Sök i Ratio Lex

med förslag till riktlinjer för införande av sommartid

23 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:200, med förslag till riktlinjer för införande av sommartid

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:200 Regeringens proposition

1978/79:200

med
forslag till riktlinjer för införande av sommartid;

beslutad
den 22 mars 1979.

Regeringen
föreslår riksdagen alt aniaga del förslag som har upplagils i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLA ULLSTEN

BERTIL
HANSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen lämnas förslag till riktlinjer för införande av sommartid, dvs. framflyttning
av lidsberäkningen med en timme under sommarhalvåret. Om våra närmaste grannländer,
i likhel med flertalet väst- och sydeuropeiska länder, inför sommartid bör enligl
regeringens bedömning sommartid införas även i Sverige. Delta kan bli aktuellt
tidigast år 1980.

1 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 200

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:200

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-22

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo. Wikström. Wiilén. Huss, Rodhe, Wahlberg.
Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer. Cars, Gabriel Romanus.

Föredragande: statsrådet Hansson

Proposition med förslag till riktlinjer för införande av
sommartid

1 Inledning

Fram till 1800-talet tillämpade varje ort sin egen
tidsberäkning, s. k. lokaltid, som anpassades till den lokala medelsoltiden.
Den snabba utvecklingen av kommunikalionema under 1800-talet framtvingade en
gemensam tidsberäkning för varje land eller större landsdel, s,k, normaltid.
Under 1880-lalet påbörjades den nuvarande indelningen av jordklotet i 24 tidszoner
omfattande 15 grader med en timmes tidsskillnad. Vissa länder har sedermera gjort
avsteg från zonindelningen bl. a. för alt fä en samordning med sina
grannländer.

I Sverige infördes normaltid fr. o. m. år 1879. Denna
normallid låg 14 sekunder före den nuvarande, som infördes fr. o. m år 1900
och angavs med utgångspunkt från meridianen för del engelska centralobservatoriet
i Greenwich. (Kungörelse 1899:44).

Sommarlid, dvs. en framflyttning av lidsberäkningen med en
timme under sommarhalvåret, började tillämpas under första världskriget av
vissa krigförande stater, och har sedan dess periodvis tillämpats av olika
länder. Det främsta syftet har i allmänhet varit att utnyttja dagsljuset bättre
och därigenom spara energi.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:200 3

Ll Utvecklingen i Sverige och de nordiska länderna

/././ 1916 årsjörsök med sommartid

I likhet med många andra europeiska länder gjorde Sverige,
Danmark och Norge gemensamt ett försök med sommartid under första världskriget.
Försöket skedde på initiativ av Danmark. Det motiverades med möjligheter till
energibesparing och svårigheter i järnvägstrafiken med Tyskland som hade infört
sommartid. I Sverige gällde sommartid under perioden 15 maj-30 september 1916
(kungörelse 1916:124). Danmark hade samma period som Sverige, medan Norge hade
en något annan period.

Erfarenhetema av försöket med sommartid i Sverige
sammanfattades i en inom civildepartemenlet år 1917 uppgjord promemoria.Enligt
denna hade befolkningen på landsbygden i allmänhet varit negativt inställd lill
sommartid medan befolkningen i städerna hade haft en positiv inställning.
Sommartiden hade haft stor hygienisk och social betydelse för flertalet invånare.
Olägenheter hade i stort sett enbart drabbat jordbrukarna. Energibesparingen
hade varit begränsad.

Till följd av invändningar från bl. a. jordbruket
upprepades försöket inte i något skandinaviskt land under de närmast följande
åren.

1.1.2 Sommartid i de andra nordiska länderna

I Danmark infördes sommartid på nytt våren 1940 och
bibehölls under skiftande årliga perioder t. o.m. år 1948. 1974 antogs en lag
som gav den danska regeringen fullmakt att införa sommarlid, Någol beslut har
hittills inte fattats av den danska regeringen om att på nytt införa sommartid,
I Norge tillämpades sommartid under perioden 1940-1945. Sommartid infördes på
nytt år 1959 främst med hänvisning till fördelar från hälsosynpunkt. Under år
1965 motsatte sig stortinget en fortsättning av sommartiden och den upphörde i
och med det året. Finland hade sommartid under april-oktober 1942. Island hade
sommartid 19391967, men införde fr. o. m. är 1968 västeuropeisk tid som
normaltid.

1.1.3 Nordiska rådets rekommendation år 1958

I en rekommendation som antogs i november 1958 uppmanade
Nordiska rådet regeringarna att närmare utreda förutsättningama atl införa
sommartid i de nordiska länderna efter enhetliga regler. Till följd av rådets
rekommendation uppdrog den svenska regeringen åt järnvägsstyrelsen, lanl-bruksstyrelsen
och medicinalstyrelsen alt undersöka frågan. Verksledningarna kunde inte enas
om någon rekommendation. Medicinalstyrelsen tillstyrkte sommarlid medan de båda
andra avstyrkte. (Nordisk utredningsserie 1962:5). Sedan Norge hade upphört
med sommartid år 1965, avskrev Nordiska rådet frågan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:200 4

1.1.4 Nordiska ministerrådets utredning år 1974

Frågan aktualiserades på nytt 1974, denna gång i Nordiska
ministerrådet. Danmark väckte tanken på att införa sommartid i bl. a. energibesparande
syfte. Ministerrådet beslutade om att genomföra en utredning för alt undersöka
förutsättningarna för att införa gemensam sommartid, altemativt ändrad
normaltid dvs. sommartid året om, i de nordiska ländema. Utredningen lade fram
sin betänkande i juli 1974 (Nordisk ulredningsserie 1974:12).

