Sök i Ratio Lex

om fortsatt reformering av inkomstskatten, m. m.

224 sidor, varav 154 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 154 av 224 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:160, om fortsatt reformering av inkomstskatten, m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160

Regeringens proposition

1978/79:160

om
fortsatt reformering av inkomstskatten, m. m.

beslutad den I mars 1979.

Regeringen föreslår riksdagen all aniaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar

OLA
ULLSTEN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag om en fortsatt reformering
av inkomstskatten. Marginalskallesänkningar föreslås för 1980 års inkomster
mellan ca 34000 kr. och 114000 kr. Den största sänkningen, med 5 procentenheter,
genomförs i skikten mellan 57000 kr. och 74000 kr. Vidare föreslås all en
marginalskatlespärt införs, enligl vilken den sammanlagda statliga och
kommunala marginalskatten inte får överstiga en viss gräns. Denna föreslås uigöra
80% i inkomstskikt upp till 30 basenheter - 171 000 kr. år 1980 - och 85% för
inkomstdelar därutöver. Den gällande regeln om begränsning av del totala
skalleullaget, den s. k. 80/85-procenlregeln, föreslås anpassad lill
marginalskaltelaket.

I propositionen redovisas den lagtekniska regleringen av
den reform av det kommunala skatteunderlaget som ulgör etl led i propositionen
om den kommunala ekonomin (prop. 1978/79: 95). Grundavdraget vid den kommunala
inkomsttaxeringen föreslås i del sammanhanget höjt från 4 500 kr. lill 6000
kr., medan del stadiga grundavdraget föreslås slopat. Den särskilda
skallereduktionens storlek anpassas till de nya reglerna för grundavdragen och
en teknisk anpassning av den statliga inkomstskatleskalan genomfors.

Även ulformningen av folkpensionäremas skattelättnader
behandlas i propositionen. En ulredning om dessa frågor aviseras.

Vidare föreslås i propositionen all en begränsad
avdragsräii införs vid inkomstbeskattningen för gåvor till bl. a.
internationell biståndsverksamhet. Avdrag föreslås ske i form av
skattereduktion.

I propositionen redovisas att den sammanlagda effekten på
statsbudgeten år 1980 till följd av dels de nu föreslagna
inkomslskaltelältnaderna, dels de ökade bidrag som har föreslagils i
propositionen om den kommunala ekonomin kan beräknas lill ca 4450 milj. kr.
Förslag har i propositionen 1 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 160

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 2

med
riktlinjer för energipolitiken (prop. 1978/79:115) lagts om vissa energiskatteskärpningar
som beräknas öka statens inkomster med ca 600 milj. kr. Inom kort kommer också
förslag all framläggas om alt värdet av anställdas bilförmån skall ingå i
underlaget för arbetsgivaravgifter och alt barnomsorgsavgifi skall erläggas
också av egenföreiagare. Dessa två förslag beräknas komma att medföra en
förstärkning med ca 700 milj. kr. för statsbudgeten.

Som
ytterligare inkomstförstärkning föreslås i propositionen en höjning av
stämpelskatten vid förvärv av fast egendom och av lomlrält saml vid inteckning.
Höjningen beräknas inbringa drygt 550 milj. kr. Ställningstagande till hur
återstående finansieringsbehov skall läckas föreslås ske i höst. Till dess
skall en snabbutredning la fram material som kan belysa olika former av
brultoskaller som är länkbara som altemativ för finansieringen. Det betonas i
propositionen att en finansiering av de föreslagna reformema är nödvändig.

De
nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1980.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 3

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt'

dels aU 8§, 9§ 2 och 3 mom., I0§ I mom. samt 11 § 1 mom.
skall ha nedan angivna lydelse,

dels atl i lagen skall införas en ny paragraf, 10 a §, av
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §2 Skallskyldig fysisk person, som varil här i rikel
bosatt under beskattningsåret, äger att å den taxerade inkomsten åtnjuta
slalUgt grundavdrag, varvid 48§ 2 och 3 mom. saml 49§ kommunalskallelagen
skola äga motsvarande lill-lämpning.

Förening, som är hänförlig under 53 § I mom. försia
stycket e) kommu-nalskauelagen, äger all från den taxerade inkomsten åtnjuta
statligt grundavdrag med 2 000 kronor.

9 §

2 mom.3 För skaltskyldig fy- 2 mom. Har skaltskyldig varil

sisk person, som varit här i rikel bosall här i rikel under hela eller

bosatt under hela eller någon del någon del av beskattningsåret och

av beskattningsåret, utgöres den har skalleförmågan varit väsentli-

beskattningsbara inkomsten av den gen nedsatt av sådan anledning,

taxerade inkomsten, minskad med som anges i 50§ 2 mom. andra,

del statliga grundavdrag, vartill tredje eller fjärde stycket kommu-

den skaltskyldige är berättigad. nalskallelagen (1928:370),/år efter

Den beskattningsbara inkomsten taxeringsnämndens eller, om be-

skatl angivas i helt hundratal kro- svär anförts eller särskild framsläll-

nor, så atl överskjutande belopp, ning därom gjorts senasi den 30 juni

som icke uppgår lill heh hundralal årel näst efter taxeringsåret, läns-

kronor, bortfaller. rättens prövning den skaltskyldiges

Finnes skatlskyldigs skatleför- taxerade inkomsi minskas med av-

måga hava varit väsentligen ned- drag enligl bestämmelsema i nämn-

satl av anledning, varom i 50§ 2 da lagrum. Vad härefter återstår

mom. andra, tredje eller fjärde avrundas nedåt till hell hundratal

stycket kommunalskallelagen kronor och utgör beskattningsbar

(1928: 370)/ inkomsi.

ringsnämndens eller, om besvär an

förts eller ock särskild framställ

ning därom gjorts senasi den 30 juni

årel näst efter taxeringsåret, läns-

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1977: 573.

» Lydelse
enligt prop. 1978/79: 86.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rättens beprövande den skaltskyldiges taxerade inkomst
minskas, förutom med slatligl grundavdrag, med ylterligare avdrag enligt bestämmelserna
i nämnda lagrum.

Vad härefter återstår avrundas nedåt lill helt hundratal
kronor och ulgör för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

För förening, som äger räll lill grundavdrag enligt 8§,
utgöres den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med
statligt grundavdrag.

3 mom.* Ha makar, som under beskattningsåret levt
tillsammans och under någon del därav varit bosatta här i riket, båda haft
laxerad inkomst, skall beskattningsbar A-inkomst och beskattningsbar B-inkomst
för dem båda beräknas enligt följande.

Med A-inkomst förstås inkomst av Ijänst, dock icke
periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt som avses i 31 §
kommunalskallelagen, samt inkomst av jordbruksfastighet och rörelse om den
skallskyldige varil verksam i förvärvskällan i ej blolt ringa omfattning. Med
B-inkomst förstås övriga inkomster.

Beskattningsbar A-inkomst ulgö- Beskattningsbar A-inkomst ui-

res av del sammanlagda beloppel görs av del sammanlagda beloppet

av den skaltskyldiges A-inkomst av den skattskyldiges A-inkomst

minskat med allmänna avdrag, för- minskat med allmänna avdrag, för

lustavdrag, grundavdrag och så- lustavdrag och sådant avdrag som

dant avdrag uiöver grundavdrag avses i 2 mom./ör5/a stycket. Be-

som avses i 2 mom. andra stycket. skattningsbar A-inkomst avrundas

Beskattningsbar A-inkomst avmn- nedåt lill helt hundralal kronor, så

das nedål till hell hundralal kronor, alt överskjutande belopp, som icke

så aU överskjutande belopp, som uppgår till helt hundratal kronor,

icke uppgår lill hell hundratal kro- bortfaller,

nor, bortfaller. Beskattningsbar B-inkomst ui-

Beskattningsbar B-inkomst ulgö- görs av skillnaden mellan den

res av skillnaden mellan den skall- skaltskyldiges beskattningsbara in-

skyldiges beskattningsbara in- komsl, beräknad enligl 2 eller 4

komst, beräknad enligl 2 mom., mom., och den beskattningsbara

och den beskattningsbara A-inkom- A-inkomslen.

sten.

Nuvarande lydelse 10 § / mom. Siallig inkomstskatt utgår
för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i
särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

* Senaste lydelse 1970:163. Senaste lydelse 1978:912.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomsi icke överstiger 3 basenheter
enligl lagen (1977:1071) om basenhel enligl 10 § I mom. lagen (1947: 576) om
stailig inkomstskatt:

2 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

-? men
ic

ce 5
basenheter

grundbeloppet
för i basenheter och 4% av

äterstoc

5
" '

6

5 " '

'
8% "

6
"

7

6 ' '

13% "

7
'

8

7 "

16% "

8

9

S "

20% "

g
'

10

9 " '

25% "

10
"

II

10

29% "

// ' '

12

II

' 33%,
"

12

13

12

35%

13
'

14

13

'
40% "

14
' '

16

14

45% '

16
" '

'
20

16

49% "

20

30

20

53%

30
basenh

eter

30

'
58% "

Ändå att statlig inkomstskatt skall utlagas med mer än 100
procenl av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den
beskattningsbara inkomsten belöpande skallen uppgå lill högre belopp än som
molsvarar 58 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som
enligl de för densamma gällande stadgar har lill huvudsakligt ändamål atl
tillgodose viss familjs, vissa familjers eller beslämda personers ekonomiska
intressen.

Föreslagen lydelse 10 §

/ mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer,
oskifla dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd
procent av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet ulgör:

när beskattningsbar inkomsi icke överstiger / basenhel
enligt lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10§ I mom. lagen (1947: 576) om
stadig inkomstskatt:

/ procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

/ men ic

ke 4
basenheter

gmndbeloppet
för / basenhet och

2% av återsto(

4

5

4 basenheter och 4% "

5
'

6

5 "

5%c "

6
" '

7

" 6 "

8% '

7
" '

8

7

' 12% "

8
" '

9

' 8 "

' 15%, '

g

'
10

" 9 "

' 19 %> "

10
"

11

10

, 21% '

II
,

'
12

II

25% "

12
" '

'
13

12

' 29% "

13
"

'
14

13

' 33% '

14
" '

15

14

' 38% '

15
" '

16

15

' 43% "

16
"

17

16

' 45%, "

17
"

20

17

48% "

20
" '

'
30

20

' 53% "

30
basenh

eter

30

' 58 %o "

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 6

Ändå all statiig inkomstskatt skall utlagas med mer än 100
procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den
beskattningsbara inkomsten belöpande skallen uppgå till högre belopp än som
motsvarar 58 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som
enligt de for densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål alt
tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska
inlressen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 a §

Vid beräkning av stailig inkomstskatt gäller följande i
fråga om fysisk person, som varil bosatt här i riket under hela eller någon
del av beskattningsåret, och för oskiftat dödsbo efter den som vid sin död var
bosall här.

Stadig inkomstskatt las inte ul i den mån den tillsammans
med kommunal inkomstskatt överstiger 80 procent av någon del av den beskattningsbara
inkomsten upp till 30 basenheter och 85 procenl av någon del av den
beskattningsbara inkomsten därulöver.

Har skaltskyldig inkomst som enligl kommunalskallelagen
(1928: 370) beskallas i annan kommun än hemortskommunen anses inkomsi i hemortskommunen
uigöra den högsla delen av den sammanlagda inkomsten. Har skallskyldig inkomst
i Ivå etter flera kommuner utom hemortskommunen skall den största av dessa
inkomster anses uigöra den högsta delen av den sammanlagda inkomsten i nämnda
kommuner. Uppgår inkomst i två eller flera kommuner lill samma belopp skall
inkomsi i den kommun som har den högsta skattesatsen, anses uigöra den högsla
delen av den sammanlagda inkomsten. Motsvarande skall gälla vid sådan
fördelning som avses i60§ kommunalskallelagen.

Skall makars inkomster läggas samman enligt 11 § I mom.
beräknas statlig inkomstskatt med utgångspunkt i de regler som enligt tredje
stycket ovan gäller för make

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

som har den högsla A-inkomsien. Beslämmelserna lillämpas
därvid som om denne make var skallskyldig även för andra makens B-inkomst. Har
makarna skilda hemortskommuner anses hemortskommunen för maken med den högsla
A-inkomslen vara makarnas gemensamma. År makarnas inkomster lika stora skall
den kommun där skattesatsen är högst anses som hemortskommun.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 §

/ mom. Äkta makar, som under beskattningsåret levt
tillsammans, taxeras en var för sin inkomst, varvid anvisningarna till 52 §
kommunalskattelagen (1928:370) äga molsvarande lillämpning.

Har vid
dylik laxering avdrag, varom i 4§ I mom. förmäles, hell eller delvis ej kunnai
ulnyltjas å den ena makens inkomsi, må brislen avräknas å den andra makens
inkomst.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avdrag,
som i 9§ 2 mom. andra stycket sägs, beräknas för vardera maken för sig, varvid
bestämmelsema i 52 § I mom. fjärde och femte styckena kommunalskallelagen
(1928:370) äga molsvarande till-lämpning.

Avdrag,
som i 9§ 2 mom. första stycket sägs, beräknas för vardera maken for sig, varvid
bestämmelsema i 52 § I mom. fjärde och femte styckena kommunalskattelagen
(1928:370) äga molsvarande till-lämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 fall
då endast ena maken har beskattningsbar inkomsi, beräknas skatten på hans
beskattningsbara inkomsi utan uppdelning i beskattningsbar A-inkomst och
beskattningsbar B-inkomst.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ha båda
makarna beskattningsbar inkomst, beräknas skatten enligt syåtle-nionde
styckena.

Har båda
makarna beskattningsbar inkomst, beräknas skatten enligt siätteåttonde
styckena.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skatt
på beskattningsbar A-inkomst beräknas för vardera maken för sig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ha makarna enbart beskattningsbar B-inkomst, beräknas
skatten på det sammanlagda beloppel av dessa inkomster och fördelas på makarna
efter förhållandet mellan de beskattningsbara inkomsterna.

I annat fall sammanlägges beskattningsbar B-inkomst hos
make.

Beskattningsbar
B-inkomst hos make, som har den lägsta beskattningsbara A-inkomsten, sammanläggs
med andra makens beskattningsbara inkomst. Därefter beräknas skatt med
tillämpning av 10 § 1 mom. på summan av nämnda B-inkomsl och andra makens
beskatl-

opaginerad Kontrollera mot PDF

« Senaste lydelse 1976:68.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160

Nuvarande lydelse

som har den lägsta beskattningsbara A-inkomsten, med
andra makens beskattningsbara inkomst. Därefter beräknas skalt med tillämpning
av 10 § I mom. på summan av nämnda B-inkomst och andra makens beskattningsbara
inkomst. Skatten på makamas B-inkomster utgör skillnaden mellan den sålunda
beräknade skatten och den skatt som belöper pä den i nämnda summa ingående
beskattningsbara A-inkomslen. Skallen på B-inkomst fördelas på makarna efter
förhållandel mellan deras beskattningsbara B-inkoms-ler. Bestämmelserna i 10§ 3
mom. skola därvid iakttagas.

Om del sammanlagda beloppel av makars B-inkomsler icke
överstiger 2000 kronor, skola dessa inkomster vid lillämpning av della moment
anses som A-inkomsl.

Föreslagen lydelse

ningsbara inkomsi. Skatten på makamas B-inkomster utgör
skillnaden mellan den sålunda beräknade skallen och den skatt som belöper på
den i nämnda summa ingående beskattningsbara A-inkomsten. Skatten på B-inkomst
fördelas på makama efter förhållandel mellan deras beskattningsbara B-inkomsler.
Bestämmelserna i I0§ 3 mom. skola därvid iakttagas.

Vid lillämpning av detla moment skall, om del sammanlagda
beloppet av makars B-inkomster inte överstiger 2000 kronor, dessa inkomster
anses som A-inkomst. Vidare skall minst 4500 kronor av vardera makens
beskattningsbara inkomsi anses som A-inkomst.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammanlagda beloppet av skalt på makes beskattningsbara
A-inkomst och B-inkomsl ulgör makes stadiga inkomstskatt.

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1980 och lillämpas
första gången vid 1981 års laxering.

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom
föreskrivs all 19§, 48§ 2 och 3 mom., 53 § I mom., punkl 14 av anvisningarna
till 21 §. punkt 9 av anvisningarna till 24 §, punkt 9 av anvisningarna till
28 § samt punkt 12 av anvisningarna lill 32 § skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

19 §'

Till skattepliktig inkomsi enligl denna lag räknas icke:
vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller
vad som förvärvals genom arv, testamente, fordel av oskift bo eller gåva;

Senaste lydelse 1978:944.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160

Nuvarande
Ivdelse

Förestagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

vinst
å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35§ 3
eller 4 mom.;

vinst i svenskt lotteri
eller vinst vid vinsldragning på här i riket utfärdade premieobligationer och
ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinsldragning på utländska
premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

ersättning, som på gmnd av
försäkring jämlikt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, lagen (1954: 243)
om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbelsskadeför-säkring
lillfallil den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av
4500 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock
sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått
annoriedes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagls, lill någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall
som avses i lagen (1977: 265) om statiigt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på
förvärvsinkomst av 4500 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersällning,
vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan
försäkring, som icke tagits i samband med Ijänst. dock alt lill skattepliktig
inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån
livräntan är skattepliktig enligl 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersällning som
utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undantag, annan
ansvarighels-försäkring eller på grund av skade-ståndsförsäkring och avser
förlorad inkomsi av skattepliktig nalur;

ersättning, som på grund
av för-säkringjämlikl lagen (1962: 381) om allmän försäkring, lagen (1954: 243)
om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av
6 000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock
sådan ersällning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått
annoriedes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall
som avses i lagen (1977: 265) om statiigt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersällning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst
av 6000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid
sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som
icke tagits i samband med tjänst, dock att lill skattepliktig inkomst räknas
ersällning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är
skattepliktig enligl 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersällning som utgår på grund
av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring
eller på grund av skade-ståndsförsäkring och avser förlorad inkomsi av
skattepliktig natur;

s. 6 Kontrollera mot PDF

ersällning
på gmnd av ansvarighetsförsäkring enligl gmnder som fastställts i
kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del
ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är
arbelsoförmögen och beräknas så atl ersättningen uppgår för insjuknandedagen
lill högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 10

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

belopp,
som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på
grund av kapilalförsäkring;

ersättning
på grund av skadeförsäkring, dock ej i den mån köpeskilling, som skulle hava
influtit däresl försäkrad egendom i stället försålts, varit alt hänföra till
intäkt av jordbruksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse eller i den
mån ersättningen eljest molsvarar sådan skattepliktig intäkt eller molsvarar
sådan avdragsgill omkostnad, vilken är atl hänföra till någon av nämnda
förvärvskällor;

vinstandel,
återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan
personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som
utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av
skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegal;

ersättning
jämlikt lagen (1956: ersällning jämlikt lagen (1956:

293) om ersättning åt smittbärare 293) om ersättning åt smittbärare

om icke ersättningen grundas på om icke ersättningen grundas på

förvärvsinkomst av 4 500 kronor el- förvärvsinkomst av 6 000 kronor el

ler högre belopp för år; ler högre belopp för år;

periodiskt
understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, i den mån givaren enligt 20
§ eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för
utgivet belopp;

stipendier
till studerande vid undervisningsanstalter eller eljesl avsedda för mottagarens
ulbildning;

studiestöd
enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973: 349), inlematbi-drag,
ålerbelalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersältning enligt 6 och 7
kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller
statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning
samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den
bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsells skola bestridas
med bidrag av förevarande slag;

allmänl
barnbidrag;

lön
eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958:
295) om sjömansskatt;

kontanlunderstöd,
som utgives av arbetslöshelsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning
enligt 9 kap. lagen om allmän försäkring, så ock hemsjukvårdsbidrag, som utgår
av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunall
bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension;

kommunalt
bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag
som avses i forordningen (1976:263) om stadiga bostadsbidrag till bamfamiljer,
förordningen (1976:262) om slatskommunala bostadsbidrag eller forordningen
(1977: 392) om statskommunala bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m. fl.;

sådan
gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från
personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid
första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse
som arbelsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

II

s. 9 Kontrollera mot PDF

stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen
än sådana för vilka avdrag icke åtnjutils vid avsättning till stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskall på bensin som
förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg.

Belräffande vissa försäkringsbelopp som utgår till
lantbrukare m. fl. gäller särskilda bestämmelser i punkl 16 av anvisningama
lill 21 §.

(Se vidare anvisningama.)

48 §

s. 10 Kontrollera mot PDF

2 mom.2 Skallskyldig fysisk

person, som varil här i rikel bosall

under hela beskattningsåret, äger

alt å den i hemortskommunen taxe

rade inkomsten åtnjuta kommunalt

grundavdrag med 4500 kronor.

Har skallskyldig under beskattningsåret uppburit lön
eller annan gottgörelse som ulgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1958:
295) om sjömansskall skall grundavdraget minskas med en tolftedel för varie
period om trettio dagar för vilken den skallskyldige uppburit beskattningsbar
inkomst enligt nämnda lag saml enligl 1 § 2 mom. lagen skattepliktig
dagpenning. Del sålunda beräknade grundavdraget avrundas uppåt till hell
tiotal kronor.

3 mom.'
Skallskyldig fysisk

person, som varit här i riket bosall

endasi under en del av beskatt

ningsåret, äger i hemortskommu

nen åtnjuta kommunall grundav

drag som för varie kalendermånad

eller del därav, varunder han varit

här i riket bosall, utgör en tolftedel

av 4500 kronor. Härvid gäller be

stämmelsema i 2 mom. andra styc

kel. Del avdragsbelopp, som så

lunda erhålles, avrundas uppåt lill

heh tiotal kronor.

2 mom.
Skaltskyldig fysisk

person, som varit här i rikel bosatt

under hela beskattningsåret, äger

att å den i hemortskommunen laxe

rade inkomsten åtnjuta kommunalt

gmndavdrag med 6 000 kronor.

Har
skattskyldig under beskattningsåret uppburit lön eller annan gottgörelse som
utgör skattepliktig inkomst enligl lagen (1958:295) om sjömansskatt skall
gmndavdraget minskas med 500 kronor för varje period om trettio dagar för
vilken den skattskyldige uppburit beskattningsbar inkomst enligl nämnda lag
samt enligt I § 2 mom. lagen skattepliktig dagpenning.

3 mom.
Skattskyldig fysisk

person, som varit här i riket bosatt

endast under en del av beskatt

ningsåret, äger i hemortskommu

nen åtnjuta kommunalt grundav

drag med 500 kronor för varie ka

lendermånad eller del därav, vamn

der han varit här i rikel bosatt. Här

vid gäller bestämmelserna i 2 mom.

andra stycket.

s. 11 Kontrollera mot PDF

53 §

/ mom.* Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger
så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser,
meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för lid, under vilken han varil här i rikel bosalt:

« Senasle lydelse 1974:769. ' Senaste lydelse 1978:913. *
Senaste lydelse 1979:78.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 12

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

för
all inkomsi, som av honom här i rikel eller å ulländsk ort förvärvals; samt

för
tid, under vilken han ej varit här i rikel bosall:

för
inkomst av här belägen fastighet;

för
inkomsi av rörelse, som här bedrivits;

för
avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller
uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för
avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning
eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburils härifrån och förvärvals
genom verksamhei här i rikel;

för
pension enligt lagen för pension enligl lagen

(1962: 381) om allmän försäkring till (1962: 381) om allmän försäkring till

den del beloppel överstiger 4500 den del beloppel överstiger 6000

kronor och for annan ersällning en- kronor och för annan ersättning en

ligl nämnda lag; ligt nämnda lag;

för
pension på grund av anslällning eller uppdrag hos svenska slaten eller svensk
kommun;

för
belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring,
om försäkringen meddelats i här i rikel bedriven försäkringsrörelse;

för
ersättning enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:
380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersättning åt
smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som ulgåll till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller
i fall som avses i lagen (1977:265) om statiigt personskadeskydd eller lagen
(1977; 267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för
dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973: 371)
om kontant arbetsmarknadsstöd;

för
limstudiestöd och inkomslbidrag enligl siudiesiödslagen (1973: 349);

för
annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av
tjänst;

för
vinsl å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller
tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; saml

för
belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter,
samt restiluerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter, allt i den
omfattning, som anges i anvisningama till 41 b §;

b) staten:

för
inkomst av jordbruksdomäner, skogar saml uthyrda eller med tomträtt eller
vattenfallsräll upplåtna fastigheter; samt

för
inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av
kommunikalionsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av
industriell verksamhei, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna
behov;

c) landsting,
kommuner och andra menigheler ävensom hushållnings

sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som re

geringen bestämmer:

för
inkomsi av faslighet och av rörelse;

d) akademier,
Nobelstiftelsen saml stiftelsen Dag Hammarskjölds Min-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 13

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

nesfond,
så ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid
rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar
äro skyldiga att vara medlemmar saml samarbelsorgan för sådana sammanslutningar
med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på
sammanslutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens
sekundärlånekassa, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional
utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa
uppgifter från företagareförening lill regional utvecklingsfond,
norrlandsfonden, statens utvecklingsfond, Apotekarsocielelens stiftelse för
främjande av farmacins utveckling m. m.. Svenska Bibelsällskapets bibelfond.
Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Stiftelsen Industricentra,
Stiftelsen Industriellt Utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen för
produklutvecklings-cenlrum i Göieborg, Sveriges exportråd, Sveriges lurislråd,
järnkontoret och SlS-Slandardiseringskommissionen i Sverige, så länge kontorets
respeklive kommissionens vinstmedel användas lill allmänl nyttiga ändamål och
utdelning icke lämnas lill delägare eller medlemmar, aktiebolaget tips-tjänst,
svenska penninglotleriel aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden,
pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m.,
allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsföreningar,
som icke bedriva lill livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftelser
som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål
uteslulande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,
stiftelser som bildats enligl avtal mellan organisationer av arbelsgivare och
arbetstagare med ändamål atl utgiva avgångsersättning lill friställd
arbetstagare eller främja åtgärder lill förmån för arbetstagare som blivit
uppsagd eller löper risk atl bliva uppsagd lill följd av driftsinskränkning,
företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhei ävensom sådana
ömsesidiga försäkringsbolag, som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring: för
inkomsi av fastighet;

e) kyrkor,
sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhei ej bedrives i vinst

syfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt än

damål all under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikels

försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller be

stämda personer, främja vård och uppfostran av bam eller lämna under

stöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverk

samhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ide

ella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningama angivna villkor:

for
inkomsi av faslighet och av rörelse;

f) svenska
aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild förfallning

äro skyldiga atl avslå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, sam

fund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hän

förlig verksamhei, verk, inrättningar och andra inländska juridiska perso

ner, dock såviii gäller sådana juridiska personer som enligl författning eller

på därmed jämförligt sätl bildals för atl förvalla samfällighet endasi om

samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser mark-

samfällighet eller regleringssamfällighel, samlliga här under f) avsedda bo

lag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under

punklema d) och e):

för
all inkomst, som här i rikel eller å ulländsk ort förvärvats;

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

14

opaginerad Kontrollera mot PDF

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinsl å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller
rörelse här i rikel eller tillbehör lill sådan faslighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyler av medel, som förvaltas av
fjärde fondstyrelsen, saml i övrigt för inkomst av faslighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter
ansökan förklara, all stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt
ändamål all främja nordiskt samarbele, i fråga om skattskyldighet eller eljest
vid lillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller
förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslul må, när
omsländighetema del föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som
riksskalleverkel meddelat enligl detta stycke, må klagan icke föras.

Anvisningar

till
21 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

14.
Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977: 265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersällning
till sjömän ulgör skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet om sjukpenningen
grundas på inkomst, som hänför sig lill jordbruksfastighet och för sig eller
tillsammans med annan sjukpenning-gmndande inkomst uppgår till 4500 kronor
eller högre belopp för år. Till inläkt av jordbruksfastighet hänföres under
nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning
ål smittbärare .

14.
Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977: 265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersällning
till sjömän utgör skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet om sjukpenningen
grundas på inkomst, som hänför sig till jordbruksfastighet och för sig eller
tillsammans med annan sjukpenning-gmndande inkomsi uppgår till 6 000 kronor
eller högre belopp för år. Till intäkt av jordbruksfastighet hänföres under
nämnda fömlsättningar också ersättning enligl lagen (1956:293) om ersättning
åt smittbärare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9.
Sjukpenning enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977:

9.
Sjukpenning enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1977:279. Senaste lydelse 1977:279.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160

Nuvarande lydelse

265) om statiigt personskadeskydd och lagen (1977:267) om
krigsskadeersällning till sjömän ulgör skattepliktig intäkt av annan
faslighet om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till annan
faslighet och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande
inkomsi uppgår till-500 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av annan
faslighet hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligl lagen
(1956; 293) om ersättning ål smittbärare.

15

Föreslagen lydelse

265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om
krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av annan
fastighet om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till annan
fastighet och for sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande
inkomsi uppgår till 6 000 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av
annan fastighet hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligl
lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9.'
Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977: 265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersällning
till sjömän utgör skattepliktig inläkl av rörelse om sjukpenningen grundas på
inkomst, som hänför sig till rörelse och för sig eller tillsammans med annan
sjukpenninggrundande inkomsi uppgår till 4500 kronor eller högre belopp för år.
Till inläkt av rörelse hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning
enligt lagen (1956:293) om ersättning ål smittbärare .

9.
Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977: 265) om statiigt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning
till sjömän utgör skattepliktig intäkt av rörelse om sjukpenningen grundas på
inkomst, som hänför sig till rörelse och för sig eller tillsammans med annan
sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 6 000 kronor eller högre belopp för år.
Till inläkl av rörelse hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning
enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12."
Sjukpenning enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977: 265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning
till sjömän ulgör skattepliktig inläkl av tjänsl om sjukpenningen grundas
på inkomsi.

12.
Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:
265) om statiigt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersällning
lill sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om sjukpenningen gmndas
på inkomsi.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1977:279. » Senaste lydelse 1977:279.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som hänför sig till tjänst och för sig som hänför sig lill Ijänst och för sig

eller tillsammans med annan sjuk- eller
tillsammans med annan sjuk

penninggrundande inkomst uppgår penninggrundande
inkomsi uppgår

lill 4500 kronor eller högre belopp till
6000 kronor eller högre belopp

för år. Till intäkt av tjänsl hänföres för
år. Till inläkt av tjänsl hänföres

under nämnda förutsättningar ock- under
nämnda förutsättningar ock

så ersättning enligt lagen så ersättning enligl lagen

(1956:293) om ersällning åt smitt- (1956:293)
om ersättning ål smitt

bärare saml annan lag eller förfall- bärare
samt annan lag eller författ

ning, som utgått annoriedes än på ning,
som utgått annoriedes än på

grund av försäkring, som nyss grund av
försäkring, som nyss

sagls, lill någon vid sjukdom eller sagts,
till någon vid sjukdom eller

olycksfall i arbete eller på gmnd av olycksfall
i arbeie eller på grund av

militärtjänstgöring. militärtjänstgöring.

Fpräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän
försäkring utgöra skattepliktig inläkl av tjänst.

Timsludieslöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligl
studiestödslagen (1973: 349), utbildningsbidrag för doktorander och
timersättning vid grundläggande ulbildning för vuxna räknas som skattepliktig
intäkt av tjänst.

Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och kontant
arbetsmarknadsstöd räknas som skattepliktig inläkl av tjänst.

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom
totalförsvaret räknas som skattepliktig intäkt av tjänsl.

Delsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka
enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser ulgå
lill deltagare i arbetsmarknadsutbildning saml med dem i fråga om sådana
bidrag likställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas
forsla gången vid 1981 års laxering.

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs atl 68 § laxeringslagen (1956: 623)'
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

68 §2

Av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall för varje
skattskyldig införas i skallelängd.

I skallelängden antecknas särskilt

dels i avseende på statlig inkomstskatt inkomst av olika
förvärvskällor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i 9 § 3
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskall huruvida inkomsten utgör A-

' Lagen omtryckt 1971:399. Senasle lydelse av lagens
rubrik 1974:773. * Lydelse enligl prop. 1978/79:161 (ännu ej avlämnad lill
riksdagen).

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inkomst eller B-inkomst, medgivet avdrag för underskoll i
förvärvskälla, sammanräknad nettoinkomst (summan av inkomstema av olika
förvärvskällor, minskad med avdrag för underskoll), medgivna allmänna avdrag
som inle avser underskoll i förvärvskälla, taxerad och beskattningsbar inkomst,

dels beskattningsbar inkomst enligl 2 § lagen (1958:295)
om sjömansskatt och enligl I § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning saml
del anlal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har uppburit sådan
inkomst under beskattningsåret, samt sjömansskaltenämndens beslul om jämkning
enligl 12 § 4 mom. lagen om sjömansskatt,

dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och
beskattningsbar inkomst,

dels beslut i övrigt, som avser förutsättning för avdrag
enligt 48 § 2 och 3 mom. kommunalskatlelagen (1928: 370) eller för
skattereduktion enligl 2 § 4 och 5 mom. uppbördslagen (1953: 272),

dels beslut, som avser fömlsält- dels beslut, som avser
fömtsätt

ning för sparskattereduktion enligt ning för sparskatlereduktion enligl

2 § lagen (1978:423) om skattelätt- 2 § lagen (1978: 423) om skattelätt

nader för vissa sparformer, nåder for vissa sparformer eller gå-

voreduklion enligt 3 § lagen (1979:000) om skattelätlnad
för vissa gåvor,

dels beslut om avräkning av ulländsk skalt eller
tillämpning av progressionsbestämmelser enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning,

dels uppgift om de värden på skogsmark och växande skog,
varpå skogsvårdsavgifi skall beräknas,

dels skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet, om
skatt skall utgå enligt 11 § lagen (1947: 577) om stailig förmögenhetsskall.

Uppgår den enligt lagen om stailig inkomstskatt beräknade
taxerade inkomsten lill minst 6000 kronor för ensamstående och till sammanlagt
minst 6000 kronor för makar, som har varit gifta vid ingången av beskattningsåret
och under delta år har levl tillsammans, skall den beräknade taxerade inkomsten
införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.

Skattelängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet.
Den skall därefter såviii gäller den årliga laxeringen med undantag av särskild
fastig-helstaxering anses innefatta taxeringsnämndens beslut.

Denna lag Iräder i kraft den I januari 1980.

2 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 160

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 18

4 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs all 2 § 2, 4 och 5 mom. saml 4 § 2
mom. uppbördslagen (1953: 272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

2 mom.'' 1 denna lag förstås 2 mom. 1 denna lag förslås med

med slutlig skatt: skatt som har

sluilig skatt: skall som har påförts vid den årliga debileringen

påförts vid den åriiga debileringen på grund av taxeringsnämnds be-

på grund av taxeringsnämnds be- slut eller på grund av annat beslul,

slut eller på grund av annat beslul, som enligt gällande föreskrifter

som enligt gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering,

skall beaktas vid sådan debitering, och återstår efter iakttagande av

och återstår efter iakttagande av bestämmelserna om nedsättning av

bestämmelsema om nedsättning av skall enligl 4 och 5 mom. eller 2 §

skall enligt 4 och 5 mom, samt 2 § lagen (1978:423) om skattelättna-

lagen (1978:423) om skattelätlna- der för vissa sparformer e//er 3 § lä

der för vissa sparformer; gen
(1979:000) om skattelättnad

för vissa gåvor;

preliminär skall: i 3 § nämnd skalt, som betalas i
avräkning på sluilig skalt;

kvarstående skatt: skatt, som återstår att betala, sedan
preliminär skatt har avräknats från sluilig skatt;

lillkommande skall: skatt som skall betalas på grund av
eftertaxering eller enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig
skatt har avslutats;

kvarskatieavgifi: avgift enligt 27 § 3 mom.;

respilränia: ränta enligt 32 §;

anståndsränta: ränta enligt 49 § 4 mom.;

ö-skatieränia: ränta enligt 69 § I mom.;

resliiulionsränia: ränta enligl 69 § 2 mom.;

skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 mom.;

särskild skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 5
mom.;

inkomstår: del kalenderår, som närmasl har föregått
taxeringsåret;

uppbördsår: liden från och med mars månad elt år till och
med februari månad nästföljande år;

uppbördsmånad: mars, maj, juli, september, november och
januari;

gift skaltskyldig: skallskyldig som laxeras med
lillämpning av 52 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och 11 § I mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomsiskali;

ogift skaltskyldig: annan skattskyldig fysisk person än
nyss har sagts.

4 mom.' Skattereduktion åinjutes

' Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik
1974: 771. ' Lydelse enligt prop. 1978/79:161 (ännu ej avlämnad tUl nksdagen).
» Senaste lydelse 1979:88.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

av
ogift skallskyldig, som har hemmavarande bam under 18 år, och av gift
skattskyldig, vars make saknar taxerad inkomst enligt lagen (1947: 576) om
stailig inkomstskall, med I 800 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

av gift skaltskyldig, vars make har taxerad inkomst enligl
nämnda lag som understiger 4500 kronor, med 40 procent av det belopp som
molsvarar skillnaden mellan 4500 kronor och den taxerade inkomsten.

Ha gifta skattskyldiga var för sig till statiig
inkomstskatt taxerad inkomst, som understiger 4 500 kronor, åinjutes
skattereduktion endast av den som har den högsla laxerade inkomsten. Äro de
laxerade inkomsterna lika slora, lillkommer skallereduktion den äldre av de
skattskyldiga.

Skattereduktion enligl första Slyckel åtnjules endast av
skaU-skyldig, som varit bosatt här i riket under någon del av beskattningsåret.
För gift skaltskyldig gäller dessulom följande. För alt skattereduktion skall
få åtnjutas, skall maken ha varil bosatt här i riket under någon del av
beskattningsåret. Avser makens bosättning här i rikel störte delen av
beskattningsåret, sker skattereduktionen enligl första stycket. Avser makens
bosättning här i riket endast en mindre del av beskattningsåret, åtnjuter den
skaltskyldige skattereduktion, om maken saknar taxerad inkomst enligl lagen om
statlig inkomstskatt, med 900 kronor, och om maken har taxerad Inkomsi enligl
nämnda lag som understiger 2250 kronor, med 40 procent av det belopp som molsvarar
skillnaden mellan 2250 kronor och den taxerade inkomsten.

av gift skattskyldig, vars make har taxerad inkomst enligt
nämnda lag som understiger 6 000 kronor, med 30 procenl av del belopp som
motsvarar skillnaden mellan 6 000 kronor och den taxerade inkomsten.

Har gifta skallskyldiga var för sig till statlig
inkomstskatt taxerad inkomst, som understiger 6 000 kronor, åinjutes
skaltereduktion endast av den som har den högsla taxerade inkomsten. Är de
taxerade inkomstema lika slora, lillkommer skattereduktion den äldre av de
skallskyldiga.

Skaltereduktion enligt första styckel åinjutes endasi av
skallskyldig, som varit bosalt här i rikel under någon del av beskattningsåret.
För gift skallskyldig gäller dessulom följande. För all skattereduktion skall
fä åtnjutas, skall maken ha varil bosatt här i riket under någon del av
beskattningsåret. Avser makens bosättning här i riket större delen av
beskattningsåret, sker skattereduktionen enligt första stycket. Avser makens
bosättning här i riket endast en mindre del av beskattningsåret, åtnjuter den skattskyldige
skallereduktion, om maken saknar laxerad inkomsi enligt lagen om statlig
inkomstskatt, med 900 kronor, och om maken har laxerad inkomst enligl nämnda
lag som understiger i 000 kronor, med 30 procent av det belopp som molsvarar
skillnaden mellan i 000 kronor och den laxerade inkomsten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid tillämpningen av beslämmelserna i försia, andra och
tredje styckena skall som taxerad inkomst anses även under beskattningsåret
uppburen beskattningsbar inkomst enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt samt
enligt I § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning. Skattereduktion som
tillkommer skaltskyldig enligt nämnda bestämmelser skall minskas med en
tolftedel för vae period om trettio dagar, för vilken den skatiskyldige
uppburit inkomst som förut nämnts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Prop.
1978/79:160

Föreslagen
Ivdelse

Nuvarande lydelse

Skattereduktion
sker endast fråga om stailig inkomstskatt, kommunal
inkomstskatt, skogsvårdsavgift och skattetillägg enligt 116 a §
laxeringslagen (1956:623).

Skattereduktion sker icke ifråga

om statlig förmögenhetsskatt, soci-

olförsäkringsavgift till folkpensio

neringen enligt 19 kap. 3 § lagen

(1962:381) om allmän försäkring,

tilläggspensionsavgift, sjukförsäk

ringsavgift, arbetsskadeförsäk

ringsavgift, delpensionsförsäk

ringsavgift, arbetsgivaravgift, all

män arbetsgivaravgift, avgift för

sjöfolks pensionering och förse

ningsavgift enligl laxeringslagen

samt annuiiei å avdikningslån.

Bestämmelsema
om skaltereduktion iakttagas vid debilering av slutlig skatt, tillkommande
skall och preliminär B-skatt samt vid fastställande av preliminär A-skall.
Öreial som uppkommer vid beräkning av skattereduktion bortfaller.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 mom.''
Skaltskyldig fysisk person, som varil bosalt eller stadigvarande vistals här i
riket under någon del av beskattningsåret åtnjuter särskild skattereduktion
med det belopp varmed 0,4 basenheter, enligt lagen (1977:1071) om basenhet
enligt 10 § I mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, överstiger / 600
kronor.

5 mom.
Skaltskyldig fysisk person, som varit bosatt eller stadigvarande vislats här i
rikel under någon del av beskattningsåret åtnjuter särskild skallereduktion
med det belopp varmed 0,4 basenheter enligt lagen (1977:1071) om basenhel
enligt 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskall överstiger2 000
kronor.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1 fråga om särskild skattereduktion äga beslämmelserna i
4 mom. fjärde,

femte och sjätle styckena motsvarande tillämpning.

4 §

2 tnotn.
1 skatlelabellema skola i särskilda kolumner upplagas skattebe

lopp för följande grupper av skattskyldiga, nämligen

s. 2 Kontrollera mot PDF

3) gift
inkomsttagare, som är berättigad till avdrag enligt 46 § 3 mom.
kommunalskallelagen;

1)
ogift
inkomsttagare, som icke avses under 4), och gift inkomsttagare, vars make har
en sammanräknad nettoinkomst på minst tvåtusen kronor;

2)
gift
inkomsttagare, vars make saknar sammanräknad nettoinkomst eller har sådan
inkomsi understigande tvåtusen kronor;

1)
ogift
inkomsttagare, som icke avses under 4), och gift inkomsttagare, vars make har
en sammanräknad nettoinkomst på minsl 3000 kronor;

2)
gift
inkomsttagare, vars make saknar sammanräknad nettoinkomst eller har sådan
inkomsi understigande 3 000 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

* Senaste lydelse 1978:915.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4) ogift inkomsttagare, som är berättigad lill avdrag
enligt 46 § 3 mom. kommunalskallelagen.

Ogift inkomsttagare, som har hemmavarande bam och som icke
är hänförlig lill under 4) upplagen grupp av skattskyldiga, skall likställas
med inkomsttagare som under 2) avses.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas
första gången i fråga om preliminär skatt för år 1980 samt slutlig och
lillkommande skatt på grund av 1981 års taxering.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs alt 12 § 4 mom. och anvisningama lill
12 § lagen (1958:295) om sjömansskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

4 mom.* Sjömansskatt enligl 7 § 4 mom.
Sjömansskatt enligt 7§

får genom beslut om jämkning ned- får genom beslut om jämkning
ned

sättas i den mån fömtsältningama sättas i den mån förutsättningarna

för skattereduktion enligl lagen för skaltereduktion enligt lagen

(1978:423) om skattelättnader för (1978:423) om skattelättnader för

vissa sparformer är uppfyllda. Bo- vissa sparformer eller enligt lagen

sättning eller stadigvarande vistelse (1979:000) om skattelättnad för vis-

här i riket krävs inte för jämkning sa gåvor är uppfyllda. Bosättning

enligl detla moment. eller stadigvarande vistelse här i
ri-

ket krävs inle för jämkning enligt delta momeni.

Anvisningar

till 12 §3

Jämkning i fall som avses i 12 § I Jämkning
i fall som avses i I2§ 1

mom. vid e) må för år räknat med- mom.
vid e)får förär räknat medgi-

givas med högst etl belopp, som vas med
högst ell belopp, som

motsvarar summan av icke utnyll- motsvarar
summan av 6 000 kronor

Jat grundavdrag och del belopp, och det
belopp, med vilket avdrag

med vilket avdrag för väsentligen för
väsentligen nedsatt skalleför-

nedsalt skatteförmåga högst skulle måga
högst skulle/la kunnai medgi-

hava kunnat medgivas vid laxering vas
vid laxering till statlig inkomst

till statiig inkomstskatt. skall.

' Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974:777.

2 Senaste lydelse 1978:424.

3 Senaste lydelse 1978:916.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 fråga om sjöman, som ulan att vara bosatt i Sverige har
alt betala sjömansskatt enligt 7 §, må vid jämkning enligt 12 § 1 mom. hänsyn
tagas till sådana i sisinämnda författningsrum omförmälda avdrag, vilka
sjömannen med lillämpning av grunderna för lagen om siallig inkomstskatt skulle
hava kunnat påräkna vid laxering i det land, där sjömannen är bosatt. Har vid
nämnda laxering avdrag kunnat ulnyltjas av sjömannen själv eller hans make
skall jämkning dock ej medgivas.

Vid jämkning enligl 12 § 3 och 5 mom. för i Sverige icke
bosau sjöman skall slutlig skatt beräknas med tillämpning av svenska
beskattningsregler.

Med deltidstjänstgöring enligt 12 § 5 mom. förslås
tjänslgöring som enligt anställningsavtal skall fullgöras på kortare lid än
hellid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

6 Förslag tUl

Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1965: 269) med särskilda beslämmelser om kommuns
och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.' dels all 2 § skall upphöra
atl gälla, dels att 1,3 och 4 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommuns
och annan menighels utdebitering av skatt skall bestämmas i förhållande till
det antal skattekronor och skatteören, som vid närmast föregående års laxering
påförts de skattskyldiga, Juslerat enligt 2 § och ökat med det antal
skallekronor, som slaten skall tillskjuta enligt lagen (1973:433) om
skalleuljämningsbidrag och med bidragsunderlag enhgt beslämmelserna om
skattebortfallsbidrag.

Skallesalsen för kommuns och annan menighets uttag av
skatt skall bestämmas i förhållande till det anlal skallekronor och skatteören,
som enligt länsstyrelsens beräkning kommer att påföras de skattskyldiga vid
taxeringen det år skattesatsen skall fastställas, ökal med det antal
skattekronor, som staten uppskattas skola tillskjuta enligl lagen f/979.-000)
om skatteutjämningsbidrag.

Om enligl 4 kap. 4§ andra stycket kommunallagen
(1977:179) annan skattesats slutligt fastställs än den som har bestämls
tidigare, skall den nya skallesalsen om möjligl bestämmas med hänsyn till det

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Lagen omtryckt 1973:437. Senaste lydelse av lagens
rubrik 1977:191 2 § 1977:1096.

» Senasle lydelse 1976:198.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

23

opaginerad Kontrollera mot PDF

antal skaltekronor och skalteören som har påförts de
skattskyldiga vid taxeringen det år skattesatsen skall fastställas.

3
§ 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Länsstyrelsen
skall senast den 10 september varje år lämna kommun, landstingskommun och
församling uppgift om det skatteunderlag, som enligl 2 § skall beakias vid
bestämmande av utdebitering.

Länsstyrelsen
skall senast den 10 september varje år lämna kommun, landstingskommun och
församling uppgift om det beräknade antalet skaltekronor och skalteören som
avses i 1 § första stycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommun
är berättigad atl för vissl år av staten uppbära kommunalskatt med belopp som
molsvarar vad som skulle ulgå på grundval av antalet skaltekronor och
skalteören i kommunen/ör årel, beräknat efter den skallesats som har bestämts
för det föregående året. Vid beräkningen av anlalel skaltekronor och
skalleören beakias bestämmelserna 12 §.

Kommun
är berättigad atl under visst år av staten uppbära kommunalskatt med belopp
som molsvarar vad som skulle ulgå på grundval av antalet skallekronor och
skatteören i kommunen vid det föregående årels (taxeringsåret) taxering, beräknat
efter den skattesals som har bestämls för årel före taxeringsåret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
enligt 4 kap. 4 § kommunallagen (1977:179) annan skattesals slutiigl
fastställts än den som har bestämls lidigare, skall till grund för utbetalningen
läggas den utdebitering som har bestämts i samband med atl budgeten fastställdes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommun är
berättigad att av staten såsom förskott uppbära det belopp som på grundval av
taxeringsnämnds beslul vissl år (laxeringsår) rörande laxering till kommunal
inkomstskatt har beslutats //// utdebitering för del kommande året. Vid beräkningen
av förskollsbelop-pel Jusieras anlalel skallekronor och skalleören enligl 2 §.
Vad som har beslutats lill utdebitering ingår i kommunens fordran hos staten
vid ingången av året näst efter det år, då beslutet fattades. Förskottet
avräknas mot den kommunalskatt, som kommunen har rätt alt uppbä-

' Senaste lydelse 1976:198. * Senaste lydelse 1977:191.

Kommun är
berättigad att under visst år av staten såsom förskott uppbära elt belopp som
motsvarar produkten av den skattesals som har beslutats för året och del anlal
skattekronor och skatleören, som enligt taxeringsnämnds beslut rörande del
föregående årels taxering lill kommunal inkomstskatt har påförts de
skattskyldiga. Det nu nämnda beloppet ingår i kommunens fordran hos staten vid
ingången av året näst efter del år, då beslutet fattades. Förskottet avräknas
mot den kommunalskatt, som kommunen har rätt att uppbära av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160

Nuvarande lydelse

ra av staten på grundval av laxeringen under året efter
del år, då förskottet ulanordnas enligt bestämmelsema i femte styckel.

