Sök i Ratio Lex

om ändring i tryckfrihetsförordningen m. m.

70 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 55 av 70 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:179, om ändring i tryckfrihetsförordningen m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 Regeringens proposition

1978/79:179

om
ändring i tryckfrihetsförordningen m. m.

beslutad
den 22 mars 1979.

Regeringen
föreslår riksdagen att aniaga de förslag som har upplagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar

OLA
ULLSTEN

SVEN
ROMANUS

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås en beslämmelse i brottsbalken om straff för den som i
pornografisk bild skildrar barn och för den som sprider sådana bilder av barn.
För all möjliggöra ingripanden mol iryckta skrifter med barnpornogra-fiski
bildinnehåll föreslås också en ändring i tryckfrihetsförordningen.

Del
är avsett aU de nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 1980.

I Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 179

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179

1
Förslag till

Lag
om ändring i tryckfriheLsförordningen

Härigenom
föreskrivs att 7 kap, 4 j tryckfrihetsförordningen skall hu nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslogen Ivdelse

7 kap.

Med
beakiande av del i 1 kap, angivna syltet med en allmän iryckfrihet skall såsom otillåtet
yttrande i tryckt skrift anses sådan enligt lag straffbar framställning som innefaltar:

1, högförräderi,
förövat med uppsåt att riket eller del därav skall med

våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med ulländskl bistånd läggas

under främmande makl eller bringas i beroende av sådan makl eller au del av

riket skall sålunda lösryckas eller au ålgärd eller beslut av statschefen,

regeringen, riksdagen eller högsta domarmakien skall med utländskt bisiånd

framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets

förverkligande;

försök,
förberedelse eller stämpling till sådani högförräderi;

2,
krigsansliftan, såframt fara
för atl rikel skall invecklas i krig eller andra fientligheter framkallas med
utländskt bisiånd;

3,
uppror, förövat med uppsåt att
statsskicket skall med vapenmakt eller eljest med våldsamma medel omstörtas
eller att ålgärd eller beslul av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsla
domarmakien skall sålunda framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär
fara för uppsåtets förverkligande;

försök,
förberedelse eller stämpling lill sådant uppror;

4, landsförräderi
eller landssvek, i vad därigenom, då rikel är i krig eller

eljesl i lag meddelade beslämmelser om sådani brott äga tillämpning, någon

förieder krigsfolk hörande till rikets eller med rikel förbunden siais
krigsmakt

eller andra som äro verksamma för försvaret av riket till myteri, trolöshet
eller

modlöshet eller genotn osann framställning sprider misströstan bland

allmänheten eller begår annan dylik förrädisk gärning som är lill men för

försvaret eller för folk försörj ni ngen eller, om rikel är hell eller delvis

ockuperat av främmande makl ulan alt militärt motstånd förekommer, för

motsiåndsverksamheten;

försök,
förberedelse eller siämpling till sådani landsförräderi eller landssvek;

5, landskadlig
vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhet begår

gärning som avses under 4;

Senaste
lydelse I976-.955.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 3

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

6,
uppvigling, varigenom någon
söker förleda lill brottslig gärning, svikande av medborgeriig skyldighet eller
ohörsamhet mot myndighet;

7,
ryktesspridning till fara lör
rikets säkerhet, varigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade
bestämmelser om sådant brott äga lillämpning, någon sprider falskt rykte eller annat
osant påslående, som är ägnat att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till
främmande makt framför eller låter framkomma sådant rykie eller påstående;

8,
hot mol eller missaktning lör
folkgrupp av viss ras, med viss hudlarg, av viss nationellt eller etniskt
ursprung eller med viss trosbekännelse;

10.
förtal av avliden, om
gärning som avses under 9 är sårande för de efterlevande eller eljesl kan
anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne; eller

11.
förolämpning, varigenom någon
smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfiigt
beleende mot honom.

9, förtal, varigenom
någon utpekar annan såsom brottslig eller klandervärd

i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad atl utsätta denne
för

andras missaktning, dock ej om del med hänsyn till omständigheterna var

försvarligt atl lämna uppgift i saken och han visar alt uppgiften var sann
eller

att han hade skälig grund för den;

10.
förtal av avliden, om gärning som
avses under 9 är sårande för de efterlevande eller eljest kan anses kränka den
frid, som bör tillkomma den avlidne;

11.
förolämpning, varigenom
någon smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annal
skymftigt beleende mot honom; eller

12.
barnpornografibroti,
varigenom någon skildrar barn i pornograjisk bild med uppsåt att bilden sprides,
om inte gärningen med hänsyn lill omständigheterna är försvå/lig.

Denna
lag iräder i kraft den 1 januari 1980.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179

2
Förslag tiil

Lag
om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att i brottsbalken skall införas en
ny paragraf, 16 kap. 10 a ij, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap, 10 a

Den som skildrar barn i pornografisk bild med uppsåt au
bilden sprides eller som sprider sådan bild av barn dömes, om inte gärningen
med hänsyn lill omständigheterna är försvaiiig. för barnpornografibrott till böler
eller fängelse i högst sex månader.

Denna lag träder i kraft den I januari 1980.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 5

Uldrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-03-08

Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, Cars,
Gabriel Romanus, Tham

Föredragande:
statsrådet Sven Romanus

Lagrådsremiss med förslag tiil lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen, m. m.

1 Inledning

I
juni 1977 tillkallades en kommitté för alt utreda frågan om en ny ytirandefrihetsgrundlag.
Kommittén som anlog namnet yttrandefrihetsutredningen' avlämnade i oktober
1978 delbelänkandet (Ds Ju 1978:8) Barnpornografi. I betänkandet föreslås
ändringar i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken varigenom det skall bli
möjligt alt ingripa mol barnpornografi. Belänkandet - som också innehåller en
redogörelse för gällande regler och praxis - bör fogas lill protokollet i detta
ärende som bilaga I.

Efter
remiss har yitranden över betänkandet avgetls av justitiekanslern (JK),
riksåklagaren (RÅ), hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms lingsräii,
rikspolisstyrelsen, 1977 års sexualbroiiskommitté (Ju 1977:03), ulredningen (Ju
1977:08) om barnens räll, socialstyrelsen, statens biografbyrå, slalens filmgranskningsråd,
statens barnfilmnämnd, radionämnden, skolöverstyrelsen (SÖ), konsumentverket,
AB Svenska Pressbyrån, Allmänhetens pressombudsman (PO), Sveriges
videoproducenters förening, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd
(KLYS), Kooperativa Förbundel (KF), Pressens samarbetsnämnd (Publicistklubben,
Svenska journalistförbundet och Svenska tidningsutgivareföreningen).
Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU), Rädda
Barnens Riksförbund, Svenska bokförläggareföreningen. Svenska fologra-

'
Chefredaktören Hans Schöicr. ordförande, redaktören Anders Ehnmark, riksdagsledamoten
Bertil Fiskesjö, förbundsordföranden Anders Ljunggren samt riksdagsledamöterna
Lisa Mattson. Olle Svensson och Per Unckel,

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 6

fernas riksförbund, Sveriges förfailarlorbund samt
Sveriges Radio AB.

KLYS har förklarat sig instänmia i författarförbundets
yttrande och har därulöver anfört vissa synpunkler.

Konstnärernas riksorganisation (KRO) och Föreningen
svenska tecknare, vilka är medlemmar av KLYS, har instämt i sistnämnda
organisations yttrande i likhel med Svenska fotografernas riksförbund, som
därutöver anfört vissa synpunkter.

RÅ har bifogat yttranden från cheferna för
åklagarmyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö,

Yttranden har dessutom inkommit från Operation Ansvar,
Aktionen "Kamp mot porr och prostitution" samt Svenska facklärarlörbundets
stockholmsavdelning, som därvid har hänvisat till det yttrande RFSU har avgett.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 2.

2
F ö redragandens
ö verv ä ganden

Enligt 16 kap. II sj brottsbalken skall den som på eller vid allmän plals genom
skyltning eller annai liknande förfarande förevisar pornografisk bild på sätt
som är ägnat atl väcka allmän anstöt dömas för otillåtet förfarande med
pornografisk bild till böter eller fängelse i högst sex månader. Delsamma
gäller den som med posten sänder eller på annat sätt tillställer någon
pornografisk bild utan föregående beställning. Ännu en begränsning av rätten atl
sprida pornografi följer av bestämmelsen i 16 kap. 12 ij brottsbalken om
förledande av ungdom, I vissa fall kan också bestämmelser i 6 kap. brottsbalken
om sedlighetsbrott bli tillämpliga vid framställning av pornografiska bilder. Rälten
enligl 6 kap. tryckfrihetsförordningen atl sprida tryckta skrifter är begränsad
i enlighet med föreskrifterna i 16 kap. 11 och 12 ij§ brottsbalken. Utöver de
nu nämnda beslämmelserna finns inga straffbestämmelser som tar sikte på
pornografiska framställningar.

Föratt en framställning i tryckt skrift skall kunna leda
till straff gäller enligl tryckfrihetsförordningen speciella förulsäUningar.
Till en början måste framställningen vara strafföar enligt vanlig lag. Brottet
måste dessutom ha tagits upp i förordningens uppräkning av iryckfrihelsbrotl. Belräffande
ansvaret för innehållel i tryckt skrift gäller enligl förordningen i princip
alt endast en person är ansvarig. 1 fråga om periodisk skrift är del i regel utgivaren
som bär ansvaret och beträffande annan skrift i allmänhel författaren. För
framställningar i radio och TV finns regler i radioansvarighetslagen (1966:756)
och lagen (1978:480) om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio. Dessa
regler bygger i allt väsentligt på regleringen i tryckfrihetsförordningen. Bl.
a, hänvisas i lagarna beträffande frågan vilka yttranden som är sirafföara till
förordningens uppräkning av iryckfrihelsbrotl.

Frågan om elt förbud mol barnpornografi har på senare år
aktualiserats i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 7

riksdagen vid Rera tillfällen. När yttrandefrihetsuiredningen
tillsattes i juni 1977 tog jag också upp denna fråga särskilt i direktiven. Jag
uttalade bl, a. au den ut veck ling som har skelt på områdei visar atl en viss försiklig
vidgning u v del straffbara området kan vara motiverad när det gäller både film
och andra medier t. ex. iryckta skrifter och videogram (Dir 1977:71). Med
anledning av två motioner till riksmötet 1977/78 uttalade konstitutionsutskottet
(KU 1977/78:39) i april 1978 att det är i hög grad angeläget med åtgärder från
samhällets sida mot den ökande förekomsten av barn i pornografiska sammanhang, Ulskollel
hänvisade vidare till yttrandefrihetsutredningens arbeie och framhöll bl. a.
all lagstiftningsarbetet var inriktat på att så snabbt som möjligl lösa
hithörande frågor. Ulskollel hemställde alt riksdagen skulle förklara
motionerna besvarade med vad utskottet anfört. Riksdagen biföll utskottels
hemställan,

Ytlrandefrihetsutredningen har nu i elt delbetänkande
föreslagit ett förbud mot framställning och spridning av barnpornografi, Enligl
kommitténs mening måste avbildande av barn för sådana syften anses innefatta en
allvarlig kränkning av barnels integritet. Kommittén föreslår atl förbudsregler
skall las in dels i 16 kap, lOaij brottsbalken, dels i 7 kap, 4 ij tryckfrihetsförordningen.

En enig remissopinion delar kommitténs syn på
barnpornografi och tillstyrker elt förbud. Det har emellerlid yppats viss tveksamhel
rörande det lämpliga i atl bryla ut frågan till särskild behandling, Ell fölal
remissinstanser avstyrker atl så sker och förordar att man avvaktar tills man
har det samlade underlag fören lösning för all pornografi som yttrandefrihetsuiredningen
har i uppdrag all lägga fram. De fiesta finner dock alt skälen för en
dellösning är så slarka all man inle bör vänta.

Jag delar kommilléns och remissinslansernas allmänna inslällning
lill barnpornografi. Del avgörande är således om ölägenheterna med alt bryla ut
frågan om förbud mot barnpornografi från övriga närliggande spörsmål som kommillén
har all överväga är så kännbara atl etl uppskov ändå är att föredra. De frågor
som har särskilt intresse i sammanhanget är de som rör åtgärder mol pornografi
i allmänhel och våldsframslällningaroch dessulom frågan om atl avskaffa
filmcensuren för vuxna. Del är givet all del föreligger ett starkt samband
mellan barnpornografin och nu berörda frågor. Del är emellertid också tydligt
alt de problem som är förknippade med en kriminalisering har mindre räckvidd
och tyngd när det gäller barnpornografin än när det gäller området i övrigl.

Det måste också beaktas atl etl effektivt förbud mot
barnpornografi kräver ändring i tryckfrihetsförordningen, dvs. en gmndlagsändring.
För alt undvika tidsspillan är det därför vikligl all förslag kan föreläggas
riksdagen redan under innevarande valperiod. I annal fall kan den erforderliga
grundlagsändringen sannolikt inte träda i kraft förrän efter 1982 års allmänna
val.

Mol bakgrund av det anförda delar jag kommilléns och fiertalel
remissin-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 8

stansers
uppfattning au frågan om en kriminalisering av barnpornografin bör las upp
redan nu. Det äremellertid givet atl de lösningar som jag kommer alt förorda i detla
sammanhang bör övervägas på nytt i samband med behandlingen av kommitténs
slutbetänkande.

Som
motiv för kriminaliseringen har kommittén hänvisat till den iniegri-letsskada
som kan uppkomma när barn medverkar vid tillkomsten av pornografiska alster.
Detta motiv har i regel godtagits av remissinstanserna. Även jag anser all
detta skäl är tillräcklig grund för etl förbud. De barn som medverkar kan
normalt inte bedöma innebörden och konsekvenserna av sin medverkan. Man kan inle
heller bortse från de skadeverkningar som kan drabba dessa barns syn på
sexualiteten. Som har framhållits under remissbehandlingen kan som ytterligare
moliv för en kriminalisering anföras all framställning och spridning av
barnpornografiska alster är kränkande för barn över huvud tagel.

Den
föreslagna kriminaliseringen innebär en begränsning av den grundlagsfästa
yttrandefriheten. Sådana begränsningar får enligt 2 kap. 13 S regeringsformen
göras endasi om särskilt viktiga skäl föranleder del. Kommittén har funnit att
sådana skäl föreligger. Jag delar den uppfaUningen och anser alllså alt en
kriminalisering bör komma till stånd.

Vid
remissbehandlingen har även andra skäl fören kriminalisering än de nu nämnda
anförts. Bl. a. har det sagts all den gärning som skall förbjudas bör ses som elt
mot barnet riktat sexualbrott och all en strafföestämmelse därför borde las in
i 6 kap. brottsbalken. Sexualbrottskommitlén hör lill dem som har diskuterat
detta skäl för en kriminalisering. Kommittén har därvid förulskickal alt den i
sill forlsalia arbeie skall överväga denna fråga närmare. I andra yitranden har
ifrågasatts om inte hänsynen till tukt och sedlighet är etl bärande motiv fören
strafföestämmelse. Enligl min mening borde ytteriigare grunder för
kriminalisering som sålunda har anförts prövas försl när resultatet av sexualbroitskommilléns
och yltrandefrihetsutredningens fortsalla arbeie med dessa frågor föreligger.

Motivet
för kriminaliseringen har samband med hur del straffbara området bör avgränsas.
Ytlrandefrihetsutredningen har stannat för all enbart bilder skall omfattas av
förbudet men all del å andra sidan skall gälla alla slags bilder, dvs. även
tecknade bilder. Som skäl för atl kriminalisera också tecknade bilder har
kommittén anfört all del inte kan uleslulas all levande modell har begagnats
vid framställningen. Detla har kritiserats vid remissbehandlingen. Å andra
sidan har en del instanser ifrågasatt om inle även andra framställningar än
bilder borde kriminaliseras.

Atl
nu utsträcka förbudet till annal än bilder och längre än vad kommillén har föreslagil
kan enligl min mening inte komma i fråga. Jag delar Kommilléns uppfattning atl
även tecknade bilder med barnpornografiskt moliv bör omfattas av en
förbudsregel. Som skäl för kriminalisering kan här i första hand åberopas atl
bilder av denna typ är kränkande för barn över huvud laget, inle bara för del
barn som kan ha använls som modell.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 9

En
strafföestämmelse om barnpornografi bör alltså i princip gälla bilder av alla slag.
Av särskild praktisk betydelse är givetvis bilder i tryckta skrifter, fotografiska
bilder, däri inbegripet film saml bilder som förmedlas med TV-teknik eller
videogram.

När
det gäller frågan vad en bild skall föreställa för all falla inom del sirafföara
området anserjag i likhel med ulredningen all strafföarheien inle bör begränsas
till bilder där barn är inbegripna i handlingar som uppenbarligen har en
sexuell innebörd. Med hänsyn till motivet för kriminaliseringen bör
bestämmelsen också kunna gälla t. ex. pornografiska bilder där barn förekommer
tillsammans med en eller fiera vuxna personer som utför sådana handlingar.

Som ulredningen
har framhållit kan man även länka sig fall där ell barn, t, ex. genom speciella
kameraarrangemang framställs på ell sätl som är ägnat alt vädja lill
sexualdriften ulan all det avbildade barnet kan sägas ha dellagil i elt
sexuellt beteende vid avbildningen. Enligl min mening är i sådana fall en viss
försiktighet påkallad så atl del sirafföara området inle blir alltför vidsträckt
eller svårbestäml. Det är t. ex. givet all del inle kan komma i fråga alt strafföelägga
all avbildning av nakna barn eller alla bilder där ett barns könsorgan kan
urskiljas även om sådana bilder skulle kunna stimulera en del människors
sexualdrift. För atl en bild av ell barn skall vara straffbar mäste del fordras
all den enligl vanligt språkbruk och allmänna värderingar är pornografisk.

Uppenbarligen
är det förenat med svårigheier all i lagtext åsiadkomma en skarp avgränsning av
det sirafföara områdei. Del kan därför inle undvikas all man måste beskriva della
område i tämligen allmänna ordalag och atl den närmare avgränsningen i viss mån
lår ske i rättstillämpningen. Enligl min mening är det lämpligt alt i broitsbeskrivningen
begagna uttrycket pornografisk bild. Detla uttryck förekommer redan i
bestämmelsen i 16 kap, 11 § brottsbalken om skyllningsförbudet och torde inte
behöva föranleda några särskilda svårigheier vid tillämpningen.

Beträffande
vad som skall förslås med barn har kommittén anfört atl bestämmelsen syftar lill
atl skydda unga människor vilkas könsmognadsprocess inle är avslutad, alt
någon åldersgräns inle bör anges saml all den närmare gränsdragningen fär
ankomma på rällslillämpningen. Några remissinslanser har kriliseral uiredningens
ståndpunkt och förordal en åldersgräns.

Som
RÅ har påpekat skulle det emellertid medföra slora ölägenheter atl begagna sig
av en bestämd åldersgräns, bl. a. därför att det skulle leda lill atl barnets
identitet skulle behöva fastställas, Della skulle i sin lur kunna orsaka ytteriigare
kränkning av det avbildade barnets integritet. Bl. a. på de skäl sorn RÅ har
anfört vill jag ansluta mig lill kommitténs uppfattning på denna punkt.

I likhet med kommittén
anser jag vidare atl strafföestämraelsen bör. innehålla ett uttryckligt
undantag for vissa fall. Detla undantag bör gälla

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 10

gärningar
som är försvarliga t, ex, av konstnärliga eller vetenskapliga hänsyn eller som
led i en allvarligt syftande nyhetsförmedling.

Som
kommittén har föreslagit börden nya strafföestämraelsen las in som en ny lOaij
i 16 kap, brottsbalken. För att bestämmelsen skall kunna lillämpas i fråga om
framställningar i tryckta skrifter och i TV-sändningar fordras ocksä en ändring
i 7 kap, 4 ij tryckfrihetsförordningen.

Kommittén
har föreslagit atl barnpornografibrou skall kunna straffas med böter eller
fängelse i högst sex månader. Delta är samma straffskala som den som gäller för
otillätet förfarande med pornografisk bild och förledande av ungdom. Några remissinslanser
har förordal alt straffmaximum för barnpornografibrou besläms till fängelse i etl
år.

Även
om skäl kan anföras för en strängare straffskala än den kommittén har
föreslagit vill jag f n. inle förorda all man frångår kommittéförslagei. Även
denna fråga lar övervägas på nylt under det fortsatta arbetet på en yitrandefriheisgrundlag.
Straffet bör därför nu bestämmas lill böter eller fängelse i högst sex månader.

3 Upprättade lagförslag

1
enlighel med vad jag nu har anfört har inom justiliedepartemeniei upprättats
förslag till

1,
lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen,

2,
lag om ändring i brottsbalken.

Förslagen
bör fogas till protokollet i della ärende som bilaga i'.

4 Hemställan

Jag
hemställer all lagrådels yttrande inhämtas över de upprättade lagförslagen.

5 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighel raed föredragandens hemställan.

