Sök i Ratio Lex

om underhåll till barn och frånskilda, m.m.

646 sidor, varav 264 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
  • Sidnummer: 264 av 646 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:12, om underhåll till barn och frånskilda, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 Regeringens proposition

1978/79:12

om underhåll till barn och frånskilda, m. m.;

beslutad
den 5 oktober 1978.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

SVEN
ROMANUS

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås nya regler om den familjerättsliga underhållsskyldigheten.
Reformen innefattar en fullständig revision av de civilrättsliga reglema i
föräldrabalken och giftermålsbalken men berör också annan lagstiftning. Ett
huvudsyfte är att mildra underhållsbördan för underhållsskyldiga som har svag
ekonomi.

Föräldrarnas
underhållsskyldighet mot sina barn begränsas i princip till att gälla till dess
barnet fyller 18 år. Om barnet då inte har avslutat gymnasiestudier eller
annan grundutbildning, står underhållsskyldigheten likväl kvar så länge barnet
studerar. Den upphör dock senast när barnet fyller 21 år.

Föräldrarnas
underhållsplikt blir i fortsättningen aldrig ovillkorlig utan görs beroende av
föräldrarnas ekonomiska förmåga och barnels behov. I lagen skrivs in en rätt
för en förälder att förbehålla sig ett belopp för sitt eget underhåll när
underhållsbidrag skall bestämmas till ett barn. Förbehållsbeloppet bestäms med
ledning av ett normalbelopp för levnadskostnader. Normalbeloppet per år utgör
1,2 basbelopp enligt lagen om allmän försäkring (med basbeloppet för september
1978 blir normalbeloppet 1 260 kr i månaden). Till detta kommer skälig kostnad
för bostad. 1 vissa fall kan den underhållsskyldige förbehållas även belopp för
hemmavarande makes eller samboendes underhåll. Också försörjningsskyldigheten
mot barn som vistas hemma beaktas när bidraget skall beräknas.

Reglema
om förbehållsbelopp syftar till större enhetlighet i rättstillämpningen.
Meningen är att de skall kompletteras med vissa centralt meddelade riktlinjer
till barnavårdsnämnder och försäkringskassor om hur underhållsbidrag bör
beräknas.

Indexhöjningarna
av underhållsbidrag till barn dämpas. De åriiga höjningarna begränsas i
fortsättningen till 7/10 av höjningen av basbeloppet. En höjning som hittills
skulle ha varit 10 procent blir alltså endast 7 procent. Vidare görs inte någon
indexändring av sådana bidrag som har bestämts högst tre månader före en
generell ändring.

En
nyhet är att en förälder som är skyldig att betala underhållsbidrag får rätt

1 Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 2

till
avdrag på bidraget, om han eller hon har haft barnet hos sig under en
sammanhängande tid av minst fem hela dygn. Avdraget är 1/40 av
underhållsbidraget för varje helt dygn som barnet vistas hos föräldern. Varar
vistelsen en hel månad, blir avdraget alltså 3/4 av månadsbidraget. Om det
finns särskilda skäl kan domstol bestämma andra villkor för denna avdrags-rätt.
Föräldrarna kan också själva a>'tala om andra villkor. Avdraget beaktas i
princip även i fall då bidragsförskott utgår.

Preskriptionstiden
för fordran på underhållsbidrag förkortas från tio till tre år. Det gäller både
bidrag till barn och bidrag till make. Preskriptionsavbrott medges i princip
inte.

Bestämmelserna
om jämkning i.v domar och avtal om underhålKsbidrag har setts över.
Möjligheterna ökas att i en och samma rättegång få prövat en underhållsskyldigs
underhållsansviir mot flera barn. Försäkringskassorna får lättare att meddela
eftergift enligt bidragsförskottslagen av återkrav mot den bidragsskyldige för
förskott som har lämnats barnet.

Föräldrar
som har gemensam vårdnad om ett barn kan f. n. inte förpliktas att utge underhållsbidrag
till barniM. Något bidragsförskott kan inte heller lämnas. Föratt inte
institutet gemensam vårdnad i praktiken skall förbehållas föriildrar som iir
ekonomiskt oberoende och inte behöver samhällets stöd införs rätt till
underhållsbidrag och bidragsförskott iiven i fall då föräldrar som har del i
vårdnaden inte båda varaktigt bor tillsammans med barnet.

Handläggningen
av vårdnadsfrågor vid domstol ändras. Bl. a. blir del möjligt att på ett
enklare sätt behandla vårdnads- och underhållsfrågor när föräldrarna är
överens.

Makes
skyldighet att efter skilsmässa betala underhällsbidrag till andra maken
begränsas, i nära anslutning till den praxis som har utbildats vid domstolarna.
Utgångspunkten är att var och en av makarna efter skilsmässan skall svara för
sin egen försörjning. Underhållsbidrag kan dock förekomma under en övergångstid
och, om det finns synnerliga skäl, även för en längre tid efter skilsmässan.
Underhållsbidraget skall inte automatiskt upphöra vid omgifte.

Nuvarande
lagregel om skyldighet för föräldrar att svara för underhåll till vuxet, sjukt
barn upphävs. Detsamma gäller bestämmelsen om skyldighet för barn att
underhålla föräldrar som på grund av sjukdom eller annan sådan orsak inte kan
försörja sig.

Huvuddelen
av reformen föreslås träda i kraft den 1 juli 1979. De nya processuella reglema
om vårdnad m. m. träder dock i kraft redan den 1 januari 1979. Detsamma gäller
förslaget om att indexändringarna av underhållsbidrag till barn skall dämpas.
Främst av administrativa skäl kan rätten till avdrag på underhållsbidrag träda
I kraft först den I januari 1980.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12

1
Förslag till

Lag
om ändring i föräldrabalken

Härigenom
föreskrivs i fråga om föräldrabalken' dels att i 6 kap. 7 och 8 SS ordet
"ansökan" skall bytas ut mot "talan", dels att i 6 kap. 9 S
ordet "anmälan" skall bytas ut mot "talan",
II §§
skall ha nedan

angivna lydelse,

dels
att i 6 kap. skall införas en ny paragraf, 10 a §, av nedan angivna

lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse 6 kap.

10
a §

Står
barn under vårdnad av särskih förordnad förmyndare, kan rätten besluta att
vårdnaden skall överföras till föräldrarna eller till en av dem, om det är
skäligt med hänsyn till barnets bästa.

Fråga
om att överföra vårdnaden till förälder prövas på talan av förälder eller
barnavårdsnämnden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Fråga
rörande vårdnad om barn upptages av rätten i den ort där vårdnadshavare har
sitt hemvist. Vad nu sagts utgör dock ej hinder att upptaga fråga om vårdnad i
samband med äktenskapsmål.

Finns
ej behörig domstol enligt vad som sägs i första stycket, upptages
vårdnadsfrågan av Stockholms tingsrätt.

Fråga
rörande vårdnad om barn upptages av rätten i den ort där vårdnadshavare har
sitt hemvist. Sådan fråga kan upptagas även i samband med äktenskapsmål. Finns
ej behörig domstol enligt vad som nu har sagts upptages vårdnadsfrågan av
Stockholms tingsrätt.

Fråga
om vårdnad som avses i 7-9 §§, 10 a § samt 11 § handlägges i den ordning som är
föreskriven för tvistemål. Står barnet under vårdnad av föräldrarna eller en
av dem och äro föräldrarna ense i saken, kunna de dock anhängiggöra frågan
genom ansökan.

Ar
fråga om vårdnad anhängig-gjord i behörig ordning, kan utan

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
Balken omtryckt 1976:612.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

stämning
i vårdnadsmålet yrkas underhållsbidrag för barnet.

Dom
i vårdnadsmål får meddelas utan huvudförhandling, om parterna äro ense i saken.

7
kap. Om underhållsskyldighet

I ii

Föräldrarna vare
skyldiga att vidkännas kostnaden för barnets uppehälle och utbildning, om
ej barnet har egna tillgångar.

1 §

Föräldrarna
skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till
barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas
underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas lill barnets egna inkomster och
tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av vad som följer
av föreskrifterna om dessa.

Underhållsskyldigheten
upphör ej innan barnet erhållit den utbildning som med hänsyn till
föräldrarnas villkor och barnets anlag må finnas tillbörlig och ej i något
fall förrän barnet fyUt sexton år.

Underhållsskyldigheten
upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller
återupptas skolgången innan barnet fyller nitton år, är föräldrarna dock
intill dess barnet fyller tjugoett år underhållsskyldiga så länge skolgången
pågår. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och
annan jämförlig grundutbildning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2
§ första stycket

1 kostnaden för barnets underhiill skall var och en av föräldrarna taga
del efter sin förmåga.

2

Fader eller moder, som
ej har vårdnaden om barnet, skall betala underhållsbidrag. Åra föräldrarna
gifta med varandra men tillkommer vårdnaden om barnet endast den ene av dem och
leva de ej åtskilda, gäller dock 5 kap. giftermålsbalken.

I
kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och
en efter sin förmåga.

2§

Förälder
skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag
till barnet, om föräldern

1. inte har vårdnaden om barnet och inte heller
varaktigt bor tillsammans med barnet, eller

2. har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra
föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

7
§ tredje stycket

Avtal angående
underhållsbidrag ;/// barn kan slutas även före barnets födelse.

Föreslagen
lydelse

med
endast den andra föräldern.

Underhållsbidrag
fastställs genom dom eller avtal.

Vårdnadshavaren
får företräda barnet i frågor om underhållsbidrag, även om vårdnadshavaren inte
har uppnått myndig ålder. Också särskilt förordnad förmyndare har rätt att
företräda barnet. Avtal om underhållsbidrag kan slutas även före barnets
födelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i.I

År
barnet, sedan dess rätt till underhåll enligt 1 § upphört, i följd av sjukdom
eller annan dylik orsak ur stånd att själv försörja sig, vare föräldrarna i
mån av förmåga skyldiga att giva barnet skäligt underhåll.

Enahanda
underhållsskyldighet åligge barnet emot fader eller moder, som av sjukdom eller
annan dylik orsak är ur stånd att själv försörja sig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

När
underhållsbidrag bestäms enligt 2 ii får den bidragsskyldige förbehålla sig ett
belopp för eget eller annans underhåll enligt andra -fjärde styckena.

Förbehållsbelopp
för den bidragsskyldiges eget underhåll innefattar alla vanliga
levnadskostnader. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad som är skäligt.
De andra levnadskostnaderna beräknas med ledning av ett normalbelopp. För år
räknat utgör normalbeloppet 120procent av gällande basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Om
det finns särskilda skäl får ett belopp förbehållas för underhåU åt make som
den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med. Med make

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

jämställs
annan som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med, om de har barn
gemensamt. Förbehållsbeloppet bestäms enligt andra stycket. Normalbeloppet
utgör dock 60 procent av basbeloppet.

Oberoende
av vad som annars gäller om en förälders underhållsskyldighet mot två eller
flera barn får den bidragsskyldige för underhåll åt varje hemmavarande eget
barn förbehålla sig ett belopp som, tillsammans med vad som utges till barnet
av den andra föräldern eller för dennas räkning, för år utgör 40 procent av
gällande basbelopp. Rätten kan dock bestämma ett annat förbehållsbelopp om det
föranleds av omständigheterna i det särskilda fallet.

Har
förälder som enligt 2 skall betala underhållsbidrag haft barnet hos s/g under
en sammanhängande tid av minst fem hela dygn, får föräldern vid fullgörande av
sin bidragsskyl-dighet tillgodoräkna sig ett avdrag.för varje helt dygn av
barnets vistelse med 1/40 av det underhållsbidrag som räknat för kalendermånad
gäller under tiden för vistelsen. Sådant avdrag får dock inte göras på
underhållsbidrag som belöper på senare tid än sex månader från utgången av den
kalendermånad då vistelsen upphörde.

Föreligger
särskilda skäl kan rätten förordna om andra villkor för avdragsrätten än som
anges i första stycket. Mot parts bestridande får sådant förordnande dock Inte
meddelas för tiden Innan talan har väckts.

Rätt
till avdrag föreligger ej ifall då underhätlsbldragei har fastställts med
beaktande av att den bidragsskyldiga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

4

Har make under sin vårdnad barn som ej är även andra
makens barn, är andra maken jämte honom skyldig att efter sin förmåga bidraga
till barnets underhåll, så länge äktenskapet består.

Vad nu sagts medför ej ändring i den underhållsskyldighet
som må åligga den andre av barnets föräldrar.

6 ii

Betalning av underhållsbidrag skall erläggas i förskott
för kalendermånad, om ej på grund av särskilda omständigheter annorlunda
bestämmes av rätten eller genom avtal som i 7 § andra stycket sägs.
Förskottsbetalning utöver vad nu sagts medför ej befrielse från att gälda
underhållsbidrag för den tid sådan betalning avser.

Föreslagen lydelse

föräldern i väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet
genom att ha barnet hos sig.

S f

Den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och med
förälder som har vårdnaden om barnet är underhållsskyldig mot barnet, om han
eller hon är gift med föräldern eller har eget barn tillsammans med föräldern.
Om det finns särskilda skäl, kvarstår underhållsskyldigheten även sedan barnet
har flyttal hemifrån.

Underhållsskyldigheten bestäms på samma sätt som
förförälder enligt 1 § men gäller ej till den del barnet kan få underhåll från
den förälder som den underhåtlsskytdige ej bor tillsammans med.

ö.sv

Om annan än den som enligt 2 !i har att betala
underhållsbidrag försummar sin underhållsskyldighet, kan rätten ålägga den
försumlige alt betala underhållsbidrag till barnet.

7 i)

Underhållsbidrag betalas i förskott för kalendermånad.

Avtal om att underhållsbidrag för framtiden skall betalas
med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader är giltigt
endast om avtalet är skriftligt och bevittnat av två

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Förutvarande 7 kap. 5 !; upphävd genom 1971:870.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12

Nuvarande
lydelse

8

Föreslagen
lydelse

personer.
Är barnet under arton år skall avtalet dessutom vara godkänt av
barnavårdsnämnden i kommun där barnet eller dess vårdnadshavare är varaktigt
bosatt eller, om ingen av dem är varaktigt bosatt i riket, av barnavårdsnämnden
i Stockholm.

Rätten
får bestämma annat betalningssätt än som anges i första stycket, om det finns
särskilda skäl.

Underhållsbidrag
i form av ett engångsbelopp skall betalas till barnavårdsnämnden om barnet är
under arton år. Ifråga om sådan betalning tillämpas 4 kap, 6§ andra stycket
andra meningen.

Betalning
i strid mot denna paragraf medför inte befrielse från skyldigheten att betala
underhållsbidrag på föreskrivet sätt.

Talan
om att underhållsbidrag skall fastställas får inte bifallas för längre tid
tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte den bidragsskyldige
medger det.

Rätten
att kräva ut fastställt underhållsbidrag går förlorad tre år efter den
ursprungligen gällande förfallodagen, om inte annat följer av andra eller
tredje stycket.

Har
utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som anges i första
stycket eller har den bidragsskyldige blivit försatt I konkurs på grund av
ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning för fordringen tas ut
ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen även därefter.

Härföre
den tidpunkt som anges i första stycket ansökan gjorts om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

7 § första och andra styckena Avtal angående fullgörande
för framtiden av underhållsskyldighet som ovan sägs utgör ej hinder för den underhållsberättlgade
att göra gällande rätt till högre underhållsbidrag.

Gäller
avtalet underhåll enligt 1 if till barn vars föräldrar varken vid dess födelse
voro eller därefter ha vaiit gifta med varandra, är det dock bindande för den
underhållsberättlgade, om avtalet slutits genom skriftlig, av två personer
bevittnad handhng och godkänts av barnavårdsnämnden. Vårdnadshavare får sluta
avtal som nu har angetts, även om vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder.
Innefattar avtalet åtagande att till barnets underhåll utge visst belopp en
gång för alla, skall beloppet betalas Ull barnavårdsnämnden, och skall med
beloppet så förfaras som i 4 kap. 6 sägs med avseende på där nämnt engångsbelopp.

Föreslagen lydelse

förordnande av god man enligt ackordstagen (1970:847), får
underhållsbidraget krävas utom inom Ire månader från det att verkan av
godmansförordnandetförföll eller, när förhandling om offentligt ackord har
följt, ackordsfrågan avgjordes. Kommer ackord till stånd, får fordringen
krävas ut inom tre månader från det att ackordet skulle ha fullgjorts. Har
utmätningför underhållsbidraget eller konkursansökan gjorts Inom tid som nu har
angetts, gäller vad som föreskrivs i andra stycket.

Avtal i strid mot denna paragraf är ogiltigt.

10 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

8§

Utan
hinder av vad genom dom eller genom avtal, som enligt 7§ är bindande jämväl för
den underhålls-berättigade, blivit bestämt om underhållsbidrag äger rätten
annorlunda förord na därom, när ändrade förhållanden påkalla det. Under samma
förutsättning må ock avtal om underhållsbidrag, som enligt 7§ icke är bindande
för den underhållsberättlgade, på talan av den underhtillsskyl-dige jämkas av
rätten. Är utiderhåll som avses i I

Talan
som avses i första stycket må ej föras i fråga om avtal, varigenom
underhållsskyldig, I den ordning som stadgas i 7 ) andra stycket, åtagit sig
att till fullgörande av underhållsskyldighet som där avses utgiva visat belopp
en gång för alla.

9J

Är
avtal, som makar med avseende åförestående äktenskapsskillnad slutit om
underhåll Ull barn, uppenbart obilligt för ena maken, må avtalet på hans talan
av rätten jämkas. Har talan ej väckts inom ett år från det äktenskapsskillnaden
meddelades, är rcitten tUl talan föl lorad.

Föreslagen
lydelse

Dom
eller avtal om underhåll kan jämkas av rätten, om ändring iförhållandena
föranleder det. För tiden innan talan har väckts får Jämkning dock mot parts
bestridande göras endast på så sätt att obetalda bidrag sätts ned eller tas
bort.

Avtal
om underhåll kan också jämkas av rätten, om avtalet är oskäligt med hänsyn
till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena I övrigt. Beslut om
att erhållna bidrag skall betalas tillbaka får dock meddelas endast om det
finns särskilda

skäl.

Har
fastställt underhällsbidrag, som utges fortlöpande, under en tid av sex år inte
ändrats till beloppet på annal sätt än som avses 11 § lagen (1966:680) om
ändring av vissa underhållsbidrag, kan rätten för tiden efter det att talan har
väckts ompröva vad som har bestämts om underhållet, utan atl anledning till
jämkning enligt första

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

2
§ tredje stycket

Det
åligger barnavårdsnämnd, som enligt 2 kap. 1 S skall sörja för att faderskapet
till barn fastställes, att tillse att barnet tillförsäkras underhåll.

10
§ första-tredje styckena Talan om underhåll till bam upptages av rätten i den
ort där svaranden har sitt hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med
mål rörande fastställande av faderskapet till barn.

Första
stycket utgör ej hinder att upptaga fråga om underhåll i samband med
äktenskapsmål.

Finns
ej behörig domstol enligt vad som sägs i första eller andra stycket, upplages
målet av Stockholms tingsrätt.

Föreslagen
lydelse

eller
andra stycket behöver åberopas.

Dom
eller avtal om underhållsbidrag för tid IntiU dess barnet har nått en viss
ålder utgör inte hinder att pröva Jrågan om bidrag för tiden därefter,

11 S

Barnavårdsnämnd,
som enligt 2 kap. I S skall sörja föratt faderskapet till barn fastställs,
skall se tiU att barnet tillförsäkras underhåll.

12 ,sv

Talan
om underhåll lill bam upptas av rätten i den ort där svaranden har sill
hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med mål om fastställande av
faderskapet lill barn, äktenskapsmål eller mål om vårdnaden om barn.

Finns
ej behörig domstol enligt första stycket, upptas målet av Stockholms tingsrätt.

13
i!

Två
eller flera mål om skyldighet för någon att utge underhållsbidrag tiU barn får
handläggas I en rättegång, om det är till nytta för utredningen eller
prövningen. I sådant fall får domstol som enligt 12 § är behörig att uppta ett
av målen utan hinder av nämnda paragraf uppta även det eller de andra, om talan
I målen väcks vid domstolen och det är lämpligt att målen handläggs där.

Rätten
kan besluta att åter särskilja mål som har förenats enligt första stycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

10
§ fiärde stycket

Har
rätten att avgöra vilken av flera män som är fader till barnet, får talan om
underhållsbidrag ej prövas slutligt innan faderskapsfrågan har avgjorts genom
dom som vunnit laga kraft.

11 §

I mål om underhåll till
bam får vårdnadshavare föra talanför barnet, även om vårdnadshavaren ej har
uppnått myndig ålder. Är särskild förmyndare förordnad för barnet, har han
samma rätt att föra talan för barnet. Även barnavårdsnämnd som enligt 2 §
tredje stycket skall tillse att barnet tillförsäkras underhåll/aV föra sådan
talan. Var och en som kan föni talan för barnet skall beredas tillfälle att
yttra sig i målet.

Underhållsbidrag
får bestämmas underhållstiden.

Underhåll
till barn får ej mol den underhållsskyldiges bestridande bestämmas för lid
efter del barnet fyllt aderton år, innan det kan tillförliUigen bedömas
huruvida underhållsskyldighet föreligger därefter.

12 i)

I
mål om underhåll till barn kani rätten för liden intill dess laga kraft ägande
dom eller beslut föreligger förordna om underhållet efter vad som finnes
skäligt. Skyldighet alt utge bidrag fårdocke/åläggas någon., om icke sannolika
skäl föreligga att han är bidragsskyldig. Har fråga om underhåll väckts i
samband med mål om fastställande av faderskap till barn, får förordnande som nu
nämnts ej meddelas, om flera män äro instämda i målet.

Föreslagen
lydelse

Har
rätten atl avgöra vilken av flera män som är far till ett barn, får talan om
underhållsbidrag ej prövas slutligt innan faderskapsfrågan har avgjorts genom
dom som vunnit laga krafl.

14
§

I
mål om underhåll till barn har barnavårdsnämnd som enligt 11 § skall tillse att
barnet tillförsäkras underhåll rätt att föra talan för barnet. Var och en som
kan föra talan för barnet skall beredas tillfälle all yttra sig i målet.

lill
olika belopp för särskilda delar av

Underhåll
lill bam får ej mot den underhållsskyldiges bestridande bestämmas för lid
efter det barnet fyllt arton år, innan det kan tillförlitligt bedömas om
underhållsskyldighet föreligger därefter.

15
s

1
mål om underhåll till barn kan rätten för liden intill dess laga kraft ägande
dom eller beslul föreligger förordna om underhållet efter vad som är skäligt.
Skyldighet alt utge bidrag får dock åläggas någon endast om det finns sannolika
skäl för att bidragsskyldighet föreligger. Har fråga om underhåll väckts i
samband med mål om fastställande av faderskap till barn, får förordnande som nu
nämnls ej meddelas, om flera män är instämda i målet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förordnande enligt första stycket kan på yrkande meddelas
utan huvudförhandling. Innan förordnande meddelas, skall motparten beredas
tillfälle alt yttra sig över yrkandet. Har förordnande meddelats, prövar rätten
när målet avgöres, om åtgärden skall bestå.

Förordnande som nu nämnls går i verkställighet lika med
laga kraft ägande dom men kan när som helsl återkallas av rätten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13 ,sV 16 .sV

Beiräffande åtagande
enligt första stycket skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som i lag
eller annan författning är föreskrivet för fall då rätten enligt 15 § har
meddelat förordnande om underhållsbidrag till barn.

Om rätt att i vis.sa
fall få ersättning av allmänna medel för utgivna underhållsbidrag 7?/7n5
.särskilda bestämmelser.

17§

Har viss man enligt 1
kap. 1 § ansetts som barns/ar och faslställes att annan man är far lill
barnet, har den förstnämnde endasl om särskilda skäl föreligger rätt till
ersättning av den andre för kostnader som han har haft för barnets
försörjning.

Har någon genom skriftlig, av två personer bevittnad
handling åtagit sig att lill barn för vilket faderskapet skall fastställas utge
underhållsbidrag för tid intill dess resultatet av blodundersökning om
faderskapet föreligger, gäller i fråga om verkställighet på grund av handlingen
vad som är föreskrivet om verkställighet på grund av förbindelse atl utge
underhåll enligt denna balk.

Beträffande åtagande enligt första stycket skall i övrigt
i tillämpliga delar gälla vad som i lag eller annan författning är föreskrivet
för fall då rätten enligt 12 § har meddelat förordnande om underhållsbidrag
till barn.

Om rätt att i vissa fall lä ersättning av allmänna medel
för utgivna underhållsbidrag./zffnas särskilda be stämmelser.

14
§

Har
viss man enligt 1 kap. 1 § ansetts som barns fader och fast-slälles att annan
man är fader lill bamel, har den förstnämnde endast om särskilda skäl föreligga
rätt till ersättning av den andre för kostnader som han har haft för barnets
försörjning.

15
kap. 12 §

Förvärvar
omyndig värdehandling som avses i 8 §, eller äger omyndig eljest att av annan
utfå sådan värdehandling, må den som skall utgiva handlingen fullgöra sin
förpliktelse genom att i den omyndiges namn nedsätta handlingen i öppet förvar
hos bank, såvida ej den omyndige äger att själv förvalta handlingen. Förpliktelse
att utgiva penningbelopp må ock fullgöras hos bank, ändå att den ej grundas å
nedsatt värdehandling; och skola medlen av banken insättas för den omyndiges
räkning enligt vad om betalning, som uppbäres å nedsatt värdehandling, är
särskilt stadgat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

årets början.

1
andra fall än som avses i andn slyckel äge överförmyndaren genom meddelande
lill den som skall utgiva värdehandling eller penningar förordna, att
nedsättning eller inbetalning skall ske hos bank.

Den
som nedsätter värdehandling eller inbetalar penningar hos bank enligt vad i
denna paragraf är stadgal vare pliktig alt ofördröjligen underrätta
förmyndaren därom.

20
kap. 9S I fråga om mål eller ärende, där barnavårdsnämnd eller överförmyndare
har rätt all föra talan, skall 20 5 lagen (1946:804) om införande av nya
rättegångsbalken äga motsvarande tillämpning.

Första
stycket gäller ej mål om Första stycket gäller ej mål om

fastställande av faderskap eller un- fastställande av faderskap, vårdnad

derhåll lill barn. om eller underhåll lill barn.

Nuvarande
lydelse

Äger omyndig att av dödsbo
utfå värdehandling eller penningar på grund av giftorätt, arv eller testamente
eller såsom underhåU enligt 8 kap. ärvdabalken, vare boutredningsman eller
leslamentsexekutoi pliktig alt, såframl ej värdel är ringa eller
överförmyndaren eljest medgiver undantag, nedsätta värdehandlingen eller
inbetala medlen hos bank enligt vad i första stycket stadgas. Vad nu sagts om
skyldighet atl inbetala penningmedel hos bank skall ock gälla, där någon, som
här i riket driver försäkringsrörelse, skall utgiva försäkringsbelopp, som tillkommer
omyndig, och fråga ej är om försäkringsbelopp, som den omyndige äger atl själv
förvalta. 1 fråga om pension, livränta eller annan på grund av försäkring
utgående periodisk förmån gäller att inbetalning hos bank skall ske i den mån
förmånen för kalenderår överstiget ett belopp motsvarande två gånger det
basbelopp enligt lagen (1962:381} om allmän försäkring som gällt vid

Föreslagen
lydelse

Äger omyndig att av dödsbo
utfå värdehandling eller penningar på grund av giftorätt, arv eller testamente,
vare boutredningsman eller testamentsexekutör pliktig att, såframl ej värdel
är ringa eller överförmyndaren eljest medgiver undanlag, nedsätta
värdehandlingen eller inbetala medlen hos bank enligt vad i första stycket
stadgas. Vad nu sagts om skyldighet att inbetala penningmedel hos bank skall
ock gälla, där någon, som här i riket driver försäkringsrörelse, skall utgiva
försäkringsbelopp, som tillkommer omyndig, och fråga ej är om försäkringsbelopp,
som den omyndige äger all själv förvalta. I fråga om pension, livränta eller
annan på grund av försäkring utgående periodisk förmån gäller atl inbetalning
hos bank skall ske i den mån förmånen för kalenderår överstiger ett belopp motsvarande
två gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällt
vid årets början.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 15

11 S

Mot
beslut som underrätt har Mol beslul som underrätt har

meddelat
under rättegången i fråga, meddelat under rättegången i fråga,

som
avses i 6 kap. 13 S,7kap./2 S,10 som avses i 6 kap. 13 S, 7 kap. 75 §,10

kap.
14 §, 11 kap. 15 eller 16 S eller 18 kap. 14 S, 11 kap. 15 eller 16 § eller 18

kap.
14 §, skall talan föras särskilt. kap. 14 S, skall talan föras särskilt.

Övergångsbestämmelser

1.
Denna lag träder i kraft,

såvitt
avser 6 kap. 7-9, 10 a och 12 §§ samt 20 kap. 9§ den 1 januari 1979,

såvitt
avser 7 kap. 4 § den 1 januari 1980, och

i
övrigt den 1 juli 1979.

Vad
som föreskrivs i 7 kap. 12 § i nya lydelsen om att fråga om underhåll till barn
kan väckas i samband med mål om vårdnaden om barn skall tillämpas redan fr. o.
m. den 1 januari 1979.

Bestämmelserna
i 7 kap. 4 § i äldre lydelse upphör att gälla vid utgången av juni 1979.

2. Fråga om vårdnad som har väckts före
ikraftträdandet handläggs enligt äldre bestämmelser.

3. Är mål om underhåll anhängigt vid ikraftträdandet,
prövas målet enligt äldre bestämmelser.

4. Talan om underhållsbidrag som har väckts före
utgången av år 1979 får Ulan hinder av 7 kap. 8 § i dess nya lydelse bifallas
för längre lid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, i den mån inte
fordran på bidraget skulle ha preskriberats enligt äldre bestämmelser.

5. Bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre
bestämmelser skall beslå enligt vad som följer av domen eller avtalet.

6. Bidragsskyldighel som har bestämts enligt äldre
bestämmelser skall fullgöras enligt de nya bestämmelserna. Rätten atl kräva ul
underhållsbidrag som har förfallit till betalning går dock inte föriorad före
utgången av år 1979, om den inte skulle ha gått förlorad dessförinnan enligt
äldre bestämmelser.

7. För bidragsskyldighet som har beslämts enligt äldre
bestämmelser gäller i fråga om jämkning och omprövning de nya bestämmelserna.

Har
någon enligt 7 kap. 7 § andra stycket i dess äldre lydelse slutit avtal om atl
betala engångsbelopp till barnet, får talan om jämkning enligt 7 kap. 10 §
första stycket i dess nya lydelse dock inte föras i fråga om avtalet.

Omprövning
enligt 7 kap. 10 § tredje stycket i nya lydelsen kan påkallas tidigast den 1
juli 1982.

Underhållsberätiigad
som enligt 7 kap. 7 S i dess äldre lydelse är oförhindrad atl göra gällande
rätt till högre underhållsbidrag flr utan hinder

3
Senaste lydelse 1976:1118.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 16

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

av
de nya bestämmelserna väcka talan om sådant bidrag intill utgången av år

1979.

8. Bestämmelsema i 15 kap. 12 § andra stycket i äldre
lydelse tillämpas fortfarande om arvlåtaren har avlidlit före ikraftträdandet.

9. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning
till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i
stället den nya bestämmelsen.

2
Förslag till

Lag
om ändring i giftermålsbalken

Härigenom
föreskrivs i fråga om giftermålsbalken'

dels
atl 7 kap. 3-5 §§ skall upphöra all gälla,

dels
att 5 kap., 11 kap. 1 och 14-16 §§, 13 kap. 10 § samt 15 kap. 11,24,25 och 31
§§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels
att i 11 kap. skall införas en ny paragraf, 14 a §, av nedan angivna lydelse.

5
kap.

Allmänna
bestämmelser

om makars
rättsförhållanden

1§

Man och hustru äro skyldiga Man och hustru är skyldiga

varandra trohet och bistånd; de hava varandra trohet och bistånd. De skall

att i samråd verka för familjens gemensamt vårda hem och barn och i

bästa. samråd verka för familjens bästa.

2§
Makarna äro pliktiga att, var efter Makarna skall, var och en efter sin
sin förmåga, genom tillskott av pen- förmåga, bidra till det underhåll som
ningar, verksamhei i hemmet eller behövs för att tillgodose deras
gemen-annorledes bidraga till att bereda samma och personliga behov. De
skall familjen det underhåll, som med avse- fördela utgifter och sysslor
mellan ende å makarnas villkor må anses sig. tillbörligt. TIU familjens
underhåU skall räknas vad som erfordras för den gemensamma hushållningen och
barnens uppfostran samt för tillgodoseende av vardera makens särskilda
behov.

Om underhåU ull barn finns bestämmelser i föräldrabalken.

'
Balken omtryckt 1973:645.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Lämnar vad ena maken enligt 2 § har att tillskjuta icke
tillgång till bestridande av utgifterna Jör hans särskilda behov och de
utgifter, han eljest med hänsyn tiU makarnas levnadsförhållanden enligt sed
har att ombesörja för familjens underhåU, vare andra maken pliktig att i
lämpliga poster tillhandahålla honom erforderliga penningmedel. Rätt till
sådant bidrag till-komme dock ej make, som visar oförmåga att handhava medel
eller av annan särskild orsak icke bör äga ombesörja utgifterna.

Föreslagen lydelse

3 §

Om det som make skall bidra med inte räcker tUlför makens
personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för
familjens underhåll, skaUden andra maken skjuta till de pengar som behövs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad med tillämpning av 2 och 3 §§ av ena maken överlämnats
tiU den andre för tillgodoseende av hans särskilda behov vare hans egendom.

4 §

Vad make med tillämpning av 2 och 3 §§ har lämnat till den
andra makenför dennes personliga behov är mottagarens egendom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gör make sig skyldig till uppenbar försummelse av sin
underhållsplikt, varde han, om andra maken det yrkar, av rätten förpliktad att
Ull denne utgiva bidrag till de utgifter for familjens underhåll, vilkas
ombesörjande enligt sed ankommer på honom eller rätten med hänsyn till
omständigheterna finner skäligen böra anförtros hon-

5 §

Försummar make sin underhållsskyldighet kan rätten ålägga
den försumlige att betala underhållsbidrag till den andra maken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6§

Har ena maken under ett kalenderår för familjens
tillbörliga underhåll haft utgifter, som uppenbarligen överstiga vad enligt 2
ålegat honom för underhåUei tillskjuta, äge han, om ej annat avtalats eller med
hänsyn till omständigheterna får antagas vara avsett, av andra maken utfå
ersättning för vad av sagda utgifter må anses

2 Riksdagen 1978179. l:a saml. Nr 12

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse belöpa på denne.

Talan
om ersättning må ej väckas, sedan ett år förflutit efter kalenderårets utgång.

Rätt
till ersättning må ej göras gällande av annan än den ersättnings- berättigade
själv, ej heller i den ersättningsskyldiges konkurs.

7§

Lever
makar på grund av söndring åtskilda, skall make ändå bidraga till andra makens
underhåU enligt de grander som anges i 2 §.

Om bidrag till barnens
underhåll i faU, som avses i första stycket, stadgas i föräldrabalken.

Föreslagen
lydelse

6§

Om
makarna inte varaktigt bor tillsammans, skall make betala underhållsbidrag un
den andra maken enligt de grunder som anges i 2 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7§

Talan om att underhållsbidrag skaU fastställas får inte bifallas för
längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte den
bidragsskyldige medger det.

8§

Rätten att kräva ut faststäUt underhållsbidrag går förlorad tre år
efter den ursprungligen gällande förfallodagen, om inte annat följer av andra
eller tredje stycket.

Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som
anges i första stycket eller har den bidragsskyldige blivit försatt i konkurs
på grund av ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning för
fordringen tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen även
därefter.

Härföre den tidpunkt som anges I första stycket ansökan gjorts om
förordnande av god man enligt ackordslagen (1970:847), får underhållsbidraget krävas
ut inom tre

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

månader
från det att verkan av godmansförordnandet förföll eller, när förhandling om
offentligt ackord har följt, ackordsfrågan avgjordes. Kommer ackord Ull stånd,
får fordringen krävas ut inom tre månader från det att ackordet skulle ha
fullgjorts. Har utmätningför underhållsbidraget eller konkursansökan gjorts
inom tid som nu har angetts, gäller vad som föreskrivs i andra stycket.

Avtal
i strid mot denna paragraf är ogiltigt,

9 § 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utan hinder av vad
rätten beslutit om bidrag, som i 5 eller 7 § sägs, äge rätten pä endera makens
yrkande annorlunda förordna därom, när ändrade förhållanden påkalla det.

Dom eller avtal om
underhåll kan jämkas av rätten, om ändring iförhållandena föranleder det. För
tiden innan talan har väckts får jämkning dock mot parts bestridande göras
endast på så sätt att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort.

Avtal om underhåll kan
också jämkas av rätten, om avtalet är oskäligt med hänsyn till
omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt. Beslut om att
erhållna bidrag skall betalas tillbaka får dock meddelas endast om det finns
särskilda skäl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 P

Avtallfråga,
somavsesi2, 3, 7eller Sjf, må på ena makens yrkande av rätten jämkas, om
avtalet finnes uppenbart obilligt eller ändrade förhållanden påkalla det.

11 §

Makarna vare pliktiga giva
varandra de upplysningar rörande sina ekonomiska förhållanden, som erfordras
för bedömande av värderas underhållsskyldighet.

2 Senaste
lydelse 1976:613.

3 Senaste
lydelse 1976:613.

10
§

Makarna är skyldiga att
lämna varandra de upplysningar om sina ekonomiska förhållanden som behövs för
att de skall kunna bedöma varandras underhållsskyldighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

8§

1 fall, som avses i 7 §,
må, såvitt det med hänsyn till vardera makens levnadsförhållanden och omständigheterna
i övrigt finnes skäligt, make förpliktas alt till nyttjande lämna andra maken
lösören, vilka vid sammanlevnadens hävande ingingo i let för makarnas
gemensamma begagnande avsedda bohaget eller ut-yorde andra makens
arbetsredskap. Har ena maken tillhörig egendom sålunda lämnats den andre Ull
nyttjande, skall avtal, som ägaren må mt?d tredje man träffa angående egendomen,
ej lända till inskränkning i andra makens nyttjanderätt.

Föreslagen
lydelse

11
i)

I
fall som avses i 6§ kan make förpliktas atl lämna lösören till den andra maken
för att användas av denne, om det är skäligt med hänsyn tlU makarnas
levnadsförhållanden och omständigheterna i övrigt. Skyldigheten omfattar dock
endast lösören som ingick i makarnas bohag när sammanlevnaden upphörde och var
avsedda att användas av makarna gemensamt eller som då var den andra makens
arbetsredskap. Om egendom som tillhör den ena maken sålunda har lämnats till
den andra, medför avtal mellan ägaren och tredje man om egendomen inte någon
inskränkning i den andra makens nyttjanderätt.

Bestämmelserna
i 9 § om jämkning av avtal om underhållsbidrag gäller även avtal i fråga som
avses i första stycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 §

En
var av makarna äge att jör den dagliga hushåUningen eller barnens uppfostran
med förpliktande verkan jämväl för den andra maken Ingå sädana rättshandUngar,
som sedvan-ligen företagas för dessa ändamål. Rättshandlingen skall anses vara
Ingången 1 syfte att förplikta jämväl andra maken, såvida ej annat framgår av
omständigheterna.

Rättshandling,
varom 1 Jörsta stycket sägs, vare ej förpliktande jör andra ' maken, om den,
med vilken rättshandlingen slöts, insåg eller bort inse, att det, som anskaffades
genom råns-handlingen, ej var erforderligt.

Vad
sålunda Sr stadgat skall ej äga tillämpning, om makarna på grund av söndring
leva åtskilda.

Var och en av makarna
får med förpliktande verkan även för den andra maken ingå sådana rättshandlingar
för den dagliga hushållningen eller barnens uppfostran som enligt sedvana
företas för dessa ändamål. Rättshandlingen skall anses vara ingången i syfte
att förplikta även den andra maken, om inte annat framgår av omständigheterna.

Rättshandling
som avses i första stycket förpliktar dock inte den andra maken, om tredje man
insåg eller bort inse att det som anskaffades Inte behövdes.

Vad
som sägs i första stycket om makes behörighet gäller ej, om sammanlevnaden
mellan makarna har upphört.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

13
Missbrukar make den honom enligt 12 § tillkommande behörighet, må han kunna på
yrkande av andra maken av rätten förklaras behörigheten förlustig.

Sådant
beslut varde av rätten upphävt, om makarna enas därom eUer förändrade förhållanden
visas hava Inträtt.

Om
rättens beslut, som i denna paragraf avses, skall ofördröjligen genom rättens
försorg anmälan göras till äktenskapsregistret samt kungörelse införas i Post-
och Inrikes Tidningar och ortstidning.

Föreslagen
lydelse

§

Missbrukar
make sin behörighet enligt 12 §, kan rätten på yrkande av den andra maken
besluta att behörigheten skall upphöra.

Sådant
beslut kan hävas av rätten om makarna är överens om det eller om ändring i
förhållandena föranleder det.

Rätten
skall genast anmäla beslut som avses i denna paragraf tiU äktenskapsregistret
och kungöra det I Post-och Inrikes Tidningar och ortstidning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 §

A r ena maken Jör
bortovaro eller sjukdom ur stånd att själv ombesöija sina angelägenheter,- har
han ej nämnt fullmäktig, och är ej heller förmyndare eller god man för honom
Jörordnad, äge andra maken företräda honom, när angelägenhet yppar sig, som ej
ulan olägenhet kan uppskjutas, uppbära avkastningen av hans egendom och annan
hans inkomst samt, om det för anskaffande av medel till få mil/ens underhåU
oundgängligen tarvas, pantsätta eller avyttra honom tillhörig egendom. Ej må
i något fall fast egendom avyttras eller intecknas eller 1 sådan egendom
upplåten rättighet inskrivas, med mindre rätten, efter inhämtande av yttrande
från hans närmaste fi änder, som vistas i riket, medgiver det.

Vad
nu är stadgat äge ej tillämpning, om makarna på grund av söndring leva
åtskilda.

Kan den ena maken på
grund av sjukdom eller bortavaro inte själv sköta sina angelägenheter och fattas
medel för familjens underhåU, får den andra maken / behövfig omfattning lyfta
den sjuke eller bortavarande makens inkomst och avkastningen av den makens
egendom samt kvittera ut banktillgodohavanden och andra penningmedel. Vad som
har sagts nu om makes behörighet gäller dock ej, om sammanlevnaden mellan
makarna har upphört eller om fullmäktig, förmyndare eller god manfinnsför den
sjuke eller bortavarande maken.

Rättshandling som avses
i Jörsta stycket är bindande för den sjuke eller bortavarande maken även om
medlen Inte behövdes för familjens underhåll, såvida tredje man varken insåg
eller borde ha insett att behovet ej /Öre-låg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1977:655.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Om makes släktnamn är särskih Om makes släktnamn finns sår-

stadgat, skilda bestämmelser.

7 kap. 3§

Häftar hustrun jämte mannen för gäld, som båda makarna
eller endera gjort genom rättshandling av den i 5 kap. 12 § avsedda
beskaffenhet, och vill borgenären söka hustrun för gälden, skaU han
anhängiggöra sin talan inom två år från förfallodagen eller, om gälden skaU
betalas vid anfordran, från dess uppkomst;försii-tes denna tid, vare rätt tiU
talan mot henne förlorad.

Varder hustrun försatt i konkurs, vare hon ej pliktig att
för dessförinnan ord gäld av beskaffenhet, som i första stycket avses, ansvara
med egendom, som hon under konkursen eller därefter förvärvar. 4§

Har bodelning verkställts i anledning av boskiUnad eller
äktenskapets upplösning, svarar hustrun för gäld, som avses i 3 § och som
uppkommit Jöre boskillnadsansökningen eller, om äktenskapet upplösts genom
mannens död utan att talan om äktenskap.s-skillnad då var anhängig, före
död.i-fallet eller, om äktenskapet upplösts I annat fall, före ansökningen om
äktenskapsskiUnad, endast intiU värdet av dels den enskUda egendom hon ägde
vid den tillämpliga tidpunkten, dels den egendom som tillades henne vid
bodelningen. Vad nu sagts skal' i Ullämpliga delar gälla även för det fall att
bodelning ej skaU äga rum i anledning av äktenskapets upplösning.

Häftade egendom, som i forsla

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

stycket sägs, på grund av inteckning eller eljest särskilt
för annan gäld än där avses, varde motsvarande del av egendomens värde ej
medräknad.

5§

Vad 13 och 4 §§ är stadgat skaU ej äga tillämpning, om
hustrun iklätt sig Vidsträcktare betalningsansvar,

11

Är makar ense om att äktenskapet skall upplösas, har de
rätt till äktenskapsskillnad. Har make barn under sexton år som står under
hans vårdnad, skaU äktenskapsskillnaden dock föregås av betänketid.

14 § första stycket

Om ena maken efter äktenskapsskillnaden är i behov av
bidrag till sitt Ullbörliga underhåU, kan rätten ålägga andra maken att utge
sådant bidrag efter vad som år skäligt med hänsyn tiU hans förmåga och övriga
omständigheter. Vid prövningen skaU beaktas atl make kan ha särskilt behov av
bidrag för tiden närmast efter äktenskapsskillnaden.

14 § andra stycket

Bidraget kan, om den underhållsskyldiges
förmögenhetsförhållanden och omständigheterna i övrigt föranleder det,
bestämmas tiU visst belopp att utges en gång för alla. År bidraget bestämt att
utgå på sätskilda tider och ingår den underhållsberättigade nytt äktenskap,
skaU bidrag ej vidare utgå.

Föreslagen lydelse

kap.

1§

Är makarna ense om att äktenskapet skall upplösas, har de
rätt till äktenskapsskillnad. ÅktenskapsskiU-naden skaU föregås av betänketid,
om makarna begär det eller om make varaktigt bor tillsammans med eget barn
under sexton år som står under den makens vårdnad.

14 §

Efter äktenskapsskiUnad svarar varje make för sin
försörjning.

Är make under en övergångstid i behov av bidrag Ull sitt
underhåU, har maken rätt att få underhållsbidrag av den andra maken efter vad
som är skäligt med hänsyn till den makens förmåga och övriga omständigheter.

Har make svårigheter att försörja sig själv efter
upplösning av ett långvarigt äktenskap eller finns det synnerliga skäl har
maken rätt tiU underhållsbidrag för längre tid än som anges i andra stycket.

14 a §

Underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad utges
fortlöpande. Om det finns särskilda skäl kan rätten dock bestämma att bidraget
skall erläggas med ett engångsbelopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

24

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna
i 5 kap. 7 och 8 §§ skaU tillämpas även ifråga om underhåU efter
äktenskapsskillnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15 §5

Utan
hinder av vad som genom rättens beslut eller genom avtal blivit bestämt om
bidrag tiUfrånskild makes underhåll kan rätten på endera makens yrkande
förordna på annat sätt därom, när ändrade förhåUanden påkallar det. Endasl om
synnerliga skäl föreligger får dock underhållsbidrag utdömas, om sådant bidrag
Icke tidigare skolat utgå, eller höjas utöver del högsta belopp till vilket
bidraget tidigare varit bestämt.

Första
stycket äger ej tillämpning, om någon förpliktats eller åtagit sig all till
frånskild makes underhåU utge visst belopp en gång för alla.

Bestämmelsern
i 5 kap. 9§ om jämkning tUlämpas även i fråga om underhåll efter
äktenskapsskillnad. Endasl om synneriiga skäl föreligger lår dock på grund av
ändring iförhållandena underhållsbidrag höjas utöver del högsta belopp till
vilket bidraget tidigare har varit bestämt. Dom eller avtal om underhållsbidrag
i form av ett engångsbelopp får ej mot parts bestridande Jämkas på grund av
ändring iförhållandena.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 §

Är avtal, som makar med
avseende på förestående äktenskapsskillnad träffat om bodelning eller vad
därmed äger samband eller om bidrag tiU makes underhåU, uppenbart obil-ligl för
ena maken, skall del på hans talan jämkas av rätlen. Har talan ej väckts inom
ett år från det äktenskapsskillnaden meddelades, är rätlen till talan
föriorad.

Är avtal, som makar med
avseende på förestående äktenskapsskillnad träffat om bodelning eller vad som
har samband därmed, uppenbart obilligt för ena maken, skall del på den makens
talan jämkas av rätten. Har talan ej väckts inom ett år från det
äktenskapsskillnaden meddelades, är rätten till talan förlorad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13
kap. 10 §

Till betalning förfallet
underhållsbidrag, som make jämlikt 11 kap. 14 § har att en gång för alla utge
till andra maken, skall vid bodelningen utgå av vad därvid tillkommer andra

Till betalning förfallet
underhållsbidrag, som make jämlikt 11 kap. 14 a § första siyckei har att en
gång för alla utge till andra maken, skall vid bodelningen utgå av vad därvid

opaginerad Kontrollera mot PDF

5
Senaste lydelse 1976:613. Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12

Nuvarande
lydelse

maken
utöver egendom lill täckning av denne åvilande gäld.

25

Föreslagen
lydelse

tillkommer
andra maken utöver egendom till täckning av denne åvilande gäld.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15
kap.

11§

1 mål om
äktenskapsskillnad skall rätten, på yrkande av endera maken, för tiden intill
dess laga kraft ägande dom föreligger förordna om sammanlevnadens hävande och
om förbud för makarna vid vite av fängelse i högst ett år eller böter att
besöka varandra. Rätten kan också för samma lid förordna efter vad som finnes
skäligt om bidrag av ena maken till den andras underhåll.

ma, vilken av makarna
som skall få sitta kvar i hemmet. Dömes till äktenskapsskillnad, skall sådan
bestämmelse gälla till dess bodelning sker. Make som berättigats att sitta
kvar i hemmet får inneha och nyttja de andra maken tillhöriga lösören som
ingår i bohaget, såvida ej rätten beträffande viss egendom förordnar
annorlunda. Om den nyttianderätl som sålunda kan tillkomma make gäller vad i
5 kap. 8 § sägs.

Vid förordnande om
sammanlev- Vid förordnande om sammanlevnadens hävande kan rätten bestäm-
nådens hävande kan rätten bestäm-

ma,
vilken av makarna som skall få sitta kvar i hemmet. Dömes till
äktenskapsskillnad, skall sådan bestämmelse gälla till dess bodelning sker.
Make som berättigats att sitta kvar i hemmet får inneha och nyttja de andra
maken tillhöriga lösören som ingår i bohaget, såvida ej rätten beträffande viss
egendom förordnar annoriunda. Om den nyttjanderätt som sålunda kan tillkomma
make gäller vad i 5 kap. // § sägs.

Förordnande
enligt första eller andra stycket får meddelas utan huvudförhandling. Innan
förordnande meddelas, skall tillfälle att yttra sig över yrkandet beredas andra
maken. Har förordnande meddelats, skall rätten när målet avgöres pröva, om
åtgärden skall beslå. Förordnande om sammanlevnadens hävande och om
besöksförbud skall bestå, om make begär det.

Beslut enligt denna paragraf
skall verkställas lika med laga kraft ägande dom men kan när som helst
återkallas av rätlen. Beslul om sammanlevnadens hävande och om besöksförbud
får dock ej återkallas, om make motsätter sig det.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
make yrkat åläggande för andra maken all utgiva underhållsbidrag enligt 5 kap.
5 eller 7 § eller, efter det till äktenskapsskillnad blivit dömt, enligt 11
kap. 14 §, eller har make påkallat jämkning i vad genom rättens beslut eller
genom avtal blivit bestämt om sådani bidrag, kan rätten

24 §

Har
make yrkat åläggande för andra maken att utgiva underhållsbidrag enligt 5 kap.
5 eller 6 iJ eller, efter det till äktenskapsskillnad blivit dömt, enligt II
kap. 14 §, eller har make påkallat jämkning i vad genom rättens beslut eller
genom avtal blivU bestämt om sådant bidrag, kan rätten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

på
yrkande för liden intill dess laga kraft ägande dom föreligger förordnai därom
efter vad som finnes skäligt.

Föreslagen lydelse

på
yrkande för tiden intill dess laga kraft ägande dom föreligger förordna därom
efter vad som finnes skäligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

25 §

Har make yrkat atl enligt
5 kap. 8 ij av andra maken lill nyttjande erhålla nödiga lösören eller påkallat
jämkning av avtal i sådan fråga, äge: rätlen, på yrkande, meddela förordnande
därom för tiden intill dess laga kraft ägande dom föreligger.

Har make yrkat att enligt
5 kap. // § av andra maken till nyttjande erhålla nödiga lösören eller påkallat
jämkning av avtal i sådan fråga, äge rätlen, på yrkande, meddela förordnande
därom för tiden intill dess laga kraft ägande dom föreligger.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I fråga om ersättning
lill god man som avses i första stycket skall gälla, vad i 20 kap. 19 §
föräldrabalken stadgas angående ersättning åt rätte-gångsbilräde.

31
§' Vistas den, mol vilken talan enligt denna balk riktas, på okänd ort, skall
hans rätt i saken bevakas av god man som sägs i 18 kap. föräldrabalken.
Detsamma gäller, om han vistas på känd ort utom riket men stämningen eller
andra handlingar i målet ej kan delges honom eller han underlåter all ställa
ombud för sig och särskilda skäl föreligger all förordna god man. Gode mannen
skall samråda med part för vilken han förordnals i den mån det kan ske.

I
fråga om ersättning lill god man som avses i första stycket skall gälla vad i
10 kap. 13$ föräldrabalken stadgas angående ersättning ål rätte-gångsbilräde.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

2. Har någon genom sådan rättshandling som avses i 5
kap. 14 § i äldre lydelse före den 1 juli 1979 förpliktat sin make får
rättshandlingen göras gällande enligt äldre bestämmelser. De upphävda
bestämmelserna i 7 kap. 3-5 §§ gäller alltjämt i fråga om skuld som har
uppkommit före ikraftträdandet. Vad som sägs i 5 kap. 14 § andra slyckel i
dess nya lydelse tillämpas endast i fråga om rättshandling som har företagils
efter ikraftträdandet.

3. Är mål om underhåll anhängigt vid ikraftträdandet,
prövas målet enligt äldre bestämmelser.

4. Talan om underhållsbidrag som har väckts före
utgången av år 1979 får utan hinder av 5 kap. 7§ och 11 kap. 14 a § andra
slyckel i nya lydelsen bifallas för längre lid tillbaka än tre år före den dag
då talan väcktes, i den mån inte fordran på bidraget skulle ha preskriberats
enligt äldre bestämmelser.

6
Senaste lydelse 1973:944.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 27

5. Talan om underhållsbidrag enligt 5 kap. 5 § i den
nya lydelsen får ej avse tid före utgången av år 1977.

6. Bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre
beslärnmelser skall bestå enligt vad som följer av domen eller avtalet. Vad som
är föreskrivet i 11 kap. 14 § andra stycket i dess äldre lydelse om att bidrag
skall upphöra att utgå, om den underhållsberättigade ingår nytt äktenskap,
skall fortfarande gälla i fråga om bidrag som har bestämts före
ikraftträdandet.

7. Bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre
bestämmelser skall fullgöras enligt de nya bestämmelserna. Rätten atl kräva ut
underhållsbidrag som har förfallit till betalning går dock inte förlorad före
utgången av år 1979, om den inte skulle ha gått föriorad dessförinnan enligt
äldre bestämmelser.

8. För bidragsskyldighel som har bestämts enligt äldre
bestämmelser gäller i fråga om jämkning de nya bestämmelserna.

9. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning
lill föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i
stället den nya bestämmelsen.

3
Förslag till

Lag
om ändring i ärvdabalken

Härigenom
föreskrivs att 7 kap. 6 § och 8 kap. ärvdabalken skall upphöra att gälla.

Denna
lag träder i kraft den Ijuli 1979. De upphävda bestämmelserna skall dock
fortfarande tillämpas om arvlåtaren har avlidit före ikraftträdandet.

Vid
tillämpningen av 8 kap. 10 § ärvdabalken enligt punkl 4 av övergångsbestämmelserna
till lagen (1969:621) om ändring i ärvdabalken gäller fortfarande 7 kap. 6 §
ärvdabalken.

4
Förslag till

Lag
om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1)

Härigenom
föreskrivs att 54 a § utsökningslagen (1877:31 s. 1) skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

54a§'

På
grund av skriftlig, av två På grund av skrifilig, av två

personer
bevittnad förbindelse får personer bevittnad förbindelse får

utmätning
äga rum för bidrag, som utmätning äga mm för bidrag, som

någon
enligt förbindelsen skolat någon enligt förbindelsen skolat

'
Senaste lydelse 1976:615. Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

utgiva till
fullgörande av underhållsskyldighet jämlikt giftermåls- eller föräldrabalken
eller skolat erlägga till barnavårdsnämnd såsom ersättning för barns vård
jämlikt barnavårdslagen. Beträffande underhållsbidrag tUl make skall dock
vad nu sagts ej äga tillämpning, med mindre makarna under den tid bidraget
avser levde och altijämt leva åtskilåa på grund av söndring eller efter
hemsklUnad.

utgiva till fullgörande av underhållsskyldighet jämlikt giftermåls-
eller föräldrabalken eller skolat erlägga till barnavårdsnämnd såsom ersättning
för barns vård jämlikt barnavårdslagen (1960:97). Beträffande underhållsbidrag
som skaU utgivas tiU gäldenärens make för makens egen del eller för makarnas
barn skall dock vad nu sagts äga tillämpning endast om makarna under den tid
bidraget avser ej varaktigt bodde Ullsammans och aUtjämt ej göra del.

Har bidrag som avses I 1 mom. förfalUt till betalning tidigare än tre
år innan ansökan fördes, Jår utmätning på grund av förbindelsen ej ske, om
gäldenären påstår att bidraget guldits och invändningen ej kan med hänsyn tUl
omständigheterna i övrigt lämnas utan avseende.

Är
talan om förbindelsen anhängig vid domstol, äger denna förordna, att utmätning
på grund av förbindelsen tills vidare ej får äga rum.

Den
som vill erhålla utmätning Den som vill erhålla utmätning

skall ingiva förbindelsen i huvud- skal! ingiva förbindelsen i huvud

skrift //// utmätningsmannen. skrift eller, om utmätningsmannen

anser det tUlräckligt, i bestyrkt avskrift.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979. Bestämmelserna i 2 mom. i paragrafens äldre
lydelse gäller dock fortfarande intill utgången av år 1979.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 29

5
Förslag till

Lag
om ändring i barnavårdslagen (1960:97)

Härigenom
föreskrivs all 7 § barnavårdslagen (1960:97)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Förestagen lydelse

I
fråga om barnavårdsnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första
slyckel, 4 §, 5 § första och tredje styckena, 6-8 §§, 9 § första slyckel och
10-12 §§ kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt.

Uppdrag,
som avses i 3 kap. 12 § andra stycket kommunallagen (1977:179), får ej omfatta
befogenhet atl

1. utdöma förelagt vite,

2. vidtaga åtgärd enligt 26 § 2, 3 eller 4 eller
enligt 29 eller 30 § eller göra framställning om intagning i ungdomsvårdsskola,

3. meddela beslut som avses i 46 § andra stycket,
tillstånd eller förhandsbesked som avses i 47 § eller förbud som avses i 50
eller 51 § eller

4. fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 5 §
lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag eller enligt 9 § lagen (1964:143) om
bidragsförskott.

Uppdrag som avses i 3 kap.
12 § Uppdrag som avses i 3 kap. 12 §

andra slyckel kommunallagen andra stycket kommunallagen

(1977:179) får, såvitt gäller föräldra- (1977:179) får, såvitt gäller föräldra

balken, omfatta endasl befogenhet balken, omfatta endast befogenhet

all fullgöra vad som ankommer på alt fullgöra vad som ankommer på

nämnden enligt 1 kap. 4 §, 2 kap. 1, nämnden enligt 1 kap. 4 §, 2 kap. 1,

4-6, 8 och 9 §§, 3 kap. 5, 6 och 8 §§ 4-6, 8 och 9 §§, 3 kap. 5, 6 och 8 §§

saml 7 kap. 2, 7 och 11 §§ nämnda samt 7 kap. 7, 11 och 14 §§ nämnda

balk. Uppdrag alt fullgöra uppgift balk. Uppdrag att fullgöra uppgift

som anges i 2 kap. 9 § föräldrabalken som anges i 2 kap. 9 § föräldrabalken

får dock ej omfatta befogenhet att får dock ej omfatta befogenhet alt

besluta att icke påbörja utredning besluta att icke påböria utredning

eller alt lägga ned påbörjad utred- eller alt lägga ned påbörjad utred

ning. Uppdrag att fullgöra uppgift ning. Uppdrag att fullgöra uppgift

som anges i 7 kap. 7 § föräldrabalken som anges i 7 kap. 7 § föräldrabalken

flrej omfatta befogenhet att godkän- fårej omfatta befogenhet att godkän

na avtal som innefattar åtagande all na avtal som innefattar åtagande att

utge engångsbelopp. utge engångsbelopp.

Nämndens
protokoll behöver ej, utöver vad som följer av 14 § tredje och fjärde styckena
denna lag, upptaga annat än uppgift om närvarande ledamöter, beslutet i varje
ärende och uppgift om reservation.

Utan
hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) tillämpas bestämmelserna i 4 och
5 §§ nämnda lag i samtliga ärenden hos barnavårdsnämnd.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1979.

'Lagen
omtryckt 1971:1038. 2 Senaste lydelse 1977:1037.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1964:1143) om bidragsförskott

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1964:143) om bidragsförskott' dels att 1, 2, 4, 7,
15 och 18 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en
ny paragraf, 4a§, av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Tillkommer
vårdnaden om barr:, som är svensk medborgare och bosatt i riket, endast en av
föräldrarna eller står barnet icke under föräldrarnas vårdnad, utgår enligt vad
nedan stadgas av allmänna medel bidragsförskott tiU barnet i förhållande tid
fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet.

Bidragsförskott
utgår även tiU här i riket bosatt barn som icke är svensk medborgare om
vårdnadshavaren är bosatt I riket och antingen barnet eller vårdnadshavaren
sedan minst se:( månader vistas i riket.

Fader
eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, benämnes i denna lag
underhållsskyldig.

I

Föreslagen lydelse

/
enlighet med vad som föreskrivs I denna lag lämnas bidragsförskott av allmänna
medel tiU barn som är bosatt här i landet. Är barnet inte svensk medborgare,
tillämpas dock lagen endast om också barnets vårdnadshavare är bosatt här i
landet och antingen denne eller barnet vistas här sedan minst sex månader.

Om
ingen av föräldrarna eller endast en av dem har vårdnaden om barnet, lämnas
bidragsförskott i för-hållanåe tiU förälder som inte har vårdnaden, såvida
denne inte varaktigt bor tillsammans med barnet. Om båda föräldrarna har
vårdnaden om barnet gemensamt men barnet varaktigt bor tillsammans med endast
en av dem, lämnas bidragsförskott iförhållande tiU den andra föräldern.

Förälder
i förhållande tUl vilken bidragsförskott lämnas enligt andra stycket kallas i
lagen underhållsskyldig. Vad som sägs i lagen om vårdnadshavare gäller, ifaU
då barnet står under båda för åldrarnas vårdnad, den av föräldrarna som
varaktigt bor tUlsammans med barnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bidragsförskott utgår
icke därest a) barnet bor tillsammans med den

Bidragsförskott lämnas
ej, om a) vårdnadshavaren uppenbarligen

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 31

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

underhållsskyldige; utan giltigt skäl underlåter au vidtaga

eller medverka tiU åtgärder för att få underhållsbidrag eller
faderskap tiU barnet faststäUt;

b) det föreligger grundad anledning antaga att den underhållsskyldige i
vederbörlig ordning betalar fastställt underhållsbidrag icke understigande vad
som skulle utgå i bidragsförskott enligt 4 § första och andra styckena;

c) det finnes uppenbart atl den underhållsskyldige annorledes sörjt eller
sörjer för alt barnet erhåller motsvarande underhåll;

d) vårdnadshavaren
uppenbarligen d) barnet av annat skäl uppenbar-

utan giltigt skäl underlåter att vidtaga ligen saknar behov av bidragsför-

e/ler medverka till åtgärder för atl få skott.

underhållsbidrag
eller faderskap tiU barnet faststäUt.

4S

Bidragsförskott
utgör för år räknat fyrtio procent av del basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring har fastställts för månaden före den som
bidragsförskottet avser.

Skall
bidragsförskott utgå i förhållande till såväl fader som moder eller är barnet
berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 i; lagen om allmän försäkring,
utgör dock bidragsförskottet trettio procent av del basbelopp som anges i
första stycket, i förta fallet i förhållande till varje underhållsskyldig.

Föreligger
grundad anledning antaga all fastställt underhållsbidrag betalas i vederböriig
ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskollsbe-lopp enligt
första eller andra stycket samt underhållsbidragets belopp.

Bidragsförskott
utgår ej med högre Om det underhållsbidrag som har

belopp än underhållsbidraget, därest blivit fastställt uppenbarligen under-

vårdnadshavaren uppenbarligen utan stiger vad den underhållsskyldige bör

giltigt skäl underlåter att vidtaga eller erlägga I bidrag, lämnas inte
bidrags-

medverka tiU åtgärder för att få under- förskott enligt första eller andra
stycket

hållsbidraget höjt. med högre belopp än underhållsbidra-

get.
I faU som avses i tredje stycket lämnas inget bidragsförskott.

4a§

Har
när underhållsbidrag skaUfastställas beaktats att den underhållsskyldige i
väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig,
minskas bldragsför-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12

Nuvarande
lydelse

32
Föreslagen lydelse

skottet
med belopp som svarar mot den del av underhållsskyldigheten som fullgörs på
detta sätt.

Har
den underhållsskyldige rätt tiU avdrag på underhållsbidraget enligt 7 kap. 4 §
föräldrabalken därför att han har haft barnet hos sig och skall avdraget
beaktas enligt 15 § vid återkrav av bidragsförskott, minskas kommande
bidragsförskott med belopp som skall beaktas vid återkravet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sedan
bidragsförskott sökts skall, under förutsättning all den underhållsskyldiges
vistelseort är känd eller kan utrönas, omedelbart till honom avsändas
meddelande om ansökningen med föreläggande att, därest han har något atl anföra
i anledning av ansökningen, inom viss kort tid muntiigen eller skriftligen
yttra sig. I meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stad-gandena i 2
§ a), b) och c) samt 4 ; tredje stycket.

När
försäkringskassan meddelat beslul i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare
skriftligen underrättas om beslutet. Beslutet skall skriftligen delgivas den
underhållsskyldige. Har ansökan om bidragsförskott ej bifallils eller
bifallits endast lill viss del, skall beslutet delgivas även sökanden och vårdnadshavaren.
Har förskott beviljats, skall därvid underrättelse lämna:» sökanden och
vårdnadshavaren om stadgandena i 12 och 13 SS samt, i annat fall än som avses i
4 i; tredje stycket, den underhållsskyldige om

Sedan bidragsförskott
sökts skall, under förutsäitning atl den underhållsskyldiges vistelseort är
känd eller kan utrönas, omedelbart till honom avsändas meddelande om ansökningen
med föreläggande alt, därest han har något all anföra i anledning av
ansökningen, inom viss kort lid muntligen eller skriftligen yttra sig. I
meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stadgandena i 1 § första och
andra styckena, 2 § b), c) och d) samt 4 § tredje stycket.

När
försäkringskassan meddelat beslul i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare
skriftligen underrättas om beslutet. Beslutet skall skriftligen delgivas den
underhållsskyldige. Har ansökan om bidragsförskott ej bifallits eller
bifallits endasl till viss del, skall beslutet delgivas även sökanden och vårdnadshavaren.
Har förskott beviljats, skall därvid underrättelse lämnas sökanden och
vårdnadshavaren om stadgandena i 12 och 13 SS samt, i annal fall än som avses i
4 S tredje stycket, den underhållsskyldige om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

33

opaginerad Kontrollera mot PDF

föreskrifterna
i 2 § aj, b) och c) samt föreskrifterna i 2 § b), c) och d) samt

16 §. 16 S.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I den mån
bidragsförskott svarar mot fastställt underhållsbidrag inträder den
försäkringskassa hos vilken den underhållsskyldige är inskriven eller skulle
ha varit inskriven om han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 S lagen
(1962:381) om allmän försäkring i barnels rätt lill underhållsbidrag
gentemot den underhållsskyldige. Är den underhållsskyldige ej inskriven och
skulle han ej heller under angiven förutsättning ha varit inskriven hos
allmän försäkringskassa, inträder Stockholms läns allmänna försäkringskassa
i barnets rätt.

15 S

1
den mån bidragsförskott svarar mot fastställt underhållsbidrag inträder den
försäkringskassa hos vilken den underhållsskyldige är inskriven eller skulle ha
varit inskriven om han uppfyllt åldersvillkorel i 1 kap. 4 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring IntiU belopp som har lämnats i bidragsförskott i barnels
rätt lill underhållsbidrag gentemot den un-derhållsskytdige. Är den underhållsskyldige
ej inskriven och skulle han ej heller under angiven föratsättning ha varit
inskriven hos allmän försäkringskassa, inträder Stockholms läns allmänna
försäkringskassa i barnets rätt.

Har
den underhållsskyldlge rätt tUl avdrag på underhållsbidraget enligt 7 kap. 4 §
föräldrabalken därför att han har haft barnet hos sig, skall han, för att
avdraget skaU kunna beaktas vid återkrav av bidragsförskott enligt första
stycket, anmäla detta tiUförsäkringskassan inom tre månader från utgången av
den kalendermånad då vistelsen upphörde. Den underhållsskyldige skaU genom
intyg av den andra föräldern eller, om sådant intyg inte kan erhållas, på annat
sätt styrka att han har haft barnet hos sig under den tid som avdraget avser.

Oavsett
vad som har bestämts genom dom eller avtal beaktas avdrag som avses i andra
stycket endast om den underhållsskyldige har haft barnet hos sig under en
sammanhängande tid av minst fem hela dygn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

34

opaginerad Kontrollera mot PDF

18 §

Försäkringskassa som avses
i 15 § får besluta atl återkrav gentemot den underhållsskyldige för del allmännas
räkning skall eftergivas. Eftergift får meddelas om del är skäligt med hänsyn
tiU att den underhållsskyldige varit sjuk, arbetslös, omhändertagen för vård
eller haft stor försörjningsbörda. Eftergift får också meddehis om det av
annan anledning framstår som skäligt.

Försäkringskassa som avses
i 15 § lår besluta all återkrav gentemot den underhållsskyldige för det allmännas
räkning skall eftergivas helt eller delvis. Eftergift får meddelas om del är
påkallat av ändring i den underhållsskyldiges ekonomiska förhållanden.
Eftergift får också /' övrigt meddelas om del framstår som skäligt med hänsyn
till den underhållsskyldiges personliga förhållanden eller av annan särskild
anledning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i krafl den 1 juli 1979 i fråga om 1,2 och 4 §§, 4 a § första stycket,
7 och 18 §§ saml den 1 januari 1980 beträlTande 4 a § andra stycket och 15 §.

7
Förslag till

Lag
om ändring I lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag

Härigenom
föreskrivs all 1 och 3 §§ lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Är
någon skyldig att lill fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet på
särskilda lider utge bidrag i svenskt mynt till make, förutvarande make,
barn, makes barn, fader eller moder, ändras bidragels belopp enligt denna lag
med hänsyn lill penningvärdets förändring.

Lagen äger ej
tillämpning, om do m innehåller föreskrift om atl bidraget den
bidragspliktiges inkomster utgå anges i domen eller avtalet.

Föreslagen
lydelse

IS'

Är någon skyldig all lill
fullgörande av lagstadgad familjerättsUg underhållsskyldighet på särskilda lider
utge bidrag i svenskt mynt till make, förutvarande make, eget barn eller annans
barn, ändras bidragels belopp enligt denna lag med hänsyn lill penningvärdets
förändring, eller avtal varigenom bidraget bestämts skall vid ändring i
penningvärdet eller med ändrat belopp enligt grander som

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Senaste
lydelse 1971:891.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

35

opaginerad Kontrollera mot PDF

3S

Bidragsbelopp som höjts
enligt 2 § saml bidragsbelopp som senast beslämts eller bestämmes efter
utgången av år 1965 ändras i anslutning till basbeloppet enligt lagen den 25
maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring. Ändring sker första gången den I
april det år basbeloppet för april månad med minst fem procent över-eller
underskrider basbeloppet för april 1966 och därefter den 1 april varje år
basbeloppet för mars månad med minsl fem procent över- eller underskrider det
basbelopp som låg till grund för senaste ändring.

Bidragsbeloppet ändras
med del procenttal med vilket basbeloppet ändrats. Brutet procenttal avrundas
till närmast lägre hela procenttal. Procenttalet faslställes av myndighet,
som Konungen bestämmer.

Bidragsbelopp som höjts enligt 2 § saml bidragsbelopp som senast beslämts
eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslutning till basbeloppet
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ändring sker första gången den 1
april del år basbeloppet för april månad med minst fem procent över- eller
underskrider basbeloppet för april 1966 och därefter den 1 april varje år
basbeloppet för mars månad med minst fem procent över- eller underskrider del
basbelopp som låg till grund för senaste ändring. Bidragsbelopp som år 1979
eller därefter bestämmes under tiden januari-mars ändras dock tidigast den 1
april året därpå.

Bidragsbeloppet
ändras med det procenttal med vilket basbeloppet ändrats. Bidragsbelopp tUl
eget eller annans barn ändras dock fr. o. m, den I april 1979 endast med ett
procenttal som utgör sju tiondelar av det nämnda procenttalet. Är procenttalför
ändring av bidragsbelopp brutet, avrundas det till närmast lägre hela
procenttal. Procenttalen för ändring av bidragsbelopp faslställes av myndighet
som regeringen bestämmer. Bidrag, vars belopp efter ändringen slutar på örelal,
utgår med närmast lägre krontal.

Denna
lag träder i kraft såvitt avser 1 § den 1 juli 1979 och såvitt avser 3 § den 1
januari 1979.

Har
underhållsbidrag bestämts till fader eller moder med stöd av 7 kap. 3 §
föräldrabalken i dess lydelse intill den 1 juli 1979, skall bidragsbeloppet
ändras enligt vad som i denna lag är föreskrivet om underhållsbidrag till make
eller förutvarande make.

2
Senaste lydelse 1972:583.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8
Förslag till

Lag
om ändring i införsellagem (1968:621)

Härigenom
föreskrivs i fråga om införsellagen (1968:621) dels att 16 S skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att i lagen
skall införas en ny paragraf, 15 a S, av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

15
a §

Har gäldenären rått tiU
avdrag på underhållsbidrag enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken, får belopp som på
grund härav tillgodoräknas honom ej tagas i anspråk genom införsel för fordran
som tillkommer annan än den underhållsberättigade eller någon som Inträtt i
dennes rätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16'

Om
underhållsbidrag som avses i 5 kap. 5§ giftermålsbalken Överstiger vad som
skäligen bör tillkomma familjen, får underhållsbidraget vid tillämpning av 15 §
jämkas med hänsyn till annan fordran för vilken införsel samtidigt äger rum. Är
del påkallat av särskilda skäl lår jämkning ske även av annal underhållsbi
-drag, om detta uppenbart överstiger vad som skäligen fordras för den
underhållsberättigades försörjning.

Första
slyckel äger motsvarande utmätning ej kan äga ram till följd av in där.

Bor
gäldenären varaktigt tillsammans med sin make och överstiger underhållsbidrag
tiU maken eller till makarnas barn vad som skäligen bör tillkomma den
underhållsberättigade, fär underhållsbidraget vid tillämpning av 15 S jämkas
med hänsyn lill annan fordran för vilken införsel samtidigt äger mm. Är del
påkallat av särskilda skäl lår jämkning ske även av annat underhållsbidrag,
om detta uppenbart överstiger vad som skäligen fordras för den
underhållsberättigades försörjning, tillämpning, om skalleavdrag eller försel
för underhållsbidrag,som avses

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft såvitt avser 15 a § den I januari 1980 och såvitt avser 16 §
den 1 juli 1979.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 37

9
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för

utgivna
underhållsbidrag

Härigenom
föreskrivs all 1 S lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna
underhållsbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1§'

Den
som på grund av förordnande Den som på grund av förordnande

enligt 7 kap. 12 § föräldrabalken i enligt 7 kap. 15 § föräldrabalken i

mål om fastställande av faderskap mål om fastställande av faderskap

utgivit underhållsbidrag lill barn har utgivit underhållsbidrag lill bam har

rätt all av allmänna medel återfå vad rätt alt av allmänna medel återfå vad

han utgivit, om domstolen genom han utgivit, om domstolen genom

dom eller beslut som vunnit laga dom eller beslul som vunnit laga

kraft skilt målet från sig ulan att kraft skilt målet från sig utan all

mannen blivit underhållsskyldig. mannen blivit underhållsskyldig.

Vad som sägs i första
stycket om rätt lill ersättning av allmänna medel gäller också för det fall att
underhållsbidrag utgivits på grund av all mannen i skriftlig, av två personer
bevittnad handling, som godkänts av barnavårdsnämnden, ålagil sig att utge
underhåll för lid, intill dess resultatet av blodundersökning om faderskapet
föreligger, och blodundersökningen visar all han icke kan vara fader lill
barnet. Är hans faderskap enligt blodundersökningen osannolikt, har han rätt till
ersättning för utgivna underhällsbidrag, såvida talan om faderskapet icke
väckes mot honom inom sex månader från det utlåtandet över blodundersökningen
förelåg. Oavsett resultatet av blodundersökningen föreligger rätt till
ersättning, om han genom lagakraftvunnen dom friats från faderskapet eller om
annan man på grund av lagakraftvunnen dom eller erkännande är alt anse som
fader lill barnet.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979.

'Senaste
lydelse 1976:625.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 38

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1846:807) om handläggning av
domstolsärenden

Härigenom
föreskrivs att 6 § lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

6§'

Underrätt
är vid handläggning av ärende domför med en lagfaren domare, om ej annal följer
av vad som föreskrives nedan i denna paragraf

Vid
annan handläggning än som sägs i 3 eller 4 § skall rätten hava den
sammansättning som anges i tredje stycket,

om
ärendet är tvistigt,

om
eljest särskild anledning föreligger därtill, eller

om
ärendet angår

1. samtycke till hävande
av tjänste- 1. medgivande till äktenskap en-

eller arbetsavtal som barn ingå/t, ligt 2 kap. 2 § giftermålsbalken eller

medgivande till äktenskap enligt 2 till åtgärd beträffande makars egen-

kap. 2 § giftermålsbalken eller till dom enligt 6 kap. 6 § nämnda balk

åtgärd beträffande makars egendom eller förordnande angående sådan

enligt 5 kap. 14 § eller 6 kap. 6 § egendoms förvaltning i andra fall,

nämnda balk eller förordnande angi-

ende
sådan egendoms förvaltning i andra fall,

2. talan mot överförmyndares t)eslut,

3. nedsättning av bolags aktiekapital eller grandfond,
tillstånd till vinstutdelning i bolag, skyldighet för bolag eller förening all
träda i likvidation, förordnande eller entledigande av likvidalor eller
tillstånd lill försäljning av egendom under likvidation eller till fusion,

4. förvaltning av stiftelse, eller

5. tillstånd lill viss förvaltningsåtgärd i annal fall
än som avses ovan i detta stycke.

I
fall som avses i andra stycket skall rätten bestå av en lagfaren domare och
nämnd, när ärendet skall prövas enligt giftermålsbalken eller föräldrabalken,
samt eljest av minst tre och högst fyra lagfarna domare. Har nämnd säte i
rätlen äger 15 kap. 29 och 30 §§ giftermålsbalken motsvarande tillämpning.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1
Senaste lydelse 1973:1155.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av

underhållsbidrag,
fastställda i Danmark, Finland, Island eller

Norge

Härigenom
föreskrivs alt 2 § lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av
underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 §

Framställning om
erhållande av verkställighet göres hos myndighet i den fördragsslutande stat,
där sökanden vistas, eller i den siat, där domen eller beslutet meddelades
eller förbindelsen ingicks.

Framställning, som
gjorts i Danmark, Finland, Island eller Norge, skall av behörig myndighet
översändas till vederbörande länsstyrelse här i riket eller, om ovisshet
råder angående behörig länsstyrelse, till utrikesdepartementets
rältsavdel-ning.

Vistas
sökanden i Sverige, göres framställning direkt hos vederbörande utmätningsman.

Framställning, som gjorts hos myndighet i Danmark, Finland, Island
eller Norge, skall översändas till vederbörande länsstyrelse här i riket eller,
om ovisshet råder angående behörig länsstyrelse, till utrikesdepartementets
rällsavdelning. Behöriga att översända framställningen äro:

i Danmark: överövrigheten (i Köpenhamn överpresidenten och eljest
vederbörande amtman) eller, om ovisshet råder angående behörig över-övrighet,
justitieministeriet;

i Finland: vederbörande länsstyrelse eller, om ovisshet råder angående
behörig länsstyrelse, ministeriet för ut rikesärendena;

i
Island: justitieministeriet; samt

i Norge: vederbörande fylkesman eller, om ovisshet råder angående
behörigJylkesman, socialdepartementet, när fråga är om bidrag Ull barn utom
äktenskap eller moder UU sådant barn, och eljest justitiedepartementet.

Myndighet,
som i Danmark, Finland, Island eller Norge förskottsvis utbetalat bidrag, äger
göra framställning om indrivning av bidraget direkt hos

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 40

svensk
myndighet enligt vad i tredje stycket sägs.

Handling,
som är avfattad på finska eller isländska språket, skall vara åtföljd av
bestyrkt översättning i erforderiiga delar lill svenska, danska eller norska
språket.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1979.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 41

Utdrag Inledning

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-06-08

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullsten, Romanus,
Ture.s.son, Gusiavs.son, Antons.son, Mogård, Ol.s.son, Dahlgren, Troedsson,
Mundebo, Krönmark, Wikström, Johansson, Friggebo, Wirtén

Föredragande:
statsrådet Romanus

Lagrådsremiss
om underhåll till barn och frånskilda, m. m.

1
Inledning

Med
stöd av regeringens bemyndigande den 15 augusti 1969 uppdrogs åt
familjelagssakkunniga (Ju 1970:52) att se över den familjerättsliga lagstiftningen.
Den 23 juni 1976 uppdrog regeringen, efter hemställan av riksdagen (LU
1975/76:33, rskr. 1975/76:397), åt de sakkunniga att göra en skyndsam översyn
av reglerna om underhållsbidrag lill barn och lägga fram förslag i ett
delbetänkande. De sakkunniga', som fann det lämpligt att samtidigt behandla
även övriga familjerättsliga underhållsfrågor, avgav i juni 1977 betänkandet
(SOU 1977:37) Underhåll till barn och frånskilda. De i betänkandet upptagna
lagförslagen bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga I.

Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Svea hovrätt, hovrätten för
Nedre Norrland, Stockholms, Göteborgs, Malmö och Gävle tingsrätter,
socialstyrelsen, länsstyrelserna i Östergötlands, Blekinge och Norrbottens län,
statistiska centralbyrån, riksförsäkringsverket, riksskatteverket, centrala
studieslödsnämnden, juridiska fakullelsnämnden vid Uppsala universitet,
utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt, sociala centralnämnderna i Stockholms,
Göteborgs, Malmö, Uppsala och Östersunds kommuner, familjerättsassislenternas
i norra Stor-Slockholm arbetsgrupp för underhållsfrågor
(Familjerätlsassistenierna i norra Stor-Stock-holm). Svenska kommunförbundet,
Landsorganisationen i Sverige (LO),

'
Hovrättspresidenten Björn Kjellin och riksdagsledamöterna Lisa Mattsson Gabriel
Romanus, Ingrid Sundberg, Evert Svensson, Lilly Hansson och Martin Olsson.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 42

Centralorganisationen
SACO/SR, Tjänstemännens centralorganisation Gällande rätt (TCO), Sveriges
advokatsamfund, föreningen Jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer,
Sveriges domareförbund. Kommunal- och landstingsan-ställda familjerådgivares
förening (Familjerådgivarnas förening). Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets
kvinnoförbund. Moderata samlingspartiets kvinnoförbund, Sveriges
socialdemokratiska kvinnoförbund. Svenska kvinnors vänsterförbund. Centerns
ungdomsförbund. Folkpartiels ungdomsförbund. Moderata ungdomsförbundet,
Fredrika-Bremer-förbundet, Husmodersförbundet Hem och samhälle. Yrkeskvinnors
klubbars riksförbund, föreningen Barnens rätt i samhället, föreningen Nike,
föreningen Familj och rätt. Svenska bankföreningen. Försäkringskasseförbundet
och föreningen Sveriges kronofogdar.

Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund och Kommunistisk ungdom har beretts
tillfälle att avge yttranden men har avstått från att yttra sig.

Remissinstanserna
har i några fall bifogat yttranden från underställda myndigheter. Yttranden i
ärendet har dessutom kommit in från Ensamståendes intresseorganisation,
Kvinnocenlrum, Sveriges förenade studentkårer och en grapp till vars yttrande
bl. a. Lesbisk front har anslutit sig samt Ensamma föräldrars förening.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga 2.

1
GäUande rätt

2.1
Underhållsskyldigheten mot bairn

2.1.1
Underhållsskyldigheten enligt 7 kap. föräldrabalken m. m.

Gällande
bestämmelser i föräldrabalken (FB)om underhållsskyldighet mot bam är intagna i
7 kap. Ett stadgande av principiell natur om en vårdnads-havares skyldigheter i
fråga om bairnels uppehälle och utbildning finns emellertid också i 6 kap. 2 S
FB.

Enligt
7 kap. I S FB skall föräldrarna slå för kosinaden för barnels uppehälle och
utbildning, i den mån bamel inte har egna tillgångar. I den juridiska
litteraturen har denna underhållsskyldighet betecknats som ovill-koriig.
Underhållsskyldigheten upphör inte i något fall förrän barnet har fyllt 16 år.
Den kan utsträckas längre, beroende på föräldrarnas ekonomiska möjligheter och
barnets fallenhet för fortsalt utbildning. Någon övre åldersgräns för
underhållsskyldigheten är inte föreskriven i lagen, men enligt 7 kap. 11 S
tredje stycket FB fär domstol inte mol den underhållsskyldiges bestridande
fastställa underhållsbidrag för liden efter del all barnet har fyllt 18

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 43

år,
innan det tiltföriilligl kan bedömas om underhållsskyldighet föreligger
Gällande rätt därefter. I praxis lorde sextonårsgränsen i allmänhet
överskridas och underhållsbidrag normalt dömas ul lill dess barnet har fyllt 18
år.

Var
och en av föräldrarna skall efter sin förmåga ta del i kostnaden för barnets
underhåll (7 kap. 2 S första stycket FB). För att förälder skall kunna åläggas
skyldighet att betala underhållsbidrag enligt FB krävs att föräldern inte har
del i vårdnaden om bamel (7 kap. 2 S andra slyckel första punkten). 1 fråga om
vårdnaden om barn gäller all föräldrar, som är gifta med varandra, enligt lag
har gemensam vårdnad om sitt barn (6 kap. 6 S FB). Sedan den 1 januari 1977 kan
också ogifta eller frånskilda föräldrar, vare sig de bor tillsammans eller
inte, ha gemensam vårdnad om sitt barn om de önskar del (6 kap. 7 S andra
stycket och 8 S). En förälder som delar vårdnaden om sitt bam med den andre
föräldern kan när som helsl ansöka vid domstol om all få den gemensamma
vårdnaden hävd (6 kap. 7 S första stycket).

För
föräldrar som är gifta med varandra finns i giftermålsbalken (GB) särskilda
bestämmelser som rör underhåll till barn. Enligt 5 kap. 2 S är båda makarna
skyldiga all efter förmåga bidra till familjens underhåll. Till detta räknas
bl. a. vad som är nödvändigt för barnens fostran. Make som uppenbart försummar
sin underhållsplikt mot familjen kan på ansökan av den andra maken förpliktas
av domstol all betala bidrag (5 kap. 5 S)- Först då makarna lever åtskilda och
den ene maken är fråntagen vårdnaden, skall bidrag till barnets underhåll
fastställas enligt reglerna i FB (7 kap. 2 S andra stycket andra punkten FB,
jfr 5 kap. 7 S GB).

Barnavårdsnämnd
som har skyldighet att fastställa faderskapet till ett barn skall också se lill
alt barnet tillförsäkras underhåll (7 kap. 2 S sista stycket).

Sedan
barnets rätt till underhåll enligt 7 kap. 1 S FB har upphört kan föräldrarna
enligt samma kapitel 3 S första stycket ändå vara underhållsskyldiga, nämligen
om barnet lill följd av sjukdom eller annan sådan orsak inte kan försörja sig
själv. Denna underhållsskyldighet gäller dock endast i mån av förmåga.

Underhållsskyldighet
föreligger också gentemot styvbarn. Den som är gift med barnets vårdnadshavare
är skyldig all vid sidan av denne bidra till barnets underhåll i mån av förmåga
så länge äktenskapet varar (7 kap. 4 S första stycket). Detla medför dock ingen
ändring i underhållsskyldigheten för den andre av barnets föräldrar (7 kap, 4 S
andra stycket).

Underhållsbidrag
skall som huvudregel betalas i förskott för kalendermånad. Om det föreligger
särskilda omständigheter kan betalning i annan ordning bestämmas av domstol
eller av parterna genom avtal. Avtal kan dock komma i fråga endast om det gäller
underhåll till bam vars föräldrar varken vid dess födelse var eller därefter
har varit gifta med varandra. Ett sådant avtal måste ingås skriftligt,
bevittnas av två personer och godkännas av barnavårdsnämnden. Om
underhållsbidraget betalas i förskott utöver vad som är

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 44

medgivet
blir den underhållsskyldige inte därigenom befriad från att betala Gällande
rätt

bidrag
förden period som förskottsbetalningen avser(7 kap. 6 § och 7 § andra

stycket).

Avtal
om underhållsbidrag för framliden är i princip bindande för den
underhållsskyldige men hindrar inte den underhållsberättigade atl göra gällande
rätt lill högre bidrag. Sådan rätt föreligger emellertid inte om avtalet gäller
underhåll enligt I S till barn vairs föräldrar varken vid dess födelse var
eller därefier har varit gifta med varandra och avtalet är skriftligt,
bevittnat och godkänt av barnavårdsnämnden. Om avtalet gäller skyldighet all
betala ell engångsbelopp lill barnet, skall beloppet betalas till
barnavårdsnämnden. Denna skall som regel omsätta det i en livränta (7 kap. 7 S
första och andra styckena FB).

Även
om underhållsbidrag har beslämts genom dom eller bindande avtal kan domstol
förordna om jämkning när ändrade förhållanden påkallar del. Talan om jämkning
får dock inte föras i fråga om avtal varigenom underhållsskyldig i föreskriven
ordning har ålagil sig atl betala ett engångsbelopp. Har löpande underhåll
lill underårig blivit fastställt alt utgå lill dess barnet har nått viss ålder,
får utan hinder av detta rätt till bidrag göras gällande för lid därefier(7
kap. 8 § FB). 1 stället för att gå till domstol kan parterna träffa avtal om
ändring.

Jämkning
av avtal om underhållsbidrag till barn kan komma i fråga i ytterligare ett
fall. Har makar med tanke på föreslående äktenskapsskillnad slutit sådant avtal
och är avtalet uppenbart obilligt för ena maken, kan maken yrka jämkning vid
domstol inom etv år (7 kap. 9 § FB).

Själva
underhållsskyldigheten som sådan är inte föremål för preskription. Däremot
preskriberas fordran på underhållsbidrag enligt de allmänna
preskriptionsbesiämmelserna efter tio år från förfallodagen.
Preskriptionsav-brolt kan ske exempelvis genom indrivningsförsök, krav eller
endast en erinran om skulden. Har något underhållsbidrag inte blivii
fastställt, finns inga förfallodagar, och del torde då vara möjligt alt
framställa krav för tio år tillbaka i tiden.

Är
1975 fanns enligt uppgift från familjelagssakkunniga ungefär 414 000 barn som
var berättigade lill underhållsbidrag.

Frågorom
underhåll lill barn handläggs som tvistemål. Kommer frågaom underhåll upp i
samband med ett mål om äktenskapsskillnad kan frågan handläggas gemensamt i det
målet med fråga om vårdnaden om barnet (15 kap. 4 § andra stycket GB, 6 kap. 12
§ första stycket och 7 kap. 10 § andra stycket FB). En fristående ansökan om
överfiyttning av vårdnaden om barn handläggs annars som ett ärende. Det är inte
möjligt atl inom ramen för ett sådant ärende ta upp också frågan om underhåll
lill barnet.

Möjlighetema
för en förälder att i en och samma rättegång få prövad skyldigheten att betala
underhållsbidrag till fiera barn är begränsade. Förutom den gemensamma
handläggning som kan ske i samband med ett

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 45

mål
om äktenskapsskillnad kan förening av fiera mål om underhåll äga rum Gällande
rätt enligt de särskilda bestämmelser som finns i 14 kap. rättegångsbalken.

2.1.2
Underhållsbidrag tlU barn ur kvarlåtenskap

18
kap. ärvdabalken (ÄB) har upptagits bestämmelser om underhållsbidrag ur
kvariåtenskap.

Om
en person dör och efterlämnar barn, vars uppfostran inte är avslutad, har
barnet i princip rätt att ur kvariålenskapen få ut ett engångsbidrag för sitt
underhåll. För all bamel skall ha denna rätt krävs att barnet inte av sill arv
eller på annal sätl kan få uppehälle och utbildning efter vad som med hänsyn
lill omständigheterna kan anses skäligt. Bidraget får tas ul innan kvariålenskapen
delas mellan arvingarna och eventuella testamentstagare. Om del är flera bam
efter den avlidne som har rätt lill engångsbidrag och kvariålenskapen inte
räcker lill för deras underhåll, skall jämkning ske emellan dem med hänsyn lill
deras behov och förhållandena i övrigt. Rätten alt få ut ett engångsbidrag får
dock inte leda lill minskning i annan bröstarvinges arvslott, om denne i följd
av sjukdom eller annan dylik orsak inte kan försörja sig och arvet behövs lill
skäligt underhåll eller föratt fullgöra underhållsskyldighet (8 kap. I S).

Ett
barns legala anspråk på underhållsbidrag ur kvariålenskapen skall i första hand
tillgodoses ur den del av kvariålenskapen som arvlåtaren hade rätt alt förfoga
över genom testamente, den s. k. disponibla kvoten. När bröstarvinges laglotl
bestäms skall därför hänsyn inte tas lill sådan rätt lill underhållsbidrag (7
kap. 6 S)- Sedan den disponibla kvoten har uttömts kan underhållsbidraget
inkräkta på laglotlen.

Ett
barn som lill följd av sjukdom eller annan sådan orsak inte själv kan försörja
sig har inte på samma sätt som ett barn vars uppfostran inte är avslutad en
legal rätt till underhållsbidrag ur kvariålenskapen. Genom testamente kan dock
arvlåtaren bestämma att underhållsbidrag skall utgå till barnet ur
kvariålenskapen, antingen som engångsbelopp eller på särskilda tider.
Förutsättning för detta är också här att barnet inte av sitt arv eller på annat
sätt kan fä skäligt underhåll. Rätten till underhållsbidrag på grund av sådani
testamentariskl förordnande kan göras gällande även om del skulle innebära alt
andra bröstarvingars laglotl kränks. Vissa bestämmelser till skydd för
laglotlen finns dock. Underhållsbidraget skall utgå innan annal testamente får
tas (8 kap. 2 S).

Arvlåtare,
som efteriämnar sjukt barn som är i behov av underhåll för sin försörjning, kan
ha testamenterat bort egendom till annan. Barnet har då enligt 8 kap. 3 S rätt
att få en i lagen närmare bestämd avkastning av den borileslamenlerade
egendomen. Om teslamenlsiagaren samtidigt är bröstarvinge gäller detta dock
endast egendom som överstiger dennes arvslott.

Utöver
de här nämnda bestämmelserna ges i 8 kap. ÄB särskilda bestämmelser om
återbäring av gåva som till syftet är att likställa med

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 46

testamente
(4 S)och om skyldighet för bröstarvinge, som mottagit egendom i Gällande
rätt

förskott
på sin arvslott eller eljest som gåva, all i vissa fall betala underhåll till

barn
som avses i 1 S (5 S). Vidare finns bestämmelser om förvaltning av

egendom
som har avsatts för atl bestrida underhållsbidrag (6 S), om

nedsättning
eller upphörande av underhällsbidrag som utgår på särskilda

tider,
när väsentligt ändrade förhållanden påkallar det (7 S) saml om den tid

inom
vilken anspråk på underhållsbidrag ur kvarlåtenskap senast skall

framställas
(8 S)-

Dödsbodelägare
som var beroende av den döde för sin försörjning har enligt närmare
bestämmelser i 18 kap. 5S rätt all få förskott på sin lott. Eflerievande make
och oförsörjda bam skall enligt samma lagrum alllid ha rätt till nödvändigt
underhåll ur boel under tre månader från dödsfallet.

2.1.3
Bidragsförskott

De
grundläggande bestämmelserna om bidragsförskott finns i lagen (1964 :143) om
bidragsförskott (omtryckt 1976:277; ändrad senast 1978:35). Närmare
föreskrifter finns i förordningen (1976:808) om bidragsförskott. De paragrafer
som nämns i det följande avser bidragsförskottslagen.

Bidragsförskott
kan enligt 1 § efter ansökan utgå till barn som är svensk medborgareoch bosatt
i riket. På vissa villkor är även barn som inte är svensk medborgare berättigat
lill bidragsförskott. En förutsättning för bidragsförskott är all vårdnaden om
barnet tillkommer endasl en av föräldrarna eller alt barnet inte slår under
föräldrarnas vårdnad. Bidragsförskott kan alltså inte utgå vid gemensam
vårdnad. Bidragsförskottet utgår i förhållande till förälder som inte har
vårdnaden om barnet. Förskott beviljas inte om barnet bor tillsammans med den
underhållsskyldige eller om denne betalar fastställt underhållsbidrag som
uppgår till minst samma belopp som bidragsförskottet eller på annat sätt sörjer
för att barnet får motsvarande underhåll (2 § a-c). Bidragsförskott kan utgå t.
o. m. den månad under vilken barnet har fyllt 18 år. Förskott kan inte utgå för
längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden (3 §).

Bidragsförskott
för år räknat utgör i regel 40 ''.. av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring har fastställts för månaden före den som
bidragsförskottet avser (4 S första slyckel). Basbeloppet för april 1978
utgjorde 12 600 kr., vilket innebär att bidragsförskottet för maj var 420 kr.
Om bidragsförskott skall utgå i förhållande lill båda föräldrarna eller om
barnet har rätt lill barnpension enligt 8 kap. 5 S lagen om allmän försäkring
gäller andra regler.

Föreliggergrundad
anledning att anta att fastställt underhållsbidrag betalas i vederböriig
ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskottsbelopp som nyss har
angetts och underhållsbidragets belopp (4 S tredje stycket). Sådani belopp
kallas vanligen ulfyllnadsbidrag i motsats lill annal bidragsförskott, som
brukar kallas ersällningsbidrag.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 47

För
all bidragsförskott skall utgå är det inte någon nödvändig förutsäitning
Gällande rätt att underhållsbidrag harblivit fastställt. Om vårdnadshavaren
uppenbarligen utan giltigt skäl underiåter alt vidta eller medverka lill
åtgärder för alt få underhållsbidrag eller faderskap till barnet fastställt, utgår
dock inte något förskoll (2 S d). Om vårdnadshavaren under samma
förutsättningar underlåter all vidta eller medverka lill åtgärder för att få
bidraget höjt, utgår bidragsförskottet inte med högre belopp än
underhållsbidraget (4 S fjärde slyckel).

Administrationen
av bidragsförskotten har lidigare skötts av bamavårds-nämnderna men har hösten
1977 fiyttals lill de allmänna försäkringskassorna och riksförsäkringsverket.
Del är sålunda allmän försäkringskassa som beslutar om bidragsförskott (5 S)
och om indragning eller nedsättning av förskottet (US)- Utbetalning sker genom
riksförsäkringsverkets försorg (10 S)- Ansökan om bidragsförskott görs i regel
av vårdnadshavaren, och det är i allmänhet också denne som uppbär förskottet (6
och 9 SS)-

Vårdnadshavaren,
särskilt förordnad förmyndare och den som eljest uppbär bidragsförskott för
barnet är skyldiga alt ofördröjligen anmäla till försäkringskassan sådan
omständighet som kan påverka rätlen till och siorieken av bidragsförskottet (12
S)- Om försäkringskassan finner alt någon obehörigen eller med för högt belopp
har uppburit bidragsförskott och skäligen bort inse detta, kan kassan falla
beslul om återbetalning. Äterbelal-ningsskyldigheten kan dock efterges helt
eller delvis, om kassan finner anledning till det. Belopp som någon har ålagts
att betala tillbaka kan dras av kvittningsvis vid senare utbetalning av
bidragsförskott (13 S)-

I
den mån bidragsförskottet svarar mot del fastställda underhållsbidraget
inträder försäkringskassan i barnets rätt lill underhåll gentemot den underhållsskyldige
(15 S)- Denne skall, så länge bidragsförskottet utgår, lill försäkringskassan
betala fastställt underhållsbidrag som belöper på förskottet, allt eftersom
underhållsbidraget förfaller lill betalning. Gentemot kassan fär den
underhållsskyldige inte åberopa betalning av underhållsbidrag som har eriagts
på annat sätt (16 S). Om den underhållsskyldige inte efter förmåga fullgör sin
betalningsskyldighet gentemot försäkringskassan, skall kassan utan dröjsmål
företa de åtgärder som behövs för all få fordringen indriven. Barnels
företrädare bör av kassan beredas tillfälle att i samband med atl förskottet
krävs tillbaka också utkräva den del av obetalda underhållsbidrag som
överskjuter bidragsförskottets belopp (17 §).

Försäkringskassan
får besluta att återkrav gentemot den underhållsskyldige skall efterges för
del allmännas räkning. Eftergift får meddelas om det är skäligt med hänsyn till
att den underhållsskyldige har varit sjuk, arbetslös, omhändertagen för vård
eller haft stor försöriningsbörda. Eftergift fär meddelas också om det av annan
anledning framstår som skäligt (18 S).

Talan
mol beslul av allmän försäkringskassa i ärende angående bidrags-förskoll förs
hos riksförsäkringsverket genom besvär. Verket får också ulan all talan förs la
upp sådani ärende lill prövning. Mot riksförsäkringsverkets

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 48

beslut
förs talan hos kammarrätten genom besvär (22 § första stycket). Beslut
Gällande rätt

av allmän
försäkringskassa, riksförsäkringsverket eller kammarrätten länder

lill omedelbar
efterrättelse, om inte annat förordnas (22 § andra stycket). Den

1
januari 1979 träder ändrade bestämmelser om besvärsorganisalionen inom

socialförsäkringen
i kraft. Ändringen, som rör också bidragsförskottslagen,

innebäratt
talan mot allmän försäkringskassas beslut förs hos försäkringsrätt,

vars
beslut i sin lur kan prövas av försäkringsöverdomstolen (SFS

1978:35).

Utgifterna
för bidragsförskott bekostas, i den mån ersättning inte har kunnat las ut av
den underhållsskyldige, till tre fjärdedelar av staten och lill en Qärdedel av
kommunerna. Dessa skall dessutom eriägga viss ersättning till staten för
kostnaderna för skötseln av bidragsförskoltsverksamheten (20 S).

Under
år 1976 erhöll ca 212 000 bam ellerdrygl hälften av alla underhållsberättigade
barn bidragsförskott. Det sammanlagda belopp som utbetalades uppgick lill 723,2
milj. kr. Av de utgivna bidragsförskotten återbetalades ca 35 % av de
underhållsskyldiga föräldrarna. Antalet utgivna bidragsförskott har ökat starkt
under det senaste årtiondet.

2.1.4
Lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag

Lagen
om ändring av vissa underhållsbidrag, den s. k. indexlagen (ändrad senast
1972:583), avser underhållsbidrag till barn, men också sådani bidrag lill make,
förutvarande make, makes bam, fader eller moder. Lagen förutsätter att det är
fråga om att på särskilda tider fullgöra underhållsskyldighet som följer av lag
och atl bidraget har bestämts i svenskt mynt (I § första stycket). Ändring av
bestämda underhållsbidrag sker med hänsyn till penningvärdets förändring. Lagen
gäller dock inte, om den dom eller det avtal varigenom bidraget har bestämts
innehåller föreskrift om att bidraget vid ändring i penningvärdet eller den
bidragspliktiges inkomster skall utgå med ändrat belopp enligt grander som
anges i domen eller avtalet (I § andra stycket). Del skydd som lagen är avsett
atl ge den underhållsberättigade har denne emellertid inte ansetts helt kunna
avstå från i förväg genom avtal med bindande verkan (NJA 1972 s. 419).

Bidragsbelopp
som senast har beslämts genom dom som meddelats eller avtal som slutits före
utgången av år 1965 skall räknas upp enligt procentsatser som anges i 2 S-
Bidragsbelopp som har höjts på detta sätt samt bidragsbelopp som senast har
beslämts eller beslämts efter utgången av år 1965 ändras enligt 3 S i
anslutning lill basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Ändring görs
dock bara en gång om året, den I april, och endasl om basbeloppet för mars med
minst 5 % över- eller underskrider del basbelopp som låg till grund för den
senaste ändringen. Statistiska centralbyrån räknar varje år ul om och i läå
fall med vilken procentsals utgående underhållsbidrag skall ändras. Beslutade
ändringar tillkännages bl. a. i

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 49

Svensk
författningssamling (senaste tillkännagivandet 1978:97). Efter lagens
Gällande rätt

ikraftträdande,
den 1 april 1967, har höjning skett samma år med 7 %,år 1970

med
10 %,år 1971 med 9 "

H %, å r 1976 med II %, å r 1977 med 7
% och i å r med 14 %. Lagens

konstruktion
innebär all även om underhållsbidragei fastställs kort tid före

höjningen
den 1 april hela del gångna årets penningvärdeförsämring slår

igenom
på höjningen av underhållsbidraget.

Utan
hinder av bestämmelserna i lagen kan domstol efter yrkande förordna på annat
sätt om bidragsskyldigheten, när de regler om underhållsbidrag som finns i GB
eller FB föranleder det (4 S första slyckel). Om bidraget blir slutligt bestämt
till lägre belopp än som följer av lagen, får rätten förordna om återbetalning
helt eller delvis av sådan förhöjning som har utbetalats, om särskilda skäl
föreligger (4 S andra stycket).

2.2
Underhällsskyldigheten mellan makar

2.2.1
Underhållsskyldigheten under äktenskapet

I
5 kap. GB har meddelats allmänna bestämmelser om makars rättsförhållanden, bl.
a. om underhållsskyldigheten under äktenskapet. Kapitlet inleds med en allmänt
formulerad bestämmelse i 1 S, enligt vilken man och hustru är skyldiga varandra
trohet och bistånd samt har att i samråd verka för familjens bästa.

De
egentliga reglerna om underhållsskyldighet inleds med 2 S. Enligt denna är var
och en av makarna skyldig att efter sin förmåga bidra lill familjens
tillbörliga underhåll. Dit räknas vad som är nödvändigt för den gemensamma hushållningen
och barnens uppfostran samt för all tillgodose vardera makens särskilda behov.
Underhållsskyldigheten kan fullgöras genom tillskott i pengar, genom verksamhei
i hemmet eller på annal sätl. Underhållsreglerna bygger på tanken alt makarna
under äktenskapet skall leva på samma ekonomiska standard.

Om
ena maken inte har egna tillgångar eller tillgångarna inte räcker för att klara
av utgifterna för makens särskilda behov och för vad maken annars med hänsyn
till makarnas levnadsförhållanden "enligt sed" har atl ombesörja för
familjens underhåll, är andra maken skyldig att i lämpliga poster bidra med de
pengar som behövs (3 S). Denna rätt till bidrag har dock inte make som visar
oförmåga atl ha hand om pengar eller av annan särskild orsak inte bör få sköta
utgifterna.

Om
den ena maken för att fullgöra sin underhållsskyldighet lämnar andra maken
pengar eller annat för dennes särskilda behov, blir detta mottagarens egendom
(4 S). Också besparingar av sådana medel tillhör mottagaren. Moisättningsvis
gäller alt äganderätten lill pengar som har lämnats över för den gemensamma
konsumtionen, inkl. barnens uppfostran, tillkommer den make som har lämnat
pengarna, liksom besparingar av dessa medel.

4 Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 50

Om
en make uppenbart försummar sin underhållsplikt kan rätten på Gällande rätt
yrkande av andra maken förplikta den försumlige att betala underhållsbidrag (5
S). Bidraget skall avse de utgifter för familjens underhåll som maken
"enligt sed" har all ombesörja eller som rätlen med hänsyn lill
omständigheterna finnerskäligen böra anförtros denne. Av grunderna för 6 S
anses följa atl bidrag kan fastställas endast för framliden.

I
6 S ges bestämmelser för den situationen all en make har bidragit med mer till
familjens underhåll än som har ålegat denne enligt 2 5. Om maken under ett
kalenderår har haft utgifter som uppenbariigen överstiger vad han ellerhon har
varit skyldig alt skjuta lill enligt 2 i), kan maken kräva den andra maken på
ersättning. Regeln gäller om inie annal har avtalats eller med hänsyn lill
omständigheterna flr antas vara avsett. Särskilda inskränkningar gäller dock i
fråga om rätten atl göra kravet gällande.

De
regler för vilka nu har redogjorts avser underhållsskyldigheten mellan
samlevande makar. Under bestämmelserna inbegrips också det fall att makarna av
någon mera tillfållig anledning inte bor tillsammans.

Om
makar lever åtskilda på grund av söndring är make skyldig all bidra till andra
makens underhåll enligt de grunder som anges i 2 S (7 S första stycket).
Underhållsskyldigheten mellan makar som lever åtskilda medan betänkelid som
föregår äktenskapsskillnad löper regleras av detla stadgande. Bidrag enligt 7 S
avser endast make. Bidragäskyldigheten beträffande barnen i de fall makarna
lever isär regleras helt i FBI7 S andra slyckel). Regleringen bygger på den
förutsättningen all domstol har meddelat beslul enligt 6 kap. 7 S FB om vem av
föräldrarna som i delta fall skall ha vårdnaden om barnen.

Ett
i dom eller avtal fastställt periodiskt bidrag till familjens eller enbart
makes underhåll kan under vissa förhållanden ändras. Domstols beslul om
underhållsbidrag enligt 5 eller 7 S kan sålunda på yrkande av endera maken
omprövas när ändrade förhållanden påkallar det (9 S)- Avtal om underhåll eller
annan fråga som avses 12,3,7 eller 8 S kan jämkas om rätten finner avtalet
uppenbart obilligl eller om ändrade förhållanden påkallar del (10 S)-1 stället
för alt gå lill domstol kan makarna träffa avtal om ändring.

För
all makarna skall kunna bedöma underhållsskyldighetens fördelning är de
skyldiga att ge varandra de upplysningar om sina ekonomiska förhållanden som är
nödvändiga (11 S)-

112
S regleras den s. k. hushållsfullmakien. Huvudregeln är atl var och en av
makarna - förutsatt att de inte lever åtskilda på grund av söndring - "för
den dagliga hushållningen och barnens uppfostran" med förpliktande verkan
även för den andra maken får ingå sådana rättshandlingar som brukar företas för
dessa ändamål. I 7 kap. 2 S andra stycket GB finns en kompletterande bestämmelse
om att makarna blir solidariskt ansvariga för skulder som härrör ur sådan
rättshandlingsomavsesi5 kap. 12 S- Beträffande hustrus ansvar för dessa skulder
finns dock samtidigt vissa särregler (7 kap. 3-5 SS)- Om make missbrukar sin
behörighet kan denna med tillämpning av 13S tas ifrån honom eller henne. Beslut
om detta fattas av rätten på yrkande av andra

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 51

maken.
Beslutet kan upphävas om makarna är ense om det ellerom det visas Gällande
rätt att förhållandena har ändrats.

Även
i andra fall när makar inte lever isär på grund av söndring har det ansetts
påkallat att låta ena maken representera den andre. Enligt 14 § får ena maken
företräda den andra, om denne på grund av bortavaro eller sjukdom inte själv
kan sköta sina angelägenheter. Behörigheten gäller angelägenhet som inte utan
olägenhet kan skjutas upp, och make får därvid så långt det behövs förfoga över
den andras egendom och ingå förbindelser för dennes räkning. Med hänsyn till
den bortavarande eller sjuke makens underhållsplikt har andra maken också
behörighet att uppbära avkastningen av dennes egendom och annan inkomst. Maken
kan även pantsätta och avyttra egendom om del är nödvändigt för familjens
försörjning. Rätlens medgivande måste dock inhämtas till försäljning och
inteckning m. m. av fast egendom. Om det finns ombud, förmyndare eller god man
förden sjuke el ler bortavarande har den andra maken dock ingen
representationsrätt.

2.2.2
Underhållsskyldigheten efter äktenskapsskillnad

Enligt
nu gällande skilsmässoregler, som trädde i kraft den 1 januari 1974 (SFS
1973:645), kan makar få äktenskapsskillnad omedelbart om de är överens om det.
Har make barn under sexton år som står under makens vårdnad skall
äktenskapsskillnaden dock föregås av betänketid (11 kap. I § GB). Vill endast
en av makarna alt äktenskapet skall upplösas har make rätt lill
äktenskapsskillnad efter betänketid (2 S). Betänketid löper minst sex månader
och högst ett år (3 S). Särskilda fall av rätt till äktenskapsskillnad utan
föregående betänketid anges i 4 och 5 SS. - Skilsmässoreformen innebar att
institutet hemskillnad avskaffades.

Efter
upplösning av äktenskapet genom äktenskapsskillnad gäller en mera begränsad
underhållsskyldighet än under äktenskapet. Om ena maken är i behov av bidrag
till sitt "tillböHiga underhåll" kan andra maken åläggas att betala
bidrag efter vad som är skäligt med hänsyn lill förmågan och övriga
omständigheter (11 kap. 14 S första stycket GB). Vid prövningen av
underhållsfrågan skall beaktas att make kan ha särskilt behov av bidrag för
liden närmast efter äktenskapsskillnaden. Sistnämnda föreskrift kom till i
samband med skilsmässoreformen. Man ville med den betona all den ekonomiskt
svagare parlens behov av en omställningstid skulle beaktas även sedan den
övergångslid som hemskillnadsliden innebar hade avskaffats. Vanligast är alt
ett underhållsbidrag bestäms att utgå periodiskt på bestämda lider. Det kan
emellertid också, om den underhållsskyldiges förmögenhetsförhållanden och
omständigheterna i övrigt föranleder det, bestämmas till ell engångsbelopp. Ett
periodiskt bidrag skall upphöra om den underhållsberättigade gifter om sig (14
S andra stycket).

Dom
eller avtal om underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad kan jämkas enligt
regler liknande dem som gäller underhåll under äktenskapet. Vad som

opaginerad Kontrollera mot PDF

har
beslämts om underhållsbidrag till frånskild make kan sålunda ändras om ändrade
förhållanden påkallar del. Här finns dock några begränsningar som inte gäller
bidrag under äktenskapet. Bara om synnerliga skäl föreligger får
underhållsbidrag dömas ut om bidrag inte lidigare har utgått, eller höjas
utöver det högsta belopp till vilket bidraget tidigare har varit bestämt (15 S
första stycket). Vidare kan rätten inte jämka ett engångsbelopp på grund av
ändrade förhållanden (15 S andra stycket).

Ett
avtal om underhållsbidrag som makar har träffat med avseende på förestående
äktenskapsskillnad kan jämkas också om avtalet är uppenbart obilligl förena
maken. Rätten lill talan är föriorad om talan inte väcks inom ell år från del
äktenskapsskillnader meddelades (16 S som också gäller avtal om annal än
underhåll).

Atl
bidragsbeloppen automatisk:: ändras i takt med ändringar i penningvärdet
framgår av den s. k. indexlagen. Den äger tillämpning både på bidrag under
äktenskapet och bidrag efter äktenskapsskillnad. En redogörelse för indexlagen
har lämnats i avsnitt 2.1.4.

Bakgrunden
tillfamilje-tagssakkun-nigas förslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

2.3
Underhållsskyldigheten mot fiiräldrar

Enligt
7 kap. 3 S andra stycket FB är barn underhållsskyldigl mol sina föräldrar.
Sådan skyldighet föreligger dock endasl gentemot förälder som på grand av
sjukdom eller av annan dylik orsak inte kan försörja sig själv. Bestämmelsen är
analog med förälders underhållsskyldighet mol vuxet barn. Barnets underhållsplikt
är liksom förälderns motsvarande skyldighet mot vuxet barn beroende av om och i
vad mån den underhållsskyldige har förmåga att betala underhåll.

Processer
om underhåll till föräldrar är sällsynta. Någon gång begagnas
underhållsbeslämmelserna av ett barn, som underhållit sin far eller mor, till
alt regressvis yrka ersättning av sina syskon. Sådan regressrätt anses i praxis
föreligga med nuvarande regler, men reglema tillämpas restriktivt.

3 Bakgrunden till familjelagssakkunnigas betänkande

När
familjelagssakkunniga tillkallades år 1969 fick de bl. a. i uppdrag alt lägga
fram förslag om ändring i GB:s regler om äktenskapels ingående och upphörande.
De sakkunniga lämnade förslag på delta område år 1972 genom delbetänkandet (SOU
1972:41) Familj och äktenskap 1. Förslaget ledde till en reform av
lagstiftningen, vilken trädde i krafl den I januari 1974 (SFS 1973:645 m. fi.).

I
sina direktiv fick de sakkunniga också i uppdrag att se över bestämmelserna om
underhållsskyldighet under beslående äktenskap och efter äktenskapels
upplösning. Även underhållsskyldigheten mot barn och föräldrar berördes i
direktiven.

År
1976 beslutade riksdagen efter förslag från regeringen (prop. 1975/

opaginerad Kontrollera mot PDF

76:170)
att också föräldrar som inte är gifta med varandra skall kunna få gemensam
vårdnad om sina barn (LU 1975/76:33, rskr. 1975/76:397, SFS 1976:612). Någon
ändring i de grundläggande reglerna om underhållsskyldighet mot bam kom dock
inte lill stånd. En ändring av dessa regler borde enligt vad som anfördes i propositionen
i allt väsentligt anstå i avvaktan på förslag från familjelagssakkunniga. Delta
innebär att del i dag inte går att få bidragsskyldighet fastställd i de fall då
föräldrarna inte är gifta med varandra men har gemensam vårdnad om sina bam.
Inte heller gjordes vid tillfället någon ändring i reglerna om bidragsförskott,
vilka har ett direkt samband med föreskrifierna om underhållsbidrag. Till följd
härav är det f n. inte möjligt all i de nyss nämnda fallen lå bidragsförskott
för barnen, trots att föräldrarna inte lever tillsammans.

När
förslaget om gemensam vårdnad remissbehandlades uttryckte fiera remissinstanser
oro för alt kretsen av dem som kom atl utnyttja systemet med gemensam vårdnad
skulle komma att begränsas till följd av de villkor som gäller för
bidragsförskott. Med anledning härav tillsattes under våren 1976 inom
justiliedepartementel en arbetsgrupp som skulle pröva de frågor kring
bidragsförskott m. m. som anknyter till reglema om underhållsbidrag.
Arbetsgruppen skulle också i övrigt överväga frågan om ekonomiskt stöd i de
situationer som kan uppkomma vid delad bosättning och gemensam vårdnad.

När
förslaget om gemensam vårdnad prövades av riksdagen, betonade lagutskottet
vikten av att frågan om bidragsförskott fick en tillfredsställande lösning.
Utskottet tog också upp de allmänna reglerna om underhållsbidrag till bam. Med
hänvisning bl. a. till alt gällande regelsystem i tillämpningen ofta kunde leda
till betydande svårigheter för dem som har all utge bidrag ansåg utskottet att
starka skäl talade för en reform (se närmare LU 1975/76:33 s. 96). En sådan
reform kunde inte genomföras utan en mer ingående undersökning. Utskottet
förordade att en översyn av reglerna kom till stånd och all denna översyn
skedde med skyndsamhel.

Riksdagen
anslöt sig till utskottets uppfattning i denna del. Samtidigt beslutade
emellertid riksdagen också alt bifalla ett i utskottet reservationsvis framlagt
förslag (reservation nr 13) om ändring av bestämmelserna om jämkning av
underhållsbidrag (7 kap. 8 S FB och 5 kap. 9 och 10 SS saml 11 kap. 15 S GB).
Beslutet innebäratt underhållsbidrag kan jämkas när ändrade förhållanden
föreligger, utan att ändringen behöver vara väsentlig.

Med
anledning av riksdagens hemställan uppdrog regeringen i juni 1976 ål
familjelagssakkunniga att skyndsamt göra den begärda översynen av reglerna om
underhållsbidrag till barn.

Under
hösten 1976 slutförde den arbetsgrupp som hade tillsatts för frågorna om
bidragsförskott m. m. sill arbete. Som ett resultat av gruppens arbete lades i
budgetpropositionen 1976/77:100(bil. 16s. 31) fram förslagom ändrade regler för
bostadsbidrag i syfte att ekonomiskt underlätta möjligheterna för förälder som
inte försörjer sitt barn inom familjen att ha detla boende

Bakgrunden till familjelagssakkunnigas
förslag

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 54

hos
sig. Förslaget antogs av riksdagen, och de ändrade bestämmelserna
Familjelags-irädde i kraft den I januari 1978 (SFS 1977:391). Med hänsyn till
att frågorna sakkunniga om bidragsförskott och underhållsbidrag vid gemensam
vårdnad hängde samman med de frågor som utreddes av familjelagssakkunniga och
då några åtgärder på detla område inte skulle kunna genomföras samtidigt med
ikraftträdandet den I januari 1977 av de nya vårdnadsreglerna lämnade
arbetsgruppen över sitt material i denna del till familjelagssakkunniga.

I
det delbetänkande som familjelagssakkunniga nu har avgett har de lämnat förslag
angående den familjerättsliga underhållsskyldigheten i dess helhet. De
sakkunnigas arbele i övrigt fortsätter. Till resterande delar hör bl. a.
reglerna om makars egendom, vissa arvsrätlsfrågor och intemationella
familjerältsfrågor.

Samtidigt med familjelagssakunnigas översyn av den familjerättsliga
lagstiftningen om underhållsskyldighet har inom juridiska fakulteten vid
Uppsala universitet pågått ett forskningsprojekt kallat Underhåll och socialförmån.
Projektet har syftat till en undersökning av underhållssystemets funktion på
olika plan. Projektledaren, professor Anders Agell, har i en promemoria lämnat
en sammanfattning av arbetet. Promemorian bör fogas lill protokollet i detla
ärende som bilaga 3.

4
Familjelagssakkunniga 4.1 Allmänna synpunkter

De
sakkunniga lämnar inledningsvis en kort historik över utvecklingen på
familjerättens område och konstaterar att föratsättningarna i väsentliga
hänseenden har ändrats sedan de gällande bestämmelserna om underhållsbidrag
kom lill. Detta gäller både familjemönslrei och samhällsstrukturen.
Socialförsäkringslagstiftningen och sociallagsliflningen i övrigt har i väsentliga
delar tagit över ansvaret för den enskildes trygghet. Även skattereglerna
återverkar på den enskildes ekonomiska situation.

När
del gäller de ändrade samhällsförhållandena pekar de sakkunniga särskilt på den
förändrade syn på äktenskapet som har vuxit fram. Vid GB:s tillkomst år 1920
var det livsvariga äktenskapet i princip det enda socialt accepterade
familjemönstret. Alhjäml är också fiertalet äktenskap livsvariga, men antalet
äktenskap som upplöses genom äktenskapsskillnad har stigit till en betydande
andel, även sådana där det finns bam. Av de äktenskap som upplöstes genom
äktenskapsskillnad år 1975 hade halva antalet bestått en varierande lidslängd
upp lill ungefär 11 år, medan andra hälften hade varat längre. - Under den
senaste tioårsperioden har det också blivit allt vanligare all män och kvinnor
mer eller mindre varaktigt sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden
ulan atl vara gifta.

Av
stor betydelse när det gäller att överväga reglema om underhållsskyldighet är
enligt de sakkunniga de ändrade förhållanden som i olika hänseenden har inträtt
i frågaom makars ekonomi. Viktigast är atl kvinnorna i stigande grad harblivit
självförsörjande, låt vara alt de som grupp betraktat

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 55

har
betydligt lägre arbetsinkomster än männen. Deras ökade deltagande i förvärvslivet
har inneburit en revolutionerande förändring i familjen, i förhållandet mellan
kvinnor och män och mellan föräldrar och barn. De strävanden mot jämställdhet
som har kommit lill uttryck på många områden anser de sakkunniga böra tillmätas
avgörande betydelse när lagreglerna om underhållsskyldighet övervägs. Även om
andra åtgärder, sådana som rör sysselsättning, utbildning, bostadsmiljö och
inflytande i samhället, har större praktisk betydelse i sådant hänseende, bör
man inte bortse från all de familjerättsliga lagreglerna om
underhållsskyldighet också inverkar på människors hållning till varandra och
därför bör få ett innehåll som främjar utvecklingen till jämställdhet. De
sakkunniga framhåller dock att man härvid också måste ta hänsyn till att dessa
regler är tillkomna för att skydda den ekonomiskt svagare parten. Reformtakten
måste därför bestämmas så atl inte detta syfte i alltför hög grad åsidosätts.

När
del gäller underhål 1 til 1 barn framhåller de sakkunniga att en stor del av de
kostnader som förut måste täckas genom underhållsbidrag nu ersätts genom
samhällsåtgärder. Delvis är del fråga om förmåner som tillkommer alla barn,
medan andra stödformer mera lar sikte på att utjämna villkoren för olika
barnfamiljer. 1 bilaga till betänkandet redovisas vilka som är de viktigaste
sociala förmånerna och i vad mån dessa inverkar på underhållsskyldigheten. Av
central betydelse är enligt de sakkunniga institutet bidragsförskott.

Föräldrarnas
ekonomiska insatser för barnen är, trots samhällets stöd, fortfarande av stor
betydelse, framhåller de sakkunniga. De anser det därför vara viktigt alt lagen
ger ell klart uttryck åt bägge föräldrarnas skyldighet atl sörja för sina barn
lill dess barnen är tillräckligt gamla för att klara sig själva.

De sakkunniga slår fast
all de ekonomiska krav som ställs på grund av underhållsskyldighet i många fall
innebär en tung börda och kan skapa en social misär. Vissa undersökningar tyder
på att en del av orsakerna till delta ligger i svårigheten all enhetligt bedöma
de underhållsskyldigas ekonomiska bärkraft. Även om man försöker finna mera
enhetliga normer och riktlinjer för att faslställa underhållsbidrag lill barn,
lorde detla dock enligt de sakkunniga inte vara tillräckligt för att avlägsna
de underhållsskyldigas problem. De lorde ändå komma alt vara en pressad grupp.
En mer radikal utväg alt lätta deras situation har de sakkunniga funnit i
reglerna om bidragsförskott. Genom att minska ålerkraven kan samhället lätta på
bördan för den underhållsskyldige utan alt barnets intresse blir lidande. De
sakkunniga föreslår därför sådana ändringar i lagen om bidragsförskott att en
fortlöpande anpassning till den underhållsskyldiges betalningsförmåga kan ske.
De sakkunniga har emellertid inte haft i uppdrag att ompröva lagen om bidragsförskott
i något väsentligt hänseende. I betänkandet lämnas därför förslag endast lill
de nödvändiga tekniska ändringar i lagen och de mindre jämkningar i övrigt som
förslaget ger anledning lill.

Kort
före det att de sakkunnigas betänkande hade färdigställts aviserades att
regeringen ämnade tillsätta en utredning med uppgift att göra en översyn

Familjelagssakkunniga

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 56

av
bl. a. lagen om bidragsförskott. Betydelsen av denna översyn har de Familjelagssakkunniga
inte kunnat beakta närmare. De sakkunniga pekar dock på alt de sakkunniga
riktlinjer som de har utarbetat för återkrav inom bidragsförskottssystemet i
viss mån har generell giltighet. Vidare anför de sakkunniga att den reform av
underhållen som ansetts vara brådskande är lika motiverad trots tillkomsten av
den nya utredningen. Härtill kommeratt lagen om bidragsförskott endasl berör
ell begränsat avsnitt av de sakkunnigas förslag, nämligen metoden för en
fortlöpande anpassning lill den underhållsskyldiges betalningsförmåga. I övrigt
innehåller betänkandet en allmän översyn av underhållsreglerna i GB och FB som
på intet sätl är beroende av hur bidragsförskottet är utformat. Därför anser de
sakkunniga att deras förslag bör behandlas och genomföras utan all den nya
ulredningen avvaktas.

Del
kan tilläggas att den aviserade ulredningen har salts igång. Under hösten 1977
tillkallades sålunda en kommitté för all se över samhällets stöd till
ensamstående föräldrar m. m. Enligt direktiven (1977: ]04)bör kommittén bl. a.
studera om de nuvarande särskilda stödformerna för ensamstående föräldrar,
däribland inslilulel bidragsförskott, är rätt utformade i förhållande till de
särskilda stödbehoven hos denna grupp. Kommittén har i uppdrag alt i princip
inom ramen för oförändrade totala kostnader lägga fram förslag till de
ändringar i samhällets stödinsatser som kommittén finner motiverade.

4.2
Underhållsskyldigheten mot barn

4.2.1
De grundläggande bestämmelserna om underhållsskyldigheten

Enligt
familjelagssakkunnigas mening bör uppfattningen alt föräldrarnas skyldighet
atl underhålla sina barn är ovillkoriig överges i dagens samhälle. Om
föräldrarna har förmåga alt ge barnet en högre standard måste det enligt de
sakkunniga anses självklart all denna standardhöjning också får komma barnet
till del. Däremot finns det ingen anledning atl av den förälder som saknar
medel till annat än sitt eget uppehälle utdöma underhållsbidrag till barnet.
Beloppet kan inte tas ul i exekutiv väg till följd av reglerna om vad som skall
förbehållas gäldenären föreget underhåll. Följden kan då bara bli en växande
underhållsskuld. De sakkunniga anser del därför naturiigt atl föräldrarnas
ekonomiska förhållanden tillmäts avgörande betydelse för deras
underhållsskyldighet och att detta kommer till ullryck redan i de grundläggande
bestämmelserna i 7 kap. I S FB. Enligt de sakkunnigas mening bör av paragrafen
också framgå att underhållsskyldigheten skall gälla endast i den mån inte
barnet på annat sätt får bidrag lill kostnadema eller har egna tillgångar Med
bidrag som minskar underhållsskyldigheten avser de sakkunniga allmänna och
särskilda socialförmåner för barnet i den mån inte förmånens eget syfte eller
konstruktion talar emot en minskning.

De
sakkunniga stryker under del angelägna i att snabbi lätta bördorna för de
underhållsskyldiga. Om den reform rörande återkrav vid bidragsförskott som de
sakkunniga har föreslagit (se avsnitt 4.2.4) uppskjuts, anser de sakkunniga del
angelägel att man i anslutning till 7 kap. 2 S FB snarast anger riktlinjer för
vilka belopp som den underhållsskyldige och hans familj

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 57

behöver
för olika ändamål, så atl inte underhållsbidraget inkräktar på det
Familjelags-nödvändiga livsuppehället. De förslag lill beräkning av åierkravens
sioriek sakkunniga som lagts fram i fråga om bidragsförskotten skulle
enligt de sakkunniga kunna tillämpas i sina huvuddrag.

Beiräffande
frågan om underhållsskyldighetens längd anser de sakkunniga det naturiigt att
anknyta till den tidpunkt dä barnet blir myndigt, dvs. när det fyller 18 år. 1
den utsträckning barnets grundutbildning då inte är avslutad bör dock
underhållsskyldigheten kvarstå lill dess skolgången är slut. Med ordet
"kvarstår" vill de sakkunniga markera att del inte får ha varit något
längre avbrott i barnets skolgång. Till skolgången hänförs grundskola,
gymnasieskola och annan grundläggande utbildning som är jämförlig med sådan
skola. De sakkunniga föreslår att de nuvarande bestämmelserna i 7 kap. IS andra
stycket FB ändras i enlighel med detta.

Med
hänsyn lill del ekonomiska skydd som lämnas genom sjukförsäkring,
förtidspension och sjukbidrag anser de sakkunniga att de nuvarande
bestämmelserna i 7 kap. 3 S första slyckel FB om förälders underhållsskyldighet
mot vuxet barn som på grund av sjukdom e. d. är ur stånd att själv försörja sig
kan avskaffas.

Enligi
de sakkunniga ger reglerna i 7 kap. 4S FB om slyvförälders underhållsskyldighet
mol makens barn ullryck för den självklara principen all alla barn i en och
samma faktiska familjebildning skall leva på samma standard. Ett alternativ
vore därför, yttrar de sakkunniga, all utvidga paragrafen lill alt gälla -
förutom som f. n. vid äktenskap - även vid fall av samboende under
äktenskapsliknande förhållanden. De sakkunniga ifrågasätter dock om en sådan
utvidgning skulle ha någon praktisk betydelse. Så länge föräldrarna sammanbor
torde lagrummet ha endast en normbildande funktion. När del gäller situationen
efter del att sammanlevnaden är hävd i ett äktenskap kan gällande bestämmelser
leda till missbruk. Därtill kommer att reglernas praktiska betydelse har
minskat på så sätt att barnet numera i förhållande till sin primärt
underhållsskyldige förälder är berättigat inte bara till underhållsbidrag ulan
också lill bidragsförskott. Majoriteten bland de sakkunniga anser därför atl 4
S i stället för att utvidgas till att omfatta också inte gifta samboende bör
upphävas. De sakkunniga betonar dock att föräldrarna så länge de sammanlever
självklart har en moralisk plikt atl hålla barnen i familjen på samma
ekonomiska standard.

Två
av de sakkunniga har reserverat sig mot majoritetens förslag. Att det inte
gärna låter sig göra atl utvidga bestämmelsen lill all gälla barn i alla
samboendeförhållanden bör enligt reservanternas mening inte leda till att
bestämmelsen tas bort. Denna får anses fylla en uppgift från
normbildnings-synpunkt och bör därför behållas.

De
sakkunniga framhåller att förslagen om begränsning av rätten till underhåll får
återverkningar utanför FB:s område. Särskilt behandlas konsekvenserna för
rätten enligt skadeståndslagen (1972:207) till ersättning för förlust av
underhåll (5 kap. 2 S)-

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 58

1
sammanhanget tar de sakkunniga också upp bestämmelserna i 8 kap. ÄB
Familjelags-om underhällsbidrag ur kvarlåtenskap. Genom att underhålls-
sakkunniga skyldigheten gentemot vuxet sjukt barn avskaffas faller grunden för
bestämmelserna i 8 kap. 2 och 3 SS bort. Vidare måste bestämmelserna i 8 kap. 1
S om bidrag lill barn vars uppfostran inte är avslutad under alla
omständigheter anpassas till de föreslagna ändringarna i 7 kap. FB. De
sakkunniga ifrågasätter emellertid om rätlen till underhållsbidrag ur kvariålenskapen
enligt 8 kap. I S ÄB har någon verklig belydelse i dagens samhälle. De pekar
bl. a. på del ekonomiska skydd som barnpensionerna ger, på de tilläggsbelopp
som utgår till avlidens barn enligt villkoren för tjänstegrupplivförsäkring
saml på rätten till laglott. Även om del kan finnas fall då del föreligger
behov av underhållsbidrag är det enligt de sakkunniga tveksamt om detta kan bli
tillgodosett enligt 8 kap. ÄB. I siörre bon kan barnels behov många gånger
täckas genom barnets arvslott i förening med andra förmåner. I mindre bon
kommer å andra sidan ofta den efterlevande maken atl med stöd av den s. k.
basbeloppsregeln i 13 kap. 12 S andra stycket GB överta hela behållningen. - På
grund av del anförda föreslår de sakkunniga att 8 kap. ÄB i sin helhet upphävs,
om förslaget lill ändring av de grundläggande underhållsbeslämmelserna antas.

4.2.2
Underhållsskyldigheten vid gemensam vårdnad

De
sakkunniga anser lill en början alt de grundläggande bestämmelserna om
underhållsskyldighet och plikten lör vardera föräldern all la del i den efter
sin förmåga i och för sig alltid bör kunna läggas till grund för en talan, om
en far eller mor försummar sin skyldighet. En föreskriftom detta föreslås i 7
kap. 9S FB.

Bortsett
från den här nämnda situationen kan, yttrar de sakkunniga, föräldrar som
gemensamt har vårdnaden om barn och som sammanbor fördela underhållsbördan
mellan sig som de finner bäst. Läget blir emellertid ett annat, när föräldrarna
inte sammanbor. En av dem kommer att ha den omedelbara omsorgen om barnet och
svarar på så sätt direkt för underhållskostnaderna. Den andra skall i stället
fullgöra sin del av underhållet genom att betala underhållsbidrag. Med
nuvarande bestämmelser är skyldigheten atl betala underhållsbidrag ställd i
relation lill vårdnaden om barnet; den som inte har vårdnaden om barnet är
bidragsskyldig. De sakkunniga konstaterar atl man tidigare genom anknytningen
till vårdnaden kunde få ett enkelt och klart rekvisit för bidragsplikten. Den
nya ordningen med möjlighet till gemensam vårdnad även för föräldrar som inte
bor tillsammans innebär dock, anför de sakkunniga, atl denna anknytning inte
längre slår rätt.

De
sakkunniga uppmärksammar i detla sammanhang också gällande bestämmelser om
bidragsförskott. För rätt till sådant förskott föratsätts att vårdnaden om
barnet tillkommer endasl en av föräldrarna eller att barnet inte slår under
föräldrarnas vårdnad. Får föräldrarna gemensam vårdnad blir

opaginerad Kontrollera mot PDF

följden
all möjligheten att fl bidragsförskott faller bort. För alt undanröja denna
effekt har de sakkunniga först övervägt om det är möjligt att inom
bidragsförskollssyslemets reglering finna en lösning ulan alt reglerna i FB om
underhållsbidrag ändras. De sakkunniga lägger fram olika alternativ, som dock
alla enligt de sakkunnigas mening innebär någon olägenhet. En nackdel är all
endasl s. k. ulfyllnadsbidrag kan utgå. Barnet kommer därigenom att sakna den
belalningsgaranli som är ett viktigt syfte med bidragsförskottet. Dessutom är
del svårt alt finna en anknytning för ett utfyllnadsbidrag som inte antingen
gynnar eller missgynnar barn lill föräldrar med gemensam vårdnad, jämfört med
bam som endasl har en förälder som vårdnadshavare.

De
sakkunniga anser därför den bästa lösningen vara att utvidga skyldigheten i FB
atl utge underhållsbidrag också lill fall av gemensam vårdnad. Även mera
allmänt sett talar starka skäl för detta. Vill föräldrarna ha gemensam vårdnad
men kan de inte enas om siorieken av det underhållsbidrag den ena skall betala
lill bamel, förefaller del rimligt all rättsordningen tillhandahåller en modell
föratt lösa underhållsfrågan ulan att föräldrarna för den skull först måste ge
upp den gemensamma vårdnaden. En lösning är då atl för skyldigheten att betala
underhållsbidrag helt överge anknytningen lill vårdnadsbegreppet och i stället
söka ett helt nytt rekvisit till vilket skyldigheten atl utge underhållsbidrag
skulle knytas. Ett sådant rekvisit har de sakkunniga funnit i barnets
bosättning. Med detta rekvisit träffar man samma faktiska situation som man
tidigare har kunnat ange genom anknytningen till vårdnadsbegreppet. En nackdel
med ell rekvisit som anknyter till bosättningen är dock alt del blir svårare
att tillämpa. Del är inte lika lätt atl konstatera att bamel bor tillsammans
med den ena eller den andra föräldern som det äralt fastslå all del finns ell
rätlens beslul om vårdnaden. Denna olägenhet kan man dock begränsa, anser de
sakkunniga och föreslår alt anknytningen till vårdnadsbegreppet inte helt
avskaffas. Man bör nöja sig med alt som ett särskilt rekvisit vid gemensam
vårdnad införa anknytningen lill boendeförhållandena.

För
att inte ge upphov till den missuppfattningen att barnets mer eller mindre
tillfälliga uppehållsort skall vara avgörande föreslår de sakkunniga att
bidragsplikten skall avse den förälder som inte "varaktigt" sammanbor
med barnet.

De
sakkunniga föreslår sålunda att det i FB införs en regel av innehåll att
förälder som inte har vårdnaden om barnet eller som har del i vårdnaden men
inte varaktigt sammanbor med barnet skall betala underhållsbidrag. Även om
föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet kommer barnet enligt de sakkunniga
normalt att kunna anses varaktigt boende hos en av dem. Förutom föräldrarnas
avsikt vid överenskommelsen om gemensam vårdnad och den tid barnet faktiskt
vistas hos vardera föräldern kan barnels folkbokföring ge en anvisning om var
barnet är att anse som bosatt.

Om
reglema om skyldigheten all betala underhållsbidrag ändras på del sätt

Familjelagssakkunniga

opaginerad Kontrollera mot PDF

som har angetts nu får man
enligt de sakkunniga också en naturiig uigångspunki för bestämmande av
bidragsförskott vid gemensam vårdnad. De sakkunniga föreslär sålunda atl
bidragsförskott skall kunna utgå, förutom när vårdnaden tillkommer endasl en av
föräldrarna eller barnet inte slår under föräldrarnas vårdnad, när barnet vid
gemensam vårdnad varaktigt sammanbor med endasl en av föräldrarna. I sistnämnda
fall skall förskottet utgå i förhållande till den andra föräldern.

Att barnels bosättning får
avgörande betydelse vid gemensam vårdnad kan enligt de sakkunniga fresta
föräldrarna att se till att barnet blir att anse som varaktigt bosatt hos den
av dem som härden högsta inkomsten. Bidragsförskott bestäms då i förhållande
lill den förälder som har den lägsta inkomsten. Denna effekt kan dock
föräldrarna i och för sig nå redan genom gällande bestämmelser, yttrar de
sakkunniga. Vad som tillkommer med de sakkunnigas förslag är att ingen av
föräldrarna för att uppnå detta resultat behöver avstå från sin del i den
juridiska vårdnaden. Bl. a. för att ge möjlighet att ingripa mol missbruk av
delta slag föreslår de sakkunniga atl det i 2 S lagen om bidragsförskott införs
en ny bestämmelse, punkt e, av innehåll att bidragsförskott inte utgår om
barnet har egna tillgångar eller eljesl uppenbariigen saknar behov av
bidragsförskott. Med denna bestämmelse kan barnets behov av bidragsförskott
bedömas mot båda föräldrarnas ekonomiska förhållanden, oberoende av vem av dem
som de själva pekar ut som bidragsskyldig.

Familjelagssakkunniga

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.2.3
Periodiska bidrag och engångsbidrag

De
sakkunniga finner det naturiigt att såsom huvudregel i lagen behålla
bestämmelsen i 7 kap. 6 S FBatl underhållsbidragskall betalas månadsvis och att
beloppen förfaller till betalning förskottsvis för kalendermånad. Från denna
huvudregel bör emellertid liksom nu undanlag kunna medges. Såväl kortare som
längre perioder bör kunna komma i fråga. Enligt de sakkunnigas mening bör dock
betalning för längre period än en månad bestämmas bara när starka skäl talar
för del, starkare ju längre period betalningen skall avse. Därför föreslås att
det nuvarande kravet på "särskilda omständigheter" för avvikelse från
huvudregeln skall slå kvar.

Enligt
de sakkunniga bör även i foFtsättningen domstol vid tvist ha rätt atl pröva om
sådana särskilda omständigheter föreligger som motiverar en avvikelse från
huvudregeln. Del bör också vara möjligt all genom avtal bestämma om betalning i
annan ordning. Något skäl att i fråga om avtalsmöjligheterna göra skillnad
beroende på om föräldrarna har varit gifta med varandra eller ej finns inte.
För att föräldrarna skall ha frihet all frångå huvudregeln bör liksom f n.
krävas att barnavårdsnämnden godkänner avtalet.

De
sakkunniga redovisar i betänkandet närmare vilka omständigheter som bör beaktas
när domstol eller barnavårdsnämnd prövar fråga om underhåll en

opaginerad Kontrollera mot PDF

gång för alla, s. k.
engångsbidrag. Av betydelse är bl. a. att barnet i regel torde vara berättigat
till bidragsförskott. Om den underhällsskyldige inte har förmåga att betala ett
belopp som ger barnet ett bidrag som minst motsvarar bidragsförskottet, är del
inte så mycket barnets som det allmännas intresse som skall bevakas. Det
ålerkravssyslem för utgivna förskoll som de sakkunniga föreslår innebär
nämligen alt ell avtal om engångsbidrag som har slutits i vederböriig ordning
befriar den underhållspliklige från framlida återkrav, även om
betalningsförmågan skulle förbättras. Om avtalet innebär att barnet kommer atl
kunna förvärva rätt till ett periodiskt bidrag som väl överstiger
bidragsförskottets nivå får en samlad bedömning göras, där inte bara parternas
ekonomiska förhållanden tillmäts belydelse ulan också möjligheterna att bevara
en god kontakt mellan barnet och den underhållsskyldige. Del bör inte komma i
fråga att bestämma om engångsbidrag i strid mol den underhållsskyldiges eller
den underhållsberättigades önskan. Principiellt anser de sakkunniga alt stor
restrikliviiel bör iakttas när del gäller att godkänna avtal om engångsbidrag.

De
formkrav som f. n. gäller för avtal om betalning i annan ordning än huvudregeln
medger bör enligt de sakkunnigas mening fortfarande gälla. Om parterna
åsidosätter formföreskrifterna bör delta också i fortsättningen få »ill följd
att eriagd betalning inte befriar den bidragsskyldige från skyldigheten att
enligt huvudregeln betala underhållsbidrag på nytt för kommande månader.

Familjelagssakkunniga

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.2.4
Fullgörelse av bidragsskyldigheten genom återbetalning av bidragsförskott, m.
m.

De
sakkunniga konstaterar alt bidragsförskottets nuvarande beroende av
underhållsbidraget har fiera nackdelar. De uppgifter som inom
bidragsför-skotissystemets ram redan åvilar försäkringskassorna har föranlett
de sakkunniga att ställa frågan om det inte vore länkbart att frigöra
bidragsförskotten från beroendet av ett fastställt underhållsbidrag och i
stället ge kassorna möjlighel alt självständigt pröva den underhållsskyldiges
förmåga att till det allmänna betala tillbaka utgivna bidragsförskott. Återkrav
och återbetalning skulle i så fall bli en engelägenhet mellan kassan och den
underhållsskyidige. Såvitt avser underhållsbidrag som förskotteras av allmänna
medel skulle man slippa jämkningsprocessen vid domstol, eftersom ålerbetalningsskyldigheten
hela tiden kunde anpassas efter växlingarna i den underhållsskyldiges
betalningsförmåga. Den konstlade partssiäll-ningen i många av de nuvarande
jämkningsprocesserna skulle därmed försvinna. Uppkomsten av stora
underhållsskulder skulle i stor utsträckning kunna undvikas och vidare skulle
man kunna undgå risken för att ett för lågt underhållsbidrag bestäms i syfte
att minska den underhållsskyldiges återbetalningsskyldighel. De sakkunniga
anser att så stora fördelar står att vinna med en sådan ordning att den bör
genomföras. De påpekar emellertid atl om

opaginerad Kontrollera mot PDF

förslaget
godtas en särskild utredning av organisationsfrågorna krävs.

För
att försäkringskassorna skall klara återkravsverksamhelen föreslår de
sakkunniga att riktlinjer meddelas för bedömningav den underhållsskyldiges
betalningsförmåga. Ett förslag till sådana riktlinjer har de sakkunniga lämnat
i bilaga lill sitt betänkande. Bilagan torde få fogas till regeringsproiokollet
i detla ärende som bilaga 4. De sakkunniga betonar atl ytterligare överväganden
krävs innan definitiva riktlinjer kan fastställas.

Innehållet
i de sakkunnigas förslag lill riktlinjer för bedömning av den
underhållsskyldiges bidragsförmåga är i huvudsak följande. Utgångspunkten bör
vara den underhållsskyldiges förväntade nettoinkomst, dvs. bruttoinkomsten
minskad med skatt. Den u nderhållsskyIdige bör förbehållas ett vissl belopp för
sin egen och sin familjs försörjning inkl. bostadskostnaden. Sedan
förbehållsbeloppel har fastställts skall viss andel i överskjutande nettoinkomst
las i anspråk för underhållsbidrag. Därvid bör gälla atl den underhållsskyldige
bör tåla större uppoffringar ju fler barn han eller hon är underhållsskyldig
mot.

I
anslutning till förslaget om nytt ålerkravssyslem föreslår de sakkunniga också
ett tillägg till FB:s underhållsbestämmelser. Enligt detta skall den
underhållsskyldige, om underhållsbidrag förskolleras av allmänna medel,
fullgöra sin betalningsskyldighet genom all till del allmänna betala tillbaka
utgivna förskott eller så stor del som försäkringskassan bestämmer. Om
underhållsbidraget är siörre än förskottet skall det överskjutande beloppet
betalas direkt till barnet. Återbetalningarna till det allmänna bör alltså
enligt de sakkunniga också i fortsättningen vara all betrakta som ell sätt
altfullgöra bidragsskyldigheten. De sakkunniga anser vidare att
försäkringskassan fortfarande bör anses inträda i barnets rätt till underhåll
såvitt avser de förskollerade beloppen. I fråga om betalning och indrivning bör
de belopp som försäkringskassan fastställer anses jämställda med
underhållsbidrag som har fastställts genom dom eller avtal. Införsel och
utmätning bör alltså kunna beviljas för återkrav som grundas på
försäkringskassas beslul.

Rättens medverkan för all
tillgodose underhållsbehovet blir med de sakkunnigas förslag strängt taget
nödvändig endasl om bidragsförskott lagligen inte kan utgå lill barnet eller om
den underhållsskyldige kan betala ett bidrag som Överstiger bidragsförskottets
nivå. Också i fortsättningen bör det dock vara möjligt all föra en tvist om
underhållsbidrag lill rätten även om bidragsförskott i och för sig kan utgå
eller utgår och yrkat underhållsbidrag inte är högre än förskottet. Med hänsyn
lill detta hårde sakkunniga övervägt . atl låta de riktlinjer som skall läggas
fasl för återkravsverksamhelen bli gällande också för domstolarnas prövning av
underhållsbidrag i den mån bidragen kommer att ligga på eller under förskottets
nivå. De har emellertid funnit alt det inte skulle vara lämpligt att på detta
sätl binda domstolarna. De förutsätter dock all de principer som kommer till
ullryck i riktlinjerna ändå kommeratt bli vägledande för domstolarna. Om
domstol eller parterna själva

Familjelagssakkunniga

opaginerad Kontrollera mot PDF

har
bestämt ell underhållsbidrag och bidragsförskott utgår, skall enligt förslaget
den underhållsskyldige betala tillbaka detta belopp till försäkringskassan i
den mån det motsvarar bidragsförskottet till dess att försäkringskassan finner
skäl all besluta om annal återkravsbelopp.

Del föreslagna systemet
gör det också möjligt för försäkringskassan alt, om föräldern efter förmåga
betalar underhållsbidrag direkt lill barnet, betala ut enbart den del som
motsvarar skillnaden mellan bidragsförskottet och förälderns bidrag, s. k.
utfyllnadsbidrag. Försäkringskassan bedömer självständigt vilket belopp som
den underhållsskyldige kan svara för, oberoende av vad som har beslämts i dom
eller avtal, låt vara all kassan i regel kan godta ett färskt domstolsavgörande
angående betalningsförmågan. Kassan har därefteratt regelbundet ompröva den
underhållsskyldiges betalningsförmåga och därmed också ulfyllnadsbidragets
storlek.

Mellan tidpunkterna för
den omprövning av betalningsförmågan som kassan har att göra då
underhållsbidrag förskotteras eller utfyllnadsbidrag utgår bör också den
underhållsskyldige själv kunna påkalla omprövning och begära nedsättning av
underhållsbidraget. Jämkning bör kunna påkallas också i jämkningsprocess vid
domstol. Utgår inte bidragsförskott bör enligt de sakkunnigas mening den
underhållsskyldige ändå ha rätl alt vid ändrade förhållanden få motsvarande
nedsättning av underhållsbidraget.

Några
kostnadsberäkningar avseende förslaget om ändrat ålerkravssyslem har de
sakkunniga inte presenterat. De pekar på en rad olika faktorer som har
betydelse för del allmännas totalkostnad. Det avgörande för om en liberalisering
av ålerkraven medför en kostnadsfördyring eller inte är enligt de sakkunniga
vilken nivå man bestämmer för vad som skall förbehållas den underhållsskyldige
och vad som skall tas ut av överskottet. Vid bedömningen av kostnaderna för
reformen anser de sakkunniga det viktigt atl man inte bara ser till de ökade
utgifterna för bidragsförskott ulan också beaktar de vinster som reformen bör
medföra från samhälleliga och samhällsekonomiska synpunkter De sakkunniga
nämner bl. a. att ett klart samband har kunnat visas vid undersökningar i
Uppsala kommun mellan återbetalning av bidragsförskott och beviljande av
socialhjälp. Det noteras också alt återbetalningarna av utgivna
bidragsförskott under perioden 1966-1975 uppgick till i huvudsak endast mellan
30 och 40 % av den summa som hade betalats ul i förskott.

