Sök i Ratio Lex

om ändring i vallagen (1972:620) m. m.

37 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:171, om ändring i vallagen (1972:620) m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop, 1978/79:171 Regeringens proposition

1978/79:171

om
ändring i vallagen (1972:620) m. m.

beslutad
den 22 mars 1979.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upplagils i bifogade uldrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLA
ULLSTEN

SVEN
ROMANUS

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås mindre ändringar i vallagen. De syfiar bl. a. lill alt skapa
förutsättningar för bästa möjliga förhållanden vid röstning på vårdinrättningar
och vårdanstalter.

De
nya reglerna är avsedda all tillämpas vid de allmänna valen år 1979.

Riksdagen
1978/79. 1 saml. Nr 171

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:171 2

1
Förslag till

Lag
om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrivs all 10
kap. 2 § och 13 kap. 9 § vallagen (1972:620)' skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 kap. 2f

Röstning på poslanslall
äger rum under lid då posianslallen är öppen för allmänheten. På valdagen
skall poslanslall vara öppen för rösimoltagning minsl en timme före klockan
11 och minsten timme efter klockan 15. Vid val av landstingsledamöter och kommunfullmäklige
som ej omfattar hela rikel får dock cenirala valmyndigheten beslämma atl rösimoltagning
ej skall anordnas på valdagen.

Föreligger särskilda
skäl, får centrala valmyndigheten på förslag av postverket beslämma alt i
viss kommun röstning skall ske endasi på någon eller några av postanstaltema
i kommunen. På förslag av postverket får myndigheten begränsa den tid då
röstning får ske på poslanslall före valdagen. Röstning skall dock alltid
kunna äga rum under minsl en timme varje dag då posianslallen är öppen för
allmänheten.

Inrättas
med anledning av valel Inrättas med anledning av valet postanstalt vid
sjukhus, ålderdoms- poslanslall vid sjukhus, ålderdoms-

hem, kriminalvårdsansiali
eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på lid
som postverket beslämmer efter samråd med vårdinrättningens eller vårdanstaltens
ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen. Inrältas med anledning av valel
annan post-anstalt, skall posianslallen vara öppen för röstmottagning på
valdagen, under lid som postverket beslämmer eflersamråd med valnämnden i den
kommun där posianslallen inrättas. Röstning skall dock alllid kunna äga rum
under minst en timme före klockan 11 och minst en timme efter klockan 15.

hem, kriminalvårdsansiali
eller liknande vårdinrättning eller vårdan-stall, äger röstning där rum på lid
som postverket beslämmer efter samråd med valnämnden och med vårdinrättningens
eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen.
Postverket skatt samråda med valnämnden och med vårdinrättningens eller
vårdanstaltens ledning om hur röstningen skalt genomföras. På begäran av
postverket skall valnämnden utse erforderligt antal personer att biträda röstmoita-gare
på postanstalten.

Inrällas
med anledning av valet annan poslanslall, skall poslanstai-

opaginerad Kontrollera mot PDF

'
Lagen omtrycki 1976:404. 2 Senaste lydelse 1977:187.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:171

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

ten
vara öppen för rösimoltagning på valdagen, under lid som postverket beslämmer
efter samråd med valnämnden i den kommun där postanstalten inrällas. Röstning
skall dock alltid kunna äga rum under minsl en timme före klockan II och minsl
en timme efter klockan 15.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13
kap. 9§

utövat sin rösträtt. Avgivna
röster räknas. Därvid äger 6 § molsvarande tillämpning.

Vid offentlig förrättning
som påbörjas så snart del kan ske, dock tidigast tisdagen efter valdagen, granskar
valnämnden de ytterku vert som kommit in lill nämnden och behållits där saml
kuvertens innehåll. Därvid äger 3-5 §§ molsvarande tillämpning. Godkända val-
och innerku-verl lägges i urnor. För varje val och valkrets användes en urna. I
samband med alt kuvert lägges i urnan antecknas vid väljarens namn i röstlängden
att han utövat sin rösträtt.

Vid offentlig förrättning
som påbörjas så snart del kan ske, dock tidigast onsdagen efter valdagen, granskar
valnämnden de ytterkuvert som kommit in till nämnden och behållits där samt kuvenens
innehåll. Därvid äger 3-5 §§ motsvarande tillämpning. Godkända val-och innerkuvert
lägges i urnor. För varje val och valkrels användes en urna. I samband med alt
kuvert lägges i urnan antecknas vid väljarens namn i röstlängden all han

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligl uppgift på den
utkommit från iryckel i Svensk författningssamling.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:171

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval

Härigenom
föreskrivs att 30 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval' skall ha nedan
angivna lydelse.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

s. 3 Kontrollera mot PDF

Röstning
får ske på varje posiansialt inom riket från och med den ljugofjärde dagen
före valdagen till och med närmasle helgfria dag före valdagen, om ej annat
följer av andra stycket.

Röstning
på poslanslall äger rum under lid då poslanslall är öppen för allmänheten. Föreliggersärskildaskäl.fårcenlrala
val myndigheten på förslag av postverket beslämma att i viss kommun röstning
skall ske endasi på någon eller några av postanstaltema i kommunen. På
förslag av postverket får myndigheten begränsa den lid då röstning får ske på
poslanslall. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minsl en timme
varje dag då posianslallen är öppen för allmänheten.

Inrättas med anledning av valel Inrällas med anledning av valet

poslanslall vid sjukhus, ålderdoms- poslanslall vid
sjukhus, ålderdoms-

hem, kriminalvårdsansiali
eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på tid
som postverket bestämmer efter samråd med vårdinrättningens eller
vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen.

hem, kriminalvårdsansiali
eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på lid
som postverket bestämmer efter samråd med valnämnden och med vårdinrättningens
eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen.
Postverket skall samråda med valnämnden ocb med vårdinrättningens eller
vårdanstaltens ledning om hur röstningen skall genomföras. På begäran av postverket
skall valnämnden utse erforderligt antal personer att biträda röstmottagare på
posianslallen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då
lagen enligl uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Lagen omtryckt 1976:405.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:171 t

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-03-22

Närvarande:
statsministern Ullslen, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Wirtén, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Cars,
Gabriel Romanus

Föredragande:
statsrådet Sven Romanus

Proposition
om ändring i vallagen (1972:620), m. m.

1
Inledning

I
januari 1978 tillkallades en kommitté (Ju 1978:01) för atl göra en översyn av
vallagen (1972:620). Kommittén' antog namnet 1978 års vallagskommitté.

