om vissa åtgärder på växtförädlingsområdet m.m.
136 sidor, varav 123 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 123 av 136 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:130, om vissa åtgärder på växtförädlingsområdet m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:130 Regeringens proposition
1978/79:130
om vissa åtgärder på växtförädlingsområdet m.m.;
beslutad den 22 februari 1979.
Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de förslag som
har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLA ULLSTEN
ERIC ENLUND
Propositionens huvudsakliga innehåll
I proposilionen föreslås ökade insaiser på
växtförädlingsområdet. Regeringen föreslås få bemyndigande alt godkänna avtal
mellan staten och Svenska lantmännens riksförbund som innebär atl verksamheten
vid Sveriges utsädesförening och Allmänna svenska utsädesakliebolaget förs samman
lill ett nytl förelag, Svalöf AB. Del nya företaget skall ägas till hälften var
av staten och Svenska lantmännens riksförbund. Vidare föresläs att regeringen
bemyndigas godkänna ett avtal mellan staten. Lantbrukamas riksförbund och
Svenska lantmännens riksförbund. Enligt detta avtal skall staien och
jordbrukels föreningsrörelse gemensamt bidra till finansieringen av viss
växtförädling.
Till lantbruksstyrelsen knyts en växtförädlingsnämnd med
uppgift alt pröva ansökningar om medel till växtförädlingsprojekt som är
angelägna från allmän synpunki. Sammanlagl kommer nämnden att disponera ca 14
milj. kr. fördel första halvåret 1980. Förökad forskningsverksamhet föreslås
Sveriges lantbruksuniversitet tillföras bl.a. en professur för kulturväxternas
genelik och förädling. Sammanlagl innebär avtalet om gemensam finansiering av
visst växtförädlingsarbele och förslagen om ökad forskning att de årliga
bidragen lill växtförädling ökar med 5,7 milj. kr.
Inom vä.xtförädlingsavgiftssystemet införs den ordningen,
att medel ur växlförädlingsfonden i princip utbetalas till sortinnehavare
endast under den tid som molsvarar skyddstiden inom växtförädlarrätlen. 1
övrigt föreslås alt i lagen om stalsplombering av utsäde och om
växlförädlingsavgift införs bestämmelser om kvalitetsdeklaration av sådant
utsäde, som inte skall sialsplomberas, och att i samband därmed 1928 års lag
angående handel med ulsädesvaror (frölagen) upphävs. I Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr
130
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:130
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:298) om statsplombering av
utsäde och om växtförädlingsavgift
Härigenom
föreskrivs att rubriken lill lagen (1976: 298) om stalsplombering av utsäde
och om växlförädlingsavgift samt I -3 och 8 §§ lagen skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Lag om statsplombering av u I sade och om
växtjörädlingsavgift
Föreslagen
lydelse Utsädeslag
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 denna lag förslås med
1.
utsäde, dels
frö som är avseit till utsäde med undantag av skogsfrö och frö av växter som
odlas endast IiU prydnad, dels utsäde av potatis (utsädespolatis),
2.
statsplombering
av utsäde, förvaltningsuppgift som innebär kvalitetskontroll av utsäde, plombering
av förpackning med utsäde och utfärdande av bevis därom.
1 denna lag förslås med
1.
utsäde, dels
frö som är avsetl lill utsäde med undantag av skogsfrö, dels utsäde av potatis
(utsädespotatis),
2.
statsplombering
av utsäde, förvaltningsuppgift som innebär kvalitetskontroll av utsäde, plombering
av förpackning med utsäde och utfärdande av bevis därom.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringen
eller myndighei som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om alt utsäde
av visst slag för överlämnas till annan eller föras ul ur landet endast om
statsplombering av utsädet har skett.
Regeringen eller myndighei som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifier om att utsäde av visst slag får överlämnas lill annan
eller föras ut ur landet endast om statsplombering av utsädet har skett.
Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka
villkor som skall gälla för statsplombering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifier om vilka villkor som skall gälla för statsplombering.
3 §
Regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer får
meddela föreskrifter om att utsäde av visst slag som inte skall sialsplomberas
får överlämnas tUl annan endast om utsädet är försett med eller åtföljs av
uppgifter som behövs för att bedöma dess kvaUtet {kvaUtets-deklaration).'
För tUlsyn av att föreskrifterna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:130
Nuvarande Ivdelse
Föreslagen lydelse
öm kvalitetsdeklaration följs äger myndighei som
regeringen besiämmer lillträde lill lokal eller annal ulrymme och jår där ta
prov. Myndigheten har rått all på begäran få de upplysningar och handlingar
som behövs jör tiUsynen.
Det
åligger polismyndighet atl lämna del bilräde som behövs för lillsynen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifi som har meddelals med slöd
av 2 § dömes lill böter, om ej gämingen är belagd med straff i lagen (1960:418)
om slraff för varusmuggling.
Har någon gjort sig skyldig till brotl enligt försia
stycket, skall han förpliktas erlägga växlförädlingsavgift som har
undandragits genom brottet.
Den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift som har meddelats med
stöd av 2 § Jörsia slyckel eller 3 § Jörsta stycket dömes till böter, om ej
gärningen är belagd med slraff i lagen (1960:418) om slraff för varusmuggling.
Vara
som varit föremål jör broll mol Jöreskrifl, meddelad med stöd av 3 § första
stycket, skall Jörklaras förverkad, om del ej är uppenban obilligl. Detsamma
gäller utbyte av sådant brotl. I stäUet för varan kan dess värde jörklaras
förverkat.
Har någon gjort sig skyldig till brott enligt försia
slyckel, skall han förpliktas erlägga växtförädlingsavgift som har
undandragils genom brottet och ersätta tillsynsmyndigheten kostnader Jör
undersökning av tagel prov.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i krafl den I juli 1980.
2 Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1928:289) angående handel med
utsädesvaror
Härigenom föreskrivs att lagen (1928:289) angående handel
med utsädesvaror skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1980.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:130
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-02-22
Närvarande: statsministern Ullsten. ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe,
Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus,
Tham, Bondestam
Föredragande: slalsrådet Enlund
Proposition om vissa åtgärder på växtförädlingsområdet m.
m.
1 Inledning
Med stöd av regeringens bemyndigande den 9 oktober 1975
tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet en särskild sakkunnig'
med uppdrag alt uireda vissa frågor rörande växtförädlingen i Sverige. Den sakkunnige
antog namnet 1975 års växtförädlingsutredning (Jo 1975:06).
1975 års växtförädlingsulredning avlämnade i februari 1978
betänkandet (SOU 1978; 23) Växtförädling. Utredningens sammanfattning av
betänkan-del bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 1.
Beträffande nuvarande förhållanden m. m. saml ulredningens närmare
överväganden hänvisas till betänkandet.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
styrelsen för intemalionell utveckling (SIDA), socialstyrelsen, statskontoret,
riksrevisionsverket (RRV), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), lantbruksstyrelsen,
statens livsmedelsverk, statens jordbruksnämnd, statens naturvårdsverk. Lunds
universitet, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens centrala
frökontrollanslalt (fr. o. m. den 1 juli 1978 statens utsädeskontroll),
statens växtsortnämnd, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Sveriges
utsädesförening (SUF), statens råd för skogs- och jordbruksforskning,
länsstyrelserna i Malmöhus. Skaraborgs, Östergötlands och Västerbottens län,
forskningsrådsnämnden, beredningen för u-landsforskning (SAREC), utredningen
om skyddslagstiftning rörande forskning om hybrid-DNA, Tjänstemännens centralorganisalion
(TCO), Cenlralorgani-
' Professom Åke Gustafsson.
Prop. 1978/79:130 5
sationen SACO/SR, gemensamt av Lantbrukarnas riksförbund
(LRF), Svenska lantmännens riksförbund (SLR) och Allmänna svenska
utsädes-aktiebolaget. Kooperativa förbundet (KF). AB Cardo, Hushållningssällskapens
förbund. Sveriges industriförbund, Sveriges Fröengrossistförening. W. Weibull
AB samt Trädgårdsnäringens riksförbund (TRF).
Socialstyrelsen har bifogat yttrande från
länsläkarorganisationen i Kalmar län, UHÄ hänvisar till bilagda yttranden från
universiteten i Lund, Uppsala, Göteborg och Umeå, länsstyrelsen i Malmöhus län
har bifogat yttranden från kommunstyrelserna i Landskrona och Svalövs kommuner,
länsstyrelsen i Skaraborgs län har med instämmande bifogat yllrande från
lantbruksnämnden, länsstyrelsen i Östergötlands län har bifogat yttranden från
hushållningssällskap och lantbruksnämnd, länsstyrelsen i Västerbottens län har
bifogat yttranden från Norrlands lanlbruksförsöksanstalt och LRF:s
länsavdelning samt har SACO/SR utan eget ställningstagande bifogat yttranden
från Agrifack och lokala Agrifackklubben vid W. Weibull AB.
Härutöver
har yttranden inkommit från Föreningen för Växtförädling av Frukt och Bär,
lantarbelareförbundets fackklubb vid Sveriges utsädesförening med instämmande
från Svenska lanlarbelareförbundet, E. Åkerberg och 1. Granhall, Krokoms
kommun. Nedre Norriands Producentförening och Lantbrukamas länsförbund i
Jämtland, 1977 års Hemslöjdsutredning, professorerna N. O. Bosemark, K. Fredga,
Å. Gustafsson, A. Levan, A. Lima-de-Faria, A. Lundqvisl och A. Miinlzing saml
Svalövs kommun. En sammanslällning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet i delta ärende som bilaga 2.
Med slöd av regeringens bemyndigande den 8 juni 1978
tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet i enlighet med 1975
års växlför-ädlingsutrednings förslag en särskild kommitté' för förhandling om
den framtida växtförädlingen. Kommittén antog namnet Svalövsgmppen.
Gruppen
har i februari 1979 avlämnat en promemoria (Ds Jo 1979:2) Samarbele mellan
staten och jordbrukels föreningsrörelse på växtförädlingsområdet. Promemorian
bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 3.
Lantbruksslyrelsen, statens centrala frökontrollanslalt
och statens växt-sorlnämnd har i oktober 1977 kommit in med förslag lill ändrad
utsädeslagstiftning. En sammanfattning av förslaget bör fogas lill protokollet
i detta ärende som bilaga 4.
Efter
remiss har yttranden över förslaget avgetts av RRV. näringsfrihetsombudsmannen
(NO), konsumentverket, Sveriges lantbruksuniversitet, LRF, KF, Sveriges
grossisiförbund. Trädgårdsnäringens riksförbund, Sveriges
fröengrossistförening, TCO, SACO/SR och Sveriges fröhandla-
' Generaldirelitören Ingvar Widén, ordförande, samt
departementsråden Stellan Kronvall och KaH-Erik Strand.
Prop.
1978/79:130 6
reförening. Allmänna svenska utsädesakliebolaget och W.
Weibull AB har hänvisat till det yttrande som har avgetts av Sveriges
fröhandlareförening.
En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet
i detta ärende som bilaga 5.
I prop. 1978/79: 100 (bil. 13 s. 104 och 105) har
regeringen föreslagit riksdagen att. i avvaktan på särskild proposition i
ämnet, till Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret 1979/80
beräkna ett förslagsanslag av 13 831 000 kr. och till Bidrag till viss
prakliskl velenskaplig växtförädling för budgetåret 1979/80 beräkna ett anslag
av 460000 kr. Jag anhåller atl nu få la upp dessa frågor.
2 Föredragandens överväganden
2.1 Allmänna utgångspunkter
Växtförädling innebär en förbättring och anpassning av
kulturväxter lill odlingsbetingelsema. Den är en viktig förutsättning för en
rationell livsmedelsproduktion bl. a. därigenom att den kan göra
växtproduklionen säkrare. Växtförädlingen ger också goda möjligheter att
anpassa vegetabiliema till vad som är önskvärl från närings- och
folkhälsosynpunkt. Naturiigi förekommande giftiga substanser i olika växlslag
kan ofta elimineras genom växtförädling. Lyckas man få fram t. ex. resistens
mol sjukdomar kan användning av bekämpningsmedel minskas. Växtförädling kan
därigenom ge väsentliga fördelar från miljösynpunkt. 1 vissa fall har en
anpassning av odlingsmaterialet genom växtförädling varit nödvändig för
fortsatt odling i Sverige. Detla gäUer t.ex. sockerbetor och oljeväxier.
Särskilda insatser på växtförädlingens område har även stor betydelse från
regionalpolitisk synpunkt.
Växtförädlingsutredningen har understmkit växtförädlingens
belydelse för bl. a. jordbrukels och trädgårdsnäringens utveckling. För
Sveriges vidkommande är enligt utredningens mening växtförädling också en av
de verksamheter som är nödvändiga för att del skall vara möjligt atl bedriva en
aktiv jordbruks- och irädgårdsnäringspolilik i syfte att åstadkomma en effektiv
och miljövänlig produklion med hänsyn tagen till regionala intressen.
Växtförädlingens betydelse har även undersimkits av remissinstanserna.
Ulöver vad jag tidigare anfört om växtförädlingens
betydelse villjag instämma i uppfattningen atl växtförädling är en nödvändig
förutsättning för en framgångsrik jordbruks- och trädgårdsnäring. Växtförädling
spelar därtill en vikiig roll genom sin anpassning av nya sorter till
odlingsteknik, gödslingsinlensilet, maskinell skörd m. m. Härigenom ökar värdet
av många andra jordbruksvetenskapliga insatser. För en framgångsrik praktisk
växtförädling krävs även en betydande grundforskning och en lång-
Prop. 1978/79:130 7
siktig målforskning där flera ämnesområden vävs samman.
Praktik och teori måste nära samverka med varandra.
Alltsedan den mera vetenskapligt baserade växtförädlingen
startade på allvar i Sverige i slutet av förra århundradet har den befunnit sig
på en intemationellt sett hög nivå. De förslag somjag avser all lägga fram
syfiar lill att bibehålla denna tradilion. Förslagen skall också ses som ell
uitryck för uppfattningen atl staten har ett belydande gemensami ansvar med
jordbruksnäringen och livsmedelsindustrin för utvecklingen inom svensk växtförädling.
2.2 Organisation av växtforädUngen
Sveriges utsädesförening bedriver växtförädling inom
jordbruks- och trädgårdsområdet. Föreningen erhåller statligt bidrag till sin
verksamhei. Utsädesföreningens sorter försäljs genom dess handelspartner
Allmänna svenska utsädesakliebolaget som ägs av Svenska lantmännens riksförbund,
SLR.
Den historiska översikt som växtförädlingsutredningen
gjort visar på de problem som är förknippade med att bedriva praktisk
växtförädling inom en organisation och att marknadsföra och försälja produktema
inom en annan. Också en analys av ulsädesföreningens resp. utsädesbolagets
verksamhet i dag visar på svårigheter, vilka direkt kan härledas till
uppdelningen på två organisationer.
Utredningen
har mol bakgrund bl.a. av en bedömning av utvecklingen på växtförädlingens
område ansett det nödvändigt att den prakliska växtförädlingen och
marknadsföringen närmas till varandra. En integration av växtförädling och
marknadsföring skulle leda till såväl en bättre samverkan mellan de båda
funktionema som en effektivare verksamhet. Med tanke på statens belydande stöd
till ulsädesföreningen och på engagemanget från jordbrukets föreningsrörelse i
såväl utsädesbolaget som försäljningsorganisationen för
växtförädlingsprodukler, hävdar växtförädlingsutredningen att ett fortsatt
ansvarslagande från dessa båda parters sida är naturligt.
Växtförädlingsutredningen föreslår därför att utsädesföreningen och
utsädesbolagel förs samman till ett företag, Svalöf AB. Vikten av att det nya
förelagels verksamhei i första hand grundas på ett långsiktigt ansvar gentemot
det svenska jordbruket framhålls som motiv för en samverkan mellan samhället
och lantbrukamas egen organisation. Det av utredningen föreslagna samgåendet
mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget stöds i slorl av remissinstansema.
Utredningen
lämnar inte något detaljerat förslag beträffande ägarförhållandena inom det
nya förelagel. Olika möjligheter måste därför undersökas, vad gäller
fömlsäliningarna alt bredda ägaransvaret liksom formerna för det statliga
ansvarstagandet.
I juni 1978 tillkallade dåvarande chefen för
jordbruksdepartementet där-
Prop. 1978/79:130 8
för en särskild kommitté. Svalövsgmppen. med uppgift att
för statens räkning förhandla och - under lörbehåll av regeringens godkännande
- träffa avtal rörande växtförädlingens framtida organisation och därmed sammanhängande
frågor.
Arbetet inom Svalövsgmppen. liksom de förhandlingar som
förts med jordbrukets förhandlingsgrupp, har bekräftat del av
växlförädlingsulred-ningen redovisade behovet av alt genom ökad samverkan
mellan stat och näring förstärka svensk växtförädling. Svalövsgmppen
konstaterar i sin promemoria att de förda förhandlingama lett fram till ett
sådant resultat att en samverkan kan uppnås. Denna samverkan bör enligt gruppen
kunna öka förutsättningarna för ett fortsatt framgångsrikt svenskl
förädlingsarbete, till nytta för säväl berörda näringar som samhället i
övrigt.
Svalövsgmppen har för statens räkning träffat avtal med
SLR om alt bilda ett nytt växtförädlingsföretag, Svalöf AB. Avtalet har
biträtts av Allmänna svenska utsädesakliebolaget och Sveriges ulsädesförening
i de delar som dessa har berörts. Avtalet, som är träffat under förbehåll av
godkännande av regeringen och av föreningsstämma i Sveriges utsädesförening,
innebär att utsädesföreningen och utsädesbolagel fr. o. m. den I januari 1980
förs samman till ett företag, Svalöf AB.
Mot bakgrund av värderingen av föreningen och
utsädesbolaget och efter förhandlingar har partema vid överläggningar kommii
överens om alt slalen utöver utsädesföreningens tillgångar skall tillskjuta 2
milj. kr. i samband med alt företaget bildas. Beloppet skall lillföras SLR. I
utbyte erhåller staten 8000 aktier i utsädesbolaget.
Sveriges utsädesförening är för sin verksamhei beroende av
statsanslag. Om staten ingår avtal med SLR om att i framtiden driva
verksamheten i Svalöv i bolagsform med staten och SLR som ägare, förutsätter
Svalövsgmppen att utsädesföreningen överlåter samtliga de tillgångar och
skulder som omfattas av föreningens rörelse till staien mot att staten ålar sig
att fortsättningsvis svara förden verksamhet som föreningen bedriver. Styrelsen
för föreningen har för sin det fattat beslul om sådan överlåtelse. Slutligt
beslut härom kan fattas vid föreningsstämma med ulsädesföreningen. Beslutet
torde inte innebära att Sveriges ulsädesförening upplöses. Såsom Svalövsgmppen
framhåller bör utsädesföreningen även efter överlåtelsen ha vissa uppgifter,
bl. a. att förvalla ett antal stipendiefonder och atl bedriva
publiceringsverksamhet. Även i övrigt kan föreningen enligt Svalövs-gruppens mening
fungera som en ideellt arbetande organisation inom växt-förädl ingsområdel.
Sammanförandet av ulsädesföreningen och utsädesbolagel
skall enligt avlalel ske så att SLR genomför en till staten riktad nyemission
om 104000 aklier i utsädesbolagel. Som apportegendom överlämnar därvid staten
de tillgångar och skulder som utsädesföreningen tidigare överlåtit. Härigenom
och genom den föreslagna överlåtelsen av aktier till staien kommer staten och
SLR atl vardera äga 50 % av utsädesbolaget. Dessa iransaklio-
Prop.
1978/79:130 9
ner förutsattes bli genomförda per den I januari 1980.
Företagets namn skall därefter vara Svalöf AB.
Svalövsgmppen och jordbrukels förhandlingsgrupp har varil
ense om all företaget skall bedriva växtförädling på företagsekonomiska grunder.
Detta fordrar ett belydande utvecklingsarbete av långsiktig natur inom företagel.
Svalöf AB skall däruiöver mot särskild ersättning kunna bedriva växtförädling
som inte är direkt företagsekonomiskt lönsam, men som är angelägen för
jordbruket och trädgårdsnäringen eller av andra skäl är angelägen för
samhället. Det överskott som eventuellt uppkommer i verksamheien skall i första
hand användas för att konsolidera förelaget.
Företagets
styrelse skall enligt avlalel bestå av åtta ledamöier jämte två företrädare för
de anställda. Bland de fyra ledamöter som utses av slalen väljs styrelsens
ordförande. Styrelsens vice ordförande skall väljas bland de fyra ledamöter som
ulses av SLR. Staien har i styrelsen tillförsäkrats ett avgörande inflytande i
frågor som är särskilt viktiga för slalen och företaget.
Det
förutsätts vidare atl en interimistisk slyrelse för Svalöf AB snarast tillsätts
i form av en organisalionskommitté föratt vidta nödvändiga förberedelser.
Svalövsgmppen
har i sitt arbete också undersökt möjligheterna att bredda ägaransvaret i
Svalöf AB. Av olika skäl har detla inte bedömts vara genomförbart f. n.
Gruppen vill emellertid inle utesluta alt del i framtiden kan uppstå
situationer, i vilka ett ytterligare vidgat samarbete på växtför-ädlingsområdel
ler sig nalurligt. Del bör enligt gruppens mening ankomma på ledningen för
Svalöf AB och på ägama atl bevaka denna fråga.
För egen
del villjag anföra följande. Det avtal som träffats är värdefullt ur flera
aspekier. För det första säkras härigenom ett fortsatt växtförädlingsarbele i
Svalöv. För del andra innebär del atl staten och jordbrukels föreningsrörelse
nu lar ett gemensamt ansvar för en viktig del av utvecklingsarbetet på
jordbruks- och trädgårdsområdet.
Jag finner
därför att Svalövsgruppens förslag alt bilda ett nytt företag, Svalöf AB, bör
genomföras. Jag ser detta som ett försia betydelsefullt steg mot ett utvidgat
samarbele på växtförädlingens område både inom landet och med övriga Norden.
Stora fördelar bör kunna vinnas av ett utökat samarbele mellan de svenska
växtförädlingsföretagen. Jag vill framhålla betydelsen av alt ledningen för
Svalöf AB främjar ett sådani samarbete. 1 fråga om verksamhetens inriktning och
omfattning ankommer det på ledningen för bolaget att besiämma denna. Jag
föruisätter därvid atl verksamheten bedrivs så att behovet av sorter för olika
delar av landet, bl. a. Norrland, kan lillgodoses. Likaså bör i verksamheien
eftersträvas den höga velenskapliga nivå som genom åren givil Sveriges
utsädesförening en framträdande position både i Sverige och intemationellt.
Grunden fören framgångsrik förädlingsverksamhet i Svalöf AB bör således vara
ett långsiktigt utvecklingsarbele inom förelaget.
Prop.
1978/79:130 10
Det har framkommit att fömtsättningama för den värdering
av utsädesbolagel och utsädesföreningen som har legal lill grund för
Svalövsgruppens förhandlingar har förändrats vad avser det danska förelaget J.
E. Ohl-sens Enke A/S, numera helägt av utsädesbolagel. Svalövsgmppen har därför
med mitt samtycke lagil upp nya överläggningar med representanter för
jordbrukets föreningsrörelse. Svalövsgmppen har därvid för statens räkning
träffat en överenskommelse med SLR. Överenskommelsen innebäratt statens
risktagande vid bildandet av Svalöf AB inle påverkas genom utvecklingen i det
danska företaget jämfört med vad som förutsattes i det träffade avtalet. Enligt
min mening ulgör överenskommelsen ett nödvändigt förtydligande av detla avtal.
Jag förordar således att regeringen erhåller riksdagens
bemyndigande att godkänna avtalet. Vidare bör regeringen härvid erhålla
riksdagens bemyndigande att vidla de åtgärder som krävs för att bilda bolaget,
dvs. överta tillgångar och skulder i Sveriges utsädesförening och som
apporlegendom överlämna dessa till Allmänna svenska utsädesaktiebolaget mot
erhållande av aklier i bolaget.
Sveriges utsädesförening har för budgetåret 1979/80 begärt
ell anslag om 14806000 kr. För Sveriges utsädesförenings verksamhet under
första hälften av budgetåret 1979/80 bör anvisas 7 750000 kr.
F. n. utser regeringen vissa ledamöter i slyrelsen för
utsädesföreningen samt uifärdar föreskrifter för verksamheten. Behov av dessa
bestämmelser föreligger inte efter den Ijanuari 1980.
2.3 Stöd till växtförädling
Växlförädlingsutredningen har föreslagit att en särskild
växtförädlings-nämnd inrättas för att stödja forsknings- och utvecklingsarbele
på växtförädlingsområdet. Detla borde ske genom en bred samverkan mellan
slalen, näringen och berörda förelag. För all ge nämnden möjlighet atl
kontinuerligt lämna bidrag lill sådan verksamhei förutsattes atl medel årligen
tillfördes nämnden från staten och jordbruksnäringen.
Denna gmndläggande tanke i utredningens förslag har vunnit
gehör i remissbehandlingen. Vissa remissinstanser har emellerlid haft
invändningar beiräffande delar av ulredningens organisaioriska förslag. Sålunda
har 1. ex. flera remissinstanser menat att ansvarei för grundläggande forskning
av långsiktig karaktär bör ligga på statens råd för skogs- och jordbruksforskning.
Svalövsgruppen har för statens räkning även träffat avtal
med LRF och SLR om gemensam finansiering av visst växtförädlingsarbete. Avtalet
är träffat under förbehåll av regeringens godkännande. Enligt avtalet skall
staten inrätta en särskild växlförädlingsnämnd, sammansatt av representanter
för främst jordbrukets föreningsrörelse, konsumentema och staten. Staten och
jordbrukels föreningsrörelse åtar sig atl under åren 1980-1989
Prop. 1978/79:130 II
anslå medel för att en för jordbrukets och
trädgårdsnäringens utveckling ellerav andra samhälleliga skäl angelägen
växlförädlingsverksamhel skall kunna bedrivas.
Enligt Svalövsgruppens förslag skall nämnden pröva
ansökningar från svenska växtförädlingsorgan om bidrag lill målinriktade
växtförädlings-projekt. Avsikten är därvid atl bidrag skall kunna utgå till
angelägna projekt som inle kan förväntas komma till stånd ulan bidrag, t. ex.
förädling av sorter som är särskilt anpassade till jordbruket i Norrland.
Nämnden förutsätts fortlöpande följa utvecklingen inom växtförädlingsområdel.
Nämnden förutsätts också få en särskild vetenskaplig grupp lill sin hjälp. Svalövsgruppen
föreslår slulligen att nämnden knyts administrativt lill lanlbruksstyrelsen
för all därigenom markera att en praktiskt förankrad, målinriktad verksamhet
eftersträvas.
Enligt det avtal som träffats mellan staien samt LRF och
SLR förbinder sig staien och jordbrukets föreningsrörelse alt under den första
femårsperioden till nämnden årligen anslå medel motsvarande resp. parts
nuvarande bidrag till växtförädling saml därutöver ytterligare 1,5 milj. kr.
vardera. Vid framtida förhandlingar om ökning av resursema för växtförädling
bör det enligt Svalövsgruppen vara en strävan att följa de allmänna riktlinjer
för statligt stöd till kollektiv forskning som redovisats bl. a. i prop. 1968:
68 och i prop. 1971:1 (bil. 15 s. 89). Del ärenligt Svalövsgruppen naturligt
atl den nu inledda samfinansieringen av angelägen växlförädlingsverksamhel bör
fortsätta också efter det att det nu aktuella avtalet löper ut.
För åren 1980 och 1981 skall enligt avtalet nämnden lill
Svalöf AB lämna projektbidrag som tillsammans motsvarar summan av statens och
föreningsrörelsens nuvarande bidrag till föreningen. Under de tre därpå följande
åren minskar den garanterade bidragsnivån lill företaget för att år 1984 uppgå
lill ett belopp motsvarande hela det nuvarande bidraget från föreningsrörelsen
och 75% av bidraget från staten. Vid bidragsfördelningen därutöver skall
särskild hänsyn tas till den organisation som byggts upp inom Svalöf AB.
För egen
del villjag anföra följande. Jag förordar alt det avtal om gemensam
finansiering av vissl växtförädlingsarbele som träffats godkänns av regeringen.
Jag vill i likhel med växlförädlingsutredningen och Svalövsgruppen framhålla
den stora betydelse som bidragsgivningen från växlföräd-lingsnämnden bör få då
det gäller all siödja angelägna växtförädlingsprojekt som är av den karaktären
att de kräver särskilda insatser för att komma till stånd. Jag vill också
särskilt betona att vid bidragsgivningen hänsyn bör las lill växtförädlingens
långsikliga karaktär och lill behovei av forskningsprojekt som är nödvändiga
för att vidareutveckla den praktiska växtförädlingen. Avtalet innehåller
särskilda regler om nämndens bidrag till Svalöf AB, vilkel garanlerar förelaget
en viss bidragsnivå. Jag finner detta lämpligt, bl. a. mot bakgmnd av del
personalansvar som ligger på företa-, get.
Prop.
1978/79:130 12
En särskild växtförädlingsnämnd bör således inrättas den 1
juli 1979. Nämnden bör administrativt knytas till lantbruksstyrelsen. Det
ankommer pä regeringen att utfärda instruktion för nämnden. För nämndens
bidragsgivning bör ett särskilt anslag anvisas. Kostnaderna för nämndens
administration bör bestridas av de medel som nämnden disponerar.
Det är naturligt att merparten av de medel som ställs till
nämndens förfogande kommer all anslås till svenska växlförädlingsförelag. Även
andra organ bör kunna få anslag i de fall då detta bäst gagnar de mål som nämnden
har all arbeta för. Likaså bör nämnden eftersträva en ökad nordisk samverkan
där ekonomiska eller andra fördelar kan uppnås.
Under anslaget Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig
växtförädling har W. Weibull AB med Weibullsholms växtförädlingsanstallanhållit
omett med 300000 kr. förhöjt statsbidrag av 700000 kr. Algot Holmberg och Söner
AB har anhållit om ell med 180000 kr. förhöjt statsbidrag av 240000 kr. för den
forlsatta förädlingen av sojabönan. Mot bakgrund av vad jag tidigare har anfört
bör för första hälften av budgetåret 1979/80 utgå oförändrat anslag, dvs.
230000 kr. För tiden därefter får såsom framgår av vad jag har anfört i det
föregående de båda företagen ansöka hos växlförädlingsnämnden om projektbidrag.
Jag vill erinra om att nämnden för år 1980 kommer atl disponera 3 milj. kr.,
som slår öppet för ansökan från samtliga växlförädlingsförelag. Detla belopp
ökar successivt i takt med att garantin gentemot Svalöf AB minskar.
2.4 Ökade insatser för kulturväxternas genetik och
förädling
Växlförädlingsutredningen framhåller atl en fasl grund för
växtförädlingens fortsatta utveckling utgör den ökade kunskapen om
kulturväxternas genetiska struktur, deras kromosomer och gener, från ett
primitivt vild- eller odlingsstadium till nutidens drastiskt ändrade gen- och
kromo-somuppsältning. I många hänseenden tenderar växtförädlingen till att bli
en sorls ingenjörsleknik.
Utredningen slår fast betydelsen av den grundforskning i
kulturväxternas genetik som bedrivs vid växlförädlingsföretagen och
universitetsinsti-tutionema, samtidigt som man konstaterar att denna
forskningsverksamhet ändå inte är tillfyllest. Behovet av en förstärkt
långsiktig, målinriktad forskning stryks under. Ett ökat forsknings- och
utvecklingsarbete erfordras inom kullurväxtemas genetik och cytogenetik,
fysiologi, biokemi och statistik. Resistensförädling och resistensgenetik bör
ges hög prioritet.
Växtförädlingsutredningen framhåller att det givetvis inte
är tänkbart att en intensifierad svensk grundforskning skall kunna ta upp alla
av utredningen angivna problem till behandling. Framstegen i den forskning som
bedrivs internationellt måste tas tillvara. Utredningen föreslår att en utökad
svensk växtförädling bedrivs i samarbete med växtförädling i andra länder,
framför aUt de nordiska.
Prop. 1978/79:130 13
Ingen av de nuvarande professurerna i genetik garanterar
en kontinuerlig forskningsverksamhet med inriktning på våra kulturväxters
genetik och förädling. Därför föreslår ulredningen att en särskild professinoch
institution i kulturväxternas genetik och förädling inrättas vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Organisatoriskt bör denna föras till universitetets aln-arpsdel och lokaliseras
till Alnarp eller Svalöv. Vid institutionen bör dessutom inrättas vissa
ytterligare tjänster. Institutionens arbetsområde bör omfatia gmndläggande
forskning och utvecklingsarbete inom kulturväxtemas genetik och förädling.
Verksamheten bör vara allmängiltig och inte direkt inriktad på en specifik
gröda.
Växtförädlingsutredningen
lar upp vissa gränsdragningsproblem som kan uppstå mellan den nya institutionen
och avdelningen för växtförädling vid lantbruksuniversitetels institution för
genetik och växtförädling i Ultuna. Enligt ulredningen bör under de närmasle
åren verksamheien vid avdelningen för växtförädling i Ultuna i stort kunna
fortgå oförändrad. På sikt bör emellertid lantbruksuniversitetets styrelse la
initiativ till en arbetsfördelning mellan de båda inslilutionema. Denna bör ta
sikte på att verksamheten på Ultuna dels skall betjäna grundutbildningen med
tillhörande forskarutbildning och ämnesanknylningar inom
lantbruksuniversitetet, dels ge en viss specialisering på problem rörande
jordbruket i mellersta och norra Sverige. Verksamheten vid den nya
institutionen bör ha en bredare bas och också inrymma huvuddelen av den
forskning och forskarulbildning som anknyter till den praktiska
växtförädlingen vid de stora växt-förädlingsanstaltema i Sydsverige.
En stor del av verksamheten vid den nya institutionen får
enligt ulredningen förutsättas ske i kontakt med det föreslagna företagel i
Svalöv, Weibullsholms växtförädlingsanstall och Hilleshög. Därigenom kan den
nyinrättade institutionen för kulturväxternas genelik och förädling bli ell
dynamiskt tillskott till den växlförädlingsverksamhel som pågår i skåneregionen.
Den organisatoriska placeringen inom lantbruksuniversitetet underlättar
samtidigt ett samarbete med de universitetsinslilulioner som är förlagda till
andra orter i landet, t. ex. Ultuna.
Remissinstanserna har understrukit behovet av ökade
insatser inom forskning och utveckling. Bl. a. lantbruksuniversitetet vill
kraftigt tillstyrka den av utredningen föreslagna förstärkningen av
forskningsresurserna inom ämnesområdet. En fortsatt gynnsam utveckling av
svensk växtförädling är i hög grad beroende av möjlighelema att öppna nya vägar
genom grundläggande forskning. Lantbruksuniversitetet vill därmed understryka
betydelsen av ökad samverkan med forskning inom en rad näraliggande
ämnesområden, såsom växtodling, växtnäring och resistensbiologi.
För egen del vill jag starkt framhålla betydelsen av
grundforskning om kulturväxtemas genetik och förädling. Jag tillslyrker därför
förslaget om all inrätta en särskild professur i kulturväxternas genetik och
förädling vid Sveriges lantbruksuniversitet. Jag vill framhålla atl denna
professur bör
Prop.
1978/79:130 14
kunna tjäna som ett vitaliserande inslag i del omfattande
växtförädlingsarbete som sker i Skåne. För verksamheten erfordras vissa
basresurser. Jag kommer därför senare att föreslå alt ytterligare medel anvisas
under anslaget Sveriges lantbruksuniversitet: Lantbruksvelenskapliga
fakultetens driftkostnader.
Sammanlaget innebär mina förslag i denna del att
lantbruksuniversitetet tillförs ytterligare 2,7 milj. kr. Härigenom garanteras
en kontinuerlig forskningsverksamhet med inriktning på våra kulturväxters
genetik och förädling. Då det gäller verksamhetens organisation ankommer det
på lantbruksuniversitetet att beslula härom. Verksamheten bör av effektivitetsskäl
i lämplig utsträckning samordnas med verksamheten vid avdelningen för växtförädling
i Ultuna. Jag avser vidare att föreslå alt lill förste innehavare av
professuren i kulturväxtemas genetik och växtförädling ulses nuvarande
föreståndaren för Sveriges utsädesförening, professor Arne Hagberg. För
riksdagens information villjag nämna att enheten avses förläggas till Alnarp.
För delta talar bl. a. behovet av samordning med lantbruksuniversitetets
övriga verksamhet. Lantbruksuniversitetet bör dock vara oförhindrat all
förlägga delar av verksamheten lill Svalöv för atl därigenom underlätta den
nödvändiga kontakten med den praktiska växtförädlingen.
2.5 Övriga växtförädlingsfrågor
Växlförädlingsutredningen föreslår att
lantbruksuniversitetets försöksavdelning för förädling av frukt och bär i
Balsgård förs över lill del nya företaget Svalöf AB. De remissinstanser som
yttrat sig över förslaget i denna del motsätter sig detta. Svalövsgruppen har
inte kommit med något förslag i frågan.
Även jag anser att avdelningen bör kvarslå inom
lantbruksuniversitetet. Däremot bör frågan om samverkan mellan avdelningen och
del nya företaget ytterligare beredas. Jag förutsätier att berörda parter
själva kommer atl överväga dessa frågor. Jag utgår vidare från atl
lantbruksuniversitetet mot bakgrund av bl. a. den av mig föreslagna enheien för
kulturväxternas genetik och förädling samordnar verksamheten i Balsgård med
den föreslagna enheten.
Växtförädlingsutredningen fann efter kontakter med
företrädare för jordbruk och växtförädling i de nordiska länderna att betydande
intresse förelåg för en vidgad nordisk samverkan inom växtförädlingens område.
Utredningen konstaterade att siarka skäl talar för en nordisk samverkan vad
gäller den långsiktiga, projektbundna forskningen. Även de remissinstanser som
tagil upp frågan om nordisk samverkan har starkt strukit under dess betydelse.
Också jag vill framhålla behovet av ett utvidgat nordiskl
samarbele på forskningens och den praktiska förädlingens område. Jag har i
redogörelsen för bl. a. förslaget till växlförädlingsnämnd framhållil vikten
av ett
Prop. 1978/79:130 15
nordiskt samarbete. Jag vill i detta sammanhang hänvisa
till det samarbete som inletts vid den nyligen inrättade Nordiska genbanken för
jordbruks-och trädgårdsväxter. Enligt min mening torde samarbetsfördelar finnas
också på växtförädlingens område. Somjag tidigare haranförl ankommer det på
växtförädlingsnämnden att i sitl arbete främja nordisk samverkan.
Växlförädlingsutredningen framhåller alt siarka skäl lalar
för att växtförädlingen är väl lämpad för biståndsinsatser. Utredningen konsiaterar
aft en allt siörre biståndsverksamhet byggts upp inom ramen för utsädesföreningen.
Någon motsvarighet till detla finns inte inom övriga växtförädlingsförelag.
Erfarenheterna av den biståndsverksamhet som bedrivits är goda.
Några remissinsianser, bl.a. SIDA, har ingående behandlat
frågan om biståndsinsatserna på växtförädlingsområdet och understrukit Sveriges
ansvar på detta område liksom de möjligheter som växtförädling erbjuder lill
utveckling av u-ländernas jordbruk. Även jag vill framhålla betydelsen av dessa
biståndsinsatser och vårt ansvar på området. Jag förutsätier att Svalöf AB
kommer atl utnyttjas i biståndsarbetet. Frågan om inriktning, omfattning och
finansiering bör i första hand lösas vid förhandlingar mellan
biståndsorganisationerna och det nya förelaget. I denna fråga harjag samrått
med chefen för utrikesdepartementet.
Lagen
(1976: 298) om statsplombering och om växtförädlingsavgift gäller fiertalet
jordbmksväxier och grönyleväxter. Avgiftssystemet enligt lagen fungerar i
huvudsak på följande sätt. Allt utsäde av ifrågavarande växter, som skall
marknadsföras, måste sialsplomberas. Statsplomberingen får normalt ske endast
av utsäde som har tagits in i en särskild lista, rikssort-lislan. 1 samband med
statsplomberingen las en avgift ut som lillfaller en särskild fond -
växlförädlingsfonden. Förädlare erhåller bidrag från fonden, vilka bidrag i
princip motsvarar de växtförädlingsavgifier som influlit för de sorter han
framställt. Medel som inte kan fördelas på detta sätt lillfaller statens råd
för skogs- och jordbruksforskning och delas ut för att stödja
forskningsinsatser inom växtförädlingens område. Under senare år har rådet
tillförts ca 0,8 milj. kr. om året.
Genom
växtförädlarräilslagen (1971:392) ges ett immaterialrättsligt skydd för
växtförädlingsprodukler, s. k. växlförädlarrätl. Lagen syftar till alt
tillgodose jordbrukets utveckling och all tillvarata förädlarnas intressen.
Växtförädlarrätlen innebär ensamrätt för förädlaren att yrkesmässigt framslälla
och marknadsföra förökningsmalerial av växtsorten. Förädlaren har möjlighet
att medge annan rält alt mot ersättning yrkesmässigt utnyttja sorten (licens).
Växlförädlarrätl gäller från den dag, då ansökningen om registrering bifalls,
och kan upprätthållas under femton eller, såvitt gäller vin. fruktträd och
deras grundstammar, skogsträd och prydnadslräd, aderton år räknat från ingången
av året efter del, då beslutet om registrering vann laga krafl. Ensamrätten
enligt lagen kan under vissa förutsättningar inskränkas genom tvångslicens.
Syfiet med bestämmelserna om
Prop.
1978/79:130 16
tvångslicens är att möjliggöra ingripande om
sortinnehavaren utan godtagbar anledning inle genom egen marknadsföring eller
på annat sätt förser marknaden med förökningsmaterial på skäliga villkor eller
i den omfattning som är påkallad med hänsyn till folkhushållet eller eljest
från allmän synpunkt.
Växtförädlingsutredningen konstaterar att i fråga om
sorter som beläggs med växlförädlingsavgift särskilda regler saknas om
skyldighet att tillhandahålla odlingsmaterial för reproduktion. Att
reproduktionsutsäde ställs lill förfogande även av sådana sorter är enligt
ulredningen dock lika motiverat. F. n. kan detta endast regleras genom
lagstiftningen om konkurrensbegränsning. Utredningen föreslår därför att som
villkor för att bidrag skall utgå ur växtförädlingsfonden för viss sort bör
uppställas att reproduktions-utsäde av sorlen ställs lill förfogande i den
ulsiräckning som gäller för sorter som är skyddade enligt lagen om
växtförädlarrätt. Utredningen anför vidare att en harmonisering av den tid
under vilken sorlinnehavaren får ersättning enligt systemet med
växtförädlingsavgifter med den skyddstid som gäller enligt växtförädlarrätlen
är motiverad. Medel ur växtförädlingsfonden bör i princip inte tilldelas ägare
av sort under längre tid än som svarar mot skyddstiden enligt lagen om
växlförädlarrätl. För att inte menligt påverka växlförädlarnas samlade
ekonomiska bidrag bör dessa regler enligt ulredningen lillämpas endast för nya
sorter. Beträffande äldre sorter föreslår ulredningen atl bidrag bör utgå t, o.
m. år 1985, men därefter endasl under tid som från införandet i rikssortlistan
av sorten svarar mot skyddstiden för sorlen, om registrering av
växtförädlarrätt hade begärts vid tidpunkten för intagandet i sortlislan.
De remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker i
huvudsak utredningens förslag. Även jag ansluler mig till utredningens
förslag. Bidrag ur växlförädlingsfonden bör utgå endasl i fråga om sådana
sorter som slälls till förfogande som reproduktionsutsäde på del sätt som när
det gäller växtsorl med växtförädlarrätt tillgodoses med beslämmelserna om
tvångs-licens, det vill säga på skäliga villkor och i den omfattning som är
påkallad med hänsyn till folkhushållel eller eljesl från allmän synpunkt.
Vidare bör bidrag ur fonden inte utgå för längre lid än som svarar mot
skyddstiden enligt växtförädlarräilslagen. Sisinämnda begränsning bör dock
gälla endast för sorter som växtsortnämnden har godkänt för intagning i
rikssortlistan efter den 30 juni 1979. Medel som inflyter efter utgången av den
tid för vilken bidrag utgår bör, i likhet med vad som bl. a. gäller för sorter
beträffande vilka verksam förädlare saknas, tillföras statens råd för skogs-
och jordbruksforskning alt användas för forskningsinsatser på växtförädlingens
område. Rådet bör i sin bidragsgivning samråda med växtförädlingsnämnden. Del
ankommer på regeringen att meddela bestämmelser i angivna hänseenden.
Prop. 1978/79:130 17
2.6 Ändrad utsädeslagstiftning
Såväl lagen (1928: 289) angående handel med utsädesvaror,
den s. k. frölagen, som lagen (1976: 298) om statsplombering av utsäde och om
växtförädlingsavgift syftar i första hand till att skydda konsumenterna mot
utsäde av dålig kvalitet.
Frölagen
gäller i fråga om köp av frö. som är avseit till utsäde, med undantag av
skogsfrö och frö av prydnadsväxter. Enligt lagen är säljaren skyldig att
skriftligen lämna köparen uppgifi om sådana egenskaper hos utsädesvaran som
renhetsgrad, ogräshalt och grobarhel. Uppgiftsskyldigheten är mindre
omfattande i fråga om köksväxtfrö än beträffande andra frö-er. Vidare har
lantbruksstyrelsen med stöd av frölagen fastställt minimifordringar i fråga om
kvaliteten hos utsädesvara av sådana växtslag som inte omfattas av den obligatoriska
statsplomberingen. Enligt beslämmelserna om statsplombering av utsäde får
utsäde av vissa växtarter (flertalet jordbruksväxter samt grönyleväxter) inte
överlämnas till någon, som kan antas använda det till utsäde, eller föras ut ur
landet ulan atl statsplombering av utsädet har skett. Bestämmelsema omfattar
inte frö av prydnadsväxter. Statsplomberingen innebär alt utsädet kontrolleras
i fråga om kvalitet och att förpackningen med utsäde plomberas och förses med
plombe-ringsbevis.
Enligt lantbruksstyrelsen, statens utsädeskontroll och
statens växtsortnämnd bör utsädeskontrollen bättre anpassas till nutida
förhållanden. Ul-sädeshandelns karaklär har förändrats avsevärt sedan frölagens
tillkomst. Handel med utsäde bedrivs numera av ett betydligt färre antal
förelag än lidigare och hanteringen sker i en mera industriell skala. Detta
innebär bl. a. atl handeln sker i fastare och mer reglerade former är lidigare,
vilket gör utsädesmarknaden mer överskådlig och lättare att kontrollera. Genom
den obligatoriska statsplomberingen har konsumenterna fått ett fullgott skydd
såvitt avser utsäde av jordbruksväxter. För flertalet konsumenter har sålunda
frölagens bestämmelser i allt siörre utsträckning kommii att sakna praklisk
betydelse. Den i frölagen föreskrivna uppgifisskyldigheten i samband med köp av
utsäde har numera belydelse endast för sådant köksväxtfrö som inte är
statsplomberal och för de växtslag som har undanlagils från obligatorisk
stalsplombering.
Lantbruksslyrelsen, statens utsädeskontroll och statens
växtsortnämnd föreslår därför att frölagen upphävs och ersätts med bestämmelser
om viss uppgiflsskyldighet för förpackare och importör vid överlämnande till köpare
och andra av sådani utsäde som inte skall sialsplomberas enligt lagen om
statsplombering av utsäde och om växlförädlingsavgift. För att tillgodose
konsumenlemas iniresse av att kunna bedöma kvaliteten hos sådant utsäde bör
utsädet vid överlämnandet lill annan sålunda vara försett med eller åtföljas av
kvalitetsdeklaration. Regeringen börenligt myndigheterna ges bemyndigande att
meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyl-2 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr
130
Prop.
1978/79:130 18
dighelen. Myndigheterna föreslår vidare atl
beslämmelserna om statsplombering och om kvalitetsdeklaration skall avse även
prydnadsväxter.
I likhet med remissinstanserna anserjag atl 1928 års
frölag numera i väsentliga avseenden har förlorat sin betydelse. På 1920-lalet
var bl.a. torghandeln med frö omfattande. Numera är ulsädeshanteringen en
industriell hantering och konsumenternas intressen tillgodoses beträlTande de
allra flesta slagen av utsäde genom lagen om statsplombering av utsäde och om
växtförädlingsavgift. Jag ansluter mig därför till förslaget atl frölagen upphävs
och ersätts med bestämmelser om skyldighet för förpackare och andra att lämna
vissa uppgifter om kvaliteten hos sådant utsäde som inle skall sialsplomberas.
En sådan åtgärd innebär inte endast en anpassning av bestämmelserna till
gällande praxis ulan även en förenkling i stort av reglema för det allmännas
kontroll av handeln med utsäde. Jag tillstyrker också förslaget att
bestämmelserna om statsplombering och om kvalitetsdeklaration i fortsättningen
skall gälla också prydnadsväxtfrö. Många skäl lalar för alt även sådant frö bör
omfattas av dessa former av konsumentskydd. Såsom framhållits i förslaget bör
dock portionsförpackningar av prydnadsväxtfrö av praktiska skäl som regel kunna
undanlas från eljesl föreliggande uppgiflsskyldighet. Bestämmelserna om
kvalitetsdeklaration bör som föreslagits tas in i lagen om statsplombering av
utsäde och om växtförädlingsavgift. Jag föreslår alt denna lag samtidigt ges
en korlare benämning och kallas utsädeslagen.
I lagen bör införas en bestämmelse enligt vilken
regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bemyndigas att meddela
föreskrifier om att utsäde av vissl slag. som inte enligt gällande regler skall
sialsplomberas, får överlämnas till annan endast om utsädet är försett med
eller åtföljs av kvalitetsdeklaration.
Kvalitetsdeklarationen, som skall lämnas av förpackare
eiler importör, skall enligt förslaget innehålla uppgifi om förpackarens eller
importörens namn och adress, om växtart och i vissa fall även växtsorl, om
fröels grobarhel, uttryckt i hall rent grott frö, samt i viss utsträckning
även om utsädesvarans innehåll av andra växtarter. 1 några av remissyttrandena
har framförts vissa erinringar beträffande del föreslagna innehållet i
kvalitetsdeklarationen. För riksdagens kännedom får jag anmäla, attjag för
egen del i stort kan ansluta mig lill förslaget om vilka uppgifter som bör ingå
i en kvalitetsdeklaration. Det ankommer emellerlid på regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer alt utfärda närmare bestämmelser i detla
avseende. Därvid får ställning las till de i remissyttrandena framförda
synpunkierna.
För atl en effekliv tillsyn skall kunna ske av atl reglema
om kvalitetsdeklaration följs bör av regeringen utsedd tillsynsmyndighet få
rätl till tillträde till sådan lokal eller annat ulrymme som används för förpackares
eller importörs verksamhet. Myndigheten bör även ges rätt att begära de
upplysningar och handlingar som behövs för lillsynen. Del bör också före-
Prop.
1978/79:130 19
skrivas att det åligger polismyndighet att lämna det
biträde som behövs lör tillsynen.
1 lagen bör vidare las in ansvarsbestämmelser. DessiUom
bör för kvalitetsdeklaration gälla att den som bnuil mot givna löreskrifter i
förekommande läll skall ersiitta tillsynsmyndighetens kostnader lör
undersökning av taget prov och alt vara som varit föremål för brott mot sådan
föreskrift skall kunna förklaras förverkad, om det inte är uppenbart obilligt.
Bestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli 1980.
Samiidigi bör frölagen upphöra att gälla.
