Sök i Ratio Lex

om Iokala organ i kommunerna

31 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:181, om Iokala organ i kommunerna

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:181 Regeringens proposition

1978/79:181

om
lokala organ i kommunerna;

beslutad
den 22 mars 1979.

Regeringen
föreslår riksdagen au aniaga de förslag som har uppiagiis i bifogade uldrag av regeringsproiokoll.

På
regeringens vägnar

OLA
ULLSTEN

BERTIL
HANSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
proposilionen föreslås ålgärder för au fördjupa den kommunala demokratin. Syftei
med reformen är au kommuninvånarnas möjligheler all påverka och della i det
kommunala arbetet skall förbättras. 1 propositionen föreslås en lag om vissa
lokala organ i kommunerna. Förslaget innebär all kommundelsråd i fortsällningen
kan handha förvallnings- och verksiällig-heisuppgifier inom dei kommunallagsreglerade
omrädel. Kommunema ges ocksä rält att inrätta disirikisnämnder för sådana
uppgifter. Instilulionssiy-relser skall kunna lillsäilas för förvallning och
verkställighet i frågorsom rör en eller flera anläggningar. Lagsiiftningen är ulformad
så au kommunerna ges störsla möjliga frihel all själva beslula om organisaiion
och verksamhetsformer. Lagen är av försökskaraklär och avses iräda i krafl den
1 januari 1980.

1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr IS I

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:181 2

Förslag
till

Lag
om ändring i kommunallagen (1977:179)

Härigenom
föreskrivs all 3 kap. 13 § kommunallagen (1977:179) skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

13
§ Fullmäklige lillsäller nämnder för förvallning och verkslällighel som enligi
särskilda förfaiiningar ankommer på dessa. För sådana nämnder gäller vad som är
föreskrivel i dessa förfaiiningar.

För
förvallning och verkställighet i övrigt får fullmäktige lillsälla de nämnder
som behövs. Ledamöier och suppleanier i sådan nämnd väljes av fullmäklige lill
del anial som fullmäklige besiämmer. Beiräffande sådan nämnd skall vad som är föreskrivel
beiräffande slyrelsen i 2 § andra siyckei, 3 ij forsla siyckei, 4 §, 5 § iredje
siyckei, 7-125!! och, uiom i fråga om nämnd i Siockholms kommun, 6 S lillämpas
på molsvarande säu.

öm vissa lokala organ i kommunerna finns särskilda besiämmelser.

Denna
lag iräder i kraft den 1 januari 1980.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:181 3

Förslag
till

Lag
om vissa lokala organ i kommunerna

Härigenom
föreskrivs följande.

1 § Kommunfullmäklige får lillsäiia institutionsstyrelser, disirikisnämnder,
kommundelsråd och andra lokala organ med uppgifter som anges i 2 §, även om annal
följer av kommunallagen (1977:179).

2 § Ell lokalt organ kan ha till uppgiftatl för en del av kommunen eller
fören eller flera anläggningar handha förvaltning och verkställighet som kan handhas
av en eller flera sådana nämnder som avses i 3 kap. 13 § andra Slyckel
kommunallagen (1977:179). Beslämmelserna i 3-5 iJS gäller endasl för lokala
organ med sådana uppgifter.

3 §
Fullmäklige besiämmer de lokala organens uppgifter och verksamheis

områden.

4 § För lokala organ gäller beslämmelserna i kommunallagen (1977:179) om
nämnd som avses i 3 kap. 13 § andra stycket nämnda lag med de undantag som
framgår av 5 § denna lag.

5 § Eu lokall organ lår väcka ärende hos fullmäklige endast om
fullmäktige har föreskrivit det.

Om
eu lokall organ handhar förvaltning och verkställighet inom ell uppgiftsområde
som för kommunen i dess helhet ankommer på en annan nämnd än kommunstyrelsen, (Sr
fullmäklige föreskriva atl del lokala organei skall lämna sill budgetförslag lill
nämnden inom lid som kommunstyrelsen har bestämt. Nämnden skall i sådant fall
med eget yttrande överiämna det lokala organets budgetförslag till
kommunstyrelsen.

Denna
lag iräder i krafl den 1 januari 1980.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:181 4

Uldrag

KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-03-22

Närvarande:
slalsminislern Ullslen, ordförande, och slalsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikslröm,
Winén, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winlher, De Geer, Cars,
Gabriel Romanus

Föredragande:
slalsrådel Hansson

Proposition
om lokala organ i kommunerna

1
Inledning

Förulsäuningarna
för den kommunala demokraiin har under de senasle decennierna i hög grad
förändrats. Kommunernas belydelse för all lillgodose medborgarnas behov av
samhällsservice harökai. Kommunindelningsreformen har inneburil all kommunerna
kunnai ges en aklivare roll i samhällsuivecklingen än lidigare. Kommunsammanläggningarna
har dock samlidigt medfört nackdelar för den kommunala demokraiin. Genom an anialei
förtroendevalda reducerats har konlaklerna mellan de kommunala organen och
kommuninvånarna försvårais. Mol den bakgrunden har frågan om medborgarnas möjligheler
all påverka och della i beslulsfallandel på lokal nivå allimer uppmärksammals.

Statsmaklerna
har vid olika tillfällen vidtagit ålgärder för alt fördjupa den komniunala demokraiin.
Det senasle exemplet ulgör 1977 års kommunallagsreform (prop. 1975/76:187, KU
1976/77:25, rskr 1976/77:148). Syftei med reformen var all öka medborgarnas inftytande,
slärka partiernas ställning och förbäura de förtroendevaldas arbeisvillkor. Den
nya lagsiiftningen innebar också all kommunerna gavs siörsia möjliga frihel all
anpassa sina arbelsformer lill de lokala förhållandena.

För
all förbäura den kommunala verksamheiens lokala förankring anvisades olika
vägar. Kommunfullmäklige och landsiingei gavs möjlighel au som en led i
beredningen av eu ärende inhämla kommuninvånarnas synpunkier genom omröslning
eller opinionsundersökning. Riksdagen ullalade sig för en forisaii försöksverksamhel
med lokala siyrelser för kommunala inslilulioner. Beiräffande kommundelsorgan
med övergripande uppgifter ansåg riksdagen all sådana organs framlida ställning
och arbelsformer borde övervägas ytterligare, innan beslui kan fattas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:181 5

1
november 1977 tillkallades en kommitté (Kn 1977:07) för fortsatt utredning av
vissa kommunaldemokraiiska frågor. En uppgift för kommiiién, .som anlagil namnei
kommunaldemokraiiska kommiuén, har vurii au utarbeta ett förslag lill ett
program för ulvärdering av kommunindelningsreformens ålerverkningar i skilda
avseenden. Kommiiién har redovisal resullalei av siu uppdrag i delbeiänkandel
(Ds Kn 1978:5) Ulvärdering av kommunindelningsreformen. Förslag lill
forskningsprogram. På grundval av förslag i regeringens proposiiion 1978/79:61
har riksdagen i december 1978 (KU 1978/79:17, rskr 1978/79:79) beslutat anslå
6,1 milj. kr. för genomförande av forskningsprogrammei. Avsikten är all della
skall vara genomfört den 30 juni 1981. Kommunaldemokraiiska kommiuén kommer all
vara adminisiraiivt ansvarig.

1
kommiiiéns uppdrag ingår också all undersöka vilka ålerverkningar den gemensamma
valdagen och den treåriga mandatperioden har på den kommunala demokraiin. En
annan huvuduppgift är au överväga reformer som kan slärka medborgarinflylandel
inom kommuneroch landslingskommuner 1 uiredningsdirekiiven anges au kommittén
skall behandla frågorom olika lyper av lokala organ, i.ex. kommundelsorgan med
övergripande uppgifter, lokala siyrelser vid kommunala institutioner och disirikisnämnder.
1 della uppdrag ingår au följa och ulvärdera erfarenhelerna av de försök som
pågår i kommunerna.

Ulredningsarbele
som är av belydelse för den kommunala demokratins uiveckling pågår även inom
andra slailiga kommilléer. Byräkraliutredningen (Kn 1976:05) har i uppdrag all
pröva hur konlaklerna mellan medborgare och samhällsorgan kan förbällras. Av iniresse
i deua sammanhang är också stalskonirollkommiiiéns (Kn 1976:06) ulredningsarbele
som syftar lill au minska den statliga lillsynen och konirollen över
kommunerna.

Jag
anhåller att nu få la upp frågan om en provisorisk lagsiiftning som skall göra
del möjligt för kommunerna au inräiia lokala organ med förvalinings-uppgifler.

2
Den kommunala nämndorganisationen

Kommunfullmäklige
ulövar enligt 1 kap. 5 § kommunallagen (1977:179, KL) besluianderällen i
kommunerna. Beredning, verkslällighel och förvallning handhas av
kommunstyrelsen och övriga nämnder. Kommuninvånarnas konlakler med de
förtroendevalda gäller främsi nämnderna. Nämnd-organisaiionens utformning har
därför stor betydelse för den kommunala verksamheiens lokala förankring.

1
varje kommun skall det finnas en kommunstyrelse och vissa andra nämnder som
föreskrivs i specialförfaiiningar. 1 vissa fall kan även kommunsiyrelscn svara
för specialreglerade uppgifter. Kommunen får lillsäna de ytierligare nämnder
som behövs (3 kap. 13 S). Ledamöter och suppleanier i nämnderna väljs av
fullmäktige (3 kap. 2 och 13 S§).

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:181 6

Kommunstyrelsen
är del cenlrala siyrelseorganei. Den har uppgifier som i vissa avseenden siräcker
sig över hela det kommunala verksamhetsområdei. Till dess uppgifter hör (3 kap.
1 § KL) all samordna och leda den loiala verksamheten, övervaka andra nämnders verksamhei,
svara för kommunens ekonomiska förvallning, bereda ärenden som skall avgöras av
fullmäklige, verkslälla fullmäkliges beslul i den mån verkställigheten inle har
uppdragits ål annan och besluta i ärenden som har överiåtiis från fullmäktige.