I
delbelänkandet (SOU 1978:64)Översyn av vallagen 1 har kommittén tagit upp vissa
frågor som har väckts i anslulning lill uppföljningen av valen år 1973 och
1976. På grundval av förslag i betänkandet beslöl riksdagen under hösten 1978
vissa ändringar i vallagen (prop. 1978/79:48, KU 1978/79:15, rskr 1978/79:77).
Ändringarna, som avser öppethållandet i vallokalerna, röstning på fartyg,
försegling av valkuvert m. m. samt förfarandel vid anmälan av kandidater, har
trätt i kraft den I januari 1979.

Jag
vill nu ta upp vissa andra förslag i betänkandet. Dessa rör reglerna om röstning
på vissa institutioner och bestämmelsen i 13 kap. 9 § vallagen om preliminär
rösträkning hos valnämnden. Övriga frågor som behandlas i betänkandet torde få
prövas när resultatet av kommilléns fortsatta arbeie föreligger. Kommilléns förfatiningsförslag
i de delar som jag nu tar upp lorde få fogas till prolokollel i detta ärende
som bilaga 1.

Efter
remiss har yttranden över bl. a. de delar av belänkandel som nu är aktuella avgetls
av kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, postverket, riksskatteverket,
statens invandrarverk, länsslyrelsen i Stockholms län, justilie-ombudsmannen
Lundvik, slalens handikappråd saml Svenska kommunför-

'
Riksdagsledamoten Sven-Erik Nordin, ordförande, sekreteraren Erik Eriksson, ombudsmannen
Ronny Karlsson, riksdagsledamoten Holger Mossberg, organisations-sekreieraren
Lars Pettersson, ombudsmannen Kerstin Schulizoch riksdagsledamoten Per-Olof
Strindberg.

I* Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 171

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:171 6

bundet.
Länsstyrelsen i Stockholms län har bifogat yttrande från valnämnden i
Stockholms kommun.

En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas lill prolokollel som bilaga 2.

2
Röstning på vårdinrättningar och vårdanstalter

Som
led i strävandena atl underlälta de röstberättigades deltagande i allmänna val
har möjlighelerna atl rösta på annal sätt än genom personlig inställelse i
vallokalen på valdagen efter hand vidgats. Möjlighet att rösta på postanstalier
infördes i början av 1940-talet. Från slutet av samma årtionde kunde man inrälla
tillfälliga postanstalier på sjukhusen för rösimoltagning. Motsvarande möjligheler
har senare beretts personal och intagna på ålderdomshem, kriminalvårdsanslaller
m. m.

För rösimotiagningen
på lillfälliga postanstalier på institutioner gäller samma regler som för den
vanliga poströstningen. Röstningen genomförs regelmässigt söndagen närmasl före
valdagen. Vid valen år 1976 anordnades sådan rösimoltagning på ca 2 000
institutioner. Anlalel röstande var därvid drygt 54 000.

Frågan
vid vilka inslilulioner tillfälliga postanstalier skall inrällas avgörs efter
kontakter mellan postverket och de statliga förvaltningsmyndigheter,
landstingskommuner eller kommuner som är ansvariga för institutionerna. Inför
varje val utfärdar postverket anvisningar för rösimotiagningen på institutionerna.

Postverket
beslämmer efter samråd med ledningen för varje särskild insiilulion under
vilken lid röstning skall äga rum på den lilirälliga posianslallen.
Institutionen svarar för att lämplig lokal och inredning ställs till förfogande
för förrättningen. Även i dessa frågor sker samråd mellan förelrädare för
postverket och institutionen. Röslmottagning äger rum endast i den för röstning
avsedda lokalen och således inte i paiienirum eller molsvarande lokaler. Röstmoitagare
ulses av postverket. Antalet, vanligen en eller två, anpassas efter
institutionens storlek. Som regel är det postkassörer som ulses lill röstmoitagare.

1
postverkets anvisningar förordas bl. a. alt överenskommelse träffas med ledningen
för institutionen om att befattningshavare vid institutionen skall biträda röst
mottagarna med all hålla ordning i lokalen vid rösimotiagningen och t. ex. se lill
alt inte alltför många väljare samlidigl släpps in i röstningslokalen. Kan
institutionen inte ställa sådan hjälp till förfogande skall en särskild positjänsteman
ulses för dessa uppgifter.

Från
en del håll har kritik riktats mot röstmottagningen på institutionerna. Del har
därvid påståtts atl väljare i några fall har utsatts för otillbörlig påverkan
och all skyddel för valhemligheten inte har varil tillfredsställande.

Kommittén
har gått igenom de utredningar som har gjons i anledning av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:171 7

påstådda
missförhållanden vid instilutionsrösining. Vad som därvid har framkommit om
förhållandena i röstningslokalerna visar enligl kommittén att rösimotiagningen,
med enstaka undanlag, har fyllt de krav som måste Slällas på en valförrättning.
På några institutioner har emellerlid den lokal som har använts för
röstmottagningen varit mindre väl lämpad för sitt ändamål. Vidare har några av
de lilirälliga posianslalterna varit otillräckligt bemannade. Mol den nu
angivna bakgrunden underslryker kommillén särskilt viklen av au de lillfälliga postanstaltema
lär tillräckliga personalresurser. Vidare föreslår koraraittén vissa
lagändringar som syfiar lill alt stärka skyddet mot otillbörlig påverkan på de
röstande och förbättra skyddet för valhemligheten i rösiningslokalerna.

Postverkets
röstmoitagare på de tillfälliga postanstaltema biträds nu ofta av befattningshavare
på institutionerna. Kommittén föreslär all rösimollagarna skall ha möjlighet
alt också få biträde av en person som valnämnden har ulsell. Enligt förslaget
avgör postverket när en sådan person skall anlitas. Även när detla sker har
postverkets röstmoitagare ansvarel för genomförandet av röstningen. De av
valnämnden utsedda personernas uppgift är enligl förslaget bl. a. att bistå med
att upprätthålla ordningen i röstningslokalen och att hjälpa väljare som får anlila
biträde vid röstningen.

Vidare
föreslår kommittén atl planeringen av institutionsröslningen inom en kommun
skall föregås av samråd mellan företrädare för postverket och valnämnden.
Valnämnden ges därigenom möjligheter atl påverka uppläggningen i stort av institutionsröslningen
inom kommunen. Vid samrådet bör bl. a. tidsplanen för institutionsröslningen,
kraven på rösiningslokalerna och personalbehovet diskuteras.

Kommitténs
förslag till lagändringar berör 3 kap. 4 § och 10 kap. 2 och 3 §§ vallagen saml
30 och 31 §§ lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval.

Remissinstanserna
har, i regel utan närmare kommentarer, slälll sig positiva lill kommitténs
förslag.

