter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Centraln ä mnden f ö r
fastighetsdata ansvarar f ö r driften av informationssystemet
och f ö r det system- och programmeringsarbete
som beh ö vs. Bygger delsystem p å att uppgifter till informationssystemet skall l ä mnas med anv ä ndande
av terminal, ansvarar vederb ö rande
fastighetsregistermyndighet eller inskrivningsmyndighet (registermyndighet) f ö r terminalbehandlingen .
Centraln ä mnden f ö r
fastighetsdata ansvarar f ö r driften av informationssystemen
och f ö r det system- och programmeringsarbete
som beh ö vs. Bygger system p å att uppgifter skall l ä mnas med anv ä ndande av terminal, ansvarar
vederb ö rande fastighetsregistermyndighet
eller inskrivningsmyndighet (registermyndighet) f ö r terminalbehandlingen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1. Senaste lydelse 1975:1111
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Centraln ä mnden f ö r fastighetsdata f å r uppdraga ä t datamaskincentralen f ö r administrativ databehandling att utf ö ra databehandlingen inom informationssystemet.
4 § 2
Informationssystemet skall inneh å lla fastighetsregister och inskrivningsregister som
f ö res med anv ä ndande av automatisk databehandling.
I informationssystemet skall ä ven redovisas fastighetsl ä ngdens inneh å ll
s å vitt avser
1.
kod f ö r beskattningsnatur, taxeringsv ä rde och, s å vitt
ang å r annan fastighet, d ä ri ing å ende
byggnadsv ä rde samt t ä tortskod och typkod,
2.
fastighets ä gare eller tomtr ä ttshavare,
vars person- eller organisationsnummer saknas i inskriv-ningsregistret, samt ä gare till hus pa ofri grund med uppgift om person-
eller organisationsnummer, namn och postadress.
Uppgift enligt andra stycket skall avse f ö rh å llandena
aret n ä rmast f ö re det å r,
d å uppgiften h å lls tillg ä nglig
i informationssystemet, och skall redovisas tillsammans med ö vrig information r ö rande fastighet eller samf ä llighet.
Omfattar taxeringsenhet flera fastigheter eller delar av fastigheter, f å r taxeringsv ä rdet
redovisas pa v ä rdeb ä rande fastighet eller v ä rdeb ä rande del av fastighet och h ä nvisning ske till denna fr ä n de ö vriga i
taxeringsenheten ing å ende fastigheterna eller fastighetsdelarna.
Pa v ä rdeb ä rande fastighet eller v ä rdeb ä rande del av fastighet redovisas beteckningarna f ö r de fastigheter som helt eller delvis ingar i
taxeringsenheten, dock h ö gst tio beteckningar.
F ö reslagen lydelse
Centraln ä mnden f ö r fastighetsdata f å r uppdraga å t datamaskincentralen f ö r administrativ databehandling att utf ö ra databehandlingen inom informationssystemen.
Fastighetsregistermyndigheternas informationssystem skall
inneh å lla fastighetsregister som f ö res med anv ä ndande
av automatisk databehandling.
I informationssystemet skall ä ven redovisas inskrivningsmyndighets anm ä rkning om att tomtr ä tt ä r inskriven i fastighet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2. Senaste lydelse 1975:1111
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Inneh å ller informationssystemet uppgift
om lagfaren ä gares och tomtr ä ttshavares person- eller organisations-nummer,
skall systemet dessutom inneh å lla uppgift
om dennes postadress samt, om han ä r
fysisk person, uppgift om civilstand och omyndighet, om s å dan f ö religger.
Vad nu sagts g ä ller ä ven betr ä ffande den som s ö kt lagfart eller inskrivning av tomtr ä tt.
4 a §
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inskrivningsmyndigheternas informationssystem skall inneh å lla inskrivningsregister som f ö res med anv ä ndande
av automatisk databehandling.
I informationssystemet skall ä ven redovisas fastighetsregistrets uppgifter om
registerbeteckning, administrativ tillh ö righet,
s å vitt avser uppgift om l ä n, f ö rsamling
eller kyrkobokf ö ringsdistrikt och socken,
tidigare registerbeteckning, ursprung, avregistrering,
totalareal,
andel i gemensamhetsanl ä ggning,
skattetal,
fastighetsr ä ttsliga å tg ä rder,
avskild mark,
r ä ttigheter som belastar fastigheten
eller som grundas pa delaktighet i sammanslutning, ö vriga f ö rh å llanden.
Under r ä ttigheter
skall ä ven redovisas s ä dana uppgifter som inf ö rts i fastighetsregistret enligt punkt 7 i ö verg å ngsbest ä mmelserna till inskrivningsregisterkung ö relsen (1974:1061).
F ö r avregistrerad fastighet redovisas
fastighetsregistrets uppgifter endast s å vitt
avser regis-terbeteckning, tidigare registerbeteckning, ursprung och avregistrering
.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:114
Nuvarande lydelse
F ö reslagen lydelse
117
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 b §
I informationssystemen skall redovisas fastighetsl ä ngdens Inneh å ll
s å vitt avser kod f ö r beskattningsnatur, uppgift om f ö rekommande industritillbeh ö r, taxeringsv ä rde
och, s å vitt ang å r annan fastighet, d ä ri ing å ende byggnadsv ä rde samt t ä tortskod
och typkod.
I inskrivningsmyndigheternas informationssystem skall d ä rut ö ver
redovisas fastighetsl ä ngdens innehall s å vitt avser fastighets ä gare eller tomtr ä ttshavare, vars person-eller
organisationsnummer saknas i inskrivningsregistret, samt ä gare till hus p å
ofri grund med uppgift om person- eller organisationsnummer, namn och
postadress.
Uppgift enligt f ö rsta
och andra styckena skall avse f ö rh å llandena å ret
n ä rmast f ö re det å r,
d å uppgiften h å lls tillg ä nglig
i informationssystemen, och skall redo-visas tillsammans med ö vrig information r ö rande fastighet eller samf ä llighet.
Omfattar taxeringsenhet flera fastigheter eller delar av fastigheter, f å r taxeringsv ä rdet
redovisas p å v ä rdeb ä rande fastighet eller v ä rdeb ä rande del av
fastighet och h ä nvisning ske till denna fr å n de ö vriga i
taxeringsenheten ing å ende fastigheterna eller
fastighetsdelarna. Pa v ä rdeb ö rande fastighet eller v ä rdeb ä rande del av fastighet redovisas beteckningarna f ö r de fastigheter som helt eller delvis ing å r i taxeringsenheten, dock h ö gst tio beteckningar.
Inneh å ller informationssystem uppgift om
lagfaren ä gares och tomtr ä ttshavares person- eller orga-nisationsnummer, skall
systemet dessutom inneh å lla uppgift om dennes postadress
samt, om han ä r fysisk person, uppgift om civilstand
och omyndighet, om s ä dan f ö religger. Vad nu sagts g ä ller
ä ven betr ä ffande den som s ö kt
lagfart eller inskrivning av tomtr ä tt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 §
Har
regeringen beslutat att fastighetsregister och inskrivningsregister skall f ö ras med anv ä ndande
av automatisk databehandling, skall vederb ö rande
l ä nsstyrelse underr ä tta centraln ä mnden
f ö r fastighetsdata om
1.
fastighetsl ä ngdens inneh å ll
i den utstr ä ckning som beh ö vs f ö r att
informationssystemet skall kunna tillf ö ras
uppgifter enligt 4 § andra stycket,
2.
de uppgifter i
l ä nsstyrelsens register ö ver befolkningen i l ä net (personband) och organisationsnummerregistret som beh ö vs f ö r att
informationssystemet skall kunna tillf ö ras
uppgifter enligt
4 § fj ä rde stycket.
1.
fastighetsl ä ngdens inneh å ll
i den utstr ä ckning som beh ö vs f ö r att
informationssystem skall kunna tillf ö ras
uppgifter enligt 4 b § f ö rsta och andra styckena.
2.
de uppgifter i
l ä nsstyrelsens register ö ver befolkningen i l ä net (personband) och organisationsnummerregistret som beh ö vs f ö r att
informationssystem skall kunna tillf ö ras
uppgifter enligt
4 b § fj ä rde stycket.
Underr ä ttelse enligt f ö rsta
stycket 1 l ä mnas en g å ng om å ret
p å magnetband. Underr ä ttelse enligt f ö rsta
stycket 2 l ä mnas var fjortonde dag p å magnetband.
opaginerad Kontrollera mot PDF
7 §
Sedan uppgift enligt fastighetsregisterkung ö relsen (1974:1059) eller inskrivningsregisterkung ö relsen (1974:1061) l ä mnats till centraln ä mnden f ö r fastighetsdata, ansvarar n ä mnden f ö r
att s å dan uppgift genast registreras i
fastighetsregistret eller i inskrivningsregistret. Uppgift fr å n inskrivningsmyndighet skall d ä rvid behandlas f ö re
uppgift fr å n fastighetsregistermyndighet som
l ä mnats till n ä mnden samma dag.
Sedan uppgift enligt fastighetsregisterkung ö relsen (1974:1059) eller inskrivningsregisterkung ö relsen (1974:1061) l ä mnats till centraln ä mnden f ö r fastighetsdata, ansvarar n ä mnden f ö r
att s å dan upp gift genast registreras i
fastighetsregistret eller i inskrivnings registret.
opaginerad Kontrollera mot PDF
N ä mnden ansvarar ä ven
f ö r att de inskrivnings- och
fastighetsregisteruppgifter som avses i 4 och 4 a §§ registreras i fastighetsregis- termyndigheternas
respektive inskrivningsmyndigheternas informationssystem.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8 §
Sedan underr ä ttelse
som avses i 6 § kommit in, skall centraln ä mnden f ö r
fastighetsdata snarast m ö jligt i informationssystemet
Sedan underr ä ttelse
som avses i 6 § kommit in, skall centraln ä mnden f ö r
fastighetsdata snarast m ö jligt f ö ra in de uppgifter som
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 Senaste lydelse 1975:1111
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
f ö ra in de uppgifter som avses i 4 § andra och fj ä rde
styckena. Inf ö ringen av uppgifter ur fastighetsl ä ngden skall med beaktande av 4 § tredje stycket ske i samband med å rsskifte.
F ö reslagen lydelse
avses i 4 b §
f ö rsta, andra och fj ä rde styckena. Inf ö ringen
av uppgifter ur fastighetsl ä ngden skall
med beaktande av 4 b §
tredje stycket ske i
samband med å rsskifte.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Framkommer
i samband med att uppgift enligt 4 §
fj ä rde stycket skall f ö ras in i informationssystemet att uppgift i inskrivningsregistret
r ö rande lagfaren ä gares eller tomtr ä ttshavares
person- eller organisationsnummer, namn eller firma ä r felaktig eller ofullst ä ndig, skall centraln ä mnden f ö r fastighetsdata anm ä la detta till vederb ö rande inskrivningsmyndighet. Motsvarande anm ä lan skall g ö ras
betr ä ffande den, vars ans ö kan om lagfart eller inskrivning avslagits,
vilandef ö rklarats eller f ö rklarats f ö rfallen
eller d å inskrivnings ä rende uppskjutits.
12 §
Skriftlig uppgift eller uppgift p å maskinl ä sbart
medium om inneh å llet i fastighetsregister, inskrivningsregister
och informationssystemet i ö vrigt l ä mnas enligt kung ö relsen
(1974:1063) om fastighetsbevis m m.
Framkommer
i samband med att uppgift enligt 4 b §
fj ä rde stycket skall f ö ras in i informationssystem att uppgift i inskrivningsregistret
r ö rande lagfaren ä gares eller tomtr ä ttshavares
person- eller organisationsnummer, namn eller firma ä r felaktig eller of (\llst ä ndig , skall centraln ä mi\den f ö r fastighetsdata anm ä la detta till vederb ö rande inskrivningsmyndighet. Motsvarande anm ä lan skall g ö ras
betr ä ffande den, vars ans ö kan om lagfart eller inskrivning avslagits, vilandef ö rklarats eller f ö rklarats
f ö rfallen eller d å inskrivnings ä rende
uppskjutits.
Skriftlig uppgift om inneh å llet i fastighetsregister, inskrivningsregister och
informationssystemen i ö vrigt l ä mnas enligt fastighetsregisterkung ö relsen (1974:1059) och inskrivningsregisterkunng ö relsen (1974:1061).
Centraln ä mnden f ö r fastighetsdata f å r, om hinder icke f ö religger
till f ö ljd av beslut eller f ö reskrift enligt datalagen (1973: 269), efter s ä rskild framst ä llning
fr å n myndighet eller annan tillhandah ä lla de utdrag och sammanst ä llningar av inneh å llet
i systemen som n ä mnden best ä mmer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
13 §
Centraln ä mnden f ö r fastighetsdata f ä r, om hinder icke f ö religger
till f ö ljd av beslut enligt datalagen
(1973:289), l ä mna tillst å nd f ö r myndighet
eller annan att till
Centraln ä mnden f ö r fastighetsdata f å r, om hinder icke f ö religger
till f ö ljd av beslut enligt datalagen
(1973:289), l ä mna tillst å nd f ö r myndighet
eller annan att till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
informationssystemet ansluta ter
minal f ö r presentation av de upp
gifter som enligt 4____ § skall redo
visas i systemet.
L ä mnas tillst å nd enligt f ö rsta
stycket, skall centraln ä mnden f ö r fastighetsdata meddela de f ö reskrifter f ö r
terminalens sk ö tsel och anv ä ndning som beh ö vs
f ö r att motverka st ö rningar i informationssystemets drift. F ö reskrifter som beh ö vs f ö r att f ö rebygga risk f ö r
otillb ö rligt intr ä ng i personlig integritet meddelas enligt datalagen.
14 §
F ö reslagen lydelse
informationssystemen ansluta terminal f ö r presentation av de uppgifter som enligt 4, 4 a
och 4b §§ , skall redovisas i systemen, dock
ej uppgift om lagfaren ä gares eller tomtr ä ttshavares civilst å nd eller f ö rekommande omyndighet.
L ä mnas tillst å nd enligt f ö rsta
stycket, skall centraln ä mnden f ö r fastighetsdata meddela de f ö reskrifter f ö r
terminalens sk ö tsel och anv ä ndning som beh ö vs
f ö r att motverka st ö rningar i informationssystemens drift. F ö reskrifter som beh ö vs f ö r att f ö rebygga risk f ö r
otillb ö rligt intr ä ng i personlig integritet meddelas enligt datalagen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Finner
den som i tj ä nsten tar befattning med uppgift
som enligt denna kung ö relse l ä mnats av centraln ä mnden
f ö r fastighetsdata anledning antaga
att uppgiftens inneh å ll ä r oriktigt, skall det genast anm ä las
till n ä mnden eller till vederb ö rande registermyndighet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Finner
centraln ä mnden f ö r fastighetsdata eller registermyndighet att
uppgift i informationssystemet ä r beh ä ftad med fel som ej kan r ä ttas omedelbart och som ä ventyrar systemets tillf ö rlitlighet eller p å annat s ä tt f ö ranleder os ä kerhet om r ä ttsl ä get, skall
anm ä rkning om f ö rh ä llandet
snarast inf ö ras i informationssystemet. S å dan anm ä rkning
skall avf ö ras ur systemet s å snart r ä ttelse
skett.
16 §
Intr ä ffar l ä ngre driftsavbrott
som medf ö r att inneh å llet i informa-
tionssystemet
ej kan l ä sas eller ä ndras med anv ä ndande
av terminal, meddelar centraln ä mnden f ö r fastighetsdata i samr å d med vederb ö rande
centrala myndighet anvisningar om vad f ö r
s å dant fall skall iakttagas f ö r att inneh å llet
skall kunna l ä sas och ä ndras p ä
annat s ä tt.
Finner
centraln ä mnden f ö r fastighetsdata eller registermyndighet att
uppgift i informationssystemen ä r beh ä ftad med fel som ej kan r ä ttas omedelbart och som ä ventyrar systemens tillf ö rlitlighet eller p ä annat s ä tt f ö ranleder os ä kerhet om r ä ttsl ä get, skall
anm ä rkning om f ö rh å llandet
snarast inf ö ras i ber ö rt informationssystem. S å dan anm ä rkning
skall avf ö ras ur systemet s ä snart r ä ttelse
skett.
Intr ä ffar l ä som
medf ö r a formationssy
ngre driftsavbrott tt inneh å llet i in-stem ej kan l ä sas eller
ä ndras med a meddelar cen
tighetsdata ande central ar om vad f ö iakttagas
f ö kunna l ä sas s ä tt.
nv ä ndande av terminal, traln ä mnden f ö r
fas-i samr å d med vederb ö r-a myndighet anvisning-r s å dant fall skall r att inneh å llet skall och ä ndras
p å annat
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna f ö rordning tr ä der i kraft den
opaginerad Kontrollera mot PDF
10.2 F ö rslag till
F ö rordning om ä ndring i fastighetsregisterkung ö relsen (1974:1059)
H ä rigenom f ö reskrivs i fr å ga
om fastighetsregisterkung ö relsen (1974:1059)
dels
att 1, 25 och 64-66 §§ samt rubriken n ä rmast f ö re
64 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i kung ö relsen skall inf ö ras tretton nya paragrafer, 67 - 79 §§ , av nedan angivna lydelse, dels att i kung ö relsen skall inf ö ras
en ny rubrik n ä rmast f ö re 77 §
av nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
§
Denna kung ö relse avser
fastighetsregister som f ö res med anv ä ndade av automatisk databehandling.
Beslut om
att fastighetsregister skall f ö ras med anv ä ndande av automatisk databehandling meddelas av
regeringen i varje s ä rskilt fall.
opaginerad Kontrollera mot PDF
om
lagringen av uppgifter i fastighetsregister m m finns best ä mmelser i fastighetsdatakung ö relsen (1974:1058). Inneh å llet i de delar av registret som lagras p å maskinl ä sbart
medium skall kunna l ä sas och ä ndras med anv ä ndande
av bildsk ä rmsterminal. Dock beh ö ver inneh å llet
i koordinat-registret ej kunna l ä sas p å detta s ä tt:.
25 §
Redovisningen av uppgifter inom de olika avdelningarna
sker enligt f ö ljande.
Om
lagringen av uppgifter i fastighetsregister m m finns best ä mmelser i fastighetsdatakung ö relsen (1974:1058). Inneh å llet i de delar av registret som lagras p å maskinl ä sbart
medium skall kunna l ä sas och ä ndras med anv ä ndande
av textsk ä rmsterminal. Dock beh ö ver inneh å llet
i koordinat-registret ej kunna l ä sas p ä detta s ä tt.
Redovisningen av uppgifter inora de olika avdelningarna
sker enligt f ö ljande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Huvudregistrets
inneh å ll
RE3ISTERBETECKNING registerbeteckning
inskrivningsmyndighets anm ä rkning om att tomtr ä tt ä r inskriven
i fastighet
ADMINISTRATIV TILLH Ö RIGHET
M M
Huvudregistrets
inneh å ll
REGISTERBETECKNING registerbeteckning
ADMINISTRATIV TILLH Ö RIGHET
M M
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ö VRIGA BESTRMMELSER
FASTIGHETSBEVIS
M M
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 Senaste lydelse 1975:1112. Ytterligare ä ndringar f ö reslagna
enligt skrivelse 1978-11-01 fr å n lantm ä teriverket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Registerkartan
och de f ö r dess uppr ä ttande tillkomna handlingarna samt
fastighetsregistermyndighetens akter skall f ö rvaras
i brandskyddad lokal. Vad som nu sagts skall ä ven g ä lla ä ldre fastighetsregister (jordregister och stadsregister) med d ä rtill h ö rande
kartor och handlingar.
Det å ligger fastighetsregistermyndigheten
att f ö ra f ö rteckning ö ver de kartor och handlingar som st ä llts under myndighetens v å rd.
Uppgift om
inneh å llet i fastighets registermyndigheternas
informationssystem l ä mnas i form av
1.
fastighetsbevis,
2.
samf ä llighetsbevis,
3.
traktkort,
4.
registeromr å deskort,
5.
plankort,
6.
kvarterskort,
7.
anl ä ggningskort.
Uppgift som avses i f ö rsta
stycket framst ä lles av centraln ä mnden f ö r
fastighetsdata med anv ä ndande av radskrivare p å blankett enligt formul ä r som fastst ä lles
av statens lantm ä teriverk i samr å d med n ä mnden.
Uppgiften expedieras genom n ä mndens f ö rsorg.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Mot statens lantm ä teriverks
eller fastighetsregistermyndighets beslut enligt denna kung ö relse f ö res
talan hos kammarr ä tten genom besv ä r.
Fastighetsbevis
utf ä rdas s ä rskilt f ö r
varje fastighet. Fastighetsbevis skall inneh å lla
1.
de uppgifter om
fastighet som enligt 22 - 27 §§ skall
redovisas i fastighetsregistrets huvudregister,
2.
de uppgifter
som enligt 4 och 4 b §§ fastighetsdatakung ö relsen (1974:1058) skall redovisas i informationssystemet
.
opaginerad Kontrollera mot PDF
N ä rmare f ö reskrifter f ö r
till ä mpningen av denna kung ö relse meddelas av statens lantm ä teriverk efter samrad med centraln ä mnden f ö r
fastighetsdata.
Om s ä rskilda sk ä l f ö religger,
far statens lantm ä teriverk efter samr å d med centraln ä mnden
f ö r fastighetsdata medge
Uppgifterna
i fastighetsbevis redovisas i avdelningar i f ö ljande ordning:
registerbeteckning
j ä mte uppgift om att tomtr ä tt ä r inskriven
i fastighet,
administrativ tillh ö righet
m m, tidigare registerbeteckning, ursprung, avregistrering, adress, omf å ng", l ä ge.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
undantag fr å n best ä mmelse i denna kung ö relse.
F ö reslagen lydelse
frist å ende fiske,
andel i
samf ä llighet,
andel i
gemensamhetsanl ä ggning,
skattetal,
å tg ä rder,
avskild
mark,
r ä ttigheter,
planer,
best ä mmelser,
taxering m
m,
ö vriga f ö rhallanden som anm ä rkts i
fastighetsregistrets huvudregister.
Om avdelning icke inneh å ller
n å gon uppgift, utel ä mnas avdelningens rubrik.
opaginerad Kontrollera mot PDF
67 §
68 §
10 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 114 Bilaga 1
P ä beviset skall finnas utskrifts-datum.
Samf ä llighetsbevis utf ä rdas s ä rskilt
f ö r varje fastighet. Samf ä llighetsbevis skall inneh å lla
1.
de uppgifter
om samf ä llighet som enligt 22-27 §§ skall redovisas i fastighetsregistrets
huvudregister,
2.
de uppgifter
som enligt 4 b § f ö rsta stycket fastighetsdatakung ö relsen
(1974:1058) skall redovisas i informationssystemet.
Uppgifterna i samf ä llighetsbevis
redovisas i avdelningar i f ö ljande
ordning: registerbeteckning, administrativ tillh ö righet m m, tidigare registerbeteckning, ursprung, avregistrering,
adress, omf å ng, l ä ge, ä nd é im å l,
frist å "ende fiske, andel i
gemensamhetsanl ä ggning, del ä gande fastigheter, å tg ä rder, avskild mark,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
r ä ttigheter, planer, best ä mmelser, taxering m m,
ö vriga f ö rh ä llanden som
anm ä rkts i fastighetsregistrets huvudregister.
Om avdelning icke inneh å ller
n å gon uppgift, utel ä mnas avdelningens rubrik.
P å beviset skall finnas
utskrifts-datum.
opaginerad Kontrollera mot PDF
69 §
Traktkort
skall inneh å lla de uppgifter som enligt 25 § andra stycket eller 34 § andra stycket redovisats p å trakt i st ä llet
f ö r p å fastighet eller samf ä llighet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
70 §
Uppgifterna i traktkort redovisas i avdelningar i f ö ljande ordning:
registerbeteckning (registeromr å dets och traktens namn samt registernumret T: 1) ,
l ä n,
avregistrering, å tg ä rder,
planer,
best ä mmelser, ö vriga f ö rh å llanden som i fastighetsregistrets huvudregister
redovisats p å trakten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
P ä kortet skall finnas utskrifts-datum.
opaginerad Kontrollera mot PDF
71 §
Registeromr å deskort
skall inneh å lla de uppgifter som enligt 25 § andra stycket eller 34 § andra stycket redovisats p å registeromr å de
i st ä llet f ö r p å fastighet
eller samf ä llighet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
72 §
Uppgifterna i registeromr å deskort redovisas i avdelningar i f ö ljande
ordning:
registerbeteckning(registeromr å dets namn, trakten R samt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
registernumret T:l),
l ä n,
avregistrering,
å tg ä rder,
r ä ttigheter,
planer,
best ä mmelser,
ö vriga f ö rh å llanden som
i
f as-
tighetsregistrets huvudregister redovisats p å registeromr å det.
P å kortet skall finnas
utskrifts-datum.
opaginerad Kontrollera mot PDF
73 §
74 §
75 §
Plankort skall inneh å lla
de uppgifter om plan, best ä mmelse eller
utredning som skall redovisas i planregistret.
Uppgifterna i plankort redovisas i den ordning som anges i
34 § f ö rsta stycket.
P ä kortet skall finnas
utskrifts-datum.
Kvarterskort skall inneh å lla de uppgifter om byggnadskvarter som skall redovisas i
kvartersregistret.
Uppgifterna i kvarterskortet redovisas i den ordning som
anges i 37 § .
P ä kortet skall finnas
utskrifts-datum.
Anl ä ggningskort skall inneh å lla de uppgifter om gemensamhetsanl ä ggning som skall redovisas i gemen-samhetsanl ä ggningsregistret (GA-registret).
Uppgifterna i anl ä ggningskort
redovisas i den ordning som anges i 44 § .
P ä kortet skall finnas
utskrifts-datum.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
76 §
77 §
78 §
79 §
Denna f ö rordning tr ä der i kraft den
Finner den som i tj ä nsten
tar befattning med uppgift som enligt denna kung ö relse l ä mnats av centraln ä mnden f ö r
fastighetsdata anledning antaga att uppgiftens inneh å ll ä r oriktigt,
skall det genast anm ä las till n ä mnden eller till vederb ö rande fastighetsregistermyndighet.
Ö VRIGA
BEST Ä MMELSER
Registerkartan och de f ö r
dess uppr ä ttande tillkomna handlingarna samt
fastighetsregistermyndighetens akter skall f ö rvaras i brandskyddad lokal. Vad som nu sagts skall ä ven g ä lla ä ldre fastighetsregister (jordregister och
stadsregister) med d ä rtill h ö rande kartor och handlingar.
Det ä ligger fastighetsregistermyndigheten
att f ö ra f ö rteckning ö ver de kartor och handlingar som st ä llts under myndighetens v å rd.
Mot statens lantm ä teriverks
eller fastighetsregistermyndighets beslut enligt denna kung ö relse f ö res
talan hos kammarr ä tten genom besv ä r.
N ä rmare f ö reskrifter f ö r
till ä mpningen av denna kung ö relse meddelas av statens lantm ä teriverk efter samr ä d med centraln ä mnden f ö r fastighetsdata.
Om s ä rskilda sk ä l f ö religger, f å r statens lantm ä teriverk
efter samr å d med centraln ä mnden f ö r
fastighetsdata medge undantag fr å n best ä mmelse i denna kung ö relse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10.3 F ö rslag till
F ö rordning om ä ndring i inskrivningsregisterkung ö relsen (1974:1061)
H ä rigenom f ö reskrivs i fr å ga
om inskrivningsregisterkung ö relsen
(1974:1061)
dels att 1-3 och 37 §§
samt rubriken n ä rmast f ö re 40 § skall
ha nedan angivna lydelse,
dels att i kung ö relsen
skall inf ö ras nio nya paragrafer, 41-49 §§ , samt en ny punkt i ö verg ä ngsbest ä mmelserna, 9, av nedan angivna lydelse
dels att
i kung ö relsen skall inf ö ras en ny rubrik n ä rmast f ö re 49 § av nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inskrivningsregister
som avses i 2 § lagen (1973:98) om inskrivningsregister
f ö res s ä rskilt f ö r varje inskrivningsmyndighets omr å de.
Inskrivningsregister
som avses i 2 § lagen (1973:98) om inskrivningsregister
f ö res s ä rskilt f ö r varje inskrivningsmyndighets omr å de eller del av s å dant
omr å de.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om
lagringen av uppgifter i inskrivningsregister m m finns best ä mmelser i fastighetsdatakung ö relsen (1974:1058). Inneh å llet i registret skall kunna l ä sas och ä ndras
med anv ä ndande av bildsk ä rms-terminal.
Om
lagringen av uppgifter i inskrivningsregister m m finns best ä mmelser i fastighetsdatakung ö relsen (1974:1058). Inneh å llet i registret skall kunn l ä sas och ä ndras
med anv ä ndande av text-sk ä rmsterminal.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 §
I inskrivningsregister redovisas inskrivningsf ö rh å llandena s ä rskilt f ö r
varje fastighet. I redo-
visningen
ing å r fastighetsregistrets uppgift om
fastighetens registerbeteckning .
3 §
I inskrivningsregister redovisas inskrivningsf ö rh å llandena s ä rskilt f ö r
varje fastighet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Redovisningen
i inskrivnings registret sker i sex avdelningar. De olika avdelningarna inneh å ller uppgift om
1.
lagfart,
2.
tomtr ä ttsuppl å telse,
3.
tomtr ä ttsinnehav,
4.
inteckningar m
m,
5.
anteckningar,
6.
ä ldre f ö rh ä llanden.
Redovisningen
i inskrivningsregistret sker i sex avdelningar. De olika avdelningarna inneh å ller uppgift om
1.
lagfart,
2.
tomtr ä ttsuppl ä telse,
3.
tomtr ä ttsinnehav,
4.
inteckningar m
ra,
5.
anteckningar,
6.
ä ldre f ö rh å llanden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
I inskrivningsregistret skall d ä rut ö ver f ö r varje inskrivningsmyndighets omr å de redovisas datum f ö r den senaste inskrivningsdag, betr ä ffande vilken samtliga beslut och anteckningar inf ö rts i registret (aktualitetsdatum).
F ö reslagen lydelse
I inskrivningsregistret skall d ä r ö ver f ö r varje omr ä de
f ö r vilket registret f ö res s ä rskilt
redovisas datum f ö r den senaste inskrivningsdag,
betr ä ffande vilken samtliga beslut och
anteckningar inf ö rts i registret (aktualitetsdatum)
.
opaginerad Kontrollera mot PDF
37 §
S ö kes inskrivning av sevitut och
avvisas ej ans ö kningen, skall fas-
tighets
registermyndigheten genast underr ä ttas
om denna och om inskrivningsmyndighetens beslut med anledning d ä rav. Vid underr ä ttelsen
skall fogas avskrift av den handling p å vilken
r ä ttigheten grundas.
S ö kes inskrivning av servitut och
avvisas ej ans ö kningen, skall uppgift om denna
och om inskrivningsmyndighetens beslut med anledning d ä rav l ä mnas till
fastighetsregistermyndigheten. S å dan
uppgift skall pa beg ä ran av inskrivningsmyndigheten
framst ä llas av centraln ä mnden f ö r
fastighetsdata och av n ä mnden ö verl ä mnas till
vederb ö rande myndighet. Avskrift av den
handling p å vilken r ä ttigheten grundas l ä mnas snarast av inskrivningsmyndigheten till
fastighetsregistermyndigheten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vidtages betr ä ffande
inskrivet servitut å tg ä rd som avses i 23 kap 6 § jordabalken
skall underr ä ttelse h ä rom l ä mnas p å motsvarande s ä tt.
Uppgift
till fastighetsregistermyndighet l ä mnas
till fastighetsregistermyndighetens terminal samma dag registrering sker i
in-skrivningsregistret.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ö VRIGA BEST Ä MMELSER
GRAVATIONSBEVIS
M M
opaginerad Kontrollera mot PDF
40 §
N ä rmare f ö reskrifter f ö r
till ä mpningen av denna kung ö relse meddelas av domstolsverket efter samr ä d med centraln ä mnden
f ö r fastighets-data.
Uppgift om inneh å llet
i inskrivningsmyndigheternas informationssystem l ä mnas i form av grava-tionsbevis eller gemensamt
gravationsbevis.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Uppgift som avses i f ö rsta
stycket framst ä lles av centraln ä mnden f ö r
fastighetsdata med anv ä ndande av radskrivare p å blankett enligt formul ä r som fastst ä lles av domstolsverket i samr å d med n ä mnden.
Uppgiften expedieras genom n ä mndens f ö rsorg.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
41 §
42 §
Gravationsbevis utf ä rdas
f ö r varje fastighet.
Gravationsbevis skall inneh å lla
1.
de uppgifter
som enligt 4-8 §§ skall redovisas i inskrivningsregister
2.
de uppgifter ur
fastighetsregistret som enligt 4 a §
fastighetsdatakung ö relsen (1974:1058) skall redovisas
i informations-
systemet, dock endast i den utstr ä ckning som anges 1 42 § ,
3. de uppg-ifter som enligt 4 b § fastighetsdatakung ö relsen (1974: 1058) skall redovisas i informationssystemet, dock ej
uppgift om lagfaren ä gares eller tomtr ä ttshavares civilst å nd eller f ö rekommande omyndighet.
Uppgifterna i gravationsbevis redovisas i avdelningar i f ö ljande ordning: registerbeteckning, tidigare
registerbeteckning, ursprung, totalareal,
andel i gemensamhetsanl ä ggning,
avskild mark, r ä ttigheter, taxering m m, lagfart,
tomtr ä ttsuppl å telse, tomtr ä ttsinnehav,
inteckningar m m, anteckningar.