Nämnder
som lillsälis med stöd av enbarl kommunallagen ärfakuliaiiva. dvs. de kan inrälias
om del behövs. Kommunfullmäklige har frihel all besiämma arbetsuppgifterna för
dessa nämnder. I övrigi gäller samma regler som för kommunsiyrelscn. Exempel på
fakultaiiva nämnder är fritidsnämnd, kulturnämnd, gatunämnd, faslighelsnämnd,
personalnämnd och elverkssiy-relse.

Nämnder
som lillsätls enligt speciallagstiftning är vanligen obligaloriska. Del innebär
all man måste inrälla särskilda nämnder för ifrågavarande uppgifter. Della
gäller beiräffande byggnadsnämnd, hälsovårdsnämnd, skolslyrelse, valnämnd,
socialnämnd, barnavårdsnämnd och nykterhelsnämnd. I stället för de ire sisinämnda
nämnderna kan kommunen inräiia en social centralnämnd. Det flnns också
fakultativa nämnder för specialreglerad förvallning, i. ex. brandslyrelse, arbeislöshetsnämnd
och civilförsvarsnämnd. Beiräffande dessa nämnder gäller atl konimunen får lillsälla
särskild nämnd eller uppdraga ål kommunsiyrelsen eller annan nämnd all skola uppgifterna.

Kommunallagstifiningen
ger kommunerna stor frihet att ulforma sin organisaiion. En anpassning till de
lokala förhållandena har lett till atl olikheler uppslån mellan kommunerna.
Detta hänger samman med variationer i bl. a. befolkningsstorlek,
näringslivsstruktur och servicebehov. De siörre kommunerna har i regel flera
särskilda nämnder för sådan specialreglerad verksamhei som kan handhas av
kommunstyrelsen. Exempel på plan överen kommunal nämndorganisalion bör fogas lill
protokollet i delta ärende som bilaga 1.

Antalet
nämnder varierar mellan kommunerna. Ca 80 % av kommunerna har mellan nio och
femton nämnder. Antalet ökar med kommunstorleken. Stockholms kommun har 43
nämnder, varav 17 är sociala disirikisnämnder. I följande sammanslällning har
kommunerna fördelats efter kommunsiorlek och anial nämnder. Förhållandena avser
den 1 juli 1977.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:181

Kommunstorlek (unial inv å nare)

Antal

n ä mnder

-10

11-15

16-20

21-

Summa

- 9 999

10
000-19 999

20
000-49 999

50 000 -
99 999

100 000-

18 8

3

40

87

55

6

1

8

18

12

2

1

2 7 9

59 104 78 25 11

Sanilliga

29

188

41

19

277

Den
kommunala nämndorganisaiionen har under senare år uivecklais på olika säll. Behovei
av samordning och samarbele mellan de kommunala nämnderna har blivii allimer framirädande.
Samarbelsorgan med representanter för kommunen, organisaiioner och andra
intressenter har inrällats inom olika verksamheisområden. En förändring har
också sken i nämndernas arbelssäil. För all skapa en effektiv och enhetlig nämndorganisalion
har Svenska kommunförbundei spelat en akliv roll. Deua har kommii lill uuryck i
bl. a. organisaiionsuiredningar och de normalreglemenien som uifärdals för
olika nämnder i.ex. kulturnämnden och fritidsnämnden. Utvecklingen belyses någoi
i det följande med exempel från socialvården, dei kullurpoliiiska området och friiidsseklorn.

Kommunernas
ansvar for socialvården regleras i huvudsak av tre vårdlagar, nämligen nykterhetsvårdslagen
(1954:579), socialhjälpslagen (1956:2) och barnavårdslagen (1960:97).
Uppdelningen bygger på den s. k. funktions- eller specialiseringsprincipen, som
innebär en lag och eu förtroendemannaorgan för vart och ett av
verksamhetsområdena. Däruiöver har kommunerna möjlighet att inrätta nämnder för
särskilda ändamål t. ex. familjebidragsnämnd, hemhjälpsnämnd, förskolestyrelse
och socialbyråstyrelse.

Arbelsformerna
inom socialvården är numera inriktade på atl tillgodose behovei av samordning
och helhelssyn. Bakom dessa önskemål ligger uppfallningen all den hjälpsökandes
svårigheter och problem måsle bedömas i sin helhei och inie ulifrån ensiaka sympiom.
För atl undanröja de organisaioriska hindren fören sådan utveckling tillkom
lagen (1970:296)om social ceniralnämnd. Enligi denna kan en kommun inräita en
social centralnämnd för atl handlägga de uppgifier som ankommer på barnavårdsnämnd,
nykterhelsnämnd och socialnämnd. Denna möjlighel har utnyttjats av näslan alla
kommuner.

Kommunernas
insaiser inom del kullurpolitiska områdel regleras i myckel liten utsträckning
av statliga föreskrifter. De förslag som ibland framförts om en särskild kullurlagstiftning
har hiuills avvisats av såväl statsmakiema som kommunerna. Det är således
kommunerna .själva som formulerar målen för kuliurverksamheiens omfallning och inrikining
samt besiämmer om dess organisaiion.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:181 8

Kullurfrågornas
handläggning i kommunerna var lidigare ofta uppdelad på olika förtroendemannaorgan,
i.ex. biblioiekssiyrelse, musik-, konsl- och museinämnd. Ökade krav på insaiser
för au främja del lokala kulluriivel akiualiserade i många kommuner frågan om
en ceniral kuliurnämnd. Syftei med all inrälla ell samlal organ för kullurverksamheien
är all underläua ulformningen av kullurpoliliken inom kommunen och avvägningen vid
fördelning av kommunens resurser för olika kullurella ändamål.

Sialsmakiernas
beslul år 1974 (prop. 1974:28, KrU 1974:15, rskr 1974:248) om kullurpoliliken
innebar bl. a. all verksamhei och besluisfunkiioner skall deceniraliseras. Kommunernas
ansvar för slöd lill kulluriivel utgör härigenom en av grundvalarna för
samhällets kullurpolitiska insatser. Föredragande departementschefen framhöll
i proposilionen all ulformningen av organisationen är en kommunal angelägenhet
som inte bör bindas av ställningstaganden från sialsmakiernas sida. Uivecklingen
därefter visar all näslan alla kommuner inräiiai en kuliurnämnd som har det
övergripande ansvarei.

1 likhel med vad som
gäller för kullurpoliliken besiämmer varje kommun själv uiformning och
inriktning av de kommunala ålgärderna \nom,fritids-sektorn. De förslag som
under 1960-lalel framfördes om skyldighei för kommunerna au inrätta ell särskili
förtroendemannaorgan för fritidsfrågorna avvisades av såväl slaismakierna som
kommunerna. Motiveringen var alt kommunerna själva borde få besiämma vilkei
organ som skulle handha de berörda uppgifterna. En sådan ordning ansågs siämma bäsl
överens med den kommunala självsiyrelseprincipen. Utvecklingen har sedermera
visat atl frilidsfrågornas omfattning liksom behovei av samordning gjort det nödvändigi
för kommunerna atl successivi ompröva organisalionen. Främsi i samband med kommunindelningsändringar
har organisalionsfrågan aklualiserals. Kommunerna har i allmänhei vall all inrälla
ell särskilt förtroendemannaorgan för handläggning av friiidsärenden. Som
underlag för kommunernas slällningsiaganden har Svenska kommunförbundei uiarbeiai
förslag lill normalreglemente för frilidsnämnd. Enligt delta är fritidsnämndens
huvuduppgift all främja fritids-, ungdoms- och idroilsverksamheien inom
kommunen sami i samråd med olika organisaiioner söka lösningar på
fritidsfrågorna. Beträffande samordningen av den kommunala verksamheien framhålls
i reglementet att fritidsnämnden särskilt bör sträva efter ett inliml samarbete
med social centralnämnd,skolstyrelse och andra berörda organ när del gäller atl
skapa en aktiv fritidssysselsättning för barn och ungdom.

Ell
annat drag i organisalionsul vecklingen är de sirävanden som finns all i nämndarbeiei
försäkra sig om synpunkier och erfarenheler från föreningsliv och grupper av
kommuninvånare. Permanenta rådgivande organ har med del syftei inrälials för
exempelvis pensionärs-, invandrar- och handikappfrågor. Råden är främsi avsedda
alt vara forum för samråd med organisaiioner inom resp. område. 1 många
kommuner finns vidare föreningsråd för koniaki med föreningar i kommunen eller
en kommundel. På samma säll har del blivit

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:181 9

vanligt
all för ensiaka frågor, viss kommunal service eller vissa återkommande lyper
av ålgärder skapa former för mer lillfälligl samräd. Referensgrupper och
remissförfaranden är ell par sådana former för au la lillvara synpunkier och erfarenheler
från organisationer och grupper av medborgare som direkl berörs av den
kommunala verksamheten inom en seklor eller i en kommundel.

De
förändringar som har skell i nämndernas arbelssäil hänger samman med atl den
kommunala verksamheiens utbyggnad har ställt ökade krav på de förtroendevalda.
För att göra det möjligl för nämnderna atl koncenirera sig på frågor av långsiklig
och principiell karaktär har nämndernas arbelsuppgifter i viss ulsiräckning omfördelais
till utskott. I en tredjedel av samtliga nämnder förekommer arbeisutskott eller
motsvarande beredande organ. Del är vanligast i fråga om kommunstyrelsen,
sociala centralnämnden, skolslyrelsen och friiidsnämnden.