Utredningen fann att del inte var möjligt att genomföra en
exakt och heltäckande samhällsekonomisk kalkyl över införande av sommartid
eller ny normallid. Analysen försvårades dessulom av all fördelar och nackdelar
inte berörde samma grupper i samhället. Utredningen ansåg sig emellertid kunna
konstalera att, vid införande av sommartid i Danmark, Norge och Sverige under
perioden den 1 april-den 1 oktober, de någorlunda mätbara kostnadema i slort sell
balanserade de mätbara fördelarna. Vid införande av ny normaltid i samma länder
skulle fördelarna sannolikt överväga i varje fall i Norge och Sverige. Om
ändrad tidsberäkning i de tre ländema borde genomföras eller ej torde därför
enligt utredningens uppfattning bli beroende av vilket värde ny normaltid
eller sommartid kan ha från trivselsynpunkt.

Enligt uiredningens uppfattning tydde det inhämtade
materialet på atl om endast ett av de tre länderna skulle införa ändrad
tidsberäkning skulle kostnaderna för de tre berörda ländema komma att vara
större än fördelarna. Utredningen ansåg det därför väsentligt, alt om ändrad
tidsberäkning infördes i någon form, detla skulle ske på samma sätt och vid
samma tidpunkt i de berörda ländema. Om ändrad tidsberäkning hela året
infördes i dessa länder skulle man uppnå en med Finland överensstämmande tid
vilket skulle ligga i linje med de synpunkter som fördes fram från finsk sida.

Utredningen sändes på remiss bl, a, i Sverige, Den
övervägande remissopinionen var negaliv. Vid etl möte i januari 1975 fann
ministerrådet atl det inte fanns förutsättningar alt gemensamt införa en ändrad
tidsberäkning för Danmark, Norge och Sverige,

1.1.5 Behandlingen i svenska riksdagen

Motioner om alt införa sommartid eller nynormaltid har
framlagts vid 1926, 1940, 1964, 1974, 1975/76 och 1978/79 års riksdagar. De tre
senaste gångerna gällde förslagen sommartid altemativt ny normaltid. Förslagen
har huvudsakligen motiverats med hälso- och trivselskäl. Även möjlighe-tema
till energibesparing och större trafiksäkerhet har framhållits i förslagen.
Motionerna vid tidigare års riksdagar har i samtliga fall avslagits.

Vid behandlingen av de senaste motionerna hänvisade
socialutskottet till vad som hade framkommit i den nordiska utredningen och lill
ministerrådets beslut. Emellertid ansåg utskottet att frågan borde tas upp på
nytt om den europeiska gemenskapen skulle besluta införa sommartid.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 200 s

1.1.6 1977 års svenska departementspromemoria

Mot bakgrund av utvecklingen i Europa sammanställdes hösten
1977 en departementspromemoria (Ds H 1977:2) Införande av sommarlid, som redovisade
bl. a. ministerrådets utredning och de svenska remissinstansernas inställning
till denna samt händelseutvecklingen sedan dess. Vissa slutsatser drogs också
rörande den situation som skulle inträffa om Västtyskland och Danmark införde
sommartid. Promemorians slutsatser torde fogas till protokollet som bilaga I.

Promemorian
har remissbehandlals. Den övervägande remissopinionen är positiv till all
sommartid införs i Sverige om så sker i Västtyskland och Danmark. Bl. a. de
remissinstanser som företräder jordbrukels intressen framför emellerlid
negativa synpunkter. En sammanställning av remissvaren torde fogas till
protokollet som bilaga 2.

1.2 Utvecklingen i Europa under senare år

1.2.1 Övergång till sommarlid

Under 1970-talel har ett stort anlal europeiska länder
infört sommartid. Enligt tillgänglig information kommer sommartid att tillämpas
under år 1979 i sammanlagt femton europeiska länder nämligen Irland, Storbritannien,
Nederländema, Belgien, Luxemburg, Frankrike, Italien, Spanien, Andorra.
Portugal, Polen, Tjeckoslovakien. Bulgarien, Grekland och Turkiet.

Den
västtyska förbundsdagen har godkänt en lag som ger regeringen fullmakt att
införa sommartid. Regeringen har emellertid förklarat alt den inte kommer att
utnyttja fullmakten om inte sommartid införs också i Östtyskland. Detta
motiveras med att olika tid skulle vara en markering av Tysklands delning. Dessulom
skulle särskilda problem uppstå för Västberlin, som omfattas av lagen.

Om
Västtyskland inför sommartid är det sannolikt att även Danmark gör det. Enligt
en dansk fullmaklslag från 1974 kan statsministern besluta om införande av
sommartid efter hörande av folkelingets näringsulskott. Utskottet har
tillstyrkt införande av sommartid.

Om sommartid införs i Västtyskland kommer del sannolikt
att ske också i Österrike. I Schweiz har däremot en folkomröstning nyligen
upphävt ett beslut att införa sommartid,

1.2.2 Verksamheten i internationella organisationer

Frågan om sommartid har diskuterats i EG sedan år 1975.
Kommissionen lade då fram ett förslag om alt sommartid skulle införas för alla
EG-länder. Bland EG-länderna var del framför allt Västtyskland som avstyrkte
förslaget, men även vissa andra stater var avvisande. Förslaget föll därför.
Flera av ländema har sedermera på egen hand beslutat införa sommartid.

