om bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag m. m.
125 sidor, varav 104 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 104 av 125 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:139, om bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag m. m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:139 Regeringens proposition
1978/79:139
om bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag m. m.
beslutad den 1 mars 1979
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar OLA ULLSTEN
ROLF WIRTÉN
Propositionens huvudsakliga innehåll
Enligt beslut (prop. 1977/78:30, AU 1977/78:16, rskr
1977/78:74) om framtida huvudmannaskap och organisation av skyddat arbete och
yrkesinriktad rehabilitering m.m. skall bl.a. verksamhelen vid verksläder för
skyddat arbete, kontorsarbetscentraler, industriella beredskapsarbeten och
hemarbete samordnas i en gemensam organisation. Staten skall tillsammans med
landstingskommunerna bilda regionala stiftelser för skyddat arbete inom varje
län. För vissa övergripande frågor skall en central stiftelse inrättas. Del
nya huvudmannaskapet bör träda i kraft den 1 januari 1980.
Riksdagen förordade att en organisationskommitté skulle
tillsättas för att utarbeta förslag till detaljorganisation av hela den
skyddade verksamhelen samt för att förbereda det praktiska genomförandet av
den nya organisationen. Ett omfattande organisations- och förhandlingsarbete
har genomförts i nya organisationskommittén (A 1978:02) för skyddat arbeie
(NOSA).
NOSA har den 24 november 1978 till regeringen kommil in
med skrivelse om medel för verksamhetens uppbyggnad under budgetåret J979/80
inkl. en utbyggnad av verksamheten med 450 platser. Skrivelsen innehåller
vidare förslag till organisation för skyddat arbete.
På grundval av förslagen i skrivelsen och av den
principöverenskommelse som träffals mellan staten och nuvarande huvudmän för
verksläder inom arbetsvärden läggs förslag fram om riktlinjer för den nya stiflelseor-ganisalionen
samt om medel för dess verksamhet under budgetåret 1979/80. 1 1979 års
budgetproposition har i avvaktan bl.a. på uppgörelse med nuvarande huvudmän
förts upp endasi ett preliminärt belopp, motsvarande de medel som under andra
hälften av budgetåret 1979/80 skulle 1 Riksdagen 1978179. I saml. Nr
139
Prop. 1978/79:139 2
ha
tagils upp på befintliga anslag för den del av verksamheten som svarar mot vad
som f.n. finansieras över statsbudgeten. Förslag läggs fram om atl staten skall
lämna full täckning för godkända kostnader som de nuvarande huvudmännen har för
anskaffning av viss utrustning till verkstäder som tagits i bruk efter den I
januari 1978. Som en följd härav föreslås ändring av kungörelsen (1966:370) om
statsbidrag till verkstäder inom arbetsvärden.
Prop. 1978/79:139
Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-03-01
Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande och
statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe,
Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl. Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus,
Tham, Bondestam
Föredragande: statsrådet Wirtén
Proposition om bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag m. m.
1 Inledning
Det skyddade arbetet har varil föremål för utredningar
sedan drygt tio år tillbaka. I augusti 1968 tillkallades sakkunniga för att
utreda förutsättningarna för en utbyggnad och effektivering av den skyddade
sysselsättningen. Utredningen avgav i augusti 1972 sill betänkande (SOU
1972:54) Skyddat arbete. Mot bakgrund av att remissopinionen över utredningens
förslag i huvudmannaskapsfrågan var splittrad tillsalles i mars 1974 en
organisationskommitté (A 1974:03) för det skyddade arbetet (OSA-kommittén).
Den lämnade i september 1975 sin betänkande (SOU 1975:82) Organisation för
skyddat arbete.
Den yrkesinriktade rehabiliteringen, som till stor del
faller under samma huvudmannaskap som den skyddade sysselsättningen, har
behandlats av utredningen (A 1974:04) om den yrkesinriktade rehabiliteringen,
som i juli 1976 avgav sina förslag i betänkandet (SOU 1976:38) Yrkesinriktad
rehabilitering.
Den 13 december 1977 fattade riksdagen beslut (prop.
1977/78:30, AU 1977/78:16, rskr 1977/78:74) om framtida huvudmannaskap och
organisation för skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m.m. Beslutet
innebär bl,a, att verksamhelen vid verksläder för skyddat arbeie, kontorsarbetscentraler,
industriella beredskapsarbeten och hemarbete skall samordnas i en gemensam
organisation. Staten skall tillsammans med landstingskommunerna bilda
regionala stiftelser för skyddat arbete inom varje län. För vissa övergripande
frågor beslutades om inrättande av en central stiftelse. Det nya
huvudmannaskapet beräknas träda i kraft den 1 januari 1980.
Prop.
1978/79:139 4
Regeringen har den 8 februari 1979 beslutat om inrättande
av och fastställt stadgar för den centrala stiftelsen - Stiftelsen Samhällsföretag.
Riksdagen förordade att en organisationskommitté skulle
tillsättas för atl utarbeta förslag till detaljorganisation av hela den
skyddade verksamheten saml för att förbereda det praktiska genomförandet av
den nya organisationen. Nya organisationskommittén (A 1978:02) för skyddat
arbete (NOSA) tillkallades efter bemyndigande av regeringen den 2 februari
1978. Kommittén har under sig inrättat regionala organisationskommittéer.
NOSA har till regeringen den 24 november 1978 kommit in
med en skrivelse angående bl.a. organisation och finansieringsform för den nya
organisationen. Skrivelsen innehåller även en framställan om medel för verksamheten
under budgetåret 1979/80 samt grundläggande värderingar för personalpolitiken m.m.
Skrivelsen med reservationer och särskilt yttrande men utan bilagor bör fogas
till protokollet i delta ärende som bilaga 1.
NOSA:s skrivelse har remitterats till statskontoret och
riksrevisionsverket (RRV) för yttrande. Myndigheternas yttranden bör fogas lill
protokollet i detta ärende som bilaga 2.
I avvaktan på dessa yttranden har, som tidigare nämnts, i
1979 års budgetproposition förts upp ett preliminärt belopp för verksamheten
motsvarande de medel som under andra hälften av budgetåret 1979/80 skulle ha
tagits upp på befintliga anslag för den del av verksamheten som f n. finansieras
över statsbudgeten.
Riksdagen har uttalat alt ett statligt övertagande av det
kommunala och landstingskommunala kostnadsansvaret på detta område endast kunde
accepteras om det i sin helhet motsvaras av minskade statliga åtaganden inom
andra kommunala verksamhetsområden. En annan förutsättning var, att uppgörelse
kunde träffas om överlåtelser till den nya organisationen av bl.a. lokaler och
maskiner samt andra tillgångar och förpliktelser, som har samband med de olika arbetsvårdsförelagens
verksamhei.
Regeringen uppdrog den 23 februari 1978 ål statens
förhandlingsnämnd alt i nyssnämnda frågor ta upp förhandlingar med nuvarande
huvudmän. Förhandlingarna skulle även avse ändrat huvudmannaskap för arbets-vårdsinstituten.
En uppgörelse har träffats och regeringen har den 25 januari 1979 uppdragit ål
förhandlingsnämnden att teckna avtal med berörda huvudmän och fastighetsägare.
Överenskommelserna som i sin helhet bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 3 innehåller bl.a. frågor om driftansvar, fastigheter och lokaler,
utrustning m.m., personal saml kostnader.
Under sitt inledande arbete har de regionala
organisationskommittéerna bl.a. inventerat och analyserat de resurser som
kommer att stå till de regionala stiftelsernas förfogande den I januari 1980.
De har också lämnat förslag lill organisationsplan och dimensionering av de
regionala stiftelsernas administrativa organisation. De regionala kommittéemas
förslag angående stiftelsernas organisation har sammanställts och bearbetats av
NOSA i
Prop.
1978/79:139 5
rapporten
(Ds A 1979:1) De regionala stiftelsernas organisation, vilken utan bilagor
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.
2
Föredragandens överväganden
2.1
Personalpolitiken
Allmänt
NOSA:s
förslag beträffande personalpolitiken grundar sig på riksdagens beslut om
verksamhetens mål och inriktning. Enligt min mening innebär verksamhetens
omfattning och särskilda syfte all höga krav måste ställas på
personalpolitiken.
1
prop. 1977/78:30 framhålls atl skyddat arbete främst skall ses som en arbelsmarknadspolitisk
åtgärd i syfte alt värna om arbetshandikappades räll lill avlönat arbete.
Begreppet skyddat arbete skall förstås så alt de anställda är skyddade från
konkurrens från personer utan arbetshinder när det gäller atl få och behälla
ett arbete. Det betyder också att arbetsplatserna i görligaste mån skall vara
anpassade till de arbetshandikappades förutsättningar. Verkstäderna för
skyddat arbete skall betraktas som en tillgång i vårt lands samlade näringsliv.
Skyddat arbete måste vidare utformas och bedrivas så att det åtminstone på lång
sikt förstärker de anställdas möjligheter atl kunna ta steget över till annat
arbete.
För
att verksamheten vid arbetsvårdsföretagen skall kunna bedrivas under så
normala former som möjligt betonas i nämnda proposition att man så långt möjligl
bör sträva efter att olika grupper av arbetshandikappade arbetar på samma
arbetsplats, Specialverksläder för en viss handikappgrupp bör alltså normalt
inte inrättas. Olika särbehov bör i stället tillgodoses genom t.ex. ökad
differentiering av arbetsuppgifter och arbetsledning, särskilda åtgärder av
social och socialkurativ art samt genom ergonomiska insatser.
1
propositionen framhålls vidare att skyddat arbeie inte bör komma i fråga för
personer som är arbetslösa av i huvudsak renodlade arbetsmarknadsskäl. De
industriella beredskapsarbeten som efter beslul av regeringen eller efter dess
bemyndigande AMS kommer atl bedrivas av den nya organisationen för skyddat arbeie
utgör elt undanlag från denna huvudregel.
När
den skyddade verksamhelen började byggas upp sysselsattes där i slor
utsträckning människor med traditionella fysiska handikapp. 1 takt med atl
bl.a. yrkesinriktad och annan rehabilitering byggts ut och möjlighelerna att
anpassa arbeisplatsema på den ordinarie arbetsmarknaden förstärkts har dessa
grupper i ökad omfattning kunnat få arbeie på den reguljära arbetsmarknaden. I
stället har allt mer gravt fysiskt handikappade eller människor med andra slag
av handikapp kunnat beredas arbete inom bl.a. verksläder för skyddat arbete.
Även framdeles måste en hög ambi-
Prop.
1978/79:139 6
tionsnivå eftersträvas så att allt fler gravt
arbetshandikappade kan beredas arbeie.
Många av de anställda har också fler än ett handikapp. En
stor andel av dem som i dag sysselsälls vid verkstäder för skyddat arbete har
aldrig tidigare haft avlönat arbete. Det gäller bl.a. många psykiskt
utvecklingsstörda, gravt fysiskt handikappade och personer med sociala och
socialmedicinska problem. En del av dessa arbetstagare kan åtminstone på lång
sikt ha möjligheter att ta arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Andra har
så väsenligl nedsatt arbetsförmåga alt de knappast ens på längre sikt kan komma
i fråga för sådant arbete.
1 samband med att det i prop. 1977/78:30 framhålls att
skyddat arbete främst skall ses som en arbetsmarknadspolilisk åtgärd
understryks vikten av att verkstäderna förläggs så att de på ett naturligt sätt
smälter in i ortens näringsliv. Av samma skäl bör vårdpräglad arbetsterapi inte
ordnas i samma lokaler som skyddat arbete. Del är inte heller meningsfullt att
försöka fastslå någon gräns för den lägsta arbetsförmåga som man skulle behöva
ha för atl få skyddat arbete. I propositionen betonas särskilt att ett arbeie
kan ha myckel stort värde för den enskilde och för hans möjligheter till etl aktivt
samhällsliv även om den fakliska arbetsförmågan kan framstå som ringa.
Grundläggande värderingar
NOSA har mol nämnda bakgrund framhållit alt det är självklart
atl utformningen av personalpolitiken för alla anställda inom den nya stiftelseor-ganisationen
måste präglas av en hög ambitionsnivå. Detta skall avspeglas såväl i de
grundläggande värderingar för personalpolitiken som anges i det följande som i de
riktlinjer för praktisk tillämpning som kommer all utarbetas. Vissa delar av
följande kommentarer till de grundläggande värderingarna avser speciellt de
anställda med arbetshandikapp.
Den anställdes behov av trygghet i arbetet skall beaktas.
Det skyddade arbetet har skapats av samhället i syfte att
värna om de arbetshandikappades rätt till avlönat arbeie. Verksamheten är
alltså till för de arbetstagare som av arbetsförmedlingen anvisas arbeie i
stiftelsens regi. Trygghet innebär bi.a. atl de anställda i skyddat arbete är
skyddade från konkurrens från andra arbetssökande när det gäller att få och
behålla ett arbete. Men trygghet i arbetet bör också innebära största möjliga
ekonomiska trygghet samt säkerhet mot olycksfall, fysisk eller psykisk ohälsa.
Anpassade introduktions-, instruktions- och uppföljningsrutiner samt väl
fungerande företagshälsovård är exempel på trygghetsskapande ålgärder.
Behovel av utveckling/rehabilitering i arbetet skall
tillgodoses.
Utvecklingen i arbetet syftar till alt tillvarata och
utveckla de anställdas kunskaper, färdigheter, erfarenheter, intressen.
Möjligheter till vidareutbildning, arbetsutvidgning, arbetsrotation m.m. skall
ges. För de anställda med arbetshandikapp gäller dessutom atl arbetet skall
utformas och bedri-
Prop. 1978/79:139 7
vas så alt del förstärker deras möjligheter till vidare
utveckling i arbetet och förbättrar förutsättningarna för de som så önskar atl
ta steget över lill ett annat arbete. 1 detta syfte skall åtgärder vidtas, som
kan medföra en god anpassning av arbetet till individens förutsättningar,
liksom åtgärder för att kompensera handikapp med hjälp av arbetslekniska
hjälpmedel. Jag vill här särskilt betona de stora rehabilileringseffekter och i
övrigl positiva verkningar som följer av att en person som inte tidigare
deltagit i arbetslivet eller enbart deltagit i terapiarbele ges möjlighet alt
förvärvsarbeta.
Behovet för den anställde av all kunna påverka sin
arbetssituation skall beaktas.
De
anställdas upplevelse av ansvar och medbestämmande har avgörande betydelse för
arbetstillfredsställelsen. Befogenheter och därmed ansvar skall delegeras så
långt som del är praktiskt möjligt med hänsyn lill riktlinjerna för företagets
verksamhet.
Behovet av gemenskap med andra måste också beaktas.
Vid utformningen av organisation, arbetsplatser,
befattningar, arbetsfördelning och intern rörlighet skall största hänsyn tas
till behovet av gemenskap.
Behovet av atl kunna uppleva sina arbetsuppgifter som
meningsfulla måste beaktas.
Arbetsuppgifter som ger den anställde möjlighet att
utnyttja sina resurser och därigenom utveckla sina färdigheler är av
fundamental betydelse för trivsel i arbetet. Atl arbetsinsatsen ger resultat i
form av erkända och efterfrågade produkier är en annan grundläggande
förutsättning för trivsel och arbetstillfredsställelse, framhåller NOSA i
skrivelsen.
De överväganden som NOSA gör beträffande grundläggande
värderingar för och inriklning av personalpolitiken bygger på riksdagens
beslut med anledning av prop. 1977/78:30. Jag ansluter mig till de av NOSA
framförda synpunkterna.
2.2 Finansiering
OSA-kommittén redovisade i sitt betänkande (SOU 1975:82)
Organisation för skyddat arbete två alternativa förslag till finansiering av
den skyddade verksamheten. 1 del första alternativet förutsatte man all
underskottet skulle täckas genom en totalfinansiering via arbetsgivaravgifter.
Dessa medel skulle fördelas till de regionala huvudmännen av den centrala
stiftelsen. Enligt det andra alternativet skulle sliftelsebildarna dela på
underskottet genom att medel tillfördes de regionala stiftelserna dels via
statsbudgeten, dels från berörd landstingskommun. Man föreslog också att en
statlig lånefond för invesieringar skulle inrättas. Vidare förutsattes i detla
alternativ att staten ensam skulle svara för kostnaderna för den centrala
stiftelsen. Kommitléns ställningstagande till de diskuterade alternativen blev
att finansiering med arbetsgivaravgifter framstod som den bästa lösningen.
Prop. 1978/79:139 8
1 prop.
1977/78:30 erinrade föredraganden om alt flera utredningar pågick inom områden
som finansieras med arbelsgivaravgifter och att valet av finansieringsform
därför borde prövas i ett mer övergripande sammanhang. En utgångspunkt borde
dock vara att etl statligt övertagande av det kommunala och landstingskommunala
kostnadsansvaret på detta område endast kunde accepteras om det i sin helhet
motsvaras av minskade statliga åtaganden inom andra kommunala
verksamhetsområden. Förhandlingar borde därför las upp om hur en sådan
avräkning lämpligen skulle utformas.
Detta
blev också riksdagens beslul, varför NOSA inte haft att behandla frågan om
finansiering genom arbetsgivaravgifter. Enligt sina direktiv skulle NOSA utgå
från ett statligt övertagande av det kommunala och landstingskommunala
kostnadsansvaret förden skyddade verksamheten.
Statens
förhandlingsnämnd erhöll den 23 februari 1978 regeringens uppdrag atl
förhandla med kommuner/landstingskommuner bl.a. om hur en avräkning av statliga
åtaganden gentemot de nuvarande huvudmännen skulle utformas. En sådan
överenskommelse har nu träffats. De förhandlande parterna har enats om att del
kommunala och landslingskommunala kostnadsansvaret skall motsvara ett belopp av
775 milj. kr. vilket belopp förutsätts regleras i samband med förhandlingar om
olika statsbidrag till kommunal eller landstingskommunal verksamhet. Därigenom
har också en grund skapats för ett slalligt övertagande av ansvaret för den
skyddade verksamheten.
I
sin framställning lill regeringen har NOSA bl.a. avgivit förslag beträffande
finansiering, medelsfördelning m.m. till den nya organisationen för skyddat
arbete. Kommittén har förutsatt att verksamhelen tills vidare skall finansieras
över anslag under tolfte huvudtiteln.
Med
utgångspunkt i riksdagens beslut med anledning av prop. 1977/78:30 har NOSA
ställt upp vissa krav som ett finansieringssystem för den skyddade verksamheten
bör uppfylla.
Kommittén
betonar bl.a. atl systemet måste utformas så atl del garanterar de
handikappade rätt lill avlönat arbete i former som är anpassade till deras
behov.
Det
skall vidare ge möjlighet att beakta de skilda förutsättningar som kan
föreligga för regionerna alt bedriva verksamheten. Det skall ge likartade
förutsättningar för de arbetshandikappade i alla delar av landet att kunna
erhålla arbete. Finansieringssystemet skall stimulera till affärsmässighet och
en rationell företagsekonomisk resursplanering och resursuppbyggnad. Del skall
ge värdebeständig, inflationsskyddad finansiering.
Finansiering
av den löpande verksamheten skall enligl NOSA:s förslag ske genom intäkter och
genom ett statligt driftbidrag till täckande av underskott. Driftbidraget bör
utformas så att del ger möjlighet till vissa reinvesteringar. Behov kan också
uppstå av tillfällig lånefinansiering. Särskilda investeringsmedel måste finnas
för reinvesteringar, förbättringar, rationa-
Prop. 1978/79:139 9
liseringar samt expansion. För dessa ändamål måste staten
tillskjuta etl investeringsbidrag.
2.2.1 Drifibidrag
NOSA har i sin framställning redovisat hur kostnaderna för
driften av den skyddade verksamheten nu fördelar sig på löner, malerialanskaffning,
administrations- och kapitalkostnader. I sammanhanget framhålls dock all
kostnaderna per inrättad arbetsplats varierar betydligt mellan länen och mellan
olika verkstäder.
NOSA föreslår ett särskilt driftbidrag till
rörelsekostnader. Då driftbidragets storlek skall bestämmas bör man i enlighet
med vad som nyss redovisats utgå från att det bör möjliggöra en viss
självfinansiering av verksamheten även vad avser investeringar. Enligt NOSA:s
förslag bör vid bedömningen av rörelsekoslnaderna också en viss
kapitalavkastning kalkyleras in i enlighet med vad som tillämpas för statens
affärsverk. Främsta skälet för delta är att riktiga priskalkyler skall kunna
göras och årsresultaten kunna jämföras med annan affärsverksamhet av likartat
slag. Driftbidraget bör också täcka verksamhetens förvaltningskostnader.
NOSA anser vidare att man i syfte att förenkla
administration och redovisning beräknar driftbidraget så att anskaffning av
objekt lill etl högsta inköpspris av 25000 kr och med en livslängd som
understiger tre år skall kunna ske från driftbidraget. Beloppsgränsen föreslås
bli indexreglerad. Sådana anskaffningar bör anses omedelbart avskrivna och inte
tas upp som tillgång i verksamheten.
Enligt NOSA:s förslag bör kostnader för den centrala
stiftelsen täckas genom atl en viss andel av drifibidrag och intäkter får tas i
anspråk.
Det överskott som kan uppstå i verksamheten sedan
driftbidraget tillgodoräknats skall få disponeras av de regionala stiftelserna
för förbättringar och liknande. Det skall inte återföras till staten. I de
fall resultatet blir sämre än förväntat skall, enligt NOSA:s förslag, staten
tillskjuta ytterligare medel, om inte förlusten bedöms kunna täckas med ett
bättre resultat följande år.
De regionala stiftelserna skall således inom de ramar som
den centrala stiftelsen bestämmer fritt få förfoga över driftbidrag och
intäkter och ackumulera sina medel samt till följande år få föra över sina
överskottsmedel.
NOSA föreslår atl en schablonteknik skall lillämpas för
beräkning av anslag lill driften av verksamheten. Driftbidraget skall enligt NOSA:s
förslag relateras till lönesumman, inberäknal lönebikoslnader, för de arbetstagare
som anvisats skyddat arbete. Driftbidraget förelås få formen av elt förslagsanslag
med möjlighet för riksdagen att till regeringen delegera rätten att under vissa
förutsättningar frigöra ytterligare medel.
Den föreslagna konstruktionen innebär att den centrala
stiftelsen tilldelas en viss procent exempelvis 140 % av lönekostnaderna.
Procentsal-sen fastställs av riksdagen och bör, enligt NOSA:s förslag vara så beräk-
Prop. 1978/79:139 10
nad
atl den kan gälla ell anlal år framöver. Vid större resultatsförändringar, som
är konjunkturmässigt eller strukturellt betingade, bör tilläggsanslag kunna
begäras hos riksdagen. 1 väntan på ett sådant resurstillskott bör lånemedel
kunna användas.
NOSA
föreslär atl driflbidraget skall utbetalas kvartalsvis efter rekvisition av
Stiftelsen Samhällsföretag vars vidare fördelning av medel till den regionala
organisationen sedan måste differentieras ulifrån de skiftande förutsättningar
som råder. Den centrala stiftelsen bör också ha möjlighet att ta upp
tillfälliga lån genom en s.k. rörlig kredit hos riksgäldskontorel. Inom den ram
som den centrala stiftelsen fastställer bör de regionala stiftelserna direkt
kunna använda kreditmöjligheten. Dessutom skall, enligl NOSA:s förslag, de
regionala stiftelserna för större oförutsedda uigifter kunna disponera
lånemedel hos den centrala stiftelsen, som för ändamålet skulle innehålla en
del av den totala krediten.
ag
instämmer i huvudsak med de överväganden och förslag som NOSA framfört vad
gäller principerna för finansiering av verksamheten och driftbidragets
konstruktion. Anslag till driften av verksamheten bör vara ett förslagsanslag
beräknat på grundval av lönesumman för arbetstagare i skyddat arbete och uttryckt
som en viss procent av denna lönesumma. Den föreslagna bidragskonstruktionen
har fått slöd hos de båda remissinstanserna, statskontoret och RRV. När det
gäller anslagskonstruktionen har RRV förordat ett reservationsanslag, såvida
inte riksdagen i annan ordning fastställer omfattningen av verksamheten. Jag
kommer i det följande att lämna förslag om hur dimensioneringen av
verksamheten skall fastställas. Delta, liksom del förhållandel att
driftbidraget relateras lill lönekostnader för arbetstagare i skyddat arbete,
innebär att statsmakterna kommer atl ha etl direkl inflytande över
dimensioneringen. Därför bör driflbidraget enligt min mening utgå över
förslagsanslag.
Båda
remissinstanserna har liksom NOSA pekat på svårigheterna att i ett inledningsskede
fastställa en viss procentsats för lönekostnadsbidraget. Den nya organisationen
måste ges möjlighet atl stabilisera sig, innan man bestämmer en schablon för
medelstilldelningen. Som statskontoret och RRV framhåller bör emellertid inte
procentsatsen fastställas för etl antal år framöver utan i stället prövas
årligen. Jag föreslår att driftbidrag över förslagsanslag skall utgå först fr.o.m.
budgetåret 1980/81. Till dess bör en provisorisk anslagsmodell användas.
I
ett inledningsskede, när hela organisationen är under uppbyggnad och
konsolidering är det enligt min mening vikligl att statsmakterna kan följa koslnadsulvecklingen
för verksamhetens olika delar. Innan man vunnit erfarenheter av hur den nya
organisationen fungerar bör så långt möjligl olika kostnadsslag kunna
särskiljas, så alt man därigenom underlättar bedömningar av framlida
resursbehov. Jag förutsätter därför atl det av centrala stiftelsens
anslagsframställningar framgår hur stor del av medelsbehovet för driften av verksamheten
som hänför sig lill lönekostnader för an-
Prop. 1978/79:139 11
visade, administrationskostnader, reinvesteringar etc.
Jag förordar vidare alt utbetalning av medel lill verksamhelen
sker enligt den modell som NOSA föreslår. Statsbidraget bör således utbetalas
kvartalsvis efter rekvisition av den centrala stiftelsen.
Som NOSA föreslagit bör Stiftelsen Samhällsföretag för
egen del och för de regionala stiftelsemas behov få utnyttja en gemensam rörlig
kredit hos riksgäldskontorel. De regionala stiftelserna bör få dragningsrätt
inom en av den centrala stiftelsen för varje år fastställd ram. Jag avser att
längre fram föreslå regeringen all förslag med denna innebörd föreläggs riksdagen.
Jag är inle beredd att, som NOSA föreslår, förorda att en
viss procenl av driftbidrag och intäkter får las i anspråk för kostnader för
central administration. Det är enligl min mening inte självklart att den
centrala stiftelsens dimensionering skall vara så direkt relaterad till storieken
på driftbidraget. Andra aspekter än omsättningssiffrorna för verksamheten bör
också vägas in när man bedömer behovet av central administration. Statskontoret
har i sitt remissyttrande betonat au den centrala stiftelsens uppbyggnad bör
ske successivt. Jag delar den uppfattningen och förordar att uppbyggnaden av
den centrala stiftelsen sker i enlighet med NOSA:s förslag. Frågan om medel för
personella förstärkningar därulöver får prövas längre fram inom ramen för
ställningstaganden vad gäller övriga resurser för verksamheten.
Det av NOSA framförda förslaget atl ett visst
avkastningskrav på det i verksamhelen insalta kapitalel skulle beräknas kan jag
dela. För all få en riklig priskalkyleringsmodell är ett sådani avkastningskrav
en betydelsefull komponent i den interna bokföringen. Däremoi bör delta avkastningskrav
ej påverka driftbidragets storlek.
Statskontoret delar NOSA:s uppfattning om att driflbidraget
bör beräknas så att det ger möjlighet till självfinansiering när det gäller
ersättningsinvesteringar. Det finns också, enligt statskontoret, ell värde i
att de regionala stiftelserna ges möjlighet att fungera självständigt. RRV
framhåller, att etl sätt att öka det ekonomiska incitamentet i verksamheten är
all eventuella vinster efter tillgodoräknande av driftbidrag inte behöver
återföras till staten utan kan disponeras för verksamheten. Jag gör samma bedömning.
2.2.2 Investeringsbidrag
NOSA framhåller i sin rapport att det f n. råder obalans
mellan regionerna i fråga om behovstäckning, utmslning, arbetsmiljö och
liknande. Om inle staten lämnar särskilda investeringsmedel till utjämnande av
denna obalans måste den centrala stiftelsen ha möjlighet atl omfördela
regionernas avskrivningsmedel för att få till stånd en omstrukturering och
utbyggnad av verksamheten.
Med den konstruktion av driftbidraget som NOSA föreslår
genereras
Prop.
1978/79:139 12
vissa medel i rörelsen genom att avskrivningar sker och
genom att viss kapitalavkastning kalkyleras. I ett längre tidperspektiv skall reinvesteringar
i resp. region i huvudsak kunna ske med genererade medel i form av avskrivningar,
kapitalavkastning och eventuellt rörelseöverskott. Vid verksamhetens start och
elt anlal år därefter får reinvesteringsbehovel läckas genom
nyinvesteringsmedel.
Jag har tidigare redogjort för mina ställningstaganden hur
driflbidraget bör vara konstruerat.
Vad gäller NOSA:s förslag all man från driftbidraget skall
kunna bestrida kostnader för inköp till elt värde understigande 25000 kr. i de
fall objektets livslängd understiger tre år fömlsälter jag att den nya
organisationen förfar i enlighel med vad som allmänl är vederlaget som god
bokföringssed.
I fråga om arbetsmiljöåtgärder anserjag alt medel för
dessa bör budgeteras och redovisas inom ramen för övriga investeringsåtgärder.
Detta fär självfallet inte innebära att sädana insatser eftersatts. Jag delar i
övrigt helt NOSA:s uppfattning att insatser för en god arbetsmiljö är av
särskilt stor betydelse i en verksamhei som syftar till att tillgodose
arbetshandikappades rätt till arbete och rehabilitering. Jag fömlsälter vidare
att de regionala företagens skyddskommittéer kommer att medverka i beredningen
av ar-belsmiljöärendena.
Riksdagen har lidigare beslutat (prop. 1977/78:30, AU
1977/78:16, rskr 1977/78:74) att AMS i samråd med den centrala stiftelsen skall
svara för fördelningen av den nybyggnadsram, som statsmakterna liksom hittills
har atl fastställa för varje år. NOSA föreslår att statsmakternas ställningstagande
skall avse antalel platser i skyddat arbete samt att AMS därefter skall pröva
lokalisering och dimensionering av varje verkstad. Jag ansluter mig till NOSA:s
förslag på dessa punkter. Som NOSA framhåller bör statsmakternas beslut om
nyinvesteringar även innefatta medel för dessa. Medel för
anskaffningskostnader bör anvisas budgetårsvis enligt särskild lik-viditetsplan
och över ett reservationsanslag.
Jag ansluter mig till NOSA:s förslag vad gäller
administrationen av nyinvesteringar. En särskild projektgrupp bör således
inrättas under den centrala stiftelsens ledning med representation för berörd
regional stiftelse. Det ankommer på den centrala stiftelsen att efter samråd
med berörd regional stiftelse vara byggherre.
Vad gäller redovisning och revision delar jag NOSA:s
uppfattning om behovet av ett utvecklat uppföljningssystem liksom av opartisk
revision. Som NOSA föreslagil bör del ankomma på Stiftelsen Samhällsföretag att
svara för koncernbokslut och bokslut fördess egen, centralt administrerade
verksamhet. Dessutom bör Stiftelsen Samhällsföretag svara för förvaltning,
redovisning och bokslut avseende den i det följande föreslagna gemensamma
fonden för fastigheter. Samhällsföretag föreslås även svara för betalning av likvider
och räntor till följd av förhandlingsöverenskom-
Prop. 1978/79:139 13
melserna mellan staten och nuvarande huvudmän. Jag ansluler
mig likaså lill förslagel om en särskild resurs för inlem revision av hela
verksamheten utöver i stiflelsesladgarna angiven extern revision.
2.3 Den centrala stiftelsens organisation och dimensionering
Utgångspunkter
NOSA framhåller i sin skrivelse att med hittillsvarande
utveckling av del skyddade arbetet kommer den nya stiflelseorganisationen i
början av 1980-lalet alt omfatta över 30000 anställda, varav flertalet har
anvisats skyddat arbeie genom arbetsförmedlingen. De stora förändringarna på arbetsmarknaden
ställer stora krav pä människors möjligheter lil! anpassning. Många som i
samband med omställningar inom näringslivet mister sina anställningar har
svårt att komma tillbaka till arbetslivet. Detta gäller i särskilt hög grad
arbetshandikappade. Samtidigt höjs ambitionerna atl sysselsätta grupper som
tidigare i mycket lilen utsträckning förväntades ingå i arbetskraften. I prop.
1977/78:30 fastslås också att även framdeles en hög ambitionsnivå måste
eftersträvas så att allt fler gravt arbetshandikappade ges möjlighet till
arbete. Detta ställer höga krav på stiftelseorganisationen vad gäller
anpassning av arbetet, tillgång till differentierade arbetsuppgifter och
arbetsledning, åtgärder av socialkurativ art m.m.
Inom stiftelseorganisationen kommer ett flertal av
näringslivets branscher all finnas representerade. De slora
strukturförändringarna inom näringslivet påverkar också organisationens
möjligheter atl ge de anställda en meningsfull sysselsättning. De anställda
måste ges trygghet i arbetet. Ett förverkligande av detta kommer i
fortsättningen att ställa ökade krav på utveckling av nya produktionsområden
och produktionsinriktningar med hänsyn till de anställdas olika förutsättningar.
Enligt NOSA måste därför den centrala stiftelsen ha
överinseende över och samordna de regionala stiftelsernas verksamhet, vilkas
syfte är atl, främst som en arbetsmarknadspolilisk åtgärd, värna om
arbetshandikappades rätt lill avlönat arbete samt att förstärka deras
möjligheter alt kunna ta steget över till annat arbete.
Målsättning m.m.
Kommillén sammanfattar sitt förslag till målsättning för stiflelseorganisationen
på följande sätt.
Till den centrala stiftelsen skall föras samman olika
funktioner som i dag sköts på central nivå av olika organ. Den centrala stifteKsen
innebär således i praktiken ingen utökning av redan befintlig central
organisation, men väl en effektivisering och samordning av resursema.
Stiftelseorganisationen innebär även en omfattande
decentralisering till
Prop. 1978/79:139 14
de regionala stiftelserna främsi vad avser driftansvaret
för nuvarande industriella beredskapsarbeten och kontorsarbetscentraler.
Den centrala stiftelsen bör byggas upp successivt.
Den centrala stiftelsen skall samordna samverkan med AMS,
socialstyrelsen, kommunförbunden. Statsföretagens förhandlingsorganisation, slyrelsen
för teknisk utveckling m.fl.
Den centrala stiftelsen bör ha ett övergripande ansvar för
planering, budgetarbete och ekonomi i övrigt samt personal- och rehabilileringspoli-liska
frågor. Förutom rådgivning om produktionsteknik och marknadsföring bör den
centrala stiftelsen i kraft av sill ekonomiska ansvar gentemot statsmakterna
ägna stor uppmärksamhet åt kostnadsutvecklingen.
Den centrala stiftelsen skall tillgodose behovet av en
branschmässig samordning när det gäller investeringar och utnyttjande av dessa
samt biträda de regionala stiftelserna i inköps- och försäljningsfrägor.
Den centrala stiftelsen skall fördela statsmedlen.
AMS skall efter statsmakternas direktiv prova
verksamhetens omfattning och lokalisering och efter samråd med den centrala
stiftelsen besluta om regional fördelning av den nybyggnadsram som
statsmakterna fastställer varje år. Centrala stiftelsen upprättar i övrigt,
efter samråd med regional stiftelse, investeringsprogram och budget.
Stiflelseorganisationen skall även planera och svara för
driften av de industriella beredskapsarbeten som framöver beslutas av
regeringen eller, efter dess bemyndigande, AMS.
NOSA framhåller att av vad som har sagts framgår att inom
organisationen skall kunna sammanvägas arbelsmarknadspolitiska, näringspolitiska,
sociala och välfärdspolitiska motiv med affärsmässiga och företagsekonomiska
effektivitetskrav.
Den centrala stiftelsen kan enligt kommittén
karaktäriseras så att dess arbetsuppgifter bör koncentreras på långsiktig,
strategisk och övergripande planering, finansiering, utvärdering, utveckling
och informaiion. Centrala stiftelsens roll blir atl i samarbete med bl.a. AMS
ta initiativ till och ta fram underlag lill statsmakternas beslut om utveckling
av den skyddade verksamheten saml atl föra ut resultatet av utvärderingen och
utvecklingsarbetet till de regionala stiftelserna. Jag anser att NOSA:s
förslag till allmän målsättning för stiftelseorganisationen är vät ägnade atl uigöra
grund för verksamhelen.
NOSA har i skrivelsen lämnat förslag till stadgar förden
centrala stiftelsen för skyddat arbete och givit namnförslag för stiftelsen -
Stiftelsen Samhällsföretag.
Regeringen har genom beslut den 8 februari 1979 inrättat
Stiftelsen Samhällsföretag samt fastställt stadgar för denna. Genom beslut den
11 november 1978 uppdrog regeringen ål byggnadsstyrelsen att i samråd med NOSA
planera lokaler för stiftelsen i Botkyrka kommun, vilket liksom namnfrågan
tidigare anmälts för riksdagen.
Prop. 1978/79:139 15
Dimensionering
NOSA framhåller att stiftelsen själv bör få avväga behovet
av central administration och anpassa denna enligl förelagsekonomisk bedömning
alltefter de föreliggande och skiftande behoven. För uppbyggnaden av den centrala
stiftelsen har kommittén dock funnit del nödvändigt att ange huvudfunktionerna
och i stort bedöma dessas bemanning. Kommittén förutsätter att underfunktioner
och arbetsuppgifter samt bemanningen av dessa utformas och prövas under
uppbyggnaden av stiftelsen.