Av beviset skall framg å
aktualitetsdatum enligt 3 § andra
stycket.
Om avdelning icke inneh å ller
n å gon uppgift, utel ä mnas avdelningens rubrik.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
43 §
Gemensamt gravationsbevis utf ä rdas f ö r
fastigheter som ä r bel ä gna inom ett och samma omr å de f ö r vilket
inskrivningsregistret f ö res s ä rskilt. S å dant bevis kan avse h ö gst 50 fastigheter och inneh å lla uppgift om sammanlagt h ö gst 200 inteckningar och andra inskrivningar.
Fastighet i vilken tomtr ä tt inskrivits f å r icke omfattas av gemensamt gravationsbevis .
Gemensamt gravationsbevis skall inneh å lla samma uppgifter som gravationsbevis med de j ä mkningar som f ö ljer
av 44 § .
44 §
Uppgifterna i gemensamt gravationsbevis redovisas betr ä ffande samtliga med beviset avsedda fastigheter i
avdelningar i den ordning som anges i 42 §
1 tilll ä mpliga delar.
Utan hinder av 7 §
andra stycket redovisas inteckningar och andra inskrivningar i gemensamt gravationsbevis
i kronologisk ordning enligt dagen f ö r
ans ö kan om inskrivning. Deras inb ö rdes f ö retr ä de anges d ä refter
i en s ä rskild avdelning f ö r redovisning av f ö retr ä desordning.
Redovisningen
av inskriven r ä ttighet som g ä ller i flera fastigheter f å r i gemensamt gravationsbevis inskr ä nkas till de uppgifter om inskrivningen som f ö rekommer p å
en av fastig-heterna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 5 §
Kan
till f ö ljd .
av best ä mmelserna
i 43 § om att g
emensamt
grava-
tionsbevis
icke
f å r inneh å lla
uppgift
om
fler
ä n 200 inteck-
ningar
och
andra
inskrivningar
s å dant bevis ic
ke utf ä rdas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
skall inskrivningsmyndigheten p å beg ä ran utf ä rda s ä rskilt gravationsbevis
r ö rande de fastigheter som avses.
Inskrivningsmyndighet ä r dock icke skyJ.dig att utf ä rda s ä rskilt
gravationsbevis som omfattar f ä rre ä n tre fastigheter-S ä rskilt gravationsbevis skall inneh å lla
de uppgifter som enligt 43 och 44 §§
skall redovisas i gemensamt gravationsbevis.
opaginerad Kontrollera mot PDF
46 §
Beg ä res uppgift om fastighets lagfartsf ö rh å llanden viss
dag, skall inskrivningsmyndighet ut-f ä rda
s ä rskilt bevis om det.
47 §
Bevis som avses i 45 och 46 §§ skall undertecknas av den som svarar f ö r bevisets riktighet- Bestar bevis av tv å eller flera blad, dateras och undertecknas varje sida. Sidorna
numreras i f ö ljd f ö r hela beviset. P å bevisets sista sida skall f ö re underskriften l ä mnas uppgift om det antal sidor som beviset omfattar.
48 §
Finner den som i tj ä nsten
tar befattning med uppgift som enligt denna kung ö relse l ä mnats av centraln ä mnden f ö r
fastighetsdata anledning antaga att uppgiftens inneh å ll ä r oriktigt,
skall det genast anm ä las till n ä mnden eller till vederb ö rande
inskrivningsmyndighet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
49 §
Ö VRIGA BEST Ä MMELSER
N ä rmare f ö reskrifter f ö r
till-l ä mpningen av denna kung ö relse meddelas av domstolsverket efter samr å d med centraln ä mnden
f ö r fastighetsdata.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:114
Nuvarande lydelse
F ö reslagen lydelse
132
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna f ö rordning tr ä der i kraft den
R ö rande fastighet eller tomtr ä tt som enligt 10 §
lagen (1973: 98) om inskrivningsregister kvarst å r i fastighetsbok eller tomtr ä ttsbok
utf ä rdas gravationsbevis enligt
gravationsbeviskung ö relsen (1971:710).
Prop. 1978/79:114 133
10.4 F ö rslag
till
F ö rordning om ä ndring i kung ö relsen
(1969:379) om uppl ä ggande av nytt fastighetsregister,
m m
H ä rigenom f ö reskrivs att 6 §
kung ö relsen (1968:379) om uppl ä ggande av nytt fastighetsregister, m m skall ha
nedan angivna lydelse
Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse
6 §
Uppgift om servitut som avses i 27 § f ö rsta stycket
2 fastighetsregisterkung ö relsen (1974:1059), om servitut
eller nyttjander ä tt som tillkommit genom
expropriation och om anl ä ggningsbeslut enligt lagen
(1966:700) om vissa gemensamhetsanl ä ggningar
inf ö res i fastighetsregistret med
ledning av inneh å llet i fastighetsbok eller tomtr ä ttsbok.
F ö rsta stycket ä ger motsvarande till ä mpning i fr å ga om anteckning i fastighetsbok
eller tomtr ä ttsbok enligt f ö ljande f ö rfattningsrum,
2 kap 14, 34 och 62 §§ samt 6 kap 28 § vattenlagen (1918:523), 70 eller 113 § byggnadslagen (1947:385), 13 § lagen (1960:690) om byggnadsminnen.
Det å ligger inskrivningsmyndighet att
underr ä tta fastighetsregistermyndighet om
inskrivningar och anteckningar som avses i f ö rsta och andra styckena. Om det ä r
l ä mpligt med h ä nsyn till f ö rfarandet
vid uppl ä ggandet, f å r statens lantm ä teriverk
f ö reskriva att uppgifterna i st ä llet skall inf ö ras
i fastighetsregistret vid maskinell bearbetning av de uppgifter om
inskrivningarna eller anceckningarna som i samband med ö verf ö ring av
inneh å llet i fastighetsbok och tomtr ä ttsbok till inskrivningsregister lagrats p å maskinl ä sbart
medium.
Ä r
tomtr ä tt uppl å ten i fastighet, inf ö res uppgift om det i fastig-hetsreqistret genom inskrivningsmyndighetens
f ö rsorg.
Uppgift om f ö rsamling
eller kyrkobokf ö ringsdistrikt inf ö res i fastighetsregistret vid maskinell bearbetning
av uppgifterna i l ä nets fastighetsband.
Denna f ö rordning tr ä der i kraft den
1 Senaste lydelse 1974:1060
opaginerad Kontrollera mot PDF
10.5 F ö rslag till
F ö rordning om ä ndring i instruktionen (1971:491) f ö r centraln ä mnden
f ö r fastighetsdata
H ä rigenom f ö reskrivs
att 2 § instruktionen (1971:491) f ö r centraln ä mnden
f ö r fastighetsdata skall ha nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
N ä mnden har till uppgift att
1.
fullg ö ra vad som enligt fastighetsdatakung ö relsen (1974:1058), fastighetsregisterkung ö relsen (1974:1059), inskrivningsregisterkung ö relsen (1974:1061), kung ö relsen (1974:1063) om fastighetsbevis m m och f ö rordningen (1975:1129) om expeditionsavgift vid
centraln ä mnden f ö r fastighetsdata ankommer p å n ä mnden,
2.
bygga upp
fastighets- och inskrivningsregister som f ö res
med hj ä lp
av automatisk databehandling (ADB),
3.
vidareutveckla
system och metoder f ö r registrens aktualisering och
utnyttjande f ö r de ä ndam å l som motsvarande ä ldre register nu har att tillgodose,
4.
driva f ö rs ö ksverksamhet,
5.
utf ö ra koordinatregistrering av fastigheter och samf ä lligheter som ä nnu
ej redovisas i fastighetsregister som f ö res
med hj ä lp av ADB,
6.
fullg ö ra vad regeringen i ö vrigt best ä mmer.
N ä mnden har till uppgift att 1. fullg ö ra vad som enligt fastighetsdatakung ö relsen (1974:1058), fastighetsregisterkung ö relsen (1974:1059), inskrivningsregisterkung ö relsen (1974:1061) och f ö rordningen (1975:1129) om expeditionsavgift vid
centraln ä mnden f ö r fastighetsdata ankommer p ä n ä mnden.
2.
bygga upp
fastighets- och inskrivningsregister som f ö res
med hj ä lp av automatisk databehandling
(ADB),
3.
vidareutveckla
system och metoder f ö r registrens aktualisering och
utnyttjande f ö r de ä ndam å l som motsvarande ä ldre register nu har att tillgodose,
4.
driva f ö rs ö ksverksamhet,
5.
utf ö ra koordinatregistrering av fastigheter och samf ä lligheter som ä nnu
ej redovisas i fastighetsregister som f ö res
med hj ä lp av ADB,
6.
fullg ö ra vad regeringen i ö vrigt best ä mmer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
N ä mnden skall i anslutning till sina
uppgifter enligt f ö rsta stycket 2 och 3 uppm ä rkseunma m ö jligheterna
att komplettera fastighets- och inskrivningsregistren med s å dana uppgifter om fastigheter och samf ä lligheter som nu inte ing å r i motsvarande register eller att bygga upp andra
register som inneh å ller s å dana uppgifter om fastigheter som ä r av betydelse f ö r
statliga och andra myndigheters planerande och f ö rvaltande verksamhet.
N ä mnden fullg ö r i ö vrigt
uppdrag mot ers ä ttning enligt taxa som n ä mnden fastst ä ller
efter samr å d med riksrevisionsverket.
Denna f ö rordning tr ä der i kraft den
1. Senaste lydelse 1978:539
opaginerad Kontrollera mot PDF
10.6 F ö rslag till
F ö rordning om ä ndring i f ö rordningen
(1975:1127) om verksamheten vid inskrivningsmyndighet som f ö r inskrivningsregister
H ä rigenom f ö reskrivs
att 2 § f ö rordningen (1975:1127) om verksamheten vid inskrivningsmyndighet som f ö r in skrivningsregister skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tingsr ä tten f å r
f ö rordna tingsnotarie icke lagfaren tj ä nsteman, som vunnit eget ansvar
1.
l ä mna upplysning om inneh å llet i fastighetsregister och inskrivningsregister
samt framst ä lla terminalutskrift,
2.
utf ö ra best ä llning
av bevis som avses i kung ö relsen (1974:1063) om
fastighetsbevis m m.
3.
g ö ra f ö rberedande
inf ö ringar i inskrivningsregistret,
4.
g ö ra anteckningar i minneslista om de å tg ä rder som har
vidtagits med anledning av att beslut i inskrivnings ä rende har f ö rts
upp p å s å dan lista.
samt domstolsbitr ä de
och annan tillr ä cklig erfarenhet, att p å
1.
l ä mna upplysning om inneh å llet i inskrivningsregister samt framst ä lla terminalutskrift,
2.
utf ö ra best ä llning
av bevis som avses i inskrivningsregisterkung ö relsen (1974:1061) ,
3.
g ö ra f ö rberedande
inf ö ringar i inskrivningsregistret,
4. g ö ra
anteckningar i minnes
lista om de å tg ä rder som har vid
tagits med anledning av att be
slut i inskrivnings ä rende har
f ö rts upp p å s å dan lista.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna f ö rordning tr ä der i kraft den
opaginerad Kontrollera mot PDF
10.7 F ö rslag till
F ö rordning om ä ndring i gravationsbeviskung ö relsen (1971:710)
H ä rigenom f ö reskrivs
6 § gravationsbeviskung ö relsen (1971:710) skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om
gravationsbevis och andra bevis r ö rande
fastighet eller tomtr ä tt som redovisas i inskrivningsregister
g ä ller best ä mmelserna i kung ö relsen
(1974:1063) om fastighetsbevis m m.
Om
gravationsbevis och andra bevis r ö rande
fastighet eller tomtr ä tt som redovisas i inskrivningsregister
g ä ller best ä mmelserna i inskrivningsregisterkung ö relsen (1974:1061)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna f ö rordning tr ä der i kraft den
1 Kung ö relsen
omtryckt 1977:341
opaginerad Kontrollera mot PDF
10.8 F ö rslag till
F ö rordning om ä ndring i f ö rordningen
(1975:1129) om expeditionsavgift vid centraln ä mnden f ö r fastighetsdata
H ä rigenom f ö reskrivs
att 6 § f ö rordningen (1975:1129) om expeditionsavgift vid centraln ä mnden f ö r
fastighetsdata skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 §
Avgift uttages mot postf ö rskott. Best ä llare f å r icke avkr ä vas
betalning i f ö rskott. S å snart det l ä mpligen
kan ske och senast p ä femtonde dagen efter uppb ö rdsm å nadens utg å ng skall centraln ä mnden
s ä tta in de under m å naden influtna avgifterna p å statsverkets checkr ä kning i riksbanken.
Erl ä gges avgiften icke inom tre veckor efter det att
centraln ä mnden f ö r fastighetsdata avs ä nt postf ö rskottsf ö rs ä ndelsen,
skall n ä mnden skriftligen erinra den som
har att l ö sa expeditionen om hans skyldighet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Erl ä gges avgiften icke inom den i 22 § expeditionskung ö relsen
(1964:618) f ö reskrivna tiden, skall centraln ä mnden f ö r
fastighetsdata ö verl ä mna expeditionen och ö vriga
handlingar i ä rendet till vederb ö rande inskrivningsmyndighet, som har att g ö ra anm ä lan
till l ä nsstyrelsen enligt 25 § expeditionskung ö relsen.
Erl ä gges avgift f ö r
expedition, som utf ä rdats efter beslut av inskrivningsmyndighet,
icke inom den i 22 § expeditionskung ö relsen (1964:618) f ö reskrivna tiden, skall centraln ä mnden
f ö r fastighetsdata ö verl ä mna
expeditionen och ö vriga handlingar i ä rendet till vederb ö rande inskrivningsmyndighet, som har att g ö ra anm ä lan
till l ä nsstyrelsen enligt 25 § expeditionskung ö relsen.
I fr å ga om annan expedition skall s å dan anm ä lan
g ö ras av centraln ä mnden f ö r
fastighetsdata, varvid anm ä lan inges
till l ä nsstyrel-sen i det l ä n d ä r den
terminalarbetsplats ä r bel ä gen, fr å n vilken expeditionen beg ä rts.
Indriven avgift redovisas till centraln ä mnden f ö r
fastighetsdata.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna f ö rordning tr ä der i kraft den
Prop.
1978/79:114 138
10.9 F ö rslag till
F ö rordning om ä ndring i st ä mpelkung ö relsen (1964:619)
H ä rigenom f ö reskrivs att 33 a § st ä mpelkung ö relsen (1964:619) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse
33 a §
I fr å ga om skatt som enligt 11 § f ö rsta stycket
fastighetsdatakung ö relsen (1974:1058) skall betalas
till centraln ä mnden f ö r fastighetsdata ä ger 36 § st ä mpelskattelagen (1964:308) motsvarande till ä mpning. Annan handling ä n pantbrev eller vilandebevis f å r dock utl ä mnas
av inskrivningsmyndighet utan hinder av fj ä rde
stycket n ä mnda paragraf.
Fastst ä lld skatt
uttages mot postf ö rskott. S å snart det l ä mpligen
kan ske och senast p ä femtonde dagen efter uppb ö rdsm ä nadens utg å ng skall centraln ä mnden
f ö r fastighetsdata s ä tta in de under m å naden
influtna st ä mpelmedlen p å statsverkets checkr ä kning i riksbanken.
Inbetalas skatten icke inom tre veckor efter det att centraln ä mnden f ö r
fastighetsdata avs ä nt postf ö rskottsf ö rs ä ndelsen skall n ä mnden
skriftligen erinra den som ingett handling, vilken legat till grund f ö r skattens fastst ä llande,
om betalningsskyldigheten.
Inbetalas skatten icke inom f ö re- Inbetalas skatten icke inom f ö re
skriven tid, skall centraln ä mnden
skriven tid, skall centraln ä mnden
f ö r fastighetsdata ö verl ä mna f ö r fastighetsdata ö verl ä mna
handlingarna i ä rendet
till veder- handlingarna i ä rendet till
veder
b ö rande inskrivningsmyndighet,
som b ö rande inskrivningsmyndighet,
har att g ö ra anm ä lan till l ä ns- som har att g ö ra anm ä lan
till l ä ns-
styrelsen enligt 37 §
1 mom. styrelsen enligt 37 § 1 mom.
st ä mpelskattelagen. st ä mpelskattelagen. Indriven
skatt skall redovisas till centraln ä mnden f ö r
fastighetsdata.
R ö rande tillsynen ö ver skattens fastst ä llande och uppb ö rd samt underr ä ttelser om skattskyldighet m m g ä lla i ö vrigt
best ä mmelserna i 19-25 och 28-33 §§ i till ä mpliga
delar.
Denna f ö rordning tr ä der i kraft den
1 Paragrafen inf ö rd
1975:1131
Prop. 1978/79:114 139
11
Uppgifter om ägare m m i FR-systemet
ll.l
Inledning
Det
lämnade uppdraget har närmare bestått i att utifrån de förutsättningar som
givits genom statsmakternas beslut våren 1978 lägga fram lösningar för skilda
ADB-system för FR och IR. En av dessa fömtsättningar är principen om att de nya
systemen skall skapas genom utbrytning ur driftsystem I.
Det
sagda har fått till följd att arbetet med att utforma systemförslag till sin
övervägande del bestått i studier av tekniska frägor, såsom om vilka
systemdelar som måste byggas om, hur problematiken med aviseringar mellan
systemen skall lösas osv. Däremot har frågorna om t ex systemens funktion i
användarkretsar i stor utsträckning lämnats ät sidan.
LMVs
begäran om att utredningsarbetet bör innefatta belysning av ett alternativ vari
FR-systemet tillförs uppgifter om ägare m m har väckt frägan om ett sådant
alternativ kan inrymmas i direktiven för arbetet. Närmare bestämt består det
åsyftade alternativet i att FR-systemet, utöver vad som angetts i avsnitt 4,
skall tillföras uppgifter om lagfaren ägare, tomträttsinnehavare och inskrivna
nyttjanderätter från IR-systemet samt om taxerade ägare från
fastighetstaxeringsbanden.
Vad
först angår sådana uppgifter som tillhör IR är en avisering till FR-systemet
inte förutsedd i den promemoria 36:5 som legat till underlag för
utredningsarbetet i annan mån än i fråga om uppgift om att fastighet upplåtits
med tomträtt. Humvida sädan avisering skall ske eller ej anges som en fråga om
ambitionsnivå. På denna gmnd har FR-systemet vid den prövning som förevarit
ansetts kunna tillföras uppgiften i en fråga. Uppgiften behövs bl a för
handläggning av vissa FR- ärenden.
I
en inom justitiedepartementets planerings- och budgetsekretariat senare
upprättad promemoria (promemoria 41:1,1978-03-09), som överlämnats för
kännedom, uttalas mer kategoriskt att ett separat FR inte skall utökas med
uppgifter ur IR.
Beträffande
taxeringsuppgifter anges i promemoria 36:5 att dessa eller vissa av dem är
önskvärda också i FR-systemet. 1 nyssnämnda promemoria 41:1 återges dessa
önskemål, men uttalas att denna fråga dock inte bör övervägas nu.
I
avsnitt 4 har föreslagits att uppgifter om typkoder m m för fastigheten samt
om taxeringsvärden tillförs FR-systemet. Redovisningen av .axerad ägare är i
driftsystem 1 upplagd som en form av undantagsredovisning pä så sätt att
uppgiften införs endast i de fall som den taxerade ägaren är en annan än den
lagfarne ägaren. Förslaget i avsnitt 4 omfattar inte taxerad ägare.
11 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 114 Bilaga 1
Prop.
1978/79:114 140
Vad som nu sagts om taxeringsuppgifter gäller on-line
systemen. Uppgifterna i fräga finns off-line lagrade i
koordinatregistersystemets så kallade nyckelband. Nyckelbahden används bl a för
att tillföra driftsystemen taxeringsdata och måste i delade system användas för
såväl FR- som IR-sidan. Koordinatregistersystemet omorganiseras just nu i
tekniskt avseende. Omorganisationen innebär bl a att uppgifterna lagras i
databaser med direktminnesteknik. De är dock alltjämt inte åtkomliga från
driftsystemets terminaler. Den databas som innehåller taxeringsuppgifterna har
i systemförslagen tillförts varken FR- eller IR-systemet, utan betraktas -
liksom systemen för dataregistrering m m och systemen för tillämpningar inom
samhällsplaneringen för odelad.
Sammanfattningsvis kan man tolka de lämnade direktiven så
att så få uppgifter som möjligt bör föras över från IR till FR-systemet, medan
det i fräga om taxeringsvärden finns större utrymme för överväganden. Det i
avsnitt 4 lämnade förslaget innebär sammanfattningsvis att en uppgift
uppgiften om fastigheten är upplåten med tomträtt förs över från IR- till
FR-systemet. Vidare förs vissa taxeringsuppgifter ägaruppgif-ten är det
huvudsakliga undantaget in i FR-systemet.
11.2 Vissa allmänna synpunkter
De frägor om registerinnehåll som behandlats i tidigare
avsnitt har varit relativt enkla att ta ställning till. Innehållsmässigt har de
utgjort marginella företeelser, och ställningstagandena har kunnat grundas på
relativt begränsade analyser och sammanvägningar. Kraven och fördelarna hos
registermyndigheterna har relativt enkelt kunna ställas mot eventuella tekniska
komplikationer och kostnadsaspekter.
Med ägamppgifter m m i FR-systemet tangerar man en vidare
problematik. Frågan om systemens syften och användningsområden mäste då mer
ingående penetreras.
Om man jämför verksamheterna med fastighetsregistrering
och inskrivningsväsen företer dessa en grundläggande skillnad. Medan inskrivningsverksamheten
utgör en i sig självständig åtgärdskedja innefattande i ett ärende
mottagande av ansökan, prövning, beslut och registrering av detta - utgör
fastighetsregistreringen endast slutledet i en sådan kedja
registreringsmomentet. Åtgärderna som registreras har i allmänhet prövats och
beslutats av andra myndigheter, i första hand fastighetsbildningsmyndigheterna,
som handlägger alla ärenden som rör ändringar i fastighetsbildningen. Andra
ärenden planer, bestämmelser m m handläggs emellertid hos andra organ och
sänds för registrering till registermyndigheten.
Den här nämnda skillnaden i verksamheterna har en
motsvarighet i de handläggningsprogram som utformats i driftsystem 1. Systemen
på IR-sidan har utformats för reell ärendehandläggning. Detta betyder att
Prop. 1978/79:114 141
datorn
används som hjälpmedel genom hela åtgärdskedjan. Kontroller, utskrifter och
andra mtinåtgärder har därigenom kunnat automatiseras. Pä FR-sidan har
automatiseringen begränsats till den del som registermyndigheten svarar för, registreringsledet.
Det är mot denna bakgrund som rationaliseringseffekterna blivit sä avsevärt
mycket större hos IM än hos FRM.
Återknyts
detta pä de skilda FR- och IR-systemen kan man konstatera att säväl FR- som
IR-systemet med det innehåll som behandlats i tidigare avsnitt tillgodoser de
krav som ställs vid FRM och IM. FRM behöver för att genomföra sina
registreringsåtgärder inte ytterligare uppgifter. Vidgas däremot bedömningen
till att innefatta de myndigheter som handlägger ärendena om fastighetsindelningen
m m riktas intresset mot ägaruppgifter och andra IR-uppgifter på ett helt
annat sätt.
1
den allmänna diskussion som förs om datasystems uppbyggnad framhålls ibland att
systemen bör göras så smä som möjligt och att de bör avgränsas strikt utifrän den
verksamhet som de skall betjäna. Detta bl a därför att systemen skall vara
lättare anpassningsbara. Säväl i FADAKs betänkande som riksrevisionsverkets
remissyttrande, vilka legat till underlag för statsmakternas
ställningstagande, utvecklas dessa tankegångar. Vad som är principiellt
intressant i det sammanhang som behandlas här är hur verksamhetsområdet
"fastighetsregistrering m m", och därmed FR-systemet, skall
avgränsas. Ser man nämligen en anpassning av FR-systemet mot mer integrerad
ärendehandläggning som led i en vidare utveckling, blir kraven på IR-uppgifter
i systemet framträdande. Ägamppgifterna torde tveklöst vara de uppgifter som
mest frekvent hämtas utifrån i lantmäterisammanhang. I dagens manuella
hantering hämtas regelmässigt skriftliga uppgifter om inskrivningsförhållanden
från IM vid fastighetsbildningsärenden (ca 60 000 fastigheter per år). Liknande
behov finns i fiera andra sammanhang.
Den
tekniska sammankoppling mellan FR- och IR-systemen som fömtsätts, och som
systemförslagen bygger på, tillgodoser i och för sig redan utan ägamppgifter
i FR-systemet att uppgifterna i fråga kan inhämtas från terminal genom
överkoppling till IR-systemel. Ägaruppgifter i FR-systemet har emellertid
bedömts tillgodose FBMs behov i 75 procent av det antal fall där IR-uppgifter
behövs. För ett ungefär motsvarande antal fall kan man på sätt som nyss
berörts påverka rutinerna för ärendehandläggning. För att nä längre torde man
behöva öka innehållet med fler IR-uppgifter.
Därigenom
ökar också registervolymerna. Volymen i IR-systemet uppgår till mellan 90 och
95 procent av driftsystem I.
Volymen i FR-systemet torde bli av
samma storleksordning om man vill nå samma möjligheter till ADB-baserad
ärendehandläggning på lantmäterisidan.
De
gmndkrav som ställs innebär i många fall krav på sammanställd information frän
de båda systemen. Det bör här framhållas att CFD från
Prop. 1978/79:114 142
teknisk
synpunkt mycket bestämt har avvisat sådana lösningar som innebär att man i
online-miljö genom en fråga till det ena systemet skall kunna få sammanställd
information frän båda systemen, d v s att det ena systemet automatiskt skulle
gå över i det andra för att hämta data som inte finns i det egna för att
därefter redigera samman och presentera uppgifterna i fråga. Detta skulle leda
till ett system som var avsevärt mer komplicerat än driftsystem 1. Den lösning
som man kan nå är därför att dubbellagra och godta därmed förenad avisering
systemen emellan. För uppgifter som inte dubbellagrats, men som man vill ha
sammanställda, får man göra utsökningar och bearbetningar med hjälp av
särskilda program off-line.
Myndigheterna
har med det sagda velat peka på att frågan om FR-systemets registerinnehåll
ytterst är en allmän policyfråga om vilket område systemet skall betjäna och på
vilket sätt detta skall ske. Bedömningen härom bör göras i ett långsiktigt
perspektiv. I annat fall föreligger risk att nedbrytningen av driftsystem I
till två system kort efter dess genomförande avlöses av en liknande påbyggnad.
Samtidigt
som frägan om registerinnehållet på sätt som berörts tangerar övergripande
mål- och policyfrågor kan naturligtvis det konkret väckta förslaget om visst
utökat innehåll i FR-systemet behandlas i samma snävare, mer tekniska
perspektiv som andra innehållsfrågor behandlats under utredningens gång. I det
följande redovisas en sådan genomgäng av de frägor som aktualiseras. LMVs
bredare motivering för förslaget bifogas här som bilaga 2.
11.3
innehållsfrågor
Som
nyss berörts gäller innehållsfrågorna uppgifter om lagfarter, tomträttsinnehav,
inskrivna nyttjanderätter samt taxerad (annan) ägare. De närmare detaljerna om
vilka uppgifter som avses hämtas från respektive avdelning i IR framgår av
författningsförslagen i det följande.
Det
övergripande motivet för att föra över dessa uppgifter till FR-systemet är att
i detta system i ett sammanhang nå de mest frekventa användaruppgifterna. En
överföring av nyttjanderätterna kan motiveras ocksä av att redovisningen av
rättigheter blir mer enhetlig och fullständig pä ett ställe.
Registreringen
av rättigheter är i dagens manuella system splittrad. Vissa typer förs på I
R-sidan, andra på FR-sidan. I driftsystem I har man gjort denna redovisning mer
enhetlig. Sålunda förs i driftsystemet alla officialservitut i FR.
Officialnyttjanderätter har flyttats från IR till FR. Så har även skett
beträffande uppgifter om andelar i gemensamhetsanläggningar och vissa
anteckningar enligt byggnadslagen, vattenlagen m m. Avtalsservituten handläggs
alltjämt pä IM vad avser tjänande fastigheter, men lämnas därefter över till
FRM för att föras in i FR pä såväl tjänande som härskande fastigheter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid
delningen av driftsystem I har denna fullständigare redovisning i FR-systemet
ansetts böra behållas. För ett sådant arrangemang talar bl a att FR-systemet är
det system som i sina delregister (utom huvudregistret, planregistret och
gemensamhetsanläggningsregistret) innehåller bestämmelser och regleringar av
liknande slag. De framlagda förslagen innebär emellertid att uppgifter i stor
omfattning maskinellt skall föras över så att de är tillgängliga i IR-systemet.
De
inskrivna nyttjanderätterna utgör i driftsystem 1 ett undantag pä så sätt att
de alltjämt förs på IR-sidan. De är emellertid tilllgängliga på FR-sidan genom
det gemensamma tekniska systemet. I delade system bryts denna omedelbara
tillgång pä ett ställe om inte uppgifterna förs över till FR-systemet på samma
sätt som rättigheter som redovisas i FR förs över till IR-systemet.
11.4
Lagringsvolymen och aviseringsmängden
Ett utökat innehåll
i FR-systemet medför större lagringsvolymer i systemet på sätt som framgår av
följande uppställning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Driftsystem
1 FR-systemet, utan ägaruppgifter m m FR-systemet, med ägaruppgifter
IR-systemet
en data-
tvä
data-
central
centraler
8 500
-
milj
tecken
5 000
5
250
milj
tecken
6 000
6
250
milj
tecken
7 500
7
750
milj
tecken
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lagringsvolymen
ökar säledes med ca 1 000 milj tecken, varav ca 25 milj hänför sig till
nyttjanderätter.
Antalet
lagfarter och tomträtter uppgår till något över 3 milj. Antalet inskrivna
nyttjanderätter kan beräknas till omkring en halv miljon.
Aviseringsvolymerna
mellan systemen påverkas ocksä. Dessa kan utläsas ur följande tabell, punkt f.
opaginerad Kontrollera mot PDF
a)
Automatisk avisering från FR-systemet
till IR-systemet (bl a rättighetsredovisning)
b)
Avisering från FR-systemet med
handläggning hos IM (bl a nya fastigheter)
c)
Automatisk avisering från IR-systemet
till FR-systemet (uppgift om tomträttsupplätelse)
175
000 ärenden 70 milj tecken
93
000 ärenden 37 milj tecken
2
000 ärenden 0,06 milj tecken
Prop. 1978/79:114 144
d) Avisering
frän IR-systemet
med
handläggning hos FRM 15 000 ärenden
(bl
a avtalsservitut) 6 rnilj tecken
e) Automatisk
avisering till
IR-systemet
beträffande 500 000 ärenden
ändringar
av adresser mm 105 milj tecken
O
Utökad automatisk avisering
från IR-systemet till FR-
systemet, beräffande
lagfarter m m, inklusive
adressändringar m m enligt 1 400 000 ärenden
punkt
e) 250 milj tecken
inskrivna
nyttjanderätter 15 000 ärenden
1
milj tecken.
11.5
Tekniska aspekter
Sett
från teknisk synpunkt innebär en utökad automatisk överföring frän IR-systemet
till FR-systemet inget principiellt nytt. Kontaktvägarna mellan systemen mäste
vara etablerade redan genom att information skall kunna nås från det ena i det
andra systemet och genom den omfattande avisering som under alla förhällanden
måste ske.
Vissa
programdelar mäste emellertid byggas om med anledning av att aviseringsvolymen
frän IR- till FR-systemet ökar så markant. För att fånga upp och samla den
information som skall aviseras bör man utforma ett liknande system med uttag
från styrsystemets loggningssystem, som är tänkt för motsvarande ändamål pä
FR-sidan. Det totala systemutvecklingsarbetet för sådana åtgärder har
beräknats till ca 2 manår.
Kraven
pä kontinuerlig driftsäkerhet i den tekniska utrustningen och liknande faktorer
är betydligt lägre när det gäller aviseringen frän IRsystemet till FR-systemet
än aviseringen i motsatt riktning. FR-uppgifter om ändrade
fastighetsförhällanden måste nå IR-systemet utan tidsfördröjning, eftersom
handläggningen av inskrivningsärenden måste bygga på aktuella
fastighetsuppgifter. I sin tur innebär detta att aviseringen måste utföras och
nya uppgifter föras in i IR-systemet omedelbart efter det FR-registret
uppdaterats vid dagens slut. Beträffande aviseringen från IR-systemet kan man
däremot tillåta en viss eftersläpning. Överföring av uppgifter kan ske under
dagtid följande dag.
Dubbellagringen
av uppgifter i de båda systemen är som nyss redovisats stor och ökar
ytterligare i ett alternativ med ägaruppgifter i FR-systemet. Som ofta
framhålls är emellertid kostnaden för dubbellagring relativt låg.
