Sök i Ratio Lex

om redovisning av mervärdeskatt, m. m.

122 sidor, varav 64 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 64 av 122 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:141, om redovisning av mervärdeskatt, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 Regeringens proposition

1978/79:141

om
redovisning av mervärdeskatt, m. m.;

beslutad
den 8 mars 1979.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLA
ULLSTEN

INGEMAR
MUNDEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås ändringar i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt och
lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon. Ändringarna iimebär bl.
a. följande.

Uthyrning
av fastighet eUer lokaler för användning i verksamhet som medför
skattskyldighet skall, om fastighetsägaren vill det, kunna medföra
skattskyldighet. Ingående skatt som hänför sig till förvärv m. m. av sådan
fastighet eller lokal bUr avdragsgill och skyldighet föreligger att redovisa
skatt på hyrorna. Motsvarande föreslås gälla vid upplåtelse av rörleselokaler
med bostadsrätt. Förslaget undanröjer den skillnad i mervärdeskatlehänseende
som föreligger mellan den som driver verksamhet i egna lokaler och den som
driver verksamhet i hyrda lokaler.

Den
som är skattskyldig skall, om han förvärvar vara från någon som inte är
skattskyldig, få tillgodoföra sig avdrag för ingående mervärdeskatt med belopp
som skulle ha utgjort mervärdeskatt om säljaren hade varit skattskyldig.
Härigenom kommer endast det mervärde som skapas hos den skattskyldige att
beskattas. Den dubbelbeskattning som nu kan uppkomma vid omsättning av
begagnade varor undanröjs därmed. Reglema skall omfatta även de nu skattefria
begagnade personbilarna och begagnade motorcyklarna. Åtgärden kompletteras på
detta område med förslag om viss sänkning av den s. k. bilaccisen på
personbilar och motorcyklar. Genom ett särskilt s. k. lagerskatteavdrag imdanröjs
en dubbelbeskattningseffekt på fordon som finns i lager vid ikraftträdandet.

Ränta
skall inte längre räknas in i beskattningsvärdet vid kredittransaktioner.

1
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 141

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 141 2

Deklaration
som enligt nu gällande bestämmelser skall lämnas den 5 augusti får enligt
förslaget lämnas den 20 augusti. Deklaration som avser helt kalenderår eller
andra halvåret för den som redovisar skatt två gånger per år får lämnas den 5
april året därpå i stället för den 5 februari.

De
nu avsedda ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1979.

Vidare
föreslås ändringar som berör avdragsrätten bl. a. i koncerner och när det
gäller hyra av personbil, beskattningsvärdels bestämmande när det gäller viss
kopiering och anstånd. Även dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli
1979.

I
propositionen föreslås även ändringar som avser skattskyldighetens inträde m. m.
Skattskyldighet skall inträda när vara levereras eller tjänst tillhandahålls.
De vid den tidpunkten gällande bestämmelserna om skatteplikt, skattesats m. m.
avgör om och med vilket belopp mervärdeskatt skall redovisas.

Redovisning
av mervärdeskatt, som nu kan ske enligt kontantmetoden eller
faktureringsmetoden, skall enligt förslaget i princip ske när affärshändelse
bokförs, dvs. enligt faktureringsmetoden. Avbetalningshandeln föreslås dock få
redovisa skatt i takt med avbetalningarna. Vidare får länsstyrelsen möjlighet
att, om synnerliga skäl föreligger, medge att redovisning av skatt även
fortsättningsvis skall ske enligt kontantmetoden. En bibehållen kontantmetod
skall kunna få zmvändas av skattskyldiga för vilka övergång tiU redovisning
enligt faktureringsmetoden skulle leda till kraftiga likviditetspåfrestningar.
Skattskyldiga som har rätt att tillämpa förenklad bokföring enligt den s. k.
pärmmetoden föreslås få rätt att under löpande är tillämija kontantmetoden för
sin redovisning av mervärdeskatt. Fordringar och skulder skall dock för dessa
företag medräknas vid beskattningsårets utgång.

Skattskyldiga
med en årsomsättning om högst 100 000 kr. föreslås få redovisa skatt endast en
gång per år och skattskyldiga med en årsomsättning mellan 100 000 kr. och 200
000 kr. två gånger per år. Förslaget innebär att ca 350 000 deklarationer per
år faller bort

Förskott
och a conto-betalningar föreslås bli beskattade när de tas emot utom när det
gäller byggnads- eller anläggningsarbeten.

Tjänster
som tas ut ur verksamhet för den skattskyldiges eller annans räkning föreslås
bli beskattade.

Den
nuvarande beskattningen av byggnader i vissa fall ersätts med beskattning av
tjänst på fast egendom. Är det fråga om yrkesmässig byggnadsverksamhet i egen
regi kommer beskattningen att avse uttag av tjänst.

Bestämmelserna
om bl. a. tidpunkten för skattskyldighetens och redovisningsskyldighetens
inträde skall enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 1981.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 141

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968: 430) om
mervärdeskatt' dels all 9 och 31 §§ samt anvisningarna till 9 § skall upphöra
att gälla, dels att 24, 6, 8, 10, 1419, 22, 24, 25, 27, 3236, 3840, 46, 49,
51, 55 och 73 §§, punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 2 § samt
anvisningarna till 5, 8, 10, 11, 14, 15, 17 och 19 §§ skall ha nedan angivna
lydelse,

dels alt rubriken närmast före 65 § skall lyda
"Tystnadsplikt m. m.", dels att i lagen skall införas två nya
paragrafer, 5 a och 5 b §§, och nya anvisningar, anvisningar till 4, 5 a och 22
§§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Skaltskyldig är den som inom landet i yrkesmässig
verksamhet omsätter

1)
skattepliktig
vara, byggnad 1) skattepliktig vara eller tjänst,
eller tjänst,

2)
vara som anges
i 8 § 15, tjänst som anges i 10 § första stycket och avser vara som nu nämnts
eller tjänst som anges ill § 1, 3, 4 eller 5 i vad sisinämnda punkt avser
annonsering eller annan reklam för utländsk uppdragsgivares räkning eller
tjänst som anges ill § 10.

Skattskyldig är vidare den som i yrkesmässig verksamhet
omsätter

sådan vara eller tjänst som anges i första
stycket genom utförsel

(export).

Regeringen kan efter ansökan förordna om skattskyldighet
tills vidare

för omsättning av annan tjänst än sådan som anges i 10 §
första stycket

eller 11 §.

Länsstyrelsen kan efter ansökan av fastighetsägare besluta
att denne tills vidare skall vara skattskyldig för uthyrning helt eller delvis
av sådan byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet enligt denna lag
för användning i verksamhet som medför skattskyldighet. Vad nu har sagts
tillämpas även i fråga om upplåtelse av bostadsrätt.

. 1 Lagen omtryckt 1969: 237. Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974: 885 anvisningarna till 9 § 1970: 183. - Senaste lydelse 1976: 928.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

När särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen besluta atl
den som påbörjat verksamhet tills vidare skall vara skattskyldig redan innan
skattskyldighet enligl första eller andra stycket föreligger.

Om skatt vid införsel föreskrives i 58 och 59 §§.

(Se vidare anvisningarna.!

3 S'

Delägare I enkelt bolag, s. k. gmvbolag eller partrederi
är skattskyldig i förhållande till sin andel i bolaget eller rederiet. Efter
ansökan av samtliga delägare kan länsstyrelsen besluta atl den av delägarna
som dessa föreslår tills vidare skall anses som skaltskyldig för bolagets eller
rederiels hela skattepliktiga verksamhet.

I fråga om kommanditbolag och annat handelsbolag är bolagel
skatt-skyldigt. Har skaltskyldig avlidit är dödsboet skattskyldigt. Har skattskyldig
försatts i konkurs är konkursboet skattskyldigt.

Den .som övertager skattskyldigs verksamhet eller del av
sådan verksamhet är skattskyldig för affärshändelser som inträffar efter övertagandet,
i den mån skattskyldighet ej inträtt för den tidigare ägaren.

4 §

Skattskyldighet inträder när ve- Skattskyldighet inträder när vara

derlag inflyter kontant eller i form levereras, tjänst
tillhandahålls eller

av varor eller på annat sätt kom- uttag sker. Erhålls dessförinnan ve-

mer den skattskyldige till godo och derlag helt eller delvis för be-

när uttag sker. ställd vara eller tjänst
inträder

skattskyldighet för vederlaget när

det inflyter kontant eller på annat

sätt kommer den skattskyldige till

godo. Vid upplåtelse av avverk

ningsrätt till skog inträder skatt

skyldighet, i de fall som avses i

punkt I fjortonde stycket av an

visningarna till 41 § kommunal

skattelagen (1928: 370), när betal

ning tas emot.

Länsstyrelsen kan efter ansökan

besluta att skaltskyldig vid redo

visning för mervärdeskatt skall in

räkna uppkomna fordringar i om

sättningen. (Se vidare anvisningarna.)

5a§

Redovisningsskyldighet inträder när affärshändelse, genom
vilken skattskyldighet har inträtt, enligt

3 Senaste lydelse 1973: 928.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 141

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

god redovisningssed bokförs eller borde ha bokförts, om ej
annat följer av andrafjärde styckena eller av 5 b §. Är den skaltskyldige ej
bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976: 125) eller ef skyldig att föra
räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1951: 793) inträder dock
redovisningsskyldighet när skattskyldighet inträder enligt 4 §.

Vid kreditförsäljning med förbehåll om återtaganderätt
får redovisningsskyldigheten anstå till dess betalning inflyter från köparen.
Om fordringen diskonteras eller överlåts utan samband med överlåtelse av
verksamheten eller del därav inträder dock redovisningsskyldighet vid
diskonteringen eller överlåtelsen. 1 fråga om annat tillhandahållande mot kredit
kan länsstyrelsen, när principerna för den skattskyldiges bokföring
föranleder det, medge att redovisningsskyldigheten inträder först vid
beskattningsårets utgång, dock senast när betalning inflyter eller fordringen
diskonteras eller överlåts.

Länsstyrelsen får, när synnerliga skäl föreligger, medge
att vad som sägs i andra stycket om redovisningsskyldighetens inträde vid
kreditförsäljning med förbehåll om återtaganderätt skall tillämpas tills vidare
av viss skattskyldig även i annat fall.

Försätts skattskyldig i konkurs inträder
redovisningsskyldighet för konkursgäldenären för alla affärshändelser för
vilka skattskyldighet men ej redovisningsskyldighet har inträtt före
konkursutbrottet. Den som övertar skattskyldigs verksamhet eller del därav är
redovisningsskyldig för affärshändelse som inträffar efter övertagandet, i
den mån redovisningsskyldighet ej har inträtt för den tidigare ägaren.

(Se
vidare anvisningarna.) 5b§

Vid uttag av tjänst som sträcker sig över mer än en
redovisnings-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Före.slagen lydelse period skall, om ej annat framgår av
andra eller tredje stycket, till varje redovisningsperiod hänföras den del av
tjänsten som har utförts under perioden.

Utför den som hedriver yrkesmässig byggnadsverksamhet
tjänst som till större delen avser ny-, till-eller ombyggnad av fastighet i
egen regi inträder redovisningsskyldighet för skatt som hänför sig till uttag
av tjänst senast två månader efter det att den fastighet eller del därav som
uttaget avser har kunnat tas i bruk.

Har den som utför byggnads-eller anläggningsentreprenad
uppburit betalning i förskott eller a conto inträder redovisningsskyldighet
för skatt som belöper på sådan betalning senast två månader efter
slutbesiktning eller därmed jämförlig åtgärd, om ej annat följer av 5 a §
fjärde stycket. Motsvarande gäller i fråga om betalning i förskott eller a conto
för vad som enligt denna lag räknas som leverans av vara och som tillhandahålls
enligt avtal som avser byggnads- eller anläggningsentreprenad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Redovisningsskyldighet föreligger icke för kalenderår
under vilket den skattepliktiga omsättningen ef överstigit 10 000 kronor eller,
i fråga om kalenderår under vilket skattepliktig verksamhet påbörjats eller
upphört, ett häremot svarande belopp för den tid verksamheten bedrivits. För
verksamhet som upphört under samma kalenderår som den påbörjats eller nästföljande
kalenderår föreligger icke redovisningsskyldighet om den skattepliktiga
omsättningen ej överstiger 10 000 kronor under den tid verksamheten bedrivits.

När särskilda skäl föreligger kan länsstyrelsen medge att
skattskyldig tills vidare skall vara

* Senaste lydelse 1973: 928.

Redovisningsskyldighet föreligger om den skattepliktiga
omsättningen för beskattningsåret överstiger 10 000 kronor. När särskilda
skäl föreligger kan dock länsstyrelsen medge att skattskyldig skall vara
redovisningsskyldig även i annat fall.

Sedan redovisningsskyldighet har inträtt kvarstår den till
dess länsstyrelsen beslutar att den skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 . 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

redovisningsskyldig,
trots att den upphöra. Har redovisningsskyl-

skattepliktiga
omsättningen är av digheten inträtt på grund av att

den mindre omfattning som sägs i omsättningen har överstigit 10 000

första stycket. Sådant medgivande kronor för beskattningsår, skall så-

gäller tills vidare, dock minst till dant beslut meddelas när det kan

utgången av kalenderåret närmast antas att den skattepliktiga omsätt-

efter det då redovisningsskyldighet ningen varaktigt kommer att upp-

inträtt. g "" högst 10 000 kronor.

(Se vidare
anvisningarna.)

8§-' Från skatteplikt undantages

1)
skepp för
yrkesmässig sjöfart, fartyg för yrkesmässigt fiske eller för bogsering, bärgning
eller livräddning, luftfartyg för yrkesmässig person- eller godsbefordran saml
del, tillbehör och utrustning lill sådant fartyg eller luftfartyg, när varan säljes
eller uthyres till den som äger fartyget eller luftfartyget eller den som
varaktigt nyttjar delta enligt avtal med ägaren eller när varan införes lill
landet för ägarens eller nyttjanderättshavarens räkning,

2)
krigsmateriel
som är underkastad utförselförbud och del till sådan krigsmateriel, när varan säljes
till staten för militärt bruk eller för detta ändamål införes till landet för
statens räkning,

3)
läkemedel som
utlämnas enligt recept eller säljes till sjukhus eller införes till landet i
anslutning till sådan utlämning eller försäljning,

4)
elektrisk
kraft, värme samt gas och annat bränsle för uppvärmning eller energialstring,
dock icke ved, torv, T-sprit eller annan fotogen än flygfotogen och fotogen för
drift av snabbgående dieselmotor,

5)
allmän
nyhetstidning,

6)
periodiskt
medlemsblad eller periodisk personahidning, när varan tillhandahålles utan vederiag
eller till utgivaren, medlem eller anställd eller införes till landet under
motsvarande förutsättningar, annan periodisk publikation som väsentligen
framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för
religiöst, nykterhelsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller
försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade
medlemmar samt utländsk periodisk publikation av annal slag när prenumeration
på sådan publikation förmedlas mellan prenumerant och utländsk utgivare eller
när sådan publikation inkommer direkt till prenumerant,

8)
konstverk, som
är hänföriigt till tulltaxenummer 99.01-99.03 och som äges av upphovsmannen
eller dennes dödsbo,

9)
vatten från
vattenverk,

10)
varulager,
inventarium och annan tillgång som tillhör verksamhet, när överlåtelse sker i
samband med överlåtelse av verksamheten eller del därav, fusion eller liknande
förfarande,

11)
begagnad
personbil och begagnad motorcykel, när sådant fordon omsattes inom landet,

12) tullfri trycksak och fram- 12) trycksak som är tullfri en-

kallad eller enbart exponerad mik- ligt
tulltaxan (1977:975) och

rofilm, när varan införes till lan- framkallad
eller enbart exponerad

det som gåva eller annars utan ve- mikrofilm,
när varan införes till

"' Senaste lydelse 1974; 888 jfr 1975: 923.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 141 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

derlag, saml rusdryck, tobaksvara, landet som gåva eller annars utan

cigarrettpapper och cigarretthyl- vederlag, samt spritdryck,
vin,

sa vid införsel till landet i den ord- starköl, tobaksvara, cigarrettpap-

ning som avses i 12 § 4 mom. h) per och cigarretthylsa vid införsel

rusdrycksförsälfningsförordningen till landet i den ordning som av-

(1954: 521) eller 1 § andra styc- ses i 18 § 4 lagen (1977: 293) om

ket förordningen (1961: 394) om handel med drycker eller i 1 §

tobaksskatt, andra stycket lagen (1961; 394)

om tobaksskatt,

13)
frimärke, dock
icke vid omsättning eller införsel i särskild för butiksförsäljning avsedd
förpackning,

14)
dentalteknisk
produkt, när den tillhandahålles tandläkare, dental-tekniker eller den för
vilken produkten är avsedd.

(Se vidare
anvisningarna.)

10 §« Tjänst är skattepliktig, om ej annal följer av 11 §,
när tjänsten avser

1)
skattepliktig
vara och innefattar tillverkning på beställning, uthyrning, servering,
formgivning, förmedling, lagring, montering, reparation, kontroll, analys,
underhäll, ändring, rengöring eller omhändertagande och förstöring,

2)
mark och
innefattar undersökning, planering, jordbearbetning, jordförbättring, schaktning,
sprängning, borrning, dränering, utfyllning eller ytbeläggning,

3)
växande skog,
odling eller annan växtlighet och innefattar röjning, sådd, plantering,
uppskattning, märkning, gödsling, beskärning, gallring, skörd, avverkning eller
växtskydd,

4)
byggnad, annan
anläggning som utgör fastighet enligt denna lag, stängsel eller dylikt och
innefattar uppförande, anläggande, rivning, reparation, ändring eller
underhåll,

5)
projektering,
ritning, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst beträffande mark, byggnad
eller annan anläggning som utgör fastighet enligt denna lag,

6)
transport som
ej utgör personbefordran eller förmedling av sådan transport,

7)
rumsuthyrning i
hotellrörelse eller liknande verksamhet,

8)
automatisk
databehandling,

9)
reklam eller
annonsering,

10) upplåtelse av rättighet som avses i 7 § fjärde
stycket.

Skatteplikt föreligger också, i den mån regeringen förordnar därom,

' för tjänst som omfattas av förordnande enligt 2 § tredje
stycket.

Har länsstyrelsen enligt 2 § fjärde stycket beslutat om
skattskyldighet för uthyrning eller upplåtelse som där avses är tjänsten
skattepliktig.

(Se vidare
anvisningarna.)

B Senaste lydelse 1974:885.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §'

Beskattningsvärdet utgör Beskattningsvärdet utgör

1) vid omsättning av byggnad 1) vid omsättning av monte-

eller monteringsfärdigt hus saml ringsfärdigt hus samt vid servering,

vid servering eller rumsuthyrning rumsulhyrning eller sådan uthyr-

60 procenl av vederlaget inräknat ning eller upplåtelse som avses i

skatt och, vid uttag, 60 procenl av 10 § tredje stycket 60 procenl av

saluvärdet inräknat skatt, vederlaget och, vid uttag, 60 pro

cent av saluvärdet,

2) vid omsättning av byggnads- 2) vid omsättning av byggnads-

eller anläggningsentreprenad eller eller anläggningsenlreprenad eller

annan tjänst som avser fastighet annan tjänst som avser fastighet

60 procenl av vederlaget inräknat 60 procenl av vederlaget och, vid

skatt, om ej annat följer av andra uttag, 60 procent av saluvärdet,

stycket, om ej annat följer av andra styc

ket,

3) vid annan omsättning veder- 3) vid annan omsättning veder

laget inräknat skatt och, vid uttag, laget och, vid uttag, saluvärdet,

saluvärdet inräknat skatt. om ej annat följer av tredje
styc

ket.

Beskattningsvärdet utgör 20 pro- Vid omsättning av tjänst som

cent av vederlaget vid omsättning avses i 10 § första stycket
5 utgör

av tjänst som avses i 10 § 5 och beskattningsvärdet 20 procent av

för tjänst .som avser vederlaget och, vid uttag, 20 pro-

cent av saluvärdet. Motsvarande gäller vid omsättning av
tjänst som avser

1)
yttre ledning
för vatten, avlopp, fjärrvärme, gas, olja, elektricitet, teleförbindelse, ånga
eller liknande,

2)
väg, gata, bro,
parkeringsplats,

3)
spåranläggning,
flygfält, hamn, kanal eller annan farled,

4)
mark för
idrottsplan, skolgård, lekplats eller liknande anläggning.

Vid omsättning av kopior av ritningar eller motsvarande
handlingar, vilka upprättats genom tjänst enligt 10 § första stycket 5 i
samband med planerat eller pågående byggnadsarbete utgör beskattningsvärdet
20 procent av vederlaget och, vid uttag, 20 procent av saluvärdet.

(Se vidare
anvisningarna.)

15 §«

Vederlag hänföres till den redo- Redovisning av skatt för
viss

visningsperiod då vederlaget erhål- redovisningsperiod
skall omfatta lits. Har beslut enligt 4 § andra affärshändelser genom vilka
redo-

7 Senaste lydelse 1974: 885. " Senaste lydelse 1970:
166.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Före.slagen lydelse

visningsskyldighet har inträtt enligt 5 a §.

Nuvarande lydelse

Stycket meddelats, hänföres till redovisningsperiod
kontant vederlag som erhålles under perioden och fordran som uppkommer under
perioden.

Värde av uttag hänföres till den redovisningsperiod då
uttaget sker. Uttag av byggnad eller del av byggnad hänföres till den period då
den i huvudsak tages i bruk.

Uppkommer
förlust på fordran, för vilken utgående skatt har redovisats, får ett mot
denna skalt svarande belopp avdragas i redovisningen för den period då
förlusten uppkommer. Inflyter därefter betalning för sådan fordran skall beloppet
åter upptagas i redovisningen.

Uppkommer förlust på fordran, för vilken den skattskyldige
redovisat utgående skatt, får ett mot denna skatt svarande belopp avdragas i
redovisningen för den period då förlusten uppkommer. Inflyter därefter
betalning för sådan fordran skall beloppet åter upptagas i redovisningen.

Lämnas
återbäring, bonus eller annan rabatt, som icke utgör s. k. villkorlig rabatt,
i efterhand och avser förmånen skattepliktig omsättning, för vilken utgående
skatt redovisats, får belopp motsvarande den del av den tidigare redovisade
skatten som belöpt på den utgivna förmånen avdragas i den ordning som gäller
för den skattskyldiges redovisning av utgående skatt. Utges förmånen till
skattskyldig skall avdraget grundas på kreditnota eller motsvarande handling.
Av handlingen skall framgå minskningen av både vederlag och skatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Handling
som avses i ffärde stycket skall ligga till grund även för avdrag för annan kundkredi-tering
som avser skattepliktig omsättning.

Handling som avses i tredje stycket skall ligga till grund
även för avdrag för annan kundkredi-tering som avser skattepliktig omsättning.

Uthyr
eller upplåter den som är skattskyldig enligt 2 § fjärde stycket, inom tre år
från utgången av det kalenderår under vilket beslut om skattskyldighet har
meddelats, fastigheten eller del därav till någon som ej bedriver verksamhet
som medför skattskyldighet enligt denna lag, skall beloppet av åtnjutna avdrag
för ingående skatt för ifrågavarande fastighet eller del därav återföras. Sker
sådan uthyrning eller upplåtelse sedan tre men ej sex år har förflutit från utgången
av det kalenderår under vilket beslut om skattskyldighet har meddelats skall återföring
gö-. ras med hälften av det belopp som nu sagts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvurunde
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

Vad som sägs i femte stycket tillämpas även när
fastighetsägaren tar uthyrd eller upplåten fastighet eller del därav i
anspråk för användning i verksamhet som ej medför skattskyldighet samt när
uthyrd eller upplåten fastighet säljs.

Återf
öring skall ske i deklarationen för den redovisningsperiod under vilken den
skattepliktiga uthyrningen eller upplåtelsen har upphört eller fastigheten har
sålts. (Se vidare anvisningarna.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skaltskyldig
skall, om ej annat följer av andra stycket, utfärda faktura eller därmed
jämförlig handling för varje omsättning för vilken skatt utgår. Av handlingen
skall framgå vederlaget, skattens belopp och övrigt som har betydelse för
skattskyldighet och avdragsrätt enligt 17 §.

Skallskyldig skall, om ej annat följer av andra stycket,
utfärda faktura eller därmed jämförlig handling för varje omsättning för vilken
skatt utgår. Av handlingen skall framgå vederlaget, skattens belopp och övrigt
som har betydelse för skattskyldighet och avdragsrätt enligt 17 §. Bestämmelserna
i detta stycke gäller även den som enligt 6 § första stycket är undantagen från
redovisningsskyldighet.

Första stycket gäller icke för detaljhandel eller därmed
jämförlig verksamhet och ej heller omsättning, för vilken avräkning mellan köpare
och säljare sker enligt avräkningsnota som upprättas av köparen.

På frankeringsmärke eller liknande kvitto behöver skattens
belopp icke anges.

Faktura skall, om köparen begär det, utfärdas vid
försäljning till skattskyldig köpare av fastighet, som utgör lagertillgång i
byggnadsverksamhet och däri har tillförts skattepliktig tjänst utan att
därefter ha tagits i bruk av säljaren. Av fakturan skall framgå utgående
skatt som säljaren redovisat eller har att redovisa för gjorda uttag av
skattepliktiga tjänster för fastigheten.

Säljer den som är skattskyldig enligt 2 § fjärde stycket
fastighet skall han, om köparen begär det, utfärda intyg om storleken av den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

ingående skatt som han enligt 15 § femte stycket återfört
på grund av fa.stighetsförsäljningen.

(Se vidare anvisningarna.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skaltskyldig
får med de begränsningar som anges i 18 § vid redovisning av skatt avdraga
ingående skatt som hänför sig till förvärv eller införsel för verksamhei som
medför skattskyldighet. Avdrag får göras även för ingående skatt som hänför sig
till framställning för utgivares räkning av tryckt upplaga av sådan publikation
som är undantagen från skatteplikt enligt 8 § 6. Rätt till avdrag föreligger
för den redovisningsperiod då betalning eriagts. Har medgivande enligt 4 §
andra stycket lämnats föreligger avdragsrätt för period då betalning eriagts
eller skuld dessförinnan uppkommit.

Skaltskyldig som är redovisningsskyldig får med de
begränsningar som anges i 18 § vid redovisning av skatt avdraga ingående
skatt som hänför sig till förvärv eller införsel för verksamhet som medför
skattskyldighet. Avdrag får göras även för ingående skatt som hänför sig till
framställning för utgivares räkning av tryckt upplaga av sådan publikation som
är undantagen från skatteplikt enligt 8 § 6. Rält till avdrag föreligger för
den redovisningsperiod då förvärvet eller införseln enligl god redovisningssed
har bokförts eller borde ha bokförts, om ej annat följer av andra stycket. Har
medgivande enligt 5 a § andra stycket erhållits får avdrag göras först vid
beskattningsårets utgång eller när betalning dessförinnan har eriagts. Avdrag
för ingående skatt som hänför sig till förskotts-eller a conto-likvid får göras
under den redovisningsperiod då betalning har eriagts eller, i fråga om
byggnads- eller anläggningsentreprenad, när faktura med uppgift om skattens
belopp har mottagits. Har skattskyldig försatts i konkurs inträder avdragsrätt
senast vid konkursutbrottet i fråga om ingående skatt, som hänför sig titt
förvärv, införsel eller förskotts- etter a conto-likvid före konkursutbrottet.

Vid kreditköp med förbehåll om återtaganderätt får avdrag
för ingående skatt göras endast för skatt som belöper på vad som har betalats
under redovisningsperioden. Motsvarande gäller när medgivande enligt 5 a §
tredje stycket lämnats och vid förvärv av avverk-

opaginerad Kontrollera mot PDF

" .Senaste lydelse 1973: 928.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Bedrives verksamhet, som medför skattskyldighet, i
fastighet som helt eller delvis äges direkt av den skattskyldige eller av ett
av honom helägt fastighetsförvaltande företag eller av den som direkt eller
indirekt helt äger det företag som bedriver verksamheten, får den skattskyldige
avdraga ingående skatt som belöper på förvärv för fastigheten som han själv
eller det fastighetsförvaltande företaget gör med så stor del av skatten som
faller på fastighetens användning för den verksamhet som medför
skattskyldighet. Motsvarande gäller delägare i samfällighet för vattenreglering,
väghållning eller liknande ändamål.

Skaltskyldig som bedriver handel med bilar eller
motorcyklar får avdraga ingående skatt på förvärv och införsel för
verksamheten med undantag dock för ingående skatt på vara till eller tjänst på
sådan begagnad personbil eller begagnad motorcykel som utgör omsättningsvara
i verksamheten.

Föreslagen
lydelse

ningsrätt till skog. Har skattskyldig övertagit annan
skattskyldigs verksamhet eller del därav äger han rätt till avdrag för
ingående skatt som hänför sig till den tidigare ägarens förvärv för
verksamheten, i den mån denne skulle haft rätt till avdrag om skatten hade betalats
av honom.

Delägare i samfällighet for vattenreglering, väghållning
eller liknande ändamål får avdraga ingående skatt som hänför sig till sam-fältighetens
förvärv med vad som belöper på hans andel i samfällig-heten. Vad som nu har
sagts gäller endast i den mån i samfällighet en deltagande fastighet används
verksamhet som medför skattskyldighet.

Tillhandahåller koncernföretag som avses i 43 § 3 mom.
kommunalskattelagen (f928:370) annat företag inom samma koncern tjänst som
icke är skattepliktig får det andra företaget göra avdrag för den skatt som
belöper på del förstnämnda företagets förvärv eller införsel för tillhandahållande
av tjänsten, i den mån avdragsräii hade förelegat om förvärvet eller införseln
hade gjorts av del skattskyldiga företaget.

Förvärvar skattskyldig mot vederlag skattepliktig vara
från den .som ej är skattskyldig för omsättning av varan skall som ingående
mervärdeskatt för den skattskyldige anses det belopp som skulle ha utgjort
utgående mervärdeskatt för .säljaren om denne hade varil skattskyldig för
omsättningen. Vud nu har sagts gäller även den som är skattskyldig för förmedling
.som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Överstiger den ingående skatten för viss
redovisningsperiod den utgående skatten för samma period, lår det överskfiitande
beloppet avdragas i redovisningen för närmast följande redovisningsperiod
eller perioder. Redovisar skattskyldig olika verksamheter var för sig får
överskjutande ingående skatt i en verksamhet kvittas mot utgående skatt i annan
verksamhet.