Mot denna
bakgrund har kommittén föreslagit följande huvudfunktioner inom den centrala
stiftelsen. Bedömningen av organisaiionen och dimensionering har gjorts främst
mot bakgmnd av de resurser som i dag finns och med hänsynstagande till alla de samordnande
funktioner som stiftelsen skall fylla i den nya organisationen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Huvudfunktion
Chefer/ handläggare
Kontorsservice m.m.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ledning
1
I
Samhällskontakt
(och
informat!
on)
5
3
Personal
24
g
Ekonomi
12
16
Revision
2
1
Marknad
24
6
Teknik
9
2
Summa
77
Totalt
37 114
Kommittén har inte funnit det meningsfullt att i detalj la
ställning till den centrala stiftelsens organisation och bemanning. Utifrån de
beräkningar som gjorts kan dock personalbehovet uppskattats till ca 114
befattningshavare. Detla skall då ses i förhållande till nuvarande
personalresurser på central nivå. Antalet handläggande tjänstemän beräknas till
ca 70 medan antalet kontorsanställda inle har kunnat beräknats.
Statskontoret har beträffande den centrala stiftelsens
organisation och dimensionering i sitt yttrande anfört bl.a. följande.
Organisationen föreslås beslå av huvudfunktioner för samhällskontakt,
personal, ekonomi, revision, marknad och teknik. Statskontoret ansluter
Prop.
1978/79:139 16
sig i huvudsak till förslaget att den centrala stiftelsens
organisation byggs upp med utgångspunkt i dessa funktioner. I likhet med NOSA
anser stats-konlorel atl den närmare indelningen i organisationsenheter och
arbetsfördelningen mellan dessa behöver prövas ytterligare. Det kan exempelvis
övervägas atl renodla den föreslagna huvudfunktionen för samhällskontakt till elt
sekrelarial för stiftelsens ledning.
Statskontoret anför vidare atl kommittén har beräknat att
den centrala stiftelsen behöver drygt 110 befattningshavare, vilket i stort
sett synes motsvara den personal som nu finns i olika funktioner hos främsi
AMS. Enligl prop. 1977/78:30 kommer de föreslagna regionala stiftelserna att
möjliggöra en omfattande decentralisering genom att huvudansvaret för driften
av industriella beredskapsarbeten och kontorsarbetscentraler flyttas från
central lill regional nivå. Av del material som kommittén har redovisat
framgår inte i vad mån denna decentralisering har påverkat kommitténs
beräkning av resursbehovet centralt.
Avgörande för resursbehovet är vilka uppgifter som den
centrala stiftelsen skall ha när del gäller marknadsanalyser,
produktutveckling m.m. och vilka möjligheter som de regionala stiftelserna får
att själva skaffa sig den kompetens - egen personal eller konsulter - som
behövs i ekonomiska och tekniska frågor. Sialskoniorel utgår från att behovet
av samordnade insalser avseende t.ex. marknadsföring och produktutveckling i allmänhel
bör kunna tillgodoses genom projektarbete under medverkan av i första hand
personal från de regionala stiftelserna. Vidare bör finnas medel för att anlita
externa konsulter.
Kommittén har med instämmande av statskontoret framhållit
att utbyggnaden av stiftelsen bör ske successivt. Jag vill instämma i detta
och samtidigt ansluta mig lill statskontoret vad gäller viklen av att vid den
successiva utbyggnaden i första hand ersätta de resurser som f.n. finns främst
hos AMS. Det är därvid också angeläget atl hänsyn tas till den ökade decentralisering
av vissa verksamheter som organisationen innebär.
Genom de principöverenskommelser som träffats mellan statens
förhandlingnämnd och förelrädare för de nuvarande huvudmännen och
fastig-helsägarna kommer staten att överta viss fast egendom i form av fastigheter
m.m. 1 NOSA:s förslag har inte beaktats det personalbehov som kan föranledas av
att viss administration och samordning vad gäller dessa resurser bör
ombesörjas centralt. Förslaget om dimensionering av den centrala stiftelsen
inrymmer således inte resursbehov som föranleds av atl Stiftelsen Samhällsföretag
tilldelas vissa samordnande uppgifter av delta slag. Jag återkommer lill härmed
sammanhängande frågor i det följande.
Prop.
1978/79:139 17
2.4 De regionala stiftelsernas organisation och
dimensionering
Som underlag för det centrala och regionala
organisationsarbetet genomförde NOSA under maj månad 1978 en enkät angående de
olika förelagens storlek, struktur och organisation. Av svaren på enkäten
framgår atl totalt 19681 arbetstagare vid denna tidpunkt var sysselsatta vid
377 verk-sladsenheler (inkl. hemarbelscenlraler) inom de olika företagen. Sammanställningen
omfattade inle det regionalpoliliska hemarbetet.
Beträffande den administrativa organisationen hos
nuvarande huvudmän visade enkätsvaren på en stor variation belräffande
dimensionering, delegering av beslutsbefogenheter, funklionsindelning,
fördelning av olika funktioner på egna enheter (arbetsvårdsförvaltningar etc.)
och andra förvaltningsorgan, förelagshälsovård m.m.
Regionala organisationskommittéer
I enlighel med kommittédirektiven har NOSA inom varje län
upprättat en regional organisationskommitté med uppgift att utarbeta förslag
till regional och lokal administration av verksamheten. Kommillén har
utarbetat riktlinjer för de regionala kommittéernas arbete, I dessa anges alt
de regionala kommittéerna har att utarbeta delaljförslag till regional och
lokal administration för de regionala stiftelserna samt vidta erforderliga
förberedelser för igångsättning.
Under sill inledande arbete har de regionala kommittéerna
framför allt inventerat och analyserat de resurser som kommer alt slå lill de
regionala stiftelsernas förfogande den I januari 1980. I detta arbeie har också
ingått att kartlägga vilka administrativa uppgifter som f.n. utförs av huvudmännens
särskilda arbetsvårdsförvaltningar eller motsvarande, dels vilka uppgifter som
sköts av administrativa organ utanför dessa förvaltningar. Vidare har de
regionala kommittéerna under oktober månad 1978 till NOSA kommit in med förslag
lill bl.a. organisationsplan och dimensionering för de regionala stiftelsernas
administrativa organisation och förslag till lokaliseringsorter för
huvudkontoren.
De regionala kommittéernas förslag angående stiftelsernas
organisation har sammanställts och bearbetas av NOSA i rapporten (Ds A 1979:1)
De regionala stiftelsernas organisation (bilaga 4).
Jag ansluter mig till de av NOSA i rapporten framförda
synpunkterna angående organisationen av de regionala stiftelserna och förordar atl
del bör ankomma på den centrala stiftelsen att utfärda riktlinjer för bemanningen
av de regionala stiftelsemas huvudkontor.
Jag vill i detla sammanhang anmäla att regeringen den 25
januari 1979 beslutat om lokaliseringen av de regionala stiftelsernas
huvudkontor. Endast beträffande ett län - Jämtlands län - avvek regeringens beslul
från de regionala organisationskommittéemas förslag.
Stadgar för de reeionala stiftelserna har i anledning av
riksdagens beslut 2
Riksdagen 1978179. I saml. Nr 139
Prop. 1978/79:139 18
(prop. 1978/79:25. AU 1978/79:17, rskr 1978/79:118)
fastställts i lagen (1979:47) och förordningen (1979:48) om regionala
stiftelser för skyddat arbete.
2.5 Hemarbete
Hemarbete bedrivs som ell led i den skyddade
sysselsättning som står under AMS tillsyn. För detta arbetsmarknadspoliliskt
motiverade hemarbete är kommuner eller landstingskommuner huvudmän. På en del
mindre orter som saknar befolkningsunderlag för reguljära verksläder för
skyddat arbeie har inrättats s.k. hemarbelsfilialer. F.n. sysselsätts totalt ca
600 personer i sådani hemarbele.
I skogslänens glesbygder bedrivs på försök ett regionalpolitiskt
motiverat hemarbete med de regionala utvecklingsfonderna som huvudmän och
statens industriverk som tillsynsmyndighet. Ett visst samarbete sker med
kommunala verkstäder för skyddat arbete. Verksamheten har haft likheter med del
kommunala hemarbetet för arbetshandikappade. Totalt är ca 2 300 personer sysselsatta
med hjälp av det regionalpolitiska stödet till hemarbele.
Finansiering av verksamheten sker över anslag under
fjortonde huvudtiteln för särskilda stödåtgärder i glesbygd. Enligt
föreskrifter i regleringsbrev för 1978/79 får slatsbidrag utgå för hemarbete i
Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Väslernorrlands och Norrbottens län.
I sitt betänkande (SOU 1975:82) Organisation för skyddat
arbete föreslog OSA-kommittén all del av industnverkel bedrivna hemarbetet
skulle inordnas i en framlida gemensam företagsbildning för allt skyddat
arbete. Dock skulle undantas sådana småföretag som fått del av glesbygdsstöd
till hemarbete utan atl de sysselsatt hemarbetare i ordets egentliga betydelse.
Samma syn på frågan redovisades i prop. 1977/78:30 om skyddat arbeie och
yrkesinriktad rehabilitering m.m. Det uppdrogs åt NOSA-kommitlén att i samråd
med statens industriverk och berörda företagareföreningar bedöma i vilken utsträckning
det nuvarande regionalpolitiskt bedrivna hemarbetet skall ingå i de föreslagna
regionala stiftelserna för skyddat arbete.
I sin skrivelse uttalar NOSA i fråga om del arbetsmarknadspoliliskt
motiverade hemarbetet atl delta redan hör till de etablerade arbetsvårdsorga-nen
inom resp. län och därför inte kräver speciella överväganden vad gäller en
överföring till de regionala stiftelsema.
Vad gäller det regionalpolitiskt motiverade hemarbetet
grundar sig NOSA:s överväganden bl.a. på en särskild enkät, som sänts ut till
berörda regionala utvecklingsfonder. Man konstaterar att syftet med
verksamheten i huvudsak är delsamma som för del skyddade arbetet. Verksamheten
bör därför inordnas i de regionala stiftelserna för skyddat arbete. NOSA bedömer
atl verkstäder för skyddat arbete måste anses utgöra en god bas kring vilken
hemarbetet kan utvecklas i fastare former. På längre sikt bör man.
Prop. 1978/79:139 19
enligt
NOSA, eftersträva alt hemarbetet inordnas i fasta enheter av typ hemarbelscenlraler
eller filialverkstäder. ,
Inordnandet
i de regionala stiftelsema för skyddat arbete bör dock inle gälla allt regionalpolitiskt
hemarbete. NOSA gör samma bedömning som tidigare OSA-kommittén och föreslår atl
man undantar egna företagare som har anställda men inte sysselsätter
hemarbetare i ordets egentliga betydelse. Delsamma bör i viss utsträckning
gälla egna företagare ulan anställda. Belräffande den sistnämnda gmppen bör
förhandlingar tas upp mellan de regionala stiftelserna för skyddat arbete och
resp. utvecklingsfond. NOSA föreslår vidare alt man i samband med dessa
förhandlingar också bör la upp sådana hemarbetare som inle varit föremål för
bidrag under budgetåret 1976/77 men som före denna tid varit registrerade hos
företagareföreningen/utvecklingsfonden.
Särskilda
bedömningar får också göras belräffande viss annan verksamhet för vilken
glesbygdsstöd utgått och där verksamheten är av väsentligt annorlunda karaklär
än den verksamhet som bedrivs vid verkstäder för skyddat arbete. NOSA har i
detta sammanhang exemplifierat med stöd till fjällfiske och fraktstöd för fiske
ovanför odlingsgränsen.
Jag ansluler
mig till de överväganden och förslag som NOSA framfört i fråga om hemarbetsverksamheten.
Den bör således bedrivas av de regionala stiftelserna för skyddat arbete i
resp. län från den lidpunkt då dessa övertar övrig skyddad verksamhet. Detta
bör även gälla hemarbete som bedrivs i samlingslokal liksom egna företagare
utan anställda.
I
fråga om det regionalpolitiskt motiverade hemarbete, som inte skall övergå lill
stiflelseorganisationen - främst egna företagare med anställda - avser jag all
återkomma i den proposiiion om regionalpolitik som jag inom kort kommer atl
föreslå läggas fram för riksdagen.
2.6
Kostnader
NOSA
har överiämnal förslag till budget för andra halvåret 1979 med en successiv
uppbyggnad av den centrala stiftelsens och de regionala stiftelsernas
administration samt förslag lill preliminär budget för första verksamhetshalvåret
1980 för hela stiftelseorganisationen.
Vid
beräkningen av en preliminär budget för budgetåret 1979/80 har kommittén utgått
från att den nya organisationen kommer att omfatta samtliga nuvarande kommunala
och landstingskommunala verkstäder för skyddat arbete samt AMS industriella
beredskapsarbeten och kontorsarbetscentraler. Vidare omfattar beräkningama
även de verkstäder som i dag drivs i enskild regi.
NOSA
framhåller all budgetförslaget avseende första verksamhetshalvåret 1980 med
nödvändighet utgår från mycket grova och preliminära mått. Underlaget vid
förslagets upprättande har utgjorts av resp. regional organisationskommittés
förslag till preliminär budget för första halvåret 1980 en-
ligt de anvisningar som utfärdats av NOSA. Någon närmare
analys och prövning av dessa förslag har inte utförts. Budgetförslaget innebär
alltså inle alt kommittén till fullo prövat de regionala kommittéemas förslag,
NOSA framhåller alt en provisorisk anslagsteknik bör
tillämpas för första verksamhetshalvåret i avvaktan på att uppgifterna kan
preciseras och uppdateras enligt den föreslagna finansieringsmodellen.
Kommittén beräknar alt detla arbete kan ske under första halvåret 1979, dvs. i
samband med petilaarbetet inför den 1 september 1979, NOSA:s förslag till
budget för 1979/80 framgår av följande tabell.
1979-07-01-
-12-31
1980-01-01-06-30
Drifikostnader
a) Centrala
stiftelsen
b) Regionala
stiftelserna
16 100000 31300000
15300000 808053000
Summa
47400000
823 353000
Kapitalkostnader
a) Centrala
stiftelsen
b) Regionala
stiftelserna
400000 4500000
300000 157800000
Summa
4900000
158 100000
NOSA:s förslag, vilket mera i detalj redovisas i bilaga 1,
innebär att etl anslag om sammanlagt 1 033 753000 kr. bör ställas till
Stiftelsen Samhälls-företags förfogande för täckande av hela den nya
organisationens drift- och investeringskostnader. 1 förslagel har inräknats
belopp för igångsättning av nybyggnation motsvarande ca 450 platser.
Jag har i nuläget inget att erinra mot de
kostnadsberäkningar som NOSA har gjort. Som NOSA framhåller mäste dessa
kostnadsberäkningar bedömas vara av provisorisk karaktär. Elt säkrare underlag
bör finnas i samband med den anslagsframställning för 1980/81 som presenteras
den 1 september 1979. I avvaktan på denna och alt organisaiionen stabiliseras
samt atl det föreslagna finansieringssystemet börjar lillämpas föreslår jag att
ett förslagsanslag om 1000 milj. kr. las upp för ändamålet för budgetåret
1979/80. Av anslaget bör 800 milj. kr. ställas till regeringens förfogande.
2.7 Förhandlingsuppgörelser
Som jag redan anfört har centrala överenskommelser
träffats mellan statens förhandlingsnämnd och representanter för nuvarande
huvudmän och fastighetsägare för den skyddade verksamhelen om slutligt
övertagande av driften av skyddade verkstäder, hemarbelscenlraler, kontorsarbetscentraler
och industriella beredskapsarbeten.
Överenskommelserna avser också övertagande av
leveransavtal, patent
Prop. 1978/79:139 21
m.m. samt överlåtelse av lokaler, utmslning, råvaror m.m.
Överenskommelserna återfinns i sin helhet som bilaga 3.
Jag vill föreslå att regeringen ger riksdagen de träffade
överenskommelserna till känna.
I förhandlingsöverenskommelsen har avtalats om överlåtelse
eller upplåtelse på resp. regional stiftelse av fastigheter,
byggnader/lokaler, mark, etc. saml om villkor härför. Köpe- eller hyresavtal
innehållande dessa och övriga villkor skall före den I januari 1980 träffas
mellan resp. stiftelse eller företrädare för dessa och berörda fastighetsägare.
NOSA har inte närmare behandlat hur stiflelseorganisationen
som huvudman iforlsältningen skall administrera dessa tillgångar, som kvantitativt
och kvalitativt varierar betydligt i olika delar av landet.
Enligl min mening talar myckel för atl den centrala
stiftelsen bör fä i uppgift all söka åsiadkomma en utjämning mellan de olika
regionala stiftelserna, så atl de ekonomiska fömtsältningama blir mer lika dem
emellan.
Jag föreslår mot denna bakgmnd att Stiftelsen Samhällsföretag
i en för de regionala stiftelsema gemensam fond förvaltar dessa tillgångar. Del
får sedan ankomma på den centrala stiftelsen all finna former för hur kostnadsutjämning
m.m. skall kunna ske.
Statens förhandlingsnämnd har i skrivelse den 9 januari
1979 lill regeringen anmält att parterna under förhandlingarna enats om, atl
statsbidrag som, enligt kungörelsen (1966:370, ändrad senasi 1976:270) om slatsbidrag
till verkstäder inom arbetsvärden, utgår för anskaffning av första uppsättningen
maskiner eller likvärdig utmslning (6 §), bör höjas så all det motsvarar hela
anskaffningskostnaden för det fall utrustningen anskaffats till byggnad eller
lokal som lagils i bmk efter den 1 januari 1978.
Detla bör enligt min mening föranleda tillägg i gällande
bestämmelser om statsbidrag till verkstäder inom arbetsvärden.
Med hänvisning till vad jag nu anfört avser jag att
föreslå regeringen att föreslå riksdagen att godkänna de ändrade riktlinjer för
statsbidrag lill verksläder inom arbetsvärden som föranleds enligt den
redogörelse som lämnats här.
Regeringen har riksdagens bemyndigande all under
budgetåret 1978/79 besluta om ram för bidrag till anordnande av verkstäder inom
arbetsvärden. Som en följd av vad jag nyss föreslagit om full kostnadsläckning
för maskinanskaffningar för verksläder, som tagits i bmk efter den 1 januari
1978, börden nuvarande anordningsramen om 40 milj. kr. höjas till 60 milj. kr.
Jag avser senare föreslå regeringen atl besluta om en
sådan höjning av anordningsramen.
I 1979 års budgetproposition har förordats atl ramen för
anordningsbidrag till verksläder inom arbetsvärden får bestämmas till 20 milj.
kr. för första hälften av budgetåret 1979/80 samt att regeringen erhåller
riksdagens bemyndigande alt vidga ramen om behov härav skulle uppkomma.
Prop. 1978/79:139 22
Behov
finns all vidga anordningsramen till 30 milj. kr. för första hälften av budgetåret
1979/80. Jag avser, under förutsättning av riksdagens bifall till förslaget i
budgetpropositionen, föreslå regeringen atl besluta om en sådan vidgning.
AMS
har bl.a. i särskilda framställningar år 1977 och år 1978 hemställt hos
regeringen att få ulöka bidragsramen för anordnande av verksläder för skyddat
arbete eftersom beslutsramen inle bedömts räcka till för inneliggande och
väntade ansökningar.
Jag
är inle beredd alt i nuläget förorda en sådan vidgning av anordningsramen som
AMS har föreslagit. Det får ankomma på slyrelsen att längre fram, när statens
åtaganden gentemot de nuvarande huvudmännen slutligt kan överblickas, för
regeringens ställningstagande framlägga förslag om hur till styrelsen ingivna
statsbidragsansökningar skall regleras. Jag avser att senare föreslå regeringen
att utfärda föreskrifter lill AMS om att inom den anordningsram som slår till
förfogande för tiden fram till den 1 januari 1980, i första hand prioritera
ansökningar om statsbidrag som avser om-och tillbyggnad av befintliga lokaler
samt nybyggnader som ersätter verkstadslokaler vilka inte uppfyller dagens
krav på god arbetsmiljö och i övrigl lämpliga produklionsfömtsältningar.
3
Hemställan
Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen att
1. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för den
nya organisationen för skyddat arbete.
2. godkänna de ändrade riktlinjer för statsbidrag till
verkstäder inom arbetsvärden, som jag här har förordat
3. till Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag för
budgetåret 1979/80 beräkna ett förslagsanslag av 1000000000 kr.
4
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Prop. 1978/79: 139 23
Bilaga
1
Nya
organisationskommitténs för skyddat arbete (NOSA) skrivelse till statsrådet och
chefen för arbetsmarknadsdepartementet angående ny organisation för skyddat
arbete (exkl. bilagor)
Genom
beslut den 2 februari 1978 bemyndigade regeringen chefen för arbetsmarknadsdepartementet
att tillkalla en kommitté med högst tolv ledamöter med uppdrag att utarbeta
förslag till och förbereda en ny organisation för skyddat arbete.
Med
stöd av detta bemyndigande tillkallades som ledamöter f. d. generaldirektören
Bertil Olsson, ombudsmannen Lars Eriksson, departementsrådet Lars Ettarp,
ledamoten av riksdagen Bengt Fagerlund, byråchefen Harald Hemb, ledamoten av
riksdagen Elver Jonsson, direktören Harry Lindström, ombudsmannen Willard
Nordin, avdelningschefen Walter Slunge, psykologen Inga Sylvander och
direktören Ruben Thur-hagen.
Bertil
Olsson utsågs att vara kommitténs ordförande.
Kommittén
antog namnet nya organisationskommittén för skyddat arbete (NOSA).
Kommittén
får härmed överlämna föreliggande skrivelse, vilken främst är avsedd att ge
underlag för bildandet av den centrala stiftelsen för skyddat arbeie.
Skrivelsen innehåller förslag till stiftelsestadgar, organisation m. m.
avseende den centrala stiftelsen samt förslag angående finansieringsformen,
hemarbete, anslag för budgetåret 1979/80 m. m.
Kommittén
har tidigare under år 1978 överlämnat förslag angående \al av lokaliseringsort
för den centrala stiftelsen och anslagsframställning för dess verksamhet under
budgetåret 1978/79. Valet av ledamöter till de regionala stiftelsernas
styrelser har behandlats i särskild skrivelse.
Inom
kommittén har inrättats sex arbetsgrupper centrala gruppen, förvaltningsgruppen,
personalpolitiska gruppen, regionala gmppen, urkundsgruppen och övertagandegmppen
med uppgift att inom olika områden biträda kommittén vid förberedelsen av den
nya organisationen för det skyddade arbetet. I arbetsgrupperna ingår
representanter för nuvarande huvudmän för den skyddade verksamheten, berörda
personalorganisationer m. fl. För att samordna arbetsgruppernas arbete har en
ledningsgrupp inrättats. Vidare har kommittén inom varje län upprättat en
regional organisationskommitté med uppgift att utarbeta förslag till regional
och lokal administration av verksamheten.
Kommittén
erhåller vidare fortlöpande bistånd av Statskonsult AB m. fl. konsulter i
organisationsarbetet.
I
enlighet med kommittédirektiven har kommittén under år 1978 anslutit den
skyddade verksamheten till Statsföretagens förhandlingsorganisation (SFO). Vad
avser förhandlingar med de anställdas organisationer m. m. arbetar därför koirmiittén
i nära samråd med SFO. På uppdrag från kommittén har SFO med berörda
personalorganisationer träffat överenskommelse om hanteringen av information
och förhandlingar enligt medbestämmandelagen under organisationsarbetet. Detta
mot bakgrund av vad som anges i kommittédirektiven om att kommittén bör söka
finna sådana anordningar för kontakter med personalorganisationerna att
intentionerna med medbestänunandelagen inte sätts åt sidan under
organisationsarbetet.
Prop.
1978/79:139 24
Vidare arbetar kommittén i nära samråd med statens
förhandlingsnämnd som förhandlar med de nuvarande huvudmännen för den skyddade
verksamheten om överlåtelse av lokaler, maskiner etc. till den nya
stiftelseorganisationen.
Utöver vad som framgår av föreliggande skrivelse arbetar
kommittén, dess arbetsgrupper och regionala kommittéer f. n. med att på central
och regional nivå inom olika områden praktiskt förbereda den nya organisationen.
Detta arbete gäller förberedelsen av den regionala administrationen,
lönesystem och övriga ekonomisystem, rekrytering, personalutbildning och övrig
personaladministration m. m. Kommittén avser att fortsätta detta arbete til
dess att den centrala stiftelsen bildas och snarast kan ta över ansvaret för
genomförandet av den nya organisationen.
Kommittén har gett SFO i uppdrag att i enlighet med
medbestämmandelagen uppta förhandlingar i här aktuella frågor. Protokoll från
dessa förhandlingar bifogas skrivelsen.
Beträffande kommitténs förslag har reservationer avgivits
av ledamoten Karl-Anders Petersson avseende centrala stiftelsens
dimensionering samt av ledamöterna Walter Slunge och Harry Lindström avseende
den centrala stiftelsens dimensionering, organisation, funktioner m. m. (punkt
5). Särskilt yttrande har avgivits av experten Alf Nilsson beträffande
förslaget om finansiering, medelsfördelning m. m.
Ledamöterna Slunge och Lindström deltog ej i kommitténs
beslut beträffande förslag till stadgar för den centrala stiftelsen med
följande motivering:
"Den centrala stiftelsens stadgar kan inte ses
isolerad från de regionala stiftelsernas stadgar. Grundprinciperna i dessa är f.
n. under riksdagsbehandling som skall åtföljas av förhandlingar med
landstingen och de utanför landstingen stående kommunerna Gotland, Göteborg och
Malmö. Kommittén borde i detta läge avvaktat riksdagsbeslutet".
NYA ORGANISATIONSKOMMITTÉN FÖR SKYDDAT ARBETE (NOSA)
Bertil Olsson ord förande
Lars Eriksson Elver Jonsson Walter Slunge
Lars Ettarp Harry
Lindström Inga Sylvander
Bengt Fagerlund Willard Nordin Ruben Thurhagen
Harald Hemb Karl-Anders
Petersson
Leif Alm sekreterare
Prop.
1978/79:139 25
1 Stiftelseorganisation för skyddat arbete
1.1 Bakgrund
Den 13 december 1977 fattade riksdagen beslut om framtida
huvudmannaskap och organisation för skyddat arbete på grundval av propositionen
1977/78: 30 om skyddat arbeie och yrkesinriktad rehablilitering m. m. Beslutet
innebär att verksamheten vid verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler,
industriella beredskapsarbeten och hemarbete skall samordnas i en gemensam
organisation. Staten skall tillsammans med landstingskommunerna bilda
regionala stiftelser för skyddat arbete inom varje län. För vissa övergripande
frågor skall en central stiftelse inrättas. Den nya organisationen beräknas
totalt komma att omfatta över 27 000 anställda.
1.2 Genomförande
I kommittédirektiven anges att utredningsarbetet bör
bedrivas skyndsamt så att ett förändrat huvudmannaskap om möjligt kan träda i
kraft den 1 januari 1980. Detta är också det datum som angivits i propositionen
1977/78: 30 och riksdagsbeslutet som den beräknade tidpunkten för den nya organisarionens
ikraftträdande.
Ett
omfattande organisations- och förhandlingsarbete återstår innan den nya
organisationen kan träda i kraft. Rekrytering av personal, inskolning i den
nya organisationen, utveckling av de förvaltningsekonomiska systemen,
uppbyggnad av den regionala organisationen m. m. är några av de nödvändiga
åtgärder som måste vidtas under år 1979. Kommittén kan idag konstatera att
tiden för genomförandet är mycket knapp. Samtidigt bedömer kommittén det som
mycket svårt att uppskjuta den beräknade tidpunkten för genomförandet. Detta
kanske främst med hänsyn till de nuvarande huvudmännens planering, budgetarbete
etc. Kommittén har också från början arbetat från förutsättningen att
huvudmannaskapet skall ändras den 1 januari 1980.
Enligt vad
kommittén erfarit från statens förhandlingsnämnd kommer de regionala
stiftelserna inte att kunna bildas före den 1 april 1979. Det kan dock i vissa
fall bli nödvändigt att även dessförinnan anskaffa lokaler för huvudkontor
samt att rekrytera vissa personalkategorier vad avser den regionala
organisationen.
Kommittén
ser det som ytterst angeläget att den centrala stiftelsen snarast bildas, så
att den kan byggas upp och träda i funktion med början i januari 1979. Detta
med hänsyn till att det idag saknas ett centralt organ med de samordnande
funktioner som den centrala stiftelsen skall fylla i den nya organisationen.
Den centrala stiftelsen har under år 1979 att svara för en rad nödvändiga
åtgärder och beslut i förberedelsen av den nya organisationen. Under år 1979
måste den centrala stiftelsen biträda vid uppbyggandet av den regionala
organisationen och härvid bära huvudansvaret för att nödvändiga åtgärder kommer
till stånd. Behovet av bistånd från den centrala stiftelsen gäller inte minst
de län som idag helt saknar regional administration och samordning för den
skyddade verksamheten.
Mot
bakgrund av ovanstående samt de förslag till stiftelsestadgar, organisation,
finansieringsform m. m. som framläggs senare i denna skrivelse föreslår
kommittén att den centrala stiftelsen för skyddat arbete
Prop. 1978/79:139 26
bildas
omgående. Beträffande kostnaderna för genomförandet under innevarande budgetår
vill kommittén hänvisa till skrivelsen 1978-09-25 angående anslag för
genomförande av den nya organisationen för skyddat arbete under budgetåret
1978/79. Kostnaderna för genomförandet under budgetåret 1979/80 behandlas i det
följande under punkt 7.
2
Grundläggande värderingar för personalpolitiken inom den nya stiftéiseorganisationen
2.1
Bakgrund
I propositonen
1977/78: 30 om skyddat arbete och yrkensinriktad rehabilitering m. m.
framhålls att skyddat arbete främst skall ses som en arbetsmarknadspolilisk
åtgärd i syfte att väma om arbetshandikappades rätt till avlönat arbete.
Skyddat arbete skall innebära att de anställda är skyddade från konkurrens från
personer utan arbetshinder när det gäller att få och behålla ett arbete. Det
betyder också att arbetsplatserna så långt möjligt är anpassade till
arbetshandikappades förutsättningar. Verkstäderna för skyddat arbete skall
betraktas som en tillgång i vårt lands samlade näringsliv. Skyddat arbete måste
vidare utformas och bedrivas så att det förstärker de anställdas möjligheter
att kunna ta annat arbete.
För
att verksamheten vid arbetsvårdsföretagen skall kunna bedrivas under så normala
former som möjligt betonas i propositionen att man så långt möjligt bör sträva
efter att olika gmpper av arbetshandikappade arbetar på samma arbetsplats.
Specialverkstäder för en viss handikappgrupp bör alltså normalt inte inrättas.
Olika särbehov bör i stället tillgodoses genom t. ex. större variation på
arbetsuppgifter och arbetsledning, särskilda åtgärder av social och socialkurativ
art samt genom ergonomiska insatser.
I
propositionen framhålls att skyddat arbete inte bör komma i fråga för personer
som är arbetslösa av i huvudsak renodlade arbetsmarknadsskäl. De industriella
beredskapsarbeten som efter beslut av regeringen eller AMS kommer att bedrivas
av den nya organisationen för skyddat arbete utgör ett undantag från denna
huvudregel. Syftet med dessa är att ge arbetslösa sysselsättning i avvaktan på
att de skall kunna få ett lämpligt arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
När
den skyddade verksamheten började byggas upp sysselsattes där i hög grad
människor med traditionella fysiska handikapp. I takt med att bl. a.
yrkesinriktad och annan rehabilitering byggts ut och möjligheterna att anpassa
arbetsplatserna på den ordinarie arbetsmarknaden förstärkts har dessa grupper
i allt större utsträckning kunnat få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. I
stället har allt mer gravt fysiskt handikappade eller människor med andra
typer av handikapp kunnat beredas arbete inom bl. a. verkstäder för skyddat
arbete. Även framdeles måste en hög ambitionsnivå eftersträvas så att aUt fler
gravt arbetshandikappade kan beredas arbete.
Många
av de anställda har också fler än ett handikapp. En stor andel av dem som i dag
sysselsätts vid verkstäder för skyddat arbete har aldrig tidigare haft något
avlönat arbetet. Det gäller bl. a. många psykiskt utvecklingsstörda, gravt
fysiskt handikappade och personer med sociala problem. En del av dessa
arbetstagare kan åtminstone på sikt ha möjligheter att ta arbete på den öppna
arbetsmarknaden. Andra har så väsent-
Prop. 1978/79:139 27
ligt
nedsatt arbetsförmåga att de knappast under några förutsättningar kan komma i fråga
för sådant arbete.
I
samband med att det i propositionen framhålls att skyddat arbete främst skall
ses som en arbetsmarknadspolilisk åtgärd understryks vikten av att
verkstäderna förläggs så att de på ett naturligt sätt smälter in i ortens näringsliv.
Av samma skäl bör vårdpräglad arbetsterapi inte ordnas i samma lokaler som
skyddat arbete.
Det
är inte meningsfullt att försöka fastslå någon gräns för den lägsta arbetsförmåga
som man skulle behöva ha för att få skyddat arbete. I propositionen betonas
särskilt att ett arbete kan ha mycket stort värde för den enskilde och för hans
möjligheter till ett aktivt samhällsliv även om den faktiska arbetsförmågan kan
framstå som ringa.
2.1.1
Arbetsmiljölagstiftningen
Frågan
om arbetstagares skydd mot ohälsa och olycksfall i arbetet regleras i
arbetsmiljölagen (1977: 1160) med tillhörande författningar. Lagen är en
utpräglad ramlag. Arbetarskyddsstyrelsen har i uppgift att utarbeta
föreskrifter som komplement till lagens allmänt hållna regler. Lagstiftningen
kompletteras vidare genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens centrala
organisationer. Den lokala skyddsverksamheten får sin närmare reglering genom
sådana överenskommelser.
I en
huvudregel (2 kap 1 §) i lagen sägs att arbetsmiljön skall vara tillfredsställande
med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i
samhället. Arbetsförhållandena skall anpassas till människans förutsättningar
i fysiskt och psykiskt avseende. Det skall eftersträvas att arbetet anordnas
så att arbetstagaren själv kan påverka sin arbetssituation.
I
arbetsmiljölagen finns vissa regler som är av särskilt intresse för de arbetshandikappade.
Enligt 3 kap 3 § andra stycket är arbelsgivaren skyldig att ta hänsyn till
arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. Vid arbetets
planläggning och anordnande skall beaktas att människors förutsättningar att
utföra arbetsuppgifter är olika.
I
motiven till denna bestämmelse (prop. 1976/77: 149) om arbetsmiljölag m. m.
erinras om regeln att abetsförhållandena skall anpassas efter människans
förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Detta innebär bl. a. att man
skall ta hänsyn till den enskilda arbetstagarens ålder, yrkesvana och övriga
individuella förutsättningar. Bestämmelsen innebär att man vid planering av
arbetsmiljön måste ta hänsyn till att människor är olika och att arbetshandikapp
är vanliga i arbetslivet. Vidare understryks i propositionen att det är
angeläget att arbetsplatserna utformas så att inte stora grupper av arbetstagare
utestängs. Bl. a. sanitära anordningar och anordningar för förflyttningar skall
utformas med hänsyn till detta. När man anskaffar maskiner och andra tekniska
anordningar skall man också ta hänsyn till om dessa är utformade med sikte på
att passa människor med sinsemellan olika fömlsättningar i fysiskt och psykiskt
hänseende. Motsvarande hänsyn skall man ta när det gäller användningen av olika
kemiska ämnen i arbetslivet.
2.2
Grundläggande värderingar
Mot
nämnda bakgrund är det självklart att utformningen av personalpolitiken för
alla anställda inom den nya stiftelseorganisationen skall präglas av en hög amitionsnivå.
Detta skall avspeglas såväl i de grund-
Prop. 1978/79:139 28
läggande
värderingar för personalpolitiken som anges nedan som i de riktlinjer för
praktisk tillämpning som kommer att utarbetas. Vissa delar av de nedan
redovisade kommentarerna till de grundläggande värderingarna avser speciellt
anställda med arbetshandikapp.
Den
anställdes behov av trygghet i arbetet skall beaktas. Det skyddade arbetet har
skapats av samhället i syfte att värna om de arbetshandikappades rält till
avlönat arbete. Verksam,heten är alltså till för de arbetstagare som av
arbetsförmedlingen anvisas arbete i stiftelsens regi.
Trygghet
innebär bl. a. att de anställda i skyddat arbete är skyddade från konkurrens
från andra arbetssökande när det gäller att få och behålla ett arbete. Men
trygghet i arbetet innebär även så lång möjligt t ex. ekonomisk trygghet samt
säkerhet mot olycksfall, fysiskt eller psy kisk ohälsa.
Riktiga
lönesystem på rätt nivå, anpassade introduktions-, instruk tions- och
uppföljningsrutiner samt väl fungerande företagshälsovård är exempel på trygghetsskapande
åtgärder.
Behovet
av utveckling/rehabilitering i arbetet skall tillgodoses. Ut vecklingen i
arbetet syftar till att tillvarata och utveckla de anställdas kunskaper,
färdigheter, erfarenheter, intressen. Möjligheter till vidareutbildning,
arbetsutvidgning, arbetsrotation, m. m. skall ges.
För
de anställda med arbetshandikapp gäller dessutom att arbetet skall utformas och
bedrivas så att det förstärker deras möjligheter att kunna ta steget över till
ett annat arbete. I detta syfte skall åtgärder vidtas, som kan medföra en god
anpassning av arbetet till individens förutsättningar liksom åtgärder för att
kompensera handikapp med hjälp av arbetslekniska hjälpmedel.
Rehabilitering
innebär emellertid inte bara att en anställd i skyddat arbete får anställning i
annat arbete. Rehabilitering innebär i lika hög grad att en arbetshandikappad
fungerar bra i det skyddade arbetet.
Behovet
av att kunna påverka sin arbetssituation skall beaktas. De anställdas
upplevelse av ansvar och medbestämmande har avgörande betydelse för
arbetstillfredsställelsen. Befogenheter och därmed ansvar skall delegeras så
lång som det är praktiskt möjligt med hänsyn till de uppdragna riktlinjerna
för företagets verksamhet.
Behovet
av gemenskap med andra skall tillgodoses. Vid utformningen av organisation,
arbetsplatser, befattningar, arbetsfördelning och intern rörlighet skall
största hänsyn till behovet av gemenskap.
Behovet av att kunna
uppleva sina arbetsuppgifter som meningsfulla skall beaktas. Arbetsuppgifter
som ger den anställde möjlighet att utnyttja sina resurser för att därigenom
utveckla sina färdigheter är av fundamental betydelse för trivsel på
arbetsplatsen. Att arbetsinsatsen ger resultat i form av erkända och
efterfrågade produkter är en annan grundläggande förutsättning för trivsel och
arbetstillfredsställelse.