Kommissionen
har därefter föreslagit en ordning där varje stat själv är fri att bestämma om
den ska införa sommartid eller inte, men där man har-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:200 6

moniserar den period sommartiden i förekommande fall ska
gälla. Någon enighet har inte nåtts.

Sommartidsfrågan har även diskuterats inom Europarådet och
den Europeiska transportministerkonferensen (CEMT).

2 Föredragandens överväganden

2.1 Allmänna överväganden

När frågan om sommartid eller ny normaltid utreddes av
nordiska ministerrådet, gälide den närmast en isolerad skandinavisk eller
nordisk övergång.

Numera har sommartid införts i flertalet väst- och
sydeuropeiska länder. Om sommartid införs också i Västtyskland kommer Danmark
med säkerhet att följa efter, och möjligen även Österrike. Därmed kommer
frågan i ett delvis nytt läge för Sveriges del.

En departementspromemoria i frågan sändes på remiss under
år 1977 och en majoritet av remissorganen ställde sig positiva till att
sommartid införs i Sverige om del sker i Danmark och Västtyskland.

Det som flertalet remissinstanser anser vara del starkaste
skälet för sommartid är behovel av samordning med våra grannländer. Om en övergång
till sommartid eller ny normaltid skulle ske i våra grannländer utan att det
samtidigt sker i Sverige skulle detta skapa betydande svårigheter i kommunikalionema.
Del omfattande nätet av inlemalionella tåg-, färje-och flygförbindelser med
inhemska anslutningar skulle mbbas. Del skulle vara komplicerat och dyrbart att
göra om de svenska tidtabellema vid sommartid så att den svenska
inrikestrafiken fungerar tillfredslällande samtidigt som internationella
anslutningar bevaras. I många fall kan det bli nödvändigt att sätta in exiraförbindelser
vilket medför extra kostnader utan motsvarande intäkter. Dessutom kan
omläggningarna behöva ske vid andra tidpunkter än då trafikförelagens
tidtabellsbyte normalt sker. Svårigheter skulle också uppslå i t. ex, poslväsendet.
Dessutom innebär olika tid i Sverige och våra grannländer att den gemensamma
kontorstiden minskar, vilket kan skapa komplikationer för t. ex. handeln,
bankerna och nyhetsförmedlingen. Trafikföretagen och andra som år 1974
åberopade liknande skäl mot etl isolerat skandinaviskt införande av sommartid,
anser nu att dessa skäl i stället talar för införande av sommartid, om så sker
i våra grannländer. Särskilt viktig är samordningen med Danmark.

För sommartid har ansetts tala atl det skulle ge fler
ljusa timmar på dygnet för människor med normal arbetstid. Detta skulle ge
större möjligheter att utnyttja fritiden och därmed ökad trivsel. Det skulle ge
positiva hälsoeffekter genom att människor skulle fä mera solljus och det
skulle stimulera till idrott och friluftsliv i större utsträckning. Vidare
skulle det ha positiva effekter på turismen och underlätta arbetet i
skogsbruket. Dessa effekter

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:200 7

är emellertid svåra att mäta. Det skulle även innebära
vissa fördelar från trafiksäkerhetssynpunkl genom atl det blir ljust under en siörre
del av den tid på dygnet då trafiken är tätast.

Sannolikt skulle införande av sommartid medföra en viss
besparing av energi för belysningsändamål. Emellertid kan denna besparing
motverkas av andra effekter av omläggningen, t. ex. ökat behov av uppvärmning
av främst arbetslokaler och att ökad fritid torde medföra en ökad resefrekvens.

Nackdelama skulle främst bli kännbara för jordbruket under
skördetiden. Införande av sommarlid eller ny normaltid skulle medföra all skördearbetet
på grund av daggen måste förskjutas en timme framåt. Jordbru-kama skulle på så
sätt komma i otakt med samhället i övrigt. Ett likartat problem anses föreligga
för kustfisket, för vilket tidsförskjutning dessutom kan skapa Iransportproblem.
Slulligen kan sommartid medföra vissa problem för väderlekstjänsten i fråga om
observationstiderna.

De särskilda fördelarna med en ny normaltid, dvs.
sommartid året om, skulle ligga i att man slipper en tidsomställning två gånger
om året. Denna innebär vissa praktiska besvär och medför enligl norska
erfarenheter anpassningsproblem för en del människor under en övergångslid. Dessulom
kan de fördelar från hälso-, trivsel- och trafiksäkerhetssynpunkl m.m.. som jag
nyss nämnde, tillvaratas under något längre tid än vid enbart sommartid. Å
andra sidan skulle ny normaltid innebära en ökning av antalet mörka limmar
under normal arbetstid på vinterhalvåret. Detla skulle skapa svårigheter på
arbetsplatser med sådant utomhusarbete, som inle kan försiggå i mörker. Detta
gäller i första hand inom skogsbruket, men också flera uppgifter inom t. ex.
vägverket och televerket. Om Sverige inför ny normaltid medan ländema runt
omkring har sommartid uppslår också de problem inom kommunikationssektorn som
jag nämnde lidigare, men med den skillnaden att de inträffar under
vinterhalvåret.

De problem som skulle uppstå inom kommunikationssektorn om
våra grannländer införde sommartid utgör enligt min uppfattning del främsta argumentet
för alt införa sommartid också i Sverige. De andra fördelar som sommartid har
bör också beaktas. Under sommarhalvåret är emellertid kvällarna ändå myckel
långa på våra breddgrader. Sannolikt skulle dessa effekter därför inte bli så slora
som i andra länder. Effeklen skulle bli störst i början av våren och i början
av hösten.