Familjelagssakkunniga

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.2.5
Den underhållsskyldiges egna utgifter för barnet

De
sakkunniga framhåller att del särskilt under senare år har gjorts

gällande
att den underhållsskyldige borde ha rätt att vid betalningen av

underhållsbidraget
tillgodoräkna sig åtminstone en del av de mera direkta

.
utgifter som uppkommer när umgängesrätten utövas eller när barnet eljest

faktiskt
står under den underhållsskyldiges direkta tillsyn. 1 extrema fall har

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 64

den
underhållsskyldige inte råd atl ha barnet hos sig i någon större
Familjetags-uisträckning, vilket resulterar i atl kontakten med bamel försvåras.
De sakkunniga sakkunniga anser del angelägel all barnels möjligheter att hålla
god kontakt med båda sina föräldrar på allt sätl underlättas. De har därför
sökt en lösning som tillgodoser den underhållsskyldiges berättigade intressen
av lättnad i kostnaderna, samtidigt som den beaktar all vårdnadshavaren har
huvudansvaret för all barnet oavsett vistelseort har sin försörjning.

Enligt
de sakkunniga kan umgängesrällskoslnaderna beaktas på två olika sätt. Antingen
räknar man redan från början med att barnet i viss utsträckning kommer atl
vistas hos den underhållsskyldige och bestämmer underhållsbidraget lill ell
lägre belopp än man annars skulle göra. Eller också bestäms ell visst avdrag
som den underhållsskyldige i efterhand får göra frän underhållsbidraget för den
tid som han eller hon rent faktiskt har sörjt för barnets uppehälle. De
sakkunniga anser alt i första hand föräldrarna själva bör kunna bestämma hur
kostnaderna för umgängesrätten skall beaktas, antingen redan närde avtalar om
underhållsbidragets storlek eller senare när fråga om avdrag uppkommer. Kan
föräldrarna inte komma överens bör de ha möjlighel att vända sig lill rätten.
De regler som skall ges i lag till ledning för rättens avgörande bör enligt de
sak kunnigas mening följa den senare av de två alternativa lösningarna. Denna
innebär inte risker för barnets försörjning som den först nämnda lösningen, och
den leder lill en omedelbart märkbar minskning av underhållsbidraget. Om avdrag
får ske endasl i samma mån som den underhållsberättigade förälderns kostnader
minskar behöver man enligt de sakkunniga inte befara atl denne blir mindre
angelägen alt medverka till att umgängesrätten utövas.

Inte
varje tid för umgänge bör emellertid berättiga till avdrag, anser de
sakkunniga. Normall bör nedsättning av underhållsbidrag får ske endast om
umgängesiiden uppgår lill minsl tre dagar, dvs. besök över ett vanligt
veckoslut skall inte berättiga lill avdrag. Som riktpunkt föreslås alt nedsättning
bör ske med 1/30 av underhållsbidraget för varje dag utöver de två första, i
vart fall om underhållsbidraget inte överstiger bidragsförskottets nivå. Är
bidraget högre, kan denna norm medföra ell för stort avdrag. Avdraget får då
bestämmas efter en allmän skälighetsbedömning. En sakkunnig har reserverat sig
mol förslaget om en allmän skälighetsbedömning när det gäller högre
underhållsbidrag. Förslaget kan enligt reservantens mening få till följd att
avdraget blir alltför högt. Enligt reservantens mening bör avdraget per dag
maximeras lill ett belopp som motsvarar 1/30 av bidragsförskottet.

De
sakkunniga lägger inte fram något särskilt förslag lill reglering i
bidragsförskottslagen i fråga om avdragsrätten. Om endast utfyllnadsbidrag
utgår för barnet har den underhållsskyldige inget betalningsansvar mot
försäkringskassan. Eventuella avdrag bör göras från det belopp som betalas
direkt lill barnet. Bidragsförskottsdelen bör däremot vara oförändrad. Om

opaginerad Kontrollera mot PDF

fullt bidragsförskott
utgår för barnet bör försäkringskassan enligt de sakkunniga kunna reducera
ålerkravsbeloppet. Däremot är det normalt inte påkallat att minska det utgående
bidragsförskottet. Detta skulle också komplicera systemet. Om avdraget vid
återkommande tillfällen blir så högt att något återkrav inte blir aktuellt, kan
detta lyda på att rätten lill bidragsförskott missbrukas. En möjlighet är då
atl dra in förskottet helt med stöd av 2 S bidragsförskottslagen. Om risken för
missbruk bedöms som betydande anser de sakkunniga all delta är ett argument mot
de föreslagna avdragsreglerna.

Familjelagssakkunniga

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.2.6
Jämkning av underhållsbidrag

De
gällande bestämmelserna om jämkning av underhållsbidrag, 7 kap. 8 och 9 SS FB,
är enligt de sakkunnigas uppfattning inte lätta atl överskåda. Det bör därför
undersökas om inte reglerna kan förenklas.

Inledningsvis
konstaterar de sakkunniga alt, så länge del våren förutsättning för jämkning
all förhållandena var "väsentligen" ändrade, det var motiverat att i
lagtexten uttryckligen beskriva avtalet som bindande och att mot den bakgrunden
ge barnet en rätt att trots avtalet erhålla högre underhållsbidrag. Ändringarna
år 19761 FB,som innebäratt del för jämkning numera krävs endast all
förhållandena ändrats, gör det emellertid generellt avsevärt lättare alt fa
avtalet ändrat. Om de sakkunnigas förslag rörande återkrav av bidragsförskott
antas kommer vidare den underhållsskyldige atl bli skyldig att betala tillbaka
utgivna förskott med belopp som bestäms oberoende av vad som har avtalats
mellan parterna om underhållsbidrag. De sakkunniga anser därför alt bestämmelsen
atl den underhållsberättigade oberoende av avtal kan göra gällande rätl lill
högre underhållsbidrag kan utgå. Regeln om jämkning vid ändrade förhållanden
skulle då bli tillämplig i lika mån för den underhållsberättigade och den
underhållsskyldige.

F.
n. gäller att jämkning av engångsbidrag inte kan komma i fråga. Som framgår av
tidigare avsnitt (4.2.3) anser de sakkunniga atl avtal om sådant bidrag i och
för sig inte bör uppmuntras. Kommer den underhållsskyldige sedermera i en
bättre ekonomisk situation kan det enligt de sakkunnigas mening många gånger
vara stötande atl inte barnet fär komma i åtnjutande av det högre bidrag som
skulle ha utgått om utvecklingen hade kunnat förutses. De sakkunnigas
restriktiva syn påengångsbidragen leder dem därför fram till ställningstagandet
att avtal om sådant bidrag bör kunna jämkas vid ändrade förhållanden.
Möjligheten att avtala om engångsbidrag får i så fall endast den betydelsen att
den underhållsskyldige kan tillgodoräkna sig betalningen såsom förskottsbetalning.
Däremot bör det knappast bli tal om att den underhållsskyldige skulle kunna
kräva en del av bidraget åter om förhållandena ändrar sig till hans nackdel.
Av rättsförhållandets natur får enligt de sakkunnigas mening anses följa att
bidrag som i behörig ordning har betalats inte kan krävas tillbaka.

5 Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

opaginerad Kontrollera mot PDF

Enligt
gällande rätt kan avtal om underhållsbidrag jämkas, förutom vid ändrade
förhållanden, när avtalet iir uppenbart obilligt. Bestämmelserna är dock här
begränsade till avtal som makar har slutit med avseende på förestående
äktenskapsskillnad. De sakkunniga anser atl en regel om jämkning med hänsyn
till omständigheter som förelåg redan då avtalet slöts börgälla generellt,
oberoende av föräldrarnas civilstånd. De föreslår också att regeln utformas i
nära anslutning till den s. k. generalklausulen på förmögenhetsrättens område
(36 S avtalslagen) och får den lydelsen alt jämkning kan ske "när avtalet
är oskäligt nnxl hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga
omständigheter". Den nu gällande, ettåriga preskriptionsregeln föreslås
bli slopad.

De sakkunniga anser vidare
att det finns skäl att redan i jämkningsmålel ställa den möjligheten till
förfogande att äldre, obetalda underhållsbidrag kan sättas ned eller helt
jämkas bort. En sådan regel kan vara praktisk redan med hänsyn till all den
underhållsskykliges skuldbörda aren väsentlig faktor då det gäller atl bedöma
hans eller hennes betalningsförmåga. Den retroaktiva jämkningen bör kunna göras
såväl då jämkning sker på grund av ändrade förhållanden som då ett avtal jämkas
på grund av att det är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess
tillkomst och övriga omständigheter.

Familjelagssakkunniga

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.2.7
Indexändringarna och underhållsbidrag UU barn

De
regelbundet återkommande höjningarna av underhållsbidragen enligt indexlagen
har, yttrar de sakkunniga, med hänsyn lill försämringen av penningvärdet under
senare tid blivit betungande förde underhållsskyldiga, vars ekonomiska situation
många gånger inte har förbättrats i samma takt. De sakkunniga anser emellertid
alt det på sikt måste vara till fördel för både underhållsskyldiga och
underhållsberättigade atl bidragsbeloppen på något sätt påverkas av
förändringarna i penningvärdet. Del bör därför inte gärna komma i fråga att
helt avskaffa indexregleringen. Ä andra sidan finner de sakkunniga del inte
heller vara någon god lösning att lämna indexlagen helt oförändrad i samband
med den pågående översynen av underhållsreglerna, även om de nya möjligheterna
till jämkning vid ändrade förhållanden nu gör del väsentligt lättare för den av
parterna som är missnöjd med utfallet av indexuppräkningarna alt få bidraget
ändrat.

De
sakkunniga diskuterar härefter olika metoder för alt söka begränsa storleken av
de årliga ändringarnid. Ett alternativ är att sätta ett tak för de årliga
procentuella höjningarna. Detta alternativ innebär dock enligt de sakkunniga en
stel och opraktisk lösning. Den största svårigheten skulle vara alt finna en
lämplig gräns som redan på förhand kan sägas vara ändamålsenlig. Även om den
övre grän:>en relaterades till de nuvarande åriiga höjningarna och avse bara
en del därav skulle det vara svårt att bestämma denna andel. Också tanken att
indexhöjningarna skulle beräknas på det

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 67

ursprungligen
bestämda bidragsbeloppet och inte på det senast utgående Familjelags-avvisas.
En sådan ändring skulle i allmänhet ge en alltför blygsam förbättring
sakkunniga för de underhållsberättigade. De sakkunniga föreslår i stället en
lösning som innebär alt man låter den del av underhållsbidraget som kan sägas
motsvara de nödvändiga kostnaderna för barnet följa förändringarna i
penningvärdet och följa dessa helt. Den del av bidraget som ligger ovanför
denna nivå skulle däremot inte träffas av någon förhöjning enligt lagen. De
sakkunniga finner det naturiigt att här anknyta lill bidragsförskotten så att
den del av ett underhållsbidrag som motsvarar förskottet ändras i anslutning
till detla. Vad som ligger ovanför bidragsförskottet skulle däremot utgå för
framtiden som ett fast belopp.

De
sakkunniga pekar på atl del förslag som de har lagt fram om nytt
ålerkravssyslem inom bidragsförskottssystemets ram löser problemet med
indexhöjningar för den grupp underhållsskyldiga som inte har förmåga atl betala
högre underhållsbidrag än som motsvarar bidragsförskottet. Skyldigheten all
betala tillbaka utgivet bidragsförskott kommer nämligen atl hela tiden ställas
i relation till den underhållsskyldiges betalningsförmåga. För övriga grupper
skulle förslaget innebära en rimligare anpassning till prisnivån. Här erinrar
de sakkunniga om alt underhållsbidrag till barn vid inkomsttaxeringen är
avdragsgilla endast med begränsat belopp.

1
fråga om underhällsbidrag som har bestämts innan de föreslagna nya
uppräkningsreglerna börjar tillämpas föreslår de sakkunniga särskilda
bestämmelser. Höjningar som har ägt rum enligt hittills gällande ordning måste
beaktas. De bidragsbelopp som utgår efter verkställda höjningar får tas som
uigångspunki och jämföras med del bidragsförskott som gällde vid senaste
förhöjning. Den del av bidragsbeloppet som motsvarar förskottet skall i
fortsättningen ändras automatiskt enligt indexlagen, under del att
Överskjutande del i fortsättningen utgår utan ändring.

Om
det sker en samordning mellan bidragsförskotten och höjningarna enligt
indexlagen uppkommer frågan hur ofta i fortsättningen underhållsbidragen bör
ändras enligt indexlagen. Helst bör underhållsbidrag och bidragsförskott
ändras samtidigt, framhåller de sakkunniga. Ett alternativ vore alt fortfarande
ändra bidragen endast en gång om året och låta också bidragsförskottet i
framtiden ändras bara en gång åriigen, samtidigt med underhållsbidragen. En
sådan lösning innebär dock att barnet inte lika snabbt som nu skulle fa
kompensation för penningvärdets fall. Den har dessutom samma Iröskeleffekter
som den nuvarande ordningen. De sakkunniga förordar i stället att
underhållsbidragen lill bam i framtiden ändras lika ofta som f. n.
bidragsförskottet. De sakkunniga framhåller dock atl detta förslag kräver att
allmänheten fortlöpande informeras om ändringarna av bidragsförskotten.

4.2.8
Preskription av fordran på underhållsbidrag

De
sakkunniga har övervägt frågan om preskription av fordran på underhåll mot
bakgrand av det förslag till ny preskripiionslagstiftning som

opaginerad Kontrollera mot PDF

regeringen
lade fram under 1976/77 års riksmöte (prop. 5). Propositionen har sedermera
avslagils av riksdagen (LU 1976/77:24), och någon ny generell lagstiftning på
preskriptionsområdet har därför inte kommit till stånd.

De
sakkunniga anser atl preskriptionsfrågan bör regleras uttömmande i FB. Enligt
deras mening har man skäl att ställa sig restriktiv till krav på bidrag för
förfluten tid, vare sig bidraget har blivit fastställt eller inte. I den nämnda
propositionen föreslogs som huvudregel en treårig preskriptionstid. Denna tid
finner de sakkunniga väl avvägd och lämpad för preskription av fordran på
underhållsbidrag. Den treåriga preskriptionstiden bör gälla såväl fordran på
fastställt som fordran på icke fastställt bidrag.

Beträffande
frågan om preskriptionsavbrolt förklarar de sakkunniga att myckel talar för att
rätten att göra fordringar gällande helt skall upphöra om den
underhållsberättigade inte under treårstiden har lyckats utverka betalning
frivilligt eller i exekutiv väg. De föreslår därföratt all rätl alt göra
fordran på fastställt underhållsbidrag gällande i princip skall upphöra sedan
tre år har förflutit från förfallodagen, utan möjlighet lill
preskriptionsavbrolt. Två undantag bör dock medges. Om det före
preskriptionstidens utgång har skett utmätning på grund av bidraget bör
verkställigheten få fortsätta och betalning tas ul ur den utmätta egendomen
även efter tidens utgång. Likaså bör betalning för bidragsfordringen få uppbäras
i konkurs om den underhållsskyldige har blivit försall i konkurs på ansökan
som har gjorts före preskriptionstidens utgång.

I
fråga om fordran på underhållsbidrag som inte har fastställts finns ingen
förfallodag och här måste enligt de sakkunniga preskriptionstiden räknas bakåt
från den dag krav har framställts. Förslaget innebär alltså att en form av
preskriptionsavbrolt tillåts i dessa fall. Preskriptionen bör få avbrytas
endast genom att talan väcks. I målet kan underhållsbidrag dömas ut högst för
en tid som ligger tre år före dagen för talans väckande. Av domen i målet
kommer alt framgå när förfallodagen inträffar, och från den löper en ny treårig
preskriptionstid.

Familjelagssakkunniga

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.2.9
Övergångsbestämmelser

Enligt
de sakkunniga bör utgångspunkten vara all de nya bestämmelserna om underhåll
lill barn skall tillämpas från ikraftträdandet, även om den underhållsrelalion
som det är fråga om har uppkommit tidigare. Underhållsbidrag som har
fastställts före ikraftträdandet skall dock i princip utgå också för tiden
därefter. 1 konsekvens härmed bör också underhållsfrågor som har väckts före
ikraftträdandet prövas enligt äldre lag, även om det rör sig om fall där
underhållsbidrag inte kan dömas ut enligt de nya bestämmelserna.

Enligt
de sakkunniga bör emellertid även i fråga om bidrag som har bestämts före
ikraftträdandet de nya reglerna om fullgörande av bidragsskyl-digheien och om
jämkning gälla omedelbart. Delta innebär bl. a. atl de

opaginerad Kontrollera mot PDF

föreslagna nya
preskriptionsbestämmelserna blir tillämpliga på dessa bidrag. I fråga om sådana
underhållsbidrag som har stått ute obetalda i minst tre år föreslås dock en
särskild övergångslid om ett halvt år. Vidare föreslås atl de nya
jämkningsbestämmelserna i två fall inte skall tillämpas på fastställda äldre
underhållsbidrag, nämligen dels när fråga arom engångsbidrag som har
fastställts genom avtal, dels när del gäller bidrag beträffande vilka talan om
jämkning på grund av en från början föreliggande jämkningsgrund har gått förlorad
före ikraftträdandet.

Familjelagssakkunniga

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.3
Underhållsskyldigheten mellan makar

4.3.1
Underhållsskyldigheten under äktenskapet m. m.

De
sakkunniga föreslår inledningsvis ändring i den allmänna handlingsnorm
avseende makar som 5 kap. 1 S GB nu innehåller. De sakkunniga anser del inte
motiverat atl i GB ha en paragraf som i allmänna ordalag bara talar om hur
makarna bör förhålla sig mol varandra (jfr LU 1973:20). Däremot kan de tänka
sig en allmän inledning lill en mera konkret bestämmelse. De finner att orden
lojalitet och hänsyn ger ett bättre uttryck än ordet trohet för den
sammanhållning som bör finnas i äktenskapet. De sakkunniga är emellertid inte
eniga i denna uppfattning. Två reservanterönskar behålla den nuvarande
inledningen i 5 kap. I S att man och hustru är skyldiga varandra trohet och
bistånd. Samtliga sakkunniga är dock eniga om att de konkreta bestämmelserna
bör ge uttryck för att äldre tiders arbetsfördelning i familjen inte längre
skall gälla, utan att båda makarna skall ta ett direkt och personligt ansvar
för hem och barn.

De
sakkunniga ifrågasätter om det finns anledning att behålla lagens bestämmelser
om makars ekonomiska förpliktelser mot varandra under äktenskapet. De finner
emellertid att det finns skäl att behålla sådana regler. De pekar här på
uppgifter från advokater och familjerådgivare om alt regierna kan fa betydelse
vid förhandlingar mellan makaräven om det inte blir tal om att processa om
underhållsbidrag. Det är särskilt viktigt att det finns regler till skydd för
den ekonomiskt svagare parten när en skilsmässa börjar bli aktuell. I vissa
situationer är det befogat alt döma ut underhållsbidrag efter
äktenskapsskillnad. En sådan bidragsskyldighet är svår att motivera om makarna
inte har några i lag föreskrivna ekonomiska förpliktelser mol varandra under
äktenskapet. Från dessa bedömningar kommer de sakkunniga fram till att det i
GB bör finnas regler om ömsesidig underhållsskyldighet mellan makar.

Regleringen
av underhållsskyldigheten i 5 kap. GB börenligt de sakkunniga i sina huvuddrag
gälla också i fortsättningen. En del sakliga ändringar och moderniseringar
föreslås emellertid.

Till
en hörjan föreslår de sakkunniga sålunda atl 5 kap. 2 S ändras så att där
föreskrivs att makarna tillsammans skall svara för den gemensamma

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 70

hushållningen
och vardera makens personliga kostnader samt fördela utgifter Familjelags-och
sysslor mellan sig. Vidare föreslår de att den nuvarande hänvisningen till
sakkunniga makarnas förmåga utgår, efiersom en uttrycklig hänvisning kan länkas
ge endera maken en ursäkt alt inte fullgöra ellerdelta i sådana uppgifter som
han eller hon inte anser sig kunna klara av. Inte heller fyller det enligt de
sakkunniga någon egentlig praktisk funktion att ställa makes bidragsskyldighet
i relation inte bara lill hans eller hennes förmåga utan också till det
"underhåll, som med avseende å makarnas villkor må anses
tillböriigl". Det har inte heller ansetts nödvändigt atl i GB ha någon
regel om alt barnens försörjning ingår i familjens underhåll.

De
sakkunniga föreslår all ockrå i fortsättningen en regel liknande den nuvarande
5 kap. 3 S bör gälla om makes skyldighet alt lämna den andra pengar i lämpliga
poster, när den andras tillgångar inte räcker lill. Regeln bör enligt de
sakkunniga avse de gemensamma och personliga utgifter som maken ombesörjer.
Däremot bör man slopa den precisering som lagen nu innehåller om att utgifterna
skall vara sådana som maken med hänsyn lill makarnas levnadsförhållanden enligt
sed har atl ombesörja. Vidare anser de sakkunniga det inte lämpligt atl man i
lagen uttalar sig om makes oförmåga atl ha hand om pengar eller ombesörja vissa
utgifter och av det skälet tar ifrån maken rätten att få pengar av den andra
för familjens uppehälle. De föreslår därför atl den nuvarande begränsningen i 3
S i makes rätt atl få pengar av den andra för familjens underhåll upphävs.

Även
i övrigt föreslår de sakkunniga en del ändringar i 5 kap. Bl. a. föreslås all
nuvarande bestämmelser om s. k. hushållsfullmakl upphävs.

4.3.2
Underhållsskyldigheten efter äktenskapsskillnad

Äktenskapets
ekonomiska rättsverkningar bör enligt de sakkunniga såviti möjligt inte
utsträckas all gälla efter äktenskapets upplösning. Huvudregeln bör vara all de
frånskilda betraktas som ekonomiskt oberoende av varandra. De sakkunniga
föreslår all denna huvudregel kommer lill uttryck i lagen.

Under
en övergångstid efter äktenskapsskillnaden bör det dock enligt de sakkunniga
vara möjligt för make all få underhållsbidrag. Behov av underhållsbidrag kan
sålunda föreligga under en omslällningsperiod då ekonomiska förutsättningar
saknas för den frånskilde att ordna utbildning, arbete eller barntillsyn m. m.
Också då man i del enskilda fallet inte kan kräva all en frånskild sätter sig i
skuld med siora belopp för all få en utbildning som möjliggör egen försörjning
bör underhållsbidrag kunna utgå under en viss utbildningstid.
Familjelagssakkunnigas ståndpunkt sägs i stor utsträckning redan ha beaktats i
praxis. Denna praxis bör få stöd i en lagregel. Någon bestämd tidsgräns bör inie
föreskrivas i GB. De sakkunniga framhåller alt de faktiska förhållandena bör
vara avgörande när det gäller att bestämma om underhållsbidrag. Inom rimliga
gränser bör sålunda var och en av makarna ha

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 71

frihet
att ordna sina arbets- och inkomstförhållanden, även om därigenom
Familjelags-

underhållsförmågan skulle minska. sakkunniga

I
en del fall skulle det enligt de sakkumiigas mening leda lill obilliga följder
om man uteslöt möjligheten för en make atl få underhållsbidrag för längre tid
än en övergångstid. Det förekommer fortfarande att särskilda försörjningssvårigheter
uppstår efter upplösningen av ell långvarigt äktenskap. Inte enbart
äktenskapels längd får emellertid vara avgörande. I första hand bör man
överväga ett tidsbegränsat underhållsbidrag för att ge den underhållsberättigade
lid och tillfälle att själv skaffa sig sin försörjning. Kan man emellertid
förutse att den underhållsberättigade maken inte heller efter en övergångstid
har möjligheter att skaffa sig en rimlig försörjning, bör underhållsbidrag
kunna dömas ut för en längre tid. Som exempel på fall då särskilda
försörjningssvårigheter kan uppslå nämner de sakkunniga långvariga äktenskap
där makarna har varit överens om att hustrun skulle stå för skötseln av hus och
hem. Det kan också hända att ålder och sjukdom utesluter möjligheten att fa
arbete.

De
sakkunniga har inte velat utesluta möjligheten lill underhållsbidrag också i
andra fall. Bl. a. har man att räkna med all underhåll kan ingå som ell led i
en uppgörelse mellan makarna. De sakkunniga föreslår därför alt del i lagen
anges alt det i övrigt skall föreligga synneriiga skäl för all underhållsbidrag
skall utgå för längre tid än en övergångslid.

4.3.3 Periodiska
bidrag och engångsbidrag

De
sakkunniga anser att parterna också i fortsättningen bör ha frihet att avtala
såväl om periodiskt bidrag som om engångsbidrag (jfr nuvarande 11 kap. 14 S
andra slyckel GB). Några föreskrifier utöver den att underhållsbidrag skall
utgå på bestämda tider eller med ett engångsbelopp är inte påkallade. Om
särskilda skäl föreligger skall rätlen kunna bestämma ell engångsbelopp även
mot ena panens bestridande. Något hinder mol atl bestämma både ell
engångsbelopp och ett periodiskt bidrag bör inte möta, anser de sakkunniga.

4.3.4 Underhållsskyldigheten
vid den underhållsberättigades omgifte

Med
nuvarande regler upphör underhållsskyldigheten om den som får periodiskt
underhållsbidrag från sin förutvarande make gifterom sigd 1 kap. 14 S andra
stycket andra meningen). Om den underhållsberättigade däremot sammanlever med
en annan under äktenskapsliknande former ulan atl gifta sig upphör
underhållsskyldigheten inte automatiskt. Att reglerna om underhållsbidrag på
så sätt kan inverka på frågan om man i en särskild situation bör gifta sig eller
inte anser de sakkunniga olämpligt. Faktiskt likartade fall bör behandlas lika.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För alt nå likabehandling
överväger de sakkunniga två alternativ till lösningar. Del ena alternativet är
£ill äktenskaplig samlevnad jämställs med nytt äktenskap på del sättet att
underhållet faller bort helt och hållet utan prövning av de ekonomiska
förhållandena. Att i det enskilda fallet fastställa om det är fråga om
äktenskapsliknande samlevnad erbjuder dock uppenbara svårigheter. Det andra alternativet
all söka jämställa nytt äktenskap med äktenskapsliknande samlevnad är att
upphäva regeln all underhållsbidrag skall upphöra alt utgå vid omgifte. De
sakkunniga anser all del knappast är berättigat att underhållsskyldigheten
alllid skall upphöra i sådana fall. De föreslår därför en ordning enligi vilken
det i varje enskilt fall skall kunna prövas om parternas faktiska ekonomiska
förhållanden har ändrats så atl en jämkning är motiverad, dvs. vanliga
jämkningsregler blir tillämpliga. Parterna bör dock ha möjlighet att i avtal
bestämma all underhållsbidraget under vissa angivna förhållanden skall kunna
upphöra.

Familjelagssakkunniga

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.3.5
Jämkning av underhållsbidrag

De
sakkunniga erinrar om att deras förslag lill ändring av reglerna om underhåll
efter äktenskapsskillnad innebär att det fordras synneriiga skäl för alt döma
ut bidrag för annal än en övergångstid. Om bidrag inte har beslämls från början
torde behov av alt döma ul bidrag under en övergångslid bara undantagsvis
förekomma. Skulle del vara skäligt att döma ut bidrag i ett sådani fall bör
inte ytterligare hinder ställas upp. Det nuvarande kravet att synneriiga skäl
skall föreligga bör alltså frånfallas.

F.
n. gäller också att underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad får höjas utöver
det högsta belopp till vilket bidraget lidigare har varit bestämt endast om
synneriiga skäl föreligger. Här kan de sakkunniga inte finna några skäl till
atl utvidga underhållsskyldigheter, vilket skulle bli följden om höjningsförbudet
togs bort. De föreslår därför att detta förbud får slå kvar.

De
sakkunniga erinrar vidare om atl det lidigare gällande kravet att ändringen
skulle vara väsentlig för all jämkning på grund av ändrade förhållanden skulle
kunna komma i fråga togs bort den 1 januari 1977(5 kap. 9 och 10 SS samt 11
kap. 15 S föi"sta stycket första meningen GB). Att förutsättningarna för
jämkning har mjukats upp anser de sakkunniga vara ett sleg i rätt riktning och
de förutsätter att domstolama vid rättstillämpningen beaktar att kraven för all
få jämkning har mildrats. Någon ytteriigare ändring av reglerna om jämkning på
grund av ändrade förhållanden finner de inte behövlig.

Avtal
om underhåll kan jämkas också om del anses uppenbart obilligt (5 kap. 10 S och
11 kap. 16 S GB). Särskilda föreskrifter gäller dock i fråga om avtal om
underhåll efter äktenskapsskillnad. De sakkunniga anser att det inte bör göras
någon skillnad mellan sådana avtal och andra avtal om underhåll lill

opaginerad Kontrollera mot PDF

make. 1 enlighet med vad
de sakkunniga lidigare har föreslagit om atl närma terminologin beträffande
jämkning av familjerättsliga avtal om underhåll lill generalklausulen i
avtalslagen, föreslår de att jämkning också av avtal om underhåll mellan makar
får ske "när avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess
tillkomst och övriga omständigheter". Förslaget innebär atl den
tidsbegränsning som nu finns för rätlen att väcka talan om jämkning av avtal om
underhåll efter äktenskapsskillnad utgår. Inie heller föreligger det som f n.
något hinder mot jämkning av sådant avtal när det har slutits efter
äktenskapets upplösning.

Sammanfattningsvis
innebär familjelagssakkunnigas förslag om jämkning av periodiskt utgående
bidrag att jämkningsreglerna med ett undantag blir gemensamma för alla
underhållsbidrag enligt GB.

När
det gäller fråga om jämkning av avtal om engångsbelopp Gfr nuvarande 11 kap. 15
S andra stycket) har de sakkunniga förståelse för atl makarna kan önska göra
upp om sina ekonomiska mellanhavanden en gång för alla. De föreslårdärföratt
ett sådant underhåll inte bör kunnajämkas till sitt belopp på grund av ändrade
förhållanden. Eftersom avtalet får betraktas som ett led i en slutlig
uppgörelse anser de att den underhållsberättigade parlen inte heller, under
åberopande av ändrade förhållanden, bör få framställa krav även på periodiskt
bidrag. Har engångsbidragei redan från början kombinerats med ett periodiskt
bidrag, bör detta emellertid kunna jämkas på grund av ändrade förhållanden
enligt vanliga regler. Jämkning bör också kunna ske om avtalet är oskäligt, och
därvid bör ingen tidsbegränsning gälla (jfr nuvarande 11 kap. 16 S andra
meningen).

Även
i fråga om avtal mellan makar om underhåll föreslår de sakkunniga att jämkning
skall fa göras med retroaktiv verkan på det sättet att obetalda bidrag får
sättas ned eller falla bort. Retroaktiv jämkning bör enligt de sakkunniga kunna
komma i fråga både när jämkningen sker på grund av ändrade förhållanden och när
avtalet jämkas på grund av att det är oskäligt.

Sammanfattningsvis
föreslår de sakkunniga i fråga om underhållsbidrag såväl under som efter
äktenskapet, att dom eller avtal skall få jämkas när ändrade förhållanden
påkallar det samt atl avtal får jämkas också när avtalet är oskäligt med hänsyn
till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter. När det
gäller underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad skall höjning av bidraget
utöver det högsta belopp till vilket bidraget lidigare har varit bestämt dock
få ske endast om synnerliga skäl föreligger. Engångsbidrag skall vidare få
jämkasendast om bidraget har bestämts genom avtal och avtalet är oskäligt
enligt vad som tidigare har sagts.

Familjelagssakkunniga

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.3.6
Preskription av fordran på underhållsbidrag

De
sakkunniga föreslår atl samma preskriplionsbestämmelser skall gälla i fråga om
fordran på underhållsbidrag till make som de sakkunniga har

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 74

föreslagit
beträffande underhållsbidrag lill barn, dvs. en preskriptionstid av
Familjelags-

tre år från förfallodagen. sakkunniga

4.3.7
1966 års lag om ändring av vissa underhållsbidrag

De
sakkunniga anser alt regler om automatiska ändringar av underhållsbidrag också
i fortsättningen bör tillämpas på samtliga fall av underhållsbidrag till make,
till skydd för den svagare parlen.

De
sakkunniga har övervägt möjligheterna att på något sätt begränsa siorieken av
ändringarna men stannat för att behålla nuvarande regler. De anför två skäl för
delta. Dels är del relativt sällsynt med långvariga bidrag. Dels är den
framtida utvecklingen av en vuxen persons behov av bidrag myckel svårare atl
förutse än ett barn;», och därför kan bidraget behöva prövas igen av många
olika orsaker. De sakkunniga framhåller också all de nuvarande reglerna om
avdrag vid taxeringen för utgivna underhållsbidrag gör att de automatiska
uppräkningarna slår mindre hårt mot den underhålls-skyldige när det gäller
bidrag till make än när det är fråga om bidrag till barn. Om del finns behov av
att neutralisera eller modifiera de automatiska uppräkningarna får det ske i en
jämkningsprocedur, anser de sakkunniga.

4.4
Underhållsskyldigheten mot föräldrar

De
sakkunniga konstaterar all tiehovet av bistånd från anhöriga vid sjukdom och
dylika situationer har minskat genom samhällets insatser. Också
tilläggspensioneringen och de förbättrade folkpensionsförmånerna har reducerat
behovet av anhörigas stöd. Även andra samhällets insatser för äldre, sjuka och
handikappade spelar in.

Vad
som numera utgår lill äldre och sjuka eller handikappade personer ersätter
enligt de sakkunnigas mening väl de ekonomiska skyldigheter som nu lagligen
åvilar barnen (se 7 kap. 3 S andra slyckel FB). De sakkunniga föreslår därför
att denna underhållsskyldighet mot sjuka föräldrar o. I. upphävs.
Den nära samhörigheten mellan föräldrar och barn har dock lill naturlig följd
att det får anses åligga båda parter som en skyldighet atl bistå varandra i mån
av förmåga. Förslaget om att upphäva den lagliga underhållsskyldigheten skall
därför inte tolkas så att barnets moraliska skyldighet alt i övrigt bistå och
hjälpa vårdbehövande föräldrar skall tas bort.

Enligt
nuvarande regler kan ett barn som har underhållit sin far eller mor regressvis
yrka ersättning av sina syskon. De sakkunniga pekar på att om
underhållsskyldigheten mot föräldrarna upphävs detta kan fa till följd att
också underlaget för en regresstalan mot syskonen försvinner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 5 Föredraganden

5.1
Reformens inriktning och omfattninc

75

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.1.1
Bakgrunden

Bestämmelserom
familjerätislig underhållsskyldighet finns i gällande rätt i föräldrabalken
(FB) och giftermål.sbalken (GB). Av störst intresse är reglerna om föräldrars
underhållsskyldighet gentemot sina underåriga barn och om makars
underhållsskyldighet i förhållande till varandra.

Lagstiftningen
om underhåll har under årens lopp ändrats men kan i sina huvuddrag föras
tillbaka lill de lagar på familjerättens område .som kom till åren omkring
1920. Förändringarna i samhället under tiden därefter har fört med sig atl de
familjerättsliga underhållsbestämmelscrna inte längre har samma betydelse
förden enskildes trygghet. Samhället har genom stöd i olika former till barn
och ungdomar tagit över en ansenlig del av de kostnader som förut måste täckas
genom underhållsbidrag. Kvinnornas ekonomiska frigörelse har också fått till
följd att de nuförtiden mera .sällan är hänvisade till det underhåll som de kan
erhålla från make.

Trots
de samhällsförändringar som har ägt rum står det klart att lagstiftningen om
underhåll fortfarande spelar en stor roll, särskilt den som giiller underhåll
till barn. Andra drag i utvecklingen iin de jag nämnde nyss har medverkat lill
detta. Antalet äktenskapsskillnader har ökat betydligt. Det har blivit
vanligare att miin och kvinnor bor tillsammans utan all vara gifta. Åtskilliga
av dessa samboendeförhållanden blir inte bestående. Följden har blivit att
frågor om underhåll till barn aktualiseras i betydligt fier fall än tidigare.
Det har beräknats att det f n. i Sverige finns drygt 400 000 barn som har
föräldrar som inte är gifta med varandra och som inte heller lever tillsammans.

Efter
framställning från riksdagen fick familjelagssakkunniga (Ju 1970:52) år 1976 i
uppdrag att göra en skyndsam översyn av reglerna om underhållsbidrag till
barn.

I
del delbetänkande som de sakkunniga med anledning av tilläggsuppdraget lade
fram år 1977 (SOU 1977:37) valde de att behandla den fiimiljeräitsliga
underhållsskyldigheten i dess helhet, således ock.så reglerna om underhåll lill
make. Betänkandot innehåller i första hand förslag till ändringar i FB och GB.

Nära
samband med de civilrältsliga föreskrifterna om underhållsbidrag till barn har
den offenlligriiitsliga icgleringen i lagen 11964:143) om bidragsförskott. De
sakkunnigas förslag berör också denna lag. Bl. a. föreslår de ett nytt system
för återkrav från den underhållsskyidige av bidragsföiskoti som det allmänna
har betalt ut till ett underhållsberättigat barn. Reformförslaget avser också
lagen (1966:680) om iindring av vi.ssa untlcrhållsbidrag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Som helhet sett har
familjelagssakkunnigas förslag fått ett gynnsamt mottagande under
remissbehandlingen. Från flera håll betonas att ny lagstiftning på området bör
komma lill stånd snarast. Även instanser som är kritiska mot vissa avsnitt i
betänkandet framhåller atl delta i andra delar innehåller förslag till
angelägna reformer. I allmänhet ansluter sig remissinstanserna till de
sakkunnigas uppfattning att en reform bör gälla den familjerättsliga
underhållsskyldigheten i dess helhet. Eit par instanser ställer sig dock
frågande till tanken att ändra reglerna om underhåll till make innan ställning
tas till andra spörsmål om äktenskapets ekonomiska rättsverkningar.

Riksdagens begäran om en
delreform av reglerna om underhållsbidrag till barn hade sin grund i ett
konstaterande att nuvarande regelsystem i tillämpningen ofta leder till betydande
svårigheter för de underhållsskyldiga (LU 1975/76:33 s. 96). Många av des;sa
befinner sig i en besvärlig ekonomisk och social situation. Underhållsbidragen
överstiger inte sällan den ekonomiska bärkraften, med ofta betungande skulder
på obetalda underhållsbidrag som följd. Förhållandena har kartlagts bl. a.
genom del forskningsarbete om underhåll och socialförmån som bedrivs vid
juridiska fakulteten vid Uppsala universitet (se bil. 3). Under arbetet har
beiräffande de undersökta urvalsgrupperna kommit fram bl.a. all hälften av de
underhållsskyldiga i slutet av år 1975 hade skulder för obetalda
underhållsbidrag. A v de frånskilda underhållsskyldiga hade 40 "n skulder
på minst 3 000 kr och nästan 20 "n pä mer än 10 000 kr. Också andra, nyligen
genomförda undersökningar bekräftar att del ekonomiska läget är bekymmersamt
för många bidragsskyldiga. Det är lätt att förstå att en alltför betungande
underhållsskyldighet inte bara medför allvarliga påfrestningar för den
bidragsskyldige utan också kan få negativa följder för dennes förhållande till
barnet.

Tyngdpunkten i
familjelagssakkunnigas betänkande har också lagts vid förslag som syftar till
att förbättra de underhållsskyldigas situation. De sakkunniga föreslår sålunda
att man lagfäster principen att underhållsskyldigheten inte är ovillkorlig,
att man förkortar preskriptionstiden för fordringar på underhållsbidrag och
att man dämpar indexhöjningarna av bidragen. Den centrala ställningen intar
dock det förul berörda förslaget angående sättet att kräva tillbaka utgivna
bidragsförskott.

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.1.2
Ny ordning jör återkrav av bidragsförskott'.'

När
bidragsförskott utgår inträder f. n. det allmänna i barnets rätt till
underhållsbidrag el ler den del av detta som svarar mot bidragsförskottet. Den återkrävande
myndigheten - numera den allmänna försäkringskassan - är alltså bunden till det
bidrag som har fastställts genom dom eller avtal. De sakkunnigas förslag
innebär att försäkringskassorna i stället självständigt skall pröva den
bidragsskyldiges betiilningsförmåga och avgöra vad han eller hon skall betala
tillbaka till det allmänna. Genom att prövningen sker

opaginerad Kontrollera mot PDF

fortlöpande
kan återbetalningarna hela tiden göras beroende av den bidragsskyldiges
aktuella betalningsförmåga. Proccsseromjämkning av underhållsbidrag på grund
av ändrade förhållanden blir på så sätt överflödiga i den mån
underhållsbidraget inte är större än bidragsförskottet. Den föreslagna
ordningen innebär,också alt samhället kan lätta på bördan förden underhållsskyidige
utan att barnets intresse blir lidande.

De
sakkunniga föreslår att särskilda riktlinjer utarbetas till ledning för
försäkringskassornas återkrav. Des.sa riktlinjer förutsätts tjäna till ledning
ock.så när underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal. 1 betänkandet
presenteras ett förslag lill .sådana riktlinjer (se bil. 4 till
lagrådsreinissen). Dessa bygger på tanken att den underhållsskyldige skall
förbehållas ett belopp för sin egen och sin familjs försörjning och att en del
av överskottet skall tas i anspråk för återbetalningar till försäkringskas.san.

Många
remissinstanser har anslutit sig till de sakkunnigas uppfattning om de fördelar
som står att vinna om försäkringskassorna får en befogenhet att inom
bidragsförskoitssysieineis ram självständigt pröva den underhållsskyldiges
bidragsförmåga. Åtskilliga insian.ser är einellertid kritiska. Några anser alt
rättssäkerheten inte blir lillriickligi tillgodosedd ifall prövningen ankommer
på för.säkringskas.sorna. Andra reagerar mot au doinstolarna och
försäkringskassorna jämsides skall kunna fastställa underhålLsskyldigheten, med
rätt för kassorna att frångå domstols avgörande inte bara i sänkande utan också
i höjande riktning. Kritik riktas också mot att försäkringskas.sorna vid sin
prövning skall beakta endast den underhållsskyldiges förhållanden, medan
domstolarna har au ta hänsyn till båda föräldrarnas förmåga. En annan
inviindning mot förslaget går ut på att det uppmuntrar till ökad användning av
bidragsförskottssystemet.

Ett
stort antal av de instanser som tillstyrker förslaget betonar att
ställningstagandet bygger på att organisationsfrågorna först blir lösta och att
försäkringskassornas personal i god lid hinner utbilda sig för sin uppgift.
Riksförsäkringsverket framhåller att ytteriigare överviiganden i fråga om
administrationen av systemet oundgängligen behövs.

Efter
bemyndigande den 22 september 1977 av regeringen har chefen för
socialdepartementet tillkallat en kommitté (S 1977:16) som skall se över
samhällets stöd till föräldrar som inte lever tillsammans. I direktiven
(1977:104) framhålls att samhiillsutvecklingen har ändrat förutsiittningarna
för existerande former av stöd till de .siirievande föräldrarna och
aktualiserat samhällsinsatser i delvis andra former. Utgångspunkten för kommitténs
överväganden bör vara att stödet riktas till barnen.

Utredningsuppdraget
har uppmärksammats under remissbehandlingen av familjelagssakkunnigas förslag.
Från ett par håll hävdas att frågan om att införa en annan ordning för återkrav
av bidragsförskott bör anstå i avvaktan på resultatet av den nya utredningen.

För
egen del kan jag se åtskilliga fördelar i att frigöra prövningen av

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

skyldigheten
att betala tillbaka bidragsförskott från de civilrältsliga avgörandena om
underhållsbidrag. Jag skall emellertid inte gå in på dessa argument eller på de
invändningar som kan riktas mot förslaget som sådant. 1 vilket fall som helsl
talar starka skäl föratt tiden inte är mogen att införa det system som
familjelagssakkunniga har föreslagit.

Som
de sakkunniga framhåller måste försäkringskassorna redan i dag i vissa fall
rått ingående bedöma de underhållsskyldigas ekonomiska och sociala situation.
Det gäller främst i ärenden om eftergift från det allmännas sida av återkrav.
Med familjelagssakkunnigas förslag skall emellertid kassorna i stor omfattning
ha att löpande fastställa omfattningen av underhållsskyldigheten mol bam, ofta
ulan alt ha stöd i dom eller avial. Del säger sig självt att detta kommer ati
ställa stora krav på ka.ssorna och deras personal. Försäkringskassorna har
nyligen fått sitt verksamhetsområde vidgat. Efter samråd med chefen föi
socialdepartementet har jag kommit till atl kassorna bör få rimlig tid till
förfogande innan ytterligare, krävande uppgifter liiggs på dem.

Det nuvarande
bidragsförskoti.ssysiemei har bristeroch skall,som nämnts, lill.sammans med
andra former försföd åt föräldrar som lever isär,.ses över av en .särskild
kommitté. Med tanke på detta skulle det vara olyckligt att nu genomföra en reform
som tillför in.siiiuiet nya och viktiga rättsliga moment och som med stor
sannolikhet skulle leda till att allt fiera kommer att anlita systemet.
Reformen skulle ock.så kunna få till konsekvens att ansenliga medel tas i
anspråk, utan atl den avvägning mellan olika stödbehov och stödformer kommer
till stånd som förut.siitts i direktiven för den nya Ulredningen.

Med
hänsyn lill vad som har anförts nu har jag kommit till att
familjelagssakkunnigas förslag till nytt ålerkravssyslem i varje fall f. n.
inte bör genomföras.

Al/män
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.1.3
Reformförslag angående underhållsskyldigheten mot barn

Del
förhållandet alt familjelagssakkunnigas förslag till nytt ålerkravssyslem inte
skali leda lill lagstiftning under den niirmasle tiden behöver inte medföra att
förslaget också i övrigt bör vila tills vidare. Tvärtom ser jag starka skäl all
redan nu göra iindringar i FB:s reglering angående underhåll lill barn och att
i samband därmed ta upp en del näriiggande lagstiftningsfrågor.

Främst
är det önskemålet att förbättra situationen för de bidragsskyldiga som talar
för en reform. Alt deras belägenhet många gånger är pressad har i den allmänna
debatten senast uppmärksammats i samband med årets generella indexhöjning av
underhållsbidrag, vilken uppgick till 14 "... Det skulle kunna få
betänkliga sociala konsekvenser, om slaismakterna sköt på framtiden atl vidta
åtgärder till hjälp för de bidragsskyldiga. Riksdagen har också i sin begäran
år 1976 om utredning förutsatt att lagstiftningen om underhållsbidrag skulle ändras
snarast möjligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Även
om det alltså är angeliigel att ulan uppskov viilta åtgärder för alt lätta
bördan för de underhållsskyldiga, måste man samtidigt söka undvika att
åtgärderna går ut över barnen och den förälder som uppbär uiidcrhållsbidra-get.
Att också vårdnadshavarens situation många gånger iir ekonomiskt bekymmersam
kan man finna stöd för i den undersökning vid Uppsala universitet som har
omtalats under 5.1.1.

En
utväg är då alt samhället lar på sig en betydligt större tlel av
underhållskostnaderna än f n. Emellertid kan i dagens allmänna ekonomiska läge
endast begränsade ökningar medges av stödet till föräldrar.som lever isär. För
återhållsamhet med nya kostnadsåtaganden talar också önskemålet alt inte
föregripa resultatet av ulredningen om samhällsstödet till dessa föräldrar.

En
påtaglig förbäitring för de bidragsskyldiga kan emellertid enligt min mening
åstadkommas med ganska begränsade åtgärder.

Jag
vill då till en början erinra om alt den som betalar underhållsbidrag till barn
i dag har rätt alt vid beskattningen göra ett inkomstavdrag om högst

2 500
kr om året för varje barn. Beloppet har varit oförändrat sedan 1974 års
taxering. I sitt slutbetänkande (SOU 1977:91) Översyn av skattesystemet har
1972 års skatteutredning enhälligt föreslagit att beloppsgränsen ,sk;i)l höjas
lill

3 000
kr. Belänkandet har nyligen remissbehandlats. Chefen för budgetdepartementet
har emellertid redan nu underrättat mig om att han har för avsikt alt under
hösten 1978 föreslå en höjning av avdraget. Höjningen bör enligt
budgetministern tillämpas redan vid 1979 års taxering och alltså få verkan för
inkomståret 1978.

Vad
härefter angår den lagstiftning som närmast är aktuell i detta ärende, främst
den civilrältsliga, bör principen om atl underhållsskyldigheten inte skall vara
ovillkorlig ens mot barn kunna lagfästas. Man bör därvid kunna ta fasta pä de
sakkunnigas tanke alt den underhållsskyldige skali förbehållas visst belopp för
egna nödvändiga utgifter, i vissa fall också belopp för hemmavarande make och
barn. Det bör vidare vara möjligt att underlätta jämkning vid domstol av
gällande domar och avtal om underhållsbidrag. Försäkringskassorna bör i större
utsträckning än nu fä medge eftergift av lämnade bidragsförskott. I syfte att
minska underhållsskulderna bör man också kunna genomföra familjelagssakkunnigas
förslag om alt förkorta preskriptionstiden för fordringar på underhållsbidrag,
inräknat återkrav av bidragsförskott. Slutligen ter det sig befogal att dämpa
indexhöjningen a\ utgående bidrag.

Bortser
man från den minskning av skatteiniiikterna .som en höjning av avdraget för
utgivna underhållsbidrag medför, torde de åtgärder .som jag har nämnt nu inte
leda lill någon sammanlaget större ekonomisk belastning för stat eller kommun.
Man måste nämligen räkna med de samhälleliga vinster som kan följa av en reform
som syftar till att minska riskerna för social utslagning av underhållsskyldiga
med särskilt svåra problem och att i övrigt

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

anpassa
underhållsskyldigheten efter den ekonomiska förmågan. De ifrågasatta
åtgärderna torde knappast heller komma alt försämra de underhållsberättigades
situation i en utstriickning som inte kan anses godtagbar. Genom de allmänna
barnbidragen och rätlen till bidragsförskott är barnen alltid garanterade en
minsta uiiderhållsstandard.

Önskemålet
att göra de bidiagsskyldigas situation mindre pressande utgör alltså ett starkt
skäl fören reform redan nu av underhållsbestämmelscrna. Ett annat skäl äralt
nuvarande praxis för beräkning av underhållsbidrag av allt att döma är mycket
ojämn. Till detta bidrar att flera organ medverkar vid tillkomsten av
underhållsavgörandcn: domstolarna, barnavårdsnämnderna, försäkringskassorna och
advokatbyråerna. Delvis liiggs därvid olika principer till grund för
beräkningarna. Det fåi anses vara ett rätlssäkerhcisimrcsse att söka få till
stånd en mer enhetlig bedömning.

Utöver vad jag nu har sagt
är det två speciella problem som särskilt har uppmärksammats av riksdagen och
som kräver sin snara lösning. Det ena gäller frågan om underhållsbidrag lill
barn som enligt de år 1976 antagna nya reglema (SFS 1976:612) står under
gemensam vårdnad av föräldrar som inte sammanlever med varandra. Frågan är
intimt förknippad med spörsmålet om rätt lill bidragsförskott. F. n. kan dessa
barn inte få bidragsförskott. Detta kan avhålla en del föräldrar från att
anlita del nya institutet gemensam vårdnad. Det andra problemet angår rätten
för underhållsskyldig förälder alt få underhållsbidraget nedsatt med hänsyn till
kostnader som har varit nödvändiga under tid då han eller hon har utövat sin
rält till umgänge med barnet.

Vad
jag har åberopat i detta avsnitt bör enligt min mening föranleda alt förslag nu
föreläggs riksdagen om revision av främst FB:s bestämmelser om underhållsbidrag
till barn. Förslagets huvudsakliga inriktning framgår av vad som har anförts i
det föregående.

Den omständigheten alt man
inte nu kan definitivt lösa frågan om förhållandet mellan den civilrättslign
underhållsplikten lill barn och skyldigheten alt inom ramen för eti
bidragsförskottssysiem eller dess framlida motsvarighet betala medel till det
allmänna kan få lill följd att vissa justeringar senare måste göras i den
civilrättsliga lagstiftningen. Den reglering i FB som blir resultatet av den
föreslagna reformen torde dock i allt väsentligt kunna ligga fast för
framtiden. För utredningen om samhiillsstödet till de särievande föriildrarna
måste det anses vara en fördel att kunna utgå från en ny lagstiftning på det
civilri';ltsliga området. I utredningsdirektiven har också förutsatts att
kommittén skall bygga på en sådan lagstiftning.

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.1.4
Den låmiljeräiisliga underhållsskyldigheten i övrigi

Under
5.1.3 har jag uppehållit mig vid bestämmelserna om underhåll lill barn. De sakkunniga
har emellertid också lagt fram förslag som avser

opaginerad Kontrollera mot PDF

underhållsskyldigheten
mellan makar. I likhet med det stora flertalet remissinstanser anserjag del
riktigt att på detta sätt ta upp den familjerättsliga underhållsskyldigheten
till en samlad bedömning. Visseriigen kan del medföra vissa nackdelar att låta
föreskrifterna om äktenskapets ekonomiska rättsverkningar reformeras etappvis.
Jag delar emellenid de sakkunnigas uppfattning att det skulle leda till ännu
.större olägenheter att bryta ut bestämmelserna om underhåll lill bam ull
.separat behandling. Man kan också se det som en fördel att det fortsatta
lagsiiftningsarbeiei på äkienskapsräitens område kan koncentreras till frågorna
om den familjerättsliga egendomsordningen. Den nu aktuella reformen bör alltså
enligt min mening omfatta samtliga regler i FB och GB om underhållsskyldighet.

Allmän motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.1.5
Sammanfattning

Vad
jag hittills har yttrat innebärsammanfaitningsvis följande. Nuvarande ordning
för all pröva omfattningen av underhållsskyldigheten till barn behålls tills
vidare. Det betyder att dom eller avtal om underhållsbidrag fortfarande skall
ligga till grund när skyldigheten atl betala tillbaka bidragsförskott bedöms.
Familjelagssakkunnigas förslag lill nytt återkravsyslem tas alltså inte upp f
n. I övrigi läggs emellertid de sakkunnigas betänkande lill grund för en reform
av lagstiftningen om underhållsskyldighet. Denna innefattar en fullständig
revision av de civilrältsliga reglerna i FB och GB men berör också annan
lagstiftning. Syftet med reformen är att minska belastningen främst förde
sämst ställda underhållsskyldiga, all lå lill stånd en något mera enhetlig
bedömning av bidragsfrågorna och atl tillgodose vissa särskilda reformkrav från
riksdagens sida.

5.2
Underhållsskyldigheten mot barn

5.2.1 De grundläggande
bestämmelserna om underhållsskyldigheten

Föräldrarnas
underhållsskyldighet mot barn som inte är vuxet

Som
jag har nämnt under 5.1 lämnar samhället i olika former ett omfattande stöd åt
bam och barnfamiljer. Syftet är all skapa förutsättningar föratt barnen skall
få en god uppväxt och att över huvud taget ge ekonomisk trygghet ål familjerna.
De olika sociala förmåner som riktar sig lill barn och
barnfamiljerrördelvisförmånersomuigårgenerellt.Hii hör föräldrapenning,
allmänna barnbidrag, fri sjukvård och tandvård .samt fri skolutbildning med
fria läroböcker och skolmåltider. I någoi högre ålder underlättas de ungas
utbildning genom studiehjälp och studiemedel. Andra stödformer tar mera sikte
på att utiämna villkoren mellan olika barnfamiljer. Till denna grupp kan räknas
de olika formerna av bostadsbidrag och de ekonomiska insatserna för alt få lill
stånd barntillsyn till rimlig kostnad för den enskilde. Av central

6 Riksdagen 1978179. l:a saml. Nr 12

opaginerad Kontrollera mot PDF

betydelse är
bestämmel.serna om bidragsförskott. Bidragsförskottet garanterar en
minimistandard för barn som är berättigade till underhållsbidrag, dvs. bam .som
inte bor tillsammans med båda sina föräldrar.

Enligt
FB skall föriildrarna stå för kostnaderna för barnens utbildning och
uppfostran. De efter hand allt siörre samhällsinsatserna för bam och ungdom har
emellertid inte bara tryggat en rimlig levnads- och utbildningsstandard åt den
uppväxande generationen utan också medfört att föräldrarna har avlastats en del
av sin underhållsbörda. Likväl är föräldrarnas ekonomiska insatser för sina
barn fortfarande av stor belydelse. Det ekonomiska ansvaret kan knappast heller
isoleras från föräldrarnas ansvar för barnens person. I likhet med
familjelagssakkunniga och en praktiskt taget enhällig remissopinion anserjag
därför alt FB också i fortsättningen bör bygga på principen att föräldrarna är
underhållsskyldiga mot sina barn.

Föräldrarnas ekonomiska
ansvar för sina barn är närmast en självklarhet när det gäller barn och
föräldrar som faktiskt bildar en familj. I den allmiinna debatten har det
emellertid ibland ifrågasatts om inte samhället borde ta över den
underhållsskyldighet som ligger på föräldrar som, t. ex. efter skilsmässa, inte
bor tillsammans med barnet. Tanken skall ses mol bakgrund av att dessa
föräldrar ofta har en svag ekonomi

Del kan emellertid inte
gärna komma i fråga att befria den nu berörda gruppen av föräldrar från deras
underhållsskyldighet. Om samhället övertog de bidragsskyldigas underhållsansvar
skulle nämligen delta med fog säkerligen upplevas som uppenbart orättvist av
de föräldrar som bor tillsammans med sina barn och gör ekonomiska uppoffringar
för deras räkning. En underhällsskyldig kan naluriigtvis ibland känna det
påfrestande atl behöva betala bidrag till ell barn som han eller hon inte har
kontakt med. Botemedlet iir emellertid inte att avskaffa underhållsskyldigheten
utan all på olika sätt stimulera den bidragsskyldiges intresse för barnet.
Statsmakterna har redan beslutat åtgärder i detta syfte. Ytteriigare förslag
kommer att presenteras i det följande. En regelbunden kontakt mellan barn och
bidragsskyldig förälder kan skapa och vidmakthålla en samhörighet som gör
underhållsskyldigheten självklar.

Vad jag har sagt nu får
inte undanskymma atl levnadskostnaderna för föräldrar som lever åtskilda och
för deras barn oftast är högre än i sammanhållna familjer. Många sådana
föräldrar har ekonomiska och sociala svårigheter. En särskilt utsatt grupp är
de frånskilda. Som jag har framhållit under 5.1.3 är ett av syftena med det
reformförslag som nu presenteras all lätta bördan för de föräldrar som betalar
underhållsbidrag. En förutsättning för all underhållsskyldigheten skall
upplevas som något positivt är uppenbariigen alt den på ett realistiskt sätt
anpassas till den bidragsskyldiges ekonomiska förhållanden. Jag vill emellertid
betona att de särlevande föräldrarnas situation redan sedan länge har
uppmärksammats inom social-

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

och
skattelagstiftningen. Stödet i form av bidragsförskott har redan nämnts. Jag
kan vidare erinra om atl dessa föräldrar gynnas när det gäller atl beräkna
bostadsbidrag och daghemsavgifter. Föi-äldrar som lever åtskilda har också i
vissa fall särskilda skattelättnader. Som har framgått under 5.1.2 utreds i
särskild ordning den framlida utformningen av samhällsstödet till sådana
föräldrar.

I
enlighet med vad jag har sagt i det föregående bör FB liksom f. n. uppta
bestämmelser som klart slår fasl att båda föräldrarna i princip är underhållsskyldiga
mol sina barn. De nuvarande bestämmelserna i ämnet (7 kap. I och 2 S§ FB)
nämner inte föräldrarnas förmåga som fömtsättning för underhållsskyldigheten
som sådan. Främst med hänsyn härtill har underhållsskyldigheten ofta
betecknats som ovillkoriig. Delta har ansetts kunna medföra att en
belalningsoförmögen förälder åläggs bidragsplikt när även den andra föräldern
saknar förmåga alt ensam bidra lill barnets underhåll och del alltså gäller all
fördela bristen.

Familjelagssakkunniga
har ansett all uppfattningen om atl underhållsskyldigheten är ovillkorlig
saknar bärkraft i dagens samhälle. Det finns inte anledning all döma ut
underhållsbidrag av den förälder som inte har medel lill annat än sitt eget
uppehälle. Har föräldrarna däremot möjlighet all ge barnen en standard utöver
den som tillförsäkras dem genom barnbidrag och andra socialförmåner bör detla
enligt de sakkunniga komma barnen till del. De sakkunniga anser alt det bör
framgå av FB all föräldrarnas ekonomiska förhållanden tillmäts avgörande
betydelse för deras underhållsskyldighet.

De sakkunnigas förslag har
godtagits av så gott som alla remissinstanser och förtjänar också enligt min
mening instämmande. Att kräva ut underhåll av en förälder som inte förfogar
över medel för mer än egna nödvändiga behov kan endast leda till att den
underhållsskyldige antingen ådrar sig en underhållsskuld eller också får ta
samhällets hjälp i anspråk för egen del. Barnels intresse får i detla fall i
stället tillgodoses genom samhällets försorg. Existerande sociala stödformer
garanterar redan i dag en minimistandard för barnet. Senare domstolspraxis får
också anses innebära alt principen om underhållsskyldighetens ovillkoriighel i
den mening som jag lidigare angav har övergetts (se särskilt högsta domstolens
dom DT 50/77).

Jag
förordar alltså alt i underhållskapiilets inledande paragraf föreskrivs atl
föräldrarnas underhållsskyldighet är beroende av deras ekonomiska förhållanden.
Detla innebär inte bara att föräldrarna skall ha en viss ekonomisk förmåga för
att något underhåll över huvud taget skall utgå utan också atl barnet kan göra
anspråk på högre standard och därmed siörre underhåll ju bättre föräldrarnas
ekonomiska ställning är. Principen far naluriigtvis sin största betydelse när
det gäller atl fastställa underhållsbidrag. Det finns enligt min mening för
detta fall ett behov av att närmare ange vad principen leder till i form av
rätt för den underhållsskyldige atl förbehålla sig viss del av sin inkomst. Jag
återkommer till denna fråga under 5.2.3.

Allmän motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bortsett från del fallet
att barnet har egna tillgångar anges f. n. inte i 7 kap. FB atl barnels behov
är en förutsäitning för föräldrarnas underhållsskyldighet. Enligt
familjelagssakkunnigas förslag bör emellertid av 7 kap. 1 S FB framgå atl
föräldrarnas underhållsskyldighet avser vad som erfordras för all täcka
underhållskostnaderna sedan därifrån har avräknats- förutom vad som kan tas av
barnets egna tillgånger- bidrag till kostnaderna som barnet erhåller på annal
säli. Med detta syftar de sakkunniga främst på allmänna och särskilda
socialförmåner som utgår till barnel och är av sådan karaktär att de bör
beaktas i sammanhanget.

Vad
de sakkunniga sålunda har föreslagit har i del viisentliga godtagits under
remissbehandlingen. Några remissinstanser anser dock atl avvägningen mellan
föräldrarnas och samhällets ansvar inte har blivit lillriickligi belyst i
betänkandet. Andra menar att den föreslagna lagtexten inte nog klart markerar
att föräldrarna har del primära ansvaret för barnens försörjning.

När del gäller det
ekonomiska ansvaret för barnens uppehälle och utbildning kompletterar bidragen
från samhället och från föriildrarna varandra. En annan sak är att vissa
sociala förmåner enligt sin konstruktion eller sitt syfte är primära i den
meningen att de utgår oberoende av vilket underhåll som föräldrarna kan lämna,
medan andra är sekundära och inte påverkar underhållets sioriek utan tvärtom
utges efter prövning som lar hänsyn lill underhållet. Man måste också räkna med
att en del förmåner som inte är beroende av någon behovsprövning åtminstone
delvis iir avsedda atl öka barnets standard och inte att reducera
underhållsskyldigheten. Även andra mellanformer förekommer.

Samspelet mellan sociala
förmåner och underhållsskyldighet är sålunda ganska invecklat. Del låler sig
knappast göra atl genom föreskrifter i FB ange i vilka fall och på vilket sätt
ett bidrag eller en förmån från det allmänna skall påverka
underhållsskyldigheten. Denna fråga får i första hand lösas med ledning av de
bestämmelser som gäller för resp. förmåner. De kollektiva insatserna för
barnens räkning är emellertid i betydande omfattning avsedda att ge en
motsvarande lättnad i föräldrarnas underhållsskyldighet. Jag delar de sakkunnigas
uppfattning att underhållsreglerna i FB bör innehålla en erinran om delta. Jag
förordar dock att föreskriften i ämnet fåren avfattning som något avviker från
vad de sakkunniga har föreslagit och som tydligare markerar att bedömningen av
socialförmånens betydelse för underhållsskyldigheten måste nyanseras, främst
efter vilken förmån det giiller.

Ramen för föräldrarnas
underhållsskyldighet bestäms naluriigtvis av barnets behov av mat, kläder,
bosiiadsutrymme, förströelse m. m. samt av den utbildning som barnet bör få.
Detla får anses underförstått i nuvarande 7 kap. 1 S FB och kan utläsas ur 6
kap. 2 S FB. 1 sistnämnda paragraf sägs atl vårdnadshavaren skall se lill alt
barnet erhåller uppehälle och utbildning efter vad som är tillbörligt med hänsyn
till föräldrarnas villkor och barnets tillgångar saml barnets anlag. Enligt min
mening bör det av den inledande

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

föreskrifien
om underhållsskyldighet uttryckligen framgå att omfattningen av
underhållsplikten skall bestämmas med ledning av vad som är barnets behov.
Sammanställt med vad jag har sagt förut innebär detta att i 7 kap. 1 S FB bör
anges att föräldrarnas underhållsskyldighet skall bedömas efter vad som är
skäligt med hänsyn lill barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förhållanden
och atl man när barnets behov bedöms skall ta hänsyn lill barnels egna
inkomster och tillgångar och till de sociala förmåner som barnet har rält till.

Enligt
7 kap. I S andra stycket upphör inte föräldrarnas underhållsskyldighet förrän
barnel har lätt den utbildning som med hänsyn till föräldrarnas villkor och
barnels anlag kan anses tillböriig och inte i något fall förrän barnel har
fyllt 16 år. Enligi 7 kap. 11 S tredje stycket FB får inte mol den
underhållsskyldiges vilja underhåll bestämmas för tid efter del barnel har
fyllt 18 år, innan det lillföriilligt kan bedömas om underhållsskyldighet
föreligger därefter. Sextonårsgränsen överskrids i allmänhet i praxis, medan
den sist angivna bestämmelsen medför alt underhållsbidrag normall utdöms lill
dess barnet har fyllt 18 år. Föräldrarna kan emellertid fa svara för barnets
underhåll även sedan barnet har blivit myndigt och så lång lid därefter som
behövs för dess utbildning. Sedan underhållsbeslämmelserna infördes, har dock
läget förändrats lill följd av det samhällsstöd som finns för studerande. I
praxis har förhållandet beaktats så lill vida att barn som bedriver eftergymnasiala
studier i allmänhet har ansetts skyldiga att bekosta sina studier med statliga
studiemedel, medan det har ansetts att studien, o. m. gymnasienivån normalt i
första hand bör bekostas av föräldrarna.

Enligt
de sakkunniga är det naturiigt att i princip låta föräldrarnas
underhållsskyldighet upphöra när barnet blir myndigt, dvs. när det fyller 18
år. Även för liden därefter bör emellertid underhållsplikten kvarstå, om
underhåll behövs för alt barnet skall kunna avsluta sin grundutbildning. Till
denna räknar de sakkunniga i första hand utbildning vid grundskola och
gymnasieskola. För högre studier vid universitet och högskolor bör däremot
föräldrarna inte vara underhållsskyldiga.

Så
gott som samtliga remissinstanser som har yttrat sig i frågan har tillstyrkt de
sakkunnigas förslag. Också jag anser alt förslaget i princip bör genomföras.
Det stämmer i det väsentliga överens med vad som redan nu tillämpas enligt
praxis, dock med den avvikelsen att föräldrarna f. n. torde kunna bli skyldiga
all under speciella omsländigheier bekosta också högre studier. Jag anser
alltså atl enligt huvudregeln barn som har uppnått myndig ålder bör svara för
sin egen försörjning.

Artonårsgränsen
bör emellertid kunna överskridas om barnet behöver underhåll för
gymnasiestudier eller annan grundliiggande utbildning. Underhållsskyldigheten
börgälla inte bara det vanliga fallet atl barnet ännu går kvar i gymnasieskolan
när det fyller 18 år. Även när studierna efter ett avbrott återupptas en
kortare tid efter det atl barnet har blivit myndigt, förslagsvis

Allmän
motivering

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 86

inom
ett år, bör föräldrarna i princip vara underhållsskyldiga. För alt inte
Allmän ansvaret skall utsträckas över alltför lång lid bör dock en övre gräns
för motivering underhållsskyldigheten sältas vid 21 år. I de fiesta fall
kan underhållsansvarel beräknas upphöra när barnet är i 18-19-årsåldern.

De
bestämmelser som har varit på tal nu anger endasl den yttre gränsen för
föräldrarnas underhållsskyldighet. Om och i vad mån underhåll inom denna gräns
skall utgå till ett äldre barn får bedömas med hänsyn lill bl. a. barnels
ekonomiska behov. Har barnet skaffat sig förvärvsarbete kan underhållsbehovet
minska eller falla bort, beroende på hur stora barnets inkomster är.

Föräldrarnas
underhållsskyldighet mot vuxet, sjukt barn

Enligt
7 kap. 3 § första slyckel FB kan föräldrar vara underhållsskyldiga även efter
del all barnels rätt lill underhåll enligt 1 § har upphört. Om bamel lill följd
av sjukdom eller annan sådan omständighet inte själv kan försörja sig är
nämligen föräldrarna skyldiga au i mån av förmåga ge barnel ell skäligt
underhåll. De sakkunniga har föreslagit att denna underhållsskyldighet
avskaffas, efiersom barnel genom samhällets insatser kan få tillräcklig
ekonomisk hjälp. Sålunda har alla under sjukdom skydd genom sjukförsäkringen.
Skulle sjukdomen leda lill nedsättning av arbetsförmågan kan den sjuke få
sjukbidrag eller förtidspension.

En
så gott som enig remissopinion har tillslyrki förslaget eller lämnat del utan
erinran. Även enligt min mening är liden mogen att upphäva
underhållsskyldigheten för föräldrar i de fall som nu regleras i 7 kap. 3 §
första stycket FB. Sedan bestämmelserna kom lill har läget avsevärt förändrats
genom samhällets insatser för sjuka och arbelsoförmögna. Jag biiräder sålunda
de sakkunnigas förslag.

Upphävs
underhållsskyldigheten mot vuxet barn får det återverkningar också utanför FB:s
område. Delsamma gäller f ö. andra begränsningar som införs i rätten till
underhåll. Främst berörs sådana bestämmelser som vid den underhållsskyldiges
död ger barnet vissa rättigheter. Till den del rättigheterna i dag är knutna
lill underhållsskyldighet enligt lag kommer de sålunda att upphöra för
framtiden. Det bör dock uppmärksammas alt barnels rätl inte alllid är knuten
lill en i lag intagen föreskrift om underhållsskyldigheten. Inom ell så
centralt område som skadeslåndsrälien gäller sålunda enligt 5 kap. 2 §
skadeståndslagen (1972:207) att ersättning för föriust av underhåll tillkommer
inte endast eflerievande som "enligt lag" hade rält till underhåll av
den avlidne utan också efterlevande som eljesl var beroende av honom för sin
försörjning, om underhåll utgick vid tiden för dödsfallet eller om del kan
antas att underhåll skulle ha kommit att utgå inom en nära framtid därefter.
Bedömningen av vad som kan antas om framlida underhåll kan emellertid komma att
påverkas i begränsande riktning, om den legala underhållsskyldigheten
inskränks.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Underhållsskyldigheten
mol styvbarn

Styvföräldrar
har enligt 7 kap. 4 S FB en särskilt utformad underhålls.skyl-dighet mot
styvbarn. Sålunda aren make, så länge äktenskapet består, skyldig att jämte den
andra maken efter sin förmåga bidra till underhållet för den andra makens barn,
om barnet står under den andra makens vårdnad. Styvförälderns
underhållsskyldighet medför inte någon ändring i den underhållsskyldighet som
kan åligga barnets andra förälder, dvs. den som inte är styvförälderns make,
utan kommer i andra hand. Den som bor tillsammans med barnets vårnadshavare
utan att vara gift med vårdnadshavaren har inte någon på lag grundad
skyldighet att bidra till barnets underhåll.

De
sakkunniga har föreslagit alt skyldigheten för sly vförälder att bidra lill
styvbarnets underhåll skall upphävas. De anser visseriigen att de nuvarande
reglerna så lill vida är berättigade alt de ger uttryck för den självklara
principen alt alla barn i en och samma faktiska familjebildning skall leva på
samma standard. Med hänsyn till detta borde reglerna helst utvidgas lill att
omfatta också bam i en familj där föräldern sammanbor med annan utan att vara
gift med denne. Så länge parterna sammanbor lorde bestämmelserna emellertid
endasl ha normbildande funktion. Praktisk betydelse får de om parterna är gifta
med varandra och sammanlevnaden men inte äktenskapet upplöses,dvs. främst under
betänketiden som föregåren äktenskapsskillnad. 1 en sådan situation kan
bestämmelserna dock missbrukas. Mot all behålla de nuvarande bestämmelserna
talar enligt de sakkunniga också all barnel i förhållande till den andra
föräldern är berättigat inte bara till underhållsbidrag utan också till
bidragsförskott. Har föräldern avlidit kan barnpension utgå. Styvförälderns
bidragsskyldighel kommer därför normalt atl avse endast att tillförsäkra barnet
en nivå ovanför bidragsförskottet resp. barnpensionen.

De
sakkunniga betonar att det förhållandet att föreskrifterna i FB om
slyvföräldrars underhållsskyldighet upphävs givetvis inte innebär atl den
bakomliggande principen upphör alt gälla. Föräldrarna bör fortfarande ha en
moralisk plikt all hålla barnen i familjen på samma ekonomiska standard så
länge de sammanlever.

Två av de sakkunniga har
reserverat sig och förordar att 7 kap. 4 § FB . behålls, med en jämkning som
föranleds av de nya föreskrifterna om gemensam vårdnad. Enligt reservanterna
har några nackdelar i rättstillämpningen med bestämmelserna inte påtalats. Tvärtom
torde de fylla en uppgift från normbildningssynpunkt.

Bland
remissinstanserna är meningarna i frågan starkt delade. En knapp majoritet
förordar atl underhållsskyldigheten för styvföräldrar får slå kvar. Några
instanser föreslår att partnern till förälder som har vårdnaden skall ha ett
underhållsansvar mol styvbarnet oavsett vilken samlevnadsform som föreligger.

Som
de sakkunniga själva har anfört bör utgångspunkten vara att barn i en

Allmän motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

och
samma familj skall leva på samma standard. Redan med tanke på detta anserjag
det mindre lämpligt all upphäva den regel om underhållsskyldighet mol styvbarn
där denna princip kommer till uttryck. Under remissbehandlingen har också
omvittnats alt bestämmelsen i del praktiska rältslivel fyller en uppgift från
normbildningssynpunkt. Principen att ell underhållsansvar föreligger även
gentemot andra barn i familjen än de egna kommer f. n. lill ullryck också i
annan lagstiftning, särskilt i bidragsförfallningar, se t. ex. 3 kap. 28 §
sludieslödslagen (1973:349). Upphävs slyvföräldrars juridiska
underhållsskyldighet, rycks den principiella grunden undan för denna
författningsreglering. På grund av det anförda anser jag atl en lagfäst
skyldighet att svara för styvbarns underhåll bör finnas kvar. Den bör
emellertid avgränsas på ett något annat sätt än f. n.

Underhållsskyldigheten
bör i första hand gälla den som är gift med barnets vårdnadshavare. Med hänsyn
lill vad som nyss har sagts om grunden för underhållsskyldigheten anserjag emellertid
att sådan skyldighet i regel bör vara begränsad till situationer då makarna och
barnet lever samman i familjegemenskap. Styvfadern eller styvmodern bör inte
vara skyldig alt betala underhållsbidrag lill styvbarnet när makarna under
betänketid eller annars varaktigt lever isär. Med en sådan regel eliminerar man
den risk för missbruk som nuvarande bestämmelse inrymmer i fråga om fall då
hustrun under äktenskapet har fått ett barn med en annan man än maken och
äktenskapet därför slår inför sin upplösning.

I
dag har en slyvförälder underhållsansvar också gentemot ett styvbarn som har
flyttat från hemmet men som fortfarande slår under vårdnad av slyvförälderns
make. Enligt min mening bör en underhållsplikt i en sådan situation för
framliden föreligga endasl om särskilda skäl talar för del. Vidare bör en
förutsäitning också här vara att styvföräldern och barnets förälder fortfarande
lever tillsammans. Underhållsskyldighet kommer i första hand i fråga när barnet
studerar utom hemmet. Flyttar barnet samman med den andra av föräldrarna, bör
slyvförälderns underhållsskyldighet praktiskt laget alllid anses upphöra.

Om
en gift slyvförälders underhållsansvar på det sätl som jag nyss har förordat i
princip knyts lill atl slyvbarnei ingår i styvförälderns familjegemenskap
ligger det nära lill hands att utsträcka ansvaret till alt gälla också
familjebildningar där parterna inte är gifta med varandra. Atl generellt ålägga
en person som sammanbor med annan ett underhållsansvar för partnerns bam skulle
visseriigen kunna föra för långt. Några betänkligheter kan dock knappast resas
mol alt införa en uttrycklig underhållsskyldighet gentemot "styvbarn"
när de samlevande också har barn gemensamt. Del är ju ytterst önskemålet att
undvika att barn inom samma familjebildning behandlas olika som motiverar
underhållsansvarel för annans barn.

Vad
jag har sagt nu innebär ati. en person bör ha ett underhållsansvar gentemot
annans barn, om han eller hon är gift med eller har ell annat barn

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

gemensamt med styvbarnets
förälder och dessutom varaktigt bor tillsammans med föräldern och barnel.
Självfallet är del en förutsättning alt föräldern - ensam eller tillsammans med
barnets andra förälder - är vårdnadshavare för barnet. Om särskilda skäl föreligger
bör underhållsskyldigheten slå kvar även när styvbarnet har lämnat hemmet.
Slyvförälders underhållsplikt bör bestämmas på samma sätt som förälders. Den
bör emellertid liksom hilills komma i andra hand i förhållande till den
underhållsskyldighet som åligger den förälder som inte bor tillsammans med
styvföräldern.

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

Underhållsbidrag
ur k-variåtenskap

Har
en arvlåtare genom testamente bestämt, att underhållsbidrag ur kvariålenskapen
skall utgå lill barn som till följd av sjukdom eller annan sådan orsak inte kan
försörja sig själv, och behöver barnet underhållet, kan sådant bidrag enligt 8
kap. 2 § ÄB krävas ut även om det skulle innebära atl bröstarvinge får tåla
intrång i sin laglott, dvs. hälften av arvslotten. Om arvlåtaren har efteriämnal
ell sådani barn men testamenterat bort sin kvarlåtenskap lill annan, har barnel
enligt 8 kap. 3 S ÄB rätt att fa en närmare bestämd avkastning av den
borttestamenterade egendomen.

Om
underhållsskyldigheten enligt FB mol vuxet sjukt barn avskaffas faller grunden
för de här redovisade bestämmelserna. De sakkunniga har därför föreslagit atl
de avskaffas. Jag ansluter mig till förslaget, som allmänt har godtagits under
remissbehandlingen.

De
sakkunniga har föreslagit att också 8 kap. I S ÄB upphävs. Enligt denna
paragraf gäller alt om en arvlåtare dör och lämnar efter sig barn, vars
uppfostran inte är avslutad, barnet i princip har rätt att ur kvariålenskapen
få ut ett engångsbidrag försitt underhåll i den mån delta inte kan täckas genom
barnets arv eller på annal sätt. Rätten till underhållsbidrag går i allmänhet
före andra bröstarvingars rätt till laglott. Enligt de sakkunniga kan del
ifrågasättas om rätten till underhållsbidrag ur kvariålenskapen har någon
-verklig belydelse idag. Genom bl. a. barnpension enligt den allmänna
försäkringen samt de tilläggsbelopp som utgår till en avlidens barn enligt
villkoren för Ijänstegrupplivförsäkring har barnen ett gott ekonomiskt skydd.
De sakkunniga pekar vidare på all barnen i siörre bon många gånger kan få sitt
behov täckt genom arvslotten. Barnets arv skyddas genom laglottsinstiiulel mol
långtgående teslamentariska förordnanden. 1 mindre bon, å andra sidan, övertar
ofta den eflerievande maken med stöd av den s. k. basbeloppsregeln i 13 kap. 12
§ andra stycket GB hela behållningen. Någon kvarlåtenskap ur vilken barnet kan
få underhållsbidrag finns då inte.

Rätten
för ett barn atl ur kvariålenskapen få ut underhållsbidrag för sin uppfostran
kan väl inte alldeles sägas ha spelat ut sin roll. Likväl är det tydligt att
samhällets socialpolitiska insatser och del frivilliga försäkringsskyddet
numera har fått en sådan omfattning att ett barn knappast behöver riskera att

opaginerad Kontrollera mot PDF

ställas utan medel för sin
uppfostran vid en förälders bortgång. Bestämmelserna i 8 kap. 1 S ÄB kan
därmed på det hela taget endasl fylla uppgiften all verka utjämnande mellan
underåriga barn och vuxna syskon vars utbildning redan har bekostats av den
avlidne. Som de sakkunniga har visat får bestämmelserna emellertid endast sällan
någon effekt. Behovet av en utjämning olika barn emellan lorde f. ö. i många
fall komma att bli tillgodosett på lestamentarisk väg. Med hänsyn till det
anförda ansluter jag mig, liksom nästan alla remissinstanser, lill de
sakkunnigas uppfattning atl bestämmelserna i 8 kap. I § ÄB kan avvaras för
framliden. Då återstående paragrafer i kapitlet anknyter till 1-3 §S, kan
följaktligen hela kapitlet upphävas.

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.2.2
Underhållsskyldigheten vid gemensam vårdnad

Nuvarande
regler om underhållsbidrag till barn innebär all sådani bidrag skall betalas av
förälder som inte har vårdnaden om barnel. Däremot utgår inte underhållsbidrag
enligt FB, om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnel. I sådani fall
gäller endast den allmänna regeln i 7 kap. 2 S FB atl var och en av föräldrarna
efter sin förmåga skall tadel i kostnaden för barnets underhåll.

Bidragsförskott
utgår f n. till barn som står under vårdnad endasl av den ena av sina föräldrar
eller som inte står under någondera förälderns vårdnad. Har bara den ena av
föräldrarna vårdnaden utgår bidragsförskott enligt huvudregeln med ett åriigt
belopp som motsvarar 40 "n av basbeloppet enligt lagen (1962:38 Dom allmän
försäkring, dvs. f. n. omkring 5 000 kr. Bor barnet tillsammans med den underhållsskyldige
utgår inie något bidragsförskott.

De
nya vårdnadsregler .som infördesår 1976 innebär bl. a. all föräldrar kan ha
gemensam vårdnad om ett barn utan att bo tillsammans och ulan att vara gifta
med varandra. Inte heller i denna situation är någon av föräldrarna f n.
skyldig atl betala underhållsbidrag till barnet, och något bidragsförskott
utgår inte. Vid tillkomsten av de nya vårdnadsreglerna diskuterades om bestämmelserna
om underhållsbidrag och bidragsförskott borde ändras så att de blev tillämpliga
även i fall då föräldrar som inte bor tillsammans gemensamt utövar vårdnaden om
ett barn. Denna fråga ansågs emellertid inte kunna lösas i det sammanhanget. I
stället tillsattes en särskild arbetsgrupp inom justiliedepartementel med
uppgift att överväga frågan om ekonomiskt stöd i de situationer som kan
uppkomma vid delad bosättning och gemensam vårdnad (prop. 1975/76:170 s. 147 f
LU 1975/76:33 s. 92 ff, rskr 1975/ 76:397).

Sedan
arbetsgruppen hade insamlat material och övervägt olika lösningar av den angivna
frågan,överlämnade gruppen sitt material till familjelagssakkunniga för
närmare överväganden i samband med de sakkunnigas övriga arbetsuppgifter.

Familjelagssakkunnigas
förslag innebäratt skyldigheten alt betala under-

opaginerad Kontrollera mot PDF

hållsbidrag
utvidgas till förälder som har del i vårdnaden om ett bam men inte varaktigt
bor tillsammans med barnet. De sakkunniga föreslår vidare att bidragsförskott i
princip skall kunna utgå i ett sådant fall.

De
sakkunnigas förslag har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran vid
remissbehandlingen. Ett par remissinstanser anser dock alt förslaget om
underhållsskyldighet vid gemensam vårdnad strider mot grundtanken bakom de nya
vårdnadsreglerna. Några remissinstanser pekar vidare på svårigheterna att
bestämma var barnel är varaktigt bosalt. Förslaget om bidragsförskott vid
gemensam vårdnad anses slutligen från några håll kunna leda till administrativa
besvär för försäkringskassorna och innebära risker för missbruk.

Syftet
med de nya reglerna om gemensam vårdnad har i första hand varit att främja goda
förhållanden mellan barnet och båda föräldrarna. Eftersom reglerna har varit i
kraft.så kort lid .saknas än så länge närmare erfarenheter av deras verkningar.
Det förefaller dock som om möjligheten till gemensam vårdnad hittills har
utnyttjats endast i begränsad omfattning. Detta kan tänkas åtminstone delvis
hänga samman med atl frågan om underhållsbidrag och bidragsförskott i dessa
fall ännu inie har lösts. Enligt min mening är det angeläget att denna fråga
snarast fåren tillfredsställande lösning,så att ingen behöver avstå från
gemensam vårdnad av ekonomiska skäl.

Den
gemensamma vårdnaden kan i fall då föräldrarna inte bor tillsammans anordnas så
alt barnet vistas ungefar lika mycket hos den ena som hos den andra föräldern.
Del kan då te sig naturiigt alt varje förälder fullgör sin underhållsskyldighet
genom att svara för de direkta kostnaderna för barnel under vistelseperioden. I
så fall blir frågan om underhållsbidrag till barnet inte aktuell. Som regel torde
barnet emellertid komma att vistas huvudsakligen hos den ena föräldern och
besöka den andra föräldern under mera begränsade perioder. Den av föräldrarna
hos vilken barnet inie är varaktigt bosatt får då bidra till barnets underhåll
även när del vistas hos den andra föräldern. En förutsättning för gemensam
vårdnad i detta fall är f n. i praktiken alt föräldrarna kan komma överens om
hur kostnaderna för barnets underhåll skall fördelas mellan dem. Det finns
nämligen inte någon bestämmelse som medger all domstol prövar frågan om
underhållsbidrag så länge den gemensamma vårdnaden består.

Föräldrar
som vill ha gemensam vårdnad lorde i de flesta fall komma överens i
underhållsfrågan. Man måste emellertid räkna med att de inte alltid kan enas om
storleken av det underhållsbidrag som skall utges av den som inte varaktigt bor
tillsammans med barnet och alltså inte i samma utsträckning som den andra
föräldern svarar för de direkta kostnaderna för barnet. Enligt min mening bör
föräldrarna i så fall ha möjlighet att utan att ge upp den gemensamma vårdnaden
få underhållsbidraget fastställt av domstol. Bidraget kan då bestämmas med
beaktande av att den bidragsskyldiga föräldern delvis fullgör sin
underhåll.sskyldighet genoin att ha barnet hos sig under vissa jierioder. En
annan möjlighet är au den bidragsskyldiga föräldern

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

ges rätt au från
underhållsbidraget dia av de kostnader som han eller hon har för barnel under
des.sa perioder. Till dessa frågor återkommer jag under 5.2.4.

Jag kan inte se att syftet
med reglema om gemensam vårdnad skulle motverkas av en sådan ordning i fråga om
underhållsbidrag som jag har angett nu. Den måste tvärtom te sig naturlig för
fiertalet av dem som överväger alt dela den rättsliga vårdnaden om barnel
mellan sig. Och skulle föräldrarna i något fall vilja ha en annan ordning finns
alllid möjligheten all avtala om detta.

Jag förordar alltså all en
skyldighet att betala underhållsbidrag skall gälla inte bara som nu när någon
av föräldrarna saknar del i vårdnaden om barnet utan i princip också när
förälder, som har vårdnaden om barnel gemensamt med den andra föräldern, inte
varaktigt bor tillsammans med bamel. Visseriigen kan en sådan anknytning lill
bosättningen i en del fall vålla svårigheter i tillämpningen. Även om bamel har
nära relationer till båda föräldrarna torde del emellertid, som jag tidigare
har sagt, i de fiesta fall komma att vistas lill övervägande delen hos en av
dem. Ofta kan barnets folkbokföring ge en anvisning om var del är att anse som
varaktigt bosall. Denna fråga lorde f ö. i allmänhet viara så intimt förenad
med överenskommelsen om gemensam vårdnad atl föräldrarna redan har tagit
ställning lill den när de har beslutat sig för alt ha gemensam vårdnad.

Geijom att införa regler om
underhållsbidrag vid gemensam vårdnad får man samtidigt en naturiig
utgångspunkt fören reglering av bidragsförskott i dessa fall. Sådant förskott
kan nämligen då utgå i förhållande lill den av föräldrarna som är
bidragsskyldig, på samma sätt som gäller f. n. när endast en av föräldrarna har
vårdnaden om barnet. Detla är särskilt viktigt med hänsyn till att det annars
finns risk för alt institutet gemensam vårdnad för icke sammanboende i huvudsak
förbehålls föräldrar som är ekonomiskt oberoende och inte behöver samhällets
stöd. Siarka skäl lalar därför för alt bidragsförskott skall kunna utgå vid
gemensam vårdnad i förhållande lill den av föräldrarna som inte varaktigt bor
tillsammans med barnet.

Med
en sådan reglering kan del emellertid länkas all en del föräldrar bara för all
fa så stora fördelar av bidragsförskottet som möjligt låter barnet varaktigt bo
tillsammans med den av dem som har den högsia inkomsten. Underhållsbidraget
kommer nämligen då alt bestämmas efter den lägre inkomst som den andra föräldern
har. Detta medför i sin lur atl bidragsförskott som fyller ut
underhållsbidraget blir högre. Föräldrarna kan visserligen redan i dag uppnå
samma effekt genom att låta vårdnaden om barnet tillkomma den som har den
högsia inkomsten. Med del föreslagna systemet skulle emellertid ingen av
föräldrarna behöva avstå från sin del i vårdnaden. Det finns också en risk
föratt föräldrarna genom skenarrangemang ser till att barnel blir att anse som
varaktigt bosatt hos den som har den högsia inkomsten. En rätt till
bidragsförskott vid gemensam vårdnad kan f ö. tänkas inbjuda till att föräldrar
fingerar särlevnad för all få ekonomiska förmåner

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

som
annars inte tillkommer dem.

Föratt
undvika att rätten till bidragsförskott missbrukas har familjelagssakkunniga
föreslagit en särskild bestämmelse av innehåll att bidragsförskott inte utgår
om barnet har egna tillgångar eller eljest uppenbariigen saknar behov av
bidragsförskott. Bestämmelsen tar framför allt sikte på fall av gemensam
vårdnad men är avsedd atl kunna användas även i övrigt. Förslaget har
kritiserats av flera remissinstanser, som särskilt vänder sig mot alt en regel
om behovsprövning införs generellt i bidragsförskoiissystemet. Från några håll
påpekas vidare att förslaget måste kompletteras med närmare riktlinjer om hur
bestämmelsen skall tillämpas.

Enligt min mening är det
angeliigel att hindra all samhällets stöd i form av bidragsförskott utnyttjas
på ett obehörigt sätl. Som framgår av vad jag nyss har sagt kan de diskuterade
reglerna om bidragsförskott vid gemensam vårdnad länkas inbjuda till missbruk i
något större utsträckning än de regler som gäller f n. Det kan också vara svårt
all säkert fastställa vem av föräldrarna som i verkligheten äralt anse som
bidragsskyldig. På grund härav delar jag de sakkunnigas uppfattning att det
behövs en bestämmelse som gör det möjligt all bedöma barnets behov av
bidragsförskott mot bakgrund bl. a. av båda föräldrarnas ekonomiska
förhållanden oberoende av vem av dem som de själva anger som bidragsskyldig.
Som de sakkunniga har framhåUit bör emellertid en sådan bestämmelse inte
införas enbart för de fall där föräldrarna hargemensam vårdnad. Begränsningar i
rätten till bidragsförskott bör verka generellt och inte inrikta sig bara på en
viss grupp människor. Bestämmelsen bör därför ges allmän räckvidd. Jag vill
dock understryka att den bör tillämpas endast i uppenbara fall, dvs. då ett
bidragsförskott framstår som klart obehövligt. Bestämmelsen bör däremot inte ge
utrymme för en behovsprövning på del sättet att bidragsförskoilel i vissa fall
enbart jämkas. Jag återkommer i specialmotiveringen lill frågan hur
bestämmelsen är avsedd att närmare tillämpas.

En
risk för alt föräldrarna skall göra en obehörig vinst i
bidragsförskotts-systemet föreligger också i fall då del underhållsbidrag som
den bidragsskyldiga föräldern skall utge har bestämts till ett lågt belopp med
hänsyn till atl underhållsskyldigheten delvis fullgörs genom att bamel
periodvis vistas hos den föräldern. Med nuvarande regler skulle bidragsförskott
då kunna utgå utöver det fastställda underhållsbidraget, trots att barnels
underhållsbehov i betydande mån tillgodoses av den bidragsskyldige också på
annal sätt än genom underhållsbidraget. Föratt undgå en sådan konsekvens behöver
man en regel som medger att bidragsförskott kan sättas ned med ett belopp som
motsvarar vad den bidragsskyldiga föräldem tillskjuter på annal sätt än genom
all betala bidrag. Jag förordar alt en sådan regel införs. Regeln bör dock inte
utgöra något hinder mot bidragsförskott till den del förskottet inte motsvaras
av vare sig det fastställda underhållsbidraget eller det särskilda tillskottet
lill detta.

Med
de begränsningar i rätten lill bidragsförskott som jag nu har förordat

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

kan jag inte se något
hinder mot au en möjlighet till bidragsförskott inföi>i ock.så
förgemen.samma vårdnadshai/are som inte varaktigt bor tillsammans. En sådan
ordning torde inte medföra några alltför stora administrativa svårigheter för
försäkringska.s.sorna. Efter .samråd med .socialministern förordarjag därför
atl reglerna om bidragsförskott ändras på det sätt .som jag har angeti här.

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.2.3
Underhållsbidragets storlek och dess bestämmande Inledning

F.
n. har mer än 400 000 barn eller omkring 20 procent av alla barn i värt land
föräldrar som lever åtskilda. Dessa barn är i princip berättigade till
underhåll i form av bidrag. Frågan om vilket sätt och till vilket belopp som
underhållsbidrag beräknas har alltså belydelse för ett mycket stort antal
människor - barn och vuxna.

Gällande
rätl innebär all barnen skall ha en standard som beror av föräldrarnas ekonomi.
Sinsemellan s;kall föräldrarna fördela kostnaderna för barnel efter sin
ekonomiska förmåga. Underhållsbidrag som skall utges av en förälder kan alltså
i princip inte bestämmas enbart med ledning av den underhållsskyldiges
inkomster. Den nu angivna grundsatsen för hur underhåll skall fastställas bör
gälla också för framliden.

Allmänt
hållna regler om all underhåll beräknas med hänsyn lill barnets behov och båda
föräldrarnas ekonomi kan naluriigtvis komma i motsättning till önskemålet om
enhetlighet och förutsebarhet i tillämpningen. Ojämnheten i praxis förefaller
också i dag vara betydande. Olika metoder att beräkna bidrag kommer till
anviindning, och bidragsbeloppen kan i likartade fall skilja sig ål ganska
avseviirl. Till delta medverkar att reglerna om bidragsskyldighet tillämpas av
många olika organ: domstolarna, barnavårdsnämnderna, försäkringskassorna och advokatbyråerna.
Det är också svårt att hämla ledning från avgörandena i domstolarna, eftersom
prövningen i så stor utsträckning är inriktad på en skälighetsbedömning av de
varierande individuella fallen.

I
anslutning till de sakkunnigas förslag lill riktlinjer för försäkringskassornas
prövning av återkrav har remissinstanserna allmänt vitsordat behovet av fastare
normer för beräkningen av underhållsbidrag. Också enligt min mening är del
angeläget att försöka få till stånd en större likformighet i bedömningen.
Strävandena alt uppnå större fasthet i tillämpningen får emellertid vägas mot
önskemålet all i det enskilda fallet kunna göra en rättvis och rimlig avvägning
mellan de inblandade parternas intressen. Hur man bör förfara för att nå en
lämplig ordning t)eror i viss mån på vilka instanser som i framliden skall
medverka när underhållsbidrag fastställs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prövningen av frågor om
underhållsbidrag

De
sakkunnigas förslag innebär att underhållsskyldighetens omfattning i fråga om
de barn som har bidragsförskott, f n. drygt 200 000, självständigt skall
bestämmas av de allmänna försäkringskassorna. 1 och med atl detla förslag inte
nu förverkligas kommer, som jag redan har sagt, både skyldigheten all betala
underhållsbidrag och ålerbetalningsskyldigheten för utgivna bidragsförskott
liksom hittills alt grundas på dom eller avtal. Detla betyder atl del är
parterna själva och i sista hand de allmänna domstolarna som avgör hur stort
underhållsbidrag som skall betalas. I praktiken lorde emellertid andra organ i
betydande utsträckning få infiytande på frågor om underhållsbidragens sioriek.

För.siikringskassorna
har sålunda i dag att inom bidragsförskottssystemet ulöva en viss kontroll över
hur den privaträttsliga underhållsskyldigheten fastställs, i syfte atl hindra
alt föräldrarna genom inbördes disixisitioner omintetgör det- allmännas
regresskrav mot den bidragsskyldige. Fastiin denna ordning, så.som de
sakkunniga har framhållit, är behäftad med brister, lorde den få behållas tills
vidare. Försäkringskas.sorna får också i talrika fall bedöma om det finns fog
för indrivningsåtgärder mot den underhåll.sskyldige samt ta ställning lill om
det allmännas krav på återbetalning skall efterges. Möjligheten till eftergift
bör, enligt vad jag föreslår i det följande, i fortsättningen utnyttjas mera
aktivt som ett medel att minska prcs.sen på de underhållsskyldiga.

Barnavårdsnämnd
som skall sörja för att faderskapet lill barn blir fastställt är enligt 7 kap.
2 § tredje stycket FB skyldig också all se till alt barnet tillförsäkras
underhåll. Denna skyldighet bör än så länge stå kvar. I likhet med fiertalet
remissinstanser biträder jag alltså inte del förslag som de sakkunniga, med
hänvisning bl. a. lill det nya ålerkravssystemel, har fört fram om alt nämndens
åliggande på den punkten skall avskaffas. De sociala myndigheterna bör
emellertid inom ramen för sin stödjande och rådgivande verksamhet biträda med
att upprätta avtal om underhållsbidrag till barn också i andra fall än som
åsyftas i det nämnda lagrummet.

Slutligen
har man atl räkna med atl jurister vid allmänna och enskilda advokatbyråer
liksom hittills i betydande omfattning kommer att medverka vid tillkomsten av
avtal om underhållsbidrag.

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sättet
all reglera underhållsbidragens storlek

Möjlighelerna
all genom föreskrifter eller på annal sätt få en mera enhetlig bedömning av
underhållsbidragens sioriek skall ses mot den bakgrund som jag har angett nu.
Vad först gäller domstolarna följer av regeringsformen att direktiv som riktar
sig till dem knappast till någon del kan meddelas i annan form än genom lag.
Det kan inte gärna komma i fråga att i FB eller annan civilrättslig
lagstiftning ge detaljerade normer för hur underhållsbidrag skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

fastställas av den typ som
de sakkunniga har föreslagit i sina riktlinjer för försäkringskassans bedömning
av den underhållsskyldiges förmåga all betala tillbaka utgivna bidragsförskott.
I ett viktigt hänseende bör dock FB tillföras nya föreskrifter. Jag syftar på
bestäm melsersom ger ett mera konkret innehåll åt principen om alt
underhållsskyldigheten inte bör vara ovillkoriig ulan lämna den bidragspliklige
ett visst ekonomiskt utrymme all sörja för sin egen person och för sin familj.
Jag återkommer strax till denna fråga. I övrigi bör del emellertid ankomma på
domstolarna alt liksom hittills bedöma underhållsfrågorna obundna av mera
detaljerade bestämmelser.

Inte
heller försäkringskassorna kan gärna, inom ramen för nuvarande ålerkravssyslem,
bindas av närmare föreskrifter om hur underhållsskyldigheten i olika fall
skall bedömas. Detsamma gäller barnavårdsnämnderna, vars verksamhei lill stor
del är av rent rådgivande natur.

Hinder bör däremot inte
möta mot alt vissa riktlinjer i underhållsfrågor meddelas för
försäkringskassorna och barnavårdsnämnderna. Sådana riktlinjer blir inte
bindande utan lar enbart karaktär av råd. De bör bl. a. kunna innehålla ett
schema för hur underhållsbidrag kan räknas ul i vissa vanliga situationer. Jag
föreslår atl sådana riF

Som framgått av vad jag
har sagt förut handlar försäkringskassorna och barnavårdsnämnderna delvis från
olika utgångspunkter när de sysslar med underhållsfrågor Riktlinjerna måste
utformas med hänsyn till detla och kan därför inte göras gemensamma. Givetvis
bör de emellertid bygga på samma grunder och så långt möjligt vara enhetliga.
Riktlinjerna för barnavårdsnämnderna bör utfärdas av socialstyrelsen och
riktlinjerna för försäkringskassorna av riksförsäkringsverket. P.egeringen bör
ge verket och styrelsen i uppdrag all - i nära samråd - förbereda och utfärda
sådana riktlinjer.

Jag räknar med all de
riktlinjer som kommer all meddelas kan tjäna till ledning inte bara för
barnavårdsnämnderna utan också för parterna själva och de ombud som biiräder
parterna med atl upprätta avtal om underhållsbidrag eller annars tar ställning
i frågor om underhållsbidrag till barn. Ännu i dag förekommer del alt parterna
för en underhållsfråga till domstol endasl för att inte riskera alt ett
bidragsavial inte kan godtas som grund för fullt bidragsförskott lill barnel.
Sådana processer torde för framliden bli överflödiga, i den mån parterna i
sina bidragsavtal följer de riktlinjer som utfärdas och som alltså kommer au
beaktais av försäkringskassan när frågan om bidragsförskott prövas.

Allmän
motivering

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 97

Förbehållsbelopp Allmän

Jag
skall nu gå över till atl redovisa vissa synpunkter på hur omfattningen
mottvertng av bidragsskyldigheten bör bedömas. Som redan har nämnls anser jag
mig endast i begränsad utsträckning kunna förorda reglering genom lag. Även
lill den del mina uttalanden inte direkt rör lagändringar hörde emellertid
kunna tjäna lill ledning för domstolarna och utgöra underlag förde riktlinjer
som jag nyss har talat om.

Under
5.2.1 har jag föreslagit att skyldigheten att betala underhållsbidrag lill barn
inte skall vara ovillkoriig ulan bl. a. bero på den underhållsplikliges
ekonomiska förmåga och försörjningsbörda. Familjelagssakkunniga har i sina
riktlinjer för återkrav av bidragsförskott föreslagit att den underhållsskyldige
skall förbehållas vissa belopp för levnadsomkostnader och andra nödvändiga utgifter,
nämligen dels ett belopp som i princip svarar mot den faktiska
bostadskostnaden, dels ell schematiskt beräknat belopp för andra utgifter.
Sistnämnda belopp skall kunna frångås när särskilda omständigheter föreligger.
Denna metod alt förbehålla den bidragsskyldige en miniminivå som
underhållsbidraget inte får inkräkta på har i och för sig inte gett anledning
lill erinringar under remissbehandlingen. Också enligt min mening är metoden
lämplig. Den bör komma lill uttryck i FB. Där bör också anges de belopp som
normalt skall reserveras för andra utgifter än bostadskostnader. Nivån på dessa
normalbelopp bör nämligen enligt min mening fastställas av riksdagen. Beloppen
bör anknytas lill basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

I
första hand bör den underhållsskyldige förbehållas medel för sin egen
försörjning. De sakkunniga har förordat att del normala förbehållsbeloppel för
andra utgifter än bostadskostnader bestäms till 1,2 basbelopp per år. Som
exempel kan nämnas att med uigångspunki från basbeloppet för maj månad i år
normalbeloppel blir 1 260 kr i månaden. Jag anser att beloppet är lämpligt
avvägt. Sattes del högre, skulle del ge de bidragsbelalande ett oberättigat
försteg framför underhållsskyldiga som lever tillsammans med barnel. Redan del
föreslagna förbehållsbeloppel ligger visseriigen över beloppen för existensminimum
i annan lagstiftning och över socialhjälpsnivåerna (se om dessa belopp s. 169
och 170 i familjelagssakkunnigas betänkande). Ä andra sidan lorde beloppet
understiga vad som i dag tillämpas på åtskilliga håll när underhållsbidrag
bestäms. Man bör vidare ha i åtanke att ell underhållsbidrag i allmänhet utgår
under flera år. Det är då knappast rimligt att tillåta ett uttag från den
underhållsskyldige som innebär att han eller hon under en längre tid tvingas
leva på existensminimum. Följden blir lätt alt arbetslusten hämmas och
förhållandet lill barnel lar skada. Jag fäster också vikt vid att, som jag
strax skall beröra, siörre delen av den underhållsskyldiges disponibla inkomslöverskott
bör kunna tas i anspråk för bidrag, om barnets behov kräver del, och alltså
inte bara en viss procentuell andel. Med hänsyn lill detta och med tanke på atl
del bidragsberäliigade barnel genom del allmänna

7 Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

opaginerad Kontrollera mot PDF

barnbidraget
och rätlen till bidragsförskott alltid är garanterat bidrag lill sitt underhåll
blir barnets intressen normalt inte lidande av att förbehållsbeloppel i viss
utsträckning far översliga existensminimum.

Enligt min mening är den
naluriiga utgångspunkten alt underhåll lill barn har försteg framför underhåll
lill make. De sakkunniga har också i sina riktlinjer för försäkringskassornas
prövning föreslagit att bidrag lill barn skall bestämmas utan hänsyn lill
underhållsbidrag till make. Om den bidragsskyldige har en hemmavarande make
med ingen eller låg inkomst, skall han eller hon emellertid enligt de
sakkunnigas förslag alltid fa tillgodoräkna sig, förutom ett belopp föregen
räkning, ett normalbelopp om högst 0,6 basbelopp förår(f n. 630 kr i månaden)
för den hemmavarande maken. Härtill kommer bostadskostnaden. Ett
förbehållsbelopp för hemmavarande make bör dock enligt de sakkunniga godtas
endast om makarna har hemmavarande barn under 18 år eller om annars särskilda
skäl föreligger. Om situationen inte är sådan atl den underhållsskyldige vid
bidragsberäkningen från sin inkomst får avräkna ell belopp för den hemmavarande
maken, bör enligt de sakkunniga hans ansvar för familjens grundförsörjning
likväl beaktas. De föreslår atl underhållsbidraget i sådana fall skall kunna
jämkas så att den underhållsskyldige får behålla så myckel som svarar mot de
nu nämnda förbehållsbeloppen.

Flera remissinstanser har
ansett att de sakkunniga har tagit alltför stor hänsyn till den underhållsskyldiges
utgifter för hemmavarande make. Till dem hör ulredningen om barnens rätt,
juridiska fakullelsnämnden i Uppsala, LO och Advokatsamfundet. Ett par
instanser vill gå längre och generellt bortse från makens levnadskostnader.
Sistnämnda uppfattning kan jag inte dela. Följden skulle ofta bli en betungande
skuldsättning och behov av socialhjälp eller andra stödåtgärder. Utgifter för
make är också något som beaktas redan nu vid införsel och vid utmätning i lön
(10 S införsellagen och 67 b § utsökningslagen). Emellertid kan jag hålla med
om alt de sakkunniga har gått väl långt i att begränsa underhållsskyldigheten
mot bam med hänvisning lill kostnader för make. Utgångspunkten börenligt min
åsikt vara atl underhållsbidraget bestäms ulan alt något förbehåll eller någon
jämkning görs med hänsyn till maken. Från denna regel bör undanlag la förekomma
när särskilda skäl lill det föreligger. Vilka dessa skäl är kan knappast anges
i lagen. Frågan får överlämnas ål rättspraxis. Enligt min mening riicker det
inte att makarna har ett barn hemma som är under 18 år. Men om bamel är i
förskoleåldern bör ett förbehållsbelopp i allmänhet få tillgodoräknas. Ett
sådant kan komma i fråga också när makarna har fiera barn i någoi högre ålder,
liksom när ell barn på grund av sjukdom eller liknande förhållande kräver
särskild vård i hemmet. Skäl alt medge förbehållsbelopp kan även föreligga när
hemmavarande make på grund av ålder, sjukdom eller brist på arbetstillfällen
inte kan få förvärvsarbete. Huruvida äktenskapet har ingåtts före eller efter
del att underhållsskyldigheten mot barnet intriidde bör inte

Allmän motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

inverka
på rätten till förbehåll för underhäll lill make. I samtliga de fall som jag
har nämnt nu är del en föratsättning för rält till förbehållsbelopp att maken
har ingen eller endasl låg inkomst, däri inräknat utgående sociala förmåner.
Liksom de sakkunniga anserjag alt del belopp som i förekommande fall
reserveras för maken för år räknat bör uppgå lill 0,6 basbelopp när maken helt saknar
egen inkomst. Till delta kommer bostadskostnader.

I
fråga om rätten till förbehållsbelopp har de sakkunniga i sitt förslag till
riktlinjer med make jämställt samboende som lidigare har varit gift med den
underhållsskyldige eller som har eller har haft gemensamt barn med denne. Del
kan, som också en remissinstans har påpekat, synas inkonsekvent all på detla
sätt beakta den samboende, när någon underhållsskyldighet mellan parterna inte
föreligger enligt lag. Ä andra sidan skulle del lå slötande följder om den
faktiska försörjningssituationen inte beaktades. Jag anser emellertid all
endast sädana samboende som har barn gemensamt bör jämställas med makar i fråga
om rätten lill särskilt förbehållsbelopp. Avgränsningen blir därmed densamma
som den som jag har föreslagit i fråga om underhållsskyldigheten mol styvbarn
(avsnitt 5.2.1). Jag vill tillägga att frågan om lagstiftning på del
familjerätlsliga området för dem som ulan att vara gifta bor tillsammans under
äktenskapsliknande förhållanden prövas av familjelagssakkunniga underdel
fortsatta utredningsarbetet. Den föreslagna regeln om hänsynslagande till
samboende när det gälleratt bestämma underhåll lill barn kan därför komma all
omprövas senare.

Som
jag tidigare har sagt bör normalbeloppen anses innefatta alla vanliga
levnadskostnader utom bostadskostnaden. Till dessa kostnader får anses höra
utgifter för mat, kläder, tvätt, hygien, gas, elektricitet, telefon, radio- och
TV-licenser, tidningar, försäkringsavgifter, fackföreningsavgifier, normala
utgifter för hälso- och sjukvård samt kostnader för resor lill och från
arbetet. Att beloppen har betecknats som normalbelopp innebär atl den
underhällsskyldige för egen del eller för maken kan förbehållas högre belopp
om del kan visas alt utgifterna för vanliga levnadsomkostnader på grund av
särskilda omständigheter är onormalt stora eller extra utgifter annars framstår
som nödvändiga. Den underhållsskyldige bör exempelvis kunna förbehållas mer än
normalbeloppet om han eller hon har kostsamma utgifter för resor till och från
arbetet beroende på långa avstånd eller avsevärda kostnader lill följd av
sjukdom (läkarvård, medicin, resor, diet m. m.) som inte kompenseras genom
försäkringsersättning eller på annat sätt. Också räntor på lån för rimliga
ändamål kan länkas berättiga lill höjning av förbehållsbeloppen, i den mån inte
ränteutgiften beaktas redan när den bidragspliktiges inkomst bestäms.
Räntekostnaden bör beräknas lill sitt nettobelopp, dvs. med hänsyn lagen lill
rätten atl göra ränteavdrag vid beskattningen. I begränsad utsträckning kan
även amorteringar behöva beaktas, t. ex. på studieskuld eller på skuld för bil
som är nödvändig för den underhållsskyldiges försörjning. Till frågan om
utgifter för villalån återkommer jag strax.

Allmän motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
särskilda fall, där den underhållsskyldiges levnadskostnader är osedvanligt
låga, kan del också finnas anledning all räkna med ett lägre förbehållsbelopp
än normalbeloppel. Enbart den omständigheten all den underhållsskyldige bor
tillsammans med annan, som har egen inkomst, och därigenom kan göra vissa
besparingar bör emellertid i de flesta situationer inte leda lill en reduktion
av förbehållsbeloppet for andra kostnader än bostadskostnaden. Samma ståndpunkt
har de sakkunniga intagit i sina riktlinjer.

Den
underhållsskyldige bör få förbehållas ett särskilt belopp för bostadskostnaden.
De sakkunniga harövervägt all schablonisera bostadskostnaden men har kommit
fram lill alt det är rimligt all som utgångspunkt räkna med den faktiska kosinaden.
Jag delar denna åsikt. Brullokoslnaden för bostaden minskad med bostadsbidrag
bör alltså ligga till grund för beräkningen. Liksom de sakkunniga anser jag
emellertid all man bör se lill att den underhållsskyldige inte blir vare sig
överkompenserad eller underkompen-serad. Ell lägre belopp än del verkliga bör
sålunda förbehållas om bostadskostnaden är oskäligt hög med hänsyn till
kostnadsläget på orten eller om bostaden får anses vara alltför stor i
förhållande till familjens sioriek. Ä andra sidan bör den underhållsskyldige
alltid få tillgodoräkna sig ett visst minsta belopp, om han har osedvanligt låg
bostadskostnad. Jag förutsätter atl normer för bedömningen av
bostadskostnaderna skall kunna meddelas i socialstyrelsens och
riksförsäkringsverkels riktiinjer om hur underhållsbidrag bestäms. Ledning bör
därvid kunna hämtas från de spärregler som gäller för rätt lill bostadsbidrag
och i fråga om förbehållsbelopp vid införsel och utmätning. Jag vill i fråga om
kosinaden för egel bostadshus tillägga att amortering på faslighelslån i
allmänhet inte bör räknas in i bostadskostnaden. Ränteutgifterna bör i princip
fa medräknas men bör beräknas med beaktande av rätten lill ränteavdrag vid
beskattningen.

Om
den underhållsskyldige bor tillsammans med make eller annan person som har egna
inkomster bör de i flertalet fall anses svara för halva bostadskostnaden var.
Har maken eller samboende som likställs med make ingen eller låg egen inkomst
börden underhållsskyldige förbehållas ell belopp även förden del av bostadskostnaden
som den andre inte själv kan erlägga, förutsatt all del föreligger sådana
särskilda skäl för rätt lill förbehåll för make som jag har talat om förut.
Finns inte sådana skäl, bör principen vara atl den underhållsskyldige får
tillgodoräkna sig en kostnad som hade godtagits om han eller hon hade varit
ensamstående men inte merkostnaden för maken eller den samboende. I allmänhet
kommer alltså den underhållsskyldige atl få förbehålla sig mer än hälften av
bostadskostnaden i dessa fall.

Vad
jag har sagt nu om förbehåll för bostadskostnad bör i huvudsak kunna tillämpas
även om den underhållsskyidige delar bostad med barn. I allmänhet bör man
alltså slippa att beräkna särskild bostadskostnad för barnen. Jag får anledning
att komma tillbaka till denna fråga senare på tal om .sättet att beräkna ell
bidragsberältigat barns behov. Ibland kan det emellertid vara

Allmän
motivering

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 101

motiverat
med en särskild bedömning. Så kan vara fallet, om nettobostads- Allmän
kosinaden för barnens del är betydande och tillika skillnaden mellan
motivering föräldrarnas inkomster är stor eller om barn i familjen endasl är
endera makens eller den samboendes. Detsamma gäller om hemmavarande barn har
inkomster av någon betydelse.

När
det gäller ålerbetalningsskyldigheten för utgivna bidragsförskott har de
sakkunniga förordat att den underhållsskyldige skall få tillgodoräkna sig också
ett belopp för andra kostnader för hemmavarande barn än bostadskostnaden.
Tilläggsbeloppet varierar enligt förslaget mellan 0,3 och 0,6 basbelopp,
beroende på vad barnel kan erhålla från den andra föräldern. Förslaget har
kritiserats under remissbehandlingen både för atl det i vissa fall missgynnar
de hemmavarande barnen och för all del kan favorisera dem.

Som
nämnls bör underhållsskyldigheten mol barn i princip ha företräde framför
underhål/ssky/digheien mot make. Om en person är underhållsskyldig mot flera
barn bör däremot utgångspunkten vara den all barnen är likställda. Delta
betyder inte all de alllid skall ha lika stort underhåll från den
underhållsskyldige. Om barnen är halvsyskon, kan nämligen deras behov av
underhåll från den gemensamma föräldern vara olika, beroende främst på
skillnaden i de två andra föräldrarnas underhållsförmåga. Som jag kommer
närmare in på i det följande bör i sådana fall den gemensamma förälderns
underhållsförmåga i första hand las i anspråk där behovet är störst. Denna
grundsals bör tillämpas också i förhållandet mellan ett hemmavarande och ett
bidragsberältigat barn. Den kan leda lill alt merparten av vad den underhållsskyldige
kan avstå går till del barn som han eller hon bor tillsammans med, medan det
utomstående barnel får en mindre andel, men förhållandet kan också bli det
omvända. Ofta bör man alltså kunna reda sig med att tillämpa allmänna
principer.

När
samtliga inblandade föräldrar har svag ekonomi kan emellertid en strikt
fördelning efter allmänna regler mellan barnen av den bidragsskyldiges
tillgängliga överskott leda till all det hemmavarande barnet slår ulan
tillräckliga medel för sin försörjning. Avsteg bör då få göras från de allmänna
reglerna på så sätt all den bidragsskyldige föräldern i första hand får
tillgodose del hemmavarande barnels behov. Del är meningslöst all kräva den
underhållsskyldige på bidragsbelopp som han eller hon inte kan betala. Till
detla kommer all det bidragsberäliigade barnel kan få underhåll genom
bidragsförskott, en möjlighet som i regel inte tillkommer del hemmavarande
barnel. Med tanke på detla bör del minsta belopp som alllid skall vara
reserverat för hemmavarande barn i princip sammanfalla med det normala beloppet
för bidragsförskott och alltså sältas till 0,4 basbelopp per år (f n. 420 kr i
månaden). Omständigheterna i del särskilda fallet kan emellertid göra del
motiverat atl räkna med ett högre eller ett lägre belopp. Del bör därför vara
möjligt att avvika också från nivån 0,4 basbelopp. Från del belopp som sålunda
skall stå till det hemmavarande barnets förfogande bör avräknas vad

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 102

barnets
andra förälder kan anses ha förmåga all tillskjuta i underhåll saml Allmän
ersättning som annars utges för den förälderns räkning, däremot inte
motivering barnbidrag och andra liknande förmåner som tillkommer barnet. Det
återstående beloppet är alltså det som den bidragsskyldige under alla
omständigheter skall förbehållas för underhåll ål barnel.

Reglerna
om förbehållsbelopp förutsätter självfallet atl en beräkning görs av den
bidragsskyldiges behållna inkomst. Jag återkommer lill denna fråga i del
följande.

De
föreskrifier om förbehållsbelopp m. m. som jag nu har redogjort för kommer utan
tvivel all medföra en lättnad för de underhållsskyldiga som har del sämst
ställt. Bl. a. blir del inte längre möjligt all, som fortfarande sker på sina
håll, alllid bestämma underhäillsbidragel till ell belopp i nivå med eller
strax under bidragsförskottet även för personer som saknar förmåga all bära en
sådan bidragsskyldighel.

De
föreslagna reglema i FB om förbehållsbelopp avviker delvis från de motsvarande
föreskrifter som gäller vid införsel och vid utmätning i lön. Situationen när
underhållsbidrag skall bestämmas är också en annan än den som föreligger när
bidrag skall las ul i exekutiv ordning. Del kan emellertid finnas anledning atl
se över bestämmelserna om förbehållsbelopp i den uisökningsräilsliga
lagstiftningen sedan viss lids erfarenhet har vuniis av de nu föreslagna
ändringarna i FB. Tills vidare bör dessa bestämmelser kvarstå oförändrade.

En
metod att beräkna underhållsbidragets storiek

Inledningsvis
framhöll jag att FB:s allmänna regler om underhåll till barn bör ges det
innehållet att underhällsbidrag skall bestämmas med ledning av barnets behov
och föräldrarnas inbördes ekonomiska bärkraft. En så allmänt hållen norm ger
självfallet utrymme för olika tillvägagångssätt att beräkna underhållsbidrag,
även om den kompletteras med sådana föreskrifter om förbehållsbelopp som jag
nyss har föreslagit. Det vore önskvärt att ha tillgång till en mera fasl
beräkningsmetod som kunde vinna allmän tillämpning. Nära till hands ligger då
att försöka b)'gga vidare på reglerna om förbehållsbelopp.

En
metod som ankyter till förbehållsbeloppen och som enligt min mening bör vara
användbar i många siluai:ioner går i ell enkelt fall, där underhållsskyldighet
finns endasl gentemot ett barn, i korthet ul på följande. Barnets
underhållsbehov uppskattas till vissl belopp. Beräkning görs av varje förälders
nettoinkomst efter skatt. Härifrån dras förbehållsbelopp för förälderns eget
och eventuellt för makes eller samboendes underhäll. Restbeloppen
representerar de överskoltstelopp som föräldrarna rimligen bör kunna ta i
anspråk för underhåll åt barnel. Underhållsbidraget erhålls därefter genom alt
det belopp som hai beräknats för barnets behov fördelas

opaginerad Kontrollera mot PDF

proportionellt
mellan föräldrarna efter överskottsbeloppen. Om exempelvis

ett visst barns behov
beräknas till 700 kr, den bidragsskyldiges överskott lill

I
200 kr och den andra förälderns motsvarande belopp tiJI 800 kr skulle alltså

underhållsbidraget
bli

1
200

----------- x 700 =420 kr

I
200 -t- 800

Allmän motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bidraget
får dock givelvis inte inkräkta på del belopp som har förbehållits den
underhållsskyldige. Om båda föräldrarnas överskollsbelopp antas vara 300 kr,
skulle bidraget, beräknat på samma sätt som nyss, ha blivit 350 kr. Den
underhållsskyldige kan emellertid inte förpliktas utge mer än 300 kr.

Den
metod som har beskrivits i del föregående utgår från barnels behov. Med hänsyn
härtill börden ha goda utsikter all vinna parternas förståelse och underiäita
uppgörelser i godo. Förslaget innebär inte alt någon given andel skall las i
anspråk för bidrag av det överskott som den underhållsskyldige har. I stället
kommer barnets behov och den andra förälderns betalningsförmåga alt reglera hur
stor del av överskottet som skall tas i anspråk för bidraget. Också den
förälder som inte är bidragsskyldig får tillgodoräkna sig förbehållsbelopp,
när den förälderns betalningsförmåga bedöms. Härigenom kan han eller hon sägas
bli jämställd med den förälder som är bidragsskyldig.

Såsom
bidragsförskottet i dag är konstruerat får det i princip inte påverka storleken
av underhållsbidraget (betänkandet s. 223). Systemet med särskilda
förbehållsbelopp för den underhållsskyldige leder till - och förutsätter i viss
mån - atl del bidragsberäliigade barnel får sitt grundbehov tillgodosett genom
bidragsförskott när den underhållsskyldiges betalningsförmåga brister. Detta
kan emellertid knappast ses som ell avsteg från den nämnda principen. Också i
övrigt bör man hålla fasl vid denna tills vidare. Jag vill här erinra om atl
ulredningen om stödet till särievande föräldrar har att överväga den framtida
utformningen av bidragsförskottsinstitutet eller en motsvarighet lill detta. I
fall då den bidragsskyldiges disponibla inkomst inte mycket överstiger
förbehållsbeloppet bör man dock enligt min mening med hänvisning lill
bidragsförskottet kunna modifiera den förordade beräkningsmetoden så all inte
den bidragsskyldiges överskott helt eller nästan helt går ål för
underhållsbidrag. I annat fall uppkommer ganska kraftiga tröskeleffekter vid
inkomstökningar för personer som befinner sig i inkomstskiktet kring
förbehållsbeloppel.

Metoden
för bidragsberäkning: barnets kostnader

En
svårighet med den nu diskuterade metoden att räkna fram underhållsbidrag till
barn består i atl uppskatta det kostnadsbelopp som skall fördelas mellan
föräldrarna. I detta bör i allmänhet räknas in endast verkliga utgifter för
barnet. Även om de individuella förhållandena är avgörande, får man i stor
utsträckning falla tillbaka på schablonbelopp. Det torde gå atl ungefär-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ligen
beräkna vad ett barn, efter vad som är allmänt godtaget i vårt land, behöver
för atl dess grundbehov av mal, kläder, annan utrustning, m. m. skall vara
tillgodosett. Inom konsumentverket kartläggs f. n. de olika kostnader som ingår
i en hushållsbudgel. Arbetet beräknas vara slutfört under sommaren 1978. Del
bör bli möjligt att utläsa levnadskostnaderna för olika medlemmar i ell
hushåll. Konsumentverket avser all beakta kostnadsutvecklingen genom
halvårsvisa justeringar med ledning av konsumentprisindex.

Konsumentverkets
redovisning bör kunna tjäna till ledning när underhållsbidrag skall bestämmas.
Jag räknar också med atl man i de råd som lämnas för hur underhållsbidrag
bc;räknas skall kunna ange vissa riktvärden för barnkostnadema. En rimlig
utgångspunkt torde under alla förhållanden vara del av de sakkunniga beräknade
beloppet om 0,6 basbelopp per år (f n. 630 kr i månaden) för ett barns
grundförsörjning, vartill kommer vad som täcks av barnbidraget.

Del
koslnadsbelopp som skall fördelas mellan föräldrarna bör beräknas netto, dvs.
med bortseende från belopp som motsvarar barnbidrag och andra bidrag från det
allmänna vilka är direkt avsedda för barnel och bör påverka underhållsbidraget.
Har barnet tillgångar eller inkomster av siörre betydelse, bör koslnadsbeloppel
reduceras i skälig omfattning.

Bamlillsynskoslnader
bör ses som en utgift för barnel. Normall bör inte högre kostnad godtas än som
gäller vid kommunal barntillsyn. Kan barnel inte beredas plats för tillsyn
genom kommunens försorg eller finns det annars särskilda skäl mol tillsyn i
sådan ordning, bör dock annan skälig kostnad få accepteras.

Såvitt
gäller bostadskostnaden vore det i princip riktigast att skilja ut den
meratgift som barnet får anses medföra och lägga denna till barnets
kostnadsbelopp. I gengäld fick den förälder som har hand om barnel nöja sig med
motsvarande lägre avdrag för bostadskostnad från nettoinkomsten när del gäller
all bestämma den förälderns underhållsförmåga. Ell sådani tillvägagångssätt
skulle emellertid leda till invecklade beräkningar. 1 allmänhet bör man kunna
välja den enklare metoden atl den förälder som barnel bor hos får förbehålla
sig bostadskostnad både för egen och barnets del mol alt någon särskild
bostadsutgift inte direkt påförs barnet. Förfarandet lorde i varje fall oftast
kunna tillämpas när bostadsbidrag utgår. Bostadsbidragen har nämligen som
väsentligt syfte all utjämna bostadskostnaderna för barnfamiljerna.
Uppmärksamheten bör emellertid vara riktad på alt del i vissa fall kan vara
nödvändigt all b;akta barnets bostadskostnad särskilt, om inte barnet skall få
ell för lågt underhållsbidrag.

En
viss schemalisering i bedömningen av kostnaderna för del underhållsberättigade
barnet är redan så lill vida nödvändig som ett faslsiälll underhållsbidrag kan
komma att gälla under en relativt lång lid, medan underhållsbehovet ändras.
Om underhållsbidragen någoriunda skall

Allmän motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

anpassas lill de verkliga
förhållandena får emellertid denna schemalisering inte drivas för långt.
Kostnaderna för barnet växlar ju med barnels ålder och förhållandena i övrigt.
När barnet kommer upp i tonåren, får del alltmer en vuxens behov. Jag anser
därför att man bör nöja sig med att försöka bedöma underhållsbehovet under de
år som ligger närmast i liden och lägga denna bedömning lill grund för
bidragsberäkningen, låt vara atl bidraget formellt bestäms all utgå också för
liden därefter. Detta fömtsätter naluriigtvis all frågan om bidragels sioriek
kan prövas om senast när den tidsperiod har gått ut som man har kalkylerat med.
Detta spörsmål kommer jag atl behandla under 5.2.6.

Som jag redan har sagt kan
frågan om barnets totala underhållsbehov inte ses frislående från föräldrarnas
ekonomiska förhållanden. Barnel kan, efter en glidande skala, göra anspråk på
en högre standard för egen del ju bättre ställt föräldrama har det i ekonomiskt
hänseende. Detta siandardtillägg för barnel bör enligt min mening i första hand
bedömas i förhållande lill vad som utgör båda föräldrarnas sammanlagda
överskott av neiloinkomslen sedan förbehållsbeloppen har räknats från. 1 detta
sammanhang bör dock hänsyn mera generellt kunna tas lill underhållsskyldighet
mot make. Även den underhållsskyldiges behov av ytteriigare medel för egen del
utöver vad som läcks av förbehållsbeloppel bör beaktas. Jag är inte beredd atl
anvisa någon formel för hur slandardtilläggen till barnets behovsbelopp bör
beräknas. Det är möjligt all del även i detta hänseende kan lämnas vissa råd i
riktiinjema för hur underhållsbidrag fastställs.

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

Metoden
för bidragsberäkning: fördelningen mellan föräldrarna av kostnaderna för
barnets underhåU

Vad
härefter gäller underhållsbördans fördelning mellan föräldrarna bör den
ekonomiska bärkraften bedömas utifrån varje förälders förväntade nettoinkomst,
dvs. bruttoinkomsten minskad med skatt. I princip bör inkomsten minskas med
sådana utgifter för inkomstens förvärvande som är avdragsgilla vid
beskattningen. Skatten beräknas lämpligen med hjälp av tabellerna för
preliminärskatl. Därvid beaktas genom val av skatlekolumn alt rätt föreligger
lill förvärvsavdrag eller skattereduktion. Också den skattelättnad som följer
av rätlen all upp lill ett viss belopp göra avdrag för underhållsbidrag bör beaktas.
Till nettoinkomsten bör läggas viss andel av siörre förmögenhet.

Sedan
den bidragsskyldiges nettoinkomst har fastställts minskas denna med förälderns
eget förbehållsbelopp, inklusive bostadskostnad. Också rätten till
förbehållsbelopp för make eller samboende bör, som framgått, beaktas på del
sättet att den bidragsskyldiges nettoinkomst inför jämförelsen med den andra
förälderns underhållsförmåga alllid minskas med förbehållsbeloppel. Motsvarande
reduktion görs av den andra förälderns inkomst. Kvarvarande belopp är de
överskott vars inbördes förhållande bestämmer hur underhålls-bördan skall
fördelas mellan föräldrarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Metoden för
bidragsberäkning: underhållsskyldighet mot flera barn m. m.

Vad
jag har sagt i det föregående om hur underhållsbidrag till ett barn lämpligen
kan beräknas bör tillämpas också när fråga är om två eller fiera barn till
.samma föräldrar. Att det gäller au täcka varje barns behov leder ofta lill atl
det .sammanlagda underhållsbidraget stegras vid ökat barnantal. Underhållsbidraget
lill varje barn blir emellertid normalt lägre. För det första minskar
.självfallet utrymmei för standardtillägg. Fördel andra kan man även i övrigt
räkna med lägre utgifter per barn, när två eller flera barn växer upp i samma
hushåll. För det tredje torde det oftare bli aktuellt att skära ner bidraget
därför atl dei annars skulle inkräkta på förbehåll.sbeloppen.

Om
en person är underhållsskyldig mot två eller flera bam som har olika mödrar
eller fäder, måste hänsyn tas till att de andra föräldrarna inbördes kan ha
olika bidragsförmåga. Den underhållsskyldige kan därför komma att betala högre
bidrag till ell barn än lill ett annal, även om barnen har samma
underhållsbehov. I förhållande lill varje barn och dess andra förälder bör
bidragsförmågan bestämmas med ledning av ett belopp som utgör återstoden av den
bidragsskyldiges nettoinkomst sedan från denna har dragils- förutom tidigare
nämnda förbehållsbelopp för den underhållsskyldige själv och för make eller
samboende - del bidrag lill övriga bam som vid en samtidig bedömning beräknas
vara del rikiigii. Merparten av vad l. ex. en far lill ivå barn kan bidra med
kan komma atl las i anspråk av det ena barnet, om modern lill det barnet saknar
underhållsförmåga medan modern lill det andra barnel har ett ansenligt
inkomslöverskott. Det andra barnet bör dock inte ställas helt utan bidrag från
fadern.

Vad jag har sagt nu är i
princip tillämpligt också i förhållandet mellan ell barn som den
underhållsskyldige bor tillsammans med och ett bam till vilket han eller hon
skall betala bidrag. Del kan alliså bli nödvändigt atl ungefäriigt beräkna
vilket underhållsansvar som bör vila på den andra föräldern lill del
hemmavarande barnet, även om denna förälder bor tillsammans med den
bidragsskyldige. I fråga om hemmavarande bam tillkommer, som framgått av del
föregående, att del resultat som man kan komma fram till med stöd av allmänna
överväganden kan behöva korrigeras till det hemmavarande barnels förmån, så atl
delta barn är tillförsäkrat ett minimiunderhåll från sina föräldrar som i regel
uppgår lill 0,4 basbelopp om året (f n. sammanlagt 420 kr i månaden).

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

Metoden
för bidragsberäkning: hemarbetande makes eller samboendes underhållsförmåga

En
fråga med allmän räckvidd är om och i så fall i vilken utsträckning en förälder
skall anses ha viss underhållsförmåga trots all han eller hon inte har egen
inkomst av någon betydelse. Frågan lorde ganska ofta få aktualitet för
hemarbetande makes eller samboendes del. Den uppkommer t. ex. om en

opaginerad Kontrollera mot PDF

förälder är gift och
hemarbetande och skall betala underhållsbidrag lill ett egel barn utanför
hemmet eller om en förälder skall betala bidrag lill sill barn och barnel bor
hos den andra föräldem som är omgift och saknar förvärvsinkomst. Motsvarande
problem kan föreligga när en person med förvärvsinkomst som har hemmavarande
barn skall betala underhållsbidrag lill ett barn utom hemmet. För all bedöma
vederbörandes betalningsförmåga kan man behöva ta ställning till vilken andel
av underhållet lill del hemmavarande barnel som en hemarbetande make skall
anses svara för.

De nu angivna fallen torde
i huvudsak kunna bedömas enhetligt. Utgångspunkten bör vara att man bygger på
de faktiska förhållanena. Om emellertid den hemmavarande maken har möjlighel
all få ett lämpligt arbele utanför hemmet och familjens situation inte kan
anses kräva att maken avstår från denna möjlighel, vore det stötande atl
frånkänna maken förmåga att bidra lill barnets kostnader. Man får då utgå från
en tänkt inkomst när underhållsförmågan prövas. I del föregående har jag
behandlat frågan, om en person som skall betala underhållsbidrag lill ett bam
får förbehålla sig ell belopp för underhåll åt den hemmavarande maken. De
grander efter vilka denna fråga skall bedömas bör enligt min mening tillämpas
också i det nu diskuterade fallet, där del alltså gäller alt avgöra om en
hemmavarande make skall påföras en tänkt inkomst eller ej. Ytterst får man
falla tillbaka på skönsmässiga bedömningar.

Allmän motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avslutande
synpunkter

Jag
vill avslutningsvis understryka atl den metod som jag i del föregående har
behandlat endasl är atl se som ett hjälpmedel att bestämma ell rimligt
underhållsbidrag i överensstämmelse med FB:s föreskrifter i ämnet. Del
underhållsbelopp som kan räknas fram med hjälp av metoden och anslutande
synpunkter bör kontrolleras genom en allmän skälighetsbedömning och vid behov
korrigeras. Omständigheterna i de enskilda fallen är sä varierande att
domstolarna och andra som medverkar vid fastställande av underhållsbidrag
alltid måste ha möjlighel att göra en mera fri bedömning. Jag har inte heller
här kunnat la upp mer än en del av de problem som möter när underhållsbidrag
skall bestämmas. Del förtjänar också påpekas all domstolarna är bundna av parternas
yrkanden och hänvisade att göra sina bedömningar på grundval av det
faklaunderiag som parterna för in i processen.

5.2.4
Den bidragsskyldiges egna utgifter för barnet

Nedsättning
av underhållsbidraget?

Den
av föräldrarna .som skall betala underhållsbidrag till ett barn bidrar inte
sällan också mera direkt till barnets underhåll genom alt ha barnet hos sig
under längre eller kortare perioder. Ibland förekommer det att underhållsbi-

opaginerad Kontrollera mot PDF

draget
av denna anledning bestäms till ell lägre belopp än som annars skulle ha
utgått. Den bidragskyldiga föräldern kan emellertid inte med stöd av någon
lagregel fordra att underhållsbidraget sätts ned med hänsyn lill de direkta
utgifter som föräldern har för barnets uppehälle medan del vistas hos honom
eller henne.

Särskilt
på senare tid har i olika sammanhang gjorts gällande all den bidragsskyldiga
föräldern borde ha rätt atl vid betalningen av underhållsbidraget
tillgodoräkna sig åtminstone en del av de utgifter som föräldern på detta sätt
har för barnet. Frågan behandlades bl. a. i en motion till 1975/76 års riksmöte
(mol. 1975/76:675). I motionen framhölls att en bidragsskyldig förälder som
utövar den faktiska tillsynen av barnel under perioder på mer än tre dagar i
följd borde medges nedsättning i det månatliga underhållsbidraget med 1/30 för
varje sådan dag. Riksdagen tog dock inte ställning till denna fråga ulan ansåg
all den först borde prövas närmare av familjelagssakkunniga (se LU 1975/76:33
s. 96, rskr 1975/76:397).

Familjelagssakkunnigas
förslag innebär all den bidragsskyldiga föräldern skall kunna få
underhållsbidraget nedsatt i skälig omfattning, om föräldern har haft
nödvändiga kostnader för barnets uppehälle medan del har vistats hos honom
eller henne under en inte obetydlig del av bidragstiden. Avsikten är atl del i
första hand skall ankomma på föräldrama själva att komma överens om villkoren
för nedsäliningen i underhållsbidraget. Vid tvist mellan dem bör enligt de
sakkunniga som en riktpunkt för bedömningen gälla alt nedsättning medges endasl
för perioder på minst tre dagar i följd. Om underhållsbidraget inte överstiger
bidragsförskottet bör avdraget kunna utgöra 1/30 av underhållsbidraget för
varje dag utöver de två första av perioden. Är underhållsbidraget högre, får
avdraget i stället bestämmas efter en allmän skälighetsbedömning. En av de
sakkunniga är dock skiljaktig på denna punkt och anser atl avdraget inte i
något fall bör överstiga 1/30 av bidragsförskottet.

Remissinstanserna
tillstyrker i allmänhet all den bidragsskyldiga föräldern ges rätt lill vissl
avdrag på underhållsbidraget för de kostnader som uppkommer när barnet vistas
hos honom eller henne. Flera remissinstanser anser emellertid alt det bör
krävas en längre tids vistelse än tre dagar för all avdragsräll skall uppkomma.
Av dessa remissinstanser förordar en del att vislelseliden skall räknas över en
längre tid än en månad, varvid dock vistelsen inte behöver vara sammanhängande.
Från några håll förordas vidare atl avdraget får uppgå högsl till 1/30 av
bidragsförskottet. Slutligen framhåller ell par remissinstanser att
förutsättningarna för avdragsrätten bör anges mera exakt i lagen än de
sakkunniga har föreslagit.

Enligt
min mening ärdet ell rätlvisekrav all den förälder som förutom att betala
underhållsbidrag bidrar till barnets underhåll genom att ha barnet boende hos
sig, kanske under långa perioder, kan få en rimlig lättnad i sin
bidragsskyldighel. Del är också angeliigel alt underlätta kontakten mellan

Allmän motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

barnet
och den bidragsskyldiga föräldem. Denna kontakt får inte försvåras av
Allmän att föräldern inte har råd att utöver underhållsbidragei bekosui
barnets motivering vistelse hos honom eller henne i någon siörre
utstriickning. Som familjelagssakkunniga och flertalet remissinstanser har
funnit börden bidragsskyldiga föräldern alltså kunna räkna sig till godo viss
del av de kostnader som föräldern har för barnel medan del vistas hos honom
eller henne.

Del
är naluriigtvis möjligt all redan när underhållsbidraget bestäms beakta atl den
bidragsskyldiga föräldern delvis fullgör sin underhållsskyldighet genom all
lidvis ha barnel hos sig. Underhållsbidraget får då fastställas lill ett lägre
belopp än som annars skulle ha utgått. Ett sådani förfarande kräver inte någon
lagreglering ulan kan tillämpas redan i dag. Metoden kan vara lämplig när
föräldrarna i förväg kan med ganska stor säkerhet avgöra i vilken utsträckning
barnel kommer alt vistas hos den bidragsskyldiga föräldern. Framför allt lorde
metoden kunna komma till användning i fall då föräldrarna har gemensam vårdnad
och låler barnel regelbundet bo än hos den ena och än hos den andra föräldern.

Den
angivna metoden passar emellertid inte .så bra i de fall då föräldrarna inte
redan från början säkert vei hur ofta och på vilka lider barnet kommeratt
vistas hos den bidragsskyldiga föräldern. Den förutsätier vidare au föräldrarna
tänker på denna fråga när de bestämmer underhållsbidraget. De underhållsbidrag
som utgår f n. torde .som regel inte ha fastställts enligt denna metod. Om
någon annan lösning inie erbjuds skulle därför .större delen av dem som nu är
bidrag.sskyldiga behöva pröva om sina underhållsbidrag för au få sina egna
utgifter för barnet beaktade. Detta är uppenbariigen inte någon lämplig
ordning.

Med
tanke på de fall där underhållsbidraget inte har beslämls enligt den metod som
jag nyss pekade på bör alltså en särskild bestämmelse uppställas som innebär
atl den bidragsskyldiga föräldern får tillgodoräkna sig ett avdrag på
underhållsbidraget för de kostnader som uppkommer medan han eller hon rent
faktiskt sörjer för barnel. Ävdragsrällen bör kunna utnyttjas först sedan det
har konstaterats alt barnel har vistats hos den som är bidragsskyldig. Eftersom
underhållsbidragen som regel betalas i förskott innebär detla atl avdraget i
allmänhet inte kan göras på just det underhållsbidrag som avser den tid barnet
vistas hos den bidragsskyldige. Avdraget får i stället göras i efterhand på
underhållsbidrag som härnäst förfaller lill betalning eller på eventuellt
lidigare förfallna men ännu inte betalda bidrag.

När
del gäller all bestämma villkoren för avdraget kan man länka sig olika
lösningar. En är alt i enlighel med familjelagssakkunnigas förslag ge endasl en
allmänt hållen regel om ävdragsrällen och överlåta ål i första hand föräldrarna
själva all komma överens om de närmare villkoren för denna rätt. Uppkommer
tvist mellan dem, får den avgöras av domstol. Som flera remissinstanser har
påpekat kan emellertid en sådan lösning skapa konflikter mellan föräldrarna och
leda till tvister som inte främjar en god kontakt mellan dem och barnel.
Förslaget innebär vidare atl många tvister kan uppkomma i

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 110

samband
med införsel för underhållsbidraget och då medföra problem för Allmän

kronofogdemyndigheten. motivering

En
annan lösning, som har föreslagits av några remissinstanser, är all medge
avdragsräll endasl under fönjlsällning all de närmare villkoren för denna rätt
redan har beslämts i avtal eller dom om underhållsbidrag. Tvisterna i efterhand
skulle då begränsas lill frågan om bamel har vistats hos den bidragsskyldiga
föräldem i sådan omfattning all rält till avdrag föreligger enligt avtalet
eller domen. Även denna lösning har emellertid vissa nackdelar. Framför allt
tvingas föräldrar med redan fastställda underhållsbidrag atl nu i efterhand
söka nå en uppgörelse i avdragsfrågan eller, om del inte lyckas, vända sig till
domstol för all få frågan avgjord.

Enligt
min mening är den bästa lösningen i stället att direkt i lagen slå fasl en
huvudregel för ävdragsrällen som leder lill ell rimligt resultat i de flesta
fall. Föreligger särskilda omständigheter som gör att regeln slår fel, bör
föräldrarna kunna vända sig till domstol om de inte själva kan komma överens om
avvikande villkor. För all man så långt möjligt skall undvika all
kronofogdemyndigheterna i efterhand måste ändra ett avdragsbeslut i ett
införselmål bör sådana avvikande regler mot parts bestridande kunna meddelas
endasl för liden efter del alt talan har väckts.

Vid
valet av en lämplig huvudregel i fråga om villkoren för avdragsrätten måste
hänsyn tas lill all inte alla kostnader som den bidragsskyldige har för barnet
när del vistas hos honom eller henne leder lill alt den andra förälderns
kostnader minskar i motsvarande mån. En avdragsräll för den bidragsskyldiga
föräldern får givetvis inte gå så långt atl den andra föräldem inte får en
rimlig täckning för sina fasta kostnader för barnel.

Redan
av denna anledning finns det skäl att begränsa ävdragsrällen till inte alltför
kortvariga perioder. Detla är också påkallat för atl man skall undvika täta
avdrag som förrycker betalningen av underhållsbidragen och som kan leda lill
siörre administrativt merarbete hos kronofogdemyndigheterna i fråga om bidrag
som las ut genom införsel. Från dessa synpunkter framstår den av
familjelagssakkunniga föreslagna liden av tre dagar som väl kort.

Den
bidragsskyldiga föräldem har givelvis störst behov av ett avdrag när barnel
vistas hos honom eller henne under längre perioder, såsom under längre skollov
och semestrar. Ett avdragssyslem bör därför utformas så att del i första hand
lar sikle på dessa perioder. För detla ändamål är det enligt min mening
tillräckligt att avdrag får göras när vistelsen pågår minsl fem hela dygn i
följd. Rält lill avdrag bör enligt huvudregeln uppkomma först vid vistelser av
denna längd men då avse hela perioden. Avvikelser från denna regel bör dock
medges om det föreligger särskilda skäl, t. ex. om barnel regelbundet besöker
den bidragsskyldiga föräldem under kortare perioder än fem dygn. Givetvis kan
föräldrartia även utan att det föreligger sådana särskilda skäl komma överens
om all tillämpa andra tider för ävdragsrällen.

När
del gäller avdragels sioriek finner jag inte anledning all komplicera

opaginerad Kontrollera mot PDF

bedömningen
genom all införa olika regler beroende på hur stort underhållsbidraget är. I
och för sig kan det synas naturiigt att avdraget bestäms lill 1/30 av del
månatliga underhållsbidraget för varje dygn som bamel vistas hos den
bidragsskyldiga föräldem, dvs. att bidragsskyldigheien helt bortfaller under
denna tid. En sådan regel tar emellertid enligt min mening inte tillböriig
hänsyn lill all den andra föräldern har vissa fasta kostnader som inte minskar
därför all barnet är borta. Det vore olyckligt om avdraget sattes så högt alt
man skapade ett motstånd hos den föräldern all medverka lill att
umgäng-esrätlen utövas. Man uppnår enligt min åsikt en rimlig avvägning om
underhållsbidraget reduceras endast med 3/4, dvs. om avdraget bestäms lill 1/40
av underhållsbidraget för varje dygn som vistelsen pågår. Även i delta fall bör
dock andra normer kunna tillämpas, om särskilda skäl föreligger eller om
föräldrama är Överens om del.

Sammanfattningsvis
förordar jag som huvudregel att bidragsskyldig förälder som har haft bamel hos
sig under en sammanhängande lid av minsl fem hela dygn skall vid fullgörande av
bidragsskyldigheien få tillgodoräkna sig ett avdrag för varje helt dygn av
barnets vistelse med 1/40 av del underhållsbidrag som räknat för kalendermånad
gäller vid denna tid. Del är rimligt att denna reduktion inte kommer alltför
sent. Jag föreslår därför all den bidragsskyldiga föräldem inte skall kunna
göra avdrag på underhållsbidrag som belöper på senare lid än sex månader från
utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde.

Under
remissbehandlingen har från olika håll påpekats au de förordade avdragsreglerna
inte är tillräckliga i fall då den bidragsskyldiga föräldern bor långt från
barnet och därför måste vidkännas dryga resekostnader för att barnel skall
kunna besöka honom eller henne. Denna fråga har också behandlats i en motion
lill årets riksmöte (mot. 1977/78:1470). Med anledning av motionen uttalade
rik.sdagen atl frågan föll inom ramen för det utredningsuppdrag som ligger på
kommittén för översyn av samhäll.sstödet till särievande föräldrar. Riksdagen
förui.saite au del spörsmål som hade tagits upp i motionen skulle komma alt
behandlas av kommittén under dess fori.satta arbete. Motionen föranledde därför
inie någon åtgärd från riksdagens sida (LU 1977/78:23). Även jag anser atl det
är lämpliga.st att detta spörsmål i första hand får övervägas av kommittén
under dess arbele. Jag finner därför inte anledning att ta upp frågan till
närmare behandling i detta sammanhang.

Allmän motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regleringen
i bidragsförskottslagen

En
särskild fråga är hur den föreslagna ävdragsrällen skall passas in i gällande
syslem för bidragsförskott och återkrav av sådant förskott. Enligt
familjelagssakkunnigas förslag skall utgående bidragsförskott inte påverkas av
atl den bidragsskyldige kan ha rätt till avdrag på underhållsbidraget. Däremot
skall försäkringskassan vid återkrav av bidragsförskoilel kunna la

opaginerad Kontrollera mot PDF

hänsyn
lill alt den bidragsskyldige har haft barnel hos sig och reducera
ålerkravsbeloppet i motsvarande mån.

Remissinstanserna
har allmänt godtagit att den bidrag.sskyldiges återbetalningsskyldighet för
utgivna bidragsförskott skall reduceras när barnet har vistats hos honom eller
henne under sådana förhållanden alt rätl till avdrag har uppkommit. Också jag
an.ser all delta är lämpligt. I annat fall skulle syftet med de nya
avdragsreglerna i stor utstriickning förfelas. För atl undvika alltför stora
administrativa besvär för försäkringskassorna bör hänsyn dock kunna tas endasl
lill vistelser som har pågått minst fem hela dygn i följd, även om den
bidragsskyldige enligt dom eller avtal har rätt alt göra avdrag för kortare
perioder. Vidare bör krävas all den bidragsskyldige inom en kortare tidsfrist
anmäler önskemål om att avdraget skall beaktas vid återkrav mol honom eller
henne av utgivna bidragsförskott. I övrigt bör försäkringskassorna vid
återkravet tillämpa samma regler som gäller mellan'föräldrarna i fråga om
rätten till avdrag på underhållsbidraget. Om inget annal har bestämts bör
alltså ålerkravsbelopiet reduceras med 1/40 för varje dygn under en månad som
umgängesrätl har utövats. I fall då underhållsbidraget överstiger
bidragsförskottet, får avdraget fördelas proportionellt mellan
bidragsförskottet och det överskjutande underhållsbidraget. Denna ordning
överensstämmer med den som tillämpas när försäkringskassan har fullmakt atl
uppbära överskjutande underhållsbidrag och skall fördela belopp som den
underhållsskyldige betalar till kassan men som inte räcker till för all täcka
hela underhållsbidraget.

Flera
remissinstanser har framhållit alt en motsvarande reduktion bör göras på
bidragsförskotten till barnet. Annars skulle barn som får bidragsförskott
gynnas otillböriigt framför andra barn. Ocksåjag anseratt man måste låta
bidragsförskotten reduceras i de berörda fallen. En annan ordning skulle inte
bara leda lill orättvisor utan också direkt inbjuda lill missbruk av
bidragsförskottssystemet. Utgående bidragsförskott bör alltså minskas med samma
belopp .som räknas av vid återkravet mot den bidragsskyldiga föräldern. Det
innebär alt barnet enligt huvudregeln likväl får ut minst 1/4 av förskottet,
även om det vistas hela månaden hos den bidragsskyldiga föräldern. Och är
underhållsbidraget lägre än förskottet, utgår alllid mellanskillnaden
ograverad. Del bör också beaktas atl eventuellt bostadsbidrag och i allmänhet
också barnbidrag hela liden lämnas till den förälder som stadigvarande har
hand om barnet. Den reduktion av bidragsförskottet som jag har förordat kan
därför inte få några allvarliga konsekvenser för denna förälder, som ju också
har fått sina utgifter fcir barnel minskade medan del vistas hos den andra
föräldern.

Efter
samråd med socialministern förordar jag alliså all den bidragsskyldiges rätt
till avdrag för en sammanhängande tid av minst fem hela dygn skall beaktas inte
bara vid återkrav mol honom eller henne för utgivna bidragsförskott ulan också
när bidragsförskott utgår lill barnel. Jag återkommer närmare lill dessa frågor
i specialmoliveringen.

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.2.5 Periodiska bidrag
och engångsbidrag

Underhållsbidrag
kan utges antingen periodiskt eller med ett belopp en gång för alla.
Huvudregeln är enligt 7 kap. 6 § FB atl bidrag skall betalas i förskoll för
kalendermånad. Om särskilda omständigheter föreligger kan domstolen dock
bestämma annal. Bidragen kan sålunda utgå i förskoll för kortare eller längre
perioder eller också i efterskott.