Om återbetalning av överskjutande ingående skatt som ej
kunnat avdragas eller kvittas föreskrives i 49 §.

Föreslagen
lydelse

avses i punkl 3 första slyckel av anvisningarna till 2 §.

Skattskyldig, som i annan verksamhet än serveringsrörelse
tillhandahåller ko.u åt personal, äger rätt till avdrag för ingående skati som
hänför sig tilt andra förvärv för detta tillhandahållande än sådana som avser
livsmedel eller andra förbriikningsvaror, i den mån ej annat följer av andra
stycket av anvisningarna.

Redovisar skattskyldig olika verksamheter var för sig får
överskjutande ingående skatt I en verksamhet kvittas mot utgående skatt i
annan verksamhet.

Om återbetalning av överskjutande ingående skatt som ej
kunnat kvittas föreskrivs i 49 §.

(Se vidare anvisningarna.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

IH §'" Skattskyldig som är undantagen från
redovisningsskyldighet enligt 6 § första stycket har icke räll att avdraga
ingående skatt.

Avdragsrätt
föreligger icke för ingående skatt som belöper på

opaginerad Kontrollera mot PDF

1)
stadigvarande
bostad,

2)
byggnad
som förvärvas för annat ändamål än för stadigvarande bruk i skattepliktig verksamhet,

3)
anskaffning av
personbil eller motorcykel från säljare som innehaft fordonet för yrkesmässig
uthyrning och annan anskaffning av sådant fordon för ändamål som ej avser
yrkesmässig återförsälj-nlng eller uthyrning.

I) stadigvarande bostad.

2) anskaffning av personbil eller motorcykel för annan
verksamhet än sådan som avser yrkesmässig återförsäljning eller uthyrning.

Avdragsräii föreligger endasi för högst 50 procent av
ingående skatt som belöper på hyra av personbil

opaginerad Kontrollera mot PDF

i" Senaste lydelse 1974: 885.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller motorcykel för annal ända

mål än yrkesmässig återuthyrning.

Medför verksamhei skattskyldig- Medför
verksamhet endast del-

hel i endast ringa omfattning, har vis
skattskyldighet, får ingående

den skattskyldige rätt att avdraga skatt
vilken hänför sig till förvärv

dels ingående skatt som hänför sig eller
införsel som //// mer än 95

till förvärv eller införsel som helt procent
avser den del av verksam-

avser den del av verksamheten heten som
medför skattskyldighet

som medför skattskyldighet, dels avdragas
utan uppdelning efter

skälig andel av ingående skalt som skälig
grund. Föreligger skattskyt-

helöper på mera kostnadskrävande dighel för
mer än 95 procent av

anskaffningar sotn huvudsakligen omsättningen,
får ingående skatt

avser den verksamhet som medför som ej
överstiger f 000 kronor för

skattskyldighet. I fråga om verk- visst
förvärv eller viss införsel av-

samhei som i endast ringa omfatt- dragas
utan uppdelning efter skä-

ning icke medför skattskyldighet lig grund.

får avdrag göras för ingående skatt

utan uppdelning av denna efter

skälig grund.

Regeringen kan förordna om undantag från avdragsrätt för
ingående skalt som belöper på utförsel för vilken skatt skall erläggas enligt
förordnande som avses i 1 §.

19 §

Skattskyldig som icke är un- Den som är redovisningsskytdig

danlagen från redovisningsskytdig- skall anmäla sig
för registrering hel enligt 6 § första stycket skall hos
länsstyrelsen i det län, där anmäla sig för registrering
hos den verksamhet drivs som anmä-länsstyrelsen i det län, där
den lan avser, verksamhet drives som anmälan avser.

Anmälan för registrering göres på blankett enligt
fastställt formulär. Driver någon flera verksamheter lämnas anmälan för varje
särskild verksamhet.

Anmälan göres senasi två veckor innan verksamhet som
medför skattskyldighet börjar eller övertages. Vid ändring i förhållande som
upptagits i anmälningshandling skall länsstyrelsen underrättas inom två veckor.

Om verkställd registrering utfärdar länsstyrelsen särskilt
bevis som sändes till den skattskyldige.

För alt avgöra om skattskyldighet föreligger kan
länsstyrelsen infordra uppgift från näringsidkare som icke anmält sig för
registrering.

(Se vidare
anvisningarna.)

22 !;"

Skattskyldig som icke är undan- Den som är redovisningsskyldig

tagen från redovisningsskyldighet skall utan anmaning lämna upp-

enligt 6 § första slyckel skall ulan gift (deklaration) för mervärde-

11 Senaste lydelse 1974: 885.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

anmaning lämna uppgift (deklaration) för mervärdeskatt för
varje verksamhet för vilken särskild registrering skall ske enligt 19 S-Deklaration
lämnas för varje redovisningsperiod under vilken verksamheten bedrives.
Redovisningsperiod omfattar två kalendermånader. Redovisningsperioder är
januari och februari, mars och april, maj och juni, juli och augusti,
september och oktober samt november och december.

Kan det antagas att ingående skatt för viss skattskyldig
regelmässigt kommer att överstiga utgående skatt med minst 1 000 kronor
varje månad kan länsstyrelsen besluta att redovisningsperiod tills vidare skall
vara en kalendermånad. När särskilda skäl föreligger kan länsstyrelsen för
viss skattskyldig besluta att redovisningsperioderna tills vidare skall vara
perioderna januariapril, majaugusti och septemberdecember eller att
redovisningsperiod tills vidare skall uigöra halvt eller helt kalenderår.

Deklaration skall lämnas till länsstyrelsen i det län, där
den skattskyldige registrerats, senast den 5 i andra månaden efter utgången av
den redovisningsperiod som deklarationen avser. Sker inbetalning av skatt
enligt 42 § andra stycket i behörig ordning, anses deklarationen ha lämnats
till länsstyrelsen den dag inbetalningskort eller försändelse som innehåller gireringshandling
kommit in till postanstalt. Om synnerliga skäl föreligger kan regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer medge att skattskyldig eller grupp av
skattskyldiga får lämna deklaration senare än som nu nämnts.

Deklaration skall avges på heder kett enligl fastställt
formulär.

Föreslagen lydelse

skatt för varje verksamhet för vilken särskild
registrering skall ske enligt 19 §. Deklaration lämnas för varje
redovisningsperiod så länge redovisningsskyldighet föreligger.
Redovisningsperiod omfattar två kalendermånader. Redovisningsperioder är
januari och februari, mars och april, maj och juni, juli och augusti,
september och oktober samt november och december.

Kan det antas att ingående skatt för viss skattskyldig
regelmässigt kommer att överstiga utgående skatt med minst 1 000 kronor varje
månad kan länsstyrelsen besluta att redovisningsperiod tills vidare skall vara
en kalendermånad. När särskilda skäl föreligger kan länsstyrelsen för viss
skattskyldig besluta att redovisningsperiod tills vidare skall vara halvt eller
helt beskaliningsår.

Deklaration skall lämnas till länsstyrelsen i del län, där
den skattskyldige registrerats, senast den 5 i andra månaden efter utgången av
den redovisningsperiod som deklarationen avser, om ej annal följer av
anvisningarna. Sker inbetalning av skatt enligt 42 S andra stycket i behörig
ordning, anses deklarationen ha lämnats till länsstyrelsen den dag inbetalningskort
eller försändelse som innehåller gireringshandling kommit in till postanstalt.
Om synnerliga skäl föreligger kan regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer medge att skattskyldig eller grupp av skattskyldiga får lämna
deklaration senare än som nu nämnts, och samvete samt avfattas på blan-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141

Nuvarande lydelse

Efter anmaning skall deklaration första stycket är
deklarationsskyldig

Bestämmelserna i 47 § taxeringslagen den 23 november 1956
(nr 623) gäller i tillämpliga delar i fråga om deklaration för mervärdeskatt.

Föreslagen lydelse lämnas även av den som icke enligt

Bestämmelserna i 47 § taxeringslagen (1956: 623) gäller i
tilllämpliga delar i fråga om deklaration för mervärdeskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

24 §> Deklarationsskyldig skall i skälig omfattning
genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att
underlag finns för fullgörande av deklarationsskyldigheten, för kontroll av
deklaration och för fastslällelse av skatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Underlaget
skall bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår som underlaget
avser.

Underlaget skall bevaras under sju år efter utgången av
det kalenderår under vilket beskattningsåret gått lill ända.

Om skyldighet i vissa fall alt föra räkenskaper gäller
särskilda bestämmelser.

25
§1 Den som granskar deklaration eller annan handling som avser mervärdeskatt
får taga del även av självdeklaration eller annan handling som upprättats till
ledning för inkomsttaxeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna
i 50 § taxeringslagen (1956; 623) äger motsvarande tillämpning i fråga om
rätt att taga del av deklaration eller annan handling som avser mervärdeskatt.
Deklarationen skall förvaras hos länsstyrelsen titt ulgången av sjunde årel
efter utgången av det kalenderår under vilket redovisningsperioden gått till
ända, då deklarationerna, om icke regeringen föreskriver annal, skall
förstöras. Vad nu sagts gäller även beträffande andra uppgifter som avlämnats
till ledning för fastslällelse av skatt samt av myndighet vid skattekontroll
upprättade handlingar.

Bestämmelserna
i 50 § taxeringslagen (1956; 623) äger motsvarande tillämpning i fråga om
rätt att taga del av deklaration eller annan handling som avser mervärdeskatt.
Deklarationen skall förvaras hos länsstyrelsen under sju år efter utgången av
det kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända, då
deklarationerna, om icke regeringen föreskriver annat, skall förstöras. Vad nu
sagts gäller även beträffande andra uppgifter som avlämnats till ledning för fastslällelse
av skatt samt av myndighet vid skattekontroll upprättade handlingar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 Senaste lydelse 1974: 885.

13 Senaste lydelse 1974: 885.

2 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 141

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

Efter anmaning skall näringsidkare lämna uppgift om
skattepliktig vara eller ijänst som han förvärvat av, sålt till eller tillhandahållit
annan näringsidkare. Bestämmelserna i 39 § 4 mom. taxeringslagen {,1956: 623)
om befrielse från uppgiftsskyldighet gäller i tilllämpliga delar.

Bestämmelserna i 46 § laxeringslagen gäller i tillämpliga
delar i fråga om kontroll av mervärdeskatt.

27 §

Efter anmaning
skall näringsidkare lämna uppgift om skattepliktig vara, byggnad eller
tjänst som han förvärvat av, sålt till eller tillhandahållit annan
näringsidkare. Bestämmelserna i 39 § 4 mom. taxeringslagen om befrielse från
uppgiftsskyldighet gäller i tillämpliga delar.

Nuvarande
Ivdelse

32 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har den
skallskyldige lämnat deklaration anses skatten fastställd i enlighet med
deklarationen genom preliminärt beslut.

Har den
skaltskyldige lämnat deklaration enligl 22 § anses skatten fastställd i
enlighet med deklarationen. Har deklaration icke lämnats anses skatten
fastställd till noll kronor.

Skatt
anses fastställd enligt första stycket utan att beslut meddelas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nytt
preliminärt beslut om fastslällelse av skatt meddelas när framkomna
omständigheter föranleder ändring av tidigare preliminärt beslut.

Föranleder
framkomna omständigheter omprövning av fastställd skatt meddelar länsstyrelsen
preliminärt beslut om fastslällelse av skatten. Av beslutet skall framgå atl
den skaltskyldige kan erhålla slutligt beslut enligt 36 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34 §15

/ annat fall än som avses i 32 § skall preliminärt beslul
tillställas den skatiskyldige. Beslutet skall innehålla uppgift om den skatt
som skall betalas, avräknas eller återbetalas och skälen för beslutet. Av
beslutet skall vidare framgå att skaltskyldig kan erhålla slutligt beslut om faslställelse
av skatt.

Efter ulgången av den lid inom vilken deklaration för den
sista redovisningsperioden under beskattningsåret skall lämnas enligl 22 § får
sådan ändring av fastställd skatt som berör mer än en redovisningsperiod under
beskattningsåret hänföras till den sista redovisningsperioden under beskattningsåret.

Vad som sägs i första stycket gäller ej om slutligt beslut
har meddelats för någon redovisningsperiod under beskattningsåret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Senaste lydelse 1974: 773 (övergångsbest.). 15 Senaste
lydelse 1971; 400.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

35

Fråga om preliminärt beslut får icke väckas efter den 30
november tredje året efter utgången av det kalenderår under vilket redovisningsperioden
gått till ända.

Preliminärt beslut får icke meddelas senare än tre år
efter utgången av kalenderår som anges i första stycket.

Föreslagen lydelse

Fråga om preliminärt beslut får icke väckas efter den 30
november tredje året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret
gått till ända.

Har
slutligt beslut meddelats får fråga om preliminärt beslut icke prövas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Slutligt beslut om fastslällelse

av skatt
skall meddelas, om den skallskyldige begär sådant beslut inom två månader från
den dag då han fått del av preliminärt beslut. Föreligger särskilda skäl får
slutligt beslut meddelas även om den skaltskyldige ej begärt det.

Slutligt beslut skall innehålla uppgift om den skatt som
skall betalas, avräknas eller återbetalas.

Har slutligt beslut enligt första stycket varken begärts
eller meddelats och har tre år förflutit efter utgången av det kalenderår
under vilket redovisningsperioden gått lill ända, anses skatten fastställd
genom slutligt beslut i enlighet med senaste meddelade preliminära beslul
eller, om preliminärt beslut icke meddelats, i enlighet med deklaration.
Motsvarande gäller när varken deklaration lämnats eller preliminärt beslut meddelats,
varvid skatten anses fastställd till noll kronor. Slutligt be-

Slutligt beslut om fastslällelse av skatt skall meddelas,
om den skattskyldige begär sådant beslul inom tre år från utgången av det kalenderår
under vilket beskattningsåret gått lill ända. Har preliminärt beslut
meddelats skall dock slutligt beslut meddelas, om den skatiskyldige begär sådani
beslut inom två månader från den dag dä han fän del av det preliminära
beslutet. Föreligger särskilda skäl får slutligt beslut meddelas Iven om den
skattskyldige ej begärt det.

Har slutligt beslut meddelats får fråga om nytt sådant
beslut icke prövas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

"i Senaste lydelse 1973:928. '" Senaste lydelse
1974: 885.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

slut enligt detta stycke anses dock icke föreligga
tidigare än två månader efter del atl den skattskyldige fått del av nytt
preliminärt beslul.

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
skattskyldig i deklaration eller på annat sätt lämnat oriklig uppgift till
ledning för fastslällelse av skalt eller underiåtii att lämna deklaration eller
infordrad uppgift saml har delta föranlett att skalt icke fastställts eller faslställls
till för lågt belopp eller medfört att skatt återbetalats med för högt belopp,
sker eflerbeskattning. Detsamma gäller när skattskyldig har lämnat oriktig
uppgift i mål om skatt.

Har skaltskyldig
i deklaration eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift lill ledning för fastslällelse
av skatt eller underlåtit att lämna deklaration eller infordrad uppgift samt
har detla föranlett att skall fastställts till för lågt belopp eller medfört
alt skatt återbetalats med för högt belopp, sker eflerbeskattning. Delsamma
gäller när skattskyldig har lämnat oriktig uppgift i mål om skatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Eflerbeskattning får icke ske om det belopp som den
skattskyldige skulle ha atl erlägga är att anse som ringa eller det med hänsyn
till omständigheterna framstår som uppenbart oskäligt att eflerbeskattning
sker.

Kan uppgift som den skattskyldige lämnat icke läggas till
grund for en tillförlitlig beräkning får eflerbeskattning ske efter skälig
grund.

Bistämmelserna i 34 § gäller i tillämpliga delar vid efterbeskall-ning.

39 § ">

Beslut om eflerbeskattning skall innehålla uppgift om den
skall som skall betalas.

Utan
hinder av bestämmelserna i 5557 §§ äger länsstyrelsen från skall som skall
betalas enligt beslut om eflerbeskattning för viss redovisningsperiod avräkna
skalt som den skaltskyldige kan återfå för annan redovisningsperiod under
samma beskattningsår.

Utan hinder av beslämmelserna i 5557 §§ äger
länsstyrelsen från skall som skall betalas enligt första stycket för viss
redovisningsperiod avräkna skatt som den skaltskyldige kan återfå för annan
redovisningsperiod under samma kalenderår. Som förutsättning härför gäller att
det belopp som den skattskyldige kan återfå understiger det belopp som han
skall betala och all allmänna ombudet tillstyrkt att avräkning får ske.

i« Senaste lydelse 1978: 197. 1» Senaste lydelse 1973:
928.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

40 § "

Eflerbeskattning får ske först Eflerbeskattning
får ske först

sedan slutligt beslut om faststäl- sedan slutligt beslut
om fastställel-

lelse meddelats eller sådant be- se av skatt meddelats eller när

slul föreligger enligt 36 § tredje fråga om preliminärt beslut icke

stycket och endasi om fråga om längre enligt 35 § får väckas. Efler-

efierbeskaitning prövats senast un- beskattning får icke ske med

der sjätte året efter ulgången av mindre fråga därom prövats se

del kalenderår under vilket redo- nast under sjätte året efter ut-

visningsperioden gått till ända. Ef- gången av det kalenderår under

terbeskaltning på grund av oriktig vilket beskattningsåret gått till än-

uppgift i mål om skatt får dock da. Eflerbeskattning på grund av

ske inom ell år efter utgången av oriktig uppgift i mål om skatt

den månad då dom eller shitligt får dock ske inom ett år efter

beslut i målet vunnit laga kraft. utgången
av den månad då dom

eller
slutligt beslut i målet vunnit

laga kraft.

Har den skattskyldige avlidit, påföres eflerbeskattning
hans dödsbo. Sådan eflerbeskattning får ske endast om fråga därom prövats senasi
under andra året efter utgången av det kalenderår under vilket bouppteckning
efter den skattskyldige lämnats in för registrering.

Har skattskyldig åtalats för skattebrott som avser
mervärdeskatt för honom får, även efter utgången av den i första eller andra
stycket angivna tiden, eflerbeskattning ske för det år som brottet avser.
Detsamma gäller, om eflerbeskattning medför att den skattskyldige enligt 12 § skatlebrottslagen
(1971: 69) är fri från ansvar för sådant brott. Eflerbeskattning som har sagls
nu får dock ske endasi om fråga därom prövats före utgången av kalenderåret
efter det under vilket åtalet väcktes eller åtgärd som avses i 12 § skatlebrottslagen
vidtogs. Har den skattskyldige avlidit, skall fråga om eflerbeskattning av
dödsboet prövas inom sex månader från dödsfallet. Eflerbeskattning som har åsatts
efter åtal mol den skaltskyldige skall undanröjas av länsstyrelsen, om åtalet
ej bifalls till någon del. Detta gäller dock ej, om åtalet ogillas med stöd av
12 § skatlebrottslagen.

Tredje stycket skall tillämpas också i fall då den som har
företrätt juridisk person ålalats för skattebrott som avser mervärdeskatt för
den juridiske personen eller är fri från ansvar för sådant brott på grund av 12
§ skattebrottslagen.

46 §'

Har besvär anförts över slutligt Har besvär
anförts över slutligt

beslul om fastslällelse av skatt el- beslut
om fastslällelse av skatt el

ler beslut om eflerbeskattning el- ler
beslut om eflerbeskattning el

ler beslut av länsrätt eller kam- ler
beslul av länsrätt eller kam

marrätt, kan den skaltskyldige av marrätt,
kan den skaltskyldige av

länsstyrelsen få anstånd med betal- länsstyrelsen
få anstånd med betal

ning av skatt. Bestämmelserna i ning av
skatt. Bestämmelserna i

49 § 1 mom. uppbördslagen (1953: 49 § 1, 2
och 3 mom. uppbördsla-

20 Senaste lydelse 1978: 197.

21 Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1978/79:
86 föreslagna lydelsen.

Kartong: S. 21. 46 § Står: länsskatterän Rättal till:
länsrätt. Ändrat innehåll i not 21.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

272) om anstånd vid besvär över beslut rörande taxering
äger molsvarande tillämpning.

Har avräkning enligt 39 § andra slyckel icke skett enbart
på den grunden atl belopp som den skaltskyldige kan återfå överstiger vad han
har all betala, får länsstyrelsen, om besvär anförts enligl 55 §, medge
anstånd med betalningen.

Föreslagen
lydelse

gen (1953:272) om anstånd vid besvär över beslut rörande
taxering äger motsvarande tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Överstiger
ingående avdragsgill skatt enligt deklaration den utgående skatten,
återbetalar länsstyrelsen det överskjutande beloppet i den mån kvittning
icke skett enligl 17 § sfunde stycket.

Överstiger ingående avdragsgill skatt enligt deklaration
den utgående skatten med minst 1 000 kronor, återbetalar länsstyrelsen det
överskjutande beloppet.

Understiger skillnaden mellan ingående skatt och utgående
skatt 1 000 kronor, återbetalar länsstyrelsen skillnadsbeloppei när det icke
kan avdragas eller kvittas enligl 17 § fjärde stycket. Föreligger särskilda
skäl, kan länsstyrelsen även i annat fatt besluta om återbetalning av belopp
under I 000 kronor.

Skattskyldig som är undantagen från redovisningsskyldighet
enligt 6 § första slyckel har icke räll titt återbetalning av ingående skatt.

Överstiger skatt som skattskyl- överstiger skatt som skaltskyl-

dig betalat för viss redovisnings- dig betalat för viss
redovisnings

period skatten enligt beslut om period skatt som fastställts eller

faslställelse, återbetalar länsstyrel- anses fastställd, återbetalar läns-

sen det överskjutande beloppet. styrelsen
det överskjutande belop

pet.

Den som i annal
fall får nedsättning i eller befrielse från skatt som avkrävts honom, återfår
av länsstyrelsen vad han betalat för mycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid
återbetalning av överskjutande ingående skalt som den skaltskyldige är
berättigad att återfå enligt första eller andra stycket får endast restförd
mervärdeskatt och därå belöpande restavgift avräknas.

Vid
återbetalning av överskjutande ingående skatt som den skattskyldige är
berättigad att återfå enligt första stycket får endast restförd mervärdeskatt
och därå belöpande restavgift avräknas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Senaste lydelse 1974: 771 (övergångsbest.).

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Fordran på överskjutande ingående skatt får ej särskilt
överlåtas eller utmätas.

I övrigt gäller uppbördslagens 1 övrigt gäller uppbördslagens

bestämmelser
om restitution av (7955.-272) bestämmelser om resti-skatl i tillämpliga
delar beträffan- lution av skalt i tillämpliga delar de återbetalning av
mervärdeskatt. beträffande återbetalning av mervärdeskatt.

51 §2.'i

Talan mot meddelat slutligt be- Talan mot meddelat slutligt be

slut eller mol beslul atl icke med- slut
eller mot beslut att icke med

dela slutligt beslut eller mot beslut dela
preliminärt etter slutligt be-

om eflerbeskattning, skattskyldig- slut
eller mot beslut om efterbe-

het, redovisningsskyldighet eller skattning,
skattskyldighet, redovis-

restavgift förs hos länsrätten ge- ningsskyldighet
eller restavgift förs

nom besvär. hos länsrätten genom besvär.

Mot beslut om skatterevision Mot preliminärt beslut eller mot

eller mol länsstyrelses beslut i frå- beslut om skatterevision eller mot

ga om registrering eller förelag- länsstyrelses beslut i fråga om re-

gande av vite får talan ej föras. gistrering eller föreläggande av

vite får talan ej föras.

Talan mot länsstyrelses beslut i övrigl enligt denna lag
föres hos riksskatteverket genom besvär. Mot riksskatteverkets beslut får
talan ej föras.

55 §2-' Skallskyldig får anföra besvär i särskild ordning
om

1)
skatt fastställts
i strid med bestämmelserna om vem som är skattskyldig eller om vad som är
skattepliktigt,

2)
skatt
fastställts mer än en gång för samma omsättning,

3)
beskattningen
blivit oriklig på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart
förbiseende,

4)
någon till
följd av underlåtenhet att lämna deklaration eller infordrad uppgift,
felaktighet i deklaration eller annan uppgift som han lämnat eller i uppgift
eller handling som legat till grund för sådan deklaration eller uppgift fått
skatten för viss redovisningsperiod fastställd till belopp som väsentligt
avviker från vad som rätteligen bort fastställas för perioden,

5)
någon i annat
fall kan åberopa omständighet eller bevis som bort föranleda alt skatten
fastställts till belopp som väsentligt avviker från vad som fastställts.

Besvär enligt första stycket 4 och 5 får upptagas till
prövning endasi om besvären kan grundas på omständighet eller bevis, varom
kännedom saknats när skatten faststäUts, och det framstår som ursäktligt att
den som söker rättelse icke i annan ordning åberopat omständigheterna eller
beviset för att få rättelse.

23 Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1978/79: 86
föreslagna lydelsen. -* Senaste lydelse 1971: 400.

Kartong: S. 23, 51 § Står: länsskatterätten Rättat till:
länsrätten. Ändrat innehåll! not 23.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Besvär som avses i första stycket Besvär som avses i första stycket

får anföras senast under sjätte året får anföras senast under sjätte året

efter
utgången av det kalenderår efter
utgången av det kalenderår

under
vilket redovisningsperioden under vilket beskattningsåret gått

gått
till ända. till ända.

Allmänt ombud får enligt första och tredje styckena anföra
besvär till den skaltskyldiges förmån och i fall som avses i första slyckel 3
även till den skattskyldiges nackdel.

Bestämmelserna i 34 § gäller i tillämpliga delar vid
prövning av besvär i särskild ordning.

73 § Utgående mervärdeskatt räknas icke som intäkt och
ingående sådan skatt icke som kostnad vid inkomsttaxeringen.

Har mervärdeskatt likväl medräknats vid inkomstredovisningen
anses skatten i den mån den betalats till staten som sådan speciell skatt, för
vilken avdrag får åtnjutas vid inkomsttaxeringen eidigt kommunalskattelagen.
Till följd härav utgör återbetalad, avkortad eller avskriven mervärdeskatt,
för vilken avdrag medgivits vid inkomsttaxeringen, skattepliktig intäkt vid
inkomsttaxeringen. För skattskyldig som icke är redovisningsskyldig utgör dock
utgående mervärdeskatt intäkt och ingående sådan skatt kostnad vid
inkomstredovisningen enligt kommunalskattelagen.

Har återföring av mervärdeskatt gjorts enligt 15 § femte
eller sjätte stycket räknas det återförda beloppet, i den män det har betalats
till staten, som driftkostnad vid beräkning av inkomst av fastighet eller
rörelse enligt kommunalskallelagen.

Anvisningar

till 2 §

1.-'' Verksamhet anses som yr- 1 Verksamhei anses som yrkes-

kcsmässig när inkomsten därav ut- mässig när inkomsten därav utgör

gör skattepliktig intäkt av jord- skattepliktig intäkt av jordbruks-

bruksfastighet, av annan fastighet fastighet, av annan fastighet eller

eller av rörelse enligt kommunal- av rörelse enligt kommunalskatle-

skattelagen (1928:370). Som yr- lagen (1928:370). Som yrkesmäs-

kesmässig verksamhet räknas även sig verksamhet räknas även rea-

realisation av levande och döda lisation av levande och döda in-

inventarier i jordbruksfastighet, veniaricr i jordbruksfastighet, även

även om intäkten därav icke är om intäkten därav icke är skatte-

skattepliktig enligl kommunal- pliktig enligt kommunalskattela-

skattelagen. Som yrkesmässig räk- gen. Som yrkesmässig räknas även

nas även annan verksamhet i vil- omsättning av vara från fastighet

ken varor eller tjänster omsattes som avses i 24 § 2 eller 3 mom.

under rörelseliknande former. kommunalskattelagen och uthyr-

25 Senaste lydelse 1978; 920.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Försäljning av inventarier, material, avfallsprodukler
eller liknande varor i verksamhet som icke medför skattskyldighet anses som
yrkesmässig endast om den sker under butiksmässigu former. Utan hinder härav
anses alltid som yrkesmässig försäkringsförelags omsättning av vara som övertagits
i samband med skadereglering, finansieringsföretags omsättning av vara som
enligt köpeavtal återtagits av företaget samt omsättning av fartyg eller
luftfartyg som utgör anläggningstillgång och varit undantaget från skatteplikt
vid förvärvet eller införseln.

Föreslagen
lydelse

ning enligt 2 § ffärde stycket av sådan fastighet samt
annan verksamhet i vilken varor eller tjänster omsätts under rörelseliknande
former.

Den som yrkesmä.ssigl omsätter tjänst som avses i 10 §
förslå stycket 2 eller 4 anses hedriva yrkesmässig byggnadsverksamhet. Sådan
verksamhet omfatlar även tjänst som den skaltskyldige utför eller låler utföra
på fastighet som för honom utgör lagertillgång i förvärvskällan rörelse enligt
kommunalskattelagen. Som lagertillgång i byggnadsverksamhet skall dock enligt
denna lag ej räknas fastighet som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen och
som av den skattskyldige stadigvarande brukas som bostad eller för
fritidsändamål.

Försäljning av inventarier, material, avfallsprodukter
eller liknande varor i verksamhet som icke medför skattskyldighet anses ef som
yrkesmässig. Som yrkesmässig anses dock försäkringsföretags omsättning av vara
som övertagits i samband med skadereglering och finansieringsföretags
omsättning av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget. Som
yrkesmässig anses alltid omsättning av vara som vid förvärvet eller införseln
har varit undantagen från skatteplikt enligt 8 § f. Tillhandahållande av kost
åt personal anses som yrkesmässig verksamhet endasi när del sker i
serveringsrörelse. Skattskyldigs försäljning av personbil eller motorcykel anses
som yrkesmässig endasi om rätt lill avdrag för ingående skatt som hänför sig
till den skattskyldiges förvärv av fordonet har förelegal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgivning av program eller katalog för verksamhei som ej
medför skattskyldighet anses icke som yrkesmässig.