Av
vad kommittén har anfört framgår att röstmottagningen på de tillfälliga postanstalier
som inrättats på institutioner i regel har fungerat anmärknings-fritt. Men det
framgår också atl vissa brister har förekommit i enstaka undantagsfall.
Bristerna har bestått i att den personal som skött röstningen varit för (ätalig
eller alt röstningslokalen varit mindre lämplig. Det är givetvis angeläget att
alla möjligheler alt förebygga sådana brister tas till vara. Kommitténs förslag
angående möjlighet för postverket att begära biträde vid röstningen av personer
som har utsetts av valnämnden och angående samråd mellan postverket,
vederbörande institution och valnämnden ger enligt min mening inte anledning till
invändning i sakligt hänseende. Jag förordar alltså atl förslagen genomförs. De
kostnader som kan komma att uppstå genom att personer som valnämnden har utsett
medverkar vid institutionsröstningen torde fä bestridas av postverket.

Beträffande
den lagtekniska utformningen förordar jag vissa jämkningar i förhållande till
kommitténs förslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:171 8

3 Ändring
i 13 kap. 9 § vallagen

I
13 kap. 9 § vallagen finns regler om den preliminära rösträkningen hos valnämnden.
Bl. a. föreskrivs alt valnämnden vid en offentlig förrättning som skall
påbörjas så snart del kan ske, dock tidigast tisdagen efter valdagen, skall
granska de ytterkuvert som kommil in till nämnden och behållits där samt
kuvertens innehåll.

Enligt
riksskatteverkets anvisningar har postverket ulfäst all samtliga poströster
skall vara valnämnden lill hända senasi tisdagen efter valdagen. För atl ev.
felsändningar skall kunna rättas lill föreskrivs emellerlid all sammanräkningen
skall påbörjas först på onsdagens förmiddag. Har annan valnämnd meddelat atl lidigare
felsänd poströst sänts som rekommenderat expressbrev, fär enligt anvisningarna
sammanräkningen inte påbörjas förrän brevet har mottagils.

Både
riksskatteverket och postverket har uppgelt atl vissa valnämnder inte har
beaktat verkets anvisningar utan påbörjat granskningen redan på tisdagen, i
något fall under hänvisning till att vallagens stadgande i 13 kap. 9 § lar över
anvisningarna. Del har också förekommit atl dessa för tidigt inledda granskningar
har lett till au vissa röster som skulle ha kommit i tid om sammanräkningen
hade inletts försl på onsdagen har fått kasseras.

För
att skapa ytterligare garantier för alt poströster inte i onödan kasseras har
kommittén föreslagit all 13 kap. 9 § ändras så att onsdagen efter valdagen blir
tidigaste dag för den preliminära rösträkningen hos valnämnden.

Förslagel
har tillstyrkts eller lämnats ulan erinran under remissbehandlingen.
Postverket har emellerlid föreslagil att cenirala valmyndigheten skall få
befogenhet att föreskriva atl den preliminära sammanräkningen under speciella
förutsättningar skall kunna inledas tidigare.

Jag
delar kommitténs och remissinslansernas uppfattning att 13 kap. 9 § bör ändras
så att tidigaste dag för atl påbörja den preliminära rösträkningen blir
onsdagen efter valdagen. All genom en särskild undantagsregel bereda möjlighet
för valnämnderna all inleda granskningen tidigare synes inte erfordedigt.

4 Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

alt
antaga inom justitiedepartementet upprättade förslag till

1.
lag om ändring i vallagen
(1972:620),

2.
lag om ändring i lagen
(1972:704) om kyrkofullmäktigval.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:171 9

5
Beslut

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen atl aniaga de förslag som föredraganden har lagl
fram.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop, 1978/79:171 10

Bilaga
1 Kommitténs lagförslag

Förslag
till

Lag
om ändring i vallagen (1972:620)

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3
kap.

4§

När
val enligt denna lag skall förrättas, utser valnämnden för varje

valdistrikt
minst fyra personer atl på valdagen tjänstgöra som valförrättare i

distriktet.
Bland de utsedda förordnar nämnden en atl vara ordförande och en

att
vara ersättare för ordföranden.

Vid
röstningen skall minsl tre av valförrätiarna, däribland ordföranden eller hans
ersättare, vara närvarande.

På
begäran av postverket skall valnämnden äveii utse erforderligt anlal personer
att biträda röstmottagare på sådant postkontor som i anledning av valet Inrältas
vid vårdinrättning eller vårdanstah som avses i 10 kap. 2 § Iredje slyckel.

10
kap. 2§

Röstning
pä poslanslall äger ram Röstning på postkontor äger mm

under lid då postanstahen är öppen under tid då postkontoret är öppet för

för allmänheten. På valdagen skall allmänheten. Pä valdagen skall post-

postanstah vara öppen för röstmot- kontor vara öppet för röstmottagning

lagning minst en timme före klockan minst en timme före klockan 11 och

11 och minst en timme efter klockan minst en timme efter klockan 15.

15. Vid val av landstingsledamöter Vid val av landstingsledamöter och

och kommunfullmäktige som ej kommunfullmäktige som ej omfat-

omfatiar hela riket får dock centrala tar hela riket fhr dock centrala

valmyndigheten bestämma alt röst- valmyndigheten bestämma atl rösl

mottagning ej skall anordnas på mottagning ej skall anordnas på

valdagen. valdagen.

Föreligger
särskilda skäl, får cen- Föreligger särskilda skäl, får cen

trala valmyndigheten på förslag av trala valmyndigheten på förslag av

postverket bestämma att i viss postverket bestämma atl i viss

kommun röstning skall ske endast kommun röstning skall ske endast

s. 11 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

pä
någon eller några av postanstaltema i kommunen. På förslag av postverket får
myndigheten begränsa den tid då röstning får ske på poslanslall före valdagen.
Röstning skall dock alltid kunna äga ram under minsl en timme varje dag då postanstalien
är öppen för allmänheten.

Inrällas med anledning av
valet poslanslall vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsansiali eller liknande
vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där ram på lid som postverket
bestämmer efter samråd med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock
tidigast sjunde dagen före valdagen. Inrättas med anledning av valet annan postanstalt,
skall postanstalten vara öppen för rösimoltagning på valdagen, under lid som
postverket bestämmer efter samråd med valnämnden i den kommun där postanstalten
inrättas. Röstning skall dock alllid kunna äga rum under minsl en timme före klockan
11 och minsl en timme efter klockan 15.

Föreslagen lydelse

pä
någon eller några av postkontoren i kommunen. På förslag av postverket får
myndigheten begränsa den tid då röstning får ske på postkontor före valdagen.
Röstning skall dock alltid kunna äga mm under minst en timme varje dag då
postkontoret är öppet för allmänheten.

Inrättas
med anledning av valel postkontor vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsansiali
eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på lid
som postverket bestämmer efter samråd med valnämnden och med vårdinrättningens
eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen.