3
Lokala organ i kommunerna

Den
kommunala självstyrelsens lokala förankring har under senare år diskuterats och
övervägts i olika sammanhang. I riksdagen har särskilt i samband med kommunindelningsreformens
genomförande motioner lagls fram från centerpartiet, folkpartiet och moderata
samlingspartiet med förslag om inrättande av lokala organ t. ex. direktvalda kommundelsråd
och kommundelsfullmäkiige. År 1970 tillsatte regeringen ulredningen om den kommunala
demokraiin. Ulredningens uppgift var främsi atl överväga ålgärder som kunde
leda lill ökad insyn och ökal inflytande för kommuninvånarna. Med hänvisning till
della utredningsarbete avstyrkte riksdagen de framställda motionsyrkandena (KU
1972:9, 1973:7 och 1974:30). Frågan om den lokala förankringen prövades av
riksdagen i samband med behandlingen av proposilionen om kommunal demokrati, ny
kommunallag m .m (prop. 1975/76:187, KU 1976/77:25, rskr 1976/77:148). Till
grund för propositionen låg bl.a. demokraiiutredningens betänkande (SOU
1975:41) Kommunal demokrati.

Den
kommunala demokraiin behandlas i flera motioner till 1978/79 års riksmöte. 1
motionen 1978/79:814 av Hilding Johansson m. fl. (s) begärs skyndsamma ålgärder
för att göra det möjligt för kommunerna all inrätta disirikisnämnder i syfte
alt decenlralisera konkrela, verkslällande uppgifter lill lokala organ. I en försia
etapp bör enligt motionärerna de resiriktioner som finns i KL las bort så au en
försöksverksamhet på det kommunallagsreglerade området underiällas. 1 motionen
1978/79:675 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) behandlas olika frågor för ökad
kommunal demokrati, t. ex. direktvalda kommundelsorgan, institutionsstyrelser
och disirikisnämnder samt de förtroendevaldas arbetsförhållanden. I motionen
1978/79:1108 av Gösta Bohman m. fl. (m) framhålls atl kommunerna bör ges rätl
alt inrälla

1* Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 181

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:181 10

direklvalda
kommundelsråd och au bälire möjligheler skapas för au lillsälla fier disirikisnämnder
i den kommunala nämndorganisaiionen.

3.1 Kommunen
som odelad förvaltningsenhet

En
huvudprincip inom kommunalrällen är au varje kommun skall vara en odelad förvalinlngsenhei.
För varje uppgiftsområde skall del finnas ell enda förvallningsorgan för hela
kommunen. Förvallning och verkslällighel inom ell uppgiftsområde skall alltså
ligga hos en och samma nämnd. Det är därför inle möjligl au inrätta flera
nämnder som, var och en för ett geografiskt område, svarar för
förvaltningsuppgifter av samma slag.

Grunden för denna ordning
är främsi önskemålet om en enhetlig och effekliv förvaltning. För den specialreglerade
förvaltningen är principen oftast fastslagen i resp. specialförfallning.
Principen om det odelade förvaltningsområdet anses gälla även för del kommunallagsreglerade
områdel, alllså för de fakulialiva nämnderna. Det hänger samman med all dessa
nämnders uppgifter har bruiiis ul från kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens verksamhei
skulle ha blivit alllför omfaitande, om inte nämnder för särskilda verksamheisområden
skapats.

Det finns flera exempel på
att lokala nämnder lidigare har kunnai inrättas inom den speciallagsreglerade seklorn.
Enligt 1947 års byggnadsstadga, som gällde l.o. m. år 1959, kunde länsstyrelsen
föreskriva att lokala byggnadsnämnder skulle inrättas. Del har även funniis
lokala faliigvårdssiyrelser med förvaltningsuppgifter. Det huvudsakliga molivel
fören lokal organisation var all avsiånden i ylmässigl stora kommuner utgjorde eu
hinder för en eftekiiv förvallning. Med förbällrade kommunikationer har deua moiiv
fån mindre lyngd. I nuvarande lagsiiftning görs, som framgår av del föregående,
undanlag från principen om kommunen som odelad förvaliningsenhel genom lagen om
social centralnämnd.

3.2 Sociala
distriktsnämnder

En
kommun som har lillsait social centralnämnd harenligt 1 § lagen om social
centralnämnd möjlighet att inräita två eller flera sociala disirikisnämnder.
Lagen kom lill i samband med kommunindelningsreformens genomförande. 1 förarbeiena
(prop. 1970:121)anförs atl en distriklsindelning kan vara ändamålsenlig från organisaiorisk
synpunki. Samiidigi kan det från kommunaldemokratisk synpunki vara lämpligt atl
flera förtroendevalda inom en stor kommun knyts lill förvaltningen av socialvårdsangelägenheierna.
Genom en dislriklsindelning kan enligt vad som anförs i proposilionen
beslutsfunktionerna också läggas närmare kommunmedlemmarna.

Del
ankommer på dislriksnämnd atl avgöra ärenden som avser vård eller behandling
eller annan ålgärd rörande en enskild person enligt vårdlagarna. När det gäller
andra ålgärder beiräffande en enskild person föreligger valfrihet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:181 11

för
kommunfullmäklige all lägga uppgifterna på disiriklsnämnden eller ceniralnämnden.
Den ekonomiska förvaliningen lillkommer sociala centralnämnden, som ensam har rän
all göra framsiällning och avge yllrande lill fullmäklige. Någon besluianderäii
i fråga om förebyggande och planerande verksamhei har inle ansetls böra lillkomma
disirikisnämnderna. Au disirikisnämnderna ändå har all följa hilhörande frågor
och hos sociala centralnämnden föreslå de ålgärder som behövs ligger i sakens nalur
och ansågs inle kräva särskild föreskrifi i lagen.

Nästan
alla kommuner har nu inräiiai social ceniralnämnd. Omkring 25 kommuner har inräiiai
disirikisnämnder. En sammanslällning över dessa bör fogas lill proiokollei i della
ärende som bilaga 2.

Socialuiredningen
föreslår i sill slulbelänkande (SOU 1977:40) Socialljänsl och socialförsäkringslillägg
all organisalionen med en ceniralnämnd för hela del sociala områdel görs obligalorisk.
Denna nämnd bör benämnas socialnämnd. Möjlighelerna all inrälla ivå eller
flera disirikisnämnder behålls i förslaget.

Del
ankommer enligt förslaget på disiriklsnämnden au avgöra ärenden som rör vård
eller behandling eller annan åtgärd beträffande enskild person. Del finns emellerlid
frågor som gäller ålgärder beiräffande enskilda som inie är på så sätt knutna till
distriktet att det bör ankomma på disiriklsnämnden att avgöra dem. Det kan
enligt utredningen vara ändamålsenligi all frågor, som gäller uinyiljandet av
för kommunen gemensamma resurser, handläggs cenirali. Kommunfullmäklige bör
därför ha möjlighet au från dislrikisnämn-dernas kompetensområde undania vissa
grupper av ärenden som gäller ålgärder beiräffande enskilda för handläggning av
socialnämnden.

Enligt
socialulredningens förslag skall disirikisnämnderna tilldelas en mer akliv roll
än hiuills i kommunernas socialvårdspolitik och i del uppsökande och
förebyggande arbelel. Ulredningen föreslår alt det föreskrivs all distrikts-nämnden
skall följa utvecklingen inom distriktet och hos socialnämnden anmäla behovet
av ålgärder vad avser samhällsmiljön, den sociala planeringen och den allmänt
förebyggande verksamheten. Utredningens förslag innefattar ingen ändring i
fråga om förbudet för dislriklsnämnd att göra framställning lill fullmäklige. Ulredningsförslagel
innebär också all kommunfullmäklige skall kunna tillägga disirikisnämnderna uppgifier
vad avser egendomsförvaltning och personaladministration.

Vid
remissbehandlingen har någon erinran mot förslaget om en enhellig nämndorganisalion
med disirikisnämnder inte framställts. Remissinstanserna tillslyrker au disirikisnämnderna
får vidgade, uppgifter inom del allmänt förebyggande arbetet. Några remissinsianser
ifrågasälier om inie disirikisnämnderna bör kunna få besluianderäii i sådana frågoroch
om inle förbudel för disirikisnämnderna all göra framställning lill fullmäktige
kan slopas. Frågan om nämndorganisationen för det sociala området övervägs f n.
inom socialdepartementet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:181 12

3.3 Förslag
om lokala ledningsorgan inom skolan

Möjlighelerna
all inrälla lokala organ inom skolsektorn har diskulerals myckel under senare
år. Del främsla molivel för sådana organ har varil en önskan all lillmölesgå
olika iniressenters anspråk på inflylande. Del gäller särskili elever och
föräldrar men också personalen. Den sisinämnda kalegorin är dock bälire lillgodosedd
än de övriga genom möjlighelen lill inflylande via de fackliga organisalionerna.
Ell annal moiiv som har anförts är all en ökad lokal besluianderäii skulle ge bälire
förutsäuningar för skolan all iniegreras med samhällel i övrigi. YUeriigare en synpunki
är all skolan genom lokala ledningsorgan skulle ge iräning i demokraii.

Ulredningen
om skolans inre arbeie föreslog i sill belänkande (SOU 1974:53)Skolans arbeismiljö
all del i ledningen forell rekiorsområde eller en skolenhel inom grundskolan
och gymnasieskolan skulle finnas en s. k. besiyrelse. Della organ skulle ha besluisbefogenheter
och vara sammansatl av represenianier för skolans personal, elever och
föräldrar med reklor som ordförande.

Enligi riksdagens beslul
om skolans inre arbeie (prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367)
borde ell lokall ledningsorgan bestående av elever och personal och i vissa
fall även föräldrar kunna inrättas. I proposilionen anfördes dock au vissl
fortsatt beredningsarbete måsle avvaktas. Frågan har sedan behandlats av en arbelsgrupp
inom ulbildningsdepariemenlet. Arbelsgruppen har i promemorian (Ds U 1977:20) MedinUyiande
i skolan framlagl ett principförslag om samråds- och ledningsorgan på rektorsområdes-
eller skolenhelsnivå inom kommuns grundskola och gymnasieskola saml landslingskommuns
gymnasieskola. Dessa organ skall enligt förslaget kallas skolnämnder. I regel
skall en skolnämnd ha reklor såsom ordförande och i övrigi vara sammansatl av förelrädare
för personal, elever och föräldrar. Den skall förmedla information, fungera som
ett forum för överiäggningar samt göra del möjligt för elever, föräldrar och
personal all gemensami samråda med reklor, innan denne fattar beslul. 1 vissa
frågor skall beslul kunna fallas av skolnämnden. Uppgifter och befogenheler för
skolnämnd bör enligi arbelsgruppen koncenireras till den dagliga verksamheten
och den gemensamma miljön. Arbetsgruppen har vidareutvecklat och kompletieral
sill principförslag i promemorian (Ds U 1978:3) Skolnämnds beslutsområde m. m.
Frågan bereds f n. inom ulbildningsdepariemenlel.