Parterna kan vidare själva
komma överens om alt gå ifrån huvudregeln. Överenskommelsen kan gå ut på alt
bidraget skall eriäggas med ett engångsbelopp. Av 7 kap. 6 och 7 §§ FB framgår
att avtalet måste vara skriftligtoch bevittnat. Det skall dessutom vara godkänt
av barnavårdsnämnden. Möjligheten att genom avtal frångå huvudregeln står dock
öppen endast i fråga om barn vars föräldrar varken vid dess födelse var eller
senare har varit gifta med varandra.

Bestämmelsema
om när ett underhållsbidrag skall betalas har tvingande karaktär. Om en
underhållsskyldig betalar bidrag i förskott för längre lid än som är bestämd i
föreskriven ordning innebär nämligen betalningen inte atl han eller hon blir
befriad från all betala bidraget på den förfallodag som rätteligen gäller.

De
sakkunniga har funnit det naturiigt att behålla den nuvarande huvudregeln och
möjligheten för domstol att meddela undantag från den. De anser vidare au det
också i fortsättningen bör vara möjligt för parterna all avtala om avvikelse
men att avtalsmöjligheten bör gälla lika för alla bam, dvs. oavsett om
föräldrarna har varit gifta med varandra eller inte. Formkravet och kravet på
godkännande av barnavårdsnämnden bör enligt förslaget stå kvar om avtalet
gäller betalning med eti engångsbidrag eller i förskott för längre lid än en
kalendermånad. Betalning i sådan ordning bör komma i fråga endast när starka
skäl talar för det.

De
sakkunnigas förslag har i allmänhet godtagits under remissbehandlingen. Även
jag anser atl den nuvarande huvudregeln om betalning i förskott månadsvis bör
slå kvar. Regeln tillgodoser barnets intresse av alt fortlöpande få bidrag för
sin försörjning allt efter som behov uppkommer. Den är i allmänhet till fördel
också för den bidragsskyldige, vars betalningsansvar delas upp i perioder som
för del mesta lorde vara väl anpassade efter inkomstförhållandena.

Huvudregeln
bör emellertid även i fortsättningen i dag kunna frångås under särskilda
omständigheter. En avvikande betalningsordning bör kunna grundas på rättens
beslut eller på avtal.

Liksom
remissinstanserna biiräder jag de sakkunnigas förslag att möjligheten alt
genom avtal avvika från huvudregeln bör slå öppen beträffande alla grupper av
barn. Avtal bör alltså kunna iräftas också för barn vars föräldrar har varit
gifta med varandra.

Den
längst gående avvikelsen från huvudregeln är att bestämma alt bidraget skall
utgå med ell engångsbelopp. De sakkunniga har som nämnls

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

8
Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

opaginerad Kontrollera mot PDF

ansett
att man bör vara mycket ålerhållsam med alt bestämma engångsbidrag. Detta är
också min åsikt. Denna betingas delvis av hänsyn lill barnets ekonomiska
intressen. Visserligen bör, enligt vad jag kommeratt föreslå i det följande,
även avtal om engångsbidrag kunna jämkas lill förmån för barnet när ändrade
förhållanden föranleder del. Och genom krav på att beloppet liksom nu skall
betalas till barnavårdsnämnd kan man skydda barnel mot att bidraget förbrukas i
förlid. Det är likväl en betydande risk all barnet genom ett engångsbidrag får
ett lägre underhåll än genom ell fortlöpande bidrag som, lill skillnad från
engångsbidragei, är indexreglerai.

Väl så stor betydelse bör
tillmätas önskemålet att kontakten mellan barnet och den bidragsskyldiga
föräldern inte skärs av. Betalning genom ell engångsbidrag får lätt en sådan
verkan. Redan delta gör alt del mycket sällan bör komma i fråga all mot nägon parts
vilja bestämma atl underhållsbidraget skall betalas en gång för alla.

Under remissbehandlingen
har en instans ifrågasatt om inte tiden är inne att helt avskaffa engångsbidrag
som betalningsform. Jag anser dock att man inte bör gå så långt. I särskilda
fall kan ell engångsbidrag vara atl föredra. Om exempelvis den
underhållsskyldige inte har haft någon familjesamhörighei med bamel och det
inte heller kan väntas att en sådan kontakt kommer au uppstå, kan det vara
bättre för barnet att få ett engångsbidrag i stället för en kanske osäker rätt
till framtida periodiska bidrag. Detta gäller särskilt om den bidrag-sskyldiga
föräldern avser att bosätta sig i annat land och svårigheter atl utfå
underhållsbidrag därigenom kan väntas uppkomma. Frågan om engångsbidrag bör
.sålunda enligt min mening prövas med utgångspunkt främst i vad som är bäst för
barnet.

Med hänsyn lill vad jag
har sagt nu biiräder jag de sakkunnigas förslag atl avtal om engångsunderhåll
skall godkännas av barnavårdsnämnden för alt vara giltigt. Alternativi bör
rätten kunna lämna sitt medgivande. F. n. anses domstolen inte kunna bestämma
om engångsbidrag, om inte parterna är ense om sådani bidrag. Med tanke på de
begränsade verkningar som för framlider bör tilläggas engångsbetalning (avsnitt
5.2.6) finns det emellertid enligt min mening inte tillräcklig anledning alt
formligen utesluta möjligheten för rätten att mot ena partens vilja förordna om
denna form av betalning. En annan sak är all del myckel sällan torde bli
jiktuellt all utnyttja en sådan möjlighet.

Ell särskilt behov av att
bevaka barnets rätt föreligger enligt min mening också i de fall då fråga
uppkommer om all betala periodiska bidrag för längre tidsperioder ål gången,
antingen det gäller betalning i förskott eller i efterhand. Del kan vara svårt
alt dra en bestämd skiljelinje mellan dessa situationer och fall då
engångsbidrag skall betalas i två eller fiera omgångar. Bl. a. med hänsyn
härtill finns det skäl alt även när del gäller bidrag som skall utgå periodvis
med längre tidsmellanrum behålla den särskilda prövning som kravet på
barnavårdsnämndens godkännande innebär. Jag föreslår att avtal som innebär att
framlida bidrag skall betalas i förskoll eller efterskott för

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

längre tid än tre månader
skall godkännas av nämnden, om barnel är under 18 år. Domstol bör ock.så kunna
bestämma om avvikelse från huvudregeln, om den finner att .särskilda skäl
föreligger. Detla gäller vare sig parterna är överens om det eller ej.

Utöver vad jag nu har sagt
bör några begränsningar inte göras i parternas frihet att avtala om avvikelse
från huvudregeln. Det bör .sålunda stå dem fritt alt avtala om betalning för
kortare terminer än tre månader, vare sig betalningen skall erläggas i förskott
eller i efterskott.

Mitt förslag innebär
sålunda att avialsmöjligheten utvidgas till att omfatta alla barn oavsett
föräldrarnas civilstånd men att kravet på godkännande från barnavårdsnämnd
begränsas till att avse väsentligare avvikelser från huvudregeln. Kravet på
nämndens medgivande kommer att gälla också avtal som frånskilda föräldrar ingår
beträffande sina barn. De formkrav som i dag uppställs för avtal om avvikelse
från huvudregeln bör stå kvar för sådana avtal .som skall underkastas
barnavårdsnämndens granskning. Avtalen bör alltså i des.sa fall vara skriftliga
och bevittnade.

Skulle en
underhåll.sskyldig betala bidrag i förskott för längre lid än vad som följer av
huvudregeln, domstols avgörande eller ett i behörig ordning slutet avtal, bör
betalningen inte heller i fortsättningen befria den bidragsskyldige från alt
på nytt betala bidrag på de fdrfallodagar som rätteligen gäller.

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.2.6
Jämkning av underhållsbidrag Grundläggande bestämmelser

Bestämmelser
om möjlighelerna all få lill stånd ändring av domar och avtal om
underhållsbidrag till barn är intagna i 7 kap. 7-9 §§ FB. Har bidraget blivit
fastställt genom dom kan det, om man bortser frän indexändringar, jämkas endast
när ändrade förhållanden påkallar det. Också avtal om periodiska underhållsbidrag
kan jämkas på grund av ändrade förhållanden. Avtal som makar har slutit med
tanke på föreslående skilsmässa kanjämkas även därför all avtalet är obilligl.
Mol del underhållsberättigade barnel är bidragsavial över huvud laget inte
bindande, såvida inte barnets föräldrar aldrig har varit gifta med varandra och
avtalet har slutits i särskild form. Gentemot den underhållsskyldige
upprätthåller FB däremot grundsatsen all avtal är bindande, dock med de
betydande avsteg som nyss har nämnls.

Familjelagssakkunnigas
förslag innebären förenkling av den nu behandlade regleringen. Del föreslås
bl. a. att man upphäver bestämmelsen om atl den underhållsberättigade oberoende
av vad som har avtalats kan göra anspråk på högre underhållsbidrag. Regeln om
jämkning vid ändrade förhållanden skulle därmed i lika mån bli tillämplig för
den underhållsskyldige och den underhållsberättigade. De sakkunniga föreslår
vidare en allmän

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 116

föreskrift
om jämkning av avtal sorn är oskäliga med hänsyn till omsiändig- Allmän

heter som förelåg vid tillkomsten. motivering

Vad
de sakkunniga sålunda har föreslagit har i allmänhet godtagils under
remissbehandlingen. En remissinstans, juridiska fakultetsnämnden i Uppsala,
ifrågasätter emellertid om inte båda parterna i ell underhållsavtal borde ha
oinskränkt rätt all begära omprövning vid domstol av underhållsfrågan.
Socialstyrelsen går ett steg längre och förordar all ett orikligt
underhällsbidrag alllid bör kunna ändras av domstol, vare sig bidraget är
fastställt genom avtal eller i dom. De båda remissinstansernas ståndpunkt får
ses mot bakgrund av all de anser att den myndighet, i första hand
försäkringskassan, som har betalt ut bidragsförskott bör ha viss rätt alt
uppträda som part vid domstol i mäl om fullgörande av underhållsskyldigheten.

Också
jag anser att bestämmelserna om när fastställda underhållsbidrag kan jämkas
behöver ses över. Den naluriiga utgångspunkten är enligt min mening att både
domar och avtal om underhållsbidrag enligt allmänna grandsatser skall ligga fasl
för framliden. En sådan ordning är ägnad alt ge stabilitet åt parternas
ekonomiska planering och alt främja önskvärd eftertanke inför avtal och
rättegångar om underhållsbidrag.

Det
är emellertid uppenbart att man måsle tillåta ganska långtgående avsteg från
denna utgångspunkt. Hänsynen lill barnets bästa och intresset av alt
belastningen på föräldrarnas ekonomi blir rättvis och från social synpunkt
rimlig kräver sålunda alt underhållsbidragen anpassas lill ändrade förutsättningar.

Sedan
år 1977 uppställs i FB inte något krav på att en ändring av förhållandena skall
vara väsentlig för all dom eller avtal om underhåll skall kunnajämkas.
Självfallet kan inte varje förändring åberopas som grund för jämkning. Under
förarbetena har framhållits alt en förutsättning är att bidraget med hänsyn
till de ändrade förhållandena inte framstår som rimligt och att förändringen
inte är tillfällig. Förändringen bör vara något så när betydelsefull. Vidare
kan inte omständigheter som har varit kända eller kunnat förutses av parterna
när underhållsbidraget bestämdes föranleda jämkning (LU 1975/76:33 s. 130 f).
Vad som sålunda har uttalats bör enligt min mening fortfarande ha giltighet.
Jag föreslår därför att den gällande bestämmelsen får bestå och att villkoren
för jämkning lill följd av nya faktorer anges på väsentligen samma sätt som f.
n.

I
avsnitt 5.2.3 har jag framhållit att underhållsbidrag bör bestämmas på grundval
av en bedömning av barnets behov och atl behovet i allmänhet växlar under
barnets uppväxttid. F. n. iir det ofta osäkert i vilken utstriickning ändringar
i barnets behov har vägts in när underhållsbidrag fastställts i avtal och
domar. Enligt 7 kap. 11 S andra stycket FB kan ändringar i kostnadema beaktas
på så sätl att underhållsbidrag bestäms lill olika belopp för särskilda

opaginerad Kontrollera mot PDF

delar
av underhållsliden. Denna möjlighet torde emellertid inte utnyttjas så ofta. Om
en indelning i perioder saknas torde del ligga närmast till hands atl anse alt
bidraget är beräknat med ledning av de genomsnittliga kostnaderna för barnel
under den lid underhåll skall utgå.

För
fall då underhållstiden sträcker sig över många årär enligt min mening en
genomsnittsberäkning för hela tiden av kostnaderna för barnel mindre väl
förenlig med strävandena atl anpassa underhållsbidragen efter de verkliga
förhållandena. Vill parterna inte från början differentiera underhållet med
hänsyn lill barnets åldersperioder bör perspektivet begränsas några år framåt i
tiden när bidraget bestäms. Jag anser all FB bör ge vissl stöd för en sådan
ordning genom en föreskrift som ger part frihet all begära omprövning av dom
eller avtal om underhåll när bidraget, bortsett från indexändringar, har utgått
med oförändrat belopp under en längre lid, förslagsvis sex år. Även i övrigt
kan det te sig befogat att eftersa pass lång tid medge fri omprövning av ell
fastställt underhållsbidrag. I och för sig torde förhållandena då ofta ha
ändrats på ett sätl som motiveraren jämkning av underhållsbidraget. En part som
begär omprövning skall emellertid i fortsättningen inte uttryckligen behöva
åberopa ändrade förhållanden för atl en omprövning skall komma till stånd.
Vidare bör domstolen ha frihet all jämka underhållsbidraget ulan atl ange
ändrade förhållanden som grund.

Jag
vill understryka all den nu förordade omprövningsregeln inte innebär att själva
avtalstiden förkortas. Påkallas inte någon jämkning, när sex är har förflutit,
utgår bidraget som förut. Inte heller får den nya omprövningsmöjligheten
åberopas till stöd för en mer restriktiv bedömning av frågan, om ändrade
förhållanden gör del befogat all jämka bidraget innan sex år har gått.

Vad
jag har sagt i det föregående mynnar alltså ul i förslag om alt dom och avtal
om underhållsbidrag bör kunna jämkas för framliden när ändring i förhållandena
föranleder del. Omprövning bör alltid kunna begäras när bidrag har utgått med
ett och samma belopp i sex år, frånsett indexuppräkning. Dessutom bör ett
avtal kunnajämkas om det redan vid tillkomsten var oskäligt. Till denna fråga
återkommer jag strax. Med tanke på de vidsträckta möjligheter som sålunda
öppnas att ändra fastställda underhållsbidrag hyser jag inte några
betänkligheter mot förslaget att underhållsavtal - liksom underhållsdomar-i
övrigt görs bindande inte bara förden underhållsskyldige utan också för den
underhållsberättigade.

Allmän motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jämkning
av avtal om engångsbidrag

Som
jag lidigare har föreslagit i avsnitt 5.2.5 bör del även i fortsättningen vara
möjligt atl träffa avtal om engångsbidrag. Möjligheten bör stå öppen för alla
barn och inte som nu förbehållas barn till dem som inte har varit gifta med
varandra.

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 118

Enligt
gällande rätt (7 kap. 8 § andra slyckel FB) kan avtal om engångsbi- Allmän
drag inte jämkas på grund av all förhållandena har ändrats. De sakkunniga
motivering har emellertid föreslagit all också sädana avtal skall kunnajämkas
till förmån för den underhållsberättigade. Remissinstanserna har anslutit sig
lill förslaget.

Även
jag biiräder förslaget i den delen. Kommer t. ex. den underhällsskyldige sedan
avtalet har träffats i en bättre ekonomisk situation, bör del finnas möjlighel
för barnel all få ytteriigare bidrag, antingen i form av ett nytt engångsbidrag
eller som ett periodiskt bidrag. Däremot bör den underhållsskyldige, sedan
bidraget väl har eriagts, inte kunna kräva all få tillbaka en del av bidraget
om förhållandena ändrar sig lill hans nackdel. Del är troligt alt den
föreslagna ordningen leder till en minskning av antalet fall där bidrag bestäms
att utgå med ett enda belopp. Liksom de sakkunniga ser jag emellertid delta
närmast som en fördel.

Jämkning
av oskäliga avtal

De
sakkunniga har som nämnts föreslagit all också bestämmelserna om jämkning av
uppenbart obilliga avtal om underhåll ändras. Bestämmelsema gäller i dag avtal
som makar har träffat inför en föreslående äktenskapsskillnad (7 kap. 9 § FB).
Talan om jämkning måsle väckas inom ett år.

De
sakkunniga har ansett all det även i de fall då barnets föräldrar inte är eller
har varit gifta med varandra kan finnas behov av en regel som innebär atl
obilliga avtal kanjämkas. Med avtalslagens generalklausul som förebild, dvs. 36
§ lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens
område, föreslår de att jämkning skall kunna ske när avtalet är oskäligt med
hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter. Del
föreslås också atl den särskilda preskriptionsregeln slopas. Förslaget har
mottagits positivt under remissbehandlingen

Generalklausulen,
som trädde i kraft den 1 juli 1976, är formellt inte tillämplig på
familjerättens område. Del hardock förutsatts att bestämmelsen kan tillämpas
analogivis (prop. 1975/76:81 s. 113). Om den föreskrift om ändring av oskäliga
avtal som de sakkunniga föreslår genomförs, medför den i förening med bestämmelsen
om jämkning på grund av ändrade förhållanden all man i FB får en uttrycklig
och uttömmande reglering av jämkningsgrunderna. Jag förordar att den föreslagna
regleringen genomförs. Delta innebär att möjligheterna alt få ett underhåll
jämkat på grund av omständigheter som har förelegal redan när avtalet slöts
blir desamma som gäller för rent förmögenheisräiisliga avtal. Vid prövningen
kan sålunda beaktas om motparten har fått igenom avtalet genom aggressivt
uppträdande, överraskningstaklik eller annal missbruk av förhandlingsläget. Det
bör också vara möjligt att jämka ell avtal som har grundats på oriktiga
uppgifter, oavsett om dessa har lämnats i god tro eller inte, om avtalet med
hänsyn till omständigheterna även i övrigt är oskäligt (jfr prop. 1975/76:81 s.
126).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jämkning
av bidrag Jör förfluten tid

Vad
som i dag gäller i fråga om möjligheten att få lill stånd jämkning för
förfiuten lid av underhållsbidrag kan inte anses helt klart. Jämkning på grund
av ändrade förhållanden torde dock inte kunna ske för tid som har förfiutit
innan jämkningsfrågan aktualiseras (NJA 1929 s. 35; jfr dock SvJT 1936 rfs.
65).

De
sakkunniga har föreslagit atl jämkning så lill vida skall kunna göras med
retroaktiv verkan all obetalda bidrag får sältas ned eller helt falla bort,
oavsett om jämkningen beror på att förhållandena har ändrats eller att avtalet
är oskäligt. Däremot har de ansett atl bidrag som har betalts i behörig ordning
inte skall kunna krävas tillbaka.

Samtiiga remissinstanser
som har yttrat sig i saken ställer sig positiva till de sakkunnigas förslag.
Även jag anser del värdefullt om möjlighel öppnas all helt eller delvis sälla
ned äldre obetalda bidrag. När bidragsskyldigheten prövas måsle en bedömning
göras av föräldrarnas framlida ekonomi. Blir den underhållsskyldiges ekonomi
sämre än som förutsågs, innebär del all han kan få svårt all fullgöra sin
skyldighet. Förhoppningar inför framliden kan göra att han dröjer med atl
begära jämkning. Skuldbördan kan under liden växa lill betydande belopp. Främst
med tanke på sådana situationer föreslår jag att, om förhållandena har ändrats
sedan underhållsbidraget bestämdes, jämkning får ske av förfallna belopp som
inte har blivit betalda. Jämkningsmöjligheten bör naluriigtvis begagnas med
tillböriigl beaktande av den underhållsberättigades intresse av alt ha kvar sin
fordran.

Rätt
alt få bidrag för förfiuten tid nedsatt bör föreligga inte endasl när den
underhällsskyldige samtidigt begär jämkning för framliden. Även jämkning enbart
för förfiuten tid bör kunna ske. Om en sådan fristående rält lill jämkning
införs torde man bl. a. kunna vinna den fördelen all en underhållsskyldig inte
av rädsla för att annars gå miste om jämkningsmöjligheten påkallar nedsättning
för framliden så snart bidragsförmågan försämras.

Möjligheten
alt medge jämkning för tid innan talan har väckts bör, som jag nyss framhöll,
begagnas med återhållsamhet. Frågan bör prövas efter omständigheterna i det
enskilda fallet. Jag anser därför inte att det finns skäl att -såsom har föreslagils
under remissbehandlingen - särskilt begränsa den tid för vilken jämkning kan
göras. Till detta kommer atl jag i det följande ämnar föreslå en förkortning av
preskriptionstiden för fordran på underhållsbidrag.

En
remissinstans har ansett att det ibland kunde vara motiverat att på grund av
ändrade förhållanden också höja bidrag retroaktivt. Något angelägel behov av
alt införa en möjlighet härtill kan dock inte an.ses föreligga.
Underhållsbidrag tjänar i första hand syftet alt tillgodose det löpande behovet
av medel för uppehälle. Enligt min mening får det an.ses tillräckligt om den
underhållsberättigade har möjlighel alt få höjning av bidraget från den dag
talan om jämkning väcks. Detla bör gälla oavsett om fråga är om periodiska
bidrag eller om engångsbidrag.

Allmän motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jämkning av avtal för
förfiuten lid bör kunna komma i fråga även i fall då avtalet är oskäligt med
hänsyn lill omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter.
Eftersom det här gäller förhållanden som förelåg redan när avtalet slöts bör,
som en remissinstans har påpekat, möjlighet finnas både att låta
bidragsskyldigheten helt upphöra eller sätta ner den och atl bestämma all
bidrag skall utgå med högre belopp än som framgår av avtalet. I praktiken lorde
del knappast bli aktuellt all förordna om återbetalning av redan eriagda
bidrag, men möjligheten härtill bör inte uteslutas.

Sammanfattningsvis
föreslår jag alltså att underhållsbidrag skall på grund av ändrade förhållanden
kunnajämkas för tid innan talan har väckts på så sätt att obetalda bidrag sätts
ner eller faller bort. Är bidragsavial oskäligt med hänsyn till
omständigheterna vid tillkomsten, bör det i princip kunnajämkas enligt vad som
gäller i fråga om avtal på förmögenhetsrättens område.

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

Proceduren
Jör jämkning. Jämkning inom bidragsförskottssystemet

För
att man skall få en smidig anpassning av underhållsskyldigheten till de
verkliga förhållandena är det inte nog all de materiella bestämmelserna i FB
öppnar möjligheter all jämka fastställda underhållsbidrag. Man måsle också söka
se lill att jämkning i praktiken kommer till stånd i önskvärd omfattning. Av
särskilt intresse är vilka möjligheter som erbjuder sig atl beakta växlingar i
de bidragsskyldigas betalningsförmåga inom ramen för bidragsförskottssystemet.

Familjelagssakkunnigas
förslag om en självsiändig prövning från försäkringskassornas sida av
skyldigheten atl betala tillbaka bidragsförskott har fördelar i det hänseende
som nu diskuteras. Försäkringskassorna skulle enligt förslaget fortlöpande och
på egel initiativ kunna höja och sänka återkravs-beloppen efter ändringar i den
underhållsplikliges inkomster och andra ekonomiska förhållanden.

Jämkningsprocesser
skulle bli onödiga så länge det inte är fråga om bidrag som ligger över nivån
för bidragsförskott. Man skulle också undgå olägenheten med den konstlade
partsställning som nu många gånger föreligger i jämkningsmålen. F. n. har den
underhållsberättigade ofta inget annal intresse av utgången i processen än att
förekomma atl försäkringskassan sätter ner bidragsförskoilel med hänvisning
till all underhållsbidraget och därmed det allmännas anspråk på återkrav är för
lågt.

Som
jag har konstaterat förul bör emellertid de sakkunnigas förslag till nytt
ålerkravssyslem inte leda lill lagstiftning f. n. Frågan är då om man på annat
sätl kan främja de syften som ligger bakom förslaget. Under remissbehandlingen
har några instanser föreslagit atl försäkringskassa skulle få rält all uppträda
som part gentemot den underhållsskyldige vid avtal och rättegång om
underhållsbidrag upp till bidragsförskottsnivån. Förslaget är enligt min mening
värt att pröva som ell alternativ till den ordning som de sakkunniga har
föreslagit. Också denna prövning bör emellertid anslå i avvaktan bl. a. på

opaginerad Kontrollera mot PDF

den
pågående översynen av bidragsförskottslagen,

Andra
remissinstanser anser att man redan inom ramen för gällande ordning kan nå
ganska långt på vägen att anpassa återbetalningsskyldigheten för
bidragsförskott lill betalningsförmågan. De syftar då i främsta rummet på
möjligheten enligt bidragsförskottslagen att besluta om eftergift av återkrav.
Enligt 18 § i lagen kan försäkringskassan efterge del allmännas krav, om del
ärskäligimed hänsyn lill anden underhållsskyldige har varit sjuk, arbetslös,
omhändertagen för vård eller haft stor försörjningsbörda. Eftergift kan
meddelas också om del av annan anledning framstår som skäligt.

Det
är också min åsikt att eftergiftsinstitulet i ganska stor omfattning kan
användas som ell medel alt rätta ålerbetalningsskyldigheten efter ändringar
till det sämre i den bidragsplikliges förhållanden. Redan de gällande
bestämmelserna ger goda möjligheter lill detla. Del har dock satts i fråga om
eftergift kan beviljas enbart eller i huvudsak av ekonomiska skäl (se Rune
Lavin, Bidragsförskollsinstitutet, s. 66 fQ. Denna osäkerhet bör undanröjas.
Jag har nyss förordat all domstol skall kunna sätta ner eller slopa underhållsbidrag
för förfiuten lid när det föranleds av ändring i förhållandena. På motsvarande
sätl bör, som en remissinstans har framhållit, försäkringskassan helt eller
delvis kunna efterge återkrav när del i efterhand visar sig all det fastställda
underhållsbidraget blev för högt därföratt den underhållsskyldiges förhållanden
i själva verket inte blev sådana som man från början hade antagit. Vid
eftergiflsprövningen bör kassan hämla ledning från de riktlinjer som jag har
talat om i avsnitt 5.2.3. Av särskild belydelse för bedömningen blir de
föreslagna föreskrifterna i FB om vilka belopp som den underhållsskyldige bör
kunna förbehålla sig när underhållsbidrag bestäms.

Jag
förutsätter att försäkringskassorna i den utsträckning som tillgången på
personal och hänsynen lill andra arbetsuppgifter tillåter själva uppmärksammar
de fall då äterkravseftergift är befogad. Närmare föreskrifterom detta kan
meddelas av riksförsäkringsverket. Redan i dag gäller att försäkringskassorna
även ulan framställning från den underhållsskyldige kan pröva frågan om
eftergift. En erinran om detta har också tagits in i de verkställighetsföreskrifter
lill bidragsförskottslagen som riksförsäkringsverket har utfärdat.

Eftergiftsinstitulet
bör i och för sig inte göras till ett instrument för korrigering a v
underhållsavtal som är oskäliga eller domar som anses oriktiga. Detta hindrar
inte att återkrav efterges - utöver de fall då den underhållsskyldiges
situation har förändrats - när det är påkallat med tanke på hans rehabilitering
eller i andra särskilda situationer, i enlighet med vad som följer av 18 §
bidragsförskottslagen i gällande lydelse (se bl. a. prop. 1974:12 s. 26 och
27).

Många
av de underhållsskyldiga som har betalningssvårigheter och som pressas av
underhållsskulder kan ha ganska goda inkomster när de väl har förvärvsarbete.
Deras problem kan vara atl de ofta är sjukskrivna eller arbetslösa. För denna
kategori blir möjligheten för försäkringskassorna att i

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

efterhand
sätta ner eller helt efterge ålerbetalningsskyldigheten av särskilt värde.
Jämkning vid domstol torde nämligen ofta inte komma i fråga, efiersom en
prognos för framtiden kan peka på en ganska god förvärvsförmåga.

Försäkringskassan bör
kunna meddela eftergift inte bara när ändringen i den underhållsplikliges
förhållanden är övergående utan också när den är beslående. I det senare fallet
bör emellertid den underhållsskyldige uppmanas alt söka få en ändring till
stånd i den dom eller det avtal som bidragsskyldigheten grundas på. Jämkning
genom dom eller avtal är den enda möjlighel som står till buds när det är fråga
om att sätta ner ett bidrag som ligger över nivån för bidragsförskottet eller
över huvud laget när del gäller all höja ett en gång fastställt bidrag.

Försäkringskassan har goda
möjligheter atl i ett sammanhang bedöma den underhållsskyldiges förpliktelser
mol fiera bam. En sådan helhetsbedömning av underhållsbördans sioriek kan (. n.
inte alltid komma lill stånd vid domstol. Domstolen kan ju endast lx;stämma om
bidrag till den som i målet är den underhållsskyldiges motpart. Endasl i begränsad
utsträckning är del möjligt atl i en rättegång pröva fiera mål om underhåll.
Detla aren brist som man enligt min mening nu bör rälla ti II. Jag anser alltså att man bör underiäita för den underhållsskyldige att
i processen dra in alla dem mot vilka han är bidragsskyldig. Jag avser att
behandla denna fråga närmare under 5.2.9.

Som jag nyss har antytt
torde försäkringskassorna inte sällan ha anledning att uppmärksamma föräldrar
på möjligheten all genom avtal eller dom få till stånd jämkning av ett fastställt
underhållsbidrag. 1 flertalet fall torde emellertid jämkning bli beroende av
parternas eget initiativ. Det är angelägel alt sprida information om
förutsättningarna för jämkning och att motverka föreställningen alt jämkning
endast är en extraordinär åtgärd. Många föräldrar är inte medvetna om atl de
genom avtal kan ändra ett underhållsbidrag som har fastställts av rätten.
Enligt min mening skulle del vara av värde om domar i underhållsmål alllid
innehöll en erinran om de föratsättningar under vilka del fastställda bidraget
kan ändras. En sådan erinran bör också regelmässigt föras in i underhållsavtal
som upprättas under medverkan av myndighet. Del allmänna bör sörja för att
information om jämkningsmöjligheterna också lämnas i andra former. Det ankommer
på regeringen alt ta ställning lill hithörande frågor.

De åtgärder som jag har
berört i detta avsnitt bör kunna leda lill att underhållsbidragen i praktiken
blir bättre anpassade till faktiska behov och verklig bärkraft. Jag är
emellertid medveten om alt systemet för återkrav av utgivna bidragsförskott har
brister och att på längre sikt andra lösningar kanske måsle sökas.
Bidragsförskotlsinsliluiel kommer all prövas i den kommitté för utredning av
stödet tili särlevande föräldrar som socialministern har tillkallat.

Allmän motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 J23

5.2.7
Indexändringarna och underhållsbidrag till barn Allmän

motivering
1 lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag, den s. k.

indexlagen,
föreskrivs all underhållsbidrag som på grund av lag skall utgå lill bl. a. eget
barn och makes barn skall ändras i anslutning till basbeloppet enligt lagen om
allmän försäkring. Indexlagens syfte är att anpassa underhållsbidragen lill
ändringar i penningvärdet. Underhållsbidragen ändras årligen den 1 april, men
endast om basbeloppet för mars med minst fem procent över-eller underskrider
del basbelopp som låg lill grund förden senaste ändringen. Bidrag som har
fastställts i liden mellan två ändringar justeras redan vid nästföljande
ändring. Gällande bidrag ändras med det procenttal med vilket basbeloppet har
ändrats. I år har bidragsbeloppen höjts enligt lagen med 14 procent.
Höjningarna åren 1975-1977 uppgick lill resp. 11,11 och 7 procent. Om den
underhållsskyldiges inkomster inte har stigit i en utsträckning som motsvarar
höjningen av bidragsbeloppet, kan nedsättning aktualiseras enligt de allmänna
reglerna i FB om jämkning vid ändrade förhållanden.

De
sakkunniga har ansett atl det på sikt måsle vara lill fördel både för den
underhållsskyldige och för den underhållsberättigade om bidragsbeloppen på
något sätt påverkas av förändringarna i penningvärdet. De har därför inte velat
avskaffa indexregleringen. De nuvarande regelbundet återkommande höjningarna av
underhållsbidragen har dock enligt de sakkunniga blivit betungande för de
underhällsskyldiga, vilkas ekonomiska situation många gånger inte har
förbättrats i samma takt. De sakkunniga föreslår därför all siorieken av de
åriiga ändringarna begränsas. Den lösning som förs fram innebär atl endasl den
del av underhållsbidraget som kan sägas motsvara de nödvändiga kostnaderna för
barnet följer ändringarna i penningvärdet. Till den del bidraget ligger ovanför
denna nivå skall däremot någon förhöjning inte göras enligt lagen. Närmare
bestämt skall enligt förslaget den del av ell underhållsbidrag som motsvarar
bidragsförskottet ändras i anslutning till detta, medan den del som ligger
ovanför utgår som ett fasl belopp utan ändring. Samordningen med
bidragsförskottet föreslås få lill följd att underhållsbidragen ändras lika
ofta som bidragsförskottet. Detta kan ändras från en månad till en annan,
beroende på ändringarna i basbeloppet.

De
sakkunnigas förslag angående metoden att indexreglera underhållsbidragen har
fått ell blandat mottagande. En majoritet av remissinstanserna är kritisk eller
anser att en annan lösning bör övervägas. Några efteriyser ett syslem som lar
hänsyn .såväl till prisutvecklingen som till ändringar i den
underhållsskyldiges inkomst. Andra föreslår att skatteavdraget för utgivna
underhållsbidrag höjs. Förslaget att bidragsbeloppen skall ändras vid samma
tillfällen som bidragsförskotten har avvisats av fiertalet remissinstanser.

Som
de sakkunniga har framhållit måste del i längden vara en fördel både för de
underhållsberättigade och de underhållsskyldiga att underhållsbidragen genom
en generellt verkande reglering anpassas till ändringar i

opaginerad Kontrollera mot PDF

penningvärdet.
Del bör alltså inte komma i fråga att avskaffa systemet med indexreglering av
underhållsbidragen.

Särskilt de senaste årens
indexuppräkningar har emellertid medfört kännbara påfrestningar för många
underhållsskyldiga vars inkomster inte har ökat i samma takt. Åtskilliga
bidragsskyldiga hör ekonomiskt sett inte lill de mera gynnade grupperna och kan
ha svårt atl kompensera sig fören höjning av den allmänna prisnivån.
Visseriigen är det numera betydligt lättare än när indexlagen kom lill all få
lill stånd jiimkning av bidrag som har ändrats enligt denna lag. Det kan
emellertid inte anses lämpligt med ell system som påkallar ell stort antal
jämkningsprocesser. 1 den mån indexlagen ger sådana effekter, bör reglerna ses
över.

Under 5.1.3 har jag nämnt
all budgetminislern lill hösten kommer att lägga fram förslag om all höja
skatteavdraget för underhållsbidrag lill barn. En sådan uppräkning är ägnad all
mildra konsekvenserna för de underhållsskyldiga av en indexhöjning av
underhållsbidragen. 1 sammanhanget vill jag erinra om del infialionsskydd av
skalorna för den statliga inkomstbeskattningen som riksdagen har beslutat om (prop.
1977/78:49, SkU 1977/78:14, rskr 1977/78:48) och som kommer att tillämpas
första gången vid 1979 års taxering. Regleringen innebär i princip alt en
inkomstökning som endast avser att kompensera för prisstegringar inte som
hittills reduceras genom att den reella skattebelastningen ökar på grund av
skalornas progressivitei.

De ändringar i
skattelagstiftningen som jag har nämnt nu kan emellertid inte anses
tillräckliga för att eliminera nackdelarna med den gällande indexregleringen av
underhållsbidragen. Liksom de sakkunniga anser jag därför att man bör begränsa
storleken av de generella ändringarna av dessa bidrag.

Den
läsning som de sakkunniga har föreslagit innebär sedd isolerad inte någon
lättnad för de underhällsskyldiga som betalar ett underhållsbidrag som uppgår
till eller understiger bidragsförskottets nivå. Lösningen skall emellertid
ställas samman med de sakkunnigas förslag till nytt ålerkravssyslem för
bidragsförskott. Enligt detta skulle den underhållsskyldiges
återbelal-ningsplikt fortlöpande anpassas lill hans betalningsförmåga. När nu
detta ålerkravssyslem inte genomförs, kan knappast heller de sakkunnigas metod
att begränsa indexhöjningarna väljas. Denna skulle nämligen missgynna
bidragsskyldiga som har lägre inkomster och sådana som har fiera barn att
betala bidrag lill och som till följd därav betalar låga underhällsbidrag.

Önskvärt hade givetvis
varit att finna en metod att automatiskt justera underhållsbidragen med hänsyn
lill pris- och inkomstutvecklingen så alt bidragen kom all ligga på samma nivå
som efter en omprövning av domstol. En sådan metod går dock knappast att finna.
Fördetia är förhållandena under olika år och mellan skilda grupper av
underhållsskyldiga alltför växlande. Man får nöja sig med en reglering som
genomsnittligt seil kan väntas ge ett någoriunda rättvisande resultat. 1 övrigt
får parterna även i fortsättningen

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

hänvisas
att la i anspråk möjligheten att jämka fastställda bidrag vid ändrade
förhållanden. Den generella regleringen bör vidare utformas så, atl del inte
som nu alllid är den bidragsskyldige som behöver la initiativ till korrigering,
om reglerna i ell särskilt fall skulle ge ett orättvist resultat.

Från
dessa utgångspunkter föreslår jag att indexändringen av underhållsbidrag till
barn för framtiden dämpas på del sättet atl den bestäms lill viss andel av
ändringen av basbeloppet. Andelen bor skäligen sättas lill sju tiondelar. Med
denna regel skulle t. ex. årets höjning på 14 procent ha stannat vid 9 procent.
Metoden innebär all lättnaden i förhållande lill nuvarande ordning kommer alla
underhällsskyldiga lill del i proportion till siorieken av underhållsbidraget.
Däremot bör del inte ske någon motsvarande begränsning av höjningen av
bidragsförskottet, som också det är anknutet lill basbeloppet. Barnels
grundbehov är därför under alla förhållanden tryggat även vid inflation. Del
allmänna träder med andra ord emellan i fråga om barn som har bidragsförskott
och lar över kostnadsansvaret lill den del höjningen av bidragsbeloppen
begränsas.

Under
utredningsarbetet med samhällsstödet till särlevande föräldrar får övervägas på
vilket sätt bidragsförskottet eller den förmän som kan komma i dess ställe
skall anpassas till pris- och kostnadsutvecklingen. I samband därmed kan det
finnas anledning atl ompröva den nu föreslagna regeln om indexreglering av
underhällsbidragen. Denna får alltså anses ha i viss mån provisorisk karaktär.

De
sakkunnigas förslag att underhällsbidrag skall kunna indexändras varje månad
våren följd av den föreslagna samordningen mellan underhållsbidrag och
bidragsförskott. Uteblir en sådan samordning, har man enligt min mening inte
anledning att gå ifrån nuvarande ordning med generell ändring av
underhållsbidragen endasl en gång om året. Förslaget bör följaktligen i den
delen inte leda till lagändring.

De
nuvarande bestämmelsema om och när underhållsbidrag ändras med hänsyn lill
penningvärdet har emellertid den nackdelen att bidrag som har bestämts kort lid
före den I april räknas upp med samma procenttal som bidrag som har varit
oförändrade ett helt år eller t. o. m. längre tid. Som har framhållits under
remissbehandlingen kan detta leda till överkompensation för de
underhållsberiilligade. Visserligen skall i princip hänsyn las till en väntad
indexhöjning när bidraget fastställs (jfr prop. 1966:155 s. 21), men detta
lorde man i praktiken ofta underlåta. Saken skulle kunna riiltas till genom att
höjningen bestäms lill olika procenttal, beroende på när under del gångna året
som underhållsbidraget har fastställts. Detta skulle emellertid leda till
praktiska och administrativa komplikationer, något som också framhölls redan
under förarbetena till indexlagen. Enklast kan man enligt min mening komma till
rätta med det berörda tröskelproblemet genom atl vid en omräkning förbigå de
bidrag .som har fastställts under tiden närmast före omräkningen. Dessa bidrag
kommeratt justeras törsi vid nästa omräknings-

Allmän motivering

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 126

tillfälle,
med det procenttal som då är aktuellt. För egen del anserjag del Allmän
skäligt atl bidrag som har beslämls under en iremånadersperiod före en
motivering generell ändring, dvs. under liden januari-mars, på detla sätl får
slå över den omräkningen. Förslaget kan inte anses leda till all barnets
berättigade intresse av kompensation blir lidande.

Sammanfattningsvis
föreslår jag alltså sådana ändringar i indexlagen att höjningar av basbeloppet
inte fullt ul får slå igenom i generella höjningar av underhållsbidragen lill
barn och att uppräkning inte görs av bidrag som nyligen har blivit fastställda
genom dom eller avtal.

5.2.8
Preskription av fordran på uiv.lerhållsbidrag

Rätten
lill underhåll enligt FB är som sådan inte föremål för preskription. Har ell
underhållsbidrag blivit bestämt, preskriperas däremot fordran på betalning tio
år från förfallodagen. Preskriptionen kan emellertid avbrytas på olika sätt, i.
ex. genom indrivningsförsök, krav eller endasl en erinran om skulden. Om något
underhållsbidrag inte har blivit bestämt torde bidrag kunna krävas ut längst för
tio år före den dag krav på bidrag framställs.

I
prop. 1976/77:5 föreslogs en lag med nya bestämmelser om allmän
fordringspreskription. Förslaget innebar all fordran enligt huvudregeln skulle
preskriberas tre år från den dag fordringen tidigast kunde göras gällande. En
preskriptionstid om tio år skulle dock i princip gälla för fordran som grundar
sig på skriftligt fordringsbevis eller som är fastställd genom dom. Detla
innebar att den nuvarande tioåriga preskriptionstiden skulle behällas för
fordran på underhållsbidrag enligt dom eller skriftligt avtal. I frågaom
fordran på underhåll som inte har blivit fastställd genom dom eller skriftligt
avtal skulle däremot den kortare preskriptionstiden pä tre år gälla.
Möjligheten lill preskriptionsavbrolt skulle alltjämt finnas kvar, men kraven
föreslogs bli skärpta.

Förslaget
lill en ny preskripiionslagstiftning avslogs av riksdagen (LU 1976/77:24, rskr
216). Riksdagen beslöt emellertid samtidigt att uppdra ål regeringen alt med
utgångspunkt i en treårig preskriptionstid närmare utreda utformningen av
särskilda preskriplionsbestämmelser på konsumentområdet. Ett förslag lill en
ny preskriptionslag har därefter lagts fram i promemorian (Ds Ju 1977:14)
Reviderad preskripiionslagstiftning. I promemorian föreslås all preskriptionstiden
för konsumenlfordringar skall vara tre år räknat från fordringens tillkomst.
För övriga fordringar skall den allmänna preskriptionstiden även i
forlsällningen vara tio år. Gällande bestämmelser om preskriptionsavbrolt
behålls i allt väsentligt. Preskriptionsavbrolt skall normall leda till atl ny
preskriptionstid börjar löpa. - Remissbehandlingen av promemorian har nyligen
avslutats.

Mol
bakgrund av del nämnda propositionsförslaget om en förkortning av
preskriptionstiden för fordringar i allmänhet har de sakkunniga föreslagit en

opaginerad Kontrollera mot PDF

särskild reglering i FB
beträfiande fordringar på underhållsbidrag. Enligt de sakkunnigas förslag bör
samma preskriptionstid i princip gälla oavsett om bidragsbeloppet har blivit
fastställt eller inte. Med tanke på all underhållsbidrag har lill syfte att
tillgodose borgenärens behov av medel för sin löpande försörjning har man
anledning att ställa sig restriktiv till krav på bidrag för förfluten lid. Den
treårstid som föreslogs som huvudregel i den nämnda propositionen ar enligt de
sakkunniga väl avvägd och lämpad för preskription av fordran på underhåll. I
syfte all förekomma stora underhållsskulder bör man i princip inte tillåta att
preskriptionen avbryts.

De sakkunnigas förslag
innebär närmare bestämt alt rätlen att göra gällande fordran på
underhållsbidrag som har blivit faslsiälll skall upphöra tre år efter
förfallodagen ulan möjlighet lill preskriptionsavbrolt. Om utmätning härsken på
grund av fordringen före preskriptionstidens utgång eller om den
underhållsskyldige har blivit försalt i konkurs på ansökan som har gjorts
dessförinnan, skall dock betalning för fordringen fl tas ul ur den utmätta
egendomen eller erhållas i konkursen även sedan treårsliden har gått ul. Har
något underhållsbidrag inte blivit fastställt skall preskriptionstiden räknas
bakåt från den dag krav framställs. Preskriptionen skall i delta fall kunna
brytas, men endast genom atl talan om underhållsbidrag väcks. I målet skali
underhållsbidrag kunna dömas ut högst för en lid av tre år före den dag talan
väcktes. Av domen i målet kommer att framgå när förfallodagen inträffar, och
från den dagen löper en ny preskriptionstid.

De sakkunnigas förslag har
fäll ett övervägande positivt mottagande under remissbehandlingen. Föreningen
Sveriges kronofogdar har framhållit atl en regel om en absolut preskriptionstid
i enlighel med förslaget skulle fylla ell praktiskt behov som har existerat i
många är. Några instanser har dock ansett att förslaget inte i tillräcklig grad
tillgodoser de underhållsberättigades intresse eller alt det i vart fall inte
bör genomföras så länge den allmänna preskriptionstiden är tio år.

Genomförs
de förslag som har lagts fram i promemorian Ds Ju 1977:14, kommer den allmänna
preskriptionstiden också i fortsättningen att vara tio år, medan
preskriptionstiden för konsumentfordringar blir tre år. En ny
preskriptionslagstiftning efter dessa riktlinjer skulle alltså inte ändra
riitts-läget i ftåga om preskription av fordringar på underhållsbidrag. Detta
hindrar naluriigtvis inte all man genom särskilda bestämmelser i FB inför en
preskriptionstid för underhållsfordringar som är kortare än tio år.

Som
familjelagssakkunniga har framhållit är syftet med underhållsbidragen atl
tillgodose den bidragsberättigades behov av medel för sin löpande försörjning.
Genom sin starka inriktning på ett aktuellt behov skiljer sig fordringar på
underhållsbidrag från flertalet andra fordringar. Det underhållsberättigade
barnets intresse av att kunna kräva ut underhållsbidrag i efterhand minskas
också i de flesta fall genom att det allmänna genom bidragsförskott
tillförsäkrar barnet pengar för uppehälle.

Den
nuvarande tioåriga preskriptionstiden i förening med de långtgående

Allmän motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

möjligheterna
lill avbrott i preskriptionen för med sig att ansvaret för gamla
underhållsbidrag kan stå kvar under myckel lång tid. Gjorda undersökningar
pekar på atl en växande underhållsskuld medför betydande sociala påfrestningar
för åtskilliga underhålisskyldiga. Från kronofogdehäll har under
remissbehandlingen hävdals atl den omständigheten atl utmätning har kunnat
begäras för många års bidragsskulder till ansenliga belopp har medverkat till
att skapa ett belalningsmotstånd hos vissa underhållsskyldiga, vilka på allt sätt
söker undvika all eriägga även löpande bidrag. Preskriptionsregler som får
sädana konsekvenser gagnar tydligen inte någon parts intresse.

De nu angivna
omständigheterna talar enligt min mening med styrka för all preskriptionstiden
för fordran på underhållsbidrag förkortas och i princip görs absolut. Också
önskemålet att undvika tvister kring äldre rättsförhållanden och att bespara
myndigheterna tidskrävande och oftast resultatiösa indrivningsätgärder kan
åberopas. Å andra sidan får naluriigtvis preskriptionsbesiämmelserna inte
utformas så atl de gynnar en gäldenär som avsiktligt försöker undgå betalning.
Delta lalar föratt man inte inför en alltför kort preskriptionstid. Den lid av
tre år som de sakkunniga har förordat finner jag för min del vara lämpligt
avvägd. Den ansluter f. ö. lill de bestämmelser som nu finns om föräldrars
skyldighet atl lill kommunen betala ersättning för socialhjälp till barn eller
för vård som har lämnats omhändertaget barn. Talan om sådan ersättning skall
nämligen väckas senast inom tre år från del all socialhjälpen eller vården
lämnades, 39 § socialhjälpslagen (1956:2) och 73 § barnavårdslagen (1960:97).

Också
när det gäller den närmare utformningen av preskriptionsreglerna ansluter jag
mig till de sakkunnigas förslag. Detla innebär att fordran pä underhållsbidrag
.som harblivit fasi.';iälld genom dom eller avtal preskriberas tre år från
förfallodagen, i princip utan all möjlighel finns att avbryta preskriptionen.
Är något underhållsbidrag inte tidigare faslsiälll, kan parterna i avtal fritt
bestämma för hur lång tid tillbaka bidrag skall utgå. Kan någon uppgörelse inte
nås, måste den underhållsberättigade väcka talan vid domstol. Domstolen kan -
om inte den underhållsskyldige medger annal -döma ul bidrag längst för en tid av
tre år före talans väckande. Som de sakkunniga har påpekat betyder detta atl
fordran på underhållsbidrag som inte har varit fastställt kan hållas vid liv i
mer än tre år. Det bidrag som i domen bestäms för förfluten tid kan nämligen
kriivas ui intill tre år efter den dag då bidraget förfaller till betalnmg,
vilkel del i princip gör när domen vinner laga kraft. Risken för att detta
skall leda till en oskäligt stor underhållsskuld motverkas naturligen genom att
riiiten i ett sammanhang beaktar den underhållsberäitigade.s behov av
rctroaklivt bidrag och den underhållsskyldiges förmåga att erlägga ett belopp
för den gångna tiden, eventuellt vid sidan av ett bidrag för framtiden.

I
anslutning lill de sakkunnigas förslag om en förkortning av preskrip-

A
II män motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

lionsiiden
för underhållsbidrag har under remissbehandlingen tagits upp också ett par
frågor som rör införsel.

F.
n. gäller att genom införsel får tas ut endasl bidragsbelopp som har förfallit
till betalning tidigast två år före början av den kalendermånad under vilken
verkställigheten skall ske, 5 § andra stycket införsellagen (1968:621). Om en
delbetalning flyter in på en underhållsberältigads fordran skall enligt 15 §
tredje stycket införsellagen avräkning i första hand ske på del belopp som har
stått ute längst och som fortfarande kan tas ut genom införsel.

En
remissinstans har föreslagit att införselliden förlängs så all den sammanfaller
med den föreslagna preskriptionstiden för obetalda underhållsbidrag. En annan
instans har ansett att den föreslagna förkortningen av preskriptionstiden
skulle få siörre saklig betydelse om vid införsel betalning i första hand
räknades av på den löpande underhållsfordringen och inte som nu på den äldsta
delen av reslskulden.

Mol
förslaget att utvidga införselmöjlighelerna lill atl avse underhållsbidrag som
är upp lill tre år gamla kan anföras all den undérhållsskyldiges situation
skulle försämras jämfört med lägel idag. Del kan vidare rent allmänt sättas i
fråga om införselinstitutet bör stå öppet för indrivning av fordringar som är
äldre än tvä år (jfr uttalanden av första lagutskottet ILU 1951:7 s. 7-9 och
föredragande departementschefen i prop. 1963:52 s. 174). Utvidgningen skulle
kanske kunna godtas om den förenades med den avräkningsordning som har
förordals under remissbehandlingen, dvs. avräkning i första hand på löpande
underhållsfordran. En sådan ordning har tidigare tillämpats inom
införselsysiemei men övergavs därför all den ansågs ha påtagliga nackdelar för
den underhållsberättigade (se SOU 1964:57 s. 155-157 och prop. 1968:130 s. 135
och 136). Del lorde med hänsyn lill den underhållsberättigades intresse inte
vara lämpligt alt nu, när dessutom preskriptionstiden för fordringen som sådan
föreslås förkortad, återgå till denna avräkningsordning. En ändring som gäller
både omfattningen av de införselbara underhällsbidragen och avräkningsordningen
skulle också innebära en ganska betydande omläggning av införselsysiemei.
Tillräckligt underlag saknas för all pröva om en sådan omläggning är lämplig.
Då några mer påtagliga nackdelar inte synes föreligga med de nuvarande
bestämmelserna förordarjag all de i varje fall tills vidare får bestå i sak
oförändrade.

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.2.9
Processuella frågor

Formen
för handläggning av vårdnads- och underhållsfrägor

Frågor
om underhåll lill bam skall enligt gällande rätt alltid handläggas i den
ordning som är föreskriven för tvistemål. Vårdnadsfrågor behandlas däremot i
princip i den enklare ordning som anges i lagen (1946:807) om handläggning av
domstolsärenden (ärendelagen). Om frågor angående vårdnad och underhåll kommer
upp i samband med mål om äkienskaps-

9 Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 130

skillnad
handläggs de dock gemensamt i äklenskapsmålei (15 kap. 4 § andra Allmän
slyckel GB, 6 kap. 12 S första stycket och 7 kap. 10 S andra stycket FB). I
motivering praxis lorde underhälls- och vårdnadsfrägor som väcks samtidigt även
annars handläggas tillsammans i ett tvistemål. Däremot kan underhällsfrågan
inte las upp inom ramen för ett ärende om vårdnad.

Ett
ärende vid domstol upptas efter ansökan. I tvistemål måsle talan normalt väckas
genom stämning. Fråga om äktenskapsskillnad kan dock anhängiggöras genom
ansökan, om båda makarna vill skiljas. Är fråga om äktenskapsskillnad
anhängiggjord på rätt sätt, kan make utan särskild stämning framställa yriande
angående bl. a. underhåll och vårdnad (15 kap. 4 § GB). Också i övrigi är
handläggningen av äklenskapsmål förenklad. Sålunda kan domstolen utan
huvudförhandling meddela dom bl. a. i underhålls- och vårdnadsfrågorna, om
parterna är eniga (15 kap. 7 § tredje stycket GB). Parterna behöver alltså inte
inställa sig vid rätten.

Att
föräldrar inte annat än i samband med äklenskapsmål gemensamt kan ansöka både
om överfiyllande av vårdnad och om fastställande av underhållsbidrag har
ansetts som en brist (LU 1975/76:33 s. 115 0. Familjelagssakkunniga har därför
föreslagit att parterna genom ansökan i samband med ärende om vårdnad skall
kunna väcka talan om underhållsbidrag lill barnel, om de är eniga i
underhällsfrågan. En mer genomgripande reform som innebär all också Ivisliga
underhällsfrågor får las upp i förenklad form bör enligt de sakkunniga
övervägas i ett siörre sammanhang.

De
sakkunnigas förslag förutsätier all en fråga om vårdnad om barn fortfarande som
huvudregel skall handläggas enligt ärendelagen. Del lämpliga i detta har
emellertid ifrågasatts i en skrivelse den 4 maj 1977 från Sveriges
advokatsamfund. Samfundet påpekar där all den vanliga ivistemålsproce-duren är
att föredra framför ärendeformen utom när parterna är ense. Skrivelsen mynnar
ut i en hemställan om lagstiftningsåtgärder i syfte atl göra del möjligt för
domstolarna att välja alternativa rättegångsformer vid behandling av umgänges-
och vårdnadsfrägor enligt FB. Med anledning av framställningen beslutade
regeringen den 30juni 1977 genom tilläggsdirektiv (dir. 1977:91) atl uppdra ål
rättegångsutredningen (Ju 1977:06) all vid sill arbete beakta de problem som
samfundet har fäst uppmärksamheten på.

Familjelagssakkunnigas
förslag orn en förenklad handläggning i vissa fall av underhållsfrågor har
välkomnats under remissbehandlingen. Spörsmålet om rällegångsformen för
vårdnadsfrågor har emellertid väckts på nytt, denna gång av Stockholms och
Göteborgs tingsrätter. Dessa förordar sådana lagändringar redan i del nu
aktuella lagstiftningsärendet all i varje fall ivisliga vårdnadsfrågor för
framtiden handläggs i den ordning som gäller för tvistemål.

Frågor
om vårdnad och underhäll kan i äklenskapsmål handläggas i en ordning som svarar
mol de praktiska behoven. Sedan nya regler om vårdnad infördes fr. o. m. år
1977 torde del emellertid bli vanligare all frågor om

opaginerad Kontrollera mot PDF

vårdnad
och underhåll prövas ulan samband med äktenskapsskillnad. De procedurregler som
då skall följas leder enligt vad som har omvittnats från våra tvä största
tingsrätter och från Advokatsamfundet till besvärande ölägenheter. Jag har
kommit till den uppfattningen att dessa snarast möjligt bör undanröjas. Efter
samråd med rättegångsutredningen tarjag därför redan nu i dess helhet upp
frågan om rällegångsformen för vårdnads- och underhållsfrågor. Den lösning som
jag föreslår kan naluriigtvis komma att beröras av rättegängsulredningens
blivande förslag lill reform av rättegångsordningen i allmänhet.
Handläggningen i vårdnadsmål lorde också komma atl behandlas av utredningen (Ju
1977:08) om barnens rätt.

Handläggning
i ell tvistigt vårdnadsärende skall enligt ärendelagen i princip äga rum under
medverkan av nämnd. Muntlig förhandling kan förekomma. Lagen utgår närmast från
all endast en förhandling hålls i ärendet. Många gångar kan del emellertid vara
av värde att en förberedande förhandling äger rum inför rätten. En sådan
förhandling förekommer regelmässigt i tvistemål av denna lyp och leds då av
ensamdomare. Kravet på all nämnd skall medverka även vid en förberedande
förhandling i ell ärende gör förfarandet tungrott och kostsamt. Som Stockholms
tingsrätt har framhållit blir följden lätt all domstolen avstår från atl hålla
muntlig förberedelse i ärendet.

Även
andra nackdelar ar förenade med atl ivisliga vårdnadsfrägor ibland handläggs
som ärenden. Om vårdnadsfrågan prövas i samband med ell äklenskapsmål kommer
rättens avgörande atl meddelas i form av dom, medan avgörandet i ell vårdnadsärende
sker genom beslut. Skilda fullföljds-regler gäller då. Även handläggningen i
hovrätt följer olika regler. Talan mol en dom prövas i tvistemål, och saken
avgörs vid huvudförhandling vid vilken nämnd i allmänhet medverkar. Tingsrätts
beslut i ett vårdnadsärende prövas däremot i ett besvärsmål, vilket innebär att
huvudförhandling inte äger rum. Endast muntligt förhör med part eller annan kan
komma i fråga. I besvärsmålen är hovrätten domför med enbart juristdomare.
Detta innebär att i dessa mål grundtanken om nämndemäns medverkan även i
hovrätt i familjerällsmål inte förverkligas (jfr JuU 1975/76 :44 s. 28).

De
olägenheter som jag har pekat på nu visar atl reglerna om domstolsärenden är
mindre väl lämpade för handläggningen av ivisliga vårdnadsfrägor. Enligt min
mening bör sådana frågor i stället prövas i den ordning som är föreskriven för
tvistemål.

Målformen
är i första hand anpassad för rätlstvisler enskilda emellan. Det kan därför
ligga närmast lill hands all en fråga om överfiyllande av vårdnad fortfarande
behandlas som ärende när föräldrarna är överens om den sökta åtgärden.
Praktiska skäl talar emellertid för all värdnadsfrägan även i ett sådani fall
handläggs som mål. Därigenom skapar man nämligen förutsättningar föratt
vårdnads-och underhållsfrågorsom har samband med varandra alllid kan handläggas
tillsammans, oberoende av om tvist råder i någon av

Allmän
motivering

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 132

frågorna
eller om full enighet föreligger mellan parterna. Samtidigt vinner Allmän
man att vårdnads- resp. underhållsfrägor alllid behandlas inom ramen för en
motivering och samma processform. Redan svårigheterna all från början ange om
en fråga är tvistig eller inte gör det f. ö. mindre lämpligt att bestämma
handläggningsformen utifrån detta kriterium.

Vad
som främst kan tyckas tala mot den angivna lösningen är att man skulle gä miste
om den förenkling i handläggningen som ärendelagen erbjuder när frågorna inte
är ivisliga. Denna konsekvens är emellertid inte nödvändig. Bl. a. reglerna om
äklenskapsmål visar alt förfarandet i ett mål kan göras smidigt när parterna är
ense. Efter mönsier av dessa regler bör kunna föreskrivas all vårdnadsfrågan
fär upptas efter gemensam ansökan, ulan stämning, och all dom får meddelas ulan
huvudförhandling. I så fall lorde del inte uppstå extra besvär eller kostnad
för parter eller domstol som följd av att icke ivisliga vårdnadsfrågor för
framtiden behandlas i tvistemåls-ordningen i stället för ärendevägen.

Jag
förordar på grund av det anförda atl både ivistiga och icke tvistiga frågor om
ändring i vårdnadsförhällandena handläggs enligt tvisiemålsreglerna. Denna
ordning bör alltså tillämpas också när barnavårdsnämnd enligt 6 kap. 9 § FB
begär atl förälder skall skiljas från vårdnaden därför att förälderns
dellagande i denna innebär fara för barnets utveckling. Undantag bör däremot
göras för vårdnadsfråga som åsyftas i 10 §. Paragrafen gäller fall då barnet
slår endasl under en förälders vårdnad och denna dör. Rätten skall då på
ansökan av den andra föräldern eller efter anmälan av barnavårdsnämnden
förordna den andra föräldern att utöva vårdnaden, om det inte är uppenbart med
hänsyn till barnets bästa atl vårdnaden bör anförtros åt särskilt förordnad
förmyndare. I dessa fall lorde del i allmänhet inte finnas någon motpart till
sökanden, och vårdnadsfrågan bör därför fortfarande handläggas i form av
ärende.

För
alt en gemensam handlägg;ning av vårdnads- och underhällsfrågor skall
underiättas bör- med 15 kap 4 § andra stycket GB som förebild - i FB
föreskrivas all yrkande om underhållsbidrag skall kunna framställas utan
stämning i ett vårdnadsmål. Önskemålet om all föräldrar i gemensam ansökan lill
rätten skall kunna på en gång begära överfiyttning av vårdnad och fastställande
av underhållsbidrag uppfylls härigenom. Är föräldrarna ense om underhållet kan
rätten med stöd av allmänna processuella regler (42 kap. 18 S rättegångsbalken)
meddela dom i den delen under förberedelsen.

Sammanfattningsvis
innebär mitt förslag all så gott som samtliga vårdnadsfrågor fortsättningsvis
kommer att handläggas som mäl vid domstol. Föräldrar som vill ha ändring i
vårdnaden kan alllid samtidigt fa frågan om underhåll lill barnel prövad. Är
föräldrarna ense om både vårdnad och underhåll, kan de erhålla dom efter en
gemensam ansökan och utan att de behöver inställa sig vid rätten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gemensam
handläggning av flera mål om underhållsbidrag

Om
en person har ivå eller fiera barn tillsammans med en annan kan han eiler hon
regelmässigt räkna med att fä sin bidragsskyldighel mot des.sa barn prövad i en
och samma rättegång. Enligt 14 kap. 2 S rättegångsbalken (RB) gäller nämligen
att, om nägon samtidigt väcker käromål mot fiera svarande, eller fiera kärande
väcker lalan mol en svarande, målen skall handläggas i en rättegång, såvida de stöder
sig på vä.seniligen samma grund. Möjligheten till gemensam handläggning av
underhållsfrågorna erbjuder sig däremot inte sä ofta när barnen är halvsyskon
och den underhållsskyldige alltså har att göra med ivä eller flera föräldrar pä
motsidan. För detta fall torde 14 kap. 2 § RB ganska sällan kunna åberopas.
Vis.seriigen medger 14 kap. 6 S RB allmänt au mål mellan samma eller olika
parter får handläggas i en rättegång, om det är till gagn för utredningen. En
förut.säitning är emellertid att målen har väckts vid samma domstol och au
denna är behörig (14 kap. 7 § RB). Enligt 7 kap. 10 § FB skall som regel talan
om underhåll lill bam tas upp av rätten i den ort där svaranden har sin
hemvist. Har svarandena i olika underhållsmål hemvist under skilda domstolar,
saknas i allmänhet förutsättningar för gemensam handläggning av målen. 1 RB
eller FB finns inie nägon .särskild regel om domstols behörighet som
underiättar förening av mål i de fall som avses i 14 kap. 6 § RB.

Som
jag har framhållit under 5.2.6 är det önskvärt att en underhållsskyldig kan få
sin bidragsskyldighel mot samtliga barn prövad i ell sammanhang. På så sätl kan
en rättvis och säker avvägning göras mellan de olika barnens underhållsbehov
och den bidragsskyldiges betalningsförmåga. Den vidgning av rätten till
jämkning vid ändrade förhållanden som gäller sedan år 1977 får ökat värde om
den som är underhållsskyldig mot ett barn omedelbart kan få jämkningsfrågan
prövad i en rättegång som avser nytt underhållsbidrag till ett annat barn. En
samlad prövning bör också i de flesta fall ställa sig processekonomiskt
gynnsam. Även för barnen och den förälder som företräder dem i underhällsfrågan
kan en gemensam handläggning antas vara fördelaktig genom den bättre inblick
som den ger i de berörda personernas ekonomiska och personliga förhållanden.

Någon
ovillkoriig rält fören underhållsskyldig atl få lill stånd gemensam
handläggning mellan fiera underhållsmål bör emellertid inte införas. En
förening av flera mål kan nämligen ibland medföra olägenheter som vid en samlad
bedömning inte uppväger fördelarna. Så kan vara fallet om inställelse i målet
blir mycket lids- eller kostnadskrävande för någon av de underhållsberättigade
som är bosatt på stort avstånd från domstolen. En begäran om gemensam prövning
kan också föras fram så sent att det ursprungliga målet skulle fördröjas
otillböriigt om framställningen vinner bifall. Med hänsyn till sådana och
liknande omständigheter bör det läggas i rättens hand att bedöma om förening av
underhållsmålen lämpligen skall tillåtas.

Allmän motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

Som jag redan har nämnt
kan enligt 14 kap. 6 § RB mål mellan olika parter handläggas i en rättegång om
det är "till gagn för ulredningen". Det är tveksamt om denna
bestämmelse medger gemensam handläggning i ett fall där denna är motiverad
mindre av behovet av all bevisningen skall underiättas än av önskemålet om att
rätten skall kunna göra en samlad bedömning av den underhållsskyldiges
bidragsförmåga och barnens underhållsanspråk. Genom en bestämmelse i 7 kap. FB
bör därför göras klart all underhällsmål kan förenas också på sistnämnda grund.
Vidare krävs en bestämmelse som medger atl underhållsmål som i och försig kan
handläggas gemensamt men som hör under skilda domstolar kan las upp vid en av
de behöriga domstolarna. Jag föreslåralt också en bestämmelse om detla förs in
i kapitlet.

Möjligheten all få fiera
underhållsmål förenade kan aktualiseras t. ex. när den underhållsskyldige själv
väcker lalan om jämkning av bidrag mol två eller fiera barn. Den kan vidare las
i anspråk när lalan har väckts mot en person om nytt eller höjt
underhållsbidrag till ett barn och den bidragsskyldige med anledning av detta
vill yrka jämkning av ell redan utgående bidrag lill ett annat barn.
Sammanläggningen av mål bör få äga rum inte bara när underhållsfrågan behandlas
separat i det första målet ulan också när den har väckts i ett mål om
fastställande av faderskap eller i ett vårdnadsmål antingen delta mål handläggs
i samband med ett äktenskapsmål eller fristående. Nyss har jag föreslagit all i
en vårdnadslvist frågan om underhäll till det barn tvisten rör skall fa
anhängiggöras utan stämning. Vill den underhållsskyldige i målet dra in fråga
om bidrag lill annal barn, måste han dock givetvis göra ansökan om stämning i
vanlig ordning.

Del kunde övervägas alt
också införa särskilda bestämmelser i FB och GB som gör del möjligt atl alltid
tillsammans handlägga frågor om en persons bidragsskyldighel mol make eller
fcirutvarande make och mol bam. Behovet av sådana regler torde emellertid inte
vara framträdande. Underhållsbidrag lill fränskild make som utgår under en
längre period blir med det förslag som jag lägger fram i del följande allt
naera sällsynta. Del bör också beaktas att siorieken av bidrag till barn endast
undantagsvis kommer all påverkas av alt bidrag till make utgår eller skall
utgå. Med hänsyn lill delta och till redan existerande möjligheter alt få till
stånd en sammanhållen domstolsbehandling finner jag inte tillräckliga skäl
föreligga alt föreslå sådana bestämmelser som nyss nämndes.

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.3
Underhållsskyldigheten mellan makar

5.3.1
Underhållsskyldigheten under äktenskapet

Allmänna utgångspunkter

Underhållsskyldigheten
mellan makar är en viktig rättsverkan av äktenskapet. Enligt 5 kap. 2 § GB är
makar skyldiga att bidra lill familjens tillböriiga

opaginerad Kontrollera mot PDF

underhåll,
var och en efter sin förmåga. Till familjens underhäll räknas vad som behövs
för den gemensamma hushållningen och barnens fostran saml för alt tillgodose
varje makes särskilda behov. Bestämmelsen kompletteras av andra föreskrifter i
kapitlet.

Familjelagssakkunniga
har i enlighet med sina direktiv diskuterat om det finns anledning all behålla
lagens bestämmelser om makars ekonomiska förpliktelser mol varandra under
äktenskapet. Enligt de sakkunniga lalar främst vissa praktiska skäl för att det
i GB fortfarande bör finnas bestämmelser om underhållsskyldighet mellan makar
under bestående äktenskap. De sakkunniga föreslär emellertid vissa ändringar i
underhållsbeslämmelserna i syfte atl anpassa dem lill nutida sätl all se på
rollfördelningen i familjen.

Familjelagssakkunnigas
ståndpunkt har godtagits av de flesta remissinstanserna. Ell par instanser har
dock invänt atl bestämmelser om underhållsskyldighet i äktenskapet strider mol
önskemålet om alt varje make skall vara ekonomiskt självständig och oberoende.

Grunden
för en underhållsskyldighet mellan dem som är gifta med varandra är tanken all
makarna bör leva på samma ekonomiska standard. Denna utgångspunkt är enligt min
mening riklig. En sociologisk undersökning som har utförts av
familjelagssakkunniga visar också att uppfattningen har stöd hos allmänheten.
Alt man accepterar den nämnda grundsatsen betyder inte all man ger avkall på
strävandena all bereda fler kvinnor tillfälle till förvärvsarbete och atl så
långt möjligt likställa män och kvinnor i fråga om inkomster. Det är nämligen
uppenbart all man inte bara under en övergångstid ulan också pä längre sikt
måste räkna med att en make -mannen eller kvinnan - permanent eller under någon
period av äktenskapet har lägre inkomst än den andra maken eller helt saknar
inkomst.

En
annan sak är att det med vissl fog kan göras gällande att regler i GB om
underhållsskyldighet under beslående äktenskap knappast fyller någon praktisk
funktion. Antingen, kan det sägas, kommer makarna ändå överens om hur de skall
fördela inkomster och utgifter i hemmet. Eller också uppstår varaktiga
motsättningar i de ekonomiska frågorna, och då står äktenskapet med stor
sannolikhet inför sin upplösning.

Som
de .sakkunniga har framhållit tycks det likväl finnas beaktansvärda skäl att
behålla bestämmelser i lag om underhållsskyldighet mellan makar under
äktenskapet. Dei kan bli lättare för jurister och familjerådgivare au hjälpa
makar .som tvistar om ekonomin, om de kan peka på bestämmelser i lag. De.s.sa
kan ock.så bli av direkt belydelse inför förestående skilsmä.s.sa, särskilt
under betänketiden. Även en mycket begränsad underhållsskyldighet efter
äktenskapsskillnad kan bli svårare att moiivera,om del inte finns någon
lagreglerad underhållsskyldighet under äktenskapet.

På
grund av det anförda ansluter jag mig lill familjelagssakkunnigas mening alt GB
också för framtiden bör uppta regler om makars ekonomiska förpliktelser mol
varandra medan de är gifta.

Allmän motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

En allmän bestämmelse om
makars skyldigheter mol varandra i ekonomiskt hänseende bör, som framgår av
del förul sagda, kunna slå kvar i GB utan att komma i motsättning till
utvecklingen mot siörre ekonomisk självständighet för bägge makarna. Andra
föreskrifter i 5 kap. GB avspeglar emellertid mer eller mindre tydligt det
familjemönster med mannen som förvärvsarbetande och kvinnan som hemarbetande
vilkel var det förhärskande när GB kom lill. Liksom familjelagssakkunniga
anserjag all sådana inslag bör utgå. I stället bör regleringen i GB klart bygga
på den jämställdhet mellan män och kvinnor som bör rida både i hemmet och i
förvärvslivet.

Allmän motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den
närmare regleringen

I
detla avsnitt ämnar jag behandla ett par mer centrala bestämmelser i 5 kap. GB
som föreslås ändrade. Övriga regler tas upp i senare avsnitt (5.3.5 och 5.3.6)
och i specialmotiveringen.

Enligt
nuvarande bestämmelser är makes bidragsskyldighel satt i relation lill varje
makes förmåga och till det "underhåll, som med avseende å makarnas villkor
må anses tillböriigl" (5 kap. 2 §). Om del som den ena maken har att
skjuta till inte räcker för de utgifter som denna har att ombesörja är den
andra maken skyldig all lämna de pengar som behövs. Om maken visar oförmåga att
ha hand ora medel eller av annan särskild orsak inte bör ombesörja utgifterna,
har maken dock enligt lagen inte rätt all fä något bidrag av den andra för
familjens underhåll (5 kap. 3 §).

De
sakkunniga föreslår all den nuvarande uttryckliga hänvisningen till makarnas
förmåga avskaffas, efiersom en sådan hänvisning kan länkas ge en av makarna en
ursäkt all inte fullgöra eller delta i sådana uppgifter som maken inte anser
sig kunna klara av. Vidare anser de sakkunniga atl del inte fyller någon
egentlig praktisk funktion all sälta makes bidragsskyldighel i relation lill
det underhåll som kan anses tillböriigl med avseende på makarnas villkor. De
föreslår därför all hänvisningen även i denna del utgår. Vidare anser de att
det inte är nödvändigt att, som nu, i GB ha en uttrycklig regel om all barnens
försörjning ingår i familjens underhåll. Reglerna om underhåll lill barn samlas
i de sakkunnigas förslag i FB.

Enligt
de sakkunnigas förslag bör del i GB uttryckligen föreskrivas att makarna skall
fördela utgifter och sysslor mellan sig. Skyldigheten för en make all under
särskilda förutsättningar lämna den andra maken pengar för vissa utgifter bör
beslå. Dock föreslås alt man inte behåller den precisering som lagen nu
innehåller om all utgifterna skall vara sådana som maken med hänsyn till
makarnas levnadsförhiillanden enligt sed har all ombesörja. Vidare bör enligt
förslaget den nu giillande begränsningen i en makes rätt att få pengar av den
andra maken upphävas. De sakkunniga anser inte all det är lämpligt all genom
ell stadgande i lagen uttala sig om makes förutsättningar atl sköta uppgifter i
hemmet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad
de sakkunniga sålunda har förslagit har i allmänhet godtagits av
remissinstanserna. Ocksåjag biträder i det väsentliga familjelagssakkunnigas
ändringsförslag. Dessa medför enligt min åsikt att lagen tydligare än nu
markerar atl makarna har ett gemensamt ansvar för ekonomi och sysslor.

Till
skillnad från de sakkunniga anserjag emellertid inte att hänvisningen till makes
förmåga i fråga om underhållsskyldigheten bör utgå ur lagtexten. Jag kan i och
för sig förslå de sakkunnigas betänkligheter mol uttrycket. Å andra sidan ger
ordet förmåga en antydan om vilken standard som bör vara makarnas gemensamma.
Hänvisningen lill makes förmåga får också praktiskt belydelse när det t. ex.
under betänketid inför äktenskapsskillnad blir aktuellt all döma ut
underhällsbidrag.

I 5
kap. GB, som enligt sin rubrik upptar allmänna bestämmelser om makars
rättsförhållanden, finns bestämmelser om den ena makens rätt att företräda den
andre i särskilda angelägenheter. Härtill anknyter vissa paragrafer i 7 kap.
GB. Bestämmelserna i fråga har anknytning till underhållsskyldigheten, och
familjelagssakkunniga har ansett att de bör ses över i detta sammanhang. Jag
ansluter mig lill denna bedömning. Jag skall här ta upp frågan om den s. k.
hushållsfullmakien. I övrigi fär jag hänvisa till specialmotiveringen.

Enligt
5 kap. 12 § kan en make med bindande verkan även för den andra maken ingå
sådana rättshandlingar som vanligtvis kommer i fråga för den dagliga
hushållningen eller barnens uppfostran. Med detta avses främst krediiinköp av
matvaror, husgeråd och kläder. Enligt 7 kap. 2 S andra stycket är makarna
solidariskt ansvariga för de förpliktelser som sålunda uppkommer. Hustruns
ansvar har dock begränsats enligt särskilda föreskrifter i 7 kap. 3 och 4 S§-
Make som missbrukar den behörighet som hushållsfullmakien ger kan enligt
närmare bestämmelser i 5 kap. 13 § fråntas sin behörighet. Om makarna lever
åtskilda på grund av söndring gäller inte reglerna om hushållsfullmakl.

De
sakkunniga har ansett all det inte längre finns behov av bestämmelser om
hushållsfullmakt och föreslår därför att de nu nämnda paragraferna upphävs.
Enligt de sakkunniga får de allmänna fullmaktsreglerna, inklusive reglerna om
s. k. tyst fullmakt, anses tillräckliga.

I
allmänhet har remissinstanserna inte haft något att erinra mol förslaget. Ett
par remissinstanser har dock förordat att bestämmelserna behålls.

Som
de .sakkunniga har framhållit är köpvanorna i dag helt andra än vid den
lidpunkt då GB kom till. Konianiköpen dominerar i fråga om dagligvaror.
Hushållsfullmakiens praktiska användningsområde har bl. a. därför starkt
begränsats. Vidare kommer make enligi en .särskild bestämmelse, som jag ämnar
behandla i specialmotiveringen (5 kap. 12 S GB), au även i fortsättningen få
vi.ss befogenhet att företräda den andra maken, när denne är .sjuk eller bona.
Som de sakkunniga har anfört kan en make också handla med stöd av den andra makens
uttryckliga eller tysta bemyndigande. Allmänna fullmakisregler blir då
tillämpliga.

Allmän
motivering

s. 138 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 138

Med
hänvisning lill det anförda biträder jag förslaget alt bestämmelsen om
Allmän

hushållsfullmakt och anslutande föreskrifter i GB upphävs. motivering

5.3.2
Underhållsskyldigheten efter äktenskapsskUlnad

Om
en make efter äktenskapsskillnad är i behov av bidrag till sitt tillböriiga
underhåll, kan domstolen enligt 11 kap. 14 § GB ålägga den andra maken alt
betala sådant bidrag efter vad som är skäligt med hänsyn lill makens förmåga
och övriga omständigheter. När friigan om bidragsskyldighel prövas skall rätten
särskilt beakta att ena maken kan ha ell särskilt behov av bidrag för liden
närmast efter äktenskapsskillnaden. Den sistnämnda föreskrifien lades lill är
1973, då institutet hemskillnad avskaffades och bestämmelserna om
äktenskapsskillnad reviderades. Tillägget innebär alt del är möjligt att la
hänsyn lill all skilsmässa numera ofia kommer lill stånd ulan betänkelid eller
föregås av en omställningslid som är kortare än den dåvarande hemskillnadsliden.

Rättstillämpningen
har med åren blivit alltmer restriktiv när det gäller alt döma ul
underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad. Delta framgår bl. a. av
undersökningar som de sakkunniga har låtit utföra. Undersökningarna, som har
omfattat ell urval hem-och äktenskapsskillnader under år 1973, visaratt del
under hemskillnadsliden var ganska vanligt med underhällsbidrag lill husimn,
medan siffrorna för underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad var låga. Del var
dessutom vanligt att, när bidrag efter äktenskapsskillnad förekom, del
bestämdes alt utgå endast under en begränsad lid.

Enligt
familjelagssakkunniga bör utgångspunkten för den framlida regleringen vara alt
underhållsbidrag mellan makar inte skall komma i fråga efter
äktenskapsskillnad. De sakkunniga föreslår därför att det kommer lill klart
uttryck i lagtexten att vardera maken efter äktenskapsskillnad svarar för sin
försörjning.

Atl
genomföra den angivna principen fullt ut har de sakkunniga dock funnit vara
svårt. De pekar på att de:t fortfarande finns många äktenskap där den ena maken
- oftast hustrun - har en betydligt svagare ekonomisk ställning än den andra. I
de fall del inte är möjligt förden frånskilda maken att omedelbart ordna de
ekonomiska förutsättningarna för utbildning eller för att skaffa arbele eller
ordna barntillsyn m. m. bör del finnas utrymme för underhållsbidrag från den
andra maken under en omslällningsperiod. De sakkunniga föreslår därför alt
bidragsskyldighet skall kunna åläggas under en övergångstid om den frånskilda
maken är i behov av bidrag lill sill underhåll. Bidraget skall betalas efter
vad som är skäligt med hänsyn till den andra makens förmåga och övriga
omständigheter. Någon bestämd tidsgräns för underhällsskyldigheten föreslås
inte.

I
en del fall skulle det enligt de sakkunnigas mening leda till obilliga följder
om man uteslöt möjligheten för en rnake all få underhållsbidrag längre än för

opaginerad Kontrollera mot PDF

en
övergångstid. Det förekommer sålunda fortfarande all särskilda försörjningssvårigheter
uppstår efter upplösningen av ett långvarigt äktenskap, där endast den ena
maken har arbetat utom hemmet. Kan man förutse att den make som har stannat
hemma inte heller efter en övergångslid har möjligheter atl skaffa sig en
rimlig försörjning, bör underhållsbidrag kunna dömas ul för längre tid. De
sakkunniga har inte heller velat utesluta möjligheten lill underhållsbidrag
också i andra fall. De föreslår därför all underhållsbidrag även i övrigi, om
synneriiga skäl föreligger, skall kunna utgå för längre tid än en övergångslid.

De
sakkunniga harövervägt all utforma reglerna om underhållsskyldighet olika
beroende på när äktenskapet ingicks men har avvisat tanken på detta.

De
sakkunnigas förslag alt varje make som huvudregel skall svara för sin
försörjning efter äktenskapsskillnaden tillstyrks eller godtas av så gott som
alla remissinstanser som har yttrat sig i saken. Flertalet anser i likhet med
de sakkunniga att det bör vara möjligt att i vissa fall bestämma
underhällsbidrag även efter ett äktenskaps upplösning. Några instanser för dock
fram tanken all man borde låta principen om vuxna människors ekonomiska
självständighet slå igenom mera fullständigt för äktenskap som ingås efter det
att den nya lagstiftningen har trätt i kraft medan en särskild reglering införs
för äldre äktenskap.

Som
de sakkunniga har framhållit bör äktenskapets rättsverkningar såvitt möjligt
inte utsträckas till att gälla efter en äktenskapsskillnad. Rätten all få
äktenskapet upplöst är i annal fall ofullständig. Huvudregeln bör alltså vara
all frånskilda betraktas som ekonomiskt oberoende av varandra. Jag delar de
sakkunnigas uppfattning alt denna princip, pä vilken redan gällande rätt
bygger, bör komma lill klart ullryck i GB. En bestämmelse om att varje make
efter äktenskapsskillnaden svarar försin försörjning kan bidra till alt makarna
inrättar sina förhållanden så alt de är ekonomiskt oberoende av varandra. Den
kan på så sätt främja strävandena mol jämställdhet mellan könen.

Det
går emellertid inte au bori.se från att också i framtiden främst de frånskilda
kvinnorna ofta kommer alt ha en påtagligt svag ekonomisk ställning. Särskilt
gäller detia efter upplösningen av äldre äktenskap, .som i högre grad har
präglats av den traditionella rollfördelningen mellan män och kvinnor. Men
också i nyare äktenskap måste man räkna med att ena maken kan ha ägnat avsevärd
tid åt skötseln av hem och bam och därför kan få svårt au efter en
äktenskapsskillnad ge sig ut i förvärvslivet. Äkienskapslagsiift-ningen bör med
tanke pä dessa fall innehålla bestämmelser .som - till skydd för den svagare
parten - modifierar den uppställda huvudregeln. Man kan ock.så uttrycka .saken
på det .säiiei au en viss underhållsskyldighet mot frånskild make är motiverad
när äktenskapet har begränsat möjligheterna för maken att försörja sig på egen
hand.

Bestämmelser
om underhållsskyldighet efter äktenskapsskillnad bör i första hand utformas så,
att den frånskilda maken får möjlighel atl skaffa sig

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

den
ekonomiska självständighet som är eftersträvansvärd. Bidrag bör därför i
allmänhet utgå bara under en omställningsperiod och syfta lill all ge den
behövande maken möjligheter all genom utbildning och omskolning skaffa förvärvsarbete
eller förbättra inkomsterna.

Liksom
familjelagssakkunniga och den stora majoriteten bland remissinstanserna anser
jag emellertid att underhållsbidrag efter äktenskapets upplösning undantagsvis
bör komma i fråga för längre lid än en övergångstid. Efter ett långvarigt
äktenskap kan del ibland vara svårt för den part som har ägnat all sin tid ät
skötseln av barn och hem atl komma in i förvärvslivet. Till detla kan ålder och
sjukdom medverka. Även om denna make kan skaffa sig en mindre egen inkomst, kan
del nägon gäng vara berättigat att den andre betalar ett visst bidrag för
längre lid Jag tänker på fall då den ena maken på grund av den sneda
arbetsfördelningen i hemmet har lyckats nå en god position i förvärvslivet,
medan den andre, som har ägnat sin lid ål hus och hem, har föriorat motsvarande
möjligheter. Jag vill emellertid framhålla all man bör vara restriktiv med alt
bestämma underhållsbidrag för lid utöver en omställningsperiod.

Jag
föreslår alltså all - med avsteg från huvudregeln - underhållsbidrag skall
kunna utgä lill en frånskild make under en övergångstid samt, när maken har
svårt alt försörja sig efter ett långvarigt äktenskap eller när det annars
föreligger synnerliga skäl, också för längre lid. Liksom enligt gällande rätt
bör bidragsskyldigheien vara beroende av den förutvarande makens förmåga och
övriga omständigheter. Av detla följer atl bidrag inte kommer att kunna dömas
ut i en del fall där behov i och för sig föreligger. 1 andra fall kommer det
att finnas utrymme endast för ett lågt bidrag.

Jag
vill betona att den reglering som jag sålunda förordar inte innefattar någon
brytning med gällande rätt utan snarast innebären vidareutveckling av den
praxis som har utbildats under senare är vid tillämpningen av nuvarande
bestämmelser i 11 kap. 14 § GB. De föreslagna bestämmelserna ger i den
praktiska tillämpningen rum för en anpassning till ändrade sociala förhållanden.
Med hänsyn lill detta anserjag det varken behövligt eller lämpligt att i
lagstiftningen göra skillnad mellan äldre och nyare äktenskap.

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.3.3
Periodiska bidrag och engångsbidrag

Underhållsbidrag
lill förutvarande make bestäms vanligen att utgå per månad. Någon uttrycklig
lagregel cm detta motsvarande huvudregeln i FB om underhållsbidrag lill barn
finns dock inte. Inte heller gäller enligt GB några inskränkningar i parternas
möjligheter atl avtala om förskottsbetalning. En särskild bestämmelse om
engångsbidrag finns emellertid i 11 kap. 14 S andra stycket GB. Enligt denna
kan sådant bidrag bestämmas om den underhållsskyldiges förmögenhetsförhållanden
och omständigheterna i övrigi föranleder del. Ett av skälen till att man
införde möjligheten till

opaginerad Kontrollera mot PDF

engångsbidrag
var atl man därigenom kunde undvika obilliga följder av bodelning. I praktiken
förekommer engångsbidrag bara när parterna är ense.

De sakkunnigas förslag
innebär atl parternas nuvarande avtalsfrihet skall behållas. De föreslår atl
den nuvarande, inte direkt utsagda, möjligheten all bestämma periodiskt
underhållsbidrag las upp som huvudregel. Bidraget skall dock kunna bestämmas
atl utgå med ell engångsbelopp, om makarna är överens om del. Om särskilda skäl
föreligger skall rätlen dock även mot den ena makens vilja kunna bestämma ett
engångsbelopp.

Jag
biträder förslaget som inte har mött någon erinran under remissbehandlingen.

Allmän
motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.3.4
Underhållsskyldigheten vid den underhållsberäitigades omgifte

Enligt
11 kap. 14 § andra stycket GB upphör skyldigheten att betala periodiskt
underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad när den underhållsberättigade gifter
om sig. Ett engångsbidrag behöver däremot inte till någon del betalas tillbaka
även om den som har uppburit beloppet gifter om sig kort lid
efterskilsmässan.Sammanleverden underhållsberättigade med annan under äktenskapsliknande
former ulan att gifta om sig, upphör inte bidragsskyldigheten automatiskt. Om
det visas atl den underhållsberättigade genom sammanlevnaden har uppnätt en
förbättring i sina ekonomiska förhållanden kan dock jämkning ske.

De
sakkunniga har ansett det angelägel att reellt likartade fall behandlas lika.
De finner del emellertid knappast vara en framkomlig väg alt jämställa
äktenskapsliknande samlevnad med nytt äktenskap på det sättet all underhållet
i båda situationerna utan vidare faller bort. I stället vill de gå den motsatta
vägen och slopa den nuvarande bestämmelsen om att bidraget alltid upphör alt
utgå vid omgifte. Denna regel är enligt de sakkunniga inte sakligt berättigad.
Del far i varje enskilt fall - med tillämpning av allmänna jämkningsregler-prövas
om parternas ekonomiska förhållanden har ändrats så atl jämkning är motiverad
när den underhållsberättigade gifter om sig eller bor tillsammans med en ny
partner. Parterna bör emellertid ha frihet att i avtal bestämma att underhållet
skall upphöra under vissa angivna förhållanden, t. ex. vid omgifte.

Flera
remissinstanser tillstyrker uttryckligen de sakkunnigas förslag. Ett större
antal intar emellertid en avvisande hållning. Enligt några av dessa har
förslaget knappast förankring hos allmänheten. Del görs vidare från något håll
gällande att de fall då underhållsskyldigheten bör bestå efter ett omgifte
säkert är få.

För
egen del vill jag först fästa uppmärksamheten på det samband som föreligger med
de nya bestämmelserna om när underhållsskyldighet över huvud taget kommer i
fråga efter äktenskapsskillnad. Enligt de sakkunnigas

s. 144 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 144

De
förslag som jag nu har redovisat har i allmänhet lämnats utan Allmän invändning
under remissbehandlingen. Jag förordar att de genomförs. Jag motivering
föreslår dock så lill vida en avvikelse som det enligt min mening bör vara
möjligt att för förfiuten tid jämka oskäliga avtal även på annal sätt än genom
alt obetalda bidrag sätts ner eller faller bort. Jag vill tillägga all vad jag
föreslår i fråga om anpassningen av terminologin angående jämkning av obilliga
avtal till generalklausulen i avtalslagen samt om möjlighelerna lill retroaktiv
jämkning motsvarar de ändringar i FB som jag under 5.2.6 har föreslagit
beiräffande underhåll lill barn.

Engångsbidrag

Enligt
gällande rätt kan dom eller avtal om engångsunderhåll inte jämkas på grund av
ändrade förhållanden (11 kap. 15 S andra stycket GB). De sakkunniga föreslår
alt denna ordning skall beslå för framliden. Förslaget har inte mött någon
erinran under remissbehandlingen.

Liksom
de sakkunniga har jag fiirslåelse för atl makarna kan önska göra upp om sina
mellanhavanden en gång för alla. Ett engångsbidrag bör därför inte kunna jämkas
till sitt belopp på grund av ändrade förhållanden. Inte heller bör den
underhållsberättigade under åberopande av atl förhållandena har ändrats kunna
kriiva ytterligare ett engångsbelopp eller ett periodiskt bidrag utöver
engångsbidragei. Jag ansluter mig alltså till de sakkunnigas förslag. Jag vill
tillägga att avtal om engångsbidrag givetvis bör kunnajämkas om del är
oskäligt.

5.3.6 Preskription
av fordran på underhållsbidrag

De
sakkunniga har föreslagit samma regleri GB om preskription av fordran på
underhållsbidrag till make som de har föreslagit i fråga om underhållsbidrag
lill barn. De skäl som de sakkunniga har åberopat för ändring av
preskriptionsbesiämmelserna i FB har ålergetts i avsnitt 5.2.8. Skälen gäller
enligt de sakkunniga i tillämpliga delar också i fråga om underhållsbidrag till
make.

Jag
har tidigare anslutit mig till de sakkunnigas förslag lill ändrade
preskriplionsbestämmelser i FB. Motsvarande ändringar bör enligt min mening
göras också i GB.

5.3.7 Indexändringarna
och underhållsbidrag tiU make

De
bestämmelser om indexreglering av underhållsbidrag lill bam som jag har
redogjort för i del föregående (avsnitt 5.2.7) gäller också underhållsbidrag
till make eller förutvarande make. Bidragen ändras alltså i regel åriigen den 1
april med del procenttal med vilket, basbeloppet för mars månad har ändrats sedan
mars föregående år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

De sakkunniga anser all
lagstiftningen fortfarande bör tillhandahälla ett automatiskt syslem för all
värdesäkra underhållsbidrag till make. Efter all ha konstaterat att den metod
för begränsning av storleken av de generella ändringarna som de sakkunniga har
föreslagit beträffande bidrag till barn inte kan tillämpas på bidrag till make
stannar de sakkunniga för all inte föreslå någon ändring av gällande regler om
inflationsskydd för bidrag lill make. Till stöd för denna ståndpunkt åberopas
bl. a. all det är relativt sällsynt med långvariga bidrag. Ell annal huvudskäl
är att bidrag till make ändå kan behöva omprövas ofta i en jämkningsprocedur
med tanke på svårighetema att från början förutse underhållsbehovet. Dessutom
får skatteavdrag alltid göras med del fulla beloppet när det gäller
underhållsbidrag lill make.

De
sakkunnigas förslag har lillslyrkls eller lämnats utan erinran av del fåtal
remissinstanser som har yttrat sig i saken.

Del kan synas ligga nära
lill hands alt jämka nuvarande besiämmelserom inflationsskydd för
underhållsbidrag till make på samma sätt som jag har föreslagit i fråga om
bidrag till bam. Bl. a. vinner man den från praktisk synpunkt värdefulla
fördelen att alla slag av familjerätlsliga underhållsbidrag höjs med samma
procentsats.

Pä några punkter
föreligger del emellertid enligt min mening avgörande skillnader mellan
underhållsbidrag lill barn och bidrag till make. Till en början saknas, som de
sakkunniga också har påpekat, i fråga om underhållsbidrag lill make den
garanti för en minimistandard som erbjuds barn genom del fullt ut
indexreglerade bidragsförskottet. Vidare finns inte som vid underhållsbidrag
lill barn någon beloppsmässig begränsning i rätten all vid beskattningen göra
avdrag för bidrag. De automatiska uppräkningarna slår därför mindre hårt mol
den som betalar underhåll lill make. Av betydelse är också att, enligt vad jag
har föreslagit under 5.3.5, möjligheten all efter prövning i del särskilda
fallet få till stånd ändring av bidrag till frånskild make på grund av ändring
i förhållandena bör vara begränsad. Sådant bidrag föreslås nämligen inte kunna
höjas utöver lidigare högsia belopp, om inte synneriiga skäl föreligger. Skulle
det visa sig all den generella bidragshöjningen är för låg i förhällande till
pris- och löneutvecklingen, skulle alltså den underhållsberättigade maken få
mycket svårt atl åstadkomma rällelse genom all inleda en jämkningsprocess.

Med hänsyn till del
anförda och lill de skäl som de sakkunniga i övrigi har åberopat föreslår jag
att reglerna om indexomräkning av underhållsbidrag till make och förutvarande
make lämnas oförändrade. Dock bör inte heller i fråga om sådana bidrag
uppräkning göras när bidraget har fastställts så sent som inom tre månader före
dagen för den generella ändringen, den 1 april. Makarna bör även i
fortsättningen kunna avtala om annan indexreglering än den som följer av lagen.

Allmän motivering

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 146

5.4 Underhållsskyldigheten
mot föräldrar Allmän

motivering
Liksom en förälder enligt gällande rält har all efter förmåga bidra till vuxet

sjukt
barns underhåll, när barnet inte kan försörja sig självt, är också ell bam

underhållsskyldigl
mot en förälder som av sjukdom eller annan sådan orsak

inte
kan försörja sig (7 kap. 3 S andra slyckel FB).

De
sakkunniga har föreslagit all också denna regel om underhållsskyldighet skall
upphävas. Vad som numera utgår från del allmänna till äldre, sjuka eller
handikappade ersätter enligt deras mening väl de ekonomiska skyldigheter som f
n. lagligen åvilar barnen. De sakkunniga betonar dock att förslaget inte skall
tolkas så alt barnens moraliska skyldighet alt i övrigt bistå och hjälpa
vårdbehövande föräldrar skall försvinna.

De
remissinstanser som har yttrat sig över förslaget har tillstyrkt del eller
lämnat del ulan erinran. Endasl hovrätten för Nedre Norriand har avstyrkt
förslaget. Enligt hovrätten bör underhållsskyldigheten mot föräldrar inte
uppfattas endasl som en moralisk skyldighet ulan ses som ell uttryck för den
centrala roll familjen och familjebildningen alftjämi har i samhället.

Med
hänsyn till omfattningen av de förmåner som enligt den allmänna försäkringen
och i annan ordning utgår vid sjukdom, invaliditet och ålderdom anserjag att
den nuvarande juridiska skyldigheten för ett barn att i särskilda fall utge
underhällsbidrag lill förälder kan undvaras. Någon direkt ekonomisk belydelse
lorde den knappast ha. Jag kan inte heller se att ett upphävande av
skyldigheten negativt skulle påverka familjesammanhållningen. Liksom de
sakkunniga vill jag poängtera atl del är angelägel all de äldre får hjälp och
stöd av sina barn. Behovet är emellertid inte av ekonomisk art ulan avser
främst den personliga omsorgen.

Ell
upphävande av underhållsskyldigheten medför den nackdelen atl ett barn, som har
underhållit sin far eller mor, kommer all sakna underiag fören regressialan mot
sina syskon. Delta är en följd som får godtas. Bl. a. gäller all krav på
regressrätt har bedömts restriktivt i hittillsvarande rättstillämpning.

Avskaffas
underhållsskyldigheten mot föräldrar, får det rättsliga konsekvenser utanför
FB:s område. Jag hänvisar lill vad jag i denna del har anfört i avsnitt 5.2.1
angående underhållsskyldigheten gentemot vuxet barn.

5.5 Kostnadsfrågor

Jag
har redan i avsnitt 5.1.3 berört frågan om vilka kostnader för det allmänna som
de föreslagna reformerna kan leda lill. Efter samråd med chefen för
socialdepartementet skall jag gå ytteriigare in på detla spörsmål.

De
föreslagna grunderna för hur underhållsbidrag skall fastställas lorde i
åtskilliga fall leda till att sådana bidrag för framliden bestäms lill lägre
belopp än f n., något som ju också är åsyftat. Jag vill särskilt erinra om
rätten för den

s. 147 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 147

bidragsskyldige
all förbehålla sig vissa belopp av sin inkomst för underhåll ät Allmän sig och
sin familj. En sänkning av bidragen kan i sin tur få till följd all del
motivering allmännas intäkter i form av återbetalade bidragsförskott minskar.
Del är emellertid mycket svårt att uppskatta de budgelmässiga verkningarna av
denna del av reformen. För delta fordras en ganska säker bedömning av hur stora
underhållsbidrag som skulle komma att bestämmas om någon ny lagstiftning inte
genomfördes. En sådan bedömning försvåras av all praxis f n. skiljer sig i ej
obetydlig utsträckning mellan olika domstolar och av att praxis dessutom
fortlöpande ändras. Till detla kommer all lindringen i underhållsbördan oftast
betyder endasl en avlastning av ett krav som den underhållsskyldige inte kan
fullgöra, i varje fall inte utan störningar i den sociala situationen. En mer
verklighetsnära anpassning av underhållsskyldigheten lill den ekonomiska
bärkraften torde tvärtom ofta - direkt och indirekt - ge besparingar för del
allmänna, t. ex. i form av minskning av socialhjälpen och minskade
adminislralionskoslnader.

Vad
jag har sagt nu har i allt väsentligt tillämpning också på förslagen om en
dämpning av indexhöjningarna av bidragen och om en ökad användning av
eftergiftsinstitulet i bidragsförskottslagen. Genom sin generella karaktär kan
ändringen av normerna för indexregleringen möjligen mer än de övriga åtgärderna
vara ägnad att medföra ett bortfall av återbetalningar av
bidrags-förskoltsbelopp. Bortfallet blir givetvis beroende av hur basbeloppet
utvecklas i framliden.

Endasl
förhållandevis få lorde hittills ha vall den nya möjligheten för föräldrar som
inte är gifta med varandra att ha gemensam vårdnad om sina barn. I den mån den
föreslagna rätten till bidragsförskott vid gemensam vårdnad skulle fä lill följd
atl fler tar institutet i anspråk, behöver det i och för sig inte medföra någon
ökning av utgifterna för bidragsförskott. Barnen i fråga torde nämligen i de
flesta fall ha varit berättigade till bidragsförskott även om vårdnaden hade
legat hos endasl en av föräldrarna. Den risk för missbrak som de nya reglerna
kan inrymma motverkas genom de föreslagna tilläggsreglerna i
bidragsförskottslagen.

Rätten
för en bidragsskyldig atl vid återbetalning av bidragsförskott få räkna sig
till godo kostnader som han har haft medan barnel har vistats hos honom
motsvaras enligt departementsförslagel av en reduktion av de bidragsförskott
som utbetalas. Med tanke på all en del av de återkravsbelopp som faller bort
genom alt avdrag medges ändå inte skulle ha eriagts, uppkommer här sannolikt en
besparing för det allmänna.

Jag
har hittills uppehållit mig vid det allmännas utgifter i förhållande lill
enskilda. Också frågan om resursbehovet för de myndigheter som berörs av
förslaget måste emellertid beaktas. Del torde främst vara riksförsäkringsverket
och de allmänna försäkringskassorna som utsätts för ökade administrationskostnader
när förslagen skall genomföras. Särskilt hanteringen av det

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 148

nya
avdragssystemel för bidragsförskott lorde kräva en del insatser. Sålunda Allmän
får man räkna med engångskostnader för systemutveckling inom riksförsäk-
motivering ringsverkels ADB-system och för utbildning av personal vid
försäkringskassorna. Vidare har man att förutse tehov av en viss
personaiförsiärkning vid främst försäkringskassorna för handläggning av de
löpande ärendena. Också handläggningen av ärenden om bidragsförskott vid
gemensam vårdnad lorde medföra vissa, fastän föga betydande driftskostnader,
liksom den förväntade ökningen av ärenden om eftergift av återkrav på
bidragsförskott.

Även
för andra myndigheter kan kostnader uppkomma. Sålunda kan tillströmningen av
jämkningsmål vid domstolarna bli siörre. Också kronofogdemyndigheterna kan få
merartete till följd av de nya reglerna om avdrag på underhållsbidraget i
samband med att umgängesrätt utövas. I gengäld kan andra av de föreslagna
åtgärderna minska arbetsbelastningen hos de exekutiva organen, t. ex.
förkortningen av preskriptionstiden för fordringar på underhåll. De fastare
normerna för beräkning av underhållsbidrag kan också leda till att antalet
tvister vid domstol blir mindre.

För
all de framlagda förslagen skall få åsyftad verkan krävs särskilda
informationsinsatser. Informationsbehovet gäller inte bara personal vid
myndigheter och andra som handlägger underhålls- och bidragsförskottsfrågor.
Det är också angelägel all den berörda allmänheten i lättillgänglig form får
upplysning om vad reformen innebär. Det gäller t. ex. rätlen lill avdrag vid
utövande av umgänge med barnel, möjligheten lill bidragsförskott vid gemensam
vårdnad och förkortningen av preskriptionstiden. Medel får alliså avdelas för
utbildning och information.

För
dagen är jag inte beredd att ange till vilka belopp de olika kostnadema kan
uppgå. Med hänsyn lill vad jag i del följande (avsnitt 5.7) föreslår om när
förslagen bör genomföras lorde endasl begränsade kostnadsökningar aktualiseras
under detta budgetår. Frågan om medelsbehovel för liden därefier får prövas i
anslutning till de åriiga anslagsfrågorna.

5.6 Följdändringar
i andra författningar

Att
bidragsskyldigheien mol barn enligt vad jag lidigare har förordat uttömmande
skall regleras i FB föranleder ändringar i utsökningslagen (1877:31 s. 1) och
införsellagen. Förslaget om ändrade preskriptionsbestämmelser föranleder även
annan ändring i utsökningslagen. Vissa redaktionella ändringar erfordras även i
barnavårdslagen (1960:97) och i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för
underhållsbidrag.

5.7 Ikraftträdande-
och övergångsbestämmelser

Del
är givelvis angelägel att den föreslagna reformen i fråga om den
familjerätlsliga underhållsskyldigheten får träda i kraft så snart som möjligt.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Behovet
av att åstadkomma lättnader för de bidragsskyldiga är påtagligt. Å andra sidan
måsle myndigheter och andra som sysslar med underhållsfrågor lå rimligt rådram
inför ell ikraftträdande. Riklinjer för beräkning av underhållsbidrag m. m. som
skall tjäna lill vägledning för försäkringskas-soma och barnavårdsnämnderna bör
också finnas färdiga när ändringarna skall börja tillämpas, helsl i så god lid
atl de kan ligga lill grund för utbildning av personalen. Arbetet med
riktlinjer kräver ganska lång tid. Tidsmässigt utrymme måste också finnas för
all ställa samman och förmedla behövlig information lill allmänheten.

Med
hänvisning lill vad jag nu harsagt föreslårjag alt ikraftlrädandedagen i
princip sätts till den 1 juli 1979. På så sätl blir det också möjligt all inom
ramen för den ordinarie budgelbehandlingen la upp de anslagsfrågor som aktualiseras
inför genomförandel.

Bland
de förslag som bör träda i krafl den 1 juli 1979 kan nämnas de som gäller
varaktigheten av underhållsskyldigheten mol barn, rätten för den
bidragsskyldige lill förbehållsbelopp vid bidragsberäkningen, underhållsskyldigheten
efter skilsmässa, rätten till jämkning av underhållsbidrag, de nya
preskriptionsbestämmelserna och de processuella bestämmelserna om gemensam
handläggning av mål om underhållsbidrag lill barn. Vidare skulle också de nya
bestämmelserna i FBoch bidragsförskottslagen om underhållsbidrag resp.
bidragsförskott vid gemensam vårdnad börja tillämpas vid den tidpunkten.
Delsamma gäller ändringen i bestämmelserna om eftergift av återkrav av
bidragsförskott.

Skall
också förslaget till ändring i indexlagen träda i kraft den I juli 1979, kommer
ändringen att fa verkan först vid den generella justering av underhållsbidragen
som kan komma att äga rum år 1980. Det är emellertid önskvärt atl en dämpning
av indexhöjningarna av underhållsbidrag till barn kan slå igenom redan vid del
ändringstillfälle som kan inträffa den I april 1979. I denna del bör reformen
därför träda i kraft den 1 januari 1979.

Denna
dag bör lämpligen väljas för ikraftträdande också i fråga om de föreslagna
processuella förenklingarna av handläggningen av vårdnads- och umgängesfrågor.

Som
jag har berört i avsnitt 5.5 kräver införandet av en rätl lill avdrag på
underhållsbidrag när barn vistas hos den bidragsskyldige ett ganska omfattande
förberedelsearbete för riksförsäkringsverkets och de allmänna försäkringskassornas
del. Skall syslemutvecklingsarbele och andra förberedelser kunna ulföras ulan
en forcering som leder lill betydande kostnader måste, enligt vad jag har
inhämtat, en tid av minsl ett år från det att riksdagen har beslutat i saken
slå lill förfogande. Del kan knappast komma i fråga alt sälla de civilrättsliga
bestämmelserna i FB i kraft utan att de samtidigt far slå igenom beträffande de
underhållsskyldiga som betalar sina bidrag lill försäkringskassorna. Med hänsyn
lill detla föreslårjag att de regler i FB och i bidragsförskottslagen som
gäller ävdragsrällen får träda i krafl först den 1

Allmän motivering

s. 150 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 150

januari
1980. Allmän

Åtskilliga
av de föreslagna lagändringarna kräver särskilda övergångsbe- motivering
siämmelser. Familjelagssakkunniga har i sitt betänkande gjort vissa uttalanden
om vilka principer som bör liiggas till grand vid övergången till ny lag i
fråga om den familjerältsliga underhållsskyldigheten. De sakkunniga anser all
nya ändringar på familjerättens område måste tillåtas lå viss effekt
omedelbart, om syftet med ändringarna skall nås. Utgångspunkten bör därför vara
att nya bestämmelser om underhåll skall tillämpas från ikraftträdandet, även om
den underhållsrelation som del är fråga om har uppkommit lidigare. Ett annal
synsätt är emellertid enligt de sakkunniga befogat när underhållsrelationen
vid ikraftträdandet redan har resulterat i atl ett underhållsbidrag har
fastställts. I denna situation kommer de synpunkter in som har lett till all
man pä förmögenhetsrättens område har velat bevara rättigheter som har
uppkommit i hägnet av äldre lag. Bl. a. kan den underhållsberättigade ha
inrättat sin tillvaro i föriilan på att del fastställda bidraget kommer att
utgå enligt vad som har blivit bestämt. De sakkunniga intar därför den ståndpunkten
all underhållsbidrag som är fastställt vid ikraftträdandet i princip skall utgå
också för tiden därefter.

Vad
de sakkunniga sålunda har yttrat har lämnats utan erinran under
remissbehandlingen. Också jag ans:luter mig till de sakkunnigas förslag om
vilka principer som bör gälla vid övergången till ny lag i förevarande fall.
Del närmare innehållet i övergångsbesiämmelserna till de olika lagändringarna
kommer jag att behandla i specialmoliveringen.

6
Upprättade lagförslag

I
enlighel med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om ändring i giftermålsbalken,

3. lag om ändring i ärvdabalken,

4. lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1),

5. lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97),

6. lag om ändring i lagen (1964:143) om
bidragsförskott,

7. lag om ändring i lagen (1966:()80) om ändring av
vissa underhållsbidrag,

8. lag om ändring i införsellagen (1968:621) och

9. lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i
vissa fall för utgivna underhållsbidrag.

Vid
upprättande av lagförslagen 5 och 6 har samråd skell med chefen för
socialdepartementet. Förslagen bör fogas lill protokollet i detla ärende som
bilaga 5.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 151

7
Specialmotivering 6 kap. 7-9 §§

och
10a§FB 7.1 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

6 kap.

7 och 8 §§

Paragraferna
innehåller bestämmelser om den framlida vårdnaden om barn när barnel slår under
en förälders eller båda föräldrarnas vårdnad och föräldrarna eller en av dem
önskar ändring i vårdnadssituationen. Som en följd av den ändring i formen för
handläggning av vårdnadsfrägor som tidigare har föreslagits (se avsnitt 5.2.9)
har paragraferna ändrats redaktionellt. Som närmare framgår av 12 § andra
stycket departementsförslagel föresläs de frågor som behandlas i paragrafema
bli handlagda i den ordning som är föreskriven för tvistemål. För all inte
några missförstånd skall behöva uppkomma har därför ordet "ansökan" i
de båda paragrafema bytts ut mot "lalan".

9,?

Enligt
paragrafen kan rätten pä anmälan av barnavårdsnämnd la upp fråga om vårdnaden
om barnet, om förälder som är vårdnadshavare grovt missbrukar eller grovt
försummar sin vårdnasplikt eller om förälderns dellagande i vårdnaden annars
innebär fara för barnels utveckling. Även dessa frågor föreslås i fortsättningen
bli handlagda i den ordning som är föreskriven för tvistemål. Ordel
"anmälan" har därför i departementsförslagel bytts ut mot
"lalan". 1 processen avses barnavårdsnämnd, som väcker lalan, få
samma ställning som part i tvistemål. Samma bestämmelser bör sålunda gälla för
nämnden som för enskild part när fråga arom att fullfölja ett vårdnadsmål till
högre rätt etc. Jag återkommer lill denna fråga i special-motiveringen till 20
kap. 9 §.

Förslaget
innebär inte atl barnavårdsnämnden i en vanlig vårdnadsprocess mellan
föräldrarna får ställning av part. I den delen kommer även i fortsättningen all
gälla alt barnavårdsnämnden på begäran kan komma in med yttrande i målet.
Skulle barnavårdsnämnden under sin utredning finna att särskild förmyndare bör
förordnas enligt 6 kap. 9 S, är det inget som hindrar atl nämnden väcker lalan
om del. Denna talan skall då enligt 14 kap. 4 5 RB som regel handläggas
gemensamt med del mål som föräldrarna eller en av dem har anhängiggjon.

lOaS

Paragrafen
är ny. Den innehåller bestämmelser om när vårdnaden om ett barn som står under
särskilt förordnad förmyndares vårdnad kan föras över

s. 152 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 152

på
föräldrarna eller en av dem. Uppkommer fråga om att entlediga en särskilt 6
kap. 12 § FB förordnad förmyndare som har anförtrotts vårdnaden om barnel men
är del inte fråga om att föra över vårdnaden lill barnets far eller mor, ingår
vårdnadsfrågan i förmynderskapsärendel.

Första
stycket. Rätten kan besluta all vårdnaden om barnel skall överföras till
föräldrama eller till en av dem, under fömtsättning atl del är skäligt med
hänsyn till barnets bästa. 1 princip har domstolen atl här göra samma prövning
som enligt 6 kap. 8 § första meningen när en förälder ansöker om all fh
vårdnaden överförd på sig från den andra föräldern. Vid prövningen enligt
förevarande paragraf har rätten dock särskilt atl beakta de omständigheter som
har legat till grund för beslutet all föra över vårdnaden lill en särskild
förmyndare, antingen avgörandet har meddelats med stöd av 7 §, 9 § eller 10 §
andra stycket. Liksom i friiga om övriga vårdnadsprocesser torde domstolen
genom de gällande bestämmelserna om rättegångskostnadernas fördelning ha
tillräckliga möjligheter all ingripa om en rättegång enligt denna paragraf
inleds helt ulan skäl.

Andrastycket.
Fråga om all föra över vårdnaden lill barnels far eller mor eller dem båda får
prövas på lalan av föräldrama eller en av dem. Också barnavårdsnämnden kan
väcka talan enligt paragrafen. Del är uppenbart all en sådan lalan inte kan bli
aktuell om inte föräldrarna är villiga atl äta sig vårdnadshavares
förpliktelser.

Som
framgår av 12 § andra slyckel departementsförslagel kommer också vårdnadsfrägor
som avses i denna paragraf atl handläggas i den ordning som gäller för
tvistemål. Även i dessa fall bör för barnavårdsnämnden gälla samma bestämmelser
som för part i tvistemål.

12§

I
nuvarande 12 § finns bestämmelser om behörig domstol för vårdnadsprocesser.

Paragrafen
har byggts ul med bestämmelser om formen för handläggning av vårdnadsfrågorna
och möjligheten atl i vårdnadsprocessen få prövat också frågan om underhåll
lill barnet. Förslaget har behandlats ulföriigl i avsnitt 5.2.9.

I
departementsförslagel har bestämmelserna i nuvarande första och andra styckena
förts samman i Jörsta stycket.

1
andra stycket föreskrivs atl frågti om vårdnad som avses i 7 - 9 §§ saml 10 a §
handläggs i den ordning som giiller för tvistemål. Som domstolsärenden kommer
således i fortsättningen all handläggas endast frågor som avses i 10 §, d vs.
vårdnadsfrägor som efter en vårdnadsha vande förälders död upptas efter ansökan
av den eflerievande föräldern eller efter anmälan av barnavårdsnämnden.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 153

För
all förenkla förfarandet har i departementsförslagel, med 15 kap. 4 S 7 kap. 1
§ FB första stycket andra meningen GB som förebild, föreskrivits alt om barnet
står under vårdnad av föräldrarna eller en av dem och föräldrarna är ense i
saken, föräldrarna genom ansökan kan väcka talan om vårdnaden om bamel.
Huvudregeln att talan väcks genom stämning har således frångåtts för dessa mål.
1 praktiken kan gemensam ansökan förekomma endasl i mål som avses i 7 och 8 §§.
Däremot ger lagtexten inte utrymme för annat än ansökan om stämning i de fall
som avses i 9 S och 10 a S-

Om
eit barn står under båda föräldrarnas vårdnad och den ena föräldern instämmer
lalan om att ensam få vårdnaden om barnet, bör det vara möjligt för den andra
föräldern atl utan stämning i det målet yrka vårdnaden för egen del.

Även
tredje stycket har sin förebild i bestämmelserna för processen i mål om
äktenskapsskillnad. I stycket sägs att om vårdnadsfrågan har väckts i behörig
ordning förälder utan stämning i vårdnadsmålei kan yrka underhållsbidrag för
barnel. Av 7 kap. 12 S första stycket departementsförslagel följer att lalan om
underhåll till barnet alltid kan väckas i samband med vårdnadsmålei.

Fjärde
stycket. Liksom parterna i ett mål om äktenskapsskillnad kan fä frågan om
vårdnad om barnel avgjord på handlingama om parterna är överens (15 kap. 7 §
tredje stycket GB jämfört med 6 kap. 12 S första stycket FB), kan de enligt
förslaget i ett rent vårdnadsmål få dom ulan huvudförhandling, om de är ense i
saken. Av 42 kap. 18 S RB följer att dom om skyldighet att betala
underhållsbidrag kan meddelas under förberedelsen, om anspråket har medgetts
eller eftergetts.

7
kap. 1§

Paragrafen
innehåller de grundläggande bestämmelserna om föräldrars underhållsskyldighet
mol sina barn. Departementsförslaget motsvarar 1 § och 2 § första stycket i
gällande rätt och de sakkunnigas förslag. Bestämmel-. serna har närmare behandlats
i avsnitt 5.2.1 men har också belysts i avsnitt 5.2.3. Bestämmelserna gäller
oberoende av om föräldrarna har vårdnaden om barnet eller inte och oavsett om
de bor tillsammans med barnet eller ej.

I
jörsta stycket slås fast all föräldrarna tillsammans skall svara för underhäll
ål barnel efter vad som är skäligt med hänsyn lill barnels behov och
föräldrarnas ekonomiska förhållanden. Av det senare följer att en förälder som
saknar ekonomiska förutsättningar all bidra lill sitt barns underhåll inte
heller är underhållsskyldig.

Barnel
har i första hand behov av att få sin grundförsörjning tillgodosedd.

s. 154 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 154

Barnel
kan därutöver ha anspråk på en högre standard, om föräldrarnas 7 kap. 1 §
FB

ekonomiska
ställning motiverar det. När barnels behov bedöms skall enligt

lagtexten
hänsyn tas till barnels egna inkomster och tillgångar. Ett barn i

högre
ålder som har börjat förvärvsarbeta får i allmänhet räkna med att

använda
inkomsterna av arbetet lill sill egel uppehälle. Detla utesluter dock

inte
all föräldrarna ändå kan ha underhållsskyldighet för all barnel skall

komma
upp i den standard som del är berättigat lill. Mindre inkomster som

ell
barn kan få under feriearbete eller liknande förhållanden bör normalt inte

påverka
föräldrarnas underhållsskyldighet. Såvitt gäller barnels tillgångar bör

i
allmänhet hänsyn las endast lill avkastningen. Det kan dock någon gång

finnas
skäl all beakta också värdel £iv en mer betydande tillgång.

När
underhållsskyldigheten bedöms skall vidare enligt förslaget beaktas sociala
förmåner som barnet har rält till. Vilka sociala förmåner som skall beaktas
beror på vad som följer av föreskrifterna om de olika förmånerna. Det måsle
sålunda undersökas under vilka förutsättningar förmånerna utgår och vad syftet
med dem är. Del får anses klart att föräldrarnas underhållsskyldighet påverkas
av det allmänna barnbidraget och av det föriängda barnbidraget och
studiebidraget inom studiehjälpssyslemel. På motsatt sätt förhåller det sig med
barnets rätt lill socialhjälp. Sådan hjälp ulgårendast i den mån barnel självt
saknar medel och behovet inte kan tillgodoses på annal sätt. Att ell barn kan
ha rält till bidragsförskott i förhällande lill en förälder inverkar i princip
inte pä den förälderns underhållsskyldighet. Efiersom föräldrarnas samlade
ekonomiska firmåga i förening med barnets behov bestämmer
underhållsskyldighetens omfattning får dock bidragsförskottet, om detta är
större än det bidrag som en förälder kan betala, viss betydelse för hur stort
underhåll barnet har rält lill av den andra föräldern. Om barnet har
barnpension efter avliden förälder bör också denna sociala förmån ingå i det
underiag som bestämmer omfattning;en av barnels rält till underhåll av den
andra föräldern.

Ulan
all det särskilt har nämnls i lagtexten bör även sociala förmåner som
föräldrarna har rätt till beaktas, nämligen när det gäller att bedöma deras
underhållsförmåga.

De
sakkunniga har i bilaga 3 lill sitt betänkande gjort en genomgäng av olika
sociala förmåner och deras inve.rkan på den familjerättsliga underhållsskyldigheten.
Som framhålls i bilagan är det önskvärt att parter i underhållsmål och deras
ombud saml domstolar och andra som handlägger underhållsfrågor verkar för en så
långt möjligt fullständig utredning av sådana sociala förmåner som i det
aktuella fallet kan länkas påverka underhållsskyldigheten och som är beroende
på individuella förutsättningar.

Att
en förälders underhållsskyldighet är beroende av den ekonomiska förmågan
innebär att föräldern i princip inte skall behöva skuldsätta sig för alt kunna
bidra lill sitt barns underhäll. Alldeles undantagslöst kan dock denna

s. 155 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 155

princip
inte upprätthållas. Av en förälder som studerar och saknar medel lill 7
kap. I § FB

sill
barns underhåll kan krävas atl han använder sig av de lånemöjligheler

som
erbjuds, exempelvis inom sludieslödssyslemel(jfrNJA 1970 s. 362). Det

kan
sägas all skuldsättning i denna situation ingår i en ekonomisk planering

pä
längre sikt. Det får på motsvarande sätt godtas att dä föräldern kommer ut i

förvärvslivet
underhållsförmågan anses nedsatt på grund av skyldigheten all

betala
tillbaka studielånen.

I
3 § departementsförslagel har lagils upp särskilda bestämmelser om rätt för en
förälder atl, när underhållsbidrag skall fastställas, förbehålla sig vissa
belopp för egna nödvändiga levnadskostnader. Om särskilda skäl föreligger, får
ett belopp också förbehållas för hemmavarande makes grundläggande behov av
underhåll. Dessa föreskrifter kan sägas utgå frän den allmänna principen atl en
förälder annars i första hand skall la i anspråk medel för sina barns
underhåll. Sedan barnens grundläggande behov har blivit tillgodosedda, bör
emellertid ett eventuellt överskoll kunna fördelas mellan föräldem själv, hans
make och barnen efter mera skönsmässiga grunder.

Föräldrarnas
underhållsskyldighet upphör enligt andra stycket när bamel fyller 18 år. Har
barnel inte då avslutat sin skolgång, kan dock underhållsskyldigheten kvarstå
så länge studierna pågår, men inte längre än till dess barnel har fyllt 21 år.
Till skolgång hänförs enligt lagtexten utbildning i grundskola eller
gymnasieskola och annan jämföriig grundutbildning. Med denna utformning bör det
vara möjligt för barnel att la underhåll för sädana studier för vilka
studiehjälp enligt 3 kap. sludieslödslagen (1973:349) kan utgå.
Underhållsskyldighet föreligger främst om barnel studerar när del fyller 18 år.
Om barnet inte gör det men återupptar studierna före fyllda 19 år, är
föräldrarna dock fortfarande underhållsskyldiga. Det spelar i och försig ingen
roll hur länge avbrottet i studierna har pågått. Med tanke pä att del rör sig
om den unges grundutbildning, kan underhållsskyldigheten inte heller göras
beroende av all särskild sludielämplighet visas föreligga.

Är
barnet 19 år eller äldre när studierna återupptas, föreligger ingen
underhållsskyldighet för föräldrarna. Inte heller kan underhållsskyldigheten
återupplivas, om barnel avbryter utbildningen sedan det har fyllt 19 år. Vid
bedömandet av om underhällsskyldighet kvarstår får man dock se bort från ett kortare
uppehåll i samband med byte av skola eller utbildningslinje e.d.

Den
som fyller lägst 20 år under del kalenderår då ell läsår börjar har möjlighel
all genom statliga studiemedel själv bekosta studierna. Fyller barnet högst 19
år del kalenderår då läsåret börjar, kan barnet inom del statliga
studiestödssystemet få studiehjälp men inte studiemedel. Vissa former av
studiehjälp är behovsprövade mot bl. a. föräldrarnas inkomster och förmögenhet.
Inom utbildningsdepartementet förbereds emellertid en reform av
studieslödsreglerna för alt ge barn som fyller 18 eller 19 år det kalenderår då
läsåret börjar ökade möjligheter fr. o. m. läsåret 1979/80 au genom statligt

s. 156 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 156

studiestöd
själva bekosta sina studier. 7 kap. 2 § FB

Om
underhällsskyldigheten mot barn över 18 år begränsas och låren mer preciserad
utformning, kan del finnas skäl alt slopa del nuvarande kravet i 46 § 2 mom. 4
p. kommunalskattelagen pä all underhållsbidrag lill ett sådani barn skall ha
fastställts genom dom för all avdrag skall kunna ske vid beskattningen för
utgivna bidrag. Efter samråd med chefen för budgeldepartemenlet har jag
emellertid kommit fram lill atl denna fråga bör prövas i samband med den
fortsatta beredningen av skalleulredningens slutbetänkande.

Tredje
stycket motsvarar med smiiirre redaktionell ändring nuvarande 2 § första
stycket. Av stycket följer atl föräldrarnas ansvar för barnets underhåll skall
fördelas efter den förmåga resp. förälder har.

Underhällsskyldigheten
enligt I S gäller i princip lika gentemot alla barn. I 3 § fjärde stycket har
visserligen föreslagits särskilda bestämmelser för de fall då en förälder som
är skyldig att betala underhållsbidrag till ett barn utanför familjen också har
ett hemmavarande barn atl försörja. Utgångspunkten är dock att en far eller mor
som har fiera barn har samma underhållsansvar mol varje barn. Delta innebär
inte atl en förälder alllid har all bidra med lika myckel lill vart och ell av
sina barn. Om tvä barn har samma far men olika mödrar, kan fadern ha en större underhållsskyldighet
mot det ena barnet beroende på atl det barnets mor har sämre ekonomi än del
andra barnels mor.

Regleringen
i 1 § av föräldrars underhållsskyldighet är så till vida uttömmande atl några
andra grunder för underhållsskyldigheten inte har tagits upp i 7 kap. Den
nuvarande skyldigheten i 3 § för en far eller mor att bidra lill underhäll av
vuxet barn som till följd av sjukdom eller annan sådan orsak är ur stånd att
försörja sig har i departementsförslagel utgått. Delsamma gäller barns motsvarande
skyldighet att bidra till förälders underhåll.

2 §

Medan
I § anger omfattningen av föräldrarnas underhållsskyldighet mot sina barn och
hur kostnaderna för barnens underhåll skall fördelas mellan föräldrarna,
innehåller 2 S regler om när underhållsskyldigheten skall fullgöras i form av
underhållsbidrag. Dessa regler kompletteras av 6 S. som innebär atl också
förälder som inte är bidragsskyldig enligt 2 § kan åläggas all utge
underhållsbidrag om han försummar sin underhållsskyldighet enligt

1 s.

Skyldigheten
atl utge underhållsbidrag regleras i Jörsta stycket i två punkter. Den första
punkten motsvarar i huvudsak nuvarande bestämmelser i 2 § andra slyckel. Den
andra punkten saknar däremot motsvarighel i gällande rätl.

Enligt
punkt I gäller, liksom f. n., som grundläggande förutsättning för
bidragsskyldighel alt den underhållsskyldiga föräldern inte har del i den

s. 157 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 157

rättsliga
vårdnaden om barnet. Bestämmelsen lar i första hand sikte på fall när 7 kap. 2
§ FB föräldrarna är frånskilda eller annars inte är gifta med varandra men
avser också fall när en gift förälder genom lagakraftvunnel avgörande eller
interimistiskt beslut har skilts från vårdnaden om barnel. En ytteriigare
förutsättning är emellertid i bada fallen att föräldern inte heller tar del i
den faktiska värden på del sättet atl han eller hon varaktigt bor tillsammans
med barnel. I fråga om ogifta eller frånskilda föräldrar står detta krav i nära
överensstämmelse med nuvarande domstolspraxis, enligt vilken bidragsskyldighel
inte föreligger medan föräldrarna bor tillsammans och gemensamt vårdar barnel
(se NJA 1924 s. 198 och SvJT 1960 rfs. 17). Och till följd av hänvisningen lill
GB i 2 S andra stycket andra meningen i dess nuvarande lydelse gäller f n. i
princip en motsvarande ordning för del mindre vanliga fallet att en gift
förälderär fråntagen sin del i vårdnaden om barnet utan atl för den skull leva
åtskild från den andra föräldern.

För
bidragsskyldighel enligt punkl 1 är det däremot inte någon förutsättning all
den förälder som barden rättsliga vårdnaden om barnet också utövar den faktiska
vårdnaden. Den andra föräldern är alltså skyldig atl utge underhållsbidrag även
i den situationen alt bamel varaktigt bor hos l. ex. sina far- eller
morföräldrar eller vistas i fosterhem.

Om
ingen av föräldrarna har del i den rättsliga vårdnaden om barnel, är båda
bidragsskyldiga enligt punkt I, för såvitt inte barnet ändå varaktigt bor
tillsammans med någon av dem.

Punkt
2 innehåller de nya regler om underhållsbidrag vid gemensam vårdnad som jag har
förordat i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.2). Avgörande för
bidragsskyldighet är i detla fall all barnel varaktigt bor tillsammans med
endast en av föräldrarna. I likhet med vad som gäller enligt punkt I kan ingen
av vårdnadshavarna förpliktas atl utge underhållsbidrag om barnet är varaktigt
bosatt hos en tredje person eller har eget hem, såvida inte 6 § är tillämplig.
Liksom hittills kan alltså gifta föräldrar med gemensam vårdnad» inte ulan
vidare åläggas att betala underhällsbidrag, när barnet stadigvarande vistas på
annan ort.

Enligt
punkl 2 är den förälder som inte varaktigt bor tillsammans med barnet
bidragsskyldig vare sig han är gift med den andra föräldern eller ej. Föräldrar
i beslående äktenskap torde dock endast sällan leva åtskilda under sådana
förhållanden att de inte kan anses varaktigt bosatta tillsammans. Även om en av
föräldrarna t. ex. på grund av sitt arbele måste bo på annal håll under t. o.
m. ganska långa perioder, föreligger inte bidragsskyldighel enligt punkt 2, om
föräldern måste anses ha sill fasta hem där den andra föräldern och barnel bor.
Bestämmelsen i punkt 2 får därför i praktiken sin främsta tillämpning på fall
då ogifta eller frånskilda föräldrar som inte lever tillsammans har gemensam
vårdnad eller då gifta föräldrar lever åtskilda under betänketid som föregår
dom pä äktenskapsskillnad ulan all ha begärt att den gemensamma vårdnaden skall
upplösas.

I
fall då föräldrar med gemensam vårdnad stadigvarande lever på skilda

s. 158 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 158

håll
kan del alltså gälla atl avgöra hos vem av dem som barnet skall anses 7 kap.
2 § FB

varaktigt
bosatt. Som jag har sagt i den allmänna motiveringen kan denna

fråga
ofta besvaras med ledning av barnets folkbokföring. Barnel måsle vara

skrivet
någonslans, och man kan i regel utgå från all där del är kyrkobokfört

är
det också att anse som varaktigt bosatt i FB:s mening. Vid tvist om var

barnel
är bosall kan dock även andra omständigheter lå betydelse, l. ex. hur

länge
bamel faktiskt vistas hos var och en av föräldrarna eller var barnet

förvarar
sina lillhörigheter.

Bidragsskyldigheten
enligt punkl 2 bortfaller inte under den tid som barnel vistas hos den
bidragsskyldiga föräldern i andra fall än när vistelsen äralt anse som
varaktig. All föräldern delvis fullgör sin underhållsskyldighet genom atl ha
barnel hos sig under mera begriinsade perioder kan emellertid enligt 4 §
beaktas i form av avdrag på underhållsbidragen. Bidragen kan också redan från
början ha faslsiällis med beaktande av all barnel periodvis vistas hos den
bidragsskyldiga föräldern.

1
andra stycket har i förtydligande syfte föreskrivits att underhållsbidrag
fastställs genom dom eller avtal. Så gäller också f n., även om nuvarande
regler inte innehåller någon uttrycklig motsvarighet till bestämmelsen. Av 7 kap.
15 § FB i förslaget framgår all domstolen liksom f n. genom beslul kan förordna
om underhållsbidrag interimistiskt.

Av
7 kap. 10 S första stycket i förslaget framgår att dom eller avial om
underhållsbidrag kan jämkas av domstol, om ändrade förhållanden föranleder
det. Föräldrarna kan även utan att förhållandena har ändrats komma överens om
au tillämpa andra villkor för underhållsbidraget än de som lidigare har
bestämts genom dom eller avtal. Vidare kan dom.siol enligt 10 § andra stycket
jämka ett avtal om underhällsbidrag, om det är oskäligt med hänsyn till
omständighetema. Avtalei kan också angripas med stöd av allmänna grundsatser om
avtals ogiJiighei på grund av tvång,svek, ocker e. d. Slutligen öppnas genom 10
S tredje stycket en allmän möjlighel atl få dom eller avtal om underhållsbidrag
omprövat när bidraget har varit i princip oförändrat i sex år

Om
en förälder sedan underhållsbidrag har fastställts genom dom eller avtal
varaktigt bosätter sig tillsammans med barnel, är han inte längre bidragsskyldig
enligt första stycket i denna paragraf Detta inverkar visserligen inte på
skyldigheten all betala underhållsbidrag för tiden dessförinnan. I den mån
sådana bidrag ännu inte har betalts, kan domen eller avtalet alltjämt användas
för att få utmätning eller införsel för bidragen (se dock 54 a §
utsökningslagen). Däremot förlorar domen eller avtalet sin verkan för tiden
efter det all föräldern stadigvarande har flyttat ihop med bamel, om inte
underhållsbidraget har fastställts med stöd av 6 §. Skulle föräldrarna efter en
lid åter flytta isär, lever domen eller avtalet emellertid upp igen. Något
underhållsbidrag behöver då alltså inte fastställas på nytt.

Vid
avtal om underhållsbidrag kan det underhållsberättigade barnel företrädas av
sin vårdnadshavare iiven om denne inte har uppnått myndig

s. 159 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 159

ålder.
En uttrycklig föreskrift härom har tagits upp i tredje stycket. Den har 7
kap. 3 § FB f. n. delvis sin motsvarighet i 7 S andra stycket andra meningen.
Alt en underårig vårdnadshavare också kan föra barnets talan i underhållsmål
framgår av 14 S första stycket (11 S i gällande lydelse).

Har
föräldrarna gemensam vårdnad om sitt barn, kan endast den förälder som inte är
bidragsskyldig företräda barnel i underhållsfrägan. Den bidragsskyldiga
föräldern, dvs. den som inte varaktigt bor tillsammans med barnet, kan givetvis
inte företräda barnel mol sig själv.

Till
2 S tredje stycket har förts även den nuvarande bestämmelsen i 7 S tredje
stycket atl avtal om underhållsbidrag kan slutas även före barnels födelse.

3S

Av
jörsta .wckei framgår att paragrafen innehåller bestämmelser om belopp som en
bidragsskyldig får förbehålla sig föreget eller familjens underhåll när
underhällsbidrag enligt 2 S bestäms. Bestämmelserna saknar motsvarighet i
gällande kapitel och de sakkunnigas förslag. Förslaget har behandlats ulföriigl
i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.3). Bestämmefserna får betydelse inte
bara när underhållsbidrag till barnel första gängen bestäms utan också när
bidragsskyldigheien exempelvis omprövas i en jämkningsprocess.

Enligt
andra stycket innefattar del belopp som den bidragsskyldige får förbehålla sig
för egen del alla vanliga levnadskostnader. Dessa kostnader, utom
bostadskostnaden, beräknas med ledning av ett normalbelopp som utgör 120
procent av gällande basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Med gällande
basbelopp avses det basbelopp som gäller när underhållsbidraget fastställs. I
den allmänna motiveringen har lämnats exempel på levnadskostnader som får anses
läckta av normalbeloppel. Bostadskostnaden beräknas särskilt, efter vad som är
skäligt. Det innebär att den faktiska kosinaden normalt kan godtas om den inte
är oskäligt hög. Som regel boren underhållsskyldig som delar bostad med en
annan vuxen med egen inkomst la tillgodoräkna sig högst halva bostadskostnaden.

Om
det finns särskilda skäl får den bidragsskyldige enligt tredje stvcket
förbehållas ett belopp också för underhäll ät make som han varaktigt bor
tillsammans med. Förbehållsbeloppet bestäms på samma sätl som för den
bidragsskyldige själv. Normalbeloppel utgör dock såvitt gäller maken 60 procent
av del gällande basbeloppet.

1
den allmänna motiveringen har närmare behandlats under vilka förutsättningar
förbehåll för make kan komma i fråga. Rätten lill förbehåll avser givetvis i
första hand make utan egen inkomst. Kan maken klara sin egen försörjning, skall
den underhällsskyldige inte få tillgodoräkna sig något förbehållsbelopp för
makens del.

Har
maken en nettoinkomst som motsvarar 1,2 basbelopp och halva

s. 160 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 160

bostadskosinadenbörmakenan.sesklarasig.själv.Ärinkomstenlägre,böreti
7kap. 3 § FB

reducerat
förbehållsbelopp kunna tillgodoräknas den bidragspliklige. I

enlighet
med vad de .sakkunniga hai föreslagit i sina riktlinjer kan lämpligen

det
fulla förbehållsbeloppet för andra levnadskostnader än bosiadsko-stnaden

minskas
med makens halva nettoinkomst. Detta innebär i allmänhet att

något
förbehåll för sådana kostnader inte far göras om maken har en

nettoinkomst
som svarar mot 1,2 basbelopp eller mer. Överstiger inkom.sien

1,2
basbelopp, reduceras också - med hela det överskjutande beloppet - vad

den
underhåll.sskyldige får förbehålla sig för makens bostadskostnad.

Med
make jämställs i fråga om rätten till förbehåll annan .som den underhällsskyldige
bor varaktigt tillsammans med, om de har bam tillsammans. Om den
underhållsskyldige och partnern inte har något gemensamt bam kan förbehåll
enligt paragrafen för den samboende inte göras, även om denne ägnar sig åt att
i hemmet värda eget barn.

En\\gfjärde stycket får den som skall betala underhållsbidrag lill ett barn utanför
familjen men .som också har ett hemmavarande eget barn alltid förbehålla sig
ett belopp fördel barnets underhåll när underhållsbidrag skall bestämmas.
Beloppet utgör normalt 0,4 basbelopp per är. Avräkning skall emellertid göras
för vad barnet erhåller av den andra föräldern eller för dennas räkning. Med
hemmavarande barn avses barn som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans
med.

Tredje
stycket innebär eu avsteg från en underförstådd huvudregel om atl barnets
grundläggande underhållsbehov går före anspråk på underhåll även från
hemmavarande make till den underhåll.sskyldige. Någon motsvarande förtur har
givetvis inte ett bidragsberältigat barn i förhållande till ett barn .som den
bidragsskyldige bor tillsammans med. Fjärde stycket bygger i stället pä
grundsatsen au barnen i princip skall behandlas lika. Som nämnts sena.st under
1 S betyder det inte au de har anspråk på lika ston underhåll från den
gemen.samma föräldern. Fjärde siyckei är en garaniiregel .som aktualiseras
först när det slår klart att det hemmavarande barnel inte får eu minimibehov
tillgodosett med tillämpning av allmänna fördelningsregler. Ett par schematiska
exempel får illustrera tankegången. Därvid förutsätts att den bidragsskyldige
ensam får dra försorg om det hemmavarande barnets underhåll, att
förbehållsbeloppet enligt huvudregeln skall vara 0,4 basbelopp per år och au
delta motsvarar 400 kr. i månaden.

Om
den bidragsskyldige, sedan han från nettoinkomsten har räknat av
förbehållsbelopp enligt andra och tredje styckena, har kvar 400 kr. eller
mindre, kommer något underhällsbidrag inte all utges utan hela beloppet får tas
i anspråk för det hemmavarande barnel. Disponerar han 600 kr., vilkel i exemplen
antas läcka ett barns normalbehov, bör 200 kr. kunna betalas i bidrag,
föraisatt all del bidragsberäliigade barnets andra förälder saknar nämnvärd
bidragsförmåga. Kan emellertid det barnels förälder ensam klara barnels
normatbehov, bör den bidragsskyldige fä använda större delen av beloppet 600
kr. för det hemmavarande bamel; delta är ju sämre ställt än

s. 161 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 161

syskonet.
Antas slutligen överskottet vara 1 000 kr. och skall den gemen- 7 kap. 4 §
FB samma föräldern ensam svara för båda barnens underhåll, bör varje bam kunna
göra anspråk på inemot 500 kr. Underhållsbidraget kan emellertid bli lägre, om
och i den mån den förälder som del bidragsberäliigade barnel bor tillsammans
med disponerar medel för underhåll till bamel.

Som
exemplen visar kan en person, som är skyldig alt betala underhållsbidrag till
ett barn men som tillika ensam har att svara för försörjningen av ett
hemmavarande barn, redan som följd av allmänna regler komma all förfoga över
mer än 0,4 basbelopp för underhåll åt det hemmavarande barnet, även om han inte
lever under påtagligt goda ekonomiska förhållanden.

Det
belopp som-även närdet inte följer av allmänna principer-alllid skall lå
reserveras för hemmavarande barn kan bestämmas lill ett högre belopp än 0,4
basbelopp per är, om omständigheterna i del särskilda fallet föranleder det.
Enbart del förhållandel atl de genomsnittliga kostnaderna för barn i allmänhet
bedöms överstiga 0,4 basbelopp berättigar inte lill en höjning. Om däremot
omständigheterna lalar för att det barn som det är fråga om kräver ett
underhäll som är större än del genomsnittliga, kan ell tillägg lill utgångsbeloppet
komma i fräga. En sådan omständighet kan vara all barnel pä grund av sjukdom
eller liknande behöver kostsam vård, en annan all barnel är i tonåren och
därför har dryga behov. Å andra sidan aktualiseras ell lägre förbehållsbelopp
än 0,4 basbelopp, om barnet har egna inkomster. Är dessa tillräckligt stora
bortfaller rätlen lill förbehållsbelopp för barnel.

Förbehållsbeloppel
skall reduceras med vad som utges lill del hemmavarande barnet av den andra
föräldem eller för dennas räkning. Inte bara vad den föräldem själv har förmåga
alt bidra med skall alliså beaktas, utan även bidragsförskott och pension som
utges till bamel i förhällande lill den föräldern. Med hänsyn till vad som
tidigare sagts om förbehåll för makes eller annan samboendes del bör man i
allmänhet kunna utgå från alt samboende förälder till det hemmavarande barnet
har förmåga att bidra till barnels underhåll endasl om föräldern haren åriig
nettoinkomst som överstiger 1,2 basbelopp och halva bostadskostnaden.

4S

Paragrafen,
som saknar motsvarighet i gällande rätt, innehåller de bestämmelser som jag har
förordat i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.4) om den bidragsskyldiges
rätt till avdrag på underhållsbidraget för sina egna utgifter för barnel.

Huvudregeln
i första stycket innebär att den bidragsskyldiga föräldern får tillgodoräkna
sig ett avdrag när barnet vistas hos honom eller henne under en sammanhängande
tid av minst fem hela dygn. Är denna förutsättning uppfylld, räknas avdraget på
varje fullbordat dygn av barnels vistelse. Med ett dygn av.ses tiden mellan kl.
O och kl. 24.

Den
tid som berättigar lill avdrag räknas från del alt barnet har överiämnats

11 Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

s. 162 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 162

till
den bidragsskyldiga föräldern till dess all denne har återlämnat barnel
lill 7 kap. 4 § FB

den
andra föräldern. Barnet får anses ha mottagits av en förälder när det

befinner sig under
förälderns omedelbara vård och tillsyn antingen i dennes

hem eller när föräldern
har hämtat barnet på annan plats. Eftersom avdraget

räknas
endasl på varje fullbordat dygn, får det emellertid siillan betydelse vid

vilken lidpunki på dygnet
som barnet skall anses ha överlämnats från den ena

föräldern
lill den andra.

Avdraget
uppgår enligt huvudregeln lill 1 /40 av del månatliga underhållsbidrag som
belöper på liden för barnets vistelse. Utgår bidraget för annan tid än en
månad, får del vid bestämmande av avdraget räknas om till ell månatligt bidrag.
Om underhållsbidraget utgår för perioderom tre månader och för varje period
uppgår lill 1 200 kr., utgör avdraget alltså 1/40 av 400 kr. (dvs. 10 kr.) för
varje dag barnet vistas hos den bidragsskyldige. Retroaktiva ändringar av underhållsbidraget
medför all också avdraget får ändras i efterhand i motsvarande mån.

Avdraget
tillgodoräknas den bidragsskyldige i form av reduktion av underhållsbidrag i
samband med atl bidragsskyldigheien fullgörs. Rätten till avdrag uppkommer dock
först i och med all barnet har vistats hos den bidragsskyldige. Efiersom
underhållsbidrag som regel skall betalas i förskott, kan avdraget alltså
normall inte reducera det bidrag som belöper på liden för barnels vistelse. I
stället får avdraget göras på kommande bidrag eller på eventuellt lidigare
förfallna men ännu inte betalda bidrag. Vistelsen behöver dock inte vara
avslutad för att ett avdrag skall få göras. Sträcker sig vistelsen över ett
månadsskifte kan den bidragsskyldige niir han betalar underhållsbidraget för
den kommande månaden tillgodoräkna sig ett avdrag för den tid som bamel redan
har varit hos honom under den gångna månaden.

All
avdraget får tillgodoräknas endast vid fullgörande av bidragsskyldigheten
innebär all det inte utgör någon självsiändig fordringsräll som den
bidragsskyldige kan kvitta mot andra skulder lill barnet. Än mindre kan det
användas som betalning av underhällsbidrag lill barnets syskon eller lill den
andra föräldern. Har bidragsskyldigheien undanlagsvis fullgjorts helt och hållet
såväl för förfiuten tid som för framliden när barnet vistas hos den
bidragsskyldige, har denne alltså inte någon möjlighet alt utnyttja avdraget.
Så blir fallet när underhåll redan har betalts med ell engångsbelopp eller när
barnets vistelse avser den sista månaden som bidragsskyldighet föreligger och
bidraget förden månaden har betalts i förskoll samtidigt som några andra
obetalda bidrag inte finns.

När
den bidragsskyldige reducerar ett underhållsbidrag med stöd av denna paragraf
behöver han inte uttryckligen ge detla lill känna för den andra föräldern.
Avdraget framgår i stället av att bidraget inte betalas fullt ul. För alt
framtida tvister om avdragsrätten skall kunna undvikas är det dock alltid
lämpligt alt föräldrarna klarar ut \'ilket belopp som den bidragsskyldige vid
varje tillfälle är berättigad atl dra av från underhållsbidragen.

Om
avdraget inte genast utnyttjas får det tillgodoräknas när bidragsskyl-

s. 163 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 163

dighelen
senare fullgörs. Detla gäller vare sig de bidrag som skall betalas 7 kap. 4 §
FB belöper på liden före eller efter barnets vistelse hos den bidragsskyldige.
Avdrag får dock inte göras på underhållsbidrag som belöper på senare tid än sex
månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde. Betalar den
bidragsskyldiga föräldern bidragen för de närmaste sex månaderna fullt ul utan
all göra något avdrag och har han inte några äldre obetalda bidrag, förlorar
han alltså rätten lill detta avdrag. Härigenom undviks att en reducering av
löpande underhållsbidrag kommer alltför långt efter det att vistelsen har
upphört. I allmänhet lorde dock den bidragsskyldige vara angelägen om att
utnyttja avdraget så snart som möjligt.

Om
verkställighet har sökts för underhällsbidragen får den bidragsskyldige när han
har haft barnet hos sig vända sig lill utmätningsmannen och begära reduktion av
bidraget. Delta är all jämställa med en invändning att han har fullgjort sin
betalningsskyldighet i denna del. Godtas invändningen skall avdraget beaktas av
utmätningsmannen. 1 ett pågående infdrselmål får den bidragsskyldige alltså
tillgodoräknas avdraget pä den bidragsposl som härnäst förfaller lill
betalning. Kvarstår äldre underhållsbidrag obetalda, bör avdraget dock i första
hand göras på dem (se 15 S tredje stycket införsellagen).

När
den bidragsskyldige har rätt till avdrag i ell införselmål bör del inte medföra
alt själva införselbeslutel ändras, utan arbetsgivaren bör på vanligt sätt
innehålla och tillställa utmätningsmannen det införselbelopp som har
fastställts. Om avdraget inte kan göras pä äldre obetalda underhållsbidrag, får
utmätningsmannen därefter tillställa den bidragsskyldige den del av det
inlevererade beloppet som motsvarar avdraget. Att denna del inte får las ut
genom införsel eller utmätning för fordran som tillkommer annan än den
underhållsberättigade framgår av den nya 15 a § och 17 S tredje stycket
införsellagen.

För
att utmätningsmannen skall beakta rätten till avdrag enligt första stycket
krävs inte atl denna som sådan har fastslagits i dom eller avtal. Däremot måste
den bidragsskyldiga föräldern styrka alt han har haft barnet hos sig under den
tid som avses med avdraget. Enklast sker detla genom atl han ger in ett intyg
från den andra föräldern som utvisar alt barnel har vistats hos honom under
denna lid. Normall bör utmätningsmannen också i första hand kräva sådant intyg
i stället för att vända sig lill den andra föräldern för att höra dennas
ståndpunkt i frågan. Kan den bidragsskyldiga föräldern inte förete sådani
intyg, t. ex. därför att den andra föräldern vägrar all medverka lill detta,
får ävdragsrällen styrkas på annat säu, exempelvis genom intyg av grannar e. d.
I ett sådant fall måste utmätningsmannen bereda den andra föräldern tillfälle
att yttra sig över begäran om avdraget. Utmätningsmannen bör därvid lämpligen
ange en viss lid inom vilken detta yttrande måsle avges. Inkommer inte inom
denna lid något yttrande som bekräftar det rikliga i den bidragsskyldiges
uppgifter, får utmätningsmannen frän fall till fall bedöma om den ingivna
bevisningen kan anses tillräcklig. Kan den bidragsskyldige över huvud taget
inte förebringa nägon bevisning om att barnet har vistats

s. 164 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 164

hos
honom, kan del begärda avdraget inte göras ulan all den andra föräldern 7
kap. 4 § FB medger det.

De
närmare föreskrifter som kan behövas för utmätningsmannens handläggning av
frågor om avdragsriiti enligt denna paragraf kan tas in i en förordning.

Enligt
andra stycket kan rätten fiirordna om andra villkor än som anges i första
stycket. För detta kriivs dock att det föreligger särskilda skiil. Så kan vara
fallet om barnel vislas hos den bidragsskyldige i mycket stor utstriickning
eller bor så långt från denne atl en stor del av den tid som barnet har på sig
alt besöka föräldern går åt enbart till resorna. Del kan då finnas anledning
all bestämma atl avdraget får tillgodoräknas redan vid kortare vistelser än fem
hela dygn. Ett alternativ är alt rätten i stället bestämmer all vistelsen inte
behöver vara sammanhängande utan att den bidragsskyldige far tillgodoräkna sig
alla dygn som barnel har vistals hos honom utöver ett visst minsta antal,
räknat över en längre lid. 1 så fall kan del kanske vara lämpligt atl avdraget
lår göras även på underhållsbidrag som belöper på senare lid än sex månader
från det alt vistelsen upphörde vid varje tillfälle.

Rätten
kan också föreskriva alt avdraget skall ske med annan andel än 1 /40 per dygn
av del månatliga underhållsbidraget. Delta torde framförallt kunna bli aktuellt
vid fall av gemensam vårdnad dä den bidragsskyldiga föräldern har barnel hos
sig i nästan samma utsträckning som den andra föräldern och därigenom tar på
sig en siörre del sv de fasta kostnaderna för barnel än som annars är fallet.
Den bidragsskyldige bör då kunna tillgodoräknas ett siörre avdrag än 1/40 av
underhällsbidrfigel. Om föräldrama har ungefär samma underhållsförmåga, kan i
sådana fall avdraget t. o. m. behöva sättas till mer än 1/30 för dygn av
månadsbeloppet föratt en rättvis utjämning skall komma lill stånd sett över en
längre lid.

Även
i fall då barnet inte så ofia vistas hos den bidragsskyldige kan ett avdrag på
t. ex. 1/30 per dag av mänadsbidraget vara befogat, om bidraget är bestämt till
ett lågt belopp därför au den andra föräldem har myckel god ekonomi. Det fär då
anses fömisatt att de fasta kostnadema för barnet bärs av denna förälder ensam.
Det kan å andra sidan någon gång finnas skäl au bestämma en lägre andel än
1/40, om underhållsbidraget är mycket högt. Annars är det risk föratt avdraget
blir alltför .stort i förhållande till de faktiska utgifter .som den
bidragsskyldige har för barnet medan det vistas hos honom.

