med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79
89 sidor, varav 86 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 86 av 89 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:125, med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79
Dokumentets text
Prop.
1978/79:125
Regeringens proposition
1978/79:125
med
förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79;
beslutad
den 15 mars 1979.
Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade uldrag av
regeringsprotokoll för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandenas
hemslällan.
På
regeringens vägnar
OLA ULLSTEN
INGEMAR
MUNDEBO
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget III lill statsbudgeten
för innevarande budgetår.
De
anslag som begärs uppgår lill ca 2670,7 milj. kr., varav ca 2069,8 milj. kr. på
driftbudgeten och ca 600,9 milj. kr. på kapilalbudgeten. De största anslagen på
driftbudgeten föreslås gå lill sysselsällningsskapande åtgärder, byggande av statiiga
vägar samt svenska FN-styrkors verksamhet utomlands. De största anslagen på kapilalbudgeten
avser förlagslån till domänverket samt köp av aktier i AB Pripps Bryggerier.
Sammanlagt
ha nu begärts eller anvisats på tilläggsbudget till statsbudgeten för
innevarande budgetår med ca 16373 milj. kr.
1
Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 125
Prop.
1978/79:125
Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-03-15
Närvarande: statsministern Ullsten. ordförande, och
statsråden Sven Romanus. Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Rodhe, Wahlberg,
Hansson, Enlund. Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham,
Bondestam
Föredragande: statsråden Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén,
Wahlberg, Hansson, Enlund. Lindahl, De Geer, Blix, Gabriel Romanus, Tham,
Bondeslam
Proposition med förslag om tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79
Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor
angående anslag m.m. på tilläggsbudget 111 lill statsbudgeten för budgetåret
1978/79. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.
Statsrådet Mundebo anför: I prop. 1978/79:87 har
regeringen föreslagit att slalen skall lämna finansiellt stöd till Loussavaara-Kiimnavaara
AB om totalt 835 milj. kr., varav 135 milj. kr. avser sysselsättningsfrämjande åtgärder.
Regeringen
har i prop. 1978/79:104 föreslagil alt 114,3 milj. kr. anvisas för alt fmansielll
rekonstruera Uddcomb Sweden AB. Vidare har regeringen i prop. 1978/79:124 föreslagil
all 570 milj. kr. anvisas för statens förvärv av Kockums varvsrörelse m. m.
Regeringen har i prop. 1978/79:126 föreslagil alt 94,5 milj. kr. anvisas på
tilläggsbudget för tidigareläggningar för vissa investeringar m. m. inom SSAB
Svenskt Stål AB. Dessutom har regeringen i prop. 1978/79:127 föreslagit atl
100 milj. kr. anvisas lill ålgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten.
I prop. 1978/79:106 har föreslagits att anslag förs upp på tilläggsbudget för
exportkreditbidrag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att besluta om anslag m.m. på tilläggsbudget 111 tUl
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 i enlighet med de förslag som föredragandena
har lagt fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden
och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har
anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.
Prop. 1978/79:125 3
Regeringen förordar att de anföranden som redovisas i
underprotokollen och en sammanslällning över de anslag som regeringen begär
skall bifogas proposilionen som bilagor 1- 16.
Prop.
1978/79:125
Bilaga I
Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1979-03-15
Föredragande: statsrådet Blix
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten for
budgetåret 1978/79 såvitt avser utrikesdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TREDJE HUVUDTITELN
A. Utrikesdepartementet m. m.
[1] A 3. Inventarier för beskickningar, delegationer
och konsulat. Pä
statsbudgeten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik förts upp ett
reservationsanslag av 10473 000 kr. Medlen är avsedda för anskaffning,
projektering, produktion och förvaltning av inredning och inventarier vid
kansli- och bostadsfastigheler för utrikesförvaltningen. Sedan
anslagsberäkningen för budgetåret 1978/79 gjordes har behov uppkommit av viss
inrednings- och inventarieanskaffning vid ett antal utlandsmyndigheter bl. a.
i samband med icke förutsedda omdispositioner samt nyanskaffningar av
kanslilokaler och personalbosläder. Det behov av extra medel om 735 000 kr. som
uppstått till följd härav bör täckas med tilläggsanslag.
Med hänvisning till ovanslående hemställerjag alt
regeringen föreslår riksdagen
att till Inventarier för beskickningar, delegationer och
konsulat pä
lilläggsbudgel III lill statsbudgeten för budgetåret
1978/79 anvisa
ett reservationsanslag av 735000 kr.
Prop. 1978/79:125
Bilaga
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Utdrag
PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde
1979-03-15
Föredragande: statsrådet De Geer
Anmälan till tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FJÄRDE HUVUDTITELN
H. Övrig verksamhet
[1] H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en
svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till rikssiaten
för budgetåret 1956/57 (prop. I9.S6:198, SU 1956:179. rskr 1956: 539). Därefter
har årligen ytteriigare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet.
Medel för de åriiga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och
organisera den svenska beredskapsstyrkan m. m. anvisas sedan budgetåret
1965/66 under förslagsanslaget Beredskapsstyrka föi' FN-tjänst. Medel för FN-styrkornas
verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga
representation i FN samt - fr. o. m. den 1 juli 1967 -för observatörer i FN-tjänst
anvisades budgetåren 1965/66- 1971/72 under reservationsanslaget Kostnader för
svenska FN-slyrkor m.m. Fr.o.m. budgetåret 1972/73 har medel för FN-slyrkomas
verksamhet utom Sverige anvisats under anslaget FN-styrkors verksamhet
utomlands. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet hittills anvisats
1 069 265 000 kr. på tilläggsstat och tilläggsbudget. Därav har 60 milj. kr.
anvisats för alt täcka utgifterna för FN-styrkan på Cypem, FN-styrkan i
Mellersta Östern och FN-observatörer under tiden juli-december 1978 samt för
vissa oförutsedda utgifter (prop, 1978/79:25 bil. 3. FöU 1978/79:10. rskr
1978/79:96).
Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatt av FN.
Intill den I oktober 1978 har från FN influtit 512 015 548 kr. Sveriges
fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgick den I oktober 1978 till
72906023 kr. Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs statsbudgetens
inkomsttitel Övriga diverse inkomster.
Prop. 1978/79:125 8
Genom beslut den 26 oktober 1978 har tiden för den svenska
FN-insal-sen i Mellersta Östern förlängts t. o. m. den 24 april 1979.
Utgifterna beräknas till ca 6,3 milj. kr. för månad eller för liden
januari-juni 1979 sammanlagt 37,5 milj. kr.
Genom beslut den 14 december 1978 hartiden förden svenska FN-insal-sen
på Cypem förlängts l.o. m. den 15 juni 1979. Utgiftema har beräknats till ca
4,9 niilj. kr. för månad eller för tiden januari-juni 1979 sammanlagt 29,5
milj. kr.
En allmän medelsreserv av 3 milj. kr. bör beräknas med
hänsyn lill eftersläpande sjukvårdskostnader för lidigare kontingenter samt
vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av konlingentema.
Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick den I januari
1979 till 41. Medelsbehovet för dessa kan beräknas till 600000 kr. för månad
eller för tiden januari-juni 1979 sammanlagt 3,5 milj. kr.
Vid utgången av december 1978 fanns ett underskott på 1
583 100 kr. under anslaget FN-styrkors verksamhei utomlands.
Behovei av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta Östem
och på Cypern och för observatörer uppgår alltså till (37 500000-1-29500000 + 3
000000+3 500000-1- I 583 100) 75083 100 kr., avrundat 75 milj, kr. Medlen bör
liksom tidigare anvisas uianför utgiftsramen för det militära forsvaret.
Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i
anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen
förskottsvis läcka ulgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget lill
oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors
verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få las upp senare.
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen
alt till FN-styrkors verksamhet utomlands pä
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ell
reservationsanslag av 75 000000 kr.
Prop. 1978/79:125 9
Bilaga 3
Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1979-03-15
Föredragande: statsrådet Gabriel Romanus såvitt
avser frågan under punkten I; statsrådet Lindahl såvitt avser frågan under
punkten 2
Anmälan tUI tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FEMTE HUVUDTITELN
A. Socialdepartementet m. m.
[I] A 2. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisats ett reservationsanslag av 19 milj. kr. Den utredningsverksamhet
som bekostas från anslaget har under budgetåret blivit mera omfattande och
kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid anslagsberäkningen höslen 1977.
Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov av 4,7 milj. kr. Jag hemsläller atl
regeringen föreslår riksdagen
alt lill Kommittéer m. m. pä tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetårel 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 4 700000
kr.
[2] Garanti tUl Apoteksbolaget AB för pensionsåtaganden.
Riksdagen fattade i maj 1970 beslut om en ny organisation för läkemedelsförsörjningen
att lillämpas fr. o. m. den I januari 1971. Beslutet innebar all ett för ändamålei
nybildal aktiebolag skulle överta ansvarei för upphandling och distribution av
läkemedel från det tidigare apoteksväsendet. Apoteksbolaget AB bildades i augusti
1970.
Genom lagstiftning höslen 1976 infördes ändrade
avdragsregler för kostnader för tryggande av pensionsåtagande m.m. (prop.
1976/77:48, SkU 1976/77:14. rskr 1976/77:102, SFS 1976:1099-1101). De nya reglema
innebär bl. a. all begreppei allmän pensionsplan som är av avgörande belydelse
när del gäller atl bestämma ävdragsrällen för koslnader för pensions-
Prop.
1978/79:125 10
ulllistelser - h;u" utvidgats nägot i förhälUindc lill
tidigiirc gällande regler. S.'ilcdcs har t.ex. i punkt 2 e andra siycket av
anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370). KL. föreskrivits att
med allmän pensions-plan avses i KL. i fall där pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan
inte föreligger, bl.a. pensionsåtagande som har lämnats av statligt företag och
för vilket staten har lämnat borgen. Bakgrunden till förslaget ärden huvudregel
som gäller när allmän pensionsplan inte föreliggei- och som innebär att med
allmän pensionsplan skall likställas pensionsåtagande som ryms inom vad som är
sedvanligt enligt allmän pensionsplan. För avdragsrätt krävs enligt huvudregeln
vidare att pensionsåtagande som inte har tryggats genom pensionsförsäkring
eller avsättning till stiftelse skall tryggas genom kreditförsäkring.
I prop. 1976/77:48 anförde chefen för budgetdepartementet
att den nämnda nya bestämmelsen i första hand avser aktiebolag i vilka staten
direkt eller indirekt äger huvuddelen av aktierna. Det påpekades att det förekommer
att sädana företag - trots att de lämnar pensionsutfästelser som till sitt
innehåll är i stort sett likvärdiga med allmän pensionsplan - antingen saknar
praktiska möjligheter att krcditförsäkra utfästclsema utan statlig borgen eller
ändå med hänsyn till omständigheterna bör kunna få ersätta kreditförsäkring med
statlig borgen. Den omständigheten att staten lämnar borgen för utfästelserna
torde medföra att dessa får likställas med allmän pensionsplan. Det torde
därvid beaktas att ett sådant borgensåtagande klaver riksdugens medverkan och
att riksdagen därigenom får möjlighet att allsidigt pröva lämpligheten av att
ett visst statligt företag befrias från kravet på kreditförsäkring. Chefen för
budgetdepartementet förutsatte därvid att riksdagen som underlag för sin
bedömning har tillgång till yttrande frän riksskatteverket.
I skrivelse den 12 december 1978 har Apoteksbolaget AB
anhållit om statens borgen för bolagets pensionsförpliktelser. Bolagets
verksamhet regleras i ett avtal med staten. Enligt avtalet har Apoteksbolaget
åtagit sig att infria de pensionsutfästelser, vilka grundar sig på bestämmelser
som före utgången av år 1970 utfärdats av Kungl. Maj:t och som avser
apoteksinnehavare och apoteksanställda samt deras efterlevande, ävensom vissa
andra statens pensionsåtaganden. Pensionsskulden enligt detta åtagande uppgår
f n. till ca 350 milj. kr.
Apoteksbolagets tjänstepensioner är numera reglerade genom
kollektivavtal. Nu gällande avtal, som slöts i början av år 1978, ansluler sig
beträffande förmånsnivåer m, m. till den s. k. ITP-planen som gäller för
flertalet tjänstemän inom industri och handel. Bolaget administrerar självt pensionsberäkningar
och pensionsutbetalningar. Pensionerna betalas ur bolagets löpande inkomsler. F.
n. uppgår antalet pensionärer lill omkring 2000 personer och antalet anställda
med pensionsrätt till ca 9 500 personer. Härtill kommer utfästelser om
framtida livräntor till ca 3 000 personer som slutat sin anställning i bolaget
eller i det lidigare apoteksväsendet.
Prop.
1978/79:125 II
Apoteksbolagets pensionsskuld utgjorde vid utgången av år
1977 ca 730 milj. kr. I bokföringen fanns vid samma tidpunkt avsatt som
pensionsskuld ca 380 milj. kr. utgörande pensionsåtaganden gjorda efter
bolagets bildande. De från det tidigare apoteksväsendet övertagna
pensionsåtagandena har således inte skuldförts.
Yttrande över bolagets skrivelse har inhämtats från riksskatteverket.
Riksskatieverkei har granskat Apoteksbolagets pensionsplan
och finner att bestämmelsema i denna inle ulgör hinder för bifall till bolagets
anhållan. Inte heller syns några övriga omständigheter föreligga som utgör hinder
for bifall.
Föredraganden
Apoteksbolaget AB svarar enligt avtal med staten lör
upphandling och distribution av läkemedel. Bolaget ägs till huvudsaklig del av
staten och har legalt monopol på detaljhandeln med läkemedel. Som riksskatteverkets
granskning visat ulgör pensionsbestämmelsernas innehåll inget hinder för ett
jämställande med allmän pensionsplan.
Enligt gällande lagsiiftning är bolagets pensionsavsätlningar
inle avdragsgilla vid beskattning innan de tryggats med kreditförsäkring eller
dylikt. En sådan kreditförsäkring kan dock endast erhållas om bolagets hela
pensionsåtagande är upptaget som skuld i bokföringen. Så är, som lidigare
redovisats, ej fallet med de pensionsåtaganden som bolaget övertagit och vilka
avser personal inom den tidigare apoteksorganisationen. Mot denna bakgmnd är
det således inte möjligt för Apoteksbolaget alt erhålla den nödvändiga
kreditförsäkringen. För att pensionsåtagandena i beskattningshänseende skall
kunna jämställas med allmän pensionsplan och därigenom avsättningarna till
pensionsreserven till fullo skall bli avdragsgilla vid beskattning krävs en
garanti från staten.
Genom att bolaget har legalt monopol innebär en garanti inle
en förmån som snedvrider konkurrensen. Det pensionsåtagande som inte är
skuld-fört, och som således är orsaken till all kreditförsäkring ej kan
erhållas, har övertagits från det tidigare apoteksväsendet. Med hänsyn härtill
och mot bakgrund av att bolaget bör beredas samma möjligheter som flertalet
andra förelag alt dra av sina pensionsavsättningar vid beskattning förordarjag
att bolaget beviljas en statlig garanti för sina pensionsutfästelser. Av
principiella skäl anserjag att bolaget lill statsverket bör ulge premie för
den kreditförsäkring som denna statliga borgen innebär. Bolaget bör alllså åriigen
till inkomsttiteln Pensionsmedel m. m. belala in ett belopp som motsvarar vad
en kreditförsäkring skulle ha kostat.
En sådan garanti medför att bolagets samtliga avsättningar
i bokslut till pensionsreserven intill pensionsskuldens faktiska akluella
belopp skall vara avdragsgilla vid beskattning så länge bolaget tillämpar en pensionsplan
av nuvarande principiella utformning. Med hänsyn till bolagets karaktär innebär
garantiåtagandel dessutom närmast en formell förpliktelse att be-
Prop.
1978/79:125 12
lasta driftbudgetens inkomsttitel Pensionsmedel m.m. för
bolagets pensionsåtaganden i det fall bolaget inte skulle kunna bekosla dem av
egna medel.
En statlig garanii för Apoteksbolagets pensionsåtaganden
är enligt min mening endast en temporär lösning av del akluella problemel. På
sikt bör frågan lösas genom atl bolaget i sin redovisning som skuld tar upp
även de från det tidigare apoteksväsendet övertagna åtagandena. En sådan skuld-föring
får ske i den takt som medges av bolagets rörelseresultat. En lämplig riktpunkt
för bolagels planering bör kunna vara att åtgärden genomförs under en
tioårsperiod.
Vid utgången av år 1977 uppgick bolagets pensionsskuld
till ca 730 milj, kr. och f. n. uppgår den till ca 765 milj. kr.
Pensionsskuldens tillväxt beror på löneökningar, ökningar av utgående
pensionsförmåner och av antalet pensionsberättigade. Med hänsyn till
pensionsskuldens framtida tillväxt bör garantin bestämmas till högst I 000
milj. kr., vilket innebär alt frågan ånyo fär understäUas riksdagen om
pensionsskulden växer över detta belopp.
Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemställerjag
att regeringen föreslår riksdagen
att utfärda en statlig garanii för pensionsförpliktelser
vid Apoteksbolaget AB inlill en pensionsskuld om I 000000000 kr.
Prop. 1978/79:125 13
Bilaga 4
Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-03-15
Föredragande: statsrådet Bondestam
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
SJÄTTE HUVUDTITELN
A. Kommunikationsdepartementet m.m.
[1] A 2. Kommittéer m.m. På statsbudgeten för innevarande
budgetår har under ifrågavarande anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag
av 6,7 milj, kr. Med beakiande av disponibel reservalion på anslagel vid ingången
av budgetåret av avrundat 1 500 800 kr, finns totalt 8200800 kr. alt lillgå.
Detta belopp bedömdes olillräckligt. Jag hemställde därför att regeringen skulle
föreslå riksdagen alt på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för innevarande
budgetår anvisa ett reservationsanslag av 700000 kr. Riksdagen (rskr
1978/79:138) har anvisat detta belopp. Således finns totalt 8 900800 kr. att
tillgå. Även detta belopp bedöms numera otillräckligl med hänsyn till ökade
kostnader för bl. a. SMHl-utredningen (1977: 01), Typbesiktningsutredningen
(1977:02) och Lufttransporlulredningen (1978:07). Ett ytterligare medelsbehov
om avrundat 400000 kr, föreligger således. Jag hemställer atl regeringen
föreslår riksdagen
att lill Kominiliéer m.m. pä tilläggsbudget III lill
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 400000
kr., varav hälften all avräknas mot automobilskattemedlen.
B. Vägväsendet
[2] B 3. Byggande av statliga vägar. Under rubriken
Byggande av statliga vägar har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts
upp ett reservationsanslag av sammanlagl 1268,5 milj. kr. atl avräknas mol automobilskattemedlen.
Prop. 1978/79:125 14
Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1977/78:100
bil. 2. FiU 1977I1H: 16. rskr 1977/78: 227) har regeringen den 7 december 1978
beslutat att statens vägverk frän reservationsanslaget Byggandet av statliga
vägar får - utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit - bedriva statlig
vägbyggnadsverksamhet för ett belopp av sammanlagt högst 60 milj. kr. enligt i
huvudsak följande fördelning.
Län
Södermanlands 16000000 kr.
Skaraborgs 2 000000 kr.
Örebro 8000000 kr.
Västmanlands 3000000 kr.
Kopparbergs 12000000 kr.
Gävleborgs 19000000 kr.
Arbetena skall bedrivas av statens vägverk med arbetskraft
som rekryteras i samråd med vederbörande arbetsförmedling.
Regeringen har vidare den 28 december 1978. med stöd av
tidigare nämnda bemyndigande, beslutat att statens vägverk får - utöver vad
regeringen i annal sammanhang har föreskrivit - bedriva statlig
vägbyggnads-verksamhet i Stockholms län för ett belopp av högsl 130 milj. kr.
Arbetena skall i huvudsak bedrivas med norrbottnisk
arbetskraft som rekryteras i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen och
länsarbetsnämnden i Norrbottens län.
Med utgångspunkt från regeringens uttalanden i prop.
1978/79:49 om vissa varvsfrågor har regeringen den 1 februari 1979, med slöd av
lidigare nämnda bemyndigande, beslutat att statens vägverk får - ulöver vad
regeringen i annat sammanhang har föreskrivit - bedriva statlig vägbyggnadsverksamhet
för ett belopp av sammanlagt högst 190 milj, kr, i varvsregionema enligt
följande fördelning.
Län
Malmöhus 53000000 kr.
Hallands 100000000 kr.
Göteborgs och Bohus 33 200000 kr.
Älvsborgs 3 800000 kr.
Arbetena skall bedrivas av statens vägverk med arbetskraft
som rekryteras i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen och vederbörande arbetsförmedling.
Även om den i prop. 1978/79:49 om vissa varvsfrågor angivna förutsättningen atl
ifrågavarande arbeten skulle bedrivas i första hand för att bereda
sysselsättning åt övertalig varvspersonal - alltjämt gäller, föreligger inte
hinder atl till arbetena också rekrytera arbetslösa väg-, anläggnings- och
byggnadsarbetare från regioner med mera betydande sysselsättningsproblem.
Huvuddelen av den anvisade arbetskraften skall utgöras av ovannämnöa grupper.
Prop.
1978/79:125 15
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställerjag
att regeringen föreslår riksdagen
att till Byggande av slailiga vägar pä tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 380000
000 kr., att aviäknas mot automobilskattemedlen.
E. Institut m. m.
[3] E 4. Sveriges meteurolngiska och hydrologiska
institut: Uppdragsverksamhet. I anslagsframställningen för budgetåret 1978/79
anmälde SMHI att växande svårigheter förmärkts att bibehålla
uppdragsverksamhetens omfattning. I skrivelse den 15 juni 1978 konstalerar SMHI
att dessa svårigheter har fortsatt under året. SMHI framhåller att
personalkostnaderna är den avgjort största utgiftsposten och att dessa ulgifter
kvarstår även sedan uppdragens omfattning minskat. I skrivelsen framhåller SMHI
vidare att det uppkomna läget delvis är en följd av sviktande konjunkturer,
vilket bl, a. medfört en kraftig nedgång i industrielableringarna.
Jag anser att den bristande orderingången i SMHI:s
uppdragsverksamhet bör ses mot bakgrund av bl. a. senare års mindre goda
industrikonjunkturer samt den osäkerhet som rått inom energipolitikens område.
Den energirelaterade verksamheten vid SMHI har traditionellt varit en viktig del
av institutets uppdragsverksamhet. Det är f. n. dock inte möjligt att avgöra
om SMHI;s överkapacitet är ett utslag endast av tillfälligt verkande faktorer
eller ett uttryck för en strukturell nedgång i efterfrågan. En särskild
utredare - SMHl-utredningen (K 1977:01) - har tillkallats med uppgift att se
över SMHLs verksamhei och organisation. Bl. a. skall utredaren utifrån en
bedömning av den framtida efterfrågan på institutets tjänster pröva verksamhetens
inriktning och omfattning. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år
1979. En bedömning av SMHI:s möjligheter i framtiden att hävda sig på marknaden
bör enligt min mening anstå till dess utredningens förslag har prövats.
I avvaktan härpå kan konstateras att SMHI f. n. har
resurser för ytterligare uppdragsverksamhet. Det ärenligt min mening
väsentligt att dessa resurser kan tas till vara pä eti sätt som kommer
samhället till godo. Under hand harjag från SMHI erfarit att resurser finns för
bl. a. siudier inom det oceanografiska området modellstudier av
katastrofutsläpp av marina föroreningar, insamling av underlag för bedömningar
av t, ex. transportvägar för fartyg med miljöfarlig last m. m. Inom det hydrologiska
området finns bl.a. resurser för vårflödesberäkningar. Även inom det meteorologiska
området finns resurser för ökad uppdragsverksamhet. Därtill kommer vissa
resurser för bl.a. forskning och utveckling samt administrativ utveckling.
Enligt min mening bör inom SMHEs anslag för
uppdragsverksamhet ett
Prop.
1978/79:125 16
belopp om 3 milj. kr. ställas till förfogande i syfte att
möjliggöra att vissa resurser vid institutet kan tas lill vara på det sätl jag
har angett. Del bör ankomma pä regeringen att besluta om inriktningen och
omfattningen av de verksamheter för vilka medlen skall ställas till förfogande.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Uppdragsverksamhet på tilläggsbudget 111 lill statsbudgeten för budgetåret
1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 000000 kr.
F. Diverse
[4] F 8. Ersättning till luftfartsverket för vissa
stimulansåtgärder på Sturups flygplats. Luftfartsverket fär enligt luflfaristaxan,
som beslutas av regeringen, medge sådan rabatt på landnings- och
passageraravgift som kan anses vara förenlig med verkets ekonomiska inlressen.
Under åren 1974 och 1975 gjordes på uppdrag av luftfartsverket en undersökning
av chartermarknaden i Sydsverige. Undersökningen visade bl.a. atl huvuddelen
av resenärerna föredrar Sturup framför Kastrup som avresefiyg-plats. På
grundval av undersökningen utformade luftfartsverket år 1975 ett stimulanspaket
för att - i överensstämmelse med allmänhetens önskemål ~ överföra chartertrafik
från Kastrup till Sturup. Stimulansålgärdema omfattade bl. a. bonus till de
researrangörer som utökade sin trafik på Sturups llygplats och rabatter till flygföreiagen
på landningsavgiftema. En förutsättning för att rabatter skall utgå till charlertrafiken
på Sturup är att de medför ökad trafik.