Dubbellagring medför i sig inte heller några tekniska komplikationer. Den
komplexitet som uppträder vid dubbellagring hänför sig nästan alltid till
problemen med aviseringarna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ägamppgifter
i FR-systemet påverkar ocksä frågeverksamheten och därmed i viss män
transaktionsbelastningen. Det har här inte varit möjligt att beräkna påverkans
storlek, men belastningen i FR-systemet torde öka och belastningen i
IR-systemet minska. Transaktionsbelastningen är av storleksordningen 10 000
transaktioner per dag i FR-systemet och 80 000 transaktioner per dag i
IR-systemet.
11.6
Kostnadsberäkningar
1
följande uppställning anges uppskattade kostnader för investeringar och extra
driftskostnader i ett alternativ med ägaruppgifter m m i FR-systemet
en datacentral
tv å datacentraler
Investering Skivminnen Systemutveckling
315 250
000 000
942
400
000 000
565
000
1 342
000
Ä rliga
driftkostnader Korningskostnader Linje kostnader Back up m m
Personalkostnader
315
50 115
000
000 000
395 10 50
115
000 000 000 000
480
000
570
000
Den
stora skillnaden i kostnaderna för skivminnen sammanhängande med att
beräkningarna utförts som marginalberäkningar utifrån den utmstning som behövs
för FR-systemets drift utan ägaruppgifter. Posten körningskostnader har däremot
räknats inte som en marginalkostnad utan enligt servicebyräprislista.
opaginerad Kontrollera mot PDF
11.7 F ö rfattningar
F ö ljande f ö rfattningar ber ö rs
f ö r det fall fastighetsregistermyndigheternas
informationssystem skall inneh å lla
inskrivningsregistrets uppgifter om lagfarter, tomtr ä ttshavare och andra nyttjander ä tter ä n tomtr ä tter:
-
fastighetsdatakung ö relsen (1974:1058)
-
fastighetsregisterkung ö relsen (1974:1059)
Fastighetsdatakung ö relsen
(1974:1058)
I fr å ga om fastighetsdatakung ö relsen f ö resl å s f ö ljande f ö r ä ndringar i
st ä llet f ö r de i avsnitt 10.1 angivna:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Informationssystemet skall inneh å lla fastighetsregister och inskrivningsregister som
f ö res med anv ä ndande av automatisk databehandling.
I informationssystemet skall ä ven redovisas fastighetsl ä ngdens inneh å ll
s å vitt avser
1.
kod f ö r beskattningsnatur, taxeringsv ä rde och, s å vitt
ang å r annan fastighet, d ä ri ing å ende
byggnadsv ä rde samt t ä tortskod och typkod,
2.
fastighets ä gare eller tomtr ä ttshavare,
vars person- eller organisationsnummer saknas i inskrivnings-registret, samt ä gare till hus p å ofri
grund med uppgift om person-eller organisationsnummer, namn och postadress.
Uppgift
enligt andra stycket skall avse f ö rh å llandena aret n ä rmast
f ö re det å r, d å uppgiften h å lls tillg ä nglig
i informationssystemet, och skall redovisas tillsammans med ö vrig information r ö rande fastighet eller samf ä llighet.
Omfattar taxeringsenhet flera fastigheter eller delar av fastigheter, f å r taxeringsv ä rdet
redovisas p å v ä rdeb ä rande del av fastighet och h ä nvisning ske till denna fr å n de ö vriga i
taxeringsenheten ing å ende fastigheterna eller fastighetsdelarna.
P å v ä rdeb ä rande fastighet eller v ä rdeb ä rande
Fastighetsregistermyndigheternas informationssystem skall
inneh å lla fastighetsregister som f ö res med anv ä ndande
av automatisk databehandling.
I informationssystemet skall ä ven redovisas inskrivningsmyndighets anm ä rkning om att tomtr ä tt ä r inskriven i fastighet samt
inskrivningsregistrets uppgifter om lag-farter, tomtr ä ttshavare och andra nyttjander ä tter ä n tomtr ä tter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
del av fastighet redovisas beteckningarna f ö r de fastigheter som helt eller delvis ingar i
taxeringsenheten, dock h ö gst tio beteckningar.
Inneh å ller informationssystemet uppgift
om lagfaren ä gares och tomtr ä ttshavares person- eller organisationsnummer, skall
systemet dessutom inneh å lla uppgift om dennes postadress
samt, om han ä r fysisk person, uppgift om civilst å nd och omyndighet, om s ä dan f ö religger.
Vad nu sagts g ä ller ä ven betr ä ffande den som s ö kt lagfart eller inskrivning av tomtr ä tt.
4 b §
F ö reslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
I informationssystemen skall redovisas fastighetsl ä ngdens inneh å ll
s å vitt avser
1.
kod f ö r beskattningsnatur, uppgift om f ö rekommande industritillbeh ö r, taxeringsv ä rde
och s å vitt ang å r annan fastighet, d ä ri ing å ende byggnadsv ä rde samt t ä tortskod
och typkod,
2.
fastighets ä gare eller tomtr ä ttshavare,
vars person- eller organisationsnummer saknas i inskriv-ningsregistret, samt ä gare till hus p ä
ofri grund med uppgift om person- eller organisationsnummer, namn och
postadress.
Uppgift enligt f ö rsta
stycket skall avse f ö rh å llandena å ret n ä rmast f ö re det å r, d å uppgiften h å lls tillg ä nglig
i informationssystemen, och skall redovisas tillsammans med ö vrig information r ö rande fastighet eller samf ä llighet.
Omfattar taxeringsenhet flera fastigheter eller delar av fastigheter, f ä r taxeringsv ä rdet
redovisas p å v ä rdeb ä rande fastighet eller v ä rdeb ä rande del av
fastighet och h ä nvisning ske till denna fr ä n de ö vriga i
taxeringsenheten ing å ende fastigheterna eller fastighetsdelarna.
Pa v ä rdeb ä rande fastighet eller v ä rdeb ä rande del av fastighet redovisas beteck-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
F ö reslagen lydelse
ningarna f ö r de
fastigheter som helt eller delvis ing å r
i taxeringsenheten, dock h ö gst tio beteckningar.
Inneh å ller informationssystem uppgift om
lagfaren ä gares och tomtr ä ttshavares person- eller orga-nisationsnummer, skall
systemet dessutom inneh å lla uppgift om dennes postadress. I
inskrivningsmyndigheternas informationssystem skall d ä rut ö ver, f ö r fysiska personer, redovisas uppgift om civilst å nd och omyndighet, om s å dan f ö religger.
Vad nu sagts g ä ller ä ven betr ä ffande den som s ö kt lagfart eller inskrivning av tomtr ä tt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 §
Har
regeringen beslutat att fastighetsregister och inskrivningsregister skall f ö ras med anv ä ndande
av automatisk databehandling, skall vederb ö rande
l ä nsstyrelse underr ä tta centraln ä mnden
f ö r fastighetsdata om
1. fastighetsl ä ngdens inneh å ll
i
den utstr ä ckning som beh ö vs f ö r att
informationssystemet skall kunna
tillf ö ras uppgifter enligt 4______ §
andra
stycket,
2. de
uppgifter i l ä nsstyrelsens
register ö ver befolkningen i
l ä net (personband) och organisa
tionsnummerregistret som beh ö vs
f ö r att informationssystemet skall
kunna tillf ö ras uppgifter enligt
4 § fj ä rde stycket.
1.
fastighetsl ä ngdens inneh å ll
i den utstr ä ckning som beh ö vs f ö r att
informationssystem skall kunna tillf ö ras
uppgifter enligt 4 b §
f ö rsta stycket,
2.
de uppgifter i
l ä nsstyrelsens register ö ver befolkningen i l ä net (personband) och organisationsnummerregistret som beh ö vs f ö r att
informationssystem skall kunna tillf ö ras
uppgifter enligt 4 b § tredje stycket.
Underr ä ttelse
enligt f ö rsta stycket 1 l ä mnas en g å ng
om å ret p å magnetband. Underr ä ttelse
enligt f ö rsta stycket 2 l ä mnas var fjortonde dag p ä magnetband.
8 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sedan
under 6 § kommi t n ä mnden f ö r
rast m ö jlig temet f ö ra
avses i
4__
styckena.
ur
fastighe beaktande a ske i samba
r ä ttelse som avses i in, skall centralfastighetsdata
sna-t i informationssys-in de uppgifter som andra och fj ä rde
nf ö ringen av uppgifter tsl ä ngden skall med v 4 § tredje stycket nd med å rsskifte.
Sedan underr ä ttelse som avses i 6 § kommit in, skall centraln ä mnden
f ö r fastighetsdata snarast m ö jligt f ö ra
in de uppgifter som avses i 4 b §
f ö rsta och tredje styckena. Inf ö ringen av uppgifter ur fastighetsl ä ngden skall med beaktande av 4 b § andra stycket ske i samband med å rsskifte.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Framkommer i samband med att uppgift enligt 4 § fj ä rde stycket
skall f ö ras in i informationssystemet att
uppgift i inskrivningsregistret r ö rande
lagfaren ä gares eller tomtr ä ttshavares person- eller organisationsnummer, namn
eller firma ä r felaktig eller ofullst ä ndig, skall centraln ä mnden f ö r fastighetsdata anm ä la detta till vederb ö rande inskrivningsmyndighet. Motsvarande anm ä lan skall g ö ras
betr ä ffande den, vars ans ö kan om lagfart eller inskrivning avslagits,
vilandef ö rklarats eller f ö rklarats f ö rfallen
eller d å inskrivnings ä rende uppskjutits.
F ö reslagen lydelse
Framkommer i samband med att uppgift enligt 4 b § tredje stycket skall f ö ras in i inskrivningsmyndigheternas informationssystem
att uppgift i inskrivningsregistret r ö rande
lagfaren ä gares eller tomtr ä ttshavares person- eller organisationsnummer, namn
eller firma ä r felaktig eller ofullst ä ndig, skall centraln ä mnden f ö r fastighetsdata anm ä la detta till vederb ö rande inskrivningsmyndighet. Motsvarande anm ä lan skall g ö ras
betr ä ffande den, vars ans ö kan om lagfart eller inskrivning avslagits,
vilandef ö rklarats eller f ö rklarats f ö rfallen
eller d å inskrivnings ä rende uppskjutits.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fastighetsregisterkung ö relsen
(1974:1059)
I fr ä ga om fastighetsregisterkung ö relsen f ö resl ä s f ö ljande f ö r ä ndringar i
st ä llet f ö r de i avsnitt 10.2 angivna:
opaginerad Kontrollera mot PDF
65 §
Mot statens lantm ä teriverks
eller fastighetsregistermyndighets beslut enligt denna kung ö relse f ö res
talan hos kammarr ä tten genom be-sv ä r.
Fastighetsbevis utf ä rdas
s ä rskilt f ö r varje fastighet.
Fastighetsbevis skall inneh å lla
1.
de uppgifter om
fastighet som enligt 22-27 §§ skall
redovisas i fastighetsregistrets huvudregister,
2.
de uppgifter
som enligt 4 § och 4 b § f ö rsta stycket
1 och andra stycket fastighetsdatakung ö relsen
(1974:1058) skall redovisas i informationssystemet, dock ej
inskrivningsregistrets uppgifter om lagfarter och tomtr ä ttshavare samt andra nyttjande-r ä tter ä n tomtr ä tter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
67 §
Samf ä llighetsbevis utf ä rdas s ä rskilt
f ö r varje samf ä llighet. Samf ä llighetsbevis
skall inneh å lla
1.
de uppgifter om
samf ä llighet som enligt 22-27 §§ skall redovisas i fastighetsregistrets
huvudregister,
2.
de uppgifter
som enligt 4 b § f ö rsta stycket 1 och andra stycket fastighetsdatakung ö relsen (1974: 1058) skall redovisas i informationssystemet
.
opaginerad Kontrollera mot PDF
CNTRALNÄMNDEN FÖR FASTIGHETSDATA
IMSTOLSVERKET
VNTMÄTERIVERKET
JSTITIEDEPARTEMENTET istighetsrättsenheten
AVSKRIFT
PROMEMORIA 1977-02-17
Bilaga 1
1(8)
till systemf ö rslag
f ö r utbrytning av skilda system f ö r FR och IR
Bilaga 1
till PM 1977:36
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fastighetsdataprojektet. Ä ndrade f ö ruts ä ttningar om
driftsystem 1 ö verges till f ö rm å n f ö r ett system med
skilda databaser f ö r fastighetsregister (FR) och in-
skrivningsregister (IR)_____________________________
Vid remissbehandlingen av fastighetsdatakommitt é ns bet ä nkande
(SOU 1976:56 och 57) Fastighetsdata har v ä ckts
f ö rslag om att fastighetsdatareformen
skall genomf ö ras parallellt p å FR- och IR-sidan men i skilda system. F ö r att analysera vilka ä ndringar i registerinneh å llet
och vilka ä ndrade systemf ö ruts ä ttningar i ö vrigt som en s å dan
l ö sning medf ö r i f ö rh å llande till det av centraln ä mnden f ö r
fastighetsdata (CFD) utarbetade driftsystem 1 har ö verl ä ggningar
denna dag h å llits mellan f ö retr ä dare f ö r justitidepartementet, domstolsverket, CFD och
lantm ä teriverket. (Deltagarf ö rteckning, se bil A.) Resultatet av ö verl ä ggningarna
redovisas i denna promemoria.
1 F Ö RUTS Ä TTNINGAR
Ö verl ä ggningarna har h å llits
under f ö ljande f ö ruts ä ttningar:
-
FR och IR skall
brytas ut ur driftsystem 1 och drivas som separata system.
-
FR och IR skall
genomf ö ras parallellt. Detta hindrar inte
en regional uppdelning p ä sikt. Ett framtida genomf ö rande av FR och IR i olika takt ger totalt ä ndrade f ö ruts ä ttningar och kr ä ver
f ö rnyat st ä llningstagande.
-
FR och IR skall
till en b ö rjan drivas vid samma datacentral
.
-
N ä r st ä llning tas
till de olika fr å gorna har en av utg å ngspunkterna varit att utnyttja de tekniska systemen
i driftsystem 1 i st ö rsta m ö jliga utstr ä ckning.
N ä r det g ä ller registerinneh å llet har st ä llning inte tagits i alla detaljfr å gor. Dessa fr å gor
har betydelse f ö r hur
de nya systemen skall byggas upp.
2 Ö VERL Ä GGNINGARNAS OMFATTNING
Vid ö verl ä ggningarna har f ö ljande fr å gor behandlats:
-
Inneh å llet i FR och utdata fr å n detta.
-
Fastighetsuppgifter
i IR.
-
Inneh å llet i IR och utdata fr å n detta.
-
Taxeringsuppgifternas
placering i FR och IR.
Prop. 1978/79:114 151
-
Samordning
mellan fastighetsregistrering och inskrivning; inskrivningsintervallet.
-
Uppgifter om
civilst å nd och omyndighet.
-
De nya
systemens inverkan p å ö verf ö ringsprogrammen.
-
S ä rskilda problem i Uppsala l ä n.
3 INNEH Å LLET I FR
3.1 Delregister
FR skall liksom i driftsystem 1 .best å av
huvudregister,
koordinatregister,
planregister,
gemensamhetsanl ä ggningsregister
(GA-register).
I fastighetsregisterkung ö relsen (1974:1059; FRK) har meddelats best ä mmelser om Itvartersregister och adressregister
vilka ä nnu inte satts i kraft. Enligt
FADAK b ö r dessa b å da register inte ing å i FR. Denna st.ndnunkt har utsatts f ö r kritik vid remissbehandlingen. St ä llning
kan inte tas till huruvida dessa register b ö r
utg å ur FR. Best ä nunelserna om dem b ö r d ä rf ö r finnas kvar i FRK.
Till FR h ö r
registerkarta.
3.2 Huvudregistret
I FRs huvudregister b ö r
redovisas fastigheter och samf ä lligheter.
Redovisningen b ö r ske i avdelningar i ö verensst ä mmelse
med 23 och 24 §§ FRK.
Betr ä ffande redovisningen av uppgifter
inom de olika avdelningarna b ö r f ö ljande ä ndringar
g ö ras. (Jfr 25 § FRK):
Registerbeteckning
Om uppgift om tomtr ä tt
skall finnas, fordras s ä rskilda program f ö r avisering fr å n
IR till FR. Fr å ga om ambitionsniv å .
Administrativ tillh ö righet
m m Ingen ä ndring.
Tidigare registerbeteckning Ingen ä ndring.
Ursprung Ingen ä ndring
Avregistrering Ingen ä ndring.
Prop. 1978/79:114 152
Adress
Ingen ä ndring.
Omf å ng, l ä ge Ingen ä ndring.
Frist å ende fiske Ingen ä ndring.
Andel i samf ä llighet
Ingen ä ndring.
Skattetal Ingen ä ndring.
Samf ä llighets art Ingen ä ndring.
Del ä gande fastigheter Ingen ä ndring.
Å tg ä rder Ingen ä ndring.
Avskild mark Ingen ä ndring.
R ä ttigheter
Genom integreringen mellan FR och IR i driftsystem 1 har
vissa uppgifter som i dag skall redovisas i fastighetsbok i st ä llet kunnat redovisas i FR. Denna metod b ö r kunna bibeh å llas
ocks å om separata system inr ä ttas f ö r
FR och IR, se avsnittet 6.
Planer, best ä mmel.'3er
Uppgift om utredningar utg ä r.
Ö vriga
f ö rh å llanden Ingen ä ndring.
3.3
Avregistrerade
fastigheter Ingen ä ndring.
3.4
Koordinatregistret
Ingen ä ndring.
3.5
Planregistret
Uppgift om utredningar utg ä r.
3.6 GA-registret
Inga ä ndringar b ö r g ö ras f n.
Systemf ö ruts ä ttningarna ä r f ö inte klara i driftsystem 1.
3.7 Kvartersregister och adressregister
Ang å ende dessa register, se avsnittet
3.1. Program f ö r adressregistret f ä rdigst ä lls
f n vid CFD.
Prop. 1978/79:114 153
4 UTDATA FR Ä N
FR
Uppgifter om inneh å llet
i FR b ö r liksom i driftsystem 1 l ä mnas i form av:
Fastighetsbevis, ev b ö r
namnet ä ndras Samf ä llighetsbevis, ev b ö r namnet ä ndras Traktkort
Registeromr å deskort
Plankort (Kvarterskort) Anl ä ggningskort
F ö r att undvika bindningar mellan FR-
och IR-systemen b ö r emellertid fastighetsbevis i
samma mening som avses i driftsystem 1 inte utf ä rdas. Det inneb ä r att fastighetsbevis i det nya
systemet endast kommer att inneh å lla
FR-uppgifter.
5 FASTIGHETSREGISTER UPPGIFTER I IR
I driftsystem 1 saknar IR motsvarighet till fastighetsbokens
fastighetsspalt. Fastighetsregisteruppgifter framg å r ä nd å av registret genom integreringen med FR. Om tv å skilda system skall anv ä ndas f ö r
FR och IR, m å ste fastighetsregisteruppgifter
finnas ocks å i IR. Uppgifterna b ö r f ö ras in p å maskinell v ä g
efter avisering fr å n FR (se avsnitt 9).
Av uppgifterna i FRs huvudregister b ö r f ö ljande ing å i IR (Om inget annat s ä gs avses samtliga uppgifter i avdelningen) :
Registerbeteckning
Administrativ tillh ö righet
m m
Endast uppgift om l ä n,
f ö rsamling, kyrkobokf ö ringsdistrikt och socken tas med.
Tidigare registerbeteckning
Ursprung
Avregistrering
Omf å ng, l ä ge
Endast fastighets totalareal anges.
Skattetal
Å tg ä rder
Endast fastighetsr ä ttsliga
ä tg ä rder redovisas.
Avskild mark
Prop.
1978/79:114 154
R ä ttigheter
Endast r ä ttigheter
som belastar fastigheten samt r ä ttigheter
som grundas p å delaktighet i sammanslutning redovisas
.
Ö vriga
f ö rh å llanden
Redigeringsvolymen i inskrivningsregistret ber ä knas uppg å
till 91 % av volymen i driftsystem 1 till f ö ljd
av den dubbla redovisningen av fastighetsdata. Det inneb ä r i j ä mf ö relse med driftsystem 1 att registervolymen f ö r FR och IR tillsammans ö kar med 40"50 %.
Av uppgifterna i FRs huvudregister m å ste f ö ljande ing å i IR f ö r
att handl ä ggnings- och utskriftaprogranmen
skall kunna anv ä ndas:
Registerbeteckning
Administrativ tillh ö righet
m m
Endast l ä n, f ö rsamling, kyrkobokf ö ringsdistrikt och
socken anges.
Tidigare registerbeteckning
Ursprung
Omf å ng, l ä ge
Endast totalarean anges.
Avskild mark
R ä ttigheter
Ang å ende omfattningen se ovan.
De å terst å ende uppgifterna n ä mligen
avregistrering, skattetal, å tg ä rder och ö vriga
f ö rh å llanden m ä ste emellertid aviseras till IR.
Registervolymen i inskrivningsregistret ber ä knas i denna variant uppg å till 86 % av volymen i driftsystem 1 till f ö ljd av den dubbla redovisningen av fastighetsdata.
Det inneb ä r i j ä mf ö relse med driftsystem 1 att
registervolymen i FR och IR tillsammans ö kar
med 35 - 45 %.
6 INNEH Å LLET I IR
IR b ö r inneh å lla samma uppgifter som IR i driftsystem 1. Som
tidigare har anf ö rts (avsnittet 3.2) har genom integreringen
i driftsystem 1 vissa uppgifter som i dag skall redovisas i fastighetsboken i
st ä llet kunnat redovisas i FR. Dessa
uppgifter b ö r, om tv å skilda system skall anv ä ndas, aviseras fr å n
FR till IR. F ö ljande uppgifter ber ö rs:
- Exproprierade servitut och nyttjander ä tter Vissa
anteckningar enligt vattenlagen
Prop. 1978/79:114 155
-
Anteckningar
enligt 70 eller 113 §§ byggnadslagen (1947:385)
-
Anteckning
enligt 13 § lagen (1960:960) om byggnadsminnen
-
Uppgift om
fastighets anslutning till gemensamhetsanl ä ggning
enligt 1966 å rs lagstiftning
-
Uppgift om
fastighets anslutning till gemensamhetsanl ä ggning
enligt 1973 ä rs lagstiftning
Uppgifterna b ö r
i FR redovisas under rubriken R ä ttigheter.
Detta inneb ä r att ö verf ö ringsprogrammen
p å verkas.
7 UTDATA FR Ä N
IR
Uppgift om inneh å llet
i IR b ö r liksom i driftsystem 1 l ä mnas i form av gravationsbevis och gemensamt gravationsbevis.
F ö ruts ä ttningarna f ö r att gemensamt gravationsbevis
skall utf ä rdas b ö r vara desamma som anges i kung ö relsen (1970: 1063) om fastighetspevis m m. Bevisen
m å ste emellertid utf ä rdas med n å got
?,ndrat inneh å ll i f ö rh å llande till
driftsystem 1.
Eftersom fastighetsbevis i den mening som avses i driftsystem
1 inte skall utf ä rdas kommer gravationsbevis att utg ö ra det enda bevis som kan anv ä ndas som gravationsbevis i vedertagen bem ä rkelse. Som framg å r
av avsnittet 5 kommer insltrivningsregistret att inneh å lla å tskilliga
fastighetsuppgifter. Dessa fastighetsuppgifter m å ste givetvis ing å i gravationsbevis. I j ä mf ö relse med best ä mmelsen i 6 §
kung ö relsen om fastighetsbevis m m inneb ä r detta att gravationsbeviset f å r ett ut ö kat
inneh å ll.
Enligt nyssn ä mnda
kung ö relse skall uppgifterna i gemensamt
gravationsbevis inneh å lla samma uppgifter som gravationsbevis.
Det gemensamma gravationsbeviset b ö r
inneh å lla samma uppgifter som i
driftsystem 1.
Utdata i form av bevis om inskrivningsmyndighets beslut m
m p å verkas inte av om FR och IR ä r integrerade eller ej.
8 TAXERINGSUPPGIFTERNAS PLACERING I FR
ELLER IR
Enligt 4 § fastighetsdatakung ö relsen (1974:1058; senaste lydelse 1975:1111) skall
i driftsystem 1 redovisas taxeringsuppgifter. Som framg å r av best ä mmelsen
h ä mtas informationen fr ä n ett annat ADB-register, n ä mligen fastighetsl ä ngden.
12 Riksdagen 1978/79.1 samt. Nr 114 Bilaga I
Prop. 1978/79:114 156
PADAK har i bilaga 8 till sitt bet ä nkande (SOU 1976:57 s 132) utg å tt fr å n att
taxeringsuppgifterna skall redovisas i FR.
Inskrivningsmyndigheterna beh ö ver dagligen uppgifter om fastigheternas taxeringsv ä rde. Taxeringsv ä rdena
anv ä nds f ö i de maskinella rutinerna p ä
inskrivningsmyndigheten, t ex f ö r automatisk
utr ä kning av st ä mpelskatten. En l ö sning
som inneb ä r att taxeringsuppgifterna inte ing å r i IR ä r
d ä rf ö r ot ä nkbar.
Det ä r ö nskv ä rt att taxeringsuppgifterna eller
vissa av dem ing å r ocks ä i FR. Vid ber ä kningen
kan tas till utg å ngspunkt att ä garuppgifter inte beh ö ver redovisas i FR.
Samma taxeringsupocifter som enligt driftsystem 1 skall
ing å i IR b ö r ing å ocks å i ett separat IR.
9 SAMORDNINGEN MELLAN FASTIGHETSREGISTRERING OCH
INSKRIVNING; INSKRIVNINGSINTERVALLET
F ö rh å llandet mellan fastighetsregistrering och inskrivning i ett system
med skilda databaser har analyserats i en s ä rskild
promemoria (Fastighetsr ä ttsenheten 1977-02-16) . Vid ö verl ä ggningar i
fr å gan har f ö ljande slutsatser kunnat dras:
1)
F ö r att inte f ö rspilla
den rationalitet som ligger i att inskrivningsdag h ä lls varje dag och att IR uppdateras med FR-data
maskinellt m å ste problemet med cmedel-bar
avisering av FR-uppgifter till IR l ö sas;
2)
Det blir inte l ä ttare att l ö sa
de tekniska problemen vid automatisk ö verf ö ring av FR-data till IR, om man ö verger endagsintervall i inskrivningen till f ö rm å n f ö r ett l ä ngre
intervallI
3)
Om metoden att ö verf ö ra FR data
till IR p ä maskinell v ä g inte kan genomf ö ras,
ä r alternativet en manuell metod
som f ö ruts ä tter att inskrivningsdag h å lls
endast en dag i veckan!
Automatisk avisering mellan FR och IR inneb ä r att inskrivningsmyndigheten inte sj ä lv disponerar ö ver
vid vilken tidpunkt fastighetsregisteruppgifterna skall f ö ras in i IR. Ett sp ä rr- eller varningssystem m å ste
d ä rf ö r byggas in i IR f ö r att f ö rhindra kollision mellan fastighetsregistrering och
inskrivning. Det i driftsystem 1 till ä mpade
systemet kan anv ä ndas ä ven h ä r.
Prop. 1978/79:114 I57
10 UPPGIFTER OM CIVILST Å ND OCH OMYNDIGHET
Uppgifter om civilst å nd
och omyndighet b ö r ing å i IR p å samma s ä tt som de ing å r
i driftsystem 1.
11 DE NYA SYSTEMENS INVERKAN P Å Ö VERF Ö RINGSPROGR.AMMEN
I och med att FR- och IR-reformen genomf ö rs oarallellt b ö r
de nu befintliga ö verf ö ringssystemen i princip kunna anv ä ndas
(jfr dock avsnittet 6). Laddningssystemen m å ste
g ö ras om.
12 S Ä RSKILDA
PROBLEM I UPPSALA L Ä N
1)
Konverteringsprogram
m å ste skrivas.
2)
Revidering av
instruktioner.
3)
Inskolning av
personal.
4)
Vissa uppgifter
m ä ste flyttas fr ä n planregistret till huvudregistret. R ä ttigheter, jfr avsnitt 6.
5)
Ev kortare
stillest å nd vid ö verg å ngen.
Prop. 1978/79:114 158
1(1) Bilaga A
Deltagare:
Justitiedepartementet
departementsekreteraren Lennart Arnlind hovr ä ttsassessorn Hans Corell hovr ä ttsfiskalen K G Ekeberg
Domstolsverket
avdelningsdirekt ö ren
Gunnar G ä rdmark
Centraln ä mnden f ö r fastighetsdata
avdelningsdirekt ö ren
Ulf Bj ä lkefors avdelningsdirekt ö ren Allan Flood byr å chefen Roy Svensson
Lantm ä teriverket byr å shefen Torsten Lindskog
Prop. 1978/79:114 159
Bilaga 2
1 (5)
LMVs motivering f ö r
f ö rslaget om ä garuppgift m m i
FR-systemet (bilaga till avsnitt 11)__________________
Inledning
Som omn ä mnts i
avsnitten 2 och A har LtIV f ö reslagit att
ett alternativ med visst ut ö kat inneh å ll i FR-systemet skall studeras inom ramen f ö r utredninrjs-arbetet. Den å syftade utvidgningen av FR-systemet inneb ä r att uppgifter om ä gare och vissa andra uppgifter (tomtr ä tt, nyttjander ä tt) skall tillf ö ras FR. Avsnitt 11 inneh å ller en studie av ett s å dant alternativ med avseende pn dess omedelbara
systemtekniska effekter.
Till redovisningen i avsnitt 11 fogas h ä r LMVs motivering f ö r det f ö reslagna alternativet med ä garuppgifter m m i FR-systemet.
Anv ä ndar intressen
Det ä r riktigt - som s ä gs i avsnitt 11 - att ä garuppgifter m m inte beh ö ver
finnas i FR-systemet for sj ä lva
fastighetsregistreringens skull. Det ä r
emellertid enligt LMVs uppfattning uppenbart att FR-systemet inte b ö r utformns med beaktande enbart av fast
ighetsregistrer ingens behov. En s.idan avgr ä nsning
kan fr å n formella eiynpunkter te sig n ä rliggande men ä r
Fr å n rationella uly å ngspunkter inte motiverad. I st ä llet blir bed ö mningen
r ö rande registerinneh å llet g ö ras
med beaktande av det utomordentligt starka funktionella samhand som
fureliijger med Fr ä mst fastiqhetsbiIdningsverksamheten
men t ex ocks å med å tskilliga kommunala verksamhetsomr å den.
Man b ö r d. ä rvid delu ta h ä nsyn till anv ä ndarljehov som redan F ö reli(]ger, dels beakta de civerbl ickliara utvecklingsm ö jligheterna. Fn l å ngsiktig
bed ö mning b ö r allts å
g ö ras. I annat Fall missar man on
betydande dol av de rat ional i ser ingsm ö j
I icjheter som reformen ger. Det F ö religger
d å ocks å - som p å pekas i avsnitt 11 - risk att
nedbrytningen av driftsystem 1 till tv å
system kort efter genomF ö randet m å ste avl ö sas
jv en p:iby(jgnad med ä garuppgi Fter m m.
Prop. 1978/79:114 160
Bilaga 2 2
Som belysts av FADAK ä r
det ett stort antal verksamheter som anv ä nder
fastighetsdata. FADAK pekade p å mellan IS
och 20 olika verksamheter vilkas krav i f ö rsta
hand ans å gs b ö ra ligga till grund F ö r Fr å gan hur registreringen av fastighetsdata skulle
ordnas (SOU 1976:56 s 85). M å nga av dessa
verksamheter beh ö ver b å de FR- och IR-uppgifter. Detta g ä ller
bl a Fastighetsv ä rdering, planeringsverksamhet samt
Fastighetsbildnings- och annan F ö rr ä ttningsverksamhet (SOU 1976:57 s 63 och 70). De
registeranv ä ndare som upptr ä der inom dessa verksamhetsomr å den ä r bl a
fastighetsbildnings- och ö verlantm ä tarmyndigheterna, l ä nsstyrelserna och olika kommunala myndigheter och f ö rvaltningar. Att m å nga anv ä ndare har behov av uppgifter Fr å n b å da registren
p å pekades ocks å fr å n å tskilliga h ä lls
vid remissbehandlingen av FADAK-bet ä nkandet.
Fastighetsbildningsmyndigheterna och kommunerna torde
komma att tillh ö ra de mest Frekventa fr å gest ä llarna i
FR-systemet. Behovet av fastighetsinformation f ö r dessa anv ä ndare har bl a belysts genom en
unders ö kning å r 1976 i G ä vle
kommun. I unders ö kningen gjordes bl a rutinanalyser
F ö r vissa typer av ä renden hos den kommunala
fastighetsbildninqsmyndigheten (stadsingenj ö rskontoret),
stadsarkitektkontoret, Fastighetskontoret samt gatukontoret. Av dessa analyser
Framg å r ö versiktligt omfattningen av Fr å gebehovet.
Det Framg å r att en stor m ä ngd av Fr å gorna
kr ä ver svar fr å n s å v ä l fastighetsregister som inskrivningsregister och
Fastighetsl ä ngd. Ett oFta f ö rekommande behov ä r
uppgifter till grund F ö r Fastighetsf ö rteckningar. F ö r
s å dana F ö rteckningar beh ö vs
uppgifter om fastighetskoordinater, samf ä lligheter,
ä gare, adresser, servitut och
nyttjander ä tter.