Mol
parts bestridande får rätten dock inte meddela avvikande föreskrifter för tid
innan lalan har väckts. Härigenom undviks i princip alt ett avdrag som
utmätningsmannen i t. ex. ell införselmäl har beaktat enligt huvudregeln i
första stycket måsle ändras i efterhand därför all rätten förordnar om andra
villkor för ävdragsrällen. Av 15 S framgår alt rätten genom beslul kan förordna
om avdrag interimistiskt, dvs. i avvaktan på del slutliga avgörandet i målet.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 165

1
likhet med de fiesta andra bestämmelser i FB om underhåll är 7 kap. 4 §
FB bestämmelserna i första stycket disposiliva, dvs. föräldrarna kan själva
komma överens om andra villkor för avdragsrätten ulan att behöva vända sig till
domstol föratt få dessa avvikande villkor fastställda. Några särskilda skäl
behöver inte anges för att en sådan överenskommelse skall kunna ingås.

Föräldrarna
har möjlighet atl redan när underhållsbidraget fastställs beakta all den bidragsskyldiga
föräldern delvis fullgör sin underhållsskyldighet genom att tidvis ha barnet
hos sig. Underhållsbidraget bestäms då lill ett lägre belopp än som annars
skulle ha fastställts. Givelvis bör den bidragsskyldige dä inte dessutom kunna
kräva avdrag på underhållsbidraget enligt denna paragraf när barnel har vistats
hos honom eller henne. En föreskrift om detla har tagits in i tredje stycket.
Bestämmelsen avser dock bara fall när underhällsskyldigheten i väsentlig män
fullgörs genom att barnel vislas hos den bidragsskyldiga föräldern. Även om
underhållsbidraget har faslsiällis lill ett något lägre belopp därför att
barnet ibland besöker den bidragsskyldiga föräldern över veckoslut eller andra
kortare perioder, hindrar det inte rätt lill avdrag enligt denna paragraf för
längre vistelser.

När
ett underhållsbidrag fastställs bör det anges i domen eller avtalet om hänsyn
har tagits lill all barnet lidvis vislas hos den bidragsskyldiga föräldern.

Under
remissbehandlingen har ifrågasatts hur ett avdrag på underhållsbidraget enligt
denna paragraf skall bedömas skatlerätlsligl. Enligt 46 § 2 mom. första stycket
4 kommunalskatielagen medges avdrag för belopp som skattskyldig enligt intyg
eller annal skriftligt bevis har gett ul under beskattningsåret för underhåll
av icke hemmavarande barn, dock med högsl 2 500 kr. för varje år. Som jag har
angett i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.1.3) kommer denna beloppsgräns
inom kort all höjas. Del ligger nära lill hands all sådant avdrag far avse även
belopp som har dragits av från underhållsbidraget med stöd av förevarande
paragraf, eller med andra ord att det skatterätlsliga avdraget görs med hela
del belopp som har fastställts i underhållsbidrag trots att en viss del av
beloppet inte betalas därför all barnel har vistats hos den bidragsskyldige.
Däremot lorde del vara mera osäkert om skattereglerna medger avdrag förden
bidragsskyldiges utgifter för barnel i fall då underhållsbidraget har beslämts
lill ell lägre belopp med hänsyn lill dessa utgifter, dvs. i del fall som avses
i tredje stycket. Skäl kan tala för alt de skatterättsliga avdragsreglerna sä
långt möjligt bör leda till samma resultat vare sig imderhållsbidraget har
bestämts enligt denna metod eiler den bidragsskyldiges utgifter för barnel
tillgodoräknas i form av avdrag på underhållsbidraget enligt förevarande
paragraf Denna fråga fär övervägas i samband med den översyn av skattereglerna
som f. n. förbereds i budgetde-parlementei på grundval av det förslag som 1972
års skalleutredning har lagt fram.

s. 166 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 166

5§ 7 kap. 5 och

6§§FB
Paragrafen innehåller bestämmelser om underhållsskyldighet mot makes

eller annan samboendes
barn. Bestämmelserna har delvis motsvarighet i

nuvarande 4 §. Något
motsvarande förslag finns inte i de sakkunnigas

belänkande. Förslaget har
motiverats i avsnitt 5.2.1.

Första
stycket. Den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och förälder som har
vårdnaden om barnet är enligt förslaget underhållsskyldig mol barnet, om
parterna är gifta med varandra eller har barn tillsammans. Detta
underhållsansvar innebären utvidgning i förhållande till gällande rält, enligt
vilken underhållsskyldighet föreligger endast mol makes barn. Det saknar i och
för sig betydelse om barnels förälder är ensam vårdnadshavare eller utövar den
juridiska vårdnaden gemensamt med barnels andra förälder. Till skillnad mot vad
som nu gäller kommer något underhållsansvar gentemot makes barn inte all
föreligga om makarna flyttar isär under betänkelid inför en förestående
äktenskapsskillnad eller av annal skäl. Någon underhållsskyldighet föreligger i
princip inte heller om bamel flyttar hemifrån. Även detta innebär jämfört med
gällande rätl en inskränkning såvitt gäller underhåll lill makes barn. Om
särskilda skäl föreligger kvarstår dock underhållsskyldigheten, t. ex. om
barnet flyttar hemifrån för att studera. Fömlsättningen för fortsatt ansvar för
barnets underhåll är dock att den underhållsskyldige och barnets förälder
fortfarande bor tillsammans.

Andrastycket
motsvarar delvis nuvarande 4 § andra slyckel. Underhållsskyldigheten, som
bestäms på samma sätt som för förälder enligt 1 §, gäller sålunda endast i den
mån barnet inte kan få underhåll från den förälder som den underhållsskyldige
inte bor tillsammans med. Slyvförälderns underhållsskyldighet är alltså subsidiär
i förhållande till den underhållsskyldighet som åligger denna förälder.
Eftersom barnet är berättigat till bidragsförskott i förhållande lill den
primärt underhålisskyldiga föräldern, kommer slyvförälderns underhållsplikt
normalt att avse endast att tillförsäkra barnel en nivå ovanför
bidragsförskottet.

Av
6 § departementsförslaget följeratt den som försummar sin underhållsskyldighet
enligt 5 § kan förpliktas; alt betala underhållsbidrag.

6 §

1
paragrafen ges bestämmelser om skyldighet för den som försummar sin
underhållsskyldighet att betala underhållsbidrag. Förslaget saknar motsvarighet
i gällande FB men motsvarar 9 § första meningen i de sakkunnigas förslag.

Enligt
gällande rätt kan en far eller mor som sammanbor med barnet bli skyldig att betala
bidrag till barnets underhåll, om föräldrarna är gifta med varandra och
föräldern har gjort sig skyldig lill uppenbar försummelse av sin
underhållsskyldighet. Bidragsskyldigheten åläggs dä med stöd av 5 kap. 5 §

s. 167 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 '

GB
och avser familjens underhåll, vari inräknas underhåll lill barnel. Som 7
kap. 7§ FB framgår av avsnitt 5.3.1 föreslås att skyldigheten all betala
underhållsbidrag lill barn uttömmande skall regleras i FB.

Oavsett
om föräldrarna är gifta med varandra eller inte kan enligt
departementsförslagel rätten förordna att en förälder som inte har att betala
underhällsbidrag enligt 2 § men som försummar sin underhållsskyldighet skall
betala underhållsbidrag. Den nuvarande begränsningen i GB atl försummelsen
skall ha varit uppenbar har utgått. Inte bara en förälder som bor tillsammans
med sill barn kan bli ålagd att betala underhållsbidrag enligt 6 §. Paragrafen
kan tillämpas också t. ex. när båda föräldrarna har vårdnaden om barnet men
ingen av dem bor tillsammans med barnel ulan detla bor t.ex. hos
fosterföräldrar. Bidragsskyldighel kan, som lidigare har sagts, åläggas även
den som enligt 5 § är underhållsskyldig mol makes eller samboendes barn, dvs.
slyvförälder.

Av
8 § departementsförslagel kan utläsas all bidrag kan dömas ut även för
förfluten tid, t. ex. i samband med upplösningen av ett äktenskap.

Det
bidrag som rätten har all döma ul får bestämmas med beaktande av de faktiska
kostnader som den underhällsskyldige har svarat eller svarar för, trots
försummelsen i övrigt. Häri ligger en skillnad i förhållande till
bidragsskyldigheten enligt 2 §, som innebär atl rätten har att bestämma den
underhällsskyldiges hela underhällsbörda i pengar, såvida inte parterna är
överens om annat. Bestämmelserna i 3 § om förbehållsbelopp är inte formellt
tillämpliga i fråga om underhållsbidrag enligt 6 §. De bör emellertid delvis
kunna åberopas analogt. Att den underhällsskyldige inte fär åläggas ett bidrag
som han inte kan bära framgår redan av 1 §. Av all bidraget skall bestämmas med
beaktande av den underhållsskyldiges faktiska utlägg följer all reglerna i 4 §
om rätl lill avdrag när barnel vistas hos den underhållsskyldige inte gäller.

Skillnaden
mellan de olika bidragssilualionerna i 2 § och denna paragraf har sin betydelse
endasl inom ramen för FB. När det i andra författningar talas om
underhållsbidrag enligt FB eller om fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet
o. d. avses givelvis också underhållsbidrag enligt denna paragraf

7 §

Paragrafen
ersätter delar av nuvarande 6 § och 7 § andra stycket och motsvarar delvis 5 §
och 7 § första slyckel i de sakkunnigas förslag. Nuvarande 7 § första stycket
har utgått. Detla innebär att enligt departementsförslagel alla avtal om
underhållsbidrag i princip är bindande för båda parter, oavsett om barnels
föräldrar är eller har varit gifta med varandra eller ej. 1 7 §
departementsförslagel regleras när underhällsbidrag för framtiden skall betalas
ut och vilken verkan en betalning i strid mot föreskriftema får. Förslaget har
behandlats i avsnitt 5.2.5.

s. 168 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 168

Enligt
första stycket skall underhållsbidrag betalas i förskoll för kalender- 7
kap. 7 § FB månad. Från denna huvudregel, som gäller redan i dag, kan parterna
avtala om avvikelse. Avtalsfriheten är dock begränsad på sätt som framgår av
andra stycket. Vidare kan rätten avvika från huvudregeln. Bestämmelser om det
finns i tredje slyckel.

Enligt
andra stycket är avtal om all underhållsbidrag för framtiden skall betalas med
ell engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader giltigt endast om
avtalet är skriftligt och bevittnat av två personer. Om barnet är under 18 år
skall avtalet dessutom vara godkänt av barnavårdsnämnden. Kravet på godkännande
gäller oavsett om barnels föräldrar är gifta med varandra eller ej. Till skillnad
mol vad som gäller i dag får barnavårdsnämndens godkännande inte någon
betydelse för barnets bundenhet av del underhållsbidrag som bestäms. Som
lidigare har sagts blir med departementsförslagel båda parterna i princip
bundna så snart avtalet har slutits, låt vara atl endast i behörig ordning
bestämda villkor för betalningen är giltiga.

Är
avtalet inte slutet och godkänt i behörig ordning, gäller huvudregeln all
betalning skall eriäggas förskottsvis för kalendermånad. Den bidragsskyldige
kan inte tvingas all betala i förskott enligt en ogiltig klausul. Gör han det
likväl, riskerar han all enligt femte s tycket få betala beloppet eller del av
det en gång lill.

Av
andra stycket följer all parterna kan formlöst avtala om betalning i förskoll
eller efterskott för perioder upp lill tre månader.

Barnavårdsnämnden
har alt beakta om det föreligger sådana särskilda skäl alt del finns anledning
att godkänna avtal om betalning för längre perioder. Skälen för avvikelse bör
vara starkare ju längre perioder det är fråga om. Nämnden bör visa särskild
återhållsamhet med att godkänna avtal om engångsunderhåll.

Om
betalning i efterskott har avtalats kan denna betalningsordning komma alt få
belydelse för försäkringskassans möjlighel atl återkräva utgivna
bidragsförskott. Bidragsförskott skall nämligen enligt 8 § bidragsförskottslagen
utges förskottsvis per månad, medan det av 15 och 16 §§ följer att den
bidragsskyldige får fullgöra sin betalningsskyldighet mol kassan på de
förfallodagar som har avtalats rned den underhållsberättigade. Denna konsekvens
bör beaktas när barnaviirdsnämnden har att pröva om villkor om betalning i
efterskott för längre lid än tre månader skall godkännas.

Enligt
tredje stycket får rätten bestämma annal betalningssätt än som följer av
huvudregeln, om det finns särskilda skäl. Rätlen kan sålunda bestämma att
underhållsbidrag skall betalas förskottsvis för kortare eller längre perioder
än kalendermånad eller också i efterskott. Den kan också förordna att bidraget
inte skall betalas löpande utan erläggas genom ett engångsbidrag. Till skillnad
mot vad som gäller i dag kan rätlen enligt förslaget bestämma om engångsbidrag
även om inte båda parter är överens om det. Som har framhållits i den allmänna
molvieringen bör detla dock komma i fråga endast i särskilda undantagsfall.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 169

Fjärdje
stycket motsvarar nuvarande 7 § andra stycket sista meningen. 7
kap. 8 och

I
femte stycket sägs atl den som betalar underhållsbidrag i strid mol 9 §§ FB
paragrafen inte är befriad från skyldigheten all betala underhällsbidrag på
föreskrivet sätt. Bestämmelsen får betydelse om betalning sker med ett
engångsbidrag eller i förskoll för längre tid än som följer av huvudregeln och
betalning i sådan ordning inte har bestämts genom dom eller giltigt avtal. Den
blir tillämplig också om den bidragsskyldige rätteligen skall betala ett
engångsbidrag men i strid med fjärde slyckel första meningen inte eriägger
beloppet till barnavårdsnämnden. All den som betalar i strid med paragrafen
inte är befriad från alt betala underhällsbidrag pä föreskrivet sätl betyder, i
överensstämmelse med vad som gäller f. n., atl han riskerar alt få betala en
gång till, om barnel saknar underhäll för den lid som det är fråga om.

8§

Paragrafen,
som saknar motsvarighet i gällande rätt, innehåller bestämmelser om
preskription av rätt till underhällsbidrag som inte har blivit fastställt. De
sakkunnigas motsvarande förslag finns i 9 § andra meningen. Förslaget har
behandlats i avsnitt 5.2.8.

Enligt
paragrafen får talan om underhållsbidrag inte bifallas för längre lid tillbaka
än tre år före den dag då talan väcktes, om inte den underhållsskyldige medger
det. Enligt 13 kap. 4 § tredje stycket RB anses talan väckt då ansökan om
stämning kom in till rätten, eller, om stämning inte krävs, då lalan framställdes
inför rätlen.

Preskriptionsbeslämmelsen
gäller vare sig fråga är om underhållsbidrag enligt 2 eller 6 §. Något hinder
föreligger inte för parterna all själva avtala om underhållsbidrag för längre
tid tillbaka än tre år. När underhållsbidraget har blivit bestämt, löper från
förfallodagen en ny preskriptionstid enligt 9 §.

9 §

Paragrafen
innehåller nya bestämmelser om preskription av fordran på underhållsbidrag som
har blivit bestämt genom dom eller avtal. Även detta förslag har motiverats i
avsnitt 5.2.8. Paragrafen motsvarar 5 § andra stycket i de sakkunnigas förslag.

Enligt
paragrafen går rätlen alt kräva ut underhållsbidrag förlorad tre år efter
förfallodagen. Har barnet inte före denna tids utgång fått ut sitt underhåll,
kan något krav mot den underhållsskyldige på detta bidrag inte tvingas fram
vare sig av barnet eller regressvis av förälder som har lagt ut pengar av egna
eller lånade medel för den del av underhållet som den underhållsskyldige haft
atl svara för.

Preskriptionen
kan i princip inte förlängas. Från denna regel gäller dock två undanlag. Om
utmätning för bidragsfordringen har skett före preskriptionstidens utgång får
betalning för bidraget tas ut ur den utmätta egendomen även

s. 170 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 170

efter
tidens utgång. Det andra undantaget gäller om den underhällsskyldige 7 kap. 10
§ FB har blivit försatt i konkurs på grand av ansökan som har gjorts före
preskriptionstidens utgång. Betalning får då erhållas därefier i konkursen,
oavsett om konkursansökningen har gjorts av den underhållsberättigade eller av
annan borgenär. Om en utmätning går åter i anledning av gäldenärens konkurs,
bör betalning få uppbäras i konkursen även om konkursansökningen har gjorts
först efter det att preskriptionstiden har inträtt, under föratsättning dock att
utmätningen gjordes dessförinnan.

De
exekutiva myndighetema lorde ha all ex officio beakta preskription enligt denna
paragraf när verkställighet begärs av dom eller avtal på underhållsbidrag.

10
§

1
paragrafen ges bestämmelser om jämkning och omprövning av domar och avtal om
underhåll. Bestämmelserna motsvaras delvis av 8 och 9 §§ i gällande rätt och 8
§ i de sakkunnigas förslag. Bestämmelserna har ulföriigl behandlats i avsnitt
5.2.6.

I
första stycket återfinns med en språklig justering den gällande bestämmelsen
atl dom eller avtal om underhåll kanjämkas av rätten, om ändrade förhållanden
påkallar del. Bestämmelsen gäller till skillnad från vad som nu är fallet lika
för båda parter. Jämkning kan avse inte bara vad som är bestämt om
underhållsbidraget som sådant utan också villkoren för betalning och villkor
för den avdragsräll som regleras i 4 §. Ell skäl för all begära jämkning enligt
10 § första stycket kan vara att den bidragsskyldige har fått underhållsansvar
mol ytteriigare ell barn. Har han gift sig, kan också en rält lill förbehåll
för underhåll ål maken enligt 3 § aktualisera jämkning. Å andra sidan kan det
också vara så alt de förutsättningar för rätt till förbehållsbelopp för make
eller barn som förelåg när bidraget bestämdes har upphört. Också i sådant fall
kan jämkning komma ifråga.

Oavsett
anledningen kan parterna alllid själva-med de begränsningar som följer av 7 §
andra stycket - komma överens om atl ändra vad som har beslämts i dom eller
avtal.

Domstolens
möjligheter all jämka en dom eller ell avtal för förfiuten tid är begränsade.
För lid innan lalan har väckts får jämkning göras endasl på så sätt att
obetalda bidrag sätts ner eller las bort. Del är alltså inte möjligt atl i
dessa fall helt eller delvis sälla ned underhållsbidrag som redan har betalts.
Har barnet en gång fått sitt underhållsbidrag för förfluten tid, behöver del
alltså inte befara att på grund av ändrade förhållanden få betala tillbaka
något av det som har uppburits. Inte heller är det möjligt atl höja
underhällsbidrag som hänför sig lill tid som ligger före den dag då talan
väckts. Del spelar härvid ingen roll om det fastställda bidraget är betalt
eller inte. Av 4 § andra stycket följer att domstol för tid innan talan har
väckts i princip inte kan ändra

s. 171 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:12 171

villkoren
för rätten till avdrag pä underhållsbidrag ens på det sättet au en ökad 7
kap. 10 § FB

avdragsräll
medges beiräffande bidrag som uiesiår obetalda. Om dom.stolen

för
förfluten lid genom jämkning sätter ner underhållsbidraget, kommer

avdraget
- om det utgör en kvotdel av underhållsbidragei - att minska till

beloppet.
Någon ändring i villkoren för avdragsrätten ärdet inte fråga om i eii

sådani
fall.

Möjligheten
alt för förfluten lid jämka ett underhällsbidrag pä grund av ändring i
förhållandena bör som jag har framhållit i den allmänna motiveringen användas
med återhällsamhet. Den kan utnyttjas när de ändrade ekonomiska förhållandena
som ger rätl lill jämkning redan har förelegal en lid men den
underhållsskyldige av olika skäl har dröjt med att begära jämkning. Ingel
hindrar alt jämkning bara får avse förfiuten lid. Enbart del förhållandel att
den underhällsskyldige när talan prövas har en försämrad ekonomisk situation
bör inte leda lill alt skuld för förfiuten lid sätts ned. Nedsättning av underhållsskulder
bör nämligen i princip prövas mol bakgrund av de ekonomiska förhållanden som
förelåg när skulden uppkom. Aren eftersläpande underhällsskuld oskäligt
betungande förden underhållsskyldige bör dock, oavsett att den ekonomiska
situationen har försämrats först pä ett senare stadium, jämkning undantagsvis
kunna tillgripas om hänsynen lill barnels intressen inte talar däremot.

Till
skillnad mot nuvarande reglering blir del med departementsförslaget möjligt atl
jämka inte bara periodiska bidrag utan också engångsbidrag, oavsett om bidraget
gäller barn lill föräldrar som inte är eller har varit gifta med varandra eller
ej. Jämkning av engångsbidrag på grund av ändring i förhållandena kommer i
praktiken knappast i fråga på annat sätt än all barnel för framliden får
ytteriigare underhållsbidrag, eventuellt i form av periodiska bidrag. Har
engångsbidrag betalts när lalan väckts, får det nämligen anses följa av
rättsförhållandets natur att bidraget inte kan krävas tillbaka ens till den del
det avser liden efter del alt lalan anhängiggjordes. Ibland är del bestämt att
ett engångsbidrag skall betalas i två eller flera poster. Om någon post ännu
inte är betald när rättegången böriar, är det formellt möjligt atl sälta ned
den delen av engångsbidragei.

Rätten
får vidare enligt andra stycket jämka avtal som är oskäligt med hänsyn lill
omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt. Denna
bestämmelse har formulerats efter förebild av 36 § avtalslagen. Bestämmelsen
har delvis motsvarighet i nuvarande 9 §. Orden "uppenbart obilligl" i
det lagrummet har bytts ut mot "oskäligt". Vidare har bestämmelsen,
som nu gäller endast avtal inför förestående äktenskapsskillnad, orts
tillämplig oavsett föräldrarnas civilstånd och tidpunkten då avtalet ingicks.
Den nuvarande ettåriga frislen för talans väckande saknas vidare i
departementsförslagel.

Jämkning
på grund av att avtal är oskäligt kan omfatta avtalet i dess helhet eller
särskilt avtalsvillkor, även villkor för rätt lill avdrag enligt 4 §. Jämkning

s. 172 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 172

kan
innebära såväl atl ett fastställt underhållsbidrag höjs som att det sänks 7
kap. 10 § FB eller t. o. m. helt faller bort. Jämkningen kan vidare utan
begränsning gälla även för förfluten tid.

Tredje
stycket saknar motsvarighel i kapitlets gällande lydelse. Här föreskrivs alt,
om ett fastställt underhåll.sbidrag, som utges fortlöpande, under en lid av sex
år inte har ändrats till beloppet på annal sätt än som avses i I § lagen om
ändring av vissa underhållsbidraig (den s. k. indexlagen), rätlen för liden
efter del all talan har väckts kan ompröva vad som har bestämts i fråga om
underhållet ulan all anledning lill jämkning enligt första eller andra slyckel
behöver åberopas. Sexårsliden bör i allmänhet räknas från den dag del gällande
underhällsbidraget bestämdes genom dom eller avtal. Att ell underhållsbidrag
har ändrats på gmnd av de legala indexändringarna utgör inte något hinder mol
omprövning efter sex år. Delsamma gäller om underhållsbidraget enligt 1 § andra
stycket indexlagen lill följd av ändring i penningvärdet eller den
bidragspliktiges inkomster har utgått med ändrat belopp enligt grunder som har
angetts i domen eller avtalet. Har underhållsbidraget däremot enligt 7 kap. 14
§ andra slyckel FB i departementsförslagel beslämts lill olika belopp för
särskilda delar av underhällstiden, bör bidraget anses ändrat när den
föreskrivna tidsgränsen uppnås och en ny sexårslid räknas frän den första
förfallodagen för det ändrade underhållsbidraget.

Rätlens
omprövning innebär all domstolen direkt prövar underhållet för framliden, ulan
all någon hänsyn behöver las lill den dom eller det avtal som finns. Även om
förhållandena skulle ha ändrats, behöver domstolen inte ange del som gmnd
förden nya domen. Ingel hindrarall omprövningen leder till ett beslul om alt
något underhållsbidrag tills vidare inte skall eriäggas. Omprövningen kan,
beroende på parternas yrkanden, omfatta inte bara frågan om underhållsbidragets
sioriek ulan också villkor för avdragsrätten enligt 4 § eller om
betalningsterminer o. 1.

Utnyttjar
inte någon av parterna möjligheten att begära omprövning skall
underhållsbidraget fortsätta atl utgå tills vidare enligt vad som är bestämt i
domen eller avtalet. Någon senaste tid inom vilken rätlen till omprövning måste
göras gällande har inte föreskrivits. En part kan således begagna sin rätt lill
omprövning först en längre lid efter del all sex år har förflutit sedan
bidraget började utgå med gällande belopp.

Som
har framhållits i den allmänna motiveringen bör inte möjligheten till omprövning
av underhållsbidrag som i princip har legal fasl i sex år tas till intäkt för
en restriktiv bedömning av när ändring i förhållandena gör en jämkning av
bidraget befogad redan dessförinnan.

I
fjärde stycket har med en redaktionell omformulering tagils in den bestämmelse
som nu finns i 8 § förstastycket sisla meningen. Bestämmelsen torde, med tanke
på de vidsträckta möjligheter lill ny prövning av underhållsskyldigheten som
paragrafen i övrigt öppnar, för framliden få en ganska begränsad belydelse.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 173

11 § 7kap. 11-13§§FB Paragrafen motsvarar nuvarande 2 §
tredje stycket.

12 §

Paragrafen
innehåller bestämmelser om behörig domstol för frågor om underhåll. Den
motsvarar 10 § första-tredje styckena i gällande rätt.

Första
stycket. Som framgår av vad som lidigare har sagts föresläs att frågor om
vårdnad i de fiesta fall skall handläggas i den ordning som är föreskriven för
tvistemål. För all möjlighelerna skall underiättas alt gemensamt med en lalan
om vårdnad pröva även frågan om underhållsbidrag lill barnet föreskrivs alt
fråga om underhåll kan väckas i samband med mål om vårdnaden om barnel.
Samtidigt har bestämmelsen i nuvarande 10 § andra stycket om atl
underhållsfrågor kan upptas i samband med äklenskapsmål förts samman med de
övriga föreskrifierna om behörig domstol i första stycket.

Andra
stycket motsvarar i sak nuvarande 10 § tredje stycket.

13§

Paragrafens
första och andra stycken är nya och upptar bestämmelser om förening av mål om
underhåll m. m. utöver vad som följer av 14 kap. RB. I första hand hänvisas
lill den allmänna motiveringen, avsnitt 5.2.9

Första
stycket. 1 första meningen sägs alt två eller flera mäl om skyldighet för nägon
atl utge underhållsbidrag lill barn får handläggas i en rättegång, om del är
lill nytta för utredningen eller prövningen. Det krävs alt den
underhållsskyldige parlen är densamme i de olika målen. Är så fallet, kan
sammanläggning av målen komma till stånd i något vidare omfattning än enligt
den närbesläktade regeln i 14 kap. 6 § RB. Enbart den underhållsskyldiges
önskemål all få hela sin underhållsskyldighet prövad i ett sammanhang kan
sålunda vara skäl för gemensam handläggning, även om denna inte skulle innebära
några särskilda fördelar med tanke pä själva utredningen i målet.

Sammanläggning
av underhållsmålen är aldrig obligatorisk enligt den föreslagna bestämmelsen.
En sammanläggning kan t. ex. vara oläglig därför att det ena av målen fördröjs.
I så fall kan rätten avslå en begäran om gemensam handläggning.

I
andra meningen har föreslagits en bestämmelse om behörig domstol som
kompletterar föreskrifien om förening av mål. Domstol som enligt 12 § är
behörig att uppta ett av målen med samma underhållsskyldiga part får för
gemensam handläggning ta upp även ell eller flera andra sådana mål. Det eller
de andra målen måsle vara väckta vid domstolen i fräga. Bestämmelsen medger
alltså inte att ett redan anhängigt mål flyttas från en domstol lill en

s. 174 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 174

annan.
För att en domstol .som inte enligt 12 S är behörig atl handlägga ett 7
kap. 13 § FB

visst underhållsmål likväl
skall få ta upp målet krävs au föruisätiningarna för

sammanläggning enligi
första meningen är uppfyllda. De.ssa förutsättningar

kan
emellertid inte alltid an.ses tillräckliga. 1 vis.sa fall kan olägenhetema för

den part .som skulle ha
att svara vid annan domstol än den vanliga vara så

avsevärda att domstolen
inte bör ta upp målet. Detta har i lagtexten uttryckts

så au behörighet också
kräver att det i övrigt är lämpligt au målet handläggs

vid domstolen. Tvisten
skall dock an.ses väckt vid räii domstol, om inte

svaranden i rält lid har
gjort invändning om domstolens behörighet eller

uteblivit
från första in.ställelsen eller, då förberedelsen är skriftlig, underiåtit

alt komma in med svaromål
(10 kap. 18 S RB). Vill part göra invändning om

att rätten inte är
behörig, skall han enligt 34 kap. 2 S RB framställa sin

invändning
när han första gången skall föra talan i målet vid rätten.

Bestämmelsen
om behörig domstol torde i första hand få belydelse när den underhållsskyldige
vill väcka talan mol ett barn lill gemensam handläggning med ett annat
underhållsmål. Formellt sett finns emellertid inget hinder mot att bestämmelsen
tillämpas så all lalan av ell bam mol den bidragsskyldige tas upp vid domstol
som redan handlägger ett underhållsmäl med denne som part.

1
fråga om rättegångskostnadernas fördelning i rättegång där fiera underhållsmål
har handlagts gemensamt gäller de allmänna bestämmelserna i 18 kap. RB. Hänför
sig kostnad till del av målet som angår endasl någon av parterna, skall enligt
9 S i kapitlet kostnaden betalas av den parten ensam, om den parten har all
ersätta rättegångskostnaden.

Har
i tingsrätt handlagts flera mil om underhåll i en rättegång och har domen
överklagats, blir frågan i vilken utsträckning hovrätten har möjlighel atl
pröva domen beroende av vilka parter som fullföljer lalan och i vilka delar de
gör del. Om exempelvis bidragsskyldighet har ålagts en förälder i två mål och
den ena motparten yrkar högre bidrag, kan den bidragsskyldige inte genom
anslutningsvad yrka nedsättning av bidraget till den andra motparten. För att
få bidragsskyldigheten även i denna del upptagen lill prövning måsle den
underhållsskyldige själv eller den andra motparten fullfölja lalan i vanlig
ordning.

Andra
stycket. Enligt vad som häi- föreskrivs kan rätten åter särskilja mål som har
förenats enligt första slyckel. Domstolen kan också skilja ett av målen från
sig genom all med stöd av 17 kap. 4 § RB meddela deldom. Om rätten särskiljer
mäl som endasl med stöd av första slyckel andra meningen har kunnat behandlas
gemensamt saknar den befogenhet att besluta alt mål skall flyttas lill annan
domstol.

Tredje
stycket överensstämmer med nuvarande 10 § fjärde slyckel.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 175

14-17
§§ 7 kap.14-17 §§ och

20 kap. 9§ FB

Paragraferna
motsvarar nuvarande 11-14 §§. De har i förslaget justerats i

språkligt
och redaktionellt hänseende.

Det
i 14 och 15 §§ använda ullrycket "mål om underhåll lill barn" får i
fortsättningen anses inbegripa mål om sådan rält till avdrag från underhållsbidraget
som avses i 4 §.

På
samma sätt får befogenheten enligt 15 § all förordna interimistiskt "om
underhållet" anses gälla också villkor för denna avdragsräll.

Som
framgår av 4 § andra stycket kan förordnande om andra villkor för rätl lill
avdrag inte avse liden innan lalan har väckts. Däremot är del inte uteslutet
atl underhållsbidrag kan fastställas interimistiskt även för gängen tid. Nägon
begränsning av möjligheten atl meddela sådant beslul har inte föreskrivits. Del
får emellertid anses ligga i sakens natur all interimistiskt beslut om
underhållsbidrag för förfluten tid bör meddelas endast om myckel vikliga skäl
lalar för det, t. ex. om den förälder som har haft den omedelbara tillsynen av
barnet har fått göra stora utlägg eller har fått sätta sig i skuld för att
klara underhållet. Detta kan bli aktuellt särskilt om en make har övergivit sin
familj. Som framgår av vad som lidigare har sagts föreslås nämligen att
bestämmelserna om den s. k. hushållsfullmakien (5 kap. 12 § GB) skall upphävas.

20
kap. 9§

Enligt
första stycket i nuvarande paragraf skall i fråga om mål och ärenden där
barnavårdsnämnd eller överförmyndare har rätt att föra talan bestämmelserna i
20 § lagen om införande av nya rättegångsbalken äga motsvarande tillämpning.
Detta innebär att RB:s regler för brottmål skall tillämpas i fråga om
rättegångskostnad och om ordningen för målels fullföljd i högre rält. Del
betyder vidare att beträffande den som för talan på del allmännas vägnar vad
som är föreskrivet om åklagare skall gälla i stället för bestämmelserna om
föreläggande för part och parts utevaro i tvistemål. Av hänvisningen till 20 §
RB:s promulgalionslag jämförd med 7 kap. 4 § RB följer atl lalan som
barnavårdsnämnd för i hovrätt får fullföljas lill högsia domstolen endast av
riksåklagaren.

Tidigare
har föreslagits all barnavårdsnämnds begäran enligt 6 kap. 9 § FB om att
vårdnaden skall tas ifrån förälder skall handläggas i den ordning som är
föreskriven för tvistemål. I anslutning lill delta förslag förordade jag atl
samma processuella bestämmelser borde gälla för nämnden som för den enskilda
parten. 1 andra slyckel av förevarande paragraf har därför föreskrivits all
bestämmelserna i första slyckel inte skall gälla i mål om vårdnad om barn.
Detta innebär främst att barnavårdsnämnden själv får besluta, om talan

s. 176 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 176

mot
ett vårdnadsavgörande skall fullföljas till högsia domstolen eller inte. 20
kap. 11 §; Vidare blir följden av ändringen all nämndens lalan kan komma all
förfalla, övergangsbest. om nämnden uteblir från sammanträde för mundig
förberedelse eller från '' huvudförhandling. När del gäller ordningen för
fullföljd av talan mol tingsrätts dom innebär ändringen atl även
barnavårdsnämnden har alt iaktta bestämmelserna om vadeanmälan. I fråga om
rättegångskostnaderna kommer de allmänna tvisiemålsreglerna i förening med de
särskilda bestämmelser som har meddelats i 6 kap. FB atl gälla.

Något
undanlag från första slyckel har inte föreskrivits för de fall då
barnavårdsnämnden gör anmälan enligt 6 kap. 10 §. Vårdnadsfrågor enligt den
bestämmelsen kommer även i fortsättningen att handläggas i den ordning som
gäller för ärenden.

11
§

I
paragrafen har gjorts en redaktionell ändring föranledd av omdisposi-tionen
inom 7 kap. av gällande bestämmelser.

Övergångsbestämmelser

Enligt
punkt 1 i övergångsbestämmelserna träder huvuddelen av de ändringar som
föreslås i FB i kraft den 1 juli 1979. Ändringarna i 6 och 20 kap. om
handläggningen vid domstol av vårdnadsfrågor och vad därmed sammanhänger
föreslås dock träda i kraft den 1 januari 1979.1 anslutning lill dessa
bestämmelser föreslås att den nya bestämmelsen i 7 kap. 12 § atl lalan om
underhåll lill barn kan väckas i samband med mål om vårdnaden om barn skall
tillämpas redan fr. o. m. samma dag. Slutligen föreslås atl de nya
bestämmelserna om rätt till avdrag på underhållsbidrag (7 kap. 4 §) skall träda
i kraft först den 1 januari 1980. Angikende skälen för valet av tidpunkter för
ikraftträdande hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 5.7).

Övergångsregleringen
innebäratt de nya bestämmelserna om underhåll i princip skall tillämpas från
ikraftträdandet, även om den underhållsrelation som det är fråga om har
uppkommit lidigare. Efter ikraftträdandet kan sålunda underhållsbidrag inte
dömas ut lill barn som avser atl studera för högre utbildning eller lill sjukt,
vuxet barn eller sjuk förälder, även om studierna har planerats eller sjukdomen
har brutit ut före ikraftträdandet. Inte heller kan underhållsskyldighet efter
ikraftträdandet åläggas gentemot styvbarn, om makarna och barnet inte varaktigt
bor tillsammans.

Övergångsregleringen
innebär å andra sidan atl en förälder inte kan åläggas alt betala
underhållsbidrag enligt de nya reglerna för liden före ikraftträdandet, om
inte bidragsskyldighet har förelegat redan enligt äldre bestämmelser. Detta
gäller exempelvis bidragsskyldigheten vid gemensam vårdnad (7 kap.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 177

2
§ första Slyckel 2), skyldigheten för en person all bidra lill underhållet
för Övergångsbest. barn lill samboende (7 kap. 5 §) och skyldigheten för en
förälder som har FB försummat sin underhållsskyldighet all betala bidrag (7
kap. 6 §).

Att
bestämmelserna om avdrag från underhållsbidrag för utgifter under tid då barnel
vislas hos den bidragsskyldige träder i kraft först den 1 januari 1980 hindrar
inte parterna att själva avtala om sådant avdrag för tiden dessförinnan. Det
är däremot osäkert om domstol, som skall bestämma underhållsbidrag, mol ena
partens bestridande enligt gällande rätt kan förordna om sådant avdrag. Någon
direkt på lag grundad rätt till avdrag kan hur som helst inte göras gällande
förrän lagändringen träder i kraft.

Enligt
punkt2 handläggs en fråga om vårdnad, som har väckts före ikraftträdandet,
enligt äldre processuella bestämmelser. Det innebär atl frågan även efter
ikraftträdandet skall behandlas som ett ärende i tingsrätten, om den från
början har tagils upp i denna form, och att den i ett sådant fall efter
fullföljd till hovrätten skall handläggas som ett besvärsmål där.

I
punkt 3 föreskrivs atl underhållsfrågor, som har väckts före ikraftträdandet,
i sak prövas enligt äldre bestämmelser.

Punkt
4. Enligt 7 kap. 8 § i departementsförslaget får talan om underhållsbidrag för
förfiuten lid inte bifallas för längre tid tillbaka än tre år, räknat från den
dag då talan väcktes. F. n. torde endast gälla vanlig tioårspreskription. De
underhållsberättigade bör inte omedelbart skäras av från möjligheten alt göra
gällande anspråk på bidrag som är mer än tre år gamla men som enligt äldre rätt
inte skulle ha varit preskriberade. Genom bestämmelsen i punkt 4 har de
underhållsberättigade getts ett rådrum intill utgången av år 1979 att väcka
talan om att få ul sådana äldre bidrag. Detta innebär i praktiken att de
underhållsberättigade lorde få omkring ell år på sig från del atl den nya
preskriptionsbeslämmelsen kungörs i Svensk författningssamling. En motsvarande
bestämmelse i fråga om preskriptionen av bidrag som är fastställda och
förfallna lill betalning har tagits upp i punkt 6.

I
enlighel med en princip som har angetts i den allmänna motiveringen föreskrivs
i punkt 5 att bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre bestämmelser
skall beslå enligt vad som följer av domen eller avtalet. Del blir således den
genom domen eller avtalet fastställda skyldigheten atl betala underhållsbidrag
som lever kvar, inte den bakomliggande underhållsskyldigheten som sådan. Har
del exempelvis beslämls all underhållsbidrag skall utgå lill ell barn för högre
studier, kvarstår underhållsskyldigheten så länge som är bestämt. Och om del
har bestämts all underhållsbidrag skall utgå till slyvbam under betänketid
inför en förestående äktenskapsskillnad skall detla fortsätta att gälla, även
om makarna inte bor tillsammans och någon underhållsskyldighet enligt de nya
bestämmelserna därför inte föreligger.

I
punkt 6 har föreskrivits all underhållsskyldighet som har beslämls enligt äldre
bestämmelser skall fullgöras enligt de nya bestämmelserna. Härmed avses bl. a.
all de nya reglerna i 7 kap. 9 § om treårig preskription skall bli

12 Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

s. 178 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 178

tillämpliga.
För att de underhållsberättigade inte skall drabbas av rätlsför-
Övergångsbest. luster har de emellertid genom en särskild bestämmelse fått en
frist intill FB utgången av år 1979 att kräva ut äldre, obetalda bidrag.

Enligt
punkt 7första stycket gäller för bidragsskyldighet som har beslämts enligt
äldre lag de nya beslämmelsierna, när del är fråga om jämkning eller
omprövning. Det betyder atl bestämmelserna i 7 kap. 10 § om i vilka fall och på
vilket sätt jämkning och omprövning får göras skall tillämpas. Vissa
modifikationer och undantag framgår dock av de följande tre styckena. Första
stycket innebär också all de nya föreskrifterna i 7 kap. 1 och 3 §§ om
beaktande av föräldrarnas ekonomiska förhållanden och utgående sociala förmåner
till barnet blir tillämpliga.

Att
jämkning på grund av ändring i förhållandena kan göras enligt de nya
bestämmelserna medför att ett underhållsbidrag till bam avseende högre studier
eller till sjukt, vuxet barn vid omprövning kan sättas ned, las bort eller
höjas om de ändrade förhållandena föranleder det. Delsamma gäller vid
omprövning enligt 7 kap. 10 § tredje stycket. Eftersom del enligt punkt 5 är
bidragsskyldigheten enligt dom eller avtal som består och inte underhållsskyldigheten
som sådan, kan jämkningen däremot inte innebära att bidragsskyldigheten
föriängs utöver den tid som är bestämd. Ingel hindrar emellertid att
bidragsskyldigheten förkortas. Om jämkningen skulle innebära atl
bidragsskyldigheten helt tas bort, Ixjr någon ny fastställelse inte kunna ske,
även om den ursprangligen bestämda liden ännu inte har gäll lill ända. Av
grunderna för punkt 5 följer all bidraget givetvis inte får tas bort vid
omprövning eller jämkning endast därför att någon underhållsskyldighet i
motsvarande fall över huvud taget inte kommer i fråga enligt de nya
bestämmelserna.

Familjelagssakkunniga
har föreslagit två undantag från regeln att de nya jämkningsbestämmelsema skall
tillämpas på äldre, fastställda underhållsbidrag. Det ena undantaget har i
departementsförslagel tagils upp i punkl 7 andra stycket. F. n. kan
engångsbidrag inte jämkas på grand av ändring i förhållandena. Med anledning
härav föreskrivs att talan om jämkning enligt 7 kap. 10 § första stycket inte
får föras i fråga om avtal som nägon enligt 7 kap. 7 § andra stycket i dess
äldre lydelse har slutit om att betala engångsbelopp lill barnet.

Enligt
gällande rätt kan avtal om underhållsbidrag som makar träffar inför en
förestående äktenskapsskillnad jämkas om det är uppenbart obilligt för ena
maken (7 kap. 9 §). Talan måste emellertid väckas inom ett år från del all
äktenskapsskillnaden meddelades. De sakkunniga har föreslagit alt de nya
reglerna om jämkning av oskäliga avtal, som saknar motsvarande tidsbegränsning,
inte skall tillämpas på äldre avtal, om rätten atl väcka talan har gått
förlorad före ikraftträdandet. Denna bestämmelse, som har kritiserats under
remissbehandlingen, har inte tagits upp i departementsförslagel. I enlighel med
de principer som i allmänhet har tillämpats när klausuler av motsva-

s. 179 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 179

rande
slag har införts i lagstiftningen bör avtalspart utan inskränkning kunna 5 kap.
GB fö till stånd jämkning av ett oskäligt avtal enligt de nya bestämmelserna.
Om ena parten begär jämkning av ett underhållsavial som har slutits inför en
förestående äktenskapsskillnad, bör domstolen emellertid kunna beakta
anledningen lill att parten inte redan före ikraftträdandet har begärt jämkning
av avtalet med stöd av äldre 7 kap. 9 §.

Enligt
7 kap. 10 § tredje stycket i departementsförslaget kan domstol alltid ompröva
dom eller avtal om underhåll om bidraget har utgått med oförändrat belopp i
minst sex år, bortsett från indexändringar. Denna bestämmelse bör inte ulan
vidare göras tillämplig på äldre avgöranden, som partema har uppfattat som i
princip beslående för framliden. En övergångstid av tre år förefaller skälig. I
tredje stycket har därför föreskrivits all rätt till omprövning enligt
bestämmelsen kan påkallas tidigast den 1 juli 1982.

Departementsförslaget
innebär att avtal om underhållsbidrag i princip blir bindande för båda parter.
Enligt gällande rätt har en underhållsberätiigad däremot alllid möjlighet all
göra gällande rätt lill högre underhållsbidrag, såvida inte avtalet gäller barn
vars föräldrar inte har varit gifta med varandra och är upprättat i särskild
ordning och godkänt av barnavårdsnämnden (7 kap. 7 §). Om departementsförslaget
skulle få omedelbar verkan skulle detta innebära atl den underhållsberättigade
inte längre skulle kunna få underhållsbidraget omprövat utan att fall som anges
i nya 7 kap. 10 § föreligger. För alt ge den underhållsberättigade ett visst
rådrum har ifiärde stycket föreskrivits att den underhållsberättigade utan
hinder av de nya bestämmelserna får utnyttja äldre befogenhet alt väcka lalan
om höjning av det avtalade underhållsbidraget intill utgången av är 1979.

1
punkt 8 har föreskrivits att om det i lag eller annan författning förekommer
hänvisning till föreskrift som har ersatts genom föreskrift i den nya lagen,
den nya bestämmelsen i stället skall tillämpas.

7.2
Förslaget till lag om ändring i giftermålsbalken

Liksom
familjelagssakkunniga anserjag atl ändringarna i GB:s underhållsregler bör
genomföras inom ramen för 5 och 11 kap. Frågan om del är lämpligt atl föra samman
samtliga bestämmelser om underhållsskyldighet till ett kapitel får las upp när
reformarbetet beiräffande äklenskapsrätlen når sill slutskede.

5
kap.

De
sakkunnigas förslag berör samtliga nuvarande paragrafer i 5 kap. Enligt
förslaget upphävs flera lagrum, medan de övriga ändras i större eller mindre
omfattning. Fastän det nu endast rör sig om en delreform av GB, förordarjag att
de kvarvarande bestämmelserna i kapitlet ordnas i löpande paragrafföljd.
Samtidigt bör samtliga bestämmelser moderniseras språkligt.

s. 180 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 180

' § 5 kap. 1§ GB

Paragrafen
upptar f n. en allmän handlingsnorm av etisk natur avseende det personliga
förhållandet mellan makar. Det föreskrivs sålunda all man och hustru är
skyldiga varandra trohet och bistånd och all de i samråd har all verka för
familjens bästa.

Frågan
om paragrafens utformning har tidigare behandlats i samband med den reform av
GB som beslutades år 1973 (SFS 1973:645). I sill belänkande Familj och
äktenskap 1 föreslog familjelagssakkunniga att paragrafen skulle upphävas.
Åtskilliga remissinstanser ansåg emellertid att GB även i forlsällningen borde
innehålla en motsvarighet lill I §, efiersom en sådan bestämmelse kunde vara
av värde som ett stöd för sammanhållningen inom äktenskapet. I det förslag lill
ändring av GB som förelades riksdagen stod också paragrafen kvar (prop.
1973:32). I propositionen uttalades dock atl formuleringen i lagrummet var
något ålderdomlig och till synes tillmätte den sexuella troheten i äktenskapet
alltför stor vikt. I själva verket hade Irohelskravel en vidsträcktare innebörd
och var närmast liktydigt med lojalitet och ömsesidig hänsyn. Även lagutskottet
(LU 1973:20) ansåg att "lojalitet och ömsesidig hänsyn" på ett bättre
sätt än ordet trohet gav uttryck för den djupare gemenskap som borde råda
mellan ett par makar och tillade atl man kunde Överväga atl låta denna
uppfattning komma lill ullryck i lagtexten. Efiersom det då endast var frågan
om en partiell reform av äklenskapsrätlen, avstod utskottet emellertid från all
förorda en lagändring.

De
sakkunniga har nu anfört alt de i likhet med vad de uttalade i sitt första
betänkande inte anser det motiverat att i GB ha en paragraf som i allmänna
ordalag bara talar om hur makarna skall förhålla sig mol varandra. Däremot kan
de tänka sig en allmän inledning till en mera konkret bestämmelse. De har
anslutit sig till uppfattningen alt "lojalitet och hänsyn" ger ett
bättre ullryck än ordel trohet för den sammanhållning som bör finnas i ett
äktenskap. De konkreta bestämmelserna bör enligt de sakkunniga ge uttryck för
alt båda makarna skall la ett direkt och personligt ansvar för hem och barn.
Makama bör också i övrigt vara skyldiga all verka för familjens bästa.

De
sakkunniga är inte eniga. Två reservanter förordar att den gällande formuleringen
om all makar är skyldiga varandra trohet och bistånd får slå kvar.

Flertalet
remissinstanser har inte haft någon invändning mot den föreslagna lydelsen av
1 §. Åtskilliga instanser har emellertid anslutit sig lill reservanternas
mening om hur den inledande bestämmelsen bör formuleras.

För
egen del anser jag all det är värdefullt att del i lagen slås fasl att
hemarbete och barnomsorg är en uppgift såväl för mannen som för kvinnan i ett
äktenskap. Bestämmelsen härom kan få viss betydelse när del gäller atl påverka
människors attityder och på så sätt främja en utveckling mot reell

s. 181 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 181

jämställdhet
mellan kvinnor och män i och utanför hemmet. Del bör sålunda J kap. 2 § GB i
enlighel med de sakkunnigas förslag föreskrivas alt makarna gemensamt skall
vårda hem och barn och i sarnråd verka för familjens bästa.

Jag
är också ense med de sakkunniga om all en erinran om den särskilda
sammanhållning som bör råda mellan makar alltjämt försvarar sin plats som en
inledning till lagens bestämmelser om äktenskapets rättsverkningar. Mera
tveksam är jag lill förslaget att härvidlag byla uttrycket "trohet och
bistånd" mol "lojalitet och hänsyn". De sakkunniga står
splittrade i denna fråga, och inte heller under remissbehandlingen har
förslaget lill omformulering vunnit någon allmän anslutning. Enligt min mening
kan ett slutligt ställningslagande lill lydelsen av porlalbeslämmelsen
lämpligen anstå lill den slutliga revisionen av GB. Till dess bör den gällande
formuleringen stå kvar i balken.

2 §

Paragrafen
upptar de centrala bestämmelsema om makars underhållsskyldighet mol varandra
under äktenskapet. Motsvarande regler finns redan i paragrafens gällande
lydelse och i 2 § i de sakkunnigas förslag. Enligi de sakkunniga borde i
lagrummet också finnas en föreskrift om skyldighet fören make att lämna pengar
tili den andra. I departementsförslagel har denna föreskrifi emellertid, liksom
i gällande rätt, fåll sin plats i 3 §.

De
sakkunniga har föreslagit all underhållsskyldigheten skall beskrivas så, all
makama tillsammans skall svara för den gemensamma hushållningen och vardera
makens personliga kostnader saml sig emellan fördela utgifter och sysslor. Som
har påpekats av en remissinstans kan de valda ordalagen i viss mån uppfattas
som en upprepning av föreskriften i 1 § om all makarna gemensamt skall värda
hem och barn. Jag föreslåratt 2 § första meningen, i anslutning till gällande
rätt, uttryckligen får ange atl fräga är om all fullgöra underhållsskyldighet.
Den bör följas av en föreskrift om alt makarna skall fördela utgifter och
sysslor mellan sig. Att båda makarna har ansvar för olika moment i familjens
försörjning lorde med tillräcklig tydlighet framgå av sistnämnda bestämmelse
och av 1 §.

I
gällande lydelse av 2 § anges all underhållsskyldigheten avser vad som behövs
för familjens gemensamma hushållning, barnens uppfostran och varje makes
personliga utgifter. Enligt min mening behöver del i lagtexten främst
poängteras att en make kan vara skyldig att sörja förden andra makens rent
personliga behov. I övrigt lorde det vara tillräckligt att tala om
"familjens underhåll". Alt häri kan inläsas vad som behövs för barnen
ser jag knappast som en nackdel. Genom en hänvisning i paragrafens andra stycke
bör emellertid klargöras atl underhållsskyldigheten lill barn får sin egentliga
reglering i FB.

Som
jag har angeti i den allmänna motiveringen bör makes underhålls-

s. 182 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 182

skyldighet
fortfarande ställas i relation till förmågan. Däremot bör makarnas J kap. 3
och villkor inte längre nämnas som miiltslock för hur långt
underhållsskyldig- 4 §§ GB heten sträcker sig. F. n. sägs all
underhållsskyldigheten kan fullgöras bl. a. genom verksamhei i hemmet. Liksom
familjelagssakkunniga föreslårjag alt delta omnämnande utgår. Givelvis kan
också för framtiden makes arbele med hus och hem vara ett sätt att sörja för
familjens underhåll.

3 §

Familjelagssakkunniga
har som en andra mening i 2 § föreslagit ell stadgande enligt vilkel make skall
lämna pengar lill andra maken, om det som denna make har all tillskjuta inte
räcker lill för de gemensamma och personliga utgifter som han ombesörjer. En
motsvarande bestämmelse återfinns i gällande rätt i 3 §.

Jag
anser att en regel med det föreslagna innehållet bör finnas i 5 kap. Liksom en
remissinstans anser jag emellertid att det ökar klarheten, om bestämmelsen
skiljs från 2 § och förs lill 3 §.

1
enlighet med vad jag har tillslyrki i den allmärfna motiveringen innehåller
bestämmelsen inte, som f n., någon precisering till utgifter som det med hänsyn
till makarnas levnadsförhållanden enligt sed ankommer pä make all ombesörja.
Inte heller finns någon motsvarighel lill nu gällande regel att make under
vissa förhållanden inte har rätt alt få pengar av den andra maken.

4 §

1
denna paragraf föreskrivs f n. all vad ena maken med tillämpning av reglerna om
underhållsbidrag har lämnat över lill den andra maken för dennes personliga
behov är den mottagande makens egendom.

De
sakkunniga har föreslagit all paragrafen upphävs. Enligt deras mening fär det
utan uttryckligt stadgande anses gälla att make blir ägare till vad som har
överiämnats lill honom för hans personliga kostnader.

För
egen del är jag inte helt övertygad om all bestämmelsen är rättsligt
Överflödig. Den har dessutom ell viirde från informativ synpunki, därigenom alt
den motsatsvis klargör att hushållspengar, besparingar av sådana medel och
varor som har köpts för dessa pengar i princip tillhör den make som har lämnat
pengarna. Någon ändring i rättsläget i detta avseende har de sakkunniga inte
förordat. Jag anser all prövningen av frågan om atl upphäva bestämmelsen bör
anstå lill dess att familjelagssakkunnigas nu pågående översyn av regleringen
av makarnas egendomsordning har slutförts. Paragrafen har därför med endast
simärre språkliga jämkningar behållits i departementsförslagel.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 183

5-8
§§ 5 kap. 5 §GB

Familjelagssakkunniga
har i 10 § föreslagit bestämmelser om domstols möjlighel att förordna om
underhällsskyldigheten mellan makar som sammanlever, om den längsta tid för
vilken underhäll kan dömas ut retroaktivt och om preskription av fordran på
förfallet underhållsbidrag. Paragrafen har endasl delvis motsvarighet i
gällande rätt. De sakkunniga har i 7 § behållit bestämmelser om underhåll
mellan makar som lever åtskilda.

Enligt
min mening vinner man en mera överskådlig disposition om
preskriptionsbesiämmelserna hålls isär frånövriga regler och placeras efter
dessa. Jag föreslår atl 5 § upptar en föreskrift om förordnande om underhållsskyldighet
mellan sammanlevande makar och 6 § en bestämmelse om underhållsbidrag mellan
särievande makar. I 7 § bör regleras i vilken utsträckning underhållsbidrag för
förfluten lid kan dömas ul, medan föreskrifier om preskription av bidrag som
har förfallit till betalning bör utgöra 8 §.

5 §

F.
n. gäller enligt 5 § att en make under samlevnad kan förpliktas att fullgöra
sin underhållsskyldighet endast om maken visar uppenbar försummelse. För krav
på ersättning för förfluten tid gäller enligt 6 § särskilda bestämmelser. Om en
make sålunda under ett kalenderår har bidragit med uppenbart mer till familjens
underhåll än vad som har ålegat den maken, kan denne i princip kräva den andra
på ersättning. Krav på sådan ersättning får dock inte väckas sedan ell år har
gått efter kalenderårels utgång, och del är endasl den ersättningsberättigade
maken som fär göra kravet gällande. Ersättningsanspråket får inte bevakas i den
ersättningsskyldiges konkurs.

De
sakkunniga har föreslagit att nämnda föreskrifter ersätts av en enhetlig
bestämmelse enligt vilken rätlen förordnar hur underhållsskyldigheten skall
fullgöras för tid då makar lever tillsammans, om make försummar sin skyldighet.
Med stöd av bestämmelsen kan underhållsbidrag dömas ut både för framtiden och
för förfluten tid. Såvitt gäller förfluten tid föreslås dock en ireårsgräns, som
är gemensam för underhåll under samlevnad och för underhåll under särlevnad (se
7 § i del följande).

Som
framgått innebär förslaget att vissa av de begränsningar som nu gäller i rätten
atl framställa krav på underhåll under samlevnad frånfalls. De sakkunniga har
inte ansett att nuvarande förbud för annan än den ersättningsberättigade maken
all göra gällande ersällningsräll för förfluten tid fyller nägon funktion. Det
är enligt de sakkunniga ändå inte praktiskt möjligt för ena makens borgenärer
all göra gällande ell icke fastställt underhållskrav mot andra maken. Inte
heller förbudet all bevaka anspråket i den ersättningsskyldiges konkurs har
ansetts behövligt. Någon risk för alt övriga

s. 184 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 184

borgenärer
skall bli lidande om anspråket lår göras gällande föreligger enligt 5 kap.
6-8 §§ GB de sakkunniga inte i praktiken.

Förslaget
har i allt väsentligt lämnats ulan erinran 'under remissbehandlingen. Det
torde bättre än nuvarande reglering svara mot det praktiska rättslivets krav.
Jag tillstyrker därför all den föreslagna bestämmelsen las upp i lagen.

6§

Paragrafen
motsvarar gällande 7 \\. Där behandlas del fall att makarna lever åtskilda pä
grund av söndring. Make skall dä bidra lill andra makens underhåll enligt samma
grunder som i 2 §.

I
enlighel med vad de sakkunniga har föreslagit bör söndringsbegreppel utgå ur
paragrafen. Delta begrepp har redan utmönstrats som grund för yrkanden i andra
äktenskapsrällsliga sammanhang. För alt överensstämmelse skall råda med
föreskrifterna om vårdnadshavares skyldighet all betala underhållsbidrag lill
barn bör som rekvisit för paragrafens tillämpning anges att makama inte bor
varaktigt tillsammans. Någon ändring i förhållande lill gällande rätt lorde
detta inte innebära. Del bör uttryckligen anges all underhållsskyldigheten
skall fullgijras genom betalning av underhållsbidrag.

Liksom
enligt gällande rätl är makes rält all vid särlevnad lå underhållsbidrag
utdömt inte beroende av alt den andra maken har visat någon försumlighet. Detta
framgår vid en jämförelse mellan 5 och 6 §§.

7 §

I
enlighet med familjelagssakkunnigas förslag föreslås i lagrummet en gräns för
all döma ut underhållsbidrag för förfluten lid. Talan får inte bifallas för
längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes. Bestämmelsen har i
departementsförslagel sin motsvarighet när det gäller underhållsbidrag lill
barn, se 7 kap. 8 § FB.

Bestämmelsen
gäller som förul nämnls både underhåll under samlevnad och underhåll vid
särievnad. För del senare fallet innebär den en begränsning i den nuvarande
rätten all begära retroaktivt underhållsbidrag. Enligt gällande rätt lorde
nämligen sådani bidrag kunna utkrävas för tio är före den dag då kravet
framställdes.

8§

1
paragrafen upptas i enlighel med de sakkunnigas förslag bestämmelser om
förkortad preskriptionstid i fråga om underhållsbidrag som har blivit

s. 185 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 185

bestämt
till sill belopp. Bestämmelserna överensstämmer med vad som 5 kap. 9-12 §§'
GB föreslås beiräffande underhållsbidrag lill barn. För en närmare kommentar
lår jag hänvisa till specialmoliveringen lill 7 kap. 9 § FB. Den särskilda
preskriptionstiden gäller också för fordran på underhåll som har dömts ut för
förfluten lid.

9 §

Paragrafen
handlar om jämkning av domar och avtal om underhällsbidrag och motsvarar nu
gällande 9 och 10 §§. Angående innehållet i bestämmelsema får jag i första
hand hänvisa till den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.5.

I
fräga om jämkning för framtiden pä grund av ändrade förhållanden innebär
paragrafen ingen saklig ändring i förhållande lill gällande rätt. Närdet gäller
jämkning av oskäliga avtal har bestämmelsema formulerats på samma sätl som
motsvarande regler i FB. Jag får därför hänvisa lill avsnitt 5.2.6 och
specialmoliveringen till 7 kap. 10 § FB. Delsamma gäller i fråga om möjligheten
all jämka underhållsbidrag för förfluten lid.

10
§

Paragrafen
motsvarar nuvarande 11 § med några smärre språkliga justeringar. Frågan om all
utvidga makes upplysningsplikt får, som de sakkunniga har framhållit, anstå
till den slutliga översynen av GB.

11§

Nuvarande
föreskrifter i 8 § om makes rätt att vid särievnad använda lösören som tillhör
den andra maken har, efter en språklig modernisering, förts över lill 11 §
första slyckel. En ändring i sak bör anslå till översynen av reglema om
egendomsordningen.

Den
bestämmelse om jämkning av avtal som nu finns i 10 § gäller även avtal om
nyttjanderätt till makes lösören under särlevnad. Genom andra stycket i
förevarande paragraf har de nya jämkningsbestämmelsema i 9 § gjorts tillämpliga
på sådana avial.

12
§1

1
den allmänna motiveringen har jag föreslagit att bestämmelserna i nuvarande 12
§ om den s. k. hushållsfullmakien skall upphävas. 15 kap. finns f n.
ytteriigare en paragraf som ger en make rätt all ingå rättshandlingar med
förpliktande verkan för den andra maken. Sålunda sägs i 14 § all om en make är
borta eller sjuk och därför inte själv kan ombesörja sina angelägenheter,

' 12
§ i det remitterade förslaget svarar mol 14 § i propositionsförslaget.

s. 186 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 186

den
andra maken får företräda den sjuke eller bortavarande i de angelägen- 5
kap. 12 §' GB

heter
som inte kan uppskjutas utan olägenhet. Den andra maken får också

uppbära
avkastningen av den sjukes eller bortavarandes egendom och annan

inkomst.
Vidare får han pantsälta eller avyttra makens egendom om del är

oundgängligen
nödvändigt för all få medel lill familjens underhåll. Särskilda

inskränkningar
gäller dock i fråga om behörigheten alt förfoga över fasl

egendom.
Behörigheten att företräda sjuk eller bortavarande make gäller inte

om
det finns ombud, förmyndare eller god man för denne eller om makarna

lever
åtskilda på grund av söndring.

De
sakkunniga har ansett alt det fortfarande kan finnas behov av all låta ena
maken företräda den andra i vissa vanligen oföratsedda situationer såsom vid
sjukdom eller bortavaro. De har dock funnit all de gällande bestämmelserna är
onödigt vida. Ett påtagligt behov av all företräda den andra maken föreligger
enligt de sakkunniga endast om familjen behöver medel för sin försörjning. De
föreslår därför alt en make skall ha behörighet all uppbära sjuk eller
bortavarande makes inkomst och avkastningen av hans egendom och alt kvittera ut
banktillgodohavanden och andra penningmedel, om del behövs för familjens
underhåll. Någon behörighet alt pantsätta eller sälja egendom har de sakkunniga
inte funnit behövlig. Liksom hittills skall behörigheten inte gälla om det
finns ombud, förmyndare eller god man för den sjuke eller bortavarande. Inte
heller bör make ha nägon behörighet enligt bestämmelserna om makarna inte bor
tillsammans.

Remissinstanserna
har i allmänhet godtagit de sakkunnigas förslag. En instans har dock ifrågasatt
om paragrafen alls har någon funktion i dagens samhälle.

I
likhet med de sakkunniga anserjag för min del all en föreskrifi som ger en make
rätt all förfoga över sjuk eller bortavarande makes medel, om det behövs för
familjens försörjning, fyller ett behov. En sådan behörighet får större
belydelse om, som jag har förordat, någon allmän hushållsfullmakl grundad på
lag inte skall kunna åberopas av en make vid transaktioner av löpande natur.
Däremot synes del välbetänkt atl avskaffa den behörighels-regel som helt
allmänt gäller angelägenhet som inte lämpligen kan uppskjutas. Också i övrigt
delar jag de sakkunnigas uppfattning om hur makes behörighet enligt lagrummet
bör avgränsas. Jag föreslår därför atl den av de sakkunniga framlagda
bestämmelsen, efter redaktionell ändring, förs in i lagen som ett första stycke
i 12 §.

Ell
par remissinstanser har efleriysl ett klarläggande beträffande betydelsen av
god tro hos tredje man. En instans erinrar om att det i förarbetena till det
nuvarande lagrummet uttalades att tredje man inte kan åberopa godtrosskydd. Det
är emellertid, sägs del i yttrandet, inte säkert atl lösningen bör
upprätthållas i fräga om kravet på all rättshandlingen skall behövas för
familjens underhåll. Detla är en för tredje man alldeles särskilt svårbedömd
omständighet, som del inte heller är lätt för den handlande maken all leda i
bevis.

112
§ i det remitterade förslaget svarar mot 14 § i propositionsförslaget.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 187

Jag
kan instämma i detla uttalande. Om tredje man inte tillerkänns något 5 kap.
13 §', godtrosskydd kan följden länkas bli all den rätt, som lagen ger en make
som 7 kap. 2 och är i behov av medel för familjens försörjning, blir svår
all förverkliga. Jag ~5 Sy omt förordar därför en regel med innebörd att de
uttag som en make gör av sjuk ' 'P- 1 y " eller bortavarande
makes medel skall vara bindande för den andra maken även om medlen inte
behövdes för familjens underhåll, förutsatt att den hos vilken uttaget har
skett varken insåg eller borde ha insett hur del förhöll sig härmed. Bestämmelsen
bildar ett andra stycke i paragrafen. Jag vill betona atl god tro hos tredje
man inte botar annan brist i rekvisilen för fullmaktsregelns tillämpning. Någon
risk för atl den sjuke eller bortavarande makens rättssäkerhet äventyras kan
därför inte anses föreligga.

Övriga
paragrafer'

Som
jag har nämnt i del föregående bör de bestämmelser om s. k. hushållsfullmakt
som nu är upptagna i 12 § upphävas. Till följd härav måsle också 13 §, som
gäller missbruk av behörighet enligt 12 §, upphävas.

115
§ görs nu en hänvisning till vad som är stadgal om makes släktnamn. Denna
bestämmelse har med språklig ändring tagits in som 13 § i departementsförslagel.
Det kan tilläggas atl bestämmelserna om bl. a. makes släktnamn f n. ses över av
namnlagsutredningen (Ju 1972:06). Frågan om alt låta den förevarande
bestämmelsen utgå, vilket de sakkunniga har föreslagit, bör därför lämpligen
prövas i ett senare sammanhang. Detta gäller för övrigi även i fråga om
motsvarande bestämmelse i 5 kap. 1 § FB om barns släktnamn.

7
kap.

2§

Som
en konsekvens av förslaget att upphäva nuvarande bestämmelser i 5 kap. 12 § om
hushållsfullmakt har andra stycket fåll utgå.

3-5
§§

Pai-agraferna
innehåller nu vissa bestämmelser om husiras ansvar för skuld som avses i 5 kap.
12 §. Även dessa bestämmelser bör upphävas som följd av atl institutet
hushållsfullmakl slopas.

//
kap.

I §

Paragrafen
innehåller regler om äktenskapsskillnad när båda makarna är överens om att
skiljas. Enligt de nuvarande reglerna skall äktenskapsskillnaden föregås av
betänketid om någon av makarna är vårdnadshavare för

'
I propositionsförslaget har bestämmelserna om hushällsfullmakt och missbmk av
sådan fullmakt med redaktionell ändring behållits (5 kap. 12 och 13§§). 13 § i
det remitterade förslaget svarar mot 15 § i propositionsförslaget.

s. 188 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 188

barn
under 16 år. Kravet på betänketid i dessa fall har införts för alt man i 11
kap. 14 § GB barnens intresse så långt möjligt skall förekomma förhastade
beslul om skilsmässa.

Med
de nya regler om gemensam vårdnad som trädde i krafl den 1 januari 1977 kan en
make i ett äktenskap sorn står inför sin upplösning ha vårdnaden om barn under
16 är gemensamt med en annan person än sin make. Familjelagssakkunniga
framhåller alt reglerna om betänketid givelvis bör gälla om barnel bor hos
makarna och därigenom har en faktisk gemenskap med siyvföräldern. Bor däremot
bamel varaktigt hos den andra föräldern, bör enligt de sakkunniga någon
betänketid inte krävas före äktenskapsskillnaden. De sakkunniga har föreslagit
all paragrafen omarbetas i enlighet härmed.

Någon
erinran mol förslaget har inte förts fram under remissbehandlingen. Jag
förordar alt del genomförs. I paragrafen bör sålunda föreskrivas all betänketid
skall föregå äktenskapsskillnaden om make varaktigt bor tillsammans med eget
barn under 16 år som slår under makens vårdnad.

De
gällande bestämmelserna i 1 § innebär alt makar som är överens om atl skiljas
men som inte har vårdnaden om barn under 16 år, inte kan fä beslut om
betänkelid. Om makarna inte är överens om skilsmässa, skall äktenskapsskillnaden
däremot föregås av betänketid (2 S).

De
sakkunniga har föreslagit all makar som önskar betänketid skall ha rält lill
beslul därom. Förslaget är föranlett av en skrivelse frän Sveriges
advokatsamfund. Enligt samfundet förekommer del inte sällan all båda makarna
inför en äktenskapsskillnad önskar betänkelid. För all betänketid skall
bestämmas i dessa fall fordras emellertid alt en make formellt motsätter sig
skilsmässan. Ett sådant förfarande är enligt samfundet stötande, meningslöst
och onödigt dyrbart. Makarna avslår därför i allmänhet frän en välmotiverad
betänketid och begär i stället omedelbar skilsmässa.

De
sakkunniga framhåller alt lagens regler inte kan anses vara lämpligt utformade
i den mån de leder lill skenbetonade rättegångar. Och om det förekommer all
makar som önskar betänkelid men som inte vill utnyttja möjligheten alt genom
bestridande inför domstol erhålla beslul härom i stället
väljeromedelbaräklenskapsskillnad,ärdella enligt de sakkunniga skäl nog för alt
införa rätt lill betänketid även efter gemensam ansökan.

Någon
erinran mot förslaget har inte förts fram under remissbehandlingen. Det har
uttryckligen tillstyrkts av bl. a. Stockholms tingsrätt. Också för egen del
kanjag instämma i vad de sakkunniga har yttrat. Jag föreslår alltså atl I S
förses med ett tillägg enligt vilkel äktenskapsskillnaden skall föregås av
betänketid om makarna begär del.

14§

1
paragrafen regleras frågan om en makes underhållsskyldighet efter
äktenskapsskillnad. Den ersätter de bestämmelser som nu finns i 14 § första
stycket. Ändringarna har ulföriigl behandlats i den allmänna motiveringen

s. 189 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 189

(avsnitt
5.3.2). H kap. 14 § GB

Första
stycket innehåller huvudregeln all varje make efter äktenskapsskillnad svarar
för sin försörjning. Eftersom denna princip i stor utsträckning tillämpas redan
nu innebär regeln ingen egentlig saklig nyhet.

Det
står givelvis makama fritt att avtala om underhällsbidrag efter
äktenskapsskillnad även om sådant inte skulle utgå med en strikt tillämpning av
denna paragraf, inklusive undantagsreglerna i andra och tredje styckena. Det
torde vara vanligt atl underhållsbidrag åtminstone för en begränsad lid avtalas
som led i en mer omfattande ekonomisk uppgörelse vid vilken den bidragsskyldige
får kompensation, t. ex. genom all få behålla vissa tillgångar odelade.
Avtalsfriheten innebär också att makarna fritt kan bestämma om t. ex.
förfallodagar saml ändra tidigare överenskommelser.

Andra
stycket innehåller den undantagsregeln atl underhåll till frånskild makekan
bestämmas all utgå under en övergångstid. Regeln är bl. a. avsedd alt ersätta
den bestämmelse som fogades lill paragrafen i samband med atl
hemskillnadsinstitutet avskaffades och som anger atl det vid prövningen av
underhållsbehovet skall beaktas atl make kan ha ett särskilt behov av bidrag
för tiden närmast efter äktenskapsskillnaden.

Som
de sakkunniga har framhållit har en frånskild person samma rält som alla andra
all fä del av samhällets stödinsatser. Den förutvarande makens underhållsskyldighet
är av sekundär natur. När underhållsbehovet bedöms, skall alltså hänsyn tas
till de sociala förmåner som kan tillkomma den frånskilde maken. Vad särskilt
gäller studiestöd kan det dock tänkas att man i det enskilda fallet inte kan
kräva atl den fränskilde sätter sig i skuld med stora belopp föratt faen
uibildningsomgören egen försörjning möjlig. I sådana fall bör del kunna utgå
underhållsbidrag under en viss utbildningstid.

En
makes underhållsskyldighet är beroende också av hans eller hennes förmåga och
omständigheterna i övrigt. De faktiska förhållandena bör i allmänhet vara
avgörande. Av de frånskilda makarnas ekonomiska oberoende följer alt var och
en av dem i princip har frihet atl inom rimliga gränser själv ordna sina
arbets- och inkomstförhållanden även om den faktiska möjligheten all betala
underhållsbidrag skulle minska. Alt en make efter en skilsmässa slutar ett
arbete eller pä annat sätt sänker sina inkomster i avsikt all undgå
betalningsskyldighet mot den förutvarande maken kan dock naluriigtvis inte
godtas. Den bidragsskyldiges förvärvsförmåga är ju oförändrad. Frågan vilken
betydelse ett arbetsbyte och liknande har får bedömas med hänsyn till de
bakomliggande förhållandena.

För
all den underhållsskyldige skall anses ha förmåga atl betala underhållsbidrag
får försi och främst krävas atl han förfogar över större medel än som går ål
för hans egen försörjning. Är han försörjningsskyldig mol eget barn, bör också
detta förbehållas belopp för sina grundläggande behov innan bidrag lill den f d.
maken kan utgå. Att barnens behov har företräde lorde med tillräcklig tydlighet
kunna utläsas av 7 kap. 3 S FB i dess lydelse enligt departementsförslagel och
kräver ingen uttrycklig föreskrift i förevarande paragraf

s. 190 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 190

Underhållsbidrag
enligt andra slyckel bör bestämmas för viss begränsad 11 kap. 14 a § GB
tid. Någon tidsgräns har inte angetts i lagen. Liksom de sakkunniga anserjag
alt frågan lämpar sig bättre för avgörande frän fall lill fall.

I
tredje stycket behandlas de fall dä del finns skäl att döma ul underhållsbidrag
för en längre tid än en övergångstid. Förslaget överensstämmer i sak med de
sakkunnigas.

I
första hand nämns i slyckel fall då makarna har varit gifta under en lång tid
och den ena maken efter äktenskapsskillnaden har svårt atl försörja sig själv.
Den omständigheten all äktenskapet har varat länge får, som de sakkunniga har
framhållit, inte vara enbart avgörande. Del måsle dessutom föreligga
försörjningssvårigheter av mera permanent slag lill följd av jämförelsevis hög
ålder, brist på utbildning, sjukdom e. d.

I
undantagsfall kan underhållsbidrag för längre lid utgå också i andra
situationer. Fördeliakrävssynneriigaskäl. Som jag harangen i den allmänna
motiveringen bör möjligheten utnyttjas restriktivt.

Ulan
all del särskilt har sagts gäller naturligtvis alt även bidrag som avses i
tredje stycket skall bestämmas med hänsyn till den underhållsskyldiges förmåga
och övriga omständigheter.

Även
underhållsbidrag enligt tredje stycket bör tidsbegränsas där del är möjligt. I
andra fall kan det vara meningslöst all med hänsyn lill den
underhållsberättigades förvärvsförmåga begränsa bidragsliden. En situation då
ett tidsbegränsat underhållsbidrag kan komma i fråga är när man känner till en
framlida händelse som innebär atl behovet av bidrag faller bort. Skulle den
framtida händelsen leda till att bidragsbehovel minskar, kan del ibland vara
lämpligt att redan på förhand bestämma ett lägre bidrag för tiden efter denna
händelse. På detla sätt kan ett jämkningsförfarande undvikas. En framtida rätl
till pension kan här nämnas som exempel på en händelse som kan förutses. Att
bestämma bidraget lill olika belopp kan komma i fråga också av andra skäl. Så
t. ex. kan en frånskild make ha ell siörre behov av bidrag alldeles efter skilsmässan.

14
a §

Första
stycket ersätter nuvarande 14 § andra stycket och motsvarar 15 § första stycket
i de sakkunnigas förslag. Som huvudregel gäller att underhällsbidrag efter
äktenskapsskillnad skall utges fortlöpande, dvs. för bestämda perioder. Om det
finns särskilda skäl kan underhållsbidraget dock bestämmas till ett
engångsbelopp. Bland de omständigheter som domstol vid denna bedömning särskilt
har att beakta är den underhållsskyldiges förmögenhetsförhållanden. Något
hinder möter inte mol all bestämma både ett engångsbelopp och ett periodiskt
bidrag. Makama har frihet all avtala om hur betalningen skall fullgöras.

I
enlighel med vad jag har sagt i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.3.4) har
den nuvarande bestämmelsen i 14 § andra stycket all periodiska bidrag

s. 191 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 191

skall
upphöra att utgå om den underhållsberättigade gifterom sig tagits bort. 11
kap. 15 § GB

Enligt
de allmänna bestämmelserna om jämkning skall bidraget dock kunna

sältas
ned eller helt falla bort om dét nya äktenskapet medför en ändring till

det
bättre i den underhållsberättigades ekonomiska förhållanden. På samma

sätt
kan bidraget komma atl jämkas därför atl den underhållsberättigade lever

tillsammans
med annan under äktenskapsliknande förhållanden.

I
andra stycket hänvisas i fråga om den lid för vilken lalan om underhällsbidrag
efter äktenskapsskillnad får bifallas eller förfallet bidrag sist kan göras
gällande lill 5 kap. 7 och 8 §§. Bestämmelsen motsvarar 15 § tredje stycket i
de sakkunnigas förslag.

15
§

Paragrafen
innehåller bestämmelser om jämkning av domar och avtal om underhällsbidrag
efter äktenskapsskillnad. Den ersätter nuvarande 15 § och, såvitt gäller
underhållsbidrag, även 16 §. Paragrafen överensstämmer i sak med de sakkunnigas
förslag till 15 § andra stycket.

Bestämmelserna
har i del väsentliga samma innehåll som de föreslagna reglerna om jämkning av
underhållsbidrag under äktenskap. Jag hänvisar i första hand lill vad jag har
anfört om förslaget i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.5. 1 paragrafen
har behållits den nuvarande begränsningen alt synneriiga skäl krävs för alt
periodiska bidrag på gmnd av ändring i förhållandena skall få höjas utöver del
högsta belopp till vilket del lidigare har varit bestämt. Den andra
begränsningen som nu gäller, nämligen all del fordras synneriiga skäl för att
döma ul bidrag om sådant inte lidigare har skolat utgå, har däremot, som
framgår av den allmänna motiveringen, bedömts som överflödig och fåll utgå.

Enligt
förslaget kan underhållsbidrag jämkas vid ändrade förhållanden utan all krav
uppställs pä atl ändringen skall vara väsentlig. Gällande rätt intar sedan år
1977 samma ståndpunkt. Som jag har framhållit i specialmoliveringen till 11
kap. 14 Sandra stycket bör barns rätt att få sina grundläggande behov tillgodosedda
gå före en fömtvarande makes anspråk på underhäll. Detta bör gälla också i
fråga om barn som föds efter del alt bidrag till maken har beslämts. Ökar den
bidragsskyldiges underhållsansvar genom tillkomsten av ett nytt barn, kan
detla alltså vara en anledning all jämka bidraget till den frånskilda maken.

Enbart
det förhållandel alt den underhällsskyldige gifter om sig bör däremot enligt
min mening normalt inte medföra att underhållsbidraget till den frånskilda
maken jämkas. Om de samlade ekonomiska resurserna i den nya familjen är små av
skäl som makarna inte förmår råda över, bör jämkning av bidraget dock kunna
komma i fråga. I sådana fall får en avvägning göras mellan den
bidragsberättigades intresse av fortsatt bidrag och den bidragsskyldiges nya
familjesituation.

s. 192 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 192

16
§ 11 kap. 16 §,

13
kap. 10 § och Hänvisningen i 15 Still 5 kap. 9 § innebär att de nya reglema om
jämkning f5 kap 11 24

av
oskäliga avtal blir tillämpliga pä avtal om underhällsbidrag efter akten-
25 och 31 §§ GB; skapsskillnad. Den särskilda reglering som f n. finns i 16 §
på denna punkt övergångsbest. har fått utgå. Delta betyder att de nuvarande
begränsningarna i jämknings-möjligheterna att underhållsavialel skall vara
träffat före äktenskapsskillnaden och atl talan måste väckas inom ell år från
äktenskapsskillnaden inte har tagits upp i förslaget.

13
kap.

10 §

I
paragrafen har gjorts endasl en redaktionell ändring med hänsyn till den
ändrade paragrafindelningen i 11 kap. GB.

15
kap.

11,
24 och 25 §§

Även
i dessa paragrafer har redaktionella ändringar gjorts beroende på ändrad
paragrafindelning, i dessa fall i 5 kap. GB.

31
§

1
paragrafen har gjorts en redaktionell ändring på grand av en tidigare
paragrafändring i FB.

Övergångsbestämmelser

1
punkt 1 föreskrivs all de föreslagna ändringarna skall träda i krafl den Ijuli
1979.

De
nya bestämmelserna om underhåll tillämpas från ikraftträdandet även om
äktenskapet har ingåtts dessförinnan. All man nu exempelvis upphäver
bestämmelsen om alt make under särskilda förhållanden inte har rätt all få
pengar av den andre för personliga eller gemensamma utgifter får på samma sätl
omedelbar verkan också i ett äldre äktenskap.

Med
de nya bestämmelserna blir del möjligt fören make att fä ul underhåll för
förfluten tid, även om maken har försuttit rätten enligt 5 kap. 6 § i den äldre
lydelsen atl begära ersättning för tid som har gått.

Av
punkl 1 följer vidare alt de nyai bestämmelserna om betänketid i 11 kap. 1 §
skall tillämpas omedelbart.

1
departementsförslagel har de äldre bestämmelserna om den s. k.
hushållsfullmakten (5 kap. 12 §) upphävts. Har någon med stöd av den

s. 193 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 193

bestämmelsen
före ikraftträdandet förpliktat sin make lår enligt punkt 2 övergångsbest.

rättshandlingen
göras gällande enligt de äldre bestämmelsema. Detsamma GB

gäller
i fråga om äldre bestämmelserna i 5 kap. 14 § om behörighet atl

företräda
den andra maken. 1 de fall 5 kap. 12 § i äldre lydelse fortfarande kan

göras
gällande blir också de upphävda bestämmelserna i 7 kap. 2 § andra

stycket
samt 3-5 §§ om hustrus ansvar för skuld tillämpliga i fråga om skuld

som
makarna har ådragit sig.

I
förtydligande syfte har i andra punkten också föreskrivits att de nya
bestämmelserna i 5 kap. 12 § andra stycket om verkan av god tro hos tredje man
gäller endast i fråga om sådan rättshandling som har förelagils efter
ikraftträdandet.

1
punkt 3 har lagils in en bestämmelse som motsvarar punkl 3 i
övergångsbestämmelserna lill förslaget lill lag om ändring i FB. Mäl om
underhåll som är anhängigt vid ikraftträdandet skall sålunda prövas enligt
äldre lag.

Av
samma skäl som har åberopats lill stöd för punkten 4 i övergångsbestämmelserna
till lagen om ändring i FB föreskrivs i punkt 4 all lalan om underhållsbidrag
som har väckts före utgången av år 1979 utan hinder av 5 kap. 7 §och II kap. 14
a § andra stycket i nya lydelsen fårbifallas för längre tid tillbaka än tre år
före den dag dä lalan väcktes, i den mån inte fordran pä bidraget skulle ha
preskriberats enligt äldre bestämmelser.

Enligt
punkt 5' skall bidragsskyldighel som har beslämls enligt äldre bestämmelser
bestå enligt vad som följer av domen eller avtalet. Även denna föreskrift har
motsvarighet i övergångsbestämmelserna lill FB (punkt 5).

Enligt
11 kap. 14 § andra slyckel i dess äldre lydelse skall underhållsbidrag lill
make efter äktenskapsskillnad inte utgå vidare, om den underhållsberättigade
maken gifter om sig. Denna verkan av ett omgifte har inte behållits i
departementsförslagel. Även i de fall då bidragsskyldigheien i äldre dom eller
avtal inte har begränsats till atl gälla sä länge den bidragsberäliigade maken
lever ogift, bör emellertid 11 kap. 14 S andra stycket i dess äldre lydelse
fortfarande iakttas. En bestämmelse om delta återfinns i andra meningen av
punkl 5. Någon möjlighel atl med stöd av bestämmelserna om jämkning fa bidrag
även för tiden efter ett omgifte finns inte.

I
punkt 6' har förts in en bestämmelse som motsvarar punkten 6 i
övergångsbestämmelserna lill förslaget till lag om ändring i FB. Delta betyder
atl även bidragsskyldighel enligt GB som har beslämts enligt äldre bestämmelser
skall fullgöras enligt de nya bestämmelserna. De nya reglerna om treårig
preskription blir alltså tillämpliga även i fråga om underhållsbidrag enligt
denna balk, men den underhållsberättigade har genom en särskild föreskrift fåll
en frist intill utgången av år 1979 för alt kräva ul äldre, obetalda bidrag.

Av
punkt 7' följer att de nya bestämmelsema om jämkning gäller även när
bidragsskyldigheien har beslämts enligt äldre bestämmelser. De nya bestämmelserna
om jämkning av oskäliga avtal (5 kap. 9 S andra slyckel och 11 kap.

'
Punkterna 5, 6 och 7 i det remitterade förslaget svarar mol resp. 6, 7 och 8 i
propositionsförslaget.

13
Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

s. 194 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 194

15
S) gäller även i de fall maken skulle ha föriorat sin rält enligt 11 kap. 16 §
i Ärvdabalken dess äldre lydelse all påkalla jämkning av avtalet. Angående
skälen för denna ståndpunkt, som avviker frän de stikkunnigas, hänvisas till
specialmotiveringen lill punkl 7 i Övergångsbestämmelserna till FB.

I
stort sett har äldre bestämmelser motsvarighet i den nya lagen men i 5 kap. har
siörre omdisposilioner skell. 1 den mån hänvisning förekommer i annan lag eller
författning skall enligt punkt 8' i stället den nya bestämmelsen tillämpas.

7.3
Förslaget till lag om ändring i ärvdabalken

I
7 kap. 6 § och 8 kap. ÄB finns bestämmelser som gäller underhållsbidrag ur
kvarlåtenskap. Av skäl som har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt
5.2.1) föreslås atl dessa bestämmelser upphävs.

Lagen
föreslås träda i kraft den I juli 1979.1 enlighel med vad som allmänt brukar
iakttas vid ändringar i arvslagsliftningen föreslås all de upphävda
bestämmelserna fortfarande skall tillämpas om dödsfallet har inträffat före
ikraftträdandet. Har arvlåtaren avlidit först därefier men före ikraftträdandet
genom testamente meddelat förordnande som avses i 8 kap. 2 §, får förordnandet
anses som ell vanligt testamentariskl förordnande på vilket de upphävda
bestämmelserna inte skall tillämpas.

1
8 kap. ÄB har redan tidigare bl. a. 10 § upphävts (SFS 1969:621). 1 paragrafen
togs upp det fallet att en far hade avlidit och efteriämnal ett barn, vars mor
han inte hade varit gift med, med äldre terminologi ett barn utom äktenskap.
Ofta saknade ett sådani barn arvsrätt efter sin far. Om så var fallet, hade
bamel enligt 10 § rätt all ur behållningen i boet få ut ett belopp som skulle
motsvara vad som behövdes för all faderns underhållsskyldighet mol barnet för
framtiden skulle fullgöras. I paragrafen reglerades denna rätt närmare.

Paragrafen
upphävdes i samband med all lika arvsrätt för alla barn infördes år 1969. Barn
utom äktenskap som är födda före den 1 januari 1970 ärver dock sin far och hans
släkt endasl om särskilda förutsättningar är uppfyllda, såvida inte arvsrätt
förelåg redan enligt äldre rätt, se punkl 3 av övergångsbestämmelserna till
lagen (1969:621)om ändring i ärvdabalken. Enligt punkt 4 i dessa
övergångsbestämmelser gäller 8 kap. 10 § ÄB fortfarande i frågaom barn som enligt
punkl 3 inte har arvsrätt. Scm de sakkunniga har föreslagit bör denna
övergångsbestämmelse fortfarande gälla. Någon särskild föreskrift härom i
övergångsbestämmelserna till den nu aktuella lagen om ändring i ÄB är i och
försig inte behövlig. 1 de fall då 8 kap. 10 § ÄB alltjämt kommer atl tillämpas
kan emellertid också 7 kap. 6 5 ÄB aktualiseras. 1 denna paragraf föreskrivs
att när ell bam har rätt lill underhållsbidrag ur kvariålenskapen, hänsyn inte
skall las lill detta när bröstarvinges laglotl bestäms. Genom en särskild
övergångsbestämmelse lill förevarande lag har angetts att paragrafen övergångsvis
gäller vid tillämpningen av 8 kap. 10 §.ÄB.

'
Punkt 8 i del remitterade förslaget svarar mot punkt 9 i propositionsförslaget.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 195

All
övriga bestämmelser i ÄB om underhällsbidrag ur kvarlåtenskap
Utsöknings-upphävs får betydelse för den fortsatta lillämpningen av 8 kap. 10 §
i de fall lagen denna kommer i fråga. När del i paragrafen sägs all barnet inte
får erhålla siörre del av behållningen i boet än del skulle fått om del hade
varit av äktenskaplig börd, kommer denna t)egränsning i forlsällningen alt
hänföra sig endasl lill reglerna om arv, inte dessutom lill reglerna i 8 kap. 1
§ ÄB om underhållsbidrag ur kvarlåtenskap (se betänkandet s. 148).

7.4
Förslaget tUl lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1)

Enligt
54 a § första slyckel utsökningslagen i nuvarande lydelse får utmätning ske på
grund av skrifilig, bevittnad förbindelse alt betala bl. a. bidrag på grund av
underhållsskyldighet enligt GB eller FB. Utmätning får dock inte äga mm om del
är fråga om underhällsbidrag lill make, såvida inte makarna under den lid
bidraget avser levde och alltjämt lever åtskilda pä grund av söndring eller
efter hemskillnad.

Inskränkningen
i rätten till utmätning för bidrag till make har lill syfte all förekomma all
makarna skapar skenfordringar och tillgriper exekutiva åtgärder för all hindra
utmätning för utomståendes fordringar. Förbudet mol utmätning för
underhållsbidrag till make anses, i de fall som regleras i nuvarande 5 kap. 2-6
§§ GB, omfatta allt som hör lill familjens underhåll, dvs. även underhåll till
bam (SOU 1961:53 s. 45).

Som
jag lidigare har föreslagit bör bestämmelserna om underhållsbidrag till barn i
sin helhet regleras i FB. För all undantagsbestämmelsen i 54 a § skall ha kvar
samma räckvidd som hittills har i departementsförslagel angetts atl
begränsningen gäller bidrag som skall utges lill gäldenärens make för dennes
egen del eller för makarnas barn. Vidare har kravet pä all makarna skall ha
levt isär under den tid bidraget avser och även vid den tidpunkt när utmätning
skall äga mm anpassats efter den terminologi som har använts i
departementsförslagels 5 kap. 6 § GB. Slutligen har - i enlighel med vad jag i
lagrådsremissen den 16 mars 1978 med förslag lill ulsökningsbalk har förordat i
fråga om motsvarande bestämmelse i 4 kap. 2 § ulsökningsbalken -rekvisilen
"söndring" och "hemskillnad" utgått som fömtsättning för
att utmätning skall kunna ske för underhållsbidrag till make.

Enligt
den föreslagna lydelsen kommer sålunda utmätning - när fråga är om skriftlig
förbindelse - alt kunna äga rum för bidrag som skall utges lill gäldenärens
make för makens egen del eller för makarnas barn endasl om makarna inte bodde
varaktigt tillsammans under den lid bidraget avser och de alltjämt när
utmätningen skall ske inte bor varaktigt tillsammans. Paragrafen utesluter inte
atl annan än gäldenärens make kan lå utmätning för bidrag till barnel. I de
sällsynta fall då bidragsförskott enligt de ändrade bestämmelser, som jag har
förordat, har lämnats lill ell bam med gifta föräldrar är försäkringskassan
således inte förhindrad all genom utmätning

opaginerad Kontrollera mot PDF

söka
äter de bidrag som gäldenären har haft all betala, även om gäldenären och
dennes make skulle ha flyttat samman när utmätning begärs.

1 departementsförslagel
har paragrafens nuvarande andra stycke utgått. I detla stycke finns f n.
bestämmelser om utmätning i de fall då underhållsbidraget har förfallit till
betalning tidigare än tre år innan ansökningen gjordes. Med hänsyn till atl
preskriptionstiden för fordran på underhållsbidrag som har förfallit till
betalning föreslås förkortad till tre år (se avsnUl 5.2.8 och 5.3.6 i den
allmänna motiveringen) saknar bestämmelsen betydelse för framliden. Som framgår
av punkten 6 av övergångsbestämmelserna till FB och GB föreslås att
bestämmelsen om den förkortade preskriptionstiden blir fuUt ul tillämplig i
fråga om äldre underhållsbidrag den 1 januari 1980. Bestämmelserna i andra
stycket bör därför gälla till utgången av år 1979. I övrigt bör den föreslagna
ändringen i 54 a § träda i kraft den 1 juli 1979.

Barnavårdslagen;
1 § Lagen om bidragsförskott (BfsktL)

opaginerad Kontrollera mot PDF

7.5
Förslaget till lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97)

I
7 § tredje stycket har gjorts vissa redaktionella ändringar med hänsyn lill
ändringarna i 7 kap. FB.

7.6
Förslaget till lag om ändring ii lagen (1964:143) om bidragsförskott

1§

Paragrafen
innehåller de allmänna förutsättningarna för bidragsförskott. Ändringarna i
paragrafen har föranletis av de regler om bidragsförskott vid gemensam vårdnad
som jag har förordat i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.2). I samband
därmed har paragrafen underkastats vissa redaktionella jämkningar i övrigt.

I
första stycket anges lagens tillämpningsområde. Sålunda föreskrivs atl
bidragsförskott av allmänna medel lämnas lill barn som är bosatt här i landet.
Är barnel inte svensk medborgare, tillämpas dock lagen endasl om också barnels
vårdnadshavare är bosall här i landet och antingen denne eller barnel vistas
här sedan minsl sex månader. I fall då barnel slår under båda föräldrarnas
vårdnad avser föreskrifien om vårdnadshavare den av föräldrarna som varaktigt
bor tillsammans med barnet. Detta framgår av tredje stycket.

Bestämmelserna
i första stycket har hämtats från de nuvarande första och andra styckena. Någon
ändring i sak i förhållande lill de nuvarande bestämmelserna avses ej.

1
andrastycket regleras i vilka fall bidragsförskott kan lämnas. Liksom f n.
lämnas bidragsförskott, om ingen av föräldrarna eller endast en av dem har
vårdnaden om barnet. Bidragsförskott lämnas då i förhållande lill förälder som
inte har vårdnaden om barnel. Ett undantag gäller dock för del fall all denna
förälder varaktigt bor tillsammans med barnet. Delta undanlag har f n. sin
motsvarighel i 2 § a.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 197

En
nyhet är all bidragsförskott också lämnas, om båda föräldrama har 1 § BfsktL
vårdnaden om barnet gemensamt men barnel varaktigt bor tillsammans med endast
en av dem. Bidragsförskott utges då i förhållande lill den förälder som barnel
inte bor hos. Bidragsförskott lämnas däremot inte, om barnel varaktigt bor hos
annan än föräldrarna, t. ex. hos någon släkting eller hos fosterföräldrar.

En
gemensam föratsättning för bidragsförskott är alltså all barnel inte varaktigt
bor tillsammans med förälder i förhållande till vilken bidragsförskott skall
lämnas. Vid bedömningen av bosällningsfrågan bör försäkringskassan som regel
kunna utgå från att barnet är varaktigt bosatt där del är kyrkobokfört. Ibland
kan dock omständigheterna kring barnets bosättning behöva utredas närmare. Som
jag harsagt i specialmotiveringen till 7 kap. 2 § FB i fräga om de motsvarande
problem som uppkommer vid lillämpningen av den paragrafen får bosällningsfrågan
då avgöras med beaktande av den lid som barnel faktiskt vislas hos resp.
förälder och andra omständigheter, t. ex. var barnet förvarar sina
tillhörigheter.

All
föräldrarna lever pä skilda håll under ibland t. o. m. ganska långa perioder
innebär inte med nödvändighet alt sammanlevnaden kan anses ha hävts. Om den ena
föräldern på grund av sitt arbete bor på annat håll men regelbundet besöker
familjen, får föräldern alhjäml anses varaktigt bosall där familjen bor.
Delsamma gäller om föräldern är intagen på t. ex. kriminal-värdsanslalt men har
för avsikt alt åter fiytta samman med familjen efter avtiänal straff. Detla
överensstämmer med praxis vid tillämpningen av 2 § a i dess nuvarande lydelse.
Liksom när det gäller all bedöma var barnel kan anses varaktigt bosatt kan kyrkobokföringen
tjäna lill ledning också vid bedömningen om föräldrarna lever tillsammans eller
ej.

Bidragsförskott
kan i vissa fall lämnas även när föräldrarna är gifta med varandra. Ell
praktiskt fall är all föräldrarna lever åtskilda under betänkelid som föregår
dom på äktenskapsskillnad. Bidragsförskott kan då utges vare sig den gemensamma
vårdnaden har upplösts eller inte. I övrigt lorde del emellertid höra lill
sällsyntheterna att gifta föräldrar lever åtskilda under sådana förhållanden
att bidragsförskott kan utgå. Vid ansökan om bidragsförskott i ett sådani fall
bör försäkringskassan därför alllid ägna denna fräga särskild uppmärksamhet.

Förutsättningama
för bidragsförskott enligt andra stycket motsvarar dem som gäller för
skyldigheten all utge underhållsbidrag enligt 7 kap. 2 § FB. I princip mäsle
också ett underhållsbidrag ha fastställts genom dom eller avtal för all
bidragsförskott skall lämnas (se 2 §a i dess nya lydelse). Det kan dock hända
atl den som är bidragsskyldig enligt FB saknar förmåga all utge
underhållsbidrag. Alt sådani bidrag då inte har fastställts inverkar inte pä
möjlighelerna all få bidragsförskott. Förskottet utges även i detta fall i
förhållande lill den förälder som i princip är bidragsskyldig enligt FB.

1
bidragsförskottslagen talas på fiera ställen om den underhållsskyldige. Enligt
tredje stycket avses med detla uttryck den förälder i förhällande till

s. 198 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 198

vilken
bidragsförskott utgår. Det är alltså denna förälder som enligt 15 § kan 2
§ BfsktL krävas på utgivna förskott lill den del de motsvarar del
underhållsbidrag som har faslsiällis.

1
tredje slyckel återfinns även den lidigare nämnda bestämmelsen all vad som sägs
i bidragsförskottslagen orn vårdnadshavare gäller, i fall då barnel står under
båda föräldrarnas vårdnad, den av föräldrarna som varaktigt bor tillsammans med
barnet.

2 §

Paragrafen
innehåller vissa undantag från rätten till bidragsförskott. Den kompletteras av
4 § Ijärde stycket och 4 a §, vilka bestämmelser innebär all bidragsförskott i
vissa fall lämnas med lägre belopp än som följer av huvudreglerna i 4 § första
- tredje styckena.

I
punkt a föreskrivs f n. alt bidragsförskott inte utgår, om barnel bor
tillsammans med den underhållsskyldige. En motsvarande förutsättning gäller
enligt förslaget i 1 §, och den nuvarande föreskriften i punkt a kan därför
utgå. Av redaktionella skäl har i stället den bestämmelse som f n. finns i
punkl d förts över i oförändrat skick lill punkl a.

Punkt
b och punkt c har behållits oförändrade.

1
punkt d återfinns den nya bestämmelse som enligt vad jag har förordat i den
allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.2) gör del möjligt att vägra bidragsförskott,
om barnel av annat skäl än som anges i de lidigare punkterna uppenbariigen
saknar behov av bidragsförskott. Bestämmelsen avser i första hand atl förhindra
all de nya reglema om bidragsförskott vid gemensam vårdnad ger siörre förmåner
än som är befogat med hänsyn till syftei med reglerna. Bestämmelsen har dock
getts generell räckvidd och kan alltså tillämpas även i andra fall när del inte
finns någon anledning alt samhället ingriper med stöd i form av
bidragsförskott.

Ett
fall då bestämmelsen blir tillämplig är då barnet genom egna inkomster helt
försörjer sig självt. Barnel har i denna situation inte rätl lill underhäll enligt
7 kap. 1 § FB, och del är dä rimligt all del inte heller har rält lill
bidragsförskott.

Även
annars då bidragsförskott framstår som klart obehövligt kan sådant förskott
vägras med stöd av bestämmelsen. Här åsyftas främst fall då någon tvekan inte
kan råda om att den av föräldrarna som bamel anges bo hos och som därför inte
är bidragspliklig ulan vidare kan svara för barnels underhåll, eventuellt med
tillskott av medel från barnets egna tillgångar. I vissa fall bör hänsyn också
kunna tas till vad föräldrarna sammanlagt kan bidra med. Detta kan resultera i
all något ulfyllnadsbidrag inte bör utgå. En hållpunkt för bedömning av barnets
behov av bidragsförskott finns i 4 § andra slyckel, som innebär all förskottet
utgör 60 procent av basbeloppet per år, dvs. f n. 630 kr. i månaden, i fall då
förskott utges i fcirhållande lill båda föräldrarna. Disponerar den förälder
som för barnets räkning skulle uppbära bidragsförskottet medel

s. 199 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 199

som
kan tas i anspråk för barnets underhåll och som klart överstiger nämnda 4 §
BfsktL

belopp,
bör något bidragsförskott rimligen inte lämnas. När det gäller atl

bedöma
förälderns bidragsförmåga, kan de riktlinjer tillämpas som bör tjäna

till
ledning för beräkning av underhållsbidrag. Det betyder bl. a. att föräldern

självfallet
bör tillgodoräknas vissa förbehållsbelopp för underhäll ål sig själv

och sin familj.

Den
föreslagna bestämmelsen innebär dock inte att försäkringskassan i varje ärende
måste göra en ingående undersökning av barnets behov av bidragsförskott.
Bestämmelsen är i första hand till för all förhindra missbrak och behöver
därför inte aktualiseras rutinmä.ssigt. Endast ifall omständigheterna pekar på
atl behov av bidragsförskott kan saknas, behöver någon närmare utredning
företas. En sådan omständighet kan vara att underhällsbidraget är bestämt lill
ett lågt belopp fastän den bidragsskyldiges ekonomi inte tycks vara påtagligt
svag. Det låga bidraget kan förklaras av att den andra föräldern har ansetts ha
så god ekonomi att han eller hon bör bära större delen av underhållsansvaret. I
så fall kan det länkas att något behov av bidragsförskott inte föreligger. Det
kan över huvud taget finnas anledning att närmare undersöka föräldrarnas
ekonomiska förhållanden i fall då de har gemensam vårdnad om barnet och den av
dem som barnel inte bor hos saknar inkomst eller har en myckel låg sådan. Som
jag har sagt i den allmänna motiveringen finns det nämligen en risk för att
föräldrarna låter barnet varaktigt bo hos den av dem som har den bästa ekonomin
enbart i syfte att få så stora fördelar av bidragsförskottet som möjligt.

Med
förutsättningarna för bestämmelsens tillämplighet sammanhänger all den inte
utgör någon jämkningsregel som innebär atl barnets exakta behov måste
fastställas. Som jag har sagt i den allmänna motiveringen slår valet mellan all
i uppenbara fall helt vägra bidragsförskott och atl i andra fall tillerkänna
barnel fullt bidragsförskott.

Bestämmelsen
i punkl d får ses som ell provisorium i avvaktan på den översyn av
bidragsförskottssystemet som f n. pågår inom ulredningen angående stödet till
särievande föräldrar.

4 §

Enligt
fjärde stycket i gällande rält utgår bidragsförskott inte med högre belopp än
del underhållsbidrag som har beslämts, om vårdnadshavaren uppenbarligen utan
giltigt skäl underiåter alt vidta eller medverka lill åtgärder för all få
underhällsbidraget höjt.

Tidigare
har föreslagils atl utgångspunkten i fråga om avtal om underhållsbidrag bör
vara all avtalet är bindande för båda parter. Med en sådan uigångspunki har del
inte ansetts möjligt atl ha kvar den gällande bestämmelsen. Ä andra sidan har
det inte heller ansetts möjligt all låta parterna med bibehållen rätl till
bidragsförskott fritt bestämma underhållsbidragets sioriek. Detla skulle kunna
locka lill sädana avtal att försäkringskassorna inte kunde

s. 200 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 200

göra
gällande de återkrav mot den underhällsskyldige som denne rätteligen 4 §
BfsktL borde betala. Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.6)
har del inte ansetts lämpligt atl nu pröva frågan om all införa laleräll för
försäkringskassorna vid avtal och rättegång om underhällsbidrag upp till
bidragsförskottsnivån.

Med
uigångspunki i all avtal om underhållsbidrag och process i sådan fräga
fortfarande är en sak över vilken partema råder föreskrivs enligt förslaget i
Ijärde stycket all bidragsförskott inte utgår med högre belopp än det
underhållsbidrag som har blivit fastställt, om bidraget uppenbariigen understiger
vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag. Av det tidigare presenterade förslaget
till 7 kap. 10 § andra stycket FB framgår att den part som har träffat ett
oskäligt avtal har möjlighel alt få avtalet jämkat. Om avtalet inte är oskäligt
men bidraget ändå uppenbart understiger vad den underhållsskyldige bör bidra
med, kan det knappast finnas något att erinra mot den föreslagna spärregeln för
atl förhindra missbruk av rätlen lill bidragsförskott. Av förslaget till
ändring av 7 kap. 10 § FB följer vidare att, liksom idag, jämkning av dom eller
avtal om underhållsbidrag kan komma i fråga om ändring i förhållandena
föranleder det. En underhållsberättigad som underiåter att begära höjning av
ett underhållsbidrag när detta efter ändring i förhållandena uppenbarligen
understiger vad som bör utgå riskerar all bidragsförskott inte kommer att
lämnas med högre belopp än underhållsbidraget.

Paragrafens
utformning gör att det kan förväntas all försäkringskassorna endasl mera sällan
får anledning atl tillämpa bestämmelsen. Del får ankomma på
riksförsäkringsverket att ange vissa riktlinjer för bestämmelsens tillämpning.
Har avtal om underhållsbidag kommit lill under medverkan av bamavårdsnämnd
lorde del i allmänhet inte finnas anledning all ifrågasätta all ell alltför
lågt bidrag har blivit bestämt; en annan sak är all bidraget pä grund av ändring
i förhållandena kunde behöva höjas. Många gånger bör försäkringskassan kunna ge
den underhållsberättigade skälig lid att lå en ändring av underhållsbidraget
lill stånd innan beslul om bidrags-förskoll enligt 4 § fjärde stycket fattas.

Fjärde
slyckel kan inte tillämpas om något underhällsbidrag inte har fastställts. I så
fall kan emellertid 2 S a enligt förslaget åberopas lill stöd för att
bidragsförskott inte skall lämnas. Ett påstående all bidrag inte har beslämls
därför all den bidragsskyldige helt saknar bidragsförmåga får alltså prövas
enligt denna punkl. Bedömningen blir i princip densamma som den som görs enligt
4 § fjärde slyckel.

Ibland
kan underhållsbidraget ha beslämls lill ett påfallande lågt belopp ulan all del
finns fog för all hävda all bidraget understiger vad den bidragsskyldige bör
betala. Det kan emellertid hända all bidragsförskott i sädana fall ändå inte
skall utges. Ett sådant fall har berörts i kommentaren lill 2 § d. Ett annat
behandlas i första slyckel i den nyinsalia 4 a §. Enligt detta stycke kan också
resultatet bli all förskott sätts ner.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 201

Gällande
rätt innebär uppenbariigen atl del i fall som åsyftas i fiärde slyckel 4 a
§ BfsktL inte skall utgå något utfyllnadsbidrag enligt tredje stycket, dvs. ell
bidrag som utgör skillnaden mellan fullt bidragsförskott och
underhållsbidraget. Detta har i förslaget klargjorts genom ett tillägg i Qärde
stycket.

4a§

Paragrafen,
som är ny, innehåller bestämmelser om reducering av bidragsförskott.

Första
stycket behandlar det fallet all den underhållsskyldige i väsentlig mån fullgör
sin underhållsskyldighet genom atl ha barnel hos sig och alt underhållsbidraget
på grund härav har fastställts lill ell lägre belopp än som annars skulle ha
utgått. Detla fall skiljer sig alltså från del som behandlas i 4 S fjärde
stycket, nämligen all underhållsbidraget uppenbarligen understiger vad den
underhållsskyldige bör eriägga i bidrag. När underhållsskyldigheten delvis
fullgörs genom atl den underhållsskyldige har barnet hos sig skall bidragsförskottet
inte, som enligt 4 § fiärde slyckel, sättas ned lill del fastställda
underhållsbidraget. I stället skall bidragsförskottet minskas med belopp som
svarar mot den del av underhållsskyldigheten som fullgörs genom alt barnel
vislas hos den underhällsskyldige. Från kortare vistelser under veckoslut e. d.
skall dock bortses. Hänsyn skall som sagt tas bara lill vistelser som innebär
all underhållsskyldigheten i väsentlig mån fullgörs pä detta sätt.

Somjag
har sagt i specialmoliveringen till 7 kap. 4 § tredje stycket FB är del
önskvärt all del när ett underhållsbidrag fastställs anges i domen eller
avtalet om hänsyn har lagils lill att barnel lidvis vislas hos den
underhållsskyldige. 1 den män underhällsbidraget har fastställts pä detta sätl
i äldre domar eller avtal torde detta dock mera sällan framgå av domen eller
avtalet. Man måste också räkna med att del även i fortsättningen kan förekomma
avtal som inte innehåller någon erinran om den hänsyn som har lagils till den
underhållsskyldiges direkta utgifter för bamet. Om underhällsbidraget i dessa
fall avsevän understiger vad som skulle ha utgetts enligt de riktlinjer för
bestämmande av bidragen somjag har förordat i den allmänna motiveringen, torde
del i första hand bli aktuellt för försäkringskassan atl överväga all sänka
bidragsförskottet med stöd av 4 § fiärde stycket. Parterna i
bidragsförskotts-ärendet kan emellertid då invända att underhållsbidraget har
fastställts lill ell sä lågt belopp därför all barnel lidvis vistas hos den
underhällsskyldige. Godtas denna invändning, bör bidragsförskottet alltså i
stället minskas med stöd av 4 a § första slyckel. Minskningen sker dä med det
belopp som utgör skillnaden mellan den totala underhållsskyldigheten, beräknad
enligt de riktlinjer jag nyss nämnde, och det fastställda underhållsbidraget.

När
bidragsförskottet skall minskas enligt förevarande stycke får man skilja mellan
tvä fall. Del ena fallet äralt den underhållsskyldige inte betalar det
fastställda underhållsbidraget. Enligt 4 § första stycket utgör ell helt

s. 202 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 202

bidragsförskott
då 40 % av basbeloppet räknat för ett år, dvs. f n. 420 kr. i 7 och 15 §§
månaden. Detta belopp minskas med den del av underhållsskyldigheten som BfsktL
fullgörs genom att barnet vislas hos den underhållsskyldige. Om denna del kan
uppskattas till 150 kr. i månaden, lämnas alltså bidragförskoll med 270 kr.
oavsett hur stort del fastställda underhållsbidraget är. Del andra fallet är
all den underhållsskyldige betalar del fastställda underhällsbidraget. Om detta
uppgår lill 200 kr. i månaden, utgör det s. k. ulfyllnadsbidragel enligt 4 §
tredje slyckel (420-200 =) 220 kr. Efter avdrag för värdel av den underhållsskyldiges
insatser för bamel under vistelseperioderna, 150 kr., utgår bidrags-förskoll i
detla fall med 70 kr.

Någon
gång kan del förekomma att barnel vislas hos den underhållsskyldige i så
avsevärd omfattning all något underhållsbidrag över huvud tagel inte
fastställs. 1 ell sådant fall minskas bidragsförskottet med belopp som
motsvarar del underhåll som skulle ha fastställts om barnel inte alls hade
vistals hos den underhållsskyldige.

Sedan
ell bidragsförskott har minskats med stöd av första stycket, kan avdraget
behöva justeras lid efter annan med hänsyn till att del belopp som den
underhållsskyldiges insatser för barnel under vislelseperioderna kan uppskattas
till ökar i takt med penningvärdesförsämringen.

I
andrastycket regleras det fallet atl den underhällsskyldige har rätt lill
avdrag på underhållsbidraget enligt 7 kap. 4 § FB därför alt han har haft
barnel hos sig. Av 15 S framgår alt sådani avdrag under vissa föratsättningar
skall beaktas vid återkrav mol den underhållsskyldige för lämnade
bidrags-förskoll. Beslut i denna fråga fattas av den försäkringskassa som
enligt 15 § har att ulöva återkravet. Om det är en annan kassa som enligt 5 §
andra slyckel beslutar om bidragsförskott, skall denna kassa omgående
underrättas om avdragsbeslutel. När bidragsförskott härefter betalas, skall det
enligt andra stycket i förevarande paragraf minskas med belopp som enligt
tidigare beslut skall beaktas vid återkravet. Det är inget som hindrarall
nedsäliningen av bidragsförskottet slås ul över fiera månader. På så sätt kan
ett avdrag göras mindre kännbart för den bidragsberäliigade.

7 §

Den
hänvisning som f n. finns i första och andra styckena lill 2 § a har lagils
bort som följd av alt den nuvarande 2 § a har ulgäll i förslaget. I stället har
tagils in en hänvisning lill den föreslagna bestämmelsen i 2 § d.

15§

Paragrafen
handlar om försäkringskassans rätt att kräva tillbaka lämnade bidragsförskott
frän den underhållsskyldige.

Första
stycket motsvarar nuvarande 15 §. I förtydligande syfte har dock föreskrivits
all försäkringskassan inträder i barnels rätt till underhållsbidrag

s. 203 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 203

endast
intill belopp som har lämnats i bidragsförskott. Givetvis har del aldrig 15
§ BfsktL varit meningen all den underhållsskyldige skulle behöva betala mer
lill försäkringskassan än som motsvarar de lämnade bidragsförskotten.

Atl
försäkringskassan inträder i barnets rätt till underhållsbidrag enligt första
stycket innebär all kassan inte får större rätl än barnel självt har gentemot
den underhållsskyldige. Försäkringskassan skall alliså i princip beakta avdrag
på underhållsbidraget som den underhållsskyldige har rätl till enligt 7 kap. 4
§ FB därför att han har haft barnet hos sig. Denna princip modifieras dock
något genom andra och tredje styckena.

Om
underhållsbidraget överstiger bidragsförskottet, bör avdragei fördelas
proportionellt mellan bidragsförskottet och det överskjutande underhållsbidraget.
Enklast räknar man ut avdragei vid återbetalning av bidragsförskott genom att
direkt tillämpa regeln om avdrag med viss kvotdel, vanligen 1/40, för varje dag
av vistelsen pä den del av underhållsbidraget som svarar mot bidragsförskottet.

Enligt
andra stycket skall den underhållsskyldige när han vill atl ett avdrag skall
beaktas vid återkrav av bidragsförskott anmäla detta till försäkringskassan
inom tre månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde.
Underiåter han det, förlorar han rätten alt åberopa avdraget gentemot
försäkringskassan.

För
all avdragei skall kunna beaktas krävs vidare atl den underhällsskyldige
styrker all han har haft barnel hos sig under den tid som avdragei avser.
Normall bör detla ske genom att han vid sin anmälan om detla avdrag företer ett
intyg frän den andra föräldern om barnets vistelse. Kan delta inte ske, t. ex.
därför atl den andra föräldern vägrar all utfärda ett sådant intyg, får
vistelsen emellertid styrkas på annal sätt, exempel vis genom intyg av grannar
e. d. I ett sådani fall måsle försäkringskassan bereda den andra föräldern
tillfälle att yttra sig innan beslut fattas om avdraget.

Del
är angeläget att föräldrarna noga informeras om vad som skall iakttas för all avdragei
skall beaktas av försäkringskassan. I samband med all beslul meddelas om
bidragsförskott bör kassan tillställa den underhällsskyldige formulär till
anmälan om avdrag och till intyg av den andra föräldem om barnets vistelse.

Den
underhållsskyldiges anmälan att han vill att avdraget skall beaktas vid
återkrav mot honom skall göras hos den försäkringskassa som avses i första
slyckel. Denna kassa meddelar beslut i frågan. Styrker den underhållsskyldige
sin rält till avdrag bör avdragei i första hand göras på den äldsta fordran som
kassan har mol den underhållsskyldige, på samma sätt som gäller i fråga om
frivilliga inbetalningar av underhållsbidrag till försäkringskassan enligt 5§
första stycket riksförsäkringsverkets kungörelse (RFFS 1977:14) om tillämpning
av bidragsförskottslagen. Har den underhållsskyldige inga skulder lill
försäkringskassan, får avdragei göras vid närmast följande tillfälle som
försäkringskassan återkräver ett lämnat bidragsförskott.

Även
i fall då bidragsförskotten tas ut genom införsel bör beslut om avdrag

s. 204 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 204

i
första hand fattas av försäkringskassan. Invänder den underhållsskyldige i 18 §
BfsktL införselmålet att hans skuld skall reduceras därför all han har haft
bamel hos sig, bör utmätningsmannen alltså avvakta försäkringskassans beslul i
denna fråga innan han själv tar ställning i saken. Den underhållsskyldiges
invändning lill utmätningsmannen bör i sådant fall tillgodoräknas honom som en
anmälan lill försäkringskassan enligt andra stycket i denna paragraf

Om
det aren annan försäkringskassa som utbetalar bidragsförskott än som fattar
beslul i avdragsfrågan, bör den kassa som betalar bidragsförskott omgående
underrättas om avdragsbeslutel. Enligt 4 a § andra slyckel skall nämligen
förskott som lämnas efter avdragsbeslutel minskas med belopp som skall beaktas
vid återkravet.

Enligt
7 kap. 4 S andra stycket FB kan rätten om särskilda skäl föreligger förordna om
andra villkor för avdragsirätten än som framgår av huvudregeln i första stycket
i den paragrafen. Föräldrarna kan också sinsemellan komma överens om andra
avvikande villkor. Som jag har sagt i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.4)
skulle det emellertid kunna leda lill alltför stora administrativa besvär för
försäkringskassorna, om de måsle la hänsyn'till vistelser som har pågått mindre
än lem hela dygn i följd.

1
tredje stycket föreskrivs därför all avdrag beaktas endasl om barnet har
vistats hos den underhållsskyldige under en sammanhängande tid av minsl fem
hela dygn, även om han enligt dom eller avtal har rätt till avdrag för kortare
perioder. Den del av avdraget som på grund härav inte beaktas vid återkrav av
bidragsförskott får den underhällsskyldige i stället dra av på eventuellt
överskjutande delar av underhållsbidraget.

18
§

Denna
paragraf handlar om eftergift för det allmännas räkning av återkrav av utgivna
bidragsförskott från den underhållsskyldige. 1 enlighel med vad som har
föreslagits i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.6) har paragrafen
formulerats om sä alt det klart framgår att redan ekonomiska skäl kan leda lill
eftergift. I andra meningen föreskrivs sålunda att eftergift får meddelas om
del är påkallat av ändring i den underhållsskyldiges ekonomiska förhållanden.

En
förutsättning för eftergift enligt den föreslagna föreskriften är alltså all en
avgörande ändring lill det sämre har inträtt i den underhållsskyldiges
ekonomiska förhållanden. Att undeihållsbidraget från början har beslämts lill
ell förhögl belopp är däremot inte skäl föreftergifi enligt regeln. Inte heller
den omständighelen att barnets andra förälder har fått en bättre ekonomi och
därför kan bära en större del av underhållsbördan utgör grund för eftergift.
Såsom faktorer som kan leda till eftergift nämns i nuvarande lydelse sjukdom,
arbetslöshet, omhändertagande för vård och stor försörjningsbörda. Dessa har
givelvis fortfarande betydelse. Men också andra omstän-

s. 205 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 205

digheler
som försvagar den underhållsskyldiges betalningsförmåga får 18 § BfsktL
beaktas. Dit hör t. ex. alt den bidragsskyldige har börjat studera. Även en
eftersläpning av inkomstökningen i förhållande till den automatiska indexuppräkningen
av underhållsbidragen kan tänkas utgöra en sådan försämring som berättigar till
eftergift av återkrav.

En
inkomstförsämring eller liknande berättigar lill eftergift endasl om del är
"påkallat". För delta får krävas all ändringen har viss varaktighet
och storlek. Mindre variationer i de ekonomiska villkoren fär den underhållsskyldige
acceptera. Även en mera påtaglig ändring till del sämre bör i detla sammanhang
lämnas utan beaktande, om den underhällsskyldige ändå ulan vidare kan betala
del fastställda bidraget. Detta kan nämligen redan från början ha satts lågt
med tanke på den andra förälderns särskilt goda underhållsförmåga. När väl
eftergift får meddelas, blir de nämnda faktorerna - försämringens varaktighet
och dess grad - också avgörande för frågan om hur mycket av ålerkravsbeloppet
som skall efterges. Genom ett tillägg lill paragrafens första mening har i
förslaget gjorts klart att eftergiften kan vara partiell och alltså avse del av
ett månadsbelopp. De bestämmelser om förbehållsbelopp vid beräkning av
underhållsbidrag som i departementsförslaget är upptagna i 7 kap. 3 § FB bör
kunna bli till ledning för bedömningen av eftergiftsfrågorna. 1 övrigt får
anvisningar ges i de riktlinjer som skall utfärdas av riksförsäkringsverket.

Föratt
eftergift skall kunna beslutas är del inte nödvändigt all försäkringskassan
först har gjort försök all få ut ålerkravsbeloppet genom införsel eller annan
indrivningsålgärd. Innan indrivningsålgärd vidtas skall kassan bedöma om den
underhållsskyldige "efter förmåga" fullgör sin betalningsskyldighet
(17 § bidragsförskottslagen). Visar det sig då att skäl för eftergift
föreligger, bör kassan underlåta att begära införsel eller utmätning. Som förul
nämnts kan kassan själv ta initiativ till beslul om eftergift.

En
del underhällsskyldiga betalar fullt ut löpande återkravsbelopp via införsel.
Även för deras del kan emellertid fråga om eftergift undantagsvis uppkomma. Jag
vill erinra om att en underhållsskyldig vid införsel ofta förbehålls ett lägre
belopp än enligt de föreslagna bestämmelserna i 7 kap. 3 S FB. Visserligen kan
eftergift i princip inte avse redan betalda återkravsbelopp. Det lorde
emellertid vara möjligt all bevilja eftergift beträffande belopp som har tagits
ut tvångsvis efter det atl ansökan har gjorts om eftergift. I avvaktan på
prövningen av återkravsfrägan bör försäkringskassan också kunna begära all
införselbeloppel minskas. Hinder kan, i enlighet med hittillsvarande praxis,
inte heller anses möta mol all bevilja eftergift för bidragsförskott som kan
komma alt utges för viss, begränsad tid framöver. Efiergifisinslitulel är
emellertid inte något egentligt instmment för jämkning av underhållsbidraget. Vid
förändringar som beslår för framtiden bör den underhällsskyldige därför
hänvisas all söka rällelse genom jämkning av underhållsdomen eller avtalet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den nu diskuterade
bestämmelsen bör inie la användas så all en underhållsskyldig, som har dragit
på sig en underhållsskuld genom betalningsförsummelse, får behålla mera av sin
inkomst för egen del än som följer av införsellagens regler om
förbehållsbelopp. Rätten lill eftergift enligt bestämmelsen bör bedömas i
förhållande till den bidragsskyldiges ekonomiska villkor under den tid då
skulden uppkom. Betalning av skulden kan emellertid försvära den
underhållsiskyldiges rehabilitering efter en senare inträdd sjukdom eller
anslallsvislelse eller annars fä socialt ogynnsamma verkningar för honom.
Liksom enligt gällande rätt bör därför eftergift kunna medges också i sådana
fall efter en skäligheisprövning. Bestämmelsen om detla återfinns i paragrafens
tredje mening. Den kan givetvis tillämpas även när man inte kan tala om
belalningsförsummelse men då ålerbetalningsskyldigheten pressar den
bidragspliklige på ett sätl som kan få olyckliga följder med hänsyn lill hans
personliga förhållanden, utan all betalningssvårighe-terna kan föras tillbaka
pä någon iindring i de ekonomiska förhållandena. Också i övrigt öppnar
bestämmelsen möjlighet lill eftergift, om ell återkrav pä grund av särskilda
omständigheter skulle vara oskäligt.

Övergångsbest. BfsktL;
1 § indexlagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Övergångsbestämmelser

Som
jag har sagt i den allmänna mijtiveringen (avsnitt 5.7) bör de regler som avser
reduktion av bidragsförskott och återkrav därför atl den underhällsskyldige
har haft barnel hos sig träda i kraft först den 1 januari 1980. Detta gäller
alltså de nya bestämmelserna i 4a § andra slyckel och 15 §. Övriga ändringar i
lagen träder däremot i krafl den 1 juli 1979.

7.7
Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa
underhållsbidrag.

1§

1
paragrafens första stycke har gjorts en redaktionell ändring så atl del framgår
att den lagstadgade bidragsskyldighet som åsyftas är den familjerätlsliga
underhållsskyldigheten. Vidare har med anledning av förslaget i 7 kap. 5 § FB
kretsen av bidragsmollagare ändrats så att "makes barn" har ersatts
med uttrycket "egel ellerannans barn". Enligt den nämnda paragrafen
kan en person nämligen bli underhlllsskyldig mot barn lill någon han bor
tillsammans med ulan all vara gift med. Slutligen har ur kretsen av
bidragsmollagare utmönstrats "fader eller moder", efiersom barns
bidragsskyldighel mol föräldrar enligt nuvarande 7 kap. 3 § FB föreslås bli
upphävd.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 207

3
§ 3 §; övergångs-

best,
indexlagen 1 paragrafen finns bestämmelser om indexändringar av
underhållsbidrag

som
senast beslämls eller beslämls efter utgången av år 1965. Av skäl som närmare har
redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.7) föreslås två ändringar i
paragrafen.

Av
första stycket följer att indexändringar under närmare angivna förutsättningar
sker den 1 april varje är med hänsyn till basbeloppsulvecklingen sedan mars året
innan eller del lidigare år som låg lill grund för senaste ändringen.

I
departementsförslagel har tagits upp en särskild bestämmelse i fråga om
bidragsbelopp som bestäms under nägon av månadema januari-mars år 1979 eller
senare år. Ett sådani belopp skall inte kunna ändras samma år som del har
beslämls utan tidigast den 1 april året därpå. Om ell bidrag bestäms i febraari
ett år och indexhöjningar enligt 3 § äger ram den 1 april samma år, berörs det
bidraget således inte av ändringen. Sker indexändring återigen den 1 april året
därpå, gäller däremot ändringen också del bidraget. Bidraget ändras då med
samma procenttal som övriga bidrag.

Enligt
andra stycket ändras bidragsbeloppet med del procenttal med vilkel basbeloppet
har ändrats. I fråga om bidragsbelopp lill eget eller annans barn föreskrivs
dock i departementsförslaget att ändring fr. o. m. den 1 april 1979 endast
skall utgöra 7/10 av det nämnda procenttalet. För underhållsbidrag till make
eller frånskild make utgör talet oförändrat del procenttal med vilkel
basbeloppet ändras.

Den
nya beräkningsmetoden har inte någon retroaktiv verkan. Vid en indexändring år
1979 av ett bidrag som har bestämts före den 1 april 1978 har man alltså alt
utgå från ell bidragsbelopp som för de föregående åren har räknats upp med hela
del procenttal med vilket basbeloppet har ändrats.

När
man enligt första stycket har atl avgöra om basbeloppet har ändrats med fem
procent och om alltså någon indexändring ett visst år skall komma till stånd
eller ej, skall någon reduktion av procenttalet till 7/10 inte göras. Av detla
och av den nya bestämmelsen i andra stycket följer alt en basbeloppsändring pä
fem-sju procent leder lill en indexändring av bidragsbelopp till bam som
understiger fem procent.

I
andra stycket har också föreslagits en ändring i bestämmelsen om avrundning av
brutet procenttal. Gäller del bidragsbelopp lill bam, skall någon avrundning
inte göras av det procenttal med vilket basbeloppet har ändrats, innan detta
tal reduceras till 7/10. Först del tal som därefter erhålls skall avrundas til!
närmast lägre hela procenttal.

Öveigångsbestämmelser

Som
framgår av vad som har sagts i avsnitt 5.7 bör 3 S träda i kraft den 1 januari
1979. Ändringarna i 1 Sär föranledda av ändringar i FBoch bör träda i kraft
samtidigt som de eller den 1 juli 1979.

s. 208 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 208

Enligt
övergångsbestämmelserna lill ändringama i FB skall bidragsskyl-
Införsellagen dighet som har ålagts någon gentemot fader eller moder och som
har fastställts enligt äldre lag fortfarande bestå. Dessa bidrag skall enligt
andra slyckel följa samma regler som hittills, dvs. de skall indexändras efter
vad som gäller för bidragsbelopp lill make eller förutvarande make.

Också
underhållsbidrag till sjukt, vuxet barn består enligt den dom eller det avtal
varigenom bidraget har blivit bestämt, trots atl någon underhållsskyldighet
inte föreligger enligt de nya bestämmelserna i FB. Detsamma gäller bidrag lill
styvbarn i vissa fall. Dessa bidrag kommer emellertid ulan särskild föreskrift
all ändras enligt indexlagens bestämmelser om underhållsbidrag lill egel eller
annans bam.

7.8
Förslaget tUl lag om ändring i införsellagen (1968:621)

15a§

Bestämmelserna
i 7 kap. 4 § FB om rätt till avdrag pä underhällsbidrag därför all barnet har
vislats hos den bidragsskyldiga föräldern skall beaktas även när införsel har
begärts för bidragen. Om den bidragsskyldige anmäler lill utmätningsmannen atl
han har haft bamel hos sig under sådan lid som berättigar lill avdrag, görs
avdraget i första hand på äldre bidrag som ännu inte har betalts till barnel.
Föreligger ingen sådan skuld, lår den del av del fastställda underhällsbidraget
som skall tillgodoräknas den bidragsskyldige i form av avdrag pä bidraget inte
tas i anspråk genom införsel för fordran som tillkommer annan än den underhållsberättigade
eller någon som har inträtt i dennes rätt. Detta framgår av den nya 15 a §. Att
denna del inte heller lår las ul genom utmätning framgår av 17 S tredje
slyckel. Utmätningsmannen skall alltså översända del avdragna beloppet direkt
till den bidragsskyldiga föräldern.

16
§

Enligt
16 § första slyckel första meningen införsellagen i nuvarande lydelse får
jämkning av underhållsbidrag s;ke med hänsyn lill annan fordran för vilken
införsel samtidigt äger rum, om bidraget är sådant som avses i 5 kap. 5 S GB
och överstiger vad som skäligen bör tillkomma gäldenärens familj. Bestämmelsen
riktar sig alltså mol underhållsbidrag till make och barn under tid då makarna
lever tillsammans. Syftet med bestämmelsen är all förhindra alt ell oskäligt
högt underhållsbidrag tas ul lill förfång för andra borgenärer.

Efiersom
underhållsbidrag lill barn i forlsällningen föreslås bli reglerat uteslutande i
FB har i departementsförslagel bestämmelsen ändrats så all det framgår all
fråga är om underhållsbid rag till gäldenärens make eller makarnas barn.
Sålunda föreskrivs att om underhållsbidrag lill dessa, i de fall makama

s. 209 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 209

varaktigt
bor tillsammans, överstiger vad som skäligen bör tillkomma den
Införsellagen underhållsberättigade, underhållsbidraget vid tillämpning av 15 §
kanjämkas '" '" med hänsyn lill annan fordran för vilken
införsel samtidigt äger rum.

Någon
utvidgning föreslås inte av denna jämkningsmöjlighel lill alt omfatta
underhållsbidrag också lill andra barn som gäldenären bor tillsammans med,
dvs. barn till sammanboende ogifta föräldrar. I likhet med
familjelagssakkunniga anserjag alt paragrafen i övrigi redan erbjuder goda
möjligheter all förhindra missbruk av underhållsskyldigheten lill skada för
andra borgenärer. Enligt första stycket andra meningen får nämligen, om del är
påkallat av särskilda skäl, jämkning ske även av annal underhällsbidrag, om
detla uppenbart överstiger vad som skäligen fordras för den underhållsberättigades
försörjning.

Ikraftträdande

Den
nya 15 a § bör träda i kraft samtidigt som den föreslagna 7 kap. 4 § FB, dvs.
den 1 januari 1980. Ändringen i 16 § däremot bör träda i kraft den 1 juli 1979.

7.9
Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för
utgivna underhållsbidrag.

I
1 S första stycket har gjorts en redaktionell ändring med hänsyn lill
ändringarna i 7 kap. FB.

8 Hemställan

Jag
hemställer all lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om ändring i giftermålsbalken,

3. lag om ändring i ärvdabalken,

4. lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1),

5. lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97),

6. lag om ändring i lagen (1964:143) om
bidragsförskott,

7. lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av
vissa underhällsbidrag,

8. lag om ändring i införsellagen (1968:621) och

9. lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i
vissa fall för utgivna underhållsbidrag.

9 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighel med föredragandens hemställan.

14
Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

opaginerad Kontrollera mot PDF

Famiyelagssakkunnigas lagförslag

Bilaga I Familjelagssakkunnigas lagförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

1. Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom
föreskrives i fräga om 7 kap. föräldrabalken

dels
all 1, 2 och 6-12 SS skall ha nedan angivna lydelse,

dels
alt 3 och 4 SS skall upphöra atl gälla,

dels att i kapitlet skall
införas en ny paragraf, 5 S, av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

' kap. IS

Föräldrama
vare skyldiga att vidkännas kostnaden för barnets uppehälle och utbildning,
om ej barnet har egna tillgångar.

Underhällsskyldigheten
upphör ej innan barnet erhåUit den utbildning som med hänsyn UU föräldrarnas
villkor och barnets anlag må finnas tillbörlig och ej I något fåUförrän
barnet fylU sexton år.

Föräldrarna
skola efter sina ekonomiska förhållanden svara för kostnaderna för barnets
uppehälle och utbildning, / den mån ej barnel på annat sätt erhåller bidrag
till kostnaderna eller har egna tillgångar.

Underhållsskyldigheten
upphör när barnet fy Ut arton år. För tid efter det barnet fy Ut arton år
kvarstår dock underhållsskyldigheten så länge barnets skolgång ej avslutats.
TiU skolgång hänföresgrundskola och gymnasieskola eller annan grundläggande
utbildning som är jämförlig därmed.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
kostnaden för barnels underhåll skall var och en av föräldrarna taga del efter
sin förmåga.

Fader eller moder, som
ej har vårdnaden om barnet, skall betala underhållsbidrag. Åro föräldrarna
gifta med varandra men tillkommer vårdnaden om barnet endast den ene av dem och
leva de ej åtskilda, gäller

I
kostnaderna för barnets underhåll skall var och en av föräldrarna laga del
efter sin förmåga.

Fader eller moder, som ej
har vårdnaden om barnet eller som har del i vårdnaden men ej varaktigt sammanbor
med barnet, skall betala underhållsbidrag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

dock 5 kap. giftermålsbalken.

Det
åligger barnavårdsnämnd, som enligt 2 kap. I § skaU sörja för att faderskapet
tUl barn fastställes, att tillse att barnet tillförsäkras underhåU.

Föreslagen lydelse

Härden bidragsskyldige vid utövande av sin rätt till
umgänge med barnet haft kostnader som varit nödvändiga för barnets uppehälle
under en icke obetydlig del av bidragstiden, skall underhållsbidraget
nedsättas i skälig om-.fattning.

Familjelagssakkunnigas
lagförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

3S

Är barnet, sedan dess rätt tiU underhåU enligt 1
upphört, i följd av sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd au själv försörja
sig, vare föräldrarna i mån av förmåga skyldiga att giva barnet skäligt
underhåU.

Enahanda underhållsskyldighet åligge barnet emot fader
eller moder, som av sjukdom eller annan dylik orsak är ur stånd att själv
försörja sig.

4S

Har make under sin vårdnad barn som ej är även andra
makens barn, är andra maken jämte honom skyldig att efter sin förmåga bidraga
tiU barnets underhåU, så länge äktenskapet består.

Vad
nu sagts medför ej ändring i den underhållsskyldighet som må åligga den andre
av barnets föräldrar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6S
Betalning av underhållsbidrag skall eriäggas i förskott för kalendermånad, om
ej på grund av särskilda omständigheter annoriunda bestämmes av rätten eller
genom avtal som i 7 S andra stycket sägs. Förskottsbetalning utöver vad nu
sagts medför ej befrielse från all gälda underhållsbidrag för den lid sådan
betalning avser.

Betalning av underhållsbidrag skall eriäggas i förskott
för kalendermånad. Föreligga särskilda om-ständigheier/flV dock annorlunda bestämmas
av rätlen eller genom avtal som i 7 S sägs. Förskottsbetalning utöver vad nu
sagts medför ej befrielse frän att betala underhållsbidrag för den lid sådan
betalning avser.

Fordran
på underhållsbidrag som förfalUt tlU betalning får ej göras gällande sedan tre
år förflutU från förfallodagen. Härföre utgången av den-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12

Nuvarande lydelse

212

Föreslagen lydelse

na tid utmätning skett på grund av fordringen eller har
den underhållsskyldige blivit försatt i konkurs på ansökan som gjorts före
tidens utgång, får dock betalning för fordringen uttagas ur den utmätta
egendomen eller erhållas I konkursen.

Familjelagssakkunnigas lagförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

6S
Förskotteras underhållsbidrag av allmänna medel, skaU den underhålls-skyldige
fullgöra sin bidragsskyldighet genom att UU det allmänna återbetala utgivna
Jörskott eller så stor del därav som fästställes i särskild ordning. Ar
underhållsbidraget större än förskottet, skall överskjutande belopp erläggas
direkt till barnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7S
Avtal angående fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet som ovan sägs
utgör ej hinder för den underhållsberättigade att göra gällande rätt tiU högre
underhållsbidrag.

Gäller avtalet underhåU enligt ! UU barn vars föräldrar
varken vid dess födelse voro eller därefter ha varit gifta med varandra, är det
dock bindande för den underhållsberättigade, om avtalet slutits genom
skriftlig, av tvä personer bevittnad handling och godkänts av
barnavårdsnämnden. Vårdnadshavare får sluta avtal som nu har angetts, även om
vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder. Innefattar avtalet åtagande au UU
barnets underhåU utge visst belopp en gång för alla, skall beloppet betalas
lill barnavårdsnämnden, och skaU med beloppet så förfaras som i 4 kap. 6 sägs
med avseende på där nämnt engångsbelopp.

Avtal angående ynderhållsbidiag li födelse.

Avtal som innefattar åtagande att UU barnets underhåU utge
visst belopp en gång för alla eller eljest i förskott betala underhållsbidrag
for längre tid än kalendermånad skall slutas genom skriftlig, av tvä personer
bevittnad handling och, om barnet är under-årigi, godkännas av barnavårdsnämnden.
Vårdnadshavare fär på barnets vägnar sluta avtal som nu har angetts, även om
vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder. Belopp som skaU utges en gång för
alla skall, om barnet är underårigt, betalas till barnavårdsnämnden. Nämnden
skaU så förfara med beloppet som sägs i 4 kap. 6 § med avseende på där nämnt engångsbelopp.
II barn kan slutas även före barnets

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Utan
hinder av vad genom dom eller genom avtal, som enligt 7 if är bindande jämväl
för den underhållsberättigade, blivit bestämt om underhållsbidrag äger rätten
annorlunda förordna därom, när ändrade förhållanden påkalla det. Under samma
förutsäu-ning må ock avtal om underhållsbidrag, som enligt 7 § icke är
bindande för den underhållsberättigade, på talan av den underhållsskyldige
jämkas av rätten. Är underhåll som avses i 1 § fastställt atl utgå lill dess
barnel nått viss ålder, vare del ej hinder att göra gällande rätt till bidrag
för tid därefter, ändå attfaU ej är för handen som nyss är sagt.

Talan
som avses i första stycket må ej föras i fråga om avtal, varigenom
underhållsskyldig, i den ordning som stadgas i 7 § andra stycket, åtagU sig au
till fullgörande av underhållsskyldighet som där avses utgiva visst belopp en
gång för alla.

Föreslagen
lydelse

8S

Dom
eller avtal om underhållsbidrag ./ar yöw/cas, när ändrade förhållanden
påkalla det. Avtal om underhållsbidrag får jämkas också när avtalet är
oskäligt med hänsyn tiU omständigheterna vid dess tillkomst och övriga
omständigheter. Jämkning kan även innebära au obetalda bidrag nedsättas eller
bortfalla.

Är
underhåll som avses i I § fastställt att utgå lill dess bamel nått viss ålder,
utgör del ej hinder att göra gällande rätl lill bidrag för lid därefier, även
om anledning tiUjämkning enligt första stycket ej föreligger.

Familjelagssakkunnigas
lagförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är
avtal, som makar med avseende åförestående äktenskapsskUlnad slutU om underhåll
tiU barn, uppenbart obU-ligtför ena maken, må avtalet på hans talan av rätten
jämkas. Har talan ej väckts inom ett år från det äktenskapsskillnaden meddelades,
är rätten tiU talan föriorad.

9 §

Försummar
fader eller moder sin underhållsskyldighet, förordnar rätten hur den skaU
fullgöras. Talan därom ellerom underhållsbidrag i fall som avses i 2 if andra
stycket får liU den del den avser förfluten tid ej bifallas för längre tid än
tre år före dagen för talans väckande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lOS

Talan om underhåll lill
barn upplages av rätten i den ort där svaranden har sitt hemvist. Sådan
fråga kan väckas även i samband med mål rörande fastställande av faderskapet
lill bam.

Talan om underhåll lill
barn upplages av rätlen i den ort där svaranden har sitt hemvist. Sådan fråga
kan väckas även i samband med mål rörande fastställande av faderskapet lill
barn eller, om parterna äro ense i frågan, genom ansökan I samband med ärende
angående vårdnaden om barn. Första slyckel utgör ej hinder atl upplaga fråga om
underhåll i samband med äklenskapsmål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Finns
ej behörig domstol enligt vad som sägs i första eller andra stycket, upptages
målet av Stockholms tingsrätt.

Har rätlen all avgöra
vilken av flera män som är fader till bamet, lår talan om underhållsbidrag ej
prövas slutligt innan faderskapsfrågan har avgjorts genom dom som vunnit laga
kraft.

Familjelagssakkunnigas
lagförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 §

På begäran av den
underhållsberättigade äger rätten utan att fastställa beloppet förklara au
den underhållsskyldige skall utge underhållsbidrag. Underhållsbidrag får
bestämmas; till olika belopp för särskilda delar av underhållsliden.

Underhåll lill barn får
ej mol den underhållsskyldiges bestridande bestämmas för tid efter det
barnet fyllt aderton år, innan det kan tillföriitligen bedömas humvida
underhållsskyldighet föreligger därefier.

1 mål om underhåll till
bam Hir vårdnadshavare föra talan för barnel, även om vårdnadshavaren ej har
uppnått myndig ålder. Är särskild förmyndare förordnad för bamet, hjir han
samma rätt att föra talan för barnet. Även barnavårdsnämnd som enligt 2 §
tredje stycket skall tillse au barnet tillförsäkras underhåU fär föra seldon
talan. Var och en som kan föra talan för barnel skall beredas tillfälle att
yttra sig i målet.

I mål eller ärende om
underhåll till bam får vårdnadshavare föra talan för barnet, även om vårdnadshavaren
ej har uppnått myndig ålder. Är särskild förmyndare förordnad för barnet, har
han samma rält att föra lalan för bamet. Var och en som kan föra talan för
bamel skall beredas tillfälle att yttra sig i målet eller ärendet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12§

män äro instämda i
målet. Förordnande enligt första stycket kan på yrkande meddelas ulan huvudförhandling.
Innan förordnande meddelas, skall motparten beredas tillfälle att yttra sig
över yrkandet. Har förordnande meddelats, prövar rätten när

I mål om underhåll till
bam kan rätten för tiden intill dess laga kraft ägande dom eller beslut
föreligger förordna om underhållet efter vad som finnes skäligt. Skyldighet au
utge bidrag får dock ej åläggas någon, om icke sannolika skäl föreligga atl han
är bidragsskyldig. Har fråga om underhåll väckts i samband med mii om
fastställande av faderskap till barn, får förordnande som nu nämnts ej
meddelas, om fiera män äro instämda i målet.

1 mål eller ärende om
underhåll till barn kan rätten för tiden intill dess laga kraft ägande dom
eller beslul föreligger förordna om underhållet efter vad som finnes skäligt.
Åläggande eller förklaring au någon skaU utge underhållsbidrag får dock ej meddelas,
om icke sannolika skäl föreligga att han är bidragsskyldig. Har frågaom
underhåll väckts i samband med mål om fastställande av faderskap till barn,
får förordnande som nu nämnts ej meddelas, om flera

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

Nuvarande
lydelse

målet
avgöres, om åtgärden skall beslå.

Förordnande som nu nämnts
går i verkställighet lika med laga kraft ägande dom men kan när som helsl
återkallas av rätten.

Familjelagssakkunnigas
lagförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

1. Denna lag träder i kraft den

2. Är mål om underhåll anhängigt vid ikraftträdandet,
prövas målet enligt äldre lag.

3. Bidragsskyldighel som ålagts någon med tillämpning
av äldre lag skall bestå men fullgöras och vid jämkning omprövas enligt de nya
bestämmelserna.

4. Den tid efter vilken fordran på underhållsbidrag,
som förfallit till betalning, enligt de nya bestämmelserna i 7 kap. 5 S andra
slyckel ej får göras gällande skall utgä tidigast vid utgången av månad 19xx.

5. Har nägon enligt 7 kap. 7 S andra slyckel i dess
äldre lydelse slutit avtal, som innefattar åtagande att lill barns underhåll
utge vissl belopp en gång för alla, får talan om jämkning enligt 7 kap. 8 S
första slyckel första punkten i dess nya lydelse ej föras i fråga om avtalet.

6. Har före ikraftträdandet rätten alt väcka lalan om
jämkning av avtal om underhåll gått föriorad enligt 7 kap. 9 S i dess äldre
lydelse, lår talan om jämkning enligt 7 kap. 8 S första stycket andra punkten i
dess nya lydelse ej föras.

7. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning
till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i nya lagen, tillämpas i stället
den nya bestämmelsen.

2.
Förslag till

Lag
om ändring i giftermålsbalken

Härigenom
föreskrives i fråga om giftermålsbalken

dels
alt 5 kap. 3-6, 12, 13 och 15 SS samt 7 kap. 3-5 SS skall upphöra att gälla,

dels att 5 kap. 1,
2, 7-11 och 14 S, 7 kap. 2S, 11 kap. 1 och 14-16 §>;, 13 kap. 10 S saml 15
kap. 24 S skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

5
kap.

IS

Man och hustru äro skyldiga va- Man och hustru skaU visa
varandra

randra trohet och bistånd; de hava att lojalitet och hänsyn. De
skaU gemen-

i samråd verka för familjens bästa, samt vårda hem och barn och i
samr&d

verka för familjens
bästa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Makarna
äro pliktiga att, var efter sin förmåga, genom tillskott av penningar,
verksamhet i hemmet eller an-

2S

Makarna
skaU tillsammans svara för den gemensamma hushållningen och vardera makens
personliga kost-

s. 216 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 216

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Familjelags-

.
. u-j ... u , . . j sakkunnigas

norledes
bidraga tiU au bereda famil- nåder sdmt sig emellan fördela utgifter
lagförslag

Jen det underhåU, som med avseende och
sysslor. Räcker vad make har att

å makarnas villkor må anses tillböriigl. tillskjuta icke
tiUför de gemensamma

Till familjens underhåU skaU räknas och personliga utgifter som han om-

vad som erfordras för den gemensam- besörjer, skaU andra maken lämna

ma hushållningen och barnens upp- honom pengar,

fostran samt för tillgodoseende av var- Om underhåU tiU barn
flnns bestäm

dera makens särskilda behov. melser i föräldrabalken.

3§
Lämnar vad ena maken enligt 2 ,'> har att tillskjuta icke tillgång tUl bestridande
av utgifterna för hans särskilda behov och de utgifter, han eljest med hänsyn
tiU makarnas levandsför-hållanden enligt sed har au ombesörja för familjens
underhåU, vare andra maken pliktig au i lämpliga poster tillhandahålla honom
erforderliga penningmedel. Rätt tiU sådant bidrag tili-komme dock ej make, som
visar oförmåga aU handhava medel eller av annan särskild orsak icke bör äga
ombesörja utgifterna.

4S
Vad med tillämpning av 2 och 3 ifff av ena maken överlämnats tiU den andre för
tillgodoseende av hans särskilda behov vare hans egendom.

5§
Gör make sig skyldig tiU uppenbar försummelse av sin underhållsplikt, varde
han, om andra maken det yrkar, av rätten förpliktad au tiU denne utgiva bidrag
tlU de utgifter för familjens underhåU, vilkas ombesörjande enligt sed
ankommer på honom eller rätten med hänsyn tiU omständigheterna flnner skäligen
böra anförtros honom.

6§
Har ena maken under eu kalenderår för familjens tillbörliga underhåU haft
utgifter, som uppenbarligen överstiga vad enligt 2 § ålegat honom för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

underhållet
tillskjuta, äge han, om ej annat avtalats eller med hänsyn UU omständigheterna
får antagas vara av-seu, av andra maken utfå ersättning för vad av sagda
utgifter må anses belöpa på denne.

Talan
om ersättning må ej väckas, sedan eu år förflutU efter kalenderårets utgång.

Rätt
till ersättning må ej göras gällande av annan än den ersättningsberättigade
själv, ej heller i den ersättningsskyldiges konkurs.

Föreslagen lydelse

Familjelagssakkunnigas
lagförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lever
makar på grund av söndring åtskilda, skall make ändå bidraga lill andra makens
underhåU enligt de grander som anges i 2 S-

Om bidrag tiU barnens
underhåU i faU, som avses i första stycket, stadgas i föräldrabalken.

7S

Sammanbor
ej makarna, skall make utge underhållsbidrag till andra maken enligt de grander
som anges i 2S.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
fall, som avses i 7 §, må, såvitt det med hänsyn till vardera makens
levnadsförhållanden och omständigheterna i övrigt finnes skäligt, make
förpliktas all till nyttjande lämna andra maken lösören, vilka vid sammanlevnadens
hävande Ingingo i del för makarnas gemensamma begagnande avsedda bohaget eller
utgjorde andra makens arbetsredskap. Har ena maken tillhörig egendom sålunda
lämnats den andre lill nyttjande, skall avtal, som ägaren må med tredje man
träffa angående egendomen, ej lända till inskränkning i andra makens
nyttjanderätt.

8§

1
fall, som avses i 7 S,.A'V, såviti del med hänsyn till vardera makens
levnadsförhållanden och omständigheterna i övrigi finnes skäligt, make
förpliktas att till nyttjande lämna andra maken lösören, vilka vid sammanlevnadens
hävande ingick i det för makarnas gemensamma begagnande avsedda bohaget eller
utgjorde andra makens arbetsredskap. Har ena maken tillhörig egendom sålunda
lämnats den andre lill nyttjande, skall avtal, som ägaren träffar med tredje
man angående egendomen, ej lända lill inskränkning i andra makens
nyttjanderätt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Utan
hinder av vad rätten besluta om bidrag, som i 5 eller 7 if sägs, äge rätten på
endera makens yrkande annorlunda förordna därom, när ändrade förhållanden
påkalla det.

9S

Dom
eller avtal om underhållsbidrag får Jämkas när ändrade förhållanden påkallar
del. Avtal om underhållsbidrag får Jämkas också när avtalet är oskäligt med
hänsyn ull om-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ständigheterna
vid dess tillkomst och övriga omständigheter. Jämkningen kan även innebära au
obetalda bidrag nedsättes eller bortfaller.

Vad i första stycket
sägs om Jämkning av avtal om underhåU äger motsvarande tillämpning ifråga om
avtal om nyttjanderäu som avses i 8!.

Familjelags-sakkunnigas
lagförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

10
8

Avtal i fråga, som
avses i 2, 3, 7 eller 8 §, må på ena makens yrkande av rätten Jämkas, om
avtalet finnes uppenbart obilligt eller ändrade förhållanden påkalla det.

Försummar
make sin underhållsskyldighet, förordnar rätten hur den skaU fullgöras. Talan
därom eller om underhållsbidrag ifaU söm avses i 7 if får tiU den del den avser
förfluten tid ej bifallas för längre tid än tre år före dagen för talans
väckande.