Inrättas
med anledning av valel annat postkontor, skall postkontoret vara öppet för
röstmottagning på valdagen, under lid som postverket bestämmer efter samråd med
valnämnden i den kommun där postkontoret inrättas. Röstning skall dock alltid
kunna äga rum under minst en timme före klockan 11 och minst en timme efter
klockan 15.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Röstmoitagare
på postanstalt är den som postverket ulser.

3 §

Röstmoitagare
på postkontor är den som postverket utser.

Vid sådant postkontor
som avses i 2 § tredje stycket får röstmottagare, enligt postverkets
bestämmande, biträdas av befattningshavare vid vårdinrättningen eller
vårdanstalten eller av valförrättare, utsedda av valnämnden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

13
kap. 9§

utövat sin rösträtt. Avgivna
röster räknas. Därvid äger 6 § motsvarande tillämpning.

Vid offentlig förrättning
som påbörjas så snart det kan ske, dock tidigast//srfoPA/efter valdagen, granskar
valnämnden de ytterkuvert som kommit in till nämnden och behållits där saml
kuvertens innehåll. Därvid äger 3-5 §§ molsvarande lillämpning. Godkända val-
och innerkuvert lägges i urnor. För varje val och valkrels användes en urna. I
samband med att kuvert lägges i urnan antecknas vid väljarens namn i röstlängden
alt han utövat sin rösträtt.

Vid offentlig förrätlning
som påbörjas så snart del kan ske, dock tidigast onsdagen efter valdagen, granskar
valnämnden de ytterkuvert som kommil in lill nämnden och behållits där samt
kuvertens innehåll. Därvid äger 3-5 §§ motsvarande tillämpning. Godkända val-och
innerkuvert lägges i urnor. För varje val och valkrels användes en urna. I
samband med all kuvert lägges i urnan antecknas vid väljarens namn i rösllängden
att han

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag
till

Lag om ändring i lagen
(1972:704) om kyrkofullmäktigval

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

30 §

Röstning
får ske på varje postan-stall inom riket från och med den tjugofjärde dagen
före valdagen lill och med närmasle helgfria dag före valdagen, om ej annal
följer av andra styckel.

Röstning på posiansialt
äger ram under tid då postanstalt är öppen för allmänheten. Föreligger
särskilda skäl, får cenirala valmyndigheten på förslag av postverket beslämma
all i viss kommun röstning skall ske endasi på någon eller några av post-anstalterna
i kommunen. På förslag av postverket far myndigheten begränsa den lid då
röstning får ske på posiansialt. Röstning skall dock alltid kunna äga rum
under minst en timme varje dag då posianslallen är öppen för allmänheten.

Inrältas
med anledning av valel posiansialt vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsansiali
eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på lid
som postverket beslämmer efter samråd med vårdinrättningens eller vårdanstaltens
ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen.

Röstning
får ske på varje postkontor inom rikel från och med den ljugofjärde dagen före
valdagen lill och med närmaste helgfria dag före valdagen, om ej annal följer
av andra Slyckel.

Röstning
på postkontor äger rum under tid då postkontor är öppet för allmänheten.
Föreligger särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag av postverket
bestämma att i viss kommun röstning skall ske endasi på någol eller några av
postkontoren i kommunen. På förslag av postverket får myndigheten begränsa
den lid då röstning får ske på postkontor. Röstning skall dock alltid kunna äga
rum under minsl en timme varje dag då postkontoret är öppet för allmänheten.

Inrättas med anledning av valel
postkontor vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsansiali eller liknande
vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på lid som postverket beslämmer
efter samråd med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens
ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

31 §

Röstmoitagare på postanstah
är den som postverket ulser.

Röstmoitagare på
postkontor är den som postverket utser.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:171 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid sådant postkontor som avses i 30 § Iredje stycket får röstmoitagare,
enligt postverkets bestämmande, biträdas av befattningshavare vid vård-inräiiningen
eller vårdanstalten eller av valförrättare, utsedda av valnämnden.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:171 15

Bilaga
2

Sammanställning
av remissyttrandena över vallagskommitténs betänkande (SOU 1978:64) Översyn
av vallagen 1

1 Remissinstanser

Efter
remiss har yttranden över belänkandet avgetls av kriminalvårdsstyrelsen,
socialstyrelsen, postverket, riksskatteverket (RSV), slalens invandrarverk
(SIV), länsslyrelsen i Stockholms län, riksdagens ombudsmän (JO), slatens
handikappråd saml Svenska kommunförbundel.

Länsslyrelsen
i Stockholms län har bifogat yttrande från valnämnden i Stockholms kommun.

Remissen
avsåg inte avsnitten 7, 9, 11.6 och 11.7.1 i betänkandet. Vissa remissinstanser
har uttryckligen begränsal sina yttranden lill vissa frågor.

2 Allmänt
om remissutfallet

Betänkandet
har f2tt ett positivt mottagande. Kommitténs förslag tillstyrks eller lämnas
utan erinran i de flesta fall.

RSV
anför att kommitténs förslag till ändringar i vallagsstiftningen utan undantag
är smärre justeringar av praktisk nalur ulan större principiell räckvidd. Vissa
av förslagen har ursprungligen tagits upp av RSV. Vidare har verkel fortlöpande
haft kontakt med kommittén under utredningsarbetets gång. Mol denna bakgrund
tillstyrker RSV utan undantag kommitténs förslag till ändringar av vallagen.
Beträffande de förslag som kommittén behandlat ulan alt föreslå ändringar
instämmer RSV likaledes hell i kommitténs bedömningar.

3 Röstning
på vårdinrättningar och vårdanstalter

Kommitténs
förslag godtas i huvudsak.

Kriminalvårdsstyrelsen
har funnit hittillsvarande ordning för röstning i kriminalvårdens anstalter väl
fungerande. Betänkandet har inte innehållit några förslag till mer
genomgripande förändringar av systemet för kriminalvårdens vidkommande.
Styrelsen tillstyrker de detaljändringar beträffande röstning på vårdinrättning
eller vårdanstalt som vallagskommitténs förslag innefattar.

Socialstyrelsen
anför:

Många
väljare på vårdinrättningar och vårdanstalter har på grund av sjukdom,
rörelsehinder e. d. svårigheter atl genomföra röstningen och är därför ofta i
behov av hjälp i någon form. Detta kräver särskilda insatser för kontroll av
att de röstande inte utsätts för otillbörlig påverkan och atl skyddet

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:171 16

för
valhemligheten effektivt upprällhålls. Den som är i behov av sådan hjälp skall
i vallokalen kunna få biträde av någon som inte är anställd vid vårdinrättningen
eller eljest engagerad i vården av den röstande. Del finns därför fog för riksskatteverkets
förslag atl postljänstemännen vid de lillfälliga postanstaltema skall biträdas
av personer, som utsetts av valnämnden. Frågan om bemanningens siorlek i
vallokalen m. m. bör avgöras av postverket efter samråd med valnämnden och
vårdinrättningen.