Är
anlalel hos länsslyrelsen registrerade kyrkobokförda invånare i kommunen vid
mitten av augusti månad taxeringsåret siörre än del var vid mitten av augusti
månad två år lidigare, skall förskott, beräknat enligt Iredje stycket, ökas i
förhållande lill ökningen i kommunens invånarantal mellan de angivna
lid-punktema. Sådant ökat förskoll ingår i kommunens fordran hos slaten och
avräknas enligl iredje styckel. Länsslyrelsen skall senasi den 10 sepiember
lämna kommunen uppgift om del invånarantal och det däremot svarande uppräknade
skatteunderlag, som skall ligga till grund för beräkningen.

24

Föreslagen lydelse

staten på grundval av taxeringen under årel efter del år,
då förskottet utanordnas enligt beslämmelserna i femte stycket.

Är anlalel hos länsslyrelsen registrerade kyrkobokförda
Invånare i kommunen vid mitten av augusti månad laxeringsårei siörre än det var
vid millen av augusti månad två år lidigare, skall förskott, beräknat enligt
tredje stycket, ökas i förhållande lill ökningen i kommunens invånarantal
mellan de angivna tid-punklema. Sådant ökat förskott ingår i kommunens fordran
hos staten och avräknas enligt iredje stycket. Länsslyrelsen skall senasi den
10 sepiember lämna kommunen uppgift om det invånarantal och det däremoi
svarande beräknade antalet skattekronor och skatteören, som skall ligga lill
grund för ökningen av förskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Belopp, som vid ingången av ett år utgör kommunens fordran
hos staten enligt denna paragraf, skall länsslyrelsen under samma år utanordna
till kommunen med en sjättedel på åttonde dagen i var och en av månaderna
januari, mars, maj, juli, september och november. Är kommunens fordran icke
uträknad vid utbeialningstillfällel i januari månad, skall vid detta lillfälle
utbetalas samma belopp som har utbetalats i november månad del föregående året.
När särskilda skäl föranleder del får länsslyrelsen dock förordna att
utbetalning skall ske med annat belopp. Om det belopp som utbetalades i januari
månad icke motsvarar en sjättedel av kommunens fordran, skall den jämkning som
föranledes härav ske i fråga om del belopp, som utbetalas i mars månad.

Vad som har sagts om kommunalskatt tillämpas på
motsvarande sätl i fråga om landslingsskall. I fråga om församlingsskatt gäller
däremot bestämmelsema i 84 § lagen (1961:436) om församlingsstyrelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980. Äldre
bestämmelser om bestämmande av utdebitering saml förskottsutbetalning av
allmän kommunalskatt gäller fortfarande i fråga om åren 1980 och 1981. De nya
bestämmelsema i 3 § och 4 § fjärde stycket tillämpas från och med den Ijuli
1979.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 25

7 Förslag tUI

Lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsslyrelse

Härigenom
föreskrivs atl 83, 84 och 86 §§ lagen (1961:436) om församlingsslyrelse' skall
ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kyrkorådet
åligger att, sedan församlingens utgifts- och inkomst-stat faslställls,
ofördröjligen giva kommun, i vilken församlingen är belägen, del av beslutet.
På sätl i kommunallagen (1953:753) är stadgat har kommunstyrelsen därefter atl
underrätta riksskatteverket, länsstyrelsen och vederbörande lokala
skattemyndighet för debilering och uppbörd av församlingsskall.

Kyrkorådet
skall, sedan församlingens utgifts- och inkomststat fastställts, genast
underrätta kommun, i vilken församlingen är belägen, om beslutet. På sätt i
kommunallagen (1977:179) är stadgat skall kommunstyrelsen därefter underrätta
den lokala skattemyndigheten och statistiska centralbyrån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Församling
äger av statsverket uppbära församlingsskall med belopp, motsvarande vad som
skulle ulgå på grundval av del anlal skattekronor och skatleören, som vid
taxering/ör visst år påföras de till församlingen skattskyldiga, efter det belopp
för skattekrona och skatteöre, som bestämls lill utdebitering för
nästföregående år. Vid beräkningen av antalel skaltekronor och skatleören
beaktas bestämmelserna i 2 § lagen (1965: 269) med särskilda beslämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skall. Har skattskyldig enligt
lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör
svenska kyrkan åtnjutit lindring i skattskyldigheten lill församlingen, skall
belopp, som församlingen eljesl ägde uppbära av statsverket, nedsättas i
molsvarande mån.

Församling
är berättigad att under visst år av slaten uppbära församlingsskatt med
belopp som motsvarar vad som skulle ulgå på grundval av antalet skattekronor
och skatleören / församlingen vid det föregående årels (taxeringsåret)
laxering, beräknat efter den skattesats som har bestämls för året före
taxeringsåret. Har skaltskyldig enligl lagen (1951:691) om viss lindring i
skattskyldigheten för den som inle lillhör svenska kyrkan åtnjutit lindring i
skattskyldigheten till församlingen, skall belopp, som församlingen annars
skulle ha varit berättigad all uppbära av staten, nedsättas i motsvarande mån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160

Nuvarande lydelse

Församlingen äger av statsverket såsom förskott uppbära
det belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslul visst år rörande
taxering till kommunal inkomstskatt beslutals //// utdebitering för
nästkommande år. Vid beräkningen av förskoiisbeloppet Justeras antalet
skattekronor och skatleören enligt 2 § lagen med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighels utdebitering av skall. Vad sålunda beslulals lill
utdebitering ingår i församlingens fordran hos statsverket vid ingången av
året näst efter det, då beslutet fattades. Förskottet avräknas mot den
församlingsskatt, som församlingen äger uppbära av statsverket på grundval av
taxeringen under året efter del, då förskottet enligt bestämmelsema i
nästföljande stycke ulanordnas.

Belopp, som vid ingången av elt år utgör församlingens
fordran hos statsverket enligt försia och andra styckena, skall länsstyrelsen
under samma år utanordna till kommun, i vilken församlingen är belägen, med en
sjättedel å åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars. maj, juli,
september och november. Är församlingens fordran icke uträknad vid
ulbetalningslill-fället i januari månad, skall vid detta tillfälle utbetalas
samma belopp som utbetalades i november månad nästföregående år; dock må länsslyrelsen,
då särskilda skäl föranleda därtill, förordna alt utbetalning skall ske med
annat belopp. Däresl det i januari månad utbetalade beloppet icke molsvarar en
sjättedel av församlingens fordran, skall härav betingadyämkningske av del belopp,
som utbetalas i mars månad. Kommunen skall därefter avlämna medlen till
kyrkorådet.

26

Föreslagen lydelse

Församling är berättigad atl under visst år av staten
såsom förskott uppbära ett belopp som molsvarar produkten av den skattesats
som har beslutats för året och det antal skattekronor och skalleören, som
enligt taxeringsnämnds beslul rörande det föregående årets laxering lill
kommunal inkomstskatt har påförts de skattskyldiga. Del nu nämnda beloppel
ingår i församlingens fordran hos slaten vid ingången av året efter del år,
då beslutet fattades. Förskottet avräknas mot den församlingsskalt, som församlingen
har räll all uppbära av staten på grundval av taxeringen under årel efter det,
då förskottet enligl bestämmelsema i nästföljande stycke utanordnas.

Belopp, som vid ingången av ett år utgör församlingens fordran
hos staten enligl första och andra styckena, skall länsstyrelsen under samma
år utanordna till kommun, i vilken församlingen är belägen, med en sjättedel på
åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars, maj, juli, september och
november. Är församlingens fordran inle uträknad vid utbeialningstillfällel i
januari månad, skall vid delta lillfälle utbetalas samma belopp som
utbetalades i november månad föregående år. När särskilda skäl föranleder del
får länsstyrelsen dock förordna alt utbetalning skall ske med annat belopp. Om
del belopp som utbetalades i januari månad inte molsvarar en sjättedel av
församlingens fordran, skall den iämkning som föranleds härav ske i fråga om
del belopp, som utbetalas i mars månad. Kommunen skall därefter avlämna medlen
lill kyrkorådet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

27

opaginerad Kontrollera mot PDF

Länsslyrelsen skall senasi den 8 mars lill församlingen
överlämna för näslföregående år upprättad redovisning över församlingen
tillkommande och till församlingen ulanordnad församlingsskatt.

Närmare föreskrifter angående dylik redovisning meddelas
av regeringen eller den myndighet regeringen förordnar.

86 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beträffande församling i Slockholm och Sloekholms
kyrkliga samfällighet skola gälla följande särskilda beslämmelser.

a)
Del åligger
samfälligheiens kyrkoråd och varje församlings kyrkoråd alt. sedan utgifts- och
in-komstslal fastställts, ofördröjligen undertätla länsstyrelsen och den lokala
skattemyndigheten om det belopp för skattekrona och skatteöre, som bestämls
//// utdebitering för nästkommande år. Samtidigt skall länsstyrelsen
underrättas om det sammanlagda belopp, som för nämnda år beslutats lill
utdebitering på grundval av det löpande årels taxering till kommunal inkomstskatt.
Om debitering och uppbörd av församlingsskalt gäller vad därom särskilt är
stadgal.

b)
Belopp, som
avses i 84 § tredje slyckel, skola ulanordnas direkl lill församlingen eller
samfälligheten.

Belräffande församling i Slockholm och Stockholms
kyrkliga samfällighet gäller följande särskilda beslämmelser.

a) Samfälligheiens
kyrkoråd och

varje församlings kyrkoråd skall,

sedan utgifts- och inkomstslat har

faslställls, genast undertätla den

lokala skattemyndigheten och sta

tistiska centralbyrån om den skat

tesats, som har bestämls för det

följande året. Om debilering och

uppbörd av församlingsskall gäller vad därom särskilt är
stadgat.

b) Belopp,
som avses i 84 § tred

je styckel, skall ulanordnas direkt

till församlingen eller samfällighe

ten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980. Äldre
beslämmelser om beräkning av skatteunderlag gäller fortfarande i fråga om åren
1980 och 1981.

8 Förslag till

Lag om upphävande av förordningen (1972:140) om
skattebortfallsbidrag

Härigenom föreskrivs atl förordningen (1972:140) om skattebortfallsbidrag'
skall upphöra all gälla vid ulgången av år 1979. Äldre bestämmelser skall
fortfarande gälla för skatlebortfallsbidrag som skall ulgå på grundval av 1979
och 1980 års laxeringar saml i fråga om förskottsbetalning till och

Senaste lydelse av förordningens rubrik 1975: 284.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 28

med
år 1981. Avräkning av erhållna förskott åren 1980 och 1981 skall ske mot allmän
kommunalskatt.

Länsstyrelse
får dock fastställa bidragsunderiaget senast den 25 januari året efter
taxeringsåret och senasi samma dag tillställa bidragskommun uppgift om
underlagels slorlek. Till ledning för bidragskommuns budgetarbete åren 1979
och 1980 skall länsslyrelsen senasi den 10 september lämna kommunen uppgift om
bidragsunderiagets uppskattade storlek.

9
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall

Härigenom
föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa
fall' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3 §2 Vid prövning
av skattebegränsningen fastställes ell spärrbelopp med hänsyn till den
beskattningsbara inkomst som beräknals för den skallskyldige enligl lagen
(1947: 576) om statlig inkomstskatt för det år vartill skatten hänför sig.

Den
beskattningsbara inkomsten Den beskattningsbara inkoms-

skall ten, minskad med 4500 kronor,

skall

ökas
med avdrag enligl lagen (1975:1147) om särskilt invesieringsavdrag vid taxering
lill statlig inkomstskatt eller därmed jämförlig författning,

ökas
med sådani schablonavdrag för egenavgifter som avses i punkt 2 a av
anvisningama till 22 § och punkt 9a av anvisningama lill 29 § kommunalskattelagen
(1928: 370), saml

ökas
med avdrag och minskas med inläkt som avses i andra och Iredje styckena av
anvisningarna till 41 b § nämnda lag,

alll
under förutsättning all den skaltskyldige vid beräkningen av den beskattningsbara
inkomsten erhållit avdrag eller beskattats för intäkt av här angivet slag.

Om
den skattskyldige eriagt sjömansskatt under beskattningsåret, skall den
beskattningsbara inkomsten ökas med den till sjömansskatt beskattningsbara
inkomsten och enligt I § 2 mom. lagen (1958: 295) om sjömansskall
skattepliktig dagpenning.

'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:772. ' Senaste lydelse 1976:1095.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160

Nuvarande lydelse

Spärrbeloppet utgör 80 procenl av den del av den
skaltskyldiges enligl första styckel beskattningsbara inkomsi, ökad eller
minskad enligl andra och iredje styckena, som ej överstiger 200000 kronor och
85 procenl av överskjutande belopp.

29

Föreslagen lydelse

Spärtbeloppet utgör 80 procent av den del av den
skaltskyldiges enligl försia stycket beskattningsbara inkomst, ökad eller
minskad enligt andra och tredje styckena, som ej överstiger JO basenheter enhgt
lagen (1977:1071) om basenheter enhgt 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskall och 85 procent av överskjutande belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 §3

Spärrbelopp enligl 3 § jämföres med sammanlagda beloppel
av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt, allmän kommunalskatt,
landsiingsmedel och egenavgifter som beräknats för den skallskyldige på grund
av taxeringen (skattebeloppet). I skallebeloppet inräknas även sjömansskatt,
om den skallskyldige eriagt sådan skatt under beskattningsåret.

Med
egenavgifter förslås avgifter som avses i första stycket av anvisningama lill
41 b § kommunalskattelagen (1928: 370).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är den
skaltskyldige berättigad till nedsättning av statlig inkomstskatt eller
förmögenhetsskatt genom skattereduktion som avses i 2 § 4 eller 5 mom.
uppbördslagen (1953:272) eller sparskattereduktion enligl 2§ lagen (1978:423)
om skattelättnader för vissa sparformer eller genom avräkning av utländsk
skall enligt särskilda föreskrifter, skall skattebelopp enligt första slyckel
beräknas som om skallereduktion eller avräkning av skatt icke skett.

Är den
skatiskyldige berättigad till nedsättning av statlig inkomstskatt eller
förmögenhetsskatt genom skallereduktion som avses i 2§ 4 eller 5 mom.
uppbördslagen (1953:272) eller sparskattereduktion enligl 2§ lagen (1978:423)
om skallelättnader för vissa sparformer eller gåvoreduklion enligl 3 § lagen
(1979:000) om skattelättnad för vissa gåvor eller genom avräkning av utländsk
skatt enligl särskilda föreskrifter, skall skattebelopp enligt första styckel
beräknas som om skattereduktion eller avräkning av skall icke skett.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den I januari 1980 och tillämpas
försia gången i fråga om skall som påförs på grund av 1981 års taxering.

' Senaste lydelse 1978:427.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 30

10
Förslag till

Lag om skattelättnad
för vissa gåvor

Härigenom
föreskrivs följande.

1 § Skattelätlnad enligl denna lag medges fysisk
person som har varit bosatt eller har vistats stadigvarande här i riket under
någon del av beskattningsåret eller som under denna tid har haft inkomst
enligl lagen (1958:295) om sjömansskall.

2 § Skattelättnad medges i form av skattereduktion
(gåvoreduktion) enligt 3 § för gåva i form av kontanter som under
beskattningsåret har lämnats till svensk stiftelse eller förening som i
överensslämmelse med sina siadgar huvudsakligen utövar internationell
biståndsverksamhet eller verkar för intemationellt samförstånd eller
internationellt verkar för respekt för mänskliga räliigheter.

Riksskatteverket
upprättar årligen förteckning över organisalioner till vilka gåvor anses kunna
ges med rätt lill gåvoreduktion för givaren. I förteckningen upptas bara
organisationer som har gjort framställning därom.

3 §
Gåvoreduklionen utgör 50 % av det belopp som under beskattnings

året har givits till organisation som avses i 2 §. Gåvoreduklion får dock in

te beräknas på högre sammanlagl belopp än 2000 kronor. Är del samman

lagda beloppel av gåvor till en organisation lägre än 200 kronor medges in

te gåvoreduktion. Öretal som uppkommer vid beräkning av gåvoreduklion

bortfaller.

1
fråga om gåvoreduklion lillämpas 2 § 4 mom. femte och sjätte styckena
uppbördslagen (1953: 272).

4 §
Skattskyldig, som vill åtnjuta gåvoreduktion enligt 3 §, skall till den

allmänna självdeklaralionen foga intyg av den mollagande organisaiionen

eller annat skriftligt bevis som visar gåvans storlek och organisationens

namn. 1 fråga om gåva lill organisation som inte upptagits i den förteckning

som anges i 2 § andra styckel skall dessutom utredning lämnas om organi

sationens verksamhetsinriktning.

Denna
lag Iräder i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas på gåvor som har lämnats
efter ikraftträdandet.

11
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom
föreskrivs all 3, 28 och 38§§ lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt'
skall ha nedan angivna lydelse.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1974:857.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § 2

Från skattskyldighet enligt denna lag äro befriade staten;

trossamfund eller församling som regelbundet anordnar
offentlig gudstjänst, kyrka, samarbetsorgan Jör sådana Juridiska personer saml
stiftelse eller sammanslutning som är anknuten lill sådant trossamfund eller
sådan församling och vars verksamhei kan anses utgöra elt led i samfundels
eller försam-Ungens:

stiftelse eller sammanslutning med huvudsakligt ändamål
att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikels försvar;

stiftelse eller sammanslutning, som har lill huvudsakligt
ändamål alt främja bams eller ungdoms vård och fostran eller utbildning eller
att främja vård av behövande ålderstigna, sjuka eller lytla, dock icke där
ändamålet är att sålunda tillgodose medlemmar av viss eller vissa släkter;

akademi och sådan stiftelse eller sammanslutning, som har
till huvudsakligt ändamål atl främja vetenskaplig undervisning eller
forskning.

Skattebefrielse enligl denna paragraf lillkommer icke
sammanslutning, som har till syfte att i sin verksamhet tillgodose medlemmaraas
ekonomiska intressen, och ej heller utiändsk akademi, stiftelse eller sammanslutning.

28 §3

Till klass 1 hänföras efterlevande make, bam, avkomling
till bam, make lill barn och efterievande make till avlidet bam. Delta gäller
även om barnet eller avkomlingen till följd av adoption förlorat sin arvsrätt
efter arvlålaren.

Såsom skattefritt avdragas från lott som tillkommer den
avlidnes efterlevande make 30000 kronor, från vad som lillkommer annan i klass
1 15000 kronor och från lott, som beskattas enligl klass II eller klass III,
3000 kronor. Har barn eller avkomling till avlidet bam vid skattskyldighetens
inträde ej fyllt 18 år, avdragas ytterligare 3000 kronor för vaije helt år
eller del därav, som då återstod till dess sagda ålder uppnås.

Med make
jämställes den som vid liden för dödsfallet sammanlevde med den avlidne, om de
sammanlevande lidigare varit gifta med varandra eller gemensamt ha eller ha
haft barn. Molsvarande gäller, i förhållande till den avlidnes bam, beträffande
den som sammanlevt med barnet. Slyvbams-och foslerbarnsförhållande räknas lika
med skyldskap. Med fosterbarn avses bam, som före fyllda 16 år stadigvarande
vistals i den avlidnes hem och därvid erhållit vård och fostran som egel bam.

* Senasle lydelse 1964: 20 och 1974:857 (ingressen). =
Senaste lydelse 1974:240 och 1974: 857 (ingressen).

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

32

opaginerad Kontrollera mot PDF

Högre avdrag än enligl andra stycket får ej åtnjutas i
fråga om vad som erhålles från samme arvlålare eller teslator, även om del
erhålles vid skilda tillfållen.

Till klass II hänföres annan arvinge eller teslamentslagare
än sådan som avses i klass 1 eller III.

Till klass
III hänföras

opaginerad Kontrollera mot PDF

kyrka,
landsting, kommun eller annan menighet ävensom hushållningssällskap med
stadgar som faslställls av regeringen eller myndighet som regeringen
beslämmer;

landsting,
kommun eller annan menighet ävensom hushållningssällskap med stadgar som
fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer;

opaginerad Kontrollera mot PDF

stiftelse med huvudsakligt syfte all främja religiösa,
välgörande, sociala, poliliska, konslnäriiga, idrottsliga eller andra därmed
jämföriiga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål;

stiftelse med huvudsakligt ändamål att främja landets
näringsliv;

registrerad understödsförening;

sådan sammanslutning, som, ulan att hava lill syfte alt i
sin verksamhei tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen
fullföljer ovan angivet ändamål;

folkelshusförening, bygdegårdsförening eller annan
liknande sammanslutning, som har lill främsta syfte atl anordna eller
tillhandahålla allmän samlingslokal,

där fråga är om svensk juridisk person och skattebefrielse
ej åinjutes jämlikt 3§.

För skatteloll, som i 11 § 2 mom. sägs, beräknas skatten
efter den klass, gällande för arvinge eller universell teslamentslagare i
dödsboet eller för mollagaren av det legat varom fråga är, som medför lägst
skatt. Från skat-teloit medgives icke avdrag enligt andra slyckel.

Vad som återstår, sedan avdrag enligl andra stycket
gjorts, ulgör skattepliktig lott. Denna skall jämnas till närmast lägre
hundratal kronor. Om öretal uppkommer vid beräkning av skalt, skall skatten
jämnas nedåt lill närmasl hela krontal.

Skatten
beräknas enligl följande skalor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skattepliktig lott, kr.

- 25000

25000- 50000

50000- 75 000

75000- 100000

lOOOOO- 150000

150000- 250000

250000- 350000

350000- 500000

500000-1000000 1000000-2000000 2000000-5000000 5000000-

Klass I Arvsskatt, kr.

5 % inom skiktet 1250-1-10%" 3 750+15%" 7
500-1-22%"

13000-1-28%" 27000-1-33%" 60000-38%"
98000-1-44 %"

164000-1-49%"

409000-1-53 % "

939000-1-58%"

2679000-1-65%''

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160

Nuvarande
lydelse

Föreslagcn lydelse

Klass II

SkaUepliktiglott,
kr.

Arvsskatt, kr.

- 10000

8 % inom skiktet

10000- 20 000

800-1-16 % "

20000- 30000

2 400-H24%"

30000- 50000

4800-1-32%"

50000- 70000

11200-1-40%" " ;

70000- 100000

19200-1-45%"

100000- 150000

32700-K50%"

150000- 200000

57700-1-56%" " ;

200000- 500000

85 700-1-61%"

500000-1000000

268700-1-67%"

1000000-

603700h-72%"

Klass III

Skalteplikliglott,
kr.

Arvsskatt, kr.

- 10000

8 % inom skiktet

10000- 20000

800-1-16%" " ;

20000- 30000

2400-1-24%"

30000-

4800-1-30%"

33

opaginerad Kontrollera mot PDF

38 §" Från gåvoskatt äro, förutom i 3 § omförmälda
juridiska personer, befria-

de:

opaginerad Kontrollera mot PDF

kyrka,
landsting, kommun eller annan menighet ävensom hushållningssällskap med
stadgar som fastslällls av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer;

landstingskommun,
kommun eller annan menighet ävensom hushållningssällskap med stadgar som
fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer:

opaginerad Kontrollera mot PDF

stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa,
välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed
jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål;

stiftelse med huvudsakligt ändamål all främja landels
näringsliv;

registrerad understödsförening eller sådan sammanslutning,
som. ulan att hava till syfte alt i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas
ekonomiska inlressen, huvudsakligen fullföljer ovan angivet ändamål;

folkelshusförening, bygdegårdsförening eller annan
liknande sammanslutning, som har lill främsta syfte all anordna eller
tillhandahålla allmän samlingslokal.

Skattebefrielse enligt denna paragraf tillkommer endast
svensk juridisk person och äger icke rum, där givaren för sin livslid eller för
viss tid förbehållit sig nyttjanderätt till eller rätt lill ränta, avkomsl
eller annan förmån av den bortgivna egendomen eller del därav.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980 men tillämpas
icke om skattskyldighet inträtt dessförinnan.

3 Riksdagen 1978179. I saml. Nr
160

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 34

12 Förslag till

Lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308)

Härigenom föreskrivs att 7 och 11 §§ stämpelskaltelagen
(1964:308)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §2

Skatten utgår
med en krona för Skatten utgår med en krona och

varje fullt hundratal kronor av femtio öre för vae fullt
hundralal

egendomens värde, dock lägst med kronor av egendomens värde, dock

tio kronor. lägsl med tio kronor.

Förvärvas egendomen av juridisk person, uigår skatten med
dubbelt belopp utom i fall, då förvärvaren

1) om han erhållit egendomen såsom gåva skulle ha varit
befriad från gå

voskatt;

2)
är
bosiadsrällsförening eller av bostadsslyrelsen eller länsbostadsnämnd erkänd
som allmännyttigt bostadsförelag enligl de beslämmelser om län av statsmedel
till främjande av bostadsbyggandet, som gällde vid tiden för förvärvet;

3)
är
kreditinrättning och enligt lag eller enligt reglemente eller bolagsordning,
som regeringen faslslälll, skyldig alt åter avyttra egendomen; eller

4)
är dödsbo.

II ¥ Beviljas inteckning eller förklaras ansökan om inteckning vilande,
skall stämpelskatt erläggas. Med beviljande av inteckning likställes i denna lag
alt inteckning överföres från skeppsbyggnadsregistrel lill skeppsregistret.

Skallen utgår med fyra kronor Skatten utgår med lio kronor för

för varje fullt lusental kronor av det varje fullt
tusental kronor av det

kapitalbelopp, för vilket inteckning kapitalbelopp, för vilket inteckning

beviljas eller ansökan om inteck- beviljas eller ansökan om inteck

ning förklaras vilande, dock lägsl ning förklaras vilande, dock lägst

med tio kronor. med tio kronor. För inteckning i

skepp utgår dock skallen med fyra kronor för varje fuUt
tusental kronor av motsvarande kapitalbelopp.

Skatteplikt föreligger icke, när

1)
inteckning
meddelas i järnväg för allmän trafik;

2)
vjlandeförklarad
ansökan om inteckning fullföljes;

3)
inteckning
meddelas på grund av 4§ lagen (1927: 79) om rält för borgenär till belalning
ur ersättning på gmnd av brandförsäkringsavlal;

' Lagen omtryckt 1971: 454. Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974:864. « Senaste lydelse 1974: 864. " Senaste lydelse 1977: 161.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4)
sammanföring av
inteckningar eller ulbyte av pantbrev, vilandebevis eller inlecknad
fordringshandling äger riim;

5)
inteckning
utsträckes till alt avse ylterligare en eller flera fastigheter eller
ytterligare ett eller flera luftfartyg;

6)
nylt pantbrev
eller vilandebevis utfärdas i fall som avses i 22 kap. 5 § iredje slyckel
jordabalken och i I0§ andra slyckel lagen (1927: 85) om dödande av förkommen
handling;

7)
sådan ålgärd
vidtages belräffande inteckning i luftfartyg som avses i 29 eller 30 § lagen
(1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg; eller

8)
inteckning
meddelas i skeppsbygge.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1980.

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § lagen (1962: 381) om allmän försäk

ring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

I §

Hos allmän försäkringskassa in- Hos allmän försäkringskassa in

skriven försäkrad äger enligl vad skriven
försäkrad äger enligl vad

nedan sägs rält lill sjukpenning, om nedan
sägs rält lill sjukpenning, om

hans sjukpenninggrundande in- hans
sjukpenninggrundande in

komst uppgår till minsl fyratusen- komst
uppgår till minst sextusen

femhundra kronor. kronor.

Försäkrad, som är inskriven i all- Försäkrad, som är inskriven i all

män försäkringskassa men som män
försäkringskassa men som

icke har sjukpenninggrundande in- icke
har sjukpenninggrundande in

komst uppgående till fyratusenfem- komsl
uppgående lill sextusen kro-

hundra kronor, skall ändå vara be- nor,
skall ändå vara berättigad lill

rälligad lill sjukpenning enligl vad sjukpenning
enligt vad nedan sägs,

nedan sägs, förutsatt alt han är gift förutsatt
atl han är gift och stadig-

och stadigvarande sammanbor med varande
sammanbor med sin make

sin make eller, i annal fall, sladig- eller,
i annat fall, stadigvarande

varande sammanbor med barn un- sammanbor
med bam under sexton

der sexton år till honom eller hans år
lill honom eller hans make eller

make eller med någon, med vilken med någon, med
vilken han varit

han varit gift eller har eller har haft gift
eller har eller har haft bam.

barn.

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1980.

Den som vid ulgången av år 1979 är inskriven vid allmän
försäkringskassa, men vars sjukijenninggmndande inkomsi då icke uppgår lill
sextusen kronor, skall vid sjukdom uppbära sjukpenning enligl äldre
bestämmelser så länge hans inkomst av förvärvsarbeie uppgår lill
fyratusenfemhundra kronor men ej lill sextusen kronor.

' Lagen omtryckt 1977:630.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 36

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6§ och 4 kap. 6S lagen
(1976: 380) om arbetsskadeförsäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

6 §

. Sjukpenningunderlag utgöres av

1. för den som är sjukpenningförsäkrad enligl 3 kap.
lagen (1962:381)

om allmän försäkring:

hans sjukpenninggrundande inkomsi enligt 3 kap. 2§ nämnda
lag,

2. för den som ej är sjukpenningförsäkrad enligl 3 kap.
lagen om allmän

försäkring men likväl har inkomsi av förvärvsarbeie:

den inkomst som skulle ha ul- den inkomst som skulle ha ut

gjort sjukpenninggrundande in- gjort
sjukpenninggrundande in

komst för honom enligt 3 kap. 2§ komst för
honom enligt 3 kap. 2§

nämnda lag, om han hade varit nämnda lag,
om han hade varit

sjukpenningförsäkrad, dock lägst sjukpenningförsäkrad.
dock lägst

4500 kronor, 6 000 kronor,

3. för försäkrad som avses i I kap. I § andra stycket
eller som i annat fall

genomgick yrkesutbildning när skadan inträffade:

hans livränteunderlag enligt 4 kap.

Bestämmelsema i 4 kap. 8§ äger motsvarande tillämpning i
fråga om sjukpenningunderlag. Sjukpenningunderlaget får ej beräknas till högre
belopp än som motsvarar sju och en halv gånger det basbelopp enligt 1 kap. 6§
lagen om allmän försäkring som gällde vid årels början.

4 kap.

6 §

För den som ej är sjukpenning- För den som ej är sjukpenning

försäkrad enligt 3 kap. lagen försäkrad
enligt 3 kap. lagen

(1962:381) om allmän försäkring (1962:381)
om allmän försäkring

men likväl har inkomst av förvärvs- men
likväl har inkomst av förvärvs

arbete utgöres livränteunderiagel arbete
utgöres livränteunderlaget

av den Inkomst som skulle ha ut- av den
inkomst som skulle ha ut

gjort sjukpenninggrundande in- gjort sjukpenninggrundande
in

komst för honom enligt 3 kap. 2§ komsl för
honom enligl 3 kap. 2§

nämnda lag, Qm han hade varit nämnda lag,
om han hade varit

sjukpenningförsäkrad, dock lägst sjukpenningförsäkrad,
dock lägst

4500 kronor. 6000 kronor.

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1980.

Belräffande sjukpenning lill skadad vars
sjukpenningunderlag vid utgången av år 1979 ej uppgår lill 6000 kronor skall
äldre beslämmelser alltjämt äga tillämpning.

' Lagen omtryckt 1977: 264.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 37

15 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:423) om skattelättnader för
vissa sparformer

Härigenom föreskrivs all 2§ lagen (1978:423) om
skallelättnader för vissa sparformer skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Sparskattereduktion åtnjuts med 20% av belopp som under
inkomståret har insatts på särskilt lönsparkonto och som vid årets ulgång
inneslår på kontol. Detsamma gäller i fråga om belopp som under inkomståret har
insatts på aktiesparkonto och som vid årets utgång motsvaras av andelar i
aktiesparfond enligl lagen (1978: 428) om akliesparfonder eller inneslår på
kontot för inköp av sådana andelar. Sparskattereduktion åtnjuts under förutsättning
atl insättningar på lönsparkonlo eller aktiesparkonto har gjorts på kontol
under minst sex av inkomstårets månader. Varje insättning skall uppgå lill
lägsl 75 kronor och högst 400 kronor. Sparskattereduktion får inle beräknas pä
högre sammanlagt belopp än 4 800 kronor om ej annat följer av andra stycket.
Sparskattereduktion får inle heller beräknas på högre belopp än som motsvaras
av sådan inkomst som anges i 1 §. Öretal som uppkommer vid beräkning av
sparskattereduktion bortfaller.

Har
sparande enligt första styckel påbörjats under senare delen av årel men har
inle insättningar skelt under sex månader, åtnjuts sparskattereduktion för
sådana sparmedel först vid beräkning av skatt för det närmasl följande
inkomståret. Sparskatlereduktion enligt della siycke medges endast om
sparandet under det sisinämnda inkomståret uppfyller de förutsättningar som
anges i första stycket. Sparskatlereduktion får med lillämpning av delta
stycke beräknas på etl sammanlagt belopp av högst 6800 kronor.

1 fråga om sparskattereduktion I fråga om sparskatlereduktion

tillämpas
2 § 4 mom. femte och själ- lillämpas 2 8 4 mom. femte och själ-

te styckena uppbördslagen te styckena uppbördslagen

(1953:272). Sparskatlereduktion (1953:272). Sparskattereduktion

skall tillgodoräknas den skattskyl- skall tillgodoräknas den skaltskyl

dige före skattereduktion och sär- dige före gåvoreduktion enligl la-

skild skattereduktion. gen (1979:000) om skattelättnad

för vissa gåvor, skattereduktion och särskild
skallereduktion.

Denna lag träder i kraft den I januari 1980.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 38

Uldrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-01

Närvarande: statsministern Ullsten. ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wiksiröm, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe.
Wahlberg, Hansson, Enlund. Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus,
Tham, Bondeslam

Föredragande: staisrådel Mundebo

Proposition om fortsatt reformering av inkomstskatten,
m.m.

1 Inledning

I sitt slutbetänkande (SOU 1977:91, Översyn av
skattesystemet) redovisade 1972 års skatteutredning' sina överväganden och förslag
i fråga om återstående delar av utredningsuppdraget. Till en del har della
förslag redan behandlats av regering och riksdag och så har skelt i samband
med skatteomläggningen för år 1979 (prop. 1978/79:50, bilaga 2, SkU 1978/79:
19, rskr 1978/79: 107, SFS 1978: 912-915). Jag avser nu att ta upp frågor
rörande marginalskallesänkningar, folkpensionäremas skattelättnader, avdrag
för periodiskt understöd och fackföreningsavgifl samt behovet av fortsatt
utredningsarbete på några punkter. Även frågor med anknytning lill den
proposition (1978/79:95) om den kommunala ekonomin som har beslutats lidigare i
dag avser jag att behandla. Till protokollet i detta ärende bör fogas en
sammanfattning av skatteutredningens betänkande i de delar som nu är av
intresse som bilaga I. I fråga om marginalskatter m.m. samt folkpensionärernas
skallelältnader finns emellertid en sådan redovisning i bilaga 2: 1 lill
propositionen 1978/79: 50 vartill kan hänvisas.

Efter remiss har yttranden över belänkandet avgetls av
kammarrätten i Stockholm, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket (REV),
försäkringsinspektionen, statskontoret, riksrevisionsverkel (RRV),
riksskatteverket (RSV), slalens invandrarverk (SIV), bosladsstyrelsen,
länsslyrelserna i

' Direktören Bo Jonas Sjönander, ordförande,
riksdagsledamoten Alvar Andersson, professorn Osbome Bartley, riksdagsledamoten
Holger Bergqvist, departementsrådet Gunnar Björne, (. d. riksdagsledamoten
Erik Brandt, mimerastatsrädet Eric Enlund, riksdagsledamoten Ame Gadd,
sekreteraren Anna HedborgTTrksdagsledamo-ten Carl-Henrik Hermansson, direktören
Nils Holgerson, riksdagsledamöterna Gör-dis Hörnlund, Väller Kristenson, Bo
Lundgren och Tage Sundkvist, utredningschefen Olof Sundström samt
partisekreteraren Lars Tobisson.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 39

Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Malmöhus,
Göteborgs och Bohus, Gävleborgs samt Norrbollens län. Centralorganisationen
SACO/ SR (SACO/SR), Ensamslåendes intresseorganisation (ElO), Folkpartiets
kvinnoförbund, Fredrika-Bremer-förbundet, Föreningen Auktoriserade revisorer
(FAR), Föreningen Sveriges fögderiljänstemän. Hyresgästernas riksförbund.
Kooperativa förbundet (KF), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Pensionärernas
riksorganisation (PRO), Svensk induslriförening. Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Svenska bankföreningen. Svenska företagares riksförbund. Svenska
försäkringsbolags riksförbund. Svenska handelskammarförbundet. Svenska
kommunförbundet. Svenska revisorsamfundet (SRS), Svenska sparbanksföreningen.
Svenska uppfinnareföreningen (SUF), Sveriges advokatsamfund, Sveriges
folkpensionärers riksförbund (SFRF), Sveriges hantverks- och
induslriorganisalion (SHIO), Sveriges industriförbund, Sveriges
köpmannaförbund, Sveriges redovisningskonsulters förbund (SRF),
Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR) och Tjänstemännens
centralorganisation (TCO).

LRF åberopar elt yttrande från Lantbrukamas
skattedelegalion och SAF, Svenska bankföreningen. Svenska försäkringsbolags
riksförbund. Svenska handelskammareförbundet, Sveriges industriförbund saml
Sveriges köpmannaförbund ell yttrande från Näringslivels skattedelegalion
(NSD). Svenska försäkringsbolags riksförbund har därjämte överiämnal egel
yttrande. Vidare har överiämnals yttranden från lokala skallemyndig-helema I
Stockholms och Handens fögderier saml laxeringsavdelningen vid länsslyrelsen av
länsslyrelsen i Stockholms län, från Skånes handelskammare av länsstyrelsen i
Malmöhus län saml från Svenska byggnadsarbetareförbundet. Svenska
kommunalarbetareförbundet och Svenska träin-duslriarbelareförbundel av LO.

En sammanställning av remissyttrandena i de delar somjag
nu avser att ta upp bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 2.
Belräffande marginalskatter m. m. saml folkpensionäremas skallelältnader finns
en sådan redovisning i bilaga 2:2 lill den lidigare nämnda propositionen
1978/79: 50 vartill kan hänvisas.

I fråga om de periodiska understöden innebär uiredningens
förslag bl. a. atl avdrag för framtiden inle skulle medges för frivilliga
sådana. Förslagel fick elt tämligen blandat mottagande av remissinslanserna. En
del ansåg att det fanns goda skäl för att genomföra utredningsförslaget, andra
var iveksamma och menade alt det alltjämt kunde finnas sociala skäl för alt tillåla
avdrag. Olika tekniska svårigheter anfördes också som skäl mot utredningsförslaget.
För egen del anserjag att den nuvarande avdragsrätten för frivilliga periodiska
understöd kan ifrågasättas från vissa ulgångspunk-ter, främsi därför alt den
kan inbjuda lill missbruk. Å andra sidan är del knappast möjligl alt bestrida
att motiv i vissa fall ändå kan finnas för understöd i denna form. En del
remissinslanser har också påpekat, all ell slo-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 40

pande av avdragsrätten skulle kunna leda till olika
kringgåendeförsök av inte sällan svårbemästrad natur. Mot denna bakgrund är jag
f n. inte beredd att lägga fram förslag om längre gående begränsningar än de
som finns sedan år 1974.

Under remissbehandlingen har kritiska synpunkter framkommit
på utredningens förslag om avdrag för fackföreningsavgifter. Förslaget innebar
att avdrag skulle medges med 50% av eriagt belopp, dock högst 300 kr. Även
enligl min mening kan invändningar resas mol delta förslag. Eftersom del
innebär etl avsteg från den allmänna regeln om att medlemsavgit-ter inle är
avdragsgilla får man räkna med atl motsvarande önskemål kommer att framföras
från åtskilliga andra håll. Jag vill här erinra om att man vid tidigare
tillfällen när denna fråga varil aktuell ansett det nödvändigt atl ta in också
avgifter till branschorganisationer och vissa yrkessammanslutningar i bilden.
Likaså är del ägnat att inge betänkligheter från tillämp-ningssynpunkl atl
införa etl avdrag som lillkommer ett mycket slort antal skattskyldiga, men som
ändå i princip skall kontrolleras. Detla problem ställs i viss mån på sin spels
genom att det i riktlinjerna för den nya taxeringsorganisalionen ullalats alt
laxeringsmyndighelema normalt inle bör företa utredningar i fråga om mindre
belopp av den storleksordning det här skulle bli fråga om. Den sammanlagda
avdragssumman kan också beräknas uppgå till sådan slorlek all den skulle få
påtagliga slatsfinansiella konsekvenser. Jag är av bl. a. dessa skäl inte
beredd alt lägga fram förslag om införande av en avdragsräii för
fackföreningsavgifter. Jag delar emellertid utredningens uppfattning all
nuvarande skillnad i den skatlemässiga behandlingen av fackföreningsavgifter
och avgifter till vissa arbetsgivarorganisationer inte är tillfredsställande.
Enligt min mening ligger del nära till hands alt i denna situation i stället
ytterligare begränsa avdragsräuen för sistnämnda avgifter. Denna fråga måste
emellertid närmare utredas innan förslag kan föreläggas riksdagen. Jag avser
därför alt föreslå regeringen att låta utreda hur avgifter till
arbetsgivarorganisationer för framtiden bör behandlas i skattehänseende.

På några punkter har utredningen inte föreslagil
omedelbara ändringar men förordal ytterligare utredningsarbete. Utredningens
önskemål i fråga om bl. a. innationens inverkan på skattesystemet har redan
förverkligats. Jag avser ulredningen (B 1978:07) om real beskattning av räntor
och kapitalvinster, m.m. Beträffande underskoltsavdragen har ulredningen framhållit
alt fortsatt specialinriklat ulredningsarbele är påkallat. Jag delar denna
uppfattning och avser att inom kort begära regeringens bemyndigande atl få
tillkalla en utredning med uppdrag all behandla hithörande frågor. Den
progressiva ulgiflsskatten har behandlats i en särskild rapport (SOU 1976:62)
över vilken ell antal myndigheter och organisationer yllral sig. Ylterligare
ulredningsarbele behövs emellerlid enligl skatleuiredningens mening för all
klarlägga om utgiftsskatten kan vara etl tänkbart alternativ lill vårt
nuvarande skattesystem. Även här avser jag att begära bemyndigande all få
tillkalla en särskild utredning.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 41

I sitt slutbetänkande berörde 1972 års skatteutredning
även frågan om beskattningen av makar. F. n. sambeskattas makars
kapitalinkomster och förmögenheter, däremot inle deras arbetsinkomster.
Skalleulredningen ansåg enhälligt atl det av principiella skäl vore önskvärt
att införa helt individuell beskattning. Utredningen framhöll emellertid att
de civilrätlsliga reglerna om makars egendomsförhållanden därvid skulle kunna
utnyttjas av makarna i skalleundandragande syfte. Utredningen fann det därför
av praktiska skäl inte möjligt eller lämpligt all föreslå en sådan förändring.

Även jag anser atl principiella skäl lalar för en
avveckling av sambeskattningen. Jag instämmer dock i utredningens uppfattning
om att de civilrätlsliga reglerna om giftorätt m. m. kan lägga hinder i vägen
för en övergång. Enligt min åsikt bör man närmare undersöka möjlighelerna att
ge de civilrätlsliga reglerna en sådan form all en övergång till hell
individuell beskallning underlättas.

I sammanhanget vill jag anmäla ytterligare två frågor där
utredning bör ske innan förslag läggs fram för riksdagen. Den ena gäller
införande av skyldighet för banker m.fl. atl lämna kontrolluppgift till
skallemyndigheterna om insältamas ränteinkomster och kapitalbehållning. Den
andra frågan gäller möjligheterna lill ökad kontroll av innehav av
premieobligationer och andra obligationer. Dessa frågor togs upp av riksdagens
skalleul-skott vid behandlingen av prop. 1977/78:181 om den nya taxeringsorganisalionen
(SkU 1977/78:55). Regeringen avser all inom kort uppdra ål riksskatteverket
att göra det utredningsarbete som behövs och redovisa resultatet av sina
överväganden.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 30 december 1976
tillkallade jag en särskild ulredare, ambassadören Olle Dahlén, för alt pröva
frågan om avdragsräii vid inkomsttaxeringen för gåvor lill ideella och
huma-nilära ändamål. Genom tilläggsdirektiv fick ulredningen i uppdrag att lägga
fram förslag i fråga om arvsskattebefrieise för svenska kyrkans församlingar
och de fria trossamfunden och deras lokalorganisationer.

Utredningen, som anlog namnet utredningen om avdrag för
gåvor, avlämnade i maj 1977 belänkandel (Ds B 1977: 2) Avdrag för gåvor.

1 betänkandet föreslogs att avdrag skulle medges för gåvor
inom vissa gränser till bl. a. trossamfund och sådana organisationer som ägnade
sig åt hjälpverksamhet eller internationell biståndsverksamhet. Vidare
föreslogs arvsskattebefrieise för trossamfunden. Betänkandet - som också
innehåller en redogörelse för gällande räll och utländska förhållanden - bör
fogas till protokollet som bilaga 3.

Efter remiss har yttranden över belänkandet avgetls av
slyrelsen för internationell utveckling (SIDA), kammarkollegiet,
riksskatteverket (RSV), statens invandrarverk (SIV), kammarrätten i Stockholm
(KRNS), länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Kalmar, Malmöhus, Göleborgs
och Bohus, Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs, Väslernortlands och
Nort-bottens län, domkapitlen i Uppsala, Linköpings, Lunds och Stockholms

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 42

stift. Allmänna försvarsföreningen (AFF). Centerns
ungdomsförbund (CUF), Centralförbundet för befälsuibildning (CFB),
Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), De handikappades riksförbund (DHR).
De kristna samfundens nykterhetsrörelse Social-etisk samhällstjänst (DKSN),
Ensamståendes intresseorganisation (ElO), Filadelfiaförsamlingen i Stockholm,
Folkpartiets ungdomsförbund (FPU), Frivilligorganisationernas samarbetskommilté
(FOS), Frälsningsarmén, Förbundel Vi unga. Handikappförbundens centralkommitté
(HCK), Inlernaiionella kvinnoför-bundel för fred och frihel - svenska
sektionen, lOGT-NTO-rörelsen, KFUM-KFUM:s riksförbund, Konslnäriiga och
litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Krislen vetenskaps
publikalionskommilté för Sverige, Landsorganisationen i Sverige (LO),
Landstingsförbundet, Lutherska världsförbundels svenska sektion med
Lulherhjälpen (LVF), Länkarnas riksförbund. Mosaiska församlingarnas i Sverige
centralråd, Molorföramas helnykterhetsförbund (MHF), MS-förbundel, Näringslivets
granskningsnämnd, Hans Petersson i Norrköping, Riksförbundet för hjälp åt
läkemedelsmissbmkare (RFHL), Riksförbundet mot alkohol- och narkotikamissbruk
(RFMA), Riksförbundet narkoiikafritt samhälle (RNS), Riksförbundet Sveriges
lotlakårer. Riksföreningen för trafik- och polioskadade (RTP), Riksföreningen
för Waldorfpedagogik (RfW), Riksföreningen mot cancer. Rädda bamens
riksförbund. Stiftelsen för moralisk upprustning (MRA), Stiftelsen Swedish
co-operalive cenlre (SCC), Svenska flykfingrådel (SFR), Svenska freds- och
skiljedomsföreningen. Svenska frisksporlförbundel. Svenska kommunförbundel.
Svenska kyrkans församlings- och pastoralsförbund. Svenska nationalföreningen
mot hjärl-och lungsjukdomar. Svenska naturskyddsföreningen. Svenska
rolaryrå-det. Svenska röda korset. Svenska scoutförbundet. Svenska sektionen av
Amnesiy International, Sveriges evangeliska sludenl- och gymnaslslrörel-se
(SESG), Sveriges frikyrkoråds samarbetsnämnd, Sveriges krislna
soci-aldemokraters förbund Broderskapsrörelsen, Sveriges krislna ungdomsråd,
Sveriges riksidrottsförbund (RF), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Unga örnars riksförbund, Verdandi - arbetarnas nykterhels-förbund och Östra Södermanlands
järnväg. Dessulom har yttrande avgetls av den Svenska stiftelsen för World
Wild-life Fund.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet i detla ärende som bilaga 4.

I del följande avser jag all behandla även frågorna om avdragsräii
och arvsskattebefrieise.

2 Fortsatt reformering av inkomstskatten

2.1 Inledning

Jag avser nu all ta upp förslag till ändringar i den
statliga inkomstskatten. Dessa förslag syftar i första hand lill all fortsälla
del långsikliga re-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 43

formarbete beträffande inkomstbeskattningen som Inleddes
genom 1977 års beslut om sänkning av den statliga inkomstskatten och införande
av etl inflationsskydd för skatteskalan. Elt angelägel mål är att dämpa
marginal-skatteeffekterna. I denna del Innebär mina förslag dels fortsatta
sänkningar av skattesatserna i ett brett inkomstskikt, dels införande av en s.
k. margi-nalskatlespärr, dvs. en regel om begränsning av den sammanlagda
statliga och kommunala marginalskatten.

Ändringar av inkomstbeskattningen behövs även av andra
skäl. Jag har lidigare i dag (prop. 1978/79:95) redovisal mina överväganden och
förslag i fråga om den kommunala ekonomin. Jag angav där atl lagregleringen av
den s. k. förenklade beräkningen av del kommunala skatteunderlaget skulle tas
upp i förevarande proposiiion i samband med ändringarna i fråga om
inkomstbeskattningen. Därvid aktualiseras också frågor som rör det statliga
grundavdraget och den särskilda skaltereduktionen. Eftersom dessa
ändringsförslag berör vissa gmndläggande momeni vid inkomstbeskattningen
anserjag det lämpligast atl försl behandla dessa frågor och därefter
skatteskalans närmare utformning m. m.