SammanFattningsvis kan s ä gas att uppgifter om Fastigheter, ä gare,
servituts- och nyttjander ä ttshavare, adresser samt planer och
best ä mmelser h ö r till de uppqiFter som rutinm ä ssigt beh ö vs
i de Flesta sammanhang n ä r det g ä ller Fastighetsreglering eller annan
fastighetsbildning, f ö rr ä ttningar ang å ende v ä gar eller andra gemensamhetsanl ä ggningar eller ang å ende ledningsr ä tt, f ö rr ä ttningar F ö r bildande av jakt-v ä rdsomr å den eller fiskev å rdsomr ä den
samt vid planl ä ggning, expropriation och andra
liknande å tg ä rder. Vidare fordrar lantm ä teriets
v ä rderingsverksamhet tillg ä ng till IR-uppgifter och taxeringsuppgifter.
Vid ö verv ä ganden om FR-systemets inneh å ll
med h ä nsyn till anv ä ndarintressen ä r
det v ä sentligt att man ocks å beaktar vilka utvecklingsm ö jligheter som olika l ö sningar ger n ä r
Prop. 1978/79:114 161
Bilaga 2 3
det g ä ller registrets anv ä ndning. Detta f ö rh å llande h ä nger
samman med att handl ä ggningsrutinerna inom m ä nga anv ä ndningsomr å den hittills inte har hunnit anpassas i h ö gre grad till Fastighetsdatasystemet och
naturligtvis ä nnu mindre till det nya
FR-systemet. I och med att Fastighetsdatareformen genomf ö rs kan man r ä kna
med att system utvecklas p å anv ä ndarsidan i syfte att ta till vara de
effekti-viseringsm ö jligheter som FR-systemet erbjuder.
I detta avseende ä r
det alldeles klart att m ö jligheterna att rationalisera
fastighetsbildningsproceduren som helhet, dvs handl ä ggningskedjan fastighetsbildning och fastighetsregistrering,
ö ka » " om ä garuppgifter m m ing ä r i FR-systemet. I b ö rjan kan detta ta sig uttryck i t ex framst ä llning avter-minalrutskri-Fter f ö rsedda med uppgifter om adressat anpassade till f ö nsterkuvert samt framst ä llning av program 'som m ö jligg ö r
ett f ö renklat kallelsef ö rfarande hos FBM genom att datorn skriver ut
kallelser till sammantr ä den, varefter kallelserna
distribueras antingen fr å n FBM eller fr å n datacentralen. Olika former av sammanst ä llningar av data anpassade till olika typer av f ö rr ä ttningar kan
ocks å tas fram. Vidare finns m ö jlighet f ö r
FBM p å sikt att mellan-lagra sina egna ä renden som sedan granskas och godk ä nns av FRM.
Om FRM f ö rses med ä garuppgifter underl ä ttas ocks ä en framtida utveckling av
koordinatregisteranv ä ndningen. Till ä mpningar som utg å r
ifr å n adresser, koordinater,
fastigheter, samf ä lligheter, ga-enheter samt planer
och best ä mmelser kan f ö rv ä ntas bli s ä rskilt betydelsefulla inom den kommunala l ö pande verksamheten samt inom samh ä llsplaneringen p å s å v ä l kommunal
som regional niv å . S ä dana bearbetningar m å ste ske i
FR. I dessa Fall f ö ruts ä tts kopplingen till ä garuppgifter
bli vanlig. Detta g ä ller s å v ä l till ä mpningar on-line som vid satsvis bearbetning.
Som exempel p å
en framtida till ä mpning inom kommunal verksamhet
kan n ä mnas f ö rarbeten inf ö r
ett VA-anl ä ggningsf ö retag. I samband med den ö versiktliga projekteringen kan man ur kartmaterialet
ta fram koordinater f ö r ledningsomr å dets begr ä nsningspunkter.
Med hj ä lp av koordinaterna kan kommunen
(gatukontoret) - sedan FR-systemet utvecklats s å att s ö kning med hj ä lp av koordinater kan ske on-line - genom sin
terminal snabbt f å upplysningar ur FR-systemet om ber ö rda fastigheter och samf ä lligheter, ä gare
med adress samt servitut och nyttjander ä tter
som belastar ledningsomr å det. Motsvarande upplysningar om
alternativa ledningsstr ä ckningar kan ocks å snabbt tas fram och tillsammans med andra fakta
ligga till grund f ö r beslut om den optimala
ledningsstr ä ckningen.
Prop. 1978/79:114 162
Bilaga 2
Anv ä ndning av adressregistret i
kombination med ä garuppgifter m m i FR-registret
kan ge goda m ö jligheter f ö r kommunala och andra organ att p å ett enkelt s ä tt
F ä k ä nnedom om och vid behov kunna kontakta samtliga fastighets ä gare l ä ngs
en gata. Som exempel p ä anv ä ndningsomr å den kan n ä mnas underr ä ttelser
om ombyggnads- eller ledningsarbeten, f ö rel ä gganden om gaturenh å llning eller h ä ckklippning, meddelanden om
sotning eller brandsyn m m. S å dana underr ä ttelser kan l ä mnas
direkt av vederb ö rande anv ä ndare efter s ö kning
via terminal eller genom att datacentralen Framst ä ller F ö rteckningar eller adressetiketter ö ver Fastigheterna och deras ä gare.
De h ä r ber ö rda anv ä ndningsbehoven kan inte tillgodoses
genom ing å ng enbart i IR, inte ens om IR F ö rses med FR-data i den utstr ä ckning som f ö resl å s. Flera uppgifter som beh ö vs i dessa sammanhang kommer n ä mligen inte att vara tillg ä ngliga i IR-systemet, n ä mligen uppgifter om samf ä lligheter, gemensamhetsanl ä ggningar, arealer, planer och best ä mmelser, adresser och fastighetskoordinater m m. Det
blir d ä rF ö r n ö dv ä ndigt f ö r de h ä r å syftade
behoven att anv ä ndarna utnyttjar FR-systemet.
Avgr ä nsning av inneh å llet. Bed ö mning
av ekonomiska effekter f ö r anv ä ndarna
Mot den nyss ber ö rda
bakgrunden finns det starka sk ä l som talar
F ö r att inneh å llet i FR-systemet avgr ä nsas p å
s å s ä tt att ocks ä en del IR-uppgiFter blir till ä ngliga i FR-systemet, n ä mligen uppgifter om lagfart, tomtr ä tt, nyttjander ä tt
samt taxerad ä gare med adress.
Om inneh å llet avgr ä nsas p å
detta s ä tt kan de mest frekventa
informationsbehoven n ä r det g ä ller FR-anv ä ndarna
tillgodoses genom Fr å gor enbart till FR-systemet. P å grundval av en inom LMV gjord och p å FADAK baserad uppskattning av fr å gem ä ngder och Fr å getyper - d ä r
det totala antalet Fr å gor Fr å n FR-anv ä ndarna
antagits vara 'j miljon per å r - har bed ö mts att FR-systemet genom en s ä dan l ö sning kan
klara mer ä n 3/4 av fr å gorna. Kompletterande Fr å gor till IR beh ö ver
allts ä st ä llas bara betr ä ffande mindre ä n 1/4 av fr å qe-m ä ngden. Dessa kompletterande Fr å gor avser i huvudsak upplysningar om inteckningar.
Om FR d ä remot inte kompletteras utan ges
det inneh å ll som F ö reslagits i avsnitt 4 blir proportionerna omv ä nda, dvs uppskattningsvis barn 1/4 av Fr å gorna kan klaras av FR medan kompletterande fr å gor till IR m å ste
st ä llas i 3/4 av fallen.
Ett starkt ö nskem å l fr å n FR-anv ä ndare ä r
att den ur de b å da registersystemen eFterFr å gade inFormationen kan tas fram p å ett hanterintsm ä ssigt
s å enkelt s ä tt som mcijligt och kan redovisas p å ett s å dant
s ä tt att den Fortsntta anv ä ndningen av materialet kan ske rationellt. Fietta ö nskem å l
Prop.
1978/79:114 163
Bilaga 2 5
tillgodoses om s å
mycket inFormation snm raujligt kan besvaras genom en Fr å ga och redovisas p å ett dokument med en F ö r anv ä ndarbehovet anpassad uppst ä llning. Detta blir Fallet om FR-systemet ut ö kas i h ä r
å syFtad omfattning. Kontroll av
aktualiteten hos tidigare utskrivna dokument f ö renklas och F ö rbilligas ocks å om ä garuppgiFter
m m Finns i FR-systemet och ä r direkt
tillg ä ngliga p å textsk ä rmen.
I st ä llet f ö r att st ä lla
tv å fr å gor beh ö ver man n ä mligen vid de Flesta kontroller enbart st ä lla en Fr å ga.
De ö kade hanteringskostnaderna hos
FR-anv ä ndare om Fr å gor m å ste jit ä llas till b å de
FR och IR i st ä llot F ö r till enbart FR uppg å r enligt en kostnadsuppsk.nttnincj till storleksordningen minst 1/2
milj (ler å r. Dessutom uppkommer besparingar
i samband med satsvisa bearbetningar, t ex F ö r
uppr ä ttande av Fastighetsf ö rteckningar, med uppskattningsvis minst 0,1 milj kr/ å r.
Vid uppskattningen av de angivna ö kade hanteringskostnaderna hos FR-ant ä ndarna har gjorts en bed ö mnin(| av den f ö rl ä ngda Fr å getiden
vid terminalen p å grund av att fr å gan m å ste st ä llas tv å
g å nger. Vidare har uppskattats den
fiir-l ä ngdn hanteringstiden under ä rendets hela g å ng
p å grund av att uppgiFtsredovisningen
inte sker i sammanst ä lld form p å ett dokument. Det sistn ä mnda F ö rh å llandet har s ä rskild
betydelse vid ä renden med m å nga ber ö rda
Fastigheter. Ber ä kningen av besparingen vid satsvisa
bearliet-ningar har skett med utg å nijspunkt
Fr å n av FADAK redovisad sammanst ä llning ö ver
å rliga indatavolymer Fur planer och
best ä mmelser.
Uppskattningen av de ö kade
hanteringskostnaderna har gjorts med stor F ö rsiktighet.
De angivna beloppen ligger d ä rF ö r klart i underkant. Det b ö r ocks å
p å pekas att uppskattningen har gjorts
med beaktande enbart av redan existerande behandlinqsruti ner. Det har inte
varit m ö jligt att i siFFror ber ä kna rationaliseringsvinsterna i ö vrigt som ett FR-system med ä garuppgifter erbjuder. Dessa vinster ä r emellertid utan tvivel betydande.
Prop.
1978/79:114
165
Bilaga 2
Remissyttranden
Prop. 1978/79:114 166
Innehåll Sid
1 Domstolsverket............................................. .. 167
2 Datainspektionen 169
3 Televerkets centralförvaltning.......................... 179
4 Statskontoret............................................... 180
5 Datamaskincentralen för administrativ
databehandling
(DAFA)........................................................ .. 198
6 Riksrevisionsverket ........................................ 200
7 Statens planverk........................................... 205
8 Sårbarbetskommittén (SÄRK)............................ 206
9 Svenska kommunförbundet.............................. 216
10 Svenska Bankföreningen ................................ 218
11 Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa ....... .. 220
12 Lantmätaren Lars Klint .................................. .. 221
Prop. 1978/79:114 167
1 Domstolsverket
Domstolsverket
(DV), liksom tidigare domstolsväsendets organisationsnämnd, har kraftigt
engagerat sig för ett snabbt införande av ADB-system pä inskrivningsväsendets
område. Det|a har bl. a. framgått av DVs starka kritik mot
fastighetsdatakommittéus (FADAK) betänkande SOU 1976:5657.1 valet mellan de
alternativ som i det sammanhanget uppställts, ä ena sidan att fortsätta
genomförandet av driftsystem I och å andra sidan att helt bryta samordningen
med fastighetsregistreringen och skjuta införandet inom inskrivningsväsendet pä
framtiden, förordade DV sålunda av uppenbara skäl det förstnämnda.
Tanken
på en delning av driftsystem 1 i tvä skilda system fördes först fram av
riksrevisionsverket (RRV) under remissbehandlingen av FADAKs betänkande. RRV
förordade en skissad principiell uppdelning av fastighetsregistreringen och
inskrivningsväsendet i två skilda system. FADAK bröt ur FR-delen ur driftsystem
1 och fick på kort tid och till låg kostnad ett nytt, till stora delar redan
utprovat system. På samma sätt kunde man enligt RRV bryta ur även IR-delen ur
driftsystem I till ungefar motsvarande kostnad. Härigenom fick man ett system
för fastighetsregistreringen och ett för inskrivningsväsendet. Flera av FADAKs
mål skulle härigenom nås på kortare tid och till lägre systemutvecklingskostnader
än om man utvecklade nya, skilda system. Förslaget skulle även ge valfrihet i
fråga om organisation och förläggning av utvecklingsarbete och drift. Även RRV
ansåg reformbehovet stort på inskrivningssidan. Intäkterna är nästan helt
koncentrerade dit. I RRV-skissen låg således bl. a. en bindning till dagens
teknik genom fortsatt delanvändning av systemstrukturen hos driftsystem 1. De
eventuella nackdelarna som kunde vara förknippade härmed uppvägdes av minskade
kostnader för ny systemutveckling och framför allt snabbt inhämtande av datareformens
rationaliseringsvinster på IR-sidan. En förutsättning för det sistnämnda måste
självfallet vara att de funktioner i datasystemet, bl. a. den automatiska
tillgången till vissa fastighetsregisteruppgifter vid inskrivningshandläggningen,
som leder till arbetsvinster, bevaras i ett separat IR-system. Man kan också
uttrycka det så att härigenom sätts en gräns för hur långt delningen får gå.
Sedan
fråga om systemdelningen sålunda kommit upp och den närmare innebörden av RRVs
förslag arbetats fram under den vidare beredningen inom justitiedepartementet
har DV engagerat sig för en sådan lösning. Utslagsgivande för DVs
ställningstagande har varit att två skilda system för FR och IR i enlighet med
RRVs förslag fyller samma krav för inskrivningsväsendets del som driftsystem 1
samtidigt som det är förknippat med andra fördelar.
Till
en början,kan sälunda konstateras att systemdelningen inte äventyrar en
önskvärd genomförandetakt vid övergång till ADB-system inom
inskrivningsväsendet. Detta följer redan av direktiven genom att
Prop. 1978/79:114 168
delningen
skall ske genom utbrytning ur driftsystem 1, vilket inte kan leda till annat än
att styrsystem och maskinvara skall vara oförändrade. Delningen enligt det
framlagda systemförslaget innebär vidare att fördelarna av de nära
funktionella sambanden mellan fastighets- och inskrivningsregistret bevaras.
Till detta kommer att möjligheterna till en önskvärd utveckling av systemet,
anpassat till särbehoven för inskrivningsväsendet, rimligen torde öka.
Väsentligt måste också vara att en delning utöver att den skapar
förutsättningar för ett naturligare huvudmannaskap för systemen ligger i
linje med de allmänna strävandena mot mer myndighetsanknutna ADB-system. Den
omfattande motivering som kan anföras för en sådan inriktning av den statliga
datapolitiken anser sig DV inte behöva utveckla här.
DV
tillstyrker att driftsystem I delas i enlighet med systemförslaget.
Prop. 1978/79:114 169
2 Datainspektionen
Datainspektionen
finner att den snävt utmätta remisstiden inte medger utformning av ett så
detaljerat remissvar som, med hänsyn till ärendets omfattning och unika
situation, skulle kunna anses vara önskvärt. Inspektionen begränsar därför
sitt yttrande till att kortfattat behandla de viktigaste av de frågeställningar
som är av betydelse för de intressen inspektionen har att företräda.
1
Bakgrund
Fastighetsregistreringen
utgör bl. a. underlag för lantmäteriväsendet, dvs. för
fastighetsbildningsverksamheten. Verksamheterna hänger samman inte bara
funktionellt utan även organisatoriskt. Fastighetsregistret har även till
ändamål att bringa ordning och reda i de invecklade jordförhållandena och
fyller även andra från det allmännas synpunkt viktiga uppgifter, särskilt när
det gäller fastighetskrediter, beskattningsväsende och jordbruksstatistik.
Inskrivningsväsendet
är sedan gammalt knutet till tingsrätterna. Med några få undantag finns vid
varje tingsrätt en inskrivningsavdelning, som organisatoriskt utgör en del av
domstolskansliet. Inskrivningsväsendet har för närvarande som främsta uppgift
att bereda publicitet och rättsligt skydd åt rättsförvärv.
Förslag
om övergång till ADB inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet
lades ursprungligen fram av fastighetsregisterutredningen år 1966 (SOU
1966:63) samt av inskrivningskommittén år 1969 (SOU 1969:9).
Centralnämnden
för fastighetsdata (CFD) inrättades 1968. Pä grundval av
fastighetsregisterutredningens förslag, som godtogs av statsmakterna 1968, och
inskrivningskommitténs förslag, som godtogs av statsmakterna 1970, samt vissa
kompletterande undersökningar ansågs att ett centralt fastighetsregister och
ett centralt inskrivningsregister borde kunna samordnas i tekniskt avseende.
CFDs verksamhet inriktades mot att utveckla en databank för såväl
fastighetsregister som inskrivningsregister samt mot utveckling av ett
gemensamt system för båda registren. Systemet, som fick beteckningen
Driftsystem I (Ds I), är ett terminalbaserat ADB-system. Verksamheten
vid de olika registermyndigheterna avses bygga på kommunikation med en central
dator via terminaler. Även andra intressenter, t. ex.
fastighetsbildningsmyndigheter och banker kan få terminalanslutning till
datorn. Innehållet i registren motsvarar nuvarande innehåll i jordregister,
stadsregister och fastighetsböcker. Efter viss, geografiskt avgränsad,
försöksverksamhet borde enligt CFD Ds 1 avlösas av ett rikssystem. Driftsystem
2 (Ds 2).
Samtidigt
med arbetet med Ds 1 inleddes under 1973 vissa undersökningar om alternativa
lösningar för Ds 2. Chefen för justitiedepartemen-
Prop. 1978/79:114 170
tet
konstaterade under våren 1974 att de frågor som rör ett rikssystem är mycket
komplexa, säväl när det gäller de rent tekniska och ekonomiska aspekterna som i
övrigt. Det uppdrogs åt fastighetsdatakommitlén (FADAK) att undersöka hur ett
fastighetsdatasystem för hela landet borde vara utformat.
FADAKs
förslag i betänkandet (SOU 1976:56-57) innebar ett genomförande i hela landet
av den del av Ds I, som är uppbyggd för att betjäna fastighetsregistreringen,
och ett anstånd några år med valet av ADB-teknisk lösning för
inskrivningsväsendet. Genom en sådan etappindelning kan erfarenheterna, dels
av omläggning till och drift av fastighetsregistersystemet och dels av den
tekniska utvecklingen, avvaktas. FADAKs förslag omfattade inga förändringar i
fastighetsregistreringens och inskrivningsväsendets organisation. Den
maskinella driften av ADB-systemet borde däremot enligt FADAK överflyttas från
datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till CFD.
I
proposition (1977/78:15) föreslog regeringen vissa ändringar i riktlinjerna
för fastighetsdataverksamheten. Ingen ändring görs i planerna att ADB skall
införas på båda verksamhetsfälten. Däremot föreslås att man, i stället för det
nuvarande integrerade systemet Ds I, skapar två skilda ADB-system, ett för
fastighetsregistreringen och ett för inskrivningsväsendet. De skilda systemen
skall i all möjlig utsträckning byggas upp genom en utbrytning ur Ds I. Övergången
från manuell registrering till ADB-teknik skall även i fortsättningen ske
parallellt på båda verksamhetsområdena. I propositionen dras en anslagsmässig
och geografisk ram upp för verksamheten under en första etapp omfattande
budgetåren 1977/78-1981/82.
Regeringens
ställningstagande baseras i stor utsträckning på ett förslag som framfördes
vid remissbehandlingen av FADAKs betänkande (SOU 1976:56-57), den s. k.
RRV-modellen (se avsnitt 3). Enligt propositionen (1977/78:15) bör ett visst
kompletterande utredningsarbete bedrivas under den första etappen. Detta bör
inledas med att CFD, domstolsverket och lantmäteriverket (LMV) utarbetar ett
systemförslag för RRV-modellen under den första etappen.
Under
loppet av den första etappen bör också ett mera långsiktigt utredningsarbete
utföras. Formerna, tidpunkten m. m. för detta utredningsarbete skall, enligt
propositionen, övervägas inom den av regeringen tillsatta samrådsgruppen i
datafrågor. Bland de frågor som särskilt bör beaktas i detta långsiktiga
utredningsarbete nämns lämplig omläggningstakt för senare etapper, eventuell
framtida regionalisering av datasystemdriften, organisatoriska frågor och
personalpolitiska konsekvenser. Det systemförslag som CFD, domstolsverket och
LMV skall lägga fram måste därför utformas så att det medger handlingsfrihet i
fråga om regionalisering under senare etapper. I detta skall även förekommande
integritetsfrågor beaktas. Riksdagen beslöt i februari 1978 (CU 1977/
Prop. 1978/79:114 171
78:5,
rskr 1977/78:134) godkänna de ändrade riktlinjerna samt de förslag i övrigt
som framfördes i propositionen (1977/78:15).
2
Datainspektionens tidigare befattning med ärendet
2.1
CFDs ursprungliga systemutformning
CFD
anmälde den 11 december 1973 till datainspektionen ett personregister benämnt
fastighetsregistermyndigheternas och inskrivningsmyndigheternas
informationssystem. Anmälningen, som av CFD kompletterades den 9 september
1974, avsåg dels den registrering som regleras i de författningar som på detta
område utfärdades den 13 december 1974 (1974:10581063) men ännu ej trätt i
kraft, dels ett koordinatsatt personband, bildat av det i 2031 §§
fastighetsregisterkungörelsen (1974:1059) nämnda koordinatregistret och
länsstyrelsernas personband över totalbefolkningen.
Datainspektionen
meddelade den 23 oktober 1974 delbeslut i ärendet. Datainspektionen beslutade
att handlägga CFDs anmälan av fastighets-och inskrivningsregistret utom den del
som består av det koordinatsatta personbandet och utvecklingen av detta som
ett anmälningsärende enligt 2 § andra stycket datalagen (1973:289) samt att
handlägga övriga delar av registret, såvitt nu är i fråga, som ett
tillståndsärende enligt 2 § första stycket nämnda lag.
För
de delar av registret som behandlades enligt 2 § andra stycket datalagen och
som nu är reglerade i nyssnämnda författningar meddelade datainspektionen ej
några föreskrifter.
1
fråga om den del av registret, som avses med utvidgningen till det
koordinatsatta personbandet m. m. och för vilken krävs tillstånd enligt
datalagen, beredde datainspektionen CFD tillfälle till ytterligare komplettering.
CFD
ingav den 21 mars 1975 till datainspektionen en kompletterande anmälan samt PM innehållande
kompletterande upplysningar.
Enligt
CFD kan det koordinatsatta personbandet användas som källa för olika slag av
bearbetningar och karteringar av befolkningsdata. Det kan användas för t. ex.
utritning av rutkartor, s. k. isaritmkartor och prickkartor avseende
totalbefolkning och ett antal åldersgrupper kommunvis samt för vissa
specialbearbetningar, t. ex. urval på valfria områden. Vidare avses det
koordinatsatta personbandet användas för egna bearbetningar genom samkörningar
inom fastighetsdatasystemet. CFD avser ocksä att på beställning koordinatsatta
andra personregister och bearbeta dessa. För de register CFD bearbetar på
beställning ankommer det pä den myndighet som är registeransvarig för det
register som skall samköras med det koordinatsatta personbandet att ansöka om
tillstånd hos datainspektionen till samkörningen.
13 Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 114 Bilaga 2
Prop. 1978/79:114 172
Utnyttjande
av koordinater tillsammans med andra uppgifter kan även om presentationen
sker i form av kartor o. dyl. möjliggöra identifiering av enskilda individer.
Redan en redovisning av statistiska uppgifter inom sjuk- och hälsovård,
socialvård, kriminalvård etc. kan, särskilt beträffande glesbefolkade områden,
leda till att enskild persons identitet och personliga förhållanden röjs. Från
integritetssynpunkt bör det koordinatsatta personbandet bedömas med hänsyn dels
till att det blir ett centralt personregister, dels till de tilltänkta
samkörningarna.
Samköming
med andra register är inte i sig ett personregisterändamål i datalagens mening.
Det koordinatsatta personbandet är ett basregister som skall samköras med andra
register för olika uppkommande samhällsplaneringsändamål. Det är uppenbart att
vissa sådana samkörningar i sin tur kan ge upphov till personregister med
innehåll som är känsligt med hänsyn till de registrerades personliga
integritet.
Vid
sin behandling 1975 av det av CFD då delvis inrättade och delvis planerade
koordinatsatta personbandet, som skulle bli ett centralt totalt personregister,
fann datainspektionen att det rådde ett särskilt samband mellan å ena sidan
integritetsfrågor och å andra sidan den då rådande utredningssituationen som
kännetecknades av olösta frågor om underlaget för samhällsplaneringen och
fastighetsdatabankens organisation. Inspektionen ansäg för sin del starka skäl
tala för att det koordinatsatta personregistret prövades i ett större
sammanhang och med beaktande av omständigheter som inte ankommer pä
datainspektionen.
För
att en sådan prövning skulle bli möjlig och för att tillfälle skulle ges att
underställa registret riksdagens prövning överlämnade datainspektionen genom
skrivelse den 11 september 1975 (dnr 106-73) frågan om registret till
regeringen och hemställde att regeringen beslutade om frågans vidare handläggning.
Beträffande
det närmare innehållet i datainspektionens beslut den 23 oktober 1974 och den
11 september 1975 hänvisas till besluten.
2.2
FADAKs betänkande
Genom
remiss anmodades datainspektionen yttra sig över betänkandet
"Fastighetsdata" (SOU 1976:5657). Inspektionen upptog remissen såsom
avseende sådant yttrande som erfordras enligt 2 § datalagen, andra stycket.
FADAKs
förslag innebar att tills vidare endast fastighetsregistreringen, inte
inskrivningsväsendet, skulle datoriseras. Fastighetsregistret skulle då bli ett
personregister enligt datalagen, eftersom ägares namn och personnummer avsågs
ingå. Datainspektionen fann det med hänsyn till fastighetsregistrets ändamål
uppenbart att de uppgifter som föreslogs ingå i registret mäste finnas där.
Inte någon av dessa uppgifter är hemlig enligt sekretesslagen. Tvärtom är
syftet med registreringen att ge offent-
Prop. 1978/79:114 173
lighet
åt fastighetsförhållandena, i fastighetsomsättningens och fastighetskreditens
intresse. Datainspektionen konstaterade att datoriseringen av
fastighetsregistreringen, för dess egentliga ändamål, inte innebar risk för
otillbörligt inträng i personlig integritet.
För
frägor om personlig integritet är samordningen mellan fastighetsregistreringen
och andra ADB-register av stor betydelse. FADAK anser, i betänkandets avsnitt
6.4, att sådan samordning bör ske inte genom teknisk samordning utan genom
utbyte av information mellan system, i princip på maskinellt läsbart medium.
FADAK förordade således samköming av ADB-register framför tekniskt
samutnyttjande.
Från
integritetssynpunkt är, enligt datainspektionens mening, en sådan lösning
också klart att föredra framför systemmässig integration, eftersom den
underlättar möjligheterna att pröva varje tillämnad samköming enligt
datalagen.
3
RRV-modellen
I
sitt remissyttrande över FADAKs betänkande förordade RRV en principiell
uppdelning av FR och IR i två skilda system. FADAKs förslag innebar en
utbrytning av FR-delen ur Ds 1. RRVs modell innebär en utbrytning, på i princip
motsvarande sätt, av även IR-delen ur Ds 1. Härigenom får man ett system för
fastighetsregistreringen och ett för inskrivningsväsendet.
Den
fortsatta beredningen inom regeringskansliet ledde till följande grundläggande
förutsättningar för det nya systemmönstret:
FR och IR bryts ur Ds I och drivs som separata
system
FR och IR byggs upp parallellt
FR och IR drivs till en början vid samma
datacentral
de tekniska systemen i Ds 1 bör utnyttjas om detta
inte strider mot principen om separata system för FR och IR
FR och IR bör ha i stort sett samma innehåll som i
Ds 1
systemlösningen skall medge olika
regionaliseringsalternativ.
Det
sista av de uppräknade kraven innebär att systemen skall utformas så att drift
av FR och IR skall kunna ske vid skilda datacentraler eller regionaliseras var
för sig under senare etapper, likväl som att det ena registret skall kunna
föras centralt och det andra regionaliseras, allt under förutsättning att i
propositionen (1977/78:15) förutskickad särskild utredning visar att sådana
lösningar bör väljas.
4
Den framlagda rapporten med systemförslag
I
den av CFD, domstolsverket och LMV den 29 december 1978 gemensamt framlagda
rapporten konstateras att arbetet med att ta fram systemförslag har varit
relativt snävt begränsat till frågan om hur Ds I skall
Prop. 1978/79:114 174
delas
upp. Rapporten täcker därför inte upp alla verksamheter inom
fastighetsdataprojektet. T. ex. behandlas inte frågorna om hur de nya, åtskilda
systemen skall tillgodose samhällsplaneringens behov av data i annan mån än vad
den tekniska genomgången av olika systemavsnitt föranleder. Den övervägande
delen av arbetet har därför bestått i tekniska undersökningar och
överväganden, såsom om databasorganisation, frågor berörande
linjenätkonstruktion, teknisk lösning för överföring av uppgifter
(aviseringar) från det ena systemet till det andra osv.
Fastighets-
(FR) och inskrivnings- (IR) registren är från förfaltningsmässiga
utgångspunkter att betrakta som två skilda register, medan den tekniska
lösningen i Ds 1 varit gemensam. Enligt rapporten innebär principen med
utbrytning att de grundläggande karaktärsdragen hos Ds 1 överförs på de nya
systemen. I tekniskt avseende skulle detta medföra att de skilda systemen
ställer samma krav som Ds 1 vad gäller sådana frågor som val av maskintyp för
datoranläggningen och val av styrsystem för databasadministration m. m. Denna
bundenhet vid viss maskintyp m. m. kvarstår även om systemen senare tänks
delade på skilda datacentraler eller regionaliseras. Kraven gäller för varje
enskild datacentral som används. Sålunda kommer att gälla för båda systemen
att de är byggda för drift på datorer av modell IBM/370.1 framtiden använda
datorer måste, enligt rapporten, vara kompatibla med denna dator varför
alternativ med utnyttjande av minidatorer av det slag som förekommer i dag ej
torde bli aktuellt. Vidare förutsätts att byte ej sker av styrsystem.
Systemförslaget
baseras på ett antal s. k. grundkrav. Ett sådant som ställts upp är bindningen
till en viss datortyp, IBM/370 eller därmed kompatibel utrustning, samt till
nuvarande styrsystem. Ett annat att man från en användarterminal skall nå båda
systemen. Som en förutsättning för att FR- och IR-systemen skall kunna drivas
på olika anläggningar anges att dessa skall kunna kopplas samman. Kontakt kan
etableras på två sätt, antingen dator till dator direkt via styrsystemet eller
via särskilda kommunikationsdatorer.
Beträffande
frågor om drift i fiera datorer och en eventuell senare regionalisering
framhålls bl. a. att, trots att de framlagda systemförslagen utgått från
kraven att en regionalisering skall kunna ske, betydande analys- och
utvecklingsarbeten återstår innan regionalisering kan genomföras. De lösningar
som slutligen kan väljas blir i stor utsträckning beroende av fortsatta
diskussioner med styrsystemleverantören.
I
promemorian med systemförslag tas inte integritetsfrågorna upp till särskild
behandling.
Prop. 1978/79:114 175
5
Datainspektionens överväganden med anledning av den nu aktuella remissen
S.l
Integritetsfrågor
FADAK
behandlade inte närmare frågan om vilka verkningar som ADB-system inom
fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet kan fä för den enskildes
integritet. Frågan uppmärksammades däremot av en del remissinstanser såsom
statens institut för byggnadsforskning, Stockholms kommun, TCO-S,
SAF/Industriförbundet och datainspektionen.
I
sitt remissvar åberopade datainspektionen, beträffande koordinatsatta
personband och samkörningar av fastighetsregistret mot andra ADB-register som
kan bli aktuella för samhällsplaneringsändamål, sin skrivelse den 11 september
1975 till regeringen. Regeringen har ännu icke tagit ställning till
inspektionens hemställan. Datainspektionen kan därför i detta sammanhang endast
ånyo hänvisa til! vad som framställdes i skrivelsen.
Datainspektionen
har i skilda sammanhang framfört att olika systemlösningar kan innebära större
eller mindre risker för den personliga integriteten. Risken för
integritetsintrång blir otvivelaktigt större ju fier uppgifter som finns
samlade i ett och samma system. Från integritetssynpunkt är det därför en
fördel om uppgifterna fördelas på skilda system. Det är också väsentligt
lättare att kontrollera skilda system från integritetsskyddssynpunkt än det är
att behandla systemmässigt integrerade lösningar. Ännu svårare blir det när
fiera system är tekniskt starkt sammankopplade, använder gemensam utrustning
och/eller medger åtkomst till författningsmässigt och vad gäller ändamålet
skilda register från samma terminaler.
Datainspektionen
har behandlat frågan om dator-till-dator-förbindelse bl. a. i anslutning till
trafiksäkerhetsverkets (TSV) begäran om tillstånd att i samarbete med vissa
försäkringsbolag genomföra en sådan förbindelse mellan dessa och TSVs
registeravdelning. En sådan anslutning möjliggör för försäkringsbolagen att
via sina egna terminaler få tillgång till uppgifter i bil- och
körkortsregistren. I sina överväganden i detta tillståndsärende (dnr 859-78)
anför inspektionen bl. a.