Posn'erket
tillstyrker helt kommitténs förslag och bedömer all verkels ökade insals vid institutionsröslningen
blir relativt måttlig. Verkel forlsälter;

Kommillén
har bl. a. föreslagit att samråd mellan postverket och valnämnden skall föregå
planeringen av institutionsröslningen. Vi har den uppfattningen att ett sådant
samråd kan vara lill nytta för båda parter och därigenom för genomförandel av rösimotiagningen.
Del bör här nämnas alt i planeringen av rösimoltagning på kommunala
ålderdomshem numera ingår etl samråd med respeklive kommuns socialförvaltning
eller sociala centralnämnd. Samråd förekommer även med Stockholms läns
landsting i planeringen av rösimoltagning på sjukvårdsinrättningar inom
Stockholms län.

Förslaget
om personalförslärkning kan, som kommittén anför, ske på olika sätt. Av
betydelse för frågan varifrån personalresurserna skall las är ju vilken form av
förstärkning som i del enskilda fallel behövs. Gäller del atl öka kapaciteten i
själva rösimotiagningen eller att skapa ökade förutsättningar all biiräda
väljarna ligger det väl närmast till hands atl anlita utbildade röstmoitagare.
Om man däremot behöver förbätlra tillsynen eller alt se till att ell lämpligt anlal
väljare släpps in i röslningslokalen kan det vara lämpligt att anlita
funktionärer från vårdinrättningen eller valnämnden. Det lorde, som kommittén
också anser, vara lämpligast atl låla postmästaren på områdespostkontoret
eller den han särskilt ulser bedöma om och i vilken form personalförstärkning
bör ske.

SIV
framhåller all invandrare som vistas vid t. ex. etl ålderdomshem, på grund av
språksvårigheter, kan ha svårt atl värja sig mol påverkan från alltför nitiska
valarbetare. F. n. är andelen utlänningar över 65 år knappt två procenl mot ca
15 procenl för majoritetsbefolkningen. Antalel äldre invandrare ökar
emellertid. Undersökningar har visal atl många invandrare när de blir äldre lappar
kunskaperna i svenska språket. Behovel av lolkhjälp måste tillgodoses för att
röstningen skall kunna genomföras även för denna väljargrupp på ell korrekt säll.
8 kap. 14 § vallagen lorde inte vara tillämplig i della sammanhang. Verket vill
därför föreslå alt denna paragraf kompletteras med en bestämmelse om att den
som behöver lolkhjälp skall få sådan. De nuvarande beslämmelserna i 9§
förvaltningslagen (1971:290) säkerställer inte, enligt verkets mening, att tolk
finns tillgänglig vid röstningens genomförande om väljaren så önskar.

Länsstyrelsen
i Stockholms län anser atl förslaget ger möjlighet for postverket att ordna
röstningen på etl säll som bör begränsa misstankarna om oegentligheier vid
röstning på insiitutioner.

Valnämnden
i Stockholms kommun uttalar:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:171 17

Vad
gäller röstning på institutioner har valnämnden lidigare ej medverkat lill någon
del. I förslagel förutsattes alt samråd skall hållas med valnämnden. Avseende
tidsplan för röslmottagning på institution torde enligl kansliets mening endast
postverket och respeklive institution kunna avgöra frågan om lämpliga
öppethållandelider. Vad avser frågan om rösiningslokaler har valnämnden en bred
erfarenhet av de problem som är förknippade med röstning i vallokal. Till
skillnad från röstning på ordinarie poslanslall synes vissa likartade problem
kunna uppstå i en tillfälligt anordnad posiansialt på institution som i en
vallokal vad avser upprätthållande av ordning och biträde vid anordnandet av
valkuvert. Stockholms valnämnd har i varje vallokal fyra valförrättare utsedda
av nämnden varav en s. k. vaktmästare vars huvudsakliga sysselsättning är all
dela ul valkuvert och hålla ordning i vallokalen. Härvid skall vaktmästaren bl.
a. tillse att ett lämpligt antal röstande samlidigl befinner sig i röslningslokalen,
alt överblivna valsedlar avlägsnas från valskärmen samt alt vara till hands om
röstande begär hjälp. I Stockholm utnyttjas även en av valförrätiarna som
"röstningsvärd" vars uppgifter bl. a. innebär att ge service ål de
röstande.

Det
framgår ej klart av kommitléns förslag i vilken omfattning valnämnden skulle
engageras vad avser frågan om röstningslokaler. Enligl kansliets uppfattning lorde
valnämndens roll i delta sammanhang endasi böra vara rådgivande. Kansliets erfarenheler
kommer givetvis all slällas lill postverkets förfogande vid elt
samrådsförfarande. Del är också kansliels förhoppning all ell sådant samråd
skall kunna tillföra kansliet nyttiga erfarenheler.

Vad
gäller rekrylering av personal till tillfällig poslanslall vid institutioner framförs
i belänkandet alt rekrytering även skall kunna ske bland av valnämnden utsedda valförrättare.
Enligt kansliets mening lorde del vara lämpligt att i detla sammanhang utnyttja
de kunskaper och erfarenheter som valnämndens "valförrätlarkår"
besitter. Dessa kunskaper omfatlar förutom den lagtekniska delen även erfarenheler
om det praktiska genomförandel. Elt samulnylijande av valförrättare har flera
fördelar. Erfarenheler från röslmottagning på institution lorde i tillämpliga
delar även kunna omsättas vid röstningen i vallokal på valdagen. Även valförrätiarna
lorde kunna vara intresserade av all nyttiggöra sina specialkunskaper i detla
sammanhang.

Vissa
prakliska frågor rörande erfarenhetsutbyte, ulbildning, arvoden m. ra. torde fl
diskuleras i särskild ordning med berörda parter.

Avslutningsvis
vill kansliet anföra följande vad avser röstning på lillfälliga postanstalter
vid inslilulioner. Vid röstning på poslanslall är postverket ansvarig för hela
förrättningen. Delta gäller även för röstning på institution som i delta
avseende är liktydigt med poströstning. Valnämnden är ej ansvarig eller
engagerad lill någon del vid sådan röstning. Enligl kansliets mening kan
valnämnden knappast ha något iniresse av att erhålla inblick i eller öva infiytande
på uppläggningen av rösimotiagningen på institutionerna inom kommunen. Däremoi
anser kansliet att valnämnden bör slälla de erfarenheler och kunskaper som
kansliets personal och "valförrätlarkår" har lill förfogande i rimlig
utsträckning.