3
Finansiering, medelsfördelning m. m.
3.1
Utgångspunkter
I
detta avsnitt diskuteras och lämnas förslag till former för finansiering m. m.
avseende den nya stiftelseorganisationen. I avsnittet behandlas även den
ekonomiska uppföljning och kontroll samt de utbetalningsformer som de
föreslagna finansieringsformerna kräver. Anslagsfinan-
Prop.
1978/79:139 29
siering inom statens XII:e huvudtitel har t. v. förutsatts.
Finansieringen av de nya industriella beredskapsarbeten som stiftelserna efter
beslut av regeringen eller, efter dess bemyndigande, AMS kan komma all administrera,
fömtsatts ske över AMS anslag för särskilda beredskapsarbeten och behandlas
därför ej här. Likaså behandlar avsnittet inte finansieringen av det
regionalpolitiska hemarbetet som f, n. bedrivs genom glesbygdsmedel.
(Hemarbetet tas upp särskilt under punkt 6 i del följande.)
1 enlighel med vad som anförts i propositionen 1977/78: 30
kan följande krav på finasieringssystemet formuleras:
Del skall
garantera arbetshandikappades rält till avlönat arbete och möjlighet till
rehabilitering under skyddade och till de arbetshandikappade anpassade former.
Behov förligger att expandera verksamheten.
Det skall
beakta de skilda förutsättningar som kan föreligga för regionerna att bedriva
verksamheten och ge likartade förutsättningar för de arbetshandikappade i alla
delar av landet att kunna erhålla arbete. F. n. föreligger en betydande obalans
mellan regionerna.
Det skall med
beaktande av ovanstående möjliggöra och stimulera till ett affärsmässigt
beteende och en rationell företagsekonomisk resurs-planering och
resursuppbyggnad.
Det skall
stimulera till en hushållning med statens resurser och en strävan att
tillfredsställande täcka kostnaderna med intäkter från försäljning av
produktionen.
Del skall ge en
värdebeständig, inflationsskyddad finansiering.
Det skall vara
lämpligt för en stiftelseorganisation, där de regionala stiftelserna samordnas
i en koncern under en central statlig stiftelse som utfärdar anvisningar och
ger råd för verksamheten. Centrala stiftelsens beslut om medelsfördelning
förutsätts grundade på bl. a. förslag till driftbudget och investeringsprogram
från resp. regional stiftelse,
Det skall vara
administrativt enkelt och billigt.
Det skall utan
större omläggningar kunna tillämpas även efter en övergång från
anslagsfinansiering till fondfinansiering.
Den löpande verksamheten kommer att finansieras dels genom
intäkter och dels genom ett statligt driftbidrag för att täcka underskott. 1
det följande diskuteras även behovet av tillfällig lånefinansiering. Vidare
måste särskilda investeringsmedel finnas för reinvesteringar, förbättringar
och rationaliseringar samt expansion. För dessa ändamål måste staten tillskjuta
visst kapital, ett investeringsbidrag. Enligt här föreslagen
finansieringsmodell kommer viss del av investeringsmedlen att åstadkommas
genom avsättning ur intäkter och driftbidrag. Strävan är att, med stöd av ett
statligt driftbidrag i ett fullt utbyggt läge, göra stiftelseorganisationen
självfinansierande vad avser investeringsverksamheten. Detta ställer särskilda
krav på driftbidragets konstruktion.
3.2 Driftbidrag
3.2.1 Nuläge
Enligt AMS statistik uppgick den totala omsättningen vid
verkstäderna för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler och industriella beredskapsarbeten
under kalenderåret 1977 till 1 628 milj. kr. och underskottet till 873 milj.
kr.
Största kostnaderna utgörs av löne- och lönebikoslnader
med ca 60 %
Prop. 1978/79: 139 30
av
totalkostnaderna. Härtill täcker driftsmedlen kostnader för material, ca 20 %,
samt för diverse omkostoader och regionala/lokala administrationskostnader, ca
15 %. Ca 5 % utgör kostnader för avskrivningar och räntor. Verksamheten
belastas sålunda med vissa kapitalkostnader. Grunden för beräkning av dessa
torde emellertid variera. De kommunala redovisningsreglerna tillämpas olika
från kommun till kommun. I vissa fall eriäggs hyra för anläggningstillgång i
stället för att kostnader upptas som avskrivning.
Nettokosinadema
per inrättad arbetsplats uppvisar stora variationer mellan länen och även inom
dessa mellan verkstäderna. Det kan antas att en mängd faktorer påverkar
kostnadsfördelningen.
En
företagsekonomisk styrning av verksamheten medför vid resultatredovisningen en
övergång från kontantprincipen till en periodisering av kostnaderna/resursförbrukningen
och intäkterna enligt särskilda (nya) värderingsregler (se nedan under
investeringar). Vidare tillkommer med den nya stiftelseorganisationen vissa
centrala administrationskostnader. Detta kan marginellt förändra den här
redovisade resultatbilden.
Under
punkt 7 lämnas förslag till budget för första verksamhetshalvåret 1980. För
detta halvår kan endast mycket grova och preliminära mått erhållas och en
särskild provisorisk anslagsteknik bör därför tillämpas. Uppgifterna som skall
ligga till grund för den i det följande föreslagna finansieringsmodellen måste
preciseras och uppdateras inför den nya organisationens start, dvs i samband
med petilaarbetet inför den 1 september 1979.
3.2.2
Driftbidragets karaktär
Det
statliga driftsbidraget skall medverka till att täcka ovan berörda
rörelsekostnader. Nedan ges några kommentarer till vägledning för beräkning av
ett framtida driftbidrags storlek. Härvid föreslås ett driftbidrag som
möjliggör viss självfinansiering av verksamheten även vad avser investeringar.
För
att uppnå administrativ och redovisningsteknisk enkelhet, bör driftmedlen
framöver beräknas så att de utöver materialköp även kan omfatta löpande
anskaffning av objekt till ett högsta inköspris av 25 000 kr. och med en
livslängd som understiger tre år. Beloppsgränsen bör in-dexregleras med jämna
mellanrum. Anskaffning av dylik utrustning kan förväntas vara av ungefär lika
stor relativ ekonomisk omfattning år från år. Denna utrustning skall inte förmögenhetsredovisas
som anläggningstillgång utan anses som omedelbart förbmkad och avskriven.
Ett
företagsekonomiskt tankesätt medför att ett visst avkastningskrav på insatt
kapital, enligt i särskild ordning fastställda redovisningskrav, bör inkalkyleras
i rörelsekostnaderna. Som jämförelse kan nämnas att statens affärsverk åläggs
att kalkylera med viss kapitalavkastning, f. n. omkring 10 %. Resultatet kommer
härigenom att påverkas av kapitalintensiteten i verksamheten.
Frågeställningarna är utförligt behandlade av budgetutredningen (SOU 1973:43),
affärsverksutredningen (SOU 1968: 45, 46) och affärsverkskommittén (PM, juni
1972) och därpå följande proposition 1976/77: 130 om modernisering av statens
budget. Främsta motiven för uppställande av ett avkastningskrav är att riktiga
priskalkyler skall kunna göras och att årsresultaten skall kunna jämföras med
likartad affärsverksamhet.
1
Som inledningsvis framhållits måste noggranna beräkningar göras innan procentsiffran
fastställs.
Prop.
1978/79:139 31
Driftbidraget skall även täcka förvaltningskostnaderna för
verksamheten. Stiftelserna bör själva få avväga sina behov såväl centralt som
regionalt av administration och anpassa denna enligt företagsekonomisk
bedömning alltefter de föreliggande och skiftande behoven. Stiftelserna kommer
att få ett direkt redovisningsansvar för lönebikostnaderna.
Den centrala stiftelsens kostnader bör täckas genom att
medel härför avdelas ur driftmedlen i samband med den årliga budgeteringen av
verksamheten. Genom successiva särskilda bedömningar måste funktion för
funktion, avgöras humvida en nödvändig uppgift skall handläggas centralt eller
regionals. Det ligger dock i statens intresse att bevaka att tillräckligt stora
resurser finns i den statliga centrala stiftelsen för alt den skall fylla sin
funktion. Detta sker enklast genom att centrala stiftelsens budget och
organisationsplan beslutas i dess delvis parlamentariskt sammansatta styrelse.
I samband med beslut om driftbidrag föreslås att det i regleringsbrev anges hur
stor andel (t. ex. 2%y av driftbidrag och intäkter som får tas i anspråk för
central administration.
Driflbidraget bör beräknas så att det tillsanunans med
intäkterna täcker ovan angivna kostnader. Bidraget bör i resultaträkningen
föras upp som en separat intäktspost. Det årliga driftbidraget kan alltså ses
som en förstärkning av stiftelseorganisationens rörelsekapital som får
disponeras fritt för avsett ändamål. Någon återbetalningsskyldighet till
statsmakterna bör alltså ej föreligga så länge verksamheten pågår.
Eventuella vinsler, efter tillgodo räknandet av årets
driftbidrag skall så ledes ej återföras till staten utan kan fritt disponeras
för förbättringar av olika slag i verksamheten. Vid ett sämre resultat än
förväntat har staten förklarat sig beredd att tillskjuta ytterligare medel. Det
bör dock först övervägas om förlusten kan täckas genom ett bättre resultat
påföljande år.
Denna syn på driftbidragets karaktär innebär att de
regionala stiftelserna, inom de ramar som den centrala stiftelsen bestämmer,
får fritt förfoga över tilldelat driftbidrag och intäkterna i verksamheten samt
ackumulera sina medel och till följande år föra över (balansera) ev. överskotts
medel.
3.2.3 Anslagskonstruklion och driftbidrägets storlek
Centrala stiftelsen kommer att äska driftbidrag till
verksamheten och fördela detta till de regionala stiftelsema. Äskandet kommer
att ske ca ett år före förbrukningen av medlen. Detta innebär att resultatberäk-ningarna
för äskandeåret kommer att vara mycket grova och osäkra. En schablonteknik
måste därför sökas för beräkning av statsmakternas anslagstilldelning till
centrala stiftelsen.
En affärsmässig och företagsekonomisk styrning av
verksamheten måste innebära att stiftelseorganisationen får så stor frihet i
resursdispositionerna som möjligt. Riksdagen bör därför besluta om en
beräkningsnorm som kan ligga till grund för beslut om ett ramanslag för verksamheten.
Värdet på normen bör konstrueras så att det ej behöver omprövas varje år av
riksdagen. Normen och anslagstekniken bör vidare möjliggöra att till
regeringen delegera rätten att med vissa kriterier som grund snabbt kunna
frigöra ytterligare medel. Driftbidragsanslaget bör således vara ett
förslagsanslag. Genom att medlen utbetalas i form av bi-
2 Med vinst, resultat, överskott etc. menas här resultat
efter det att statsbidraget redovisas som intäkt.
Prop.
1978/79:139 32
drag kan ev. oförbmkade medel vid årets slut utnyttjas
även påföljande år trots förslagsanslagsformen.
För att tillgodose ovanstående krav på norm föreslås att
driftbidraget relateras till lönesumman (inkl. lönekostnader) för de
arbetstagare som anvisats skyddat arbete i sliftelseorganisationens regi. Dvs.
centrala stiftelsen erhåller för vidare fördelning inom stiflelseorganisationen
en viss procentsats (t. ex. 140%) av lönesumman (inkl. lönebikoslnader) för
dessa arbetstagare. Vid löneförändringar under året skulle på detta sätt så
gott som automatiskt ytterligare medel erhållas av regeringen för täckande av
underskottet.
Procentsatsen bör beräknas så att den kan fastställas av
riksdagen att gälla ett antal år framöver. Smärre reslutatfluktualioner bör
kunna fångas upp och åtgärdas inom organisationen. Vid större, t. ex. konjunk-turrelaterade
eller strukturhärledda, resultatförsämringar bör särskild utredning göras och
ev. tilläggsanslag begäras hos riksdagen. Riksdagens prövning, som förutsätts
ske endast undantagsvis och vid drastiska förändringar i förutsättningarna för
verksamheten, innebär en prövning av procentsatsen av tillfällig eller
bestående karaktär. I avvaktan på prövning av framställan finansieras
verksamheten vid behov med lånemedel.
F. n. varier statens och kommuns kostnadsbidrag för
täckande av underskottet starkt från län eller län. Detta indikerar att den
centrala stiftelsen i sitt fördelningsbeslut om regionalt driftbidrag inte
utan förbehåll kan grunda det på den procentsals för riket, som var
statsmakternas beslutsunderlag. Den centrala siftelsen måste väga in ett antal
faktorer om regionernas skilda förutsättningar för att driva verksamheten.
Troligtvis är antalet påverkande faktorer stort och samspelet mellan dessa så
komplicerat att det svårligen kan uttryckas som vikter som matematiskt kan
differentiera rikslöneprocentsatsen till rimliga regiongenomsnitt.
Tills vidare måste den centrala stiftelsens
fördelningsbeslut grundas på resullatbudgetar som inlämnas av resp. regionala
stiftelse i maj året före verksamhetsåret. Underlag för fördelningsbeslutet
utgör även tidigare års reviderade bokslut och preliminärt halvårsbokslut med
prognos över utvecklingen för innevarande år samt en fortlöpande ekonomisk resultatanalys
av verksamheten. Underlag utgör även ett förslag till investeringsprogram,
vilket behandlas nedan. Budgetprövningen resulterar i delningen uttryckes
därefter i en löneprocentsats som sålunda kommer att variera mellan regionerna.
Även utfallet bör i bokslutet uttryckas som ett lönerelaterat krav på bidrag.
3.2.4 Utbetalning, lån m. m.
Bidraget föreslås utbetalas efter centrala stiftelsens
kvartalsvisa rekvisition. Utbetalda medel skall kunna insättas på räntebärande
konto för centrala stiftelsen resp. per regional stiftelse enligt den centrala
stiftelsens beslut. Till dessa konton skall även i övrigt ansamlat
rörelsekapital kunna insättas i den mån det ej behövs i kassa eller på
postgiro.
En affärsmässig verksamhet kräver en möjlighet att täcka
vissa utgiftstoppar med tillfälliga lån, checkkredit etc. Centrala stiftelsen före-
3 Som inledningsvis framhållits måste noggranna
beräkningar göras innan procentsiffran fastställs. Den synes höga procentsatsen
kan i huvudsak här-iedast till att en betydande del av arbetstagarna i skyddat
arbete har blandad lön och förtidspension, att en hög frånvarofrekvens
föreligger och att denna typ av verksamhet kräver ett stort antal tjänstemän,
arbetsledare och stödhantverkare relaterat till antalet arbetstagare.
Prop.
1978/79:139 33
slås därför få en för hela stiflelseorganisationen gemensaml
s. k. rörlig kredit hos riksgäldskontoret. Regional stiftelse bör få rätt attj
inom den ram som centrala stiftelsen fastställer för den, direkt få utnyttja
krediten. För större oförutsedda utgifter skulle härutöver möjlighet kunna
finnas att erhålla lån genom den centrala stiftelsen, som för detta ändamål
skulle innehålla en del av den totala krediten.
3.3 Investeringsbidrag
3.3.1 Nuläge
Enligt AMS statistik för de kommunala och
landstingskommunala verksfäderna för skyddat arbete har hittills över 1 miljard
kr. investerats i maskiner och byggnation t. o. m. budgetåret 1977/78. Till
denna investeringsvolym skall läggas investeringar i industriella
beredskapsarbeten och kontorsarbetscentraler. Investeringstakten torde ha
stegrats med åren så att merparten av investeringarna gjorts de senaste åren.
Staten tillskjuter årligen ett anordningsbidrag för
utbyggnad av den skyddade verksamheten inom en av riksdagens fastställd ram.
För budgetåret 1978/79 gäller en ram för anordninsbidraget om 40 milj. kr. Anordningsbidragets
storlek har varit oförändrat de senaste åren. AMS beslutar om bidraget. Med
landstingens och kommunernas bidrag kan den årliga investeringsvolymen f. n.
beräknas uppgå till ca 175 milj. kr. AMS har under innevarande budgetår hemställt
om en utökning av gällande ram med 26 milj. kr.
3.3.2 Reinvesteringar m. m.
Med ovanstående konstruktion av och synsätt på
driftbidraget skulle vissa medel kunna genereras i rörelsen för investeringar
genom att avskrivningar sker och en viss kapitalsavkastning kalkyleras.
(Smärre utrustning med kort livslängd kommer dessutom att anskaffas och bokföras
som omkostnader.)
På regional nivå och på verkstadsnivå kommer utöver
anskaffningen för rörelsemedel att behöva fattas successiva beslut om ekonomiskt
tyngre investeringar under året. Dessa kan syfta till att ersätta nedsliten
kapacitet, göra smärre rationaliseringar och arbetsmiljöförbättringar, anpassa
produktionsapparaten till inkomna order, köpa produktutveckling etc.
Investeringarna skall grundas på investeringsbedömningar och -kalkyler. 1
görligaste mån skall givetvis dessa investeringar förutsägas planeras i
samband med budgetarbetet så att medel härför kan beräknas för att förverkliga
ett investeringsprogram.
Enligt den inledningsvis framlagda principen om
självfinansiering av verksamheten skulle reinvesteringar i stort sett kunna
uppgå till i resp. legions rörelse genererade medel i form av avskrivningar,
kapitalavkastning och ev. rörelseöverskott. Dessa medel föreslås därför tas
upp i resp. legions bokslut och stå till regionens förfogande om ej annat
framgår av den centrala stiftelsens anvisningar. Särskild budgetpost och
redovisning bör finnas för arbetsmiljöåtgärder, bl. a. för att beslut om dessa
skall kunna ske i särskilda former med fackligt inflytande.
F. n. råder, enligt inventeringar i samband med gjorda
utredningar om verksamheten, stor obalans mellan regionerna med avseende på ex.
behovsträckning, utmstningskvalitet och arbetsmiljö. Medel bör därför
tilldelas stiftelseorganisationen för att tillrättalägga denna obalans. Kan
inte särskilda investeringsmedel erhållas från statsmakterna härför
3 Riksdagen 1978/79. 1 samL Nr 139
Prop.
1978/79:139 34
niåste den centrala stiftelsen kunna ta regionernas
avskrivningsmedel i anspråk och omfördela dessa mellan regionerna för att åsiadkomma
en önskvärd centralt beslutad omstrukturering och utbyggnad av verksamheten.
För att rätt reinvesteringsvolym skall kunna uppnås
erfordras alt staten tillskjuter ett startkapital som i princip minst
motsvarar de ackumulerade avskrivningarna sedan tidigare år som anläggningarna
varit i bruk. Om ekonomiskt ulrymme inte finns härför kommer förmögenheten
1980-01-01, som utgör grund för avskrivningarna och därmed rein-vesteringsvolymen,
att bli motsvarande mindre och investeringsbehovet i stället alt efter viss tid
behöva täckas genom nyinvesteringsmedel.
För att få ett inflationsskydd i investeringsvolymen
föreslås atl avskrivningen på anläggningstillgångarna sker genom linjär
avskrivning på nuanskaffningsvärdet. Dvs. med en viss fast bråkdel, enligt för
olika objektkategorier av centrala stiftelsen fastställda ekonomiska livslängder,
av uppskattad kostnad för tänkt anskaffning av tillgången vid bokslutstillfället.
Fastsfällandet av den ekonomiska livslängden innebär ett ställningstagande till
takten i den tekniska utvecklingen inom den nya organisationen. Visst
schablonförfarande, enligt centrala stiftelsens anvisningar, måste tillämpas
för att få metoden administrativt enkel, t. ex. indexuppräkning och ihopklumpning
i olika typer av investeringar. Denna metod används för närvarande av de
flesta affärsverken och i företags interna kalkyler. Metoden rekommenderas även
i proposition 1976/77: 130 om modernisering av statens budget.
Balansräkningarna bör ange ett så aktuellt förmögenhelsvärde
som möjligt. Tillgångarna bör därför i samband med bokslutet omvärderas till nuanskaffningsvärde.
Differensen mot tidigare års värde skall genom särnotering klart framgå av
balansräkningen. Första budgeterade avskrivning efter överlagandet bör ske med
ingående balans per 1980-01-01 som gmnd.
Även med ovanstående anslags- och budgetteknik kan det
visa sig att investeringsmedlen ej räcker till för att upprätthålla en
tillfredsställande kapacitet, kvalitet, arbetsmiljö etc. Centrala stiftelsen
måste då i särskild ordning kunna äska ytterligare medel från staten i form av
förslag till ett ramanslag för reinvestering m. m.
3.3.3 Nyinvesteringar
För nyinvesteringar i form av expansion och större
omstruktureringar av verksamheten krävs nytt kapital, ett investeringsbidrag.
Kapitalförstärkning kan enligt vad som tidigare sagts även behövas för att
rusta upp produktionsresurserna och utjämna den obalans som nu föreligger
mellan de olika regionerna.
Riksdagens beslut på gmndval av propositonen 1977/78: 30
innebär att AMS efter samråd med den centrala stiftelsen skall besluta om den
regionala fördelningen av den nybyggnadsram som statsmakterna liksom hittills
bör fastställa för varje år. Detta bör innebära att statsmakternas beslut
avser dimensioneringen angivet i antal platser. AMS prövar därefter
lokalisering och dimensionering av verkstad. Samtidigt med statsmakternas
beslut om ram för nyinvesteringar beviljas centrala stiftelsen, på grundval av
dess pelita, investeringsmedel för att effekturera dessa beslut. Statsmakterna
måste, så länge inte verksamheten finansieras över en särskild fond, ges
möjlighet att i ett och samma beslut även bedöma de ekonomiska konsekvenserna
av utbyggnaden i form av en
Prop.
1978/79:139 35
preliminär kostnadsram beräknad av centrala stiftelsen för
hela investe-budgetår. Programmen inkluderar investeringsbedömningar och -kalkyler.
Riksdagens beslut föreslås innefatta ett bemyndigande till
(via regeringen) centrala stiftelsen att göra anskaffning inom angiven ram och
med kostnadsåtaganden för flera år. Bemyndigandet bör göras rullande, dvs.
kostnadsramen nyberäknas varje år, och medel bör anvisas för ett budgetår i
taget enligt särskild likvidiletsplan och över ett reservationsanslag.
Efter den centrala stiftelsens beslut om inrättandet av en
ny verkstad, vilket måste omfatta beslut om platsantal och
produktionsinriktning, föreslås att en särskild projektgmpp tillsättes under
den centrala stiftelsens ledning och med representation från berörd regional
stiftelse. Gruppen skall utarbeta förslag till och genomföra investeringar i maskiner
och byggnader i huvudsaklig överensstämmelse med centrala stiftelsens bslut.
Projektgruppen blir inom centrala stiftelsen koslnadsansva-rig för projektet.
Färdigställt projekt invärderas bland berörd regional stiftelses anläggningstillgångar.
Centrala stiftelsen och dess byggtekniska och juridiska
expertis fullgör i samråd med berörd regional stiftelse alla
byggherrefunktioner kontraktskrivning, besiktning etc. oavsett om
lokalerna kommer att ägas eller förhyras på långtidskontrakt.
Liksom vid reinvesteringar (se ovan) förutsätts att
närmare reglering av verksamheten sker genom den centrala stiftelsens råd och
anvisningar. En utgångspunkt bör självfallet vara att centrala stiftelsens personal
ägnar sig åt de frågor som huvudsakligen har med objektets tillkomst att göra
beslut, ritningsgranskning, kontrakt, juridik etc. och att man i praktiken
inom projektgruppen överlåter allt övrigt arbete på dem som i framtiden skall
sköta verkstaden, dvs. den regionala stiftelsen.
3.4 Redovisning och revision
Ett finansieringssystem och ekonomiskt styrsystem enligt
den här angivna modellen kräver ett utvecklat uppföljningssystem med entydiga ef-terkalkyler
och officiella bokslut upprättade enligt enhetliga regler, samt en opartisk
revision. Regional stiftelse bör därför i princip följa de regler och
rekommendationer som gäller för företag i gemen och som bl. a. finns
fastställda i bokföringslagen. Undantag bör dock, enligt vad som sagts
tidigare, gälla för värdering och avskrivning av tillgångarna. Ovan sagda
innebär att regional stiftelse skall upprätta årsbokslut i form av
resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Bokslutet bör fogas
till en verksamhetsberättelse som bl. a. redogör för hur olika mål för
verksamheten har uppnåtts och vilka särskilda åtgärder som vidtagits för att
uppnå dessa.
Centrala stiftelsen skall sammanfatta regionernas bokslut
i ett koncernbokslut och upprätta bokslut för sin verksamhet, den centralt
administrerade (ny-) investeringsverksamheten och den årliga krediten.
1 propositionen 1977/78: 30 och i förslagen till
stiftelsestadgar finns angivet krav på extern revision och offentlig insyn i
verksamheten. Den externa revisionen bör förstärkas med en resurs inom centrala
stiftelsen för fortlöpande opartisk intern revision av hela verksamheten. Denna
skall dels kunna stå till förfogande för regional stiftelses VD, dels för
centrala
stiftelsens VD. Vid den centrala stiftelsens revision av den regionala
verksamheten skall internrevisionen kunna samråda med centrala stiftelsens
ekonomienhet.
4
Regionala stiftelser
4.1
Utgångspunkter
Den
nya organisationen för skyddat arbete innebär att de nuvarande verkstäderna för
skyddat arbete, kontorsarbetscentraler, industriella beredskapsarbeten och
hemarbete samordnas till 24 länsvisa regionala stiftelser. Verksamhelen
bedrivs i dag i statlig, landstingskommunal, kommunal och enskild regi.
Som
underlag för det centrala och regionala organisationsarbetet genomförde
kommittén under maj månad 1978 en enkät angående de olika företagens storlek,
struktur och organisation. Från en sammanställning av svaren på enkäten
framgår att totalt 19 681 arbetstagare vid denna tidpjnkt var sysselsatta vid
377 verkstadsenheler (inkl. hemarbelscenlraler) inom de olika företagen.
(Sammanställningen omfattade inte det regionalpolitiska hemarbetet, vilket
behandlas särskilt under punkt 6 i det följande.) Antalet arbetsledare,
administrativ personal m. fl. (lö-neplansanställd personal) uppgick till 4 226.
Verkstädernas branschindelning framgår av följande tabell:
Branch
Totalt
%
Egen produktion'
ant.
Ant. %
arbets-
arbets-
platser
platser
Metallindustri
7 786
38,6
1 577 25,3
Elektromekanisk
industri
1 103
5,5
272 4,4
Träindustri
3 816
18,9
1 519 24,4
Grafisk
industri
2012
10,0
1 150 18,4
Tekoindustri
1 255
6,2
182 2,9
Platsindustri
434
2,2
170 2,7
Serviceindustri
583
2,9
49 0,8
Övrig
industri
2713
13,4
1 039 16,7
Specialtillverkning
472
2,3
275 4,4
20
174
100,0
6 233 100,0
*
Med egna produkter avses sådana produkter för vilka det egna företaget äger
tillverkningsrätten (patent e. d.)
Vidare
framkom att den aktuella orderbeläggningen av verklig kapacitet uppgick till
ca 85 %.
Beträffande
den administrativa organisationen hos nuvarande huvudmän visade enkätsvaren på
en stor variation beträffande dimensionering, delegering av
beslutsbefogenheter, funktionsindelning, fördelning av olika funktioner på egna
enheter (arbetsvårdsförvaltningar etc.) och andra förvaltningsorgan,
företagshälsovård m. m.
Den
ekonomiska verksamheten behandlas under punkt 7.
4.2
Regionala organisationskommittéer
I
enlighet med kommittédirektiven har NOSA-kommittén inom varje län upprättat en
regional organisationskommitté med uppgift att utar-
Prop. 1978/79:139 37
bela
förslag till regional och lokal administration av verksamheten. De regionala
kommittéerna består av representanter för landstinget, länsarbetsnämnden,
kommunförbundets länsavdelning, LO), TCO- och SACO/ SR-distrikten. Till
kommittéerna adjungeras två fackliga företrädare för berörd personal. Vidare
ingår representanter för nuvarande huvudmän, länsarbetsnämnderna m. fl. som
sakkunniga. NOSA-kommittén har vid upprättandet av kommittéerna eftersträvat
att största möjliga kontinuitet erhålls mellan den regionala kommittén och den
blivande stiftelsens styrelse. I Göteborgs- och Malmöregionerna har bildats
regionala organisationskommittéer som omfattar såväl Göteborgs kommun som
Göteborgs och Bohus läns landsting resp. Malmö kommun och Malmöhus läns
landsting. I enlighet med den målsättning som angivits i propositionen 1977/78:
30 har dessa kommuner och landsting träffat överenskommelser om att medverka
till att endast en regional stiftelse för skyddat arbete bildas i resp. län.
NOSA-kommittén
har utarbetat riktlinjer för de regionala kommittéernas arbete. I dessa anges
alt de regionala kommittéerna har att utarbeta detaljförslag till regional och
lokal administration för de regionala stiftelserna samt vidta erforderliga
förberedelser för igångsättning.
Under
sitt inledande arbete har de regionala kommittéerna framför allt inventerat och
analyserat de resurser som kommer att stå till de regionala stiftelsernas
förfogande den 1 januari 1980. I detta arbete har också ingått atl kartlägga
vilka administrativa uppgifter som f. n. utförs av huvudmännens särskilda arbetsvårdsförvaltning
eller molsvarande, dels vilka uppgifter som sköts av administrativa organ
utanför dessa förvaltningar. Vidare har de regionala kommittéerna under
oktober m.ånad 1978 till NOSA-kommittén inkommit med förslag till
organisationsplan och dimensionering för den regionala stiftelsens
administrativa organisation, förslag till lokaliseringsort för huvudkontor,
förslag till firmanamn samt förslag till preliminär budget för första halva
verksamhetsåret 1980.
De
regionala kommittéernas förslag sammanställs och bearbetas nu inom NOSA-kommittén.
Vid behov kommer ev. förändringar i förslagen att vidtas i samråd med berörd
regional kommitté. Under år 1979 måste en hel rad nödvändiga åtgärder vidtas
inför de regionala stiftelsernas Övertagande av den skyddade verksamheten fr.
o. m. 1980. I flertalet län blir det nödvändigt att anskaffa nya lokaler för
den regionala administrationen. I vissa län behövs vidare ett större eller
mindre antal befattningshavare rekryteras till nya administrativa tjänster.
Inte minst gäller det län som i dag saknar regional administration och där helt
nya huvudkontor för de regionala stiftelsernas administration måste byggas upp.
Kommittén
bedömer att den centrala stiftelsen under år 1979 kommer att få en mycket
viktig uppgift i att biträda vid uppbyggnaden av den regionala organisationen.
De regionala kommittéerna avses fortsätta sitt arbete fram till dess att
styrelserna för de regionala stiftelserna utsetts. Som tidigare nämnts beräknas
de regionala stiftelserna kunna bildas tidigast den 1 april 1979.
Mot
bakgrund av den genomgång och bearbetning av de regionala kommittéernas förslag
som nu sker avser kommittén att återkomma med en redogörelse för uppbyggnaden
av den regionala organisationen.
Prop. 1978/79: 139 38
4.3
Bildandet av stiftelser
I
NOSA-kommitténs uppdrag ingår att utarbeta förslag till stiftelseurkunder för
de regionala stiftelsema, som staten tillsammans med landstinget skall bilda
inom varje län.
Statens
förhandlingsnämnd har givits regeringens uppdrag att uppta förhandlingar med
huvudmännen inom det skyddade arbetet om överlåtelse till stiftelseorganisation
av lokaler, maskiner m. m.
Förhandlingar
pågår f. n. mellan statens förhandlingsnämnd. Landstingsförbundet och Svenska
kommunförbundet. Vad kommittén erfarit kommer lokala förhandlingar mellan
förhandlingsnämnden och enskilda huvudmännen att äga rum efter det att en
central överenskommelse träffats. Efter samråd med förhandlingsnämnden bedömde kommittén
det som lämpligt alt förhandlingar om bildandet av de regionala stiftelserna
sker parallellt med de övriga förhandlingarna. Kommittén säg därför som sin
uppgift att utarbeta förslag till stadgar för de regionala stiftelserna att biläggas
avtal om bildandet av stiftelserna. Mot denna bakgrund och under förutsättning
att regeringen uppdrog åt statens förhandlingsnämnd atl uppta förhandlingar
med landstingen och de ulan-för landstingen stående kommunerna Gotland,
Göteborg och Malmö om bildande av regionala stiftelser för skyddat arbete
överlämnade kommittén den 26 september 1978 förslag till stadgar för de
regionala stiftelserna till förhandlingsnämnden som underlag för nämndens förhandlingar
i frågan. Förslaget till stadgar överlämnades samtidigt till arbetsmarknadsdepartementet
för kännedom.
Enligt
propositionen 1978/79: 25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1978/79 har regeringen den 2 november 1978 till riksdagen
överlämnat förslag till lag om regionala stiftelser för skyddat arbete.
Kommitténs förslag till stiftelsestadgar har av statens förhandlingsnämnd
överlämnats till regeringen.
5
Central stiftelse
5.1
Förslag till stadgar
På
grundval av proposition 1977/78: 30 har riksdagen beslutat att en central
stiftelse skall upprättas för att samordna de regionala stiftelsernas arbete.
Den centrala stiftelsens styrelse och chef skall utses av regeringen. Som
tidigare framhållits bedömer kommittén det som mycket angeläget att den
centrala stiftelsen snarast bildas, så att den kan byggas upp med början i
januari 1979. Som underlag för regeringens beslut överlämnar kommittén härmed
bilagda förslag till stadgar för den centrala stiftelsen (bil. 1).
Förslaget
till stadgar har utarbetats med utgångspunkt från de uppgifter som enligt
propositionen 1977/78 skall åligga den centrala stiftelsen. Vidare har, med
utgångspunkt från tidigare nämnda förslag till stadgar för de regionala
stiftelserna, i stadgarna givits uttryck för den avsvars-och
kompetensfördelning som bör gälla mellan den centrala stiftelsen och de
regionala stiftelserna.
Den
centrala stiftelsen måste redan från starten ha ett juridiskt namn. Stiftelsen
bör även arbeta med ett populärnamn avspeglande verksamhetens målsättning och
inriktning, ett lätt uttalat namn som skall kunna re-
Prop.
1978/79: 139 39
gistreras och skyddas och en lätt identifierbar och registrerbar
symbol. Efter utredning av en särskild arbetsgrupp, varvid ovan nämnda aspekter
beaktats, har kommittén beslutat att till juridiskt namn föreslå Stiftelsen samhällsföretag
och till populärnamn Samhällsföretag, enbart eller i kombination med en symbol
av två stödjande element med stark geometrisk verkan. Det föreslagna populärnamnet
med föreslagen symbol återges i bil. 2.
Regeringen
har den 10 november 1978 i enlighel med kommitténs förslag beslutat att den
centrala stiftelsen skall förläggas till Botkyrka kom-
5.2 Förslag till organisation
5.2.1 Utgångspunkter
Med
hittillsvarande ulveckling av det skyddade arbetet kommer den nya stiflelseorganisationen
i början av 1980-taIet att omfatta över 30 000 anställda, varav flertalet har
anvisats skyddat arbete genom arbetsförmedlingen. De stora förändringarna på
arbetsmarknaden ställer stora krav på människors möjligheter till anpassning.
Många som i samband med omställningar inom näringslivet mister sina
anställningar har svårt att komma tillbaka till arbetslivet. Detta gäller i
särskilt hög grad arbetshandikappade. Samtidigt höjs ambitionerna att
sysselsätta grupper som tidigare i mycket liten utsträckning förväntades ingå i
arbetskraften. I propositionen 1977/78: 30 fastslås också att öven framdeles en
hög ambitionsnivå måste eftersträvas så att allt fler gravt arbetshandikappade
ges möjlighet till arbete. Detta ställer höga krav på stiflelseorganisationen
vad gäller anpassning av arbetet, tillgång på differentierade arbetsuppgifter
och arbetsledning, åtgärder av socialkurativ art m. m.
Inom stiflelseorganisationen
kommer ett flertal av näringslivets branscher att finnas representerade. De
stora' strukturförändringarna inom näringslivet påverkar också
stiftelseorganisationens möjligheter att ge de anställda en meningsfull
sysselsättning. De anställda måste ges trygghet i arbetet. Ett förverkligande
av detta kommer i fortsättningen att ställa allt större krav på utveckling av
nya produktionsområden och produktionsinriktningar med hänsyn till de
anställdas oUka förutsättningar.
Ett sammanfattande uttryck för det ändamål för vilken den
centrala stiftelsen skall inrättas kan utläsas i det tidigare nämnda förslaget
till stiftelsestadgar för den centrala stiftelsen. Där fastslås att den
centrala stiftelsen skall ha överinseende över och samordna de regionala
stiftelsernas verksamhet, vars syfte är att, främst som en arbetsmarknadspolilisk
åtgärd, värna om arbetshandikappades rätt till avlönat arbete samt att
förstärka deras möjligheter att kunna ta steget över till annat arbete.
Kommitténs förslag till organisation av den centrala
stiftelsen, vilket redovisas i det följande, skall ses mot bakgrund av
ovanstående samt vad som i övrigt anges i denna skrivelse beträffande den nya
stiftelseorganisationens målsättning, omfattning och ekonomiska omsättning.
I enlighet med propositionen 1977/78: 30 skall följande
utgångspunkter gälla för organisationen av den centrala stiftelsen:
Till centrala stiftelsen skall föras samman olika
funktioner som i dag sköts på central nivå av olika organ. Den centrala stiftelsen
innebär således i praktiken ingen utökning av redan befintlig central organisation,
men väl en effektivisering och samordning av resurserna. Resur-
Prop. 1978/79:139 40
serna
återfinns f. n. främst inom AMS, kommunförbunden och landstingens kanslier.
Stiflelseorganisationen innebär även en omfattande
decentralisering till de regionala stiftelserna främst vad avser driftansvaret
för nuvarande industriella beredskapsarbeten och kontorsarbetscentraler.
Den centrala stiftelsen bör byggas upp successivt.
Den centrala stiftelsen skall samordna samverkan
med AMS, socialstyrelsen, kommunförbunden, SFO, STU m. fl.