Utländsk företagare anses bedriva yrkesmässig verksamhet
här i landet även när han omsätter varor som han lagt i lager eller förvärvat

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inom eller infört till landet för leverans efter
montering, installation eller annan tjänst eller inom landet tillhandahåller
byggnadsentreprenad eller annan tjänsl.

Föreligger skattskyldighet för utländsk företagare, som
icke är bosatt eller icke stadigvarande vistas här i landet eller, om fråga är
om juridisk person, icke har fast driftställe här i landet, skall företagaren
företrädas av en av länsstyrelsen godkänd representant. Sådan representant
skall enligt fullmakt av den utländske företagaren som ombud för företagaren
svara för redovisningen av skalt för den verksamhet som skattskyldigheten omfatlar
och i övrigt företräda den utländske företagaren i frågor som gäller skatt
enligt denna lag. Länsstyrelsen kan kräva, att säkerhet skall ställas för
skattens betalning. Underlag för kontroll av skalteredovisningen skall finnas
tillgängligt hos representanten.

Verksamhet som staten eller kommun bedriver för att
uteslutande tillgodose egel behov räknas som yrkesmässig endasi när den drives
i bolagsform eller liknande. Detta gäller även vid ekonomiskt samgående mellan
staten och kommun eller mellan kommuner för verksamhet som avser visst
gemensamt ändamål. Med kommun förslås även landstingskommun.

Bedriver staten, kommun eller kommuner var för sig eller
gemensamt verksamhet som icke uteslutande tillgodoser egna behov, räknas
verksamheten, när den ej drives i bolagsform eller liknande, som yrkesmässig
till den del den avser annat än egna behov. Som yrkesmässig verksamhet anses alltid
statens järnvägars befordran av varor, postverkets befordran av varor i
diligensrörelsen samt postverkets befordran av poslpaket och gruppkorsband. Som
yrkesmässig verksamhet anses vidare alltid kommuns omsättning av vara som avses
i 8 § 4, transport i samband med renhållning eller omhändertagande och förstör'
- av vara.

Om särskilda skäl föreligger Om särskilda skäl föreligger kan

kan regeringen förordna att stat- regeringen
förordna att statlig

lig verksamhet, som avser eget be- verksamhet,
som avser eget behov

hov och som ej enligt andra eller och
som ej enligt sjunde eller

tredje stycket är att anse som yr- åttonde
stycket är att anse som

kesmässig, tills vidare skall anses yrkesmässig,
tills vidare skall an-

utgöra yrkesmässig verksamhet. ses utgöra
yrkesmässig verksamhet.

Verksamhet som medlem i sameby utför enligt
rennäringslagen (1971; 437) för samebyns räkning anses ej som yrkesmässig.

2.2* Med omsättning av vara, 2. Med omsättning förstås en-

byggnad eller tjänst förstås enligt ligt denna lag att
vara levereras i

denna lag att vara eller byggnad samband med försäljning, att

säljes och att tjänst utföres eller tjänst utförs eller förmedlas (till-

förmedlas (tiUhandahåltes) mot handahåtls) mot vederlag, all be-

vederlag. Med försäljning likställes talning uppbärs i förskott eller a

byte. conto för beställd vara eller
tjänst

samt atl vara eller tjänst uttas. Med
försäljning etter tillhandahållande likställs byte. \ted uttag förslås all -«
Senaste lydelse 1978; 73.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Med omsättning förstås vidare uttag av vara ur verksamhet
för annal ändamål än för försälfning, när rätt lill avdrag för ingående skatt
föreligger enligt 17 §. Som omsättning anses i enlighel härmed uttag av vara
för den skattskyldiges eller hans anställdas personliga bruk. Utför den som
bedriver byggnadsrörelse reparations-, underhålls- eller förbättringsarbete på

Föreslagen Ivdelse

a) vara las i anspråk av den skaltskyldige eller överlåts
utan vedertag eller mol vederlag som understiger det allmänna saluvärdet, när
rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till den skattskyldiges förvärv
av varan har förelegat,

h) vara överförs från verksamhetsgren som medför
skattskyldig-hel lill verksamhetsgren som ej medför skattskyldighet,

c) skepp, fartyg eller luftfartyg

eller del, tillbehör eller utrustning

därtill, som vid förvärvet eller in

förseln har undantagils från skat

teplikt enligt 8 § I, las i anspråk

för ändamål som ej berättigar till

sådant undantag,

d) tjänst, som även på annat

sätt yrkesmässigt omsätts i verk

samhet, utförs eller tillhandahålls

av den skaltskyldige för egen eller

annans räkning ulan vederlag eller

mol vederlag som understiger det

allmänna saluvärdet, om ej annat

följer av andra stycket,

e) tjänst i yrkesmässig bygg

nadsverksamhet av annan än den

skattskyldige tillförs fastighet .som

innehas eller nyttjas av den skatt

skyldige för annat ändamål än sta

digvarande bruk i byggnadsverk

samheten,

f) vara, som utgör omsättnings

tillgång i skattskyldigs verksamhet,

utnyttjas av den skallskyldige eller

annan för privat bruk, när värdet

av del privata utnyttjandet är mer

än ringa.

Omsättning enligt första stycket d) anses ej föreligga, om
tjänst som uttas avser nyttjande av förhyrt fordon och rält till avdrag för
ingående skatt som belöper på hyran inte alls eller endasi delvis föreligger enligl
18 § andra stycket. Utför skaltskyldig själv ijänst för egen räkning anses
omsättning enligl första stycket d) föreligga endast om han i samband med tjäns-'

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

Nuvarande lydelse

ten
tar värde.

ut
vara av mer än

ringa

egen fastighet, som icke användes i rörel., "7 och ef
heller utgör lagertillgång i denna, anses uttag av byggnadsmaterial och annat
material för (irhetet som omsättning. Omsättning föreligger även när tlen som
hedriver handel med begagnade personbilar eller begagnade motorcyklar i
förening med verkstadsrörelse uttager vara ur verkstadsrörelsen för att
tillföras begagnad personbil eller begagnad motorcykel som utgör
omsättnings-vara i handeln med begagnade sådana fordon.

Uttag av byggnad anses som omsättning när uttaget sker ur
byggnadsrörelse. Andra stycket äger därvid molsvarande tillämpning. Byggnad
anses som uttagen även om den behålles av den som driver byggnadsrörelsen utan
att användas för stadigvarande bruk i denna.

Som
omsättning anses ej uttag av vara, som utgör omsättnings-tittgång, för
användning i verksamhet som medför skattskyldighet.

Som omsättning anses icke uttag av maskin eller annan
skattepliktig vara med undanlag av skattepliktig personbil eller motorcykel
Iran lager av omsättningsvaror för användning som anläggningstillgång eller
material i den skattskyldiges skattepliktiga verksamhet.

Som omsättning anses icke heller skadevållandes
avhjälpande av skada. Ersättning som erhålles för annat omhändertagande än
sådant som avses i 11 § 3 anses icke som omsättning för mottagaren.

Med personbil förstås enligt denna lag även lastbil med skåpkarosseri
och buss, om fordonets totalvikt är högst 3 000 kilogram.

tilt 4 §

Med
leverans av vara förstås atl varan avlämnas till köparen eller avsänds lill
köparen mol postförskott eller efterkrav.

opaginerad Kontrollera mot PDF

till Med
verksamhet förstås förvärvskälla enligt kommunalskattelagen.

5 §

Med verksamhet förstås förvärvskälla enligt kommunalskallelagen
(1928: 370).

Med ingående skatt avses även

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

skatt som enligl 16 § fjärde eller femte stycket har
upptagits i faktura eller intyg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

till 5a §

Beskattningsår enligt denna lag utgörs av beskattningsåret
enligt kommunalskallelagen (1928: 370). Om den verksamhet redovisningen avser inle
medför skattskyldighet enligt den lagen, utgörs beskattningsåret av
kalenderåret. Förs i verksamheten räkenskaper som avslutas med årsbokslut, får
dock räkenskapsåret utgöra beskattningsår om det sammanfaller med räkenskapsår
som är tillåtet enligt bokföringslagen (1976: 125).

till 8 §2-

Som yrkesmässig sjöfart anses även transport med skepp av
eget gods. Undanlaget för skepp gäller icke sådan farkost, för vilken förflyttningen
är av underordnad betydelse i förhållande till huvuduppgiften. Flodspruta, ponlonkran,
flyldocka och annan till tulllaxenummer 89.03 hänförlig farkost än
bärgningsfartyg utgör skattepliktig vara.

Undanlaget för fartyg för yrkesmässigt fiske gäller alla
fartyg, som säljes eller införes för att användas vid sådant fiske, oavsett om
fartyget är särskilt anordnat för detta ändamål.

Undantaget för fartyg för livräddning, gäller endasi
sådant fartyg som ställes till förfogande för Svenska sällskapet för räddning
af skeppsbrutne.

Undantaget för gas och annat bränsle gäller icke vara, som
med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär av
butiksvara.

Undanlaget
för allmän nyhetstidning gäller sådan publikation av dagspresskaraktär som
normall utkommer med minst ett nummer varje vecka.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Undantaget för periodisk publikation under 6 gäller
svenskt och utländskt alster av angivet slag, som enligt utgivningsplan utkommer
med normalt minsl fyra nummer om årel. Till sammanslutning med huvudsakligt
syfte atl verka för idrottsligt ändamål hänföres endast sammanslutning som är
ansluten till Sveriges riksidrotisförbund eller Svenska
korporations-idrottsförbundet eller är represen-

-7 Senaste lydelse 1974: 888 jfr 1975: 923.

Undantaget
för periodisk publikation under 6 gäller svenskt och utländskt alster av
angivet slag, som enligt utgivningsplan utkommer med normalt minst fyra nummer
om året. Till sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för idrottsligt
ändamål hänföres endast sammanslutning som är ansluten till Sveriges
riksidrottsförbund eller Svenska korporations-idrottsförbundet eller är
represen-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

terad inom Sveriges olympiska kommitté. Som
försvarsfrämjande sammanslutning räknas endast sammanslutning som anges i 1 §
kungörelsen (1970: 301) om frivillig försvarsverksamhet eller som har till
uppgift att stödja hemvärnets verksamhet.

Nuvarande lydelse

terad inom Sveriges olympiska kommitté. Som
försvarsfrämjande sammanslutning räknas endasi sammanslutning som anges i 1 §
punkt 1 kungörelsen den 11 december 1953 (nr 737) angående frivillig
försvarsverksamhet eller som har f'l' uppgift alt stödja hemvärnets verk.Limhet.

Fordon under 11 anses som begagnat endasi om det tidigare
för annal ändamål än yrkesmässig återförsäljning sålts eller ultagits inom
landet eller införts till landet. Har ny personbil eller ny motorcykel
anskaffats för yrkesmässig uthyrning anses fordonet icke som begagnat när det säljes
eller uttages av uthyraren.

10 §2"

Skatteplikt föreligger icke för lagring av vara åt annan
än skattskyldig eller för tvätt av utrustning till icke skattepliktigt
fartyg eller luftfartyg. Tjänst under 1 som avser sådan krigsmateriel, som
anges i 8 § under 2 och som äges av staten, är skattefri.

till

Tjänsl under 1 är icke skattepliktig om den avser annan
sådan varu som är undantagen från skatteplikt enligt 8 § än begagnad personbil
eller begagnad motorcykel. Skatteplikt föreligger ej heller för lagring av vara
åt annan än skattskyldig eller för tvätt av utrustning till icke
skattepliktigt fartyg eller luftfartyg. Tjänst som avser sådan krigsmateriel,
som anges i 8 § under 2 och som äges av staten, är skattefri.

Med lillverkning på beställning avses förfärdigande av
vara av material som huvudsakligen tillhandahålles av beställaren.

Som skattepliktig uthyrning anses icke tillhandahållande
av mätare, apparat eller dylikl vid abonnemang på gas, vatten, värme, elektrisk
kraft, teletjänst eller liknande.

Med servering förstås tillhandahållandet av mat, dryck
eller annan serveringsvara för förtäring på stället inom därför iordningställd
lokal eller plats.

Förmedling under 1 är skattepliktig endast när den sker av
den som är handelsagent enligl lagen (1914: 45) om kommission, handelsagentur
och handelsresande.

Som skattepliktig anses icke rengöring av möbler och annan
lös egendom i samband med rengöring av bosläder och andra lokaler.

Med omhändertagande och förstöring avses även
omhändertagande av sopor och avfall.

'Senaste lydelse 1973:928.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvanutdc
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till skattepliktig tjänsl under 5 hänföres även tjänst som
avser inredning av byggnad eller anläggning.

Tjänst som innebär bärgning räknas som transporttjänst.

Med annonsering avses ackvisition och utformning av annons
samt införande av annons, dvs. upplåtelse av annonsutrymme i tidning eller
annan publikation eller i s. k. ljustidning.

till 11 §2i.

Med resgodsbefordran avses även transport av personbil
eller motorcykel med fartyg i inrikes trafik, när transporten utföres i
samband med befordran av fordonets förare med samma transportmedel.

Undantaget under 3 för transporter till eller från
utlandet gäller direkta sådana transporter. Sker särskild transport av export-
eller importgods helt inom landet, föreligger skattepliktig transporttjänsl.

Med transport i samband med renhållning förstås även bortforsling
av sopor, avfall eller liknande från fastighet enligt avtal som icke endast
gäller tillfälligt transportuppdrag.

Undantaget under 3 för tjänst för utländsk uppdragsgivares
räkning gäller endast när tjänsten har avseende på verksamhet som uppdragsgivaren
bedriver och som skulle ha medfört skattskyldighet till mervärdeskatt, om den
bedrivits här i landet.

Undanlaget
under 9 gäller ej när fråga är om djursjukvård.

opaginerad Kontrollera mot PDF

till 14

1 beskattningsvärdet ingår i förekommande fall även annan
statlig skatt eller avgift än mervärdeskatt.

Med vederlag avses vid omsättning mot kontant betalning
den erhållna likviden minskad med rabatt som direkt avgår från likviden och
vid annan omsättning det pris som överenskommils vid avtalets ingående enligt
då utfärdad faktura eller annan handling. 1 vederlaget skall inräknas avbetalningstillägg,
finansieringstillägg, ränta och annat pristillägg som skall erläggas av köparen
enligt avtalet. Utsiälles i samband med avtalet växel eller annal skuldebrev
för betalningen, ut göres del avtalade priset av belopp enligl sådan handling
med tillägg tiv konlanl likvid som därutöver er-lagts. Detla gäller även om
lägre pris iuiges i faktura eller liknande luuitlling.

I vederlaget eller saluvärdet inräknas mervärdeskall och
annan statlig skatt eller avgift.

Med vederlag avses vid omsättning mot kontant betalning
den erhållna likviden minskad med rabatt som direkt avgår från likviden och
vid annan omsättning det pris som överenskommils vid avtalets ingående enligt
utfärdad faktura eller annan handling. 1 vederlaget skall inräknas avbetalningstillägg
och varje annat pristillägg som skall erläggas av köparen enlist avtalet uttnn
ränta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-" Senaste lydelse 1973: 928. "'Senaste lydelse
1974: 885.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid beräkning av beskattningsvärde eller skattepliktig
omsättning får avdrag icke göras för s. k. villkorlig rabatt som utgär vid
betalning inom viss lid. Ej heller får avdrag göras för diskonto vid
diskontering av kundväxel.

Vid omsättning som innebär att ny eller renoverad
bilmotor lämnas till bestämt pris mot att en renoveringsbar bilmotor av samma
slag tages i byte utan särskild värdering, skall i beskattningsvärdet icke
inräknas något värde för den inbytta motorn. Vad nu sagts gäller även vid
annan jämförlig omsättning.

Varas saluvärde bestämmes enligt ortens pris enligt
samma grunder som föreskrives i kommunalskattelagen.

Vid
sådan försäljning av vara i förening med varans inmontering i fastighet som
ej utgör byggnads- eller anläggningsenlreprenad och ej ingår såsom ett led i
sådan entreprenad, exempelvis försäljning i förening med inmontering av
enbart spis eller kylskåp, utgöres beskattningsvärdet av hela vederlaget.
Uttages särskild ersättning för inmonteringen, bestämmes beskattningsvärdet
för denna del av vederlaget enligt vad som gäller för tjänst som avser
fastighet.

Vid
skattepliktig omsättning av inventarium eller annan tillgång som tillhör
verksamhet utgöres beskattningsvärdet alltid av vederlaget eller saluvärdet
eller, i fråga om monteringsfärdigt hus, 60 procent av vederlaget eller
saluvärdet.

Utgår gemensamt vederlag för såväl skaitepliktig som icke skaiie-plikiig
omsättning bestämmes beskattningsvärdet genom uppdelning av vederlaget efter
skälig grund.

Vid omsättning av byggnad anses särskild ersättning för
tjänst som avses i 10 § 5 som vederlag för sådun ijänst.

Vid försäljning av byggnad och mark bestämmes det på hyggnti-den
belöpande vederlaget till skillnaden mellan hela vederlaget minskat med
särskild ersättning för tjänst som avses i 10 § 5 och saluvärdet av marken vid
försäljningstillfället. Ingår i saluvärdet av marken värde som enligt anvisningarna
till 9 § skall anses som omsättning av skattepliktig tjänst, bestämmes
beskattningsvärdet härför enligt 14 § andra stycket. Motsvarande gäller vid
annan omsätt-

Utgår gemensamt vederlag vid omsättning av varor eller
tjänster, för vilka olika regler för beskattningsvärdets bestämmande gäller
eller av vilka en del icke är skattepliktiga, bestäms beskattningsvärdet
genom uppdelning av vederlaget efter skälig grund. Motsvarande gäller
saluvärde vid uttag.

Vid uttag av tjänsl som avser fastighet anses saluvärdet
motsvara summan av nedlagda kostnader jämte ränta på eget kapital och värdet
av den skattskyldiges eget arbete.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Förestagen Ivdelse

ning av byggnad eller mark som ulgör lagertillgång i
byggnadsrörelse. Uttages del av byggnad bestämmes beskattningsvärdet till
skälig del av beräknat saluvärde för hela byggnaden. Vad nu sagts gäller även
ifråga om sådant värde som avses i anvisningarna till 9 §, när mark uttages
för att delvis användas för annal ändamål än för stadigvarande bruk i bygg
nadsrörelsen.

Med monteringsfärdigt hus förstås hus avsett för
stadigvarande bruk, som för uppförande på fast grund levereras antingen i form
av färdigställda byggnadselement, innefattande fullständig sats av bjälklags-,
vägg- och takkonstruktioner, även med tillhörande beklädnads- och
isoleringsmaterial, samt byggnadssnickerier, eller på motsvarande sätt färdigmonterat.

tilt
15 S

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kreditnota
som avses i fjärde och femte styckena och som medför rätt till minskning av
utgående skatt för säljaren, medför motsvarande minskning av ingående skalt
för köparen.

Kreditnota
som avses i tredje och fjärde styckena och som medför rält lill minskning av
utgående skatt för säljaren, medför motsvarande minskning av ingående skatt
för köparen eller, om denne har överlåtit verksamheten, för den som tar emot
förmånen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

till 17 §

Avdrag för ingående skalt skall styrkas av
skattedebitering på inköpsfaktura, avräkningsnota eller motsvarande handling
om icke säljaren enligt 16 § Iredje stycket är undantagen från skyldighet att
på sådan handling ange skattens belopp.

Bestämmelserna i 17 § andra stycket gäller oberoende av
till vilken förvärvskälla enligt kommunalskallelagen (1928: 370) den fastighetsförvaltande
verksamheten är titt hänföra.

Avdragsräuen
för ingående skatt på driftkostnader för personbil eller motorcykel som
utgör inventarium i skattskyldigs verksamhet eller som förhyrs för bruk i
sådan verksamhet omfattar alla sådana kostnader oavsett om fordonet helt
eller endast delvis används i verk-

Avdragsrätten för ingående skalt på driftkostnader för
personbil eller motorcykel som utgör inventarium i skattskyldigs verksamhet
omfattar alla sådana kostnader oavsett om fordonet helt eller endast delvis
användes i verksamheten. Avser ingående skatt i annat

" Senaste lydelse 1970: 166. '- Senaste lydelse
1973: 928.

3 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 141

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 34

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fall endasi delvis sådant förvärv samheten. Avser ingående
skall i

som omfattas av avdragsrätten el- annat fall endast delvis sådant för-

Icr endast delvis verksamhet som värv som omfattas av avdragsrät-

tuufaiias av skyldighet att erlägga len eller endast delvis verksamhet

mervärdeskatt, skall beloppet av som medför skattskyldighet el

den avdragsgilla ingående skatten ler verksamhet som endasi delvis

bestämmas genom uppdelning ef- medför skattskyldighet, skall be

ter skälig grund när annat ej föl- loppet av den avdragsgilla ingäen-

jer av 18 § tredje stycket. de
skallen bestämmas genom upp-

delning efter skälig grund när annat ej följer av 18 §
tredje stycket.

Kan det styrkas att vid leverans av vara till skattskyldig
här i landet skatt eriagts för utländsk ej skattskyldig leverantörs räkning vid
varans införsel, föreligger avdragsrätt för köparen med belopp motsvarande den
av tullmyndigheten uttagna skatten, om avdragsrätt förelegat om köparen själv eriagt
skatten.

Avdragsrätten för ingående skatt på jordbruksarrende
omfattar hela skatten, även om i arrendet ingår värdet av bostad.

Finansieringsföretag äger rätt till avdrag för ingående
skatt som hänför sig till värdet av vara som enligl köpeavtal återtagits av
företaget.

Skattskyldigs avdragsräii omfattar även ingående skalt som
hänför sig till avhjälpande av skada som han vållat i sin verksamhei.

Förvärv eller införsel för verksamhet föreUgger även när skatlskyldigs
kostnad härför beslrides av skadevållande eller försäkringsgivare.

Har fastighetsägare inom tre år från utgången av det
kalenderår under vilket utförts ny-, till- eller ombyggnad av faslighet
medgivits skattskyldighet för uthyrning eller upplåtelse av fastigheten eller
del därav enligt 2 § fjärde stycket får han vid redovisningen av skatt avdraga
ingående skall som hänför sig lill byggnadsarbetena till den del de avser
lokaler, som upplåts för verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna
lag.

till 19 §:-' Skaltskyldig anses driva verksamhet i
det län, där verksamhetens styrelse har sitt säte eller, om säte för
verksamheten ej bestämls eller styrelse ej finnes, där verksamhelen drives från
fast driftställe eller, om sådani driftställe ej finnes, där den skattskyldige
är bosatt.

Utländsk företagare, som enligl Utländsk företagare, som enligt

punkl 1 femte stycket av anvis- punkt 1
sjätte stycket av anvis

ningarna till 2 § skall företrädas ningarna
till 2 § skall företrädas

av representant, anses driva verk- av
representant, anses driva verk

samhet i det län, där representan- samhet
i del län, där representan-

'' Senaste lydelse 1973: 928.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tens verksamhei anses bedriven en- tens verksamhet
anses bedriven en

ligt första stycket. ligt första stycket.

till 22 §

Om skattskyldig regelmässigt upprättar kortperiodiska
bokslut kan länsstyrelsen medge att redovisningsperiod om en eller två månader
får förkortas eller förlängas med ett mindre antal dagar. Deklaration skall
dock även i sådant fall lämnas inom den för perioden föreskrivna ordinarie
liden.

Deklaration som avser redovisningsperioden julidecember
eller hell kalenderår får lämnas senasi den 5 april året därpå.

Deklaration för redovisningsperiod som går lill ända den
30 juni far lämnas senasi tlen 20 augusti.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979 såvitt avser 2,
8, 10, 14, 16, 18 och 73 §§, punkt 1 av anvisningarna till 2 § samt
anvisningarna till 5, 8, 10, 11, 14, 17, 19 och 22 §§ och i övrigt den I
januari 1981. I samband med ikraftträdandet skall följande iakttas.

1.
Om ej annat
följer av 216 gäller de äldre bestämmelserna fortfarande i fråga om
förhållande som hänför sig till tiden före ikraftträdandet och i fråga om
tillhandahållande före ikraftträdandet.

2.
Har skriftligt
avtal om leverans av vara eller byggnad eller tillhandahållande av tjänst
träffats före den I januari 1981 gäller de äldre bestämmelserna i fråga om
tidpunkten för inträde av skattskyldighet, redovisningsskyldighet och rätt till
avdrag för ingående skatt.

3.
De äldre
bestämmelserna i 18 § andra stycket 2 tillämpas till utgången av år 1980.

4.
De nya
bestämmelserna i 2 § första stycket, i 14 § om uttag av tjänst, i 16 S fjärde
stycket, i punkl 1 andra stycket av anvisningarna till 2 §, i punkt 1 tredje
stycket av anvisningarna till 2 § om kost åt personal, i anvisningarna till 5 S
om skatt som har upptagils i faktura enligt 16 S fjärde stycket samt i första
stycket av anvisningarna till 22 S lillämpas först efter utgången av år 1980.

5.
De äldre bestämmelsema
i punkt 2 av anvisningarna till 2 § om uttag av vara ur verksladsrörelse och i
17 § tredje stycket tillämpas ej

efter utgången av juni månad 1979.

6.
De nya
bestämmelserna i anvisningarna till 14 § om att ränta ej skall inräknas i
beskattningsvärdet tillämpas i fråga om ränta som er-läggs efter utgången av
juni månad 1979 och avser leverans efter denna tidpunkt.

7.
De nya bestämmelsema
i åttonde stycket av anvisningarna till 17 § gäller endast om slutbesiktning
eller motsvarande åtgärd har vidtagits efter utgången av februari månad 1979.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 36

8.
De äldre
bestämmelserna gäller fortfarande vid omsättning av byggnad, som vid utgången
av år 1980 utgör lagertillgång i byggnadsrörelse, samt värde enligt
anvisningarna till 9 § som har tillförts mark som vid denna tidpunkt utgör
lagertillgång i sådan rörelse. Molsvarande gäller för vad som därefter tillförs
sådan byggnad eller mark som ett led i färdigställande av vid utgången av år
1980 pågående arbeten.

9.
De nya
bestämmelserna i 15 § femtesjunde styckena, i 17 § fjärde och femte styckena
och i 46 § första stycket tillämpas från ingången av juli månad 1979.

10. Skaltskyldig som efter utgången av
år 1980 skall lämna redovisning enligt 22 § för helt beskattningsår får, om
beskattningsåret ej sammanfaller med kalenderår, lämna en deklaration för
tiden från ingången av år 1981 till ingången av närmast följande
beskattningsår.

11. De nya bestämmelserna i 24, 25, 34,
38 och 55 §§ tillämpas i fråga om beskattningsår som börjar efter utgången av
år 1980. De äldre beslämmelserna i 24 och 25 §§ tillämpas i fråga om underlag
eller deklaration som avser tid dessförinnan. De äldre bestämmelserna i 38 §
första stycket tillämpas i fråga om eflerbeskattning för redovisningsperiod
före ingången av år 1981.

12. De nya bestämmelserna i 33, 35, 36,
40 och 51 §§ tillämpas pä beslut som meddelas efter ikraftträdandet.

13. De nya bestämmelserna i
anvisningarna till 5 a § tillämpas även före ikraftträdandet vid beräkning av
tid enligl 35, 36, 39, 40 eller 55 §.

14.
Skallskyldig
som bedriver yrkesmässig återförsäljning av personbilar eller motorcyklar får,
beträffande sådant fordon som vid ingången av juli månad 1979 finns i lager och
som har varit undantaget från skatteplikt enligt 8 § 11 vid förvärvet, tillgodoföra
sig avdrag för ingående skatt med belopp som skulle ha utgjort ingående skatt
om förvärvet skett den 1 juli 1979 eller senare. Motsvarande gäller personbil
eller motorcykel, som vid ikraftträdandet utgör anläggningstillgång i
verksamheten och som enligt den äldre bestämmelsen i 8 § 11 skulle ha varit
undantagen från skatteplikt vid omsättning före ikraftträdandet. Avdraget
skall i detta fall beräknas med ledning av fordonets värde vid utgången av närmast
föregående beskattningsår eller, om fordonet då inte ägdes av den
skattskyldige, anskaffningskostnaden. Har skatt redovisats för uttag för fordon
som avses i denna pimkt eller har avdragsrätt ej förelegat för ingående skatt,
slom hänför sig till förvärv för sådana fordon omfattar avdragsrätten enligt
denna punkt även redovisad utgående skatt eller ej avdragsgill ingående skatt
som nu har sagts. Avdrag får göras vid redovisningen av skatt för den första
redovisningsperiod som går till ända efter ikraftträdandet.

Belopp för vilket avdrag har medgetts skall återföras till
beskattning vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt för det
beskattningsår, under vilket avdraget har medgetts.

Har avdrag enligt denna punkt medgetts för visst fordon
skall mervärdeskatt alltid redovisas vid omsättning av fordonet.

15.
Skattskyldig
får vid redovisning av skatt för den första redovisningsperioden efter
utgången av år 1980 redovisa utgående skatt som belöper på gjorda
tillhandahållanden före den 1 januari 1981 och samtidigt göra avdrag för
ingående skatt som hänför sig till förvärv eller införsel före sistnämnda
tidpunkt, under fömtsättning atl redovisningsskyldighet eller avdragsrätt ej
har inträtt dessförinnan.

16.
Länsstyrelsen
får i fråga om redovisningsperioder som infaller un-

opaginerad Kontrollera mot PDF

der år 1981 eller 1982 för viss skattskyldig medge anstånd
med redovisning av skatt längst till ulgången av andra månaden efter
redovisningsperiodens slut. Sådant anstånd får medges skattskyldig för vilken
de nya bestämmelserna i 5 a § första stycket innebär väsentlig
likviditetspåfrestning. I fråga om länsstyrelsens beslut i sådan fråga gäller
bestämmelserna i 51 § Iredje stycket.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på
motor fordon

Härigenom
föreskrivs att 8 § lagen (1978: 69) om försäljning.sskatt på motorfordon skall
ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

8 §

Skatten utgår för personbil, buss och lastbil med 2 kronor
och 30 öre per kilogram tjänstevikt. Överstiger tjänstevikten 1 600 kilogram,
utgår ytterligare skatt med 290 kronor för varje fullt femtiotal kilogram
varmed tjänstevikten överstiger 1 600 kilogram. Skatten beräknas till helt
tiotal kronor så all överskjutande krontal bortfaller.