'
Bilagan har utelämnats här. Förslagen är likalydande med dem som har fogats till
propositionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
Förslag till

Lag
om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrives
alt 7 kap, 4 ij tryckfrihetsförordningen skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 kap. 4ij Med beakiande
av det i I kap. angivna syftet med en allmän tryckfrihet skall såsom otillåtet
yttrande i tryckt skrift anses sådan enligl lag strafföar framställning som
innefattar;

1. högförräderi,
förövat med upp

såt att riket eller del därav skall med

våldsamma eller eljest lagstridiga

medel eller med utländskt bistånd

läggas under främmande makl eller

bringas i beroende av sådan makt

eller att del av rikel skall sålunda

lösryckas eller att åtgärd eller beslul

av statschefen, regeringen, riks

dagen eller högsla domarmakten

skall med utländskt bisiånd fram

tvingas eller hindras, såframt gär

ningen innebär fara för uppsåtets

förverkligande;

försök,
förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;

2.
krigsansliftan, såframt fara
för att riket skall invecklas i krig eller andra fientligheter framkallas med utländskt
bisiånd;

3.
uppror, förövat med uppsåt att statsskicket
skall med vapenmakt eller eljesl med våldsamma medel omstörtas eller alt ålgärd
eller beslul av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsla domarmakien skall
sålunda framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för
uppsåtels förverkligande;

försök,
förberedelse eller stämpling lill sådani uppror;

4. landsförräderi
eller landssvek, i

1. högförräderi,
förövat med upp

såt alt riket eller del därav skall med

våldsamma eller eljest lagsiridiga

medel eller med ulländskl bisiånd

läggas under främmande makl eller

bringas i beroende av sådan makl

eller alt del av riket skall sålunda

lösryckas eller att åtgärd eller beslut

av statschefen, regeringen, riks

dagen eller högsla domarmakten

skall med utländskt bisiånd fram

tvingas eller hindras, såframt gär

ningen innebär fara för uppsåtels

förverkligande;

försök,
förberedelse eller stämpling till sådani högförräderi;

2.
krigsansliftan, såframt fara
för att riket skall invecklas i krig eller andra fientligheter framkallas med ulländskl
bisiånd;

3.
uppror, förövat med uppsåt att statsskicket
skall med vapenmakt eller eljesl med våldsamma medel omstörtas eller atl ålgärd
eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsla domarmakien skall
sålunda framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för
uppsåtets förverkligande;

försök,
förberedelse eller stämpling lill sådani uppror;

4. landsförräderi
eller landssvek, i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179

Nuvarande lydelse

vad därigenom, då riket är i krig eller eljest i lag
meddelade bestämmelser om sådani broil äga lillämpning, någon förleder
krigsfolk hörande lill rikets eller med riket förbunden stats krigsmakt eller
andra som äro verksamma för försvaret av rikel till myteri, trolöshet eller
modlöshet eller genom osann framställning sprider misströstan bland allmänheten
eller begår annan dylik förrädisk gärning som är till men för försvaret eller
för folktorsörjningen eller, om riket är helt eller delvis ockuperat av
främmande makt utan alt militärt motstånd förekommer, för motsiåndsverksamheten;

försök, förberedelse eller stämpling till sådani
landsförräderi eller landssvek;

5, landsskadlig vårdslöshet, i vad

därigenom någon av oaktsamhet

begär gärning som avses under 4;

6,
uppvigling,
varigenom någon söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgeriig
skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet;

7,
ryktesspridning
till fara för rikets säkerhet, varigenom, då riket är i krig eller eljest i lag
meddelade bestämmelser om sådant broli äga tillämpning, någon sprider falskt
rykte eller annal osant påstående, som är ägnat alt framkalla fara för rikets
säkerhet, eller till främmande makl framför eller låter framkomma sådant rykte
eller påslående;

8,
hot mot eller
missaktning för folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg, av vissl nationellt
eller etniskt ursprung eller med viss trosbekännelse;

14

Föreslagen lydelse

vad därigenom, då rikel är i krig eller eljest i lag
meddelade bestämmelser om sådani brotl äga tillämpning, någon förleder
krigsfolk hörande till rikets eller med riket förbunden stats krigsmakt eller
andra som äro verksamma för försvaret av riket till myteri, trolöshet eller
modlöshet eller genom osann framställning sprider misströstan bland allmänheten
eller begår annan dylik förrädisk gärning som är lill men för försvaret eller
för folkförsörjningen eller, om rikel är helt eller delvis ockuperat av
främmande makt ulan alt militärt motstånd förekommer, för motsiåndsverksamheten;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant
landsförräderi eller landssvek;

5.
landsskadlig
vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhet begår gärning som avses under
4;

6.
uppvigling,
varigenom någon söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig
skyldighet eller ohörsamhet mol myndighet;

7.
ryktesspridning
till fara för rikels säkerhet, varigenom, då rikel är i krig eller eljesl i lag
meddelade beslämmelser om sådani brott äga tillämpning, någon sprider falskt
rykte eller annal osant påstående, som är ägnat att framkalla fara för rikels
säkerhet, eller lill främmande makt framför eller låter framkomma sådant rykte
eller påstående;

8.
hot mol eller
missaktning för folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg, av visst nationellt
eller etniskt ursprung eller med viss trosbekännelse;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 II

', Bilaga 1

ft JUSTITIE-

! DEPARTEMENTET

Barnpornografi betänkande av yttrande-ftihetsutredningen

Ds Ju 1978:8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179

Till Statsrådet och chefen för justitiedepartementet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den
9 juni 1977 bemyndigade regeringen chefen för justitiedepartementet all tillkalla
en kommitté med högsi sju ledamöler för all utreda frågan om en ny ytirandefrihetsgrundlag.

Med stöd av della
bemyndigande förordnade departementschefen den 9 juni 1977 chefredaktören Hans Schöier
lill ordförande i kommittén. Vidare förordnade han samma dag lill ledamöler i kommiuén
redaktören Anders Ehnmark, riksdagsledamoten Bertil Fiskesjö,
förbundsordföranden Anders Ljunggren saml riksdagsledamöterna Lisa Mattson,
Olle Svensson och Per Unckel.

Kommittén
har antagit namnet yttrandefrihetsuiredningen.

Den
11 juli 1977 förordnades numera rättschefen Claes Eklundh, hovrättslagmannen
Erik Holmberg och universitetslektorn Torbjörn Vallinder att som sakkunniga
biträda kommittén.

Till
sekreterare i kommillén förordnades den 11 juli 1977 rådmannen Carl Behrraan.
Den 11 november 1977 förordnades hovrättsassessorn Anders Påhlman lill
biträdande sekreterare.

Yttrandefrihetsuiredningen
fär härmed överlämna delbetänkande angående barnpornografi. 1 arbetet därmed har
uiredningens samlliga ledamöter och sakkunniga deltagit.

Särskilt
yttrande har avgivits av Unckel.

Uiredningens
arbeie fortsäller.

Slockholm
i sepiember 1978 Hans Schöier

Anders Ljunggren Per Unckel
/Carl Behrman

Anders
Ehnmark Bertil Fiskesjö

Lisa
Mallson Olle Svensson

Anders
Påhlman

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen Ivdelse

15

opaginerad Kontrollera mot PDF

9. förtal,
varigenom någon utpekar

annan såsom brottslig eller klander

värd i sitt levnadssätt eller eljest

lämnar uppgift som är ägnad att

utsätta denne för andras missakt

ning, dock ej om del med hänsyn till

omständigheterna var försvariigt alt

lämna uppgift i saken och han visar

atl uppgiften var sann eller att han

hade skälig grund för den;

10.
förtal av
avliden, om gärning som avses under 9 är sårande för de efterievande eller
eljest kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne; eller

11. förolämpning, varigenom någon smädar
annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfiigt
beteende mot honom.

9. förtal,
varigenom någon utpekar

annan såsom brottslig eller klander

värd i sitt levnadssätt eller eljest

lämnar uppgift som är ägnad att

utsätta denne för andras missakt

ning, dock ej om det med hänsyn till

omständigheterna var försvarligt atl

lämna uppgift i saken och han visar

att uppgiften var sann eller all han

hade skälig grund för den;

10,
förtal av
avliden, om gärning som avses under 9 är sårande för de efterievande eller
eljest kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne;

11, förolämpning, varigenom någon
smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfiigt
beteende mot honom; eller

12. barnpornografibroti,
varigenom

någon med bild av barn framställer

sexuellt beteende, dock icke om fram

ställningen är försvarlig med hänsyn

till sill syfte och sill sammanhang.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den I januari 1980.

2 Förslag till

Lag om
ändring i brottsbalken

Härigenom
föreskrives alt i brottsbalken skall införas en ny paragraf 16 kap, 10 a ij, av
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen lydelse

16 kap.

10 a §

Den som med bild av barn framställer sexuellt beteende
eller som sprider sådan bild dömes, om icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

Jramsiällningen är jörsvarlig med hänsyn till sitt syfte
och sill sammanhang, för barnpornografibroti till böter eller fängelse i högst
sex månader.

Denna lag träder i kraft den I januari 1980.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 17

1 Inledning

Ytlrandefrihetsutredningen
har i uppdrag all förslärka del konstitutionella skyddel för yttrandefriheten
genom en grundlagsreglering efter mönsier av tryckfrihetsförordningen (TF).
Huvuduppgiften är atl skapa ell regelsyslem som på samma detaljerade sätt som TF
ställer upp hinder för sådana ingrepp från del allmännas sida som kan skada
förutsättningarna för ett fritt åsiktsutbyte.

Utredningen har inlett silt
arbeie med ati kartlägga villkoren för de medier och uttrycksformer som i dag
har sin yttrandefrihet ofullständigt reglerad. Centrala uppgifter blir att
överväga formerna för en enhetlig grundlagsreglering av yttrandefriheten och
för den rättsliga prövningen av yttrandefrihets-broll. Att ytterligare
förbättra yttrandefrihetens villkor är uiredningens uppdrag och ambition.

1 direktiven förklaras alt
ulredningen i alll väsentligt bör utgå från gällande rättsläge i fråga om
brottskatalogens innehåll och avfattning. Men på en punkl anvisar direktiven en
mera ingående behandling av det strafföelagda områdets omfattning. Det gäller
pornografi och våldsframställningar.

De
aktuella avsnitten i direktiven lyder som följer:

"Om
kommillén i likhel med filmcensurulredningen skulle stanna för alt
vuxencensuren bör avskaffas, lår den bl. a, överväga om i stället - såsom filmcensurulredningen
förutsatte - möjligheterna lill efterhandsingripanden bör utvidgas i någon mån
genom en beslämmelse rörande pornografi och våldsframslällningar. Del kan
nämnas atl förslag lill en sådan beslämmelse lades fram av kommillén för lagsiiftningen
om yttrande- och tryckfrihet i betänkandet (SOU 1969:38) Yttrandefrihetens
gränser. Som jag kommer all närmare utveckla i det följande kan del även i övrigl
finnas skäl lill en sådan försiklig uividgning av det sirafföara områdei."

"Pä
en punkl bör kommittén emellerlid mera ingående behandla frågan om del strafföelagda
områdets omfattning. Sora jag redan har nämnl kan del visa sig lämpligt all någol
vidga delta om filmcensuren för vuxna avskaffas. En utgångspunkt skulle här
kunna vara del förslag lill en yttersta gräns för pornografi och våldsframslällningar
sora föreslogs av koramitlén för lagstiftningen om yttrande- och tryckfrihet.
Den utveckling som har skett på pornografiområdel med bl. a. bilder av barn i sexuella
situationer visar att en viss försiklig uividgning av det sirafföara områdei
kan vara moliverad också vad gäller framställningar i andra raedier än film, t.
ex. tryckta skrifter och videogram."

"Bland
de ämnen som lämpligen kan behandlas under en första utredningsetapp kan
näranas frågorna om regleringens uppläggning i slorl, vilka medier som bör
omfattas av regleringen och i vilken utsträckning bestämraelserna ora dessa
skall bygga på de principer som i dag utmärker skyddel för

tryckfriheten. Andra
spörsmål av iniresse i en försia omgång gäller

det evenluella införandet
av en strafföestämmelse rörande pornografi och

2 Riksdagen
1978/79. 1 saml. Nr 179

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 18

våldsframslällningar.
Kommittén bör såvitt gäller den senast nämnda frågan vara oförhindrad all lägga
fram ett författningsförslag med sikte på ett första riksdagsbeslut redan under
denna valperiod,"

Som synes är frågan om en
inskränkning av yttrandefriheten på dessa områden i direktiven väsentligen
kopplad till behandlingen av filmcensuren för vuxna. Den samlade prövningen av
pornografi- och våldsfrågan bör således knytas lill en kommande behandling av
vuxencensuren. Fördel lalar också - uiöver direktiven - del förhållandet all
forskningsläget behöver ytterligare kartläggas och belysas, innan några
välgrundade slutsatser kan dras om effeklerna av våldsframslällningar.

I
riksdagen har på senare tid frågan om pornografi och våldsframställningar diskuterats
med ökad intensitet. Särskild uppmärksamhet har ägnats exploateringen av barn
som pornografiska motiv. Starka krav har rests på ålgärder som kan förhindra
den.

Ulredningen
har mot den bakgrunden funnil del naturligt att ta fasla på att den enligl
direktiven är oförhindrad atl på det här områdei lägga fram ett förfatiningsförslag
med sikte på ell första riksdagsbeslut redan under denna valperiod. Av skäl som
angetts har förslaget begränsats lill alt gälla barnpornografin. Med
utredningen har ändå vall alt i viss utsträckning belysa också angränsande
frågeställningar.

2 Gällande regler och praxis

Rätten
atl publicera våldsskildringar och pornografi är i dag prakiiski laget obegränsad
i Sverige. Den har dock underkastats etl par begränsningar som gäller spridning
och exponering.

Såväl
våldsskildringar som pornografiska framställningar kan i vissa fall vara
utformade så att de kan anses uppmana lill brotl eller förleda lill brottslig gärning.
I sådana fall kan framställningarna innebära uppvigling och därmed vara sirafföara
enligl 16 kap. 5 § brottsbalken. På grund av bestäraraelsen i 7 kap. 4 § 6 TF
är fraraställning sora innefattar uppvigling otillåtet yttrande i tryckt skrift
och alllså tryckfrihelsbroll.

Tidigare
gällde etl allmänl förbud mol framställning och spridning av pornografiska
alster. Förbudet uttrycktes i 16 kap. 11 § försia slyckel brottsbalken på
följande säll: "Sårar någon tukt och sedlighet genora framställning i
skrift eller bild eller genom all saluhålla, förevisa eller annoriedes sprida
skrift eller bild, dömes för sårande av tukt och sedlighet lill böler eller
fängelse i högst sex månader." En molsvarande beslämmelse fanns i 7 kap. 4
§ 14 TF.

År 1965 tillkallades en
kommitté raed uppdrag atl se över bl. a. bestämmelsen om sårande av tukt och
sedlighet med utgångspunkt från en i princip obegränsad yurande- och iryckfrihet.

I
sitt slulbelänkande (SOU 1969:38) Yttrandefrihetens gränser föreslog kommittén
au den då gällande bestämmelsen i 16 kap. 11 § försia stycket

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 19

brottsbalken
skulle ersättas dels av ett allmänt förbud mol framställning och spridning av
grovt sedlighetssårande eller uppenbart förråande framställningar, dels av en
bestämmelse med följande lydelse: "Den som pä allmän plats eller eljesl
offentligen utställer eller förevisar sedlighetssårande framställning eller
som eljesl sprider sådan framställning utan hänsyn till mottagarens inställning
därtill, dömes för olaga spridning lill böter eller fängelse i högst sex
månader."

Kommittén
föreslog vidare atl 7 kap, 4 ij 14 TF skulle ändras till att avse sådan enligl
allmän lag strafföar framställning som innefatlar kränkande av den allmänna
känslan för anständighet genom grovt sedlighetssårande eller uppenbart
förråande innehåll.

Genom
förslaget om elt allmänt förbud mol grovt sedlighetssårande eller uppenbart
förråande framställningar, vilket således skulle gälla även tryckta skrifter, ville
kommittén åsiadkomma atl yttrandefriheten när det gällde sedlighetssårande
framställningar blev mycket vidsträckt men atl dock en "yttersta
gräns" för yttrandefriheten på områdei bibehölls, Dessulom ville koraraittén
begränsa raöjligheten all publicera de grövsta våldsskildringarna.

Koraraittén ansåg atl del
- för atl möjliggöra den föreslagna utvidgningen av yttrandefriheten - var
nödvändigt att i viss mån begränsa rätten au sprida sådana sedlighetssårande
alster, som föll ulanfördel föreslagna förbudet mol grovt sedlighetssårande
eller uppenbart förråande framställningar. Den föreslagna beslämmelsen om olaga
spridning syftade enligl koraraittén lill att förhindra skyltning med
pornografiska alster och sådan spridning därav som sker ulan atl den enskilde aklivl
medverkar för alt lå del av framställningen.

Komraitténs
förslag om en yttersta gräns för rätlen alt publicera våldsskildringar och
pornografi ledde inte till lagstiftning.

I
remiss lill lagrådet (prop. 1970:125) anförde dåvarande departementschefen aU
del fanns anledningania aU 16 kap. 11 § försia slyckel brottsbalken i dess då
gällande lydelse inte längre svarade mol rådande samhällsuppfattning. Han
förklarade vidare att samhällel inle bör göra andra inskränkningar i
yttrandefriheten än dem som är nödvändiga för atl värna om andra beiydande allraänna
eller enskilda inlressen och frarahöll all den enskilde i vidaste möjliga
omfattning själv bör lå bestämraa vilka framställningar i skrift, bild eller
andra medier han skall la del av. I propositionen föreslogs atl den dåvarande beslämmelsen
i 16 kap. Il § försia slyckel brottsbalken och dess motsvarighet i TF skulle
upphävas hell.

Rörande
kommilléns förslag om en begränsning av rälien all sprida sedlighetssårande
framställningar anförde departementschefen i huvudsak följande. Ulvecklingen
har gäll i riklning mol en alllmer ohämraad spridning av avancerade
pornografiska alster bland personer som själva inte vill ta del av dem. Det är
angelägel all bryla denna ulveckling, lämpligen genom elt siraffsanklionerat
förbud mol vissa former av spridning av pornografiska

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 20

bilder,
Rälten atl skylta med eller på annat liknande sätt förevisa pornografiska bilder
på eller vid allmän plals borde begränsas efiersom ingen bör påtvingas
pornografiska framställningar mot sin uttalade önskan. Lagstiftaren borde
också ingripa mot den form av spridning som består i utsändning per post till
personer som inte beställt materialet.

Förbudet
föreslogs bli intaget i 16 kap, 11 S brottsbalken i stället förden ditlillsvarande
bestämmelsen om sårande av tukt och sedlighet. Det förutsatte en begränsning av
spridningsrätten i TF och bestämmelsen därom borde tas in i 6 kap 2 ij TF.

Efter
vissa justeringar i det fortsatta lagstiftningsarbetet antog riksdagen den
föreslagna bestämmelsen om begränsningar i spridningsrällen. Ändringarna i TF
och brottsbalken trädde i kraft den 17 februari 1971 (SFS 1971:29 och 1970:225).
16 kap. 11 ij brottsbalken har därefter följande lydelse: "Den som på
eller vid allmän plals genom skyltning eller annat liknande förfarande förevisar
pornografisk bild på sätt som är ägnat atl väcka allmän anstöt dömes för olillåiei
förfarande med pornografisk bild lill böler eller fängelse i högst sex månader.
Detsamma gäller den som med posten sänder eller på annat sätt tillställer någon
pornografisk bild ulan föregående beställning."

Statistiska
centralbyrån har till utredningen lämnat följande uppgifter om antalel fällande
domar för brouei olillåiei förfarande med pornografisk bild i hela rikel: år
1971 fem, 1972 sju, 1973 fem, 1974 ingen, 1975 en och 1976 en. Dessulom har förekommii
två åtalsunderlåtelser år 1971 och en år 1973,

Skyllningsförbudet
har varit föremål för högsta domstolens prövning i ett fall (refererat i Nyll
Juridiskt Arkiv,avd. 1,1974 s. 516). Den tilltalade dömdes för otillåtet
förfarande med pornografisk bild till 40 dagsböter, varjämte de i målel akluella
filmaffischerna förklarades förverkade.

Någon
mera systematisk övervakning av skyllningsförbudels efterievnad förekommer
tydligen inte någon annanstans än i Slockholm, Polisen där har under hand
lämnat ulredningen följande uppgifter om hur denna övervakning går lill. Med
oregelbundna intervaller gör polispersonal inspeklionsturer på ställen där
pornografisk skyltning förekommer notoriskt. Om polisen finner att skyltningen
närmar sig gränsen för vad som anses tillåtet, påpekar man detla för den för skyltningen
ansvarige. Som regel rättar sig denne efter polisens påpekanden. Åtgärder vidlas
bara mot skyltning med samlagsbilder. Andra pornografiska bilder anses inte
åtkomliga enligt rådande rättsuppfattning. Anmälningar om överträdelser kommer
sällan från allmänheten.

Genom
all sköta övervakningen på det sättet anser man sig inom polisen ha nåll en alll
bällre efterlevnad under senare år. Antalel förundersökningar om otillåtet
förfarande med pornografisk bild är i stadigt sjunkande och anlalel åtal för sådani
brott har varil sammanlagl högst fem under de senasle tre-fyra åren.

Enligl
uppgifter från polisen i Göieborg och Malmö har man där inte någon på liknande
sätt anordnad övervakning av efterlevnaden av skyllningsförbudet. Men man säger
sig inle heller ha några som helst problem med

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 21

pornografisk skyltning där. Frekvensen av ärenden om otillåtet
förfarande med pornografisk bild uppges vara myckel låg.

Ännu en begränsning av rätten alt sprida pornografi och
även våldsskildringar följer av bestämmelsen i 16 kap. 12 S brottsbalken om
förledande av ungdom. Genom lagrummet kriminaliseras spridande bland ungdom av
skrift eller bild som genom sill innehåll kan verka förråande eller eljest
medföra allvarlig fara för de ungas sedliga fostran,

Uiöver de berörda begränsningarna finns i svensk lagsliftning
inga allmängiltiga inskränkningar i rälten atl publicera våldsskildringar eller
pornografi. För framställningar i radio och TV och offentligt förevisad film
gäller dock särskilda regler.

Beträffande radio och TV styrs programinnehållet f n. av
radiolagen (1966:755) och radioansvarighelslagen (1966:756) samt av avtalet
mellan staten och Sveriges Radio, Såviii gäller yttranderrihetsbrolten överensstämmer
denna reglering med vad som gäller för iryckta skrifter. Av iniresse i
sammanhanget är all riksdagen, då den nyligen beslulade om radions och
televisionens fortsatta verksamhei, uttalade atl inslagen av våld i underhållningsprogrammen
bör minskas så långt som möjligl (se KrU 1977/78:24 s. 47).