2.2 Det kommunala skatteunderlaget

I propositionen om den kommunala ekonomin har jag uttalat
all del kommunala skatteunderlaget för framtiden bör bestämmas på etl betydligt
enklare sätt än f n. För atl hindra att omläggningen innebär en slor omedelbar
kostnadsökning för staten bör samtidigt del kommunala gmndavdraget och den
särskilda skattereduktionen ändras.

Enligt 2 § lagen (1965:269) med särskilda beslämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. inräknas inte i det kommunala
skatteunderlaget vissa skattepliktiga förmåner. Så är bl. a. fallet med
sjukpenning enligl lagen (1962: 381) om allmän försäkring, AFL. Reglerna om
delta tillkom genom lagstiftning år 1973 (prop. 1973:49, SkU 1973:30, rskr
1973:199, SFS 1973:434 och 437) när sjukpenningen m.fl. liknande ersättningar
gjordes skattepliktiga. Skälet härtill var atl staten, som skulle finansiera de
ökade kostnadema för sjukpenningreformen, skulle ges kompensation härför i
samband med avräkningen av kommunalskattemedel mellan staten och kommunerna.
Denna modell har sedan kommil lill användning i fråga om ytterligare
skattepliktiga ersättningar.

Det kommunala skatteunderlaget skall f. n. även ändras med
hänsyn tiil vissa bidrag. Så skall enligt 1 § nyssnämnda lag underlaget ökas
med skatlebortfallsbidrag i anledning av 1970 års skallereform; förordningen
(1972:140) om skatlebortfallsbidrag. Även i anledning av 1974 års skattereform
tillförsäkrades kommuneraa kompensation och beslämmelser om della logs in i den
tidigare angivna 2 § (prop. 1975/76:147, FiU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 258,
SFS 1976:198).

Som jag nämnl i propositionen om den kommunala ekonomin är
del me-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 44

ningen
att de nu nämnda skattepliktiga förmånerna för framtiden skall ingå i det
kommunala skatteunderiaget. I gengäld föreslås alt skatteborifallsbi-draget,
liksom kompensationen i anledning av 1974 års skattereform, slopas.
Nettoeffekten av dessa ålgärder är en icke oväsentlig ökning av del kommunala
skatteunderlaget. För all balansera della bör grundavdraget vid den kommunala
inkomsttaxeringen höjas från 4500 kr. lill 6000 kr. samtidigt som den av staten
finansierade särskilda skattereduktionen minskas i motsvarande mån. Denna
minskning bör därvid motsvara genomsnittlig kommunalskatt pä mellanskillnaden
I 500 kr., dvs. 435 kr. Genom en sådan omläggning minskar det kommunala
skatteunderlaget medan statens skatteinkomster ökar. Förändringens storlek har
avpassats så all övergången lill de nya reglerna skall bli neutral i fråga om
kostnadsfördelningen mellan stal och kommun. På sikt innebär däremoi den
förenklade skalteunderlagsberäkningen en växande inkomstöverföring till kommunsektorn.

För
de enskilda skattskyldiga innebär omläggningen ingen ändring av skatten i
kommuner med genomsnittlig utdebitering. I kommuner med högre utdebitering
sjunker däremot skallen någol, medan den blir något högre i kommuner med lägre
utdebitering än genomsnillel. Avvikelserna kan beräknas uppgå lill högst ca 60
kr.

Höjningen
av det kommunala grundavdraget aktualiserar frågan om del slalliga
grundavdragets utformning. Jag anser del olämpligl med olika grundavdrag vid
den kommunala och statliga inkomstbeskattningen. En höjning ocksä av det
statliga gmndavdraget medför emellertid på grund av skatteskalans
progressivitet betydligt större komplikationer än höjningen av del kommunala
avdraget. Problemet bör därför lösas på ett annat säll. Del Slalliga
grundavdraget får sägas uigöra en del av den statliga skatteskalan. Delta
grundavdrag skulle för framtiden kunna undvaras, genom atl skalan i stället
ändras samlidigl som den särskilda skattereduktionen anpassas härtill. Dessa
justeringar avser jag atl närmare behandla i följande avsnitt om teknisk
anpassning av skalleskalan, m. m.

Höjningen
av det kommunala gmndavdraget lill 6000 kr. påkallar ytterligare ändringar.
Jag har tidigare föreslagit (prop. 1978/79: 111, bil. 7) all
deklarationspliklsgränsen höjs till 6000 kr. Molsvarande höjning bör ske även i
fråga om andra gränser med anknytning lill grundavdragels slorlek. Även i fråga
om del s. k. hemmamakeavdragel i 2 § 4 mom. uppbördslagen får en ändring göras.
Också dessa frågor avser jag att la upp i närmasl följande avsnitt.

Mina
förslag i förevarande avsnitt föranleder följande lagändringar. I lagen (1965:
269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av
skatt, m. m. bör 2 § upphävas. Följdändringar får göras i 1 och 4 §§ saml i 84
§ lagen (1961:436) om församlingsslyrelse. Vidare bör förordningen (1972:140)
om skaltebortfallsbidrag upphävas.

Jag
vill dessulom i delta sammanhang också ta upp frågan om en anpass-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 45

ning av den förstnämnda lagen och till de ändrade
arbetsformerna för taxeringen i första instans enligt den s. k. RS-reformen.
Fr. o. m. år 1979 kommer laxeringsarbetet atl vara avslutat försl vid oktober
månads ulgång. Kommunerna och landstingskommunerna måste emellertid få besked
redan tidigare om det skatteunderlag som skall ligga till grund för deras beslul
om utdebitering för det kommande året. En regel måste därför införas om att
utdebiteringen får grundas på ett beräknat skatleunderiag. Besked om det
beräknade egna skatteunderiaget bör lämnas av länsstyrelsen senast den 10
september, dvs. inom samma tid som besked skall lämnas om uppskattat tillskott
av skatteunderlag enligt 11 § lagen (1979:000) om skatteutjämningsbidrag.
Detta föranleder jusleringar i I och 3 §§ samt i 4 § fjärde stycket. 1
anslutning lill dessa ändringar har också en del redaktionella ändringar
gjorts. Även i övergångsbestämmelserna till den upphävda
skat-teborlfallsbidragslagen behövs regler med anledning av RS-reformen. I bl.
a. 83 och 86 §§ församlingsslyrelselagen har underrällelsemtinerna förenklats.

Ändringarna i fråga om grundavdragen bör las in i 48 §
kommunalskallelagen (1928: 370), KL. och 8 § lagen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt. Si. I fråga om den särskilda skattereduktionen föranleder de nya
bestämmelserna ändringar i 2 § 5 mom. uppbördslagen (1953: 272), UL. Jag
återkommer i följande avsnitt till de närmare detaljerna i dessa ändringar,
liksom till de följdändringar som blir behövliga.

De nya reglerna bör såvitt gäller grundavdrag och
skattereduktion till-lämpas första gången vid 1981 års taxering. Delta bör
också gälla i fråga om det ändrade kommunala skalleunderlaget, liksom
beträffande skatlebortfallsbidrag. De nya beslämmelserna lillämpas försia
gången i fråga om utdebitering för år 1982. Denna skall beräknas på grundval av
1981 års laxering. Jag föreslår alt ikraftträdandet bestäms till den 1 januari
1980.

I fråga om uldebileringslagen bör äldre beslämmelser om
uidebiiering saml om förskottsutbetalning av allmän kommunalskatt lillämpas i
fråga om åren 1980 och 1981. I dessa delar är det fråga om åtgärder som bygger
på 1979 och 1980 års taxeringar. Däremot måste de nya bestämmelserna i I och 3
§§ saml 4 § fjärde styckel om utdebitering på gmndval av ett beräknat
skalteunderiag m. m. tillämpas redan under år 1979 efiersom RS-reformen redan
är genomförd. Under åren 1980 och 1981 skall dessulom länsstyrelsen lämna de
uppgifter som nu är föreskrivna i 3 §. Detla följer av vad jag nyss sagt om att
äldre bestämmelser om utdebitering m. m. skall tillämpas under dessa år. På
motsvarande sätt bör övergångsbestämmelser finnas i fråga om
skatlebortfallsbidrag och jusiering av det kommunala skatteunderlaget enligl 2
§ i den nyss nämnda utdebiteringslagen. Nuvarande bestämmelser skall alltjämt
gälla vid 1979 och 1980 års taxeringar. I fråga om förskoll bör äldre
beslämmelser gälla lill och med år 1981. Förskollen de sista åren, alllså 1980
och 1981, bör avräknas mol allmän kommunalskatt åren 1982 och 1983.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 46

2.3 Teknisk anpassning av skatteskalan, m. m.

Som jag redan nämnt bör det statliga gmndavdraget slopas i
samband med reformeringen av det kommunala skalieunderlagel. Isolerad skulle
denna ålgärd leda till skalleskärpningar som varierar från 90 kr. i skatteskalans
försia skikt till 2610 kr. i det högsla. De flesta inkomsttagare skulle också
få höjd marginalskatt. Elt sådant resultat är givetvis inte avsett och därför
måste en teknisk anpassning ske av skatteskalan. En mindre ökning av den särskilda
skattereduktionen krävs också. Jag vill samlidigl erinra om att minskning av
denna reduktion med 435 kr. motiveras av atl det kommunala grundavdraget enligt
mitt tidigare förslag ökar med I 500 kr.

Den särskilda skattereduktionen uppgår f. n. till det
belopp varmed 0,4 basenheter, enligt lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 §
I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, överstiger 1600 kr. En lämplig
justering uppnås genom alt gränsen om 1 600 kr. ändras till 2000 kr., vilket
alltså innebär en minskning av reduktionen med 400 kr. Under antagande om att
basenheten för år 1980 kommer att uppgå lill 5 700 kr. innebär detla alt den
särskilda skattereduktionen för årel blir 280 kr. med mill förslag.

Genom att inte längre någol gmndavdrag skall göras vid den
slalliga beskattningen kommer en given laxerad inkomsi all motsvaras av en
större beskattningsbar inkomsi än lidigare. En omräkning får därför göras av
skattesatserna för att undvika de höjningar av marginalskatten som delta eljest
innebär Som framgår av följande uppställning kommer det totala skatteuttaget
efter ändring av grundavdragen och den särskilda skattereduktionen och med
tillämpning av den omräknade slatsskatieskalan att mycket nära överensstämma
med det som följer av gällande regler. Den kommunala utdebiteringen har i
beräkningen antagits uppgå till 29 kr. och basenheten för år 1980 till 5 700
kr. Skattebeloppen avser skaiiskyldig ulan skattereduktion om 1 800 kr.

Taxerad

Skatt är 1980

Ändring efter

inkomsi.

enligt nuvarande

teknisk anpass-

kr.

regler, kr.

ning, kr.

10000

1025

- 2

20000

4125

- 2

30000

7 393

- 11

40000

11038

- 19

50000

15406

-)- 1

60000

20512

- 20

70000

26364

- 16

80000

32776

± 0

90000

39961

- 5

100000

47 533

-1- 4

120000

63 193

-I-I84

150000

87793

-H84

200000

130018

-1-409

300000

217018

-1-409

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 47

Upp
lill en inkomsi som motsvarar 20 basenheter - 114000 kr. år 1980 enligt
förutsättningarna - är avvikelserna helt obetydliga. Vid högre inkomster
uppslår en mindre skatteökning. För att undvika denna skulle nya skiktgränser
behöva införas i skatteskalan vid 21 resp. 31 basenheter, vilket jag finner
mindre lämpligt. Jag vill också fömlskicka all jag i del följande kommer alt
föreslå skallelällnader som mer än väl uppväger den skärpning som den lekniska
anpassningen här medför. Sammantaget kommer mina förslag alllså alt medföra en
skattesänkning även i de högsla inkomst-skikten. De nu nämnda ändringarna bör
lillämpas första gången på 1980 års inkomster. Jag avser all i etl senare
avsnitt la upp de ytterligare ändringar av teknisk nalur som föranleds av milt
förslag.

2.4
Marginalskattefrågor, m. m.

2.4.1
Sänkta marginalskatter för år 1980

Jag
har i flera tidigare sammanhang deklarerat all en sänkning av marginalskatterna
är en av de mest angelägna skallefrågorna i dag. En förskjul-ning av
skatteuttaget från inkomstskatten till andra skatleformer måste åsiadkommas. Av
den offentliga deballen har framgått all principiell enighel råder i detla
senare avseende även om skilda meningar förvisso redovisats om den exakta
utformningen av sådana insalser.

Av
internationella jämförelser som utförts, l. ex. av OECD:s sekrelarial, framgår
atl den svenska inkomstbeskattningen är unik framför alll genom den slarka
progressivitelen redan i normala inkomstlagen för heltidsarbe-lande. Det finns
andra länder i OECD-redovisningen som har etl högl genomsniilligi
inkomstskatteutlag, men inget med så hög marginalskatt för inkomster
motsvarande den genomsnittlige industriarbetarens eller någol därulöver. 1
någon mån återspeglar della en hög utjämningsambition i vårt land. Till stor
del är del emellertid ell resultat av många års alltför kortsiktigt inriktad
skattepolitik. Till följd av de starka höjningarna av de kommunala
skattesatserna och den tidigare avsaknaden av ell inflationsskydd för
skalleskalan har denna successivt kommit alt ändra karaklär. Genom all gränsen
för den högsla skiktgränsen i den statliga skatteskalans iniräde legal stilla
i nominella termer under lång tid före innevarande år har skatteskalan kommit
atl bli alll mer sammanträngd. Marginalskatten stiger snabbt med smala skikt i
de normala inkomsllägena, medan någon differentiering mellan höga och mycket
höga inkomster knappast finns kvar. Skattesatser som förut varil avsedda som
uljämningsfaklor belräffande ett begränsat antal personer med särskilt höga
inkomster har kommit alt bli aktuella fÖr allt störte grupper.

För
alt komma ur denna situation fordras en flerårig målmedveten reformpolitik.
Etl avgörande steg har lagils genom beslutet att införa elt in-flalionsskydd
för skatteskalan (prop. 1977/78:49, SkU 1977/78:14, rskr 1977/78:48, SFS
1977:1070 och 1071). Därmed har en fast grund lagts för

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 48

successiva sänkningar av marginalskatlesalserna. Man
riskerar inte längre all inflationen varje är raserar vad som i detla avseende
vunnits genom tidigare års beslut.

1972 års skatteuiredning har lagl fram ett förslag lill
marginalskattesänkningar i tre sleg. 1 förhållande till 1978 års skala innebar
delta sammanlagda sänkningar med upp till 14 procentenheter. Resultatet skulle
bl.a. bli att marginalskatten när förslaget genomförts kommer att ligga under
50 procent för inkomster upp till ca 64 000 kr. i nuvarande prisläge och överstiga
60 procent försl vid ca 75 000 kr. inkomst. Enligt min mening bör ett program
av minst denna omfattning genomföras de närmaste åren. Ett mindre steg har
tagits redan genom beslutet om 1979 års skatt (prop. 1978/79: 50 bil. 2, SkU
1978/79:19, rskr 1978/79:107, SFS 1978:912-915). Utrymmet för en
skatteomläggning var då med hänsyn till det samhällsekonomiska lägel mycket
begränsat. Ocksä för 1980 är utrymmet för reformer begränsal, men en ordentlig
insats för atl fortsätta sänkningarna av marginalskatten bör dock vara möjlig.
Jag vill därvid betona att det denna gång inte är fråga om att ge en
skattelätlnad i konsumtionsstimulerande syfte, utan om en skatteomläggning från
direkt inkomstskatt till beskattning i andra former. Jag återkommer i ell
senare avsnitt till frågan hur detta bör ske. Tyngdpunkten i
marginalskallesänkningarna bör ligga i de skikt där de stora grupperna av
hellidsarbetande befinner sig. Jag föreslår därför alt den slalliga
inkomstskatten sänks med 5 procentenheter i skikten mellan 10 och 13
basenheter, vilket med hänsyn lagen lill del slopade grund-avdraget beräknas
motsvara inkomster mellan 57000 kr. och 74 100 kr. för år 1980. En sänkning med
3 procentenheter bör vidare genomföras i skikten mellan 13 och 15 basenheter.
Såväl under som över de nu nämnda skikten bör mindre jusleringar ske och i
alll berör mina förslag inkomstskikl som för år 1980 beräknas sträcka sig från
34 200 kr. upp till 114000 kr. Del kan visserligen göras gällande att
marginalskatterna redan är förhållandevis mättliga i skikten upp till 10
basenheter (57000 kr.) men jag vill erinra om att de sammanlagda
marginaleffekterna med hänsyn tagen till förekomsten av inkomslprövade bidrag
trots delta kan bli besvärande höga. Lättnader är därför motiverade även i
dessa skikt.

De närmare effekterna av mitt förslag framgår av följande
uppställningar. I den första, som anger den föreslagna nya skatteskalan,
redovisas också resultatet av den tekniska anpassning av nuvarande skatteskala
somjag redogjort för i etl tidigare avsnitt. I den andra uppställningen anges
margi-nalskatlesänkningarnas effekl och i den tredje redovisas den
skattelättnad som uppslår i olika inkomstlägen. Hänsyn är därvid tagen till
såväl effekten av den lekniska anpassningen som inverkan av de sänkta
marginalskatterna. De ytterligare verkningarna av den marginaiskattespärr jag
avser alt föreslå och effeklerna av denna kommer jag att redovisa i följande
avsnitt. Uppställningarna bygger på att basenheten för år 1980 kommer att uppgå
lill 5 700 kr. mot nuvarande 5400 kr. Vidare anlas en kommunal utdebite-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ring om 29 kr. Skattebeloppen har beräknals för
skattskyldiga ulan rält till skattereduktion om 1 800 kr.

Slatsskatieskalan

Beskattningsbar inkomst enligt de föreslagna reglerna

Skatteskala för år 1980, i procent, enligt

basenheter

omräkning av förslaget nuvarande skala

1
2 3

s. 46 Kontrollera mot PDF

0-
I

1-
4

4-
5

5-
6

6-
7

7-
8

8-
9 9-10

10-11 11-12

12-13 13-14 14-15 15-16

16-17 17-20 20-30 30-

1

2

1

4

4

5

5

9

8

14

12

16

15

21

19

26

21

30

25

34

29

36

33

41

38

45

43

46

45

49

48

53

53

58

58

s. 47 Kontrollera mot PDF

Marginalskattelältnaderna
år 1980

Beskattningsbar inkomst enligt de föreslagna reglema

Total marginalskatt år 1980, i procent, enligt

basenheter
kronor

omräkning av förslagel nuvarande skala

1
2

3 4

s. 48 Kontrollera mot PDF

6- 7

34 200- 39900

38

7- 8

39900- 45 600

43

8- 9

45 600- 51300

45

9-10

51300- 57000

50

10-11

57000- 62700

55

11-12

62700- 68400

59

12-13

68400- 74 100

63

13-14

74100- 79800

65

14-15

79800- 85 500

70

15-16

85 500- 91200

74

16-17

91200- 96900

75

17-20

96900-114000

78

1

37

2

41

1

44

2

48

5

50

5

54

5

58

3

62

3

67

2

72

1

74

1

77

s. 49 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 160

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 50

Skatteminskning år 1980 genom ändringen av skatteskala,
grundavdrag och särskild skattereduktion

Taxerad inkomst Total skall är Därav statlig Ändring enligt

år 1980, kr. 1980 enligt gäl- skaU, kr. förslagel. kr.

lande regler, kr.

40000

11038

743

- 78

45000

13 156

1411

- 146

50000

15406

2211

- 214

55000

17852

3207

- 312

60000

20512

4417

- 512

65000

23 352

5807

- 760

70000

26364

7 369

-1008

75 000

29506

9061

-1214

80000

32776

10881

-1374

90000

39961

15 166

-1634

100000

47533

19838

-1737

110000

55 333

24 738

-1837

120000

63 193

29698

-1697

150000

87793

45 598

-1697

200000

130018

73 323

-1472

Särskild skattereduktion har avräknats från statlig skatt.

Vad som här redovisats hänför sig till effekten av
stalsskatleförändring-arna. Under senare år har emellertid människorna vid
flera tillfällen kunnai konstatera all minskningarna i stailig skall hell
eller delvis kommil all uppvägas av höjd kommunal skalt. Enligt de bedömningar
som nu kan göras är emellertid kommunsektorns finansiella utgångsläge inför år
1980 relativt gott. Enligt en överenskommelse mellan regeringen och kommunförbunden
skall en fortsall dämpning av den kommunala expansionen eftersträvas. Den
väsentliga uibyggnad av de statliga skalleuljämningsbidragen jag lidigare denna
dag föreslagit innebär en avsevärd inkomstökning för elt slort antal kommuner
och landstingskommuner redan år 1980. Jag har i det sammanhanget framhållil att
de ökade statliga bidragen inle får utnyttjas till att driva upp den kommunala
expansionslakten. Enligt min mening finns det därför ingen anledning atl räkna
med atl kommunala skaltehöjningar denna gång skall behöva omintetgöra
skattelättnaden. Tvärtom bör sänkningar kunna aklualiseras i de kommuner och
landstingskommuner som får starkl ökat slalligt stöd.

Innan jag övergår lill att behandla frågan om en
marginalskatlespärt vill jag något återvända till del lidigare resonemanget om
behovet av en flerårig målmedvelen reformpolitik för att pressa ned
marginalskatterna. 1 ytterligare en uppställning belyses nämligen de
sammanlagda skalleförändringarna mellan år 1976 och år 1980 i de inkomstlägen
som är aktuella för hellidsarbetande. Alla belopp är därvid uttryckla i fast
penningvärde (1980 års) så atl de reala förändringarna framgår. Jag vill
understryka all uppställningen inle gör anspråk på all visa vad som hänt
individuella inkomsttagare, som ju kan ha haft mycket varierande
inkomstulveckling under perioden. 1 stället är det skallen på en given inkomst
år 1980 och den däre-

s. 51 Kontrollera mot PDF

mol med hänsyn till konsumentprisutvecklingen svarande
inkomsten år 1976 som jämförs. Priserna antas därvid schematiskt komma att
stiga med 6 % i årstakt under återstående del av perioden.

Förändring av total skatt och marginalskatt åren 1976
1980 för realt oförändrad inkomst

Taxerad

Skatteförändring

1976-80.
kr.

Total

marginal;

ikatt i

procent

inkomst år 1980,

om kommunal-

när
kommunal-

enligt

1976

år 1

1980omkom-

år 1980
när

kr.

skatten le-

skatten
höjts

års regler

munah

skatten

kommunal-

gal stilla

med 3
kr.

legat stilla

skatten
höjts

med 3
kr.

45000

- 598

+ 572

46

38

_

8

41

- 5

50000

- 975

+ 345

58

41

-

17

44

-14

55 000

-1510

- 40

54

45

-

9

48

- 6

60000

-1900

- 280

54

47

-

7

50

- 4

65000

-2 353

- 583

59

51

_

8

54

- 5

70000

-2 792

- 872

64

55

-

9

58

- 6

75000

-3 205

-1 135

64

59

-

5

62

_ 2

80000

-3446

-1226

64

64

+

0

67

-f 3

90000

-3221

- 701

64

69

+

5

72

+ 8

100000

-2682

-t-
138

69

74

+

5

77

+ 8

150000

-1371

-2949

79

79

±

0

82

+ 3

200000

+ 79

-F5 899

79

84

+

5

87

-1-
8

Av materialet framgår atl det trots en höjning av den
genomsnittliga kommunala skallesalsen från 26 till 29 kr. varit möjligt att
åstadkomma inle obelydliga marginalskaltelältnader i de inkomstskikl som
omfaltar de slörsta grupperna av hellidsarbetande. För inkomster däröver har
däremot marginalskatteskärpningar inle kunnai undvikas, vilka delvis varil avsevärda.
Orsaken är här framför allt all under periodens förra del inget inflationsskydd
för skatteskalan funnits. Om man ser lill de absoluta skattebeloppen, så visar
det sig att mindre sänkningar uppstått endast i inkomstskalans milt. medan
höjningar inträffat såväl under som över denna. Betydelsen av den kommunala
skattesatsens utveckling framstår här tydligt. Uppställningen visar också klarl
atl föreställningen om atl skattepolitiken under perioden lett till stora
skattesänkningar i de högsta inkomstlägena saknar grund.

De ändringar somjag föreslagit i fråga om
inkomstbeskattningen bör till-lämpas även I fråga om dem som erlägger skatt
enligt reglerna i lagen (1958: 295) om sjömansskatt, SjL. I samband med
ändringarna av sjömansskatten för år 1979 öppnades en möjlighet för
riksskatteverket att ulan riksdagens medverkan fastställa de
sjömansskatlelabeller som avses i 9 a § SjL och som alltså används för
beräkningen av sjömansskallen i de enskilda fallen (prop. 1978/79:56, SkU
1978/79:20, rskr 1978/79:103, SFS 1978:916-918). Denna befogenhet har
riksskatteverket i den mån sjömansskatten påverkas av ändringar i fråga om
uttaget av siallig inkomsi-

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 52

skatt eller storleken av den skattereduktion som medges
enligt UL. Emellertid går de ändringar som jag nu föreslår längre än så genom
att även t. ex. det kommunala grundavdraget ändras. Även för år 1980 bör därför
riksdagen medverka vid sjömansskattens fastställande. Jag avser all åier-komma
lill denna fråga efter det att riksdagen har behandlat förslagen i fråga om
den statliga inkomstskatten m. m.

2.4.2 Marginaiskattespärr

1 propositionen 1978/79:50 bil. 2 med förslag bl. a. om
1979 års skaller uttalade jag avsiklen all senare behandla frågan om en
marginalskalle-spärt. I 1972 års skalteulrednings slulbelänkande (SOU 1977:91)
framfördes reservationsvis förslag om en sådan spärr. Flertalet av de remissinslanser
som log upp denna fråga tillstyrkte förslaget. Jag vill här redovisa följande
överväganden.

Enligt min mening framstår del som ett rimligt krav att en
skaltskyldig som får en inkomstökning alllid skall kunna få behålla en viss
minsta del av denna. Givetvis kan man ha olika åsikter om hur stor en sådan del
lämpligen bör vara. I den nyss nämnda reservationen förordades en spärr vid 85
%, dvs. den skattskyldige skulle alltid få behålla minst 15 % av en inkomstökning.
Under remissbehandlingen uilryckles också önskemål om en spärr på lägre nivå,
t. ex. 50, 60 eller 70 % marginalskatt.

Jag vill här återknyta till min tidigare diskussion om
skatteskalans ändrade karaktär. Kravet på etl skydd mol extrema
marginalskatter hade naturligtvis inle samma tyngd så länge de inkomstökningar
som drabbades i huvudsak utgjordes av avkastningen på kapitaltillgångar hos
redan förmögna, som nu när de också mer allmänt kommil alt beröra
arbetsinkomster. Det är enligt min mening svårt all se del berättigade i en
nära nog konfiskato-risk marginalbeskatlning som är riklad mol löneökningar som
är en följd av befordran eller en extra arbetsinsats. Inle heller ler det sig
rimligt i fråga om t. ex. upphovsmän eller uppfinnare att praktiskt tagel hela
ersättningen för en framgång skall gå bort i skatt. Men situationen har, somjag
tidigare har nämnl, numera blivit den att de högsta marginalskatterna i slor utsträckning
träffar jusl dessa kategorier av inkomster.

Åtgärder bör enligt min mening nu vidtas för att se lill
att problemen på denna punkt i vart fall inte ytterligare förvärras. På någon
sikt bör man sträva efter atl upphäva den sammanpressning av skatteskalan som
uppstått. Skatteskikten bör göras bredare och de högsta skallesatserna komma
in först vid betydligt större inkomster än i dag. Della är emellertid något
som inte kan genomföras snabbi. De altemativ som står öppna på kort sikt är att
skänka skattesatserna i slatsskatteskalans lopp eller alt införa en
marginaiskattespärr, dvs. en beslämmelse om atl summan av statlig och kommunal
skattesals inle får överstiga en viss gräns. Tanken på en sådan spärr får ses
mot bakgmnd av de slora variationerna i kommunala skattesatser. Vore dessa
överallt ungefär desamma, så skulle givetvis det rikliga

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 53

vara
atl sälta de ställiga skattesatserna på en sådan nivå atl den sammanlagda
marginalskallen inte blir för hög. Så är emellertid inte fallel, ulan de
kommunala skallesatserna varierar mellan ca 25 kr. och ca 33 kr. Om man då vill
kunna garantera all marginalskatten ingenstans skall överstiga t. ex. 85 % så
måste statsskatten anpassas lill del högsta av dessa värden. I förhållande
till dagens skala skulle en avsevärd sänkning krävas i högsta skiktet och en
mindre i det näst högsla. Men siörre delen av skattelättnaden till följd av en
sådan åtgärd skulle komma all tillfalla personer som bor i kommuner med lägre
skallesals och där sänkningen inle behövt vara så stor för atl nå del åsyftade
resultatet. Marginalskatlespärren kan alllså sägas vara en åtgärd som mer
precisl än en generell sänkning av statsskatten ger uttryckjust för vad man
vill åstadkomma, nämligen en garanti för alt en viss minsta del av en
inkomstökning alltid skall kunna behållas av den skaltskyldige.

Mot
denna bakgmnd förordar jag alternalivel med en marginaiskattespärr.
Bedömningen kan emellertid i en framtid bli en annan om ulvecklingen går mot
minskade skillnader i de kommunala skattesatserna, bl. a. lill följd av den
uibyggnad och förbättring av den kommunala skatleuljäm-ningen som föreslås i
propositionen om den kommunala ekonomin. Som jag skall återkomma lill uppstår
nämligen vissa lekniska komplikationer vid tillämpningen av en spärt, som inte
skulle uppkomma vid en generell skatlesatssänkning.

Frågan
är nu på vilken nivå marginalskatlespärren bör ligga. I likhel med
reservanterna i skalleulredningen finner jag all en utgångspunkt för bedömningen
här ges av den s. k. 80/85-procentregeln enligt vilken summan av inkomsi- och
förmögenhetsskatt inle får översliga vissa andelar av inkomsten. Närmare
bestämmelser om delta finns i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa
fall. Den som tjänar högst 200000 kr. skall normall alllid få behålla minsl 20
% av sina inkomster och den som har högre inkomster minst 15 % av överskjutande
del. Regeln har betydelse främsi förden som äger förmögenhet. När regeln blir
lillämplig för en skattskyldig kommer den emellertid i prakliken också atl
fungera som marginaiskattespärr. Den skattskyldige får regelmässigt behålla 20
% eller 15 % av en inkomstökning även om den tillämpliga marginalskaltesatsen
i princip skulle vara högre än 80 % resp. 85 %. Enligt min mening är det
naturligt att tänka sig att en molsvarande förmån bör kunna komma även
löntagare utan förmögenhet lill del.

Jag
är medveten om att problemet med de e:xtremt höga marginaleffekterna finns
inte bara i inkomslskalans övre delar. Kombinationen av marginalskatt och
inkomslprövade bidrag kan i vissa situationer ge upphov till väl så kraftiga
effekter även i lägre inkomstskikl. Framför alll gäller delta barnfamiljer, där
bostadsbidragens avtrappning sker i skikt där marginalskatterna redan hunnil
bli höga. I vissa fall kan problemen ytterligare förvärras genom atl
avgifterna i den kommunala barntillsynen stiger vid en in-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 54

komslökning. Mot dessa förhållanden är en spärr som enbart
avser marginalskatten inte effektiv. Jag vill emellertid erinra om att det här
är fråga om inkomstskikl där jag i det föregående har föreslagit
marginalskattesänkningar och där fortsatta sådana bör genomföras under de
kommande åren. Rent tekniskt torde det också vara utomordentligt svårt atl göra
en spärr tillämplig på summan av marginalskatt, bidragsavtrappning och
avgiftsökning eftersom inkomstprövningen sker efter helt olika regler och vid
skilda tidpunkter. Jag vill här peka på att flera utredningar, däribland också
1972 års skatteutredning, undersökt möjligheten alt mildra de särskilda marginaleffekterna
för barnfamiljer genom all göra bosladsbidragen skattepliktiga. Någon
tillfredsställande lösning efier denna linje har emellertid inte kunnat
konslrueras.

Sökandel efter en bällre ulformning av bidragen måste
givetvis fortsätta. Jag vill emellerlid erinra om alt de höga
marginaleffekterna för vissa barnfamiljer delvis är etl uttryck för en
målkonflikt. Samhället har ambitionen att genom olika bidragsformer garantera
en lillräcklig disponibel inkomst för hushåll där den egna inkomsten är
otillräcklig i förhållande till försörjningsbördan. Dessa bidrag behöver med
hänsyn till de mest utsålla fallen göras så höga all del inte är rimligt att de
utgår generellt, oberoende av inkomsten. All en exlra marginaleffekt då uppstår
när hushållet ökar sin egen inkomsi är oundvikligt. Vad man kan sträva efter är
emellertid alt genom successiva marginalskallesänkningar komma ned till en
nivå där den sammanlagda marginaleffekten inte längre kan bli så extremt hög
som i dag i vissa fall kan förekomma. Ett steg i denna riktning tas genom mill
förslag i dag om sänkning av den ställiga inkomstskallen.

Jag föreslår mol bakgrund av del anförda all en
marginaiskattespärr införs och atl den samordnas med nuvarande
80/85-procenlregeln. Gränserna kan lämpligen utformas så att statlig och
kommunal inkomstskatt inte får uttas med mer än 80 % i inkomstskikl upp lill 30
basenheler vilkei för år 1980 molsvarar inkomster på högst 171000 kr. I fråga
om inkomstdelar därulöver bör gränsen sättas vid 85 %. Den skatlenedsättning
som kan bli aktuell får avse den statliga skatten, alltså samma modell som
gäller för nuvarande 80/85-procentregel. Belräffande 80/85-procentregeln
föreslår jag en anpassning till basenhetssystem på så sätt att gränsen mellan
80 och 85 % i totalt skatteuttag besläms lill 30 basenheter. Detla innebär för
år 1980 en sänkning från 200000 till 171 000 kr. Gränsen kommer sedan successivt
att stiga. En ändring med den innebörden bör göras i 3 § lagen (1970:172) om
begränsning av skatt i vissa fall.

De nya reglerna om en marginalskattespärr bör lämpligen
tas in i Si. Jag föreslår att en ny paragraf, 10 a §, införs med sådana regler.

1 fråga om de individuella verkningarna av den nya spärten
vill jag nämna följande. Effeklen kommer att bli beroende av skattesatsen i
den kommun där inkomsten beskattas. Understiger denna 27 kr., vilket den i dag
gör i etl antal lågskaltekommuner, så träder spärren inle i funktion. Vid

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 55

skattesatser över denna gräns blir den aktuell för
inkomstdelar över 20 basenheter. När skattesatsen överstiger 32 kr., kommer
spärren in även i skiktet mellan 17 och 20 basenheter.

Skattenedsättningens storlek i en kommun med en skattesats
om 29 kr. blir 120 kr. vid en inkomst om 120000 kr., 720 kr. vid 150000 kr.
inkomst och 1 720 kr. vid 200000 kr. inkomst. Vid högre skattesatser och större
inkomster blir nedsättningen i princip siörre, men i sådana fall torde den
många gånger inte få fullt genomslag för den enskilde. För skattskyldiga med
mycket slora inkomster blir nämligen ofta också förmögenhetsskatt aktuell. Om
då Inte utdebiteringen är låg, så blir i dag 80/85-procentregeln snabbt
tillämplig varigenom den totala skallen sätts ned. Marginalskattespärrens
effekt blir då hell eller delvis bara en omfördelning så alt inkomstskatten
minskar medan förmögenhetsskatten ökar. Jag vill också här erinra om den
kraftiga utbyggnad av den kommunala skatteutjämningen som föresläs i
propositionen om den kommunala ekonomin. Många kommuner får därigenom så stora
bidragsökningar all en viss sänkning av de kommunala skattesatserna enligt min
mening bör kunna genomföras. Samlliga skattskyldiga i kommunen får då en
skattelättnad, samtidigt som effekten av marginalskattespärren minskar.

Marginalskallespärtcn bör tillämpas första gången i fråga
om 1980 års inkomster. Jag återkommer i etl senare avsnitt lill vissa tekniska
frågor.

2.5 Folkpensionärernas skattelättnader

Sedan lång lid lillbaka beskatias foikpensionärer
regelmässigt gynnsammare än inkomsttagare i aktiv ålder med molsvarande
inkomsi. Detta sker genom att en pensionär medges elt extra avdrag för nedsatt
skalteförmåga vid inkomsttaxeringen. Del exlra avdraget nedtrappas i takt med
stigande inkomsi.

Från börian hade skatlelätlnadema en mer generell ulformning,
något som får sägas ha varil naturiigt eftersom en folkpensionär då ofta inte
hade annan inkomst än pensionen. Folkpensionssystemet har emellertid förbättrats
med liden och vidare har del sociala skyddel i övrigt byggts ut, bl. a. genom
tillkomsten av ATP och andra förmåner. Jag vill här nämna de pensionstillskott
som lillkommer pensionärer ulan ATP eller med låg sådan. Dessa tillskott har
stegvis höjts och ulgör f n. 33 % av basbeloppel enligl AFL.

Den 1 juli 1979 höjs de lill 37 %. Slutmålet, som är 45 %
av basbeloppel, skall nås den I juli 1981. Antalet pensionärer som bara
harfolkpension och pensionstillskott har också minskat starkl under årens lopp.
I stället har anlalel pensionärer som har ATP eller andra pensionsförmåner ökal
kraftigt.

Skalleulredningen har i sitt slutbetänkande behandlat även
folkpensionärernas ekonomiska förhållanden. Ulredningen ansåg all
skattelättnader

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 56

var
motiverade för pensionärer med låga inkomster, eftersom de lägsta pensionerna
inle kunde anses ge full skattekraft. Däremoi ansågs skäl inle föreligga för en
förmånsbehandling även av pensionärer med inkomster som var jämförbara med de
aktiva gruppernas. Denna uppfattning delades av flertalet remissinstanser som
yttrade sig i frågan.

För
egen del kan jag konstalera att frågan om folkpensionärernas slällning i
skallehänseende rymmer flera, delvis svårbemästrade avvägningsproblem. Del är
inte bara fråga om hur lättnader vid beskattningen bör vara utformade rent
tekniskt och hur stora de lämpligen bör vara. Del finns också etl myckel nära
samband med pensionsförmånernas närmare utformning och med reglerna om bl. a.
kommunala bostadstillägg lill folkpensionen m. m. Dessa förhållanden
föranleder följande bedömning från min sida.

För
inkomståret 1979 har skattelättnaderna, liksom för de närmast föregående åren,
varit så avvägda att en folkpensionär med enbart ålderspension och
pensionstillskott inle påförs skalt. Delsamma bör gälla för år 1980. Della
medför atl del exlra avdragei måsie ökas. Det är emellertid inte lämpligt all
redan nu beslämma hur slor denna ökning bör vara. Beräkningarna i detla
hänseende bör göras först under hösten 1979 när utvecklingen av
pensionsbeloppen säkrare kan bedömas. Jag avser alt då återkomma med förslag
som innebär att del angivna resultatet nås. Därvid får givetvis också inverkan
av mina tidigare redovisade förslag i fråga om det höjda grundavdraget och den
minskade skallereduktionen beakias.

Som
jag nyss nämnde rymmer de nuvarande reglema om folkpensionärernas beskattning
flera problem. 1972 års skatteuiredning har pekat på en del av dessa och
ytterligare synpunkler framkom vid remissbehandlingen av utredningens
betänkande. Likaså har man i den praktiska tillämpningen av nuvarande regler
mött problem. Det gäller både frågor som hänger samman med den principiella
ulformningen av syslemet och detaljfrågor. Dessa problem kan enligl min mening
inte få en mera långsiktig lösning utan etl ganska omfattande utredningsarbete.
Jag avser alt begära regeringens bemyndigande all tillkalla en särskild
kommitié för alt göra denna ulredning. Kommittén bör kunna redovisa sina
förslag under år 1980. Jag vill i detla sammanhang också erinra om att jag
tidigare i dag i propositionen om den kommunala ekonomin anmält all en
interdepartemental arbetsgrupp avses bli tillsatt för atl utreda de tekniska
fömtsättningarna för en samordning av del särskilda syslemel för bostadstillägg
lill folkpension och del allmänna statskommunala bosladsbidragssystemet. Det
kan komma atl visa sig all en lillfredsställande lösning på della problem
fömtsätter ändringar inte bara i folkpensionsförmånernas utan även i
skattereglernas utformning. Arbelel i den nu aktuella kommittén bör därför i
dessa delar ske i samråd med den interdepartementala arbetsgmppen.

Sammanfattningsvis
innebär mitt förslag atl folkpensionärernas skattelättnader för år 1980
uiformas efter samma mönster som för år 1979. Vilka

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 57

beloppsgränser
m. m. som skall gälla för år 1980 avser jag alt lägga fram förslag om under
hösten 1979. Den mer långsikliga ulformningen av det ekonomiska stödet till
folkpensionärerna avses att prövas senare efter del att erforderlig utredning
har skelt.

2.6
Tekniska frågor

Jag
avser nu att redovisa mina överväganden och förslag rörande de tekniska
ändringar som föranleds av grundavdragsreformen och marginalskatlespärren.

Höjningen
av det kommunala grundavdraget och slopandet av del statliga kräver en lång
rad följdändringar i KL och UL. Höjningen av grundavdraget föranleder
ändringar i 48 § 2 och 3 mom. KL. Det höjda grundavdraget medför att någon
kommunal skatt inte blir aktuell förrän inkomsten överstiger 6000 kr.
Statsskatt beräknas däremoi även för mindre inkomster. Till följd av den
särskilda skattereduktionen kommer emellertid inle någon slutlig skatt att
påföras. Skattskyldighet inlräder därför i praktiken först när inkomsterna
överstiger grundavdraget. Jag vill erinra om att jag redan i propositionen
1978/79:111 bil. 7 har föreslagil att deklarationspliklsgränsen höjs till 6000
kr. Molsvarande beloppshöjning bör ske även på andra håll i
skattelagstiftningen där en anknytning finns lill grundavdragels storlek. Så
är fallel med de sociala förmåner som är inkomslskalle-plikliga, t. ex.
sjukpenningen. Skatteplikt föreligger här i den mån sjukpenningen grundas på
en inkomsi om 4 500 kr. eller däröver. Här bör gränsen för framtiden vara 6000
kr. 1 denna del får ändringar göras i 19 §, punkt 14 av anvisningarna till 21
§, punkt 9 av anvisningarna till 24 §, punkl 9 av anvisningarna lill 28 § saml
punkl 12 av anvisningama till 32 § KL. Likaså bör skaltefrihetsgränsen i 53 § 1
mom. KL för vissa pensionsförmåner till ulomlands bosatta personer höjas från 4
500 kr. till 6000 kr.

Regler
som rör del slalliga gmndavdragel finns i 8 §, 9 § 2 och 3 mom. samt 11 § 1
mom. Si. Dessa bestämmelser får således ändras. En anknytning till det
statliga gmndavdraget finns vidare i anvisningarna till 12 § SjL. Bestämmelsen
anger högsta belopp för jämkning på grund av väsentligen nedsatt skatteförmåga
vid sjömansbeskattningen. Även här bör en ändring göras. I fråga om den
särskilda skattereduktionen får ändring göras i 2§ 5 mom. UL. Jag vill
samtidigt föreslå en redaktionell ändring i 2 § 4 mom. UL. Av enkelhelsskäl bör
del för framliden anges vilka skatter m. m. som kan komma i fråga för
skaltereduktion. F. n. anges i stället när reduktion inte skall ske.

Mina
nu redovisade förslag påkallar ändringar i AFL och lagen (1976: 380) om
arbetsskadeförsäkring.

Som
erinrades i prop. 1973:46 angående utformningen av beskattad sjukpenning (s.
99) har, alltsedan den obligatoriska sjukpenningförsäkringen infördes, den
nedre inkomstgränsen för tillhörighet lill försäkringen nä-

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 58

ra följt deklarationspliklsgränsen. 1 del nuvarande
systemet med beskattad sjukpenning är anknytningen mellan
deklarationspliklsgränsen och den reella skatlepliklsgränsen å ena sidan och
den nedre gränsen för tillhörighet till sjukpenningförsäkringen särskilt
motiverad. Dessa båda gränser bör således överensstämma. Jag föreslår därför
att den nedre gränsen för lillhö-righel lill sjukpenningförsäkringen i 3 kap. 1
§ AFL höjs på samma sätt som deklarationspliklsgränsen till 6000 kr. För den
föreslagna höjningen av den nedre inkomstgränsen talar också den allmänna löneutvecklingen
sedan år 1973 dä den nuvarande gränsen fastställdes. Som en konsekvens av
ändringarna i AFL föreslår jag att 3 kap. 6 § och 4 kap. 6 § lagen om arbetsskadeförsäkring
ändras på motsvarande sätt.

Vid en nedre inkomstgräns av 6000 kr. skulle försäkrade
som f. n. har en åriig förvärvsinkomst mellan 4500 kr. och 6000 kr. komma all
ställas ulanför sjukpenningförsäkringen. För att förebygga all personer som
vid liden för lagändringens ikraftträdande är sjukpenningförsäkrade på grund av
sådan inkomst får en försämring i skyddet vid sjukdom förordar jag att dessa
försäkrade övergångsvis fär behålla sin sjukpenningförsäkring enligt nuvarande
regler så länge de har en inkomst som uppgår lill 4 500 kr. Stiger inkomsten
lill 6000 kr. eller däröver kommer självfallel den nya regeln all bli
tillämplig på den försäkrade.

Jag vill påpeka att ytterligare ändringar kan behöva göras
i en del kungörelser. Här får regeringen utfärda nya beslämmelser längre fram
om de av mig redovisade förslagen godtas av riksdagen. Likaså kan höjningen
till 6000 kr. inverka på en del dubbelbeskattningsavtal. Beloppsgränser på 4
500 kr. förekommer i vissa avial, men gränserna har inle den omedelbara
anknytning till grundavdraget som beslämmelserna i de lagrum jag redovisat i
del föregående. Beträffande dubbelbeskattningsavtalen får eventuella ändringar
övervägas i annat sammanhang.

Jag vill nu ta upp några speciella frågor som aklualiseras
genom ändrade grundavdrag och skattereduktion och där ytterligare överväganden
är påkallade.

Först vill jag behandla den skattereduktion på 1 800 kr.
(s. k. hemmama-keavdrag) som enligl 2§ 4 mom. UL medges bl.a. gift skallskyldig
vars make saknar taxerad inkomst. Denna reduktion avtrappas och upphör helt när
den andre makens inkomst når upp till 4 500 kr. Är makens taxerade inkomst
lägre innebär avlrappningen att skattereduktionen minskar med 40% av del belopp
som motsvarar skillnaden mellan 4 500 kr. och den laxerade inkomsten. Dessa
bestämmelser bör anpassas till det höjda grundavdraget men inte i övrigl ändras
på sådani sätt atl skallelällnaderna blir annoriunda än f. n. Jag föreslår att
regeln uiformas så avtrappning sker med 30% av skillnaden mellan 6000 kr. och
den lägre laxerade inkomsten. En bättre anknytning till den marginalskaitesats
som blir aktuell för inkomster översiigande grundavdraget uppnås därigenom. En
ändring får göras även i 4 § 2 mom. UL och som rör kolumnindelningar i
skatletabel-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 59

lerna. Den nuvarande gränsen vid 2000 kr. har bestämts med
beaktande av nuvarande skattereduktions anknytning till grundavdraget. Mina
förslag medför att gränsen för framtiden får sättas vid 3000 kr.

En ylterligare fråga avser beskattningen av makars
B-inkomster. F. n. gäller enligt 11 S SI att sådana inkomster skall sammanläggas
och skatten beräknas som om hela beloppet utgjort inkomst för den make som har
den högsta A-inkomslen. Om makarnas sammanlagda B-inkomsler inte uppgår till 2
000 kr. behandlas de dock vid skatteberäkningen som A-inkomsl. Elt slopande av
det statliga grundavdraget skulle här leda till en skärpt beskattning i
åtskilliga fall. Så blir genomgående fallet vid sammanläggning när makes
A-inkomst inte uppgår till 4 500 kr. Detta beror på att den beskattningsbara
B-inkomslen enligt 93 mom. sisia slyckel uigörs av skillnaden mellan den
beskattningsbara B-inkomsten och den beskattningsbara A-inkomsten, varvid bl.
a. grundavdraget avräknas från sistnämnda inkomst. Slopandet av det slalliga
grundavdraget bör inte medföra en skatle-skärpning av nu nämnt slag. Jag
föreslår därför att en regel införs i 11 § om atl vid skatteberäkningen minst 4
500 kr. av vardera makens inkomst skall behandlas som A-inkomsl. Härigenom blir
beskattningen i sammanläggningsfallen i princip oförändrad.

Av motsvarande skäl bör en ändring göras i 3 § lagen om
begränsning av skatt i vissa fall. Vid beräkning av spärrbeloppet bör den
beskattningsbara inkomsten minskas med 4500 kr.

De bestämmelser som jag nu lagil upp bör träda i kraft den
1 januari 1980.

Jag övergår nu till frågan om marginalskallespärrens
närmare ulformning och lillämpning.

En marginaiskattespärr måste utformas så alt den blir
tekniskt lätlhan-teriig. Det är viktigt både för skallemyndighelema och förde
skattskyldiga som bör ha möjlighet atl själva kunna beräkna sin skall. Det
innebär att spärregeln bör byggas upp med utgångspunkt i den situalion som är
aktuell för flertalet av de skallskyldiga som kan komma all beröras. Det är
nämligen inte möjligt all redan från början förutse varje tänkbar variation av
skilda inkomstförhållanden och andra omständigheter som kan påverka skattens
storlek och beakta den vid bestämmelsernas utformning.