Valnämnden
ullalar även, atl då röstning på poslanslall faller inom postverkets
ansvarsområde, förulsälls all kostnadema för valnämndens ev. medverkan beslrides
av postverket.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:171 18

JO
anför:

Kommittén
lägger fram vissa förslag lill förbättring av röslningsförfarandet på
vårdinrättningar och vårdanstalter och hänvisar belräffande del prakliska genomförandel
av förslagen till det samråd som postverket skall ha med valnämnden och med
vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning. Beslämmelser om samråd ges i 10
kap. 2 § iredje stycket lagförslaget. Jag vill påpeka att efter ordalydelsen av
lagförslaget samrådsskyldighelen endasi gäller tiden för genomförandet av
röstningen. Enligt min mening bör lagtexten formuleras så att den klart
återspeglar den vidare samrådsskyl-dighel som kommittén föreslagil.

Enligl
8 kap. 14 § vallagen får väljare, som på grund av kroppsligt fel icke kan avge sin
röst i föreskriven ordning, vid röstningen anlila biträde som han utsett. Av
skäl som anförts i en i betänkandet refererad motion 1976/77:74 förordar kommillén
att den som har rätt alt anlila biträde vid röstning skall ha möjlighet atl få sådani
biträde av någon som inte är anställd på institutionen eller eljesl engagerad i
vården av den röstande. Detta har dock inle lell lill någol förslag till
ändring av själva vallagen. Föregen del vill jag undersiryka det angelägna i
alt vårdbehövande skall kunna rösta utan att någon som har hand om vården av
honom kan fä inblick i hur han röstat. Önskvärt vore atl della kom lill uttryck
i själva vallagen. Om frågan anses vara alltför delaljmässig föratt böra
regleras i lagen vill jag framhålla angelägenheten av att riksskalleverkel utfärdar
föreskrifter i saken.

Svenska
kommunförbundet delar kommitténs uppfattning att det är lämpligt att valnämnden
allmänt sett fSr en bättre inblick i genomförandet av institutionsröslningen
och tillstyrker alt etl samrådsförfarande kommer till slånd. Förbundet anser
att den lösning som ligger närmasl lill hands är att erforderlig personalförslärkning
sker genom ett utökat anlal poslfunktionä-rer. Av ulredningen framgår att
postverket har personalresurser för erforderliga förstärkningar, under
förutsättning atl institutionsröslningen även fortsättningsvis genomförs
söndagen före valdagen. Personer som utsetts av valnämnden skulle enligt
förslaget ha insyns- och kontrollfunktioner men även kunna vara behjälpliga med
all upprätthålla ordningen i röslningslokalen. De skulle även kunna stå lill
förfogande för alt lämna sådant biträde lill väljare som avses i 8 kap. 14 §
vallagen.

Förbundet
fortsätter.

En
föreskrift om minst två postfunktionärer vid institutionsröstning skulle enligt
styrelsens mening innebära att den funktionär som inte är röstmottagare kunde
se tilt atl röstningen genomförs i strikta former och finnas tillgänglig som
biträde ål de väljare som har rätt atl anlila sådani. Postverkets tjänstemän
har enligt gällande ordning ansvaret för röstningsförrättningen på tillfälliga postanstalier.
Styrelsen anser att della lalar för att behovet av personalförstärkning i försia
hand bör tillgodoses genom anlitande av fiera postfunktionärer. Med ett sådant
syslem blir förfarandet vid olika tillfälliga postanstalier mera enhetligt än
vad kommitténs förslag innebär och det torde då ej heller vara erforderligt atl
valnämnden utser biträde ål postverkets röstmoitagare.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:171 19

4
Frågor angående valbesvär

JO
anför:

Vid
allmänna val kan det inträffa atl valresultatet blir fastställt felaktigt i ett
eller annat hänseende. Vid valen år 1973 till landsting och kommunfullmäktige
förekom sålunda i några fall personförväxlingar vilka berodde på att felaktigt
personnummer uppgivits vid beställning av valsedlar. I ell av fallen rättade
vederbörande länsstyrelse själv felet. I de övriga fallen ansåg länsstyrelserna
atl självrällelse inle kunde ske. Felen rättades i stället av regeringsrällen,
i elt fall efier besvär i ordinär ordning och i övrigl sedan resning beviljats.

I
en den 12 februari 1975 daglecknad framställning lill regeringen framhöll jag
all vad som förevarit blottade en brisl i vårt regelsystem. Det kunde inte vara
lämpligt, sade jag, atl en så viklig fråga som den om länsstyrelses möjlighet
att själv rätta utfallet av allmänt val skulle få slå öppen. 1 min framställning
berörde jag främst de fall av personförväxling som förekommii. Jag antydde
emellertid all användningen av datorer vid valarbetet kunde medföra fel även av
annan art.

Kommillén
har inte funnit skäl alt föreslå någon ändring i vallagen i anledning av min
framställning. Jag finner detla olyckligt. Frågan om möjlighet atl vidtaga självrällelse
av valresultat är ytterst oviss och kommitléns ulredning har ej skapat
klarhet. Regeringsrätten gör, i sill av kommittén citerade yttrande, vissa
uttalanden som närmasl tyder på atl regeringsrätten anser alt 19 §
förvaltningslagen över huvud inte kan åberopas som slöd för all ändra
resultatet av allmänl val. I vart fall menar regeringsrätten all stadgandet
inte kan åberopas vid fel som beslår i personförväxling. Valprövningsnämnden
anser 19 § förvaltningslagen i princip tillämplig, ehum siadgandel måste
användas med slor försiktighet.

Riksskatteverket
finner frågan om självrättelse ytterst tveksam. För egen del anser kommittén självrällelse
i princip möjlig vid s. k. förbiseendefel ehuru möjligheten bör ulnyltjas
restriktivt. Sådana fall av person förväxling som de vilka förekom vid 1973 års
val menar kommittén inte kunna föranleda lillämpning av 19 § förvaltningslagen.

Den
sammanräkningsmyndighet som upptäcker alt ett fel begåtts har inle mycken
ledning alt hämia från de nu återgivna uttalandena. Även om man, särskilt med lanke
på vad regeringsrällen sagt, numera får anse all fel av lypen personförväxling inle
kan föranleda självrättelse, återstår ålskilliga dunkla punkter. Renl
matematiska fel kan upptäckas. Ett antal valsedlar har kanske av någon
anledning inte kommit med vid den slutliga sammanräkningen osv., osv.
Situationer kan uppslå där lösningen på frågan om självrällelse är så oviss,
all myndighetens handlande, hur del än utfaller, omöjligen kan läggas den till
last som direkl fel.

Man
bör enligl min mening inte helt bortse från möjligheten atl just ovissheten i
rättsläget kan föranleda myndigheten lill åtgärd i illojalt, klart poliliskl
syfte. Lägel kan - såsom vid 1973 års riksdagsval - vara sådani all redan överförandel
av elt enda mandat från ett parti till ell annal medför en fullkomlig
omkastning av den politiska silualionen.