Innehållet i film, som visas offentligt, regleras i
förordningen (1959:348) med särskilda bestämmelser om biografföreställningar m.
m. (biografförordningen). Där föreskrivs bl. a. att film, som är avsedd för
offentlig visning för vuxna, inle lar godkännas för visning, om den kan verka
förråande eller skadligl upphetsande eller förleda till brott, och inte heller
om förevisandet finnes uppenbarligen strida mol lag.

Belräffande filmvisning för barn gäller särskilda,
strängare regler.

1 fråga om offenilig tillställning finns beslämmelser i
allmänna ordnings-stadgan (1956:617). Pornografisk föreställning fordrar
tillstånd av polismyndigheten. Person under 18 år far inte medverka vid sådan
föreställning och där Iir inle förekomma förråande sexuella eller sadistiska
beteenden.

På ell särskilt område, nämligen när del gäller s, k,
barnpornografi, begränsas möjlighelerna atl producera skildringar i fotografisk
eller liknande bild av strafföestämmelserna i 6 kap, 3 och 6 §§ brottsbalken om
olukt med barn och otukligi beteende. 1 de fall då de avbildade handlingarna
består i könsligi uragänge med barn eller sedlighetssårande beröring av barn
kan alllså själva produkiionen av framställningarna innefatta brott. Det bör
dock påpekas all många barnpornografiska skildringar inte torde förutsätta
brottsligt förfarande vid själva framställningen.

Också
barnavårdslagstiftningen ger i viss utsträckning skydd mol all barn utnyttjas
för produklion av pornografiska skildringar. Men med stöd av barnavårdslagen
kan i princip åtgärder vidtas endast mot barnet självt eller dess vårdnadshavare.
Andra än indirekl verkande hinder mol alt utomstående utnyttjar barnet i sådan
verksamhei kan inle resas med hjälp av barnavårdslagen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 22

Avslutningsvis
kan nämnas atl Pressens opinionsnämnd inle tar ställning lill våldsskildringar
eller pornografi i vidare mån än som erfordras för alt skydda identifierbar,
enskild person mot publicitetsskador.

3 Debatten i riksdagen

På
senare år har pornografi frågorna vid åtskilliga tilllallen aktualiserats i riksdagen.

Frågan
om hinder mot tryckning och spridning i Sverige av tryckalster där barn framslälls
som sexualobjekl togs upp av Karin Söder (c) i en fråga (1975:76) lill
dåvarande justitieministern. Denne svarade den 20 februari 1975 atl tidigare erfarenheler
av pornografilagsliflning och dess lillämpning visade hur ineffektiva strafföestämmelser
är som riktar sig mot framställningens innehåll och hursvårt det är all
avgränsa det siraffvärda områdei. Enligl hans mening fanns inte anledning alt
överväga allmänna inskränkningar i iryckfrihelen eller spridningsrällen för att
förhindra sådana speciella företeelser. Inte heller föreföll del honom
ändamålsenligt atl ingripa mol pornografi med visst innehåll hur frånstötande innehållel
än kunde te sig. Han ansåg atl gällande bestämmelser i 16 kap. 11 och 12 §§
brottsbalken var tillräckliga. Karin Söder hänvisade i den efterföljande
debatten till del lagstiftningsarbete på det berörda områdei som pågick i
Västtyskland och till elt aktuellt mord på en fiicka, där gärningsmannen enligl
tidningsuppgifter hänvisat lill barnpornografi som en inspirationskälla.

I
konstitutionsutskottets betänkande 1975/76:56 med anledning av propositionen
1975/76:209 om ändring i regeringsformen behandlades också motionen
1975/76:2150av C.-H. Hermansson m. n.(vpk). Iden hemställdes om förbud i den
kommande massmediegrundlagen mot spridning av kvinnodiskriminerande
uppfattningar och om förbud i särskild lag mol spridning av kvinnodiskriminerande
text och bild i pornografiska alster. Ulskollel anförde atl arbetet på en ny ytirandefrihetsgrundlag
skulle fortsälla och all därvid också frågan om yttrandefrihetens gränser
skulle behandlas. En kommande utredning på orarådet borde inte bindas genom
riksdagens ställningstagande i sak lill motionen. Utskottet avstyrkte därför
motionen. Riksdagen biföll ulskotiels hemställan i denna del.

Med
hänvisning till etl TV-program om barnpornografi och flickprosti-tution begärde
Rune Ångström (fp) i en fråga (1976/77:117) lill justitieministern besked om
denne avsåg att la inilialiv lill elt kraftigl ingripande från polisens sida mol
handlingar som innebär att minderåriga filekor utnyttjas i brottslig
verksamhet. Justitieministern svarade den 10 december 1976 att de avbildade
handlingarna är sirafföara i Sverige såsom olukt med barn eller otukligi
beleende. Han sade vidare all del är ytterst beklagligt om värderingarna bakom
dessa bestämraelser undergrävs av koramersiella inlressen. All barn utnyttjas i
pornografiska framställningar är en utveckling som måste stävjas. Juslilieminislern
pårainde om del förslag som lagts fram i betan-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 23

kandet
(SOU 1969:38) Yttrandefrihetens gränser. Han meddelade att regeringen
övervägde möjligheterna all skapa en lagsliftning som i första hand log sikle
på förbud mot sadistiska framställningar och barnpornografi. Justitieministern
erinrade om att därvid i fråga om tryckta skrifter en ändring av TF krävdes.

Vid
riksmötet 1977/78 väcktes två motioner (986 och 987) av PerGahrion (fp) resp.
Åke Gillström m. fi. (s) om pornografi, 1 den ena hemställdes all riksdagen hos
regeringen skulle begära omedelbara ålgärder mol barnpornografi, t. ex. genom
att regeringen log initiativ till en frivillig överenskommelse med grossisterna
i branschen. I den andra yrkades alt riksdagen hos regeringen skulle begära en
skyndsam skärpning av lagstiftningen gällande pornografi, innebärande förbud mol
fotografering av barn, djur och våldshandlingar i pornografiskt syfte, Konslitutionsulskoltel
uttalade (KU 1977/ 78:39) med anledning av motionerna, alt det är i hög grad
angelägel med ålgärder från samhällets sida mol den ökande förekomsten av barn
i pornografiska sammanhang. Utskottet hänvisade vidare lill yltrandefrihetsutredningens
pågående arbeie med de berörda frågorna och föreslog alt riksdagen skulle
förklara motionerna besvarade med vad ulskollel anfört. Riksdagen biföll ulskotiels
hemställan.

len
fråga tilljuslitieministern(1977/78:373)undradeCalarina Rönnung(s) om en
lagändring med sikle på förbud mot sadistiska framställningar och barnpornografi
planerades, vilka förarbeten för en sådan lagändring som i så fall vidtagits
och vid vilken ungefäriig tidpunkt en proposition kunde påräknas. 1 sitt svar
den 11 april 1978 anförde justitieministern all del är angelägel att ulvecklingen
mol att utnyttja barn i pornografiska frarasläll-ningar stävjas. Efter
redogörelse för direktiven lill yilrandefrihelsutred-ningen i denna fråga
uppgav han vidare atl han inhämtat all ulredningen börjai studera frågan med sikle
på all ta slällning i så god lid atl ell förslag skulle kunna läggas fram höslen
1978. Ett förslag vid den tidpunkten skulle möjliggöra en proposiiion under
våren 1979 och ell försia riksdagsbeslul under innevarande valperiod.

4
Några ord om forskningen

Som
konstaterats i proposition 1977/78:91 om radions och televisionens forlsalia
verksamhet ra. ra. raedger de undersökningar, som hiuills har publicerats
angående effeklerna av våldsinslag i massmedierna, inle några enlydiga slulsalser.
Forskningen har emellertid intensifierats under senare år och metoderna har
förfinals. Inom videogramutredningen pågår f n. arbeie med en sammanställning
över den akluella forskningen.

Man
lorde någol förenklat kunna skilja mellan fera olika lyper av effekter.

För
det första kan våldsinslagen tänkas ha en instruktiv effekt; raan kan av dem
inhämta vissa kunskaper.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 24

För
del andra kan våldsinslagen länkas ha en stimulerande eller utlösande effekt, i
försia hand på kort sikt; de aggressiva tendenserna stegras, hämningarna
försvagas; man fär lust atl "tillämpa kunskaperna".

För
det iredje kan våldsinslagen tänkas ha en mönsterbildande effekl. En långvarig
konsumtion av filmer med våldsinslag kan befaras skapa intrycket, alt våld är
en legitim eller i varje fall naturlig väg lill framgång i livet.

För
det fjärde kan våldsinslagen tänkas ha en avtrubbande effekt. Med långvarig
konsumtion av våldsframställningar följer så småningom atl aversionen mot våld
som konfiiktlösningsmetod avtar, Indignaiionströskeln höjs och allt siarkare
stimuli fordras för all konsumenten skall reagera mol våldet.

För
det femte kan våldsinslagen tänkas ha en avreagerande effekt. Man tänker sig
här, att den som tar del av sådana inslag därvid lever ut sina aggressioner och
lättar på det emotionella trycket. Benägenheten alt själv gripa lill våld kan
då tänkas bli mindre.

Forskarna
är eniga om att våldsinslag i massmedier kan ha en instruktiv effekt. Praktiskt
taget alla forskare anser också att inslagen kan bidra lill att framkalla ett
aggressivt beleende. I andra avseenden - såsom i fråga om inslagens
avreagerande effekl - råder oenighet.

När
del gäller effekterna av pornografiska framställningar är forskningen inte lika
omfattande. En dansk kriminolog, Berl Kutchinsky, har dock gjort undersökningar
avsedda att söka förklaringar till minskningen av registrerade sexualbrott i
Köpenhamn efter del att del straffrättsliga förbudet mot pornografi avskaffats
i Danmark.

Kutchinsky
anser sig ha funnit all minskningen vad beiräffar ell par broltsiy per-fönsterlitlning
och antastande av småfiickor-kan förklaras som en direkt följd av utvecklingen
på det pornografiska områdei. Belräffande våldtäkt och andra grövre sexualbrott
medger undersökningarna inga entydiga slutsatser.

5
Överväganden

Efter
ändring 1970 och 1971 finns inte längre i brottsbalken och tryckfrihetsförordningen
någon allmän strafföestämmelse om pornografi. Endasi vissa slag av spridning av
pornografiska alster är strafföelagda. För vuxna gäller atl var och en så långt
möjligl skall la beslämma vilka framställningar han skall la del av - ingen
skall behöva utsättas för pornografi mot sin vilja. I fråga om spridande av
pornografiska framställningar bland ungdom gäller en strängare bestämmelse.

Förslag
om att pornografiska framställningar på nytt skall bli strafföelagda i större
eller mindre omfattning har väckts gång på gång under 1970-lalel. Frågan las
också upp i direktiven för ytlrandefrihetsutredningen.

1
första hand pekas i direktiven på frågans samband raed filracensuren: avskaffas
filmcensuren för vuxna, kan det vara påkallat att i stället öka

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 25

möjligheterna
lill efterföljande ingripanden. Den utveckling som har skett på pornografiområdet
med bl. a, bilder av barn i sexuella situationer visar enligt juslilieminislern
alt en viss försiklig utvidgning av det sirafföara området kan vara motiverad
också vad gäller framställningar i andra medier än film t, ex, iryckta skrifter
och videogram.

Direktiven
nämner även möjligheten att utredningen i en första omgång prövar frågan om
införandet av en ny strafföestämmelse om pornografi och våldsframställningar
med sikte på ett första riksdagsbeslut under denna valperiod.

Frågan om kriminalisering
av pornografi och våldsframslällningar har, som framgår av del anförda, ett
nära samband med frågan om filmcensuren för vuxna. Den frågan kommer yttrandefrihetsuiredningen
att behandla först i ett senare skede av sill arbeie. Även bortsett från det
sambandet måste tanken på en kriminalisering av pornografiska framställningar
och våldsframställningar i allmänhel prövas ingående från skilda aspekter. Av
den föregående redogörelsen framgår att utredningen ännu inte har kunnat skaffa
sig någon klar bild av effeklen av olika lyper av sådana framställningar. På vissa
områden måste man också ägna mycken uppmärksamhet ål kraven pä frihet i konslnärlig
och vetenskaplig verksamhet och på yttrande- och informationsfrihet i övrigt.
Vid eventuell lagstiftning uppkommer här betydande svårigheter vid avgränsningen
av del sirafföara området. Del sagda gäller även de framställningar som förenar
våld och sexualitet, dvs. den sadistiskt inriktade pornografi som har
diskuterats i riksdagen tillsammans med barnpornografin.

De nu beskrivna problem som
möter tanken på en kriminalisering har mindre räckvidd och tyngd i fråga om den
typ av pornografi vari barn medverkar antingen ensamma eller tillsammans med
vuxna. Denna s, k. barnpornografi utgörs av alster som, främst i bild, skildrar
barn i sexuella situationer de inte är mogna atl uppträda i. Situationerna
svarar ofta mol broitsbeskrivningarna för oiuki med barn eller otukligi
beteende. Men barnpornografin innehåller även bilder, som har getts en sexuell
innebörd utan alt de avbildade situationerna kan sägas svara mot dessa brollsbeskrivningar.

Ett
moliv för åtgärder mol barnpornografi är den integritelsskada som kan uppkomraa
när bam medverkar vid tillkomsten av pornografiska alsier. Oavsett om
avbildandel - vanligen med fotografisk metod - försiggår med barnets samiycke,
måste det anses innefatta en allvarlig kränkning av barnets integritet. Barnet
kan normall inte överblicka konsekvenserna.

I
fråga om barnpornografins vidare effekler ger hittillsvarande forskning inte
någon säker ledning. Det är knappast möjligt au lägga fram bevis i frågan huruvida
barnpornografiska framställningar kan leda lill resp. avleda från sexuellt
övervåld mol barn. I varje fall ger tillgänglig kunskap om effekterna inte
anledning atl avslå från atl kriminalisera barnpornografin om en sådan ålgärd
anses påkallad av hänsyn till barnens integritet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 26

Barnpornografin
förefaller vara en tämligen ny företeelse på den svenska marknaden. Produktionen
tycks huvudsakligen äga rum i olika västeuropeiska länder, kanske främsi
Holland, och USA. Även i Sverige har produklion av barnpornografi förekommit i
enstaka fall. Produkterna består till övervägande del av tryckta skrifter men
också barnpornografi på film förekommer.

De
tryckta skrifterna saknar som regel uppgifter om tryckeri, tryckort och tryckår.
Vidare saknas vanligen uppgift om författare eller annan upphovsman. Innehållel
i skrifterna består till allra slörsta delen av fotograferat material men också
teckningar förekommer, medan leximaierialei är föga omfattande och domineras av
kontaktannonser.

Brottsbalkens
beslämmelser om olukl med barn och otukligi beteende sätter i viss omfattning
en spärr för produktion av barnpornografi. Det är emellertid, som lidigare
påpekats, möjligt att framställa barnpornografiska bilder ulan alt komma i
konflikt med dessa beslämmelser.

Sverige
torde i dag vara ett av myckel få länder som tillåter barnpornografi. I många
länder, l.ex. Norge och Finland, råder generella förbud mol pornografi.
Uttryckligt förbud mot barnpornografi gäller i Västtyskland.

Utredningen
har dragit slutsatsen atl barnpornografiska framställningar i bild bör sirafföeläggas.
Behovet av en motsvarande kriminalisering av skriftliga framställningar är
mindre påtagligt. Konflikter med den konstnärliga friheten är härockså
väsentligt svårare att lösa. Ulredningen begränsarsig i sitt lagförslag lill
framställningar i bild.

En strafföestämmelse
om barnpornografi bör gälla bilder av alla slag. Av särskild praktisk betydelse
är fotografiska bilder. Givetvis åsyftas även bilder framställda raed
elektromagnetiska eller andra lekniska meioder. Också tecknade bilder avses.
Del kan inle uteslutas att levande modell används som etl led i produkiionen av
dem.

Avgörande
för strafföarheien bör inle vara, huruvida barnet eller barnen är invecklade i
uppenbara sexualhandlingar. Sådana fall tillhör visseriigen dem som strafföestämraelsen
främst bör rikias emot, men denna bör omfaita även fall där bilden ges sexuell
innebörd genom barnels slällning eller åtbörder. Man kan väl tänka sig fall där
ett barn, t. ex. genom speciella kameraarrangemang, framslälls på etl säll som
är ägnat atl vädja lill sexualdriften ulan all barnel kan sägas ha dellagil i elt
sexualbeteende vid avbildningen.

Enligt
2 kap. 13 § första stycket regeringsformen lår yttrandefriheten, bortsett från
vissa särskilt angivna fall, begränsas endast om särskilt vikliga skäl
föranleder det. Sådana skäl föreligger enligt utredningens mening i de fall som
åsyftas här.

Om
en beslämmelse om barnpornografi skall lå giliighel i fråga om de skrifter som
regleras genom TF måste den införas inle bara i brottsbalken utan också i TF,
Förslag till strafföestämmelse framläggs härmed,

Beslämmelsen
om barnpornografi kan, vad beträffar brottsbalken, lämpligen införas i 16 kap.
För TF:s del är den naluriiga platsen 7 kap. 4 ij. Till följd

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 27

av
radioansvarighetslagens konstruktion återverkar avlåtiningen av brottsbalken
och TF i detta hänseende omedelbart på innebörden av begreppet otillåtet
yttrande i lelevision.

1
förslagel har inte någon åldersgräns angivits. Med tanke på olikheterna i skilda
individers ulveckling bör någon sådan gräns inte heller föreskrivas. Bestämmelsen
syfiar lill atl skydda unga människor, vilkas könsmognadsprocess inte är
avslutad. Den närmare gränsdragningen lar ankomma på rättstillämpningen.

Endasi
i sällsynia undantagsfall kan det vara befogat atl publicera bild där barn framslälls
i en sexuell situation. Som exempel på fall, där sådan publicering enligt
utredningens mening kan vara försvariig, kan nämnas publicering som låler sig
försvaras av konslnäriiga hänsyn. Också som led i en allvariigt syftande
nyhetsförmedling eller som inslag i vetenskapliga arbeten kan bildpublicering
av här avsett slag framstå som försvariig.

För
alt kriminaliseringen inle skall omfatta nu angivna och likartade fall bör strafföestämraelsen
innehålla ett undanlag för framställning som är på detla sätt försvarlig.
Avgörande vid bedömningen av en framställnings försvarlighet bör vara det
syfte, som ligger bakom framställningen, och del samraanhang, sora den förekoraraer
i. Syftel bör givetvis vara allvarligt och ell annat än alt väcka ett sexuellt
behov hos åskådaren. För atl sammanhanget skall anses försvarligt bör också
det vara allvariigt. Bilden skall ingå som ell naturligt och befogal element i
sammanhanget.

Som broltsbenämning
föreslås "barnpornografibrott". Ordet pornografi används däremoi inte
i broitsbeskrivningen.

Straffet
föreslås bli böler eller langelse i högst sex månader. Del är samma straffskala
som gäller för brotten otillåtet förfarande med pornografisk bild och föriedande
av ungdom.

Särskilt
yttrande av Per Unckel

Yllrandefrihelsulredningen
har enligl sina direktiv lill huvuduppgift att pröva möjligheterna alt vidga
del skydd tryckfrihetsförordningen ger också till andra medier. Därutöver
lämnar direktiven möjlighet för utredningen alt om den så väljer med förtur
behandla frågor med anknytning lill våld och pornografi. I direktiven anges en
sådan prövning som särskilt påkallad om utredningen skulle föreslå ett
avskaffande av filmcensuren för vuxna.

Den svenska
tryckfrihetslagstiftningen uppbärs av principen all endasi utomordentligt slarka
skäl kan motivera en inskränkning i tryckfriheten. Blott del faktum atl en
företeelse för en överväldigande majoritet framstår som osmaklig och
frånstötande är inle skäl nog att ingripa mot företeelsen med
tryckfrihetslagstiftningens hjälp.

I
föreliggande betänkande har ytlrandefrihetsutredningen valt alt ulan anknytning
lill censurfrågorna bryla ut barnpornografin för särskild behandling. Någon
analys av pornografin i allmänhel eller av våldsproblemen har

s. 28 Kontrollera mot PDF

ulredningen
inte ansett sig behöva göra innan dess att ställning las till barnpornografin.
Enligt min mening hade ulredningen bort pröva hela frågan om våld och
pornografi i ett sammanhang. Vid en sådan prövning hade det varit möjligl all
bättre överblicka de vidare konsekvenserna av del motiv utredningen anför som
skäl för barnpornografiförbudei,

Elt
ställningstagande till inskränkningar i tryckfriheten innebärande etl förbud
mot barnpornografiska alsier har nära samröre med framför allt pornografifrågor
i allmänhel. Varje inskränkning av iryckfrihelen - hur oväsentlig den ur iryckftihelssynpunkl
än kan synas och hur angelägel det syfte som inskränkningar uppbärs av än må
vara - innebär etl brott mot den huvudprincip tryckfrihetslagstiftningen
baseras på.

Ulredningen
hävdar att barnpornografin är eU klart avgränsat område. Man utgår därmed från
all del moliv som anförs för au förbjuda spridning av skrifter med barnpornografiskt
innehåll inte likaväl kan motivera inskränkningar på andra områden. Ett säkert
underlag för en sådan slulsats saknas emellertid enligl min mening innan dess
en närmare analys av kringliggande områden kommit till stånd. Det motiv ulredningen
baserar sitt förslag på, nämligen all barns integritet skadas om spridning av
barnpornografiska alsier tillåts skulle kunna tänkas vara tillämpligt också på
andra av många som stötande ansedda skrifter.