För skaltskyldig vars inkomster både statligt och
kommunall beskattas i hemortskommunen erbjuder tillämpningen av en spärregel
inga särskilda svårigheter. Inkomsterna läggs ihop och skattesatsen sätts ned i
de inkomstskikt där så skall ske för att inle det angivna skatteuttaget skall
överskridas. Detsamma gäller även i fråga om två makar som båda har inkomster
av nu nämnt slag.

Bilden kompliceras emellertid i de fall där
skattskyldighet föreligger i flera kommuner. Antag all en person förutom sin
löneinkomst, som skall beskattas i hemortskommunen, även har inkomster där
beskattning skall ske i annan kommun, s. k. ulbokommun. Den skallskyldige äger
t. ex. en jord-

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 60

bruksfastighet
som ligger i en ulbokommun. De kommunala skattesatserna är då regelmässigt
olika och man måste ta ställning till hur nedsättningen av de slalliga
skallesalserna skall ske med hänsyn lill all olika kommunala skattesatser
gäller för skilda delar av den sammanlagda inkomsten. För att nå fram lill ell
principielll rikligt resultat skulle man för fall av della slag få skapa
speciella fördelningsregler av komplicerad nalur. Än siörre svårigheter uppkommer
om den skaltskyldige har inkomster inle i bara en ulbokommun ulan i flera. Det
är emellertid inle möjligt all inom ramen för ell någorlunda lälthanlerligl
syslem skapa millimelerrältvisa i sådana fall som jag nyss berört. Dessa torde
inle heller vara vanliga. Jag vill därför i förenklande syfte föreslå alt man
i försia hand låler skattesatsen i hemortskommunen vara avgörande vid
tillämpningen av marginalskatlespärren. Det kan också uttryckas så att
inkomsterna i hemortskommunen antas ligga i loppen av den sammanlagda
inkomslsumman när marginalskatten beräknas. Om inkomsterna och skattesatsen i
utbokommunen är sådana alt den skaltskyldige fortfarande ligger inom områdei
för spärren får skattesatsen denna kommun vara avgörande i denna del. Ell
exempel får belysa del sagda.

I
hemortskommunen, där inkomsterna uppgår lill 95000 kr., är skattesatsen 29 kr.
och i utbokommunen, där inkomsterna är 120000 kr., är skallesatsen 31 kr. Vid
slatstaxeringen är alltså inkomsten (95-1-120) 215000 kr. De kommunala
skatlesalsema är så höga att marginalskatlespärten skall lillämpas. 1 skiktet
114000-171000 kr. är skatten vid den slalliga laxeringen 53 % och 58 % på
beloppen däröver. Mitt förslag innebär alt hemortskommunens skattesals i
första hand blir avgörande. På beloppet mellan 171000 kr. och 215000 kr. skall
marginalskatten nedsättas från 87% (58-1-29) lill 85 %. Av inkomslen i
hemortskommunen återstår nu 51 000 kr. (95-44) och på denna del blir
marginalskatten 80% i stället för 82%. Nu återstår i skiktet 114000- 171 000
kr. ett belopp av 6000 kr. och även här uttas skall med 80% i stället för 84%
(53-1-31).

Om
exemplel ändras så att skattesatsen i hemortskommunen antas vara bara 25 kr.
blir marginalskatlespärren bara tillämplig i fråga om det sistnämnda beloppet
6000 kr.

Hemortskommunens
skattesats blir alltså avgörande i första hand. Berörs flera utbokommuner bör
därnäst skattesatsen i den kommun där den högsta utboinkomsten finns bli
avgörande osv. Motsvarande bör gälla i de sällsynta fall fysisk person har
inkomster i flera församlingar utan att vara mantalsskriven i någon. Även här
bör fördelningen ske efter inkomsternas storiek i de skilda församlingarna.
Skulle i något fall inkomsterna i olika kommuner vara lika stora, bör den
högsla skattesatsen vara vägledande.

Beträffande
makar uppkommer i vissa fall särskilda problem beroende på sambeskailningen.
Sambeskallningen sker i princip så all B-inkomster-na vid beräkningen av den
statliga inkomstskatten läggs i toppen hos den make som har den högsta
A-inkomsten. Så länge makarna har inkomster

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 61

bara
i hemortskommunen behövs inle några särskilda regler. Så är däremot fallet om
den make. som har den lägre A-inkomsten har B-inkomst i annan kommun med annan
skattesats än hemortskommunen. Jag har nyss föreslagit atl man för del fall
maken med den högre A-inkomslen har en B-inkomst i annan kommun låler
skattesatsen i hemortskommunen vara avgörande i första hand. Denna modell är
enligt min åsikt också den lämpligaste för det fall som nu avses. Även vid
sambeskallning bör alllså skattesatsen i hemortskommunen bli avgörande. För de
sällsynta fall där makar, som skall sambeskatlas, är skrivna i olika kommuner
bör motsvarande gälla. Del innebär alt skatten i hemortskommunen för den som
har den högsta A-inkomslen blir avgörande. Är inkomsterna lika stora bör den
kommun som härden högsta skattesatsen anses som hemortskommun.

Vid
sambeskattning i sådana fall där båda makarna har B-inkomsler skall skatten
fördelas dem emellan efter inkomstemas slorlek. Då marginalskatlespärren
tillämpas bör man först, liksom nu, räkna ul den sammanlagda skatten på summan
av högsta A-inkomster och makarnas B-inkomster. Den skatt som skall fördelas
mellan makarna bör sedan motsvara skillnaden mellan denna summa och skatten på
A-inkomsten. Detta följer av gällande beslämmelser i 11 § 1 mom. Si.

Genom
de lösningar som jag nu har förordat i sambeskaltningsfallen erhålls ett
syslem som är relativt enkelt atl tillämpa i prakliken. Del slår också i
överensslämmelse med reglerna för sambeskallningen av makars B-inkomst. Dessa
regler bygger på tanken att skatten så långt möjligl bör bli densamma oavsett
vilken av makarna som har B-inkomsten.

En
ytterligare fråga somjag vill beröra gäller de fall där statligt och kommunalt
beskattningsbar inkomst uppgår till olika belopp. Om den slalliga
beskattningsbara inkomsten är lägre än den kommunala träffas överskjutande
kommunalt beskattningsbar inkomsi bara av den kommunala skallesalsen. Några
egentliga marginalskalleproblem föreligger inte. Detsamma får sägas vara läget
i det omvända fallet. Uppgår den statligt beskattningsbara inkomslen till ett
högre belopp än den kommunalt beskattningsbara, något som till följd av
gmndavdragsreformen ofta blir fallet i framtiden, så träffas överskjutande del
bara av stailig inkomstskatt. Jag förordar därför all marginalskatlespärren
tillämpas lill de delar inkomsterna sammanfaller men inle mer. Om den slalligt
beskattningsbara inkomsten uppgår lill 140000 kr. och den kommunala lill 200000
kr. kan spärren lillämpas i in-komslskiklen upp till 140000 kr. och delsamma
bör gälla också i det omvända fallel. Några uttryckliga beslämmelser om detla
anserjag inle behövas.

Jag
vill avslutningsvis la upp några detaljfrågor som aktualiseras av den föreslagna
marginalskattespärren. Försl vill jag påpeka atl spärren liksom den nu gällande
80/85-procentregeln skall tillämpas bara i fråga om fysisk person som är bosatt
här i landet saml dödsbo efter sådan person. Spärten anses kunna lillämpas även
i fråga om preliminär skatt.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 62

Marginalskatlespärten
innebären minskning av skatteuttaget. Den skall självfallet beaktas vid
tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal. Skall t. ex. utländsk skalt avräknas
från svensk skatt får den svenska skatten fastställas med beaktande av
spärtegeln. Likaså skall marginalskattespärren tillämpas innan nedsättning
sker enligt den nuvarande 80/85-procentregeln. För den som inte tillhör
svenska kyrkan nedsätts församlingsskatten med 70%. Detla leder till att den
kommunala skattesatsen blir lägre vilket givetvis skall beaktas vid spärrens
tillämpning. Några särskilda regler för de fall jag nu behandlal lorde inle
behövas.

Då
marginalskallespärten lillämpas kommer den självfallet all något försvåra
beräkningen av skallen. För flertalet fall lorde emellertid beräkningarna
kunna bemästras någorlunda enkelt. Det får bli en uppgift för riksskalleverkel
all närmare informera enskilda och myndigheter om hur de nya reglerna skall
tillämpas. Marginalskatlespärren bör tillämpas första gången i fråga om 1980
års inkomster.

3
Avdragsrätt för gåvor

3.1
Inledning

F.
n. medges vid inkomstbeskattningen inte avdrag för gåvor. En gåva från fysisk
person är nämligen enligl bestämmelserna i 20 § KL en inte avdragsgill
levnadskostnad. Detta gäller även om gåvan ges lill ell allmännyl-ligl ändamål.
De nuvarande bestämmelserna har kritiserats vid olika tillfällen och önskemål
har framförts om all en avdragsräii skulle införas för gåvor till vissa slag
av allmännyttiga verksamheter. I december 1976 fick jag regeringens
bemyndigande att tillkalla en särskild utredare för att behandla frågan hur en
sådan avdragsräii skulle kunna utformas. Elt förslag om detla presenterades i
belänkandet Avdrag för gåvor (Ds B 1977: 2). Betänkandet har remissbehandlals.

1
korthet innebar förslagel följande. Fysisk person skulle vid inkomsttaxeringen
kunna medges avdrag med högst 2000 kr. för gåvor som lämnats för vissa ideella
och humanitära ändamål. Avdragsräuen tog i huvudsak sikte på gåvor lill svenska
trossamfund saml sådana svenska organisationer som utövade hjälpverksamhet
eller iniernalionell biståndsverksamhet eller som verkade för intemalioneHl
samförstånd eller arbetade för atl bekämpa sjukdomar eller för att förbättra
villkoren för sjuka eller handikappade.

Remissutfallet
kan sammanfallas på följande sätl. De remissinstanser som kan sägas förelräda
skalleadminislrationen var genomgående kriiiska mol förslagel. Man menade all
den föreslagna avdragsräuen skulle vålla beiydande svårigheier i laxeringsarbelel
inte minst när del gällde alt avgöra om en mollagare var en sådan organisation
där avdrag borde medges. Även kontrollproblem av olika slag betonades starkt.
Bland de allmännytti-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 63

ga organisaiionerna var meningarna delade. En majoritet
bland dessa remissinstanser tillstyrkte att en avdragsräii infördes men
flertalet av dessa ville ge avdragsräuen en annan ulformning än den föreslagna.
Åtskilliga allmännyttiga organisationer ställde sig över huvud taget avvisande
till en avdragsrätt. Även här inriktades genomgående kritiken mot den
föreslagna gränsdragningen mellan de olika ändamål som skulle vara avgörande
för avdragsrätler. Kritik framfördes också mot olika enskildheter i förslaget,
bl. a. rörande avdragsrättens tekniska ulformning.

Jag är medveten om atl en avdragsräii vid
inkomstbeskattningen för gåvor kan ge upphov lill en del problem. Dessa kan
emellertid enligt min mening lösas genom en lämplig utformning av
avdragsrätten.

1 belänkandet har även förslag lagts fram om ändrade
regler för arvsbe-skaltningen av bl. a. de fria trossamfunden. Även denna fråga
avser jag att ta upp nu.

3.2 Allmänna överväganden

Tanken på all införa en avdragsräii vid beskattningen för
gåvor till allmännyttiga ändamål är inte ny. Den har förts fram både i
utredningssammanhang och i riksdagen.

Skattelagssakkunniga tog upp frågan i ett betänkande som
avgavs den 20 december 1956. De sakkunniga ansåg sig inte kunna förorda en
avdragsräii av förevarande slag. Som skäl anfördes att en sådan ordning inte
bara skulle innebära etl avsteg från skatlerältsliga principer utan även ge
upphov lill en mängd skattetvister. Man pekade främst på svårigheterna alt
närmare ange de organisationer lill vilka bidrag borde kunna ges med
avdragsräii. Även konlrollaspeklerna framhölls. 1 riksdagen har under en lång
rad år motionsyrkanden framställts om rätt lill avdrag för gåvor av förevarande
slag. Dessa yrkanden har i regel avsiyrkls av skatteuiskoilel
(bevillnings-uiskottet) och när så inle har skett så har motionerna avslagits
vid den slutliga riksdagsbehandlingen. Motiveringen har varil ungefär densamma
som skatlelagssakkunnigas. Dessulom har det framhållits att ideell verksamhet
bör stödjas genom direkta bidrag från det allmänna och inte genom lättnader vid
beskattningen.

Vid några tillfällen har emellertid avsleg gjorts från
avdragsförbudet. På förslag av bevillningsutskottet (BevU 1938:20, 1939:20,
1941: 17, 1942:25) medgavs åren 1939- 1943 avdrag för gåvor till försvarel. Vid
1944 och 1945 års taxeringar hade regeringen riksdagens bemyndigande (prop.
1943: 355, BevU 54) att medge avdrag för gåvor lill internationellt hjälparbete
i krigshärjade länder. I de nu nämnda fallen medgavs avdrag vid taxeringen
lill stailig inkomstskatt och avdragsrätten motiverades i de förstnämnda fallen
av rådande extraordinära förhållanden och i de senare fallen av det angelägna
ändamålet.

I huvudsak har, när frågan om en avdragsrätt för gåvor
diskuterats, tre

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 64

skäl
anförts mol densamma. Man har för det försia framfört principiella skäl mot
avdragsräuen och menat atl den strider mot vissa grunder för våra
inkomslskattelagar. För det andra har man pekat på svårigheterna atl åstadkomma
en tillfredsställande gränsdragning mellan sådana organisationer till vilka
bidrag kan ges med avdragsrätt och övriga mottagare. För del Iredje har del
hävdals all en avdragsräii ger upphov lill konlrollsvårigheter av olika slag
vid taxeringen. Jag vill här ta upp de förstnämnda två invändningarna. Till
den tredje återkommer jag i ell följande avsnill.

En
ulgängspunkl i fråga om inkomslbeskatlningen är att avdrag skall medges för
omkoslnader för inkomslernas förvärvande och bibehållande, däremot inle för den
skattskyldiges levnadskostnader. Från denna grundläggande princip har man
emellerlid under årens lopp gjort åtskilliga avsleg när särskilda syften
ansetts böra lillgodoses. Redan i den ursprungliga lagstiftningen från år 1928
fanns exempel på della. De avsleg som gjorts har haft olika bakgrund, t. ex.
familjepolitiska överväganden, önskemål atl stimulera olika slag av sparande,
m.m. Enligl min mening finns inle några avgörande principiella skäl mot atl en
avdragsrätt införs. Del väsentliga är att avdragsrätten utformas så atl den väl
kan inpassas i skallesystemet.

Den
andra invändningen bottnar i svårigheterna alt närmare bestämma lill vilka
organisalioner gåvor skall kunna ges med avdragsräii. Enligt min åsikt är det
här som man möler de största problemen.

Då
motlagarkretsen bestäms måste man la hänsyn lill främst två faktorer. Den ena
är organisationens ändamål och verksamhetsformer. Den andra är vilka
möjligheter det finns atl skapa garantier för att mottagna gåvomedel verkligen
kommer lill avsedd användning.

Under
remissbehandlingen av det nu aktuella betänkandet framfördes åtskillig kritik
mol den där föreslagna gränsdragningen. Även många av de remissinstanser som
förordade en avdragsrätt framförde kritik av della slag. Ell inle ovanligt
önskemål var all motlagarkretsen skulle göras betydligt vidsträcktare och inte
minsl framfördes synpunkler av detta slag från organisationer som inte
omfattades av förslaget.

Genom
1977 års lagstiftning om ideella föreningars inkomstbeskattning (prop. 1976/77:
135, SkU 1976/77:45, rskr 1976/77:323, SFS 1977: 572) vidgas skattefriheten
för dessa avsevärt. Så goll som samlliga allmännyttiga ideella föreningar är
numera, om vissa förutsättningar är uppfyllda, bara skallskyldiga i begränsad
omfattning. Den gynnade kretsen är uppbyggd efter mönster från 38 § lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL. Enligt de nu angivna reglerna
medges skattelättnader för föreningar, organisalioner eller sammanslutningar
som har lill huvudsakligt syfte atl främja religiösa, välgörande, sociala,
politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella
eller eljesl allmännyttiga ändamål. Det är här fråga om organisationer av
myckel skiftande slag. Hit hör både slora och små organisationer,
sammanslutningar på riksnivå och lokala organ, organisationer som arbelar för
ändamål som allmänt erkänns som be-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 65

hjärlansvärda
och sådana som har en mer specialinriklad eller begränsad verksamhei. En del av
dem har en stabil uppbyggnad och samverkar stundom med statliga eller
kommunala organ, andra fungerar i något mindre fasla former. Enligl min mening
är det uppenbart alt en avdragsräii för gåvor lill en så vid motlagarkrets
inle är praktiskt genomförbar. 1 dessa fall är det nämligen omöjligt atl skapa
tillfredsställande garantier mol missbmk. Motlagarkretsen måste därför vara
betydligt mer begränsad.

Jag
vill också erinra om alt utredningsuppdraget inte var atl tillskapa en generell
avdragsrätt för gåvor lill allmännyttiga ändamål utan endast för gåvor till
ideella och humanitära organisationer. 1 betänkandet föreslogs också i enlighel
härmed en snävare omfaltning av motlagarkretsen. Avdrag skulle få göras för
gåvor lill bl. a. trossamfund samt organisationer som utövar hjälpverksamhet
bland behövande eller intemalionell biståndsverksamhet eller som arbetar för
atl bekämpa sjukdomar eller förbättra villkoren för sjuka eller handikappade.

Även
denna närmare gränsdragning mellan olika ideella och humanitära organisalioner
kritiserades under remissbehandlingen. Särskilt ifrågasattes det rimliga i att
inte idrottsorganisationer samt nykterhetsrörelsen i sin helhet skulle
omfattas av den föreslagna avdragsräuen. Man pekade också på andra konsekvenser
som ansågs mindre lyckade. Så skulle enligl förslagel gåvor till organisationer
som bara sysslade med bam- och ungdomsverksamhet inte vara avdragsgilla medan
däremot så skulle vara fallel med gåvor lill trossamfunden för deras
molsvarande verksamhet. Jag vill i detla sammanhang också erinra om alt delade
meningar fanns mellan organisationer inom ell och samma verksamhetsområde i
fråga om avdragsräuen. Som ell exempel på detla kan jag nämna
handikapporganisationer där några uttalade sig för en avdragsräii medan andra
ansåg all deras verksamhei inle borde understödjas genom en avdragsräii för
bidragsgivarna.

Även
andra gränsdragningsfrågor togs upp under remissbehandlingen. För alt söka
begränsa motlagarkretsen, inle minst för all underlätta kontroll, framfördes
önskemål om atl avdrag bara borde medges för gåvor till riksorganisationer,
däremot inle till lokala organ.

Det
ligger i sakens natur att det är en mycket vansklig uppgift all söka gradera
värdel av de ändamål som lillgodoses genom olika organisationers arbeie för alt
på så sätl få underlag för att beslämma i vad mån avdrag bör medges för gåvor.
Några allmängiltiga och oomlvistiiga normer för en sådan bedömning finns inte.
I och för sig torde samtliga de ändamål som angetts i utredningsförslaget
allmänl uppfattas som behjärtansvärda. Men ell Slort antal remissinstanser har
inte velat stanna härvid. Önskemål har framförts om mer eller mindre omfattande
utvidgningar. Jag vill erinra om alt jag redan i direktiven har avvisat tanken
på att införa en generell avdragsräii för gåvor till allmännyttiga ändamål.
Men även de mer begränsade utvidgningar som föreslagits ger enligl min mening
upphov till otillfredsställande resultat. Hur gränser än dras mellan olika
ändamål uppkommer 5
Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 160

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 66

rättviseproblem.
Jag vill också erinra om alt många av de remissinslanser som förelräder
skalleadminislrationen ansåg all redan utredningsförslagel omfattade ett så
stort antal organisationer att betydande tillämpningssvå-righeler kunde
befaras. För att undvika nu berörda svårigheter måste enligl min uppfattning
avgränsningen av mottagarkrelsen göras pä elt något annorlunda sätt. Samtidigt
bör en del ytterligare omständigheter beaktas. Allmän enighel torde råda om
värdel av del arbeie som uträttas genom allmännyttiga organisalioner av olika
slag. Deras verksamhei innebär ofta värdefulla komplemenl lill del allmännas
insatser. Inte sällan är situationen den alt de enskilda i dessa former skapar
fömlsällningar för meningsfulla akliviieler på områden där del allmänna inle
kan eller kanske inle bör ingripa. Mol denna bakgrund är del självfallel
angelägel all lagstiftningen är så utformad all sådan verksamhei underlättas. Såviu
gäller beskattningen åtnjuter numera flertalet allmännyttiga organisationer
långtgående lättnader. Av större ekonomisk betydelse är emellertid de direkta
bidrag som utgår av allmänna medel. När det gäller verksamheter inom landets
gränser kan normalt denna bidragsgivning på ett tämligen smidigt sätt anpassas
efter uppkommande behov. Ekonomiskl slöd kan ulgå från både staten och
kommunerna. 1 denna del kan det därför sägas all behovel av ytterligare ekonomiskl
stöd genom en avdragsräii för gåvor är mindre framträdande. Självfallel får
skattelagstiftningen inte heller ha sådant innehåll att enskilda personers
arbete inom dessa organisationer försvåras och den får naturligtvis inte vara
så utformad att den lägger hinder i vägen för ekonomiskt slöd från enskilda.
Enligt min mening är så inte fallet genom att dessa organisalioner regelmässigt
är befriade från skyldigheten atl belala inkomsi- och förmögenhetsskatt och
dessutom inte gåvobeskattas för bidrag från utomstående.

Bilden
blir emellertid en annan i fråga om sådana organisationer vars verksamhet är
inriktad på intemationellt bistånd. Även dessa organisationer har de
skalleförmåner som jag nyss angivit. Men stödet i övrigt från del allmänna i
fråga om de ändamål som organisationerna arbelar för har här en annan ulformning.
Till den hell övervägande delen går det allmännas slöd till internationellt
bistånd via särskilda organ. Det finns emellertid åtskilliga allmänl erkända
frivilliga organisalioner vars insatser innebär högst värdefulla
kompletteringar till del allmännas biståndsinsatser. Dessa organisationer kan
nämligen genom sill arbeie nå gmpper i u-länder där bistånd inle alllid kan
lämnas inom ramen förden elablerade u-landshjälpen. Jag tänker här på
biståndsinsatser av humanitärt slag som sker genom t. ex. Röda korset. Rädda
barnen, fackliga och kooperativa organisationer eller trossamfunden. Enligt min
mening finns det anledning alt ytterligare stimulera verksamheter av nu angivet
slag. Här finns också etl särskilt behov av ekonomiskt slöd från enskilda
personer.

Som
jag lidigare nämnl har en tredje invändning, nämligen konlrollsvårigheter,
framförts mol en avdragsrätt. Sådana finns men lorde inte vara av

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 67

den arten att de kan anföras med någon siörre lyngd mol
den mer begränsade avdragsrätt somjag nu hardiskiilerat. Jag avser alt
behandla kontroll-frågor m. m. i följande avsnitt.

Jag föreslår mol bakgrund av vad som nu har anförts att
avdragsrätt för gåvor införs och att den uiformas på sådani sätt atl den lar
sikte på organisationer med inriklning på internationell biståndsverksamhet.
Till denna kategori bör, såsom också föreslagits i betänkandet, även räknas
sådana organisationer som verkar för inlernaiionelll samförstånd eller för
respekt för de mänskliga rättigheterna. Jag biträder således utredningsförslagel
i dessa delar. I likhet med ulredningen vill jag undersiryka all milt förslag
endast öppnar en möjlighet för berörda organisationer all underlätta finansieringen
genom gåvor. Del får sedan ankomma på organisationerna själva att avgöra i
vilken utsträckning de vill utnyttja denna möjlighet genom alt anordna insamlingar
m. m.

3.3 Avdragsrättens närmare utformning

Jag har i del föregående föreslagit alt avdrag skall
medges för gåvor lill organisationer som antingen utövar intemationell
biståndsverksamhet eller som verkar för internationellt samförstånd eller för
respekt för de mänskliga rätlighelema. Den föreslagna motlagarkretsen
överensstämmer med utredningsförslaget i denna del. 1 tydlighetens intresse
vill jag betona att de nu angivna verksamhetsformerna skall ha en intemationell
inriktning och alltså inte la sikte på svenska förhållanden.

Jag avser nu alt redovisa mitt förslag mer i detalj. En
målsättning är atl göra fömtsältningama för avdragsrätlen klara och enlydiga.
Härigenom torde man i stor utsträckning kunna undvika sådana konlrollsvårigheter
m. m. som anförts som ell skäl mot att införa en avdragsrätt för gåvor.

Försl vill jag betona att redan den begränsning som jag
har föreslagil i fråga om de organisationer till vilka gåvor skall kunna ges
med avdragsräii undanröjer ålskilliga tillämpningsproblem. De organisalioner
som berörs av förslaget torde genomgående bedriva en sådan verksamhei alt
risker för missbruk av avdragsrätten knappast kan befaras.

För atl avdragsrätt skall komma i fråga bör
organisationerna uppfylla vissa förutsättningar. Jag kan här i allt väsentligt
ansluta mig lill de överväganden som redovisats i belänkandel. Organisationen
skall vara svensk, dvs. styrelsen skall ha sitt säte i Sverige och ledningen
skall också ulövas här i landel. Delta torde normalt inle vålla några svårigheier
atl fastställa. Även självständiga underavdelningar till utländska
organisationer bör kunna höra hit.

Vidare skall organisationen i överensslämmelse med sina siadgar
huvudsakligen ägna sig ål någol av de angivna ändamålen. Detta innebär en
försiktig uppmjukning jämföri med utredningsförslagel och överensstämmer
bättre med vad som eljest lillämpas i skattesammanhang. I vissa fall

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 68

bör
emellertid gåvor lill en organisation som inle uppfyller della rekvisit ändå
kunna vara avdragsgilla. Det är fallel om del klart framgår alt det mottagna
beloppet skall användas för det gynnade ändamålet och beloppet särredovisas hos
moltagarorganisalionen. Detla innebär i prakliken ett krav på att organisationen
har etl speciellt postgirokonto eller liknande enbart avsett för detta
ändamål. Garantier måste också finnas föratt medlen kommer till avsedd
användning. Det sistnämnda kravet torde i och för sig normalt få anses uppfyllt
i och med all medlen särtedovisas.

För
all biståndsverksamhet skall berättiga till avdrag krävs enligt betänkandet
all verksamheten har en klart humanitär inriktning och alltså inte avser
bistånd till politiska rörelser. Jag delar denna uppfattning. Däremot kan den
biståndsgivande organisaiionen myckel väl tänkas förelräda en viss politisk
uppfattning. Likaså delar jag utredningens åsikt all de organisalioner som
verkar för internationellt samarbete skall verka från en bred bas utan
partipolitisk anknytning eller inriktning. Med partipolitisk anknytning bör
avses anknytning till parti som deltar i allmänna val.

De organisalioner
som kan komma i fråga enligt utredningsförslaget är stiftelser och föreningar.
De föreningar som berörs är s. k. ideella föreningar som normall torde vara
enbart begränsat skattskyldiga vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen. Gåvor
till enskilda mollagare, liksom gåvor från juridiska personer, medför inle avdragsräii.
1 tydlighetens iniresse vill jag påpeka all gåvor som sker genom s. k. individuell
fadderverksamhet kan vara avdragsgilla. Här går nämligen medlen lill en
organisation som sedan skickar dem vidare. 1 betänkandet föreslogs en särskild
regel om all organisationens verksamhei inte fick vara inriktad på bestämda
personer. Som motlagarkretsen nu föreslås utformad är ett sådant krav knappast
behövligt. De ändamål som enligl mitt förslag kan grunda en avdragsräii är normall
sådana att de i sig fordrar en verksamhet som inte tar sikte bara på vissa
bestämda personer.

I
belänkandet föreslogs också en uttrycklig regel om att mottagarorgani-salionens
verksamhet skulle bedrivas i en omfattning som var skälig i förhållande lill
mollagna gåvor och andra inkomster. Man syftade här bl. a. på avdragsgilla
gåvor. Elt krav av delta slag avser att förhindra att mottagna medel sparas och
alllså inle används på det sätt som motiverat avdragsrätlen. Jag är emellertid
tveksam om speciella regler av detta slag behövs i detla sammanhang. Del lorde
saknas anledning till antagande att de organisationer som kommer atl beröras
av den föreslagna avdragsrätlen inte skulle använda mollagna medel på avsett sätl.
Vidare finns redan vissa spärtar mol missbruk i denna del. En organisation
förlorar sina skattelättnader vid inkomst- och förmögenhetslaxeringen om den
inte bedriver en verksamhei som skäligen svarar mol avkastningen på föreningens
tillgångar (punklema 8 och 9 av anvisningarna till 53 § KL). Det är också
förenat med vissa svårigheier alt direkl anknyta givarens avdragsräii lill moltagar-organisationens
verksamhelsformer. Om det nämligen med tiden upptäcks

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 69

alt
erhållna gåvomedel inte använts korrekt torde del vara svårt att i efterhand
la lillbaka den skattelättnad som givarna fåll. Denna möjlighet föreligger
dock i viss utsträckning om man kan konstatera ell missbruk av avdragsrätlen,
t. ex. om en givare yrkat skattelättnad trots atl han varil medveten om atl
medlen inle skulle användas på rätt sätt. Mot denna bakgrund anserjag all
särbestämmelser f. n. inle behöver komma i fråga om medelsanvändningen. För
all medlen skall anses ha använls fördel avsedda ändamålet behöver de inte
förbrukas under löpande år. En viss fondering bör vara tillåten, t. ex. för att
under ett par år samla medel för etl siörre projekt.

Med
de fömlsällningar för avdragsrätlen som jag här har angett torde några
egentliga lillämpningssvårigheler inte behöva uppkomma. För alt ytterligare underiätla
för berörda organisalioner, givare och skaltemyndigheter alt bedöma i vad mån avdragsräii
föreligger anserjag i likhel med ulredningen all en förteckning bör göras över
sådana organisalioner som berörs av avdragsrätlen. En sådan förteckning skall
vara vägledande men kunna frångås om särskilda skäl föreligger. Del får vidare anlas
alt flertalet av de organisationer som vill komma i fråga också återfinns i
förteckning. Men avdrag kan också tänkas medges för bidrag till andra
organisationer än de som särskilt uppräknats. Av olika skäl anserjag del
olämpligt atl bygga på förteckningar av bindande karaktär. Även om det i fråga
om ålskilliga organisalioner torde stå klart om de omfattas eller inte, kommer
en del svårbedömda gränsfall att finnas. Här kan det ibland vara lämpligt med
den mer ingående prövning som sker i en skalteprocess.

Del
bör vara en uppgift för RSV att årligen upprätta en förteckning över berörda
organisationer. Även andra myndigheters medverkan kan behövas och jag avser då
i försia hand SIDA. Det får ankomma på de olika organisationerna att ansöka om
alt bli upptagna på listan saml all därvid redovisa alla de förhållanden som
behövs för RSV:s bedömning. I tydlighetens iniresse vill jag nämna att de
uppgifter som lämnas om en riksorganisation också bör avse dess lokala
avdelningar. Några särskilda föreskrifter om det närmare förfaringssättet anserjag
inte påkallade. Man lorde få förutsätta atl en organisation, som har upptagits
i förteckningen, på begäran av RSV även därefter tillhandahåller de ytterligare
upplysningar som kan behövas. Skulle sådana upplysningar inle lämnas bör delta
fä till följd atl organisationen avförs från förteckningen om inte verket på
annat sätt får del av den informaiion som behövs för bedömningen. Finns det
eljest anledning alt misslänka atl felaktigheter föreligger av sådant slag all
avdrag för gåvor bör vägras kan taxeringsrevision göras hos organisationen med
stöd av 56 § 1 mom. andra stycket taxeringslagen (1956:623), TL.

Några
remissinslanser har efterlyst förtydliganden i fråga om vilka slag av gåvor som
skall vara avdragsgilla. Jag vill framhålla att bara gåvor i form av kontanter
avses komma i fråga. Föruiom kontanter räknas hit betalning med check eller
insättning på postgiro eller liknande konto. I likhet

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 70

med
utredningen anserjag medlemsavgifter till en organisation inte skall grunda avdragsräii.
Enligt min mening bör nämligen för avdragsrätt fordras något mer än bara
medlemskap i en organisation.

En
del remissinstanser har berört frågan om värdet av det arbeie som en enskild
kan utföra för en organisations räkning. Här gäller f. n. atl om någon åtar
sig sådani arbeie utan ersättning så sker ingen inkomstbeskattning av ett
beräknat arvode med efterföljande eventuell gåvobeskattning av organisation.
Mitt förslag innebär ingen ändring i dessa avseenden. Med anledning av ell
påpekande från en remissinstans vill jag betona atl den avdragsrätt för gåvor
som jag nu föreslagit inte innebär att den mottagande organisationen anses ha
fält ett indirekt statsbidrag.

För
all avdragsrätt för gåvor skall föreligga måste den skaltskyldige styrka såväl
gåvans slorlek som den mottagande organisationens identitet. Det bör ske genom atl
en handling som ulvisar dessa förhållanden fogas till deklarationen. Sker inte
detta bör avdrag inte medges. Kvitton på insättningen på exempelvis
postgirokonto bör kunna godtas som bevishandling under vissa förutsättningar.
Så är fallet om kontot är avsett för ett speciellt avdragsberälligal ändamål. 1
samband med atl RSV upprättar den tidigare nämnda förteckningen kan finnas
anledning att ge närmare anvisningar även om betalningssätt.

Utredningen
har föreslagil att avdrag skall medges med högst 2000 kr. per givare. Gåvor
till en och samma organisation på sammanlt lägre belopp än 200 kr. skall inle
vara avdragsgilla. Under remissbehandlingen har önskemål framförts om andra
gränser. Enligl min mening framstår de föreslagna beloppsgränserna som
skäliga. Jag anser inte att gåvor under 200 kr. innefattar en sådan uppoffring
att de behöver beaktas vid beskattning. Inte heller är jag f. n. beredd alt
godta högre belopp än 2000 kr.

En
särskild fråga är i vilken form skattelättnaden för gåvor bör ges. Under
remissbehandlingen har kritik framförts mot att avdrag medges vid inkomstberäkningen.
På gmnd av marginalskatten blir med utredningens lösning skattelättnaden siörre
vid höga inkomster än vid låga. Även jag anser denna effekl av en avdragsrätt
för gåvor mindre lämplig. Jag föreslår atl avdraget i stället görs från
skatten, dvs. att en skattereduktion medges. Härigenom får avdraget samma värde
oavsett inkomstemas storlek. Dessutom påverkar en skattereduktion inte
kommunemas ekonomi. Inkomstbortfallet för det allmänna vid en skattereduktion
bärs av staten. Jag föreslår atl skattereduktion får göras med 50% av gåvans
storlek inom de nyss angivna gränsema. Det nya slaget skattereduktion bör
kallas gåvoreduktion. Rätten till gåvoreduktion avses i sak vara en
taxeringsfråga. Det innebär all taxeringsnämnd skall pröva om förutsättningar
för avdrag är uppfyllda. Det får sedan ankomma på lokal skattemyndighet att
verkställa gåvoreduktionen i samband med beräkningen av den slutliga skatten.

De
nya reglema om skattelättnader vid gåva bör tas in i en särskild lag. I denna
bör fömtsältningama för gåvoreduktion anges. Kompletteringar

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 71

görs
sedan i andra förfallningar. Förfallningstekniskl är sålunda förfarandel
detsamma som belräffande det värdesäkra lönsparandet (prop. 1977/78:165, FiU
1977/78:35, rskr 1977/78:346, SFS 1978:423-427).

1
den nya lagen om skattelättnad för vissa gåvor anges i 1 § vilka som är
berättigade till skattereduktion. 1 2 § anges de organisationer till vilka gåvor
kan lämnas med skattelättnad. Skattereduktionens omfattning m. m. anges i 3§.
Gåvoreduktion bör av praktiska skäl medges efter s.k. sparskattereduktion men
före övriga former av skattereduktion. En bestämmelse om detla bör tas in i2§
lagen (1978:423) om skallelättnader för vissa sparformer. Slutiigen uppställs i
4§ vissa krav på hur den skaltskyldige skall styrka atl gåvor har lämnats.

Somjag
tidigare har nämnl skall taxeringsnämnd fastställa atl fömtsätl-ningaraa är
sådana atl gåvoreduktion skall medges. En bestämmelse härom bör göras i 68 § TL.
Lokal skattemyndighet får sedan tillgodoräkna den skattskyldige
skattereduktionen. Gåvoreduktion bör följa samma regler som de redan gällande i
fråga om avräkningsbarhet m. m. En bestämmelse om detta har gjorts i den nyss
nämnda 3§. Gåvoreduktion, liksom s.k. sparskattereduktion, kan inte automatiskt
beaktas vid fastställande av preliminär A-skatt. En givare kan emellertid om
vissa förutsättningar är uppfyllda få jämkning efter ansökan. Följdändringar
bör göras i 2 § 2 mom. UL samt i 4§ lagen (1970:172) om begränsning av skatt i
vissa fall.

Även
de som erlägger skatt enligt SjL bör kunna ge gåvor med rätt till
skattereduktion. En bestämmelse om detta bör tas in i 12 § 4 mom. SjL. 1 dessa
fall bör inget krav uppställas på bosättning i Sverige för skattelättnad. För
att undvika att dubbelavdrag medges, alltså både i fråga om sjömansskatt och
vanlig inkomstskatt, skall sjömansskaltenämndens beslul om gåvoreduklion
tillställas lokal skattemyndighet för anteckning i inkomstlängd. Detta följer
redan av nuvarande 68 § TL. En sjöman som har både sjö- och landinkomst bör
själv få avgöra mot vilken skatt han vill utnyttja gåvoreduktionen.

De
nya reglema bör träda i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas på gåvor som
lämnas efter ikraftträdandet.

3.4
Arvsskattefrihet för trossamfund m. m.

Enligt
3 § AGL är svenska kyrkan fri från såväl arvsskatt som gåvoskatt. Det är här
närmast fråga om egendom som tillfaller de s. k. rikskyrkliga organen svenska
kyrkans missionsstyrelse, svenska kyrkans centralråd för evangelisation och
församlingsarbete, styrelsen för svenska kyrkan i utian-del och svenska kyrkans
diakoninämnd. Grunden för skattefriheten är atl dessa organ ansetts omfattas av
den skattebefrielse som lillkommer staten. De fria trossamfunden är däremot
bara fria från gåvoskatt (38 § AGL). För dessa beräknas dock arvsskatten enligt
gynnsammare regler än de som eljest tillämpas för juridiska personers förvärv
(28 § AGL). Befriade från gå-

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 72

voskall
men inte från arvsskatt är vidare svenska kyrkans församlingar, kyrkor samt
stiftelser och sammanslutningar med huvudsakligt syfte all främja religiösa
ändamål.

Uiredningens
förslag i denna del innebär en lika behandling av bl. a. de fria trossamfunden
och svenska kyrkan. Närmare besläml innebär förslagel arvsskattebefrieise för
trossamfund och församlingar som regelbundet anordnar offentlig gudstjänst,
samarbetsorgan för sådana juridiska personer samt stiftelse eller
sammanslutning som är anknuten lill sådant trossamfund eller sådan församling
och vars verksamhet kan anses utgöra ell led i samfundets eller församlingens. Förslagel
har i regel tillstyrkis av de remissinstanser som lagil upp frågan. Jag
föreslåratt del genomförs.

Del lorde
inle vålla några svårigheier i den prakliska tillämpningen all avgöra vilka organisalioner
som skall omfattas av arvsskatlebefrielsen. Begreppet trossamfund har bestämls
med utgångspunkt i 4 § religionsfrihetslagen (1951:680). Härmed avses fömlom
svenska kyrkan, sammanslutning för religiös verksamhet, vari ingår att ulföra
gudstjänst. Lika med utredningen anser jag atl krav bör uppställas på att
organisationen regelbundet anordnar offentlig gudstjänst. Begreppet kyrka har i
della sammanhang samma innebörd som i punkt 7 av anvisningama till 53 § KL,
dvs. en till svenska kyrkan hörande lokalkyrka, domkyrka e.d. i dess egenskap
av ägare till viss för svenska kyrkans verksamhei avsedd egendom.

Med
anledning av påpekanden under remissbehandlingen vill jag som exempel på
samarbetsorgan, för trossamfund och församlingar nämna Sveriges frikyrkoråd och
svenska ekumeniska nämnden. Vidare vill jag påpeka atl den skattefrihet som nu
föreslås för trossamfunden m.fl. också bör komma vissa stiftelser och sammanslutningar
till del. Så bör vara fallel med en stiftelse som är anknuten till ett
trossamfund och vars verksamhet ulgör ett led i samfundets. Stiftelsen kan vara
antingen självständig eller osjälvständig. 1 det förra fallet innebär kravet på
anknytning att trossamfundet skall ha etl inflylande över stiftelsens ledning
genom all t. ex. ulse ledamöter i dess styrelse eller på annat sätt ulöva ell
bestämmande inflylande över verksamhelen.

Milt
förslag om arvsskattebefrieise medför ändringar i 3, 28 och 38 §§ AGL. De nya reglema
bör träda i kraft den 1 januari 1980. Äldre regler bör alltjämt tillämpas på
sådana förvärv där skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

4
Kostnader och finansiering

De
marginalskattesänkningar jag i det föregående har föreslagit kan beräknas
medföra ett inkomstbortfall år 1980 för staten om ca 2650 milj. kr. Jag har
därvid tagit hänsyn också till effekten av gmndavdragsreformen och den tekniska
anpassningen av skatteskalan. Skattebortfallet till följd

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 73

av
marginalskatlespärren kan med hänsyn lagen också till inverkan av 80/85-procenlregeln
uppskattas lill ca 80 milj. kr. 1 vilken utsträckning avdrag för gåvor enligt
de nya reglema kommer alt yrkas är mycket svårt att förutse. Jag räknar
emellertid schematiskt med en kostnad för gåvoskatle-reduklionen om ca 20 milj.
kr. och därmed för ändringama i fråga om inkomstskatten med ca 2750 milj. kr.
sammanlagt.

Som
jag har nämnl i propositionen om den kommunala ekonomin avser jag all här också
la upp frågan om finansieringen av den ökade överföringen lill kommunsektom. Enligl
vad jag redovisade i det sammanhanget beräknas nettoökningen av statens
kostnader till ca I 700 milj. kr. för år 1980. Sammanlaget är del alltså fråga
om en försvagning av statsbudgeten - genom minskade inkomster och ökade
utgifter - med ca 4450 milj. kr.

I
nuvarande samhällsekonomiska och slatsfinansiella läge måste dessa reformer i
allt väsentligt finansieras genom skattehöjningar på andra områden. Jag har
tidigare i dag i min anmälan till propositionen om riktlinjer för
energipolitiken (prop. 1978/79:115, bil. 4) föreslagit alt skatten på mineraloljor
skall höjas. Som anförts i nämnda anmälan kommer regeringen i fortsättningen inle
all medge lika långtgående nedsältningar av förelagens energiskaltekoslnad som
hittills. F. n. begränsas denna kostnad enligt regeringens beslut till högst
1,3% av produktionens värde fritt fabrik, men denna gräns kommer att höjas lill
1,8%. Skatleinkomstema uppskattas genom dessa två åtgärder komma att öka med
ca 600 milj. kr.

Föreiagsskaiteberedningen
har i sitt slutbetänkande. Beskattning av företag (SOU 1977: 86), föreslagil
alt ell schablonmässigt beräknat värde av bilförmån som utgår lill anställda
skall ingå i underlaget för beräkning av arbetsgivarnas sociala avgifter. Jag
har erfarit all chefen för socialdepartementet inom kort kommer att framlägga
förslag på denna punkt. Vidare avser han all föreslå att barnomsorgsavgiften,
som f.n. endasi uttas av arbetsgivare, i fortsättningen skall erläggas också
som egenavgift. Del kan uppskattas att dessa två förslag kommer alt innebära
ökade statsinkomster med ca 500 milj. kr. resp. ca 200 milj. kr. Jag har därvid
beaktat alt vad ar-betsgivama får erlägga i ökad ATP-avgift inte utgör någon
förstärkning för statsbudgeten.

En
ylterligare inkomstförstärkning bör åsiadkommas genom en höjning av
stämpelskatten vid förvärv av fast egendom och tomträtt samt vid inteckning. Slatens
inkomster från dessa källor beräknas för budgetåret 1979/80 till ungefär 650
milj. kr. Stämpelskatten utgår vid förvärv av fast egendom och tomträtt med 1 %
av egendomens värde för fysiska personer och med 2% för flertalet juridiska
personer. Vid inteckning utgår skatten med 0,4% av det intecknade beloppet.

Med
stöd av regeringens bemyndigande tillsatte jag år 1977 en utredning för atl se
över reglema om stämpelskatt och expeditionsavgifter, m.m.
(stämpelskatteutredningen, B 1977:06). Då utredningens uppdrag beslår främst i
att göra en teknisk översyn för att åstadkomma ett förenklat och

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 74

mer
lältöverskådligt syslem anserjag emellertid att en skattesatsjustering kan
genomföras utan att avvakta resultatet av utredningens arbeie. Jag föreslår
därför all stämpelskatten vid förvärv av fast egendom och tomträtt höjs till
1,5 % för fysiska personer och lill 3 % för juridiska personer. Vidare
föreslår jag att stämpelskatten vid inteckning höjs till I %. Inteckning i
skepp bör dock undantas från höjningen. Ändringama bör träda i kraft den 1
januari 1980. De kan beräknas ge en inkomstförstärkning under år 1980 med drygt
550 milj. kr.

De
åtgärder jag hittills har redovisat kan tillsammans beräknas medföra en ökning
av statsinkomsterna år 1980 med ca 1 850 milj. kr. Ett avsevärt
finansieringsbehov återstår alltså, som det i dagens skattesystem väsentligen
endast finns två möjligheter att täcka, nämligen antingen genom en höjning av
mervärdeskatten eller genom en höjning av någon arbetsgivaravgift. I det
senare alternalivel torde en höjning av socialförsäkringsavgiften till
folkpensioneringen i första hand komma i fråga, eftersom den av-giftsfinansierade
andelen där är i sjunkande.

I
riksdagen har också framförts förslag om införande av en allmän produktionsfaktorskatt.
Regeringen har tidigare i dag bemyndigat mig att tillkalla en ulredning om
olika former av bruttoskatter. Dess uppgift blir bl. a. atl redovisa de
valmöjligheter som finns och konsekvenseraa av olika lösningar. Av direktiven
framgår att utredningen skall arbeta skyndsamt och alt en redovisning av ell
material - som kan vara preliminär - bör föreligga i sådan tid att den kan
vara till ledning vid statsmaktemas ställningstagande till finansieringsfrågan
i höst. I denna situation bör valet av finansieringskälla nu anstå. Jag vill
emellertid betona att en finansiering av de föreslagna reformema är nödvändig.

5
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag till

1. lag
om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

6. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.,

7. lag om ändring i lagen (1%1:436) om
församlingsstyrelse,

8. lag om upphävande av förordningen (1972:140) om
skattebortfallsbidrag,

9. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av
skatt i vissa fall,

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 75

10. lag om skattelättnad för vissa gåvor,

11. lagom ändring i lagen (1941:416) om arvsskall och
gåvoskatt,

12. lag om ändring i stämpelskaltelagen (1964: 308),

13. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

14. lag om ändring i lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring,

15. lag om ändring i lagen (1978:423) om
skattelättnader för vissa sparformer.

Del
under 7 angivna förslagel har upprättats i samråd med chefen för kommundepartementel
och de under 13 och 14 upptagna förslagen i samråd med chefen för
socialdepartementet.

6
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposiiion
föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagl fram.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 76

Bilaga
I

Sammanställning
av

1972
års skatteutrednings överväganden och förslag

Inledning

1
det följande återges i sammanfattning utredningens överväganden och förslag endasi
i de delar som las upp i propositionen. I fråga om marginalskatter m. m. samt
folkpensionärernas skattelättnader kan hänvisas till bilaga 2: 1 prop.
1978/79:50.

Progressiv
utgiftsskatt

Genom
professorn i finansrätt vid Stockholms universiiei Sven-Olof Lodin har vi
låtit göra en undersökning av möjlighelema atl införa en progressiv
utgiftsskatt (expenditure lax), även kallad direkl konsumtionsskatt, en
skalleform som väckt särskilt intresse i de anglosaxiska länderna. Vi har
publicerat resultalel av undersökningen i en särskild rapport (SOU 1976:62)
över vilken elt antal myndigheter och organisationer yllral sig.

Vi
finner, liksom flertalet remissinslanser, atl ulgiflsskatten i vissa avseenden
har fördelar framför inkomstskatten, nämligen genom att sparandet stimuleras,
alla inkomster likabehandlas och värdeförändringar på grund av inflationen
automatiskt beaktas. Beiydande tekniska problem föreligger emellertid, särskilt
beträffande de internationella frågorna. Enligl vår mening behövs ytteriigare
utredningsarbete, bl. a. i fråga om de fördelningspolitiska effekterna, för atl
klarlägga om ulgiflsskatten kan vara ett användbart alternativ lill vårt
nuvarande skattesystem. Härvid bör även möjlighelema alt lösa problemen inom
inkomstbeskattningens ram undersökas.

Underskoltsavdragen

Del
har i debatten hävdats all rälien all dra av underskott i en förvärvskälla mot
andra inkomster i princip borde avskaffas så atl avdrag fick ske endasi mot
framtida inkomster i samma förvärvskälla.