Antalet
ansökningar om tillstånd att sammankoppla datorer pä sätt som denna ansökan
avser kan väntas öka kraftigt under de kommande åren, bl. a. som en följd av
det allmänna datanätets tillkomst. Denna tekniska utveckling aktualiserar
behovet av säkerhetsanordningar som på ett godtagbart sätt i ett komplicerat
nätverk kontrollerar att olika personregister hålls åtskilda och förhindrar
obehörig användning.
Den
dator/datorförbindelse som TSV nu önskar upprätta är sedd i detta perspektiv
relativt okomplicerad och innefattar likväl många av de säkerhets- och kontrollproblem
för vilka en generell lösning bör sökas.
Prop. 1978/79:114 176
Ur
datainspektionens synpunkt är det därför positivt att tillfälle nu erbjuds att
praktiskt pröva hur säkerhetsproblemen kan lösas.
TSV
bör sålunda meddelas ett tidsbegränsat tillstånd att försöksvis upprätta
dator/datorförbindelse mellan TSVs dator och de angivna försäkringsbolagens
datorer enligt TSVs förslag och i samband med tillståndstidens utgång ges
tillfälle att redovisa erfarenheterna av driften. Dessa erfarenheter kan sedan
utgöra underlag för datainspektionens föreskrifter för dator/datorförbindelser
av här avsett slag.
TSV
meddelades tillstånd att i samarbete med fem namngivna försäkringsbolag
försöksvis upprätta och till och med den 30 juni 1980 utnyttja den i ansökan
redovisade dator-till-dator-förbindelsen. Oaktat försöksverksamheten fann
datainspektionen, bl. a. på grund av den avsedda förbindelsen, att vissa
föreskrifter borde meddelas TSV och de berörda försäkringsbolagen.
Det
systemförslag som nu framförs i den remitterade rapporten innebär i realiteten
inte att skilda FR- och IR-system byggs upp. Lösningen innebär i stället t. o.
m. väsentligt starkare tekniska bindningar mellan systemen än som fanns i Ds I. De
grundkrav som ställts upp för systemförslagets utformning medför dessutom
närmast ofrånkomliga låsningar för framtiden när det gäller beroendet av
maskin- och programvaror med bestämda egenskaper. Systemlösningen förutsätter
dator-till-dator-förbindelser vid fullt utbyggt system i en omfattning som
hittills icke prövats, eller ens på allvar föreslagits tidigare i Sverige. Från
samma terminal avses finnas tillgång till såväl FR- som IR-data oavsett var
registren kan komma att vara fysiskt lokaliserade.
Datainspektionen
finner att den töreslagna systemlösningen innebär en betydande ökning av
riskerna för integritetsintrång i förhållande till den s. k. RRV-modellen,
vilken enligt regeringens direktiv skulle utformas systemmässigt enligt
principen två skilda system.
5.2
Säkerhets- och sårbarhetsfrågor
Datainspektionen
har i skilda sammanhang påpekat de samband som finns mellan integritetsskydds-,
säkerhets- och sårbarhetsaspekter. Det ankommer närmast på sårbarhetskommittén
(SÅRK) att i sitt remissyttrande framföra synpunkter på systemförslagets
sårbarhet. Datainspektionen finner det dock nödvändigt att kortfattat beröra
dessa frågor.
SÅRK
har i lägesrapporten (Ds Fö 1978:4) "ADB och samhällets sårbarhet"
inventerat förekommande sårbarhetsfaktorer. Datainspektionen har i allt
väsentligt anslutit sig till SÅRKs bedömningar angående faktorerna och deras
inverkan på driftsäkerhet och sårbarhet hos datorbaserade system. Inspektionen
finner att det framlagda systemförslaget, i klar motsats till intentionerna med
den av riksdagen beslutade RRV-modellen, skapar sambandsproblem och
beroendeförhållanden mellan olika systemdelar som gör totalsystemet tekniskt
och funktions-
Prop. 1978/79:114 177
mässigt
oerhört komplicerat och sårbart. Systemlösningen innebär känslighet för i
stort sett alla de sårbarhetsfaktorer som SÅRK behandlat och varnat för. Som
framgår av datainspektionens remissyttrande över lägesrapporten anser
inspektionen till skillnad mot SÅRK att integritets- och
sårbarhetsfrägorna faktiskt i stor utsträckning sammanfaller och att det inte
alltid är möjligt att klart skilja den enskildes behov av skydd från samhällets
intresse.
Några
av de sårbarhetsrisker som framstår som tydliga i det remitterade
systemförslaget kan exemplifieras genom följande uppräkning:
koordinatangivelser skall användas i stor
utsträckning, vilket framför allt inger försvarsmässiga betänkligheter,
systemets funktion blir starkt beroende av ett
relativt litet antal personer som får nyckelpositioner,
en utbyggnad av systemet till att omfatta hela
landet förutsätter, enligt rapporten, bindning till en datortyp (IBM/370) och
ett styrsystem (AROS/ROSAM) in på 1990-talet och omöjliggör att man drar nytta
av den teknologiska utvecklingen utanför dessa kretsar under all överskådlig
tid framöver,
utlandsberoendet blir därigenom stärkt,
rutiner för rekonstruktion av databaser och
idriftsättning efter driftstörningar synes, med anledning av de komplicerade
sambanden, vara svåra att åstadkomma,
frågor om reservrutiner har icke berörts i
rapporten; fungerande och meningsfulla sådana till den föreslagna
systemlösningen synes knappast kunna konstrueras.
6
Datainspektionens sammanfattande bedömning
Såvitt
datainspektionen kan se torde det remitterade systemförslaget inte
överensstämma med statsmakternas intentioner beträffande ändrade riktlinjer för
fastighetsdataverksamheten, på det sätt som dessa anges i propositionen
(1977/78:15) och i riksdagens beslut. Det fattade beslutet innebär att en
delning mellan FR och IR skall ske och att skilda system skapas för dessa
verksamheter. Statsmakternas främsta motiv för denna avsikt synes vara att man
vill undvika komplexa och svårbemästrade systemstrukturer. En sådan delning av
det tekniskt komplicerade Ds 1 har enligt datainspektionens mening stora
fördelar också från integritetsskyddssynpunkt.
Datainspektionens
erfarenheter visar klart att komplexa system medför sämre möjligheter att
tillgodose integritets-, säkerhets- och sårbarhetsaspekterna. Mot den
bakgrunden finner inspektionen att även Ds I som systemmodell för FR- och
IR-systemen kan medföra problem i dessa avseenden. Det remitterade förslaget
till systemlösning är än mera komplicerad och medför ännu större svårigheter
att bemästra proble-
Prop. 1978/79:114 178
men.
Med de samband och beroendeförhållanden systemförslaget innehåller går man
miste om de fördelar frän integritetsskyddssynpunkt som skilda system medför.
Frågan är om man inte, tvärt emot intentionerna bakom RRV-modellen, lyckats öka
komplexiteten. Komplexitetsnivån i systemförslaget kan överstiga vad som är
hanterbart.
Med
utgångspunkter i de intressen som datainspektionen har att företräda anser
inspektionen, att den i rubricerade rapport föreslagna systemlösningen icke bör
ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet med skilda system för
fastighetsregistrering respektive inskrivningsväsende.
Enligt
datainspektionens mening bör utvecklingsarbetet för såväl den första etappen
som senare etapper inriktas mot tekniskt mindre komplicerade lösningar, mindre
ömsesidiga systemberoenden och mindre låsning till dagens teknik. Med en sådan
inriktning, som mera överensstämmer med RRV-modellen än med det remitterade
systemförslaget, kan uppnås fördelar från bl. a. integritetsskyddssynpunkt.
RRV-modellen framstår därför som en lämpligare lösning än Ds I.
Datainspektionen
vill avslutningsvis även framhålla betydelsen av att helt skilda författningar
utarbetas för FR respektive för IR.
Prop. 1978/79:114 179
3 Televerkets centralförvaltning
I
utredningsarbetet angående utbrytning av fastighetsregistret (FR) och inskrivningsregistret
(IR) har två olika lösningar på linjenät diskuterats.
Det
allmänna datanätet är väl lämpat för det system som skissas i utredningen.
Datanätet ger en mycket god flexibilitet vilket ju också nämns i utredningen.
Vidare ger datanätet även en bättre service än vad förhyrda ledningar ger, t.
ex. väl definierad driftskvalitet och tillförlitlighet, automatiskt
felutpekningssystem. Vitala delar av nätet är dubblerade. Dessutom finns ett
antal tilläggstjänster som underlättar kommunikationen samt tjänster som
medför ett gott sekretesskydd åt kunden.
Allmänna
datanätet planeras kapacitetsmässigt byggas ut så att det inte bör vara några
problem att ta in FR/IR-systemet under år 1982. Om m. a. o. systemtester för
inkoppling i allmänna datanätet inte behöver ske före mitten av 1981 bör
allmänna datanätet väljas. Om tidigare tidpunkt är aktuell kan vi dessvärre
inte f. n. utlova anslutning.
Det
vore i vilket fall som helst värdefullt om diskussioner mellan CFD och
televerket snarast kunde föras för planering av teledelen.
Den
lösning som återstår om allmänna datanätet ej avses användas vid starten är ett
linjenät uppbyggt med förhyrda ledningar eventuellt i kombination med uppringda
förbindelser (för låghastighetsterminaler).
Vid
planering av ett system av det slag som skissats i utredningen bör man
slutligen också känna till de internationella rekommendationer för hyrda
ledningar vilka tillämpas av svenska televerket. Rekommendationerna innebär
(CClTT:s rek Dl):
Privata
datanät dvs nät uppbyggda med fast förhyrda förbindelser är tillåtna så länge
de endast förmedlar trafik inom egna organisationen. Man inskränker dock nätens
funktion till trafik uppåt och/eller nedåt i hierarkin. En indirekt
kommunikation mellan terminaler är dock tillåten. Sålunda ska den information
som lämnas in av en eller flera terminaler bli föremål för bearbetning i den
(de) gemensamma datorn (datorerna) innan den får förmedlas till andra
terminaler (datorer).
Prop. 1978/79:114 180
4 Statskontoret
Statskontoret
utgår i detta yttrande från att den s k RRV-modellen, som bygger på skilda
ADB-system för fastighetsregistreringen respektive för inskrtvningsväsendet, i
enlighet med riksdagens beslut våren 1978 skall genomföras i hela landet.
Statskontoret, som också förordar skilda system för respektive verksamhet, tar
därför i yttrandet inte upp frågan om lämpligheten av andra systemmodeller.
1
Innebörden av RRV-modellen m m
RRV-modellen
innebär enligt civilutskottets av riksdagen godkända utlåtande CU 1977/78:5
(sida 5) att skilda ADB-system för fastighetsregister och inskrivningsregister
skapas genom att de båda registren bryts ut ur driftsystem 1. I propositionen
1977/78:15 med förslag till ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten,
som ligger till grund för utskottets utlåtande, belyser föredragande
departementschefen (sida 46) detta närmare. Enligt departementschefen går det
en viktig skiljelinje mellan å ena sidan driftsystem I samt å andra sidan
RRV-modellen. I driftsystem 1 tillgodoses sambandet mellan FR och IR genom att
de båda registren systemmässigt byggts samman med varandra. Denna tekniska
integration finns enligt departementschefen inte i RRV-modellen, som innebär
att två skilda system för FR och IR tas fram genom en klyvning av driftsystem I.
Centralnämnden
för fastighetsdata (CFD), domstolsverket (DV) och lantmäteriverket (LMV) har
haft regeringens uppdrag att lämna förslag till skilda ADB-system i enlighet
med riktlinjerna i propositionen och utskottsutlåtandet och att därvid utforma
systemförslaget så, att det medger handlingsfrihet i fråga om regionalisering.
Riktlinjerna innebär vidare bl a att överföringen av FR- och IR-uppgifter skall
ske parallellt, att projektet skall delas in i etapper och att den första
etappen skall omfatta budgetåren 1977/78 -1981/82. De innebär också att 135
miljoner kronor i 1976 års prisnivå anslås till projektet under den första
etappen, att drygt 600 000 fastigheter under denna förs över till de nya
ADB-systemen och att DAFAs anläggning i Gävle utnyttjas.
I
riktlinjerna förutsätts att visst mera långsiktigt utredningsarbete utförs
under den första etappen i särskild ordning (prop 1977/78:15 sida 50 och 51).
Det gäller här lämplig omläggningstakt för senare etapper, lämpligheten av att
i framtiden genomföra en regionalisering av datordriften och, om så visar sig
vara fallet, vilket regionaliseringsalternativ som är mest lämpligt,
uppmärksammande av förekommande integritetsfrågor, olika organisatoriska
frågor samt studier av hur det nuvarande avgiftssystemet inom inskrivningsväsendet
skall anpassas till det nya ADB-systemet.
Prop. 1978/79:114 181
2
Syftet med RRV-modellen
I
prop 1977/78:15 (sida 44) uttalar föredragande departementschefen att ADB måste
användas för att man på sikt skall komma till rätta med de olägenheter som är
förknippade med den nuvarande ordningen. Såsom skäl för detta pekar
departementschefen på att de nuvarande registerfö-ringsmetoderna är
ålderdomliga och personalkrävande, att utvecklingen inom närliggande områden,
såsom t ex bank- och kreditväsendet, snabbt har gått mot en ökad användning av
ADB och att stort avseende bör fästas vid de möjligheter som föreligger att med
hjälp av ADB-tekniken förbättra arbetsmiljön och arbetstillfredsställelsen för
de anställda.
Mot
denna bakgmnd är det primära målet med övergången till ADB enligt
statskontorets mening att införa moderna och mindre personalkrävande
arbetsmetoder inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet samt att
förbättra arbetsmiljön och arbetstillfredsställelsen för dem som arbetar inom
dessa verksamhetsområden. Den fastlagda metoden att nå detta mål är, med
hänsyn till de överväganden som legat till gmnd för riksdagens beslut våren
1978, att införa två skilda ADB-system med utnyttjande av det
systemutvecklingsarbete som lagts ned på driftsystem 1 men utan den
systemmässiga sammanbyggning som är utmärkande för driftsystem I. Statskontoret
instämmer, som redan nämnts, i de överväganden som ligger bakom valet av mål
och metoder.
3
Sambandet mellan fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet
I
det remitterade förslaget betonas på flera ställen sambandet mellan
fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet. Personalföreningarna vid
CFD pekar t ex i sitt yttrande (sida I) på att
inskrivningsregistret i stor utsträckning gmndas på basuppgifter som hämtas
från fastighetsregistret.
Det
nyss nämnda sambandet, som funnits sedan årtionden tillbaka, har vid övergång
till ADB betydelse för frågan om likartade uppgifter skall dubbellagras eller
inte också i fortsättningen. Däremot har dubbellagringen inte någon betydelse
för den långt viktigare frågan hur den löpande aviseringen av uppgifter mellan
registren skall ordnas. Till undvikande av missförstånd bör alltsä enligt
statskontorets mening framhållas att dubbellagringen inte innebär att större
delen av innehållet i fastighetsregistret kontinuerligt måste föras över till
och registreras även i inskrivningsregistret. Det är endast sådana förändringar
i fastighetsregistret som påverkar innehållet i inskrivningsregistret, i
huvudsak nybildning eller ombildning av fastigheter genom olika lantmäteriförrättningar,
som skall aviseras, så att fastighetsredovisningen i inskrivningsregistret
hålls aktuell. Volymmässigt rör det sig här enligt det remitterade förslaget
(sida 6) om 175 000 ärenden om året. Av de ungefär
Prop. 1978/79:114 182
tre
miljoner levande fastigheter som finns i inskrivningsregistret berörs alltså
omkring sex procent årligen av aviseringar från fastighetsregistret.
4 Handläggningsrutiner
och omläggningssystem
Enligt
det remitterade förslaget (sida 5 och 39) påverkas, i de skilda ADB-system som
beskrivs i förslaget, redan utprovade handläggnings-mtiner och liknande delar
av driftsystem I i relativt jiten omfattning vad gäller registermyndigheterna.
Enligt förslaget (sida 39) kan även de system som utvecklats för omläggning av
information från de manuellt förda fastighets- och inskrivningsregistren
användas i oförändrat skick efter mindre justeringar i systemets avslutande
programdelar. I nu angivna delar har statskontoret inte anledning till erinran
mot förslaget.
5 Den
tekniska samordningen
5.1
Aviseringen FR - IR
Det
samband som finns mellan fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet och
som berörts under 3 ovan måste givetvis beaktas även inom ramen för två skilda
ADB-system. Det gäller här i första hand hur aviseringen mellan
fastighetsregister och inskrivningsregister skall ordnas. 1 propositionen
1977/78:15 och det därpå gmndade utlåtandet av civilutskottet sägs inte mer om
detta än vad som ligger i beslutet att skilda ADB-system för fastighetsregister
och inskrivningsregister skall skapas genom att de båda registren bryts ut ur
driftsystem 1 enligt RRV-modellen. 1 regeringens direktiv (sida 1 i det
remitterade förslaget) sägs därutöver att inskrivningsdag skall hållas varje
arbetsdag, att de uppgifter i FR, som behövs i IR, skall överföras maskinellt
och att överföringsprogram m m i driftsystem I skall utnyttjas i den
utsträckning som detta är möjligt utan att principen om skilda system bryts.
Det remitterade förslaget (t ex sida 5) visar att en av de faktorer, som är av
störst betydelse för komplexiteten i de skilda ADB-systemen och för graden av
beroende dem emellan, är vilka krav man måste ställa upp när det gäller
aviseringen mellan systemen och hur man tillgodoser dessa krav.
1 dagens manuella system
är kravet att alla ändringar i fastighetsregistret som berör
inskrivningsregistret skall vara inskrivningsmyndigheten till hända före nästa
inskrivningsdag, som alltid är en onsdag. Registrering i fastighetsregistret
görs därför i princip på torsdagar varefter uppgifter om ändringarna (s k
Hb-uppgifter och formulär 14) sänds till inskrivningsmyndigheten per post och
införs i inskrivningsregistret följande onsdag. 1 driftsystem 1 innebär
motsvarande förfarande, såvitt kan utläsas ur det remitterade förslaget (sida
26), att uppgifter som enligt
Prop. 1978/79:114 183
fastighetsregistermyndighetens
terminalinstruktioner skall aviseras till inskrivningsmyndigheten mellanlagras
i systemet, varvid inskrivningsuppgifter påförs. Följande morgon skrivs
uppgifterna ut på inskrivningsmyndighetens terminalskrivare. Därefter
godkänner inskrivningsmyndigheten efter olika kontroller och kompletteringar
via sin terminal att aviseringen får förändra inskrivningsregistret.
Enligt
det remitterade förslaget (sida 44) måste i de skilda ADB-systemen för FR och
IR daglig avisering ske från FR sedan FR uppdaterats med godkända
ajourföringsärenden. Aviserad information måste tillföras IR-systemet innan
nästa dags handläggning startar, dvs all avisering skall ske under kväll eller
natt. Ytterligare krav har under fyra punkter ställts upp på sida 45.
Aviseringsvolymen
är enligt förslaget (sida 45) 175 000 ärenden per år i hela landet. Vid full
drift av de skilda ADB-systemen i hela landet innebär detta, om man utgår från
daglig inskrivningsdag och 250 inskrivningsdagar om året, att ungefär 700
ärenden dagligen skall aviseras från FR-systemet till IR-systemet. Fördelat på
nuvarande antal fastighetsregister- och inskrivningsmyndigheter betyder det
att varje fastighetsregistermyndighet dagligen skall registrera i genomsnitt
tolv ärenden i FR, som därefter skall aviseras till IR, och att varje
inskrivningsmyndighet dagligen skall registrera i genomsnitt sju sådana
ärenden i IR. Som jämförelse kan nämnas att antalet lagfartsärenden per dag och
inskrivningsmyndighet i genomsnitt är ungefär 12, antalet inteckningsärenden
mer än 50 och antalet ärenden om gravationsbevis m m mellan 25 och 30.
För
att tillgodose kravet, att det aviseringssyslem som behövs för att lösa det
nyss nämnda aviseringsbehovet inte får innebära låsningar mellan systemen,
föreslås (sida 45) att ett fristående gränssnitt införs mellan de båda
systemen. Statskontoret har i den delen inte anledning till erinran mot
förslaget.
För
att tillgodose kraven i övrigt diskuteras i det remitterade förslaget (sida 46
- 51) olika tekniska lösningar som gäller dels hur aviseringsuppgifter skall
fångas upp, dels hur kontakt skall etableras mellan FR-systemet och IR-systemet
för att daglig avisering skall kunna sändas och mottagas. När det gäller den
första frågan har statskontoret inte anledning att motsätta sig föreslagen
lösning (sida 46), som innebär att driftloggen i FR-systemet utnyttjas.
När
det gäller den andra frågan, kontakten mellan FR-systemet och IR-systemet,
diskuteras linjenät och koppling mellan datorer. Här vill statskontoret
inledningsvis erinra om att denna fråga inte är aktuell under den första
etappen av RRV-modellens genomförande, eftersom driften av ADB-systemen under
denna etapp skall ske på en gemensam dator. Detta innebär enligt det
remitterade förslaget (sida 95) att avisering mellan systemen kan ske utan
linjeöverföringar.
Prop. 1978/79:114 184
När
det gäller utformningen av följande etapper, som enligt statsmakternas beslut
skall föregås av särskild utredning, är enligt det remitterade förslaget
utgångspunkten att de datorer som skall utnyttjas måste vara sammankopplade, om
drift av systemen sker vid skilda datacentraler. Statskontoret vill erinra om
att sammankoppling av datorer skapar beroendeförhållanden mellan systemen av
delvis liknande art som gäller för stora integrerade datasystem och som
beskrivits av chefen för justitiedepartementet i propositionen 1977/78:15
(sida 47). Dessutom ökar kraven på datorkapacitet, liksom känsligheten för
driftstörningar. Härtill kommer betydande komplikationer vid förändringar i
den driftsmässiga organisationen i form av t ex regionalisering av
datordriften.
Mot
bakgrund av det anförda och de syften som legat bakom beslutet om delning av
driftsystem 1 vill statskontoret från tekniska och ekonomiska utgångspunkter
bestämt avråda från att man, med aviseringsbehovet mellan FR och IR som motiv,
nu för kommande etapper binder sig för den komplicerade tekniska lösning som
beskrivs i det remitterade förslaget.
I
RRV-modellen förutsätts att varje arbetsdag skall vara inskrivningsdag. Om det
är denna förutsättning som leder till de beskrivna konsekvenserna, bör man
enligt statskontorets mening ompröva förutsättningen. En möjlig lösning, som
diskuterades i propositionen 1973:13 med förslag till lag om
inskrivningsregister, (t ex sida 18) synes då vara att inte låta
endagsintervallet omfatta fredagar och att utnyttja fredagarna för
registrering i fastighetsregistret. Man får då varje veckoslut tillgängligt
för överföringen till IR-systemet, vilket minskar tidspressen och känsligheten
för driftstörningar, varefter inskrivningsmyndigheten enligt samma modell som
gäller för driftsystem I varje måndag kan kontrollera, komplettera och beordra
registrering i IR.
Statskontoret
saknar möjlighet att inom den korta tid som stått till buds överblicka alla
konsekvenser av den nu beskrivna lösningen. De fördelar som ligger i att varje
arbetsdag är inskrivningsdag, t ex en snabb ärendehandläggning och en något så
när jämn belastning på ADB-systemet för IR, synes dock i allt väsentligt
kvarstå, samtidigt som man når driftsmässiga fördelar, inte minst genom att man
kan samla ihop de små dagliga aviseringsvolymerna till ett
bearbetningstillfälle i veckan.
Andra
alternativ till endagsintervallet än det nu skisserade diskuterades också i
propositionen 1973:13 och är troligen tänkbara. Under alla förhållanden är det
dock enligt statskontorets mening angeläget att man strävar efter en
aviseringsmetod som kräver enklast möjliga tekniska lösning, som inte skapar
större beroendeförhållanden mellan systemen är nödvändigt och som inte mer än
nödvändigt binder förutsättningarna vid den kommande utredningen om
regionalisering.
Prop. 1978/79:114 185
5.2
Aviseringen IR - FR
Enligt
det remitterade förslaget (sida 6 och 45) skall tomträttsupplåtelse aviseras
från IR till FR. Ärendevolymen ärenligt förslaget 2 000 ärenden per år i fullt
utbyggda system.
Vidare
föreslås att system nu utvecklas som gör det möjligt att maskinellt frän IR
till FR avisera avtalsservitut. Denna avisering, som enligt förslaget inte är
automatiserad i driftystem I, sker i dag i detta system genom att uppgifter
sänds mellan inskrivningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet per post.
Ärendevolymen anges i fullt utbyggda system vara 15 000 ärenden per år.
När
det gäller avisering av uppgift om tomträtt sägs i bilaga I till det
remitterade förslaget (sida 2) att uppgift om tomträtt i FR fordrar särskilda
program för avisering från IR till FR och att det här är en fräga om
ambitionsnivå. Aviseringsvolymen är ytterst liten. För den händelse uppgiften
anses böra ingå i FR vill statskontoret därför sätta i fråga om det, med hänsyn
till den systemutveckling och det systemunderhåll m m som trots detta skulle
krävas, finns anledning att utnyttja ett maskinellt förfarande i sammanhanget.
Om sådana insatser trots allt anses motiverade förordar statskontoret enklast
möjliga tekniska lösning.
Beträffande
avtalsservitut är det svårt att ur det remitterade förslaget med därtill
hörande bilagor läsa ut humvida det är en förutsättning i RRV-modellen att
uppgift om sådana servitut överhuvudtaget skall ingå i FR. Statskontoret saknar
för egen del underlag för en bedömning huruvida detta bör vara fallet. Om
uppgiften skall ingå i FR genom maskinell avisering från dator till dator krävs
resurser för systemutveckling och skapas beroendeförhållanden. Med hänsyn till
detta och till den även här begränsade aviseringsvolymen, bör enligt
statskontorets mening nuvarande rutiner enligt driftsystem I med
postförsändelse mellan berörda myndigheter i första hand bibehållas.
Det
kan tilläggas att båda de former av aviseringar som berörts nu innebär
höjningar av ambitionsnivån jämfört med driftsystem 1 i nuvarande utformning.
5.3
Terminalåtkomst till FR och IR
Enligt
det remitterade förslaget (t ex sida 7 och 50) har som ett grundkrav i arbetet
med förslaget gällt att man från en användarterminal skall nå bäde FR-systemet
och IR-systemet. Mot denna bakgrund samt på grund av att aviseringar skall ske
mellan systemen tilldrar sig enligt förslaget (sida 7) frågorna om terminalnät
och möjligheterna att sammankoppla datorer vid skilda anläggningar intresse.
Den övervägande delen av arbetet har enligt förslaget (sida 5) bestått i
tekniska överväganden i dessa frågor. Av förslaget framgår också att den enligt
statskontorets mening tekniskt mycket komplicerade lösning, som diskuteras i
avsnitt
Prop. 1978/79:114 186
5,
framför allt är betingad av kravet att från en användarterminal nå båda
systemen. Såvitt kan utläsas av förslaget synes förslaget dessutom utgä frän
att man från valfri terminal skall kunna riå uppgifterna om varje fastighet i
riket i FR och IR, oberoende av var fastigheten är belägen, s k riksåtkomst.
Statskontoret
är ense med CFD, domstolsverket och lantmäteriverket om att dessa mycket högt
ställda krav fömtsätter tekniskt sett komplicerade samband mellan systemen.
Statskontoret är också ense med de tre nämnda myndigheterna om att
komplikationerna ökar än mer om kravet på valfrihet när det gäller
förläggningen av driften för de skilda systemen samtidigt skall tillgodoses.
Olika uttalanden i förslaget (sida 50 och 51) innebär att man i dagsläget inte
har någon lösning på problemen.
Det
är inte någon tvekan om att det krav på terminalåtkomst som ställts upp i det
remitterade förslaget erbjuder externa användare av fastighetsregister - och
inskrivningsuppgifter, såsom t ex fastighetsbildningsmyndigheter samt banker
och andra kreditinrättningar, utomordentliga åtkomstmöjligheter jämfört med de
nuvarande manuella och mycket ålderdomliga metoderna för
fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet. Ett av de mest utmärkande
och mest betonade dragen i driftsystem 1 är också att genom teknisk integration
av register och system åstadkomma sådana åtkomstmöjligheter.
Mot
bakgmnd av det nyss anförda är det krav på terminalåtkomst, som ställts upp i
det remitterade förslaget och konsekvenserna av detta krav, vid sidan av
aviseringsfrågan, den mest betydelsefulla delen i förslaget. Vilka överväganden
som ligger bakom kravet redovisas dock inte i förslaget och kan därför inte bli
föremål för prövning vid remissbehandlingen av detta. Denna prövning måste
därför ske från de utgångspunkter som finns i övrigt.
Den
beskrivning av RRV-modellen som finns i propositionen 1977/ 78:15 (sida 31)
talar, såvitt kan utläsas, inte alls för den form av bindningar mellan skilda
ADB-system och den komplicerade systemstruktur som nu diskuterade
åtkomstmöjligheter även enligt det remitterade förslaget skulle innebära. Inte
heller propositionens innehåll i övrigt, civilutskottets utlåtande över
propositionen eller regeringens uppdrag till CFD, domstolsverket och
lantmäteriverket i de delar som återfinns i förslaget innehåller ens
antydningar i sådan riktning. Av uppenbara skäl, som framgår än tydligare av
avsnitt 5 i det remitterade förslaget, går de flesta av de mål, som man velat
uppnå genom delningen av driftsystem I och som närmare angetts av föredragande
departementschefen i propositionen 1977/78:15 (sida 47), till spillo vid den
lösning som skisserats i det remitterade förslaget.
Oavsett
vilken innebörd man anser sig kunna lägga in i RRV-modellen och statsmakternas
beslut avstyrker statskontoret från tekniska och ekonomiska utgångspunkter att
man vid genomförandet av modellen nu
Prop. 1978/79:114 187
ställer
upp kravet på sådan terminalåtkomst som diskuterats. Den tekniskt mindre
avancerade lösning som statskontoret förordar torde, såvitt statskontoret kan
bedöma, inte nämnvärt påverka fördelarna av övergången till ADB för
fastighetsregister- och inskrivningsmyndigheterna. För externa användare av
registren blir fördelarna ändå, jämfört med nuvarande manuella ordning,
betydande.
5.4
Uppgift om ägare m m i FR-systemet (LMVs begäran)
1
avsnitt II i det remitterade förslaget (sida 142 -148) och i
bilaga 2 till förslaget väcks frågan humvida FR-systemet skall tillföras
uppgifter om lagfaren ägare, tomträttsinnehavare och inskrivna nyttjanderätter
från IR-systemet samt om taxerad ägare från fastighetstaxeringsbanden. Detta
skall dock, såvitt kan utläsas av sida 4, inte tolkas som något förslag om en
sådan utvidgning av FR. Såsom anges i förslaget ligger denna fråga också utom
ramen för den av riksdagen beslutade RRV-modellen.
Innebörden
av förslaget synes vara att man, främst för att uppnå fördelar inom
lantmäteriverksamheten, skall bygga upp ett FR- system som innehåller så gott
som all information i IR-systemet utom penninginteckningar och anteckningar. Såsom
anges i förslaget (sida 148) skulle dubbellagringen av uppgifter öka väsentligt
jämfört med RRV-modellen. Siffran en miljard tecken anges. I nu före varande
sammanhang betonas dock att kostnaderna för dubbellagring är relativt låga och
att dubbellagring i och för sig inte medför några tekniska komplikationer.
Statskontoret delar denna uppfattning och ansluter sig även till uttalandet i
förslaget att den komplexitet som uppträder vid dubbellagring nästan alltid
hänför sig till problemen med aviseringarna.
Statskontoret
vill errinra om att fastighetsdataprojektet hittills varit ett av de mest
komplicerade ADB-projekt som diskuterats inom statsförvaltningen. Inte minst
den tid och de kostnader som redan lagts ned i projektet visar detta.
Huvudsyftet med riksdagens beslut våren 1978 att genomföra ett ADB-system för
fastighetsregistreringen och ett för inskrivningsväsendet var att minska
komplexiteten. Statskontoret instämmer i de överväganden som ligger till grund
för beslutet. Beslutet är enligt statskontorets mening väl ägnat att leda till
ett sådant resultat. Om fördelarna skall uppnås är det dock av avgörande
betydelse att de skilda ADBsystemen inte byggs upp på sådant sätt att man på
nytt skapar de problem som man strävat efter att komma ifrån.
Det är
i och för sig naturligt att man önskar uppnå största möjliga positiva effekt av
en övergång till ADB inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet.
Erfarenheterna har dock här, som på motsvarande sätt inom flera andra områden,
visat att det inte är praktiskt möjligt att inom rimlig tid och till rimliga
kostnader gå över från mycket ålderdomliga arbetsmetoder till det teoretiskt
sett mest rationella utnytt-
14 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 114 Bilaga 2
Prop. 1978/79:114 188
jandet
av ADB-tekniken för alla som berörs av fastighetsregistreringen och
inskrivningsväsendet, som man i och för sig kan skissera upp.