Skatten utgår för motorcykel med 420 kronor om
tjänstevikten ej överstiger 75 kilogram, med 550 kronor om tjänstevikten är
högre men ej överstiger 160 kilogram, med 840 kronor om tjänstevikten är
högre än 160 kilogram men ej överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med 1
400 kronor.

Föreslagen
lydelse

Skatten utgår för personbil, buss och lastbil med 1 krona
och 90 öre per kilogram tjänstevikl. Överstiger tjänsleviklen 1 600 kilogram,
utgår ytterligare skalt med 250 kronor för varje fullt femtiotal kilogram
varmed tjänsleviklen överstiger 1 600 kilogram. Skatten beräknas till helt
tiotal kronor så all överskjutande krontal bortfaller.

Skatten utgår för motorcykel med 350 kronor om
tjänstevikten ej överstiger 75 kilogram, med 460 kronor om tjänstevikten är
högre men ej överstiger 160 kilogram, med 700 kronor om tjänstevikten är
högre än 160 kilogram men ej överstiger 210 kilogram, samt i annal fall med 1
200 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 38

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-03-08

Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, Cars,
Gabriel Romanus, Tham

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Proposition om redovisning av mervärdeskatt, m. m.

1 Inledning

I
prop. 1978/79: 33 föreslogs vissa ändringar i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt
i huvudsak grundade på det delbetänkande (Ds B 1977; 6) Översyn av
mervärdeskatten Del 111 Redovisningsskyldighet m. m. som mervärdeskatteutredningen
(Fi 1971; 05) avlämnat i augusti 1977.

Med
anledning av propositionen anförde skatteutskottet (SkU 1978/ 79: 14) bl. a.
följande.

Utskottet
delar den uppfattning som kommit till uttryck i mervärde-skatteulredningens
arbete och i propositionen att strävandena bör vara att skapa
konkurrensneutralitet och rättvisa vid beskattningen. Som ett led i dessa
strävanden får ses förslaget om övergång till ett mera enhetligt
redovisningssystem. De invändningar som framförts mot denna åtgärd har gällt
dels övergången som sådan, dels och med särskild tyngd de övergångsproblem som
skulle uppkomma för åtskilliga företag i samband med övergången från kontantmetoden
till faktureringsmetoden. Etl övergivande av kontantprincipen innebär också
bestående problem för de företag som tillämpar en lång kreditgivning. Den i
propositionen föreslagna förlängningen av kredittiden med ca 25 dagar under två
år har av näringslivets företrädare därvid bedömts som en otillräcklig åtgärd
och de olika förslag till andra övergångsåtgärder som i sammanhanget framförts
till utskottet har utskottet funnit svårt att närmare utvärdera.

Såvitt
utskottet kan finna har såväl utredningen som departementschefen underskattat
räckvidden av de övergångsproblem som här angivits. Utan att ta ställning till
frågan om redovisningssystemen anser utskottet därför att frågan om de här
redovisade problemen måste få en godtagbar lösning innan systemfrågan kan tas
upp till diskussion. Under sådana förutsättningar finner utskottet det
lämpligare att mervärdeskattefrågorna efter förnyade överväganden behandlas i
hela sitt sammanhang i en

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 39

ny och omarbetad proposition än atl man nu bryter ut de
delar ur propositionen som inte är kontroversiella och skjuter upp enbart de
frågor om vilka tveksamhet kan råda. En sådan gemensam behandling av förslaget
ger också regeringen bäitre förutsättningar alt förankra sitt kommande förslag
hos näringslivet, som därvid lättare bör kunna väga fördelarna mot
nackdelarna.

EnHgt utskottets mening bör vid den förnyade prövningen av
frågan om redovisningssystem för mervärdeskatten övervägas möjligheterna att
skapa en enhetlig redovisning genom en successiv omläggning, som reducerar de
problem som utskottet ovan behandlat.

Utskottet, som även framförde vissa synpunkter på andra
delar av propositionen, avstyrkte bifall till förslagen om ändring i lagen om
mervärdeskatt och lagen om försäljningsskatt på motorfordon. Riksdagen biföll
utskottets hemställan (rskr 1978/79; 112).

Jag avser nu alt åter la upp frågan om ändringar i lagen
om mervärdeskatt, ML.

En närmare redogörelse för mervärdeskatteutredningens
förslag, remissyttranden häröver samt gällande bestämmelser har lämnats i prop.
1978/79; 33 sidorna 39113. Jag får hänvisa till denna redogörelse. I den mån
jag i det följande föreslår lösningar som avviker från vad som föreslogs i prop.
1978/79; 33 kommer jag att särskilt ange detta. I övrigt överensstämmer de
förslag som jag nu tar upp med dem som ingick i den nämnda propositionen. I
några fall har jag funnil skäl alt ytterligare motivera förslagen och
förtydliga deras innebörd.

2 Föredragandens överväganden

Mervärdeskatten intar en särställning bland de indirekta
skatterna. Den är den enda indirekta skatt som har generell räckvidd och den
ger statsverket avsevärda intäkter, ca 30 miljarder kr. budgetåret 1978/79.
Mervärdeskatten hanleras praktiskt av omkring 390 000 skattskyldiga och belastar
samtliga konsumenters privata budget. Dessa omständigheter gör all slora krav
måste ställas på beskattningsreglernas utformning. De skall så långt möjligt
skapa förutsättningar för konkurrens- och konsumtionsneutralitet. Vidare bör de
ge möjlighet till effektiv kontroll och inte försvåra en tillförlitlig
bokföring och redovisning.

Mervärdeskatleutredningens arbeie har visat att
beskattningsreglerna har en utformning som i myckel slor utsträckning uppfyller
de angivna kraven. Trots detta finns det, som ulredningen också har visat,
möjlighet att uppnå förbättringar av beskattningssystemet. Utredningen har inte
haft i uppdrag alt lämna förslag som syftar till någon förändring av
skatteintäkterna. I stället har strävan varit att uppnå ökad neutralitet i
beskattningen och förenklingar för de skattskyldiga och
beskattnings-myndigheterna.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 40

2,1
Skattskyldighetens inträde

Som
en huvudregel gäller nu enligt 4 § första stycket att skattskyldighet inträder
när vederlag inflyter kontant eller i form av varor eller på annat sätt kommer
den skattskyldige till godo (kontantmetoden). Enligt andra stycket av samma
paragraf kan länsstyrelsen efter ansökan besluta alt skattskyldig vid
redovisning av mervärdeskatt skall räkna in uppkomna fordringar i omsättningen (faklureringsmetoden).
Rätten till avdrag för ingående mervärdeskatt uppkommer, beroende på
till-lämpad redovisningsmetod, antingen när betalning eriäggs eller när skuld
dessförinnan uppkommer.

Mervärdeskatt
redovisas för bestämda redovisningsperioder genom att deklaration lämnas. I
deklarationen skall, om kontantmetoden till-lämpas, tas upp skatt på vederlag
som har mottagits eller utgetts eller, om faktureringsmetoden tillämpas, på
vederlag som har mottagits eller utgetts för kontantaffärer samt på fordringar
och skulder som har uppkommit under perioden.

Utredningen
har pekat på atl förekomsten av två redovisningsmetoder har haft vissa
nackdelar i samband med skattesatsförändringar. Vid kreditaffärer kan det
sammanlagda mervärdeskattebeloppet för identiska transaktioner bli olika
beroende på säljarens redovisningsmetod. Skattskyldig säljare som tillämpar kontantmetoden
är skyldig att redovisa skatt efter den nya skattesatsen på den del av
utestående fordringar som betalas efter skattesatsändringen. Vid
skattesatshöjningen den 1 juni 1977 beslöts, i syfte att eliminera sådana
effekter, atl äldre bestämmelser skulle tillämpas för alla varor som hade
levererats före höjningen och för förskott eller motsvarande som hade uppburits
före höjningen, oberoende av säljarens redovisningsmetod. Utredningen har föreslagit
att denna lösning görs permanent. Detta innebär bl, a. att de regler om
skatteplikt, skattesats m. m. som gäller vid leveranstidpunkten blir avgörande
för om skatt skall utgå och med vilket belopp.

Utredningen
har föreslagit att frågan om tidpunkten för skattskyldighetens inträde
regleras särskilt i 4 §.

Remissinstansema
har genomgående godtagit förslaget eller lämnat det utan erinran.

Jag
delar utredningens uppfattning på denna punkt. Den lösning som utredningen har
föreslagit ger ett för konsumenterna rättvisare beskattningsresultat samtidigt
som det generellt sett ger enklare rutiner för de skattskyldiga.

I
likhet med utredningen anser jag att med leverans av vara bör avses atl vara civilrättsligt
har avlämnats till köparen. Jag delar även utredningens uppfattning att man av
praktiska skäl bör i mervärdeskat-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 41

tehänseende
betrakta avsändandet av en vara till köparen som leverans även om varan inle
därigenom har avlämnats till köparen. Detta bör dock begränsas till de fall
varan avsänds mol efterkrav eller postförskott. Regler härom har intagits i
nya anvisningar till 4 §.

Vissa
remissinstanser har tagit upp frågan om skattskyldighetens inträde i det fall
ersättning för avverkningsrätt till skog uppbärs under mer än ett år. Jag
biträder remissinstansemas uppfattning att skattskyldigheten i dessa fall
skall inträda när betalning tas emot, dvs. enligl kontantmetoden. På
motsvarande sätt bör köparens avdragsrätt inträda när betalning eriäggs.

En
särskild fråga, som har behandlats av utredningen, är hur betalning som görs
innan en vara eller tjänst har tillhandahållits skall behandlas. Utredningen
har föreslagit att skattskyldighet för sådan betalning skall inträda när
betalningen tas emot eller när faktura med krav på betalning ställs ut, under fömtsättning
att det är fråga om beställd vara eller tjänst.

Några
remissinstanser har uttalat att leveransen alltid skall utlösa skattskyldighet
oavsett om betalning sker helt eller delvis före leverans. Andra
remissinstanser har förordat att endast faktisk betalning före leverans skall
utlösa skattskyldighet.

För
egen del kan jag ansluta mig till utredningens uppfattning att det är
principiellt riktigt att betalning i förskott eller a conto bör utlösa
skattskyldighet för den som tar emot betalningen. Utredningens förslag på denna
punkt bör alltså genomföras. Jag anser däremot att utredningens förslag om att
beskattningen skall ske redan när faktura med krav på betalning i förskott
eller a conto utfärdas inger betänkligheter från kontrollsynpunkt. Risk
föreligger för att mindre nogräknade skattskyldiga utfärdar skenfakturor med
skattskyldig mottagare. Jag föreslår därför att skattskyldigheten skall
inträda först när betalning i förskott eller a conto tas emot. Jag återkommer i
det följande till behandlingen av förskottslikviderna i skatteredovisningen.

De
föreslagna bestämmelsema kan leda till vissa konsekvenser, som jag vill beröra
i korthet. Bestämmelsema om skattskyldighet, skatteplikt eller skattesats kan
i framtiden komma att ändras sedan betalning har uppburits men innan
tillhandahållande har skett. Leveranstidpunktens bestämmelser kommer inte att
gälla fullt ut i dessa fall. Om skattesatsen höjs eller om skatteplikt införs
för en tidigare skattefri vara eller tjänst kommer den lägre skatten resp.
ingen skatt att utgå på vad som har betalats före tillhandahållandet. På
motsvarande sätt kommer de föreslagna bestämmelsema att leda till hårdare
beskattning än om skattskyldighet helt skulle inträda vid tillhandahållandet i
det fall skattesatsen sänks eller skatteplikt för viss vara eller tjänst
slopas.

Dessa
konsekvenser kan enligt min mening inte anses som olämpliga. Den som beställer
en vara eller en tjänst måste självfallet vara beredd

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 42

alt
betala även den skatt som belöper på varan eller tjänsten vid avtalstidpunkten.
Han måste också räkna med att drabbas av eller dra nytta av eventuella
förändringar av beskattningen mellan avtalsdagen och leveransdagen. I dessa
fall kan visserligen den totala skatten för viss vara eller Ijänst som
tillhandahålls vid viss tidpunkt bli olika beroende på om betalning har skett i
förskott eller ej. Inte heller detta anser jag dock vara någon avgörande
nackdel.

I 4
§ bör anges att skattskyldighet inträder när vara levereras, tjänst tillhandahålls
eller uttag sker. Vidare bör anges atl skattskyldighet för förskotts- eller a conto-betalningar
inlräder när betalningen tas emot. 1 punkt 2 av anvisningarna till 2 § bör tas
in en bestämmelse som innebär att mottagandet av betalning i förskott eller a conto
anses som omsättning.

2.2
Redovisningsskyldighetens inträde, m, m.

Enligt
nu gällande bestämmelser sammanfaller tidpunkten för skattskyldighetens
inträde med tidpunkten för redovisningsskyldighetens inträde. Tidpunkten
bestäms i princip av den metod för redovisning av mervärdeskatt som den
skallskyldige tillämpar. Omkring 90 % av de skattskyldiga tillämpar kontantmetoden.
Övriga skattskyldiga tillämpar efter beslut av beskaltningsmyndigheten i varje
enskilt fall den s. k. faktureringsmetoden.

Utredningen
har framhållit att förekomsten av två olika redovisningsmetoder ger upphov
till vissa nackdelar. Tillämpar skattskyldig säljare eller skattskyldig köpare olika
redovisningsmetoder inträder redovisningsskyldighet och avdragsrätt för
kredittransaktioner vid olika tidpunkter. Detta ger en temporär negativ eller
positiv effekt för de skattskyldiga och motsatt effekt för statsverket.
Utredningen anser av detta och tidigare anförda skäl att i princip endast en
redovisningsmetod bör tillämpas.

Utredningen
har funnit att faktureringsmetoden är att föredra framför kontantmetoden som
enda redovisningsmetod. Till stöd för denna uppfattning har utredningen åberopat
bl. a. att faktureringsmetoden i motsats till kontantmetoden kan ge en direkt
anknytning mellan bokföringen och redovisningen av mervärdeskatt och att
faktureringsmetoden är överlägsen kontantmetoden vid överlåtelse av
verksamhet.

Ulredningen
har därför föreslagit att tillämpningen av faktureringsmetoden skall göras
obligatorisk. Faktureringsmetoden kan dock enligt utredningen inte tillämpas i
renodlad form av samtliga skattskyldiga.

Enligt
bokföringslagen (1976: 125), BFL, och jordbruksbokföringslagen (1951; 793)
föreligger numera bokföringsskyldighet för praktiskt taget all
näringsverksamhet. Vid bokföringen skall i princip fordringar och skulder
noteras i bokföringen när de uppkommer. Av hänsyn till de

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 43

mindre företagens svårigheter atl fullgöra denna
skyldighet har godtagits all bokföringsskyldig, som har endast etl mindre
antal fakturor eller andra handlingar som dessutom ej avser avsevärda belopp,
får dröja med bokföringen av dessa till dess betalning sker. Denna redovisning
kallas den renodlade pärmmetoden. 1 vissa fall krävs vid tillämpning av
pärmmetoden att särskild förteckning upprättas över in- och utgående fakturor
och atl dessa förteckningar, när så erfordras, också huvudbokförs.

Utredningen har föreslagit att skattskyldig som tillämpar
den renodlade pärmmeloden skall få redovisa mervärdeskatt under löpande år på
grundval av betalningarna, dvs. enligt kontantmetoden, och att faklureringsmetoden
skall lillämpas först vid redovisningen för årets sista redovisningsperiod.
Vidare har utredningen föreslagit atl skattskyldiga med en årsomsättning om
högst 200 000 kr., som enligt bokföringsnämndens anvisningar generellt får
tillämpa den renodlade pärmmetoden, skall få redovisa mervärdeskatt endasi en
gång per år och vid en tidpunkt då bokföringen för året är avslutad.
Redovisningen skall då göras enligt faktureringsmetoden.

Övriga skattskyldiga skall enligt utredningen tillämpa faklureringsmetoden
även vid redovisning under löpande år.

Utredningen har i fråga om förskotts- och a contolikvider föreslagil
att redovisningsskyldighet skall inträda redan då likviden tas emot eller då
faktura med krav på förskottslikvid bokförs.

1 fråga om avbelalningsköp har utredningen föreslagit en
avvikelse från faktureringsmetoden i syfte att förhindra missbruk och motverka
alt skalteförlusler uppstår för statsverket. Redovisningsskyldighet bör enligt ulredningen
inträda när betalning uppbärs eller när rätt till betalning dessförinnan
uppkommer.

Förslaget om ändrade redovisningsregler leder enligt
utredningen till ökad likviditetspåfrestning i det fall en skattskyldig, som nu
tillämpar kontantmetoden lämnar mer omfattande kredit än han själv utnyttjar.
Detsamma gäller i det fall en skattskyldig, som tillämpar fakturerings-metoden,
uppbär betalning helt eller delvis före avslutad leverans.

1 det förstnämnda fallet har utredningen tänkt sig att
möjligheten till anstånd enligt 22 § med att lämna deklaration skall under en
övergångstid kunna användas i det fall en skattskyldig, som nu tillämpar kontantmetoden,
regelmässigt arbelar med mycket betydande långfristiga varufordringar och i
förhållande härtill små långfristiga leverantörsskulder.

Remissinstanserna har, med något undantag, godtagit att
faktureringsmetoden skall ersätta kontantmetoden som huvudregel för
redovisning av mervärdeskatt. Däremot har åtskilliga remissinstanser påkallat
olika avsteg från en renodlad faktureringsmetod. Från någol håll har uttalats
att faktureringsmetoden ställer alltför stora krav på särskilt de små företagen
med deras begränsade möjligheter att sköta en mer avancerad

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 44

bokföring
än den som kontantmetoden kräver. Några remissinstanser har förordat att även
de som får tillämpa pärmmetoden med förteckning vid sin bokföring får rätt att
redovisa fordringar och skulder endast i den sista deklarationen för året.

Flera
remissinstanser har framhållit att den föreslagna faktureringsmetoden bör
tillåta preliminär redovisning av skatt under löpande år så att skattetillägg
inte skall utgå vid fel som har uppkommh i ej avslutade räkenskaper.

Några
remissinstanser har påtalat de likviditetsförsämringar som utredningens
förslag skulle leda till. Sveriges grossistförbund har för att motverka dessa
olägenheter förordal att kontantmetoden bör få tillämpas efter länsstyrelsens
tillstånd av företag med omfattande kreditgivning. Svenska postorderföreningen
framhåller att utredningens förslag skulle leda till en likviditetsförsämring
för postorderföretagen och menar att företagens kreditförsäljning bör
likställas med avbetalningshandeln. I postorderbranschen förekommer en
omfattande kreditgivning som inte faller under lagen om avbetalningsköp.
Postorderföretag med kreditgivning tillämpar nu kontantmetoden och
självfinansierar i hög grad kreditgivningen.

Utredningens
förslag om redovisningsskyldighetens inträde vid betalning före leverans
kommer enligt de remissinstanser som företräder intressen inom bostads- eller
byggnadsbranschen att leda till högre byggnadskostnader och därmed till högre
hyror t. ex. i bostadshus. Vidare har framhållits att ej skattskyldiga
beställare, t. ex. kommuner, kommer alt få vidkännas en kraftig
likviditetspåfrestning, särskilt under övergångsåret.

Utredningens
förslag om att skattskyldiga med en årsomsättning om högst 200 000 kr. skall få
tillämpa helårsredovisning har kritiserats av några remissinstanser. Dessa har
uttalat bl. a. att det skulle vara fråga om ej motiverade skattekrediter med
uppenbara förlustrisker för statsverket.

Andra
remissinstanser har funnit att årsredovisning oberoende av årsomsättningens
storlek bör medges alla skattskyldiga som använder den renodlade pärmmetoden.

För
egen del vill jag anföra följande. Frågan om principerna för redovisning av
mervärdeskatt är av stort intresse både för de skattskyldiga och för
beskattningsmyndigheterna. Något förenklat kan sägas att valet enligt nu
gällande regler står mellan att redovisa skatt när betalning tas emot för en
skattepliktig prestation och när fordran på sådan betalning uppkommer. Det bör
dock framhållas att valet av metod har betydelse endast när det gäller
betalningar före eller efter leverans. Tillhandahållanden mot kontant
betalning behandlas lika vid båda metoderna.

Utredningen
och remissinstanserna har behandlat frågan om redovis-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 45

ningsmetod
från två utgångspunkter, nämligen de skattskyldigas möjligheler att korrekt
lämna en redovisning enligt den ena eller andra metoden och metodernas
inverkan på de skattskyldigas och i vissa fall deras kunders likviditet. Även
enligt min uppfattning är dessa två bedömningsgrunder mycket väsentliga.
Därutöver vill jag framhålla följande. De skattskyldiga har etl starkt intresse
av att redovisningen av mervärdeskatt kräver så litet merarbete som möjligt
utöver vad som följer av kraven på bokföring och deras eget intresse av
överblick över verksamhetens ekonomiska ställning m. m. De skattskyldiga bör
också kunna kräva atl redovisningsmetoden inte ger upphov till störningar av konsumtions-
eller konkurrensneutraliteten.

Statens
krav på redovisningsmetoden sammanfaller till stor del med de skattskyldigas
krav. Så t. ex. har en metod som ger litet merarbete för de skattskyldiga stora
förutsättningar att ge korrekta redovisningar av skatt samtidigt som den
underlättar skattekontrollen.

Från
dessa utgångspunkter är det enligt min uppfattning självklart alt en metod för
redovisning av mervärdeskatt bör så nära som möjligt knyta an till de
skattskyldigas affärsbokföring. Dessutom bör redovisningen ske i nära
anslutning till tidpunkten för skattskyldighetens inträde vilken enligt vad
jag har förordat i det föregående bör utgöras av leveranstidpunkten eller
motsvarande.

Den gmndläggande
principen för affärsbokföringen, både när det gäller rörelseidkare och
jordbrukare, är att affärshändelser skall bokföras när de inträffar. Detta
innebär att fordringar och skulder skall bokföras när faktura har utfärdats
eller mottagits eller sådan handling bort föreligga enligt god affärssed. För
vissa bokföringsskyldiga har dock avsteg gjorts från denna princip och en
enklare, mindre fullständig bokföring har kunnat godtas.

Skattskyldig
som tillämpar fullständig bokföring med löpande notering av fordringar och
skulder kan mycket enkelt redovisa mervärdeskatt enligt faktureringsmetoden.
För sådan skattskyldig kräver däremot kontantmetoden en mer komplicerad
bokföring samtidigt som den försvårar för den skattskyldige att själv
kontrollera att skatteredovisningen är riktig. Vidare minskar möjligheterna
till en effektiv kontroll från beskattningsmyndigheterna och en avstämning
mellan mervärdeskattedeklaration och inkomstskattedeklaration försvåras.

Från
redovisningsteknisk synpunkt är därför faktureringsmetoden överlägsen kontantmetoden
i dessa fall.

Skattskyldiga
med relativt okomplicerade affärshändelser av måttlig omfattning kan enligt BFL
få tillämpa en något förenklad bokföring. In- och utgående fakturor sätts in i
pärmar och bokförs först när betalning sker. Vid räkenskapsårets utgång skall
dock alltid då obetalda fakturor bokföras. I vissa fall kan denna s. k.
pärmmetod behöva kompletteras med en förteckning över fakturorna. I sådana
fall sker redovis-

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 46

ningen etdigt bokföringsmässiga grunder.

För den som tillämpar den renodlade pärmmetoden, dvs. utan
fakturaförteckning, kommer affärsbokföringen att bygga på kontantprincipen
under löpande år. I enlighet med vad jag tidigare har anfört bör redovisningen
av mervärdeskatt så långt det är möjligt följa affärsbokföringen. Redovisningsskyldigheten
enligt ML bör därför, i enlighet med utredningens förslag, inträda vid
betalningstillfället, dvs. i anslutning till när bokföringsskyldigheten
uppkommer. En sådan lösning innebär minsta möjliga merarbete för de
skattskyldiga och ger god möjlighet till kontroll av skatleredovisningen hos de
skattskyldiga under löpande beskattningsår.

Skattskyldiga som tillämpar pärmmetoden med förteckning
över fordringar och skulder har, vid rält skött bokföring, ett underlag i
denna för redovisning av mervärdeskatt enligt faktureringsmetoden. Enligt utredningens
förslag skall de därför tillämpa denna metod för sin redovisning av
mervärdeskatt under löpande beskattningsår. För att den förteckning som
upprättas skall kunna tjäna som underlag för redovisning av mervärdeskatt krävs
dock att de ingående fakturorna, leverantörs-fakturorna, har konterats, vilket
bl. a. innebär att den skattskyldige har bedömt i vilken utsträckning den
ingående mervärdeskatten är avdragsgill för honom. En sådan bedömning behöver
visserligen inte göras i flertalet fall, nämligen där mervärdeskatten i sin
helhet är avdragsgill. Sådana bedömningar måste dock göras förhållandevis ofta
av skattskyldiga vars verksamhet endast delvis medför skattskyldighet. Jag anser
därför i motsats till utredningen att även skattskyldiga, som tillämpar
pärmmetoden med fakturaförteckning i sin bokföring, bör kunna få tillämpa kontantmässig
redovisning av mervärdeskatt under löpande beskattningsår.

Utredningen har föreslagit atl skattskyldiga med en
årsomsättning om högst 200 000 kr. skall få redovisa mervärdeskatt endast en
gång om året. Jag delar utredningens uppfattning att det är av väsentlig praktisk
betydelse att möjligheten utvidgas att använda längre redovisningsperioder än
två månader. I förhållande till vad som föreslogs i prop. 1978/79; 33 föreslår
jag dock den ändringen alt möjligheten till redovisning för helt år bör stå
öppen för skattskyldiga med en årsomsättning om högst 100 000 kr. Skattskyldiga
med årsomsättning mellan 100 000 kr. och 200 000 kr. bör få redovisa skatt två
gånger per år. Ytterligare 80 000 skallskyldiga kommer därvid att få tillämpa
helårsredovisning och ytterligare ungefär 65 0(K) skattskyldiga
halvårsredovisning. De angivna omsättningsgränsema bör betraktas som
riktmärken. Ingenting hindrar enligt min mening att gränsvärdena i den
praktiska tillämpningen bestäms så, att de motsvarar visst antal basbelopp
enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

I förhållande till vad som nu gäller kan antalet
deklarationer beräknas minska med ca 350 000 per år. Även vid denna
modifiering av ut-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 47

redningens
förslag uppnås således betydande lättnader i bestyret med skatten för såväl de
skattskyldiga som beskattningsmyndigheterna. Härtill bidrar också att de
skattskyldiga som föreslås få tillämpa halvårs-redovisning av mervärdeskatt
regelmässigt torde ha rätt att tillämpa pärmmetoden i sin bokföring och därmed
i praktiken får redovisa skatt enligt kontantmetoden för det första halvåret.

Jag
har alltså funnit all redovisningstekniska skäl talar för all skattskyldiga
med fullständig bokföring, dvs. de som inte tillämpar någon form av pärmmetod,
fullt ut skall tillämpa faktureringsmetoden vid sin redovisning av
mervärdeskatt, att skattskyldiga med mer begränsad bokföring får tillämpa kontantmetoden
vid skatteredovisning under löpande beskattningsår och att skattskyldiga med
låg årsomsättning får redovisa mervärdeskatt endast en gång eller två gånger
per år.

En
fråga som återstår att behandla i detta sammanhang är den hur redovisningen av
mervärdeskatt skall ske vid beskattningsårets utgång av skattskyldiga som
tillämpar kontantmetoden under löpande år eller helårsredovisning. Dessa skattskyldiga
skall vid årets utgång i sin bokföring ta upp alla då föreliggande fakturor
som ännu inte har betalats. I självdeklarationen skall de redovisa även
utgående skulder och fordringar som hänför sig till verksamheten. Det krävs
alltså inte någon ytterligare arbetsinsats för dem att redovisa också
mervärdeskatten på utestående fordringar och skulder i den sista deklarationen
till mervärdeskatt för beskattningsåret eller i årsdeklarationen. En sådan
redovisning skulle dessutom i någon mån underlätta en skrivbordsgranskning av
mervärdeskattedeklarationen. Mot denna tanke talar att de skattskyldiga skulle
vara tvungna att under det närmast följande beskattningsåret, då kontantmetoden
på nytt skall tillämpas för de nya transaktionerna, hålla isär betalningar som
inflyter eller görs för fakturor som hänför sig till ett föregående
beskattningsår och sådana som hänför sig till det löpande beskattningsåret.

Jag
är väl medveten om att ett stort antal skattskyldiga har rätt att tillämpa den
renodlade pärmmetoden eller pärmmetoden kompletterad med förteckningar över
obetalda fakturor. BFL medger dock inte att en skattskyldig dröjer med
bokföringen av fakturor till dess betalning sker, när antalet fakturor är
betydande. I sådana fall skall den bokföringsskyldige huvudbokföra
förteckningarna när det behövs, t. ex. för en skatteredovisning. Det kan därför
enligt min mening inte vara förenat med några större svårigheter för en
skattskyldig att i den löpande kon-tantbokföringen antingen bokföra skatt som
hänför sig till faktura från tidigare år på särskilt konto eller att med hjälp
av en enkel blankett hålla isär skatt som hänför sig till föregående års
fakturor. Det kan antas att behovet av särbehandling kommer att vara störst
under den första redovisningsperioden på det nya året. I detta sammanhang vill
jag också framhålla att avbetalningsköpen enligt vad jag föreslår i det föl- °

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 48

jande skall redovisas enligl rent kontantmässiga
principer. Detsamma gäller förskott och a conto-betalningar, till vilka jag
också återkommer. Om en övergång sker till en i princip obligatorisk
redovisning av mervärdeskatt enligl faklureringsmetoden bör, som jag nyss har
anfört, den som tillämpar pärmmetod i sin bokföring få redovisa skatt enligt kontantmetoden
under löpande beskattningsår. Detla kräver att länsstyrelserna får kännedom om
vilken bokföringsmetod en skattskyldig tillämpar. De skattskyldiga bör därför
anmäla tillämpad metod till länsstyrelsen som sedan bör ta ställning till hur
redovisningen av mervärdeskatt skall ske. Länsstyrelsen bör i lagtexten få rält
att medge att skatt på kreditförsäljningar får redovisas när betalning tas
emot, dock senast vid beskattningsårets utgång. En bestämmelse härom har
intagits i 5 a § andra slyckel i förfaltningsförslaget.