Fordran på
underhållsbidrag som förfalUt tlU betalning får ej göras gällande sedan tre år
förflutit från förfallodagen. Härföre utgången av denna tid utmätning skett
på grund av fordringen eller har den underhållsskyldige blivUförsatt i konkurs
på ansökan som gjorts före tidens utgång, får dock betalning för fordringen uttagas
ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Makama
vare pliktiga giva varandra de upplysningar rörande sina ekonomiska
förhållanden, som erfordras för bedömande av värderas underhållsskyldighet.

11§

Makarna
är pliktiga atl giva varandra de upplysningar rörande sina ekonomiska
förhållanden, som erfordras för bedömande av värderas underhållsskyldighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12S

En
var av makarna äge auför den dagliga hushållningen eller barnens uppfostran med
förpliktande verkan jämväl för den andra maken Ingå sådana rättshandlingar,
som sedvanligen företagas för dessa ändamål. Rätts-handtingen skaU anses vara
ingången i syfte aU förplikta jämväl andra maken, såvida ej annat framgår av
omständigheterna.

Rättshandling,
varom i första styck-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

et
sägs, vare ej förpliktande för andra maken, om den, med vilken rättshandlingen
slöts. Insåg eller bort inse, aU det, som anskaffades genom rättshandlingen,
ej var erforderligt.

Vad sålunda är stadgat
skaU ej äga tillämpning, om makarna på grund av söndring leva åtskilda.

Föreslagen
lydelse

Familjelagssakkunnigas
lagförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

13
§

Missbrukar make den honom enligt 12 § tillkommande behörighet, må han
kunna på yrkande av andra maken av rätten förklaras behörigheten förlustig.

Sådant beslut varde av rätten upphävt, om makarna enas därom eller
förändradeförhållanden visas hava in-träu.

Om rättens beslut, som i denna paragrafavses, skaU ofördröjligen
genom rättens försorg anmälan göras tiU äktenskapsregistret samt kungörelse införas
I aUmänna tidningarna och tidning inom orten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14
8

Är ena maken på grund
av sjukdom eller bortovaro ur stånd alt själv ombesörja sina angelägenheter,
och finnes ej fullmäktig, förmyndare eller god man för honom, äger andra maken,
om det behövs for familjens underhåU, uppbära hans inkomst och avkastningen
av hans egendom samt utkvittera banktillgodohavanden och andra penningmedel.

Är ena maken för bortovaro eller sjukdom ur stånd atl själv ombesörja
sina angelägenheter; har han ej nämnt fullmäktig, och är ej heller förmyndare
eller god man för honom förordnad, äge andra maken företräda honom, när
angelägenhet yppar sig, som ej utan olägenhet kan uppskjutas, uppbära
avkastningen av hans egendom och annan hans inkomst samt, om det för
anskaffande av medel tiU familjens underhåU oundgängligen tarvas, pantsätta
eller avyttra honom tillhörig egendom. Ej må i något faU fast egendom avyttras
eller intecknas eller i sådan egendom upplåten rättighet inskrivas, med mindre
rätten, efter inhämtande av yttrande från hans närmaste fränder, som vislas i
riket, medgiver det.

s. 220 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 220

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Familjelags-

,,_,.._, ......... ......... ,, j .. , . . sakkunnigas

Vad
nu ar stadgat age ej tillamp- Vad nu ar stadgal äger ej lillamp- .
gfu-ifja

ning,
om makama på grund av sond- ning, om makarna ej sammanbor.

ring leva åtskilda.

15
8 Om makes släktnamn är särskiU stadgat.

7
kap.

Är
i äktenskapet gäld gjord av bägge makama, svare de en för bägge och bägge för
en för gälden, såvida ej annal avtalats.

Samma lag vare, där ena maken g/ort gäld, för vilken enligt 5 kap. 12
if jämväl andra maken svarar.

3
8

Häftar hustrun jämte mannen för gäld, som båda makarna eller endera
gjort genom rättshandling av den i 5 kap. 12 § avsedda beskaffenhet, och viU
borgenären söka hustrun för gälden, skaU han anhängiggöra sin talan inom två
år från förfallodagen eller, om gälden skaU betalas vid anfordran, från dess
uppkomst; försittes denna tid, vare rätt tiU talan mot henne förlorad.

Varder
hustrun försatt i konkurs, vare hon ej pliktig att för dessförinnan ord gäld av
beskaffenhet, som i första stycket avses, ansvara med egendom, som hon under
konkursen eller därefter förvärvar.

48
Har bodelning verkställts i anledning av boskillnad eller äktenskapets
upplösning, svarar hustrun för gäld, som avses i 3 § och som uppkommit före
boskillnadsansöknlngen eller, om äktenskapet upplösts genom mannens död utan
att talan om äktenskapsskiUnad då var anhängig, före dödsfallet eller, om
äktenskapet upplösts i annat faU, före ansökningen om äktenskapsskiUnad,
endast intlU värdet av dels den enskilda egendom hon ägde vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

den tillämpliga tidpunkten, dels den egendom som tillades
henne vid bodelningen. Vad nu sagts skaU 1 tillämpliga delar gälla även för
det faU au bodelning ej skaU äga rum i anledning av äktenskapets upplösning.

Häftade
egendom, som i första stycket sägs, på grund av inteckning eller eljest särskUt
för annan gäld än där avses, varde motsvarande del av egendomens värde ej
medräknad.

Föreslagen lydelse

Familjelagssakkunnigas
tagförslag

s. 3 Kontrollera mot PDF

Vad 1 3 och 4 ,H är stadgat skaU ej äga tillämpning, om
hustrun ikläu sig vidsträcktare betalningsansvar.

58

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 kap. 18

Ar makar
ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äktenskapsskillnad.
Har make barn under sexton år som står under hans vårdnad, skall
äktenskapsskillnaden dock föregås av betänkelid.

Är makar
ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt lill äktenskapsskillnad.
Har make bam under sexton år, som står under hans vårdnad och varaktigt
sammanbor med honom, eller framställer makarna begäran därom hos rätten, skali
äktenskapsskillnaden dock föregås av betänkelid.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om ena maken efter äktenskapsskillnaden är i behov av
bidrag tlU sitt tillbörliga underhåU, kan rätten ålägga andra maken att utge
sådant bidrag efter vad som är skäUgt med hänsyn tiU hans förmåga och övriga
omständigheter. Vid prövningen skaU beaktas att make kan ha särskilt behov av
bidrag för tiden närmast efter äktenskapsskillnaden.

14 5

Efter äktenskapsskiUnad svarar vardera maken för sin
försörjning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bidraget
kan, om den underhållsskyldiges förmögenhetsförhållanden och omständigheterna
i övrigt föranleder det, bestämmas tiU visst belopp att utges en gång för
alla. Är bidraget bestämt aU utgå på särskilda tider och

A r
make under en övergångstid I behov av bidrag tiU sUt underhåU, skaU dock andra
maken utge underhållsbidrag efter vad som är skäligt med hänsyn till hans
förmåga och övriga omständigheter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

ingår
den underhållsberättigade nyu äktenskap, skaU bidrag ej vidare utgå.

Föreslagen
lydelse

Har
make svårigheter att försörja sig själv efter upplösning av ett långvarigt
äktenskap eller föreligger eljest synnerliga skäl, skaU underhållsbidrag utgå
för längre tid än i andra stycket sägs.

Familjelagssakkunnigas
lagforslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

15 8

Utan hinder av vad som
genom rättens beslut eller genom avtal blivU bestämt om bidrag tiU frånskild
makes underhåU kan rätten på endera makens yrkande förordna på annal säu
därom, när ändrade förhållanden påkallar det. Endast om synneriiga skäl
föreligger får dock underhållsbidrag utdömas, om sådant bidrag icke tidigare
skolat utgå, eller höjas utöver det högsta belopp till vilket bidraget tidigare
varit bestämt.

Första
stycket äger ej tillämpning om någon förpliktats eller åtagU sig au tiU
frånskild makes underhåU utge visst belopp en gång för alla.

Underhållsbidrag
efter äktenskapsskillnad utgår på bestämda tider eller, om makarna är ense därom
eller eljest särskilda skäl föreligger, med eu belopp som utges en gång för
alla.

Vad
i 5 kap. 9 § första stycket sägs äger motsvarande tiUämpning i fråga om
underhåU efter äktenskapsskillnad. Endasl om synnerliga skäl föreligger får
dock underhållsbidrag höjas utöver del högsia belopp till vilket bidraget
lidigare varit bestämt. Underhållsbidrag, som eriagts en gång för alla, får
jämkas endast om sådant underhållsbidrag bestämts genom avtal och avtalet är
oskäligt med hänsyn tlUomständigheterna viddess tillkomst och övriga
omständigheter.

Bestämmelserna i 5 kap.
IQif om den tid för vilken talan får bifallas eller förfallet underhållsbidrag
sist kan göras gällande äger motsvarande till-lämpning i fråga om fordran på
underhåU efter äktenskapsskiUnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 8

Är avtal, som makar med
avseende på föreslående äktenskapsskillnad träffat om bodelning eller vad
därmed äger samband ellerom bidrag

Är avtal, som makar med
avseende på förestående äktenskapsskillnad träffat om bodelning eller vad
därmed äger samband, uppenbart

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

tiU
makes underhåU, uppenbart obilligt förena maken, skall det på hans talan
jämkas av rätten. Har lalan ej väckts inom ett år från det äktenskapsskillnaden
meddelades, är rätten till talan föriorad.

Föreslagen
lydelse

obilligt
för ena maken, skall det på hans talan jämkas av rätten. Har talan ej väckts
inom ett år från del äktenskapsskillnaden meddelades, är rätten till talan
föriorad.

Familjelagssakkunnigas
lagförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

13
kap. 10 8

Till betalning förfallet
underhållsbidrag, som make jämlikt 11 kap. 14 if har alt en gång för alla utge
till andra maken, skall vid bodelningen utgå av vad därvid tillkommer andra
maken utöver egendom lill täckning av denne åvilande gäld.

Till betalning förfallet
underhållsbidrag, som make jämlikt 11 kap. 15 if första stycket har all en
gäng för alla utge lill andra maken, skall vid bodelningen utgå av vad därvid
tillkommer andra maken utöver egendom lill täckning av denne åvilande gäld.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15
kap. 24 8

Har make yrkat åläggande
för andra maken att utgiva underhållsbidrag enligt 5 kap. 5 eller 1 S eller,
efter del lill äktenskapsskillnad blivit dömt, enligt 11 kap. 14 8, eller har
make påkallat jämkning i vad genom rättens beslul eller genom avtal blivit
bestämt om sådani bidrag, kan rätten pä yrkande för liden intill dess laga
krafl ägande dom föreligger förordna därom efter vad som finnes skäligt.

Har make yrkat åläggande
för andra maken att utgiva underhällsbidrag enligt 5 kap. 7 8 eller 10 §. första
stycket eller, efter det till äktenskapsskillnad blivit dömt, enligt 11 kap.
14 8, eller har make påkallat jämkning i vad som genom rättens beslul eller
genom avtal blivit bestämt om sådant bidrag, kan rätten på yrkande för tiden
intill dess laga kraft ägande dom föreligger förordna därom efter vad som
finnes skäligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1. Denna lag träder i kraft den

2. Är mål om underhåll anhängigt vid ikraftträdandet,
prövas målet enligt äldre lag.

3. Bidragsskyldighet som ålagts någon med tillämpning
av äldre lag skall beslå men fullgöras och vid jämkning omprövas enligt de nya
bestämmelserna. Vad i 11 kap. 14 S andra slyckel i dess äldre lydelse är föreskrivet
om atl bidrag skall upphöra all utgå, om den underhållsberättigade ingår nytt
äktenskap, skall dock fortfarande gälla om bidrag beslämls före
ikraftträdandet.

4. Den lid efter vilken fordran på underhållsbidrag,
som förfallit lill betalning, enligt de nya bestämmelsema i 5 kap. 10 8 andra
stycket eller 11 kap. 15 8 tredje slyckel ej får göras gällande skall utgå tidigast
vid utgången av månad 19xx.

5. Har någon före ikraftträdandet genom sådan
rättshandling som avses

s. 224 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 224

i
5 kap. 12 eller 14 88 förpliktat sin make får rättshandlingen göras gällande Familjelags-

moi
denne enligt äldre lag. sakkunnigas

6. Har
före ikraftträdandet rätlen all väcka talan om jämkning av avtal lagförslag

om underhåll gått föriorad enligt 11 kap. 16 8 i dess äldre lydelse, får

lalan
om jämkning enligt de nya bestämmelserna om jämkning av avtal ej föras på den
gmnd att avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess
tillkomst och övriga omständigheter.

7. Förekommer
i lag eller annan författning hänvisning lill föreskrift som

ersatts genom bestämmelse i nya lagen, tillämpas i stället den nya be

stämmelsen.

3.
Förslag till

Lag
om ändring i ärvdabalken

Härigenom
föreskrives all 7 kap. 6 S och 8 kap. ärvdabalken skall upphöra all gälla.

Denna
lag träder i kraft den

Har
arvlåtaren avlidit före ikraftträdandet, skall bestämmelserna i 7 kap.

6 S och 8 kap. fortfarande
äga tillämpning.

Vad
i punkl 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1969:621) om ändring i
ärvdabalken förordnals om fortsall tillämpning av 8 kap. 10 8 samma balk skall
fortfarande gälla. Vid sådan tillämpning gäller fortfarande även

7 kap. 6 S ärvdabalken.

4.
Förslag till

Lag
om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1)

Härigenom
föreskrives all 54 a 8 utsökningslagen (1877:31 s. 1) skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

54
a S

På gmnd av skriftlig, av två per- På grand av skriftlig, av två per

soner bevittnad förbindelse får ut- söner bevittnad förbindelse får ut

mätning äga rum för bidrag, som nå- mätning äga mm för bidrag, som nå

gon enligt förbindelsen skolat utgiva gon enligt förbindelsen skolat utgiva

lill fullgörande av underhällsskyl- till fullgörande av underhållsskyl

dighet jämlikt giftermåls- eller för- dighet jämlikt giftermåls- eller för

äldrabalken eller skolat eriägga lill äldrabalken eller skolat eriägga lill

barnavårdsnämnd såsom ersättning barnavårdsnämnd såsom ersättning

för barns vård jämlikt barnavårdsla- för barns vård jämlikt barnavårdsla

gen. Beiräffande underhållsbidrag gen. Beiräffande underhållsbidrag

lill make skall dock vad nu sagts ej till make och makarnas barn skall

äga tillämpning, med mindre makar- dock vad nu sagts ej äga tillämpning,

na under den tid bidraget avser levde med mindre makarna under den tid

och alltjämt leva åtskilda pa grum/ bidraget avser levde och alltjämt leva

av söndring eller efter hemskillnad. åtskilda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

Nuvarande
lydelse

Har
bidrag som avses i 1 mom. förfalUt tiU betalning tidigare än tre år innan
ansökan fördes, får utmätning på grund av förbindelsen ej ske, om gäldenären
påstår au bidraget guldits och invändningen ej kan med hänsyn tiU
omständigheterna i övrigt lämnas utan avseende.

Är
talan om förbindelsen anhängig vid domstol, äger denna förordna, all utmätning
på gmnd av förbindelsen tills vidare ej får äga ram.

Den
som vill erhålla utmätning skall ingiva förbindelsen i huvudskrift till
utmätningsmannen.

Familjelagssakkunnigas
lagförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft såvitt avser den ändrade lydelsen av första stycket

den och såvitt avser upphävandet av andra stycket den

5.
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1964:143) om bidragsförskott atl 1, 2, 4, 7, 15,
17 och 18 §8 skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Tillkommer
vårdnaden om barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, endasl en av
föräldrarna eller står bamel icke under föräldrarnas vårdnad, utgår enligt
vad nedan stadgas av allmänna medel bidragsförskott lill barnel i
förhållande lill fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnel.

Föreslagen lydelse

18

Tillkommer
vårdnaden om bam, som är svensk medborgare och bosall i riket, endasl en av
föräldrarna eller står bamel icke under föräldrarnas vårdnad, utgår enligt vad
nedan stadgas av allmänna medel bidragsförskott till barnet i förhållande
lill fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnel. Står barnet under
vårdnad av bägge föräldrarna men sammanbor med endast en av dem, gäller
detsamma iförhållande till den som ej varaktigt sammanbor med barnet, och skaU
den andre vid till-lämpnlng av denna lag anses såsom vårdnadshavare.
Bidragsförskott utgår även till här i riket bosatt barn som icke är svensk
medborgare om vårdnadshavaren är bosatt i riket och antingen barnet eller
vårdnadshavaren sedan minst sex månader vislas i riket.

Fader
eller moder, som ej har Fader eller moder, som ej har

vårdnaden om barnel, benämnes i vårdnaden om barnet eller som har

denna lag underhällsskyldig. del i vårdnaden men ej varaktigt sam-

15
Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

manbor
med barnet, benämnes i denna lag underhällsskyldig.

Familjelagssakkunnigas
lagförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

28
Bidragsförskott utgår icke därest

a) barnet bor tillsammans med a) barnet varaktigt bor
lillsam-den underhållsskyldige; mans med den underhållsskyldige;

b) det föreligger grandad anledning antaga att den underhällsskyldige i
vederböriig ordning betalar fastställt underhållsbidrag icke understigande vad
som skulle utgå i bidragsförskott enligt 4 8 första och andra styckena;

c) del finnes uppenbart atl den underhållsskyldige
annorledes sörjt eller sörjer för att barnet erhåller motsvarande underhåll;

d) vårdnadshavaren
uppenbarii- d) vårdnadshavaren uppenbarii

gen utan giltigt skäl underiåter alt gen utan giltigt skäl underiåter att

vidtaga eller medverka
till åtgärder för all få underhållsbidrag eller faderskap till bamet
fastställt.

vidtaga
eller medverka lill åtgärder för alt få faderskap lill barnet fastställt;

e)
barnet har egna tillgångar eller eljest uppenbarligen saknar behov av
bidragsförskott.

48

Bidragsförskott
utgör för år räknat fyrtio procent av del basbelopp som enligt 1 kap. 6 8 lagen
(1962:381) om allmän försäkring har fastställts för månaden före den som
bidragsförskottet avser.

Skall
bidragsförskott utgä i förhällande till såväl fader som moder eller är barnel
berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 8 lagen om allmän försäkring,
utgör dock bidragsförskottet trettio procent av det basbelopp som anges i
första stycket, i förra fallet i förhällande till varje underhällsskyldig.

Föreligger
grandad anledning antaga alt fastställt underhällsbidrag betalas i vederböriig
ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskottsbelopp enligt
första eller andra stycket saml underhållsbidragels belopp.

Bidragsförskott
utgår ej med högre belopp än underhållsbidraget, därest vårdnadshavaren
uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter au vidtaga eller medverka tiU
åtgärder för att få underhållsbidraget höjt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sedan
bidragsförskott sökts skall, under föratsättning all den undérhållsskyldiges
vistelseort är känd eller kan utrönas, omedelbart till hor-om avsändas
meddelande om ansökningen med föreläggande alii, därest han har något alt
anföra i an-

78

Sedan
bidragsförskott sökts skall, under föratsättning atl den underhållsskyldiges
vistelseort är känd eller kan utrönas, omedelbart till honom avsändas
meddelande om ansökningen med föreläggande att, därest han har något atl
anföra i an-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

ledning
av ansökningen, inom viss kort lid muntligen eller skriftligen yttra sig. I
meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stadgandena i 2 § a), b) och
c) samt 4 § tredje stycket.

När försäkringskassan
meddelat beslut i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare skriftligen
underrättas om beslutet. Beslutet skall skriftligen delgivas den
underhållsskyldige. Har ansökan om bidragsförskott ej bifallils eller
bifallits endast till viss del, skall beslutet delgivas även sökanden och
vårdnadshavaren. Har förskott beviljats, skall därvid underrättelse lämnas
sökanden och vårdnadshavaren om stadgandena i 12 och 13 88 samt, i annat fall
än som avses i 4 8 tredje stycket, den underhållsskyldige om föreskrifterna i
2 8 a), b) och c) samt 16 8-

Föreslagen lydelse

ledning
av ansökningen, inom viss kort tid muntligen eller skriftligen yttra sig. I
meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stadgandena i 2 § a), b), c)
och e) samt 4 § tredje stycket.

När försäkringskassan
meddelat beslul i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare skriftligen
underrättas om beslutet. Beslutet skall skriftligen delgivas den
underhållsskyldige. Har ansökan om bidragsförskott ej bifallits eller
bifallits endast till viss del, skall beslutet delgivas även sökanden och
vårdnadshavaren. Har förskott beviljats, skall därvid underrättelse lämnas
sökanden och vårdnadshavaren om stadgandena i 12 och 13 §8 samt, i annat fall
än som avses i 4 8 tredje stycket, den underhållsskyldige om föreskrifterna i
2 8 a), b), c) och e) samt 16 8.

Familjelagssakkunnigas
lagförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

15 8

/ den mån bidragsförskott
svarar mot faststäUt underhållsbidrag inträder den försäkringskassa hos vilken
den underhållsskyldige är inskriven eller skulle ha varit inskriven om han
uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 8 lagen (1962:381) om allmän försäkring i
barnets rätl lill underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige. Är den
underhållsskyldige ej inskriven och skulle han ej heller under angiven
fömtsättning ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa, inträder
Stockholms läns allmänna försäkringskassa i barnets rätt.

Har bidragsförskott utgått
inträder den försäkringskassa hos vilken den underhällsskyldige är inskriven
eller skulle ha varit inskriven om han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 S
lagen (1962:381) om allmän försäkring i barnets rätl till underhållsbidrag
gentemot den underhållsskyldige. Är den underhållsskyldige ej inskriven och
skulle han ej heller under angiven föratsättning ha varit inskriven hos
allmän försäkringskassa, inträder Stockholms läns allmänna försäkringskassa i
barnets rätl.

Försäkringskassan
fastställer enligt vad särskih är föreskrivet i vad mån den underhållsskyldige
skaU återbetala utgivna bidragsförskott. Återkrav får dock ej ske om den
underhållsskyldige enligt 7 kap. 7 § första stycket föräldrabalken åtagU sig
au tiU barnets underhåU utge visst belopp en gång för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12

Nuvarande
lydelse

228

Föreslagen
lydelse

alla.
Av försäkringskassan faststäUt belopp gäller såsom faststäUt underhållsbidrag
vid tillämpning av denna lag men kan ändras närhelst försäk-ringskassan finner
skäl därtiU. Har förfallodag ej bestämts av rätten eller genom avtal som i
nyssnämnda lagrum sägs, skaU av försäkringskassan faststäUt belopp erläggas
förskottsvis för kalendermånad.

Av rätten eller
parterna faststäUt underhållsbidrag skaU, i den mån det motsvarar
bidragsförskottet, återbetalas un dess försäkringskassan finner skäl besluta
om annat återkravsbelopp. Nedsättes av försäkringskassan faststäUt
återkravsbelopp efter besvär, äger den underhållsskyldige återfå vad han eriagt
för mycket. Om återbetalning när någon i mål om fastställande av faderskap
icke funnits underhållsskyldig eller när erkännande av faderskap förklarats
ogiltigt finns särskilda bestämmelser.

Familjelagssakkunnigas
lagförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

178 Del ankommer på försäkringskassa
som avses i 15 8 att, där ej den underhållsskyldige efter förmåga fullgör
den honom enligt 16 8 åvilande betalningsskyldigheten, utan dröjsmål vidtaga
erforderiiga åtgärder för fordringens indrivande.

Försäkringskassan bör
bereda den, som äger föra lalan för barnet, tillfälle all i samband med
återkrävande av bidragsförskott utkräva den del av oguldna underhållsbidrag,
som må överskjuta bidragsförskottets belopp.

Försäkringskassan bör
bereda den, som äger föra talan för bamet, tillfälle alt i samband med
återkrävande av heh bidragsförskott utkräva den del av oguldna
underhällsbidrag, som må överskjuta bidragsförskottets belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18
8 Försäkringskassa som avses i 15 8 får besluta atl återkrav gentemot den
underhållsskyldige för det allmännas räkning skall eftergivas. Eftergift får
meddelas om det är skäligt med hänsyn till att den underhållsskyldige varit
sjuk, arbetslös, omhändertagen för vård eller haft stor försörjningsbörda.
Eftergift får också meddelas om det av annan anledning framstår som skäligt.

Återkrav som tiU beloppet fastställts av försäkringskassa får ej göras
gäl-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12

Nuvarande
lydelse

229

Föreslagen
lydelse

lande
sedan tre år förflutU från förfallodagen. Härföre utgången av denna tid
utmätning skeu på grund av återkravet eller har den underhållsskyldige blivit
forsa u i konkurs på ansökan som gjorts före tidens utgång, får dock betalning
för återkravet uttagas ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen.

Familjelagssakkunnigas
lagförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

1. Denna lag träder i kraft den

2. De nya bestämmelserna i 15 8 andra stycket äger ej
tillämpning om den underhållsskyldige före ikraftträdandet enligt 7 kap. 7 8
andra slyckel föräldrabalken i dess intill ikraftträdandet gällande lydelse
slutit avtal, som innefattar åtagande att till barns underhåll utge vissl
belopp en gång för alla.

6.
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underliålis-

bidrag

Härigenom
föreskrives i fräga om lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag

dels
att 1 och 2 88 skall ha nedan angivna lydelse,

dels
all nuvarande 4 S skall betecknas 6 8,

dels
att i lagen skall införas två nya paragrafer, 4-5 88, av nedan angivna lydelse,

dels all före 2,4 och 6
SS skall införas rabriker av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ningvärdels förändring.

Lagen äger ej
tillämpning, om dom eller avtal varigenom bidraget beslämts innehåller
föreskrifi om all bidraget skall vid ändring i penningvärdet eller den
bidragsplikliges inkomster utgå med ändrat belopp enligt grander som anges i
domen eller avtalet.

Nuvarande lydelse

Är
någon skyldig alt lill fullgörande av lagstadgad underhållsskyldig-hel pä
särskilda lider utge bidrag i svenskt mynt lill make, fömtvarande make, barn,
makes barn, fader eller moder, ändras bidragels belopp enligt denna lag med
hänsyn till pen-

18

Föreslagen
lydelse

Är
någon skyldig all lill fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet på
särskilda lider utge bidrag i svenskt mynt lill make, föralvaran-de make eller
barn, ändras bidragels belopp enligt denna lag med hänsyn till penningvärdels
förändring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12

Nuvarande
lydelse

230

Föreslagen
lydelse

Underhällsbidrag
till make och förutvarande make.

Familjelagssakkunnigas
lagförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Har bidragsbelopp senast
beslämls genom dom som meddelats eller avtal som slutits före utgången av år
1965 höjes beloppet enligt följande. Höjningen utgör när bidragets belopp
bestämis under år 1940 eller tidigare elthundrafyrtio procent, under något
av åren 1941-1946 etthundrafemton procent, under något av åren 1947-1950
etthundra procent, under år 1951 sjuttio procent, under något av åren
1952-1955 femtiofem procent, under något av åren 1956 och 1957 fyrtio
procent, under något av åren 1958 och 1959 trettio procent, under något av
åren 1960 och 1961 tjugofem procent, under något av åren 1962 och 1963 femton
procent, under år 1964 tio procent samt under år 1965 fem procent av
beloppet.

Har
bidragsbelopp //// make eller förutvarande make senast beslämts genom dom som
meddelats eller avtal som slutits före utgången av är 1965 höjes beloppet
enligt följande. Höjningen utgör när bidragets belopp bestämts under år 1940
eller tidigare etthundrafyrtio procent, under något av åren 1941-1946 etthundrafemton
procent, under något av åren 1947-1950 etthundra procent, under år 1951
sjuttio procent, under något av åren 1952-1955 femtiofem procent, under något
av åren 1956 och 1957 fyrtio procent, under något av åren 1958 och 1959 trettio
procent, under något av åren 1960 och 1961 tjugofem procent, under något av
åren 1962 och 1963 femton procent, under år 1964 tio procent saml under är
1965 fem procent

av beloppet. Bidrag, vars
belopp efter höjningen slutar på örelal, utgår med närmast lägre krontal.

Underhållsbidrag
tiU barn.

48 Har bidragsbelopp tiU barn senast bestämts genom dom som meddelats
eller avtal som slutits före utgången av mars månad 19xx skaU bidragsbeloppet
höjas för tiden tiU och med den 1 april samma är enligt vad som i 2-3 ifij är
föreskrivet om bidragsbelopp till make och förutvarande make.

58 Bidragsbelopp som höjts enligt 41 samt bidragsbelopp som genom dom
eller avtal bestämts eller bestämmes efter utgången av mars månad 19xx skaU
ändras i anslutning tiU bidrags-

opaginerad Kontrollera mot PDF

231

Prop.
1978/79:12

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

förskottet enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott.

Ändring enligt vad nu sagts sker sg, att den del av bidragsbeloppet
som motsvarar bidragsförskottet för april månad I9xx eller den senare månad då
bidragsbeloppet blivit bestämt följer ändringarna av bidragsförskottet, under
det att överskjutande del utgår utan ändring.

Utgår
bidragsbeloppet för annan tid än månad, skaU vid beräkning av den del därav som
skall ändras bidragsförskottet minskas eller ökas i motsvarande mån.
Uppkommer därvid öretal, nedsättes beloppet tiU närmast lägre krontal.

Gemensamma bestämmelser.

48 68

Ulan
hinder av bestämmelserna i denna lag äger rätten efter yrkande förordna på
annal sätl om bidragsskyldigheien, när de i giftermålsbalken eller
föräldrabalken givna reglerna om underhållsbidrag föranleda del.

Blir
bidraget slutligt bestämt till lägre belopp än som följer av denna lag, äger
rätten förordna om återbetalning helt eller delvis av utgiven förhöjning, om
särskilda skäl föreligga.

Familjelagssakkunnigas
lagförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

1. Denna lag träder i kraft den

2. Har underhållsbidrag beslämls till fader eller
moder med tillämpning av 7 kap. 3 8 föräldrabalken i dess lydelse före
ikraftträdandet av denna lag, skall bidragsbeloppet ändras enligt vad i lagen
är föreskrivet om underhållsbidrag lill make och förutvarande make.

3. Har underhållsbidrag lill makes bam fastställts
före utgången av mars månad 19xx skall bidragsbeloppet höjas enligt vad i 4S
sägs men därefter utgå ulan ändring enligt denna lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7. Förslag till

Lag om ändring i
införsellagen (1968:621)

Härigenom
föreskrives all 16 8 införsellagen (1968:621) skall ha nedan angivna lydelse.

Familjelagssakkunnigas
lagförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 8

hållsberättigades
försörjning. Första stycket äger motsvarande tillämpning, om skatteavdrag
eller utmätning ej kan äga ram till följd av införsel för underhållsbidrag,
som avses där.

Om underhållsbidrag som
avses i 5 kap. 5 § giftermålsbalken överstiger vad som skäligen bör tillkomma
familjen, får underhållsbidraget vid tillämpning av 15 8 jämkas med hänsyn
till annan fordran för vilken införsel samtidigt äger rum. Är det påkallat av
särskilda skäl får jämkning ske även av annat underhållsbidrag, om delta
uppenbart överstiger vad som skäligen fordras för den underhållsberättigades
försörjning.

Om underhållsbidrag tiU
make och makarnas barn i annat faU än då makarna lever åtskilda överstiger vad
som skäligen bör tillkomma familjen, får underhållsbidraget vid till-lämpning
av 15 8 jämkas med hänsyn till annan fordran för vilken införsel samtidigt
äger ram. Ärdet påkallat av särskilda skäl får jämkning ske även av annat
underhållsbidrag, om detla uppenbart överstiger vad som skäligen fordras för
den under-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i krafl den

s. 233 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12

233

Bilaga
2 Remissyttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

Remissinstansernas
yttranden

1
Allmänna synpunkter

De
sakkunnigas förslag om en grundläggande reform av den familjerättsliga
underhållsskyldigheten har fält ett huvudsakligen gynnsamt mottagande av
remissinstanserna. Många remissinstanser stryker under viklen av att snabbi få
fram en ändrad lagstiftning och framhåller särskilt viklen av att få fram
enhetliga normer för bedömning av bidragsskyldigheien mol barn.

Enligt
Göteborgs tingsrätt förefaller de föreslagna ändringarna i stort sett
välgrundade och särskilt värdefulla anser tingsrätten förslagen i fråga om
underhåll vid gemensam vårdnad vara. Föreningen Sveriges kronofogdar finner att
de sakkunnigas förslag i sina huvuddrag innebär en behövlig anpassning lill
nutida synsätt om skyldigheten all betala underhållsbidrag m. m. Folkpartiets
kvinnoförbund instämmer sammanfattningsvis i de sakkunnigas förslag och ser
vissa delar av delta som en klar förbättring i förhållande till nuvarande
lagstiftning. Centerns ungdomsförbund kan i princip ställa sig bakom de förslag
som förs fram.

Även
föreningen Familj och rätt finner de sakkunnigas överväganden och förslag i
stort väl lämpade all snarast föreläggas riksdagen. Föreningen betonar att del
är mycket angeläget alt reformarbetet inte fördröjs och föreslår därför att de
sakkunnigas förslag, som dock kritiseras i enskilda avsnitt, genomförs
etappvis. I sill yttrande påtalar föreningen särskilt behovet av
"normgivande beräkningar". Utan stöd av sådana kommer det också i
fortsättningen atl råda stor förvirring hos både sociala myndigheter, advokater
och domstolar när det gäller att bestämma underhällsbidrag, säger föreningen.
Föreningen hoppas därför atl regeringen snarast tillsätter en utredning och alt
denna skyndsamt kommer med förslag sä att de många goda intentionerna i de
sakkunnigas betänkande inte blir fördröjda. Slutligen framhåller föreningen
nödvändigheten av en allsidig och enkel information lill både allmänheten och
de befattningshavare i samhället som blir berörda av lagändringarna.

SACO/SR
tillstyrker av fiera skäl de förslag som har lagts fram av de sakkunniga. För
det första är det helt uppenbart, säger organisationen, all i många fall den
underhållsskyldige hamnar i en helt ohållbar situation rent ekonomiskt, vilket
i sin tur kan få socialt sett negativa konsekvenser för den enskilde. För del
andra leder del nuvarande underhållssyslemet till atl vem som skall ha
vårdnaden om barnen inte med nödvändighet primärt bestäms med hänsyn lill
barnens bästa. 1 allmänhet har de gifta kvinnorna en lägre inkomst än sina män,
vilket vid en eventuell skilsmässa kan leda till att det i

s. 234 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 234

ett
myckel stort antal fall kan vara omöjligt för fadern alt erhålla vårdnaden
Remiss-om barnen därför all modern helt enkelt saknar möjlighel all klara
yttrandena underhållsbidragen. Del är självklart oerhört svårt atl verifiera i
vilken omfattning det nuvarande underhållsbidragssyslemel påverkar vem som
kommer all svara för vårdnaden om barnen vid en skilsmässa. Men det kan inte
uteslutas att det nuvarande systemet konserverar ell icke självklart
vårdnadssyslem. Vem som skall ha hand om bamen vid skilsmässa, om man inte kan
lösa del genom gemensam vårdnad, skall inte bestämmas av kön, inkomst eller ett
underhållsbidragssyslems konstraktion. Den absolut avgörande faklom måsle vara
att man sältter barnets bästa i första rummet.

Folkpartiets
ungdomsförbund anser betänkandet i stort sett vara ett steg i rätt riktning.
Enligt förbundets mening har emellertid familjelagssakkunniga inte lyckats i
sina strävanden på vissa gnandläggande områden, framför allt vad gäller den
ekonomiska grundtrygghet som bör garanteras alla barn. Förbundet pekar på all
de sakkunniga har avfärdat tanken på ökat samhällsstöd och slagit fasl alt
föräldrarnas ekonomiska insatser fortfarande är av stor belydelse. Förbundet
vill hiir stryka under viklen av en ekonomisk grundtrygghet och säger att man
kan uppnå en sådan garanti med en höjning av bambidragel lill minsl 70 % av
basbeloppet. Behovet av särskilt bidragsförskott eller särskild barnpension
skulle enligt förbundet falla bort om barnbidraget höjs kraftigt och det
ekonomiska trycket på de frånskilda med underhållsskyldighet skulle dä lätta.

Hovrätten
för Nedre Norrtand ställer sig avvisande lill fiertalet av de förslag som de
sakkunniga har lagt fram. Sålunda tillstyrker hovrätten endast förslagen all la
bort ovillkoriighelen i föräldrarnas underhållsskyldighet saml all vid gemensam
vårdnad skyldighet alt utge underhållsbidrag skall åvila den som inte varaktigt
sammanbor rned bamet. Beträffande fiera föreslagna ändringar ifrågasätter
hovrätten om de inte bör bedömas först mot bakgrund av ell samlat förslag på
familjerättens område och inte i samband med nu aktuell delreform. Särskilt
gäller detta, säger hovrätten, de ändringar som har föreslagits beträffande de
ekonomiska rättsförhållandena mellan makar.

Kommunförbundet
ser del som väidefulll all de sakkunniga har anlagt e n helhetssyn pä de
familjerätlsliga underhållsfrågorna och lagt fram förslag inte endasl om
underhäll till barn ulan om underhållsskyldigheten i sin helhet. Även
länsstyrelsen i Östergötlands län finner detta tillvägagångssätt lämpligt.
Enligt länsstyrelsen hade det emellertid varit lämpligt att också något beröra
vårdnadsansvaret och att ge en viss analys av föräldraansvaret i sin helhet och
i fcirhållande lill samhällsansvaret.

Någon
erinran mol all de sakkunniga har vall alt lägga fram förslag också om
underhåll m. m. enligt GB har heller inte förts fram av någon remissinstans.
Juridiska fakuhetsnämnden vid Uppsala universitet ullalar dock vissa
betänkligheter. Fakullelsnämnden påpekar all frågorna har ett samband med
äktenskapets allmänna, ekonomiska rättsverkningar och

s. 235 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 235

erinrar
om att dessa är föremål för de sakkunnigas pågående arbete. Remiss-Visseriigen,
säger nämnden, ligger det naluriigtvis åtskilligt i de sakkunnigas yttrandena
argument för utvidgning av sin arbetsuppgift, atl del kan förefalla befogal all
behandla alla underhällsfrågor i ett sammanhang. De enda punkter där det
förefaller nämnden nödvändigt att redan nu aktualisera även GB:s regler gäller
dock kanske dels möjligheten att jämka avtal om underhåll, dels förslaget om
förkortad preskriptionstid. De sakkunniga har emellertid föreslagit betydligt
mera omfattande ändringar i 5 kap. GB om rättsförhållandet mellan makar liksom
i 11 kap. GB om underhåll. Sakligt sett är det här dock i allmänhet inte fräga
om annal än mindre förändringar eller rältspoli-tiskl mindre brännande frågor.
När nu förslagen väl har lagts fram och remissbehandlats kan det vara motiverat
att låta dem föranleda lagstiftning. Otvivelaktigt har del dock nackdelar för
rättstillämpningen liksom för den allmänna kännedomen om lagstiftningen på ett
område, om lagändringar sker med täta mellanrum, anför nämnden. I fråga om GB
får man nu räkna med dels 1973 års lagändringar om äktenskapsskillnad m. m.,
dels nu aktualiserade ändringar om underhåll m. m., dels också om ell par år en
ytteriigare lagsliftningsomgång, då de nyheter som nu kan komma all antagas på
grandval av det aktuella delbetänkandet, kan väntas föranleda i varje fall
formella omflyttningar och justeringar i balken. Lagstiftning i två etapper om
äktenskapets ekonomiska rättsverkningar är sålunda inte särskilt lycklig,
slutar nämnden.

Ett
huvudsyfte för de sakkunniga har varit atl bringa underhällsreglerna i
överensstämmelse med de förändringar i familjemönster och samhällsstruktur som
har skell sedan nuvarande lagstiftning kom till. Malmö tingsrätt delar de
sakkunnigas uppfattning all det föreligger ett behov av en sådan anpassning av
underhållsreglerna och ansluter sig i huvudsak lill de bedömningar som de
sakkunniga har gjort. Även LO, TCO och Kommunförbundet ansluter sig
uttryckligen till de principiella utgångspunkter som har varit vägledande för
de sakkunniga.

Hovrätten
för Nedre Norrland anser sig i stort inte ha något all erinra mol den bild som
de sakkunniga har tecknat av ett samhälle i förändring. Det kan dock
ifrågasättas, säger hovrätten, om man på del underiag som har presenterats av
de sakkunniga verkligen kan dra de slutsatser som de sakkunniga kommit fram
lill beiräffande behovet av förändringar, liksom del kan ifrågasättas om de
önskvärda förändringarna verkligen kan motivera de -i vissa fall - ganska
radikala förslag till lösningar som har lagts fram. Hovrätten ställer sig
vidare rent allmänt tveksam lill om man över huvud tagel inom ramen för en
delreform - av i första hand den lagstadgade underhållsskyldigheten mol barn -
bör vidta ändringar även beiräffande andra rättsförhållanden. En viss
tveksamhet över de sakkunnigas förslag uttrycker även Svea hovräu. Allmänt
innebär de sakkunnigas förslag, säger hovrätten, såväl i fråga om
underhållsbidrag till frånskild make som

s. 236 Kontrollera mot PDF

beträffande underhåll lill
barn vars föräldrar ej sammanbor, ett system som medför att ansvaret för
barnomsorgen och för barnens försörjning i väsentligt högre grad än hittills
överförs från föräldrarna lill samhället. Även om vissa fördelar vinnes genom
detta system kan del medföra negativa följder såsom minskad sammanhållning inom
familjen och försvagad känsla av föräldraansvar för bamen. Det kan från flera
synpunkter ifrågasättas om liden verkligen är mogen för en sådan reform, anför
hovrätten. Bl. a. torde den förutsätta väsentligt bättre utbyggda
liamhällsresurser i form av daghem och annan barntillsyn än dem som f n. står
till buds. Det synes hovrätten också tveksamt om reformen i berörda delar, som
innefattar vittgående förändringar med anknytning lill bidragsförskotten, bör
genomföras innan den nyligen påbörjade översynen av hela
bidragsförskottssystemet har avslutats. Bortsett från vad hovrätten sålunda har
anfört tillstyrker hovrätten dock i princip det framlagda förslaget. Del
innehåller på flera punkter angelägna reformer som kan genomföras även utan atl
hela systemet ändras, anser hovrätten.

Viss
kritik mot betänkandet i detta sammanhang framför sociala centralnämnden I
Uppsala. De förslag till förbättringar för de underhållsskyldiga, som de
sakkunniga tagit upp, bygger principiellt på vårt socialförsäkringssystems
grunder, säger nämnden. Den harmonisering som därvid kommer lill stånd mellan
FB och övrig lagstiftning är i och för sig värdefull. Den risk som ligger i atl
man även övertar de brister fördelningspoliliskt och socialpolitiskt, som
ligger i socialförsäkringssystemet senast uttryckt genom socialutredningens
förslag om införande av socialförsäkringslillägg, har de sakkunniga dock enligt
nämndens uppfattning beaktat i otillräcklig utsträckning.

En
central ställning intar det förslag som de sakkunniga har fört fram om
försäkringskassornas nya roll och bidragsförskottens ökade betydelse. 1 denna
del har betänkandet fått ett blandat mottagande. 1 stort sett delar
remissinstanserna de sakkunnigas uppfattning om de fördelar som står att vinna
med den lösning som har lagts fram, men många remissinstanser riktar också
uppmärksamheten mol negativa följder av förslaget. Sammanfattningsvis kan sägas
all flertalet remissinstanser, som inte direkt tar avstånd från förslaget,
förordar atl de sakkunnigas förslag i denna del övervägs ytterligare och au
några nya uppgifier inte nu läggs pä försäkringskassorna. Till dessa
remissinstanser hör riksförsäkringsverket. En närmare redogörelse för
remissutfallet i denna del lämnas i avsnitt 2.4.

Många
remissinstanser hälsar med tillfredsställelse den översyn av samhällets stöd
till ensamslående föräldrar m. m. som påbörjades under hösten 1977 (dir.
1977:104). Endasl en remissinstans, socw/a centralnämnden I Östersund, anser
all man i princip bör avvakta all genomföra de sakkunnigas förslag i väntan på
förestående ändringar i angränsande lagar som har anknytning till underhäll
såsom bidragsförskott m. m. Åtskilliga

Remissyttrandena

s. 237 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 237

delar
i de sakkunnigas belänkande anser nämnden dock sä angelägna all de
Remiss-bör genomföras redan nu. Hit räknar nämnden bl. a. enhetliga regler
för yttrandena bedömningen av den underhällsskyldiges bidragsförmåga,
underhäll och bidragsförskott vid gemensam vårdnad, underhåll vid
umgängesrätlens utövande saml översynen av indexsystemet.

Länsstyrelsen
i Norrbottens län tillstyrker uttryckligen att de sakkunnigas förslag genomförs
utan atl man avvaktar ställningstagandena frän utredningen för översyn av
samhällsstödet lill de ensamstående föräldrarna m. m. Många av de föreslagna
ändringarna synes länsstyrelsen ur samhällsekonomiska och familjepolitiska
synpunkter angelägna och brådskande, särskilt delen om underhåll till bam.
Enligt Kommunförbundet bör de föreslagna ändringarna vad gäller underhåll lill
make, föralvarande make saml lill föräldrar kunna genomföras även inom ramen
för nuvarande ordning i händelse reformen av reglerna för underhåll till barn
får anstå eller endasl delvis kommer lill stånd. Sveriges socialdemokratiska
kvinnoförbund anser frågorna om underhåll för barn och frånskilda -särskilt
underhåll till barn vid gemensam vårdnad - så vikliga all någon fördröjning av
de aktuella lagändringama inte lår ske på grund av den nämnda ulredningen.

Många
remissinstanser välkomnar de sakkunnigas förslag all lätta bördan för de
underhällsskyldiga. Andra remissinstanser anser emellertid att de sakkunniga
inte tillräckligt har beaktat de underhållsberättigades situation.

LO
framhåller atl del är angelägel alt snabbi lätta ålerkravsbördan för de
underhållsskyldiga som har en besväriig ekonomisk situation. LO beklagar dock
att de sakkunniga inte grundligare har belyst och beaktat den ekonomiska och
sociala situationen för frånskilda män, bl. a. bakgrunden lill den oroväckande
minskningen i förvärvsfrekvens bland förul gifta män. För alla bam måsle gälla
att barnen har rätl all leva på en god standard som också är rättvis i
förhällande lill föräldrarnas.

Kommunförbundet
anser flertalet av de föreslagna ändringarna synneriigen väl motiverade. Såvitt
gäller försäkringskassornas prövning noterar förbundet dock all kassorna kommer
att bestämma underhållsbidraget huvudsakligen med utgångspunkt i den
underhållsskyldiges ekonomiska förhållanden. Enligt förbundet bör också den
ensamstående försörjarens uppoffringar och ekonomiska situation saml barnets
ekonomiska förmåga uppmärksammas. Styrelsen ifrågasätter om det inte finns
möjligheter alt inom nuvarande organisalionsram företa ändringar som gör del
möjligt alt la rimlig hänsyn lill gruppen underhållsskyldiga i stort och de
hårdast drabbade i synnerhet och därigenom uppnå det syfte som avses med
reformen. En angelägen åtgärd skulle enligt förbundet då vara all finna metoder
för all underhällsbidrag fastställs på ett så enhetligt sätt som möjligt och
med rimligt hänsynslagande till den underhållsskyldiges faktiska
bidragsförmåga. Underhållsbidrag som fastställs enligt dessa principer leder
lill siörre

s. 238 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 238

enhetlighet,
säger förbundet, och medför den liberalisering av återkrav för
Remiss-bidragsförskott som även förbundet anser vara angelägen. De ändringar
för yttrandena jämkning av obetalda bidrag som de sakkunniga föreslår får
enligt förbundet motsvarande effekt.

Centerns
kvinnoförbund framh&ller att det finns anledning uppmärksamma den situation
många frånskilda män hamnar i närde vid en skilsmässa mister vårdnaden om barn
och därigenom också i regel bostaden. I den situationen kan även ell skäligt
underhållsbidrag medföra att den underhållsskyldige kommer i ekonomiska
svårigheter. Delta är i synnerhet fallet när en skilsmässa har en orsak i mer
eller mindre uttalade personliga problem. De sakkunniga har uppenbariigen i
första hand haft dessa "mäns" situation i tankama när de har avgelt
sitt förslag, säger förbundet, och utifrån dessa generaliserat de
underhållsskyldigas situation över huvud laget. Den situation den ensamme
vårdnadshavaren kommer i har inte i lika hög grad uppmärksammals.
Vårdnadshavaren blir ensam med arbetet med bamen vilkel lätt leder till isolering
och konlakllöshel. Om föreliggande förslag skall genomföras är det nödvändigt
atl samhällets stöd till barnfamiljerna ökas och alldeles särskilt måste därvid
ensamföräldrarnas situation uppmärksammas. Förbundet hälsar därför med
tillfredsställelse den tillsatta utredningen som har lill uppgift all se över
de ensamståendes situation.

Riksskatteverket
betonar särskilt att del är viktigt all den familjerältsliga
underhållsskyldigheten utformas på ett sådant sätt att såväl den underhällsskyldiges
som den underhållsberättigades intressen tillgodoses.

Bland
de remissinstanser som anser att de sakkunniga inte tillräckligt har beaktat de
underhållsberättigades jiituation hör Familjerättsassistenterna i norra
Stor-Stockholm, Svenska kvinnors vänsterförbund, föreningen Nike,
Kvinnocentrum, en grupp lill vars yttrande bl. a. Lesbisk front anslutit sig
och Ensamma föräldrars förening.

Svenska
kvinnors vänsterförbund anser all varie vuxen människa skall vara ekonomiskt
oberoende och att barnen är "allas angelägenhet", dvs. att samhället
har ansvar för all alla barn får samma grandläggande rättigheter och
möjligheter. Förbundet ställer sig frågande lill om de sakkunnigas belänkande
kan ses som en delreform mol ell sådant långsiktigt mål. Visseriigen befrias
den underhållsskyldige från en del av sill privatansvar, säger förbundet, men
så länge detla inte kompenseras av ell motsvarande siörre ansvar från
samhällets sida blir del i praktiken den andre föräldern och barnen som får
betala priset i form av sänkt standard. Enligt förbundet finns del en risk för
att förslaget i sin nuvarande utformning i praktiken leder till att sådana
fäder som redan i dag alltför litet tar ansvar för sina barn utnyttjar lagen
till atl undandra sig ansvar för sina lidigare barn närde väljer alt bilda ny
familj.

Ensamma
föräldrars förening vill inte principiellt avvisa de reformförslag som har
förts fram av de sakkunniga. Föreningen anser emellertid alt

s. 239 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 239

vårdnadshavarens
och barnets situation med nödvändighet måste beaktas Remiss-avsevärt mer än vad
som har skett. Föreningen för här fram tanken på en yttrandena kompletterande
undersökning. Vidare anser föreningen del nödvändigt all en mer utföriig
diskussion av förbehållssyslemels verkan pä och relation lill Ivåföräldrafamiljer
görs tillgänglig för allmänheten. Slutligen föreslår föreningen att en
delundersökning utförs för all belysa effekten av att det allmänna inträder i
barnets rätt gentemot den underhållsskyldige beiräffande förfallna bidrag,
varvid förutsätts atl motsvarande regler om eftergift gäller som vid
förbehållssyslemet.

Starkt
kritisk mot betänkandet är föreningen Nike. Redan genom atl vårdnadshavarnas
ekonomiska villkor inte har belysts pä enahanda sätt som de underhållspliktigas
har man ell kvinnodiskriminerande utgångsläge, säger föreningen. Till 90 % är
de som de sakkunniga intresserar sig för av manligt kön. Om endasl det könels
intressen tillgodoses kommer motsvarande antal kvinnor alt missgynnas.
Utredningsförslaget blir enligt Nike ell lagförslag som är djupt
jämslälldhelskränkande, om inte rent av grundlagsstridigl. Föreningen finner
det ofrånkomligt med en ny utredning baserad på båda föräldrarnas
förutsättningar, varvid även barnens behov och arbetsbelastning klariäggs.
Liknande synpunkter med krav också på ny utredning förs fram av Kvinnocentrum
och i del yttrande lill vilkel bl. a. Lesbisk front anslutit sig.

Tveksamheten
inför kostnaderna i betänkandet är så stor, fortsätter föreningen Nike. att en
felbedömning i dag kommer all konservera uppkomna missförhållanden i brist på
framlida resurser; inte bara därföratt underhållsplikt kommer att
subventioneras i ökad grad, ulan därför all ytteriigare antal dåligt försörjda
barn kommer all öka skillnaderna mellan olika familjer, faltiga och rika. Betänkandet
visar ett skrämmande konventionellt tänkande, fortsätter föreningen, efiersom
de sakkunniga klart visar sig vilja fortsätta att dra växlar på kvinnors liv
och satsning och konservera könsrollerna. Samhället håller enligt föreningen på
all la över mannens förtryckarmönster. De ökade skatter som samhället lår in
genom kvinnornas dubbelarbete används i förslaget till männens
fritidsverksamhet och frigörelse. Med skattemedel som stöd föreslås nämligen
männen kunna lämna familj efter familj med dåligt försörjda barn efter sig.

Kvinnocentrum
har liknande synpunkter och anför all samhället inte bör stifta lagar som
räknar med atl mödrar under små förhållanden stannar hos barnen och uppfostrar
dem, samtidigt som fäders nya familjeförhållanden garanteras om de sakkunnigas
lagförslag går igenom. Organisationen finner det orimligt all vårdnadshavares
villkor inte har beaktats. Ett ökat barnför-sörjningsslöd är enligt
organisationen mera angeläget för den som sköter barnel. Vidare påtalar
Kvinnocentrum att ingen som helsl utredning kartlägger vilka resurser och
inkomster som de bidragsförskollerade försörjningsskyldiga lever med,
samtidigt som central anser all del bör klarläggas varför inte mer än cirka 35
% av de utgivna bidragsförskotten återbetalas.

s. 240 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 240

Den
nya lagen om bostadsbidrag för den umgängesberättigade är enligt
Remiss-Kvinnocentrum så pass generös att den måste samordnas med en ny
yttrandena utredning som inte gör det ekonomiskt förmånligt för förälder atl
lämna sin familj. Må vara att vi önskade ett förenklat skilsmässoförfarande,
säger organisationen, men all motivera till skilsmässa genom ett ökat
ekonomiskt stöd måsle vara felaktigt. Om mödrar vägrar all ställa upp enligt
betänkandets förslag kommer såväl barnen i kläm som samhällsekonomin i fara,
avslutar Kvinnocenlram.

2
Underhållsskyldigheten mot bam

2.1
De grundläggande bestämmelserna om underhållsskyldigheten

Samtliga
remissinstanser som har yttrat sig i saken ansluter sig lill de sakkunnigas
förslag all la bort ovillkoriighelen i föräldrarnas skyldighet all stå för
sina barns underhåll. Bland dessa remissinstanser finns hovrätten för Nedre
Norriand, Stockholms tingsrätt, socialstyrelsen, utredningen om barnens rätt,
länsstyrelsen i Östergötlands län, de sociala centralnämnderna i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Uppsala, SACO/SR, TCO, Sveriges advokatsamfund. Centerns
kvinnoförbund och ungdomsförbund. Husmodersförbundet Hem och samhälle,
föreningen Barnens rätt i samhäUet och Försäkringskasseförbundet. Folkpartiets
ungdomsförbund säger all man självfallet delar de sakkunnigas önskemål atl
hänsyn i större utsträckning skall las lill föräldrarnas ekonomiska
förhållanden när underhållsskyldigheten prövas. Men, säger förbundet,
samtidigt uppkommer problemet vem som dä skall svara för t. ex. en elevs
uppehälle om han eller hon flyttar hemifrån. Socialhjälp utgår endasl om eleven
bor hemma och utgör en del av föräldraekonomin.

Fredrika-Bremer-förbundet
ser förslaget som något positivt. Däremot anser förbundet atl de sakkunniga inte
tillfredsställande har belyst vårdnadshavarnas ekonomiska och sociala
situation. Del faktiska förhållandet atl ca 90 % av vårdnadshavarna är kvinnor
förbigås med lystnad. Mol bakgrund av detta faktiska förhållande befarar
förbundet all utredningens förslag om underhållsskyldighet mot barn trots
utredningens vällovliga utgångspunkt från jämslälldhelsaspekter får en motsatt
effekt.

Hovrätten
för Nedre Norrland ifrågasätter om del material som de sakkunniga har
presenterat verkligen ger fog för de närmast generella slutsatser som de
sakkunniga har dragit om de underhållsskyldigas situation. Inte heller anser
hovrätten att det kan sägas framgå vare sig av utredningens material eller av
de resultat som har kommit fram i forskningsprojektet vid Uppsala universitet
"Underhäll och socialförmån" att underhållen många gånger beslämls så
all de överstiger den underhållsskyldiges förmåga, bedömd efter
omständigheterna vid tillfället för underhällsbeslulel. Del

s. 241 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 241

förhållandel
all underhåll inte betalas innebär nämligen inte nödvändigtvis Remiss-atl
beslutet varit orikligt, anser hovrätten. Orsaken kan säkert ofta slå alt
yttrandena finna i förhållanden som har inträffat först efter del all
underhållsbidraget har fastställts genom dom eller avtal.

Länsstyrelsen
i Blekinge län uttalar all det lår anses framgå av en av de uppsatser som ingår
i Uppsala-projeklel alt underhållsplikt inte sällan har ålagts personer som
saknat förmåga. Länsstyrelsen hälsar därför med tillfredsställelse att i lagförslaget
föräldrarnas ekonomiska förhållanden tillmäts avgörande belydelse, liksom även
barnels behov. Kommunförbundet anser att de undersökningar som har åberopats i
belänkandet visar att snara åtgärder behöver vidtas för all motverka social och
ekonomisk misär för en grupp underhällsskyldiga. För Juridiska fakultetsnämnden
vid Uppsala universitet framstår del som välmotiverat all i dagens samhälle ta
bort föreställningen om ovillkoriighelen hos underhållsskyldigheten mol barn
som inte har fyllt sexton år. De i betänkandet omtalade enkätundersökningarna
hos barnavårdsnämnder, domare och advokater, vilka har genomförts i forskningsarbetet
vid fakulteten, har visseriigen visat, atl man på åtskilliga håll i praktiken
inte längre ålägger en person skyldighet all betala underhållsbidrag om han på
grand av sjukdom ellerannan orsak helt saknar förmåga därtill. På andra håll
upprätthålls emellertid alltjämt regeln om underhållsskyldighetens
ovillkoriighel. 1 forskningsprojektet har det också visat sig all de lägsta
underhållsbidragen (mindre än 200 eller 300 kr. per månad) betalas sämre än de
något större, något som delvis kan bero på atl idén om underhällsskyldighetens
ovillkoriighel föranlett bestämmandet av underhållsbidrag som överstigit
förmågan för vissa underhällsskyldiga. I vissa barnavårdsnämnder kan också
finnas kvar en tendens atl inte gärna medverka lill underhållsbidrag, som är
väsentligt lägre än bidragsförskottet. Atl ta bort regeln om
underhållsskyldighetens ovillkoriighel tycks sålunda inte blott vara principiellt
motiverat, säger fakultetsnämnden, utan del kan också ha praktisk betydelse för
att motverka restskulder. Fakullelsnämnden upplyser dock alt även om del finns
ett starkt samband mellan de underhållsskyldigas årsinkomster och belalningsgraden
av underhåll, del i själva verket ofta är sä alt en låg årsinkomst beror på att
den underhällsskyldige haft oregelbundna inkomster; ofta har han varit utan
förvärvsarbete under en del av året. De månader, som full förvärvsinkomst
verkligen har uppburits har den dock i allmänhet varit tillräcklig för att hela
del löpande underhållet skulle kunna betalas. Både sociala centralnämnden i
Malmö och i Uppsala redovisar i sina yttranden all undersökningar som har
gjorts i de resp. kommunerna visat alt de underhållsskyldiga har en svår
ekonomisk situation. Undersökningama i Malmö har sålunda visat att de
frånskilda och speciellt de frånskilda männen är mycket överrepresenterade
bland socialhjälpslagarna. Enligt en studie år 1973 uppbar nästan var tredje
frånskild man i Malmö socialhjälp och var fjärde frånskild kvinna. Enligt
sociala centralnämnden i Malmö finns det ett

16 Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

s. 242 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 242

samband
mellan återbetalning av bidragsförskott och utgivande av social- Remiss-hjälp.
Också sociala centralnämnden i Uppsala pekar på alt den utredning yttrandena
som har utförts i kommunen om den ekonomiska situationen för föräldrar med
bidragsskyldighel mol barn (Llppsala kommunfullmäktige Tryck 1977, ser. D nr 2)
med bratal tydlighet visar vilka utomordentligt svåra sociala och ekonomiska
effekter del nu gällande rättsläget får.

Enligt
de sakkunnigas förslag skcill föräldrarnas underhållsskyldighet gälla endasl i
den mån inte barnet på annat sätt får bidrag till kostnaderna, varmed de
sakkunniga avser allmänna och särskilda socialförmåner för barnel i den mån
inte förmånens eget syfte eller konstruktion lalar emot en minskning. Förbundet
Hem och samhälle anser del angelägel all bestämmelserna om underhållsbidrag
ses över och bättre anpassas lill det sociala samhällsstödet till ensamma
föräldrar. Enligt förbundet är del angelägel atl hittills gällande ovillkoriiga
underhållsplikt mot barn ändras för all på ell rättvisare sätt anpassas lill
vårdnadshavares och underhällsskyldigas ekonomiska situation och möjligheter.
Enligt socialstyrelsens mening har avvägningen mellan å ena sidan föräldrarnas
skyldigheter mol barnen och å andra sidan barnens rättigheter och samhällets
ansvar inte blivit helt ulföriigl belyst i betänkandet. Enligt styrelsen hade
det varit angeläget all närmare motivera varför föräldrarnas ansvar i
ekonomiskt avseende inte bör ses som ovillkorligt. Vårdnadshavarens skyldighet
all dra försorg om och uppfostra barnet saml svara för nödvändig tillsyn kan ju
knappast betraktas som villkoriig, anser styrelsen. Sociala centralnämnden i
Uppsala frågar om inte utgångspunkten all la bort ovillkoriighelen borde ha
lett till en mer genomgripande genomgång av huruvida vi i den kommande
lagstiftningen alls skall bibehålla underhållsskyldigheten reglerad inom ramen
för FB. Ulredningen har dock på vissa punkter, säger nämnden, anammat ett
sådani synsätt genom alt föreslå vissa ändringar t. ex. all slopa underhåll
till sjukt barn och möjligheterna lill underhåll ur kvariåtenskap. Nämnden
saknar därför en mer övergripande och grundläggande analys av rättslägel inom
det här området och vad som i den nu pågående samhällsutvecklingen varit en
riktig inriktning när det gäller underhållspliktens vara eller inte vara.

Kommunförbundet
förklarar sig inte ha något alt erinra mol vare sig all de förmåner som numera
utgår till underhållsberättigade barn genom socialförsäkring och
sociallagsliflning eller atl ändringarna i familjemönslrei direkt påverkar
reglerna för underhållsskyldighetens fullgörande. Centerns ungdomsförbund anser
del angelägel all framhålla atl del är samhället som skall ha del ekonomiska
ansvaret för barnens uppväxt. Med hänsyn lill alt samhällets stöd till
barnfamiljerna ännu inte är fullständigt kan förbundet dock i stort sett ställa
sig bakom de förslag som de sakkunniga har fört fram.

Enligt
hovrätten för Nedre Norrland leder den föreslagna texten i 7 kap. 1 8 förslå
stycket FB närmast lill tanken atl föräldrarnas underhällsskyldighet

s. 243 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 243

endasl
är subsidiär lill andra - i första hand samhällets - bidrag. Då Remiss-

utgångspunklen
alltjämt är atl föräldrarna har del primära ansvaret för yttrandena

barnets
uppehälle och utbildning bör paragrafen formuleras om, anser

hovrätten.
En liknande uppfattning har föreningen Jurister vid Sveriges

aUmänna
advokatbyråer som noterar att föräldrars principiella ansvar

gentemot
barnen även ekonomiskt kunde markeras klarare i paragrafen. För

alt
markera att man vid bestämmande av underhållsskyldigheten även har att

räkna
med vad barnel erhåller från andra än föräldrarna torde del räcka med

att
uttala att underhållsskyldighet skall fullgöras med hänsyn lagen till

barnels
behov, anser hovrättenför Nedre Norrland. Föreningen Familj och rätt

anser
all den föreslagna formuleringen i 7 kap. 1 8 första stycket FB klargör alt

bidrag
som barnel erhåller lill kostnaderna för sill uppehälle och utbildning

skall
frånräknas innan man bestämmer hur föräldrarna efter sina resp.

ekonomiska
förhållanden skall dela dessa.

1
sill yttrande lar Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet upp frågan
vilka sociala förmåner på barnels eller vårdnadshavarens sida som kan påverka
underhållsskyldigheten. Tillägget till 7 kap. 1 8 första slyckel FB måste så
lill vida bli innehållslöst, anför nämnden, att det inte kan ge ledning för
frågan vilka sociala förmåner som skall avräknas på föräldramas
underhållsskyldighet och vilka som bör uppfattas som subsidiära, vare sig de
bygger på behovsprövning (exempelvis socialhjälp) eller eventuellt anses
innebära en standardhöjning för bamet utöver föräldrarnas underhållsskyldighet
(exempelvis barnbidrag, som åtminstone från början tänktes ha denna funktion).
Trots det föreslagna tillägget blir del alltså nödvändigt atl med hänsyn till
bl. a. syftei hos varje socialförmån avgöra om och i vad mån den skall påverka
föräldrarnas underhållsskyldighet, avslutar fakullelsnämnden. Sveriges förenade
studentkårer efterlyser i sitt yttrande en samordning av de olika stöden inom
det familjepolitiska området. Det är f n. omöjligt för den enskilde att fä en
samlad bild av de olika bidragen och de olika åldersgränserna. I vissa
inkomstlagen förekommer stora tröskeleffekter i den disponibla inkomsten
särskilt för ensamslående försörjare med bam i gymnasieskolan, säger kåren.

De
sakkunnigas förslag all enligt FB även barnets tillgångar skall ha betydelse
för föräldrarnas bidragsskyldighel har kommenterats av några remissinstanser.
Frågan om betydelsen av tillgångar hos barnet har också tagits upp i anslutning
lill de sakkunnigas förslag all införa en ny punkl e) i 2 8
bidragsförskottslagen (se också avsnitt 2.2). Utredningen om barnens rätt anser
att hänsyn skall tas lill barnels tillgångar endast då de är betydande.
Inkomster, som bam kan skaffa sig genom att exempelvis arbeta kortare tider
under skollov, bör inte påverka underhållsbidragets storlek. Ulredningen
förordar därför att lagtexten i såväl FB som i bidragsförskottslagen utformas
så alt del av den klart framgår att små inkomster, tillfälliga arbeten eller
ell mindre kapital inte skall påverka siorieken av underhållsbidraget. Liknande

s. 244 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 244

synpunkter
förs fram också av Advokatsamfundet. Föreningen Barnens rätt i Remiss-samhället
anser all den föreslagna lagtexten är alltför oklar. Det förhållandet
yttrandena all ett barn har erhållit arv frän annan släkting eller får
periodiskt underhåll från exempelvis mor- eller farförälder skall inte påverka
den underhållsskyldiges ekonomiska ansvar för bamel, såvida inte barnels
förmögenhet eller inkomster är oskäligt stora i förhällande till den
underhållsskyldige förälderns ekonomiska status. Även föreningen anser all det
vore olyckligt om den unges egna tillfälliga inkomster under exempelvis ferier
skulle påverka bidragets storlek. Delta kunde få en menlig inverkan på den
unges arbetsmotivation och ställa ungdomar med icke sammanboende föräldrar i en
särställning gentemot andra jämnåriga, säger föreningen. De sakkunniga har
uttalat (s. 223) alt det förhällandet alt pension utgår efter den ena föräldern
i allmänhet inte bör påverka den andres underhållsskyldighet, åtminstone inte
så all underhållsbidraget sänks. Mol bakgrund av delta uttalande anför
föreningen Familj och rätt atl del vore orimligt om belopp av den storleksordning
som i dag utgår inom ramen för folkpensioneringen (lägst 300 kr., men vanligare
400 kr. per mån.) inte skulle påverka underhållsskyldigheten. Föreningen anser
all barnpension skall beaktas när underhållsbidrag fastställs och atl delta
måsle poängleras i förarbetena.

Frågan
vad som bör ligga lill grund för prövningen av föräldrarnas bidragsförmåga
kommenteras av de flesta remissinstanser i anslutning till de riktlinjer som de
sakkunniga har föreslagit för försäkringskassornas prövning av den
underhällsskyldiges återbelalningsförmåga när bidragsförskott utgår. Den kritik
som generellt har riktals mol de föreslagna riktlinjerna är alt dessa utgår
endasl från den underhållsskyldiges situation och att hänsyn inte las till båda
föräldrarnas förmåga. Föreningen Familj och rätt anser del beklagligt atl del
ingenstans i betänkandet anges hur kostnaderna för barnels uppehälle och
utbildning skall utformas eller beräknas. Om de sakkunnigas förslag bl. a. lill
ändring av bidragsförskottslagen skall få den verkan de önskar måste enligt föreningen
en treslegsbe-dömning företas när underhållsbidragen skall bestämmas. Först
måste kostnaderna för barnet bedömas, därefter en fördelning ske av dessa
kostnader pä föräldrarna och bamet och slutligen föräldrarnas förmåga bedömas
atl själva svara för resp. andel och/eller behov av eventuellt samhällsstöd.
Denna ireslegsbedömning måsle också redovisas i varje beslul om
underhållsbidrag vare sig det är fiastställi i domstol eller är ett avtal
mellan föräldrama i domstolen eller via sociala myndigheter, anser föreningen.
Länsstyrelsen 1 Östergötlands län anser del i stort seil välmotiverat atl som
utredningen har föreslagit generellt sett la siörre hänsyn till den underhållsskyldige.
Enligt länsstyrelsen borde ulredningen dock vid den avvägning som krävs ha fast
större avseende vid barnets behov. Delta kan bl. a. ske på sä sätt, säger
länsstyrelsen, alt - med hänsyn lill barns olika konsumtionsbehov i olika
åldrar - underhållsbidrag och bidragsförskott relateras lill olika

opaginerad Kontrollera mot PDF

procentandelar av
basbeloppet vid olika åldrar. Liknande tankar för också socialstyrelsen fram.
Även om barn kostar olika i olika familjer måste lagstiftaren få ett
bedömningsunderlag och normer av regeringen för ell eventuellt fastställande,
säger föreningen Familj och räu. Föreningen stryker också med skärpa under
behovet av normer för underhållsbidrag för såväl de sociala myndigheterna och
advokaterna som domstolarna. Även andra remissinstanser framhällerslarki detta
behov, bl. a. sociala centralnämnderna i Malmö och Östersund ozh
familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm. Förbundet Hem och samhälle
framhåller all del är väsentligt atl varken vårdnadshavaren eller den
underhällsskyldiges ekonomiska förhållanden väsentligt försämras. Således måsle
alltid finnas garanti för att vårdnadshavaren lår ett bidrag som minsl
motsvarar bidragsförskottet och all den underhållsskyldiges bidrag
kontinueriigt anpassas lill hans eller hennes inkomster, verkliga
levnadskostnader och eventuella nya familjebildning och därmed följande
ekonomiska förpliktelser. Mellanskillnader skall här givetvis läckas av
försäkringskassan, anser förbundet. I anslutning lill frågan om föräldrarnas
bidragsförmåga stryker Centerns kvinnoförbund starkt under alt del arbete som
vårdnadshavaren lägger ner måsle räknas med som en ekonomisk insats när
makarnas resp. underhållsskyldighet fastställs. Förbundet anser vidare atl när
den underhållsskyldiges bidragsförmåga fastställs, hänsyn inte skall tas till
ekonomiska transaktioner, t. ex. skuldsättning eller avhändande av egendom,
som har skett senare än sex månader före den lidpunki dä underhållsbidrag
fastställs.

Så gott som samtliga
remissinstanser som har yttrat sig biträder de sakkunnigas förslag all
underhållsskyldigheten skall upphöra när barnel fyller 18 år med rätt till
föriängning lill den lidpunkt då barnels grundutbildning är avslutad. Bland
remissinstanserna finns Stockholms tingsrätt, socialstyrelsen, de sociala
centralnämnderna, familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm, TCO,
Advokatsamfundet, Familjerådgivarnas förening och Försäkringskasseförbundet.

Centerns
ungdomsförbund anser all förslaget stämmer väl överens med principen alt varje
människa är självständig och skall svara för sin egen försörjning. All
underhållsskyldigheten skall slå kvar sä länge barnels skolgång inte är
avslutad finner föreningen Familj och rätt närmast som en inskrivning i lagen
av gällande praxis. Väsentligt i kommande domstolspraxis är dock, anför
föreningen, atl man följer de sakkunnigas påpekande alt underhåll,''skyldighel
inte skall föreligga om barnet efter avslutad grundskola så småningom önskar
genomgå vuxengymnasium eller liknande. Väsentligt är också alt del i framliden
inte utgår underhållsbidrag vid postgymnasial utbildning, avslutar föreningen,
vilkel i dag förekommer mol förälders bestridande. Också Juridiska
fakuttetsnämnden vid Uppsala universitet anser alt förslaget stämmer överens
med vad som redan nu tillämpas enligt vägledande praxis (särskilt NJA 1967 s.
401), dock med den skillnaden att

Remissyttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

föräldrar
med förmåga därtill f n. kan bli skyldiga all bidra till barnels högre
utbildning om särskilda omständigheter, väl främst sjukdom hos barnel, medför
all barnel inte kan försörja sig genom studiemedel och kompletterande
förvärvsarbete. Det kan visseriigen diskuteras om inte denna möjlighel bör
finnas kvar men i dagens samhälle kan del dock vara rimligt att godta
förslaget, anser fakullelsnämnden.

Centrala
studiestödsnämnden anser del viktigt atl del i FB tas in ett stadgande som
klart anger vad de sakkunniga har föreslagit. Med hänsyn till bestämmelserna om
statligt studiestöd har nämnden intet att erinra mot all föräldrarnas
underhållsskyldighet i princip upphör då bamet uppnår sådan ålder att del kan
erhålla studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen för sina studier, även om
dessa kan hänföras lill grandläggande utbildning. Den föreslagna bestämmelsen
kommer att få stor belydelse då del gäller all bedöma barnels rätt till
studiestöd under studietiden, anför nämnden vidare. Det kan därför vara viktigt
atl en hänvisning till sludieslödslagens bestämmelser - i vart fall i
specialmoliveringen till 7 kap. 1 8 andra stycket FB - görs på sådani sätt att
del klart framgår alt föräldrarnas underhållsskyldighet är primär så länge
barnel är studiehjälpsberältigal. Även Sveriges förenade studentkår ställer sig
bakom utredningens förslag efiersom följden enligt kåren annars skulle bli att
vårdnadshavaren ensam fär del ekonomiska ansvaret för atl bamel skall kunna
fullfölja sina gymnasiestudier. En förutsättning är all barnel går direkt frän
grundskolan till gymnasiet eller alt den studerande gör kortare avbrott i
studierna, tillägger kåren. Skulle bamet avbryta sin skolgång och först efter
ett antal år påbörja eller fullfölja sina gymnasiestudier kan del inte vara
rimligt all utkräva underhåll, anser man. Mot bakgrund av de nuvarande
bestämmelserna om statligt studiestöd anför kåren att del inte kan anses
rimligt att föräldrarnas underhållsskyldighet slår kvar om den studerande har
rätt lill studiemedel och detta oavsett om studierna bedrivs på gymnasie- eller
högskolenivå. Föreningen Barnens räu I samhället ser med gillande alt reglerna
för föriängning av underhållsskyldigheten efter del all barnet fyllt 18 år
givils en tydligare innebörd. Dessa rör en fråga som enligt föreningens
erfarenhet i mänga fall har lett till tvisligheler och försvårat för ungdomar
all få möjlighel lill den utbildning de önskat.

1
de fall underhållsskyldighet föreligger för barn som har fyllt 18 år bör enligt
Malmö tingsräa beaktas alt biarnel i sådant fall är myndigt och självt i full
utsträckning kan råda över sin tillvaro och åla sig förbindelser. För alt inte
föräldrarnas underhållsskyldighet i dessa situationer skall utsträckas på ett
otillböriigt sätl bör i lagtexten utsägas all underhållsskyldigheten efter det
all barnel fyllt 18 är inte är undantagslös, anser tingsrätten.

Folkpartiets
ungdomsförbund anser alt föräldrarnas underhållsskyldighet skall upphöra när
barnet har fyllt 16 år. Del finns enligt förbundet en klar utveckling i
samhället all allt fler ungdomar flyttar hemifrån i tonåren. De ungdomar i
åldern 16-19 år som förvärvsarbetar har i allmänhet frigjort sig

Remissyttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

frän beroende av
föräldraekonomin. Enligt förbundels uppfattning bör studiestödet till
gymnasiestuderande kraftigt förbättras så all gymnasiestudier för flera
upplevs som ell bra alternativ till förvärvsarbete. Föräldrarnas
underhållsskyldighet skall dock självklart slå kvar lill dess grundskolan har
avslutats, säger förbundet. En sådan förändring kräver också förändringar på
andra områden. Så bör man enligt förbundet redan vid 16 ärs ålder ha rätl att
teckna hyreskontrakt för egen boslad, ha rätl till bostadsbidrag osv. Enligt
förbundet skapar familjelagssakkunnigas förslag, som inte innebär en fast
åldersgräns, också problem för många grapper. Situationen blir t. ex. myckel
komplicerad för den ganska stora grapp elever som börjar förvärvsarbeta efter
grundskolan och många gånger skaffat sig egen bostad. Om t. ex. studier på
3-eller 4-åriga gymnasielinjer påbörjas av elever vid 17 års ålder skall enligt
gällande praxis och utredningens förslag föräldrarna vara underhållsskyldiga. I
delta exempel kommer alltså underhållsskyldigheten all kvarstå lill 21-22 års
ålder. I flera exempel som förbundet mött har elever i åldern 17 och 18 år, som
flyttat hemifrån, hamnat i den situationen att deras enda försörjningsmöjlighet
har varit att stämma föräldrarna för att få underhåll, då föräldrama ansett att
de gjort sitt då barnel har fyllt 18 år och inte längre bor hemma. En juridisk
tvist med föräldrarna för alt få det bidrag man är berättigad lill måste
upplevas som mycket uppslitande och undviks därför ofta. Följden blir att gymnasiestudier
omöjliggörs då det i dag saknas alternativa försörjningsmöjligheter.
Utredningens förslag kommer säkert att leda lill fler rättegångar mellan barn
och föräldrar. En sådan utveckling är naluriigtvis mycket olycklig, slutar
förbundet.

Liknande
tankegångar förs fram också av föreningen Nike. Genom atl barnen numera blir
myndiga vid lägre ålder kan en allvariig skada mellan föräldrar och barn ske
just när den unge skall göra sina första erfarenheter av vuxenlivet. Alt börja
detta genom att gå i process om underhållsskyldighet kan bli förödande för
eljesl goda relationer. Eller blir resultatet atl den underhällsskyldige
övertalar 18-äringen att inte utkräva försörjningsstöd, varefter delta kommer
att åvila modern ensam. Förslaget bör i stället ändras sä att så länge
underhållsskyldighet skall föreligga, en särregel bör skrivas som ger den
förälder som har den unge hos sig - eller skall betala resten -möjlighet att
föra lalan i rätten om den delade underhällsbördan.

TCO,
som delar utredningens uppfattning vad gäller underhållsskyldighetens
upphörande, anser alt de nuvarande reglerna om avdrag vid inkomsttaxeringen
för underhåll lill barn bör redovisas så all bidrag lill barn över 18 år, som
inte har avslutat sin skolgång (grundskola, gymnasieskola eller annan
grundläggande utbildning) blir avdragsgilla utan alt domslut skall behöva
föreligga. Samma uppfattning framför familjerättsassistenterna i norra
Stor-Stockholm.

Folkpartiets
ungdomsförbund efterlyser en definition av vad som avses med begreppet
"barn". Förbundet ställer sig frågande till vad de sakkunniga avser

Remissyttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

när
de talar om underhållsskyldighet lill barn över 18 är och undrar vid vilken
tidpunkt man övergår frän all vara "barn" lill all bli "vuxen".

Förslaget
alt avskaffa underhållsskyldigheten mol vuxet sjukt barn o. I. tillstyrks eller
lämnas ulan erinran av så gott som samtliga remissinstanser som har yttrat sig.
Hit hör socialstyrelsen, de sociala centralnämnderna. Juridiska
fakuttetsnämnden vid Uppsala universitet. Advokatsamfundet och föreningen
Familj och rätt. Enligt sociala centralnämnden i Göteborg är såväl förslagen
om all la bort den ovillkoriiga underhållsskyldigheten och atl
underhållsskyldigheten i princip skall upphöra när barnel fyller 18 år som
förslaget all upphäva underhållsskyldigheten mot vuxet sjukt barn väl
förankrade i familjerättslig praxis. Förslagen lar också enligt nämnden
vederbörlig hänsyn lill utgående sociala förmåner. Advokatsamfundet anser all
en laglig skyldighet omöjligen kan påverka den moraliska skyldighet föräldrar
kan känna mol ett vuxet sjukt bam.

Hovrätten
för Nedre Norrtand avstyrker emellertid förslaget. Underhållsskyldigheten mol
sjukt barn är enligt hovrätten uttryck för den grundläggande tanke som ligger
bakom alla underhållsregler, nämligen atl del i första hand ankommer pä
familjemedlemmar all ge varandra bistånd och då främst naluriigtvis föräldrar
gentemot barn. Även om i vart fall del direkta ekonomiska biståndet i våra
dagar många gånger erhålles genom åtgärder från samhällets sida, kan väl detta
knappast motivera alt familjemedlemmarnas tidigare och som självklart ansedda
ansvar för varandra nu ersätts av ett samhäUets primära ansvar för sina
medlemmar. Underhållsskyldigheten gentemot föräldrar och barn bör inte
uppfattas som endast en moralisk skyldighet utan fastmer som en följd av och
ell uttryck för den centrala roll familjen och familjebildningen alUjämt har i
samhället. Underhållsskyldigheten mot sjukt barn bör därför enligt hovrätten
kvarstå.

De
sakkunniga har föreslagit alt också underhållsskyldigheten mol styvbarn bör
upphävas. Tvä ledamöter har reserverat sig och föreslagit atl gällande
skyldighet står kvar, men att bestämmelsen ändras så all den avser barn som
make har under sin vårdnad och varaktigt sammanbor med. De sakkunnigas förslag
har lått ett blandat mottagande. En knapp majoritet av remissinstanserna
föroidar all underhållsskyldigheten slår kvar och bland dessa remissvar
ansluter sig de flesta till de två reservanterna.

Hovrätten
för Nedre Norrtand anser av samma skäl som hovrätten har anfört för all behålla
gällande bestämmelser om underhållsskyldighet mol vuxet sjukt barn all också
underhåll:>skyIdighelen mol styvbarn bör stå kvar Del förhållandel all man
ej kan åstadkomma regler som lämpligen kan anpassas lill skilda
samlevnadsformer bör inte i detla fall leda lill annat resultat. Genom alt
äktenskapet är reglerat i lag följer med nödvändighet att det i vissa fall kan
komma att uppstå skillnader mellan de regler som gäller för äktenskap och vad
som gäller för andra samlevnadsformer. Detta behöver inte innebära all man
under alla omständigheter måsle lagstifta för alt

Remissyttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

äktenskapets
regelsystem skall kunna anpassas till andra sammanboendeformer som del trots
allt står den enskilde fritt all välja mellan, anser hovrätten.

Även Juridiska
fakultetsnämnden vid Uppsala universitet avstyrker förslaget. Redan den
normbindande funktionen hos lagrummet motiverar atl del får finnas kvar, anser
fakullelsnämnden. Underhållsskyldigheten mol styvbarn kan vidare fä praktisk
betydelse i vissa fall, särskilt under betänketid för äktenskapsskillnad, men
också i sådana fall då slyvförälder försummar sin underhållsskyldighet. För det
fall att en av två samlevande föräldrar försummar sin underhållsskyldighet mot
eget barn föreslår de sakkunniga (7 kap. 9 S FB), all rätten skall kunna
föreskriva hur underhållsskyldigheten skall fullgöras. Del bör då också finnas
en motsvarande möjlighel i fråga om styvbarn, anser fakullelsnämnden.
Hänvisningen lill all bidragsförskotten gör styvföräldrars underhållsskyldighet
praktiskt betydelselös upp lill bidragsförskottsnivån hindrar inte heller, all
skyldigheten kan ha belydelse när slyvförälderns ekonomi möjliggör en högre
standard i den nya familjen. Avvägningen att fullt bidragsförskott alltid kan
utgå till en vårdnadshavare, som gift om sig eller lever samman med en ny
partner med goda inkomster, är heller inte självklar. 1 den mån
styvföräldraskapet läggs lill grund för behovsprövning i fråga om rätten till
olika sociala förmåner, är del över huvud laget inte lämpligt att ta bort den
juridiska skyldigheten atl betala underhållsbidrag. Man rycker då undan den
principiella grunden för all i annan lagstiftning ta hänsyn lill styvförälders
underhållsskyldighet. Fakullelsnämnden hänvisar här till 3 kap. 28 8
sludieslödslagen. Vad angår de sakkunnigas tanke all ett behållande av
styvförälders underhållsplikt borde förutsätta en utvidgning lill fall av
äktenskapsliknande samliv, kan som ell motargument anföras redan att del vore
något egendomligt all ålägga underhållsskyldighet mot den andre partens barn i
ett fritt förhållande, så länge del inte finns underhållsskyldighet mellan
föräldrarna själva. Möjligen kunde man överväga att införa en
underhållsskyldighet mot den andra partens barn under föratsättning all
parterna dessutom har ell gemensamt barn. 1 dessa fall kan nämligen åberopas
argumentet all alla barn i familjen bör leva på samma standard. De sakkunniga
har också i annat sammanhang tagit upp just denna avgränsning, nämligen i
bilaga i till sitt betänkande vid diskussion av det förbehållsbelopp som en
underhållsskyldig person anses böra lå undanta för egen och nuvarande familjs
behov, innan hans underhållsskyldighet bestäms mol barn med vilka han inte
sammanbor. De sakkunniga tycks här mena atl man vid bestämmande av
förbehållsbeloppel principiellt bör kunna beakta förekomsten av inte bara
styvbarn i ett nytt äktenskap, som den underhållsskyldige har ingått, ulan även
den andra parlens barn i ett fritt förhållande, under föratsättning att
parterna också har ett gemensamt barn. De sakkunnigas resonemang i olika
sammanhang om frågorna om underhållsskyldigheten mot styvbarn liksom mol den
andra

Remissyttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

parlens barn i ett fritt
förhållande innebär i själva verket, alt de sakkunniga mot bakgrunden av en
allmän idé om neutralitet lill olika samlevnadsformer, pä ett myckel
långtgående sätt blandar juridiska och moraliska skyldigheter liksom faktiskt
existerande beroendeförhållanden i vilka del inte finns någon juridisk
underhållsförpliktelse att falla tillbaka på. De sakkunnigas benägenhet atl
inte skilja mellan juridiska och moraliska förpliktelser skapar en allmän
oklarhet i regelsystemet. Inom socialrätlen i vid mening kan del länkas vara
rimligt all i vissa lägen utgå frän en faktiskt existerande, ekonomisk
gemenskap oberoende av om den grundar sig på någon underhällsförpliktelse
eller inte. När familjerätlsliga underhållsförpliklelser skall bestämmas i
olika relationer tycks det dock lämpligast all genomgående bygga på juridiskt
existerande förpliktelser. Slutsatsen blir att del i nuvarande
lagstiflningsläge finns anledning alt behålla regeln om underhållsskyldighet
mol styvbarn. En utvidgning av underhållsskyldigheten lill all gälla även mol
andra partens barn i ell fritt förhållande i vissa fall avstyrks emellertid bl.
a. av del skälet, att det på lång sikt kan ha allvariiga praktiska nackdelar,
atl i allt flera hänseenden - dock inte alla - lika behandla gifta och ogifta
samlevnadspar även pä det civilrältsliga området. Också Folkpartiets
kvinnoförbund anser att nuvarande 7 kap. 4 8 FB böir vara kvar. Paragrafens
syfte är atl la lill vara styvbarns rätt och att tillförsäkra dem samma
ekonomiska standard som övriga medlemmar i en ny familjekonslellalion. Den av
makama som inte är biologisk förälder skall efter sin fönnåga också bidra lill
barnels kostnader. Det gäller belopp som överstiger underhållsbidraget som
barnen erhåller från den andre av föräldrarna. Trots all ulredningen vill
upphäva bestämmelsen anser man "inte au den bakomliggande principen skall
upphöra att gälla". Det är ett inkonsekvent resonemang, anser förbundet.
Skall bestämmelsernas normbildande funktioner vara kvar bör del också framgå
av lagtexten.

Sociala
centralnämnden i Östersund och familjerättsassistenterna i norra
Stor-Stockholm, som också anser atl teslämmelsen bör finnas kvar, tycker all
den bör utvidgas lill atl gälla även i de fall föräldern sammanbor med annan
ulan alt vara gift. Sociala centralnämnden i Göteborg anser att del bör vara
möjligt att i lagtext finna formuleringar som gör all ogifta samboende, vilka
skallelekniskl är jämställda med makar, också kan jämställas med dessa vad
gäller FB:s bestämmelser om underhållsskyldighet mol bam.

Till
de instanser som har anslutit sig lill reservanternas förslag hör Malmö
tingsrätt, utredningen om barnens rätl, sociala centralnämnden i Göteborg, en
minoritet inom sociala centralnämnden I Malmö, Domareförbundet, Familjerådgivarnas
förening. Centerns kvinnoförbund, Moderata samlingspartiets kvinnoförbund och
föreningen Barnens rätt i samhället. Sociala centralnämnden i Göteborg har ur
ekonomisk synpunki i och för sig inget att invända mol förslaget att upphäva underhållsskyldigheten
i dessa fall, men efiersom

Remissyttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

lagens
normbildande funktion är ytterst väsentlig anser nämnden att bestämmelsen bör
bibehållas och fä den formulering som föreslås av reservanterna.

Advokatsamfundet
anser del tveksamt om den nuvarande bestämmelsen om skyldighet att betala
bidrag till styvbarn har någon betydelse i realiteten. Det lorde vara sällsynt
alt ett styvbarn i en familj behandlas annoriunda än övriga bam, säger
samfundet, och skulle så bli fallet torde äktenskapet knappast kunna hållas
samman. Därvid kan ett bidrag lill styvbarnet under betänketiden bli aktuellt,
men den situationen synes inte böra föranleda att regeln bibehålls, anser
samfundet.

Socialstyrelsen, centrala
studiestödsnämnden, de sociala centralnämnderna i Stockholm, Malmö
(majoriteten) och Uppsala, föreningen Jurister vid de aUmänna advokatbyråerna,
föreningen Familj och tätt saml Försäkringskasseförbundet tillstyrker
förslaget atl den nuvarande underhållsskyldigheten skall avskaffas. Enligt
socialstyrelsen har försörjningsskyldigheien mol styvbarn ingen funktion att
fylla annal än under den lid då barnels förälder sammanbor med styvföräldern. I
sådant fall är en särskild regel om underhållsplikt av underordnad belydelse.
Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund tillstyrker alt den särskilda
skyldigheten alt bidra lill underhåll mot styvbarn inom ramen för ell nytt
äktenskap avskaffas i det här avsnittet. 1 stället anser förbundet atl en
allmän skrivning bör föras in i de lagar som reglerar samlevnadsfrågor om den
självklara utgångspunkten all sammanlevande personerskall tillförsäkras jämlika
levnadsvillkor. Detta bör, enligt förbundet, övervägas av
familjelagssakkunniga i deras fortsatta arbete.

1
sill yttrande kommer centrala studiestödsnämnden in på betydelsen för de
studerande alt slopa bestämmelsen. Enligt nämnden måste ell slopande av
stadgandet påverka sludieslödslagens bestämmelser och detla kan leda till all
ett ökat antal studerande fårsludiehjälp utan hänsynstagande till den faktiska
familjeekonomin. Att bibehålla stadgandet medför dock enligt nämnden siörre
olägenheter. Sålunda säger nämnden all den av erfarenhet vet all många styvbarn
under studietiden inte kan erhålla ekonomiprövad studiehjälp pä grund av styvförälders
inkomst och/eller förmögenhet. Dessa styvbarn hindras inte sällan i sina
studier och kan även vara tvungna att helt avbryta dessa därför all
styvförälder inte vill vidkännas kostnader för styvbarnets utbildning. Med
nuvarande regelsystem är del omöjligt alt pröva barnels faktiska behov av
studiehjälp, då barnets förälder stadigvarande sammanbor med annan är barnets
förälder och den sammanboende bidrar lill familjens försörjning.

Så
gott som samtliga remissinstanser som har yttrat sig i saken tillstyrker de
sakkunnigas förslag atl upphäva 8 kap. ÄB. Hit hör socialstyrelsen, de sociala
centralnämnderna i Göteborg, Malmö och Uppsala, Advokatsamfundet och föreningen
Jurister vid de aUmänna advokatbyråerna.

På
samma skäl som hovrätten för Nedre Norrtand avstyrkt atl upphäva

Remissyttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

underhållsskyldigheten mot
sjukt, vuxet barn och mot styvbarn avstyrker hovrätten också detla förslag. Om
underhållsskyldigheten avskaffas mot sjukt, vuxet bam synes del
JuridiskaJåkuttetsnämnden i Uppsala också som en följdändring nödvändigt atl
upphäva motsvarande regler i ÄB. Vad angår underhållsbidrag lill bam, vars
uppfostran inte är avslutad, hänvisar de sakkunniga bl. a. lill all
laglollsreglerna ger ett grundskydd. Eftersom del hör lill de sakkunnigas
fortsalla arbele aitl överväga just laglollsreglerna är del möjligen bäslatl
inte nu upphäva 8 ka p. 1 8 ÄB utan behålla regeln i avvaktan på kommitténs
förslag beträffande lagloltsinslitutet, säger fakullelsnämnden. Lagtextens
hänvisning till "bam, vars uppfostran icke är avslutad", kan
emellertid pä grund av ändringarna i 7 kap. FB behöva kompletteras med t. ex.
tillägget: "och som har rätt lill underhållsbidrag efter honom" (dvs.
arvlåtaren), säger nämnden vidare.

Remissyttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

2.2
Underhållsskyldigheten vid gemensam vårdnad

De
sakkunnigas förslag att utvidga skyldigheten i FBatt utge underhållsbidrag
också lill fall av gemensam vårdnad har mottagits positivt av samtiiga
remissinstanser som har yttrat sig i saken. Den lösning som de sakkunniga har
föreslagit, nämligen all en förälder som inte varaktigt sammanbor med bamel
skall betala bidrag, har också fått ell gynnsamt mottagande av del övervägande
antalet remissinstanser. Några få remissinstanser är dock kritiska mol eller tveksamma
lill den lösning som föreslås.

Hovrättenför
Nedre Norrland delar de sakkunnigas uppfattning all de nya reglema om gemensam
vårdnad medför behov av alternativ till frånvaron av vårdnaden som
föratsättning för underhållsskyldighet och mot den lösning som de sakkunniga
har föreslagit finns enligt hovrätten inget atl erinra. En liknande uppfattning
ger också sociala centralnämnden i Göteborg uttryck för. Även Göteborgs
tingsrätt, sociala centralnämnden i Stockholm ochfamiljerätts-assistenterna i
norra Stor-Stockholm ullalar sig positivt om den föreslagna regleringen.
Centerns ungdomsförbund pekar på atl de föreslagna åtgärderna är viktiga för
atl uppnå all reglerna för underhäll inte försvårar gemensam vårdnad. Genom det
föreslagna tillägget till 7 kap. 2 8 andra stycket FB hårde sakkunniga på ett
elegant sätt löst frågan om underhållsbidrag vid gemensam vårdnad, uttalar
föreningen Familj och rätt. Förslaget tillstyrks också av förbundet Hem och
samhälle. Riksskatteverket och TCO, som i och för sig ansluter sig till
förslaget, pekar på atl del kan uppkomma svårigheter att konstatera med vem
barnet varaktigt sammanbor medan Juristerna vid de aUmänna advokatbyråerna
anser atl bestämmelsen nog inte kan utformas pä annal sätt än vad som har
föreslagils. Länsstyrelsen I Blekinge län ifrågasätter dock om del inte i
lagtexten borde anges att bamel skall anses bosatt där det är eller borde
vara kyrkobokfört. I sitt yttrande tar riksskatteverket upp

opaginerad Kontrollera mot PDF

möjligheten
att föräldrarna i vissa fall under årens lopp kan skifta kyrkobokföring av
barn under gemensam vårdnad mellan sig. Verket framhåller alt
kyrkobokföringsmyndigheten i samband med anmälan om barns flyttning i fall av
gemensam vårdnad bör se till att båda föräldrama samtycker lill flyttningen.

LO uttalar tveksamhet över
den föreslagna lösningen. Att fastställa var bamet skall vara bosatt och lägga
fast en underhällsskyldighet för den andra föräldern bryter enligt LO mot
grundtanken bakom reglerna om gemensam vårdnad. Föräldrar som delar ungefär
lika på den faktiska omvårdnaden om barnet kan välja all uppge var bamel bor
efter vad som är förmånligt ur bidragssynpunkl, säger LO. Enligt Moderata
ungdomsförbundet ger den föreslagna ändringen inte full klarhet i vem som skall
betala om t. ex. båda föräldrarna har barnet halva tiden var. Förbundet anser
all vid gemensam vårdnad de båda vårdnadshavarna själva bör komma överens om
hur underhållsskyldigheten bör fördelas. Vidare anser förbundet det beklagligt
all de sakkunniga inte har uppmärksammat de skattemässiga för- och nackdelarna.
Den som har den lägsta inkomsten av föräldrarna kan skriva bamel hos sig föratt
få hyresbidrag, lägre barndaghemstaxa m. m. Det är även intressant vilken
inkomstskall som föräldrama får. 1 sill yttrande anser riksskatteverket atl del
inte f n. är motiverat att ändra beskattningsreglerna i fråga om situationen
gemensam vårdnad av barn. Vidare upplyser verket alt skattereglerna i viss mån
kan motverka all föräldrarna söker nå fördelar genom att se lill att barnel
blir att anse som varaktigt bosalt hos den av föräldrarna som har den högsta
inkomsten. Skattereglerna kan göra del fördelaktigt för föräldrarna - om de
internt träffar en överenskommelse om fördelning av skattereduktion (2 8 4 mom.
uppbördslagen) - atl i stället se lill all föräldern med högsia inkomsten blir
underhållsskyldig. Avslutningsvis nämner verket att man med gällande
skatteregler accepterar tyst kvittning av underhållsbidrag mellan
skattskyldiga som ömsesidigt är underhållsskyldiga för barn. Förutsättningen
för detta är dock givetvis, säger verket, att beviskravet i kommunalskatielagen
(46 S 2 mom. första stycket 4 p.) har uppfyllts.

Klart
negativt lill de sakkunnigas förslag lill lösning är Folkpartiets
ungdomsförbund. Förslaget innebär i praktiken ett krokben för principen om
gemensam vårdnad. Förälder som har del i vårdnaden men inte sammanbor med
barnet jämställs här med förälder utan vårdnadsrätt, säger förbundet.

Mol
bakgrand av förslaget all också förälder med gemensam vårdnad skall betala
underhållsbidrag har de sakkunniga föreslagit all bidragsför-skott skall kunna
utgåockså vid gemensam vård nad. Förslaget har mottagits positivt av flertalet
remissinstanser. Famitjerådgivarnas förening, som hälsar förslaget med
tillfredsställelse, uppger att det vid separationsärenden hos familjerådgivare
har visat sig svårt för föräldrarna atl komma överens om gemensam vårdnad av
barn när bidragsförskott inte har kunnat utgå. Bestämmelsen om gemensam vårdnad
har därmed tenderat alt bli

Remissyttrandena

s. 254 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 254

förbehållen
en viss kategori föräldrar, nämligen sådana som varit ekonomiskt Remissoberoende
och inte behövt samhällets stöd. Göteborgs tingsrätt anför att den yttrandena
redan genomförda reformen om gemensam vårdnad inte har lått den genomslagskrafl
som man haft anledning all förvänta sannolikt på grund av all
bidragsförskoltsfrågan inte har lösts. Sociala centralnämnden I Stockholm anser
atl förslaget innebär ell framsteg särskilt med tanke på att det gör del
möjligt även för mindre bemedlade all utnyttja de förmåner för barn och
föräldrar som kan ligga i ell gemensamt vårdnadsansvar också när föräldrama bor
åtskilda. Liknande synpunktei förs fram av sociala centralnämnden i Malmö.
Enligt socialstyrelsen är del i och för sig rimligt att ha samma rekvisit,
varaktigt sammanboende, i FB och lagen om bidragsförskott för rätt lill
underhållsbidrag och bidragsförskott. Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget
men vill dock framhålla all försäkringskassorna kommeratt fa svårigheter alt
avgöra om föräldrarnas sammanboende har upphört och besväriigi all avgöra var
bamet varaktigt bor. IDen föreslagna bestämmelsen i 2 8 av
bidragsförskottslagen atl rätten lill bidragsförskott bortfaller om barnet
varaktigt bor tillsammans med den underhållsskyldige innebär enligt verket all
om barnel flyttar från den ena lill den andra föräldem, försäkringskassan får
administrativa svårigheter all tillämpa bestämmelsen. Även Försäkringskasseförbundet
pekar pä atl förslaget kan innebära vissa administrativa svårigheter, men
tillstyrker det ändå. Delsamma gör föreningen Familj och rätt.

Förslaget
om bidragsskyldighel vid gemensam vårdnad torde enligt Juridiska
fakultetsnämnden vid Uppsala universitet i praktiken ha myckel liten betydelse
för mellanhavandet mellan föräldrarna. Dess syfte är främst att öppna
möjligheten lill bidragsförekoll i dessa fall. Redan nu innebär
bidragsförskottssystemet lillämpningssvårigheter, och i ett par hänseenden
kommer dessa ytterligare att markeras, om de sakkunnigas egna förslag får
föranleda lagstiftning. Behovet av den grandläggande översyn av samhällsstödet
lill ensamslående som regeringen har beslutat om är också stort, anser
fakultetsnämnden. Bidragsförskott kan utgå i fall då ett "barn" i
åldem 16-18 år försörjer sig själv och saknar rätt lill underhållsbidrag eller
då vårdnadshavaren ensam (eller tillsammans med en ny partner) har en så god
ekonomi att något socialt behov av ett garanterat underhällsbidrag upp till
bidragsnivån inte kan sägas föreligga. I åtskilliga fall är dock
bidragsförskottet en otillräcklig hjälp för verkligt ensamslående
vårdnadshavare med låga förvärvsinkomster, en kategori som är överrepresenterad
som socialhjälpsta-gare. Resultat i forskningsprojektet vid universitetet
bekräftar förekomsten av dessa olika kategorier. Sedan den gemensamma vårdnaden
väl införts förefaller dock de sakkunnigas förslag i fråga om rätten lill
bidragsförskott som motiverat. Socialstyrelsen som är kritisk mot andra delar i
de sakkunnigas förslag såvitt gäller bidragsförskottslagen, anser dock att man
t. v. bör kunna godta den lösning som de sakkunniga har föreslagit här. Del får
anses

s. 255 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 255

ankomma
på den utredning som ser över samhällsstödet för ensamstående Remiss-att
närmare överväga om del behövs särskilda regler för alt förhindra all
yttrandena bidragsförskottssystemet överutnyltjas och om regeln kan anses gynna
vissa grupper på bekostnad av andra. Domareförbundet motsätter sig inte de
sakkunnigas förslag såvitt avser bidragsskyldighet vid gemensam vårdnad men
förklarar samtidigt atl förbundet är medvetet om atl anknytningen lill
boendeförhållandena kan komma till användning för all obehörigt ulnyttia
bidragsförskoiisrälien.

LO,
som är tveksam till del lämnade förslaget om underhållsskyldighet vid gemensam
vårdnad, pekar i sill remissvar på att lösningen också leder lill betydande
kontrollsvårigheler beträffande föräldrarnas och barnens bosättning. Enligt LO
kan det övervägas om man inte här borde la hänsyn lill båda föräldrarnas
inkomster. Detta reser emellertid frågor som berör bidragsförskottsreglerna
över huvud tagel. Bidragsförskotten är avpassade efter ell tidigare
familjemönster. Man utgår ifrån atl vårdnadshavaren saknar eller har mycket låg
inkomst och tar således inte hänsyn till denna. Detta aren fräga som LO
föratsätter att utredningen för översyn av de ensamstående föräldrarnas
situation också kommer atl beröra. 1 avvaktan på den ulredningen borde man
enligt LO:s mening närmare pröva möjligheten all inte utgå från barnets
bosättning utan i stället pröva rätten lill bidragsförskott vid gemensam
vårdnad efter en beräknad underhållsskyldighet för den av föräldrama som har
den högsta inkomsten. Enligt LO bör rätl lill bidragsförskott vid gemensam
vårdnad snarast införas ulan all man bryter mol grundtanken bakom reglerna om
gemensam vårdnad.

Juridiska
fakultetsnämnden i Uppsala uppmärksammar all del efter ell genomförande av den
föreslagna lagändringen kan tänkas alt den "hemmavarande" av två
gifta föräldrar, som periodvis lever åtskilda (t. ex. på grand av mannens
arbete på annan ort eller ansialtsvistelse), kommer att begära bidragsförskott.
Å ena sidan kan tyckas alt den liberalisering, som det innebär att möjligheten
lill bidragsförskott öppnas även för föräldrar med gemensam vårdnad, gör det
rimligt att låta även sådana gifta föräldrar som periodvis lever åtskilda få
samma möjlighel. Del aktuella behovet kan ju vara lika stort i båda fallen. Ä
andra sidan finns del i och för sig inte anledning atl frångå hittillsvarande
rättspraxis, enligt vilken bidragsförskott vägrats när en underhällsskyldig
ulan del i vårdnaden visseriigen för en ganska lång period vistats på annat
håll men det dock har varit avsikten alt samboendet med barnel senare skulle
återupptas. Tillägget av ordel "varaktigt" för atl icke samboendet
mellan underhållsskyldig och barn skall ge rätt lill bidragsförskott läier sig
också förena med denna äldre tillämpning. Efiersom det dock föreslagits en
allmän ändring av förutsättningarna för rätt till bidragsförskott och frågan om
återverkningarna förgifta föräldrar inte alls diskuterats av de sakkunniga, kan
del ha visst värde om det under lagförarbetena slås fasl att del genom
lagändringen inte i och försig varit avsikten att göra någon ändring

s. 256 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 256

i
fråga om äldre rättspraxis angående samboendebegreppel, slutar fakultets-
Remiss-nämnden. Även Advokatsamfundet ullalar att det kanske kan uppslå
yttrandena besvärliga gränsdragningar för gifta föräldrar som inte båda
varaktigt sammanbor med bamel. Det kan också upplevas som en orättvisa all
endast en grupp av gifta föräldrar kan få en viss förmån genom bidragsförskott
men inte en annan,ganska stor grupp. Dessa svårigheter bör emellertid inte
hindra all del nu framlagda förslaget om skyldighet att utge underhällsbidrag
också i fall av gemensam vårdnad blir genomförd. Visseriigen kan ifrågasättas
om möjligheten till gemensam vårdnad om barnen i sådana fall där oenigheten
mellan föräldrarna är stor verkligen utgör en positiv lösning för barnen. Om
man emellertid skall fä någon verklig erfarenhet av dessa relativt nya
bestämmelser, måste i alla fall alla hinder av ekonomisk art röjas ur väriden.

För
att undvika all rätten lill bidragsförskott missbrukas främst av gemensamma
vårdnadshavare har de sakkunniga föreslagit ell tillägg lill 2 §
bidragsförskottslagen (ny punkt e) av innehåll att bidragsförskott inte skall
utgå om barnel har egna tillgångar eller eljest uppenbariigen saknar behov av
bidragsförskott. Detla förslag har inte fått något gensvar från remissinstansernas
sida. Många som inte går så långt all de lar avstånd från förslaget har ställt
sig frågande till förslagets räckvidd. Några remissinstanser kritiserar
förslaget för att vara oklart.

Del
mest gynnsamma mottagandet har förslaget fått av föreningen Familj och rätt som
anser alt den nya punkten är av vikt för atl slävja missbruk av
bidragsförskoltsrällen. Men för alt inte prövningen skall bli godtycklig krävs
enligt föreningen entydiga regler, bl. a. för bedömningen av barnels behov
eller ännu bättre den ireslegsbedömning som föreningen har förordat när del
gäller all pröva frågan om bidragsskyldighel. Sociala centralnämnden i Göteborg
pekar på att regeln att bidragsförskott inte skall utgå om barnel har egna
tillgångar är en direkt följd av de övergripande riktlinjerna för föräldrars
underhållsskyldighet. Nämnden förutsätter all den principiella prövningen
följer samma regler som måsle utarlbetas för FB:s bestämmelser. Nämnden
tillägger all informationen till allmänheten är av betydelse sä all en arvlåtare
eller givare blir medveten om vilka mått och sleg som måste iakttas för alt arv
eller gåva inte i stället i praktiken skall tillfalla den underhållsskyldige.
Nämnden har i princip intet atl erinra mol förslaget, men vill understryka atl
ett införande av bestämmelsen inte får innebära en prövning av vårdnadshavarens
ekonomiska situation.

Riksförsäkringsverket,
som noterar all 2 S e bidragsförskottslagen kan komma lill användning generellt
och inte bara när fråga är om gemensam vårdnad, konstaterar all innebörden av
lagrummets bestämmelse är all del blir en behovsprövning av rätlen till
bidragsförskott i många fall. Försäkringskassorna behöver i sådant fall
anvisningar för tillämpningen av denna regel. Konkret måste fastställas regler
för bl. a. bedömning av barnels behov

opaginerad Kontrollera mot PDF

av
bidragsförskott, hur föräldrarnas och den underhållsskyldiges inkomster
påverkar bidragsförskottets storiek och vilka inkomst- och förmögenhetsgränser
som utesluter från rätten till bidragsförskott. Malmö sociala centralnämnd
anser alt del kan finnas skäl alt behovet av bidragsförskott också bedöms
utifrån vårdnadshavarens ekonomiska förhållanden. Därför frågar nämnden om de
sakkunniga med den föreslagna nya punkten e) avser också vårdnadshavarens
ekonomi. 1 så fall, säger nämnden, är del en fråga som är ytterst känslig och
komplicerad. Alt som de sakkunniga gör endast antyda möjligheten till generell
tillämpning finner nämnden synneriigen otillfredsställande. Enligt nämnden
måsle noggranna tillämpningsbestämmelser utarbetas. Sociala centralnämnden I
Östersund frågar om bestämmelsen skall tolkas som en återgång till
inkomsiprövai bidragsförskott och samma tveksamhet ger
Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm uttryck för. Även
Kommunförbundet pekar på att lagtexten och specialmotiveringen inte ger
tillräcklig vägledning, varför en precisering bör övervägas.

Negativa lill del
föreslagna tillägget är socialstyrelsen, länsstyrelsen I Östergötlands län.
Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala och Uppsala sociala centralnämnd. Enligt
socialstyrelsens uppfattning är det förenat med risker ur
rättssäkerhetssynpunkt atl föra in en dylik generell regel ulan att i lagtexten
mera konkret kunna ange när barnels situation är sådan atl bidragsförskott inte
skall kunna utgå. Problemet är också mer av den arten att del bör lösas i
samband med den påböriade översynen av de ensamstående föräldrarnas behov av
hjälp och stöd från samhällets sida. Därför föreslås atl frågan hänskjuts lill
denna utredning för närmare överväganden. Samma uppfattning uttrycker också
länsstyrelsen i Östergötlands län som föreslår all därvid också bör övervägas
atl betala ul bidragsförskott i vissa fall direkt lill bam med egel hushåll.
Även Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala avstyrker i avvaktan på omprövningen
av hela bidragsförskoiissystemet den föreslagna undantagsregeln med i varje
fall den föreslagna utformningen. En så vag behovsprövningsprincip tycks
antingen, om den skall användas i någoriunda vanliga inkomstlägen, vara nästan
omöjlig att tillämpa, säger fakullelsnämnden, eller om den skall tillämpas
blott i sällsynta fall, få så liten betydelse all den lika gärna kan undvaras;
tillämpningsproblemen skulle i varje fall återkomma i de speciella fall då
användning ifrågasätts, säger fakullelsnämnden. Sociala centralnämnden I
Uppsala finner inte att utredningens främsta skäl lill att införa denna
bestämmelse, nämligen atl förhindra eventuella missbruk vid gemensam vårdnad,
är tillräckligt vägande för all införa en så allmän inskränkning i rätten till
bidragsförskott. De eventuella fallen av missbruk och de sannolikt myckel få
fallen av bristande behov kan inte motivera en behovsprövning med en betydligt
ökad administration som följd. Del strider också mot principerna inom
familjepolitiken alt bidragen inte skall vara behovsprövade. Några närmare
riktlinjer har inte heller angivils av de sakkunniga för hur bedömningen av
"barnels tillgångar" resp. "uppenbar-

Remiss-yttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

17
Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

s. 258 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 258

ligen
saknar behov av bidragsförskott" skall ske. Nämnden avstyrker därför
Remiss-

förslaget. yttrandena

2.3
Periodiska bidrag och engångsbidrag

Ingen
remissinstans har någon erinran emot att den nuvarande huvudregeln behälls all
underhållsbidrag skall betalas månadsvis och att beloppen skall förfalla lill
betalning förskotRsvis. Någon erinran mol att del också i fortsättningen bör
vara möjligt atl efter domstolsprövning eller genom avtal bestämma bidrag för
kortare eller längre tid har inte heller framställts. Förslaget att alla
föräldrar oavsett civilstånd skall kunna avtala om undantag från huvudregeln
har också mottagits positivt. Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund
ifrågasätter om inte möjligheten att utge engångsbidrag är mogen för alt
avskaffas helt och hållet. Den förefaller förbundet mycket otidsenlig.
Advokatsamfundet pekar också på atl del numera inte är vanligt atl
underhållsskyldigheten mol bam fullgörs genom engångsbidrag. Andra
remissinstanser ansluter sig till familjelagssakkunnigas uttalande att
engångsbidrag bör användas med stor älerhållsamhet.Till dessa hör riksskatteverket,
de sociala centralnämnderna i Göteborg och Uppsala saml Familjerådgivarnas
.förening. Socialstyrelsen anser alt engångsbidrag eller periodiska bidrag över
en längre lid än en månad bör kunna komma ifråga undantagsvis och alt del är
rimligt att för giltigheten av sådani avtal kräva godkännande av
barnavårdsnämnden. Riksskatteverket erinrar om att den skattemässiga
behandlingen av engångsbidrag är ytterst ogynnsam då avdrag kan medges med
högst 2 500 kr. för det år då beloppet ges ut.

Förslaget
all barnavårdsnämnden också i fortsättningen skall godkänna avtal om
engångsbidrag har komm£;nlerals av Familjerättsassistenierna i norra
Stor-Stockholm som anser del oicgiski att barnavårdsnämnden skall vara
inblandad endast i dessa fall. En liknande uppfattning har sociala centralnämnden
i Uppsala som anser alt del inte finns skäl att ha kvar denna bestämmelse om
försäkringskassan helt lar över ansvaret för underhållsbidragen. Kassan bör då
också lill fullo la ansvaret även för engångsbidragen, anser nämnden. Nämnden
tillstyrker de sakkunnigas förslag att bestämmelsen om avtal om engångsbidrag
bör utformas lika för alla bam oavsett om föräldrama är eller har varit gifta med
varandra. Delsamma gör socialstyrelsen, som också anser atl del är rimligt atl
kräva godkännande av barnavårdsnämnd för giltighet av avtal om engångsbidrag
eller periodiskt bidrag över en längre lid än en månad.

Föreningen
Jurister vid Sveriges allmänna advokatbyrå anser alt del är en brist alt det i
lagtexten liksom tidigare inte klart sägs ul hur underhållsskyldigheten
fastställs. EnUgt föreningens mening bör en bestämmelse föras in i 7 kap. 2 8
FB om att skyldigheten atl betala underhållsbidrag liksom belopp för sådant
bidrag fastställs i dom eller beslut eller genom avtal.

Det
principiella förbudet mot annal än förskottsbetalning av underhålls-

s. 259 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 259

bidrag
slår kvar i de sakkunnigas förslag. Hovrättenför Nedre Norrland anser Remiss-att
detta förbud slår i viss konflikt med förslaget lill 7 kap. 2 S tredje slyckel
yttrandena FB om rätl till nedsättning av underhällsbidraget för tid under
vilken den underhållsskyldige har utövat sin rätt lill umgänge med barnel. För
all klargöra begreppen bör del enligt hovrätten uttryckligen stadgas att rätt
till nedsättning av underhållsbidrag inte strider mol förbudet mot förskottsbetalning.
Likaså anser hovrätten atl del av 16 8 lagen om bidragsförskott bör framgå all
vad den underhållsskyldige får avräkna på grund av 7 kap. 2 8 tredje stycket FB
skall få åberopas mol försäkringskassan som betalning av underhållsbidrag. Även
riksskatteverket anser det oklart om avräkningsförfa-randei är förenligt med
bestämmelserna om förskottsbetalning.

2.4
Fullgörelse av bidragsskyldigheten genom återbetalning av bidragsförskott m.
m.

Många
remissinstanser ansluter sig lill de sakkunnigas uppfattning om de fördelar som
står all vinna om försäkringskassorna fär en självsiändig rätt och en
skyldighet all inom bidragsförskollssyslemets ram pröva den underhållsskyldiges
bidragsförmåga. En övervägande majoritet av de instanser som tillstyrker all
förslaget genomförs betonar emellertid all ställningstagandet utgår ifrån all
organisalionsfrågoma först blir lösta och all försäkringskassornas personal, i
god tid hunnit utbilda sig för sin uppgift. Många stryker också under
betydelsen av alt del finns klara riktlinjer utfärdade till ledning för
kassornas nya arbetsuppgifter när reformen träder i kraft. Ett par remissinstanser
anför vidare atl kostnadsaspekterna först bör utredas. Åtskilliga
remissinstanseravstyrker dock att de sakkunnigas förslag genomförs, i vart
fall nu. För de remissinstanser som är negativa lill förslaget har
rällssäkerhelsaspeklerna en framträdande roll. Uppfattningarna går isär i
frågan huruvida två organ parallellt bör ha rätt all besluta i fråga om den
underhällsskyldiges bidragsförmåga.

Bland
de remissinstanser som sålunda i och för sig är positiva till alt
försäkringskassorna får en självsiändig prövningsrätt är Stockholms och Gävle
tingsrätter, länsstyrelserna i Östergötlands, Blekinge och Norbottens län,
utredningen om barnens rätt, de sociala centralnämnderna i Stockholm, Malmö och
Uppsala, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, Yrkeskvinnors klubbars
riksförbund och Försäkringskasseförbundet. LO finner alt förslaget har många
positiva sidor, men pekar samtidigt på all del finns en rad svårigheter i det
föreslagna systemet.

Stockholms
tingsrätt anser all de sakkunniga på ell tillfredsställande sätt har lyckats
lösa de oundvikliga svårigheterna i samordningen mellan den familjerältsliga
skyldigheten att betala underhållsbidrag för barn och reglerna om
bidragsförskott. Onödiga jämkningsprocesser lorde kunna undvikas genom den
metod som de sakkunniga har föreslagit. Tingsrätten finner del bl. a. praktiskt
lämpligt att, i de fall då den underhållsskyldige saknar förmåga

s. 260 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 260

att
utge högre underhållsbidrag än som motsvarar bidragsförskottet, frågan
Remiss-om den underhållsskyldiges betalningsförmåga kan bli en angelägenhet
yttrandena mellan enbart den underhållsskyldige och försäkringskassan. Givetvis
är del myckel angelägel all praxis vid bestämmandet av underhållsbidrag och
försäkringskassornas beslul om storleken av återkravsbelopp blir så enhetlig
som möjligt, säger tingsrätten, men erinrar i detla sammanhang om atl
domstolarna med hänsyn till undeihållsmålens dispositiva karaktär saknar
självsiändig ulredningsmöjlighel och därför kan pröva målet allenast på del
material som parterna själva tillfört delta. 1 anslutning till delta uttalande
kan noteras all sociala centralnämnden i Göteborg finner det önskvärt atl
domstolarna åläggs atl pröva skälighelen av överenskommet underhåll i samband
med gemensam ansökan om äktenskapsskillnad eller i samband med ärende angående
vårdnaden om barn.

Atl
låta försäkringskassan - ett administrativt organ med i huvudsak politiskt vald
styrelse - bestämma om underhällsskyldigheten, med förbigående av vad domstol
må ha beslutat, kan onekligen medföra vissa risker ur rättssäkerhetssynpunkt
och leda till all underhållsbidraget bestäms för lågt eller i vissa fall för
högt, säger Gävle tingsrätt och fortsätter. Del synes klart all
försäkringskassan i återkravsärendel inte kan beakta den underhållsberättigades
behov. Hur försäkringskassan i övrigi skall handlägga hithörande ofta intrikata
frågor framgår ej närmare av förslaget. Oaktat vad tingsrätten sålunda anfört
vill tingsrätten emellertid tillstyrka förslaget. Tingsrätten förutsätter
emellertid att försäkringskassorna tillförs sådan personalförstärkning och
erhåller sådana instruktioner, att rätlssäkerhetssynpunklerna blir i möjligaste
mån tillgodosedda. Länsstyrelsen i Blekinge län, som inte har något alt erinra
mol det förslag och de riktlinjer som de sakkunniga har lämnat, finner det dock
angeläget att beslut om återbetalning av bidragsförskott och den därmed
sammanhängande prövningen av den underhållsskyldiges betalningsförmåga sker
under medverkan av lekmannaledamöterna i försäkringskassans styrelse.
Utredningen om barnens räu ochföreningen Barnens rätt i samhället påpekar alt
om reformen genomförs del är viktigt all samverkan äger rum mellan socialtjänst
och försäkringskassorna. Det måste också framhållas, säger utredningen, all
socialtjänsten skall ge erforderlig information till underhållsberättigade och
underhållsskyldiga. Informationssynpunkten förs fram också av andra
remissinstanser. Yrkeskvinnors klubbars riksförbund anför atl del synes
lämpligt atl föra samman utbetalning och återkrav lill en instans, t. ex.
försäkringskassan. Försäkringskassorna måste då få personella och ekonomiska
resurser alt klara av båda dessa uppgifter. De föreslagna ändringarna i lagen
om bidragsförskott ger enligt förbundet inte tillräckliga garantier för rättssäkerheten
och enhetlig tillämpning över hela landet.

Svea
hovrätt, Göteborgs Ungsrätt och Domareförbundet har i och för sig inget att
erinra mol att försäkringskassorna får en självsiändig prövningsrätt, men är
kritiska mol atl domstolarna och försäkringskassorna jämsides skall ha en

s. 261 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 261

sådan
rätt med möjlighel för försäkringskassa alt ompröva domstols Remissavgörande.
Förslaget alt försäkringskassan alllid skall ha en skyldighet atl yttrandena
ompröva domstols avgörande är, säger Svea hovrätt, ägnat atl äventyra
allmänhetens förtroende för domstolarna och bör inte genomföras. Med den
utformning förslaget fått kan hovrätten möjligen tänka sig att från domstols
prövning undanta fastställande av underhållsbidrag, som inte överstiger bidragsförskottets
storiek. Del lorde i sådana fall vara möjligt all träffa avtal om betalning av
underhållsbidrag, eventuellt under medverkan av försäkringskassan, avslutar
hovrätten. En liknande uppfattning uttrycker Gö7Äo/;fs tingsrätt. All låta part
välja huruvida domstol eller allmän försäkringskassa skall bestämma
underhållsbidraget, anser tingsrätten inte vara lyckat. Del förefaller
omotiverat och kommer säkeriigen atl verka förvirrande för den rätissökande
allmänheten, alt del erbjuds två parallella instanser som har behörighet all
pröva vad den enskilde måste uppfatta som samma sak. Det kan vidare befaras atl
möjligheten atl få till stånd en domstolsprövning av underhållsfrägan leder
lill onödiga rättegångar i fall där parterna är överens i övriga frågor.
Domstolarna kan också tvingas all falla avgöranden på ofullständigare material
än vad försäkringskassorna har till sitt förfogande vid prövning av
ålerbetalningsskyldigheten. Sistnämnda förhällande liksom olikheter i
bedömningen av underhållsfrågan kan få till följd att försäkringskassorna i
beslut om återbetalningsskyldighel går ifrån även tämligen färska
domstolsavgöranden, vilkel måste verka egendomligt för de människor som berörs
därav. Hinder bör inte enligt tingsrätten föreligga all låta vederbörande
försäkringskassa bestämma underhållsbidragets storiek även dä parterna inte
önskar komma i åtnjutande av bidragsförskott. Behov av domstols prövning torde
föreligga endasl om bidrag önskas med högre belopp än bidragsförskottet eller
om underhällsskyldigheten bestrids. Om parterna av något annat skäl önskar få
underhållsskyldigheten som sådan fastställd av domstol, bör även det kunna
medges. Det väsentliga är atl bidragets sioriek upp till bidragsförskottet inte
bestäms av domstolen ulan av försäkringskassan. Tingsrätten har också övervägt
i vad mån domstol behöver pröva frågan om storleken av underhällsbidrag till
barn i fall då den har att bestämma bidrag till andra maken. Den meningen har
förts fram att del för en samlad bedömning är nödvändigt atl i ell sammanhang
la ställning lill siorieken av båda bidragen. Om man inte skall fränhända
försäkringskassorna beslutanderätten i fräga om återbetalningsskyldigheten i
sädana fall, kommer emellertid domstolens prövning av bidraget till barnel all
bli endasl en formalitet. Domstolen bör lika väl kunna grunda sitt beslul om
bidrag till andra maken på en bedömning av vad försäkringskassan kan komma fram
lill med ledning av sina anvisningar om återbetalningsskyldighel. Härmed
undviker man även i delta fall en "kompetenskonflikl". För den
händelse man skulle komma fram lill alt parterna bör ges rätten all fä en
domstolsprövning av underhållsbidragets sioriek förordar tingsrätten atl
försäkringskassan inte bör kunna bestämma återbelalningsskyldighelen lill högre
belopp än del fasl-

s. 262 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 262

ställda
underhållsbidraget jämte eventuell förhöjning. Domareförbundet Remiss-

motsäller
sig bestämt alt domstol ges möjlighel att kunita bestämma yttrandena

underhållsbidrag
som inte överstiger bidragsförskottets belopp. Detta kan

leda
lill all föräldrar, som inte kan lösa underhällsfrågan själva, tvingas alt

vända sig till
försäkringskassan för att få underhållsbidraget bestämt. Detta

kan emellertid enligt
förbundet anias ske endasl i sällsynta undanlagsfall,

som inte påkallar särskild
lagstiftning.

Länsstyrelsen
i Östergötlands län föreslår all intill dess gemensamma riktlinjer föreligger
försäkringskassa inte får kräva tillbaka högre underhållsbidrag än som har
fastställts genom avtal eller dom. De sakkunnigas förslag leder till att det
uppstår två olika kravsystem, under och över bidragsförskottsnivån. För alla
parter torde del vara enklare med ell mer enhetligt syslem, anser
länsstyrelsen. Före försäkringskassans överlagande av ansvaret för bidragsförskotten
var del fram lill hösten 1977 möjligt för kommunerna atl biträda vårdnadshavare
och barn vid krav på underhällsbidrag också över bidragsförskottsnivån.
Länsstyrelsen vill därför ifrågasätta om inte del av utredningen nu föreslagna
systemet skulle kunna utvidgas sä att försäkringskassorna kunde påla sig ett
vissl ansvar också beträffande underhållsbidrag över bidragsförskottsnivån.
Barn och vårdnadshavare kunde dä eventuellt fä upplysningen att den
underhållsskyldige sannolikt kan betala högre bidrag än bidragsförskottet. Del
är dock något osäkert om försäkringskassans resurser kan medge att den
underhållsskyldige skulle fä sin återbelalningsförmåga bedömd också över
bidragsförskottsnivån.

Familjerättsassistenterna
i norra Stor-Stockholm anser det klart otillfredsställande med en uppdelning
av ansvaret på försäkringskassa, barnavårdsnämnd och domstol. Antingen skall
barnavårdsnämnden behålla sin skyldighet eller också skall försäkringskassan
ta över hela ansvaret för underhållen, även över bidragsförskottets nivå,
anser de. Om barnavårdsnämndens skyldighet kommeratt kvarstå bör nämnden kunna
sänka underhållet under bidragsförskollsnivå utan atl vårdnadshavarens
godkännande finns. De sakkunnigas förslag lill ändringar i FB och GB borde
enligt assistenterna samordnas med en total översyn av bidragsförskottslagen.
Sociala centralnämnden i Östersund anser att det inte kan vara riktigt att
vårdnadshavare i vissa fall skall hänvisas till olika myndigheter. I
konsekvensens namn borde försäkringskassan la på sig hela ansvaret för atl
fastställa och kräva ul underhållsbidraget, anför nämnden., som dock vill
stryka under atl den inte finner någon anledning atl föra över sociala
centralnämndens nuvarande arbetsuppgifter på området till försäkringskassan, då
underhåll är en viktig social fräga. Föreningen Familj och rätt anser all
försäkringskassan alltid skall kunna pröva den underhållsskyldiges förmåga atl
betala tillbaka utgivet bidragsförskott, men atl denna prövningsrätt skall vara
begränsad lill det underhållsbidrag som domstol har prövat och som inte grundar
sig på avtal. Man måste skilja mellan underhållsbidrag och bidragsförmåga,
framhåller föreningen.

s. 263 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 263

Riksskatteverket
riktar kritik mol den föreslagna lösningen atl samordna Remiss-underhållsskyldigheten
med bidragsförskottssystemet. Enligt verket leder yttrandena förslaget
ofrånkomligen till obalans i förmån. Eftersom en översyn av bl. a.
bidragsförskottslagen pågår och resultatet av denna översyn kan dröja vill
verket dock i huvudsak tillstyrka de framlagda lagförslagen.

Många
remissinstanser är negativa eller tveksamma till belänkandet såvitt avser
försäkringskassas självständiga prövningsrätt och den samordning mellan
bidragsförskott och underhällsbidrag som förslaget innebär. Bland dessa finns
hovrätten för Nedre Norrland, Juridiska fakuttetsnämnden vid Uppsala
universitet. Advokatsamfundet och föreningen Jurister vid Sveriges allmänna
advokatbyråer.

Förslaget
ger anledning lill erinringar i olika hänseenden, anser hovrätten för Nedre
Norrland. Invändningar kan således till en början göras mol atl på del sätt som
har föreslagils blanda ihop civilrältsliga och offeniligrättsliga moment, där
man tidigare av flera skäl ansett sig böra ha klara skiljelinjer. Konsekvensen
av de sakkunnigas förslag blir nämligen att samhället i princip förpliktas att
betala underhåll till barn, som är berättigade lill bidragsförskott, med viss
regressrätt för samhället. Detta medför i sin tur atl hela det nuvarande
regelsystemet som är uppbyggt med utgångspunkt i familjen mer eller mindre
ställs åt sidan och att grunden för underhållsskyldigheten flyttas från
föräldraskapet och knyts lill rätten lill bidragsförskott. Man skulle således
ulan all närmare undersöka konsekvensema härav låta de civilrältsliga reglerna
om underhållsskyldighet få närmast en supplerande karaktär. Del får enligt
hovrätten anses som angeläget atl man har kvar de familjerältsliga
regleringarna såsom de av hävd utformats och godtagils i samhället och ej ulan
siarka skäl ändrar dem och låter dem ersättas av regler om åtgärder, som
samhället är skyldigt att vidta, i andra fall än där sådana regler behövs som
komplement lill de civilrältsliga reglema för att motverka icke acceptabla
sociala följder av t. ex. bristande förmåga atl betala underhåll. Till detta
kommer vidare, anför hovrätten, all det med fog kan ifrågasättas om del är
lämpligt att frågor om underhållsbidragels storlek skall kunna komma all
behandlas dels av allmänna domstolar, dels av administrativa myndigheter och domstolar
med de konflikter som kan uppkomma vid olika bedömningar. Hovrätten
ifrågasätter också om man, trots detaljerade riktlinjer för handläggarna vid
försäkringskassorna samt möjligheter till besvär över kassans beslul, verkligen
vid handläggningen hos kassan kan erhålla samma rättssäkerhetsgaranlier som ett
domstolsförfarande innebär. Vad beträffar konsekvenserna för den enskilde av
förslaget måste del för den underhållsskyldige förefalla stötande att den
genom domstol eller avtal fastställda underhållsskyldigheten mot hans
bestridande när som helsl skall kunna ändras uppenbariigen även vid mer eller
mindre tillfälliga förändringar i hans ekonomiska situation, fortsätter
hovrätten. Det måste vidare beaktas att den underhållsskyldige i sin
långsiktiga ekonomiska planering säkeriigen har

s. 264 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 264

större
nytta av atl han sä långt som möjligt känner till vad han har atl betala,
Remiss-

även
om han därigenom skulle fä en oförändrad underhållsskyldighet vid yttrandena

mer
eller mindre tillfälliga förändringar av sin förmåga. Del förhällandel all

del f n. pågår en
utredning om bidiagsförskollssystemet är vidare ytterligare

en omständighet som lalar
för att man inte nu genomför ett förslag som i

grunden förändrar
bidragsförskottslagen. Hovrätten ifrågasätter slutligen om

personella
och ekonomiska resurser i nuvarande läge över huvud tagel finns

för
all genomföra de sakkunnigas förslag. Enligt hovrätten torde del f ö. gä

att komma till rälla med
problemet med för höga underhällsbidrag genom

endasl
smärre förändringar inom ramen för det nuvarande regelsystemet,

dels
genom att oviUkorlig underhållsskyldighet inte längre skall kunna

åläggas
underhållsskyldig och dels genom de nuvarande reglerna om

jämkning. Dessutom bör den
myndighet som handlägger frågor om återkrav

av
bidragsförskott i siörre utsträckning än som nu synes ske beakta

möjligheten
till eftergift i det enskilda fallet. Försäkringskassan bör därvid

lämpligen
mera aktivt utreda om skäl för eftergift föreligger och även göra den

underhållsskyldige
uppmärksam på möjlighelerna till jämkning vid ändrade

förhållanden.

Juridiska
fakultetsnämnden vid Uppsala universitet konstaterar inledningsvis att de
sakkunniga förvånansvärt nog inte alls har diskuterat tänkbara nackdelar av
sill förslag och än mindre alternativa lösningar för all tillgodose de
rätlspoliliska önskemålen. Med hänsyn till de materiella och processuella
motsättningar som skulle tillskapas i förhållande till principerna och sättet
för att bestämma den familjerältsliga underhållsskyldigheten i allmänhet
avvisar nämnden förslaget lill en samordning mellan bidragsförskott och
underhållsbidrag. Ett allmänt skäl mol förslaget är dessutom att hela systemet
med bidragsförskott lill en på formella kriterier avgränsad grupp av
ensamslående vårdnadshavare i dag har stora svagheter. Del är därför olämpligt
all bygga ell förslag, inriktat på de underhållsskyldigas situation, på en
långtgående inbyggnad av underhållsreglerna i ålerkraven för utgivna
bidragsförskott. En annan principiell invändning är att förslaget bygger på -
och uppmuntrar -återbetalning till del allmänna sorn den normala formen för
utgivande av underhållsbidrag lill barn. Underhållsbidragen betalas dock f n.
direkt lill vårdnadshavaren i en betydande del av alla fall. Det finns inte
anledning all införa ett system, som motverkar delta. (Totalt sett betalade f
ö. omkring 60 % av de underhållsskyldiga i uridersökningspopulationerna i
forskningsprojektet vid universitetet hela eller praktiskt tagel hela sill
underhåll under år 1975.) Vid sidan härav kan påpekas alt det antagligen är en
för optimistisk förhoppning alt försäkringskassorna skulle kunna så snabbi
anpassa ålerbetalningsskyldigheten till växlingar i den underhållsskyldiges
betalningsförmåga, atl restskulder inte skall behöva uppkomma. - Ur
principiell synpunki är del olämpligt alt inom ramen för ell betalningssystem
bygga på två olika principer som ibland kan ge olika resultat i fråga om
underhållsbidragets

s. 265 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 265

storiek.
De sakkunnigas rekommendation, att domstolarna vid bestäm- Remiss-månde av
underhållsbidrag lill barn skall söka ledning av riktlinjerna för yttrandena
försäkringskassorna liksom alt försäkringskassorna bör respektera i varje fall
färska domstolsutslag, hindrar dessutom inte att det även formellt skapas en
latent kompelenskonfiiki mellan domstol och försäkringskassa med del avgörande
ordel lill försäkringskassan i fråga om underhällsbelopp upp lill
bidragsförskottsnivån. Även om myndigheterna i praktiken söker nå samma
resultat, är denna kompelenskonfiiki i sig oacceptabel. Direkt slötande är
möjligheten för försäkringskassorna att höja ett underhållsbidrag, som beslämts
av domstol. Särskilt iögonfallande i detta sammanhang är de sakkunnigas tanke
(s. 86 f och 154), all försäkringskassorna skulle kunna framtvinga ell högre
underhåll än del som har beslämts genom dom eller avtal, när underhållet
betalas direkt lill vårdnadshavaren men denne begär s. k. ulfyllnadsbidrag
därför atl underhållet är lägre än fullt bidragsförskott. Den föreslagna
lagtexten lill 4 8 tredje stycket lagen om bidragsförskott ger f ö. inte, som
de sakkunniga menar, stöd för de sakkunnigas utläggningar om
utfyllnadsbidragen. De sakkunniga gör i själva verket på denna punkl ell
cirkelresonemang och förutsätier vad som skulle bevisas. - De skilda
principiella utgångspunkterna för domstol och försäkringskassa kan dessutom i
vissa lägen leda till olika resultat, även om myndigheterna i övrigi söker
respektera varandras avgöranden. En särskilt märklig effekt uppkommer, om domstol
med hänsyn till vårdnadshavarens dåliga ekonomi bestämt ett högre
underhållsbidrag än bidragsförskottet, samtidigt som försäkringskassan, som
utgetl bidragsförskott, med ledning av mannens inkomster bestämmer
ålerbetalningsskyldigheten till ell lägre belopp än förskottet. Resultatet blir
då, enligt vad de sakkunniga uttryckligen framhåller (s. 85), all den
underhållsskyldige fär betala dels till försäkringskassan det lägre belopp som
denna bestämt, dels direkt till vårdnadshavaren det överskjutande underhållsbeloppet
utöver bidragsförskottet. Konstruktionen innebär tydligen att del allmänna
inom ramen för bidragsförskottet ger den underhållsskyldige en lättnad i den
familjerätlsliga underhållsskyldigheten, som emellertid kvarstår oförändrad
över bidragsförskottsnivån. Delta kvarstående av en överskjutande
underhållsskyldighet ovanför bidragsförskottsnivån kan medföra den egendomliga
effekten, atl den underhållsskyldige å ena sidan enligt olika beslut kan vara
skyldig att betala ett mindre sammanlagt belopp än bidragsförskottet lill
kassan och vårdnadshavaren, samtidigt som vårdnadshavaren å andra sidan
garanteras hela del högre underhålIsbeloppei, om den underhållsskyldige betalar
de olika delbelopp, som han ålagts. Bidragsförskotten, som i sin nuvarande
utformning är avsedda all ge vårdnadshavaren ett minimiunderhåll, kommer
därigenom alt få två helt nya funktioner dels att lätta de underhållsskyldigas
börda under bidragsförskottsnivån, dels alt i vissa fall garantera
vårdnadshavaren ett högre underhåll än bidragsförskottet, om den
underhållsskyldige fullgör sina

s. 266 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 266

sammanlagda
åligganden. - Svårigheten atl bedöma vad förslaget innebär Remissjämfört med
nuläget liksom den latenta kompeienskonfiikten mellan yttrandena domstol och
försäkringskassa kan medföra även andra nackdelar än de hittills berörda. Det
kan sålunda bli vanskligt för en enskild underhållsskyldig alt avgöra, om han
skall betala underhållet direkt lill vårdnadshavaren eller om han skall
underlåta att betala direkt i hopp om att underhållsskyldigheten skall sällas
ner av försäkringskassan, sedan bidragsförskott utgått. Frågan om sättet för
betalningsskyldighetens aktualiserande och storiek kan samtidigt komma all bero
på vårdnadshavarens agerande, dvs. om hon väljer all begära underhåll för bam
vid 1. ex. äktenskapisskillnaden ellerom hon i stället avstår därifrån för all
begära bidragsförskott. Om del föreslagna systemet skulle innebära atl
försäkringskassornas återkrav ibland blir lägre än ett underhåll fastställt av
domstol, kommer systemet f ö. att motverka betalningar av underhällsbidrag
direkt lill vårdnadshavaren och draga in flera fall under systemet med
bidragsförskott och det allmännas medverkan för barnens försörjning.
Fakullelsnämnden rikttir därefier i sitt yttrande i slorl sett samma kritik mol
förslaget som hovrätten för Nedre Norrland har framfört. Även fakultetsnämnden
pekar på olika ändringar i gällande rätt som alternativt kan vidtas för att
lätta bördan för vissa underhållsskyldiga och för all undanröja tekniska
svagheter i del nuvarande bidragsförskottssystemet. Utöver några av de
ändringar som hovrätten för Nedre Norriand berört föreslår fakullelsnämnden en
översyn av införselreglerna, ell alternativt syslem för jämkning av
underhällsbidrag, förenklat förfarande för under-hållslvisler vid allmän
domstol samt en höjning av det avdrag som tillåts vid inkomstbeskattningen för
betalda underhållsbidrag.

Familjerättsassistenterna
i norra Stor-Stockholm framhåller atl del absolut måsle vara samma bedömningsgrund
för uträknande av underhållsbidrag under och över bidragsförskottsnivån.

Enligt
Göteborgs sociala centralnämnd kan samma fördel som de sakkunniga vill nå med
sitt förslag uppnäs med mindre justeringar av de nu gällande föreskriftema för
avtal om underhåll. En av den underhällsskyldige undertecknad och av
bamavårdsnämnd godkänd betalningsförbindelse bör enligt nämnden kunna ges samma
juridiska verkan som nuvarande avtal. En svårighet är dock, anför nämnden, all
sådan betalningsförbindelse inte direkt torde kunna användas för indrivning i
andra länder än Sverige, men samma problem torde uppstå beträffande del av
försäkringskassan fastställda återbetalningsbeloppet, anser nämnden. -1 sitt
yttrande tar nämnden också upp de fall då endast utfyllnadsbidrag utgår. För
dessa fall är del enligt nämndens mening betydelsefullt att nuvarande form för
atl faslställa underhåll bibehålls. Ofta vill den underhållsberättigade inte
all den underhållsskyldige skall påtvingas kontakt med olika myndigheter,
säger nämnden. Orsaken härtill kan variera, men risken är stor atl den
underhållsberättigade i flera fall skulle avstå från ulfyllnadsbidragel om
förslaget om

s. 267 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 267

försäkringskassans
prövning av betalningsförmågan genomförs. Med bibe- Remiss-hällande av
nuvarande avtalsform bör försäkringskassan ha rätl lill formell yttrandena
prövningav underhållels storiek,anser iiämnden,men kontakt börda inte las med
den underhållsskyldige direkt utan endast genom den underhållsberättigade
eller barnavårdsnämnden. - Även förslaget att försäkringskassan regelbundet
skall pröva den underhållsskyldiges betalningsförmåga kommenteras av nämnden.
De i och för sig positiva syftena med förslaget måste vägas bl. a. mol
svårigheten med atl lå kontakt med vissa underhållsskyldiga pä sådant sätl all
betalningsförmågan kan bedömas, säger nämnden. Vidare torde ett flertal
underhållsskyldiga komma att uppleva den täta kontakten med försäkringskassan
som störande och kanske även som ett ingrepp i den personliga integriteten, som
kan förorsaka en negaliv inställning lill underhållsskyldigheten. Den
underhållsskyldige kan också ha en önskan om all på något längre sikt planera
sin ekonomi och då för rimlig lid också kunna räkna med ett fastställt
underhåll. Täta generella omprövningar innebär också ökade administrativa
kostnader. De positiva effektema - att nedbringa antalet orealistiska skulder
samt förekomsten av jämkningsprocesser vid domstol -bör kunna uppnås även med
bibehållande av nuvarande form för fastställande av underhåll.

Advokatsamfundet
anser inte att försäkringskassan utan en omfattande omorganisation på ett
tillfredsställande sätl kan avgöra alla de frågor som enligt betänkandet skulle
överiämnas till den och kan inte tillstyrka all försäkringskassan f n. skall
äga all självständigt pröva den bidragsskyldiges återbelalningsförmåga och att
även avgöra vad som skall återbetalas lill det allmänna. Enligt samfundets
uppfattning är erfarenheterna hittills av sociala myndigheters verksamhet på
detla område inte positiva. Inom ramen för sociala centralnämnders rådgivande
verksamhei las f n. initiativ i underhållsfrågor som ibland förefaller
samfundet förvånande. Verksamheten bedrivs efter socialstyrelsens anvisningar,
men dessa har tolkats sä all man i den rådgivande verksamheten stundom
omedelbart efter domstols avgörande av underhållsbidragels sioriek har
föreslagit vårdnadshavaren att underteckna ell avtal, varigenom domstolens
avgörande helt eller delvis sätts åsido. Motivet härför har dä angetts vara att
bidragsförskottet ändå skulle utgå. Även om riktlinjerna för försäkringskassan
skulle bli klara och otvetydiga, kan man förutse de konfliktsituationer som
kommeratt uppslå. I domstolen görs dock en samlad bedömning av hela den
ekonomiska och personliga situationen, slutar samfundet. Föreningen Jurister
vid de allmänna advokatbyråerna vill med hänvisning lill rättssäkerheten
förorda atl underhållsfrågorna i största utsträckning alltjämt skall falla
under prövning av allmän domstol. Enligt föreningen framstår del även som
olyckligt att domstol skall fastställa underhåll till hustru och
försäkringskassan underhåll lill barn. Föreningen noterar att försäkringskassan
enligt förslaget skall inträda i barns rält till underhåll såvitt avser
förskollerade belopp. Den

s. 268 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 268

underhällsskyldige
har alltså att förhandla med och bevaka sin rätt gentemot Remissen myndighet,
som faktiskt är både part och beslutande. Föreningen vill yttrandena bestämt
förorda en ordning, enligt vilken den underhållsskyldiges betalningsskyldighet,
om avtal inte kan åstadkommas, skall fastställas av domstol efter ansökan.
Föreningen M'e är skeptisk lill atl försäkringskassan skall göra avvägningar i
de här svåra frågorna utan all ha domstolens ingående möjligheter alt pröva
behov och förmåga. Även föreningen Kvinnocentrum är negativ till förslaget.
Föreningen ifrågasätter om inte tilltron till rättsväsendet avsevärt kommer all
minska om del förenklade förfarandet för nedsättning av underhållsskyldighet
som föreslås i betänkandet kommer att genomföras. Del vore högst olämpligt om
snabbkiurser i dessa svåra frågor för försäkringskassans personal skulle
ersätta advokaters och domares kvalificerade utbildning och avgöranden vid
nuvarande prövning av underhållsbidrag i rätten. Dessutom är det orättvist om
den ena parten behöver riskera en dyrbar domstolsprövning, medan den andra kan
fä effekten därav nedsatt genom besök hos försäkringskassan, säger
Kvinnocenlrum.

Socialstyrelsen
påpekar att man måste vara medveten om att förslaget uppmuntrar till ett
utnyttjande av bidragsförskottssystemet. Det gynnar nämligen de
underhällsskyldiga som får underhällsbidragen förskollerade genom
försäkringskassan, medan de som betalar underhållet direkt lill barnets
vårdnadshavare inte kan få sin betalningsförmåga fortlöpande prövad. Detta kan
ha vissa negativa effekter på de underhällsskyldigas villighet att hålla
kontakt med sina bam. Problemet bör därför uppmärksammas av den utredning som
bl. a. skall göra en översyn av bidragsförskottslagen, säger socialstyrelsen.
Enligt styrelsens uppfattning bör emellertid de sakkunnigas förslag, trots de
negativa effekter som kan vara förknippade med del, ändå kunna genomföras, i
varje fall vad gäller möjligheten alt återkräva belopp som understiger
fastställt underhåll. Däremot förefaller det styrelsen synneriigen tveksamt om
försäkringskassa i administrativ ordning skall ha rätl atl återkräva belopp som
överstiger fastställt underhåll. Sammanfattningsvis finner socialsslyrelsen alt
siarka skäl talar för att frågan pä nytt tas upp lill övervägande lämpligen i
den nämnda särskilda utredningen.

Malmö
tingsräa, riksförsäkringsverket och Kommunförbundet förordar all frågan om
försäkringskassornas nya roll utreds ytterligare.

Det
skäl som starkast talar för all de sakkunnigas förslag bör genomföras är att
detta skapar möjlighel att på ett enkelt sätt anpassa det belopp den
underhållsskyldige skall betala lill ändrade förhållanden, säger Malmö
tingsräu. Enligt tingsrättens mening kan del dock ifrågasättas om denna fördel
uppväger förslagels nackdelar. Det föreslagna systemet framstår nämligen i en
del avseenden som krångligt och det är svårt att enbart med utredningen som
bakgrund föreställa sig hur del skall fungera i praktiken och vad det kommer
att kosta samhället i ökade utgifter för administration.

s. 269 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 269

Tingsrätten
anser därför att del inte är möjligt all ta slutlig ställning till
Remiss-rörslaget i denna del ulan all dess praktiska utformning närmare utreds
yttrandena särskilt vad gäller organisationsfrågorna. Tingsrätten för t. v.
fram följande synpunkter. Om systemet genomförs innebär det att man i praktiken
får två instanssystem för fastställande av underhållsbidrag, nämligen dels det
administrativa och dels det ordinära domstolsförfarandel. Denna dubbelprövning
medför ökade kostnader för samhäUet och andra ölägenheter. Sålunda framstår del
som betänkligt atl kassan vid återkrav av den bidragsskyldige när som helsl kan
ändra domstols dom på underhällsbidrag. Ett sätt att komma till rälla med detta
problem - såvitt avser de fall då underhållsbidraget ej skall fastställas lill
högre belopp än bidragsförskottet -är all låta domstolarna underiåta att
bestämma underhållsbidragets belopp i dessa fall. I en sådan situation skulle
domstolen således endasl fastslå atl underhållsskyldighet föreligger med belopp
som inte överstiger gällande bidragsförskott. Om underhållsbidrag som
överstiger bidragsförskottet skall utgå måse givelvis bidraget bestämmas av
domstol. Egendomliga konsekvenser kan då uppstå om bidragsförskott utgår. Om
försäkringskassan i en sådan situation skulle finna all den undérhållsskyldiges
betalningsförmåga understiger vad domstolen dömt ut innebär del alt den
bidragsskyldige totalt sett får betala mer än hans betalningsförmåga tillåler
enligt kassans beräkningar. Om man utgår från all bidragsförskottet är 400 kr.
och all domstolen bestämt bidraget till 600 kr. medför detta, om kassan skulle
finna all den underhållsskyldiges betalningsförmåga uppgår till 300 kr., att
den bidragsskyldige får betala lill kassan 300 kr. och till den
underhållsberättigade 200 kr. Man kan inte utgå ifrån alt jämkning begärs i
alla sådana fall, säger tingsrätten. Del framstår vidare som betänkligt från
rättssäkerhetssynpunkt atl kassan vid återkrav skall kunna höja ett av domstol
bestämt bidrag, särskilt som prövningen hos kassan måsle bli mera summarisk än
en domslolsprocess. 1 detta sammanhang vill tingsrätten framhålla vikten av atl
den som äger föra lalan för barnel - liksom fallet är vid en domstolsprocess
-har full insyn i det material som ligger till grund för kassans bedömning av
den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Det är också väsentligt all kassan
vid sin bedömning ges möjligheter all använda vårdnadshavaren som
upplysningskälla när del gäller att fastställa den underhållsskyldiges betalningsförmåga.
Av utredningen framgår ej vilka möjligheter kassan skall ha att beakta den
underhållsskyldiges förvärvsförmåga, fortsätter tingsrätten. Samma möjlighet
som domstolarna nu har atl la hänsyn lill förvärvsförmåga bör måhända också
kassan ha. I så fall vill tingsrätten framhålla vikten av att de tjänstemän hos
kassorna som skall syssla med underhållsfrågor är väl kvalificerade för sina
uppgifter.

Man
kan från principiell utgångspunkt ifrågasätta ell system där verkställigheten
av domstols avgörande eller ett mellan två parter slutet avtal fritt kan prövas
av ett administrativt organ, säger riksförsäkringsverket. Resultatet

opaginerad Kontrollera mot PDF

härav måste bli atl den i
FB inskrivna underhällsskyldigheten urholkas. I praktiken överfiytlas ansvaret
för barnels underhäll i inte ringa grad från den enskilde föräldern lill
samhället. Riksförsäkringsverket konstaterar atl förslaget innebär en
utomordentlig utvidgning av området för kassornas diskrelionära prövningsrätt i
ärenden om bidragsförskott. Ett sådani syslem skulle ställa utomordentliga krav
på försäkringskassorna, säger verket. Detla gäller såväl den rena
utredningsverksamheten som den sociala bedömning som måste göras i varje
enskilt fall. Det framstår för verket som uppenbart atl schabloner måsle
användas om systemet över huvud tagel skall kunna genomföras. Men även med ell
sådani schablonsystem måste utrymmet för individuella hänsynslagande bli
betydande, eljesl skulle syftet med reformen gå föriorat. Enligt verkels mening
måste emellertid riktlinjerna för sådana individuella hänsynstaganden
penetreras ytteriigare. Förslaget innebär emellertid en angelägen reform. Del
är därför enligt verket önskvärt all den fortsatta ulredningen sker skyndsamt.
Sammanfattningsvis anser verket att ytteriigare överväganden oundgängligen
behövs inte enbart beiräffande del materiella innehållet i förslaget ulan även
i fråga om konsekvenserna för socialförsäkringens administration.