Vi
konstaterar all så långtgående ålgärder inle framstår som möjliga i fråga om
schablontaxerade villafastigheter, eftersom de skulle innebära en drastisk
höjning av boendekostnaderna. Gällande bestämmelser på detta område är en
integrerad del av finansieringsmönstret för villor och har också beaktats vid besiämmande
av garantilåneräntan för småhus. Samtidigt har dessa regler negaiiva effekter
genom att driva upp fastighetspriserna och ge möjligheter lill omvandling av
löpande inkomster till kapitalvärdestegring. Vi anser atl problemen rörande
ränteavdrag för småhusfinansiering bör utredas i särskild ordning med
beaktande av såväl bostadspolitiska som skattepolitiska synpunkter. Att i
avvaktan på resuhalel av denna

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 77

utredning
införa l.ex. ell "räntetak" har vi ansett mindre lämpligt med hänsyn lill
den spridning i fråga om räntekostnader som föreligger för normala småhus.

Vi
har funnit all allvarliga erinringar kunnat riktas mol de olika former av
generella begränsningar av avdragsrätten för underskott som vi har undersökt.
Vi har också övervägt möjligheten alt begränsa rätlen lill avdrag för
räntekostnader på lån av privat nalur men inte funnit delta vara en framkomlig
väg. I båda fallen skulle nämligen i vissa situationer mindre önskvärda beskallningsresullat
uppkomma. Kontrollproblemen skulle vidare bli svåra, särskilt i fråga om
skallskyldiga med mera komplicerade inkomsi- och förmögenhetsförhållanden.

Vi
anser all åtskillig kritik kan rikias mol de nuvarande förhållandena
beträffande underskoltsavdragen. Enkla generella ingrepp har vi emellerlid
inte funnit möjliga. Med den begränsade tid vi kunnat ägna ål de lekniska
problemen i sammanhanget har vi inle heller i övrigt kunnai utarbeta några
konkreta förslag. Vi anser därför atl fortsall specialinriklat ulredningsarbele
är påkallat.

Periodiskt
understöd

Enligt
gällande regler erhålls vid beskattningen avdrag med utgivet belopp för vissa,
särskilt angivna former av periodiskt understöd (s. k. legala understöd), bl.
a. till make eller förutvarande make. För annat periodiskt understöd (s. k.
frivilligt understöd) medges avdrag med högst 5000 kr. per år och mottagare.
Fram lill år 1974 var avdragsrätlen för periodiskt understöd obegränsad.

Avdragsrätlen
har länge varit omdiskuterad. Den har ansetis moliverad av sociala skäl i fråga
om understöd till behövande saml vid fullgörande av underhållsskyldighet.
Kritiken har avsett i första hand möjligheterna till utbetalningar lill närslående
i syfte all uppnå skatteförmåner.

Enligl
vår mening har de sociala skälen för avdragsrätlen alltmer försvagats genom
den socialpolitiska utvecklingen. Vi föreslår därför alt avdragsrätlen för
frivilligt periodiskt understöd upphävs.

1
fråga om avdragsrätt för periodiskt understöd lill make eller fömlvarande make
har vi diskuterat om behov föreligger alt begränsa avdragsrätten till belopp
som kan anses skäligt eller på annat säll är besläml till sin slorlek. Sådana
begränsningar kan emellertid i enskilda fall leda till ej önskvärda resultat.
Tidigare verkställda undersökningar har därjämte visal all understöd i
allmänhet inle utgår med högre belopp än vad som motsvarar mottagarens behov.
Vi har därför ansett det tillräckligt atl föreslå den ändringen att avdrag endasi
medges för understöd som utgår på gmnd av en bindande förpliktelse.

Vi
föreslår vidare atl de som levat i s. k. samvetsäktenskap i viss omfattning
jämställs med förutvarande makar. Avdrag för periodiskt understöd efter upplöst
samvetsäktenskap skall nämligen enligt förslagel medges, om

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 78

parterna
tidigare samtaxerats enligl de särskilda regler som gäller för vissa
sammanboende, bl. a. de som har gemensamma barn. En förutsättning skall dock
vara att underhåll börjar utgå inom två år från sammanlevnadens upphörande.

A
vdrag för fa ckföreningsavgifi

Medlemsavgifter
är i allmänhet inte avdragsgilla vid beskattningen. Elt undanlag ulgör
emellertid avgifter lill vissa arbetsgivarföreningar. Om föreningen är skyldig
alt lämna medlemmen bidrag vid konflikt har avgiften nämligen ansetts likställd
med premie för försäkring mot förlust i samband med arbelskonflikt. Avdrag
medges då för avgiften, medan å andra sidan erhållna konfliklbidrag utgör
skattepliktig inläkl.

I
fråga om arbetstagarorganisationerna gäller däremot atl avdrag inte medges för erlagda
avgifter men att mottagna konfliktbidrag i gengäld är skattefria.

Den
skatlemässiga behandlingen av medlemsavgifter till och konfliklbidrag från
arbetsmarknadens organisationer har sedan länge varit föremål för
utredningsarbete och debatt. Man har därvid påtalat skillnaden mellan
arbetsgivarföreningar och fackföreningar och framhållil att belydelsen av denna
skillnad ökal genom alt alll störte del av avgifterna används för andra
ändamål än konfliktersältning.

Vi
anser all skäl föreligger atl införa en avdragsräii för avgift lill arbetstagarorganisation
och all denna räll bör uiformas så alt likställdhet i möjligaste mån uppnås
mellan arbetsmarknadens organisalioner i detta hänseende. En beskattning av
konfliktbidragen från fackföreningarna skulle emellerlid leda till mycket
svårbemästrade praktiska problem. I slort sett samma resultat kan dock uppnås
genom alt endasi den del av avgiften som går till annan facklig verksamhei än konfliktersältningar
blir avdragsgill. Denna del måste bestämmas schablonmässigt. En beloppsmässig
begränsning bör också gälla.

Vi
föreslår därför att avdrag medges för avgifi lill fackförening med 50% av eriagt
belopp, dock högst 300 kr.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 79

Bilaga
2

Sammanställning
av remissyttranden över 1972 års skatteutrednings slutbetänkande

Inledning

1
del följande redovisas i sammanfattning remissyttrandena endast i de delar som
berör de förslag som läggs fram i propositionen. I fråga om marginalskatter m.m.
saml folkpensionärernas skattelättnader kan hänvisas lill sammanställningen i
bilaga 2: 2 till prop. 1978/79: 50.

Progressiv
utgiflsskall

Utredningen
uttalar att fortsatt utredningsarbete behövs för alt utröna om utgiflsskatten
kan vara ett framkomligt aliernaiiv lill det nuvarande in-komstskaltesystemel.
Vid utredningsarbetet bör de fördelningspolitiska effekterna närmare belysas.
Vidare bör i arbetet ingå att undersöka vilka ändringar av nuvarande system som
skulle behövas för atl inom ramen för detla uppnå de med ulgiflsskatten
förbundna fördelaraa.

De
remissinstanser som yttrat sig i frågan har i allmänhet tillstyrkt fortsatt ulredning.
TCO har emellertid uttalat all ulgiflsskatten saknar aktualitet med hänsyn
till att den leder till oacceptabla fördelningspolitiska konsekvenser och
oöverstigliga kontrollproblem.

Bland
de instanser som tillstyrker förslaget om fortsatt utredning föreligger
emellertid skilda uppfattningar om angelägenheten därav. Lanlbmkar-nas skattedelegalion,
SRS och Svenska sparbanksföreningen anser det angeläget att fortsatt utredning
kommer till stånd. Delegationen utlalar därvid alt del är en påtaglig brist hos
det nuvarande skattesystemet atl det inte är inflationsneutralt, atl denna
brist blir särskilt märkbar i etl högskat-tesamhälle, alt det inte är troligt
att man inom det nuvarande systemet kan få bukt med inflalionseffekterna, att
del därför finns slarka skäl atl studera andra system saml alt en genomlysande
diskussion, som är koncentrerad på del långsikliga perspekiivel måste föras.

KF,
SHIO och SRF tillstyrker fortsatt utredning. KF framhåller också - liksom länsslyrelsen
i Göteborgs och Bohus län all sådan är nödvändig för alt det skall vara möjligl
alt införa en utgiftsskatt, medan SACO/SR påpekar atl fortsall utredning är
nödvändig för ett definitivt slällningstagande lill ulgiflsskatten. RRV
förklarar sig inte ha någol att erinra mot atl utredningsarbetet fortsätter i
begränsad omfattning och länsstyrelserna i Stockholms och Södermanlands län
anför atl arbetet bör ses som ell projekl på lång sikt och andra föreslagna
utredningar prioriteras.

REV
anför att, om ytterligare utredningsarbete kommer till slånd, della

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 80

bör avse konsumlionsbeteendel hos det stadigt ökande antalel
pensionärer och utgifisskaltens inverkan på delta saml hur
försäkringsavgifterna i form av egenavgifier påverkar egenföretagarna i ett
system med progressiv utgiflsskall.

Underskoltsavdrag

Ulredningen avvisar generella begränsningar och anser alt
fortsatt utredning bör ske i fråga om dels ränteavdragen för
småhusfinansiering, dels speciella missbruksformer.

KF instämmer i uiredningens ståndpunkter. RRV samt länsslyrelserna
i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Malmöhus och Nortboltens län anser
det angelägel med fortsalt utredning. Länsslyrelsen i Malmöhus län anser all utredningsarbelel
bör samordnas med undersökningen angående beskattningen vid inflation.

Utredningens ståndpunkt alt generella begränsningar av
rätten till avdrag för underskotl inle är lämpliga delas av länsstyrelsen i
Östergötlands län, SACO/SR och Lantbmkarnas skattedelegalion. Däremot anser
RRV, LO och Svenska Iräinduslriarbetareförbundet alt sådana begränsningar på
sikt bör eftersträvas. RRV anser all man i försia hand bör undersöka möjligheten
atl begränsa avdragsrätten till andra förvärvskällor inom samma inkomstslag och
i andra hand undersöka begränsningar även inom inkomstslagen. LO och Svenska iräinduslriarbetareförbundet
anser alt avdrag endast bör medges mot framtida inkomster från samma
förvärvskälla.

RRV ifrågasätter om ell förbud mol underskoltsavdrag bör
gälla för vil-lafastigheier som med nuvarande regler normalt lämnar underskott
och vill därför aktualisera övervägandena om en begränsning av ränteavdragens
storlek. LO anser alt underskoltsavdrag bör få yrkas för räntor och förordar
en beloppsbegränsning för ränteavdrag lill ell lägre belopp än det inom
utredningen reservationsvis framförda, 50000 kr. Även Svenska byggnadsarbetareförbundet
anser alt elt ränletak bör införas och framhåller atl beloppel bör bestämmas så
all del inle drabbar inkomsttagare i de vanligaste inkomstlägena och inle
alltför hårt dem som redan skaffai sig villa och har höga räntekostnader utan
får effekt i framtiden. Lantbmkarnas skaltedelegation anser däremot inle all elt
ränletak bör införas och framhåller atl en sådan åtgärd inle bidrar lill ökad
jämställdhet utan ökar skillnaderna mellan kapitalägare och andra. Åsikten
delas av SACO/SR, som framhåller all en rimligare ålgärd vore alt höja
schablonintäkten saml att problemen närmasl hör ihop med vad som behandlas i
samband med beskattningen vid inflation.

Inkomstberäkningen behandlas också av bostadsslyrelsen,
länsstyrelsen i Malmöhus län och Svenska sparbanksföreningen. Bostadsslyrelsen
uttalar atl skattereglerna har sådana fördelningseffekter på bostadsmarknaden atl
bostadspolitiska strävanden i hög grad motverkas. Bostadsstyrelsen uttalar
vidare all genom atl ulredningen har inriktat sig på avdragen

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 81

har
den inle belyst problemel alt en ägare eller bostadsrättshavare kan ha ell
avsevärt eget kapital nedlagt i bostaden ulan att bli beskattad för någon
avkastning saml att det kan visa sig vara en mera framkomlig väg att angripa
problemen från inläktssidan. Länsslyrelsen i Malmöhus län ifrågasätter om inte
intäktsberäkningen hellre borde ske på grundval av anskaffningskostnaden och
Svenska sparbanksföreningen erinrar om atl den tidigare har uttalat atl
belåning i vissa fall borde ligga lill gmnd för beräkningen.

RSV
anser att man i och för sig kunde länka sig ett syslem där underskott fick dras
av endast i den mån de berodde på ränteavdrag men atl frågan kräver ulredning.
TCO erinrar om en skrivelse till budgetministern den 6 febmari 1978 med förslag
om ell sådant system. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser all
underskott från rörelse av hobbybetonad karaklär inte bör få dras av mol annan inkomsi
och nämner som exempel hållande av travhästar och uthyrning av fritidsbålar,
som ofta ger underskoll under en följd av år. Häri inslämmer Föreningen
Sveriges fögderitjänstemän som även anser atl samma borde gälla i fråga om
underskott från jordbmksfastighel för den som inte är mantalsskriven på
fasligheten. TCO anser alt det inte bör vara tillräckligt med vinstsyfte för
alt en förvärvskälla skall föreligga ulan alt det också skall krävas all
överskott har uppkommit. Underskotl som har uppkommit under lidigare år bör i
stället få avräknas mol senare inkomster från samma förvärvskälla. Det är enligl
TCO också angelägel atl se över de närliggande reglerna som berör uppdelning
av inkomster och beräkningsgrunder för anskaffningskostnader för handelsbolag m.
m.

Beträffande
avdrag för reparationskostnader förordar länsstyrelsen i Malmöhus län och Lantbmkarnas
skattedelegation att detta får ske i form av avskrivning,vilket skulle ge mera
tillfredsställande resultat från redovisningssynpunkt. Länsstyrelsen i
Malmöhus län anför att del sannolikt borde kompletteras med möjligheler till
avsättning till reparationskonto och omedelbar avdragsrätt för mindre
reparationer och ev. även mindre ombyggnader saml framhåller alt del skulle
från kontrollsynpunkl medföra stora fördelar om de skilda reglerna för
reparationer och förbättringar försvann.

RSV
samt länsstyrelserna i Stockholms och Södermanlands län anför atl likartade
fall som lidigare partrederier och luftfartsföretag förekommer avseende
järnvägsvagnar, containers, entreprenadmaskiner m. m. RSV anser alt
lagstiftningen beträffande partrederier och luftfart kan bilda mönster, medan
länsstyrelsen i Södermanlands län anser att det är en tänkbar väg att begränsa
rätten lill avdrag för underskott som är hänföriigt till handelsbolag eller
kommanditbolag. Länsslyrelsen i Stockholms län, som anför all tillgångarna i
vissa fall hyrs ul till företag där delägarna är anställda, anser atl del kan
övervägas att begränsa underskoltsavdragen till belopp motsvarande insatt
kapital.

Länsstyrelsen
i Södermanlands län anför att det inte är befogat att förlila 6 Riksdagen
1978179. I saml. Nr 160

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 82

sig
på atl en allmän skatteflyktsklausul skall kunna lösa problemen. RRV
ifrågasätter om inte kontrolluppgifter borde övervägas beträffande ränteinkomster
och -utgifter och påpekaralt ambitionsnivån i taxeringskontrollen är lägre än i
fråga om inkomsi av tjänst.

Periodiskt
understöd

Utredningen
föreslåratt rätten till avdrag för frivilligt periodiskt understöd (sådani för
vilket nu gäller en beloppsgräns om 5000 kr.) slopas. Beträffande legalt
periodiskt understöd (sådant för vilket nu ingen beloppsgräns gäller) föreslår
utredningen att avdrag för understöd till äkta make eller förutvarande äkta
make medges endasi om understödet utgår enligt skriftlig förpliktelse saml alt
avdragsrätten utsträcks till andra tidigare samlaxerade under förutsättning att
underhållet börjai ulgå inom två år från del sammanlevnaden upphörde. Ulredningen
har diskuterat någon skälighelsbegränsning eller liknande i fråga om
avdragsrätten men har avvisat detta.

Förslaget
tillstyrks i huvudsak av RRV, länsslyrelserna i Stockholms, Södermanlands,
Östergötlands, Malmöhus och Nortboltens län, lokala skattemyndigheterna i
Stockholms och Handens fögderier, SACO/SR, Landstingsförbundet och TCO, varvid
framhålls alt förslagel innebär en välkommen förenkling av laxeringsarbetet. Länsstyrelsen
i Stockholms län anser att avdragsrätlen alltför lätt kan utnyttjas i skatleflyktssyfte,
särskilt beträffande understöd till personer bosatta utomlands. Länsstyrelsen
i Malmöhus län påpekar att förslagel kommer alt innebära all frivilligt periodiskt
understöd som överstiger 2000 kr. gåvobeskattas och föreslär en höjning av
denna gräns för gåvomottagare över en viss ålder, t. ex. 55 år. Om understöd
utgår till sådana personer utan att avdragsräii föreligger torde man nämligen
kunna utgå ifrån att behov av understödet föreligger.

Kammarrätten
i Stockholm, RSV, SIV, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, KF,
Lantbrukarnas skattedelegalion. Näringslivels skattedelegalion. Svenska
sparbanksföreningen, SHIO och TOR avstyrker förslagel. Länsstyrelsen i Göleborgs
och Bohus län tillstyrker emellertid etl av ulredningen framfört aliernaiiv
att begränsa avdragsrätten till 2000 kr. per år och mottagare samt 5000 kr. per
år och utgivare. Även RSV och TOR anser alt en begränsning av del totala
avdragsbeloppet för varje givare vore all föredra.

RSV
anför alt utredningen inte har verkställt någon undersökning av arten och omfaltningen
av utgående understöd, någol som hade underlättat bedömningen, liksom en
utvärdering av den år 1973 införda beloppsbegränsningen. Liknande tankar
uttalas av kammarrätten i Stockholm, Lantbmkarnas skattedelegation. Svenska
sparbanksföreningen, SHIO och TOR.

KF
anser att rätt till avdrag bör föreligga under fömtsättning att det på ell
övertygande sätl visas au mottagaren verkligen har behov av understö-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 83

del.
All vissa fall är särskilt behjärtansvärda åberopas också av Lantbmkarnas skattedelegalion.
Svenska sparbanksföreningen och SHIO. Därvid påpekar SHIO alt ulredningen har
motiverat sitt förslag om avdragsräii efter upplöst samvetsäktenskap med atl
en part kan känna en moralisk förpliktelse atl utge underhåll och framhåller
alt sådan förpliklelse kan en person känna även i andra fall. Kammartällen i
Stockholm anser att skatleför-mågeprincipen lalar för avdragsräii i åtskilliga
fall. Lokala skattemyndigheten i Handens fögderi utlalar att någon behovs-
eller skälighelsprövning av utgivna understöd inte bör genomföras med lillgängliga
administrativa resurser, allra minsl vad avser utbetalningar till utlandet.

RSV,
Lantbrukarnas skattedelegalion. Näringslivels skattedelegalion och SHIO påpekar
att reglema om avdragsräii för periodiskt understöd har samband med reglerna om
gåvobeskaltningen och tar även upp frågan om kringgående av avdragsförbudet.
Därvid pekar de särskilt på möjligheten alt ge lån mot över- eller underränta.
RSV påpekar också att frågan om allmän skatteflyktsklausul har betydelse
eftersom intresset för andra in-komslfördelande transaktioner kan komma atl öka
och framhåller atl legala understöd kan skapas t. ex. genom en fnvilligt
påtagen skadeståndsför-pliktelse som parterna får fastställd av domstol.

SIV
framhåller att många invandrare skulle komma att drabbas hårt om rätten lill
avdrag slopas, efiersom de ofta skickar understöd till föräldrar och andra
släktingar, som är beroende av delta. Genom all de unga utvandrat har ofta
grunden för en tryggad ålderdom för de äldre ryckts undan. Invandrare som har föruiom
släktingar även maka och bam kvar i hemlandet får inte förvärvsavdrag eller
avdrag för underhållsbidrag till maka, för ökade levnadskostnader eller
kostnader för hemresor och inte heller uppbär de barnbidrag. Däremoi kan de få
avdrag för underhåll av icke hemmavarande bam och SIV förutsätter att detta
skall vara fallet även i framtiden. SIV delar i och för sig uiredningens
uppfattning att avdraget bör slopas, men anser atl oförändrade regler bör gälla
i fråga om understöd till föräldrar eller syskon ulomlands. Gällande
beloppsbegränsning och kravet alt utbetalning skall styrkas ulgör tillräcklig
spärr mot missbruk. Man bör beakta de sociala förhållandena i invandramas
hemländer.

Länsslyrelsen
i Göteborgs och Bohus län uttalar att det i fråga om understöd till utlandet
ofta är svårt all avgöra om det verkligen är fråga om ett understöd eller om en
kapitalöverföring för givarens räkning och ifrågasätter om man inte skulle
kunna beskatta mottagaren i Sverige. RSV anser alt skatteflykt i avsevärd
utsträckning tycks ske genom överföring till ullandel men uttalar att
diskrimineringsförbud i dubbelbeskattningsavtal torde utgöra hinder mol
särregler för understöd till ullandel.

RSV,
Näringslivets skattedelegalion och TOR påpekaralt förslaget står i kontrast till
förslaget om avdragsrätt för vissa gåvor och TOR anser att någon väsentiig
ändring i fråga om rätten lill avdrag för frivilligt periodiskt understöd inte
bör göras utan atl denna fråga löses.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 84

I
fråga om underhållsbidrag mellan makar avstyrker kammarrätten i Stockholm, RSV
och TOR att krav på skriftlig förpliktelse införs, varvid anförs atl kravet
torde sakna praktisk betydelse och all risken för missbruk är ringa.

RRV
tillstyrker förslagel och uttalar atl avdragsrätlen bör följa den lagstadgade
underhållsskyldigheten och på sikt begränsas. För att undvika komplicerade
skälighetsbedömningar bör avdraget få uppgå lill viss största del av inkomsten,
varjämte ell beloppstak bör gälla.

SACO/SR
anser all man på siki bör sträva efter atl slopa underhållsskyldigheten vid
äktenskapsskillnad och ersätta den med arbelsmarknadspolitiska ålgärder eller
vid fall av arbetsoförmåga med förtidspension. Normalt bör underhåll ulgå endasi
under en övergångsperiod. Avdrag bör medges endasi om domstol har fastställt
att behov av underhållsbidrag föreligger.

Länsstyrelsen
i Malmöhus län anser atl kravet på särlevnad på grund av söndring och bruten
ekonomisk gemenskap för all avdrag skall medges borde komma till uttryck i
lagtexten. Avdrag bör inte medges vid särlevnad på gmnd av makarnas
arbetsförhållanden, för invandrare med maken i hemlandet och inte heller för
lid mellan äktenskapets ingående och sammanlevnadens påbörjande. En ensidig
utfästelse bör ej godtas som skriftlig förpliklelse. Den tidsgräns om två år
som ulredningen har föreslagit i fråga om samvetsäktenskap bör gälla även för
underhåll på grund av avtal mellan makar.

Förslaget
all de som ulan att vara gifta har samiaxerats skall likställas med äkta makar
har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av kammartällen i Slockholm, RSV,
länsstyrelserna i Östergötlands och Malmöhus län samt SHIO. Lantbrukarnas
skattedelegation anser att skäl inle föreligger att begränsa regeln till
sådana sammanboende som har samtaxerats. Kammarrätten i Stockholm och RSV
anser dock inle alt krav på skriftlig förpliktelse eller på all understödet
skall börja utgå inom viss tid behöver uppställas, då risken för missbmk
bedöms som ringa. Tidsgränsen kritiseras också av länsstyrelsen i Gävleborgs
län. Länsslyrelsen i Malmöhus län anser däremot tidsgränsen välbetänkt och
anser även att samtaxering bör ha skett två år i följd.

RRV
och SACO/SR ifrågasäller däremoi lämpligheten av den föreslagna utvidgningen
med hänsyn till all underhållsskyldigheten håller på att begränsas i fråga om
äkta makar. SACO/SR framhåller också att samvetsäktenskap får ses som ell
uttryck för att parterna önskar bevara ekonomiskl oberoende.

Länsslyrelsen
i Malmöhus län anför atl förbudet mol avdrag för periodiskt understöd kan
kringgås genom regeln om rätt till avdrag för understöd till tidigare
anställd. Innehavare av jordbmk, hyreshus och rörelser har ofta anhöriga
anställda och del kan inle ha varit utredningens mening atl avdrag generellt
skall medges i dessa fall.

Länsstyrelsen
i Södermanlands län anser atl förslaget från ulredningen

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 85

om
periodiskt understöd alt vissa egendomslivräntor skulle behandlas som
köpeskilling borde ha ånyo övervägts. Gränsen mellan kapitalavbetalning och
livränta är oklar, vilket är otillfredsställande. Beskattning kan undgås genom
utflyttning, varför det borde övervägas om inte livränta - och även pension på
grund av enskild tjänsl - borde beskattas i Sverige. Liknande tankar framförs
av länsstyrelsen i Stockholms län. Svenska försäkringsbolags riksförbund anför
att del är oklart om egendomslivränta är A- eller B-inkomsl samt att frågan är viklig
för försäkringstagare och försäkringsbolag på grund av reglerna om rätt till
avdrag för pensionsförsäkring. Livräntan bör anses uigöra samma slags inkomsi
som inkomsten av tillgången före försäljningen. Även RSV anför atl frågan bör klariäggas.

Länsslyrelsen
i Malmöhus län anför atl gällande ordning för beskallning av periodiskt understöd
på grund av föreskrift i testamente innebär en viss dubbelbeskattning hos
mottagaren, medan utgivaren i vissa fall kan få en oberättigad skatlelindring.
Kapitalvärdet arvsbeskatlas och ulgör skattepliktig förmögenhet hos
mottagaren, medan del hos utgivaren är en avdragsgill skuld. Utbetalda belopp
är i sin helhet skattepliktiga resp. avdragsgilla trots att de kan anses beslå
av en räntedel och en amorterings-del. En översyn av reglerna bör ske.

Reglerna
om avdragsrätt för understöd från juridiska personer kan enligt RSV och länsslyrelsen
i Malmöhus län missbrukas. Regeln skulle bara behöva gälla vissa stiftelser,
fonder och ideella föreningar. För andra juridiska personer bör understödet i
allmänhet uigöra en driftkostnad. Länsstyrelsen i Malmöhus län anför också att
det är tveksamt hur handelsbolag, kommanditbolag och dödsbon skall bedömas i
delta avseende.

RSV
och TOR anser del som en olägenhet att enligt utredningens förslag tre olika
regelsystem skall tillämpas beträffande periodiska understöd. RSV anför all elt
slopande av avdragsrätten bör gälla även för äldre understöd och alt datum i
allt fall bör knytas till propositionen och inte till belänkandet.

Avdrag
för fackföreningsavgifl

Utredningen
anser att avgiften kan anses som en kostnad för intäkternas förvärvande samt atl
det är angelägel all uppnå likställdhet mellan arbetsmarknadens parter.
Eftersom ett system med skatteplikt för konfliktersättningar skulle vålla
administrativa problem föreslås för alt uppnå i princip samma effekt som med
full avdragsrätt och skatteplikt att avdrag skall medges med 50 % av eriagd
avgift, dock högst 300 kr.

Förslaget
om avdragsrätt för avgift till fackförening tillstyrks i princip av
kammartälten i Slockholm, RSV, länsstyrelsen i Södermanlands län, en minoritet
vid länsstyrelserna i Östergötlands, Malmöhus saml Göleborgs och Bohus län, länsslyrelsen
i Gävleborgs län, SACO/SR, KF, LO, Landstingsförbundet, Lantbrukamas skaltedelegation.
Svenska byggnadsarbetareförbundet, Sveriges advokatsamfund, SHIO, TOR och TCO.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 86

Svenska
byggnadsarbetareförbundet anser atl fullt avdrag bör medges och SACO/SR saml
Lantbrukamas skattedelegalion att någol beloppslak inte bör gälla. KF
ifrågasätter också beloppstakel och anser att det i vart fall bör vara elt par
hundra kronor högre än utredningen har föreslagit. Även TCO anser att taket bör
sättas högre och dessutom inflationsskyd-das. LO anser att avdragei bör medges
som en skattereduktion med hälften av avgiften, vilket motsvarar avdrag med
77% av avgiften vid en marginalskattesats om 65%.

Förslaget
avstyrks av statskontoret, RRV, en minoritet vid RSV,läns-styrelseraa i
Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Norrbollens län och
taxeringsavdelningen vid länsstyrelsen i Stockholms län med hänvisning till att
det från administrativ synpunkt är angeläget att man inte komplicerar
taxeringsarbetet genom att tillskapa nya avdrag. Statskontoret och
länsstyrelsen i Östergötlands län anser atl etl kostnadsbidrag från staten vore
en enklare lösning för att skapa rättvisa. Statskontoret anför även att avdragei
i många fall inte torde komma att kontrolleras och därigenom i praktiken få
karaktären av ett schablonavdrag. Statskontoret påpekar också alt det
förhållandet alt effeklen skulle bli beroende av marginalskaltesatsen
motverkar fackföreningamas syften med alt ta ut progressiva avgifter.
Beloppstaket begränsar dock denna olägenhet. Det vore emellertid enklare att
medge ett schablonavdrag för alla fackföreningsmedlemmar.

RRV,
en minoritet vid RSV och länsstyrelsen i Malmöhus län föreslår att man i
stället omprövar avdragsrätlen för medlemsavgifter till SAF, varvid framhålls
att krav på rätt lill avdrag för avgifter till Sveriges advokatssamfund, LRF m.fl.
organisationer blir svåra att avslå om förslaget genomförs.

RSV
anser att en stickprovsvis genomförd kontroll bör vara tillräcklig och erinrar
om att t. ex. avdrag för bankräntor normalt inte kontrolleras, medan
Landstingsförbundet och lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi anser all
avdraget bör styrkas. Länsstyrelsen i Gävleborgs län anför vissa
administrativa betänkligheter och länsstyrelsen i Södermanlands län och TOR
anser att en förutsättning för genomförande bör vara att kon-trollfrågoma kan
lösas på ett smidigt sätt.

Näringslivets
skattedelegation anser att det, så länge konfliktersättningar är skattefria, inle
finns anledning alt behandla avgifter till fackföreningar annorlunda än
avgifter till Sveriges advokatsamfund, LRF och SHIO.

Lanlbrukaraas
skattedelegalion och Sveriges advokatsamfund anser det olillfresställande att
utredningen inte har tagit upp och behandlat även medlemsavgifter till bransch-
och yrkesorganisationer, eftersom dessa med lika stor rätt kan anses som
kostnader för intäktemas förvärvande. Lantbmkaraas skattedelegalion anför att
gällande regler medfört atl särskilda servicebolag har måst inrättas, vilket
inneburit en onödig komplikation. Del kan inte ha varit så svårt eller
tidsödande att lösa frågan och skal-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 87

tebortfallet
skulle ha blivit måttligt. Sveriges advokatsamfund anför att det har en
speciell ställning, eftersom del är nödvändigt för en advokat att vara medlem.
Samfundet är därför inte jämförbart med andra organisationer och avgiften utgör
i än högre grad än i andra fall en kostnad för intäktemas förvärvande. Avgiften
utgörs inte till någon del av arbetslöshelsavgift, konfliktfondsmedel e.d.,
varför skäl till begränsning av avdragei saknas. Hyresgästernas riksförbund
beklagar all utredningen inte har tagit upp frågan om avdrag för medlemsavgift
lill hyresgästförening och påpekar all flera av de skäl som åberopas för
avdragsrätt föreligger även i fråga om denna, nämligen att föreningarna har
ålagts samhällsuppgifter, atl verksamheten kommer alla hyresgäster till del
och alt det är angeläget all minska uppoffringen.

SHIO påpekar att nya
arbetsrättskommittén har lagl fram ett förslag om anslag till regionala
fackliga förtroendemän och anser det inte rimligt att genomföra både detta och
utredningens förslag. Om kommitténs förslag genomförs, bör alltså avdragsrätten
inskränkas. SHIO anser emellertid utredningens förslag all avdragsräii och
skatteplikt i princip skall genomföras rimlig och atl den föreslagna
schablonmetoden är godtagbar och alt föredra framför kommitténs förslag. En
viss försiktighet vid bestämmande av avdragei är påkallad med hänsyn till den
del av föreningarnas kostnader som hänför sig till verksamhei som inte är av
facklig natur. Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi anser inte atl
skälen för avdragsrätt har ökat under senare år och påpekar att arbetsgivarens
skyldigheter att hålla de anställda med arbetstid och service för de fackliga
aktiviteterna har ökat kraftigt.

Lokala skattemyndigheten i
Handens fögderi anser att det visserligen har anförts goda skäl för avdragsrätt
men atl del likväl med hänsyn till det statsfinansiella läget och förslagets
ekonomiska konsekvenser för stat och kommun och då frågan om skatteplikt för
föreningen för influtna medlemsavgifter m.fl. problem inte har behandlats kan
ifrågasättas om det nu är rätta tidpunkten att framlägga förslaget.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 89

Bilaga 3

BUDGETDEPARTEMENTET

AVDRAG FÖR GÅVOR*

Betänkande av utredningen om avdrag för gåvor

Ds B 1977:2

utredningens
förslag till lagtext har inte raedtagits.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 91

Innehåll

Förkortningar Scuiunanfattning

1
Uppdraget

2
G ä llande r ä tt m.m.

2.1 Beskattningen
av g å vogivare

2.1.1
G ä llande regler m.m.

2.1.2
Fr å gans
tidigare behandling

2.2 Allm ä nnyttiga
organisationers beskattning

2.2.1
Inkomst- och f ö rm ö genhetsbeskattningen

2.2.2
Arvs- och g å vobeskattningen

3 Utl ä ndsk r ä tt

3.1 Belgien

3.2 Oemmark

3.3
Finland

3.4
Frankrike

3.5
Holland

3.6 Kanada

3.7 USA

4 ö verv ä ganden

4.1
Inledning

4.2
Avdrag vid taxeringen eller
skattereduktion m.m.

4.3
Allm ä nt om avgr ä nsningen
av mottagar-kretsen

4.4 Mottagarkretsens
n ä rmare omfattning

4.4.1
Trosséunfund

4.4.2
Socialt
inriktad verksamhet m.m.

4.4.3
Intemationell
biståndsverksamhet m.m.

4.4.4
övriga
organisationer

4.5
Beloppsgränser
m.m.

4.6
Organisationens
struktur och juridiska karaktär m.m.

4.7
Personkretsen
för orgcinisationens verkssunhet

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 92

4.8 Xndam å l
- verkscunhet

4.9 Fondering

4.10 Uppl ö sning, byte av verksaunhet

4.11 Processuella
fr å gor

5
Arvsskattefrihet
f ö r trossamfund m.m.

6
Ikrafttr ä dande m.m.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 93

Till Statsr å det och
chefen f ö r budgetdepartementet

Genom beslut den 30 december 1976 bemyndigade regeringen
chefen f ö r budgetdepartementet att tillkalla
en s ä rskild utredare m.m. f ö r att pr ö va
fr å gan om avdragsr ä tt vid inkomsttaxeringen f ö r g å vor till
ideella och humanit ä ra ä ndam å l.

Med st ö d av bemyndigandet
f ö rordnades samma dag att ing å i utredningen ambassad ö ren Olle Dahl é n som s ä rskild utredare, kammarr ä ttsassessorn Per Anclow som sakloinnig, l ä ns-r å det Lars
Johanson som expert och kammarr ä ttsfiskalen
Klas Herrlin som sekreterare.

Genom till ä ggsdirektiv
beslutade vid regeringssammajitr ä de den 14
april 1977 fick utredningen vidare i uppdrag att l ä gga fram f ö rslag
i fr å ga om arvsskattebefrielse f ö r svenska kyrkans f ö rsamlingar och de fria trossamfunden och deras lokalorganisationer.

Till utredningen har inkommit eller ö verl ä mnats ett
antal skrivelser fr å n organisationer och enskilda
personer.

Utredningen, som antagit namnet utredningen om avdrag f ö r g å vor, f å r h ä rmed ö verl ä mna bet ä nkandet Avdrag f ö r
g å vor. Uppdraget ä r d ä rmed slutf ö rt.

Stockholm den 23 mao 1977

Olle Dahl é n

/Klas Herrlin

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 94

F ö rkortningar

AGL Lagen
(1941:4-16) om arvsskatt och g å voskatt

BeU Bevillningsutskottets
utl å tande

KL Eoamunalskattelagen
(1928:370)

Prop. Proposition

SF Lagen
(1947:577) om statlig f ö rm ö genhetsskatt

SI Lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt

SkU Skatteutskottets
bet ä nkande

SOU Statens
offentliga utredningar

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 95

S
ammanfattning

I
regeringsf ö rklaringen den 8 oktober 1976 har regeringen
uttalat att g å vor till ideella ooh humanit ä ra ä ndam å l b ö r f å dras av
vid Inkomstbeskattningen. V å rt uppdrag har varit att utforma ett f ö rslag
till en s å dan avdragsr ä tt. F ö rslaget inneb ä r f ö ljande.

Avdrag
medges - inom den beloppsram som redog ö rs f ö r nedan - f ö r g å va fr å n enskild person till

- svenskt
trossamfund som regelbxindet anordnar offentlig

gudstj ä nst liksom organ f ö r trossamfund, t.ex. f ö rsam

ling;

- samarbetsorgan
f ö r trossamfund;

- organisation
som ä r anknuten till trossamfund och vars

verksamhet kan anses utg ö ra ett led i samfundets.

Vidare
medges avdrag f ö r g å va till svensk organisation som i ö verensst ä mmelse
med sina stadgar uteslutande eller s å gott som uteslutande

- ut ö var hj ä lpverksamhet
till f ö rm å n f ö r personer som be

h ö ver bist å nd av s ä rskilda sociala eller ekonomiska sk ä l;

- ut ö var intemationell
bist å ndsverksamhet;

- verkar
f ö r intemationellt samf ö rst å nd eller f ö r respekt

f ö r de m ä nskliga r ä ttigheterna;

- arbetar
f ö r att bek ä mpa sjukdomar eller f ö r att f ö rb ä tt

ra villkoren f ö r sjuka eller handikappade;

ytterligare
ett par villkor som g ä ller organisationens verksamhet f ö reskrivs.
S å lunda f ö ruts ä tts att organisationen bedriver verksamhet i en
omfattning som sk ä ligen svarar mot erh å llna g å vor och
andra inkomster. Fondering av g å vomedel till å ts s å ledes endast i begr ä nsad utstr ä ckning.
Vidare f å r verksamheten inte vara inriktad p å best ä m,da
personer, t.ex. fficdlemmama av en sl ä kt eller en sluten f ö renings medlem-s å r. Att
verksamheten bedrivs till f ö rm å n f ö r medlemmama i en ö ppen f ö rening utg ö r d ä remot
inte hinder mot avdrag.

Avdrag
medges f ö r g å vor p å sammanlagt h ö gst 2 000 kr. G å van f å r i allm ä nhet inte
understiga 200 kr. Om g å vor till en och

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 96

samma organisation under ett å r sammanlagt uppg å r
till minst 200 kr. medges dock avdrag. I fr å ga
om makar g ä ller maximigr ä nsen f ö r
var och en av makarna. Avdrag f ö r g å va f å r dock inte
f ö ranleda underskott vid taxeringen
som kan utnyttjas av andra maken.

Det arUtommer p å
skattskyldig som yrkar avdrag f ö r g å va att styrka att g å va utgivits. N å gra s ä rskilda formkrav h ä rf ö r har inte uppst ä llts.
Ett kvitto p å postgiroinbetalning e.d. b ö r t.ex. normalt kunna godtas.

Riksskatteverket uppr ä ttar
å rligen f ö rteckning ö ver
organisationer till vilka utgivna g å vor
kan anses avdragsgilla. F ö rteckningen blir inte formellt
bindande vid taixeringen men avses b ö ra
fr å ng å s endast undantagsvis.

Avdragsr ä tt f ö r g å vor till
ideella ä ndam å l ä r n å got principiellt helt nytt i svensk skattelagstiftning. Med h ä nsyn h ä rtill
har vi utformat v å ra f ö rslag med en viss f ö rsiktighet.
N ä r systemet varit i kraft en tid och
erfarenhet vunnits av den praktiska till ä mpningen
b ö r d ä rf ö r kretsen av organisationer som
omfattas av systemet ses ö ver. Ä ven andra fr å gor kan beh ö va ompr ö vas
mot bakgrund av praktiska erfarenheter. P å
gnond h ä rav har vi begr ä nsat v å ra
f ö rslag till att g ä lla g å vor som l ä mnats under å ren
1978-1981.

Vi vill understryka att v å ra f ö rslag endast ö ppnar en m ö jlighet
f ö r ber ö rda organisationer att underl ä tta
finansieringen genom g å vor. Det f å r sedan ankomma p å
organisationerna sj ä lva att avg ö ra i vilken utstr ä ckning
de vill utnyttja denna m ö jlighet genom att anordna
insamlingar m.m.

Vi har vidare haft i uppdrag att utforma ett f ö rslag till arvsskattebefrielse f ö r trossamfund m.m. V å rt f ö rslag i denna del irmeb ä r att den grupp av religi ö sa organisationer som omfattas av avdragsr ä tten skall vara befriade fr å n arvsskatt.

Pejrslaget om avdrag f ö r
g å vor avses tr ä da i kraft den 1 januari 1978 och till ä mpas p å
g å vor som l ä mnas efter denna tidpunkt. De f ö reslagna reglerna om arvsskattebefrieise avses tr ä da i kraft samtidigt.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 97

1 UPPDRAGET

V å rt huvuduppdrag innefattas i f ö ljande anfc-rande till protokollet av statsr å det Mundebo vid regeringssammantr ä de den "50 december 1976:

I regeringsf ö rklaringen
den 3 oktober 1976 nar regeringen uttalat att g å vor till ideella och humanit ä ra
ä ndajn å l b ö r f å dras av vid inkomstbeskattningen.

F.n. medges inte avdrag vid inkomsttaxeringen f ö r g å vor till
ideella eller humanit ä ra . ä ndam å l. Den enskildes ekonomiska st ö d
till s å dana ä ndam å l m å ste allts å l ä .mnas med be3kattade medel. I den m å n
skattel ä ttnader medges ä r dessa inriktade direkt p å de allm ä nnyttiga
organisationerna. Dessa ä r i varierande omiaLtning befriade
fr å n inkomst-, f ö rm ö genhets-, arvs-
eller g å voskatt.

Det är
angel ä get att skattelagarna har s å dant inneh å ll
att ideella och humanit ä ra organisationers arbete underl ä ttas. Lika angel ä get
ä r att enskilda personer uppmuntras
att ekonomiskt st ö dja s å dana verksamheter. I vissa l ä nder
medges skattem ä ssiga avdrag f ö r g å vor till
dessa ä ndam å l. Hos oss har ö nskem å l cm en s å dan avdragsr ä tt framf ö rts
sedan l ä nge, bl.a. i riksdagsmotioner.

Att utforma ett system med avdragsr ä tt av det slag som regeringsf ö rklaringen f ö ruts ä tter kr ä ver
n ä rmare unders ö kningar p å
flera punkter. F ö r att g ö ra denna unders ö kning
b ö r en s ä rskild utredare tillkallas. Vid sitt arbete b ö r utredaren s ä rskilt
uppm ä rksamma f ö ljande fr å gor.

F ö r det f ö rsta b ö r
unders ö kas vilka ideella och humanit ä ra verksamheter som skall omfattas av avdragsr ä tten. I det sammanhanget b ö r pr ö vas fr å gan om f ö rh å llandet mellan riksorganisationer och sa-mmanslutningar
p å lokal niv å . Utredaren b ö r
under arbetet ta kontakt med olika religi ö sa,
humanit ä ra och andra ideella organisationer
och sammanslutningar.

En annan v ä sentlig fr å ga r ö r avdragsr ä ttens n ä rmare
utformning. S å ä r t.ex. vissa beloppssp ä rrar ofr å nkomliga. Utredningen b ö r ocks å
belysa utl ä ndska erfarenheter p å omr å det.

Det ä r vidare viktigt att f ö rslagen f å r
en s å dan utformning att de blir enkla
att till ä mpa i praktiken. Sj ä lvfallet m å ste
tillses att reglerna inte l ä .Tinar
utrymme f ö r obeh ö riga skattef ö rm å ner.

.Reglerna om avdragsr ä tt
b ö r kunna tr ä da i kraft den 1 januari 1978 och till ä mpas f ö rsta
g å ngen vid 1979 å rs taxering. Det inneb ä r att utredningsarbetet b ö r
vara slutf ö rt f ö re utg å ngen av juli 1977.

7 RUcsdagtn 1978179. I saml. Nr 160

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 98

Vid sammantr ä de
den U april 1977 besl ö t regeringen att utvidga utredningsuppdraget. Till ä ggsdirektiven innefattas i f ö ljande anf ö rande
till protokollet av statsr å det Mundebo:

Svenska kyrkan ä r
i egenskap av statsorgan inte skyldig att erl ä gga arvsskatt. I riksdagen har vid flera tillf ä llen motioner v ä ckts
om att samma skattefrihet borde medges f ö rsamlingarna
och de fria trossamfunden och deras lokalorganisationer. Denna fr å ga har behandlats senast vid 1975/76 å rs riksm ö te.
Skatteutskottet (SkU 1975/76:52)avstyrkte d ä rvid
.motioner om s å dan skattefrihet med motiveringen
bl.a. att man utgick fr å n att regeringen skulle ta st ä llning till arvsskattefr å gan innan propositionen betr ä ffande beskattning av ideella f ö reningar lades fram. Riksdagen godk ä nde vad utskottet hade anf ö rt.

I den nyligen avl ä mnade
propositionen om ä ndrade regler f ö r beskattning av ideella f ö reningar, m.m. (prop. 1976/77:135) har jag uttalat
att fr å gan om arvsskattefri-,iet f ö r trossamfunden b ö r
remissbehandlas innan den avg ö rs av
statsmakterna. Det ä r angel ä get att denna fr å ga
l ö ses snabbt.

Utredningsarbetet i fr å ga
om avdragsr ä tt vid irJcomsttaxe-ringen f ö r g å vor till
ideella och humanit ä ra ä ndam å l skall vara slutf ö rt f ö re utg å ngen av juli 1977. Fr å gan om arvsskattefrihet b ö r
behandlas i detta sammanhang. F ö rslag b ö r d ä rf ö r ocks å
l ä ggas fram i fr å ga om arvsskattebefrielse f ö r svenska kyrkans f ö rsamlingar och de fria trossamf'an-den och deras lokalorganisationer.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 99

2 G Ä LLANDE R Ä TT
M.M.

2.1
Beskattningen av g å vogivare

2.1.1 G ä llande regler m.m.

Vid inkomstbeskattningen medges avdrag f ö r omkostnader f ö r
inkomsternas f ö rv ä rvande och bibeh å llande. Avdrag medges d ä remot inte f ö r
utgifter f ö r att bestrida den skattskyldiges le''/nadskostnader.
Till levnadskostnader r ä knas utgivna g å vor; de ä r
s å ledes inte avdragsgilla vid beskattningen
(20 § KL). Syftet med g å van saknar betydelse i sammanhanget. Avdrag medges s å ledes inte heller f ö r g å vor till ideella ä ndam å l.

Dessa principer har emellertid genombrutits av lagstiftaren
vid n å gra speciella tillf ä llen. Under kriget f ö rel å g vid taxeringarna till statlig
inkomstskatt (allts å inte vid komraunalbeskattningen) å ren 1939-19A-3 (f ö rh å llandena skiljer sig mellan de olika å ren) r ä tt
till avdrag f ö r g å vor till luftv ä rnet, luftskyddet, hemv ä rnet och sj ö -v ä rnsk å ren m.m.
Avdragsr ä tten tillkom p å f ö rslag av bevillningsutskottet
(BevU 1938:20, 1939:20, 1941:17, 1942:25). Avdrag medgavs med g å vans belopp s å som
allm ä nt avdrag. Avdragsr ä tten betingades av de r å da.ade extraordin ä ra f ö rh å llandena, och utskottet po ä ngterade
ocks å vid de olika lagstiftningstillf ä llena att best ä mmelserna
innebar en uppenbar avvikelse fr å n de
principer som ligger till grund f ö r
skattelagstiftningen.

En annan av kriget betingad s ä rskild avdragsr ä tt
f ö r g å vor f ö rel å g vid 1944 och 1945 å rs
taxeringar. Kungl. Maj:t hade d å riksdagens
bemyndigande att medge skattskyldig avdrag vid taxeringen till statlig
inkomstskatt och vissa andra statliga skatter f ö r penningg å va till internationellt hj ä lparbete f ö r
att lindra n ö den i krigsh ä rjade l ä nder.
En av praktiska sk ä l uppst ä lld f ö ruts ä ttning var att g å van
uppgick till minst 1 000 kr. Bevillningsutskottet uttalade ä ven i detta lagstiftnings ä rende principiella bet ä nklig-

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 100

heter,
men godtog med h ä nvisning till det angel ä gna ä ndam å let den
proposition i vilken fr å gan v ä ckts (prop. 1943:355, BevU 54).

Ett
mer principiellt avsteg fr å n principen om avdragsr ä tt f ö r g å vor
finner man i reglerna om den skattem ä ssiga behandlingen av periodiska g å vor.
Avdrag medges n ä mligen f ö r periodiskt underst ö d eller d ä rmed j ä mf ö rlig
periodisk utbetalning (46 § 2 mom. f ö rsta stycket KL och punkt 5 av anv. d ä rtill;
olika begr ä nsningar i avdragsr ä tten som f ö religger
enligt dessa stadganden f ö rbig å s h ä r). Best ä mmelserna synes till sina ordalydelser inte hindra
att avdrag medges f ö r periodiska utbetalningar till stiftelse eller f ö rening f ö r v ä lg ö rande ä ndam å l, I
gammal praxis har ocks å s å dant avdrag medgivits. Praxis har emellertid sv ä ngt (R Å 1929
ref. 95, R Å 1941 ref, 5),och det ä r numera
genom å tskilliga regeringsr ä ttsavg ö randen otvetydigt klarlagt att avdrag f ö r
periodiska utbetalningar till ideella och v ä lg ö rande ä ndam å l inte
medges.