Jag
delar utredningens inställning lill barnpornografi och förordar det anförda till
trots att den föreslagna inskränkningen i iryckfrihelen vidlas. Utredningen har
emellertid inte i önskvärd utsträckning förmått precisera och avgränsa
motiveringarna förden nu aktuella tryckfrihelsinskränkningen. Della hade enligl
min mening varit möjligl men hade krävt atl utredningen redan i samband med de
nu föreslagna åtgärderna också hade belyst angränsande tryckfriheisfrågor. Jag vill
mot bakgrund av della inte molsäua mig utredningens förslag men avseratt i
senare sammanhang åieraktualisera en belysning av motiv föratt inskränka
tryckfriheten som även omfatlar det Sleg som utredningen nu förordat.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 29

Bilaga 2

Sammanställning
av remissyttrandena över yttrandefrihetsutredningens betänkande (Ds Ju 1978:8)
Barnpornografi

1 Remissinstanser

Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av justitiekanslern (JK),
riksåklagaren (RÅ), hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms tingsrätt,
rikspolisstyrelsen, 1977 års sexualbrottskommitté (Ju 1977:03), utredningen (Ju
1977:08) om barnens rält, socialstyrelsen, statens biografbyrå, statens filmgranskningsråd,
statens barnfilmnämnd, radionämnden, skolöverstyrelsen (SÖ), konsumentverket,
AB Svenka Pressbyrån, Allmänhetens pressombudsman (PO), Sveriges videoproducenters
förening. Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS),
Kooperativa Förbundel (KF), Pressens samarbetsnämnd (Publicistklubben, Svenska journalistförbundet
och Svenska tidningsutgivareföreningen). Riksförbundet Hem och Skola,
Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU), Rädda Barnens Riksförbund, Svenska
bokförläggareföreningen. Svenska fotografernas riksförbund, Sveriges
författarförbund samt Sveriges Radio AB,

KLYS
har förklarat sig instämma i förfatlarförbundeis yttrande och har därutöver
anfört vissa synpunkler.

Konstnärernas
riksorganisation (KRO) och Föreningen svenska tecknare, vilka är medlemmar av KLYS,
har instämt i sisinämnda organisations yttrande i likhet med Svenska
fotografernas riksförbund, som dämtöver har anfört vissa synpunkler.

RÅ
har bifogat yttranden från cheferna för åklagarmyndigheterna i Slockholm, Göieborg
och Malmö.

Yttranden
har dessulom inkommit från Operation Ansvar, Aktionen "Kamp mot porr och
prostitution" samt Svenska facklärarförbundets stockholmsavdelning, som
därvid har hänvisat lill det yttrande RFSU har avgelt.

2 Allmänt
om remissutfallet

Samtliga
remissinslanser förordar ati man inför eu förbud i någon form mol framställning
och spridning av barnpornografi. Från många håll påpekas att det kan ha oUigenheier
att bryta ut den frågan från sanmianhanget med annan pornografi, men de fiesta
som diskuterar den saken finnerdet trots allt .så angeläget med ett förbud att
man tills vidare bör kunna godta en sådan lösning. Etl fåtal instanser kommer
dock till motsatt ståndpunkt.

En
del remissinslanser diskuterar också vilket som är det bärande motivet lör ett
förbud. Det av ulredningen ;mlorda motivet - skyddet lör barns integritet - godtas
allmänt. Men några instanser hävdar att det kan finnas fier

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 30

skäl
lill elt förbud och att man kan övorvjiga alt på nylt inlöra en regel liknande
den lÖrc år 1971 giillaiHio om sårande av ttikl och sedlighet.

I
många yttranden berörs också olika problem röranilc avgränsningen av det sirafföara
området, och del rramlörs önskemål om en precisering av den föreslagna
bestämmelsen.

Bland
andra frågor som lilldragii sig intresse vid remissbehandlingen kan nänmas var
i brottsbalken bcstämmcl.sen bör placeras, denna bestämmelses förhållande till
vissa andra straflbuti samt den föreslagna straffiaiiiuden. Från några håll
ifrågasätts också en inskränkning i den allmänna spridningsräu som är stadgad i
6 kap, I ij tryckfrihetsförordningen,

3
Allmänna uttalanden

Samtliga
remissinstanser finner det motiverat att kriminalisera barnpornografi,

JK
delar utredningens syn på barnpornografi,

RÅ
anser att barnpornografi i alldeles siirskilt hög grad är elt otillböriigt uinyttjande
av enskilda människor.

Hovrätten
över Skåne och Blekinge ansluler sig till förslagets syfte att rida spärr mot
utvecklingen på barnpornografiområdei. Hovrätten understryker särskili det av
utredningen framförda motivet till ingripande mol barnpornografin nämligen att
barns medverkan vid tillkomsten av pornografiska alster innefatlar en allvarlig
kränkning av barnets integritet. Det skydd för barn som ulredningen här vill
skapa ligger också väl i linje med den förstärkning av barns rättsliga slällning
som statsmakterna uppdragit åt ulredningen om barnens rätt ati lägga fram
förslag om. Barnpornografiska alster framslår för de fiesta människor som
osmakliga och frånstötande. Alt barn utnyttjas som pornografiska motiv i konmiersiellt
syfte saknar enligl hovrättens mening varje berättigande.

Överåklagaren
i Stockholm uttalar:

Tryckfrihet
är en förutsättning för etl fritt åsiktsutbyte och fungerar, så som reglerna är
utformade i vårt land, även som etl hinder mot maktmissbruk från exempelvis
myndigheternas sida. Denna funktion hos tryckfriheten vill säkert ingen
förhindra eller försvåra. Tryckfrihetsförordningen förulsätier emellertid att beslämmelser
kan meddelas till skydd för enskilds rätt och allmän säkerhet. Med beakiande
härav synes det inle behöva inge betänkligheter atl bland de otillåtna
yttrandena i 7 kap, 4 § tryckfrihetsförordningen införa barnpornografibroti.
Det kan synas svårt för många all förslå vad framställning av barn som sexualobjekl
har aU göra med de omistliga värderingar, varpå iryckfrihelen ytterst vilar.
Barnpornografin kan, om den fritt får utveckla sig i en alllmer provocerande riklning
- vilket icke kan anses uleslulel - i stället medföra att allmänheten förlorar
aktningen för lagstiftningen, vilket ytiersl kan skada de idéer, som ulgör
grund för tryckfriheten.

Överåklagaren
tillstyrker alt barnpornografi slrafföeläggs såvitt avser framställning i bild.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 31

Överåklagaren
I Göteborg påpekar att det föreliggande förslaget i princip molsvarar en
lagstiftning som redan förekommer i en del andra europeiska länder. Vägande
skäl mol all införa en sådan lagstiftning i Sverige saknas. Kopplingen med
tryckfrihetslagstiftningen är nödvändig.

Också
överåklagaren i Malmö delar hell den av ulredningen redovisade uppfattningen
all barnpornografi utgör en allvariig kränkning av berörda barns integritet.
Det är därför angeläget med lagstiftning om förbud mot barnpornografi, förbud
som f ö. uppenbarligen råder i de fiesta länder.

Rikspolisstyrelsen
delar utredningens uppfattning alt barnpornografiska framställningar i bild bör
sirafföeläggas.

Enligl
utredningen om barnens rätt behöver barnel bl. a. skydd för sin integritet. I
likhet med ytlrandefrihetsutredningen anser utredningen atl ell sätt på vilket
man kan skydda barnets integritet är atl förbjuda pornografi vari barn medverkar.
Ulredningen tillstyrker all förbud mol barnpornografi införs men ifrågasäller
om inle redan själva utnyttjandet av barnet som modell vid framställning av
pornografiska bilder borde behandlas som en särskild form av sexualbrott.
Anledning kan möjligen finnas för 1977 års sexualbroiiskommitté och ev. prosiiiulionsulredningen
atl närmare överväga denna fråga.

Socialstyrelsen
är positiv till atl barnpornografiska framställningar i bild föreslås bli strafföelagda.
Förbud mol barnpornografi far anses väl motiverat.

Statens
biografbyrå och statens filmgranskningsråd tillstyrker utredningens förslag.

SAo/övp/smWiP/;
(SÖ) delar utredningens inställning till barnpornografi och tillstyrker de
föreslagna lagändringarna. Enligt SÖ:s bestämda uppfattning är detla etl område
där inskränkning i tryckfriheten får anses befogad. Sannolikt överensstämmer
även ett förbud mot barnpornografi med del allmänna räiismedveiandet.

Konsiiineniverkei
biträder uiredningens förslag om införande av elt särskilt siraffstadgande om
barnpornografi. Framställning av pornografiska bilder med barn finner verkel
utgöra ett exempel på otillböriigt utnyttjande av barns godtrogenhet.
Konsumentverket delar utredningens uppfattning atl hänsynen lill barns integritet
moiiverar ett särskilt stadgande i tryckfrihetsförordningen. Konsumeniverkei
betonar också i likhet med sexiiatbrotiskoininiiién och Ulredningen om barnens
rätt belydelsen av alt den föreslagna beslämmelsen leder till en effektiv
bevakning av området.

AB
Svenska Pressbyrån har i princip inle några invändningar mot en kriminalisering
av den form av barnpornografi som utredningen åsyftar med sill förslag. Någol
för tryckfriheten väsentligt intresse lorde inle därmed åsidosättas.

Inieheller
Pressens samarbetsnämnd har någon erinran mot kriminalisering av den form av
barnpornografi som ulredningen behandlar i sitt betan-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 32

kaiule.

Sveriges
Radio AB anser att en vidsträckt yttrandefrihet är en nödvändig förulsätlning
för en fri debatt i samhälls- och kulturfrågor, Lagsiiftningen bör inte medföra
andra inskränkningar i yttrandefriheten än vad som behövs för att värna om andru
viktiga allmänna eller enskilda inlressen. Särskilt starkt är kraven på frihel
i konstnärliga och vetenskapliga verksamheter, något som kommillén även i
betonar i sin ulredning. Della gör all en lagstiftning inom yttrandefrihetens
område alltid har svårt att finna en säker avgränsning av del sirafföara områdei.
Tyvärr medför en vidsträckt yttrandefrihet i en del fall även missbruk av denna
frihet. Del kan tvinga lagstiftaren att ingripa med lagförbud i stället för all
lila till all självsanering och ansvar skall fungera. När det gäller Sveriges
Radios verksamhet framslår det emellerlid som onödigt med den av ulredningen
föreslagna inskränkningen i yiirandefriheislagsiift-ningen, eftersom förelaget
redan i dag icke skulle kunna visa sådana bilder som föreslås bli sirafföara med
hänsyn lill de beslämmelser i radiolagen och företagets avtal med staten som
reglerar programinnehållet. Enligt radiolagen skall programföretag bl. a. hävda
principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och
värdighet. I avtalet finns bl, a, en beslämmelse som skyddar den personliga
integriteten. Bägge beslämmelserna skulle kunna lillämpas i dessa fall. Även
om Sveriges Radio således i princip är emot lagfästa inskränkningar i
yttrandefriheten har företagel förståelse för utredningens moliv lill förslagel
om införande av ell barnpornografibroti.

KF
delar uppfattningen all tryckfriheten ej bör begränsas annat än när myckel
allvarliga skäl därför föreligger. Utredningens förslag om ålgärder i efterhand
mol barnpornografibroti finner KF emellertid välbetänkt och angelägel. I ulredningen
har getts övertygande skäl för förslagels ulformning och KF bedömer all förslagel
väl motsvarar den opinion som medlemmar i landets konsumentföreningar har gett
uttryck för.

Riksförbundet
Hem och Skola tillstyrker all de lagändringar som ulredningen föreslår snarast
genomförs men markerar atl enbart lagstiftning inte torde vara lillräcklig.
Dels kommer alltid gränsfall och tolkningslvisler atl dyka upp, dels finns risk
för verksamhet inom detla område utanför lagens råmärken. Barnpornografin måste
därför enligl förbundet ses ur ell helhels-perspektiv och inle enbart uren snäv
juridisk synvinkel som etl problem för yttrandefriheten. Den måste också
bekämpas genom au raänniskor får kunskap som ger dem möjlighet att inom sig
utveckla motståndskraft mot förråande lendenser. Pornografi är lill slor del en
fråga om respekt för egen och andras integritet och värdighet och förbundel
påpekar all en väl ulbyggd föräldrautbildning tillsammans med skolans
samlevnadsundervisning - i den mån den förverkligas i enlighel med givna
anvisningar - är kraftfulla instrument för all på sikt ge denna kunskap.

Rädda
Barnens Riksförbund anför:

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 33

föratt barn skall lå utvecklas på cii positivi säit krävs
au vuxna i samhället lareit gemensaml ansvar lör barnens uppväxt, I elt sådant
skydd ingårock.så all se lill all barns intcgritci inte hotas. DärlÖrscr Rätkla
Barnen positivt på yiirandcrrihcisuirctliiingcns lörslag au lörhjiida såilan |X)rnografi
i vilken barn nictlvcrkar och tillstyrker röljaktligcn alt cii förbud mol
barnpornografi införs.

Del Slår Rir Rädda Barnen samtidigt klarl au frågan om
barnpornografi inte lår ryckas loss tir sitt soi:iala ,sammanhang. Orsakerna till
att pornografin i vårt land har fåll den omlatining den gjort är många och
komplicerade. En fiirbiidslagstiftning kan .som i dciia läll ibland vara moiivcnid,
men får aldrig ersätta en förutsättiiingslös analys av de djupare liggande
mekanismer som ligger bakom syniiomcn pornografi och prostitution. Omen sådan
analys inte kommer lill stånd eller görs lÖr grund kan en lagstiftning lå
paradoxala effekler, Riidda Barnen rörutsiiticr au detta noga övervägts inom
departementet,

RFSU instämmer i uiredningens uppfattning atl del finns
särskilda skäl för förbud mot barn pornografiska bilder. En kategori av sådana
bilder kan inte framställas utan atl sirafföara sexuella handlingar mellan barn
och vuxna arrangeras. Om dessa handlingar utgörs av samlag i en eller annan
form innebär de en psykisk chock för barnel och medför en betydande risk för
all barnel för framtiden kommer alt känna skräck för sexualfunktionen.

RFSU fortsätter:

Mindre avancerade sexuella beteenden såsom blottande eller
s. k. oluklig beröring behöver inte ha dessa effekter på barnet, om inle den
vuxne, som får kännedom om händelsen, reagerar obehärskat. Men atl utsätta ell
barn för sådana handlingar och alt återge situationen i bild samt utställa och salubjuda
bilden innebär ändå ell långtgående övergrepp mot barnels integritet. Därför
finns del skäl all innefalta även sådana framställningar i ell förbud mol
barnpornografi,

Sveriges videoproducenters Jörening har uppfattningen att vae
ändring av tryckfrihetslagstiftningen som innebär inskränkning i tryckfriheten
måste vara underbyggd av mycket starka motiv. Även om det kan ifrågasättas att utredningen
i tillräcklig grad analyserat motiven förden föreslagna ändringen delar
föreningen utredningens inställning till barnpornografi och rekonmien-derar att
den föreslagna inskränkningen i tryckfriheten genomföres.

Aktionen "Kamp mot porr och prostitution" tillstyrker
och välkomnar förslagel att kriminalisera exploateringen av barn som
pornografiska moliv.

Sloekholms lingsräii delar uiredningens uppfattning att
barnpornografi inte bör tillåtas men har en något mer kritisk attityd och
fortsätter:

Enligt betänkandet skulleden utveckling som skett på
pornografiområdet med bi, a, bilder av barn i sexuella situationer motivera en
viss försiklig utvidgning av det sirafföara området. Tingsrätten uigår ifrån au
utredningen med återgivande av cleiia uttalande, som i lörevarunde sammanhang
kan te sig tveksamt lill sin innebörd, inte avser annat iin att just s, k,
barnpornografi skulle motivera den föreslagna ändringen, öm vad den åsyftade
utvecklingen

3 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 179

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 34

innebär har i bctänkaiKlei emellertid inte liininais någon
upplysning. Rctlan av ticnna anledning niåsic lingsriiiiciis Miiaiule lörses
mod den allmänna rcscrvaiion som ligger däri all lingsräiion ipio har sii; niirniare
bekant Ulvecklingen i fråga,

Scxiuilhroiiskomniiiieii liir en mer uilörlit; bakgrinulsiliskussioii
och aiilör:

Llpphiivanclei av det Iram lill år l'>71 gällande lörbiKlci
mot lianisuillning och spridning av pornografiska alsier har meclförl all man ITiii
oil ulbud av pornografi vars art och omlaitning man knappast hade föruiscu. Dciia
har, som redogörs för i hciänkantlci, löranleti ålskilliga opinionsyiiringar
med krav på återinföranilc av någon form av begriinsningar av ilci tillåtna
området för pornografiska framsiällningar. Den s, k, sc\libcralisni, iiiet! sin
långigå-ende tolerans av företeelser som pornografi och prosiiuition, som \ar lörhärskande
under 1960-ialci, har under innytande av det .senaste tlcccn-niets könsrollsdcbati
elterlrätts av en mera nictlv cien och krilisk syn pa dessa frågor. Vad giiller
pornografi har man siirskilt rramhållit, att den innebär en exploatering av
kvinnokroppen och en förnedring av kvinnan, Dci härockså påståtts att det rikliga
pornografiska utbudet har bidragit till en ökning a\ prostitutionen. Man har främsi
viini sig mot sådan pornognifi som har inslag av våld och sadism,

I fråga om barnpornografi har i viss mån samma argument
använts. Man har sålunda betonat all denna typ av pornografi innebär en
exploatering av barnet och har bidragii till en ökning av ungfiicksprostitutionen.
Men också en annan faktor har understrukils, nämligen att ett barn, lill
skillnad från en vuxen person, även om avbildningen sker med barnels samiycke,
måste antas sakna förmåga alt förslå innebörden av sin medverkan och all
överblicka konsekvenserna av denna.

I vissa fall innefattar, såsom utredningen påpekat, en
pornografisk avbildning av etl barn brotl mol 6 kap, 3 eller 6 ij BrB. dvs, oiuki
med barn eller otukligi beteende. Då det föreligger eu beroendelörhällande
mellan parterna kan iiven siadgantlei i 6 kap, 4 ij BrB om otukt med ungdom liinkas
bli tillämpligt. En bild av barn kan dock vara pornografisk utan att cicn
föreställer könsligi umgänge med barnel eller könslig beröring a\ detta och det
är då stranVitt atl framstiilla eller sprida bilden. Vidare kan genom trickfoiografering
och liknande metoder könsligi umgiinge eller könslig beröring framställas med
utnyttjande av en i och för sig oskyldig bild a\ barn, Framsiiillning av teckningar
vid vilka inie levande modell har använis omfattas givelvis inte heller av
något av de niinmda stralfstadgandena.

Att döma av de (åtaliga domar som meddelats är de
möjligheter som sålunda finns alt ingripa med siralT mol barnpornografi med siötl
av brottsbalken olillriickliga. Au antalel domar är så ringa kan emellertiil
också bero på de uppenbara svårigheterna att spåra bildernas upphovsmiin. På
senare tid har dock några fall av strafföar framställning av barnpornografi uppmärksanmiais
i pressen. 1 samlliga fall har framsiällaren varit barnets vårdnadshavare eller
annan niirsiåcnde eller eljest bekant person.

När det gäller den straffräitsliga bedömningen av
hithörande företeelser står man strängt taget inlör två skilda problem.

Redan själva ulnyiijandel av eu barn soni modell vid framställning
genom fotografi eller teckning eller liknande förfarande av pornografiska
bilder innebär ofta en kränkning av barnets personliga integritet. Denna kriinkning
blir särskilt allvarlig genom att barnet i allmänhet saknar alla löruisätiningar

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 35

all bedöma inncbörtlcn och konsekvenserna av de handlingar
cici lörmås alt ullöra, samlidigl ,som hiiiulciscr av dclia slag knappast kan
undgå all på cu negalivi och skadligl siiii jiåvcrka del hell skytklslösii barneis
upplänning om och förhållningssiiti till sin egen och andras sexualitet. I allvarliga
fall kan man riikna med djupgåcntlc och bestående skadeverkningar.

Nu giillande besiiimmcLsor om straft' för .scdlighcishrotl
blir lilliimpliga på cu förfarande av del hiir slaget endast om giirningcn inncläiiar
könsligi umgiinge med barnet eller sådan könslig beröring av barnet som iir atl
anse som .sedlighetssårande. I åtskilliga fall då barn pornografiska biklcr rramställs
torde dessa loruisiitiningar inie vara uppfyllda,

Sexualbroltskonuniiitcn
vill för sin del ifrågasätta om det inte bör övervägas alt strarfräiisligt
behandla förfaranden av det senare slaget som en särskild form av sexualbrott,
vid sidan av de nu giillande beslämmelserna om sira IT lör olukl med barn eller
ungdom, otukligi beteende och förförelse av ungdom. Delta skulle med all siikcrhet
leda lill au sådana giirningar kom alt beliiggas med betydligt striingarc
straff iin som över huvud laget kan överviigas inom ramen loren siraffiagsiiftning
som tar sikte uteslutande på sjiilva framställningen och spridningen av
barnpornografiska bilder. Mycket lalar enligt uiredningens mening tx'kså för
all ålskilliga av dessa förfaranden allmänl upprällas som lika siralTviirda som
vissa former av sådana mot barn riktade handlingar som en ligt gällande lag
bedöms som sedlighetsbrott. Och det är att märka, atl sådana förfarandens straffvärdhet
i princip kan och bör bedömas på samma sätt, helt oberoende av om de i de
enskilda fallen över huvud taget leder till någon framställning och spridning
av pornografiska bilder.

Det torde ligga väl inom ramen för.sexualbrottsutredningens
uppdrag att ta upp hiihöranile frågor till en förutsättningslös prövning, Konmiiltén
har också för avsikt atl i eu senare skede av sill arbete överviiga innehållel
i beslämmelserna om straff lör sexualbrott från nu angivna synpunkter.