Elt införande av sommartid skulle skapa vissa svårigheter
för jordbruket genom att arbetet kan behöva förskjutas i liden. Jag vill emellerlid
påpeka alt svårigheterna bara gäller under skördetiden, som kan uppskattas till
två ä tre veckor för spannmålsskörden och ungefär lika mycket för vallskörden.
Vid en samlad bedömning uppväges enligl min mening svårigheterna för jordbruket
av de fördelar som en enhetlig lidsberäkning skulle innebära för kommunikationssektom.

För egen del anserjag att, om sommartid införs i Danmark,
är motivet

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:200 8

starkt för att också införa sommartid i Sverige. Det vore
i en sådan situation önskvärt att en eventuell omläggning också skulle ske i
Norge. Om sommartid skulle införas i Danmark som en följd av utvecklingen i
Västtyskland bör därför överläggningar tas upp med de andra skandinaviska
länderna. Syftel med dessa överläggningar skulle vara alt om möjligt mellan
Danmark, Norge och Sverige få till stånd enhetlighet i fråga om både tidsperiod
och tidlängd för sommartiden.

Det är f n. oklart om och när sommartid kommer alt införas
i Västtyskland och frågan i så fall aktualiseras för oss. De överläggningar
som äger rum mellan Västtyskland och Östtyskland har ännu inte lett till något
resultat. Diskussionerna inom den europeiska gemenskapen fortsätter.

Om ett beslut fallas, kan det emellertid ske med kort
varsel. De svenska kommunikationsföretagen har framfört krav på en
förberedelsetid om 10-18 månader. För att detta skall kunna vara möjligt är det
önskvärt att ett svenskt beslut om sommartid kan fattas så snart läget på
kontinenten klarnar.

Om riksdagen inte har någon invändning mot atl regeringen
under de förutsättningar som jag har angett beslutar om införande av sommartid,
bör de berörda myndigheterna och företagen kunna påbörja en planering så att en
övergång kan klaras samtidigt som övriga länder i Västeuropa.

2.2 Period och tidpunkt för övergång

De länder som har infört sommartid har fastställt
skiftande perioder för den. Bland de länder som normalt tillämpar väst- eller mellaneuropeisk
tid kommer sannolikt följande perioder att tillämpas under år 1979:

slutet mars-slutet oktober: Irland, Storbritannien

april-september: Frankrike, Belgien, Nederländerna,
Spanien, Portugal. Grekland, Polen,Tjeckoslovakien Bulgarien. Samma period
härföre-slagits i Västtyskland, Österrike.

juni-september: Italien.

Även om vissa länder genomför övergången i samma vecka,
sker den ibland på olika veckodagar eller klockslag.

En naturiig följd av de allmänna motiv för sommartid som
jag har redovisat är att Sverige, vid en övergång tiil sommartid, bör välja
den period och tidpunkt för övergång som tillämpas i andra länder och särskilt
i våra närmaste grannländer. Bredaste möjliga enhetlighet bör eftersträvas.
Det bör ankomma pä regeringen att fastställa perioden och tidpunkten för övergång
m. m.

Som jag nyss sade, har flertalet europeiska länder valt en
period som sträcker sig fr. o. m. april t. o. m. september. En gemensam period
har diskuterats sedan år 1976 inom de europeiska gemenskaperna och i Europarådet.
EG-kommissionen har föreslagit en kompromisslösning som sträcker sig från
början av april till millen av oktober. Någon enighet har ännu inte

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:200 9

uppnåtts och frågan kommer kanske inle atl lösas förrän
Västtyskland beslutar införa sommarlid. Del finns goda utsikter att de
europeiska ländema då ska nä fram till en gemensam period. Om så inte sker
kommer i alla fall alla länder utom ett på den europeiska kontinenten atl
tillämpa samma period.

Ett väsentligt önskemål är att perioden så nära som möjligl
ansluler lill de lidpunkter då flygbolagen och järnvägama byter lidtabell, dvs.
månadsskiftena mars/april och oktober/november, resp. maj/juni och september/oktober.

Om man uppnår en gemensam period som omfaltar
april-september, så kommer den att sammanfalla med elt lidlabellsbyte för
flygbolagen och etl för jämvägama. Perioden skulle dessutom bli så lång att man
i rimlig grad kan utnyttja de fördelar som sommartid har.

Veckodagen och tidpunkten för övergång till och från
sommartid har diskuterats inom en expertkommitté under Europarådet, Det råder
där enighet om att övergången bör ske vid en tidpunkt med liten trafik och att
det bör ske vid samma tidpunkt i alla länder oavsett lokal tidsberäkning.
Majoriteten stödjer EG-kommissionens förslag att del bör ske en söndag morgon,
kl, 01,00 Greenwich-tid, dvs, kl, 02.00 svensk normaltid.

Om övergången sker kl. 02.00 innebär detta att klockan
ställs fram till kl. 03.00. Timmen mellan 02.00 och 03.00 utgår således. Det
dygnet blir alltså 23 timmar långt. Vid återgång till normaltid kommer tidsinlervallet
mellan 01,00 och 02,00 således alt omfatla två limmar. Man kan lämpligen skilja
timmarna ål genom att ange dem som t. ex '"01.15 normaltid" resp.
"01.15 sommartid". Eventuella problem rörande arbetstider i samband
med övergångarna får lösas av arbetsmarknadens parter.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att

godkänna de riktlinjer för införande av sommartid som jag
har förordat.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposiiion föreslå riksdagen att anta del förslag som
föredraganden har lagt fram.