3 Hemställan
Med hänvisning lill vad jag nu har anfön hemställerjag att
regeringen föreslår riksdagen dels att antaga förslaget till
l.lag om ändring i lagen (1976:298) om statsplombering av
utsäde och om växtförädlingsavgift,
2. lag om upphävande av lagen (1928: 289) angäende
handel med ut
sädesvaror.
dels att
3. godkänna de allmänna riktlinjerna
för växtförädlingsverksamheten somjag har förordat,
4. bemyndiga regeringen att godkänna
avtalet med Svenska lantmännens riksförbund, Sveriges ulsädesförening och
Allmänna svenska utsädesaktiebolaget om bildandet av ett växtförädlingsföretag,
5. bemyndiga regeringen att vidta de
åtgärder som krävs för att genomföra avtalet,
6. bemyndiga regeringen att ikläda
staten de förpliktelser som följer av avtalet med Lantbrukarnas riksförbund och
Svenska lantmännens riksförbund om gemensam finansiering av visst växtförädlingsarbele.
7. godkänna de riktlinjer för
organisation m.m. av en nämnd på växtförädlingens område som framgår av vad jag
har framfört.
8. bemyndiga regeringen att inrätta en
tjänst som professor vid Sveriges lantbruksuniversitet i enlighel med vad jag
har förordat.
Prop.
1978/79:130 20
4
Anslagsfrågor för budgetåret 1979/80
DRIFTBLIDGETEN
TIONDE
HUVUDTITELN
G.
UTBILDNING OCH FORSKNING
G 3. Sveriges lantbruksuniversitet:
Lantbruksvetenskapliga fakultetens driftkostnader
I prop. 1978/79:100 (bil. 13 s. 90 och 91) har regeringen
under detta anslag föreslagit att 69 102 000 kr. anvisas till
lantbruksvelenskapliga fakulteten vid Sveriges lantbmksuniversitet för
budgetåret 1979/80.
Mot bakgrund av vad jag lidigare har anfört om betydelsen
av forskning inom kullurväxtemas genetik och förädling bör ytterligare 2 570000
kr. lillföras anslagel för denna verksamhet. Jag hemställer att regeringen
föreslår riksdagen
atl lill Sveriges lantbruksuniversnet: LantbruksvetenskapUga
fakultetens driftkostnader för budgetåret 1979/80 utöver i prop. 1978/79:100
bil. 13 föreslaget reservationsanslag anvisa ytterligare 2570000 kr.
Gli. Bidrag till Sveriges utsädesförening
1977/78 Utgift 14 855 000
1978/79 Anslag 13
831000
1979/80 Förslag 7
750000
Sveriges utsädesförening har till uppgift atl genom
försöks- och förädlingsarbete verka för sädesslagens och frösorlernas
utveckling. Statsbidraget används till avlöning av vissa av föreningens
ordinarie tjänstemän och av övrig personal saml till vissa omkostnader.
Sveriges utsädesförening
1.
Pris- och
löneomräkning 1 669000 kr.
2.
Besparingsalternaiivel
molsvarar indragning av tre tjänster eller 300000 kr.
Yttrande Sveriges lantbruksuniversitet tillstyrker
oförändrat statsanslag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föredraganden
Mot bakgrund av alt ansvaret för föreningens
förädlingsverksamhet övertas av Svalöf AB fr. o. m. den I januari 1980 bör
medel nu anvisas till Sveriges utsädesförening endast för andra halvåret 1979.
Jag beräknar därför anslaget till 7750000 kr. Jag hemställer att regeringen
föreslår riksdagen
att lill Bidrag till Sveriges utsädesförening för
budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 7 750000 kr.
G
12. Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling
opaginerad Kontrollera mot PDF
1977/78 Utgift
1978/79 Anslag 1979/80 Förslag
460000 460000 230000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Från anslagel utgår bidrag lill W. Weibull AB för den
praktiskt velenskapliga verksamheien vid Weibullsholm och till den
växtförädling som bedrivs av Algot Holmberg och Söner AB.
1978/79
Beräknad ändring 1979/80
Bidragsmot-
Föredra-
tagaren
ganden
Bidrag
till den praktiskt veten-
skapliga
verksamheten vid
Weibullsholm
400000
-F 300 000
-200000
Bidrag
till växtförädlings-
arbetet
vid Algot Holmberg
och
Söner AB
60000
-1-180000
- 30000
460000
+480000
-230000
W. Weibull AB med Weibullsholms växtförädlingsanstall har
anhållit om ett med 300000 kr. förhöjt statsbidrag av 700000 kr. Algol Holmberg
och Söner AB har anhållit om ett med 180000 kr. förhöjt statsbidrag av 240000 kr.
för den fortsatta förädlingen av sojabönan.
Yttrande
Sveriges lantbruksuniversitet tillstyrker
växlförädlingsanstallens anslagsframställning.
Föredraganden
Mol bakgrund av vad jag har anfön om framtida bidrag lill
växtförädlingen bör medel nu anvisas endasl för andra halvåret 1979. Jag
beräknar därför anslaget till 230000 kr. Jag hemställeratt regeringen föreslår
riksdagen
att till Bidrag till viss praktiskt vetenskapUg
växtförädling för bud- . getåret 1979/80 anvisa ett anslag av 230000 kr.
Prop.
1978/79:130 22
G 18. Bidrag till växtförädling
Nytl anslag (förslag) 1085()0()()
Den gemensamma finansieringen av visst
växtförädlingsarbele regleras fortsättningsvis i avtal mellan staten och
jordbrukets föreningsrörelse. Avtalet avser tiden den 1 januari 1980-den 31
december 1989. Enligt avtalet förbinder sig staien och föreningsrörelscn att
under åren 1980-1984 till nämnden årligen anslå medel motsvarande nuvarande
bidrag till växtförädling samt därutöver vardera 1.5 milj.kr. per år. För den
senare hälfien av avtalsperioden skall omförhandling ske. Enligt avtalet skall
statens och föreningsrörelsens bidrag för det första halvåret 1980 uppgå till
108.50000 kr. resp. 3 160 000 kr. Ansvaret för genomförandet av avtalet åvilar
växlförädlingsnämnden.
Föredraganden
Anslaget bör i enlighet med avtalet mellan staten och
jordbrukets föreningsrörelse för det första halvåret 1980 föras upp med 10
850000 kr. De medel som enligt avtalet tillskjuts av jordbrukets
föreningsrörelse bör tas till uppbörd under anslaget. Kostnadema för
växtförädlingsnämndens administration bör bestridas av de medel som nämnden
disponerar. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag lill vä.xtJÖrädUng för budgetåret 1979/80
anvisa ett reservationsanslag av 10850000 kr.
KAPITALBUDGETEN
VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
Teckning av aktier i Allmänna svenska utsädesaktiebolaget
Nytl anslag (förslag) 2000000
Somjag redogjort för har Svalövsgruppen för statens
räkning träffat avtal med SLR om att bilda ett nytt växlförädlingsförelag.
Svalöf AB. Avtalet har i de delar det berör Allmänna svenska
utsädesakliebolaget och Sveriges utsädesförening biträtts av dessa. Avtalet,
som är träffat under förbehåll av godkännande av regeringen och av
föreningsstämma i Sveriges utsädesförening, innebär att utsädesföreningens
förädlingsverksamhel och utsädesbolaget den 1 januari 1980 förs samman till ett
företag. Svalöf AB. Parterna har vid överläggningarna kommit överens om att
staien utöver ulsädesföreningens tillgångar skall tillskjuta 2 milj. kr.
Beloppet skall tillföras SLR. I utbyte erhåller staten 8000 aktier i
utsädesbolaget.
Prop.
1978/79:130 23
För erläggande av köpeskilling för dessa aktier i Allmänna
svenska utsädesaktiebolaget bör anvisas ett investeringsanslag för budgetårel
1979/80 av 2 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Teckning av aklier i Allmänna svenska
iilsädesakliebolagel för budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag av 2
000000 kr.
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen att aniaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.
Prop.
1978/79:130 24
Bilaga I
Sammanfattning av växtförädlingsutredningens betänkande
I Bakgrund
1 Tillkomsten av 1975 års växtförädlingsutredning
Vetenskapligl grundad växtförädling har bedrivits i
Sverige sedan år 1886. då Sveriges utsädesförening bildades. Växtförädling
bygger dels på de kunskaper som vunnits inom genetiken och med denna
närbesläktade discipliner, dels på en rad praktiska tillämpningar.
Växtförädling bedrivs i Sverige f. n. vid tre större förädlingsanstalter. Dessa
är
Sveriges
utsädesförening som får ett avsevärt statligt bidrag till sin verksamhet.
Utsädesföreningens sorter försäljs genom dess handelspartner Allmänna svenska
utsädesaktiebolaget som ägs av Svenska lantmännens riksförbund.
Weibullsholms
växtförädlingsanstalt som aren del av W. Weibull AB och får ett mindre slatligt
bidrag.
Hilleshögs Frö
AB.
Praktisk växtförädling bedrivs därutöver vid
lanlbmksuniversitetets försöksavdelning för växtförädling av frukt och bär i
Balsgård. Dessutom finns sex genetiska institutioner inom högskoleområdet.
Historik och dagsläge för svensk växtförädling redovisas i korthet. Fylligare
beskrivningar i dessa avseenden lämnas senare i betänkandet, främst i dokumentationen
(avdelning III).
I kapitlet redogörs vidare för den oro inför svensk
växtförädlings framtid som under senare år kommit till ullryck i olika
sammanhang, bl. a. i riksdagen och vid uppvaktningar i jordbruksdepartementet.
Vid dessa lillfällen har bl. a. klyftan mellan den teoretiska och tillämpade
genetiken samt den internationalisering av växtförädlingen som ägt rum under
senare år framhållits som allvarliga risker för svensk växtförädling.
2 Genetiska principer i växtförädlingens tjänst
I kapitlet ges en kort beskrivning av de hiltills mest
använda metoderna i växtförädlingen, nämligen urval, korsning,
hybridslimulation, höjning av kromosomtalet och utlösning av mutationer.
Dessulom berörs olika problem som sammanhänger med tillämpningen av genetikens
senaste rön i växtförädlingen.
3 Växtförädlingens betydelse och vissa uppgifter
beträffande
växtförädlingen
Det ekonomiska värdet av växtförädlingens framsteg för
utvecklingen av jordbruk och trädgårdsnäring är svårt att beräkna. En rad
fakiorer i samverkan leder till att avkastning och produktivitet höjs. I många
sammanhang har växtförädlingen genomsnittligt angetts leda till en enprocenlig
årlig skördeökning i jordbmket. I kapitlet anförs en rad för utvecklingen av
jordbruk och trädgårdsnäring betydelsefulla framsieg inom växtförädlingen, bl.
a. ökad stråstyrka och höjd proteinhall hos spannmål, resistens
Prop. 1978/79:130 25
mot växtskadegörarc hos olika växtslag. framtagande av
enkornsfrö av sockerbeta samt sänkning av halten av erukasyra i oljeväxter.
Sorter från Sveriges ulsädesförening och Weibullsholms
växtförädlingsanstalt används vardera på knappt hälften av åkerarealen i
Sverige. Wei-bullssorterna är därvid f.n. dominerande i spannmålsodlingen -
nästan tvä tredjedelar av det spannmålsutsäde som säljs i landet är
Weibullssorter. Svenska sorter har en stor spridning även utomlands. Hilleshögs
Frö AB har en mycket framskjuten ställning i sockerbetsförädlingen och dess sorter
odlas på drygt en tredjedel av Europas, exkl. statshandelsländernas.
sockerbetsareal.
De samlade ekonomiska insatserna för svensk växtförädling
och angränsande genetisk forskning var budgetåret 1976/77 ca 65 milj. kr.
Därav svarade staten för knappt en tredjedel. Huvuddelen av de statliga medlen
tillfördes Sveriges utsädesförening som bidrag över statsbudgeten.
I ett särskilt avsnitt beskrivs nuvarande rättsliga
förhållanden inom växtförädlingen.
4 Internationell översikt
I kapitlet diskuteras växtförädlingens betydelse i globalt
perspektiv. Bl. a. beskrivs utvecklingen av den "gröna
revolutionen"". En rad internationella forskningsinstitut på
jordbruksområdet presenteras.
I särskilda avsnitt beskrivs organisationen av
växtförädling och utsädeshandel i några västeuropeiska länder och USA samt
nuvarande nordisk samverkan inom växtförädlingen och dess teori.
5 Biståndsverksamhet
Växtförädlingens roll inom såväl intemationella
organisationers biståndsverksamhet som de bilaterala svenska
biståndsinsatserna belyses. Utredningen ägnar särskild uppmärksamhet åt
Sveriges utsädesförenings engagemang i biståndsverksamheten.
6 Utredningens överläggningar
Utredningen har haft överläggningar med företrädare för en
rad företag, organisationer och institutioner inom eller med anknytning till
växtförädlingen. Dessa överläggningar redovisas i koncentrat i detta kapitel.
Flertalet intressenter har uttalat önskemål om vidgad
samordning inom växtförädlingen och ökade forskningsinsatser i anslutning
därlill. Graden av samordning och formerna för denna har dock skiftat mellan
olika framförda förslag. I kapitlet refereras överläggningar med förelrädare
för Sveriges utsädesförening. Allmänna svenska utsädesaktiebolaget. W. Weibull
AB, Hilleshögs Frö AB, Lantbrukarnas riksförbund och Svenska lantmännens
riksförbund, statens växtsortnämnd, Sveriges lantbruksuniversitet, statens råd
för skogs- och jordbruksforskning, vissa universitetsinslilulioner samt
växtförädlingen i övriga nordiska länder. 1 anslutning till överläggningarna
har utredningen bl.a. besökt växtförädlingsanslalter i Sverige och övriga
skandinaviska länder.
Prop.
1978/79:130 26
II Analys och förslag
7 Forskning och utveckling i svensk växtförädling
Utredningen slår inledningsvis fast betydelsen av den
grundforskning i kulturväxternas genetik som bedrivs vid Sveriges
utsädesförening, Weibullsholm. Hilleshög. Balsgård samt
universitetsinstitutionerna, men konstaterar samtidigt att
universitetsverksamheten inte är tillfyllest. Behovet av långsiktig,
målinriktad forskning stryks under. Utredningen betonar den betydelse sambandet
mellan teori och praktik har för utvecklingen av växtförädlingen.
I kapitlet anges en rad angelägna forskningsområden inom
växtförädling, genetik och angränsande vetenskaper. Bland dessa märks forskning
om kulturväxternas genetiska struktur, avkastning och kvalitet, resistens mol
skadegörare, klimaianpassning, fröbildning och vegetativ förökning, avancerad
urvalsmetodik, livsmedels- och produktfrågor, överförande av värdefulla
kromosom- och genmaterial till kulturväxterna från deras primitiva anförvanter
samt rörande hybrid-DNA (s.k. genetisk ingenjörsteknik).
8 Former för svensk växtförädling ett
organisationsförslag
Ulredningen pekar på den betydelse växtförädlingen
hittills haft och framgent kan få för produktiviteten och effektiviteten inom
jordbruk och trädgårdsnäring. Vidare framhålls den positiva roll för miljö,
folkhälsa och regional utveckling som växtförädlingen med tillräckliga resurser
och en målmedveten inriktning kan få. I samspel med utvecklingsarbetet inom
andra områden kan belydande resultat vinnas genom en intensifierad verksamhet,
i såväl Sverige som internationellt. Samtidigt framhåller utredningen
angelägenheten i att de resultat som successivt nås genom växtförädlingen utnyttjas
på bästa sätt. Utredningen förordar att de olika leden i produktionskedjorna
inom livsmedelsindustrin bringas att samverka i ökad utsträckning.
I fråga om ansvaret för växtförädlingen konstaterar
utredningen att starka skäl talar för ett ansvar som är gemensamt för staten,
lantbrukarna själva och jordbruksnäringen i slort.
Utredningens organisaioriska förslag lar sikte dels på en
förstärkning av grundforskningen till förmån för den samlade svenska
växtförädlingen, dels på en effektivisering av verksamheien vid Sveriges
utsädesförening och dess kommersiella partner Allmänna svenska
utsädesaktiebolaget. Förslaget kan vad gäller organisaioriska frågor delas in i
tre olika delar:
Sammanförande
av utsädesföreningen och utsädesbolaget till ett företag.
Inrällande av
en professur i kulturväxternas genelik och förädling.
Inrättande av
en växtförädlingsnämnd.
Vidare diskuteras de svenska växtförädlingsförelagens
exportverksamhet, liksom möjlighetema till ökad nordisk samverkan och
växtförädlingens roll i biståndsarbetet. Viss ändring föreslås av
lagstiftningen på växtförädlingsområdel.
Den historiska översikt ulredningen gjort har klart visat
på de problem som är förknippade med atl, som skett inom svalövsorganisationen,
bedriva praktisk växtförädling inom en enhet och att marknadsföra och försälja
produkterna inom en annan. Dessa olägenheier har lett lill att de inlressen
Prop. 1978/79:130 27
utsädesföreningen och utsädesbolaget företräder har
försvagats. Ocksä en analys av utsädesföreningens resp. utsädesbolagets
verksamhet i dag visar på svjnigheter, vilka direkt kan härledas till
uppdelningen på två enheter.
Utredningens
slutsats har därför blivit att den praktiska växtförädlingen och
marknadsföringen bör närmas till varandra. En integration av växtförädling och
marknadsföring skulle leda till såväl ett bättre samband och samspel mellan de
båda funktionerna som en effektivare verksamhet. Detla bör enligt utredningen
ske genom atl ulsädesföreningen och utsädesbolagel förs samman till ett
nybildat företag. Svalöf AB. Utredningen föreslår att staien tar initiativ till
förhandlingar i detta syfte. Med lanke på statens betydande stöd till
utsädesföreningen och engagemanget från lantbrukets föreningsrörelse, i såväl
utsädesbolaget som försäljningsorganisationen för växtförädlingsprodukter,
hävdar ulredningen att ett fortsatt ansvarstagande från dessa båda parters
sida är naturligt. Också vikten av att det nya företagets verksamhet i första
hand grundas på ett långsiktigt ansvar gentemot det svenska jordbruket
framhålls som motiv fören samverkan mellan samhället och lantbrukarnas egen
organisation. Utredningen lämnar dock inte något detaljerat förslag beträffande
ägarförhållandena inom det nya förelaget. Olika möjligheter bör undersökas,
såväl vad gäller förutsättningarna att bredda ägaransvaret som beträffande
formerna för det statliga ansvarstagandet.
En
huvuduppgift för det nya företaget bör enligt utredningen vara att bedriva
växtförädling inriktad på det svenska jordbrukets behov. En strävan bör vara
att denna verksamhet skall kunna finansieras genom de intäkter försäljningen av
de vid företaget framtagna produkterna ger. Ökade intäkter från
exportmarknaden bör därvid eftersträvas. Utredningen framhåller emellertid
nödvändigheten av att även förädlingsverksamhet som inte helt kan finansieras
genom de intäkter de ger bedrivs av det nya företaget. För att möjliggöra detta
bör extema tillskott lillföras förelaget. Dessa kan vara av olika slag. De
främst tänkbara alternativen torde därvid vara tillskott genom medel avsatta i
samband med jordbmksförhandlingarna samt statsbidrag över budgeten.
Utredningen betonar forsknings- och utvecklingsarbetets
avgörande betydelse för det nya företagets förmåga att på lång sikt hävda sig
i den inhemska och internationella konkurrensen. Därför bör en målmedveten
satsning ske på dessa verksamheter.
Utredningen för - utöver sitt huvudalternativ - fram två
allernaliva förslag. Enligt det ena föreslås samma organisaiion som i
huvudalternativet, men under helstatligt huvudmannaskap. Enligt det andra
föreslås att Sveriges utsädesförening förstatligas, varvid det bör övervägas om
inte basutsäden till föreningens sorter bör försäljas till intresserade
utsädesorgan på liknande sätl som sker t. ex. i Storbritannien vid institutioner
underställda National Seed Development Organization (NSDO).
Utredningen konslalerar alt ingen av de nuvarande
professurerna i ämnet genelik garanlerar en kontinuerlig forskningsverksamhet
med inriktning på våra kulturväxter. Denna brist bör undanröjas genom att en
särskild professur i kulturväxternas genetik och förädUng inrättas vid Sveriges
lantbruksuniversitet. Professuren, till vilken en institution knyts, lokaliseras
till antingen Alnarp eller Svalöv. Organisatoriskt förs institutionen enligt
utredningens förslag till lantbruksuniversitetets alnarpsdel. Utredningen
konstaterar att vissa gränsdragningsproblem kan uppstå mellan den nya
institutionen och avdelningen för växtförädling vid lantbmksuniversi-leiels
institution för genetik och växtförädling i Ultuna. På sikt bör länt-
Prop.
1978/79:130 28
bruksuniversitetets styrelse ta initiativ till en
arbetsfördelning mellan de båda institutionerna.
En stor del av verksamheten vid den nya institutionen får
förutsättas ske i kontakt med det föreslagna svalövsföretagel. Weibullsholms
växtförädlingsanstall och Hilleshögs Frö AB. Därigenom bör institutionen
enligt utredningen kunna bli ett dynamiskt tillskott till den
växlförädlingsverksamhel som pågår i skåneregionen. En samverkan med naturvetenskapliga
institutioner vid universitetet i Lund blir givetvis också aktuell.
Svensk växtförädling tvingas enligt utredningen, om den
skall kunna hävda sig i den framtida konkurrensen, ägna betydande uppmärksamhet
åt en rad grundläggande, långsiktiga forskningsprojekt. En ökad verksamhet på
dessa områden kan inte nås enbart genom den föreslagna effekliviseringen av
utsädesföreningen och utsädesbolaget och inrättandet av en ny professur i
kulturväxternas genetik och förädling. Det åsyftade forskningsoch
utvecklingsarbetet torde för svenskt vidkommande kunna lösas enbart genom en
bred samverkan - dels mellan stat och näring, dels mellan olika berörda
företag. 1 detta syfte föreslår utredningen bildandet av en
växijör-ädlingsnåmnd, i vilken skall ingå representanter för
forskningsinstitutioner, växtförädlingsanstalter, jordbruksnäringen i stort
och den statliga administrationen.
Växtförädlingsnämnden skall, i syfte att främja svensk
växtförädling
dels initiera
grundläggande forsknings- och utvecklingsarbete inom för växtförädlingen
avgörande områden.
dels ta
initiativ till större gemensamma projekt i de fall frågeställningarna inte är
av sådan natur alt de naturligt faller inom de enskilda växtförädlingsförelagens
arbete.
Växtförädlingsnämndens verksamhet bör enligt utredningen
vara pro-jekibunden och finansieras på två principielll olika vägar. Nämnden
bör ges möjlighet till ett kontinuerligt arbete genom att medel årligen
lillförs verksamheten gemensamt av stat och jordbruksnäring enligt särskilt avtal.
Därtill bör ytterligare medel kunna tillföras verksamheten. Omfattningen av de
senare medlen blir dels beroende av diskussionerna inom växtförädlingsnämnden,
dels - och främst - av det iniresse växtförädlingsföretagen och
jordbruksnäringen i stort visar för en genom samverkan förstärkt svensk
växtförädling.
De projekt som kommer till stånd genom nämndens försorg
bör uppdras ät befintliga växtförädlingsanstalter och vetenskapliga
institutioner att genomföra.
I fråga om de ekonomiska konsekvenserna av de framförda
organisatoriska förslagen har utredningen avstått från sådana bedömningar i de
fall dessa avser det framtida statliga stödet lill del föreslagna företagel och
växtförädlingsnämnden. Sådana överväganden bör enligt utredningen i stället
göras i samband med de föreslagna förhandlingarna. Kostnaden för erforderliga
byggnadsinvesteringar i Svalöv har emellertid uppskattats lill knappt 20 milj.
kr. Vidare har utredningen beräknat driftkostnaderna för den nya institutionen
och växtförädlingsnämndens administration lill sammanlagl 1,4 milj. kr.
Starka skäl talar för att växtförädlingen är väl lämpad
för biståndsinsatser. Utredningen konstaterar att en allt större
biståndsverksamhet byggls upp inom ramen för utsädesföreningen. Någon
motsvarighet till detta finns inte inom övriga växtförädlingsföretag.
Erfarenhetema av den kursverksamhet som bedrivits är goda. Det vidgade
engagemanget i biståndsverksamheten har emellertid inneburit svårigheter för
utsädesföreningen ge-
Prop. 1978/79:130 29
nom att personal periodvis fått föras över från den
ordinarie verksamheten till bislåndsarbetet. För vissa arbeisuppgifier, främst
planering och uppföljning, bör därför särskilda medel anslås inom ramen för
statsbudgetens biståndsanslag.
Utredningen
har, genom samtal med företrädare för jordbruk och växtförädling i de nordiska
länderna, funnit ett betydande intresse för en vidgad nordisk samverkan inom
växtförädlingens område. Detta intresse bör tas till vara. Utredningen
konstaterar att starka skäl talar för en nordisk samverkan vad gällerden
långsiktiga, projektbundna forskning som tidigare behandlats. Genom den form
utredningen föreslagit för växtförädlingsnämndens arbete ter det sig naturligt
att nämnden såväl vid sitt urval av projekt som vid sin planering av enskilda
projekt nära samverkar med övriga nordiska länder.
Utredningen
konstaterar att betydande vinster skulle kunna göras om svenska
växtförädlingsföretag kunde stärka sin ställning på exportmarknaden och
föreslår därför att det föreslagna företaget ges resurser som möjliggör
särskilda insatser i detta avseende. Utredningen föreslår också att företagets
ledning tar initiativ till överläggningar med övriga växlförädlingsförelag. Om
dessa överläggningar leder fram till en exportsamverkan, bör staten genom
exportrådet, med tanke såväl på det värde en ökad export har som på den
betydelse en allmänt förbättrad situation för de svenska
växlförädlingsföretagen skulle få, kunna stödja en sådan samverkan.
Utredningen föreslår slutligen att vissa ändringar av
lagstiftningen pä växtförädlingsområdet genomförs. I lagen om statsplombering
av utsäde och om växtförädlingsavgift bör införas att bidrag för sort ur
växtförädlingsfonden endast kan utgå om reproduktionsutsäde av sorten ställs
till förfogande i den utsträckning som gäller för sorter som är skyddade enligt
lagstiftningen om växtförädlarrätt. Så bör ske så snart en ny sorl förklarats
som rikssort av växtsortnämnden. Vidare föreslås en harmonisering av
skyddstiden för sorter som faller under växtförädlarrätlen och sorter som hör
hemma under systemet med växtförädlingsavgifter.
III Dokumentation
9 Organisationer för kulturväxternas förädling och genetik
Ulredningen ger i detta kapitel en fyllig beskrivning av
utvecklingen av verksamheten vid svenska växtförädlingsanstalter. Förhållandena
vid Sveriges ulsädesförening. Allmänna svenska utsädesaktiebolaget, Weibullsholms
växtförädlingsanstall, Hilleshögs Frö AB saml lantbruksuniversitetets
försöksavdelning för växtförädling av frukt och bär under de år som dessa
fungerat behandlas. Utredningen redovisar även den nuvarande verksamheten vid
genetiska institutioner inom högskoleområdet med anknytning till
växtförädlingen. Till kapitlet har också fogats översikter av organisalionen av
växtförädling och därtill anknuten forskning i de övriga nordiska länderna.
Dessa har utarbetats av företrädare för resp. land.
10 Tidigare propositioner, utredningar m. m. om
svensk växtförädling och
genetik
Svensk växtförädling och genetik har genom åren varit
föremål för en rad utredningar och behandlats i ett flertal propositioner till
riksdagen. I
Prop.
1978/79:130 30
kapitlet redovisas utförligt de resonemang som förts och
de förslag som lagts fram i de viktigare utredningarna och propositionerna.
11 Kulturväxternas genetik och förädlingsteori:
Forsknings- och utvecklingsprojekt
Som underlag för utredningens analys av angelägna
forskningsprojekt inom kulturväxternas genelik och förädlingsteori har 17
populärvetenskapliga uppsatser fogats till utredningen. Uppsatserna har på
utredningens uppdrag författats av framstående förelrädare för olika
ämnesområden.
Prop.
1978/79:130 31
Bilaga 2
Sammanställning av remissyttranden över
växtföräd-iingsutredningens betänkande
1 Allmänna synpunkter
Mänga remissinstanser framför allmänna synpunkter på
växtförädlingens betydelse och behovei av växtförädlingsarbete på olika
områden, som i huvudsak överensstämmer med utredningens förslag.
1.1 Socialstyrelsen: Det kostpoliiiska målet.
Socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning (h-nämnden) anser att det
väsentligaste målet för växtförädlingen måste vara människornas kvantitativa
och kvalitativa behov av livsmedel. Växtförädlingsarbetet måste främst
underordna sig dessa behov. När det gäller det kvantitativa behovet är detta i
regel tillgodosett. Hit hör t. ex. inrikining av forskningen på avkastning,
resistensförbättring, klimatanpassning. Däremot har inte alltid aspekterna på
livsmedlens kvalitativa egenskaper tillräckligt beaktats. Det största
intresset härvid knyter sig till livsmedlens sammansättning från
näringsfysiologisk synpunkt. Behovet av att djupare penetrera kvalitets- och
nutritionsaspekter har ocksä framförts vid överläggningar mellan ulredningen
och Sveriges ulsädesförening (s. 66). Utredningen har pä s. 94-95 tagit upp dessa
folkhälsoaspekter. h-nämnden vill betona vikten av att dessa aspekter beaktas i
förädlingsarbetet.
Utredningen citerar professor Arne Hagberg (s. 99- 100)
som påpekar att om man ser till vad som satsas på förädling av olika grödor i
relation till åkerarealen, så finner man att sockerbetorna får långt mer än
andra växtslag; därnäst kommer potatis och sedan oljeväxter.
""Brödsäden behandlas styvmoderligt jämfört med dessa grödor men
mycket gynnsamt jämfört med fodersäd och vallväxter"". Utredningen
delar i huvudsak professor Hagbergs bedömningar att jordbruksnäringen borde ta
ett siörre ansvar för flera sektorer av växtförädlingsarbeiet. h-nämnden vill
framhålla att socialstyrelsens medicinska expertgrupp för kosl och motion
rekommenderar bl. a. en ökning av cerealiekonsumlionen och en minskning av
sockerkonsumtionen. En viktig uppgift för växtförädlingen i Sverige är därför
enligt h-nämndens mening att åstadkomma från näringssynpunkt värdefullare
ce-realier. Genom hälsoupplysningen kommer man allt framgent att stimulera
människorna till en större konsumtion av sådana.
Om en växtförädlingsnämnd inrättas bör i den enligt
h-nämndens mening ingå näringsfysiologisk expertis. Det bör dock erinras om
atl forskningsrådsnämnden planerar atl inrätta en arbetsgrupp som skall lägga
näringsfysiologiska aspekter på jordbruksforskning.
Socialstyrelsen delar h-nämndens bedömning av det
kostpolitiska målet.
Omgivningshygieniska konsekvenser. Växtförädling kan
användas för att anpassa grödorna till de förutsättningar för jordbruk som
naturen ger, det finns också exempel på motsatsen dvs. att man genom förädling
kunnat framställa sorter som inte kan odlas utan ett batteri av hjälpmedel. Den
som vill använda dessa sorter binder sig också för att använda konstgödsel,
kemiska bekämpningsmedel, bevattning och drivmedel.
Även om det ligger i den enskilde jordbrukarens intresse
att inte använ-
Prop. 1978/79:130 32
da mer av dessa hjälpmedel än nödvändigi innebär varje
tillförsel risker. Det finns dels direkta risker i jordbrukarens arbetsmiljö
och för allmänheten genom anrikning i livsmedel, dels indirekt genom
förorening av grund-och ytvatten.
Tillförsel av konstgödsel i kombination med bevattning
innebär en otvetydig risk för anrikning av nitrat i grundvattnet. Inom områden
med lätta jordar, och sådant jordbruk, finns det oanade tendenser till ökning
av ni-trathalterna i grundvatten. Detta har bl.a. kunnat påvisas genom den offentliga
dricksvattenkontrollen och genom socialstyrelsens undersökningar av
vattentäkter i Kristianstads län.
Nitrathalter över 50 mg/I i dricksvattnet medför risk för
sjukdomen met-hemoglobinemi hos spädbarn. Några utländska undersökningar har
visat ett vissl statistiskt .samband mellan höga nitrathalter i dricksvatten
och vissa cancerformer, t. ex. blås- och magcancer. En svensk begränsad undersökning
visade inte något sådani statistiskt samband. Nitrat kan genom bakterier i
urinblåsan eller magen omvandlas till nitrit och sedan bilda nilrosaminer. Om
detta verkligen sker hos människan är ej känt. Nilrosaminer är alkylerande
ämnen liksom t.ex. vinylklorid och kan i djurexperiment orsaka cancer.
Orsakssambandet mellan höga nitratiniag och cancer är för närvarande oklart.
Socialstyrelsen anser därför att det finns starka skäl som talar för att satsa
på förädling av sorter som minskar användningen av konstgödsel. Om
växtförädlingen kan utveckla nya sorter som förmår att fixera luftens kväve
kan detta medföra stora fördelar.
För odling av vissa sorter är kemiska bekämpningsmedel en
nödvändig förutsättning. Enligt socialstyrelsens mening bör användningen av bekämpningsmedel
inom jord- och skogsbruk begränsas med hänsyn tili de hälsorisker som kan
föreligga och även med hänsyn lill den oro som finns hos allmänheten.
Resistensförädling kan minska behovet och spridningen av kemiska
bekämpningsmedel.
Inom svenskt jordbruk härden bevattnade arealen ökat
kraftigt underde senaste åren. Bevattningen i kombination med användning av
konstgödsel innebär dels att jordbruket utnyttjar mer av vattnet som naturresurs,
dels att riskerna ökar för förorening av grund- och ytvatten. Förädling som syftar
till sorter med torkresistens och ett minskat beroende av bevattning är
angelägen enligt styrelsens mening.
För att odla olika grödor krävs energi, t.ex. drivmedel till
redskap, elektrisk ström till torkar och energi för konstgödseltillverkning.
Produktionen av konstgödsel är påtagligt energikrävande och medför omgivningshygieniska
risker lokalt. Genom den ökade mekaniseringen och användningen av bl. a.
konstgödsel har förbrukningen av energi per producerad enhet ökat.
Växtförädlingen har mycket stor betydelse för hur
jordbruket påverkar människor i sin miljö idag och i framtiden.
Socialstyrelsen anser alt utvecklingen av nya sorter bör
syfta till minskad användning av konstgödsel, bekämpningsmedel, bevattning och
därmed också energi.
Utredningen föreslår ett relalivi starkt inflytande från
staten över all växtförädling i Sverige. Detta uppfattar socialstyrelsen som
värdefullt, ty annars kan företagsekonomiska överväganden leda till onödigt
stor användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel, som en följd av utveckling
och marknadsföring av vissa sorter.
Hälsorisker genom loxiska och antinuiritionella fakiorer i
växter eller mikroorganismer som lever på växter. Det är angeläget att använda
växt-
Prop. 1978/79:130 33
förädlingen som ett medel att minska halterna av skadliga
ämnen i växter som utnyttjas som livsmedel. Genom förädling av oljeväxter kunde
halter av eurukasyra minskas kraftigt.
Nya sorter kan medföra oförutsedda negativa hälsoeffekter
om man inte söker fördjupad kunskap om växternas biokemi och fysiologi under
förädlingsarbetet.
Proioplasifiision och hybrid-DNA. Socialstyrelsen har för
sin del yttrat sig beträffande forskning med hybrid-DNA till hälsovårdsnämnden
i Uppsala. Yttrandet rör sådan forskning som kan vara farlig för människor. Om
sådan teknik används inom växtförädlingen och kan medföra hälsorisk för
människor bör den betraktas på samma sätl. Då frågan för närvarande utreds
genom ulbildningsdepariementei har styrelsen inte anledning att belysa den
ytterligare.
Växtförädlingen kan påverka förutsättningama för
jordbruket i norra Sverige på ett avgörande sätt.
Lämpliga grönsaker och trädgårdsprodukter bör vara
tillgängliga även för befolkningen i norra Sverige.
Genom
förädling av lämpliga grödor och bär- och trädgårdsväxter kan det skapas
bättrefömtsätlningar för ett jordbruk i norra Sverige. Det ärenligt styrelsens
mening lältare alt tillvarataga detla intresse om staten särskilt stöder sådan
växtförädling.
Sammanfallning. Med hänsyn till folkhälsa och
omgivningshygien är det väsentligt atl staten ges ett starkt inflytande över
växtförädlingen i Sverige. Det gäller både grundforskning och det praktiska
förädlingsarbetet. Enligt styrelsens bedömning kan en ökad satsning på
växtförädling ge bättre livsmedel och en bätire miljö för människor.
1.2 Lantbruksstyrelsen: 1 direktiven till utredningen
framhålles bl. a.: ""Till utsädesföreningens uppgifter hör att se
till att odlare i olika delar av landet skall få tillgång till ett lämpligt
odlingsmaterial"". Denna målformulering får anses innebära att såväl
staien som jordbruksnäringen bör känna ell särskilt ansvar för de delar av
verksamheten vid Sveriges utsädesförening, som ur förädlingens egen synpunki
ej är eller kan förväntas bli lönsamma. 1 den mån andra förädlingsföretag
ägnar sig åt sådan verksamhet bör även dessa förelag ålnjuta särskilt stöd. Med
den ökade kommersialisering av förädlingsverksamheten som blivit en följd av
växtförädlarrätts-konventionen aktualiseras speciella skyddsmekanismer för
marginella områden och grödor i högre grad än lidigare. Siödet bör i framtiden
utgå i form av projektbundna anslag och oberoende av förädlingsverksamhetens
huvudmannaskap. Ett projektbundet stöd kan göras mera flexibelt och
konkurrensneutralt än den lyp av anslag som hittills utgått lill Sveriges ulsädesförening.
Grovfoderväxler
samt tidiga korn- och havresorter har i förhållande till grödornas
produktionsvärde varil missgynnade i prioriteringen av förädlingsuppgifterna
under senare år. En utökad satsning med sikle på att förbättra bl. a.
odlingssäkerheten hos dessa grödor kan förväntas ge god utdelning. Ur
miljösynpunkt har havren ett förelräde i jämförelse med korn genom alt den har
bälire konkurrenskrafi mot ogräs. Steget mellan den uthållighet dagens sorter
av vallbaljväxter uppvisar och vad som vore önskvärt är mycket stort, i
synnerhei vad belräffar sorter för mera krävande förhållanden. Betydande
förbättringar torde vara inom räckhåll, och uppnådda avkaslningsökningar har
slorl ekonomiskt värde med hänsyn till den stora areal vallgrödorna upptar. På
sikl är det sannolikt att intresset
3 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 130
Prop.
1978/79:130 34
för vallbaljväxterna kommer att öka i takt med kostnaden
för kvävegödselmedel. Även ur beredskapssynpunkt är en ökad satsning på
vallbaljväxter önskvärd. Samma argument som anförts för en ökad satsning pä
vallbaljväxter är tillämpliga på övriga baljväxter.
Styrelsen vill särskilt understryka angelägenheten av att
förädlingen av trädgårdsväxter ges tillräckliga resurser. De flesta av dessa
växter kan knappast förväntas få en så stor marknad att förädlingsarbetet blir
företagsekonomiskt lönsamt. De nordiska odlingsförutsättningarna är unika i
världen. Kombinationen av den nordliga breddgradens ljusförhållanden och
Golfströmmens temperaturpåverkan finns inte någon annanstans.
Utredningen ägnar ej det utrymme åt prydnadsväxtodlingen
som denna odlings ekonomiska betydelse borde föranleda. Den vegetativa förökningsteknik
som är vanlig inom denna sektor bör vid en omorganisering ges särskilda
resurser. För ett mycket stort antal växter skulle ett relativt enkelt
urvalsförfarande ge betydande resultat. Ett sådant urval av vedarta-de
prydnadsväxter skulle vara av stor ekonomisk betydelse då det skulle resultera
i att lokalt anpassade typer kunde bli förökade och använda inom sina naturliga
områden.
Med hänsyn till det stora sortiment av växter inom
trädgårdsnäringen blir salsningen på varje gröda även med väsentligt utökade
resurser relativt måttlig. En effektiv samordning av resurserna och en
fördelning av förädlingsuppgifterna mellan de olika förädlingsföretagen är
hell nödvändig för att maximalt utbyte skall kunna erhållas av framtida
insatser i trädgårdsväxtförädlingen.
En effekliv svensk växtförädling är ett viktigt
ralionaliseringsinstrument och följaktligen i hög grad en konsumenternas
angelägenhet. I allt större utsträckning lorde belydelsen av växtförädlingens
insatser komma atl mätas utifrån dess bidrag till förbättringen av
nettoutbytet snarare än av totalavkastningen. En ökad tonvikt pä
växtmaterialets resursutnyttjande och kvalitet jämsides med en strävan mot
produklionsmaximering synes ofrånkomlig i den framlida växtförädlingen. Med resursutnyttjande
avses i della sammanhang även möjligheterna att genomföra produkiionen med
minsta möjliga insats av kemiska bekämpningsmedel. 1 samband härmed bör angelägenheten
av en fortsalt intensiv satsning på utvecklingen av kvalitets-kriteria och kvalilelsbeslämningsmetoder
från den understödjande forskningens sida understrykas. I avsaknad av kriteria
på värdebestämmande kvalitetsegenskaper och snabba och billiga analysmetoder
löper förädlingen risk att uinyttja sin kapacitet på ett mindre effektivt
sätt.
Även om uppförökningen av nya sorter faller utanför
förädlings verksamheten i mera begränsad betydelse bör det ligga i
förädlingsföretagens intresse atl även denna del av verksamheien med
framtagande av nyll sorlmaterial fungerar. Exempel fmns på att nytt
sortmalerial endast i mycket liten omfattning kommit i praklisk odling, eller
kunnai ställas lill jordbrukets förfogande i önskvärd mängd, först många år
efter förädlingsarbelets avslulande. Del synes krävas mera målmedvetna
ansträngningar för atl generellt göra tiden från det en ny sort godkänts lills
den finns lillgänglig för jordbruket så kort som möjligl.
En rikstäckande koordinering av utsädesproduklionen inom
de till SLR anslutna föreningarna har efterlysts av Sveriges utsädesförening.
Lantbruksstyrelsen vill underslryka behovet härav, som kommit till ullryck ej
minst under den svåra brist på utsäde som rått säsongen 1977/78. SLR:s
samordningsfunktion har ej varit stark nog för aU"förhindra att utsatta
un-derskotlsområden, främst Norrland, fått acceplera sorter som är mindre
Prop. 1978/79:130 35
lämpliga i området, liksom partier av mindre god kvalitet,
medan för Norrland lämpligare sorter i stor utsträckning marknadsförts i
sydligare områden där senare resp. mindre härdiga sorter mycket väl kunnat
accepteras. En fastare anknytning av ett av förädlingsföretagen till
jordbrukskooperationen skulle komma att accentuera behovet av en objektiv
rådgivning i sortfrågor genom bl.a. lantbruksnämndernas försorg. Det system som
nu tillämpas i många län i södra och mellersta Sverige där utsädeshandeln finansierar
en sådan regional provning av för resp. region lämpliga handelssorter som
komplettering till den officiella sortprovningen utgör en god grund för en
sådan objektiv rådgivning.
1.3 Statens livsmedelsverk: Beträffande målsättningen för
den fortsatta
verksamheten finns inte heller mycket att tillägga men livsmedelsverket
vill bara ytterligare understryka betydelsen av atl resistensförädlingen får
tillräckligt stora resurser både när det gäller grundforskning och praktiskt
förädlingsarbete. Stora mängder jordbruksprodukter förstörs genom an
grepp av insekter, svampar och virus. En minskning av användningen av
kemiska bekämpningsmedel är angelägen ur folkhälsosynpunkt. Detta gäl
ler inte bara spannmålsodlingen utan i mycket hög grad potatis och andra
rotfrukter, oljeväxter och inte minst grönsaker.
Av stor
vikt är att inte den växtförädling som syftar till en förbättring av den
näringsmässiga kvaliteten får stå tillbaka för utveckling av sorter som främst
ger en högre avkastning. För grödor som ur kortsiktig synpunkt är mindre
lönsamma att förädla, exempelvis frukt och grönsaker, krävs sannolikt
speciella stödåtgärder. Livsmedelsverket understryker betydelsen av ökad svensk
odling av dessa produkter.
Det bör betonas att forsknings- och utvecklingsarbetet i
största utsträckning bör ske utan styrning från rent företagsekonomiska
intressen. Ur såväl den enskilde jordbrukarens som ur samhällsekonomisk
synpunkt bör vinsterna av förädlingsarbelet komma hela den svenska
jordbruksnäringen till godo.
Det är också nödvändigt att växtförädlingsarbeiet anpassas
till de förändringar i det svenska jordbrukets produktionsmål som kan bli
aktuella om nutritionsforskningens önskemål om förändringar i den svenska folkkostens
sammansättning beaktas i större utsträckning än för närvarande.
Den framtida växtförädlingen i Sverige bör enligt
livsmedelsverkets uppfattning organiseras så att
-
god kontakt
upprätthålles mellan den genetiska grundforskningen vid universiteten och det
praktiska förädlingsarbetet,
-
internationellt
och i synnerhet nordiskt samarbete underlättas,
-
svenskt
biståndsarbete lill utvecklingsländer stärks,
-
kvalitetsförädling
och resislensforskning får hög prioritet,
-
inte bara de
stora ekonomiski mest betydelsefulla grödorna gynnas utan att också en
tillräcklig satsning sker på trädgårdsväxter och helt nya växtslag och
-
behovei av
särskilda sorter för olika delar av landet beaktas.
1.4 Statens jordbruksnämnd: Inledningsvis vill nämnden
understryka be
tydelsen av att växtförädling bedrivs inom landet. En förbättrad avkast
ning samt nya och kvaliletsmässigl selt bättre produkter utgör viktiga fak
torer som påverkar jordbrukels lönsamhet och avsättningsmöjligheter.
Även från konsumentsynpunkt är en sådan utveckling önskvärd efiersom
den på sikl skapar förutsättningar för att få fram livsmedel av hög kvalitet
Prop.
1978/79:130 36
till rimliga priser. Den tillämpade växtförädlingen bör
vara inriktad på det svenska jordbrukets behov. En strävan bör vara att denna
verksamhet skall kunna finansieras genom de intäkter försäljningen av de
framtagna produkterna ger. Ökade intäkter från exportmarknaden bör därvid eftersträvas.
1.5
Statens
naturvårdsverk: Naturvårdsverket noterar med tillfredsställelse att resistensförädlingen
fått en framskjuten plats i direkliven och i belänkandet, och att målet att
minska behovet av kemiska bekämpningsmedel i jordbruk och trädgårdsnäring
uttrycks klart. Alt efter hand eliminera giflanvändningen genom alt bygga in
biologisk resistens mot sjukdomsalstrande organismer och andra skadegörare i
kulturväxternas arvsmassa är ekologiskt riktigt. Tillsammans med andra
åtgärder, t.ex. utnyttjande av klimatiskt och edafiskt välanpassade sorter i
respektive regioner i landet, torde maximal motståndskraft kunna uppnås.
Förädlingen bör även inriktas mot målet att eliminera herbicider bl.a. genom
framtagande av sorter som konkurrerar väl med ogräs och ger god avkastning i
biandgrödor.
1.6
Sveriges
lantbruksuniversitet: Växtförädling har visat sig vara en av de mer lönsamma
vetenskapliga insatserna för jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk
(sistnämnda verksamhetsområde berörs dock ej av utredningen). Till stor del
beror detta på atl inom växtförädling gjorda framsieg genom den biologiska
självreproduklionen i hög grad förevigas och sleg för steg låter sig adderas.
Sveriges, liksom övriga Nordens för odling klimatiskt sett, marginella
belägenhet har skärpt denna fördel. Ulan växtförädling hade många grödor icke
varit odlingsvärda inom området.
Växtförädling spelar en viktig roll även ur den
synpunkten, att den ökar räntabiliteten hos många andra jordbruksvetenskapliga
insatser genom sin anpassning av nya sorter till såteknik,
gödslingsinlensiteter, maskinell skörd, etc. På liknande sätt är växtförädlingens
möjligheter alt anpassa råvaror till induslrin efter teknologiska,
nulritionella m. fl. värderingar påfallande. Naturligt förekommande
giftsubstanser i olika växtslag kan oftast elimineras via växtförädling, som
också med införandet av resistens mot sjukdomar medger minskad
biocidanvändning. Växtförädling kan således även ge väsentliga miljömässiga
fördelar.
Ett effektivt lantbruk behöver med andra ord en effektiv
växtförädling.
Växtförädlingens lönsamhet har redan från början
attraherat privat företagsamhet. Ju mer växtförädling upphört att blott vara
ett hantverk och utvecklats till en komplicerad vetenskap, dess mer har
statens insatser för särskilt det långsikliga utvecklingsarbetet tett sig
alltmer nödvändigi. Staten har också fått påta sig att stödja den
växtförädling, som varil olönsam för utsädeshandeln men önskvärd av
samhällspolitiska skäl.
Att både stat och privat företagsamhet engagerat sig i
växtförädling speglar det faktum, atl denna verksamhet har två olika
lönsamhetskriterier. Det ena gäller utsädesföretagens, där den bakomliggande
växtförädlingsinsatsens räntabilitet ej enbarl dikteras av en framställd sorls
odlingsvärde. Växtslagets betydelse, behövlig utsädesmängd per arealenhel samt
det möjliga odlingsområdets storlek internationellt sett blir också avgörande
för en stor försäljningsvolym.
Det andra gäller odlarnas och lanibruksnäringens. Odlarna
väljer den förbättrade sorlen för att få högre ekonomiskt utbyte av sina övriga
investeringar. För lantbruksnäringen i Sverige är del därför grödans
ekonomis--ka belydelse i exisierande odlingssystem som främsi avgör var
förädlings-
Prop. 1978/79:130 37
insatserna skall sättas in oberoende av utsädesvolymen och
utsädesvärdet. Regionala perspektiv måste därvid också beaktas. Föriidling av
vallväxter samt olje- och baljväxter blir t. ex. med dessa kriterier viktiga
trots att de för utsädesföretagen kan ha svag lönsamhet. Motsvarande gäller
inom förädlingen av trädgårdsväxter, där bl.a. också hobbyodlarens intresse av
odlingssäkert material i hemlrädgärden behöver beaktas.
Utredningen
har i sina bedömningar starkt tryckt på det först nämnda lönsamhetskriteriet
och därmed betonat betydelsen av att stärka förädlingsverksamhetens
internationella konkurrenskraft, vikten av koncentration på ett begränsat
antal växtslag och begränsning av filialsystem i Sverige. Det är givetvis
riktigt även framgent att rikta in en del av växtförädlingen för att ta till
vara exportmöjligheterna. Detta får emellertid ej undanskymma att stora delar
av förädlingsverksamheten måste inriktas på de svenska odlarnas behov även inom
växlslag av mindre kommersiellt intresse. Utredningen har också i sitt
huvudförslag betonat att det nya föräd-lingsföretagel. Svalöf AB, som
huvuduppgift bör ha att på förelagsekonomisk grund bedriva växtförädling
inriktad på i första hand det svenska jordbrukets behov. Lantbruksuniversitetet
önskar understryka detta och instämmer i utredningens förslag att '"det
nya företaget skall förse de svenska jordbruks- och trädgårdsnäringarna med det
sortmaterial som svarar mot näringarnas behov"'.
Såväl staten som lantbruksnäringen själv har allt skäl att
överväga detla sitt ansvar inför odlaren. Delta framgår redan av faktum att det
byggls upp en statlig kontroll över den slulliga sortprövningen, över
försäljbart sortiment inom alla vikligare grödor samt över utsädeskvaliteten.
Statens och jordbrukskooperationens ansvar för vissa
uppgifter inom växtförädling måste således förbli tungt.