Detta hindrar självfallet inte alt den andra sidan av
problemet, dvs, de tryckrrihetsräiisliga aspekterna av dessa förfaranden, iignas
uppmärksamhet från straffrättsliga synpunkter. Men i den mån det förfarande,
varigenom en barnpornografisk bild framställs, i en framlida lagsliftning blir
straffbelagt såsom en siirskild form av ett mot barnet riklat sexualbrott, bör
det inte ifrågakomma au därjämte bestraffa gärningen som ett bron mot allmän
ordning enligt en bestämmelse av den innebörd som yttrandefrihetsuiredningen
nu föreslår. Däremot synes del befogat all i 16 kap. BrB - och i
tryckfrihetsförordningen - siadga särskilt straff för spridning av barnporno-grafiska
bilder. Tydligi är nämligen, au spridningen av en sådan bild kan, i all
synnerhet om barnet kan identifieras, innefatta en ytterligare och självständig
kränkning av barnets integritet, som även den kan få ödesdigra konsekvenser för
barneis fortsatta psykosexuella utveckling.

Tänkbart iir givelvis, all en framlida lagsliftning,
varigenom själva framställningen av en barnpornografisk bild bestraffas som eu
sexualbrott, får eu tillämpningsområde som länmar vissa mindre allvarliga men
likväl siraffvärda förfaranden utanför dei sirafföara områdei. Det kan då bli akiuelli
att komplettera en sådan lagstiftning med bestämmelserom straff för sådana
förfaranden för framställning av barnpornografiska bilder.

Sveriges jör/åtiar/örbiind intar en kritisk hållning lill uiredningens
kriminalpolitiska bakgrundsanalys och anför bl. a.:

När man överviiger alt kriminalisera etl förfarande gäller
det att först analysera vad man vill uppnå med kriminaliseringen och vilka
handlingar

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 36

mun \ill koiimui iii, dvs. au disfmkt bcstliniiiui det kiiminalpoliiisKa
nialci.

Under avsnitt 2, påvisar yllrandefrihelsulredningen all
själva produktionen av pornografiska framställningar i bild ofta redan nu
innefattar brott mot beslämmelser i 6 kap. brottsbalken, I motiven lill
lagförslaget framhålles del emellerlid au barnpornografin också innehåller
bilder, som har getts sexuell innebörd ulan att de avbildade situationerna kan
sägas svara mol brollsbeskrivningar i nu gällande lagregler och att del alltså
går all nu framsiälla barnpornografiska bilder utan all komma i konflikt med
sagda bestämmelser. Utredningens slutsats är all man därför nu bör
kriminalisera själva framställningen av dylika bilder.

När del gäller effeklen av pornografi på läsaren/iiiiaren
anser ulredningen au nvan niigoi lorenklat kan skilja mellan lbn> olika lypcr:
ins\Tukii\ cftckt, siiiiiulcraiulc ollcr uiliisandc elTcki. niiinsierbiklandc olTcki,
avirubbaiulc olTcki och avreagerande cn'cki. När man kommer lill nioiiscn drar
utredningen cmcllcriiil inte några direkta sUnsalscr hiirav. På s, 22 anlor
man "Ku motiv lor iugiirdcr mot barnpornograf; iir don iniogrilciskriinkniug
som k;in uppkomma vid liUkonisvcn av pornografiska alster", OoUa \isar sig emellertid också vara
utredningens enda moli\: av behovet au skydda barn mol all N ara modcU lör pornografiska
bilder drar man direkl sluisaiscn au bilderna som sådana bör vara kriminaliscrado,
i följd \;ira\ ii\cii spridning a\ dem skall straribcläggas.

Som Iranigårav det sagda saknas det i utredningens motioring ou entydigt irycklrihotsriiitsligi resonemang som bakgrund lör lorslagci
au kriminalisera spridning av barnpornografi. Denna brist i uvrcdnmgcns kriniinalpoliuska
ö\or\agandcn lår vissa följder lör utredningens lorisaua diskussion och lor mlormningcn
av den föreslagna lagiexlen, \ycn skapar ocksä svårigheier lor remissinslanserna
au ta ståndpunkt till förslaget.

En kriminalisering lill skydd för barnel avser cu änmc som
i och för sig faller ulanför SFF:s bevakningsomrädc, Eticrsom ulredningen sammankopplat
skyddssynpunkien med yiirandcrrihctcn är dci cnicllcriid nödvändigl för Vrukibara
resonemang kring den senare aU la slällning iWcn lill behovet av en direkl på
barnet inriktad skydd.shcstånimcisc. SFF an,scr sig därför böra yttra sig på deua
område och separal granska behovel av on hcsiiimmclse lill skydd för bam uren
vidare kriminalpoliiisk ooh lagleknisk synvinkel.

Förbundel delar uiredningens mening all barn skall skyddas
mol all vara modeller för pornografiska bilder. Del är uppenbart all nuvarande
lagregler om oiuki med eller oluktig beröring av barn inle räcker som skydd.
Bilder kan ges en sexuell innebörd redan genom barnets kroppsställning eller
åtbörder och bilderna kan framställas under förhållanden, då den vuxnes åtgärder
begränsas lill instruktioner eller l. o. m. till ell utnyttjande av barnets
spontana beleende, men där del ändå för barnet framstår som en kränkning all avbildningen
genomförs.

Förbundel kommer till slutsatsen alt tillstyrka en lagregel
genom vilken framställning av barnpornografi efter levande modell kriminaliseras.

När del härefter gäller den iry o kfr i heisräiisliga regleringen
konstaierar förbundel all uiredningens förslag lill kriminalisering av framställande
och spridande av barnpornografi såsom eu bron moi allmän

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 37

ordning uppenbarligen har lillkonunii främst i syfte au
den viigcn komma frum lill cu iryckrrihcisbroli. Dciia följer redan diirav all
del iir fråga om en yltrandefrihelsuiredning, som knappast har mandat au
granska kriminallag-siiftningen som sådan, och som därlor enligl direktiven icke
kan ha i uppdrag all primärt föreslå ändringar i brottsbalken. Sannolikt iir
detta också anledningen till att utredningen har stannat lör all föreslå
införandet av en besiiimmelsc i brottsbalken som skall kunna bilda underlag
lorden ändring i tryckfrihetsförordningen som direkt avses i direktiven, Förbundel
fortsätter:

Förbundet harovan påpekat atl utredningens bristande kriminalpoliiiska
analys gör del svårt all la slällning till förslaget. Vid sin vidare granskning
måste emellerlid förbundel utgå från atl behovel av en skyddsbestämmelse för
barn som modell för pornografiska bilder är en sak för sig och därför sak nar
omedelbar relevans för iryckfriheisresonemangen. Utgångspunkten för vad som
sägs nedan är alltså, att barneis skyddsbehov tillgodoses genom en ändring i 6
kap. brottsbalken av den innebörd som förbundet har föreslagit. Vad som
återstår är då att undersöka, om det finns anledning au införa en mera
övergripande bestämmelse med förbud mot framställande av pornografi med barn
som motiv samt mot spridning av sådana bilder.

Avslutningsvis hemställer förbundet atl,eftersom det är av
yitersta vikt att remissinstanserna får tillfälle all ta slällning lill textförslag
som bygger på de principer förbundet anger i silt remissyttrande, man inom
departementet snarast gör en utredning och framlägger förslag lill lagtext i
angiven riklning, vilket förslag sedan kan gå på snabbremiss till de instanser
som ytirat sig över förevarande utredning.

KL ySansluter sig till författarförbundets analys och
kritik av uiredningens förslag och finner därför ingen anledning all belräffande
slutsatser som man delar med förbundet ytteriigare ulveckla argumenten.

4 Utredningens förslag om dellösning beträffande
barnpornografi

Frågan huruvida en omedelbar dellösning är motiverad diskuleras
av JK, RÅ, hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms tingsrätt, sexualbrolls-koraraillén,
slalens barnfilmnämnd, radionämnden, KLYS, Riksförbundet Hem och Skola, Svenska
bokförläggareföreningen. Svenska fotografernas riksförbund samt Sveriges
författarförbund.

JK, RÅ. Stockholms tingsrätt, KLYS och Svenska
fotografernas riksförbund avstyrker en sådan dellösning, medan de övriga komraer
frara lill motsatt ståndpunkt.

JK som inslämmer i uiredningens allraänna syn på
barnpornografi anser i likhel med uiredningens ledamol Unckel atl det skulle ha
varil önskvärl med en helhelsbedömning av pornografifrågan.

RÅ framhåller att erfarenheten av tidigare
lagstiftningsarbete på förevarande område visar det vanskliga i atl försöka
dra upp gränser för vad som från raoralisk synpunkl eller av rena ansiändigheisskäl
kan accepteras. Sedan

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 38

brouei
sårande av tukt och sedlighet utmönstrats bygger också numera den lagsliftning
som riktar sig mol pornografi på andra krilerier, främst på behovel atl skapa
skydd för den enskildes integritet. Allmänt sett har dock inställningen lill
pornografi svängt efter den liberalisering som ägde rum under slutet av 1960-lalet
och början av 1970-lalet, Krav på skärpning har sålunda nu från flera håll förls
fram när del gäller skildringar av våld och sexuella beteenden. Frågan om
kriminalisering av våldsframslällningar och pornografi är under övervägande i ytlrandefrihelsulredningens
arbeie. Man kan av denna anledning ställa sig tveksam lill om det är lämpligt atl
nu bryla ul en del av della komplex. När det gäller barnpornografi är del emellerlid
i alldeles särskilt hög grad fråga om etl otillbörligt utnyttjande av enskilda människor.
Den som vid framställningen av bild som visar ett sexuellt beteende använder
sig av barn som agerande kränker sålunda allvarligt barnets integritet. Barnet
saknar i regel insikt om arten av eller syftet med del förfarande del utsätts
för. Del kan inle heller överblicka konsekvenserna av sin medverkan. Den
skadliga verkan som kan vara förknippad med barnpornografi talar i och för sig
för alt objektet fören kriminalisering bör vara inle innehållet i den
pornografiska framställningen/bilden ulan själva nyttjandet av barn i sådant
sammanhang. Kriminaliseringen skulle således tjäna närmast som ell komplement till
slraffsiadgandena om olukl med barn och otukligi beteende. Emellerlid kan det
antagas atl en kriminalisering med sådant innehåll skulle få endasi en
begränsad effekt. Bilderna torde mestadels framställas ulomlands. Under alla
förhållanden lorde det bli en mycket svår uppgift all spåra gärningsmannen
endast med ledning av tillgängliga bilder. Vill man skydda barn mot otillböriigt
utnyttjande i samband med barnpornografi synes man därför vara nödsakad all
rikta kriminaliseringen mol innehållet i eller spridandet av den pornografiska
produkten. Med hänsyn till alt det sålunda skulle komma att röra sig om elt
ingripande lagstiftningsvägen mol pornografi och delta enligt RÅ:s mening bör
övervägas i ett enda sammanhang avstyrker RÅ alt man nu genomför en särskild
lagstiftning på området.

Stockholms
tingsrätt pekar på all produktionen av barnpornografi här i landet, som ulredningen
också anser, torde vara av blygsam omfaltning. Tingsrätten vill som sin
uppfattning i enlighel härmed uttala, all skäl inle anförts för all nu lill
särskild behandling upplaga den akluella frågan. Denna bör enligt tingsrätten
behandlas som en del av en samlad undersökning av pornografi och
våldsframställning.

Svenska
fotografernas riksförbund vänder sig mol den ofullständiga ulredningen och
anser atl delbelänkandet inte borde ha offentliggjorts separal utan ha tagits
in i utredningen i sin helhet, i sitt hela sammanhang, och inle vara så lösryckt
och ofullständigt.

/wLldelar
helt den inslällning som uiredningens ledamot Per Unckel har gelt uttryck för i
sill särskilda yttrande. Anledningen lill alt denne inie till fullo dragii
konsekvenserna av sina resonemang tycks enligt KLYS vara, all

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 39

han endast intuitivt har spårat de grundläggande felen i
utredningens kriminalpolitiska koppling mellan motiv och förslag och därför
inte haft möjlighet att la ställning fördel fall mun, på av ulredningen angivna
grunder, inför en strafföestämmelse i 6 kap. brottsbalken, KLYS finnerdet
antagligt att Unckel - och kanske andra ledamöler - skulle ha kommit lill annan
slulsats beträffande lämpligheten att nu separal införa en tryckfriheisinskränkning,
om de av uiredningens juridiska expertis fått klariagl, att de syften mot vilka
hela motiveringen pekar kunde ha tillgodosetis med ett förbud mol användandet
av barn som modell,

KLYS anför
vidare avslutningsvis all man inser alt den pågående utvecklingen inom
pornografibranschen på många siiit kan te sig oroande. Man utesluler därför
inte möjligheten atl man förr eller senare måste resa en spärr mot denna
utveckling och att man därvid särskilt beaktar barnpornografin och andra grovt
stötande framställningar. En sådan inställning kan emellerlid inte ensam få
styra lagstiftningen på ett område som primärt åtnjuter skydd i grundlag.
Därför avstyrker KLYS de av ulredningen föreslagna ändringarna i brottsbalken
och tryckfrihetsförordningen samt föreslår att frågan återförvisas till
utredningen för vidare behandling,

Svenskujoiografernas riksförbund inslänmner helt i
utredningens grundsyn, atl pornografi är osmaklig och frånstötande, men anser
inte att detta är skäl nog att enbart specialstudera ett område och lagstifta
och ge förslag lill reglering som är så ofullständig som den föreslagna.

Hovrätten över Skåne och Blekinge har motsatt uppfattning.
Visserligen ifrågasätter hovrätten om barnpornografifrågan haren sådan angelägenhelsgrad
alt den bör brytas ut frän del större sammanhang som behandlas av utredningen.
Hovrätten ifrågasätter likaledes om någol ingripande mot pornografin över huvud
laget bör komma lill stånd innan de pornografin närslående frågorna som
behandlas a v 1977 års sexualbroiiskommitté och av prosiiiulionsulredningen har
prövats.

Hovrätten Ibrtsäiier;

Vid en samlad prövning av de komplex av frågor på det
sexuella områdei som nu utreds på olika håll skulle det nämligen varit möjligl
att bättre överblicka de vidare konsekvenserna av ett ingripande mol
barnpornografin. Å andra sidan uigör barnpornografin eu avgränsat område i
förhållande lill övrig pornografi. Vidare har i varje fall hitintills bedriven
forskning inle visal alt det finns någol bestämt samband mellan pornografi,
prostitution och sexuellt övervåld. Med hänsyn härtill och med beaktande av de
ovan anförda starka skälen för etl ingripande mol barnpornografin bör
farhågorna för au man genom en kriminalisering av barnpornografin skulle binda
sig för en olämplig lösning inte vara siörre än all en sådan kriminalisering
kan ske redan nu, Sanmianfatiningsvis vill hovrätten sålunda tillstyrka alt del
i brottsbalken och tryckfrihetsförordningen införs en strafföestämmelse av
sådan innebörd ulredningen föreslagit.

Scxiialhroiiskoniiiiiiién uttalar all man av de skäl
ledamoten Unckel har anfört i och för sig kan ifrågasiiita lämpligheten av au
göra en särlagsiiftning

s. 40 Kontrollera mot PDF

om
barnpornografi. Då emellertid yilranderrihetsutredningcns arbeie kan förväntas
ta lång tid i anspråk och med hänsyn till del ökande utbudet av barnpornografi vill
sexualbroilskonmiiiicn dock inte avstyrka atl en särlagsiiftning genomförs i
avvaktan på uiredningens slutliga förslag,

Enligl
radionämndeiis mening kan del diskuleras om det är lämpligt att bryta ut
barnpornografin till särskild behandling innan någon analys hunnit göras av
effekten av pornografiska framställningar i allmänhet. Avsaknaden av en sådan
analys medför enligl nånmdens mening atl konsekvenserna av de framlagda
lagförslagen inie kan överblickas i den utsträckning som iir önskvärd. Som
framhållits bl, a. av riksdagens konsiitutionsuiskoli är del emellerlid i hög
grad angeläget med åtgärder från samhällets sida mol den ökande förekomsten av
barn i pornografiska sammanhang. Nänmden anser det därför motiverat att
barnpornografin nu särbehandlas,

FörfätiaiJörbiindei
biträder på många sätt Unckels uppfattning. Del är alltid ytiersi allvarligt
när man gör ingrepp i yttrandefriheten. Partiella ingrepii under pågående
reformarbete bör vara kriminalpolitiskt klarl motiverade och bygga på ett
basmaterial av godtagbar omfattning som genomarbetats och analyserats. Ulredningen
visar som ovan sagts brister i alla dessa hänseenden. Emellertid är förbundet
också medvetet om au barnpornografin håller på att få en sådan omfattning och utfornming
att det finns skäl all reagera. Om del kommersiella ulbudet får fortsälla kan
man i själva verket uppfatta detla som ell värre hot mol yttrandefriheten än
måttliga ingripanden som stävjar en fortsatt utveckling. Trots att det alltså
kan finnas många invändningar att göra mot det underlag ulredningen stöder sig
på och de motiveringar den framför, finner författarförbundet sig böra biiräda
förslaget att ett spridningsförbud införs vad gäller barnpornografi i bild.

Barnfilmnämnden
har i princip inget att invända mot uiredningens förslag om att införa en beslämmelse
om barnpornografi i brottsbalken och i tryckfrihetsförordningen eller mol den
föreslagna lydelsen. Nämnden instämmer emellerlid i Per Unckels särskilda
yttrande. Barnfilmnämnden anser liksom Unckel att ulredningen hade bort pröva
hela frågan om våld och pornografi i ell sammanhang. Vid en sådan prövning hade
del varil möjligl au bäitre överblicka de vidare konsekvenserna av det motiv ulredningen
anför som skäl för barnpornografiförbudei.

Svenska
bokförläggareföreningen uttalar:

Några
sakliga skäl mot kriminalisering av barnpornografi såsom den definierats i
utredningen synes enligl föreningen inte finnas. Föreningen vill mot bakgrund
härav inte motsätta sig utredningens förslag. Föreningen finner emellertid
anledning au undersiryka de principiella synpunkter som framförts av uiredningens
ledamot Per Unckel. Det hade varit önskvärt alt pröva hela frågan om våld och
pornografi i ett sanmianhang i stället för alt såsom nu sken bryla ut en
begränsad del för särskild lagsliftning innan förslag i övriga delar arbetats
fram. Det är därför viktigt att man under det Ibnsatta utredningsarbetet ytteriigare
analyserar och motiverar ett speciellt förbud

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 41

mol barnpornografi så all de principiella ylirandcrrihcisaspckicrna
kan baseras på en konsekveni helhelssyn,

Riksjörlnuulei Hem och Skola konslaterar all ulredningen
har brLilit ul barnpornografin ur del övergripande område som pornografi och våldsframslällningar
Ulgör och anser all den åtgärden iir viil motiverad. Barnpornografin är en
avskyvärd avart av den förråande och förnedrande industri som pornografin har blivit.
Dess tillväxt har med Ibnvivlan observerats av loräldrar och andra som arbelar
med och för barn och ungdom,

Förbundel fortsätter:

Utredningen påtalar brisl på kunskap och forskning beträlTande
effekterna av exponering av förråande framställningar, men nämner dock fem elfekter
som forskarna är mer eller mindre eniga om i fråga om våldsinslag i massmedia.
Dessa effekler är inte bara var och en försigsiarki negaiiva utan därtill
ömsesidigt förstärkande.

Barn och
ungdom är båda tämligen oskyddade av nuvarande regler (typ skyltningsförbud)
och i sig mer försvarslösa än vuxna. De har också etl behov av all identifiera
sig med varandra. Därmed är barn mer sårbara än vuxna, när de ställs inför
pornografiska alster, särskilt om dessa föreställer barn och ungdom,

Enligl RHS mening finns del således starka skäl för au
utan dröjsmål och med kraft ingripa mot barnpornografin. Självfallet förväntar
sig RHS atl ytlrandefrihetsutredningen med kraft arbelar vidare på detta,

5 Motivet för en kriminalisering av barnpornografi

Utöver vad som sägs i de allmänna uttalanden till slöd för
en kriminalisering som har redovisats i del föregående under 3 och 4
uppehåller sig några remissinslanser vid de moliv utredningen har anfört för
sitt förslag.

JK uttalar härom:

Som ett motiv för den nu föreslagna lagstiftningen
åberopas den integritelsskada som kan uppkonmia när barn medverkar vid
tillkomsten av pornografiska alster. Detta är egentligen också det enda
åberopade motivet, Enligl min mening belyser detla i viss mån den problematik
som föreligger i fråga om lagsliftning mol pornografi. Motsvarande argument lorde
nämligen inte kunna åberopas närdet gäller pornografi där vuxna personer
agerar. I den mån lagstiftaren önskar ingripa även mol sådan pornografi krävs
därför atl andra motiv kan åberopas.

Utredningen
har inte närmare belyst den nyss antydda problematiken. För min del vill jag
ifrågasätta om inte motivet bakom en lagstiftning mol pornografi lill
övervägande del iir detsamma oberoende av om barn eller vuxna agerar. När det
gäller barnpornografi lillkonmier den nu åberopade integriietssynpunkten. Om
risken lör imegriietsskada bedöms så allvarligt atl den ensam för sig kan
läggas till grund fören lagstiftning, är del naturligtvis ingenting som hindrar
atl man nu går Iram med en .särlösning i fråga om barnpornografi. Enligt min
mening skulle dol emellertid - som jag redan antyti - ha varit önskvärl atl uiiodningon
kunnai i ell sammanhang la upp hela pornografifrågan. Del skulle inte förvåna
mig om man vid en ,sådan prövning kommil till den uiiplätiningen au det Irämsia
motivet för en

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 42

lagstiftning på delta område ligger ganska niira de moliv
som uppbar don gamla bcstiimmelsen om sårande av luki och sedlighci i 16 kap,
11 ij broiisbalken,

Sexualhroiiskommiiicii anför liknande synpunkler och konsiaicrar
alt yilranderrihetsutredningcns nu akluella förslag utgår Irån omtanken om del
enskilda barnets integritet, Sexualbn)iisk()mmiiién ilrågasiiiier om inte dci
avgörande för eu förbud i stället bör vara huruvida pornografiskt alsier iir
kränkande för barn över huvud taget. Samma synpunkt kan nalurligtvis anföras
beträffande pornografi som rör vuxna, Scxualbrotiskonmiiitén utgår från att yllrandefrihelsulredningen
i sill fortsalla arbeie allvarligt överväger denna aspekt,

RFSU noterar alt ulredningen har motiverat del föreslagna
förbudet enbart med hänvisning till att den barnpornografiska bilden utgör en allvariig
kränkning av det avbildade barnels integritet. Någon motivering som bygger på
barnpornografins inverkan på avnämaren framläggs inle. Ulredningen hänvisar
till atl det inte finns någon forskning som visar att barnpornografiska
framställningar kan leda lill sexuellt övervåld mot barn. RFSU känner inte
heller till någon sådan forskning men anser det uppenbart atl skadeverkan på
åskådaren förekommer i åtminstone en typ av fall, nämligen när barn ser bilder
av vuxna inbegripna i vaginall, oralt eller analt samlag med barn. En sådan
bild upplevs som hot om övervåld mot den som är maktlös, inbegripet risken för
svår fysisk skada. Givelvis uppkommer också här samma fara som för det
avbildade barnel, faslän inle i så utpräglad grad, nämligen atl barnels inslällning
till sexualfunktionen blir präglad av skrämsel. All barn inför
barnpornografiska bilder har sådana reaktioner som här nämnts har man inom RFSU
fått bekräftat vid kontakter med förskolepersonal.