Under tiden 1975-1978, dvs. den period som chartertrafiken
på Slumps flygplats har stimulerats, har antalet resenärer ökat med ca 100000
från ca 70000 lill ca 170000. Trafikökningen har medfört en intäktsförsiärkning
för luftfartsverket under år 1978 på mer än 10 milj. kr. Eftersom luftfartsverkets
flygplatser utgör en ekonomisk enhet innebär detla att stimulansåtgärderna för
chartertrafiken på Sturups flygplats på ett påtagligt sätt medverkat till att
begränsa höjningen av luftfartsavgiflema.
1 april 1978 beslöt riksdagen att införa en skatt på
charterresor med flyg till utlandet. Skatten utgår med 100 kr. per passagerare.
I Danmark har en reseskatt införts som utgår med 50 danska kr., vilkel molsvarar
ca 40 svenska kr. Härigenom uppstod en skillnad mellan den svenska och danska
reseskatten på ca 60 kr. Eftersom skillnaden i flygplatsavgifter är ca 40 kr.
har kostnadsskillnaden efter skattens införande blivit 100 kr. till Kastrups
fördel. Delta innebär enligt luftfartsverkets uppfattning alt stor risk
föreligger för att charterlrafik i Sydsverige kommer att föras över från Sturup
till Kastrup.
I anslutning till regeringens prop. 1977/78:98 med förslag
till lag om skatt på vissa resor m.m., framhöll skatteutskottet, SkU
1977/78:45, att skattens nivå i och för sig var lämpligt avvägd. Med anledning
av farhågor-
Prop.
1978/79:125 17
na lör utvecklingen av flygtrafiken på Sturup pekade
utskottet pä möjlighelen atl läla luftfartsverket disponera ytterligare medel
för att slimulera chartertrafiken på Sturup. Dessa medel bör enligt utskottets
mening hellre las ur den allmänna budgeten än genom en särskild charteravgift
på samtliga resenärer.
Utskottet betonade dock att en sådan lösning inte är
tillfredsställande i längden. Möjligheterna att åstadkomma en sä långt möjligt
likformig nordisk lagstiftning på detta område borde därför undersökas. Mot
bakgrund av det sedan länge etablerade nordiska samarbetet pä flygtrafikens
område och det förhållandet att man även i Norge överväger att införa en
charterskatt, borde enligt utskottet goda förutsättningar föreligga för att fä
till stånd en mer långtgående samordning av charterskatten än man redan har i
tekniskt hänseende. Utskottet förutsatte att regeringen tar initiativ till diskussioner
med Danmark och Norge om en gemensam lösning av denna fråga. Avslutningsvis
anfördes att utskottet förväntar att regeringen med slörsla uppmärksamhet
följer verkningarna av reseskatten för Sturups vidkommande och skyndsamt
vidtar ålgärder för all eliminera konkurrenssnedvridningar till flygplatsens
nackdel. Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr 1977/78:222).
I juli 1978 anmälde luftlarlsverket i skrivelse till
regeringen alt de negativa verkningama för chartertrafiken på Slump som
befarades i samband med införandet av den svenska charlerskatien kommer alt bli
märkbara, såvida inga åtgärder i konkurrensutjämnande syfte vidtas.
Luftfartsverket hemställde därför om att de åtgärder regeringen enligt
riksdagens uttalande förutsätts vidta förbereds så att det blir möjligt att
informera berörda researrangörer och flygföretag i god tid före
vintersäsongens början.
Under innevarande vintersäsong har någon nedgång i charlertrafiken
på Sturup inte inträffat. Detta förklaras av att researrangörerna avvaktar
myndigheternas åtgärder med anledning av bl.a. skatteutskottets uttalande.
Under hösten 1978 har budgetministern, enligt vad jag har
erfarit, vid nordiska finansministermöten lagit upp frågan om en likformig
nordisk reseskatt. Någon lösning av frågan under den allra närmaste framtiden
kan enligt budgetministern inte förväntas.
I skrivelse den 29 januari 1979 till regeringen framhåller
luftfartsverket atl en markant överflyttning av trafik till Kastrup från Sturup
kommer att ske under sommarsäsongen 1979, april-september, om inte åtgärder som
leder till en minskning av nuvarande konkurrensskillnad mellan Kastrup och Sturup
kan presenteras inom en snar framtid. Luftfartsverket räknar med att antalet charlerresenärer
från Slump kommer att bli 25 % lägre än vad som beräknades före charterskattens
införande i Sverige och Danmark. Prognosen för sommarsäsongen 1979, enligt de
förutsättningar som gällde före skattens införande, pekar enligt
luftfartsverket på ca 125 000 avresande charterpassagerare, varav drygt 60000
innevarande budgetår. 2 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 125
Prop. 1978/79:125 18
Verket anser vidare att en stimulans med minst 40 kr. per
passagerare behövs för att trafiken pä Sturup skall kunna bibehållas.
Luftfartsverket ki)nstaterai'ocksä att det inte är ekonomiskt försvarbart för
verket att med egna medel stimulera resandet. Däremot ärdet motiverat om
stimulanserna skei med medel över den allmänna budgeten och merintäkterna av rese-skatlen
beaktas.
Mot den här bakgrunden hemställer luftfartsverket att 2,5
milj. kr. (62 500 passagerare x 40 kr.) ställs till verkets förfogande för
stimulans av charlertrafiken på Sturups flygplats under innevarande budgetär.
En sådan medelstilldelning möjliggör enligt verkets uppfattning erforderlig
stimulans för att en överföring av charterpassagerare från Slump till Kastrup
skall kunna förhindras. Verket underslryker att tolalintäkten (luftfartsverkets
intäkter plus iniäktema av reseskatten), efter avräkning av stimulansbidraget,
kommer att bli större än vad som skulle erhållas om man avstår från att vidla
någon åtgärd.
Med hänsyn till riksdagens uttalande och luflfarlsverkels
framställningar, som grundas på allmänhetens önskemål om att kunna företa
charterresor fiån Sturup och på ekonomiska bedömningar för såväl staten som
luftfartsverket, förordarjag att medel ställs till luftfartsverkets förfogande
för stimulans av chartertrafiken på Stumps flygplats. Medelsanvisningen bör
avse chartertrafiken under sommarsäsongen innevarande budgetår, dvs. för
perioden april-juni 1979. Frågan om bidrag till chartertrafiken under nästa
budgetär får med beaktande av utvecklingen prövas senare. Det är vidare enligt
min uppfattning angeläget att strävandena att åstadkomma en likformig nordisk
lagstiftning fortsätter.
1 likhel med luftfartsverket anser jag alt en stimulans
med allmänna medel motsvarande 40 kr. per passagerare behövs för att önskad
effekt skall uppnås. Detta innebär ett totalt medelsbehov om 2,5 milj. kr.
under innevarande budgetår. Luftfartsverket får pröva om ytierligare stimulanser
erfordras. Dessa bör verket i så fall självt svara för inom ramen för sitt
bemyndigande att medge kommersiellt motiverade rabatter. Allmänt sett anserjag
att det är angeläget att verket genom olika åtgärder skapar förutsättningar
för utveckling av trafiken på de svenska flygplatserna. Verket bör därför
noggrant pröva möjligheterna att utforma de nu akluella stimulanserna även med
hänsyn till önskemålel om en ytterligare ökad trafik på Sturup.
Frågan om stimulansåtgärder på Sturup medför en
omfördelning av chartertrafiken mellan olika flygplatser i Sydsverige har
aktualiserats i olika sammanhang. Denna fråga bör enligt min mening bedömas
med utgångspunkt från alt risken är uppenbar att trafik motsvarande intäkter
för luftfartsverket och staten på i storleksordningen 20 milj. kr. per år
överförs från Sturup till Kastrup om inga åtgärder vidlas. Jag vill också framhälla
att det primärt är andra faktorer än luftfartsverkets avgifter som är avgörande
för val av avreseflygplats för charterflygningar inom landet. Några
Prop. 1978/79:125 19
negativa effekter av de föreslagna stimulansåtgärderna
torde därför inte uppkomma vad gäller utbudet av chartenesor på
luftfartsverkets övriga flygplatser.
Ersättningen till luftfartsverket bör med utgångspunkt i
redovisat faktiskt passagerarantal betalas ut månadsvis. Jag avseratt föreslå
regeringen all kammarkollegiet ges i uppdrag att handha utbetalningen.
Jag föreslär att ifrågavarande medelsbehov anvisas på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för innevarande budgetår under ett nytt
förslagsanslag på sjätte huvudtiteln benämnt F 8. Ersättning till
luftfartsverket för vissa stimulansåtgärder på Sturups flygplats. Anslaget bör
för budgetåret 1978/79 föras upp med 2,5 milj. kr.
Med hänsyn till vad jag har anfört hemställerjag att
regeringen föreslår riksdagen
att till Ersättning lill liiflfarlsverket för vissa
stimulansåtgärder på Sturups jlygplals på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten
för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 500000 kr.
KAPITALBUDGETEN
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Postverket
[5] Ökning av aktiekapitalet i Tidningstjänst AB (TAB). TAB
bildades efter beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969:55, SU 1969:108, rskr
1969:252) med uppgift att organisera och administrera samdistribution av
dagstidningar och i sammanhanget förmedla statlig samdistribulionsrabatl. Tidningstjänst
är ett helägt dotterförelag till postverket. Vid bildandet fick TAB ett
aktiekapital om 900000 kr. Detta ökades år 1974 (prop. 1974:85 bil. 5, TU
1974:13, rskr 1974:145) lill 2,5 milj. kr.
Postverket har i skrivelse den 31 januari 1979 hemställt
om nyteckning av aklier i TAB verksamhetsåret 1978/79. Aktiekapitalet föreslås
höjt från 2.5 milj. kr. till 5 milj. kr. Aktieteckningen föreslås ske till en
kurs av 120% med en avsättning om 500000 kr. till reservfonden. Del
erforderliga beloppet för aktieteckning skulle således vara 3 milj. kr. Postverket
framhåller att TAB har fortsatt att expandera sedan aktiekapitalet höjdes
första gången år 1974. Det senaste verksamhetsåret hade bolaget en omsättning
på 162 milj. kr. och en balansomslutning på 39 milj. kr. Det egna kapilalet
motsvarade därmed endasl 9% av balansomslutningen. Postverket anser det
önskvärt att det egna kapitalet i TAB uppgår till ca 20% av balansomslutningen.
Den föreslagna aktieteckningen skulle t. v. ge bolaget erforderlig säkerhet
från risk- och expansionssynpunki.
Enligt min uppfattning bör det egna kapitalet i TAB ökas
på del sätt posl-
Prop.
1978/79:125 20
verkei löicslagit. dvs. genom teckning av aklier lör 2,5
milj. kr. med 20% överkurs. I fråga om investeringarna i postverket budgetåret
1978/79 (prop. 1977/78: 100 bil. 9. TU 1977/78:12, rskr 1977/78:154) har ett
anslag om 109 milj. kr. beslutats. Medel Idi' aktieteckningen kan tas från
nuvarande anslag och nägot tilläggsanslag erfordras säledes inte. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag förordat angående nyteckning av
aktier i Tidningstjänst AB.
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
SJÖFARTSVERKETS FOND
[6] 3. Sjöfartsmateriel m.m. För budgetåret 1978/79 har
under anslaget Sjöfansmateiiel m. ni. anvisats ett investeringsanslag av 34.2
milj. kr. (prop. 1977/78: 100 bil. 9. TU 1977/78:12. rskr 1977/78:1.-4).
Anslaget jämte ingående balans beräknades ge utrymme för en förbrukning av 37
milj. kr. samt en marginal om 3.7 milj. kr. Beräkningen av medelsförbrukningen
baserades bl. a. pä att totalkostnaden för det nya sjömätningsfartyget skulle
bli ca 35 milj. kr. Fartyget, för vilket regeringen gav beslällningsbemyn-digande
i beslut den 29 december 1977, har kontrakterals till ett pris av ca 48,5 milj.
kr. Beställningen har skell vid svenskt varv.
I skrivelse den 1 februari 1979 har sjöfartsverket - med
hänvisning till bl.a. beställningen av sjömätningsfartyget - hemställt om
tilläggsanslag för budgetåret 1978/79 om 12 milj. kr. Förbrukningen under
innevarande budgetär beräknas uppgå till ca 50,5 milj. kr. Härtill kommer
kostnader om 3,.' mifj. kr. för upprustning av tjänstefartyget Vega. Den
ingående balansen till nästa budgetår har beräknats till lOOOOO kr. i prop.
1978/79:100 bil. 9. Anslaget innevarande budgetår jämte ingående balans om 6,9
milj. kr. medger en förbrukning av högst 41.1 milj. kr. För att kunna uppfylla
bl. a. de betalningsåtaganden som följer av beställningen av sjömätningsfartyget
samt av angivna upprustning fordras således ytterligare 12,9 milj. kr. Med en
förutsatt ingående balans om lOOOOO kr. nästa budgetår förordarjag att 13 milj.
kr. anvisas på tilläggsbudget.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen föreslår riksdagen
att lill Sjöjärtsmaierid m. m. på tilläggsbudget 111 lill
statsbudgeten
för budgetåret 1978/79 anvisa ett invesleringsanslag av 13
000000
kr.
Prop. 1978/79:125 21
Utdrag
BUDGETDEPAKTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-03-15
Föredragande: statsrädet Mundebo såvitt avser pimkten 2;
statsrådet Wahlberg såvitt avser pimkten I
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten lör
budgetåret 1978/79 såvitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ÅTTONDE HUVUDTITELN
E. Diverse
[ 1] E 13. Statlig företagshälsovård. Under denna rubrik
har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av I
000 kr.
I prop.
1975/76:100 (bil. 2 p. 6 och bil. 9 s. 136) anmälde föredragande statsrådet
frågan om den statliga företagshälsovårdens uppbyggnad och finansiering. Därvid
föreslogs att ett nytt anslag, benämnt Statlig företagshälsovård, skulle föras
upp i statsbudgeten. Från detta anslag borde förskottsvis bestridas kostnader
för hälsoråds verksamhet samt kostnader för etablering och drift av företagshälsoeenlraler
för statanställda m. fl. enligt en stat som skulle fastställas av regeringen.
Kostnaderna skulle slutligt fördelas på de myndigheter, affärsdrivande verk m.
fl. som anslöts till hälsocentralerna. Vid den slulliga fördelningen borde
kostnaderna belasta de anslag eller anslagsposter (motsv.) från vilka
kostnaderna för sjukvården hos myndigheterna m. fl. bestrids. Detta skulle
komma att medföra en merbelastning av vissa sådana anslag. Statsbudgetanslaget
Statlig företagshälsovård borde föras upp med ett formellt belopp av I 000 kr.
Riksdagen lämnade förslaget utan erinran (InU 1975/76: 35, rskr 1975/76: 210).
Föredraganden utgick således ifrån alt de förskottsvisa
utbetalningar som skulle ske från anslaget Statlig företagshälsovård skulle
kunna fördelas pä anslagspost för sjukvård eller motsvarande under
myndighetsanslag m. fl. så att någon slutlig belastning inte skulle komma att
redovisas på företagshälsovårdsanslaget.
I prop. 1976/77: 125 (bil. 7) anmälde föredraganden att
anslaget Statlig
Prop. 1978/79:125 22
företagshälsovård för budgetåret 1916111 skulle komma att
uppvisa en slutlig belastning. Anledningen härtill var att de regionala hälsorädens
verksamhet under detta budgetär hade inriktats på bl. a. kartläggning av
befintliga företagshälsoresurser och planläggning för statliga
företagshälsocentraler. Några sådana kunde dock inte inrättas under budgetåret
1976/77. Angivna förhållande föranledde ingen erinran frän riksdagen (AU
1976/77: 25. rskr 1976/77:259).
I prop. 1977/78:125 (bil. 6) anmälde föredraganden att siater
fastställts för budgetåret 1977/78 för de åtta regionala hälsoråden och tio
lokala hälsoråd. Staterna innefattade medel för drift av tre regionala och
åtta lokala hälsocentraler fördelade på sådant vis att del i varje region
skulle finnas minst en central.
För budgetåret 1977/78 fanns alltså formella
förutsättningar för fördelning av de totala kosinaderna under anslaget på de
myndigheter m. fl. som är anslutna till hälsocentralerna. En fordelning av
kostnaderna för de regionala hälsoråden enligt de angivna riktiinjema skulle
emellertid ha fått inte avsedda konsekvenser för bl. a. myndigheter som är
anslutna till lokal hälsocentral i de fem regioner som inte inrättade regional
central under budgetåret. Dessa myndigheter skulle få svara inte bara för
kostnaderna för den lokala hälsocentralen utan också för kostnaderna under
budgetåret för kartläggning och planläggning av företagshälsovården på regional
nivå. Efiersom det arbete de regionala hälsoråden utför på sikt gagnar samtliga
myndigheter i regionen borde en kostnadsfördelning enligt angivna riktlinjer
ske först då del i regionen hade inrättats en regional hälsocentral. Försl då
skulle en rättvisande kostnadsfördelning kunna göras. I avvaktan på att varje
region inrättat en regional ceniral, vilket föredraganden räknade med skulle
vara fallel fr, o.m. budgetåret 1978/79, borde kostnadema för de fem regionala hälsoråden
utan regional central få belasla anslaget. Med hänsyn till fördelen med en
enhetlig behandling av de regionala hälsoråden borde kostnaderna jämväl förde
tre regionala hälsoråd som under budgetåret skulle inrätta regionala centraler
få belasla anslaget. Kostnaderna för de lokala hälsorädens verksamhet borde
däremot i samtliga fall fördelas på anslutna myndigheler m. fl. Vad
föredraganden hade anfört föranledde ingen erinran från riksdagen (AU
1977/78:34. rskr 1977/78:305).
I prop. 1978/79:133 om organisation av arbetsmiljöfrågor,
företagshälsovård, personalutbildning m. m. inom statsförvaltningen föreslås bl.a.
en ny organisation för den statliga företagshälsovården. Den nya organisationen,
som i korthet innebär atl de regionala och lokala hälsoråden upphör i nuvarande
form och alt verksamheien övertas av ett av partema på den statliga arbelsmarknaden
gemensami inrättat företag, beräknas träda i verksamhet den I juli 1980.
Under innevarande budgetår har regionala hälsocentraler inräitats
i de regioner, som tidigare inle haft sådan central. Därmed finns, i enlighet
med vad som anfördes i prop. 1977/78:125, förutsättningar för fördelning på de
Prop. 1978/79:125 23
anslutna myndigheterna av kostnaderna förde regionala hälsorädens
verksamhet. En sådan kostnadsfördelning kräver emellertid införande av nya,
omfattande administrativa rutiner. Med hänsyn till alt den statliga företagshälsovårdens
nuvarande organisaiion enligt förslagen i prop. 1978/79:133 skall upphöra den
30juni 1980 anserjag det inte rationellt att under den tid som återstår innan
omorganisationen genomförs införa nya administrativa system. Kostnaderna för de
regionala hälsorädens verksamhet bör därför under såväl innevarande som
nästkommande budgetär slutligt få belasta anslaget Statlig företagshälsovård.
Anslagsbelastningen torde få redovisas för riksdagen i lämpligt sammanhang när
underlag finns fördetta. Kostnaderna för de lokala hälsorädens verksamhet bör
däremot, liksom under föregående budgetår, fördelas på de anslutna
myndigheterna m.n. Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen lillfälle
att ta del av vad jag nu har anfört rörande bestridandet
av kostnaderna för den statliga företagshälsovården under budgetåren 1978/79
och 1979/80.
KAPITALBUDGETEN
VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
[2] Köp av aktier i AB Pripps Bryggerier. Riksdagen har
den 20 december 1978 fattat beslut i anledning av prop. 1978/79:32 (NU
1978/79:9, rskr 1978/79:120) om åtgärder inom bryggeribranschen jämte motioner.
Riksdagsbeslutet innebar bl.a. att den i propositionen föreslagna
försäljningen lill allmänheten av Beijerinvest AB tillhöriga aktier i AB Pripps
Bryggerier inte skall komma till stånd. Förbudet i gällande huvudavtal mellan
staten och Beijerinvest AB mot försäljning till allmänheten av Beijerinvest
tillhöriga aktier i AB Pripps Bryggerier skulle följaktligen komma att bestå.
Huvudavtalet hindrar dock inte att staten kan erbjuda sig alt lösa in den del
av Beijerinvests aktieinnehav i AB Pripps Bryggerier som enligt det träffade
tilläggsavtalet skulle få säljas till allmänheten. Detta tilläggsavtal har genom
riksdagens beslul förfallit.
Nya förhandlingar har sedermera förts mellan företrädare
för staten och Beijerinvesl AB. Förhandlingama har resulterat i ett nytt
tilläggsavtal till det gällande huvudavialei mellan staten och Beijerinvest AB.
Enligt till-läggsavlalet förvärvar staten från Beijerinvest AB 210000 aklier i
AB Pripps Bryggerier, vilket motsvarar 15 % av aktiestocken, till ett pris av
78,5 milj, kr. Staten kommer därigenom alt äga 75 % av aktiema i AB Pripps
Bryggerier och Beijerinvest AB 25 %. Tilläggsavtalet innehåller vidare
bestämmelser om att de riktlinjer för verksamheten inom AB Pripps Bryggerier
som redovisades i prop. 1978/79: 32 skall gälla. I övriga delar gäller i
princip hu-
Prop.
1978/79:125 24
vudavtalet fortfarande. För statens förvärv frän Beijerinvest
av de nu aktuella aktierna behöver ett investeringsanslag av 78.5 milj. kr.
anvisas på kapitalbudgeten. I likhet med statens övriga aktieinnehav i AB
Pripps Bryggerier avses de nyförvärvade aktiema överföras till Brygginvest
till nominellt värde mot ett ränte- och amorteringsfritl skuldebrev. Jag återkommer
senare denna dag vid min anmälan av Avskrivningar av nya kapitalinvesteringar
till de övriga åtgärder som behöver föreläs i delta sammanhang. Jag hemställer
att regeringen föreslår riksdagen
att lill Köp av aktier i AB Pripps Bryggerier på lilläggsbudgel
III lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av
78 ."OO 000 kr.
Prop.
1978/79:125 25
Bilaga 6
Utdrag
UTBI LDN INGSDEPATEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-03-15
Föredragande: statsrådet Wikström
Anmälan till tilläggsbudget 111 till statsbudgeten for
budgetåret 1978/79 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
NIONDE HUVUDTITELN
A. Utbildningsdepartementet m. m.
[1] A 2. Kommittéer m. m. Till ändamålet har i
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisats ett reservationsanslag av 23
558000 kr. Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget en reservation av 2
295 852 kr.
Under tiden den I juli-den 31 december 1978 var
belastningen på anslaget ca 12 185 000 kr. Det belopp som återstår av anslagel
kommer inte att räcka för att täcka kostnaderna för de utredningar som f. n.
pågår. Bidragande orsak till den beräknade förhöjda belastningen är att
antalet kommittéer ökat under budgetåret samt att lönekostnaderna ökal lill
följd av de centrala löneavtalen.
Ett ytterligare medelsbehov föreligger alltså om 1,5 milj.
kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kommitiéer m. m. på tilläggsbudget III lill
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av I 500000
kr.
B. Kulturändamål
[2] B 11. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag av 63 511 000 kr. Pä tilläggsbudget 1 för budgetårel 1978/79
har lill Bidrag lill Svenska riksteatern anvisats ett reservationsanslag av 7
683000 kr. (prop. 1978/79:25, KrU 1978/79:17, rskr 1978/79:104) med hänsyn till
koslnadsökningar lill följd av 1977 års löneavtal, kostnadsökningar för trakla-mentsersättningar
samt ändrade sociala avgifter. Riksteatern har anhållit
Prop.
1978/79:125 26
om ytterligare medel för budgetåret 1978/79 med hänsyn
till kostnadsökningar med anledning av 1978 och 1979 års löneavtal samt ökade iraklamentskostnader
m. m.
Föredraganden
Då medelsbehovet under detta anslag anmäldes i prop.
1978/79: 25 anförde jag att jag hade för avsikt alt återkomma senare beiräffande
medelsbehov till följd av 1978 års löneavtal m. m. Med hänvisning till del
ökade medelsbehovel lill följd av 1978 och 1979 års löneavtal och till de
redovisade kostnadsökningarna för traklamentsersättningar saml ändrade sociala
avgifter förordarjag att anslaget till Riksteatern höjs med 5 225000 kr., varav
för löner med högsl 3043000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår
riksdagen
att till Bidrag lill Svenska riksteatern pä tilläggsbudget
111 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av
5 225 000 kr.