Mål för svensk växtförädling. För alt verka optimalt måsle
växtförädlingen åtminstone ha sina urvals- och värderingsmoment anpassade till
de lokala växtekologiska betingelserna. Universalsorter med vid och därmed
försäljningsmässigt lönsam spridning förekommer med andra ord som regel
endasl, där växtförädlingsmässigt tomrum eller alltför lilen aktivitet ej
skapat tillräckligt hård konkurrens. Så har svensk stråsädesförädling länge
kunnat utnyttja en dylik situation men riskerar nu att få träda tillbaka, allteftersom
lokal växtförädling sätts in med lika hög intensitet över hela Europa. Enda
tillförlitliga motåtgärder blir att som W. Weibull AB och i synnerhet
Hilleshögs Frö AB etablera egna urvalsslationer inom det avsedda
marknadsområdet. Sällsyntheten att inom Sverige finna utomnordiska sorter av
växtslag, som vår växtförädling satsat på, måste på samma sätt uppfattas som
belägg på den lokala verksamhetens överlägsenhet vid lika villkor. Den gröna
revolutionen må nämnas som ett än mer drastiskt exempel. De som typ helt nya,
mexikanska dvärgveten kunde göra sitt segertåg genom Asien. Samtidigt
stimulerade de den lokala växtförädlingen och blev följdriktigt mycket snabbi
ersatta av analoga, men inom respektive område selekterade sorter.
Accepterar man ovan relaterade erfarenheler betyder de två
olika lönsamhetskriterierna enligt ovan också två olika målsättningar. I ena
fallet satsar svensk växtförädling på att hävda sig som exportnäring och mycket
tyder på realism härvidlag. Koncentrationen till Skåne blir befogad liksom en
satsning på filialer i Storbritannien och på kontinenten. Med den inlernationella
växtförädlarrätlen som lönsamheisbakgmnd ter sig detta som naturligt.
Enligt den andra målsättningen ser man mer på det ökade
utbytet från
Prop.
1978/79:130 38
t)dling inom Sverige uv en bättre sort än på
utsädesförsäljningen av den. Med detta synsätt ter sig utredningens yttrande på
s. 104 icke helt relevant. Man säger där: ""Filialorganisalionen har
härigenom delvis spelat ut sin roll och åtskilliga av de lolv enheier som
ulsädesföreningen fortfarande har spridda i landet utanför huvudstationen i
Svalöv torde snarast utgöra en belastning för föreningen"".
Inriktningen av svensk växtförädling bör även ta hänsyn
till åkerarealens och grödornas fördelning i landet. Våra förädlingsanstaltcr
har idag hnviuldeleii av sin verksamhet förlagd till Götalands södra
slättbygder. Det räcker med en mycket kondenserad gruppering av landets
odlingsom-räden för att klart inse. att svensk växtförädling bäst betjänar vårt
lantbruk som helhet, om upprustningen ges en mer nordlig inrikining än idag.
Den länge alltför sydsvenskt orienterade
våroljeväxtförädlingen är exempel på att en skånskkoncentrerad växtförädling
ej löser problem tillfredsställande för landets nordligare områden.
Angelägenhetsgraderingen i växtförädlingsarbeiet för olika växtslag blir
dessutom olika vid de olika målsättningarna. Exportinriktning kräver
specialisering och landets jordbruk en allsidig satsning. Exportintressena
sammanfaller väl med behov för södra Götalands slättbygder med koncentration på
grödor som korn, vete och sockerbetor. Symptomatiskt nog nämner utredningen
knappast vallväxterna, som dock upptar en tredjedel av landets åkerareal med
ökad andel ju längre norr ut man går.
Med dessa utgångspunkter vore det, enligt lantbruksuniversitetets
uppfattning, berättigat att bibehålla ett visst filialsystem. Med hänsyn till
kostnadsaspekterna blir det dock nödvändigt att koncentrera verksamheten. För
lokal anknytning av förädling och marknadsföring bör i vilket fall filialerna
på Ultuna och Röbäcksdalen finnas kvar. En närmare samverkan med
lantbruksuniversitetet bör därvid sökas.
Till problemet rörande avvägning mellan växtslag hör i hög
grad den inom landet starkt eftersatta växtförädlingen av trädgårdsväxter.
Utredningen har icke analyserat trädgårdssektorns behov av insatser på detta
område och följaktligen ej presenterat några förslag lill förbättringar. Delta
hänskjutes till 1974 års trädgårdsnäringsutredning, trots att direktiven inrymmer
översyn även av denna växtförädlingsverksamhet.
För frilandsodlat malerial av trädgårdsväxter torde
effekliv växtförädling vara en av grundförutsättningarna för odlingssäkerhel.
Förädlingen är även av betydelse för den svenska växthusodlingens
konkurrenskraft. Då privat växtförädling redan satsar mer än som strikt kan
motiveras av kommersiella intressen, måste staten här ta det avgörande
ansvaret. Odlarkoo-perationerna kan knappast förväntas ta på sig större ansvar,
då hemiräd-gärdsodlare samt statliga och kommunala parkförvaltande organ totalt
sett är vida större avnämare.
De nationalekonomiska dimensionerna av trädgårdssektorn
har tidigare ej till fullo beaktats. Enligt nyligen publicerade beräkningar
baserade på Trädgårdsräkningen 1977 (J 1977:13) har produktionen i yrkesmässig
trädgårdsodling ett värde i producentledet av I 100 milj kr. (N. E. Persson,
Trädgård 134). Husbehovsodlingen av köksväxter, frukt och bär beräknas ha ett
inköpsvärde av 650 milj. kr. Enligt jordbruksnämndens beräkningar av
direktkonsumtionen (PM 1978-02-28) motsvarar köksväxter, frukter (även
sydfrukter) och bär ett värde av 6,5 miljarder kr. i konsumentledet, eller
14.2% av folkhushållels totala ulgifter för livsmedel. Denna andel överträffas
endast av varugruppen kött och kötlråvaror. Vidare har experter nyligen beräknat,
atl 4 miljarder kr. åriigen läggs ner på underhåll och
Prop. 1978/79:130 39
nyanläggningar av grönytor inom landet samt att därav 250
milj. kr. ligger på plantskolematerial. Vissa insamlingar gjorda av den s. k.
internordiska arboretumgruppen låter förmoda, att redan en enkel urvals- och
introduktionsförädling skulle avsevärt kunna berika landet med ett
odlingssäkrare sortiment av prydnadsbuskar och -träd. För svenska förhållanden
på dylikt sätt förbättrat sortiment bör ej blott minska odlingsrisker och
omplanteringskostnader ulan även stärka svenska plantskolors konkurrenskraft
pä en marknad, som de för närvarande blott har hälften av. Nägon form av
statlig konsolidering såsom redan skett för växtförädling av frukt och bär är
således även angelägen både för köks- och prydnadsväxter.
Svensk växtförädling bör eftersträva en balanserad
målsättning där både exportinriktning och betoning av den inhemska odlingens
behov tillgodoses. Härvid får ej den senare delen av målsättningen
undanträngas. Del åvilar såväl staten som jordbrukskooperationen att tillse alt
så ej sker. Härvid synes det särskilt viktigt att en framtida organisation och
finansiering av växtförädlingen tar tillräcklig hänsyn lill jordbmksgrödornas
betydelse i olika delar av landet och till trädgårdssektorns behov.
1.7 Sveriges utsädesförening: Föreningen kan i allt
väsentligt delade av utredningen framförda uppfattningarna och noterar med
tillfredsställelse de slutsatser om växtförädlingens stora betydelse för såväl
det svenska samhället som andra länder inom och utom Norden som utredningen
presenterat.
I detta sammanhang vill föreningen understryka vad
utredningen framhållit när det gäller nödvändigheten av att så långl möjligl
eftersträva att produktionskedjan alltifrån utsädet till slutlig konsumtion i
olika former optimeras. När målsättningen med olika förädlingsaktiviieter skall
definieras erfordras mot denna bakgrund en långlgående samverkan mellan förädlaren,
utsädesproducenten, lantbrukaren, lantbrukets föreningsrörelse, industrin,
företrädare för samhället och konsumenterna, velenskapliga institutioner m. m.
Detla föruisätter att olika intressenter aktivt engagerar sig i denna process
om huvudsyftet med en så optimal växtförädlingsinsais som möjligt skall kunna
uppnås. I vissa fall pågår en sådan dialog exempelvis inom föreningens
verksamhelsområde när det gäller oljeväxtförädling medan den inom andra områden
är mindre utvecklad. Vad som här har anförts pekar på angelägenheten av atl
ansvarei för växtförädlingen såväl beträffande dess inrikining som
finansiering bör vara fördelat på ett flertal olika intressenter. Ytterligare
synpunkter härpå utvecklas i samband med att växtförädlingsnämnden i det
följande behandlas.
Utredningens och föreningens bedömningar av växtförädlingens
värde sammanfaller således i hög grad. Föreningen vill dock framhålla vad beträffar
de exempel som utredningen anförl, som underlag för beräkning av de årliga
ekonomiska vinsterna där det ansetls vara möjligt med en närmare precisering,
att dessa synes ha begränsats till en analys byggd på förutsättningen att i
landet befintliga växtförädlingsinslitutioners insatser skall mätas. För att än
mer markera värdet av växtförädlingen skulle analysen enligt föreningens mening
ha kunnat ytterligare vidgats genom att bedömningar gjorls som visade hur
tillgången på odlingsvärt utsäde med tillfredsställande odlingssäkerhet skulle
ha sett ul utan tillgång lill de produkler som genom den svenska
växtförädlingen framkommit och vad detta skulle ha medfört för det svenska
jordbruket och samhällel i övrigt ur produk-tionsvärdessynpunkl. Mot en sådan
bakgrund skulle man med stor sannolikhet kunnat konstatera att odling av vissa
växlslag inle skulle förekomma
Prop.
1978/79:130 40
exempelvis oljeväxter och sockerbeta, att odlingen i
skogs- och mellanbygder samt i Norrland icke alls skulle kunna bedrivas under
nuvarande former, att avkastningspotentialen i våra jordbruksbygder skulle vara
avsevärt lägre samtidigt som sortmaterialet skulle vara föga vinterhärdigt. ha
bristande resistens mot i landet förekommande växtsjukdomar, ha en kvalitet
som inle var anpassad till de krav som vi nu i Sverige anser vara självklara
m.m. Härtill kommer allvarliga konsekvenser ur beredskapssynpunkt. Enligt
föreningens mening skulle således en vidgad analys medföra alt växtförädlingens
roll i det svenska samhällel ytterligare skulle ha understrukits. Vid
ställningstagande till den svenska växtförädlingens framtid och de resurser
som skall avdelas för denna i form av avgifter, stöd från statens sida och från
andra intressenter bör dock synpunkter av det slag som nu framförts bli
beaktade.
1.8 Länsstyrelsen i Malmöhuslän:
Växtförädlingsverksamheten vid Hilles
högs Frö AB. Sveriges utsädesföreningochW. Weibull AB utgörett betydel
sefullt inslag i länets näringsliv inte bara sysselsättningsmässigt utan också
på grund av den högtstående vetenskapliga verksamhet som bedrives där.
Förädlingsverksamheten utgör grunden för en kommersiell verksamhet
som beträffande sockerbetsfrö till allra största delen är inriktad på utlan
det.
Som på ett
utmärkt sätt belysts i betänkandet barden i landet bedrivna
växtförädlingsverksamhelen varit av stor vikt för jordbruket genom all
skördenivån fortlöpande har höjts. Samtidigt har skördeprodukternas kvalitet i
många fall kunnat förbättras och odlingsegenskaperna kunnat anpassas lill
moderna arbetsmetoder i jordbruket. För de i länet betydelsefulla grödorna
sockerbetor och höstraps har de framsteg som nåtts inom växtförädlingen varit
av avgörande betydelse. Om man inte hade lyckats uppnå de resultat i
förädlingsverksamheten, som man gjort, hade troligen både sockerbetsodlingen
och höstrapsodlingen måst upphöra i landet.
1.9 Länsstyrelsen i Västerbottens län: Utredningen har
bedrivit sitt arbete
med utgångspunkt från att svensk växtförädling även i framliden skall ha
sin tyngdpunkt i den allra sydligaste delen av vårt land. Endast en mindre
del, ca 20%, av landets åkerareal är belägen i södra Götalands slättbygder.
Utredningen anser tydligen att en växtförädling inriktad på odlingsmaterial
för mellersta och norra Sverige även i framtiden skall komma i andra hand.
1.10
Forskningsrådsnämnden:
Forskningsrådsnämnden vill även understryka att del finns många tecken som
tyder på att de kemiska bekämpningsmedlen i framtiden kommer att bli mindre
effektiva. Delta är framför allt aktuellt i varma tropiska områden där
skadegörarna har korla genera-lionstider. Delta berör i hög grad u-ländema. En
aktiv resislensförädlingär då en av de bästa möjligheter vi har att bekämpa skadegörare.
1.11
Tjänstemännens
centralorganisation: TCO anser all det är viktigt atl en ökad samverkan mellan
de svenska växtförädlingsföretagen kommer till stånd för atl stärka den svenska
växtförädlingen gentemot de internationella växlförädlingsförelag som byggs
upp av multinationella företag. TCO vill allmänt framhålla att växtförädling
som syfiar lill att möjliggöra en reducering av användandet av
bekämpningsmedel och konstgödsel bör prioriteras.
Prop. 1978/79:130 41
1.12 Agrifack: Förslagen till utsädesföreningens och
utsädesbolagets
framlida organisation samt till huvudmannaskap- och ägandeförhållanden
baseras på utredningens uppfattning att staten och jordbruksnäringen ge
mensamt bör ta ansvaret. Agrifack delar denna uppfattning samtidigt som
vi vad beträffar förädlingsinstitutionen starkt vill understryka nödvändig
heten av att staten även i fortsättningen skall ha det övervägande ansvaret
för förädlingsinsatsernas inriktning och finansiering. Skälen härför äro
mänga.
Vi anser det vara utomordentligt väsentligt att Sveriges
utsädesförening får status som officiell växtförädlingsanstalt. Det underlättar
våra kontakter med andra officiella institutioner inom landet och framför allt
samarbete och kontakter beträffande utbyte av information och genmaterial med
utländska officiella institutioner. Likaså bör kemiska laboratoriets status som
officiellt laboratorium bestå. Belydande personalinskränkningar skulle annars
bli följden.
Ett markant statligt inflytande och därmed statligt
ekonomiskt ansvar är också betydelsefullt för att kontinuiteten skall kunna
upprätthållas i såväl forsknings- som förädlingsarbete, sistnämnda icke minst
vad beträffar förädlingen av mindre lönsamma växlslag. Idag bidrar staien med
ett generellt anslag i form av löner tili en vältränad kader av ijänslemän och
lantarbetare. Dessa svarar för kontinuiteten i arbetet. Utredningens förslag
om att statliga medel huvudsakligen skall anvisas för avgränsade projekt innebär
enligt vår uppfattning en alltför stor osäkerhet i kontinuiteten av de
långsiktiga såväl forsknings- som förädlingsprojekl, som är nödvändiga i
förädlingsarbelet.
1.13 Lokala Agrifack-klubben vid W. Weibull AB: Vi
anser liksom ledning
en för W. Weibull AB att en sund konkurrens samt en nära kontakt med pro
ducenter och konsumenter är en god stimulans för den enskilda tjänste
mannen i hans arbete. Det är ur arbetsmarknads- och trygghetssynpunkt
av stor vikt att flera skilda växtförädlingsföretag fmns på den svenska ar
betsmarknaden. Växtförädlare och övriga specialister får därigenom större
möjlighel att välja anställning och en nyttig konkurrens om kvalificerad ar
betskraft kan uppslå.
Vi anser vidare att grundforskningen huvudsakligen skall
arbeta på helstatlig basis, varvid olika växlförädlingsförelag skall ha likartade
möjligheter att erhålla information samtidigt.
1.14 Lantbrukarnas riksförbund, Svenska lantmännens
riksförbund och
AUmänna svenska utsädesaktiebolaget: De nämnda organisationerna, ne
dan benämnda LRF, har beslutat atl gemensami avge yttrande och får i an
ledning härav anföra följande.
En effektiv svensk växtförädling har varil av
utomordentlig betydelse för det svenska lantbmkets utveckling. Det mesta tyder
också på atl del förhållandet skall bestå och kan komma alt bli än större. De
senasle årens utveckling mot en ökad kommersialisering av växtförädlingen med
icke traditionella förelag som gått in på bred front i växtförädlingen och ulsädeshanteringen
har ingetl oro.
Del är få områden inom det svenska lantbmket som är så
grundligt utredda som växtförädlingen. Detta lorde bero dels på den
betydelsefulla roll växtförädlingen sedan länge anses ha haft, dels på
brisiande samarbele mellan de organisaiioner som sysslar med växtförädling inom
landet. Ett. mera omfattande samarbele har ansetts medföra ett bätire
utnyttjande av
Prop.
1978/79:130 42
de samlade resurserna till gagn för både samhället och
jordbruksnäringen. Ansträngningar för att få till stånd ett ökat samarbete har
emellertid hittills inle varil framgångsrika. I utredningsdirektiven understryks
därför behovet av att få en samlad analys av de nuvarande formerna för
växtförädling inom jordbruk och trädgårdsnäring i Sverige och omvärlden. LRF
anser denna utgångspunkt vara riktig och vill uttrycka sin lillfredsställelse
över att denna analys blivit gjord på ett så kvalificerat sätt. Genom
utredningen har det framkommit underlag som kan ligga till grund för ett
ställningstagande för en effeklivare organisaiion av växtförädlingen.
----- Även om växtförädlingen inte ensam vilket
utredningen också
framhåller - kan lösa problemen för
livsmedelsförsörjningen, så delar LRF Ulredningens grundsyn alt växtförädlingen
är en viktig faktor för utvecklingen av ett effektivt miljöanpassat jordbruk i
hela landet.
Utredningen har analyserat växtförädlingens roll i den
produktivitetsutveckling som del svenska jordbruket haft under den senaste
25-årsperioden. Försök har gjorts att isolera den rena växtförädlingens effekt
och utredningen har därvid kommit fram till att den uppgått till
storleksordningen en procent per år. Skall denna positiva utveckling kunna
bibehållas framöver kommer det att krävas ännu större insatser. Därutöver
framhåller utredningen att växtförädlingen i samverkan med införandet av ny
teknik bidragit till alt ytterligare höja produktiviteten i jordbmket. LRF
anser att de av utredningen gjorda bedömningarna är rikliga.
Den starka produktivitetsökningen har delvis åstadkommits
genom ökad användning av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Ulredningen
framhåller emellertid att växtförädlingen medverkat till att användningen av
vissa kemiska bekämpningsmedel, främst inseklicider och fungi-cider, har kunnat
reduceras. Vidare anvisas framlida utvecklingslinjer där användningen av
kemiska medel kan komma alt begränsas betydligt. Med den inställning som LRF i
olika sammanhang ådagalagt i dessa frågor vill LRF understryka betydelsen av
insatser på detla område. Målel för denna typ av insatser står klart: ökad
produktivitet, förenad med minskad användning av kemiska medel.
Ansvarei för växtförädlingen.--- När del gäller näringens
ansvar an
ser LRF all utredningen underskattat de insatser som jordbruket på olika
sätl har gjort under senare år. Genom införandet av växlförädlarrätl har
avgiftsuttaget från växlförädlingsinstitulionerna på nya sorter fyrdubblals
under en femårsperiod. De parallellt utgående växtförädlingsavgifierna i
huvudsak för äldre sorter har mer än fördubblats under samma period.
Samtidigt har näringen på olika säll, främsi genom alt avsätta reglerings
medel, kortsiktigt medverkat till alt växtförädlingen på flera områden har
kunnai upprätthållas vid en hög nivå. De i olika sammanhang framförda
påpekandena i utredningen all näringens engagemang i växlförädlingsfrå-
gorna skulle vara begränsat finner LRF orättvisa och felaktiga.
I utredningen anförs farhågor för atl ställningen för
svensk växtförädling skall komma att försvagas såväl vad gäller del på inhemska
behov inriktade förädlingsarbetet som möjlighelerna alt hävda svensk
växtförädling på den internationella marknaden. Utredningen pekar härvid på del
hot som ett genombrott för de multinationella företagen kan komma att få, i
första hand genom minskade exportmöjligheler för svenska växtförädlingsförelag
men framför allt om de viktigaste växtslagen skulle slås ut av utländskt
sortmaterial. Härigenom skulle kontinuilelen i den svenska växtförädlingen
rubbas och våra möjligheter att få fram ett lämpligt sortmalerial för hela
Prop. 1978/79:130 43
landet starkt begränsas. Mot bakgrund härav hävdar
ulredningen att en effektivisering och förstärkning måste komma till stånd för
att få fram en bestående slagkraftig svensk växtförädlingsverksamhet. LRF
delar denna utredningens synpunkt.
1.15
Kooperativa
förbundet: KF:s huvudinställning är att växtförädlingen i Sverige i framtiden
måste få större resurser med hänsyn till den ökade betydelse som
växtförädlingen bör få såväl inom jordbruk, trädgårdsnäring, skogsbruk som för
konsumenterna (t.ex. frilandsodlingar). Många exempel finns både i Sverige och
utomlands på de långtgående resultat som växtförädlingen uppnått på olika
områden och som fått effekier både för jordbruks- och industriproduktionen och
för miljön i stort. Beträffande den föreliggande utredningen anser KF att
konsumentintresset kommit i skymundan, bl. a. därför att det i sista hand ändå
är konsumenterna som direkt eller indirekt bör få en del av fördelarna med
växtförädlingsinsatserna. Som växtförädlingen i Sverige hittills varit inriklad
har vissa avsnitt blivit åsidosatta och bl. a. gäller det växtförädling med
regional inrikining, särskilt i mellan- och nordsverige. KF anser att den
framtida inriktningen av växtförädlingen i första hand bör inriktas pä de
inhemska behoven, men att man samtidigt måste söka göra större insaiser även på
olika exportmarknader - inte minst därför att den svenska marknaden är sä
begränsad.
1.16
Hushållningssällskapens
förbund: Mycket talar för att än större krav än hittills kommer alt ställas på
växtförädlingen i framtiden. Det kan enligt förbundets uppfattning förmodas,
att användningen av kemiska substanser mot lantbruksväxternas skadegörare
kommer alt minska och delvis ersältas med förädlade sorter med resistens-
eller immunitetsegenskaper.
Det är också angeläget, att svensk växtförädling kan hävda
sig i en allt hårdare internationell konkurrens. Icke minst gäller detta i det
läge som uppstått, genom atl utomlands kapitalstarka förelag i bl. a. olje- och
läkemedelsbranschen såsom Shell. Ciba-Geigy, Sandoz m. fl. börjat ägna sig åt
växtförädling av kommersiellt iniresse. Om svensk växtförädling icke skulle ges
erforderliga resurser för en effektiv verksamhet, kan icke blott befaras att
vår exportmarknad går förlorad utan även, och vad värre är, all svenskt
jordbruk kommer i en beroendeställning av utlandet, när det gäller
sortmaterialet. Även om det inte finns anledning att för närvarande överdriva
dessa farhågor, finner förbundel det angeläget, alt svensk växtförädling
tillförs medel i sådan utsträckning att såväl gmndforskning som målinriktad
praktisk förädling tryggas.
Den praktiska växtförädlingen har enligt förbundets
förmenande ägnats alltför ringa uppmärksamhet i betänkandet. Förbundet har
redan lidigare framhållit betydelsen av resistensförädlingen och vill utvidga
detla med att understryka vikten av atl kvalitetsfrågorna ges större utrymme
inom växtförädlingen.
1.17 Sveriges industriförbund: En effektiv
växtförädling är av stor betydel
se inte bara för lantbruket ulan även för livsmedelsindustrin och i sista
hand givetvis också för konsumenterna. Del är därför beklagligt atl ulred
ningen i sitt betänkande i så ringa grad beaktat de båda sistnämnda grup
pernas intressen i sammanhanget. Visserligen förordar man att de olika
produktionskedjorna inom livsmedelsindustrin bringas alt samverka i ökad
utsträckning, och anför del samarbete som nu sker på sockerbetsområdel
och oljeväxlområdet som eflerföljansvärt exempel, men detla synsätt har
Prop.
1978/79:130 44
inte avsatt några nämnvärda spår i de organisatoriska
förslag som presenteras. Vad gäller konsumenternas intressen tas egentligen
endast folkhälsosynpunkterna upp till behandling. Detta är emellertid att
undervärdera konsumenternas roll i sammanhanget. Enligt förbundets uppfattning
måste en av växtförädlingens huvuduppgifter vara att få fram produkter som i
ett långsiktigt perspektiv tillfredsställer konsumenternas behov. Växtförädling
kan ju sägas vara en kvalificerad form av produktionsutveckling och bör liksom
all produktutveckling inriktas på att skapa en slutprodukt som uppfyller såväl
förädlingsindustrins som konsumenternas kvalitetskrav.
1.18 W. Weibull AB: Utredningen framhåller på olika
ställen, hur en ""skicklig marknadsföring"' medverkat till den
stora spridning Weibullsholms sorter fått. Givetvis måste en vederhäftig och
skicklig marknadsföring till, särskilt som konkurrenterna förfogar över en
betydligt siörre försäljningsapparat. Men enbart med god marknadsföring kan
man inte säkra sorternas spridning. Jordbrukaren aren upplyst och medveten
konsument, han köper bara utsäde han har tilltro till. Dessulom följer han vaket
den officiella sortprövningen. Man måste reagera, när utredningen säger (s.
155): ""Trots Weibullsholms stora framgångar rör det sig likväl ofta
i avkastning och kvalitet, jämfört med utsädesföreningens sorter, om marginella
skillnader"". All utan analys eller exemplifiering framkasta ell
dylikt yllrande hör inte hemma i en offentlig utredning.
----- Enligt vår uppfattning överdriver utredningen de
multinationella
företagens engagemang i växtförädlingen i Europa. Den enda
inbrytning av betydelse som skett utgöres av Shells övertagande av
Nickerson-företaget i Storbritannien. Det är dock riktigt, att konkurrensen på
växtförädlings-området hårdnat under senare år. Det försprång, som svensk
växtförädling hade under efterkrigsåren, har efter hand kryml genom målmedveten
uppbyggnad av den praktiskt-velenskapliga växtförädlingsverksamhelen ule i
Europa.
Utredningen anför att svensk växtförädlings ställning
utomlands försvagats under senare år. Detta är för Weibullsholms vidkommande
felaktigt. Tvärtom har Weibullssorterna på senare år kunnat stärka sin
ställning, och odlingsarealen för våra sorter i Västeuropa har ökat mellan åren
1973 och 1977.
Utredningen betecknar odlingen av svenska stråsädessorter
i Östeuropa som obelydlig. Delta är dock inte med sanningen överensstämmande. 1
Sovjetunionen torde man kunna räkna med, all enbart Weibulls stråsädessorter
odlas på en areal av ca 500000 ha och i Polen på mellan lOOOOO och 200000 ha.
En viktig aspekt på svenska sorters odling i utlandet, som
inte alls beaklals, uigöres av de svenska vallväxt- och grönyiesorternas
spridning, främst i Europa. Under 70-talet har vi glädjande nog kunnat
konstatera en betydande inbrytning på den europeiska marknaden av svenska
sorter av dessa växlslag. Enbart av Weibullssorterna (blålusern Vertus och Alfa
II, timotej Kämpe II, alsikeklöver Tetra, rödsvingel
Reptans, ängsgröe Primo m. n.) når exporten en belydande volym. Bara för några
år sedan var exporten av vallväxter och grönyteväxter av svenska sorter av
marginell betydelse.
Vi kan på goda grunder räkna med en icke obetydlig ökning
av arealen för Weibullssorter av stråsäd och jordbruksfrö utomlands de närmaste
åren.
Utredningen har sett som sin främsta uppgift att omforma
svalöfsorgani-
Prop. 1978/79:130 45
sationen. Man låler t. o. m. förstå, att det är önskvärt,
att svalöfssorternas spridning underlättas. Detta borde vara ovidkommande för
utredningen; det viktiga är att jordbruket och trädgårdsnäringen har tillgång
till de bästa sorterna. Vems sorterna är, saknar direkt intresse för
folkhushållet.
1.19 Trädgårdsnäringens riksförbund: Inledningsvis vill
förbundet påtala växlförädlingsutredningens underlåtenhet atl på ett mer
engagerat och seriöst sätt låta analysera och utreda växtförädlingen inom
trädgårdssektorn.
Utgående ifrån att det för landet finns ett klarl uttalat
behov av en inhemsk trädgårdsproduktion ser förbundet just
växtförädlingsverksamheten som ett av medlen för alt kunna vidmakthålla och
utveckla en rationell och lönsam och inte minsl en ur konsumentsynpunkt på
alla sätt tilltalande produktion. Det kan också hävdas, atl för vissa enskilda
kulturer eller kulturgrupper är just växtförädlingen den avgörande faktorn för
den fortsatta odlingen av dessa växtslag i vårt land. Främst gäller detta de
fri-landsodlade växtslagen, där klimatfaktorn, dvs. härdighelsegenskapen,
dagslängdsanpassningen m. m. är begränsande för vilkel material odlaren kan
välja. Den internationella växtförädlingen har inte klimatanpassningen som ett
högt prioriterat urvalskriterium, varför nytt odlingsmaterial svårligen kan
ställas till vårt förfogande genom import. Inte heller de övriga nordiska
länderna har en sådan utvecklad förädlingsverksamhet på trädgårdsområdet som
skulle göra en svensk förädling av den anledningen obehövlig. Sverige måsle i
kraft bl. a. härav upprätthålla en egen resurs och bedriva en så långt möjligt
tillfredsställande egen förädling.
De hittillsvarande rationaliseringssträvandena och
utvecklingen inom trädgårdsproduktionen har i väsentlig grad lagit fasta på att
anpassa leknik, kulturåtgärder och arbetsmetodik till befintligt växtmaterial.
Man har idag i Slorl sett nått därhän att ytterligare ralionaliseringsålgärder
inte kan göras utan avsevärda investeringsbelopp. Detta kommer att bli än mer
uttalat inom en mycket kort tid. Del finns därför anledning för växtförädlingen
att med stöd av ökade resurser siudera växtmaterialets genetiska förutsättningar
och förädlingsteknikens möjligheter att anpassa växtmaterialet till teknik,
odlingsförutsältningar och arbetsmetoder. En sådan förädling måste ta formen av
beställningsuppdrag med utgångspunkt i del inom landet eller landsdelen
aktuella, lillämpade produktionsförloppet. Exempel på sådana förädlingsmål är
sorter av gurka, jordgubbar m. fl. för maskinell engångsskörd, sorter över hela
kulturspektrat med resistens mot specifika skadegörare m. m. Delta anser
förbundet vara ett mycket starkt och viktigt skäl för en bredare och kraftigare
satsning på irädgårdsväxtförädlingen än vad som hittills gjorts.
Konsumentintressena och deras berättigade krav på
högkvalitativa, näringsrika och sunda produkter och krav på produktions- och
leveranssäkerhet kan kanske anses vara mindre specifika för visst land.
Förbundel menar, att detla till viss del är riktigt, men en förtroendefull kontakt
mellan producent och konsument bygger bl. a. på all konsumenten vid köpet av
svenskproducerad vara känner sina önskemål om produkten uppmärksammade och
tillgodosedda av producenten. Detta innebär, att en av grundvalarna för en
svensk irädgårdsproduktion är att förädlingsverksamheten tar sikte på att ge
odlarna ett växtmaterial som i ovannämnda avseenden uppfyller specifika
svenska konsumentkrav.
Som utredningen kortfatiat framhåller kan vissa skäl anses
föreligga för ett statligt engagemang i och ansvar för förädlingen av
trädgårdsprodukter. Förbundet menar, alt detla måste göras starkt. Näringens
struktur med ett
Prop.
1978/79:130 46
mycket stort kulturprogram och med ett synnerligen
varierat sortmaterial inom detta äger inte förutsättning att ge direkt
företagsmässig lönsamhet åt förädlingsverksamhelen. Ulredningen lägger väl
slark betoning på en huvudsaklig inrikining av förädlingsverksamheten på en
kortsiktig företags-mässigl lönsam verksamhet. Delta menar förbundel är ett
förrädiskt synsätt och en fara för bibehållandet av en allsidig
trädgårdsproduktion och för tillgodoseendet av de mer långsiktiga målen för
denna. Skulle förädlingen läggas upp på .sådan basis, vill förbundet
ifrågasätta om det inom nägra år ens för någon enda kultur skulle kunna vara
lönsamt. En svensk produklion är ett samhälleligt beredskapsinlresse. Även
hemlrädgårdsod-lingar har betydelse härvidlag, även om förädlingsarbelet inom
frukt-, bär-och köksväxtområdet inte primärt behöver inriktas på att tillgodose
denna grupp. Den yrkesmässiga trädgårdsproduktionens spridning över landet
borgar för att lämpligt odlingsmaterial även kan komma exempelvis norrländsk
hemträdgårdsodling till del. Inom prydnadsväxibranschen är del allmänna en
mycket stor förbrukare av sådant material, varför statens och kommunernas
intressen bör visas genom ett ökat statligt ansvarstagande även inom denna
sektor. Det statliga engagemanget måsle vara allsidigt, dvs. avse såväl den
nödvändiga grundforskningen som den tillämpade förädlingsverksamhelen, vidare
såväl den relalivi snabbare förädlingen av ettårskulturer som det långsiktigare
arbetet med fleråriga kulturslag. Ett långlgående statligt engagemang och
ansvar bör ändå ge utrymme för en fortsatt privat växtförädling. I den mån en
sådan också medverkar i ett långsiktigi nationellt förädlingsprogram börden ges
slatligt stöd. En ökad samordning av enskilda och statliga insaiser bör även
eftersträvas, då en inhemsk konkurrens sker på bekostnad av bl. a.
förädlingsverksamhetens bredd.
2 Organisatoriska frågor m. m.
Flertalet av remissinstanserna tillstyrker utredningens
förslag om ett sammanförande av ulsädesföreningen och utsädesbolaget. Däremot
framförs viss kritik mot enskildheter i utredningens organisaioriska förslag,
bl. a. beträffande ulsädesföreningens filialverksamhet.
2.1
SIDA:
(Se 6.1)
2.2
Statskontoret:
Statskontoret vill inledningsvis beklaga att någon samverkan mellan
existerande växlförädlingsförelag ej synes möjlig att nå. Växtförädling är
kapilalkrävande och den svenska marknaden är liten varför en samordning
beiräffande t.ex. arbetsfördelning av praktiskt föräd-lingsarbete varil
önskvärd.
Med tanke på det gemensamma ansvar stat och näring har för
förädlingsarbetet inslämmer statskontoret i utredningens mening alt staten bör
la initiativ till förhandlingar med jordbruksnäringens representanter i syfte
att nå ett samgående. Jordbrukskooperationen har inom andra sektorer (i. ex.
beträffande kreatur) engagerat sig inom förädlingsledet på ett för både näringens
och landels behov uppenbarligen lyckat sätl. Genom ett sammanförande av
utsädesföreningen och utsädesaktiebolaget torde en effektivitetshöjande
integrering av förädling och marknadsföring nås.
Avslutningsvis förklarar sig statskontoret berett att
efter statsmakternas beslul bilräda den organisationskommitté som utredningen
föreslår skall söka förverkliga de tankegångar och förslag som framlagts i
betänkandet.
Prop. 1978/79:130 47
2.3 Riksrevisionsverket: RRV har ingel
att erinra mot huvuddragen i ulredningens förslag på dessa punkter. RRV vill
understryka utredningens ståndpunkt att statliga bidrag till
förädlingsverksamheten endast anvisas till avgränsade projekt. Till skillnad
från utredningen anser RRV att företagsekonomiskt motiverad förädling inte
skall finansieras med bidrag även om den skulle anses vara ""inte
direkt lönsam"". Företagets långsikliga forsknings- och
utvecklingsverksamhet bör, enligt RRV, i princip finansieras av intäkter från
förädlingsverksamheten. Det bördock vara möjligt för företagel att i
projektform bedriva sådan verksamhet mot ersättning i form av externa bidrag.
2.4
Lantbruksstyrelsen:
Av de presenterade alternativen för utformningen av förädlingsverksamheten i
Svalöv för utredningen fram ett huvudförslag, som innebär att ulsädesföreningen
och utsädesbolaget förs samman till ett gemensamt bolag med engagemang från
såväl staten som jordbrukskooperationen. Lantbruksstyrelsen delar
uppfattningen att en sådan organisation är den bästa lösningen. Skulle det inte
vara möjligt atl förhandlingsvägen åstadkomma en sådan lösning är styrelsen
däremot tveksam om det alternativa förslag utredningen rekommenderar i första
hand, dvs. samma organisation som i huvudalternativet men under helstatligt
huvudmannaskap, vore en lämplig lösning. Ett förstatligande av enbart förädlingsverksamheten
och en omprövning av samarbetet med utsädesbolaget torde kunna leda till ett
effeklivare syslem än upprättande av en egen marknadsföringsavdelning i ett
helstatligt organ.
Utredningen aktualiserar frågan om verksamhetens
lokalisering inom svalövsföretagel. En ökad satsning på de externa
avdelningarna - Ham-menhögs-, Ultuna- och norrlandsavdelningarna - synes väl
moiiverad utifrån tidigare anförda synpunkier på prioritering av marginella
områden och grödor. Beträffande filialerna är flera utvecklingsvägar tänkbara.
En väl förgrenad sortprovningsverksamhet torde även i framliden vara nödvändig
om företaget skall kunna uppfylla den inledningsvis angivna målsättningen.
Huruvida detla förutsätter en organisation av nuvarande karaktär, med förädlare
utplacerade på vissa filialer, eller kan åstadkommas med en enklare och mera
resursbesparande utformning bör bli föremål för en särskild översyn. En
närmare samordning av lantbruksuniversitetets sortprovningsverksamhet,
eventuellt med utnyttjande av vissa filialer som fasta försöksstationer, är
ett tänkbart alternativ för rationalisering av verksamheten. De resurser som
eventuellt kan frigöras borde i första hand omfördelas till de externa
avdelningarna. Filialernas betydelse som replipunkter för spridning av
information om företagets sortmaterial torde ha minskal på senare år.
2.5 Statens livsmedelsverk: Livsmedelsverket avstår från
atl la närmare
ställning till det framförda förslaget om inrättande av ett särskilt nybildat
företag, Svalöf AB. Viktigt är emellerlid alt den högtstående forskning,
som pågår vid nuvarande Sveriges utsädesförening, inte blir lillbakasait i
samband med en eventuell sammanslagning med Allmänna svenska utsä
desbolagel. Redan före en sådan sammanslagning bör man komma överens
om alt speciella medel måste anslås till ändamål som inte blir ekonomiskt
lönsamma för företaget, t. ex. viss grundforskning och kvalitets- och resi
stensforskning. Utredningens alternativa förslag om att staten i stället
skulle överta ansvarei för utsädesföreningen bör också allvarligt övervä
gas.
Prop.
1978/79:130 48
2.6
Statens
naturvetenskapliga forskningsråd: Utan atl här närmare gå in på de olika
organisatoriska förslag som utredningen diskuterar, vill NFR ansluta sig till
utredningens huvudförslag, som innebär att ett nybildat företag, Svalöf AB,
bildasmed ansvarstagande från såväl staten som lantbrukarnas egen
organisation. Företagets huvudmålsättning skall vara att förse svensk
jordbruks- och trädgårdsnäring med det sortmaterial de behöver.
2.7
Statens
centrala frökontrollanstalt: Slyrelsen anser att en bred samverkan i och för
sig vore önskvärd, men finner liksom ulredningen att förutsättningar för en
sådan samverkan f. n. saknas.
Det är angeläget att bedriva förädling av trädgårdsväxter i
landet. Med hänsyn till den vilja lill samverkan som finns hos
förädlingsföretagen i landet anser styrelsen det önskvärt alt staten snarast
lar upp förhandlingar därom.
I likhet med utredningen finner styrelsen atl ett
samgående mellan Sveriges utsädesförening och Allmänna svenska
utsädesakliebolaget i ett gemensamt bolag benämnl Svalöf AB kommer all
innebära belydande fördelar. Delta gemensamma förelag skulle få siörre
slagkraft och kan engageras i såväl forsknings- och ulvecklingsarbele som
marknadsföring och serviceverksamhet. Försäljningsverksamheten kan bli en
betydelsefull del dels genom sammankoppling med lanimännenföreningarnas
försäljningsorganisation dels genom inrättandet av en exportenhet. Det blir
emellertid nödvändigt atl finna en lösning som gör det möjligt inrymma den vid
Sveriges Ulsädesförening nu befintliga forskningsverksamheien i en organisation
där den jämte annan sådan verksamhet på växtförädlingsområdet kan väl
utnyttjas.
Styrelsen anser alt statens framtida åtagande i praktisk
växtförädling och marknadsföring så långt möjligt bör vara konkurrensneutralt.
Slatligt bidrag för speciella, viktiga uppgifter t. ex. förädling för vissa
områden och av speciella växtslag erfordras dock. Sådant bidrag bör emellertid
vara projektbundet och ej anvisat till allmän verksamhei.
Styrelsen vill starkt understryka alt statliga medel ej
bör utgå till att siödja t.ex. verksamheten i Svalöv gällande utsädeskontroll.
Eventuell serviceanalysering skall finansieras helt inom förelagets ram. 1
övrigt bör den officiella enheten för utsädeskontroll i Lund anlitas.
2.8 Sveriges lantbruksuniversitet: Förslaget alt
sammanföra Svalöfsorgani-
saiionerna lill en enhet bör ses som en fördel framför nuvarande syslem.
Del glapp mellan sorlframställning och sortdislribution, som två olika före
lag inneburit, har varit ett handikapp. Allmänna svenska utsädesakliebola-
gels mellanställning med expansionsmöjligheter i stort sett endasl på ex
port har dels försvårat växlförädlarnas direktkontakter med de lokala lant
männenföreningarna, dels verkat snedvridande. Ett direkl samband med
lanlmännenföreningarna bör stärka deras inflylande och därmed innebära
en för Sveriges del bättre geografisk avvägning av växtförädlingsinsatser.
Ett förväntat siörre, direkt engagemang från
jordbmkskooperalionens sida skulle man emellertid förlora med ulredningens
andra förslag att helt förstatliga Svalöfsorganisationerna vid sammanslagning.
Delta system skulle däremot möjliggöra en fastare integrering med övrig
lanlbruksvetenskaplig verksamhet i de av Sveriges lantbruksuniversitet
upporganiserade, fyra försöksdislrikten inom landet.
Enligt lantbruksuniversitetets uppfattning skulle en mer
effektiv uppläggning nås om sortframslällning och kortsiktig forskning stod
under
Prop. 1978/79:130 49
kommersiellt tryck. Delta skulle kunna nås genom att följa
utredningens förslag till en kooperationsägd, statsundersiödd sammanslagning av
Sveriges utsädestörening och Allmänna svenska utsädesakliebolaget. åtminstone
vad gäller sortframställning av fiöförökade växtslag, kortsiktig forskning
rörande dessa samt distribution av basutsäde. Genom engagemang från såväl
jordbrukskooperationen som staten bör man kunna garanlera en inrikining inte
bara mol del kommersiellt viktiga exportmålet utan även mot målet att förse
svensk växtodling med effektivt sortmalerial. Statsstöd bör härvid utgå till
kommersiellt ej attraktiva, men för odlingen viktiga, växtslag. Detta bör
givetvis ej hindra att statligt stöd utgår även till andra förädlingsföretag
för förädlingsuppgifter av stor odlingsmässig betydelse, men lågl kommersiellt
intresse. Det är snarast en fördel att konkurrens om anslagen råder mellan
olika förädlingsföretag. Staien bör med växtslagsmässig eller geografisk
projektmärkning av sina anslag vid behov kunna verka direkt dirigerande.
Den detaljerade utformningen av det nya Svalöf AB måste
finna sin lösning förhandlingsvägen.
Den långsiktiga, statsunderstödda forskningen bör helt
frikopplas från det kommersiella företaget. Härigenom skulle man också nå en
konkurrensmässigt mer rältvis behandling av samtliga förädlingsföretag. Dessutom
skulle nordiska kontakter inom förädlingsforskningen underlättas då detta, som
utredningen också påpekar (sid. 73). främjas av att denna forskning bedrivs av
officiella institutioner. Därtill skulle man vara fri att lokalisera den
långsiktiga forskningen i nära kontakt med annan av kommersiella hänsyn
obunden forskning inom jordbruks- och trädgärdsvetenskap. En dylik,
kommersiellt helt oberoende forskningsenhet skulle - om tillräckligt stor -
också kunna svara för de behov av officiell, objektiv information och övrig
service som sorlprövning, frökontroll, växlskydd, genbank, växtsortnämnd. etc.
kan förutsättas ha.
2.9 Sveriges utsädesförening: Föreningen vill med beklagande
konstatera att W. Weibull AB och Hilleshögs Frö AB ställt sig avvisande till en
bred samverkan på växtförädlingens område. Att utredningens förslag beträffande
den svenska växtförädlingen mot denna bakgrund i huvudsak koncentreras mol
Svalövsorganisationen synes ur föreningens synpunkt vara följdriktigt och
korrekt. Föreningen vill dock framhålla, med utgångspunkt i utredningens
bedömning att eventuellt en framtida samverkan skulle kunna vara aktuell, att
det skulle ha varit av siort intresse att ha haft möjlighet att ta del av
utredningens uppfattning om hur en sådan samverkan skulle kunna komma till
uttryck. Utredningen har därvidlag inte redovisat de bakomliggande orsakerna
till sin bedömning om att framtida samverkan skulle vara möjlig. Icke minst
hade ett sådant underlag varit av värde vid bedömningav huruvida utredningens
förslag i framtiden kan underlätta en djupare samverkan. En viss positiv vilja
kan dock redan nu som utredningen konstaterat skönjas i Hilleshögs Frö AB:s
ställningstagande beträffande eventuell forskningssamverkan vad gäller
lantbruksväxier och W. Weibull AB:s intresse för samverkan på
trädgårdsväxtförädlingens område. Föreningen vill i anslutning härtill markera
sin inställning att denna samverkan inte under några omständigheter får komma
till stånd på bekostnad av att förädlingsorganisationen i Svalöv delas upp.
Ur föreningens synpunki ärdet synnerligen viktigt att
konstatera att utredningen vid sin presentation av huvudalternativ och andra
tänkbara alternativ inte i något avseende uttalat någon preferens som innebär
en
4 Riksdagen 1978(79. I saml. Nr 130
Prop.
1978/79:130 50
splittring av den växtförädling som i nuläget bedrivs av
föreningen på sätt
som kommer till uitryck i den tredje modellen nämligen uppdelning av
växtförädlingen i en lönsam och en icke lönsam del där respektive föräd
lingsdel skulle föras lill skilda organisationer/företag. Starka skäl mot en
sådan spliiiring har av föreningen framförts lill utredningen under dess ar
bete. All växttorädlingen av såväl lönsam som icke lönsam natur måste be
drivas integrerat och inom samma förelag sammanhänger främst med star
ka krav på kontinuitet i resursinsatserna eftersom man får räkna med ett
15-20 årigt perspektiv när det gäller alt ta fram ett nytt sortmaterial med
önskvärda egenskaper i princip oberoende av vilket växtslag som bearbe
tas. Härior är det nödvändigt att bygga upp en produktionskapacitet bestå
ende av i första hand kunnig och framsynt personal och i andra hand av an
läggningar, utrustning, försöksmark osv. Betydande
""investeringar"" i så
väl personal som övriga resurser är således nödvändiga att genomföra.
Några tvära kast i inriktningen av växtförädlingsarbetet eller i resurstillför
seln blir därför inte möjliga och skulle om de inträffade medföra ren
"'kapi
talförstöring'" i vidaste bemärkelse. Föreningen förfogar i nuläget i hu
vudsak över resurser - ehuru knappa - som gördel möjligl alt bedriva så
väl lönsam som icke lönsam växtförädling. Att ulredningen därför inte lagt
fram förslag som skulle medverka till att dessa resurser splittras eller för
slösas hälsar föreningen med tillfredsställelse.
Att ett
starkt samband mellan föreningen och utsädesbolaget i nuläget föreligger är
uppenbart. Denna koppling kan enklast beskrivas genom att föreningens
sortproduktion, elitframställning m. m. i ett visst skede överlämnas till
uppförökning, för vidare marknadsföring och försäljning. Förädlaren är i hög
grad beroende av information om den svenska men i viss mån även utländska
utsädesmarknaden, om hur sortimentet marknadsförs, vilka marknadsandelar det
uppnått, hur stabil marknaden är och hur del marknadsförda sortimentet har
anpassat sig på olika marknader. Genom marknadsföringsfunktionen får
förädlaren uppgifter som har betydelse för förädlingsarbetets inriktning och
uppläggning vilkel medverkar lill att en så riktig avvägning som möjligt kommer
lill stånd. På samma sätt är marknadsföringsfunktionen beroende av ett intimt
samarbete med förädlaren i det egentliga marknadsföringsarbetet då
"'förädlingsexperiis" många gånger erfordras. Under uppförökning av
nytt utsäde är det värdefullt att förädlarens kunskap om materialet tillvaratas
m. m. Allt detta sammantaget liksom fördelar av en bättre arbetsfördelning
mellan nuvarande funktioner samt möjligheter till rationaliseringsåtgärder i
övrigt genom sammanslagningen till ett nytt företag talar således för att
detta genomförs.
Ett sammanförande av utsädesföreningen och utsädesbolagel
kan dock inte enbart bedömas medföra fördelar. Bl. a. föreligger risker för alt
det nya företaget mister en del av den "officialitet" som föreningen
för närvarande har. Detla kan komma au påverka det nya företagels
samverkansmöjligheter med internationell växtförädling, särskilt den
växtförädling som bedrivs med statligt eller överstatligt stöd i olika former.
En mera kommersiell prägel kan således försämra möjligheterna till ett
internationellt sorlutbyte liksom utbytet av värdefulla erfarenheter inom
växtförädlingsforskningen. En påverkan av föreningens slatus som objektivt
forskningslaboratorium kan även förutses i negativ riktning. Enligt
föreningens mening är det således nödvändigt att samhällets iniresse och
inflylande över växtförädlingens inriktning bevaras i syfte att verksamheten
inte enbart optimeras på strikt förelagsekonomiska grunder och ej heller gmndas
enbart på krav från jordbruksnäringen utan fastmer på förutsättningar som
bidrar till att
Prop.
1978/79:130 51
resurserna som avsätts för växtförädlingsändamål ur alla
aspekter ger bästa utdelning. Ur föreningens synpunki är del därför nödvändigi
att officia-liielen i vid bemärkelse kan bibehållas i ett nytt förelag.
Förutsättningar för detta synes bäst kunna skapas genom att staten tar det
dominerande äjjaransvaret i det nya företaget. Om på detla sätt kan garanteras
att den för samhället betydelsefulla växtförädlingsverksamheten inte i
framtiden inriktas mot ett alltför kortsiktigt kommersiellt länkande ställer
föreningen sig positiv till förslaget.
Vad gäller
utredningens huvudalternativ om att föra samman utsädesföreningen och
utsädesbolaget till ett nytt förelag ägt av staten och jordbrukskooperationen
gemensamt så har föreningen pekat på såväl för- som nackdelar med delta. Under
föruisättning atl en för föreningen godtagbar officialitet kan ges till det
nya förelaget och under förbehåll dels atl slalen tar ett belydande ansvar ur
ägarsynpunkl, dels atl föreningens i det följande angivna synpunkter och
förslag beaktas är föreningen beredd alt medverka till att det nya företaget bildas
med utgångspunkt i utredningens förslag. Ur föreningens synpunkt förefaller det
dock både lämpligt och rimligt om den tillsatta statliga förhandlingsgruppen
ges mandat att även undersöka förutsättningarna för ett bredare ägaransvar än
vad staien och jordbrukskooperationen representerar. I föreningens verksamhet
finns många intressenter som i nuläget aktivt deltar i denna och som också ger
sitt stöd till olika förädlingsinsatser. Exempel på en intressegrupp som
skulle kunna ha anledning atl överväga ett engagemang i del nya förelaget är
konsumentkooperationen. Sett mol bakgrund av produktionskedjans betydelse i
växlföräd-lingssammanhang som framhållits tidigare synes detla vara naturligt.
Föreningen vill även framhålla atl den i vissa siycken negativa kritik av
nuvarande samarbetsformer mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget
förefaller vara något överdriven. Sedan jordbrukskooperationen genom
Lantmännens riksförbund och sedermera Svenska lantmännens riksförbund
övertagit ägaransvaret för utsädesbolaget, Hammenhögs Frö AB och erhållit
delägarskap i Ohlsens Enke A/S har samarbetet parterna emellan förbättrats och
fördjupats. I vissa fall har lill och med en mera långlgående integration varit
möjlig atl genomföra.