En raotivering för förbud raed hänvisning lill barn som
åskådare lill barnpornografi är enligt RFSU:s uppfattning giltig också för
bilder där barnet inle är invecklat i uppenbara sexualhandlingar men som ändå
uppenbarligen salubjudes i pornografiskt syfte. Barn bör vara skyddade mot alt
se sig själva utnyttjade som pornografiska försäljningsobjekt. En sådan
motivering kommer atl i lika hög grad gälla tecknade som fotografiska bilder.
Delta är en stor förändring i förhållande lill uiredningens resonemang, efiersom
utredningen endast bygger på hänsynen till del avbildade barnels integritet.
Motiveringen för att låta förbudet omfaita även tecknade bilder blir då svag
eller kanske t. o. ra. ohållbar.

Aktionen "Kamp mol porr och prostitution" är
inne på likartade resonemang och framhåller atl ulredningen har vall all
kriminalisera barnpornografi med hänsyn endasi till alt framställningen av
sådan pornografi måste anses innefatta kränkning av de medverkande barnens
integritet. Barnpornografin måste dock anlas ha även andra skadeverkningar. Del
gäller inte minst den snedvridna syn på sexuallivet som pornografin framkallar
hos barn, ungdomar och vuxna. Vissa uppgifier lyder på att barn tar särskilt
allvarlig

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 43

skada av barnpornografin. Den föreslagna kriminaliseringen
gäller bilder av alla slag. Även tecknade bilder avses. Här har utredningen
tvingats göra presumtionen att levande modell använls som ett led i
produktionen. Denna konstruktion hade undvikits om ulredningen valt ett
skyddsobjekt för bestämmelserna, mera vidsträckt än de medverkande barnens
integritet.

En klarl krilisk inslällning lill uiredningens allmänna
motivering intas av föijäiiarförhuiidei som anför:

De motiv - eller rättare sagt det motiv - som ulredningen
anger för kriminalisering av barnpornografi tar egentligen inle alls sikle på
spridningen och den verkan som sådan pornografi kan ha på mottagaren, I etl
avsnitt om forskningen återger utredningen visserligen elt antal eftekier som
pornografin kan anses ha. En del av dem torde vara av den art au de kan
föranleda överväganden om alt genom kriminalisering söka hindra eller begränsa
spridning av dylika alster. Vad som emellerlid helt saknas är en mera
grundläggande diskussion och analys av vilka del är som i skydd av yitrande-och
tryckfriheten fabricerar och sprider pornografiska produkter och därmed konmnersielli
hänsynslöst utnyttjar en frihel som primärt är avsedd förändra ändamål. Denna
brist på kartläggning och analys är besvärande för en remissinstans, vilken som
författarförbundet hell allmänt har atl försvara en vidsiriickt yiirandefrihei
men samtidigt enligl mera övergripande kullurpolitiska målsättningar vill
bekämpa den råa konmiersialismen på kulturområdel,

KLYS framför liknande synpunkter:

Ulredningen har bara eu enda moiiv för sitt förslag: atl
skapa ett skydd för barn som modell. Bortsett från en schematisk översikt över
effekterna av pornografi saknas helt den nödvändiga diskussionen om vilka man
vill skydda genom eu spridningsförbud och varför det kan vara befogat att
införa elt sådani skydd.

Ulredningen borde som bas för denna nödvändiga diskussion
givetvis ha presenterat en kartläggning av den nu existerande fioran av
pornografi. Om möjligt borde därvid också ha presenterats en analys av
utvecklingen efter den 17 februari 1971, den dag då den gamla tukt- och sedlighetsbesiämmelsen
togs bert och ersattes av det så kallade skyllningsförbudet. Mol bakgrund av de
av riksdagen godtagna riktlinjerna fören ny kulturpolitik med dess krav på att
bekämpa konmiersialismen borde del också ha redovisats, i vilken utsiriickning
pornografiska framsiällningar, enkannerligen sådana med barn, är produkter av
rent spekulativ kommersialism och i vilken grad sådana framställningar ingår i eu
kulturulbud som har seriös karaktär och därför primärt bör skyddas av yttrandefrihetslagsliftningen.

Svenska fotografernas riksförbund frågar sig om uiredningens
syfte har varil atl skydda de avbildade barnen eller skydda läsaren eller liiiaren.
Del framgår inte klart av utredningen. Ärdel så att man vill skydda de
avbildade, så måste man på ell klart sätl avgränsa vad som menas med själva
brottet och vilka som bör skyddas.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 44

6
Avgränsningen av det straffbara området

Många
remissinslanser uppehåller sig vid frågan hur det sirafföara området närmare
bör avgränsas, Föruiom allmänna önskemål om en precisering diskuteras bl. a,
vad en bild skall föreställa för att strafföarhet skall inträda, avgränsningen
av begreppet barn, vilka medier som skall beröras av kriminaliseringen saml
utredningens förslag om all bilder som framställts för vissa ändamål skall undantas,

RÅ
anser att innebörden av lagtexten är oklar. Uttrycket "Den som med bild av
barn framställer sexuellt beleende" kan språkligt tydas på flera säll. Sålunda
inryms under texten inle bara bilder av barn i en egen sexuell situalion ulan
även exempelvis en bild av ett sexuellt beleende från en eller flera vuxna med eu
barn som åskådare. Vidare omfattar texten det fall all en bild av ell barn i sin
lur ingår i en bild visande elt sexuellt beteende av en eller flera vuxna. Man
kan även fråga var gränsen för den kriminella handlingen skall dras. Enligt
ordalydelsen förfar redan den slrafföart som vid sill skrivbord förfärdigar en
teckning av etl barn i en sexuell situalion och strax därpå förstör sitt alsier.
Uttrycket sexuellt beteende synes språkligt närmast betyda, alt fråga är om elt
aktivt agerande. Utanför det sirafföara områdei skulle då falla bilder av barns
könsorgan eller en bild, där barnel är passivt men avsikten är att leda
åskådarens tankar lill en icke visad sexuell handling.

Belräffande
uiredningens moliv för att tecknade bilder skall omfattas av lagstiftningen
anför Stockholms tingsrätt atl utredningen synes ha låtit en hypotetisk
bevisvärdering få inverka på frågan vilka slag av teckningar som skall omfattas
av den föreslagna lagen. Tingsrätten kan inte biiräda ell sådani resonemang ulan
anser all den omständigheten au del inle kan uteslutas au levande modell
används vid teckningar av ifrågavarande slag inle kan få medföra atl teckning
som tillkommit utan levande modell skall anses som otillåten. Ej heller kan med
den motiveringen som ligger till grund för förslaget bilder, som avser person
som inle längre är i livet, såsom fallel är med bilder av äldre datum, falla
under ifrågavarande lagsliftning. Tingsrätten anser således att, då varken
teckning av ifrågavarande slag som utgetts utan barn som modell eller sådana
äldre bilder som nyss sagls, kan göra intrång på någons personliga integritet,
sådana alster inte skall falla underden föreslagna lagen.

Sexualbrottskommittén
framhåller all det vid ulformningen av etl särskilt förbud mol barnpornografi
måste beakias aU varje ingrepp i tryckfrihetslag-slifiningen bör ske med slor
försiktighet. Ett förbud bör därför - i avvaktan på en fullständig ulredning
som avser hela pornografiområdel - strikt begränsas till sådan framställning
och spridning av barnpornografi som är kränkande och/eller skadlig fördel
enskilda barnel. Därmed skulle teckningar, som inte har levande förebild ulan
har framsprungit ur tecknarens fria fantasi falla ulanför del sirafföara områdei.
Betraktad från denna utgångspunkt har den

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 45

föreslagna lagtexten en alltför vid omfattning. Den har
dessutom uppenbara tekniska brister. Sålunda är uttrycket "med bild av
barn framställer sexuellt beleende" svårförståeligt och diffust,

Föifaiiaiförbundet finner det inle möjligl att objeklivi kniicka
den språkliga inncbördoii av iiitrvckol "Don som mod hikl av barn lianisiiillcr
soxuolll boioontlo". Dol lorofallor ,som om nian sanimanhlaiHlai oidoi rramsiiillning
Som hiiiilbr sig lill skrifts eller bilds innehåll ooh iirdoi rranisiiilliiiiig
i boiyclolso produktion, tillverkning. Hur nian nu iin skall tolka ordalagoii i
lörslagois lörsta sekvens, står tiol enligt förbuiHloi klarl att innobörden iir
avsedd au vara all don som modolsi bild av barn åsiadkonimcr /skapar/ piotluccrar
en bikUVamstiillning av soMiollt boicondo skall sirallas. Som ulrotlniiigon har
lagt upp s;ikon avses då såviii läll då barn iir lovantlc mo(.loll som sådana läll
då bildporiiograliii åsiadkomniiis ulan sådan niodoll, liirhuntloi rorisiiitcr:

Biklpornografi utan levande modell kan i huv iidsak
åstadkommas på två ,siiti: genom montage av i och för sig icke pornografiska lotogralior
ollor genom fri teckning (motsvarande) "efter laniasiii", fiirodningcns
lörslag innebär alllså,atl redan producerandet av eu tlvliki alsicrskall
kriminaliseras, IXirnied har man infört ett hell nyll tänkande i tioniia probloni;itik
- vilket blir dcsio mor uppsecndcviickandc som man inordnar donna kriminalisering
i kapiilci om broil mol allmän ordning.

Efter all ha redovisal iiklro bcstiimmelsor på området
anför förbundet:

Vad som nu sker iir att utredningen - antagligen goiioni
den redan kritiserade sammanblandningen av två kriminalpoliiiska motiv - kommer
att föreslå kriminalisering av pornografisk bild redan i samma siund den IVamställos,
alldeles oavsett om någon annan iin upphovsmannen konfronterats med don, 1
princip innebär lorslagot alliså au misstanke all någon för sill eget bruk franiställcr
pornografiska bilder av angivoi slag kan föranleila polisingripande, Detla kan
knappast ha varit uiredningens avsikt,

L'lredningcns lörslag har dessulom inte något .som holst
samband med behovet av att trvcklrihctsrältsligt komma åt barnpornografi; i den
mån bilderna ingår i tryckt skrift ärde inte åtkomliga i v idare mån ån skrifion
sjiiK , och för att denna skall vara åtkomlig kriivs, att don iir uigivon. tivs.
blivit uiliiiniiad lill salu ollcr för spridning på annat siiu.

Om man sålunda Irån det siraftbara området tar bon bilder sonr"siannat
på ritbörder", bilder i irvokla skrifter samt - eftersom de beliantllas i lörslagois
andra sekvens - bilder som spriiis på annal siiu iin genom irveki skrift, kan
inom siralföudot ondast återstå skrifter som på annat sätl iin gononi spridning
når an nan porson el ler allmänheten. Det får då Iramhål las au den som på eller
vitl allmän plats förevisar pornografisk bild på ett sätt som iir ägnat alt viicka
allmän anstöt enligl skyllningsförbudet i 16 kap. 11 ij Bi Brodan nu sirariäslör
Olillåiei fiirlarande mod pornografisk bild, Samma si ra IT drabbar den som oombeti
sänder sådana bildorpor post.

Slutsatsen av denna analys är atl någol strarfbeliiggande
av "den som med bild av barn framställer sexuellt beteende" inio kan
godtagas. De siralTvärda handlingarna mot allmän ordning är redan
kriminaliserade i 16:11 och de straffviirda handlingarna mol barn bör
kriminaliseras som sedlighetsbroti I 6 kap. Sker så kommer auiomaiiski barnix ir nografi.sk film och fotografisk

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 46

siillbikl mod barn som modeller alt kriminaliseras roilaii
på produktionssta-tliei, Någol behov att diiruiövcr kriminalisera sjiilva rramsiiillandct
av sådan pornografi synes oj föreligga,

Förraitarlorbundei lår iliirlör avstyrka liirsta ledet i
den föreslagna 16 kap, lOatj BrB.

PO ifrågasätter om dol föreslagna lilliiggct lill
brottsbalken lillriickligt klart anger vad som kriminaliseras. Avser man med ullryckel
"den som med bild av barn franisiiiller sexuellt beteende" alt sirafföeliigga
redan fotograferingen och den lekniska framställningen av bilden eller först
ett senare utnyttjande av en färdig bild?

Stockholms tingsrätt uppehåller sig bl, a. vid vad
utredningen har anfört om alt ett barn genom exempelvis speciella
kameraarrangemang kan framställas på ett sätl som är ägnat alt vädja lill
sexualdriften utan att barnet kan sägas ha dellagil i etl sexualbeteende vid avbildningen.
Tingsrätten utgår från all med sexualdriften avses inte ev, sexualdrift hos
barnet utan hos annan person. Om detta antagande är riktigt och om utredningen
med uttalandet avsett all ge ytteriigare skäl för lagsiiftningen i fråga, fär
tingsrätten som sin mening framhålla all en sådan omständighet inle kan uigöra tillräcklig
motivering för en lagsliftning som den föreslagna. Della särskilt i betraktande
av vad utredningen, med bortseende från integritelsskada, anfört om att del av hittills
gjorda seriösa undersökningar inle kan dras någon slutsats om barnpornografins
verkningar,

RFSU lar upp sådana bilder där barn avbildas i
pornografiskt syfte utan alt vara invecklade i sexuella situationer tillsammans
med vuxna. RFSU delar utredningens uppfattning all även sådana bilder bör
innefattas i förbudet då del pornografiska syftel är uppenbart. Skälet är även
i detla fall alt bildens förekomst i etl sådani sammanhang utgör ell övergrepp
mot barnels integritet. Del finns enligl RFSU en myckel omfattande pornografisk
produklion av delta slag där syftet är uppenbart och där inga gränsdragningsproblem
föreligger. Del förefaller emellerlid som om de föreslagna lagparagrafernas
formulering inle är sådana alt de kan vara tillämpliga på sådana bilder,

RFSU fortsätter:

Utredningen har inte lagil upp det förhållandet alt det självfallel
publiceras bilder av nakna barn där del är uppenbart all inget pornografiskt
syfte föreligger och där det alllså inte finns anledning atl ingripa - inte
heller om en "avnämare" använder bilderna i pornografiskt syfte. För
denna och endasi för denna grupp av bilder kommer gränsdragningen au bli svår.
Om en ny lag sätter stopp för den grövre barnpornografin (frånsett en begränsad
underjordisk marknad som då uppslår) blir del sannolikt en storproduktion av
barnbilder i form av nya fototidskrifter och albura med "konslnäriiga"
kommentarer men pornografiskt syfte. I förarbelena lill lagen borde ha ingått
överväganden som underiättar för domslolarna atl här göra en gränsdragning.
Den är ju viklig dels för atl skydda de bilder som inle har ell pornografiskt
syfte, dels för all man ska kunna vidta ålgärder mol de bilder som har etl
kommersiellt pornografiskt syfte. Annars kan man trots lagen fä

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 47

en
oåtkomlig massproduktion av bilder som alltjämt ulgör elt sådant övergrepp mol
barnels integritet som utredningen vänder sig mol.

AB
Svenska Pressbyrån finnerdet uppenbart att utredningsförslagel,om det upphöjs till
lag, kan medföra svårigheter vid bedömningen av huruvida pornografiskt material
är all anse som barnpornografi eller ej.

Riksförbundet
Hem och Skola har full förslåelse och respekt föratt del kan uppslå svåriösla
juridiska problem, främsi belräffande tolkningar och gränsdragningar, men kan inte
anse att de skall vara olösliga. Dessutom befarar förbundet atl en
yttrandefrihet som så saknar gränser, att den i siU namn tillåter att barn och
ungdom exploateras på ett förnedrande och destruktivt säll, riskerar en icke
önskvärd molreaktion.

Statens
biografbyrå anser all elt slraffritt område bör vara mycket starkl begränsal.
Vidare synes angelägel att en närmare precisering av delta område görs antingen
i lagtexten eller, om delta möler svårigheier, i specialmoiiveringen till
lagförslaget.

Filmgranskningsrådet
anser alt gränserna för det sirafföara områdei bör anges klarare i lagtexten. Strafföarhet
bör inträda om inte framställningen har betydande konslnäriigl värde, ingår i
vetenskapligt arbeie eller ulgör ell led i allvarligt syftande nyhelsiförmedling.

Pressens
samarbetsnämnd föreslår atl man i det kommande lagstiftningsarbetet försöker
närmare fastställa vad som bör betraktas som barnpornografi eller ej så all inle
den nya lagstiftningen skapar hinder för nyhetsförmedling och opinionsbildning.

Avgränsningen rörande vad
som skall avses med barn diskuleras av några instanser.

Hovrätten
över Skåne och Blekinge finner det välbetänkt alt någon viss åldersgräns för vilka
som i della sammanhang är att hänföra till barn inie har raslställtsav
utredningen. Det hadeemellertid enligt hovrätten varit önskvärl atl utredningen
diskuterat vilka åldersgränser utredningen tänkt sig. Allmänt sett torde
gränsen inte ligga vid en viss ålder. Det är i stället fråga om barnets fysiska
ulveckling. För all betraktas som barnpornografi torde del få röra sig om
sådana barn som ännu ej nått puberteten. För riittsiillämpningen är en utförligare
motivering i della avseende av stort värde.

RÅ
anför:

1 förslagel
har inte någon åldersgräns angivits. Kommittén har ansett den närmare
gränsdragningen för begreppel barn böra ankomma på rällslillämpningen. Såväl
fysisk som psykisk mognad varierar avsevärt mellan individerna och sker ej
heller alltid parallellt, Istrafföestiimmelsernaomoiuki med barn och otukligi
beteende har angivits en övre gräns på 15 år för barn i syfte att begränsa det sirafföara
området. Begreppet barn omfattar emellertid även individer över 15 år. När det
gäller barnpornografiska bilder torde det ofta vara myckel svårt au få fram
uppgifter om den akluella personens ålder eller mognad. Det framstår även som
angeläget alt inte behöva identifiera personen för en utredning i dessa
avseenden. En utgångspunkt för bedömningen av om det år fråga om ett barn eller
inte får dä bli vad som kan uiliisas

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 48

av bilden. En sådan bedömning bcgriiiisas mod nculviiiidighoi
lill individens fysiska utvookling och kan loda till atl väl fysiskt iiion oj
psykiskt utvecklade indivitlor lämnas utaiuloi skydd som tortio yiiorsi ha avsoiis
mod förslaget till lagsliftning om harnponiografi,

Sloekholms ii>ii;sröii. rikspolissivrcivn. konsiiineniverkei
och Svensku Joio-grujcnuis riksförbund lörortlar on åklcrsgräns, Sloekholms lingsräii
ultalar:

Barnpornografi uigörs enligl ulredningen av "alsier
som främst i bild skildrar barn i sexuella situationer de inte är mogna atl
uppträda i". Det är oklart vad som avses med uttrycket "sexuella
situationer de inte är mogna atl uppträda i". Uttrycket i fråga kan länkas
avse könsmognad eller intellektuell och känslomässig mognad. Dessa olika slag
av mognad får väl anses ha ell Slarkl samband med varandra men del kan anmärkas
alt man i den allmänna diskussionen utgår från all en påtaglig skillnad i liden
mellan iniräde av dessa slags mognader föreligger. Av vad ulredningen anfört
framgår emellerlid all med den föreslagna bestämmelsen avses all skydda unga
människor, vilkas könsmognadsprocess inle är avslutad. Detta skede är olika för
olika individer och kan också vara svårt all avgöra i det enskilda fallet. Av
delta följer atl svåra och för vederbörande barn kanske påfrestande bevissiluationer
kan uppkomma i mål, där talan förs med anledning av angivet förfarande. Med
anledning härav vill tingsrätten föreslå att del ifrågavarande handlandet
kriminaliseras när avbildad person är under 15 år. Härigenom vinnes också överensslämmelse
med vad som i fråga om ålder stadgas vid könsumgänge, när del gäller inlegriietsskydd
för unga människor.

Rikspolisstyrelsen anser att eftersom det saknas en
definition av vad som avses med barn, del är sannolikt att avsevärda bevissvårigheler
koramer atl uppstå. Enligt rikspolisstyrelsens mening vore det önskvärl att en
åldersgräns - korresponderande med brottet olukl med barn - anges i lagtexten.

Konsumennerket ifrågasätter om inte en åldersgräns bör
anges för all underlätta bestämmelsernas lillämpning. En lämplig åldersgräns
synes vara 15 år. Därmed skulle man nå överensslämmelse med brottsbalkens beslämmelser
om olukl med barn och otukligi beleende.