[3] B 12. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I
statsbudgeten för innevarande år har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag av 119 122000 kr. På tilläggsbudget I för budgetårel
1978/79 har lill bidrag till Operan och Dramatiska teatern anvisats ett
reservationsanslag av 14 127000 kr. (prop. 1978/79:25, KrU 1978/79:17. rskr
1978/79:104) med hänsyn till kostnadsökningar till följd av 1977 års löneavtal
samt beslutade förändringar av de sociala avgiftema från den I januari 1978.
Operan och Dramatiska tealem har anhållit om ytterligare medel för budgelårel
1978/79 med hänsyn lill kostnadsökningar lill följd av 1978 och 1979 års löneavtal
och beslutade förändringar av sociala avgifter från den 1 januari 1979 m. m.
löredraganden
Då medelsbehovet under detla anslag anmäldes i prop.
1978/79:25 anförde jag att jag hade för avsikl all åierkomma senare
beträffande medelsbehov lill följd av 1978 års löneavtal. Med hänvisning lill
del ökade medelsbehovet till följd av 1978 och 1979 års löneavtal och till de
redovisade kostnadsökningama för sociala avgifter m. m. förordarjag att
anslaget till Operan och Dramatiska tealem höjs med 6895 000 kr. resp. 3 829000
kr., varav för löner högsl 4802000 kr. resp. 2678000 kr. Jag hemsläller att
regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern pä
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetårel 1978/79 anvisa ett reservationsanslag
av 10724000 kr.
Prop. 1978/79:125 27
[4] B 13. Rikskonsertverksamhet. I statsbudgeten för
innevarande är har under denna anslagsrubrik anvisats ell reservationsanslag av
26 613 000 kr. På tilläggsbudget I för 1978/79 har till rikskonsertverksamhet
anvisats ett reservationsanslag av 2795000 kr. (prop. 1978/79:25, KrU
1978/79:17. rskr 1978/79:104) med hänvisning till 1977 och 1978 ärs löneavtal saml
beslutade ändringar av de sociala avgifterna från den I januari 1978. Rikskonserter
har anhållit om ytterligare medel till följd av 1978 års avtal.
Föredraganden
Då medelsbehovet under delta anslag anmäldes i prop.
1978/79:25 anfördejag att hänsyn hade tagits till 1978 års löneavtal. Vissa
frågor i samband med nyss nämnda avtal var emellerlid inte lösta vid
tidpunkten för tilläggsbudget I för 1978/79. Med hänvisning till de nu
redovisade kostnadsökningarna till följd av 1978 års avtal förordarjag att
anslaget till Institutet för rikskonserter för innevarande budgetår höjs med
241 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
atl lill Rikskonsertverksamhet pä lilläggsbudgel 111 lill
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 241000
kr.
D. Högre utbildning och forskning
[5] D 6. Utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken. Finansieringen av verksamheten vid Handelshögskolan i Stockholm
regleras t. o. m. innevarande budgetår genom ett avtal den 23 januari 1954
mellan staten, Stockholms (stad). Handelshögskoleföreningen i Stockholm samt
Handelshögskolans i Stockholm direktion. I avtalet har vidtagits vissa
ändringar senast den 28 mars 1974, godkända av Kungl. Mai:t den 20 december
1974 (jfr prop. 1974:170, UbU 1974: 38, rskr 1974: 338). Statens bidrag till kostnadema
för handelshögskolans verksamhet budgetåren 1975/76-1978/79 fastställdes därvid
tUl ett belopp som utgör 39 % av kostnaderna vid en i avtalet angiven
personalstal beräknad med tillämpning av för personal vid universiteten
gällande kollektivavtal.
Avtalet förutsätter all bidraget justeras med beaktande av
löneutvecklingen på det statliga löneområdet. En sådan justering har tidigare
gjorts för budgetåren 1975/76 och 1976/77 (jfr prop. 1977/78:125, UbU
1977/78:24, rskr 1977/78:289).
För budgetåren 1977/78 och 1978/79 har från förevarande
anslag till handelshögskolan - exkl. vissa medel för datorkostnader -
utbetalats sammanlagt 7811 000 kr. En beräkning visaratt bidraget till
handelshögskolan för dessa budgetår - inkl. arvoden till av staien ulsedda
ledamöter, suppleant och revisor - skall uppgå liU sammanlagl 8836000 kr.
eller 1 025 000 kr. mer än vad som tidigare eriagts.
Prop. 1978/79:125 28
Under åberopande av det anförda hemställerjag att
regeringen föreslär riksdagen
att till Utbildning för adminisiraiiva. ekonomiska och
sociala yrken pä tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79
anvisa ett reservationsanslag av I 025 000 kr.
[6] D 37. Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. 1
statsbudgeten för innevarande budgetår är uppfört ett reservationsanslag av 155
005 000 kr. till naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. Från detta anslag
bestrids bl. a. kostnaderna för det svenska bidraget till den europeiska
molekylärbiologiska konferensen, det europeiska laboratoriet för
molekylärbiologi och den europeiska organisalionen för astronomisk forskning
rörande södra stjärnhimlen. Vidare bestrids kostnaderna för huvuddelen av det
svenska bidraget till den europeiska kärnforskningsorganisalionens program för
en 300 GeV-accelerator från detta anslag. I budgetpropositionen för innevarande
budgetär (prop. 1977/78:100 bil. 12 s. 528) beräknade jag kostnaderna för
dessa bidrag till ca 28 milj. kr. Den helt övervägande delen av dessa bidrag
till internationella samarbetsprojekt betalas i schweiziska franc eller
västtyska mark. Till följd av inträffande valutaförändringar kommer bl. a. de
kostnader som skall bestridas från förevarande anslag att uppgå till ett belopp
som väsentligt överskrider det som ursprungligen beräknades. För innevarande
budgetår beräknar jag merkostnaderna till ca 2.7 milj. kr.
Med hänsyn lill arten av de inträffade kostnadsökningarna
och med beaktande av att ifrågavarande kostnader utgör en stor del av anslaget
till naturvetenskapliga forskningsrådet bör. enligt min mening, ytterligare
medel ställas till rådets förfogande. På tilläggsbudget 111 till statsbudgeten
för budgetåret 1978/79 bör därför anvisas ytterligare 2 706 0(X) kr. under förevarande
reservationsanslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag
av 2 706000 kr.
[7] D 51. Extra resurser för utbildningsområdet med fritt
tillträde i högskolan. Till extra resurser för utbildningsområdet med fritt
tillträde i högskolan har på tilläggsbudget I för budgetåret 1978/79 anvisats
6384 000 kr. (prop. 1978/79:25. UbU 1978/79:15. rskr 1978/79:124). I skrivelse
den 2 januari 1979 har universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) framhållit att
det datorprogram, som använts för beräkningen av antalet årsstudieplatser inom
det fria området, varit behäftat med ett fel. Enligt UHÄ:s beräkning har felet
för universitetets i Göteborg del lett lill en underskattning av ökningen av
antalet årsstudieplatser inom det fria området. I slället för den tidigare
beräknade ökningen om 8 % eller 405 årsstudieplatser skall ökning-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:125
en vara 14.4 % eller 726 årsstudieplatser. UHÄ föreslårdärföratt
universitetet i Göteborg tilldelas ytteriigare minst I 605 000 kr. budgetåret
1978/79.
Med hänvisning till UHÄ:s förslag hemställerjag att
regeringen föreslär riksdagen
att till Exlra resurser för iiibildningsområdel med Jrill lilliräde
i högsk
[8] D 52. Kostnader för viss övertalig lärarpersonal vid
högskulor. Detta anslag avser kostnader för lärarpersonal som är övertalig till
följd av riksdagens beslut med anledning av prop. 1975/76:89 om
lärarutbildningens dimensionering och lokalisering (UbU 1975/76:26. rskr
1975/76:268).
Riksdagen anvisade i tilläggsbudget I för budgetåret
1977/78 ett obetecknat anslag av 9994000 kr. för ifrågavarande ändamäl (prop.
1977/78:25. UbU 1977/78:11. rskr 1977/78:61). Regeringen häri skilda beslut
därefter anvisat medel ur anslaget om sammanlagt 4034000 kr.
Universitets- och högskoleämbetet
Universitets- och högskoleämbetet har i skrivelse den 16
oktober 1978 hemställt att sammanlagt 3 623 000 kr. anvisas för innevarande
budgetår till kostnader för övertalig lärarpersonal inom sektorn för utbildning
för undervisningsyrken vid högskolan för läramtbildning i Stockholm, universiteten
i Uppsala, Linköping, Göteborg och Umeå samt högskolorna i Falun/Borlänge.
Gävle/Sandviken, Kristianstad och Sundsvall/Härnösand.
Föredraganden
Min anmälan av denna fråga sker efter samräd med
statsrådet Rodhe. I prop. \911I1 8 : 25 (s. 46) anförde jag att
högskolorna för att erhålla medel ur förevarande anslag skulle redovisa hur de
sökt nedbringa övertaligheten genom att tillämpa förordningen den 13 maj 1976
om åtgärder för övertalig personal vid lärarhögskolor. I de framställningar om
medel för övertalig-hetskostnader för budgetåret 1977/78 som regeringen har
tagit ställning till har högskolorna redovisat hur förordningens bestämmelser
har tillämpats.
Ur förevarande anslag bestrids endast de merkostnader som
har uppstått till följd av övertalighet. I de fall övertaliga lärare med slöd
av nämnda förordning har beretts tjänstgöring inom andra delar av högskolan
eller inom det allmänna skolväsendet har således kostnadstäckning givits för
mellanskillnaden mellan lärarens lön och den kostnad som högskolan/skolan
normalt skulle fått bära.
Kostnader för övertalighet kan i princip uppslå inom alla
delar av högskolan. Sådan övertalighel är för lärarutbildningens del numera
inte heller en självklar följd av statsmakternas beslul om minskad anlagningskapaci-tel.
Genom högskolereformen ankommer del på varje högskoleenhet all beslula om
utbildningens organisation. Några cenlrala tim- och kurspla-
Prop.
1978/79:125 30
ner. regler om gruppstorlek m. m. som automatiskt styr ijänsteunderlagel
finns sålunda inle längre. Det nya planeringssystemet med den friare resursanvändning
och det större ansvar för utbildningens genomförande som givits högskolorna bör
enligt min mening åtföljas av krav på handlingsberedskap inför förändringar i
planeringsramarna för enskilda linjer inom högskolans olika delar. Systemet med
extraresurser för övertalighetskost-nader inom sektorn för undervisningsyrken
bör enligt min mening efter hand avvecklas. Vad jag nu har anfört äger i första
hand tillämpning på universiteten som på grund av utbildningsutbudets
omfattning och mångfald borde kunna nyttiggöra sig övertaliga lärarutbildare
inom andra utbildningar utan att åsamkas mer än förhållandevis marginella merkoslnader.
För de små högskoleenheterna och för högskolan för
lärarutbildning i Stockholm är förutsättningarna delvis annoriunda, eftersom
man här saknar eller endast i begränsad utsträckning har utbildningar uianför
undervisningssektorn.
För innevarande budgetår bör 3 623 000 kr. ställas till
regeringens förfogande för övertalighelskoslnader inom seklorn för
undervisningsyrken.
Fr. o. m. budgetåret 1979/80 bör medel för kostnader för övertalighel
inom seklorn för utbildning för undervisningsyrken kunna anvisas endasl till
högskolan för lärarutbildning i Stockholm och de andra högskolor, vars
utbildningsutbud domineras av lärarutbildning, om klart dokumenlerade behov
föreligger.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställerjag att
regeringen föreslår riksdagen
att till Kostnader för viss övertalig lärarpersonal vid
högskolor på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79
anvisa ett reservationsanslag av 3 623 000 kr.
E. Vuxenutbildning
[9] E 10. Undervisning för invandrare i svenska språket m.
m. 1 statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett förslagsanslag av 83616000 kr. Undervisningen, som bedrivs som försöksverksamhet,
får omfatta högsl 850000 studietimmar, varav 400000 studietimmar får användas
till undervisning som ges enligt lagen (1972:650, ändrad senast 1976:590) om
rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare
och 450000 studietimmar får användas för övrig invandrarundervisning.
Undervisningen bedrivs av skolöverstyrelsen i samräd med
arbetsmarknadsstyrelsen och statens invandrarverk och anordnas av
studieförbunden. Undervisningen skall vara kostnadsfri för deltagarna.
FolkbUdningsförbundet har inkommit med en skrivelse
angående statsbidragen till cirkelledare i svenskundervisning för invandrare.
Prop.
1978/79:125 31
Föredraganden
Statsbidraget per studietimme har, sedan den I juli 1977,
utgått med högst 98 kr. 50 öre i undervisning för invandrare i svenska språket m.m.
Den allmänna kostnadsutvecklingen har, när det gäller denna undervisning,
ställt studieförbunden i en svår situation eftersom undervisningen skall vara koslnadsfri
för deltagama. Med hänsyn härtill förordarjag att statsbidraget per studietimme
fr. o. m. den I januari 1978 höjs från nuvarande med högst 98 kr. 50 öre till högsl
l(K) kr. 25 öre per studietimme. Av detta belopp räknar jag med all bidrag till
ledare och materiel skall utgå med högst 63 kr. 25 öre per studietimme. Den av
mig förordade bidragsförändringen kan beräknas medföra ett ytterligare
medelsbehov under detta anslag om ca 2 315 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har förordal i fråga om höjning av
statsbidrags-beloppet per studietimme till undervisning för invandrare i svenska
språket m. m.
Prop.
1978/79:125 33
Bila,ia 7
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-03-15
Föredragande: statsrådet Enlund
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TIONDE HUVUDTITELN
B. Jordbrukets rationalisering m. m.
[I] B 13. Främjande av rennäringen. På statsbudgeten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av I
080000 kr. På tilläggsbudget 1 har anvisats ytteriigare 540000 kr.
År 1963 uppdrog Kungl. Maj:t ål lantbruksstyrelsen att
undersöka vilka skador i renskötseln och dess binäringar som orsakats av
gruvdrift, vägar och kraftledning vid statsgruvefället Stekenjokk. Är 1969 överiämnade
lantbruksstyrelsen den s. k. Stekenjokkutredningen om vissa företags inverkan
på renskötseln inom Vilhelmina södra och Frostvikens norra lappbyar.
Med
anledning av utredningens förslag medgav Kungl. Maj:t år 1970 berörda lappbyar
vissa intrångsersältningar samt förklarade att beslut om de åtgärder som - i
anslutning till Stekenjokkvägen - skulle vidlas till främjande av renskötseln
i byarna Vilhelmina södra och Frostvikens norra skulle meddelas framdeles efter
förslag av lantbruksstyrelsen. Arbetsmarknadsstyrelsen hade förklaral sig
beredd atl ulföra åtgärdema som beredskapsarbelen. Kosinaderna skulle inle
understiga 400000 kr.
Lantbruksslyrelsen
I skrivelse den 19 seplember 1978 anför lanlbmksslyrelsen
att lantbruksnämnden i Västerbottens län efter samråd med Vilhelmina södra
sameby föreslagil kompensationsåtgärder kostnadsberäknade till ca 300000 kr.
och att lantbruksnämnden i Jämtlands län efter samråd med Frostvikens norra
sameby har föreslagit kompensationsåtgärder kostnadsberäknade till ca 180000
kr. 3
Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 125
Prop.
1978/79:125 34
Lantbruksstyrelsen finner det angeläget att berörda
samebyar nu kompenseras och föreslår att de av lantbruksnämnderna angivna
åtgärderna kommei till utförande. Vad gäller finansieringsfrågan bedömer lantbruksslyrelsen
att åtgärderna kan ulföras som beredskapsarbeten såvitt avser Västerbottens
län. Motsvarande förutsättningar synes dock saknas i Jämtlands län med hänsyn
till att länsarbetsnämnden anfört att de föreslagna objekten av flera skäl inte
är lämpliga all utföra som beredskapsarbeten. Lantbruksslyrelsen föreslårdärföratt
de för Frostvikens norra sameby föreslagna åtgärdema bekostas av budgetmedel.
Föredraganden
Är 1970 beslutades att åtgärder i anslutning till vägförelagen
i Stekenjokk skulle vidtas till främjande av renskölseln i Vilhelmina södra
och Frostvikens norra samebyar. I likhet med lantbruksstyrelsen finner jag det
angeläget att ifrågavarande kompensationsåtgärder nu kommer lill ulförande.
Med hänsyn lill alt arbetena i Jämtlands län inte kan utföras som beredskapsarbeten
bör de bekostas med budgetmedel. Koslnadema för dessa arbeten beräknas uppgå
till ca 180000 kr. Jag förordar att medel härför anvisas pä statsbudgeten
under förevarande anslagsrubrik. Jag hemsläller all regeringen föreslår
riksdagen
att till Främjande av rennäringen på tilläggsbudget III
till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av
180000 kr.
Prop.
1978/79:125 35
Bilaga 8
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-03-15
Föredragande: statsrådet Cars
Anmälan till tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ELFTE HUVUDTITELN
A. Handelsdepartementet m. m.
[I] A 2. Kommittéer m.m. Till ändamålet har för budgelårel 1978/79 anvisats
ett reservationsanslag av 4060000 kr. (prop. 1977/78:100 bil. 14, NU
1977/78:64, rskr 1977/78:349), Reservationen från föregående budgetår uppgick
till 25 843 kr.
För utredningsverksamheten beräknas för budgetåret 1978/79
en sammanlagd medelsförbrukning om ca 6 milj. kr. Ett ytterligare medelsbehov
foreligger säledes om 1,7 milj. kr.
Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen
all till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget 111 till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1700000
kr,
B. Främjande av utrikeshandeln m. m.
[2] B 2. Handelssekreterare. Under denna mbrik har för
innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 22 270000 kr.
1 detla belopp ingår medel avsedda för läckande av handelssekrelerar-nas
löneförmåner.
Riksdagen har efter förslag av regeringen beslutat om
ändring av reglerna om folkbokföring och beskattning av personer anställda
utomlands i statens tjänst m.m. (prop. 1978/79:58, SkU 1978/79:15, rskr
1978/79:84). De nya reglema gäller även för handelssekreterarna och därmed
likställd personal. Sveriges exportråd har i skrivelse till regeringen begärt
kompensation för ökade lönekostnader föranledda av de nya reglerna. Under innevarande
budgetår beräknar jag ökningen av lönekostnadema för 26 han-
Prop.
1978/79:125 36
delssekreterare till 604000 kr. På grund härav behöver
anslaget B 2. Handelssekreterare räknas upp med motsvarande belopp. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
atl till Handelssekreterare på tilläggsbudget 111 till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 604000
kr.
KAPITALBUDGETEN
V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
[3] 8. Lån till investeringar för kommersiell service.
Från anslaget bestrids utgifter för investerings- och avskrivningslån enligt
förordningen (1973:608) om statligt stöd lill kommersiell service i glesbygd.
Stödärenden prövas av konsumentverket, som härvid bistås av en till verkei bunden
rådgivande nämnd, glesbygdsnämnden. För innevarande budgetår är anslaget 6
milj. kr.
Konsumentverket
Konsumentverket har i skrivelse den 25 oktober 1978 tagil
upp frågan om en uppräkning av anslaget för innevarande budgetår. Av skrivelsen
framgår att verkei i sin anslagsframställning för 1979/80 bedömde medelsbehovet
för budgetårel 1978/79 lill 8 milj. kr. Under budgetåret har hiltills en stor
del av anslaget måst tas i anspråk. Sex butiker som i brist på medel inte kunde
beviljas stöd föregående budgetår har erhållit 1,5 milj. kr. Det stödbehov som hittills
dokumenterats saml de uppgifter om stödanspråkets storlek som f. n. är
tillgängliga från bl. a. länsstyrelser och kommuner ger inte verket anledning
till en förändrad bedömning av storleken på del samlade medelsbehovet för
budgetåret 1978/79,
Med hänvisning till det anförda hemställer konsumentverket
efter hörande av glesbygdsnämnden att 2 milj. kr. anvisas på lilläggsbudgel.
Föredraganden
1 likhet med konsumentverket finner jag alt anslagna medel
är otillräckliga-Jag beräknar det ökade medelsbehovel till 2 milj. kr. och
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
att till Lån till investeringar för kommersiell service pä
lilläggsbudgel III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
investeringsanslag av 2000000 kr.
[4] 11. Lån till den europeiska patentorganisationen.
Under denna mbrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 1,4 milj. kr. Beloppet utgör det beräknade medelsbehovet för Sveriges andel
av de lån som de fördragsslutande staterna skall slälla till den europeiska
patent-organisationens (EPO) förfogande.
Prop.
1978/79:125 37
Enligt den av EPO:s administrativa råd under december 1978
fastställda budgeten för år 1979 beräknas Sveriges andel under budgetåret
1978/79 uppgå till ca 1,8 milj. kr. Beloppet skall utbetalas före den I juni
1979. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Lån till den europeiska patentorganisationen på
tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett invesleringsanslag
av 400000 kr.
Prop. 1978/79:125 39
Bilaga 9
Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-03-15
Föredragande: statsrådet Wirtén
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TOLFTE HUVUDTITELN
A. Arbetsmarknadsdepartementet m. m.
[I] A 2. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har på statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisats ett reservationsanslag av 14697000 kr., varav 7
897000 kr. lill anslagsposten Övrig utredningsverksamhet. Under liden
juli-december 1978 har utbetalats 6,8 milj. kr. från anslagsposten. Utredningsverksamheten
har blivit väsentligt mer omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde
förutses vid anslagsberäkningen hösten 1977. Del gäller sysselsältningsutredningens
(A 1974:02) verksamhei samt tillkomsten av nya organisationskommittén (A
1978:02) för skyddai arbele och nya organisationskommittén (A 1978:04) för
yrkesinriktad rehabilitering. Jag räknar med ett ytterligare medelsbehov av 11
milj. kr. till anslagsposten Övrig utredningsverksamhet under innevarande
budgetår. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen
alt lill Kommittéer m.m. pä tilläggsbudget III lill
statsbudgeten för budgetåret I978/79anvisa ett reservationsanslag av lIOOO(K)Okr.
B. Arbetsmarknad m. m.
[2] B 1. Arbetsmarknadsservice. Under denna rubrik har på
statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett förslagsanslag av 768,7
milj. kr., varav 93,8 milj. kr. har beräknats för flyltningsbidrag enligt beslämmelserna
i arbetsmarknadskungörelsen (1966:368, ändrad senasi 1978:938).
Prop. 1978/79:125 40
Mot bakgrund av den betydande inflyttningen av arbetskraft
frän Finland till Sverige och de sociala problem som detta ofta har medfört
för de flyttande träffades är 1973 ett avtal mellan vederbörande myndigheter
och huvudorganisationerna pä arbetsmarknaden i Sverige och Finland om åtgärder
för att flyttningarna mellan de båda ländema i störsla möjliga utsträckning
skall ske via den offentliga arbetsförmedlingen. Avtalet innebär att Svenska
arbetsgivareföreningen har rekommenderat sina medlemsföretag att inte anställa
annan finsk arbetskraft än som förmedlas av arbetsförmedling i ettdera landet.
Är 1977 anslöt sig Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundei lill avlalel
genom ell tilläggsprotokoll. Nyligen har ocksä Kooperationens
förhandlingsorganisation. Statsföretagens för-handlingsoiganisation och SHIO-Familjeföretagen
anslutit sig till nämnda avtal.
Syftet med avtalet är att arbetsförmedlingen skall ge den
som från Finland önskar flytta till Sverige en utförlig information dels om
arbetsmöjligheterna i hemlandet men också om möjlighetema till arbele i
Sverige och övriga förutsättningar för etablering i Sverige, bl. a. bostads-
och skolmöj-ligheter. Därigenom motverkas de spontana resorna av finska
arbetssökande till Sverige som ofta bara leder till fortsatt arbetslöshet,
besvikelser och sociala problem. Efter del all del s. k. kanaliseringsavtalel
hade träffats ökade den andel av de flyttande som hade besökt arbelsförmedlingen.
Pä senare tid har emellertid antalet flyttande som inte haft kontakt med arbetsförmedlingen
åter ökat. Inom ramen för del regelbundna samråd som äger rum mellan arbetskraftsmyndighetema
i de båda ländema har därför diskuterats ytterligare åtgärder som kan vara
ägnade att öka benägenheten hos de finska arbetssökande att vända sig till arbelsförmedlingen,
i första hand då till den finska arbetsförmedlingen.
För samrådet mellan finsk och svensk arbetsförmedling i de
fall då en arbetssökande i Finland hos arbelsförmedlingen där söker arbele i
Sverige har utarbetats vissa rutiner i syfte att ge den sökande god och
allsidig information om möjlighetema att fTi arbele. 1 de fall ett arbete kan
erbjudas lämnas information inle bara om villkoren för delta ulan också om
möjligheterna att få bostad och annan social service. Del är uppenbarligen av
allra stiirsta betydelse att denna information kan lämnas innan en person reser
till Sverige eller med andra ord av arbetsförmedlingen i hemlandet.