Föreningens
nu angivna principiella ställningstagande och posiliva grundsyn på bildandet av
ett nytt företag med nuvarande Svalövsorganisa-tion som bas vill föreningen
komplettera med en kraftig reservalion inför ett realiserande av utredningens
förslag. Denna reservation grundar sig på vad föreningen anser vara nödvändigt
för all den framlida växtförädlingen skall kunna bedrivas på en ambitionsnivå
som ur jordbrukets, induslrins och samhällets synpunkt är rimlig och
sammanhänger därvid främst med de resurser som i det nya förelaget kan förväntas
bli ställda till förfogande. Föreningen ser nämligen som sin uppgift att väma
om alt sorlproduktionen i framtiden i lika hög grad som hiltills kan inriktas
på atl lillgodose behoven även för skogs- och mellanbygder och för Norrland.
Ett differentierat jordbruk förutsätter vidare att arealmässigt blygsamma
grödor beakias i förädlingsarbetet likaväl som föreningen anser det vara
nödvändigt att tillräckligt utrymme kan ges för forskningsinsatser vilka
medger att de framtida möjligheterna till att uppnå resultat i
växtförädlingsarbeiet inte urholkas. Föreningen vill därför understryka vad
utredningen framhållit om sådana verksamheters finansiering och instämma i
utredningens varning om vådan av en alltför kortsiktig kommersiellt inriktad
växtförädling. På denna punkt har utredningen inte haft möjlighet med hänsyn
lill vidden av del förslag utredningen lagt fram att närmare precisera på
vilket sätt det nya före-
Prop.
1978/79:130 52
tagels verksamhei skall finansieras. Dessa problem har
överlåtils på den av utredningen föreslagna förhandlingsgruppen. Det är således
mot bakgrund av de finansiella oklarheterna som föreningen anser sig föranledd
att lämna sin reservation. Därtör föruisätter föreningen all den fortlöpande
skall ha möjlighet att lämna synpunkter till den tillsatta statliga förhandlingsgruppen
i dess arbete.
Enligt
utredningens mening bör bidragen över statsbudgeten inle som i nulägel lämnas
som ett allmänt generellt stöd utan i stället anvisas för avgränsade projekt.
Föreningen har förståelse för en sådan inslällning då man kan anse det vara
rimligt alt man så långt möjligt bör försöka definiera vad till förfogande
ställda resurser skall utnyttjas. Föreningen vill dock i delta sammanhang
slarkl framhålla förutom att nedan angivna synpunkter i hög grad även gäller
forskningsprojekt, särskilt beträffande icke lönsam växtförädling - som enligt
utredningens mening bör ges ett omfattande stöd - de stora svårigheter som
föreligger med att väl definiera och avgränsa denna verksamhet i förhållande
till lönsam förädling ur resurssynpunkt. Tidigare har detta problemområde
belysts utifrån organisatoriska aspekter där såväl utredningen som föreningen
konstaterat det orimliga i att separera lönsam och icke lönsam växtförädling
organisatoriskt. Liknande svårigheter föreligger således när det gäller en
resursuppdelning. Trots detta menar föreningen att en sådan resursmässig
avgränsning går att åstadkomma. Den måste dock i hög grad grundas på
bedömningar om vad som bör hänföras till endera lönsam respektive icke lönsam
växtförädling. Detta förutsätter ett intimt samarbete mellan anslagsgivande
organ och det nya företaget. I detta sammanhang skall framhållas att det inte
lorde vara möjligt att för längre perioder ta fram sådana definitioner
eftersom växtförädlingsverksamheten är av dynamisk karaktär. Ett oavvisligt
krav härvidlag är dock att "projekten" resursmässigi kan ges en
kontinuitet som så långt möjligt sammanfaller med ett tidsperspektiv som
motsvaras av möjligheterna att producera ett nytt sortmaterial, dvs. cirka
15-20 år eller om så i vissa fall inte bedöms möjligt sammankopplas med
garantier för att en viss resursvolym kan ställas till förfogande men där
således innehållet i verksamheten kan påverkas av den anslagsgivande
myndigheten. Ur föreningens synpunkt är en sådan ordning nödvändig som bas för
att ett rationellt och målinriktat förädlingsarbete skall kunna bedrivas och
icke minst utifrån de anställdas synpunkt utgör detta ett starkt krav. Vådan av
alltför kortsiktiga ställningstaganden i delta hänseende har berörts i andra
sammanhang i detta yttrande. Föreningens erfarenhet från kortlidsbundna projekt
i nuläget är synnerligen dåliga. Ett långsiktigt engagemang även i finansiellt
hänseende är således något som måste prägla inställningen från anslagsgivande
instanser vare sig det är fråga om bidrag över statsbudgeten eller medel som
tillerkänns jordbruket i samband med jordbruksförhandlingarna. Endast om medel
under sådana förutsättningar ställs till det nya företagets förfogande anser
föreningen att ett projektbundet stöd i stället för som nu ett allmänt
generellt stöd kan accepleras.
Inom ramen för det nya företaget har utredningen som en
"byggsten" behandlat ett verksamhetsområde som rubriceras som
utveckling. Utredningen har angett att denna funktion bör ha till uppgift att
bedriva grundläggande forskning och utveckling, innefattande bl.a. cytogenetik
med modern kromosomteknik, cell- och vävnadsodling i samband med vegetativ
förökning, asexuell fröbildning och haploidframställning, biokemisk och
fysiologisk metodik i fråga om kvalitets- och avkastningsegenskaper,
resistensförädling med resislensgenetisk analys av viktiga växtslag saml
Prop.
1978/79:130 53
avancerad statistisk bearbetning (biomelri). Ulredningen
har vidare i betänkandet pekat på betydelsen att de i den beskrivna funktionen
ingående aktiviteterna kommer till stånd och det stora värde som en sådan
verksamhet kan få i den framtida växtförädlingen. Utredningen har också
redovisat det starka samband som föreligger mellan denna utvecklingsverksamhet
och förädlingsverksamheten. Föreningen delar helt utredningens uppfattning atl
en funklion med del föreslagna innehållet kommer till stånd i det nya företaget
och vill därvid starkt instämma i att ett utvecklingsarbete av preciserat slag
måste med nödvändighet vara djupt integrerat med förädlingsverksamheten. Mot
denna bakgrund kan i ansluining till vad som ovan framhållits konstaleras att
utredningen inte fäst något som helst avseende vid de organisationsmodeller som
helt eller delvis innebär alt utvecklingsverksamheten skulle separeras från
förädlingsverksamheten. I detta synsätt vill föreningen således instämma.
Beträffande finansieringen av den föreslagna utvecklingsenheten kan emellertid
föreningen inte finna att utredningen närmare preciserat förutsättningarna
härför. Föreningen får därför förutsätta att de vidgade arbetsuppgifter som
angetts för utvecklingsfunktionen bör inrymmas i de projekt som förutsatts bli
finansierade över statsbudgeten och därvid rubricerats vara av den typ som är
av större intresse för samhället. En betydande del av de föreslagna
utvecklingsaktiviteterna utförs om än i relativt begränsad skala inom
föreningen i nuläget. Goda förutsättningar för att bygga ut denna funktion
till att motsvara vad utredningen föreslagit bedöms därför enligt föreningens
mening föreligga.
Utredningen har beträffande marknadsföringsfunktionen i
det nya företaget framhållit att i försäljningsverksamheten bör bl.a. en
utsädesenhet ingå. Denna bör ha till uppgift att planera, leda och styra
utsädesproduktionen liksom att den bör handha försäljningen inom landet. En
effektiv uppförökning och försäljning av företagets sorter bör komma till
stånd. Därför anför utredningen är det lill fördel - om nuvarande syslem som
bygger på alt lantmännenföreningarna som försäljningsorganisation består - om
utsädesenheten och lantmännenföreningarna intimt kan samverka. Föreningen vill
speciellt underslryka betydelsen av alt en sådan samverkan intensifieras. En
akilleshäl i Svalövsorganisationen i nuläget är nämligen den
konkurrensneutralitet som lantmännen som försäljningsorganisation
representerar. Föreningen vill dock inte ifrågasätta det riktiga i att
konkurrensneutraliteten även i framtiden bibehålls eftersom varje jordbrukare
självfallet skall vid varje tillfälle ha tillgång lill del mest odlingsvärda
utsäde som ur alla synpunkter finns tillgängligt. Föreningens tilltro till att
det nya företaget i framtiden skall kunna konkurrera med ett slagkraftigt
sortmaterial är odiskutabel även om konkurrenten besitter en egen försäljningsorganisation.
Detta bör dock inte hindra alt en förbättrad samverkan kommer till stånd så alt
det nya företagets produkter får en spridning som står i samklang med det
odlingsvärde dessa besitter. Av olika skäl förekommer svängningar på
utsädesmarknaden och det är nödvändigt att en tillfredsställande beredskap
finns inom det nya företagets försäljningsorganisation för att möta dessa
fluktuationer. Vidare måste som ett resultat av samarbetet mellan det nya
företaget och lantmännenföreningarna framkomma ett system som möjliggör att
jordbrukare inom "marginella" områden m. m. garanteras tillgång till
bästa utsäde. Beträffande samverkan mellan det nya företaget och
lantmännenföreningarnas utsädesproduktion och försäljning har föreningen med
utgångspunkt i nuvarande förhållanden framfört sina kritiska erinringar. Ur
föreningens synpunkt är det ett oavvisligt krav att denna samverkan förbättras
avsevärt och atl formerna för
Prop.
1978/79:130 54
hur denna samverkan skall gå till mellan det nya förelaget
och lanlmännenföreningarna klarl preciseras och dokumenteras i samband med att
det nya företaget bildas.
Betydelsen av att det i det nya företagel inbegripes en
stark exportfunktion har understrukits av utredningen. Föreningen vill
instämma i utredningens synsätt härvidlag och förutsätter att intensifierade
insaiser på detta område kommer lill siånd. Möjlighelerna att exportera svensk
sorlproduktion och därmed skapa förutsättningar för att täckningsbidrag för
den svenska växtförädlingen kan erhållas bör med hänsyn till de potentiella
marknader som finns för Svalövssortimentet vara goda. Inom ramen för de
förutsatta förhandlingarna bör därför lillses alt resurser kan avdelas för
detta ändamål.
----- Mot bakgrund av de synnerligen stora förändringar
som skulle bli
följden för föreningens filialorganisalion om utredningens
förslag (beträffande filialorganisationen) genomförs och de konsekvenser detta
skulle få förden regionalt anpassade växtförädlingen och icke minst med hänsyn
till de personella konsekvenser en sådan strukturförändring skulle medföra vill
föreningen med skärpa framhålla att den helt underkänner utredningens förslag
i detta hänseende och därför vägrar alt på de av utredningen redovisade
grunderna ta ställning lill de föreslagna åtgärderna. Trots dessa starka
erinringar mot ulredningens förslag vill dock inte föreningen motsätta sig att
en översyn beträffande den filiala organisationen kommer till stånd. Det är
nämligen ur föreningens synpunkt angeläget atl den filiala organisationens
omfattning och arbetsuppgifter prövas. För atl ett tillfredsställande underlag
för beslut i denna fråga skall kunna framkomma erfordras ett omfattande
utredningsarbete. Skälen för och nödvändigheten av att bedriva en regionalt
anpassad växtförädling, sortprovning samt demonstrations- och
informationsverksamhet bör förutsättningslöst penetreras. Särskilt bör beaktas
problem sammanhängande med lämplighelen av att till vissa regioner koncentrera
förädlingspersonal där dessa huvudcentra ansvarar för förädlings- och
sorlprovningsverksamhet även i angränsande regioner. Frågan om
sortprovningsverksamheten med erforderlig spridning skall hanteras inom det
nya företaget eller genom köp av motsvarande tjänster måste särskilt utredas
och ekonomiskt värderas. Enligt föreningens mening lalar nämligen starka skäl
för att köp av dessa tjänsier skulle bli ekonomiskt ofördelaktigt jämfört med
egen provning varjämte kan ifrågasättas om en lämplig alternativ
sortprovningsorganisation med lillräcklig kapacitet finns lillgänglig. I denna
fråga liksom i övriga frågor rörande den framtida organisationen vill
föreningen inle föregripa den utredning som måste komma till stånd för alt
dessa problem skall lösas på ett korrekt sätt. Föreningen vill nöja sig med atl
konstatera att den med utgångspunkt i sakligt grundade erfarenheler i många
hänseenden anser sig ha underlag som pekar på motsatsen till vad utredningen
föreslagit. En viktig frågeställning i samband med att den filiala organisalionen
prövas är i vad mån målsättningen med växtförädlingen bör vara att den skall
ge sorter anpassade lill skilda regioner eller om förädlingen skall vara så.
begränsad alt det under gynnsamma förutsättningar kan framkomma lämpligt
sortmalerial. Beträffande sorlproduklion i filialorganisation skall slutligen
här framhållas vad gäller förädlingen i vissa växtslag bl. a. foderväxter,
stråsäd m. m. atl om ett tillfredsställande sorlmaterial skall kunna garanteras
så erfordras oav-visligen en betydande regional förädlings- och
provningsverksamhet på många platser i landet.
----- Föreningen delar utredningens uppfattningar vad
gäller träd-
Prop. 1978/79:130 55
gårdsväxtförädlingen och anser också atl en eveniuell
samverkan med W. Weibull AB inom detta område bör eftersträvas.
----- Ur föreningens synpunkt är del yllersl nödvändigt
att åtgärder
vidtas som snarast löser de lokalmässiga problem som idag
föreligger. Rådande missförhållanden pä della område är synnerligen besvärande
såväl för personalen som för verksamheten. Under nuvarande finansieringsförhållanden
har det inte varit möjligt och är heller inte möjligl att skapa tillfredsställande
lösningar på detta område. Föreningen har vid upprepade tillfällen påtalat
dessa brister för regeringen utan att resultat kunnat uppnås. Till vissa delar
är dessutom investeringsbehoven akuta särskilt vad gäller förbättringar av
arbetsmiljön. Förhandlingsgruppen bör med hög prioritet ägna sig åt dessa
frågor.
Av Sveriges utsädesförening förvaltas i nuläget ett antal
fonder tillkomna genom olika initiativ med huvudsyfte att främja
växtförädlingsforskning m. m. Enbart denna omständighet motiverar - om
utredningens huvudalternativ skulle komma atl realiseras - att
utsädesföreningen med denna uppgift finns kvar i framtiden. I detta sammanhang
bör också prövas frågan om andra uppgifter kan vara aktuella trots att
förädlingsverksamheten som sådan förs samman med annan verksamhet.
2.10 Statens råd för skogs-och jordbruksforskning:
Beträffande växtföräd
lingens arbetsuppgifter och inriktning samt de organisatoriska frågorna vill
rådet i stort anknyta till synpunkter som framförts i yttrandet från Sveriges
lantbruksuniversitet.--- Rådet tillstyrker utredningens
huvudförslag
avseende bildandet av Svalöf AB med ansvar bäde för export
och lokal inhemsk odling.
2.11 Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen anser
för sin del att en
alternativ lösning bör ingående övervägas. Förädlingen av
de vanliga, allmänt förekommande lantbruksväxterna bör enligt länsstyrelsens
mening bekostas genom försäljningen av utsäde m. m. Så sker vid W. Weibull AB.
Mot denna bakgrund bör det vara en fullt möjlig lösning att den nuvarande
konventionella förädlingen av lantbruksväxter vid Sveriges utsädesförening
sammanföres med utsädesbolaget. Detta bolag skulle sedan ha samma möjlighet
som W. Weibull AB att få statsbidrag till speciella förädlingsprojekt men i
övrigt finansiera förädlingsverksamheten med intäkter av den kommersiella
verksamheten och royalties.
Konsekvenserna från konkurrenssynpunkt mellan olika svenska
växtförädlingsförelag vid ett genomförande helt eller delvis av utredningens
förslag är på grundval av föreliggande material svåra att överblicka. Länsstyrelsen
vill emellertid särskilt understryka vikten av att den omorganisation som
under ärendets fortsatta behandling kan komma att genomföras ges en sådan
utformning att den blir konkurrensneutral.
2.12 Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Med utgångspunkt
från direktiven atl
närmare undersöka möjligheterna till ell ökat nordiskl samarbele borde ett
organisationsförslag ha framlagts för ett svenskt statligt förädlingsinstilul
utan direkt anknyining till något marknadsorgan. Utredningen framhåller
att man i England framgångsrikt har växtförädlingen organiserad på ett så
dant sätt. En sådan organisation skulle lättare finna former för nordisk
samverkan likaväl som samarbete med andra idag verkande förädlingsan-
slalier såsom W. Weibull AB och Hilleshögs Frö AB.
----- Faktum är emellertid atl flera av filialema i landet
bedriver själv-
Prop.
1978/79:130 56
ständigt förädlingsarbete. Av de genom åren av
utsädesföreningen marknadsförda nya sorterna torde minsl lika många ha
framställts vid filialerna som vid huvudanstalien. Inle minst filialen i Skara
har varil framgångsrik. Del kan naturligtvis råda delade meningar om hur många
filialer som erfordras, men en regional täckning som minst motsvarar
lantbruksuniversitetets indelning av landet i fyra försöksdistrikt är ett
minimum.
2.13 Länsstyrelsen i Östergötlands län: Utredningen
föreslår som förstärk
ning av växtförädlingen vissa organisatoriska förändringar som innebär
bl. a. alt Sveriges utsädesförening och Allmänna svenska utsädesakliebo
laget sammanförs till eti nybildat företag, Svalöf AB. På så sätl integreras
växtförädling och marknadsföring och förutsättningarna för effektivare
verksamhet skulle därmed förbättras. Länsstyrelsen har inget att erinra
mot utredningsförslaget i denna del.
------- Inför de överväganden som kan komma att ske
beträffande loka
liseringen av filialerna vill länsstyrelsen peka på det angelägna i att
filialen
i Bränna utanför Skänninge kvarstår och utvidgas för att bli en knutpunkt
fördel mellansvenska jordbruket i växtförädlingssammanhang. Såväl de
geografiska och miljömässiga förutsättningarna som den tyngdpunkt jord
bruket har i Östergötland talar för ett bibehållande av filialen.
2.14 Länsstyrelsen i Västerbottens län: Utredningen
föreslår att utsädes
föreningen och utsädesbolaget sammanförs till ett nytt växtförädlingsfö
retag Svalöf AB. Man diskuterar olika modeller av det nya företaget med
utgångspunkt från de problem som nuvarande organisation har dragils
med. Det förefaller dock vara troligt att dessa problem kommer att finnas
kvar även efter en sammanslagning efiersom personal och problem följer
med till det föreslagna Svalöf AB.
Förslaget innebär också ökad risk för kommersialisering av
verksamheten.
Utredningen pekar på möjligheterna av en vinstgivande
exportmarknad. Risk föreligger då att en kortsiktig inriktning på
vinstmöjligheter kan leda till en minskad satsning på långsiktigt
förädlingsarbete.
Den under senare år ändrade målsättningen för
Weibullsholms växtförädlingsanstalt aktualiserar detta problem. Förädling av
marginella sorter, t. ex. odlingsmaterial för Norrland kan komma alt bli sämre
tillgodosedda.
I direktiven för utsädesföreningens verksamhet anges
""att odlare i olika delar av landet skall få tillgång till lämpligt
odlingsmaterial"', och denna målsättning bör ej urholkas. Enligt
länsstyrelsens bedömning kan det bli svårt att bestämma hur forsknings- och
marknadsintressen skall avvägas i styrelsen för det föreslagna Svalöf AB.
Starka skäl lalar för förstatligande av utsädesföreningen
och verksamhetsområdet fram till produktion av reproducerbart utsäde, s. k.
B-vara. Staten svarar då för förädling och utveckling enligt figur 8: 2, modell
I på sid. 113. Näringen svarar för uppförökning och marknadsföring.
På sid. 104 behandlar utredningen föreningens
filialorganisalion. Man skriver där "att viss förädling har också
bedrivits och bedrivs fortfarande vid filialema ofta med gott resultat".
Stycket avslutas med "att åtskilliga av de tolv enheter som
utsädesföreningen fortfarande har spridda i landet uianför huvudanstalten i
Svalöv snarast torde utgöra en belastning för föreningen".
Verkligheten är dock den, alt en större del av Svalövs
sorter har kom-
Prop.
1978/79:130 57
mit fram jusl på dessa i landet spridda enheter. Där har
praktisk växtförädling nått resultat i nära kontakt med näringen och väl
anpassats till skiftande odlingsbetingelser i vårt avlånga land. Här kan
nämnas att för växtförädling av vallväxter, som odlas på ca 60 % av
åkerarealen i Norrland är den regionala anpassningen av särskilt stor
betydelse. Även vad gäller förädling av stråsädessorter är den lokala
anpassningen till förhållandena i norra Sverige en av de grundläggande
fömlsältningarna för ekonomisk odling.
Länsstyrelsen anser att i stället för en minskad satsning
på filialverksamheten bör man med tanke på de resultat som erhållits öka
satsningen på filialerna. Frågan om verksamheten vid filialerna måste därför
tas upp till förutsättningslös prövning innan förslag föreläggs riksdagen.
Nuvarande organisation har haft svårt att klara
reproduktion och marknadsföring av vissa marginella sorter, t.ex. vallväxter
för Norrland. En sort kan ha varit godkänd som rikssort i flera år men inget
utsäde har kommit ul på marknaden.
Ett annat problem är att växtförädlingsföretag ej är
skyldiga eller anser sig ej behöva ställa reproducerbart utsäde, s. k. B-vara,
till konkurrenternas fört"ogande. Nuvarande situation medför en klar
konkurrensbegränsning, när t. ex. Lantmännen ej kan köpa B-vara av för övre
Norrland nu aktuella sorter.
Om en ny organisation bildas är det angläget att det avial
som näringen skall teckna med staten får en sådan utformning att här påtalade
problem ej behöver uppstå.
2.15
Forskningsrådsnämnden:
Forskningsrådsnämnden har inget att erinra mot alt sammanföra
utsädesföreningen och utsädesbolaget.
2.16
Beredningen
för u-landsforskning (SAREC): (Se 6.9)
2.17
Tjänstemännens
centralorganisation: Utredningen föreslåratt staten tar initiativ till
förhandlingarom ett samgående mellan ulsädesföreningen och utsädesbolaget till
Svalöf AB med staten och jordbmkskooperationen som ägare. Utan att veta
resultatet av dessa förhandlingar är det svårt att bedöma förslaget.
Utredningen lägger också fram ett annat förslag som innebär att
utsädesföreningen förstatligas och att nya sorter säljs lill intresserade
utsädesförelag. Även om TCO anser att det finns skäl, som talar för den
sistnämnda lösningen, bedömer TCO det ändå mest realistiskt att förädlingen
kopplas till en försäljningsorganisation och instämmer därför i utredningens
förslag. TCO anser dock att även konsumentintresset
bör representeras i bolagets styrelse. TCO vill
dock betona viklen
av att odlare från olika delar av Sverige med starkt
varierande förutsättningar förses med lämpliga sorter som ur samhällsekonomisk
synpunki är klart motiverade. Inkomsterna från den lönsamma förädlingen kan
endast delvis finansiera förädlingen av dessa specialsorter och det är därför
nödvändigt att medel tillförs på annat säll. Finansieringskällan bör vara belopp
faslslällda i jordbruksförhandlingama.
Utsädesföreningen har idag en filialverksamhet, som täcker
hela landet. Utredningen föreslår all denna organisation begränsas till en
filial i mellersta och en i norra Sverige och all del lill dessa knyls fasta
försöksstationer. Med tanke på de klimatskillnader, som finns i vårt land,
ställer sig TCO skeptisk till detla förslag. Viss förädling bör bedrivas
filialt och vad sort provningen beträffar måste filialema vara så heltäckande
som
Prop.
1978/79:130 58
möjligt eftersom det är helt nödvändigt att
sortbedömningen utförs av personal med erfarenhet av praklisk växtförädling. I
den mån samarbete med lantbruksuniversitetet kan vara förmånligt bördetta
diskuteras.
Utredningen behandlar också frågan om det
investeringsbehov, som idag finns vid utsädesföreningen. De allvarliga
arbetsmiljöproblem, som påtalas, måste enligt TCOs mening få en omedelbar
lösning. Kostnaderna för nödvändiga nybyggnader, som av utredningen uppskattas
lill ca 20 milj. kr., är tilltagna klart i underkant. Utsädesföreningens
lokaler är idag så geografiskt spridda och dessulom så omoderna alt rationellt
arbele starkt försvåras. En betydande byggnadsinvestering skulle snabbt ge utslag
i form av ökad effektivitet och samtidigt ge en bättre arbetsmiljö. Alt skiiffa
fram de ekonomiska resurser, som behövs, måste bli en av de frågor som tas upp
vid förhandlingarna om den nya företagsbildningen.
Även om den ökande internationella konkurrensen kan komma
att försvåra en framtida export är det motiverat alt öka satsningen på export
av sorter, som förädlats fram inom landet. Den främsta svårigheten är förmodligen
att finna rält samarbetspartner.
Ett samgående mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget
i den föreslagna bolagsformen kommer att medföra ändrade förhållanden för
personalen och speciellt för utsädesföreningens personal. Bl. a. gäller detta
anställningsvillkoren. TCO förutsätier att villkoren inle kommer att försämras
och att nödvändiga förhandlingar i god lid upptas med personalorganisationerna.
2.18 Lantbrukarnas riksförbund, Svenska lantmännens
riksförbund och Allmänna svenska utsädesaktiebolaget: Även om utredningen inte
vill utesluta en framtida samverkan mellan de svenska växtförädlingsföretagen
ser LRF utredningens förslag efter tre linjer som ett realistiskt försök till
en effektivisering i nuvarande situation. Vad gäller
samgåendet
mellan Sveriges utsädesförening och utsädesbolagel i
Svalöv delar LRF utredningens ståndpunkt att starka skäl lalar för ett närmande
av den prakliska växtförädlingen och marknadsföringen. En gemensam ledning av
svalövsverksamheten bör medverka lill en betydande effektivisering.
Som bakgrund lill förslaget att slå samman de båda
företagen i Svalöv har Ulredningen presenterat fyra teoretiska
organisationsmodeller. LRF anser det vara riktigt att slå samman växtförädling
och marknadsföring lill ett företag. Della har också under hand framförts till
ulredningen, varvid utredningsförslaget M 4 förordades. Den skillnad som kan
föreligga mellan ulredningens huvudförslag M 2 och den av LRF förordade M 4 är
av mera praklisk nalur och bör kunna klaras i de av utredningen föreslagna
förhandlingarna till vilka staten tar initiativ.
LRF delar ulredningens synpunki om ett fortsatt
ansvarslagande från samhällets och näringens sida för det nya företaget. Mol
bakgrund av den företagsekonomiska profil som ulredningen vill ge det nya
bolaget anser LRF att förhandlingarna får ge vid handen vilket
ägandeförhållande som är lämpligast.
Enligt Ulredningen skall det nya bolagets verksamhei
omfatia såväl kommersiellt lönsam förädling som s. k. särskild växtförädling
som inte bedöms vara förelagsekonomiskl lönsam. LRF finner det angelägel all
det nya svalövsföretagel svarar för bägge funktionerna. Det är därvid vikligl
alt sådana förutsättningar skapas för den särskilda växtförädlingen att den kan
inlemmas i ett företag med en rent företagsekonomisk inriktning. Utredningens
förslag om statliga bidrag för avgränsade projekt rörande
Prop.
1978/79:130 59
vissa växlslag eller vissa regioner anser LRF vara av stor
belydelse. Säkerhelen för fullföljandet av dessa projekt måste avtalsbindas.
Frågorna bör omfattas av de föreslagna förhandlingarna.
Som ett led i förhandlingarna föreslås en noggrann analys
av utsädesföreningens och utsädesbolagets nuvarande resurser och arbetsformer.
LRF delar denna uppfattning. LRF anser också att väsentliga delar av den
nuvarande verksamheten inom utsädesföreningen och utsädesbolagel bör kunna
inrymmas i det nya bolaget. LRF utgår härvid ifrån att olika överväganden kan
komma att göras i de fortsatta förhandlingarna. En gränsfråga gäller
grundforsknings-/utvecklingsdelen. en annan är vissa delar av utsädesföreningens
serviceverksamhet. Förhandlingarna bör ge vid handen vart olika delar lämpligen
bör hänföras. Ifråga om utsädesföreningens filialverksamhet anför utredningen
att denna har spelat ut sin roll. LRF delar utredningens uppfattning att
filialerna begränsas till en i mellersta och en i norra Sverige. Den föreslagna
avvecklingen bör dock inle åvila del nya företaget.
När det gäller det sammanslagna framtida företagets
organisation delar LRF utredningens syn att det nya företaget redan från
starten skall ha en effektiv organisation som motsvarar de krav som samhälle
och jordbruksnäring har rätt att ställa. LRF anser att den organisatoriska
lösningen bör tas upp i de föreslagna förhandlingarna och slutgiltigt
fastställas av den framtida styrelsen och företagsledningen.
Gentemot utredningens förslag till tidsplan för
förhandlingar och genomförande av de framförda förslagen har LRF ingen
erinran.
2.19 Kooperativa förbundet: Det är därför särskilt viktigt
att de resurser som används för växtförädling samordnas i så stor usträckning
som möjligt, vilket torde innebära krav på en mer ändamålsenlig organisation
än hittills. Härvid anser KF det också vara av avgörande betydelse för en effektiv
växtförädling atl man har konkurrens på lika villkor mellan ett antal
företagsgrupper i landet inom de olika växtförädlingsområdena.
En annan svaghet i den hittillsvarande verksamheten har
varit att den teoretiska och praktiska delen av växtförädlingen varit alltför
åtskilda. Delta framgår genom att å ena sidan har Sveriges utsädesförening och
dess kommersiella partner Allmänna svenska utsädesakliebolaget varit separata
enheter och å andra sidan att Weibullsholms växtförädlingsanstall varit mera
utpräglat kommersiellt inriktad.Större delen av de statliga bidragen har tillfallit
utsädesföreningen.
När det gäller den framtida organisatoriska lösningen är
det svårt för utomstående att definitivt ta ställning - inte minsl därför alt
utredningen själv päpekar att man bör undersöka olika möjligheter att bredda
ägaransvaret och formerna för det statliga ansvarslagandet. Rent principiellt
anser KF atl man borde söka sådana organisatoriska lösningar som på sikt ger
störst nylta och utbyte för samhället och konsumenterna. Härvid bör inte enbart
sädana företagsekonomiska krav ställas alt all verksamhei skall vara lönsam på
kort sikt, ulan KF ser snarare alt huvudmålsättningen måste vara störsla
möjliga samhällsekonomiska nytta på sikt varvid företagsekonomiska,
kvalitativa, miljömässiga och andra krav tillgodoses och där konsumenlnyltan i
sista hand blir avgörande.
Frågan är på vilkel sätt dessa krav bäsl kan lillgodoses.
Ulredningen föreslår i första hand beträffande organisationen att
ulsädesföreningen och utsädesbolaget förs samman liil ett nybildal förelag,
Svalöf AB. KF är tveksamt lill alt detla är den mest ändamålsenliga
samverkansformen och
Prop.
1978/79:130 60
eftersom inte heller utredningen i detalj penetrerat en
sådan sammanslagning anser KF att frågan bör ytterligare prövas.
2.20 AB Cardo: Utredningen härpå ett mycket förtjänstfullt
sätl redogjort
för svensk växtförädlings nuvarande inriktning och omfattning och därvid
påpekat såväl förtjänster som svagheter.
Det hade emellertid enligt vår bedömning varit värdefullt
om utredningen med 'Ptgångspunkl från denna redogörelse, klarare och
entydigare än som är lalK t, givit uttryck för sin syn på frågan - huruvida
svensk växtförädling bed.- s pä ett ändamålsenligt sätt.
Utredningen hade därefter, utan hänsynstagande till de
privata såväl som de statliga växtförädlingsintressenternas av konkurrens- och
prestigehänsyn präglade synpunkter, kunnat diskutera, hur svensk växtförädling
bör organiseras liksom det statliga stöd och de krav på samarbete och samordning,
som denna verksamhets allmännytta kan anses påfordra.
Detta hade inte förhindrat ulredningen från alt, mol
bakgrund av vad den bedömer som genomförbart, förorda i vissa stycken mindre
optimala lösningar.
Förslaget till sammanförande av utsädesföreningen och
utsädesbolaget till ett företag, som inrymmer såväl utveckling som service,
växtförädling och marknadsföring och som bör drivas enligt normala
företagsekonomiska principer, är positivt. Det skapar jämställdhet med
Weibulls.
Det är emellerlid angeläget framhålla, atl denna
förändring inte får genomföras, därest inte en förstärkning av den långsikliga
och övergripande forskningen samtidigt kommer till stånd. De av utredningen
föreslagna insatserna bör härvid betraktas som minimikrav.
Vad beträffar huvudmannaskap och ägarförhållanden inom det
nya företaget anser vi liksom utredningen, att dessa bör bli föremål för
förhandlingar. Med tanke på de positiva effekter på samarbete och samordning,
som ett bredare ägaransvar skulle kunna få, bör dessa förhandlingar icke innefatta
enbart de nuvarande intressenterna, staten och jordbrukskooperationen.
Vi har inget att invända mot alt det nya Svalövsbolaget
erhåller stöd för olönsam växtförädling (Norrlandsförädling, strategisk
förädling och viss köksväxtförädling). I den mån annan
växtförädlingsorganisation visar intresse för denna verksamhet, bör emellertid
enligt vår uppfattning stödet gå till den för ändamålet bäst skickade
organisationen.
Vi anser, att Svalöf AB måste vara berett själv bekosta
sådan grödaspe-cifik forskning, som är nödvändig för den löpande förädlingen. Atl
serviceverksamheten vid kemi-, cereal- och cytologilaboratorierna ingår i den
normala växtförädlingsverk.samhelen ser vi som självklart.
2.21 Hushållningssällskapens förbund: Med den
uppdelning på olika växt-
förädlingsinslitutioner som i dag finns i landet, Sveriges ulsädesförening,
Weibullsholms växlförädlingsanstalt, Hilleshögs Frö AB och lantbruksuni
versitetets försöksavdelning för växtförädling av frukt och bär i Balsgård,
och med den framlida grundforskningen i första hand förlagd till Sveriges
lantbruksuniversitet, finns del enligt förbundets uppfattning möjligen ett
sakmotiv för ett förstatligande av Sveriges ulsädesförening som landets of
ficiella växlförädlingsinstitution. Däremoi finner förbundet inga motsva
rande s'käl för att bilda ell statligt Svalöf AB. Förbundel ställer sig överhu
vudtaget tveksamt till om det behövs någon omorganisation av utsädesför
eningen och dess marknadsparlner Allmänna svenska utsädesakliebola
get.
Prop.
1978/79:130 61
På sid. 104 behandlar utredningen föreningens
filialorganisation. Man skriver diir "att viss förädling har också
bedriviis och bedrivs fortfarande vid filialerna ofta med gott
resultat"". Siycket avslutas med "att åtskilliga av de tolv
enheter som ulsädesföreningen fortfarande har spridda i lundet uianför
huvudanstalien i Svalöv lorde snarasi lagöra en belastning för föreningen".
Verkligheten är dock den att en större del av Svalövs sorter har kommit fram
just på dessa i landet spridda enheter. Där har praktisk växtförädling nått
resultat i nära kontakt med näringen och väl anpassats till skiftande
odlingsbetingelser i vårt avlånga land. Här kan nämnas atl för växtförädling av
vallväxter, som odlas på ca 30% av åkerarealen, är den regionala anpassningen
av särskilt stor betydelse. - Förbundel ifrågasätter därtör utredningens
förslag om en minskning av filialverksamheten.
------- Den praktiska växtförädlingen vid
lUsädesföreningen med huvud
uppgift alt förse det svenska jordbruket med nya sorter bör i huvudsak
kunna finansieras genom växtförädlingsavgifier och andra försäljningsin
täkter hos föreningens marknadsparlner Allmänna svenska utsädesaktie
bolaget.
I anslutning härtill vill förbundet starkt understryka att
alla jordbrukare, var de än verkar i landet, måsle tillförsäkras rälten att få
tillgång till kulturväxter och nya sorter, som är avpassade efter vårt lands
olika odlingsbe-lingelser. Förädlingen av en del av dessa växter och en del av
detta sortmaterial med relativt liten spridning kan aldrig bli
"självbärande". Av denna anledning måste externa medel finnas
lillgängliga för utsädesföreningen liksom för andra
växtförädlingsinslitutioner. även för förädling av mindre spridda växter och
sorter. Såväl jordbruket i dess helhet som staten bör bidraga till
förädlingskostnader av detla slag.
2.22 Sveriges
industriförbund: Staten bör likaså ta på sig ansvaret
och de
huvudsakliga kostnaderna för den praktiska växtförädlingen av sådana grödor
som det från samhällets synpunkt är angeläget atl satsa på men som från
företagsekonomisk synpunkt ter sig mindre lönsamma. Det gäller här i första
hand köksväxter av olika slag. men även frukter och bär samt olje- och
baljväxter. Med hänsyn till att det vad köksväxterna beträffar rör sig om ett
stort antal olika grödor med små marknader synes det önskvärt att fördela
arbetsuppgifterna mellan växtförädlingsföretagen - i första hand Weibulls och
Svalövsbolaget. Dessa bör på lika grunder erhålla statsbidrag till sådan
kommersiellt olönsam växtförädling.
Förbundet har ingen erinran mot att utsädesföreningen och
utsädesbolaget sammanförs i ett nybildat bolag med namnet Svalöf AB. Som vi
ovan framhållit bör detla i alla avseenden arbeta under samma konkurrensbetingelser
som W. Weibull AB.
Vad gäller huvudmannaskap och ägareförhållanden inom det
nya företaget bör dessa bli föremål för särskilda förhandlingar, varvid ett
breddat ägareansvar bör eftersträvas. Vi finner det angeläget att också
livsmedelsindustrins och konsumenternas intressen blir företrädda i bolaget.
2.23 W. Weibull AB: Vi vill beträffande Svalöfsorganisationen
framhålla
följande. Om utsädesföreningen helt förstatligas, vilket torde vara ett eko
nomiskt ofördelaktigt alternativ, bör den inlemmas i lantbruksuniversite
tet, varvid samtliga utsädesföretag inom landet bör ha likvärdig tillgång till
framkomna produkter, förädlingsmaterial och information. Om utsädes
föreningen och utsädesbolaget slås ihop, bör det bildade bolaget erhålla i
princip samma status som Weibullsholm. 1 det sistnämnda fallet bör alltså
Prop.
1978/79:130 62
statsbidrag kunna utgå efter samma grunder till W. Weibull
AB och Svalöf ,\B. ulan alt någon av parterna favoriseras. För båda företagen
bör verksamheten väsenlligen finansieras genom utsädeshanlering och verksamhet
i anknyining härtill, men de båda bolagen bör erhålla statsbidrag till långsiktig
forskning och till speciella förädlingsuppgifter, t.ex. förädling för Norrland
och förädling av köksväxier.
2.24
Trädgårdsnäringens
riksförbund: Den tillämpade förädlingen bör behålla sin struktur i dels en
statlig verksamhet, och förbundet ser inget skäl atl här motsätta sig
utredningens förslag atl även låta AB Hammenhögs Frö ingå i det föreslagna
Svalöf AB. förutsatt att det möjliggör för den nödvändiga
resursförstärkningen, dels en privat, behovsprövad statsstödd verksamhet vid
W. Weibull AB. Förbundel ser del som principiellt viktigt att även annan privat
förädling exempelvis inom enskilda trädgårdsföretag ges möjlighet till
statsstöd om det kan anses att denna har förutsättning ge ett önskat resultat.
2.25
Svenska
lantarbetareförbundet (genom fackklubben vid Sveriges utsädesförening):
Huvudförslaget, som utredningen framlagt, kan vi acceptera som ett andra
förslag, men i så fall med en statlig dominans. Med detta menar vi atl staten
skall bära huvudansvaret i denna sammanslagning. I annat fall menar vi inom
lantarbetarnas fackliga lokala organisation, att den officiella statliga
statusen för utsädesföreningen försummas. Vi vill inom facket helst se
utsädesföreningen som ett helstatligt företag med ett avtal med utsädesbolaget
om försäljningen av de produkter som framställes vid utsädesföreningen. Vidare
bör forskning och ulvecklingsarbete bedrivas som hitintills, både vad det
gäller lönsamma som mindre lönsamma grödor. Eftersom jordförhållandena och
klimatet inom olika områden inom vårt avlånga land inte lämpar sig lika bra
som odlingsområde för de olika jordbruksprodukterna, som exempelvis de
sydligare delarna, är vi positivt inställda till atl de flesta av filialerna
får finnas kvar.
Om Svalöf AB blir verklighet (= huvudförslaget) hoppas vi
att någon inskränkning av den service av den offenlliga analysverksamhelen som
bedrives vid den kemiska avdelningen inle genomförs samt att all service som
överhuvudtaget bedrives inom SUF:s område skall bestå. I detta sammanhang vill
vi även från facket framhålla betydelsen av alt en tryggad sysselsättning
består, att de både ekonomiska såväl som sociala förmåner, som nu uppnåtts
mellan företaget och facket även i fortsättningen skall gälla för samtliga
anställda, och att det goda samarbetet som på senare tid gjort sig gällande vid
företaget även bör ha stor betydelse i framtiden.
2.26 Nedre Norrlands Producentförening och
Lantbrukarnas länsförbund i
Jämtlands län: Utan dokumentation av fakta eller redovisning av de even
tuellt bakomliggande analyser som lett utredningen till ett ställningstagan
de, hävdar utredningen att filialverksamheten till stora delar spelat ut sin
roll och föreslår helt enkelt att filialerna begränsas till en i mellersta och
en
i norra Sverige. Ulredningens förslag skulle bl.a. leda till att ulsädesför
eningens jämtlandsfilial i Rösta, Ås läggs ner. Därmed skulle institutioner
och filialer för växtförädling och sortprovning endast representera kust-
och låglandsområden i vårt land.
Med erfarenhet av de speciella odlingsbetingelser som
gäller för jordbruket i Norrlands inland vägrar vi att acceptera ulredningens
mycket ytliga resonemang som läggs lill grund för dess långlgående slutsatser
ifråga om
Prop.
1978/79:130 63
filialverksamhelen. Med hänsyn till de myckel stora
förändringar för den regionalt anpassade växtförädlingen som skulle bli följden
om utredningens förslag genomförs vill vi med skärpa framhålla att vi helt
underkänner utredningens förslag i detta hänseende.
För all så effektivt som möjligt bedriva en regionalt
anpassad växtförädling, sortprovning saml demonstrations- och
informationsverksamhet bör dock enligt vär mening en översyn av
filialorganisationen komma till stånd. Målsättningen för denna översyn måste då
vara anpassad till den nu gällande jordbruks- och regionalpolitiken vilket
snarare skulle leda till en förstärkt filialorganisation.
Om regionala intressen skall tillgodoses i den framtida
organisationen för svensk växtförädling mäste resultatet av denna verksamhet ge
sorter som är anpassade till betingelserna i olika regioner och inte vara så
begränsad atl det endast under gynnsamma förutsättningar kan finnas
acceptabelt sortmaterial.
Med stöd av här anförda synpunkter vill vi, som
förelrädare fördel jämtländska jordbruket, hävda att de beslut som skall
fattas beträffande den framtida organisalionen för svensk växtförädling måste
anpassas till redan beslulade målsättningar för vår jordbruks- och
regionalpolitik. En förstärkning av den regionalt anpassade växtförädlingen är
ett av medlen som krävs för att uppnå dessa målsättningar.
2.27 Krokoms kommun: Kommunen ansluter sig helt till
de synpunkter
som i skrivelse den I september 1978 från Nedre Norrlands Producentför
ening och Lantbrukarnas länsförbund i Jämtlands län till jordbruksdepar
tementet framförts om angelägenheten av att utsädesföreningens jämt
landsfilial i Ås bibehålles.
Det måste betraktas som ytterst angeläget att i det
norrländska inlandet även framdeles ha kvar de praktiska fältförsök som
hittills bedrivits och som visal sig ha en utomordentligt stor betydelse för
växtodlingen i inlandet.
Krokoms kommun hemställer därför all i kommande beslut de
speciella förhållanden som råder för inlandet såväl vad gäller
jordbrukspolitikens allmänna målsättning som regionalpolitiska
följdkonsekvenser, måtte särskilt beaktas.
2.28 Professorerna E. Åkerberg och I. Granhall: Den
grundtanke, som ut
redningen baserar sitt förslag om ett "Svalöf AB" på, nämligen att
jord
brukskooperationen skall ha ett medinflytande på växlförädlingsverksam-
hetens inriktning och bedrivande, delar vi lill fullo. Men, vi anser inte att
just inrättandet av ett kombinerat växtförädlings- och utsädesförelag skul
le vara rätta konstruktionen. Om växtförädlingen skulle bedrivas endast
med tanke på dagens situation och de allra närmast fömtsedda förskjut
ningarna i kravet på växtmaterialet vore det kanske rationellt. Men det
finns också ett längre och angeläget perspektiv, som växtförädlingen mås
te ha för ögonen, om den skall kunna fylla de fordringar, som producenter,
konsumenter och staten har rätt all slälla. För detta arbete, som innefattar
målforskning inom genetik, växtfysiologi, ekologi, biokemi etc. är kom
mersiellt oberoende nödvändigt och statligt huvudmannaskap det enda na
turliga. Någon anledning att behandla växlförädlingsforskningen på annal
sätt än annan naturvetenskaplig forskning, som drives i statens regi, finns i
princip inte.
Prop.
1978/79:130 64
3 Forskning och växtförädlingsnämnd
Ulredningens förslag om försiärkning av forskningen på
växilorådlings-områdel och inrättandet av en professur i kulturväxternas
genetik och förädling vid lanlbruksuniversilelel tillstyrks i de flesta
remissvaren. Beträffande lokaliseringen av den föreslagna institutionen går
däremoi meningarna isär. Såväl Alnarp som Svalöv men även Ultuna förordas.
Samma förhållande gäller den växlförädlingsnämnd som föreslagits. Många
tillslyrker inrättandet av en sådan nänmd, medan undra menar atl de uppgifter
som föreslagits för nämnden i slället bör kunna ankomma pä I. ex. statens råd för skogs- och
jordbruksforskning.
3.1
Socialstyrelsen:
Om en växtförädlingsnämnd inrättas bör näringsfysiologisk och
omgivningshygienisk expertis tillförsäkras nämnden.
3.2
Statskontoret:
Den praktiska växtförädlingen behöver som bas för sin verksamhet ett
grundläggande forsknings- och utvecklingsarbete. Genom stöd via den föreslagna
växtförädlingsnämnden kan initieras forskning mer inriktad på specifik gröda.
Statskontoret tillstyrker den föreslagna
växtförädlingsnämnden. Verket anser att genom av nämnden stödd projeklbunden
forskning kompletteras de enskilda växtförädlingsföretagens och de
vetenskapliga institutionernas arbete. Därtill kan initiativ tas till forskning
på områden där sådan annars inte skulle ha kommit till stånd. Genom en allsidig
representation i nämnden ges möjlighet till en önskvärd återkoppling av
information mellan växtförädling och såväl ansvariga myndigheler för t.ex.
livsmedel, miljö och regional utveckling som företag med agrar och
livsmedelsteknologisk inriktning.
3.3 Riksrevisionsverket: Om man önskar förslärka
forskningsarbetet inom
området finns det, enligt RRV. andra tänkbara organisatoriska lösningar.
Ett alternativ till utredningens förslag är t. ex. att förslärka den befintliga
institutionen för genetik och växtförädling vid lantbruksuniversitetet. Ut
redningens redovisning av motiven för den förordade lösningen är dock
begränsad och RRV anser sig inte kunna ta ställning i frågan på föreliggan
de underlag.
Utredningen föreslår att en växtförädlingsnämnd inrättas i
syfte att skapa en bred samverkan dels mellan stat och näring, dels mellan
berörda företag. Nämndens uppgifter skulle vara att initiera olika större
projekt inom växtförädlingsområdet och att förmedla medel från stat och näring
till olika forskningsinstitutioner och dylikt.
Med hänsyn till det ringa antalet intressenter i
växtförädlingen och till det konstruktiva samarbete som enligt utredningen
redan bedrivs, bör det enligt RRVs mening inte vara nödvändigt att inrätta en
särskild organisation för att åstadkomma en tillfredsställande samverkan. Om
det anses lämpligt med en instans som, vid sidan av forskningsråden, förmedlar
statliga medel till forsknings- och utvecklingsinsatser bör man kunna överväga
att lägga denna uppgift på Sveriges lantbruksuniversitet. RRV vill erinra om
att lantbruksuniversitetet redan yttrar sig över utsädesföreningens och W.
Weibulls AB framställningarom statsbidrag.
3.4 Universitets- och högskoleämbetet: För egen del
ställer UHÄ sig frågande till behovet av en ny institution i Alnarp eller
Svalöv. Flera profes-
Prop. 1978/79:130 65
surer i Uppsala och Lund har en inriktning mot botanisk
genetik och UHÄ anser att växtförädlingsforskningen bäst gynnas genom en
förstärkning av redan existerande institutioner.
UHÄ ställer sig vidare tveksam till inrättandet av en
växtförädlingsnämnd. Den funktion nämnden avses få bör kunna läggas på statens
råd för skogs- och jordbruksforskning.
3.5 Lantbruksstyrelsen: Del är ställt utom allt tvivel att
ett behov av ökad
forskning föreligger. Forskningsuppgifter av grundläggande och långsiktig
karaktär och av generellt iniresse för flera växtförädlingsföretag bör lösas
av statliga forskningsinstitutioner. Utredningen anger en rad exempel på
forskningsområden som en sådan institution skulle bearbeta. Vissa av de
angivna delområdena är i och för sig stora och kräver en betydande insats.
Behovei av ett utvidgat stöd till resistensförädling och resislensgenetik har
med all rätt starkt undersimkits av utredningen. När det gäller tillfredsstäl
lande av detta behov kan emellertid ifrågasättas om den föreslagna institu
tionen kommer att få sådana resurser atl den kan tillgodose de anspråk
som. rimligen bör kunna ställas på den. Enbart en kraftfull satsning på re
sistensgenetik synes kunna absorbera de föreslagna resurserna. Beträffan
de institutionens förläggning lalar behovet av samordning med befintlig
forskning inom växtförädling och närliggande ämnesområden vid lant
bruksuniversitetet för en placering vid Ultuna, eventuellt en ulvidgning av
institutionen där. Behovet av en nära anknytning till den praktiska föräd
lingsverksamheten å andra sidan lalar för en förläggning lill Alnarp eller
Svalöv. Lantbruksslyrelsen vill understryka behovet av en väsenilig för
stärkning av forskningen på området, och förordar alt en professur och in
stitution för kulturväxternas genetik och förädling inrättas och placeras vid
Alnarp.
För initiering av grundläggande forsknings- och
utvecklingsarbete inom för växtförädlingen avgörande områden och av större
gemensamma projekt som inte kan förväntas bli bearbetade av de enskilda
växtförädlingsföretagen föreslår utredningen att en nämnd för
växtförädlingsfrågor inrättas. Nämnden skulle få en bred förankring bland
olika grupper av intressenter inom bl. a. forsknings-, förädlings- och
avnämarkretsar. Del kan ifrågasättas om inle informella kontakter mellan
förädlare, forskningsinstitutioner och länkbara finansiärer i framliden liksom
hittills kommer atl kunna initiera de problemlösningar som erfordras, så länge
det gäller problem som huvudsakligen berör endast den initierande parten. För
att underlätta genomförandel av vissa siörre projeki av mera allmänt intresse
däremoi, liksom för alt från svensk sida underlätta ell samordnat utvecklingsarbete
över gränserna kan den föreslagna nämnden fylla en uppgifi. Lantbruksstyrelsen
anser därför alt utredningens förslag om inrättande av en växlförädlingsnämnd
bör kunna ligga lill gmnd för de vidare överläggningar som enligt utredningens
förslag skall upptas mellan berörda intressenter. Del bör ankomma på dessa atl
la ställning till ett eventuellt behov av en nämnd för växtförädlingsfrågor.