3.4 Institutionsstyrelser

Beslämmelserna
i KL innebär inle något hinder moi au lokala nämnder inrättas för au ansvara
för förvaltning och drift av särskilda anläggningar eller institutioner.
Principen om kommunen som en odelad förvaltningsenhet anses inle hindra all så
sker. I regel finns del inte heller i specialförfattningarna något hinder mot
all sådana nämnder tillsätts. Lokala organ av delta slag

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:181 13

kan
ulses för ungdomsgård, ålderdomshem, friiidsanläggning m. m. En sådan insiitutionsstyrelse
får inte ägna sig ål verksamhei som ankommer på en annan nämnd. Om man i. ex.
inrättar en särskild slyrelse för en viss fritidsanläggning, innebär del atl
fritidsnämndens verksamhelsområde begränsas. Förvaliningen av anläggningen
flyttas från fritidsnämnden lill den särskilda styreisen och fritidsnämnden kan
inte ges en överordnad ställning i förhållande till instilulionssiyrelsen.

Insliiulionsstyrelserna
är aU belrakia som fakultativa nämnder. Av reglementena förde siyrelser som hiltills
har inrättats framgåratl de, uiom au svara för förvaliningen av en viss
anläggning, regelmässigl har lill uppgift all hålla kontakt med kommunens
invånare och att samråda med organisationer och andra intressenter som berörs
av verksamheten vid anläggningen.

Insiiiulionsstyrelser
prövas f n. i nio kommuner. Sammanlagl är del 40 kommunala anläggningar som har
särskilda styrelser. Della framgår av den följande sammanslällningen som
redovisar förhållandena i augusli 1978.

Kommun

Folkmängd

Ar för in-

Anial

1978-01-01

rätiandei

siyrelser

Boikyrka

73 480

1974

1

Finspång

25 070

1974

3

Luleå

67 405

1974

3

Lidingö

37 480

1975

1

Borlänge

45 924

1975

16

Sundsvall

94 336

1975

3

Gävle

87 463

1977

7

Söderhamn

31 780

1977

5

Kiruna

30 861

1977

1

Ulredningen
om den kommunala demokratin föreslog i betänki. .del Kommunal demokraii au
kommunerna också i framtiden skulle kunna inrälla lokala styrelser vid
kommunala institutioner. Några ändringar i lagsiiftningen ansågs inle behövas
för all fortsatt försöksverksamhel skulle kunna komma lill stånd.
Remissinstanserna delade i allmänhei utredningens uppfattning. Ett slark: motiv
för fortsalt försöksverksamhel ansåg man vara möjlighelen au öka antalet
förtroendeuppdrag. Många av de posiliva remissinsianserna gav dock ullryck för iveksamhel.
De anförde bl. a. atl det fanns risk för splittring av den kommunala
förvaltningen med minskad effekiivitei som följd. Vid budgelbehandlingen kunde
del bli svårl att skilja mellan institutionsstyrelsens och facknämndens
kompelens. Ell annal skäl för iveksamhelen var au ansvarsområdei för inslituiionsslyrelserna
kunde bli alllför litel för atl uppdragen som ledamöter i styrelserna skulle
anses som meningsfulla. Vidare ansåg en del instanser all de anslälldas och nyiijarnas
roll var ofullsländigl ulredd.

I proposilionen
(1975/76:187) om kommunal demokraii, ny kommunallag m. m. konstaterade
föredragande departemenischefen atl det finns ett stort

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:181 14

behov
av olika ålgärder som underlättar för kommuninvånarna alt engagera sig i den
kommunala verksamheien. Lokala siyrelser för kommunala inslilulioner kunde enligi
hans mening göra del möjligl för många kommuninvånare all medverka och la eu egel
ansvar för frågor som berör dem. Slyrelsema kunde också bli en kontaktlänk
mellan institutionerna och nyttjarna. Han framhöll också att
institutionsstyrelserna kunde vänlas föranleda svårigheler av adminisiraiiv och
organisaiorisk natur. Enligt hans mening var det angelägel all de anslälldas
roll i sammanhangei klarlades. Beiräffande nyiijarnas inlressen anförde
föredraganden all dessa i princip borde kunna representeras genom de
förtroendevalda. Riksdagen (KU 1976/ 77:25, rskr 1976/77:148) ullalade sig för
en fortsatt försöksverksamhel med insiiiuiionssiyrelser.

3.5
Kommundelsråd

Kommundelsråd
kan enligt nuvarande lagsiiftning inrättas endast för beredande och rådgivande
uppgifter. Principen om kommunen som en odelad förvaltningsenhet innebär, som
framgår av det föregående, att förvallning och verkställighet inte kan handhas
av övergripande kommundelsorgan. 1 tjugo kommuner pågår f n. försöksverksamhel
med kommundelsråd. Dessa har lill uppgift bl. a. atl följa utvecklingen inom
kommundelen och all hos kommunstyrelsen eller andra organ göra de
framställningar som de anser påkallade. En annan uppgift är atl hålla koniaki
med kommundelens befolkning för ömsesidigl informationsutbyte. Kommundelsråden
brukar också få avge yttranden och delta i beredningen av ärenden som berör
deras verksamheisområden och som skall avgöras av kommunfullmäklige. En sammanställning
över de kommuner som inrättat kommundelsråd bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 3.

Utredningen
om den kommunala demokraiin föreslog all kommundelsråden skulle vara
frivilliga och all kommunerna själva skulle få bestämma arbelsformerna för
organen. Enligt ulredningen framstod det som önskvärt atl kommunerna i så stor
utsträckning som möjligt själva fick besluta om arbelsuppgifter,
områdesindelning, antal ledamöter osv. Utredningen ansåg att kommundelsråden
borde ges ökade uppgifter och utökade lokala resurser. Kommunerna borde ges rätl
all i reglemente ange atl kommundelsråden kunde väcka frågor i kommunfullmäklige.
Ledamölerna borde enligt ulredningen liksom hiltills väljas genom indirekia val
av kommunfullmäklige. Vidare rekommenderade ulredningen atl kommunerna i
reglemente angav all yllrande från kommundelsråden skulle inhämias i vissa
frågor och au kommundelsrapporier skulle uiarbelas varje år.

Ulredningen
behandlade också förulsäuningarna för all ge kommundelsråden
förvaltningsuppgifter och beslutanderätt i vissa frågor. Ulredningens slutsats
var all det inte framstod som möjligl atl finna några klara principer för eu
överförande av sådana uppgifter lill organ med en kommundel som

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:181 15

geografiskl
verksamhetsområde. Belydande risker fanns för kompelenskon-flikier i
förhållande till de cenlrala nämnderna, eftersom verksamheien skulle komma alt
beröra flera nämnders uppgiftsområden.

Praktiskt
taget alla remissinsianser instämde i ulredningens mening all kommundelsråden
skulle vara frivilliga och all kommunerna själva borde bestämma arbetsformerna.
Remissbilden i övrigt var mer splittrad. Flertalet remissinsianser tillstyrkte fortsau
försöksverksamhel men i övrigi delade sig remissopinionen. En relalivi stor
grupp remissinstanser redovisade en tveksam inslällning lill kommundelsråden.
Sammanlagt ett tjugotal remissinstanser avstyrkte fortsaii försöksverksamhel.

Vissa
av de remissinstanser- främst kommuner- som var tveksamma till kommundelsråden
ansåg all de uppgifier som dessa organ skulle kunna ha i stället borde handhas
av de lokala parliföreningarna. Lokala organ kunde enligi dessa remissinsianser
splittra den politiska ledningen och förstärka motsättningarna mellan olika
kommundelar. Flera mindre och medelstora kommuner ansåg atl kommundelsråd kunde
vara lämpliga i kommuner med stor yta eller stor befolkning men all det för
deras egen del knappasl var akluelll att inrälla sådana organ. En annan grupp
kommuner som ställde sig tveksamma lill kommundelsråden åberopade främsi
effektivitetsskäl.

En
relativt stor grupp remissinstanser förordade alt kommundelsråden skulle ges
förvaltande uppgifter. Flera av dessa remissinstanser berörde även säliei för
val av ledamöier. Den vanligasle uppfallningen var all kommundelsråden borde
avspegla den politiska stmkturen i de olika kommundelarna och atl kommunerna på
sikl gavs rält att anordna direktval. Några remissinsianser ansåg all möjlighet
au anordna direkia val borde införas genast.

I
proposilionen (1975/76:187) förordades fortsall försöksverksamhet med kommundelsråd.
Föredraganden ansåg att erfarenheterna var så begränsade atl mera genomgripande
förändringar av den kommunala förvaltningsorganisationen inle var moiiverade.
Flera kommuner hade inte utnylljal de möjligheler som redan fanns att ge kommundelsråden
ökade arbetsuppgifter. Mol den bakgrunden fanns enligt föredraganden inte skäl
att ändra på principen om kommunen som odelad förvaltningsenhet. Han ansåg
också all kommundelsråden även i fortsättningen borde väljas av fullmäklige.

Konsiilulionsuiskotlet
(KU 1976/77:25) uttalade atl kommundelsråd, liksom insiiiuiionssiyrelser, uigjorde
inslag i den kommunala organisalionen som var värda stor uppmärksamhei. De
begränsningar som gällde beiräf fande möjlighelerna au ge kommundelsråden
arbetsuppgifter av olika slag borde enligt utskoltels mening övervägas
ytterligare. Därmed avsågs också kommundelsrådens sammansäuning och saltet att
utse dem. Beslämmelserna i KL innebar att de inle ulan vidare kunde garanleras
få en politisk sammansättning som motsvarade partifördelningen i resp.
kommundel.