En åtgärd som har övervägts är atl erbjuda den
arbetssökande som vänder sig till finsk arbetsförmedling möjlighet till s. k.
sökanderesa från hemorten i Finland lill den plats i Sverige där arbete kan
erbjudas honom. Därigenom skulle vederbörande kunna bilda sig en bättre
uppfattning om det erbjudna arbeiets karaktär och villkor och om
bostadsmöjligheter, språk-Utbildning och social service på orten än vad som är
möjligt med enbart den information som förmedlingen i hemlandet kan bjuda.
Eftersom delta förutsätts ske då ett konkret platserbjudande föreligger men
utan alt ett formellt anställningsavtal upprättals kan kostnaden inte debiteras
den pre-
Prop. 1978/79:125 41
suniiivc arbetsgivaren utan fär täckas av allmänna medel
och av det land där vederbörande erbjuds arbete.
Villkoren för s. k. sökanderesa i Sverige är följande.
Person, som är arbetslös eller löper risk att bli
arbetslös och som inte kan fä arbete pä hemorten, kan om han eller hon genom
arbetsförmedlingen söker eller får arbete pä annan ort. där det föreligger
behov av arbetskraft, beviljas flyttningsbidrag av statsmedel. Flyttningsbidrag
av sökanderesa kan i enlighet med 34 § arbetsmarknadskungörelsen utgå enligt
följande: Reser arbetstagare från hemorten till annan ort, där anställning anvisats
honom, föratt genom besök hos arbetsgivare eller på annat sätt taga del av
förhållanden på arbetsplatsen eller i orten och är resan nödvändig för att
anställning skall komma till stånd, utgår resekostnadsersätlning och
traktamente för fram- och återresan. Ersättning och traktamente kan utgå även
för makes eller, om arbetstagare är under 20 år, förälders resa och för resa
till barn som medföljer arbetslagaren, om bamtillsynen icke kan ordnas på
annat lämpligt sätt.
Vid sökanderesa ulgär resekostnadsersätlning och
traktamente med högst de belopp som gäller för statstjänsteman vid tjänsteresa.
Därvid till-lämpas i fråga om resekostnadsersättning vad som gäller för
statstjänsteman i lägsta reseklass. Kostnad för resa med låg ersattes dock
högst med belopp motsvarande avgift för en plals i 2 klass, i förekommande fall
inberäknat avgift för sovplats. Kostnad för resa med fartyg ersätts högst med
belopp motsvarande avgifi för resan jämte en hyttplals i 2 klass. För handikappad
gäller särskilda bestämmelser.
För person från annat nordiskl land som i enlighel med
1954 års överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad reser till Sverige
för atl där söka arbete gäller i fråga om arbetsmarknadspolitiska förmåner i
princip samma regler som för svenska medborgare. Personen i fråga är alltså
berättigad till flyltningsbidrag om de grundläggande förutsättningarna härför
är uppfyllda, bl. a. att han eller hon är arbetslös eller löper risk alt bli
det. inte kan få arbete på hemorten och söker anställning på öppna marknaden i
annan ort där det föreligger behov av arbetskraft. 1 förekommande fall räknas
därvid som hemort platsen för inresan till Sverige och vederbörande skall ha
vistals där en tid eller ha bestämda avsikter alt stanna på svensk
arbetsmarknad.
Med hänvisning till vad som haranförts förordarjag atl
arbetssökande i Finland som vänder sig till arbetsförmedlingen i hemlandet och
där erbjuds ett arbete i Sverige skall kunna beviljas ersältning för
sökanderesa i form av resekostnadsersättning och traktamente för fram- och
återresan från hemorten till den ort i Sverige där arbete kan erbjudas.
Ersättning bör därvid utgå till den sökande och medföljande make (molsvarande)
men ej till medföljande barn och ej heller - då fråga är om sökande under 20 år
- till medföljande förälder samt i övrigt enligt i Sverige gällande regler. Om
vederbörande antar erbjudet arbete skall ytterligare flyltningsbidrag inle ut-
Prop.
1978/79:125 42
gä. .Ansökan om ersättning för sökanderesa bör prövas av
den svenska arbetsförmedling med vilken den finska arbetsförmedlingen har
kommunicerat. Beslut skall meddelas innan resan företas.
Det förutsätts att de finska myndighetema tillämpar
motsvarande bestämmelser i fråga om person som vistas i Sverige och söker
arbete i Finland.
Kostnaderna för verksamheten - som bör vara en
försöksverksamhet ~ beror på omfattningen, som är svär att beräkna. Om man för
Sveriges del räknar med I 000 sökanderesor per år skulle totalkostnaden kunna
beräknas till ca 900000 kr. och rymmas inom ramen för de medel som anvisats
för förslagsanslaget B 1. Arbelsmarknadsservice.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställerjag att
regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag förordat i fråga om försöksverksamhet
med flyltningsbidrag i form av sökanderesa för personer i Finland som söker
arbete i Sverige.
[3] B 3. Sysselsättningsskapande ätgärder. Under denna
punkt har riksdagen för budgelårel 1978/79 anvisat reservationsanslag av
sammanlagt 3927.4 milj. kr., varav I 792,4 milj. kr. på statsbudgeten och 2 135
milj. kr. på tilläggsbudget I. Av
anslaget skall förslagsvis 400 milj. kr. räknas av mot automobilskattemedlen.
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har i skrivelse den 21
januari 1979 hemställt att ytteriigare 535 milj. kr. skall anvisas för sysselsättningsskapande
åtgärder under innevarande budgetår, varav 500 milj. kr. för beredskapsarbeten
och 35 milj. kr. för detaljplaneringsbidrag. AMS hardärvid anfört bl. a.
följande.
Uppgången i industrikonjunkturen under 1978 ledde mot
slutet av året till en viss förbättring av arbetskraftsefterfrågan. Den
minskning av arbetslösheten som säsongrensat sett kunde noteras under fjärde
kvartalet hade dock väsentligen sin grund i de massiva arbetsmarknadspolitiska
insatserna. Det finns enligt AMS skäl att vänta sig att den ekonomiska
återhämtningens genomslag på arbetsmarknaden under försia delen av år 1979
blir av begränsad omfattning. Tidigare ert"arenheler pekar på att det tar
lång tid från det att konjunkturförbättringen sätter in tills uppgången i
arbetskraftsefterfrågan får fullt genomslag på sysselsättning och
arbetslöshet. Det kommer därför under återstoden av budgetåret att krävas
fortsatt stor omfattning på de arbelsmarknadspoliliska insatserna.
1 sin framställning i augusti 1978 om medel på
tilläggsbudget I räknade AMS med att antalet dagsverken i beredskapsarbelen
borde ökas frän 8.4 milj. budgetåret 1977/78 till 9,1 milj. budgetåret 1978/79.
Det haremellertid visat sig möjligt att framför allt inom den primärkommunala
och den enskilda seklorn anordna väsentligt fler beredskapsarbeten för
ungdomar än styrelsen räknade med i augusti. I december 1978 sysselsattes sammanlagl
in-
Prop.
1978/79:125 43
te mindre un 44 000 ungdomar under 25 år i
beredskapsarbeten. Med hänsyn till den hittillsvarande stora omfattningen av
ungdomsarbetena och nu föreliggande bedömning av utvecklingen på
arbetsmarknaden bedömer styrelsen att volymen beredskapsarbeten för hela budgetårel
1978/79 behöver höjas till 11.8 milj. dagsverken. Del motsvarar i genomsnitt
för budgetåret 55 000 personer. Verksamheten beräknas kulminera under
mars-april med 75 000 personer i beredskapsarbete varefter en nedgång planeras.
Med en sådan utveckling bör det vara möjligt få lill stånd en angelägen
sänkning av den allljämt förhållandevis höga ungdomsarbetslösheten.
Med utgångspunkt i hittills beslutade beredskapsarbeten
och den av länsarbetsnämnden planerade fördelningen av ytterligare behövliga
arbeten beräknar styrelsen atl 500 milj. kr. nu behöver tillföras anslaget för
beredskapsarbeten.
Till delprogrammet Detaljplaneringsbidrag har för
budgetåret 1978/79 anvisats totalt 80 milj. kr. Anslagel har lagits i anspråk.
För att uppehålla en tillfredsställande beredskap bedömer slyrelsen alt
ytterligare insatser är erforderliga, framför allt projektering av vissa
bostadshus. För närvarande finns hos styrelsen inneliggande ansökningar om
projekteringsbidrag som avser statsbidrag om sammanlagt 20 milj. kr. Ett
ytterligare tillskott av medel om 35 milj. kr. bedöms därför som erforderligt.
Föredraganden
Under loppet av år 1979 väntas efterfrågan på arbetskraft
till induslrin åter börja öka. Som AMS anför väntas efierfrågan dock bli av
begränsad omfattning under första halvåret. Först under andra halvåret kan
behovet av beredskapsarbelen väntas minska till en lägre nivå än under de
föregående åren. Under innevarande vinter har det visat sig nödvändigt med
kraftiga insatser för atl möta den säsongmässiga arbetslösheten.
I årets budgetproposition framhöll jag att det behövs
särskilt kraftfulla arbetsmarknadspolitiska insatser för att hjälpa de unga att
klara övergången mellan skola och arbetsliv. Beredskapsarbetena har till allt siörre
del haft en sådan inriktning. Av de 64000 personer som i december 1978 sysselsattes
i beredskapsarbelen var 44000 ungdomar under 25 år. Ett år lidigare
sysselsatte beredskapsarbetena 39000 personer, varav 24000 ungdomar. En stor
del av ungdomama återfinns i praktikarbeten. I december 1978 sysselsattes 21
000 ungdomar i primärkommunala, 11 000 i enskilda, 6000 i statliga och 5 000 i landslingskommunala
beredskapsarbelen.
Regeringen har funnit det nödvändigt att en ytterligare
ökning av beredskapsarbetena för främst ungdom kan genomföras under vintern.
Jag förutsätter att AMS nu väljer relativt kortvariga arbetsobjekt som snabbt
kan avbrytas när efterfrågan på arbetskraft ökar efter vintersäsongen. Det är
väsentligt att beredskapsarbeten ges en sådan inrikining all övergången till arbeten
på den ordinarie arbelsmarknaden underiättas. Det ankommer på
Prop.
1978/79:125 44
arbetsmarknadsverket att ocksä avdela tillräckliga
resurser för att hjälpa dem som anvisas beredskapsarbeten atl fortlöpande
bevaka sina möjligheler att få stadigvarande arbete.
Medelsbehovet för detaljplaneringsbidrag har som AMS anför
blivit större än vad som tidigare beräknades för innevarande budgetår. Jag vill
erinra om att beredskapsarbetena under flera år har haft ovanligt stor omfattning
samtidigt som ett stort antal offentliga byggen har lidigarelagts av
sysselsättningspolitiska skäl. Under 1978 beslutade regeringen om tidigareläggning
av offentliga byggnads- och anläggningsarbeten för ca 1,4 miljarder kr. för
att skapa sysselsättning under innevarande vinter utöver vad som kan
åstadkommas med beredskapsarbeten. Även bostadsbyggandet har börjat öka i
omfattning. Dessa olika insatser på byggarbeismarknaden har av regeringen
bedömts motivera ett medelstillskoll för detaljplaneringsbidrag med 15 milj.
kr. under innevarande budgetår.
Regeringen har den I mars 1979 med slöd av sin
finansfullmakt ställt sammanlagt 570 milj. kr. till AMS förfogande. Av beloppet
avser 500 milj. kr. beredskapsarbeten och 15 milj. kr. detaljplaneringsbidrag.
55 milj. kr. av det av regeringen anvisade beloppet avser i prop. 1978/79:49
(NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115) aviserade jämvägsarbeten på sträckorna
Halmstad-Getinge och Munkedal-Lysekil, vilka skall motverka de negativa
effekterna av produktionsminskningen vid AB Svenska Varv. Regeringen bör nu av
rik.sdagen begära att anslaget tillförs de 570 milj. kr. som regeringen har
tagit i anspråk med stöd av finansfullmakten.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställerjag all
regeringen föreslår riksdagen
all till Sysselsällningsskapande åtgärder på
tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 570000000 kr.
[4] B 13. Särskilt sysselsättningsbidrag till Billerud-Uddeholms
AB. Genom riksdagens beslut i december 1977 (prop. 1977/78:25 bil. II, AU 1977/78:18, rskr 1977/78:86)
beviljades Uddeholms AB (UHB) ett lån på 600 milj. kr. med villkoriig
återbetalningsskyldighet. Bakgrunden till beslutet var bolagets ogynnsamma
utveckling under de närmast föregående åren. Den I augusti 1978 genomfördes en
fusion mellan UHB och Billeruds AB. UHB överlät sina skogsindustri-och
kemirörelser t ill Billeruds AB, som efteröverlåtelsen har ändrat sitt namn till
Billerud-Uddeholms AB (BUAB). Regeringen beslöt i december 1978 med stöd av
riksdagens bemyndigande (prop. 1978/79:25 bil. 11, AU 1978/79:16, rskr
1978/79:123) atl till BUAB överföra 200 milj. kr. av det till UHB år 1977
beviljade lånet.
I samband med fusionen gjordes en plan för rationalisering
och omstrukturering som innebar en personalminskning motsvarande 832 personer
vid företagsenheterna i Hällefors, Kyrkebyn, Gruvön, Säffle, Skoghall och
Uddeholm. Senare har BUAB anmält att personalminskningen måste gälla 1 289
personer om inte statligt stöd utgår.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:125 4S
De lokala arbetsmarknaderna i berörda orter har inte
förbättrats sedan fusionen. I Värmlands län var i december 1978 ca 6 800
personer utan arbete anmälda till arbetsförmedlingen för omedelbar placering,
medan antalet kvarvarande lediga platser uppgick lill ca 800. Ca 3 400
medlemmar i arbetslöshetskassor var arbetslösa, varav I 100 i industrikassor.
I de orter i Värmland som närmast berörs av BUAB:s planerade avvecklingar vai-
följande antal arbetssökande utan arbete i december 1978: i Karlstad 1 272. i Grums
173, i Säffle 521 och i Hagfors 508. För Hällefors kommun i Örebro län var
antalet arbetslösa vid motsvarande tidpunkt 176 och för länet som helhet 3 600.
Antalet lediga pläter var där O resp. 928.
I Värmlands län väntas arbetslösheten inte minska i nägon
större omfattning under första halvåret 1979 trots en fortsatt
konjunkturuppgång. Anledningen härtill torde vara det relativt låga
kapacitetsutnyttjande som fortfarande kännetecknar delar av näringslivet. De
sysselsättningsminskande åtgärder som kan komma att vidlas i vissa företag
torde ocksä medverka till en fortsatt svår situation på länets arbetsmarknad.
Inom pappers- och massaindustrin har den långsamma
konjunktur- och prisuppgången inte inneburit nägot nyrekryteringsbehov i
Värmlands län, eftersom företagen där har haft stor överskottskapacitet.
Sågverksindustrin besväras liksom tidigare av brist på råvaror. Några sågverk
har bl. a. därför minskat sin produktionsvolym eller helt upphört med sin
verksamhet under den senaste tiden. Utredningar pågår om ytterligare neddragningar
inom sågverken. Den pågående utvecklingen mot en ökad vidarebearbetning av
sågade trävaror kommer Iroligen inle atl kunna hindra att en del smä och
medelstora sågverk måste läggas ner under det närmaste året. Denna utveckling
kan komma att betyda stora sysselsättningsproblem för berörda lokala
arbetsmarknader. Jag anser det därför angeläget att medel ställs till BUAB:s
förfogande för att i möjligaste mån föriänga avvecklingsperioden för de
berörda verksamhetema och därigenom underlätta lösningen av
sysselsättningsfrågorna för personalen.
Förhandlingar enligt lagen (1976: 580) om medbestämmande i
arbetslivet fördes med de fackliga organisationerna inför fusionen. Från
organisationernas sida var man villig att gå med på fusionen under
förutsättning att den nödvändiga personalreduceringen skedde utan uppsägningar.
För att klara detla förutsatte de fackliga företrädarna att statliga medel
skulle beviljas. Det lillfälliga sysselsättningsbidraget till förelag med
dominerande ställning på orten (75%-bidraget) kan inte utnyttjas i della
sammanhang. Efter förhandlingar mellan företrädare för
arbetsmarknadsdepartementet och BUAB har därför utarbetats ett förslag lill
avtal mellan företaget och staten. Förslaget innebär att företaget skall få 40
milj. kr. i bidrag genom att förbinda sig att inte före den I januari 1980
varsla någon anställd om uppsägning pä grund av arbetsbrist eller permittering
vid någon av företagets svenska enheter.
Sysselsättningsbidraget föreslås utgå med 20 milj. kr. när
beslut i an-
Prop.
1978/79:125 46
slagsfrägan föreligger och med 20 milj. kr. den I januari
1980. Dessa medel bör anvisas i form av ett särskilt reservationsanslag.
Särskilt sysselsättningsbidrag till Billerud-Uddeholms AB.
Men
hänvisning till vad jag har anfört hemställerjag atl regeringen föreslår
riksdagen
alt till Särskili syssdsällnlngsbidrag lill Billerud-Uddeholms
AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 40000000 kr.
Prop. 1978/79:125
BOSTADSDEPARTEMENTET
47
Bilaga
10
Uldrag
PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde
1979-03-15
Föredragande: statsrådet Friggebo
Anmälan lill tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TRETTONDE HUVUDTITELN
B. Bostadsbyggande m.m.
[I] B 7. Bidrag till förbättring av boendemiljön. Bidrag till förbättring
av boendemiljön kan utgå för olika åtgärder i första hand i flerbostadshusområden.
Husen skall ha färdigställts före år 1975 och prioritet ges åt områden med
uthyrningssvårigheter. Bidrag utgår med högst 50% av den godkända kostnaden,
dock högst I 000 kr. per lägenhet. Om synnerliga skäl föreligger får bidrag
utgå med högst 75%, dock högst 3000 kr. per lägenhet. Bostadslån kan utgä till
den del av bidragsgrundande kostnader som inle läcks av bidraget.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetårel
1978/79 anvisats ett reservationsanslag av 35 milj. kr. Bostadsstyrelsen har i
framställning den I februari 1979 hemställt att till anslaget för budgetåret
1978/79 anvisas ett tilläggsanslag av 21 milj. kr.
Styrelsen anför att det under andra halvåret 1978 kom in
218 ansökningar avseende 55 400 lägenheter och 62 milj. kr. Under hela budgelårel
1977/78 kom 296 ansökningar in avseende 68 200 lägenheter och 51 milj. kr.
Andelen områden med uthyrningsproblem harökai från 7% under budgetåret 1977/78
till 12% under andra halvåret 1978 och andelen berörda lägenheter i sådana
områden från 24% till 42%. Av det totalt sökta bidragsbeloppet på 62 milj. kr.
avser 41 milj. kr. områden med uthyrningsproblem. Sökt belopp per lägenhet i
sådana områden har ökat från 510 kr. lill 1 820 kr.
Under andra halvåret 1978 har bidrag beviljats med
tillsammans 56 milj. kr. Av detta belopp avser 48 milj. kr. områden med
synnerliga skäl för förhöjt bidrag eller områden med outhyrda lägenheter. För
beslut om bidrag
Prop. 1978/79:125 48
återstod vid årsskiftet 1978-1979 4,5 milj. kr. Balansen
av icke avgjorda ansökningar uppgick då lill 125 avseende sammanlagt 3 1 milj.
kr. i bidrag. I 19 ansökningar avseende 19 milj. kr. har anförts synnerliga
skäl för förhöjt bidrag. I ytterligare 3 ansökningar avseende I milj. kr.
åberopas outhyrda lägenheter. Härtill kommer 30 ansökningar omfattande 5,5
milj. kr. i bidrag där avsevärda satsningar planeras i modern flerbostadshusbebyggelse
eller för gärdssammanslagningar i innerstad. Återstående 73 ansökningar, omfaitande
5,5 milj. kr. i bidrag, avser enstaka eller begränsade insatser och prioriteras
lägre av bostadsstyrelsen.
Föredraganden
Under andra halvåret 1978 har antalet ansökningar om
bidrag till förbättring av boendemiljön och sökt belopp per lägenhet ökat
kraftigt. Det har också skett en förskjutning mot områden med
uthyrningsproblem, vilket är glädjande. Denna utveckling torde vara en följd av
riksdagens beslut (prop. 1977/78:100 bil. 16, CU 1977/78: 27, rskr 1977/78:
264) att medge bidrag med högre belopp än i normalfallet i ärenden där det
finns synnerliga skäl. De gynnsammare reglerna irädde i kraft den 1 juli 1978.
Ökningens omfattning har medfört att anslagel, som också är en beslutsram, inte
räcker till för en positiv behandling av sådana projekt och områden med uthyrningsproblem
som enligt riksdagens beslut (prop. 1974:150, CU 1974: 36, rskr 1974: 372)
skall prioriteras. Enligt min mening är det angeläget att dessa projekt kan
genomföras utan tidsutdräkt. Av bostadsslyrelsens framställning framgår alt
antalet ansökningar kan väntas minska under våren 1979. Av inneliggande
ansökningarom sammanlagt 31 milj. kr. i bidrag gäller 20 milj. kr. klart
prioriterade projekt. Av anslagel återstod 4.5 milj. kr. vid årsskiftet varför
ytterligare anslag på 15,5 milj. kr. erfordras för atl inneliggande ansökningar
som avser särskilt angelägna projekt skall kunna erhålla beslul om bidrag under
våren 1979. Jag förordar därför ett tilläggsanslag av 15,5 milj. kv.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till förbättring av boendemiljön pä
tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetårel 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 15 500000 kr.
Prop.
1978/79:125 49
Bilaga II
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1979-03-15
Föredragande: statsrådet Tham
Anmälan till tilläggsbudget III tUl statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FJORTONDE HUVUDTITELN
A. Industridepartementet m. m.
[l] A 3. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisats reservationsanslag av 45,4 milj.
kr., varav 14,4 milj. kr. på tilläggsbudget I (prop. 1978/79:25 s. 99, NU
1978/79:16, rskr 1978/79:122) och 20 milj. kr. på tilläggsbudget 11 (prop.
1978/79:101 s. 43. NU 1978/79:21, rskr 1978/79:167). Reservationen vid
budgetårels början var 7,4 milj. kr. Utgifterna till utgången av februari 1979
har uppgått lill närmare 33,4 milj. kr.
1 prop. 1978/79: 25 (s. 100) beräknades koslnadema för energisparkommittén
(I 1974: 05) innevarande budgetår till 10,5 milj. kr. mot bakgrund av att
kommitténs verksamhet senare skulle behandlas i samband med de mera
övergripande energipolitiska ställningstagandena. 1 proposilionen om riktlinjer
för energipolitiken (prop. 1978/79: 115 bil. I avsnitt 6.3.3) harjag beräknat
medelsbehovet för kommittén lill 13 285 000 kr. under budgetåret 1978/79. Det
överskjutande beloppet, 2 785000 kr., bör nu lillföras anslaget.
Regeringen har den 1 mars 1979 uppdragit åt energisparkommittén
att genomföra en särskild informationskampanj som skall syfta lill all stimulera
energianvändarna till all vidta extra energihushållningsåtgärder. Kampanjen
inleds omgående och avslutas senasi den 1 juli 1979. Kostnaderna för kampanjen
skall belalas från detta anslag. Jag beräknar det tillkommande behovet av
medel för denna kampanj lill 2,5 milj. kr. Den angivna tidplanen för kampanjen
innebär att utgifter uppkommer redan innan riksdagens beslut i medelsfrågan
föreligger. Dessa utgifter bör få bestridas från lillgängliga medel under
anslaget. 4 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 125
Prop.
1978/79:125 50
Under den senaste tiden har ett betydande antal
utredningar tillkallats för uppgifier inom induslridcpartementels
verksamhetsområde. Bland ilcssa kan nämnas en särskild utredare för kärnkraftens
radioaktiva avfall -- organisations- och finansieringsfrågor, delegationen för civilt
utnyttjande av flygindustrins resurser, kommissionen för mindre och medelstora
varv. delegationen för solvärme och bränslen som kan ersätta olja, utredningen
för planering av allernaiiv produklion och sysselsättning inom vissa delar av försvarsmaterielindustrin
och kommittén för översyn av lagstiftningen pä atomenergiomrädet. Flertalet av
dessa utredningar skall redovi-s;i förslag inom sådan tid att betydande
utredningskostnader kan beräknas uppkommil redan under innevarande budgetår.
Vidare har chefen för industridepartementet i propositionen om riktlinjer för
industripolitiken m.m. (prop. 1978/79:123 bil. 1) och jag i propositionen om
riktlinjer för energipolitiken redovisat vär avsikt att inom kort inhämta
regeringens bemyndigande att tillkalla ytterligare utredningar, som kan
beräknas medföra ytterligare kostnader under anslaget detta budgetår. Mot
denna bakgrund harjag bedömt att tillgängliga medel under anslaget inle kommer
att räcka för de aii.språk som det nu angivna utredningsarbetet ställer. Jag
beräknar det ytterligare behovei av medel till 2 milj. kr.
Med hänvisning till det anförda bör alltså anslaget
tillföras ytterligare (2785000 + 2 500000 + 2000000 =) 7 285 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. pä tilläggsbudget 111 till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 7 285 000
kr.