It Riksdagen 1978179. I saml. Nr200

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:200 10

Bilaga 1

Överväganden och sammanfattning ur departementspromemorian
(DsH 1977:2) "Införande av sommartid"

6 Överväganden

1 det följande görs en genomgång av de olika fördelama och
nackdelarna med elt införande av sommartid eller ändrad normaltid och en
jämförelse av de två allemativen. Genomgången sker mot bakgrund av det fallet atl
sommarlid införs i Västtyskland och Danmark.

6.1 Energibesparing

Besparing av energi, främst för belysningsändamål har
varit del vanligaste argumentet för sommartid, såväl när frågan aktualiserades
under första världskriget som under senare år. Dessa möjligheter har bedömts
mycket olika. I USA har man t, ex, uppskattat dem till 3% av elektricitets- och
värmeförbrukningen, i Frankrike till ca 1 % och i Västtyskland till 0,1-0,2%,
Det är också uppenbart att möjligheterna till besparingar beror på en rad faktorer.
En faktor är respektive lands geografiska läge - fördelama avlar relativt sett
ju längre från ekvatorn landet ligger. En annan är energikonsumtionens
fördelning på olika ändamål - industrins konsumtion och eluppvärmning påverkas
i mindre grad än belysningen. Slulligen inverkar också fördelningen mellan
olika kraftkällor och det säll på vilket anläggningen genomförs.

I samband med Nordiska ministerrådets utredning 1974
uppskattade svenska vattenfallsverket den möjliga besparingen lill 0.5 procent
av el förbrukningen vid införande av ny normaltid. Vid sommartid under
april-september skulle besparingen bli 0,3 procent. Frågan är sedan om denna iniliala
besparing motverkas av andra effekter av omläggningen. Remissinstanserna har
nämnt extra låg- och flygförbindelser vid etl ensidigt nordisk införande av
sommartid, ökal behov av uppvärmning av lokaler, ökat friluftsliv och därmed
ökat transportbehov samt artificiell torkning av spannmål. Av dessa skäl var
bl. a. svenska elverksföreningen inte övertygad om en omläggning skulle
medföra någon förändring av energiförbrukningen. Vissa remissinstanser
betvivlade också att eventuella besparingar skulle uppväga kostnadema i övrigt
för en reform. Ulredningen ansåg emellertid atl även om besparingarna var små
representerade de betydande värden genom att de upprepades vaije år.

Del torde inte vara möjligt alt med visshet fastslå om en
ändrad tidsberäkning medför en energibesparing och med hur mycket.
Sannolikheten talar dock för alt en viss besparing sker. Denna är störst vid
ändrad normaltid och blir vid sommartid större ju längre period som omfattas,

6.2 Hälsoeffekter, trivsel, turism

Även hälsoeffekter har åberopats till förmån för sommartid
och ny normaltid. De utgjorde det främsta motivet för att sommartid infördes i
Norge 1959-1965, Dessa skäl har också framförts av medicinalstyrelsen i 1962
års utredning och av socialstyrelsen i dess remissvar 1974, Den ökade möjligheten
till solljus och därmed ökad dos av D-vitamin skulle ha en allmän

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:200 11

konditionshöjande effekt och minska
infektionsbenägenheten. Dessutom skulle den bidra till att förmå stora delar av
befolkningen till ökad motionsverksamhet. Detta skulle ha en positiv inverkan
på det allmänna hälsotillståndet. Det skulle också vara en fördel ur
trivselsynpunkt. De flesta remissinstanser som berör frågan delar
socialstyrelsens syn. Vetenskapsakademin påpekar dock att den ultravioletta
strålningen är svagast när solen slår lågt. Ett par remissinstanser
ifrågasätter om man verkligen i någon större utsträckning kommer att utnyttja
dagsljuset till ökat friluftsliv.

En av erfarenhetema från Norge under åren 1959-1965 var
alt man erhöll en tydlig förlängning av turistsäsongen och alt en stor del av
september blev semestermånad samt att antalet utländska turister ökade.

Sannolikheten talar för atl en ändrad tidsberäkning skulle
ha de positiva verkningar som angetts här. Del är emellertid svårt att säga i
vilken utsträckning de kan uppnäs och vilken betydelse de ska tillmätas. Klart
är att fördelarna skulle vara störst under mars-maj och september-november.
Från denna utgångspunkt skulle alltså ny normaltid vara all föredra. Effekterna
av sommartid blir större ju längre period som omfattas,

6.3 Arbetstidsfrågor

Av nordiska ministerrådets utredning kan utläsas atl
införande av sommartid under april-september i Sverige inte skulle medföra
någon ökning av antalet mörka limmar mellan kl, 07,00 och 16.30. då
befolkningens flertal torde ha sin arbetstid. Etl införande av ny normaltid,
eller sommartid under en period, som också omfattar mars och oktober, skulle
däremot innebära en ökning av antalet mörka arbetstimmar på morgonen. Denna ökning
kompenseras delvis av en minskning mol arbetstidens slut. De mörka timmarna
före kl. 16.30, dä de flesta utomhusarbeten är avslutade, försvinner praktiskt
taget helt upp till 64° nordlig bredd (Umeå). Nettot blir ändå en ökning av
antalet mörka timmar under normal arbetstid. För vissa utomhusarbeten som inle
kan försiggå i mörker innebär delta en minskning av den effektiva arbetstiden
och därmed ökade kostnader. Del gäller bl. a. skogsbruket samt en del av
vägverkets och televerkels arbete.