Utskottei
ansåg att flera problem av praklisk och principiell innebörd måste övervägas
ytterligare innan beslut kan fallas om kommundelsrådens kompe-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:181 16

lens
eller om valförfarandei. Särskili borde undersökas möjlighelerna au ge de kommunersom
önskade del räu att inrälla direklvalda kommundelsorgan med beslutande och
verkställande uppgifter. En sådan möjlighel för kommunerna all inrälla kommundelsråd
siämde enligt utskottet bäst överens med den allmänna inslällningen all
kommunerna bör ges slörsla möjliga frihel an själva beslula om sin organisation.
Riksdagen biföll konstiluiionsulskoileis förslag (rskr 1976/77:148).

4
Föredragandens överväganden

Under
de senasle årtiondena har fömlsältningarna för den kommunala demokraiin
förändrats. Ell utmärkande drag i samhällsutvecklingen är au kommunernas verksamhei
blivii alltmer omfatlande. En mängd uppgifier som har belydelse för den
enskildes behov av social irygghei och service handhas i dag av kommunala
organ. Många väsentliga reformer har härigenom kunnai ulformas i nära koniaki med
de berörda människorna och under medverkan av tiotusentals förtroendevalda.
Genom att kommunema getts en aktiv roll i reformarbetet har
samhällsverksamheten (lu en starkare lokal förankring i vårt land än i många
andra länder.

Kommunema är enligt min
mening de organ i samhällel som har de bästa förutsättningarna att på lokal
nivå bedöma vilka åtgärder som behöver vidlas för all tillgodose
kommuninvånarnas behov och önskemål. All bevara och bygga ut den kommunala
självstyrelsen är därför ell viktigt led i arbelel på all fördjupa demokraiin.
En medveien slrävan från statsmakternas sida har varit och är all öka
kommunemas ansvar och handlingsfrihet inom väsenlliga verksamhetsområden. Detta
gäller exempelvis för socialvården, skolväsendel och bebyggelseplaneringen. En
grundläggande princip för 1977 års kommunallagsreform (prop. 1975/76:187, prop.
1976/77:1, KU 1976/77:25, rskr 1976/77:148) är alt lagsiiftningen skall göra
del möjligl för kommunerna all i belydande ulsiräckning ulforma sin organisaiion
på det sätt som de själva finner lämpligt. Fortsau utredningsarbete med denna inrikining
pågår inom kommundepartementei. Regeringen har i november 1978 på min föredragning
lagl fram en proposiiion (prop. 1978/79:53) om minskad statlig lillsyn över den
kommunala verksamheien. Förslagen i proposilionen innebär au kommunernas
möjligheter att anpassa sin verksamhet efter lokala förhållanden ökas. Jag vill
också erinra om det uppdrag att se över föreskrifier, anvisningar och råd föratt
öka den kommunala självstyrelsen som regeringen den 26 oktober 1978 på milt
förslag lämnade till de cenlrala statliga myndighelerna.

Kommunernas roll i
samhällsutvecklingen har förändrais genom kommunindelningsreformerna. Syfiet
med dessa var atl skapa en kommun-struktur som i siörre ulsiräckning än lidigare
kunde la på sig betydelsefulla samhällsuppgifter. Samtidigt som den kommunala
sektorns verksamhei vidgals har minskningen av antalet kommuner lett lill atl
frågor om den

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:181 17

kommunala
demokratin alltmer uppmärksammats. De undersökningar som gjorls av de slalsveienskapliga
insiiiuiionerna och av ulredningen (C 1970:29) om den kommunala demokraiin
visar på olika effekier i kommunaldemokraiiski hänseende. I de siörre
kommunerna har en livligare poliiisk aktivitet kunnai påvisas. 1 andra
avseenden framträder däremoi betydande nackdelar. Under perioden 1951-1977 har
antalet förtroendevalda minskal från ungefär 200 000 lill ca 50 000. Della har leit
lill ell siörre avstånd mellan väljare och valda. Del har blivii mindre vanligi
au medborgarna känner till kandidaterna vid fullmäktigevalen. Överiag kan
konstateras all möjlighelerna lill personliga konlakler har försämrals.
Undersökningarna visar ock.så all andelen kvinnor, ungdomar, pensionärer och
arbetare är mindre bland de förtroendevalda i de större kommunerna än inom
befolkningen i Övrigt.

Den
kommunala verksamhetens uibyggnad och omvandling har medfört konsekvenser för
del kommunala arbeiei i olika avseenden. För atl kommunerna skall kunna klara
de ökade arbetsuppgifterna har förvaltningsorganisationen byggls ul. Samiidigi
som antalet förtroendevalda minskal har de kommunall anslällda ökal avsevärt.
Antalet kommunala ärenden har mångdubblats samlidigt som frågorna blivit mer
komplicerade och lidskrävande. För många förtroendevalda hardei blivit svårt
all kombinera de mest arbetskrävande uppdragen med förvärvsarbete, familjeliv och
friiidssyssel-säiiningar.

Möjligheterna
att skapa en livskraftig kommunal demokraii försämras av de förhållanden som
jag nu har redovisat. Den lämnade bakgrunden undersirykerenligi min mening
vikten av alt alla möjligheler all fördjupa den kommunala demokraiin las till
vara. En grundlig analys av såväl demokratiska som förvaliningsmässiga problem
i kommunerna kan skapa eu bälire underlag för reformer i syfte alt öka medborgamas
inflylande. Mol denna bakgrund har riksdagen på regeringens förslag (prop.
1978/79:61, KU 1978/ 79:17, rskr 1978/79:79) beslulal au anslå medel för en ulvärdering
av kommunindelningsreformens konsekvenser i skilda hänseenden.

Sedan
kommunindelningsreformen genomfördes har en livlig deball förts om olika åtgärder
föratt förstärka den lokala förankringen av kommunernas verksamhei. Under 1970-ialei
har eu omfatlande reformarbete bedriviis. Syftei med 1977 års
kommunallagsreform var bl. a. au fördjupa medborgarinflylandel, stärka partiernas
ställning och förbättra de förtroendevaldas arbetsvillkor. För egen del anser
jag del angelägel au frågorna om den kommunala demokraiins uiveckling ägnas forllöpande
uppmärksamhei. De förslag som lagls fram och del ulredningsarbele som pågår i exempelvis
kommunaldemokraiiska kommittén, byråkratiutredningen och siaiskon-irollkommiitén
är utiryck för den vikt som regeringen tillmäter de kommunaldemokraiiska
frågorna. Jag har för avsikl all senare föreslå regeringen au uppdra åt kommunaldemokraiiska
kommittén (Kn 1977:07) all överväga frågan om hur de kommunalt förtroendevaldas
arbetsvillkor skall kunna

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:181 18

förbällras.
Del är av sior viki all de poliiiska pariierna ges goda möjligheler all förmedla
kommuninvånarnas synpunkier och önskemål. Genom del kommunala pariisiödei har
del varil möjligl all vitalisera del politiska arbetel i kommunerna. Förulsäliningar
har skapals för en ulbyggd lokal pariiverk-samhei och för ökade konlakler med
föreningslivet. Informalionen lill kommuninvånarna har också kunnai förbällras.

Samiidigi som de poliiiska
partiernas arbetsmöjligheter försiärkis har under senare år alli fler kommuner inräiiai
lokala organ. Förändringar i organisalionen har gjoris för all underlätta
kontakterna mellan den kommunala verksamheten och kommuninvånarna. Della är en
utveckling som jag noierar med stor tillfredsslällelse. Erfarenhelerna av den försöksverksamhel
som pågår med kommundelsråd och särskilda styrelser för kommunala inslilulioner
är enligi min mening i huvudsak posiliva. En ökad medverkan från
kommuninvånarnas sida har sior betydelse när det gäller alt skapa en livskraftig
kommunal självstyrelse. Genom de lokala organen har skapals ett nalurligl forum
för diskussion i frågor som har direkt belydelse för kommuninvånarna.

Principen
all varje kommun skall vara en odelad förvalinlngsenhei begränsar i hög grad möjlighelerna
au inräita lokala organ med förvallnings-och verkställighetsuppgifter. Den
innebär att varje nämnd skall svara för all förvaltning och verkslällighel inom
nämndens uppgiftsområde. Därav följer atl del inie är möjligl all, utan slöd i
särskild lag, inräita disirikisnämnder som, var och en för en del av kommunen,
svarar för förvaltning och verkställighet inom ett uppgiftsområde.

Enligt
lagen om social centralnämnd m. m. kan kommunerna inrätta sociala disirikisnämnder.
Sjukhusdirektioner kan inrättas med slöd av sjukvårdslagen (1962:242). 1 övrigi
kan kommunema inie heller inom det specialreglerade områdel inrälla disirikisnämnder
eller liknande organ.

Vad
jag nu har anförl innebär all del med nuvarande lagstiftning inte är möjligl atl
ge kommundelsråd e. d. förvallnings- och verkställighetsuppgifter. De kan alllså
endasl få uppgifter som beredande och rådgivande organ, t. ex. att förmedla informaiion
och synpunkier från invånarna i en kommundel, atl göra framställningar hos kommunfullmäklige
och nämnderna och att avge yuranden i frågor som hänskjuts lill dem.

Principen
om kommunen som en odelad förvaltningsenhet anses inte hindra alt särskilda
nämnder, s. k. institutionsstyrelser, inrättas med uppgift au svara för förvallning
och drift av kommunala anläggningar. Sådana organ får ställning av fakulialiva
nämnder. De kan inrättas även för del specialreglerade områdel, i den mån beslämmelserna
i resp. specialförfallning inie hindrar del. Del är sålunda möjligl all inrälla
i. ex. ålderdomshemssiyrelse, pensionärshemssiyrelse och ungdomsgårdssiyrelse.