B. Industri m. m.
[2] Ökad garantifond för Skeppsfartens sekundärlånekassa.
Svenska skeppshypotekskassan bildades år 1929 och omorganiserades år 1965,
samtidigt som Skeppsfartens sekundärlånekassa inrätiades (prop. 1965: 99. BaU
1965: 38, rskr 1965: 289). Kassomas verksamhet regleras i lagen (1965:139) om
Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa (ändrad
senast 1978:113) och reglemente (1965:593) för kitssorna (ändrat senast
1975:17). Kassorna har lill uppgift att lämna lån, huvudsakligen av långfristig
karaklär, till svenska rederiföretag eller ikläda sig gaianti för sådana lån.
Länen lämnas på bestämd tid som inte får överstiga, för skeppshypotekskassan
15 år och för sekundärlånekassan 10 år. Överstiger lånetiden ett år. skall
kassan i regel utlämna lånet alt återbetalas genom avbetalningar enligt
fastställd plan. För lånen skall ställas betryggande säkerhet i form av inleckning
i svenskl fariyg eller borgen av staten eller bank. Inleckning skall i fråga om
lån från skeppshypotekskassan ligga inom 50% och i fråga om lån från sekundärlånekassan
inom 70% av det värde till vilket styrelsen uppskattar fartyget.
Prop.
1978/79:125 .M
För kassornas förbindelser har låntagarna ett vissl kollektivt
;m>vai. Som särskild säkerhet har bildats garantifondcr genom att staten har
ställi till förfogande garantiförbindelser som har utfärdats av fullniäktige i riksgäldskontorei.
Sädana garantiförbindelser har utfärdats pä 100 milj. kr. (or Skeppshypotekskassan
och på 52 milj. kr. lor Sekundärlånekassan. Bestämmelse om garantifond återfinns
i 6 S lagen om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa
(6 S ändrad senast 1978:113).
För sin verksamhet anskaffar kassorna medel genom
upplåning pä kapitalmarknaden, huvudsakligen mol utgivande av obligationer. Det
sammanlagda beloppet av läncskuld och garantiförpliktelsei' fär för Skeppshypotekskassan
uppgå till högst tio gånger och för Sekundärlänckassin lill högst sex gånger
beloppet av resp. kassas garantifond och reservfond.
Vissa frågor rörande kassornas långivning har behandlats i
prop. 1978/79:116 om vissa sjöfartspolitiska frågor m. m.
Skeppsfartens sekiiudärluuckdssa häri skrivelser den II oktober 1977 och den 7 december
1978 anhållit att garantifonden ökas med 25 milj. kr. Ökningen behövs för att
möjliggöra ökad utlåning. Kassan anför att upplä-ningsrätten till
halvårsskiftet 1979 inte räcker för de län som kassan avser att placera under
perioden. Kassans upplåningsrätt uppgäi f.n. till 347 milj. kr.
Jag finner det angeläget att kassan även i fortsättningen
kan tillgodose de svenska rederiernas behov av lån för den nyanskaffning av
fartyg som sker. För att klara det nu fiireliggande behovet bör en ökning med
15 milj. kr. av sekundäriånekassans garantifond vara tillfyllest. Dä uppnås
också en god balans i kreditkapaciteten mellan de båda kassorna. Jag förordar
därför att denna garaniifond ökas med 15 milj. kr.
Ett genomförande av vad jag nu har förordat förutsätter
ändring i 6 § lagen om Svenska hypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa.
Inom industridepartementet har därför upprättats förslag till ändring av denna
lag. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 11.1.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen att
1.
antaga
förslaget till lag om ändring i lagen (1965:139) om Svenska skeppshypotekskassan
och Skeppsfartens sekundäriånekassa,
2.
bemyndiga
fullmäktige i riksgäldskonloret att utfärda ytterligare garantiförbindelser på
15000 000 kr. atl inga i Skeppsfartens se-kundärlånekassas garantifond.
[3] Ändrade riktlinjer för statliga lånegarantier till
specialstålindustrin m.m. För att underlätta strukturomvandlingen inom
specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin beslutade riksdagen hösien 1977
om vissa tidsbe-
Prop. 1978/79:125 52
gränsade ätgärder (prop. 1977/78:47, NU 1977/78:30. rskr
1977/78:84). Sälunda utgär under åren 1978 och 1979 slatligt stöd - län och länegarantier
- enligt av riksdagen godkända riktlinjer till företag som utövar eller ämnar
utöva industriell verksamhet i de nämnda branscherna. Frågor om sådana lån och
lånegarantier prövas av delegationen för strukturtVägor inom vissa branscher
(strukturdelegationen). Lånemedlen - investeringslån, likviditetslån och
marknadsföringslån - uppgår till 700 milj. kr. medan ramen för lånegarantierna
är satt litl högst 600 milj. kr. Länegarantier kan beviljas för län i
affärsbanker, sparbanker, kreditaktiebolag eller annan kreditinrättning som
regeringen godkänner. Närmare bestämmelser om stödet finns i förordningen
(1977:1123) om slatligt stöd till slrukturälgärder inom specialstålindustrin m.
m.
Riksdagsbeslutet innebär bl.a. att länegaranti får
beviljas endasl för län med villkor som motsvarar statliga lokaliseringslän
till industrin. Detia betyder att ränta f. n. utgär efter en räntesats som med
högst 2.75 % överstiger del av riksbanken fastställda vid varje tidpunkt
gällande diskontot. Härutöver tas en administrations- och förlusttäckningsavgifi
ut som f.n. uppgår till 1 % pä utestående belopp. Avgiften tillfaller staten.
Diskontot är f. n. 6.5 % varför den ränta som tillfaller långivande bank,
kreditaktiebolag eller annan kreditinrättning som regeringen godkänner f.n.
räknas efter 9,25 %.
Siriikiiirddegatioiien har i skrivelse den 28 februari
1979 anfört bl.a. följande. Vid normal finansiering svarar bankerna för
krediter under själva investeringsskedet medan stora delar av de långfristiga
krediterna därefter lyfls av till kapitalmarknaden, bl. a. försäkringsbolag och
stiftelser. Sädana avlyft medges inte enligt nyssnämnda förordning (1977:1123).
Med hänsyn till de stora lånebelopp det här är fräga om - en länegarantiram av
600 milj. kr. under åren 1978 och 1979 - anses det angeläget att avlyft kan arrangeras
även för de aktuella länen till specialslålinduslrin. En förutsättning för
sådana avlyft är vidare att räntevillkoren för lån bringas i överensstämmelse
med de räntevillkor avlyftsinstituten tillämpar. Bl.a. tillämpas som regel fast
ränta.
Delegationen föreslår därför att reglerna för
lånegarantier ändras i vissa avseenden. Sålunda föresläs delegationen få
möjlighet att i särskilda fall medge att lån, för vilka garanti har beviljats, övertas
av annan längivare än som avses i riksdagens beslut. Del bör vidare inte vara
uteslutet för delegationen att i dylika fall medge att lånet får löpa med fasl,
till det rådande ränteläget anpassad ränta.
Jag finner det angeläget att de statliga lånegarantierna
till specialslålinduslrin och stålgjuteriindustrin kan utnyttjas i avsedd
omfattning sä att den strukturella omvandlingen underlättas i enlighet med
statsmakternas intentioner. Jag förordar därför att riktlinjerna för garantigivningen
ändras i enlighet med nyssnämnda förslag.
Prop.
1978/79:125 53
Under äbcropaiKle av vad Jag nu har anfört hemställerjag
all regeringen Idreslär riksdagen
alt godkänna an riktlinjerna tor statliga länegaruniier lill
specialstål-industrin m. m. ändras i enlighet med vad jag har förordal.
G. Statsägda företag
[4] Gli. Medelstillskott för AB Eiser. Något anslag för
detta ändamäl finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetaret 1978/79.
I
skrivelse den 20 december 1978 har riksdagen till regeringen anmält sina
beslut med anledning av bl.a. prop. 1978/79:43 om medelsanvisning m. m. pä
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 inom industridepartementets
verksamhetsområde. Riksdagen har därvid bl.a. som sin mening gett regeringen
till känna vad näringsutskottet i sitt betänkande 1978/79:16 haranförl
beträffande riktlinjer för den statliga teko-kon-cerncns verksamhei i Norrland.
Enligt riksdagen borde regeringen vidta ätgärder så att driften vid fabrikerna i
Skellefteå. Lycksele och Kramfors som tillhör den statliga textil- och
konfektionsindustrikoncernen AB Eiser. dotterbolag till Statsföretag AB. kan
fortsätta till dess att en samlad plan för tekoindustrin har lagts fram och
behandlats av statsmakterna, vilket beräknas ske under våren 1979. Regeringen
borde därför, på samma sätt som skett vad gäller Eisers enheter i Norsjö och
Sollefteå, uppdra ät Statsföretag att lämna offert rörande kostnaderna för atl
under viss tid upprätthälla driften vid den statliga teko-koncernens
anläggningar i Skellefteå, Lycksele och Kramfors (prop. 1978/79: 43 bil. 1,NU
1978/79:16s. II. rskr 1978/79:122).
Mot denna
bakgrund beslutade regeringen den 21 december 1978 att uppdra åt Statsföretag
att till regeringen lämna koslnadsförslag för följande åtgärder:
-
upprätthållande
av driften vid Eiser-koncernens enheter i Skellefteå, Lycksele och Kramfors,
dels första halvåret 1979 och dels för hela året 1979,
-
en sökprocess
under år 1979 efter produkter som hittills inte har tillverkats vid enheterna
i Skellefteå, Lycksele och Kramfors och som har möjlighet att bli lönsamma. I offertförfrågan
påpekades att produkterna kan härröra även från andra branscher än textil- och
konfektionsindustrierna,
-
utveckling av
nya produkler. I offertföriVågan angavs att för beräkning av kostnader för
verksamhet som rör produktutveckling samråd bör ske med direktör Gunnar Lund.
åt vilken chefen för industridepartementet den 29 november 1978 har uppdragit
att utvärdera de nya produkter som de anställda vid enhetema i Lycksele och
Skellefteå har utvecklat.
I
skrivelse den 2 februari 1979 till regeringen har Statsföretag lämnat den
begärda offerten. Kostnadema för offerten är beräknade med utgångs-
IVop.
1978/79:125 54
punkl i all syNselsätiningsnivän i Skellcfteä. Lycksele
och Kramfors skall vaia i stort sett oförändrad undei' den lid som oflerlen
omfattar och utgå frän antalet anställda sista kvartalet 1978. Storleken på del
statliga bidrag som krävs för atl iippnA delta mäl har räknats fiam genom atl
totalkostnaderna för drift vid de tre lährikern;! har minskats med de beräknade
försälj-ningsintäktei"na förlillverkade produktei-.
Staisföretag framhällei all den planeiade tillverkningen
vid fabrikerna pä dessa tre orter ulgörs av plagg som skall konkurrera med
importen. För-säijningspriseina iir däriör beräknade efter de priser som erläggs
vid import a\ liknande plagg. .Av denna anledning väntas de tillverkade
plaggen inte i någon nämnvärd grad störa övrig försäljning av liknande plagg tillverkade
i Sverige.
Vid Skellefieä-enheien avser koncernen att tillverka
termobyxor, täckjackor, overaller och Jeans. Driftunderskottet för alt under
första halvåret resp. hela ärel 1979 upprälthålla driften pä nuvarande
sysselsättningsnivå, 211 anställda, har av Eiser beräknats lill 7,4 resp. 13,4
milj. kr.
Driftunderskottet för att under första halvåret resp. hela
året 1979 sysselsätta 91 personer i Lycksele med att tillverka jeans har av Eiser
beräknas lill 3,1 resp. 5.7 milj. kr.
I Kramfors har koncernen för avsikt att tillverka herrbenkläder.
Driftsunderskottet för att under första halvåret resp. hela året 1979
sysselsätta 29 personer har a\' Eiser beräknats till 1,9 resp. 3,4 milj. kr.
Det högre driftunderskotiet i Kramfors per anställd förklaras främst av att tillverkningen
där innehåller relativt mer av inhemsk förädling. Vidare har Kramfors som är
den minsl;t enheien relalivi höga fasta kostnader per tillverkad enhet. I sin
skrivelse framhäller Staisföretag atl verksamheten i Lycksele och Skellefteå
skall samnianföras lill ett särskilt dotterbolag till Eiser.
För egen del vill Jag erinra om att de beräkningar av
driftunderskotten som Eiser har ajort äi osäkra med hänsyn till att det är svårt
alt bedöma hur stora försäljningsintäkterna blir. De belopp som har angivits fär
betraktas som högsta tänkbaia. Om driftresultatet blir bättre än vad som har beräknals
av Eiser skall iWerskotlei belalas in till siaisverkel. Enligt min mening
erbjuder offerten en godtagbar möjlighet att ge rådrum för att söka Åstadkomma
varaktig sysselsättning för de berörda i en verksamhet som kan drivas lönsamt.
Rådrum härtör bör ges under hela året 1979. Statsföretags offert om
upprätthällande av driften under denna tid bör därför antas. Detta föruisäiier atl
Statsföretag erhåller statligt bidrag motsvarande driftförlusten pä resp. ort underår
1979.
Jag förordar i enlighel härmed att statligt bidrag lämnas
till Statsföretag under år 1979 med sammanlagt högsl 22,5 milj. kr.
Om Slatsförelag under är 1979 lyckas förlägga annan
verksamhet till Skellefteå, Lycksele eller Kramfors, har företaget begärt att fä
utnyttja viss del av de medel som kan komma att ställas till förfogande för alt
starta sädan ny verksamhet. Staisföretag har föreslagit att företaget för varje
an-
Prop.
1978/79:125 55
ställd som övergår från konfektionsenheterna i Skellefteå.
Lycksele och Kramfors till ny verksamhet skall fä överföra den del av det
föreslagna beloppet som belöper på den anställde för den resterande delen av
den tid kostnadsförslaget gäller.
Enligt min mening innebär Statsföretags förslag en ändamålsenlig
användning av medlen. De bör därför få användas pä angivet sätt.
Kostnaderna för att under år 1979 söka efter produkter som
hittills inte har tillverkals vid enheterna i Skellefteå, Lycksele och Kramfors
har Statsförelag beräknat till I milj. kr. Jag finner denna kostnad skälig och
beräknar alltså I milj. kr. för ändamälet.
För att utvärdera och utveckla de förslag till nya produkter
som har tagits fram av de anställda i Lycksele och Skellefteå har Staisföretag
begärt I milj. kr. 1 det här sammanhanget villjag erinra om att chefen för
industridepartementet den 29 november 1978 gav direktör Gunnar Lund i uppdrag
att undersöka om de förslag till nya produkter som har kommit fram vid enheierna
i Lycksele och Skellefteå kan förverkligas. Jag finner det angeläget att en
utvärdering av de framtagna produktidéerna görs av Eiser i nära samarbete med
de anslällda och direktör Gunnar Lund. Jag beräknar I milj. kr. för detta
ändamål.
Sammanlagt bör alltså som Medelstillskott för AB Eiser
anvisas (22,5+1,0+1,0=) 24,5 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen
att till MeddslUlskoii för AB Eiser på tilläggsbudget III
till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 24
500000 kr.
KAPITALBUDGETEN
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
E. Förenade fabriksverken
[5] Vissa bolagsbildningar m. m. vid förenade
fabriksverken. Förenade fabriksverken (FFV) är ett affärsdrivande verk, som inrätiades
under namnet försvarets fabriksverk genom beslut av 1943 års riksdag (prop.
1943:180, SäU 1943:2, rskr 1943:319). Inom verkei sammanfördes vissa lill
försvarsväsendet hörande fabriker och industriella anläggningar m. m. 1972 ärs FFV-utredning
som i juni 1974 avlämnade sitt betänkande (SOU 1974: 38) FFV - Förenade
fabriksverken har ulföriigl behandlal frågan om lämplig företagsform för FFV.
Betydelsen av konkurrenslikställig-heien har enligt utredningen kommit att
framhållas allt mer under senare år. Utredningen framhöll att verksamheten inom
FFV borde bedrivas pä samma villkor som gäller för konkurrerande företag.
Utredningen ansäg
Prop. 1978/79:125 56
all inga sädana röihällanden som monopolställning,
särskilda försvarspolitiska, sysselsältningspoliliska och liknande krav, eller
specifika myndighetsfunktioner kunde anföras för atl bibehålla affärsverksformen.
Mot denna bakgrund föreslog utredningen all FFV skulle ombildas till aktiebolag.
Häremol reserverade sig representanterna i utredningen för Statsanställdas
Förbund (SF) och Försvarets Civila Tjänstemannaförbund (FC1 F). Huvudskälet
till organisationernas inslällning var atl de ansåg alt en övergäng till
aktiebolagsform skulle medföra sämre villkor för de anställda än om FFV blev
kvar som affärsverk.
Föredragande statsrådet framhöll i prop. 1975/76:122 atl
han delade uppfallningen atl verksamheien utifrån företagsekonomiska
bedömningar med fördel skulle kunna bedrivas i aktiebolagsform. Med hänsyn till
att flertalet anställda motsatte sig ombildningen av FFV till bolag förordade
han att affärsverksformen skulle behållas ytteriigare en tid och ansåg alt fiågan
om företagsformen borde prövas på nytt efter ca Ire år.
Riksdagen beslöt vären 1976 (prop. 1975/76:122, NU
1975/76:62, rskr 1975/76:420) om ny organisation och ändrad
verksamhetsinriktning för FFV i enlighet med förslagen i propositionen.
FFV är f. n. organiserat i fyra sektorer, nämligen
Försvarsmateriel. Underhäll, Industriprodukter och Allmaieriel
(överskottsförsäljning). Dessulom finns koncernledning, sex koncernstaber och
vissa serviceenheter, vilka sysselsätter 200 personer i Eskilstuna.
FFV förvaltar statens aktier och andra ägarandelar i
Industri AB Gelfa, AB Avimal, FFV Sport AB, Telub AB, Innovations AB Projektion
KB, Innovations AB Projeclion, KB United Stirling (Sweden) AB & Co, United
Stirling (Sweden) AB och Stirling Power Syslems Corp.
Föreluidc fabriksverken
FFV har i skrivelser den 2 oktober 1978 och den 9 februari
1979 hemställt om förändringar i nuvarande företagsform m.m. och anför i huvudsak
följande.
Efter överläggningar med representanter för berörda
personalorganisationer och efter beslut i FFV:s styrelse tillsattes år 1977 en
arbetsgrupp med uppgift att undersöka vilka ändringar i FFV:s förelagsform och
befogenheter som borde genomföras för att på bästa möjliga sätt säkerställa FFV:s
framtid med avseende på lönsamhet, trygghet för de anställda m. m.
Arbetsgruppen har avslutat sitt arbete och föreslagit att nuvarande sektorer
Industriprodukter och Allmaieriel ombildas till aktiebolag samt att sektorerna
Försvarsmateriel och Underhåll kvarstår inom affärsverket men med vissa ändrade
befogenheler i ekonomiskt avseende. Företrädarna för SF och FCTF delar dock
inte majoritetens uppfattning i vad den innebär att Allmaieriel skall ombildas
lill aktiebolag. FFV hemställer att arbetsgruppens förslag genomförs. Vidare
hemställer .FFV alt ett särskilt förvaltningsbolag bildas med uppgift att
förvalta statens aktier i bolag i vilka FFV f. n. förvaltar samtliga aktier.
Prop.
1978/79:125 57
Ombildning av sektor I ndu st riprod u kt c r .til I aktiebolag
FFV anför beträffande ombildning av sektom
Industriprodukter till aktiebolag bl. a. följande.
För att långsiktigt trygga sysselsättningen vid de
tillverkande enheterna har FFV sedan länge sökt etablera nya produkler med
liknande krav på utvecklings- och tillverkningsresurser samt kvalitetsnivå som
gäller för försvarsmateriel. FFV liksom andra försvarsmaterielproducerande
företag har mött avsevärda svårigheter atl bygga upp en mer omfatlande civil
verksamhet inom en organisation som domineras av försvarsmateriel. FFV
framhåller också svårigheten alt uppnå tillräcklig konkurrenskraft och
flexibilitet för civila marknader inom de särskilda ramar som gäller för affärsverk.
I den organisation som infördes för FFV vid ingången av
budgetåret 1976/77 samlades olika civilt inriktade projekt inom den nybildade
sektor Industriprodukter. Huvudprojektet inom denna är att utveckla en mindre stirlingmotor.
Härutöver omfattar sektorn produktenheterna Transmission och Mätmelodik samt
förberedande utveckling av andra projekt. Seklorn sysselsätter 110 personer i
Eskilstuna och Linköping.
Sektor Industriprodukter har som mål att bygga upp en
lönsam och konkurrenskraftig verksamhet med inrikining på mindre stirlingmotorer
och andra verkstadsprodukter för civil användning. Den planerade snabba expansionen
inom det civila produktområdet medför ett betydande kapitalbehov för
produktutveckling, marknadsföring och produklionsuppbygg-nad.
Inom sektor Försvarsmateriel är den framtida
beläggningsutvecklingen oviss. Försvarets materielverks anskaffningsplaner
innebär bl.a. att sysselsättningen vid Gevärsfaktoriet i Eskilstuna,
Torpedverkstaden i Motala och Zakrisdalsverken i Karlstad kommer att bli
otillräcklig redan under innevarande år. Exportbeslällningar av
försvarsmateriel beräknas inte kunna kompensera detla bortfall.
Del dominerande projektet för sektor Industriprodukter
gäller utveckling av en mindre stirlingmotor. Denna kan utnyttjas som
energikälla för ett flertal olika ändamål. Var och en av dessa användningar
kommer atl ställa krav på samarbete med företag, som behärskar leknik och
marknad för den aktuella tillämpningen. Liknande behov av samgående med andra
företag kan finnas för sektoms övriga projeki. Detla krav på flexibelt samarbete
med andra företag kan lättare tillgodoses inom ramen för ett aktiebolag än
inom ett affärsverk. Även kapitalanskaffning och personalrekry-lering skulle
underlättas vid en övergång till bolagsform. Svårigheterna att inom
affärsverket FFV tillgodose det ökade kapitalbehovet inom sektor
Industriprodukter liksom att i övrigi driva verksamheien på ett ekonomiskt
godtagbart sätt framslår som allvarliga hinder för en önskvärd utveckling.
FFV:s stirlingprojekl är den försia kommersiella
tillämpningen av det
Prop.
1978/79:125 58
grundläggande utvecklingsarbete som utförs vid KB United Stirling
(Sweden) AB & Co i Malmö. Den näraliggande introduktionen av FFV:s projekt
har blivit möjlig genom att utnyttja en relativt enkel motor i tillämpningar,
som dels ställer särskilda krav pä exempelvis låg ljudnivå och rena avgaser,
dels erbjuder möjlighet att utnyttja motorns värmeöverskoti. I sin första
tillämpning utnyttjas FFV:s stirlingmotor som energikälla i ett toial-energisystem
för s.k. Motor Homes i Förenta staterna. Motor Homes är stora husvagnar eller
bussar inredda för fritidsändamål. De presentationer som gjorls av systemet har
mötts av ett mycket starkt intresse.
FFV:s stirlingprojekl befinner sig f n. i ett skede där
förserieproduktion snart skall påbörjas. Föruiom lillämpningsprov pågår
produktionsteknisk utveckling och förberedelser för serieproduktion. Resursema
kommer under de närmaste åren alt koncentreras på energisystemet för Motor Homes.
Vissa ytterligare tillämpningar bearbetas dock redan. Detta gäller bl.a. system
för mililärt bruk, där utprovning f. n. pågår. Den svenska utvecklingen av stirlingmotorer
är kanske landets främsta aktuella exempel pä ett högteknologiskt projekt med
stora utvecklingsmöjligheter. En fortsatt kraftfull satsning på stirlingmotorulveckling
öppnar en mångfald nya affärsmöjligheter för svensk industri. Detta gäller inte
endast tillverkning av stirlingmotorer, utan uppkommer också via de många
tillämpningssystem som stirlingtekniken aktualiserar, t. ex. genom att
utnyttja nya bränslen eller genom alt bilda kärnan i lolalenergisystem.
FFV föreslär atl det f. n. vilande bolaget FFV Sport AB
ändrar namn lill FFV Industriprodukter AB och övertar den rörelse som bedrivs
inom sektor Industriprodukter från den I juli 1979. Bolaget avses i första
hand svara för utveckling och montering av generaloraggregat samt
marknadsföring. Så gott som all produklion av detaljer avses levereras från
underleverantörer, däribland FFV:s sektor Försvarsmateriel, främst fabrikerna
i Eskilstuna och Motala. Vid en årlig produktion av 10000 motorer vilken
beräknas bli verksamhetsåret 1982/83 beräknas sysselsättningseffekten inom
sektor Försvarsmateriel uppgå till ca 200 personer. Eftersom vissa komponenter
köps från övrig svensk industri kommer projektet alt kunna bidra till sysselsättningen
hos ett antal underleverantörer. När serieleveranserna påbörjas avses den
verksamhet med bl. a. utvecklingsarbete som f. n. bedrivs i Linköping i
anslutning lill FFV:s underhållsverkstad bli flyttad till Motala.