Enligt
Fredrika-Bremer-förbundet bör i fräga om de föreslagna reglerna om återkrav av
bidragsförskott resultatet av utredningen om samhällets stöd lill ensamstående
föräldrar m. m. avvaktas.

1
anslutning lill förslaget om en självsiändig och fortlöpande prövning hos
försäkringskassorna av den underhållsskyldiges återbelalningsförmåga såvitt
gäller utbetalda bidragsförskott har de sakkunniga föreslagit också all
barnavårdsnämndens skyldighet att enligt 7 kap. 2 8 tredje stycket FB se till
aitl barnet tillförsäkras underhåll upphävs. Enligt de sakkunniga bör dock
barnavårdsnämnden alltjämt inom ramen för sin stödjande och rådgivande
verksamhei biträda, i förekommande fall efter samråd med försäkringskassan, med
all upprätta avtal om underhällsbidrag. Förslaget har mottagits övervägande
negativt av remissinstanserna.

Stockholms
sociala centralnämnd, som dock inte har fört fram någon erinran mol förslaget,
betonar i sitt yttrande viklen av ell nära samarbete mellan kassorna och bl. a.
de sociala myndighetema om barnavårdsnämndens särskilda skyldighet skulle utgå
ur lagtexten. Sociala centralnämnden I Uppsala däremot anser att
försäkringskassan, om de sakkunnigas förslag i övrigi antas, helt bör la över
ansvaret för all upprätta avtal om underhållsbidrag, efiersom den samlade
erfarenheten och bedömningen så långt det är möjligt bör finnas på ell och
samma ställe. Likaså anser nämnden all försäkringskassan skall vara skyldig att
hjälpa den underhållsberättigade med kravet av underhållsbidrag, som överstiger
bidragsförskottet. Malmö sociala centralnämnd redovisar i sitt yttrande all
nämnden och familjerältsbyrån i

Remissyttrandena

s. 271 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 271

Malmö
här har olika uppfattningar. Medan familjerältsbyrån anser all
Remiss-barnavårdsnämndens skyldighet att biträda vissa barn i underhållsfrågor
bör yttrandena vara kvar, anser nämnden all skyldigheten bör utgå. Som skäl för
detia anförs följande. Nämnden har den bestämda uppfattningen alt
familjerådgivning och stöd i familjerältsliga frågor är vikliga delar av
socialvården. Rätten lill bistånd är f ö. en central fråga i socialulredningens
förslag lill ny lagstiftning. Sociala centralnämnden anser liksom
familjerältsbyrån alt det är viktigt att socialvården kan tillgodose de behov
av bistånd som uppkommer. Men nämnden har en annan uppfattning om pä vilka grunder
socialvården skall medverka. Ytterst är del frågan om en tilltro lill de
tjänster socialvården erbjuder. Detta förutsätter att den enskilde har sådana
kunskaper om verksamheten att han själv tar initiativ till kontakt. Senare års
socialvårds-debatt har i hög grad just handlat om allmänhetens tilltro lill
socialvården. Enligt sociala centralnämnden stärks allmänhetens tilltro till
socialvården allt efiersom verksamheten kan bedrivas på frivillig grund i
samförstånd och i erbjudande form. Nämnden menar att socialvårdens stöd och
rådgivning bör slå öppen för alla och att verksamheten bör frigöras från
anknytningar till i vissa fall i lag angivna specialindikationer. Inom
familjerällsområdei var avskaffandet av barnavårdsinslilutionen ell första
viktigt sleg i denna riktning. 1 konsekvens härmed anser sociala centralnämnden
atl barnavärds-nämndens skyldighet att sörja för vissa barns underhållsfrågor
bör utgä enligt de sakkunnigas förslag.

Förslaget
innebär all biträde kommer atl ges endasl i de fall där medverkan begärs, säger
Kommunförbundet. Någon uppsökande verksamhei kommer således inte att finnas.
Vissa barns rättsliga ställning kommer atl inskränkas. Kommunförbundet anser
sig inte f n. vara beredd all ta ställning lill all slopa bestämmelsen, utan
anser atl en bedömning kan göras först i samband med ett ställningstagande till
utredningen om barnens rätt.

Övriga
remissinstanser som har yttrat sig i saken ar kritiska mot att
barnavårdsnämndernas skyldighet las bort. Hit hör socialstyrelsen, länsstyrelsen
i Östergötlands län, utredningen om barnens rätt, sociala centralnämnderna i
Göteborg och Östersund, Familjerättsassistenierna i norra Stor-Stockholm samt
föreningen Barnens rätt i samhället. Enligt utredningen om barnens råd kan man
inte bortse från all bestämmelsen även framledes kommer atl ha viss praktisk
betydelse. Frän barnets synpunkt är det viktigt att barnavårdsnämnden har denna
lagliga skyldighet att se lill alt det får underhållsbidrag. Ulredningen kan
inte heller se några nackdelar med att bestämmelsen slår kvar. Av samma skäl
bör också rätten för barnavårdsnämnden enligt 7 kap. 11 S FB all i vissa fall
föra lalan om underhåll till barn slå kvar. Sociala centralnämnden 1 Göteborg
anser det helt oriktigt att ansvaret för att bamet tillförsäkras underhåll inte
skulle åligga barnavårdsnämnden. Ansvaret bör i stället utvidgas att avse alla
barn oavsett föräldrarnas inbördes civilrältsliga relationer. Om skyldigheten
att ansvara för underhållsfrågans

s. 272 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 272

lösning
tas bort, kommer detta atl leda till mindre kunnighet hos nämndens
Remiss-tjänstemän, säger centralnämnden. All upphäva barnavårdsnämndens skyl-
yttrandena dighet kan, säger föreningen Barnens rätt i samhäUet, bli ell led i
myndigheternas önskan atl bevilja sig själva ansvarsfrihet och en fortsättning
på den nedskäming av samhällets stöd lill individen som påbörjades när
barnavårds-mannainslitulionen av ekonomiska och personella skäl skars ner och
fick frivillig prägel. Efiersom samhällets ulslagningsmekanismer blir allt svårare
atl möta för den enskilde och barnens och de ensamslående föräldrarnas
situation även i framtiden kan antas bli pressande, är det angeläget all barn i
bl. a. ekonomiskt avseende fär behälla det skydd som myndigheternas lagliga
ansvar för barnens levnadssilualion parallellt med vårdnadshavarens ger.

Många
remissinstanser kommer in på organisationsfrågorna och betonar särskilt atl de
sakkunnigas förslag, om del genomförs, kommer atl kräva atl personalen
förstärks kraftigt och atl den är utbildad och kvalificerad för sin uppgift.
Bland dessa instanser är Gävle tingsrätt, länsstyrelserna I Östeigöilands och
Norrbottens län, utredningen om barnens rätt, de sociala centralnämnderna i
Stockholm och Uppsala, Advokatsamfundet ochföreningen Jurister vid de aUmänna
advokatbyråerna. Sociala centralnämnden i Malmö stryker kraftigt under att det
är en absolut förutsättning för alt försäkringskassorna skall kunna anförtros
de föreslagna uppgifierna all de får tillräckliga resurser. Sociala
centralnämnden 1 Göteborg uttalar alt behovet av kompetent personal med gedigen
social utbildning och erfarenhet gäller inte endasl försäkringskassorna utan
också riksförsäkringsverket, som i betänkandet föreslås bli besvärsinstans.
Nämnden pekar också på den kostnadsökning som det måsle innebära alt de sociala
myndigheterna med nödvändighet kommer att få ulföra vissl dubbelarbete med
försäkringskassan även om ansvaret för barns underhåll inte ligger kvar hos
barnavårdsnämnden. Nämnden framhåller särskilt att frågor om underhåll intimt
hör samman med barnels övriga situation. Med den skyldighet barnavårdsnämnden
enligt barnavårdslagen har alt bistå barn och vårdnadshavare kan man där inte
avvisa sådana frågor. 1 samband med ansökan om socialhjälp och vid vissa andra
problem där familjens ekonomi är av betydelse aktualiseras en bedömning av
underhållsbidragen både avseende underhållsberättigade och underhållsskyldiga.
En stor del av dessa problem lorde kvarstå även om socialutredningens förslag
om socialförsäkringslillägg genomförs, säger nämnden. Om man behåller
barnavårdsnämndens skyldighet blir del inte så kostsamt med förändringar och
förbättringar inom del nuvarande systemet, säger Familjerättsassistenterna I
norra Stor-Stockholm, I en underremiss anför Sydsvenska lokalavdelningen av
föreningen Sveriges kronofogdar all innan de sakkunnigas förslag godtas, en
bedömning bör göras om dess inverkan på personalbehovet vid
kronofogdemyndigheterna. Kommunförbundet konstaterar för sin del all reformen
inte medför någon väsentlig minskning i socialförvaltningarnas åligganden
gentemot enskilda. Förvaltningarna förul-

opaginerad Kontrollera mot PDF

sätts
alltjämt ge service till föräldrarna genom rådgivning och vid upprättandet av
avtal, säger förbundet.

LO noterar all inga
kostnadsberäkningar har gjorts i betänkandet men förutsätier att
kostnadsfrågorna ses över. Vid översynen bör man, enligt LO, pröva
möjligheterna alt närmare anknyta lill de regler för socialförsäkringstillägg
som socialutredningen har föreslagit i belänkandet SOU 1977:40. Inte minsl
gäller delta det förbehållsbelopp för hemmamake som de sakkunniga här räknat
med, säger LO. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser sig kunna utgå ifrån all
kostnaderna för försäkringskassornas nya arbetsuppgifter inte blir så höga alt
de nu förhindrar ell genomförande. Länsstyrelsen i Blekinge län däremot anser
att risken med de föreslagna reglema om försäkringskassans prövning av
äterbeialningsförmågan är att de som nu betalar direkt till vårdnadshavaren kan
komma att känna sig missgynnade, varigenom betalningsviljan kan minska. Delta
kan då få till följd atl antalet bidragsförskott kommer att öka kraftigt och
detta i sin tur medföra ökade kostnader. Länsstyrelsen anser atl de sakkunniga
inte tillräckligt har beaktat detla förhällande. Samma tankar framför också
riksskatteverket. I detta sammanhang får inte heller kostnaderna för den
utökade organisationen glömmas bort, fortsätter länsstyrelsen. Den förstärkning
av personalen vid försäkringskassorna, som förslaget kommer all medföra och
över huvud taget de organisationsfrågor som måsle lösas, borde enligt
länsstyrelsen samordnas med de organisationsfrågor som sammanhänger med
socialulredningens förslag om socialförsäkringslillägg.
Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm frågar om återkravsverksamhelen
över huvud taget är lönande. Del är en brist, anser assistenterna, all det inte
har gjorts nägon beräkning av kostnaderna för att upprätta frivilliga avtal och
domar, hantering av bidragsförskott och införsel contra schablonbelopp ulan
återkrav.

Åtskilliga remissinstanser
har lämnat synpunkter på del förslag till r i k 11 i n j e r för
försäkringskassornas provningsverksamhet som de sakkunniga har skisserat.
Remissinstanserna vitsordar allmänt behovet av och det värdefulla med enhetliga
normer för all bestämma bidragsförmågan. Svea hovrätt delar de sakkunnigas
uppfattning atl särskilda riktlinjer bör utfärdas till ledning för bedömandet
av den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Mol del redovisade förslaget har
hovrätten ingen erinran. Hovrättenför Nedre Norrland anser all riktlinjer av
den art som de sakkunniga har föreslagit kan tjäna som underiag för
försäkringskassans handlande när fråga om all begära införsel eller medge
eftergift skall bedömas. 1 stort sett anser Stockholms tingsrätt att
riktlinjerna ger uttryck för synpunkter som också är vägledande för tingsrätten
vid dess prövning av bidragsbeloppels storiek. Socialstyrelsen finner del
synneriigen värdefullt all de sakkunniga har föreslagit riktlinjer för
försäkringskassans bedömning av hur myckel som skall återkrävas av den
underhällsskyldige. Förslaget kommer all vara en god vägledning för

Remissyttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

18 Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

s. 274 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 274

domstolar
och barnavårdsnämnder vid fastställande av underhåll. Det har Remiss-funnits
ett länge känt behov i vaije fall hos barnavårdsnämnderna av all yttrandena
kunna ha lite mer fasta regler all tillämpa. Utredningens förslag kommer också
all medverka till en mer enhetlig bedömning över landet i underhållsfrägor.
Styrelsen anser del emellertid svårt atl i detalj ta ställning lill
utredningens förslag när del gäller beräkningen av förbehållsbelopp. Därför
vore det enligt styrelsen bra om utredningens förslag kunde komma i praktisk
tillämpning i form av en försöksverksamhet. En sådan bör då komma till stånd
omedelbart utan all lagändringarna avvaktas, efiersom förslaget redan nu kan
tillämpas av domstolar och barnavårdsnämnder. Kommunförbundet, som anser all
större enhetlighet och liberalisering av ålerkraven för bidragsförskott är
angelägel, anför liknande synpunkter. Familjerättsassistenterna I norra
Stor-Stockholm anser alt del vore olyckligt om lagändringen leder lill all man
slopar barnavårdsnämndens och domstolarnas ansvar och inför riktlinjer för
underhåll som man inte haft möjlighel all pröva. Enligt assistenterna bör de
riktlinjer som assislemerna har arbetat fram för fastställande av bidrag kunna
ligga til) grund för bedömningar av underhällsbidrag. Riktlinjerna har enligt
assistenterna prövats av ell stort antal kommuner och visat sig vara
lillföriilliga. Vissa justeringar kan visa sig bli nödvändiga, men del vore
ändå bättre med ett redan utprövat system än ett helt oprövat. Advokatsamfundet
anser all principen med en norm för underhållsbidrag är något atl eftersträva.
Enligt samfundet kan de föreslagna riktlinjerna vara en god utgångspunkt för
vidare diskussioner och överväganden.

Kommande
anvisningar bör för all bäst tjäna sill syfte självfallet vara lättillämpade,
anför Göteborgs tingsrätt. Del förefaller emellertid tingsrätten tveksamt om de
angivna riktlinjerna leder till ett sådant resultat. Väsentligt synes vara all
man så långt möjligt använder schabloner och grundar prövningen pä uppgifier
som lätt k;än kontrolleras. Del bör vara en fördel om något slags tablå kan
utarbetas för prövningen av det stora fiertalet fall som kommer under
försäkringskassornas bedömning. För ett mindre antal fall som kan vara mer
svårbedömda bör särskilda utredningsresurser kunna komma till användning, anser
tingsrätten. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser att ett
system med normer för all bestämma underhållsbidrag kan ha ell stort värde som
hjälpmedel. Sammanfattningsvis uttalar fakullelsnämnden dock att möjligheten
atl ställa upp ell syslem med riktlinjer över huvud laget är så komplicerad att
den bör bli föremål för en särskild utredning innan beslul fattas. De
sakkunniga har dock otvivelaktigt tillhandahållit en myckel god grund för
vidare överväganden.

De
sakkunnigas förslag innebär, enligt Domareförbundet, all relativt invecklade
beräkningar ibland må.ste göras. Anvisningarna bör kunna göras enklare i fiera
avseenden anser förbundet, som också anser att man för att undvika onödigt
dubbelarbete om möjligt försöker samordna försäkringskassans och kronofogdemyndigheternas
prövningar av den underhållsskyldiges

opaginerad Kontrollera mot PDF

betalningsförmåga.
Även Svea hovrätt för fram samma synpunkter i fråga om samordningen av
försäkringskassas och kronofogdemyndighets prövning. Också möjligheten lill
samordning med skattemyndighetens prövning av den undérhållsskyldiges
inkomstförhållanden borde enligt hovrätten kunna övervägas.

I
fråga omdelnärmareinnehålletidesakkunnigasutkast till riktlinjer förs följande
kommentarer fram.

Juridiska fakultetsnämnden
vid Uppsala universitet ställer frågan i vad mån del är lämpligt all utforma
ett syslem som bygger pä hänsynslagande lill enbart den underhållsskyldiges
aktuella familjesituation och inkomstförhäl-landen samtidigt som huvudregeln
enligt FB för all bestämma den familjerätlsliga underhållsskyldigheten är inte
bara barnets behov utan också båda föräldrarnas förmåga. Samma eller liknande
kritik mol de föreslagna riktlinjernas innehåll förs fram av sociala
centralnämnden i Östersund, länsstyrelsen i Östergötlands län. Kommunförbundet,
föreningen Jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer, föreningen Nike,
föreningen Familj och räu och Ensamstående föräldrars förening. Såväl
föreningen Nike som Kvinnocentrum anseratt förslaget är otillfredsställande
och verklighetsfrämmande för ett samhälle som arbetar för jämställdhet mellan
könen. Båda föreningarna kritiserar a» någon utredning inte har gjorts om
vilka resurser och inkomster som de bidragsförskollsberälligade
försörjningsskyldiga lever med. Förslaget innebär att enbart underhållsskyldigs
försörjning av barn subventioneras med skattemedel, sägs i ell yttrande lill
vilket bl. a.föreningen Lesbisk front anslutit sig.

Malmö
sociala centralnämnd upplyser att den genom sin familjerätisbyrå har sökt få
lill stånd skäliga bidrag och därvid tagit stor hänsyn till den
underhållsskyldiges betalningsförmåga. På senare lid har familjerältsbyrån till
viss del följt schabloner som stämmer överens med familjelagssakkunnigas
tabellförslag. Familjerällsbyräns erfarenhet visar atl de föreslagna
riktlinjerna inte ger den ensamslående underhållsskyldige några nämnvärda
förbättringar. Däremot kommer förslaget att bli speciellt förmånligt för
underhållsskyldig som har bildal ny familj och haren hemmamake, beroende på all
avdrag för denne då får göras om del finns barn under 18 år i hemmet. Enligt
familjerättsbyrån har del visat sig atl ekonomiskt privilegierade
underhällsskyldiga på så sätt har blivit gynnade.

De
sakkunnigas uppfattning att den underhällsskyldige bör tåla större uppoffringar
ju fier barn han har delas inte av sociala centralnämnden i Uppsala, Nämnden
anser i stället all den underhällsskyldige bör betala ett underhållsbidrag
oavsett antal barn. Bl. a. visar socialförvaltningens i Uppsala utredning att
underhållsskyldiga med fler barn har särskilt svårt att klara sill underhåll.
Genom all utgå från den underhållsskyldiges förmåga görs bedömningen av möjligt
underhåll redan vid ell barn och den underhållsskyldiges förmåga all betala ett
högre underhåll blir inte siörre om

Remissyttrandena

s. 276 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 276

han
blir bidragsskyldig mol fler barn, säger nämnden. Remiss-

Alt
den underhållsskyldige garanteras en miniminivå för sin egen och för yttrandena
sin familjs försörjning och att bidraget bör bestämmas lill en andel av
överskjutande belopp är uppenbariigen skäligt, anser Advokatsamfundet. Om
miniminivån därvid skall sällas lill högre belopp än vad som gäller i annan
lagstiftning för regler om existensminimum kan dock ifrågasättas, säger
samfundet. Förbehällsbeloppets storlek har tagits upp också av andra
remissinstanser. Stockholms Ungsrätt uttalar sålunda all del belopp som
tingsrätten uppskattar för en ensamslående torde vara något mer generöst
tilltaget än det som anges i riktlinjerna. Däremot, säger tingsrätten, lorde
enligt domstolens praxis större del av den underhållsskyldiges inkomst som
överstiger förbehållsbeloppel las i anspråk än vad som har föreslagils i
riktlinjerna. Länsstyrelsen i Östergötlands län å andra sidan anser det inte
invändningsfrilt att låta den underhållsskyldiges nivå ligga över socialhjälpsnivån,
om vårdnadshavaren och barnet lever pä socialhjälpsnivån. Del ger då en obalans
mellan de ekonomiska villkoren för å ena sidan den underhällsskyldige och ä
andra sidan vårdnadshavaren och barnet. Del leder då också lill
standardskillnader mellan olika bam till den underhållsskyldige, nämligen
mellan barn från en äldre relation och barn i en ny familjebildning, säger
länsstyrelsen. Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala anser all en alternativ möjlighet,
bättre förenlig med familjerättsliga principer, vore all bestämma ell
förbehållsbelopp lill vad som anses vara existensminimum i annan lagstiftning,
men atl vid bestämmandet av underhållsbidragets sioriek använda lägre
procentsatser än vad de sakkunniga har gjort. Försäkringskasseförbundet anser
del skäligt att förbehållsbeloppen ligger över existensminimum och
socialhjälpsnivåerna. Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm anser
atl förbehållsbeloppel för ensamstående bör höjas lill 1,35 basbelopp i
enlighel med de beräkningsgrander som assistenterna f. n. tillämpar. Sociala
centralnämnden i Göteborg ansluter sig lill de sakkunnigas alternativ att 50 %
av den underhållsskyldiges överskott skall las i anspråk för underhåll lill ett
barn. Däremot är nämnden tveksam till förslaget om höjning lill 60 % för två
barn och 65 % fcir tre eller flera barn som sammanlagd underhållsskyldighet.
Del kan nämligen ifrågasättas, om inte samboende föräldrar får en procentuellt
sett högre belastning då barnantalet ökar. Om riktlinjer utarbetas, som inte
skall begränsas att gälla för försäkringskassan och därmed endast avse
underhåll upp till bidragsförskottsnivå, bör ett högre procenlultag övervägas
för höginkomsttagare med underhållsskyldighet mol flera barn.

Ytteriigare
synpunkter i fråga om förbehållsbeloppen förs fram. Särskilt uppmärksammas
frågan om förbehållsbelopp bör medges för den underhållsskyldiges hemmavarande
make och barn.

Juridiska
fakultetsnämnden i Uppsala anser förslaget diskutabelt atl den underhällsskyldige
skall få öka sill förbehållsbelopp med 0,3 basbelopp för

opaginerad Kontrollera mot PDF

vart
och ell av vissa barn i hans egel hushåll. Förslaget bygger på att den
underhållsskyldige bör svara för hälften av det hemmavarande barnels försörjning.
Delta försteg för hemmavarande barn att få fördel av den underhållsskyldiges
inkomster genom ell förbehållsbelopp, är i och för sig högsl rimligt, anser
fakullelsnämnden, även om del kan vara värt all notera att del nog innebär en
avvikelse från de principer om likabehandling av alla barn lill den
underhållsskyldige, som får anses ha gällt hittills med stöd av föreställningen
om underhållsskyldighetens ovillkorlighet. När väl förbehållsbeloppet avsatts
för hemmavarande barns räkning, tas emellertid en procentandel av den
underhällsskyldiges inkomster enligt förslaget i anspråk för bidrag lill
underhållsberättigat barn utan all hemmavarande barn alls beaktas vidare. Detta
innebäratt sä snart del enligt procentandelen bestämda bidraget för det
underhållsberättigade barnet överstiger förbehållsbeloppel för det
hemmavarande, sä kommer i stället del underhållsberättigade barnet att få ell
försteg lill den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Det kan visseriigen
sägas, all den del av inkomstöverskollel, som den underhållsskyldige fär
behälla för egen del, kan användas även för en standardökning för hemmavarande
barn. Den underhällsskyldiges behållning är emellertid enligt förslaget så till
vida avsedd för honom själv, att den, när väl alla förbehållsbelopp undantagits,
är oberoende av all del kan finnas hemmavarande barn. Sammanfattningsvis anser
nämnden att de sakkunnigas förslag måste frångås på denna punkt, om man vill
undvika all hemmavarande barn får stå tillbaka för det underhållsberättigade,
när underhällsbidraget överstiger det avräknade förbehållsbeloppet för barn i
den senare kategorien.

Om
den underhållsskyldiges nya partner förvärvsarbetar skall denne enligt de
sakkunnigas förslag stå för hela barnlillsynskosinaden förutom vad som i övrigi
behövs för det gemensamma bamet utöver 0,3 basbelopp, säger föreningen Familj
och rätt. Riktlinjerna är i denna del helt oacceptabla och måsle omarbetas.

Såvitt
gäller frågan om förbehållsbelopp för hemmamake anför Juridiska fakuhetsnämnden
i Uppsala att läget enligt rättspraxis är något tveksamt. Vissa avgöranden i
högsta domstolen lorde inte vara oförenliga med tanken alt hemmamake som inte
kan försörja sig själv bör få försteg till den underhållsskyldiges
betalningsförmåga för åtminstone minimibehov. En sådan lösning är rimlig även
därför atl ny familj i varje fall på exekutions-stadiet (jfr 10 8
införsellagen) får försteg för minimibehov. De sakkunniga vill vidare öka den
underhållsskyldiges förbehållsbelopp med hänsyn till såväl förekomsten av en
"hemmamake" i ett fritt samlivsförhällande som denna andra paris
barn, allt under förutsättning all de ogifta samlevande lidigare varit gifta
eller har eller har haft barn tillsammans. Förslaget avstyrks av
fakullelsnämnden. Även på denna punkl kan det f ö. läggas lill att ell vissl
skydd för samlevnadsparlen i del fria förhållandel kommer alt gälla enligt
reglerna om beneficium vid exekution hos den underhållsskyldige. Det är heller
inte orimligt all man vid bestämmandel av de civilrättsliga förpliktel-

Remiss-yttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

serna
bortser frän blott moraliska skyldigheter, samtidigt som man på
exekulionssiadiel är beredd all av bil lighelsskäl tillgodose vissa minimibehov
för personer som ulan juridiska anspråk varit faktiskt beroende av gäldenären,
anser nämnden. En motsatt uppfattning om de samboende i ett fritt förhållande
har sociala centralnämnden I Uppsala. Nämnden anser all sammanboende i olika
sammanhang så långt som möjligt bör jämställas med gifta och tillstyrker därför
de sakkunnigas förslag.

Ällmänt
kritiska mol tanken på förbehållsbelopp för den underhållsskyldiges
hemmavarande make och bam är föreningen Nike, Kvinnocenlrum och Ensamstående
föräldrars förening. Förbehållsbeloppens inkräktande på underhållsbidrag över
bidragsförskottsnivån kommer att skapa klara skillnader mellan olika barn till
den underhållspliklige, anför föreningen Nike. Ny familjebildning uppmuntras
för den som inte lar vårdnaden och gör den mindre arbetsinsatsen. Nytt
äktenskap för vårdnadshavaren kan få en direkt motsatt effekt. Den nya maken i
denna familj måste ju med sin inkomst bli försörjningsbelaslad i hög grad. De
sakkunniga stöder alltså påtagligt den som inte tar vårdnaden och fäder kommer
givelvis all bli än mer obenägna all la vårdnaden om barnen. Ensamma föräldrars
förening anser att om den underhållsskyidige får förbehållas ell belopp som
ligger över existensminimum och socialhjälpsnivåema och som anknyts till
basbeloppet, samma bör gälla också för vårdnadshavaren. Hur systemet
beträffande denne skall anknytas lill ell stöd frän samhällets sida kan
diskuteras, säger föreningen, och nämner möjligheten av ett slags
utfyllnadsbidrag.

LO
anser det helt oacceptabelt att generellt räkna med ett förbehållsbelopp för
hemmamake så snart det finns bam under 18 år i familjen och därvid låta
underhåll lill hemmavarande make gå före underhåll lill bam. Liknande
uppfattningar har också utredningen om barnens rätt. Juridiska
fakultets-nämnden i Uppsala, sociala centralnämnderna I Göteborg och Malmö och
Advokatsamfundet. Mer motiverat är del enligt LO:s mening alt medge ett
förbehållsbelopp när en hemmamake på grund av ålder, hälsotillstånd eller
arbelsmarknadsmässiga skäl har svårt all få eller la förvärvsarbete. I sådana
situationer bör en mer generös bedömning än vid t. ex. förtidspension eller
arbetslöshetsersättning kunna göras. Stockholms Ungsräu anför i fräga om
hemmamakeavdragel all rättspraxis i denna fråga är förhållandevis restriktiv,
men all liden kanske är mogen för en liberalisering. En motsatt uppfattning
kommer till ullryck i det yttrande som Centerns kvinnoförbund har lämnat.
Jämkning på grund av ny make strider mol den princip som de sakkunniga själva
har slagit fast om att makar skall betraktas som ekonomiskt självständiga
individer. Vårdnadshavarens underhållsskyldighet mol bamel kvarstår ju också
oförändrad om vårdnadshavaren ingår nytt äktenskap. Svenska kvinnors
vänsterförbund kan inte acceptera en sänkt standard för del bidragsberäliigade
barnel på grund av atl den underhållsskyldige skaffar sig en ny familj.
Tumregeln bör enligt förbundet vara all alla barn med någon gemensam förälder
skall ha lika villkor. Utgångspunkten måste vara, säger

Remissyttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

förbundet
vidare, all om det kommer in en tredje part i bilden del också kommer in en
tredje inkomst och därför den underhållsskyldige delar ansvaret för de nya
barnen med den nya föräldern, likaväl som han delar ansvaret för de lidigare
barnen med deras förälder.

De
sakkunniga har föreslagit bl. a. atl underhållsbidrag lill 'barn skall
bestämmas ulan hänsynslagande till den underhållsskyldiges eventuella
underhällsskyldighet mot föralvarande make. Eftersom underhällsskyldigheten i
båda fallen familjerältsligt kan förutsättas bero på den underhällsskyldiges
förmåga och makens behov, är denna rangordning inte självklar, säger Juridiska
fakuhetsnämnden vid Uppsala universitet. Och även om barnet skulle anses ha ell
försteg at 1 sina grundläggande behov täckta, kan avvägningsfrågan falla
annoriunda ut ovanför den nivå, där grandbehovel lillgodoselis. 1 varje fall är
här fråga om vikliga principer, anser nämnden. Om barnel ges principiellt
försteg kanske detta rentav borde föranleda en uttrycklig regel i GB om att
underhållsskyldighet efter äktenskapsskillnad kan åläggas blott i den mån den
ifrågavarande maken har förmåga all utge bidrag med hänsyn till bl. a. sin
underhållsskyldighet mol barn. Frågan är i varje faU för viktig för att kunna
lösas enbart genom riktlinjer i administrativ ordning.

1
övrigi har remissinstansema såvitt gäller detaljerna i riktlinjerna uttalat sig
bl. a. om bostadskostnaden, betydelsen av studiemedel och
förmögen-hetsavkaslning. Vidare har vissa skatterätlsliga frågor tagils upp
samt frågan om betydelsen av att den underhällsskyldige sammanbor med annan
ulan all vara gift med denne.

Remissyttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

2.5
Den underhållsskyldiges egna utgifter för barnet

En
övervägande majoritet ställer sig positiv lill förslaget att den underhållsskyldige
skal! få tillgodoräkna sig del av de utgifter som uppkommer när umgänge med
barnel utövas. Hit hör Svea hovrätt, Göteborgs tingsrätt, länsstyrelsen i
Blekinge län, riksförsäkringsverket, riksskatteverket, utredningen om barnens
räu, de sociala centralnämnderna. Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm,
TCO. Domareförbundet, Familjerådgivarnasförening, Moderata samlingspartiets
kvinnoförbund. Moderata ungdomsförbundet, husmodersförbundet Hem och samhälle
och föreningen Barnens räu i samhället.

Stockholms
tingsrätt finner det välbetänkt att den bidragsskyldige kan fä
underhållfbidraget nedsatt för tid under vilken umgängesrälten utövas.
Förslaget upphäver en brist, säger föreningen Familj och räu; en brist som av
många har uppfattats som slötande och orättvis. Enligt föreningen råder det
inget tvivel om att gällande lagstiftning i mänga fall har försvårat och ibland
t. o. m. omöjliggjort för en underhållsskyldig atl vara tillsammans med sina
barn i önskad omfattning.

Malmö
tingsrätt anser att förslaget kan ifrågasättas med hänsyn till alt det kan
skapa konflikter mellan föräldrarna och all det också försvårar indriv-

s. 280 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 280

ningen
av fordran på underhållsbidrag och återkrav. Remiss-

Starkt negaliv till
förslaget om avdrag över huvud taget för umgängeskosl- yttrandena nåder är
föreningen Nike. Föreningen pekar på de ekonomiska svårigheter som
vårdnadshavaren har redan genom all inte fä täckning för sina kostnader då
vårdnadshavaren har hand om barnen. Dessutom varnar föreningen för de pinsamma
förhandlingar eller processer som kan bli följden av förslaget. Kritiskt är
också Kvinnocentrum som anser atl umgängesrätten inte skall föranleda några
subventioner varken från samhällets eller från den underhållsberättigades
sida. Tveksamhet till förslaget uttalas också i ett yttrande lill vilket bl. a.
föreningen Lesbisk front anslutit sig. Enligt erfarenhet kommer denna form av
subvention all kunna underblåsa oenighet och svårigheter mellan föräldrarna.
Det gynnar inte föräldrar som bor långt borta från varandra eller föräldrar som
av andra skäl inte har möjlighet all umgås med sina barn tre dagar i sträck,
sägs de;l i yttrandet.

De
sakkunniga har ansett all föräldrarna i första hand själva bör kunna bestämma
hur kostnaderna för umigängesrälten skall beaktas. Kan föräldrarna inte komma
överens bör de ha möjlighel all vända sig lill rätten som får bestämma vilkel
avdrag den underhållsskyldige i efterhand får göra från underhållsbidraget för
den lid som den underhällsskyldige rent faktiskt har sörjt för barnets
uppehälle.

Försäkringskasseförbundet
ansluter sig till den lösning som de sakkunniga har föreslagit.

Svea
hovräu anser att det bör undersökas om inte en framkomligare väg vore att från
början bestämma underhållsbidraget med utgångspunkt i en viss umgängesrätl.
Skulle denna inte komma all utövas i tänkt omfattning borde underhållsbidraget
kunna jämkas på grand av ändrade förhållanden. Ett annat alternativ vore enligt
hovrätten all utforma generella avdragsregler knutna lill vanligen bestämda
umgängestider. Avdrag för övrigi umgänge lår då regleras särskilt.

Juridiska
fakuhetsnämnden i Uppsala framhåller svårigheten atl hitta ett på en gång
rättvist och lättillämpal system som inte lockar till tvister. Enligt
fakullelsnämnden vore del kanske en bättre lösning alt välja ett
mellanal-lernaliv, nämligen all avdrag från underhållet skall få ske för den
lid då umgänge av föreskriven minimilängd ägt rum, men bara under föratsättning
att den aktuella avräkningen från början har föreskrivits i avtal eller dom om
underhållsbidrag. Tvisterna i efterhand skulle då i varje fall begränsas lill
frågan om nedsätlningsgrundande umgänge förekommit. Det är kanske inte omöjligt
att ge kronofogdemyndigheterna befogenhet alt vid införsel för underhåll göra
en avräkning på underhållskravet för en kommande månad, om den underhållsskyldige
så begärt och umgänget med barnet måsle anses styrkt. Enligt fakullelsnämnden
torde del krävas åtskilliga delaljövervä-ganden för all uppnå ell
invändningsfrilt syslem. Liknande synpunkter förs framav föreningen Juristervid
de aUmänna advokatbyråerna. Även föreningen

s. 281 Kontrollera mot PDF

förordar atl man närmare
överväger om inte nedsäliningen bör kunna ske endast med stöd av bestämmelse i
dom eller avtal. 1 linje härmed skulle domstolarna vara skyldiga all på yrkande
av part (normalt den underhållsskyldige) fastställa såväl under vilka lider
nedsättning får äga rum som med vilket belopp nedsättning får ske. Beloppet bör
enligt föreningen inte anges i kronor utan del per dag av månatliga
underhållet. En fördel med föreningens förslag är att även utmätningsmannens
avgörande underiättas väsentligt. Eljest har denne all ta upp parternas
ståndpunkter och försöka jämka dessa. Avslutningsvis framhåller föreningen
viklen av all tvister inte förs över frän domstol lill administrativ myndighet med
åtföljande risker för rättsosäkerheten.

Föreningen Sveriges
kronofogdar, som också är positiv till förslaget, ifrågasätter dock om inte
föratsättningarna för nedsättning har gjorts alltför snäva. Med ell modernt
synsätt borde även särskilda kostnader, som inte har varit nödvändiga för
barnels uppehälle men som har medfört nytta för barnels uppfostran och
utbildning, få bli avdragsgilla.

Samtliga remissinstanser
som är positiva till tanken på avdrag för umgängeskostnader anser emellertid
all en annan lösning bör sökas än den som de sakkunniga har föreslagit. Den
kritik som här förs fram gäller såväl vilken omfattning umgängesrätten skall ha
för all avdragsräll skall föreligga som hur stort avdragei bör vara.

TCO anser del rimligt att
reduktion bör medges endast när barnel vislas mer än tre dagar hos föräldern.
Denna reduktion av bidraget får emellertid inte bli sä stor all vårdnadshavaren
får svårt all klara sina utgifter för barnel. En lösning kunde enligt TCO vara
all man redan när man fastställer underhållsbidrag utgår från den fördelning av
omsorger och utgifter som föräldrarna räknar med alt tillämpa. Folkpartiets
ungdomsförbund avvisar däremot bestämt förslaget om en "karenslid" om
två dagar innan rält lill avdrag föreligger. Länsstyrelsen i Östergötlands län
är tveksam till förslaget om nedsättning vid så kort vistelse hos den
underhällsskyldige som tre dagar.

Stockholms sociala
centralnämnd anser all riktlinjerna om avdragsrätt endasl vid en sammanhängande
umgängeslid av minst tre dagar kan få en konsekvens som ter sig egendomlig.
Faktorer som långa avstånd mellan föräldrarnas bostadsorter, oregelbundna
arbetstider m. m. kan medföra atl umgängesrälten i praktiken utövas antingen
under längre sammanhängande lider eller i flera korta perioder. Del innebär
exempelvis alt en förälder, som har barnel hos sig två dagar i veckan (8-10
dagar per månad), inte skulle få bidraget nedsatt, under det all en annan
förälder med barnen hos sig enbart tre dagar i följd per månad skulle få
reduktion. Liknande synpunkter förs fram också av andra remissinstanser. Vissa
nackdelar skulle enligt centralnämnden falla bort om man i stället föreskrev
exempelvis en avräkning månadsvis i efterskott för varje umgängesdag,
eventuellt med viss "karens-tid".

Remissyttrandena

s. 282 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 282

Även
riksförsäkringsverket ställer sig tveksamt lill de sakkunnigas förslag Remisstill
riktlinjer när det gäller liden. Förslaget om minst tre dagars umgänge lorde
yttrandena enligt verket bli administrativt betungande, åtminstone vid korta
"slrötill-fällen". Därtill kommer all bestämmelsen atl avdrag skall
ske från tredje dagen skiljer sig från annan beräkning inom
sociallagsliflningen. Ell mera rättvist system i fråga om nedsättning av
underhållsbidraget vore enligt verkels mening all del inte fordras
sammanhängande vislelseperioder men att antalet kvalifikalionsdagar räknas över
en längre period och all gränsen för del antal dagar som skulle berättiga till
ersättning läggs på högre nivå, förslagsvis tio dagar. Uppnås denna gräns skall
nedsättning av bidraget ske för samtliga dagar, anser verket. Äve;n Juridiska
fakuhetsnämnden i Uppsala uttalar uppfattningen alt ävdragsrällen möjligen bör
begränsas till längre perioder, om den alls skall införas. Del blir då också
mera praktiskt hanleriigl att ge kronofogdemyndigheterna viss kompelens all
verkställa avräkning vid införsel.

Sveriges
advokatsamfund anser del rimligare att som riktpunkt ange en längre
sammanhängande tidsperiod och att medge ett skäligt avdrag för denna period och
för lid som överstiger den. 1 praktiken träffas ofta överenskommelse om avdrag
med exempelvis en tredjedel eller hälften av underhållsbidraget - beroende pä
bidragets storiek - för sammanhängande umgängeslid av tvä veckor eller däröver,
säger samfundet. Båda parter vet dä vilkel belopp som kommer att utgå ii dylika
fall och en sådan överenskommelse anses allmänt vara fullt rimlig och skälig.
Det kan också länkas att sådant avdrag kan göras för sammanhängande tid av en
vecka och tid därutöver, säger samfundet, men i praktiken anses från de
bidragsberättigades sida en sä pass kort period knappast motivera en
nedsättning av bidraget, om inte detla är myckel högt och kosinaden för barnel
från den bidragsskyldiges sida är avsevärd, t. ex. genom extra kostnader för
resa till avlägsen ort eller liknande.

En
del remissinstanser anser att umgängestiden bör vara minst en vecka eller mer
än sju dagar. Hit hör Stockholms och Göteborgs ungsrätter, socialstyrelsen.
Domareförbundet ochföreningen Jurister vid Sveriges aUmänna advokatbyråer. Ännu
längre umgängeslider förordas av utredningen om barnens rätt (en-två veckor).
Folkpartiets kvinnoförbund och föreningen Barnens rätt i samhället (minst 2
sammanhängande veckor), hovrätten för Nedre Norrland (2-3 veckor under
sommarsemestern) och Yrkeskvinnors klubbars riksförbund (2-3 veckor).

Sociala
centralnämnden i Uppsala anser del mer rättvisande och fördelaktigare för den
underhållsskyldige om karensliden i stället räknas på en längre period
förslagsvis ett halvår eller ett kvartal, dvs. avdrag skulle då få göras för
varje dag utöver de två första under kvartalet eller halvåret. Ett liknande
förslag framförs av föreningen Familj och rätt. Föreningen anser det mer
lämpligt och rättvist om det införs en kvalifikationslid, förslagsvis 10 dagar.

s. 283 Kontrollera mot PDF

räknad
över en längre period, förslagsvis fyra månader, och alt då denna överskrids
avdrag lar göras för samtliga umgängesdagar under perioden. Detta skulle
innebära att vid umgänge mindre än en månad per år inga avdrag fick göras.

Enligt
Malmö sociala centralnämnd kan administrationen såväl hos försäkringskassan som
kronofogdemyndigheten bli svårbemästrad om man laborerar med antal dagar. I
stället bör man enligt nämnden överväga nägon form av schablonisering. I annat
fall böravdrag endast medges när det är fråga om längre perioder, anser
nämnden. Även Familjerådgivarnas förening ifrågasätter möjligheten att införa
någon form av schablonavdrag, t. ex. någon underhållsbidragsfri månad per år
vid umgänge i traditionell utsträckning.

När del gäller frågan hur
slorl avdragei bör vara anser åtskilliga av de remissinstanser som yttrat sig
att de riktlinjer som de sakkunniga anger kan leda till alltför kännbara avdrag
för vårdnadshavaren, vilkel kan medföra all vårdnadshavaren blir mindre benägen
all lämna ifrån sig bamet. Till reservanten Sundbergs förslag att avdraget
aldrig skall översliga 1/30 av gällande bidragsförskott ansluter sig
utredningen om barnens rätt, Domareförbundet och Moderata kvinnoförbundet.
Även Fredrika-Bremer-förbundet och föreningen Familj och rätt anser alt
avdragsbeloppel inte bör vara högre, och Svea hovrätt uttalar visst stöd för en
sådan uppfattning. För Malmö tingsräu synes del föreslagna avdragei med 1 /30
av del månatliga underhållsbidraget vara för stort med hänsyn lill all den som
har barnet varaktigt hos sig har fasta kostnader för barnel. Socialstyrelsen
uttalar att underhållsbidrag är avsett atl täcka inte bara löpande kostnader
för barnets underhåll utan även mera fasta kostnader som vårdnadshavaren har.
Att då tillåla en reducering av utgående bidrag som helt motsvarar det på
umgängesiiden belöpande beloppet anser socialstyrelsen inte bör komma i fråga.
Enligt socialstyrelsens uppfattning kan det vara rimligt all reduceringen får
motsvara någonting mellan 10 och 20 % av månadsbeloppet för varje hel vecka som
den underhållspliklige har barnel hos sig. 1 annat fall kan reduceringsregeln
säkert leda lill alt vårdnadshavarens intresse av atl underlätta umgängesrätten
minskar. Även länsstyrelsen i Östergötlands län vill avstyrka de sakkunnigas
förslag lill riktlinjer. Om över huvud laget några riktlinjer skall utfärdas,
säger länsstyrelsen, bör dessa endast ange alt fråga skall vara om mera
betydande kostnader. Delta kan dock utan olägenhet anges direkt i
lagparagrafen, anser länsstyrelsen.

Riksskatteverket
anser atl det inte finns anledning all komplicera principen för avdragsrätlens
storiek genom att tillämpa olika bedömningsnormer beroende på hur stort
underhållsbidraget är. Del förefaller verket lämpligare att välja en
bedömningsnorm som är enkel för såväl parterna som kronofogdemyndigheterna atl
tillämpa. Verket förordar alt del i förarbetena lill lagen klargörs att
huvudregeln för avdragets storiek -såvida inte parterna avtalat

Remissyttrandena

s. 284 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 284

annat
- bör vara 1/30 för varje dag utöver de tvä första i varje period. 1 Remissförarbetena
bör enligt verket vidare uttalas huravida avdragsräll även yttrandena
föreligger för del av dygn. Sociala centralnämnden i Östersund anser att
avdragsrätten vid umgängesrättens utövande skall räknas kvartalsvis. De
föreslagna karensdagarna slopas. För atl motverka atl umgängesrätl vid
veckoslut försväras föreslår nämnden sju avdragsfria dagar per kvartal.
Avdragei bör enligt nämnden inte översliga halvt bidragsförskott per månad på
grund av atl vårdnadshavaren ändå har fasta utgifter för barnet. Juridiska
fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser att avdragsrätten möjligen bör
starkare bygga på kravet all vårdnadshavarens kostnader för barnet verkligen
minskar. Enligt Folkpartiets kvinnoförbund bör reduktionen begränsas lill ell
av myndigheterna fastställt belopp motsvarande endast matpengar för ell barn i
viss ålder med hänsyn tagen lill barnels kön. Övriga kostnader för bostad,
kläder m. m. har ju vårdnadshavaren även om barnen vislas en kortare lid hos
andra parlen.

Föreningen
Familj och rätt är av uppfattningen all lagtexten måsle omarbetas. Del oprecisa
skrivsättet kommer enligt föreningen all leda lill en mängd onödiga och för
samhället kostsamma rättegångar. Enligt föreningen är det nödvändigt all
lagtexten entydigt anger både nedsättningsbeloppel per dag och
nedsältningstiden. Del slår sedan den underhållsskyldige fritt alt följa
lagtexten eller inte. Efter noggrant övervägande har föreningen funnit alt
beloppet per dag bör vara 1/30 av bidragsförskottet. För de minsl bemedlade,
dvs. de med de lägsta underhållsbidragen, kan detta vara enda möjligheten alt
ha råd all träffa barnen, säger föreningen. Förslaget ger dock inte de sämst bemedlade
- de vars betalningsförmåga är så låg atl de inte åläggs underhällsbidrag -
ekonomisk möjlighet att träffa sina barn. Ett radikalt grepp skulle vara att i
dylika fall en del av bidragsförskottet betalades ul till den
umgängesberättigade, men del skulle bli svåradminislrerat.

Riksskatteverket
stryker i sill yttrande under all det är angeläget att så enkla rutiner som
möjligt skapas för kronofogdemyndigheterna när det gäller atl bedöma invändning
om avdragsräll. Verket vill föreslå att om den underhållsskyldige framställer
sådan invändning kronofogdemyndigheten inledningsvis endast underrättar
sökanden om invändningen, varefter det åligger sökanden atl hos
kronofogdemyndigheten eventuellt bestrida invändningen. Om sökanden inte inom
viss kortare lid anmäler sitt bestridande skulle påslående om ävdragsrällen t.
v. godtas. Av bl. a. ulredningsskäl förefaller del verket lämpligt att införa
en kortare frist varunder invändning om avdragsrätt eller bestridande av
invändningen kan göras, förslagsvis tre månader. Enligt verket är del uppenbart
att den föreslagna avdragsrätten kommer att ställa kronofogdemyndigheterna
inför besväriiga ställningstaganden. Enligt verkets erfarenhet är del i
flertalet fall knappast ett praktiskt förslag att alltid hänvisa en underhållsskyldig
att stämma sin motpart. Det kan därför diskuteras, säger verket, om det inte
finns anledning - i likhet med

opaginerad Kontrollera mot PDF

vad
nu gäller enligt 54 a 8 utsökningslagen - alt ge kronofogdemyndighet möjlighet
att avbryta verkställigheten beiräffande del belopp som invändningen avser om
"invändningen ej med hänsyn till omständigheterna kan lämnas utan
avseende".

kven
föreningen Sveriges kronofogdar tar upp förfarandet hos kronofogdemyndigheten.
Föreningen vill stryka under alt prövningen hos kronofogdemyndigheten av
frågan om gotiskrivning inte får leda till all myndigheten i stället fördomsiol
verkslälleren maleriellträllslig bedömning. 1 den mån inte yrkandet om
nedsättning är osiridigt eller eljest klart belagt, måste kronofogdemyndigheten
hänvisa den bidragsskyldige att anställa talan vid domstol. Om del vid
kronofogdemyndighetens prövning av införselansökan konstaleras alt ell så slorl
belopp skall goltskrivas den bidragsskyldige, att summan täcker mer än närmast
lill betalning förfallande bidragspost, måsle del enligt föreningens
uppfattning vara tydligt, atl införselansökan skall avvisas.

De sakkunnigas förslag
lill avdragsräll för umgängeskosinader innebär all del barn som uppbär
bidragsförskott kan få en överkompensation. Detta har uppmärksammals av en del
remissinstanser som anser alt den lösningen är mindre tillfredsställande eller
t. o. m. oacceptabel. Bland de kritiska remissinstanserna finns Svea hovräu,
riksskatteverket, de sociala centralnämnderna I Göteborg och Malmö,
Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm, Kommunförbundet,
Domareförbundet och Advokatsamfundet. Enligt Juridiska fakuhetsnämnden vid
Uppsala universitet bör den föreslagna lösningen undvikas av två skäl. Dels
motverkar systemet direktbetalning av underhållsbidraget från underhållsskyldig
lill vårdnadshavare, efiersom möjligheten lill överkompensation uppstår endast
om del utgår bidragsförskott, dels innebär överkompensationen en ytteriigare
fördel för föräldrar med bidragsförskott jämförda med gifta eller eljest
normalt samlevande föräldrar, som över huvud tagel inte kan fä bidragsförskott,
om de periodvis lever var för sig utan atl någon av förälderns sammanboende med
bamel varaktigt upphör. I den mån del alls införs någon rält för den underhållsskyldige
atl få avdrag på underhållsbidraget för perioder då han har barnel om hand, bör
bidragsrälten samordnas med en förlust av rätten till bidragsförskott för
motsvarande period, anser fakultetsnämnden. Socialstyrelsen pekar på att
förslaget uppenbariigen kan leda till "missbruk" av systemet och
anser också all del med säkerhet kommer att bidra till atl vårdnadshavaren i
onödan utnyttjar rätten alt få bidragsförskott. Hellre än att ha en
generalklausul för uppenbara missbruk borde utgående bidragsförskott kunna
reduceras med avdragsbeloppet, anser styrelsen. Även Familjerätts-rådgivarnas
förening ifrågasätter det rimliga i all göra denna skillnad i förmåner där man
accepterar direklbelalning för dem som så önskar. Förslaget tycks förutsätta
atl bidragsförskott skall utgå till alla barn som ej sammanbor med båda
föräldrarna, säger föreningen. Bidragsförskott utgår

Remissyttrandena

s. 286 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 286

dock
i dag enligt gällande lag endasl då skuld föreligger. Om bidraget betalas
Remiss-punktligt den första i varje månad föreligger således inte rätt till
bidragsför- yttrandena skott, säger föreningen. 1 de fall
underhållsskyldigheten sköts punktligt skulle den underhållsberättigade enligt
det nu föreliggande förslaget komma i en sämre situation, konstaterar
föreningen.

Förslagets
nackdelar leder enligt Domareförbundets mening lill all del kan övervägas om
systemet med s. k. ulfyllnadsbidrag bör bibehållas i den nya ordningen. Om
delta system slopade;s, skulle man enligt förbundet inte bara möjliggöra en
mera enhetlig bedömning av ävdragsrällen vid umgänge utan också i flera andra
hänseenden kunna förenkla handläggningen av bidragsförskotten. Några egentliga
betänkligheter mot all slopa systemet med utfyllnadsbidrag kan enligt förbundet
inte anföras. 1 yttrandet lar förbundet också upp förslaget all den
underhällsskyldiges krav pä avdrag för umgänge med barnet skall kunna regleras
vid varje nästkommande betalning av underhällsbidraget. Om den
underhällsskyldige utövat sin umgängesrätt exempelvis under oktober månad,
skall han äga rätt all göra avdrag från underhållsbidraget för november månad.
En sådan ordning med ständigt återkommande regleringar av underhållsbidraget är
inte ägnad atl göra förfarandet enkelt för vare sig den enskilde eller försäkringskassan.
Särskilt opraktiskt förefaller systemet vara om avdrag skall erhållas även för
de fall all umgängesrätl utövats endasl någrsi lå dagar. En annan olägenhet,
som framför allt gäller de fall där umgänge utövats flera dagar och avdragei
därför är stort, är atl den underhållsberättigade drabbas av avdraget först
påföljande månad då verkligt behov av bidraget kanske föreligger. Detla
innebär, för all anknyta till exemplet, all den underhållsberättigade kanske
måste spara av bidraget för oktober månad för att kunna täcka avdragei för
november månad. - Vidare ifrågasätter förbundet om del är välmotiverat alt låta
bidragsförskottet resp. ulfyllnadsbidragel, utgå ograverat och sålunda inte
påverkas av den underhållsskyldiges avdragsräll. Förbundet vill föreslå all
utgående bidragsförskott minskas med belopp motsvarande avdragei för den
underhållsskyldige. För all minskningen av bidragsförskottet inte skall drabba
den underhållsberättigade på en gång föreslås all avdragei slås ul över en
längre lidsperiod, lämpligen de närmast följande tolv månaderna. En sådan
ordning där den underhällsskyldiges avdrag leder lill reducering av
bidragsförskottet medför att den underhållsberättigade blir mer angelägen alt
lämna kassan rikliga uppgifter om umgängesrätlens utövande. Däremot skulle
utredningens förslag lätt kunna leda lill missbruk genom all den
underhållsberättigade alltför godvilligt vitsordar vad den underhållsskyldige
åberopar för all komma i åtnjutande av avdrag.

Sociala
centralnämnden i Göteborg lägger i sitt yttrande fram ett altemativt förslag
lill ersättning för den umgängesberättigade. Inledningsvis konstaterar nämnden
att bidragsförskottet för vårdnadshavaren har kommit alt i viss mån bli ett
garanterat minimibidrag för barnets uppehälle. När det gäller

opaginerad Kontrollera mot PDF

föreslagen rätt till
ersättning vid utövande av umgänge beräknas denna på fastställd
underhällsskyldighet, fortsätter nämnden. Del innebär att den som bedömts ha
sämsta betalningsförmågan, och således lorde ha de största ekonomiska
svårigheterna att utöva en meningsfylld umgängesrätt, också får den lägsta
ersättningen. Den underhållsskyldige skall efter den utövade umgängesrälten
enligt förslaget få ersättningen fastställd av försäkringskassan. De
administrativa kostnaderna torde inte bli oväsentliga. Möjligheten att vid
tvist begära rätlens prövning lär inte komma all utnyttjas i något större antal
ärenden, men i den mån möjligheten utnyttjas blir den förenad med stora
kostnader för samhället. Nämnden föreslåratt ersättningsrätlen i stället
utformas enligt följande. Ersättning bör utgå med fast belopp oavsett
underhållsskyldighetens storlek. Beloppet kan förslagsvis fastställas till 30 %
av basbeloppet, vilket motsvarar bidragsförskottsbeloppet om rätt till dylikt
föreligger gentemot båda föräldrarna. Beloppet kan också anses i slorl motsvara
de faktiska kostnaderna för barnets uppehälle i form av malkostnad o. d. Ett på
detla sätt fast belopp ger den ekonomiskt svage ett relativt sett större stöd
och blir också mer jämförbart med motiven bakom bidragsförskottslagen. Är
beloppet fasl, bortfaller också anledningen all begära rättens prövning utom i
verkligt få undantagsfall, nämligen vid umgängesrätt utövad under längre
sammanhängande tid och den underhållsskyldige är ålagd all betala relativt högt
underhåll. Ersättning bör i princip utgå för varje umgängesdag oavsett hur
dessa fördelas. Man värnar därigenom om den för bamen säkeriigen värdefulla
regelbundna umgängesformen under vanliga veckoslut. Del kan ligga i den
enskildes intressse all få ersättningen i anslutning lill det faktiska
umgänget, men detta intresse måsle vägas mot de administrativa kostnaderna.
Ersättningen bör därför fastställas för kvartal. Om sammanlagda antalet
umgängesdagar per kvartal understiger fem utgår ingen ersättning. Är antalet
dagar fler, utgår ersättning för samtliga dagar. Därest umgängesrälten utövas
sammanhängande under längre lid, bör ersättning inte utgå. I enlighet med den
praxis som utvecklats bör ersättningen för längre umgängesperioder begränsas
till en fyraveckorsperiod per år. Ersättningen bör enligt nämndens mening
utbetalas lill den underhållsskyldige direkt av försäkringskassan på samma
sätt som sjukpenning utbetalas. Den underhållsskyldige måsle förete intyg om
utövat umgänge. Återbetalningsförmågan behöver vid delta förfaringssätt inte
prövas extra, varför de administrativa kostnaderna torde nedbringas ganska
väsentligt.

Ell alternativi förslag
för att få lika regler för alla, oavsett bidragsförskott, förs fram också av
Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm. Enligt assistenterna bör
bidragsförskott utgå till den som har barnel boende hos sig. Då barnel vistas
hos vårdnadshavaren, får vårdnadshavaren helt bidragsförskott. Då barnel
vislas hos den underhållsskyldige, reduceras bidragsförskottet med l/60av
bidragsförskottet perdag. Detta innebären reduktion av bidragsförskottet för
vårdnadshavaren med högst halva bidragsförskottet per

Remissyttrandena

s. 288 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 288

månad.
Den andra hälften av bidragsförskottet utbetalas lill den underhålls- Remissskyldige
samtidigt som denne betalar fastställt underhållsbidrag - utan yttrandena
speciell reduktion med anledning av umgänget. På detta sätt utbetalas aldrig
mer än ett helt bidragsförskott sammanlagt. För de föräldrar, som inte har
bidragsförskott, föreslår assisteniema all underhållsbidraget reduceras enligt
samma regel. Avdraget kan alltså bli högsl ett halvt bidragsförskott per månad.
Underhållsbidrag utöver bidragsförskottsnivån bör inte omfattas av
reduceringsberäkningen, anser assistenterna. Omräkning av underhåll/
bidragsförskott när umgängesrätl utövas bör lämpligen göras kvartalsvis och
någon karenstid bör ej räknas.

Kommunförbundet
anser all frågan om rätt till nedsättning av underhållsbidrag vid umgänge med
barnet bör övervägas närmare. De riktlinjer som de sakkunniga har föreslagit
finner förbundet administrativt olympliga och del synes förbundet också som om
de kan leda lill obilliga resultat. Endast i de fall då bidragsförskott utgår
hålls vårdnadshavare eller den som stadigvarande sammanbor med barnet helt
eller delvis skadeslös för bortfall av underhållsbidrag och det är enligt
förbundels mening inte helt tillfredsställande.

Några
remissinstanser lar upp frågan om den umgängesberätti-gades resekostnader. De sociala
centralnämnderna och Familjerådgivarnas förening föreslår rätt till resebidrag
eller avdrag i skattehänseende för resekostnader som uppkommer när umgängesrätl
utövas. Sociala centralnämnden i Göteborg anför att förälder med samboende bam
vid anställning pä annan ort än hemorten har rält till avdrag för vissa resor,
s. k. hemresor för samvaro med barnel. Samma avdragsräll gäller gentemot maka
och styvbarn. Det synes nämnden realistiskt atl förälder med annan hemort än
det egna barnels erhåller avdragsräll enligt samma grander för utövande av
umgängesrätl med barnel.

Riksskatteverket
erinrar i sitt yttrande om atl enligt 46 S 2 mom. första Slyckel 4)
kommunalskatielagen rätl föreligger lill avdrag för underhåll av icke
hemmavarande barn med högst 2 500 kr. per bam och är. Ett beviskrav ställs upp
men något krav på att underhållet skall avse endast fastställda eller avtalade
underhållsbidrag uppställs inte. I praktiken innebär dock beloppsgränsen atl
utrymmet för avdrag är begränsat så alt underhållsbidragen vanligen inte ryms
fullt ut inom ävdragsrällen. Rätten lill avdrag för underhåll lill icke
hemmavarande barn måsle vidare principiellt avgränsas från förbudet mol avdrag
för privata levnadskostnader hos den underhållsskyldige Ofr 20 8 andra stycket
kommunalskatielagen). Del sagda innebär, anför verket, all oklarhet kan råda om
hur den reduktion av underhållsbidrag som den underhållsskyldige enligt
förslaget skall kunna åtnjuta för nödvändiga kostnader för barnels vistelse
hos honom i samband med umgängesrät- tens utövande bör bedömas
skatlerätlsligl. Verket anser att de sakkunniga inte tillräckligt ingående har
utvecklat sin uppfattning i fråga om vilka kostnader som kan motivera denna
reduktion och vilka kostnader som man

opaginerad Kontrollera mot PDF

menat bör hållas utanför
och då bör betraktas som den underhållsskyldiges privata levnadskostnader. Man
kan fråga sig hur t. ex. den underhållsskyldiges egna resor för all hämla
barnet eller dennes gåvor till barnel bör bedömas. Verket efteriyser en närmare
motivering av reglema i denna del. Principiellt sett anser verket del vara
riktigast atl del vid beskattningen skall kunna medges avdrag även för del
belopp varmed det i pengar utgående underhållsbidraget reducerats enligt de
föreslagna reglema, allt inom ramen för 2 500 kr. åriigen och under iakttagande
av beviskravet. Med hänsyn lill den nämnda beloppsgränsen lär del sällan bli
aktuellt all yrka avdrag även för reduktionsbelopp. Verket anser dock atl
försäkringskassornas ratiner bör möjliggöra att den underhållsskyldige kan
aviseras uppgifier om utgivet underhållsbidrag inkl. beviljad reduktion såsom
underiag för del intyg som skall presteras enligt kommunalskatlelagens regler.

Remissyttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

2.6
Jämkning av underhållsbidrag

2.6.1
Parternas bundenhet av avtal m. m.

De
sakkunniga har föreslagit all reglerna för avtal om underhållsbidrag görs
enhetliga för alla barn och att huvudregeln även i fortsättningen skall vara
att avtal är bindande.

Enligt
Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala är del inte så säkert att de sakkunnigas
förslag alt avtal skall vara bindande är den bästa lösningen i alla avseenden.
Visseriigen finns det inte anledning att ifrågasätta att ett avtal skall kunna
användas som exekutionstitel, säger nämnden. Vad som däremot kan diskuteras är
en möjlighel för part som vill frångå ett lidigare avtal alt fritt begära
domstolsprövning av underhällsfrågan. Enligt fakultetsnämnden skulle en regel
om atl båda sidor är obundna av ett avtal om underhåll till barn praktiskt sett
inte behöva medföra så stor skillnad jämfört med ett rättsläge, enligt vilkel
det som huvudregel krävs ändrade förhållanden för ändring av ett fastställt
bidrag. Snarare skulle del bli frågan om en förenkling av regelsyslmel. Del
skulle t. o. m. bli onödigt all någonsin åberopa särskilda ogilligheisregler
med hänsyn lill förhållandena vid avtalels ingående, om en part blott för
framliden vill få lill stånd en omprövning av underhållsskyldigheten. Samtidigt
skulle kanske den skisserade lösningen underiätta avtal om underhåll, efiersom
avtalet skulle fä karaktären av en lillsvidareöverenskommelse, som vardera
parlen vet all han kan få omprövad av domstol. Sedan domstolen väl dömt skulle
med hänsyn till domens rättskraft en ändring av underhållsbidraget däremot
kunna framtvingas blott enligt regeln om jämkning vid ändrade förhållanden,
säger nämnden. Ell system med en fri möjlighet för part att trots ett ingånget
avtal begära domstols prövning av underhållsfrågan kan också tänkas öppna
möjligheter lill samordning med ålerkraven för utgivna bidragsförskott, säger
nämnden vidare. Man skulle kunna slippa de motsättningar mellan reglerna och
latenta

19
Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

s. 290 Kontrollera mot PDF

Prop.1978/79:12 290

kompetenskonflikter
mellan domstol och försäkringskassa som följer av de Remisssakkunnigas
förslag. 1 nuvarande regelsystem är försäkringskassan egeni- yttrandena ligen
representant för del allmänna som part, när återkrav görs gällande mol den
underhållsskyldige. Kassan hair dock inte tillagts några parlsfunklioner i fråga
om att bestämma underhållsbidrag, utan dessa tankes enbart kunna fastställas
genom dom eller avtal mellan barnel och den underhållsskyldige. Den särskilda
svårigheten med den konstlade partsställningen vid fråga om ändring av
underhållsbidrag, när del har utgått bidragsförskott, skulle man enligt nämnden
kunna komma till rätta med genom att utforma reglerna med hänsyn till atl det i
själva verket är del allmänna som är part, när man upp lill
bidragsförskottsnivån har övertagit underhållskravet mol den underhållsskyldige.
Del skulle sålunda vara möjligt att kombinera dels regler om atl avtal om
underhåll inte hindrar begäran om domstols prövning av underhållsfrägan, dels
en möjlighel för försäkringskassan eller annan myndighet atl efter utgivande av
bidragsförskott verkligen inträda i partsrollen. Upp lill bidragsförskottsnivån
skulle myndigheten i första hand söka få till stånd avtal, om vilket underhåll
som skall utges i form av återbetalning lill kassan, i andra hand föra
rättegång om underhällsfrågan. Samtidigt lorde det enligt nämnden böra
föreskrivas, att vårdnadshavaren skall ges tillfälle till yttrande dels innan
myndigheten träffar avtal om den underhållsskyldiges betalningsförpliktelse,
dels om myndigheten skulle låta underhållsfrägan gå till rättegång. Genom
sådana regler kan man bygga pä uppfattningen, all den underhällsskyldiges
betalningsskyldighet även gentemot det allmänna bör vara ullryck för hans
familjerältsliga förpliktelse och atl omfattningen av förpliktelsen ytterst bör
bero på både barnels behov och båda föräldrarnas förmåga. Upp till
bidragsförskottsnivån saknar det emellertid ekonomisk belydelse för
vårdnadshavaren, vad som bestäms om underhållsbidraget. Vårdnadshavaren borde
därför i allmänhet sakna intresse av att yttra sig i underhållsfrågan i andra
fall än då hon menar all den underhållsskyldige bör betala ett högre
underhållsbidrag än bidragsförskottet. Om ett sådani högre underhållsbidrag
tidigare är fastställt genom dom eller genom avtal mellan den
underhållsskyldige och vårdnadshavaren, bör myndigheten dock inte ha kompelens
alt ensam ändra vad som gäller. Denna bundenhet bör gälla även upp till
bidragsförskottsnivån, om man vill bibehålla principen, att skyldigheten lill
återbetalning skall vara uttryck för den familjerältsliga underhållsskyldigheten.
I de fall då det framstår som klart, alt den underhållsskyldige inte har
förmåga all betala ett fastställt underhållsbidrag, som överstiger
bidragsförskottet, bör myndigheten dock kunna påpeka för vårdnadshavaren, att
avtal borde träffas om sänkning av bidraget. Och oavsett vårdnadshavarens
inställning bör del vara möjligt för försäkringskassan, att i efterhand efterge
återkrav av obetalda underhåll.

Socialstyrelsen,
som finner de sakkunnigas förslag lill förenklingar värdefulla, anser
emellertid att förslagen innehåller vissa oklarheter som bör rättas

s. 291 Kontrollera mot PDF

lill. 1 vissa fall kan de
föreslagna reglerna också leda till ogynnsamma resultat för såväl den
underhållsberättigade som den underhållsskyldige. Underhåll fastställt i dom
får jämkas endast om ändrade förhållanden föreligger. Häri gör de sakkunniga
ingen ändring. Fastställande av underhäll i dom där parterna är ense skiljer
sig emellertid i och för sig inte från ell avtal, säger styrelsen. Domstolen kan
inte gå utöver parternas yrkande om underhåll. Också för det fall all den
underhållsberättigades yrkande är för lågt eller den underhållsskyldiges
medgivande för högt i förhållande lill parternas förmåga och barnets behov, kan
domstolen inte faslställa ett i den aktuella situationen adekvat
underhållsbelopp. Detta får då den konsekvensen att det orikliga beloppet läggs
lill grund för höjningar på grand av index eller ändrade förhållanden. Detsamma
gäller ingångna avtal. Enligt socialstyrelsen bordel vara angeläget atl
underhållsbidraget alllid fastställs i förhällande till den underhållsskyldiges
förmåga. Ett oriktigt belopp borde därför kunna ändras även om inte ändrade
förhållanden föreligger. Självfallet kan det knappast annat än undanlagsvis
finnas anledning att göra ändring i dom eller i ett av barnavårdsnämnd
fastställt avtal. Har emellertid avtalet eller domen kommit lill efter misslag
rörande någondera parlens ekonomiska förhållanden, borde det enligt
socialstyrelsen inte vara omöjligt all i dom fä fastställt ett riktigt
underhåll. I dessa fall bör del emellertid inte kunna bli fråga om retroaktiva
jämkningar. Skulle underhållet vara för lågt bordet inte behöva ankomma på part
som fär bidragsförskott att medverka till all få ett riktigt underhåll fastställt.
I sådani fall borde försäkringskassan kunna la kontakt med barnavårdsnämnden
för all få ett nytt avtal lill stånd. Om den underhållsskyldige inte vill
medverka till detta skulle det ankomma på försäkringskassan eller
barnavårdsnämnden atl få en (eventuellt ny) dom på underhåll. Genom möjligheten
atl alltid kunna ändra en dom eller ett avtal som är baserat på felaktiga
föratsättningar, skulle man också uppnå den effekten att den underhällsskyldige
inte skulle behöva vägra betala sitt underhåll för att få en prövning av sin
betalningsförmåga till stånd. Inte heller den underhållsberättigade skulle i
onödan tvingas till atl söka bidragsförskott för att få sin rätl tillgodosedd.

Den
konstlade partsställning som nu kan uppkomma i mål om underhållsbidrag har
uppmärksammals också av andra remissinstanser. Sålunda uttalar hovrätten för
Nedre Norriand alt man för att undvika skenprocesser kunde överväga alt i
underhållsmål ge försäkringskassan jämte vårdnadshavaren eller förmyndare rätt
alt träffa avtal med den underhållsskyldige beträffande underhäll eller del av
underhåll som understiger gällande bidragsförskott. Malmö tingsrätt föreslår
atl laleräll införs för försäkringskassa i mål om underhållsbidrag lill barn.
Sociala centralnämnden i Göteborg anser all barnavårdsnämnden vid
domslolsprocess bör ha rätt att företräda barnet/ samhället. Kommunförbundet
föreslåralt om försäkringskassan finneratt den underhållsskyldige i ett löpande
bidragsförskollsärende har betalningsför-

Remiss-yttrandena

s. 292 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 292

måga
som överstiger beloppet för fullt bidragsförskott, kassan bör ha Remiss

skyldighet att avisera socialförvaltningarna om förhållandet. yttrandena

2.6.2
De sakkunnigas förslag tiU nya jämkningsregler

De
sakkunniga har föreslagit förenklade regler i fråga om jämkning av fastställda
underhållsbidrag. Bl. a. föresläs att jämkning skall kunna ske retroaktivt av
bidrag som inte har betalats.

Samtliga
remissinstanser som har yttrat sig i saken ställer sig positiva lill de
sakkunnigas förslag. Den föreslagna utvidgningen av jämkningsmöjlighe-lerna
innebär en önskvärd förenkling av reglerna om jämkning, säger Svea hovrätt, och
fyller enligt hovrättens erfarenhet ell behov som har kommit fram i åtskilliga
mål. Hovrätten tillstyrker därför de föreslagna ändringarna. Även sociala
centralnämnden I Uppsala tillstyrker uttryckligen förslaget. Möjligheten lill
jämkning av underhällsbidrag enligt förslaget ger en i vissa fall nödvändig
möjlighel all hjälpa underhällsskyldiga, som tyngs av stora underhällsskulder
för vilka de hittills inte alltid haft möjlighel all fä eftergift, säger
Famlljerådglvarnas förening.

Förslaget
all jämkning skall kunna medges retroaktivt av obetalda bidrag är en väsentlig
förbättring, säger sociala centralnämnden i Göteborg. Juridiska
fakultetsnämnden i Uppsala tillstyrker regeln som i hög grad motiverad och
ifrågasätter samtidigt om inte regeln borde kunna tillämpas i rättspraxis utan
lagstöd. Enligt Stockholms tingsräu bör en regel om jämkning av obetalda
underhällsbidrag tillämpas restriktivt. Även sociala centralnämnden i Östersund,
Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm och Advokatsamfundet ser
förslaget som positivt. Sociala centralnämnden i Östersund ullalar att del dock
kan uppfattas som orättvist att den som inte anser sig ha möjlighel att betala
ell beslutat underhåll och därför inte heller försöker betala har möjlighel atl
få underhållet jämkat bakåt i liden, medan en underhållsskyldig i lika små
ekonomiska omständigheter som med stora svårigheter trots del betalar
underhållet inte har möjlighel att fä underhållet jämkat retroaktivt. Malmö
tingsräu anser atl det bör framgå klart av lagtexten atl betalda bidrag inte
kan jämkas så all återbetalningsskyldighel uppslår för den underhållsberättigade.
Hovrättenför Nedre Norrtand anser all del i paragrafen bör anges att de
obetalda bidrag som vid jämkning kan nedsättas eller falla bort skall vara
förfallna.

Såväl
Malmö Ungsrätt som Domareförbundet uppmärksammar att del i förslaget inte anges
någon lidsgräns för den retroaktiva jämkningen av obetalda underhållsbidrag,
vilket enligt Domareförbundet innebäratt jämkning skall kunna ske av bidrag
som är upp till tre år gamla. Av hänsyn lill den underhållsberättigade torde
del åligga den bidragsskyldige alt snarast ge lill känna atl bidragsförmågan
försämrats i sådan mån atl anledning till nedsättning av bidraget föreligger,
anser förbundet. Såväl tingsrätten som

s. 293 Kontrollera mot PDF

förbundet
föreslår all jämkning för förfluten tid endast bör ges för bidrag som har
förfallit till betalning senast sex månader före talans väckande. En möjlighet
till retroaktiv jämkning utan tidsgräns skulle enligt tingsrätten försvåra
parternas ekonomiska planering och också medföra bevissvårigheter vid talans
utförande.

Enligt socialstyrelsen
förefaller förslaget att jämkningar på grund av ändrade förhållanden inte skall
kunna ske retroaktivt såvida inte det är frågan om obetalda bidrag,
inkonsekvent och enligt styrelsens mening kan del ge upphov till vissa
ogynnsamma resultat. Att redan betalda bidrag inte fär krävas tillbaka får
anses naturligt med hänsyn till barnets intresse. De ändrade förhållandena kan
dock i vissa fall motivera en retroaktiv höjning av underhållsbidraget. Om t.
ex. den underhållsskyldige inte undertätial den underhållsberättigade om att
hans eller hennes ekonomiska förhållanden har förbättrats, synes det knappast
rimligt att helt avskära den underhållsberättigade från att få högre underhåll
fr. o. m. tidpunkten för de ändrade förhållandena. Skulle den underhållsberättigade
kunna förmodas ha begärt jämkning, om han känt till de ändrade förhållandena,
bör den underhålls-skyldiges underlåtenhet inte medföra alt barnet förvägras
rätl till högre underhåll fr. o. m. den tidpunkt då de ändrade förhållandena
inträtt.

Såväl
socialstyrelsen som Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala tar lill olika delar
upp förslagets betydelse för bidragsförskotten. Juridiska fakultetsnämnden
noterar all förhållandel mellan förslaget atl obetalda underhållsbidrag skall
kunna nedsättas eller falla bort och regeln om eftergift i
bidragsförskottslagen över huvud taget inte behandlas i betänkandet. Del ligger
då närmast till hands, säger fakultetsnämnden, alt anta atl försäkringskassan
får efterge krav pä obetalda bidrag endast under de särskilda förutsättningama
i 18 8 bidragsförskottslagen. 1 själva verket blir emellertid detla en för snäv
möjlighel jämfört med den generella omprövningsmöjligheten enligt förslaget
till ändring i FB och med hänsyn till den kompetens all slutgiltigt avgöra den
underhållsskyldiges civilrältsliga betalningsförpliktelse för utgivna
bidragsförskott, som de sakkunniga vill ge försäkringskassan. De sakkunniga
tycks ha förbisett att försäkringskassans nya roll enligt förslaget
aktualiserar en omarbetning av 18 8- Med utgångspunkt i den föreslagna
möjligheten enligt FB lill retroaktiv nedsättning av obetalda underhållsbidrag,
bör försäkringskassan naluriigtvis kunna efterge återkrav för utgivna
bidragsförskott, så snart det i efterhand visar sig atl den tidigare fastställda
underhållsskyldigheten i verkligheten har kommit att överstiga den undérhållsskyldiges
betalningsförmåga, därför alt hans förhållanden i själva verket inte blev
sådana, som man frän början antagit. Samtidigt kan del finnas behov av en
eflergiftsmöjlighet även om den underhållsskyldige visseriigen bort kunna
betala vad han ålagts, men när en indrivning av uppkomna restskulder skulle
medföra en alltför stor, fortsatt börda för honom. En avfattning av 18 8 enligt
sädana riktlinjer skulle ha behövts på grundval av de sakkunnigas egel

Remissyttrandena

s. 294 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 294

förslag
om försäkringskassans kompelens. Samma behov finns också enligt Remiss-

del
utkast till regelsystem (med ftirsäkringskassan eller annan myndighet
yttrandena

som partsrepresentant för
det allmännas återkrav) vilkel fakullelsnämnden

har
skisserat, anser nämnden. Socialstyrelsen lar här upp en annan fråga. Om

jämkning över huvud taget
skall kunna ske retroaktivt till förmän för den

underhållsskyldige
vad gäller obetalda bidrag, måsle denna möjlighel kopplas

till
bidragsförskotlsreglerna, säger styrelsen. Det förekommer säkert fall där

den
underhållsberättigade inte vare sig begär bidragsförskott eller vidtar

åtgärder
för all få del obetalda bidraget utgivet i exekutiv ordning. Om

uteblivet
underhåll jämkas synes del styrelsen orimligt atl inte tillåta den

underhållsberättigade
alt bli kompenserad med bidragsförskott. Om särskilda

skäl
föreligger bör därför bidragsftirskott kunna utgå för längre tid än tre

månader
bakåt i liden. Även föreningen Jurister vid Sveriges aUmänna

advokatbyråer
anser att frågan om bidragsförskott för längre lid tillbaka än tre

månader
i de fall jämkning sker av obetalda bidrag bör övervägas.

De
sakkunnigas förslag om jämkning av oskäliga avtal har kommenterats särskilt av
socialstyrelsen som anser all förslaget är oklart vad gäller möjligheten atl få
retroaktiv jämkning. Enligt socialstyrelsen torde nuvarande rättsregler inte
lägga några, hinder i vägen härför. Självfallet bör retroaktiv jämkning till
högre underhållsbidrag alltid kunna ske om del bakomliggande avtalet är
oskäligt. Det finns ingen anledning varför den underhållsberättigade inte
skulle få det rälla högre bidraget utbetalat retroaktivt när den
underhållsskyldige kan fä obetalt bidrag nedsatt eller bortfallet. Delta borde
klart framgå av lagtexten, anser styrelsen. Det kan också förefalla
egendomligt, fortsiitler styrelsen, atl ett avtal i vilkel den
underhållsberättigade "lurat på" den underhållsskyldige ett för högt
bidrag som denne också betalt, inte skulle medföra återbetalningsskyldighet.
Ett sådant avtal skulle ju enligt vad de sakkunniga har anfört (s. 94) inte
kunna bli ogiltigt enligt vanliga avtalsrältsliga regler. Detla förefaller inte
stå i överensstämmelse med principen om att göra familjerättens regler analoga
med de förmögenheisräiisliga. Barnets rätt att inte få sin situation i onödan
försämrad talar dock för att någon retroaktiv ändring i sådana fall inte bör
ske, anser styrelsen. Slutligen anser styrelsen atl de sakkunnigas förslag
såvitt gäller avtal om engångsbidrag är oklart. På grand av ändrade
förhållanden bör sådana avtal inte ändras till den underhållsberättigades
nackdel. Däremot bör avtalet kunna ändras till den underhällsberätligades
fördel både om ändrade förhållanden föreligger och om avtalet är oskäligt.

2.7
Indexändringarna och underbållsbidrag till barn

De
sakkunnigas förslag all låta endasl den del av underhållsbidraget som
motsvarar bidragsförskottet ändras i anslut n i n g I i 11 d e 11 a , har fåll
ert blandat mottagande. Förslaget tillstyrks

s. 295 Kontrollera mot PDF

eller lämnas ulan erinran
av Svea hovrätt, statistiska centralbyrån, utredningen om barnens rätt, de
sociala centralnämnderna i Göteborg och Uppsala, Moderata samlingspartiets
kvinnoförbund. Folkpartiets ungdomsförbund, föreningen Familj och räu och
Försäkringskasseförbundet. Även Domareförbundet tillstyrker förslaget, om än
med tvekan. Enligt Advokatsamfundet stämmer förslaget överens med den princip
som redan används i avtal mellan makar i samband med äktenskapsskillnad.
Principen lorde vara accepterad av båda parterna och samfundet vill därför
tillstyrka förslaget.

Förslaget förbättrar för
den som betalar höga bidrag, men för den som betalar flera bidrag får förslaget
ingen efterlängtad förbättring, anför föreningen Jurister vid Sveriges allmänna
advokatbyråer. LO anser atl en lösning bör eftersträvas som främst lar sikte på
låg- och mellaninkomslgrap-pernas situation och inte gynnar dem med höga
underhållsbidrag på mottagarens bekostnad. Därvid måsle göras en avvägning
mellan båda föräldrarnas situation. Riktpunkten bör vara atl finna ell system
som lar hänsyn lill såväl prisutvecklingen som den underhållsskyldiges
inkomslför-ändring, säger LO.

Hovrätten
för Nedre Norrland, socialstyrelsen. Kommunförbundet och föreningen Jurister
vid de allmänna advokatbyråerna anser all frågan om indexändring bör övervägas
närmare.

Övriga
remissinstanser är kritiska mol förslaget och förordar en annan lösning. Gävle
tingsräu. Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala, Centerpartiets kvinnoförbund.
Yrkeskvinnors klubbars riksförbund, föreningen Nike och Kvinnocentrum anser
att hela bidragsbeloppet bör indexregleras. Mot bakgrund av de sakkunnigas
uttalande (s. 156) att parterna kan komma överens om att bidraget skall utgå
med bidragsförskott jämte tillägg av viss kvotdel av detta, ullalar Gävle
tingsräu all en sådan anordning måsle antas i rättegång kunna åstadkommas mol
den underhällsskyldiges bestridande. I så fall torde väl sådana domar bli del
normala. Med hänsyn lill att 7 kap. 8 S FB för jämkning ej kräver väsentligt
ändrade förhållanden torde - i annal fall - med nuvarande inflationstakt mål
angående jämkning av underhällsbidrag bli synneriigen vanliga. På grund härav
anser tingsrätten atl från indexreglering inte bör undantas belopp som
överstiger bidragsförskottet. Länsstyrelsen i Östergöt-/anrfs/flw motsätter sig
den föreslagna lösningen efiersom den kan innebära en minskning av barnels rätt
lill ekonomisk trygghet.

Juridiska
fakuhetsnämnden i Uppsala anser all det föreslagna systemet är invecklat och
antagligen svåröverskådligt för gemene man. Den huvudsakliga motiveringen för
förslaget är all indexregleringen bör gälla den del av underhållsbidraget, som
motsvarar de nödvändiga kostnaderna för barnel; därför har man anknutit till
bidragsförskottsnivån. Gentemot detta argument kan dock invändas, att barnets
behov av indexskydd för ett minimibehov tillgodoses redan genom själva
möjligheten lill bidragsförskott. Argumentet tycks därför irrelevant med tanke
på barnets bästa. Samtidigt lar förslaget inte

Remissyttrandena

s. 296 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 296

hänsyn
till vad som i realiteten kan göra den indexreglerade underhällsskyl-
Remiss-dighelen mera betungande för den underhällsskyldige, nämligen dels all
yttrandena hans inkomster inte ökar i takt med index, dels atl ökningen av
underhålls-bördan faller utanför del tillåtna inkomslavdragel vid
inkomstbeskattningen, dvs. för varje barn 2 500 kr. per år. Särskilt det senare
förhållandel kan kraftigt öka den underhållsskyldiges börda, efiersom han pä ej
avdragsgilla underhållsbelopp måste betala även ett skattebelopp, som är
siörre än del överskjutande underhållet, så snart den underhållsskyldiges
marginalskatt överstiger 50 %. Vid underhåll lill flera barn kan merbelaslningen
med hänsyn till skatten bli avsevärd, även om underhållsbidraget för varje barn
är mindre än bidragsförskottet. Vad som bör eftersträvas är därför, säger
fakultetsnämnden, inte invecklade men ineffektiva modiflkalioner av den i och
för sig sunda idén om indexreglering ulan en sådan anpassning av
skallereglerna, som innebär ett inflationsskydd för ävdragsrällen. Samtidigt
kvarstår naluriigtvis den allmänna möjligheten att ompröva underhållsskyldigheten,
om denna trots avdragsrnöjligheterna skulle ha blivit för betungande på grund
av indexhöjningar.

Familjerättsassistenterna
i norra Stor-Stockholm förordar all den indexregle-ringsfria delen av
underhållsbidraget läggs i bollen. Exempelvis bör de första 100 kronorna vara
fria från indexhöjningar, säger assistenterna. Detta gör att även
betalningssvaga får en lättnad. Systemet kan kombineras med ett
indexregleringsfrill belopp över bidragsförskottsnivån.

Om
det kan vara möjligt atl progressivileten kan åberopas som betalningshinder
vid underhållsskyldighet, säger föreningen Nike, sä är detta en
beskattningsform som bör omprövas. Bam bör enligt föreningen ha lika stor
prioritet till föräldrars höga inkomster som samhället anser sig kunna kräva
ut. Föreningen flnner del märkligt och slötande atl barnens lägre standard
skall möjliggöra subvenlionering av såväl den underhållsplikliges välfärd som
samhällets beskattningsregler Kvinnocentrum anser all del skulle vara stötande
för rättskänslan om indexregleringen upphävs för de högsl inkom-stavlönade och
högsl beskattade i samhället, vilka rimligen borde ha lika stor förmåga atl
betala högre underhållsbidrag som högre skatt. 1 vart fall bör inte den
ensamslående föräldem (oftast lågavlönad) med barnen bära konsekvenserna av
samhällets inkomstuijämnande skattesystem. Dessutom är skalte-progressiviieten
redan beaktad vid fastställande av underhållet.

De
sakkunnigas förslag att ändra underhållsbidragen lill barn lika ofta som f. n.
bidragsförskottet har fäll ell övervägande negativt mottagande. Förslaget har
lillslyrkls eller lämnats utan erinran av endasl statistiska centralbyrån,
länsstyrelsen i Östergötlands län och Försäkringskasseförbundet. Statistiska
centralbyrån framhåller dock alt lösningen kräver att allmänheten fortlöpande
informeras om ändringarna och om bidragsförskotten. Försäkringskasseförbundet
kommer i sill yttrande in på skallereglerna. Förbundet förordar all nuvarande
övre gräns vid 2 500 kr. per

s. 297 Kontrollera mot PDF

barn
och år för avdrag vid taxeringen för eriagt underhållsbidrag ändras sä atl man
får göra avdrag med faktiskt eriagt belopp upp lill bidragsförskottets nivå.

Av de remissinstanser
som ställer sig negativa eller tveksamma lill förslaget anser de flesta alt
nuvarande ordning bör bibehållas. Till dessa hör utredningen om barnens rätt.
Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm, sociala centralnämnderna i
Göteborg och Uppsala, Advokatsamfundet och föreningen Familj och rätt.

Socialstyrelsen
uttalar atl man inte lorde kunna komma ifrån all förslaget ur praktisk
synvinkel medför betydande ölägenheter både för berörda myndigheter och för de
enskilda. Del förekommer redan med nuvarande regler alt indexhöjningarna glöms
bort. Barnavårdsnämnderna föresläs inte lå nägon uppgift atl fylla vad gäller
fastställande av underhåll, säger styrelsen. De fortlöpande justeringarna av
underhållet kommer då all bli ännu svårare all hålla reda på för parterna.
Betydande svårigheter kommer också alt uppslå med att lå ul information lill
allmänheten. Detta problem har ulredningen tyvärr behandlat något lättvindigt,
anser styrelsen. Om del är den dämpande effekten av indexhöjningen som man vill
uppnå kan frågan lösas på ett annal sätt. En möjlighet skulle vara all inte
låta en åriig indexhöjning beröra avtal och domar som kommit lill den närmaste
liden före indexhöjningen. Förslagsvis kunde indexhöjningen avse endasl domar
och avtal från kalenderåret före det då höjningen sker, säger socialstyrelsen.
Frågan om de s. k. tröskelproblemen tas upp också av Juridiska fakultetsnämnden
i Uppsala, En indexhöjning nära efter underhållsbidragets fastställande och
grandad på prisutvecklingen under ell helt år, kan innebära en för stor
uppräkning av ett färskt underhållsbidrag, säger fakullelsnämnden. Visseriigen
förekommer del i praktiken, att man vid bestämmandet av underhållsbidrag under
månaderna närmast före den 1 april (vanligen under januari-mars) sätter
underhållsbidraget något lägre med tanke på en snart förväntad indexhöjning.
Enligt företagna enkätundersökningar vid universitetet i projektet Underhäll och
socialförmån är dock praxis vacklande, och det kan också vara svårt atl i
förväg göra en korrekt prognos. En lagändring förefaller därför
fakullelsnämnden lämplig. En möjlighet vore att låta en indexhöjning inom 12
månader efter bestämmandet av ell underhållsbidrag slå igenom med sä mänga
månader av 12, som återstår från bestämmandet av underhållet till höjningen. En
nackdel av ett sådani syslem blir emellertid nödvändigheten att tillämpa olika
procenllalsberäkningar för olika fall, något som för underhållsskyldighetens
hela löpperiod påverkar storleken av del framlida bidraget. En bibehållen enkel
lösning är emellertid, all föreskriva att indexhöjning aldrig får ske om
underhållsbidrag bestäms t. ex. inom sex månader före den aktuella höjningen.
Även om delta leder lill all nägon kompensation ej alls ges för
prisförändringar under sex månader närmast före en höjning, löser en sådan
regel tröskelproblemel på ett enkelt och rimligt

Remissyttrandena

s. 298 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 298

sätt,
anser fakullelsnämnden. Remiss-

Sociala centralnämnden i
Stockholm påpekar atl utredningens syfte - alt yttrandena mildra situationen
för vissa underhällsskyldiga - med en fortgående inflation inte annal än på
mycket lång sikt tillgodoses med den föreslagna tekniska utformningen av indexregleringen.
Nuvarande syslem är ju förenat med viss för den underhållsskyldige fördelaktig
eftersläpning, eftersom indexhöjningen genomförs endasl en gång per år och
följaktligen inte slår igenom varje gång basbeloppet ändras. Om man ser
indexregleringen isolerad från ålerkravssystemel, vilkel ju har tillämpning
endast i fall där bidragsförskott utgår och får hel effekt endast om
underhållsbidraget högsl uppgår till bidragsförskoltsbeloppel, och bortser även
frän de ökade möjligheterna lill jämkning, får den underhällsskyldige i
realiteten betala ett högre underhållsbidrag än enligt nu gällande regler,
säger nämnden. Om del bidragspliktiga beloppet uppgår lill 500 kr. och
bidragsförskoltsbeloppel i utgångsläget beräknas utgöra 400 kr. har överslagsberäkningar
inom socialnämnden givit vid handen atl vid en fortsatt inflation den
underhållsskyldige kommeratt få betala ell högre underhållsbidrag under första
året. Först under del sjunde året vid 10 % inflation, då effekten av denna
urholkat värdel på den fasta delen (de 100 kr.), kommer systemet alt bli
fördelaktigt för den underhållsskyldige. Socialnämnden konstaterar alltså all
den föreslagna indexregleringen för ett betydande antal underhållsskyldiga
inte automatiskt lättar underhällsbördan. Ell liknande påpekande för
ocksäföreningen Familj och räU fram.

Svårigheterna
för de underhållsskyldiga som inte är inne i bidragsförskottssystemet all
bevaka täta beloppsändringar påpekas av sociala centralnämnden i Malmö. Det
händer all nuvarande indexhöjningar en gång per år inte uppmärksammas. Detla
har medfört svårigheter och skapat irritation då del gällt alt lå ut förfallna
belopp. Nämnden anser därför atl de sakkunnigas förslag bör omarbetas vad
gäller gruppen direklbelalare så atl årliga indexhöjningar tillämpas. Även
sociala centralnämnden i Östersund uppmärksammar de direklbelalandes
situation. Förslaget får lill följd, anser nämnden, all vårdnadshavaren
hänvisas lill att söka bidragsförskott för all barnels rättighet till
indexreglering av underhållsbidraget skall bevakas. Detta inskränker den
enskildes valfrihet samtidigt som det kommer all innebära ökade kostnader för
samhället i form av ökad administration, ökat antal bidragsförskott m. m.

Moderata
samUngspartiets kvinnoförbund förordar all underhållsbidrag som överstiger
bidragsförskottet ändras endasl en gång åriigen med hänsyn lill
penningvärdesförändringar.

Riksskatteverket
anser all de sakkunnigas förslag särskilt vid indrivning av underhållsbidrag
som överstiger bidragsförskottet kan förväntas medföra betydande merarbete inte
bara för kronofogdemyndigheterna utan även för de arbetsgivare införselbesluien
är riktade till. 1 dessa införselmål skulle emellertid merarbetel minskas, om
det i försäkringskassornas riktlinjer för

s. 299 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 299

återkravsverksamhelen
föreskrevs att försäkringskassan i sitt återkravsyr- Remiss-kände endast bör
yrka bidragsförskoltsbeloppel vid ansökningstillfället samt i yttrandena
förekommande fall - med stöd av fullmakt -överskjutande belopp. Eventuell
höjning av införselbeloppel skulle ske först sedan försäkringskassan beslutat
höja sill återkrav att motsvara den nya beloppsnivån på bidragsförskottet. Svea
hovrätt ifrågasätter om det inte är lämpligare att underhällsbidrag och
bidragsförskott ändras endasl en eller möjligen tvä gånger om året. LO markerar
tveksamhet inför de sakkunnigas förslag. Svårighetema att nå ul med en
information om ändringarna är stora och ett bestämt datum varje år har då klara
fördelar. En möjlig väg att nå en snabbare anpassning kan vara atl "arbeta
in" ytterligare en dag för justeringar så att bidragen ändras varje
halvår. - Förslaget alt justeringar av bidragsbeloppen skall ske lika ofta som
nu sker beiräffande bidragsförskotten är en olycklig konstruktion, anser
Domareförbundet. En sådan ordning skulle sannolikt leda lill all flertalet
underhållsskyldiga ständigt var ovissa om bidragels sioriek. Delta skulle i sin
lur kunna föranleda onödig försening av bidragets utbetalning till den
underhållsberättigade. Domareförbundet anser dock all praktiska skäl lalar
föratt underhållsbidraget i framliden ändras samtidigt med bidragsförskottet.
Med hänsyn härtill och med beaktande av vad förbundet har anfört om olägenheten
av alltför ofta återkommande justeringar anser förbundet all del bör övervägas
att ompröva bidragsförskotten och därmed också underhållsbidragen tvä gånger
om året.

2.8
Preskription av fordran pä underhållsbidrag

De
sakkunnigas förslag till en förkortad preskriptionstid mottas övervägande
positivt av remissinstanserna. Bland de instanser som tillstyrker förslaget
finns utredningen om barnens rätt, sociala centralnämnden i Uppsala,
länsstyrelsen i Östergötlands län, riksförsäkringsverket, föreningen Jurister
vid de allmänna advokatbyråerna. Advokatsamfundet, TCO, Folkpartiets kvinnoförbund,
föreningarna Barnens räu i samhället och Familj och räu saml
Försäkringskasseförbundet. Svea hovräu instämmer i de motiveringar som de
sakkunniga har fört fram.

Utöver
vad de sakkunniga har anfört som argument för en treårig preskriptionslid
framhåller socialstyrelsen följande. 1 barnavårds- och socialhjälpsreglerna är
preskriptionstiden för återbetalning av kommunala utlägg tre år. Del är
väsentligt atl den familjerätlsliga preskriptionstiden är lika lång som i de
nämnda lagarna. F. n. kan t. ex. utgifter som barnavårdsnämnd haft för
omhändertaget barn inte återkrävas av vårdnadshavaren för längre tid tillbaka
än tre år. Däremot kan försäkringskassan av underhållspliktig förälder kräva
åter vad kassan utbetalat i bidragsförskott lill barnavårdsnämnden även för
längre lid tillbaka än tre år. Denna effekt av bestämmelserna ger redan i dag
ogynnsamma resultat och skulle te sig än mer

s. 300 Kontrollera mot PDF

egendomlig
om vårdnadshavare som skall betala underhåll inte skulle lå sin skuld lill
samhället preskriberad enligt samma regler som den andre vårdnadshavaren.

Juridiska fakultetsnämnden
i Uppsala, som också tillstyrker förslaget, anser dock atl den praktiska
betydelsen av lagändringen är begränsad, eftersom del enligt fakultetsnämnden är
sällsynt atl en underhållsskyldig har mera än tre år gamla restskulder för
obetalda bidrag, och efiersom del i sådana fall normall inte kan påräknas
betalning av hela den utestående fordringen. Effekterna beror dock på reglerna
om avräkning av betalningar efter del att restskulder uppkommit. Vid införsel
för underhållsbidrag avräknas en verkställd betalning i första hand på den
äldsta delen av den införselbara skulden (15 8 tredje slyckel införsellagen).
Enligt allmänna civilrältsliga regler kan den underhällsskyldige vid frivillig
betalning föreskriva avräkning på del löpande bidraget, som del för honom
naturiigasie och gynnsammaste. Har sådan föreskrifi inte lämnats, lorde den
underhållsskyldige dock även vid frivillig betalning få finna sig i samma regel
om avräkning i första hand på skuld som vid införsel. En avräkning i första
hand på löpande bidrag hardock goda skäl för sig som huvudregel, såväl vid
införsel som eljest. I den mån en verkställd betalning i första hand avräknas
pä den löpande underhälisford-ringen och inte pä den äldsta, giltiga
reslskulden, är del tydligt atl en reslskuld för mer än tre år gamla bidrag kan
uppkomma lättare än med den avräkningsordning som nu tillämpas. Vid en ändrad
avräkningsordning skulle en förkortad preskriptionstid med andra ord få siörre
saklig betydelse, anser fakullelsnämnden. Detta är emellertid inte någon
invändning mot förslaget. Under alla omständigheter framstår en treårig
möjlighel atl indriva obetalda bidrag som tillräcklig.

Föreningen
Sveriges kronofogdar finner förslaget om en absolut preskriptionstid som väl
motiverat. Föreningen framhåller all en sådan regel också skulle fylla ell
sedan många år existerande praktiskt behov. Del kan som exempel nämnas, säger
föreningen, all kommunerna i åtskilliga fall begärt utmätning i den
underhållsskyldiges eventuella överskjutande preliminära skatt för betalning av
bidrag som skulle ha eriagts för mänga år sedan. Inte sällan har man med stöd
av dom begärt utmätning för mer än tio år gamla bidrag. Sådana ulmälningsansökningar
har medfört ett orimligt kostnadskrävande arbete för både kommunerna,
socialförvaltningar och kronofogdemyndigheterna. När sedan den
underhållsskyldige gjort gällande all preskription inträffat eller eljesl alt
hans skuld är mindre än utmälningssökanden påstått, har tidsödande och
komplicerade undersökningar måst verkställas för all pröva den
underhållsskyldiges invändning. Del ligger i sakens natur alt en
underhållsskyldig har mycket svårt alt genom kvitton eller på annal sätt styrka
sin invändning. Del har sedan ofta visat sig atl utredningsarbetet varit
onyttigt, eftersom den underhållsskyldige inte haft någon överskjutande skall
all återfå. Föreningen vill t. o. m. hävda, all del förhållandel atl man

Remissyttrandena

s. 301 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 301

kunnat
begära utmätning för många års bidragsskulder-i storieksordningen Remissflera
tiotusental kronor medverkat till all skapa ell belalningsmotstånd på
yttrandena vissa underhållsskyldiga, som med alla medel sökt undvika att betala
även löpande bidrag. Föreningen finner det sålunda vara angelägel atl förslaget
om särskild preskriptionsregel verkligen upphöjs lill lag. Även
riksskatteverket tillstyrker förslaget om en treårig preskriptionslid och
föreslår all också bestämmelserna om införsel ändras så att liden för införsel,
som i dag kan avse endasl underhållsbidrag som inte är mer än två är gamla,
föriängs så alt den sammanfaller med den föreslagna nya preskriptionstiden.

Hovrättenför
Nedre Norrland anser att man eventuellt kan tänka sig atl komma lill rätta med
oacceptabla underhållsskulder genom ändringar av den art som föreslagits
beträffande preskriptionstid och möjlighet lill retroaktiv jämkning av obetalda
underhållsbidrag. I de flesta fall härrör problemen säkeriigen frän skuld på
bidragsförskott som ej återbetalats. Det borde dä vara lill fyllest all i det
särskilda fallet utnyttja möjligheten till eftergift, varför ändringarna torde
få betydelse främst för det fall, där bidragsförskott inte utgår men där å
andra sidan kraven på den underhållsskyldige, med hänsyn lill barnels behov,
sannolikt kan komma att ställas något högre och därför också siörre tveksamhet
kan råda beträffande vilka möjligheter den underhållsskyldige skall ha när del
gäller att helt befrias från obetalda, förfallna underhåll. Beträffande
reglerna om preskriptionstid anför hovrätten vidare alt den i betänkandet
nämnda propositionen om ändringar av nu gällande preskriptionsregler - sedan
propositionen avslagits av riksdagen -inte längre torde kunna utgöra någon
grundval för föreslagna ändringar av preskriptionstiden för olika
underhållsfordringar. Det kan heller inte anses lämpligt atl ändra
preskriptionsreglerna inom familjerätten annat än i samband med en översyn av
samtliga civilrältsliga preskriptionsregler. Hovrätten vill dock peka på att
det inte lorde föreligga motsvarande betänkligheter för alt i
bidragsförskottslagen införa en särskild preskriptionslid för återkrav av
utgivna bidragsförskott, vilken förslagsvis kunde utformas i enlighel med vad
som i uppbördslagen gäller beträffande preskription av debiterad skall.

Sociala
centralnämnden i Stockholm anser alt förslaget inte bör genomföras, i vart fall
inte så länge den allmänna fordringspreskriptionen är oförändrad. Ur vissa
synpunkter anser nämnden en förkortning av tiden vara motiverad. Men det finns
också skäl som klart talar emot. I första hand framhåller nämnden all
underhällsfordringar inte tidsmässigt bör sättas i sämre läge än exempelvis
skuld för en siereoanläggning. En snabbare inträdande preskription kan vidare
förmodas särskilt gynna underhållsskyldiga som avsiktligt försöker undgå
betalning trots betalningsförmåga. 1 den män underhållsskyldigs förmåga
minskar finns ju enligt förslaget möjlighet lill jämkning även retroaktivt,
påpekar nämnden. Vidare kan skuld för uteblivna bidragsförskott efterges såväl
av ekonomiska som sociala skäl. Den föreslagna preskriptions-

opaginerad Kontrollera mot PDF

tiden
med en skärpning av kraven på preskriptionsavbrolt som samtidigt föreslås kan
komma att medföra en inte önskvärd ökning av antalet utmätningar. Om kravet
skall skötas effektivt, bör nämligen i så fall utmätning begäras varje år efter
de två första åren jämfört med en gäng vart tionde är med nuvarande regler. Som
en ytteriigare nackdel kan nämnas atl vissa studerande underhållsskyldiga, som
nu enligt fast domstolspraxis ådöms alt utge bidrag, motsvarande vad de har
rätl att av staten låna för underhäll lill barn, kan vinna oberättigad fördel
genom att underiåta att låna. Sociala centralnämnden i Göteborg kan inte finna
något skäl för all preskriptionstiden för skuld på underhåll väsentligt skall
undersliga den allmänna preskriptionstiden. Frågan bör ock.så ställas i
relation lill möjligheten atl erhålla eftergift, anser nämnden. I sitällel för
en generellt mycket förkortad preskriptionstid bör införas möjlighet all få
eftergift för icke eriagt underhåll på grund av bristande betalningsförmåga. En
generellt förkortad preskriptionstid ökar riskerna för missbruk, anser
nämnden, medan en ökad möjlighel lill eftergift nedbringar oskäligt uppkommen
skuld.

Atl
preskriptionstiden för underhållsbidrag skulle vara kortare än den allmänna
preskriptionstiden är skäl som också länsstyrelsen i Blekinge län åberopar för
avslag. En liknande uppfattning ger Kommunförbundet ullryck för. Mol samma
bakgrund ifrågasätter Domareförbundet om den underhälls-berättigades intresse i
tillräcklig grad tillvaratas genom en sä kort preskriptionstid som tre år.
Ensamma föräldrars förening anser alt de sakkunnigas förslag om en förkortad
preskriptionstid ger ett intryck av viss fantasilöshet och bristande realism.
Föreningen anser all förslaget bör avslås. Föreningen Nike ställer sig
avvisande till de sakkunnigas förslag både om en förkortad preskriptionstid och
om preskriptionsavbrolt. Preskriptionstiden bör enligt föreningen i förhållande
till de sakkunnigas förslag utsträckas till fem år med möjligheter till
preskriptionsavbrolt. Föreningen pekar bl. a. på all vårdnadshavaren kan ha
blivit tvungen alt skuldsätta sig i sin tur i väntan på bidragen. En sådan
motsvarande skuldsättning kan inte samhället avtala bort och del måsle enligt
föreningen te sig stötande för rättsuppfattningen om de ensamstående
föräldrarnas förhållande skall särbehandlas. Kvinnocentrum anser all
preskription av underhållsbidrag endasl kan tillåtas inom ramen för
bidragsförskott - och endast för den händelse den underhållsskyldige visar en
icke ekonomisk bärkraftig situation. Under alla förhållanden skall preskriptionsavbrolt
finnas kvar.

Utredningens
förslag att preskriptionsavbrolt över huvud tagel inte skulle vara tillåtet
ifrågasätts av länsstyrelsen i Östergötland. Ett förbud häremot innebär en
urholkning av tryggheten för mottagare av underhållsbidrag, en mottagare som
många gånger också är en ekonomiskt svag part. En samordning bör också ske med
bestämmelserna i nuvarande 39 S socialhjälpslagen (27 S förslaget till
socialtjänstlag). Preskriptionsavbrolt bör därför tillåtas i samma utsträckning
som enligt allmänna regler, anser länsstyrelsen.

Remissyttrandena

s. 303 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 303

TCO
stryker i sitt yttrande under all preskriptionsbesiämmelserna inte får
Remissvara så utformade all de gynnar en gäldenär som avsiktligt söker
undgå yttrandena betalning.

2.9
Övergångsbestämmelser

De
sakkunnigas förslag till övergångsbestämmelser har kommenterats av ett par
remissinstanser, lalmö tingsräu delar de sakkunnigas uppfattning att de
föreslagna nya bestämmelserna bör få effekt så snart som möjligt. Med hänsyn
lill detta ifrågasätter tingsrätten om inte även mål som är anhängiga när lagen
träder i kraft bör bedömas enligt de nya reglerna, i vart fall om dom i första
instans ännu inte har meddelats.

Föreningen
Familj och rätt har tagit upp frågan om de föreslagna nya
jämkningsbestämmelsernas tillämplighet. Enligt de sakkunniga skall de nya
bestämmelserna inte tillämpas i fråga om sådana äldre avtal om underhäll lill
barn som makar har träffat inför förestående äktenskapsskillnad, om rätten till
lalan om jämkning har gäll föriorad före ikraftträdandet. 1 fräga om sådana
avtal gäller nu atl jämkning kan komma ifråga om avtalet är uppenbart obilligl
för ena maken. Talan måsle dock väckas inom ett år frän del
äktenskapsskillnaden meddelades. Föreningen Familj och rält anser all det är
ett oavvisligt krav vid en ny lagstiftning på del nu ifrågavarande området, atl
de underhällsskyldiga som av en eller annan anledning har pressals till atl
medge oskäliga underhållsavial också skall kunna fä dessa ändrade på samma sätt
som motparten, oavsett när avtalet har ingåtts. Föreningen föreslår därför att
de sakkunnigas förslag i denna del utgår.

3
Underhållsskyldigheten mellan makar

3.1
Underhållsskyldigheten under äktenskapet m. m.

De
sakkunnigas förslag lill ändring i den allmänna handlingsnorm som 5 kap. 1 8 GB
nu innehåller har fält ett blandat mottagande. Flertalet av de remissinstanser
som har yttrat sig förordar atl ordel trohet behålls i lagtexten.

Den
föreslagna ändringen tillstyrks av Advokatsamfundet, Sveriges socialdemokratiska
kvinnoförbund. Centerns ungdomsförbund och Moderata ungdomsförbundet. Till
reservanternas förslag ansluter sig Stockholms tingsrätt, sociala
centralnämnden i Östersund, Centerns kvinnoförbund och Moderata
samUngspartiets kvinnoförbund. För att behålla nuvarande lydelse såvitt nu är i
fråga är också Svea hovräu, Gävle tingsräu och förbundet Hem och samhälle.

Juridiska
fakuhetsnämnden vid Uppsala universitet ullalar i anslutning till

s. 304 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 304

den
föreslagna lydelsen av 5 kap. 1 S GB att hänvisningen till lojalitet och Remisshänsyn
innebär en något svagare rikipunkt och dessutom delvis en upprep- yttrandena
ning, eftersom begreppet lojalitet har en huvudbelydelse just av hänsyn. Ätt
behålla den nuvarande formuleringen om trohet anser fakultetsnämnden knappast
bör uppfattas som en nackdel. Det föreslagna tillägget all makarna gemensamt
skall vårda hem och barn antyder all en faktisk likadelning av hemmasysslorna
är den enda rekommenderade möjligheten. En mera ålerhållsam formulering vore
all tala om "gemensamt ansvar". Slutligen anför nämnden att det låter
väl snävt att tala om "vård" av (hem och) barn, efiersom avfattningen
inte ulan vidare för tankarna lill ansvaret för barnens uppfostran.
Sammanfattningsvis föreslår nämnden följande lydelse: Man och hustru är
skyldiga varandra trohet och bistånd. De skall i samråd verka för familjens
bästa och har gemensamt ansvar för barnens uppfostran och hemmets vård.
Hovrättenför Nedre Norrland anser att den gällande lydelsen "i samråd
verka för familjens bästa" pä ett enkelt och klart sätt uttrycker atl
makarna bör ha ett gemensamt ansvar för familjens alla angelägenheter, inte
endasl hem och bam. Man bör f ö. inte utgå från att alla familjer är
barnfamiljer, säger hovrätten.

De
sakkunniga har funnit skäl att i sitt betänkande lägga fram också förslag som
rör makars ekonomiska förpliktelser mot varandra. Hovrättenför Nedre Norrland
anser emellertid all frågan om de ekonomiska rättsförhållandena mellan makar
bör bedömas först mot bakgrund av ell samlat förslag på hela familjerättens
område.

Inledningsvis
föreslär de sakkunniga att nuvarande 5 kap. 3 § GB upphävs och att de
grundläggande bestämmelserna om makars ekonomiska förpliktelser mol varandra
under äktenskapet las in i 5 kap. 2 8 GB.

Den
principiella frågan om makar under ell äktenskap skall ha ekonomiskt ansvar för
varandra tas upp av några remissinstanser. Socialstyrelsen anför att
underhållsskyldighet mellan vuxna strider mot styrelsens principiella inställning.
Det kan synas egendomligt att i ell samhälle som aktivt arbetar på alt
förverkliga kvinnans jämställdhet med mannen ha kvar regler som är ett uttryck
för tanken atl make eller f d. make behöver "försörjas" av den andra.
En sådan möjlighel kan inte befrämja den önskvärda utvecklingen atl var och en
vuxen har skyldighet att svara för sin egen försörjning. Del nödvändiga skyddet
för den svagare parten måste lösas genom andra åtgärder som t. ex. utbyggd
barnomsorg och vidgade möjligheter lill arbetsmarknadsutbildning. Självfallet
skulle problem uppstå om man i familjelagstiftningen med en gång på alla makar
eller f d. makar genomförde skyldighet för varje vuxen all själv fullt ul
ansvara för sin försörjning. 1 den mån äktenskapet ingåtts före en viss
tidpunkt (t. ex. den 1 januari 1980) är del rimligt att andra regler får gälla,
anser styrelsen. Makar som efter denna tidpunkt ingår äktenskap borde
emellertid inte påräkna att mot den andra makens vilja framtvinga underhåll för
sin försörjning. Detla skulle innebära ell principiellt accepterande av

opaginerad Kontrollera mot PDF

vuxna
människors självständighet i ekonomiskt avseende, avslutar socialstyrelsen.

De Ensamståendes
intresseorganisation anser atl äktenskapet resp. samboende i princip bör
betraktas som en privatsak. Makama bör så långt möjligt av samhället behandlas
som ekonomiskt självständiga personer. Såväl under som efter ett äktenskap bör
var och en av makarna svara för sin egen försörjning. Äktenskapet lår inte av
någon part uppfattas som en försörjningsinrättning. Organisationen uppskattar
följaktligen de sakkunnigas förslag om delad försörjningsplikt mellan makarna,
men vänder sig mot förslaget att delad försörjningsplikt skall gälla endasl
efter äktenskapsskillnad. LO framhåller att den familjerätlsliga
lagstiftningen bör jämställa olika samlevnadsformer och bygga på principen atl
samlevnadsparterna är ekonomiskt oberoende och självständiga individer med ett
gemensamt ansvar för barnens omvårdnad och försörjning. LO stryker under
betydelsen av all en anpassning sker till ändrade familjemönster och
samhällsförhållanden och säger att nya regler måste tillämpas i takt med att
kvinnornas ekonomiska självständighet ökar. Liknande tankar för Sveriges
socialdemokatiska kvinnoförbund fram. De sakkunnigas förslag tar fasta på del
gemensamma ansvaret förekonomi och sysslor, säger förbundet, och är ett steg i
rätt riktning mot det ekonomiska oberoende som förbundet eftersträvar.
Förbundet delar de sakkunnigas bedömning, men påpekar samtidigt all målet ändå
måsle vara att successivt avveckla underhållsplikten.

Yrkeskvinnors
klubbars riksförbund, som också stryker under all varje fullvuxen i första hand
skall svara själv för sin försörjning, hälsar med tillfredsställelse de
föreslagna ändringarna. Kommunförbundet finner de föreslagna ändringama väl
motiverade. Föreningen Jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer vitsordar
värdet av en allmän regel för underhållsplikterna under äktenskapet.
Åtskilliga misshälligheter i äktenskap och andra samlevnadsförhållanden har sin
orsak i fördelningen av inkomster och utgifter. Lösandel på olika stadier av
sådana tvister underlättas av en regel men sanktioner erfordras inte, säger
föreningen. En liknande uppfattning kommer lill ullryck också i det yttrande
som Familjerådgivarnas förening har lämnat.

Juridiska
fakultetsnämnden vid Uppsala universitet är kritisk mol del förslag lill
utformning av 5 kap. 2 8 GB som de sakkunniga har fört fram bl. a. om att ur
lagtexten la bort "verksamhet i hemmet" som ett sätt att bidra lill
underhållet och all ulan egentlig motivering låta hänvisningen till makes
förmåga utgå ur lagtexten. Vidare är fakullelsnämnden kritisk mot att ur
paragrafen la bort underhållet till barn som en del av makes allmänna
underhållsskyldighet. Ändringen i denna del är enligt nämnden inte alldeles
okomplicerad. Den särskilda skyldigheten för make att i vissa fall ge den andre
maken pengar för de utgifter som han har atl ombesörja kommer inte formellt att
innefatta barnens underhåll. Sammanfattningsvis föreslår fakul-

Remiss-yttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

20
Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

s. 306 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 306

lelsnämnden
atl den nuvarande utformningen av 2 § i stort selt behålls och
Remiss-moderniseras. Fakultetsnämnden lar också upp förslaget atl 3 8 skall tas
in yttrandena som en del av 2 8 13 8 sägs nu atl make ulan
tillgångar har rätl att få pengar av den andre. Eftersom det är fräga om olika,
grundläggande tankegångar i de båda paragraferna tycks lagtexten bli klarast om
3 8 behålls som ett särskilt lagram, anser fakultetsnämnden.

Juridiska
fakultetsnämnden avstyrker bestämt de sakkunnigas förslag alt även nuvarande
5kap.4 SGB skall upphävas, dvs. regeln om att bidrag som har lämnats till make
för alt tillgodose hans personliga behov blir hans egendom. De sakkunnigas
moti\'ering att frågan om äganderätten inte numera kan behöva slås fast i lagen
verkar vara en förflugen tanke, säger fakullelsnämnden. Den nuvarande
regleringen har sitt stöd just i lagregeln och man kan inte gärna upphäva
lagregler därför att de efter lång tid har blivit välkända. Äganderaltsfrågan
har f ö. ett samband med frågorom äktenskapets ekonomiska rättsverkningar i
övrigt, något som ju är föremål för de sakkunnigas pågående arbele.

Förslaget
att upphäva också 5kap.5och6 88GB och alt ersätta de båda paragraferna av en
allmän regel i 10 8 om möjlighel för rätlen all förordna om
underhållsskyldighet som har försummats kan allmänt sett tillstyrkas, säger
Juridiska fakultetsnämnden vidare. För atl läcka även de fall att en make har
haft större utgifter för familjen än som har ålegat honom och försummelse inte
legat den andre maken till last anser fakullelsnämnden dock alt 10 § bör
formuleras om.

Malmö
tingsräu anser all del av lagtexten till 5 kap. 9 8GB klart bör framgå att
betalda bidrag inte kanjämkas. När retroaktiv jämkning sker på grund av ändrade
förhållanden bör sältas en tidsgräns om förslagsvis sex månader.

Förslaget
alt upphäva regeln i 5 kap. 12 8 GB om hushålls fullmakt kritiseras av
Juridiska fakuhetsnämnden vid Uppsala universitet och av föreningen Nike. Fakullelsnämnden
anser att del inte finns tillräckliga skäl atl avskaffa denna behörighetsregel,
som visseriigen inte lorde ha särskilt praktisk betydelse med hänsyn till
dagens köpvanor, men som uttrycker en för den ekonomiska gemenskapen i
äktenskapet naturiig tanke och kan innebära åtminstone ett vissl skydd för make
utan kontanta medel. Regeln om hushållsfullmakt ger dessutom en klar lösning i
motsats lill de allmänna regler om fullmakt, inkl. rättspraxis om s. k.
toleransfullmakl, som de sakkunniga hänvisar lill som användbara i vissa fall,
säger fakullelsnämnden. Enligt föreningen Nike bör självklart de lån och
skulder som en make tvingas åsamka sig, om två makar flyttar isär och avtal
eller dom om underhällsplikt dröjer, kunna åberopas om maken ställs utan pengar
för sina eller barnens behov. Den yrkesarbetande parten bör inte ges juridiska
möjligheter all svälla familjen till medgivande om t. ex. obilliga villkor vid
den kommande skilsmässan. Inom föreningen ser man dagligen skrämmande exempel
på all

s. 307 Kontrollera mot PDF

Prop.
1918/19:12 307

detta
sker. En skärpning av försörjningsplikten hade enligt föreningen varit
Remiss-mer befogad med det ökade våld som används idag när man vill nå sina
yttrandena syften; inte minsl inför en skilsmässa.

Den
i5kap.l3 8GB anslutande bestämmelsen om all make efter lalan vid domstol kan
förklaras föriustig rätten enligt 5 kap. 12 8 GB att företräda den andre kan
med fördel upphävas, anser Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala. Detsamma anser
nämnden om bestämmelserna i 7 kap. 3-5 §8 GB om makars ansvar för vissa
skulder.

De
sakkunniga har föreslagit en något annoriunda utformning av 5 kap. 14 8 GB. I
paragrafen regleras frågan om makes behörighet att ingå rättshandlingar med
bindande verkan för bortavarande eller sjuk make. Stockholms tingsräu vill
starkt ifrågasätta om paragrafen i dagens samhälle fyller någon funktion. Den
torde enligt tingsrätten kunna utmönstras ur lagstiftningen. Svenska
bankföreningen förklarar sig inte ha någon erinran mot de sakkunnigas förslag,
men anser det angelägel med ett klariäggande beträffande betydelsen av god tro
hos bank eller annan tredje man. Även Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala
universitet anser del önskvärt atl ställning tas lill frågan om den företrädda
maken kan bli bunden mol tredje man i god tro även om de objektiva
förutsättningarna för lagrummets tillämpning i själva verket har brustit.
Visserligen, säger fakullelsnämnden, uttalades i förarbetena lill det nuvarande
lagrammet att tredje man inte kan åberopa godtrosskydd. Del är emellertid inte
säkert all lösningen bör upprätthållas i fråga om kravet på att rättshandlingen
skall behövas för familjens underhåll; en för tredje man alldeles särskilt
svårbedömbar omständighet, som det inte heller är lätt för den handlande maken
alt leda i bevis, anför nämnden.

3.2
Underhållsskyldigheten efter äktenskapsskillnad

De
sakkunnigas förslag atl makarna efter äktenskapsskillnad som huvudregel bör
betraktas som ekonomiskt oberoende av varandra tillstyrks eller godtas av
samtliga remissinstanser som har yttrat sig. Bland dessa finns hovrätten för
Nedre Norrland, socialstyrelsen, sociala centralnämnderna i Göteborg, Malmö och
Östersund, Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm, Kommunförbundet,
LO, SACO/SR, TCO, Familjerådgivarnas förening. Centerns kvinnoförbund.
Folkpartiets kvinnoförbund, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund.
Centerns ungdomsförbund. Folkpartiets ungdomsförbund,
Fredrika-Bremer-förbundet, Husmodersförbundet Hem och samhälle och
Yrkeskvinnors klubbars riksförbund. Endasl Svea hovrätt ställer sig tveksam
till förslaget. Hovrätten kan ansluta sig lill de sakkunnigas synsätt all även
de familjerätlsliga lagreglerna om underhållsskyldighet bör få ell innehåll som
främjar utvecklingen mot jämställdhet. Hovrätten vill ändå ifrågasätta om inte
de sakkunniga pä denna punkt låtit sill principresone-

s. 308 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 308

mang
föra förlängt. De föreslagna reglerna kan medföra vissa mindre lyckliga Remisskonsekvenser,
Sålunda kan det loefaras atl med hänsyn till risken för yttrandena skilsmässa
ingendera av makarna vågar släppa kontakten med arbetsmarknaden under någon
längre tid för atl istället ägna sig åt hem och barn. Delta kan i sin tur
återverka negativt på barnens utveckling. Med hänsyn lill det sagda vill
hovrätten ifrågasätta om det inte vore mera följdriktigt att ge den föreslagna
regeln i 11 kap. 14 8 GB en något modifierad utformning som ger utrymme för ell
bättre ekonomiskt skydd för den make som har föredragit atl ägna sig ål hem och
bam och som således tillåter valfrihet utan alt diskriminera vare sig den som
arbetar i hemmet eller den som arbetar utanför detta.

De
sakkunnigas uppfattning atl del under en övergångstid efter äktenskapsskillnaden
och, om del föreligger synneriiga skäl, även för lid därefter, skall vara möjligt
för make alt få underhållsbidrag delas av så gott som alla remissinstanser som
har yttrat sig i saken. Moderata kvinnoförbundet påpekar att förhållandena ännu
inte är sådana att män och kvinnor har jämställda möjligheter all försörja sig.
Den traditionella arbetsfördelningen i hemmen ger kvinnor ett större ansvar för
den praktiska omvårdnaden av barn och hem. Denna ansvarsfördelning medför vid
en skilsmässa atl kvinnor ofta har svårare all svara för sin egen försörjning
omedelbart efter skilsmässan. Förbundet ansluter sig till de sakkunnigas
överväganden och anser all underhållsbidrag skall kunna utgå till den make som
efter äktenskapsskillnaden har svårare än andra maken all svara för sin
försörjning. Famlljeråd-givarnasförenlng uttalar att erfarenfielen säger att
det fortfarande är viktigt all lagfästa möjligheten all underhållsbidrag under
särskilda omständigheter kan utgå även efter en övergångslid. Gjorda
undersökningar stöder föreningens erfarenhet all del ännu är långt kvar till
dess parterna vid en äktenskapsskillnad kan sägas vara ekonomiskt jämställda,
säger föreningen. Sociala centralnämnden i Östersund anser del bra att det även
i fortsättningen skall finnas möjligheter till underhållsbidrag under en längre
lid än en övergångslid. Fredrika-Bremer-förbundet anser att de angivna
undanlagsfallen är väl motiverade. Föreningen Nike säger att samhället inte
bör låta rättsverkningarna av en skilsmässa bli sådana att de ger den ena maken
full ekonomisk frihet omedelbart, när konsekvenserna kan bli förödande för den
ekonomiskt svagare och mest arbelsbelastade parten.

Folkpartiets
ungdomsförbund, som instämmer i de sakkunnigas förslag, anför alt ett problem
som de sakkunniga inte har tagit hänsyn lill är tiden strax efter en skilsmässa
som oftast är både psykiskt och ekonomiskt ansträngande. Mänga känner sig sä
nedtyngda av problem all de behöver någon slags tidsfrist för att ordna upp
tillvaron innan de kan fullgöra sina skyldigheter i fråga om utbetalning av
underhåll. Det bör därför enligt förbundet finnas en möjlighel lill uppskov med
betalning av underhäll för en kort tid tills den bidragspliklige har kommit på
fötter. För atl den andra parten

s. 309 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 309

som
värdar barnet inte skall bli lidande bör samhället förskotlera underhållet, Remiss-

anser förbundet. yttrandena

Göteborgs
Ungsrätt, föreningen Jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer och
Yrkeskvinnors klubbars riksförbund ifrågasätter om inte 11 kap. 14 § tredje
slyckel GB (underhållsbidrag för längre lid än en övergångstid) i de
sakkunnigas förslag har fått en för snäv utformning. Med hänsyn till atl nägon
ändring i gällande praxis inte avses är det enligt tingsrättens mening lämpligt
atl byta ut "synneriiga skäl" mot "särskilda skäl" för all
underhållsbidrag skall kunna komma i fråga. Liknande synpunkter för också de
båda andra remissinstansema fram. I åtskilliga långvariga samlevnadsförhållanden
har partema anpassat sig under speciella villkor, säger föreningen Jurister vid
Sveriges aUmänna advokatbyråer. "Hemmamakar" som har åtagit sig
barntillsyn och hemsysslor och som har försummat alt förskaffa sig eller
vidmakthålla yrkesutbildning, kommer nog länge än alt finnas. Förmågan all
tillgodogöra sig sådan utbildning är alltid varierande. Om den andra maken
kunnat skaffa sig en myckel hög inkomslslandard bör möjligheten att fä ut
utiämningsbidrag alltjämt finnas.

Uttrycket
"synnerliga skäl" får inte tolkas alltför restriktivt, anför Advokatsamfundet.
Bidraget skall ju under alla förhållanden bestämmas också med hänsyn lill den
bidragsskyldiges förmåga alt betala bidrag.

Föreningen
Familj och räu framhåller däremot atl del är viktigt att det även i i de
fortsatta förarbetena med kraft stryks under all huvudregeln skall vara att
vardera maken svarar för sin försörjning och att underhällsbidrag för längre
lid skall utgå endast om det föreligger ytterst starka skäl. Undantagsregeln
får inte las som intäkt för ell allmänt välvilligt stöd, som skall betalas av
en enskild person istället för atl samhället fullgör sin skyldighet. Del bör
vara uppenbart att endera parten efter skilsmässa inte skall kunna kräva att få
leva på samma ekonomiska nivå som under äktenskapet om parten saknar egen
förmåga all åstadkomma denna standard.

Såvitt
Göteborgs tingsrätt har kunnat utläsa av betänkandet förefaller de sakkunniga
ha accepterat underhållsskyldighet lill frånskilda enligt i stort sett
nuvarande praxis, innebärande bl. a. all spännvidden mellan makarnas ekonomiska
förhållanden efter en skilsmässa i ell längre äktenskap inte bör vara alltför stor.
Delta bör givelvis gälla även beträffande förhällandet mellan de frånskilda
makarnas pensionsförmåner, säger tingsrätten. Mol bakgrund härav förefaller del
tingsrätten mindre välmotiverat att - som uttalats i betänkandet - ge möjlighet
atl begränsa underhållsskyldigheten till den tidpunkt då den berättigade uppnår
pensionsåldern.

Frågan
om pensioner las från annan synpunki upp av TCO som pekar pä de orättvisor som
kan uppstå ur bl. a. ATP-synpunkl om makar väljer den inte alltför ovanliga
arbetsfördelningen atl ena maken slår för familjens försörjning och den andra
ansvarar för hem och barn antingen på hellid eller på dellid. Den
förvärvsarbetande föräldern tillgodoräknar sig då ATP-poäng och

s. 310 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 310

har
dessutom goda möjligheter till lönemässig utveckling i arbetet, medan
Remiss-den andra inte har dessa möjligheter. Om äktenskapet blir livsvarigt har
detta yttrandena ingen belydelse efiersom makar har skyldighet alt sörja för
varandra, men om äktenskapet upplöses lidigare bör den make som har avstått
från förvärvsarbete för all sköta föräldrarnas gemensamma barn kompenseras för
detta i relation lill vad den andra maken förtjänat pä sill förvärvsarbete,
anser TCO. Även Sociala centralnämnden i Göteborg, Advokatsamfundet och
Centerns kvinnoförbund uppmärksammar den situation som TCO har tagit upp.

Socialstyrelsen
anser atl de föreslagna reglerna, som ger uttryck för en stor återhållsamhet
med utdömande av underhäll i samband med äktenskapsskillnad, bör genomföras
för redan ingångna äktenskap och äktenskap som ingås fram lill lagens
ikraftträdande. För äktenskap som ingås därefter bör lagstiftningen däremot ge
uttryck för principen om vuxna människors ekonomiska självständighet. Tanken på
att göra en särskild reglering för äldre äktenskap, dvs. äktenskap som har
ingåtts före en viss tid, förs fram också av LO och TCO. En sådan lösning
finner Advokatsamfundet emellertid inte tilltalande.

När
rätten lill underhåll begränsas till föreliggande behov för make under en
övergångsperiod med möjlighet till underhåll under längre lid, om äktenskapet
varit långvarigt eller del eljesl finns synneriiga skäl, synes båda dessa fall
kunna motiveras av tanken, atl rätt lill underhåll för make bör föreligga
endast om underhållsbehovet har uppkommit på grand av att äktenskapet begränsat
eller förstört möjligheterna för maken att försörja sig på egen hand, säger
Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet. Del vore av värde om denna
tanke pä ett auktoritativt sätt underströks i förarbetena, säger fakullelsnämnden,
efiersom den kan ha belydelse för tillämpningen.

Sociala
centralnämnden i Uppsala finner att de sakkunniga visseriigen ansluter sig lill
principen om atl äktenskapets rättsverkningar inte skall utsträckas all gälla
efter upplösningar, som f n. faktiskt är för handen. Däremot, konstaterar
nämnden, att del förslag som ulredningen har tagit upp inte alls knyter an till
huvudprincipen utan inom ramen av familjelagstiftningen vidmakthåller ett
rättsläge som strider mol en önskad utveckling. Förslaget innebär atl man även
i framliden i GB kommer att återfinna delaljregler som bl. a. innefattar
övergångsvis underhållsplikt mol tidigare make och livslångt underhåll. De
sociala och ekonomiska förhållanden som i och för sig ligger bakom dessa
förslag och som de sakkunniga vill lösa, bör enligt nämmndens mening angripas
pä ell annal sätt, inom ell annal lagstiflningsområde än inom
familjelagstiftningen.

3.3
Övriga förslag om underhållsskyldigheten mellan makar

De
sakkunnigas förslag såvitt gäller periodiska bidrag och e n g å n g s b
i d r a g har inte kommenterats särskilt av remissinstanserna.

s. 311 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 311

Däremot
har förslaget att upphäva regeln all underhällsbidrag skall Remissupphöra
alt utgå vid o m g i fl e föranlett synpunkter från remissinstanserna,
yttrandena En majoritet avstyrker förslaget.

Förslaget
tillstyrks eller lämnas ulan erinran av sociala centralnämnderna i Göteborg och
Uppsala, Moderata samlingspartiets kvinnoförbund och föreningen Familj och
rätt. Enligt Kvinnoförbundets mening skall del förhållandel alt den
underhållsberättigade maken gift om sig inte utgöra grund för atl
underhållsbidrag skall upphöra all utgå. Underhållsbidraget är i de fall då det
utgår en följd av de förhållanden som rådde i del upplösta äktenskapet med däri
ojämlika möjligheter för makarna att skapa sig en egen ekonomisk försörjning.
Underhållsbidraget har inget samband med makarnas eventuella omgifte anför
förbundet. Det nya äktenskapet bör givetvis grundas på nuvarande och i
lagstiftningen angivna värderingar om jämställda rättigheter och skyldigheter
för makarna. Om man ifrågasätter huravida underhållsbidrag skall utgå eller
inte mot bakgrund av att den underhållsberättigade gift om sig, betraktas
äktenskapet som en "försörjningsinrättning", säger förbundet vidare.
Givetvis bör makama kunna avtala atl underhållsbidraget under vissa angivna
förhållanden skall upphöra alt utgå. Familj och räu, som tillstyrker förslaget,
tillägger dock att med säkerhet i många enskilda fall förpliktelsen att betala
underhållsbidrag lill omgift make av den underhållsskyldige kommer atl
uppfattas som inte bara stötande ulan även direkt orättfärdigt.

Hovrättenför
Nedre Norrland finner förslaget förvånande. Såväl hovrätten som Göteborgs
tingsrätt och föreningen Jurister vid de allmänna advokatbyråerna anser att
det knappast torde ha någon förankring hos allmänheten. Dessutom strider
förslaget mol den i familjeförhållanden grundade underhållsskyldigheten,
yttrar hovrätten. Göteborgs tingsräu tillägger alt förslaget också rimmar illa
med all pension lill eflerievande make i regel upphör vid omgifte. Malmö
tingsrätt anför alt makars underhållsskyldighet mol varandra är en väsentlig
rättsverkan av äktenskapet. Så länge denna behälls bör man också bibehålla
bestämmelsen om underhållsskyldighetens upphörande vid omgifte som huvudregel.
Tingsrätten ansluter sig dock till de sakkunnigas uppfattning att del kan
länkas situationer då skäl föreligger att låta bidragsskyldighet föreligga även
sedan den underhållsberättigade gift om sig. Del bör emellertid åligga den
underhållsberättigade all själv la initiativ till all få sådan
bidragsskyldighel lill stånd, anser tingsrätten, och föreslår alt en sådan
bestämmelse bör införas.

Att
avskaffa den nuvarande regeln finner Gävle tingsräu stötande. De fall då del
skulle vara befogal att låta underhållsskyldigheten äga bestånd lorde f ö. vara
utomordentligt lå, anser tingsrätten. Även Advokatsamfundet anser att en annan
ordning än den nuvarande för de flesta skulle framstå som onaluriig och för en
del t. o. m. anstöllig. De sakkunnigas förslag skulle dessutom sannolikt
föranleda all ett stort antal "onödiga" mål om jämkning

s. 312 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 312

av
underhållsbidrag skulle behöva anhängiggöras, mål vars utgång i de flesta
Remiss

fall med tämligen stor säkerhet skulle kunna föratsägas. yttrandena

Centerns
ungdomsförbund menar att underhållet bör upphöra om den underhållsberättigade
gifter om sig. Sammanboende måste enligt förbundet jämställas med äktenskap.
Det kan inte anses rimligt atl den f d. maken bidrar till kostnadema i detla
fall.

Föreningen
Jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer efterlyser ett uttalande om var
den primära underhållsskyldigheten skall anses ligga, hos den nya parten eller
hos den underhållspliklige förra parten.

Domareförbundet
anser all det inte bör komma i fråga alt, såsom de sakkunniga föreslår, upphäva
regeln alt underhållsbidrag automatiskt skall upphöra all utgå vid omgifte.
Förbundet vill dock ansluta sig lill de sakkunnigas uppfattning atl skäl kan
tala för alt låta bidragsskyldigheten föreligga även sedan den
underhållsberättigade ingått nytt gifte och atl del därför bör övervägas att i
lagen infora bestämmelser därom. Dessa bestämmelser bör dock utformas så all
del skall åligga den underhållsberättigade själv atl la initiativ lill alt lå
sådan bidragsskyldighet till stånd, liksom det skall åligga den
underhållsskyldige all ta initiativ lill bidragsskyldighelens upphörande när
andra parten varaktigt sammanbor med annan.

Del
är möjligt all de sakkunniga har föreslagit den bästa lösningen, säger
Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet. Nackdelen av förslaget är
väl främst att ovissheten om rättsläget efter ett omgifte kan befrämja tvister.
De sakkunniga framhåller all parterna bör ha frihet atl i avtal bestämma all
rätten till underhåll skall upphöra vid omgifte eller med hänsyn till andra
förhållanden. Frågan är emellertid enligt nämnden om också domstol skall kunna
på yrkande av part från början bestämma att underhållet skall upphöra under
vissa förhållanden. Synbariigen har de sakkunniga inte tänkt sig någon sådan
möjlighet, och den bör kanske inte heller anses föreligga, eftersom den
ekonomiska betydelsen av ell framlida omgifte inte går atl föratsäga på
förhand. Svaret är emellertid inte självklart, och frågan bör klariäggas i
lagstiftningsarbetet.

De
sakkunnigas förslag såvitt avser jämkning av underhållsbidrag, preskription,
och den s. k. indexlagen har, i de faU de föranlett några kommentarer, i stort
sett tillstyrkts eller lämnats ulan erinran. Några remissinstanser för här fram
samma synpunker som framförts i anslutning till förslagen om underhåll till
bam. Enligt hovräuen för Nedre Norrland hör i konsekvens med övriga föreslagna
bestämmelser om jämkning även 11 kap. 16 8GB,som handlar om
jämkningavbodelning,utformas efter mönster av 36 S avtalslagen.

Föreningen
Familj och räu har anlagt vissa synpunkter på förslaget lill
övergångsbestämmelser. De sakkunniga har bl. a. föreslagit att, om ell
underhållsbidrag har beslämls före den nya lagens ikraftträdande, nuvarande
bestämmelser om att bidraget skall upphöra alt gälla vid omgifte

opaginerad Kontrollera mot PDF

fortfarande skall äga
tillämpning. Föreningen föreslär atl detta kompletteras med tillägget
"såvida inte den underhållsberättigade under åberopande av 11 kap. 14 8
tredje stycket giftermålsbalken i dess nya lydelse av domstol tillerkännes rätt
till fortsatt underhållsbidrag". Vidare anför föreningen att rädslan för
atl få ell slorl antal prövningar av äldre, oskäliga underhåll i ett
rättssamhälle inte får hindra en retroaktiv lagstiftning. Bl. a. på grund av
psykisk press ingås inte sällan oskäliga avtal i samband med skilsmässor.
Föreningen förordar därför att de sakkunnigas förslag till begränsning av
jämkningsmöjlighelen såvitt gäller avtal om underhållsbidrag som har träffats
inför föreslående äktenskapsskillnad utgår. 1 ett modernt samhälle måste det
anses förkastligt om del skulle råda olika regler inom familjerätten beroende
på tidpunkten för skilsmässa/rättshandlingen. Så resonerade både regering och
riksdag när det gällde arvsrätt för barn vars föräldrar inte har varit gifta
med varandra.

Även Malmö tingsrätt har
kommenterat de föreslagna övergångsbestämmelserna och för fram samma
synpunkter som i anslutning till motsvarande bestämmelser i FB (se avsnitt
2.9).

Remissyttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

4
Underhållsskyldigheten mot föräldrar

De
sakkunniga har föreslagit alt den nuvarande bestämmelsen om skyldighet för barn
all under särskilda förutsättningar betala underhåll till sina föräldrar upphävs.
Förslaget har tillstyrkts eller lämnats ulan erinran av samtliga
remissinstanser som har yttrat sig. Bland dem finns socialstyrelsen. Juridiska
fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, de sociala centralnämnderna i
Göteborg, Malmö, Uppsala och Östersund, Familjerättsassistenterna i norra
Stor-Stockholm, Kommunförbundet, TCO, Advokatsamfundet, Domareförbundet,
Moderata samlingspartiets kvinnoförbund, Sveriges socialdemokratiska
kvinnoförbund och föreningen Familj och rätt, Endasl hovrättenför Nedre Norrland
anser pä samma skäl som hovrätten framfört i fråga om motsvarande skyldighet
för föräldrar atl betala bidrag till vuxet barn, att bestämmelsen bör stå kvar
(se 2.1).

5
Övriga synpunkter på de sakkunnigas förslag 5.1 Föräldrabalken

5.1.1
Gemensam handläggning av vårdnads- och underhållsfrågor

De
sakkunniga har föreslagit att när parterna är ense i såväl vårdnads- som
underhållsfrägan, frågan om underhåll skall kunna väckas genom ansökan lill
rätten i samband med ärende om vårdnaden om barnel. Samtliga

s. 314 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 314

remissinstanser
som har yttrat sig välkomnar en förenklad handläggning av Remiss-dessa frågor.
Förslaget innebär enligt Svea hovrätts mening en angelägen yttrandena reform,
mot vilken någon saklig invändning inte kan göras. Genom införandet av reglema
om gemensam vårdnad torde en ökning av antalet vårdnadsärenden kunna förväntas.
Detla förstärker ytterligare behovet av den föreslagna ändringen. Sociala
centralnämnden I Östersund instämmer i det förslag som de sakkunniga har lämnat.
Även föreningen Familj och rätt uttalar sig positivt. Varje förenkling av
procedurfrågorna i familjemål är förtjänstfull. Redan ordel
"stämning" har en sådan negaliv, nästan kriminell belastning all del
kan omintetgöra en överenskommelse i godo.

De
sakkunniga har berört möjligheten atl också ivisliga underhållsfrågor skulle fä
väckas och handläggas i förenklad form, men har avstått från att lägga fram
något förslag om del, efiersom en sådan reform enligt de sakkunniga lämpligen
bör övervägas i ett större sammanhang. Juridiska fakuhetsnämnden vid Uppsala
universitet, som i och för sig tillstyrker de sakkunnigas förslag, anser dock
att del vore önskvärt all redan i delta lagstiftningsärende möjligheten till
förenklade handläggningsformer även såvitt avser Ivisliga underhållsfrågor
övervägdes närmare. En underhållsrelalion är speciell genom del behov av
omprövning fiera gånger av underhållsskyldighetens sioriek, som kan tänkas
föreligga under en längre period. Frågan om rältegångsformerna är därför viktig
för underhållssystemets allmänna sätt att fungera.

Enligt
Stockholms tingsrätt borde till en början övervägas om det inte även ulan
samband med fråga om vårdnad om bam kunde ges möjlighet till gemensam ansökan
om parterna är ense om underhållsbidragets storiek. Ur praktisk och
processekonomisk synpunkt måste detta vara all föredra framför gällande regler
där talan nödvändigtvis skall väckas genom stämning även om parterna är ense om
bidragets sioriek. Frågor om vårdnad och umgängesrätt i samband med äktenskapsmål
handläggs - liksom fallet är med sådana frågor i kombination med lalan om
underhållsbidrag - som tvistemål. Vårdnads- och umgängesrällsfrågor utan
angivet samband handläggs f n. enligt reglerna om domstolsärenden (se
justitieombudsmannens ämbetsberättelse 1975/76 s. 116 O- Dock förekommer det i
mål om överflyttande av vårdnad m. m. att - sedan talan om vårdnad och
underhållsbidrag efter hörande av barnavårdande myndigheter återkallats -
endasl umgängesrälls-frågan helt författningsenligt handläggs i målform.
Olikheterna i handläggningsformerna medför praktiska ölägenheter.
Ärendeformerna är dessutom ägnade atl minska rättssäkerheten när del gäller
interimistiska beslul i Ivisliga vårdnads- och umgängesrättsfrågor. I ärenden
kan ensamdomare inte hålla muntlig förberedelse. Förhandling måste ske under
medverkan av nämnd. Interimistiska beslul i vårdnads- och underhållsfrägor kan
med stöd av 6 kap. 13 8 FB fallas av ensamdomare ulan förhandling. Del torde
merendels vara direkt olämpligt all falla interimistiska beslul om vårdnad och
umgängesrätl då tvist råder utan all parterna hörs personligen. Kravet på

opaginerad Kontrollera mot PDF

all
förhandling skall ske under medverkan av nämnd lorde emellertid i praktiken fä
till följd att interimistiska beslut fattas på handlingarna i en utsträckning,
som inte är önskvärd från rättssäkerhetssynpiinkl. Vid en muntlig förberedelse
inför ensamdomare händer del ofta att domaren-sedan parterna ingående har
diskuterat sina ståndpunkter - förmår att ena dem. Delta medför bl. a. atl
personalkrävande vårdnads- och umgängesrällsutred-ningar kan undvikas. I vart
fall är en muntlig förberedelse av värde för beslut i frågan om sådan utredning
skall införskaffas. Tingsrätten är medveten om atl de beskrivna fördelarna med
ett sammanträffande med parterna personligen även kan vinnas genom all
förhandling under medverkan av nämnd hälls. Del är dock inte rimligt all de
kostnader och den tidsspillan, som uppkommer då nämnd medverkar, skall vara en
förutsättning för en sakligt godtagbar handläggning i vad avser rent
förberedande åtgärder i vårdnads- och umgängesrällsfrågor. Till de nu
redovisade nackdelarna kommer ölägenheter med bl. a. skilda former för
frågornas avgörande -dom och beslut -samt olika fullföljdsregler. Det är för
den skull angelägel att i del nu aktuella lagstiftningsarbetet sådana
lagändringar sker att vårdnads- och umgängesrällsfrågor - åtminstone Ivisliga
sådana - kommer alt handläggas i tvistemålsform.

Göteborgs
tingsrätt anser all de sakkunnigas förslag i och för sig innebär en förbättring
i förhållande till gällande rätt. Tingsrätten har emellertid i sin verksamhet
funnit atl reglerna om handläggning av domstolsärenden är mindre lämpade för
Ivisliga vårdnadsfrågor. Tingsrätten vill därför föreslå antingen all ärendeformen
reserveras för fall då parterna är överens om såväl vårdnad som
underhållsbidrag och all övriga fall handläggs som mäl, eller atl alla
vårdnads- och underhållsfrågor undandras ärendeformen och handläggs som mål. I
det senare fallet bör öppnas en möjlighel att ulan huvudförhandling avgöra
icke tvistiga vårdnadsfrågor även om äktenskapsskillnadsfrågan inte samtidigt
är föremål för prövning. Såväl kostnads- som handläggningsskäl talar för en
ändring i enlighel med något av de altemativ som tingsrätten har föreslagit,
anser tingsrätten.

Remissyttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

5,1.2
Förslagen i övrigt

Moderata
samUngspartiets kvinnoförbund ansier att i likhet med vad som har föreslagits i
GB i fräga om makars inbördes skyldigheter att det också i 7 kap. 3 5 F B , bör
införas en regel som anger atl föräldrar och barn skall bistå och hjälpa
varandra i mån av förmåga. 1 motiven lill lagregeln bör klariäggas all bistånd
och hjälp inte i första hand avser ekonomiska eller andra förhållanden för
vilka samhället erbjuder erforderliga resurser.

De
sakkunniga har föreslagit (7kap.9 SFB),ail förälder som under samlevnad
försummar sin underhållsskyldighet skall kunna förpliktas all betala
underhållsbidrag, inte endasl för framliden utan också för förfluten tid.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslaget
gäller oberoende av vilkel civilstånd föräldern har. Socialstyrelsen, som är
den enda remissinstans som särskilt har yttrat sig däröver, tillstyrker
förslaget.

Enligt
7 kap. 11 8 andra stycket FBde sakkunnigas förslag skall på begäran av den
underhållsberättigade domstol ges möjlighet förklara alt den underhållsskyldige
skall utge underhållsbidrag utan atl beloppet fastställs. Föreningen Familj
och räu vill allvariigt varna fören sådan ordning. De sakkunniga har både i den
allmänna motiveringen och i specialmotiveringarna framhållit, att det
förekommer missbruk av bidragsförskott vilket bör stävjas. Bestämmelser som ger
domstol möjlighel att ulan precisering av belopp förklara all underhållsbidrag
skall utgå ökar riskema för missbruk. Åtminstone vid två tillfallen kan den
ligga i vårdnadshavarens ekonomiska intresse att i stället för fixerat belopp
lå en "underhällsförklaring", dvs. dels om vårdnadshavaren har så god
inkomst att den undérhållsskyldiges bidrag bör vara lägre än bidragsförskottet,
dels om barnel har egna tillgångar, som minskar underhållsbidraget till ell
belopp under förskollsnivån. Föreningen avstyrker därför förslaget.

Föreningen
anser vidare att det i paragrafen eller i 10 8 borde infogas ett särskilt
stycke om rällegängskosinaderi mål om underhållsbidrag. Från den 1 januari
1977 gäller nya bestämmelser om rättegångskostnaderna i vårdnadsmål/ärende.
Vidare finns i 18 kap. rättegångsbalken regler för rättegångskostnader med
avsikt atl reducera antalet oöveriagda eller illa grundade processer. När det
gäller mål om underhållsbidrag får spärrarna i 18 kap. rättegångsbalken inte
den verkan lagstiftaren har avseit. Den som har rätt atl föra barnels lalan,
dvs. i allmänhet vårdnadshavaren, kan när och hur illa grundat som helst anhängiggöra
en process mot den underhållsskyldige om höjning av underhållsbidraget. Som
kärande står barnel, även om del inte ens kan tala och än mindre ställa eller
bestrida yrkanden i en domstol. Föriorar bamel (läs vårdnadshavaren) processen
blir detsamma i allmänhet ålagt all ersätta motpartens rättegångskostnader,
trots att bamet oftast är oskyldigt till processen. All barnet skall bli
ersättnings-skyldigt för vårdnadshavarens mer eller mindre oöveriagda åtgärder
är inte rimligt i ett rättssamhälle. Dessutom är del sällan som barnel har
några medel, varför ersättningsskyldigheten endasl bliren tom fras. En
underhällsskyldig förälder som krävde sill bam på rättegångskostnader, som den
andra föräldern har vållat, skulle f ö. av de flesta i vårt samhälle betraktas
med stor ovilja. 1 många fall skulle också risken vara stor all vårdnadshavaren
använde sig av delta för alt svartmåla den andra föräldern. Föreningen upplyser
att man pä mänga håll, även i domstolar, har reagerat mol all bamel skall bli
ersältningsskyldigt. Föreningen föreslår med hänvisning lill del sagda all i 11
8 förs in följande mening: "Den som för barnels talan skall ersätta
motpartens kostnad om bamet blir föriorande part."

Malmö
tingsrätt anför atl frågan huruvida underhåll kan bestämmas

Remissyttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

interimistiskt för
förfluten lidäroklar i praxis. Tingsrätten delar den uppfattning som de
sakkunniga har fört fram, nämligen all underhäll för förfluten lid skall kunna
fastställas också interimistiskt om myckel vikliga skäl talar därför. Detta bör
emellertid sägas ut i lagtexten (7 kap. 12 S FB) anser tingsrätten och inte
enbart i motiveringen.

Remissyttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.2
Lagen om bidragsförskott

Föreningen
Familj och räu anser till skillnad mot de sakkunniga alt det bör vara möjligt
all arbeta med delar av bidragsförskott. De föreslår därför att den nuvarande 4
8 fjärde stycket kompletteras så att bidragsförskott inte utgår med högre
belopp än underhållsbidraget, om barnel inte har behov av siörre bidragsförskott.

Svea
hovrätt, Malmö tingsräu och Domareförbundet har i fråga om de sakkunnigas
förslag till utformning av 1 5 S anmärkt alt det klarare av lagtexten bör
framgå all försäkringskassan inträder i barnets rätt lill underhållsbidrag
gentemot den underhållsskyldige endast lill den del underhållsbidraget svarar
mol bidragsförskottets belopp.

Malmö
Ungsräu anser att försäkringskassan bör åläggas obligatorisk skyldighet att
bereda den underhållsberättigade tillfälle att i samband med återkrav av helt
bidragsförskott utkräva oguldel underhållsbidrag som överskjuter
bidragsförskottet. Tingsrätten föreslår därför att 1 7 S utformas i enlighel
med delta.