Under
hänvisning lill del anförda förordar jag att frågan om tillåtligheten av självrällelse
av valresultat regleras genom uttrycklig beslämmelse i vallagen. Jag är närmasl
benägen anse att sådan rättelse över huvud inle bör få ske sedan resultatet av
valet offentliggjorts.

I
min framställning lill regeringen ifrågasatte jag vidare om inle valpröv-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:171 20

ningsnämnden
borde få möjlighet all i särskilda fall pröva besvär som anförts lör sent, detla
föratt man skulle undgå omgången via resning. Behovet även sådan ordning beror
naturligtvis på hur ofta fel kan väntas förekomma som kräver rällelse. Erfarenhetema
från 1976 års val lyder på att felen kanske inte blir så vanliga som jag
räknade med när jag avlät framställningen. Jag vill därför inte motsätta mig atl
frågan skjuies på framliden.

Länsstyrelsen
i Stockholms län delar däremot kommitténs uppfattning på denna punkt och
ullalar i anslulning härtill:

Besvär
över val eller valförrättning som avser landsting eller kommunfullmäktige
skall enligl 15 kap. 4 § anföras inom sju dagar efter det att valel eller förrättningen
avslutades. Avsedda val och förrättningar avslutas formellt genom uppläsning av
protokollet (14 kap. 20 och 24 §§). Uppläsningen ulgör således utgångspunkt för
beräkning av besvärstiden.

Valsammanräkning
är en offenilig förrättning, men i praktiken förhåller det sig enligl
länsstyrelsens erfarenhel så, att allmänheten inte är närvarande vid den
slutliga sammanräkningen. Det framslår därför som en ganska opraktisk och
betydelselös melod all räkna besvärslid med utgångspunkt från uppläsning av
protokoll. Vid slulsammanräkningen av de allmänna valen hinner valprotokollen
av praktiska skäl inle färdigställas och jusieras förrän fiera dagar efter det
alt den egentliga räkningen och bedömningen av valsedlarna ägt rum.

Länsstyrelsen
föreslår därför, att den formella skyldigheten au läsa upp protokoll ersätts av
en föreskrift all meddelande om jusiering av protokollet skall anslås på
länsstyrelsens officiella anslagstavla. Om sammanräkningen sker i lillfällig
lokal ulanför länsslyrelsen bör anslag även ske på anslagstavla i sammanräkningslokalen.
Genom den föreslagna ändringen skulle en anpassning ske lill vad som är
genomförbart.

5
Handikappanpassade vallokaler

Kommittén
har inte funnil del möjligl alt i vallagen införa en allmän regel om atl de
byggnader som nyttjas av vallokaler skall vara handikappanpassade. Detla har
föranlett delvis kritiska kommentarer från några remissinslanser.

Socialstyrelsen
anför:

Kommillén
finner av olika skäl alt det inte är möjligl alt i vallagen införa en allmän
regel om atl de byggnader som nyttjas som vallokaler skall vara handikappanpassade.
Kommittén är emellertid angelägen om alt framhålla viklen av all valnämnderna
bemödar sig om alt i varje valdistrikt finna handikappanpassade vallokaler
eller, om lämpliga sådana lokaler inle finns att tillgå, vallokaler som är så
lättillgängliga som möjligl för handikappade väljare.

Socialstyrelsen
anser atl förslaget om tillgänglighet är alltför vagt formulerat.
Erfarenheterna visar alt dylika formuleringar inle leder till önskat resultat
och därför bör skärpas och preciseras. Det måste finnas en ovillkodig rätt även
för personer med svåra funktionshinder atl ulöva sin rösträtt i vallokalen.
Därför bör det i anvisningama ingå som krav all valnämnden, i de fall
vallokalen inle går att göra handikappanpassad, ställer personlig hjälp eller lekniska
hjälpmedel lill förfogande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:171 21

Postverket
anser i likhet med kommittén att det är angeläget att röstningen i så slor
utsträckning som möjligt anordnas i handikappanpassade vallokaler. Verkel är
medvetet om atl det fortfarande finns ell anlal postkontor som inte är handikappanpassade
men strävar dock efter alt i takt med lillgängliga resurser förse postkontoren
med tekniska hjälpmedel för handikappade, när inte ombyggnad eller nybyggnad
kan åsiadkommas. Antalet poströslande var vid senasle valel 1,2 milj. och kan
förväntas stiga. Därmed lorde också väljare med rörelsehinder bli ännu fier
bland de poströstande.

Statens handikappr å d
uttalar:

Vallagskommillén
har lidigare i brev 1978-05-02 berett rådet lillfälle yttra sig över
riksdagsmotion rörande handikappvänliga vallokaler och eventuell översyn av
vallagen med anledning av handikappades behov.

Rådet
framförde då som sin mening - med hänvisning lill 9 kap. 6 § vallagen - alt med
lämpliga vallokaler måste avses lokaler som är tillgängliga även för
handikappade. Rådet ansåg all vallagen i della avseende inte behövde ändras om
det i molivtexlen till lagen och i senare utarbetade tillämpningsföreskrifter
klart och entydigt framgår atl såväl vallokalen som den yttre miljön i anslulning
till vallokalen ska vara lillgängliga för personer vilkas rörelseförmåga eller orienleringsförmåga
är nedsatt lill följd av ålder, handikapp eller sjukdom.

Vallagskommillén
anser atl del är naturligt all lolka det i vallagen använda uttrycket
"lämpliga vallokaler" så att dessa om möjligt (vår understrykning)
ska vara handikappanpassade. Rådel vidhåller sin lidigare uppfattning all lämpliga
vallokaler endasi kan vara sådana lokaler som är lillgängliga för alla medborgare.
Ändra lokaler är givetvis olämpliga. Rådel kan därför inte acceptera
reservationen om möjligt.

Enligt
vallagskommitténs mening är det värdefulll om valnämnden, i samband med
planeringen av valen, tar kontakt med handikappråd eller lokala
handikapporganisationer och inhämtar deras synpunkler på frågan om valel av
lämpliga vallokaler.

Rådet
instämmer i delta.

6
Övriga frågor

Angående
frågan om röstmottagning utanför vallokal anför postverket att förfrågningar då
och då har förekommii om alt la emot röster ulanför postlokal. Vallagen lämnar
dock ingen möjlighet alt tillmötesgå en sådan begäran. Även om en s. k.
transportabel valurna skulle kunna underiätla för t. ex. bilåkande väljare med
svåra handikapp atl själv kunna avlämna sin röst, ser verkel del som myckel
svårt atl under sådana förhållanden skydda valhemligheten. Redan vid instilutionsrösining
har verkel ibland beiydande problem med att skydda valhemligheten för
handikappade väljare. Del lorde vara ännu svårare alt lösa sådana problem
utomhus bland förbipasserande.