Ombildning a v s e kt or Allmat eriel lill aktiebolag
FFV anför beiräffande ombildning av sektor Allmaieriel lill
aktiebolag bl. a. följande.
Seklorns verksamhet består framför allt i att sälja
övertalig och kasserad materiel åt statliga myndigheler och privata företag
samt atl sälja nytiUverkade produkter från de s. k. samhällsverkstäderna
(skyddade verkstäder, kriminalvårdens verkstäder m. fl.) t. ex. inom
fritidssektorn och för materi-
Prop.
1978/79:125 59
alhantering. Om särskilda skäl föreligger säljer sektorn
produkter även ät andra leverantörer för att därigenom uppnå önskvärd
sortimentsbredd. Sektom har försäljningsställen i Solna. Arboga, Sundsvall,
Luleå, Göteborg och Löddeköpinge. Sektom sysselsätter 165 personer och omsatle
verksamhetsåret 1977/78 93 milj. kr.
I fråga om lönsamheten är målsättningen att uppnå ett
resultat som skall medge önskvärd konsolidering och erforderlig expansion av
verksamheten. För att underlätta finansieringen säljs företrädesvis övertalig
materiel pä kommissionsbasis. Ett ändrai produktsortiment i framliden beräknas
ställa ökat krav på kapital.
Sektorn tillämpar en fasl prispolitik med marknadsanpassade
priser och bearbetar främst den svenska marknaden.
FFV har tidigare pekat på de fördelar som skulle vinnas om
sektor Allmaieriel ombildades till aktiebolag. Fördelarna är följande:
-
snabbare
beslutsprocess,
-
vidgade möjligheler
alt slimulera personalen lill personliga insaiser genom olika lyper av
stimulansersättning,
-
möjligheter att
på lika villkor med andra företag ordna sin kapitalförsörjning,
-
bättre
möjligheter till flexiblare samarbetsformer med kunder och leverantörer och
till en utvidgning av leverantörskretsen.
FFV anser att dessa motiv gör sig i vissa avseenden mer
gällande nu än tidigare. FFV pekar härvid särskilt på Allmateriels ökande
försäljning av volymvärdetunga varor på amorleringsbasis samt
avbetalningsförsäljning av bilar. Denna verksamhet kommer att kräva en
kapitalförsörjning som inte kan tillgodoses annat än genom upplåning på
kreditmarknaden eller genom belåning i finansieringsinstitut (factoring).
Nuvarande företagsform försvårar finansieringen av denna
försäljningsverksamhet.
Bildande or h fi na n s i e ri n g av cll förvall nin gsbolug
I fråga om bildande av ett förvaltningsbolag anför FFV bl.a.
följande. En av fördelarna med aktiebolagsformen är att ett akiiebolag kan
utnyttja för affärsverksamhet normala finansieringsmöjligheter. Ett aktiebolag
kan också utnyttja lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag samt andra
stödformer. Samarbetet mellan FFV och de bolag i vilka verket förvallar statens
aktier hämmas emellertid av att det föreligger formella hinder för normala
finansiella och resultatmässiga transaktioner mellan FFV och bolagen. Ett
förvaltningsbolag skulle enligt FFV:s uppfattning avsevärt förbättra de
finansiella och administrativa förutsättningarna i synnerhet för verksamheten i
de aktiebolag som FFV äger ett dominerande inflytande i, men även för FFV-koncemen
i allmänhet.
För det affärsmässiga handlingsutrymmet inom en koncern
har ett av aktiebolagslagen och skattelagstiftningen accepterat
koncernförhållande stor betydelse.
Prop.
1978/79:125 60
Ökade möjligheler till bl.a. resultatuljämning och
finansiering av verksamheter under utveckling kan sålunda vinnas genom att
etablera ett koncernförhållande mellan FFV:s olika bolag. Ett sådant koncemförhållande
uppkommer om ett förvaltningsbolag bildas. Detta medför även betydande
administrativa fördelar, t.ex. samordning av närbesläktad verksamhet samt
gemensamt utnyttjande av vissa specialislfunktioner och andra resurser.
FFV är för sin finansiering hänvisat bl. a. lill en rörlig
kredit i riksgäldskontoret. Enligt FFV:s bedömning måste nuvarande
finansieringsmöjlighet kompletteras för att möta de framtida medelsbehoven. FFV
finner del därför angeläget att förbättra bolagens möjligheter att finansiera
en expansion genom extern upplåning.
FFV äger f. n. inte rätt atl låna till eller frän eller ge
tillskott lill de bolag i vilka FFV förvaltar statens aktier. En effektiv drift
kan därför nödvändiggöra samarbete inom FFV-koncernen när del gäller
försäljning av tillgångar och övertagande av fordringar. Även i dessa
hänseenden skulle åtskilligt stå alt vinna med ett koncernförhållande.
FFV hemställer sålunda alt ett förvaltningsbolag bildas
med uppgift att förvalta bolagets innehav av aktier och lämna en med denna
verksamhet sammanhängande administrativ och finansiell service till sina
dotterbolag saml att bedriva annan därmed förenlig rörelse.
Förvaliningsbolaget kommer att i sin verksamhet ha behov
av all kunna ta emot och lämna koncernbidrag. Förvaltningsbolaget behöver,
eftersom det inle är rörelsedrivande, särskilt tillstånd enligt kommunalskatielagen
för att mottaga och lämna koncernbidrag. Det förutsätts atl förvaltningsbolaget
skall kunna erhålla ägartillskott från FFV samt att FFV får rätt alt teckna
borgen för län till förvaliningsbolaget.
Det formella bildandet av förvaltningsbolaget bör ske den
1 juli 1979 genom alt detta övertar samtliga aktier i de bolag där FFV
förvaltar statens aktier till de värden med vilka aktierna ingår i FFV:s
statskapital.
FFV anser att förvaliningsbolaget bör får ett eget kapital
motsvarande värdet av de tillförda aktierna och anläggningstillgångarna, varav
25 milj. kr. såsom nominellt aktiekapital och äterstoden som reservfond.
Enligt FFV bör bolaget AB Avimal, som f. n. är vilande,
efter regeringens medgivande få förvärva de fastigheter, som vid övergångsiillfället
ingår i fabriksverkens fond och redovisas vid sektorn Allmaieriel. FFV anser
vidare all AB Avimal och FFV Sport AB bör få förvärva erforderliga maskiner och
annan utrustning som finns redovisade i fonden.
Som likvid för de aktier och andra tillgångar FFV
överlämnar till förvaltningsbolaget erhåller FFV samtliga aktier i detta.
För den fortsatta ombildningen av FFV:s sektorer
Industriprodukter resp. Allmaieriel till aktiebolag och för att läcka behovet
av viss likviditetsreserv erfordras ett kapitaltillskott av 30 milj. kr. till
förvaltningsbolaget. FFV anhåller om bemyndigande att av tillgängliga medel
bevilja bolaget ett långfristigt län av 30 milj. kr.
Prop.
1978/79:125 61
FFV:s stirlingmolorprojekt beräknas kräva stora
kapitalinsatser under verksamhetsåren 1979/80-1981/82. Denna verksamhei
beräknas under denna tid belastas med start- och utvecklingskostnader pä 116
milj. kr. Härtill behövs medel för invesleringar och rörelsekapital pä över 80
milj. kr. Projektet beräknas under treårsperioden behöva finansieras genom ägartillskott
frän FFV med ca 70 milj. kr., medan återstående behov kan upplånas mol statlig
borgen.
FFV beräknas redovisa en sammanlagd vinsl före ränta på
statskapitalet under de tre verksamhetsåren på 170 milj. kr. Räntan på
statskapitalet uppskattas till 137 milj. kr., varigenom disponibelt belopp för
överföring till den verksamhet som bedrivs i bolagsform endast kommer atl uppgå
till 33 milj. kr. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna och till de
påfrestningar på resultatet som uteblivna order från det svenska försvarel kan
medföra har det disponibla beloppet minskats till 15 milj. kr. Då som nyss nämnls
70 milj. kr. erfordras för förlusttäckningen genom ägartillskott till bolagen
måste enligt FFV 55 milj. kr. av räntan pä statskapitalet tas i anspråk. FFV
anhåller att bli befriad frän skyldigheten atl ovillkorligen inleverera full
ränta på statskapitalet under verksamhetsåren 1979/80-1981/82.
Utöver det kapitalbehov som täcks genom ägartillskotl
uppkommer ett kapitalbehov för bolagssektorn för finansiering av investeringar
i anläggningar och rörelsekapital som betingas av verksamhetens expansion. För
de tre kommande verksamhetsåren beräknas detta behov uppgå till ca 182 milj.
kr. Härav läcks 25 milj. kr. av del aktiekapital som tillförs de två nybildade
bolagen. Övriga medel måste lånas upp. För detta behövs borgen av staien. Med
hänsyn lill osäkerheten i beräkningama anser FFV att borgensramen härför bör
vara 165 milj. kr. för verksamhetsåren 1979/80, 1980/81 och 1981/82.
FFV anhåller vidare om ett tillskott om 7 milj. kr. atl
överföras till det föreslagna förvaltningsbolaget för förvärv av aktierna i AB Norma
Projek-lilfabrik från Telub AB som i februari 1979, efter regeringens
medgivande, har förvärvat samtliga aktier i AB Norma Projektilfabrik (Norma).
Avsikten med förvärvet är att genomföra en strukturrationalisering vid de tvä
produktionsenheter i landet som tillverkar finkalibrig ammunition för försvarets
behov. Dessa är Norma i Ämotfors med ca 320 anställda och Va-näsverken i
Karlsborg med ca 360 anställda som är en del av FFV. Efterfrågan på militär
ammunition har minskat och kommer att minska även framdeles. En strukturering
är enligt FFV nödvändig så att en koncentration och specialisering av
tillverkningen kan åstadkommas. Det är FFV:s avsikt att Telub skall överiåta
sina aktier i Norma till det föreslagna förvaltningsbolaget mot ersättning som
molsvarar Telubs kostnader.
FFV har beräknat kostnaderna för stmkturralionaliseringen
till 6 milj. kr. och anser att verket bör tillföras dessa medel, så att verkei
inte kostnads- eller betalningsmässigt belastas för detla belopp eftersom
strukturproblemen är följden av en utveckling som FFV inle kunnai påverka.
Prop.
1978/79:125 62
M odific ri II g a v affärs verk sfornicn
Som komplement lill och förutsättning för att syftet med
de ovan föreslagna ombildningarna till aktiebolag samt nybildningen av ett förvalt-ningsbolag
skall kunna fä avsedd elTekt föreslår FFV att verket erhåller väsentligt
utökade ekonomiska befogenheter. Ulöver vad som tidigare har framförts bör
ifrågavarande bolag kunna uppta län pä den fria kapitalmarknaden, varvid FFV pä
statens vägnar mäste kunna ikläda sig borgensåtaganden för bolagens krediter.
Vidare bör affärsverket inom vissa ramar kunna medverka
vid lämnandet av ägartillskott lill i FFV-koncernen ingående bolag.
FFV bör erhälla utökade befogenheter. FFV finner det sälunda
angeläget atl FFV kan behålla avskrivningsmedel för byggnader och maskiner och
fritt få disponera dessa samt att FFV får behålla de likvida medel som uppkomrrxici
samband med försäljning av fast egendom.
FFV anser att FFV mäste fä rätl att teckna borgen för lån
till bolag i vilka FFV förvaltar statens aktier inom ramar som fastställs på
grundval av FFV:s femårsplan samt att fä rätl alt bevilja dels kortfristiga lån
(I är) till dotterbolag, dels långfristiga lån med villkorlig återbetalningsskyldighel
lill dotterbolag.
FFV anser att verket i likhet med aktiebolag bör komma i
åtnjutande av olika former av lokaliseringsstöd och andra slödålgärder samt
verket fritt bör få lämna koncernbidrag inom ramen för disponibla medel till
bolag i vilka FFV förvaltar statens aktier. Vidare bör extem
revisionsberättelse upprättas i likhet med vad som gäller för aktiebolag.
Resultatet före inleverans av ränta på statskapitalet bör beräknas efter
eventuella ägartillskott. Del är ocksä FFV:s uppfattning att nuvarande disposilionsfond
fritt får disponeras och alt FFV efter regeringens medgivande får förvärva aklier
inom ramen för FFV:s mäl och finansiella resurser.
FFV anhåller atl få tillämpa de regler och värderingsprinciper
som gäller enligt aktiebolagslagen och bokföringslagen. FFV anser att verket
bör få möjlighet att vidareutveckla den delegering i personaladministrativa frågor,
som de senasle åren kommii lill stånd, för atl FFV självständigt inom vissa
fastställda ramar i större utsträckning skall kunna sluta avtal med berörda
personalorganisationer angående anställningsvillkoren,
Samarbelel inellan FFV och KB Uniied Stirling (Sweden) AB &
Co
Underutvecklingen av FFV:s stirlingprojekl barett
kontinuerligt samarbete ägt rum mellan FFV och KB United Stiriing (Sweden) AB
& Co. Eftersom FFV:s stirlingprojekl är den försia kommersiella
tillämpningen av stirlingmotorn har detta projeki otvivelaktigt stor betydelse
även för Uniled Stirlings framtid. Den svenska utvecklingen av sliriingmotorn
är kanske landets främsla akluella exempel på ett högteknologiskt projekt med
stora utvecklingsmöjligheter.
Prop.
1978/79:125 63
Verksamheten vid Uniled Stirling bedrivs i form av ett
kommanditbolag, i vilket staten genom FFV och Kockums AB ingår som delägare,
och ett aktiebolag. United Stirling (Sweden) AB, som komplementär. Med hänsyn lill
de starka kopplingar som finns mellan FFV och United Stirling inom områdena
teknik och produktionsteknik anser FFV del vara en fördel för stirlingprojektet
om denna verksamhet starkare kunde integreras med FFV. FFV föreslär att siimtliga
andelar och aktier i bolagen skall förvaltas av FFV.
Frägor som FFV har tagit upp i sina skrivelser har också
tagits upp av några organ.
Arbetsgruppen med uppgift att bevaka sysselsältningen i
Linköpingsområdet, tillsatt år 1974 av dåvarande chefen för industridepartementet,
har i skrivelse till regeringen hemställt att FFV:s stirlingprojekl skall ha
sin ledning förlagd lill Linköping. Motala kommun har i skrivelse till
regeringen framhållit att verksamheten i FFV:s stiriingprojekt bör förläggas
till Motala.
Statsföretagsutredningen har i sitt betänkande (SOU
1978:85) Statligt företagande i samhällets tjänst föreslagit att sektorerna
Försvarsmateriel och Underhåll skall överföras i bolagsform och integreras i
Statsförelag AB. Ulredningen har framhållit atl de av FFV föreslagna ombildningarna
av sektorerna Industriprodukter och Allmaieriel bör ses som en försia etapp
och genomföras vid föreslagen tidpunkt den 1 juli 1979.
Föredraganden
FFV är f n. ett affärsdrivande verk, som är organiserat i
fyra sektorer. Försvarsmateriel, Underhäll. Industriprodukter och Allmaieriel. FFV
förvaltar statens aktier i vissa företag, Telub AB, Industri AB Gelfa,Stirling
Power Systems Corp. samt de vilande företagen FFV Sport AB och AB Avimal.
Dessutom förvaltar FFV statens andelar i de bolag som handhar utvecklingen av
större stirlingmotorer samt i ett utvecklingsförelag.
FFV har hemställt om ändringar i nuvarande förelagsform
för två seklorer. Frågan om ändrad företagsform har tidigare varit aktuell.
Sålunda föreslog 1972 års FFV-utredning i sitt betänkande (SOU 1974: 38) FFV-Före-nade
fabriksverken att verksamheten i FFV skulle bedrivas i bolagsform och
integreras i Statsföretag AB. Samma förslag lämnas i betänkandet (SOU 1978:85)
Statligt företagande i samhällets Ijänsl. En partssammansatl arbetsgrupp inom FFV
har utrett frågan om vilka ändringar i FFV:s företagsform och befogenheter som
borde genomföras för atl på bästa möjliga sätt säkerställa FFV:s framtid med
avseende på bl.a. lönsamhet och trygghet för de anställda.
Arbetsgruppen har avslutat sitt arbete. Majoriteten av arbelsgruppen
föreslår att nuvarande sektorer Industriprodukter och Allmaieriel ombildas
till aktiebolag och alt sektorerna Försvarsmateriel och Underhåll kvarstår
affärsverket FFV, men att delta får vissa ökade befogenheler. Före-
Prop.
1978/79:125 64
trädare för personalorganisationerna SF och FCTF som
ingått i arbelsgruppen delar inte majoritetens uppfattning alt sektor Allmaieriel
skall ombildas till aktiebolag. FFV hemställer i sina skrivelser all ett
särskilt förvaltningsbolag bildas för alt samordna förvaltningen av de bolag i
vilka FFV förvaltar statens aktier. FFV hemställer vidare atl verket skall få
lämna aktieägartillskott till förvaliningsbolaget med 70 milj. kr. under verksamhetsåren
1979/80-1981/82 och medges rält att teckna borgen för förvaltningsbolagets
upplåning intill ett belopp av 165 milj. kr. FFV har vidare begärt att få
lämna förvaltningsbolaget ett lån på 30 milj. kr. och ett särskilt tillskott
på 13 milj. kr. för förvärv av aktierna i AB Norma Projektil-fabrik och vissa koslnader
för slmkturåtgärder med anledning därav.
Jag tar först upp frågan om ombildning av sektor
Industriprodukter till ett aktiebolag.
Sektor Industriprodukter inom FFV sysselsätter f. n. 110
personer och utvecklar, monterar och marknadsför vissa civila produkter, vilka
huvudsakligen tillverkas eller avses tillverkas vid sektor Försvarsmaleriels
fabriker. Huvudprojektet inom seklorn är att utveckla en mindre stirlingmotor.
Denna kommer att ingå i en särskild produkt, del s. k. Stirling Power Pack. Detla
projeki är ännu på ulprovningsstadiet. Del kommer dock att bli den första
tillämpningen av slirlingmolortekniken och projektets framgång kan därvid ha
stor betydelse för övriga produkter med slirlingteknologi. Med hänsyn till
dessa faktorer bedömer Jag del väsentiigt all de resurser som erfordras för
projektet slälls till förfogande. För atl långsiktigt trygga sysselsättningen
vid de tillverkande enhetema är det nödvändigt att ta fram nya produkter. För
alt göra detta krävs ett betydande kapital. FFV framhåller att det inom ramen
för affärsverksformen kan vara svårl all tillgodose kapitalbehovet och atl i
övrigt kunna handla på samma villkor som konkurrerande och samverkande
företag. Kraven på flexibelt samarbete är lättare att tillgodose inom ett
aktiebolag än inom ett affärsverk. Jag delar denna bedömning.
Jag delar FFV:s uppfattning att det är väsentligt att
nedgången i för-svarsmalerielproduklionen åtminstone till viss del kan
kompenseras med annan produktion. För produktion av försvarsmateriel gäller
vissa speciella förutsättningar, vilket gör det svårt all i samma
produktionsapparat införa annan kompletterande produklion. Med hänsyn till
dessa svårigheter och till att svenska försvarets beställningar kommer att
minska avser chefen för industridepartementet, efter regeringens bemyndigande,
att tiUkalla en särskild utredning för planering av alternativ produklion och
sysselsättning inom de delar av försvarsmaterielindustrin som inte omfattas av
den miliiära flygindustrin.
Med hänsyn till storleken på FFV:s stirlingprojekl kommer
en noggrann uppföljning atl ske från regeringens sida. En avsikl med projektet
är att ge underlag för verksamheten inom FFV:s sektor Försvarsmateriel. Jag
anser det angeläget atl så blir fallet och utgår därvid ifrån att del skall
vara orga-
Prop. 1978/79:125 65
nisatoriskt och prismässigt möjligl. Jag anser vidare att
något ställningstagande inte behöver ske nu till frågan om utveckling och
montering av FFV:s stirlingmotor skall lokaliseras till Linköping eller Motala.
Jag förordar att sektor Industriprodukters verksamhet
överförs till ett aktiebolag. Detta kan lämpligen ske genom att det nu inle
rörelsedrivande AB Avimal namnändras till FFV Industriprodukter AB.
Jag
övergår nu till frågan om ombildning av sektor Allmaieriel till ett aktiebolag.
Allmalerielsektom
inom FFV säljer övertalig och kasserad materiel åt statliga myndigheter,
landsting, kommuner och företag men också nytiUverkade produkter från de s.k. samhällsverkstäderna.
Sektom sysselsätter 165 personer vid seklorledning och sex
försäljningsställen. Verksamheten i FFV:s sektor Allmaieriel är i viss
utsträckning författningsreglerad. Bl. a. finns bestämmelser i lagen
(1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m. m. Enligt 6 §
denna lag skall egendom som omfattas av lagen säljas av FFV.
FFV
hemställer att verksamheten vid sektor Allmaieriel förs över till det f. n.
inte rörelsedrivande bolaget FFV Sport AB, som därvid kommer att namnändras lill
FFV Allmaieriel AB och att de författningsändringar som delta medför vidlas. En
övergång till akiiebolag är enligt FFV nödvändig för att sektor Allmaieriel
skall kunna fungera på samma sätl som andra förelag i branschen i vad avser
beslutsprocessen, kapitalförsörjningen, möjlighetema lill flexiblare
samarbetsformer med kunder och leverantörer och möjlighelerna att ge personalen
stimulansersällning. FFV påtalar svårighetema att finansiera
avbetalningsförsäljning av begagnade bilar och nytiUverkade fritidshus med
nuvarande verksamhetsform.
Jag delar FFV:s uppfattning att påtagliga fördelar för
verksamheten vid FFV:s sektor Allmaieriel kan vinnas genom en förändrad
företagsform. Jag förordar därför att verksamheten överförs till aktiebolag.
Mitt förslag förutsätter att 6 § nämnda lag om förfarande
med förverkad egendom och hittegods m. m. ändras. Ändringen kan lämpligen ske
på det sättet alt 'Törenade fabriksverken" byts ut mot "myndighet
eller bolag som regeringen besiämmer". I enlighel härmed har inom
industridepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen
(1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hillegods m. m. Förslaget
som har upprättats i samråd med chefen för justitiedepartementet bör fogas
till protokollet i detla ärende som bilaga II.2.
En annan fråga som FFV har tagit upp är frågan om bildande
och finansiering av ett förvaltningsbolag.
FFV framhåller att en av fördelama med aktiebolagsformen
är att ett aktiebolag kan utnyttja för affärsverksamhet normala
finansieringsmöjligheter. Samarbetet mellan FFV och de bolag i vilka FFV
förvaltar statens aklier hämmas av att del föreligger formella hinder för
normala finansiella och resultalsmässiga transaktioner mellan verket och
bolagen. FFV före-5 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 125
Prop.
1978/79:125 66
slär därför alt de aktier och andelar som FFV förvaltar
förs över till ett siii-skilt förvaltningsbolag. Bildandet av ett förvaltningsbolag
medför säväl finansiella som administrativa fördelar. FFV har som affärsverk endasl
en väg alt läna erforderligt rörelsekapital, nämligen genom rörlig kredit i
riksgäldskontoret. Möjligheterna att finansiera verksamheten inom säväl de
bolag i vilka FFV f. n. förvaltar statens aktier som inom de delarav veiket som
nu föreslås överförda till akiiebolag kommer all öka genom alt den ni)rmala krediimarknaden
kan användas.
Domänveiket har tidigare fått tillstånd att bilda
förvaltningsbolag för att förvalta statens aktier i vissa bolag. Med hänsyn
till att FFV, om mitt förslag genomförs, kommer att förvalta aktierna i
ytterligare ett par aktiebolag förordarjag alt ett särskilt forvaltningsbolag
bildas. Samtliga de aktier och andelar, som FFV förvaltar, bör överföras till
förvaltningsbolaget. Det pä fabriksverkens fond bokförda värdet av dessa aktier
och andelar utgör 25.9 milj. kr.
De fastigheter som f.n. används av sektor Allmaieriel
redovisas på fabriksverkens fond och har ett värde av ca 4.4 milj. kr. Värdet
pä maskiner vid de båda sektorerna Allmaieriel och Industriprodukter uppgår
till ca 1.2 milj. kr. Dessa tillgångar bör tillföras de nya bolagen. Jag
förordar att så sker. Förvaltningsbolaget föreslås erhålla ett eget kapital
motsvarande värdet av de tillförda aktierna och anläggningstillgångarna.
Storleken på statskapitalet i fabriksverkens fond kommer inte alt påverkas av
de föreslagna transaktionerna.
De nuvarande sektorerna Allmaieriel och Industriprodukter
tar f.n. i anspråk en viss del av FFV:s rörelsekapital. FFV anhåller om bemyndigande
att av tillgängliga medel bevilja förvaltningsbolaget ett långfristigt län. Jag
förordar att FFV bemyndigas att bevilja förvaltningsbolaget ett långfristigt län
på 30 milj. kr.