Den centrala stiftelsen bör, vid sidan av ett
övergripande ansvar för planering, budgetarbete och ekonomi i övrigt samt
personal- och rehabiliteringspolitiska frågor, endast i huvudsak ha rådgivande
uppgifter. Förutom produktionsteknisk och marknadsmässig rådgivning, bör den centrala
stiftelsen i kraft av sitt ekonomiska ansvar gentemot statsmakterna ägna stor
uppmärksamhet åt kostnadsutvecklingen.
Den centrala stiftelsen skall tillgodose behovel av
en branschmässig samordning när det gäller investeringar och utnyttjande av
dessa samt biträda regionala stiftelserna i inköps- och försäljningsfrågor.
Den centrala stiftelsen skall fördela statsmedel.
AMS skall efter statsmakternas direktiv pröva
verksamhetens omfattning och lokalisering och efter samråd med centrala
stiftelsen besluta om regional fördelning av den nybyggnadsram som
statsmakterna fastställer varje år. Centrala stiftelsen upprättar i övrigt,
efter samråd med regional stiftelse, investeringsprogram och budget.
Stiftelseorganisationen skall även planera och
svara för driften av de industriella beredskapsarbeten som framöver beslutas av
regeringen eller, efter dess bemyndigande, AMS.
Av
ovanstående framgår att inom organisationen skall kunna sammanvägas
arbetsmarknadspolitiska, näringspolitiska, sociala och välfärdspolitiska motiv
med affärsmässiga och företagsekonomiska effektivitetskrav.
Den
centrala stiftelsen kan enligt kommittén karaktäriseras så att dess
arbetsuppgifter bör koncentreras på långsiktig, strategisk och övergripande
planering, finansiering, utvärdering, utveckling och information. Centrala
stiftelsens roll blir att i samarbete med bl. a. AMS ta initiativ till och ta
fram underlag till statsmakternas beslut om utveckling av den skyddade
verksamheten samt att föra ut resultatet av utvärderingen och
utvecklingsarbetet till de regionala stiftelserna. De regionala stiftelserna
blir ansvariga för ett genomförande på kortare sikt och under fullt resultatansvar
med beaktande av samtliga mål för verksamheten.
5.2.2
Huvudfunktioner och dimensionering
Som
tidigare framhållits bör stiftelsen själv få avväga behovet av central
administration och anpassa denna enligt företagsekonomisk bedömning alltefter
de föreliggande och skiftande behoven. Som ingångsvärden för uppbyggnaden av
den centrala stiftelsen har kommittén dock funnit det nödvändigt att ange
huvudfunktionerna och i stort bedöma dessas bemanning vid fullt utbyggd
organisation. Bemanningen har beräknats med utgångspunkt från bifogade förslag
till organisationsplan med förteckning över funktioner och arbetsuppgifter
inom huvudfunktionerna (bil. 3). Förslaget till organisationsplan har
utarbetats av Statskonsult AB i samråd med kommitténs centrala grupp. Kommittén
förutsätter att underfunktioner och arbetsuppgifter samt bemanningen av dessa
utfor-
Prop.
1978/79:139 41
mas
och prövas under uppbyggnaden av stiftelsen. Kommittén anser det därför inte nu
meningsfullt att närmare pröva och ta ställning till underfunktionerna och
bemanningen av dessa.
Mot
denna bakgrund föreslår kommittén följande huvudfunktioner inom den centrala
stiftelsen:
Huvudfunktion
Chefer
Kontorsservice
handläggare
m. m.
Ledning
1
1
Samhällskontakt
(och information)
5
3
Personal
24
8
Ekonomi
12
16
Revision
2
1
Marknad
24
6
Teknik
9
2
Summa
77
37
Totalt
114
befattningar
Vad
avser dimensioneringen av den centrala administrationen konstaterar kommittén
att det i propositionen 1977/78: 30 anges att den centrala stiftelsen i
praktiken inte innebär någon utökning av redan befintlig central organisation.
Samtidigt betonas att driftansvaret för industriella beredskapsarbeten och kontorsarbetscentraler
decentraliseras. Utifrån delta vill kommittén framhålla att en bedönming av den
centrala stiftelsens organisation och dimensionering främst måste göras med
hänsyn till att det i dag saknas ett centralt organ med de samordnande funktioner
som den centrala stiftelsen skall fylla i den nya organisationen enligt vad som
anges i propositionen 1977/78: 30.
Som
tidigare nämnts har kommittén inte funnit det meningsfullt att nu i detalj ta
ställning till den centrala stiftelsens organisation och bemanning. Utifrån de
beräkningar som gjorts kan dock personalbehovet uppskattas till totalt drygt
110 befattningshavare. Detta skall då ses i förhållande till nuvarande
personalresurser på central nivå, som beräknas uppgå till ca 70 årsanställda.
Det avser främst personal i olika specialistfunktioner vid AMS enheter för
arbetsvärd och industriella beredskapsarbeten, men även vid statens
industriverk. Härutöver tillkommer personal för kontorsservice m. fl. som inte
kunnat beräknas i nuvarande organisation.
I
enlighet med vad som angivits i propositionen 1977/78: 30 bör uppbyggnaden av
den centrala stiftelsen ske successivt. Som tidigare framhållits bör
uppbyggnaden påbörjas redan under januari 1979 för att om elt par år vara fullt
utbyggd.
6
Hemarbete finansierat genom glesbygdsmedel
Kommittén
har till uppgift att i samråd med statens industriverk och berörda
företagareföreningar bedöma i vilken utsträckning det nuvarande
regionalpolitiska hemarbetet skall ingå i kommande regionala stiftelserna för
skyddat arbete. Inom kommittén har en särskild arbetsgrupp- övertagandegruppen
med bl. a. representanter för statens industri-
Prop. 1978/79: 139 42
verk
arbetat med denna fråga. Kommittén vill härmed lämna följande överväganden
och förslag beträffande hemarbetet.
6.1
Bakgrund
Hemarbete
bedrivs av både arbetsmarknadspolitiska och regionalpolitiska skäl. När det
gäller det arbetsmarknadspoliliskt motiverade hemarbetet är landsting eller
primärkommuner huvudmän medan AMS har tillsyn över verksamheten. På en del
mindre orter som saknar befolkningsunderlag för reguljära verkstäder för
skyddat arbete har inrättats s. k. hemarbelsfilialer. Totalt sysselsätts ca 600
personer i denna form av hemarbete. Denna verksamhet hör redan i dag till de
redan etablerade arbetsvårdsorganen inom resp. län och kräver inga speciella
överväganden när det gäller den nya stiftelseorganisationen.
I
skogslänens glesbygder bedrivs på försök hemarbete med företagareföreningarna
vars uppgifter nu övertagits av de regionala utvecklingsfonderna som
huvudmän och statens industriverk som tillsynsmyndighet. Visst samarbete sker
med kommunala verkstäder för skyddat arbete. Vid utgången av budgetåret
1976/77 var ca 2 500 personer sysselsatta med hjälp av det regionalpolitiska
stödet till hemarbete.
Första
anslaget för "särskilda stödåtgärder i glesbygder" tillkom budgetåret
1968/69, då riksdagen beslöt att anvisa ett anslag på sammanlagt 5 milj. kr.
Riksdagens
beslut baserade sig bl. a. på en särskild utredning gjord av arbetsgruppen för
glesbygdsfrågor.
I
motiveringen för den nya anslagsformen (statsverkspropositionen 1968, bil. 13)
anförde departementschefen bl. a. följande: "Enligt min mening är det
angeläget att så snart som möjligt pröva nya vägar för att lösa de
övergångsproblem som näringslivets omställning skapar för dem som bor i
glesbygden, särskilt de äldre. En viktig uppgift i detta sammanhang är att
söka skapa nya arbetstillfällen. Delar av arbetsgruppens förslag synes därför
böra prövas försöksvis. Framgången för den föreslagna verksamheten blir
ytterst beroende av om lämpliga arbetsuppgifter kan uppbringas. Delta torde i
sin tur bl. a. vara avhängigt av konjunkturutvecklingen. 1 en uppåtgående
konjunktur kan hemarbete i vissa fall framstå som ett möjligt alternativ till
alt bygga ut de flesta produktionsanläggningarna. I varje fall kan hemarbetsalternativet
vara ett lämpligt sätt för en tillverkare att övergångsvis möta stigande
efterfrågan. Förutsättningarna att genom hemarbete erbjuda äldre människor i
glesbygden sysselsättning bör alltså bli bättre när konjunkturen vänder uppåt.
Även i nuvarande läge har emellertid hemarbete i viss utsträckning visat sig
kunna vara konkurrenskraftigt. Svårigheten är bl. a. alt bygga upp snabba och
säkra kontaktvägar mellan hemarbete och beställare. De svårigheterna borde
kunna övervinnas på ett sätt som arbetsgruppen för glesbygdsfrågor föreslagit.
Verksamheten
bör såsom arbetsgruppen framhållit handhas av företagareföreningarna i
samarbete med länsarbetsnämnderna. Ett samarbete med bl. a. hemslöjdsföreningarna
och de skyddade verkstäderna, vilka i vissa fall bör kunna tjänstgöra som hemarbelscenlraler,
bör också eftersträvas."
I
regleringsbrevet (budgetåret 1978/79) meddelas bl. a. följande: 1. I syfte att
främja lämplig sysselsättning ät svårplacerad arbetskraft i glesbygder får som
försöksverksamhet bidrag av statsmedel utgå för
Prop.
1978/79:139 43
hemarbete inom Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Väslernorrlands,
Jämtlands, Västerbollens och Norrbottens län.
2.
Med hemarbete
får i bidragshänseende jämställas de fall att arbetet förläggs till särskild
lokal som används av flera personer boende på samma ort. Bidrag utgår dock icke
om lokaliseringsstöd eller sysselsättningsstöd enligt kungörelsen (1970: 180)
om statligt regionalpolitiskt stöd har beviljats för verksamheten.
3.
Bidrag utgår
till täckande av kostnader som föranleds av alt arbetet bedrivs som hemarbele,
exempelvis kostnader för instruktion och annan kortare utbildning av hemarbele,
för transporter av hemarbetsmaterial och arbetsprodukter mellan beställaren
och hemarbetaren samt för arbetsverktyg och annan mindre kostsam teknisk
utrustning för hemarbetet.
4.
Bidrag beviljas
av utvecklingsfonden i länet inom ramen för de medel från förevarande anslag
som statens industriverk tilldelar fonden för ändamålet. Fonden har att vid
bedrivandet av verksamheten samarbeta med länsarbetsnämnden.
5.
Del ankommer på
utvecklingsfonden att
a)
genom kontakter
med kommuner och företag samt branschorganisationer, hemslöjdsföreningar och
andra organisationer anskaffa lämpliga objekt för hemarbete
b)
om så visar sig
lämpligt samordna arbetsanskaffningen med de skyddade verkstädernas verksamhet
c)
medverka till
att arbeiskraft som är lämpad för visst slag av hemarbete får erforderlig
instruktion eller utbildning
d) i frågor som avser arbetsvillkoren samråda med
arbetsmarknadens
parter.
6. På länsarbetsnämnden ankommer att
a)
i samråd med länsstyrelsen
bestämma inom vilka områden i länet bidrag skall utgå
b)
bland äldre
lokalt bunden arbetskraft inom dessa områden ta ut personer som är lämpade för
och intresserade av ifrågakommande typer av hemarbete.
7. Utvecklingsfonden erhåller efter statens
industriverks beslut bidrag
till läckande av administrationskostnader för verksamheten.
8. Tillsyn över försöksverksamheten utövas av statens
industriverk.
Glesbygdsbidraget avser sålunda de merkostnader som blir följden av
att arbete bedrivs i hemmet, t. ex. kostnader för
instruktion och utbildning, transporter, maskiner etc.
Enligt praxis bör ej bidraget överstiga 8 000 kr. per
sysselsatt och år eller 20 % av den utbetalda lönesumman.
Sedan bidragets tillkomst har för varje år beviljats
följande belopp:
Budgetår Beviljat
1968/69 1,0 milj. kr.
1969/70 2,4 "
1970/71 3,0"
1971/72 3,3 "
1972/73 3,4 "
1973/74 3,7 "
1974/75 2,6"
1975/76 3,5 "
1976/77 3,6 "
Prop. 1978/79: 139 44
OSA-kommittén
(organisationskommittén för skyddat arbete) konstaterade i sitt betänkande (SOU
1975: 82) Organisation för skyddat arbete, att det regionalpolitiskt motiverade
hemarbetet på flera håU kommit att utgöra ersättning för det kommunala
hemarbetet för arbetshandikappade.
Eftersom
de beskrivna åtgärderna enligt OSA-kommittén fått samma syfte som verkstäderna
för skyddat arbete fanns det inte längre något skäl som motiverade en fortsatt
uppdelning av verksamheten på olika huvudmän och organisationsformer.
Kommittén
hävdade att splittringen av huvudmannaskapet för den skyddade verksamhelen bl.
a. har lett till oklarhet om vem som i första hand skall svara för de
arbetshandikappades behov av arbete. Detta har hämmat utbyggnadstakten på många
håll med en påtaglig regional obalans som resultat. Splittringen torde också
ha bidragit till att totalt setf försämra det ekonomiska utfallet av
verksamheten. De enskilda huvudmännen kan t. ex. inte ensamma bygga upp en
slagkraftig organisation vad avser marknadsföring och försäljning. Samhället
tvingas således att bygga upp parallella resurser för samma ändamål.
OSA-kommittén
slog fast behovet av att driva verksamheten i sådana former att den kan erbjuda
arbetshandikappade likartade möjligheter till skyddat arbete oavsett
bostadsort. Som en andra utgångspunkt för sitt ställningstagande angav
kommittén nödvändigheten av att inom ramen för det övergripande målet för ett
bättre företagsekonomiskt utfall av produkiionen. För att åstadkomma detta
föreslog kommittén att allt skyddat arbete samordnas i en och samma
företagsbildning.
I
denna företagsbildning föreslogs sålunda att även det hemarbete som drivs i
industriverkets regi skulle ingå, dock med vissa undantag.
De
hemarbeten som bör undantas skulle enligt OSA-kommittén vara de småföretag som
fått del av glesbygdsstödet för hemarbete utan att de sysselsatt hemarbetare i
ordets egentliga betydelse. Stödet i dessa fall ansågs i huvudsak ha en lokaliseringspolitisk
inriktning.
Vid
remissbehandlingen av OSA-kommitténs förslag anslöt sig statens industriverk i
huvudsak till vad kommittén anfört i detta avseende. Den stödverksamhet som
skulle komma att återstå sedan hemarbete i dess ursprungliga betydelse
inordnats i den nya företagsbildningen borde enligt industriverket kunna ligga
kvar hos företagareföreningarna/utvecklingsfonderna.
I
propositionen 1977/78: 30 om skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m.
m. delar departementschefen i allt väsentligt OSA-kommitténs syn på hemarbetet
och dess framtida organisationstillhörighet.
6.2
Utgångspunkter
NOSA-kommittén
kan konstatera att försöksverksamheten med stöd till hemarbete finansierat
genom s. k. glesbygdsmedel har bedrivits under förhållandevis fria former. De
enskilda företagareföreningarna/utvecklingsfonderna har utifrån sitt läns
speciella struktur och förutsättningar själva kunnat utveckla bidragsformen.
Ett
faktum är vidare att företagareföreningarna/utvecklingsfonderna i vissa fall
stött på slora svårigheter att finna företag som är beredda att lägga ut arbete
i form av hemarbete. Detta problem accentueras självfallet i tider med
lågkonjunktur. Företagareföreningarna/utvecklingsfonderna har därför i ökad
utsträckning gett stöd åt enskilda slöjdare och
Prop. 1978/79:139 45
enmansföretagare
etc. i glesbygder. Stödet utgår då huvudsakligen i form av bidrag till
anskaffning av arbetsredskap och dylikt.
Den
länsvis individuella utvecklingen av stödet har medfört att det i dag finns
många olika former av sysselsättning som ryms under rubriken hemarbete. Den
samlade statistik som dokumenterats av statens industriverk belyser
företagareföreningarnas/utvecklingsfondernas kostnader och resursinsatser för
verksamheten. Någon samlad dokumentation över vilka olika typer av hemarbete
som förekommer, hemarbelamas sammansättning, inkomst, kön, ålder etc. finns ej.
Kommittén har därför ansett det värdefullt att kunna kartlägga även dessa
faktorer. Med anledning härav har kommittén utarbetat en enkät som sänts ut
till här aktuella utvecidingsfonder. Kommittén har dessutom haft särskilda överiäggningar
med representanter för utvecklingsfonderna samt den skyddade verksamheten i
Jämtlands resp. Västerbottens län. (En sammanställning av enkätsvaren
redovisas i bil. 4.)
Tyvärr
har det visat sig alt dokumentationen kring denna verksamhet varierar rätt
kraftigt mellan resp. län, varför enkätsvaren i flera fall baseras på
skattningar och i vissa fall har svar inte kunnat avges. Materialet kan därför
inte ligga till grund för några mera djupgående analyser kring glesbygdsstödet
utan kan i första hand ses som ett komplement till övrig faktaredovisning.
Kommittén kommer därför inte att här kommentera enkäten mer än i några avseenden.
Kommittén
delar i stort de synpunkter beträffande behovet av samordning mellan olika
former av skyddat arbete som tidigare framförts av OSA-kommittén. Det
splittrade huvudmannaskapet mellan olika primär- och landstingskommunala
huvudmän samt staten har förutom en regional obalans också lett till oklarheter
beträffande bl. a. verksamhetens syfte och inriktning liksom vart ansvaret för
en fortsatt utbyggnad skall ligga. Splittringen av ansvaret torde också i många
fall ha medfört en olycklig konkurrens mellan de olika arbetsvårdsföretagen.
Det regionalpolitiskt
motiverade hemarbetet tillkom för att stärka möjligheterna för personer bosatta
i glesbygdsområden att få sysselsättning. OSA-kommittén konstaterade
emellertid att denna verksamhet till större delen kommit att utgöra en
ersättning för det kommunala hemarbetet för arbetshandikappade. Detta har
också bekräftats av statens industriverk och utvecklingsfonderna.
Åtgärderna
har sålunda i huvudsak fått samma syfte som övrig skyddad verksamhet. Det
finns därför inte längre något som motiverar en fortsatt splittring av
huvudmannaskapet. Verkstäderna för skyddat arbete måste också anses utgöra en
god bas kring vilket hemarbetet kan utvecklas i fastare former. På sikt torde
det därvid vara angeläget att inordna hemarbetet i fasta enheter typ hemarbetscentraler
eller s. k. filialverkstäder.
I
den samordning som nu är förestående är det därför väsentligt att alla former
av skyddat arbete ingår för att de problem som utan tvekan finns i dag skall
kunna undvikas.
Försöksverksamheten
med hemarbete finansierat genom glesbygdsmedel som pågått under en lO-årsperiod
ges därvid möjlighet att verka under fastare former i en organisation med
gemensam målsättning för hela verksamheten. Därmed kan också omotiverade
regionala olikheter undvikas.
I
enkäten har följande uppdelning mellan de olika formerna av hemarbete gjorts:
Prop.
1978/79:139 46
Typ av
hemarbete
Redovisat antal hemarbetare budgetåret 1976/77
a)
Hemarbete
598
b)
Hemarbetare i s. k. samlingslokal
211
c) Egen
företagare utan anställda
(inkl. familjemedlemmarna)
220
d) Egna
företagare med anställda
180
e)
Övriga
69
Summa
1278
Enligt
statens industriverk fanns som tidigare nämnts ca 2 500 registrerade
hemarbetare vid utgången av budgetåret 1976/77. Ca 1 300 av dessa har således
under året varit föremål för åtgärder av olika slag.
Kommittén
kan konstatera att en stor andel av hemarbetarna enligt kategori a
(hemarbetare) har en förhållandevis låg inkomst. Hela 25 % har en årsinkomst
under 1 000 kr. Det innebär att för många av hemarbetet är arbetet ett
komplement till annan utkomst (lantbruk, pension etc). För en mindre de) i denna
grupp torde hemarbetet ha fått en mera terapeutisk inriktning.
Några
undersökningar som visar hur hemarbetarna fördelar sig på olika handikapp finns
tyvärr inte. Erfarenhetsmässigt kan man dock anta att det till största delen
rör sig om äldre ortsbunden arbetskraft med vissa mindre medicinska handikapp.
Enligt kommitténs bedömning torde de medicinska handikappen hos hemarbetarna i
stort motsvara den fördelning som gäller för övrig arbetskraft inom den
skyddade sysselsättningen.
6.3
Förslag
I
likhet med vad som anförts av OSA-kommittén och i propositionen 1977/78: 30
anser således NOSA-kommitén att det regionalpolitiskt motiverade hemarbetet
dock med vissa undantag bör överföras till de regionala stiftelserna för
skyddat arbete. Undantagen gäller framför allt gruppen d egen företagare med
anställda enligt sammanställningen ovan, samt i viss utsträckning även
gruppen c egna företagare utan anställda. Denna uppfattning kan också i stort
sägas bekräftas i enkäten av de olika utvecklingsfonderna.
Sålunda
bör i första hand d-gruppen som ej sysselsätter hemarbetare i ordets egentliga
betydelse ej överföras till de regionala stiftelserna. C-gruppen är mera
komplicerad, men en viss del av denna grupp torde dock kunna bedömas på samma
grunder som för gruppen d. För att exakt kunna fastställa vilka i denna grupp
som bör överföras till de kommande regionala stiftelsema har kommittén givit
berörda regionala organisationskommittéer i uppdrag att uppta överläggningar
med resp. regional utvecklingsfond. I dessa överläggningar bör även de
hemarbetare som ej var föremål för bidrag under budgetåret 1976/77, men som
redan tidigare varit registrerade hos företagareföreningarna/utvecklingsfonderna
tas med i bedömningarna.
De
grupper som skall ingå i den nya stiftelseorganisationen är således de vars
arbetsförhållanden kan jämföras med skyddad sysselsättning. Kommittén vill i
anslutning härtill understryka vikten av att samtliga
Prop. 1978/79:139 47
hemarbetare
anvisas genom arbetsförmedlingen för att en så likvärdig bedömning som möjligt
därmed skall uppnås i varje enskilt fall.
Grupp
e övriga i sammanställningen av enkäten avser det fraktstöd för fiske
ovanför odlingsgränsen som tillämpas av utvecklingsfonden i Norrbottens län.
De arbetsuppgifter som kan hänföras till gruppen c, torde i likhet med
Norrbottens läns stöd till fjällfisket, vara så udda att det inte är lämpligt
att generellt hänföra denna grupp till den ena eller andra stiftelsen, utan
bör bedömas från fall till fall.
Som
en konsekvens av vad kommittén föreslagit bör sålunda nuvarande anslag för
hemarbete vad avser grupperna a, b samt delar av c överföras till de kommande
regionala stiftelserna för skyddat arbete i de berörda länen.
Oavsett
om återstoden av hemarbete, dvs. grupperna d och e samt delar av c, skall ligga
kvar på utvecklingsfonderna eller administreras på annal sätt anser kommittén
det angeläget att nuvarande bestämmelser ses över mot bakgrund av de förändringar
som här har föreslagits. Kommittén vill härvid också hänvisa till statens
industriverks skrivelse 1978-09-18 till industridepartementet angående
glesbygdsstödet till hemarbete m. m. där industriverket framför sin
uppfattning om hanteringen av de återstående delarna av hemarbetet.
Kommittén
vill i anslulning härtill också påpeka att bidraget till gruppen d egna
företagare med anställda sannolikt inte kan anses ha direkt stöd i gällande
bestämmelser.
Enligt
uppgifter från statens industriverk arbetar drygt 11 befattningshavare
(omräknat till heltid) med glesbygdsstödet. Om som kommittén här föreslår
större delen av arbetsuppgifterna kommer att överföras till de regionala
stiftelserna för skyddat arbete måste denna fråga beaktas ur personal- och
kompetenssynpunkt vid uppbyggandet av den nya stiflelseorganisationen.
Kommittén
vill slulligen understryka vikten av att de lokala förhandlingar, mellan
utvecklingsfonderna och de regionala stiftelserna för skyddat arbete, som är
nödvändiga innan den nya organisationen av hemarbetet kan sättas i funktion
leder till fasta och etablerade samrådsformer i framtiden. Detta är en
nödvändighet eftersom de båda länsstiftelserna utgör vikfiga instrument för
länets arbetsmarknadspolitiska utveckling.
Mot
bakgrund av vad som ovan anförts föreslår kommittén
att
hemarbete (kat. a) och hemarbetare i samlingslokal (kat. b) samt viss del av
gruppen egna företagare utan anställda (kat. c) överförs till de regionala
stiftelserna för skyddat arbete i de berörda länen;
att
berörda regionala stiftelser för skyddat arbete ges i uppdrag atl uppta
förhandlingar med resp. utvecklingsfonder avseende den slutliga fördelningen av
gmppen egna företagare utan anställda (kat. c) samt
att
särskilda medel anvisas den nya stiftelseorganisationen för administration och
drift av hemarbete i berörda län.
7
Preliminär budget för budgetåret 1979/80
7.1
Utgångspunkter
I
detta avsnitt lämnas förslag till budget för andra halvåret 1979 avseende
successiv uppbyggnad av den centrala stiftelsen och de regionala
Prop.
1978/79:139 48
stiftelsernas administration. I huvudsak omfattar
avsnittet förslag till preliminär budget för första verksamhetshalvåret 1980
för hela den nya stiflelseorganisationen.
Vid beräkningen av preliminär budget för budgetåret
1979/80 har kommittén utgått från att den nya organisationen kommer att omfatta
samtliga nuvarande kommunala och landstingskommunala verkstäder för skyddat
arbete samt AMS industriella beredskapsarbeten och kontorsarbetscentraler.
Vidare omfattar beräkningama även de verkstäder som i dag drivs i enskild regi.
Det regionalpolitiska hemarbetet har tidigare särskilt behandlats under punkt
6.
Budgetförslaget avseende första verksamhetshalvåret 1980
utgår med nödvändighet från mycket grova och preliminära mått enligt vad som tidigare
anförts under punkt 3 "Finansiering, medelsfördelning m. m.".
Underlag vid förslagets upprättande har utgjorts av resp. regional organisationskommittés
förslag till preliminär budget för verksamhetshalvåret 1980 enligt anvisningar
som utfärdats av NOSA-kommittén. Någon närmare analys och prövning av dessa
förslag har på grund av brist på tid och underlag varit omöjligt att utföra.
Som tidigare nämnts sammanställs och bearbetas nu de regionala kommittéernas
förslag beträffande regional administration etc. och kommittén avser därvid att
återkomma med en redogörelse för uppbyggnaden av den regionala organisationen.
Budgetförslaget innebär alltså inte att kommittén till fullo prövat de regionala
kommittéemas förslag. Kommittén har dock funnit det nödvändigt att redan nu
lämna ett underlag för det kostnadsutrymme som beräknas krävas för
verksamhetens första halvår.
Som tidigare framhållits bör en provisorisk anslagsteknik
tillämpas för första verksamhetshalvåret i avvaktan på att uppgifterna kan
preciseras och uppdateras för den under punkt 3 föreslagna finansieringsmodellen.
Kommittén beräknar att detta arbete kommer att ske under första halvåret 1979,
des. i samband med petilaarbetet inför den 1 september 1979.
Preliminär
budget 1979/80
1979-07-01-12-31
1980-01-01-06-30
Driftkostnader
a) Centrala
stiftelsen
b) Regionala
stiftelserna
16 100 000 31 300 000
15 300 000 808 053 000
Summa
47
400 000
823 353 000
Kapitalkostnader
a) Centrala
stiftelsen
b) Regionala
stiftelserna
400 000 4 500 000
300 000 157 800 000
Summa
4 900 000
158 100 000
7.2 Kostnader 1979-07-0112-31
7.2.1 Centrala stiftelsen/central administration
Kommittén har tidigare för innevarande budgetår föreslagit
ett särskilt anslag på tilläggsbudget för täckande av genomförandekostnader
under budgetåret 1978/79 att ställas till centrala stiftelsens förfogande. För
en fortsatt successiv uppbyggnad och bemanning av den centrala stiftelsen,
enligt punkt 5, beräknas kostnadema för driften under andra halvåret 1979 uppgå
till 9 350 000 kr. Kostnaderna avser löne- och löne-
Prop.
1978/79:139 49
blkostnader, reseersättningar, lokal- och
lokalvårdskostnader samt ex-penser. I kostnadema ingår 400 000 kr. för
utrustning av centrala stiftelsens lokaler under andra halvåret 1979.
Under centrala stiftelsen beräknas också vissa gemensamma
kostnader för central administration avseende hela organisationen under uppbyggnadsskedet.
Förutom successiv uppbyggnad av den centrala stiftelsen innebär den nya
organisationen också att ett flertal nya tjänster tillkommer i den regionala
organisationen. För organisationen i sin helhet beräknas kostnaderna för den
rekrytering (annonsering m. m.) som måste ske under perioden till 750 000 kr.
Omfattande utbildningsinsatser krävs under perioden för
att den nya organisationen skall kunna träda i kraft och börja fungera från den
1 januari 1980. Detta gäller både nytillkommande personal och personal hos
nuvarande huvudmän som skall övergå till den nya organisationen. Utbildningen
avser nya förvaltningssystem, kännedom om den nya organisationen etc. För
organisationen i sin helhet beräknas utbildningskostnaderna till 2 400 000 kr.
Vid förberedelsen och uppbyggnaden av den nya
organisationen krävs fortlöpande bistånd av konsulter och annan expertis främst
med avseende på utvecklingen och införandet av förvaltningsekonomiskt system.
Konsultinsatser erfordras även vid uppbyggnaden av den regionala
organisationen. Den centrala stiftelsen måste kunna bistå de regionala
stiftelserna med experthjälp inte minst i de län där man i dag saknar en
regional administration. Den centrala stiftelsen kommer inte att på egen hand
kunna svara för detta bistånd varför konsultinsatser bedöms som helt
nödvändiga. Kostnaden för konsultinsatser beräknas uppgår till 4 000 000 kr.
Sammanlagt beräknas kostnadema för den centrala
administrationen under andra halvåret 1979 till 16 500 000 kr.
7.2.2 Regional administration
Den nya organisationen med regional samordning innebär att
nya administrativa tjänster måste tillskapas inom vissa län. I de län som i
dag saknar regional administration måste helt nya huvudkontor för de regionala
stiftelsernas administration byggas upp. Ett flertal län har i dag en
fungerande regional administration men dimensioneringen och organisationen av
dessa uppvisar stora variationer. Enligt en första sammanställning av de
regionala organisationskommittéernas förslag kan det sammanlagda behovet av
nya tjänster beräknas till ca 400. Utöver de sex län där en helt ny regional
administration måste byggas upp avser dessa nya tjänster tillskott till de
nuvarande arbetsvårdsförvaltningarna. Till stor del avser dessa tjänster
arbetsuppgifter som i dag sköts av administrativa organ utanför dessa
förvaltningar. Befattningshavare till dessa tjänster måste rekryteras
successivt under år 1979 för att organisationen skall ges en möjlighet att
fungera från ikraftträdandet den 1 januari 1980. Som tidigare framhållits
kommer de regionala stiftelserna inte att bildas förrän tidigast under senare
delen av första halvåret 1979. Kommittén bedömer det dock nödvändigt, vilket
tidigare framhållits, att redan dessförinnan i vissa län anskaffa lokaler för
huvudkontor samt att rekrytera vissa personalkategorier. I flertalet län måste
lokaler för huvudkontor anskaffas, då nuvarande lokaler är otillräckliga eller
inrymda i fastigheter avsedda för annat ändamål. Kostnadema för driften av den
regionala administration som härmed börjar fungera under andra halv-
4 Riksdagen 1978179. 1 saml Nr 139
Prop.
1978/79:139 50
uret 1979 beräknas till 31 300 000 kr. Härav avser löne-
och lönebikoslnader 21 600 000 kr., lokalkostnader 3 700 000 kr. samt expenser
(inkl. reseersättningar) 6 000 000 kr.
Kostnaderna för de inventarier som måste anskaffas till de
nya huvudkontoren beräknas till 4 500 000 kr.
Sammanlagt beräknas kostnaderna för den regionala
administrationen under andra halvåret 1979 till 35 800 000 kr.
Totalt beräknas genomförandekostnadema för den centrala
och regionala administrationen i den nya stiftelseorganisationen för skyddat
arbete andra halvåret 1979 uppgå till 52 300 000 kr.
7.3 Kostnader 1980-01-0106-30
7.3.1 Centrala stiftelsen
Den centrala stiftelsen måste vid ingången av hela stiftelseorganisatio-nens
första verksamhetshalvår vara relativt väl utbyggd. Ett stort behov av framför
allt service och rådgivning till de regionala stiftelserna kan förutses. Detta
kommer i hÖg grad att gälla de län där samordningen i nuläget helt saknas eller
är av mindre omfattning. Kostnaderna för driften av den centrala stiftelsen
under stiftelseorganisalionens första verksamhetshalvår beräknas uppgå till 11
500 000 kr. Härav avser löne- och lönebikoslnader 7 800 000 kr.,
sjukvårdskostnader 25 000 kr., reseersättningar 1 000 000 kr., rekrytering 75
000 kr., utbildning 100 000 kr., lokalkostnader 1 800 000 kr. samt expenser
700 000 kr.
En kostnad om 300 000 kr. för inventarier beräknas i
samband med stiftelsens fortsatta utbyggnad.
Härutöver tillkommer behovet av konsultinsatser beräknat
till en kostnad av 2 000 000 kr. samt hela stiftelseorganisationens medlemsavgift
till SFO beräknat lill en kostnad av 1 800 000 kr. Den senare kostnaden avser
hela kalenderåret 1980.
Sammanlagt beräknas kostnaderna för den centrala
stiftelsen under första verksamhetshalvåret 1980 uppgå till 15 600 000 kr.
Fr. o. m. första verksamhetshalvåret 1980 kommer den
centrala stiftelsen att överta uppgifter som i dag åvilar AMS m. fl. centrala
organ. Som tidigare framhållits beräknas nuvarande personalresurser på central
nivå uppgå till ca 70 årsanställda. Kostnaderna för driften av den centrala
stiftelsen bör alltså till viss del motsvaras av minskade kostnader hos framför
allt AMS.
7.3.2 Regionala stiftelserna
Budgetförslaget för de regionala stiftelserna och deras
verksamhet under första verksamhetshalvåret bygger på underiag, som enligt NOSA-kommitténs
anvisningar, upprättats av de regionala organisationskommittéerna. Drift- och
investeringskostnaderna har räknats upp och motsvarar 1980 års beräknade
kostnadsläge.
De regionala stiftelsemas verksamhet omfattar nuvarande
kommunala och landstingskommunala verkstäder för skyddat arbete och hemarbete
(avser inte det regionalpolitiska hemarbetet som behandlats tidigare under
punkt 6). Därutöver ingår AMS kontorsarbetscentraler och industriella
beredskapsarbeten.
Den beräknade platsutvecklingen under perioden 19771980
framgår av nedanstående tabell.
1977 1978 1979 1980
20 778
21 050
21 928
-f396
-K 272
-878
23 179
24 141
25 514
-+1 179
4-962
-fl 373
Platser 20 382
ökning
Timmar (tusental) 22 000
ökning
Platsförändringarna
hänförs i huvudsak till de nuvarande verkstäderna för skyddat arbete.
Platstillgången
inom den skyddade verksamheten utvisar ända sedan början av 1970-talet en
starkt stigande trend med ett nytillskott om ca 000 platser per år. Trenden
bryts i mitten av 1970-taIet för att i föreliggande förslag för år 1980 återgå
till en ökningstakt om knappt 1 000 platser. Nedgången under 1970-talels senare
hälft kan med fog antas sammanhänga med det ansträngda kommunal-ekonomiska
läget direkl kopplat till osäkerhet omkring framtida huvudmannaskap för verksamheten.
De regionala organisationskommittéerna har med hjälp av länsarbetsnämnderna
bedömt nuvarande och framtida behov av skyddat arbete. Efterfrågan kan i
nuläget inte på långt när tillgodoses och det framtida behovet bedöms inte
sjunka i omfattning.
I
sitt betänkande (SOU 1975: 82) Organisationen för skyddat arbete pekade OSA-kommittén
framför allt på den regionala obalansen i fråga om tillgången på skyddat arbete
och ansåg att en regional utjämning erfordrar ett nytillskott på ca 5 000
platser. I propositionen 1977/78: 30 fixerades inle det framtida platsbehovet
mot bakgrund av vad som i propositionen anförts om en fortsatt höjning av
ambitionen att också ge gravt handikappade rätt till skyddat arbete. I stället
fastslogs att prövningen av den fortsatta utbyggnaden liksom hittills bör ske
inom ramen för det årliga budgetarbetet. Mot denna bakgrund och med hänsyn till
vad som tidigare anförts beträffande den nya stiftelseorganisationens
målsättning räknar kommittén med en utbyggnadstakt omfattande ca 1 000 nya
platser per år, med regional fördelning efter nära samråd med AMS.
Driftbudgetförslaget
för de regionala stiftelserna med 1979 års omfattning (21 050 platser) belöper
sig till en kostnad om 645 625 000 kr.
1
ovannämnda driftkostnad ingår nuvarande administration, vilken är direkt
budgeterad på verksamheten. För utökad och i vissa fall helt nytillkommande
administration beräknas kostnaden till 54 900 000 kr. Denna post utgörs av ca
400 nya befattningar, kostnad för företagshälsovård, ADB och andra köpta
servicetjänster, tillkommande lokalhyror m. m. Som tidigare framhållits avser
de nya befattningarna i huvudsak arbetsuppgifter som i dag sköts av
administrativa organ utanför arbetsvårdsförvaltningarna. Utöver ovan angivna
kostnader har de regionala kommittéerna i många fall inte kunnat ange den
exakta omfattningen av just denna kostnadsbild bl. a. mot bakgrund av det
pågående arbetet inom kommittén och dess arbetsgrupper avseende löne- och
ekonomisystem, förelagshälsovård m. m. Kommittén bedömer därför att ett ytterligare
medelsbehov om 15 000 000 kr. föreUgger.
Enligt
vad som tidigare framhållits beräknas år 1980 en utökning av platsanlalet med
878 nya platser, varav huvuddelen avser av AMS redan nu kända och godkända
platsförändringar. Driftkostnaderna för detta nytillskott beräknas under första
halvåret 1980 uppgå till 41 500 000 kr.