Kommunaldemokraiiska
kommiuén har enligi sina direkliv bl. a. lill uppgift all undersöka förulsäuningarna
för olika organisationsformer när del gäller lokala organ. Uppdragei omfattar
såväl kommundelsorgan som

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:181 19

insiiiuiionssiyrelser
och distriktsnämnder. Till uppgiften hör också au kartlägga och ulvärdera den verksamhei
med sådana organ som förekommer. Kommiuén skall vidare ularbela förslag om direklvalda
kommundelsorgan.

Moi bakgrund av vad jag
har anförl i del föregående är del enligi min mening angeläget att
förutsättningar nu skapas för en vidgad försöksverksamhel med lokala förvallningsorgan.
Principen atl varje kommun skall vara en odelad förvaltningsenhet har enligt
min mening inte en sådan lyngd all den bör hindra en sådan försöksverksamhel.
Kommunerna bör ges möjlighel all inrälla lokala organ med förvaliningsuppgifter
redan för näsla mandal-period. De bör få inrälla disirikisnämnder som, var och
en för sill disiriki, svarar för förvaltning och verkslällighel inom ell eller
flera uppgiftsområden. Del bör enligt min mening också bli möjligl au ge kommundelsråd
och liknande organ förvallnings- och verksiällighelsuppgifier. Sådana kommundelsråd
bör alllså - ulöver uppgifier av beredande och rådgivande karaklär -kunna svara
för förvallnings- och verksiällighelsuppgifier som hänför sig lill en kommundel
och som omfattar en eller flera kommunala verksamhelsgrenar. Det innebäratt de
blirall belrakia som fakultativa nämnder men atl de fåren bredare verksamheisfäli
inom sitt geografiska område än vad som f n. är vanligt när del gäller sådana
nämnder. I avvaktan på resullalei av kommunaldemokraiiska kommitténs
överväganden beiräffande direklvalda kommundelsorgan bör de lokala organen
utses av kommunfullmäklige.

På sikl bör möjlighel lill
lokal förvallning genom disirikisnämnder, kommundelsråd och liknande organ
öppnas inie bara för fakultativ utan också för specialreglerad kommunal och
landstingskommunal verksamhet. En möjlighel som kan böra övervägas är all inräita
lokala organ med sådana uppgifter från både del fakulialiva och dei specialreglerade
områdel som har ell klarl samband med varandra. Det är fallet med t. ex.
kultur-, fritids-, skol-och socialområdet. En sådan mera genomgripande reform
kräver emellerlid ingående analyser av olika slag. Mera ingående överväganden
än som kan göras i deua sammanhang behövs också innan yiierligare möjligheler
kan öppnas all inräita lokala förvallningsorgan för olika specialreglerade verksamheter.
Som jag lidigare har nämnl övervägs frågan om de sociala dislriklsnämndernas uppgifier
f n. inom socialdepartementet i samband med behandlingen av socialulredningens
betänkande (SOU 1977:40). Inom uibildningsdepartementel pågår beredningsarbete
med anledning av det tidigare nämnda förslaget om skolnämnder. Det finns alltså
flera skäl till att frågan om lokala organ för specialreglerad kommunal
förvaltning inle bör tas upp i della sammanhang. För landsiingskommunernas del
gäller an lokal förvallning i form av sjukhusdirekiioner i dag kan åstadkommas
med stöd av sjukvårdslagen. Denna lag ses f. n. över av hälso- och
sjukvårdsutredningen (S 1975:04). Den fakultativa delen av den landslingskommunala
verksamheten är kvanlilalivi selt relalivi begränsad. Enligt min mening bör
frågan om möjlighel för landstingskommunema att inrätta lokala organ på det fakultativa
områdel inte las upp nu.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:181 20

Med
Slöd av vad jag nu har anfört förordar jag lagsiiftning som ger kommunerna möjlighel
au inrälla lokala organ med förvaltnings- och verksiälligheisuppgifter på olika
fakultativa verksamheisområden. Lagsiiftningen flr med hänsyn lill vad jag har
anfört provisorisk karaklär. Kommunallagen är gemensam för kommuner och
landstingskommuner. Bestämmelser om lokala förvallningsorgan på del
fakultativa området hör i och för sig hemma i kommunallagen. Med lanke på all
det här rör sig om en försökslagsliflning, som avses gälla bara för kommunerna,
anserjag all en särskild lag i. v. är den lämpligaste lösningen.

Del
får anses ankomma på kommunaldemokraiiska kommittén au ulvärdera också den försöksverksamhel
som kan komma au bedrivas med slöd av den nya lagen. 1 samband med all en mera definiiiv
lagstiftning övervägs får ställning också tas tili frågan om lämpliga
beteckningar på olika lokala organ. Som exempel på olika lokala organ bör
enligt min mening i lagen nämnas institutionsstyrelser, disirikisnämnder och kommundelsråd.
En sådan exemplifiering utesluter naturligtvis inle alt en kommun inrättar
lokala organ med andra beteckningar. Den omständigheten atl lagen inle avses
gälla för landstingskommunerna bör inle uigöra hinder mol all de kommuner som inte
tillhör landsiingskommun och som alltså själva driver landstingskommunal verksamhei
inrältar lokala organ för vilken fakultativ verksamhet som helsl.

Till
den fakulialiva verksamheten hör bl. a. kommunernas uppgifter inom frilids- och
kulturområdel saml aflarsverksdriften. Diskussionen om lokala fakulialiva organ
har främst gälll kultur- och fritidsområdet. Jag anser emellerlid all lokala
organ bör kunna inrälias också för andra fakulialiva verksamhelsgrenar, om inle
särskild lagsiiftning i någoi fall hindrar det. Del kan t. ex. vara iveksaml om
en lokal nämndförvallning kan anordnas för elverksdrifien. Enligi lagen
(1970:244) om allmänna vallen- och avloppsanläggningar är del däremoi inget
som hindrar att ett förvallningsorgan inrättas för varje vallen- och
avloppsanläggning. Inom varje kommun kan ftera olika anläggningar i lagens
mening finnas. Det Hr dock antas att försöksverksamheten i försia hand kommer
alt avse kultur- och fritidsområdena. Jag anser dock all det måste bli
försökskommunernas sak alt bedöma för vilka verksamhelsgrenar de lokala organen
kan anses mest lämpliga. Jag vill erinra om atl vissa specialförfaltningar lillåler
all insiiiuiionssiyrelser e. d. inrättas inom den specialreglerade seklorn.
Denna möjlighet påverkas naturligtvis inte av den nya lagen. Denna böremellertid
ulformas så alt den blir lillämplig också på sådana organ. Dessa är f ö. redan
nu atl belrakia som fakulialiva nämnder, eftersom specialförfaliningarna inte
innehåller några föreskrifier om sådana lokala organ.

Näsla
fråga blir då vilka uppgifter som bör kunna anförtros ett lokalt organ som inle
ulesluiande skall svara för förvallning och drift av en eller flera
anläggningar. Ulöver förvallning av inslilulioner som kan finnas inom det geografiska
verksamhetsområdei bör organei t. ex. kunna ansvara för

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:181 21

fördelning
av anslag till organisationer inom områdel. Eli lokalt organ på frilidsområdel
bör kunna anordna olika frilidsaktivileler i bostadsområdena och svara för den
allmänna frilidsverksamheien i anslutning lill skolan. När det gäller kullurseklorn
bör en lokall organ kunna svara för kuliurarrange-mang och för konlakler med föreningslivei
i bosladsområden och på arbeisplat.ser. Del nu sagda fårendasi ses som exempel
på vad som bör kunna ankomma på lokala organ. Jag anser all kommunerna bör ges frihel
alt själva avgöra vilka uppgifter som bör läggas på ett lokall organ. Den nya
lagen bör alllså innebära all samtliga uppgifier som i dag kan läggas på en fakuliaiiv
nämnd också kan läggas på ett lokall organ med den begränsning som ligger i all
verksamheten enbart avser en del av kommunen.

En
annan sak är om del är prakliskl lämpligi att låla de lokala organen få så vidsträckia
uppgifter. Man kan enligi min mening inle bortse från au del kan vara lämpligasl
atl lägga lednings- och samordningsfunktionerna inom en seklor hos en central
facknämnd. När del gäller förvaltningsuppgifter kan diskuleras huruvida t. ex. personaladminisiraiion
eller upphandling bör anförtros ål lokala organ. Jag vill erinra om au sådana
uppgifter kan centraliseras lill en enda nämnd med stöd av 3 kap. 14 i;
kommunallagen. Frågor som rör l. ex. fasiigheisförvaltning eller inköp av maieriel
kan också behöva bedömas centralt. Del normala får därför anias vara att centrala
facknämnder behövs också i ett syslem med lokala organ. De får då lämpligen svara
för planeringen och samordningen inom resp. verksamhelsområde men de kan också
ha hand om vissa förvaltningsärenden. Den cenlrala nämnden kan t. ex. ha hand
om personaladministrationen också för den lokall placerade personal som biiräder
de lokala organen. Jag anser emellerlid all lagen inle bör lägga hinder i vägen
för andra lösningar som man på kommunall håll kan anse lämpliga.

Jag förordar alt det i den
nya lagen föreskrivs all kommunfullmäklige bestämmer de lokala organens
uppgifter. Också de geografiska verksamhels-områdena bör naluriigivis beslämmas
av fullmäktige. Kommunerna bör enligt min mening ges så fria händer som möjligt
när del gäller de lokala organens arbelsformer och deras förhållande lill
facknämnderna. Jag vill erinra om all eU lokall organ, t. ex. ell kommundelsråd,
enligt vad jag har förordal i del föregående, skall kunna överta förvallnings-
och verksiälligheisuppgifter från flera fakultativa verksamhelsgrenar, alliså
från flera fakultativa nämnder. Kommunalrältsligi seil får lokala organ med förvallnings-
och verksiällighelsuppgifier ställning av nämnd, medan nuvarande kommundelsråd
med enbarl rådgivande och beredande uppgifter oftast är all anse som
beredningar.