3.6 Statens livsmedelsverk: Livsmedelsverket tillstyrker
utredningens för
slag om inrättande av en särskild nämnd för växlförädlingsfrågor som får
lill uppgifi att fördela särskilda statliga medel för växlförädlingsforskning
och ta initiativ till större gemensamma projeki av iniresse för flera olika
enskilda växlförädlingsförelag. Livsmedelsverket är berett att, såsom
föreslås, låla sig representeras i denna nämnd.
5 Riksdagen 1978179. 1 samt. Nr 130
Prop.
1978/79:130 66
Vidare tillstyrks förslaget om inrättande av en särskild
professur och institution för kulturväxternas genelik och förädling.
Beiräffande professurens lokalisering bör denna bli beroende av vilka beslut
som fattas om verksamheten i Svalöv. Den bör organisatoriskt höra till
lantbruksuniversitetet, och verksamheten bör helst vara rikstäckande så att
även de norrländska växtförädlingsproblemen behandlas.
3.7 Statens jordbruksnämnd: Om jordbruket finner det
lämpligt alt. inom
den ram som tillerkänts jordbruket av införselavgifismedel, avsätta medel
till forskning inom växtförädlingsområdet torde detta principiellt inte möta
några hinder. Det bör dock observeras alt det på området inom landet
finns två konkurrerande företag. Eftersom nämnden har att fatta slutgiltigt
beslut om medlens fördelning kan härvid vissa besvärliga avvägningspro
blem uppkomma.
Vad beträffar kvarstående införselavgiftsmedel, som
redovisas utanför den s.k. fördelningsplanen, vill nämnden framhålla följande.
Tillgång till medel utanför fördelningsplanen torde efter de beslut som
riksdagen fattat våren 1978 (prop. 1977/78:1.54, JoU 1977/78:34, rskr
1977/78:348) bli ytterst begränsad. Ur dessa medel skall nämligen, enligt
nämnda beslut utöver för tidigare ändamål, utgå ersättning lill jordbmket för
s. k. utbyteshandel. Redan för regleringsåret 1978/79 beräknar nämnden att
inflylande medel inle kommer att räcka till för att jordbruket skall få avsedda
belopp. Nämnden vill erinra om att den i sin skrivelse lill regeringen den 13
mars 1978 med förslag till prisreglerande åtgärder på jordbmkets område ifrågasätter
om sådan forskning som bl. a. bedrivs vid utsädesföreningen skall finansieras
av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Enligt nämndens uppfattning
bör finansieringen av sådan verksamhet bli föremål för särskild prövning.
Nämnden gjorde delta påpekande mot bakgrund av vad som inledningsvis nämnts om
införselavgifternas syfte och användning. Medel utanför fördelningsplanen
inräknas som nämnts ej heller i den totalsumma som tillerkänns jordbruket.
Även om medel skulle finnas tillgängliga för ändamål utanför fördelningsplanen
utöver vad som redan beslutats, kan det förväntas att man från bl. a.
konsumentdelegationens sida kommer atl vara tveksam om att använda dem för de
syften som ulredningen föreslagit. Under alla förhållanden måsle det, frånsett
de rent principieUa betänkligheterna, därför vara mindre tillfredssällande för
ifrågavarande forskning alt få sig tilldelat belopp vars sioriek man aldrig kan
klart beräkna på förhand. Nämnden anser del därför inte tillrådligt atl basera
någon planering av denna forskning på belopp som tilldelas uianför fördelningsplanen.
3.8 Statens naturvårdsverk: Naturvårdsverket tillstyrker
all en växtföräd
lingsnämnd med föreslagna uppgifter tillsätts, men alt även samhällets mil
jövårdsorgan, förslagsvis nalurvårdsverket, representeras i den. Därige
nom ökar möjlighelerna att redan från början få miljövårdsaspekter och
ekologiska aspekter beaktade samtidigt som del för miljövårdsföreträdar
na ges möjlighet atl lära känna problemen på ett helt annat sätt än om de
slälls inför redan uppgjorda handlingsprogram. Det senare är tyvärr alllför
vanligt och försvårar tillämpandet av en ekologisk grundsyn i samhällspla
neringen.
3.9 Lunds universitet: Utredningen föreslår därför
inrättandet av en pro
fessur i kulturväxternas genetik och förädling och med institution förd till
Prop. 1978/79:130 f,7
lantbruksuniversitetets alnarpsdel. Den nya institutionen
skall inrymma huvuddelen av den forskning och forskarutbildning - speciellt med
anknytning till biokemi, cellgenetik, vävnadsodling och växtfysiologi - som är
av betydelse för den praktiska växtförädlingen vid de stora växtförädlingsanstalterna
i Sydsverige (utsädesföreningen i Svalöv. W. Weibull AB och Hilleshögs Frö AB i
Landskrona). Intim samverkan förutsätts därvid med institutioner vid Lunds
universitet samt med den planerade genbanken vid Stora Råby. Den intima
samverkan med genetiska institutionen i Lund understryks av utredningens
förslag att genetiska institutionens nuvarande adjungerade professur i
växtförädlingsteori samt dess filial vid utsädesföreningen i Svalöv
organisatoriskt skall föras över lill den nya institutionen. Sektionsnämnden
ansluter sig till förslagen men önskar framhålla atl de beräknade
driftkostnaderna - drygt 1,1 milj. kr. i 1977 års pris- och löneläge - måste
anses vara tilltagna i underkant förde väntade uppgifterna. Dock skall den
nedan omnämnda växtförädlingsnämnden dit kunna förlägga och bekosta särskilda
projekt.
Utredningen föreslår en arbetsfördelning, med den
nuvarande professuren i växtförädling vid lantbruksuniversitetets institution
för genelik och växtförädling i Ultuna verksam i grundutbildningen och
tillhörande forskarutbildning med specialisering på jordbruket i mellersta och
norra Sverige. Sektionsnämnden finner förslaget ändamålsenligt. Utredningen
har ej tagit definitiv ställning till lokaliseringen av den föreslagna
institutionen för kulturväxternas genetik och växtförädling men underslryker,
att inte bara den tillämpade utan också den grundläggande forskningen bör
bedrivas i nära anslutning till den mera praktiskt inriktade
förädlingsverksamheten. Sektionsnämnden vill därför framhålla som sin mening
att om staten även i fortsättningen åtager sig ekonomiskt ansvar för
växtförädlingsverksamheten i Svalöv, är det också naturligt atl förlägga till
Svalöv statligt understödd grundforskning över kulturväxternas genetik och
förädling. Det får därvid förutsättas att denna långsiktiga och övergripande
forskningsverksamhet hålls skild från mer kortsiktig, målinriktad och
grödaspecifik forskning.
För att skapa en bred samverkan kring grundläggande
problem mellan stat, näring och växtförädlingsföretagen föreslår utredningen
inrättandet av en växtförädlingsnämnd med uppgift att initiera gmndläggande
forsknings- och utvecklingsarbete på avgörande områden för växtförädlingen,
och med befogenhei att ge projektuppdrag åt växtförädlingsanstalter och
velenskapliga institutioner vid universiteten där lämplig kompetens finns. I
nämnden föreslås ingå representanter för lantbruksuniversitetet, NFR, SJFR, de
tre stora växiförädlingsanstalterna, lanlbmksslyrelsen, livsmedelsverket och
näringen. Sektionsnämnden hälsar till alla delar detta förslag med oreserverad
tillfredsslällelse, men vill påpeka all nämnden måste få betydande årliga
belopp lill förfogande samt befogenhet att stödja grundforskning utan
kommersiell anknytning. Nämnden bör utgöra ett verkligt expertorgan vars
äskanden skall kunna riktas direkt till regeringen.
3.10 Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Det faktum
att Lunds universitels genetiska institution har en långvarig tradition
beträffande kulturväxternas genetik, innebär ingen garanii för en fortsatt
verksamhet med denna inriktning. NFR stöder därför utredningens förslag om
inrättande av en professur i kulturväxternas genetik och förädling men vill ej
ta ställning lill var den nya institutionen bör placeras. Med lanke på all
professuren
Prop.
1978/79:130 68
föreslås inriktas på grundläggande molekylära genetiska
aspekter borde det dock kunna övervägas att placera den vid ett
molekylärbiologiskt center som t. ex. det nya biomedicinska centret i Uppsala.
På sikt bör en arbetsfördelning komma till stånd så alt
den nu existerande växtförädlingsverksamheten vid Ultuna koncentreras på
problem rörande norra och mellersta Sverige, medan den nya institutionens
verksamhet anknyts till den praktiska växtförädling som utförs vid de tre
stora växtförädlingsanstalterna i Sydsverige. Som angelägna forskningsområden
för den nya institutionen nämner utredningen grundläggande arbele inom
kulturväxternas cytogenetik, haploidframställning, resislensgenetik, genetiska
samband med produktionsfysiologi (t. ex. höjning av fotosynteseffektiviteten
hos växtslag med låg effektivitet), kvantitativ och kvalitativ ned-ärvning med
molsvarande biomelriska analyser, saml områdena för pro-toplastfusion och
DNA-forskning (t.ex. genetisk ingenjörsteknik med hybrid-DNA). En del av detta
torde endast i ett långt tidsperspektiv kunna utnyttjas för praktisk
växtförädling, och kontakten med forskningsfronten kan härvidlag bäsl
upprätthållas vid olika universitetsinstitutioner. Mer angelägna problem synes
vara den genetiska anpassningen till odlingsbe-tingelser som är specifika för
vårt land. Eti nära samarbete med genetiker, växtfysiologer och mikrobiologer
vid universitetsinstitutioner är av stor vikt.
Förslaget om inrättande av en särskild nämnd för
forsknings- och utvecklingsarbetet på växtförädlingens område hälsas med
tillfredsställelse. Utredningen framhåller med rätta, alt nämndens huvudsyfte
är atl genom samverkan förslärka svensk växtförädlings kunskaps- och
kompetensnivå. Den av växlförädlingsnämnden initierade forskningen skall vara
projeklbunden och skall i princip utföras vid en institution inom landet som
är bäst lämpad härför. Nämnden bör årligen kunna disponera avsevärda belopp,
tillskjutna gemensamt av stat och jordbruksnäring, för att bekosta angelägna
forsknings- och utvecklingsprojekt. Resultaten av dessa skall vara tillgängliga
för samtliga växlförädlingsförelag i landet. Ingen omfattande organisatorisk
apparat föreslås knuien lill nämnden. Utredningen föreslår endasl inrättande av
en kvalificerad tjänst som forskningsledare vid nämnden.
Växtförädlingsnämnden skall inle ses som en konkurrent
till forskningsråden. Därav följer atl forskningsrådens ansvar för
gmndläggande forskning inom området kulturväxternas genelik och förädling inle
upphör eller minskas i den händelse nämnden inrättas. I nämnden bör ingå
representanter för landels universitet, NFR, SJFR, de tre stora
växiförädlingsanstalterna, lanlbmksslyrelsen, livsmedelsverket och
jordbmksnäringen. NFR vill här betona vikten av all växtförädlingsnämnden får
en självständig ställning och att tillräckliga resurser slälls till dess
förfogande. NFR anser vidare att nämnden utan dröjsmål bör inrättas så alt den
kan börja sitl arbele den I juli 1979, så som ulredningen föreslår.
3.11 Statens centrala frökontrollanstalt: Det har ovan
anförts att det blir nödvändigt finna en lösning för en garanterad fortsättning
av nu pågående forskningsverksamhet vid Sveriges utsädesförening därest ett
Svalöf AB inrättas. Med hänsyn till delta finner styrelsen den föreslagna
professuren och den därtill knuina personaluppsättningen befogad. Professuren
bör inordnas under institutionen för genetik och växtförädling vid Sveriges
lantbruksuniversitet och förläggas till Alnarp, där en forskningsavdelning för
kulturväxternas genetik och växtförädling inrättas. Denna bör i huvudsak
Prop.
1978/79:130 69
ägnas åt växtslag på trädgårdsområdet och bli den ena av
två forskningsavdelningar i Skåne. Den andra bör förläggas lill Svalöv och
omfatta den forskning på växtförädlingsområdel som nu ingår i Sveriges
ulsädesför-enings verksamhet. Organisationsformema och det inbördes
förhållandet mellan de båda forskningsavdelningarna samt relationema till
övriga forskningsinstitutioner bör närmare utredas.
Styrelsen instämmer med utredningen i fråga om behovet av
en organisationsform för samverkan vad gäller grundläggande forskning och
utveckling samt större gemensamma projekt. Styrelsen delar utredningens mening
att den med statliga medel stödda verksamhetens resultat härvidlag bör vara
lillgängliga för samtliga växtförädlingsföretag i landet. En särskild
växtförädlingsnämnd torde dock ej krävas för detla. De uppgifier som skulle
anförtros nämnden kan handläggas i en samarbetskommitté för växtförädling av
lantbruks- och trädgårdsväxter inom försökskollegiet vid Sveriges
lantbruksuniversitet.
3.12 Statens växtsortnämnd: Förslaget om en
växtförädlingsnämnd med
uppgifier av anfön slag ger växtsortnämnden anledning framföra följande
synpunkter. Sedan växtförädlarrätt 1971 infördes i vårt land hardet blivit
angeläget att i växtförädlingsarbetet beakta krav på sorlskiljande karaktä
rer. Utvecklingen har visat att för fastställande av särskiljbarheten mellan
sorter krävs alltmer avancerade undersökningsmetoder av bl. a. biologisk,
biokemisk och statistisk art. Del kan i framtiden bli nödvändigt att redan i
det inledande förädlingsarbelet ta särskild hänsyn till och eventuellt bygga
in särskiljbarhet i nya sorter likaväl som andra, eftersträvade egenskaper.
Satsningen för att nå ökade kunskaper inom detta speciella område bör be
kostas med statliga medel. Växtsortnämnden anser att de påtalade proble
men bör beaktas redan vid planeringen inom del organ, som anförtros de
uppgifier ulredningen föreslagil skola åligga växlförädlingsnämnden. Del
ärdärför, enligt växlsortnämndens uppfattning, önskvärt att planeringsor
ganet permanenl tillföres kompelens inom området, förslagsvis genom att
del uiökas med en representant för statens utsädeskontroll.
Växtsortnämnden anser emellertid ej att ett nytt särskilt
organ, en växtförädlingsnämnd, behöver inrättas för ändamålet. 1 stället bör
uppgiftema kunna handläggas inom redan befintliga organ på jordbruksområdel,
förslagsvis försökskollegiel vid Sveriges lantbruksuniversitet eller statens
råd för skogs- och jordbruksforskning.
3.13 Sveriges lantbruksuniversitet: Prioritering inom
svensk vä.xtföräd-
Ungsjörskning. Både i direktiv och utredning har man starkt tryckt på be
hov alt upprusta och effektivisera forskning och utvecklingsarbele på
växtförädlingens område. Tyvärr begränsar sig utredningen lill en infor
maliv roll inom detla område och går egentligen aldrig in på prioriterings
frågor för svenskl vidkommande.
Av det som utredningen framhävt är program som framställning
av hybridstråsäd, somatisk hybridisering, förädling via haploidi,
DNA-hybridi-sering, meioder med myckel lång distans till praktisk exploatering.
För ett litet, klimatiskt extremt beläget land med begränsade personella och
ekonomiska resurser inom forskningsområdet bör denna forskningsprioritering
grundligt ifrågasättas. Forskningsbevakningen inom ovannämnda områden är
givetvis ytterst viktig, men förutsätter då en viss samlad kapacitet inom
landet.
Vi har å andra sidan stora behov av ökad forskning inom
andra av utred-
Prop.
1978/79:130 70
ningen nämnda områden, såsom resistensgenetik,
nutritionell och livsmedelsteknisk kvalitetsproblematik samt inom
klimatanpassning, sköldeteknisk och (hrig driltsekonomisk anpassning osv.
Mycket av lösningama på dessa problem kommer att bli specifika för vårt klimat,
varför vi inle kan lita pä atl dessa löses på annat håll.
En realistisk forskningsinriktning kopplad med en
observant forskningsbevakning måste gagna svensk växtförädling bäst.
Inkoppling av växljorudlingen i siörre
lanlbruksvelenskapUgt sammanhang. Växtförädling kan sågas innebära att med
grundvetenskaplig, i huvudsak genetisk metodik, omforma ett odlingsmaterial
efter de modeller, som framkommit genom övrig lantbruksvetenskaplig och livsmedelsteknologisk
forskning. Effektiv växtförädling förutsätter därför en ovanligt stor
kontaktyta gentemot både grundforskning, annan målforskning och teknologi.
Denna beroendeställning är reciprok, dvs. växtförädling är också i hög grad en
givande part.
Detta siarka behov av integrering måste beaktas och
påverka lokaliseringen av åtminstone forskningsverksamheten inom
växtförädlingen. En eftektiv konlaklkapacilet behövs ej blott mol
trädgårdsvetenskap och växlskydd i Alnarp. utan även mot växtodling, växlskydd,
markvetenskap. maskinteknik, husdjursproduktion, ekonomi och mer
grundforsk-ningsbetonad verksamhet vid Ultuna och delvis även vid Röbäcksdalen.
Eftektivitet kräver också optimal samordning av olika
forskningsaktiviteter. På samma sätt som Weibullsholms växtförädlingsanstalt -
mer pressad av företagsekonomiska värderingar - anpassat sina investeringar
till numer möjlig lanthruksvetenskaplig service på annal håll, bör även Sveriges
ulsädesförenings verksamhet bätire injusteras i nuvarande system. De påtagliga
räntabilitetsskillnaderna de två anstaltema emellan torde delvis kunna ses mot
denna bakgrund.
Svensk växtförädling och i synnerhet dess forskningssektor
fårej isoleras utan bör effektivt sammankopplas med övriga
lantbruksvetenskapliga aktiviteter.
Organisation av den långsikliga statliga
växljörädlingsforskningen. För allmän och lika kontaktyta med samtliga landets,
praktiskt arbetande växt-förädlingsenheter inom jordbruk och trädgårdsnäring
har utredningen velat se en forsknings- och utvecklingsverksamhet knuien till
det kommersiellt obundna Sveriges lantbruksuniversitet. Detta har för
närvarande en institution för genelik och växtförädling med en professor och
en assistent fast företrädande vaidera ämnesområdet. Utredningens förslag innebär
alt man skapar ännu en institution - för grundläggande forskning inom kulturväxternas
genetik och förädling - förlagd tili Alnarp eller Svalöv.
Lantbruksuniversitetet vill kraftigt tillstyrka den av
utredningen föreslagna förstärkningen av forskningsresurserna inom
ämnesområdet. En långsiktigt gynnsam utveckling av svensk växtförädling är i
hög grad beroende av möjligheterna atl öppna nya vägar genom grundläggande
forskning. Härvid bör del behov av konsolidering och upprustning av den långsiktiga
växlförädlingsforskningen, som till stor del motiverat själva utredningen,
utgå från redan existerande kapacitet plus annan likvärdig. Lantbruksuniversitetet
vill därvid understryka betydelsen av ökad samverkan med forskning inom en rad
näraliggande ämnesområden, såsom växtodling, växtnäring och resistensbiologi.
Organisalionen kan här givetvis läggas upp och lokaliseras på olika säll.
För ralionell koordination av denna verksamhet, för atl ej
skapa onödigi många koniaklkanaler för den prakliska växtförädlingen samt för
atl ga-
Prop.
1978/79:130 71
rantera fullgod grundundervisning och forskarutbildning
bör så mycket som möjligl av långsiktig växtförädlingsforskning läggas in i en
enda enhet. Grunden bör härvid vara den nuvarande institutionen för genetik och
växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet. Med ytterligare resurser koncentrerad
till institutionen vore det härvid realistiskt att enligt mall från växtskyddet
skapa en Ultuna- och en Alnarpsdel.
En plan, som väl ansluter sig till både behov och
nuvarande organisation, vore alt bygga ut avdelningen för växtförädling med en
professur så att korsbefruktande och självbefruktande växtslag fick var sin
forsknings-inriktad förelrädare. På analogt sätt borde avdelningen för genetik
få sin särställning gentemot övrig universitetsgenetik markerad genom att inriktas
på kulturväxternas (och husdjurens) genetik även här med två företrädare. I
detta fall skulle dessa specialiseras i evolutions- och genanalytisk genetik,
dvs. i mycket klassisk genetik, å ena sidan samt tillämpad genetik på cellnivå,
dvs. genom-, kromosom- och genmanipulation, å den andra.
Om dessa områden tillfördes resurser enligt ulredningens
förslag - två professurer, varav den ena den adjungerade professuren i
växtförädlingsteori vid Lunds universitet, en docentur, en forskarassistent
samt biträdespersonal, assislenttimmar och driftkoslnadsanslag - skulle en
inriktning både mot klassisk genetik och de nya forskningsområden som nämnls av
ulredningen bli möjlig. Frågan om hur institutionens personal lämpligen lokaliseras
i landet bör avgöras genom förhandlingar mellan lantbruksuniversitetet och
berörda förädlingsföretag. En möjlighet vore att till Alnarp lokalisera
resistensgenetik samt genetik kring perenna. i synnerhei vegetativt förökade
växtslag. I anslutning härtill bör en del av resursförstärkningen tillföras
den resistensbiologiska forskningen. För förstärkningen vid Ultuna finns redan
lokalbehov tillfredsställt, vid Alnarp bör den samordnas med växtskyddets
resisiensbiologiska avdelning.
Fördelarna med en organisatorisk friställning och
sammanföring av långsiktig, statlig växtförädlingsforskning skulle ej blott
ligga i en förenklad kontaktyta på lika villkor för den prakliska
växtförädlingen oavsett om denna satsar på export eller på inland. Den skulle
inom viss budgetram kunna täcka och bevaka ett vidare fält och fungera mer
kontinuerligt. Ett u-landsuppdrag för professor stör med nuvarande och
utredningens system allvarligt hela verksamheten från forskning, meningsfull sysselsättning
för teknisk personal fram till undervisning.
En kommersiellt hell obunden enhet av tillräcklig
dimension skulle även. som tidigare nämnls, underlätta formema för nordisk
samverkan, då just upphovsmannarätten visal sig vara den största stötestenen
för samordning av aktiviteter. Här är problemet lika oberoende av om den praktiskt
engagerade växtförädlingen har att konkurrera inom landet eller inom ell
större, men fortfarande nalurligt odlingsområde såsom hela Norden i viss mån
är.
Även undervisning och biståndsverksamhet skulle få en
bätire organisationsenhet att anknytas till, särskilt om nuvarande system med
praklikför-läggning för olika kaiegorier av studerande lill de prakliska
växtförädlings-anstalterna bibehålles även som personell kontakt- och
rekryteringsform. Genom enhelens storlek skulle temporära personalbyten
antingen mellan forskning och praktisk växtförädling inom landet eller med
andra nordiska länder respektive biståndsländer lättare kunna genomföras utan
atl löpande verksamhet helt måste stanna av.
Särskild nämnd för växlförädlingsfrågor. Initiering och
finansiering av grundforskning och närliggande tillämpningar är en uppgift som
i försia
Prop.
1978/79:130 72
hand bör åvila forskningsråden. Del vore olyckligt alt vid
sidan av statens råd för skogs- och jordbruksforskning bygga upp ytterligare
ett organ och därmed splittra planering och resursfördelning på ifrågavarande
område. För samordning och initiering av praktisk växtförädling kan ett
särskilt organ vara behövligt. Lantbruksuniversitetet vill emellertid även här
erinra om det starka behov av integrering av växtförädling med praktisk forsknings-
och försöksverksamhel inom växtodling, växlskydd, husdjursproduktion m. m. som
föreligger. Dessa verksamheter ligger inom lantbruksuniversitetets
ansvarsområde. Universitetels slyrelse har hittills haft ett övergripande
ansvar även för växtförädlingen genom att faslställa forskningsprogram för
statsundersiödd sådan verksamhet och alt yttra sig om anslagsframställningarna.
Nu berörda förhållanden har lett lantbruksuniversitetet
till den uppfattningen att ett för universitetet och statens råd för skogs-
och jordbruksforskning gemensamt organ bör inrättas med ungefär den
sammansättning som ulredningen förordat för växtförädlingsnämnden. Därigenom
skulle nödvändig samordning kunna ske mellan lantbruksvetenskaplig forsknings-
och försöksverksamhel saml växtförädling. Som utredningen föreslagit bör
administration och förvaltning av särskilda medel åvila lantbruksuniversitetet.
Detta bör även handlägga beredningsarbetet. Den kraftfulla satsning på
forsknings- och utvecklingsarbele, som behövs för att skapa en
förädlingsverksamhel inriktad såväl mot exportsidan som mol inhemska behov,
kräver dessulom alt betydande finansiella medel slälls till förfogande för
ändamålei.
3.14 Sveriges lantbruksuniversitet i kompletterande
yttrande: Lokalisering. Modern växtförädling i i-ländema karakteriseras alltmer
av en blandhus-hållning. Tendensen är så mycket mer intressant, som den i
Europa vuxit fram ur renl privata initiativ och i hela Amerika och Australien
ur renl statliga engagemang. Utvecklingsarbetet och här framför allt den mer
långsiktiga forskningen har stannat kvar vid och vid upprustning knutits till
universiteten. Den rutinmässiga växtförädlingen har på samma sätt koncentrerats
till utpräglat kommersiella enheter och detla särskilt sedan upphovsmannarätt
tillerkänts för framställning av nya sorter.
Denna nästan universella lösning ulifrån två hell olika
utgångspunkier måste rimligtvis ha någon ralionell förklaring. Del är främst
två faktorer, som här spelat in. Den ena beror på strävan all inle knyta de
statliga engagemangen lill en eller få av flera prakliska
växlförädlingsenheter, som behöver assistans av olika slag i fråga om
metodutveckling, analyskapacitet elc. Man vill ej a priori vinkla sitt slöd.
Den andra faktorn beror på atl praktisk växtförädling, om i behov av sådani
slöd (jfr här Sveriges utsädesförenings tidigare självständighetssträvanden),
alltid finner sin logiska kontakt med de forskande enheierna, medan dessa har
myckel svårare alt förutse de kontakter, den behöver. Växtförädlingsforskningen
har därför organisatoriskt större behov att sammankopplas med andra
forskningsområden än lill den praktiska växtförädlingen. Detta sammanhänger
med alt växtförädlingsforskningen har behov av en så ovanligt bred kontaktyta
mot andra forskningsområden för sina impulser. Det räcker ej med andra agrara,
horlonoma eller skogliga forskningsgebit utan även livsmedelsteknologi och så
gott som samtliga naturvetenskapliga grundläggande ämnen. Del är symtomatiskt,
att man i Amerika sällan skiljer ut växtförädlama vid universiteten i egna
institutioner eller arbetsgrupper utan integrerar dem med växtpatologi,
frökontroll, marklära, etc. Det finns faktiskt blott ett en-
Prop.
1978/79:130 73
da, större undantag från inlegralionsregeln och det är
Plant Breeding Inslilute i Cambridge, England, där mycket avancerad forskning
direkl kopplats samman med sortframslällning. Detla undanlag är dock endasl
skenbart, då institutionen ligger i en universitetsstad med alla dess
direktkontakter.
Skulle man lära av dess organisaioriska erfarenheler,
lyder allt på atl av staten understödd växtförädlingsforskning helt bör
förläggas lill universiteten. Del syns då logiskt all här koppla den till
Sveriges lantbruksuniversitet, vars kapacitet måste för närvarande på områdel
bedömas alltför knapp. Beroendeställningen är i hög grad reciprok, då gjorda
eller möjliga växlförädlingsinsalser i hög grad påverkar odlingsintensilel,
sådd, skötsel, skörd och fortsatt beredning av råvaran. Många forskningsområden
skulle dessutom kunna arbeta vida effektivare, om man hade tillgång till
beställning av speciella genolyper för studier av problem från fotosyntes, via
näringsupptagning, växtföljdsproblem, jordpackning till skördetekniska frågor.
Den hopkoppling av växtförädling med annan forskning vid
lantbruksuniversitetet som alltså bedöms som lämplig kan bäst tillgodoses om
växtförädlingsforskningen i sin helhet förlades till Ultuna. Särskilt viktig
är denna koncentration för undervisning och gemensami apparalutnyttjande.
Om detta av olika skäl inte är möjligt ulan de nya
resursema byggs upp i södra Sverige önskar lantbruksuniversitetet framhålla att
en lokalisering till Alnarp är alt föredra framför annan lokalisering i
Sydsverige. Följande förhållande lalar enligt universitetets uppfattning för
detla ställningstagande.
1.
Självständigheten
gentemot och likabehandlingen av samtliga tre dominerande förädlingsföretag -
Sveriges utsädesförening, W. Weibull AB och Hilleshögs Frö AB - bör kunna bäst
bevaras om den grundläggande växtförädlingsforskningen förläggs till Alnarp.
2. Den nya verksamheten kan vid Alnarp
lätt knytas lill universitetets befintliga administration där. Annan möjlig
lokalisering i sydväsira Skåne betyder alt ännu en administrativ enhet skapas
inom det redan starkt decentraliserade universitetet.
3. Vid förläggning lill Alnarp vinnes
även att växlförädlingsforskningen kan hålla mycket nära kontakt med viktiga
delar av lantbruksuniversitetels övriga forskningsområden. Vid Alnarp finns
sålunda universitetets resisiensbiologiska forskning---------------------- .
Vid Alnarp finns även växtskyddsinsti-
tutionens avdelningar för programbunden forskning i
nemalologi och viro
logi. ----- .
Även närkontakl med mera tillämpade forskningsområden kan
som be
kant vinnas i Alnarp. Institutionen för trädgårdsvetenskap med avdelning
ar inom köksväxtodling, frukt- och bärodling samt prydnadsväxtodling
------ . I anslutning till denna institution finns växthusodling och stor erfa
renhel därför koncentrerad på detta område. Vidare byggs för närvarande
en fylolron som lält kan utökas.
Vid Alnarp finns även Lunds universitets avdelning för
livsmedelstek
nik ----- .
Den
bilrädande professom i växlmateriallära och hans medarbetare vid institutionen
för landskapsplanering är även av intresse. Direkt kontakt kan också nås med
husdjursforskningen genom verksamheten vid södra husdjursförsöksdislriktet.
Denna forskning är av intresse vid testning av olika växlmaterials dietiska och
toxikologiska egenskaper. Som exempel. kan nämnas alt försök för närvarande
pågår med rapsfrö och glukosinulat-
Prop.
1978/79:130 74
fattigt rapsmjöl. Samverkan kan även etableras med
jordbrukssidan via södra jordbruksförsöksdislriktet. Detta har omfattande
verksamhet förlagd till Alnarp. Enligt tidigare riksdagsbeslut kommer även
hela dess verksamhei atl på sikt flyllas från Ugerup i Kristianstads län till
Alnarp.
I detla sammanhang bör även nämnas att institutionen för
lantbrukets byggnadsteknik bedriver till Alnarp förlagd, omfattande forsknmg
rörande programstyrd klimatreglering i växthus och lagerlokaler. Såväl
direktkontakt med denna forskning som utnyttjande av institutionens sakkunskap
inom klimatregleringens område - ljus. temperatur, fuktighet, COj-halt osv. -
bör vara av intresse för växtförädlingsforskningen.
4. En förläggning av
växlförädlingsverksamhel lill Alnarp i nära koniaki med forskningen inom köks-
och prydnadsväxtodling kan komma att stimulera den nu underdimensionerade
svenska förädlingen av köksväxter.
5. Utan att kunna göra jämförelser med
lokaltillgången vid andra alt. bör här framhållas alt universitetet från försia
halvåret 1980 kan slälla lokaler lill förfogande lorden planerade
verksamheten. I försia hand finns då 640 m kontors- och laboratorieutrymmen
tillgängliga i byggnad från 1939. Denna har tidigare disponerats av f.d.
institutionen för frukt- och bärodling. Lokalerna renoverades för ca två år
sedan. De rymmer 10 kontorsrum. 3 laboratorier, kök, disk- och lunchrum,
förråd samt gift- och kylrum. Ytterligare byggnader finns också.
6. Av kanske mindre betydelse men ändå
viktigt atl framhålla är att en förläggning av växtförädlingsforskningen till
Alnarp ger mycket korta avstånd till den stora forskningspotentialen i Lund
samt lill genbanken vid Siora Råby utanför Lund. En (brskare med bostad i
Lundaområdet bör lätt kunna skifta arbetsplats Alnarp-Lund. 1 della avseende
ger Alnarp flexiblare och bekvämare lösningsmöjligheter än en förläggning till
Svalöv. Liknande förhållanden gäller för kontaktema via Sturup med
lantbruksuniversitets forskningsresurser vid Ultuna.
3.15 Sveriges utsädesförening: Ulredningen har lagit sikte
på en förstärkning av grundforskningen inom växtförädlingens område lill
förmån för den samlade svenska växtförädlingen. Härför har utredningen
föreslagit atl en professur och institution för kulturväxternas genelik och
förädling inrättas. Föreningen vill tillstyrka att detta kommer till stånd. Ur
föreningens synpunkt synes dock de resurser som utredningen menat bör ställas
till förfogande för detta ändamål alllför små mot bakgrund av vad utredningen
anfört i fråga om de omfattande uppgifter som skall lösas av denna funklion.
Utredningen har föreslagit att institutionen skall lokaliseras till Alnarp
eller Svalöv. Föreningen anser att det är absolut nödvändigt att den nya
institutionen lokaliseras i direkt anslutning till en växtförädlingsanstalt
antingen således i Svalöv eller i Landskrona. Tidigare har berörts de starka
skäl som lalar för att den tillämpade växtförädlingsforskningen - så som den
förutsatts i det nya företaget i Svalöv - måste intimt samarbeta på ort och
ställe med den prakliska växtförädlingsverksamheten. Detta gäller i lika hög
grad den föreslagna institutionen för grundforskning. Uppenbara risker bedöms
annars föreligga för atl verksamheien inte kan utgöra det slöd och den hjälp
till växtförädlingsverksamhelen som så oundgängligen behövs för alt den
framtida svenska växtförädlingen skall kunna leva upp till de krav som i nuläget
ställs och än mer i framtiden kan förutses framkomma. Föreningen vill därför
gå så långt atl den ifrågasätter lämplighelen av alt institutionen överhuvud
kommer till stånd om den skulle bli förlagd lill Alnarp. 1 liknande situationer
inom växtförädlingens
Prop.
1978/79:130 75
område är föreningens erfarenheter ytterst dåliga. En
samlokalisering med en växtförädlingsanstalt medförande ett integrerat
samarbete med växlför-ädlingsverksamhcten är således enligt föreningens mening
nödvändig. Beträlfande en lokalisering antingen till Svalöv eller Landskrona
anser föreningen att avgörande skäl lalar föratt institutionen förläggs till
Svalöv. I Svalöv förutsätts nämligen att en tillämpad forskning av betydande
omfattning dessutom skall bedrivas inom ramen för det nya företagel. Vidare är
Svalövsorganisationen i dess egenskap av officiellt växtförädlingsorgan den
mest lämpade platsen härför. En lokalisering till Svalöv förefaller därför
både rimlig och riktig med hänsyn till statens engagemang i växtförädlingsverksamheten
i Svalöv i övrigt. I detta sammanhang anser också föreningen att
förutsättningarna för att administrativt knyta den föreslagna institutionen
till det nya företaget bör prövas. Utredningen har föreslagit atl den bör
inordnas i Sveriges lantbruksuniversitet. Förutsättningar för atl ur
administrativ synpunkt låta den nya institutionen repliera på Svalövsorganisationen
med bibehållen helstatlig staius måste dock anses vara goda. Främst är det
därvid fråga om redovisningstekniska problem som visserligen är grannlaga men
som utan svårigheter bör kunna lösas.
-------- De forsknings- och förädlingsinsatser som
utredningen exemplifi
erat och som ansetts lämpliga för finansiering med medel från växtföräd
lingsnämnden menar föreningen är välgrundade och välmotiverade. Trots
utredningens synpunkter på att inrättandet av nämnden inte får medföra
störningar i nuvarande relationer mellan föreningen och dess intressenter
(som aktivt stödjer växtförädlingen med medel) vill föreningen reservera
sig för att sådana kan uppkomma. De fortsatta förhandlingama torde kom
ma att medföra att ett mer konkret underlag om finansieringsmöjligheterna
för växtlörädlingsnämnden kan framkomma.
1 anslutning till behandlingen av växtförädlingsnämnden
vill föreningen framhålla att den till sin verksamhet knutit ett antal
växtslagsbundna rådgivande nämnder som har till uppgift att medverka i
utformningen av målsättning, prioritering mellan olika förädlingsaktiviteter
saml inrikining av förädlingsverksamheten. Föreningen förutsätter all denna för
föreningen betydelsefulla samverkansform även i det nya förelaget kan
bibehållas och starka skäl lalar dessutom för att den rådgivande verksamheten
uiökas. Genom alt representanter för olika produktionsled i produktionskedjan
regelbundet samlas och diskuterar såväl lång- som kortsiktiga förädlingsproblem
skapas förulsältningar för att föreningen kan verkslälla en så opiimal
resursavvägning som möjligt. De rådgivande nämndema har således möjlighet att
påverka och styra växtförädlingsarbeiet vilket föreningen betraktar som en
stor tillgång. Mot denna bakgrund ser föreningen det som angeläget att den
tillsatta förhandlingsgruppen verkar för ett fortbestånd och utveckling av
dessa aktiviteter och alt dessa möjligheler klargörs för olika eventuella
intressenter som kan tänkas överväga atl påla sig ett ägaransvar i det nya
företaget. Föruiom alt en ägarinlressenl i konsekvens med sitl åtagande
erhåller represenlalion i förelagets styrelse kan representanter för
intressenten även ges möjlighet atl delta i de rådgivande nämnder som i hög
grad medverkar vid inriktningen av växtförädlingsverksamhelen. Särskilt bör
detta vara av intresse för de utomstående organ som aktivt bidrar till
finansieringen av olika växtförädlingsinsatser. Vad som här framhållits är ur
föreningens synpunki utomordentligt belydelsefulll och möjliggör alt skilda
intressen på ett adekvat och rimligt säll kan sammanvägas i syfte alt
åstadkomma en så balanserad växtförädlingsinsais som möjligl.
Prop.
1978/79:130 76
3.16 Sveriges utsädesförening i kompletterande yttrande:
Det huvudsakliga skälet lör en lokalisering till Svalöv av den föreslagna nya
forskningsenheten är emellertid all den skall arbeta effektivt med de problem
som är mest angelägna att få belysta för utvecklingen av ny och framgångsrik
växtförädlingsmetodik. En sådan forskningsenhet måste arbela bland växtförädlare
med möjlighet till stimulerande daglig kontakt och utnyttjande av deras
erfarenhet, samlade kunskap och mest belydelsefulll deras material som utgör
grunden för forskningsenhetens insaiser.
Ur växtförädlingssynpunkt är det väsentligt att
forskningsenheten kan genomföra långsikliga forskningsprogram och atl den ej är
uppbyggd på doklorandiitbildningens numera gängse ireårsprojeki. Man råkar då
lält in i en ryckig ""modeforskning" som inle blir konsekvent
genomförd och uppföljd. Styrkan i svenska forskningsinsatser på växtförädling
och växt-genetik har just varil långsiktigt konsekvent genomförda
forskningsarbeten som genom detta skapat värdefullt material som instrument i
förädlingsarbetet. Detla har givil en kontinuitet i forskningsinsatsema som
har få motsvarigheter som t.ex. i USDA:s kullurväxtbundna genetiska ulvecklingsarbete
eller hos t.ex. PBI, Cambridge och deras cylogenetiska forskningsprojekt eller
hos Max Planck-instiluten i Tyskland - alla forskningsenheter ulan
undervisningsskyldighel.
Som tidigare påpekais hotas kontinuilelen genom den
svenska forskarutbildningens omläggning och växtförädlama har därför önskat en
forskningsenhet särskilt ägnad kulturväxternas genetik och förädling. Den behöver
inte vara knuien till utbildning men måste vara knuten lill praklisk
växtförädling.
Att dela enheien på två - en för korsbefruktare och en för
självbefrukta-re - vore ett stort misstag då några av huvudproblemen just
gäller kulturväxternas fortplantningsförhållanden - att göra ingrepp i dessa
för alt nå nytl och bättre sortmalerial t. ex. genom hybridsorter. Det viktiga
är att utreda just fortplantningsprocesserna och deras genetiska styming. Den
vegetativa förökningen är självfallel också intressant och inte minst apomixis
- förökning genom frö av moderns arvslyp i effekt likställd med vegetativ
förökning. Det vore utomordentligt värdefullt att belysa apomixins genetiska
bakgrund. Den kanske bäsl genetiskt och cylogenetiskt kända kulturväxten är
kom. Delta är lack vare att den använts som huvudsaklig mo-dellväxt i den
svenska mulationsforskningens mycket konsekvent uppbyggda arbeten. Delta
mutalionsmalerial är bl.a. basen för hybridkorns-projekt världen över, dvs.
sirävanden att göra självbefruktande kom till en korsbefruktare för all
utnyttja heterosiseffekter som kunnat ge 25-30% avkastningshöjning i
preliminära försök. Om avkaslningsökningen uppväger kostnaderna för atl
producera det nya utsädet är ännu oklart. Forskningsarbetena med kom har
öppnat ny möjlighel att få fram haploider spontant i ganska hög frekvens i en
speciell genolyp. Detta är av fundamental betydelse för möjligheterna att
snabbare selektera absoluta homo-zygoter av nya kombinationer av viktiga
arvsanlag för t. ex. resistens mot olika sjukdomar och förbättrade
kvalitetsegenskaper. Metoden är emellerlid långt ifrån klar utan fordrar ett
intensivl utredningsarbete för atl klarlägga den genetiska och cylogenetiska
bakgrunden till funktionen. Här har endast lämnats några exempel.
Mot bakgrund av den starka integration som föreligger
mellan ovan angiven grundforskning, tillämpad forskning och praktisk
växtförädling måste skapandet av en isolerad grundforskningsenhet .bedömas som
felaktig. Uppgiftema inom kulturväxtgenelisk forskning är så många och så
omfat-
Prop.
1978/79:130 77
lande att en rimlig insats endast kan ske i den
växtförädlarmiljö där forskning om än av tillämpad art redan bedrivs av de
praktiska växtlbrädlarna och deras specialister.
Det vore också felaktigt att splittra satsningen antingen
mellan själv- och korsbefruktare eller mellan olika växtslag, t. ex. lantbruks-
och trädgårdsväxter. Det finns i Svalöv en tradilion och därmed lokala och
personella resurser fördenna typ av forskning. Det finns sålunda inte bara
växtförädlare, växtcytogenetiker och cytologer utan också tekniskt utbildad
personal för dessa forskningsuppgifter - en forskarlradition på olika
personella nivåer samt ett cytologiskt, cylogenetiskt laboratorium att utnyttja
som bas för den ökade satsning som den nya forskningsenhetens inrättande innebär.
Det är därför naturiigi atl bygga vidare på denna samhällets existerande
resurs i slället för att börja från början i Alnarp där "växtförädlarmiljö""
saknas. Ett omfattande förädlingsmaterial samt växtförädlamas kunskap och
erfarenhel erfordras enligt vår bestämda uppfattning som stimulans och
effektiviserande moment för en forskningsenhet som den föreslagna.
3.17 Statens råd för skogs-och jordbruksforskning: Rådet
anser sålunda att forskningen på området bör intensifieras, men det synes rådel
onödigi att splittra verksamheien på två skilda institutioner. Ej heller
förefaller det rådel vara risk för alt, även vid personbyle, kulturväxtemas
förädling skulle glömmas bort vid ett lantbruksuniversitet, men rådel ser gäma
en preciserad inrikining av genetik och förädling därvidlag.
Rådet är ense med ulredningen om att samordning och
samverkan inom växtförädlingen måsie ske och att alla inlresseriklningar borde
kunna lillgodoses i ett organ med representativ sammansättning. Rådet anser
dock inte atl ett nytt organ, en växtförädlingsnämnd, behöver inrättas, som delvis
skulle få arbetsuppgifter och erhålla medel så att del komme alt fungera ej blott
som ett priorileringsorgan ulan även som ett forskningsråd. För syfiet
ändamålsenliga samordningsorgan inom områdel finns. Här kan förutom SJFR
nämnas ledningsorganet för den internordiska genbanken och institutionen för
genelik och växtförädling, som i remissvaret från SLU föreslagits bli
förstärkt. Det kan också hänvisas lill möjlighelema alt - i likhel med vad är
fallel inom andra av lanlbmksuniversitetets ansvars- och arbetsområden -
tillsätta en samarbetskommitté för växtförädlingsfrågor.
Däresi växlförädlingsnämnden ändock skulle organiseras och
lilldelas de växtförädlingsavgifter som tidigare lillfallit SJFR måste det
likväl bli en samordnad prioritering vid medelstilldelningen lill
växlförädlingsforskningen.
Beträffande bidrag över statsbudgeten framhålles att dessa
ej skall vara bidrag lill den allmänna verksamheien ulan direkl projeklbundna.
Rådet har intet alt erinra mol delta synsätt men vill markera alt krav på
kontinuitet måste bli tillgodosedda. Här förutsätter rådet att den kommersiella
verksamheien ger möjlighet lill anställningstrygghet elc. De föreslagna förhandlingama
måsle vidare beakla och tillgodose köksväxlodlingens ulsä-desbehov.
Rent allmänt vill rådel förorda mera forskningsaktivitet
inom trädgårdsväxtodlingen. Det synes rådel i vårt land kunna finnas mera
ulrymme för svenskodlade produkler, vilkel vore värdefullt ur bl. a.
handelsbalans- och sysselsättningssynpunkt och borde kunna medföra en bätire
kontroll av kemiska bekämpningsmedel.
Resistensförädlingen bör enligt rådets mening få en
framskjuten plats i
Prop.
1978/79:130 78
framtida växtförädling, då detta torde kunna medge en
minskad biocidanvändning och därmed mindre skaderisker för jordbrukare och
miljö.
3.18 Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen saknar i betänkandet
ett försök till en analys av hur stora resurser, som del ur ekonomisk synpunki
kan vara motiverat att satsa ytterligare på svensk växtförädling. Med hänsyn
tili de stora potenliella utvecklingsmöjligheterna får det anses troligt att en
större satsning än den i betänkandet föreslagna är motiverad.
Av återstoden av Sveriges utsädesförening (utvecklings-
och forskningsdelen) skulle bildas ett forskningsinstitut på växtförädlingens
område. Delta institut skulle ha att bearbeta långsiktiga projeki av
forskningskaraktär saml s.k. "inte lönsamma"" projeki. På delta
sätt skulle man uppnå att Svalövsnamnet kom atl bevaras som benämning på den
officiella forskningsinstitutionen på växtförädlingsområdet i landet.
Forskningsinstilutel skulle kunna uividga den egna. helt av staten bekostade,
verksamheten genom alt i samarbete med de olika växlförädlingsföretagen i
landet bearbeta långsiktiga projekt, giveivis mot att institutet fåren rimlig
del - förslagsvis i regel hälften - av forskningskostnadema för dessa projekt
täckta av respeklive företag.
Med hänsyn till att växtförädling är en verksamhet, som
kan bedömas ha mycket goda framtidsutsikter och kan ge underlag för utvidgad
export efter hand som framsteg görs, förutsätter länsstyrelsen alt staten inte
endast bestrider kostnaderna för den i det följande nämnda nya institutionen
utan även anslår minsl lika stora reala resurser som för närvarande till
verksamheten. Man torde kunna räkna med att det blivande Allmänna svenska utsädesaktiebolaget
i den av länsstyrelsen ifrågasatta med växtförädling integrerade
organisationen kommer att fä anslå mer av egna medel på förädlingsverksamhet
än som satsas för närvarande. Della innebäratt det totalt seil kommer alt
bedrivas en större verksamhet på växtförädlingsområdel än för närvarande i
Svalöv.
Utredningen föreslår all del inrättas en professur och
inslilulion för kulturväxternas genelik och förädling vid
lantbruksuniversitetet. Härigenom skujie en kontinuerlig forskningsverksamhet
med inriktning på våra kulturväxter garanteras. Professuren och institutionen
föreslås lokaliserade till Alnarp eller Svalöv. Länsstyrelsen förordar en
placering i Svalöv. Verksamheten bör bedrivas i nära samverkan med det
tidigare av länsstyrelsen föreslagna växiförädlingsinslilutet. Tillfrågade
företrädare för växtförädlingen har även framhållit all institutionen bör vara
placerad nära den praktiska växtförädlingen. Det är dessulom av
lokaliseringspolitiska skäl angelägel med en placering i Svalöv.
Länsstyrelsen stäUer sig mycket tveksam till förslaget om
att inrätta en särskild nämnd för växlförädlingsfrågor.
Skiljaktig mening av ledamölerna Lars Samzelius, Gösla
Håkansson, Arne Lynge och Sten Steming:
Om den nuvarande konventionella förädlingen av
lantbruksväxter vid Sveriges utsädesförening sammanföres med utsädesbolaget på
sätt närmare utvecklas i länsslyrelsens yttrande, saknas enligt vår mening
anledning att av återstoden av utsädesföreningen (utvecklings- och
forskningsdelen) skulle bildas ett särskilt forskningsinstitut på
växtförädlingens område. Hithörande forskningsuppgifter bör i stället knytas
lill lantbruksuniversitetet, som ocksä genom sin fristående ställning torde ha
de bästa förutsättningarna att svara för den samordning av
växlförädlingsforskningen som enligt utredningen bör komma till stånd.
Prop.
1978/79:130 79
3.19
Länsstyrel.sen
i Skaraborgs län: Nämnden ansluter sig till utredningens förslag att
grundforskningsinsatsema på växtförädlingssidan förstärks. Den föreslagna
professuren i kulturväxternas genetik och förädling bör inrättas. Den bör
knytas till lantbruksuniversitetet och placeras i Alnarp.
3.20
Länsstyrelsen i
Östergötlands län: Länsstyrelsen instämmer vidare i de av Östergötlands
Hushållningssällskap och lantbruksnämnden framförda synpunklema att en ytterligare
professur i genetik lämpligen bör knytas till lantbruksuniversitetet och även
lokaliseras där (i Uppsala) i stället för utredningens förslag om Alnarp eller
Svalöv.
3.21
Länsstyrelsen i
Västerbottens län: Trots det angelägna i en nära förbindelse till
förädlingsanstalterna i södra Sverige anser länsstyrelsen det olyckligt atl
splittra lillgängliga resurser inom växlförädlingsforskningen på ytterligare en
liten institution. Det måsle vara naturligare att förstärka resurserna vid
Ultuna, så att man där får en institution med lillräcklig kapacitet att
bearbeta långsiktiga problem hos både själv- och korsbefruktande växtslag och
också avdela större resurser för de specifika problem som gäller de nordliga
odlingsområdena i landet.
Syftet med den nya nämnden är vällovligt men frågan är, om
inte de föreskrivna arbetsuppgifterna kan lösas på enklare sätt. Regelbundna
diskussioner av växtförädlingens långsikliga inrikining och arbetsuppgifter är
värdefulla och bör stimuleras, men de bör mera informellt kunna föras vid
direkta kontakter mellan olika intressenter. Resurser att verkslälla önskade
forskningsprojekt bör utgå via forskningsråden eller som direkta, specialdestinerade
statsanslag.
3.22 Forskningsrådsnämnden: Utredningen
understrykeratt staten har ett
generellt ansvar för den grundläggande forskningen. Forskningsrådsnämn
den delar denna uppfattning, men vill understryka atl den traditionella
uppdelningen i grundforskning och tillämpad forskning med olika ansvars
förhållanden i många fall kan vara olycklig. När det gäller atl lösa forsk
ningsproblem, som är viktiga ur samhällssynpunkt, är det viktigt atl på ett
samlal sätt använda de forskningsinsatser, som är nödvändiga, oavsett om
de kommer från grundforskningen eller den tillämpade forskningen.