Juridiska
fakultetsnämnden i Uppsala tar upp frågan om fördelning av belopp, som den
underhällsskyldige betalar, när det utgår bidragsförskott och
underhållsbidraget är siörre än förskottet. Vad fakullelsnämnden åsyftar är
inte frågan om avräkning av betalning av löpande underhåll eller på äldre
reslskuld utan om fördelning av betalning på olika krav församma månad. 1 den
män den underhällsskyldige betalar ett mindre belopp än han skall, när
underhållsbidraget överstiger bidragsförskottet, betraktas enligt 15 8 andra
slyckel införsellagen dels del allmänna (för bidragsförskottet), dels barnel
självt (för överskjutande underhällsbelopp) som två olika borgenärer, som får
dela pä influtet belopp i proportion lill värderas fordran. Samma
betraktelsesätt tillämpas i praktiken av barnavärdsnämnderna vid fördelning av
frivilligt eriagda betalningar (se socialstyrelsens meddelandeblad nr 7/74).
När det utgår bidragsförskott är emellertid hela betraktelsesättet egendomligt
såväl vid införsel som vid frivillig betalning. Fördelningsprincipen innebäratt
barnel alllid tillförsäkras åtminstone något belopp utöver bidragsförskottet, sä
snart den underhållsskyldige har betalt något alls för den aktuella månaden.
Men den grundläggande tanken bakom bidragsförskotten är ju blott all
tillförsäkra barnet fullt bidragsförskott som ett minimiunderhåll.
Fördelningsprincipen innebär därför i själva verket en omotiverad
överkompensation, som uppstår genom atl barnets och del

s. 318 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 318

allmännas
krav uppfattas som sidoordnade. Med hänsyn lill bidragsförskot- Remisstets
syfte borde hela betalningen upp till bidragsförskottsnivån gå till det
yttrandena allmänna, även om underhållet är lägre. I samband med andra
ändringar i lagen om bidragsförskott och i införsellagen skulle
fördelningsregeln kunna ändras. Otvivelaktigt skulle detla dock innebära
borttagandet av någon överkompensation genom bidragsförskott i vissa fall, som
har vunnit hävd i praxis.

Socialstyrelsen påtalar all del förekommer att de sociala
myndigheterna anser att utgående bidragsförskott skall täcka inte bara s o c i
a 1 h j ä I p lill barnel utan även medföra avdrag på den socialhjälp som
tillkommer barnels vårdnadshavare. Socialutredningen har beträffande
socialförsäkringslillägget föreslagit atl inkomster och tillgångar som avser
bam endasl skall få avräknas på normbeloppet för barnel. Denna princip borde
gälla redan i dag vad avser utgående socialhjälp. Det är rimligt att betrakta
bidragsförskottets belopp som ett minimibidrag lill bamet. Ell uttalande härom
av lagstiftaren borde kunna vara vägledande för den som har alt tillämpa
socialhjälpslagens regler. En direkt bindande föreskrift kan däremot, med
hänsyn lill alt socialutredningens förslag f n. är under remissbehandling,
knappast anses befogad. Det förekommer att återkrav av utbetalat
bidragsförskott medför ett ökat socialhjälpsbehov. Detta är inte rimligt. Det
finns ingen anledning all genom återkravsreglerna öka trycket på den kommunala
socialvården. Att de sakkunnigas förslag om återkrav innebär minskade kostnader
för socialhjälpen är därför värdefullt. Det kan t. o. m. ifrågasättas om inte
kostnaden för utgående bidragsförskott i sin helhet bör ersättas med
statsmedel. Sistnämnda fråga tar också de sociala centralnämnderna i Göteborg,
Uppsala och Östersund upp, liksom Familjeråttsassistenterna i norra
Stor-Stockholm och Kommunförbundet.

Slutligen
berör föreningen Sveriges kronofogdar de svårigheter som i praktiken har
orsakats av föreskriften i 7 8, att den underhållsskyldige skall delges
skriftligt beslul om bidragsförskott. De fiesta kronofogdemyndigheter torde
anse, att del måste visas atl beslutet formriktigl har delgivits med den
underhållsskyldige, innan del bidragsförskottsgivande organet kan göra gällande
någon rätl till återkrav. Flera avgöranden i besvärsmål har gått i denna
riktning. Vissa kronofogdemyndigheter påfordrar emellertid inte någon bevisning
om att delgivning har skett. Det är givelvis otillfredsställande att praxis
hos kronofogdemyndigheterna inte är enhetlig. Eftersom del många gånger
uppenbariigen är föremil med stora svårigheter för försäkringskassan att i
vart falt inom rimlig tid få till stånd en delgivning med den bidragsskyldige,
borde del enligt föreningens uppfattning vara tillräckligt att beslutet sänds
till den bidragsskyldige i rekommenderad försändelse under senast kända
bostadsadress. 1 allt fall bör det i den kommande propositionen göras helt
klart vad som fordras för att försäkringskassan skall kunna göra
återkravsrällen gällande.

s. 319 Kontrollera mot PDF

5.3
Övriga förslag

De
sakkunniga har, sedan Advokatsamfundet aktualiserat frågan, föreslagit alt
även i de fall då makar gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad, skillnaden
skall kunna föregås av betänketid, nämligen om makarna önskar del.

Såväl
Stockholms tingsrätt som Familjerådgivarnas förening finner förslaget väl
motiverat. Tingsrätten delar helt de sakkunnigas mening om att i den mån den
nuvarande lagens regler leder till skenbelonade rättegångar dessa inte är
lämpligt utformade. Enligt föreningen avhjälper man med förslaget en brist i
nuvarande lagstiftning.

De
sakkunniga har kommenterat betydelsen vid i n f ö r s e 1 av förslaget atl den
underhällsskyldige skall kunna få underhållsbidrag lill barn nedsatt under den
tid han har utövat rält lill umgänge lill barnel. I efterhand kan del komma att
konstateras att när ett förskottsvis förfallande bidragsbelopp las ut genom
införsel, beloppet skall sättas ned med hänsyn till dessa kostnader, säger de
sakkunniga. Om den underhållsskyldige häfiar i skuld lill barnel för äldre
obetalda underhållsbidrag bör beloppet avräknas från skulden. Föreligger
däremot ingen skuld bör enligt de sakkunniga bidragsbeloppet vid nästa
införsellillfälle sättas ned med del belopp som den underhållsskyldige äger
gotlskriva sig. Nedsäliningen kan då vara till fördel för annan borgenär som
har införselbar fordran.

Föreningen
Familj och rätt framför kritik mot de sakkunnigas uppfattning i denna del.
Meningen med rätlen lill nedsättning är enligt föreningen att bereda den
underhållsskyldige ekonomisk möjlighel all vara tillsammans med sitt barn. När
förbehållsbelopp har beräknats för den underhållsskyldige i samband med
införseln har hänsyn inte tagits lill eventuella umgängeskostnader. Följer man
de sakkunnigas förslag förbättras inte den underhållsskyldiges ekonomiska
möjlighel lill umgänge med barnel. Föreningen vill därför föreslå att det i
förarbetena entydigt slås fast alt "umgängesnedsätt-ningen" inte är
införselbar.

Riksskatteverket
upplyser att den granskning som verket har gjort av de sakkunnigas förslag inte
har visat all de skatterätlsliga bestämmelserna främst beiräffande
behandlingen av periodiskt understöd och underhåll av icke hemmavarande barn
behöver förändras om de sakkunnigas förslag genomförs. Juridiska
fakultetsnämnden i Uppsala, Göteborgs sociala centralnämnd.
Familjerättsassistenterna i norra Stor-Stockholm och Moderata samlingspartiets
kvinnoförbund föreslär all del avdragsgilla beloppet för underhållsbidrag till
barn höjs. Familjerättsassistenterna säger dock att med hänsyn lill den ojämna
effekt jämkningen får beroende på inkomst och barnantal, det dock vore
rimligare alt helt slopa ävdragsrällen och i stället sänka underhällen i
motsvarande omfattning. Dagens praxis hos barnavårdsnämnder och domstolar är,
säger assistenterna, att ta hänsyn till avdrags-rätten på så sätl alt
underhållsbidragen höjs. Detta gör att nuvarande

Remissyttrandena

s. 320 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 320

avdragsmöjligheter
i viss mån är satta ur funktion. Remiss-

Advokatsamfundet
uppmärksammar all del belopp som f n. godtas som yttrandena avdragsgillt
periodiskt understöd lill vuxna, sjuka barn och lill föräldrar är begränsat
till 5 000 kr., om inte genom exempelvis domstols dom annat gäller. Beloppet är
oförändrat sedan lång tid tillbaka. Tas bestämmelserna om underhållsskyldighet
mot dessa grupper bort, borde en justering göras också beträffande storleken av
det avdragsgilla periodiska understödet, anser samfundet.

Hovrättenför
Nedre Norrland ifrågasätter vid sin granskning av de särskilda bestämmelsema i
förslaget om redaktionella jämkningar i form av m o d e r -nisering av språket
i äldre lagstiftning bör ske ulan all så sker konsekvent över hela linjen. Det
lämpligaste lorde f ö. vara, säger hovrätten, all om en omfattande språklig
omnidigering krävs ersätta hela den aktuella lagen med ny lagstiftning för att
inte splittra texten med alltför många olika stilarter. Utredningen om barnens
rätt nämner att det vid genomgång av betänkandet inom ulredningen har påpekats
att nu ifrågavarande lagtext ursprangligen har utformas under en tid, då det
som regel var mannen som var underhållsskyldig. Den synpunkten framfördes därför
om inte lagtexten i sin helhet borde bli föremål för en språklig översyn. Även
Moderata SamUngspartiets kvinnoförbund har synpunkter på den språkliga utformningen.
Inledningsvis anför förbundet att lagtexten på de ställen där man använder
personpronominel "han" och detta hänför sig till endera av två makar,
"han" bör ersättas med "han eller hon" eller med en
könsneutral beteckning med de konsekvensändringar som blir erforderiiga i
efterföljande text. Språket påverkar på ett avgörande sätt människors tänkande.
1 de fall där "han" syftar på person av endera könet, kan svårigheter
all rält förstå lagtextens innebörd undanröjas med en skrivning som klart anger
atl person, oavsett kön avses. Förbundels uppfattningar vidare att lagtext
skall utformas så att den lätt förstås av dem som är berörda. Där det gäller
lagar av så allmänt intresse som FB och GB bör kravet på förståelighet stå i
förgrunden vid utformandet av texten. Del är otillfredsställande atl en lagtext
som reglerar människors inbördes relationer är hart när omöjlig atl rält förstå
ulan ett ingående studium av förarbetena till lagen. Det borde enligt
förbundets mening vara möjligt att i förekommande fall till lagtexten såsom
anmärkningar foga de regler som skall gälla vid bedömning av situationer som
lagtexterna reglerar. Del bör också i motiven till lagtexten klarare framgå vad
som har avsells med uttryck som "synneriiga skäl", "skälig
omfattning", "särskilda omständigheter", "i särskild
ordning" etc, anser förbundet.

s. 321 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 321

Bilaga
3

Underhåll
och socialförmån

En
forskningsrapport av professor Anders Agell (maj 1978)

1.
Forskningsprojektet

Vid
juridiska fakulteten vid Uppsala universitet har undersökts den sociala och
ekonomiska situationen år 1975 för ett par särskilda grupper av
underhållsskyldiga och underhållsberättigade. (Arbetet har fåll ekonomiska stöd
av Socialstyrelsen och Statens Råd för Samhällsforskning. Någon slutrapport har
ännu inte publicerats.) Undersökningen har avsett ett riksrepresenlativi
slumpurval av dels frånskilda par för vilka äktenskapsskillnad meddelades år
1971, dels ogifta föräldrar som fick barn 1971 och som inte sammanbodde med
varandra 1975. En förutsättning har vidare varit all det år 1975 funnits en
skyldighet all betala underhållsbidrag som i skilsmäs-sograppen kunnat avse
inte blott barn utan även make eller make och barn. Del ganska invecklade
urvalsförfarandet måste här förbigås.

I
del följande skall redovisas vissa resultat som gäller fall av underhållsskyldighet
mol enbart barn (avsnitt 2) eller enbart make (avsnitt 3).

1
undersökningen har inhämtats uppgifter från både myndigheter (tingsrätter,
barnavårdsnämnder och socialnämnder) och de enskilda människoma. (Efiersom en
enkät lill fäder, som fått barn utom äktenskap 1971, antagils kunna verka
störande i vissa fall, har dessa fäder dock ej omfattats av
enkätundersökningarna direkt till de enskilda.)

Alla
uppgifier har avidenlifierats och behandlats statistiskt med hjälp av
datamaskin.

1
svaren från de enskilda, som intervjuats i första hand genom postenkät, i andra
hand genom lelefonenkät, föreligger ell bortfall, eftersom blott 60-70 96 av
individerna medverkat i undersökningen. För all bortfallet skall slalisliskl
kompenseras har svaren från dem, som inte besvarat postenkät (med två påminnelser)
men väl låtit sig lelefonintervjuas, vägts upp antalsmässigt, så att
telefonsvararna fått representera även bortfallet. Uppgifter från myndigheter
finns för praktiskt laget samtliga fall. Genom utnyttjande av dessa uppgifier
(om t. ex. civilstånd, taxerad inkomst och socialhjälp) har del varit möjligt
att i vissa hänseenden göra en analys av bortfallet och av tillföriitlighelen
av vägningsförfarandel. Analyserna har inte gett vid handen all resultaten i
stort skulle besväras av några siörre fel på grund av bortfallet i svaren från
de enskilda.

I
del följande skall återges några resultat i undersökningarna. Utrymmei medger
inte att den statistiska tillföriitligheten (signifikansen) diskuteras. Del bör
även betonas atl del är obekant om resultaten skulle ha blivit desamma vid en
undersökning av andra årgångar.

21
Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

s. 322 Kontrollera mot PDF

Prop,
1978/79:12 322

2.
Underhåll till barn Bilaga 3

I
skilsmässogruppen från 1971 förekommer i materialet ca 450 fall av
underhållsskyldighet mot enbart bam 1975. 1 94 % av fallen var den
underhållsskyldige en man. (De fall i vilka föräldrarna delat upp vårdnaden
över fiera barn mellan sig har av undersökningslekniska skäl utelämnats i
materialet.) 1 gruppen av ogifta föräldrar från 1971 ingår drygt 300 fall i
vilka föräldrarna inte sammanbodde 1975 och fadern var skyldig att betala
underhållsbidrag för barnel till mtxlern, som alllid var vårdnadshavare.

I
den aktuella skilsmässogruppen ang. underhåll lill enbart barn låg medianåldern
vid skilsmässan 1971 för de underhållsskyldiga i åldersinter-vallel 31-34 är
och för de underhållsberättigade vårdnadshavama i åldersin-lervallel 27-30 är.
Nästan hälften av äktenskapen hade bestått i 5-9 år. De år 1975 ej sammanboende
föräldrarna med barn utom äktenskap fött är 1971 var yngre. Medianåldern år
1971 låg i inlervallel 23-26 år för fäderna och 19-22 år för mödrarna.

2.1
Parternas familjesituation, fiirvärvsarbete och inkomster 1975

Tabell
1. Föräldrarnas civilstånd eller samboende med ny partner 1975. (Vägda %.}

Frånskild 1971

Ogift mor 1971 Uhb för barn

Uhs för barr\

Vårdnadshavare

Ensamstående

47

58

72

Gift med
ny part-

23

22

8

ner

Ogift
men sambo-

31

20

20

ende med
ny part-

ner

Totalt
96

101

100

100

Antal

240

267

188

'
1 tabellerna används förkortningarna uhs för underhällsskyldig och uhb for
underhållsberättigad.

Tabell
I visar all både underhålisskyldiga och underhållsberättigade föräldrar ofta
funnit en ny partner till år 1975. Ändelen verkligt ensamslående var störst
bland de ganska unga mödrar, som har ell fyraårigt barn, fött utom äktenskap år
1971. Även giftermälsbenägenhelen i det nya förhållandet framgår av tabellen.
-1 fråga om de underhållsskyldiga, frånskilda männen, som sammanbodde med ny
partner, kan tilläggas att del 1975 vanligen fanns barn i del nya hushållet,
antingen ett gemensamt barn eller ett barn lill den nya partnern.

s. 323 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 323

Betr.förvärvsarbetsfiekvensen
kan nämnas att nästan 85 % av de frånskilda Bilaga 3 underhållsskyldiga,
drygt 50 % av de frånskilda underhållsberättigade och ca 65 % av de ogifta
mödrarna frän 1971 hade heltidsarbete under helaellerdelar av 1975.

De
av individerna själva uppgivna, skaitepUktlga bruttoinkomsterna för år 1975
skall här blott återges genom medianvärden för delgrupperna. Median-värdena var
för de underhällsskyldiga frånskilda 42 000 kr, de underhållsberättigade
frånskilda 30 000 kr och de underhållsberättigade, ogifta mödrarna från 1971 28
000 kr. (Enligt Statistisk årsbok 1977 s. 351 var samma bruttoinkomst för alla
deklaranter 1975 40 900 för män och 20 900 kr för kvinnor. Brattoinkomsten var
dock högre än genomsnittet i de ålderslägen där de underhålisskyldiga och
underhållsberättigade vanligen återfinns. Medianvärdet var omkring 49 000 kr
bland alla män i åldrarna 35-49 år och 24-27 000 kr bland alla kvinnor i
åldrarna 25-39 år.) För de underhållsskyldiga fäderna lill barnen födda utom
äktenskap 1971 (vilka fäder inte omfattas av någon enkät) värden laxerade
medianinkomsten förär 1974 33 000 kr, att jämföra med en laxerad medianinkomst
1974 för de frånskilda underhållsskyldiga i undersökningen om 37 000 kr. -
Medianvärdena ger dock inte någon uppfattning om den spridning i inkomsterna,
som i själva verket förelegat inom varje delgrupp och som bl. a. berott på antal
arbetade månader under året. Det kan nämnas att den laxerade inkomsten för
1974, som varit känd för samtiiga individer i undersökningen, understeg 20 000
kr för 20 % av de frånskilda underhållsskyldiga, för 37 % av de frånskilda
underhållsberättigade, för 24 % av fäderna med underhållsskyldighet lill barn
födda utom äktenskap 1971 och för 48 % av mödrarna till dessa bam.

Påfallande
är vidare atl den sammanlagda familjeinkomsten för de underhållsskyldiga eller
underhållsberättigade, som sammanbodde med en ny partner 1975, var väsentligt
högre än inkomsterna för de år 1975 ensamstående individerna. Medianen för
brutlofamiljeinkomsten 1975 för de underhållsskyldiga frånskilda, som funnit
en ny partner, var sålunda 85 000 kr för sammanboende (gifta eller ogifta) utan
barn i hushållet och 77 000 kr för sammanboende (gifta eller ogifta) med barn i
hushållet.

2.2
Förekomst av bidragsförskott. Underhällsbidragens storlek och deras betalning
1975. Restskulder

FuUt
bidragsförskott utgick under år 1975 till 58 % av alla underhållsberälli-gade,
frånskilda vårdnadshavare i den undersökta skilsmässogruppen från 1971 och till
65 % av mödrarna med rätt lill underhäll för barn utom äktenskap fött 1971. (S.
k. utfyllnadsbidrag berörs nedan under 2.4.) w/Ve/ce/? av underhållsbidragen
var i allmänhet något lägre, når det utgick fullt bidragsförskott och
underhållsbidraget följaktligen skulle betalas lill kommunen, än när
underhällsbidraget betalades direkt (och i allmänhet helt) till

s. 324 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 324

vårdnadshavaren.
(Bidragsförskottet var i januari 1975 300 kr.) När del utgått Bilaga 3
bidragsförskott i skilsmässogruppen, var underhällsbidragens medianstoriek i
januari 1975 ca 270 kr för 1 barn, 470 kr för 2 barn och 640 kr för 3 barn. I
de fall då underhållsbidraget i skilsmäjisogruppen betalades direkt lill
vårdnadshavaren ulan all del utgått fullt bidragsförskott var medianslorleken
ca 350 kr för 1 barn och ca 600 kr för 2 barn. Medianvärdet av
underhållsbidragen för bam födda utom äktenskap 1971 uppgick i januari 1975
till 250 kr i bidragsförskoltsgruppen och 300 kt för de underhållsskyldiga, som
betalade direkt till vårdnadshavaren. I skilsrnässogruppen omfattade
underhällsskyldigheten blott 1 barn i ungefär hälften av alla fall.

I
tabell 2 över betalningsfrekvensen av underhållsbidragen i undersökningsmaterialet
ingår både "direklbelalare" och "kommunbelalare", varvid
kommunbeialarna uppdelats i fyra undergrupper beroende på hur stor procentandel
av del för år 1975 föreskrivna underhållet, som man faktiskt betalat.

Tabell
2. Graden av betalning 1975 av löpande underhållsbidrag 1975

Betalningsgrad
1975

Frånskildii uhs 1971

Fäder till barn födda 1971 av ogifta mödrar

Till
kommunen

0-30%

25

24

31-60%

8

10

61-90 %

8

10

91- %

20

26-

Direkt
till den underhålls-

>60

"

berättigade:
Hela eller

mer än
hela underhållet

40 )

31;

Totalt
%

101

101

Antal

368

231

Om
de kommunbelalare, som betalt minsl 90 % av del löpande underhållet för 1975,
betraktas som fullgoda betalare, ser vi alt omkring 60 % av samtliga
underhållsskyldiga i undersökningspopulationen betalade hela eller praktiskt
laget hela underhållet. Så myckel som 1/4 av alla gäldenärer i undersökningen
betalade dock hög:5l 30 % av underhållsbeloppet för 1975. Tabellen visar också
att helhetsbilden av betalningsgraden blir väsentligt sämre, om man bortser
från direkibetalarna och endasl betraktar de fall i vilka fullt bidragsförskott
utgått.

En
betydande grupp underhållsskyldiga betalade under 1975 i själva verket mera än
det löpande underhållsbeloppei för året, eftersom de sedan tidigare år hade
reslskuld för obetalda underhällsbidrag. (Se vidare nedan.) Med hänsynstagande
till atl betalningsgraden för 1975 sålunda för enskilda gäldenärer översteg 100
% av del löpande underhållet har det framräknats hur stor andel av summan av
alla löpande underhållsbidrag för år 1975, som totalt sett

s. 325 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 325

betalades
under året. Andelen var 71 % i skilsmässogruppen och 75 % för Bilaga 3
barnen födda 197] av ogifta föräldrar.

1
hela undersökningspopulationerna utgjorde, som redan framgått, direktbetalning
till vårdnadshavaren det vanligaste betalningssättet. Därnäst vanligast var
betalning genom införsel till kommunen på grand av utgivna bidragsförskott, ett
betalningssätt som förekom i omkring 1 /4 av alla fall (och i en siörre andel
fall om enbart kommunbeialarna medräknas).

Analyser
av sambandet mellan belalningsgraden av underhållet for enskilda gäldenärer och
oUka faktorer, som kan tänkas påverka betalningsgraden, visar att det här är
fråga om utomordentligt invecklade samband, eftersom belalningsgraden kan bero
på både den ekonomiska förmågan, pä betalningsviljan och på
indrivningsmöjligheterna. Ett starkt samband föreligger mellan årsinkomst och
belalningsgrad. Vid årsinkomster över 40 000 kr betalade 4 av 5 gäldenärer hela
underhållet, vid lägre inkomst mindre än varannan. Som lidigare nämnts är
inkomsten ofta beroende av antalet arbetade månader. En låg förvärvsintensitet
hänger i sin tur ofta samman med uppgifter om sjukdom, arbetslöshet eller,
emellanåt, uppgiven belalningsovilja. - De särskilt små underhållen (mindre än
200 eller 300 kr/mån.) betalades sämre än de något siörre (dock ej sämre än de
största). Detta förhållande kan sammanhänga med att underhållsskyldighet till
barn på sina håll ålagts utan hänsyn lill förmåga på grand av skyldighetens
antagna "ovillkoriighel". -Betalningsgraden sjunker påtagligt när
underhållet avser flera barn än ett. -Underhållsskyldiga som sammanlever med en
ny partner betalar bättre än ensamslående.

All
betalningsviljan spelar in i vissa fall framgår av atl det finns ell
statistiskt samband mellan betalningsgraden och graden av uppgivet umgänge
mellan den underhållsskyldige och barnel. Detta samband tycks vara oberoende av
ekonomiska förhållanden.

I
vårt material var som nämnls ca 1/4 av alla underhållsskyldiga föremål för
införsel 1975. En annan riksrepresentativ specialundersökning av införselsysiemei
för underhåll år 1975 (som genomförts vid sidan av den här presenterade
undersökningen) har visat att bland alla underhållsskyldiga i landet, vilka var
föremål för införsel år 1975, hade 30 % skuld lill del allmänna enl.
kronofogdarnas register i allmänna mål. Vanligast var skatteskulderna, men 15
% av de underhållsskyldiga, som var föremål för införsel, hade obetalda böter.
Specialundersökningen visade också, naturiigt nog, att förekomsten av skuld i
cenlralregistrel över allmänna mål statistiskt motsvaras av en lägre
belalningsgrad vid införsel för underhållsbidrag.

Här
skall inte diskuteras den invecklade frågan i vad män restskulder uppkommer
inte bara på grand av bristande betalningsförmåga utan även i

2'Se
Agell, Söderquist & Jäger, Införsel för underhåll. En statistisk
undersökning. Utgiven av Juridiska institutionen vid Uppsala universitet och Riksskatteverket
1977, s.84ff,jfrs. 75ff

opaginerad Kontrollera mot PDF

vissa fall på grand av
bristande indrivning som kan bero både på bristfällig fordringsbevakning och på
svårigheter att nå gäldenären med indrivningsåtgärder. I den mån en fordran
går till införsel är indrivningssysiemel dock mycket effektivt.

Den nämnda
specialundersökningen av ell riksrepresenlativi urval av alla fall i landet av
införsel för underhåll 1975 visade bl. a. atl i 63 % av alla införselärenden
indrevs mera än 90 % av de löpande underhållsbidragen för en sammanlagd
undersökningsperiod om 10 månader. I 42 96 av fallen indrevs mera än summan av
löpande bidrag, dvs. betalningarna räckte för all minska en utestående
reslskuld.

I det undersökta
huvudmaterialet från 1971 hade många gäldenärer i slutet av 1975 restskulder
för obetalda bidrag. Dessa skulder blir automatiskt siörre om en bristande
betalning avsett ett högre underhållsbidrag. Betr. båda delgrapperna i
undersökningen (skilsmässofallen och föräldrar lill barn utom äktenskap) gällde
atl hälften av de underhällsskyldiga var helt skuldfria eller hade en skuld om
högsl 1 000 kr. En reslskuld om minst 3 000 kr åvilade dock 40 % av de
underhållsskyldiga i skiiismässograppen och 1/3 av fäderna med
underhållsskyldighet mot barn utom äktenskap. Nästan 20 % i skilsmässogruppen
hade en reslskuld över 10 000 kr. - Det kan tilläggas att
genomsnilts-gäldenären i den särskilda införselundersökningen låg efter med
betalningen av ett underhållsbidrag för 8 månader.

Bilaga
3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2.3
Socialhjälp

Tabell
3. Förekomst av socialhjälp 1975

Socialhjälp
96

Frånskilda 19

VI

Ogifta föräldrar 1971

Uhs för bam

Vårdnadshavare

Uhs för barn

Vårdnadshavare

Ja

Nej

15 85

13 87

22 79

30 70

Totalt 96 Antal

100

445

100

447

101 304

100 302

Antal
utbetalningstillfallen i ja-fallen medianvärde medelvärde

10 13

5 10

5 10

4 6

Erhållet totalbelopp (kr) i ja-fallen medianvärde
medelvärde

2 300 4 000

2 500 4 000

1300 2 800

1400 3100

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 327

Uppgifterna
i tabell 3, vilka inhämtats från kommunerna, avser socialhjälp Bilaga 3 lill
nägon i huvudpersonens hushåll. En omräkning från Sveriges officiella statistik
ger vid handen all omkring 6 96 av alla hushåll i landet fick socialhjälp nägon
gäng under år 1975. Andelen socialhjälpslagare är som synes klart högre inom de
undersökta grupperna av underhållsskyldiga och underhållsberättigade och
särskilt hög bland de ofta ganska unga mödrarna som fick bam ogifta 1971.

Vid sidan av tabellen kan nämnas att socialhjälp i samtliga grupper
utgick i högre grad lill ensamstående än lill gifta eller samboende personer.
Värt att nämna är också att andelen socialhjälpslagare var större bland
underhållsberättigade vårdnadshavare, som samtidigt uppburit fullt
bidragsförskott, än bland vårdnadshavare som fält underhällsbidraget direkt
frän den underhällsskyldige. Andelen som fick socialhjälp någon gång 1975 var
bland vårdnadshavama i skilsmässogruppen 18 % när man samtidigt uppburit
bidragsförskott mot 7 96 för dem som inte fått bidragsförskott. Bland de år
1971 ogifta mödrarna var motsvarande andelstal 33 resp. 27 %.

1
fråga om de underhållsskyldiga var andelen socialhjälpslagare särskilt stor
bland den fjärdedel av alla gäldenärer, som var föremål för införsel för
underhåll under år 1975. I de fall införsel förekom 1975 utbetalades socialhjälp
någon gäng lill 27 96 av de underhållsskyldiga inom skilsmässograppen och till
38 % av fäderna med underhållsskyldighet mol ell barn fött utom äktenskap 1971.

2.4
Utfyllnadsbidrag. Indexhöjningar. Attityder till underhållsbidragen

Av
de vårdnadshavare, som fick underhällsbidraget betalt direkt från den
underhållsskyldige, uppbar omkring 20 96 s. k. ulfyllnadsbidrag från barnavårdsnämnden
under 1975. Emellertid har vissa vårdnadshavare underiåtit atl utnyttja rätt
till utfyllnadsbidrag vare sig underiåtenheten berott pä okunnighet, på
uppfattningen att utfyllnadsbidraget i det enskilda fallet varit för litet för
besväret av en ansökan eller på passivitet i övrigi. 1 del undersökta
materialet tycks över 40 % av dem, som borde ha haft rätt lill utfyllnadsbidrag,
inte ha utnyttjat denna förmån. Beräkningsmetoderna (som ej kan presenteras
här) och det begränsade antalet fall (drygt 80 st. med rätt till
ulfyllnadsbidrag) gör emellertid att procentandelen är statistiskt osäker.

Undersökningen
har vidare gett vid handen all Indexhöjningen på 11 96 av underhållsbidraget
från den I april 1975 ofta inte iakttagits, när den underhållsskyldige betalt
underhållsbidraget direkt lill vårdnadshavaren (och del alltså inte utgått
fullt bidragsförskott). Parterna har själva fått besvara frågan om
underhållsbidraget någon gång under 1975 räknats upp med hänsyn lill
penningvärdets fall. Svaren redovisas i tabell 4.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Tabell
4. Iakttagande 1975 av inde.Khöjning av underhållsbidraget tUl barn. Vägda %

Bilaga
3

s. 5 Kontrollera mot PDF

Indexhöjning

Svar från de frånskilda 1971

Svar från de år 1971 ogifta mödrarna

Underhållsskyldig

Vårdnadshavare

Nej Svar

33 67

45 55

61 39

Totalt % Antal

100 116

100

no

100 53

Enligt
tabellen är del särskilt de ogifta mödrarna från 1971, som sagt atl de inte
fått underhållsbidraget indexhöjl 1975. (Det begränsade antalet fall gör
emellertid procenttalet osäkert.) -1 fråga om skilsmässofallen skiljer sig som
synes kolumnerna ål beroende på vem som svarat. Detta kan bero på att del är
fråga om individer ur olika par, men även pä all de underhällsskyldiga i högre
grad än vårdnadshavama tenderar atl svara alt indexhöjningen iakttagits.

De
personer, som uppgetl all inde>:höjning inte skett, har vidare fått frågan,
om del träffats en särskild överenskommelse mellan parterna om atl underlåta
höjningen. Mellan 10 och 25 96 i de olika delgrapperna har svarat, att en sådan
överenskommelse träffats. I de allra flesta fall, där indexhöjning uteblivit,
har detta alltså uppgetls ske utan särskild överenskommelse i frågan.

1
enkäten till de enskilda har dessa tillfrågats om sina attityder till
underhållsbidragels storiek dels "från början" (dvs. 1971), dels
"i dag" (dvs. första kvartalet 1976) med hänsyn till vårdnadshavarens
och barnets/barnens behov av bidrag och den undérhållsskyldiges ekonomi. Svaren
framgår av tabell 5.

Tabell
5. Attityder tUl underhållsbidragens storlek enligt svar tiU enkät första
kvartalet 1976. Vägda %

Attityder
till

Frånskilda 1971

Attityden

hos

underhållsbidra-

-
ogifta mö(

i rar

gets
storlek

Underhållsskyl-

Vårdnadshavares

från 1971

digas attityder

attityder

"Från

"Nu"

"Från

"Nu"

"Från

"Nu"

börian"

början"

början"

1971

1976

1971

1976

1971

1976

Alldeles
för lågt

1

-

21

26

13

18

Något
för lågt

1

4

20

29

21

30

Lagom
ston

41

42

50

33

57

38

Något
för högt

27

22

2

1

1

-

Alldeles
för högt

26

28

2

-

-

-

Vet ej

3

5

5

12

9

15

Totalt
96

99

101

100

101

101

101

Antal

237

234

262

253

163

168

s. 329 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 329

Grovt
räknat hälften av alla tillfrågade har tydligen svarat all underhållsbi- Bilaga
3 draget från början var lagom stort. Störst andel personer med annan mening
fanns frän början bland de underhållsskyldiga i gruppen frånskilda. Attityderna
bland dem var ganska oförändrade i början av 1976. Förskjutningarna är större
inom de tvä grupperna av vårdnadshavare, vilka i ökad grad kommit att innehålla
personer som år 1976 ansett underhållsbidraget vara något eller alldeles för
lågt bestämt.

De
enskilda tillfrågades även om hur stor del av kostnaden för barnet/ barnen som
de ansåg täcktes antingen av vad de (vårdnadshavarna) faktiskt erhöll i
bidragsförskott och/eller löpande underhållsbidrag eller av vad de (de
underhålisskyldiga) betalade i underhållsbidrag direkt till vårdnadshavaren.
Svaren, som här lår tala för sig själva, framgår av tabell 6.

Tabell
6. Attityder Ull kostnadstäckning av utgifterför barnet. Vägda %

Bidragsförskottets

Frånskilda 1971

Ogifta mödrar

eller underhällsbidragets storlek

från 1971

Uhs för barn

Vårdnadshavare

Täcker
endast en

mindre
del av

kostnaden

27

45

43

Täcker
ungefär

halva
kostnaden

42

47

44

Täcker i
slorl sett

hela
kostnaden

26

8

14

Det är
större än

kostnaden

5

1

-

Totalt
%

100

101

101

Antal

166

254

168

3.
Underhåll till make

I
detta avsnitt skall redovisas vissa uppgifier om en speciell grupp av
skilsmässofall från 1971, nämligen sådana i vilka ena maken (regelmässigt
mannen) i samband med äktenskapsskillnaden ålagts eller åtagit sig underhållsskyldighet
mol den andra maken och denna underhållsskyldighet bestått ännu under 1975. Som
en bakgrund bör då nämnas alt underhåll till make överhuvudtagel var sällsynt i
samband med äktenskapsskillnad år 1971. Från tingsrätterna har som ell led i
urvalsförfarandet inhämtats uppgifier om omkring 3 300 äklenskapsskillnadsdomar
1971, motsvarande var Ijärde äktenskapsskillnad det året. Föreskrifier om någon
underhållsskyldighet mot make eller mol make och barn samtidigt förekom i runt
tal i vart tionde av dessa fall. 1 ungefär vartannat av de aktuella fallen hade
emellertid redan från början bestämis att underhållsskyldigheten mol make
skulle

s. 330 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 330

upphöra
före 1975. Totalt sett innebar därför domarna i samband med Bilaga 3
äktenskapsskillnad 1971, att del blott i ungefär 1 fall pä 20 föreskrevs en
underhållsskyldighet mol make med bestånd ännu 1975.1 denna grupp med något
mera långsiktig underhållsskyldighet var del ungefär dubbelt så vanligt, all
underhållsskyldigheten gällde enbart mol make, som att den avsåg make och barn
samtidigt.

Efter
ett vissl ytterligare bortfall under urvalsförfarandel återstod blott 85
undersökta fall inom grappen av underhållsskyldighet enbart mot make. Gruppen
är så liten atl de statistiska felmarginalerna blir stora, vilkel bör
ihågkommas vid läsningen av de följande uppgifterna. De ännu färre fallen av
underhållsskyldighet mot make och barn samtidigt redovisas överhuvudtaget inte
här. (Sådan samtidig underhållsskyldighet ännu 4 år efter skilsmässan förekom
blott i omkring 1 fall på 60 av alla genomgångna 3 300 skilsmässodomar från
1971.)

Fallen
av underhållsskyldighet mot make ännu 4 år efter skilsmässan 1971 har gällt
äktenskap med lång varaktighet. Medianvärdet pä äktenskapets längd före
skilsmässan 1971 var 27 år. En stor grapp äktenskap hade ungefär denna längd;
35 96 hade haft en varaktighet av 25-29 år. Sammanlagt 32 96 hade varat längre
än 30 år. - Makama var följaktligen också betydligt äldre än vid skilsmässor i
allmänhet. Medianåldern för både mannen och kvinnan var 53 år. Av kvinnoma
fyllde nästan 2/3 51 år eller mera under skilsmässoårel 1971.

Familjesituationen
1975 för dem som svarat på enkäten framgår av tabell 7. Som synes levde de
underhällsskyldiga i ell nytt förhällande i betydligt siörre utsträckning än de
underhållsberättigade (av vilka alla utom en var kvinna). (Del bör dock
påpekas, atl en år 1975 underhållsberätiigad make definitionsmässigt inte
kunnat vara omgift, eftersom underhållsskyldigheten i sä fall upphört. I del
undersökta materialet har borttagits ett fall dä den underhållsberättigade
varit omgift enligt den underhårhållsskyldlges uppgifter.)

Tabell 7. Familjesituation 1975. Vägda %

Underhållsberättigade Underhållsskyldiga

Ensamslående 92 53

Gift och
samboende med

ny make - 29

Ogift men
samboende

med en ny
partner 8 18

Totalt % 100 100

Antal 51 55

Betr. skolutbildning skall blott nämnas all omkring 75 96
av de underhållsberättigade enbart genomgått folkskola (mol 55 96 för de
underhällsskyldiga

s. 331 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 331

av
vilka 1 pä 3 hade genomgått minsl gymnasieutbildning). Helt utan Bilaga 3
förväivsarbete under 1975 var omkring 60 % av de underhållsberättigade och 30
96 av de underhållsskyldiga. Mer än hälften av de icke-förvärvsarbelande
åberopade pensionering som förklaring till sin situation. Medianvärdet för
uppgiven skattepliktig brattoinkomst 1975 var 16 000 kr för de underhållsberättigade
och 50 000 kr för de underhållsskyldiga. (1 dessa inkomstuppgifler skall hänsyn
inte ha tagits lill förekommande underhållsbidrag.) Familjebrul-toinkomsten var
väsentligt högre för den hälft av de underhällsskyldiga, som varit sammanboende
som gift eller ogift med en ny partner. Medianvärdet i materialet var ca 100
000 kr, men uppgifien är särskilt statistiskt oiillföriitlig, eftersom den
grundar sig på blott 20 fall.

Uppgifterna
om underhållsbidragets storlek 1975 har varierat något mellan parterna, något
som kan förklaras av alt svar ofta lämnats av personer i olika par.
Medianvärdet av underhållet i januari 1975 var 380 kr per månad om del uträknas
enligt svaren från de underhållsberättigade och 300 kr med ledning av de
underhållsskyldigas svar. (Medelvärdet var 490 resp. 550 kr, dvs. en omkastning
av storieksordningen.)

Även
uppgifterna om betalningsgraden av del löpande underhållet för 1975 varierar
något, men i allmänhet tycks hela (eller mera än hela) underhållet ha betalats.
12 96 av de underhållsberättigade och 6 96 av de underhällsskyldiga har
förklarat all full betalning inte skell.

Restskulder
för obetalda underhållsbidrag tycks ha varit ganska ovanliga och förelåg i
slutet av 1975 i 16 96 av fallen enligt de underhållsberättigades uppgifter och
i 8 96 enligt de underhållsskyldiga.

Anmärkningsvärt
är att 74 % av de underhållsberättigade och 63 % av de underhållsskyldiga
uppgetl att det under år 1975 inte skett nägon/nrfex/jö/Vj/rtg av
underhållsbidraget.

Socialhjälp
har enligt kommunernas uppgifter utgått någon gång under 1975 till 15 % av de
underhällsberätligade och 7 96 av de underhällsskyldiga.

Avslutningsvis
skall i tabell 8 redovisas parternas svar pä enkätfrågor om deras attityder
till underhållsbidragels storlek på grundval av en avvägning mellan den
underhållsberättigades behov och den underhällsskyldiges ekonomi.

s. 332 Kontrollera mot PDF

Tabell
8. Attityder tiU underhållsbidragets storlek enligt svar UU enkät första
Bilaga 3 kvartalet 1976. Vägda %

Attityder
till under-

Uppgift från de under-

Uppgift från de under-

hällsbidragets
storlek

hållsberättigade

hållsskyldiga

"Från börian"

"Nu"

"Från början'

"Nu"

1971

1976

1971

1976

Alldeles
för lagt

22

24

_

Något
för lågt

25

22

-

-

Lagom
stort

51

49

50

28

Något
för högt

-

-

14

16

Alldeles
för högt

-

-

34

54

Kommer
ej ihåg

1

-

2

-

Vet ej

-

6

-

3

Totalt
96

99

101

100

101

Antal

46

44

51

49

Tabellen
visar liknande attityder som lidigare presenterats för underhållsskyldiga och
vårdnadshavare för barn med den skillnaden alt de som är underhållsskyldiga mol
make efter äktenskapsskillnad i högre grad än andra kategorier tycks anse
underhållsrelalionen otillfredsställande efter några år.

s. 333 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 333

Bilaga
4

Familjelagssakkunnigas
förslag tiil riktlinjer för försäkringskassans bedömning av den
underhållsskyldiges förmåga att återbetala utgivna bidragsförskott

1 Inledning

I
kap. 3 har vi föreslagit att försäkringskassan, så länge bidragsförskott utgår,
skall kunna bestämma vad som skall återkrävas av den underhållsskyldige
oberoende av vad som gäller om underhällsbidrag enligt dom eller avtal. Denna
bilaga innehåller förslag lill riktlinjer för försäkringskassans verksamhei.
Som beteckning på återkravet används i bilagan termen underhållsbidrag.

Efiersom
bidragsförskott utgår kommer kassans beslul all sakna belydelse för det
underhällsberätligade barnel. Detla gör att den underhållsskyldiges förmåga
all betala underhållsbidrag kan bedömas enbart utifrån hans egna ekonomiska
förutsättningar. I andra situationer, såsom när del gäller all fastställa ell
underhållsbidrag över bidragsförskottets nivå eller det saknas lagliga
förutsättningar för bidragsförskott, finns del anledning alt göra en mer
nyanserad bedömning och även beakta den andre förälderns förmåga att försörja
barnel. Det bör därför understrykas all riktiinjema formellt endasl gäller för
försäkringskassorna.

Meningen
är att det skall kunna ske fortlöpande ändringar av underhållsbidragets
storlek med hänsyn lill variationerna av den underhållsskyldiges
betalningsförmåga. Delta gör alt man måste beakta marginaleffekterna sä att
exempelvis inte en omprövning av bidraget vid en högre inkomst leder lill all
hela inkomstökningen las i anspråk för ökad skall och barnlillsynsavgift, högre
underhållsbidrag saml minskat bostadsbidrag. 1 förhållande till gällande rätl
innebär detta en ändring såtillvida att man idag ofta torde med ledning av
lämnade uppgifier faslställa ett skäligt underhållsbidrag ulan all på ett mer
genomtänkt sätt la ställning till hur stort underhållsbidraget skulle ha varit
vid andra inkomstförhållanden. Del förekommer all man som uigångspunki för
bedömningen räknar med alt den underhållsskyidige bör betala en viss andel av
brullo-eller nettoinkomsten. Ett mer genomtänkt system tillämpas försöksvis bl.
a. av familjerättsassislenier i norra Stor-Slockholm på initiativ från
socialförvaltningen i Järfälla kommun.

Till
grund för kassornas beslut bör ligga den underhållsskyldiges ekonomiska
förhållanden och den försörjningsbörda som han har gentemot sin familj. Det
gäller all fastställa vad som behövs för levnadsomkostnader och andra
nödvändiga utgifter samt all la en andel av överskottet i anspråk för
underhållsbidrag.

s. 334 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 334

Del
belopp som förbehålles den underhållsskyldige bör ligga över exi- Bilaga 4
slensminimum och socialhjälpsnivåerna. Del är meningslöst alt förplikta någon
atl utge underhållsbidrag om han därigenom blir berättigad all uppbära
socialhjälp. Del bör vidare finnas en viss marginal för skuldsättning så att
den underhållsskyldige bl. a. har möjlighel alt göra avbetalningar på gamla
underhållsbidrag som han kanske p. g. a. tillfälliga belalningssvårigheter inte
kunnat eriägga. Som framhållits i kap. 3 är vi medvetna om all våra beräkningar
av bidragens storlek kan diskuteras och att ytteriigare överväganden krävs
innan definitiva riktlinjer kan fastställas.

När
den underhållsskyldige inte kan betala ett underhållsbidrag som svarar mol
bidragsförskottet utan samhället träder in och svarar för mellanskillnaden
utgår en form av samhällsstöd för barnel som ersättning för den
underhällsskyldiges bristande förmåga all svara för sin del av barnels
grundförsörjning.

I
den mån våra förslag leder till en minskning av underhållsbidrag som betalas
innebär således reformen ökade samhällsinsatser för de underhållsskyldiga inom
ramen för bidragsförskottssystemet.

Vi
vill här framhålla all våra överväganden om underhållsbidragets sioriek inte är
helt knutna lill all bidragsförskotten finns. Även om dessa ersattes av annal
samhällsstöd för barnfamiljer kvarstår den grundläggande regeln i
föräldrabalken alt föräldrarna efter förmåga skall ta del i kostnaderna för
barnets underhåll.

Det
innebär all den underhällsskyldige under alla förhållanden måsle garanteras en
miniminivå för sin egen och sin familjs försörjning saml atl underhållsbidraget
måsle bestämmas lill en andel av överskottet över denna nivå. Härvid är del
ofrånkomligt atl systemet tillsammans med vad som gäller ifråga om skaller och
behovsprövade bidrag leder lill kraftiga marginaleffekter. För atl det inte
skall ske orättvisor mellan olika underhållsskyldiga eller uppstå orimliga
marginaleffekter måsle man på ungefäriigen det sätt vi föreslår beakta del
skattesystem som finns och de sociala förmåner som utgår.

Vi
vill kraftigt understryka atl del är angelägel all snabbi lätta bördorna för de
underhållsskyldiga. Del är därför viktigt atl det fastställs realistiska underhållsbidrag.
Våra förslag lill beräkning av bidragens sioriek upp lill bidragsförskottets
nivå kan i sina huvuddrag tillämpas ulan alt del utfärdas några detaljerade
anvisningar och utan all reformen beiräffande försäkringskassans handläggning
av återkrav behöver avvaktas. Särskilt angeläget är det atl i anslutning lill
bestämmelsen i 7 kap. 2 i; FB, där del bl. a. slås fasl att underhållsbidrag
skall betalas efter förmåga, snarast anges riktlinjer för vilka belopp som den
underhållsskyldige och hans familj behöver för olika ändamål så all inte
underhållsbidraget inkräktar på det nödvändiga livsuppehället.

Frågan
om ett värdnadsbidrag för barn har då detta betänkande avslutals ännu inte
föranlett proposition till riksdagen. Vi har därför inte kunnat la ställning
lill hur ett sådani bidrag skulle påverka de föreslagna riktiinjema.

s. 335 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 335

2 Den underhållsskyldiges inkomst Bilaga 4

Den
underhållsskyldiges inkomst utgör en viktig faktor vid bedömningen av hans
förmåga all betala underhållsbidrag.

Det
finns olika inkomstbegrepp som man kan utgå från. Ett alternativ är atl i
likhet med vad som gäller i fräga om bostadsbidrag välja den laxerade
inkomsten. Del har den fördelen all inkomsten går lätt all konstatera. En
uppenbar olägenhet skulle emellertid vara all beslutet om underhållsbidrag kom
alt grundas på en inaktuell betalningsförmåga, efiersom den laxerade inkomsten
grundas på inkomstförhållanden som ligger längre än ell år tillbaka i liden. Vi
anser därför all del inte är möjligt alt utgå från detta inkomstbegrepp.

Vi
har övervägt att låta den underhällsskyldiges förväntade bruttoinkomst ligga
till grund för bedömningen av hans betalningsförmåga. Delta skulle vara
naturiigt efiersom det anknyter lill vad som gäller ifråga om skatter,
daghemsavgifter och rättshjälp. Ell sådant system kan länkas uppbyggt på del
sättet atl en viss bruttoinkomst, bestämd med hänsyn till försörjningsbördan
gentemot hemmavarande barn och eventuellt även make, alllid förbehålles den
underhållsskyldige. Av över-skjulande belopp las underhållsbidrag ul enligt en
viss procentsats. Det skulle vara möjligt all upprätta tabeller av vilka
underhållsbidragels storlek vid en viss inkomst och försörjningsbörda
omedelbart framgår.

Del
visar sig emellertid vara förenat med betydande ölägenheter all utgå från
bruttoinkomsten. Man beaktar inte då de ganska stora skillnaderna i
betalningsförmåga som föreligger lill följd av all den kommunala
utdebiteringen varierar i sioriek. Del förutsätter också att sådana utgifter
som den underhållsskyldige har för bostad och barntillsyn scha-bloniseras.
Efiersom kostnaderna varierar kraftigt får detta lill konsekvens all de som
har låga utgifter överkompenseras samtidigt som det kommer att finnas en grupp
som har så höga faktiska utgifter att det måsle ske någon form av jämkning.

En
ökning av bruttoinkomsten behöver i många inkomstlägen inte betyda någon
nämnvärd ökning av förmågan all betala underhållsbidrag. Detta sammanhänger med
de samlade marginaleffekter som uppstår till följd av ökning av skaller och
daghemsavgifier samt bortfall av bostadsbidrag. Särskilt när den
underhållsskyldige har stor familj all försöka och hans förmåga all betala
underhållsbidrag börjar vid en förhållandevis hög inkomst måste det inträffa
ofta att det underhållsbidrag som faslställes med ledning av bruttoinkomsten
behöver jämkas.

För
alt avgöra om ett underhållsbidrag är så oskäligt all det finns anledning alt
frångå tabellerna måsle man se till den summa pengar som den underhållsskyldige
disponerar sedan skall och hyra betalats. Efiersom jämkning skulle behöva
företas relativt ofta blir del därför konstlat atl utgå från bruttoinkomsten.

Vi
anser del bättre all bedöma den underhållsskyldiges ekonomiska bärkraft utifrån
den förväntade nettoinkomsten, dvs. bruttoinkomsten minskad med skall.
Utgångspunkten bör vara all man fastställer den underhållsskyldiges förväntade
årsinkomst, delar upp denna per månad samt drar ifrån skatten, beräknad med
ledning av tabellerna för pre-

s. 336 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 336

liminärskatl.
Del sålunda fastställda beloppet motsvarar vad den under- Bilaga 4
hållsskyldige rent faktiskt disponerar i pengar och bör därför vara den bästa
utgångspunkten för bedömningen av hans förmåga alt utge underhållsbidrag. Ell
sådani syslem anknyter också lill de metoder som domstolar och andra idag
vanligen tillämpar för att få underlag lill bedömningen av vilket
underhällsbidrag som kan vara skäligt.

Del
bör utfärdas närmare anvisningar för beräkningen av inkomsten. Liknande
anvisningar finns utfärdade av domstolsverket för beräkning av allmän
rättshjälp och av bosiadsslyrelsen för fastställande av bostadsbidrag. Dessa
föreskrifier kan tjäna lill viss ledning.

Den
underhällsskyldige bör åläggas all redovisa sina inkomstförhållanden påen för
ändamålet särskilt utarbetad blankett. I beslutsunderlaget bör även ingå
uppgifier om sjukpenninggrundande och laxerad inkomst, vilka finns tillgängliga
för försäkringskassan.

Till
inkomst bör räknas intäkter från de i kommunalskatielagen upptagna
förvärvskällorna jordbruksfaiitighet, annan fastighet, rörelse, tjänst,
tillfällig förvärvsverksamhet och kapital.

För
inkomst och utgift som hänför sig lill sådan faslighet för vilken
schablonmässig inkomstberäkning skall ske enligt bestämmelserna i 24 § 2 mom.
kommunalskatielagen bör gälla särskilda regler. Vi återkommer lill denna fråga
nedan under avsnittet om bostadskostnad.

I
princip bör inkomsten minskas med sådana utgifter för inkomstens förvärvande
som är avdragsgilla enligt bestämmelserna i kommunalskatielagen. Del bör dock finnas
möjlighel alt borlse från mindre belopp.

När
del gäller inkomst av rörelse, jordbruksfastighet och sådan annan fastighet som
inte schablontaxeras lär del inte kunna undgås atl denna uppskattas efter
skönsmässiga bedömningar. Man får utgå från nettointäkten enligt senaste
laxering och göra en eventuell avvikelse från denna med hänsyn lill den
ulvecklinij som kan förväntas i förvärvskällan.

I
likhet med vad som gäller ifråga om allmän rättshjälp och bostadsbidrag bör
det finnas vissa restriktioner beträffande avdrag för underskoll i
förvärvskälla.

Förvärvsavdrag
och skattereduktion bör beaktas vid bestämmande av den underhällsskyldiges
preliminärskall genom val av kolumn i skalletabellen.

Förmögenhetsinnehav
bör kunna påverka underhållsbidragels storlek. Detta kan i likhet med vad som
gäller i fråga om bostadsbidrag och allmän rättshjälp ske genom all en viss
andel av förmögenheten läggs lill inkomsten.

3 Förbehållsbelopp

3.1
Nivåer inom andra rättsområden

Den
underhållsskyldige bör förbehållas ell vissl belopp för sin egen och sin
familjs försörjning. Beloppet bör räcka lill alla vanliga utgifter inklusive
bostadskostnaden. När del gäller all avgöra vad som skall anses vara rimliga
förbehålls-

s. 337 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 337

Tabell 1. Normalbelopp för existensminimun Bilaga 4

I % av basbeloppet Kr
per månad 1977

Ensamstående 95 847

Samboende 165 1 471

Barn 40 356

belopp
tjänar reglerna inom andra rättsområden till viss vägledning.

Med
stöd av bestämmelserna om existensminimum kan skallskyldig få nedsättning av
den laxerade inkomsten p. g. a. nedsatt skalteförmäga (50 S 2 mom
kommunalskatielagen).

Existensminimum
i det särskilda fallet bestäms med ledning av normalbelopp som utgör andelar
av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för december månad
före det kalenderår som föregår taxeringsåret (se tabell 1). Beloppen, som i
viss utsträckning anpassats lill socialhjälpsnormerna i Stockholms kommun, är
avsedda atl läcka alla vanliga levnadskostnader, utom bostadskostnaden, som
beräknas särskilt och lägges till normalbeloppen.

Bestämmelserna
om existensminimum har också betydelse vid införsel i lön. Enligt 10 5;
införsellagen (1968:621) skall utmätningsmannen förbehålla gäldenären ett
belopp för eget underhäll och familjens behov. Förbehållsbeloppet bestämmes med
ledning av de nämnda bestämmelserna i kommunalskatielagen.

Införsel
får bara ske för vissa typer av fordringar såsom underhållsbidrag, skatter,
böter och viten (I S införsellagen). För andra fordringar kan del ske utmätning
i lön. Här gäller en rad restriktioner. Bl. a. får utmätning normalt inte avse
längre lid än tre månader per år och omfattar då endasl belopp som
"uppenbart överstiger vad som åtgår för gäldenärens och hans familjs
försörjning saml till fullgörande av underhållsskyldighet som i övrigt åvilar
honom " (67 b S UL). Riksskatteverket utfärdar anvisningar om
utmälningsfrilt belopp, vilka är avsedda all gälla för kalenderår (se tabell
2).

De
fiesta kommunerna använder sig av basbeloppsanknutna normer för den
behovsprövade socialhjälpen. Bostadskostnaden innefattas inte i normerna utan
beaktas särskilt. Normerna varierar i storlek mellan kommunema liksom de
utgifter de är avsedda all läcka. Många kommuner tillämpar s. k. bruttonormer
som innefattar del mesta av livsuppehället.

Tabell 2. Utmätningsfritt belopp vid utmätning i lön 1977
Kr

Ensamstående

980

Samboende

1640

Barn

395

Källa: Riksskatteverkets föreskrifter. Dnr 792/76-91. 22
Riksdagen 1978/79. I:a saml. Nr 12

s. 338 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 338

TabeU
3. Kommunernas socialhjälpsniormer 1 oktober 1975 i procent av basbelop-
Bilaga 4 pet«

Lägsla/hogsia

Stockholm

Ensamstående

64- 93

90

Samboende

99-150

150

Barn 0-9
år

10- 54

30

Barn
10-15 år

20- 64

45

Barn
16-19 år

20- 90

55

°
Familjelagssakkunniga har även tagit del av de nivåer som övervägs av socialutredningen
inom ett framlida stödsystem för socialhjälpen.

Källa:
Statistiska meddelanden S 1976:2.

Anmärkning:
Siffrorna är inte ulan vidare jämförbara. Endast ett mindre antal kommuner har
högre normbelopp än Sta:kholm.

1
tabell 3 har sammanställts de normer kommunerna tillämpade 1 oktober 1975.

Varken
när del gäller existensminimum, utmätning i lön eller socialhjälpsnormerna
ingår barnbidraget i ersättningsnivåerna. Däremot avräknas från normalbeloppel
för bam - utom när det gäller socialhjälpen i ett litet antal kommuner - vad
som erhålles för barnet i form av underhällsbidrag och bidragsförskott.

Ersättningsnivåerna
utgör i samtliga fall normalbelopp från vilka del i del enskilda fallet görs de
avvikelser som finnes påkallade. Ifråga om införsel har riksskatteverket
angivit de vanligaste situationerna då avvikelse kan förekomma. Som exempel
kan här nämnas naturaförmåner som gäldenären erhåller, vissa underhållsbidrag
som han är skyldig all betala, kostnader för resor lill och från arbetsplatsen,
betalning på skuld enligt vissa typer av avbelalningskontrakt och hyreskontrakt
saml utgifter till följd av nödvändig barntillsyn eller till följd av sjukdom.

Av
vissl intresse för bedömningen av barnkostnadema är även bestämmelserna om
bidragsförskott och barnpension. Bidragsförskottet utgör för är 40 % av
basbeloppet. Utgår förskoll i förhållande lill bägge föräldrarna eller är
barnel berättigat lill barnpension utgör det dock 30 % av basbeloppet, i förra
fallet i förhållande lill var och en av föräldrarna. Nivåerna för barnpension
anknyter lill vad som gäller vid bidragsförskott, dock att beloppet kan sättas
ned till lägst 25 % av basbeloppet i de fall bamet erhåller pension från ATP
eller bor samman med någon som uppbär folkpension i form av änkepension.'

3.2
Överväganden

3.2.1
Andra utgifter än bostadskostnader

'
8 kap. 6 vi lagen Den underhållsskyldige bör tillförsäkras ell belopp för
vanliga levnads- (1962:381) om allmän kostnader. Hit räknas utgifter för
kost, kläder, tvätt, hygien, tidningar, försäkring.

s. 339 Kontrollera mot PDF

gas,
elektricitet, telefon, radio- och TV-licens, försäkringsavgifter, fackföreningsavgifter
och andra medlemsavgifter, smärre utgifter för tillfälliga behov, samt ordinära
utgifter för hälso- och sjukvård, landvård och för resor lill och från arbetet.

Beloppet
bör göras värdebeständigt genom anknytning till basbeloppet. Nivåerna bör ligga
över existensminimum och socialhjälpsnivåema.

Det
är ett önskemål att göra systemet enkelt. De föreskrifter som är erforderiiga
om förbehållsbeloppens storlek i del enskilda fallet bör därför om möjligt inte
föranleda komplicerade uträkningar. En svårighet ligger emellertid i all
systemet skall gälla för många olika situationer. Den underhållsskyldige kan
vara ensamstående, ha hemmamake' eller bo samman med någon som med sina
inkomster kan bidra lill de gemensamma nödvändiga utgifterna. Har den
underhällsskyldige också hemmavarande bam skall ett belopp förbehållas för
detta barn. Bam i de lägsta åldrarna anses inte kosta lika myckel som äldre
barn. Ä andra sidan kan barn-lillsynskosinaderna för de yngsta bamen uppgå lill
betydande belopp. Är den underhållsskyldige ensamstående erhåller det
hemmavarande barnel ell obeskattat underhållsbidrag, bidragsförskott eller
barnpension. Detsamma gäller om den underhällsskyldige lever samman med någon
annan än den andra föräldern till del hemmavarande barnel.

Har
den underhållsskyldige hemmamake får han ensam slå för de nödvändiga
utgifterna för del hemmavarande barnel. Om partnern däremot arbetar kan även
dennes inkomster användas för barnels försörjning.

Vad
först angår ensamstående utan bam anser vi att ett belopp som svarar mot 1,2
basbelopp per är bör förbehållas den underhållsskyldige. Omräknat i kronor
innebär detta 1 070 kr per månad vid basbeloppet 10 700 (basbeloppet för
december 1976). Nämnda basbelopp kommer även i fortsättningen i denna bilaga
alt tas som uigångspunki för omräkning till kronor om inget annal framgår av
sammanhanget.

För
hemmamake bör den underhållsskyldige vara berättigad till ell tillägg lill
förbehållsbeloppel med 0,6 basbelopp (535 kr). Tillsammans med vad han
förbehålles för egen del innebär delta 1 605 kr i månaden. Vi vill här
förutskicka all vi nedan (avsnitt 5.2) kommer alt diskutera vissa begränsningar
när del gäller beaktande av hemmamake.

De
situationer när den underhållsskyldige bor samman med någon som förvärvsarbetar
vållar särskilda problem. Idag torde partnerns ekonomiska förhållanden endasl
i begränsad omfattning påverka underhållsbidragels storlek. Har denne inga
eller obetydliga inkomster beaktas detla i allmänhet. Förhållandena redovisas
av den underhällsskyldige som har ell intresse av alt påvisa alt han har en
ökad försörjningsbörda. Har partnern myckel höga inkomster kan detta komma att
redovisas av den underhållsberättigade som vill visa att den
underhållsskyldige har en siörre förmåga att utge underhällsbidrag än som
direkt framgår av hans inkomster. Ofta är emellertid ulredningen om partnerns
ekonomiska förhållanden bristfällig. Och ibland saknas upplysning huruvida del
alls föreligger ett samboendeförhällande. Har ett underhållsbidrag en gång
fastställts för en ensamstående omprövas del inte av den anledningen att den
underhållsskyldige upptar samlevnad med någon som har egna inkomster. En sådan
omprövning sker heller inte om partnern får kraftigt

Bilaga 4

'
Beteckningen hemmamake användes här och i den fortsatta framställningen för
make som saknar egna inkomster.

s. 340 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 340

ökade
inkomster. Bilaga 4

Samboende
med någon som förvärvsarbetar innebär otvivelaktigt kostnadsbesparingar. Det
blir två inkomster som kan användas till gemensamma nödvändiga utgifter och
lill barnkoslnader. Fäster man stor vikt vid samboendeparlnerns ekonomi kommer
även smärre ändringar av dennes inkomstförhållanden alt påverka
underhållsbidragets storlek i höjande eller sänkande riktning. En såd.an
ordning är mindre lycklig. Om den underhällsskyldiges ekonomiska förhållanden
vid en omprövning av bidraget är oförändrade men partnerns inkomster ökals och
detta leder lill all bidraget höjs, kan det komma all uppfattas som om
underhållsskyldigheten utsträckts till samboendepartnern. Del finns därför
anledning all visa återhållsamhet beträffande den belydelse som man skall
tillmäta partnerns ekonomiska förhållanden.

Vad
avser nödvändiga utgifter för uppehället har vi nyss föreslagit all en
ensamstående skall förbehållas 1,2 och en underhållsskyldig med hemmamake 1,8
basbelopp per år, vilkel svarar mol I 070 resp. 1 605 kr i månaden. Del innebär
all var och en av makarna får klara uppehället med ca 800 kr, vilkel är ca 270
kr mindre än vad en ensamslående har all röra sig med. Om bägge förvärvsarbetar
uppslår det normall vissa merkostnader exempelvis i form av resor lill och från
arbetsplatsen och beroende på atl de inte erhåller någon kostnadsbesparande
service i hemmet. Med hänsyn härtill och till de betänkligheter som nyss
anförts mol alt tillmäta samboendeparlnerns ekonomiska förhållanden belydelse
föreslår vi all en underhållsskyldig skall förbehållas 1,2 basbelopp per år
även i fall då hans make arbetar och bidrar till de gemensamma nödvändiga
utgifterna.

När
det sedan gäller barn utgår vi - med hänsyn till vad som gäller inom andra
rättsområden - frän all del går all klara ell barns grundförsörjning med ell
belopp motsvarande 0,6 basbelopp per år (= 535 kr i månaden)jämte barnbidraget.
Förde yngsta barnen är möjligen beloppet för högt. Vi anser emellertid all
systemet skulle bli alltför invecklat om man räknar med olika nivåer för bam i
olika åldrar och föreslär därför ett enhetligt förbehållsbelopp för barn.

Även
om utgångspunkten tas i det nämnda beloppet, 535 kr, kompliceras bilden av all
systemet skall gälla för olika hushällsiyper. Det är ett allmänt önskemål all
göra del sä enkelt som möjligt och undvika komplicerade bedömningar och
uträkningar.

Den
enklaste och mest schematiska lösningen skulle vara all alltid förbehålla den
underhållsskyldige 535 kr i månaden för hemmavarande barn. Man skulle då borlse
från vad barnel eventuellt erhåller i form av underhållsbidrag, bidragsförskott
eller barnpension och, i fall då den underhållsskyldige sammanbor med den andra
föräldern lill det hemmavarande barnel, från partnerns förmåga all med sina
inkomster bidra lill barnets grundförsörjning. Det betyder all del belopp som
disponeras för barnet i ett stort antal fall skulle väsentligt överstiga
förbehållsbeloppet, 535 kr. Det nämnda beloppet skulle strängt tagel endast
passa för de fall då den underhållsskyldiges partner saknar inkomst eller har
låg inkomst och därför saknar förmåga all bidra lill barnets underhåll.

Vi
anser alt konsekvenserna av den berörda lösningen inte är accep-

s. 341 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 341

labla.
För alt fä tillfredsställande resultat måsle man beakta vad den Bilaga 4
andre föräldern till den underhållsskyldiges hemmavarande barn har förmåga atl
bidra med.

Är
den underhållsskyldige ensamstående eller bor samman med någon annan än den
andre föräldern lill del hemmavarande barnet erhålles underhållsbidrag,
bidragsförskott eller barnpension för barnel. Dessa tillskott bör lå den
inverkan atl förbehållsbeloppel för barnel sänks.

En
motsvarande regel börgälla när den underhållsskyldige bor samman med den andra
föräldern lill del hemmavarande barnet, vilken med sina inkomster direkt bidrar
lill barnets försörjning. Del belopp som erfordras för barnels grundförsörjning
bör m.a. o. fördelas mellan föräldrarna.

Man
kan här gå olika långt och tillämpa olika principer. Den mest långtgående
lösningen är all låta den andra förälderns bidrag fullt ul minska
förbehållsbeloppel för del hemmavarande barnet. Om barnet erhåller
underhållsbidrag med ett så högt belopp som 535 kr eller, om den
underhållsskyldige sammanbor med den andre föräldern, vilken har hög inkomst
och således ensam kan svara för barnels grund försörj ning skulle den
underhållsskyldige föräldern inte förbehållas något belopp för barnet.

Ett
så långtgående hänsynslagande till den andre förälderns förmåga atl bidra till
barnel får emellertid anses som olyckligt. Både enligt gällande rätl och enligt
vårt förslag till ny lydelse av föräldrabalken ankommer det på bägge
föräldrarna att efter förmåga ta del i kostnaderna för barnets underhåll.
Förden underhållsskyldige föräldern måste det le sig egenartat atl hans förmåga
all sörja för sina barn i första hand las i anspråk för barn som han inte bor
samman med. Härtill kommer att ordningen skulle kräva ingående utredning om
partnerns ekonomiska förhållanden i samtliga fall som föräldrarna bor ihop. Efiersom
ärendet inte rör partnern annat än indirekt kan redan införskaffandet av
erforderligt beslutsunderlag vara förenat med svårigheter.

En
annan utväg är all alltid dela upp förbehållsbeloppet för barnel efter
föräldrarnas inkomster. De nyss nämnda svårigheterna av teknisk art talar med
full styrka även mot denna lösning.

Det
återstår då att utgå från atl den underhållsskyldige alltid skall anses svara
för hälften av den nödvändiga försörjningen av de barn han bor tillsammans med.
Den underhållsskyldige skulle alltid förbehållas 0,3 basbelopp per barn (= 267
kr i månaden).

Genom
att den underhållsskyldige alltid förbehålles halva barnkostnaden kommer den
summa pengar som är avsedd för barnet i många fall all översliga 535 kr i
månaden.

Många
barn kommer förutom förbehållsbeloppet all erhålla bidragsförskott, tillhopa
0,7 basbelopp (= 624 kr i månaden). Utgår underhållsbidrag som är högre än
bidragsförskottet är den summa pengar som barnet får i motsvarande mån siörre.

En
liknande situation uppkommer när den underhållsskyldige bor samman med den
andre föräldern lill barnet vilken har hög inkomst och således kan svara för
mer än hälften av barnels grundförsörjning.

1
de fiesta fallen då sålunda ett högre belopp än 535 kr kommer alt kunna
disponeras för barnet rör det sig om måttliga summor. Den över-

s. 342 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 342

kompensation
i jämförelse med andra fall som man här kan tala om Bilaga 4 är ofrånkomlig
om man vill beakta all den underhällsskyldige har ell ekonomiskt ansvar också
mol sina hemmavarande barn. Motsvarande situation uppkommer för övrigi för del
underhållsberättigade barnet i de fall då den förälder barnel vistas hos har
höga inkomster.

Del
tänkta systemet skulle alltså innebära all den underhällsskyldige alltid skulle
förbehållas ell belopp som svarar mol vad som behövs för det egna uppehället
och halva barnkoslnaden. Därtill kommer enligt vad som framgår av nästa avsnitt
hela eller halva bostadskostnaden för ensamslående resp. samboende.

Självfallet
finns det fall dä föräldrarna bor samman och den underhållsskyldiges partner
inte har förmåga all svara för sin egen försörjning och sin del av bostads- och
barnkostnaden. Den underhållsskyldige skulle i dessa fall vara berättigad all
förbehållas ett högre belopp. För all komma i åtnjutande av denna förmånligare
behandling bör del krävas all de samboende presterar en redogörelse för sina
ekonomiska förhållanden.

Det
behövs riktlinjer för hur dessa fall skall bedömas. Tidigare har antagits all
den underhållsskyldige skulle vara berättigad alt göra tillägg för
förbehållsbeloppet för hemmamake med 0,6 basbelopp (= 535 kr) samt att maken
skulle klara sin försörjning om han har en inkomst som svarar mol 1,2 basbelopp
(= 1 070 kr). Om maken har en inkomst understigande detta belopp bör därför
det maximala tillägget pä 535 kr reduceras. En riktpunkt kan vara all
tillägget reduceras med hälften av partnerns nettoinkomst. Del blir då en jämn
avtrappning av tillägget.

Om
partnern har en inkomst motsvarande 1,2 basbelopp per är skall sålunda inget
hemmamakelillägg göras. Den underhållsskyldiges förbehållsbelopp bestämmes
genom en addition av vad som behövs för hans egen försörjning, bostadskostnaden
och barnens försörjning.

Har
partnern högre inkomst än 1,2 basbelopp kan den underhållsskyldiges förbehållsbelopp
reduceras i motsvarande mån, dock inte längre ned än lill vad som svarar mot
den nivå vid vilken han har förmåga att klara sitt uppehälle saml hälften av
bostads- och barnkostnaderna.

Systemet
innebär att när två sarnboende är underhållsskyldiga, var och en mol sitt barn,
deras ärenden fär handläggas gemensamt av försäkringskassan.

Förslaget
innebär atl det i vissa fall lår göras relativt invecklade beräkningar. Vi
anser emellertid all del innefattar en lämplig avvägning av de hänsyn som mäsle
las saml alt det i del stora flertalet fall leder till rättvisa resultat. 1
denna bilagas tabelldel (avsnitt 6) redovisas närmare hur systemet slår i några
exempel.

3.2.2 Bostadskostnaden

Den
underhållsskyldige bör förbehållas ell belopp för bostadskostnader.

Motsvarande
förmån tillerkänner man vederbörande när det gäller socialhjälp, införsel och
utmätning i lön. Här beaktas den faktiska bostadskostnaden, dvs. den nominella
kostnaden minskad med bostadsbidraget.

När
det gäller Införsel och utmätning i lön finns föreskrifter som för-

s. 343 Kontrollera mot PDF

hindrar
atl gäldenären förbehålles alltför stora bostadskostnader. En reducering äger
rum om kosinaden är oskäligt hög med hänsyn lill kostnadsläget på orten, dock
inte vid rnindre avvikelser. Bostadskostnaden minskas också om
bostadsstandarden är väsentligt högre än vad som kan anses svara mot
gäldenärens och familjens behov. Standarden anses väsentligt översliga
hushållels behov om hushåll med en boende disponerar siörre utrymme än tre rum
och kök eller om annat hushåll disponerar större utrymme än tre rum och kök
med tillägg av ell rum för varje person som tillkommer utöver en.

Bestämmelserna
om statskommunala bostadsbidrag innehåller molsva-i-ande spärregler.' Här
gäller också att bidrag endast utgår för viss del av bostadskostnaden mellan
vissa kostnadsnivåer, som varierar med hänsyn lill hushållets storlek.

Vi
har övervägt att schablonisera bostadskostnaden på så sätt att den
underhållsskyldige skulle vara berättigad lill ett bestämt belopp i storleksordningen
600 kr. Därmed skulle man slippa all la hänsyn lill extrem bostadsstandard och
ändringar i bostadskostnaden. Del kan också sägas att de som väljer att bo dyrt
får vara beredda till ekonomiska uppoffringar saml att de som väljer alt bo
billigt inte på grund härav skall belastas med ell högre underhållsbidrag.

Del
kan emellertid riktas vägande invändningar mol en så hård schablonisering av
bostadskostnaden. Bostadsmarknaden är inte sådan alt människor har ett fritt
val all välja sina kostnader för bostaden. Del blir konstlat all systematiskt
utgå från en fiktiv kostnad. Del strider mot de principer man tillämpar inom
socialhjälpen och ifråga om bostadsbidrag, införsel och utmätning i lön. Den
som har lägre hyra än 600 kr kommer all förbehållas ell tilläggsbelopp som
svarar mol skillnaden mellan 600 kr och den faktiska bostadskostnaden. Har den
underhållsskyldige högre kostnader kommer merkostnaden all inkräkta antingen
på det förbehållsbelopp som är avsett för andra utgifter eller på den andel av
överskottet som är avsett för den underhållsskyldige och hans familj.

Härtill
kommer alt en schemalisering av bostadskostnaden leder till höga
marginaleffekter när underhållsbidraget omprövas. När inkomsten ökar minskar
bostadsbidraget vilket leder tiil en ökad bostadskostnad. 1 de vanligaste
inkomstlägena avirappas bidraget med 15 % av den laxerade inkomsten. Är denna
högre än 54 000 kr är procentsatsen 24 96. Om den underhållsskyldige
förbehålles ett fixt belopp för bostadskostnaden kommer ökningen av denna inte
till någon del att påverka underhållsbidragels storlek. Av inkomstökningen går
vidare en stor del bort i skatt och för underhållsbidrag. Sammantaget blir
marginaleffekten alltför hög.

Vi
anser del rimligt alt som uigångspunki räkna med de faktiska bostadskostnaderna.

I
de fall den underhållsskyldige inte hyr lägenhet eller innehar boslad med
bostadsrätt måste det ske en uppskattning av kosinaden. När del gäller
jordbruksfastigheter kan det värde som utgör familjens bostadsförmån vid
taxeringen tjäna lill vägledning. Ell tillägg får dock göras för
bränslekoslnaden.

Bilaga
4

'
6 i) förordningen (1976:262) om statskommunala bostadsbidrag jämte
föreskrifter utfärdade av bostadsstyrelsen.

s. 344 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 344

När
det gäller egnahem finns normer för uppskattning av bosladskosl- Bilaga 4 nåden
utfärdade av bostadsstyrelsen vilka ligger lill grund för beräkningen av
bostadsbidrag. Bränslekosinader och övriga driftskostnader uppskattas enligt
särskilda schabloner. Vidare tar man hänsyn lill den skatteminskning som
fastighetsägaren får åtnjuta genom all vissa ränteutgifter är avdragsgilla vid
laxeringen. Detla kräver atl vederbörande lämnar uppgifi om sina
räntekostnader. Ulräkning;n av skalleminskningen på statsskatten sker med hjälp
av tabell. Minskningen av kommunalskatten beräknas med ledning av
riksgenomsnittet för den kommunala utdebiteringen.

De
nu redovisade normerna för beräkningen av bostadskostnaden för egnahem bör
kunna vara vägledande även för försäkringskassorna vid uträkning av
förbehållsbelopp för bostadskostnad.

Den
skatteminskning som villaägare kommer i åtnjutande av till följd av att
ränteutgifterna är avdragsgilla vid beskattningen skall sålunda beaktas vid
beräkningen av bostadskostnaden. Däremot skall den inte inverka på beräkningen
av den underhållsskyldiges förväntade brattoinkomst och preliminärskatt.

Det
bör finnas bestämmelser som förhindrar all den underhållsskyldige förbehålles
alltför höga belopp. Detla kan ske pä olika sätt. Bostadskostnaden kan, i
likhet med vad som gäller ifråga om införsel och bostadsbidrag, reduceras med
hänsyn, lill om den är för stor i förhållande lill kostnadsläget pä orten eller
till om standarden är för hög i förhållande lill hushållels behov.

Vi
anser det möjligt all göra bedömningen enklare genom att införa beloppsgränser
som varierar med hushållets sioriek. När del gäller bostadsbidrag finns övre
beloppsgränser med en likartad funktion. I tabell 4 anges vilka belopp som
eäller.

De
angivna gränserna passar inte riktigt när del gäller atl bestämma Övre
förbehållsbelopp för bostadskostnaden. De är anpassade för systemet med
bostadsbidrag. Detta stödsystem är lill väsentlig del inriktat pä barnfamiljer.
När barn finns börjar del maximala bidraget atl trappas av vid en högre inkomst
och det spelar ingen roll om en eller två vuxna ingår i hushållet. De övre
gränserna vid de olika hushällslyperna måsle också ses mol bakgrund av alt del
utöver del slalskommunala bostadsstödet utgår ett

TabeU
4 Övre kostnadsgränser enligt 8 § förordningen (1976:262) om statskommunala
bostadsbidrag

Hushållstyp Kostnad

Ensamstående
utan bam 600

Makar
utan barn 700

Familj
med ett eller två barn 825

Familj
med tre eller fyra barn 975

Familj
med fem eller flera barn 1 125

"
Enligt prop. 1976/77:100 (Bilaga 16) föreslås generösare bestämmelser om
bostadsbidrag för dem som har umgängesrätt med barn. Bidraget blir inte lika
stort som för hushåll i vilka barn vistas stadigvarande.

s. 345 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 345

Tabells
Förslag till maximala förbehållsbelopp för bostadskostnad Bilaga 4

Personer
i hushållet

Bostadskostnad

En

600

Tvä

700

Tre

800

Fyra

900

Fem

1000

Sex
eller flera

1 100

Statligt
bostadsbidrag per barn helt oberoende av den faktiska bostadskostnaden. En
tvåbarnsfamilj erhåller sålunda ett högre bostadsbidrag än en enbarnsfamilj
trots atl den övre hyresgränsen är densamma rör dessa bägge hushållstyper.

Vi
anser all de övre hyresgränserna bör göras beroende av antalet personer i
hushållet och att man därvid inte bör fästa avseende vid om de är vuxna eller
barn. Vi är medvetna om atl olika synpunkter kan anläggas på beloppsgränserna
och atl våra överväganden är preliminära. De övre gränserna som vi anger i
tabell 5 skall ses som underiag för fortsatt diskussion.'

1
de fall ett förhållandevis högt bostadsbidrag utgår kommer beloppsspärrarna
atl sakna belydelse. Främst gäller detta hushållslypen ensamslående med barn.
Sin största roll kommer gränserna all ha när två vuxna ingår i hushållet,
särskilt om de är relativt välavlönade. Också många ensamstående kan antagas ha
en högre hyra än 600 kr i månaden.

Ett
visst minsta belopp bör alllid förbehållas den underhållsskyldige i
bostadskostnad. Delta belopp bör ligga i storieksordningen 350 kr.

När
den underhållsskyldige sammanbor med någon som förvärvsarbetar bör del ske en
uppdelning av bostadskostnaden. Utgångspunkten bör kunna vara atl den
underhållsskyldige alltid, oavsett hur hög partnerns inkomst är, förbehålles
halva kosinaden med den begränsningen all högsta tillåtna belopp utgöres av
halva den maximumkosinad som gäller för hushållet. I de fall partnern inte har
förmåga alt svara för sin del av kostnaden bör den underhållsskyldige vara
berättigad till ett högre förbehållsbelopp på sätl tidigare redogjorts för
beiräffande förbehållsbelopp för barn. Möjligen bör den lidigare nämnda lägsta
beloppsgränsen sättas något lägre när två förvärvsarbetande ingår i hushållet.

4 Underhållsbidragets storlek

Sedan
förbehållsbeloppel fastställts för den underhållsskyldige skall en viss andel
av överskjutande nettoinkomst las i anspråk för underhållsbidrag.

Den underhållsskyldige bör
tåla siörre uppoffringar ju fier barn han är underhållsskyldig mot. Delta
ansluter lill vad som gäller för de föräldrar i jp - avsnitt 6 som har
barnen hos sig. Däremot har vi inte funnit del erforderiigt att Jämkning.

s. 346 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 346

variera
uttaget av underhällsbidrag med hänsyn till siorieken av den Bilaga 4
underhällsskyldiges familj. Grundtryggheten för den är säkrad genom systemet
med förbehållsbelopp.

Vi
har övervägt uttag med olika procentsatser. I första hand anser vi alt uttaget
för ett barn bör bestämmas lill 50 %. Vi har dock velat lämna öppet om uttaget
kan bestämmas något lägre, varvid del dock bör uppgå till minst 40 96. I denna
bilagas tabelldel (avsnitt 6) redovisas resultatet i olika exempel om uttaget
bestäms lill 40 och 50 % för den som är underhållsskyldig mol ett barn, lill
60 % för den som skall betala underhåll lill två barn och lill 65 % om
underhållsskyldigheten omfattar tre barn. Den sistnämnda procentsatsen kan
gälla även om underhällsskyldigheten gäller fier än tre bam.

För
all systemet skall ge rättvisa resultat krävs all man beaktar den skallelällnad
som del innebär att underhållsbidrag är avdragsgilla vid beskattningen med högsl
2 500 kr per bam och år. Detta kan göras på så sätl all preliminärskallen
beräknas på inkomsten minskad med underhållsbidraget upp lill ell belopp om
208 kr (= 2 500:12) per barn och månad. Man kommer då att få ell högre
överskott över förbehållsbeloppet och därmed ett högre underhållsbidrag. En
svårighet ligger i atl man inte frän början kan avgöra hur stor
preliminärskallen skall vara eftersom denna blir beroende av
underhållsbidragels sioriek. Normall skall del dock inte behöva la så lång lid
att lå fram den riktiga skallen och underhållsbidraget.

En
klar fördel med del skisserade systemet jämfört med nuvarande ordning är atl
man kan faslställa underhållsbidrag för den som är underhållsskyldig mol fiera
barn med olika mödrar i ell ärende.

1
delta sammanhang vill vi understryka atl de nämnda procentsatserna är avsedda
för underhållsbidrag upp till bidragsförskottets nivå. När det kommer ifråga
all bestämma högre bidrag, vilket inte ankommer på försäkringskassan, lår man
normall nöja sig med alt ta betydligt mindre andelar av nettoinkomsten över
förbehållsbeloppel i anspråk. Som lidigare nämnts mäsle man i sådana fall också
beakta den andre förälderns förmåga att försörja barnet. Det är naturiigt alt
denna bedömning sker enligt samma normer som för den underhällsskyldige.

5 Övriga frågor

5.1 Inverkan av underhäll till make

När
underhåll utgår till både make och barn kan man välja olika lösningar vid
fastställandet av underhållsbidraget lill barnel. Man kan utgä från den
underhållsskyldiges inkomst minskad med underhållsbidraget till maken eller
lämna delta underhållsbidrag obeaktat.

Tre
olika situationer kan föreligga. För del första kan den underhållsskyldige
redan betala underhåll lill förutvarande make närdet blir aktuellt all betala
underhållsbidrag lill barn. För del andra kan bidrag bestämmas samtidigt till
både barn och make i en skilsmässosilualion. Slutligen kan underhåll redan utgå
lill barn närdet skall bestämmas underhåll till make.

Väljes
den lösningen alt underhiill lill make skall dras av från den

s. 347 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 347

underhållsskyldiges
inkomst uppstår komplikationer i del sistnämnda fal- Bilaga 4 let. Sedan
bidraget till maken bestämis kan den underhållsskyldige göra gällande alt hans
förmåga all betala underhåll till barnel nedgått. Om barnets underhåll uppgår
till högre belopp än bidragsförskottet går en minskning ut över barnet. 1
övriga fall minskas det belopp som den underhällsskyldige återbetalar lill
statsverket av utgivna bidragsförskott. Om underhållet till make utgår under en
övergångsperiod blir del aktuellt med omprövning av bidraget till barnel när
övergångsperioden är till ända.

Om
den motsatta lösningen väljes kan del bli aktuellt all ompröva ett sedan
lidigare utgående underhållsbidrag lill make när siorieken av underhållet lill
barnel beslämts. Omprövningen kan gälla ett bidrag som utgår övergångsvis eller
under en mer obestämd framlid.

I
en skilsmässosilualion bör domstolen oavsett valet av lösning kunna förutse
storleken av underhållsbidrag som försäkringskassan kan bestämma och anpassa
bedömningen därefter. Blir det aktuellt att döma ut högre belopp än
bidragsförskottet kan domstolen precis som nu göra en samlad bedömning.

Del
argument som starkast talar för all räkna av underhållsbidrag lill make vid
bedömningen av den underhällsskyldiges förmåga att betala underhållsbidrag till
bam är all man genom all bidraget till maken är fullt ul avdragsgillt vid
beskattningen kommer atl utgå från de faktiska förhållandena och inte från en
fikliv högre inkomst.

Vi
anser emellertid att övervägande skäl talar för att lämna underhåll lill make
obeaktade.

Den
motsatta lösningen öppnar möjligheter för makar all avialsvis bestämma
obehörigt stora underhåll som går ut över barnel eller del allmänna. Den ger
dessutom intryck av alt underhåll till make i princip går före underhåll till
barn. Detta strider mot vår grundsyn att vardera maken efter en skilsmässa
skall svara för sin egen försörjning medan däremot ansvaret för barn inte
upphör förrän de blivit vuxna.

Vi
föreslår därför atl underhällsbidrag till barn bestäms utan hänsyn lill
underhållsbidrag lill make. Förslaget innebär all utgående underhållsbidrag
till make kan komma all omprövas när storleken av ett underhåll lill barn
bestämis. Denna fråga får avgöras med tillämpning av bestämmelsen om jämkning
vid ändrade förhållanden.

5.2
Begränsningar av systemet för underhållsskyldig med hemmamake

1
den föregående framställningen har systemet anlagils vara fullt ul
lill-lämpligl när den underhållsskyldiges make helt saknar inkomst. 1 denna framställning
kallas sådan make för enkelhets skull hemmamake.

De
argument som lalar för ett generellt syslem som beskrivits i det föregående är
följande. Underhållsskyldiga som lever i en familjesituation med hemmamake bör
i likhet med andra underhållsskyldiga vara garanterade att utgående
underhällsbidrag inte inkräktar pä det som är nödvändigt för familjens
livsuppehälle. Del belopp som den underhållsskyldige förbehålles för
hemmamaken är inte särskilt stort. Del utgör 535

s. 348 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 348

kr
i månaden eller samma belopp som förbehålles för barn. Tillsammans Bilaga 4
skall de bägge vuxna sålunda klara sina nödvändiga gemensamma utgifter
exklusive hyra med ell belopp på 1 605 kr. De skäl som lalar för all
underhållsskyldiga skall få behålla en andel av nettoinkomsten över förbehållsbeloppet
för egen och familjens konsumtion gäller även i fråga om underhållsskyldiga med
hemmamake. Systemet är enkelt och det bör uppfattas som rättvist att samtliga
underhällsskyldiga får eriägga underhållsbidrag med samma procentsats av
behållningen över förbehållsbeloppel.

Del
argument som främst lalar rnol all beakta en hemmamake fullt ul är att det ur
principiell synpunki är tvivelaktigt alt låta underhåll lill hemmavarande make
gä före underhäll lill barn. Särskilt gäller del fall då maken har möjlighel
atl försörja sig själv. Härtill kommer all underhållsskyldig med hemmamake
mäsle ha mycket höga inkomster innan han kan betala bidragsförskottet Ofr
avsnitt 6).

Det
sagda talar enligt vår uppfaUning för all del måste införas vissa begränsningar
av de hänsyn som .skall las lill underhållsskyldig med hemmamake. Del går dock
inte all borlse från att del finns godtagbara skäl för maken alt vara hemma. 1
sådana fall bör de vanliga reglema om beräkning av underhållsbidrag gälla.

Det
är självfallet svårt att finna en sakligt motiverad och samtidigt lätt
lillämpbar regel som avgränsar dessa fall. Den vanligaste situationen lorde
vara all en make är hemma för att sköta ell eller fiera barn. Vi har övervägt
en regel som skulle innebära all man alllid beaktar hemmamake fullt ut när det
finns hemmavarande barn i förskoleåldern samt när del finns flera barn som är
något äldre. Vi har emellertid med en viss tvekan stannat för att föreslå alt
del skall räcka om makarna har hemmavarande barn under 18 år. Del bör härvid
inte spela någon roll om endasl den ene av makarna är förälder lill bamet.

Del
finns även andra fall då hemmamaken bör beaktas fullt ut. På grund av ålder,
hälsotillstånd eller arbelsmarknadsmässiga skäl kan del föreligga hinder eller
särskilda svårigheter all erhålla förvärvsarbete. Ofta torde flera sådana
faktorer föreligga samtidigt. Del är ofrånkomligt att man i dessa fall måsle
göra en bedömning med skönsmässiga inslag. Klart är emellertid all hemmamaken
bör beaktas fullt ul om lämpligt förvärvsarbete inte kan erhållas trots anmälan
hos den offentliga arbetsförmedlingen. Vid bedömningen av vad som skall anses
som lämpligt arbete kan bestämmelserna i lagen (1973:370) om
arbeislöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
tjäna till vägledning. Av störst intresse i detta sammanhang är stadgandet
enligt vilkel erbjudet arbele skall anses lämpligt om "inom ramen för
tillgången av aibetslillfällen skälig hänSyn tagils till den arbetssökandes yrkesvana
och förutsättningar i övrigi för arbetet saml andra personliga
förhållanden" (5 i; nämnda lagar).

När
hemmamaken inte skall beaktas bör förbehållsbeloppel beräknas till summan av
vad som behövs för den underhållsskyldiges egen försörjning (= I 070 kr)saml
förden gemensamma bostadskostnaden. Något tillägg för hemmamaken skall m. a. o.
inte göras.

Efiersom
denna metod kan leda lill ell underhållsbidrag som inkräktar pä vad som behövs
för familjens grund försörj ning bör underhållsbidraget

s. 349 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 349

i
vissa fall jämkas. Vid jämkningen bör man knyta an lill de miniminivåer Bilaga
som angivits i del föregående. Den underhållsskyldige skulle därmed under alla
omständigheter fä behålla 1 070 kr för egen del, 535 kr för hemmamaken saml
medel för bostadskostnaden. Överskottet över denna nivå skulle i sin helhet las
i anspråk för underhållsbidrag. Det kan nämnas atl det belopp som sålunda vid
jämkningen kommer alt förbehållas makarna endasl med en mindre summa
överstiger existensminimum.

Vi
föreslår sålunda att hemmamakelillägg lill den underhållsskyldiges
förbehållsbelopp skall göras när makarna har hemmavarande barn under 18 år
eller andra särskilda skäl föreligger.

Vi
är i sak ense om detta förslag. En av de sakkunniga anser dock att principen
bör uttryckas så att försäkringskassan har möjlighet att underiåta att göra
hemmamakelillägg lill den underhållsskyldiges förbehållsbelopp, när särskilda
skäl talar härför. Genom all uttrycka principen på detta sätt vill den
sakkunnige markera atl beräkning med hemmamakelillägg bör vara det normala.

5.3
Olika samboendeformer

Enligt
vårt förslag lillmäles samboende belydelse i två hänseenden. Underhållsskyldig
med hemmamake föreslås i vissa fall erhålla ett tillägg lill förbehållsbeloppel
för maken och underhållsskyldig som sammanbor med förvärvsarbetande partner
föreslås få förbehållsbeloppel reducerat för gemensamma barn och
bostadskostnader.

De
nämnda reglerna skall självfallet gälla för personer som är gifta med varandra.
Frågan är i vilken utsträckning de skall vara tillämpliga på andra
samboendeförhållanden. I vårt uppdrag ingår all pröva frågan om lagstiftning
för dessa grupper även inom andra familjerättsliga områden. Våra överväganden
i dessa delar är ännu ime avslutade. Våra förslag lill regler som rör
hänsynslagande till samboende vid bestämmande av underhåll till bam kan därför
komma att omprövas under det fortsatta utredningsarbetet.

Beräkningen
av den underhållsskyldiges utgifter för bostadskostnaden skiljer sig från
övriga frågor vid vilka hänsyn skall tas till en samboende. Del är här rimligt
all inte enbart beakta vad en utomstående inneboende eriägger i form av hyra
utan också vad andra personer med inkomst och som bor i bostaden bidrager med.
Del behöver inte röra sig om någon med vilken den underhållsskyldige
sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden. Det kan vara vuxna barn,
föräldrar, syskon, kamrater eller andra personer som ingår i hushållet.
Motsvarande bestämmelser finns vid beräkning av den bostadskostnad som ligger
lill grund för bestämningen av bostadsbidrag och vid bestämmande av det belopp
som skall förbehållas gäldenären vid införsel i lön. Vid bedömningen av med
vilkel belopp som andra personer bidrar med bör man beakta förhållandena i det
enskilda fallet. 1 en del fall kan del finnas avtal mellan parterna om hyrans
storlek. Normalt bör då avtalet kunna respekteras. När avtal saknas kan det i
en del fall vara befogat all beakta hur stor del av bostaden som disponeras av
andra inkomsttagare än den underhållsskyldige eller beräkna kostnaden med
hänsyn lill del totala

s. 350 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 350

antalet
medlemmar i hushållet. Sädana bedömningar blir aktuella när Bilaga 4 det
rör sig om vuxna bam eller andra släktingar till den underhålls-skyldige.
Närdet kan sägas att parterna delar bostad såsom vid samboende under
äktenskapsliknande former är det, som nämnls i avsnittet om bostadskostnad,
naturiigt all utgå från all de står för hälften var av kosinaden.

Vad
sedan gäller hemmamakelillägg och barnkoslnader anser vi atl man bör utgå från
den skallerältsliga definitionen och med gifta likställa samboende som lidigare
varit gifta eller som har eller har haft gemensamma barn. Del innebär all
underhällsskyldig inte skall vara berättigad alt göra tillägg för hemmavarande
partner som han inte är eller har varit gift med och inte har barn tillsammans
med. Inte heller skall partnerns barn med annan person beaktas. I dessa fall
saknas också anledning att i analogi med vad som föreslagils i avsnitt 5.2
jämka underhållsbidraget för alt familjen skall leva på en viss minimistandard.

När
de samboende lidigare har varit gifta eller har eller har haft gemensamma barn
skall den underhållsskyldige vara berättigad lill ell till-lägg för
hemmavarande partner om föruisätiningarna i övrigi är uppfyllda härför Ofr
avsnitt 5.2). Det kan visseriigen sägas atl någon formell skyldighet atl
försörja den hemmavarande inte föreligger för den underhållsskyldige i dessa
fall och all del därmed kan synas inkonsekvent all beakta partnern när det
gäller att fastställa omfattningen av den lagstadgade underhållsskyldigheten
mol barn. Enligt vår uppfattning går det emellertid inte alt i dessa fall
borlse från den faktiska situationen. I de fiesta fallen rör del sig om
samboende som har barn tillsammans och om varaktiga förhållanden. I samma
utsträckning som ifråga om gifta bör man respektera den arbetsfördelning i
hushållet som dessa samboende har vall eller exempelvis på grund av bristande
arbetstilirällen är tvungna att ha.

Gemensamma
bam lill samboende ogifta bör självfallet bedömas pä samma sätt som barn till
makar. Barn som den underhållsskyldiges partner har tillsammans med annan
person och som ingår i hushållet saknas del däremot normalt anledning atl
beakta. Försörjningen av sådant barn ankommer i första hand på partnern och den
andre föräldern lill barnel. Indirekt kommer barnet med i bedömningen på så
sätt atl del påverkar partnerns förmåga all bidra lill de gemensamma
utgifterna.

I
en del fall måsle man emellertid räkna med att försörjningen av styvbarnet
delvis direkt kommer all åvila den underhållsskyldige. Del rör sig om olika
fall. Den underhållsskyidige och hans partner kan vara eller ha varit gifta och
ha eller sakna gemensamma barn. De kan också vara ogifta och ha barn
lillsamman.5. Fallen har det gemensamt atl den underhållsskyldiges partner har
inga eller så låga inkomster all de inte tillsammans med vad som erhålles i
form av underhållsbidrag, bidragsförskott eller barnpension förslär lill all
garantera barnels grundförsörjning. Vid bedömningen av den underhållsbörda
gentemot styvbarnet som rent faktiskt åvilar den underhållsskyldige i dessa
fall måsle man beakta de nämnda tillskotten som bamel erhåller utifrån. Del
saknas här anledning all, i parallelliiel med vad :>om föreslås för gemensamma
barn, anse all den underhållsskyldiges partner skall svara för hälften av styvbarnets
grundförsörjning. Om sålunda underhållsbidrag, bidragsförskott

s. 351 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 351

eller
barnpension ensamt eller tillsammans med vad den underhällsskyl- Bilaga 4 diges
partner kan bidra med täcker barnels behov dvs. uppgår lill 535 kr i månaden
skall man borlse från styvbarnet. Rör dét sig om barn under tio år bör man
alltid kunna lämna barnel obeaktat. Bidragsförskottet för sådani barn ligger på
en nivå som normall överstiger vad som kan erhållas för barnel i socialhjälp.
Den underhållsskyldiges lagstadgade förpliktelse all sörja för sin del av
försörjningen av barn utom hushållet bör i sådana fall väga tyngre än intresset
av all beakta den merkostnad som del kan innebära atl ell styvbarn ingår i hans
familj.

5.4
Jämkning

Ett
med hjälp av schablonreglerna framräknai underhållsbidrag skall uppfattas som
ett normalbelopp, avsett för de vanligaste situationerna. Det måsle dock vara
möjligt all bestämma underhållsbidraget till annal belopp om detta framstår som
motiverat med hänsyn lill omständigheterna i det enskilda fallet. Det är
nämligen omöjligt alt schematisera aila de faktorer som kan inverka på den
underhållsskyldiges betalningsförmåga.

Den
speciella jämkningssitualion som kan uppkomma när den underhållsskyldige inte
är berättigad all erhålla tillägg lill förbehållsbeloppet för hemmamake har
behandlats i avsnitt 5.2.

En
strikt tillämpning av bestämmelserna om de övre hyresgränserna kan inte
godtagas. Dessa gränser har lill syfte atl motverka all den underhållsskyldige
förbehålles alltför höga bostadskostnader. I en hel del fall kan del dock
tänkas alt kostnader som överstiger de nämnda gränserna får godtagas. En
uigångspunki för bedömningen av dessa fall bör vara alt den underhållsskyldige
inte bör åläggas underhåll som inkräktar på hans möjligheter atl ha en bostad
med en utrymmesslandard som överensstämmer med den aktuella bostadspolitiska
målsättningen. Den standard som accepteras för ulfående av bostadsbidrag och
vid införsel måsle m. a. o. godtas.

Vidare
kan den underhållsskyldige ha en boslad - egel hem eller bostadsrätt - som är
svår atl avyttra eller en hyreslägenhet som är svär att byta mol en billigare
inom rimligt avstånd. Bostaden kan ha blivit för stor lill följd av dödsfall,
skilsmässa eller atl bam har fiyttat hemifrån. Också i sådana fall kan del vara
befogat med jämkning.

Bamlillsynskoslnader
för hemmavarande barn kan föranleda lill jämkning. Här måsle man dock beakta
all barn i de lägsta åldrarna inte kostar lika myckel som äldre barn saml alt,
när föräldrarna sammanbor, den andre föräldern skall vara med och betala. Del
finns här inte anledning all tillmötesgå den underhållsskyldige sä långt alt
han skall anses svara för hälften av tillsynskostnaderna. För del fall den
underhållsskyldiges partner har förmåga att ensam slå för kostnaderna bör dessa
inte påverka underhållsbidraget. Vidare bör normalt inte högre kostnader godtas
än vad som gäller ifråga om kommunal barntillsyn. Ibland påverkas tillsynskostnaden
för den underhållsskyldiges hemmavarande barn av partnerns inkomst även om
denne inte är förälder till barnet. 1 dessa fall är det inte rimligt all hela
kostnaden anses belöpa på den underhållsskyldige.

s. 352 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 352

Det
föreslagna förbehållsbeloppet för hemmavarande bam lar närmast Bilaga 4 sikte
på underåriga barn. Enligt vårt förslag kvarstår underhållsskyldigheten
gentemot barn som fyllt 18 år lill dess barnels skolgång avslutats. I sådana
fall bör självfallet den underhållsskyldige vara berättigad lill sedvanligt
tillägg lill förbehållsbeloppel för barnel. Man fär emellertid räkna med alt
del kommer att förekomma en hel del fall då föräldrar lar på sig ett ekonomiskt
ansvar för bam som ännu inte försörjer sig själva utan all de enligt lag är
skyldiga atl göra del. I vissa sådana fall är del rimligt atl beakta den
faktiska ekonomiska belastning som försörjningen av barnel innebär. Frågan får
avgöras genom en bedömning i del enskilda fallet. Det bör dock inte komma
ifråga att la hänsyn till exempelvis bidrag som barnet erhåller för all del
skall slippa la studiemedel eller till försörjning av barn som är betydligt
äldre än 18 år och som kan försörja sig eller erhålla erforderiigt samhällsstöd
för sill uppehälle.

Självfallet
kan det finnas en hel rad andra omständigheter som bör leda lill all del
framräknade underhållsbidraget bör jämkas. Som exempel kan nämnas betalning av
studiemedelsskulder, bilamorteringar om bilen är oundgängligen nödvändig i
arbetet saml i viss utsträckning amorteringar på egnahem.

Även
andra situationer kan länkas då den underhållsskyldige har sä svag ekonomi att
ett utkrävande av underhållsbidraget enligt reglerna inte går att genomföra
utan endast leder lill all han får en växande skuldbörda. Syftet med förslaget
är all motverka denna skuldbildning och del bör därför ligga inom ramen för
försäkringskassans befogenheter atl ulöva en viss skälighetsbedömning i dessa
fall.

Jämkning
kan ske på olika sätt. Ell alternativ är alt öka förbehållsbeloppet med den
extrakostnad för den underhållsskyldige som man vill la hänsyn till. Ell annal
sätt är att göra en mer skönsmässig bedömning där man beaktar att
extrakostnaderna inte får inkräkta pä förbehållsbeloppet men väl på den andel
av överskottet som är avsedd alt tillfalla den underhållsskyldige och hans
familj. Systemet vinner i fasthet och konsekvens om man väljer det förra
alternativet. Vi vill därför förorda alt delta används i så stor utstriickning
som möjligt.

Den
jämkning som vi hittills diskuterat har avsett fall dä den underhållsskyldige
p. g. a. extrakostnader av vissa slag bör erhålla en gynnsammare behandling än
vad som följer av de lidigare behandlade generella reglerna. Del återstår atl
behandla fall då försäkringskassan bör ges möjlighel alt jämka ål andra hållet
dvs. fastställa ell högre underhåll. Del ligger i sakens natur all en sådan
möjlighel måste finnas om de uppgifter som den underhållsskyldige lämnar saknar
trovärdighet. Likaså måsle kassan kunna faslställa ett bidrag som man tror atl
den underhållsskyldige förmår betala i fall då han vägrar alt lämna
erforderiiga uppgifter om sin ekonomi och sina familjeförhållanden.

Därutöver
förekommer det en del fall då den underhållsskyldige har inga eller låga
inkomster p. g. a. atl han saknar inkomst eller har del-lidsarbete. Vissa
sådana underhållsskyldiga har möjlighet all skaffa heltidsarbete men vill inte
beroende exempelvis på all de vill vara tillsammans med sina barn. Andra kan
inte få något arbete. En del lever på

s. 353 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 353

en
god standard genom all de försörjs helt eller delvis av en partner Bilaga 4
med höga inkomster. Andra lever under knappa omständigheter.

Vissa
av dessa underhållsskyldiga har förmåga all betala underhållsbidrag i den
meningen all de kan skaffa arbele och därigenom erhålla erforderliga inkomster.

En
utgångspunkt för bedömningen av dessa fall bör enligt vår mening vara alt man
normalt inte bör ålägga någon som saknar inkomst alt betala underhållsbidrag.
Vissa undanlag fär göras för sådana personer som har möjlighel att skaffa
lämpligt förvärvsarbete. Del vanligaste fallet är all den underhållsskyldige är
hemmamake. Dessa fall bör bedömas på samma sätl som när del gäller all avgöra
om den underhållsskyldige skall vara berättigad till tillägg lill förbehållsbeloppet
för hemmamake. Finns del hemmavarande barn bör del sålunda respekteras all den
underhållsskyldige inte kan betala underhällsbidrag. När del anses att den
hemmavarande bör kunna förvärvsarbeta måste man vid bedömningen av förmågan
att utge underhållsbidrag utgå från en tänkt inkomst. Del är angeläget all
uppskattningen av denna blir realistisk. När den underhållsskyldige gär ut på
arbetsmarknaden bör underhållsbidraget anpassas lill de faktiska
inkomslförhållandena. Skulle det visa sig alt den underhällsskyldige när
ärendet prövas på nytt fortfarande inte förvärvsarbetar utgör det en
omständighet som talar för att underhällsbidrag inte bör utgå.

Motsvarande
bedömning bör ske om den underhållsskyldige har deltidsarbete. I sädana fall
bör man också i vissa situationer kunna la ut ett vissl underhållsbidrag när
del finns hemmavarande barn. Här bör dock inte möjligheterna alt skaffa
heltidsarbete vara avgörande. I stället anser vi alt man skall se lill de
faktiska inkomslförhållandena. Har den underhållsskyldige en inkomst, som
överstiger vad som behövs för det egna uppehället (= 1 070 kr), och lever på er
god ekonomisk standard på grund av makens inkomstförhållanden bör ett visst
underhållsbidrag kunna utgå ur överskottet även om delta inte följer av de
vanliga reglerna. Denna möjlighet bör dock utnyttjas restriktivt och del bör
beaktas att den underhållsskyldige barett ekonomiskt ansvar mot de hemmavarande
barnen. Del får inte vara så all förpliktelsen atl betala underhåll övervältras
på den underhällsskyldiges partner.

6 Tabelldel

I
detta avsnitt redovisas resultatet av de föregående övervägandena i några
exempel. Vi förutsätter all del kommer alt införas bestämmelser enligt vilka
inkomst och underhållsbidrag avrundas lill lämpliga belopp. Sådana bestämmelser
har vi inte funnit erforderligt all tillämpa.

Tabell
6-10 anger underhållsbidrag för underhållsskyldiga som är ensamslående resp.
har en försörjningsbörda gentemot hemmavarande make och barn.

Beräkningen
omfattar fall då underhåll skall erläggas lill ell och två barn samt i tabell 6
och 7 lill tre barn. Skall underhåll betalas lill ett barn har resultatet
angivits både för ett uttag om 40 och ett uttag om

23
Riksdagen 1978/79. La saml. Nr 12

opaginerad Kontrollera mot PDF

e

i å i

a o

3

(A Kt

tm

«

I-i

S

ä -i

m On (N
fN

oo \0 rn o nO

-

o

VI

Si

u o

C 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

SR

fO On (N
CN

OO NO
" O *c>

(N ro r

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

&i

Tj-0\ro00mi/i/-i0\

Os On r f* O » n

- (N r » » in to

en

opaginerad Kontrollera mot PDF

NO rM 00 - » I- JN rrj
r--

- CnI r ro rn

C

£

s. 5 Kontrollera mot PDF

o c 9

I

M

a

3 I -

2 e m.S

É i

u cd

Jr -

Dn en

NO c** NO o r ro

i m - NO r oo 0\

\ou-\m

r-rnONror-3s-0 noooos' rspo » oNO ---rNrjpNirNirN*

rrwONr-NOtrioyos

fSINOOtOOOON

» o » ONONor- » ooon

88888888888

rsNOooor-NoooorN »

O O

\ ' » '_' t- v ' V_>
> > ' «» ' C ' *-

rsNOooor-NoooorNj-NO
r>*rNicNrro.-orororn rr

il

=: OJ

v> cd =:

|S

«
.o

.2? fc 0) -o a 5

CO o C .K

2

oao ta -Cl

.c -a ;0 Vi

_ -o u S

> u

s. 355 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 355

50
% av den underhällsskyldiges överskott över förbehållsbeloppet. Mol- Bilaga
4 svarande procentsatser när underhåll skall betalas lill två och tre barn är
60 resp. 65 96.

Tabellerna
utgår från bruttoinkomsten och stannar vid en nivå då den underhållsskyldige
har förmåga att betala ett belopp som ungefärligen motsvarar bidragsförskottet,
dvs. 356 kr till ett barn, 712 kr lill två barn och 1 068 kr till tre barn. I
texten lill tabellerna beiräffande underhällsskyldig med hemmamake anges också
vid vilken inkomst som bidragsförskottet kan erläggas om maken arbetar och har
förmåga att svara för hälften av de gemensamma barn- och bostadskostnaderna.

Preliminärskatten
har beräknats enligt skattetabell 27/1977, varvid har beaktats alt underhåll
lill bam är avdragsgillt vid beskattningen med upp lill 208 kr per barn och
månad. Bruttoinkomsten har minskats med preliminärskalten och den sålunda
erhållna nettoinkomsten har jämförts med förbehållsbeloppet. Underhållsbidraget
har med tillämpning av de angivna procentsatserna beräknats på överskottet över
förbehållsbeloppet. Vidare redovisas den underhållsskyldiges överskott över
förbehållsbeloppet sedan underhållsbidraget eriagts. De fullständiga siffrorna
har endasl angivits i tabell 6 för den som är underhällsskyldig mot ett barn
med ett 40 %-igt uttag. För övriga fall har endast underhållsbidragets sioriek
och behållningen över förbehållsbeloppel redovisats.

Tabell
11 illustrerar effekten av en inkomstökning för den underhållsskyldiges
partner när denne saknar förmåga all svara för hälften av bam- och
bostadskostnaden.

I
tabeU 6 anges underhåll för ensamstående underhållsskyldig med den maximall
tillåtna bostadskostnaden 600 kr. Förbehållsbeloppet utgör 1670 kr (1070 -I-
600).

Det
visar sig att förmågan att alls betala underhållsbidrag inträder vid
bruttoinkomsten 2 200 kr. Vid ell 40 96-igt Mttag kan den som är underhällsskyldig
mot ett bam betala bidragsförskottet vid en inkomst på ca 3 500 kr. Del
överskoll över förbehållsbeloppel som han disponerar för egen del blir ca 535
kr. Är uttaget 50 % inträder motsvarande förmåga vid inkomsten 3 200 kr och
överskottet blir lika stort som bidragsförskottet. Den som är
underhällsskyldig mot två barn kan betala dubbla bidragsförskottet när han
tjänar ca 3 700 kr och hans överskott blir 475 kr. Skall underhåll betalas till
tre barn inträder förmågan all erlägga tre bidragsförskott vid inkomsten 4 600
kr och överskottet blir då 575 kr. De nämnda överskotten uppgår - oavsett
förbehällsbeloppets storlek -alltid lill angivna belopp när den
underhållsskyldige kan betala bidragsförskottet.

I
tabeU 7 anges underhållsbidragen för den som har hemmamake och har en
bostadskostnad på 700 kr. Förbehållsbeloppet utgör 2 305 kr (1 070 -I- 535 -f
700). Del föratsälles alltså att den underhållsskyldige är berättigad till
tillägg lill förbehållsbeloppel för hemmamaken.

Förmågan
alt överhuvud betala bidrag inträder vid inkomsten 3 000 kr. Om underhåll skall
betalas lill ett barn kan den underhållsskyldige betala bidragsförskottet när
han tjänar 4 600 kr och 4 100 kr vid uttag på 40 resp. 50 %. Om underhåll skall
betalas till två eller tre barn inträder motsvarande förmåga vid inkomsterna 5
000 kr och 5 800 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 7. Underhåll för underhållsskyldig med hemmamake.
Bostadskostnad 700 kr. Förbehållsbelopp 2 305 kr.

Brutto-

Underhäll

till

inkomst

1 barn

Behåll-

1 barn

Behåll-

2 barn

Behåll-

3 barn

Behåll-

40 960

ning*

50%a

ning*

60 %o

ning*

65%a

ning*

3 000

16

24

20

20

24

16

26

14

3 200

70

107

:38

88

118

80

128

70

3 400

117

176

146

146

188

126

231

125

3 600

168

254

223

223

282

188

320

173

3 800

220

330

275

275

373

249

419

227

4 000

260

391

325

325

450

300

518

280

4 200

298

447

372

372

510

341

617

333

4 400

333

501

567

378

683

368

4 600

364

546

620

414

744

401

4 800

666

444

802

432

5 000

711

475

851

459

5 800

1054

568

° Av överskottet över förbehållsbeloppel.

* Avser behållningen över förbehållsbeloppel sedan
underhållsbidraget eriagts.

Anmärkning: Vid uträkningen av belopisen har
preliminärskatten beräknats enligt skattetabell 27/1977 kolumn

2.

Tabell 8. Underhåll för underhållsskyldig med hemmamake
och ett hemmavarande barn. Bostadskostnad 750 kr. Förbehållsbelopp 2 890 kr.

Bruttoinkomst

Underhäl

1 till

1 barn

Behåll-

1 barn

Behåll-

2 barn

Behåll-

40 %ö

ning*

50%fl

ning*

60 %a

ning*

4 200

19

30

24

24

29

20

4 400

62

94

78

78

112

75

4 600

105

158

131

131

176

118

4 800

135

203

185

185

240

161

5 000

177

267

237

237

322

216

5 200

219

330

274

274

386

258

5 400

254

383

318

318

449

300

5 600

283

426

354

354

502

335

5 800

311

468

545

364

6 000

339

510

587

392

6 200

364

547

629

420

6 400

666

445

6 600

702

470

Av överskottet över förbehållsbeloppel.

* Avser behållningen över förbehållsbeloppel sedan
underhållsbidraget erlagis. Anmärkning: Vid uträkningen av beloppen har
preliminärskatten beräknats enligt skattetabell 27/1977 kolumn 2.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Om exemplet varieras på sä
sätt all hustrun antages försörja sig själv och svarar för hälften av
bostadskostnaden, vilket är fallet om hon har en nettoinkomst som uppgår lill 1
420 kr (I 070 -I- 350), minskas mannens förbehållsbelopp lill samma belopp.
Hans förmåga all betala underhållsbidrag börjar då vid bruttoinkomsten ca 1
800 kr. Han kan betala bidragsförskottet lill ell barn vid inkomsterna 3 100
kr och 2 800 kr vid ett uttag på 40 resp. 50 %. Skall han betala till två eller
tre barn har han förmåga all betala fullt bidragsförskott vid inkomsterna 3 400
kr och 4 100 kr.

TabeU
8 anger underhållsbidraget för den som har hemmamake och ell barn samt en bostadskostnad
pä 750 kr. Förbehållsbeloppel blir här 2 890 kr (= 1 070 -(- 535 -I- 535 -)-
750).

Den
underhållsskyldiges förmåga att betala bidrag börjar vid inkomsten 4 200 kr.
Bidragsförskott lill ett barn kan han betala vid inkomsterna 6 200 kr och 5 600
kr vid uttag på 40 resp. 50 %. Underhållsbidrag lill Ivå barn motsvarande
bidragsförskottet har han förmåga att betala vid inkomsten 6 600 kr.

Om
hustrun antages kunna försörja sig själv och svara för hälften av barn- och
bostadskostnaden, vilket hon gör vid nettoinkomsten I 712 kr, (1 070 -I- 535 :
2 -I- 750 : 2) sjunker förbehållsbeloppel lill motsvarande nivå.

Den
underhållsskyldiges förmåga att betala underhållsbidrag börjar då vid en
inkomst på ca 2 200 kr. Om del antages atl partnern har den lägre inkomsten och
får åtnjuta förvärvsavdrag inträder förmågan atl

Bilaga 4

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tabell
9. Underhåll för underhållsskyldig med hemmamake och två hemmavarande barn.
Bostadskostnad 800 kr. Förbehållsbelopp 3 475 kr.

Bruttoinkomst

Underhå!

1 till

1 barn

Behåll-

1 barn

Behåll-

2 barn

Behåll-

40 %a

ning*

50 %a

ning*

60%"

ning*

5 800

25

39

32

32

38

26

6 000

50

76

63

63

75

51

6 200

74

112

93

93

153

103

6 400

95

144

157

157

188

126

6 600

145

219

182

182

263

176

6 800

165

249

244

244

338

226

7 000

215

324

269

269

413

276

7 200

235

354

294

294

443

296

7 400

255

383

319

319

473

316

7 600

274

412

343

343

502

336

8 400

351

527

618

412

9 000

704

470

Av
överskottet över förbehållsbeloppet.

*
Avser behållningen över förbehållsbeloppel sedan underhållsbidraget eriagts.
Anmärkning: Vid uträkningen av beloppen har preliminärskalten beräknats enligt
skattetabell 27/1977 kolumn 2.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 358

betala
bidragsförskottet till ett barn vid inkomster på ca 3 600 kr och Bilaga 4 3 300
kr om ullagen är 40 resp. 50 %. Bidragsförskott till två barn kan den
underhållsskyldige betala om han tjänar 4 000 kr. Dessa siffror gäller oavsett
hur höga partnerns inkomster är med den reservationen att den
underhållsskyldiges förmåga att betala bidragsförskott inträder vid en något
lägre inkomst om han istället för partnern får göra förvärvsavdrag.

TabeU
9 redovisar underhållsbidragen för den som har hemmamake och två barn samt en
bostadskostnad på 800 kr. Förbehållsbeloppet uppgår här till 3 475 kr (1 070
-t- 535 x 3 + 800).

Förmåga
all alls betala underhållsbidrag har den underhållsskyldige först vid inkomsten
5 800 kr. Bidragsförskottet kan han här eriägga till ett barn om han tjänar 8
400 kr resp. 7 700 kr vid de olika uttagen. Två bidragsförskott kan han betala
vid inkomsten 9 000 kr. Som framgår av tabellen är marginaleffekterna kraftiga.

Om
den hemmavarande i stället antages försörja sig själv och kunna svara för
hälften av barn- och bostadskostnaderna sjunker förbehållsbeloppet till 2 005
kr (1 070 -i- 535 -I- 400).

Den
underhällsskyldige kan då börja betala underhållsbidrag vid inkomsten ca 2 700
kr. Han kan betala ell bidragsförskott om han tjänar ca 4 200 kr resp. 3 800 kr
vid de olika uttagen. Två bidragsförskott kan han eriägga vid inkomsten 4 600
kr. Liksom i föregående exempel gäller dessa siffror med där angiven
reservation oberoende av hur hög inkomst partnern har.

TabeU
10 anger underhållsbidrag för en ensamstående med ell barn, som uppbär
bidragsförskott med 356 kr. Den nominella hyran uppgår

TabeU
10. Underhåll för ensamstående med ett hemmavarande barn. Barnet er-hiller
bidragsförskott, 356 kr. Bostadskostnad 350 kr. Förbehållsbelopp 1 687 kr.

Bruttoinkomst

Underhäll till

1 barn

Behåll-

1 barn

Behäll

2 barn

Behäll-

40%"

ning*

50%"

ning*

60 96"

ning

2 000

27

130

34

122

41

116

2 200

89

222

115

203

144

185

2 400

153

318

197

285

247

253

2 600

213

409

267

355

345

318

2 800

268

491

335

423

440

382

3 000

319

568

399

487

522

437

3 200

370

643

599

488

3 400

675

538

3 600

746

586

"
Av överskottet över förbehållsbeloppel.

*
Avser överskottet över I 955 kr (=1 070 + 350 - 535) sedan underhållsbidraget

eriagts.

Anmärkning:
Vid uträkningen av beloppen har preliminärskatten beräknats enligt

skattetabell
27/1977 kolumn 4.

opaginerad Kontrollera mot PDF

till 700
kr och den faktiska till 350 kr. Del kan antagas att uppskattningen av
bostadsbidraget är relativt realistisk med hänsyn till avdragsmöjligheterna
för bl. a. periodiska understöd och till alt siorieken av bostadsbidraget
grundas på gamla inkomstförhållanden. Den underhållsskyldige får förbehålla sig
halva barnkoslnaden, 267 kr, trots atl detla belopp jämte bidragsförskottet
överstiger den vanliga barnkostnaden (535 kr), med 88 kr. Förbehållsbeloppet
uppgår därför till 1 687 kr (1 070 -I- 267 -I- 350). För all (1 siffror som är
jämförbara med dem i de andra labellema har behållningen över minimistandarden
beräknats så atl den anger den summa pengar inklusive bidragsförskottet som
den underhållsskyldige disponerar över den nivå som svarar mot vad som behövs
för den egna försörjningen, hyran och en normal barnkostnad, dvs 1 955 kr (1
070 -I- 535 -I- 350).

Del visar
sig alt den underhållsskyldiges förmåga alt börja betala underhällsbidrag
börjar redan vid en inkomst på ca 2 000 kr. Han kan betala bidragsförskott lill
ett barn när han tjänar ca 3 100 kr resp. 2 900 kr vid de olika uttagen. Två
bidragsförskott kan han betala vid inkomsten 3 500 kr.

TabeU II illustrerar det fallet atl den
underhållsskyldiges partner har förmåga att klara sin egen försörjning men inte
hälften av barn- och bostadskostnaden saml vad som inträffar om partnerns
inkomst ökar.

Del antages atl paret har ell gemensamt barn saml en
bostadskostnad på 750 kr. Mannen är underhållsskyldig mol ett barn.

Eftersom husiran kan försörja sig själv utgör mannens
maximala förbehållsbelopp, dvs när han svarar för sin egen försörjning och
hela barn-

Bilaga 4

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tabell 11. Underhill för man med förvärvsarbetande hustru
och ett hemmavarande barn. Hyra 750 kr. Effekten av inkomstökning för hustrun,
när hon saknar förmåga att svara för hälften av den gemensamma försörjningen

Hustmn

Mannen

Brutto-

Netto-

Över-

Förbehålls-

Brotto-

Underhåll

Behåll-

Underhäll

Behåll-

inkomst

inkomst

skott"

belopp*

inkomst

40 96''

ning"

50 96

ning"

1600

1313

243

2 112

3000

33

50

50

50

1800

1460

390

1965

3000

104

158

139

139

2 000

1596

526

1829

3000

172

258

222

222

2 200

1731

661

1712

3000

224

357

281

300

1600

1313

243

2112

3 400

134

202

178

178

1800

1460

390

1965

3 400

218

328

273

273

2 000

1596

526

1829

3 400

272

410

341

341

2 200

1731

661

nne

3400

319

499

" överskott över beloppet I 070 kr som är avsett för
hustron.

* Mannens maximala förbehållsbelopp 2 355 (1070 - 750 H-
535) minskat med hustrons överskott.

'' Av överskottet över förbehållsbeloppel.

''Familjens behållning över 3 425 (1 070 -t- 1 070 -t- 750
+ 535) sedan underhållsbidraget eriagts.

Mannens lägsta förbehållsbelopp.

Anmärkning: Preliminärskatten har beräknats med ledning av
skattetabell 1111911, för hustron enligt kolumn

3 och för mannen enligt kolumn 1.

s. 360 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 360

och
bostadskostnaden, 2 355 kr (I 070 -I- 750 -I- 535). Vid stigande inkomst
Bilaga för hustrun reduceras mannens förbehållsbelopp, dock inte längre ned än
lill en nivå vid vilken han förbehålles ell belopp för sin egen försörjning
saml hälften av barn- och bostadskostnaden, dvs 1 712 kr (1 070 -(- 375 + 267).

Tabellen
anger resultatet för del fall mannen tjänar 3 000 eller 3 400 kr. När hustrun
har en bruttoinkomst på I 600 kr har hon efter skall 1 313 kr i nettoinkomst.
Hon förfogar därmed över 243 kr utöver de 1 070 kr som behövs för hennes egen
försörjning. Mannens maximala förbehållsbelopp, 2 355 kr, skall därför minskas
med 243 kr för alt man skall få fram del tillämpliga förbehållsbeloppel. Underhållsbidraget
räknas sedan ul på vanligt sätt med beaktande av avdragsmöjlighelen för periodiska
understöd. Har mannen inkomsten 3 000 kr kan han betala 33 kr vid ett 40 96-igt
uttag och 50 kr vid ell 50 %-igi uttag. I tabellen anges också familjens behållning
över del belopp som förbehålles familjen för olika utgifter dvs 3 425 kr (I 070
-I- 1 070 -i- 750 -n 535) och sedan underhållsbidraget eriagts.

Del
visar sig all hustrun kan svara för hälften av bam- och bostadskostnaden vid
inkomsten 2 200 kr. Mannens förbehållsbelopp har då reducerats till 1712 kr och
kan inte bli lägre. Ytteriigare inkomstökningar för hustrun har därför ingen
inverkan på underhållsbidragets sioriek. Dock gäller all när hustrun passerar
mannen i inkomsthänseende blir mannen i stället för hustrun berättigad lill
förvärvsavdrag, vilkel leder till en minskning av preliminärskatten och därmed
en viss ökning av underhållsbidraget.

Om
mannen tjänar 3 000 kr kan han med angiven reservation som mest betala 224 kr
vid ett 40 % -igt uttag och 281 kr om uttaget är 50 % -igl. Är
hansinkomslislällel3 400krkanhanerlägga319kromullagetär40 96. Vid ett 50 96-igt
uttag har han förmåga all betala bidragsförskottet när hustmn tjänar ca 2 000
kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
5

De
remitterade

lagförslagen

1
Förslag till

Lag
om ändring i föräldrabalken

Härigenom
föreskrivs i fråga om föräldrabalken'

dels
alt i 6 kap. 7 och 8 iJS ordet "ansökan" skall bytas ul mot
"talan",

dels
atl i 6 kap. 9 >; ordel "anmälan" skall bytas ut mot
"talan",

dels
atl 6 kap. 12 >;, 7 kap. och 20 kap. 9 och 11 >;>; skall ha nedan
angivna

lydelse,
dels att i 6 kap. skall införas en ny paragraf, 10 a 5, av nedan angivna

lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen
lydelse

6
kap.

10
a,:

Står
barn under vårdnad av särskilt Jörordnad förmyndare, kan rätten besluta att
vårdnaden skall överföras till föräldrarna eller tiU en av dem, om det är
skäligt med hänsyn till barnets bästa.

Fråga
om att överfora vårdnaden lill förälder prövas på talan av förälder eller
barnavårdsnämnden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Fråga
rörande vårdnad om barn upptages av rätten i den ort där vårdnadshavare har
sitt hemvist. Vad nu sagts utgör dock ej hinder att upptaga fråga om vårdnad i
samband med äktenskap-smål.

Finns
ej behörig domstol enligt vad som sägs 1 första stycket, upptages
vårdnadsfrågan av Stockholms tingsrätt.

Fräga
rörande vårdnad om barn upptages av rätlen i den ort där vårdnadshavare har
sitt hemvist. Sådan fråga kan upptagas även i samband med äktenskapsmål. Finns
ej behörig domstol enligt vad som nu har sagts upplages värdnadsfrägan av
Stockholms tingsrätt.

Fråga
om vårdnad som avses 1 7-9 Is*' saml 10 a if handlägges i den

opaginerad Kontrollera mot PDF

I Balken omtryckt 1976:612.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12

Nuvarande
lydelse

362

Föreslagen
lydelse

ordning
som är föreskriven för tvistemål. Står barnet under vårdnad av föräldrarna
eller en av dem och äro föräldrarna ense i saken, kunna de dock anhängiggöra
Jrågan genom ansökan.

Ar
fråga om vårdnad anhängiggjord i behörig ordning, kan förälder utan stämning i
vårdnadsmålet yrka underhållsbidrag för barnet.

Dom
I vårdnadsmål får meddelas utan huvudförhandling, om parterna äro ense i saken.

De
remitterade lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 kap. Om
underhållsskyldighet

opaginerad Kontrollera mot PDF

1§

Föräldrarna
vare skyldiga au vidkännas kostnaden för barnets uppehälle och utbildning, om
ej barnet har egna tillgångar.

Underhållsskyldigheten
upphör ej innan barnet erhålUt den utbildning som med hänsyn till föräldrarnas
villkor och barnets anlag må finnas tillböriig och ej I något fall förrän
barnet fyUt sexton år.

2
>! första stycket

1
kostnaden för barnets underhåll skall var och en av föräldrarna taga del efter
sin förmåga.

1
§

Föräldrarna
skall tillsammans svara för underhåll ål barnet efter vad som är skäligt med
hänsyn tiU barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förhållanden. När barnets
behov bedöms skall hänsyn tas tiU barnets egna inkomster och tillgångar.
Sociala förmåner som barnet har rätt tiU skall beaktas enligt vad som följer
av föreskrifterna om dessa.

Underhållsskyldigheten
upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller
återupptas skolgången innan barnet fyller nitton år, är föräldrarna dock intiU
dess barnet fyller tjugoett år underhållsskyldiga så länge skolgången pågår.
TUI skolgång räknas studier I grundskolan eller gymnasieskolan och annan
jämförlig grundutbildning.

I
kostnaderna för barnels underhåll skall var och en av föräldrarna ta del efter
sin förmåga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

2 § andra stycket

Fader
eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, skall betala underhållsbidrag.
Äro föräldrarna gifta med varandra men tUlkommer vårdnaden om barnet endast den
ene av dem och leva de ej åtskilda, gäller dock 5 kap. giftermålsbalken.

Föreslagen lydelse

2s

Förälder
skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom au betala underhållsbidrag, om
föräldern

1.
inte har
vårdnaden om barnet och Inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet,
eller

2.
har
vårdnaden om barnet gemensamt med den andra Jöräldern men barnet varaktigt bor
tillsammans med endast den andra av föräldrarna.

Underhållsbidrag
fastställs genom dom eller avtal.

De
remitterade lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 if tredje stycket

Avtal
angående underhållsbidrag //// barn kan slutas även före barnets födelse.

Vårdnadshavaren får på barnets vägnar sluta avtal om
underhållsbidrag även om vårdnadshavaren inte har uppnått myndig ålder. Avtal
om underhållsbidrag kan slutas även före barnets födelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i.I

A r barnet, sedan dess rätt tiU underhåll enligt 1 §
upphört, i följd av sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd att själv försörja
sig, vare föräldrarna i män av förmåga skyldiga att giva barnet skäligt
underhåll.

Enahanda
underhållsskyldighet åligge barnet emot fader eller moder, som av sjukdom eller
annan dylik orsak är ur stånd au själv försörja sig.

När underhållsbidrag bestäms enligt 2 § får den
bidragsskyldige förbehålla sig ett belopp för eget eller annans underhåll
enligt andra -fiärde styckena.

Förbehållsbelopp för den bidrags-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12

Nuvarande
Ivdelse

364

Föreslagen
lydelse

skyldiges
eget underhåll innefattar alla vanliga levnadskostnader. Bostadskostnaden
beräknas för sig efter vad som är skäligt. De andra levnadskostnaderna
beräknas med ledning av ett normalbelopp. För år räknat utgör normalbeloppet
120 procent av gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

Om
det finns särskilda skäl får ett belopp förbehållas för underhåll åt make som
den bidragsskyldige varaktigt bor Ullsammans med. Med make jämställs annan som
åen bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med, om de har barn gemensamt.
Förbehållsbeloppet bestäms enligt andra stycket. Normalbeloppel utgör dock 60
procent av basbeloppet.

Oberoende
av vad som annars gäller om en förälders underhållsskyldighet mot två eller
flera barn får den bidragsskyldige för underhåU ål ett hemmavarande eget barn
förbehålla sig eu belopp som, tillsammans med vad som utges UU barnet av den
andra föräldern eller för dennas räkning, för år utgör 40 procent av gällande
basbelopp. Rätten kan dock bestämma ett annat förbehållsbelopp om det föranleds
av omständigheterna i det särskUda fallet.

De
remitterade lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

4,'

Har förälder som enligi 2 if skall betala underhållsbidrag haft barnet
hos sig under en sammanhängande tid av minsl Jern hela dygn, får jöräldern vid
fullgörande av sin bidragsskyldighet tillgodoräkna sig eu avdrag för varje
helt dygn av barnets vistelse med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

365

De remitterade lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

1/40 av det underhållsbidrag som räknat för kalendermånad
gäller under liden for vistelsen. Sådani avdrag får dock inte göras på
undcrhåUsbi-drag som belöper på senare lid än sex månader från utgången av den
kalendermånad då vistelsen upphörde.

FöreUgger särskilda skäl kan rätten förordna om andra
villkor JÖr avdrags-rånen än som anges i första stycket. Moi parts bestridande får sådant
förordnande dock Ime meddelas för liden innan talan har väckts.

Rätl
till avdrag föreligger ej ijåll då underhållsbidraget har fastställts med
beaktande av att den bidragsskyldiga föräldern I väsentlig mån fullgör sin
underhållsskyldighet genom alt ha barnet hos sig.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Har make under sin vårdnad barn som ej är även andra
makens barn, är andra maken jämte honom skyldig att efier sin förmåga bidraga
tUl barnets underhåll, så länge äktenskapet består.

Vad nu sa.i;ts medför ej ändring i den
underhållsskyldighet som må åUgga den andre av barnets föräldrar.

5 s''

Den som
varaktigt bor tillsammans med annans barn och med förälder som har vårdnaden om
barnet är underhållsskyldig moi barnet, om han eller hon är gift med föräldern
eller har eget barn tillsammans med föräldern. Om det finns särskilda skäl.
kwrstår underhåUsskyldigheien även sedan barnet har flyttat hemifrån.

Underhållsskyldigheten bestäms på samma sätt som för
förälder enligt 1 i; men gäller endast 1 den män barnet inie kan få underhåU
från den förälder som den underhållsskyldige ej bor tUlsammans med.

s. 2 Kontrollera mot PDF

6if

Om annan än den som enligi 2 if har att betala
underhållsbidrag Jörsiim-

2 Förutvarande 7 kap. 5 !; upphävd genom 1971:870.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

366

De
remitterade lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

6.*

Betalning av
underhållsbidrag skall erläggas i förskott för kalendermånad, om ej på grund
av särskilda omständigheter annorlunda bestämmes av rätten eller genom avtal
som i 7 s'i andra stycket sägs. Förskottsbetalning utöver vad nu sagts medför
ej befrielse från att gälda underhållsbidrag för den tid sådan betalning
avser.

mar
sin underhållsskyldighet, kan rätten förordna om underhållsbidrag.

Underhållsbidrag
betalas i förskott för kalendermånad.

Avtal
om att underhållsbidrag för framtiden skall betalas med ett engångsbelopp eller
för längre perioder än tre månader är gUtigt endast om avtalet är skriftligt
och bevittnat av t\v peisoner. Ar barnet under arton år skall avtalet dessutom
vara godkänt av barnavårdsnämnden.

Rätten
får bestämma annat betalningssätt än som anges I första stycket, om det finns
särskilda skäl.

Underhållsbidrag
i form av ett engångsbelopp skall betalas ull barnavårdsnämnden om barnet är
under arton år. f fråga om sådan betalning tillämpas 4 kap. 6if andra stycket
andra meningen.

Betalning
i strid mot denna paragraf medför inte befrielse från skyldigheten att betala
underhållsbidrag på föreskrivet sätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 i)

Talan om underhållsbidrag får Inte bifallas för längre tid tillbaka än
tre år före den dag då talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

367

De remitterade lagforslagen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7 första och andra styckena

Avtal angående fullgörande för

framtiden av underhållsskyldighet som ovan sägs utgör ej
hinder för den underhållsberättigade att göra gällande räu tUl högre
underhållsbidrag.

Gäller
avtalet underhåU enligt 1 § ull barn vars föräldrar varken vid dess födelse
voro eller därefter ha varit gifta med varandra, är det dock bindande för den
underhållsberättigade, om avtalet slutits genom skrifilig, av två personer
bevittnad handUng och godkänts av barnavårdsnämnden. Vårdnadshavare får sluta
avtal som nu har angetts, även om vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder.
Innefattar avtalet åtagande att tiU barnets underhåU utge visst belopp en gång
för alla, skaU beloppet betalas tiU barnavårdsnämnden, och skall med beloppet
så förfaras som i 4 kap. 6 ij sägs med avseende på där nämnt engångsbelopp.

8 i

Utan hinder av vad genom dom eller genom avtal, som
enligt 7 if är

9if

Rätten
att kräva ut faststäUt underhållsbidrag går föriorad tre år efter förf
allodagen. Har utmätning Jör fordran på bidraget skett före utgången av denna
tid eller har den bidragsskyldige blivit försatt i konkurs på grund av ansökan
som har gjorts före tidens utgång, får dock betalning for fordringen tas ut ur
den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen även efter tidens utgång.

10 if

Dom eller avtal om underhåll kan jämkas ov rätten, om
ändring iförhål-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

bindande jämväl för den underhållsberättlgade, blivit
bestämt om underhållsbidrag äger rätten annoriunda jörordna därom, när
ändrade förhållanden påkalla del. Under samma förutsättning må ock avtal om
underhållsbidrag, som enligi 7 if icke är bindande for den
underhållsberättigade, på talan av den underhållsskyldige Jämkas av rätten.
År underhåll som avses i 1 if faststäUt att utgå till dess barnet nått viss
ålder, vare del ej hinder att göra gällande rätt liU bidrag för tid därefter,
ändå att fall ej är för handen som nyss är sagt.

Talan .som avses i första stycket må ef föras i fråga om
avtal, varigenom underhållsskyldig, i den ordning som stadgas 1 7 i} andra
stycket, åtagit sly, atl lill fullgörande av underhållsskyldighet som där
avses utgiva visst belopp en gång Jör alla.

Föreslagen
lydelse

landena föranleder del. För tiden innan talan har väckis
får jämkning dock mot parts bestridande göras endast på så säu att obetalda
bidrag sätts ned eller las bon.

De
remitterade lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

9if

År
avtal, som makar med avseende å föreslående äktenskapsskiUnad slutii om
underhåll tUl barn, uppenbart obilligl för ena maken, må avtalet på hans talan
av rätten jämkas. Har talan ej väckis inom ett år från det äktenskaps-skiUnaden
meddelades, är rätten ill! lalan föriorad.

Avtal om underhåll kan också jämkas av rätten, om aviatel
är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tUlkomst och
förhåUandena i övrigt.

Har faststäUt underhållsbidrag, som utges fortlöpande,
under en tid av sex år inte ändrats tiU beloppet på annat sätt än som avses i I
if lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag, kan rätten för tiden
efier det all talan har väckts ompröva vad som har bestämts om underhållet,
utan alt anledning lill jämkning enligi första eller andra stycket behöver
åberopas.

Dom eller avtal om underhållsbi-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

369

De
remitterade lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

2
if tredje stycket

Det åUgger
barnavårdsnämnd, som enligt 2 kap. I § skall sörja för all faderskapet lill
barn fastställes, att tillse all bamet tillförsäkras underhåll.

drag jör tid intUI dess
barnet har nått en viss ålder utgör inte hinder att pröva frågan om bidrag för
tiden därefter.

II i

Barnavårdsnämnd,
som enligt 2 kap. I § skall sörja för alt faderskapet lill bam faststäUs, skall
se tiU alt bamel tillförsäkras underhåll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10
§ första-tredje styckena Talan om underhåll till barn upptages av rätten i den
ort där svaranden har sill hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med
mål rörande fastställande av faderskapet lill barn.

Första
stycket utgör ej hinder au upptaga fråga om underhåU i samband med
äktenskapsmål.

Finns ej behörig domstol
enligt vad som sägs i första eller andra stycket, upptages målet av Stockholms
tingsrätt.

12
il

Talan
om underhåll lill barn upptas av rätten i den ort där svaranden har sitt
hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med mål om fastställande av
faderskapet lill bam, äktenskapsmål eller mål om vårdnaden om barn.

Finns
ej behörig domstol enligt första stycket, upptas målet av Stockholms
tingsrätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24
Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

13
i

Två eller flera mål om
skyldighet för någon att utge underhållsbidrag tlU barn får handläggas i en
rättegång, om det är UU nytta för utredningen eller prövningen. Domstol som
enligt 12 ,s år behörig att uppta ett sådant mål får utan hinder av nämnda
paragraf för gemensam handläggning uppta ett eller flera andra sådana mål som
väcks vid domstolen, om det även i övrigi är lämpligt.

Rånen kan besluta att
åter särskilja mål som har förenats enligt första stycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

10
if fjärde stycket

Har rätten att avgöra
vilken av flera män som är fader till barnet, flir lalan om underhållsbidrag ej
prövas slutligt innan faderskapsfrågan har avgjorts genom dom som vunnit laga
kraft.

Förestagen lydelse

Har
rätten att avgöra vilken av flera män som är far lill ett barn, lår lalan om
underhållsbidrag ej prövas slutligt innan faderskapsfrågan har avgjorts genom
dom som vunnit laga krafl.

De remitterade
lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 §

1
mäl om underhåll till barn lår vårdnadshavare föra talan för barnet, även om
vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder. Samma räu au föra talan för
barnet har särskih förordnad förmyndare. Även barnavårdsnämnd som enligt II § skall tilLse att barnet tillförsäkras underhäll lår föra sådan
talan. Var och en .som kan föra talan för barnel skall beredas tillfälle att
yttra sig i målet.

>
till olika belopp för särskilda delar av

11 §

1 mål om underhåll lill barn fiir

vårdnadshavare föra lalan
för barnet, även om vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder. År särskild
förmyndare förordnad för barnet, har han samma rätt au föra talan för barnet.
Även barnavårdsnämnd som enligt 2 § tredje stycket skall tillse au barnet
tillförsäkras underhåll lår föra sådan talan. Var och en som kan föia talan för
barnet skall beredas tilllalle att yttra sig i målet.

Underhållsbidrag
får bestämma; underhållsliden.

Underhåll
lill barn får ej mol den underhållsskyldiges bestridande h;-siämmas för lid
efter del barnel fyllt aderton år, innan del kan tillföriitligen bedömas
huruvida underhållsskyldighet föreligger därefier.

12 if

I
mål om underhåll lill barn kan rätten för liden intill dess laga kraft ägande
dom eller beslul föreligger förordna om underhållet efter vad som finnes
skäligt. Skyldighet att utge bidrag lår dock e/'åläggas någon, om icke
sannolika skäl föreligga au han är bidragsskyldig. Har fråga om underhåll
väckts i samband med mål om fastställande av faderskap lill

Underhåll
till bam lår ej mot den underhållsskyldiges bestridande bestämmas för tid
efter del barnel fyllt arton är, innan del kan tillJÖrUtligt bedömas om
underhållsskyldighet föreligger därefter.

15
.v

1 mål om underhåll till
barn kan rätten för liden intill dess laga krafl ägande dom eller beslul
föreligger förordna om underhållet efter vad som är skäligt. Skyldighet att
utge bidrag lår dock åläggas någon endast om det finns sannolika skäl för att
bidragsskyldighet föreligger. Har fråga om underhåll väckis i samband med mäl
om fastställande av faderskap lill

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

De remitterade
lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

barn,
får förordnande som nu barn, får förordnande som nu

nämnts ej meddelas, om flera män nämnts ej meddelas, om flera män ät/-

äro instämda i målet. instämda i målet.

Förordnande
enligt första stycket kan på yrkande meddelas utan huvudförhandling. Innan
förordnande meddelas, skall motparten beredas tillfälle all yttra sig över
yrkandet. Har förordnande meddelats, prövar rätten när målet avgöres, om
åtgärden skall bestå.

Förordnande som nu
nämnls går i verkställighet lika med laga kraft ägande dom men kan när som
helsl återkallas av rätten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13
§ 16 .sV

Har någon genom
skriftlig, av två personer bevittnad handling åtagit sig att lill barn för
vilkel faderskapet skall fastställas utge underhållsbidrag för tid intill
dess resultatet av blodundersökning om faderskapet föreligger, gäller i fråga
om verkställighet på grund av handlingen vad som är föreskrivet om
verkställighet på grand av förbindelse att uige underhäll enligt denna balk.

Beiräffande åtagande
enligt första siyckei skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som i lag
eller annan författning är föreskrivet för fall då rätten enligt 12 § har
meddelat förordnande om underhällsbidrag till barn.

Om rätt atl i vissa fall
få ersättning av allmänna medel för utgivna underhållsbidragy?/jnas särskilda bestämmelser.

Beträffande åtagande
enligt första Slyckel skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som i lag
eller annan författning är föreskrivet för fall då rätten enligt 15 § har
meddelat förordnande om underhållsbidrag lill barn.

Om ratt att i vissa fall
få ersättning av allmänna medel för utgivna underhällsbidrag flnns särskilda bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14
i

Har
viss man enligt 1 kap. 1 § ansetts som barns fader och faslställes att annan
man är fader till barnet, har den förstnämnde endast om särskilda skäl
föreligga rält till ersättning av den andre för kostnader som han har haft för
bamets försörjning.

J7s

Har viss man enligt 1 kap.
1 § ansetts som bams/ar och fastställes att annan man år far till bamet, har
den förstnämnde endast om särskilda skälföreligger rätt till ersättning av den
andre för kostnader som han har haft för barnets försörjning.

s. 372 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 372

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse De remitterade

lagförslagen
20 kap. 9i! I fråga om mål eller ärende, där barnavårdsnämnd eller
överförmyndare har rätl all föra talan, skall 20 5 lagen (1946:804) om
införande av nya rättegångsbalken äga motsvarande tillämpning.

Första
slyckel gäller ej mål om Första stycket gäller ej mål om

fastställande av faderskap eller un- fastställande av faderskap, vårdnad

derhåll till bam. om eller underhåll lill bam.

11
S Mol beslul som underrätt har Mol beslut som underrätt har meddelat under
rättegången i fråga, meddelat under rättegången i fråga, som avses i 6 kap. 13
S, 7 kap. 72 5,10 som avses i 6 kap. 13 S, 7 kap. 75 >!,10 kap. 14 §, 11
kap. 15 eller 16 S eUer li! kap. 14 5,11 kap. 15 eller 16 5 eller 18 kap. 14 5,
skall lalan föras särskilt. kap. 14 §, skall lalan föras särskilt.

Övergångsbestämmelser

1. Denna
lag träder i kraft,

såvitt
avser 6 kap. 7-9, 10 a och 12 §§ saml 20 kap. 9§ den 1 januari 1979,

såvitt
avser 7 kap. 4 § den I januari 1980, och

i
övrigi den 1 juli 1979.

Vad
som föreskrivs i 7 kap. 12 § i nya lydelsen om alt fråga om underhåll lill bam
kan väckas i samband med mäl om vårdnaden om barn skall tillämpas redan fr. o.
m. den 1 januari 1979.

Bestämmelsema
i 7 kap. 4 § i äldre lydelse upphör att gälla vid utgången av juni 1979.

2. Fräga om vårdnad som har väckts före
ikraftträdandet handläggs enligt äldre bestämmelser.

3. Är mål om underhåll anhängigt vid ikraftträdandet,
prövas målet enligt äldre bestämmelser.

4. Talan om underhållsbidrag som har väckis före
utgången av år 1979 får ulan hinder av 7 kap. 8 § i dess nya l> delse
bifallas för längre lid tillbaka än tre år före den dag då lalan väcktes, i den
män inte fordran på bidraget skulle ha preskriberats enligt äldre bestämmelser.

5. Bidragsskyldighet som har beslämts enligt äldre
bestämmelser skall beslå enligt vad som följer av domen eller avtalet.

3
Senaste lydelse 1976:1118.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6. Bidragsskyldighel som har beslämls enligt äldre
bestämmelser skall fullgöras enligt de nya bestämmelserna. Rätten all kräva ut
underhållsbidrag som har förfallit till betalning går dock inte föriorad före
utgången av är 1979, om den inte skulle ha gått föriorad dessförinnan enligt
äldre bestämmelser.

7. För bidragsskyldighel som har beslämls enligt äldre
bestämmelser gäller i fråga om jämkning och omprövning de nya bestämmelserna.

Har
någon enligt 7 kap. 7 § andra stycket i dess äldre lydelse slutit avtal om all
betala engångsbelopp till barnel, får talan om jämkning enligt 7 kap. 10 §
första slyckel i dess nya lydelse dock inte föras i fråga om avtalet.

Omprövning
enligt 7 kap. 10 § tredje stycket i nya lydelsen kan påkallas tidigast den 1 juli
1982.

Underhållsberätiigad som
enligt 7 kap. 7 § i dess äldre lydelse är oförhindrad att göra gällande rätt
till högre underhållsbidrag får ulan hinder av de nya bestämmelserna väcka
lalan om sådani bidrag intill utgången av år 1979.

8. Förekommer
i lag eller annan författning hänvisning lill föreskrifi som

har ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i stället den nya

bestämmelsen.

De remitterade
lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

2
Förslag till

Lag
om ändring i giftermålsbalken

Härigenom
föreskrivs i fräga om giftermålsbalken'

dels
att 7 kap. 3-5 §§ skall upphöra alt gälla,

dels
att 5 kap., 7 kap. 2 §, 11 kap. 1 och 14-16 §§, 13 kap. 10 § saml 15 kap. 11,
24, 25 och 31 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels
alt i 11 kap. skall införas en ny paragraf, 14 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

Allmänna
bestämmelser

om
makars rättsförhållanden

1§

Man och hustru äro skyldiga Man och hustru är skyldiga

varandra trohet och bistånd,' de hava varandra trohet och bistånd. De skall

att i samråd verka för familjens gemensamt vårda hem och barn och i

bästa. samråd verka för familjens bästa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 §

Makarna
äro pliktiga aU, var efter sin förmåga, genom tillskol t av pen-

I Balken omtryckt 1973:645.

Makarna
skaU, var och en efter sin jörmåga, bidra tlU familjens under-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

ningar,
verksamhet i hemmet eller annorledes bidraga tiU au bereda familjen det
underhåU, som med avse ende å makarnas villkor må anses tillbörligt. TiU
familjens underhåU skaU räknas vad som erfordras för den gemensamma
hushåUningen och barnens uppfostran samt för tillgodoseende av vardera makens
särskilda behov.

Föreslagen
lydelse

håll,
däri inräknat vad som krävs för makarnas personliga behov. De skaU fördela
utgifter och sysslor mellan sig.

Om
underhåU tiU barn Jinns bestämmelser i föräldrabalken.

De remitterade
lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lämnar
vad ena maken enligt 2 § har aU tillskjuta icke tillgång tiU bestridande av
utgifterna för hans särskilda behov och de utgifter, han eljest med hänsyn UU
makarnas levnadsförhål-tanden enligt sed har att ombesörja för familjens
underhåU, vare andra maken pliktig att i lämpliga poster tillhandahålla honom
erforderliga penningmedel. Rätt tiU sådant bidrag tiU-komme dock ej make, som
visar oförmåga att handhava medel eller av annan särskild orsak icke bör äga
ombesörja utgifterna.

3 §

Om
det som make skall bidra med inte räcker tiU för makens personliga behov eller
för de betalningar som den maken annars ombesörjer för familjens underhåU,
skaU den andra maken lämna de pengar som behövs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad
med tillämpning av 2 och 3 §§ av ena maken överlämnats tUl den andre för
tillgodoseende av hans särskilda behov vare hans egendom.

4 §

Vad
make med tillämpning av 2 och 3 §§ har lämnat tiU den andra maken för dennes
personUga behov är mottagarens egendom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gör
make sig skyldig tlU uppenbar försummelse av sin underhållsplikt, varde han, om
andra maken det yrkar, av rätten förpliktad au UU denne utgiva bidrag tlU de
utgifter för familjens

5 §

Försummar
make sin underhållsskyldighet mot den andra maken kan rätten förordna om
underhällsbidrag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12

Nuvarande
lydelse

underhåll,
vilkas ombesörjande enligt sed ankommer på honom eller rätten med hänsyn tiU omständigheterna
Jinner skäligen böra anförtros honom.

Föreslagen
lydelse

375

De remitterade lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

6§

Har ena maken under eu
kalenderår för familjens tillbörliga underhåU haft utgifter, som
uppenbarligen överstiga vad enligt 2 § ålegat honom för underhållet ullskjuta,
äge han, om ej annat avtalats eller med hänsyn tlU omständigheterna får antagas
vara avsett, av andra maken utfå ersättning för vad av sagda utgifter må anses
belöpa pä denne.