Sammanfattningsvis
medges s å ledes enligt g ä llande r ä tt inte avdrag f ö r g å vor till
v ä lg ö rande ä ndam å l vare sig i fr å ga om eng å ngsbelopp
eller periodiska utbetalningar.

Det
sagda g ä ller givetvis ä ven betr ä ffande g å vor av atndra tillg å ngar ä n pengar,
t,ax. l ö s ö re av olika slag. Principiellt annorlunda blir d ä remot
situationen om g å van best å r av den skattskyldiges egen arbetsinsats, dvs. att
han vederlagsfritt utf ö r arbete å t mottagaren, t.ex. som funktion ä r eller f ö rtroendeman.
N å gon beskattning av uppskattat v ä rde av arbetsinsatsen sker d å inte.
Denna uteblivna beskattning f å r samma verkan som om den skattskyldige beskattats
f ö r v ä rdet av arbetsinsatsen men medgivits avdrag med
motsvarande belopp.

D ä remot kan
skattskyldig som avst å r fr å in l ö n eller arvode mot att ers ä ttningen
skall tillfalla v ä lg ö rande ä ndam å l i allm ä nhet inte undg å beskattning f ö r ers ä ttningen (R Å 1962 ref. 46),

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 101

2.1.2
Fr å gans tidigare behandling

Skattelagssakkunniga
avgav den 20 december 1956 ett bet ä nkande med f ö rslag till best ä mmelser om avdragsr ä tt och
skatteplikt f ö r periodiskt underst ö d m.m. (stencil). I bet ä nkandet
behandlas bl,a. fr å gan om avdrag f ö r periodiskt underst ö d och g å vor till
allm ä nnyttiga ä ndam å l.

De
sakkunniga, som inte ans å g sig kunna f ö rorda en sj ä lvst ä ndig avdragsr ä tt f ö r g å vor till allm ä nnyttiga ä ndam å l, anf ö rde bl,a, f ö ljande (s. 199-202). En avdragsr ä tt f ö r
frivilliga underst ö d till allm ä nnyttiga ä ndam å l kan be-teckjias som ett avsteg fr å n de
principer enligt vilka den direkta beskattningen ä r uppbyggd. Det st ö d som l ä mnas med
en avdragsr ä tt blir sv å rt att bed ö ma och oj ä mnt. S å dana ä ndam å l som givare med h ö ga inkomster l ä mnar
bidrag till kan t ä nkas bli gynnade p.g.a, marginalskatteeffekten.
Omfattningen av de bidrag som skulle erh å llas till olika ä ndam å l skulle
i icke ringa m å n bli beroende av den energi och m å h ä nda ä ven f ö rdomsfrihet
varmed bidragsinsamlingen handhades. Bidragens antal och storlek skulle inte
alltid r ä tta sig efter ä ndam å lets angel ä genhet.

Vidare
anf ö rdes bl,a. Avgr ä nsningen av de ä ndam å l, vars
fr ä mjande genom bidrag skulle ge avdragsr ä tt, skulle m ö ta
betydande sv å righeter. Det torde inte vara m ö jligt att
i skattelagstiftningen mera exakt ange de institutioner eller sammanslutningar,
till vilka bidrag borde kunna ges med avdragsr ä tt. En best ä mmelse av
mera allm ä nt inneh å ll skulle ge upphov till en m ä ngd
skattetvister. Fr å gan om och p å vilket s ä tt taxeringsmyndigheterna skulle kunna pr ö va att
villkoren f ö r avdragsr ä tt uppfylls ä r mycket komplicerad. I vissa fall betalas bidrag
under s å dana former att det ä r om ö jligt att kontrollera att bidragen utbetalats,
exempelvis vid kollekt. Bidrag l ä mnas ofta i form av medlemsavgifter som inte ä r
avdragsgilla enligt 20 § KL. Inf ö rande av avdragsr ä tt f ö r vissa
slag av medlemsavgifter skulle komplicera skattelagstiftningen i h ö g grad.

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 102

F ö r den h ä ndelse
det skulle befinnas angel ä get att vid beskattningen i n å gon form
ta h ä nsyn till g å vor till allm ä nnyttiga ä ndam å l framkastade de sakkunniga f ö ljande
tanke. En s ä rskild avdragsform beh ö vde inte
tillgripas. I st ä llet kunde best ä mmelserna om avdraget f ö r f ö rs ä kringspremier
o.d. ä ndras s å att avdragsr ä tten kom att omfatta ä ven bidrag till vissa allm ä nnyttiga ä ndam å l,

I
riksdagen har under en l å ng rad å r framst ä llts motionsyrkanden som syftar till en avdragsr ä tt f ö r g å vor till
ideella ä ndam å l. S å dana yrkanden f ö rekom t.ex, vid 1961 å rs
riksdag samt vid riksdagarna 1964-1975 och riksm ö tet 1975/76, Yrkandena har i
allm ä nhet avstyrkts av skatteutskottet (bevillningsutskottet). N å gra g å nger har
dock yrkandena tillstyrkts. Vid den slutliga riksdagsbehandlingen har dock
motionerna alltid avslagits.

Motion ä rerna har
i huvudsak framh å llit f ö ljande. Det ä r tveksamt om de av skattelagssakkunniga å beropade
principerna har den r ä ckvidd man velat tillerk ä nna dera.
Man b ö r inte bortse fr å n den risk f ö r nivellering och f ö r st ö d endast å t det politiskt-majoritetsm ä ssigt
accepterade och v ä letablerade som ligger i metoden med bidrag fr å n det
allm ä nna. En avdragsr ä tt skulle utg ö ra ett v ä rdefullt komplement till metoden med allm ä nna
bidrag. Det frivilliga givandet skulle stimuleras av en avdragsr ä tt.
Vidgade m ö jligheter att ekonomiskt st ö dja en
ideell verksamhet skulle medf ö ra ett f ö rdjupat personligt engagemang fr å n
givarna. Vissa kristna samfund har av principiella sk ä l sv å rt att
acceptera bidrag fr å n det allm ä nna till sin verksamhet.

Utskottet
har som regel grundat sina avstyrkanden p å uppfattningen att ideell verksamhet b ö r st ö djas
genom direkta bidrag av allm ä nna medel och inte genom l ä ttnader
vid beskattningen. Vidare har anf ö rts principiella och praktiska bet ä nkligheter
av i huvudsak samma slag som skattelagssakkunniga framf ö rde.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 , 103

2.2
Allm ä nnyttiga organisationers beskattning

Allm ä nnyttiga
organisationer har en gynnad st ä llning vid s å v ä l inkomst- och f ö rm ö genhetsbeskattningen
som arvs-och g å vobeskattningen. De gynnande reglerna ä r allm ä nt; sett
utformade s å , att organisationen helt eller delvis frikallas fr ä n
skattskyldighet. Vid arvsbeskattningen till ä mpas i vissa fall en f ö rm å nlig
skatteskala. H ä r skall l ä mnas en ö versiktlig framst ä llning ö ver de
regler som h ä rvid g ä ller. Av intresse ä r kanske fr ä mst den
nya lagstiftningen om beskattningen av ideella f ö reningar. F ö r en mer
ing å ende redovisning av denna lagstiftning h ä nvisas till prop.
1976/77:135 och SkU 1976/77:45.

2.2.1
Inkomst- och f ö rm ö genhetsbeskattningen

Inkomstbeskattningen

Stiftelser
och ideella f ö reningar har l ä nge behandlats likartat vid inkomstbeskattningen.
Genom den nyligen antagna lagstiftningen om beskattningen av ideella f ö reningar,
som skall till ä mpas fr,o.m. 1979 å rs taxering, bryts detta
samband. De ideella f ö reningarna f å r i princip en mer gynnad st ä llning ä n
tidigare, medan de ä ldre reglerna f ö r stiftelser kvarst å r of ö r ä ndrade.

F ö r
stiftelser och vissa andra r ä ttssubjekt g ä ller f ö ljande.

Akademier
och vissa studentsammanslutningar av offentligr ä ttslig karakt ä r ä r helt
fria fr å n statlig irikomstskatt och skattar kommunalt endast f ö r inkomst
av fastighet och f ö r garantibelopp (7 § SI och 53 § 1 mom. f ö rsta
stycket d) KL). Skattskyldighet f ö religger dock inte f ö r fastighet som anv ä nds i
dessa institutioners eller sammanslutningars verksamhet som s å dana, och
garantibelopp skall inte ber ä knas f ö r s å dan fastighet (5 § 1 och 3 mom., 47 och 54 §§ KL).

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 104

F ö ljande r ä ttssubjekt skattar statligt f ö r inkomst av r ö relse
samt kommunalt f ö r inkomst av r ö relse och fastighet och f ö r garantibelopp (7 § SI och 55 § 1 mom. f ö rsta stycket e) KL). Subjekten å tnjuter s å dan
skattefrihet f ö r inkomst av vissa fastigheter och
f ö r garantibelopp som nyss n ä mndes.

Kyrkor (med kyrka avses enligt punkt 7 av anv. till 55 § KL en till svenska kyrkan h ö rande lokalkyrka, domkyrka e.d. i dess egenskap av ä gare till viss f ö r
svenska kyrkans verksamhet avsedd egendom);

Sjukv å rdsinr ä ttningar som inte drivs i vinstsyfte; Barmh ä rtighetsinr ä ttningar;

Stiftelser som har till huvudsakligt ä ndam å l att under
samverkan med milit ä r eller annan myndighet st ä rka rikets f ö rsvar;

Stiftelser som har till huvudsakligt ä ndam å l att, utan
begr ä nsning till viss familj, vissa familjer
eller best ä mda personer,

-
fr ä mja v å rd och
uppfostran av barn,

-
l ä mna underst ö d
f ö r beredande av undervisning eller
utbildning,

-
ut ö va hj ä lpverksamhet
bland beh ö vande,

-
fr ä mja vetenskaplig forskning.

T.o.m. 1978 å rs
taxering ing å r i n ä mnda grupp ä ven trossamfund (andra ä n svenska kyrkan) som ut ö var kyrklig verksamhet. Vid senare å rs taxeringar beskattas dessa samfund enligt de nya
reglerna f ö r beskattningen av ideella f ö reningar.

Enligt 53 § 1 mom.
andra stycket KL kan stiftelse eller f ö rening
som har till huvudsakligt ä ndam å l att fr ä m.ja nordiskt samarbete om s ä rskilda sk ä l
f ö religger f ö r det av riksskatteverket f ö rklaras vid inkomstbeskattningen j ä mst ä lld med skattesubjekt
upptagna i 1 mom. f ö rsta stycket e).

Enligt punkt B av anv. till 53 § KL skall fr å gan
om skatt-s kyl d.igheten f ö r stiftelse bed ö mas med h ä nsyn
till det ä ndam å l som tillgodoses i den bedrivna verksamheten.

Enligt n ä mnda
anvisningspunkt g ä ller vidare f ö ljande. Stiftelse, som i sin verksamhet fr ä mjar flera ä ndam å l skall anses begr ä nsat skattskyldig enligt 53 §
1 mom. f ö rsta stycket e) KL om verksamheten
huvudsakligen avser

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 105

att tillgodose ä ndam å l som upptas i detta lagrum. S å skall anses vara fallet om i verksamheten endast i
ringa omfattning fr ä mjas andra ä ndam å l. Om
stiftelse under l ä ngre tid inte bedrivit eller kan v ä ntas komma att bedriva verksamhet i en omfattning
som sk ä ligen svarar mot avkastningen av
dess tillg å ngar skall stiftelsen, oavsett dess
ä ndam å l, anses obegr ä nsat skattskyldig f ö r inkomst.

F ö r ideella f ö reningar g ä ller
f ö ljande enligt den ovan n ä mnda nya lagstiftningen, med till ä mpning fr.o.m. 1979 å rs taxering. F ö rening som ä r h ä nf ö rlig till 53 §
1 mom. f ö rsta stycket e) KL kan endast
beskattas f ö r, statligt, inkomst av r ö relse och, kommunalt, inkomst av fastighet och r ö relse samt garantibelopp. S å dan f ö rening ä r emellertid ä ven
befriad fr å n vissa inkomster av fastighet (och
i motsvarande m ä n fr å n garantibelopp) och r ö relse. Detta
g ä ller om inkomsten till huvudsaklig del
h ä rr ö r fr ä n verksamhet som har naturlig
anknytning till f ö reningens allm ä nnyttiga ä ndam å l eller fr å n
verksamhet som av h ä vd utnyttjats som finansieringsk ä lla f ö r ideellt
arbete (54 § f ö rsta stycket i) och punkt 4 av anv. till 54 § KL).

Ideell f ö rening kan
enligt punkt 9 av anv. till 53 § KL anses h ä nf ö rlig till 53
§ 1 mom. f ö rsta stycket e) KL om f ö reningen har till huvudsakligt syfte att - utan begr ä nsning till viss familjs, vissa familjers, f ö reningens medlemmars eller andra best ä mda personers ekonomiska intressen - fr ä mja

-
ä ndam å l som anges i 53 § 1 mom, f ö rsta stycket e) (se ovan) eller

-
andra allm ä nnyttiga ä ndam å l s å som religi ö sa, v ä lg ö rande, sociala, politiska, konstn ä rliga, idrottsliga eller d ä rmed j ä mf ö rliga kulturella ä ndam å l.

Enligt punkt 9 av anvisningarna till 53 § KL f ö ruts ä tts vidcire f ö ljande
f ö r att en f ö rening skall anses h ä nf ö rlig till 53 § 1 mom. f ö rsta
stycket e) KL:

- f ö reningen skall i sin verksamhet
uteslutande eller s å

gott som uteslutande
tillgodose ä ndam å l av den nyss n ä mnda

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 106

beskaffenheten;

-
f ö reningen skall vara ö ppen, dvs. f ö reningen f å r inte v ä gra
n å gon intr ä de som medlem, om det inte finns s ä rskilda sk ä l
f ö r det med h ä nsyn till arten eller omfattningen av f ö reningens verksamhet eller f ö reningens syfte eller annan orsak;

-
f ö reningen skall bedriva en verksamhet som sk ä ligen svarar mot avkastningen av f ö reningens tillg å ngar.

Under s ä rskilt
angivna f ö ruts ä ttningar kan i viss utstr ä ckning
dispens medges fr å n det sist upptagna kravet avseende
verksamhetens omfattning (andra - fj ä rde
styckena av punkt 9 av anv. till 53 §
KL).

Enligt femte stycket av punkt 9 av anv-, till 53 § KL utg ö r
det f ö rh å llandet att f ö rening enligt ä ldre lagstiftning registrerats som ekonomisk f ö rening inte hinder mot att f ö reningen i f ö revarande
sammanhang behandlas som ideell f ö rening.

F ö rm ö genhetsbeskattningen

Ideella f ö reningar och
stiftelser ä r skyldiga att erl ä gga skatt f ö r
f ö rm ö genhet endast om och i den m å n
de ä r skattskyldiga f ö r inkomst (6 §
1 mom. SF). Skattskyldighet f ö religger s å ledes endast f ö r
s å dana tillg å ngar f ö r
vars avkastning organisationen ä r
skattskyldig.

2.2.2 Arvs- och g å vobeskattningen

Tv å grupper av skattesubjekt ä r med h ä nsyn
till ä ndam å let gynnade vid arvs- och g å vobeskattningen.
Den f ö rsta gruppen ä r helt befriad fr å n
b å de arvsskatt och g å voskatt. Den andra gruppen ä r helt befriad fr å n
g å voskatt och tillh ö r vid arvsbeskattningen en f ö rm å nlig
skatteklass (klass III i st ä llet f ö r klass II).

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 107

Fri fr å n s å v ä l arvs- som g å voskatt ä r
enligt 3 § AGL

-
staten ;

-
stiftelse eller
sammanslutning med huvudsakligt ä ndam å l att under samverkan med milit ä r eller annan myndighet st ä rka rikets f ö rsvar;

-
stiftelse eller
sammanslutning som har till hu/udsakligt ä ndam å l att fr ä mja
barns eller ungdoms v å rd och fostran eller utbildning
eller att fr ä mja v å rd av beh ö vande å lderstigna, sjuka eller lytta, dock inte om ä ndam å let ä r att tillgodose medlemmar av viss eller vissa sl ä kter;

-
akademi och s å dain stiftelse eller sammanslutning, som har till
huvudsakligt ä ndam å l att fr ä mja vetenskaplig undervisning eller
forskning.

Skattebefrielse tillkommer inte sammanslutning, som har
till syfte att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska
intressen,och inte heller utl ä ndsk
organisation.

F ö ljande r ä ttssubjekt ä r
fria fr å n g å voskatt och tillh ö r en f ö rm å nlig
skatteklass vid arvsbeskattningen (28 och 38 §§ AGL)

-
kyrka,
landsting, kommun eller annam. menighet samt hush å llningss ä llskap
med stadgar som fastst ä llts av regeringen eller myndighet
som. regeringen best ä mmer;

-
stiftelse med
huvudsakligt syfte att fr ä mja religi ö sa, v ä lg ö rande, sociala, politiska, konstn ä rliga, idrottsliga eller andra d ä rmed j ä mf ö rliga kulturella eller eljest allm ä nnyttiga ä ndam å l;

-
stiftelse med
huvudsakligt ä ndam å l att fr ä mja landets n ä ringsliv;

-
registrerad
underst ö dsf ö rening;

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 108

-
s å dan sammanslutning som, utan att ha till syfte att i
sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen
fullf ö ljer ovan angivet ä ndam å l;

-
folketshusf ö rening, bygdeg å rdsf ö rening eller annan liknande sammanslutning som har
till fr ä msta syfte att anordna eller
tillhandah å lla allm ä n samlingslokal.

Ä ven
dessa regler g ä ller endast f ö r svenska organisationer.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 109

3 UTL Ä NDSK
R Ä TT

Vi har genom budgetdepartementets r ä ttsavdelning erh å llit
redog ö relser ö ver g ä llande r ä tt i till ä mpliga
delar fr å n ett flertal l ä nder d ä r
enligt uppgift avdrag medges f ö r g å vor till ideella och allm ä nnyttiga ä ndam å l. Svar av intresse f ö r v å rt arbete har inkommit fr å n Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Holland,
Kanada och USA, Uppgifter har ä ven beg ä rts fr å n
V ä sttyskland men svar fr å n detta land har inte erh å llits. Nedan l ä mnas
en redog ö relse som grundar sig p å de erh å llna
uppgifterna.

3,1 Belgien

Avdrag medges f ö r
g å vor till f ö ljande mottagare

a)
universitet
eller liknande inr ä ttningar i Belgien f ö rutsatt att de inr ä ttats i enlighet med vissa lagar;

b)
kungliga
akademier, nationella forskningsfonder f ö r
vetenskaplig forskning och institut f ö r
uppmuntrande av vetenskaplig forskning inom industrin och jordbruket

samt institutioner f ö r
vetenskaplig forskning som godk ä nts av
finansministern och vetenskapsministern;

c) statens museer saimt provinser, sammanslutningar, kom

munf ö rbund och allm ä nna st ö df ö reningar under villkor att

bidragen anv ä nds f ö r deras museer;

d) kulturella
institutioner vars verksamhet str ä cker sig

ö ver
en kulturell gemenskap om institutionen har godk ä nts

av kungen genom beslut i regeringen;

e) institutioner som ger st ö d till krigsinvalider, handi

kappade, krigsveteraner och liknande, till gamla, till

minder å riga och till fattiga d ä r institutionen p å
visst

s ä tt godk ä nts;

f) belgiska R ö da
korset;

g) nationella katastrofkassan till f ö rm å n f ö r den Natio

nella katastroffonden eller till den nationella fonden

f ö r jordbrukskatastrofer, regionala
katastroffonder samt

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 110

till
institutioner som ä r tillskapade f ö r att ge st ö d till
offer f ö r katastrofer, under f ö ruts ä ttning av godk ä nnande av finansministern;

h)
skyddade verkst ä der som verkar inom omr å det f ö r rehabilitering
av gravt handikappade, om anstalten ä r tillskapad av den nationella fonden f ö r social
rehabilitering av handikappade eller godk ä nd av denna eller av den minister som handhar fr å gor inom
detta omr å de;

i)
institutioner som l ä mnar st ö d till utvecklingsl ä nder om institutionen har
godk ä nts av b å de finansministern och ministern f ö r
samarbete och utveckling.

F ö r
avdragsr ä tt kr ä vs att g å van uppg å r till minst 1 000 francs (en belgisk francs = ung.
12 ö re).

Sammanlagda
beloppet av utgivna bidrag under ett beskattnings å r ä r
avdragsgillt upp till tio procent av den skattskyldiges nettoinkomst. Avdrag
medges dock med h ö gst 10 milj. francs.

Organisationerna
ä r
i allm ä nhet underkastade ett f ö rfarande f ö r godk ä nnande som ä r olika beroende p ä den kategori till vilken
organisationen ä r h ä nf ö rlig. Organisation skall g ö ra
skriftlig ans ö kan om godk ä nnande och underkasta sig erforderligt unders ö kningsf ö rfarande.
F ö r att godk ä nnas skall organisationen uppfylla s ä rskilt f ö ljande
villkor:

-
Organisationens verksamhet f å r inte
bedrivas i vinstsyfte vare sig f ö r organisationen sj ä lv eller f ö r dess
medlemmar. Detta hindrar emellertid inte att organisationen f å r driva
vinstgivande verksamhet om m å let ä r av social karakt ä r.

-
Organisationen m å ste ut ö va sin
verksamhet uteslutande inom det omr å de som anges i lagen.

G å vor utg ö r inte
skattepliktig inkomst f ö r ifr å gavarande organisationer.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 111

Inom viss tid efter utg å ngen
av beskattnings å ret skall organisationen tillst ä lla skattemyndigheterna en f ö rteckning ö ver
givare och mottagna g å vobelopp. Kopior h ä rav s ä nds till de
lokala skattemyndigheterna f ö r kontroll
av givarnas deklarationer.

Enligt uppgift ger administrationen av avdragsr ä tten inte upphov till n å gra s ä rskilda
problem. Kontrollen av avdragen verkst ä lls
inom ramen f ö r den normala deklarationskontrollen.

3.2 Danmark

Enligt ligningsloven ä r
g å vor till f ö reningar, stiftelser och institutioner m.m.
avdragsgilla, om medlen anv ä nds i allm ä nt v ä lg ö rande eller p å
annat s ä tt allm ä nnyttig verksamhet till f ö rm å n f ö r en st ö rre
personkrets.

En f ö ruts ä ttning f ö r avdragsr ä tt ä r att g å va till en och samma f ö rening m.m. uppg å r till minst 50 Dkr (en Dkr = ung.
73 ö re). Avdrag medges f ö r det belopp varmed de sammanlagda g å vorna ö verstiger
100 Dkr, dock h ö gst med 1 000 Dkr,

Ytterligare en f ö ruts ä ttning f ö r
avdragsr ä tt ä r att f ö reningen m.m. har godk ä nts av finansministern som ber ä ttigad att mottaga g å vor med verkan' att g å vobeloppet
blir avdragsgillt f ö r givaren. I ett å rligt cirkul ä r
fr å n skattedepartementet i b ö rjan av februari uppr ä knas de f ö reningar m.m. som ä r godk ä nda
f ö r det f ö reg å ende å ret. Ans ö kan
om godk ä rjiande skall inges f ö re den 1 oktober det kalender å r godk ä nnandet
skall avse. Beslut fattas efter yttrande av ligningsr å det (Danmarks h ö gsta
skattemyndighet). Cirkul ä ret f ö r 1976 upptar inemot 900 f ö reningar
m.m.

De godk ä nda f ö reningarna m.m. kan efter deras ä ndam å l indelas i
f ö ljande huvudgrupper.

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 112

a) Sociala och humanit ä ra
ä ndam å l, t.ex. Danska R ö da Korset, samt olika stiftelser f ö r gamla och f ö reningar
som ut ö var ungdomsarbete.

b)
Ä ndam å l avseende utbildning, t.ex. skolor och universitet och utgivande av
stipendier i anknytning h ä rtill.

c)
Idrottsliga ä ndam å l, t.ex. det
dsmska idrottsf ö rbundet och en rad specialf ö rbund under detta.

d) Religi ö sa ä ndam å l, t.ex. en
rad lokala frikyrkor.

e) Sjukdomsbek ä mpande
ä ndam å l, t.ex. landsf ö reningarna

f ö r giktens och cancerns bek ä mpande.

f) Historiskt-kulturella ä ndam å l, t.ex. museer och histo

riska f ö reningar.

g) Andra ä ndam å l.

Vid pr ö vningen av
ans ö kning om godk ä nnande f ä sts
stor vikt vid att g å vomedlen inte skall kunna anv ä ndas p å
obeh ö rigt s ä tt. Organisationen skall s å lunda vara ö ppen
f ö r sn vidare krets, styrelsen skall
utses genom val av medlemmarna, r ä kenskaperna
skall i beh ö rig ordning revideras, medlen skall
i h ä ndelse av organisationens uppl ö sning tillfalla ett annat lika kvalificerat ä ndam å l.

Enligt dansk skatter ä tt
utg ö r g å vor i princip skattepliktig inkomst f ö r mottagarna. De s ä rskilda
skattskyldighetsreglerna f ö r allm ä nnyttiga organisationer medf ö r emellertid ofta att dessa antingen ä r helt undantagna fr å n skattskyldighet eller att de inte beh ö ver inr ä kna g å vor i sin skattepliktiga inkomst.

Avdragsr ä tten synes i.nte
medf ö ra n å gra s ä rskilda- praktiska sv å righeter i taxeringsarbetet.

Enligt en grov uppskattning som gjorts utnyttjas avdrags-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 113

r ä tten av 30 000 - 40 000 personer.
De sammanlagda avdragen 1975 har skattats till ca 20 milj. Dkr.

I syfte fr ä mst att f ö renkla skattelagstiftningen har en utredning som en
av flera å tg ä rder i augusti 1976 f ö reslagit
att avdragsr ä tten f ö r g å vor till
ideella ä ndam å l skall avskaffas.

3,3 Finland

Avdrag f ö r g å vor kan medges vid den statliga inkomstbeskattningen
men d ä remot inte vid den kommunala.

Avdragsreglerna g ä ller
g å vor f ö r fr ä mjande av f ö rsvaret, underst ö djande
av personer som blivit lidande genom kriget samt fr ä mjande av vetenskap eller konst.

G å va till staten att anv ä ndas f ö r
fr ä mjande av f ö rsvaret f å r
avdras utan s ä rskilt beslut eller tillst å nd av myndighet eller s ä rskilda villkor.

Avdragsr ä tt f ö r g å va f ö r underst ö djande
av personer som blivit lidande genom kriget f ö ruts ä tter att finansministeriet
beslutat att g å vor till samfundet, inr ä ttningen eller stiftelsen i fr å ga medf ö r
avdragsr ä tt. S å dant beslut ä r tidsbegr ä nsat och kan meddelas p å ans ö kan av den
mottagande organisationen.

Avdrag f ö r g å va f ö r fr ä mjande av vetenskap eller konst medges efter tillst å nd av finansministeriet p å givarens ans ö kan.
S å vitt avser staten, universitet
eller annan h ö gskola kr ä vs inget s ä rskilt
godk ä nnande betr ä ffande mottagaren. N ä r mottagaren ä r annan organisation kr ä vs att dess egentliga syfte ä r att underst ö dja
vetenskap eller konst samt att den godk ä nts
av finansministeriet. Yttrande inh ä mtas
h ä rvid fr å n en s ä rskild
n ä mnd. Medlemmarna i denna utg ö rs av en tj ä nsteman
i finansministeriet som ordf ö rande samt
tv å tj ä nstem ä n i undervisningsministeriet och
tv å ytterligare medlemmar av vilka den
ena v ä ljs

8 micsdagrn 1978179. I saml. Nr 160

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 114

av Finlands akademi och den andra av statens centralkommission
f ö r konst.

Avdragsr ä tten ä r begr ä nsad
till g å vor om minst 3 000 och h ö gst 100 000 mark (en mark = ung. 1 kr. 8 ö re). D å
avdragsr ä tt f ö religger beskattas inte mottagaren.

G å vogivare som yrkar avdrag b ö r foga kvitto p å
g å van till sin deklaration. I de fall
den mottagande organisationen skall godk ä nnas
av finansministeriet å l ä ggs den i beslutet att f ö re
utg å ngen av februari till ministeriet
inkomma med detaljerad utredning ö ver
de g å vor som mottagits under f ö reg å ende
kalender å r samt anv ä ndningen av medlen.

N å gra s ä rskilda praktiska sv å righeter
eller andra problem f ö rknippade med avdragsr ä tten synes inte ha f ö rekommit.

Under 1976 uppgick antalet avdragsgilla g å vor till allm ä nnyttigt
ä ndam å l till ca 500.

Ä ndringar
i den g ä llande lagstiftningen ö verv ä gs inte.

3.4 Frankrike

Genom lagBtif~r_Lng 1954 inf ö rdes avdragsr ä tt vid inkomsttaxeringen f ö r g å vor till
allm ä nnyttiga organisationer. Reglerna
har d ä refter ä ndrats i v ä sentliga
h ä nseenden.

Avdrag medges f ö r
g å vor till tre olika grupper av mottagande
organisationer.

I grupp 1 ing å r
organisationer som ut ö var verksamhet av f ö ljande slag

-
v ä lg ö renhet genom
att exempelvis hj ä lpa beh ö vande, offer f ö r
olyckor eller katastrofer, e.d.

-
uppfostran och
utbildning; det skall h ä r vara fr å ga om verksamhet som kan s ä gas bygga p å
frivilliga insatser. Begreppet "uppfostran och utbildning" synes ha
en vid om-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 115

fattning, så hör t.ex. även amatöridrott hit,

- vetenskaplig
forskning,

- socialt inriktad verksamhet i vidare bem ä rkelse. Hit

h ö r t.ex. organisationer som bedriver
h ä lsov å rd i f ö re

byggande eller v å rdande syfte, sjukhem som drivs
utan

vinstintresse, cancer-, tbc- och andra sjukdomsbek ä mpande

organisationer.

Avdrag medges ej om organisationen har till syfte att
skapa trivsel och f ö rstr ö else (exempelvis kamratf ö reningar),
Avdrag medges inte heller f ö r g å vor till organisationer med politiska syften eller
yrkessammanslutningar eller organisationer som ut ö var professionell idrott.

I fr å ga om religi ö sa sammanslutningar medges avdrag f ö r bidrag till den del av verksamheten som bygger p å lek-mannanedverkan eller som avser underh å ll av byggnader f ö r
gudstj ä nster och liknande. Avdrag medges
inte f ö r bidrag till pr ä stl ö ner eller f ö r finansieringen av den kyrkliga verksamheten ö ver huvud taget.

Grupp 2 avser organisationer som uppfyller kraven under 1
och som dessutom uppfyller vissa ytterligare villkor. Hit h ö r t.ex. organisationer som har till uppgift att
bedriva familjer å dgivning eller att skydda barn och
ungdom. Ytterligare organisationer som h ö r
hit ä r ungdomsr ö relser (typ scouter), folkbildnings- och underst ö dsf ö reningar
samt f ö reningar f ö r hj ä lp och uppeh ä lle å t yngre
arbetare och hj ä lp å t utl ä nningar.

La Fondation de France utg ö r grupp 5. Det ä r en central stiftelse som tar emot
pengar fr å n fysiska eller juridiska personer,
vilka ö verl ä mnas f ö r att anv ä ndas f ö r
humanit ä ra, kulturella eller eljest allm ä nnyttiga ä ndam å l.

Vissa allm ä nna regler g ä ller f ö r
avdragsr ä tten. S å lunda medges avdrag bara f ö r rent benefika ö verf ö ringar. N å gon
motprestation f å r allts å inte f ö rekomma.
Avdrag medges t.ex. f ö r g å vor till organisationer som verkar f ö r ut-

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 116

bildning. D ä remot kan f ö r ä ldrar inte f å avdrag f ö r
skolavgifter som avser barnens skolg å ng.

Avdrag medges inte bara f ö r g å vor som ges direkt till sj ä lva organisationen utan ä ven l ö r
insamlingsg å vor (en tidning samlar in medel f ö r visst ä ndam å l). Ave.i naturag å vor
kan ges med avdragsr ä tt.

Avdragsr ä tt f ö religger inte f ö r
g å vor till f ö retag som driver verksamheten i aff ä rsm ä ssiga former
ä ven om verksamheten som s å dan ä r av ovan
angivet slag (exempelvis forskning).

Genomg å ende kr ä vs vidare att den mottagande organisationen ä r ö ppen och att
den ut ö var sin verksamhet i Frankrike. D ä re.mot beh ö ver
organisationen ej vara fransk.

Avdragsr ä tten
omfattar g å vor fr å n b å de fysiska
och juridiska personer.

F ö r skattskyldiga som driver
industri, handel, hantverk, jordbruk eller annan n ä ringsverksamhet kan avdrag medges med h ö gst en promille av oms ä ttningen eller bruttoint ä kterna.
Por dessa grupper, som ofta ä r f ö retag, medges avdraget redan vid ber ä kningen av inkomsten av f ö rv ä rvsverksamheten
(omkostnadsavdrag).

F ö r andra skattskyldiga (bl.a, l ö ntagare, fastighets- och kapital ä gare) ä r
avdraget begr ä nsat till viss del av den
sammanlagda inkomsten. Beloppet varierar med h ä nsyn till den mottagande organisationens inriktning. S å lunda medges avdrag f ö r g å vor till grupp 1 med 0,5 % av inkomsten, till grupp 2 med 1 % och till La Fondation
de France med 1,5%. Dessutom g ä ller vissa
sp ä rregler vid g å vor till flera av grupperna. Ä ven den f ö rsta
kategorin avdrags-ber ä ttigade kan alternativt begagna
dessa avdragsregler.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 117

3.5 Holland

Avdrag medges f ö r
g å vor till irJiemska organisationer
som fr ä mjar religi ö sa, v ä lg ö rande, kulturella och vetenskapliga ä ndam å l och till orgcinisationer
som tj ä nar ett all-.m ä nt intresse. Avdragsr ä tten bed ö ms fr å n fall till fall; n å got f ö rfarande i syfte att p å f ö rhand best ä mma vilka organisationer som ä r kvalificerade synes inte finnas.

En f ö ruts ä ttning f ö r avdragsr ä tt ä r att
givaren ä r bosatt i Holland. Endast bidrag
som inte ber ä ttigar till n å gon form av vederlag i pengar godtas som g å va. .Avdragsr ä tt
f ö religger i den m å n g å vorna ö verstiger 120 floriner (en flor in = ung. 1 kr, 76 ö re) eller 1 Ya av
bruttoint ä kten. Avdrag medges med h ö gst 10 : av bruttoinkomsten.

Inhemska bolag ä r
ber ä ttigade till avdrag i den m å n g å van ö verstiger 500 floriner. Det h ö gsta avdraget ä r
f ö r bolag 5 % av den taxerade inkomsten.

De mottagande organisationerna ä r generellt inte inkomstskatteskyldiga och
beskattas d ä rf ö r inte f ö r g å vor.

F ö r avdrag kr ä vs att skriftligt kvitto kan f ö retes. Reglerna medf ö r inte m å nga tvister i den praktiska till-l ä mpningen.

Avdragsr ä tten har
stor betydelse f ö r de ber ö rda organisationerna. Alldeles s ä rskilt g ä ller
detta f ö r trossamfunden.

Enligt en offentlig unders ö kning avseende 1966 å rs inkomster
utnyttjades avdragsr ä tten av 179 000 av drygt 3 milj.
skattskyldiga. Sammanlagt avdrogs 58 milj, floriner. Det genomsnittliga
avdraget var 325 floriner eller

2.6 %
av inkomsten.

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 118

3.6 Kanada

.Avdrag
vid inkomsttaxeringen medges för gåvor till

-
v ä lg ö rande
organisationer;

-
organisationer f ö r amat ö ridrott;

-
vissa bostadsorganisationer;

-
kommuner;

-
FN och dess organ;

-
vissa utl ä ndska
universitet och organisationer.

F ö r att en
organisation skall anses som en v ä lg ö rande organisation fordras att den uteslutande fr ä mjar
vissa ä ndam å l. Dessa ä r f ö ljande

a)
hj ä lpverksamhet
bland beh ö vande;

b)
religi ö sa ä ndam å l;

c)
utbildning;

d) andra
ä ndam å l av v ä lg ö rande
natur till f ö rm å n f ö r

samh ä llet som en helhet.

Som
exempel p å verksamheter som avses i d) kan n ä mnas uppl å tande av
idrotts- eller andra rekreationsanl ä ggningar f ö r allm ä nheten eller av allm ä nna samlingslokaler.

F ö r att g å va till v ä lg ö rande
organisation eller organisation f ö r amat ö ridrott skall medf ö ra avdragsr ä tt
fordras att organisationen ä r registrerad i viss ordning. Endast in-he.mska
organisationer kan registreras. Organisationer i Kanada som upptr ä der som
ombud e.d. f ö r utl ä ndsk organisation kan inte registreras.

G å va till registrerad
organisation m å ste f ö r att bli avdragsgill styrkas med kvitto som skall
inneh å lla vissa s ä rskilt angivna uppgifter. Bland dessa kan n ä mnas
organisationens registreringsnummer och kvittots serienummer.

F ö r g å vor till
ovan n ä mnda organisationer medges avdrag

med
h ö gst ett belopp som motsvarar 20 %
av givarens inkomst.

Dessutom
medges avdrag f ö r g å vor till "Her Majesty in right

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 119

of Canada and Her Majesty in right of the provinces".
I detta fall medges avdrag med h ö gst hela
inkomsten.

3.7 USA

Avdrag medges vid den federala beskattningen f ö r g å vor till
organisationer med uteslutande religi ö sa,
v ä lg ö rande, vetenskapliga eller litter ä ra
ä ndam å l eller med ä ndam å l att fr ä mja utbildning eller amat ö ridrott eller att lindra grymhet mot barn eller
djur.

F ö r avdragsr ä tt f ö ruts ä tts att organisationens inkomster inte till n å gon del ä r
till nytta f ö r medlemmarna eller s ä rskilda personer. Organisationen f å r inte i v ä sentlig
utstr ä ckning bedriva politisk propaganda
eller p å annat s ä tt f ö rs ö ka p å verka
lagstiftningen. Den f å r inte heller engagera sig i
kampanjer f ö r kandidater till politiska poster.

Avdragsr ä tt f ö religger ocks å
f ö r g å vor f ö r allm ä nna ä ndam å l till delstat eller federationen och f ö r g å vor till
vissa andra organisationer ä n de ovan n ä mnda.

Avdrag medges b å de
f ö r kontanter och f ö r g å vor av fast
och l ö s egendom. G å va av egendom v ä rderas
i princip till allm ä nna saluv ä rdet vid tidpunkten f ö r g å van. Ett omfattande regelsystem ä r knutet till hur v ä rderingen i olika fall skall g å
till. Ä ven utgifter i samband med tj ä nster utan ers ä ttning
å t v ä lg ö rande organisationer ä r avdragsgilla. S å
f å r t.ex. den som i egenskap av
delegat bevistar ett konvent, som en v ä lg ö rande organisation h å ller, dra av resekostnader och sk ä liga
kostnader f ö r mat och logi.

Enligt huvudregeln f å r
avdrag å tnjutas med h ö gst 50 % av givarens inkomst. G å vor till vissa organisationer, fr ä mst vissa privata stiftelser som inte bedriver egen
verksamhet, medges dock med h ö gst 20 % av inkomsten. Vidare finns det en 30 %-regel Som g ä ller g å vor
av egendom som omfattas av reglerna om kapitalvinstbeskattning. Avdrag som inte

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 120

medges p å grund av 50
eller 30 %-regeln f å r f ö ras ö ver till senare beskattnings å r.

Skattskyldig som yrkar avdrag f ö r g å va skall i
deklarationen uppge den mottagande organisationens namn samt g å vans belopp och tidpunkten f ö r den. I fr å ga
om g å vor av annat ä n pengar skall dessutom en rad ytterligare
upplysningar l ä mnas. Den mottagande organisationen
skall p å beg ä rsin bekr ä fta uppgifterna.

F ö r att g å vor till organisation skall medf ö ra avdragsr ä tt
kr ä vs att organisationen enligt s ä rskilt beslut ä r
undantagen fr å n skatteplikt. Beslut i denna fr å ga meddelas varje å r p å ans ö kan. Detta g ä ller dock inte kyrkor samt vissa
andra organisationer med begr ä nsade
inkomster. De kvalificerade organisationerna upptas p å en s ä rskild f ö rteckning. Systemet medf ö r enligt uppgift med ett undantag inga s ä rskilda sv å righeter
f ö r taxeringsmyndigheterna.
Undantaget avser v ä rdering av g å vor av egendom f ö r
vilken det inte g å r att finna n å got marknadsv ä rde
vid g å votillf ä llet. F ö r
dessa fall anlitas s ä rskilda r å dgivande expertorgan.

Enligt en unders ö kning
som avs å g f ö rh å llandena 1974 hade de v ä lg ö rande
organisationerna i USA en sammanlagd inkonst p å 80,6 miljarder dollar (en dollar = ung. 4 kr. 33 ö re). H ä rav
utgjorde 25,3 miljarder g å vor, 32,1 miljarder avgifter f ö r tj ä nster och
kapitalavkastning samt 23,2 miljarder bidrag fr å n det allm ä nna m.m. Av g å voinkomsterna kom ca 20 miljarder fr å n fysiska personer.

Enligt en uppskattning s å gick av de 25 miljarderna i g å voinkomster
ca 12,5 till religi ö sa aktiviteter, ca 4 till h ä lsov å rd, ca 4
till utbildning, ca 2 till sociala ä ndam å l och ca 1,5 till konstn ä rliga och litter ä ra
ä ndam å l m.m.

En ekonometrisk unders ö kning
som gjorts ger vid handen att f ö r varje
dollar i skatteinkomst som f ö rloras p å grund av avdragsr ä tten, de v ä lg ö rande organisationerna erh å ller
g å vor som de utan avdragsr ä tten inte skulle ha f å tt p å ca 1,15 - 1,29 dollar. Det
uppskattas att skattebortfallet

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 121

p å grund av avdragsr ä tten uppg å r
till 5,8 miljarder dollar under 1976. Enligt nyssn ä mnda siffror skulle s å ledes avdragsr ä tten ge upphov till g å vor p å mellan 6,7
och 7,5 miljarder dollar.

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 122

4 ÖVERVÄGANDE:;

4.1 Inledning

I
regeringsf ö rklaringen den 8 oktober 1976 har regeringen
uttalat att g å vor till ideella och humanit ä ra ä ndam å l b ö r f å dras av
vid inkomstbeskattningen. Elnligt v å ra direktiv har uppdraget ocks å varit
att l ä gga fram f ö rslag till en s å dan avdragsr ä tt, d ä remot
inte att ö verv ä ga om en avdragsr ä tt b ö r inf ö ras eller
ej. Av direktiven framg å r vidare n å gra ytterligare utg å ngspunkter f ö r
utredningsarbetet.

F ö r det f ö rsta
skall avdragsr ä tten avse g å vor fr å n enskilda personer, d ä remot
inte g å vor fr å n aktiebolag eller andra juridiska personer. En
annan f ö ruts ä ttning, scm ligger i sakens natur, ä r att
avdrag endast skall komma i fr å ga f ö r g å vor till organisationer. Utredningsuppdraget
omfattar s å ledes inte g å vor till enskilda mottagare.

Den
centrala uppgiften har varit att n ä rmare unders ö ka vilka ideella och humanit ä ra
verksamheter som b ö r omfattas av avdragsr ä tten. I
denna del s ä gs i direktiven att vi under arbetet b ö r ta
kontakt med olika religi ö sa, humanit ä ra och andra ideella organisationer.

I
direktiven uttalas ocks å att vissa beloppssp ä rrar ä r ofr å nkomliga.
Det f ö ruts ä tts ocks å att f ö rslagen f å r en s å dan utformning att de blir enkla att till ä mpa i
praktiken. Reglerna f å r inte l ä mna utrymme f ö r obeh ö riga skattef ö rm å ner. Enligt direktiven skall vidare utl ä ndska
erfarenheter av en avdragsr ä tt belysas.

Innan
vi redovisar v å ra ö verv ä ganden och f ö rslag vill vi n ä mna n å got om
arbetets uppl ä ggning. Redan p å ett tidigt stadium
insamlades med hj ä lp av budgetdepartementets r ä ttsavdelning
material fr å n vissa l ä nder d ä r avdrag f ö r g å vor medges. Resultatet av dessa unders ö kningar
har redovisats i ett tidigare avsnitt. Sammanfattningsvis kan s ä gas att
det inkomna materialet, i vissa delar kompletterat med muntli-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 123

ga uppgifter, visar att avdragsr ä tten i dessa l ä nder
kunnat administreras utan n å gra st ö rre sv å righeter.

Ett viktigt led i arbetet var att s ö ka kontakt med olika religi ö sa, ideella och humanit ä ra organisationer. Genom en rundskrivelse
infordrades stadgar och verksamhetsber ä ttelser
m.m. fr å n ett antal organisationer. Vi har
vidare sammantr ä ffat med f ö retr ä dare f ö r ett urval av organisationer fr å n olika sektorer av det ideella och humanit ä ra f ä ltet. Flera
organisationer har ocks å p å eget initiativ tagit kontakt med oss.

Vid samtalen med organisationerna har diskussioner f ö rts b å de om den
principiella utformningen av en avdragsr ä tt
och om mer tekniskt betonade fr å gor. Vi
kunde konstatera att de olika organisationernas beroende av g å vomedel varierade starkt fr å n fall till fall. Intresset av att erh å lla g å vor var ocks å olika. M å nga
organisationer var positivt inst ä llda till
att finansiera sin verksamhet eller del d ä rav
med g å vo.medel. En del organisationer
uttryckte d ä remot starka bet ä nkligheter mot g å vofinansiering
och ans å g att deras verksamhet i st ä llet borde bekostas av anslag fr å n stat och koramun. Den allm ä nna inst ä llningen
till en avdragsr ä tt var positiv bland de organisationer
som var intresserade av att erh å lla g å vor. N å gra
av dessa organisationer ans å g dock att g å vor borde ges med beskattade medel. En iakttagelse
som gjorts av flera organisationer som bedriver ins2Lmlingar var att det
spontana givandet g å tt tillbaka n å got p å senare å r. I st ä llet
hade v ä xt fram ett organiserat
kontinuerligt givande.

Vi vill i detta sammanhang p å peka att det givetvis ankommer p å
de olika organisationer som enligt v å ra
f ö rslag i det f ö ljande skulle komma att omfattas av avdragsr ä tten att sj ä lva
avg ö ra om de skall s ö ka dra nytta h ä rav
genom insamlingsverksamhet o.d. Framh å llas
kan ocks å att de organisationer som sagt sig
vara motst å ndare till att ett avdragssystem inf ö rs inte ö nskar
bli l ä mnade utanf ö r till ä mpningsomr å det om ett s å dant
system inf ö rs.

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 124

4.2 Avdrag
vid taxeringen eller skattered-uktion m.

m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

En principiell fr å ga,
d ä r det finns sk ä l att redan h ä r
redovisa v å ra ö verv ä ganden, ä r i vilken form skattel ä ttnaden skall l å
å tnjutas av givaren. Det finns tv å alternativ, som f å r n å got olika verkningar i enskilda
fall.

Det ena alternativet inneb ä r att givaren vid taxeringen f å r
g ö ra avdrag f ö r g å vans belopp
som allm ä nt avdrag. Enligt detta alternativ
beror den skattel ä ttnad som g å van f ö r med sig p å givarens marginalskatt. Om marginalskatten ä r 40 % medf ö r s å lunda en g å va p å 1 000 kr.
en skattel ä ttnad p å 400 kr. Ä r
marginalskatten 60 % blir skattel ä ttnaden 600 kr. osv.

Enligt det andra alternativet skulle avdrag inte g ö ras vid taxeringen, utan h ä nsyn till g å van
skulle tas direkt vid debiteringen av skatten. Systemet kunde t.ex. vara utformat
s å , att den utr ä knade skatten skulle minskas ned 60 % av g å vans v ä rde. .Med detta alternativ blir skattel ä ttnaden oberoende av givarens marginalskatt.

De avdrag som f.n. f ö rekom.mer
i v å rt skattesystem ä r, med ett undantag, avdrag fr å n inkomst. Detta g ä ller b å de s.k. omkostnadsavdrag som avdrag
f ö r kostnader av mer personlig art, s å som f ö r f ö rs ä kringspremier,
periodiska underst ö d m.m. Undantaget utg ö rs av den skattered'aktion (det s.k. heramamakeavdraget)
som tillkom å r 1970 i samband med sambeskattningens
avveckling och som avs ä g att kompensera familjer med bara
en f ö rv ä rvsarbetande make f ö r de ä ndrade reglerna om ortsavdrag. Hittills har det
ansetts principiellt riktigare att i ett progressivt skattesystem medge avdrag
f ö re skattens ber ä kning.

Man kan ocks å
diskutera om marginalskatteskillnaderna ä r
s ä dana att ett system med
skattereduktion ä r motiverat f ö r de relativt sm å
belopp det i v å rt samnanhang blir fr å ga om. Vi kan h ä r
n ä mna att vi i det f ö ljande kommer att f ö resl å att g å vor skall beaktas vid beskattningen endast i den m å n

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 125

de inte ö verstiger 2
000 kr.

F ö r det stora flertalet givare i
aktiv å lder torde marginalskattesatserna
ligga vid 50-70 %. M å nga givare har dock inkomster
under genomsnittet. Vid v å ra kontakter med organisationerna
har s å lunda framkommit att folkpension ä rerna utg ö r
en stor givargrupp. Å tskilliga pension ä rer betalar ingen skatt p å grijnd av det extra avdrag som medges vid
beskattningen. I s å dant fall har de givetvis inte
heller n å gon marginalskatt. Detta g ä ller ungef ä r
1/3 av pension ä rerna. Ö vriga 2/3 har emellertid marginaleffekter som i
stort sett ä r v ä l j ä mf ö rbara med den aktiva befolkningens. Dessa effekter intr ä der om man beaktar avtrappningen av det extra
avdraget och det kommunala bostadstill ä gget.
Som exempel kan n ä mnas att marginaleffekterna f ö r ensamst å ende
folkpension ä rer med sidoinkomster, t.ex. ATP,
p å 5 000 - 20 000 kr. ligger mellan
74 och 78 %. En motsvarande marginalskatt f ö r
inkomsttagare i aktiv å lder uppn å s vid en inkomst av ca 70 000 kr.