Enligt direkliven har ulredningen behandlal
växtförädlingen inom jordbruk och trädgårdsnäring. Forskningsrådsnämnden vill
framhålla att växt-Ibrädlingsproblematiken även finns inom skogsbrukel. För
ögonblicket är exempelvis detla aktuellt i samband med etablerandet av
energiskogar. För dessa aktiviteter krävs forskningsinsatser, som måste baseras
på grundforskning. Även om tekniken i samband med Irädförädling delvis skiljer
sig från den som tillämpas inom jordbruk och trädgårdsnäring, så kommer den
föreslagna förstärkningen av forskningen att vara gynnsam för hela
växtförädlingsområdel. Forskningsrådsnämnden har inlet att invända mot
förslaget om atl inrätta en professur i kulturväxtemas genetik och förädling
och vill betona, alt det är viktigt att den grundläggande forskningen inom
växtförädlingens område får ett fortsatt slöd.
Nämnden avstyrker däremot förslaget till inrättandet av en
växtförädlingsnämnd. Det kan inle anses välmotiverat alt inrätta en separat
växtförädlingsnämnd, ulan de uppdrag som enligt betänkandet skulle åläggas en
ny nämnd faller naturligt under statens råd för skogs- och jordbruksforskning
(SJ FR). Huruvida detta råd t. ex. skall inrätta en särskild beredningsgrupp
för atl lösa denna funktion bör ankomma på rådel att bedöma. Om
Prop.
1978/79:130 80
en sådan grupp inrättas bör naturvetenskapliga
forskningsrådet vara representerat för att säkra kontakter och samarbete
mellan de biologiska grund-vetenskapema och den tillämpade forskningen inom
områdel.
Nämnden föreslår att SJFR tillföres de ekonomiska resurser
som i betänkandet föreslås tillföras den föreslagna växlförädlingsnämnden.
Sammanfattningsvis kan sägas atl forskningsrådsnämnden
ställer sig mycket positiv lill ulredningens förslag om ett ökat stöd lill
forskning rörande växtförädling och vill framhålla vikten av att tillräckliga
ekonomiska resurser tillföres för detla ändamål.
3.23
Beredningen för
u-landsforskning (SAREC): (Se 6.9)
3.24
Tjänstemännens
centralorganisation: För att kunna bedriva framgångsrik förädling är det helt
nödvändigi all den forskning, utveckling och analysservice, som ligger nära den
prakliska förädlingen, ges tillräckliga resurser. I della sammanhang vill TCO
särskilt peka på resistensfrågorna. Att genom resislensförädling kunna minska
omfattningen av den kemiska bekämpningen skulle ur miljösynpunkt vara mycket
värdefullt.
Utredningen konstaterar atl grundforskningen på
växtförädlingens område idag spänner över siörre områden än tidigare och atl
den svenska forskningen på della område sackat efter. Behovet av ökade resurser
är därför starkt motiverat. TCO instämmer i utredningens förslag om inrättande
av en professur i kulturväxternas genetik och förädling vid Sveriges
lantbruksuniversitet. Institutionens arbetsområde skall vara den grundläggande
och allmängiltiga forskningen. Det är enligt TCOs mening viktigt alt
institutionen förläggs mycket nära och i intim kontakt med den prakliska
växtförädlingen.
TCO instämmer i utredningens synpunkter att
växtförädlingen måste tillföras särskilda medel för forskning och utveckling.
Genom att en nyinrättad växtförädlingsnämnd fördelar dessa medel kan en
önskvärd samordning ske och dubbelarbete undvikas. Det ärockså viktigt att
betona alt anslagen ges under tillräckligt lång tid och att även koslnader för
invesleringar i t. ex. maskiner och apparater inräknas i anslagen.
Växtförädling med trädgårdsväxter är ur ekonomisk
synvinkel en olönsam förädling. I avvaktan på 1974 års
Irädgårdsnäringsutredning nöjer sig utredningen med att framhålla alt det är
angeläget att denna förädling bedrivs inom landet. TCO delar denna åsikt och
vill särskilt framhålla vikten av resislensförädling varigenom behovet av
kemiska bekämpningsmedel skulle kunna nedbringas och riskerna för
restsubstanser skulle minska. En sida av förädlingen som idag är starkt
försummad är kvalitets- och smakegenskaperna. Här finns behov av utökade
resurser.
3.25 Agrifack: Ulredningens förslag om inrättandet av
en växlförädlings
nämnd inger allvarliga betänkligheter. Visseriigen är det troligt atl en
nämnd av högt kvalificerade experier skulle kunna initiera många nya vär
defulla idéer, vilkel naturligtvis vore positivt. Däremot är vi kritiska till
ut
redningens uppfattning att en sådan nämnd skulle bedriva en projeklbun
den verksamhei och alt dessa projeki skulle vara av så kortvarig beskaf
fenhet som 5 år. En sådan nämnd kan inte enligt vår uppfattning garanlera
en kontinuitet beträffande personal-, laboratorie- och odlingsresurser
d.v.s. en basorganisation, som är nödvändig för ett meningsfullt forsk
nings- och utvecklingsarbete.
1 den mån en intensifiering av långsiktigt
forskningsarbele inom kultur-
Prop.
1978/79:130 81
växternas genelik och förädling skall konkretiseras i form
uv en särskild professur i detta ämne delar vi ulredningens uppfattning all
denna bör placeras i Lundaregionen. Agrifack anser att Svalöv i så fall är den
bästa platsen med hänsyn till de goda möjligheterna till samarbele med den
basforskning, som sedan länge bedrives vid ulsädesföreningen.
3.26
Agrifack-klubben
vid W. Weibull AB: Vi är positiva till utredningens förslag att stärka
växtförädlingsforskningen vid Sveriges lantbruksuniversitet, dock bör detta
ske i anslutning till den redan existerande avdelningen för växtförädling som
bör byggas ul med en enhel i Alnarp. Den grundläggande
växtförädlingsutbildningen bör då förläggas till Ultuna. medan den fortsatta
forskarutbildningen förläggs till Alnarp. Härigenom erbjuds större möjligheter
än förut till en förstklassig utbildning och fortbildning på växtförädlingens
och genetikens område. Dessutom ökar sannolikheten för en nära koniaki och ett
nära utbyte mellan de mera praktiskt produktionsinriktat arbetande
växtförädlingsföretagen och denna institution.
3.27
Lantbrukarnas
riksförbund, Svenska lantmännens riksförbund och Allmänna svenska
utsädesaktiebolaget: Vad gäller den framtida verksamhetens finansiering har
utredningen i flera sammanhang tagit upp lämpligheten av att använda
regleringsmedel. Detta sker redan i viss utsträckning genom bidrag från
regleringsföreningar och via särskilda medel. Dessa medel hardock i regel
kortsiktig karaktär och kan med kort varsel försvinna. LRF har inget att
erinra emot atl vissa särskilda forskningsprojekt som hitintills i begränsad
omfallning finansieras via regleringsmedel. Däremot anser LRF det inte möjligt
att utvidga och mera permanent finansiera växtförädlingen via
införselavgiftsmedel eller andra regleringsmedel. LRF vill understryka att
tillgången på införselavgiftsmedel för närvarande och för de närmaste åren
bedöms vara otillräckliga för att uppfylla redan i förhandlingarna gjorda
åtaganden. Vidare anser LRF av principiella skäl det olämpligt att som
utredningen föreslår vid prisöverläggningarna avgöra medelstilldelningen för
växtförädlingsverksamhet.
Det andra ledet i utredningsförslaget är en intensifiering
av forskningsarbetet inom ämnesområdet kulturväxternas genetik och
växtförädling. LRF delar utredningens förslag om att inrätta en särskild
professur för kulturväxternas genetik och förädling. LRF finner det angeläget
att denna institution lokaliseras i anslutning till en praktisk
växtförädlingsenhei så att fortlöpande impulser kan erhållas från denna. Med
denna utgångspunkt måste Svalöv vara den lämpliga lokaliseringen. LRF anser det
också vara riktigt all institutionen knyts till Sveriges lantbruksuniversitet
men ställer sig tveksam till att institutionen blir fristående ulan direkt
anknytning till redan exisierande institution på Ultuna. Som ett alternativ
lill den föreslagna lösningen vill LRF föreslå inrättandet av en utvidgad
institution för genetik och växtförädling med huvudsäte i Skåne och med en
mindre enhet på Ultuna. Därvid bör också övervägas om inte denna institution
också bör förses med försöksverksamhel. Vissa aktiviteter vid den nuvarande utsädesföreningen
skulle kunna bilda grundval för denna. De av utredningen föreslagna
förhandlingama bör kunna omfatia också denna del varvid företrädare för
lantbruksuniversitetet förutsätts medverka.
Det iredje steget i utredningsförslaget är inrättandet av
en särskild växtförädlingsnämnd med en heltidsarbetande sekreterare som får
till uppgift all följa frågorna inom ämnesområdet. Ell ställningstagande till
ett eventuellt inrättande av en växtförädlingsnämnd bör ingå i de föreslagna
förhandlingarna.
6 Riksdagen 1978(79. I saml. Nr ISO
Prop.
1978/79:130 82
3.28 Kooperativa förbundet: KF anser alt man härvid noga
bör överväga att förlägga den statliga grundforskningen till
lantbruksuniversitetet som dessutom kunde förmedla kunskaper, forskningsrön
m.m. lill de förelag som var intresserade. Självklart måste också
grundforskning kunna bedrivas av växtförädlingsförelagen själva och med
möjlighet atl få statsbidrag. Vidare kommer företagen att även i fortsättningen
bl. a. bedriva en mera kortsiktigt inriktad forsknings- och försöksverksamhet i
samband med sortframställning m. m. Här anser KF det viktigt med konkurrens på
lika villkor mellan företagen. Den här skisserade formen där den mera långsiktiga
och statsunderstödda forskningen skulle vara kommersiellt obunden innebär också
att den skulle kunna svara för olika slag av officiell information och service
av samma slag som sorlprövning, frökonlroll, växlskydd etc. kan ge. Om denna
organisationsmodell används anser KF givetvis att en sammanslagning kan ske av
utsädesföreningen och utsädesbolaget, åtminstone vad gäller s. k. kortsiktig
forskning, sortframställning och distribution av basutsäde. Staten skulle då
inte längre vara direkt engagerad.
Vad slutligen utredningens förslag att bilda en
växtförädlingsnämnd beträffar, anser KF att hänsyn måsle las lill alt del inom
växtförädlingsområdet redan finns många samverkansformer och även lill det
internordiska samarbelel på växtförädlingsområdel. Om en sådan
växlförädlingsnämnd utses är det väsentligt att dess uppgifter och befogenheter
noga preciseras. Vad gäller dess sammansättning bör - ulöver de föreslagna
representanterna för forskningsinstitutioner, växtförädlingsanstalten,
jordbruksnäringen och den statliga administrationen enligt KF:s mening även
ingå representanter för berörd livsmedelsindustri och för konsumentkooperationen.
3.29 AB Cardo: Vi ser i och för sig positivt på
inrättandet av en professur i kulturväxternas genetik och förädling samt
uppbyggandet av en forskningsenhet kring denna tjänst. Satsningen är emellertid
enligt vårt förmenande alllför blygsam (1,4 milj. kr.) för alt kunna få mera
påtagliga effekter.
Om, av de 12,5 milj. kr. statsbidrag, som idag går till
utsädesföreningen, 5 milj. kr. avsattes som bidrag lill olönsam växtförädling i
Svalöv och annorstädes, återstår 7,5 milj. kr., som erbjuder möjligheter
realisera en icke oväsentlig del av forskningen vid del av oss lidigare
föreslagna bransch-forskningsinstitulel. Även om ett sådant idag inte är
realiserbart, borde inga hinder för en helstatlig forskning av nämnd omfattning
och förlagd till en för ändamålet skapad institution föreligga.
Vad beträffar placeringen av en nyinrättad forskningsenhet
har vi tidigare givil utiryck för uppfattningen att denna inle bör förläggas
till Alnarp men atl Svalöv väl kan övervägas under förutsättning all
forskningsenhetens övergripande och långsiktiga verksamhet kan hållas skild
från det praktiska förädlingsarbetet med sin kortsiktiga grödaspecifika
forskning. Vi håller fast vid den uppfattningen.
Vi är positivt inslällda till inrätiandei av en
växtförädlingsnämnd med de uppgifier ulredningen skisserar. Om en mera
omfaitande och differentierad forskningsenhet än den utredningen föreslagit
trots allt kan byggas upp och får en förläggning och ell huvudmannaskap, som
ger en nära kontakt med den prakliska förädlingen, bör emellerlid
växlförädlingsnämndens uppgifter anpassas härtill.
Prop.
1978/79:130 i
3.30 Hushållningssällskapens förbund: Förbundet delar
ulredningens upp
fattning om den genetiska grundforskningens betydelse för växtförädling
en och behovet av att förstärka denna forskning. Kostnaderna för den ge
netiska grundforskningen liksom för annan grundforskning av belydelse
för växtförädling samt annan mycket långsiktig forskning bör i försia hand
bäras av staten, då sådan forskning på sikt kommer hela samhället lill
godo.
För att förstärka den genetiska grundforskningen föreslår
utredningen, atl en ny institution med därtill hörande professur i
kulturväxternas genetik och förädling inrättas vid Sveriges
lantbruksuniversitet och placeras i Alnarp eller Svalöv. Förbundet
ifrågasätter, om man på della säll bör skapa en helt ny och fristående
institution och om inte detla mer kan leda lill splittring i stället för
samordning. Enligt förbundels uppfattning bör del ställa sig naturligare att
bygga ut den nuvarande institutionen för genelik och växtförädling vid
lanlbruksuniversilelel. En sådan utbyggnad borde kunna ske genom att en enhet
av nämnda institution förläggs till Skåne och att den nuvarande professuren
delas upp på två saml att forskningsresurserna väsentligt förstärks.
I första hand bör den genetiska grundforskningen och annan
för växtförädlingen behövlig grundforskning förläggas till denna utbyggda
institution och andra berörda institutioner vid lantbruksuniversitetet.
Samtidigt finns det alltid en del mera långsiktiga arbetsuppgifter, som är
starkt förknippade med den praktiska växtförädlingen och därför inte utan
vidare organisatoriskt kan skiljas från denna. Sådan forskning bör även i framtiden
kunna bedrivas vid landets olika förädlingsinstitutioner med hjälp av statliga
medel och under tillsyn av lantbruksuniversitetet som den samordnande
myndigheten.
Förbundet ifrågasätter nödvändigheten av att en särskild
nämnd inrättas för ändamålet. Uteslutet torde icke vara att nu rådande system -
där växtförädlingsanstalterna årligen överlägger med lantbruksuniversitetet i
växtförädlingsfrågor - kunde efter viss omkonstmktion vara användbart även i
framtiden. Till lantbruksuniversitetet är och kommer än mer den huvudsakliga
grundforskningen alt vara knuten. Dels med hänsyn härtill och dels med tanke på
universitetets frihet från kommersiella intressen torde universitetet ha de
bästa förutsättningarna att svara för samordningen för denna forskning och
dess fördelning på universitet och förädlingsanstalterna.
3.31 Sveriges
industriförbund: Enligt förbundets uppfattning är det själv
klart atl huvudansvaret för grundforskning och annan långsiktig forskning
inom växtförädlingsområdet måsle åvila staten, som också väsentligen bör
bära kosinaderna för denna. Vissl forsknings- och utvecklingsarbete av
mera långsiktig art, som är intimt förknippat med den praktiska växtföräd
lingen, kommer emellertid att behöva bedrivas vid de olika växtförädlings
förelagen. Vi finner det ulomordenligt angelägel all dessa kan bedriva sin
verksamhet pä lika villkor. De bör således ha samma tillgång till framkom
na resultat från den statliga forskningen, erhålla statsbidrag efter samma
grunder och även i övrigi kunna konkurrera på lika villkor.
Den långsiktiga forskningen, för vilken slalen bär
huvudansvaret, koncentreras till Sveriges lantbruksuniversitets institution
för genetik och växtförädling, vars resurser emellerlid behöver avsevärt
förslärkas. Vi har tagit del av universitetets remissyttrande och instämmer i
de önskemål som i delta avseende framförs i yttrandet. Vi vill särskilt peka på
angelägenheten av en resursförstärkning i fråga om resistensförädling och
resi-
Prop.
1978/79:130 84
stensgenelik. Vi finner del vidare önskvärt alt en
särskild institution -med tillräckliga resurser - inrättas i Alnarp.
Enligt förbundets mening bör lantbruksuniversitetet
fungera som samordnande organ för svensk växtförädling samt som
tillsynsmyndighet för de växtförädlingsföretag som åtnjuter statsbidrag. Vi
anser det tveksamt om några fördelar står att vinna genom inrättandet av en
växtförädlingsnämnd. Skulle en sådan ändå komma till stånd bör den få en
allsidig sammansättning. Förutom representanter för forskningsinstitutioner,
växtförädlingsanstalter, jordbruksnäringen och den statliga administrationen
bör således även förädlingsindustri och konsumenter vara företrädda i densamma.
3.32 W. Weibull AB: Utredningen betonar genomgående mycket
starkt den genetiska grundforskningens betydelse för växtförädlingen. Härvidlag
torde inga delade meningar råda inom svensk växtförädling; dock bör påpekas,
atl icke endast genetisk grundforskning ulan även annan grundforskning är av
vikt för växtförädlingen. Vi har vid upprepade tillfällen framhållit betydelsen
av atl den för växtförädlingen grundläggande forskningen ges tillräckliga
resurser. Vi har också gett utiryck för uppfattningen, atl kostnaderna för
grundforskning och annan mycket långsiktig forskning väsentligen bör bäras av
staten. Ett av motiven härför är, att resultaten av dessa insatser kommer
många olika intressenier och hela samhället till godo. Varje växtförädlande
institution bör emellerlid ges möjlighet att la sig an de långsikliga
arbetsuppgifter, "för vilka man har naluriiga förutsättningar, och där
lösandet av viss given uppgifi ler sig nödvändig för att de närmast till hands
liggande praktiska arbetsuppgifterna skall kunna utföras på ell för jordbruk
och folkhushåll tillfredsställande sätl" (W. Weibull AB:s siatsbidragsansökan
av den 10 aug. 1977).
Vissa av de mera långsikliga arbetsuppgifterna är inliml
förknippade med den praktiska växtförädlingen och kan organisatoriskt ej
skiljas från denna. Hit hör metodutveckling, uppspårning och genomgång av nya
genkällor, undersökningar rörande samspelseffekler mellan arv och miljö, studier
av sjukdomsresistensens och de olika kvalitetsegenskapernas genetiska karaktär
etc.
Ofta nog betonas den genetiska grundforskningen så starkt,
att man kan förledas tro, all sedan de grundläggande forskningsproblemen lösls,
är del ell enkell hanlverk all med ledning av resultaten framställa värdefulla
sorter. Man frestas tro, att utredningen sett på detta sätt på den praktiska
växtförädlingen. Utredningen har nämligen i del närmaste avstått ifrån att
belysa dess problematik. Denna innebär, att förädlaren med vakenhet och realism
beaktar jordbrukets och förädlingsindustrins krav på sorlmaleria-let och
försöker tillämpa grundläggande rön så, alt välbalanserade sorter kommer till
stånd. Svårighelen är ju, som redan Nilsson-Ehle framhållil, att hos en och
samma nya sort kombinera en mångfald goda egenskaper utan att någon i tidigare
sortmaterial befintlig väsenilig egenskap går förlorad. För att helt förstå
svårigheterna häri krävs en omfaitande erfarenhet av praktisk växtförädling.
Ingen förädlare torde undgå att vid beslut om atl ny sort
skall släppas ut få acceptera, att sorten i något avseende har brister.
Flertalet förädlare torde också få uppleva atl med åren ytterligare svagheter hos
sorlen kommer fram. Det gäller emellertid, alt vid förädlingen och prövningen
så noggrant och verklighelsbetonat som möjligl gardera sig mol sådana
eventualiteter.
Aldrig så avancerade resultat av grundforskning och
långsiktig målforsk-
Prop.
1978/79:130 85
ning båtar föga, om man inte skickligt kan utnyttja dem
och kombinera
dem i nya sorter. Det är detta som är växtförädling. Och det är detta som
gör det viktigt, att olika förädlares uppslagsrikedom och omdöme får göra
sig gällande vid sortframställningen, så att jordbrukaren och trädgårdsod
laren får alternativ att välja mellan.---
Det är beklagligt, att utredningen i ett betänkande som är
rubricerat "Växtförädling", så föga beaktat den prakliska
växtförädlingen och dess problematik.
Det är också beklagligt, att utredningen inte pä ett mera
ambitiöst sätt tagit upp resistensförädlingen till behandling, speciellt med
tanke på utredningens direktiv i denna fråga. Någon analys av den svenska
resistensförädlingens nuvarande läge och någon bedömning av dess framtida
möjligheter och resursbehov redovisas tyvärr inte av ulredningen. I
betänkandet påpekas att ett utvidgat stöd till resistensförädling och
resislensgenetik har hög prioritet. Trots detla är de utredningsförslag, som
berör resistensförädlingen, mycket vagt skisserade.
Vi finner det även anmärkningsvärt, att utredningen inte
funnit det lämpligt att ingående behandla kvalitetsfrågorna inom forskning och
växtförädling. Den viktiga förmalningskvaliteten, där under de senaste decennierna
internationellt myckel uppmärksammade insaiser gjorts från svensk sida, har
exempelvis inte med ett ord berörts i ulredningen.
Ulredningens
behandling av Weibullsholm kännetecknas av en anmärk
ningsvärd brist på intresse och generositet. Man låler på flera ställen
förstå, atl Weibullsholms insatser för den långsiktiga forskningen på senare
år minskat. Så är ingalunda fallet. I vår siatsbidragsansökan av den 10 au
gusti 1977 har vi angivit, att våra totalkostnader för långsiktiga arbetsupp
gifter av forskningskaraktär beräknas uppgå till 12-13% av totalkostna
derna. Med hänsyn till att vårt statsbidrag endast uppgår till ca 4 % av våra
koslnader och alt vi uiöverden långsiktiga forskningen även har all bekos
ta annan långsiktig verksamhet, främsi uppbyggandet av nytt förädlings
material, kan våra kostnader för långsiktig forskning inte anses låga. Ett
växtförädlingsföretag med ansvar för sina anställda och för folkhushållet
måste iakttaga en viss balans mellan utpräglat långsiktiga och mera kort
siktiga projekt. Önskemålen från dagens jordbrukare och trädgårdsodlare
måste beakias; de behöver ell förbättrat odlingsmaterial. Företaget måste
ekonomiskt gå ihop för alt ge anställningstrygghet och förutsättningar för
fortsatt utveckling. Weibullsholms specialister uppmuntras emellertid på
alli sätl till långsiktig forskning, och totalt torde forskningen idag bedrivas
väl så intensivt som i någon lidigare period av växlförädlingsanstallens his
toria. Den primära arbetsuppgiften, att framställa sorter, måste dock kom
ma i första hand.---
Enligt det
alternativ, där ett med W. Weibull AB jämförbart Svalöf AB bildas, bör
lantbruksuniversitetets inslilulion för genelik och växtförädling svara för
merparten av den långsiktiga forskningen. Denna institution, främst avdelningen
för växtförädling, har på ett utomordentligt sätt infriat de förvänlningar, som
ställts på densamma, både när det gäller forskning och forskarutbildning. Många
av medarbetarna vid Weibullsholm harerhål-ligt eller erhåller f. n.
forskarulbildning vid avdelningen för växtförädling, och vi har de bästa
erfarenheler av denna utbildning. I fråga om forskningen, är det
anmärkningsvärt, hur effektiv avdelningen för växtförädling varit i beaktande
av de blygsamma resurser, som stått till dess förfogande.
Enligt vår mening vore det därför felaktigt atl lillskapa
en fristående, helt ny institution. Detla bidrar lill splittring i stället för
samordning.
Prop.
1978/79:130 86
Vi förordar i stället all lantbruksuniversitetets
nuvarande institution för genetik och växtförädling byggs ut med en enhel i
Alnarp. I samband härmed bör professuren i växtförädling delas upp på en
professur i växtförädling av självbefruktare och en professur i växtförädling
av korsbefruktare. Växtförädling av korsbefruktare är svår och har att ta
hänsyn till en helt annan problematik än självbefruktarförädlingen. Säkerligen
är detta en orsak lill att förädlingen av korsbefruktare, främst av
foderväxter, ej på långa vägar varit så framgångsrik som förädlingen av våra
viktigaste spannmålsslag. En förstärkning av forskningsresurserna, framför allt
genom inrättande av en särskild professur i korsbefruklarnas förädling, borde
befrämja bl. a. foderväxternas förädling och därmed även animaliepro-duktionen.
Avdelningen för växtförädling vid lantbruksuniversitetet
har trots sina begränsade resurser gjort uppmärksammade insatseräven inom
resistensgenetiken. Vi finner liksom utredningen atl en ökad satsning pä detta
område har hög prioritet. Del lovande arbete, som inletts av den nuvarande
professorn i växtföriidling. vore väl förtjänt alt inbyggas genom att en heltidstjänst,
förslagsvis en biträdande professur i resistensgenetik, inrättas vid
lantbruksuniversitetet.
Vi vill i detta sammanhang även påpeka vikten av alt
tillräckliga resurser ges till avdelningen för resistensbiologi vid
lantbruksuniversitetets inslilulion för växt- och skogsskydd. Det arbete, som
utförts vid de enheter, som nu ingått i denna nya avdelning, har varit av stor
belydelse för vår resistensförädling.
Om tyngdpunkten av den långsiktiga
växtförädlingsforskningen förlägges till Sveriges lantbruksuniversitet får
statsmakterna en mycket god överblick över verksamheten och en god samordning
kan komma till stånd. Kompletterande statsunderstödd forskning kan och bör
bedrivas vid växtförädlingsanstalterna, varvid lantbruksuniversitetet, liksom
nu är fallet, bör vara tillsynsmyndighet.
Hur lantbruksuniversitetets resurser i fråga om
växtförädlingsforskning bör fördelas mellan Ultuna och Alnarp och hur långt en
utbyggnad bör ske, bör i första hand bli föremål för överväganden inom
lantbruksuniversitetet, gäma i samråd med växtförädlingsföretagen. Mycket
talar för atl Alnarp bör erhålla en jämförelsevis stor del av resurserna. Med
huvudparlen av de anslag över statsbudgeten, som hittills stått till förfogande
för växtförädlingen i Sverige, bör en effektiv enhet som institutionen för
genetik och växtförädling kunna göra en betydande insats.
Det synes i alternativet Svalöf AB. ägt av
jordbmkskooperationen, föreligga så mycket större anledning att nu göra en
stark utbyggnad av lantbruksuniversitetets institution för genetik och
växtförädling, som Sveriges utsädesförenings nuvarande laboratorier elc. enligt
ulredningen är slarkl nedslitna och i behov av upprustning för omkring 20 milj.
kr.
Lantbruksuniversitetet med dess frihet från bindning till
olika kommersiella intressen torde ha de bästa förutsättningar att svara för
den samordning av växtförädlingsforskningen, som enligt utredningen bör komma
till stånd, dels genom att självt stå för huvudparten av denna forskning och
dels genom att som nu vara tillsynsmyndighet över statsunderstödda förädlingsförelag.
Den av utredningen föreslagna växtförädlingsnämnden finner
vi vara helt onödig, och den skulle endast komma atl bidraga till ökad
byråkrati, större kostnader och splittring. Nämndens uppgifter, som ulredningen
f. ö. endast vagt skisserat, torde med fördel kunna tillkomma lantbmksuniver-
Prop. 1978/79:130 87
sitetel och dess organ. I stället för den föreslagne
chefstjänstemannen torde en utökning av lantbruksuniversitetets
forskarresurser vara att föredraga. Delta skulle säkert ge betydligt större
utdelning.
I stället för att tillskapa nya organ, bör man enligt vår
uppfattning ta lillvara det lillfälle man har att nu åstadkomma enklast
möjliga organisation med lantbruksuniversitetet i centrum och med möjligheter
för växtförädlingsföretagen alt få vissa statsanslag enligt ovan.
3.33 Trädgårdsnäringens riksförbund: Förädlingen av
köksväxter inom
landet har skett framför allt inom företagen Hammenhögs Frö AB och W.
Weibull AB. De insatser som här gjorts bedömer förbundet vara mycket be
tydelsefulla och sortmaterial härifrån används i en inte ringa omfattning så
väl för frilandsodling som vid produktion i växthus. Dessa företags verk
samheter har, även om de under senare år givits vissa ökade resurser, inte
kunnat spänna över hela det behov som föreligger inom köksväxtodlingen.
Användningen av utländskt sortmaterial är därför idag mycket slort. Före
lagen har inte heller haft resurser att avsätta på en mer grundläggande ge
netisk forskning kring detta material. Verksamheten har i slället i hög grad
kommii att koncentreras till de kulturslag som givit den bästa kostnads
täckningen. Förbundet anser det synnerligen angeläget, att en omfaitande
resursförstärkning ges förädlingen på detta område. Det i enlighet med
ovan alltmer accentuerade behovet för alla kulturer atl få ett till de svenska
produktionsomständigheterna anpassat sortmaterial, kräver att satsningen
görs omgående och inriktas såväl på grundforskning som tillämpad föräd
ling. -----
Beträffande förädlingsverksamheten inom
prydnadsväxtseklorn gäller
idag beträffande krukväxter, snittblommor och utplanteringsväxter i stort
samma förädlingssituation som för köksväxter. I fråga om krukväxter och
snittblomssorter är dock det utländska sortinslaget av större omfattning.
Förbundet menar, att samma skäl här kan anföras för en utökning av resur
serna för denna förädling.-
Sammanfattningsvis vill förbundet i fråga om
växtförädlingsutredningens förslag hävda atl
en kraftig och engagerad satsning görs på såväl genetisk
grundforskning som mer tillämpad förädling inom hela trädgårdssektorn;
den
föreslagna nya institutionen för kullurväxtemas genetik i stället knyts till
den redan existerande institutionen för genetik och växtförädling vid
lantbruksuniversitetet i form av en särskild avdelning vid Alnarp att arbeta
med kulturväxternas - särskilt trädgårdsväxternas - grundläggande genetik;
den föreslagna växtförädlingsnämnden bör anstå tills dess
behovet av en sådan kan bätire styrkas.
3.34 1977 års
hemslöjdsutredning: Fullföljs de riktlinjer som växtföräd
lingsutredningen dragit upp är linet att anse som ell växlslag som på grund
av sina begränsade omfattningar inte kan finansieras genom intäkter och
som genom sin betydelse ur samhällssynpunkt bör få samhälleligt stöd. Ur
hemslöjdsutredningens synpunkt är de tyngst vägande skälen för detta
hemslöjdens behov. För hemslöjdens del ärdet angeläget alt det prakliska
förädlingsarbelet och det lill del knutna linkunnandet bibehålls och att
sambandet mellan linproduktion, linhantering och textilframställning kan
bestå och utvecklas inom landet.------
Hemslöjdsulredningen hemsläller atl Svalövsgruppen
medverkar till alt
Prop.
1978/79:130 88
en tjänst inrättas för handläggning av frågor rörande
linodling, linberedning och rådgivning i linfrågor för att föra vidare den vid
Svalövsinstitutio-nen bedrivna linverksamheten.
3.35 Professorerna N.O. Bosemark, K. Fredga, Å.
Gustafsson, A. Levan, A. Lima-de-Faria, A. Lundqvist och A. Muntzing: Svensk
växtförädling har av tradition haft fruktbärande kontakt med den teoretiska
ärftlighetsforskningen. Växtförädlingens behov av vetenskapligt grundad
metodik gav stark stimulans åt den genetiska grundforskningen. Svenska
forskningsinsatser inom växtgenetik och växtförädling har haft sin styrka i
långsiktig, konsekvent genomförd uppläggning. Härigenom har värdefullt material
skapats, att användas som instrument i förädlingsarbetet. Denna kontinuitet
har varit vida berömd och har sin motsvarighet i Plant Breeding Inslilute i
Cambridge eller i de olika växtförädlingsinsiilutionerna inom Max
Planck-lnstitut i Tyskland.
I och med
omläggningen av forskarutbildningen vid landets universitet har grunden för
denna kontinuitet hotats. Långsiktiga forskningsprogram ryms ej inom ramen för
den nutida, nedbantade forskarutbildningen. Forskarstuderande vid landets
universitetsinstitutioner för genelik är mer benägna atl välja ämnesområden som
möjliggör snabbare resultat. Långsiktig forskning över högre växters genelik,
och då särskilt kulturväxternas, har kommit i bakvatten, trots all yngre
forskare vid olika växtförädlingsinslitutioner fortfarande gör värdefulla
forskningsinsatser vid sidan av sin dagliga verksamhet i växtförädlingen.
Växtförädlingsutredningen har tagit upp problemet och finner det angeläget, att
en upprustning av forskningen kring kullurväxtemas genetik och förädling
kommer lill stånd. Undertecknade vill starkt understryka behovet av en sådan
upprustning. Vi vill samtidigt framhålla, alt den föreslagna
forskningsinstitutionen kommer atl ha en viktig uppgift i forskarutbildningen,
men atl den framför allt måsle vara knuten till den prakliska växtförädlingen.
Mot bakgmnd av den starka integration som föreligger mellan gmndforskning,
tillämpad forskning och praktisk växtförädling finner vi det ofrånkomligt att
denna institution lokaliseras i direkt anslutning till en
växtförädlingsanstalt. Del är annars uppenbar risk all institutionens
verksamhet inte blir lill det stöd, som den svenska växtförädlingsverksamhelen
redan nu, och ännu mer i framtiden, behöver. En sådan forskningsenhet måsle
arbela bland växtförädlare, om den skall kunna arbeta effeklivi med de problem,
som det är mest angeläget att belysa, när del gäller alt utveckla ny och
framgångsrik växtföräd-lingsmelodik. Framför allt är det ju växlförädlarnas
malerial som utgör grunden för forskningsenhetens insatser.
Att dela enheten i två - en för korsbefruktare och en för
självbefruktare - vore ett stort missgrepp, eftersom några av huvudproblemen
jusl gäller kulturväxternas fortplantningsförhållanden och möjligheterna alt
göra ingrepp däri för att uppnå nytt och bättre sortmalerial, t.ex. genom
hybridsorter. Det viktiga är att utreda fortplantningsprocesserna och deras
genetiska styrning. Den vegetativa förökningen är självfallet också intressant
inte minst den apomiktiska förökningen genom frö av moderns arvstyp. Det är
av grundläggande betydelse all belysa apomixins genetiska bakgrund och
möjligheterna att manipulera forlplantningssyslemet mellan asexuell och könlig
fröbildning.
Det vore också felaktigt att splittra satsningen mellan
olika växtslag, t.ex. lantbruks- resp. trädgårdsväxter. Många av de
grundläggande problemen genetisk kartläggning, genetisk ingenjörsteknik och
problem
Prop.
1978/79:130 89
med biokemisk, fysiologisk eller mikrobiell anknytning -
är av den art atl forskningsenheten odelal måsle ägna sig åt kulturväxternas
genetik och förädling för att uppnå största slagkraft.
Fastän vi
ansluter oss till utredningens förslag, att den nya institutionen för
kulturväxternas genetik och förädling bör inordnas i Sveriges lantbruksuniversitet,
vill vi framhålla som vår bestämda åsikt, att denna grundforskningsenhet bör
förläggas till Svalöv. Om staten även i fortsällningen åtager sig ekonomiskt
ansvar för växtförädlingsverksamheten i Svalöv. är det naturligt att statligt
understödd grundforskning över kulturväxternas genetik och förädling också
förläggs dit. Med tanke på att den statligt understödda grundforskningen skall
betjäna landets samtliga växtförädlingsanslalter. måste den inrymmas i en
självständig och av anstalterna oberoende institution.
Institutionen skall syssla med långsiktig och övergripande
forskning, som syfiar till alt öka kunskapen om den genetiska, biokemiska och
fysiologiska bakgrunden till fenomen och egenskaper av betydelse för växtförädlingen.
Under dessa förutsättningar kan man förvänta en verksamhet, där förädlare och
forskare med olika organisationstillhörighet kan samarbeta utan hänsyn till
dagens konkurrenssituation. Ett tänkbart styrmedel för denna
grundforskningsenhet kommer att finnas i den av ulredningen föreslagna
växtförädlingsnämnden.
3.36 Svalövs kommun: Inom det nya företagel - Svalöf AB -
kommer -efter vad kommunen kan förslå - även i fortsättningen forskning och
praktiskt växtförädlingsarbele alt ha en betydande omfattning. Det torde
därför vara nalurligl all Svalöv även fär den kompletterande institutionen som
föreslagits rörande kulturväxtemas genetik och förädling. Härigenom skapas
verkligen ett svenskt centrum för växtförädling.
Ytterligare
skäl för en lokalisering lill Svalöv är den tradition på detla område som finns
här och det anseende som Svalövsnamnet åtnjuter i internationella växlförädlingskretsar.
Svalövsorganisationen tillhör de ledande institutionerna på växtförädlingens
område, vilket befästs icke minsl genom ett omfattande nät av intemationella
kontakter världen över. 1 sammanhanget kan också framhållas de insatser, som
"Svalöv" gjort för tredje världen genom utbildning av forskare från
utvecklingsländerna och genom de insatser, som "Svalöv" utfört på
bilateral basis, vilkel såväl FAO som SIDA kan verifiera.
Kommunen vill erinra om att det från ett antal
vetenskapliga företrädare framhållits önskvärdheten av att den föreslagna
institutionen får en nära förankring till praktisk växtförädling och därigenom
kontakt med förädlingsmaterialet och lillfälle till utbyte av erfarenheter med
växtförädlama. Institutionen får även en närhet till de resurser ett Svalöf AB
kan ställa lill förfogande. Genom att institutionen lokaliseras till Svalöv
skapas även förutsättningar för att skapa nära kontakter och framgångsrikt
samarbete mellan lantbruksuniversitetet och det nya Svalöf AB.
I Svalöv finns mer än 90-åriga traditioner på
växtförädlingens område med allt vad detta innebär i form av personal, lokaler,
mark, miljö och känsla från en hel bygd, som växt upp med denna verksamhet i
generationer. Dessa förhållanden kan inte direkt mätas i pengar men torde vara
synnerligen viktiga för alt den föreslagna institutionen skall kunna komma
igång med sin verksamhet, fungera väl och redovisa goda resultat.
Svalöv har idag brist på sysselsättning för de i kommunen
boende (netto-uipendlingen uppgår till ca I 300 personer) och än större problem
lorde
Prop.
1978/79:130 90
uppslå i samband med bland annat nedskärningen av
Öresundsvarvet och nedläggning av textilindustrier i Landskrona, då eit
betydande antal av där arbetande bor i Svalövs kommun. Varje ökal
sysselsättningstillfälle inom kommunen är därför synnerligen betydelsefullt, då
härigenom bättre förutsättningar skapas för mindre pendling och lägre risk för
arbetslöshet.
Svalövs kommun anser det därför vara utomordentligt
betydelsefullt för kommunen och sysselsättningen direkt och indirekt inom
kommunen om ifrågavarande institution förlägges till Svalöv. Samtidigt talar
övriga av kommunen och andra inslanser framförda synpunkier för en förläggning
till Svalöv. Det är därför kommunens förhoppning, att regeringen ska besluta
föreslå en sådan lokalisering till kommunen. Vi bedömer en sådan förläggning
som en garanti för en fortsatt positiv utveckling för växtförädlingsverksamheten
inom landet och för en värdefull sysselsättningseffekt för kommunen.
4 Balsgård
Så gott som samtliga remissinstanser som behandlar
utredningens förslag om att verksamheten vid lantbruksuniversitetets
försöksavdelning för växtförädling av frukt och bär i Balsgård bör föras till
del nya företaget avstyrker förslaget besläml.
4.1
Sveriges
lantbruksuniversitet: Konsekvensen i det, av lantbruksuniversitetet här
framförda förslaget, borde bjuda, att även försöksavdelningen för växtförädling
av frukt och bär inkorporerades i Svalöf AB, såsom ulredningen föreslagit.
Hela den historiska utvecklingen av växtförädlingen av frukt och bär från det
verksamheten vid Balsgärd startades 1941 till förstatligandet 1970 visar dock
att den yrkesmässiga odlingen inle är tillräckligt stark att kunna bära
ansvaret förden synnerligen långsiktiga och kostnadskrävande växtförädling som
här erfordras. Statsunderstödet ärdärför ett villkor för atl verksamheten skall
kunna fortsätta, en verksamhet som också har hemträdgårdsodlingen som en viktig
avnämarseklor. Med hänsyn härtill och växtslagens särart, den långvariga
framställningsprocessen och vegetativa förökningen, är fortsatt anknytning av
Balsgård till avdelningen för frukt- och bärodling mest rationell. Att riva
upp nuvarande system och förlägga verksamheien till del föreslagna Svalöf AB
skulle inte gagna vare sig växtförädlingsverksamheten eller de båda
odlarsektorerna. Utredningen har ej heller berört de ekonomiska konsekvenserna
med en överflyttning av verksamheten.
4.2
Sveriges
utsädesförening: När det gäller utredningens förslag om att frågan för den
framtida organisatoriska placeringen av verksamheten vid Balsgård skall tas upp
i samband med de föreslagna förhandlingarna om ett samgående mellan
utsädesföreningen och utsädesbolaget är föreningen positiv till att så sker.
4.3
Statens råd för
skogs- och jordbruksforskning: Vad berör Balsgård vill rådet hänvisa lill
lantbruksuniversitetels motiveringar och förslag.
4.4
Tjänstemännens
centralorganisation: Beiräffande verksamheten vid Balsgård vill TCO anföra att
denna är etablerad som en integrerad del i lantbruksuniversitetets
försöksverksamhel beträffande frukt- och bärodlingen i Sverige och kan icke
utan kännbar effekt för försöksverksamheten brytas loss ifrån denna. TCO
avstyrker utredningens förslag.
Prop.
1978/79:130 91
4.5
Kooperativa
förbundet: När det gäller avdelningen för växtförädling av frukt och bär i
Balsgård anser KF att den bör bibehållas oförändrad.
4.6
Sveriges
industriförbund: Förbundet finner det för sin del mycket olyckligt om man nu
efter en relativt kort tid ånyo skulle ändra organisationsformen för Balsgård.
Vi anser det viktigt att den växtförädling som bedrivs där nu får nägra år av
lugn och ro för att man effektivt skall kunna utnyttja del ganska omfattande
material som finns. Eftersom förädlingsverksamheten på Balsgård är av
långsiktig karaktär anser vi det självklart att staten tar pä sig en stor del
av ansvaret och därmed kostnaderna. Dessulom används materialet i stor
utsträckning för husbehovsodlingar, varför en finansiering med skattemedel är
ytteriigare befogad.
4.7
Trädgårdsnäringens
riksförbund: Situationen för vedartade och perenna prydnadsväxter är den att
någon förädling ej existerar i landet. 1 en skrivelse till
jordbruksdepartementet den 30 oktober 1974 begärde Svenska Plantskolornas
Riksförbund att en sådan verksamhet snarast inrättades. 1 skrivelsen gavs
välgrundade och alltjämt idag relevanta argument härför. Någon reaktion på
skrivelsen har beklagligtvis inte skett. Förbundet vill därför i detta
sammanhang i allt hänvisa till skrivelsen, vilken härmed bilägges i kopia med
begäran att en sådan förädling nu snarast inrättas. Häri inbegripes även
förädlingen av perenna prydnadsväxter. Som anförts ovan ligger ett idag mycket
stort kommunalt och statligt såväl som aUmänt intresse bakom en sådan
verksamhet. Förbundet anser, att denna förädlingsverksamhets långsiktiga art
motiverar ett fullständigt statligt engagemang. I linje härmed bör verksamheten
förläggas till lantbruksuniversitetet och där anslutas till den motsvarande
verksamhet som idag bedrivs vid avdelningen för växtförädling av frukt och bär
vid Balsgård och som förbundet som framgår nedan menar skall bestå i sin
nuvarande form.
----- Bortsett ifrån att viss personalomsättning kan ha
varil störande på
verksamheten vid Balsgård anser förbundet, atl denna
fungeral med hänsyn till resurserna mycket bra och förbundet vill därför
bestämt motsätta sig en förändrad lokalisering eller förändrat huvudmannaskap.
I slället vill förbundet som ovan nämnts föreslå en resursförstärkning på det
sätt som kan ske genom en utvidgning av verksamheien lill att också omfatta
förädling av vedartat prydnadsväxlmalerial. Om den föreslagna avdelningen för
grundläggande genetisk forskning inrättas vid Alnarp förutsätter förbundet att
visst samarbete etableras med verksamheten på Balsgård.
4.8 Föreningen för växtförädling av frukt och bär: Den
yrkesmässiga frukt-
och bärodlingen eller hemträdgårdsodlingen är inle tillräckligt stora avnä
mare av vegetativt förökningsmaterial till Balsgårds sorter för alt genom
växtförädlingsavgifier finansiera den dock nationalekonomiskt sett bety
delsefulla verksamheten. Frukt- och bärförädlingens långa omloppstid i
kombination med användningen i såväl hemträdgårdar som kommersiella
odlingar jämte Sveriges nordliga läge är fakiorer som nödvändiggör en
statlig helhetssatsning. Skall denna typ av odling kunna leva kvar i stora
delar av Sverige behövs en svensk förädlingsverksamhet.
Föreningen önskar också framhålla att växtförädlingen av
frukt och bär kräver god kännedom om hela produktkedjan från förökning,
odlingslek-niska åtgärder, skörd, lagring och produktbehandling fram till
konsument vilket gör att verksamheten har de flesta koniakterna med
avdelningarna inom institutionerna för trädgårdsvetenskap saml växt- och
skogsskydd i
Prop.
1978/79:130 92
Alnarp. speciellt försöksavdelningen för frukt- och
bärodling. Genom att avdelningens växtförädlingsprogram är inlemmat i
trädgårdsseklionens riksförsöksprogram kan den också uinyttja
försöksstationerna inom de tre irädgårdsförsöksdislrikien för selektions- och
provningsverksamhet. Det samarbete och utnyttjande av tjänster som nu försiggår
inom riksförsöks-programmets ram med anknytningen lill avdelningen för frukt-
och bärodling skulle inte vara möjligt enligt del förslag som utredningen
framförl. Det är inte realistiskt att förutsätta att man inom Svalöf AB skulle
kunna bygga upp en organisation med motsvarande teoretiskt och praktiskt kunnande
inom frukt- och bärodling som nu finns vid Alnarp.
Styrelsen för Föreningen för växtförädling av frukt och
bär vill avslutningsvis framhålla att den som initiativtagare till och
stödförening åt växtförädlingsverksamheten vid Balsgård finner utredningens
förslag att överföra densamma till ett kommersiellt bolag. Svalöf AB,
synnerligen orationellt. Växtförädlingen av fruktträd, grundslammar och
bärväxter bör forisatt ske i helt slallig regi och tillhöra avdelningen för
frukt- och bärodling vid Sveriges lantbruksuniversitet. Verksamheten vid
Balsgård bedöms vara av mycket stor betydelse för den framtida frukt- och
bärodlingen i Sverige.
5 Nordisk samverkan
De remissinstanser som har tagit upp frågan om nordisk
samverkan har genomgående en positiv syn på behovet av och möjligheterna till
en ökad nordisk samverkan inom växtförädlingen.
5.1
Statskontoret:
En nytillskapad forskningsinstitution torde inte vara det enda medlet all öka
insatserna på de av ulredningen angivna angelägna forskningsområdena.
Statskontoret förordar därför alt den samverkan på nordisk basis som redan
finns inom jordbruksforskningen ytterligare utvidgas. Den tillfredsställande
samordningen beträffande forskarutbildningen inom växtförädlingen tyder på att
goda samverkansmöjligheter finns på nordisk basis.
5.2
Lantbruksstyrelsen:
Verksamheten vid norrlandsavdelningen lorde ha goda förutsättningar alt betjäna
jordbruket inte bara i norra Sverige utan också i stora delar av Norge och
Finland. Även om produktionsvärdet i och för sig är relativt begränsat i dessa
områden är växtförädlingen av ett speciellt iniresse eftersom det är svårt att
frambringa ett till de där rådande klimatiska förhållandena anpassat
odlingsmaterial utanför Nordkalotten. Talrika erfarenheter visaratt det
norrländska jordbruket ofta drabbas hårt av bristen på odlingsmaterial anpassat
till områdets kärva förhållanden. Utöver en målmedveten satsning på verksamheten
vid norrlandsavdelningen är det därför högst angelägel att ta tillvara alla
möjligheter lill en bred samverkan mellan de nordiska länderna. En samverkan på
personlig basis är givetvis värdefull men lorde för atl ge maximal utdelning
behöva inslilulionaliseras och stödjas på högsta nivå, närmast under Nordiska
ministerrådets auspicier. Ett förädlingsarbete med denna inriktning borde med
gott ekonomiskt utbyte även kunna betjäna andra, som direktiven uttrycker det,
"länder vilkas klimat liknar vårt".
5.3
Lunds
universitet: Nämnden finner att utredningens förslag om en officiell
växtförädlingsinstitution i Svalöv samt inrättandet av en växtföräd-
Prop. 1978/79:130 93
lingsnämnd och en institution för kulturväxtemas genetik
och förädling möjliggör viktiga insatser i arbetet för en ökad nordisk
samverkan kring projeki inom den praktiska växtförädlingen samt inom det
grundläggande forsknings- och utvecklingsarbetet.
5.4
Statens råd för
skogs- och jordbruksforskning: Nordiskt samarbete är utomordentligt viktigt,
något som tidigare energiskt framförts av rådets föregående huvudsekreterare
med velenskaplig inriktning på växtförädling. Sverige är alltför litet och
differentierat för alt ensamt med rimliga resurser kunna i framtiden behärska
hela tekniken, där även de geografiska egenarterna måste beaktas. Norden vore
en mera naturlig enhet om gemensam satsning kunde åstadkommas mellan berörda
länder.
5.5
Forskningsrådsnämnden:
Nämnden ställer sig mycket positiv till förslagen om nordisk samverkan. Här
finns mycket att vinna både på utbildnings- och forskningsområdet. Detta
förutsätter emellertid en effekliv samordning av gemensamma resurser. Allt bör
göras för att skapa en sådan nordisk samverkan. Framför allt skulle det vara
värdefullt om man med nordisk bas kunde göra insatser inom u-ländema på
växtförädlingsområdet.
5.6
Tjänstemännens
centralorganisation: Ett visst samarbete finns redan inom Norden på
växtförädlingens område bl. a. beträffande forskarutbildningen. Med lanke på
den ökande konkurrens som förväntas internationellt är ett ökat nordiskl
samarbele slarkl angeläget för att garantera jordbruket det utsäde som är
anpassat för våra klimatförhållanden. Specielll intressant redan nu bör ett
samarbele mellan Norge. Finland och Sverige vara med tanke på de särskilda
problem som finns i de norra odlingsområdena.
5.7
Sveriges
industriförbund: Det kan också finnas anledning alt överväga ell nordiskt
samarbete när det gäller vissa av dessa växtslag. De naturliga betingelserna i
Danmark, Norge, Sverige och Finland borde vara så lika att man väl kan utnyttja
ett gemensamt växtförädlingsmaterial.
6 Biståndsfrågor
Flertalet av de remissinstanser som lar upp bislåndsfrågor
i svaren framhåller den viktiga roll som växtförädlingen spelar i
biståndsarbetet. Man menar atl utsädesföreningen också efter en omorganisation
bör kunna utnyttjas i della arbele.
6.1 SIDA: Under våren 1978 har SIDA slutit ett avtal med
Sveriges utsädesförening (SUF), som innebär alt SUF har fått ekonomiska
möjligheler att bilda den biståndsenhet som utredningen nämner. Detta avtal
innebär att biståndsenheten skall finansieras genom ett schablontillägg på de
uppdrag som genomföres av SUF. Skulle emellertid del uttagna tillägget icke
täcka de faktiska kosinaderna för samordningsfunktionen (biståndsenheten)
kommer SIDA alt tillskjuta nödvändiga medel i syfte att trygga dess
kontinuitet. Del bör påpekas alt SLRs delägarskap i Allmänna svenska utsädesbolagel
(ASU) innebär alt ASU i dag täcks av det avtal SIDA ingått med Swedfarm. Vid en
sammanslagning anser SIDA det rationellt alt det
Prop.