Man
måste i stället, särskilt inom fastighetsdataprojektet som har samband med en
mängd olika områden vid sidan av registermyndigheternas verksamhet, t ex
fastighetsbildning, folkbokföring och fastighetsbeskattning, kreditgivning,
försäkring, miljö- och naturvård, olika kommunala verksamheter och
samhällsplanering, bestämma sig för ett lägre och mera realistiskt mål. En
sådan tankegång måste också ha legat bakom beslutet om RRV-modellen. Målet för
denna modell måste vara att inom ramen för de två ADB- systemen - som redan i
och för sig tekniskt sett är avancerade system - åstadkomma rationella
arbetsmetoder inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet, vilket i
sin tur ger olika positiva effekter även för andra berörda verksamhetsområden.
Exempel på sådana effekter är en jämfört med tidigare mycket snabb
ärendehandläggning vid inskrivningsmyndigheterna och mycket goda åtkomstmöjligheter
till innehållet i vart och ett av registren genom terminal. Som ytterligare ett
exempel kan nämnas de helt nya möjligheter för samhällsplaneringen som en
övergång till ADB innebär, alldeles oavsett hur de tekniska systemen
konstrueras.
Om
man inte håller fast vid det nu beskrivna målet under i princip hela
genomförandet av den mycket komplicerade reform, som övergången till ADB här
innebär, talar betydande erfarenhet för att man riskerar komplikationer av
olika slag som är ytterst svåra att överblicka och förutse konsekvenserna av.
Man kommer med säkerhet under hela genomförandetiden att mötas av olika nya
förslag om ändringar och tillägg i syfte att öka rationaliteten. Sådana förslag
bör dock enligt statskontorets mening hänföras till en etapp som måste anstå
till dess den grundläggande ADB-reformen genomförts. Man brukar i dessa
sammanhang tala om en fryspunkt, efter vilken inga ändringar tillåts påverka
genomförandet av en beslutad reform. Enligt statskontorets mening har denna
fryspunkt med rätta redan fastställts. Om detta inte är riktigt bör det ske nu.
I
det remitterade förslaget (sida 147) läggs tekniska aspekter på lantmäteriverkets
begäran om ägaruppgifter m m i FR. I förslaget framhålls att en utökad
automatisk överföring från IR-systemet till FR-systemet inte innebär något
principiellt nytt. Kontaktvägarna mellan systemen måste enligt dessa uttalanden
vara etablerade redan genom att information skall kunna nås från det ena i det
andra systemet och genom den omfattande avisering som under alla förhållanden
måste ske.
Enligt
statskontorets mening bör man, av skäl som utvecklats i det föregående,
överhuvudtaget sträva efter att begränsa det beroendeförhållande och de
tekniska komplikationer som avisering mellan olika ADB-system alltid innebär.
Bl a mot denna bakgrund har statskontoret avstyrkt att man ökar
aviseringsvolymen jämfört med driftsystem I och
Prop. 1978/79:114 189
alltså
nu skapar avancerade maskinella aviseringsrutiner från IR-till FR-systemet.
Likaså har statskontoret avrått från den form av terminalåtkomst som
skisserats i förslaget. Vad som återstår, om statskontorets mening godtas, är
aviseringen från FR till IR av ändringar i fastighetsindelningen, dvs en
förhållandevis renodlad aviseringsrutin, som i vart fall räknat i antal ärenden
inte kan sägas vara särskilt omfattande. Det är tydligt att en sådan ordning
mer knyter an till RRV-modellen än ett i olika hänseenden utvidgat
aviseringsförfarande.
Det
bör framhållas att den nu diskuterade aviseringsmtinen från IR till FR är
betydligt mer omfattande, både när det gäller ärendevolymen och teckenvolymen,
än de aviseringar man i övrigt diskuterat i det remitterade förslaget. Från
denna utgångspunkt förefaller resursbehovet och kostnaderna för att genomföra
lantmäteriverkets begäran alltför lågt beräknade i förslaget (sida 148). Om
denna begäran tillgodoses skapas dessutom ökade bindningar och
beroendeförhållanden som man särskilt måste ta hänsyn till och som inte minst
begränsar valfriheten vid övervägandena av den slutliga strukturen för FR-
respektive för IR-systemet. Ju fler bindningar man skapar mellan systemen desto
mer begränsar man handlingsfriheten vid dessa överväganden.
Under
hänvisning till det anförda avstyrker statskontoret förslaget om att uppgifter
om ägare m m i IR-systemet införs i FR-systemet.
Frågan
om registreringen av uppgift om taxerad ägare och andra taxeringsuppgifter m m
behandlas i det följande.
6
Registerinnehållet i övrigt i FR och IR
Enligt
det remitterade förslaget (sida 4) ges i bilaga I till förslaget relativt
ingående anvisningar i innehållsfrågor. På en del punkter ges dock utrymme för
vidare överväganden. Enligt bilaga I (sida 2 och 3) gäller detta i fråga om det
nya FR-systemet i huvudsak kvartersregister och adressregister, uppgift om
tomträtt och GA-registret. I fråga om det nya IR-systemet gäller enligt bilaga
1 (sida 5) att IR bör innehålla samma uppgifter som IR i driftsystem 1.
Beträffande taxeringsuppgifter uttalas i bilagan (sida 7) att det är önskvärt
att taxeringsuppgifterna eller vissa av dem ingår också i FR samt att man kan
ta till utgångspunkt att ägamppgifter inte behöver redovisas i FR.
Vad
först gäller kvartersregister har registret enligt förslaget (sida 34) ännu
inte utvecklats. Kvartersregistret behöver därför enligt förslaget inte
behandlas i nu aktuellt sammanhang. När detta register i stället bör tas upp
till behandling framgår inte. Såsom utvecklats i det föregående bör man
emellertid enligt statskontorets mening nu så långt möjligt ta ställning till
alla frågor rörande FR och IR, som inte hänskjutits till utredning i särskild
ordning och därefter följa den linje som bestämts. Med hänsyn till den mycket
långa genomförandetiden kommer man
Prop. 1978/79:114 190
i '.
ändå
att få ett omfattande systemunderhåll, bl a på grund av att de administrativa
verksamheter ADB-systemen skall betjäna med största sannolikhet kommer att
förändras i olika hänseenden under den kommande tioårsperioden.
Man
bör därför enligt statskontorets synsätt nu bestämma om kvartersregistret
skall ingå i FR eller inte. Statskontoret kan inte närmare bedöma behovet av
ett sådant register på grundval av det remitterade förslaget. Den
omständigheten att registret i dag inte ingår i driftsystem I torde dock tala
för att behovet är mindre uttalat än när det gäller övriga register som skall
ingå i FR. Med hänsyn härtill och till att tillgängliga resurser för
systemutveckling och systemunderhåll med stor sannolikhet ändå kommer att bli
hårt utnyttjade, ligger det enligt statskontorets mening närmast till hands att
nu bestämma att kvartersregister inte skall ingå i FR.
Adressregistret
har enligt förslaget (sida 37) nu utvecklats och tagits i drift inom drifsystem
I. Möjligheten att söka fastighetsregisteruppgifter
med ledning av fastighetens adress bör enligt förslaget bibehållas i
FR-registret. Behovet av adressregistret eller hur detta är närmare utformat
berörs inte i förslaget i vidare mån än vad som framgår av sida 59. För
statskontorets vidkommande saknas därför underlag för ett ställningstagande
rörande registret.
Beträffande
uppgift om tomträtt i FR har statskontoret i det föregående avstyrkt att
uppgiften, om den bedöms böra ingå i FR, aviseras maskinellt mellan IR och FR.
Statskontoret kan inte heller här ta ställning till behovet. Om detta anses
motivera att uppgiften registreras i FR synes aviseringen från IR till FR kunna
ske per post, på samma sätt som andra aviseringar mellan berörda myndigheter
vilka i driftsystem I inte ordnats genom ADB-systemen.
GA-registret,
som berörs på sida 33 i förslaget, föranleder inte några synpunkter från
statskontorets sida.
Enligt
förslaget (sida 35) skall kod för beskattningsnatur, taxeringsvärde och i
förekommande fall byggnadsvärde samt tätortskod och typkod ingå i FR-systemet
och vara tillgängliga från terminal. Avisering-ens omfattning enligt förslaget
redovisas närmare på sida 62. Statskontoret kan inte heller här närmare bedöma
behovet av den föreslagna registreringen ställt i relation till resursinsatser
m m. Statskontoret vill dock peka på att det här rör sig om en betydande
registervolym och, särskilt efter allmän fastighetstaxering, även om en
betydande avise-ringsvolym. Det är alltså inte fråga om någon mer eller mindre
obetydlig dei i FR- systemet. Statskontoret utgår därför från att uppgifterna
inte införs med mindre behovet av uppgifterna bedöms vara så betydande atl det
klart motiverar de resursinsatser och kostnader som krävs. Underlag för en
sådan bedömning saknas i förslaget.
Enligt
förslaget (sida 62) förändras systemet för omhändertagande av
Prop. 1978/79:114 191
avisering
inte på grund av delning i skilda system för FR och IR. Om förändringar behövs
i övrigt och vilka dessa i så fall är framgår inte. Framtida systemändring kan
enligt förslaget dock bli nödvändig på gmnd av förändringar i systemet för
folkbokföring och beskattning. Om man för att tillgodose förslaget nu måste
göra mera betydande insatser för systemutveckling, talar det sist nämnda
uttalandet för att man efter kort tid måste göra om i vart fall en del av detta
arbete. Någon uppskattning av den resursinsats som skulle krävas finns inte i
förslaget.
Statskontoret
kan under hänvisning till det anförda inte, på det underlag som finns i det
remitterade förslaget, bedöma om taxeringsuppgifter m m bör ingå i FR-systemet.
7
Möjligheter till regionalisering
Enligt
det remitterade förslaget (sida 52) skapar drift av FR och IR vid skilda
datacentraler eller en regionalisering var för sig olika problem som inte alla
kan belysas utan noggrann analys. Innebörden av vad som sägs i uppdraget (sida I) i
denna del är också att genom särskild utredning pröva sådana lösningar.
I
förslaget utgår man från att förbindelse mellan datacentralerna via linjenätet
blir nödvändig oavsett formerna för en regionalisering. Detta torde också vara
riktigt med de förutsättningar för terminalåtkomst till registerinnehållet i
både FR och IR som lagts fast i förslaget. Därmed uppstår också, särskilt vid
olikformad regionalisering, sambandsproblem och beroendeförhållanden som vid
en närmare analys förmodligen visar sig vara både tekniskt och
underhållsmässigt ytterst komplicerade. Erfarenheter av sådana stmkturer saknas
såvitt statskontoret känner till i dag i Sverige.
I
det remitterade förslaget (sida 52) pekar man särskilt på samordningsproblem i
vad avser systemunderhåll och vidareutveckling av systemen. När det gäller
olika regionaliseringsalternativ bör dock enligt hittillsvarande erfarenheter
systemunderhåll och vidareutveckling ske centralt, bl a i syfte att eliminera
risker för samordningsproblem och olikheter mellan systemen.
Statskontoret
vill hämtöver peka på att möjligheterna till regionalisering av RRV-modellen,
enligt de diskussioner som hittills förts, i viss mån begränsas av tekniska och
ekonomiska skäl med hänsyn till förutsättningen att RRV-modellen skall bygga
på en utbrytning ur driftsystem 1. Enligt dessa diskussioner kan det vara
rimligt att överväga fier regioner för IR än för FR. Det torde dock inte i
RRV-modellen kunna bli fråga om mer än ett fåtal regioner. Ett liknande resonemang
återfinns i det remitterade förslaget (sida 53).
Prop. 1978/79:114 192
8
Maskin- och leverantörsberoende
Enligt
det remitterade förslaget (sida 5) ställer de skilda systemen för FR och IR
samma krav som driftsystem 1 vad gäller sådana frågor som val av maskintyp för
datoranläggningen och val av styrsystem för databasadministration m m. Denna
bundenhet vid viss maskintyp m m kvarstår enligt förslaget även om systemen
senare tänks delade på skilda datacentraler eller regionaliseras. Bundenheten
till IBMs nuvarande 370-serie eller med denna typ kompatibla datorer samt till
styrsystemet AROS-ROSAM tas också upp på sida 39 samt på sidorna 80 och 81 i
förslaget.
Det
remitterade förslaget innebär inte bara att man för lång tid är hänvisad till
datorer av den typ som nu används eller med denna typ kompatibla datorer.
Liknande bindningar förutsätts, såvitt kan utläsas ur förslaget (sida 50),
också till AROS-ROSAM, som tagits fram på enskilt initiativ av annan än
maskinleverantören. Det förutsätts enligt förslaget att leverantören av
AROS-ROSAM skall utföra det utvecklingsarbete som behövs för att möjliggöra
den dator till dator-förbindelse som man tänkt sig enligt förslaget. För den
systemlösning som föreslagits - och som tekniskt sett är mycket avancerad - är
man alltså i avsevärd grad beroende av att detta arbete också visar sig kunna
genomföras med avsett resultat.
Med
de förutsättningar som nu gäller får enligt statskontorets mening godtas att
man under den första etappen av reformen binder sig vid en viss bestämd typ av
datorer. Detta är också innebörden av statsmakternas beslut. Den tekniska
utvecklingen kommer emellertid sannolikt att gå mycket snabbt också under den
närmaste tioårsperioden. Man kan utgå från att dagens datorer och styrsystem om
tio år kommer att te sig nära nog lika ålderdomliga som de produkter, vilka
utnyttjades i slutet av 1960-talet.
Mot
denna bakgmnd kan man inte nu med rimlig grad av säkerhet överblicka vilka
datorer och styrsystem m m som kommer att vara aktuella för FR- och IR-systemen
omkring år 1990. Inom ramen för de fömtsättningar som gäller för RRV-modellen
måste man därför så långt möjligt söka begränsa bindningarna till dagens
teknik. Ett sätt att tillgodose detta krav är att, såsom riksdagen beslutat,
genomföra reformen i etapper. Ett annat - och enligt statskontorets mening lika
viktigt - sätt är att, såsom förordats i det föregående, inte skapa flera
bindningar och beroendeförhållanden mellan de skilda systemen än nödvändigt.
Med
hänsyn till det anförda bör man inte nu fatta beslut om datorer och styrsystem
för längre tid än den första etappen innebär. Ytterligare ett skäl till detta
är att fömtsättningama för regionalisering i annat fall begränsas avsevärt. Den
särskilda utredning som skall dra upp riktlinjerna för kommande etapper bör
därför enligt statskontorets mening få i uppdrag att också lägga fram förslag
rörande datorer och styrsystem för nästa etapp, som sannolikt också måste
begränsas till de närmaste fyra
Prop. 1978/79:114 193
eller
fem åren efter 1982. Ett viktigt underlag bör därvid vara de erfarenheter av
reformgenomförandet som kan dras under den första etappen. Till dess frågan i
denna ordning utretts närmare bör man i oförändrade former utnyttja det
datorfabrikat och det styrsystem som man nu har tillgång till och som enligt
förslaget tillgodoser behovet under etappen.
Vid
en sådan utredning som statskontoret nu förordat kan också finnas anledning att
pröva närmare i vad mån man inom ramen för RRV-modellen kan och bör ta hänsyn
till den omständigheten att ett särskilt FR-system egentligen ställer andra
krav på datorkapacitet och styrsystem än ett särskilt IR-system, med dess
avsevärt högre transaktionsvolymer och känslighet för driftstörningar. Det kan
också finnas anledning att närmare pröva i vad mån det planerade allmänna
datanätet, som man hittills inte har några praktiska erfarenheter av, kan ha
betydelse för fastighetsdataprojektet.
9
Kostnadsberäkningar
I
avsnitt 9 i det remitterade förslaget (sida 95 -114) finns kostnadsberäkningar.
Statskontoret vill i denna del inledningsvis framhålla att totalkostnaderna
för projektet för den första etappen beräknats till 135 miljoner kronor i 1976
års penningvärde. För denna kostnad skall enligt statsmakternas riktlinjer
skilda ADB-system för FR och IR utvecklas, 600 000 fastigheter föras över till
de nya systemen och DAFAs datoranläggning i Gävle utnyttjas. Statskontoret
utgår från att resursbehovet och kostnaderna för systemutveckling och därmed
jämförbara kostnader under etappen blir avsevärt lägre än beräkningarna i
förslaget (sida 92 och 93 samt 109 och 110) om de ändringar jämfört med det
remitterade förslaget, som statskontoret i det föregående förordat, godtas.
Beräkningar
om kostnaderna fram till budgetårsskiftet 1981/82 har alltså redan gjorts och
lämnats utan erinran av riksdagen. Det ytterligare beslutsunderlag i form av
kalkyler, som behövs för den första etappen, torde därför främst gälla
fördelningen av beräknade kostnader på respektive budgetår.
1
det remitterade förslaget (sida 105 -108) redovisas kalkyler som omfattar
genomförandet av skilda FR- och IR-system i hela landet. Underlaget för
kalkyler avseende senare tidpunkt än budgetårsskiftet 1981/82 är emellertid för
närvarande osäkert. Sålunda påverkas underlaget i betydande grad av vilket
beslut man nu fattar om den närmare innebörden av RRV-modellen. Godtas
statskontorets uppfattning om innebörden innebär det andra förutsättningar för
kalkylerna än de som man utgått från i det remitterade förslaget. Nya kalkyler
måste då göras för de etapper som skall följa efter den första etappen.
Härutöver beror förutsättningarna för sådana kalkyler också i hög grad på
resultatet av
Prop. 1978/79:114 194
det
ytterligare utredningsarbete om kommande etapper, som enligt statsmakternas
beslut skall göras i särskild ordning.
Med
hänsyn till det anförda kan totalkostnaderna för tiden efter den första
etappen, inte nu beräknas med någon större grad av säkerhet. De totalkalkyler
som redovisas i det remitterade förslaget måste därför bedömas med stor
försiktighet.
Personalföreningarna
vid CFD har i den skrivelse, som inleder det remitterade förslaget (sida 3),
jämfört totalkostnaderna för två skilda system enligt riksdagens beslut med
driftsystem I. Dessa beräkningar anger ökade driftskostnader för
de delade systemen med cirka 33,8 miljoner kronor under en tioårsperiod, ökade
utvecklingskostnader med 21,6 miljoner kronor, kostnader för försenat
reformgenomförande med 130 miljoner kronor och ökade kostnader för eventuellt
delad drift på skilda datacentraler med cirka 80 miljoner kronor. Något
underlag för beräkningarna redovisas inte.
Såsom
statskontoret nyss berört saknas för närvarande underlag för något så när säkra
kalkyler om totalkostnaderna för FR- och IR-systemen när det gäller tidpunkten
efter budgelårsskiftet 1981/82. De totalkostnader som nu kan beräknas är
sådana som inte är betingade av ADB-systemens slutliga utformning, t ex
kostnaderna för registeromläggningen. Redan med hänsyn härtill är det enligt
statskontorets mening svårt att uttala sig om riktigheten av de beräkningar
som redovisas i skrivelsen från personalföreningarna.
Vid
en bedömning av dessa beräkningar måste man således beakta att det för
närvarande inte föreligger något slutligt ställningstagande till hur de skilda
FR- och IR-systemen skall vara utformade. Man måste dessutom beakta att
driftsystem I enligt statsmakternas tidigare beslut är avsett för högst en
tredjedel av landets fastighetsbestånd. Verksamheten har hittills varit
begränsad till ett län, som omfattar endast cirka tre procent av landets
fastighetsbestånd. Driften har skett under speciellt gynnsamma betingelser i
den meningen, att datorresurser och CFDs personella resurser under flera år
nästan helt kunnat koncentreras till länet.
Det
finns av naturliga skäl när det gäller driftsystem 1 inte något
ställningstagande till hur detta system bör vara utformat såsom ett riksomfattande
system. Man kan därför inte med säkerhet bedöma hur omfattande
systemutvecklingsarbete som behövs för att utveckla driftsystem I till ett
system för hela landet. Såvitt kan utläsas av det nu remitterade förslaget
(sida 68 och 74) skulle resursinsatser bl a behöva sättas in för att utveckla
ett helt nytt reskontrasystem. Andra oklarheter beträffande ett riksomfattande
driftsystem I gäller registerinnehållet, t ex om kvartersregister skall ingå,
om datordriften skall ske centralt eller vara regionaliserad och om man i det
senare fallet skall ha förbindelse dator till dator eller på annat sätt mellan
regionerna.
Prop. 1978/79:114 195
Också
med hänsyn till det nu anförda går det enligt statskontorets mening inte att
med rimlig grad av säkerhet göra en sådan jämförelse mellan kostnaderna för
driftsystem I och skilda ADB-system för FR och IR som redovisats i skrivelsen.
Statskontoret kan därför inte godta dessa beräkningar.
Jämförelser
mellan kostnader för driftsystem I och kostnader för två skilda ADB-system
finns också på flera ställen i det remitterade förslaget (t ex sida 10). Av
samma skäl som nämnts nyss kan man enligt statskontorets mening inte heller
dra några säkra slutsatser av dessa jämförelser.
Hämtöver
vill statskontoret anföra följande när det gäller kalkylerna i det remitterade
förslaget.
Kalkylerna
är avsedda att visa kostnaderna för RRV-modellen. Det hade enligt statskontorets
mening därför varit naturligt att göra särskilda kalkyler för FR-systemet
respektive för IR-systemet, inte minst med tanke på den kommande utredningen om
förutsättningarna för en fristående regionalisering var för sig.
Utöver
de cirka 75 fast anställda personer som nu finns vid CFD mäste enligt det
remitterade förslaget (sida 109) ytterligare tio personer snarast anställas.
Därutöver krävs för de närmaste två åren konsultinsatser till en kostnad av 3,6
miljoner kronor. Statskontoret utgår, som nämnts förut, från att detta
resursbehov har sin grund i det remitterade förslaget och från att
resursbehovet minskar avsevärt om RRV-modellen i stället utvecklas på det sätt
som statskontoret föreslagit.
Såvitt
kan utläsas innefattar kalkylerna åtgärder som enligt det remitterade
förslaget måste vidtas oberoende av delningen i ett FR-system och ett IR-system
eller som innebär en ren vidareutveckling jämfört med driftsystem I. Sådana
ätgärder synes i huvudsak vara utformningen av ett helt nytt reskontrasystem (sida
68 och 74), maskinell avisering från IR till FR av tomträttsupplåtelse och
avtalsservitut (sida 68 och 69), maskinell avisering till RRV om sökta
lagfarter (sida 69), nytt system för avisering av taxeringsuppgifter till IR
(sida 69) samt revidering av systemlösningen i driftsystem 1 för avisering
från länsstyrelse av förändring i ägaruppgifter.
På
samma sätt som det borde ligga närmast till hands att vid kostnadsberäkningen
ta hänsyn till att FR- och IR-systemen är två skilda system borde det vara naturligt
att även behandla kostnaderna för system för tillämpningar inom
samhällsplaneringen som ett särskilt projekt.
Såsom
intäkt har man i kalkylerna redovisat intäkter av frågor från
presentationsterminaler men inte, såsom i promemoria 36:5, kostnaderna för det
s k nollalternativet eller andra intäkter.
Med
hänsyn till den förut redovisade osäkerheten när det gäller underlaget för
kalkylerna och till vad som anförts i övrigt rörande dessa
Prop. 1978/79:114 196
anser
sig statskontoret inte närmare böra ta ställning till innehållet i kalkylerna.
10 Författningsförslaget
I
avsnitt 10 i det remitterade förslaget (sida 115 -141) finns förslag till
författningsändringar. Statskontoret har inte gjort någon närmare genomgång av
förslaget i denna del. Med hänsyn till att FR- och IR-systemen enligt
RRV-modellen är två skilda system ligger det dock närmast till hands att även
arbeta ut helt skilda författningar för respektive system. Detta torde dels öka
överskådligheten, dels underlätta ändringar som med säkerhet blir aktuella
under den långa genomförandetiden.
11 Reservrutiner
Erfarenheterna
från de första driftsåren av stora terminalsystem visar att dataregistren ofta
inte är åtkomliga i erforderlig utsträckning pä grund av olika felaktigheter
och att reservrutiner därför måste utvecklas och trimmas in till driftstarten
av terminalsystem. Statskontoret har i tidigare yttranden angående
fastighetsdataprojektet pekat på detta. Avbrott i driftsystemet är speciellt
känsligt när det gäller IR-systemet. Frågan om reservrutiner berörs inte i det
nu remitterade förslaget. Statskontoret vill därför på nytt särskilt peka på
behovet och betydelsen av sådana rutiner.
12
Sammanfattning
Statskontoret
har, såsom angetts i det föregående, inte anledning till erinran mot att i
driftsystem I utprovade handläggningsrutiner för fastighetsregister- och
inskrivningsmyndigheterna används även i de skilda systemen för FR och IR och
att utprovat system för registeromläggningen används efter mindre justeringar
i systemets avslutande programdelar. Statskontoret har inte heller anledning
till erinran mot att man, när det gäller aviseringen från FR till IR om
ändringar i fastighetsindelningen, inför ett fristående gränssnitt mellan
systemen eller att driftloggen i FR-systemet utnyttjas för att fånga upp
aviseringsuppgifterna.
När
det gäller det remitterade förslaget i övriga delar anser statskontoret, till
skillnad mot vad som angetts i förslaget, att utvecklingen av RRV-modellen bör
grundas på följande förutsättningar.
Kontakten
mellan FR och IR för att överföra aviseringsuppgifterna bör inte utformas så
att de datorer, som kan komma att utnyttjas för FR respektive för IR i senare
etapper, måste vara sammankopplade. Om en förutsättning för detta är att man
inte helt kan genomföra kravet på daglig inskrivningsdag bör detta krav
modifieras. Om uppgift om tomträttsupplåtelse och avtalsservitut skall ingå i
FR-systemet bör aviseringen mellan IR och FR inte bygga på förbindelse dator
till dator. FR-sy-
Prop. 1978/79:114 197
stemet
bör inte utökas med ägaruppgifter m m från IR-systemet.
Gmndkravet
i det remitterade förslaget att man från samma användarterminal skall nå både
FR-systemet och IR-systemet bör frängås, liksom kravet på s k riksåtkomst.
Stmkturen av FR-
respektive av IR-systemet för etapp 2 och senare etapper bör beslutas efter
särskild utredning. Arbetet under etapp 1 bör därför genomföras så, att lämplig
struktur för FR kan prövas i princip utan att hänsyn måste tas till IR och vice
versa.
Man
bör nu bestämma om kvartersregister och adressregister skall ingå i FR eller
inte. Vid bedömningen av om taxeringsuppgifter m m skall ingå i FR bör behovet
vägas mot kravet på resursinsatser och kostnader. Även behovet av
systemändringar på grund av det nya systemet för folkbokföring och beskattning
bör beaktas.
Under etapp I bör
nuvarande datortyp och styrsystem användas oförändrade. Man bör nu inte binda
sig för typ av datorer och styrsystem under etapp 2 och senare. Denna fråga bör
utredas särskilt.
Reservmtiner
bör arbetas ut.
Nya
kalkyler för etapp 2 och senare etapper bör upprättas. Kalkylerna bör redovisa
FR respektive IR och system för samhällsplaneringen var för sig. De bör inte
bara redovisa kostnader utan även beräknade intäkter.
Skilda
författningar bör arbetas ut för FR respektive för IR.
Prop. 1978/79:114 198
5 Datamaskincentralen för administrativ databehandling
(DAFA)
DAFA
utgår i sitt yttrande från att man under etapp 1 till 1 juli 1982 utvecklar den
s. k. RRV-modellen, som innebär skilda ADB-system för FR och IR, och att
driften av RRV-modellen, liksom tills vidare av driftsystem I, sker vid DAFAs
anläggning i Gävle.
Teknisk
samordning
Såvitt
DAFA kan finna innebär det remitterade förslaget hård bindning mellan de två
delsystemen. Från systemteknisk utgångspunkt innebär de föreslagna delsystemen
ett enda system, även om driften av detta system kan ske i en eller fiera
datoranläggningar, medan RRV-modellen förutsätter två skilda system.
Om
nuvarande regler beträffande inskrivningsdagar m. m. omöjliggör enklare lösningar
får man enligt DAFAs mening ompröva dessa regler om man vill skapa
fömtsättningar för ett uppdelat system. Enligt DAFAs mening borde det dock vara
möjligt att även inom ramen för endagsintervallet skapa ett system som
överensstämmer med RRV-modellen genom att använda off-line-telekommunikation i
stället för dator-datorförbindelse.
Terminalutnyttjande
Såvitt
DAFA kan utläsa av förslaget innebär detta att man från alla terminaler som
ingår i systemen skall kunna nå uppgifter om alla fastigheter i FR och IR.
En
sådan lösning ställer mycket höga krav på utformningen av systemet. DAFA anser
därför att denna lösning bör anstå inom ramen för IR och FR-systemet. DAFA vill
samtidigt erinra om att utbyggnaden av det allmänna datanätet med största
sannolikhet på sikt kommer att innebära tekniska fömtsättningar för uppkoppling
till valfritt register.
Maskin-
och programvara
Nuvarande
system använder databas/datakommunikationssystem (DB/DC) AROS/ROSAM. DAFA har
tidigare redovisat sin syn i denna fråga och anser fortfarande att programvara
av denna typ skall tillhandahållas av den organisation som har ansvaret för
datordriften.
Med
hänsyn till de fömtsättningar som nu gäller får dock accepteras att man under
etapp I använder nuvarande DB/DC-system. Under denna tid bör man inte heller
göra några förändringar i maskinutrustning som ställer nya krav på
applikationsprogramvaran.
Det
är dock självfallet av största vikt att man under hela etappen I kan garantera
tillräcklig tillgänglighet och datasäkerhet. Erfarenheterna av nuvarande
datorutmstning i Gävle är här inte positiva.
Dessutom
medger den nuvarande datorutrustningen inte rationellt
Prop. 1978/79:114 199
programmeringsarbete
i form av s. k. interaktiv programmering, som blir mer och mer vanligt
förekommande. Här finns enligt DAFAs mening betydande rationaliseringsvinster
att hämta. Enligt gjorda erfarenheter kan programmeringseffektiviteten öka med
cirka 30 procent. Detta skulle således innebära en avsevärd reducering av det
resursbehov på ca 50 manår som redovisas i systemförslaget och minska behovet
av ytterligare personal.
Bl.
a. mot bakgrund av det nu anförda har DAFA tidigare vid två tillfällen förordat
ett utbyte av nuvarande datorutrustning i Gävle.
DAFA
refererar i detta sammanhang till tidigare skrivelser i frågan, vilka bifogas'.
Enligt
DAFAs uppfattning bör det fortsatta utredningsarbetet bedrivas så att det nya
systemet inte mer än nödvändigt låses till nuvarande teknisk nivå, vilken i
allt väsentligt baserar sig på lösningar utvecklade under 1960-talet.
Det
föreliggande förslaget synes innebära en stark bindning till såväl nuvarande
datortyp som leverantör av DB/DC-system. Med häsyn till den mycket snabba
tekniska utvecklingen torde detta vara olämpligt.
Kostnadsberäkningar
Enligt
DAFAs uppfattning har gjorda kostnadsberäkningar inte genomförts med
hänsynstagande till den förändrade relationen mellan maskin-och
personalkostnader i form av ökade personalkostnader och förbättrade
pris/prestanda-relationer för datorutrustning, som kännetecknas av den senaste
tidens utveckling och som med största säkerhet kan antas fortsätta i minst
samma takt.
Detta
förhällande understryker ytterligare vikten av att man för framtiden väljer
lösningar som syftar till att minimera personalkostnaden snarare än maskinkostnaden.
Dessutom torde ett delat system med de ändringar som DAFA ovan förordat
avsevärt minska utvecklingskostnaderna.
Övriga
synpunkter
Det
är väsentligt att innebörden av RRV-modellen snarast så långt
möjligt
fastställs så att alla berörda parter ges möjlighet till nödvändig
planering.
Statsmakternas
beslut innebär att DAFAs anläggning i Gävle under den första etappen utnyttjas
för både FR och IR. DAFA anser att det från tekniska, ekonomiska och
driftmässiga synpunkter är mest rationellt att utnyttja servicebyrå under hela
genomförandetiden. Man får då större möjlighet att anpassa driften till de nya
tekniska förutsättningar som med hänsyn till den långa genomförandetiden med
stor sannolikhet kommer att bli aktuella.
' Här utelämnade.
Prop. 1978/79:114 200
6 Riksrevisionsverket
Med
hänvisning till den korta remisstiden och ärendets omfattning har verket varit
nödsakat att begränsa yttrandet till de delar av systemförslagen som har
avgörande betydelse för ett principiellt ställningstagande.
RRVs
yttrande över fastighetsdatakommitténs (FA DA K) betänkande I sitt yttrande
över FADAKs betänkande "Fastighetsdata" (SOU 1976:56) föreslog RRV en
principiell uppdelning av fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet i
två skilda system i stället fördel under utveckling varande driftsystemet (ds
1) som präglas av hög teknisk ambitionsnivå, stor komplexitet och synnerligen
omfattande resurskrav.
Grundtanken
som RRV förde fram var att skapa två individuella system, dels anpassade till
resp. administrativ verksamhet, dels till de förutsättningar och prioriteringar
som sammanlagt och lokalt kunde skapas. De båda systemen fastighetsregister
(FR) och inskrivningsregister (IR) skulle sedan var för sig kunna utvecklas
vidare, fä olika tekniska ambitionsnivåer i sin tur anpassade till olika
resurser, skilda krav på användning och olika krav på bearbetningstider m m.