F ö r bamfamiljer i mellaninkomstl ä gena f ö rst ä rks likas å
marginaleffekterna genom avtrappningen av de statliga och statskommunala
bostadstill ä ggen. Dessa till ä gg ä r till skillnad
fr å n de nyss n ä mnda kommunala bostadstill ä ggen mer direkt anknutna till den taxerade
inkomsten. Det ä r sv å rt att mer exakt ange marginaleffekternas storlek, eftersom till ä ggen inte bara varierar med h ä nsyn till inkomst utan ä ven beror p å
barnantal och hyrans storlek.

Till bilden h ö r
ocks å att altemativet med en reduktion
av skatten tekniskt sett ä r sv å rhanterligt. Vidare har vi beaktat att fr å gan huruvida avdrag skall g ö ras fr å n
inkomst eller f ö ranleda skattereduktion ber ö r inte bara avdrag f ö r g å vor. Motsvarande problem f ö religger i fr å ga
om de avdrag som enligt g ä llande regler medges som allm ä nt avdrag. Avdrag av likartad karakt ä r b ö r behandlas
enhetligt. Fr å gan ä r s å ledes genomgripande och kam l ä mpligen behandlas i samband med den allm ä nna ö versyn av
avdragssystemet som f.n. p å g å r inom 1972 å rs skatteutredning. Att f ö regripa resultaten av den-

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 126

na
utredning genom att nu inf ö ra ett fr å n de allm ä nna reglerna avvikande system ä r enligt
v å r uppfattning inte l ä mpligt.

Vi
f ö resl å r s å ledes att skattel ä ttnaden ges formen av avdrag
fr å n inkomsten.

Vi
vill h ä r ocks å ta upp en annan fr å ga av mer allm ä n karakt ä r.

Avdragsr ä tt f ö r g å vor till
ideella ä ndam å l ä r n å got principiellt nytt i svensk skattelagstiftning.
De utl ä ndska erfarenheter som vi tagit del av tyder inte p å att
avdragsr ä tten medf ö rt n å gra allvarliga sv å righeter i till ä mpningen.-
Det ä r emellertid vanskligt att dra helt allm ä ngiltiga slutsatser fr å n det utl ä ndska
materialet i vad avser svenska f ö rh å llanden.

N ä r man nu
skall inf ö ra en avdragsr ä tt f ö r g å vor ä ven i v å rt land finns det d ä rf ö r enligt
v å r uppfattning sk ä l att g å fram med en viss f ö rsiktighet. Det ä r ocks å den
linje som vi f ö ljt. Detta torde komma att framg å av den
allm ä nna diskussionen i det f ö ljande avsnittet. Det kommer ocks å att å terspeglas,
n ä r vi l ä ngre fram redovisar v å rt f ö rslag om
den n ä rmare avgr ä nsningen av verksamheter som b ö r medf ö ra
avdragsr ä tt.

Det
torde vara ofr å nkomligt att med derJia uppl ä ggning en
del organisationer med i och f ö r sig behj ä rtansv ä rda ä ndam å l inte kommer i å tnjutande av den f ö rm å n som en
avdragsr ä tt inneb ä r. Ä andra sidan ä r det t ä nkbart att det system som vi f ö resl å r inte i
alla h ä nseenden i den praktiska till ä mpningen kommer att visa sig l ö pa
smidigt eller irjie-h å lla tillr ä ckliga garantier mot missbruk.

Vi
f ö resl å r d ä rf ö r att den kommande lagstiftningen begr ä nsas i
tiden. En l ä mplig f ö rs ö ksperiod kan vara fyra å r.
Reglerna skulle d å g ä lla f ö r g å vor som l ä mnas under å ren 1978 - 1981. F ö re utg å ngen av
denna tid b ö r man ha vunnit

s. 127 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 127

s å dana erfarenheter att avdragsr ä tten kan f å
en permanent utformning.

4.3 Allm ä nt
om avgr ä nsningen av mottagarkretsen

Den grundl ä ggande fr å gan r ö r mottagarkretsens
omfattning, dvs. vilka organisationer som skall anses bedriva s å dan verksamhet att bidrag till dem b ö r vara avdragsgilla f ö r givaren. Det ä r angel ä get att denna krets best ä ms s å noga som m ö jligt. En givare har ett ber ä ttigat krav p å
att i f ö rv ä g kunna bed ö ma om en g å va ä r
avdragsgill eller inte. Ett motsvarande intresse har den mottagande
organisationen. Ä ven det allm ä nnas intressen m å ste
tillgodoses - taxeringsarbetet b ö r
inte f ö rsv å ras genom regler som l ä mnar utrymme
f ö r alltf ö r skiftande tolkningar-.

Ä ven
om sv å righeter kan m ö ta n ä r det g ä ller att best ä mma
mottagarkretsens omfattning, b ö r dessa kunna
bem ä stras. Det finns redan i dag å tskilliga skatteregler som ä r s ä rskilt
inriktade p å allm ä nnyttiga organisationer. Reglernas n ä rmare utformning har vi visserligen redan presenterat i ett tidigare
avsnitt, men vi vill ä nd å h ä r n ä mna n å got om regelsystemet fr å n mer principiella utg å ngspunkter.

Reglerna har l ä nge
haft olika r ä ckvidd vid, å ena sidan, inkomst- och f ö rm ö genhetsbeskattningen,
och, å andra sidan, arvs- och g å vobeskattningen. Vad f ö rst g ä ller inkomst- och f ö rm ö genhetsbeskattningen
s å har skattefrihet medgetts, i
huvudsak, kyrkor och trossamfund, vissa f ö rsvarsorganisationer
samt organisationer som fr ä mjar v å rd och uppfostran av barn eller utbildning eller
vetenskaplig forskning eller som ut ö var
hj ä lpverksamhet bland beh ö vande. R ö relseinkomster
och vissa fastighetsinkomster har dock beskattats.

Den n ä mnda kretsen ä r t ä mligen begr ä nsad i f ö rh å llande till vad som g ä ller vid arvs- och g å vobeskattningen.
K ä r g å r skattel ä ttnaderna l ä ngre i det att s å
gott som samtliga allm ä nnyttiga organisationer å tnjuter frihet fr å n
g å voskatt och erl ä gger arvsskatt enligt en gynnsammare skala ä n vad

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 128

som g ä ller f ö r andra juridiska personer. Vissa allm ä nnyttiga organisationer ä r dessutom befriade fr ä r. arvsskatt. Denna krets omfattar, med 'undantag fr ä mst f ö r trossamfunden,
ungef ä r samma grupp som sedan l ä nge varit begr ä nsat
skattskyldig vid inkomst- och f ö rm ö genhetsbeskattningen.

I detta m ö nster har en
viktig f ö r ä ndring skett genom de nyligen beslutade utvidgningarna av
skattefriheten for ideella f ö reningar. S å dana ideella f ö reningar
som ä r befriade fr å n g å voskatt
skall f ö r framtiden, om vissa f ö ruts ä ttningar ä r uppfyllda, vara bara begr ä nsat skattskyldiga vid inkomst- och f ö rm ö genhetsbeskattningen.

De n ä mnda skattereglerna visar att man
varit beredd att vid beskattningen ta stor h ä nsyn
till de allm ä nnyttiga organisationerna. Inte
minst den nyligen genomf ö rda lagstiftningen om
beskattningen av ideella f ö reningar pekar klart p å att en del aktiviteter ansetts s å angel ä gna
att avsteg fr å n vanliga skatteprinciper ä r f ö rsvarliga.

En grundl ä ggande f ö ruts ä ttning f ö r avdragsr ä tt
b ö r vara att den mottagande
organisationen i princip å tnjuter skattel ä ttnader f ö r
egen del. Den krets av allm ä nnyttiga
organisationer, som å tnjuter frihet fr å n g å voskatt och
enligt den nya lagstiftningen i allm ä nhet
ä ven fr å n irJcomst- och f ö rm ö genhetsskatt, ä r
emellertid mycket heterogen. Hit h ö r
b å de stora och sm å organisationer, sammanslutningar p å riksniv å
och lokala organ, organisationer som arbetar f ö r ä ndam å l som allm ä nt erk ä nns som behj ä rtansv ä rda och s å dana
som har en mer specialinriktad eller begr ä nsad
verksamhet. En del organisationer haren mycket stabil uppbyggnad och samverkar
stundom med statliga eller kommunala organ, andra å ter kan fungera i n å got mindre fasta former. Redan dessa f ö rh å llanden g ö r att samtliga organisationer som å tnjuter skattel ä ttnader
knappast kan komma i fr å ga n ä r en avdragsr ä tt f ö r bidrag skall utformas.

V å rt uppdrag har inte heller varit
att utforma en generell avdragsr ä tt f ö r g å vor till
allm ä nnyttiga ä ndam å l utan en-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 129

dast f ö r g å vor till ideella och humanit ä ra organisationer. H ä ri ligger en viktig begr ä nsning.
En ytterligare begr ä nsning ligger i direktivens krav p å att reglerna skall vara enkla att till ä mpa och inte l ä mna
utrymme f ö r obeh ö riga skattef ö rm å ner. Betydelsen av att reglerna blir enkla att till ä mpa understryks av det f ö rh å llandet att fr ä gan huruvida g å vor
till viss organisation ä r avdragsgilla eller ej kan komma
att ber ö ra taxeringarna f ö r ett stort antal givare. Det ä r ocks å
uppenbart att ju vidare man g ö r motta-garkretsen,
desto sv å rare blir det att hindra missbruk.
Om risken f ö r missbruk ä r mer betydande .m å ste olika kontrollregler inf ö ras,
vilket skulle komplicera arbetet inte bara f ö r
skattemyndigheterna utan ä ven f ö r givare och mottagare. Det ä r
d ä rf ö r ofr å nkomligt att. mottagarkretsen best ä ms inte enbart med tanke p å verksamhetens inriktning och det ekonomiska behovet
utan ä ven utifr å n administrativa och kontrolln ä ssiga h ä nsyn.

En annan synpunkt son vi beaktat ä r, som redan n ä mnts,
att avdragsr ä tt f ö r g å vor ä r n å got principiellt nytt i svensk
skattelagstiftning. Den begr ä nsade
avdragsr ä tten f ö r g å vor under
krigstiden, som vi tidigare redogjort f ö r,
tillkom under s ä rpr ä glade f ö rh å llanden och kan nu inte vara v ä gledande.
Starka sk ä l talar enligt v å r uppfattning f ö r
att man innan erfarenhet vunnits om hur avdragsr ä tten fungerar och utnyttjas i praktiken iakttar en viss å terh å llsamhet.
Med detta sammanh ä nger att vi, som framg å tt av det f ö reg å ende, givit v å ra
f ö rslag en tidsbegr ä nsning. Vi kan i detta sammanhang erinra om att
avsikten h ä rmed bl.a. ä r att kretsen av ber ö rda organisationer skall pr ö vas
p å nytt inom n å gra å r.

Vid urvalet har vi ocks å
tagit h ä nsyn till i vilken m å n statsmaktema i andra sammanhang varit beredda att
st ö dja verksamheten i fr å ga. Vidare har vi f ä st vikt vid i vilken utstr ä ckning
organisationerna f ö r sin ideella eller humanit ä ra verksamhet ä r
beroende av frivilliga bidrag fr å n en-

9 middagen 1978179. l samt. Nr 160

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 130

skilda personer.

Mot bakgrund av de olika ö verv ä ganden som vi s å lunda gjort f ö resl å r vi i stora drag f ö ljande.

Avdrag medges f ö r
g å vor till trossamfund och d ä rmed j ä mf ö rliga organisationer. Denna raottagargrupp g å r l ä tt att avgr ä nsa och riskerna for att givare skaffar sig obeh ö riga skattef ö rm å ner ä r sm å . Det f å r
ocks å fr å n allm ä nna utg å ngspunkter anses rimligt att s å dana orgarJ-sationer ges det ekonomiska st ö d som en avdragsr ä tt
kan inneb ä ra. Likartade ö verv ä ganden kan g ö ras i fr å ga
om s å dana socialt inriktade aktiviteter
som p å olika s ä tt syftar till att hj ä lpa beh ö vande eller att f ö rb ä ttra
levnadsvillkoren f ö r sjuka m.m. Detsamma g ä ller en del verksamheter som omfattar internationella
engagemang. De nu n ä mnda grupperna ä r ocks å sedan
l ä nge i st ö rre eller mindre utstr ä ckning h ä nvisade till ekonomiskt st ö d fr å n enskilda
personer.

Som redan n ä mnts anser
vi att till ä mpningsomr å det inte b ö r
vara alltf ö r vidstr ä ckt innan erfarenheter vunnits om hur avdragsr ä tten verkar i praktiken. Ä ven med denna utg å ngspunkt
ä r vi medvetna om att v å r avgr ä nsning
kan kritiseras. Vi vill emellertid starkt understryka att v å ra f ö rslag inte
inneb ä r n å gon egen v ä rdering av olika organisationers
verksamhet. Syftet har varit att utforma ett praktiskt hanter-bart system. S å vida inte samtliga ideella organisationer f å r omfattas av avdragsr ä tten torde det vara om ö jligt att
dra en grsLns som fr å n varje synpunkt ä r helt inv ä ndningsfri.
Vi tror emellertid att det f ö r m å nga kommer att te sig rimligt att g å vor till de organisationer som omfattas av v å rt f ö rslag blir
avdragsgilla.

Innan vi i n ä sta
avsnitt n ä rmare anger de olika slag av organisationer
som omfattas av v å ra f ö rslag b ö r f ö ljande n ä mnas. I den allm ä nna debatten har mot en avdragsr ä tt inte s ä llan
framh å llits riskerna f ö r obeh ö riga
eller eljest op ä -kallade skattef ö rm å ner. Med den
avgr ä nsning som vi f ö resl å r

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 131

torde dessa risker vara relativt obetydliga. De organisationer
som vi medtagit ä gnar sig inte å t s å dan
verksamhet att man beh ö ver befara att l ä mnade g å vor
anv ä nds p å s å dant s ä tt att givaren f å r
ekonomiska f ö rm å ner f ö r egen del.

4.4 Mottagarkretsens n ä rmare omfattning

Som framg å r av f ö reg å ende avsnitt
ä r utg å ngspunkten f ö r v å ra f ö rslag att avdrag b ö r medges f ö r
g å vor till trossamfund, organi.sationer
som ut ö var hj ä lpverksamhet och liknande verksamhet samt vissa
internationellt verksamma organisationer. Den n ä rmare avgr ä nsningen b ö r ske p å
f ö ljande s ä tt.

4.4.1 Trossamfund

Organisationer med huvudsakligt syfte att fr ä mja religi ö sa
ä ndam å l ä r i princip befriade fr å n g å voskatt. F ö reningar med s å dant
syfte - men inte stiftelser - blir enligt den nyligen antagna lagstiftningen
om beskattningen av ideella f ö reningar i
regel helt fria ä ven fr ä n inkomst- och f ö rm ö genhetsskatt fr.o.m. 1979 å rs taxering.

N ä mnda ä ndam å lsbest ä mning ä r
mycket allm ä nt h å llen. Den medger att skattefrihet tillkommer inte endast organisationer,
som har karakt ä r av trossamfund. Skattel ä ttnaden g å r
l ä ngre och omfattar ä ven organisationer som mera allm ä nt fr ä mjar religi ö sa ä ndam å l. Vi har ansett det praktiskt n ö dv ä ndigt att
begr ä nsa avdragsr ä tten till trossamfunden samt s å dana organisationer som kan s ä gas st å
trossamfunden n ä ra.

I enlighet h ä rmed
synes begreppet trossamfund i 1951 å rs
religionsfrihetslag kunna bilda en l ä mplig
utg å ngspunkt f ö r avgr ä nsningen.
Enligt 4 § n ä mnda lag f ö rst å s s å lunda med trossamfund, f ö rutom svenska kyrkan, sammanslutning f ö r religi ö s
verksamhet, vari ing å r att anordna gudstj ä nst. Ett visst ytterligare m å tt av bredd och kontinuitet hos organisationen ä n vad denna best ä mning
kr ä ver torde dock b ö ra fordras, å tminstone
under systemets f ö rsta till ä mp-

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 132

ningsperiod. Vi anser att en f ö ruts ä ttning f ö r avdragsr ä tt
b ö r vara att organisationen
regelbundet anordnar offentlig gudstj ä nst.
I kravet p å regelbunderJiet vill vi inl ä gga att gudstj ä nst
m å ste anordnas å tminstone ett par g å nger i m å naden. Offentlighetskravet inneb ä r att var och en som s ä ö nskar skall f å bevista gudstj ä nsterna. D ä remot
vill vi inte i anslutning till de regler i 53 § 1 mom. f ö rsta stycket e) KL, som skall till ä mpas t.o.m. 1973 å rs
taxering, fordra att organisationen ä ven
disponerar kyrkolokal. Det f ö rekommer n ä mligen att trossa-nfund, som b ö r omfattas av avdragsr ä tten, hyr gudstj ä nstlokal fr å n g å ng till g ä ng.

En f ö ruts ä ttning f ö r avdragsr ä tt b ö r vara att
fr å ga ä r om svenskt trossamfund. Att ett samfund utg ö r en avl ä ggare
till utl ä ndskt samfund b ö r d ä remot inte
hindra avdrag.

Trossamfund som uppb ä r
-statsbidrag enligt kiung ö relsen (1974:404) om statsbidrag
till vissa trossamfund torde i allm ä nhet
utan vidare kunna f ö ruts ä ttas omfattas av avdragsr ä tten.

Avdragsr ä tten b ö r omfatta s å v ä l g å vor som utan
n ä rmare best ä mning utges till visst samfund som g å vor till visst organ f ö r samfundet. S å lunda
b ö r t.ex. g å vor till f ö rsamling
inom svenska kyrkan eller annat samfund vara avdragsgilla. Detsamma b ö r g ä lla i fr å ga om lokal- eller domkyrkor som tillh ö r svenska kyrkan. Vidare b ö r g å vor med
avdragsr ä tt kunna ges till samarbetsorgan f ö r samfund som omfattas av avdragsr ä tten.

Det f ö rekommer att verksamhet, som kan
ses som ett led i ett trossamfunds verksamhet, formellt h ö r under en s ä rskild
organisation. Som exempel h ä rp å kan n ä mnas
s ä rskilda ungdomsf ö rbund, stiftsg å rdar
o.d. samt stiftelser f ö r f ö rvaltning av g å vomedel och cinnan egendom. Under f ö ruts ä ttning att
samfundet har ett v ä sentligt inflytande ö ver s å dan anknuten
organisations verksamhet, b ö r
organisationen en-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 '

litt v å r
uppfattning omfattas av avdragsr ä tten.

I allm ä nliet torde
b ö ra kr ä vas att trossamfundets inflytande kan å terf ö ras p å best ä mmelse i de.n anknutna organisationens
stadgar. En best ä mmelse av s å dant slag kan t.ex. vara att trossamfundet tills ä tter den ledande bexattninge.n i organisationens styrelse.
Om det i fall d ä r stadgebest ä mmelse av n ä mnda
slag saknas ä nd å otvetydigt framkommer att s å dant
inflytande i praktiken likv ä l f ö religger b ö r
dock organisationen kunna omfattas av avdragsr ä tten.

Den av oss f ö reslagna
gr ä nsen - liksom andra t ä nkbara gr ä nser
med verkan i praktiken - f å r ofr å nkomligen till f ö ljd att gr ä nsfall uppkommer, d ä r det ber ä ttigade i att organisationen hamnar
p ä den ena eller andra sidan kan
diskuteras. Vi kan som exempel peka p å
.KFUK-KFUM. Denna organisation har en kristen m å ls ä ttning och kan d ä rf ö r s ä gas ha sl ä ktskap
med trossamfunden. Å andra sidan bedriver emellertid KFUK-KFUM
ä ven verksamheter som med v å rt f ö rslag inte
ber ä ttigar till avdrag. Vi t ä nker h ä r
inte minst p å den stundom omfattande t ä vlingsverksamheten inom olika idrotter. Som
organisationens verksamhet f.n. ä r utformad
torde med den av oss f ö reslagna gr ä nsen g å vor
till organisationen inte bli avdragsgilla. Vi vill emellertid'framh å lla att det vid den kommande ö versynen kan finnas sk ä l att ompr ö va KFUK-KFUM:s och liknande
organisationers st ä llning i syste.met.

4.4.2 Socialt inriktad verksamhet m.m.

Trots de allt mer utvecklade socialpolitiska å tg ä rderna finns
det uppenbarligen ä ven i v å rt land ä nd å ett behov av insatser fr å n enskilda och organisationer p å det sociala omr å det.
Detta framg å r bl.a. av det stora aital organisationer
som verkar inom detta omr å de. M å nga av dem bedriver en omfattande insamlingsverksamhet. Insatser av
detta slag f ö rtj ä nar enligt v å r uppfattning st ö d. Vi anser d ä rf ö r att avdrag i princip b ö r medges f ö r
g å vor till

s. 134 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 134

s å dana ä ndam å l.

Avdragsr ä tten bor i f ö rsta hand omfatta organisationer som kan anses
bedriva hj ä lpverksamhet. Det ä r h ä r fr å ga om organisationer av skiftande karakt ä r som har det gemensamt, att de ut ö var verksamhet till f ö rm å n f ö r personer som beh ö ver bist å nd av s ä rskilda
sociala eller eko.nomiska sk ä l.

Organisationer som arbetar f ö r att hj ä lpa ungdomar eller vuxna, som t.ex.
p å grund av alkohol- eller narkotikamissbruk
kommit p å sned i samh ä llet, kommer i enlighet h ä rmed att omfattas av avdragsr ä tten. L ä nks ä llskapen ä r
ett exempel p å organisationer av detta slag.
Vidare b ö r t.ex. organisation som har till ä ndam å l att bereda
barn fr å n mindre bemedlade familjer tillf ä lle till sommarvistelse p å landet eller i sk ä rg å rden kunna anses bedriva hj ä lpverksamhet. Ett annat exempel p å organisation som b ö r kunna omfattas av avdragsr ä tten
ä r organisation med ä ndam å l att utdela
stipendier till beh ö vande konstn ä rer eller f ö rfattare.

En fr å ga som s ä rskilt b ö r
uppm ä rksammas i detta sammanhang ä r huruvida verksamhet till f ö rm å n f ö r pension ä rer
i denna deras egenskap skall anses som hj ä lpverksamhet
i f ö revarande sammarJiang. H ä rvid f å r
enligt v å r mening beaktas, att samh ä llet genom en rad å tg ä rder s ö rjer f ö r
de ä ldres v ä lf ä rd. Vi aiiser
d ä rf ö r att pension ä rer i denna deras egenskap inte kan
anses som hj ä lpbehovande i den mening som h ä r avses. Som en f ö ljd
h ä rav b ö r t.ex. g å vor till organisation som har till
ä ndam å l att anordna bostad f ö r ä ldre personer inte medf ö ra avdragsr ä tt.

Man beh ö ver enligt v å r mening inte som villkor f ö r avdragsr ä tt
uppst ä lla att varje enskild individ som
omfattas av organisationens verksamhet kan anses som hj ä lpbeh ö vande. Tillr ä ckligt b ö r
vara att individerna i den grupp eller de grupper som organisationens verksamhet
riktas mot typiskt sett ä r hj ä lpbeh ö vande.

Den medicinska forskningen tillf ö rs å rligen
betydande sum-

s. 135 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 135

mor fr å n insa.mlingsverksamhet
som bedrivs av enskilda organisationer, s å som
Riksf ö reningen mot cancer m.fl. Det finns
vidare en rad organisationer med syfte att p å olika
s ä tt verka till f ö rm å n f ö r sjuka och handikappade av olika slag. En del av
dessa finansierar i allt v ä sentligt sin verksamhet genom
bidrag fr å n det allm ä nna, men det finns ä ven organisationer f ö r vilka g å vomedel har stor betydelse f ö r verksamheten.

Vi anser att organisationer som genom att l ä mna anslag till forskning eller p å annat s ä tt
bidrar till sjukdomars bek ä mpande bedriver verksamhet av s å dan karakt ä r
att avdrag f ö r g å vor till organisationerna b ö r
medges. Detsamma g ä ller ifr å ga om organisationer som arbetar f ö r att f ö rb ä ttra villkoren f ö r
sjuka eller handikappade.

En s ä rskild fr å ga i detta sammanhang ä r om organisationer som verkar f ö r
ett minskat alkoholbruk b ö r anses bedriva sjukdomsbek ä mpande verksamhet i f ö revarande mening. Enligt v å r
uppfattning b ö r organisation som fr ä mst bedriver upplysning eller propaganda f ö r ä ndrade
alkoholseder inte falla inom omr å det
f ö r avdragsr ä tten. D ä remot
b ö r avdrag medges f ö r g å vor till
organisation som bedriver upps ö kande
verksamhet eller driver rehabiliteringsverksamhet f ö r alko-holskadade e.d. Forskning som avser fr å gor om alkoholberoende o.d. b ö r ocks å
anses som s å dan sjukdomsbek ä mpande verksamhet som ber ä ttigar till avdrag.

4.4.3 Intemationell bist å ndsverksamhet m.m.

Vid sidan av det skattefinsLnsierade offentliga bist å ndet till underutvecklade l ä nder l ä mnas
genom organisationer som R ö da Korset, R ä dda Bamen och den till kyrkorna anknutna bist å ndsverksamheten m.m. betydande frivilliga bidrag i U-hj ä lp och katastrofhj ä lp. Vi vill h ä r ocks å erinra om det bist å nd som svenska sektionen av Amnesty International l ä mnar till politiska f å ngar och deras familjer. Intemationell bist å ndsverksaunhet av detta slag b ö r enligt v å r
uppfattning i avdragsh ä nseende j ä mst ä llas med hj ä lp-

s. 136 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 136

verksamhet inom landet. Avdragsr ä tten b ö r
dock endast omfatta g å vor till svenska organisationer.

F ö r att bist å ndsverksamhet skall ber ä ttiga till avdrag f ö r g å vor till organisationen m å ste i enlighet med v å r tidigare redovisade grundinst ä llning
kr ä vas att verksamheten har en klart
humanit ä r inriktning. G å vor till organisationer som i mer ä n ringa omfattning l ä mnar bist å nd till politiska r ö relser i andra l ä nder
medf ö r s å ledes inte avdragsr ä tt. N å gon g å ng kan det
vara oklart vilken verksamhet sora bedrivs i det andra landet. I s å dana fall torde riksskatteverket (jfr avsnitt 4.11)
kunna inh ä rata yttrande fr å n SIDA.

Utom organisationer som l ä mnar bist å nd b ö r en arjian kategori av organisationer som verkar p å det internationella planet uppm ä rksammas i detta sammanhang.. Vi syftar p å organisationer som verkar f ö r fred och internationellt samf ö rst å nd eller f ö r respekt f ö r
de m ä nskliga r ä ttigheterna i enlighet med FN-deklarationen. Organisationer
av detta slag ä r t.ex. Internationella Kvinnof ö rbundet f ö r
Fred och Frihet, Svenska Freds- och Skiljedomsf ö reningen samt samarbetsorganet Sveriges Fredsr å d. S å dana
organisationer torde vara befriade fr å n
g å voskatt och enligt den nyligen antagna
lagstiftningen om ideella f ö reningars beskattni.ng
bli i princip fria ä ven fr å n inkomst- och f ö rm ö genhetsskatt.

Enligt v å r
uppfattning fr ä mjar organisationer av ifr å gavarande slag ideella ä ndam å l av s å dan betydelse, att organisationerna i avdragsh ä nseende b ö r
j ä mst ä llas med organisationer som ut ö var
intemationell bist å ndsverksamhet. Vi f ö resl å r att s å sker.

F ö r att organisation skall anses
verka f ö r internationellt samf ö rst å nd eller
respekt f ö r de m ä nskliga r ä ttigheterna
b ö r i f ö revarande sammanhang fordras att arbetet sker fr å n en bred bas. G å va
till organisation med partipolitisk anknytning eller inriktning b ö r d ä rf ö r inte medf ö ra
avdragsr ä tt. F ö r avdragsr ä tt b ö r dessutom kr ä vas att organisatio-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 137

nen har en viss stadga och kontinuitet.

Det torde med denna uppl ä ggning inte kunna undvikas att gr ä nsdragningsproblem
i n å gra fall uppkommer. Enligt v å r mening b ö r
i tveksamma fall avdragsr ä tt anses f ö religga endast om organisationen erh å ller statsanslag eller ä r medlem av intemationell organisation som har
officiell st ä llning i anknytning till FN:s
ekonomiska och sociala r å d.

4,4.4 Ö vriga
organisationer

I detta avsnitt redovisar vi i huvudsak v å ra ö verv ä ganden betr ä ffande
en del grupper av organisationer scm vi ansett inte b ö r omfattas av avdragsr ä tten.

Organisationer som fr ä mjar
uppfostran av barn eller utbildning hade ä ven
f ö re den nya lagstiftningen om
beskattningen av ideella f ö reningar en
gynnad st ä llning vid inkomst-och f ö rm ö genhetsbeskattningen.
De ä r ä ven gynnade vid arvs-och g å vobeskattningen.

P å ifr å gavarande omr å den ä r det allm ä nnas insatser numera s å omfattande att behovet av kompletterande frivilliga
insatser framst å r som begr ä nsat. Att ett visst s å dant behov ä nd å f ö religger ä r dock otvivelaktigt.

Vi ä r emellertid inte beredda att f ö resl å att alla
organisationer som ut ö var verksamhet till f ö rm å n f ö r barn eller ungdom skall f ö ras till den kvalificerade kretsen. En s å dan ordning skulle l ä tt kunna leda till att ä ven verksamheter
som det knappast kctn vara av allm ä nt
intresse att st ö dja delvis kom att bekostas genom
skattefria bidrag. Som exempel kan h ä r
n ä mnas verksamhet av huvudsakligen tvivselbetonad
inriktning.

Å
andra sidan ä r vi inte heller beredda att f ö resl å en
uppdelning s å att visst slag av barn- och
ungdomsverksamhet skulle anses kvalificerad och annan inte. En s å dan gr ä ns
leder n ä mligen till sv å righeter i till ä mpningen
som vi inte anser godtagbara. Vi vill dock inte ute-

s. 138 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 138

sluta att man kan finna sk ä l f ö r en annan bed ö mning n ä r
avdragssystemet till ä mpats en tid och man kan se hur det
fungerar i praktiken. V å rt f ö rslag nu ä r emellertid att g å vor till organisationer av ifr å gavarande slag i princip inte skall medf ö ra avdragsr ä tt.
Det anf ö rda utesluter dock inte att g å va till organisation som h ä r diskuteras ä nd å kan vara avdragsgill. S å blir n ä mligen
enligt v å ra f ö rslag i det f ö reg å ende fallet om organisationen kan anses bedriva hj ä lpverksamhet.

Ä ven
forskningsorganisationer har sedan l ä nge
en gynnad st ä llning vid beskattningen. Redan
enligt v å ra f ö rslag avseende sjukdomsbek ä mpande
verksamhet m.m. f ö ljer att g å va till organisation som fr ä mjar forskning kan medf ö ra avdragsr ä tt.
En f ö ruts ä ttning f ö r avdrag ä r
h ä rvid att forskningen syftar till
att bek ä mpa sjukdomar eller f ö rb ä ttra
villkoren f ö r sjuka eller handikappade.

Inom andra forskningsomr å den skulle enligt vad vi inh ä mtat
den praktiska betydelsen av en avdragsr ä tt
f ö r belopp i storleksordningen ett
par tusen kronor vara begr ä nsad. P å de omr å den
d ä r g å vor och donationer har betydelse f ö r
finansieringen ä r beloppen i allm ä nhet av helt annan storlek.

En generell r ä tt
till avdrag f ö r g å vor till organisationer som fr ä mjar
forskning skulle dessutom enligt v å r
uppfattning f ö ra alltf ö r l å ngt ä ven fr å n
en arjian sjnipunkt. Begreppet forskning ä r
vidstr ä ckt. En s å dan avdragsr ä tt
skulle d ä rf ö r kunna medf ö ra att avdrag medgavs ä ven f ö r g å vor till verksamheter av mycket begr ä nsat allm ä nt
intresse. Mot bakgrund av de allm ä nna
riktlinjerna f ö r v å rt arbete som vi tidigare redovisat kan vi inte godta en s å dan konsekvens. En avdragsr ä tt som str ä cker
sig ut ö ver medicinska och d ä rtill ariknutna forskningsomr å den b ö r d ä rf ö r enligt v å r uppfattning i allt fall begr ä nsas till

s. 139 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 139

att avse verksamheter som fr å n allm ä n synpunkt kan anses f ö rtj ä na st ö d.

Vi har inte haft m ö jlighet
p å den korta tid som st å tt oss till buds att g ö ra den breda kartl ä ggning av
forskningsomr å det som torde erfordras for en avgr ä nsning av antytt slag. F ö r den h ä ndelse
statsmakterna skulle finna att avdragsr ä tten
i princip b ö r omfatta forskning torde den n ä rmare utformningen av villkoren h ä rf ö r l ä mpligen kunna ske vid den ö versyn av avdragssystemet som enligt v å r uppfattning efter n å gra å rs till ä mpning b ö r
komma till st å nd.

En annan kategori som sedan l ä nge gynnats vid beskattningen ä r f ö rsvarsorganisationer.
De frivilliga f ö rsvarsorganisationernas st ä llning regleras i kung ö relsen (1970:301) ora frivillig f ö rsvarsverksamhet.
Av kung ö relsen framg å r bl.a. att organisationerna ing å r i totalf ö rsvaret
och att deras verksamhet omfattar f ö rsvarsupplysning
samt rekrytering och utbildning av frivillig personal. Verksamheten samordnas
av ö verbef ä lhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen. Statsbidrag
och annat statligt st ö d utg å r till den egentliga f ö rsvarsverksamheten.
Med h ä nsyn till den s ä rskilda st ä llning
sora de frivilliga f ö rsvarsorganisationerna s å lunda har framst å r
enligt v å r uppfattning en ordning med
avdragsr ä tt f ö r g å vor till dem som mindre angel ä gen. Vi vill inte f ö rorda en s å dan avdragsr ä tt, som dessutom kunde medf ö ra att avdrag medgavs f ö r g å vor till mer
trivselbetonade aktiviteter, n å got som vi
tidigare avvisat.

De politiska partierna kan inte anses bedriva s å dan verksamhet som avses i v å ra direktiv. Vi vill dessutom peka p å sv å righeten att
i ett avdragssystem inte inkr ä kta p å valhemligheten.

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 140

V å ra ö verv ä ganden r ö rande g å vor
till idrottsorganisationer h ä nger i viss
m å n samman med v å rt f ö rslag i det
f ö reg å ende avseende g å vor till organisationer som fr ä mjar uppfostran av barn eller utbildning. Detta f ö rslag inneb ä r
att g å vor till sistn ä mnda slag av organisationer inte skall omfattas av
avdragsr ä tten. Mot bakgr-ond av det st ä llningstagandet anser vi det uteslutet att f ö resl å avdragsr ä tt f ö r g å vor till idrottsorganisationer.

H ä rtill kommer att idrottsr ö relsen - ä ven
inom riksidrottsf ö rbundets ram - inrymmer f ö reningar av mycket skiftande karakt ä r och storlek. Om en avdragsr ä tt inf ö rdes
skulle uppenbarligen utomordentliga sv å righeter
f ö religga att tillse att inte givarna
sj ä lva kunde dra nytta av g å vorna i form av b ä ttre
m ö jligheter f ö r dem och deras anh ö riga att ut ö va den egna idrotten, f ö reta resor, m.m. N ä mnas b ö r ocks å att det professionella inslaget inom idrotten p å senare å r
ö kat markant. M å nga idrottsf ö reningar
driver en verksamhet med starka kommersiella inslag. Det skulle uppenbarligen
vara mycket sv å rt att - om idrotten omfattades av
avdragsr ä tten - se till att inte avdrag
medgavs ocks å f ö r g å vor avseende verksamheter av denna
art. Vi anser d ä rf ö r att en avdragsr ä tt till f ö rm å n f ö r idrottsliga ä ndam å l skulle tynga systemet p å ett s ä tt
som inte kan anses f ö rsvarbart.

Slutligen vill vi h ä r
n ä mna att vi inte heller ansett oss
kunna f ö resl å att avdragsr ä tten skall omfatta g å vor till organisationer som fr ä mjar konstn ä rliga
eller andra kulturella ä ndam å l. Sv å righeterna att avgr ä nsa detta omr å de
ä r uppenbara. Vi vill ocks å peka p å
kontrollfr å gan. Det skulle bli sv å rt att effektivt hindra enskilda fr å n att skaffa sig ober ä ttigade f ö rm å ner. Enligt v å ra f ö rslag i det f ö reg å ende kan dock avdrag komma att medges f ö r g å vor till vissa organisationer med
anknytning till ifr å gavarande omr å de. Vi kan s å ledes
erinra om att vi som ett exempel p å
organisation som b ö r kunna anses bedriva hj ä lpverksamhet n ä mnt
organisation med ä ndam å l att utdela stipendier till beh ö vande
konstn ä rer eller f ö rfattare.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 141

4.5 Beloppsgr ä nser
m.m.

Endast kontanta g å vor
b ö r ber ä ttiga till avdrag. Sn avdragsr ä tt
ä ven f ö r g å vor av l ö s egendom skulle n ä mligen n ö dv ä ndigg ö ra v ä rderingsregler som i h ö g grad
skulle komplicera systemets utformning och till ä mpning. Detta framg å r inte minst
av f ö rh å llandena i USA. Sk ä len f ö r en avdragsr ä tt
ä ven f ö r l ö s egendom har enligt v å r uppfattning p å
intet s ä tt s å dan styrka att de uppv ä ger ol ä genheterna av s å dana
komplikationer.

Redan av direktiven framg å r att en beloppssp ä rr ä r ofr å nkomlig.
Kontrollm ä ssiga och andra sk ä l g ö r det ocks å uppenbart att avdrag inte kan medges med obegr ä nsade belopp, s ä rskilt
sora avdragsr ä tten ä r n å got principiellt nytt f ö r svenska f ö rh å llanden. Syftet b ö r
vara att m ö jligg ö ra f ö r det stora flertalet att l ä mna ett n å gorlunda
rej ä lt bidrag till behj ä rtansv ä rda
ä ndam å l. Vi f ö resl å r att avdrag medges med h ö gst
2.000 kr. per å r.

I fr å ga om makar b ö r maximigr ä nsen
avse var och en av makarna. Avdrag b ö r
endast f ä å tnjutas fr ä n inkomst som å terst å r sedan
avdrag gjorts f ö r andra allm ä nna avdrag ä n
g å voavdraget. Inneb ö rden h ä rav
blir att g å voavdrag inte f å r f ö ranleda
underskott vid taxeringen som kan utnyttjas av make eller genom f ö rlustavdrag f ö r
senare beskattnings å r.

Vi har ö verv ä gt att f ö resl å att beloppsgr ä nsen
inflations-skyddas men avst å tt h ä rifr å n bl.a. med
tanke p å att 1972 å rs skatteutredning f ö retar en allm ä n ö versyn av avdragssystemet. F ö r
den h ä ndelse arbetet i skatteutredningen
inte leder fram till inflationsskydd f ö r
de allm ä nna avdragen f ö ruts ä tter vi att
beloppsgr ä nsen ompr ö vas med vissa tidsintervaller.

s. 142 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 142

Avdrag b ö r kunna
medges f ö r flera g å vor till en eller flera organisationer s ä l ä nge
maximibeloppet inte ö verskrids. Av administrativa sk ä l b ö i" dock
avdrag inte medges f ö r alltf ö r sm å g å vor. Ä ven en nedre
beloppsgr ä ns b ö r d ä rf ö r uppst ä llas. Den synes l ä mpligen kunna best ä mmas till 200 kr. Den nedre beloppsgr ä nsen b ö r i princip avse varje enskild g å va. Hinder b ö r
dock inte uppst ä llas f ö r att ä ven
flera mindre g å vor till samma organisation, vilka
f ö r ett ä r sammanlagt uppg å r
till minst 200 kr., medf ö r avdragsr ä tt.

Det ä r sedan l ä nge en princip i v å rt skattesystem att avdrag inte medges f ö r medlemsavgifter till ideella f ö reningar.
Den omst ä ndigheten att g å va till viss organisation medf ö r avdrag f ö ranleder
enligt v å r uppfattning inte att denna
princip b ö r genombrytas och avdrag medges ä ven f ö r
medlemsavgift till organisationen. N å gra
n ä mnv ä rda sv å righeter i till ä mpningen att dra gr ä nsen mellan g å va och medlemsavgift torde inte beh ö va uppkomma. Anledning torde i allm ä nhet saknas att fr å ng å skattskyldigs och organisations
uppgift att fr å ga ä r om g å va och inte medlemsavgift.

Vi vill dock n ä mna
att ett avsteg fr å n det principiella avdragsf ö rbudet f ö r
medlemsavgifter med tiden kan bli n ö dv ä ndigt. Vi t ä nker
h ä r n ä rmast p å de olikartade ekonomiska f ö rh å llandena
inom svenska kyrkan och de fria trossamfunden. S å l ä nge svenska kyrkan ä r ett offentligr ä ttsligt
organ med beskattningsr ä tt kan det inte g ä ma komma i fr å ga
att medge avdrag f ö r kyrkoskatten och d å inte heller f ö r
medlemsavgifter till de flia trossamfunden. Om relationerna mellan staten och
svenska kyrkan ä ndras blir situationen en annan.
Svenska kyrkan f å r d å ta ut medlemsavgifter p å i
princip samma s ä tt som andra trossamfund. Med tanke
p å de f ö ruts ä ttningar som svenska kyrkan
hittills arbetat under skulle avdragsf ö rbudet
avseende medlemsavgifter f å
betydelsefulla
konsekvenser. Vi vill d ä rf ö r framh å lla att fr å gan om avdrag f ö r
medlemsavgifter till trossamfund

s. 143 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 143

kan
komma i ett annat l ä ge i framtiden.

4.6
Organisationens struktur och juridiska karakt ä r m.m.

En
fr å ga som vi haft att ta st ä llning till ä r om avdragsr ä tten skall begr ä nsas till att g ä lla g å vor till
ideella f ö reningar eller om den ocks å skall
omfatta g å vor till stiftelser. Fr å gan
aktualiseras inte minst av att den nyligen genomf ö rda lagstiftningen
om utvidgad skattefrihet endast avser ideella f ö reningar.

I
stort sett kan v ä l s ä gas, att det fr ä mst ä r f ö r ideella
f ö reningar som en avdragsr ä tt f å r praktisk betydelse. Det ä r
emellertid inte ovanligt att f ö reningar driver viss del av sin verksamhet genom en
stiftelse till vilken testaments- och g å vomedel kanaliseras. Sk ä l att
utesluta avdragsr ä tt f ö r g å vor till s å dan stiftelse synes inte f ö religga.
Med h ä nsyn bl.a. h ä rtill anser vi att anledning saknas att g ö ra
skillnad mellan g å vor till f ö reningar och till stiftelser.

Det
finns ett antal ä ldre f ö reningar med ideella ä ndam å l som fr ä mst av
formella sk ä l ä r registrerade som ekonomisk f ö rening
enligt 1911 å rs lag om ekonomiska f ö reningar.
Enbart den omst ä ndigheten att en f ö rening ä r
registrerad enligt n ä mnda lag b ö r inte hindra att avdrag medges f ö r g å vor till
den om f ö ruts ä ttningarna f ö r avdragsr ä tt ä r uppfyllda i ö vrigt. G å vor till ekonomiska f ö reningar enligt 1951 å rs lag om
s å dana f ö reningar faller d ä re.mot uppenbarligen utanf ö r till ä mpningsomr å det f ö r v å ra f ö rslag.

En
annan fr å ga som rests ä r om avdragsr ä tten skall begr ä nsas till att avse
riksorganisationer. Vi anser att en s å dan begr ä nsning av principiella och praktiska sk ä l vore
olycklig. Man skulle n ä mligen i s å fall gynna redan etablerade organisationer, medan
nystartade organisationer skulle f å sv å rt att g ö ra sig g ä llande. Det finns enligt v å r mening
risk f ö r att en s å dan konserverande effekt skulle kunna medf ö ra att
uppkommande behov f å r sv å rare att vinna beaktande. Vidate tor-rie det vara vtterst
besv ä r-

s. 144 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 144

ligt att finna godtagbara kriterier f ö r att avg ö ra
om en riksorganisation f ö religger eller ej.

En liknande fr å ga,
d ä r vi k ä nner ungef ä r
samma bet ä nkligheter, ä r huruvida man skall kr ä va att organisationen har en viss minsta storlek
uttryckt i antalet medlemmar eller p å
annat s ä tt.

En vidstr ä cktare ä ndam å lsbest ä mning ä n
vad vi f ö reslagit i det f ö reg å ende skulle
antagligen trots de n ä mnda ol ä genheterna n ö dv ä ndigg ö ra n å gon begr ä nsning
av ifr å gavarande slag. Med de f ö reslagna ä ndam å lsbest ä mningarna
synes emellertid inte n å gra mera avsev ä rda administrativa eller kontrollm ä ssiga sv å righeter
beh ö va upp-komm.a om ä ven g å vor till
lokala och sm å organisationer medf ö r avdragsr ä tt.

Avdragsr ä tten b ö r endast omfatta g å vor till svenska organisationer.

4.7 Personkretsen f ö r organisationens verksamhet

En f ö ruts ä ttning i g ä llande r ä tt f ö r att
stiftelse skall f ö rm å nsbehandlas enligt 53 § 1 .mom. f ö rsta stycket e) KL ä r att verksamheten inte ä r
begr ä nsad till viss familj, vissa
familjer eller best ä mda personer. Enligt den nyligen
genomf ö rda lagstiftningen om beskattningen
av ideella f ö reningar blir f ö rening i princip skattefri under f ö ruts ä ttning bl.a.
att f ö reningen har till syfte att fr ä .mja vissa ä ndam å l utan begr ä nsning
till viss familjs, vissa familjers, f ö reningens
medlemmars eller andra best ä mda
personers ekonomiska intressen.

En annan f ö ruts ä ttning i de nya reglerna f ö r skattefrihet ä r
att f ö reningen ä r ö ppen. H ä ri ligger ett principiellt krav p å att f ö reningen
inte f å r v ä gra n å gon intr ä de som medlem. Intr ä de f å r dock v ä gras utan att skattefriheten g å r f ö rlorad om s ä rskilda sk ä l
f ö religger f ö r det med h ä nsyn
till arten eller omfattningen av verksamheten

s. 145 Kontrollera mot PDF

Prop,
1978/79:160 145

eller syftet eller annan orsak.

V å rt system f ö r avdragsr ä tt
b ö r som framg å r av vad vi tidigare anf ö rt omfatta g å vor
b å de till f ö reningar och stiftelser. Det g å r d ä rf ö r inte att direkt anknyta till de n ä mnda f ö ruts ä ttningarna i den nya lagstiftningen om beskattningen
av ideella f ö reningar. Vidare anser vi att i v å rt sammanhang b ö r
beaktas att en begr ä nsad krets kcin gynnas ä ven i h ä nseenden
som inte kan betecknas som rent ekonomiska.

Med h ä nsyn bl.a. h ä rtill vill vi fordra att verksamheten hos en
kvalificerad organisation inte ä r inriktad p å best ä mda
personer. S å f å r anses vara fallet om verksamheten tillgodoser en grupp vars sammans ä ttning p å
f ö rhand med stor sannolikhet kan f ö rutses. Ett exempel h ä rp å ä r en viss familj eller vissa familjer. Ett ytterligare exempel ä r en f ö rening
d ä r medlemskretsen ä r begr ä nsad
p å s å dant s ä tt att f ö reningen ä r
sluten. Att verksamheten ä r inriktad p å medlemmarna i en ö ppen f ö rening b ö r d ä remot inte
verka diskvalificerande.

Med uttrycket "inriktad p å " avser vi att uttrycka att det f ö r diskvalificering r ä cker att man kan tydligt sp å ra
att verksamheten i praktiken v ä sentligen
bedrivs till f ö rm å n f ö r best ä mda personer.

I prop. 1976/77:135 gjorde f ö redragande statsr å det vissa uttalanden till ledning f ö r r ä ttstill ä mpningen ang å ende
inneb ö rden av begreppet ö ppen f ö rening.
Uttalandena, som b ö r tj ä na till ledning ä ven i f ö revarande sammanhang, inneh å ller s å vitt
nu ä r aktuellt i huvudsak f ö ljande.

En ideell f ö rening ä r of ö rhindrad att
begr ä nsa medlemskapet till s å dana personer som delar f ö reningens m å l
och ä r beredda att f ö lja dess stadgar. S å dana intr ä den-regler som ett fysiskt
handikapp i en handikappf ö renir.' b ö r inte heller hindra skattefrihet. Likas å b ö r ö ppen-hetsKravet normalt anses uppfyllt ä ven om medlemskap f ö ruts ä tter att den s ö kande bor inom visst omr å de eller tillh ö r
viss skola eller visst f ö retag. Villkoren f ö r medlemskap f å r
naturligtvis inte vara s å utformade att kravet p å ö ppenhet i
realiteten kringg å s. Om t. ex. en-

10 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 160

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 146

dast en mycket begr ä nsad
krets av personer kan bli medlemmar b ö r
f ö reningen under alla omst ä ndig.heter vara oinskr ä nkt skattskyldig. Detsamma b ö r
g ä lla om f ö reningens medlemsantagning baseras p å godtyckliga eller diskriminerande grunder. Kravet
p å ö ppenhet har motsvarande till ä mpning
i fr å ga om f ö renings r ä tt
att utesluta medlemmar. En f ö rening ar s å lunda inte att anse som ö ppen om den utesluter medlemmar utan giltiga sk ä l.