För atl ytterligare förenkla skatteredovisningen för de
minsta företagen anser jag att praktiska skäl talar för att skattskyldiga med
årsomsättning om högst 100 000 kr. skall få redovisa mervärdeskall för helt
kalenderår senast den 5 april året efter kalenderåret. Detsamma bör gälla i
fråga om den andra delen av kalenderåret för skattskyldiga som skall redovisa
två gånger per år. Vid den tidpunkten bör räkenskaperna vanligen ha avslutats
och självdeklarationen upprättats, vilket bör väsentligt underlätta
redovisningen av mervärdeskatt.

1 detta sammanhang vill jag erinra om att bestämmelserna
om skattetillägg numera har ändrats (prop. 1977/78: 136, SkU 1977/78; 50, rskr
1977/78: 263, SFS 1978; 197). Enligt 64 f § andra stycket får skattetillägg
helt efterges om det avser oriktig uppgift som beror på felräkning,
misskrivning eller annat uppenbart förbiseende i ej avslutad bokföring och om
det framstår som uppenbart obilligt att påföra tillägget. Utredningens förslag
innebär att inte bara skattskyldighet utan även redovisningsskyldighet skall
inträda omedelbart när betalning sker i förskott eller a conto. Jag har
tidigare anfört att jag biträder utredningens förslag på denna punkt när det
gäller skattskyldighetens inträde. Däremot avvisade jag utredningens förslag om
att skattskyldighet skulle inträda redan när faktura med krav på betalning i
förskott eller a conto utfärdas. Självfallel skall inte heller redovisningsskyldighet
inträda i dessa fall.

Betalningar före leverans förekommer regelmässigt vid
större byggnads- och anläggningsentreprenader, stora maskinleveranser och
vissa beställningsarbeten som avser dyrare varor, t. ex. större fritidsbåtar.
Vid tillämpningen av den nuvarande faktureringsmetoden anses skattskyldigheten
för entreprenadarbeten som avser fastighet inträda först när den skattskyldige
efter slutbesiktning preciserar sin fordran i utställd slutfaktura. Detta
förhållande har vållat tillämpningssvårighetet och har också i vissa fall lett
till avsevärda skatteförluster för det allmänna. Tillämpningssvårigheterna har
främst bestått i att vid större arbeten avskilja vad som avlämnats till
beställaren och som bör kräva

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 49

slutbesiktning och avskattning från vad som får anstå till
den slutliga ekonomiska uppgörelsen.

Beskattningstekniken är inte helt neutral vid en
jämförelse mellan de stora total- och generalentreprenaderna och en långt
driven delad upphandling eller sådan egenregiverksamhet som inte medför
skattskyldighet. Om upphandlingen görs som total- eller generalentreprenad
behöver beställaren betala mervärdeskatt först efter slutfaktureringen. Denna
kan enligl normalavtal anstå i åtta månader efter slutbesiktningen. Vid delad
upphandling får beställaren i princip betala mervärdeskatt vartefter de olika
delentreprenaderna färdigställs och slulbesikligas. Vid sådan egenregiverksamhet
som ej medför skattskyldighet uppkommer skattebelastningen fortlöpande vid
förvärv av byggnadsmaterial m. m.

Förlustriskerna för det allmänna har sin grund i tillämpad
redovisningsteknik. Entreprenören lyfter regelmässigt betalning a conto under
tiden arbetet pågår. Fleråriga arbeten kan förekomma. Redovisnings-mässigt
bokförs dessa betalningar som skuld till beställaren. Fordran för vilken
skattskyldighet inträder uppkommer först i och med slutfaktureringen. Vid en
inträffad konkurs före slutfaktureringen åvilar skattskyldigheten konkursboet
när detta preciserar fordringen på beställaren.

Eftersom gäldenären har lyft betalning i stort sett för
vad han utfört får boet sällan någon fordran som överstiger vad beställaren
förskottsvis har utgett till gäldenären. Konkursboet har därför åsamkats en mas-sagäld
som avser mervärdeskatt. Ofta saknas dock tillgångar till betalning av denna
skuld. Regeringen har genom särskilda beslut medgett nedsättning av
mervärdeskatten i dessa fall så att den i princip motsvarar vad staten skulle
ha fått in om redovisningsskyldighet hade inträtt omedelbart för förskott och
a conto-likvider under förutsättning att skatten inte hade betalats men
bevakats i konkursen.

De risker och nackdelar som jag nu har berört i fråga om
de stora entreprenadarbetena föreligger i fråga om alla beställningsarbelen med
långa upparbetningstider och för vilka betalningen till större delen er-läggs
före slutleverans eller motsvarande. Dessa omständigheter talar i och för sig
för att betalningar före leverans bör utlösa inte bara skattskyldighet utan
även redovisningsskyldighet.

Från redovisningsteknisk synpunkt kan omedelbar
beskattning av förskottsbetalningar och motsvarande i någon mån leda till ökade
svårigheter för skattskyldiga, som har att tillämpa reduceringsreglerna. Detta
är fallet för företagen inom byggnads- och anläggningsbranschen. Dessa får i
samband med att förskott eller a conto-betalning avkrävs beställaren beräkna
mervärdeskatt på beloppet. Innan en omfattande entreprenad är slutförd kan den
exakta fördelningen på de två reduceringsreglerna inte göras. Liknande
svårigheter föreligger i den mån entreprenaden även omfattar prestationer på
vilka reduceringsregleraa inte är tillämpliga.

4 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 141

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 50

Vidare
har det gjorts gällande att den föreslagna beskattningen av förskott och a conto-betalningar
skulle kunna missbrukas i konkurrenssyfte vid anbudsgivningen. Denna sker
regelmässigt i priser exkl. mervärdeskatt. Om anbud skulle avges inkl.
mervärdeskatt kunde någon skattskyldig frestas att övervärdera de lågbeskattade
delarna av entreprenaden och därigenom förmå en ej skattskyldig beställare att
anta ett anbud som är högre än konkurrenternas, exkl. skatt, men som framstår
som förmånligare efter tillägg för skatt.

Enligt
min uppfattning är farhågorna för en besvärlig tillämpning eller för missbruk
överdrivna. Jag är dock medveten om att vissa svårigheter kommer att
föreligga, vilket bör inverka på totalbedömningen av förskottsbeskaltningen.

En
samlad bedömning av de redovisningstekniska och andra synpunkter på
redovisningsmetoden som jag nu har anfört visar att en övergång till
faktureringsmetoden är önskvärd och möjlig att genomföra med vissa
inskränkningar och jämkningar. Det slutliga ställningstagandet till dessa
frågor måste dock innefatta en bedömning också av effekterna på de
skattskyldigas och deras kunders likviditet.

Företag
som redan nu tillämpar faktureringsmetoden berörs i princip inte av alt denna
metod blir obligatorisk. Övergången från kontantmetod till faktureringsmetod
innebär inte heller någon skillnad i likviditetshänseende när det gäller
tillhandahållanden mot kontant betalning eller sådana tillhandahållanden på
kredit som finansieras genom t. ex. diskontering av växlar eller kontrakt eller
genom överlåtelse av varufordringar. I dessa fall anses redan enligt nu
gällande kontantmetod redovisningsskyldigheten inträda när betalningen tas
emot. Slutligen påverkas inte heller en skattskyldigs likviditet när betalning
sker under den redovisningsperiod då faktura har stälUs ut eller mottagits.
Likviditetsförändringar kan därmed tänkas inträda i huvudsak för skattskyldiga
som f. n. tillämpar kontantmetoden och som medger förhållandevis lång kredit
utan all finansiera krediten på nyss nämnt sätt.

Skattskyldig
som övergår till redovisning enligt faktureringsmetoden får åtnjuta avdrag för
ingående skatt som hänför sig till kreditinköp tidigare än som nu är fallet.
Detta innebär självfallet en förbättring i likvidiletshänseende.

Det
nuvarande redovisningssystemet är inte neutralt i kostnadshänseende. En
skattskyldig säljare som tillämpar kontantmetoden skall betala mervärdeskatt
på sin skattepliktiga omsättning först när han tar emot betalning från köparen
eller i vissa fall från finansieringsinstitut. Tillämpar köparen
faktureringsmetoden inträder rätt till avdrag för ingående mervärdeskatt för
honom när hans skuld till säljaren uppkommer. Statsverket betalar alltså
tillbaka mervärdeskatt till köparen innan motsvarande skatt har betalats in
till länsstyrelsen av säljaren. Även den omvända situationen till statsverkets
fördel förekommer. Jag

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 51

anser alt mervärdeskatten bör ha en utformning som i
möjlig mån undanröjer sådana effekter. I de fall dessa föreligger vid
transaktioner mellan företag i intressegemenskap kan visserligen sägas att en
tillräcklig åtgärd skulle vara att föreskriva samma redovisningsmetod för företagen.
En sådan föreskrift skulle dock knappast vara tillräcklig. Samma effekt kan
nämligen uppkomma även om företagen inte är i intressegemenskap eftersom dessa
f. n. har frihet att själva disponera över hur effekterna skall fördelas mellan
dem. Den enligt min mening bästa metoden att komma tillrätta med detla
principiella problem är att samtliga förelag ges samma redovisningsmetod.

Jag har tidigare uttalat att faktureringsmetoden är att
föredra framför kontantmetoden när det gäller de redovisningstekniska
aspekterna på beskattningen. Övergång till denna redovisningsmetod medför som
jag redan har berört likviditetspåfrestningar för vissa skattskyldiga. För
skattskyldiga som av redovisningstekniska skäl kan medges rält att redovisa
mervärdeskatt enligt kontantmetoden under löpande beskattningsår eller som kan
få redovisa skatt en gång om året kommer dessa lik-vidiletspåfrestningar att
inskränka sig till vad som följer av att skall skall redovisas på fordringarna
vid årets utgång. För övriga skattskyldiga kan däremot effekterna på företagens
likviditet och kapitalanskaffningskostnader bli större. Även om
faktureringsmetoden av redovisningstek-niska, kontrolltekniska och principiella
skäl bör göras obligatorisk för i princip alla skattskyldiga anser jag inte att
dessa likviditetseffekter m. m. kan negligeras. Utredningen har föreslagit att
länsstyrelsen efter särskild prövning skall kunna medge anstånd i upp till 20
dagar uiöver nu gällande 35 dagar med betalning av mervärdeskatt när fråga är
om skattskyldig med mycket betydande långfristiga varufordringar och i
förhållande härtill små långfristiga leverantörskulder. Under riksdagsbehandlingen
av prop. 1978/79; 33 och vid kontakter med närmast berörda branschorganisationer
har kommit fram att den av ulredningen föreslagna föriängningen av
betalningsfristen, som dessulom föreslogs någol förlängd i propositionen, inte
anses tillräcklig för att eliminera likviditelspåfreslningarna för vissa
företag genom övergången till faktureringsmetoden. Därvid har framhållits
såväl engångseffekten vid själva övergången som bestående likviditelseffekter.

Dessa invändningar förtjänar enligt min mening att
beaktas. Särskilda åtgärder bör därför vidtas. Jag har övervägt att, i syfte
alt eliminera engångseffekten vid övergången, låta skattskyldiga, vilkas leveranlörskul-der
understiger kundfordringarna vid övergången till faktureringsmetoden, få rätt
att dela upp betalningen av skillnaden mellan den utgående och den ingående
skatten på skulderna och fordringarna på redovisningsperioderna under några
år. Med hänsyn till att bl. a. kreditvillkor och kreditvolym varierar kraftigt
mellan olika företag föreligger dock påtagliga svårigheter att utforma
uppdelningen på ett rättvist sätt.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 52

Jag
har mot denna bakgrund kommit till den slutsatsen att kontantmetoden bör få
tillämpas i vissa fall även efter övergång till en i princip obligatorisk
redovisning enligt faktureringsmetoden. Det är dock enligt min mening
väsentligt bl. a. från kontroll- och neutralitetssynpunkt alt användningen av kontantmetoden
begränsas kraftigt. Den mer långsiktiga målsättningen bör vara att samlliga skattskyldiga
bör tillämpa faktureringsmetoden.

Det
avgörande för om kontantmetoden skall få tillämpas även fortsättningsvis bör
vara hur övergången till faklureringsmetoden skulle påverka en skatlskyldigs
likviditet. En negativ effekt på likviditeten uppstår när utgående skatt på
kreditförsäljningar skall redovisas redan när en fordran bokförs och inte när
betalning tas emot. Denna effekt minskar genom att rätt till avdrag för
ingående skatt på kreditförvärv inträder redan när skuld bokförs och inle när
betalning sker.

Den
genomsnittliga kredittid som lämnas kunderna kan beräknas genom att den totala
utgående skatten under ett år divideras med skatten på uteslående
kundfordringar vid årets utgång varefter antalet dagar under året divideras med
den framräknade faktorn. På molsvarande sätt kan beräknas den genomsnittliga
kredittid som utnyttjas från leverantörema genom atl den totala ingående
skatten under ett år divideras med skatten på utestående leverantörskulder vid
årets utgång och sätts i relation till dag-antalet. Om skatten på utestående
fordringar eller utestående skulder vid årets utgång avviker frän vad som
regelmässigt brukar gälla vid årsslut eller under året bör i stället de
regelmässigt gällande förhållandena beaktas. Genom att dra den utnyttjade
kredittiden från den lämnade erhålls visserligen en genomsnittlig skillnad i
kredittid. Härigenom fär man dock ingen riktigt rättvisande bild av vad
övergången till faklureringsmetoden skulle innebära för en skattskyldig. Den
utgående skatten är ju normalt större än den ingående. Om de genomsnittliga
kredittiderna är ungefär lika långa uppvägs inte effekten av att den utgående
skatten fär betalas tidigare än f. n. helt av effekten av att avdrag för
ingående skatt får åtnjutas tidigare. Mervärdet bör därför beaktas. Detta bör
enligt min mening lämpligen ske på del sättet att den utnyttjade kredittiden
multipliceras med förhållandet mellan hela den ingående skatten under ett år
och hela den utgående skatten under samma år. Skillnaden mellan den lämnade
och den utnyttjade kredittiden, beräknad på nu angivet sätl, kan kallas nettokrediilid.

Om netlokredittiden
är positiv, dvs. den lämnade krediten är större än den utnyttjade, kan den
skattskyldige beräknas få försämrad likviditet genom övergången till
redovisning enligt faktureringsmetoden. Kontantmetoden bör dock få tillämpas
endast när del är särskilt befogat. Jag anser därför att redovisning enligt kontantmetoden
bör komma i fråga först om nettokredittiden uppgår till minst 15 dagar.

För
skattskyldiga som får tillämpa kontantmetoden även fortsättningsvis uppkommer
ingen likviditetspåfrestning vid övergången och inte heller någon beslående likvidiletseffekt.
De likviditetspåfrestningar som

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 53

uppkommer
för skattskyldiga vilkas nettokrediilid är kortare än 15 dagar kan inte sägas
vara avsevärda. Det kan ändå finnas skäl att under en övergångstid medge en
förlängning av redovisningsliden. Jag återkommer till detta i avsnittet om ikraftträdandebestämmelsema.

Genom
att en möjlighet öppnas till tortsatt tillämpning av kontantmetoden blir
frågan om obligatorisk tillämpning av en och samma redovisningsmetod i
koncernförhållanden och andra fall av intressegemenskap mellan företag aktuell.
Det är enligt min uppfattning olämpligt att två förelag, t. ex. inom en
koncern, vid transaktioner sinsemellan kan uppnå mycket långa skattekrediter
genom atl välja olika redovisningsmetoder. En fömtsättning för att ett företag
skall få rätt att tillämpa kontantmetoden bör därför vara att det i endast
måttlig omfattning säljer skattepliktiga varor eller utför skattepliktiga
tjänster åt annat företag i samma koncern. Motsvarande bör gälla i andra fall
av intressegemenskap mellan företag, t. ex. i den formen att flera
skattskyldiga gemensamt äger, direkt eller indirekt, ett förelag från vilket de
köper varor eller tjänster.

Vid
beräkning av nettokrediilid enligt vad jag nyss har uttalat bör kredit som
skattskyldig ger till någon med vilken han har intressegemenskap inte
medräknas. Motsvarande bör gälla för sådana avbetalningsfordringar för vilka
redovisningsskyldighet inträder först när betalning erhålls från köparen.

En
skattskyldig som redovisar skatt enligt faklureringsmetoden kan med nuvarande
bestämmelser inte förhindras att gå över till kontantmetoden om han vill göra
det. För att motverka att sådan övergång görs i syfte att skapa förutsättningar
för tillämpning av kontantmetoden efter ikraftträdandet av de nya
bestämmelserna bör kontantmetoden vara utesluten om den skattskyldige någon
gång efter utgången av år 1978 haft att tillämpa faktureringsmetoden vid sin
skalteredovisning.

Företag
som startar sin verksamhet efter ikraftträdandet bör i princip alltid redovisa
mervärdeskatt enligt faktureringsmetoden. Kan den skattskyldige visa att de
företag med vilka han konkurrerar och som har hk-värdiga förhållanden i fråga
om krediter m. m. får tillämpa kontantmetoden bör han dock kunna få göra detsamma.

I
det fall kontantmetoden får tillämpas bör detta gälla såväl utgående som
ingående skatt.

När
skattskyldig, som tillämpar faktureringsmetoden, förvärvar skattepliktig vara
eller tjänst från skattskyldig som tillämpar kontantmetoden borde, i enlighet
med vad jag tidigare har anfört, avdrag för ingående skatt medges i takt med
betalningarna. Detta är dock praktiskt olämpligt och avdragsrätten bör i dessa
fall på samma sätt som nu gäller inträda på det sätt som följer av köparens
redovisningsmetod.

De
förhållanden för vilka jag nu har redogjort medför att kontantmetoden bör få
tillämpas endast efter prövning i varje enskilt fall. Denna prövning bör göras
av länsstyrelse. Ett medgivande om fortsatt redovisning enligt kontantmetoden
bör meddelas att gälla tills vidare. Läns-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 54

styrelsen
bör ompröva ett lämnat medgivande om förutsättningarna för detta ändras, t. ex.
i form av ändrade kredittider. Mot länsstyrelsens beslut bör talan få föras
hos riksskatteverket (RSV). Verkets beslut bör dock inte kunna överklagas. För
att länsstyrelsen skall kunna göra erforderlig utredning bör ansökan vara
länsstyrelsen till banda i god tid före ingången av år 1981. Länsstyrelsens
beslut bör också föreligga i så god lid före ikraftträdandet av de nya reglema
att den skallskyldige kan förbereda sig för den redovisningsmelod som han skall
tillämpa.

Jag
har i det föregående redovisat min uppfattning i fråga om redo-visningsmeloderna
i stort. Några frågor på detta område återstår dock att behandla. Utredningens
förslag om att betalning helt eller delvis före tillhandahållande av beställd
vara eller tjänst skall utlösa redovisningsskyldighet innebär att dessa
betalningar till skillnad mot vad som nu gäller skall täcka även
uppdragstagarens utgående skatt.

Min
principiella uppfattning är att beskattningen av skatteobjekt med långa upparbetningstider
f. n. inte är tillfredsställande. Regelmässigt betalas dessa objekt genom
förskoll eller a conto-likvider och en slutbetalning. Genom den avdragsrätt
som i mervärdeskattesystemet tillkommer uppdragstagaren är objektet i
realiteten inte belastat med mervärdeskatt förrän det anses ha
"levererats" i skatterättslig mening. Detta kan, som jag tidigare har
framhållit, i fråga om t. ex. byggnadsentreprenader i vissa fall dröja ett
eller flera år. Det kan också när det gäller arbeten på fast egendom noteras
att vad som tillförs fastigheten av uppdragstagaren civilrättsligt blir
uppdragsgivarens egendom utan rätt för den förstnämnde att förfoga däröver. Det
kan därför med fog hävdas att byggnads- eller anläggningsentreprenad
tillhandahålls fortlöpande i den takt arbete utförs på fastigheten.

Mot
dessa synpunkter får ställas att en tidigarelagd beskattning i samband med
övergången till faktureringsmetoden ställer ökade krav på kapitalmarknaden. De
projekt som pågår vid övergången skall avskattas samtidigt som förskott, vilka
hänför sig till nya projekt, beskattas. Vidare leder den tidigarelagda beskattningen
till ökade kapitalanskaffningskostnader för beställaren.

Jag
anser att övervägande skäl talar för att utredningens förslag om beskattning av
förskott i princip bör genomföras. På ett område gör sig dock särskilda skäl
gällande. De ökade kostnaderna för kapitalanskaffning kommer att leda till
högre kostnader för bostadsproduktionen och för investeringar i byggnader och
andra anläggningar. De bostads-förvaltande företagen och kommunerna kommer
därför att få bära en ökad kostnad i dessa delar. Med hänsyn till nu rådande
förhållanden på bostadsmarknaden och till kommunemas ekonomiska situation är
jag inte beredd att f. n. genomföra utredningens förslag om att redovisningsskyldighet
skall inträda när förskott eller a conto-betalning som hänför sig till
byggnads- eller anläggningsentreprenad uppbärs. I princip bör
skatteredovisningen i likhet med vad som nu tillämpas anstå

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 55

lill dess entreprenaden är avslutad och entreprenörens
fordran preciseras i utställd slutfaktura. Sådan faktura synes i de flesta
fall utfärdas eller kunna utfärdas inom två månader efter slutbesiktningen.
För att i någon mån anpassa beskattningen till vad som i övrigt föreslås gälla
och dessulom motverka alt den fördröjs i onödan bör dock förskott eller a conto-likvider
alltid beskattas inom nämnda tid, således även om slulfaktura inle har
utfärdats. Redovisningen av skall på förskott m. m. kommer alltså all ingå i
deklarationen för den redovisningsperiod under vilken Ivåmånadersliden går
till ända. Av praktiska skäl bör samma regel gälla beträffande redovisning av
skatt som hänför sig till utrustning eller inredning av byggnad, under
förutsättning att byggnadsentreprenaden omfattar även sådana prestationer.

Min nu redovisade uppfattning i fråga om tidpunkten för
redovisningen av skatt som hänför sig till förskott och delbetalningar av byggnads-
och anläggningsentreprenader gör del nödvändigt att ta upp även frågan om
beskattningen av stora projekt, som kan färdigställas i självständiga delar,
vilka beställaren kan ta i anspråk successivt. Utredningen har framhållit att
det enligt nuvarande bestämmelser i viss mån är oklart när skattskyldigheten
skall inträda för sådana delbara entreprenader. Jag anser atl denna fråga bör
lösas på det sättet att redovisningsskyldighet skall inträda när en
färdigställd del kan tas i bruk av beställaren efter slutbesiktning eller molsvarande
åtgärd. Skyldigheten att redovisa skatt bör omfatta den del av uppburna
förskott eller a conto-betalningar som kan anses belöpa på den färdigställda
delen. Den slutliga skatteredovisningen får anstå till slutfaktureringen.

I princip bör samma redovisningsteknik kunna tillämpas när
den som bedriver byggnadsverksamhet i egen regi utför ny-, till- eller
ombyggnad av fastighet. Jag återkommer i det följande till beskattningen av
denna verksamhetsform och vill här endast framhåa att mitt förslag syftar till
alt redovisningsskyldigheten även för sådan byggnadsverksamhet skall inträda
senast två månader efter det att fastigheten efter slutförda arbeten kunnat tas
i bruk för avsett ändamål. Vad som enligt mitt förslag skall gälla i fråga om
entreprenader som avlämnas i delar bör också tillämpas när skattskyldig i egen
regi utför stora projekt som han färdigställer och tar i bruk allteftersom
utförda delar av projektet färdigställs.

Utredningen och remissinstanserna har tagit upp vissa
andra frågor, som rör redovisningsskyldighetens inträde.

Jag delar utredningens uppfattning att avbetalningsköpen
kräver särbehandling. Om säljare återtar avbetalningsgods från skattskyldig köpare
enligt lagen (1978; 599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl. är
köparen skyldig att i sin mervärdeskatteredovisning till länsstyrelsen
återföra redan avdragen ingående mervärdeskatt som hänför sig till
avbetalningsköpet. Någon möjlighet att fullgöra denna återbetalningsskyldighet
torde mera sällan föreligga. Jag anser därför att utred-

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 56

ringens
förslag om successiv beskattning och avdragsrätt i dessa fall bör genomföras. I
likhet med vad vissa remissinstanser har anfört förordar jag dock att den
avgörande tidpunkten bör vara den faktiska betalningen och inte förfallodagen
för betalningen.

Vid
kreditköp mellan näringsidkare och konsument enligt konsument-kreditlagen
(1977: 981) är förhållandena inte desamma som vid avbetalningsköp mellan
näringsidkare. Köparen saknar rätt till avdrag för ingående mervärdeskatt.
Någon särskild förlustrisk för statsverket torde därför knappast föreligga. Jag
anser ändå att praktiska skäl talar för att kreditköp med återtaganderätt
enligt konsumentkreditlagen i princip bör behandlas på samma sätt som avbelalningsköp
mellan näringsidkare. Del förekommer nämligen i viss utsträckning att samma
företag tillhandahåller kredit åt såväl konsumenter som näringsidkare och att
det vid försäljningstillfället inte är klart till vilken kategori köparen kan
hänföras. Det kan vidare föreligga svårigheter att redan när ett avtal om
kreditköp ingås avgöra om återtaganderätt över huvud kan göras gällande. De
föreslagna särbestämmelserna om redovisning av skatt vid avbetalningsköp bör
därför tillämpas endast i sådana fall där återtaganderätt klart kan åberopas.
I den mån en skattskyldig har annan kreditförsäljning får avgöras om denna kan
berättiga till fortsatt redovisning av skatt enligt kontantmetoden i enlighet
med vad jag tidigare har anfört eller till anstånd med att lämna deklaration. I
lagtexten bör uttrycket kredilförsäljning med förbehåll om återtaganderätt
användas.

Jag
har i det föregående behandlat frågan om redovisningsskyldighetens inträde.
Regler härom bör, som utredningen har föreslagit, tas in i en ny paragraf,
nämligen 5 a §. I samma paragraf bör också regleras de undantag från en
obligatorisk faktureringsmetod som jag i det föregående förordat.

Bestämmelserna
om avdragsrätten i 17 § bör också ändras så att de stämmer överens med
bestämmelserna om redovisningsskyldighetens inträde.

Någon
särskild reglering av rätten att föra talan mot länsstyrelsens beslut enligl 5
a § andra eller tredje stycket behövs inte. Besvärsrätten regleras i 51 §
tredje stycket i vilket också anges att talan inte får föras mol riksskatteverkets
beslut.

Mina
förslag i det föregående innebär att faktureringsmetoden inte genomförs fullt
ut. Vissa skattskyldiga kommer att få redovisa skatt enligt kontantmetoden och
andra enligt kontantmässiga grunder under löpande beskattningsår. Detta gör det
nödvändigt att särskilt överväga när redovisningsskyldigheten skall inträda vid
överlåtelse av verksamhet eller del därav eller vid fusion eller liknande
förfarande och vid konkurs. En överlåtelse av verksamhet innebär att
räkenskaperna måste avslutas. Fordringar och skulder skall därför bokföras och
konteras i vederbörlig ordning. Härav följer enligt 5 a § första stycket att
redovisningsskyldighet inträder för överlåtaren för den redovisningsperiod då

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 57

överlåtelsen
sker. Det kan dock förekomma att överlåtaren har avbetalningsfordringar för
vilka redovisningsskyldigheten enligt 5 a § andra stycket inte skall inträda
förrän betalning sker. Vanligen torde vid överlåtelse av rörelse den nye
innehavaren också överta inkasseringen av övertagna avbetalningsfordringar. Det
är därför naturligt att redovisningsskyldigheten för skatt som belöper på
sådana avbetalningsfordringar som övertas i samband med övertagandet av den
verksamhet i vilken fordringen uppkommit bör åvila den nye innehavaren av verksamheten.
Motsvarande bör gälla i fråga om avdragsrätten enligt 17 § andra stycket för
skatt som avser övertagna avbetalningsskulder.

Om
skattskyldig har försatts i konkurs bör redovisningsskyldighet och avdragsrätt
inträda vid konkursutbrottet för då obetalda kundfordringar och
leverantörskulder. Delta innebär att statsverkets fordran på skatt kommer att
kunna bevakas i konkursen som en vanlig skattefordran. I den mån betalning för
kundfordringar inflyter till konkursboet kommer boet inte att behöva redovisa
skatt härför. Konkursboet kommer inte heller att få göra avdrag för ingående
skatt som belöper på leverantörsskulder som boet helt eller delvis betalar.
Denna uteblivna avdragsrätt kan dock kompenseras av att
redovisningsskyldighetens inträde för konkursgäldenären i vissa fall kan leda
till en återbetalning av skatt till konkursboet, nämligen i de fall obetalda
leverantörskulder uppgår till högre belopp än utestående kundfordringar. Detta
belopp kan användas för utdelning i konkursen. Även konkursfallen regleras i 5
a och 17 §§.

Vid
överlåtelse av verksamhet kan den nye innehavaren överta inte bara fordringar
och skulder utan även rätt till bonus och andra liknande efterhandsrabatter
liksom motsvarande skyldigheter. Redovisningsskyldighet för övertagna
fordringar har såsom framgår av vad jag tidigare sagt inträtt för överlåtaren
vid överlåtelsen. Bestämmelserna i 15 § tredje stycket om rätt till avdrag för
skatt som hänför sig till uppkomna kundförluster bör utsträckas till att
omfatta även den som övertar fordringar i samband med övertagande av
verksamhet. Någon ändring av bestämmelserna i 15 § fjärde stycket om rätt till
avdrag för skatt som hänför sig till utgiven bonus m. m. synes inte nödvändig
eftersom redan nuvarande ordalydelse ger övertagaren denna rätt. Anvisningarna
till 15 § bör däremot kompletteras så att köparen eller den som efter en överlåtelse
mottar bonus m. m. blir skyldig att minska sin ingående skatt med den skatt som
hänför sig till vad som mottagits.

Utredningen
har föreslagit att vissa bestämmelser om uttag av tjänst skall tas in i 15 §.
Jag anser att motsvarande bestämmelser i stället bör placeras i 5 b §.