Prop. 1978/79:139 52
I
tidigare nämnda totala driftkostnad ingår inte, enligt kommitténs anvisningar
till de regionala kommittéerna, kapitaltjänstkostnader, dvs. kostnader för
räntor och avskrivningar. Förhandlingar pågår f. n. mellan statens
förhandlingsnämnd. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet om
överlåtelser av lokaler, maskiner etc. till stiflelseorganisationen. F. n. är
det inte möjligt att beräkna de kostnader som är relaterade lill kommande
förhandlingsuppgörelse. Kommittén vill därför i föreliggande budgetförslag
markera dessa kostnader med ett belopp uppgående till 51 028 000 kr. Beloppet
är konstruerat utifrån AMS uppgifter om 1977 års kostnad för verkstäderna för
skyddat arbete. Av dessa uppgifter framgår att kapitaltjänstkostnaden för
verksamheten uppgår till 5 % av omsättningen eller 3:50 kr./tim. Detta innebär
i jämförelse med föregående år en ökning från 4,5 % av omsättningen. Med denna
trend som bakgrund har kostnaderna beräknas till 4 kr./tim. med 1980 års
timantal som grund.
Sammanlagt
beräknas sålunda driftbudgeten för de regionala stiftelsernas verksamhet under
första halvåret 1980 till 808 053 000 kr. Helårskostnaden för den regionala
verksamheten under kalenderåret 1980 beräknas till 1 519 856 000 kr. mot
bakgrund av att en förhållandevis större del av årskostnaden faller på första
verksamhetshalvåret.
För
att belysa verksamhetens totala kostnadsutveckling sedan år 1970 redovisas
nedan, i löpande priser, nettokostnaden per år angiven i milj. kr. och med
procentuell ökning. Uppgifterna är för åren 1970 till 1977 hämtade ur AMS
statistik och för åren 1978 till och med 1980 beräknade utifrån de regionala
organisationskommittéernas budgetförslag.
År Milj. kr. % ökning
1970
171,8
1971
246,2
43,3
1972
317,7
22,5
1973
365,7
15,1
1974
462,0
26,3
1975
594,9
28,8
1976
728,9
22,5
1977
862,8
18,4
1978
1 069,3
23,9
1979
1 144,2
7,0
1980
1 550,4
35,5
(Obs.
beräkningarna för år 1980 inkl. kostnader i samband med det nya
huvudmannaskapet samt kostnader för den nya centrala och regionala
administrationen.)
Kapitalkostnaderna
för de regionala stiftelserna under första halvåret 1980 delas i två
huvuddelar, där den ena utgör kostnader för ny verksamhet och den andra delen
upptar kostnader inom redan befintlig verksamhet.
Kostnaden
för ny verksamhet avser byggnation och utrustning för tillkommande platser. Periodiseringen
av dessa investeringar innebär att byggkostnad första halvåret 1980 kan
innebära platsökning 1980, 1981 eller i vissa fall först 1982.
De
i förslaget angivna utrustningskostnaderna för ny verksamhet har ej alltid
samband med angivna kostnader för byggnation. Detta med hänvisning till vad som
ovan angivits angående periodiseringen av dessa
Prop. 1978/79:139 53
kostnader men också därför att en stor del av de
nytillkommande platserna ej byggs i egen regi utan lokaler förhyrs av annan
ägare.
1 förslaget ingående belopp för byggnation avseende nya
platser uppgår till 28 600 000 kr. och utgör del av kostnaden för ca 450 nya
platser. Beloppet för utrustning av nya platser uppgår till 45 300 000 kr.
vilket avser del av kostnaderna för ca 800 nya platser.
Inom den befintliga verksamheten är kostnaden för
byggnation 14 400 000 kr. och hänförs bl. a. till ersättning av undermåliga
lokaler, tillbyggnad av främst personalutrymmen vid befintliga verkstäder samt
miljöåtgärder i övrigt. Utrustningskostnaden om 69 200 000 kr. avser investeringar
i nya maskiner, ersättning av försliten utrustning, medel för produktutveckling
och arbetsmiljöåtgärder m. m.
Sammanlagt beräknas sålunda kapitalkostnaderna för de
regionala stiftelsernas verksamhet uppgå till totalt 157 500 000 kr. under
första verksamhetshalvåret 1980.
De från AMS nu utgående statsbidragen för byggnation och
maskinutrustning vid utökad verksamhet beräknas täcka ca 17 % av huvudmännens
kostnad för byggnation resp. ca 40 % av kostnaden för maskiner och inventarier.
Med detta som utgångspunkt redovisas nedan AMS statistik för investeringar i
verkstäder för skyddat arbete omräknat till huvudmännens verkliga kostnader:
Är
Totalkostnad'
Milj. kr. Byggnation
Utrustning
1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79
140,1 163,6 149,8 173,7 250,0
95,9
132,4
87,0
84,7
100,0
44,2 31,2 62,8 89,0 150,0
» Statens investeringar på inventariesidan gällande kontorsarbetscentraler
och ndustriella beredskapsarbeten tillkommer. Av AMS uppskattat behov.
7.4 Sammanfattning och förslag
Med hänvisning till vad som ovan anförts föreslår
kommittén alt ett särskilt anslag om sammanlagt förslagsvis 1 033 453 000 kr.
ställs till den centrala stiftelsens förfogande för täckande av hela
organisationens drift- och investeringskostnader under budgetåret 1979/80.
Prop. 1978/79:139 54
Reservation
av ledamoten Karl-Anders Petersson ang. den centrala stiftelsens
dimensionering
Enl.
prop. 77/78: 30 om ny organisation för skyddat arbete, var en av
målsättningarna att den nya organisationen skulle innebära en omfattande
decentralisering. Den centrala stiftelsen skulle utöver ett övergripande
ansvar för planering, budgetarbete och ekonomi i övrigt samt personal- och
rehabiliteringspolitiska frågor endast ha i huvudsak rådgivande uppgifter.
Det
är angeläget att denna målsättning förverkligas i den praktiska utformningen av
såväl den centrala stiftelsen som de regionala stiftelserna.
Det
är därför anlaget att de totala resurserna, som satsas på denna reform
fördelas på centrala och regionala stiftelser, så att målsättningen verkligen uppfylles.
En försiktigare dimensionering av den centrala stiftelsen i mitialskedet hade
därför varit välmotiverad. Ca 50 befattningshavare hade varit ett lämpligt dimensioneringsaltemaliv
för inledningsskedet tills erfarenheter vunnits om den slutliga uppgiftsfördelningen
mellan den centrala och de regionala stiftelserna.
Pro». 1978/79:139 55
Reservation
av ledamöterna Walter Slunge och Harry Lindström angående den centrala
stiftelsens dimensionering, organisation, funktioner m. m.
I
avsnitt 5 presenteras närmare organisation, funktioner och dimensionering hos
den centrala stiftelsen. Antalet befattningar beräknas bli 114, varav 77 chefer
och handläggare. Befattningarna fördelas på uppgifter för ledning, samhällskontakt,
personal, ekonomi, revision, marknad och teknik. Av beskrivningen framgår att
den centrala stiftelsen avses få långtgående befogenheter vad gäller hela
verksamheten för skyddat arbete, såväl inriktningen av verksamheten som
investeringar och marknadsföring.
Enligt
propositionen 1977/78: 30 avsågs dock den nya stiftelseorganisationen innebära
en omfattande decentralisering och det hävdades bl. a. att den centrala
stiftelsen vid sidan av ett övergripande ansvar för planering, budgetarbete
och ekonomi i övrigt samt personal- och rehabilite-ringspolitiska frågor endast
skulle ha i huvudsak rådgivande uppgifter
Vidare
framhölls att den centrala stiftelsen och dess arbetsuppgifter borde
koncentreras på långsiktig, strategisk och övergripande planering samt på
finansiering, utvärdering, utveckling och information. De regionala
stiftelserna skulle bli ansvariga för ett genomförande på kort sikt och under
fullt resultatansvar med beaktande av samtliga mål för verksamheten.
Vi
vill understryka detta synsätt och speciellt betona att för att verksamheten
skall kunna fungera krävs att direktansvaret för produktion, marknadsföring m. m.
ligger så långt ner i organisationen som möjligt. Resurser behöver också skapas
för att detta skall kunna ske, men dessa bör tillföras de regionala
stiftelserna.
Vi
anser att den nu föreliggande beskrivningen av den centrala stiftelsens
uppgifter, funktioner, organisation och dimensionering inte överensstämmer med
den i inledningen och i propositionen beskrivna. Ett genomförande av den
föreslagna organisationen med 114 befattningshavare skulle enligt vår
uppfattning komma att betyda en icke avsedd centralisering av verksamhelen med
betydande effektförluster. Det i och för sig vällovliga syftet med samordning
av verksamheten kommer att betyda förluster i initiativkraft hos de regionala
stiftelserna, som har det primära ansvaret för att meningsfull sysselsättning
skapas för dem som arbetar i organisationen.
Vi
är för vår del inte övertygade om att de resurser som totalt satsas på reformen
får den bästa användningen om den centrala stiftelsen dimensioneras på det
sätt kommittén nu vill föreslå. Vi kan inte finna att det har visats att inte
stiftelsen lika väl skulle kunna svara upp mot de krav och förväntningar som
kommer att ställas på den med en betydligt mindre personalstyrka, åtminstone i
ett inledningsskede. Kommittén hade därför bort ta fram ett annat
dimensioneringsalternativ med exempelvis 50 befattningshavare, vilket hade kunnat
utgöra ett första steg som sedan hade kunnat omprövas efter hand som
erfarenheter av verksamheten hunnit vinnas. Det är enligt vår mening inte
möjligt att redan innan organisationen kommit på fötter bilda sig en
uppfattning om den slutgiltiga uppgiftsfördelningen mellan den centrala
stiftelsen och de regionala.
Prop. 1978/79:139 56
Särskilt
yttrande av experten Alf Nilsson avseende förslaget om finansiering, medelsfördelning
m. m.
Avsnittet
tar inledningsvis upp ett antal förutsättningar som måste uppfyllas för ett
effektivt finansieringssystem. Jag delar majoritetens uppfattning om dessa
förutsättningar men vill samtidigt något kommentera två av dessa. För det
första, sägs det bl. a. i avsnittet, måste finansieringssystemet möjliggöra
och stimulera till ett affärsmässigt beteende och en rationell
företagsekonomisk resursplanering och resursuppbyggnad. För det andra måste
systemet stimulera till en hushållning med statens resurser och en strävan att
tillfredsställande täcka kostnaderna med intäkter från försäljningen av
produktionen.
Jag
anser att det föreslagna finansieringssystemet väl uppfyller kravet på
företagsekonomisk anpassning. Däremot anser jag förslaget behöva utvecklas vad
gäller möjligheterna för statsmakterna att få insyn i hur väl det hushållas med
statens medel.
I
enlighet med förslag i prop. 1977/78: 30 beslöt riksdagen att i avvaktan på
slutligt förslag om finansieringen att detta åtminstone övergångsvis skulle
ske över statsbudgeten. I och med denna, låt vara tillfälliga lösning måste
utgångspunkten vara att regering och riksdag ges så god möjlighet som möjligt
att bedöma huruvida skattebetalarnas medel används på mest ändamålsenliga sätt.
Detta är inte mindre viktigt då de årliga medelstillskotten över statsbudgeten
kan väntas väsentligt överstiga 1 000 milj. kr.
Utifrån
detta allmänna resonemang har jag bedömt det lämpligt att konstruera ett medelsanvisningssystem
som mera ansluter till traditionella statliga budgeteringsnormer än vad
majoritetsförslaget gör.
Medelsanvisningen
bör ske i form av två skilda reservationsanslag. Över det ena
reservationsanslaget anvisas bidrag till driften. Över det andra anvisas
investeringsmedel.
Driftbidraget
konstrueras så att det relateras till underskottet per inrättad arbetsplats.
Detta underskott uppstår som skillnaden mellan samtliga kostnader för driften,
i enlighet med majoritetsförslagels redovisning, minus intäkter från
försäljningen i verksamheten. När den centrala stiftelsen äskar medel till
driften för hela organisationen får detta ske utifrån genomsnittssiffror för
hela verksamheten. De anvisade medlen får därefter lyftas av centrala
stiftelsen för fördelning ut på de regionala stiftelserna efter en viss fördelningsnyckel.
Denna fördelningsnyckel måste naturligtvis ta hänsyn till de skiftande
förutsättningar under vilka de regionala stiftelserna arbetar.
Denna
konstruktion med koppling till underskottet per inrättad arbetsplats måste
naturligtvis ta hänsyn till uppkommande löneförhöjningar under löpande
budgetår. Därför är det rimligt att göra en viss schabloimiässig uppräkning av
bidraget med hänsyn till detta. Den centrala stiftelsen har rätt att använda
pengarna på driftsanslaget i den utsträckning som det finns anvisade
arbetstagare på de inrättade arbetsplatserna. Denna sistnämnda restriktion är
nödvändig för att uppnå hög utnyttjandegrad på antalet befintliga platser.
I
syfte att uppnå en företagsekonomiskt anpassad finansieringsmodell vad gäller
investeringssidan föreslår jag att man ansluter till den modell som är bruklig
hos affärsverken. Den centrala stiftelsen får efter direk-
Prop. 1978/79:139 57
tiv
från riksdag och regering förvalta en fond som bruttoredovisas. På fondens
inkomstsida inflyter först och främst avskrivningsmedel och det fastställda
avkastningskravet på det arbetande kapitalet. Vidare inflyter ev. ytterligare
medel som anvisas av statsmakterna. Efter godkännande av investeringsplanerna
får sedan i fonden befintliga medel användas för reinvesteringar och
nyinvesteringar. Det ankommer sedan på centrala stiftelsen att fördela
befintliga resurser till de regionala stiftelserna på ett ändamålsenligt sätt.
Vid
sidan av den reguljära finansieringen av den normala verksamheten hos de
regionala stiftelserna tar majoritetsförslaget upp vikten av en rörlig kredit
hos riksgälden. Denna rörliga kredit skulle göra det möjligt att täcka vissa
utgiftstoppar av affärsmässig karaklär. Jag har ingenling att invända mot en
sådan konstruktion. En förutsättning måste dock vara att samtliga lånebehov av
ovannämnda karaktär kanaliseras till den rödiga krediten hos riksgäldskontoret.
Prop.
1978/79:139 59
Bilaga 2
Riksrevisionsverkets ocb statskontorets yttranden över
avsnitt 3 i nya organisationskommitténs för skyddat arbete skrivelse angående
finansiering, medelsfördelning m. m. för den nya organisationen för skyddat
arbete
Riksrevisionsverket
Riksrevisionsverket (RRV), som anmodats yttra sig i
rubricerat ärende främst vad gäller avsnitt 3 i sicrivelsen, får härmed anföra
följande.
Vid förberedelsen av uppbyggnaden av organisaiionen för
skyddat arbete krävs enligt NOSA ett fortlöpande bistånd av konsulter och annan
expertis främst med avseende på utvecklingen och införandet av ekonomiadministrativt
system. RRV förutsätter att verket blir konsulterat i detla arbete främst vad
gäller den anknytning som härvidlag blir aktuell till den statliga
redovisningsorganisationen men också vad avser systemets uppbyggnad sett mot
bakgrund av den information om verksamheten som staten behöver få. RRV utgår
också från alt verket kan ulföra förvaltningsrevision avseende användningen av
statsbidraget till den ifrågavarande verksamheten.
RRV förordar i likhet med NOSA att driftsbidragsanslaget
bör vara relaterat till lönesumman för de arbetstagare som anvisats skyddat arbete
i stiftelseorganisationens regi. Det bör alltså klart anges att den centrala
stiftelsen har rätt att använda medel på driftsbidragsanslaget endast i den
utsträckning som de inrättade arbetsplatserna utnyttjas.
När det gäller anslagskonstruktionen bör enligt RRVs
mening användas reservationsanslag, därest riksdagen inte i annan ordning
fastställer omfattningen av verksamheten.
Enligt RRVs mening bör formerna för anslagstilldelningen
ses över efter några års verksamhet. Den procentsats av lönesumman som är den
rimliga för beräkning av driftsbidragsanslaget är svår att korrekt fastställa
innan organisationen har kommit i verksamhet. Det bör därför enligt RRVs
mening inte, som NOSA föreslår, fastställas en procentsats för ett antal år
framöver utan denna procentsats bör prövas årligen.
I förslaget har förutsatts att inom
stiftelseorganisationen skall finnas vissa fondmedel. RRV förutsätter att
sådana fonder inte skall vara anknutna till statsbudgeten. Verket utgår från
att statens stöd till investeringar lämnas i form av årliga bidrag till
erforderliga nyinvesteringar.
NOSA föreslår att objekt till ett visst högsta inköpspris
och med en livslängd som understiger tre år inte skall förmögenhetsredovisas
som anläggningstillgång utan anses som omedelbart förbrukad och avskriven.
Enligt RRVs mening bör tillgångsredovisningen inte kopplas till viss värdegräns
utan göras i enlighet med god redovisningssed.
Staten kommer fr. o. m. den 1 januari 1980 att överta hela
finansieringsansvaret för underskottet i den berörda verksamheten. Samtidigt
gäller att det primära driftsansvaret skall åvila de av landstingen utsedda
regionala stiftelsema. Mot denna bakgmnd är det enligt RRVs mening väsentligt
att den centrala stiftelsen ges en väl utbyggd ekonomisk kontrollfunktion och
befogenhet att initiera nödvändiga åtgärder om kostnadsutvecklingen i en viss
region skulle kräva detta.
Prop. 1978/79:139 60
Verksamheten
skall med beaktande av riksdagens beslut på grundval av prop. 1977/78: 30 bedrivas
effektivt och med iakttagande av affärsmässiga principer. En ökad effektivitet
bör leda till att underskottet i verksamheten successivt kan minskas och därmed
även alt statsbidrags-normen kan reduceras. Ett sätt att öka det ekonomiska
incitamentet i verksamheten är att eventuella vinster efter tillgodoräknandet
av årets driftsbidrag inte behöver återföras till staten utan kan disponeras
för verksamheten. Ett mål för verksamheten bör vara att på sikt kunna öka
antalet platser genom de effektivitetsvinster som den nya organisationen bör
medföra.
Beslut
i detta ärende har fattats av avdelningschefen Gustafsson i närvaro av
revisionsdirektörerna Segergren och Wettergren, avdelningsdirektören Wollin
samt byrådirektören Lindh, föredragande.
På
riksrevisionsverkets vägnar Åke Gustafsson
Hans-Eric Lindh
Prop. 1978/79:139 61
Statskontoret
Med
anledning av remiss av rubricerat förslag vill statskontoret anföra följande.
1 Finansiering,
medelsfördelning m. m.
Stiftelseorganisalionens
verksamhet skall finansieras dels genom intäkter, dels genom ett statligt drifibidrag
för att täcka underskott. Strävan är enligt kommittén att med stöd av ett
statligt driftbidrag i ett fullt utbyggt läge göra stiftelseorganisationen
fullt självförsörjande vad avser investeringsverksamheten. Detta ställer
särskilda krav på driflbidraget. Kommittén föreslår att driftbidraget beräknas
schablonmässigt med viss procent av lönesumman. Procentsatsen skall kunna
fastställas att gälla för flera år.
Statskontoret
delar i huvudsak kommitténs uppfattning om ett driftbidrag som beräknas med
utgångspunkt i det totala underskottet i verksamheten och som ger möjlighet
till självfinansiering när det gäller ersättningsinvesteringar. Statskontoret
menar också att det finns ett värde i att de regionala stiftelserna så långt
möjligt kan fungera ekonomiskt självständigt. Enligt statskontorels mening är
det av mindre vikt om bidraget uttrycks gentemot statsmakterna som en viss
procent på lönesumman för personer i skyddat arbete eller på något annat sätt.
Huvudsaken är att diskussionerna kring medelsfördelning inom stiflelseorganisationen
utgår ifrån bokslut, prognoser över utvecklingen m. m. samt att resultatet av
organisationens verksamhetsanalys, prognosarbete och planeringsarbete
redovisas för statsmakterna i samband med äskandet av driftbidraget.
Statskontoret
anser dock att statsmakterna inledningsvis bör ta ställning till det totals
driftbidragets storlek för varje år på grundval av stiftelseorganisationens
hela beslutsunderlag. Anledningen är att det sannolikt blir mycket svårt att
avgöra hur stort driftsbidraget skaU vara och hur beräkningen av procentsatsen
skall göras. Statskontoret anser också alt statsmakterna i början bör ta
ställning till det totala investeringsprogrammet. När erfarenheter vunnits av
verksamheten i den nya organisationen kan ett mer schabloniserat förfarande
tillämpas för beräkning av bidraget till drift och ersättningsinvestering.
Enligt
statskontorets uppfattning har kommittén inte tillräckligt belyst områdena
budgetering, redovisning, uppföljning och revision. Statskontoret anser därför
att det i det fortsatta arbetet bör övervägas i vad mån det statliga
regelsystemet i tillämpliga delar kan följas och skrivas in i stiftelsens
stadgar. En anslutning till de statliga reglerna skulle också underlätta
genomförande av dessa rutiner i den nya organisationen.
2 Organisation
Kommittén
har lämnat förslag beträffande den centrala stiftelsens organisation i stort
och dess dimensionering. Utgångspunkterna för organisationen av den centrala
stiftelsen har angivits i prop. 1977/78: 30.
Organisationen
föreslås under ledningen består av huvudfunktioner
Prop. 1978/79:139 62
för
samhällskontakt, personal, ekonomi, revision, marknad och teknik. Statskontoret
ansluter sig i huvudsak till förslaget att den centrala stiftelsens
organisation byggs upp med utgångspunkt i dessa funktioner. 1 likhet med
kommittén anser statskontoret att den närmare indelningen i
organisationsenheter och arbetsfördelningen mellan dessa behöver prövas
ytterligare. Det kan exempelvis enligt statskontorets mening övevä-gas att
renodla den föreslagna huvudfunktionen för samhällskontakt till ett sekretariat
för stiftelsens ledning.
Kommittén
har beräknat att den centrala stiftelsen behöver drygt 110 befattningshavare,
vilket i slort sett synes motsvara den personal som nu finns i olika speeialistfunktioner
hos främst AMS (inld. personal för kontorsservice). Enligt prop. 1977/79: 30
kommer de förslagna regionala stiftelserna att möjliggöra en omfattande
decentralisering genom att huvudansvaret för driften av industriella
beredskapsarbeten och kontorsarbetscentraler flyttas från central till
regional nivå. Av det material som kommittén har redovisat framgår inte i vad
mån denna decentralisering har påverkat kommitténs beräkning av resursbehovet
centralt.
Avgörande
för resursbehovet är vilka uppgifter som den centrala stiftelsen skall ha när
det gäller marknadsanalyser, produktutveckling m. m. och vilka möjligheter som
de regionala stiftelserna får att själva skaffa sig den kompelens egen
personal eller konsulter som behövs i ekonomiska och tekniska frågor.
Statskontoret utgår från att behovet av samordnade insatser avseende t. ex.
marknadsföring och produktutveckling i allmänhet bör kunna tillgodoses genom
projektarbete under medverkan av i första hand personal från de regionala
stiftelserna. Vidare bör finnas medel för att anlita externa konsulter.
Mot
denna bakgmnd är det väsentligt att den centrala stiftelsen byggs upp
successivt. I ett inledande skede bör i första hand personal som nu hos AMS m.
fl. myndigheter utför sådana centrala arbetsuppgifter som i fortsättningen
skall skötas av stiftelsen beredas möjlighet att börja anställning vid den
centrala stiftelsen. Statskontoret kan för sin del i övrigt inte ta ställning
till resursfrågan på grundval av det underlag som nu har redovisats.
Vid
den slutliga handläggningen av detta ärende, vari t. f. överdirektören
Palmlund beslutat, har närvarit t. f. avdelningschefen Forthuber,
organisationsdirektören Lindgren, avdelningsdirektören Ake Andersson och
byrådirektören Hallgren, föredragande.
Enligt
statskontorets beslut Jan Hallgren
Prop. 1978/79:139 63
Bilaga
3
Centrala
förhandlingsöverenskommelser om ändrat huvudmannaskap för skyddat arbete m. m. (exkl.
bilagor)
Protokoll,
fört vid förhandlingar den 21 december 1978 mellan statens förhandlingsnämnd
samt företrädare för Landstingsförbundet, samtliga läns landstingskommuner,
Gotlands, Malmö och Göteteborgs kommuner och för Svenska kommunförbundet om
ändrat huvudmannaskap för skyddade verkstäder m. m.
Närvarande:
Statens jörhandlingsnämd överdirektör Svante Englund, departementsrådet Lars Ettarp,
departementssekreterare Alf Nilsson, kanslisekreterare Leif Alm,
byråsekreterare Stefan Sjölander, byråassistent Birgitta Pettersson
Landstingsförbundet,
samtliga läns landstingskommuner, Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner
avdelningschef Walter Slunge, sekreterare Anders Hedberg
Svenska
kommunförbundet direktör Sune Eriksson, direktör Harry Lindström
Svenska
staten samt landstingskommunerna och Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner
bildar per den 1 april 1979 regionala stiftelser för skyddat arbete i varje län
jämlikt lagen och förordningen om regionala stiftelser för skyddat arbete.
1 §
Svenska
staten samt företrädare för Landstingsförbundet, samtliga läns
landstingskommuner, Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner och för Svenska
kommunförbundet är överens om att de regionala stiftelserna på de villkor som
anges i detta protokoll från stat, landsting eller kommun den 1 januari 1980 övertar
driften av dels de skyddade verksläder, det hemarbete och de hemarbetscentraler
till vilka utgått bidrag enligt kungörelsen 1966: 370 med ändringar, dels de kontorsarbetscentraler
och industriella beredskapsarbeten som skall ingå i stiftelsernas verksamhet.
Protokollsanteckningar
1 Som bilaga 1 till detta protokoll fogas en
preliminär förteckning över vilka skyddade verkstäder m. m. som stiftelsema
skall överta driften av.
2 Med landsting eller kommun avses i detta protokoll
även landstingskommunalt/kommunalt bolag eller landstingskommunal/kommunal stiftelse.
2 §
Fastighet
som ägs av stat, landsting eller kommun och som hör till de verksamheter som
anges i 1 §, överlåtes eller upplåtes där ej annat följer av 5 § per den 1
januari 1980 på respektive regional stiftelse.
Prop.
1978/79:139 64
Principavtal om överlåtelse eller upplåtelse på de villkor
som anges i 3 § respektive 4 § i detta protokoll skall före den 30 mars 1979
träffas mellan staten och berörda fastighetsägare. Köpeavtal eller hyresavtal
innehållande dessa och övriga villkor skall före den 1 januari 1980 träffas
mellan stiftelsen eller företrädare för denna och berörda fastighetsägare.
Protokollsanteckningar
1
med parter
avses i detta protokoll staten och berörda fastighetsägare i nämnda
principavtal.
2
Med fastighet
avses i detta protokoll i tillämpliga fall även byggnad/lokal.
3
Överlåtelse
eller upplåtelse av mark som hör till de verksamheter som anges i 1 § avses ske
i den omfattning marken erfordras för den fortsatta driften av verksamheten.
4
Fastighet som i
sin helhet används för verksamhet som anges i 1 § avses i normalfallet
överlåtas. Upplåtelse skall i första hand tillämpas då lokalerna är belägna i
fastighet som används även för annat ändamål.
5
Om parterna är
överens därom kan på de villkor som anges i detta [.'rotokoll även fastighet
som endast används för administration av verksamheterna överlåtas eller
upplåtas.
6
I köpeskilling
eller hyra skall inte ingå ersättning för maskiner och annan utrustning. Om
överlåtelse av maskiner och annan utrustning stadgas i 6 §.
3 §
Vid överlåtelse av fastighet skall följande villkor gälla.
Stiftelsen erlägger senast den 1 januari 1980 till
fastighetsägaren köpe-likvid motsvarande fastighetens bokförda värde, dvs.
summan av de lån stiftelsen enligt nedan övertar och det belopp stiftelsen
enligt nedan har att erlägga till fastighetsägaren.
Fastighetsägaren skall medverka till att stiftelsen som dellikvid
kan övertaga lån som upptagits för fastigheten. Fastigheten överlåtes i övrigt
fri från penninginteckningar eller lån. Resterande köpelikvid eriäggs genom
revers till fastighetsägaren. Reversen betalas på 10 år. Amortering eriäggs
per den 1 juli varje år med 1/10 per år. Stiftelsen erlägger vid samma tidpunkt
ränta i efterskott på skuldbeloppet före amortering efter en räntesats som
överensstämmer med den av Svenska Försäkringsbolags Riksförbund vid varje
tillfälle rekommenderade kommunlåneräntan.
Den resterande köpelikviden fastställes till ett belopp
som skall motsvara fastighetens historiska anskaffningskostnad eller
anordningskostnad minskad med dels statsbidrag som till och med utgången av år
1979 uppburits av landsting/kommun, i den mån bidragen utgått till anskaffande
eller anordnande av fastigheten, dels den 1 januari 1980 enligt linjär metod
avskriven del av fastigheten, dels ock de lån som övertages av stiftelsen.
Protokollsanteckningar
1
I den
historiska anskaffningskostnaden eller anordningskostnaden inräknas även
kostnad för tillbyggnad eller ombyggnad.
2
Avskrivningstiden
skall följa av kommunförbunden rekommenderade redovisningsprinciper. Vid
godtagande av faktiskt gjorda avskrivningar förutsattes att de baserats på högst
30-årig avskrivningsplan.
Prop.
1978/79:139 65
3 Här beskrivna grunder för att bestämma köpelikviden
avses kunna lillämpas för kontroll av bokfört värde när så anses påkallat.
Stiftelsen har rält att erlägga hela köpeskillingen eller
hela det resterande beloppet kontant per den 1 januari 1980 eller under
reversens löptid.
Stiftelsen tillträder fastigheten med full äganderätt den
1 januari 1980.
Fastighetsägaren svarar för att fastigheten intill den överenskomna
tillträdesdagen hålles försäkrad till betryggande belopp. Hålles fastigheten
inte försäkrad står fastighetsägaren självrisk till motsvarande belopp.
Överlåtes fastigheten på dessa villkor, avstår staten från
krav på återbetalning av statsbidrag som utgått till anskaffande eller
anordnande av fastigheten.
4 §
Vid upplåtelse av fastighet skall följande villkor gälla.
Stiftelsen erlägger för varje år till fastighetsägaren
hyra för den del av fastigheten som upplåtes på stiftelsen. Hyran skall motsvara
dels årliga kapitaltjänstkostnader enligt nedan, dels övriga driftkostnader.
Det årliga kapitaltjänstkostnaderna fastställes till ett
belopp som skall motsvara den årliga avskrivningen av fastigheten och den ränta
stiftelsen enligt nedan har att erlägga. Beträffande bestämmande av det årliga
avskrivningsbeloppet gäller i tillämpliga delar de principer som anges i 3 §.
Stiftelsen erlägger ränta på resvärdet efter gjorda avskrivningar efter en
räntesats som överensstämmer med den av Svenska Försäkringsbolags Riksförbund
vid varje tillfälle rekommenderade kommunlåneräntan.
Fastigheten upplåtes fr. o. m. den 1 januari 1980 tills
vidare med en uppsägningstid av ett år per den 31 december. Uppsägning får
tidigast ske år 1988.
Upplåtes fastigheten på dessa villkor, avstår staten från
krav på återbetalning av statsbidrag som utgått till anskaffande eller
anordnande av fastigheten.
Om parterna är överens därom kan bestämmas att uppsägning
får ske tidigare än 1988. I sådant fall skall samtidigt överenskommelse träffas
om statsbidrag som utgått till anskaffande eller anordnande av fastigheten
skall återbetalas. Återbetalas statsbidraget får motsvarande belopp inräknas i
underlag för bestämmande av kapitaltjänstkostnaden.
5 §
Om parterna är överens därom, skall fastighet inte
överlåtas eller upplåtas.
Överlåtes eller upplåtes inte fastighet skall, om inte
parterna kommer överens om annat, statsbidrag som utgått till anskaffande eller
anordnande av fastigheten senast den 15 januari 1980 återbetalas till staten.
Protokollsanteckning
1 Denna paragraf skall i första hand tillämpas då viss
fastighet inte forsättningsvis bör användas för här avsedd verksamhet, t. ex.
då faslighet inte uppfyller krav som uppställts av vederbörlig
tillsynsmyndighet.
5 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 139
Prop. 1978/79:139 66
6 §
De
huvudmän och fastighetsägare som anges i 1 § överlåter per den 1 januari 1980 vederlagsfritt
på respektive stiftelse de inventarier, maskiner och annan utrustning samt
förnödenheter för fortsatt drift av verksamheten som ägs av huvudmännen och
fastighetsägarna och som tillhör de verksamheter som anges i nämnda paragraf.
Om råvarulager m. m. stadgas i 8 §.
Statsbidrag
utgivna t. o. m. utgången av år 1979 skall inte betalas tillbaka om bidragen
utgått till anskaffande av maskiner m. m. som överlåtes.
ProtokoUsante
ökning
1
Till annan utrustning hör utöver bl. a. fordon, kontorsutrustning och
handverktyg, även materiel och inventarier för landstingskommunalt/kommunalt
hemarbete.
7 §
De
nuvarande huvudmännen och fastighetsägarna skall svara för att fastigheter,
inventarier, maskiner och annan utrustning underhålles fram till den 1 januari
1980 och att det vid denna tidpunkt finns förnödenheter för fortsatt drift av
verksamheten.
8 §
Huvudmännen
för de verksamheter som anges i 1 § överlåter per den 1 januari 1980, i den mån
huvudmännen är ägare därtill, råvamlager och produkter under arbete på
respektive regional stiftelse.
Stiftelsen
erlägger senast den 1 mars 1980 till respektive huvudman för råvarulager sist
fakturerat pris och för produkter under arbete skäligt värde med hänsyn till
den färdiga produktens pris och kostnaden för återstående arbete. Vid
konstaterad inkurans skall skäligt avdrag härför ske.
Stiftelsen
försäljer för huvudmannens räkning vid överlåtelsetidpunkten färdiga
produkter. Intäkterna för dessa produkter tillfaller den tidigare huvudmannen
efter avdrag för administrations- och försäljningskostnader.
Protokolhanteckningar
1 Inventering med erforderlig värdering skall ske
före den 1 januari 1980 av företrädare för stiftelsen och huvudmannen.
2 Om ersättning i enskilt fall framstår om uppenbart
obilligt erlägger stiftelsen för råvamlager, i stället för sist fakturerat
pris, den faktiska anskaffningskostnaden.
9 §
Alla
inkomster och utgifter som berör den verksamhet och de tillgångar som skall övertas
av stiftelsen och som belöper på tiden före den 1 januari 1980, tillkommer
respektive faller på nuvarande huvudman eller fastighetsägare. De nuvarande
huvudmännen och fastighetsägarna skall fram till den 1 januari 1980 bedriva
verksamheten och förvalta tillgångarna enligt de ekonomiska principer som
hittills gällt.
Nuvarande
huvudman eller fastighetsägare överlåter per den 1 januari 1980 på stiftelsen,
avtal om leveranser m. m." och patenter m. m., i den mån dessa avtal (motsv.)
hör till de verksamheter som övertas av
Prop.
1978/79:139 67
stiftelsen samt medverkar till att hyresavtal med annan än
staten, landstingskommun eller kommun överlåtes på stiftelsen.
Stiftelsen inträder fr. o. m. detta datum i nuvarande
huvudmans eller fastighetsägares rättigheter och skyldigheter i de av dessa avtal
(motsv.) som överlåtes.
Protokollsanteckning
1 De nuvarande huvudmännen och fastighetsägarna skall
samråda med stiftelserna eller, om dessa inte har bildats, med de länsvis
upprättade regionala organisationskommittéerna för skyddat arbete, innan avtal
(motsv.) tecknas som berör verksamheten efter den 1 januari 1980.
10 §
Arbetstagare som anställts med sysselsättning enbart inom
det område stiftelserna övertar och som den 31 december 1979 är anställd i
denna verksamhet, skall erbjudas anställning hos respektive stiftelse.
Protokollsanteckning
1 Frågan om anställningserbjudande för personal som har
arbetsuppgifter för den här aktuella verksamheten förenade med andra arbetsuppgifter
skall före den 30 mars 1979 regleras genom överenskommelse mellan företrädare
för regionala stiftelsema och nuvarande huvudmän.
11 §
Stiftelsen övertar betalningsansvaret för alla utgifter
för pension eller livränta som föranleds av anställning före den 1 januari 1980
för de arbetstagare som den 31 december 1979 är anställda med kommunalt pensionsavtal
(LPAK eller PAK) och som den 1 januari 1980 anställs av stiftelsen.
12 §
Avtal i överensstämmelse med detta protokoll skall före
den 30 mars 1979 träffas mellan staten och samtliga landstingskommuner samt de
kommuner som är huvudmän för eller ägare till i 1 § angivna verksamheter som övertas
av stiftelsema. Avtalen skall godkännas av regeringen samt av samtliga nämnda
landstingskommuner och kommuner. Avtalen blir gällande först sedan avtal träffats
med och godkänts av samtliga nämnda landstingskommuner och kommuner.
Protokollsanteckning
1 Det fömtsatts att nuvarande huvudmän fullgör föreskrivna
informations-, varsel- och dylika åtgärder.
Detta protokoll är upprättat i tre exemplar, av vilka svenska
staten, företrädare för Landstingsförbundet, samtliga läns landstingskommuner,
Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner och för Svenska kommunförbundet tagit
var sitt.
Stockholm den 21 december 1978
För svenska staten För landstingsförbundet.
Statens förhandlingsnämnd samtliga läns landstings-
Svante Englund kommuner, Gotlands, Malmö
Stefan Sjölander och Göteborgs kommuner
För Svenska kommunförbundet Walter Slunge
Sime Eriksson Anders Hedberg
Harry Lindström
Prop. 1978/79:139 68
Protokoll,
fört vid förhandlingar den 21 december 1978 mellan statens förhandlingsnämnd
samt företrädare för Landstingsförbundet, samtliga läns landstingskommuner, Gotlands,
Malmö och Göteborgs kommuner och för Svenska kommunförbundet om ändrat huvudmannaskap
för arbetsvårdsinstitut.