1978/79:130 94
pågående och framtida samarbete där Svalöv är involverat
sker via en biståndsenhet vid Svalöv. Beträffande huvudmannaskap för ett
Svalöf AB har SIDA ingen mening.
Utredningen har påpekat möjlighetema till samordning med
den u-lands-avdelning som finns vid lantbruksuniversitetet. Samarbete sker med
lantbruksuniversitetet beträffande dokumentation och rekrytering av biståndsarbetare
lör bilaterala insatser.
Förutom de fördelar en sammanslagning av SU F och ASU har
för växtförädling och utsädesproduktion-distribution i Sverige är en
sammanslagning positiv ur biståndssynpunkt. Ett sådant foretag kommer att
kunna erbjuda SIDA ett ur resurssynpunkt bredare samarbete.
Utsädessektom är ett område som SIDA sedan lång tid
tillbaka har stött främst via FAO men även via lAEA och sannolikt kommer
åtgärder för att underlätta för u-ländema att själva producera fullgott utsäde
alt för lång tid framåt utgöra en viktig del i del svenska biståndet inom
lantbrukssektorn. I detta sammanhang kommer även Statens cenlrala
frökontrollanstalt och lantbruksuniversitetet att ingå som betydelsefulla
länkar då växtförädling i sig sällan är nog för atl bonden skall nås av eU
fövbäurai odlingsmaterial.
Utredningen nämner även att SUF anser del vara svårt att
bedriva bi-ståndsinriktad verksamhet då personal får tas från ordinarie
förädlingsar-beie. I detla sammanhang vill SIDA påpeka all delta är grunden för
del samarbete SIDA har med SUF. Skulle detta arbetssätt inte kunna tillämpas
kommer en kader av '"bislåndsförädlare" att upprältas, vilken för sin
anställningstrygghet skulle vara beroende av SlDAs mottagarländer. Storleken
av Svalövs engagemang måste anpassas till vad organisationen "orkar
med". Biståndsenheten skall ses som en administrativt stödjande funktion.
6.2
Lantbruksstyrelsen:
Ulan tvekan har växtförädlingen stora potentiella möjligheter att förbättra
näringsförsörjningen i länder där ett primitivt jordbruk bedrives. Speciellt i
u-landssammanhang är emellertid det betraktelsesättet intressant att
växtförädlingen bildar en ram inom vilken den uppnåeliga skörden kan variera. En
viss övertro på växtförädlingens möjligheter alt i sig, ulan slöd från
insaiser för produktionstekniska förbättringar kunna åstadkomma radikala
produktionsförbättringar har emellanåt kommit lill synes i u-ländernas
utvecklingsplanering. Av anförda skäl är det mycket angeläget alt
biståndsinsatser på växtförädlingsområdet väl samordnas med insatser för en
förbätirad ulsädesförsörjning och produktionsteknik.
6.3
Lunds
universitet: Nämnden vill också tillfoga uppfattningen, att vår forskning ej
bör strikt begränsas till en inriktning mot lokalt i Norden användbara
växlgrupper och sorter. Grundforskning och förädlingsarbete med inriktning på
nu eftersatta geografiska områden och växlgrupper borde få en plats i svenskt
utvecklingsstöd. Våra starka traditioner och tillgången till kunnigt folk kan
på detla område ge betydande utbyte för en måttlig ekonomisk insats.
6.4
Statens
centrala frökontrollanstalt: Biståndsverksamhet på växtförädlingens område bör
bedrivas i projektform och bekostas av statliga biståndsmedel. Sådan
verksamhei bör regleras genom speciella avtal för atl inte ävenlyra
kontinuiteten.
Prop.
1978/79:130 95
6.5
Sveriges
lantbruksuniversitet: Biståndsverksamhet har hittills varit svår att koppla
samman med en under företagsekonomiskt tryck verksam, praktisk växtförädling.
E'.,n tillräckligt stor. samlad forskningsenhet inom Sveriges
lantbruksuniversitet skulle här kunna ta ett länge efterfrågat, större ansvar.
Biståndsverksamheten inom växtförädling skulle i så fall lättare kunna
samordnas med annan som t.ex. inom växtodling eller växt-skydd genom att även
här låta ii-landsavdelningen vid Sveriges lantbruksuniversitet ta
administrativt huvudansvar.
6.6
Sveriges
utsädesförening: Utredningen anför beträffande föreningens nuvarande
biståndsverksamhet att denna bör kunna inrymmas i det nya företaget. Därvid
påpekar utredningen nödvändigheten av att alla med denna verksamhet förknippade
kostnader i sin helhet bekostas av biståndsmedel. Föreningen delar helt
utredningens synpunkter i detta hänseende.
6.7
Statens råd för
skogs- och jordbruksforskning: Forskning rörande bi-ståndsinriktad verksamhet
bör enligt rådets uppfattning bekostas helt av medel avsatta för dylika
ändamål.
6.8
Forskningsrådsnämnden:
Nämnden anser, liksom utredningen, att växtförädlingsområdet erbjuder
synnerligen goda möjligheter till konstruktiva biståndsinsatser.
6.9
Beredningen för
u-landsforskning (SAREC): Utredningens förslag om ett nytt förelag, Svalöf AB,
innebär i fråga om samordningen mellan växtförädlingsverksamheten i Sverige
och i utvecklingsländerna ett annat utgångsläge än tidigare. Samordningen har
hittills i huvudsak möjliggjorts genom insatser från Sveriges ulsädesförening
och framför allt baserats på insatser från forskningssidan vid
utsädesföreningen. W. Weibull AB och Hilleshögs Frö AB har engagerats
obetydligt. När del skett har del i huvudsak varil tillfälliga insaiser från
anställda vid de båda företagen.
Det kan förutsätlas alt ett eventuellt Svalöf AB inle
kommer att engageras i biståndsverksamheten på annat sätt än vad hittills
varit fallel med W. Weibull AB och Hilleshögs Frö AB. Enligt utredningen skall
Svalöf AB engageras i forsknings- och utvecklingsarbete, marknadsföring,
serviceverksamhet, biståndsverksamhet m. m. och dess verksamhet kunna delas i
förädlingsverksamhet, försäljningsverksamhet och administrativ verksamhet, I
stort är detla verksamheter, som mycket liknar verksamheterna vid W. Weibull
ABoch Hilleshögs Frö AB. Försäljningsverksamhelen blir mycket betydelsefull
inom företaget. Den är avsedd att baseras på ett system, som bygger på
lantmannaföreningarna som försäljningsorganisation. Men därtill kommer en
exporlenhet som en viktig del av företaget. Genom intensifierade ulländska
marknadsinsatser beräknas den kunna medföra ökade ekonomiska resurser för
förelaget. Osökt erinrar man sig i detta sammanhang presentationen av
växtförädlarskydd (växtförädlarrätt) i utredningens bakgrundsmaterial och den
ekonomiska betydelsen av detta. Brislen på växtförädlarskydd
(växtförädlarrätt) i utvecklingsländerna och konsekvenserna av detta med
hänsyn till sortskydd kan medföra ovilja hos ett kommersiellt företag all låta
sina växtförädlingsprodukter ulan vidare utnyttjas i utvecklingsländerna.
Del anförda lorde klarl visa alt biståndsverksamheten på
växtförädlingens område i vårt land i första hand måsle knytas lill de svenska
forskningsaktiviteterna inom växtförädling, vilket SAREC finner både rikligt
Prop.
1978/79:130 96
och angeläget. Med detta i åtanke blir det nödvändigt
finna en lösning varigenom den vid Sveriges utsädesförening nu befintliga
forskningsverksamheten skall kunna inrymmas i en organisation, där den liksom
annan forskningsverksamhet på växtförädlingens område i Sverige skall kunna
väl utnyttjas såväl för svenska förhållanden som globalt. Utredningen har inte
presenterat någon lösning som fyller detta krav. Man har för att stärka
forskningen rörande växtförädling föreslagit att inom ämnesområdet kulturväxternas
genelik och växtförädling inrättas en professur och en institution i Alnarp
eller Svalöv. Både professuren och institutionen bör falla inom ramen för
Sveriges lantbruksuniversitet men bör nära samarbeta med genetiska institutionen
vid Lunds universitet som har en enhet i Svalöv. Men denna enhet kommer, om
Svalöf AB etableras, att forskningsmässigt bli tämligen ensamstående, såvida
man inte vid bildandet av Svalöf AB bryter sönder Sveriges utsädesförening i
två delar, en mot praklisk växtförädling inriktad del som förs till Svalöf AB
och en på grundforskning specialiserad del, bildar en med särskilda medel
finansierad enhet.
Naturligtvis kan man för den på grundforskning
specialiserade delen försöka åstadkomma en stiftelse, bildad gemensamt av siat
och näring. Men om man bildar ett Svalöf AB har man redan utnyttjat en
samverkan mellan stat och näring så långt delta torde vara möjligt. Inte minst
framgår detta av utredningens förslag lill växtförädlingsnämnd och till
sammansättningen av denna.
Ulredningens förslag lill försiärkning av grundforskningen
på växtförädlingens område är både olillräckligt och splittrande. SAREC finner
det beklagligt alt erfarenheterna av den u-landsinriktade verksamheien vid Svalöv
inle närmare presenterats i utredningens förslag. Växtförädling ingår som en
vikiig komponent bland ett stort antal andra för atl främja utvecklingen av
u-ländernas livsmedelsproduktion. Sveriges utsädesförening har genom sin
utbildning på området gett värdefulla bidrag. Det hade varil motiverat att
närmare belysa effekierna av den hittills bedrivna utbildningen i Svalöv samt
forskningssamarbetet mellan Svalöv och u-landsinstitutioner. En annan
frågeställning är behoven av en svensk växtförädling och dess relation till och
samarbele med de intemationella jordbruksforskningscentra som finansieras inom
ramen för konsultativa gruppen för internationell jordbruksforskning.
Biståndsverksamheten torde få svårt atl med den ställning
forskningen får i utredningens förslag finna förankring för sina aktiviteter
rörande växtförädling. Enligt SARECs mening bör utredningens förslag rörande
grundforskning ändras och vidgas. Den försia ålgärden i detta syfte bör vara
att den föreslagna professuren och institutionen i kulturväxternas genetik och
växtförädling - enligt utredningen förlagd till Alnarp eller Svalöv - knyts
till den vid Sveriges lantbruksuniversitet redan befintliga institutionen för
genetik och växtförädling. Den bör förläggas till Alnarp och bli den ena av två
forskningsavdelningar för kullurväxtemas genetik och växtförädling i Skåne. Den
andra bör förläggas till Svalöv. Inom den bör samlas den grundforskning på
växtförädlingsområdet som nu ingår i Sveriges utsädesförenings verksamhet. De
båda forskningsavdelningama i Alnarp resp. Svalöv bör ingå i en enhet i vilken,
förutom dessa avdelningar, som huvudinstitution ingår institutionen för
genetik och växtförädling vid Ultuna. De organisatoriska frågor som blir
aktuella vid ett sammanförande av grundforskningen rörande kullurväxtemas
genelik och växtförädling i en enhet är i dagens situation ej klarlagda. De bör
las upp i en särskild organisationskommitté.
Prop.
1978/79:130 97
När SAREC i sitt yttrande har tagit upp frågan om åtgärder
för att skapa en enhet för växtförädlingsforskning i Sverige har detta
föranletis av de problem SAREC möter inom biståndsverksamheten rörande
forskning om växtförädling och växtproduktion. Den organisatoriska splittringen
inom svensk växtförädlingsforskning har visat sig besvärande för planering av
biståndsverksamheten. Inom kommersiellt inriktad växtförädling finns endast
obetydligt utrymme för forskningssamarbete med utvecklingsländerna. Detta
måste därför - som tidigare anförts - i första hand bygga på
grundforskningsdelen inom svensk växtförädling. I den organisation som ovan
skisserats bör samordnad och avvägd grundforskning kunna etableras och denna
forskning bör därjämte genom sin placering vid lantbruksuniversitetet kunna
etablera nödvändiga kontakter med forskningen på växtodlings- och
växtskyddsområdena. Detta innebäratt en särskild växlförädlingsnämnd ej är
aktuell.
6.10
Tjänstemännens
centralorganisation: Både ulsädesföreningen och utsädesbolaget har varil
inkopplade i biståndsverksamhet i frågor som rör praktisk växtförädling och
utsädesproduktion. TCO är posiliv till att det nya företaget även i
fortsättningen engageras i denna verksamhet. För alt inte i alltför hög grad
belasta det nya företagets förädlare är det nödvändigi att en biståndsavdelning
bildas med en erfaren växtförädlare som chef. En förutsättning för detta är att
verksamheten organiseras på lång sikl. Även ur personalsynpunkt skulle denna
lösning vara att föredraga, nuvarande objeklanställningar för ganska korta
perioder är inte tillfredsställande.
6.11
Lantbrukarnas
riksförbund, Svenska lantmännens riksförbund och Allmänna svenska
utsädesaktiebolaget: Biståndsverksamheten har varit ett betydande inslag i
utsädesföreningens arbete. Växtförädling har visal sig vara en vikiig faktor i
utvecklingen av olika länders jordbruk. LRF anser att det tillkommer samhället
alt göra prioriteringama angående biståndsverksamheten samtidigt som denna i
sin helhet bekostas av bislåndsmedel.
6.12
Hushållningssällskapens
förbund: Förbundet finner det vidare angeläget, att den biståndsverksamhet i
form av kursverksamhet m. m. som byggts upp vid Sveriges utsädesförening kan
fortsätta. Härvid måste dock utsädesföreningen i framtiden tillförsäkras full
kostnadstäckning genom medel avsatta för u-landsbislånd. Samtidigt är det
angelägel, alt personalresursema vid utsädesföreningen blir så avpassade alt
biståndsverksamheten kan bedrivas utan att inkräkta på växtförädlingsarbeiet.
7 Rättsliga frågor
Förslaget om harmonisering av skyddstiden för sorter, som
faller under växtförädlarrätten, och sorter, som hör hemma i systemet med
växtförädlingsavgifier, har i huvudsak fått ett positivt bemötande.
7.1 Lantbruksstyrelsen: 1 sin ulvärdering av det statliga
slödel lill växtförädlingen berör utredningen inte den principiella frågan om
växtförädlings-avgiftemas nivå. Förarbetena till gällande författningar om
obligatorisk statsplombering och om växlförädlingsavgift diskuterar inle några
principer för hur en eventuell anpassning av växlförädlingsavgiftema till kostnadsutvecklingen
skall ske. Om avsikten är att systemet med växlföräd-
7 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 130
Prop.
1978/79:130 98
lingsavgilter skall bestå under överskådlig tid jämsides
med växtförädlar-rätlssystemet är cn principlösning av denna frågeställning
önskvärd, eftersom vin skiftande uppfattningar om skäligheten i de nuvarande
avgifternas nivå hävdas.
Utredningen berör något frågan om skyldighet att
tillhandahålla odlingsmaterial för reproduktion av växtförädlingsprodukter.
F.n. föreligger sådan skyldighet för sorter som faller under växlförädlarrättslagen.
Enligt lantbruksstyrelsens uppfattning finns risk för att tillgången på utsäde
av sorter för vilka växttorädlingsavgift uttages kan begränsas på ett ur allmän
synpunkt icke önskvärt sätt om inte samma skyldighet äligger ägare av dessa
sorter. Lantbruksstyrelsen vill därför med skärpa underslryka den av
utredningen framförda uppfattningen atl bidrag för sort ur
växtföräd-lingstbnden bör utgä endast under förutsäitning all
reproduktionsulsäde av sorten ställes till förfogande i samma utsträckning som
gäller för sorter skyddade enligt lagen om växtförädlarrätt.
7.2 Statens växtsortnämnd: Förslag föreligger om alt som
villkor för erhål
lande av bidrag ur den med växtförädlingsavgifter skapade växtförädlings-
fonden skall gälla, att reproduktionsulsäde slälls till förfogande i samma
utsträckning, som gäller för sorter skyddade enligt växtförädlarräilslagen.
Förslaget torde i enlighet med regleringen i 27 § växlförädlarrättslagen in
nebära att endast den kan få bidrag ur fonden beträffande en sorl som för
ser marknaden med förökningsmalerial av sorlen på skäliga villkor och i
den omfattning som är påkallad med hänsyn till folkhushållet eller eljest
från allmän synpunki.
Nämnden har ingen erfarenhet i vad mån behov skulle
föreligga av en dylik för sorlägaren tvingande regel. Av hänsyn lill
önskvärdhelen av atl bringa de båda systemen i närmare överensstämmelse med
varandra vill dock nämnden tillstyrka förslaget i denna del.
Vidare föreslås beträffande växtförädlingsavgiftssystemet
alt medel ur växlförädlingsfonden inte skall utgå för en sort under längre tid
än som svarar mot den lid som sorten skulle varit skyddad om växtförädlarrätt
beviljals för densamma. Sorter varom här är fråga kan sialsplomberas och
därmed påföras avgifter först sedan de genom växlsortnämndens beslul intagils
i rikssortlistan. Skyddstiden enligt växlförädlarrättslagen utgör f. n. 15 år
räknat från ingången av kalenderåret efter del atl växtförädlarrätt beviljals.
Förslaget i denna del - som sålunda skulle innebära att växtförädlingsavgifier
las ut för en sort tidigast från dagen för införandet i rikssortlistan och
därefter längsi under 15 år räknat från ingången av året efter införandet -
tillstyrkes av nämnden.
Nämnden vill emellerlid ifrågasätta om - såsom föreslagits
i betänkandet - tidsbegränsning kan införas i avgiftsuttaget beiräffande äldre
sorter, dvs. sorter för vilka växtförädlingsavgiftssystemet redan gäller då den
nya ordningen införes.
7.3
Länsstyrelsen i
Malmöhus län: Länsstyrelsen finner vidare inle lillräckliga skäl föreligga för
ell genomförande av den föreslagna ändringen i det svenska systemet med
växtförädlingsavgifier.
7.4
AB Cardo: Vad
gäller den föreslagna ändringen av skyddstiden för sorter, som faller under
växtförädlarrätlen så atl denna överensstämmer med skyddstiden enligt lagen om
växtförädlarrätt, finner vi denna principiellt riklig. Ändringen bör dock, som
också föreslagits av utredningen, tillämpas endast för nya sorter.
Prop.
1978/79:130 99
7.5 W. Weibull AB: Utredningen föreslår en harmonisering
av skyddstiden för sorter, som faller under växlförädlarrätten och sorter, som
hör hemma under systemet med växtförädlingsavgifier. Vi finner detta felaktigt.
Vi har ingen anledning att ändra på villkoren för det senare systemet, som är
ett hell svenskt system utan intemalionell anknytning och avsett att på bästa
sätt stödja svensk växtförädling.
Prop. 1978/79:130 100
Bilaga 3
PM angående samarbete mellan staten och jordbrukets
föreningsrörelse på växtförädlingsområdet
1 Direktiven
Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anförde bl. a.
följande.
1975 års växtförädlingsutredning (Jo 1975:06) har i
betänkandet (SOU 1978: 23) Växtförädling bl. a. lagt fram vissa förslag rörande
växtförädlingens organisaiion. Utredningen framhåller alt både slalen och
jordbruksnäringen bör ta ett ansvar för växtförädlingen. Utredningen föreslår
bl. a. att staten tar initiativ till förhandlingar med i första hand
lantbrukets föreningsrörelse om ett samgående mellan Sveriges utsädesförening
och Allmänna svenska utsädesaktiebolaget. Det nya förelagels huvuduppgift
skall enligt utredningen vara att bedriva växtförädling på företagsekonomiska
grunder.
Förhandlingar föreslås också i syfte alt uppnå samverkan
beträffande förädling av trädgårdsväxter samt för atl inräita en särskild
växlförädlingsnämnd. Nämnden skall genom medel från staten och andra
intressenter inom växtförädlingens område initiera och finansiera långsiktiga,
målinriktade forskningsprojekt av betydelse för växtförädlingen, lägga ut
sådana projekt på lämpliga institutioner, vara ett samarbetsorgan mellan
växlförädlingsföretagen m. m.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställerjag att
regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet
att tiUkalla en kommitté med högst tre ledamöier med uppdrag
att för statens räkning förhandla och - under förbehåll av regeringens godkännande
- träffa avtal rörande växtförädlingens framtida organisation och därmed
sammanhängande frågor.
2 Bakgrund
Efter uppvaktningar från växtförädlingsanslalter och diskussioner
med förelrädare för svensk genetik och växtförädling lillkallade i november
1975 dåvarande chefen för jordbruksdepartementet 1975 års växtförädlingsutredning
(Jo 1975:06). Den fick i uppdrag alt bl.a. pröva förutsättningarna för ett
utvidgat samarbete på växtförädlingsområdel inom Sverige. Därvid skulle bl.a.
nödvändigheten av en nära kontakt mellan den praktiska växtförädlingen och det
långsiktiga forskningsarbetet beaktas.
Ulredningen lade den 16 mars 1978 fram sina förslag i
betänkandet (SOU 1978: 23) Växtförädling. Den föreslog bl. a. att staten skulle
la initiativ till förhandlingar i syfte all föra samman Sveriges
ulsädesförening och Allmänna svenska utsädesakliebolaget till ell företag.
Ulredningen framhöll i del sammanhanget all ell fortsatt ansvarstagande från
slalen och jordbrukets föreningsrörelse för denna verksamhet syntes vara
naturlig, men den lämnade inte något detaljerat förslag beträffande
ägarförhållandena i det nya företaget. Olika möjligheler borde undersökas,
såväl vad gällde förutsättningarna att bredda ägaransvaret som beträffande
formema för det statliga ansvarstagandet.
Utredningen föreslog vidare att en särskild
växtförädlingsnämnd borde inrättas. Nämnden skulle stödja forsknings- och
utvecklingsarbete i pro-
Prop. 1978/79:130 ; 101
jektförm på växtförädlingsområdet genom en bred samverkan
mellan staten, näringen och berörda företag. För att ge nämnden möjlighet att
kontinuerligt lämna bidrag till sådan verksamhet föruisatles alt medel årligen
tillfördes nämnden från staten och jordbruksnäringen. Storleken av dessa
tillskott, liksom fördelningen mellan stat och näring, borde regleras i särskilt
avtal med en avtalsperiod om minst fem år. Inför den första avtalsperioden
borde överläggningama anknytas till de förhandlingar som föreslagits om ett
sammanförande av ulsädesföreningen och utsädesbolaget. Utredningen föreslog
även bl. a. att en institution för kulturväxternas genetik och förädling borde
inrättas vid lantbruksuniversitetet antingen i Svalöv eller i Alnarp.
För en fylligare beskrivning av växlförädlingsutredningens
förslag, liksom av nuvarande förhållanden i svensk växtförädling, hänvisar
Svalövsgruppen till betänkandet (SOU 1978:23) Växtförädling.
Växtförädlingsutredningens förslag har remissbehandlats
under den tid som gruppen har arbetat. De synpunkter som har framförts vid
remissbehandlingen och som rör frågor som gruppen har haft att ta upp i sitt
arbete har tillsammans med utredningens förslag legat till grund för
Svalövsgruppens arbete. Gruppen har dock inte haft i uppdrag att behandla
frågan om en förstärkning av lantbruksuniversitetets resurser genom inrättandet
av en institution för kullurväxtemas genelik och förädling.
3 Behovet av vidgad samverkan
Växtförädlingsutredningen
Växtförädlingsutredningen pekar på den belydelse
växtförädlingen hittills haft och framgent kan få för produktiviteten och
effektiviteten inom jordbruk och trädgårdsnäring. Vidare framhålls den posiliva
roll för miljö, folkhälsa och regional utveckling som växtförädlingen med lillräckliga
resurser och en målmedveten inrikining kan få. I samspel med utvecklingsarbetet
inom andra områden kan betydande resultat vinnas genom en intensifierad
verksamhet, såväl i Sverige som intemationellt. Samtidigt framhåller
utredningen angelägenheten i att de resultat som successivt nås genom
växtförädlingen utnyttjas på bästa sätl.
I fråga om ansvaret för växtförädlingen konstaterar
ulredningen atl starka skäl talar för ett ansvar som är gemensami för staten,
lantbrukarna själva och jordbruksnäringen i stort. Utredningen framhåller slarkl
behovet av en vidgad samverkan mellan såväl de svenska växlförädlingsföretagen
som berörda parter i övrigt. Av ulredningens diskussion framgår också alt de
förslag den lämnar bör uigöra inledningen till ett successivt vidgat samarbete
inom växtförädlingen.
Svalövsgruppen
Arbetel inom Svalövsgruppen, liksom de förhandlingar som
förts med jordbrukels förhandlingsgrupp, har bekräftat del behov av en ökad samverkan
mellan stal och näring i syfte alt förstärka svensk växtförädling som växlförädlingsutredningen
har framhållil. Del är med lillfredsställelse gruppen konsiaterar alt de förda förhandlingama
lett fram lill ett sådani resultat atl detla nu bör kunna förverkligas. Detla
fördjupade samarbele bör kunna öka förutsättningarna för ett fortsatt
framgångsrikt svenskl förädlingsarbete, till nytta för såväl berörda näringar
som samhällel i övrigi. En
Prop.
1978/79:130 102
utgångspunkt för detta samarbete är atl staten och
jordbrukets föreningsrörelse i princip skall delta i samarbetet som
likaberättigade parter. De förslag gruppen fortsättningsvis för fram bör kunna
leda till en varaktig samverkan, såväl inom det föreslagna förelaget som inom växlförädlingsnämnden.
4 Svalöf AB
Växtförädlingsut redningen
Växlförädlingsutredningen konstaterade att flera starka
skäl talade för ett närmande mellan den praktiska växtförädlingen vid
utsädesföreningen och marknadsföringen vid utsädesbolagel. En integration av
dessa verksamheter borde leda till såväl ett bälire samband och samspel mellan
dessa funktioner som, totalt sett, en effeklivare verksamhei. Härigenom borde
möjligheterna att öka spridningen av föreningens sorter öka, med ökade intäkter
i den samlade verksamheten till följd. Vissa koslnader borde vidare kunna
begränsas genom rationaliseringar. En enhetlig ledning för verksamheten i Svalöv
borde i sig också ha positiva effekter.
Beträffande ansvaret för verksamheien i Svalöv anförde
utredningen bl.a. atl ett fortsatt ansvarstagande från staten och jordbrukets
föreningsrörelse föreföll naturligt mot bakgrund av statens och
föreningsrörelsens engagemang i verksamheten i dag. Också viklen av att det nya
företagels verksamhet i försia hand gmndas på ett långsiktigt ansvar gentemot
det svenska jordbruket fördes fram som ett motiv för en samverkan mellan staten
och lanibrukarnas organisationer.
Till ulredningens nyss angivna ställningstaganden anslöt
sig i stort sett samtliga remissinstanser.
Värdering av benntliga tillgångar
Som underlag för förhandlingarna uppdrog Svalövsgruppen
efter överenskommelse med företrädarna för jordbrukets föreningsrörelse åt Bohlins
revisionsbyrå AB atl göra en värdering av lillgångama i utsädesföreningen och
utsädesbolaget. Värderingen, som är utförd per den 31 augusti 1978, är grundad
på de vid värderingslillfällel senast avlämnade årsredovisningarna, internt redovisningsmalerial
m.m. För värderingen av såväl utsädes-bolagets som ulsädesföreningens jordbruksfasligheler
med lillhörande inventarier har en särskild värderingsman anlitats.
Efter avdrag för latenta skatteskulder med 15,3 milj. kr.
har värdet av ul-sädesbolagels maleriella lillgångar beräknals till 61,0 milj.
kr. Den latenta skatteskulden hänför sig därvid huvudsakligen lill
jordbruksfastigheter och övriga fastigheter, som tillsammans har värderats till
47 milj. kr. före avdraget. Motsvarande värde på utsädesföreningens lillgångar
har, efter avdrag för latenta skatteskulder med 11,7 milj. kr., beräknats till
42,4 milj. kr. Föreningens fasligheter hardärvid värderats till 41 milj. kr.
före avdraget. Däruiöver kommer föreningen under år 1979 alt lillföras
ytterligare anläggningstillgångar till ett värde av ca 5 milj. kr., som i sin
helhet bestrids med AMS-medel.
Värderingen av föreningens och bolagets tillgångar är
behäftad med flera momenl av osäkerhet. Revisionsbyrån framhåller sålunda bl.
a. alt man för föreningens övriga fastigheter, som utgör huvuddelen av
fastighetsvärdet, schablonmässigt har försökt uppskatla bruksvärdet, eftersom
de mer eller
Prop. 1978/79:130 103
mindre saknar marknadsvärde. A andra sidan har
utsädesbolagets dottei-företag AB Hammenhögs Frö under en följd av år uppnått
bristande lönsamhet, men trots detta har värdet av företaget tagits upp till
10,5 milj. kr. Vidare ägde utsädesbolaget .50% av aktierna i det danska
företaget J. E. Ohlsens Enke A/S vid värderingstillfället. Detta engagemang
har, enligt revisionsbyrån, inte motsvarat förväntningarna och kan komma att
medföra förluster. I substansvärdet för utsädesbolagel ingår aktier i och
fordran på delta företag med 2,8 milj. kr. Utsädesbolaget har sedermera
övertagit hela ansvaret för J. E. Ohlsens Enke A/S.
I de substansvärden som nämnts ovan ingår bara värdet av
materiella tillgångar. I utsädesföreningen finns därutöver betydande
immateriella värden i form av sortmaterial och kunskap. Utsädesföreningen får
intäkter (licensmedel och royalties) för de sorter som föreningen äger. Om man
antar att sortmaterialet har en livslängd av 10 år, leder delta till att
nuvärdet av framtida sådana intäkter från befintligt sortmaterial uppgår till
ca 14 milj. kr. Då har värdet minskats med kostnaderna föratt upprätthålla sortmaterialets
staius (elitframställning) och med den latenta skatteskulden.
Svalövsgruppen
Svalövsgruppen har i sina överväganden och i de
överläggningar som gruppen haft med representanter för jordbrukets
föreningsrörelse inte funnit anledning atl avvika från den uppfattning som växtlorädlingsutred-ningen
har framförl. Det har, som ovan framhållits, rått enighet mellan Svalövsgruppen
och förhandlingsgruppen för jordbrukets föreningsrörelse om behovet av ett ökat
samarbete mellan staten och jordbrukets föreningsrörelse på växtförädlingsområdel.
Överläggningarna har, som framgår av del följande, lett till två avtal om
samarbete.
Mot bakgrund av de förda förhandlingama vill Svalövsgruppen
framhålla att den organisation som ulsädesföreningen hade vid sin start år
1886 och några år därefter nu åter bör kunna förverkligas. Detta är ett steg
som av många skäl ter sig naturligt. Verksamhetema i ulsädesföreningen och
utsädesbolaget har under årens lopp alllid varit nära integrerade. Utsädesbolaget
har hela tiden fungerat som utsädesföreningens marknadsföringsorganisation och
sålt dess sorter både i Sverige och utomlands. Såväl föreningen som bolaget
har också sina huvudkontor i Svalöv och Svalövsnamnet har i vida kretsar
använts som en gemensam benämning på de båda institutionerna. Vid ett flertal
tillfällen, bl.a. i offentliga utredningar, har också ett närmare samarbete
eller ett samgående mellan föreningen och bolaget föreslagits. Av skilda
anledningar har emellertid ett samgående tidigare inte varit möjligt atl
realisera.
Del är med stor tillfredsställelse Svalövsgruppen
konstaterar att det nu är möjligt att åstadkomma den önskvärda organisatoriska
integrationen. Svalövsgruppen har således för statens räkning träffal avtal med
Svenska lantmännens riksförbund (SLR) om bildande av ett nytt växtförädlingsföretag,
Svalöf AB (bilaga I). Avtalet har i vissa delar biträtts av Sveriges utsädesförening
och Allmänna svenska utsädesakliebolaget. Avtalet, som är träffat under förbehäll
av godkännande av regeringen och av föreningsstämma i Sveriges
utsädesförening, innebär alt utsädesföreningen och utsädesbolagel förs samman lill
ett förelag, Svalöf AB, fr. o. m. den I januari 1980. Före regeringens
godkännande skall åtgärder enligt lag om medbestämmande i arbetslivet ha
vidtagits.
Såsom
bakgrund till det träffade avtalet anser sig Svalövsgruppen böra göra följande
kommentarer.
Prop.
1978/79:130 104
Mot bakgrund av värderingen och efter förhandlingar har
partema kommit överens om att staten utöver utsädesföreningens tillgångar skall
tillskjuta 2 milj. kr. Beloppet skall tillföras SLR och i utbyte erhåller
staten 8 000 aktier i utsädesbolaget.
Som framhålls i bifogade avtal är Sveriges utsädesförening
för sin verksamhet beroende av statsanslag. När nu staten ingår avtal med SLR om
alt driva verksamheten i Svalöv vidare i bolagsform med staten och SLR som
ägare, förutsätter Svalövsgruppen atl utsädesföreningen överlåter samtliga de
tillgångar och skulder som omfattas av föreningens rörelse till staten mot att
staten åtar sig att fortsättningsvis svara för den verksamhet som föreningen
bedriver. Styrelsen för föreningen har för sin del fattat beslut om sådan
överlåtelse. Slutligt beslut härom kan fattas vid föreningsstämma med
utsädesföreningen.
Svalövsgruppen vill framhålla att utsädesföreningen även
efter överlåtelsen har vissa uppgifter, bl.a. att förvalla ett antal
stipendiefonder och att bedriva publiceringsverksamhet. Även i övrigt kan
föreningen enligt Svalövsgruppens mening ha funktion såsom en ideellt arbetande
organisation inom växtförädlingsområdet. Det finns emellertid inte längre
någon anledning all staien har inflylande över föreningens verksamhet. Nu gällande
bestämmelser om atl staten utser del av föreningens styrelse m. m. bör alltså
upphävas. Frågan om eventuellt samarbele mellan föreningen i dess nya
utformning och det nya företaget bör lösas av dessa båda parter själva.
Sammanförandel av ulsädesföreningen och utsädesbolaget
sker så, att SLR ombesörjer en till staten rikiad nyemission om 104000 aktier i
utsädesbolaget. Som apporlegendom överlämnar därvid staien de tillgångar och
skulder som ulsädesföreningen lidigare överlåtit. Härigenom och genom den
föreslagna överlåtelsen av aktier till slalen kommer staten och SLR att vardera
äga 50%' av utsädesbolaget. Dessa transaktioner förutsätts bli genomförda per
den 31 december 1979. Som framgårav den till avtalet fogade bolagsordningen
skall företagels namn därefier vara Svalöf AB.
Förelagets uppgift skall vara att på företagsekonomiska
grunder bedriva växtförädling. Svalövsgruppen och jordbrukets förhandlingsgrupp
har varil ense om alt detta fordrar ett belydande utvecklings- och rationalise-ringsarbeie
av långsiktig nalur inom förelagel. Svalöf AB skall därtill mot särskild ersättning
kunna bedriva växtförädling som inte är direkt företagsekonomiskt lönsam, men
som är angelägen för jordbruket och trädgårdsnäringen eller av andra skäl är
angelägen för samhället.
Del överskott som uppkommer i verksamheien skall i första
hand användas för att konsolidera företaget, så alt Svalöf AB ytterligare kan
förstärka sin konkurrenskraft.
Företagets styrelse består, utöver representanter för de
anställda i företaget, av åtta ledamöter. Fyra av dessa nomineras av staten
och lika många av SLR. Styrelsens ordförande väljes bland de ledamöter som
staten nominerar och dess vice ordförande bland de som SLR nominerar.
Såsom förut nämnts är en utgångspunkt för samarbetet i Svalöf
AB atl staten och jordbrukels föreningsrörelse i princip skall vara
likaberättigade parter. Eventuellt uppstådda meningsskiljakligheter bör i regel
kunna lösas i styrelsen. Om så inle är fallel, har förulsalls att frågan hänskjuts
till ägama för diskussioner. För atl bolagets verksamhet inte skall kunna
äventyras haremellertid i avtalet förts in särskilda regler. Enligt dessa regler
tillförsäkrar sig slalen i för staten angelägna frågor det avgörande infly-
Prop. 1978/79:130 105
landet. Som motprestation mot detta erhåller emellertid de
av SLR nominerade ledamöterna vetorätt i vissa, för SLR särskilt angelägna
frågor.
Det avtal som Svalövsgruppen träffat för statens räkning
angående Svalöf AB träder interimistiskt i kraft i och med undertecknandel.
Regeringen måste emellertid inhämta riksdagens bemyndigande atl godkänna
avtalet. Avtalet undertecknas därför under förbehåll av detta godkännande och Svalöf
AB kan påbörja sin verksamhet tidigast den I januari 1980.
Utsädesföreningen
och utsädesbolagel böremellertid snarast möjligt efter undertecknandet börja
fungera som en enhel. En interimistisk slyrelse för Svalöf AB bör därför
tillsättas i form av en organisationskommitté. Kommittén bör få i uppgift att
vidta de åtgärder som behövs som förberedelser inför företagets kommande
verksamhet. Viktigare beslut i ulsädesföreningen och utsädesbolaget bör också
underställas organisationskommittén för godkännande.
Enligt
gällande av regeringen godkänt avtal mellan Sveriges ulsädesförening och
Allmänna svenska utsädesakliebolaget skall marknadsföringen av föreningens
sortmaterial skötas av bolaget, varvid uppförökning m. m. ombesörjs av i SLR-organisationen
ingående företag. SLR-organisationen har även förslahandsrätten till
försäljning av föreningens sorter i Sverige. Detta avtal, liksom de avtal som
träffats mellan bolaget och SLR-organisationen. upplöses genom det nu
föreliggande avtalet. I detla har det fömtsätts att ny överenskommelse i dessa
frågor skall iräffas mellan Svalöf AB och SLR-organisationen. Det blir
organisationskommitténs uppgift atl utarbeta detta avtal.
Det är både Svalövsgruppens och jordbrukets
förhandlingsgrupps uppfattning att det nu förslärkta samarbetet på växtförädlingsområdel
mellan staten och jordbrukets föreningsrörelse kommer alt fortsätta under lång
lid framöver. Parterna har dock enats om att nya förhandlingar skall tas upp
senast inom tio år efter avtalets ikraftträdande om eventuella justeringar i
avtalet och om formema för det fortsatta samarbetet.
Svalövsgruppen
har i sitt arbete också undersökt möjlighetema alt bredda ägaransvaret i Svalöf
AB. Av olika skäl har detta inte bedömts vara genomförbart f.n. Gruppen vill
emellertid inle utesluta alt det i framtiden kan uppstå situationer, i vilka
ett ytterligare vidgat samarbete på växtförädlingsområdet ter sig naturligt.
Det bör enligt gruppens mening ankomma på ledningen för Svalöf AB och på ägarna
att bevaka denna fråga. I detla sammanhang vill Svalövsgruppen påpeka att den
inte har funnit anledning att nu föra några förhandlingar med W. Weibull AB och
ett samarbete mellan Svalöf AB och W. Weibull AB i fråga om förädling av
trädgårdsväxter. Denna fråga bör i stället tas upp av närmast berörda parter.
5 Växtförädlingsnämnden
Växtförädlingsutredningen
Svensk växtförädling tvingas enligt
växtförädlingsutredningen, om den skall kunna hävda sig i den framtida
konkurrensen, ägna belydande uppmärksamhet ål en rad grundläggande långsiktiga
forskningsprojekt. En ökad verksamhei på dessa områden kan inte nås enbart
genom den föreslagna effekliviseringen av utsädesföreningen och utsädesbolagel
och inrättandet av en ny professur i kulturväxternas genetik och förädling.
Del åsyftade forsknings- och utvecklingsarbetet torde för svenskl vidkomman-
Prop. 1978/79:130 106
de kunna lösas enbarl genom en bred samverkan mellan siat
och näring. I detta syfte föreslår utredningen bildandet av en
växtförädlingsnämnd.
Växtförädlingsnämnden skall, i syfte att främja svensk
växtförädling, dels initiera forsknings- och utvecklingsarbete inom för
växtförädlingen avgörande områden, dels ta initiativ lill gemensamma projekt.
Växtförädlingsnämndens verksamhet bör enligt utredningen
vara projeklbunden och bl. a. finansieras genom atl medel årligen tillförs
verksamheten gemensami av stat och jordbruksnäring enligt särskilt avtal.
De projekt som kommer till stånd genom nämndens försorg
bör uppdras åt befintliga växtförädlingsanslalter och vetenskapliga
institutioner att genomföra.
Svalövsgruppen
Svalövsgruppen har för statens räkning i enlighet med vad
växtförädlingsutredningen föreslår och med instämmande i utredningens motiv
för en ökad samverkan mellan stat och näring, träffat avtal med LRF och SLR om
gemensam finansiering av visst växtförädlingsarbele (bilaga 2). Avtalet är
träffat under förbehåll av regeringens godkännande. Enligt avtalet åtar sig
staten och jordbrukets föreningsrörelse att under åren 1980- 1989 anslå medel
för att en för jordbrukets och trädgårdsnäringens utveckling eller av andra
samhälleliga skäl angelägen växtförädlingsverksamhet skall kunna bedrivas.
Avtalet har vissa likheter med de avtal om kollektiv forskning som slutils
mellan staten och näringslivet på olika områden.
Enligt avtalet skall staten inrätta en särskild växlförädlingsnämnd,
sammansatt av representanter för främst jordbrukets föreningsrörelse, konsumentema
och staten. Som framhålles i avtalet ankommer det på regeringen att utfärda
instruktion för nämnden. Det har - i motsats till vad växtförädlingsutredningen
föreslagit och med hänvisning till vad som framförts i remissarbetet -
förutsatts att nämnden administrativt knyts lill lantbruksstyrelsen. Förslaget
skall ses som en följd av alt gruppen tydligare än utredningen förordar en
praktiskt förankrad, målinriktad verksamhet.
Nämndens uppgift skall vara att pröva ansökningar från
svenska växtförädlingsorgan om bidrag till målinriktade växtförädlingsprojekt.
Avsikten är därvid att bidrag skall kunna utgå till projekt, som är angelägna
för producenter eller konsumenter eller moiiverade av andra samhälleliga skäl
och som inte kan förväntas komma till stånd, om bidrag inte utgår. I avtalet
har det förutsatts att nämndens prövning skall ske mot bakgrund av en allmän
bedömning av nödvändiga insaiser inom svensk växtförädling. Nämnden förutsätts
därför fortlöpande följa utvecklingen inom växtförädlingsområdet. Nämnden
föreslås också få en särskild velenskaplig grupp till sin hjälp.
Enligt avtalet förbinder sig staten och föreningsrörelsen
att under åren 1980-1984 lill nämnden årligen anslå medel molsvarande nuvarande
bidrag lill växtförädling från vardera parten saml dämtöver ytterligare 1,5
milj. kr. vardera. Detta innebär atl nämnden för liden den I januari-den 30
juni 1980 kommer atl disponera ca 14 milj. kr. Vid anslagsberäkningen skall den
allmänna prisutvecklingen beakias. Därvid bör hänsyn bl.a. tas till
lönekostnadernas andel av den totala kostnaden för verksamheien.
Som redan har framgåti skall nämnden kunna lämna bidrag
till samtliga svenska växlförädlingsorgan. Det är då helt följdriktigt atl
också de bidrag som staten och föreningsrörelsen hittills har lämnat lill W. Weibull
AB med dotterföretag i fortsättningen fördelas av nämnden. De olika växtföräd-
Prop.
1978/79:130 107
lingsorganen får härmed möjlighet att konkurrera om
bidrag. Samtidigt skall dock nämnden vid sin prövning ta särskild hänsyn till
verksamheten inom Svalöf AB.
För åren
1980 och 1981 skall nämnden sålunda lämna bidrag till Svalöf AB som tillsammans
molsvarar summan av statens och föreningsrörelsens nuvarande bidrag till
föreningen. Under de tre därpå följande åren minskar den garanterade
bidragsnivån till företaget. År 1984 uppgår således denna nivå till medel
motsvarande hela det nuvarande bidraget från föreningsrörelsen och 75% av
bidraget från staten. Vid bidragsfördelningen därutöver skall särskild hänsyn
tas till den organisation som byggls upp inom Svalöf AB. Vid nämndens beräkning
av bidrag till projekt, som utförs av Svalöf AB, skall hänsyn i skälig
omfattning tas till företagels fasta kostnader, vilket inkluderar
kapitalkostnader. Det bör i det sammanhanget noteras att Svalöf AB kommer att
i viss utsträckning överta utsädesföreningens roll som det officiella, svenska växtlörädlingsorganet.
Enligt Svalövsgruppens bedömning torde denna konstruktion komma att innebära
att de samlade bidragen till Svalöf AB under överskådlig tid i vart fall
kommer att bli av nuvarande omfattning, samtidigt som andra växlförädlingsorgan
får ökade möjligheter till bidrag. Slulligen bör vid nämndens behandling av inkomna
ansökningar växtförädlingsarbetets långsiktiga karaklär särskilt beaktas och
kontinuitet vid tilldelningen av bidrag eftersträvas.
Det nu träffade avtalet innebär att det årliga bidraget
till växtförädling ökar med 3 milj. kr., varav hälften från föreningsrörelsen
och hälften från staten. Vid framtida förhandlingar bör det vara en strävan atl
följa de allmänna riktlinjer för statligt stöd lill kollektiv forskning som redovisals
bl.a. iprop. 1968: 68 och i prop. 1971:1 bil. 15 (sid. 89) i fråga om denna
ökning av resurserna för växtförädling.
Det nu träffade avtalet omfattar enbart bidragen till
nämnden för de första fem åren av avtalsperioden. För de följande fem åren
förutsätts att förhandlingar ånyo tas upp mellan staien och jordbrukels
föreningsrörelse, såväl beträffande storleken av de totala bidragen till
verksamheten som beträffande behovet av garanterade åtaganden gentemot Svalöf
AB. Del är enligt Svalövsgruppen uppenbart all den nu inledda samfinansieringen
av angelägen växlförädlingsverksamhel bör fortsätta också efter del att del nu
aktuella avtalet har löpt ul.
Prop.
1978/79:130 108
Underbilaga 3.1
Avtal angående Svalöf AB
Parter
Svenska staten och Svenska lantmännens riksförbund (SLR).
I vissa delar biträds avtalet av Sveriges utsädesförening (SUF) och Allmänna
svenska utsädesaktiebolaget (ASU).
Inledning
SUF är en ideell förening. Verksamheten består
huvudsakligen i att förädla jordbruks- och trädgårdsväxter. Huvudinstitutionen
är förlagd lill Svalöv. SUF har även en avdelning för irädgårdsväxtförädling i Hammen-hög.
Intäkter erhålls genom statsbidrag, royalties i form av växtförädlingsavgifter,
växtförädlarrättslicenser samt grundavgifter enligt avtal mellan SUF och ASU,
anslag för särskilda växtförädlingsinsatser, forskningsanslag, intäkter i
uppdragsverksamheten samt vissa övriga intäkter.
SLR äger samtliga aktier i ASU. ASU bildades år 1891 som
en särskild försäljningsorganisation ur SUF, som sedan grundandet år 1886 haft
hela ansvaret för produkter framtagna i förädlingsverksamhelen. Försäljningsansvaret
övertogs således av ASU då della organiserades. ASUs försäljning inom Sverige
av lantbruksulsäde sker i försia hand genom de lill SLR anslutna lanlmännenföreningarna.
ASU har även två helägda dotterbolag inom trädgårdssektorn och prydnadsväxtsektom
- AB Hammenhögs Frö med försäljning i Sverige och Finland samt J. E. Ohlsens Enke
A/S med försäljning i Danmark och framför allt på export.
Staten, som bidragsgivare till SUF har fört förhandlingar
med SLR och Lanlbrukamas riksförbund (LRF) om all sammanföra SUFs och ASUs
verksamhet lill ett gemensamt ägt förelag för atl därigenom säkra ett konkurrenskraftigt
växtförädlingsföretag, nedan betecknat ""Svalöf".
1 Svalöfs verksamhet
1.1
Svalöfs huvuduppgift skall vara att på företagsekonomiska
grunder och med krav på skälig företagsekonomisk lönsamhet och avkastning förse
jordbruket och trädgårdsnäringen inom Sverige med de sortmalerial som dessa
efterfrågar. Svalöf skall bedriva ett sådant utvecklingsarbete atl Svalöf på
sikt förblir konkurrenskraftigt såväl gentemol andra svenska som ulländska
växtförädlingsföretag.
1.2
De närmare planema för Svalöfs verksamhei skall ulformas
av dess styrelse och verkställande direktör. Härvid skall särskilt beakias att
nödvändiga ralionaliseringsålgärder skall genomföras så snarl detta är
möjligt. Parlema utgår ifrån atl de inom SUF och ASU för närvarande bedrivna verksamhetema
som främsi bör komma i fråga för sådana åtgärder är analys- och filial
verksamheten i SUF samt verksamheten inom AB Hammenhögs Frö och ASUs
engagemang i J. E. Ohlsens Enke A/S.
Prop.
1978/79:130 109
1.3
Svalöf skall, utöver den företagsekonomiskt motiverade
verksamheten som anges i 1.1 ovan. mot särskild ersättning vilken i första hand
skall erhållas från en av staten inrättad särskild växtförädlingsnämnd, kunna
bedriva sådan växtförädlingsverksamhet som inte är direkl företagsekonomiskt
motiverad men som bedöms angelägen från producent-, konsument-eller andra,
allmänt samhälleliga synpunkter. Växtförädlingsnämndens bidrag lill Svalöf för
tiden den Ijanuari 1980 - den 31 december 1984 och finansieringen av dessa
bidrag regleras i särskilt avtal mellan staten samt LRF och SLR, träffat i
samband med detta avtal. Verksamheten skall bedrivas i projektform.
1.4
Med hänsyn till att Svalöfs verksamhet skall bedrivas
enligt affärsmässiga principer, för uppnående av bästa möjliga resultat,
förutsätts att överenskommelse mellan part enligt detta avtal och Svalöf skall
vila på affärsmässig grund och upptaga affärsmässiga villkor samt godkännas av
Svalöfs styrelse. Avtal om förökning saml förstahandsrätt till försäljning av Svalöfs
produkter i Sverige skall iräffas mellan Svalöf och SLR. Parterna är överens om
att det finns ett starkt gemensamt intresse av ett väl fungerande samarbete
mellan Svalöf och SLR med anslutna lantmännenföreningar beträffande
marknadsföringen av Svalöfs produkter.
1.5
Erforderligt nytl kapital i Svalöf, vilket ej erhålles på
sätt i punkt 5.2 b) anges eller genom självfinansiering, skall, såvida partema
inte annorlunda överenskommer, anskaffas genom upplåning på allmänna marknaden.
1.6
Bokslutet för Svalöf skall fastställas av dess styrelse
och bolagsstämma. Därvid skall eventuellt överskott i första hand användas för
behövlig konsolidering, däri inbegripet avsättningar till reserver och fonder,
som är lagligen föreskrivna eller eljest företagsekonomiskt motiverade. Härefter
eventuellt kvarstående överskott disponeras enligt bolagsstämmans beslut.
2 Överlåtelse av SUFs rörelse till staten
2.1
SUF är för sin verksamhet beroende av statsbidrag. SUFs
rörelse har således till stor del finansierats av staten och dess tillgångar
till stor del uppkommit genom statsbidrag. Mot bakgrund härav överlåter SUF
samtliga de tillgångar och skulder som omfattas av SUFs rörelse till staten
utan ersättning per den I januari 1980 mot att staien åtager sig att
fortsättningsvis svara för den av SUF bedrivna rörelsen.
2.2
1 samband med atl staten förvärvar samtliga tillgångar och
skulder avseende SUFs rörelse från SUF övertar staien ansvarei för samtliga
anställda inom SU F och förpliktelser gentemot dem.
Prop.
1978/79:130 110
3 Överlåtelse till staten av aktier i ASU samt
kapitalökning av ASU
3.1
Bohlins Revisionsbyrå AB har ulförl en värdering av
tillgångarna i SUF och ASU inklusive AB Hammenhögs Frö och J. E. Ohlsens Enke
A/S. Underlag lör värderingen har varil årsredovisningar, internt redovisningsmalerial
och annat intemt siffermaterial. I rapporten, som är daterad den 31 augusti
1978 har Bohlins beräknat substansvärdet per den 31 december 1978 för SUF och ASU.