4,8 Ä ndam å l - verksamhet

Enligt g ä llande
regler ä r stiftelser som har till huvudsakligt
ä ndam å l att verka f ö r vissa angivna ä ndeun å l begr ä nsat skattskyldiga. Fr å gan om skattskyldigheten f ö r
stiftelse skall bed ö mas med h ä nsyn till det ä ndam å l som tillgodoses i den bedrivna verksamheten.
Vidare g ä ller att stiftelse som i sin
verksamhet fr ä mjar flera ä ndam å l skall
anses begr ä nsat skattskyldig om verksamheten
huvudsakligen avser att tillgodose kvalificerande ä ndam å l. Fr ä mjas ä ndam å l av annan art i mer an ringa omfattning g å r skattefriheten f ö rlorad.

Enligt den nya lagstiftningen om beskattningen av ideella
f ö reningar skall f ö rening f ö r
att erh å lla skattefrihet ha till
huvudsakligt syfte att fr ä mja de i lagstiftningen angivna ä ndam å len. Enligt
en kompletterande regel skall f ö reningen
dessutom i sin verksamhet uteslutande eller s å gott som uteslutande tillgodose s å dana
ä ndam å l.

Ä ven
i v å rt sammanhang finns det anledning
att uppst ä lla krav av ifr å gavarande slag p å
syfte och verksamhet. Enligt v å r
uppfattning b ö r l ä mpligen kongruens r å da mellan
stadgarna och verksamheten. Vi f ö rsl å r d ä rf ö r att som villkor f ö r avdragsr ä tt uppst ä lls att organisationen i ö verensst ä mmelse
med sina stadgar uteslutande eller s å gott
som uteslutande tillgodoser ä ndam å l av kvalificerande natur.

F ö r att organisation skall anses som
trossamfund b ö r kr ä vas att organisationen uteslutande eller s å gott som uteslutande ut ö var religi ö s
verksamhet. Begreppet religi ö s

s. 147 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 147

verksamhet b ö r
inte tolkas sn ä vt. D ä runder b ö r falla inte endast verksamhet som
direkt avser trosut ö vning utan ä ven annan verksamhet, som det ter sig naturligt att
trossamfund ut ö var, t.ex. hj ä lpverksamhet och ungdomsverksamhet.

De krav p å
kvalificerade organisationers verksamhet, som vi s å lunda vill uppst ä lla,
avser anv ä ndningen av inkomsterna. Dessa m å ste allts å
uteslutande eller s å gott som uteslutande g å till kvalificerande verksamhet. D ä remot b ö r
organisation utan att kvalifikationen g å r
f ö rlorad kunna driva ekonomisk
verksamhet f ö r att finansiera den kvalificerande
verksamheten. Det f ö rh å llandet att en organisation f ö rvaltar
fastigheter eller driver r ö relse b ö r s å ledes i och
f ö r sig inte hindra att
organisationen omfattas av avdragsr ä tten.

Bed ö mningen av om ifr å gavarande krav p å
verksamheten uppfylls eller ej f å r
s å ledes g ö ras med ledning av medels-ainv ä ndningen. D ä rvid
b ö r st ä llas i relation till varandra å
ena sidan organisationens totala inkomster i avkastning av tillg å ngar och influtna g å vor m.m. sedan i f ö rekommande
fall fondering avr ä knats och å den andra det belopp som anv ä nts f ö r
kvalificerande verksamhet. Det f å r ankomma p å de till ä mpande
myndigheterna att med ledning av denna relation avg ö ra om kravet uppfylls att ä ndam å l av kvalificerande
natur s å gott som uteslutande tillgodoses.

Den bed ö mning det h ä r ä r fr å ga om tar som n ä mnts
sikte p å omedelbara utgifter. I vilken utstr ä ckning fondering b ö r till å tas behandlas i n ä sta avsnitt.

Det kan i sammanhanget finnas sk ä l att n ä mna,
att organisation som inte sj ä lv omfattas
av avdragsr ä tten i princip har m ö jlighet att bilda en stiftelse med s å dant ä ndam å l att g å vor
till stiftelsen blir avdragsgilla. Liknande stiftelsebildningar f ö rekommer redan p å
sina h å ll med anledning av de skilda f ö ruts ä ttningarna f ö r befrielse fr å n
arvsskatt respektive g å voskatt. En organisation ,som t,ex.

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 148

vid sidan av hj ä lpverksamhet
bedriver ä ven arenan verksamhet och p å grund h ä rav
inte kommer att omfattas av avdragsr ä tten
kan s å lunda bilda en stiftelse som har
till ä ndam å l att fr ä mja hj ä lpverksamheten. G å vomedel
till hj ä lpverksamheten som kanaliseras via
stiftelsen kan h ä rigenom bli avdragsgilla. Fall kan
ä ven t ä nkas d ä r det kan vara l ä mpligt att dela upp verksamheten i en f ö rening .med blandad verksamhet p å tv å olika f ö reningar p å
s å s ä tt att verksamhet som ber ä ttigar
till g å voavdrag ö verf ö rs till en
av f ö reningarna och annan verksamhet
till den andra.

4.9 Fondering

En f ö ruts ä ttning f ö r skattebefrielse enligt den nya
lagstiftningen om beskattningen av ideella f ö reningar ä r att f ö reningen bedriver en verksamhet som sk ä ligen svarar mot avkastningen av f ö reningens tillg å ngar.
En liknande regel g ä ller sedan tidigare f ö r stiftelser.

I avkastningen b ö r
enligt vad f ö redragande statsr å det anf ö rde
i prop. 1976/77:135 inte medr ä knas
realisationsvinster eller s å dan r ö relseinkomst som ä r
skattepliktig. Inte heller medlemsavgifter, allm ä nna bidrag fr å n stat och kormnun eller g å vor fr å n
enskilda m.fl. ans å gs b ö ra omfattas av begreppet avkastning. Inkomster av sistn ä mnda slag som ä r
direkt avsedda f ö r att t ä cka f ö reningens l ö pande utgifter ans å gs dock b ö ra beaktas genom en av ett exempel
n ä rmare belyst proportioneringsmetod.
Som sk ä l h ä rf ö r angavs att en f ö rening inte b ö r
kunna h ä vda, att kostnaderna f ö r den ideella verksamheten finansieras uteslutande
med avkastningen av f ö reningens tillg å ngar och att f ö reningen
d ä rf ö r har r ä tt att l ä gga medlemsavgifter och offentliga bidrag till
kapitalet. Skatteutskottet (SkU 1976/77:45) inst ä mde i princip med vad som anf ö rts
i propositionen men riktade vissa inv ä ndningar
mot n ä mnda exempel

F ö redragande statsr å det anf ö rde
vidare, att det f å r ankomma p å praxis att avg ö ra
exakt hur stor del av avkastningen som m å ste
anv ä ndas f ö r det ideella ä ndam å let f ö r att skattefrihet
skall komma i fr å ga. Enligt hans uppfattning ä r en

s. 149 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 149

l ä mplig utg å ngspunkt f ö r
bed ö mningen att i genomsnitt minst 80 % av avkastningen r ä knat
ö ver en period av ine.mot fem å r skall anv ä ndas
f ö r det ideella ä ndam å let. Med anleoning
av detta uttalande anf ö rde skatteutskottet f ö ljande.

Utskottet vill f ö r
sin del inte utesluta att ifr å gavarande
genomsnittsbed ö mning i vissa fall b ö r kunna omfatta en l ä ngre tidsperiod. Denna fr å ga
sammarli ä nger delvis med dispensregelns
utformning [se nedan]. Av vad som nyss anf ö rts
framg å r att dispensm ö jligheterna inte omfattar medel som reserveras f ö r reparation av uthyrd fastighet. En ideell f ö rening b ö r
givetvis i rimlig omfattning kunna avs ä tta
medel exempelvis f ö r planerade omfattande reparationer
ä ven av uthyrd fastighet, utan att f ö rm å nsbehandlingen
med n ö dv ä ndighet omintetg ö rs d ä rf ö r att kostnaderna ligger l ä ngre fram i tiden ä n fem å r. D ä rtill kommer att vissa allm ä nnyttiga
f ö reningar torde ha kostnader som
varierar starkt fr å n å r till å r. Detsamma kan g ä lla i fr å ga
om deras m ö jligheter att erh å lla bidrag till verksamheter, fr å n det allm ä nna
eller fr ä n andra h å ll. I s å dana
fall b ö r enligt utskottets uppfattning en
mer gener ö s bed ö mning kuma komma i fr å ga, om det
st å r klart att f ö reninger. sett p å sikt
disponerar minst 80 % av sina inkomster f ö r
sitt allm ä nnyttiga ä ndam å l och att
man i det aktuella fallet kan bortse fr å n
skatteflyktsaspekter. Enligt utskottets uppfattning b ö r det ankomma p å
de till ä mpande myndigheterna att med
ledning av hittillsvarande praxis bed ö ma
ä ven denna fr å ga med h ä nsyn
till vad som i det enskilda fallet kan anses som sk ä ligt.

Riksdagen godk ä nde
vad skatteutskottet anf ö rt.

Enligt den nya lagstiftningen g ä ller vidare f ö ljande.
Ideell f ö rening som avser att anskaffa
fastighet eller annan anl ä ggning f ö r den ideella verksamheten och som p å grund h ä rav
inte kan uppfylla ifr å gavarande s.k. fullf ö ljdsrekvi-sit skall efter s ä rskild dispens ä nd å kunna frikallas fr å n skattskyldighet. S å dan dispens
skall ocks å kunna l ä mnas om en f ö rening
avser att genomf ö ra omfattande byggnads-, reparations-
eller anl ä ggningsarbeten p å fastighet som brukas av f ö reningen. Dispens f å r avse h ö gst fem beskattnings å r. Villkor f å r
f ö reskrivas om st ä llande av s ä kerhet
o.d. f ö r skatt som kan komma att p å f ö ras om f ö reningen inte genomf ö r investeringen. Beslut i dispensfr å ga
meddelas av skattechefen eller s ä rskilt f ö rordnad tj ä nsteman.
Talan mot s å dant beslut f å r f ö ras hos riksskatteverket.
F ö rening som inte genomf ö r investering f ö r
vilken dispens l ä mnats skall kunna eftertaxeras.

s. 150 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 150

Vi kan ä ven f ö r v å rt
sammanhang i stort sett ansluta oss till f ö revarande
tankeg å ngar bakom den nya lagstiftningen.
I ett h ä nseende m å ste dock i v å rt
system reglerna utformas n å got annorlunda. Vid bed ö mningen av om fullf ö ljdsrekvisi-tet uppfylls b ö r
n ä mligen organisationens medelsanv ä ndning i den kvalificerande verksamheten st ä llas i relation till -ut ö ver vad som f ö ljer
av den nya lagstiftningen - ä ven influtna
g å vor fr å n enskilda. I vad g å va ö verstiger 2 000 kr. b ö r den dock inte beaktas.

Ä ven
i ett annat h ä nseende skiljer sig f ö ruts ä ttningarna f ö r v å ra f ö rslag n å got
fr å n dem som ligger till grund f ö r lagstiftningen om utvidgad skattefrihet f ö r ideella f ö reningar.
Vi kommer n ä mligen i det f ö ljande att f ö resl å att riksskatteverket å rligen uppr ä ttar en f ö rteckning ö ver
organisationer till vilka g å vor kan ges
med avdragsr ä tt. Mot bakgrund h ä rav synes ett s ä rskilt
dispensinstitut on ö digt. I st ä llet b ö r
riksskatteverket i samband med uppr ä ttandet
av f ö rteckningen i f ö rekommande fall ta st ä llning till om organisation trots betydande fondering ä nd å b ö r upptas p å f ö rteckningen. Vad skatteutskottet anf ö rt samt dispensgrun-dema i skattskyldighetsh ä nseende b ö r
d ä rvid vara v ä gledande. I fr å ga
om st ö rre projekt, t.ex. ett kyrkobygge e.d.,
b ö r fondering under avsev ä rt l ä ngre tid ä n fem å r
kunna godtas.

4.10 Uppl ö sning,
byte av verksamhet

I syfte att f ö rebygga
eventuellt missbrtik har i den nya lagstiftningen om utvidgad skattefrihet f ö r ideella f ö reningar
inf ö rts en best ä mmelse om att till int ä kt av kapital skall r ä knas vad som
i samband med ideell f ö renings uppl ö sning, medlems avg å ng ur f ö reningen e.d. utskiftas till medlem
ut ö ver inbetald insats.

Best ä mmelsen fyller en plats ä ven i v å rt
system. Vi har ö verv ä gt om den beh ö ver kompletteras med en regel om beskattning
av fonderade medel f ö r det fall att ideell f ö rening som ä r
kvalificerad enligt v å ra regler ä ndrar verksamhetens inriktning s å att kraven f ö r
kvalifikation inte l ä ngre uppfylls.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 151

Vi har emellertid funnit att med den utformning av avdrags-syste.met
som vi f ö resl å r man knappast beh ö ver befara
missbruk av antydd art. Det ä r d ä rf ö r enligt v å r uppfattning inte p å kallat att nu tynga lagstiftningen med f ö reskrifter av ifr å gavarande slag. Skulle den av oss f ö rutsatta framtida ö versynen av systemet visa att missbruk mot f ö rmodan trots allt f ö rekommit kan erforderliga korrektiv inf ö ras i det sammanhanget.

P å pekas kan att f ö rm ö genheten i
stiftelser har en s ä rskilt stark anknytning till ä ndam å lsbest ä mningen. Enligt permu-tationslagen kan s å lunda best ä mmelse
som enskild meddelat i stiftelsef ö rordnande
ä ndras eller upph ä vas endast om den p å grund av ä ndrade f ö rh å llanden ej l ä ngre kan iakttagas eller om den blivit uppenbart
onyttig e.d. Avser permutation ä ndring av ä ndam å let, skall
det nya ä ndam å let s å n ä ra som m ö jligt motsvara det ursprungliga.

4.11 Processuella fr å gor

Fr å gan huruvida g å va till viss organisation medf ö r avdragsr ä tt
eller ej kommer att pr ö vas vid g å vogivarens taxering. En s å dan pr ö vning
skulle i m å nga fall innefatta besv ä rliga avg ö randen,
om inte s ä rskilda å tg ä rder vidtogs
f ö r att underl ä tta taxeringsn ä mndemas
bed ö mning. Problemet accentueras bl.a.
av att en och samma organisation kan ha givare som ä r bosatta i m å nga
olika tsixeringsdistrikt. I ytterlighetsfall, s å som i fr å ga om de stora riksomfattande hj ä lporganisationerna, kan fr å gan om avdragsr ä tt
f ö r g å vor till en organisation komma under pr ö vning hos flertalet av landets taxeringsn ä mnder.

Med h ä nsyn h ä rtill ä r
det enligt v å r uppfattning n ö dv ä ndigt att
de organisationer, till vilka utgivna g å vor
b ö r medf ö ra avdragsr ä tt,
tpptas p å en f ö rteckning till ledning f ö r
taxeringsmyndigheterna och de skattskyldiga. Uppgiften att uppr ä tta f ö rteckningen
b ö r anf ö rtros riksskatteverket.

s. 152 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 152

En fr å ga till vilken st ä llning m å ste
tas i sammanhanget ä r vilken r ä ttslig betydelse som skall tillm ä tas det f ö rh å llandet att en organisation ä r eller inte ä r
upptagen p ä f ö rteckningen. Det firjis tv ä
m ö jligheter. Den ena ä r att f ö reskriva
att f ö rteckningen skall vara bindande f ö r taxeringsmyndigheterna. Alternativet skulle å ena sidan helt avlasta bed ö mningen av organisationernas status i avdragsh ä nseende fr å n
taxeringsmyndigheterna. Ä andra sidan skulle de
skattskyldiga betas m ö jligheten att p å vanligt s ä tt
f å fr å gan om avdragsr ä tten pr ö vad i processuell ordning av skattedomstolama. Ä ven med det andra alternativet, som vi strax kommer
till, torde en h ö g grad av stadga vid taxeringen erh å llas. Vi anser d ä rf ö r att f ö rteckningen
inte skall vara bindande.

F ö rteckningen b ö r allts å
f å karakt ä r av anvisning till ledning f ö r taxeringen. Verkan av att organisation ä r upptagen p å
f ö rteckningen b ö r enligt v å r
uppfattning vara att taxeringsn ä mnderna - cm
g å van ä r styrkt - utan vidare skall kunna medge avdrag f ö r g å va till
organisationen. Om. avdrag yrkas f ö r
g å va till organisation som inte ä r upptagen p å
f ö rteckningen b ö r å andra sidan
en restriktiv h å llning intas. Avdrag b ö r s å lunda medges
endast om den skattskyldige presterar utredning - stadgar, verksamhetsber ä ttelse o.d. - varav otvetydigt framg å r att organisationen ä r av s å dan karakt ä r att g å van
ä r avdragsgill.

Endast organisation som sj ä lv beg ä r det bor upptas p å f ö rteckningen.
Ajiledning att f ö reskriva s ä rskild uppgiftsskyldighet torde saknas. Det' ligger
i sakens natur att organisation som vill bli upptagen p å f ö rteckningen
f å r tillhandah å lla de handlingar och l ä mna de upplysningar som beh ö vs f ö r riksskatteverkets
bed ö mning. F ö rteckning b ö r
uppr ä ttas å rligen och vara klar till deklarationstiden. Med h ä nsyn h ä rtill
kan inte f ö rh å llandena under hela beskattnings å ret
beaktas. Det torde emellertid i allm ä nhet
vara tillfyllest om bed ö mningen avser det r ä kenskaps å r,
som g å tt till ä nda n ä rmast f ö re, f ö rslagsvis,
den 1 oktober under beskattnings å ret.
Organisationen b ö r dock i f ö rekommande fall upplysa om f ö r ä ndringar i ä ndam å l och

s. 153 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 153

allm ä n inriktning av verksamheten som
intr ä ffat efter r ä kenskaps å rets
utg å ng. Det b ö r f å ankomma p å riksskatteverket att med ledning av det h ä r anf ö rda utforma
n ä rmare anvisningar ora vad
organisation som ö nskar upptas p å f ö rteckningen
har att iaktta.

Det f å r givetvis ankomma p å skattskyldig sora i deklarationen yrkar avdrag f ö r g å va att
styrka att g å va utgivits. N å gra s ä rskilda
formkrav h ä rf ö r anser vi inte erforderliga. En grundl ä ggande f ö ruts ä ttning f ö r att avdrag skall medges m å ste dock vara att handling som utvisar s å v ä l g å vans storlek som den mottagande organisationens identitet
bifogas sj ä lvdeklarationen. Kvitto som utvisar
att ett belopp motsvarande g å van satts in
p å postgirokonto eller bankgirokonto
som tillh ö r organisationen b ö r normalt kunna godtas. Det kan med h ä ns/n h ä rtill
vara l ä mpligt att riksskatteverket i f ö rteckningen anger organisationernas kontonummer. Ä ven ett kvitto utf ä rdat av organisationen b ö r
sj ä lvfallet godtas.

11 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 160

s. 154 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 '54

5 arvsskj\ttefrihet för trossajfutid m.m.

Enligt lagen om arvsskatt och g å voskatt (AGL) har arvsbeskattningen formen av en
arvslottsskatt som utg å r p å arvingars och testamentstagares lotter i d ö dsboet. Skattskyldig ä r den som f ö rv ä rvar egendomen. For best ä mmande
av skatten indelas de skattskyldiga i tre olika skatteklasser, f ö r vilka olika skatteskalor g ä ller. Arvsskattan kompletteras med en g å vobeskattning, som utg å r efter samma skatteskalor som arvsskatten.

Enligt 3 § AGL ä r staten befriad fr å n arvsskatt och g å -voskat". S å dan befrielse tillkommer dessutom enligt n ä mnda lagrum vissa organisationer som ansetts fr ä mja ä ndam å l av h ö ggradigt
allm ä nnyttig karakt ä r. H ä rut ö ver ä r vissa
andra organisationer med allm ä nnyttiga ä ndam å l befriade
fr å n g å voskatt enligt 38 § AGL, F ö r de.nna grupp ber ä knas j ä mlikt 28 § AGL arvsskatten enligt klass III och inte enligt
klass II som till ä mpas f ö r
ö vriga juridiska personer.
Skillnaden .mellan skatteskalorna f ö r
dessa klasser ä r att skalan f ö r klass III f ö r
lotter ö ver 30 000 kr. stannar vid 30 % medan skalan f ö r
klass II forts ä tter att stiga upp till 72 % avseende
del av lott sora ö verstiger 1 milj, kr.

Vi har i avsnitt 2.2.2. redovisat vilka slag av organisationer
som h ö r till de tv å n ä mnda
grupperna av organisationer som ä r
gynnade i arvs- och g å voskatteh ä nseende. F ö r
organisationer med religi ö sa andam å l g ä ller f ö ljande.

Fri fr å n s å v ä l arvsskatt
som g å voskatt ä r endast svenska kyrkan - n ä rmast d å
genom de s.k. rikskyrkliga organen

s. 155 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 155

svenska kyrkans .Tiissionsstyrelse, svenska kyrkans
centralr å d f ö r evangelisation och f ö rsamlingsarbete,
styrelsen f ö r svenska kyrkan i utlandet och
svenska kyrkans diakonin ä mnd, Gnunden h ä rf ö r ä r att dessa organ ansetts omfattas av den
skattebefrielse som tillkommer staten. Svenska kyrkans f ö rsamlingar å tnjuter
d ä remot - i egenskap av kommuner - endast
befrielse fr å n g å voskatt. Befriade fr å n g å voskatt men ej fr å n
arvsskatt ä r vidare kyrkor samt stiftelser och
sammanslutningar med huvudsakligt syfte att fr ä mja religi ö sa ä ndam å l. Dessa organisationer tillh ö r i enlighet med vad so- nyss n ä .mnts klass III vid arvsskatteber ä kningen.

Begreppet kyrka diskuterades i samband med 1951 å rs religionsfrihetslagstiftning. Enligt punkt 7 av anv.
till 53 § KL avses med kyrka en till svenska
kyrkan h ö rande lokalkyrka, domkyrka e.d. i
dess egenskap av ä gare till viss f ö r svenska kyrkans verksamhet avsedd egendom. Denna
begreppsbest ä mning torde vara till ä mplig ä ven
i g å voskatteh ä nseende.

I riksdagen har vid flera tillf ä llen v ä ckts
motioner om att bl.a, de fria trossamfunden skall befrias ä ven fr å n
arvsskatt mot bakgrtind bl.a. av att svenska kyrkan ä r befriad fr å n
s å dan skatt. V å ren 1976 avstyrkte skatteutskottet motioner i ä mnet med h ä nvisning
till att regeringen v ä ntades ta st ä llning till fr å gan
innan proposition ang å ende beskattningen av ideella f ö reningar lades fram (SkU 1975/76:52) Riksdagen godk ä nde vad utskottet hade anf ö rt.

I prop. 1976/77:135 om ä ndrade
regler f ö r beskattning av ideella f ö reningar, m.m., anf ö rde f ö redragande statsr å det att fr å gan
om arvsskattefrihet f ö r trossamfunden b ö r remissbehandlas innan den avg ö rs av statsmaktema.

Genom till ä ggsdirektiv,
beslutade vid regeringssammantr ä de den 14
april 1977, uppdrogs å t oss att l ä gga fram f ö rslag
i fr å ga om arvsskattebefrielse f ö r svenska kyr-

s. 156 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 156

kans f ö rsamlingar
och de fria trossamfunden och deras lokalorganisationer.

V å r uppgift ä r att fr å n
skattetekniska utg å ngspunkter utforma ett f ö rslag till arvsskattebefrielse f ö r bl.a. de fria trossamfunden som underlag f ö r remissbehandling. D ä remot ing å r inte i uppgiften att ta st ä llning till om ett s å dant f ö rslag b ö r genomf ö ras
eller ej.

Svenska kyrkans f ö rsamlingar
skall enligt direktiven omfattas av f ö rslaget.
Enligt v å r uppfattning b ö r i samma m å n
ä ven kyrkor som tillh ö r svenska kyrkan arvsskattebefrias. Vidare skall
enligt direktiven f ö rslaget om arvsskattefrihet
omfatta de fria trossamfunden och deras lokalorganisationer. V å r uppgift ä r
h ä rvid i f ö rsta hand att ta st ä llning till vilka krav som b ö r
st ä llas f ö r att en organisation skall anses som trossamfund i
f ö revarande sammanhang.

Som vi redan tidigare n ä mnt
f ö rst å s .med trossamfund enligt 4 §
religionsfrihetslagen, f ö rutom svenska kyrkan, sammanslutning
f ö r religi ö s verksamhet, vari ing å r att anordna gudstj ä nst. Vi har
n ä r vi utformat v å rt f ö rslag om
avdrag f ö r g å vor utg å tt fr å n derjna best ä mning. Som f ö ruts ä ttning f ö r avdragsr ä tt
har vi uppst ä llt att organisationen regel
bundet anordnar offentlig gudstj ä nst. Sk ä let h ä rtill ä r att vi ansett att endast organisation som
uppfyller ett visst m å tt av bredd och kontinuitet i
verksamheten b ö r omfattas av avdragsr ä tten. Vidare omfattar n ä mnda f ö rslag
g å vor till samarbetsorgan f ö r trossamfund och till organisa-ticner som ä r anknutna till trossamfund och vars verksamhet kan
anses utg ö ra ett led i samfundets.

Enligt v å r
uppfattning l ä mpar sig den avgr ä nsning som

s. 157 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 157

vi s å lunda f ö reslagit i fr å ga
om avdrag f ö r g å vor ä ven i arvsskatteh ä nseende. Huruvida ä ven andra religi ö sa organisationer b ö r tillerk ä nnas
arvsskattebefrielse ä r d ä remot en st ö rre fr å ga och b ö r
enligt v å r uppfattning inte pr ö vas utan att ä ven
ö vriga skattefrihetsregler i AGL ses
ö ver. En s å dan ö versyn
ligger utanf ö r v å rt uppdrag.

Vi f ö resl å r i enlighet h ä rmed att en arvsskattebefrielse
skall avse den grupp av religi ö sa
organisationer som omfattas av v å rt
f ö rslag ang å ende g å voavdragsr ä tten.

I lagtexten b ö r
dock organisationerna beskrivas p å
ett utf ö rligare s ä tt ä n vad vi f ö reslagit i fr å ga
om avdragsr ä tten. Vi har i det sammanhanget
ansett att ben ä mningen trossamfund utan ol ä gerJiet kan o.mfatta ä ven organ f ö r trossamfund s å som lokal- eller domkyrka som h ö r till svenska kyrkan samt f ö rsamling. I nu f ö revarande
sammoinhang, d ä r fr å ga ä r om organisationens egen st ä llning i beskattningsh ä nseende, synes derjia teknik mindre l ä mplig. Vi har d ä rf ö r i lagtextf ö rslaget
p å ett utf ö rligt s ä tt
angett vilka organisationer som skattebefrielsen avser. Begreppet trossamfund
f å r d ä rmed en sn ä vare inneb ö rd i AGL ä n
i KL, men vi anser att detta knappast medf ö r
n å gon n ä mnv ä rd ol ä genhet.

s. 158 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 158

6 1'KRAFTTR Ä DANDE M.M.

En
lagstiftning om avdragsr ä tt f ö r g å vor enligt v å rt f ö rslag b ö r kunna tr ä da i kraft den 1 januari 1978 och avse g å vor som l ä mnas
efter denna tidpunkt. Ä ven en lagstiftning om arvsskattebefrielse f ö r
trossamfund m.m. b ö r kunna tr ä da i kraft n ä mnda dag. Den b ö r sj ä lvfallet
inte avse testamentsf ö rv ä rv f ö r vilka skattskyldighet intr ä tt dessf ö rinnan.

De
statsfinansiella verkningama av en avdragsr ä tt utformad enligt v å ra f ö rslag ä r
utomordentligt sv å ra att uppskatta. Alltf ö r m å nga os ä kra
faktorer f ö religger f ö r att en ber ä kning i egentlig bem ä rkelse skall vara
meningsfull. Vi f å r d ä rf ö r begr ä nsa oss till att ange ett r ä kneexempel.

Exemplet
bygger p å antagandet att 500 000 personer med avdragsr ä tt ger
bort i genomsnitt 400 kr. var. Den genomsnittliga marginalskatten antas vara
60 fa. Med dessa f ö ruts ä ttningar blir skattebortfallet 120 milj, kr,,
varav knappt h ä lften avser kommunal skatt. Vi vill understryka att
detta endast ä r ett exempel p å effekten av en avdragsr ä tt och
inte ett uttalande om att just de angivna antagandena kan anses sannolika.

Skattebortfallet
om v å rt f ö rslag betr ä ffande arvsskattebefrielse f ö r trossamfund
m.m. genomf ö rs torde bli relativt obetydligt och beh ö ver
knappast beaktas vid budgetberedningen.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Prop, 1978/79:160 159

Bilaga 4

Sammanställning av remissyttranden över
betänkandet (DsB 1977:2) Avdrag för gåvor

Utredningens förslag har kritiserats kraftigt av många
remissinstanser. Åtskilliga avstyrker att en avdragsrätt för gåvor införs.
Flertalet av de instanser som är positiva till en avdragsrätt menar emellertid
alt den bör ges en annan form än den föreslagna. Endast ett fåtal instanser
biträder utredningsförslaget. Kritik har också framförts mot enskildheter i
förslaget, bi. a. rörande avdragets närmare utformning.

Införandet av en avdragsrätt för gåvor avstyrks av Ar/?/V5.
RSV, länsstyrelsen i Stockholms län. en minoritet vid länsstyrelsen i
Jönköpings län, länsstyrelsen i Kalmar län, en minoritet vid länsstyrelserna i
Malmöhus saml Göteborgs och Bohus län. länsstyrelserna i Värmlands, Gävleborgs,
Västernorrlands och Norrbottens län. domkapitlen i Uppsala. Linköpings, Lunds
och Stockholms stift, SACOISR. DHR. HCK. KLYS, LO, RFHL, SFR. Svenska kyrkans
församlings- och pasloralsförbund. Svenska scoutförbundet, en minoritet inom
Landstingsförbundet, Svenska sektionen av Amnesty International, Sveriges
kristna ungdomsråd. Länkarnas riksförbund, TCO. Ungii örnars riksförbund. CUF.
EIO, Broderskapsrörelsen, Förbundel Vi unga och Verdandi.

Att avdrag för gåvor bör införas vid inkomsttaxeringen
anser en minoritet vid länsstyrelsen i Stockholms län, länsslyrelsen i Jönköpings
län, en minoritet vid länsslyrelsen i Kalmar län, länsslyrelsen i Malmöhus län,
en minoritet vid länsstyrelserna i Värmlands, Västmanlands. Gävleborgs,
Västernorrlands samt Norrbottens län. AFF, CFB, FOS, Frälsningsarmén.
Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet. lOGTINTO. Svenska frisksporlförbundel.
KFUKIKFUM, Landstingsförbundet, LVF. MS-förbundel. RFMA, Riksförbundet Sveriges
Lotlakårer, RTP. Riksföreningen mol cancer. Rädda barnen, SCC, Svenska freds-
och skiljedomsföreningen. Svenska nationalföreningen mot hjärt- och
lungsjukdomar. Svenska kommunförbundet. Svenska rolaryrådet. Svenska röda
korset, Sveriges frikyrkoråds samarbetsnämnd. Kristen vetenskaps publikalion-skommitté
för Sverige, Mosaiska församlingen. Östra Södermanlands järnväg. Svenska
naturskyddsföreningen, Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. RfW och DKSN.

Tveksamma är länsstyrelsen i Västmanlands län, RNS och FPU,
Vissa instanser har ej tagit ställning till om avdragsrätt för gåvor skall införas.
Till dem hör SIDA, kammarkollegiet, Näringslivets granskningsnämnd, SIV. SESG.
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, RF, MRA och MHF.

Från flera håll har principiella skäl anförts mot att
avdragsrätt införs. Man har menat att gåvor är typiska levnadsomkostnader och
ej kostnader

s. 160 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 160

för intäkternas förvärvande. En avdragsrätt för gåvor
skulle således innebära ett avsteg från hittills gällande grunder för
skattelagstiftningen. Till dem som har avstyrkt förslaget på bl. a. dessa
grunder hör KRNS, RSV. länsstyrelserna i Kalmar. Värmlands, Västmanlands ochGävlcborgs
län. SACOISR och TCO.

Mänga har ansett avdragsgilla gåvor vara ett odemokratiskt
sätl att bidra till behövande organisationer eftersom alla skattebetalare skulle
finansiera bidragen i och med att varken givare eller gåvotagare beskattades.
Från främst handikapprörelsemas håll har också befarats att det skulle leda
till en förskjutning av ansvaret från samhället till enskilda välgörare.
Bidragen från det allmänna har också befarats minska till följd av
skattebortfallet -som många menat skulle bli större än vad utredningen räknat
med. Man har också hävdat att det skulle vara förnedrande för mottagaren att fä
s. k. allmosor i stället för att samhället tog ett direkt ansvar. Från dessa
ståndpunkter har emellertid RTP tagit avstånd och framhållit att givandet i
sig själv har ett egenvärde.

Till dem som har framfört kritik eller farhågor av nu
nämnt slag hör länsstyrelserna i Värmlands ochGävleborgs län, DHR, HCK, KLYS,
LO, MS-förbundel, RFMA, RFHL, RNS, SCC, SFR, en minoritet vid Svenska
kommunförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Länkarnas rik.sförbund.
Svenska scoutförbundet, Unga örnars riksförbund, CUF, EIO, FPU, Broderskapsrörelsen
och Förbundet Vi unga.

En annan principiell invändning har varit, att det vore
osunt att införa ett "affärsmässigt" tänkande i givandet, vilket i
stället bör ske av helt ideella och oegennyttiga aspekter. Man har härvid även
befarat att det skulle leda till en förskjutning av givandet till de
organisationer som omfattades av avdragsrätten medan organisationer som stod
utanför skulle få mindre bidrag än tidigare. Nybildade organisationer skulle
därigenom få svårt att etablera sig. Konsekvenser av detta slag betonas av bl.
a. länsstyrelserna i Stockholms, Värmlands och Västmanlands län. Svenska
sektionen av Amnesty International, Rädda barnens riksförbund, SFR, Svenska
kyrkans försam-tings- och pastoralsförbund, TCO, Krislen vetenskaps publikalionskommilté
för Sverige, MRA, Sveriges krislna ungdomsråd. Näringslivets granskningsnämnd
och Broderskapsrörelsen.

En del remissinstanser har befarat praktiska och
administrativa svårigheter i taxeringsarbetet, vilket skulle stå i stark
motsättning till de effektivitetssträvanden som f. n. pågår inom
taxeringsarbetet. Detta har framhållits av bl. a. länsslyrelserna i
Stockholms. Jönköpings, Kalmar, Värmlands och Norrbottens län, RSV, HCK, LO.
TCO och EIO.

Flertalet som tagit upp fråga om skattelättnadens form har
förordat skattereduktion i stället för som utredningen föreslagit, avdrag från
inkomsterna. 1 huvudsak har rättviseskäl anförts härför eftersom
skattelättnaden då inte skulle påverkas av inkomstens storlek. Det har också
anförts att det här inte är fråga om en kostnad för intäkternas förvärvande
utan om en lev-

s. 161 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 161

nadskostnad. Till dem som förordat skattereduktion hör
länsstyrelserna i Jönköpings och Väslernorrlands län. MS-förbundel, Sveriges
frikyrkoråds samarbetsnämnd. Kristen vetenskaps publikationskommitté Jör
Sverige, CUF och FPU. Utredningens förslag förordas däremot av RSV, länsstyrelsen
i Västmanlands län och Svenska kommunförbundel.

LandstingsjÖrbundet har föreslagit att avdragsrätten begränsas
till alt avse bara den statliga inkomstskatten för att inte anstränga
kommunernas och landstingens ekonomi.

Kritiken har varit särskilt stark vad gäller frågan om avgränsningen
av mottagarkretsen. I denna fråga har även de instanser som principiellt tillstyrkt
förslaget kommit med invändningar.

Enbart ett fåtal instanser har godtagit eller i vart fall
ej invänt mot den avgränsning som föreslagits av utredningen. Hit hör LVF, MS-förbimdet,
RFMA, RTP. RiksjÖreningen mot cancer. Rädda barnens riksförbund, SCC, Svenska
freds- och skiljedoinsJÖreningen, Svenska nationalföreningen mot hjärt- och
lungsjukdomar, Kristen vetenskaps pubtikationsko/n-mitté för Sverige och
Mosaiska JÖrsamlingarnas i Sverige centralråd.

Från flertalet håll har emellertid förslaget kritiserats i
ifrågavarande avseende. En del instanser har helt allmänt framfört att
förslaget leder till gränsdragnings- och rättviseproblem. Man har vidare hävdat
att all ideell verksamhet ur samhällets synpunkt borde betraktas som lika
värdefull och i lika mån främjas. Kritik av sådant slag har framförts av bl. a.
KRNS, RSV, länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Värmlands, Västmanlands,
Gävleborgs och Västernorrlands län, domkapitlen i Linköping och Lund, SACOISR,
LO. Landstingsförbundet, SFR, Svenska scoutförbundet, TCO, CUF, EIO, FPU,
Broderskapsrörelsen samt Förbundet Vi unga.

Från
flera håll har man varit speciellt kritisk överalt organisationer som sysslar
med idrotts- och nykterhetsverksamhet lämnats utanför. Detta har framförts av
bl. a. en minoritet vid länsslyrelsen i Stockholm, länsstyrelserna i Malmöhus
samt Göteborgs och Bohus län, SACOISR, Sveriges frikyrkoråds samarbetsnämnd,
Frälsningsarmén, lOGTjNTO, Svenska frisksporlförbundel, Svenska
kommunförbundet, Sveriges kristna ungdomsråd, RF, MHF och DKSN. Stark kritik
har också riktals mot att organisationer som sysslar med barn- och
ungdomsverksamhet lämnats utanför. Några har ansett detta vara inkonsekvent och
orättvist eftersom trossamfund som sysslar med denna verksamhet skulle ingå i mottagarkretsen.
Kritik häröver har framförts av bl. a. RSV, kammarkollegiel, länsstyrelserna i
Jönköpings, Västmanlands och Norrbottens län, KFUKIKFUM, Unga örnars
riksförbund och Sveriges kristna ungdomsråd.

Även andra verksamhetsgrenar har ansetts vara
diskriminerade som kultur, miljövård, utbildning, narkotikabekämpning m.fl.
Detta har fram-hållils av KLYS, Östra Södermanlands Järnväg, Svenska
naturskyddsföreningen. RfW resp. RNS. Vidare har bl. a. kammarkollegiel, AFF, CFB,

s. 162 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 162

FOS och Riksförbundet Sveriges Lotlakårer anmärkt mot att
frivilliga försvarsorganisationer har lämnats utanför.

Meningarna har också varit delade vad gäller utredningens
förslag om att en förteckning - med icke bindande verkan - skall upprättas av
RSV. Även de instanser som av olika skäl avstyrkt förslaget har i vissa fall
tagit upp frågan om hur man - om förslaget skulle genomföras - på bästa sätt
skulle utforma förslaget processuellt sett. Företrädesvis har diskuterats
huruvida förteckningen bör vara bindande eller ej.

Till dem som ulan att närmare gå in på frågan om bindande
eller ej bindande förteckning biträtt utredningsförslaget hör LVF, Krislen
vetenskaps puhiikationskommitié för Sverige, Näringslivets granskningsnämnd,
SIV, Filadeljiaförsamlingen i Slockholm, Svenska kommunförbundet, Sveriges
frikyrkoråds samarbetsnämnd - som tillagt att det bör räcka med att samfundets
namn är infört och att däri bör inräknas lokala och regionala organ.
Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet och länsstyrelsen i Kalmar
län har tillstyrkt att förteckningen ej skall vara bindande med hänsyn lill
bl.a. att det annars kunde missgynna nystartade organisationer som ibland kan
bildas mycket snabbt, exempelvis vid katastrofliknande situationer.

Många har hävdat att förteckningen - om en sådan skall
upprättas -i stället borde vara bindande. Hit hör RSV, länsslyrelserna i
Jönköpings, Malmöhus, Göleborgs och Bohus, Värmlands och Västmanlands län, RTP
och Svenska kyrkans församlings- och pasloralsförbund.

KRNS och Mosaiska församlingarna i Sverige centralråd har
ifrågasatt behovet av en förteckning om den ej görs bindande. KRNS menar att någon
föreskrift i taxeringslagen ej behövs för att RSV ska kunna ge vägledande
anvisningar härvidlag. Man har i övrigt motiverat sitt ställningstagande för
en bindande förteckning med bl. a. att det annars skulle bli just de tveksamma
fallen som taxeringsnämnderna fick ta ställning till, eftersom de mer självklara
fallen torde finnas upptagna på listan. Det skulle också härvid föreligga stor
risk för att avdragsyrkanden kom att behandlas olika av olika taxeringsnämnder.
Vidare har man befarat att ett stort antal taxeringsprocesser - angående frågan
om en viss organisation skulle upplagas i förteckningen eller ej - skulle
uppkomma, samtidigt som dessa kom att röra sig om förhållandevis små belopp.
Länsstyrelsen i Västmanlands län menar också att några större problem för
flertalet nystartade organisationer ej skulle uppstå eftersom förteckningen ej
avsågs vara klar förrän till deklarationstillfället. RTP har i och för sig
funnit det angeläget att RSV upprättar en bindande förteckning men menar att
riksdagen ska fastställa de kriterier som ska gälla för avdragsrätten. En inom
RSV organiserad lekmannanämnd skulle sedan få avgöra de fall då tveksamhet
föreligger om organisationen ska uppföras på förteckningen eller ej. Länsstyrelsen
i Norrbottens län och Svenska rolaryrådet har ställt sig avvisande till den
föreslagna förteckningen.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:160 163

RSV har behandlal frågan mycket uiföriigi. Verket befarar
att den av utredningen föreslagna lagstiftningsmetoden kan få olämpliga
biverkningar bl. a. på grund av att etl avgörande huruvida en viss organisation
skall komma med i förteckningen eller ej - med hänsyn lill nuvarande målbalanser
- skulle komma atl ta många år. trots den stora ekonomiska belydelsen för
föreningen. Ur skatteadministrativa synpunkler förordas därför en bindande
förteckning. RSV frågar sig emellertid om detta med hänsyn lill 8 kap. 13 §
regeringsformen skulle vara konstitutionellt möjligl. RSV föreslår i stället
att man i anvisningarna till Khdels inför en allmänl formulerad regel om
avdragsrätt för vissa gåvor och dels delegerar till regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer att förordna att bidrag till vissa särskilt uppräknade
institutioner skall vara avdragsgilla. Del bör av lagtexten härvid klart
framgå att det är fråga om anvisningar från RSV och ej föreskrifter. Med tanke
på att RSV enligt utredningens förslag skulle tilldelas den krävande och
känsliga arbetsuppgiften alt i prakliken besluta om lagstiftningens fakliska
effekter beklagar RSV också att ulredningen inle redovisat någon närmare
analys av de berörda föreningarnas struktur och insamlingsverksamhetens former
m. m.

Även SIDA har funnit del angelägel alt lagstiftaren
preciserar de riktlinjer som ska gälla för RSV och därmed även SlDA:s
prövning, eftersom del förutsätts al RSV vid uppgörandet av förteckningen ska
kunna inhämta yttrande från SIDA.

Från flera håll har framförts kritik mot utredningens
antagande att några nämnvärda svårigheter ej torde uppkomma vid gränsdragningen
mellan gåva och medlemsavgift. Bland dem som tagit upp frågan har man i de
flesta fall funnil all stora kontrollsvårigheter kommer att uppstå. Man befarar
bl.a. atl organisaiionerna i vissa fall ändrar sin struktur och låler medlemsavgifterna
i stället ersättas av gåvor. Vidare påpekas att om ett kvitto på insättning
till visst postgirokonto ska räcka som bevismedel kan ju det likaväl avse
medlemsavgift som gåva. Svenska kyrkans medlemmar skulle komma i ett oförmåligi
läge gentemot de ftia samfunden. Ca 70% av kyrkoskatten är ju f.n. att betrakta
som en form av "medlemsavgift". Man kan befria sig från den om man
utträder ur kyrkan. Domkapitlet i Lund har härvid särskilt påpekat att frågan
om medlemsavgifternas utformning och uppbörd är en av de känsligaste frågorna i
de pågående samtalen om ändrade relationer mellan stat och kyrka. Till dem som
tagit upp dessa problem hör KRNS, länsstyrelserna i Jönköpings. Kalmar,
Värmlands och Västmanlands län. domkapitlen i Uppsala, Linköping och Lund, SACOISR,
Svenska kommunförbundel, Svenska scoutförbundet, Sveriges frikyrkoråds samarbetsnämnd,
TCO, Unga Örnars riksförbund och Näringslivets granskningsnämnd.

Ur kontrollsvårighetssynpunkter har invändningar även
gjorts beträffande förslaget om att ett kvitto på inbetalning till
organisationens post- eller bankgiro kan godtas som bevismedel. Från flera håll
har man ansett att det

s. 164 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 164

i stället borde krävas att en gåvobekräftelse från
organisationen företes. RSV har ifrågasatt om man inte uttryckligen måste
uppställa ett krav i lagtexten om att kvitto eller liknande skall företes. I
annat fall befarar RSV ett resurskrävande anmaningsinstitut. Till dem som i
övrigt tagit upp denna fråga hör länsslyrelserna i Jönköpings, Göleborgs och
Bohus, Värmlands och Västmanlands län. LVF, Rädda barnens riksförbund och
Sveriges frikyrkoråds samarbetsnämnd har emellertid funnit att man normalt bör
kunna godta post- eller bankgirokvitto för all avlasta mottagande organisationer
sådana administrativa besvär och för att bevara medlemmarnas rätt till
anonymitet.

Utredningens förslag rörande arvsskattebefrielse för
trossamfund m. m. har i regel tillstyrkts av de remissinstanser som tagit upp
frågan. Man har främst hänvisat till rättviseskäl. De skiljaktigheter mellan
olika samfund och deras organisationer som arvsskattelagen gör i fråga om
skattebefrielse, skulle härigenom undanröjas.

Till dem som tillstyrkt eller ej haft något att erinra mol
förslaget om arvsskattebefrielse hör RSV, länsstyrelsen i Stockholm,
domkapitlen i Uppsala, Linköping, Lund och Stockholm, SACOISR, Svenska kyrkans
församlings- och pasloralsförbund, Sveriges frikyrkoråds samarbetsnämnd,
Sveriges kristna ungdomsråd, Kristen Vetenskaps publikations-kommitté för
Sverige, Mosaiska församlingarnas i Sverige centralråd, Filadelfiaförsamlingen
i Slockholm och Broderskapsrörelsen.

Till dem som avstyrkt förslaget hör länsstyrelserna i
Värmlands och Västmanlands län samt RFMA.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:160 I65

Innehåll Sid.

Propositionen......................................................................
1

Propositionens huvudsakliga innehåll ................................. I

Lagförslag

1
Förslag till
lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 3

2
Förslag till
lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) 8

3
Förslag till
lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).. 16

4
Förslag till
lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272) 18

5
Förslag till
lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt .... 21

6
Förslag till
lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av skatt, m.m...................................................
22

7
Förslag till
lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse 25

8
Förslag till
lag om upphävande av förordningen (1972:140) om skaltebortfallsbidrag 27

9
Förslag till
lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall 28

10
Förslag till
lag om skattelättnad för vissa gåvor ............. 30

11
Förslag till
lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt 30

12
Förslag till
lag om ändring i stämpelskattelagen (1964: 308) 34

13
Förslag till
lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring 35

14
Förslag till
lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring 36

15
Förslag till
lag om ändring i lagen (1978:423) om skattelättnader

för vissa sparformer.............................................................
37

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde 1979-03-01
38

1
Inledning...........................................................................
38

2
Fortsatt
reformering av inkomstskatten ........................... 42

2.1
Inledning......................................................................
42

2.2
Det kommunala
skatteunderlaget ............................... 43

2.3
Teknisk
anpassning av skatteskalan, m.m................... 46

2.4
Marginalskattefrågor,
m.m........................................... 47

2.4.1
Sänkta
marginalskatter för år 1980..................... 47

2.4.2
Marginaiskattespärr
............................................ 52

2.5
Folkpensionärernas
skattelättnader............................ 55

2.6
Tekniska frågor
........................................................... 57

3 Avdragsrätt för gåvor........................................................ 62

3.1
Inledning..................................................................... 62

3.2
Allmänna
överväganden.............................................. 63

3.3
Avdragsrättens
närmare utformning............................ 67

3.4
Arvsskattefrihet
för trossamfund m. m......................... 71

4
Kostnader och
finansiering................................................ 72

5
Hemställan........................................................................ 74

6
Beslul .............................................................................. 75

Bilaga 1 .............................................................................. .. 77

Bilaga 2............................................................................... 79

Bilaga 3............................................................................... 89

Bilaga 4...............................................................................
I59

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

62 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (61)

61 kopplingar i 37 dokument.

  1. SOU 2009:59 Skatteincitament för gåvor till forskning och ideel verksamhet s. 34 · s. 150 om s. 63 i texten
  2. Dir. 2008:102 Skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet om s. 63 i texten
  3. Skr. 2003/04:175 Avdrag för s.k. sponsring s. 5 om s. 63 i texten
  4. SOU 2000:65 Avdragsrätt för fackföreningsavgifter - del 1 s. 33 i texten
  5. Prop. 1991/92:117 om avdragsrätt för avgifter till arbetsgivarorganisationer s. 15 i texten

Visa alla 37

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. NJA 1986 s. 428 om s. 73 i texten