Närvarande:
Statens förhandlingsnämnd överdirektör Svante Englund, departementsråd Lars Ettarp,
departementssekreterare Alf Nilsson, kanslisekreterare Leif Alm,
byråsekreterare Stefan Sjölander, byråassistent Birgitta Pettersson
Landstingsförbundet,
samtliga läns landstingskommuner, Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner
avdelningschef Walter Slunge, sekreterare Anders Hedberg
Svenska
kommunförbundet direktör Sune Eriksson, direktör Harry Lindström
1 §
Svenska
staten samt företrädare för Landstingsförbundet, samtliga läns
landstingskommuner, Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner och för Svenska
kommunförbundet är överens om att staten på de villkor som anges i detta
protokoll från landsting eller kommun den 1 januari 1980 övertar driften av de
arbetsvårdsinstitut till vilka utgått bidrag enligt kungörelsen 1966: 370 med
ändringar.
Protokollsanteckningar
1 Som bilaga 1 till detta protokoll fogas en
preliminär förteckning över vilka arbetsvårdsinstitut som staten skall överta
driften av.
2 Nuvarande huvudman kan behålla driften av arbetsvårdsinstitut.
Det fömtsättes i sådant fall att huvudmannen är beredd att bära hela det
ekonomiska kostnadsansvaret och att han på ett tidigt stadium klargör huruvida
han önskar att staten skall överta driften av arbetsvärds-institutet eller ej.
3 Med landsting eller kommun avses i detta protokoll
även landstingskommunalt/kommunalt bolag eller landstingskommunal/kommunal
stiftelse.
2 §
Fastighet
som ägs av landsting eller kommun och som hör till de verksamheter som anges i
1 §, överlåtes eller upplåtes där ej annat följer av 5 § per den 1 januari
1980 på staten. Prmcipavtal om överlåtelse eller upplåtelse på de villkor som
anges i 3 § respektive 4 § i detta protokoll skall före den 30 mars 1979
träffas mellan staten och berörda fastighetsägare. Köpeavtal eller hyresavtal
innehållande dessa och övriga villkor skall före den 1 januari 1980 träffas
mellan staten och berörda fastighetsägare.
Prop. 1978/79:139 69
Protokolhanteckningar
1
Med parter avses i detta protokoll
staten och berörda fastighetsägare i nämnda principavtal.
2
Med fastighet avses i detta protokoll
i tillämpliga fall även byggnad/lokal.
3
Överlåtelse eller upplåtelse av mark
som hör lill de verksamheter som anges i 1 § avses ske i den omfattning marken
erfordras för den fortsatta driften av verksamheten.
4
Faslighet som i sin helhet används för
verksamhet som anges i 1 § avses i normalfallet överlåtas. Upplåtelse skall i
första hand tillämpas då lokalerna är belägna i fastighet som används även för
annat ändamål.
5
Om parterna är överens därom kan på de
villkor som anges i delta protokoll även fastighet som endast används för
administration av verksamheterna överlåtas eller upplåtas.
6
I köpeskilling eller hyra skall inte
ingå ersättning för maskiner och annan utrustning. Om överlåtelse av maskiner
och annan utrtustning stadgas i 6 §.
3
§
Vid
överlåtelse av fastighet skall följande villkor gälla.
Staten
erlägger senast den 1 januari 1080 till fastighetsägaren köpelikvid
motsvarande fastighetens bokförda värde, dvs. summan av de lån staten enligt
nedan övertar och det belopp staten enligt nedan har att erlägga till
fastighetsägaren.
Fastighetsägaren
skall medverka till att staten som dellikvid kan övertaga lån som upptagits för
fasligheten. Fastigheten överlåtes i övrigt fri från penninginteckningar eller
lån. Resterande köpelikvid eriäggs genom revers till fastighetsägaren. Reversen
betalas på 10 år. Amortering eriäggs per den 1 juli varje år med 1/10 per år.
Staten erlägger vid samma tidpunkt ränta i efterskott på skuldbeloppet före
amortering efter en räntesats som överensstämmer med den av Svenska
Försäkringsbolags Riksförbund vid varje tillfälle rekommenderade kommunlåneräntan.
Den
resterande köpelikviden fastställes till ett belopp som skall motsvara
faslighetens historiska anskaffningskostnad eller anordningskostnad minskad
med dels statsbidrag som till och med utgången av år 1979 uppburits av
landsting/kommun, i den mån bidragen utgått till anskaffande eller anordnande
av fastigheten, dels den 1 januari 1980 enligt linjär metod avskriven del av
fastigheten, dels ock de lån som övertages av staten.
Protokollsanteckningar
1 1 den historiska anskaffningskostnaden eller
anordningskostnaden inräknas även kostnad för tillbyggnad eller ombyggnad.
2 Avskrivningstiden skall följa av kommunförbunden
rekommenderade redovisningsprinciper. Vid godtagande av faktiskt gjorda
avskrivningar förutsattes att de baserats på högst 30-årig avskrivningsplan.
3 Här beskrivna grunder för att bestämma köpelikviden
avses kunna tillämpas för kontroll av bokfört värde när så anses påkallat.
Staten
har rätt att erlägga hela köpeskillingen eller hela det resterande beloppet
kontant per den 1 januari 1980 eller under reversens löptid. Staten tillträder
fastigheten med full äganderätt den 1 januari 1980. Fastighetsägaren svarar för
att fastigheten intill den överenskomna
Prop. 1978/79:139 70
tillträdesdagen
håUes försäkrad till betryggande belopp. Hålles fastigheten inte försäkrad
står fastighetsägaren självrisk till motsvarande belopp. Överlåtes fastigheten
på dessa villkor, avstår staten från krav på återbetalning av statsbidrag som
utgått till anskaffande eller anordnande av fastigheten.
4 §
Staten
erlägger för varje år till fastighetsägaren hyra för den del av fastigheten som
upplåtes på staten. Hyran skall motsvara dels årliga kapitaltjänstkostnader
enligt nedan, dels övriga driftkostnader.
De
årliga kapitaltjänstkostnaderna fastställes till ett belopp som skall motsvara
den årliga avskrivningen av fastigheten och den ränta staten enligt nedan har
att erlägga. Beträffande bestämmande av det årliga avskrivningsbeloppet gäller
i tillämpliga delar de principer som anges i 3 §. Staten erlägger ränta på
restvärdet efter gjorda avskrivningar efter en räntesats som överensstämmer med
den av Svenska Försäkringsbolags Riksförbundet vid varje tillfälle rekommenderade
kommunlåneräntan.
Fastigheten
upplåtes fr. o. m. den 1 januari 1980 tills vidare med en uppsägningstid av ett
år per den 31 december. Uppsägning får tidigast ske år 1988.
Upplåtes
fastigheten på dessa villkor, avstår staten från krav på återbetalning av
statsbidrag som utgått till anskaffande eller anordnande av fastigheten.
Om
parterna är överens därom kan bestämmas att uppsägning får ske tidigare än
1988. I sådant fall skall samtidigt överenskommelse träffas om statsbidrag som
utgått till anskaffande eller anordnande av fastigheten skall återbetalas.
Återbetalas statsbidraget får motsvarande belopp inräknas i underlag för bestämmande
av kapitaltjänstkostnaden.
5 §
Om
parterna är överens därom, skall fastighet inte överlåtas eller upplåtas.
Överlåtes
eller upplåtes inte fastighet skall, om inte parterna kommer överens om annat,
statsbidrag som utgått till anskaffande eller anordnande av fastigheten,
senast den 15 januari 1980 återbetalas till staten.
Protokollsanteckning
1
Denna paragraf skall i första hand tillämpas då viss fastighet inte fortsättningsvis
bör användas för här avsedd verksamhet, t. ex. då fastig-Viet inte uppfyller
krav som uppställts av verderbörlig tillsynsmyndighet.
6 §
De
huvudmän och fastighetsägare som anges i 1 § överlåter per den 1 januari 1980 vederlagsfritt
på staten de inventarier, maskiner och annan utrustning samt förnödenheter för
fortsatt drift av verksamheten som ägs av huvudmännen och fastighetsägarna och
som tillhör de verksamheter som anges i nämnda paragraf. Om råvarulager m. m.
stadgas i 8 §.
Statsbidrag
utgivna t. o. m. utgången av år 1979 skall inte betalas tillbaka om bidragen
utgått till anskaffande av maskiner m. m. som överlåtes.
Prop.
1978/79:139 71
Protokollsanteckning
1 Till annan utrustning hör bl. a. fordon,
kontorsutrustning och handverktyg.
7 §
De nuvarande huvudmännen och fastighetsägarna skall svara
för att fastigheter, inventarier, maskiner och arman utrustning underhålles
fram till den 1 januari 1980 och att det vid denna tidpunkt finns förnödenheter
för fortsatt drift av verksamheten.
8 §
Huvudmännen för de verksamheter som anges i 1 § överlåter
per den I januari 1980, i den mån huvudmännen är ägare därtill, råvamlager och
produkter under arbete på staten.
Staten erlägger senast den 1 mars 1980 till respektive
huvudman för råvarulager sist fakturerat pris och för produkter under arbete
skäligt värde med hänsyn till den färdiga produktens pris och kostnaden för
återstående arbete. Vid konstaterad inkurans skall skäligt avdrag härför ske.
Staten försäljer för huvudmannens räkning vid överlåtelsetidpunkten
färdiga produkter. Intäkterna för dessa produkter tillfaller den tidigare
huvudmannen efter avdrag för administrations- och försäljningskostnader.
Protokollsanteckningar
1
Inventering med
erforderlig värdering skall ske före den 1 januari 1980 av företrädare för
staten och huvudmannen.
2
Om ersättning i
enskilt fall framstår som uppenbart obilligt erlägger slaten för råvarulager, i
stället för sist fakturerat pris, den faktiska anskaffningskostnaden.
9 §
Alla inkomster och utgifter som berör den verksamhet och
de tillgångar som skall övertas av staten och som belöper på tiden före den 1
januari 1980, tillkommer respektive faller på nuvarande huvudman eller
fastighetsägare. De nuvarande huvudmännen och fastighetsägarna skall fram till
den 1 januari 1980 bedriva verksamheten och förvalta tillgångarna enligt de
ekonomiska principer som hittills gällt.
Nuvarande huvudman eller fastighetsägare överlåter per den
1 januari 1980 på staten avtal om leveranser m. m. och patenter m. m., i den
mån dessa avtal (motsv.) hör till de verksamheter som övertas av slaten samt
medverkar till att hyresavtal med annan än staten, landstingskommun eller
kommun överlåtes på staten.
Staten inträder fr. o. m. detta datum i nuvarande
huvudmans eller fastighetsägares rättigheter och skyldigheter i de av dessa
avtal (motsv.) som överlåtes.
ProtokollsaiUeckning
1 De nuvarande huvudmännen och fastighetsägarna skall
samråda ned respektive länsarbetsnämnd och den till länsarbetsnämnden knutna
arbetsgruppen för organisation av arbetsmarknadsinstitut, innan avtal (motsv.)
tecknas som berör verksamheten efter den 1 januari 1980.
Prop.
1978/79:139 72
10 §
Arbetstagare som anställts med sysselsättning enbart inom
det område slaten övertar och som den 31 december 1979 är anställd i denna verksamhet,
skall erbjudas anställning hos staten eller, vad gäller arbetstagare som
anställts som hantverkare (motsv.), alternativt hos den regionala stiftelsen
för skyddat arbet inom länet.
Protokollsanteckning
1 Frågan om anställningserbjudande för dessa arbetstagare
och för personal som har arbetsuppgifter för den här aktuella verksamheten förenade
med andra arbetsuppgifter skall före den 30 mars 1979 regleras genom
överenskommelse mellan staten och nuvarande huvudmän.
11 §
Staten övertar betalningsansvaret for alla utgifter för
pension eller livränta som föranleds av anställning före den 1 januari 1980
för de arbetstagare som den 31 december 1979 är anställda hos landsting eller
kommun och som den 1 januari 1980 anställs av staten.
12 §
Avtal i överenskommelse med detta protokoll skall före den
30 mars 1979 träffas mellan staten och var och en av de landstingskommuner och
kommuner som är huvudmän för eller ägare till i 1 § angivna verksamheter som övertas
av staten. Avtalen skall godkännas av regeringen samt av samtliga nämnda
landstingskommuner och kommuner. Avtalen blir gällande först sedan avtal
träffats med och godkänts av samtliga nämnda landstingskommuner och kommuner.
Protokollsanteckning
1 Det förutsätts att nuvarande huvudmän fullgör
föreskrivna informations-, varsel- och dylika åtgärer.
Detta protokoll är upprättat i tre exemplar, av vilka
svenska staten, företrädare för Landstingsförbundet, samtliga läns
landstingskommuner, Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner och för Svenska
kommunförbundet tagit var sitt.
Stockholm den 21 december 1978
För svenska staten För Landstingsförbundet,
Statens förhandlingsnämnd samtliga läns landstings
Svante Englund kommuner, Gotlands, Malmö
Stefan Sjölander och Göteborgs kommuner
Walter Slunge
Anders Hedberg
För Svenska kommunförbundet Sune Eriksson Harry Lindström
Prop. 1978/79:139 73
Protokoll,
fört vid förhandlingar den 21 december 1978 mellan statens förhandlingsnämnd
samt företrädare för Landstingsförbundet, samtliga läns landstingskommuner, Gotlands,
Malmö och Göteborgs kommuner och för Svenska kommunförbundet om kompensation
för övertagande av driftkostnader för skyddade verkstäder, arbetsvårdsinstitut
m. m.
Närvarande:
Statens förhandlingsnämnd överdirektör Svante Englund, departementsrådet Lars Ettarp,
departementssekreterare Alf Nilsson, kanslisekreterare Leif Alm,
byråsekreterare Stefan Sjölander, byråassistent Birgitta Pettersson
Landstingsförbundet,
samtliga läns landstingskommuner, Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner
avdelningschef Walter Slunge, sekreterare Anders Hedberg
Svenska
kommunförbundet direktör Sune Eriksson, direktör Harry Lindström
1 §
Parterna
konstaterar att staten samt landstingskommunerna och Gotlands, Malmö och
Göteborgs kommuner per den 1 april 1979 bildar regionala stiftelser för skyddat
arbete och att dessa stiftelser den 1 januari 1980 övertar driften av skyddade
verkstäder m. m. samt att staten den 1 januari 1980 övertar driften av vissa arbetsvårdsinstitut.
2 §
Parterna
konstaterar att i den proposition som låg till gmnd för riksdagens beslut om
dessa ändrade huvudmannaskap har angetts, att ett statligt övertagande av det
kommunala och landstingskommunala kostnadsansvaret på detta område endast kan
accepteras om det i sin helhet motsvaras av minskade statliga åtaganden inom
andra kommunala verksamhetsområden.
3 §
Parterna
är överens om den bedömningen att detta kommunala och landstingskommunala
kostnadsansvar motsvarar ett belopp av 775 miljoner kronor, vilket förutsätts
regleras i samband med förhandlingar om olika statsbidrag till kommunal eller
landstingskommunal verksamhet.
Protokollsanteckning
1
Det angivna beloppet är en uppskattning av nettokostnaden för år 1979.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Detta
protokoll är upprättat i tre exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stockholm
den 21 december 1978.
För svenska staten Statens förhandlingsnämnd Svante
Englund Stefan Sjölander
För Landstingsförbundet, samtliga läns landstingskommuner,
Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner Walter Slunge Anders Hedberg
opaginerad Kontrollera mot PDF
För Svenska kommunförbundet Sune Eriksson Harry Lindström
Prop. 1978/79:139 75
Bilaga
4
Nya
organisationskommitténs för skyddat arbete (NOSA) rapport (Ds A 1979:1) De
regionala stiftelsernas organisation (exkl. bilagor)
Genom
beslut den 2 februari 1978 bemyndigade regeringen chefen för arbetsmarknadsdepartementet
att tillkalla en kommitté med högst tolv ledamöter med uppdrag att utarbeta
förslag till och förbereda en ny organisation för skyddat arbete.
Med
stöd av detta bemyndigande tillkallades som ledamöter f. d. generaldirektören
Bertil Olsson, ombudsmannen Lars Eriksson, departementsrådet Lars Ettarp,
ledamoten av riksdagen Bengt Fagerlund, byråchefen Harald Hemb, ledamoten av
riksdagen Elver Jonsson, direktören Harry Lindström, ombudsmannen Willard
Nordin, ledamoten av riksdagen Karl Anders Petersson, avdelningschefen Walter Slunge,
psykologen Inga Sylvander och direktören Ruben Thurhagen.
Bertil
Olsson utsågs att vara kommitténs ordförande.
Kommittén
antog namnet Nya organisationskommittén för skyddat arbete (NOSA).
Kommittén
får härmed överlämna föreliggande rapport, vilken är avsedd att ge underlag
för uppbyggnaden av den regionala organisationen. Rapporten innehåller NOSA-kommitténs
förslag till riktlinjer för företagsorganisation och personaldimensionering av
de regionala stiftelserna för skyddat arbete. Rapporten bygger på förslag
utarbetade av de regionala organisationskommittéer för skyddat arbete som av NOSA-kommittén
upprättats inom varje län.
Kommittén
har tidigare under år 1978 överlämnat förslag till stiftelsestadgar,
organisation, val av lokaliseringsort m. m. avseende den centrala stiftelsen
samt förslag angående finansieringsform, hemarbete, anslag för budgetåret
1979/80 m. m. Valet av ledamöter till de regionala stiftelsernas styrelser har
behandlats i särskild skrivelse. Här föreliggande förslag till riktlinjer för
uppbyggnaden av den regionala organisationen är grundade på kommitténs
tidigare avlämnade förslag. Vad avser förslagen till riktlinjer för
personaldimensionering m. m. ryms dessa inom ramarna för det förslag till
budget för budgetåret 1979/80 som kommittén tidigare avlämnat.
Inom
NOSA-kommittén har en särskild arbetsgrupp regionala gruppen med bl. a.
representanter för nuvarande huvudmän och berörda personalorganisationer
arbetat med frågorna omkring den regionala organisationen. Regionala gruppen
har i sitt arbete erhållit bistånd från Statskonsult AB.
Utöver
vad som framgår av föreliggande rapport arbetar kommittén, dess arbetsgmpper
och regionala kommittéer f. n. med att på central och regional nivå inom olika
områden praktiskt förbereda den nya organisationen. Detta arbete gäller
förberedelsen av den regionala administrationen, lönesystem och övriga
ekonomisystem, rekrytering, personalutbildning och övrig
personaladministration m. m. Kommittén kan med utgångspunkt från föreliggande
rapport och de regionala organisationskommittéernas förslag konstatera att ett
omfattande organisations- och
utvecklingsarbete nu måste komma till stånd inom varje
region för att förbereda den nya organisationen. Det är därför angeläget att
kommittén, sedermera den centrala stiftelsen, och de regionala organisationskommittéerna
redan nu påbörjar utvecklingsarbetet i avvaktan på att styrelser och
verkställande direktörer finns tillsatta för de regionala stiftelserna. Det är
vidare angeläget alt viss personal tillträder sina befattningar vid de
regionala stiftelserna så snart som möjligt under år 1979 och att nuvarande arbetsvårdsadministratörer
så långt möjligt kan medverka i omläggningsarbetet.
Kommittén
har för avsikt att överlämna föreliggande rapport för kännedom till de
regionala kommittéerna som underlag för dessas fortsatta arbete med förberedelsen
av den regionala organisationen.
Kommittén har gett SFO i uppdrag att i enlighet med
medbestämmandelagen uppta förhandlingar i här aktuella frågor. Protokoll från
dessa förhandlingar bifogas rapporten.
Nya organisationskommittén för skyddat arbete (NOSA)
Walter Slunge
Inga Sylvander Ruben Thurhagen
Lars
Eriksson Lars Ettarp Bengt Fagerlund Harald Hemb
Bertil Olsson ordförande
Elver Jonsson Harry Lindström Willard Nordin Karl Anders
Petersson
Leif Alm sekreterare
Prop. 1978/79:139 77
1
Bakgrund och sammanfattning
Enligt
regeringens proposition 1977/78: 30 om skyddat arbete och yrkesinriktad
rehabilitering m. m. och kommittédirektiven skulle under Nya
organisationskommittén för skyddat arbete (NOSA) upprättas regionala
organisationskommittéer vars främsta uppgift skulle vara att med hänsyn till de
skilda förutsättningar som gäller i olika delar av landet utarbeta förslag
till regional och lokal administration av verksamheten. De regionala
kommittéerna, som skulle arbeta enligt direktiv från den centrala kommittén,
skulle bestå av företrädare för landstingen, kommunerna, länsarbetsnämnderna
och de anställdas organisationer.
Vid
NOSA-kommitténs sammanträde den 1 mars 1978 uppdrogs åt en särskild arbetsgrupp
regionala gruppen att utarbeta förslag till riktlinjer för de regionala
kommittéerna samt svara för att dessa upprättades. På grundval av de regionala
kommittéernas arbete skulle gruppen utarbeta förslag till organisation och
dimensionering av de regionala stiftelsernas organisation.
Den
17 mars godkände NOSA-kommittén dels förslag till "Inbjudan" att utse
förelrädare i regional organisationskommitté för skyddat arbete dels
"Riktlinjer för regional organisationskommitté för skyddat arbete".
De regionala kommittéerna upprättades under april och maj månader.
Kommittéernas utredningar, förslag och kostnadsberäkningar överlämnades till NOSA-kommittén
under oktober månad 1978.
De
regionala organisationskommittéerna visade genomgående ett mycket stort
intresse för sina uppgifter och kunde trots den förhållandevis korta
utredningstid som stod till förfogande lämna förslag och kostnadsberäkningar
såsom planerats. De förslag som redovisats är främst plan över stiftelsens administrativa
organisation och dimensionering av denna samt förslag till preliminär budget
för första halvåret 1980. Härutöver har kommittéerna belyst och kommenterat
verksamheten på ett värdefullt sätt.
Förslag
till lämpliga lokaliseringsorter för stiftelsemas huvudkontor liksom besluten
om neutrala och passande firmanamn för de regionala företagen har tagit längre
tid att få fram. Dessa åtgärder är dock i de allra flesta fall nu verkställda.
Under
den utredningstid på tre till fyra månader som de regionala kommittéerna haft
till sitt förfogande har regionala gruppen och NOSA-kommitténs sekretariat upphållit
kontakten med de regionala kommittéerna geom överläggningar på sekretariatet
eller hos berörd region samt genom skriftliga anvisningar och telefonsamtal.
För
att genomföra en allmän organisationsanalys avseende den av samordningen
berörda verksamheten verkställde kommittén under maj månad en till resp.
huvudman ställd företagsenkät. Sammantaget visar svaren huvuddragen av
nuvarande organisation. Av enkätsvaren framgår med stor tydlighet att
samordningsbehovet av de olika verksamheterna är stort. För ett stort antal,
av de 171 olika huvudmän som berördes av enkäten, saknas i dag en regional
samordning av verksamheten.
På
grundval av de regionala organisationskommittéernas förslag har kommittén
utarbetat här presenterade riktlinjer för företagsorganisation och
personaldimensionering av de regionala företagens organisation. Förslagen
omfattar den verksamhet, nu bedriven hos olika huvudmän, som skall samordnas
regionalt, enligt prop. 1977/78: 30. Detta innebär.
Prop. 1978/79:139 78
enligt
nuvarande benämningar, att verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler,
industriella beredskapsarbeten och regionalpolitiskt hemarbete är inbegripna.
För
de regionala huvudkontoren förordas som grundmodell en funktionell
organisation, indelad i huvudfunktionerna marknad, produktion, ekonomi och
personal inkl. företagshälsovård. Ansvaret bör fördelas på de olika
funktionscheferna enligt av varje regionföretag fastställda delegationsbestämmelser.
Verkstadscheferna underställs härmed resp. funktionschef inom dennes område.
Vid
vissa regioner kan en sektorindelad organisation avseende marknads- och
produktionsfunktionerna komma att tillämpas. Sektorindelningen kan följa t.
ex. produktgrupper eller branscher. Varje sektor får ett resultatansvar. Då
emellertid nuvarande blandade produktion på verkstäderna förorsakar svårigheter
att entydigt hänföra en verkstad till viss sektor kan inte denna
organisationsform förordas som huvudalternativ. En bredare lillämpning härav
måste föregås av en långsiktig omstrukturering av verksamheten.
De
regionala kommittéernas förslag till dimensionering har analyserats och
jämförts. De administrativa resurserna vid de regionala sam-hällsföretagens
huvudkontor beräknas på gmndval härav till ca 1 100 befattningar (exkl.
företagshälsovården). Ökningen jämfört med de nu regionalt samordnade
resurserna beräknas uppgå till ca 360 befattningar, varav den övervägande
delen avser de sex regioner som f. n. ej har någon landstingssamordning av
verksamheten. Kostnaden för huvudkontoren har beräknats till omkring 165 Mkr.,
eller 6: 45 per produktionstimme.
Vid
verkstäderna kan antalet befattningar beräknas till ca 3 400, varav 600 avser
kontorister, vaktmästare etc. och resten 2 800 verkstadschefer, arbetsledare
och instruktörer. För dessa befattningar kan kostnaderna uppskattas till 350 Mkr
eller 13: 70 per produktionstimme.
Totala
antalet anställda vid de regionala företagen utöver de ca 22 000 anvisade
arbetstagarna kan således uppskattas till ca 4 500 och kostnaderna härför tiU
ca 515 Mkr, eller drygt 20 kr. per produktionstimme. Ökningen av antalet
tjänster är mycket måttlig, m. h. t. att nuvarande huvudmän enligt
företagsenkäten har redovisat att 4 136 tjänster finns inom verksamheten i dag.
Personalökningen utgör således endast ca 9 %, varav 5 % avser de sex regioner
som i dag ej har någon landstingssamordning av verksamheten. Som jämförelse
kan nämnas att ökningen av antalet produktionstimmar från år 1978 till år 1980
har beräknats till ca 10 %.
Den
kostnadsökning som orsakas av nya befattningar för de regionala företagens
administrativa organisation torde, med hänsyn till den service i olika
avseenden som många av de nuvarande huvudmännen ger sina enskilda företag, få
betraktas som rimlig. En samordning av den nuvarande verksamhetens resurser i
regionala företag har ansetts nödvändig att genomföra i syfte att i framtiden
bl. a. genom en rationell och ändamålsenlig marknadsföring av förelagens
produktion, uppnå en allmän resultatförbättring. En till följd av en förbättrad
företagsorganisation åstadkommen resultatförbättring väntas mer än väl kunna
täcka den kostnadsökning som förslaget innebär.
Föreliggande
förslag anger ramar och grundprinciper för det regionala företagets
organisation vid starten år 1980. Ett omfattande organi-
Prop. 1978/79:139 79
sations-
och utvecklingsarbete förestår. De regionala företagen måste utveckla och
anpassa sin organisation till här framlagda riktlinjer, bl. a. kommer nya
system inom personal- och ekonomiadministration att framläggas. Personalen
skall introduceras och inskolas via ett omfattande utbildningsprogram. Vid
varje region bör detta utvecklingsarbete drivas inom en samlad projektplan.
2
Grundmodell för det regionala samhällsföretagets organisation
2.1
Det regionala företagets roll
I
enlighet med riksdagens beslut på grundval av propositionen 1977/78: 30 skall
företaget tillgodose behovet av arbete för dem som på grund av nedsatt
arbetsförmåga inte kan beredas plats på den reguljära arbetsmarknaden och som
av arbetsförmedlingen anvisats arbete i företagets regi. Företaget skall värna
om arbetshandikappades rätt till avlönat arbete och dess verksamhet skaU
främst ses som en arbetsmarknads-politisk åtgärd.
Arbetet
vid företagets verkstäder skall med beaktande av riksdagens beslut utformas och
bedrivas så att det om möjligt kan underlätta en övergång till arbete på den
reguljära arbetsmarknaden.
Företaget
bör ha en hög ambitionsnivå i sina strävanden att medelst tekniska och andra
hjälpmedel bereda även gravt handikappade möjlighet till god produktiv insats
och därmed till egen försörjning. Vårdpräglad arbetsterapi bör dock inte
ordnas inom ramen för företagets verksamhet.
De
anställda förutsattes producera angelägna varor och tjänster och därigenom
bidra till utvecklingen av vårt lands samlade välstånd. Verkstäderna skall
därmed kunna utgöra en tillgång i landets näringsliv. Verksamheten skall utan
eftersättande av företagets totala målsättning som ovan redovisats, bedrivas
effektivt och med iakttagande av affärsmässiga principer.
Den
affärsmässiga verksamhet som företaget bedriver påkallar en regional
samordning av produktion och försäljning. Nya produkter och avsättningsområden
kan behöva utvecklas. Marknadsföringen av företagets produktion bör vara
rationell och ändamålsenlig för att dämpa nettokostnadsökningen. I den nya
företagsorganisationen skall antalet organ som sysslar med marlcnadsföring och
försäljning kunna minskas. Prissättningen av företagets varor och tjänster
skall gmnda sig på mark-nadsmässiga principer för kalkylering.
Den
kunskap om den lokala marknaden, som personalen vid verkstäderna oftast har,
bör utnyttjas för ett nära samarbete med näringslivet inom regionen.
Den
regionala stiftelsen utgör ett juridiskt självständigt företag för verksamheten
inom regionen och uppträder under eget namn. Verkstäderna (motsvarande)
fungerar som tillverkande och kostnadsansvariga enheter inom detta företag.
Vissa företag administrerar även hemarbete.
Företagets
finansiering och förvaltning regleras genom den av riksdagen antagna lagen om
regionala stiftelser för skyddat arbete (prop. 1978/79: 25, AU 1978/79: 17, rskr.
1978/79: 118) och kommande förordning som regeringen utfärdar med anledning
därav.
Prop.1978/79:139 80
Företaget
skall äga och förvalta den egendom som tillförts företaget vid dess bildande
och den egendom som i framtiden kommer att tillföras företaget.
Företaget
skall för uppfyllande av sitt ändamål inom länet svara för planering,
inrättande och drift av dels arbetsplatser vid företagets egna verkstäder, dels
sådana industriella beredskapsarbeten, som kan komma att beslutas av regeringen
eller efter dess bemyndigande av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Den centrala stiftelsen
svarar för viss övergripande planering.
Företaget
skall därvid följa dels de övergripande beslut som fattas av den centrala
stiftelsen i frågor rörande planering, budgetering och ekonomi samt beträffande
personal- och rehabiliteringspolitik, dels de anvisningar som lämnas av den
centrala stiftelsen.
Verksamheten
skall finansieras med
a) eget kapital som tillföres företaget vid dess
bildande i form av utrustning (lokaler) likvida medel och andra tillgångar
b) intäkter i verksamheten samt
c) årliga
statsbidrag, som anvisas av den centrala stiftelsen
Verksamheten kan även finansieras med lånemedel. Beslut om sådan
finansiering
skall dock alltid underställas den centrala stiftelsen för godkännande.
Firman
tecknas förutom av slyrelsen, av den eller dem som styrelsen utser. VD äger
alltid rätt att teckna firma beträffande åtgärd som ingår i den löpande
förvaltningen.
Styrelse
och VD skall årligen före utgången av oktober månad avge årsredovisning
bestående av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse.
Räkenskaperna skall föras enligt centrala stiftelsens anvisningar.
Annorlunda
uttryckt skall företaget, enligt de övergripande målen för verksamheten,
förtydligade i centrala stiftelsens anvisningar, under fullt resultatansvar
svara för driften av företagets verkstäder inom regionen.
Önskvärt
resultat fastlägges årligen i en budget som också ligger till grund för
centrala stiftelsens medelstilldelning. Inom företaget bör varje verkstad
(motsvarande) upprätta kostnadsställebudget.
Företagets
ansvar innebär således att med beaktande av verksamhetens målsättning sträva
efter att dels genom produktionsplanering och rationalisering uppnå god
produktivitet inre effektivitet, dels genom aktiva marknadsföringsåtgärder
åstadkomma ett så gott ekonomiskt resultat som möjligt.
Företagets
marknad är hela Sverige och exportmarknaden. Någon avgränsning av marknaden i
förhållande till övriga regionföretag finns således i princip inte. När det
gäller legoarbeten kommer dock marknadsföringen naturligt att i första hand
rikta sig mot den egna regionen. De olika regionföretagen kan komma att
uppträda som säljare åt varandra och samordna produktionen genom att fungera
som underleverantörer till varandra. Även företag inom näringslivet i övrigt
kan vara underleverantör.
Även
om företagets primära ansvar avser den årliga produktionen så innebär även
ansvaret att företaget skall ta initiativ till att genomföra eller föreslå
genomförandet av åtgärder i marknad och produktion, som syftar till
resultatförbättring på sikt. Härvid erhålles stöd i de gemensamma, samordnade koncernresursema
vid centrala stiftelsen.
Prop.
1978/79:139 81
2.2 Marknadsföring
2.2.1 Utgångspunkter, problemfält
I såväl OSA-utredningen (SOU 1975: 82), påföljande
proposition, som samstämmigt av de regionala organisationskommittéerna har framhållits
vikten av att marknadsföringen generellt förstärks. Om samordnade resurser
erhålls härför skulle sårbarheten på marknaden minska och verksamheten kunna
drivas mer affärsmässigt. Se även bilagda sammanställning av svar på
företagsenkät.
De flesta regionerna har framhållit att det är önskvärt
med en större andel egna produkter i produktionen. Motiven härför är i huvudsak
att man härigenom skulle genom tillverkning på lager kunna få en jämnare
beläggning och vara mer oberoende av konjunktursvängningar samt att man skulle
få ut ett bättre pris uppnå större lönsamhet. Egna produkter ställer
emellertid krav på bl. a. en förstärkt marknadsföring och resurser för
produktutveckling. Några närmare lönsamhetskalkyler har inte presenterats.
Enligt vissa bedömningar finns det egna produkter som skulle kunna nå en större
marknad om en förstärkt marknadsföring kunde kombineras med en utökad
tillverkningskapacitet, t. ex. genom att anlita annan samhällsverkstad som
underleverantör.
Viss del, ett fåtal procent av omslutningen, tillverkas
för export. Som allmänt önskemål har framhållits en ökad exportmarknad.
Verksamheten är starkt geografiskt utspridd och omfattar f.
n. ett mycket brett sortiment. I vissa fall tillverkar en verkstad en unik produkt
men likartad produktion finns vid ett flertal verkstäder. Även kundkontakterna
blir mycket vitt förgrenade.
Till övervägande del består produktionen av legoproduktion,
såväl av hela produkter som detaljer. Många verkstäder är sen flera år tillbaka
legotillverkare åt traktens övriga näringsliv. Kontakten upprätthålls härvid i
de flesta fall av verkstadschefen. Ofta omfattar legotillverkningen korta,
"olönsamma" serier som kräver stora försäljningsansträngningar.
I förhållande till vissa större legokunder råder en
inbördes konkurrens mellan verkstäderna med prisnedsättande effekt.
De nya regionala företagen kommer att ta över
resultatansvaret för nuvarande industriella beredskapsarbeten och sälja deras
produkter. Till stor del sker denna försäljning f. n. centralt vid AMS
industrienhet. De nya företagen skall också kunna försälja ca 1 600
hemarbetares produktion. Det bör även, om berörda huvudmän så önskar, kunna
ombesörja försäljning för terapiverksamheten m. m. vid sjukhus och andra
vårdinstitutioner. Det sammanfattande intrycket är att det f. n. inte finns någon
genomdiskuterad och allmänt omfattad och accepterad affärsidé (kommersiellt
mål), sortiments- och konkurrenspolitik för verksamheten. En precisering på
dessa punkter måste först åstadkommas innan kravet på marknadsföringsresurserna
kan preciseras.
2.2.2 Central organisation
För att till viss del möta ovanstående situation och
tillgodose vissa behov har NOSA-kommittén i annat sanmianhang rekommenderat
att centrala stiftelsen omfattar en marknadsavdelning för långsiktig och
strategisk planering, utvärdering, utveckling och samordning avseende
marknadsfrågor. Bl. a. ges här möjlighet att samordna försäljningen avseende
exportmarknaden och vissa större legokunder, inkl. de statliga
6 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 139
Prop. 1978/79:139 82
samt
även avseende vissa produktområden som kan vinna på en rikssamordning.
Diskussionen
av sortimentspoliliken avseende sortimentsutvecklingen och
försäljningsorganisationen för sortimentet föreslås ske inom branschråd. För
varje råd finns en samordnande tjänsteman inom centrala stiftelsens
marknadsavdelning. Rådsmedlemmar är i övrigt regionala/lokala representanter.
I vissa fall kan diskussionen begräönsas till att endast omfatta viss
produktgrupp i ett produktgruppsråd.
Centralt
kommer även att finnas expertis på affärsjuridik, säljfräm-jande åtgärder,
teknikvärdering etc.
2.2.3
De regionala organisationskommittéernas organisationsförslag
De
regionala organisationskommittéernas förslag vad avser särskilda resurser för marknadsföruig
återfinns i sammanställning i tabell A. Av denna framgår att för marknadsföring
har föreslagits ca 150 handläggare varav ett 70-tal avser nya befattningar. Ca
hälften (ca 20 % av totala resursen) av dessa är befattningar för de sex
regioner som i dag inte har någon landstingskommunal samordning av
verksamheten. Detta innebär i genomsnitt ungefär 0,6 marknadsförare per 100 000
produktiva verkstadstimmar eller 39 handläggare per regionföretag (AB-, O-
och BD-län oräknade). Härutöver kan vid vissa regionföretag finnas marknadsföringsbudget
för köp av externa tjänster; agenturer, säljfräm-jande åtgärder etc., vilket
kan vara anledningen till att några regioner redovisar ett i förhållande till
genomsnittet lågt antal befattningshavare.
Som
regel är befattningarna tillordnade en marknadsavdelning vid huvudkontoret.
Avdelningen föreslås ledas av en marknadschef som under sig har
försäljningspersonal och vissa andra resurser för reklam, kalkylering etc. I
några fall, speciellt vid de större företagen, föreslås särskilda produktutvecklare
under marknadschefen. I andra fall har produktutvecklingen tillordnats
produktionsavdelningen eller enskild verkstad. I sammanställningarna har alla produktutvecklare
tillordnats produktionsfunktionen. Försäljningspersonal är som regel branschspeciali-serade.