Med utgångspunkt från denna uiredning och efter förhandlingar har staten och
SLR överenskommit om att sammanföra SUFs och ASUs verksamheter enligt nedan.
3.2
SLR säljer och staten förvärvar per den I januari 1980
8000 av lolalt 120000 aktier i ASU för 2 milj. kr. Fondslämpel i den mån sådan
skall utgå, betalas till hälften av staten.
3.3
SLR skall per den I januari 1980 låta ombesörja en ökning
av aktiekapitalet i ASU från nuvarande 12 milj. kr. till 22,4 milj. kr. genom
utgivande efter nyteckning av 104000 nya aktier å vardera nominellt 100 kr. och
förbinder sig staten alt teckna samtliga de nya aktierna till ett värde per
aktie som för samtliga aktier motsvarar det totala värdet av nettolillgångama i
SUF per den I januari 1980. Dessa tillgångar ulgör således apportegendom och
skall i ASUs bokföring intas till det bokförda värdel i SUF per den 31 december
1979. Mellanskillnaden mellan erlagda 10,4 milj. kr. och del bokförda värdet
skall tillföras reservfonden. Sedan kapitalökningen i ASU blivit verkställd
och vederbörligen registrerad skall ulfärdas och lill staten överlämnas ett
aktiebrev å förenämnda 104 000 nya aktiema.
3.3.1
De nya aktierna skall medföra rält lill utdelning, som kan
komma att utgå från det verksamhetsår som börjar den I januari 1979 och för
följande verksamhetsår.
3.3.2
Erforderliga koslnader inkl. stämpel för
aktiekapitalökningen skall bäras av ASU.
3.3.3
Efter genomförandet av ovannämnda aktiekapitalökning skall
bolagets aklier ägas av parterna enligt följande;
Aktieägare Antal aktier % av aktiekapitalet
Staien 112000 50%
SLR 112000 50%
224000 100%
3.3.4
I anslutning till genomförandet av ovannämnda
aktiekapitalökning skall staten och SLR ombesörja att för ASU antages
bolagsordning av den lydelse som framgår av härvid fogade bilaga.
Prop.
1978/79:130 lil
3.3.5
Staten och SLR skall per den 1 januari 1980 ombesörja att
val av ny styrelse, revisorer och revisorssuppleanter samt verkställande
direktör sker i enlighet med vad därom stadgas i punkl 4.1 -4.5 nedan.
3.3.6
Kostnaderna för antagande av registrering av ny
bolagsordning, registrering av ny styrelse och verkställande direktör samt för
andra därmed sammanhängande ålgärder skall betalas av ASU.
3.4
I samband med antagande av ny bolagsordning skall ASUs
firma ändras till Svalöf AB. Tidigare i detta avtal och i fortsättningen avses
med beteckningen ""Svalöf" såväl ASU som ASU med det nya
firmanamnet Svalöf
4 Styrelse, revisorer, revisorssuppleanter och
verkställande direktör
4.1
Svalöfs styrelse skall beslå av - fömtom personer ulsedda
i enlighet med nu gällande lag (1972: 829) om styrelserepresentation förde
anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar - åtla personer med fyra
suppleanter, av vilka staten skall nominera fyra styrelseledamöter och två
suppleanter samt SLR fyra styrelseledamöter - varav en som representant för
LRF och två suppleanter.
4.1.1
Ordförande i Svalöfs styrelse skall väljas bland av staien
nominerade styrelseledamöter och vice ordförande bland av SLR nominerade
styrelseledamöter. Styrelsens ordförande skall jämväl vara ordförande på
bolagsstämma.
4.1.2
Beslut fattas vid styrelsesammanträde med enkel majoritet.
Vid lika röstetal skall ordföranden vid styrelsesammanträdet äga utslagsrösl.
4.1.3
Parterna skall verka för samstämmiga beslut mellan
partemas styrelseledamöter i Svalöfs styrelse. Skulle samstämmighet inle
uppnås skall ordföranden äga utslagsrösl. Skulle således ordföranden, i en för
Svalöf eller staten väsentlig fråga (disposiiion av rörelseresultat liksom uiseende
av verkställande direktör är exempel på väsentliga frågor) konstatera att olika
mening föreligger mellan å ena sidan samtliga de av staien nominerade styrelseledamöterna
och å andra sidan de av SLR nominerade styrelseledamöterna - och lika röstetal
inte skulle uppkomma - skall SLR därför tillse atl de av SLR nominerade slyrelseledamötema
vid omröstningen medverkar pä sådant sätl att ordförandens mening kommer alt
gälla. Innan beslut fattas i styrelsen i sådan fråga skall frågan bordläggas
och förhandling upptagas mellan staten och SLR i avsikl att söka nå en gemensam
ståndpunkt. Innan förslag om utseende av verkställande direktör tas upp till
behandling i styrelsen skall överläggningar ha skett mellan staien och SLR för
att söka nå enighet.
Prop.
1978/79:130 112
4.1.4
För giltigt beslut i vissa frågor fordras SLRs godkännande
enligt punkt 5.2 nedan.
4.2
Antalet revisorer i Svalöf skall vara tre med tre
suppleanter. Minst en av revisorerna och dennes suppleant skall vara
auktoriserade. Av revisorerna skall SLR äga nominera en revisor och en
suppleant för denne medan övriga revisorer och revisorssuppleanter nomineras
av staten.
4.3
Pari är skyldig att å varje bolagsstämma i Svalöf, där val
av styrelseledamot eller styrelsesuppleant respektive revisor eller
revisorssuppleant förekommer, rösta i överensstämmelse med nominering enligt
bestämmelserna ovan.
4.4
Part som nominerar styrelseledamot eller revisor eller
suppleant lör revisor äger påkalla vederbörandes entledigande, varvid bolagsstämma
i Svalöf skall sammankallas utan dröjsmål för beslut om entledigande, om
avsägelse inle sker. samt val av ersättare av den som sålunda lämnar sitt
uppdrag.
5 Beslut
5.1
Styrelsen i Svalöf är beslutför endasl om minst fem av
stämman valda styrelseledamöter är närvarande.
5.2
Styrelsen fattar beslut i enlighet med bestämmelserna i
detta avtal och bolagsordningen. 1 följande frågor erfordras dock för beslut av
bolagsstämma eller för giltigt beslut i styrelsen att sådant beslut godkänns
av SLR:
a)
ändring av
bolagsordningen;
b)
ändring av Svalöfs
aktiekapital, utgivande av konvertibla skuldebrev samt skuldebrev förenat med
optionsrätt i nyteckning och vinstandelsbevis;
c)
vinstutdelning;
d) investering i enskilt investeringsobjekt, om
investeringsvärdet över
stiger 5 milj. kr. Beloppet skall justeras årligen i enlighet med förändringen
i konsumentprisindex. Basmånad skall vara januari 1979. Om konsument
prisindex skulle upphöra, skall istället gälla annat index som kan anses
närmast motsvara sålunda upphört konsumentprisindex;
e) ställande av säkerhei i sådan omfattning att det
menligt inverkar på
Svalöfs kontinuerliga drift; samt
f) nedläggande av Svalöfs rörelse eller väsenilig
omstrukturering av
denna.
6 Hembud, inlösen och rätt för SLR förvärva fast egendom
6.1
Staien ulfäster sig alt så länge SLR är delägare i Svalöf
inte överlåta eller pantsätta eller på annat sätt avhända sig oinskränkt
ägande- och förfo-
Prop.
1978/79:130 113
ganderätl lill de aktier i Svalöf som staten förvärvar
enligt della avtal eller på annat sätt. Staten får dock, med bibehållande av
sina rättigheter och skyldigheler enligt detta avtal, överlåta aktiema på bolag
eller annan juridisk person över vilken staten har det bestämmande inflytandet
med undanlag för bolag som driver med SLR konkurrerande verksamhei.
6.2
SLR utfäster sig att inte på annal sätt än i punkt 6.3
nedan anges överlåta de aktier i Svalöf SLR behåller och inte heller, utan
statens medgivande, till förmån för annan än staien pantsätta eller på annat
sätt inskränka sin förfoganderätt till nämnda aktier.
6.3
SLR förbinder sig atl inte överlåta sina aktier i Svalöf
utan att dessförinnan ha hembjudit dem till inlösen av staten. Hembud skall
ske skriftligen och omfatta samtliga SLRs aklier i Svalöf
6.3.1
I det fall överenskommelse inte iräffas om lösenbeloppel
för hembjuden aktie, skall detta fastställas av den i punkt 9.2 omnämnda
skiljenämnden.
6.3.2
Om staien inte inom en månad räknat från anmälan om hembudel
skriftligen anmäler sitt intresse atl förvärva de hembjudna aktiema eller
inlöser dem inom två veckor efter lösenbeloppets fastställande - anlingen genom
överenskommelse eller genom beslut av skiljenämnden - skall SLR äga rätt atl frånträda
sitt anbud och frill avyttra de hembjudna aktierna inom en lidrymd av sex
månader därefter, dock att om lösenbeloppet fastställts antingen genom
överenskommelse eller genom beslut av skiljenämnden överlåtelse lill tredje man
inte får ske för ett pris understigande det sålunda fastställda beloppet.
Skulle SLR efter utgången av nyssnämnda sexmåna-dersperiod åter önska överlåta
sina aktier, skall hembud äga rum till staten på sätl som stadgals ovan.
6.3.3
Har staten inte utnyttjat lösningsrätt enligt ovan, skall staien
jämväl anses ha avstått från den i Svalöfs bolagsordning sladgade rätten att
påkalla hembud och inlösen av överlåtna aktier.
6.4
I del fall partema gemensami beslutar att Svalöfs
verksamhet skall upphöra, skall SLR ha rält att till då gäUande marknadspris förvärva
de jordbruksfastigheter som ASU för närvarande innehar och som Svalöf vid lidpunkten
för inlösen fortfarande äger.
7 Avtalets ikraftträdande
7.1
Della avtal träder i kraft i och med undertecknandet.
Verksamheten i Svalöf skall påböijas den 1 januari 1980 då samtliga
transaktioner, dvs. överlåtelse av tillgångar och skulder till Svalöf samt
nyemission och statens aktieförvärv skall ha verkställts.
8 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 130
Prop.
1978/79:130 114
7.2
Parterna är överens om att SUF och ASU skall bedriva sin
rörelse under tiden från detla avtals undertecknande till och med den 31
december 1979 på samma sätt som hittills, varvid följande skall iakttagas.
7.2.1
I samband med detta avtals undertecknande skall styrelsen
i Svalöf ulses i form av en organisationskommitté. Kostnaden för kommittén
skall täckas till lika delar av staien och SLR. Beslut av betydelse som rör
någon av SUFs eller ASUs rörelser skall träffas genom beslul i organisationskommittén.
7.2.2
SUF och ASU skall från och med avialsdagen lill och med
den 31 december 1979 på parternas uppdrag utan annan ersättning än vad som uppkommer
i respektive rörelser bedriva verksamheten med dels de tillgångar m. m. som
skall ingå i Svalöf enligt detta avtal, dels den personal som förutsätts bli
verksam inom Svalöf Verksamheterna skall fullgöras på sådant sätl alt så långt
praktiskt möjligt samma verkningar åstadkoms för SUF och ASU som skulle ha
uppkommit, om Svalöf redan från avtalsdagen skulle ha drivit sin rörelse i egen
regi.
7.2.3
De tillgångar m. m. som Svalöf skall inneha per den I
januari 1980 får från och med avtalsdagen inle - ulan medgivande av
organisationskommittén utnyttjas för annat ändamål än för driften av
respektive SUFs och ASUs rörelser. SUF och/eller ASU får inle heller göra några
förändringar i personalorganisationen eller ansläUa ny personal utan organisationskommitténs
godkännande.
7.2.4
Svalöf skall per den I januari 1980 överta samtliga hos SUF
och ASU under liden från och med avialsdagen fram till den I januari 1980
uppkomna rättigheter och skyldigheter inkl. lillgångar och skulder hänförliga
till Svalöf
7.3
Parlema förbinder sig atl från och med avtalsdagen och
under tiden fram lill den I januari 1980 inte vidta några åtgärder som
förändrar de förutsättningar som legat till grund för värdering av SUF och ASU
i form av vid värderingstillfället använi bokslut och förväntat resultat eller
som på annat sätt strider mol avtalet utan att frågan behandlats i organisationskommittén.
8 Avtalstid
Detta avtal äger giltighet så länge båda parter äger
aktier i Svalöf för såvitt parlema inte träffar annan överenskommelse. Partema
har sålunda Överenskommit att förhandlingar skall upptagas inom tio år från
detta avtals ikraftträdande om evenluella justeringar i avtalet och formerna
fördel fortsatta samarbetet. Så länge någon överenskommelse därom inte har iräffats
skali detta avtal fortsätla att gälla.
Prop.
1978/79:130 115
9 Övriga bestämmelser
9.1
i samband med att Svalöf påbörjat sin verksamhet upphör
avtal den 27 september 1972 mellan ASU och SUF samt avtal den 30 mars 1976
mellan LRF och SLR.
9.2
Tvist
rörande detta avtal, dess tolkning eller lillämpning eller därur här-flytande
rättsförhållande skall hänskjutas lill avgörande av skiljenämnd bestående av
tre personer. Av skiljemännen skall en, som skall vara ordförande, vara
presidenten i Svea Hovräll eller en av honom utsedd person som innehar eller
innehaft högre domarämbete, en utses av styrelsen för Sveriges .advokatsamfund
samt en utses av styrelsen för Föreningen Auktoriserade Revisorer.
9.3
Detta avtal förutsätter för att bli giltigt - förutom
godkännande av föreningsstämman i Svalöf varigenom SUF överlämnar tillgångar
och skulder lill staten enligt detta avtal - atl regeringen senast den I juli
1979 godkänner avtalet. Före denna tidpunkt skall erforderliga åtgärder enligt
lag om medbestämmande i arbetslivet ha vidlagils.
Delta avtal har upprättats i fyra likalydande exemplar varav
staten. SLR. ASU och SUF tagit var sitl.
Siockholm den 2 februari 1979
För staien: Svenska lantmännens riksförbund
Allmänna svenska utsädesakliebolaget Sveriges utsädesförening
såsom part enligt punkterna 3.3, 3.4, såsom part enligt punkterna 2.1,
7.1-7.3,9.1 och 9,2 2.2, 7.1-7.3 och 9.1-9.3
Prop.
1978/79:130 116
Bilaga till avtal angående Svalöf AB
BOLAGSORDNING
§ 1 Bolagets firma är Svalöf Aktiebolag.
§ 2 Styrelsen skall ha sitt säte i Svalövs kommun.
§ 3 Bolaget har till föremål för sin verksamhei alt förse
jordbruk och trädgårdsnäring med det sortmaterial som dessa näringar
efterfrågar samt idka därmed förenlig verksamhet.
§ 4 Aktiekapitalet skall utgöra lägst Tjugo (20) miljoner
kronor och högst Åttio (80) miljoner kronor.
§ 5 Aktie skall lyda på 100 kronor.
§ 6 Bolagets styrelse består av åtta ledamöter med fyra
suppleanter.
Av dessa skall staten utse fyra styrelseledamöter och två
suppleanter samt Svenska lantmännens riksförbund fyra styrelseledamöter och två
suppleanter.
Ordförande i bolagels styrelse skall väljas bland de av staien
nominerade slyrelseledamötema och vice ordförande i bolagets styrelse bland de
av Svenska lantmännens riksförbund nominerade slyrelseledamötema. Styrelsens
ordförande skall jämväl vara ordförande på bolagsstämman.
Styrelseledamöter och suppleanter - utöver ledamöier som
utses enligt annan lag än aktiebolagslagen - utses å ordinarie bolagsstämma för
ett år i sänder. Om styrelseledamot eller suppleant avgår före utgången av den
tid för vilken han blivit utsedd får den som utsett den avgångne styrelseledamoten
eller suppleanten utse annan i hans ställe förden återstående tiden.
§ 7 Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden i
regel en gång i kvartalet och eljest så ofta ärendenas behandling det fordrar.
Sammanträde skall ock utlysas när styrelseledamot eller verkställande
direktören det påkallar.
Styrelsen är beslutför, när minst fem ledamöter är
närvarande.
Beslut fattas vid styrelsesammanträde med enkel majoritet.
Vid lika röstetal skall ordföranden vid styrelsesammanträdet äga utslagsröst.
§ 8 Verkställande direktören kan bemyndigas teckna
bolagets firma i förening med annan av styrelsen utsedd person. Vad nu sagts skaU
dock inte inskränka den firmateckningsrält som tillkommer verkställande direktören
enligt 8 kap. 12 § aktiebolagslagen.
§ 9 För granskning av styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning och bolagets räkenskaper skall finnas tre revisorer
med tre suppleanter. Minst en av revisorema och dennes suppleant skall vara
auktoriserade.
Av revisorema skall staten ulse två revisorer och två
suppleanter för dessa samt Svenska lantmännens riksförbund en revisor och en
suppleant fördenne.
Revisorer och revisorssuppleanter utses å ordinarie
bolagsstämma för
Prop. 1978/79:130 117
ett
år i sänder. Om revisor eller revisorssuppleant avgår före uigången av den tid
för vilken han blivit ulsedd får den som utsett den avgångne revi-som eller
suppleanten utse annan i hans ställe för den återstående tiden.
§
10 Kalenderåret skall vara bolagets räkenskapsår.
§11
Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med poslen lill ak-lieägama
tidigast fyra veckor och senast två veckor före slämmaii.
§
12 Bolagsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller, vid förfall för honom,
av annan ledamot av styrelsen.
§
13 Ordinarie bolagsstämma skall hållas i Stockholm en gång om året under maj
eller juni månad.
På
ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden förekomma lill behandling:
1) Val av ordförande vid stämman;
2) Upprättande och godkännande av röstlängd;
3) Val av två justeringsmän;
4) Prövning av om stämman blivit behörigen
sammankallad;
5) Framläggande av årsredovisningen och
revisionsberättelsen saml koncernredovisningen och koncemrevisionsberättelsen;
6) Beslul
a) om faststäUelse av resultaträkningen och
balansräkningen samt koncernresultaträkningen och koncembalansräkningen,
b) om dispositioner beträffande bolagets vinst eller
förlust enligt den fastställda koncembalansräkningen,
c) om ansvarsfrihet ål slyrelseledamötema och verkslällande
direktör;
7) Fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorema;
8) Val av styrelse samt revisorer och
revisorssuppleanter;
9) Annat ärende som ankommer på stämman enligt
aktiebolagslagen eller bolagsordningen.
§
14 På bolagsstämma må aklieägare rösta för fulla antalet av honom ägda eller
företrädda aktier.
§
15 Av bolagets aktier må allenasi viss del, vid varje tid mindre än en
femtedel, genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk medborgare, samfällighet
eller stiftelse, av svenskt handelsbolag, vari finnes utländsk bolagsman, av
svensk ekonomisk förening, av svenskl akiiebolag, vars aktiebrev må ställas
till innehavaren, eller av annat svenskl aktiebolag, i vars bolagsordning inte
intagits förbehåll, varom förmäles i 2 § 2 st. av lagen (1916; 156) om vissa
inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m.; dock att utan hinder
av det nu gjorda förbehållel aklier må förvärvas till aktiefond enligt
aktiefondslagen (1974:931) eller av svenskt bolag eller svensk förening, som
avses i 18 § inskränkningslagen.
Prop.
1978/79:130 118
S 16 Har aktie övergått till person, som inte förul är
aktieägare i bolaget, skall aktien genast hemhjudas aklieägama lill inlösen
genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien skall
därvid styrkas samt, där aktien övergått genom kiip, uppgift lämnas om den
betingade köpeskillingen.
När anmälan gjorts om akties övergång, skall styrelsen
genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad. vars postadress
är införd i aktieboken eller eljest känd för bolaget, med anmodan till den,
som önskar begagna sig av lösningsrätten, att skriftligen framslälla
lösningsanspråk hos bolaget inom en månad, räknat från anmälan hos styrelsen om
akties övergång.
Anmäler
sig fiera lösningsberättigade. skall företrädesrätten dem emellan bestämmas
genom lottning, verkställd av notarius publicus, dock alt, om samiidigi flera aklier
hembjudils, aktierna först, så långt kan ske, skall jämnt fördelas bland dem,
som framställt lösningsanspråk. Lösenbeloppet skall, i brist av åsämjande,
avgöras av en skiljenämnd bestående av tre personer. Av skiljemännen skall en,
som skall vara ordförande, vara presidenten i Svea Hovrätt eller en av honom ulsedd
person som innehar eller innehaft högre domarämbete, en utses av styrelsen för
Sveriges Advokatsamfund samt en utses av styrelsen för Föreningen
Auktoriserade Revisorer. Lösenbeloppet skall erläggas inom två veckor efter lösenbeloppels
fastställande.
Om inle inom stadgad tid någon lösningsberättigad
framställer lösningsanspråk eller lösen inte erlägges inom föreskriven tid,
äger den, som gjort hembudet, att bli registrerad för aktien.
Prop.
1978/79:130 119
Underbilaga 3.2
Avtal mellan staten å ena sidan samt Lantbrukarnas riksförbund
(LRF) och Svenska lantmännens riksförbund (SLR) å andra sidan angående gemensam
finansiering av visst växtförädlingsarbete
1 Ändamål
1.1
Staien och jordbrukels föreningsrörelse representerat av
LRF och SLR (föreningsrörelsen) åtar sig att under tiden den I januari 1980-den
31 december 1989 anslå medel för att en för jordbruket och trädgårdsnäringen
eller för andra, allmänt samhälleliga skäl angelägen växlförädlingsverksamhel
skall kunna bedrivas.
1.2
För alt handha den avtalade verksamheten skall staien
inrätta en växtförädlingsnämnd (Nämnden) fr.o.m. den 1 juli 1979. Nämnden
skall vara sammansatl av företrädare för främst föreningsrörelsen,
konsumenterna och staien. Det ankommer på regeringen att utse ledamöier och all
utfärda instruktion för Nämnden.
Till Nämnden skall knylas en särskild velenskaplig grupp
med uppgift alt dels bedöma för Nämnden aktuella växlförädlingsprojeki för
vilka medel begärts enligt punkt 2.1, dels vara ett referensorgan för Nämnden
vid dess behandling av ålgärder i övrigi för att utveckla svensk växtförädling.
2 Nämndens uppgift
2.1
Nämnden har till uppgift alt pröva frågor om tilldelning
av medel till växtförädlingsprojekt som är angelägna från producent-,
konsument- eller andra, allmänt samhälleliga synpunkter och som inle kan
förväntas komma till stånd, om bidrag inle ulgår.
2.2
Nämndens prövning av ansökningar om medel skall ske mot
bakgrund av en allmän bedömning av nödvändiga insaiser inom svensk växtförädling.
Nämnden förutsätts därför fortlöpande följa utvecklingen inom växtförädlingsområdel.
2.3
Nämnden förutsätts kunna anslå medel till samtliga svenska
växtförädlingsorgan.
3 Statens och föreningsrörelsens bidrag tiil Nämnden
3.1
Staten skall under tiden den I januari 1980-31 december
1984 årligen lämna följande bidrag till Nämnden.
Prop.
1978/79:130 120
3.1.1
Ett belopp motsvarande dels bidrag som f n. utgår till
Sveriges utsädesförening (SUF), dels bidrag som f. n. ulgår till växtförädlingsverksamhelen
vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt och Algot Holmberg och Söner AB, dels
de medel som utgått från de s. k. utomramsmedlen till potalisför-ädling. För
liden den I januari-den 30 juni 1980 uppgår detta belopp till 10 lOOOOO kr.
3.1.2
Ett belopp motsvarande 1,5 milj. kr. i 1979/80 års
pris-och lönenivå. För tiden den I januari-den 30 juni 1980 uppgår delta belopp
lill 750000 kr.
3.1.3
Vid beräkning av beloppens storlek för följande år skall
den allmänna prisutvecklingen beaktas.
3.2
Föreningsrörelsen skall under tiden den I januari 1980-den
31 december 1984 årligen lämna följande bidrag lill Nämnden.
3.2.1
Ett belopp molsvarande ett medeltal av de senaste årens
bidrag från föreningsrörelsen till växtförädling, vilket belopp beräknats till
4,5 milj. kr. i 1978/79 års pris- och lönenivå. För liden den I januari-den 30
juni 1980 uppgår detta belopp lill 2410000 kr.
3.2.2
Ett belopp motsvarande 1,5 milj. kr. i 1979/80 års
pris-och lönenivå. För tiden den I januari-den 30 juni 1980 uppgår detta belopp
till 750000 kr.
3.2.3
Vid beräkning av beloppens storlek för följande år skall
den allmänna prisutvecklingen beakias.
3.3
Varken statens eller föreningsrörelsens bidrag till
Nämnden skall vara förenade med villkor på annat sätt än vad som framgår av
detta avtal. Det förutsätts alt föreningsrörelsens bidrag tas från de medel
jordbruket disponerar enligt gällande prisregleringsbeslut, vilka överförts av
jordbruksnämnden till regleringsföreningama.
4 Nämndens bidrag till Svalöf AB
4.1
Nämnden skall under liden den I januari 1980-den 31 dicember
1984 lämna bidrag lill Svalöf AB enligt följande:
4. I.I
Under de två första verksamhetsåren 1980 och 1981 skall Svalöf
AB garanteras projektbidrag, som tillsammans motsvarar summan av nuvarande
bidrag till SUF från staien och föreningsrörelsen.
Prop.
1978/79:130 121
4.1.2
Under de tre följande verksamhetsåren 1982, 1983 och 1984
skall Svalöf AB garanteras projektbidrag som tillsammans motsvarar summan av
nuvarande bidrag till SUF från föreningsrörelsen och 92%, 84% resp. 75% av
nuvarande bidrag från staten till SUF.
4.1.3
Vid beräkning av Nämndens garanterade bidrag till Svalöf
AB skall hänsyn las till den allmänna prisutvecklingen. Vid beräkning av
bidrag till enskilt projekt skall vidare hänsyn tas till, förutom de rörliga kostnadema,
i skälig omfattning Svalöf ABs fasta kostnader.
4.2
Vid Nämndens bedömning av ansökningar om bidrag skall,
utöver vad som sägs i punkl 4.1, särskild hänsyn las till den organisation som byggls
upp inom Svalöf AB.
5 Ny överenskommelse om bidrag
Inför de sista fem åren av avtalsperioden förutsätts att
förhandlingar upptas mellan staten och föreningsrörelsen beträffande storleken
av de lo-tala bidragen till växtförädlingsverksamheten och de garanterade åtagandena
gentemot Svalöf AB.
6 Övrigt
Detla avtal ingås under förbehåll av regeringens
godkännande.
Detta avtal har upprättats i tre likalydande exemplar
varav staten, LRF och SLR tagit var sitt.
Stockholm den 2 februari 1979.
För staten: Lantbrukamas
riksförbund
Svenska lantmännens riksförbund
Prop.
1978/79:130 122
Bilaga 4
Sammanfattning av förslag till ändrad utsädeslagstiftning
Gällande bestämmelser
Lagen (1928: 289l angående handel med utsädesvaror
(frölagen), som är tillämplig på köp av frö, som är avseit till utsäde, med
undantag för skogsfrö och frö av växter som odlas enbart till prydnad,
föreskriver viss uppgiftsskyldighet för säljaren. Denne skall, senast då varan
avlämnas, skriftligen lämna uppgifi om säljarens namn och adress, om fröels
slag, ibland även sort och typ, om fröets renhetsgrad och ogräshalt, utom vad
gäller köksväxtfrö. samt om fröets grobarhet. Uppgiftsskyldigheten gäller inte
exempelvis då köp sker mellan köpmän i och för deras rörelse. Har inte säljaren
redan vid köpet lämnat köparen sådana uppgifter om varan skall säljaren anses
ha garanterat att fröet motsvarar av lantbruksslyrelsen fastställda normaltal
då det gäller fröets renhet, ogräshalt eller grobarhel.
Enligt frölagen får inle frövara saluhållas till utsäde om
den inte i fråga om renhetsgrad, ogräshalt eller grobarhel uppfyller de
fordringar som har fastställts av lanlbruksstyrelsen. Med stöd av denna
bestämmelse har lanlbruksstyrelsen fastställt minimifordringar för fröslag som
inle omfattas av obligatorisk stalsplombering. För köksväxtfrö omfattar dessa minimifordringar
endasl grobarhet. För frö av ett fåtal köksväxislag har undanlag medgivits från
skyldigheten atl uppge fröels sort.
Lagen (1976: 298) om statsplombering av utsäde och om
växtförädlings-avgift gäller dels frö som är avsett till utsäde med undantag av
skogsfrö och frö av växter som odlas endast till prydnad, dels utsäde av
potatis (utsädespolatis). Statsplombering innefattar kvalitetskontroll av
utsädet, plombering av förpackning med utsäde och utfärdande av bevis härom.
Enligt lagen ankommer det på regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer att föreskriva att utsäde av vissl slag får
överlämnas till annan eller föras ut ur landet endast om statsplombering av
utsädet har skett och att fastställa de villkor som skall gälla för sådan plombering.
Statens utsädeskontroll svarar för utförandet av statsplomberingen.
I de med stöd av lagen utfärdade lillämpningsbeslämmelsema
föreskrivs att stalsplombering av utsäde, som är avsett alt användas inom
landet, och av utsädespolatis, som är avsedd att föras ut ur landet, får ske endasl
om utsädet efter undersökning visal sig uppfylla vissa av lantbruksslyrelsen
uppställda kvalitetsfordringar. När det gäller annat utsäde får statsplombering
ske på grundval av enbart varudeklaration enligt föreskrifter som lantbruksstyrelsen
meddelar.
I lillämpningsförordningen föreskrivs vidare bl. a. att
utsäden av potatis, stråsäd, trindsäd, vallbaljväxt. vallgiäs, beta, kålrot,
röva, fodermärgkål, grönfoderraps, raps, rybs, vitsenap eller oljedådra,
bortsett från vissa undantagsfall, inte får överlämnas till någon som kan
antas använda del till utsäde eller föra det ut ur landet ulan att statsplombering
av utsädet har skett. Samtidigt föreskrivs att stalsplombering får äga rum även
för andra slag av utsäden.
Vid export av vallväxlfrö, frö av rotfrukter och köksväxier
saml utsädespolatis gäller kungörelsen (1956: 333) med vissa bestämmelser
angående utförseln av vallväxlfröer m. m. resp. kungörelsen (1968: 215) med
vissa bestämmelser om utförsel av potatis. För export av vallväxtfrö samt frö
av rotfrukter och köksväxier krävs tillstånd av lanlbruksstyrelsen. För utsa-
Prop. 1978/79:130 123
despotatis gäller att den inte får föras ut ur riket om
den inte uppfyller de fordringar som gäller för lägsta slatsplomberingsklass.
Enligt kungörelsen (1959: 21 Dangående införsel till riket
av vissa slag av frön får frö av vallväxter, rotfrukter eller köksväxter inle
införas utan tillstånd av lantbruksslyrelsen.
Förslaget
Det av lantbruksstyrelsen, statens utsädeskontroll och
statens växtsortnämnd gemensamt framförda förslaget innebär atl en uppgiflsskyldighet
i form av kvalitetsdeklaration skall kunna föreskrivas för sådani köksväxtfrö
som inte är statsplomberal och för de jordbruksväxtslag som undantagits från
obligatorisk statsplombering. Förslaget innebär vidare atl kvalitetsdeklaration
skall kunna föreskrivas även för prydnadsväxlfrö. Bestämmelsema om
kvalitetsdeklaration föreslås införda i lagen om statsplombering av utsäde och
om växlförädlingsavgift och i den med stöd av lagen utfärdade förordningen med
samma mbrik. Enligt förslaget kan därigenom 1928 års lag angående handel med
utsäde (frölagen) upphävas.
Förslaget innebär i princip den förändringen i fråga om utsädeslagslift-ningen
att uppgifisskyldigheten enligt frölagen samt minimifordringama för
frövarukvalitet enligt samma lag slopas och ersätts med en kvalitetsdeklaration.
Som skäl för att slopa minimifordringama anförs att en minimigräns för
grobarhet inte nödvändigtvis behöver vara kvalitetsbefrämjan-de.
De uppgifter som skall ingå i kvalitetsdeklarationen
föresläs omfatta förpackarens eller importörens namn och adress, fröels
växtart samt fröets grobarhel uttryckt i halt renl grott frö. I vissa fall
skall även ingå uppgift om fröets växtsorl och innehåll av andra arter. Om
växtsort uppges i deklarationen skall krav föreligga på sortäkthel. 1 fall då
möjlighet förgrobar-heisbeslämning på laboratoriet saknas krävs ingen uppgifi
om hallen rent grott frö. Portionsförpackningar av prydnadsväxtfrö bör av
praktiska skäl som regel kunna undantas då del gäller uppgifi om grobarhet.
Innehåll av andra arter är av intresse främst i frilandskulturer.
Kontrollen att kvaliteten på varan svarar mot givna
uppgifter skall enligt förslaget ulföras av statens utsädeskontroll genom
stickprov ur partier och förpackningar. Sortäktheten skall undersökas genom
stickprovsvis efter-konlrollodling. För alt underlätta kontrollen bör enligt
förslaget förpackare och importör registreras hos statens utsädeskontroll.
Kontrollmyndigheten bör ges tillträde lill fömackningslokal eller annal
utrymme för atl kunna ta prov av utsäde. Vidare föreslås straffpåföljd om
deklarationen inle överenssiämmer med kontroUresullaten inom föreskrivna
toleranser. Kontrollen skall med vissa undantag inte vara avgiftsbelagd.
Som motiv
för förslaget anförs vidare att de strukturella förändringama i utsädeshandeln
sedan frölagens tillkomst är avsevärda. Utsädeshandeln omfattar f.n. ett fåtal
företag i jämförelse med 1920-talets ulsädeshandel då bl. a. torghandel med frö
var omfatlande. Ulsädeshanteringen är numera en industriell hantering.
Konsumenten av utsäde av jordbruksväxter har genom lagen om stalsplombering av
utsäde och om växtförädlingsavgift erhållit ell fullgott skydd. Genom
införandet av denna lag har uppgifisskyldigheten enligt frölagen, då det
gäller överlåtelse till odlaren, haft belydelse endast för sådani köksväxtfrö
som inle är statsplomberal och de jordbruksväxtslag som undantagits från
obligatorisk statsplombering. 1 den ut-
Prop. 1978/79:130 124
sträckning
konsumenten av utsäde av dessa senare växlslag bör ges skydd bör detta ske inom
ramen för lagen om statsplombering.
Införandet
av kvalitetsdeklaration även för prydnadsväxtfrö motiveras av atl detta ofta
betingar ett högt värde och alt konsumenten även i detla fall bör åtnjuta
kvalitetsskydd. Statens utsädeskontroll har tidigare i remissyttrande över
betänkande (Ds Jo 1974:16) av utredningen om kontroll-anstalterna på
jordbrukets område framförl önskemål om att prydnadsväxtfrö borde omfattas av
ett sådani i lag reglerat konsumentskydd. Liknande synpunkter framfördes då av
lantbruksslyrelsen och trädgårdsnäringen.
Genom
kravet på sortäkthet i de fall sort anges i deklarationen förväntas
konkurrensen mellan säljama stimuleras och konsumentema få bättre frö.
Förslaget
innebär slutligen att bestämmelsema om exportreglering i fråga om frö av
rotfrukter och köksväxter samt föreskriftema i kungörelsen (1968:215) om
utförsel av utsädespotatis skall upphävas i samband med att
kvalitetsdeklaration av utsäde införs och 1928 års frölag upphävs. Detsamma
gäller de bestämmelser som föreskriver särskilt tillstånd för införsel av frö
av vallväxter, rotfrukter eller köksväxter. Syfiet med dessa regler förutsätts
bli tillgodosett genom föreskriftema om statsplombering och kvalitetsdeklaration.
Prop. 1978/79:130 125
Bilaga
5
Sammanställning av remissyttranden över forslag till
ändrad utsädeslagstiftning
Förslaget
att införa kvalitetsdeklaration av utsäde och att i samband därmed upphäva
lagen angående handel med utsädesvaror, den s. k. frölagen från år 1928,
tillstyrks eller lämnas utan erinran i flertalet avgivna remissyttranden.
Direkta invändningar mot förslaget framförs endasl i några av yttrandena. RRV
anser sig sålunda på föreliggande underlag inte kunna bedöma behovet av den
föreslagna kvalitetsdeklarationen. De ekonomiska konsekvenserna av delta
förslag bör enligt verkets mening klarläggas ytterligare. RRV anser vidare att
en avgiftsfinansiering av tillsynen bör övervägas om kvalitetsdeklaration på vissl
utsäde införs. En inte obetydlig del av de statliga myndigheternas avgiftsbelagda
verksamhet är av lilisynska-rakiär. Den föreslagna lillsynen inom området torde
enligt verkei principiellt inte komma att avvika från annan statlig avgiftsbelagd
tillsyn eller den avgiftsbelagda verksamhet som statens utsädeskontroll
bedriver inom siatsplomberingssystemet. För att en avgiftsfinansiering skall
anses vara motiverad bör dock effektema på handeln med utsäde och frö bli
acceptabla och de förväntade kostnaderna för avgiftsuppbörden stå i rimlig
proportion lill avgiflsinkomstema. RRV saknar möjlighet alt på föreliggande underlag
bedöma dessa frågor. Föreskrifter om avgift torde lämpligen kunna införas i
utsädeslagen och ulsädesförordningen.
Trädgårdsnäringens
riksjörbund tillslyrker förslaget utom på en punkt. Det gäller slopandet av de
minimikrav i fråga om grobarhet som lantbruksslyrelsen enligt frölagen haft atl
fastställa för köksväxlfröer. Förbundel ser det som viktigt att
kontrollmyndigheterna årligen följer upp produktionen av utsädet för atl
kontrollera att grobarheten hos saluhållna fröpartier hålls på en sådan nivå
som konsumenterna med hänsyn till det årliga produktionsresultatet i ulsädesodlingama
rimligen kan kräva. Förbundet är därför inte berett att ulan en mer ingående molivering
acceptera ett slopande av minimikraven.
Sveriges
ulsädesförening föreslår att av köksväxtfrö endast sorter införda i rikssortlistan
skall få marknadsföras eller "överlämnas till annan". Till stöd
härför anför föreningen att den, delvis med statsanslag, bedriver växtförädling
av trädgårdsväxter. Den större delen av insatsen görs för att framslälla för
svenska produktionsförhållanden väl anpassade sorter. Nya sorter provas i
officiell sortprovning såväl med avseende på odlingsvärde som med avseende på
sortkaraktärer, främst homogenitet och särskiljbarhet. Sortema prövas för
intagning i rikssortlistan före marknadsföring. Det är föreningens policy att
endast marknadsföra sorter som införts i rikssortlistan och därmed kunna ge odlama
ett gott skydd beträffande sortemas odlingsvärde. Om man emellertid inle heller
framöver behöver ha sorter som marknadsförs värdeprovade i landet, kommer det
att bli svårt för föreningen atl försvara de relativt stora kostnader som
provningen drar med sig. Möjligen kan föreningen tvingas till marknadsförande
av sorter utan fullgod värdeprovning för att vara konkurrensduglig såväl kostnadsmässigt
som tidsmässigt. För sorter av de växtslag av köksväxter, som odlas på friland
eUer i övrigt under specifika förhållanden för vår klimattyp, är det uppenbart
i hög grad önskvärt med obligatorisk värdeprovning och prövning för införande i
rikssortlistan.
Prop. 1978/79:130 126
1 övrigt underslryker föreningen vikten av att bestämmelserna
utformas så att ulsädesköparen får största möjliga skydd och att ansirängningar
all framskaffa ett odlingssäkert sortmaterial av särskilt köksväxter främjas, vilkel
inle minsl är vikligl för vårt land ur beredskapssynpunkt.
I övrigt har förslaget atl införa kvalitetsdeklaration och
att upphäva frölagen i princip och utan närmare kommentarer tillstyrkts eller
lämnats utan erinran av LRF, TCO, Sveriges fröengrossistjörening, SACOISR och
Sveriges fröhaiullarejörening.
Av återstående remissinstanser tillstyrker A'0 förslaget,
då delsamma inte synes ha några konkurrensbegränsande verkningar.
Konsumentverket säger sig sakna möjlighet alt bedöma om
påståendet, att en minimigräns för grobarhet inte nödvändigtvis behöver vara kvali-tetsbefrämjande.
är riktigt. Enligt verkei kan det dock allmänt sägas att det från
konsumentsynpunkt lorde vara av värde alt även den som saknar insikt i
kvalitetsbedömning av frön är tillförsäkrad en viss minimistandard. Den
upplysning om grobarhel som föreslås bli obligalorisk kan för konsumenten vara
av ringa värde, om han inte har någon uppfattning om vad den akluella uppgifien
innebär i förhållande till vad som är normalt. Med hänsyn till att
kontinuerlig kontroll kommer alt ske för all säkerslälla att varan motsvarar
kvalitetsdeklarationen och alt kontrollmyndigheten därigenom har goda
möjligheter all bevaka den allmänna kvalitetsnivån finner konsumentverket emellerlid
alt skäl inte föreligger att avstyrka den föreslagna ordningen.
Sveriges lanibruksuniversiiei anför all de föreslagna ändringama,
som tillstyrks av universitetet, i stor utsträckning är en samlad anpassning av
bestämmelsema till gällande praxis. Ändringama är ulformade så att de väl
tjänar syflel med lagstiftningen atl ge ulsädeskonsumenlen ett kvali-letsskydd
men också på sikl verka kvaliletshöjande på utsäden som berörs av beslämmelserna.
KF framhåller all förbundets principiella instäUning till utsädeslagslift-ningen
är alt den främst skall erbjuda ett tillfredsställande skydd för konsumenterna
och inte verka onödigt kostnads- eller prisfördyrande. Samtidigt bör den
utformas så alt man har motsvarande krav på kvalitetskontrollen av importerade
varor som på inhemska varor och så atl informalionen på fömackningama till konsumentema
är enhellig och upplysande. 1 princip synes del framlagda förslaget vara
acceptabelt från dessa utgångspunkter.
Enligt Sveriges grossisiförbund bör man med de föreslagna ändringama
av hittillsvarande regleringar på området kunna uppnå en viss förenkling
samtidigt som förbrukarna får rimlig garanti för ifrågavarande fröers kvalitet.
Sveriges jröodlareförbund anför att de aktuella
ändringsförslagen ligger i linje med vad förbundet vid andra tillfållen redan
framfört. Det är hell riktigt att frölagen av år 1928 upphävs och
konsumentskydd för andra varor än sådana som sialsplomberas införs i lagen om statsplombering
av utsäde och om växtförädlingsavgift (ulsädeslagen). Atl också prydnadsväxtfrö
skall omfattas av bestämmelserna anser förbundet vara väl motiverat.
I flera remissyttranden har framförts synpunkier på de
föreslagna ändringarna i och tilläggen till förordningen om stalsplombering av
utsäde och om växlförädlingsavgift.
Konsumentverket, som inget har att erinra mol förslaget
att även prydnadsväxtfrön skall omfattas av lagstiftningen, erinrar om att det
i förslaget dock förutskickas att portionsförpackningar av prydnadsväxtfrö av
praktiska skäl kan komma alt undanlas vad gäller uppgifter om grobarhet. Della
kan enligt verket accepteras under förutsättning att av förpackningen framgår
hur många sträckmeter eller plantor som innehållet räcker till.
Prop. 1978/79:130 127
Sveriges fröengrossistjörening finner de enligt förslaget
ställda kraven på kvalitetsdeklaration riktiga. I särskilda fall när del gäller
specialsorter bör dock handeln tillfrågas för att få för konsumentema riktiga
deklarationer. När det gäller konsumenlförpackade fröer gäller det att ge en
så riklig och lättförståelig informaiion om kvaliteten som möjligt. Föreningen
föreslår därföratt man tillsätteren kommitté beslående av de remissinstanser
som är intresserade alt medverka till att utforma en kvalitetsdeklaration som
tillvaratar såväl konsumenternas som handelns intressen.
Sveriges jröodlareförbund utgår från att den myndighei som
skall meddela föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas vid
kvalitetsdeklaration i största möjliga utsträckning bevakar konsumeniskyddsaspeklen
samtidigt som hänsyn las till vad som är praktiskt genomförbart. SACOISR
föreslår all även uppgift om halten rent frö skall ingå i kvalitetsdeklarationen.
Detta motiveras med dels att denna måste anses var väsentlig i deklarationen,
dels att den ändå måste tas fram för att kunna bestämma rent grott frö. SACO/SR
anser alt uppgift om rent grott frö för utsäde av prydnadsväxter endast skall
lämnas beträffande arter för vilka del finns en internationellt erkänd
analysmetodik. Varudeklaration för en viss art bör enligt SACO/SR vara
samstämmig oavsett typ av förpackning.
Sveriges fröhandlareförening framför ett flertal synpunkier
och förslag i fråga om de uppgifter som skall lämnas i kvalitetsdeklarationen.
Enligt föreningen är vidare en obligatorisk köksväxtsortlista på relativt kort
sikt ett önskemål och skulle i lagens anda förslärka konsumentskyddet. Bl. a.
bör i sådant fall växtslagets resp. sortens eller varietetens lämplighet för svenskl
klimat, särskiljbarhet, homogenitet, stabilitet och andra egenskaper
dokumenteras. Nuvarande i vårt land marknadsförda sorter skall automatiskt
vara kvalificerade för intagning i lislan. Ett provningssystem som
överensstämmer med del som tillämpas inom EG-området är önskvärt.
I övriga yttranden har förslagen till ändringar i lillämpningsbeslämmelsema
lämnats utan erinran.
Förslaget atl upphäva kungörelsen angående införsel lill rikel
av vissa slag av frön har avstyrkts av flera remissinstanser.
KF anför att de föreslagna ändringama av frölagen och
lagen om statsplombering i princip synes vara acceptabla från bl. a. den
utgångspunkten att ulsädeslagstiflningen främst skall erbjuda ett
tillfredsställande skydd för konsumentema. I prakiiken anser förbundet det dock
tveksamt om så blir fallet, om nuvarande bestämmelser angående införsel av frö
skulle upphöra atl gälla. Förbundet hyser den åsikten att stor sannolikhet då
föreligger atl en postorderförsäljning av importerade fröer uppslår, på
liknande sätt som nu äger rum för blomsterlökar m.m. Härvid måsle man räkna med
risken all sortäklheten inle kan garanteras eller atl t.ex. ogräsfrö, flyghavre
och liknande kan komma atl införas i landet. Förbundet anser därför att man med
hänsyn lill såväl konsument- som producenlinlressena åtminstone tills vidare
bör bibehålla någon form av importlicens för köksväxtfrö och prydnadsväxtfrö. Förbundel
föreslår atl man söker åstadkomma en viss förenkling av nuvarande licenstvång,
t.ex. genom ell registreringsförfarande eller på annal sätt.
Sveriges grossistförbund anför att inom branschen
verksamma grossistföretag har anmäll att det enligt deras åsikt föreligger
risk att en omfattande i utlandet baserad postorderhandel i fröer riktad mot
svenska förbrukare kan uppkomma om importlicensförfarandel upphör. En sådan
handel skulle enligt företagens uppfattning bli svår att effektivt kontrollera
från kvalitativ synpunkt. Förbundet anser att denna aspekt kan behöva ytterligare
utredas.
Enligt Sveriges fröengrossistförening kommer såväl
kontroll som skydd
Prop.
1978/79:130 128
för
konsumenten att bli betydligt sämre än f n. Förslaget all slopa licenstvånget
kommer att medföra atl man helt förlorar kontrollen över vad och vilka
kvantiteter och kvaliteter köksväxtfrö som kommer att importeras. För att ge konsumentema
största möjliga skydd föreslår föreningen att licenstvånget bibehålls, men med
en viss förändring enligt följande förslag. Lanlbruksstyrelsen låter registrera
samtliga de fröföretag som regelbundet importerar köksväxtfrö. Registrerade
företag är sedan skyldiga att vid varje importtillfälle anmäla kvantitet och
sort till lantbruksstyrelsen. Statens utsädeskontroll kan vid ankomsten av frö
ta ut de prover som behövs för analys och för efterkontrollodling, som bör ske
även i fortsätiningen. Detta medför ett smidigare syslem för såväl myndigheter
som företag. Önskar privatpersoner eller andra inte registrerade företag
importera köksväxtfrö, bör man däremot före införsel ha godkänd licens i likhet
med nuvarande syslem. När det gäller import av färdigpackade fröpåsar bör detta
förbjudas med lanke på den stora risk som finns att få in för såväl lantbruket
som konsumenterna olämpliga sorter och svårbekämpade ogräs.
Sveriges
jröodlareförbund anser att gällande införselbestämmelser i fråga om vallfrö
bör kvarstå. Som skäl härför anför förbundet att numera till-lämpad ordning,
såväl för åriigen återkommande fröprisförhandlingar som fastställande av årliga
odlingsstöd, kräver noggrann och verklighetsnära kännedom om aktuellt
marknadsläge. Förbundet förmodar att varken utsädesföretagens två gånger om
året lämnade lagerdeklarationer eller uppgifter från statsplomberingen kan ge
en tillräckligt aktuell och relevant bild av situationen på vallfrömarknaden. Tillståndsgivande
myndighet är genom sakkunnig knuten till vallfröodlingens stödorgan. Detta förhåUande
med möjlighet till intim uppföljning av aktuellt läge på importsidan upplever fö-reträdama
för den svenska vallfröodlingen som en stor fördel.
För
frö av köksväxter och rotfrukter tycks inte samma skäl som anförts i fråga om
vallväxter föreligga för bibehållna importbestämmelser. I fråga om rotfrukter
bör föreliggande krav om statsplombering och rikssortlisttill-hörighel vara
tillfredsställande för såväl utsädesförbrukare som inhemsk växtförädling och
förekommande svensk utsädesproduktion. Import av köksfröväxt oavsell sort och
med nu föreslagna slopade införselbestämmelser ter sig diskutabel bl.a. med
hänsyn till en upprätthållen svensk växtförädling på området. Krav om rikssortlisttillhörighet
med åtföljande omständlig och dyrbar sortprövning torde dock vara svårt att få
till stånd. 1 sammanhanget borde enligt förbundets mening dock diskuteras ett
system med att efter vissa kriterier på en officiell lista förteckna sådana köksväxt-sorter,
som anses vara godtagbara för användning i och import till Sverige.
Om
införselbestämmelserna för köksväxter slopas finns enligt SACOI SR risk för att
frövaror innehållande snäijearter och flyghavre kan spridas i landet. Lagen om
skydd mot flyghavre synes ge viss möjlighet att undersöka importpartier för flyghavreförekomst.
Denna lag omfattar emellertid inte ""frö av art som endast odlas till
prydnad".
Sveriges
fröhandlareförening anser att importkontrollen över köksväxtfrö bör - som
konsumentskydd - kvarstå i minst nuvarande omfattning.
1
övriga yttranden har förslaget att upphäva införselkungörelsen tillstyrkts
eller lämnats utan erinran.
Enligt
Sveriges fröodlareförbund synes förslaget om upphävande av exportregleringen i
fråga om köksväxt- och rotfruktsfrö motiverat. Förbundet finner också starka
skäl föreligga för ett bibehållande av utförselbestämmelserna beträffande
vallfrö.
Även
Sveriges fröhandlareförening tillstyrker att exfwrtregleringen för köksväxt-
och rotfruktsfröer upphävs.
Övriga
remissinstanser har lämnat förslaget beträffande upphävande av exportbestämmelsema
utan erinran.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
17 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (17)
17 kopplingar i 12 dokument.
- Skr. 1987/88:20 1987/88:20 i texten
- Skr. 1985/86:20 med 1985 års redogörelse för de statliga företagen i texten
- Skr. 1984/85:20 1984/85:20 s. 161 i texten
- Bet. 1983/84:JoU6 om stöd till inhemsk ull- och linproduktion s. 2 i texten
- Skr. 1983/84:20 1983/84:20 i texten