När
det gäller förhållandet mellan de lokala organen och den eller de centrala
nämnderna bör flera möjligheter finnas. En lösning är atl de lokala organen får
uppgifier inom endasl en verksamhetsgren, l. ex. fritids- eller kulturområdel.
En annan kan vara alt de lokala organen lar över uppgifier inom flera områden -
i. ex. kultur- och fritidsområdena. Ytteriigare en

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:181 22

möjlighel
är all man i del sistnämnda fallel lägger samman de båda cenirula nämnderna lill
en central nämnd för frilids- och kulturverksamheten. Den mest långlgående
lösningen är all de cenlrala facknämnderna avskaffas. Del enda
samordningsorganet blir då kommunsiyrelscn. Jag anser emellertid all del knappasl
är troligt all en sådan organisalionsform kommer att väljas under
försöksverksamheten. Med lanke på au en grundläggande princip vid den senasle
kommunallagsreformen var all kommunema skulle ges siörsia möjliga frihel atl
anpassa sin organisaiion och sina arbelsformer lill de lokala förhållandena bör
den nya lagen dock inle uiesluia denna möjlighel.

En vikiig
fråga är hur samordningen mellan den cenlrala nämnden och de lokala organen
skall ske. Jag har i del föregående förordal en föreskrift om an kommunfullmäklige
besiämmer de lokala organens uppgifter. När del sker, måsle fullmäktige la
ställning lill uppgiftsfördelningen mellan den cenlrala nämnden och de lokala
organen.

De
samordningsproblem som kunde uppkomma mellan sociala disirikisnämnder och
sociala ceniralnämnden diskulerades i samband med lillkomslen av lagen om
social ceniralnämnd m. m.(prop. 1970:121). Föredraganden framhöll au man inie
kunde hell borlse från risken för alt en självsiändig besluianderäii för disirikisnämnderna
skulle medföra all skilda normer och principer i forlsällningen kunde komma all
lillämpas också inom olika delar av en och samma kommun. En garanii för
utvecklingen av en enhellig praxis inom kommunen borde enligt föredraganden
dock ligga i all centralnämnden hade möjlighel alt utfärda allmänna råd och
anvisningar för dislriklsnämndernas verksamhei och i an minsl en ledamoi av
varje dislriklsnämnd avsågs vara ledamol även av ceniralnämnden. Dessulom fick förulsällas
au en samordning skedde på ijänsiemannaplanel. Kommunens förtroendevalda och ijänslemän
inom socialvården fick vidare förulsällas samlas lill återkommande konferenser
om gemensamma problem. De allmänna beslämmelserna i vårdlagarna om
socialstyrelsens och länsslyrelsens lillsyn över resp. vårdområde skulle enligi
förslagei i propositionen också gälla dislriklsnämndernas verksamhei. I 10 §
tagen om social ceniralnämnd m. m. logs in regler som kan sägas innebära all disirikisnämnderna
i viss mån gavs en underordnad siällning i förhållande lill sociala
centralnämnden. Tjänsier hos disiriklsnämnden skulle lillsäilas av sociala ceniralnämnden.
Det skulle vidare ankomma på sociala ceniralnämnden all göra framställning och
avge yllrande lill kommunfullmäklige. I 8 § föreskrevs au minsi en av ledamöterna
i en social dislriklsnämnd borde vara ledamol i sociala centralnämnden.

Bestämmelsen
om alt minst en ledamot i varje dislriklsnämnd bör vara ledamol i sociala
centralnämnden slopades i samband med alt riksdagen biföll prop. 1976/77:1 om
minskad statlig detaljreglering av kommunerna m. m. Anledningen härtill var bl.
a. all social dislriklsnämnd kan väljas proportionellt (prop. s. 66). Den
särskilda regeln om lillsällning av ijänsler hos social dislriklsnämnd logs
bort vid samma lillfälle, Kvar slår numera endasi au

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:181 23

rånen
all väcka ärenden hos fullmäklige förbehålls sociala ceniralnämnden. Regeln
behölls, eftersom de sociala disirikisnämnderna annars skulle få en annan
ställning än den som ursprungligen hade avsells. Frågan om dislriklsnämndernas siällning
borde enligi vad som anfördes i proposilionen i siällei bedömas från samma
utgångspunkter som motsvarande problem på andra kommunala områden, exempelvis
skolans. Del fanns därlor anledning all åierkomma lill frågan (prop. s. 85). Socialutredningen
föreslår i belänkandei (SOU 1977:40) all regeln behålls.

Enligi
min mening är de grundläggande problemen i förhållandel mellan eit lokalt organ
och en ceniral nämnd på del fakulialiva områdel i slort desamma som de problem
som i dag gäller förhållandel mellan en social dislriklsnämnd och en social
centralnämnd. Jag vill tillägga atl behovei av enhetlighet inom en
förvaltningsgren måsle vägas moi önskemålel om en självsiändig besluianderäii
för de lokala organen. Behovei av enhetlighet kan vara olika i olika ärenden. I
ärenden som gäller likvärdig siandard för medborgarna inom kommunen som helhet
är behovei av enhellighei siort. Där kan också den kommunala likslällighelsprincipen
få belydelse. I andra frågor kan utrymme finnas för olika bedömningar inom
olika distrikt. Del bör enligt min mening ankomma på den cenlrala nämnden atl
göra resursavvägningen för sin verksamhetsgren med avseende på hela kommunen. Kommunstyrelsen
och fullmäklige gör sedan prioriteringarna mellan de olika verksamheisgrenarna.
De lokala organen böremellertid inom sin anslagsram ha möjlighel alt göra vissa
priorileringar i fråga om verksamheien inom resp. distrikt. Här kan man gå mereller
mindre långl. Avgörande är i försia hand på vilkel säu och i vilken omfallning
budgeten används som styrmedel.

Jag
anser atl del i huvudsak bör överiämnas åt kommunema all bedöma hur
samordningen skall gå lill. Om inte särskilda regler skrivs in i den nya lagen,
kommer emellertid de lokala organen all vara sidoställda den cenlrala nämnden,
liksom f n. är fallel med inslilulionsslyrelserna. För all samordningen skall underiättas
kan del finnas skäl all ge lokala organ med förvallnings- och
verkställighetsuppgifter en i viss mån underordnad ställning i förhållande
till centralnämnden.

En viktig fråga i della
sammanhang är om de lokala organen bör kunna väcka ärenden hos fullmäktige
eller ej. Fullmäklige kan i dag med slöd av 2 kap. 15 § kommunallagen ge en
lokal beredning, i. ex. eu kommundelsråd, en sådan initiativrätt. De kommunala
nämnderna har enligt 2 kap. 15 § rätl all väcka ärenden hos fullmäklige, om inle
annal är föreskrivel i lag. Ell sådani undantag har, som framgår av del
föregående, gjorts i fråga om de sociala disirikisnämnderna. Jag anser del lärnpligasi
au i den nya lagen föreskrivs all fullmäklige avgör om eu lokall organ skall få
iniiialivrätl hos fullmäklige eller ej. Erfarenhelerna från den vidgade försöksverksamhelen
får sedan avgöra vilken lösning som på sikl kan yara den mesi lillfredssiällande.

Lokala
organ med förvallande och verkslällande uppgifter är kommunala

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:181 24

nämnder
och fördemgällerdärför kommunallagens regler om nämnder. Om ingel annal särskili
föreskrivs, innebär della au ell sådani organ med slöd av 4 kap. 4 §
kommunallagen kan lämna in sill budgelförslag direkl lill kommunstyrelsen. En
sådan ordning kan emellertid vara lill nackdel från samordningssynpunki. Jag
föreslår därför all del i lagen anges au fullmäklige Hr föreskriva alt eU
lokall organs budgelförslag skall lämnas lill facknämnden. En sådan möjlighel
slammer bäsl överens med principen all kommunerna själva bör beslula om sina arbelsformer.

Kommunerna
har naiurliglvis möjlighel all förbäura samordningen genom all la in
bestämmelserom samrådsskyldighel m. m. i reglementen för lokala organ och genom
au anordna överläggningar mellan förtroendevalda och ijänslemän hos den cenlrala
nämnden och de lokala organen.

Jag
anser atl några föreskrifter om alt en eller flera av ledamölerna i ett lokall
organ skall vara ledamöier i den centrala nämnden inle bör las in i den nya
lagen. Det bör vara partiernas sak all i samband med nomineringarna bedöma om
någon form av personsamband mellan de lokala organen och en central nämnd
behövs.

Som
jag lidigare har framhållil bör del vara möjligl all införa ell syslem med
lokala förvaltningsorgan, även om del inte finns eller inrälias en särskild ceniral
nämnd för uppgiftsområdei. När så sker, ankommer del på kommunstyrelsen alt
med stöd av 3 kap. 1 § kommunallagen ulöva de samordningsfunktioner som
behövs. Jag vill framhålla all uppgiftsfördelningen mellan kommunstyrelsen och
de lokala organen naturligtvis kan göras så atl slyrelsen får karaklär av ceniral
facknämnd.

Särskilda
samordningsproblem kan uppkomma,omen lokali förvaltningsorgan har uppgifter
som härrör från flera verksamhetsområden, t. ex. kullur-och fritidsområdena, samiidigi
som del finns en ceniral frilidsnämnd och en ceniral kulturnämnd i kommunen.
Var och en av de cenlrala nämnderna får ulöva samordningsfunklionerna för sill verksamhelsområde.
Della leder lill att man i budgeten för en sådani lokalt förvallningsorgan bör
göra en uppdelning i en del som avser kullurell verksamhei och en som avser fritidsverksamhet.
Varje central nämnds yttrande över de lokala organens budgelförslag Hr då
begränsas till den verksamhetsgren som nämnden svarar för. I samband med an de
lokala organens uppgifter besläms kan del vara lämpligt alt fullmäklige
föreskriver i vilka ärenden samordningsfunklionerna skall ulövas av den ena
eller andra cenlrala nämnden.