Svenska fotografernas riksförbund har svårt atl inse
varför man inle från utredningens sida kan precisera vad som menas med barn. Könsligi
umgänge med barn eller sedlighetssårande beröring med barn är redan i dag sirafföelagl
och därför är det en brist i utredningen atl man iniepreciserar var gränsen bör
gå för dessa bilder, dvs. de avbildade. Förbundet anser alt en åldersgräns bör
klart uttalas.

Socialstyrelsen, SÖ och AB Svenska Pressbyrån anser au
begreppen barn och unga människor bör definieras närmare.

Överåklagaren i Göteborg finner alt bristen på åldersgräns
kan leda till tolkningsproblem. Della år olyckligt från åklagarsynpunkt. Del
får emellerlid förulsiitias au det Ibrtsatta lagstifiningsarbeiet ger sådan
vägledning au rällslillämpningen snabbt finner den riitia griinsdragningen. Så
har ju lidigare skett vid tillkomsten av 16 kap, 11 ij brottsbalken.

Frågan om vilka media som skall omlaiias av slraffbesiiimmelserna
berörs

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 49

av några iiisianscr,

llovräiien över Skåne och Blekinge uttalar härom:

Ulredningen har begränsat strafföeläggandei till
framställningar i bild, Uircdniiigon berör även skriftliga framsiällningar men
avvisar tanken au låla sådana omftittas av kriminaliseringen, Diircmoi har ulredningen
inte tagit upp frågan om all siraflTxiliigga barnpornografiska framsiällningar
på ljudband. Del bör nämnas alt det för niirvarande i on lingsräii inom hovriius-onirådet
handläggs ett brottmål om otukt med barn i vilket förekommer beslagtagna
barnpornografiska snialfilmer och kasscttljudband med barnpornografiskt
innehåll avsedda au spelas upp lillsanimans med filmerna. Hovriitten anser att
frågan bör niirniare överviigas under det fortsatta lagstiftningsarbetet,

Snciatstvrelsen delar uiredningens uppfattning alt behovet
av förbud mot skriftliga framställningar inte är så stort och att konflikterna
med den konsiniirliga friheten iir svåra atl lösa. Socialstyrelsen kan samlidigl
inte borise frän den negativa påverkan som en skriftlig framställning kan ha,

PO anför ett exempel från sin verksamhet som enligt PO:s
mening visaratt det kan vara tveksamt alt begränsa det kriminaliserade områdei lill
bilder. Även en framställning i ord kan vara så förråande att etl ingripande
kan te sig motiverat, PO antar emellerlid alt detta spörsmål kommer all ylterligare
övervägas under kommitléns fortsatta arbete.

KLYS anför:

Ulredningen presenterar inte något faktamaterial som
bakgrund lill sitt påslående alt leximaierialei på nu aktuellt område är föga
omfattande. Det kan vara riktigt som utredningen anför all behovet av
kriminalisering av skriftliga framställningar är mindre påtagligt än när del
gäller bild samt att konflikter med den konstnärliga friheten är svårare alt
lösa på textområdet. Utredningen har här dock stannat vid påståenden eller
antaganden. Det kan emellertid inte godtagas, au man i detta viktiga sammanhang
nöjer sig med så briickligt underlag för de slutsatser som lagförslaget innefattar.
Erfarenheterna från tillämpningen av äldre bestämmelser om pornografi är
sådana att man måste iaktta största försiktighet och noggrannhet, innan man
drar gränser mellan olika media.

Också Svenska fotografernas riksförbund är kritisk mot
utredningsförslaget på denna punkt. Förbundet uttrycker sin förvåning över att
man inte preciserar vad som avses med barn och samtidigt förbjuder alster som
tecknade pornografiska bilder. Förbundet har svårt atl förstå au man inte drar
parallellen mellan fotografi och tecknad bild och därifrån lill lexiframsiäll-ning
av pornografiska verk. Varför föreslår man inte att förbjuda dessa också,
eftersom syftet måste vara antingen kommersiellt eller på något sätt sexuellt
upphetsande. Del bör inte finnas några skillnader mellan sättet all välja
kommunikationsform, dvs. text, bild eller film. Utredningen hänvisar tiil
forskningen, men på forskningsområdel är del klarl bevisat atl rörliga bilder
utövaren myckel stark påverkan på åskådaren. Däremot har inle forskningen alls
påvisat molsvarande samband mellan stillbilder och textframsiällningen,

4 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 179

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 50

Förbundet
upplever därför att utredningen inte tillräckligt grundligt har lagil hänsyn till
uppdraget som den fått, och redovi.sat skälet lill alt man så starkt begränsar
sig till barnpornografi och barnpornografiska bilder.

Utredningen
har förklarat alt det i sällsynta undantagsfall kan vara befogat att publicera bild
där barn framställs i en sexuell situation och angivit som exempel konsnärliga,
nyhets förmedlande eller vetenskapliga hänsyn. Detta kommenteras av fiera
remissinstanser.

Hovrätten
över Skåne och Blekinge delar uiredningens uppfattning om avgränsning från det sirafföara
området av sådana av utredningen särskilt nämnda fall där bildpublicering framslår
som försvarlig och har inte heller någon erinran mot det sätt detta kommit lill
uttryck i lagtexten.

R.4
anser däremot att den reservation som föreslås i lagtexten om att framställningen
i vissa angivna fall kan vara försvarlig, bör ulgå. En fråga som allmänt gäller
lagstiftning på detta och närliggande områden är hur man skall göra avgränsningen
mot vetenskaplig och konstnärlig verksamhet. Detta brukar inle uttryckligen
regleras i modern lagstiftning. Lagstiftaren har plägat utgå från alt
konstnärliga och vetenskapliga framställningar skall lämnas utanför det
kriminaliserade området. Domstolarna torde också i sina avgöranden följa samma
princip. Vad gäller iryckfrihelsbrotl måsie därjämte uppmärksammas alt i
tryckfrihetsförordningen sedan gammalt finns en övergripande regel om att belräffande
framställning i tryckt skrift just syftet skall beaktas. Hur den nu föreslagna
särskilda regeln skall förhålla sig till denna allmänna regel är oklart. Om man
nu skulle uppställa en regel beträffande gränsdragningen kommer man sålunda in
på en fråga som har sådan principiell riiokvidd alt den inte bör avgöras i
förevarande begränsade sammanhang. Atl reservationen uigår bör inte medföra
några egentliga svårigheier för bedömningen av nu ifrågavarande gränser. De
situationer i vilka en bedömning skall ske kommer-siirskilt med hänsyn till
förekomsten av bildmaterialet - knappast atl erbjuda någon tveksamhet i nu förevarande
hänseende.

Sexualbrottskommitlén
utlalar au det undantag från huvudregeln som avser au möjliggöra all bildframslällningar
av barn med anknytning till sexuallivet används för renodlat konstnärliga
syften eller för vetenskapligt ändamål har fått en alltför vag utformning. Ett
förbud börenligi sexualbroitskommilléns mening i stället anknyta till framställning
eller spridning av bild av barn med sådan sexuell innebörd att förfarandet är
ägnat all medföra skada för eller kränkning av barnel. Etl förbud av sådant
innehåll synes knappast behöva förses med några undantag. Fotografering eller
avbildning genom teckning av barn, vilken sker på sådani sätt alt det är
kränkande eller skadligt för barnel lorde aldrig kunna försvaras under
hänvisning till vetenskapliga eller konslnäriiga syften. Reproduktion eller
spridning av sådan bild torde å andra sidan inte i något fall kunna anses
kränkande eller skadligt för barnel, när del sker i siriki vetenskapligt eller
konstnärligt syfte.

För
Stockholms lingsräii är del oklart om del av utredningen förda

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 51

försvarligheisresonemangei
avser såväl franisiällning som spridning av ifrågavarande slag av bilder eller endasi
det sistnämnda förfarandet. Tingsrätten anser atl den kränkning av en individs
personliga integritet som ligger i framställning av sådana bilder inte kan
försvaras varken med konsiniirliga hänsyn eller som nyhetsförmedling eller som
led i vetenskapligt arbete. Ej heller publicering kan i angivna fall vara
försvarlig så länge därmed individens personliga integritet träds för nära.
Skulle däremoi avbildad persons identitet genom retuschering eller på annat säll
kunna göras omöjlig all fastställa ställer sig saken annorlunda. Då kan
publicering av sådana bilder - liksom fallet måste vara med teckningar gjorda hell
efter fantasi - vara försvarlig i angivna hänseende.

Rikspolisstyrelsen
har förståelse för att det främst av hänsyn till vetenskapliga intressen är
nödvändigt atl undanta vissa framställningar från straff Del är emellerlid
angelägel att i lagmmmet tydligare anges i vilka fall barnpornografiska
framställningar är tillåtna.

Överåklagaren
i Göteborg finner den elasiicitet som finns i formuleringen "försvarlig
med hänsyn till sitt syfte och silt sammanhang" allvarlig och fortsätter:

Au
som utredningen framför behöva beakta konslnäriiga hänsyn i etl sammanhang som
detta är jag främmande för. Från vetenskaplig eller annan viktig synpunkt kan
emellertid framställningen ibland vara nödvändig. Jag anser därför all
uttrycket försvarlig bör bytas mol ullryckel nödvändig. I brottsbalkens 24 kap.
används båda ullrycken för all kunna markera olika situationers krav.

Socialstyrelsen
ifrågasäller om framställning av barn i sexuell situation kan var försvarbar
ens ur konstnärlig synpunkl. Det kan bli svårt all dra en gränslinje mellan vad
som kan anses vara barnpornografi och vad som kan anses vara konst.

Enligt utredningen om
barnens rätt har lagtexten på denna punkt fåll en alltför vag ulformning. I motiven
uttalas all publicering av barnpornografisk bild kan vara försvariig av
konstnärliga hänsyn, som led i allvariigt syftande nyhetsförmedling eller som
inslag i vetenskapliga arbeten. Ulredningen har förslåelse för alt etl förbud
mot barnpornografi inie lämpligen kan gälla helt generellt. Vissa myckel sällsynia
undantagsfall kan kanske finnas när framställning och publicering av barnpornografisk
bild kan framstå som motiverade. Utredningen anser det emellerlid synnerligen vikligl
au undanlagssituationerna inte används som s. k. täckmantel vid en icke
försvarlig framställning och publicering. Man kan t. ex. länka sig fallet atl
en erkänd regissör i kommersiellt syfte utnyttjas för framställning av film med
barnpornografiskt innehåll under åberopande all filmen låter sig försvaras av konslnäriiga
hänsyn,

AB
Svenska Pressbyrån ullalar att del lämnas alltför litet underlag för en bedömning
av vad som är försvarligt och därmed slraffritt.

Rädda
Barnen anser att bristen på konkreta anvisningar i lagtexten om vad

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 52

som
anses försvarligt lämnar utrymme lor tolkningar som kan länkas bli negativa ur
barnens synpunkt. Bilder som låter sig försvaras av konslnäriiga hänsyn är
utredningens exempel på undantagsfall som kan tillåtas. Men enligt Rädda Barnen
år del vikligt med en klarare gränsdragning som omöjliggör en alltför vid
tolkning. De slarkl negaiiva skildringar som inflyter framför allt från USA om
hur barn missbrukas i sexuella sammanhang tillsammans med vuxna, borde tjäna
som en varning gentemot en alltför vag lagtext,

Sveriges
Radio AB anför att frågan om undantag från strafföar handling är svår att
riktigt tillgodose. Företaget noterar emellertid att utredningen finner det
vara försvarligt att publicera bilder som kan motiveras av konstnärliga hänsyn
och som etl led i en allvariigt syftande nyhetsförmedling eller som inslag i
vetenskapliga arbeten. Dock framgår all kommiuén anser all undantagen är
sällsynta. För Sveriges Radios del skulle en visning av akluella bilder
förmodligen alltid kunna hänföras till de skäl som anförts för undantag och
inte vara sällsynia undanlag från lagen. Däremot kommer de tillfällen då sådana
bilder kan visas inle vara frekvenia och därför i den meningen sällsynta,

Sexualbrottskommitlén
anser alt det straffrättsliga skyddet bör gälla även avbildningar av utländska
barn, vilka avbildningar i regel inte framställs i Sverige eller föreställer
barn som kan identifieras här. Man bör nämligen inle, om svenska barn tillerkänns
straffrällsligt skydd, medverka lill att skapa en marknad för exploatering av
utländska barn i pornografiskt syfte.

Aktionen
"Kamp mot porr och prostitution" uttalar att när det gäller den
föreslagna strafföestämmelsen i tryckfrihetsförordningen är gransdragningen mot
del straffria området av särskild vikt. Broitsbeskrivningen i den föreslagna
lagtexten är vag och ger dålig vägledning för de rältstillämpande myndighelerna.
Frågan om formerna för rättegången blir då av än siörre betydelse. Ulredningen
har ännu inle avgivit någol belänkande i denna del. Aktionen framhåller det
värdefulla i alt juryn i tryckfrihetsmål ger den allmänna opinionen möjlighet aU
påverka utgången i varje enskild process.

7
Övrigt

Straffbestämmelsens
placering

Hovrätten
över Skåne och Blekinge delar uiredningens uppfattning atl beslämmelsen,vadbeiräffarbroilsbalken,lämpligen
bör införas i 16 kap. och atl den naturliga platsen för
tryckfrihetsförordningens del är 7 kap. 4 §.

Överåklagaren
i Göteborg och Aktionen "Kamp mot porr och prostitution" finner det
naturligare all den nya paragrafen införs i brottsbalken under beteckningen 16
kap. 11 a § på grund av sitt samband med II ij.

Överåklagaren
i Malmö anför alt den nya paragrafen bör benämnas 11 a § eller 12 a § och inte,
som utredningen föreslår, 10 a ij, 10 ij avser ju brott mol

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 53

griftefrid.
Del förefaller naturligare att ansluta siadgandel om barnpornografibrou till
paragrafen om otillåtet förfarande med pornografisk bild (I I S) eller om
förledande av ungdom (12 ij)-

Då
syftet med de föreslagna lagbestämmelserna är att skydda personlig inicgriiet
på det sexuella området föreslår Stockholms tingsiäii att brottsbalks-bestäniniclsen
införs i 6 kap, och inte i 16 kap, i brottsbalken,

Scxiialhroiiskommitién
och inredningen om barnens rält ifrågasätter om del inte bör övervägas au
kriminalisera framställning av barnpornografi som en särskild form (or
sexualbrott i 6 kap, brottsbalken. Kommillén har för avsikt all i elt senare
skede av sill arbeie överväga innehållel i bestiimmelserna om straff lör
sexualbrott från sådana synpunkler.

Förfaiiarförbiindei
anför all del är en lagtekniskt felaktig metod alt som ulredningen uppta
framställning av barnpornografiska bilder som ett brotl mot allmän ordning och
placera bestämmelsen därom i anslulning till skyllningsförbudet i 16 kap. 11 S
brottsbalken. Den handling som primärt bör sirafföeläggas måste kriminalpolitiskt
betraktas som etl mot barnet riktal sedljgheisbroti och bestämmelsen härom bör
därför upptas i 6 kap, brottsbalken, förslagsvis närmast efter beslämmelsen om
otukligi beteende (6 S)-Där bör framställning av barnpornografi efter levande
modell kriminaliseras. En sådan regel bör kompletteras med etl förbud mot
spridning av barnpornografi som kan placeras i 16 kap, brottsbalken och få
beteckningen lOaij,

Lagtextens
utformning m. m.

JK
har från lagteknisk synpunkl inga anmärkningar mol förslaget men uttalar att
den omständigheten att ulredningen nu begränsat sig till en myckel snävt
avgränsad del av pornografifrågan synes ha medfört atl förhållandel mellan de
nu föreslagna beslämmelserna i 16 kap. 10 a § brottsbalken och
tryckfrihetsförordningen, å ena sidan, och de nu gällande beslämmelserna i 16
kap. 11 § brottsbalken, å andra sidan, inte alls belysts. JK anser önskvärt atl
detla sker under den fortsatta behandlingen av lagstiftningsärendet.

Hovrätten
över Skåne och Blekinge anför atl enligl utredningens motivering framställandet
och spridandet av de ifrågavarande bilderna synes vara det som skall vara sirafföari,
Enligl hovrättens mening ger emellertid den föreslagna ulformningen av lagtexten
ej klan ullryck för denna tanke.

Hovrätten
fortsäller:

Utredningen
uttalar att avgörande för strafföarheien inte bara bör vara, huruvida barnel
eller barnen är invecklade i uppenbara sexualhandlingar. Även om sådana fall
tillhöra dem som strafföestämmelsen främst bör rikias emot, menar utredningen emellenid
alt denna också bör omfatta fall där bilden ges sexuell innebörd genom barnets
ställning eller åtbörder. Utredningen nämner som exempel fall där ett barn
genom speciella kameraarran-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 54

gemang framslälls på eu säll som är ägnat all vädja lill
sexualdriften ulan all barnet kan sägas ha deltagit i ell sexualbeteende vid avbildningen.
Hovrätten har inget att invända mot atl strafföestämmelsen ges denna innebörd.
Uttrycket "sexuellt beteende" i paragrafen är emellertid då inte helt
adekvat. Uttrycket ger paragrafen en mer inskränkt innebörd än den som
utredningen åsyftat. Utredningens syftemål skulle enligt hovrättens mening
komma lill klarare utryck om efter "sexuellt beleende" förslagsvis
insköts meningen "eller annan situation av sexuell innebörd".

Hovräiien anser vidare all benämningen barnpornografibrou
är väl funnen. Visserligen innefattar ordel barnpornografi mera än enbart
framställning i bild. Benämningen är emellertid kort och beskrivande, vilket underiättar
spridandet av erforderiig kännedom om beslämmelsen. En kort benämning är också
från praktisk synpunkt en fördel lex, vid domsskrivning, databehandling m, m.

Rikspolisstyrelsen finner lagtexten svårtillgängligt
utformad och förutsätter alt en översyn av denna kommer lill slånd.

Sexualbrottskommitlén anför alt om en lagstiftning nu
genomförs av i huvudsak det innehåll som utredningen har föreslagil, kan
tydligen ett samordningsproblem uppkomma för den händelse etl framlida förslag
av sexualbrottskommitlén om framställning av barnpornografi som sexualbrott
läggs till grund för lagstiftning. Enligt kommitténs mening kan emellertid det
problemet på ett tekniskt enkelt sätt lösas redan nu. Oavsett hur en beslämmelse
om straff för barnpornografibrou närmare uiformas, kan däri lämpligen
föreskrivas, atl beslämmelsen inte är tillämplig på gärning för vilken är
stadgat straff enligl annan bestämmelse i brottsbalken.

Stockholms tingsrätt och författarförbundet har som en
konsekvens av sin argumentering utformat alternativa lagtexter.

Stockholms tingsrätt som alltså an.ser au frågan om
barnpornografi inte bör behandlas särskilt utlalar:

Anses det emellerlid av något skäl att åsyftad lagsliftning
bör äga rum vill tingsrätten föreslå atl i brottsbalken 6 kap. införes en
paragraf 6 a med följande lydelse:

Den som i bild ålerger barn, som är under 15 år, i en
sexuell situation dömes, där gärningen måste anses ha inneburit kränkning av barneis
personliga iniegriiei, för olillåien framställning av pornografisk bild till böler
eller fängelse i högst sex månader. Den som sprider bild av angivet slag dömes
för otillåten spridning av pornografisk bild till straff som ovan sagls.

I tryckfrihetsförordningen 7 kap. 4§ införes punkl 12 av molsvarande
lydelse.

Förfäitarförbundet finner inte den föreslagna lagtexten
användbar. Förbundet tillstyrker en lagregel genom vilken framställning av
barnpornografi efter levande modell kriminaliseras. En sådan kunde upptas i 6
kap, brottsbalken under beteckningen 6 a § och ges förslagsvis följande
lydelse:

Den som utnyttjar barn under femton år som modell för
framställning av pornografisk bild dömes, om gärningen ej är belagd med straff enligl
vad förut

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 55

i deua kapitel är sagt, för franisiälliiing av barnpornograji
lill böler eller fängelse i högst ett år.

Förbundet anför vidare atl man inser alt man troligen inte
genom ett sedlighetsbroti, som stävjar produklion av barnpornografi efter
levande modell i Sverige kommer åt de problem som spridandel av
barnpornografiska alster innebär. Det mesta i Sverige florerande materialet är säkeriigen
importerat och är därför åtkomligt endast genom etl mera allmänl utformat
spridningsförbud, I botlen på del bör man kunna lägga det nyss nämnda förslaget
til! stadgande i 6 kap. 6 a § brottsbalken, dvs. man kriminaliserar en spridning
av sådana alster som åstadkommits genom brotl eller - om del gäller ulländsk
porr -skulle ha varil brottslig om den tillverkats i Sverige. Eftersom man inte
kan fastställa denna brottslighet efter någol objektivt kriterium får man i
stället arbeta med ett uppenbarhelskriterium. Delta torde emellertid inle
räcka. Ell försia led anknytande lill 6:6 broUsbalken måste kompletteras med en
allmän regel av "tukt- och sedlighetskaraktär". Man kan för ulformningen
av en sådan finna viss förebild i den i betänkandet (SOU 1969:38)
Yttrandefrihetens gränser föreslagna 16:11 brottsbalken.

Mot angivna bakgrund kunde en beslämmelse i 16:10 a enligl
förbundel fa ungefär följande lydelse:

Den som sprider barnpornografisk bild, vid vars tillkomst
uppenbarligen utnyttjats levande modell eller som eljest är grovt sedlighetssårande
eller uppenbart förråande, dömes (om icke framställningen är försvarlig med hänsyn
lill silt syfte och sill samraanhang) för spridande av barnpornografi lill böler
eller fängelse i högst sex raånader.

Med avsnittet inom parentes markerar förbundel att man kan
välja etldera av två alterinati v. Antingen lalar man om grovt sedlighetssårande
etc. och då lorde man inte behöva någol tillägg om försvariigheten, eftersom
den prövas i samband med angivna krilerier. Eller ocksä har man ell försvarlighelskrite-riura,
vilket då kan hakas på en mera neutral bestämning av brottet.