Flera
remissinstanser har avstyrkt utredningens förslag om att skattskyldig skall
automatiskt få anstånd med redovisning av mervärdeskatt för helt år när anstånd
har medgetts med att lämna självdeklaration.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 58

Man har i stället pekat på möjligheten att ge anstånd
efter prövning i varje enskilt fall. Jag är f. n. inte beredd atl godta
utredningens förslag på denna punkt.

Utredningen har vidare föreslagit att
redovisningsskyldighet skall föreligga när den skattepliktiga omsättningen för
beskattningsår uppgår till minst 10 000 kr., oavsett beskattningsårets längd.
Redovisningsskyldighet skall föreligga så länge länsstyrelsen inte beslutar
annat. Vidare föreslås all begreppet beskattningsår definieras i anvisningarna
till 5 a § som beskattningsår enligt kommunalskattelagen (1928:370), KL, eller,
om verksamheten inte medför skattskyldighet enligt KL, kalenderår eller i vissa
fall räkenskapsår. Begreppet beskattningsår föreslås bli infört i 22, 24, 25,
3436, 39, 40 och 55 §§ samtidigt som vissa närmast redaktionella ändringar
bör göras i 16 § första stycket, 18 § första stycket, 19 §, 22 § första stycket
och 49 §.

Förslagen har med något undantag godtagits eller lämnats
utan erinran av remissinstanserna. Även jag godtar förslagen och föreslår att
de genomförs.

2.3 Redovisningsperioderna, m. m.

Utredningen har föreslagit att de nuvarande
redovisningsperioderna om 4 eller 6 kalendermånader slopas. Därmed skulle
redovisningsperiod kunna omfatla en kalendermånad, två kalendermånader eller
helt beskattningsår. Vidare har utredningen föreslagit att länsstyrelsen skall
kunna medge jämkning av redovisningsperiods längd med ett mindre antal dagar
för att möjliggöra en anpassning av redovisningsperioderna till kortperiodiska
bokslut.

Som jag tidigare har anfört förordar jag att
helårsredovisning bör medges skattskyldiga med en årsomsättning om ca 100 000
kr. Skattskyldiga, vars årsomsättning är högre men högst ca 200 000 kr. bör,
som framhållits, få redovisa skatt halvårsvis. Årsomsättningen bör i detta
sammanhang utgöras av omsättningen exkl. mervärdeskatt. Jag vill också
framhålla att en anpassning av redovisningsperiods längd till kort-periodiska
bokslut i praktiken i så gott som alla fall torde kräva en förlängning eller
förkortning med högst fem dagar. Någon anledning att medge siörre avsteg från
den ordinarie periodlängden torde därför knappast finnas.

I enlighet med förslagen bör ändringar göras i 22 § och
anvisningar införas till 22 §.

Jag delar utredningens uppfattning att återbetalning av
överskjutande ingående skatt alltid skall göras, således även om skattebeloppet
understiger 1 000 kr. Detta kräver ändring av 49 §.

2.4 Uttag av vara och tjänst

Den helt övervägande delen av konsumtionsbeskattningen
enligt ML

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop,
1978/79:141 59

avser det yrkesmässiga tillhandahållandet av
skattepliktiga varor, byggnader eller tjänster. Som en viktig komplettering
härtill beskattas även uttag av varor eller byggnader för den skattskyldiges,
anställdas eller annans personliga bruk. Om man bortser från förhållandena på fastig-hetsområdel,
till vilka jag återkommer senare, beskattas inte uttag av tjänst.

Utredningen har framhållit att en sakligt sett motiverad
beskattning av uttag f. n. inte sker i vissa fall. Vid överföring av
skattepliktig vara från en verksamhetsgren, som medför skattskyldighet, till
annan verksamhetsgren, som inte medför skattskyldighet, föreligger enligt
utredningen troligen ingen beskattningsgrund. Ett fartyg eller luftfartyg, som
kunnat förvärvas skattefritt, beskattas inte om det förs över till verksamhetsgren,
i vilken skattefrihet vid förvärv av sådana fartyg inte gäller. I punkl 2 av
anvisningarna lill 2 § bör, menar utredningen, införas bestämmelser om
beskattning i nu nämnda fall. Utredningen har också föreslagit elt tillägg till
punkt 1 av nämnda anvisningar av innebörd att även omsättning av delar m. m. till
skattefria fartyg eller luftfartyg i princip alltid skall anses som
yrkesmässig.

Vidare har utredningen föreslagit att beskattning bör ske
även när tjänst tillhandahålls utan vederlag eller lill underpris. Omsättningen
bör dock träffa endast tjänster som den skattskyldige även annars omsätter i
sin verksamhet. Någon beskattning bör inte ske när en tjänstepresta-tion utförs
för en verksamhetsgren, som inte medför skattskyldighet.

I likhet med flertalet remissinstanser anser jag att
överföring av en vara från en verksamhetsgren till en annan bör beskattas när
varan i realiteten är skattefri i den första verksamhetsgrenen men skulle ha
varit belastad med mervärdeskatt om den direkt hade anskaffats för den andra
verksamhetsgrenen. Jag anser även att förslaget beträffande delar m. m. till
skattefria fartyg eller luftfartyg bör genomföras.

I enlighet med vad som har framhållits av ett par
remissinstanser bör skyldigheten att redovisa mervärdeskatt vid uttag av vara
föreligga när rätt till avdrag för ingående skatt har förelegat vid förvärvet
av varan. Den nuvarande bestämmelsen i punkt 2 andra stycket av anvisningarna
till 2 § bör ändras i enlighet härmed.

Några remissinstanser har efterlyst en definition av
begreppet verksamhetsgren. 1 ML måste göras skillnad mellan sådan del av en
näringsidkares verksamhet som medför skattskyldighet enligt ML och andra delar
av verksamheten. Dessa delar kan i övrigt framstå som en enhetlig verksamhet.
Som exempel kan nämnas transportföretag som utför transporter av både
passagerare och gods. Som en verksamhetsgren bör i dessa och andra fall avses
den del av verksamheten som medför skattskyldighet enligt ML och som en annan
verksamhetsgren övriga delar av verksamheten. Någon författningsmässig
reglering härav torde inte vara nödvändig.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 60

Remissinstanserna har i allmänhet anslutit sig till
förslaget om beskattning av uttag av tjänst eller lämnat det utan erinran.

Enhgt nu gällande bestämmelser blir en inte oväsentlig del
av de skattepliktiga tjänsterna i praktiken obeskattade till den del de
tillhandahålls utan vederlag ooh för lågt beskattade när de tillhandahålls
till underpris. Detta förhållande är enligt min mening inte tillfredställande.
Jag anser därför i likhet med utredningen och flertalet remissinstanser att en
beskattning bör ske av tjänster som tas ut ur verksamhet eller som
tillhandahålls till underpris.

Jag anser att den teknik för beskattningen som utredningen
har föreslagit är lämplig. Däremot anser jag i likhet med några
remissinstanser att beskattningen delvis bör utformas på ett annat sätt än
utredningen har föreslagit. Som en grundläggande regel bör visserligen gälla
att beskattningen skall omfatta uttag av sådan tjänst som den skattskyldige
annars yrkesmässigt omsätter i verksamheten. Därutöver bör dock beskattning
ske av privat utnyttjande av vara som utgör omsättningstillgång i
skattskyldigs verksamhet. Som exempel kan nämnas att någon som handlar med
fritidsbåtar utnyttjar en båt ur lagret för privat bruk.

En fömtsättning för att privat utnyttjande av
omsättningstillgång skall beskattas bör vara att värdet av utnyttjandet inte är
ringa. Som ringa bör enligt min mening kunna anses ett värde om högst några
hundratal kr. Den närmare bestämningen härav får ankomma på rättstillämpningen.
Jag utgår från att beskattning i praktiken kommer alt bli aktuell endast när
den utnyttjade tillgången har ett relativt stort värde.

Vidare bör en begränsning göras av beskattningen av uttag
av tjänst. I det fall den skattskyldige själv utför en tjänst för egen räkning
bör beskattning ske endast om tjänsten utförs i samband med uttag av vara ur
verksamheten. Härigenom uppnås framför allt att någon påtaglig ökning av
antalet beskattningslillfällen inte sker eftersom uttaget av varan enligt
gällande bestämmelser skall beskattas. Enligl min mening bör uttrycket
"själv utför en tjänst" innebära att den skattskyldige fysiskt skall
utföra en tjänsteprestation, vilket innebär att uthyrning av vara skall följa
huvudregeln om beskattning av uttag av tjänst.

Bestämmelser om uttag av tjänst bör tas in i punkt 2
första stycket av anvisningarna till 2 §.

Jag anser inte att det i praktiken bör vara förenat med
särskilda svårigheter att avgöra om fråga är om tjänst som annars
tillhandahålls yrkesmässigt eller har förvärvats av den skattskyldige endast
för att tillhandahållas t. ex. anställd utan vederiag. Det är enligt min
mening inte befogat med en begränsning av beskattningen av uttag av tjänst till
fall där mottagaren av tjänsten har ekonomiskt intresse eller inflytande i den
skattskyldiges verksamhet. En sådan bestämmelse skulle onödigtvis komplicera
tillämpningen. Jag är därför inte beredd att tillmötesgå de önskemål om
ändringar av uiredningens förslag på dessa punkter som fram-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 61

förts vid remissbehandlingen. Jag delar den av utredningen
uttryckta uppfattningen att förvärv av vara eller tjänst endast för
tillhandahållande åt t. ex. anställd inte berättigar till avdrag för ingående
skatt. Mot denna bakgrund anser jag inte att någon särskild reglering av denna
situation behövs.

Mitt ställningstagande till frågan om uttagsbeskattning av
tjänsl innebär bl. a. en principiellt ändrad syn på tillhandahållande av kost
åt personal i verksamhei som medför skattskyldighet. Sådant tillhandahållande
anses utgöra skattepliktig omsättning oavsett om den anställde erlägger
ersättning eller ej. Beskattningsvärdet anses i princip utgöra det värde som
enligt källskaltetabellerna skall gälla för fri eller subventionerad kost.
Personalservering i verksamhet som i övrigt inte medför skattskyldighet
betraktas inte som yrkesmässig.

Tillhandahållande av kost åt personal har visserligen ett
inslag av personalvård. I allt väsentligt är det dock inte fråga om annat än
tillhandahållande för privatkonsumtion. Denna skall självfallet när det inte
är fråga om s. k. trivselförmåner av mindre värde beskattas även när den
tillhandahålls av arbetsgivaren. Jag anser i likhet med utredningen att
serveringsverksamheten skall räknas som yrkesmässig när arbetsgivarens
utåtriktade verksamhet avser servering. I övriga fall däremot bör
personalserveringen inte medföra skattskyldighet och därmed inte berättiga den
skattskyldige till avdrag för skatt som belöper på förvärv för serverings
verksamheten.

I åtskilliga fall används dock lokaler och inventarier
inte endast för personalserveringen. Utredningen har föreslagit att avdrag
medges för skatt som inte avser inköpta matvaror. Jag anser dock att avdrag
inte bör medges för några förbrukningsvaror för serveringsverksamheten. Därmed
skulle en arbetsgivare få avdrag för ingående skatt som hänför sig till
inventarier i serveringen i den mån avdragsrätt över huvud föreligger. Jag
föreslår att bestämmelser av detta innehåll tas in i 17 §.

Någon remissinstans har efterlyst en samordning mellan den
nu aktuella uttagsbeskattningen och inkomstbeskattningen. En sådan samordning,
som behövs främst när det gäller att likställa den sammanlagda
beskattningseffekten för enskild företagare och anställd, bör enligt min mening
eftersträvas. Detta är dock möjligt enligt gällande bestämmelser om
uttagsbeskattning i ML och KL. Det bör därför ankomma på RSV att genom
anvisningar åstadkomma sådan samordning.

Jag vill också ta upp några frågor om bestämmelsernas
utformning. Någon remissinstans har efterlyst en definition av begreppet
allmänna saluvärdet. Med hänsyn till att det har använts under mycket lång tid
inte endast i fråga om mervärdeskatten utan också när det gäller inkomstbeskattningen
anser jag att tillräcklig ledning vid tolkningen av begreppet bör kunna hämtas
från den nuvarande tillämpningen. Någon definition i ML bör därför inte vara
nödvändig.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 62

1 punkt 2 första stycket f) av anvisningarna till 2 § har
utredningen föreslagit en bestämmelse av innebörd att uttag skall anses
föreligga till den del vederlaget för vara eller tjänst understiger det
allmänna saluvärdet. Jag anser att bestämmelsen i stället bör utformas så att
uttag alltid skall anses föreligga när vara eller tjänst tillhandahålls utan
vederlag eller mot vederlag som understiger det allmänna saluvärdet. Detta bör
komma till uttryck i punkt 2 första stycket a) och d) av anvisningarna till 2 §.
Av 14 § första stycket 3 framgår att beskattningsvärdet vid uttag utgör
saluvärdet inräknat skatt. I punkt 2 första stycket a) av anvisningarna till 2
§ används begreppet "tas i anspråk av den skatiskyldige". I
förtydligande syfte bör betonas att begreppet "tas i anspråk" innebär
att den skattskyldige tar ut varan antingen för att själv förbruka den eller
för att ge bort den till någon annan. Varan kan självfallet vara antingen en
omsättnings- eller en anläggningstillgång.

Den av utredningen i 15 § första stycket föreslagna
bestämmelsen om beskattning av tjänst som sträcker sig över mer än en
redovisningsperiod bör av systematiska skäl flyttas till 5 b §.

2.5 Uttag av byggnad och tjänst på fastighet, m. m.

Enligt gällande bestämmelser föreligger skattskyldighet
för den som i yrkesmässig verksamhet utför byggnads- eller
anläggningsentreprenad eller som i sådan verksamhet tillhandahåller annan
skattepliktig tjänst som avser fastighet. Härutöver är den skattskyldig som
omsätter skattepliktig byggnad, dvs. byggnad som utgör lagertillgång i
byggnadsrörelse. Omsättning av byggnad anses föreligga när byggnaden säljs
eller dessförinnan tas i bruk för annat ändamål än stadigvarande bruk i byggnadsrörelse.

Vid bestämmandel av beskattningsvärde för tjänst som avser
fastighet eller vid omsättning av skattepliktig byggnad tillämpas de i 14 §
intagna reduceringsreglerna.

Utredningen konstaterar, att en betydande del av den
byggnads- och anläggningsverksamhet som bedrivs inom landet inte medför
skattskyldighet. Detta gäller bl. a. den av staten och kommunerna för eget
behov bedrivna egen regiverksamheten på fastighetsområdet. Inte heller föreligger
skattskyldighet för arbeten som de för sin utåtriktade verksamhet skattskyldiga
byggnadsföretagen utför på egna förvaltningsfastigheter eller på sådana
fastigheter som förvärvas i bebyggt skick för att efter ombyggnad och
upprustning säljas eller behållas för egen förvaltning. Dessa arbeten träffas
dock av skatt genom att avdragsrätt inte föreligger för ingående skatt som
belöper på förvärv för den skattefria verksamheten. Reduceringsreglerna är
avsedda att rent beloppsmässigt ge samma effekt som den avskurna avdragsrätten
i den skattefria egenregi-verksamheten.

Utredningen har funnit att den begränsning i fråga om skaltskyldig-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 63

het för slora delar av den egenregiverksamhet som faktiskt
bedrivs på fastighelsområdet skapat tillämpningssvårigheter. Gällande regler är
inte heller neutrala vid jämförelse mellan egenregi- och entreprenadverksamhet.
Utredningen föreslår med hänsyn härtill att skattskyldighet införs för
byggnads- och anläggningsverksamhet som bedrivs i egen regi.

Förslaget går ut på att den som utför tjänst som anges i
10 § första stycket 2 eller 4 på egen fastighet som enligt KL utgör
lagertillgång i förvärvskällan rörelse skall anses bedriva yrkesmässig
byggnadsverksamhet enligt ML. Till sådan verksamhet skall enligt förslaget
även hänföras skattepliktig.tjänst som utförs av den skattskyldige eller för
hans räkning på fastighet som innehas eller nyttjas av honom. Vid en sådan i
princip generell skattskyldighet för egenregiarbeten bortfaller behovet av
nuvarande skattskyldighet för omsättning av byggnad.

Skattskyldighet skall enligt förslaget inträda när tjänst
tas ut ur byggnadsverksamheten. Redovisningsskyldighet skall inträda för skalt
som hänför sig till vad som har utförts under redovisningsperioden. Från denna
huvudregel görs dock det undantaget att redovisningsskyldighet för sådant uttag
av tjänst som är att hänföra till uppförande i egen regi av småhus för avsalu
skall föreligga under den redovisningsperiod då köparen tillträder fastigheten.

Förslagen har med några undantag tillstyrkts eller lämnats
ulan erinran av remissinstansema.

Vad angår den föreslagna definitionen av vad som skall
förstås med yrkesmässig byggnadsverksamhet har någon remissinstans ansett att
sådan verksamhet skall föreligga inte bara när den skattskyldige utför
skattepliktig tjänst på egen rörelsefastighet ulan även när han genom ren
upphandling av tjänster låter bebygga sådan fastighet för försäljning. Några
remissinstanser har å andra sidan funnit att utredningens förslag kan föra för
långt. Som yrkesmässig byggnadsverksamhet skulle nämligen komma att betraktas
även sådana underhålls- och reparationsarbeten som exempelvis banker eller
försäkringsbolag utför med egna anställda på fasligheter som utgör
omsättningstillgångar i bank- eller försäkringsrörelse.

Svenska byggnadsentreprenörföreningen avstyrker förslaget
i denna del med motivering att nu gällande bestämmelser om avskuren avdragsrätt
för verksamhet som ej medför skattskyldighet är enklare alt tillämpa än de
föreslagna reglerna.

För egen del vill jag i denna fråga uttala följande.
Utredningen har visat att nu gällande bestämmelser skapat
tillämpningssvårigheter i fråga om egenregiverksamhet på fastighetsområdet och
att skattens utformning dessutom brister i neutralitet mellan de olika
verksamhetsformer som förekommer. Uiredningens förslag innebär lösningar som
väsentligen undanröjer dessa problem. Del hade varit av värde om ett ställningstagande
nu kunde omfatta i princip all egenregiverksamhet, således

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 64

även den verksamhet som bedrivs inom den offentliga
sektorn. I denna del har dock utredningen inte slutfört sitt arbete. Frågan
behandlas av utredningen i nära samarbete med bl. a. Svenska kommunförbundet
med sikte på atl förslag som tillgodoser konkurrensneutralitet i beskattningen
skall kunna presenteras i vad ulredningen betecknar som sitt slutbetänkande.
Jag finner emellertid atl övervägande skäl talar för att den föreslagna
utvidgningen i fråga om egenregiarbeten utanför den offentliga sektorn
genomförs. Det kan enligt min mening inte anföras några bärande skäl mot all
den som redan är skaltskyldig för utåtriktad byggnads- eller anläggningsverksamhel
blir skattskyldig även för vad han med anlitande av förelagets personal,
maskiner m. m. utför på egna fastigheter, särskilt som man därmed också når
bättre neutralitet i beskattningen. Förslaget överensstämmer också i princip
med det av mig tidigare förordade utredningsförslaget om generell
skattskyldighet för uttag av tjänst.

Det är vanligt att större företag med betydande
entreprenadverksamhet också innehar förvallningsfastigheter eller
ombyggnadsfastigheter som är avsedda för försäljning. Fastigheterna utgör
enligt KL lagertillgång i förvärvskällan rörelse men de är inte skattepliktiga
enligt ML. De arbeten som i egen regi utförs på dem medför inte skattskyldighet
enligt gällande bestämmelser. Anlitas annan entreprenör för sådant arbete
föreligger skattskyldighet för denne. Jag delar uiredningens uppfattning att
byggnadsentreprenör med egen fastighetsförvaltning bör vara skattskyldig inte
bara för egenregiarbetena utan även för sådana arbeten som upphandlas för att
tillföras det egna byggnadsprojektet.

Jag anser i likhet med utredningen det vara av värde att
sådan verksamhet som omfattas av nu behandlade förslag definieras i ML. Den
föreslagna beteckningen yrkesmässig byggnadsverksamhet finner jag också
lämplig. Med anledning av att vissa remissinstanser har ansett att begreppet
yrkesmässig byggnadsverksamhet, sådant det definierats av utredningen, är väl
långt gående, vill jag anföra följande. Den som inte bedriver annan egenregiverksamhet
än arbete på egen villafastighet eller eget fritidshus kan inle rimligen anses
bedriva byggnadsverksamhet i egen regi, även om fastigheterna enligl KL räknas
som lagertillgång. Endast om arbete utförs av sådant slag, som tillhandahälls i
utåtriktad verksamhet, kan skattskyldighet uppkomma och då enligt de förordade
reglerna om uttag av tjänst. Jag anser vidare att upphandlade arbeten för nu
avsedda fastigheter med fördel kan hållas utanför skattskyldigheten och detta
även i de fall den skattskyldige bedriver yrkesmässig byggnadsverksamhet i egen
regi på andra fastigheter. Upphandlade arbeten blir därmed beskattade genom
avskuren avdragsrätt.

Sammanfattningsvis anser jag sålunda att en första
förutsättning för att yrkesmässig byggnadsverksamhet skall anses föreligga är
att den skattskyldige i utåtriktad verksamhet yrkesmässigt tillhandahåller
tjänst

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 , 65

enligt 10 § första stycket 2 eller 4. Vidare bör i
verksamheten ingå fastighet som enligt KL utgör lagerlillgång i rörelse, dock
med bortseende från sådan fastighet som avses i 24 § 2 mom. KL (schablontaxerad
en-eller tvåfamiljsfastighet) och som av den skattskyldige stadigvarande
nyttjas som bostad eller för fritidsändamål. Yrkesmässig byggnadsverksamhet
skall anses föreligga även när den som bedriver sådan verksamhet låler annan
utföra tjänst på fastighet som ingår i verksamheten.

Ulredningen föreslår att beskattningsvärdet i fråga om
uttag av tjänsl skall beräknas med ledning av det allmänna saluvärdet. För alt
underlätta tillämpningen föreslås dessulom, alt detta värde i fråga om byggnads-
och anläggningsarbeten skall motsvara summan av nedlagda kostnader jämte ränta
på eget kapital och värdet av den skattskyldiges eget arbete.

Några remissinstanser har riktat anmärkningar mot de av
utredningen föreslagna bestämmelserna om hur det allmänna saluvärdet vid uttag
av tjänst bör beräknas. RSV och några länsstyrelser anser atl i beräkningsunderlaget
bör ingå även vinst på utförda arbeten. RSV menar att någon form av schablon
bör kunna tillgripas för vinstberäkning vid uttag av byggnad. Svenska byggnadsenlreprenörföreningen
anser all såväl den skattskyldige som länsstyrelsen bör beredas möjlighet all
utreda annat värde än nedlagda kostnader. Sveriges allmännyttiga
bostadsförelag pekar på den bristande neutralitet som föreligger vid jämförelse
mellan entreprenad- och egenregibyggande och anser att räntor under produktionstiden
inle skall inräknas i beskattningsunderlag. Flera remissinslanser
anser att tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna kan vålla vissa
svårigheter eftersom uttagna tjänster hänför sig till prestationer för vilka
olika reduceringsregler kan vara tillämpliga. Man förutsätter dock all RSV bör
kunna meddela anvisningar i ämnet.

För egen del anser jag i likhet med utredningen att del
vid beskall-ningstillfällel kan vara svårt atl finna ett efter gängse kriterier
beräknat allmänt saluvärde. Man måste beakta de särskilda förhållanden under
vilka egenregiverksamheten på fastighetsområdet bedrivs. Ofta är det fråga om
arbeten på stora unika projekt med långa upparbetningstider. Uppförda byggnader
och andra anläggningar kan vara avsedda för mångårig egen förvaltning. Alt då
söka finna ett tänkt allmänt saluvärde kan inle vara meningsfullt.

Jag vill också erinra om att den föreslagna
uttagsbeskattningen tekniskt sett kommer att avse uttagna tjänsteprestationer.
Del är således inte det värde en utförd anläggning kan anses ha i ägarens hand
som skall bestämmas utan vad en fastighetsägare skulle få betala för att få molsvarande
arbeten utförda under likartade förhållanden. Sådan ersättning skall i princip
täcka byggnadsföretagets nedlagda kostnader jämle vinst. Byggnadsverksamhet av
någon omfattning bedrivs vanligen i aktiebolagsform. Generellt gäller att
vinsten i sådan entreprenadverksamhet 5 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 141

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 66

uttryckt i procent av omsättningen är låg. Tillgänglig
statistik för de senare åren visar vinster på en eller annan procent. I
åtskilliga fall ger också entreprenaderna förlust. De vinster eller förluster
det här kan vara fråga om rör sig om så små marginella belopp alt man bör kunna
bortse från dem vid skatteberäkningen av egenregiarbeten på fastighet.

Vid remissbehandlingen har också anmärkts alt förslaget om
att pro-duklionsränlorna skall inräknas i beskattningsunderlaget vid egenregi-produklion
kommer att resultera i för hög beskattning av denna i förhållande till
entreprenadverksamheten. Jag återkommer i det följande till frågan om en
successiv uttagsbeskattning av tjänst på fastighet. Räntor som avser
finansieringen av sådana delar av ett pågående arbete för vilka skattskyldighet
har inträtt under en redovisningsperiod skall givetvis inle ingå i
beskattningsunderlaget för därefter uttagna tjänster. Förslaget är därför
ägnat atl skapa siörre likformighet än vad som nu gäller i beskattningen av egenregiverksamhet
och sådan entreprenadverksamhet som regelmässigt finansieras genom a conto-likvider
från beställaren. Jag förordar därför atl förslaget i denna del genomförs.

Vidare ansluler jag mig till utredningens förslag atl
anvisningarna till 14 § bör innehålla uttryckliga bestämmelser om atl de vid
omsättning av tjänst gällande reduceringsreglerna skall gälla på samma säll för
egenregiverksamhet och för utåtriktad entreprenadverksamhet.

Utredningsförslaget innebär att skattskyldigheten och
redovisningsskyldigheten skall omfatta vad som har utförts under resp.
redovisningsperiod. Jag har förståelse för de skäl som har föranlett
utredningen att lämna detta förslag. Jag anser dock av andra skäl att det inte
bör genomföras. Egenregiverksamheten på fastighetsområdet bör i beskattningshänseende
så långt möjligt behandlas på samma sätt som entreprenadverksamheten. Enligt
gällande bestämmelser inträder skattskyldighet och redovisningsskyldighet vid egenregiverksamhet
när uppförd byggnad tas i anspråk för annat än stadigvarande bruk i
byggnadsrörelsen eller dessförinnan säljs. Delta innebär att
redovisningsskyldighet inte inträder förrän nybyggnadsarbetena har avslutats.
Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört om tidpunkten för
redovisningsskyldighetens inträde när det gäller förskott eller a conto-betalningar
i entreprenadverksamhet anser jag att redovisningsskyldigheten för skatt som
avser uttag av tjänst ur byggnadsverksamhet som till större delen avser ny-,
till- eller ombyggnad bör anstå till dess fastigheten kan las i bruk för
avsett ändamål.

Beskattningsunderlaget skall enligt vad jag har förordat bestämmas
med ledning av de nedlagda kostnaderna. Redovisningsskyldigheten bör därför
inträda först två månader efter det alt fastigheten har kunnat tas i bruk.
Skatt skall alltså redovisas i deklarationen för den redovisningsperiod under
vilken ivåmånadersliden går till ända. Härigenom lämnas den skattskyldige lillfälle
atl få fram ett tillförlitligt underlag för skatteberäkningen. På det sättet
uppnås också i sak överensstämmelse med

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 67

entreprenadverksamheten i fråga om lidpunkten lör
redovisningen av den utgående skatten.

Även när del gäller större egenregiprojekl som
färdigställs i delar, vilka successivt kan tas i bruk för avsett ändamål, anser
jag att redovisningsskyldigheten skall inträda för de tjänster som har ultagits
för färdigställd del. Detta innebär en anpassning till vad jag tidigare har
föreslagit om redovisningsskyldighet för uppburna förskott och a conto-likvider
vid entreprenadarbelen som färdigställts i etapper. Vad gäller mindre
omfattande underhållsarbeten och liknande bör liksom vid fortlöpande arbeten
åt beställare skattskyldigheten inträda successivt för vad som har utförts
under perioden.

1 fråga om slora egenregiprojekl med lång upparbetningstid
kan vissa svårigheter uppkomma vid en avskattning etappvis. 1 likhel med vad
som gäller i fråga om skatleredovisningen vid entreprenadverksamhet måste den
löpande beskattningen under produktionstiden kunna grundas på förhandskalkyl
med efterföljande justering efter färdigställandet. Jag kan inle heller se
några hinder mot att en skattskyldig som har en tillräckligt långt gående projektorienterad
koslnadsbokföring skulle kunna lägga den löpande bokföringen till grund för
skatteredovisningen och att de indirekta kostnaderna räknas in i underlaget för
den sista redovisningen av projektet. Del bör även vara möjligt att redovisa
skatten på de indirekta kostnaderna årsvis i samband med bokslut. Det är
angeläget att RSV meddelar anvisningar av sådant innehåll att
skatteredovisningen så långt möjligt underlättas. De indirekta kostnaderna är
också små i jämförelse med de direkta, varför man från uppbördssynpunkt bör kunna
avslå från kravet på en fullständig successiv avskattning. Någon detaljreglering
i lag om principerna för den successiva avskattningen anser jag inte vara
nödvändig.

Slutligen vill jag ta upp en detaljfråga om
faktureringsskyldigheten vid försäljning av i egen regi uppförda eller ombyggda
byggnader och andra anläggningar som utgör fastighet. Eftersom de av säljaren
utförda arbetena på fastighet redan har uttagsbeskattats före försäljningen medför
denna inte någon ny skattskyldighet. Jag delar utredningens uppfattning alt
köpare som avser att använda fastigheten i verksamhet som medför skattskyldighet
skall få behandla den av säljaren redovisade skatten på utförda arbeten som
ingående skatt. Jag förordar att bestämmelser härom tas in i anvisningarna till
5 §. Vidare bör utredningens förslag om skyldighet för säljaren atl på köparens
begäran utfärda faktura med uppgift om redovisad skatt genomföras. Detta bör
ske genom ett tillägg till 16 §.