Några
regionföretag har föreslagil att marknads- och produktionsavdelningarna ställs
under samma chef. Några andra regionföretag har i stället för separata
marknads- och produktionsavdelningar slagit samman dessa och delat upp
resurserna på bransch- eller produktgmppsin-riktade
avdelningar/sektorer/divisioner. Avdelningschefen benämnes härvid produktchef.
Varje sektor kan komma att åläggas ett resultatansvar.
I
regionala kommittéemas förslag har som regel marknadsavdelningens relation
till verkstäderna uttryckts som att marknadschefen har ett funktionellt ansvar
ulan att detta ansvar närmare preciserats. Det kan underförstås att delegationsbeslämmelser
kommer att fastläggas senare för ansvarsfördelningen styrelse VD
marknadschef verkstadschef. I den sektorindelade organisationen kommer
verkstadscheferna att vara direkt underställda produktchefen. Det är dessutom
möjligt att en av verkstadscheferna inom sektorn tillika kan fungera som
produktchef.
Vid
de företag som inte är sektorindelade i organisationsplanen kommer sektorindelning
till uttryck i förslag om inrättande av branschinrik-tad: samrådsorgan,
bransch- eller produktråd.
Prop.
1978/79:139 83
2.2.4 Marknadsföringens innehåll
Marknadsföringens funktioner är i huvudsak
Marknadspolitiska beslut
Val av sortiment, marknad, distributionsväg,
konkurrensmedel, pris
politik, marknadsmål.
Analys och utveckling
Marknadsundersökningar
och marknadsanalyser rörande marknader, kunder, produkter etc. som avser att
ge beslutsunderlag för marknadsföringen.
Kommersiell
produktutveckling genom analys av nya och befintliga produkters funktioner,
kvalitet, formgivning, förpackning och möjlig lönsamhet. Planering och
introduktion av nya produkter, uteslutning av produkter ur sortimentet.
Kostnads/intäktsanalyser
för värdering av marknadsutbyte eller avkastningsgrad för ohka produkter, marknader,
distributionsvägar och konkurrensmedel.
Planering
Marknadsplanering
genom planläggning av produktinriktning och marknadsinriktning samt
användningar av ohka konkurrensmedel och distributionsvägar.
Marknadsbudgetering
på lång och kort sikt samt budgetkontroll.
Genomförandefunktioner för att sälja
Offertgivning, soliditets-
och kreditkontroll.
Prisundersökning
och prisbedömning, materialsammanställning, of-fertutskrift och överlämnande.
Personlig försäljning
genom bearbetning av konsumenter, återförsäljare eller köppåverkare genom
personliga kontakter vid besök och/eller per telefon.
Säljarledning
som innebär urval, anställning, träning och ledning av säljare.
Distriktsindelning. Lönesystem och motivationsåtgärder. Kontroll av säljarens
prestationer.
Säljstöd i form
av olika hjälpmedel för det personliga säljarbetet.
Säljfrämjande
åtgärder, reklam.
Genomförandefunktioner efter en försäljning
Orderbehandling
m. m. (Ordermottagning, orderutskrift, granskning, leveransplanering,
leveransövervakning och kundkontakter i samband härmed).
Distribution = varuhantering,
lagring, plockning, packning, transporter.
Kundservice
genom kontakter med kunder i syfte att lämna information eller bistånd av
olika slag samt utföra tjänster som ibland ligger vid sidan av ingångna avtal.
Teknisk service = olika uppgifter i samband med
leverans och in
stallation av produkter samt tillfällig eller fortlöpande kontroll, jus
tering, reparation av dessa efter leverans (ofta baserade på s. k. ser
viceavtal).
Prop. 1978/79:139 84
Anmärkning
Flera
av aktiviteterna måste genomföras i stark samverkan med produktionsteknisk
expertis och producerande verkstadsenhet. Detta gäller speciellt offertberedning
och framtagande av underlag för prissättning.
När
det gäller legoarbeten övertar kunden legoköparen flera av ovanstående aktiviteter
eller delar av dessa. Marknadsföringen får i dessa sammanhang formen av att
sälja produktionskapacitet och produktionskunskap.
2.2.5
Kommentar. Rekommendation
Uppbyggnaden
av stiftelseorganisationernas marknadsföringsresurser bör ske successivt allt
eftersom affärsidéer och sortimentspolitik diskuteras fram. Först måste med
början under år 1979 nuvarande marknadserfarenheter och produktsortiment etc.
inventeras.
En
viss resurs för marknadsföringen måste dock snarast byggas upp vid samtliga regionföretag
för att tillgodose det akuta behovet av att förbättra det ekonomiska
resultatet och skapa en viss basresurs och -kompetens.
Resursen
torde härvid kunna vara av storleksordningen 1 marknadsförare per 200 000 tim.
(totalt ca 130 befattningar), om ej särskilda skäl föreligger för större
insats. Härutöver behövs vissa medel för bl. a köp av främmande tjänster inom
marknadsföringsbudgetens ram. Den regionala kostnaden för marknadsföring kan
då beräknas till ca 1: 25 kr. per produktiv timme eller totalt ca 32 Mkr. De
centrala marknadsföringskostnaderna kan beräknas till ca 10 Mkr. En
nettokostnadssänkning på ca A5 % skulle täcka hela denna kostnad.
Det
ovan sagda innebär att vid de regionföretag, som redan i dag har särskilda
marknadsföringsresurser, det måste särskilt noga övervägas om föreslagen
resursförstärkning behövs redan vid företagsstarten är 1980.
Resursavvägningen
bör ske mot bakgrund av att vissa för koncernen gemensamma specialresurser
finns vid centrala stiftelsen, speciellt för mer långsiktig marknadsplanering
och marknadsanalys. Den regionala marknadsföringen kommer därhän att få sin
tyngdpunkt på direkt försäljning och åtgärder för att stödja denna i form av
reklam etc. Vidare kommer de regionala resurserna att medverka i marknadsanalyser,
sortimentsutveckling etc. inom ramen för centrala stiftelsens bransch- och produktgmppsråd.
Vid ställningstagande till storleken av marknadsföringskapaciteten vid
huvudkontoret bör särskilt övervägas behovet av att avlasta verkstadscheferna försäljningsarbetet
samt möjligheten att biträda annat regionföretag i säljarbetet.
Angående
marknadsföringsresursernas inordning i huvudkontorets organisation se följande
avsnitt om organisationsplanen.
Då
verksamheten är starkt bidragsunderstödd fömtsättes att nuvarande enhetliga
kalkylsystem för samhällsverkstäder t. v. tillämpas tills det eventuellt
ersätts med annat enhetligt system efter en utvärdering inom den nya
organisationen. Sagda krav på marknadsmässig och enhetlig priskalkylering medför
att i princip alla affärsöverenskommelser med kund bör tecknas av styrelse, VD,
marknadschef eller produktchef enligt fastställd delegation om rätt att teckna
firman. Produktionsavdelningen vid huvudkontoret bör i förekommande fall även
kontrollera och kontrasignera underliggande beräkningar. Möjlighet bör dock
finnas att
Tabell A. Av regionala organisationskommittéerna
föreslaget antal handläggare år 1980 inom marknads- resp. produktionsfunktionen
vid regionalt företags huvudkontor
(. . = uppgift saknas)
Län
Marknad
Hand-
varav
/100 000
Produktion*
Hand-
varav
/100 000
läggare
ökning»
tim.
läggare
ökning'
tim.
Totalt
Totalt
AB»
14
0
0,62
27
0
0,99
C
4
2
0,72
9
2
1,61
D
3,5
0,73
5
1
1,05
E
7
"l
0,68
13
1,26
F"
4
4
0,34
15
'5
1,29
G
3
1
0,45
6
0,90
H
5
3
0,51
10,5
i
1,06
I
2
1
0,47
4
1
0,94
K
4
4
0,58
6
5
0,87
L
4
0,56
8
1,13
M
6
"l
0,30
19,5
6,5
0,98
N
3
1
0,62
13
3
2,68
O
18'
1,16
pa
4
4
0,27
17
"1
i,'13
R
9
4,5
1,13
8
5
1,00
s«
5
5
0,50
8
0,75
T
5
4
0,67
6
i
0,80
U
3
1
0,32
11
1
1,18
Wa
9,5
8
0,82
12
6
1,03
X
7
5
0,66
10
4
0,94
Y
6
0,65
8
0,86
7?
4
4
0,28
15
'4
1,05
AC
4
1
0,49
13
2
1,59
BD»
13
9
1,40
22,5
3
2,42
Summa
147
65,5
0,58
266,5
51,5
1,11
' Samtliga produktutvecklare hänförts till Produktion.
' För AB-Iän är en samlad resurs om 41 personer skönsmässigt
fördelade med
1/3 på Marknad och 2/3 på Produktion.
' För O-län har angivits antal personår för
marknadsföring. Angiven numerär
torde därför även omfatta vissa insatser på verkstadsnivå.
* I angivet antal personer är även inräknat vissa specialteknikertjänster,
typ
planerare etc, med tjänstgöring vid verkstad.
' ökning i förhållande till i dag samordnade resurser på arbetsvårdskontoret.
' Är i dag inte landstingskommunalt samordnade.
delegera avtalstecknandet tiU verkstad, om härigenom ett
bättre affärsmässigt agerande kan förväntas. Givetvis medverkar
verkstadsledningen vid kundkontakter och i beredningen av offerter och avtal.
Till följd av ovanstående bör även all fakturering ske genom huvudkontoret. Det
förutsätts vidare att beläggningssituationen systematiskt och fortlöpande meddelas
huvudkontoret.
2.3 Produktions- och materialstyming. Teknisk utveckling,
underhåll etc. Yerkstadsledning
2.3.1 Utgångspunkter, problemfält
Den tekniska, producerande funktionen är den ursprungliga
och mest etablerade i organisationen. Resurser för produktionsstyrning etc.
finns i
Prop.
1978/79:139 86
första hand inom verkstäderna (motsvarande) i form av
verkstadschefer och arbetsledare. Härutöver finns redan nu vid vissa landsting
samordnande resurser vid arbetsvårdskontoren. I viss utsträckning (ex. avseende
underhåll och byggnadsfrågor) replierar arbetsvärden på landstingets eller
kommunens övriga resurser. Se även bilagda sammanställning av svar på
företagsenkät.
Enligt OSA-utredningen och de regionala
organisationskommittéerna bör produktivitetsvinster kunna uppnås genom i vissa
delar samordnad produktions- och resursplanering, materialstyrning och
samordnade inköp.
Kompetensförstärkning krävs vidare för teknisk
metodutveckling, investeringsplanering, produktutveckling etc.
Fastighets- och inventarieunderhållet måste samordnas för
att bli rationellt. Likaså lagerhållning och transporter.
Vidare framhålls att planeringstekniken måste förbättras.
Produktionsplaneringen, materialstyrningen och efterkalkyleringen måste utvecklas.
Arbetsvårdsverksamheten kräver differentierad planering och teknik anpassad
till arbetstagarnas handikapp.
Arbetsanpassningett, inkl. arbetsmiljö- och skyddsfrågor,
måste ha sin ständiga bevakning. Den nya arbetsmiljölagstiftningen kräver en
ökad uppmärksamhet på dessa frågor.
Produktionen är splittrad på en vilt differentierad
produktionsteknik som befinner sig på skilda teknologiska utvecklingsnivåer.
Inom varje regionföretag finns ett stort anlal branscher representerade. Stor
obalans råder i den tekniska kapaciteten mellan regionerna.
2.3.2 Central organisation
Enligt NOSA:s rekommendation i annat sammanhang kommer det
att inom centrala stiftelsen finnas en mindre teknisk avdelning. Denna avdelnings
huvuduppgift blir att göra teknisk utvärdering av produktionsresurserna och
svara för en teknisk utveckling av verksamheten, företrädesvis i samband med
nyinvesteringar vid expansion och större omstruktureringar. Vidare kan avdelningen
svara för tekniska internkonsultationer inom koncernen och dess inköpssektion
för samordning av viss inköpsverksamhet.
Till avdelningens förfogande kommer att finnas en
investeringsbudget. Projekteringsresurser etc. kommer att köpas som externa
tjänster. Vid nyinvesteringar kommer centrala stiftelsen och regionalföretagen
att samverka i en projektorganisation. Det förutsätts att en hel del av program-
och projekteringsarbetet kommer att utföras av de regionala företagens
personal.
2.3.3 De regionala organisationskommittéernas
organisationsförslag
Primärt är de tekniska lednings- och serviceresursema
lokaliserade till verkstäderna (motsvarande). För varje verkstad finns en
verkstadschef och ibland leder denna flera verkstäder. Hämtöver finns ett anlal
hantverkare, instruktörer, verktygstekniker, förrådsmän, och andra stödresurser.
Vid större verkstäder kan dessutom finnas planeringstekniker,
personalassistenter och kontorspersonal.
Enligt de regionala organisaionskommittéernas redogörelser
uppgår resursema för produktionsledning och stödarbete verkstadschefer, arbetsledare
och hantverkare/instruktörer till i genomsnitt 11 befatt-
Prop. 1978/79:139 . 87
ningshavare
per 100 000 timmar produktiv tid (spridning 913 st.) eller ca 1
befattningshavare per 78 arbetstagare. Detta innebär totalt ca 2 800
befattningshavare av denna typ varav ca 40 % är hantverkare/ instmktörer.
Centralisering
och samordning av de tekniska resurserna och den tekniska personalen har skett
situationsanpassat till omständigheterna vid varje regionalt företag. Det är
därför svårt att entydigt identifiera och jämföra organisationskommittéernas
förslag till central teknisk organisation vid regionföretagens huvudkontor.
Förslagen är sammanställda
i tabell A. Av denna framgår att totalt ca 265 teknikerbefattningar är
föreslagna (O-Iän oräknat), då uppgift saknas. Genomsnittligt motsvarar detta
ca 1,11 befattningshavare per 100 000 produktiva timmar. Ca 1/3 av de redovisade
befattningarna föreslås vara placerade på verkstäderna. 5060 befattningar är
nya. Ett 20-tal (ca 7 % av den totala resursen) av dessa avser de sex regioner
som f. n. inte är landstingskommunalt samordnade. Teknikertätheten verkar vara
oberoende av vilken produktgrupp eUer bransch man arbetar i. Innehållet i
befattningarna är som ovan sagts ej direkt jämförbart från region till region.
Om storstadsregionerna och vissa andra extremförslag undantages innebär
förslagen 49 befattningshavare per huvudkontor.
De vid huvudkontoren
placerade befattningarna är som regel till-ordnade en produktionsavdelning. Som
framhållits i avsnittet om marknadsföring innebär emellerlid förslagen för
några regioner att marknadsföringsresurserna och den produktionstekniska
ledningen har samordnats i samma enhet eller ställts under samma överordnade
chef inom huvudkontoret.
Produktionsavdelningen
kan i vissa fall vara underindelade exempelvis
driftenhet, enhet för teknisk service eller
materialstyrningsenhet och produktionsteknisk enhet
eller
produktionssektion, kontrollsektion,
arbetsmiljösektion, gods- och transportsektion, underhållssektion
I
flertalet fall har produktrationalisering och produktutvecklingen till-ordnats
produktionsavdelningen. Viss branschspecialisering förutsätts som regel för i
avdelningen ingående produktionstekniker.
Chefen
för produktionsavdelningen produktionschefen, produk-lionsledaren har som
regel i förslagen tillskrivits ett funktionsansvar. Detta är inte närmare
preciserat. I vissa fall har i organisationsplanen verkstäderna direkt
underställts produktionsavdelningen. För de företag som föreslår sektionsindelad
organisation underställs verkstadschefen den resultatansvariga produktchefen,
som tillika kan vara verkstadschef.
2.3.4
Huvudaktiviteter
En
sammanställning av förslagens funktionsbeskrivningar ger följande lista över
huvudområden för produktionsavdelningens övergripande ansvar:
Produktionsplanering,
produktavtal Huvudplanering, teknisk och personell Resursutnyttjande
Materialplanering
Prop. 1978/79:139 88
Lokalplanering
Transportplanering
Metodanalys
och metodutveckling, arbetsplatsanpassning
Teknisk utveckling i
övrigt
Investeringsplanering,
-analys
Kapacitetsanalyser
Strukturrationalisering
Arbetsförenkling,
arbetssludier
Konstruktionsgranskning
Produktutveckling,
prototyparbete Verktygsutveckling
Tillverkningsstyrning
Tillverkningsuppföljning Beläggningsredovisning Kvalitetskontroll Resultatuppf
öl j ning För- och efterkalkylering
Arbetsanpassning,
inkl. arbetsmiljö och skyddsfrågor Brandförsvar, säkerhetsfrågor och bevakning
Materialinköp
Inköp av inventarier Förråds- och lagerhållning Transportorganisation
Fastighetsunderhåll,
lokalvård Inventarieunderhåll
Program-
och projekteringsarbete i samband med ny-, om- och tillbyggnad.
Anmärkning
Som
tidigare anförts under avsnittet marknadsföring krävs stark samverkan mellan
marknadsföringen och produktionsledningen.
Krav
på resurser för produktutveckling beror dels på andelen egna produkter i
tillverkningen, dels på i vad mån denna sker genom centrala stiftelsens
försorg. Regionalt kommer dock att ligga primärt ansvar för
produktförbättringar och produktrationalisering.
Arbets-
och arbetsplatsanpassningen kräver en frekvent samverkan med
företagshälsovården, inom vilken bl. a. finns en skyddsingenjörsre-surs.
2.3.5
Kommentar. Rekommendation
Ställningstagande
till detalj organisation av teknikerresurser bör ske av varje regionföretag
anpassat till dess verksamhet, personer, teknik och övrig situation samt de
förändringar som planeras och kan förväntas. Ställningstagandet måste föregås
av mer ingående studier av resursbehov och lämpliga resursdispositioner, bl. a.
avvägs huvudkontorets resurser mot verkstädernas behov, som först bör täckas. I
resursprövningen bör även möjligheten beaktas till resursutveckling genom
utbildning av verkstadsresurserna.
Prop. 1978/79:139 89
Angående
produktionsledningens inplacering i huvudkontorets organisation hänvisas till
följande avsnitt om organisationsplanen.
Liksom
avseende marknadsföringen bör även för den samordnade tekniska kompetensen en
viss basresurs firmas vid varje regionalt företag. Ett riktvärde för
dimensioneringen härav bör vara de i regionala kommittéernas förslag framräknade
genomsnittsresursen 1,11 handläggande tekniker per 100 000 produktiva timmar,
dvs. totalt ca 280 befattningshavare. Kostnaden härför kan beräknas till 2 krJtim.
eller totalt ca 50 Mkr. Häri har inräknats vissa omkostnader och möjlighet att
tillfälligt förstärka organisationen genom köp av externa tjänster. De
centrala kostnaderna för tekniska avdelningen kan beräknas tiU ca 5 Mkr. En
produktivitetsökning (kostnadsminskning) på 23 % skulle täcka denna kostnad.
Det
fortsatta utvecklingsarbetet bör särskilt beakta ansvarsfördelningen mellan
verkstad och huvudkontor. Till vägledning för detta arbete har inom NOSA-kommittéen
i annat sammanhang utarbetats ett förslag till funktionsbeskrivning för
verkstadschef, produktionstekniker, arbetsledare och verktygsuppsättare, instruktör/ställare,
ur personalad-ministrativ synvinkel.
Verkstadsledningens
(motsvarande) huvudsakliga arbetsuppgifter kan anges som att under
verkställande direktören och funktionsansvarig chef enligt det enskilda
regionala företagets delegationsbestämmelser och rutinbeskrivningar ansvara
för:
Produktkalkylering
Produktutveckling
Prototyparbete
Produktionsstyrning
(planering, beredning, ledning, samverkan med underleverantör)
Tillverkningskontroll, leveransbevakning, åtgärder vid reklamation
Beläggningen
och redovisningen av denna
Inköp
av material och förbrukningsartiklar
Förråds-
och lagerhållning Transporter
Fastighetstillsyn
och reparationer Inventarietillsyn och reparationer
Utveckling
av produktionsutrustningen Rationaliseringar Verktygsutveckling
Medverkan
i program- och projekteringsarbetet vid ny-, om- och tillbyggnad
Anställning
av personal Introduktionsutbildning och handledning De anställdas utveckling
och trivsel Personaladministration i övrigt
Arbets-
och arbetsplatsanpassning (inkl. arbetsmiljö och skyddsfrågor)
Företagshälsovård
Prestationsbedömning
Ulveckling
av arbetsorganisation
Lokala
samarbetet med de fackliga organisationerna
Prop.
1978/79:139 90
KoslnadsstäUebudgetering
Underlag för redovisning och fakturering
Sammanfattningsvis kan verkstadschefens (molsvarande)
ansvar uttryckas som att som platschef uppfylla ett produktivitetsansvar
(ansvar för verkstadens inre effektivitet) med särskilt beaktande av den
anvisade arbetskraftens arbetsförmåga och utvecklingsmöjligheter, uppställda
miljö- och konsumentkrav samt inom ramen för givna fasta resurser och uppställd
driftbudget.
Med ovanstående som grund och de råd och anvisningar som
centrala stiftelsen framöver kommer att avge bör varje regionalt företag precisera
verkstadsledningens ansvarsområde och arbetsuppgifter i befattningsbeskrivningar,
delegationsbestämmelser och arbetsrutiner. För att så hög effektivitet som
möjligt skall uppnås måste företagsledning, beslämmelser och rutiner noga
anpassas till det enskilda företagets och dess produktionsenheters särart,
situation och förutsättningar och så att säga få en individuell utformning.
2.4 Personaladministration
2.4.1 Utgångspunkter
Enligt propositionen 1977/78: 30 skall verksamheten främst
ses som en arbetsmarknadspolilisk åtgärd i syfte att värna om arbetshandikappades
rätt till avlönat arbete. De anställda skall ej behöva konkurrera med personer
utan arbetshinder när det gäller att få eller behålla ett arbete.
Arbetsplatserna måste så långt som möjligt anpassas till de arbetshandikappades
förutsättningar. Verksamheten måste vidare utformas och bedrivas så att den
förstärker de anställdas möjligheter att kunna ta annat arbete.
Jämfört med det enskilda näringslivet bör
personaladministrationen relativt övriga funktioner inom de regionala företagen
få en särskild tyngd med hänsyn till företagets arbetsmarknads- och
rehabiliteringspolitiska målsättning.
T. ex. måste personalchefen ges samma status som
ekonomichefen för att i en jämbördig diskussion kunna ta fram beslutsunderlag,
åt företagsledningen och linjecheferna, som möjliggör en avvägning mellan de
olika målen för verksamheten. Sålunda bör t. ex. personalchefen även medverka i
utformningen av förvaltningsberättelsens sociala del.
NOSA-kommittén har i annat sammanhang i ett särskilt dokument
sammanfattat de grundläggande värderingar som bör gälla för personalpolitiken
inom den nya organisationen. En särskild arbetsgrupp inom NOSA-kommittén för
personalpolitiska frågor har överfört dessa värderingar till förslag till
funktionsbeskrivningar för vissa befattningar såsom verkstadschef,
arbetsledning, hantverkare/instruktörer och personaladministratörer
(funktionsbeskrivningarna återges i bil. 5).
Förelagshälsovården behandlas i en särskild PM utarbetat
av ovan nämnda arbetsgrupp inom kommittén.
I PM:en rekommenderades att inbyggd företagshälsovård
administrativt bör inplaceras i det regionala företagets personalavdelning. NOSA-kommittén
har även genom sin förvaltningsgrupp låtit ta fram ett nytt gemensamt
lönesystem för hela koncernen. Målsättningen är att det nya systemet skall vara
i bruk från 1980-01-01 för hela organisationen. Inom
Prop. 1978/79:139 91
centrala
stiftelsen har föreslagits resurser för vård och utveckling av systemet.
Personaladministrationen
sköts i dag i stor utsträckning vid landslingens eller kommunernas
kanslienheter för personaladministration. Se även bilagda sammanställning av
svar på företagsenkät. Detta arbeie måste överlagas av de nya företagen.
2.4.2 Central
organisation
I
förslaget till central stiftelse-organisation finns en särskild personalavdelning
under en personaldirektör upptagen. Avdelningen har delats i sektioner för
planering, personaladministration och utbildning.
Tyngdpunkten
i centrala stiftelsens arbete ligger på utvärdering, utveckling, policyformulering
och samordning i övrigt av t. ex. förhandlingar, utbildningsinsatser och den
personaladministrativa utvecklingen.
2.4.3 De
regionala organisationskommittéernas förslag
De
regionala förslagen är sammanställda i tabell B. Av denna framgår att ca 200
befattningar begärs till huvudkontorens personalenheter, företagshälsovården
oräknad. Hämtöver finns vissa resurser vid verkstäderna (molsvarande), se
avsnitt 2.6, som fullgör, som deluppgift, vissa personaladministraliva
uppgifter, i huvudsak produktion av löneunderlag och liknande.
Av
de begärda resurserna består relativt stor andel (80-talet befattningar) av
begärd ökning av nuvarande inom arbetsvärden samordnade landstingsresurser, ca
1/2 av dessa avser de sex regioner som i dag ej är samordnade. Delta tyder på
att mycket stor del av nuvarande personaladministration utförs av andra
kommunala och statliga resurser än som särskilt tilldelals arbetsvärden. Detta
avser troligtvis i första hand den övergripande ledningen och arbete med löner
och registrering. Kostnaden för datorbearbetning etc. är ej redovisade. I
genomsnitt skulle begärda antalet resurser för personaladministration uppgå
till 0,8 befattningar per 100 000 produktionstimmar. Spridningen i förslagen
är emellertid stor, från 0,41,6 och kan inte härledas till någon särskild,
systematiskt påverkande faktor, såsom företagsstorlek, branschstruktur etc.
Som
regel tillordnas resurserna en funktionsansvarig personalavdelning ställd
direkt under VD. I ett fall har emellertid personalenheten samordnats med
ekonomienheten under en administrativ chef. Underindelning av personalenheten
kan i vissa fall ske i en särskild löneenhet och en personaladministrativ
enhet. Vid vissa förelag är personal för personalomsorgen utplacerade på stora
produktionsenheter men redovisade som huvudkontorsresurs.
Befattningarna
inom de personalkategorier som upptages i de föreslagna organisationerna har
olika benämningar. I huvudsak torde de dock kunna samgrupperas under:
Ledning;
personalchef, chefsassistent
Utbildare
Personalassistenter/konsulenter
Personalsekreterare
Personalassislenter/löneberäknare
Kanslister,
kontorister
Prop.
1978/79:139 92
2.4.4 Huvudaktiviteter
Mot bakgrund av ovanstående blir det regionala företagets
personalenhets uppgift att planera, leda, utveckla och kontrollera
personaladministrationen inom företaget. Enheten samarbetar därvid med den
centrala stiftelsens personalavdelning, andra funktioner vid det regionala
företagets huvudkontor och med de producerande enheterna.
Personaladministrativa uppgifter kan delegeras till
produktionsenhet från huvudkontoret. I vilken omfattning detta sker är beroende
av de regionala och lokala förhållandena, exempelvis den lokala företagsenhetens
storlek och personalresurser.
Personalavdelningen vid ett regionalt företag kommer
normalt att ansvara för följande huvuduppgifter:
Förhandlingar, anställningsvillkor
tolkning m. m.
av arbetsrätten
förhandlingar
med fackliga organisationer
statistik,
nomenklatur etc.
försäkrings-
och pensionsfrågor
löneuträkning
Samråd, information
de anställda
arbetsgivarorganisationen
myndigheter,
utbildningsorgan etc.
Personaldaia
personalregister
regelbunden
statistik
utredningar
social
redovisning i årsredovisningen
Personal- och bemanningsplanering
personalbehov
personaltillgång
personliga
önskemål
Rekrytering
kontakter med
arbetsförmedling, skolor etc.
urval
anställningsvillkor
Introduktion och uppföljning
nyanställda
omplacerade
Personalutveckling
utbildningsbehov
utbildningsplanering,
genomförande
uppföljning
kontakter med
utbildningsgivare
ekonomiska
villkor
Prop. 1978/79:139 93
Omplacering
befordran
av personliga
skäl
avveckling
Personalvård
personalsocial verksamhet
fritidsfrågor
mat, bostäder
kontakter med primärkommunal social service
Företagshälsovård
teknisk
.
medicinsk psykosocial
sekretariat för central
skyddskommitté
2.4.5
Kommentarer. Rekommendationer
Svårigheter
föreligger för NOSA-kommittén och dess regionala kommittéer att i dag beräkna
behovet av personaladministrativa resurser framför allt beroende dels på
ambitionsnivån i den administrativa utövningen, dels på vilka
rationaliseringar som kan uppnås i utformningen av organisationens nya
administrativa rutiner. Det framräknade genomsnittet befattningshavare kan ej
rekommenderas som riktvärde för dimensioneringen, då underlaget för förslagen
har för stor osäkerhet. I stället bör behovet uppskattas funktion för funktion
enligt följande.
Vad
inledningsvis har framhållits om personalfunktionens status medför att
personalenheten måste ledas av en väl kvalificerad personalchef.
Vid
de större företagen bör vidare firmas I2 utbildningsledare för planering och
administration av regionallokal utbildning och samverkan med
utbildningssektionen inom centrala stiftelsen. De små företagens (ca 10 st.)
utbildning får samordnas av någon annan tjänsteman inom personalenheten och
genom att de replierar på centrala stiftelsens resurser eller något större
företags resurser.
För
arbetsuppgifter inom personalomsorgen har här beräknats elt behov av en
personalassistent/konsulent per 300 anställda. Några erfarenhetsvärden finns
dock inte utan funktionen bör utvärderas närmare innan ett mer definitivt
behov kan fastläggas. Angivna täthet skall endast ses som en ambitionsnivå för
funktionen att tillämpas vid starten för organisationen. Vid dimensioneringen
av funktionen bör beaktas utformningen av företagshälsovården.
Erfarenhetsmässigt
kan löneadministrationens behov beräknas till en löneberedare per 300 anställda
om ett välutvecklat datorsystem tillämpas. Medel måste även budgeteras för
datorbehandling m. m. här beräknat till ca 150 kr. per anställd/och år.
Angivna
dimensioneringsnormer skulle betyda att behovet av befattningshavare skulle
uppgå till ca 220 st. 1980-01-01. 50 % av dessa är "nya" befattningar
varav mer än hälften (65 st.) avser de sex regionerna som i dag ej är
samordnade. Dvs. bedömningarna visar att några företag klart underskattat
behovet i sina organisationsförslag.
Kostnaden
inkl. datorkostnaden m. m., för de regionala företagens personalfunktion (exkl.
företagshälsovården) kan sålunda beräknas till ca 26 Mkr. eller ca 1 kr. per
produktionstimme.
Prop. 1978/79:139 94
bll B. Av regionala organisationskommittéerna
föreslaget antal befattningar hiT udkonto ren år 1980 inom ekonomi- och
personalfunktionerna
(. . = uppgift saknas)
Län
Antal
föreslagna befattningar
Personaladm.
Ekonomiadm.
Tot.
varav
per 100 000
Tot.
varav
per
ökning»
timme
ökning'
10 Mkr.
AW
45
0
1,6
42
0
1,5
C
5
2
0,9
9
1
2,1
D
2
I
0,4
2,5
0
0,7
E
12
8
1,2
7
3
0,9
F*
6
6
0,5
8
8
0,9
G
4,5
0,7
3,5
0,8
H
6
i
0,6
4,5
"2
0,5
I
3
2
0,7
4
2
1,4
K
6
4
0,9
5,5
5,5
0,8
L
4
0,6
4
0,7
M
10
0,5
10
0,6
N
7
'2
1,4
6
'2
1,5
0
17,5
1,1
16
1,2
P*
7
'7
0,5
6
6
0,6
R
7
7
0,9
5
1
0,9
S*
9
9
0,9
8
8
0,9
T
7
5
0,9
3
1
0,5
U
5
1,5
0,5
10
3
1,2
W*
6
6
0,5
5
5
0,5
X
8
7
0,8
6
4,5
0,9
Y
6
0,6
6,5
0,8
Z*
6
6
0,4
4
'4
0,3
AC
5
4
0,5
6
2,5
0,6
BD*
6
0,5
6
0,4
Summa
200
79
0,8
188
59
0,9
' ökning i förhållande till i dag samordnade resurser på arbetsvårdskontor.
Motsvarande resurser kan i dag vara utspridda inom
kommunala förvaltningar
i övrigt.
' Vid AB-län föreligger annan fördelning mellan
huvudkontor och verkstad än
pä andra häll varför numerären ej är helt jämförbar.
* Är i dag inte landstingskommunalt samordnade.
2.5 Ekonomifunktionerna
2.5.1 Utgångspunkter, problemfält
Ekonomifunktionerna har i dag en spridd resursfördelning.
Någon region har helt egna resurser inom samhällsföretagets ram, medan däremot
vissa regioner helt utnyttjar huvudmannens resurser. Det senare gäller t. ex.
för regioner med kommunalt huvudmaimaskap. Mellan dessa båda ytterligheter
förekommer en mängd skiftningar. När huvudmannens resurser utnyttjas är oftast
arbetsuppgifterna uppdelade på ett större antal personer, varför nuvarande
resursinsats är svårberäknad. Vissa resurser för t. ex. kalkylering,
fakturering är dessutom lokaliserade till verkstäderna. Se även bilagda
sammanställning över svar på företagsenkät.
P. g. a. denna stora resursspridning förekommer inte
heller någon enhetlig systemuppbyggnad. Härav följer att systemkvaliteten är
ojämn mellan regionerna.
Prop.
1978/79:139 95
Om något generellt omdöme skall ges, kan sägas att
systemens ambitionsnivåer är låga. Huvudanledningen till detta är främst
följande två skäl:
1. Om huvudmannens resurser utnyttjas
är systemen utformade för anslagsstyrd icke-rörelsedrivande verksamhet. I vissa
fall har anpassning till samhällsföretagens specifika behov gjorts.
2. Om egen ekonomifunktion finns på arbetsvårdskansliet
har i dessa fall kansliet varit hänvisad till att använda huvudmannens
bassystem och huvudmannen har hittills avsatt begränsade resurser för systemutveckling
för arbetsvärdens speciella behov.
Omorganisationen skall på sikt innebära att samordnade
syslem byggs upp, anpassade på verksamhetens behov och inriktning. NOSA-kommittén
har påbörjat detta utvecklingsarbete. Detta redovisas i annat sammanhang.
En mera rationell arbetshantering bör kunna åstadkommas
genom ökad maskinell behandling, främst datordrift. Förbättrade budgetmetoder
innebär att budgetens värde som styrmekanism ökar. Bättre och snabbare mer företagsanpassade
styr- och kontrollmöjligheter skapar förutsättningar för förbättrad ekonomisering.
Det regionala företaget kommer att som självständig
juridisk person få fullständigt redovisningsansvar. God bokföringssed för
företag skall således följas och bokföringslagen skall i princip gälla. Centrala
stiftelsen kommer att utfärda närmare anvisningar om budgetering och redovisning.
Årsredovisningen skall omfatta balans- och resultaträkningar samt
förvaltningsberättelse. Den senare kan omfatta uiöver de ekonomiska resultaten
och dispositionerna även redogörelse för måluppfyllelse avseende företagets
övriga mål och vidtagna åtgärder för att uppnå dessa (s. k. social
redovisning). Årsredovisningen skall i reviderat skick överlämnas till centrala
stiftelsen och är att betrakta som offentlig handling
2.5.2 Central organisation
En ekonomiavdelning med stödjande, planerande och
samordnande uppgifter kommer att byggas upp inom den centrala organisationen.
Avdelningen kommer huvudsakligen att arbeta med följande, aktiviteter.
budget- och
bidragsfrågor (äskanden och medelsfördelning)
bokslutsanalyser,
upprättande av koncernbokslut
förvaltning av
lån och investeringsmedel
utvärdering och
utveckling av budgeterings- och redovisningssystem samt kalkyleringsprinciper
intemkonsultationer
åt de regionala företagen
2.5.3 De regionala organisationskommittéernas
organisationsförslag
I samtliga regionförslag är resurserna hänförda till en
ekonomiavdelning på regionala företagets huvudkontor. Vissa resurser vid de
lokala verkstadsenheterna förekommer dock för t. ex. kalkylering och fakturering.
Dessa är ej medräknade i här gjord sammanställning. I vissa förslag har
underindelning av ekonomifunktionen gjorts, t. ex.:
Budgetavdelningen Redovisningsavdelning Intern serviceavdelning
Prop. 1978/79:139 96
Ekonomifunktionens
ansvars- och befogenhetsmässiga ställning gentemot övriga huvudfunktioner på
HK och/eller de lokala verkstadsenheterna är ej preciserad i förslagen.
Av
tabell B framgår att totala antalet föreslagna tjänster vid huvudkontoren är
ca. 190 st. Ökningstalet på ca 60 personer är missvisande, eftersom detta är
relaterat till antalet tjänster inom arbetsvårdskanslierna i dag. Om tjänster
tillhandahållna av huvudmännen räknas in, innebär detta troligtvis ingen eller
ringa ökning.
Bemanningstätheten
enligt normen antal tjänster per 10 Mkr. i kostnadsomslutning skiftar mycket
starkt mellan regionerna. Stor osäkerhet torde finnas i bedömningsunderlaget på
grund av nuvarande spridning av resurserna och varierande föreställningar om
ekonomiadministrationens arbetsuppgifter och arbetssätt. Medelvärdet beräknas
till 0,9.
2.5.4
Huvudaktiviteter
Huvudaktiviteter
kan uttryckas enligt följande:
Ekonomiska
arbetsuppgifter
Budgetplanering
Budgetanvisningar
(anpassade för regionens förhållanden)
Budgetering
(ettårs- flerårs)
Budgetinrapportering
Budgetuppföljning
Budgetrevideringar
Redovisning
och bokföring
Kostnadsredovisning
Kostnadsprognoser
Ekonomiska
analyser och utredningar
Kontoplansfrågor
Inlem
kontroll
Rapportering
Bokslutsupprättande
Bokslutsanalyser
Medförfaltare
av förvaltningens berättelse
Ekonomisk
statisik (o. d. enligt önskemål från central organisation)
Likviditetsbudgetering
Likviditetsuppföljning
Låneärenden
Valutaärenden
Statsbidragsärenden,
utöver ordinarie driftbidrag
Leverantörsreskontra
Lagerbokföring
Kassaförvaltning
Kalkylering
Kalkylrevidering
(i samarbete med marknads- alternativt produktionsenheten) Efterkalkylering Framtagning
kalkylunderlag (overhead-kostnader m. m.)