Det nödvändiga informationsutbytet mellan de båda systemen skulle lösas på
enklaste datatekniska sätt för att skapa en systemtekniskt låg komplexitet
vilket minskar riskerna för långsiktiga bindningar i regelverk och administration.
Vidare skulle en delning av ds I skapa nya förutsättningar för bl. a. en
kortare installationstid och till ett naturligt systemägarskap, dvs. där
lantmäteriverket (LMV) och domstolsverket (DV) utan behov av tredje part skulle
ta ansvaret för utveckling och drift av system, något som naturligen ligger
inom verkens resp. ansvarsområden.
RRV
framhöll också i sitt yttrande, i motsats till FADAKs uppfattning, att man
borde överväga att införa de båda systemen samtidigt. Detta skulle medge att
rationaliseringsvinsterna, som finns att hämta framför allt inom
inskrivningsväsendet, kombinerades med stora behov av förbättringar inom
fastighetsregistreringen.
Riksdagens
beslut
Riksdagen
fattade 1978-02-15 beslut om ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten
(rskr 1977/78:134). Enligt de nya riktlinjerna skulle en första etapp, som
omfattar tiden t. o. m. budgetåret 1981/82, skilda ADB-system för FR och IR
skapas genom en utbrytning av dessa båda delar ur ds 1 (den s. k.
RRV-modellen). Riksdagens beslut grundade sig på proposition 1977/78:15 samt på
civilutskottets betänkande 1977/ 78:5.
Regeringens
uppdrag
Regeringen
uppdrog 1978-03-30 åt centralnämnden för fastighetsdata
Prop. 1978/79:114 201
(CFD),
DV och LMV att skyndsamt och senast 1978-12-31 lämna förslag till skilda system
för FR och IR under den första etappen i enlighet med de ändrade riktlinjerna.
Statsmaktemas
ställningstagande
Sammanfattat
innebär statsmakternas ställningstagande, såsom RRV tolkar det, en enklare men
samtidig datorisering av fastighetsregistret och inskrivningsväsendet. Med
tanke på de stora resurser som ds 1 hittills krävt synes statsmakternas
intentioner dock dessutom vara att så stora delar som möjligt av det redan
gjorda utvecklingsarbetet i ds I bör tas tillvara. Detta leder till svåra
avvägningsproblem. Å ena sidan har ds 1 en hög komplexitet, är behäftad med
höga kostnader, har en lång installationstid och därmed en hög
investeringsrisk. Å andra sidan kan konstateras att avsevärda resurser, tid och
utredningsarbete lagts ner på fastighetsdataprojektet vilka till del skulle
vara förlorade vid en annan inriktning/teknisk lösning på projektet.
Systemförslagen
1
sin rapport 1978-12-18 redovisar CFD, DV och LMV det utredningsarbete som har
utförts på regeringens uppdrag. Systemförslagen har inte kostnadsberäknats vart
för sig, vilket försvårar möjligheterna att analysera varje systems
kostnadskonsekvenser. Eftersom rapporten koncentrerats till rent ADB-tekniska
konsekvenser framgår inte vad delningen betyder när det gäller eventuella
intäkter i form av handlingsfrihet, rationaliseringsvinster, minskad sårbarhet
m. m. Detta ger systemförslagen ett begränsat värde från beslutssynpunkt.
RRV
anser nu liksom tidigare att det är kraven på avisering mellan systemen som,
tillsammans med kraven pä att med hjälp av terminaler (i verklig tid) få
åtkomst till uppgifter i de båda systemen, i första hand styr den utformning
systemen fått i de nu redovisade förslagen.
Sambandet
mellan FR- och IR-systemen har tidigare betraktats som så starkt att
hittillsvarande tekniska lösningar förutsatt en teknisk integrering mellan
systemen. Sambandet kommer till uttryck bl. a. i den ökade registervolymen vid
delade system. Detta har också nu bildat utgångspunkten för de föreslagna
komplicerade tekniska bindningarna mellan registren även efter delningen.
Sambandet
mellan registren kan man inte bortse ifrån. Frågan är närmast hur aviseringen
tekniskt skall gå till. Detta berör i första hand aviseringen från FR till IR.
Statsmakterna har förutsatt att inskrivningsdag skall hållas varje arbetsdag
och att aviseringen skall ske "maskinellt" samt att
överföringsprogrammen i ds I skall utnyttjas så långt möjligt inom ramen för
två system. Statsmakternas direktiv har därför medfört krav på daglig
avisering. Med tanke på aviseringens betydelse för kom-
Prop. 1978/79:114 202
plexiteten
i systemen är kravet på aviseringen i hög grad resurs- och teknikstyrande. Att
detta krav i alla avseenden inte är tillräckligt belyst anser RRV vara
otillfredsställande med hänsyn till de omständigheter som nu gäller.
RRVs
erfarenheter av förvaltningsrevision inom inskrivningsväsendet visar att det
nuvarande manuella systemet med inskrivningsdag en dag per vecka ger en
godtagbar servicenivå under förutsättning att föreskriven expeditionstid i
huvudsak hålls. Fördröjningen i handläggningen beror ofta på brister i
ansökningarna, något som inte förbättras av ett ADB-system. RRV har tidigare
bedömt att rimliga expeditionstider kan uppnås genom det manuella systemet.
Detta gör att verket ifrågasätter om de krav på systemen som systemförslagen
ger uttryck för står i rimligt förhållande till de kostnader som kraven
genererar.
Mot
bakgmnd av vad som nu sagts samt med hänsyn till det nyutveck-lingsarbete som
enligt rapporten behövs, ställer sig RRV avvisande till att aviseringen får
utgöra motiv för att utforma en tekniskt komplicerad och kostsam lösning. Om
önskemålet att varje arbetsdag skall vara inskrivningsdag ger de konsekvenser
förslaget redovisar anser RRV att detta krav bör omprövas. Av proposition
1973:13 med förslag till lagom inskrivningsregister synes framgå att
endagsintervallet bedömts vara mest rationellt med den ADB-tekniska lösning som
ds 1 utgör men att andra alternativ också är möjliga.
1
fråga om aviseringen från IR till FR uppvisar förslaget i rapporten en högre
ambitionsnivå än den i ds I genom att än fler rutiner har datoriserats.
Aviseringsvolymen är dessutom ringa men föranleder enligt rapporten betydande
nytt utvecklingsarbete vilket orsakar ytterligare kostnader ooh högre
komplexitet. RRV anser att det inte finns skäl att gå utöver vad som i dag
tillämpas i ds I.
En
annan styrande faktor för komplexiteten i de delade systemen är åtkomst till
uppgifter i FR och IR via terminal. Systemförslagen är baserade på kravet att
man från valfri terminal skall ha åtkomst till varje fastighet i båda registren
oavsett var fastigheten är belägen. Något stöd för detta krav kan inte RRV
finna vare sig i statsmakternas direktiv eller i förarbetena till riksdagens
beslut. RRV finner det därför anmärkningsvärt att nya åtkomstkrav har byggts
in i systemförslagen utan särskild diskussion. För övrigt avvisade redan FADAK
kraven på åtkomstmöjligheter av detta slag.
Resonemangen
beträffande regionalisering hör till senare etapper och bör därför
kostnadsmässigt inte ha större betydelse redan på detta stadium. Det redan nu
starka maskin- och leverantörsberoendet inte minst vad gäller programvara
liksom de komplexa systemlösningarna försvårar sannolikt en längre gående
regionalisering. Krav på regionalisering kommer sannolikt ytterligare att öka
behoven av resurser.
Slutligen
anser RRV att förslaget att införa uppgifter om ägare m. m.
Prop. 1978/79:114 203
i
FR är ytterligare en klar höjning av ambitionsnivån som ökar komplexiteten i
systemet. Detta strider mot syftet med delningen. För att inte fördröja
införandet av fastighetsreformen måste man någon gång fastställa vad som skall
vara med och vad som får vänta. Nya önskemål kommer sannolikt om de tillgodoses
att följas av ytterligare önskemål. Nya möjligheter kommer alltid att kunna
införas till vad som förefaller vara marginalkostnad och därmed omedelbart ge
god lönsamhet. Vad man inte kan förutse är hur den totala komplexiteten
påverkar införandet av reformen och investeringsvolymen. Endast en blygsam
tidsförskjutning av systeminstallationen kan uppväga en marginell lönsamhet
som framstått som avsevärd. Tillägg av denna art innan systemen stabiliserats
underlättar inte heller systemunderhållet.
RR
Vs sammanfattande ställningstagande
Sammanfattningsvis
anser RRV att de remitterade systemförslagen, trots delningen av ds I, inte
överensstämmer med verkets grundtankar i frågan så som de redovisas i tidigare
yttrande. RRV har vid förnyad prövning inte heller funnit skäl att ändra sin
tidigare redovisade uppfattning. Systemförslagen uppvisar en högre
ambitionsnivå än den i ds 1. 1 förslagen har ytterligare rutiner datoriserats.
Komplexiteten har ökat genom att egenskaperna i ds I har behållits trots
delningen. Detta saknar enligt verkets mening stöd både i propositionen och det
därpå grundade betänkandet från civilutskottet. Emellertid synes statsmakternas
intentioner enligt den s. k. RRV-modellen inte vara otvetydigt angivna i
direktiven till uppdraget, vilket lämnat utrymme för tolkningar. Vidare har
CFD, DV och LMV gjort en snäv datateknisk tolkning med hög ambitionsnivå.
RRV
anser det olyckligt att skilda tolkningar av direktiv och intentioner sålunda
synes ha förelegat eftersom detta sannolikt inverkat menligt på möjligheterna
att rationellt driva det fortsatta utvecklingsarbetet.
Med
hänsyn till tillförlitligheten i tidigare gjorda planer, den långa
genomförandetiden, förhållandena inom sakområdet, betydelsen av registren m
m., anser verket att de remitterade systemförslagen inte är godtagbara.
Förslagen följer inte i annat avseende än när det gäller den formella
ADB-tekniska delningen den s. k. RRV-modellen.
RRV
anser att de nu redovisade systemförslagen skapar en ny situation för
fastighetsdataprojektet där det kan finnas anledning att totalt ompröva både
projektets verkliga förutsättningar för ett rationellt förverkligande av de
bakomliggande syftena med reformarbetet och organisationen för projektarbetet.
Om
avsikten med statsmakternas beslut om delning av ds I var att åstadkomma en
principiell förändring i enlighet med RRVs uppfattning i tidigare remissvar,
bör nya systemförslag utarbetas som tillgodoser
»5 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 114 Bilaga2
Prop. 1978/79:114 204
denna
uppfattning. Mot bakgrund av den redan långa genomförandetiden och de risker
som är förenade med projekt av den här storleken anser RRV det nödvändigt att
realistiska tekniska ambitionsnivåer nu formuleras samt att realistiska
investeringsvolymer fastställs.
Om
de nu framlagda systemförslagen speglar statsmakternas intentioner med
fastighetsdatareformen anser RRV, mot bakgrund av vad RRV har anfört, att man
bör överväga att lägga ned det nuvarande reformarbetet och börja om från
grunden med en traditionell översyn som täcker administration, organisation och
regelverk. Den antagna ringa investeringsvolymen var sannolikt orsaken till
att man vid projektets start i mitten av 1960-talet inte då tog initiativ till
någon organisatorisk/juridisk översyn av hela FR/lR-området.
En
sådan översyn bör utgöra utgångspunkt för ställningstaganden till
ambitionsnivåer när det gäller en datorisering med beaktande av de synpunkter
som framkommer i denna remissomgång.
RRV
vill avslutningsvis påpeka att den överblickbara perioden för det här slaget av
tekniska investeringar inte sträcker sig längre än 5 7 år. Med tanke på
utvecklings- och implementeringstiden för fastighetsreformen, 15 20 år, är
frågor om totalkostnader, framtida organisation, regionalisering m. m.
behäftade med avsevärd osäkerhet. Det måste också framhållas att
beroendeförhållandet dels mellan systemen, dels till maskin- och
programleverantören kan, om komplexa och integrerade lösningar väljs, orsaka
bindningar som avsevärt inskränker beslutsfriheten i framtiden.
Beroendeförhållandet mellan systemen har illustrerats tidigare. Här finns
dessutom ett beroendeförhållande både till datortyp och till programsystem,
framför allt till styrsystemet AROS/ROSAM. Detta har mindre betydelse under
etapp 1, dvs. fram till 1981/82 men kommer att få avgörande betydelse för
utvecklingen under etapp 2. Även om man i dag inte radikalt kan ändra dessa
förutsättningar anser RRV att man måste vara ytterligt uppmärksam på effekter
av detta slag och i möjligaste mån motverka dem.
Prop. 1978/79:114 205
7 Statens planverk
Planverket har i tidigare
yttrande 1976-12-21 över Fastighetsdatakommitténs betänkande förordat en
vidareutveckling av driftsystem 1 med gemensam teknisk och organisatorisk ram
för fastighets- och inskrivningsregistren. Det nu framlagda förslaget att
separera detta registerarbete i två skilda system föranleder ingen ändring i
planverkets principiella uppfattning.
Systemförslaget
innebär att FR-systemet tillförs viss mycket begränsad information från
IR-systemet. Mot detta står lantmäteriverkets yrkande att innehållet i
FR-systemet avgränsas på så sätt att också en del IR-uppgifter blir
tillgängliga, nämligen uppgifter om lagfart, tomträtt, nyttjanderätt samt
taxerad ägare med adress. Planverket anser att lantmäteriverkets yrkande är
starkt motiverat och förordar att det föreslagna FR-systemet kompletteras i
varje fall i nu nämnda avseenden.
Prop. 1978/79:114 206
8 Sårbarhetskommittén (SÅRK)
Sårbarhetskommittén
(SÅRK) har i lägesrapporten ADB och samhällets sårbarhet, som den 21 juni 1978
överlämnats till chefen för försvarsdepartementet, gjort en första
kartläggning och en kort summering av kommitténs slutsatser när det gäller ADB
och sårbarhet. Lägesrapporten har remissbehandlats. SÅRK baserar bedömningen av
det nu remitterade förslaget på de överväganden och slutsatser som kommittén
gjort i lägesrapporten.
1
Driftsystem 1 och RRV-modellen
I
fastighetsdatakommitténs (FADAK) betänkande (SOU 1976:56) Fastighetsdata finns
(kapitel 11) en beskrivning av driftsystem 1 utvecklat till ett riksomfattande
ADB-system för fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet. Enligt
FADAKs bedömning (sida 204) skulle en sådan lösning innefatta
osäkerhetsfaktorer. Dessa är enligt FADAK bl. a. förknippade med systemets
komplexitet, den tekniska lösningen, som innebär påtagliga beroendeförhållanden
mellan skilda administrativa verksamheter, svårigheterna att dimensionera den
tekniska utrustningen samt de höga kraven på tillgänglighet och säkerhet.
Enligt beräkningarna i betänkandet (sida 173 och 174) skulle vid tidpunkten
för detta krävas 60 manårs systemarbete för att forma om driftsystem I till ett
rikssystem. FADAK förordade i stället en utbrytning av den s. k. FR-delen (fastighetsregisterdelen)
ur driftsystem I.
Vid
remissbehandlingen av FADAKs betänkande delade bl. a. riksrevisionsverket
(RRV) i väsentliga hänseenden den bedömning FADAK gjort rörande driftsystem I
såsom ett riksomfattande system. RRV förordade, liksom FADAK, en principiell
uppdelning av fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet i två skilda
system men ansåg att man borde bryta ut även IR-delen
(inskrivningsregisterdelen) ur driftsystem 1 och på så sätt skapa ett system
för fastighetsregistreringen och ett för inskrivningsväsendet.
Denna
modell, den s. k. RRV-modellen, har närmare belysts i propositionen 1977/78:15
med förslag till ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten (sida 31).
1 propositionen tog föredragande departementschefen (sida 47) också upp olika
aspekter på stora integrerade datasystem. Enligt vad denne uttalade (sida 49)
visade en genomgång av de systemtekniska och ekonomiska faktorerna att ett
integrerat system av den typ som driftsystem I representerar inte borde genomföras.
I stället förordade departementschefen att RRV-modellen lades till grund för
den fortsatta fastighetsdataverksamheten. Civilutskottet tillstyrkte i
betänkandet 1977/78:5 (sida 5) departementschefens förslag som också godkändes
av riksdagen.
SÅRK
ansluter sig till de överväganden som sålunda ligger bakom
Prop. 1978/79:114 207
riksdagens
beslut om delning av driftsystem 1 i två skilda system. Från sårbarhetssynpunkt
är enligt SÅRKs uppfattning RRV-modellen, utformad enligt de riktlinjer
statsmakterna dragit upp, betydligt gynnsammare än driftsystem 1, utvecklat
till ett rikssystem. Detta gäller i än högre grad om den särskilda utredning,
som enligt propositionen 1977/78:15 (sida 50 och 51) skall pröva lämpligheten
av en regionalisering av datordriften, visar att en regionalisering bör ske.
Även
från integritetssynpunkt, som ofta har ett samband med sårbarhetsaspekterna,
torde det, såsom uttalas i propositionen 1977/78:15 (sida 47), vara en fördel
med skilda system.
2
Det remitterade förslaget
2.1 Inledning
Enligt
statsmakternas beslut (prop. 1977/78:15 sida 50) skall övergången till
RRV-modellen ske under en första etapp, som omfattar budgetåren
1977/78-1981/82. Under denna etapp skall cirka 600 000 fastigheter föras över
till de nya ADB-systemen. DAFAs datoranläggning i Gävle skall utnyttjas för
både FR och IR. Under denna etapp skall genom särskild utredning, utöver
förutsättningarna för regionalisering av datordriften, bl. a. också en lämplig
omläggningstakt för senare etapper prövas.
Redan
i det nu remitterade förslaget läggs fast ett antal förutsättningar för
kommande etapper av projektet, fömtsättningar som har stor betydelse från
sårbarhetssynpunkt. Det gäller framför allt den tekniska samordningen av de
skilda ADB-systemen, möjligheterna till regionalisering och den tekniska
utmstningen. Därutöver är även registerinnehållet av intresse, särskilt när det
gäller koordinatregistreringen. SÅRK behandlar i det följande nu nämnda frågor
var för sig.
2.2 Den
tekniska samordningen
Det
remitterade förslaget (sida 4651) innebär att det samband som enligt förslaget
måste finnas mellan skilda system för FR och IR ordnas genom förbindelse dator
till dator. Sambandet är först och främst betingat av att registrerade
förändringar i fastighetsindelningen skall aviseras från FR till IR.
Hämtöver
föreslås (sida 6 och 45 samt 142148) ett, jämfört med driftsystem 1 i
nuvarande utformning, utvidgat maskinellt aviseringsförfarande från IR till
FR, nämligen när det gäller tomträttsupplåtelse, avtalsservitut och uppgift om
lagfaren ägare m. m. Aviseringen av ägaruppgifter m. m. ligger, såsom
framhålls i förslaget, helt utom ramen för den av riksdagen beslutade
RRV-modellen och regeringens direktiv rörande fömtsättningama för förslaget.
Prop. 1978/79:114 208
Sambandet
är dessutom också betingat av det grundkrav, som enligt förslaget (sida 7 och
50) gällt för arbetet med detta och som innebär att man från en
användarterminal skall nå både FR-systemet och IR-systemet. Det framgår inte
klart om man dämtöver även tänkt sig s. k. riksåtkomst.
För
att lösa de krav på samband, som sålunda ställts upp, diskuteras i förslaget
(sida 46 51) användningen av linjenät och koppling mellan datorer.
Utgångspunkten är att de datorer som skall utnyttjas måste vara sammankopplade
om drift av systemen sker vid skilda datacentraler. Det råder inte någon tvekan
om att denna utgångspunkt medför en tekniskt sett mycket komplicerad och dyrbar
lösning, avsevärda bindningar och beroendeförhållanden mellan systemen,
känslighet för driftstörningar och, inte minst, betydande komplikationer om
man närmare vill överväga en regionalisering av datordriften.
När
det gäller IR-systemet har SÅRK i lägesrapporten (sida 179) pekat på att detta
ställer höga krav på tillgänglighet och är mycket känsligt för driftstörningar.
SÅRK har också (sida 195) närmare berört innebörden av systemmässig samordning
mellan ADB-system och uttalat att långtgående sådan samordning kan vara ett
från sårbarhetssynpunkt mindre lämpligt alternativ. Den i förslaget skisserade
lösningen har enligt SÅRKs mening, till skillnad från den tidigare beskrivna
RRV-modellen, flera av de drag som är utmärkande för långtgående systemmässig
samordning.
SÅRK
har vidare i lägesrapporten (sida 202 och 253) pekat på att den framtida tekniska
utvecklingen, främst på kommunikationssidan, kan komma att öka det beroende
mellan olika system som redan i dag finns i betydande grad. Detta innebär från
sårbarhetssynpunkt att skador, störningar eller felaktigheter i ett system får
negativa återverkningar i andra system. Enligt SÅRKs mening, som kommittén
utvecklat närmare i lägesrapporten (sida 261 och 265), bör man för framtiden
begränsa fortsatt koncentration och integration och i stället pröva bl. a.
lösningar med utspridning av databehandlingen och en begränsning av systemens
inbördes beroende till ett minimum.
Den
systemmodell, som beskrivs i det remitterade förslaget, kännetecknas av de
negativa effekter från sårbarhetssynpunkt som SÅRK nu pekat på. Man måste
därför utgå från att modellen byggts upp utan något hänsynstagande till
sårbarhetsaspekten. Denna aspekt berörs inte heller i förslaget.
Från
sårbarhetssynpunkt avstyrker SÅRK att man nu binder sig för den i förslaget
skisserade lösningen. Lösningen är inte bara oacceptabel från denna synpunkt.
Den skiljer sig också såvitt SÅRK kan finna, i från sårbarhetssynpunkt mycket
viktiga delar, från RRV-modellen på det sätt som SÅRK uppfattat modellen. Detta
gäller framför allt i fråga om aviseringen IR FR, särskilt då när det gäller
ägaruppgifter, och i fråga
Prop. 1978/79:114 209
om
kravet på terminalåtkomst till systemens registerinnehåll.
Vid
bedömningen av dessa frågor mäste man enligt SÅRKs mening ta hänsyn till
sårbarhetsaspekten. I den mån avisering mellan inskrivningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet
behövs bör den därför så långt möjligt ordnas utan att beroendeförhållanden
skapas mellan ADB-systemen, t. ex. per post såsom i nuvarande manuella system
och i driftsystem I. Om det mycket högt ställda kravet på
terminalåtkomst, som förs fram i det remitterade förslaget men som inte kan
återfinnas i de överväganden vilka ligger bakom beslutet av RRV-modellen, förutsätter
sådan komplexitet och sådana bindningar som anges i förslaget, bör från
sårbarhetssynpunkt kravet på terminalåtkomst frångås.
2.3
Möjlighet till regionalisering
Enligt
det remitterade förslaget (sida 52) skapar drift av FR och IR vid skilda
datacentraler eller en regionalisering var för sig olika problem som inte alla
kan belysas utan noggrann analys. Statsmakternas beslut är också att genom
särskild utredning pröva sådana lösningar.
I
förslaget utgår man från att förbindelsen mellan datacentralerna via telenätet
blir nödvändig oavsett formerna för en regionalisering. Detta torde också vara
riktigt med de förutsättningar för terminalåtkomst till registerinnehållet i
både FR och IR som lagts fast i förslaget. Därmed uppstår också, särskilt vid
olikformad regionalisering, sambandsproblem och beroendeförhållanden som vid
en närmare analys förmodligen visar sig vara både tekniskt och
underhållsmässigt ytterst komplicerade.
SÅRK
har i lägesrapporten (sida 188) pekat på att det inom dataområdet finns en
stark tendens till geografisk koncentration. SÅRK har också tagit upp frågan om
funktionell koncentration, vilket innebär att stora vitala delar av
datordriften inom en viktig sektor eller viktiga sektorer är koncentrerad till
ett och samma ställe. Såväl när det gäller geografisk som funktionell
koncentration har SÅRK konstaterat (sida 193 och 194) att sådan koncentration
är en allvarlig sårbarhetsfaktor. SÄRK har förordat (sida 261) att man för
framtiden begränsar fortsatt koncentration och i stället prövar bl. a.
lösningar med en utspridning av databehandlingen.
Mot
den nu angivna bakgrunden är möjligheterna att regionalisera driften av FR- och
IR-systemen av stort intresse från sårbarhetssynpunkt. Från denna synpunkt bör
en regionalisering eftersträvas. I tidigare diskussioner har man nämnt som
tänkbara lösningar att FR-systemet delas upp på två eller tre driftställen och
IR-systemet på fem eller sex. Förmodligen har man då inte tänkt sig något annat
samband mellan de olika driftställena än det som behövs för att förändringar i
fastighetsindelningen pä ett tekniskt rationellt sätt skall kunna aviseras
från de delade FR-systemen till berörd del eller berörda delar av IR-systemet.
Prop. 1978/79:114 210
Frågan
om regionalisering skall prövas genom särskild utredning. Det är då av stor
betydelse att denna utredning kan göras så förutsättningslöst som möjligt och
så långt möjligt utan att hänsyn vid överväganden rörande FR-systemet behöver
tas till det separata IR-systemet och tvärtom.
Den
systemmodell som förordas i det remitterade förslaget skapar dock utan tvekan
bindningar mellan de skilda systemen som avsevärt begränsar möjligheterna till
en mer förutsättningslös bedömning av regionaliseringsfrågan. Inte minst gäller
detta om man vill överväga olikformad regionalisering av respektive system.
Enligt
SÅRKs mening finns från sårbarhetssynpunkt betydande fördelar att vinna vid
regionalisering. Under den första etappen har man dock beslutat att utnyttja
DAFAs anläggning i Gävle för drift av båda systemen. Sådana bindningar och
beroendeförhållanden som skisseras i den remitterade rapporten är således inte
aktuella under den första etappen.
Man
bör därför inte genom att nu binda sig för en systemstruktur, som på sikt
medför stora svårigheter vid en regionalisering, kraftigt begränsa
möjligheterna till regionalisering.
Från
sårbarhetssynpunkt avråder SÅRK från den i förslaget förordade
systemstrukturen även på längre sikt. Vid en eventuell regionalisering bör man
enligt SÅRKs mening sträva efter minsta möjliga bindningar och
beroendeförhållanden också mellan regionerna.
2.4
Den tekniska utrustningen
Under
den första etappen av RRV-modellens genomförande har statsmakterna, som redan
berörts, beslutat att den även nu utnyttjade datorutrustningen hos DAFA i
Gävle skall användas.
Enligt
det remitterade förslaget (sida 5) är man bunden vid val av maskintyp för
datoranläggningar och styrsystem för databasadministration m. m. även om
systemen senare tänks delade på skilda datacentraler eller regionaliseras.
Bundenheten till IBMs nuvarande 370-serie eller med denna typ kompatibla
datorer samt till det specialutvecklade styrsystemet AROS-ROSAM diskuteras
också på andra ställen i förslaget (sida 39 samt 80 och 81). Här kommer man
från sårbarhetssynpunkt in på frågor om beroendet av nyckelpersoner och
utlandsberoende. SÅRK har tagit upp dessa frågor i lägesrapporten (bl. a. sida 219
samt 252 och 254).
FR-
och IR-systemen är redan var för sig, utan några närmare beroendeförhållanden,
stora administrativa ADB-system. När det gäller valet av datorer är man därför,
såvitt nu kan bedömas, hänvisad till leverantör från utlandet. Det är dock i
dag mycket svårt att förutsäga hur datorerna och datormarknaden kommer att se
ut i början av 1990-talet. Man bör
Prop. 1978/79:114 211
därför
enligt SÅRKs mening inte utforma dagens ADB-system på sådant sätt, att
utformningen innebär större låsning än absolut nödvändigt, när det gäller
möjligheterna att tillgodogöra sig den tekniska utvecklingen. Detta gäller
inte minst de nya FR- och 1 R-systemen med dess egentligen skilda krav på
datorer och prestanda. Också från denna utgångspunkt förordar SÅRK att man vid
genomförandet av RRV-modellen så långt möjligt begränsar de tekniska sambanden
mellan systemen, vilket torde ha varit en av grundtankarna vid riksdagens
beslut om denna modell. Med en sådan utformning begränsar man även, jämfört med
det remitterade förslaget, avsevärt beroendet av personer med nyckelposition
för datordriften, vilket också är en stor fördel från sårbarhetssynpunkt.
Om
man nu väljer den struktur som förordas i det remitterade förslaget återstår
enligt detta (sida 50 och 51) åtskilliga mycket betydelsefulla frågor att lösa.
Det utvecklingsarbete som behövs skall enligt förslaget genomföras av
leverantören av styrsystemet. Huruvida man härvid menar leverantören av
AROS-ROSAM eller IBM framgår inte. Oavsett detta blir man dock i avsevärd grad
beroende av ett fåtal utomstående personers medverkan. Generellt sett utgör
detta enligt SÅRKs mening en betydande sårbarhetsfaktor. SÅRK avstyrker därför
att RRV-modellen utvecklas på ett sätt som innebär att sådant
beroendeförhållande uppstår.
2.5
Registerinnehållet
Enligt
det remitterade förslaget (sida 142148) bör man, såsom berörts tidigare,
överväga att införa uppgift om lagfaren ägare m. m. i FR. Enligt förslaget
(sida 35) skall vidare taxeringsvärde och vissa andra uppgifter från
länsstyrelsernas fastighetstaxeringsband ingå i FR och vara tillgängliga via
terminal. Det fömtsätts enligt förslaget (sida 31) att koordinatregistreringen
av landets fastigheter fortsätter och att denna registrering föregår de övriga
ADB-registren.
Vad
till en början gäller det föreslagna innehållet i FR vill SÅRK erinra om att
det manuellt förda fastighetsregistret i dag inte innehåller några ägamppgifter
eller andra personuppgifter. Om man i det nya FR-systemet inför uppgift om
ägarna till landets cirka tre miljoner levande fastigheter får FR närmast
karaktären av ett totalt befolkningsregister i den mening uttrycket har
använts i samband med datalagen (1973:289). Härmed uppkommer inte bara
integritetsskyddsaspekter utan även sårbarhetsaspekter. Dessa aspekter har SÅRK
behandlat i kommitténs lägesrapport (sida 151,152,169,170,178,179,255 och 256).
Såvitt
gäller sårbarhetsaspekter vill SÅRK särskilt peka på att ADB-teknikens
möjligheter till lagring och bearbetning av information kan underlätta för främmande
makt att tillvarata, utvälja och sammanställa
16 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 114 Bilaga 2
Prop. 1978/79:114 212
information
av sådan art som är av intresse för underrättelseverksamheten. Från nu nämnda
utgångspunkter avstyrker därför SÅRK att ägaruppgifter registreras i FR.
Vad
härefter gäller koordinatregistreringen har SÅRK tämligen ingående tagit upp
denna fråga, som enligt SÅRKs mening har stor betydelse från
sårbarhetssynpunkt, i lägesrapporten (sida 166171, 200 och 255). Enligt SÅRKs
mening är särskilda faror frän sårbarhetssynpunkt förknippade med de s. k.
koordinatsatta personbanden. Koordinaterna innebär visserligen sannolikt stora
fördelar för samhällsplanerarna. Koordinatregistreringen synes också, enligt
det remitterade förslaget (sida 31), vara en förutsättning för att
registeromläggningen till ADB skall kunna göras på planerat sätt och även för
att taxeringsuppgifter skall kunna tillföras IR. Trots detta anser SÅRK att man
även måste beakta de möjligheter som erbjuds en angripare, som vill skaffa sig
kontroll över befolkningen i landet. Möjligheterna att genom underrättelseverksamhet,
vid terroraktioner eller i krig använda koordinaterna som hjälpmedel måste man
också ta hänsyn till.
I
remissyttrande över SÅRKs lägesrapport har CFD uttalat att SÅRKs diskussion om
de koordinatsatta personbanden synes vara grundad på bristfällig eller
felaktig information. CFD har bl. a. pekat på att det koordinatsatta
personbandet uppdateras en gång per år och inte är tillgängligt frän terminal,
utan att magnetband används som lagringsmedium. CFD kan inte dela SÅRKs
uppfattning att det koordinatsatta personbandet skulle vara något särskilt bra
hjälpmedel för främmande makt i ett krigs- eller krisläge. Från denna synpunkt
finner CFD därför inga skäl för att samhällsplaneringen skall avstå från det
planeringsunderlag som kan framställas med hjälp av koordinatsatta data.
CFD
har även pekat på att de koordinatsatta personbanden kan behandlas fristående
från systemen för fastighetsregister respektive inskrivningsregister. Om man
från sårbarhetssynpunkt finner att man inte kan tillåta ett ytterligare
personregister hos ytterligare en myndighet kan de koordinatsatta personbanden
och registeransvaret för dem enligt CFD läggas regionalt eller på annat
lämpligt sätt.
I
anslutning till CFDs nu redovisade uttalanden vill SÅRK framhålla att
koordinatregistrets tekniska organisation enligt det nu remitterade förslaget
(sida 33) nyligen har förändrats. Den viktigaste förändringen är enligt
förslaget övergång från magnetbandsorienterat system till direktminnesorienterat.
Enligt förslaget finns ytterligare möjlighet att rationalisera hanteringen av
registret genom äjourhållning via terminal från
fastighetsregistermyndigheterna. SÅRK vill också peka på att andra myndigheter,
som yttrat sig över lägesrapporten, delar SÅRKs synsätt när det gäller
koordinatregistreringen.