2.6 Uthyrning av fastighet, m. m.

Uthyrning av fastighet medför enligt gällande bestämmelser
inte skattskyldighet. Skatt som utgår vid uppförande, reparation, underhåll

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 68

m.
m. av hyresfastighet blir en faktisk kostnad hos fastighetsägaren. Detta
innebär alt rörelseidkare som bedriver mervärdeskattepliktig verksamhet i
förhyrda fastigheter eller lokaler inte har någon avdragsrätt för den
mervärdeskatt som ingår i lokalkostnaden och därmed i hyran. Häri föreligger en
skillnad i jämförelse med skattskyldig som bedriver verksamheten i egna
lokaler. Den mervärdeskatt som sådan skattskyldig påförs för uppförande m. m.
av lokaler för verksamheten utgör avdragsgill ingående skatt. Denna bristande
neutralitet i beskattningen mellan skattskyldiga som bedriver verksamhet i
egna eller förhyrda lokaler har uppmärksammats tidigare och riksdagsuttalanden
i frågan har föranlett ulredningen att på nytt ta upp frågan.

Utredningens
uppfattning är att de rådande skillnaderna i beskattningen bör undanröjas.
Efter en genomgång av olika tänkbara lösningar föreslår utredningen att
frivillig skattskyldighet för uthyrning av rörel-sefastigheler och
rörelselokaler införs. Fastighetsägaren får då rätt till avdrag för ingående
skatt på sådana lokaler som hyrs ut till den som är skattskyldig enligt ML.
Fastighetsägaren blir också skyldig att redovisa skall för uppbuma hyror.
Denna skatt blir i sin tur avdragsgill ingående skatt hos den skattskyldige
hyresgästen. Härigenom undanröjs de kumulativa skatteeffekterna. För att
förhindra rena skentransaktioner och för att inte medge omotiverade avdrag föreslår
utredningen att åtnjutet avdrag för ingående skatt skall återföras till
beskattning i fråga om byggnad eller lokal som inom tre år från uthyrningens på-början
tas i anspråk för ändamål som inte längre medför skattskyldighet enligt ML.
Motsvarande föreslås gälla i de fall fastigheten inom samma tidsperiod övergår
till ny ägare. Vidare föreslås att återföringsskyldig-heten begränsas till
sådana förvärv för vilka anskaffningskostnaden överstiger 10 000 kr.
Utredningen föreslår också alt fastighetsägare, som först hyr ut lokaler till
ej skattskyldiga och därefter, inom treårsperioden, till skattskyldig
hyresgäst förklaras retroaktivt skattskyldig med rätt till avdrag för den
ingående skalt som belöper på de lokaler som omfattas av den ändrade uthyrningen.
Beskattningen föreslås ske enligt 60-procentsregeIn. Nu gällande
särbestämmelser beträffande koncernägda fasligheter föreslås samtidigt slopade.

Utredningens
grundtankar om alt de mervärdeskatteeffekter som drabbar skaltskyldig som
driver verksamhet i förhyrda lokaler bör undanröjas har biträtts eller lämnats
utan erinran av samtliga remissinstanser. Flertalet remissinstanser har också
tillstyrkt den av utredningen föreslagna lösningen. Några remissinslanser,
främst länsstyrelser, avstyrker dock förslaget, som man befarar leder till ett
avsevärt ökat antal skattskyldiga och till kontroll- och fördelningsproblem i
de fall viss fastighet används för såväl skattepliktig som ej skattepliktig
verksamhet. Vidare befaras problem i samband med att viss lokal övergår från
skattskyldig hyresgäst till ej skattskyldig hyresgäst. Den föreslagna
tidsfristen

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 69

har av några remissinstanser också bedömts som alltför
kort. Här har föreslagits 5 eller 6 år. Några remissinstanser har också
föreslagit en återföring avtrappningsvis.

För egen del får jag anföra följande. Remissinstanserna
har understrukit behovel av ändrade regler på detla område. De invändningar
som riktats mot förslaget har gällt den tekniska lösningen och därav
uppkommande kontroll- och fördelningsproblem. Jag anser i likhel med ulredningen
och remissinstanserna att de kumulativa skatteeffekterna bör undanröjas. Delta
bör ske på del sätl utredningen har föreslagit. De problem som kan komma alt
uppstå torde inte bli större än att de med hjälp av anvisningar från RSV bör
kunna bemästras. Nämnas bör att Danmark redan har infört motsvarande
regelsystem och alt EG;s sjätte direktiv för en harmonisering av
medlemsländernas mervärde-skattelagstiftning också förordar denna lösning. Del
föreslagna systemet bör dock göras tillämpligt även på rörelselokaler som
innehas med bostadsrätt. Jag vill också framhålla att den frivilliga
skallskyldigheten för fastighetsägare omfattar endast de fastigheter eller
lokaler som den skattskyldige själv väljer.

1 del föregående har jag föreslagit att förskott m. m.
inte skall beskattas när de uppbärs ulan först senare. Med hänsyn härtill bör
det av utredningen föreslagna tillägget till 2 § femte stycket om frivilligt inträde
i förväg inle göras.

1 likhet med vissa remissinslanser har jag funnil atl den
av ulredningen föreslagna ireårsregeln är alltför kort. Genom atl förlänga
tidsfristen lill 6 år, vilket har föreslagils av några remissinstanser, torde
också en del av de förväntade problemen bortfalla. En sexårsregel kan dock leda
till alltför slora tröskeleffekter. Jag förordar därför att utredningens
förslag kompletteras på så sätt alt endast hälften av de avdrag som har åtnjutits
skall återföras till beskattning om användningen ändras efter tre år men inom
sex år.

Möjligheten lill retroaktivt inträde bör i likhet med vad
utredningen föreslagil slå öppen i tre år. Mervärdeskatten bör vidare beräknas
på hyran exkl. kostnader för el, värme etc. Den av utredningen föreslagna
beloppsgränsen vid retroaktivt inträde lorde få mycket liten betydelse. Då
författningsförslaget dessulom har kritiserats för att vara oklart förordar
jag all denna del av förslagel utgår. Avsikten med utredningens förslag har
varit all underlätta tillämpningen och atl undvika vidlyftiga utredningar för
alt varje liten post skall kunna återföras. Jag utgår dock från alt RSV genom
lämpligt utformade anvisningar kan åsiadkomma ett förfarande som underlättar
tillämpningen för alla parter.

I anledning av vad som har kommit fram vid
remissbehandlingen vill jag också framhålla följande.

Avsikten med de föreslagna beslämmelserna är all undanröja
kumulativa skatteeffekter. Kravet på återföring av åtnjutna avdrag skall

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 70

motverka missbruk. De tidsfrister om tre och sex år som
jag har förordat bör för varje faslighet eller lokal gälla från den dag då
fastighetsägaren har medgetts inträde som skattskyldig enligl ML för den
fasligheten eller lokalen. Den skattskyldige bör inte ha möjlighet att
frivilligt gå ur systemet men är skyldig alt göra del lill den del fastigheten
hyrs ut till annan än skaltskyldig. Detta följer enligl min mening i flertalet
fall av den föreslagna lydelsen av 6 § andra stycket.

Överlåter skattskyldig fastighetsägare sin fastighet till
annan som avser alt bli skattskyldig har denne, om anvisad möjlighet härtill
utnyttjas, rätt att göra avdrag för den skatt som säljaren skall återbetala.

Det kan självfallet inträffa att byggnad skadas eller
förstörs, t. ex. genom brand. EiUigt gällande bestämmelser har skattskyldig
rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till skadans avhjälpande,
oavsett om den skadevållande eller försäkringsgivare ersätter skadan. Under
förutsättning att byggnaden efter reparation eller återuppförande används för
uthyrning till skattskyldiga hyresgäster bör någon återföring av avdragen
ingående mervärdeskatt inte göras och ny tidsfrist inte beräknas. I den mån
byggnaden efter skadans avhjälpande övergår från skattskyldig till ej
skattskyldig hyresgäst bör däremot återföring göras. En tillämpning i enlighet
med vad jag nu har förordat är enligt min uppfattning förenlig med den föreslagna
författningstexten och kräver därför ingen särskild reglering.

Om en lokal, som har varit uthyrd lill skaltskyldig
hyresgäst, inte på nytt blir uthyrd kan ifrågasättas om inte åtnjutna avdrag
borde återbetalas. Med hänsyn till att det i de allra flesta fall torde vara
fråga om fastigheter eller lokaler som är avsedda särskilt för viss form av
verksamhet bör man av praktiska skäl inle kräva någon återbetalning enbart av
delta skäl. Frågan om återbetalning får i stället prövas när fastigheten eller
lokalen på nytt hyrs ut.

Vad gäller inkomsttaxeringen borde i de fall då skatt
återförs det återförda beloppet från strikt teoretisk synpunkt tillföras
avskrivningsunderlaget för byggnaden. En sådan lösning ger dock upphov till
åtskilliga tekniska komplikationer. Jag föreslår därför att det återförda
beloppet vid beräkning av inkomst av fastighet eller rörelse enligt KL skall
behandlas som driftkostnad. En förutsättning härför bör dock vara att del
återförda beloppet betalats till staten. Bestämmelser i dessa hänseenden har
tagits in i 73 §.

Med de justeringar som föranleds av vad jag nu har anfört
biträder jag utredningens förslag till teknisk lösning. Ändringar bör således
göras i 2, 10, 14, 15, 17 och 73 §§ samt anvisningarna till 2 och 17 §§.

2.7 Begagnade varor, m. m.

Varor som omsätts i yrkesmässig handel är i princip
belagda med mervärdeskatt. Det enda undantaget av någon betydelse från denna
be-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 71

skattning gäller begagnade personbilar och begagnade
motorcyklar.

Beskattningsbestämmelserna innebär att hela
försäljningspriset beskattas varje gång en skattepliktig vara omsätts
yrkesmässigt. Varor som omsätts många gånger, vilket ofta gäller t. ex. båtar,
husvagnar, anlikvi-teler och konst, beskattas därför flera gånger om.

Vid försäljning av varor genom den yrkesmässiga handeln
utgår alltså alltid mervärdeskatt. Skatt utgår däremot inte vid transaktioner
mellan privatpersoner och inte heller när privatperson säljer egendom på auktion.
Därmed sker det en betydande skattefri omsättning av begagnade varor och
skattereglerna kan också ha bidragit lill att denna handel ökar. Detta är till
nackdel för den yrkesmässiga handeln. Del kan också vara till nackdel för konsumenterna,
även om det direkta inköpspriset blir lägre. Yrkeshandlaren kan ofta erbjuda en
bättre köptrygghet, bättre kreditmöjligheter och ett bredare urval av varor.

De effekter mervärdeskatten har på den yrkesmässiga
handeln med begagnade varor har man försökt undgå på olika sätl. Ett sätt har
varit atl handlaren formellt inte köper eller byter in begagnade varor från
konsumenter utan ålar sig att förmedla försäljning för kundens räkning och i
dennes namn. I de fall det är kapilalkrävande varor, t. ex. båtar eller
husvagnar, har man också försökt ordna kreditfrågan på olika sätt. Den andra
huvudsakliga metod man har använt är att man håller hela eller delar av
försäljningen av begagnade varor helt utanför bokföring och skalteredovisning.

Riksdagen har uppmärksammat frågan i olika sammanhang, bl.
a. 1974. Skatteutskottet (SkU 1974; 62) uttalade då alt del uppenbariigen inte
var tillfredsställande att de nuvarande reglerna medförde alt en stor del av
försäljningen av begagnade varor till allmänheten skedde vid sidan av
redovisning och bokföring. Utskottet förulsalie att mervärdeskatteutredningen
skulle komma med en lösning på problemet.

Utredningen har nu lämnat ett förslag som berör
försäljningen av alla slags begagnade varor. Förslaget innebär att den som
yrkesmässigt handlar med varor får göra avdrag motsvarande en beräknad skalt
enligt gällande skattesats, f. n. 17,1 % av inköpspriset, för varor som han köper
eller byter in från någon som inte är skattskyldig. Handlarens inköpskostnad
minskar alltså med 17,1 %. Vid efterföljande försäljning skall mervärdeskatt
tas ut på hela försäljningspriset. Resultatet av detta system blir en
beskattning av det mervärde som uppstår hos handlaren, dvs. skillnaden mellan
hans inköps- och försäljningspris.

Förslaget innebär att skattereglerna i sig inte motiverar
konsumenter och handlare atl fortsätta med agentförsäljningar och liknande.
Vidare minskas skillnaderna mellan rena privatförsäljningar och auktionsförsäljningar
å ena sidan och den yrkesmässiga handelns försäljningar å andra sidan.

Den föreslagna lösningen bör därför vara lill fördel för konsumen-

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 72

terna och för den yrkesmässiga handeln med begagnade
varor. Det visar sig också atl förslaget tillstyrkts av i stort sett samtliga remissinslanser.
Förslagel ligger också i linje med vad riksdagen tidigare uttalat och med vad
som tillämpas i flera andra länders mervärdeskattesy.stem. Jag finner därför
att övervägande skäl talar för att förslaget genomförs. Jag anser att praktiska
skäl lalar för att förslaget inte begränsas till varor av vissa slag.
Behandlingen av de begagnade bilarna och de begagnade motorcyklarna återkommer
jag till i del följande.

Jag vill i detta sammanhang påpeka att förslaget avser
inte endast varor, som i fysisk mening är begagnade. Det omfattar samtliga
varor som skaltskyldig förvärvar från ej skaltskyldig säljare för återförsäljning.
Härigenom undanröjs vissa dubbelbeskattningseffekter som f. n. uppkommer vid
försäljning genom återförsäljare av program och kataloger för en verksamhet
som inte medför skattskyldighet.

Den i prop. 1978/79: 33 föreslagna begränsningen av avdragsräuen
lill varor som skall återförsäljas har mött vissa invändningar. Härvid har
åberopats att risken för misstag ökar och att rättsförluster skulle kunna
uppkomma. Med hänsyn härtill förordar jag att avdragsrätten utsträcks till att
gälla alla skattepliktiga varor som skattskyldig förvärvar. Uiredningens
förslag omfattar endast skattskyldigs förvärv av varor. Enligt punkl 3 första
stycket av anvisningarna till 2 § föreligger skattskyldighet även för den som
i egenskap av ombud i eget namn förmedlar bl. a. vara och uppbär likviden för
varan exempelvis som kommis-sionär vid försäljning i kommission. I sådana fall
bör enligt min mening avdragsrätt tillkomma kommissionären på samma sätt som om
han hade förvärvat varan. Detla bör komma till uttryck i 17 §.

I nuvarande andra stycket av punkl 1 av anvisningarna till
2 § anges att försäljning av inventarier, material m. m. i verksamhet som inte
medför skattskyldighet anses som yrkesmässig endasi om den sker i butiks-mässiga
former. Enligt vad jag har förordat i det föregående skall den som yrkesmässigt
säljer begagnade varor få göra avdrag för beräknad skatt som belöper på
förvärven för verksamhelen. 1 konsekvens med detla förslag borde motsvarande
avdragsrätt tillkomma den som säljer inventarier m. m. i verksamhet som annars
inte medför skattskyldighet. Det torde dock i åtskilliga fall vara svårt att
vid försäljningstillfället utreda beloppet av den ingående skatten. Jag anser
därför att försäljning av utrangerade varor eller annan överskottsmaterial i
verksamhet som inte medför skallskyldighet skall anses som ej yrkesmässig.

Jag är medveten om atl den yrkesmässiga handeln med
begagnade varor i viss utsträckning sker i konkurrens med försäljning på
auktioner. Jag är dock inte beredd att nu föreslå någon ändring av de
bestämmelser som gäller auktioner. Jag avser atl i annat sammanhang föreslå
regeringen att låta mervärdeskatteutredningen undersöka förhållandet med
beaktande av vad jag nu har föreslagil om handeln med begagnade varor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 73

Omsättning av begagnade bilar och begagnade motorcyklar är
som tidigare har nämnts undantagen från mervärdeskatt. Dessa fordon beskattas
endast en gång och del är när de säljs som nya. Utredningen har emellertid
föreslagit att de begagnade fordonen skall behandlas på samma sätt som
begagnade varor i övrigl. Endast del mervärde som tillskapas i verksamhelen
skall beskattas.

Förslaget har rönt starka invändningar från bilhandelns
branschorganisationer och bilägarnas intressegrupper. Kritiken gäller dock
inte den föreslagna beskaltningstekniken som sådan. Branschorganisationerna befarar
atl förslaget skulle leda till en som man uttrycker det "ulglidning"
av handeln med begagnade bilar till oregistrerade och svårkontrollerade
verksamheter som undandrar sig skyldigheten att redovisa såväl mervärdeskatt
som källskatt, sociala avgifter och egen inkomstskatt. Först om samhället genom
annan lagstiftning beslutar om registrering i särskild ordning av bilhandeln
är man beredd att godta lagförslaget i denna del. Bilägarnas intressegrupper
befarar att förslaget leder till en kraftig ökning av bilpriserna.

I annat sammanhang har berörda organisationer och
intressegrupper samfällt hävdat att bilismen i det nuvarande ekonomiska läget inle
kan tåla ytterligare pålagor.

Utredningen framhåller, alt vidtagna kontrollaktioner
klart har visat att nuvarande bestämmelser i ML belräffande bilhandeln skapat
avsevärda kontrollproblem och förorsakat snedvridande konkurrenseffekter. Det
förekommer bl. a. att skattefriheten för begagnade personbilar utnyttjas för
att minska skatteuttaget på nya bilar.

Gällande regler skapar enligt utredningen även andra
skevheter i beskattningen. Enligt 17 § tredje stycket får skaltskyldig som
driver handel med personbilar och motorcyklar dra av ingående skalt som
belöper på förvärv och införsel för verksamheten med undantag endast för ingående
skatt på vara till eller tjänst på sådan begagnad personbil eller begagnad
motorcykel som utgör omsättningsvara i verksamheten. Detta innebär att
reparationer av begagnade omsättningsfordon som bilhandlare utför i egen
verkstadsrörelse beskattas endast genom avskuren avdragsrätt för ingående
skatt på ianspråktaget material, medan den bilhandlare som låter utföra samma
arbeten genom att anlita skattskyldig reparatör måste erlägga skatt fullt ut
för hela den utgivna ersättningen.

Den beskattade ersättning som reparatören uppbär
innehåller förutom kostnadstäckning för ianspråktaget material även täckning
för löner, indirekta kostnader och vinst. Sådana olikformigheter i
beskattningen bör enligt utredningen undanröjas.

Även om gällande undantag från skatteplikt vid omsättning
av begagnade bilar bibehålls berörs handeln med begagnade bilar av föreslagna
ändringar av ML. Utredningen har sålunda föreslagit att uttag av tjänst som
eljest yrkesmässigt omsätts i verksamhet som medför skattskyldighet,

6

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 74

till skillnad mot vad som nu gäller, skall likställas med
omsättning och också beskattas. Detta innebär atl skattskyldig som bedriver
handel med begagnade bilar i förening med verkstadsrörelse skall beskattas
fullt ut för det värde som han tillför sitt lager av begagnade bilar genom skattepliktig
Ijänst. Förslaget har på den punkten inte rönt några invändningar från berörda
branschorganisationer.

Materiellt sett skiljer sig ett bibehållet undanlag från
skatteplikt vid omsättning inom landet av begagnade personbilar och begagnade
motorcyklar från den av utredningen föreslagna skatteplikten i kombination med
rätt till avdrag, för s. k. fiktiv skatt vid förvärv av omsättningsfordon
endast därigenom all den uppkomna renodlade handelsvinsten i det förra fallet inle
beskattas. Uttagsbeskattningen av bilföretagens egna reparationstjänster på
lagerbilarna innebär givetvis en skärpning för de företag som regelmässigt
utför betydande reparationstjänster i egen regi. Detta torde dock vara den enda
till buds slående möjligheten att med bibehållet undantag från skatteplikt vid
omsättning av begagnade fordon upprätthålla en tillräcklig neutralitet inom
bilhandeln. Det lorde emellertid vara uppenbart atl ett bibehållet undantag
från skatteplikt vid försäljning kommer att kräva mycket stora
kontrollinsatser samtidigt som den släller betydligt ökade krav på
redovisningen hos berörda skattskyldiga. Del måste också beaktas att redan
konstaterade kontrollsvårigheter vad gäller inbytestransaktioner kommer att
kvarstå.

Prissättningen vid inbytestransaktioner kan ofta leda till
skiljaktiga meningar mellan skattskyldig och beskattningsmyndighet med därav
följande långdragna processer. Det är någol för mervärdeskatteprincipen helt
främmande att rena värderingsfrågor skall ha ett avgörande inflytande på
beskattningen. Del ställer krav på en orimligt stor kontroll-och
administrationsapparat för att åstadkomma en någorlunda korrekt beskattning.

Hela bilhandeln skulle komma att kräva en omfattande
kontrollinsats. Varje inbytestransaktion och varje uttag av reparationstjänst
skulle kräva uppmärksamhet. Med det stora antal transaktioner det här gäller
och som också berör etl stort antal företagare måste en sådan ordning inge
betänkligheter. Man kan inte utesluta all de felaktigheter som kan uppkomma hos
de redan registrerade företagen skulle kunna ge upphov till större
konkurrenssnedvridningar än vad som kan uppkomma genom försäljningar på den
"svarta" marknaden.

En generell skattskyldighet för den yrkesmässiga
bilhandeln med rätt lill avdrag för fikliv skatt vid förvärv av begagnade
fordon för yrkesmässig återförsäljning undanröjer alla särskilda
kontrollproblem som nuvarande undantag från skatteplikt har skapat och kommer
att skapa. Samtidigt skulle härigenom skapas fullständig neutralitet mellan de
olika verksamhetsformerna inom bilhandeln. Skatteredovisningen hos företagen
skulle också förenklas högst väsentligt. Någon uttagsbeskattning

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 75

av tjänst blir aldrig aktuell och prissättningen vid
inbytestransaktioner blir från skattesynpunkt ointressant och utan betydelse
för skatteutfallet.

En generell beskattning av bilhandeln bör kunna frigöra
betydande kontrollresurser för uppspårning och effektiv beskattning av den
"svarta" bilhandeln. Detta är angeläget. Sådana kontrollinsatser får
effekt inte bara vad gäller mervärdeskalleredovisningen utan också ifråga om
redovisningen av innehållna källskatter för anställda, arbetsgivaravgifter och
del skattskyldiga företagets egen inkomstskatt. Dessa skatter och avgifter kan
många gånger uppgå till betydligt större belopp än mervärdeskatten. Det kan
inte heller vara rimligt att samhället skall avstå från i och för sig
principiellt riktiga beskattningsåtgärder beträffande betydande
verksamhetsområden bara därför alt de kan rymma företagare som inte frivilligt
fullgör sina skyldigheter.

Förutsättningarna för att komma lill rätta med den
"svarta" bilhandeln är nu helt andra än tidigare. En väsentlig
skillnad är tillkomsten av det centrala bilregistret och den årliga kontrollbesiklningen.
Det bör inte vara möjligl för en oregistrerad bilhandlare att förvärva något
större anlal bilar för återförsäljning utan atl beskattningsmyndigheterna uppmärksammar
förhållandet. Redan nu lämnas informaiion till dessa myndigheter om gjorda
bilregistreringar. Den uibyggnad av taxeringen som nu sker i första instans bör
ocksä skapa garantier för att någon "svan-handel" av sådan omfattning
alt den kan anses utgöra elt konkurrenshot av avsevärd betydelse för den
reguljära handeln inte skall vara möjlig i fortsättningen. Det ligger givetvis
ett starkt samhällsintresse i att tillräckliga kontrollresurser sätts in för
att komma till rätta med rådande missförhållande. Som tidigare har framhållits
finns här ett gemensamt intresse hos de myndigheter som har ansvar för
inkomsttaxering, sociala avgifter och mervärdeskatt. Det kan inte vara
rationellt att mervärdeskatten konstrueras med särskilda undantag från
skatteplikt som skapar kontroll- och redovisningsproblem av stor räckvidd
beträffande skatteredovisningar för omsättningar som årligen uppgår lill mångmiljardbe-lopp
och berör många skattskyldiga.

Undantag för begagnade personbilar tillkom år 1960 på den
allmänna varuskattens tid och bibehölls vid övergången till mervärdeskatt. Det
förutsattes att åtgärden inte skulle medföra något inkomstbortfall för staten.
Detta löstes på det sättet alt den s. k. bilaccisen samtidigt höjdes för att
kompensera det inkomstbortfall som undantaget från varuskatt beräknades medföra
vid då gällande skattesals 4 %. Höjningen av bilaccisen innebar att
skattesatsen på personbilar höjdes från 0: 90 till 1: 10 kr. per kg och att
tillägget för de tyngre fordonen höjdes från 120 till 145 kr. för varje fullt 50-taI
kg över 1 600 kg. Höjningen motsvarade en uppräkning av bilaccisen med ca 2 %
av priset för ny bil eller med drygt 20 % av då gällande skattesatser för
personbilar. Accisen på motorcyklar ändrades inle vid det tillfället men har
senare höjts i motsvarande mån.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 76

Efter den nu nämnda åtgärden har bilaccisen för såväl
personbilar som motorcyklar höjts generellt. Enligt nuvarande skattesatser, som
gällt sedan februari 1973, ulgör skatten för personbilar 2; 30 kr. per kg och
tilläggsavgiften 290 kr. för varje fullt 50-tal kg över 1 600 kg. Skatten utgår
för motorcykel med 420 kr. om tjänstevikten ej överstiger 75 kg, med 550 kr.
om tjänsleviklen är högre men ej överstiger 160 kg, med 840 kr. om tjänsleviklen
är mellan 160 och 210 kg och med 1 400 kr. i annat fall. Under samma period har
den generella konsum-lionsskatten höjts från 4 till 17,1 % eller i pålägg från
4, 2 till 20.63 %.

Med hänsyn till de förtjänster som utredningsförslaget har
i olika hänseenden bör det enligt min mening genomföras. Det bör dock ske inom
ramen för en totalt sett oförändrad beskattning av fordonsförsäljningarna.
Detta kan åstadkommas genom en sänkning av bilaccisen för personbilarna, vilka
omfattades av skattehöjningen år 1960. I förhållande till prop. 1978/79; 33 bör
även motorcyklarna omfattas av sänkningen.

Någon exakt beräkning av de mervärdeskatteintäkter som
utredningsförslaget skulle tillföra slaten kan knappast göras. Enligl min mening
skulle en lämpligt avvägd åtgärd vara alt sänka grundavgiften för personbilarna
från nuvarande 2; 30 lill 1; 90 kr. per kg och tilläggsavgiften från 290 kr.
till 250 kr. Skattebeloppen för motorcyklarna bör bestämmas till 350 kr., 460
kr., 700 kr. resp. 1 200 kr. En sådan åtgärd motsvarar ett skaltebortfall för bilaccisens
del om drygt 100 milj. kr. räknat på uppbörden av bilaccis för budgetåret
1978/79.

Jag förordar att ell slopande av undantaget från
mervärdeskatt för begagnade personbilar och begagnade motorcyklar med rätt
till avdrag för s. k. fikliv skalt kombineras med en samtidig sänkning av bilaccisen
i enlighet med vad jag nu har anfört.

För att undvika en dubbelbeskattningseffekt bör
avdragsrätt medges för bilhandelns förvärv av demonstrationsbilar och
tjänstebilar. Dessa bilar beskallas när de senare säljs. Den föreslagna
lydelsen av 18 § första stycket 2 täcker även detta fall och innebär alt
yrkesmässig återförsäljare har avdragsräii för samtliga fordon som anskaffas
för den skattepliktiga verksamheten.

Vidare bör för att undvika dubbelbeskattning bestämmelser
införas som innebär alt försäljning av personbilar eller motorcyklar inte anses
som yrkesmässig omsättning när säljaren saknat avdragsrätt vid förvärvet av
fordonet.

Bestämmelser om rätt till avdrag för s. k. fiktiv skatt
bör tas in i 17 §. Bestämmelserna har mot bakgrund av vad jag lidigare förordal
ändrats någol i förhållande till förslaget i prop. 1978/79: 33. Bestämmelserna
om bilar och motorcyklar i 8 § 1 1 och 17 § tredje stycket samt i punkl 2 andra
stycket av anvisningarna till 2 §, sjunde stycket av anvisningarna till 8 §
och första stycket första ledet av anvisningarna till

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 77

10
§ bör ulgå. Bestämmelsema i punkl 2 av anvisningarna till 2 § om att omsättning
inte skall anses föreligga om vara, som ulgör omsättningstillgång, Ullas för
användning i verksamhet som medför skattskyldighet bör även fortsättningsvis
bibehållas. Härigenom beskattas t. ex. inte bilhandlaren när han överför en bil
från lagret av omsättningstillgångar till användning som demonstrationsbil
eller tjänstebil. Utöver ändringarna i ML krävs också en ändring av beslämmelserna
om skattesatser i 8 § första stycket lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på
motorfordon.

2.8
Avdragsrätt i vissa fall

2.8.1
Koncernförvärv

Den
som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt ML har rätt till avdrag för
all ingående skall som belastar den skattepliktiga verksamheten. Genom att avdragsräuen
är generell uppslår normalt inga kumulativa skatteeffekter. Sådana effekter
kan emellertid uppkomma när en eller flera intressenter går samman om
exempelvis etl forskningsbolag. Delsamma gäller när ett koncernföretag
förlägger exempelvis admi-nistrationsljänsterna i ett särskilt bolag. De kumulativa
effekterna uppstår därför atl skatteplikt inte föreligger för bl. a. dessa
tjänster. Ulredningen har pekat på möjligheterna atl eliminera de kumulativa
effekterna i sådana fall genom en utvidgning av det skattepliktiga tjänsteområdet.
Ulredningen har dock ännu inle varit beredd alt ta ställning till en sådan
lösning.