Prop.
1978/79:139 97
Offertkontroller, soliditetsutredningar, kreditbevakning
Kundreskontra
Fakturering, kravverksamhet
Investeringskalkylering (i samarbete med övriga berörda
funktioner)
Administrativa uppgifter:
Hyres- och kontraktsfrågor
Försäkrings- och skaderegleringsfrågor
Affärsjuridiska
frågor
Administrativ
utveckling (inkl. ADB-utveckling)
Interna serviceuppgifter: (Om dessa är organiserade under
ekonomifunktionen) Vaktmästeri Skrivservice Telefonservice Arkivering
Registrering Lokalvård Ekonomibit rädesuppgif ter
2.5.5 Förutsättningar för resursuppbyggnad
Samtliga regioner måste ha en basresurs för
ekonomifunktionen uppbyggd vid starten 1980-01-01. P. g. a. osäkerheten i
regionförslagen bör inte riksmedelvärdet användas som underlag i
dimensioneringen. I stället kan teoretiska jämförelser angående resursbehov
göras. Dessa sammanställningar avser dels jämförelser mellan samhällsföretag
kontra företag i näringslivet, dels jämförelse mellan samhällsföretagen.
Vid en jämförelse mellan ett samhällsföretag och enskilt
företag i motsvarande storleksklass kan följande skiljaktigheter finnas, vilka
påverkar bemanningen för ekonomifunktionen: (Undantag kan givetvis förekomma).
1.
Produktionen är
förlagd på många arbetsställen och med stor geografisk spridning, vad avser samhällsföretagen.
2.
Produktionsresurserna
är uppdelade på många branscher inom samhällsföretagen. Mera homogen
produktionsstruktur finns som regel inom enskilda näringslivet.
3. Orderstrukluren är mycket heterogen för samhällsverkstäderna.
Sammantaget innebär dessa tre punkter att ekonomifunktionen för ett
samhällsföretag
troligtvis i viss mån kräver mera resurser än ett företag i enskilt näringsliv.
Resursökningen hänför sig bl. a. till att inköpsverksamheten splittras,
bokföringsmaterialet utökas, fakturavolymen ökar m. m,
Såsom tidigare sagts skiftar ekonomifunktionens medelbeläggning
kraftigt enligt regionalförslag. Nedanstående faktorer förklarar till en del
dessa skiljaktigheter i bemanningen. Man kan anta att regionförslagen är
uppgjorda mot bakgrund av erfarenheten från nuvarande system och rutiner: 1.
Olika administrativa system
ambitionsnivå
för budgetering
ambitionsnivå
för redovisning och kostnadsuppföljning
7 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 139
Prop. 1978/79:139 98
ambitionsnivån för kalkylsystem
graden maskinella/manuella arbetsrutiner
behov av och ambitionsnivå för analyser och
utredningar
skiftande kund- och leverantörsbevakning
olika ambitionsnivåer för systemutveckling
2. Regionens storlek och strukter
volymer för redovisnings-, fakturerings- och reskontrarutiner
antalet verkstadsenheler och dess geografiska
spridning
3. Produktionsinriktning
andel egna produkter/legoarbeten
kundernas storlek
bransch- och orderstruktur
4. Organisationsuppbyggnad
decentraliserings-
centraliseringsgrad avseende besluts- och an
svarsfördelning
2.5.6
Kommentar. Rekommendation
Ekonomifunktionens
resurser inom stifelseorganisationen måste till stor del vara uppbyggd vid
starten 1980-01-01. (Ett betydande antal tjänster måste tillträdas under år
1979). Resurser för utrednings- och systemutvecklingsarbete kan dock rekryteras
successivt, efterhand som behov uppkommer. Viktigt är att varje region har
tillförsäkrats en basresurs, vilken är anpassad för att klara de obligatoriska
arbetsuppgifter som åläggs ekonomifunktionen.
I
avsnitt 2.5.5 diskuteras några exempel på faktorer som påverkar
personaldimensioneringen. Dessa faktorer visar att det generellt krävs i viss
mån större ekonomi-personalresurser för samhäUsföretaget än i ett företag av
motsvarande storlek i näringslivet. Detaljorganisation måste anpassas specifikt
för varje region med hänsyn till de faktorer och huvudarbetsuppgifter som angetts
ovan. Resultatbehovet blir i högsta grad beroende av vilka systemlösningar och
metoder som väljs för arbetsuppgiftens genomförande. NOSA-kommittén och sedemera
centrala stiftelsen kommer i annat sammanhang lägga fram underlag för val av
systemlösning och därmed detaljorganisation.
Mot
bakgrund av vad som ovan sagts är regionernas personalbehov svårt att
uppskatta. Antal befattningar per 10 Mkr. bör kunna minska ju större företaget
är. För de mindre regionerna med ca 650800 totalt anställda kan resursbehovet ujppskattas
till 45 tjänster. Regioner i storleksordningen 1 0001 300 totalt anställda
beräknas behovet till 78 tjänster. De största regionerna kräver 10 tjänster
och däröver beroende på antal anställda. Totala resursbehovet för
ekonomifunktionen kan sålunda beräknas till ca 180 tjänster, dvs. ungefärlig
överensstämmelse med regionernas sammanlagda förslag, fast något annorlunda
fördelning mellan regionerna. Huvudparten av ökningen kan hänföras till de sex
regioner som i dag inte har några samordnade regionresurser.
I
angivna siffror ingår inte interna servicefunktioner, typ telefonister,
vaktmästare. Dessa behandlas för sig i följande avsnitt, 2.6. De angivna
uppskattningarna är endast grova uppskattningar för att kunna beräkna en ram
för verksamheten vid starten 1980-01-01. Detaljanpassning får ske i första hand
med hänsyn till det pågående utredningsarbetet av EA-systemet inom NOSA-arbetets
ram och centrala stiftelsens utvecklings-
Prop.
1978/79:139 99
arbete under år 1979. Utvecklingsarbetet måste därefter
ske fortlöpande hos varje regionföretag, i syfte att bl. a. rationalisera
verksamheten.
Kostnaden, inkl. datorkostnaden m. m. kan beräknas till ca
20 Mkr. eller 0: 80 per produktionstimme.
Övergången till självständigt ansvar för en
företagsredovisning kräver att ekonomienheterna leds av kvalificerad
ekonomichef.
Några särskilda EA-resurser har inte beräknats för
placering vid verksamhetsenheterna. Detta innebär inte att verkstadspersonalen
inte skall ha några arbetsuppgifter inom ekonomirådet. Målsättningen bör vara
alt delegera budgetarbete, kostnadsuppföljning, kalkylframlagning m. m. i mesta
möjliga mån. Dessa arbetsuppgifter kommer emellertid att handläggas av dels verkstadsledningen
verkstadschef och arbetsledare dels kontorspersonal vid verkstäderna som
deluppgift. Se även följande avsnitt.
2.6 Kontorsservice, vaktmästeri m. m.
2.6.1 Utgångspunkter
Ändringen i huvudmannaskapet medför att personal till skrivservice,
kontoristtjänster inom produktions- och marknadsfunktionerna och telefon-, receptionisttjänster
i viss utsträckning måste nyrekryteras. Härutöver krävs resurser för vaktmästeri,
reproservice, ekonomibiträdestjäns-ter och lokalvård. Till stor del tillhandahålles
dessa tjänster i dag från nuvarande huvudmän.
2.6.2 De regionala organisationskommittéernas,
organisationsförslag
I de regionala förslagen har inte komplett angetts antalet
behövliga resurser inom kontorsservice- och hjälpfunktionsområdet. Särskilt markerat
är detta för vaktmästeri-, lokalvårds- och ekonomibiträdestjänster.
Från AMS har preliminära uppgifter getts beträffande
medeltal antal tjänster av här behandlad karaktär per verkstadsenhet: beräknat
med utgångspunkt från ett par representativa regioner. Antalet är ca 1,72,0
tjänster per verkstad för regioner med kommunalt huvudmannaskap och ca 1,51,7
tjänster i genomsnitt för verkstäder i landstingets regi. Dessa sifferuppgifter
avser ca 275 verkstäder för skyddat arbete. För KAC och industriella
beredskapsarbeten är siffran troligen en aning lägre på grund av att
arbetsställena i medeltal har färre arbetstagare än de skyddade verkstäderna.
Genomsnittet kan uppskattas till högst 1,5 tjänster per arbetsställe. Totalt
för samtliga regioner kan grundad på dessa uppgifter behovet uppskattas till
ca 600 befattningar. Vid övergång till regionalt företag bör antal tjänster
vid nuvarande kommunala verkstäder kunna minska, då viss verksamhet överflyttas
till huvudkontoret. Vissa resurser finns över de angivna för köp av t. ex.
lokalvård, tillsyn- och bespisningstjänster.
2.6.3 Kommentar. Rekommendation
Eftersom materialet inte är komplett beträffande planerat
resursbehov för nämnda personalkategorier, är personaldimensioneringen svår att
uppskatta. Resursbehovet inom områdena skrivservice, telefon- och re-ceptionistservice
samt kontoristtjänster inom marknads- och produk-tionsfunktionema kan
uppskattas till ca 125 tjänster. Uppgiften är grovt
Prop. 1978/79: 139 lOO
uppskattad
med hänsyn till befintligt underlag i de regionala organisationskommittéernas
förslag. Noteras bör att viss kontorsarbelskraft dessutom är beräknad under
funktionerna ekonomi, personal- och företagsledning.
Övriga
resurser inom huvudkontorets ram kan grovt uppskattas till ett 70-tal.
Resurserna avser vaktmästeri-, reprotjänster-, lokalvård- och ekonomibiträdestjänster.
UJppskattningen försvåras ytterligare av att tjänster för lokalvård och
ekonomibiträden kan tänkas bli köpta från andra företag. Behovet av
reprotjänster är också avhängigt av om grafisk produktionsenhet med
reprokunskap finns eller inte finns inom regionen.
Avseende
telefonservice- och ekonomibiträdesfunktionerna bör ett par påpekanden göras.
För regioner som i dag utnyttjar huvudmannens telefonväxel måste beställning av
växel göras snarast. Till personalmatsalar inom regionen behövs, utöver
personal, lokaliteter för matlagning, malsalar m. m. i de fall regionen själv
skall ansvara för dessa delar. En annan lösning är att köpa tjänster från t.
ex. landstingens resurser. Oavsett lösningssätt är det viktigt att denna fråga
inte förbigås under uppbyggnadsarbetet år 1979.
Verkstadsenhetemas
personalbehov för kontorsgöromål kan som ovan framhållits grovt uppskattas til
ca 600 st. På grund av materialets otillförlitlighet och svårigheten att
bedöma antalet tjänster som centraliseras, får uppgiften lämnas med stor
reservation.
2.7
Ledningsfunktionen
2,7.1
Utgångspunkter
Ledningsfunktionens
förändring jämfört med dagens situation kommenteras inte av OSA-utredningen i
propositionen 1977/78: 30. Det ändrade huvudmannaskapet och propositionens
intentioner innebär emellertid tillsammans att väsentligt utökade krav ställes
på ledningsfunktionen, främst VD-rolIen.
Myndighetsformen
i dagens huvudmannaskap innebär att arbetsvårds-chefen har en av offentliga
regler begränsad ansvars- och befogenhetsgräns inom ramen för ett
tjänstemannaansvar. I den rörelsedrivande och affärsmässigt agerande
stiftelseformen måste VD få en friare ställning och större ansvar och
befogenheter. Verksamheten blir målstyrd i stället för regelstyrd. Den nya
styrelsen kommer alt kunna följa och leda verksamheten mer direkt och ingående
än tidigare nämnder kunnat göra då den är tillsatt enbart för samhällsföretagets
verksamhet. Viss del av styrelsearbetet kan enligt stadgarna delegeras till
arbetsutskott.
Vad
som ovan sagts och det faktum att verksamheten för regionen skall bedrivas inom
ett företag med gemensamt namn, ställer höga krav på ledning, planering och
samordning. Ett allmänt önskemål är att det ges förstärkta resurser för
företagets totala långtidsplanering och möjligheter för utredningsarbeten.
VD:s
arbete kommer att i stor utsträckning vara utåtriktat. VD måste hålla
fortlöpande kontakt med arbetsmarknad och näringsliv, i första hand inom
regionen. VD skall så att säga "sälja sitt företag" inom regionen.
VD kommer även att direkt medverka i marknadsföringen. Till centrala stiftelsen
skall knytas resurser för samhällskontakt, vilka utöver
Prop.
1978/79: 139 101
uppgifter angående planering av icke-ekonomisk karaktär,
även har ansvar för informations- och massmediaverksamhet. De regionala
stiftelserna bör ges möjlighet att fullfölja denna verksamhet inom regionerna,
främst specifik intern information, typ personaltidingar o. d. Se även vad som
angivits i avsnitt 2: 4 om huvudaktiviteter inom personalfunktionen.
Såsom också konstateras under avsnittet marknadsföring
saknas i dag ett accepterat kommersiellt mål (affärsidé). Ledningsfunktionen
bör genom skilda åtgärder stimulera till en diskussion härom och hur det
företagsekonomiska målet skall avvägas mot och kopplas till rehabiliteringsmålet
och andra mål för verksamheten.
Samarbets- och samrådsverksamheten kräver handläggande
arbetsuppgifter för VD. Det gäller t. ex. förhandlingsansvar angående MBL men
även samordnings- och tillsynsuppgifter, typ att verksamheten bedrives enligt
ur arbetstagarnas synvinkel likartade målsättningar. VD bör ha möjlighet alt
bedriva intern revision inom sitt ansvarsområde.
2.7.2 Central organisation
Ledningsfunktionen får till sin hjälp dels specialkompetens
inom skilda områden för utveckling och utvärdering, dels resurser att utnyttja
i form av internkonsulter inom skilda funktioner. Rådgivande och till vissa
delar styrande resurser kommer att ges i form av projektpersonal för
omstrukturering och utbyggnad av verksamheten.
Från den centrala organisationen kommer vidare bistånd att
ges åt regionerna genom långsiktig och strategisk planering, strukturanalyser,
finansiering, policyformulering, normgivning, administrativ utveckling etc.
Investeringsplaneringen kräver att dialogkontakter finns
mellan ledningsfunktionen inom regionen och framför allt centrala stiftelsens
teknikavdelning samt ekonomiavdelning.
Den övergripande målsättningsdiskussionen måste också
hållas levande genom diskussioner och erfarenhetsutbyte mellan centrala
stiftelsen och regionerna, bl. a. genom koncernvisa och återkommande konferenser.
2.7.3 De regionala organisationskommittéernas
organisationsförslag
De regionala kommittéernas förslag till övergripande
ledningsresurser omfattar ett 60-tal befattningar. Av dessa avser ca 4045
tjänster handläggande personal inkl. VD.
Personal i ledningsfunktionen, exkl. VD, har i nästan
samtliga förslag hänförts som en resurs i stabställning direkt tillordnad VD.
Tjänstebeteckningarna är mycket skiftande, såsom utredningssekreterare, vVD,
direktörsassistent.
Eftersom organisationsförslaget avser ett företag inom
regionen har VD givetvis i samtliga förslag ansvaret för att leda och planera
verksamheten inför styrelsen.
2.7.4 Kommentar. Rekommendation
Tillsättning av VD-funklion bör ske snarast efter
regionala stiftelsernas bildande. Detaljorganisation för övriga
ledningsfunktioner utformas, enligt vad som framhålles i avsnitt 3, därefter av
VD. Resurser bör finnas inom ledningsfunktionen för framför allt:
Prop. 1978/79:139 102
Långtidsplanering
(totalt för företaget och medverkan i koncernens
planering)
Utredningsverksamhet Utåtriktad kontaktverksamhet Informationsverksamhet Samarbets-
och samrådsverksamhet Internrevision
Till
en början bör som regel den övergripande ledningsresursen under styrelsen i
princip begränsas till VD och en chefssekreterare. Endast vid de större regionerna
med över 1 000 anställda (ca 10 företag) torde det finnas skäl för att
förstärka ledningen med en stabsperson, utrednings-och informationssekreterare.
Det totala antalet befattningar skulle sålunda kuima ingåpngsvis år 1980 konmia
att uppgå till ett femtiotal.
Vid
centrala stiftelsen kommer att finnas internrevisiorer som även kan biträda
regional VD. Härutöver bör dock finnas möjlighet att köpa revisionstjänst
regionalt för såväl reguljär intemrevision som vid tillfälligt uppkomna behov.
Tillsättande av vVD-funktionen är troligen inte försvarbart mer än för de
största regionerna och bör även i dessa fall avvaktas tills erfarenhet vunnits
av vad funktionscheferna kan tillföra organisationen.
2.8
Det regionala företagets samråds- och samarbetsfunktioner
De
samråds- och samarbetsfunktioner som det regionala företaget har att uppehålla
är av såväl stor vikt som betydande omfattning. Angelägenheten av att nå en
god samverkan med av verksamheten berörda myndigheter och organisationer har
särskilt uppmärksammats i samband med utformningen av förslaget till
representation från skilda kompetens- och erfarenhetsområden i den regionala
stiftelsens styrelse. I denna styrelse skall sålunda ingå representanter för
flera olika myndigheter och organisationer; nämligen för landstinget,
kommunförbundets länsavdelning, staten, LO-distriktet, TCO-distriktet,
näringslivet, länsarbetsnämnden och de anställda vid företaget.
Huvudansvaret
för det regionala företaget uppbäres av styrelsen tillsammans med dess VD,
vilka har att teckna företagets firma samt årligen avge årsredovisning och
förvaltningsberättelse. Styrelsen och VD kan i sin tur delegera ansvar och
befogenheter inom verksamheten till olika funktionsföreträdare samt till
verkstadschefer m. fl.
Inom
företaget bör därutöver förekomma ett organiserat samarbete för allmän
marknads- och försäljningsplanering, bransch- och produktsamverkan,
projektutveckling m. m.
En
nära omfattande samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare skall enligt
1977 års arbetsmiljölag förekomma bl. a. i fråga om lokalplanering,
miljöanpassning och skyddsarbete.
Vidare
skall en fortlöpande samverkan med de anställda ske via deras fackliga
organisationer i enlighet med 1977 års lag om medbestämmande i arbetslivet.
Denna lag innehåller bestämmelser såväl om organisationernas förhandlingsrätt
då det gäller viktigare förändringar av verksamheten eller av arbetstagarens
arbetsförhållanden som om arbetsgivarens informationsplikt. Även aimat
organiserat eller dagligt spontant samråd kan och bör förekoirmia inom
företaget.
Prop.
1978/79:139 103
I regeringens proposition 1977/78: 30 har bl. a. erinrats
om att det regionala företaget bör få ett nära samarbete med näringslivet inom
regionen samt att man i det syftet måste sträva efter att förlägga verkstäderna
så att de på ett naturligt sätt smälter in i ortens näringsliv.
I propositionen har även betonats nödvändigheten av att
det regionala företaget får en nära anknytning till flera samhällsområden som
berör arbetshandikappade personer och för vilka ansvaret är förlagt till regional
och lokal nivå. Det gäller fömtom arbetsförmedling bl. a. också försäkringskassa,
sjukvård, medicinsk och yrkesinriktad rehabilitering samt socialvård.
När del gäller samarbetet på lokal nivå har det i
propositionen framförts den uppfattningen att det bör ankomma på de regionala
företagen att själva fatta beslut om hur den lokala representationen bör
utformas med hänsyn till skiftande regionala förutsättningar. I anslutning
härtill har bl. a. betonats nödvändigheten av att ledningen för de lokala verkstäderna
tillförsäkras sådan rörelsefrihet som möjliggör anpassning till lokala
förhållanden. Företagels samarbete med regionens kommuner bör exempelvis kunna
ske genom regelbundet återkommande informationskonferenser.
Vid utformningen av det regionala förelagets interna och
externa samarbets- och kontaktverksamhet är det nödvändigt att hänsyn tas till
hur ansvar och befogenheter delegerats, till lagfästa och avtalade former för
samverkan med de anställda och deras organisationer samt till verksamhetens
industriella och affärsmässiga karaktär. Det är därvid angeläget att
kontaktverksamheten blir så enkel och smidig till sin utformning som möjligt,
att den riktas till rätta instanser och att redan befintliga informationskanaler
utnyttjas.
2.9 Resurssammanfattning. Organisationsplan
I föregående avsnitt har genomförts en jämförande analys
och utvärdering av de regionala organisationskommittéernas förslag till
administrativa resurser vid de regionala samhällsföretagen år 1980. Som
framgår av sammanställningen i tabell C bedöms det totala behovet av administrativa
befattningar till ca 1 100, varav vissa produktionstekniker kan vara utplacerade
på verkstäderna. Kostnaden för denna resurs kan beräknas till ca 6: 45 kr. per
produktionstimme. Härtill skall läggas resurser för företagshälsovården och ca
600 sekreterar- och vaktmästarbefatt-ningar vid verkstäderna. För ledning och
instruktion etc. finns ca 2 800 befattningar vid verkstädema. Kostnaden för
dessa verkstadsresurser kan uppskattas till ca 13: 70 kr. per produktionstimme.
För att täcka behovet behövs ca 360 nya befattningar (exkl.
företagshälsovården) i förhållande tiU i dag regionalt samordnade och särrubri-cerade
resurser för landstingens arbetsvärd. Ca 210 av dessa nya befattningar kan
tillskrivas de sex regioner som f. n. ej har någon landstingskommunal
samordning av verksamheten. Den här gjorda bedömningen överensstämmer i stort
med de regionala organisationskommittéernas förslag till total ökning. Den
föreslagna ökningen innebär ungefär ett 10-procentigt tillskott till de ca 4
000 tjänstemän som f. n. är anställda vid arbetsvärden. 1 OSA-utredningen och
propositionen har dessa uppskattats till ca 5 000. Enligt företagsenkäten
uppgick antalet till 4 136 i maj 1978.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell C. Sammanfattning av krav pä administrativa
resurser vid de regionala samhällsföretagen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Funktion
Dimensionerings-tal
Totalt antal befattningar ca
Ökn.'
totalt ca
1980
varav förde sex" ca
Kostn
ca
totalt
Mkr
. för HK
ca
kr/prod.
tim.
Anmärkning
Företagsledning (inkl. revision)
23 befattn. per region
56
25
15
15
0:60
Marknadsföring
1 befattn. per per 200 000 tim.
130
40
30
32
1:25
Totala kostnaden täckes med 45 % merintäkt.
Produktionsledning 1,14 befattn. per 100 000 tim.
280
50
20
50
2:
Totala
kostnaden täckes med 23 % produktivitetsökning. Härutöver finns ca 2 800
verkstadschefer, arbetsledare, instruktörer.
Härutöver
krävs vissa vaktmästare och kontorister på verkstäderna. Totalt ca 600
befattningar.
S:a vid
verkstad 3 400 « 350 Mkr. el. 13: 70 kr./tim.
Personaladministra- Specificering
tion (exkl.
före-
per underaktivitet
220
105
65
26
1:
tagsvård)
Ekonomiadmini-
stration
»,
180
60
40
20
0:80
Kontor sservice.
grov uppskattning
200
80
40
20
0:80
vaktmästeri
Summa ca
1066
360
210
163
6:45
' Ökning i föi hållande till i dag regionalt samordnade
och särrubricerade resurserna för arbetsvärden. I
några fall saknas uppgifter.
" De sex regionerna som i dag inte har någon
landstingskommunal samordning av verksamheten.
Som framgått av de funktionsvisa bedömningarna utgör
ovanstående beräkningar endast en första uppskattning av de regionala
företagens administrativa resurser i första hand grundat på en jämförelse
mellan de regionala organisationskommittéernas förslag. Bedömningen syftar till
att få en uppfattning om storleksordningen hos behovet och finna en första grov
kostnadsram för verksamheten under startåret 1980.
På grundval av den här gjorda analysen bör, som framgår av
avsnitt 3. regionföretagen under år 1979 nyansera och precisera sina behovsbedömningar.
Mer definitiv ställning till resursbehovet år 1980 kan därefter tagas i
samband med budgetarbetet och centrala stiftelsens medelfördelning i
anslutning därtill vid slutet av år 1979 och under våren 1980. Organisationen
måste därefter fortlöpande rationaliseras och utvecklas genom främst de
regionala företagens egna initiativ. Visst stöd i detta arbete fås hos centrala
stiftelsen.
I sista hand måste det regionala företagets ledning, efter
vederbörliga regionala MBL-förhandlingar, besluta om huvudkontorets
organisation. Därmed tas även ställning till fördelningen av ansvar och
resurser mellan huvudkontor och verkstädema (motsvarande). För att få så
effektiv
opaginerad Kontrollera mot PDF
organisation
som möjligt måste den noga anpassas till det regionala företagets och den
tillverkande enhetens specifika situation, dess problem och dess möjligheter.
Organisationsutvecklingen måste bedrivas så att lösningarna blir verklighetsförankrade
och accepterade av den där anställda personalen.
Till
vägledning för den regionala organisationsutvecklingen skall emellertid här
presenteras och diskuteras en grundmodell för huvudkontorets organisation och
hur denna kan anpassas och utvecklas efter olika behov. Utgångspunkter för
presentationen är de regionala organisationskommittéernas förslag.
En organisationsplan
som omfattas av de flesta regionerna är den funktionella organisationen, fig.
1. Här har huvudkontorets resurser indelats i de tidigare redovisade
huvudfunktionerna. I av styrelsen fastställd delegationsordning fördelas
ansvaret på de olika funktionscheferna. Verkstadscheferna är, enligt styrelsens
och VD:s beslut, direkt underställda resp. funktionschef. Verkstadscheferna får
sålunda i denna organisation ett produktivitets-(inre effektivitets) ansvar
enligt fastlagd driftbudget och inom ramen för givna fasta resurser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
GRUNDMODELL I FOR ORGANISATION AV REGIONALT SAMH Ä LLSF Ö RETAG (FUNKTIONELL ORGANISATION alurnalivt
LINJE - STAB -ORGANISATION)
Figur 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Styrel »
VD
Arbetf. ultkott
opaginerad Kontrollera mot PDF
r - -
I Intem- revision
I
Sekretariat
opaginerad Kontrollera mot PDF
MarknacJ
Produktion
Ekonomi
Foiclagl* h ä lsov å rd
opaginerad Kontrollera mot PDF
Verkst ä der
En
fördel med den funktionella organisationen är att man inom denna kan
arbetsfördela, speciellt utvecklingsansvaret, på funktioner och härigenom bygga
upp en kompetent specialistkår. Givetvis måste härvid göras en avvägning mot de
förväntade resultaten av en sådan resurssatsning. Organisationen kan lätt bli
för dyr. För de smärre företagen bör därför noga övervägas om en särskild
marknads- eller produktionschef behövs eller om denna uppgift kan fyllas av
VD. En annan fara är att de delade ansvarsförhållandena medför oklarheter som
löses genom en flora av föreskrifter. Organisationen byråkratiseras. Det kan
vidare bli svårt för en funktionschef att överblicka alla branschområden som
det f. n. är fråga om inom ett regionföretag. Detta har bl. a. kommit till
uttryck i vissa regionförslag om underindelning av marknads-och
produktionsavdelningarna i bransch- eller produktgruppsspecialiseringar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ovanstående
tankegångar har fört några regioner vidare mot att i stället för en
funktionell organisation föreslå en sektorindelad organisation avseende marknad
och produktion, se exempel fig. 2. Sektorindelningen kan antingen följa
branschindelning, dela tillverkningen på olika produktgrupper eller t. ex.
göras enUgt affärsidéer uttryckta på annat sätt. Avsikten är att varje sektor
ställs under en chef, som kan benämnas produktchef, med fullt resultatansvar.
Produktchef kan tillika vara verkstadschef. Marknads- och produktionsfunktionema
kan integreras och utföras av samma person.
opaginerad Kontrollera mot PDF
GRUNDMODELL II F Ö R ORGANISATION AV REGIONALT SAMH Ä LLSF Ö RETAG (SEMI I SEKTORISERAO
ORGANISATION
Figur 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Arbetsutskott
1
Verkst direkt ö r
1
Sekretariat
Personal
1 F ö r. »» , 1 1 hiluvkd 1
tnfomutlon
Ekonomi
Kontoriieivicc
Sektor TR Ä
Sektor MEKANIK
Sektor
KONSTHANTVERK
Sektor FRITIO
I
avsnitt 2.2 har emellertid påpekats att en kompetensförstärkning krävs för
marknadsföringen såväl centralt som regionalt inom organisationen med
nuvarande sortiment. Många verkstäder har vidare blandad produktion så det kan
vara svårt att entydigt hänföra dem till en sektor. Det är troligen därför
svårt för de flesta regioner att f. n. tillämpa en sektoriserad
organisationsmodell. Den kan därför inte generellt förordas. En framtida omstmkturering
av sortimentet kan emellertid möjliggöra och berättiga en generellare
tillämpning av sektormodellen. Ett flerårigt utvecklingsarbete måste dock
föregå en sådan ev. omstrukturering.
Delegeras
inte beslutsansvar till funktionschefema erhålls i stället en renodlad
linje-stabs-organisation. Här ställs verkstadscheferna direkt och närmast under
VD. Funktionschefema och dess medarbetare kommer endast att uppträda som
rådgivare och stöd åt VD och verkstadscheferna. Några regioner har föreslagit
denna modell. Förslagen bör dock i resp. regions fortsatta
organisationsutveckling utgå från de skäl som här framlagts för en funktionell
organisation.
Slutsatsen
blir sålunda att den funktionella organisationen (fig. 1) f. n. bör förordas för
de flesta regionföretagen. Men några företag kan om verksamhetsstrukturen så
tillåter tillämpa en affärsidé- eller produkt-gmppsinriktad och sektoriell
indelning av marknads- och produktionsfunktionerna. Det skulle emellertid
ställa sig för dyrt att även splittra upp personal- och ekonomifimktionema på
sektorerna i en fullständig sektorisering/divisionalisering av organisationen.
Dessa funktioner bör därför sammanhållas inom huvudkontoret med funktionsansvar
enligt styrelsens och VD:s delegationsbeslut.
Prop. 1978/79:139 107
3
Omorganisationens genomförande
1
det föregående har ramar och grundprinciper lagts fram för uppbyggnaden av de
regionala företagens organisation, främst huvudkontorets organisation. Denna
sammanställning och förslagen rörande den centrala stiftelsen tillsammans med
resp. regions förslag till organisation kommer att uigöra utgångspunkter från
en omfattande organisations-och administralionsutveckling vid varje regionalt
företag. Utgångsläget för företagen kommer att upplevas olika. Ett tiotal
företag kan direkt ta över personal och rutiner från tidigare organisation och
därför lätt behålla kontinuiteten i arbetet. Sex företag måste bygga upp ett
huvudkontor så gott som från grunden. Övriga regioner kommer att behöva omorganisera
de centrala resurserna i större eller mindre grad. Samtliga företag kommer att
få nya grundläggande administrativa system inom personal- och
ekonomiadministration. Härtill kommer ett omfattande utbildningsarbete
syftande till att introducera personalen i den nya situationen och inskola den
i nya eller förändrade arbetsrutiner.
Arbetet
med omorganisationen kan i huvudsak uppdelas på:
Anpassning av grundmodellen för organisation till
resp. företags speciella situation. Utarbetande av styrformer,
ledningsprinciper och delegationsordning. Policy och målformuleringar för
koncern, företag, funktion och produktiv enhet.
Fastläggande av plan för successiv uppbyggnad och
förverkligande av organisationen.
Utarbetande av arbetsorganisation för resp.
funktion.
Befattningsplanering, beskrivning, kodifiering etc.
av befattningar.
Utarbetande av lönepolitik och rekryteringsplan.
Rekrytering och anställning. En grund härför erhålles
som resultat av övertagandeförhandlingarna.
Utarbetande av arbetsrutiner för varje delfunktion.
För vissa av dessa finns centrala krav på och rationaliseringsskäl för
enhetliga koncem-gemensamma lösningar. Arbetet härmed är i vissa delar påbörjat
av NOSA-kommittén.
Utbildning om och för den nya verksamheten. Viss
befattningsutbildning sker dock i form av handledning i samband med utveckling
och införande av nya rutiner. Omvänt kan en hel del utveckling initieras genom
utbildningsinsatser, funktionsvisa koncernkonferenser etc.
Anskaffning och inredning av nya lokaler,
kontorstekniska utredningar m. m., flyttning. Berör endast vissa regioner.
Ekonomiska utredningar för att skaffa ett
ingångsvärde 1980-01-01 för den nya organisationen. Förtydligande av och följdutredningar
till övertagandehandlingar. Budgetering.
Sortimentsinventering. Utveckling av
sortimentspolitik.
Resursinventering.
Utveckling av investeringsprogram.
Utvecklingsarbetet bör bl. a. resultera i en organisationshandbok för
varje
region med vissa för regionerna likalydande avsnitt. De ekonomiadministrativa
och personaladministrativa reglerna och mtinerna får troligtvis sådan
omfattning att de bör utgöra specialdelar eller separata handböcker. Detta är
troligen fallet även vad avser en del tekniska områden; produktions- och materielstyming,
underhåll, skyddsfrågor etc.
Utvecklingsarbetet
bör projektorganiseras och ledas av VD vid resp. region. En samordnad plan bör
utarbetas för varje regions arbete. Suc-
Prop. 1978/79:139 108
cessivt
kan vissa delar av projektet brytas ut och delegeras till funktions-ansvarig
eller verkstadschef för genomförande. Speciellt mål- och poli-cyformuleringar
och vissa administrativa rutiner bör utformas enhetligt för koncernen. Centrala
stiftelsen bör i dessa stycken ha ett ansvar för koordineringen. På detta sätt
kommer genomförandeprojektet för hela koncernen att drivas två-dimensionellt
med en regional dimension och en funktionell dimension, se fig. 3.
Centrala stiftelsen kan
även komma att uppträda som internkonsult och utbildare i regionemas projekt. I
de koncemgemensamma delarna har redan NOSA-kommittén och dess arbetsgrupper
påbörjat arbetet.
För
att inte tid skall förloras måste NOSA-kommittén och sedermera den centrala
stiftelsen samt de regionala organisationskommittéerna planera och i vissa
delar påbörja utvecklingsarbetet i avvaktan på att styrelser och VD:er finns
tillsatta för de regionala företagen. Givetvis får inte några beslut fattas
centralt i fråga om skall MBL-förhandlas och beslutas av de regionala
företagen. En hel del utrednings- och förberedelsearbete torde dock ändock
kunna utföras. Det är emellertid synnerligen angeläget att viss personal,
speciellt vid personal- och ekonomiav-dehiingarna, tillträder sina befattningar
vid de regionala företagen så fort som möjligt under år 1979 och att nuvarande arbetsvårdsadministratörer
så långt möjligt kan medverka i omläggningsarbetet. Genomförandet torde ändock
inte kunna klaras utan en betydande konsultinsats. För denna har avsatts vissa
medel inom centrala stiftelsens budget.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Figur
3
Stomme till projektorganisation f ö r uppbyggnad och utveckling av
regionalt samh ä lls-
f ö retaqs administration____
Ö verordnad projektledning ut ö vas ö verg å ngsvis av centrala stiftelsen med bitr ä de av regionala f ö retr ä dare
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regionf ö rdelning
Projektledning
f ö r region. (Flera regioner kan
assisteras av samma konsulter)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Funktionsprojekt (ex p ä delfunktioner)
F - P
C - E,
R - W
AB, X - BO
opaginerad Kontrollera mot PDF
F ö retagsledning
ivi ä l. sytte
Lecjningsnil Ö vergripande ofrianiation
Marknadsfr ä gor Invenwrina Politik
Organisation
Produktionsfr å gor Invtntering [
Sryrning ~
UncierhSin
____ Ink ö p
Personaladministration _
Anst ä llning
H ä lsov ä rd Orginintion
L ö n « ryna"m~ Ovr rtitiner
Ekonomiadministration __
Ekon. utredning
Finansmodell
Organisition
3udget « ring_
Kalkylering__
Bokslutsordning
____________ Redovisninossvst.
Administrativ arbetsorganisation i ö vrigt
Kontorvtitiner
Arbetimil] ö Kontor « eknik
Lokalfr ä gor
Kontorsmknik
Flyttning
Utbildning/Info
Rekrytering
Prop.
1978/79:139 110
Innehåll Sid.
Propositionen ............................................................... .... 1
Propositionens huvudsakliga innehåll........................... .... I
1
Inledning.................................................................. 3
2
Föredragandens
överväganden............................... 5
2.1
Personalpolitiken
................................................... 5
2.2
Finansiering.............................................................
7
2.2.1
Driftbidrag ............................................................ 9
2.2.2
Investeringsbidrag................................................ ... 11
2.3
Den centrala
stiftelsens organisation och dimensionering 13
2.4
De regionala
stiftelsernas organisation och dimensionering 17
2.5
Hemarbele............................................................... ... 18
2.6
Kosinader................................................................. ... 19
2.7
Förhandlingsuppgörelser......................................... 20
3
Hemställan............................................................... 22
4
Beslul ...................................................................... 22
Bilaga 1. Nya organisalionskommilténs för skyddat arbete
(NOSA) skrivelse till statsrådet och chefen för arbetsmarknadsde
partementet angående ny organisation för skyddat arbeie (exkl.
bilagor)..........................................................................
23
Bilaga 2. Riksrevisionsverkels och statskontorets
yttranden
över avsnitt 3 i nya organisationskommitténs för skyddat arbeie
skrivelse angående finansiering, medelsfördelning m.m. för den
nya organisationen för skyddat arbete......................... 59
Bilaga 3. Centrala förhandlingsöverenskommelser om ändrat
huvudmannaskap för skyddat arbeie m.m............. ........... 63
I
Bilaga 4. Nya organisationskommitténs för skyddat arbete
rap
port (Ds A 1979:1) De regionala stiftelsernas organisation (exkl.
bilagor)..........................................................................
75
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
31 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (31)
31 kopplingar i 29 dokument.
- Skr. 2023/24:140 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 95 i texten
- Skr. 2022/23:140 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 106 i texten
- Skr. 2021/22:140 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 107 i texten
- Skr. 2020/21:140 2021 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 106 i texten
- Skr. 2018/19:140 2019 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 105 i texten