En särskild fråga är hur ökningen av antalel arbetstimmar
i mörker påverkar risken för olycksfall i arbetet. Enligt ulredningen visar
undersökningar av arbetsolyckomas fördelning över dygnet att mörker jämfört
med andra faktorer inte har så stor betydelse. Man antar också atl risken för
olycksfall i arbetet, liksom fallet är beträffande trafikolyckor, är större vid
mörker på eftermiddagen än vid mörker om morgonen. Arbetarskyddsstyrelsen har f.
ö. inte haft någon erinran mot ny normaltid.

Slutsatsen av delta blir alt ny normaltid skulle ha vissa
olägenheter och alt sommarlid är alt föredra ur arbelstidssynpunkl.

6.4 Trafiksäkerheten

Om sommartid eller ny normaltid införs kommer en del
trafik på morgonen som nu sker i dagsljus att försiggå i mörker, medan på
eftermiddagen en del trafik som nu förekommer i mörker skulle komma att äga rum
i dagsljus. Eftersom trafikmängderna i regel är stöne på kvällen än på
morgonen blir följden av ändrad tidsberäkning en ökning av det trafikarbete som
sker i dagsljus. Erfarenheter såväl i Norden som i andra länder visar att
olycksfallsrisken är avsevärt större i mörker än i dagsljus. Risken för
olyckor är dessulom större i mörker på eftermiddagen än i mörker på morgonen.
In-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:200 12

förande av sommartid bör därför få till följd att antalet
trafikolyckor minskar.

Med hänsyn till statistiska mått på trafikrisken i
dagsljus respektive mörker har det bedömts att antalel personskadeolyckor
skulle minska med lågt räknat 60 siycken per år om sommartid infördes under
perioden maj-september. Det motsvarar en minskning av antalet skadade eller
dödade i trafiken med över 100 personer. Därtill kommer en minskning av
olyckor som bara medför egendomsskador.

6.5 Kommunikationssektorn

Vad beträffar kommunikationerna i övrigt påverkas främst
flyget och järnvägen av en eventuell övergång til! sommartid. 1 tidigare
sammanhang har bl. a. SAS och SJ avstyrkt en isolerad nordisk eller svensk
övergång till sommartid med hänsyn till de problem av trafikteknisk,
servicemässig och ekonomisk natur som uppslår för den internationella trafiken
och de inhemska anslutningarna till denna. Samma problem uppslår emellertid om
EG-länderna men inle Sverige inför sommarlid. Slarka skäl talar därför för alt
Sverige inför sommarlid om EG-ländema gör del. En samordning med Danmark är
särskilt betydelsefull.

Tåg med inlemalionella förbindelser har också viktiga
inhemska trafikuppgifter såsom post- och tidningstransporler eller transporter
under hög-irafik från storstäderna. Med hänsyn till det komplicerade nät av
anslutningar som är uppbyggt med en viss dygnsrytm. kan dessa inte ulan allvarliga
konsekvenser brytas ut och flyttas en timme. Om Danmark men inte Sverige
tillämpar sommarlitl bryts sydgående lågs anslutningar i Köpenhamn under
sommaren, medan nordgående förbindelser får onödigt långa väntetider i
Köpenhamn. Även i de fall då en anpassning av de svenska tågtiderna kan
eliminera olägenheterna medför naturligtvis själva omläggningarna, två gånger
om årel, administrativa problem och kostnader. Om införande av sommartid sker
samtidigt med Danmark förväntas det däremot medföra mycket lite extraarbete
för SJ. Samma synpunkter som be-tiäffande järnvägen kan läggas när det gäller tågfäijelrafiken
över Öresund.

Luftfarten kännetecknas i ännu högre grad än
järnvägstrafiken av en internationell trafikstruktur. En övergång till
sommartid i Danmark samtidigt som Sverige bibehåller nuvarande lidsberäkning
innebär för SAS del alt del sammanhängande nät av europeiska och interkontinenlala
linjer som har anknytning till Arlanda bryts ned och atl anslutningarna mellan
inrikes och utrikes flyglinjer och övriga transportmedel försämras eller uteblir.
Det medför också etl ökat flygplansbehov för SAS och därmed ökade
flygdriftkostnader utan motsvarande intäktsförbätlringar. Del innebär också
försämrad service för trafikanlema.

Postdistributionen kan i viss mån påverkas negativt om
Danmark men inte Sverige övergår till sommartid. Dessa verkningar hänger samman
med tidtabellsförändringar för postförande flyg eller tåg. Förseningar på upp lill
etl dygn för vissa försändelser kan bli följden.

Av de skäl som nu har anförts är det mycket väsentligt att
framför allt svensk och dansk lidsberäkning överensstämmer. Vid en eventuell
övergång till sommartid är det angelägel atl det nya systemet introduceras samtidigt
i Sverige och Danmark samt att sommartidsperiodema i de båda länderna blir
identiska. För luftfartens del är det angeläget att övergången sker i så nära
anslutning som möjligt lill den 1 april och den 1 november.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:200 13

För järnvägens del sker dock tidlabellsskifte i slutet av
maj.

Om beslut fattas om övergång lill sommartid är det främst
med hänsyn till luftfarten angelägel atl del genomförs först under år 1979.
Samordningen med Danmark är dock ännu viktigare.