Med
utgångspunkt i de nu gällande bestämmelserna som ger rörelsedrivande moder-
eller dotterförelag inom en koncern rätt till avdrag för ingående skatt som har
påförts fastighetsförvaltande bolag inom koncernen diskuterar utredningen
möjligheterna till att på motsvarande sätt skapa avdragsrätt även för andra
gemensamma funktioner inom koncernbildningar. Utredningen har funnit det
rimligt att koncerner bör tillerkännas oinskränkt avdragsrätt för alla förvärv
som i sak avser en verksamhet som medför skattskyldighet, dvs. förvärv, som
skulle ha omfattats av avdragsräuen om de hade gjorts av det koncernbolag som
är redovisningsskyldigt enligt ML. Förslaget har vid remissbehandlingen fått elt
positivt mottagande. Jag biträder förslaget.

Några
remissinstanser har förordat att förslaget utvidgas till att omfatta även
andra associationsformer med motsvarande intressegemenskap. Även utredningen
har berört frågan men inte låtit förslaget omfatta annat än koncerner. Jag
förutsätter att utredningen i sitt fortsatta arbete närmare överväger vilka
möjligheter som finns atl undanröja de kumulativa skatteeffekterna även i andra
associationsformer och jag är därför inle nu beredd att gå längre än vad
utredningen har föreslagil.

I
enlighet med det anförda föreslår jag således att i 17 § tas in bestämmelser
om att koncernföretag enligt 43 § 3 mom. KL som för verk-

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 78

samhet som medför skattskyldighet enligt ML mottar ej
skattepliktig tjänst av annat företag i samma koncern, vid sin redovisning av
skatt får som ingående skatt räkna skatt som belöper på det andra bolagets
förvärv eller införsel för tillhandahållande av tjänsten. Avdragsräii föreligger
dock endast för det som hade grundat avdragsrätt om det hade köpts av det
skattskyldiga företaget. I likhet med vad som gäller enligt de allmänna
reglerna skall avdragsrätten styrkas av skattedebitering på inköpsfaktura, avräkningsnota
eller motsvarande handling. I de fall internfakturering av tjänsterna inte
förekommer bör i stället för faktura eller liknande handling kunna godtas
handling som visar hur stor del av den ingående skatten som hänför sig till det
skattskyldiga koncernföretaget. Självfallet skall den ingående skatt som
avdras hos del skallskyldiga bolagel inte heller betraktas som kostnad hos del
ej skattskyldiga bolagel. Det får emellertid ankomma på RSV att utfärda kompletterande
anvisningar på denna punkt som tillgodoser såväl praktiska som kontrollmässiga
aspekter.

2.8.2 Hyra av personbil m. m.

För att schablonmässigt beskatta privat nyttjande av
personbil som utgör anläggningstillgång i skatlskyldigs verksamhet föreligger
ingen avdragsrätt för ingående skatt på anskaffning av personbil. Däremot
föreligger full avdragsräii för all ingående skatt på driftkostnaderna. Någon
sådan schablonregel finns inte i de fall skattskyldig hyr bil. Används bilen
av den skattskyldige eller hans anställda även för privat bruk skall enligt elt
av RSV gjorl uttalande skatten delas upp efter skälig grund. Den del som
belöper på privat användning är inte avdragsgill.

Denna ordning är enligt ulredningen materiellt riktig men
svårigheter föreligger att på ett otvistigt sätt göra en korrekt uppdelning.
Med hänsyn till den stora omfattning som leasingverksamheten har fått inger detla
förhållande enligl utredningen betänkligheter. Av såväl administrativa som konlrolltekniska
skäl förordar utredningen därför att den skattskyldiges avdragsrätt bestäms enligl
en klar och entydig schablon. Under åberopande av en av leasingutredningen (K
1972: 06) gjord kalkyl anser mervärdeskatteutredningen att 60 % av
leasingavgiften bör kunna anses motsvara anskaffningskostnaderna för personbil
vid likvärdig användning. Utredningen föreslår därför att avdragsrätt skall
föreligga generellt för 40 % av ingående skatt på hyra av personbil eller
motorcykel som förhyrs för annat ändamål än yrkesmässig återuthyrning.

Förslaget har i allmänhet biträtts eller lämnats utan
erinran av remissinstansema. Motorbranschens organisationer har dock avstyrkt
förslaget och ytterligare några instanser har förordat att procenttalet höjs
eller att schablonen bör kunna genombrytas och avdrag erhållas efter de
verkliga förhållandena.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 79

Det principiellt rikliga är enligt min mening att det i
mervärdeskattehänseende inte skall föreligga någon skillnad mellan köp och
hyra av personbil eller motorcykel. Även med beaktande av kravet på konkurrensneutralitet
bör dock visst avkall på en absolut exakthet kunna göras om man härigenom får elt
enklare och smidigare system. Jag delar mot denna bakgrund utredningens
uppfattning om fördelarna med att införa en schablonregel som begränsar
avdragsrätten även i hyresfallen. I samband med riksdagsbehandlingen av den lidigare
propositionen framfördes viss kritik mot schablonregelns omfattning. Med
anledning härav har nya överväganden gjorts. Utgångspunkten har nu liksom
tidigare varil all åsiadkomma en i pricip lika stor mervärdeskatlebelastning
hos den som köper ett fordon som hos den som hyr elt fordon. För atl åsiadkomma
detla bör avdrag inle medges för hela mervärdeskatten på hyresbeloppet. Hur
stor reduktionen av avdragei skall vara beror självfallet på vilket
anskaffningspris och vilken ränta som beräkningarna grundas på. Vid fullserviceleasing
torde en reduktion av avdraget med 50 % ge en skälig kvarvarande mervärdeskatlebelastning.
De ytterligare beräkningar som gjorts visar dessulom att skillnaden i
avdragshänseende mellan fullserviceleasing och finansiell leasing, dvs. där
reparationer och underhåll bekostas av den som hyr fordonet, bör vara mindre än
10 procentenheter. Mot bakgrund härav har jag funnil det mest ändamålsenligt
att endast en schablonregel tillämpas för all leasing av fordon och att denna
bestäms så atl högst 50 % av mervärdeskatten på leasingavgiften blir avdragsgill
ingående skalt hos den skaltskyldige hyresmannen.

Den föreslagna spärregeln torde i flertalet fall vara väl
ägnad att på etl schablonmässigt sätt bestämma rätten till avdrag för ingående
skatt som hänför sig till hyra av personbil för bruk i verksamhet som medför
skallskyldighet. Om däremot ett företag "leasar" bilar enbart i syfte
att tillhandahålla dem för ägarens eller anställdas privata bruk föreligger
givelvis ingen avdragsräii alls. Någon spärregel är därför inte aktuell för
dessa fall. A andra sidan anser jag att om etl förelag hyr in personbilar för
bruk i verksamhelen eller för användning som tjänstebil av anställda bör det
schablonmässiga avdraget i sin helhet kunna godtas om fordonet i mer än ringa
omfattning används för tjänstebruk. Avsikten med schablonen är atl undanröja
fördelningsproblem och konlrollsvårigheter.

Bestämmelser av nu förordat slag bör tas in i 18 § i
anslutning till de beslämmelser som förbjuder avdrag för anskaffning av
personbil eller motorcykel.

2.8.3 Partiell skattskyldighet

Utredningens förslag om ytterligare förenklingar av
bestämmelserna som reglerar rätten till avdrag vid blandad verksamhet har inte
mött några egentliga invändningar vid remissbehandlingen. Förslagen innebär
förenklingar för både skattskyldiga och beskattningsmyndigheler och

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 80

jag förordar därför alt de genomförs. Ändringarna bör som
utredningen har föreslagit göras i 18 § och anvisningarna till 17 §.

2.9 Beskattningsvärdets bestämmande

De nuvarande bestämmelserna om att ränta skall inräknas i
beskattningsvärdet har som utredningen framhållit vållat tillämpningssvårigheter.
Utredningens förslag om all räntan skall hållas utanför beskattningsvärdet har
allmänt biträtts av remissinstanserna. Detsamma gäller förslaget om atl 20-procenlsregeln
görs tillämplig på omsättning av vissa fotografiska kopior. Jag finner också
att utredningens förslag är välgrundade och förordar att ändringar i enlighet
med förslagen görs i 14 § och anvisningarna till 14 §.

2.10 Fastställelse av skatt, m. m.

Nuvarande bestämmelser om fastställelse av mervärdeskatt
synes allmänl betraktas som etl smidigt och praktiskt led i beskattningsförfaran-det.
Utredningen pekar dock på vissa förhållanden som ytterligare kan förbättras.
Hit hör bl. a. den ovillkorliga skyldigheten att alltid hänföra upptäckta
felaktigheter i redovisningen till rätt redovisningsperiod. Vidare har
utredningen framhållit att termen preliminärt beslut vållat missförstånd och
att vissa tidsfrister lett tiil att skattskyldig bl. a. försuttit
besvärsmöjligheterna.

Utredningen konstaterar att det även i fortsättningen är
ofrånkomligt att skatten fortlöpande fastställs för varje redovisningsperiod
och att varje redovisningsperiod i princip är okränkbar. Fel kan dock lätt uppkomma
i en löpande periodisk skatteredovisning som för flertalet skattskyldiga
omfattar en slor mängd transaktioner. Det kan också enligt utredningen vara
fråga om fel som upptäcks först i samband med siffer-granskning, revision eller
bokslut. Utredningen har vid sin bedömning också funnit att det inte föreligger
något behov av sådan periodspecifikation i de fall då åtgärd vidtas i fråga om
räkenskapsår som redan gått till ända. Åtgärder bör i sådana fall kunna göras
för helt år utan uppdelning på de olika redovisningsperioderna. För en sådan
ändring talar även det samband som finns mellan mervärdeskatten och den årliga
inkomsttaxeringen. Mervärdeskatten kan påverkas av en vid inkomsttaxeringen
initierad åtgärd och tvärtom.

Av nämnda skäl förordar utredningen att i ML införs
möjlighet för skattskyldig att efter räkenskapsårets utgång inkomma med en
rättelsedeklaration som omspänner hela året. Denna rättelsedeklaration bör utgöras
av en ny deklaration för den sista redovisningsperioden under räkenskapsåret.
Genom att fråga är om deklaration gäller automatiskt bestämmelserna om
betalningsskyldighet, skattetillägg, restavgift m. m. Vidare föreslås att
länsstyrelsen i fråga om åtgärd som berör redan av-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 81

slutat räkenskapsår skall kunna vidta åtgärden utan periodisering.

Några remissinslanser, som befarar atl möjligheten skall
missbrukas och beskattningen medvetet uppskjutas, förordar att sådan rättelse
skall få göras endast av beskattningsmyndigheten. Det övervägande antalet
remissinstanser har dock inte framfört några invändningar mot utredningens
förslag.

Enligt min uppfattning bör utredningens förslag leda till
förenklingar för både skattskyldiga och berörda myndigheter. Mol bakgrund härav
lillstyrker jag förslaget med viss inskränkning. Möjligheten att rätta skatt
för vissl år genom en ny deklaration för den sjätle perioden under årel bör stå
öppen endast om rättelsen avser mer än en period. Är det fråga om fel som kan
hänföras till en bestämd period bör ny deklaration lämnas för den perioden.
Vidare bör sådan rättelse ej heller kunna göras om slutligt beslul har
meddelats för någon av redovisningsperioderna under det aktuella
beskattningsåret. Med hänsyn härtill bör bestämmelserna i 39 § andra stycket
kvarstå i princip oförändrade.

I likhel med utredningen vill jag betona att den
föreslagna lösningen inte får ges den innebörden att skaltskyldig tillåts att
uppskjuta rättelse av uppläckta fel i den löpande skalteredovisningen till en
rättelsedeklaration i anslutning till bokslutet.

Utredningen har vidare för att undanröja vissa
missuppfattningar föreslagit att begreppen preliminärt beslul och slutligt
beslut ändras till fastställelsebeslut och särskilt beslut om fastställelse av
skatt. Vidare föreslås atl 32 § utformas så att skatten anses fastställd i
enlighet med lämnad deklaration eller, om deklaration ej lämnas, till noll
kronor. Enligt ulredningen skall skatten automatiskt anses fastställd också i
del fall när skattskyldig lämnar ny deklaration. Härutöver skall länsstyrelsen
kunna meddela fastställelsebeslut med ändring av tidigare fastställd skatt när
nya omständigheter har kommit fram. Utredningen föreslår dessutom viss
förlängning av de nu gällande tidsfristerna.

Förslagen i denna del har i allmänhet lämnats utan
erinran. Några remissinstanser anser dock att en ändring av begreppen
preliminärt och slutligt beslut inte innebär någon förbättring. I stället
befaras en ökning av antalet felaktiga besvär. Några remissinslanser avstyrker
också förslaget om övergång till automatiskt fastställd skatt. Enligt dessa
skulle förslaget endast leda till en marginell arbetsbesparing hos
länsstyrelserna eftersom deklarationen i många fall inte åtföljs av någon
betalning. Även om betalning sker skall dock restavgift i många fall dessulom
påföras.

Vid riksdagsbehandlingen av den tidigare propositionen
uttalade skat-teutskollet bl. a. att man i avvaktan på resultatet av pågående
överväganden rörande övrig konsumtionsbeskattning borde behålla begreppen preliminärt
och slutligt beslut inom mervärdebeskattningen. Reglerna om beslutsförfarandet
borde enligt utskottet lämpligen vara så till vida en-

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 82

hetliga att man använder samma beslutsbegrepp inom
mervärdebeskattningen och övrig konsumtionsbeskattning. Mot bakgrund härav
förordar jag att begreppen preliminärt och slutligt beslut tills vidare
bibehålls. Förslagel om alt fastställd skatt skall ändras automatiskt i vissa
fall när deklaration lämnas lill länsstyrelsen bör inle heller genomföras. Del
är i dessa fall av värde att länsstyrelsen genom ett beslut bekräftar mottagandet
av deklarationen samtidigt som ev. avgifter också påförs. Utredningens förslag
till 33 § täcker, med en mindre redaktionell ändring, även detta fall. Den av
utredningen föreslagna bestämmelsen i 32 § andra stycket är därför onödig.
Vidare bör de nuvarande bestämmelserna i 39 § gälla även i fortsättningen med
hänsyn till att jag har förordal all rättelse för hell år skall göras endast
när rättelsen avser mer än en redovisningsperiod. Jag anser dock att de
särskilda förutsättningarna för avräkning av skatt kan slopas. Även
bestämmelsen i 46 § andra slyckel bör ulgå. Vidare bör preliminärt beslut kunna
meddelas även om beslutet inte innebär ändring av tidigare fastställd skatt.
Övriga av utredningen föreslagna ändringar bör genomföras.

Vad jag nu har förordat kräver att 31 S upphävs och att
3236, 38, 40 och 55 §§ ändras.

2.11 Anstånd med betalning av skatt, m. m.

Ulredningen pekar på att avsaknaden i ML av anståndsmöjlighel
i fall som avses i 49 § 2 mom. uppbördslagen allmänt har uppfattats som
otillfredsställande. I likhel med vad utredningen om företagens uppgiftsplikt
tidigare har föreslagit i betänkandet (SOU 1973; 33) Ränta och restavgift på
skatt m. m. föreslår utredningen att sådan anståndsmöjlighel införs också i
ML. De villkor som enligt uppbördslagen är förbundna med anståndet föreslås
också gälla mervärdeskatt. Förslaget biträds allmänt av remissinslanserna.
Några förordar dock att frågan om ränta skjuls upp med hänsyn till atl
uppbördslagens räntebestämmelser är utformade på ett taxerings- och
uppbördsförfarande som avsevärt skiljer sig från motsvarande förfarande enligt
ML.

Enligt min uppfattning bör möjligheterna till anstånd med
betalning av skatt utökas på det sätt utredningen har föreslagit. Jag anser
dock att ränta t. v. inle skall utgå vid anstånd enligt 49 § uppbördslagen. Restavgift
utgår enligt 47 § ML. Detta bör vara tillräckligt hinder mot att anslåndsbestämmeiserna
utnyttjas obehörigt, särskilt som anstånd kräver beslut av länsstyrelsen i
varje enskilt fall. Frågan om ränta i dessa fall bör övervägas i samband med
den översyn av restavgift m. m. på mervärdeskalteområdet som tidigare har
aviserats i bl. a. prop. 1974; 159.

I delta sammanhang vill jag ta upp en annan fråga som rör
redovis-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 83

ningen av mervärdeskatt. Deklaration skall lämnas senasi
den 5 i andra månaden efter utgången av redovisningsperioden. Detta innebär i
fråga om redovisningsperioden majjuni alt deklarationen skall lämnas och
skatten betalas senast den 5 augusti. För många företag föreligger svårigheter
att fullgöra deklarationsskyldigheten i tid, vilket kan bero på den egna
personalens semester eller på svårigheter hos anlitade redovisningsföretag att
under semestertid hjälpa lill med underlag för deklarationen. Jag anser att
dessa svårigheter, som kan antas ha förstorats genom tillkomsten av den nya
semesterlagen, bör beaktas på det sättet att den redovisning som skall avges
senast den 5 augusti får anstå till den 20 augusti. Det finns enligl min mening
inle anledning atl tillgripa motsvarande åtgärd när det gäller andra
redovisningstider. Del nu berörda anståndet bör regleras i anvisningarna till
22 §.

2.12 Viss skattepliktsfråga

Enligt 11 § 9 föreligger inte skatteplikt för kontroll
eller analys av prov som har tagits som ett led i läkarundersökning eller
sjukvård. Av-siklen med denna bestämmelse har varit att likställa verksamhet
som bedrivs av fristående laboratorier med sjukhus och läkare som utför
kontroll eller analys i egen regi.

I den praktiska tillämpningen har även kontroll eller
analys av prov som har tagits som ell led i djursjukvård ansetts undantagen
från skatteplikt.

Aktiebolaget Svensk Laboratorietjänst har framhållil att
den angivna tillämpningen innebär en kostnadsfördyring för den yrkesmässiga uppfödningen
och handeln med djur. Denna fördyring bör undanröjas genom att skatteplikt
införs för de nämnda tjänsterna när de avser djur.

För egen del kan jag ansluta mig till den uppfattning som
bolaget har gett uttryck för. Skatteplikt bör föreligga för avsedda tjänster.
Detta bör komma till uttryck i anvisningarna till 11 S.

2.13 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Utredningen har föreslagit atl dess förslag skall träda i
kraft vid två olika tidpunkter. Dessutom bör ikraftträdandet förenas med
särskilda övergångsbestämmelser på flera punkter.

De materiella ändringarna bör i huvudsak träda i kraft så
snart som möjligt. Detta gäller enligt utredningen bestämmelserna om rätt till
avdrag för fikliv skalt vid förvärv av vara från den som inte är skattskyldig
enligt ML. Det gäller också förslagel alt ränta inte längre skall inräknas i
beskattningsvärdet och förslaget om frivillig skattskyldighet för uthyrning av rörelsefastighel.

De nya bestämmelserna om tidpunkten för inträde av
skattskyldighet, redovisningsskyldighet och avdragsräii liksom bestämmelserna
om uttag

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 84

av vara, tjänst på fastighet och annan tjänst bör enligt
utredningen träda i kraft tidigast sex månader efter det att riksdagens beslut
föreligger. Så lång tid anses nödvändig för att bereda länsstyrelserna och
skattskyldiga tid för anpassning till de nya bestämmelserna.

Jag delar i princip utredningens uppfattning i denna del.
De materiella ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1979. Återstående
bestämmelser bör träda i kraft först den 1 januari 1981. Härigenom får både
skattskyldiga och myndigheter god tid på sig att förbereda övergången till en
enda redovisningsmetod m. m. Jag vill erinra om att redovisning enligl
faktureringsmetoden av den som bokför med tillämpning av pärmmetoden första
gången kommer att få ske i början av år 1982.

Bestämmelsema i 2, 8, 10, 14, 16, 18 och 73 §§, punkt I av
anvisningarna till 2 § samt anvisningarna till 5, 8, 10, 11, 14, 17, 19 och 22
§§ bör träda i kraft den 1 juli 1979 och övriga bestämmelser den 1 januari
1981.

Av de bestämmelser som träder i kraft den 1 juli 1979 bör
vissa tillämpas först från en senare tidpunkt. Bestämmelserna om byggnad i 2 §
första stycket 1 och 18 § andra stycket 2 bör i likhet med övriga bestämmelser
om byggnad gälla till dess övergång sker till de nya bestämmelserna om uttag
av tjänst på fastighet, dvs. i princip till utgången av år 1980.

Vidare bör de nya bestämmelserna i 14 § om uttag av tjänst
tillämpas först efter utgången av år 1980. Detsamma gäller bestämmelsema i 16
§ fjärde stycket, i punkt 1 av anvisningarna till 2 § i vad de avser tjänst på
egen fastighet eller kost åt personal, i anvisningarna till 5 § i vad de avser
ingående skatt som har upptagits i faktura samt i anvisningarna till 22 § i
vad de avser kortperiodiska bokslut.

Den 1 januari 1981 bör bestämmelsema om bl. a.
redovisningsskyldighetens inträde träda i kraft. Detta innebär alt
skattskyldiga som berörs av förslaget har drygt ett och ett halvt år på sig att
förbereda övergången till del nya syslemel. De fordringar och skulder som
föreligger den 1 januari 1981 bör få redovisas enligt äldre bestämmelser i
syfte atl minska eventuella likviditetsproblem. För dem som så vill bör dock
möjlighet finnas att i den första redovisningen efter den 1 januari 1981
redovisa utgående skatt på de fordringar och dra av ingående skatt på de
skulder som förelåg den I januari 1981.

Av de bestämmelser i övrigt som träder i kraft den 1
januari 1981 bör de i punkl 2 av anvisningarna till 2 § som avser uttag av vara
ur verkstadsrörelse och de i 17 § tredje stycket om bilhandelns avdragsrätt
inte tillämpas efter utgången av juni månad 1979. Detta hänger samman med att
övriga ändringar som avser begagnade fordon m. m. bör träda i kraft den 1 juli
1979.

Bestämmelserna i 15 § femtesjunde styckena om skyldighet
i vissa fall att återföra skalt som har dragits av för uthyrd fastighet bör
till-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 85

lämpas redan från ingången av juli månad 1979. Detsamma
bör gälla bestämmelserna i 17 § fjärde och femte styckena om koncernförvärv och
rätt till avdrag för s. k. fiktiv skatt samt bestämmelserna i 46 § om anstånd.

De nya beslämmelserna om beskattningsvärdets bestämmande
när det gäller ränta bör tillämpas på ränta som eriäggs efter utgången av juni
månad 1979 och avser leverans efter denna tidpunkt.

I en särskild punkt i övergångsbestämmelserna bör anges
att de äldre bestämmelserna fortfarande gäller i fråga om förhållande som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Härigenom kommer de äldre bestämmelserna
i 6 § om redovisningsskyldigheten all även i fortsättningen anknytas till den
skattepliktiga omsättningen under kalenderåret 1980 och tidigare kalenderår.
De äldre bestämmelserna i 27 § första stycket och i 49 § kommer att gälla även
efter utgången av år 1980 när det gäller år 1980 eller tidigare.

De nya beslämmelserna om fastställelse av skatt m. m. bör
i princip tillämpas på beslut som meddelas den 1 januari 1981 eller senare.

I de nya bestämmelserna används på flera ställen ullryckel
beskattningsår. Delta är definierat i anvisningarna till 5 a §. I huvudsak är
beskattningsåret detsamma som beskattningsåret enligt KL. Visserligen har detla
begrepp tidigare saknat betydelse vid tillämpningen av ML. Det är dock av
praktiska skäl lämpligt alt beskattningsåret kan ligga till grund för beräkning
av tid i olika avseenden även när det gäller tid före ikraftträdandet. Därvid
får undersökas vilken tid som skulle ha utgjort beskattningsår om de nya beslämmelserna
hade gällt redan då. I övergångsbestämmelserna bör anges att de nya bestämmelsema
i anvisningarna till 5 a § skall tillämpas redan före ikraftträdandet när det
gäller att beräkna tid enligt 35, 36, 39, 40 eller 55 §.

I likhet med vad som föreskrevs i samband med höjningen av
mervärdeskatten den 1 juni 1977 bör äldre bestämmelser generellt fortfarande
gälla i fråga om tillhandahållande som har skett före ikraftträdandet.

Särskilda övergångsbestämmelser krävs också på vissa
punkter. Utredningen har föreslagit att den som yrkesmässigt handlar med
begagnade personbilar eller begagnade motorcyklar skall få göra avdrag med 17,1
% av anskaffningsvärdet för samlliga sådana fordon som finns i lager vid
ikraftträdandet. Avdragei skall enligt utredningen få göras i den första
redovisningen som avser tid efter ikraftträdandet.

Vid ikraftträdandet av de nya bestämmelserna kommer
bilhandelns samtliga begagnade fordon att bli skattepliktiga varor. Detta
gäller såväl omsättningsbilar som inventariebilar. Jag har därför funnit att
övervägande skäl talar för att lagerskalteavdrag bör medges för samtliga begagnade
bilar inkl. ijänstebilar och demonstrationsbilar som ägs av den skatiskyldige
vid ingången av juli månad 1979. Avdraget bör då det

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:141 86

gäller omsättningstillgångar beräknas på fordonets
anskaffningspris och då det gäller inventariebilar i första hand på fordonels
värde vid ulgången av närmast föregående beskattningsår och i andra hand, om
fordonet då inte ägdes av den skatiskyldige, på anskaffningskostnaden.
Övervägande skäl talar för att avdraget bör få göras vid redovisningen av skatt
för den första redovisningsperiod som går till ända efter ikraftträdandet. I
förtydligande syfte bör dessutom här föreskrivas att åtnjutet lagerskatteavdrag
skall återföras till beskattning vid taxering till stailig och kommunal
inkomstskatt för det beskattningsår, under vilket avdraget har medgetts.
Bestämmelser härom har intagits i punkl 14.

Utan uttrycklig lagreglering har RSV rätt alt föreskriva
att lagerskatteavdraget skall grundas på en vid ikraftträdandet särskild gjord
lagerinventering. RSV kan också föreskriva alt inventeringen skall dokumenteras
på en av verket fastställd blankett. Lagerskalteavdrag skall enligt
övergångsbestämmelserna dessutom medges för rekondilione-ringskostnader. Även i
detta fall har RSV möjlighet att föreskriva hur avdraget skall medges i de fall
en exakt beräkning inte är möjlig att göra.

Förslagel om atl länsstyrelsen skall kunna medge att visst
företag även i fortsättningen skall få redovisa mervärdeskatt enligt kontantmetoden
innebär att en möjlighet öppnas att undvika den likviditelspåfrest-ning som
övergången till faklureringsmetoden skulle kunna medföra. Del kan dock finnas
andra företag som är skyldiga att gå över till redovisning enligt
faktureringsmetoden och där likviditetspåfrestningen vid övergången inte är av
den storleksordningen att en fortsatt redovisning enligt kontantmetoden kan
medges. För sådana förelag bör länsstyrelsen övergångsvis under högst två år
kunna medge att de negativa effekterna av övergången mildras eller undanröjs
genom en förlängning av tiden för redovisning av skatt. Anstånd bör kunna
medges till utgången av andra månaden efter redovisningsperiodens slut. Övergångstiden
förlängs härigenom lill ca tre och ett halvt år.

Även när det gäller byggnads- och anläggningsentreprenader
samt egenregiarbeten har utredningen föreslagit särskilda övergångsbestämmelser.
Dessa tar i första hand sikte på den beskattning av förskott eller a conto-likvider
som utredningen också har föreslagit. Även om jag inte har godtagit detla beskatlningsförslag
bör den av utredningen förordade principen för beskattningen av byggnadsarbeten
godtas. Har skriftligt avtal om försäljning av byggnad eller tillhandahållande
av ijänst träffats före den 1 januari 1981 bör äldre bestämmelser om
redovisningsskyldighetens inträde m. m. gälla. Skattskyldig som vill tillämpa
de nya bestämmelserna på pågående arbeten bör dock ges möjlighet till det.

För atl undvika komplikationer och för att uppnå
likformighet med beskattningen av entreprenader bör äldre bestämmelser om
skattskyldighet m. m. för omsättning av byggnad och mark gälla för alla egenregi-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:141 87

arbeten
som pågår den 1 januari 1981.

Slulligen
vill jag la upp en särskild fråga som gäller uthyrning av fastighet för
rörelseändamål. Utredningen har föreslagit att den avdragsrätt som är
förbunden med den frivilliga skattskyldigheten för sådan uthyrning skall
omfatta sådana förvärv för den uthyrda fastigheten som har gjorts efter det atl
bestämmelserna har trätt i kraft. Jag anser atl bestämmelsen vinner i tydlighet
om den i stället anknyter till tidpunkten för slutbesiktning eller motsvarande
åtgärd. För atl undvika störningar i produkiionen och administrationen bör den
avgörande tidpunkten bestämmas lill den 1 mars 1979.

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen

att
antaga inom budgetdepartementel upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1968; 430) om
mervärdeskatt,

2. lag om ändring i lagen (1978: 69) om
försäljningsskatt på motorfordon.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

136 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (64)

64 kopplingar i 26 dokument.

  1. Prop. 2022/23:46 Ny mervärdesskattelag s. 288 i texten
  2. SOU 2020:31 En ny mervärdesskattelag s. 426 i texten
  3. SOU 2016:76 Skatt på finansiell verksamhet s. 481 i texten
  4. Ds 2009:58 Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. s. 132 om s. 67 i texten
  5. Prop. 2007/08:25 Förlängd redovisningsperiod och vissa andra mervärdesskattefrågor s. 188 · s. 190 · s. 191 om s. 45 · s. 191 om s. 54 · och 5 till i texten

Visa alla 26

Rättsfall (13)

13 kopplingar i 11 dokument.

  1. HFD 2013 ref. 25 om s. 77 ur registret
  2. RÅ 1999 ref. 31 ur registret
  3. RÅ 1999 ref. 16 ur registret
  4. RÅ 1993 ref. 78 ur registret
  5. HFD 2024 ref. 31 om s. 78 · om s. 79 i texten

Visa alla 11

Doktrin (59)

59 kopplingar i 2 dokument.

  1. Melz, Mervärdeskatten, 1990 s. 92 om s. 72 · s. 109 om s. 62 · s. 110 · s. 117 om s. 80 · och 52 till i texten
  2. Alhager, Mervärdesskatt vid omstruktureringar, 2001 s. 225 · s. 226 · s. 556 i texten