SIV
hade i framställning till RSV lagit upp frågan om invandrares röstning hos
svensk utlandsmyndighet. Denna framställning har behandlats av kommillén men inle
föranlett några förslag.

5/K
anför med anledning härav:

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:171 22

Kommillén
har inle funnil skäl alt föreslå någon ändring i vallagen om ökade möjligheter
för invandrare all rösta hos svensk utlandsmyndighet. SIV vidhåller emellerlid sin
uppfattning. Del är angeläget alt alla väljargrupper ges likvärdiga möjligheler
all utöva sin rösträtt. Några olägenheter av all genomföra SIV:s förslag har
inte anförts av kommillén.

Postverket
tillstyrker kommitténs förslag rörande värdepostnummer på ytterkuvert saml
anför rörande röstkort, valkuvert och omslag:

Belräffande
de av postverket framförda synpunkterna på utformning m. m. av röstkorten vill
vi nämna atl riksskatteverket och postverket f n. tillsammans undersöker vilka
ändringar som kan behöva göras för all uppnå de önskvärda förbättringarna.

Vad
gäller valkuvert I och innerkuvert 11 ser vi det som rimligt all någon form av
förändring av kuverten åsiadkommes senasi lill 1982 års val. Om man inle till valel
1982 kan la fram helt nya kuvert, som är så olika alt de inte rimligen kan
förväxlas av väljare, valförrättare eller röstmoitagare, bör nuvarande kuvert
bli föremål för förändring i samma syfte. De två kuverten är f. n. av samma sloriek
och färg. Texten är visserligen olika, men den skillnaden är enligt vår erfarenhel
inle tillräcklig. De två kuverten kan givelvis inle vara av olika sloriek, men
del ena kuvertet, lämpligen innerkuveriet, bör tillverkas i en klarl avvikande
färg.

Postverket
lillstyrker också kommitténs förslag om tid för preliminär rösträkning hos
valnämnden. Verkel önskar dock alt följande ändrade text i 13 kap. 9 § vallagen
övervägs. "Vid offentlig förrätlning som påbörjas så snart det kan ske,
dock tidigast onsdagen efter valdagen, om inte cenirala valmyndighetenföreskliver
annat, granskar valnämnden . . ." Denna text ger enligl verkel möjlighet atl
efter beslul av cenirala valmyndigheten starta sammanräkningen lidigare än
onsdagen, om speciella förutsättningar föreligger. Så kan 1. ex. vara fallel
vid omval av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige. Enligt 10 kap. 2 §
vallagen får cenirala valmyndigheten vid sådana val av landstingsledamöter och kommunfullmäklige
som ej omfaltar hela rikel bestämma all röslmottagning på postkontor (poslanslall)
ej skall anordnas på valdagen. Om så i någol fall besläms, bör mottagna ytterkuvert
med poströster nå valnämnden på måndagen efter valdagen i stället för på
tisdagen.

Länsstyrelsen
i Stockholms län, slulligen, anför:

På
anmodan av 1978 års vallagskommilté har länsslyrelsen i en promemoria den 31
maj 1978 angett frågor som länsstyrelsen anser böra behandlas av kommittén.
Länsstyrelsen framförde i promemorian sin uppfattning all en allmän sirävan
borde vara alt så myckel som möjligt förenkla handläggningsreglerna för de
tillfälliga funktionärerna i vallokalerna. Granskningar och bedömningar som inle
nödvändigtvis måste göras i vallokalen under valdagen - sent på kvällen och
under tidspress - borde hänskjutas lill valnämnden eller länsstyrelsen, som får
förutsättas ha i valfrågor mer insatt personal till förfogande och dessutom kan
arbeta under mer organiserade och lugnare förhållanden. Länsslyrelsen föreslog
därför, dels

att
valnämnden vid sin preliminära rösträkning (onsdagen efter valdagen)

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop, 1978/79:171 23

skulle
granska även de ytterkuvert som på valdagen i vallokal lagts åt sidan med slöd
av 13 kap. 3 § vallagen (och inlagts i omslagskuvert H), dels

all
man i vallokal skulle behöva använda endast ell omslagskuverl för alla valsedlar
som preliminärt inte skulle eller kunde tillgodoräknas vissl parti (ett omslagskuven
B -I- C).

Med
de föreslagna ändringarna skulle man enligt länsstyrelsens mening vinna

1
enklare regler för valförrätiarna
och därmed snabbare hantering av valmalerialel i vallokalen efter röstningens
avslutande

2
enklare och därmed billigare ulbildning
av valförrätiarna som aren myckel slor kår - enbart i Stockholms län över 6 000
personer

3
enhetligare och rikligare
bedömningar av valmalerialel - särskilt hanteringen av yiierkuverl är med
nuvarande syslem en risk ur säkerhetssynpunkt. Den preliminära rösträkningen
äger rum sent på kvällen efter en lång arbetsdag för valfunktionärerna och sker
under stor tidspress (resultat skall ringas in, protokoll skrivas, omslagskuverl
lackas m. m.). Under sådana förhållanden kan man inle garantera enhetliga och
rikliga bedömningar. Funklionärsfel får emellertid inte vara orsak lill all
väljare som poströstat kanske föriorar rätten alt rösta enbart på grund av alt ytterkuvert
sorterats fel och utsänts till fel valdislrikt eller på grund av all bedömningarna
vid granskningen av yiterkuverten inte skelt efter rikliga och enhetliga grander,
exempelvis varierande bedömningar av frågan om ytterkuvert blivit öppnat efier
tillslutandet eller ej. Valnämnden synes ha bättre förutsättningar atl vid sin poslröslräkning
på onsdagen efter valdagen hantera dessa ytterkuvert på ett riktigt och enhetligt
sätl.

Dessa
två ändringsförslag - liksom länsstyrelsens senare under hand framförda förslag
om atl man tidsmässigt bör begränsa kommunernas möjlighet atl beslula om
ändring i fråga om antalel ledamöter och suppleanter i fullmäktige - har inte
tagits med i delbelänkandels ändringsförslag. Om det inle är möjligl atl göra
dessa ändringar till 1979 års val föreslår länsstyrelsen all ändringama
genomförs i van fall lill 1982 års val.

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOTAB
Stockholm 1979 60247

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar i 4 dokument.

  1. Prop. 1980/81:170 om ändring i vallagen (1972:620), m.m. s. 33 i texten
  2. Bet. 1979/80:KU43 med anledning av motioner i vissa vallagsfrågor m. m. s. 11 i texten
  3. Rskr. 1978/79:296 i texten
  4. Bet. 1978/79:KU31 med anledning av propositionen 1978/79:171 om ändring i vallagen (1972:620) m. m. jämte motioner s. 1 · s. 6 · s. 12 i texten