FFV har beräknat kapitalbehovet for den verksamhei som
avses drivas inom bolagssektorn under verksamhetsåren 1979/80-1981/82 till 260
milj. kr., varav 70 milj. kr. erfordras för förlusttäckning i främst FFV
Industriprodukter AB och bör ges som ägartillskott, .återstående behov, ulöver
vad som tillförs genom aktieteckning med 25 milj. kr., uppgår till 165 milj.
kl'., som FFV räknar med skall kunna lånas upp pä den allmänna marknaden mot
borgen av FFV. De 70 milj. kr. som erfordras i aklieägartillskott bör enligt FFV:s
uppfattning finansieras dels genom all FFV får tillstånd att länina
ägartillskott av de överskottsmedel som FFV disponerar utöver del normala inleveranskravel,
dels genom att inleveranskravet för FFV sätts ned med 55 milj. kr. under en
treårsperiod.
FFV:s bedömning av kapitalbehovet för bolagssektorn
grundar sig på de prognoser som förelåg vid årsskiftet 1978- 1979. Huvuddelen
av kapitalbehovet avser FFV:s stiriingprojekt. Detta kapitalbehov är starkt
knutet lill efierfrågan på slutprodukten Stirling Power Pack. En efterfrågan
utöver prognosen kommer därför all påverka kapitalbehovet. Jag räknar med att
Prop. 1978/79:125 67
projektet skall kunna ha återbetalat nedlagda utvecklings-
och startkostnader under senare hälften av 1980-talel.
Med hänsyn till svärigheten atl bedöma såväl kapitalbehov
som behovet av föriusttäckning för de aktuella bolagen förordarjag att
ställning nu tas cndasi till verksamheten under verksamhetsåret 1979/80. Jag
förordar därför alt FFV för verksamheten under detta år bemyndigas att lämna
ägartillskott till det föreslagna förvaltningsbolaget med högst 30 mifj. kr.
Jag förordar vidare att FFV medges rätt att teckna borgen för lån till förvaltningsbolaget
med 25 milj. kr. Jag förutsätter därvid att om borgen behöver ställas för lån
till Stirling Power Systems Corp. den andre delägaren kommer att svara för ett
borgensåtagande motsvarande dennes andel i bolaget.
Det ankommer på regeringen atl varje år fastställa kravet
på inleverans av överskottsmedel från FFV.
FFV anhåller att 7 milj. kr. ställs till
förvaltningsbolagets förfogande för att bolaget skall köpa aktierna i AB Norma
Projektilfabrik från Telub AB, som övergångsvis har förvärvat aktierna i
februari 1979. Det finns enligt min mening flera fördelar med att staien
förvärvar Norma. Den nedgång i försvarets beställningar av finkalibrig
ammunition som har inträtt och som enligt vad som nu kan bedömas kommer att
beslå, medför alt kapaciteten hos de båda producenterna Norma och Vanäsverken
måste minskas. Ett samgående mellan dem medför enligt min bedömning bättre
möjligheter att styra nedgången så att inte någon av de från
sysselsättningssynpunkt känsliga ortema Ämotfors och Karlsborg drabbas extra
hårt, vilket skulle bli fallet om nägon av fabrikerna konkurrerades ut. Jag
förordar att 7 milj. kr. anvisas lill FFV för att förvärva ytterligare aktier i
förvaltningsbolaget under ett särskilt investeringsanslag. Medlen skall
bolaget använda för atl förvärva aktierna i AB Norma Projektilfabrik.
FFV har anhållit om ett anslag på 6 milj. kr. för atl
täcka kostnaderna för erforderliga strukturåtgärder i samband med förvärvet av Norma.
Med hänsyn till att förvärvel. enligt min mening, kommer att medföra att rationaliseringar
kan genomföras och att struktureringen kommer FFV tillgodo är Jag inte beredd
förorda ett sådant anslag. Frågan om en eventuell förlusttäckning i Norma får
regleras på samma sätt som för övriga bolag under del föreslagna förvaliningsbolaget.
Jag vill nu ta upp frägan om en modifiering av affärsverksformen.
FFV har hemställt om i förhållande lill nuläget väsentligt
utökade befogenheter. Frågan om affärsverks ekonomiska befogenheter har behandlals
av flera offentliga ulredningar, bl.a. affärsverksulredningen (SOU 1968:45). FFV-utredningen
(SOU 1974:38) och Budgeiuiredningen (SOU 1973:43-46). I prop. 1976/77: 130
rörande nytt budgetsystem har föreslagits vissa förändringar i regelsystemet
för affärsverk. Vissa hithörande frågor, bl.a. revisionen av affärsverk, uireds
f.n. inom riksrevisionsverket. Jag är med hänsyn till detta f. n. inte beredd atl
föreslå någon genomgripande förändring av gällande regelsystem. Först efter
ytterligare övervä-
Prop.
1978/79:125 68
ganden kan detta bli aktuellt. Som nämnts måsie dock FFV
fä möjlighel att svara för kapitalförsörjningen för de bolag i vilka verket
förvaltar statens aktier. FFV bör därför somjag nyss har förordat inom bestämda
ramar beredas möjlighet alt lämna lån till förvaltningsbolaget samt fä rätt
att teckna horgen för län lill förvaliningsbolaget eller dess dotterbolag.
De av mig förordade förändringarna i verksamhetsformen för
vissa sektorer inom verket innebär en ökad möjlighet att verka under samma
villkor som gäller för andra företag. Det finns enligt min mening inte några
bärande skäl för att inte ändra företagsformen för de nu aktuella två
sektorerna. Statsföreiagsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1978: 85)
Statlig företagsamhet i samhällets tjänst föreslagit att även övriga två
sektorer skall ändra förelagsform. Betänkandet remissbehandlas f. n. Jag anser
i likhet med utredningen att de nu akluella förslagen bör genomföras redan
innan ställning tas till Statsföretagsulredningens förslag.
Jag vill vidare i sammanhanget erinra om all chefen för
försvarsdepartementet har för avsikt atl låta utreda en samordning av de
industriella resurserna för utveckling, produktion och underhåll av militära
flygplan. Detta torde komma alt påverka FFV framtida verksamhetsinriktning vad
gäller sektorerna Försvarsmateriel och Underhåll.
Jag räknar med att den av FFV föreslagna tidpunkten, den I
juli 1979. för ändringen av verksamhetsformen av administrativa skäl behöver
förskjutas något. Det bör ankomma på regeringen att fastställa när förändringarna
kan träda i kraft.
Jag utgår från alt samtlig personal som sysselsätts inom
berörda sektorer kommer att erbjudas anställning i de nya företagen. Villkoren
för personalen i den nya anställningen får bli föremål för förhandlingar på sedvanligl
sätt.
FFV har hemställt att samtliga aktier resp. andelar i
United Stirling (Sweden) AB och KB Uniled Stiriing (Sweden) AB & Co
överförs till FFV. Med hänsyn lill vad chefen för industridepartementet har
anfört i prop. 1978/79:124 om förvärv av Kockums varvsrörelse m. m. i fråga om stirlingprojektet
är jag inte beredd att behandla frågan i detta sammanhang.
Med hänvisning till vad jag sälunda har anfört hemställerjag
att regeringen föreslår riksdagen atl
1. antaga förslaget till lag om ändring av lagen (1974:
1066) om förfa
rande med förverkad egendom och hittegods m. m..
2.
bemyndiga
regeringen att vidta de åtgärder som behövs för all övertora förenade
fabriksverkens sektorer Industriprodukter och Allmaieriel till aktiebolag i
enlighet med vad jag har förordat.
3.
bemyndiga
regeringen alt medge förenade fabriksverken atl teckna aktier i ett nytt
förvaltningsbolag i enlighet med vad jag har förordal.
4.
bemyndiga
regeringen att till ett nytt förvaltningsbolag överlåta
Prop.
1978/79:125 69
av förenade fabriksverken förvallade aklier och anläggningslill-gängar
i enlighet med vad jag haranförl.
5. bemyndiga regeringen all medge förenade
fabriksverken alt föi
verksamhelsärei 1979/80 lämna ägartillskott lill eti nyll förvall-
ningsbolag med högsl 30OOO000 kr..
6. bemyndiga regeringen alt medge förenade
fabriksverken all :iv
disponibla medel lämna ell nyll forvaltningsbolag län med Inigsi
30000000 kr..
7.
bemyndiga
regeringen all medge förenade fabriksverken all teckna borgen för län lill ett nyll
forvaltningsbolag inlill :5 0()0()()0 kr. jämte ränta.
8.
till Förvärv av
akiicr i en nyu förvaliningsbolag pä lilläggshiid-gei III lill sialsbudgelen
för budgetaret 1978/79 anvisa eil invesleringsanslag av 7 000 000 kr.
[6] Ökning av rörlig kredit till förenade fabriksverken.
Förenade fabriksverken (FFV) fär sitt rörelsekapitalbehov tillgodosett främst
genom rörlig kredit i riksgäldskontoret. Kreditramen har ökats genom
riksdagsbeslut vid liera tillfällen sedan verkets bildande, senast genom beslut
av 1972 års riksdag (prop. 1972:85 bil. 10, NU 1972:35, rskr 1972:198) från 70
milj. kr. till 170 milj. kr.
Förenade fabriks verk c II
Förenade fabriksverken har i skrivelse den I februari 1979
hemställt att den rörliga krediten höjs från 170 milj. kr. till 325 milj. kr.
Till framställningen har verket fogat en likviditetsprognos för budgetåren
1979/80 till 1981/82. 1 skrivelsen anförs i huvudsak följande.
För ett företag av FFV:s storlek och verksamhetsinriktning
fluktuerar den likvida ställningen betydligt under loppet av ett år. De stora
variationerna i den rörliga kreditens utnyttjande påverkar kreditramen. De
främsta skälen till variationema är gällande rutin för belalning av vissa
sociala avgifter och säsongvarationer i verksamheten. Den ordertillverkning
som FFV bedriver med varierande orderstorlekar medför ojämna inbetalningar.
Hittillsvarande rutin för affärsverkens betalning av sociala avgifter förutom ATP-avgifter
innebär att betalning sker i månadsskiftet juni/Juli för hela avgiften för
föregående kalenderår. Beräknat belopp för FFV att erlägga i slutet av Juni
1979 är drygl 110 milj. kr. Verkets produktion upphör så gott som helt under semesterperioden.
Detta medför en ytterligare ojämnhet i inbetalningarna. De redovisade faktorema
medför att den rörliga krediten genomsnittligt utnyttjas med höga belopp under
månaderna julidecember varje år. varefter en successiv nedtrappning sker under
månaderna januari-juni.
FFV:s omsättning inom försvarsmateriel- och
underhållssektorerna uppgick verksamhetsåret 1973/74 till 510 milj. kr. Den
beräknade omsättningen verksamhetsåret 1978/79 inom motsvarande enheter uppgår
till ca 6 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 125
Prop.
1978/79:125 70
I 200 mifj. kr. Detta medför ökade krav på rörelsemedel. FFV
harlidigare, liksom övrig svensk försvarsmaterielindustri, kunnat täcka viss
del av sitt behov av rörelsekapital genom förskott från kunder, framför allt
det svenska försvaret. Det svenska försvaret, liksom vissa utländska kunder,
har inle längre möjlighel att lämna förskott i samma utsträckning. Förskottsfinansieringen
har Irols en omsättningsökning minskal under den senaste femärsperioden med ca
100 milj. kr. Detta ställer ökade krav på finansiering med rörlig kredit.
FFV beräknar atl utnyttjandet av den rörliga krediten
under verksamhetsåret 1979/80 uppgår till 250 milj. kr., under verksamhetsåret
1980/81 till 260 milj. kr., under verksamhetsåret 1981/82 till 325 milj. kr.
Beräkningarna grundar sig på vissa anlaganden om pris- och
löneutveckling samt på att de sociala avgifterna inle kommer alt höjas.
Beräkningarna av kapitalbehovet förutsätter att den av FFV föreslagna ombildningen
av de nuvarande sektorerna Allmaieriel och Industriprodukter till aktiebolag
genomförs. Sker inte delta måste kreditramen enligt FFV ökas med ytterligare
100 milJ. kr.
FFV:s framställning har remitterats lill
riksrevisionsverket som i sitt svar har pekat på bl. a. de reserver som har
lagts in i FFV:s beräkningar.
Föredragaiulen
FFV:s rörliga kredit i riksgäldskontoret ökades genom
beslut av 1972 års riksdag frän 70 milj. kr. till 170 milj. kr. Bedömningen gmndade
sig på prognoser för behovet av rörelsekapital under verksamhetsåren 1971/72
och 1972/73. Verkets omsättning inom sektorerna Försvarsmateriel och Underhäll
har sedan dess fördubblats. Finansieringsmöjligheterna via förskott har
minskats under perioden. Enligt min bedömning kan förskotisfi-nansieringen
komma alt minska ytterligare. Delta medför ytterligare krav pä tillgång till
rörelsemedel via rörlig kredit.
FFV har
hemställt att den rörliga krediten i riksgäldskonloret ökas från 170 milj. kr.
till 325 milj. kr. Beräkningen av behovet har grundats på en prognos för
verksamhetsåren 1979/80 - 1981/82. Beräkningen förutsätter att kapitalbehovet
för sektorerna för Allmaieriel och Industriprodukter finansieras delvis även
på annat säll än via rörlig kredil, eftersom de somjag just har förordat
föreslås överföras i bolagsform. Med hänsyn lill den osäkerhet som föreligger
i bedömningen av kapitalbehovet bl. a. i de föreslagna nya bolagen bedömer jag
alt storleken på den rörliga krediten bör bestämmas enbart på grundval av
prognosen för verksamhetsåret 1979/80. Hänsyn bör därvid tas till vad
riksrevisionsverket anfört om kapitalbehovet. Jag förordar därför att FFV:s
rörliga kredit höjs lill 210 milj. kr.
Med hänvisning till vad jag har anförl hemställerjag att
regeringen föreslär riksdagen
att medge att förenade fabriksverken får disponera en från
170000000 kr. lill 210000000 kr. ökad röriig kredil i riksgäldskonloret.
Prop.
1978/79:125 71
G. Domänverket
[7] Förlagslån till dumanverket. Något anslag för detta ändamäl
har inle tagits upp på statsbudgeten för budgetåret 1978/79.
Domänverket skall enligt instruktionen för verket (1975:1021.
ändrad 1977:316) driva skogsbruk, virkesförädling och annan därmed sammanhängande
verksamhet. Vidare förvaltar verket den fasta egendom som hör lill domänverkets
fond samt förvaltar och utövar tillsyn över vissa andra allmänna skogar.
Det åligger domänverket att i sin verksamhet göra sådana
förvärv för domänfondens räkning och sådana avyttringar av fast egendom som
lämpligen bör ske.
Under de tio åren 1969-1978 har domänverket förvärvai
sammantaget 139 600 ha mark. praktiskt taget helt skogsmark, för köpeskillingar
av sammanlagt 642,3 milj. kr. Under samma period har verket sålt 32 200 ha
mark för sammanlagt 290 milj. kr. Verket har alltså under dessa tio år genom sina
inköp och försäljningar ökat markinnehavet pä domänfonden med 107 400 ha.
Härtill kommer att markbyten under samma period gett ett nettotillskott av 11
900 ha. Här bör även nämnas att verkei under perioden har förvärvat aktierna i
ett antal aktiebolag som har ett sammanlagl markinnehav av 17000 ha. Denna
mark är inte överförd till kronomark, utan ägs fortfarande av de olika bolagen.
Frän år 1972 har domänverket börjat förvärva mycket stora
arealer skogsmark från industriföretag. Sålunda förvärvades nämnda år ca 8 700
ha från Fagersta AB. Är 1974 inköptes 16500 ha frän Örebro Pappersbruks AB.
Under åren 1976-1978 förvärvades sammanlagt 50900 ha från Suraskog AB. AB SKF
och Mo och Domsjö AB.
Doinäiivcrkel
I skrivelse den 28 november 1978 framhäller domänverket
alt skogsindustrins ekonomiska situation f n. är besvärlig. Industrins trängda
finansiella läge har medfört ett stort utbud av skogsfastigheter. Verket har f.
n. anbud om inköp av mark lill ett uppskattat värde av ca 420 milj. kr. Domänverket
anser det vara ett samhällsintresse att medverka i den pägäende
strukturomvandlingen i storskogsbruk och skogsindustri. Verket har begränsade
finansiella resurser och kan därför inte genomföra fastighetsköp av aktuell
storlek innan verkets investeringsfond har fyllts på. Verket hem-stiiller att
staten skjuter till 250 milj. kr. för ändamålet. I skrivelse den 18 januari
1979 meddelar verket att ytterligare stora utbud av mark har tillkommit sedan
verket gjort sin hemställan. I den nya situation som har uppstått behövs ett
medelstillskott av 500 milj. kr.
Föredraganden
Den industriella lågkonjunkturen har utsatt bl. a.
skogsindustrin för svåra påfrestningar. Flera företag har härigenom kommit i
finansiella svårig-
Prop.
1978/79:125 72
heter. Stalsmaklerna li;n med anledning härav beslutat medverka
med särskilda länegai;intier och i nägot fall med län för att stärka de
skogsindustriella företagens likviditet. Vissa av företagen har för att
förbättra sin lönsamhet och soliditet bjudit ut delar av sin skogsmark till
försäljning. Det rör sig dä vanligtvis om sä stora arealer att det i rådande
läge knappasl är möjligt tor nägon annan än slalen att uppträda som köpare.
F. n. bjuds avsevärda arealer skogsmark ut till
försäljning. Det rör sig här om mark till ett värde av sammantaget åtskilliga 100-tal
milj. kr. Jag ser det som angeläget att staien genom markköp medverkar till att
konsolidera skogsindustriföretagens finansiella ställning. Somjag förut har
nämnt har domänverket pä statens vägnar under de senaste åren genomfört flera
köp av skogsmark frän skogsindustrin. Jag vill vidare erinra om riksdagens
nyligen fattade beslut (prop. 1978/79:101 bil. 8. JoU 1978/79:17. rskr 1978/79:
166) om att lantbruksstyrelsen får disponera en rörlig kredit av 200 milj. kr.
i riksgäldskontoret för inköp av mark bl.a. från skogsindustrin. Den mark som
styrelsen förvärvar är i första hand avsedd att tillföras bestående lantbruk
eller användas för byte med andra skogsägare.
Domänverket har hittills kunnat betala sina markinköp med
pä domän-fonden befinlliga medel som ärligen har utökats med intäkter av
försäljningen av mark och av behållna vinstmedel efter föreskriven inbetalning
till staten. De markförvärv som nu är aktuella är emellertid av sådan omfattning
att verkels resurser härför är helt otillräckliga. Verket måste därför
tillföras medel om markförvärven skall kunna genomföras. För att dessa skall
bli av sädan omfattning att de i tillräckligt hög grad bidrar till en
finansiell konsolidering av företag inom skogsindustrin bedömer jag att tillskottet
av medel till domänverket bör uppgå till av verket begärda 500 milj. kr.
Domänverket disponerar en rörlig kredit av 500 milj. kr. i
riksgäldskontoret för alt möla likviditelspåfrestningar i den löpande
verksamheten. Regeringen har möjlighet att läla verket disponera ytlteriigare
100 milj. kr. i sädan kredit om detta skulle behövas föratt finansiera markköp.
Det torde emellertid med rådande avkaslningsförräntningar
knappast vara en lämplig finansieringsform att använda den rörliga krediten för
inköp av mark som är avsedd att inlemmas i domänverkets skogsbruk. Jag anser
att den lämpligaste formen nu för detta är att domänverket ges ett ränteplikiigt
förlagslån, som skall återbetalas när den mark säljs vars inköp har finansierats
genom förlagslänet. Räntesatsen bör fastställas av regeringen och
inledningsvis uppgå till 4%. Jag förordar därför att ett anslag av 500 milj.
kr. avseende förlagslån till domänverket tas upp på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79.
Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
att till Förlagslån lill domänverkei på tilläggsbudget 111
till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av
500000000 kr.
Prop.
1978/79:125 73
Bilaga ll.l Förslag till
Lag um ändring i lagen (1965:139) om Svenska skeppshypotekskassan
och Skeppsfartens sekundärlånekassa
Härigenom föreskrivs all 6 jj lagen (1965:139) om Svenska skeppshypotekskassan
och Skeppsfartens sekundärlänekassa skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lyddse Föreslagen lyddse
6 S'
Som garantifond att utgöra sär- Som garaniifond all utgöra sär
skild säkerhet för de förbindelser skild
säkerhet för de förbindelser
som ingälls av kassa ställer staien som
inpälts av kassa släller slalen
till förfogande en av fullmäklige i till
föifogande en av fullmäktige i
riksgäldskoniorei utfärdad garanti- riksgäldskontoiet
utfärdad garanti
förbindelse pä etthundra miljoner förbindelse
på etthundra miljoner
kronor för skeppshypotekskassan kronor för skeppshypotekskassan
och femiioivå miljoner kronor för och
se.xtio.yii miljoner kronor för
sekundärlånekassan. sekundärlånekassan.
Denna lag iräder i kraft tvä veckor efter den dag, dä
lagen enligt uppgift pä den utkommit frän Iryckel i Svensk förtatlningssamling.
BUaga 11.2 Förslag (iU
Lag om ändring i lagen (1974:1066) om förfarande med
förverkad egendom och hittegods m. m.
Härigenom föreskrivs alt 6S lagen (1974:1066) om
förfarande med förverkad egendom och hiitegods m. m. skall ha nedan angivna
lydelse.
{Nuvarande lyddse) (Föreslagen lydelse)
S6
Egendom som ej sälis enligt 4S Egendom som ej sålts enligt 4§
eller oskadliggjorts enligt 5S skall eller oskadliggjorts
enligt 5§ skall
säljas av förenade Jähriksvcrkeii, säljas av myndighei dier bolag som
om ej egendomen pä grund av sin regeringen besiämmer. om ej egen-
beskaffenhet eller omständigheter- domen på grund av sin beskaffen-
na i övrigt bör säljas i annan ord- het eller omständigheterna i övrigt
ning genom den förvarande myn- bör säljas i annan ordning genom
dighetens försorg. Kan egendomen den förvarande myndighetens för-
ej säljas, får den förstöras. sorg.
Kan egendomen ej säljas, fär
den förstöras.
Denna lag träder i kraft den I juli 1979.
Senasle lydelse 1978:113.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:125
Bl hl'.;,! 12
Utdrag
KOMMUNDEPARIEMENTIT PROIOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-03-15
Föredragande: statsrädet Hansson
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten for budgetåret
1978/79 såvitt avser kommundeparlenicntets verksamhelsområde
DRIFTBUDGETEN
FEMTONDE HUVUDTITELN
A. Kommundepartementet m. m.
[I] A 2. Kommittéer m. m. I regenngsförklaringen den 18 okiober 1978 uttalades
att regeringen skall motverka byråkratisering. Åtgärder kommer atl vidtas med
denna inrikining. Flera kommittéer arbetar redan med alt la fram underlag för sädana
insaiser. Till kommundepartemeniet hör bl.a. byråkratiutredningen, som har till
uppgifi att föreslå ätgärder för atl förbättra kontakterna mellan medborgare
och samhällsorgan. Utredningen är parlamentarisk och omfattar även företrädare
för bl. a. de fackliga huvudorganisationerna och de kommunala förbunden.
Byråkratiutredningen har i skrivelse till regeringen den
27 april 1978 föreslagit alt en särskild publikation med arbetsbeteckningen medbor-garhandboken
ges ut. Byråkratiutredningen. som är enig om förslaget, anför följande.
Den offentliga verksamheten i värt land utvecklas snabbt. (Jrganisa-tionen
i förvaltningen och framför allt de olika regler som enskilda människor berörs
av förändras ständigt. Samhällets ansvar för atl hålla medborgarna informerade
om vilka regler som gäller, vart man skall vända sig i olika fiågor och hur man
gär till väga i olika sammanhang har blivit allt större.
Byräkratiutredningen har under sitl utredningsarbete blivit
alltmer medveten om att det finns ett behov av en samlad information om de
vanligaste frågor inom den offentliga seklorn som medborgarna ställs inför.
Ett arbete med denna inriktning har nyligen genomförts i
Frankrike. Man har där givit ut en medborgarhandbok (Le Guide), som innehåller
upplysningar om vilka regler som gäller och praktiska upplysningar om hur man
skall gå till väga och vart man skall vända sig. Boken är avsedd
Prop.
1978/79:125 76
att användas av säväl enskilda medborgare som tjänstemän. i>rganisalio-ner
och andra.
Nägon samlad information av detta slag finns inte i
Sverige. Enligt by-räkratiutredningens uppf;ittning skulle en handbok liknande
Le Guide vara mycket värdefull, som en komplettering till de
informationsinsatser som görs i dag. t. ex. socialkatalogen, lokala och
regionala samhällskata-logeroch broschyrerom vissa fiägor. säsom
föräldraförsäkring och pension. I viss utsträckning skulle behiivet av
nuvarande informationsmaterial då minska.