En
närmare beskrivning av det planerade koordinatutnyttjandet för
samhällsplanering m. m. finns på sida 88 och 89 i det remitterade förslaget.
Prop. 1978/79:114 213
SÅRK
har inte i lägesrapporten gjort några slutliga ställningstaganden, varken när
det gäller koordinatregistreringen eller i övrigt. Kommittén avser att under
detta år redovisa sådana ställningstaganden i ett slutbetänkande. SÅRK vill
emellertid redan nu framhålla att CFDs system för samhällsplanering, såsom
också framgår av det remitterade förslaget, öppnar möjligheter till
samkörningar och sambearbetningar av en mängd olika slag. Det gäller här
bearbetningar som ligger helt vid sidan av den administrativa delen av
fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet och som förutsätter
utveckling av speciella ADB-tillämpningar. Möjligheterna kan dock inte
utnyttjas fullt ut förrän hela fastighetsbeståndet i landet lagts om till ADB,
vilket enligt planerna dröjer till början av 1990-talet.
I
den mån koordinatregistreringen av landets fastigheter skall fortsätta gäller
det att noga överväga på vilket sätt man bör utnyttja koordinaterna i
samhällsplaneringen och i övrigt. Med hänsyn till de enligt SÅRKs mening
berättigade farhågorna från säväl sårbarhets- som integritetsskyddssynpunkt
vill SÅRK väcka frågan om inte detta bör avgöras på annat sätt än hittills.
Därvid bör enligt SÅRKs mening först prövas vilket behov av koordinatutnyttjande
som föreligger inom samhällsplaneringen, varefter detta behov bör vägas mot
andra aspekter. I det sammanhanget bör också prövas vem som bör ha
registeransvaret och vilka former av regionalisering som är lämpliga.
De
överväganden som angetts nu bör enligt SÅRKs mening inte göras av CFD utan, med
hänsyn till frågans betydelse, genom en särskild utredning med företrädare inte
bara för samhällsplaneringen utan även för integritets- och
sårbarhetsaspekterna. Först därefter har man underlag för en samlad bedömning
av hur koordinatutnyttjandet bör ske. Till dess anser SÅRK att detta
utnyttjande i möjligaste mån bör begränsas till vad som är nödvändigt för att
RRV-modellen, på det sätt som SÅRK uppfattat modellen, skall kunna genomföras.
3
Dokumentation
SÅRK
häri lägesrapporten (sida 226 230)tagit upp frågan om systemdokumentationens
betydelse för sårbarheten. Kommittén vill peka på att FR- och IR-systemen med
hänsyn till den långa genomförandetiden torde komma att kräva ett betydande
systemunderhåll, inte minst med tanke på att ADB-tekniken och de administrativa
verksamheter, som är i fråga, med största sannolikhet kommer att förändras
under den kommande tioårsperioden. Det gäller då att anpassa ADB-systemen för
såväl genomförda som återstående delar av landet till sådana förändringar.
Detta medför särskilt högt ställda krav på dokumentation om driftstörningar
och andra olägenheter skall undvikas. Man måste också med hänsyn till den långa
genomförandetiden räkna med omsättning bland
Prop. 1978/79:114 214
personalen.
Även med hänsyn härtill och för att minska beroendet av nyckelpersoner ställs
särskilda krav på dokumentation.
Ytterligare
en faktor som ställer sådana krav är den kommande utredningen om
regionalisering. Dels krävs noggrann dokumentation för att konsekvenserna av
olika regionaliseringsalternativ skall kunna prövas. Dels krävs sådan
dokumentation vid genomförandet av en eventuell regionalisering.
4
Reservrutiner m. m.
SÅRK
har i lägesrapporten (sida 231 235) bl. a. också behandlat behovet av
katastrofi)eredskap och reservrutiner. Dessa frågor berörs inte i det
remitterade förslaget. SÅRK vill dock peka på att särskilt inskrivningsväsendet
kommer att vara mycket beroende av ett väl fungerande terminalsystem och att
driftavbrott också innebär stopp i ärendehandläggningen vilket, bortsett från
andra olägenheter, mycket fort kan leda till betydande s. k.
ikappkörningsproblem.
Det
bör också tilläggas att ett av syftena med inskrivningsregistret är att ge
offentlighet åt fastighetsomsättningen och fastighetsbelåningen m. m. Från
denna utgångspunkt har tillgängligheten till uppgifterna för allmänheten stor
betydelse. Vid längre driftsavbrott behövs även med hänsyn härtill troligen
någon form av reservrutiner.
De
driftstörningar i Uppsala, som påpekats i en skrivelse 18.9.1978 från
borgmästaren vid Uppsala tingsrätt till justitiedepartementet, ger ytterligare
belägg för att inskrivningsmyndigheterna i sitt arbete kommer att vara beroende
av mycket hög tillgänglighet.
FR-
och IR-systemen är av stor betydelse för olika funktioner i samhället. SÅRK
vill därför särskilt peka på behovet av kontroller, som i möjlig mån förhindrar
obehöriga ingrepp i systemen, och av att datacentralerna byggs upp enligt de
säkerhetskrav som måste ställas på sådana anläggningar. SÅRK vill i detta
sammanhang också peka på att säkerhetsskyddskungörelsen (1966:273) endast
gäller för statsmyndigheterna, däremot inte för övriga berörda, främst
kommunerna.
SÅRK
vill på nytt framhålla beroendet av nyckelpersoner för datordriften. Man bör
även beakta de problem och svårigheter som kan finnas, att få kunnig personal i
tillräckligt stor omfattning för att system av den storleksordningen det nu
gäller skall kunna byggas ut och sedan hållas i drift. Här kommer även
utbildningsfrågor samt tidigare nämnda dokumentationsfrågor in i bilden.
5
Sammanfattning
Fastighetsdataprojektet
har nu varit aktuellt i mer än tio år. En beskrivning av olika planer i
projektet, beräkningar och faktiska kostnader m. m. finns i FADAKs betänkande (SOU
1976:56 sida 37-42). Stats-
Prop.
1978/79:114 215
makterna
har ansett att driftsystem 1, som byggts upp av och förordats av CFD,
domstolsverket och lantmäteriverket, inte bör genomföras. Fackmyndigheterna på
ADB-området inom den statliga förvaltningen har gjort samma bedömning. SÅRK
delar uppfattningen.
SÅRK delar också den
uppfattning som personalorganisationerna vid CFD fört fram i det remitterade
förslaget (sida 1 4), dvs. att ett genomförande av skilda ADB-system för
fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet enligt den modell som de tre
ansvariga myndigheterna tänkt sig, ger anledning till ännu större
betänkligheter sett från sårbarhetssynpunkt och andra synpunkter än
driftsystem I utvecklat till ett rikssystem. SÅRK anser att den förordade
modellen inte bör genomföras. I stället bör man enligt SÅRKs mening genomföra
RRV-modellen enligt de riktlinjer som ligger till grund för riksdagens beslut
våren 1978. Man vinner då väsentliga fördelar jämfört med driftsystem 1, inte
minst från sårbarhetssynpunkt.
Prop. 1978/79:114 216
9 Svenska kommunförbundet
Kommunförbundet
har i sitt yttrande 1976-12-17 över Fastighetsdatakommitténs (FADAK)
betänkande "Fastighetsdata" (SOU 1976:56) ställt sig bakom principen
att samhällets ADB-system begränsas så långt möjligt till omfattning och
komplexitet. Möjligheterna att anpassa systemen efterhand tiil användarnas
krav och den tekniska utvecklingen på datorsidan är väsentliga motiv för en
sådan huvudprincip. Det kan ocksä finnas anledning att beakta behovet att
anpassa sådana system vad avser ambitionsnivån till de regionala olikheter som
råder i landet.
Den
av riksdagen 1978 beslutade ändringen av riktlinjerna för fastighetsdataverksamheten
får primärt ses som ett uttryck för en allmän målsättning överensstämmande med
den grundsyn som Kommunförbundet m. fl. remissinstanser gav uttryck åt i sina
yttranden över FADAKs betänkande. Medlet att nå denna målsättning för
fastighetsdataprojektet blev den s. k. RRV-modellen, som bygger på
Riksrevisionsverkets yttrande Över FADAKs betänkande. Detta alternativ har
således inte varit föremål för någon remissbehandling hos användarna, vilket är
en brist när förbundet skall lämna synpunkter på den tekniska lösning som
myndigheterna nu presenterar.
Systemförslaget
omfattar en i huvudsak teknisk utredning av hur driftsystem 1 kan delas i
befintlig stordator för att betjäna dels fastighetsregistreringen, dels
inskrivningsväsendet. Hur dessa förbättrade men fortfarande teoretiska
möjligheter till individuell utveckling av de båda registren avseende
regionalisering m. m. skall utnyttjas har inte ingått i utredningsdirektiven.
Av direktiven framgår att en särskild utredning skall visa om resultatet av
delningen utnyttjas, dvs. om RRV-modellen leder till förverkligande av den
övergripande målsättningen med åtgärderna. Styrelsen anser det vara
oförsvarbart att fatta beslut om delningen av driftsystem 1 utan tillgång till
denna särskilda utredning. Systemförslaget bör enligt styrelsens mening
betraktas som ett tekniskt underlag för att genomföra denna utredning.
Styrelsen förutsätter att ett samlat förslag till lösning för
fastighetsdataverksamheten blir föremål för remiss bl. a. till slutanvändarna
av fastighetsdata.
Fastighetsdataprojektet
är redan starkt försenat. Kommunerna har ett stort behov av en förbättrad
informationsförsörjning avseende fastigheter. Dessa behov kan till viss del
tillgodoses via fastighets- och inskrivningsregistren, I övrigt hänvisas
kommunerna till att bygga upp egna informationssystem. Hur dessa skall utformas
är till viss del beroende av tids- och kostnadsaspekterna för de statliga
systemen. Med hänsyn till den redan etablerade verksamheten med
reformgenomförandet i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs län anser styrelsen
att driftsystem I tills vidare får användas. Styrelsen fömtsätter att den
kompletterande utredningen genomförs med så stor skyndsamhet att ställning kan
tas till den slutgiltiga lösningen under den pågående etappen.
Prop. 1978/79:114 217
De
olika uppfattningarna om innehållet i fastighetsregistret som framkommit i
utredningen ser styrelsen som tecken på den osäkerhet som LMV känner inför
utvecklingen med delningen av driftsystem 1. Denna osäkerhet framstår som
berättigad och synes bero på ovan påtalade brister i beslutsunderlaget för
delningen. Enligt styrelsens mening är det i princip en fördel att dubbellagra
uppgifter, i stället för att användarna skall behöva vända sig till olika
system för att få svar på de mest frekventa frågorna. Styrelsen vill
understryka betydelsen av att i det fortsatta utredningsarbetet inhämta
synpunkter från slutanvändarna av uppgifter ur fastighetsdatabanken.
Sammanfattningsvis
avstyrker styrelsen att systemförslaget läggs till grund för beslut om delning
av driftsystem 1 och föreslår
a»
systemförslaget kompletteras med den särskilda utredningen avseende
regionalisering m. m. innan regeringen tar ställning till förslaget och
att
driftsystem I under tiden utnyttjas vid det pågående reformgenomförandet.
Prop. 1978/79:114 218
10 Svenska Bankföreningen
Ett
för fastighetsregistrering och inskrivningsväsende gemensamt ADB-system,
driftsystem 1, har varit i funktionell drift i Uppsala län sedan ingången av år
1976. Det remitterade systemförslaget innebär att två olika system, ett för
fastighetsregistrering (FR-systemet) och ett för inskrivningsväsende
(IR-systemet), bryts ut ur driftsystem 1. Förslaget har utarbetats på gmndval
av riksdagens beslut i febmari 1978 om ändrade riktlinjer för
fastighetsdataverksamheten.
I
driftsystem I saknar IR motsvarighet till fastighetsbokens fastighetsspalt.
Fastighetsregistemppgifter är tillgängliga genom integreringen med FR. Vissa
uppgifter ur FR måste vid en uppdelning i två olika system tillföras
IR-systemet för att handläggnings- och utskriftsprogrammen skall kunna
användas. Bankföreningen anser att de två föreslagna systemen ur
användarsynpunkt innebär en i princip väl avpassad uppdelning av driftsystem 1.
Beträffande innehållet i IR-systemet vill bankföreningen göra följande
kommentar.
Enligt
förslaget skall i de skilda systemen varje terminalanvändare kunna göra frågor
till båda informationssystemen. Enligt förslaget skall bl. a. såväl
fastighetsbeteckningen som fastighetens gatuadress kunna användas som
sökbegrepp i FR-systemet medan i IR-systemet endast fastighetsbeteckningen
skall kunna användas som sökbegrepp. Det är relativt vanligt, att
fastighetsägare inte känner till fastighetsbeteckningen eller lämnar felaktig
uppgift därom. Bankföreningen anser det därför angeläget att man även i IR-systemet
skall kunna använda gatuadressen som sökbegrepp.
Skulle
bankföreningens önskemål tillgodoses i detta hänseende är det naturligt, att
uppgift om gatuadressen också framgår av gravationsbeviset.
Av
promemorian framgår inte huruvida man i IR-systemet skall kunna använda äldre
fastighetsbeteckningar som sökbegrepp. Behovet av att kunna använda äldre
registerbeteckningar kommer att öka efter fastig-hetsbeteckningsreformens
genomförande. Bankföreningen utgår därför ifrån att såväl äldre som aktuella
registerbeteckningar skall kunna användas som sökbegrepp i IR-systemet.
Beträffande
utformningen av gravationsbevis och dess innehåll finner bankföreningen det
angeläget att någon större skillnad inte kommer att finnas vare sig
gravationsbeviset utfärdas med tillämpning av driftsystem I eller det
föreslagna IR-systemet.
Bankföreningen
har tidigare uttalat önskemål om att uppgift om såväl civilstånd som omyndighet
skall framgå av gravationsbeviset. Bankföreningen är medveten om att kraven på
skydd för den personliga integriteten kan innebära hinder mot att i
gravationsbeviset ange omyndighet. Den invändningen bör inte kunna göras
gällande med samma styrka då det gäller uppgiften om civilstånd. Bankföreningen
upprepar därför
Prop. 1978/79:114 219
önskemålet
att fastighetsägarens civilstånd skall framgå av gravationsbeviset.
Fastighetsbeviset,
som erhålls ur driftssystem I, innehåller en fastighetsregisterdel och en
inskrivningsregisterdel. 1 fastighetsbeviset anges bl. a.
fastighetsregistermyndighetens och inskrivningsmyndighetens namn och adress. I
exemplet på gravationsbevis i promemorian (sid 87) har endast angetts
inskrivningsmyndighetens namn och adress. Uppgifterna i gravationsbeviset
avser utdata ur IR-systemet. Användaren kan ha behov av att kontrollera eller
komplettera gravationsbeviset med uppgifter ur FR-systemet. Det är därför
önskvärt att även fastighetsre-gistreringsmyndighetens namn och adress anges i
gravationsbeviset.
Av
taxeringsuppgiften i gravationsbeviset bör framgå om på fastigheten finns
uppförd byggnad på ofri gmnd. Denna uppgift är särskilt angelägen eftersom
nyttjanderätter inte alltid är inskrivna.
Driftsystem
1 planeras enligt vad bankföreningen erfarit att införas i Gävle och
Norrtälje under 1979 och i Stockholm den 1 april 1980. Övergången till de nya
systemen beräknas enligt promemorian kunna ske i mitten av år 1981.
Bankföreningen har i olika sammanhang, bl. a. skrivelse till
justitiedepartementet den 20 oktober 1975, redovisat sina synpunkter på
nackdelarna av att ha olika registersystem igång parallellt. De synpunkter som
därvid framförts äger alltjämt giltighet. Bankföreningen fömtsätter att
driftsystem 1 inte kommer att drivas parallellt med de två nu föreslagna
systemen, och att de föreslagna systemen inte drivs parallellt med manuell
registrering.
Bankföreningen
har inte från sina utgångspunkter funnit skäl till kommentarer rörande de
kostnadsberäkningar som finns intagna i promemorian.
I
behandlingen av detta ärende har Post- och Kreditbanken, PKban-ken, deltagit.
Banken har förklarat att den ansluter sig till innehållet i bankföreningens
yttrande.
Prop. 1978/79:114 220
11 Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
Med hänsyn till att den
korta remisstiden inte medgett någon genomgång av systemförslaget i detalj ser
sig kassan nödsakad att endast beröra förslaget från principiell synpunkt.
I
kassans remissyttrande den 15 december 1976 över FADAKs betänkande:
Fastighetsdata, framhölls att det är den samtidiga åtkomstmöjligheten till
data inom fastighets- och inskrivningsregistren som är betydelsefull för
fastighetskreditgivarnas del. Mot bakgmnd härav och även av andra skäl är ett
fastighetsdatasystem motsvarande nuvarande driftsystem I att föredra från användarsynpunkt.
En delning av driftsystem 1 i två system synes medföra risker för en sänkt
servicenivå för registermyndigheter och för användare samt risker för ökade
datalagrings- och aviseringskostnader. Det synes även sannolikt att en delning
kommer att medföra att överförandet av inskrivnings- och fastighetsregistren
till ADB-system fördröjs.
Om
driftsystem 1 skall delas upp, synes det väsentligt att alla data av betydelse
för kreditgivarna tas in i inskrivningsregistret. Det kan inte anses rationellt
att kreditgivarna, såsom den mest betydande kategorin av användare,
regelmässigt nödgas söka uppgifter i två olika datasystem.
Kassan
utgår ifrån att kreditgivarna kommer att beredas tillfälle att lämna synpunkter
under det fortsatta utredningsarbetet.
Prop. 1978/79:114 221
12 Lantmätaren Lars Klint
Nytt
förslag tiil fastighets- och inskrivningsregister
(PM
1978-01-02)'
Regeringen
har i proposition 1977/78:15 föreslagit ändrade riktlinjer för
fastighetsdataverksamheten. Fastighets- och inskrivningsregister läggs upp i
separata ADB-system i huvudsaklig överensstämmelse men med paralleUt
genomförande av FRA och IRA enligt FADAK:s förslag. Förslaget innebär en
klyvning av driftsystem I så att fastighetsregisterdelen kommer att omfatta,
förutom vad som nu ingår i jord- och stadsregister, även bl. a.
taxeringsvärden och koordinater, medan inskrivningsdelen kommer att innehålla
uppgifter om fastighetsägare, inteckningar, tomträtt och annat som
inskrivningsmyndigheterna har att svara för.
Reformarbetet
indelas i etapper. Under den första etappen, som omfattar budgetåren 1977/78-
1981/82, beräknas ca en sjättedel av landets fastigheter bli överförda till de
nya datasystemen för en kostnad av 135 milj. kronor och 5 milj. kronor för
kompletterande utredningsarbete.
De
totala omläggningskostnaderna för nya fastighets- och inskrivningsregister
beräknades av FADAK till ca 340 milj. kronor förutom till år 1976 redan
nedlagda kostnader om ca 75 milj. kronor. Enligt FADAKs kalkyler blir
kostnaderna för såväl driftsystem 1 som för FRA och IRA högre än för det s. k. nollalternativet,
vari nuvarande manuella system behålls efter omskrivning av uppläggen för
hälften av antalet registerband samt komplettering och sanering av
fastighetsböckerna.
Enligt
regeringsförslaget kan en övergång till ADB för fastighets- och
inskrivningsregister sammantaget bli lönsam, om vissa förutsättningar
beträffande ärendeutveckling och rationaliseringseffekter inom inskrivningsväsendet
blir uppfyllda. Det råder enligt propositionen enighet om, att de gripbara
vinsterna helt och hållet finns på inskrivningssidan. Som motiv för en övergång
till ADB, som beträffande fastighetsregistreringen torde vara direkt förlustbringande,
anförs bl. a. att de nuvarande registermetoderna är ålderdomliga och
personalkrävande och att stort avseende bör fästas vid de möjligheter som
föreligger och som har under-stmkits från arbetstagarhåll att med hjälp av ADB-tekniken
förbättra arbetsmiljön och arbetstillfredsställelsen för de anställda. I
propositionen hänvisas också till en rapport från CFD, domstolsverket och lantmäteriverket
den 30 augusti 1976: "Fastighetsdatasystemet. Drift med rättsverkan i
Uppsala län". 1 denna anges erfarenheterna från Uppsalaförsöket vara
mycket positiva.
Uppsala
lantmäteridistrikt har medverkat i försöket med driftsystem I. De
erfarenheter som redovisas i distriktslantmätarens yttrande över FADAK :s
betänkande stöder inte de generellt mycket positiva omdö-
'
Dessutom finns tre promemorior som utelämnats här.
Prop.
1978/79:114 222
men,
som redovisas i ovannämnda rapport. Dessa grundas på intervjuer med personer
som använder fastighetsdatasystemet, men det framgår ej hur dessa personer
valts ut och antalet intervjuade är för litet för att slutsatser skall kunna dras
om inställningen t. ex. inom fastighetsbildningsmyndigheterna.
Fastighetsregistrets
viktigaste funktion är att med sin redovisning av förrättningar och arkivaktnummer
för alla fastigheter fungera som nyckel till de kartor och handlingar, som
visar hur fastighetsindelningen är beskaffad. Vid arkivutredning, som
förekommer i samband med alla lantmäteriförrättningar, har bildskärmsterminal
visat sig vara mindre ändamålsenlig än manuellt register. Denna negativa
erfarenhet av Uppsalaförsöket, som redovisas i distriktslantmätarens yttrande,
har också gjorts av kulturgeografiska institutionen i Uppsala universitet
beträffande det forskningsarbete för vilket institutionen använder lantmäteriets
arkiv. I en skrivelse till samarbetsdelegationen för långtidsmotiverad
forskning framhåller prof. Gunnar Arpi, prof. em. Gerd Enequist och univ.adj.
Göran Hammar bl. a. att frånvaron av en motsvarighet till det manuella
jordregistret är mycket kännbar för en forskare, som inte längre kan skaffa sig
en överblick över det material som för äldre tider finns tillgängligt.
"Visserligen kan man få uppgifterna fastighet för fastighet på
bildskärmar på lantmäterikontor och hos inskrivningsmyndighet, men det är en
övermäktig uppgift att på så sätt skaffa fram data för mer än några få
fastigheter", påpekar dessa forskare. Sådana utomordentligt viktiga
iakttagelser finns inte med i rapporten den 30 augusti 1976 om
fastighetsdatasystemet. En noggrann tidsstudie avseende telefonförfrågningar
hos inskrivningsmyndigheten har också entydigt visat, att det gick fortare att
ge svar med hjälp av det gamla manuella registret än med bildskärmsterminalen.
Datateknikens
fördelar är åtminstone beträffande fastighetsregistret inte tillräckliga för
att väga upp dess kostnader och andra nackdelar. På inskrivningssidan torde
möjligheterna att dra nytta av datatekniken vara större, bl. a. på gmnd av att
uppgifterna där ändras och efterfrågas med stor frekvens och att ett mycket
stort antal bevis och registemtdrag skall levereras från systemet.
Erfarenheterna
av beteckningsreformen i försökslänet är inte positiva. Traktnamn som nu bildas
av socken- och bynamn, Härkeberga-Ekeby, Litslena-Hummelsta, Teda-Valla etc, är
ohanterliga och vållar ofta missförstånd. Antalet traktnamn är sä stort inom
länets kommuner, att de inte ens för tjänstemän med mångårig praktisk
verksamhet bakom sig inom lantmäteri och byggnadsnämnder är tillräckligt väl
lokaliserande. Enköpings kommun har i en skrivelse till bostadsdepartementet
nyligen påpekat denna olägenhet och anser att det gamla beteckningssystemet gmndat
på sockenindelningen var klart överlägset och bör återinföras i Uppsala län när
ny ekonomisk karta ges ut om några år. Länsstyrelsen
Prop. 1978/79:114 223
i
Gotlands län, där hälften av alla traktnamn blir dubbelnamn, har också reagerat
mot beteckningsreformen och i en skrivelse till bostadsdepartementet den 2 maj
1977 föreslagit att socken/församling bibehålls som registerområde. En sådan
lösning skulle sannolikt välkomnas av en stor och växande opinion, framhåller
länsstyrelsen på Gotland. Inom lant-mäteriet har inställningen till
beteckningsreformen hela tiden varit negativ. Den blir av allt att döma en
tung sten på den börda, som fastighetsdatareformen nu utvecklas till för en
liten offentlig sektor med redan fömt stora bekymmer i fråga om kostnaderna.
De
praktiska erfarenheterna av Uppsalaförsöket, de höga kostnaderna för
datorisering och drift, den diskutabla lönsamheten för inskrivningsväsendet
och den med visshet förlustbringande omläggningen till data av
fastighetsregistret, gör det önskvärt att överväga något annat alternativ. 1
"Fastighets- och inskrivningsregister försökssystem och nytt
förslag" harjag redovisat en systemskiss, vari fördelarna av driftsystem 1
tagits tillvara och de negativa erfarenheterna av bildskärmsmetodiken i
framförallt utredningsarbete och av beteckningsreformen beaktats. Detta förslag
"Uppsalaförslaget" innebär att det egentliga fastighetsregistret
läggs upp som ett manuellt lösbladssystem (FRP). Av driftsystem I behålls
inskrivningsdelen jämte bl. a. taxeringsvärden och koordinater. Det blir ett
informationssystem för inskrivnings- och fastighetsdata med terminaler (IFT).
Uppdelningen av innehållet i driftsystem 1 på FRP och I FT är funktionellt
betingad. Sådana uppgifter som främst behövs vid utredningsarbete i lantmäteriets
arkiv förrättningsåtgärder, arkivaktnummer, ursprungsfastighet, mantal o. dyl.
hänförs till FRP och uppgifter som är av stort intresse för fastighetsmarknad
och samhällsplanering hänförs till IFT. Vissa uppgifter redovisas både i FRP
och IFT, t. ex. om arealer och fastställda planer.
FRP
måste omfatta alla levande och döda fastigheter, ca 4 miljoner. IFT behöver
bara omfatta levande fastigheter, ca 3 miljoner.
Vid
uppläggning av FRP och IFT används ett inom CFD utvecklat system för uttag av
data ur koordinat- och fastighetstaxeringsregister på magnetband. På FRP-blanketterna
införs fastighetsbeteckningar och lägesuppgifter m. m. maskinellt i radskrivare,
varefter de överlämnas till registerförarna, som manuellt för in övriga
uppgifter från jord- och stadsregister. Tidsstudier har gjorts, som visar att
denna manuella komplettering med kontroller och rättelser tar 225 manår för
landets 4 milj. levande och döda fastigheter. Den mycket komplicerade och dyra
överföringen av innehållet i dessa register till maskinläsbart medium, som
enligt tabell 20 i FADAK:s betänkande tar 519 manår, utgår enligt
Uppsalaförslaget.
Beteckningsreformen
bör genomföras endast för stadsägor och bihang-C-områden. Om
beteckningsreformen genomförs enligt nuva-
Prop. 1978/79:114 224
rande
planer blir uppläggning av FRP och IFT mer komplicerad. IFT bör i så fall
läggas upp först och datasystemet utnyttjas på samma sätt som vid
beteckningsbyten i samband med uppläggning av driftsystem I. FRP-blanketterna
skrivs därefter ut med nya beteckningar och måste innehålla även uppgifter om
gamla beteckningar. Den manuella kompletteringen blir något mer tidskrävande.
Enligt
Uppsalaförslaget kommer vad koordinatregistreringen beträffar redovisningen av
byggnads- och fornlämningspunkter att utgå ur systemet. Dessa utgör en
belastning. Den koordinatredovisning som nu finns för varje fastighetsområde i direktminnesregistret
för driftsystem 1 blir kvar och kompletteras eventuellt med adresskoordinater
för fastigheter med mer än ett bebyggt område. Om byggnads- och fornlämningspunkter
utgår kan man helt slopa den särskilda koordinatlistan hos registerförarna och koordinatregistret
på magnetband. Efter denna operation kan man också samordna och synkronisera ajourföring
av koordinater med ajourföring av andra uppgifter från fastighetsregistret
till IFT. Det blir också enklare att utnyttja t. ex. koordinaterna för olika
tillämpningar, dels på grund av att fastighetsposterna får en enklare
uppbyggnad om fornlämnings- och byggnadspunkter tas undan och dels på grund av
att sorteringsordningen blir densamma som i ADB-systemet för folkbokföring och
beskattning (socken/församling).
Uppdatering
av IFT från fastighetsregistret förutsätts ske vid central behandling av
skrivna avier. Fastighetsregistermyndigheterna behöver således inte ha
bildskärmsterminaler. Ajourföringen blir mindre resurskrävande än i
driftsystem I. Av ett exempel i "Fastighets- och inskrivningsregister
försökssystem och nytt förslag" rörande avslyckning från Skeke 1:6
framgår att ajourföring av fastighetsregistret vid bildskärmsterminal är
mycket komplicerad. Den förutsätter också mer specialutbildning och högre lön
än för motsvarande arbete i det manuella registret.
Den
skisserade ajourhållningsmetoden innebär att kravet på datorkapacitet minskar,
eftersom ajourhållningstransaktionerna inte kommer att belasta systemet under
daglig arbetstid och eftersom datorns interna minne under samma tid inte
behöver inrymma ett stort ajourhållnings-program för fastighetsregisterdata.
I
"Fastighets- och inskrivningsregister försökssystem och nytt förslag"
har de besparingar förslaget kan medföra ej närmare preciserats. Sedan nu
ytterligare tidsstudier gjorts har kostnadsfrågorna undersökts och redovisats
särskilt. Utan att på något sätt minska nyttan av registersystemen för
användarna, kan enligt Uppsalaförslaget de sammanlagda omläggningskostnaderna
för fastighets- och inskrivningsregister reduceras med 100 milj. kronor.
Driftkostnaderna kan reduceras med omkring 7 milj. kronor årligen. Utöver dessa
besparingar jämfört med regeringsförslaget kan Uppsalaförslaget medföra
positiva effekter, som inte kan
opaginerad Kontrollera mot PDF
uttryckas
i kronor. Reformarbetet kan i mycket stor utsträckning decentraliseras till
registermyndigheterna och pågå inom flera län parallellt. Genomförandetiden kan
förkortas avsevärt. Betecknirtgsreformens slopande medför bortfall av stora
indirekta kostnader och att reformen blir administrativt avsevärt mer
lätthanterlig. Datasystemets säkerhetsproblem finns inte i det manuella
fastighetsregistret. Detta blir också betydligt enklare att använda såväl
för lantmäteriets personal som för studerande och andra under mer tillfälligt
forskande i lantmäteriets arkiv.
Framlagda
förslag till nya fastighets- och inskrivningsregister
Driftsystem
1
Ett
integrerat datasystem
Fastighets-
och inskrivningsregister
FAD AK :s förslag
Skilda datasystem
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fastighetsregister
(FRA)
Reformstart
1978
Inskrivningsregister
(IRA) Reformstart omkring 1985
opaginerad Kontrollera mot PDF
R egeringsförslaget
Skilda datasystem
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fastighetsregister
Inskrivningsregister
opaginerad Kontrollera mot PDF
Parallell
uppläggning
Uppsalaförslaget
Skilda system
opaginerad Kontrollera mot PDF
Manuellt fastighetsregister
(FRP)
Reducerat
driftsystem I (IFT)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Decentraliserat
genomförande för fastighetsregistret på kortare tid och till lägre kostnad.
Beteckningsreformen slopas.
Prop. 1978/79:114 226
Innehåll
Proposition
....................................................... 1
Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... .... 1
Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 1 mars 1979 . 2
1 Inledning ....................................................... 2
2 Beslutade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten
mm 3
3 CFD:s anslagsframställning avseende budgetåret
1979/80 5
4 Rapporten med förslag till skilda system för FR och
IR 6
4.1 Innehållet i FR ........................................... .... 6
4.2 Innehållet i IR............................................. 7
4.3 Tekniska frågor.......................................... .... 7
4.3.1
Aviseringar ....................................... 8
4.4 Systemen från användarsynpunkt mm............. 10
4.5 Resurs- och kostnadsberäkningar .................. ... 10
5 Remissyttrandena............................................. 11
5.1 Integrerade eller separata system .............. 11
5.2 Synpunkter på de föreslagna separata systemen 11
5.3 Hur bör delade system utformas?................. .... 12
5.3.1 Innehåll i FR och IR............................. .... 12
5.3.2 Tekniska frågor ................................ .... 12
5.4 Koordinatsättningen.................................. .... 13
5.5 Kostnader................................................ .... 13
6 Föredraganden
.............................................. .. 14
6.1 1978 års principbeslut ............................... .. 14
6.2 Rapporten med förslag till skilda system för FR och
IR .. 14
6.3 Skildasystemför FRoch IR ........................... 14
6.4 Innehåll i FR och IR..................................... .. 16
6.5 Tekniska frågor.......................................... .. 18
6.6 Det fortsatta arbetet under etapp I ............. .. 20
7 Hemställan..................................................... .. 21
8 Beslut .......................................................... 21
Bilaga
1 Systemförslag. Skilda system för fastighets- och inskrivningsregister
utbrytning ur driftsystem 1
Bilaga
2 Remissyttranden
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (5)
5 kopplingar.
- Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten
- Bet. 1979/80:CU21 med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser anslag till centralnämnden för fastighetsdata jämte motion s. 3 i texten
- Rskr. 1978/79:358 i texten
- Bet. 1978/79:CU36 Med anledning av propositionen 1978/79:114 med förslag till anslag till centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1979/80 jämte motioner s. 1 i texten
- Prop. 1979/80:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1980/81 i texten