6.6 Jordbruket och fisket

Ett införande av sommarlid eller ny normaltid skulle
medföra ölägenheter för jordbruket under skördetiden. Den lämpligaste
skördetiden, med hänsyn lill daggförekomsten, är i större delen av Sverige
mellan kl. 11.00 och 18,00 under augusti månad. Om man skulle hålla dessa lider
även efter en ändrad tidsberäkning skulle det innebära alt jordbruksarbetet
under skördetiden skulle flyttas fram en timme i förhållande till samhällets
aktiviteter i övrigt. Det skulle innebära att jordbrukama skulle komma i otakt
med öppethållande i affärer och serviceinrättningar samt med andra sam-hällsaktiviteler.
För jordbruk med anställd arbetskraft skulle det dessutom innebära ökade
kostnader för obekväm arbetstid. En förlängning av skördetiden, som kan
uppskattas lill två ä tre veckor vid spannmålsskörd är knappast möjligt. Under
september och oktober minskar den möjliga skördetiden. Relativt små
förseningar, lill följd av vädrets växlingar, kan leda till en kraftig utdragning
av skördeperioden. Delta kan medföra såväl mindre avkastning som
kvalitetsförsämring av grödorna. För vallskörden är en förlängning av
skördeperioden, utöver de ca två veckor som nu utnyttjas, än mindre möjlig.
Skörd av våt gröda skulle medföra ökat behov av artificiell torkning, vilket
leder lill ökad energiförbrukning och ökade kostnader.

Det är sannolikt alt sommartid skulle medföra vissa
störningar i mjölkproduktionen vid tidsändringar samt svårigheter att anpassa mjölkningen
till leveranslider till mejerierna, åtminstone för små mjölkproducenter på
stort avstånd från mejerierna.

Vid såväl sommartid som ny normallid torde vissa problem
komma att uppstå för kustfisket. Fisket kan inte påbörjas förrän en lid efter
soluppgången då temperaturen har nått en viss nivå och fisken söker sig till
botten. Landningstidpunkten bestäms däremot av möjligheterna till fortsatt
transport, som anpassas till samhällel i övrigl. Den effektiva fisketiden
skulle således minska med en timme.

6.7 Sammanfattning

Det är naturligt att se frågan om införande av sommartid
eller ny normaltid som en gemensam nordisk angelägenhet. Flertalet
remissyttranden över 1974 års utredning betonade att eventuella beslut borde omfatla
åtminstone Sverige. Norge och Danmark under samma period och på samma villkor.
Kommunikationssektom har också kraftigt understmkil behovet av en samordning
med i första hand Danmark. Det är därför naturligt atl tillmäta möjligheterna
till skandinavisk eller nordisk enighet stor betydelse vid beslut om formen för
ev. ändrad tidsberäkning. Det är självfallet en fördel om det kan ske en
samordning i ännu vidare ram.

Om Västtyskland och Danmark inför sommartid skulle ett
bibehållande av nuvarande lidsberäkning i Sverige skapa slora olägenheter för
kommunikationssektorn, framför allt i förbindelserna med Västeuropa. Vissa anslutningar
skulle brytas och servicen skulle försämras. Detta var ett av de starkaste
argumenten mot ensidigt nordiskt införande av sommarlid 1974.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:200 14

Dessa ölägenheter kan undanröjas genom införande av
sommarlid också i Sverige. Genom atl införa sommartid eller ny normaltid kan
man dessutom i skiftande grad uppnå andra fördelar. Det gäller bl. a. viss
energibesparing, ökad trafiksäkerhet och positiva hälsoeffekter. Däremot
skulle båda alternativen innebära olägenheter för jordbruket och för fisket.

Ny normaltid innebär att de ovannämnda fördelama
tillvaratas i något större utsträckning än vid sommartid. Vid ny normaltid är
det möjligen också någol lättare all reducera ölägenheterna för jordbruket. En
väsentlig fördel vore att Sverige (Skandinavien) skulle få samma tidsberäkning
som Finland, Den viktigaste fördelen med ny normaltid ligger emellertid i att
man undgår en omställning två gånger om året. Förutom de praktiska besvär en
sådan kan innebära visar erfarenhetema från Norge alt somliga människor
upplevde övergången som elt irritationsmoment och ibland behövde en viss
anpassningstid. För majoriteten gick emellerlid övergången ulan problem.

Genom införande av sommartid under april-september skulle
man uppnå den största delen av de fördelar som är förenade med ny normaltid.
Hur stor del som uppnås är beroende av vilken period man väljer.

Man skulle också undgå en ökning av de mörka timmarna
under normal arbetstid. Den viktigaste fördelen ligger i att man skulle kunna
bibehålla tidsgemenskapen med större delen av de länder som normalt har mellaneuropeisk
tid. Delta skulle bl. a. innebära atl kommunikationerna inte skulle komma
"i otakt" vare sig under sommar- eller vinterhalvåret. En fömt-sällning
för att delta skall vara helt möjligt är alt de västeuropeiska länderna enas
om en gemensam period för sommartid.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:200 15

BUaga 2

Sammanställning av remissvar på DsH 1977:2 "Införande
av sommartid"

Promemorian sändes 1977-11-09 på remiss till sammanlagt 77
myndigheter och organisationer m, m.

Följande myndigheter m. m, anmodades yttra sig:

Rikspolisstyrelsen. Överbefälhavaren, Civilförsvarsstyrelsen,
Socialstyrelsen, Postverket. Televerket. Sveriges metereologiska och hydrologiska
institut, Statens järnvägar. Statens vägverk. Statens trafiksäkerhetsverk.
Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Statens väg- och trafikinstitui.
Transport-nämnden, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Universitets- och
högskoleämbetet, Skolöverstyrelsen, Statens Kulturråd, Lantbruksstyrelsen, Fis-keristyrelsen.
Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Kommerskollegium, Statens pris- och
kartellnämnd, Konsumentverket. Generaltullstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen,
Arbetarskyddsstyrelsen, Delegationen för ar-betstidsjrågor. Statens planverk,
Statens industriverk, Energisparkom-mittén. Domänverket, Länsstyrelsen i Kalmar
län. Länsstyrelsen i Västernorrlands län.