En av byråkraliutredningens uppgifter är att föreslå
förbättringar i myndigheternas service och information till medborgama. I flera
projekt kommer utredningen in pä skilda aspekier av delta. Tvä av projekten
hänger nära samman med utredningens ambition atl förbättra medborgarnas tillgång
till samhällsinform;ition. Del ena gäller möjligheterna att bättre utnyttja kommunhihlioteken
för detta ändamål. Det andra gäller möjlighetema att i telefonkatalogen föra in
bl.a. de uppgifter som i dag sprids via socialkatalogen. Pä bägge dessa områden
pågår försöksverksamhet.
Medborgarhandboken skulle vara ett tredje sätl att
förbättra den enskildes tillgång till väsentlig information. Det finns därförenligl
byråkratiutredningens mening anledning att ta upp frågan om möjligheten att
åstadkomma en sädan handbok.
Syftet med publikationen är att på ett lättillgängligt
sätt tillhandahålla information och anvisningar för allmänheten om
medborgarnas rättigheter och skyldigheter. Publikationen förutsätts också ge
upplysningar om de bestämmelser som gäller för olika områden som medborgarna
kommer i kontakt med samt om vilka myndigheler osv. som medborgarna kan vända
sig till i olika sammanhang. Avsikten är att boken skall försäljas i handeln
till ett lågt pris som bygger pä en statlig subvention.
Byräkraiiutredningens skrivelse har lagils upp inom kommundepartementei.
Projektet har bearbetats och utformats närmare. Sedan detla arbete lett fram
till en konkret uppläggning, harjag kunnat konstatera att det finns goda
förutsättningar att få en värdefull produkt. Jag har därför funnit det
angeläget alt genomföra projektet. Efter att ha inhämtat bemyndigande av
regeringen harjag tillsatt en särskild kommitté för att fullfölja arbetet.
Detta medför emellertid en extra belastning av kommundepariementets kommitléanslag
som kan beräknas till 600000 kr. Beloppet avser dels redaktionella kostnader
för framställning av manuskript, dels vissa kostnader för tryckning av
publikationen.
Jag hemsläller mot denna bakgrund att regeringen föreslår
riksdagen att till Kommittéer m.m. på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 600000 kr.
D. Räddningstjänst m. m.
[2] D 6. Internationell brandförsvarskonferens. Sverige är
sedan år 1946 medlem i den internationella brandförsvarsorganisalionen CTIF (Comité
Prop. 1978/79:125 77
Technique Intemalional de Prevention et d'Extinction du Feu).
Organisationen anordnar vartannat år internationella symposier i
brandförsvarsfrågor. Elva sådana symposier har genomförls hittills och har föriagts
till olika europeiska nationer. Avsikten är nu att del tolfte symposiet skall
hållas i Stockholm i början av maj 1979. I anslutning härtill sammanträder i Siockholm
organisationens presidium och permanenta råd. Nettokostnaderna för symposiet, presidiemölel
och sessionen med del permanenta rådel har beräknats till 240000 kr. Detla
belopp avses skola fördelas mellan de nordiska värdländema Danmark, Finland,
Norge och Sverige i förhållande till deras invånarantal. Sveriges andel skulle
alltså utgöra 90000 kr. Jag förordar att ett anslag anvisas på sisinämnda
belopp. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen
att till Internationell brandförsvarskonferens pä
tilläggsbudget 111 lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 90000 kr.
7 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 125
Prop. 1978/79:125
BUDGETDEPARTEMENTET
79
Bilaga
13
Uldrag
PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde
1979-03-15
Föredragande: slalsrådet Mundebo
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 såvitt avser stat för statens allmänna fastighetsfond
STAT FOR STATENS ALLMANNA FASTIGHETSFOND
Reparations- och underhållskostnader m. m. under
slottsbyggnadernas och byggnadsstyrelsens delfonder av statens allmänna
fastighetsfond. Under posten Reparations- och underhållskostnader m. m. har för
dessa delfonder i staten lör statens allmänna fastighetsfond för budgetåret
1978/79 beräknats 10655000 kr. resp. 371961000 kr. Av dessa belopp har under
slottsbyggnadernas delfond beräknats 6985 000 kr. för fastighetsunderhåll och
665 000 kr. för ombyggnad och komplettering, samt under byggnadsstyrelsens
delfond 82 911 000 kr. för fastighetsunderhåll och 54450000 kr. för ombyggnad
och komplettering (prop. 1977/78:100 bil. 24, FiU 1977/78:39, rskr
1977/78:314).
Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop.
1977/78:100 bil. 2, FiU 1977/78:16, rskr 1977/78: 227) den 31 augusti 1978
beslutat om vissa sysselsättningsskapande åtgärder under budgetåret 1978/79,
Beslutet innebär bl, a. att från de i staten för statens allmänna fas-tighelsfond.
slottsbyggnadernas och byggnadsstyrelsens delfonder, uppförda postema
Reparations- och underhållskostnader m. m. får ulöver vad regeringen i annat
sammanhang har föreskrivit tas i anspråk högst 3 milj. kr. resp. högst 7
milj. kr. Regeringen har i anslutning härtill den 14 september 1978 uppdragit
åt byggnadsstyrelsen att ulföra underhålls- och ombyggnadsarbeten i fastigheter
som redovisas på slottsbyggnadernas och byggnadsstyrelsens delfonder av statens
allmänna fastighetsfond med inriktning på en medelsförbrukning under budgetåret
1978/79 av högst 3 milj. kr. resp. högst 7 milj. kr. utöver vad som har
anvisats inom staten för statens allmänna fastighelsfond lill reparations- och
underhållskostnader m.m. Ifrågavarande ugiflsposter bör därför räknas upp med
nämnda belopp.
Byggnadsstyrelsen har anmält att medelsförbrukningen för
budgetåret
Prop.
1978/79:125 80
1978/79 för reparations- och ombyggnadsarbeten i
fastigheter som redovisas under byggnadsstyrelsens delfond nu beräknas uppgå
till 5 milj. kr. utöver anvisade medel, inkl. de 7 milj. kr. som regeringen
har beslutat om för sysselsättningsskapande åtgärder. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen
att i staten för statens allmänna fastighetsfond för
budgetåret 1978/79 lill Reparations- och underhållskostnader m.m. beräkna
ytterligare 3000(X)0 kr. under slottsbyggnadernas delfond och ytterligare
12000000 kr. under byggnadsstyrelsens delfond.
Prop.
1978/79:125 81
BiUiga 14
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1979-03-15
Föredragande: statsrådet Mundebo
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 såvitt avser avskrivning av nya kapitalinvesteringar
Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag
på tilläggsbudgetarna l-IIl till gällande statsbudget. I enlighet med de
principer som hittills har tillämpats bör nu, när avskrivningsbehovel för de
olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga
avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma
eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande
förhållandena förutsätter jag att vederbörliga lillägg och jämkningar vidlas av
riksdagen.
DRIFTBUDGETEN
UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER
11. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
Statens affarsverksfonder. Under innevarande budgelår
färdigställs den 400 kV kraftledning mellan Messaure kraftstation och finska
gränsen som anmäldes i prop. 1975:30 (bil. I s. 511). Hela
investeringskostnaden för ledningen, som delvis motiveras av intresset från
finsk sida alt kunna erhålla reservkraft, kan inle förräntas i det svenska
kraftsystemet. Efter samråd med statsrådet Tham förordarjag därföratt statens
vattenfallsverk kompenseras genom atl 10 milj. kr. av investeringskostnaden
avskrivs. Riksdagens bemyndigande härför bör inhämtas.
Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler
för avskrivning av investeringar i allmänna faslighelsfonden utgör
grundavskrivning för förvaltningsbyggnader 25% av anläggningskostnanden och
för byggnader för kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50%. Invesleringar
i mark avskrivs inte.
Prop. 1978/79:125 82
Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag pä
tilläggsbudget uppföras i enlighet med följande sammanställning.
Anslag Investering Avskrivning
kr. kr.
Juslitiedeparlennentet:
Polishus m. m.
109700000 27425000
Byggnadsarbeten för domstolsväsendel 18400000 4600000
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 17 190000 859.S000
Budgetdepartementet:
Byggnadsarbeten för statlig förvallning 85 150000 21287000
Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten inom utbildnings
departementets verksamhetsområde 14000000 7000000
Statens utlåningsfonder. På tilläggsbudget I har anvisats
300 milj. kr. till studiemedelsfonden. Anslaget bör skrivas av helt. Jag tar
upp ett avskrivningsanslag av 300 milj. kr.
Fonden för låneunderstöd. Genom beslut av riksdagen (prop.
1978/79:35. TU 1978/79:9. rskr 1978/79:101) har bl.a. eu anslag om 250 milj.
kr. för län till Broströms rederiaktiebolag AB m. m. anvisats.
Det villkorslån som har ställts till Broströmskoncemens
förfogande är ränte- och amorteringsfritt under åren 1979- 1983. Med hänsyn
härtill bör för della ändamål ett avskrivningsanslag om 130 milj. kr. tas upp.
På tilläggsbudget I har anvisats 2,5 milj. kr. till lån
till teko-, sko- och garveriinduslrier. Länen avses bli ränte- och amorteringsfria,
varför jag tar upp ett avskrivningsanslag av 2,5 milj. kr.
På tilläggsbudget 1 har anvisats ett
försörjningsberedskapslån lill Tretorn AB av 8 milj. kr. Lånet är ränte- och amorteringsfritt
under avtalstiden och skrivs av vid avtalstidens slut förutsatt att förelaget
har uppfyllt sina åtaganden, varför anslaget bör skrivas av helt. Jag tar upp
ett avskrivningsanslag av 8 milj. kr.
Till skostrukturlån har i tilläggsbudget 1 anvisats ett
anslag av 5,5 milj. kr. Lånet är ränte- och amorteringsfritt. Anslaget bör
skrivas av helt och avskrivningsanslaget föras upp med 5.5 milj. kr.
På tilläggsbudget III föresläs ett anslag av 2 milj. kr.
till lån lill investeringar för kommersiell service. Vissa lån avses bli ränte-
och amorteringsfria. Den hittillsvarande erfarenheten av långivningen tyder på
att avskrivningsbehovet schablonmässigt kan beräknas till 50%. Jag tar upp ett
avskrivningsanslag av I milj. kr.
På tilläggsbudget 1 har anvisats ett anslag av 70 milj.
kr. till lån lill Facit AB. Eftersom lånebestämmelserna överensstämmer hell med
dem för lån
Prop. 1978/79:125 83
till teko-. sko- och garveriinduslrier bör länet till
Facit AB skrivas av helt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 70 milj. kr.
Fonden för statens aktier. På tilläggsbudget III föreslås
ett anslag av 78,5 milj. kr. till köp av aktier i AB Pripps Bryggerier. Staten
har från Beijerinvest AB förvärvat 210000 aktier i AB Pripps Bryggerier,
vilket motsvarar 15% av aktiestocken. Aktiema bör skrivas ned till sill
nominella värde och kommer att föras över till Brygginvest AB mot ett ränte-
och amorteringsfritt skuldebrev. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 68
milj. kr.
Diverse kapitalfonder. På tilläggsbudget 11 har till
förrådsanläggningar m. m. under förrådsfonden för ekonomiskt försvar
föreslagits ett anslag av 1.4 milj. kr. Hela beloppet avser anskaffning som
sker av beredskapsskäl och bör skrivas av helt. Jag tar upp ett
avskrivningsanslag av 1,4 milj. kr.
Under åberopande av det anförda hemställerjag atl
regeringen föreslår liksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att belasta det i statsbudgeten för budgetåret 1978/79 uppförda
förslagsvis betecknade avskrivningsanslaget Kraftstationer m. m. med 10000000
kr. för viss avskrivning av investeringskostnaden för Messaure kraftledning,
2.
till Avskrivning
av nya kapitalinvesteringar i härefter angivna fonder på tilläggsbudget 111
till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa följande reservationsanslag,
nämligen
Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet
Polishus m.m. 27425 000
Byggnadsarbeten för domstolsväsendet 4 600000
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 8595 000
Budgetdepartementet
Byggnadsarbeten för statlig förvallning 21 287 000
Utbildningsdepartementet
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde 7000000
Statens utlåningsfonder Utbildningsdepartementet
Studiemedelsfonden 300000000
Fonden för låneunderstöd Kommunikationsdepartementet
Län till Broströms Rederi AB 130000000
Handelsdepartementet
Län till teko-, sko- och garveriinduslrier 2500000
Prop.
1978/79:125 84
Lån till investeringar för kommersiell service I 000000
Försörjningsberedskapslån 8000000
Skostrukturiån 5 500000
Industridepartementet
Lån till Facil AB 70000000
Fonden för statens aktier Budgetdepartementet
Köp av aktier i AB Pripps Bryggerier 68000000
Diverse kapitalfonder Handelsdepartementet
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar:
Förrådsanläggningar m. m. 1400000
Prop.
1978/79:125 85
Bilaga 15
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1979-03-15
Föredragande: statsrådet Mundebo
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 såvitt avser avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
DRIFTBUDGETEN
UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. På
fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster, vilken förvaltas av riksgäldskonloret,
redovisas förluster som har uppkommit på statens kapitalfonder och överförts
till fonden i den ordning regeringen har bestämt i varje särskilt fall.
I statsbudgeten för budgetåret 1978/79 finns uppfört ett
anslag av I milj. kr. för reglering av uppkommande kapitalmedelsförluster.
Avskrivning mot fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster
görs vanligen per den 30 juni varje år. Enligt en skrivelse från riksgäldskonloret
som har redovisats i prop. 1978/79:100 bil. 23, utgjorde behållningen på fonden
per den 30 juni 1978 drygt 663 milj. kr.
Regeringen har i beslut den 16 februari 1978 medgivit atl
avsättningarna lill värdeminskningskonlot för budgelårel 1977/78 får minskas
med det belopp som kan erfordras för alt det inte skall uppstå underskott för
budgetaret.
Statens järnvägar häri skrivelse den 30 november 1978 anmäll
alt underskottet för budgetåret 1977/78 uppgår till 259 285 000 kr., varmed
avskrivningarna har minskats enligt regeringens medgivande.
Regeringen medgav med stöd av riksdagens beslul (prop.
1977/78:125 bil. 15, FiU 1977/78:48. rskr 1977/78: 387) atl statens jämvägar
per den I juli 1978 från fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster får föra
över 259 285 000 kr, till värdeminskningskonlot för statens järnvägars fond,
1 oktober 1977 togs den nya stoiflygplalsen i Göteborgsregionen
Göteborg-Landvetter flygplats - i drifl. Samtidigt avvecklades
Göteborg-Tors-landa flygplats. Luftfartsverket hemställde i skrivelse den 27
april 1978 om. att 8981875 kr. skulle ställas lill verkets förfogande under
budgetåret
Prop.
1978/79:125 86
]911I1H genom anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster
för avskrivning av oavskrivna värden på Göteborg-Torslanda flygplats.
Regeringen biföll luftfartsverkets framställning i beslul den 15 juni 1978.
Enligt riksdagens beslut (prop. 1975:30 bil. I, NU
1975:30, rskr 1975: 202 och prop. 1975/76:100 bil. 15, NU 1975/76: 42, rskr
1975/76: 260) har under Fonden för låneunderstöd investeringsanslag Lån lill
projektering av Ranstadsverket av 15 milj. kr. resp. 26 milj. kr. lämnats till
Luossa-vaara-Kirunavaara AB (LKAB). Lånen skulle ha en löptid av tio åroch t.
v. vara ränte- och amorieringsfria.
Med hänvisning lill att projektet Ranstad -75 inte kommit
till stånd beslöt regeringen den 29 december 1977 att 36 milj. kr. av
ifrågavarande lån inle skall återbetalas av bolaget utan läckas med anlitande
av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Detta anmäldes för riksdagen i
prop. 1977/78:125.
Regeringen har den 14 december 1978 beslutat alt avskriva
resterande 5 milj. kr. av ifrågavarande lån.
I skrivelse den 20 december 1978 har riksdagen meddelat
sina beslut med anledning av prop. 1978/79:32 (NU 1978/79:9, rskr 1978/79:120)
om åtgärder inom bryggeribranschen jämte motioner. Besluten innebär bl.a. atl
riksdagen bemyndigat regeringen alt genom apport av aktier i AB Pripps
Bryggerier bilda Brygginvest AB och tili della bolag mol skuldebrev överlåta
återstoden av statens innehav av aktier i AB Pripps Bryggerier.
Uppkommen kapilalmedelsförlusl, 150625000 kr., skall
överföras från fonden för statens aktier lill fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Jag övergår nu till frågan om statens järnvägars (SJ)
rörelseresultat för innevarande budgetår.
Såsom tidigare meddelals i regeringens prop. 1978/79:99 om
en ny trafikpolitik beräknas SJ inte kunna uppnå full kostnadsläckning i sin
verksamhet under innevarande budgetår. Della beror såsom närmare redovisas i
denna proposition bl. a. på konjunkturutvecklingen. Hur stor bristen blir beror
på hur kostnader och irafikeflerfrågan utvecklas fram till budgetårets slut.
För att del inte skall uppstå underskott i
resultaträkningen för statens järnvägar för budgetårel 1978/79 har regeringen
för avsikl alt medge att SJ får minska avskrivningarna med det belopp som kan
behövas. Regeringen har för avsikt atl uppdra åt SJ atl. sedan bokslutet
fastställts, anmäla lill regeringen med vilket belopp avsättningarna till värdeminskningskonlot
minskats.
Med minskade avskrivningar ökar det förräntningspliktiga
kapitalel. För alt kompensera SJ för detta har i prop. 1978/79:99 angetts att
det statskapital som SJ skall förränta i förekommande fall bör skrivas ned med
det belopp med vilkel avskrivningama minskas för budgetåret 1978/79. Nedskrivningen
bör ske per den I juli 1979 genom anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Regeringen kommer att besluta om ned-
Prop.
1978/79:125 87
skrivningen sedan SJ har anmält med vilket belopp man har
minskat avskrivningarna.
En viss
reserv är nödvändig för att täcka kommande avskrivningsbehov. Jag förordar
därför att 250 milj. kr. anvisas för ytterligare regleringar av oreglerade kapitalmedelsförluster.
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen föreslår
riksdagen att
1. bemyndiga regeringen atl besluta om nedsättning
av statens Järn
vägars kapital i enlighet med vad jag har anförl,
2. lilMr.yAT/v/i(>) av oreglerade kapitalmedelsförluster
pä tilläggs
budget III till statsbudgeten för budgetårel 1978/79 anvisa ett an
slag av 250000000 kr.
Prop.
1978/79:125 89
Bilaga 16
Förteckning
över av regeringen hos riksdagen i prop. 1978/79:125
begärda anslag på tilläggsbudget III till statsbudgeten fiir budgetåret 1978/79
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
///. Utrikesdepartementet
A 3 Inventarier för beskickningar,
delegationer
och konsulat, reservationsanslag 735 000
IV. Försvarsdepartementet
H 9 FN-styrkors verksamhet utomlands, re-jfnw-
lionsanslag 75 000000
V. Socialdepariemeniel
A 2 Kommilléer m.m.. reservaiionsanslag 4700000
VI. Kommunikalionsdeparlemenlel
A 2 Kommilléer m. m.. reservaiionsanslag.
varav hälften att avräknas mot
automobilskattemedlen 400000
B 3 Byggande av statliga vägar, reservaiions-
anslag. att avräknas mot automo
bilskattemedlen 380000000
E 4 Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Uppdragsverksamhet,./ori/agsa/w/a 3000000
F 8 Ersättning till luftfartsverket för
vissa
stimulansåtgärder pä Sturups flygplats,
Jörsia gsa nslag 2 500000
IX. Ulbildningsdepariementei
A 2 Kommittéer m. m., r('it'n-«//(W«//;5/a;? 1500000
B 11 Bidrag lill Svenska riksteatern, reserva-
tionsanslag 5 225 000
B 12 Bidrag lill Operan och Dramatiska teatern,
reservaiionsanslag 10 724 000
B 13 Rikskonseriverksamhet, »riÉTfar/oAisani/w;? 241000
D 6 Utbildning för administrativa,
ekonomiska
och sociala yrken, reservaiionsanslag I 025000
D 37 Naturvetenskapliga forskningsrådet, r
lioiisaiislag 2 706 000
D 5 1 Extra resurser för
utbildningsområdet med
fritt tillträde i högskolan./ri('n'a/(V>/?i-
anslag 1605000
D 52 Kostnader för viss övertalig personal vid
högskolor, reservaiionsanslag 3 623 000
Prop.
1978/79:125 90
X. Jordbruksdeparlemeniei
B 13 ¥räm'ydnde av rennäringen, reservaiionsanslag 180000
XI. Hatiddsdeparlenieniel
A 2 Kommilléer m.m.. reservaiionsanslag 1700000
B 2 Handelssekreterare, reservaiionsanslag 604 000
XII. Arbelsmarknadsdeparlemenlel
A 2 Kommittéer m.m.. reservationsanslag 11000000
B 3 Sysselsättningsskapande åtgärder, reserva
tionsanslag 570000000
B 13 Särskilt bidrag till Billerud-Uddeholms AB,
reservaiioiisanslug 40 000 000
XIII. Bosladsdepariemenlet
B 7 Bidrag till förbättring av
boendemiljön,
reservaiionsanslag 15 500000
XIV. Industrideparlemenlet
A 3 Kommilléer m.m.. reservationsanslag 7285000
G 11 Medelstillskott för AB Eiser, reservations
anslag 24 500000
XV. Kommundepartementei
A 2 Kommittéer m.m., reservaiionsanslag 600000
D 6 Internationell brandförsvarskonferens,
reservaiionsanslag 90 000
Summa egentliga statsutgifter 1164443000
B. Utgifter för statens kapitalfonder
II. Avskrivning av nya
kapitalinvesteringar
B. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet
1
Polishus m.m. 27425000
2
Byggnadsarbeten
för domstolsväsendet 4600000
3
Vissa
byggnadsarbeten för kriminalvården 8595000
Budgetdepartementet
11 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning 21287 000
Utbildningsdepartementet
12 Byggnadsarbeten inom utbildningsdeparte-
menieis verksamhelsområde 7000000
D. Statens iillåningsfonder
Utbildningsdepartementet
1 Studiemedelsfonden 300000000
Prop.
1978/79:125 91
F. Fonden lör liiiiciindcrslöd
Kommunikalionsdeparlemenlel
Lan till Broströms Rederi AB 130000000
H a n d c 1 s d c p a r 1 e m c n t e 1
3
Län lill leko-.
sko-och garveriinduslrier 2500000
4
Lan lill
investeringar för kommersiell service I
000000
5
Försörjningsberedskapslan 8 000 000
6
Skosiniklurian 5 500 000
Industrideparlemenlet
8 Län till Facil AB 70000000
F. Fonden för siaicns aklier
Budgeidepartementet
Köp av aktier i AB Pripps Bryggerier 68 000000
G. Diverse kapiialfonder
Handeisdepariemeniet
3 Förrädsfonden för ekonomiski
försvar:
Förrådsanläggningar m. m. 1400000
III. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
I Avskrivningav oreglerade kapitalmedelsförluster 250000000
Summa utgifter för statens kapitalfonder 905 307 000
Summa för driftbudgeten 2069750000
KAPITALBUDGETEN
I. Statens alTärsverksfonder
E. Förenade fabriksverken
Förvärv av aklier i ett nytl förvaltnings
bolag 7 000000
G. Domänverket
Industridepartementet
Föriagslån till domänverket 500000000
V. Fonden för låneunderstöd
Handelsdepartementet
8 Län till investeringar för
kommersiell
service 2000 000
11 Lån till den europeiska
patentorganisa-
tionen 400000
VI. Fonden för statens aktier
Budgetdepartemeniei
Köp av aktier i AB Pripps Bryggerier 78 500000
Prop.
1978/79:125 92
IX. Diverse kapitalfonder
Kommunikationsdepartementet
Sjöfartsverkets fond:
3 Sjöfartsmateriel m.m. 13000000
Summa för kapitalbudgeten 600900000
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
Doktrin (1)
- Patrik Bremdal, Moa Kindström Dahlin, Normprövning och kommunal självstyrelse – med anledning av länsstyrelsens beslut att upphäva Vellinge kommuns tiggeriförbud, FT 2018 nr 2 s. 185, på s. 192 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.
Hänvisas hit från
76 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (75)
75 kopplingar i 54 dokument.
- Prop. 2004/05:135 Utökade möjligheter att förverka utbyte av och hjälpmedel vid brott m.m. s. 149 i texten
- SOU 1999:147 Effektivare förverkandelagstiftning s. 185 i texten
- Prop. 1991/92:134 om riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverken till aktiebolagsform s. 46 i texten
- Bet. 1986/87:KU29 om ledningen av den statliga förvaltningen (prop. 1986/87:99 och 100 [delvis] jämte motioner) s. 89 i texten
- Bet. 1986/87:NU17 om försäljning av statens aktier i AB Gambrinus (prop. 1985/86:150 delvis) s. 4 i texten
Doktrin (1)
1 koppling.
- FT 2018 s. 185 Patrik Bremdal, Moa Kindström Dahlin, Normprövning och kommunal självstyrelse – med anledning av länsstyrelsens beslut att upphäva Vellinge kommuns tiggeriförb… s. 192 i texten