Lokala
organ med förvaltnings- och verksiällighelsuppgifier inom del fakultativa områdel
blir, som jag lidigare nämnl, alt anse som fakulialiva nämnder, även om deras
geografiska verksamheisområden är begränsade. Della innebär all de bestämmelser
i kommunallagen som gäller för fakultativa nämnder i övrigi kommer alt gälla
för sådana lokala organ. För tydlighetens skull bör det enligt min mening i den
nya lagen anges atl kommunallagens bestämmelser om sådana nämnder som avses i 3
kap. 13 § andra siycket kommunallagen gäller förde lokala organen med de
undantag

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:181 25

som
följerav au jag i del föregående har förordal särskilda reglerom de lokala organens
räll alt väcka ärenden i kommunfullmäklige och om handläggningen av deras budgelförslag.

Av
vud jag nu har anfört följer ull bestämmelsen i 1 kap. 5 § kommunallagen om delegaiion
av fullmäkliges besluianderäii kommer an gälla också förde lokala förvallningsorganen.
Beslämmelserna i 2 kap. 14 § om nämndordförandenas yiiranderäii vid kommunfullmäkiiges
sammaniräden blir liHämpliga pä ordförandena i de lokala organen. Inierpellalion
kommer enligi 2 kap. 24 ij all kunna siällas lill ordförandena. Samiliga besiämmelser
i 3 kap. om fakulialiva nämnder blir liHämpliga. Någoi ulrymme för lillämpning
av beslämmelserna i 3 kap. 14 f; kommer emellertid knappasl au finnas, eftersom
de lokala organens geografiska verksamheisområden är begränsade. Av
bestämmelserna i 4 kap. blir i försia hand föreskriften i 9 § om förande av räkenskaper
lillämplig. Beslämmelserna om revison i 5 kap. kommer all gälla också de lokala
organens verksamhei, liksom beslämmelserna om kommunalbesvär i 7 kap.

För
de förtroendevalda i de lokala förvallningsorganen kommer kommunallagens
regler om valbarhel, räll lill ledighei, ersättning, reservalionsräli m. m. all
gälla. Valbarheien blir således inle inskränki lill dislrikiei. Del lar ankomma
på partierna all i samband med nomineringen bedöma om ledamölerna måsie varu
bosalla i dislrikiei eller ej.

Kommunaldemokraiiska
kommiuén uireder f n. hur direklvalda kommundelsråd skall kunna inrälias. Enligi
min mening är del angelägel all denna möjlighel öppnas. 1 del förslag som här
framläggs är emellerlid uigängspunkien ail ledamölerna i de lokala organen ulses
av fullmäklige. Härvidlag gäller beslämmelserna i 2 kap. 23 § kommunallagen om proportionelli
val. Del är inle möjligl an nu införa lagregler som garanlerar alt de lokalu
organen får en sammansättning som molsvarar den politiska sirukiuren i den
kommundel där de verkar. Även denna fråga ligger inom kommunaldemokraiiska kommiiiéns
uppdrag. Jag vill framhålla all partierna i kommunen naiurliglvis kan komma
överens om all de lokala organen skall ges en sådan sammansäuning att de
återspeglar väljaropinionen i kommundelen.

Kommunallagens
bestämmelser om fakulialiva nämnder innebär all ell lokall förvallningsorgan
kan ha annan mandalperiod än ire år, om fullmäklige besiämmer del. Vidare har fullmäklige
frihel an besiämma anialei ledamöier och suppleanier i sådana organ. Jag vill slulligen
erinra om all regeln i 2 kap. 16 § kommunallagen om an ärenden, som fullmäktige
skall avgöra, skall beredas av den nämnd eller beredning dil ärendei efter sin beskaffenhei
hör kan leda lill all både den cenlrala nämnden och del lokala organei måsie
höras i eu ärende som gäller del lokala organels sakliga och geografiska
verksamhetsområde.

Jag
har i del föregående framhållil an kommunerna bör beredas möjlighel alt ulse
lokala organ med förvaliningsuppgifter redan för näsla mandalperiod.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:181 26

Jug
unser au den nya lagen bör irudu i kraft den 1 januari 1980. När lagen hur uifärdals,
kommer kommunfullmäklige ull kunna besluiu ull lokala lörvult-ningsorgan skall inrälias
nämnda dag. Vul uv ledumöler och suppleanier förräiius därefter i enlighel med beslämmelserna
i 2 kap. 9 i; kommunullugen före december månuds uigång.

En
hänvisning lill den nya lugen bör las in i 3 kap. 13 !; kommunallagen.

5 Upprättade
lagförslag

1
enlighel med vad jag nu anfört har inom kommundepartemeniet upprällais förslag lill

1. lag om ändring i kommunallagen (1977:179),

2. lag om vissa lokala organ i kommunerna.

6 Hemställan

Jag
hemsläller ull regeringen föreslår riksdagen au aniaga förslagen.

7 Beslut

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och besluiar all genom proposiiion
föreslå riksdagen all aniaga de förslag som föredraganden har lagl fram.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:181

27 Bilaga
1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Exempel på plan över en kommunal nämndorganisation

.,,.,i,,ll, ;iLt, n

Komnumsiyielse

lillika Arbeisl ö shetsn ä mnd Beredskapsn ä mnd
Brandslyrelse Civilf ö rsvarsn ä nind F ö rmedlingsorgan
Krislidsn ä mnd

Arbetsuiskou

Personal och organisa- i

tionsulskoll 1

.1

Specialreglerade n ä mnder

Fakulialiva n ä mnder

Byggnadsn ä mnd

Central byggnadskommitlc

H ä lsov å rdsn ä mnd

Frilidsn ä mnd

Skolslyrelse

Kuliurn ä mnd

Social centraln ä mnd
' tillika familjebidragsn ä mnd

Konsumentn ä mnd

Valn ä mnd

' Två eller flera sociala disirikisnämnder kan inrälias

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:181 28

Bilaga
2 Kommuner som inrättat sociala distriktsnämnder

Län

Kommun

Folkmängd

Antal
distrikts-

1978-01-01

nämnder
1977-07-01

AB

Boikyrka

73
480

3

AB

Huddinge

64
784

4

AB

Lidingö

37
480

2

AB

Solna

52
365

3

AB

Siockholm

658
435

17

AB

Södertälje

77
829

3

C

Enköping

32
024

3

C

Uppsala

141
444

4

E

Linköping

110
779

3

E

Norrköping

120
647

4

F

Jönköping

108
568

2

H

Kalmar

52
625

2

I

Gotland

54
791

3

L

Kristianstad

67
922

2

M

Helsingborg

101
105

2

M

Lund

76
970

3

M

Malmö

238
454

5

N

Kungsbacka

40
865

2

N

Varberg

43
548

2

0

Göteborg

440
082

7

0

Mölndal

47
267

2

s

Karlstad

72
975

4

T

Örebro

117
036

3

W

Ludvika

32
723

2

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:181 29

Bilaga
3 Kommuner som inrättat kommundelsråd

Län

Kommun

Folkmängd

Landareal

Anial råd

1978-01-01

km2

1978-08-15

Inlånat
1971-1973

AB

Sigtuna

27 641

327

5

AB

Danderyd

27 455

27

5

F

Vetlanda

28 644

1 506

8

R

Skövde

45 811

672

5

Imäiial
1974

AB

Boikyrka

73 480

251

4

C

Uppsala

141 444

2 464

9

F

Jönköping

108 568

1 484

13

0

Göleborg

440 082

446

6

0

Kungälv

28 907

361

6'

P

Borås

104 151

1 181

11

T

Örebro

117 036

1837

2

X

Hudiksvall

36810

2 496

4

AC

Umeå

77 458

2317

8

Inräiiai
1975

AB

Huddinge

64 784

129

5

W

Borlänge

45 924

584

2

Inräiiai
1976

C

Enköping

32 024

1 180

2

Inräiiai
1977

S

Säffle

19 592

1 219

1

Inräiiai
1978

D

Nyköping

63 327

2 090

4

N

Kungsbacka

40 865

610

2

BD

Kiruna

30 861

19 447

3

Avser
kommundelsstämma

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:181 30

Innehåll

Proposiiion
....................................................... 1

Proposilionens
huvudsakliga innehåll ...................... 1

Lagförslag

Förslag
lill lag om ändring i kommunallagen (1977:179) 2

Förslag
lill lag om vissa lokala organ i kommunerna....... 3

Uldrag
ur prolokoll vid regeringssammanträde den 22 mars 1979 .. 4

1
Inledning..................................................... 4

2
Den kommunala nämndorganisaiionen................ ..... 5

3
Lokala organ i kommunerna............................. 9

3.1
Kommunen som odelad förvalinlngsenhei...... 10

3.2
Sociala disirikisnämnder........................... .... 10

3.3
Förslag om lokala ledningsorgan inom
skolan .... 12

3.4
Insiiiuiionssiyrelser.................................. 12

3.5
Kommundelsråd...................................... .... 14

4
Föredragandens överväganden........................ .... 16

5
Uppräitade lagförslag..................................... .... 26

6
Hemslällan................................................... .... 26

7
Beslul.......................................................... 26

Bilagor

1. Exempel på plan över en kommunal nämndorganisalion 27

2. Kommuner som inräiiai sociala disirikisnämnder....... ... 28

3. Kommuner som inräiiai kommundelsråd ................ ... 29

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

26 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (26)

26 kopplingar i 16 dokument.

  1. SOU 2015:24 En kommunallag för framtiden Del A +B, del 1 s. 184 om s. 23 · s. 885 i texten
  2. Bet. 1987/88:KU23 om aktivt folkstyre i kommuner och landsting (prop 1986/87: 91 och 1987/88: 100 delvis samt motioner) s. 29 i texten
  3. Prop. 1986/87:91 om aktivt folkstyre i kommuner och landsting. s. 63 i texten
  4. Bet. 1983/84:UbU3 om kommunal demokrati inom skolsektorn s. 2 i texten
  5. Prop. 1982/83:97 om de förtroendevaldas arbetsförutsättningar i kommuner och landstingskommuner, m.m. s. 12 i texten

Visa alla 16