Talan
om ersättning må ej väckas, sedan ett år förfiutit efter kalenderårets utgång,

Räu
till ersättning må ej göras gäUande av annan än den ersättningsberättigade
själv, ej heller i den ersättningsskyldiges konkurs.

7§

Lever
makar på grund av söndring åtskilåa, skall make ändå bidraga tUl andra makens
underhåll enligt de grander som anges i 2 §.

Om
bidrag UU barnens underhåU i fall, som avses i första stycket, stadgas i
föräldrabalken.

6§

Om makarna inte varaktigt
bor tUlsammans, skall make betala underhållsbidrag UU den andra maken enligt
de grunder som anges i 2 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Talan om underhållsbidrag får inte bifallasför längre tid tillbaka än
tre år före den dag då talan väcktes, om Inte den bidragsskyldige medger det.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12

Nuvarande
lydelse

376

Föreslagen
lydelse

8§

Rätten att kräva ut
fastställt underhållsbidrag går förlorad tre år efter Jörfallodagen. Har
utmätning för fordran på bidraget skett före utgången av denna tid eller har
den bidragsskyldige blivii försatt i konkurs pä grund av ansökan som har
gjorts före tidens utgång, jår dock betalning för fordringen tas ut ur den
utmätta egendomen eller erhållas i konkursen även efter tidens utgång.

De remitterade lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utan hinder av vad
rätten beslutii om bidrag, som i 5 eller 7 § sägs, äge rätten på endera
makens yrkande annorlunda förordna därom, när ändrade förhållanden påkalla
det.

9
§2

Dom
eller avtal om underhåll kan jämkas av rätten, om ändring i förhållandena
föranleder det. För tiden innan talan har väckts får jämkning dock mot parts
bestridande göras endast på så sätt au obetalda bidrag sätts ned eller tas
bort.

Avtal
om underhåU kan också jämkas av rätten, om avtalet är oskäligt med hänsyn till
omständigheterna vid dess tiUkomst och förhållandena i övrigt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10
p

Avtal ifråga,
som avses i 2, 3, 7 eller 8 §, må på ena makens yrkande av rätten jämkas, om
avtalet finnes uppenbart obllllgt eller ändrade förhållanden påkalla det.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11
§

Makarna vare pliktiga giva
varandra de upplysningar rörande sina ekonomiska förhållanden, som erfordras
för bedömande av värderas underhållsskyldighet.

2
Senaste lydelse 1976:613. 'Senaste lydelse 1976:613.

10 f

Makarna är skyldiga att
lämna varandra de upplysningar om sina ekonomiska förhållanden som behövs för
att de skaU kunna bedöma varandras underhållsskyldighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

8§

I fall, som avses i 7 §,
må, såvitt det med hänsyn lill vardera makens levnadsförhållanden och omständigheterna
i övrigt finnes skäligt, make förpliktas atl tiU nyttjande lämna undra maken
lösören, vUka vid sammanlevnadens hävande Ingingo i let för makarnas gemensamma
begagnande avsedda bohaget eller utgjorde andra makens arbetsredskap. Har ena
maken tillhörig egendom sålunda lämnats den andre tiU nyu-jande, skaU avtal,
som ägaren må med tredje man träffa angående egendomen, ej lända UU
inskränkning i andra makens nyttjanderätt.

Föreslagen
lydelse

11
i

I fall som avses i 6 kan
make förpliktas att lämna lösören //77 den andra maken för att användas av
denne, om det är skäligt med hänsyn till makarnas levnadsförhållanden och omständigheterna
i övrigt. Skyldigheten omfattar dock endast lösören som ingick i makarnas
bohag när sammanlevnaden upphörde och var avsedda att användas av makarna
gemensamt eller som då var den andra makens arbetsredskap. Om egendom som
tillhör den ena maken sålunda har lämnats tUl den andra, medför avtal mellan
ägaren och tredje man om egendomen inte någon inskränkning i den andra makens
nyttianderätl.

Bestämmelserna i 9 § om
jämkning av avtal om underhållsbidrag gäller även avtal I fråga som avses i
första stycket.

De remitterade
lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

12
§

En
var av makarna äge auför den dagliga hushåUningen eller barnens uppfostran med
förpliktande verkan jämväl för den andra maken Ingå sådana rättshandlingar, som
sedvanligen företagas för dessa ändamål. Rättshandlingen shall anses vara ingången
i syfte att förplikta jämväl andra maken, såviåa ej annat framgår av
omständigheterna.

Rättshandling,
varom i första stycket sägs, vare ej förpliktande för andra maken, om den, med
vilken rättshandlingen slöts, insåg eller bort inse, att del, som anskaffades
genom rättshandlingen, ej var erforderligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop, 1978/79:12

Nuvarande lydelse

Vad sålunda är stadgat skaU ej äga tUlämpning, om makarna
på grund av söndring leva åtskilda.

13 § '

Missbrukar make den honom enligi 12 § lUlkommande
behörighet, må han kunna på yrkande av andra maken av rätten Jörklaras behörigheten
förlustig.

Sådant beslut varde av rätten upphävt, om makarna enas
därom eller förändrade förhållanden visas hava inträtt.

Om rättens beslut, som i denna paragraf avses, skall
ofördröjligen genom rättens försorg anmälan göras UU äktenskapsregistret samt
kungörelse införas i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning.

14 §

År ena
makenför bortovaro eller sjukdom ur stånd att själv ombesörja sina angelägenheter;
har han ej nämnt fullmäktig, och är ej heller förmyndare eller god man JÖr
honom förordnad, äge andra maken företräda honom, när angelägenhet yppar sig,
som ej utan olägenhet kan uppskjutas, uppbära avkastningen av hans egendom och
annan hans Inkomst samt, om det for anskaffande av medel tiU familjens underhåU
oundgängligen tarvas, pantsätta eller avyttra honom tUlhörig egendom. Ej må i
något faU fäst egendom avyttras eller intecknas eller i sådan egendom upplåten
rättighet inskrivas, med mindre rätten, efter inhämtande av yttrande från hans
närmaste fränder.

378

Föreslagen lydelse

12 §

Kan den
ena maken på grund av sjukdom eller bortavaro inte själv sköta sina
angelägenheter och fattas medel för familjens underhåU, får den andra maken /
behövlig omfattning lyfta den sjuke eller bortavarande makens inkomst och
avkastningen av den makens egendom samt kvinera ut banktUlgodohavanden och
andra penningmedel. Vad som har sagts nu om makes behörighet gäller dock ej,
om sammanlevnaden mellan makarna har upphört eller om fullmäktig, förmyndare
eller god manfinnsför den sjuke eller boriavarande maken.

Rättshandling
som avses i Jörsta stycket är bindande JÖr den sjuke eller bortavarande maken
även om medlen inte behövdes för familjens underhåU,

De remitterade lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1977:655.

s. 379 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 379

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse De remitterade

lagförslagen

som vistas i riket, medgiver det. såvida tredje man varken insåg
eller

Vad nu är stadgat äge ej tillämp- borde ha insett att behovet ej före

ning, om makarna på grund av sond- låg.

ring leva åtskilda.

15 § 13 §

Om makes släktnamn är särskih Om makes släktnamn
finns sär-

stadgai. skilda bestämmelser.

1 kap. 2§ Är i äktenskapet gäld gjord av bägge makama,
svare de en för bägge och bägge för en för gälden, såvida ej annat avtalals.

Samma lag vare, där ena maken gjort gäld, för vilken
enligt 5 kap. 12 § jämväl andra maken svarar.

3 ii

Häftar hustrun jämte mannen för gäld, som båda makarna
eller endera gjort genom lättshandling av den i 5 kap. 12 § avsedda
beskaffenhet, och viU borgenären söka hustrun för gälden, skaU han anhängiggöra
sin talan inom rvå år från förfallodagen eller, om gälden skaU betalas vid
anfordran, från dess uppkomst;försittes denna tid, vare rätt UU talan mot
henne förlorad.

Varder hustrun försatt i konkurs, vare hon ej pliktig att
för dessförinnan gjord gäld av beskaffenhet, som i första stycket avses,
ansvara med egendom, som hon under konkursen eller därefter förvärvar.

4§

Har bodelning verkställts i anledning av boskillnad eller
äktenskapels upplösning, svarar hustrun för gäld, som avses i 3 i och som
uppkommit

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12

Nuvarande
lydelse

före
boskillnadsansökningen eller, om äktenskapet upplösts genom mannens död utan au
talan om äktenskapsskiUnad då var anhängig, före dödsfallet eller, om
äktenskapet upplösts i annat fåU, före ansökningen om äktenskapsskUlnad, endast
intill värdet av dels den enskUda egendom hon ägde vid den tillämpliga
tidpunkten, dels den egendom som tUlades henne vid bodelningen. Vad nu sagts
skall i ullämpliga delar gälla även för detfaU att bodelning ej skaU äga rum i
anledning av äktenskapets upplösning.

Häftade
egendom, som i första stycket sägs, på grund av inteckning eller eljest särskUt
för annan gäld än där avses, varde motsvarande del av egendomens värde ej
medräknad.

5§

Vad
13 och 4 §§ är stadgat skaU ej äga tillämpning, om hustrun iklätt sig
vidsträcktare betalningsansvar.

Föreslagen
lydelse

380

De remitterade lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

11
kap. 1§

Är makar ense om atl
äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äkten skapsskillnad. Har make
barn under sexton år som står under hans värd nad, skaU
äktenskapsskUlnaden dock föregås av betänketid.

Är makarna ense om all
äktenskapet skall upplösas, har de rätl till äktenskapsskillnad.
ÅkrenskapsskiU-naden skallföregås av betänketid, om makarna begär det eller om
make varaktigt bor tUlsammans med eget barn under sexton är som står under den
makens vårdnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14
§ första stycket

Om ena maken efter
äktenskapsskillnaden är i behov av bidrag till sitt tillböriiga underhåU, kan
rätten ålägga andra maken alt utge sådani bidrag

14
§

Efter
äktenskapsskiUnad svarar varje make för sin försörjning.

År
make under en övergångstid i behov av bidrag tiU sitt underhåU, har

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

efter vad som är skäligt med hänsyn Ull hans förmåga och
övriga omständigheter. Vid prövningen skall beaktas att make kan ha särskUt
behov av bidrag för tiden närmast efter äktenskapsskillnaden.

Föreslagen lydelse

maken rält att fä underhållsbidrag av den andra maken
efter vad som är skäligt med hänsyn UU den makens förmåga och övriga
omständigheter.

Har make svårigheter atl försörja sig själv efter
upplösning av ett långvarigt äktenskap eller finns del annars synnerliga skäl
har maken rätl tiU underhållsbidrag för längre tid än som anges i andra
stycket.

De
remitterade lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 § andra stycket

Bidraget
kan, om den underhällsskyldiges förmögenhetsförhållanden och omständigheterna
i övrigt föranleder det, bestämmas tUl visst belopp att utges en gång för
alla. År bidraget bestämt au utgå på särskUda Uder och ingår den
underhållsberättigade nyu äktenskap, skaU bidrag ej vidare utgå.

14 a §

Underhållsbidrag
efter äktenskapsskUlnad utges fortlöpande. Om det finns särskilda skäl kan
rätten dock bestämma att bidraget skall erläggas med ett engångsbelopp.

Bestämmelserna i 5 kap. 7 och 8 if§ skaU tillämpas även I
fråga om underhåU efter äktenskapsskillnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15 §3

Utan
hinder av vad som genom rättens beslut eller genom avtal blivit bestämt om
bidrag tillfi-dnskild makes underhåll kan rätten på endera makens yrkande
förordna på annal sätt därom, när ändrade förhållanden påkallar det. Endast om
synneriiga skäl föreligger får dock underhållsbidrag utdömas, om sådant bidrag
icke tidigare skolat utgå, eller höjas utöver del högsia belopp lill vilkel
bidraget lidigare varit bestämt.

Första stycket äger ej tUlämpning,

Bestämmelserna
i 5 kap. 9lf om jämkning tillämpas även 1 fråga om underhåU efter
äktenskapsskiUnad. Endasl om synneriiga skäl föreligger får dock på grund av
ändring Iförhållandena underhållsbidrag höjas utöver del högsia belopp till
vilkel bidraget tidigare har varit bestämt. Dom eller avtal om underhållsbiårag
i form av ett engångsbelopp jår ej mot parts bestridande jämkas på grund av
ändring i förhållandena.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 Senaste lydelse 1976:613. Ändringen innebär bl. a. att
andra stycket upphävs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12

Nuvarande
lydelse

om
någon förpliktats eller åtagit sig att t IU frånskild makes underhåU utge viss
t belopp en gång för alla.

Föreslagen
lydelse

382

De
remitterade lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 §

Är avtal, som makar med
avseende pä förestående äktenskapsskillnad träffat om bodelning eller vad
därmed äger samband ellerom bidrag UU makes underhåU, uppenbart obilligl för
ena maken, skall del pä han-i talan jämkas av rätten. Har lalan ej väckis inom
ett år från del äktenskapsskillnaden meddelades, är rät ten lill lalan
föriorad.

Är avtal, som makar med
avseende på föreslående äktenskapsskillnad träffat om bodelning eller vad som
har samband därmed, uppenbart obilligl för ena maken, skall det på den makens
lalan jämkas av rätten. Har talan ej väckts inom ett år från del
äktenskapsskillnaden meddelades, är rätlen lill talan föriorad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13
kap. 10 §

Till betalning förfallet
underhållsbidrag, som make jämlikt 11 kap. 14 § har att en gång för alla utge
lill andra maken, skall vid bodelningen utgå av vad därvid tillkommer andra
maken utöver egendom lill täckning av denne åvilande gäld.

Till betalning förfallet
underhållsbidrag, som make jämlikt 11 kap. 14 a § första stycket har att en
gång för alla utge lill andra maken, skall vid bodelningen utgå av vad därvid
tillkommer andra maken utöver egendom till täckning av denne åvilande gäld.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15
kap. 11§ I mål om äktenskapsskillnad skall rätten, på yrkande av endera maken,
för liden intill dess laga kraft ägande dom föreligger förordna om sammanlevnadens
hävande och om förbud för makarna vid vite av fängelse i högst ett år eller
böter att besöka varandra. Rätten kan också för samma lid förordna efter vad
som finnes skäligt om bidrag av ena maken till den andras underhåll. Vid
förordnande om sammanlev- Vid förordnande om sammanlevnadens hävande
kan rätten bestäm- nådens hävande kan rätten bestäm-

ma, vilken av makarna
som skall f2 sitta kvar i hemmet. Dömes lill äktenskapsskillnad, skall sådan
bestämmelse gälla till dess bodelning sker. Make som berättigats atl sitta

ma,
vilken av makarna som skall få sitta kvar i hemmet. Dömes lill
äktenskapsskillnad, skall sådan bestämmelse gälla lill dess bodelning sker.
Make som berättigats att sitta

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

kvar
i hemmet fär inneha och nyttja de andra maken tillhöriga lösören som ingår i
bohaget, såvida ej rätlen beträffande viss egendom förordnar annoriunda. Om
den nyttjanderätt som sålunda kan tillkomma make gäller vad i 5 kap. 8 §
sägs.

Föreslagen lydelse

kvar
i hemmet får inneha och nyttja de andra maken tillhöriga lösören som ingår i
bohaget, såvida ej rätten beträffande viss egendom förordnar annoriunda. Om den
nyttjanderätt som sålunda kan tillkomma make gäller vad i 5 kap. 77 § sägs.
Förordnande enligt första eller andra stycket får meddelas ulan huvudförhandling.
Innan förordnande meddelas, skall tillfälle all yttra sig över yrkandet beredas
andra maken. Har förordnande meddelats, skall rätten när målet avgöres pröva,
om åtgärden skall beslå. Förordnande om sammanlevnadens hävande och om
besöksförbud skall beslå, om make begär del.

Beslul enligt denna
paragraf skall verkställas lika med laga kraft ägande dom men kan när som helst
återkallas av rätten. Beslul om sammanlevnadens hävande och om besöksförbud
får dock ej återkallas, om make motsätter sig del.

De remitterade
lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

24 §

Har make yrkat åläggande för
andra maken all utgiva underhållsbidrag enligt 5 kap. 5 eller 7 § eller, efter
del till äktenskapsskillnad blivit dömt, enligt 11 kap. 14 §, eller har make
påkallat jämkning i vad genom rättens beslul eller genom avtal blivit bestämt
om sådani bidrag, kan rätten på yrkande för liden intill dess laga kraft ägande
dom föreligger förordna därom efter vad som finnes skäligt.

Har make yrkat åläggande
för andra maken all utgiva underhållsbidrag enligt 5 kap. 5 eller 6 § eller,
efter del lill äktenskapsskillnad blivit dömt, enligt 11 kap. 14 §, eller har
make påkallat jämkning i vad genom rättens beslut eller genom avtal blivit
bestämt om sådant bidrag, kan rätten pä yrkande för tiden intill dess laga
krafl ägande dom föreligger förordna därom efter vad som finnes skäligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

25 §

Har make yrkat all enligt
5 kap. 8 § av andra maken till nyttjande erhålla nödiga lösören eller påkallat
jämkning av avtal i sådan fråga, äge rätten, på yrkande, meddela förordnande
därom för liden intill dess laga kraft ägande dom föreligger.

Har make yrkat att enligt
5 kap. 77 § av andra maken till nyttjande erhålla nödiga lösören eller påkallat
jämkning av avtal i sådan fråga, äge rätlen, på yrkande, meddela förordnande
därom för liden intill dess laga krafl ägande dom föreligger.

s. 384 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 384

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse De remitterade

lagförslagen

31
§

Vistas
den, mol vilken talan enli;gt denna balk riktas, på okänd ort, skall hans rätt
i saken bevakas av god man som sägs i 18 kap. föräldrabalken. Delsamma gäller,
om han vislas på känd ort utom riket men stämningen eller andra handlingar i
målet ej kan delges honom eller han underiåter all ställa ombud för sig och
särskilda skäl föreligger atl förordna god man. Gode mannen skall samråda med
part för vilken han förordnats i den män del kan ske.

1
fråga om ersättning lill god man I fråga om ersättning lill god man

som avses i första stycket skall gälla som avses i första slyckel skall gälla

vad i 20 kap. 19 § föräldrabalken vad i 10 kap. 13 § föräldrabalken

stadgas angående ersättning ät rätte- stadgas angående ersättning ät rätle-

gängsbiträde. gångsbilräde.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

2. Har någon genom sådan rättshandling som avses i 5
kap. 12 eller 14 § i äldre lydelse före den 1 juli 1979 förpliktat sin make får
rättshandlingen göras gällande enligt äldre bestämmelser. Vad som sägs i 5 kap.
12 § andra stycket i dess nya lydelse tillämpas endast i fråga om rättshandling
som har företagits efter ikraftträdandet.

3. Är mål om underhåll anhängigt vid ikraftträdandet,
prövas målet enligt äldre bestämmelser.

4. Talan om underhållsbidrag som har väckis före
utgången av är 1979 får utan hinder av 5 kap. 7 § och 11 kap. 14 a § andra
slyckel i nya lydelsen bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag
då talan väcktes, i den mån inte fordran på bidraget skulle ha preskriberats
enligt äldre bestämmelser.

5. Bidragsskyldighel som har bestämis enligt äldre
bestämmelser skall beslå enligt vad som följer av domen eller avtalet. Vad som
är föreskrivet i 11 kap. 14 § andra stycket i dess äldre lydelse om att bidrag
skall upphöra att utgå, om den underhållsberättigade ingår nytt äktenskap,
skall fortfarande gälla i fråga om bidrag som har beslämts före
ikraftträdandet.

6. Bidragsskyldighet som har b{;slämls enligt äldre
bestämmelser skall fullgöras enligt de nya bestämmelserna. Rätten att kräva ul
underhållsbidrag som har förfallit lill betalning gär dock inte föriorad före
utgången av är 1979, om den inte skulle ha gått föriorad dessförinnan enligt äldre
bestämmelser.

Senaste lydelse 1973:944.

s. 385 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 385

7. För bidragsskyldighel som har beslämls enligt äldre
bestämmelser De remitterade gäller i fråga om jämkning de nya
bestämmelserna. lagförslagen

8. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning
lill föreskrifi som har ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i
stället den nya bestämmelsen.

3
Förslag till

Lag
om ändring i ärvdabalken

Härigenom
föreskrivs all 7 kap. 6 § och 8 kap. ärvdabalken skall upphöra all gälla.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979. De upphävda bestämmelserna skall dock
fortfarande tillämpas om arvlåtaren har avlidit före ikraftträdandet.

Vid
tillämpningen av 8 kap. 10 § ärvdabalken enligt punkt 4 av övergångsbestämmelserna
lill lagen (1969:621) om ändring i ärvdabalken gäller fortfarande 7 kap. 6 §
ärvdabalken.

4
Förslag till

Lag
om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1)

Härigenom
föreskrivs att 54 a § utsökningslagen (1877:31 s. 1) skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

54a§'

På grund av skriftlig, av två På grand av skriftlig, av tvä

personer bevittnad förbindelse får personer bevittnad förbindelse får

utmätning äga mm för bidrag, som utmätning äga ram för bidrag, som

någon enligt förbindelsen skolat någon enligt förbindelsen skolat

utgiva lill fullgörande av underhålls- utgiva lill
fullgörande av underhålls

skyldighet jämlikt giftermåls- eller skyldighet jämlikt
giftermåls- eller

föräldrabalken eller skolat eriägga lill föräldrabalken eller
skolat eriägga lill

bamavårdsnämnd såsom ersättning barnavårdsnämnd såsom ersättning

för barns vård jämlikt barnavårdsla- för barns värd
jämlikt barnavårdsla

gen. Beträffande underhållsbidrag gen (1960:97f Beiräffande under-

tlU make skall dock vad nu sagts ej h&llshidragsom skall utgivas tiU gälde-

äga tillämpning, med mindre makar- närens makeför makens egen del eller

'
Senaste lydelse 1976:615. Ändringen innebär bl. a. atl andra stycket upphävs.

25
Riksdagen 1978/79. I:a saml. Nr 12

s. 386 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 386

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse De remitterade

lagförslagen

na under den lid bidraget avser levde för makarnas barn skall dock vad nu

och alltjämt leva åtskilda på grund av sagts äga tillämpning endast om

söndring eller efter hemskiUnad. makarna under den tid bidraget

avser ej varaktigt bodde tUlsammans och aUtjämt ej göra det.

Har bidrag som avses i 1 mom. förfalUt tUl betalning tidigare än tre
är innan ansökan gjordes, får utmätning på grund av förbindelsen ej ske, om
gäldenären påstår aU bidraget guldits och invändningen ej kan med hänsyn tiU
omständigheterna i övrigt lämnas utan avseende.

Är
talan om förbindelsen anhängig vid domstol, äger denna förordna, att utmätning
på gmnd av förbindelsen tills vidare ej får äga ram.

Den
som vill erhålla utmätning skall ingiva förbindelsen i huvudskrift till
utmätningsmannen.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979. Bestämmelserna i 2 mom. i paragrafens äldre
lydelse gäller dock fortfarande intill utgången av år 1979.

5
Förslag till

Lag
om ändring i barnavårdslagen (1960:97)

Härigenom
föreskrivs att 7 § barnavärdslagen (1960:97)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1
fråga om bamavårdsnämnd tillämpas bestämmelsema i 3 kap. 2 §, 3 § första
stycket, 4 §, 5 § första och tredje styckena, 6-8 §§, 9 § första stycket och
10-12 §§ kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt.

Uppdrag,
som avses i 3 kap. 12 § andra slyckel kommunallagen (1977:179), får ej omfatta
befogenhet att

1.
utdöma förelagt vite.

'
Lagen omtryckt 1971:1038. 2 Senaste lydelse 1977:1037.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

De remitterade
lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

2. vidtaga åtgärd enligt 26 § 2, 3 eller 4 eller
enligt 29 eller 30 § eller göra framställning om intagning i
ungdomsvårdsskola,

3. meddela beslut som avses i 46 § andra slyckel,
tillstånd eller förhandsbesked som avses i 47 § eller förbud som avses i 50
eller 51 § eller

4. fullgöra vad som ankommer pä nämnden enligt 5 §
lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag eller enligt 9 § lagen (1964:143) om
bidragsförskott.

Uppdrag som avses i 3
kap. 12 § Uppdrag som avses i 3 kap. 12 § andra stycket
kommunallagen andra stycket kommunallagen

Nämndens protokoll
behöver ej, utöver vad som följer av 14 § tredje och fjärde styckena denna
lag, upplaga annal än uppgift om närvarande ledamöter, beslutet i varje
ärende och uppgift om reservation.

Utan hinder av 2 § 2
förvaltningslagen (1971:290) tillämpas bestämmelserna i 4 och 5 §§ nämnda
lag i samtliga ärenden hos barnavårdsnämnd.

(1977:179) får, såvitt
gäller föräldrabalken, omfatta endast befogenhet all fullgöra vad som ankommer
på nämnden enligt 1 kap. 4 §, 2 kap. I, 4-6, 8 och 9 §§, 3 kap. 5, 6 och 8 §§
saml 7 kap. 2, 7 och 11 §§ nämnda balk. Uppdrag atl fullgöra uppgift som anges
i 2 kap. 9 § föräldrabalken får dock ej omfatta befogenhet all besluta atl icke
påbörja utredning eller all lägga ned påbörjad utredning. Uppdrag atl fullgöra
uppgift som anges i 7 kap. 7 § föräldrabalken får ej omfatta befogenhet att
godkänna avtal som innefattar åtagande alt utge engångsbelopp.

(1977:179) får, såvitt
gäller föräldrabalken, omfatta endast befogenhet atl fullgöra vad som ankommer
på nämnden enligt 1 kap. 4 §, 2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§, 3 kap. 5, 6 och 8 §§
samt 7 kap. 7, 77 och 14 §§ nämnda balk. Uppdrag atl fullgöra uppgift som anges
i 2 kap. 9 § föräldrabalken får dock ej omfatta befogenhet att besluta all icke
påbörja utredning eller atl lägga ned påbörjad utredning. Uppdrag alt fullgöra
uppgift som anges i 7 kap. 7 § föräldrabalken får ej omfatta befogenhet alt
godkänna avtal som innefattar åtagande atl utge engångsbelopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6
Förslag till Lag om ändring

lagen
(1964:143) om bidragsförskott

De remitterade
lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1964:143) om bidragsförskott' dels att 1, 2, 4, 7,
15 och 18 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels all i lagen skall införas en
ny paragraf, 4a§, av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Tillkommer
vårdnaden om barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, endast en av
föräldrarna eller står barnet Icke under föräldrarnas vårdnad, utgår enligt vad
nedan stadgas av allmänna medel bidragsförskott tiU barnet i förhållande tUl
fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet.

Bidragsförskott
utgår även UU här i riket bosatt barn som icke är svensk medborgare om
vårdnadshavaren är bosau i riket och antingen barnet eller vårdnadshavaren
sedan minst sex månader vistas i riket.

Fader
eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, benämnes i denna lag
underhållsskyldig.

I

Föreslagen
lydelse

/
enlighet med vad som föreskrivs i denna lag lämnas bidragsförskott av aUmänna
medel tiUbarn som är bosatt här i landet. År barnet inte svensk medborgare,
tillämpas dock lagen endast om också barnets vårdnadshavare är bosatt här i
landet och antingen denne eller barnet vistas här sedan minst sex månader.

öm
ingen av föräldrarna eller endast en av dem har vårdnaden om barnet, lämnas
bidragsförskott I förhållande tiU förälder som inte har vårdnaden, såvida
denne inte varaktigt bor tillsammans med barnet. Om båda föräldrarna har
vårdnaden om barnet gemensamt men barnet varaktigt bor tillsammans med endast
en av dem, lämnas bidragsförskott iförhållande tiU den andra föräldern.

Förälder
i förhållande tUl vilken bidragsförskott lämnas enligt andra stycket kallas i
lagen underhållsskyldig. Vad som sägs i lagen om vårdnadshavare gäller. Ifall
då barnet står under bådaföräldrarnas vårdnad, den av föräldrarna som varaktigt
bor tillsammans med barnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bidragsförskott
utgår icke därest a) barnet bor tillsammans med den

2S

Bidragsförskott
lämnas ej, om a) vårdnadshavaren uppenbarligen

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
Lagen omtryckt 1976:277.

s. 389 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 389

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse De remitterade

lagförslagen

underhållsskyldige: utan gUtigt skäl underlåter au vidtaga

eller medverka tiU åtgärder för att få underhållsbidrag eller
faderskap tiU barnet faststäUt;

b) det föreligger grundad anledning antaga alt den underhällsskyldige i
vederbörlig ordning betalar fastställt underhållsbidrag icke understigande vad
som skulle utgå i bidragsförskott enligt 4 S första och andra styckena;

c) det finnes uppenbart atl den underhållsskyldige annoriedes sörjt eller
sörjer för alt barnel erhåller motsvarande underhäll;

d) vårdnadshavaren uppenbarligen d) barnet av annat skäl uppenbar-

utan giUigt skäl underlåter att vidtaga ligen saknar behov av bldragsför-

elter medverka tiU åtgärder för au få skott,

underhållsbidrag eller faderskap tiU barnet faststäUt.

4i!

Bidragsförskott
utgör för år räknat fyrtio procent av det basbelopp som enligt 1 kap. 6§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring har fastställts för månaden före den som
bidragsförskottet avser.

Skall
bidragsförskott utgä i förhällande till såväl fader som moder eller är barnel
berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 S lagen om allmän försäkring, utgör
dock bidragsförskottet trettio procent av det basbelopp som anges i första
stycket, i förra fallet i förhållande lill varje underhållsskyldig.

Föreligger
grundad anledning antaga alt faslsiälll underhållsbidrag betalas i vederböriig
ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskollsbe-lopp enligt
första eller andra stycket saml underhållsbidragets belopp.

Bidragsförskott
utgår ej med högre Om det underhållsbidrag som har

belopp ån underhällsbidraget, därest blivit faststäUt uppenbarligen
under-

vårdnadshavaren uppenbarligen utan stiger vad den underhållsskyldige bör

giltigt skäl underlåter att vidtaga eller erlägga i bidrag, lämnas inte
bidrags-

medverka tiU åtgärder för att få under- förskott enligt första eller andra
stycket

hållsbidraget höjt. med högre belopp än underhållsbidra-

get. I faU som avses i tredje stycket lämnas inget bidragsförskott.

Har när underhållsbidrag skaUfastställas beaktats att den underhållsskyldige
i väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig,
minskas bidragsför-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

390

De
remitterade lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

skottet med belopp som svarar mot den del av underhållsskyldigheten
som fullgörs på detta sätt.

Har den
underhållsskyidige rätt tiU avdrag på underhållsbidraget enligt 7 kap. 4 §
föräldrabalken därför au han har haft barnet hos sig och skaU avdraget beaktas
enligt 15 § vid återkrav av bidragsförskou, minskas kommande bidragsförskott
med belopp som skaU beaktas vid återkravet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sedan
bidragsförskott sökts skall, under förutsättning alt den underhållsskyldiges
vistelseort är känd eller kan utrönas, omedelbart till honom avsändas
meddelande om ansökningen med föreläggande att, därest han har något all anföra
i anledning av ansökningen, inom viss kort lid muntiigen eller skriftligen
yttra sig. I meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stadgandena i 2
§ flj, b) och c) samt 4 } tredje stycket.

När försäkringskassan
meddelat beslul i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare skriftligen underrättas
om beslutet. Beslutet skall skriftligen delgivas den underhållsskyldige. Har
ansökan om bidragsförskott ej bifallits eller bifallits endast till viss del,
skall beslutet delgivas även sökanden och vårdnadshavaren. Har förskott
beviljats, skall därvid underrättelse lämnas sökanden och vårdnadshavaren om
stadgandena i 12 och 13 §§ saml, i annal fall än som avses i 4 § tredje Slyckel,
den underhållsskyldige om

75

Sedan
bidragsförskott sökts skall, under förutsättning all den underhållsskyldiges
vistelseort är känd eller kan utrönas, omedelbart till honom avsändas
meddelande om ansökningen med föreläggande all, därest han har något atl anföra
i anledning av ansökningen, inom viss kort lid muntligen eller skriftligen
yllra sig. 1 meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stadgandena i 2
§ b), c) och d) saml 4 § tredje slyckel.

När försäkringskassan
meddelat beslul i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare skriftligen underrättas
om beslutet. Beslutet skall skriftligen delgivas den underhållsskyldige. Har
ansökan om bidragsförskott ej bifallits eller bifallits endasl lill viss del,
skall beslutet delgivas även sökanden och vårdnadshavaren. Har förskott
beviljats, skall därvid underrättelse lämnas sökanden och vårdnadshavaren om
stadgandena i 12 och 13 §§ saml, i annal fall än som avses i 4 § tredje
stycket, den underhållsskyldige om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

391

De
remitterade lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

föreskrifierna
i 2 a), b) och c) samt föreskrifterna i 2 !; b), c) och d) samt

16 §. 16 S.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I den mån
bidragsförskott svarar mot fastställt underhållsbidrag inträder den
försäkringskassa hos vilken den underhållsskyidige är inskriven eller skulle
ha varit inskriven om han uppfyllt åldersvillkorel i 1 kap. 4 (; lagen
(1962:381) om allmän försäkring i barnels rält lill underhållsbidrag
gentemot den underhållsskyldige. Är den underhållsskyldige ej inskriven och
skulle han ej heller under angiven förutsättning ha varit inskriven hos
allmän försäkringskassa, inträder Stockholms läns allmänna försäkringskassa
i barnels rätt.

15
i

1
den mån bidragsförskott svarar mot fastställt underhällsbidrag inträder den
försäkringskassa hos vilken den underhållsskyldige är inskriven eller skulle ha
varit inskriven om han uppfyllt åldersvillkorel i 1 kap. 4 5 lagen (1962:381)
om allmän försäkring intlU belopp som har lämnats i bidragsförskott i barnels
rält lill underhållsbidrag gentemot den underhällsskyldige. Är den underhällsskyldige
ej inskriven och skulle han ej heller under angiven fömtsättning ha varit
inskriven hos allmän försäkringskassa, inträder Stockholms läns allmänna
försäkringskassa i barnets rätt.

Har
den underhållsskyldige rätt UU avdrag på underhållsbidraget enligt 7 kap. 4 §
föräldrabalken därför att han har haft barnet hos sig och viU han au avdraget
skaU beaktas vid återkrav av bidragsförskou enligt första stycket, skaUhan
anmäla detta tiUförsäkrings-kassan Inom tre månader från utgången av den
kalendermånad då vistelsen upphörde. Den underhållsskyldige skaU genom intyg av
den andra föräldern eller, om sådant intyg inte kan erhållas, på annat sätt
styrka att han har haft barnet hos sig under den tid som avdraget avser.

Oavsett
vad som har bestämts genom dom eller avtal beaktas avdrag som avses i andra
stycket endast om den underhållsskyldige har haft barnet hos sig under en
sammanhängande tid av minst fem hela dygn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

De
remitterade lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Försäkringskassa
som avses i 15 {j får besluta all återkrav gentemot den underhållsskyldige för
det allmän nas räkning skall eftergivas. Eftergift får meddelas om del är
skäligt med hänsyn UU att den underhållsskyldige varit sjuk, arbetslös,
omhändertagen för vård eller haft stor försörjningsbörda. Eftergift får också
meddela;> om del av annan anledning framslå;r som skäligt.

Försäkringskassa
som avses i 15 S får besluta all återkrav gentemot den underhållsskyldige för
del allmännas räkning skall eftergivas heh eller delvis. Eftergift får
meddelas om det är påkallat av ändring i den underhållsskyldiges ekonomiska
förhåltanden. Eftergift får också / övrigt meddelas om del framstår som
skäligt med hänsyn tiU den underhållsskyldiges personliga förhållanden eller
av annan särskild anledning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979 i fråga om 1,2 och 4 §§, 4 a § första
slyckel, 7 och 18 §ij samt den I januari 1980 beträffande 4 a § andra stycket
och 15 §.

7
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag

Härigenom
föreskrivs all 1 och 3 §§ lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15'

Är någon skyldig atl
till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet på särskilda lider utge
bidrag i svenskt mynt till make, förutvarande make, barn, makes barn, fader
eller moder, ändras bidragets belopfi enligt denna lag med hänsyn till
penningvärdets förändring.

Är
någon skyldig all lill fullgörande av lagstadgad familjerättslig
underhållsskyldighet pä särskilda tider utge bidrag i svenskt mynt lill make,
förutvarande make, eget barn eller annans barn, ändras bidragels belopp enligt
denna lag med hänsyn lill penningvärdets förändring. Lagen äger ej tillämpning,
om dom eller avtal varigenom bidraget beslämls innehåller föreskrift om att
bidraget skall vid ändring i penningvärdet eller den bidragsplikliges inkomster
utgå med ändrat belopp enligt gmnder som anges i domen eller avtalet.

'Senaste
lydelse 1971:891.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

De remitterade
lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 5

Bidragsbelopp som höjts
enligt 2 5 saml bidragsbelopp som senast bestämts eller bestämmes efter
utgången av år 1965 ändras i anslutning lill basbeloppet enligt lagen den 25
maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring. Ändring sker första gången den I
april del år basbeloppet för april månad med minst fem procent över-eller
underskrider basbeloppet för april 1966 och därefier den 1 april varje år
basbeloppet för mars månad med minst fem procent över- eller underskrider det
basbelopp som låg lill grund för senaste ändring.

Bidragsbeloppet ändras
med det procenttal med vilket basbeloppet ändrats. Brutet procenttal avrundas
till närmast lägre hela procenttal. Procenttalet faslställes av myndighet,
som Konungen bestämmer.

Bidragsbelopp som höjts enligt 2 5 saml bidragsbelopp som senast bestämis
eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslutning lill basbeloppet
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ändring sker första gången den 1
april det år basbeloppet för april månad med minst fem procent över- eller
underskrider basbeloppet förapril 1966 och därefter den 1 april varje år basbeloppet
för mars månad med minst fem procent över- eller underskrider del basbelopp som
låg lill grund för senaste ändring. Bidragsbelopp som år 1979 eller därefter
bestämmes under tiden januari-mars ändras dock tidigast den 1 april året därpå.

Bidragsbeloppet ändras med
del procenttal med vilket basbeloppet ändrats. Bidragsbelopp UU eget eller
annans barn ändras dock fr. o. m. den 7 aprU 1979 endast med eu procenttal som
utgör sju tiondelar av det nämnda procenttalet. Ar procenttal för ändring av
bidragsbelopp brutet, avrundas det till närmast lägre hela procenttal.
Procenualenför ändring av bidragsbelopp fastställes av myndighet som
regeringen bestämmer. Bidrag, vars belopp efter ändringen slutar på öretal,
utgår med närmast lägre krontal.

Denna
lag träder i krafl såvitt avser I § den 1 juli 1979 och såvitt avser 3 § den 1
januari 1979.

Har
underhållsbidrag bestämis lill fader eller moder med stöd av 7 kap. 3 §
föräldrabalken i dess lydelse intill den I juli 1979, skall bidragsbeloppet ändras
enligt vad som i denna lag är föreskrivet om underhållsbidrag lill make eller
förutvarande make.

2
Senaste lydelse 1972:583.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Förslag till

Lag
om ändring i införsellagen (1968:621)

Härigenom
föreskrivs i fräga om i:nförsellagen (1968:621), dels all 16 § skall ha nedan
angivna lydelse,

dels alt i lagen skall
införas en ny paragraf, 15 a 5, av nedan angivna lydelse.

De remitterade
lagförslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

15
a §

Har gäldenären rätt tiU
avdrag på underhållsbidrag enligt 7 kap. 4 if föräldrabalken, får belopp som på
grund härav tillgodoräknas honom ej tagas I anspråk genom införsel för fordran
som tillkommer annan än den underhållsberättigade eller någon som inträtt i
dennes rätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 S

Om underhållsbidrag som
avses i 5 kap. 5 § giftermålsbalken överstiger vad som skäligen bör tillkomma
familjen, lår underhållsbidraget vid tillämpning av 15 § jämkas med hänsyn
lill annan fordran för vilken införsel samtidigt äger rum. Är del påkallat av
särskilda skäl får jämkning ske även av annal underhållsbidrag, om detta
uppenbart överstiger vad som skäligen fordras för den underhållsberättigades
försörjning.

Första stycket äger
motsvarande

Bor
gäldenären varaktigt tillsammans med sin make och överstiger underhållsbidrag
tUl maken eller UU makarnas barn vad som skäligen bör tillkomma den
underhållsberätU-gade, får underhällsbidraget vid tillämpning av 15 § jämkas
med hänsyn till annan fordran för vilken införsel samtidigt äger ram. Är del
påkallat av särskilda skäl får jämkning ske även av annal underhållsbidrag,
om detla uppenbart överstiger vad som skäligen fordras för den
underhållsberättigades försörjning, tillämpning, om skalleavdrag eller

utmätning ej kan äga ram
till följd av införsel för underhållsbidrag, som avses

där.

Denna
lag träder i kraft såvitt avser 15 a 5 den 1 januari 1980 och såvitt avser 16 5
den 1 juli 1979.

s. 395 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 395

9
Förslag till De remitterade

Lag om ändring i lagen
(1969:620) om ersättning i vissa fall för lagförslagen utgivna
underhållsbidrag

Härigenom
föreskrivs all 1 § lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna
underhållsbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1§'

Den
som på grand av förordnande Den som på grund av förordnande

enligt 7 kap. 12 § föräldrabalken i enligt 7 kap. 75 § föräldrabalken i

mål om fastställande av faderskap mål om fastställande av faderskap

utgivit underhållsbidrag till bam har utgivit underhållsbidrag till barn har

rätt all av allmänna medel återfå vad rätl all av allmänna medel åierlå vad

han utgivit, om domstolen genom han utgivit, om domstolen genom

dom eller beslul som vunnit laga dom eller beslut som vunnit laga

kraft skilt målet från sig utan att krafl skilt målet från sig ulan all

mannen blivit underhållsskyldig. mannen blivit underhållsskyldig.

Vad
som sägs i första stycket om rält till ersättning av allmänna medel gäller
också för del fall all underhållsbidrag utgivits på grund av all mannen i
skriftlig, av tvä personer bevittnad handling, som godkänts av barnavårdsnämnden,
åtagit sig att utge underhåll för tid, intill dess resultatet av
blodundersökning om faderskapet föreligger, och blodundersökningen visar atl
han icke kan vara fader lill barnet. Är hans faderskap enligt blodundersökningen
osannolikt, har han rätt lill ersättning för utgivna underhållsbidrag, såvida
lalan om faderskapet icke väckes mol honom inom sex månader frän del utlåtandet
över blodundersökningen förelåg. Oavsett resultatet av blodundersökningen
föreligger rätt till ersättning, om han genom lagakraftvunnen dom friats från
faderskapet eller om annan man på grund av lagakraftvunnen dom eller erkännande
är alt anse som fader till barnel.

Denna
lag träder i krafl den 1 juli 1979.

'Senaste
lydelse 1976:625.

opaginerad Kontrollera mot PDF

LAGRÅDET

Utdrag

PROTOKOLL vid sammanträde
1978-09-12

Lagrådets
yttrande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Närvarande:
f. d. justitierådet Brunnberg, regeringsrådet Petrén, justitierådet Sven Nyman,
justitierädet Knutsson.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 8 juni 1978 har regeringen på hemställan
av chefen för justitiedepartementet, statsrådet Romanus, beslutat inhämta
lagrådels yttrande över förslag lill

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om ändring i giftermålsbalken,

3. lag om ändring i ärvdabalken,

4. lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1),

5. lag om ändring i bamavårdslagen (1960:97),

6. lag om ändring i lagen (1964:143) om
bidragsförskott,

7. lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av
vissa underhållsbidrag,

8. lag om ändring i införsellagen (1968:621) och

9. lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i
vissa fall för utgivna underhållsbidrag.

Förslagen
har inför lagrådet föredragils av hovrättsassessorn Nina Pripp. Förslagen
föranleder följande yttranden.

Lagrådet:

Familjerätten
utgör ell av de viktigare områdena för nordiskt lagstiftnings-samarbete. GB
liksom vissa av de lagar som uppgått i FB har tillkommit i nordiskt samarbete.
Se härom närmare översikterna i Nordisk Utrednings-serie 1965:2 s. 16-20 och
1976:32 s. 25-28.

En
viktig princip i det nordiska lagslifiningssamarbelel är att, om lagstiftning
tillkommit i nordiskt samarbete, senare ändringar också bör företas gemensamt.
Denna gmndsats - om än i uttunnad form - bär upp regeln i art. 41 i
samarbeisöverenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige,
dens. k. Helsingforskonventionen. Där föreskrivs all bestämmelse som tillkommit
efter samarbete mellan två eller flera fördragsslutande parter ej lår ändnis av
part, med mindre övriga parter underrättats därom. 1 brådskande fall liksom i
mera likgiltiga fall kan undertällelse underiåtas. Meningen är självfallet,
även om denna tanke ej

opaginerad Kontrollera mot PDF

kunnat
bindas i Iraktalform, all underrättelsen skall ge de berörda staterna tillfälle
all överväga möjlighelerna för ett fortsatt samarbete och helsl leda lill att
ell sådant kommer lill stånd.

De ändringar som nu
föreslås framför allt i GB gäller i icke oväsentliga delar bestämmelser som
tillkommit efter nordiskt samarbete. Bl. a. föreslås hela 5 kap. GB med
allmänna bestämmelser om makars rättsförhållanden få ny lydelse. Ändringarna i
FB avser framförallt frågor om föräldrars underhåll av sina barn, men även
frågan om barn är skyldigt underhålla förälder. Hithörande spörsmål har också i
vissa delar behandlats i det nordiska lagstiftningsarbetet. En viss rättslig
gemenskap råder i Norden på åtskilliga av de nu berörda fälten. Den saknar
uppenbariigen icke praktisk belydelse för del icke ringa antal nordbor som
knyter familjeband över gränserna. I samband med ändringar i GB 1973 uttalade
också föredragande statsrådet (prop. 1973:32 s. 88)all de nordiska kontakterna
på äkienskapsräitens område självfallet komme att bevaras och utvecklas både
mellan berörda kommittéer och pä departemenlsplanel. Statsrådet bedömde
uisiklema atl få lill stånd nordisk rättslikhet belydligt ljusare när det
gällde äktenskapets ekonomiska rättsverkningar än när det gällde reglema om
äktenskaps ingående och upplösning.

Av
lagrådsremissen framgår ej hur Helsingforskonvenlionens ovannämnda regel
tillämpats i detla ärende. Om del nordiska samarbete som hittills förekommit i
lagstiftningsärendet finns icke annan uppgift än upplysningen i
familjelagssakkunnigas betänkande att överiäggningar hållits mellan
kommilléordförandena och kommillésekreierarna i de utredningar som i de olika
nordiska länderna är verksamma på bl. a. äkienskapsräitens område (SOU 1977:37
s. 50). De senaste i betänkandet omnämnda överläggningama anges ha ägt rum i
april och december 1976.

Icke
minsl med hänsyn till den praktiska roll som den nordiska rättsgemenskapen
spelar på familjerättens område finner lagrådet önskvärt att en redovisning
lämnas för hur samarbeisöverenskommelsen tillämpats framför allt vad beträffar
de föreslagna ändringarna i GB.

Lagrådets yttrande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

Lagrådet:

Bestämmelserna
om underhåll lill barn är av stor praktisk betydelse för många människor. Del
remitterade förslaget utgör ell ambitiöst och väl genomarbetat försök all
åstadkomma likformighet och rättvisa pä delta område. De föreslagna reglema
synes innebära en rimlig avvägning mellan olika motstående intressen. De
utföriiga och nyanserade molivultalandena bör kunna ge god ledning för den
fortsatta lagtillämpningen. Någon exakt anpassningav underhållsskyldigheten
lill berörda parters ekonomiska förhållanden lär man dock sällan kunna uppnå i
enskilda fall. Härtill är faktaun-

opaginerad Kontrollera mot PDF

derlaget
alltför osäkert, och många av de faktorer som skall vägas in i bedömningen
skiftar snabbt. Man kan därför inte ulan vidare lita lill att matematiska
beräkningar i alla fall ger ett rättvisande resultat. Ganska stort utrymme
måste lämnas ål mera skijnsmässiga överväganden. Jämkning av underhållsbidrag
på grand av ändrade förhållanden kan av praktiska skäl inte komma i fråga vid
varje förändring av någon av de faktorer som inverkar på bidragets storiek. Del
måste krävas att förändringen är av något så när stor betydelse och går utöver
vad man fär räkna med som normala variationer.

Förslaget leder lill all
underhållsbidragens sioriek kommer alt kunna omprövas i betydligt större
utsträckning än hittills. De vidgade möjlighetema lill omprövning är i och för
sig ägnade alt medföra ett ökat antal processer vid domstolarna. I syfte all
minska bjlastningen på dessa bör emellertid en informationsverksamhet komma
till stånd, som fäster parternas uppmärksamhet på reglernas innehåll och
möjligheten att träffa uppgörelse utom rätta. Till ledning för parterna
förutsätts ju också riktlinjer komma att utfärdas.

En nyhet i förslaget är
all den bidragsskyldige fär rätl all göra avdrag från bidraget för tid då han
eller hon har bamet hos sig. Denna ordning är skälig och har dessutom den
fördelen alt den stimulerar intresset för umgängesrälten. Den närmare
regleringen har emellertid blivit komplicerad och sakligt inte helt
tillfredsställande. Avdragei görs först efter del all umgängesrätten har
utövats, vilkel medför alt den bidragsskyldige inte disponerar över pengarna då
han eller hon har barn(;t hos sig och att vårdnadshavaren å sin sida får
vidkännas en minskning i underhållsbidraget viss lid efter det att barnet har
återkommit. Det torde vara svårt att konstruera reglerna pä ett sätt som
innebär all sådana konsekvenser helt undviks. Del slår emellertid parterna
fritt att avtala om en annan ordning. De kan exempelvis komma överens om all
avdragei skall göras från bidraget för den månad dä umgängesrälten skall
utövas. Om bidragsförskott utgår kan de enas om all något avdrag inte skall
göras och all den som uppbär bidraget i stället skall betala ett belopp till
den bidragsskyldige när denne har hand om barnel. Det synes lämpligt alt man
stimulerar lill sådana uppgörelser.

Lagrådets
yttrande

opaginerad Kontrollera mot PDF

6
kap.

12 §

Lagrådet:

Frågor
om vem som skall ha vårdnaden om barn i särskilda situationer kommer enligt
förslaget att regleras i 6 kap. 7,8,9,10 och 10 a §§ FB. I den följande 11 §
samma kapitel behandlas frågan om umgängesrätl för förälder som ej är
vårdnadshavare. Processuellt behandlas både vårdnads- och umgängesfrågor, då de
förekommer utan samband med ett äklenskapsmål.

s. 399 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 399

för
närvarande enligt den i lagen om handläggning av domstolsärenden Lagrådets
föreskrivna ordningen. Genom regeln i det nya andra slyckel lill
förevarande yttrande paragraf föreslås huvuddelen av frislående
vårdnadsfrågor - med undanlag för de i 10 § angivna fallen - i stället skola
behandlas i den för tvistemål gällande ordningen.

Frågor
om umgängesrätt enligt nyssnämnda 11 § för förälder som ej är vårdnadshavare
fömtsattes tydligen skola även framgent handläggas ärendevägen. Del nya andra
stycket i 12 § tillåter icke någon annan tolkning. Emellertid gör sig samma
skäl, som anförts för alt vårdnadsfrågorna i framtiden skall handläggas i
tvistemålsordningen, också gällande beiräffande frågor om umgängesrätt. Någon
saklig grand för att behandla dessa processuellt annoriunda än de egentliga
vårdnadsfrågorna synes icke finnas.

Lagrådet
får därför föreslå atl i förevarande paragrafs andra stycke första meningen
hänvisning görs även till 11 §, vilket (är till följd atl umgänges-frågoma
kommer atl liksom flertalet egentliga vårdnadsfrågor i princip behandlas i
tvistemålsordningen. Även styckets andra mening bör givelvis vinna tillämpning
beiräffande umgängesrällsfrågor.

Dä
det i fjärde stycket talas om vårdnadsmål avses därmed även mål om
umgängesrätl.

I
princip är del föräldrama själva som tar initiativ och för talan i
vårdnadsspörsmål avseende deras bam. Enligt gällande regler har emellertid
barnavårdsnämnden i två fall tillagts initiativrätt i vårdnadsfrågor. Nämnden
kan enligt 6 kap. 9 och 10 §§ FB göra anmälan lill rätten och därmed sälla i
gång ett domstolsärende. Som anmälare får nämnden ej partsställning i ett
sådani vårdnadsärende.

Förslaget
leder lill alt barnavårdsnämnden blir part i vårdnadsmål enligt 9 § men ej i
vårdnadsärende enligt 10 § och all sålunda möjligheten för nämnden atl genom
den enklare formen anmälan anhängiggöra vårdnadsfråga i fall som avses i 9 §
bortfaller.

Spörsmålet
i vilken omfattning barnavårdsnämnd skall ä del allmännas vägnar äga som part
ingripa i frågor om vem som skall ha vårdnaden om vissl barn har självsiändig
räiispolitisk betydelse. Del synes icke tillfredsställande atl låta denna
myndighels befogenheter framgå som en reflexverkan av valet av
handläggningsform. Barnavårdsnämnds rätt atl som part föra lalan i
vårdnadsfrågor bör fastmera avgränsas på grandval av ett övervägande om vilken
roll det allmänna över huvud laget skall tilläggas i vårdnadsangelägenheter.

I
delta sammanhang kan ytterligare påpekas följande. Om vårdnaden tillkommer
särskilt förordnad förmyndare och denne gör sig skyldig till försummelse i
vårdnaden, kan bamavårdsnämnd enligt 11 kap. 17 § FB ansöka om hans
entledigande. Sådan fråga kommer alltjämt att behandlas som ärende. Av sagda
paragrafs tredje stycke framgår vidare atl nämnden har

opaginerad Kontrollera mot PDF

rätl all fullfölja talan
mol beslul i sådant ärende, även om nämnden inte lidigare har varit part i
ärendet. För ärende av detta slag kommer även i fortsättningen alt gälla
bestämmelsen i 20 kap. 9 § FB om motsvarande tillämpning av 20 § lagen om
införande av nya rättegångsbalken. Såväl handläggningsreglerna som
barnavårdsnämndens befogenheter blir alltså andra i sådana ärenden än i
vårdnadsmål enligt 6 kap. FB.

Lagrådets
yttrande

opaginerad Kontrollera mot PDF

7
kap.

1 §

Lagrådet:

De
nuvarande bestämmelsema i FB ger uttryck för principen alt föräldrar har en
ovillkoriig skyldighet all underhålla sina barn. Lagrädsremissens förslag går
ul på all förälders underhållsskyldighet skall finnas kvar men göras beroende
av förälderns förmåga att ge barnel underhäll. Den förälder, som saknar
ekonomiska förutsättningar alt bidra lill sill bams underhåll, skall inte vara
underhållsskyldig. Stadgandet har fäll den utformningen i denna paragrafs
första stycke alt föräldrarna anges skola tillsammans svara för underhåll ål
barnel efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas
ekonomiska förhållanden. I tredje slyckel sägs att föräldrarna delar
kostnaderna för underhållet mellan sig efter förmåga.

Utgångspunkten
för föräldrarnas underhållsskyldighet är alllid barnets behov. Enligt motiven
förstås därmed deltas behov av mat, kläder, bostadsutrymme, förströelse saml
utbildning m. m. I motiven hänvisas vidare lill 6 kap. 2 § FB, vari sägs att
föräldrarna är pliktiga atl söqa för barnels person och giva del sorgfällig
uppfostran och att bamel skall erhålla uppehälle och utbildning alltefter
föräldrarnas villkor samt bamets tillgångar och anlag. Barnets behov är sålunda
något som varierar under inverkan av en rad olika faktorer som barnets ålder,
hälsotillstånd, begåvning och intresseinriktning men också efter yttre faktorer
som föräldrarnas allmänna ställning och villkor saml barnels egen ekonomiska
situation. Av motiven framgår att man med stöd av bl. a. konsumentverkets
undersökningar avses skola kunna beträffande varje barn uttrycka dess behov i
pengar. Barnels samlade anspråk pä sin uppväxtmiljö blir på detla sätt
fastställt.

Av
andra och tredje meningarna i paragrafens första stycke följer att därefter
vissl avdrag görs för vad barnel kan självt bidraga med av egna tillgångar och
mottagna socialförmåner. Lagförslaget anger icke närmare hur dessa avdrag skall
beräknas.

På
delta sätt framkommer vad sorn faller på föräldrarna. Deras ekonomiska
förhållanden bestämmer omfattningen av deras underhållsskyldighet. Varje
förälders förhållanden bedöms därvid för sig utifrån hans eller hennes
förmåga. Föräldrarnas gemensamma underhållsskyldighet är sålunda

s. 401 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 401

summan
av vad var och en för sig är skyldig all prestera. Lagrådets

Då
det gäller all bedöma förälderns ekonomiska förhållanden skall beaktas yttrande
att han eller hon i första hand skall ta sina resurser i anspråk för den egna
försörjningen och i vissa fall för försörjning av sammanboende. Underhållsskyldighet
i förhållande till barnet föreligger för föräldern först med vad som därefter
finns kvar. Föräldern skall, som del sägs i motiven, icke behöva skuldsälta sig
för att bli i stånd alt prestera underhåll till sill bam. Innebörden härav är all,
om föräldrama saknar förmåga att helt eller delvis tillgodose bamets behov,
detta måsle täckas av socialhjälp så långt denna form för bistånd utgår enligt
socialhjälpslagstiftningen.

Tilläggas
bör all, i normalfallet då båda föräldrama sammanbor med barnel och har
resurser att ge barnel underhåll i överensstämmelse med bamets behov, det i
praktiken givelvis icke blir fråga om atl företa ovannämnda beräkningar.
Kalkyler blir behövliga först i fall som anges i 2 och 6 §§ detta kapitel.

Enligt
lagrådets mening skulle de grandsatser, vilka nu skall lagfästas, komma till
tydligare uttryck i lagen, om förevarande paragraf underkastas vissa
jämkningar.

I
första meningen anges all föräldrarna "tillsammans" skall svara för
underhållet. Del är emellertid icke avsikten all föräldrama skall ha ett
solidariskt ansvar för bamets underhåll. Tvärtom framgår på olika vis av
lagrådsremissen all föräldrama skall svara envar blott för sin andel av
underhållet. Ordel tillsammans förekommer för övrigt icke heller i nu gällande
lag. Ordet bör utgå.

Första
slyckel talar om föräldrarnas sammanlagda ansvar för bamets underhåll. Tredje
slyckel anger hur kostnadema fördelas mellan föräldrarna. Första stycket
föreskriver allmänt om hänsynstagande lill föräldramas ekonomiska förhållanden,
medan i tredje stycket vardera förälderns förmåga anges som normerande för
dennes prestalionsskyldighet. En sammanslagning av reglerna i första stycket
första meningen och tredje stycket skulle enligt lagrådets åsikt möjliggöra att
i ett sammanhang klargöra båda föräldrarnas förpliktelser i
underhållshänseende. Av paragrafen bör klart framgå all förälderns förmåga är
den avgörande faktorn. Saknas förmåga, föreligger icke någon underhållsplikt.

I
detla sammanhang aktualiseras frågan hur man i rättstillämpningen skall ställa
sig till den situationen att en underhållsskyldig visseriigen i och försig har
förmåga all skaffa sig inkomster men i högre eller lägre grad underiåter att
utnyttja denna förmåga och därför har endast små inkomster, kanske inte mer än
vad som åtgår till hans egen försörjning. I hittillsvarande praxis har
domstolama i princip utgått från all underhållsskyldigheten skall bestämmas på
grundval av förvärvsförmågan (jfr NJA 1969 s. 1, där den omständigheten att den
underhållsskyldige - ulan alt detla påkallades av medicinska skäl -hade
avbrutit sin arbetsanställning för omskolning inte ansågs innebära att

26
Riksdagen 1978179. l:a saml Nr 12

s. 402 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 402

hans
bidragsförmåga var nedsatt). Lagrädsremissens förslag all underhålls- Lagrådets
skyldigheten mol barn skall bestämmas med hänsyn till föräldrarnas yttrande
ekonomiska förhållanden kan möjligen föranleda den tolkningen alt endast
faktiska inkomst- och förmögenhetsförhållanden skall beaktas. En konsekvent
genomförd sådan ordning skulle emellertid föra till stötande resultat.
Underhållsskyldigheten bör kunna bestämmas med hänsyn lill den verkliga
förvärvsförmågan i fall då den underhållsskyidige utan godtagbar anledning
underlåter atl skaffa sig inkomstei som sätter honom i stånd all bidra lill
bamets underhåll. En förälders inl:resse av att själv få avgöra hur han skall
inrätta sitt liv fär sålunda tåla viss inskränkning med hänsyn till hans eller
hennes plikt all underhålla barn.

Reglerna
i första styckets andra och tredje meningar om avräkning av vad av bamets behov
som kan täckas med tillhjälp av bamets egna resurser och barnel tillkommande
socialförmåner torde kunna göras klarare, om de sammanförs i en mening.
Uppdelningen på två meningar på sätt skell i förslaget kan föranleda
missförstånd. Orden "barnets behov" i andra meningen synes också
brakas i annan betydelse än i styckels första mening.

Under
hänvisning lill vad nu anförts föreslår lagrådet atl stadgandena i första och
tredje styckena sammanförs till ett första stycke av följande lydelse:

"Föräldrama
skall, var och en efter sin förmåga, svara för underhåll åt bamel efter vad som
är skäligt med hänsyn till bamets behov. Vid bestämmande av föräldrarnas
underhållsskyldighet skall hänsyn tas till bamets egna inkomster och tillgångar
samt lill bamets sociala förmåner under beaktande av vad som följer av föi-eskrifterna
om dessa."

2 §

Lagrådet:

Sedan
lång tid har i praxis slagils fasl atl bamet såsom den underhållsberättigade
är mottagare av underhållsbidraget. När nu lagstiftningen på detta område
omgestaltas från granden, lorde denna princip böra komma lill uttryck i själva
lagen. Det kan lämpligen ske genom att första slyckel inledes sålunda:

"Förälder
skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till
barnel, om föräldem ..."

2
och 14 §§

Brunnberg,
Petrén och Sven Nyman:

Barnel
som underhållsberälligal får antas självt kunna handha frågor om underhåll till
sig blott i de fall då bamel är över arton år, dvs. främst i de i 7

s. 403 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 403

kap.
1 § andra stycket angivna fallen. Eljest behöver barnet som underårigt
Lagrådets

regelmässigt ställföreträdare. yttrande

Som
framgår av 2 § andra stycket fastställs underhällsbidrag genom dom eller avtal.
Det blir därför framför allt i rättegång och vid avtalsslulande som barnel måsle
ha en ställföreträdare.

Frågan
om vem som skall vara underårigt barns ställföreträdare har icke fält någon helt
entydig förfatlningsmässig reglering. Bamets ställföreträdare i ekonomiska
angelägenheter är normalt dess förmyndare enligt reglerna i 11 kap. FB. Bestämmelsema
om underårig vårdnadshavares behörighet all sluta avtal om underhållsbidrag i
del föreslagna tredje stycket av 7 kap. 2 § och atl föra lalan i mål om
underhåll i 14 § första stycket (11 § första slyckel enligt gällande rätt) i
samma kapitel synes utgå från att vårdnadshavare har en behörighet att
företräda bamet i underhållsfråga (jfr NJA II 1924 s. 256). Särskilt förordnad
förmyndare likställes som processbehörig med vårdnadshavare i 14 § första
stycket, en regel som ej föreslås få motsvarighel med avseende å förmyndares
roll vid avtalsslulande i 2 § tredje stycket.

I
normalfallen då vårdnadshavare och förmyndare är samma person kan någon
konflikt dem emellan ej uppkomma. När del finns särskilt förordnad förmyndare,
kan rättsläget tänkas vara att både vårdnadshavare och förmyndare var för sig
får sluta avial för barnel.

En
allmän regel om vårdnadshavaren som barnels ställföreträdare i fråga om
underhåll till detla går icke att tillämpa i det fall som avses i 2 § första Slyckel
p. 2, då båda föräldrarna gemensamt har vårdnaden och den förälder som ej
varaktigt bor tillsammans med bamel skall fullgöra sin underhållsskyldighet i
form av underhållsbidrag. Härom sägs i motiven att endast den förälder som inte
är bidragspliklig kan företräda barnel i underhållsfrågan. Ställförelrädarskapel
är vidare icke givet i fall då ingendera vårdnadshavaren sammanbor med bamel
och båda skall betala underhållsbidrag till detta. Oklart är också vem som
företräder bamel, då ännu sammanboende föräldrar träffar avtal inför en
föreslående skilsmässa om underhäll till barnet. Ett särskilt läge uppkommer dä
avtalet gäller bidrag till ett ännu ofött bam.

Även
om nuvarande bristfälliga lagreglering ej lett lill mera påtagliga olägenheter
i det praktiska rältslivel, synes dock önskvärt att lagstiftaren skaffar sig
överblick över hela spörsmålet om underårigt bams ställföreträ-darskap i fråga
om underhåll och i ett sammanhang ulformar regler därom. Det ligger nära till
hands att införa likartade regler i fråga om slällförelräda-reskapet, oavsett
om del gäller behörighet att ingå avtal eller att företräda barnet i rättegång
eller alt eljesl ta befattning med barnets rätt till underhåll.

Del
måste anses mindre tillfredsställande att nu i 2 § tredje stycket specialreglera
ett fall ulan alt innehållet i den bakomliggande huvudregeln är fullt klart.
Det är vidare knappast motiverat atl i lag bestämma särskilt förordnad
förmyndares behörighet i ell men ej i ett annal avseende.

Lagrådet
saknar nödigt underiag för ell egel ställningstagande i frågan.

s. 404 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 404

3
§ Lagrådets

Petrén: -"''"'

I
gällande rätt saknas närmare föreskrifter för bestämmande av underhållsbidrags
storlek. De allmänna reglerna i 1 § ger föga vägledning därvidlag. Ett nytt
läge inträder i och med atl man nu inför principen om all underhållsskyldigheten
gentemot barnet kommer i andra hand i förhållande till bl. a. den egna
försörjningen. Det har då befunnits erforderligt med ell antal hjälpregler för
att ange hur mycket den bidragsskyldige får reservera av sin behållna inkomst
för egen och vissa sammanboendes försörjning. Bestämmelser härom föreslås
intagna i denna paragraf

Utan
all del klart utsäges får meningen antagas vara, då det i 2 § sägs att förälder
i vissa lägen skall fullgöra sin underhällskyldighet genom att betala
underhållsbidrag, atl man skall i pengar ange den underhållsandel som enligt 1
§ tredje stycket vilar på den bidragspliklige föräldem. I lagrådsremissen har
utarbetats en metod för hur det skall tillgå därvid. Då kostnadsfördelningen
mellan föräldrama skall ske utifrån bådas förmåga, är metoden uppbyggd på atl
bådas ekonomiska förhållanden dras in i beräkningarna. Ell flertal bedömningar
måste ofta nog vid bidragels beräknande, oavsett metod, bli av skönsmässig
natur.

Lagförslaget
ingår emellertid icke på de grandläggande övervägandena vid bidragets
beräknande. 1 stäUet har man valt att lagfästa starkt schabloniserade regler
rörande några utplockade faktorer, vilka hänför sig till den bidragsskyldige
och hans personliga situation. Bestämmelsema i 3 § behandlar sålunda vissa s.
k. förbehållsbelopp, angivande hur mycket den bidragsskyldige får behålla för
försörjningen av sig själv, make/sammanboende och hemmavarande bam. Beloppen är
standardiserade med begränsade möjligheter lill individuella variationer.

Den
valda lagstiftningstekniken kan kritiseras från olika synpunkter. Som framgår
av lagrådsremissen måste vid framräkning av underhållsbidraget ett flertal
olika faktorer beaktas. Vad gäller de i 3 § behandlade faktorema har
rättstillämpningen bundits vid standardiserade schabloner, medan i fråga om
övriga faktorer skönet är helt fritt. Vid den slutliga bestämningen av bidraget
skall dessa komponenter sammanvägas. Genom alt lagen blott sysslar med de förra
faktorerna förieds man vid istudiet av själva lagen lätt till den felaktiga
uppfattningen atl bidragels beräknande kan ske med nära nog matematisk
precision. Lagrådet har redan inledningsvis varnat härför.

Vidare
är schablonerna i sig så pass grova atl man känner sig oviss om de kommer att
genomgående leda till malerielll rikliga resultat. Det räcker icke att
materiell rättvisa uppnås genomsnitlligen utan varje bidrag bör bli rikligt
avvägt. I motiven anges visserligen all de i paragrafen föreskrivna normalbeloppen
skall kunna frångås med hänsyn lill omständigheterna i det särskilda fallet,
men varje sådan avvikelse föratsätter omfattande insikter i ofta flera
människors levnadsförhållanden. Tyvärr måsle man betvivla att

s. 405 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 405

sådan
information kommer alt finnas tillgänglig vid bidragels bestämmande.
Lagrådets Det kan även påpekas att hela systemet är bundet till den standardnivå
som yttrande del s. k. basbeloppet lägger fasl, vilken icke kan vara
tillämplig i alla fall. Departementschefen är medveten om felkällorna och
framhåller all del underhållsbelopp som räknats fram bör kontrolleras genom en
allmän skälighetsbedömning och vid behov korrigeras.

En
viktig invändning är enligt min mening att man underiåtit alt ange de
huvudprinciper som skall läggas till grand för bidragels beräknande och i
stället i lagen intar vissa tillämpningsartade föreskrifter. Enligt motiven
skall huvudreglerna vara bl. a. alt den egna försöijningen går före underhållet
till barnet men all i allmänhet underhållet till bamet gär före underhåll av
make/ maka. Ett lagverk av FB:s typ bör enligt min mening i första hand inrymma
stadganden om de viktigaste principiella stadgandena.

Otvivelaktigt
är det av stort praktiskt värde att FB kommer all innehålla regler om
underhållsbidrags beräknande. För att underiätta de talrika utomrättsliga uppgörelserna
i bidragsfrågor finnes behov av föreskrifter i FB som är något sä när enkla att
tillämpa. Föreskrifterna i andra-fjärde styckena får med hänsyn härtill godtas.

Första
stycket syns däremot böra omformuleras så att det ger uttryck ät huvudprinciperna.
Det kan exempelvis avfattas sålunda:

"Vid
bestämmande av underhållsbidrag skall den bidragsskyldiges förmåga anses
nedsatt på grand av kostnader för eget och i viss mån annans underhäll på sätt
närmare anges i andra-fjärde styckena."

5
§

Lagrådet:

Denna
paragraf reglerar slyvförälders underhållsskyldighet i förhållande till
sammanboende styvbarn. Slyvförälderns underhållsskyldighet är subsidiär i
förhållande till den skyldighet som åvilar den primärt ansvariga föräldem. Siyvföräldern
ersätter så att säga denne. Emellertid skall styvför-äldems
underhållsskyldighet bestämmas efter dennes egen förmåga enligt huvudregeln i 7
kap. 1 §, dvs. efter slyvförälderns förmåga salt i relation till bamets behov.
Om styvförälderns förmåga då visar sig vara mindre än den primärt ansvariga
förälderns, blir siyvföräldern icke pliktig att subsidiärl medverka vid barnels
underhåll med mer än vad den egna förmågan tillåter. Skulle det åter förhålla
sig tvärtom och styvförälderns förmåga avsevärt översliga den primärt ansvariga
föräldems, uppkommer problemet om den förre är skyldig att bidraga lill barnets
underhåll med något utöver vad barnel kunnat fä ut av den senare. F. n. gäller
enligt 7 kap. 4 § FB atl slyvförälder ovillkoriigen är skyldig medverka till
barnets underhåll efter sin egen förmåga, men atl detta inte inverkar på den
primärt ansvariges underhållsskyldighet.

s. 406 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 406

Regeln
i det föreslagna andra stycket atl slyvförälders underhållsskyldighet Lagrådets
gäller endasl i den mån barnel inte kan få underhäll från den primärt yttrande
ansvariga föräldern kan läsas så atl, då den senare fullgör sin skyldighet, styvföräldems
bortfaller. Är avsikten atl siyvföräldern skall fullgöra sin underhållskyldighei
till den del den överstiger den primärt ansvariga föräldems, kan lämpligen
senare delen av andra stycket avfattas så att del sägs att styvförälderns
underhållsskyldighet ej gäller lill den del bamet kan få underhåll från den
förälder, som siyvföräldern ej bor tillsammans med.

6
§

Lagrådet:

Den
föreslagna paragrafen anger som innehåll i rättens beslut alt rätlen förordnar
om underhållsbidrag. Stadgandets syfte är uppenbariigen icke all få till stånd
ett abstrakt förordnande om underhållsbidrag. Vad som avses är all rätten skall
kunna ålägga viss försumlig underhållspliktig en skyldighet all betala
underhållsbidrag av viss angiven storiek lill barnet. Detta ändamål skulle
komma till tydligare ullryck om del i paragrafen angavs att rätten kan ålägga
den försumlige atl betala underhållsbidrag lill bamet.

7 §

Lagrådet:

I
denna paragraf stadgas bl. a. atl avtal om underhållsbidrag i vissl fall skall
vara godkänt av "barnavårdsnämnden" och all underhållsbidrag i form
av engångsbelopp skall betalas till "bamavårdsnämnden". Vilken lokal bamavårdsnämnd
som avses sägs inte och framgår ej heller utan vidare av sammanhanget eller
eljest.

De
nu gällande bestämmelser som närmast motsvarar de nyssnämnda reglema återfinnes
i nuvarande 7 kap. 7 § andra stycket. Även där nämns godkännande av och
inbetalning till "barnavårdsnämnden" utan angivande av vilken nämnd
del är fråga om. I detta fall framgår emellertid av andra bestämmelser vilken
nämnd som är kompetent. Reglema i 7 § andra stycket gäller nämligen underhåll till
bam vars föräldrar varken vid dess födelse eller därefter har varit gifta med
varandra, och rörande sådana barn har enligt nuvarande 7 kap. 2 § tredje
stycket en viss bamavårdsnämnd skyldighet all tillse att barnel tillförsäkras
underhåll. Det är givet atl det är denna nämnd som avses i 7 § andra stycket.
Denna nämnd är den som enligt 2 kap. 1 § skall sörja för att faderskapet till
barnet blir fastställt, och av regler i 2 kap. framgår vilken nämnd som har
denna uppgift: i allmänhet ärdet bamavårdsnämnden i den kommun där den som har
vårdnaden om bamet är kyrkobokförd.

Förevarande
paragraf avser ej endasl barn rörande vilka en viss barnavårdsnämnd har
speciella uppgifter. Enligt lagrådets mening erfordras

s. 407 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 407

bestämmelse
om vilken nämnd som skall la befattning med underhållsavtal Lagrådets

och engångsbelopp enligt lagrammet. yttrande

9
§

Lagrådet:

Från
huvudregeln i denna paragraf all underhållsfordran inte får krävas ul när tre
år har förflutit från förfallodagen görs undanlag för fall då ulmäinings-eller
konkursförfarande pågår vid treårslidens utgång. Däremot föreslås inte någon
motsvarande särtegel för ackordsförfarande enligt ackordslagen (1970:847).

Ackordsförfarande
inleds med all en god man förordnas för utredning och förhandling med
borgenärerna. Nås inte nägon uppgörelse med borgenärerna under delta inledande
skede av förfarandet kan detta övergå till förhandling om offentligt ackord. Om
ett därvid framlagt ackordsförslag antas av borgenärerna med viss föreskriven
majoritet och ackordet fastställs av konkursdomaren eller rätten, blir delta
bindande för alla borgenärer vilkas fordringar har uppkommit före beslutet om
offentlig ackordsförhandling, vare sig de har biträtt ackordsförslagel eller
inte. Ett ackord innebär i allmänhet alt borgenärernas fordringar reduceras på
visst sätt och att vissa föreskrifier ges om betalningen.

Under
pågående ackordsförfarande är borgenärs möjligheter all få lill stånd exekutiva
åtgärder mol gäldenären begränsade. Konkursansökan skall i regel vila så länge ackordsförfarandel
pågår (9 och 13 §§ ackordslagen). Utmätning kan visseriigen ske även sedan god
man har förordnats, men försäljning av utmätt egendom och utbetalning till
sökanden kräver i princip gode mannens medgivande. Beslutas förhandling om
offentligt ackord kan gode mannen bringa utmätningen att gå åter (10 §). Sedan beslul
om förhandling har meddelats lår utmätning inte ske för dessförinnan uppkommen
fordran innan ackordsfrågan har blivit avgjord (14 §). Har utmätning redan ägt
rum kan återvinning ske under motsvarande förutsättningar som gäller för
återvinning i konkurs (16 §).

Tanken
bakom de föreslagna särreglerna i 7 kap. 9 § FB för utmätning och konkurs synes
vara att den underhållsberättigades fordran inte skall kunna preskriberas medan
ett exekutivt förfarande som syftar till betalning av fordringen pågår. Ackord
utgör ett altemativ till konkurs, och medan ackordsföffarandet pågår skall säraklioner
från enskilda borgenärers sida i syfte all framtvinga betalning i princip inte
få förekomma. Mol denna bakgrund synes del motiverat att i förevarande paragraf
likställa ackordsförfarande med utmätning och konkurs. Har ansökan om
förordnande av god man enligt ackordslagen gjorts före treårslidens utgång bör
alltså fordringen utan hinder av preskriptionsregeln få göras gällande vid
ackordsförhandlingen.

Enligt
7 kap. 2 § andra stycket i det remitterade förslaget kan underhålls-

s. 408 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 408

bidrag
fastställas genom dom eller avtal. Det krävs inte att avtalet upprättas i
Lagrådets särskild form. För utmätning av tiidrag som har fastställts genom
avtal yttrande fordras emellertid enligt 54 a § utsökningslagen en skriftlig av
två personer bevittnad förbindelse. Föreligger inte någon sådan förbindelse är
den underhållsberättigade för all få en eixekutionstitel hänvisad alt väcka
talan mot den underhållsskyldige. Enligt den föreslagna 7 kap. 8 § kan sådan lalan
bifallas såvitt avser bidrag för tre år före talans väckande. Del lorde inte
vara avsett att fordringen i sådant fall skall kunna preskriberas enligt 7 kap.
9 § under pågående rättegång på den gmnd att tre år har förfiutit från den
avtalade förfallodagen. Har talan väckts inom treårsliden bör med andra ord
fordringen få göras gällande i rättegången utan hinder av preskriptionsregeln i
denna paragraf

På
grand av det nu anförda föreslås att paragrafens andra mening ges följande avfattning:

"Även
efter denna tidpunkt får dock fordran på bidraget göras gällande i
utmätningsförfarande, i rättegång, i konkurs eller vid förhandling om offentligt
ackord, om utmätning har skett eller lalan väckis eller ansökan om konkurs
eller om förordnande av god man enligt ackordslagen (1970:847) har gjorts
dessförinnan."

Med
rättegång får härvid likställas lagsökning och betalningsföreläggande. Den här
föreslagna regeln omfattar efter ordalagen även det fallet all fordringen
åberopas kvittningsvis i rättegång. Detta synes i princip motiverat, låt vara
att sådana situationer måste bli ovanliga. En annan, mindre följdriktig effekt
blir att den som har en underhållsfordran grandad på ell verkställbart avtal
kan få preskriptionstiden förlängd genom att väcka fullgörelsetalan vid
domstol. Det synes emellertid inte nödvändigt atl genom en uttrycklig regel
förhindra ett sådani förfarande.

Om
utmätning som har skell före treårslidens utgång går äter i anledning av gäldenärens
konkurs bör enligt specialmoliveringen lill paragrafen betalning få uppbäras i
konkursen även om konkursansökningen har gjorts först efter nämnda tidpunkt.
Motsvarande synes böra gälla om utmätning går åter i anledning av förhandling
om offentligt ackord. I anslutning härtill må framhållas att återvinning
beträffande underhållsbidrag enligt 28 § 2 konkurslagen kan komma i fråga
endast när den underhållsberättigade har gynnats på ett otillböriigt sätt.

Om
en regel om ackordsförfararide införs i denna paragraf aktualiseras frågan om
verkan av atl förfarandet inte leder till ackord men gäldenären i stället
försätts i konkurs. Det kan förefalla rimligt atl fordringen i sådant fall får
göras gällande i konkursen, om denna följer omedelbart på ackordsförfarandet,
även om treårstiden då har gått till ända. Enligt bestämmelse i 29 §
konkurslagen skall, bl. a. vid beräkning av ålervinningsfrisler, med dag för
konkursansökan jämställas dag för ansökan om förordnande av god man enligt
ackordslagen, om konkursansökan har gjorts inom tre veckor från del att verkan
av godmansförordnandet förföll eller, när förhandling om

s. 409 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 409

offentligt
ackord följt, ackordsfrågan avgjordes. Gmnderna för den nu Lagrådets
föreslagna regleringen i FB synes tala för en analogisk tillämpning av denna
yttrande regel.

Avsikten
torde vara att den i denna paragraf föreskrivna preskriptionsregeln inte skall
kunna åsidosättas genom avtal. Detta får antas skola gälla också avtal som
träffas sedan förfallodagen har inträtt och även om avtalet ges den
utformningen att en ny förfallodag sätts ul. En uppgörelse som innebär alt den underhållsberättigade
tills vidare avstår från att driva in förfallna bidrag, medan den
underhållsskyldige å sin sida åtar sig atl betala sin skuld vid en viss
framlida tidpunkt, skulle alltså inte kunna läggas till grand för
tvångsåtgärder mol den underhållsskyldige sedan tre år har förflutit från den ursprangliga
förfallodagen. Om den här föreslagna hänvisningen lill ackordsförfarande
införs i paragrafen torde dock därav få anses följa att en uppgörelse om
framskjuten förfallodag som träffas inom ramen för ett ackordsförfarande blir rätlsligen
bindande.

10
§

Lagrådet:

Jämkning
av underhållsbidrag avseende förfluten tid kan ske enligt såväl första som
andra stycket i paragrafen. Enligt första slyckel, där jämkningsgranden är
ändrade förhållanden, får dock för tiden innan talan väckts jämkning mol parts
bestridande göras endasl på så sätt all obetalda bidrag sätts ned eller tas
bort. Vid jämkning enligt andra stycket - på den grund att underhållsavial
befinns vara oskäligt med hänsyn lill omständigheterna vid dess tillkomst - har
någon begränsning av jämkningsrällen för förfluten tid inte stadgats. I motiven
till bestämmelsen, som formulerats efter förebild av 36 § avtalslagen, uttalas
alt sådani avtal i princip bör kunnajämkas enligt vad som gäller i fråga om
avtal på förmögenhetsrättens område. Det sägs emellertid vidare att det i
praktiken knappast torde bli aktuellt att förordna om återbetalning av redan eriagda
bidrag.

I
rättstillämpningen har på goda grunder framträtt en stark tendens mol åläggande
av återbetalningsskyldighel för underhållsbidrag. Om möjligheterna all få ell
underhållsbidrag jämkat på grund av omständigheter som har förelegal redan vid
underhållsavtalets tiUkomst blir desamma som gäller för rent förmögenhetsrättsliga
avtal, kan möjligen osäkerhet uppkomma i praxis om när återbetalningsskyldighel
skall inträda. Liksom hittills torde restriktivitet härvidlag böra iakttagas. Återbetalningsskyldighel
synes i princip böra komma i fråga endasl i fall då sådan betalning inte skulle
nämnvärt påverka det underhållsberättigade barnets försörjningsläge.

Ell
klarläggande av rättsläget i fråga om ålerbetalningsskyldigheten kan lämpligen
göras på del sätt alt i paragrafens andra stycke tilläggs alt särskilda skäl
skall föreligga för att återbetalning av erhållna bidrag skall ske (jfr 4 §
andra stycket lagen om ändring av vissa underhållsbidrag).

s. 410 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 410

20 kap. Lagrådets

opaginerad Kontrollera mot PDF

9§

Lagrådet:

De enda fall på vilka
huvudregeln i paragrafens första stycke blir tillämplig i forlsällningen synes
vara ärenden orn antagande av adoptivbarn (4 kap. 11 §) och ärenden om entiedigande
av särskilt förordnad förmyndare som tillika är vårdnadshavare (11 kap. 17 §).
Båda dessa fall torde vara myckel sällsynta, och den praktiska betydelsen av
att barnavårdsnämnd omnämns i första stycket synes vara utomordentligt ringa.
Det kan förtjäna övervägas om inte paragrafens tillämplighet kunde begränsas
till mäl och ärenden där överförmyndare har rätt att föra talan.

yttrande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslaget
till lag om ändring i giftermålsbalken

5
kap.

1§

Brunnberg,
Petrén och Knutsson:

Såsom
vi kommer alt anmärka under 2 § synes del i förslaget där upptagna stadgandet atl
makarna skall fördela utgifter och sysslor mellan sig böra överföras lill
förevarande paragraf Lagrummet lorde lämpligen böra erhålla följande avfattning:
"Man och hustru är skyldiga varandra trohet och bistånd och skall i samråd
verka för familjens bästa. De skall gemensamt vårda hem och barn samt mellan
sig fördela utgifter och sysslor."

2 §

Brunnberg,
Petrén och Knutsson:

Del
remitterade förslaget innebiir i princip atl bestämmelserna om föräldrars
underhällsskyldighet mol sina barn skall samlas i FB och atl GB endast skall
behandla makamas underhållsskyldighet mot varandra. Mot den bakgmnden framstår
det som mindre följdriktigt alt i denna paragraf tala om makes skyldighet atl
bidra till familjens underhåll, efiersom familjen givetvis måsle anses omfatta
icke bara makarna utan i vart fall också deras hemmavarande bam. Riktigare synes
vara att här endast reglera makes underhållsskyldighet mot den andra maken. I
fortsättningen av kapitlet upptas också makars underhållsskyldiighel mol
varandra lill särskild behandling i 6 § med hänvisning till 2 §. Bestämmelsen
bör lämpligen ta sikte på den underhållsberättigades samlade behov, såväl de
som tillgodoses kollektivt inom familjen som de rent personliga. Stadgandet
kan, efter mönsier av den föreslagna 7 kap. 1 § FB, ges följande avfattning:
"Make skall efter sin förmåga bidra till den andra makens underhåll med
vad som är skäligt med

s. 411 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 411

hänsyn
till den makens behov." Lagrådets

Den
i första styckets andra mening föreslagna regeln att makama skall yttrande

fördela utgifter och sysslor
mellan sig har nära anknytning till de allmänna

stadgandena i 1 §. Regeln
kan, såsom anmärkts vid sistnämnda paragraf,

lämpligen
överföras till denna. I enlighet med det remitterade förslaget bör i 2 § andra
stycket tas in en

erinran
om att bestämmelser om underhåll till bam finns i FB.

Sven
Nyman:

Jag
är ense med lagrådets övriga ledamöter om önskvärdheten av all andra meningen i
paragrafens första stycke ges en lämpligare placering. Med hänsyn till
svårigheten att finna en sådan anserjag emellertid att meningen kan stå kvar i
paragrafen till den slutliga revisionen av GB. I övrigt instämmer jag med vad
lagrådets flesta ledamöter yttrat vid denna paragraf

3 §

Lagrådet:

Denna
paragraf kommer - lill skillnad från 2 § i dess av lagrådels flesta ledamöter
föreslagna lydelse - att omfatta inte bara sådani som hänför sig till makarnas
underhåll utan också vad som behövs för familjen i övrigt. Fråga är alliså även
om underhållsskyldighet enligt FB och bidragsplikt som grundas på 5 kap. 1 §
GB. Till familjen kan höra även personer mot vilka någon legal
underhållsskyldighet inte föreligger, exempelvis barn som är över 18 år och
inte längre går i skolan. Försummar make att fullgöra sin bidragsskyldighet
enligt denna paragraf, kan han eller hon emellertid inte åläggas all utge
underhållsbidrag till andra personer än dem mol vilka underhållsskyldighet
föreligger enligt GB eller FB.

Av
språkliga skäl lorde ordet "lämna" böra utbytas mot
"tillskjuta".

Petrén
tillägger:

1
systematiskt hänseende synes stadgandet ur flera synpunkter mindre
tillfredsställande. Förevarande 5 kap. GB är inledningsvis så uppbyggt atl i en
portalparagraf makamas allmänna förpliktelser inom äktenskapet anges. Den
påföljande 2 § skulle enligt lagrådets flesta ledamöters förslag renodlat
innehålla föreskrifter om underhållsskyldigheten inom äktenskapet dels mellan
makar dels ock hänvisningsvis mot barn. Till makarnas underhållsskyldighet mot
varandra återkommer man sedan i 5-8 §§. Den mellanliggande 3 § innehåller en
icke sanktionerad norm som lill behandling upptar, lill synes relativt
slumpartat, vissa av de förpliktelser som regleras i I och 2 §§. Vad som tas
upp är vad ena maken enligt 2 § ärskyldig att bidra med lill andra makens
underhåll men blott sådant som är hänföriigt till makens personliga behov.
Vidare tas upp vad som ena maken lagt ul för familjens underhåll. Som lagrådet
framhåller innehåller denna post såväl sådani som ingår i makarnas gemensamma
underhållsskyldighet mol barn enligt 7 kap. 1 § FB i

s. 412 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 412

föreslagen
lydelse och vad ena maken kan ha all bidraga med enligt 2 § Lagrådets
förevarande kapitel till andre maken som allehanda andra utgifter för
yttrande familjen, vilka ligger inom ramen för de allmänna förpliktelser som åvilar
makar enligt delta kapitels 1 §. Del är emellertid endast fråga om makens
utlägg i pengar för dessa olika familjeändamål.

Den
betalningsskyldighet som 3 § fcireskriver omfattar vad som behövs för att tillskottel
skall räcka till för att den bidragsskyldige maken skall anses ha fullgjort den
bidragsskyldighet varom paragrafen handlar. Denna skyldighet synes emellertid
vara i del närmaste omöjlig all beräkna då den, som nyss sagts, beslår av dels ell
led som maken är lagligen skyldig all erlägga och som kan direkt mätas och dels
en svårdefinierbar, närmast moralisk förpliktelse. Andra relationer mellan
makar vad gäller fördelning av de olika förpliktelserna inom äktenskapet berör
icke lagförslaget i delta sammanhang.

1
påföljande 4 § anges därefier all vad en make verkligen uppburit i pengar för
sina personliga behov dels pä gmnd av makes underhällsskyldighet enligt 2 §
dels enligt den mera oklara bidragsplikten enligt 3 § skall få viss rättslig
karaktär.

Den
tillämpade systematiken står sig knappast vid en närmare granskning. Emellertid
kan man till nöds godta de föreslagna reglerna som ett provisorium i avvaktan
på den allmänna översyn av bestämmelserna om äktenskapels ekonomiska
rättsverkningar som föralskickals.

5 §

Lagrådet:

Under
hänvisning lill vad lagrådet a:nfört vid 7 kap. 6 § FB föreslår lagrådet all
paragrafen avfallas så all om make försummar sin underhållsskyldighet mol den
andra maken, rätten kan ålägga den försumlige atl betala underhållsbidrag till
denna.

6§

Lagrådet:

I
förevarande paragraf anges all, om makama inte varaktigt bor tillsammans, make
skall betala underhällsbidrag lill den andra maken efter de grander som anges i
2 §. Där talas allenast om att underhållsskyldighet åvilar make efter förmåga.
Fråga uppkommer om vid beräknande av makes förmåga att bidra till andra makens
underhåll samma hänsyn skall tas lill den förtes behov av medel lill egen
försörjning, som enligt förslagels motiv till 11 kap. 14 § skall tas vid
beräkning av underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad. Enligt lagrådels
mening vore del önskvärt med ell klargörande uttalande härom.

s. 413 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 413

8
§ Lagrådets

yttrande
Lagrådet:

Denna
paragraf är likalydande med den föreslagna 7 kap. 9 § FB. Vad

lagrådet har föreslagit och
anfört i anslutning lill den paragrafen gäller i

samma mån om förevarande
paragraf

9§

Lagrådet:

Paragrafens
andra stycke är likalydande med andra stycket i den föreslagna 7 kap. 10 § FB. Jämkningssitualionen
ler sig emellertid annoriunda i förevarande fall eftersom den underhållsberättigade
är en vuxen person som ofta lorde bära ansvar för att underhållsavialel kan
betraktas som oskäligt.

Enligt
lagrådets mening talar dock hänsynen till den underhållsberättigades
försörjning för atl man även i delta fall visar restriktivitet i fråga om
åläggande av återbetalningsskyldighel. Liksom i 7 kap. 10 § FB bör ett tillägg
göras lill paragrafens andra stycke av innehåll atl särskilda skäl skall
föreligga för att återbetalning av erhållna bidrag skall ske.

12
och 13 §§

Lagrådet:

De
nuvarande reglema i 5 kap. 12 § GB ger make behörighet att med förpliktande
verkan förden andra maken ingå rättshandlingar för den dagliga hushållningen
och barnens uppfostran. Dessa regler är ett uttryck för den ekonomiska
gemenskap som präglar den dagliga tillvaron i ett äktenskap och lorde ha god
förankring i det allmänna rättsmedvetandet. Som skäl för atl avskaffa
paragrafen anförs dels att köpvanorna nu är andra än vid tiden för GB:s
tillkomst, dels att allmänna fullmakisregler i stor utsträckning leder lill
samma resultat som en tilllämpning av paragrafen. Även om köp för den dagliga
hushållningen - utom då kontokort används - numera i huvudsak sker kontant, är
kreditavtal ingalunda ovanliga. Som ett praktiskt exempel kan nämnas
beställning av reparationer och andra tjänster. En tillämpning av allmänna fullmakisregler
torde medföra betydligt störte osäkerhet för tredje man än nuvarande klara
regler i 5 kap. 12 §, vilka ger denne ell starkt godtrosskydd i fall då make
har handlat i strid mot den andra makens vilja.

Som
följd av upphävandet av 5 kap. 12 § föreslås att även bl. a. 7 kap. 2 § andra slyckel
GB skall utgå. Denna regel ålägger makarna solidariskt ansvar i fall då
rättshandling av den ena maken enligt 5 kap. 12 § förpliktar även den andra. 1
motiven diskuteras inte vilken effekt ett upphävande av denna regel skulle lå.
Del lorde emellertid slå klart all ell solidariskt ansvar mellan

s. 414 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 414

huvudman
och fullmäktig inte kan häriedas ur allmänna fullmaktsrällsliga Lagrådets

grundsatser. yttrande

Motiven
till förslaget all upphäva 5 kap. 12 § och 7 kap. 2 § andra stycket ger inte
någon antydan om alt en ändring i gällande rält är åsyftad. Mol bakgrund av det
förat anförda vill lagrådet därför ifrågasätta om inte lagrammen med fördel
kunde behållas i avvaktan på den fortsatta översynen av reglerna om
äktenskapets ekonomiska rättsverkningar. I samband med den språkliga översyn
som torde böra förelagas bör beaktas, all villkoret i 12 § tredje stycket atl
makarna på grand av söndring leva åtskilda bör ersättas med all makama inte
varaktigt bor tillsammans.

Om
5 kap. 12 § bibehålls torde detsamma böra gälla 5 kap. 13 §.

De
regler som i lagrådsremissen föreslås i 5 kap. 12 och 13 §§ får enligt
lagrådets förslag betecknas 5 kap. 14 och 15 §§.

Även
förslaget atl upphäva bestämmelserna i 7 kap. 3-5 §§ framställs som en
följdändring till upphävandet av 5 kap. 12 §. Dessa bestämmelser ger hustrun
ett särskild skydd genom att på olika sätt begränsa hennes ansvar för
hushållsskulder. Ett upphävande av sådana särregler ligger i linje med
strävandena alt ur GB utmönstra inslag som strider mol principen om
jämställdhet mellan män och kvinnor. Något hinder mot all upphäva 7 kap. 3-5 §§
men bibehålla reglema i 5 ktip. 12 § föreligger inte.

7 kap.

2 §

Lagrådet:

Av
skäl som har anförts vid 5 kap. 12 och 13 §§ förordas all bestämmelsen i andra
stycket bibehålls tills vidare.

Öveigångsbestämmelserna

Lagrådet:

Enligt
motiven till punkten 1 blir del möjligt fören make alt få ul underhåll för
förfluten tid, även om maken enligt 5 kap. 6 § i den äldre lydelsen har
försuttit rätten atl begära ersättning. Riktigheten av denna tolkning kan
ifrågasättas, inte minsl mot bakgrand av vad som sägs i punkten 4. Det
förefaller också principiellt diskutabelt att pä detta sätt genom ny
lagstiftning ålerappliva en redan föriorad talerätt. Med hänsyn härtill
föresläs tillägg av en punkt i övergångsbestämmelsema av följande lydelse:

"Talan
om underhållsbidrag enligi 5 kap. 5 § i den nya lydelsen fårej avse tid före
utgången av år 1977."

Uttalandet
i motiven atl av punkten 1 i övergångsbestämmelserna följer all de nya
bestämmelserna om betänketid i 11 kap. I § skall tillämpas omedelbart är oklart
och fordrar förtydligande.

s. 415 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 415

Godtas
förslaget att behålla 5 kap. 12 § bör hänvisningen i punkten 2 lill 5
Lagrådets kap. 12 § i den äldre lydelsen utgå. I stället bör tillfogas en
mening av följande yttrande lydelse:

"De
upphävda bestämmelserna i 7 kap. 3-5 §§ gäller alltjämt i fråga om skuld som
har uppkommit före ikraftträdandet."

Vidare
bör hänvisningen i punkten 2 lill 5 kap. 12 § andra slyckel i dess nya lydelse
ändras till atl avse 5 kap. 14 § andra stycket i dess nya lydelse.

Del
förefaller inte helt klart om den i punkten 5 andra meningen angivna regeln
gäller också om underhållsbidragets belopp har jämkats efter ikraftträdandet.
Ordalagen talar närmast för att så inte blir fallet. Mot en sådan ordning finns
och för sig inte något att invända, eftersom det alltid torde vara möjligt att
skriva in motsvarande begränsning i jämkningsdomen.

Förslaget
till lag om ändring i lagen om bidragsförskott

2§

Petrén:

Som
en ny gmnd all vägra lämna bidragsförskott föreslås under d) i denna paragraf
infört atl barnel uppenbarligen saknar behov av bidragsförskott. Ordet behov
syftar här på behovet av bidragsförskott och icke på bamets behov i allmänhet
med den innebörd detta uttryck får i förslagels 7 kap. 1 § FB. Vid framräknandel
i del särskilda fallet om behov av underhållsbidrag föreligger eller ej skall
enligt motiven dock i vid omfattning de i 7 kap. FB lämnade reglerna för
beräknande av underhållsbidrag brukas. En värdering av föräldrarnas
bidragsförmåga blir sålunda i de flesta fall behövlig, varvid bl. a. reglerna i
7 kap. 3 § FB får tillämpning.

Försäkringskassans
bedömningar vid tillämpning av förevarande grund för vägran all lämna
bidragsförskott innefattar sålunda ell ställningstagande till samma frågorsom kommer
upp till bedömning hos allmän domstol i tvist om underhållsbidrag. Skillnaden
härvidlag blir alt, medan processen vid allmän domstol förs i den för tvistemål
gällande ordningen med högsta domstolen som slutinstans, ett ärende hos
försäkringskassan skall föras efter förvaltningslagens och i högre instanser
enligt förvaltningsprocesslagens regler med försäkringsöverdomstolen som
slutinstans. 1 förra fallet beror utgången i målet av parternas yrkanden och
del bevismaterial dessa inför i processen. I senare fallet är fråga om en
process enligt officialprincipen, där det åligger den beslutande myndigheten atl
införskaffa den utredning som behövs. Då uppgifter varom del kan bli fråga i
stor utsträckning finns hos offentliga myndigheter, kan en sådan utredning ofta
väntas bli tillföriitiigare än den som kan komma lill stånd i civilprocessen.
Även bedömningarna av en rättsfråga kan bli olika i högsta domstolen och hos försäkringsöverdomstolen.

Bidragsförskottet
har karaktär av socialförmån medan underhållsbidraget

s. 416 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 416

är
avialbart. Man får därför acceptera all ett och samma fall kan komma att
Lagrådets bedömas olika enligt de båda systemen för utredning av barnels
situation. yttrande

7 §

Lagrådet:

Den
i denna paragrafs första stycke andra meningen omförmälda underrättelseplikten
har till syfte all för den underhållspliktige klargöra att vissa faktorer, om
vilka han eller hon har förstahandskännedom, kan påverka
bidragsförskottsärendets utgång. Av enahanda skäl synes den underhållsskyldige
böra orienteras om de gmndläggande föratsättningar för bidragsförskotts
lämnande som anges i 1 § företa och andra styckena i deras nya lydelse enligt
förslaget. En hänvisning till dessa stadganden torde därför böra infogas i 7 § första
stycket andra meningen.

18
§

Lagrådet:

Paragrafen
anger olika lägen då eftergift av återkrav rörande bidragsförskott lår ske. I
sista hand ankommer del på försäkringsöverdomstolen att styra
rättstillämpningen på detta område. Utöver de i motiven omnämnda situationerna
kan det vara skäl att peka på en typ av fall som förekommer då och då, nämligen
när en person, vilken som fader till barn varit underhållsskyldig, genom dom
befrias från faderskapet och underhållsskyldigheten. Särskild anledning synes
då föreligga att efterge återkrav av förskollerade bidrag vilka mannen ännu
icke återbetalat till försäkringskassan.

Förslaget
till lag om ändring i lagen om ändring av vissa underhållsbidrag

Lagrådet:

Beiräffande
tillämpningen av denna lag, "indexlagen", må framhållas att
underhållsbidraget, då domstol har ogillat yrkande om jämkning av dom eller
avtal om underhåll, alUjäml är att anse som bestämt genom den äldre domen eller
avtalet Ofr NJA 1957 s. 435 och NJA II 1966 s. 611). Sker
omprövning enligt den i 7 kap. 10 § tredje stycket FB föreslagna bestämmelsen lorde
däremot bidraget bli all anse som bestämt enligt den nya domen, även om denna
skulle innebära all bidrag skall utgå med samma belopp som tidigare.

3
§ första stycket

Brunnberg,
Petrén och Sven Nyman:

Förslaget
lill ändring i 3 § första stycket medför visseriigen vissa proces-

s. 417 Kontrollera mot PDF

suella
svårigheter vid tillämpningen. Fördelarna med den föreslagna regeln
Lagrådets anser vi dock vara så betydande atl dessa svårigheter icke bör lå
hindra yttrande förslagets genomförande. Uppkommande problem får lösas i
rättstillämpningen.

Knutsson:

Avgörande
för om bidragsbelopp skall ändras enligt indexlagen är vid vilken tidpunkt
bidraget har beslämts. När överräll prövar storleken av ett underhållsbidrag
blir bidraget bestämt genom övertällens dom. Detta medför vissa processuella
komplikationer i fall då en höjning enligt indexlagen har ägt mm mellan undcrtätlens
och överrättens dom. Om överrätien fastställer del av underrätten utdömda
bidragsbeloppet innebär domen i själva verket en sänkning av bidraget, eftersom
indexhöjningen inte påverkar del av över-rätten fastställda beloppet. För all
undvika denna konsekvens har hovrättema tidigare ofta i sådana fall förklarat
att bidraget vid tillämpning av indexlagen skulle anses bestämt genom
underrättens dom. Högsia domstolen har emellertid som en lämpligare ordning
anvisat all överrätien alllid direkt anger del belopp som skall utgå (NJA 1974 s.
496,657). Om avsikten är all bidraget skall ligga på den nivå som underrätten
har bestämt bör del alltså i överrällens dom anges till ett belopp som
motsvarar det av underrätten fastställda jämte förhöjning enligt indexlagen.
Förbudet mol ändring av överklagad dom till nackdel för part som ensam har fört
talan mol domen (reformalio in pejus) anses inte lägga hinder i vägen för atl
bestämma bidragsbeloppet på detla sätt i fall då den underhällsskyldige ensam
har överklagat domen. Om talan har fullföljts av den underhållsberättigade
ensam torde å andra sidan överrätien inte kunna bestämma bidraget lägre än till
vad underrätten har dömt ul jämte förhöjningen. Vidare lorde man vid
bedömningen i rällegångskostnadshänseende av vilkendera parlen som är tappande
i överrätten ha all utgå från att en dom, som i förhållande lill underrättens
avgörande endasl innebär den förändringen all det utdömda beloppet höjs enligt
indexlagen, är atl betrakta som ett fastställande av underrättens dom.

Nu
föreslås den ändringen i indexlagen alt höjning som sker den 1 april inte skall
påverka bidragsbelopp som har bestämts under januari-mars samma år. Om denna
ändring genomförs kommer överrätt som under nägon av dessa månader har atl
överpröva ell under föregående år meddelat underrälisav-görande att ställas
inför nya problem. Eftersom man i detta läge inte vet om och med vilken
procentsats höjning kommer all ske den 1 april är det inte möjligt att
fastställa bidraget till ett belopp som inkluderar denna höjning. Ett hänsynslagande
lill en väntad höjning lorde för övrigi vara svårt att förena med förbudet mol reformalio
in pejus. Den möjlighel som återstår synes vara atl återgå till den av Högsia
domstolen år 1974 avvisade tekniken all förordna alt bidraget skall anses
bestämt genom underrättens dom. Denna teknik synes emellertid bara kunna
användas i fall då överrällens dom innebär all

27
Riksdagen 1978/79. I:a saml. Nr 12

s. 418 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 418

underrältsdomen
fastställs. Vid ändring av bidragsbeloppet ter del sig Lagrådets främmande alt
förklara att del ändrade beloppet skall anses bestämt genom yttrande
underrättens dom. Om övertälten överväger att ändra bidragsbeloppet, kan den
inte med säkerhet veta hur ett ändrat belopp skulle förhålla sig till det av
undertälten bestämda, eftersom jämförelsen härvid skall göras med detta belopp
efter en eventuell förhöjning, varom man ännu ingenting vet med säkerhet. Delta
komplicerar bedömningen av bl. a. frågor om reformalio in pejus och
rättegångskostnader

Jag
ifrågasätter om fördelarna med den föreslagna ändringen i 3 § första stycket
indexlagen väger tillräckligt tungt för att kompensera de svårigheter som jag
här har pekat på.

3
§ andra stycket

Petrén:

Indexlagen
har till syfte att möjliggöra att underhällsbidragen stiger i takt med
inflationen utan särskilda jämkningsbeslut i de enskilda fallen. Som mått på
inflationen har lagstiftaren xalt det procenttal, med vilkel basbeloppet
ändras. Detta tal torde i stort sett vara en god mätare av en av de faktorer
som påverkar underhållsbidragets storlek, nämligen den ökning i bamets behov
som penningvärdesförsämringen medför. Däremot är del mera tveksamt om
procenttalet är en rättvisande mätare på den underhällsskyldiges förmåga. Som
utvecklingen under senare år har visat, förhåller det sig knappast så.

En
rad faktorer av generell natur påverkar den underhållsskyldiges situation. Bl.
a. måste skatteeffekter beaktas, t. ex. marginalskatten pä den av inflationen
föranledda inkomstökningen och siorieken av del avdrag för utbetalt bidrag den
underhällsskyldige får åtnjuta vid sin taxering. En annan faktor är den
standardökning som den allmänna inkomstutvecklingen kan ha medfört. Till bilden
hör att dessa faktorer inverkar tämligen olika i del individuella fallet
beroende på bl. a. var den underhållsskyldige befinner sig på skalan
höginkomsttagare-låginkomsttagare.

Utan
annan motivering än hänvisning till en allmän skälighetsbedömning har man i
lagrådsremissen föreslagit all för framtiden indexändringen skall begränsas lill
70 % av det ifrågavarande procenttalets ändring. Man ulgär frän alt delta
andelstal skall ge ett genomsnitlligen rättvisande resultat.

Med
hänsyn till de stora individuella variationerna måste fråga vara om en ganska
grov approximering. Den allmänna utvecklingen har under de år indexlagen varit
i kraft företett stora variationer från är till år, något som inbjuder lill
stor försiktighet i bedömningen. Vissa år har det på den allmänna
arbetsmarknaden varit stora lönehöjningar, som innefattat standardförbättringar,
andra är har den genomsnittlige löntagaren fått en viss standardsänkning.
Skatteskalorna har ändrats nästan varje år.

Det
hade varit önskvärt all något mera inträngande kalkyler kunnat uppvisas för
valet av just 70 % som det genomsnitlligen - både för

s. 419 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 419

individema
och över en föralsebar period - rikliga andelstalet. I vart fall Lagrådets mäsle
del vara ett rimligt krav all andelstalet årligen omprövas med hänsyn
yttrande till den faktiska utvecklingen av de faktorer som generellt påverkar
både bamets behov och de underhållsskyldigas bidragsförmåga.

Övriga
lagförslag

Lagrådet:

Förslagen
lämnas utan erinran.

s. 420 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 420

Utdrag Slutprotokoll

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1978-10-05

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, statsråden Bohman, Ullsten, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Äsling, Söder, Troedsson,
Mundebo, Krönmark, Burenslam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo, Wirtén

Föredragande:
statsrådet Romanus

Proposition
om underhåll till barn och frånskilda, m. m.

1
Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag till

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om ändring i giftermålsbalken,

3. lag om ändring i ärvdabalken,

4. lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1),

5. lag om ändring i bamavårdslagen (1960:97),

6. lag om ändring i lagen (1964:143) om
bidragsförskott,

7. lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av
vissa underhållsbidrag,

8. lag om ändring i införsellagen (1968:621),

9. lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i
vissa fall för utgivna underhållsbidrag.

Föredraganden
redogör för lagrådels yttrande och anför.

Lagrådet
har inledningsvis berört del nordiska lagsiiftningsarbeiei på familjerättens
område och funnit del önskvärt med en redovisning för hur den s. k. Helsingforskonventionen
har tillämpats i del föreliggande lagstiftningsärendet, framför allt vad beträffar
de föreslagna ändringarna i GB.

De
nordiska ländernas lagstiftning om underhåll till barn, makar och föräldrar är
idag inte enhetlig. Under sitt arbete har familjelagssakkunniga i enlighel med
sina direktiv hållit fortlöpande kontakt med de övriga nordiska ländernas äklenskapskommitléer
och övervägt möjligheten lill ökad rättslikhet länderna emellan pä underhällsområdei.
' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 8 juni 1978.

s. 421 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 421

Familjelagssakkunnigas
betänkande har tillställts de andra nordiska Slutprotokoll ländema. I enlighet
med Helsingforskonventionen har justiliedepartementel vidare överlämnat
lagrådsremissen lill de övriga justitiedepartementen och givit departementen
tillfälle alt yttra sig över förslaget. Överiäggningar i ämnet har ägt ram
mellan företrädare för departementen vid ett möte i Köpenhamn, Vid detta
tillfälle har man frän de övriga ländernas sida förklarat all man ännu inte har
tagit ställning till hur de olika frågorna om underhåll bör regleras i
framtiden.

Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken

Liksom
lagrådet anserjag del betydelsefullt att allmänheten på olika sätt informeras
om innehållet i reformen och bl. a. får upplysning om möjlighelerna all träffa
uppgörelse utom rälla. Inte minst viktigt är det all informera om möjlighetema
till jämkning av underhållsbidrag. Denna fråga har behandlats i avsnitt 5.2.6 i
lagrådsremissen.

6
kap.

12 §

Jag
delar lagrådets uppfattning all frågor om umgängesrätl bör behandlas processuellt
på samma sätt som flertalet egentliga vårdnadsfrägor, dvs. som tvistemål. Jag
biträder därför förslaget att i paragrafens andra stycke första meningen
hänvisning uttryckligen görs även till 11 §. Som lagrådet har uttalat bör också
styckets andra mening liksom fjärde slyckel tillämpas på umgängesrällsfrågor.
Jag vill tillägga att det bör vara möjligt att, sedan talan har väckts om vem
som skall ha vårdnaden om ett barn, utan stämning i målet framställa yrkande om
rätt lill umgänge med barnel.

Jag
föreslår vidare alt tredje stycket ändras så att möjligheten atl ulan stämning
i ell vårdnadsmål yrka underhållsbidrag lill barnel får avse inte endasl
förälder ulan även annan som kan föra barnels lalan i underhållsfrågan.

Lagrådet
har i anslutning lill denna paragraf också tagit upp frågan vilken roll det
allmänna över huvud laget skall tilläggas i vårdnadsangelägenheter. Frågan har
väckts med anledning av förslaget att bamavårdsnämnd skall ha rält alt som part
föra lalan i mål om vårdnad där förälder påslås ha grovt missbrukat vårdnaden e.
d. (6 kap. 9 § FB).

Den
fråga som lagrådet har väckt övervägs f n. av utredningen (Ju 1977:08) om
barnens rätt. Idag är barnavårdsnämnd enligt närmare föreskrifter i

s. 422 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 422

barnavårdslagen
skyldig alt sörja för att de unga får en gynnsam utveckling Slutprotokoll och
goda uppväxtförhållanden. Nämnden har också möjlighet atl i administrativ
ordning ingripa om ett barn far illa. Barnavårdsnämndens allmänna åligganden
kan enligt min mening bäst uppfyllas om nämnden i vårdnadsprocesser som avses
i 6 kap. 9 § FB får ställning som part. Till frågan om hur bamets intresse bäst
skall kunna tas tillvara i olika vårdnadsangelägenheter finns det anledning atl
återkomma när del angivna utredningsarbetet har slutförts.

7
kap.

1§

Lagrådet
har föreslagit vissa jämkningar i paragrafen. Bl. a. förordas att reglerna i
första stycket första meningen och tredje stycket i det remitterade förslaget
förs samman lill en mening, enligt vilken föräldrama, var och en efter sin
förmåga, skall svara för underhåll ål barnel efter vad som är skäligt med
hänsyn till bamets behov.

Jag
har i lagrådsremissen ulföriigl behandlat grandsaiserna för hur föräldrarnas
underhållsskyldighet bör bestämmas. Enligt dessa grandsaiser, mol vilka
lagrådet i och för sig inte har haft något atl invända, är bamets behov och
föräldrarnas ekonomiska förmåga utgångspunkter för bedömningen. Föräldramas
sammanlagda förmåga sätter en gräns för \'ilkei underhåll barnel kan fä -
oavsett barnets behov. Saknas förmåga, föreligger inie någon underhållsplikt.
Är förmågan god, kan å andra sidan sägas - med ett av lagrådet använt ullryck -
all bamets samlade anspråk på sin uppväxtmiljö ökar. När del sedan gäller den
inbördes fördelningen av underhällsbördan mellan föräldrarna bör denna göras
med beaktande av bådas förmåga. Inom ramen för vad en förälder högst kan ge ul
i underhåll kan den förälderns underhällsskyldighet bli siörre eller mindre,
beroende pä hur pass god förmåga den andra föriildem har.

Det
bereder svårigheter atl i lagtext fullt ul göra reda för hur de olika faktorer
som bör påverka underhållsskyldigheten förhåller sig till varandra. Mol
lagrådets förslag kan riktas den invändningen att lagtexten kan ge intrycket
att måttet av varje förälders underhållsskyldighet alllid fastställs för sig -
utan atl en jämförelse görs med vad den andra föräldem kan bidra med. Enligt
min mening är del en fördel om man, som har skell i del remitterade förslaget,
först i paragrafen anger vilken sammantagen rätt till underhåll från föräldrama
som barnet har och därefter föreskriver hur föräldrarna sinsemellan skall
fördela detta underhåll. Att en förälder inte är underhållsskyldig, om han
eller hon inte har förmåga, kan utiäsas redan av att barnets rätt till
underhåll i första meningen görs beroende av föräldrarnas ekonomiska

s. 423 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 423

förmåga
och framgår dessutom med full tydlighet av bestämmelserna i 3 §
Slutprotokoll om förbehållsbelopp.

Jag
kan alltså inte biträda lagrådels ändringsförslag i nu berört hänseende. De
jämkningar i lagtexten som lagrådet i övrigt har föreslagit bör emellertid
beaktas. Ordel tillsammans bör således utgå ur första meningen i första
stycket. Vidare bör i samma mening underhållsskyldigheten göras beroende av
föräldrarnas samlade "förmåga" och inte av deras ekonomiska
"förhållanden". Jag kan alltså ansluta mig till lagrådets
uppfattning att underhållsskyldigheten bör kunna bestämmas med hänsyn till den
verkliga förvärvsförmågan i fall då den underhållsskyldige utan godtagbar
anledning underlåter alt skaffa sig inkomster som sätter honom i stånd alt
bidra lill barnets underhåll (jfr högsta domstolens dom den 20 juni 1978, DT
18). Slutligen bör andra och tredje meningarna föras samman till en mening med
i det väsentliga den lydelse som lagrådet har förordat. Med hänvisning lill del
sagda föreslårjag att paragrafens första stycke fär denna lydelse:

Föräldrama
skall svara för underhåll ål barnet efter vad som är skäligt med hänsyn lill
barnels behov och föräldramas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas
underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn las lill barnets egna inkomster och
tillgångar saml till bamets sociala förmåner under beaktande av vad som följer
av föreskrifierna om dessa.

Jag
föreslår alt tredje stycket jämkas språkligt i förtydligande syfte.

2 §

Jag
har inte någon erinran mol lagrådels förslag att det i lagtexten kommer till
uttryck all bamet är mottagare av underhållsbidraget.

Jag
föreslår vidare en mindre språklig ändrmg av första stycket andra punkten.

2
och 14 §§

Tre
av lagrådets ledamöter har riktat viss kritik mot förslaget såviti gäller ställförelrädarskap
för barnet i fräga om underhåll. De har också pekat på bristfälligheter som
finns i nuvarande lagstiftning.

Jag
kan dela de nämnda ledamöternas uppfattning all den föreslagna regleringen är
mindre tillfredsställande.

Enligt
6 kap. 2 § FB skall vårdnadshavare se till bl. a. alt bamel erhåller uppehälle.
Del lorde stå klart all del i vårdnadsuppgiften ligger en rätl för vårdnadshavare
att på barnets vägnar sluta avtal och föra talan om underhåll. Denna rätt kan
sägas utgöra grunden för den specialreglering som finns i nuvarande 7 kap. 7 §
andra stycket och 11 § första stycket.

Med
del remitterade förslaget får underårig vårdnadshavare behörighet atl träffa i
princip bindande avtal om underhåll till bamel även i de fall

s. 424 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 424

bamavårdsnämnden
inte har all godkänna avtalet. För att delta klart skall Slutprotokoll

framgå
har jag föreslagit den bestämmelse som utgör 7 kap. 2 § tredje stycket

första
meningen i lagrådsremissen. Eftersom vårdnadshavare får samma

behörighet
all sluta avtal som atl i rättegång företräda bamel kan det

emellertid
vara lämpligt all föra iiamman bestämmelserna härom i en

paragraf
Behörigheten bör anges som en rätt att företräda barnel i frågor om

underhållsbidrag.

Gällande
lag innehåller inte någon uttrycklig föreskrift om särskilt förordnad
förmyndares behörighet atl sluta avtal om underhållsbidrag på barnets vägnar
ulan endast en regel om förmyndares rätl all föra lalan för bamel i
underhållsmål. Väljs den reglering av vårdnadshavares behörighet somjag nu har
förordat, bör även förmyndares behörighet atl företräda barnet klargöras i ett
sammanhang. Behörigheten bör avse såväl rätt all sluta avtal som rätt atl föra
talan vid domstol.

De
nya bestämmelserna om vårdnadshavares och förmyndares behörighet bör tas upp i
2 § tredje stycket. Mols\'arande reglering i 14 § i del remitterade förslaget
kan då utgå.

Som
lagrådet har uttalat kan del vara önskvärt med en samlad översyn av
bestämmelserna om ställförelrädarskap för barn i underhållsfrågor. Även bamets
möjlighet atl själv uppträda som part bör övervägas. Det fär ankomma på ulredningen
om bamens rätt att uppmärksamma dessa frågor. I väntan på resultatet av
utredningens prövning bör några ytterligare föreskrifter i ämnet inte införas
i FB.

3 §

Vad
en ledamol av lagrådet har anfört om utformningen av första stycket föranleder
mig inte att föreslå ändring i del remitterade förslaget. En mindre jämkning
bör göras i fjärde stycket.

7 §

Lagrådet
har efterlyst en bestämmelse om vilken bamavårdsnämnd som skall ta befattning
med underhållsavtal och engångsbelopp enligt lagrummet. Jag instämmer i att ett
klariäggande: är befogat.

Det
naluriiga är att de aktuella frågorna handläggs av barnavårdsnämnden i den
kommun där vårdnadshavare och barn är bosatta. För de fall då bamel inte bor på
samma ort som vårdnadshavaren eller två vårdnadshavare bor på olika platser
saknas enligt min mening tillräcklig anledning all peka ul en kommuns nämnd som
ensam behörig. 1 stället bör var och en av de berörda nämnderna kunna godkänna
underhållsavtal med giltig verkan. Saknas annars behörig nämnd, bör prövningen
ankomma på barnavårdsnämnden i Stockholms kommun. Barnavårdsnämnd som är
behörig alt pröva avtal får

s. 425 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 425

också
anses skyldig all la upp fråga härom på begäran av någon av Slutprotokoll
avtalsparterna.

Såvitt
gäller bam vars faderskap måste fastställas torde den föreslagna regeln i
praktiken leda lill att frågan om godkännande av underhållsavial enligt
paragrafen kommer atl handläggas av barnavårdsnämnd som enligt 7 kap. 11 § i
det remitterade förslaget skall se till atl barnel tillförsäkras underhåll.

I
enlighel med vad jag harsagt nu bör ett tillägg lill paragrafens andra stycke
göras om vilken nämnd som är behörig all godkänna avtal. Någon ändring i fjärde
stycket torde inte behövas. När där talas om att engångsbelopp skall betalas lill
"bamavårdsnämnden", får anses framgå all den nämnd åsyftas som har
godkänt avtalet.

8
och 9 §§

Lagrådet
har föreslagit att i 9 § ackordsförfarande likställs med utmätning och konkurs,
om ansökan om förordnande av god man enligt ackordslagen (1970:847) har gjorts
inom treårsliden. Jag har inte någon erinran mol att även ackordsfallel beaktas
i paragrafen. Därvid bör emellertid uppmärksammas den situationen att ackord
inte uppnås, vare sig verkan av godmansförordnandet har förfallit eller
förhandling om offentligt ackord har inletts utan att leda lill resultat.
Vidare bör, i fall då ackord kommer till stånd, beaktas att det kan inträffa
att ackordet inte fullgörs inom föreskriven lid. I alla dessa fall synes det
rimligt alt den bidragsberäliigade lår viss ytteriigare lid pä sig för all
driva in bidraget (jfr beiräffande motsvarande fråga vid preskription av skatt
71 § 3 mom. uppbördslagen 1953:272). Tiden bör lämpligen sältas lill tre
månader. Sker utmätning inom denna lid eller försätts den bidragsskyldige i
konkurs på grand av ansökan som har gjorts inom den liden, bör betalning för
fordringen få tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen även
därefter.

Lagrådet
har vidare föreslagit sådan ändring av paragrafen att underhällsbidrag skall
kunna göras gällande i rättegång även tre år efter bidragels förfallodag, om lalan
har väckts före treårslidens utgång. Lagrådet har här tänkt på fall då en
fordran på bidrag har fastställts i avtal, som inte har sådan form all del är verkställbart.
En sådan fordran bör enligt lagrådels mening inte kunna preskriberas under
pågående rättegång om fullgörelseskyldighet.

Del
av lagrådet berörda fallet lorde ha begränsad praktisk belydelse. Man kan räkna
med all underhållsborgenären, om betalning uteblir, i allmänhet får lill stånd
ett verkställbart avtal eller utverkar dom ulan all dröja någon längre lid.
Till detta kommer, som lagrådet självt har påpekat, all den föreslagna regeln
skulle göra det möjligt också för den som kan stödja sig på ell verkställbart
avtal alt få preskriptionstiden föriängd genom atl väcka talan vid domstol, t.ex.
genom lagsökning. Över huvud taget skulle bestämmelsen

28
Riksdagen 1978/79. l:a saml. Nr 12

s. 426 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 426

innebära
ell avsteg från principen alt preskriptionsavbrolt inte bör tillåtas.
Slutprotokoll

Pä
grund av del anförda avstyrker jag bestämmelsen om verkan i
preskriptionshänseende av att talan väcks om fastställt underhållsbidrag.

Jag
delar lagrådels uppfattning att den i 9 § föreslagna preskriptionsregeln inte
bör kunna sällas åsido genom uttryckligt avtal härom eller genom
överenskommelse om ändrad förfallolid. Jag förordar alt denna ståndpunkt kommer
till ullryck i lagtexten.

I
redaktionellt hänseende förordarjag all andra meningen i 9 § enligt det remitterade
förslaget bryts ut och fiir bilda ett andra stycke. De föreskrifter som gäller
ackord bör tas upp i ett tredje stycke. Som ell fjärde stycke föreslås en
bestämmelse om att avtal i strid med paragrafen är ogiltigt.

Jag
vill slutligen föreslå ett förtydligande av preskriptionsreglerna i 8 §. Enligt
min mening bör denna paragraf inte vara tillämplig i fall då lalan om fullgörelse
förs i fråga om bidrag som redan har fastställts genom avtal, ulan i en sådan
situation bör endasl 9 § tillämpas. Saken har betydelse för avtal i vilka den
underhållsskyldige har åtagit sig atl betala bidrag för avsevärd tid före
avtalsslutet och därmed före föifallodagen. 8 § bör därför omformuleras så, all
den bara kommer att gälla lalan om all underhållsbidrag skall fastställas.

Övriga
paragrafer

Jag
har ingen erinran mol lagrådets förslag till ändrad lydelse av 5 § andra Slyckel
och 6 §. Jag biiräder också fiirslagel om tillägg lill 10 § andra slyckel.
Vidare föreslår jag mindre jämkningar av 13 § första slyckel.

15
kap.

12
§

Förslaget
all upphäva 8 kap. ÄB föranleder en följdändring i paragrafens andra stycke. I
anslutning härtill föreslås en ny punkl, betecknad 8, i övergångsbestämmelserna
lill balken.

20
kap.

9§

Lagrådet
har ifrågasatt om inte paragrafens tillämplighet ytteriigare borde begränsas.
Jag kan dela lagrådets uppfattning all denna fräga bör övervägas. F. n.
behandlas i riksdagens lagutskott en motion med begäran om översyn av
bestämmelserna i paragrafen (mot. 1977/78:997). Jag föreslår atl resultatet av
riksdagsbehandlingen avvaktas och all ändringen av paragrafen tills vidare
begränsas till vad jag har förordat i del remitterade förslaget.

s. 427 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 427

Förslaget
till Slutprotokoll

lag
om ändring i giftermålsbalken

5
kap.

1
och 2 §§

Lagrådet
har föreslagit atl 2 § första stycket departementsförslagel formuleras om så
att del kommer all avse en makes underhållsskyldighet mol den andra maken. En
majoritet inom lagrådet har vidare förordat all stadgandet i samma stycke om
fördelning mellan makama av utgifter och sysslor skall föras över lill 1 §.

Jag
kan godta lagrådets förslag atl ur 2 § utmönstra underhållsansvarel mot annan
familjemedlem än den andra maken. Däremot ser jag del som värdefullt om
underhållsskyldigheten mellan makar kan beskrivas mera som ell ansvar fören
gemenskap än som en skyldighet för den ena maken att bidra lill den andras
underhåll. Jag föreslår därför all i första slyckel föreskrivs alt makarna, var
och en efter sin förmåga, skall bidra till det underhåll som behövs för att
tillgodose deras gemensamma och personliga behov. Till denna föreskrift har
stadgandet om fördelning av utgifter och sysslor nära anknytning. Därigenom
markeras all makarna bör sträva efter atl båda ta del i olika moment i
försörjningen. Jag förordar atl stadgandet får stå kvar i 2 §.

3 §

Jag
bäringen erinran mot vad lagrådet har anfört under denna paragraf Jag biiräder
också ändringsförslaget.

Liksom
i fråga om motsvarande bestämmelse i FB (7 kap. 6 §) tillstyrker jag atl
lagtexten förtydligas på det sätt som lagrådet har föreslagit. Ordalagen bör
dessutom jämkas så att de inte kan anses lägga hinder i vägen för att bidrag
döms ut av make som inte i tillräcklig män har svarat för sill eget underhåll
ulan låtit den andra maken bära en alltför stor andel därav.

6§

Till
förtydligande av bestämmelsen vill jag uttala att en make fär anses ha förmåga
att bidra till den andra makens underhåll endast om han eller hon har medel
utöver vad som behövs för den egna försörjningen. Är maken försörjningsskyldig
även mol eget barn, bör ansvaret för barnels grandläggande underhållsbehov
komma före underhållsskyldigheten mot andra maken.

s. 428 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 428

7
och 8 §§ Slutprotokoll

Vad
jag har föreslagit och uttalat i anslutning lill 7 kap. 8 och 9 §§ FB gäller
även förevarande paragrafer.

9§
Jag ansluter mig lill lagrådets förslag.

12
och 13 §§ i nuvarande lydelse

Lagrådet
har ifrågasatt om inte bestämmelserna om den s. k. hushållsfullmakten bör
behållas i avvaktan på den forisatta översynen av reglerna om äktenskapets
ekonomiska rättsverkningar.

Som
jag uttalade i lagrädsremissen lorde reglema om hushållsfullmakl i dag ha
starkt begränsad praktisk betydelse. Reglernas tillämpningsområde kan inte
heller sägas vara alldeles klart. Till delta kommer omständliga bestämmelser
för det fall att make missbrukar den behörighet som fullmakten ger. Jag vill
dock inte m(Dlsälta mig lagrådets förslag alt låta frågan om ett upphävande av
bestämmelserna anstå.

Som
lagrådet har påpekat bör emeillertid bestämmelserna ses över språkligt.
Villkoret i 12 § tredje stycket atl makama lever åtskilda på grund av söndring
bör ersättas med att sammanlevnaden mellan makarna har upphört.

Beteckningarna
för de nuvarande 12 och 13 §§ bör, som lagrådet har föreslagit, behållas. Del
innebär alt de remitterade 12 och 13 §§ i stället får betecknas 14 och 15 §§.

7
kap.

Mol
bakgrund av vad jag har uttalat i det föregående ansluter jag mig till
lagrådets förslag att 2 § andra slyckel tills vidare behälls men all 3-5 §§
upphävs.

11
kap.

14
§ En redaktionell justering bör göras i tredje slyckel.

Övergångsbestämmelserna

Jag
biträder de förslag lill ändringar som lagrådet har lagt fram saml den tolkning
av punkt 5 (punkt 6 i propositionsförslaget) andra meningen som lagrådet har
lämnat.

s. 429 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 429

Den
nya punkl i övergångsbestämmelserna som lagrådet har föreslagit bör
Slutprotokoll föras in som punkl 5 med den återverkan på följande punkters
numrering som detta får.

Med
mitt molivulialande att de nya bestämmelsema om belänkleiid i 11 kap. 1 § skall
tillämpas omedelbart åsyftade jag att rätten på ansökan av part bör kunna
besluta om omedelbar skilsmässa i fall då vid ikraftträdandet betänketid löper
i ett mål om äktenskapsskillnad men enligt de nya reglerna skilsmässa kan
erhållas ulan föregående betänketid. Samma förfarande bör härvid komma i fråga
som vid vanlig fullföljd av ansökan om äktenskapsskillnad.

Förslaget
till

lag
om ändring i lagen om bidragsförskott

Jag
har ingen erinran mot alt det i 7 § första stycket andra meningen görs en
hänvisning även lill 1 § första och andra styckena. Jag delar den uppfattning
som lagrådet har uttalat vid 18 §. En redaktionell jämkning bör göras i 15 §
andra stycket.

Förslaget
till

lag
om ändring i lagen om ändring av vissa underhållsbidrag

Jag
instämmer i del uttalande i en tillämpningsfråga som lagrådet har gjort. Beiräffande
3 § första stycket ansluter jag mig till vad majoriteten inom lagrådet har
uttalat. Jag vill mol bakgrund av vad en av lagrådels ledamöter har uttalat vid
3 § andra slyckel erinra om att jag ser den föreslagna regleringen som i viss
mån provisorisk. Skulle det längre fram visa sig all del föreslagna andelsialel
är mindre lämpligt avvägt får en ändring äter övervägas.

Förslaget
till

lag
om ändring i utsökningslagen

I
lagrådsremissen har jag föreslagit vissa ändringar i bestämmelserna i 54 a § utsökningslagen
(1877:31 s. 1) angående utmätning på gmnd av skriftlig förbindelse alt utge
underhållsbidrag. Under ärendets fortsatta behandling har aktualiserats frågan
om vilka handlingar som skall ges in lill utmätningsmannen när ansökan om
utmätning görs på grund av sådan förbindelse.

Enligt
4 mom. i paragrafen gäller f n. att förbindelsen skall ges in i huvudskrifl. I lagrådsremiss
den 16 mars 1978 med förslag lill ulsökningsbalk har emellertid som en allmän
regel föreslagits att exekutionstitel inte skall behöva ges in i huvudskrifl,
om kronofogdemyndigheten anser det tillräckligt

s. 430 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 430

atl
bestyrkt avskrift i stället ges in (2 kap. 2 § tredje stycket ulsökningsbalken
Slutprotokoll och s. 141 och 143 i remissprolokollel). Detta gäller även skrifilig
förbindelse angående underhållsbidrag. Balken avses träda i krafl år 1981.

Riksförsäkringsverket
har till justitiedepartementet fört fram önskemål om att den föreslagna
regleringen skall träda i kraft snarast såvitt gäller handling som avses i 54 a
§ utsökningslagen. Nuvarande obligatoriska krav på atl handlingen skall företes
i huvudskrift medför enligt verkets mening påtagliga problem i den praktiska
verksamheten när allmän försäkringskassa är sökande på grand av utgivna
bidragsförskott. Jag kan biträda verkets önskemål. Jag föreslår därför all den
förevarande bestämmelsen i 54 a § formuleras så, all den som vill erhålla
utmätning skall inge förbindelsen i huvudskrift eller, om utmätningsmannen
anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. I lillämpningen bör som regel
krävas att originalet ges in, när ansökan görs av den underhällsberätligade
själv. Bestämmelsen bör, liksom de föreslagna ändringarna i övrigt i
paragrafen, träda i kraft den 1 juli 1979.

Förslag
till

lag
om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden

Utöver
vad jag har anfört i del fönjgäende bör redaktionella ändringar göras i 6 §
lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden.

2
Ändring i lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag,
fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge

Mellan
de nordiska länderna har år 1962 slutits en konvention angående indrivning av
underhällsbidrag (SÖ 1963:14). Konventionen ger möjlighel all driva in
underhållsbidrag i annan nordisk stat än den där bidragsskyldigheten har
fastställts. Till konventionen ansluter sig lagen(1962:5l2)om indrivning i
Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller
Norge, kungörelsen (1962:513) med vissa föreskrifier om indrivning och
redovisning av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller
Norge, samt kungörelsen (1962:514) angående indrivning' i Danmark, Finland,
Island eller Norge av underhållsbidrag.

Enligt
konventionen kan framsliUlning om verkställighet göras antingen hos myndighet i
den stat där den bidragsberäliigade vistas eller i den stal där bidraget har
fastställts (art. 2 första stycket). Skall verkställigheten äga rum i annan
stat än den där framställningen gjorts skall den översändas lill förstnämnda
stat. I konventionen regleras vilka myndigheter som i var och en av de
fördragsslutande staterna skall översända och motta framställningar om
verkställighet. Denna förmedlande funktion skall i Danmark fullgöras av

s. 431 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 431

överövrigheten
(i Köpenhamn överpresidenten och annars vederbörande Slutprotokoll amtman)
eller, om ovisshet råder om behörig överövrighet, av juslilieminis-leriel (art.
2 andra stycket).

I
Danmark har nyligen genomförts vissa ändringar i lagstiftningen om indrivning
av underhållsbidrag. Ändringarna, som träder i kraft den I januari 1979, innebär
all uppgifien att driva in underhållsbidrag flyttas från polisen till
kommunerna. I samband med denna lagstiftning har även frågan om överövrighetens
uppgifi enligt den nordiska underhållskonvenlionen övervägts. Man har därvid
kommit fram lill all kommunema bör överta också den uppgiften. I stället för
vad som nu föreskrivs i artikel 2 andra stycket om dansk förmedlande myndighet
skulle alltså gälla att framställning om verkställighet översänds och mottas av
vederbörande socialnämnd eller, om ovisshet råder om behörig socialnämnd, av justilieminisleriel.

De
nordiska länderna har enats om all den nya danska lagstiftningen inte påkallar
någon formell ändring av konventionen. Del har ansetts tillräckligt att de
övriga nordiska länderna underrättas om den danska ändringen i fråga om
förmedlande myndighet.

I
2 § tredje slyckel lagen om indrivning i Sverige av underhållsbidrag,
fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge har angivits de myndigheter
som är behöriga all lill Sverige översända framställningar som har gjorts i annal
nordiskt land. På den punkten måste lagen ändras såvitt gäller Danmark. Det kan
emellertid ifrågasättas om del finns anledning atl behålla föreskrifter av
delta slag i lagen. Föreskrifterna kräver inte i och för sig lagform utan är av
den karaktären att de kan utfärdas av regeringen. Med tanke pä atl föreskrifierna
även i fortsättningen kan behöva justeras lill följd av ändrade organisatoriska
förhållanden i de olika länderna förefaller del också mest praktiskt alt föreskrifierna
ges i form av förordning.

Jag
vill därför förorda att indrivningslagen ändras på det sättet alt
bestämmelserna i 2 § tredje stycket om behörighet att översända framställning
utgår. Bestämmelserna bör i stället, med den ändring i fråga om behörig dansk
myndighet som påkallats av del anförda, tas upp i kungörelsen (1962:513) med
vissa föreskrifter om indrivning och redovisning av underhällsbidrag,
fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge. Den nya ordningen i Danmark
föranleder också en ändring i kungörelsen (1962:514) angående indrivning i
Danmark, Finland, Island eller Norge av underhållsbidrag.

I
enlighel med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats
förslag lill lagom ändring i lagen (1962:512)om indrivning i Sverige av
underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge.

s. 432 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 432

3 Hemställan Slutprotokoll

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslär
riksdagen att antaga

dels
de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar, dels de lill
regeringsprotokollet den 5 oktober 1978 fogade förslagen till

10. lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning
av domstolsärenden,

11. lag om ändring i lagen (1962:512) om indrivning i
Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller
Norge.

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen all anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 433 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 433

Innehåll

Proposition....................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll...................... 1

Lagförslag........................................................ ..... 3

1. lag
om ändring i föräldrabalken......................... ..... 3

2.
lag om ändring i giftermålsbalken ..................... 16

3.
lag om ändring i ärvdabalken............................ 27

4.
lag om ändring i utsökningslagen
(1877:31 s. 1).. 27

5.
lag om ändring i bamavårdslagen
(1960:97)........ .... 29

6.
lag om ändring i lagen (1964:143) om
bidragsförskott 30

7.
lag om ändring i lagen (1966:680) om
ändring av vissa underhållsbidrag 34

8.
lag om ändring i införsellagen
(1968:621)........... .... 36

9.
lag om ändring i lagen (1969:620) om
ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag 37

10. lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning
av domslois-ärenden 38

11. lag om ändring i lagen (1962:512) om indrivning i
Sverige av underhällsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge............................... 39

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 8 juni 1978 41

1
Inledning..................................................... 41

2
Gällande rätt................................................ 42

2.1 Underhållsskyldigheten
mol barn................ 42

2.1.1
Underhållsskyldigheten enligt 7
kap. föräldrabalken m.m 42

2.1.2
Underhållsbidrag till barn ur kvarlåtenskap
.... 45

2.1.3
Bidragsförskott............................. 46

2.1.4
Lagen (1966:680) om ändring av vissa
underhållsbidrag 48

2.2 Underhållsskyldigheten
mellan makar........ .... 49

2.2.1
Underhållsskyldigheten under
äktenskapet 49

2.2.2
Underhållsskyldigheten efter
äktenskapsskillnad 51

2.3 Underhållsskyldigheten
mot föräldrar.......... 52

3
Bakgrunden till familjelagssakkunnigas
betänkande 52

4
Familjelagssakkunniga.................................... 54

4.1
Allmänna synpunkter........................... 54

s. 434 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 434

4.2 Underhållsskyldigheten
mol barn................ 56

4.2.1
De grundläggande bestämmelserna om
underhållsskyldigheten 56

4.2.2
Underhållsskyldigheten vid gemensam
vårdnad 58

4.2.3
Periodiska bidrag och engångsbidrag.. 60

4.2.4
Fullgörelse av bidragsskyldigheten
genom återbetalning av bidragsförskott, m.m 61

4.2.5
Den underhållsskyldiges egna utgifter
för barnet 63

4.2.6
Jämkning av underhållsbidrag........... 65

4.2.7
Indexändringama och underhållsbidrag
till barn 66

4.2.8
Preskription av fordran på
underhållsbidrag 67

4.2.9
Övergångsbestämmefser................. 68

4.3 Underhållsskyldigheten
mellan makar........... 69

4.3.1 Underhållsskyldigheten
under äkienskaix;t

mm............................................. 69

4.3.2
Underhållsskyldigheten efter
äktenskapsskillnad 70

4.3.3
Periodiska bidrag och engångsbidrag.. ... 71

4.3.4
Underhållsskyldigheten vid den underhållsberättigades
omgifte 71

4.3.5
Jämkning av underhållsbidrag............ ... 72

4.3.6
Preskription av fordran på
underhållsbidrag 73

4.3.7
1966 års lag om ändring av vissa
underhällsbidrag 74

4.4 Underhållsskyldigheten
mot föräldrar.......... .... 74

5
Föredraganden.......................................... .... 75

5.1 Reformens
inriktning och omfattning........... 75

5.1.1
Bakgrunden.................................. 75

5.1.2
Ny ordning för återkrav av
bidragsförskott? 76

5.1.3
Reformförslag angående underhållsskyldigheten

mol
barn...................................... 78

5.1.4........................................... Den
familjerältsliga underhållsskyldigheten i

övrigt.......................................... ... 80

5.1.5 Sammanfattning............................ ... 81

5.2 Underhållsskyldigheten
mol barn................ .... g]

5.2.1
De grundläggande bestämmelserna om under

hållsskyldigheten .......................... ... 81

Föräldrarnas
underhållsskyldighet mol barn som

inte
är vuxet................................. 81

Föräldrarnas
unåerbåUsskvkllghei moi viixei, sjukt

barn............................................ 86

UnderhåUsskyldigheien
mol .styvbarn. ... 87

Underhållsbidrag
ur krarlåtenskap...... 89

s. 435 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 435

5.2.2
Underhållsskyldigheten
vid gemensam vårdnad 90

5.2.3
Underhållsbidragets
sioriek och dess bestämmande 94

Inledning............................................... 94

Prövningen av frågor om underhållsbidrag 95

Sättet att reglera underhållsbidragens storlek .... 95

Förbehållsbelopp................................... ... 97

En metod au beräkna underhållsbidragets storiek \q2

Metoden jör
bidragsberäkning:

barnets kostnader................................. 103

fördelningen mellan föräldrarna av kosinaderna för

barnets underhåll.................................. . 105

underhållsskyldighet mot Jlera barn m. m 106

hemarbetande makes eller samboendes underhålls

förmåga ................................................ 106

Avslutande synpunkter.......................... 107

5.2.4 Den bidragsskyldiges egna utgifter för barnet... 107

Nedsättning av underhållsbidraget?..... ]07

Regleringen i bidragsförskottslagen...... . 111

5.2.5
Periodiska
bidrag och engångsbidrag.... . 113

5.2.6
Jämkning av
underhållsbidrag................ Ij5

Grundläggande bestämmelser.............. II5

Jämkning av avtal om engångsbidrag... 1 ] 7

Jämkning av oskäliga avial.................... 118

Jämkning av bidrag för förfluten tid....... 119

Proceduren för jämkning. Jämkning inom bidrags

förskot issvstemet ................................ 120

5.2.7
Indexändringarna
och underhållsbidrag till barn 123

5.2.8
Preskription av
fordran på underhållsbidrag .... ]26

5.2.9
Processuella
frågor............................... .. 129

Formen för handläggning av vårdnads- och under

hå I bfrågor .......................................... .. 129

Gemensam handläggning av flera mål om under

hållsbidrag ............................................ 133

5.3 Underhållsskyldigheten mellan makar........... 134

5.3.1 Underhållsskyldigheten under äktenskapet 134

Allmänna utgångspunkter..................... 134

Den närmare regleringen...................... 136

5.3.2
Underhållsskyldigheten
efter äktenskapsskillnad 138

5.3.3
Periodiska
bidrag och engångsbidrag... 140

5.3.4
Underhållsskyldigheten
vid den underhållsberäitigades omgifte 141

s. 436 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 436

5.3.5 Jämkning av underhällsbidrag............... .... j42

Periodiska bidrag................................... ]42

Engångsbidrag...................................... .... 144

5.3.6
Preskription av
fordran på underhållsbidrag .... 144

5.3.7
Indexändringarna
och underhållsbidrag till make j44

5.4
Underhållsskyldigheten
mot föräldrar.............. j46

5.5
Kostnadsfrågor................................................ j4

5.6
Följdändringar
i andra författningar................. ]48

5.7
Ikraftträdande-
och övergångsbestämmelser.. 14g

6
Upprättade
lagförslag............................................... J50

7
Specialmoiivering...................................................... .... 151

7.1
Förslaget till
lag om ändring i föräldrabalken... 151

7.2
Förslaget till
lag om ändring i giftermålsbalken I79

7.3
Förslaget till
lag om ändring i ärvdabalken....... I94

7.4
Förslaget till
lag om ändring i utsökningslagen (1877:31

s')..................................................................... 195

7.5
Förslaget till
lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97) 196

7.6
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott 196

7.7
Förslaget lill
lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring

av vissa underhållsbidrag................................. 206

7.8
Förslaget lill
lag om ändring i införsellagen (1968:621).. 2O8

7.9
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna
underhällsbidrag 209

8
Hemställan................................................................ 209

9
Beslut........................................................................ 209

Bilagor

1
Familjelagssakkunnigas
lagförslag............................ ... 210

2
Remissinstansernas
yttranden................................. ... 233

1
Allmänna
synpunkter....................................... ... 233

2
Underhållsskyldigheten
rnol barn.................... ... 240

2.1
De gmndläggande
bestämmelserna om underhållsskyldigheten 240

2.2
Underhållsskyldigheten
vid gemensam vårdnad 252

2.3
Periodiska
bidrag och engångsbidrag.............. 258

2.4
Fullgörelse av
bidragsskyldigheten genom återbetalning

av bidragsförskott m. m................................... 259

2.5
Den
underhållsskyldiges egna utgifter för barnel 279

2.6
Jämkning av
underhållsbidrag.......................... 289

2.6.1 Parternas bundenhet av avial m. m.... ... 289

s. 437 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:12 437

2.6.2
De sakkunnigas förslag lill nya jämkningsregler 292

2.7
Indexändringama och underhållsbidrag lill
barn 294

2.8
Preskription av fordran på
underhållsbidrag. ... 299

2.9
Övergångsbestämmelser........................ ... 303

3 Underhållsskyldigheten
mellan makar.......... ... 303

3.1
Underhållsskyldigheten under
äktenskapet m. m 303

3.2
Underhållsskyldigheten efter äktenskapsskillnad 307

3.3
Övriga förslag om
underhållsskyldigheten mellan makar 310

4
Underhållsskyldigheten mot föräldrar.......... 313

5
Övriga synpunkter på de sakkunnigas
förslag 313

5.1 Föräldrabalken....................................... 313

5.1.1
Gemensam handläggning av
vårdnads- och underhållsfrågor 313

5.1.2
Förslagen i övrigt.......................... ... 315

5.2
Lagen om bidragsförskott........................ ... 317

5.3
Övriga förslag....................................... ... 319

3 Underhåll och
socialförmån............................. ... 321

1
Forskningsprojektet................................ ... 321

2
Underhåll till barn................................... ... 322

2.1 Parternas
familjesituation, förvärvsarbete och inkomster

1975................................................... 322

2.2
Förekomst av bidragsförskott.
Underhällsbidragens storlek och deras betalning 1975. Restskulder......................................................... 323

2.3
Socialhjälp............................................ 326

2.4
Ulfyllnadsbidrag. Indexhöjningar. Allilyder
lill underhållsbidragen 327

3 Underhäll
till make.................................. ... 329

4.............................................................. Familjelagssakkunnigas
förslag till riktlinjer för försäkringskas

sans bedömning av den underhållsskyldiges förmåga atl återbe

tala utgivna bidragsförskott........................... ... 333

1
Inledning.............................................. ... 333

2
Den underhållsskyldiges inkomst................ ... 335

3
Förbehållsbelopp.................................... ... 336

3.1
Nivåer inom andra rättsområden............... ... 336

3.2
Överväganden....................................... ... 338

3.2.1
Andra utgifter än bostadskostnader.. ... 338

3.2.2
Bostadskostnaden......................... ... 342

4
Underhållsbidragels sioriek....................... ... 345

5
Övriga frågor........................................ ... 346

5.1
Inverkan av underhåll lill make.................. ... 346

5.2
Begränsningar av systemet för
underhållsskyldig med hemmamake 347

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:12 '

5.3
Olika samboendeformer............................ .. 349

5.4
Jämkning.............................................. .. 351

6
Tabelldel............................................ 353

5
De remitterade lagförslagen.......................... 361

Förslag
lill lag om ändring i

1
föräldrabalken........................................ 361

2
giftermålsbalken..................................... .. 373

3
ärvdabalken.......................................... .. 385

4
utsökningslagen (1877:31 s. 1)................. 385

5
bamavårdslagen (1960:97)....................... 386

6
lagen (1964:143) om bidragsförskott.......... 388

7
lagen (1966:680) om ändring av vissa
underhållsbidrag.. 392

8
införsellagen (1968:621).......................... .. 394

9
lagen (1969:620) om ersättning i vissa
fall för utgivna underhällsbidrag 395

Utdrag
av lagrådels protokoll den 12 september 1978 396

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1978. 420

1
Anmälan av lagrådsyttrande............................ . 420

2
Ändring i lagen(1962:512)om indrivning
i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller
Norge.......................................... . 430

3
Hemställan................................................... . 432

4
Beslut..................................................... 432

Doktrin (9)

  1. Eva Ryrstedt, Ett strategiskt förhållningssätt till harmonisering, SvJT 2005 s. 851, på s. 856 · Fritt tillgänglig
  2. Anita Wickström, Nyare rättspraxis — vårdnad, boende och umgänge, SvJT 2004 s. 759, på s. 764, 765 · Fritt tillgänglig
  3. Anita Wickström, Barn som bor hos var och en av föräldrarna - skärningspunkt civilrätt/ offentlig rätt, FT 2004 nr 3 s. 329, på s. 330, 331, 333 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  4. Anders Agell, Familjeformer och lagstiftningsideologi, SvJT 1998 s. 518, på s. 525, 526 · Fritt tillgänglig
  5. Några problem med anknytning till 1987 års familjerättsreform, SvJT 1989 s. 321, på s. 333 · Fritt tillgänglig
  6. Anders Agell, Individ, familj, stat Om värderingar i familjerättslagstiftningen under 1900-talet., SvJT 1984 s. 715, på s. 735, 736 · Fritt tillgänglig
  7. Olle Höglund, Svensk rättspraxis Familjerätt 1976-1982, SvJT 1984 s. 513, på s. 560 · Fritt tillgänglig
  8. Utsökningsbalken och promulgationslag m. m., SvJT 1983 s. 216, på s. 218 · Fritt tillgänglig
  9. Bidragsförskott, SvJT 1981 s. 39, på s. 40 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

460 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (155)

155 kopplingar i 76 dokument.

  1. SOU 2026:43 Åtgärder mot överskuldsättning s. 231 · s. 233 om s. 170 i texten · dokumentnivå
  2. Bet. 2025/26:CU12 Familjerätt i texten · dokumentnivå
  3. SOU 2025:121 Bodelning och betänketid - en effektivare process s. 90 om s. 188 i texten
  4. Bet. 2024/25:CU7 Familjerätt i texten · dokumentnivå
  5. Bet. 2022/23:CU6 Familjerätt i texten · dokumentnivå

Visa alla 76

Rättsfall (52)

52 kopplingar i 43 dokument.

  1. RÅ 2008 ref. 71 om s. 402 ur registret
  2. RÅ 2004 ref. 138 om s. 157 ur registret
  3. RH 2016:56 om s. 173 ur registret
  4. RH 2000:42 om s. 180 ur registret
  5. RH 1999:80 om s. 421 ur registret

Visa alla 43

Doktrin (253)

253 kopplingar i 28 dokument.

  1. Bejstam, Bidragsförskott, 1994 s. 57 om s. 197 · s. 67 om s. 197 · s. 71 · s. 76 om s. 197 · och 75 till i texten · dokumentnivå
  2. Agell, Underhåll till barn och make, 1988 s. 14 · s. 25 om s. 154 · s. 27 om s. 154 · s. 30 om s. 154 · och 42 till i texten · dokumentnivå
  3. Bejstam, Underhållsstöd och underhållsbidrag, 1996 s. 52 om s. 197 · s. 65 · s. 101 om s. 161 · s. 102 om s. 163 · och 36 till i texten · dokumentnivå
  4. Saldeen, Barn- och föräldrarätt, 2013 s. 21 · s. 263 · s. 264 · s. 269 om s. 166 · och 13 till i texten · dokumentnivå
  5. Schiratzki, Rättvist underhållsbidrag till barn, 2005 s. 15 · s. 22 om s. 97 · s. 23 · s. 30 om s. 166 · och 7 till i texten · dokumentnivå

Visa alla 28