Om man väljer en beslämmelse av här skisserat slag måste
ändringar vidlas i 16:11 brottsbalken. De båda paragraferna måste på någol säll
samstämmas så atl icke en och samma handling blir sirafftar enligl båda. Del
naturliga lorde vara atl la barnpornografin försloch därefter uiforma 16:11 på
följande sätl: "Den som på eller vid allmän plats . . , dömes, såvida inte
brottet är belagt med straff enligt 10 a §, för otillåtet förfarande etc. ..."

Förbundel betonar att lagtexterna inte i någol hänseende
får ses som förslag. De är endast all betrakta som i tidsnöd tecknade skisser.
Givetvis behövs betydligt mer genomarbetade formuleringar. Utredningens förslag
är emellerlid enligt förbundet inte användbart som underlag härför.

KLYS Ultalar atl ulredningen har underiåtii atl verkställa
erforderiiga juridiska överväganden. Som författarförbundet påpekat får man
genom införandet av den föreslagna 10 a § i 16 kap. brottsbalken en
konkurrenssituation i förhållande till skyllningsförbudet i samma kapitels 11 §.
Del är helt enkelt inte möjligt att ta ställning till 10 a § förrän man löst
den konflikten.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 56

Forhållandet till bestämmelsen i 16 kap, 11 ij
brottsbalken berörs också av .Aktionen "Kamp mot porr och prosiiuition"
.som anför:

Utredningen har vall all definiera begreppel
"bild" mera inskränkt än vad som är fallet i beslämmelsen om otillåtet
förfarande med pornografisk bild. Detta lar betydelse lör kriminaliseringen av
barnpornografiska alster som inte är tryckta skrifter, Uiredningens förslag
innebär all framslällande och spridning av exempelvis film och foiosiaikopior
som innefattar barnpornografibrott straffas enligl den föreslagna 16 kap, lOaij,
Framställande och spridning av avbildade föremål som ålerger bam i sexuella
situationer kriminaliseras däremot inle. Det enda hindret för sådana
barnpornografiska alster blir även fortsäiiningsvis att deras förevisande på
eller vid allmän plats är brottsligt enligl skyllningsförbudet i 16 kap, 11 §,

Aktionen "Kamp mot porr och prostitution"
avvisar bestämt den tolkning av skyllningsförbudels omfauning som polisen i
Stockholm för fram i utredningens belänkande. Av redogörelsen framgår atl
polisen i Slockholm som princip inle ingriper mot andra bilder än
samlagsbilder, Skyllningsförbudet lillämpas för närvarande inte på barn
pornografiska alster, trots atl dessa under bred enighel är föremål för
lagstiftningsåtgärder som syftar lill elt totalförbud. Aktionen finner del
ytterst anmärkningsvän alt barnpornografiska och andra pornografiska bilder,
som uppenbart är ägnade alt väcka allmän anslöt, för närvarande inle blir
föremål för ingripande enligl 16 kap, 11 § brottsbalken.

RFSU anför liknande synpunkter:

Lagen om skyltningsförbud mot pornografiska bilder tillkom
1970 som ersättning för del gamla förbudet moi spridning av bilder som sårar
tukt och sedlighet. Syftel med skyllningsförbudet angavs vara att ingen skulle
behöva se pornografiska bilder utan atl själv ha tagit initiativ därtill. Trois
all lagen är nytillkommen har polis och åklagare under de senasle åren vägrai
att föra de talrikt förekommande anmälningarna mot pornografisk skyltning lill
domstols prövning. Om förbud mot barnpornografiska bilder införs, kommer barn atl
ändå vara skyddade mot åsynen av dessa bilder. Men under nuvarande förhållanden
leder polisens och åklagarnas uppenbarligen överenskomna passivitet till atl
barn ofta tvingas atl se skrämmande barnpornografiska bilder. Efter elt
eventuellt förbud mot barnpornografi kommer de fortfarande alt ständigl och jämi
konfronteras med massexposiiioner av grovi pornografiska bilder av vuxna -
bilder som låter dem uppleva sexualiteten som opersonlig, kall och känslolös.
Del aren effekl av au skyllningsförbudet inte lillämpas.

RFSU anser alt även förhållandena kring skyllningsförbudet
bör ulredas av yllrandefrihetskom mitten.

Några remissinstanser tar upp den i 6 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen stadgade spridningsrätten och föreslär att undanlag
görs i denna belräffande skrifter som innefaltar barnpornografibroti.

Hovrätten över Skåne och Blekinge uttalar:

Del föreslagna siadgandel all barnpornografibrou skall
vara tryckfrihets-brott avser icke spridning av bild som ulgör tryckt skrift.
Enligt 6 kap. I ij tryckfrihetsförordningen lillkommer rält att sprida tryckta
skrifter varje svensk medborgare eller svensk juridisk person. Utspridaren av
en tryckt

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 57

skrift, som innefattar barnpornografisk bild, skulle- röruisaii
au han i nio blir ansvarig för iryckrrihcisbroli på grund av irycklriheisförordningcns
regler om ansvariglieicns övergång - gå fri från ansvar, Trois reglerna om ansvarighetens
övergång är del inte siikcri all någon kan slällas till ansvar i ett
tryckfrihetsmål. Detta lorde särskilt kunna bli lället bciriinandc jiornogra-fiska
skrifter som tryckts utomlands. Det enda ingripande som då slår till budsår
konfiskering (jmf 9 kap, 5 tryckrrihetsförordningcn). Om utspridaren således inic
kan ställas lill ansvar för iryckfrihelsbrotl skulle cu utspridande av
barnpornografiska bilder som utgör tryckt skrift bli helt siraririti, Hovräiien
ifrågasätter om en sådan begriinsning av del siafföara området iir motiverad ooh
föreslår alt det i det rortsalla lagstiftningsarbetet övervägs om inte ell
undantag från den allmänna spridningsriitten borde införas i 6 kap, 2 S
tryckfrihetsförordningen beträlTande nu ifrågavarande skrifter,

Konsumeniverkei konstaterar att i den strafföeslämmelse
som föreslås bli införd i brottsbalken anges att även spridande av pornografisk
bild med barn skall anses uigöra barnpornografibrott. För alt bestämmelsen i
denna del inte skall komma i konflikt med den i 6 kap, I ij TF angivna rätten
au sprida tryckta skrifter, får konsumentverket föreslå atl undanlag införs i 6
kap. 2 ij TF på motsvarande sätt som skett för beslämmelserna i 16 kap. 11 och
12 ijij brottsbalken.

Aktionen "Kamp mol porr och prostitution" unalar
all utredningens förslag, men hänsyn till tryckfrihetsförordningens
exklusivitet, innebär att ingripande mot barnpornografi i tryckt skrift skall
göras endasi enligt tryckfrihetsförordningens reglerom beslag och ålal m. m.
Undantagsbestämmelsen i 6 kap, 2 ij bör därför ändras så att därav framgår att
brottsbalkens beslämmelser inle är tillämpliga på barnpornografibroti i
tryckta skrifter.

Strafflatituden, förverkande

Hovräiien över Skåne och Blekinge finner den av
utredningen föreslagna straffskalan, som överensstämmer med vad som gäller
förbrotten otillbörligt förfarande med pornografisk bild och förledande av
ungdom, lämpligt avvägd.

Öve/åklagaren i Göieborg har av skäl som ulredningen
åberopar inte någol atl erinra mol strafflaiiiuden men anser au
utredningstekniska skiil dock gör atl vid bron som detta, vilket ofta medför
bevissvårigheter, latituden borde medge möjlighet lill anhållande och häktning,

RÅ uttalar:

Vad beträffar strafflaiiiuden har föreslagits böter eller
fängelse i högst sex månader. Med hänsyn till det skyddsbehov strafföestämmelsen
torde vara avsedd att tillgodose finner jag att siraffmaximum bör sältas högre.
Jag föreslår därför all som påföljd för barnpornografibrou skall kunna följa
fängelse i ett år. Från utredningssynpunkt och för atl förhindra fortsatt brottslig
verksamhet skulle därav även följa fördelen av att kunna lillgripa personella
tvångsmedel.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 58

Ocksä
överåklagaren i Slockholm ifrågasätter om inle sirarfmaximuni bör höjas och om böler
över huvud taget bör användas för denna brottstyp. Om normalstraffcl i praxis skulle
bli böler, vilket regelmässigt är fallet vid en straffskala som den föreslagna,
kan man räkna med au de som ägnar sig åi den kommersiella verksamhei, som
barnpornografin onilatiar, kommer au kalkylera in böter i omkostnadssidan.
Kriminaliseringens förebyggande effekt torde då starkt försvagas,

Förfäiiaiförbundei
konstaierar au ulredningen har stannat för samma sirafflatitud som vid brott
mot det s, k, skyllningsförbudet i 16 kap, II ij brottsbalken.
Detta måste enligt förbundet vara en följd av den sammanblandning av två hell
olika kriminalpoliiiska linjer som förbundet har diskuterat lidigare i sitt
yttrande. Förbundet menar atl framställning av barnpornografi vad gäller
barnets behov av skydd ligger nära otukligi beteende, 1 varje fall kan det inle
godtas alt sådan handling ur barnels synpunkl betraktas som jämställt med ett
brott mot allmän ordning. Med ulgängspunkl i uppfattningen au framställning av
barnpornografi är au anse som etl sedlighetsbrott mot barnet förordar förbundel
därför atl för sådant brott bestäms samma sirafflaiilud som för otukligi
beteende, dvs. böter eller fängelse i högst etl år.

Hovrätten
över Skåne och Blekinge pekar på alt utredningen inte särskilt nämner frågan om
förverkande av de pornografiska alsier det här är fråga om.

Hovrätten
fortsätter:

Vad
gäller bilder som utgör otillåtet yttrande i tryckt skrift följer av iryckfriheisförordningens
bestämmelser atl dessa kan bli föremål för konfiskering, I fråga om andra
bilder vars framslällande eller spridande blir sirafföari enligl den föreslagna
broitsbalksbesiämmelsen bör förverkande kunna komma i fråga jämlikt 36 kap. 2 ij
brottsbalken (jmf beträffande otillåtet förfarande med pornografisk bild enligl
16 kap. 11 ij brottsbalken rättsfallet NJA I 1974 s. 516). Förverkas film bör
även det till filmen hörande ljudbandet kunna förverkas.

Frågan
om förverkande kan fä betydelse i elt annal avseende. Antag all en fotografisk
bild beskriver en situation som svarar mol brollsbeskrivningarna för Olukl med
barn eller otukligi beteende. Antag vidare att det vid den närmare ulredningen
visar sig all den person som på bilden är inbegripen i den duktiga sexualhandlingen
är samma person som framställt bilden i fråga. Förutsättningar föreligger i en
sådan situation atl tillämpa såväl beslämmelserna om olukl med barn eller otukiigt
beteende som beslämmelsen om barnpornografibrou. Det skulle emellertid kunna
ligga nära till hands alt anse att otukt med barn och otukligi beteende
konsumerade barnpornografibrou mol bakgrund särskilt av all de förstnämnda beslämmelserna
innehåller en strängare straffskala än den senare. Ett avgörande skäl för
motsatt uppfattning är emellerlid förverkandefrågan. Om i en situalion som den
ovan beskrivna den tilltalade endast lagfors för någol av oluktsbrotten är del tveksamt
om det är möjligt au förverka den eller de ifrågavarande bilderna.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:179 59

Uldrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid
sammanlräde 1979-03-22

Närvarande:
justitierådet Hesser, regeringsrådet Hamdahl, justitierådet Höglund, juslitierådei
Hessler.

Enligl
uldrag av protokoll vid regeringssammanträde den 8 mars 1979 har regeringen på
hemställan av statsrådet Sven Romanus beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag lill

1.
lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen,

2.
lag om ändring i brottsbalken.

Förslagen har inför
lagrådet föredragits av hovrättsfiskalen Sten Heck-scher. Förslagen föranleder
följande yttrande av lagrådet:

Förslaget
till lag om ändring i brottsbalken

16 kap. 10 a §

Den
gärning som slrafföeläggs i den föreslagna beslämmelsen beskrivs så alt någon
skildrar barn i pornografisk bild med uppsåt au bilden sprids eller sprider
sådan bild. I motiven uttalas atl bestäraraelsen i princip gäller bilder av alla
slag. Av särskild praktisk betydelse är, frarahålls det, bilder i tryckta
skrifter, fotografiska bilder, däri inbegripet filra, saml bilder som förmedlas
med TV-ieknik eller videogram. Motiven innehåller inte något uttalande om vad
som enligl lagrummet skall förslås med all en bild sprids. De angivna exemplen
på vilka slags bilder som omfattas antyder emellertid vissa hithörande
spridningsformer.

Förslaget utgår tydligen
frän alt termen sprida haren mycket vid mening. Till en början avses alla
förfaranden som när del är fråga om tryckt skrift omfattas av den i
tryckfrihetsförordningen (6 kap. 1 §) stadgade spridningsrätten, dvs. åtgärder
som innefatlar all exemplar av bilden hålls till salu, försänds eller
distribueras på annal säll. Hit hör också fall då exemplar av bilden ställs ut
eller förevisas på annal sätt. Vidare synes förslagel omfatla även andra
åtgärder för au göra bilden tillgänglig för allmänheten, såsora visning genom
optiska anordningar (i. ex. episkop, overheadprojekior), genom film och genom TV-teknik.
När del gäller visning i TV torde stadgandet omfaita både fall då en bild (t.
ex. ett fotografi eller en teckning) eller en sekvens av bilder (en film) visas
och fall då etl program sänds direkl. I själva verkel lorde förslagel avse alla
länkbara förfaranden genom vilka ell bildinnehåll förmedlas lill eller görs
tillgängligt för andra.

s. 60 Kontrollera mot PDF

All
bilden förmedlas till allmänheten uppställs ej som någol krav. Om en bild ej
förmedlas till allmänheten, torde det dock för att bilden skall anses som spridd
fordras någol mera än alt bilden gjorts tillgänglig för endasi ett fåtal personer.

Det
lorde kunna ifrågasättas om den föreslagna avfattningen av bestämmelsen
tillräckligt tydligt ger vid handen all termen sprida är avsedd all ha den nu
angivna mycket vida betydelsen.

Termen
sprida såsom syftande på au eu vissl bildinnehåll förmedlas lill andra har
kommit till användning även i elt par andra stadganden i brottsbalken.

Enligt
den ursprungliga lydelsen av 16 kap. II § första stycket inträdde sålunda
straff förden som sårade tukt och sedlighet bl. a. genom att saluhålla, förevisa
eller annoriedes sprida bild. Lagrummet överensstämde nära med motsvarande lidigare
bestämmelse i 18 kap. 13 § första styckel strafflagen men var såtillvida
utvidgat all del även omfattade förevisning av bild. I förarbetena nämndes inte
någonting om förmedling av bild genom film eller TV. 1 den av Beckman m. fl. uigivna
kommentaren lill brottsbalken (1 uppl. 1965, s. 203) uttalas emellerlid att
film faller in under beslämmelsen,

Beslämmelsen
ersattes genom lagändring år 1970 med elt stadgande som väsentligt minskade det
sirafföara området, Enligl den nya lydelsen, som alltjämt gäller, inlräder
straff för den som på eller vid allmän plals genom skyltning eller annat
liknande förfarande förevisar pornografisk bild på sätt som är ägnat att väcka
allmän anstöt, Ullryckel spridning används alllså ej. Av intresse är dock all
uttrycket förevisa enligl förarbetena omfaltar bl. a. ljusreklam på husvägg.
Huruvida därmed avses även l.ex. reklamfilm är oklart. 1 varje fall lorde film
på biograf inte avses, faslän biograf enligt förarbetena skall anses som allmän
plats.

Termen
sprida används även i 16 kap. 12 § brottsbalken. Enligl beslämmelsen inlräder
straff för den som bland barn eller ungdom sprider skrift eller bild, som genom
sitt innehåll kan verka förråande eller eljesl medföra allvarlig fara förde
ungas sedliga fostran, 1 förarbetena behandlas i huvudsak olika former för dislribulion
av iryckta alsier. I samband med 1970 års ändring av 16 kap. 11 § uttalade
emellertid föredragande departementschefen att 16 kap. 12 § också lorde omfatta
film (prop. 1970:125 s. 75). Av departementschefens anförande framgår inte med
tydlighet om stadgandet ansågs omfatta visning i TV.

1
del betänkande, "Yttrandefrihetens gränser" (SOU 1969:38), som låg lill
grund för 1970 års lagändring hade föreslagits att 16 kap, 11 § första styckel brottsbalken
skulle ersättas med två nya stadganden, som båda bl. a. avsåg spridning av
framställningar av närmare angivet slag. Enligt motiven var avsett atl termen
sprida i båda fallen, såvitt nu är i fråga, skulle omfatta såväl visning genom
film som visning i TV.

Olika
former av spridning och visning av bilder har betydelse även från upphovsräiisiig
och folografiräiislig synpunkt. Av iniresse är au inom dessa

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 61

områden
termen spridning används endast i fråga om spridning av exemplar, t, ex, fall
då exemplar utbjuds till försäljning, uthyrning eller utlåning (2 ij tredje
stycket lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
16 ij lagen (1960:730) om rält till fotografisk bild). Andra former för all förmedla
verk eller fotografiska bilder till allmänheten hänförs ej till spridning utan
beskrivs med andra uttryck, t, ex, offentligt framförande av verk och offentlig
visning av fotografisk bild.

Det
anförda ger vid handen att terminologin inom rätlssysteniet inte är enhellig
när del gäller att beteckna sådan förmedling av bilder till andra som avses med
den nu föreslagna bestämmelsen, 1 och för sig skulle det därför vara önskvärt atl
ange dessa förfaranden på etl tydligare och utförligare sätt än som skett i
förslaget. En sådan metod skulle emellertid kunna vålla tvekan om innebörden av
den närbesläktade bestämmelsen i 16 kap. 12!; brottsbalken och i viss mån även
närdet gäller beslämmelsen i 11 ij i samma kapitel. Den nu föreslagna
lagtexten, som i det avseende det nu gäller överensstämmer med 16 kap. 12 ij,
torde därför enligt lagrådets mening få godtas. En överarbetning av teminologin
i nu berörda lagrum i brottsbalken bör företas i etl vidare sammanhang.

Förslaget
till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Förslaget
lämnas utan erinran.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 62

Uldrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-03-22

Närvarande:
statsministern Ullslen, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wiksiröm,
Wirtén, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Cars,
Gabriel Romanus

Föredragande:
statsrådet Sven Romanus

Proposition
om ändring i tryckfrihetsförordningen m. m.

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag till lag ora ändring i
tryckfrihetsförordningen och förslag lill lag om ändring i brottsbalken.

Föredraganden
redogör för lagrådels yttrande och anför.

Jag
delar lagrådets uppfattning om hur begreppet sprida i den föreslagna brollsbalksbestämmelsen
skall förslås. Inte heller jag finner någon jämkning av lagtexten påkallad.

Hemställan

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all
aniaga de av lagrådet granskade lagförslagen.

Beslut

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagl
fram.

Beslul
om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 8 mars 1979.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:179 63

Innehåll

Proposition ..................................................................... I

Propositionens huvudsakliga innehåll............................. j

Lagförslag....................................................................... ...... 2

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 8 mars
1979 ... c

1
Inledning................................................................... 5

2
Föredragandens
överväganden................................ ........

3
Upprällade
lagförslag................................................ ... 1q

4
Hemställan................................................................ .... iq

5
Beslul........................................................................ .... IQ

Bilagor

1
Departementspromemorian
(Ds Ju 1978:8) Barnpornografi .... ,,

2
Remisssaramanställning........................................... ..... ,9

Uldrag av lagrådels protokoll den 22 mars 1979............. .... 59

Utdrag av
protokoll vid regeringssammanträde den 22 mars 1979 .. ,

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOTAB Slockholm
1979 60269

Doktrin (1)

  1. Erik Svensson, Essä om det straffrättsliga språkets begränsningar och potential, SvJT 2021 s. 85, på s. 90 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

92 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (73)

73 kopplingar i 41 dokument.

  1. SOU 2025:109 Särskilda provokativa åtgärder s. 181 om s. 9 · s. 182 om s. 9 · s. 185 om s. 9 i texten
  2. SOU 2023:98 Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften s. 136 · s. 663 i texten
  3. SOU 2023:80 Ett starkare straffrättsligt skydd - mot sexuella kränkningar, bedrägerier i vissa fall och brott med hatmotiv avseende kön s. 122 om s. 8 · s. 124 om s. 8 · s. 317 om s. 9 i texten
  4. Prop. 2019/20:69 Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn s. 11 · s. 14 om s. 8 i texten
  5. Ds 2018:23 Vissa frågor om barnpornografibrottet och om avskaffad preskription för allvarliga brott mot barn s. 44 om s. 8 · s. 67 om s. 8 · s. 135 i texten

Visa alla 41

Rättsfall (9)

9 kopplingar i 7 dokument.

  1. RÅ 2007 ref. 10 om s. 6 ur registret
  2. RH 1996:87 om s. 9 ur registret
  3. Högsta domstolen, mål B 8270-24 om s. 8 i texten
  4. NJA 2025 s. 943 »Barnpornografiinnehavet I–III« om s. 8 i texten
  5. NJA 2014 s. 14 om s. 8 · om s. 9 i texten

Visa alla 7

Doktrin (10)

10 kopplingar i 7 dokument.

  1. Asp, Katedralen, 2009 s. 249 om s. 8 · s. 249 om s. 26 · s. 268 i texten
  2. Wegerstad, Skyddsvärda intressen & straffvärda kränkningar, 2015 s. 160 · s. 338 i texten
  3. SvJT 2021 s. 85 Erik Svensson, Essä om det straffrättsliga språkets begränsningar och potential s. 90 i texten
  4. ERT 2013 s. 369 s. 370 om s. 9 i texten
  5. Schiratzki, Vårdnad och vårdnadstvister, 1997 s. 59 om s. 9 i texten

Visa alla 7