Följande instanser bereddes tilfälle alt yttra sig:

CDL-Centrala Driftledningen. Friluftsfrämjandet,
Kooperativa förbundet. Landsorganisationett i Sverige, Landstingsförbundet,
Lantbrukarnas riksförbund. Linjeflyg AB, Näringslivets trafikdelegation,
Riksidrottsförbundet, SAS, Sjösäkerhetsrådet, Skogsindustriernas
samarbetsutskott, Skogs- och lantarbetsgivareförbundet. Skogs- och lantbrukstjänsteman-naförbtindet.
Statens Handikappråd, Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska busstrafikförbundet.
Svenska elverksföreningen. Svenska hamnförbundet, Svenska handelskammarförbundet,
Svenska institutet. Svenska kommunförbundet, Svenska lantarbetareförbundet.
Svenska lokaltrafikföreningen. Svenska samernas riksförbund. Svenska
sjöfolksförbundet, Svenska skogsarbetareförbundet, Svenska tidningsutgivareföreningen.
Svenska transportarbetareförbundet. Svenska åkeriförbundet, Sveriges
akademikers centralorganisationlSR. Sveriges exportråd, Sveriges fiskares
riksförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges radio AB, Sveriges redareförening,
Sveriges Riksbank, Sveriges Turistråd, Tidningarnas telegrambyrå.
Tjänstemännens centralorganisation, Vetenskapsakademin.

Sammanlagt 67 instanser har framfört synpunkter på
promemorian. Svar på ell anlal underremisser har också bifogals.

De flesta remissinstansema har betraktat sommarlid som
huvudalternativet. En mindre del har också yttrat sig över alternativet ny
normallid.

Sammanlagt 26 av remissinstanserna förordar införande av
sommartid under de förutsättningar som anges i promemorian. 20 instanser säger
sig kunna acceptera sommartid, 8 instanser avstyrker sommartid och 13 tar inte
ställning. En rent kvantitativ bedömning visar sålunda alt de instanser som är
positiva till sommartid ulgör en majoritet.

7 instanser säger sig föredra ny normaltid. 11 instanser
avstyrker däremot ny normallid under de i promemorian angivna fömlsällningarna.

Införande av sommartid lillslyrks av Socialstyrelsen, SJ,
Statens trafiksäkerhetsverk, Luftfartsverket, Statens väg- och trafikinstitut.
Riksrevisionsverket, Skolöverstyrelsen, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Kommerskollegium,
Konsumentverket, Statens industriverk. Domänverket,

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:200 16

Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Friluftsfrämjandet,
Kooperativa förbundet, LandstingsjÖrbundet, SAS, Svenska Hamnförbundet, Svenska
handelskammarjörhundet, Svenska kommunförbundet, Sveriges Industriförbund,
Sveriges Redareförening, Sveriges Riksidrotisförbund. Sveriges Turistråd,
Vetenskapsakademin, Statens industriverk föreslår all man under en
försöksperiod inför sommartid för senare utvärdering. Riksrevisionsverket
anser inte alt det visats att sommarlid skulle ha några stöne fördelar för
landets interna ekonomi. Om däremoi fördelarna av gemensam tid med våra
grannländer - särskilt inom kommunikationssektom -kan anses vara betydande,
förordar Riksrevisionsverkel en sådan samordning.

Utan att tillstyrka sommartid säger sig en rad instanser
kunna acceptera sommartid, även om det i vissa fall skulle ha smärre
ölägenheter. Hit hör Rikspolisstyrelsen, Överbefälhavaren, Civiljorsvarsstyrelsen,
Postverket. Televerket. Statens vägverk, Sjöfartsverket, Transportnämnden,
Universitets- och högskoleämbetet, Generaltullslyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen,
Linjefiyg AB, Sjösäkerhetsrådet. Svenska Busstrajlkförbundet. Svenska
lokaltrafikföreningen. Svenska Tidningstit givarföreningen. Svenska
Åkeriförbundet, Sveriges Radio AB, Sveriges Rikshank, Tidningarnas
telegrambyrå. Transportnämnden anser att sommartid endast bör införas under
förutsättning att den samtidigt genomförs i övriga nordiska länder och EG-ländema,

Införande av sommartid avstyrks av SMHI, Lanthruksstyrelsen.
Länsstyrelsen i Kalmar län, med två reservationer, Lantbrukarnas riksförbund.
Skogs- och lantarbetsgivarförbundet. Svenska elverksföreningen. Svenska lantarhetarförbimdet.
Sveriges Fiskares riksförbund.

Ett antal remissinslanser tar inte ställningi frågan. Hit hör5farjAo«-toret,
Fiskeristyrelsen, Statens Kulturråd, Statens Pris- och Kartellnämnd, Arbetsmarknadsstyrelsett,
Statens Planverk, Energisparkom-mittén, CDL, Landsorganisationen i Sverige.
Skogsindustriernas samarbetsutskott. Svenska arbetsgivarföreningen. Svenska
skogsarbetarförbundet. Tjänstemännens Centralorganisation. Landsorganisationen
kan för närvarande inte finna några fördelar som motiverar en ändring av tidsberäkningen.
Om övriga nordiska länder skulle genomföra ett beslut om ändrad tidsberäkning
kan del finnas skäl atl göra det också i Sverige,

Internationell enhetlighet, kommunikationer

Det som flertalet av remissinstansema anser utgöra det
starkaste skälet för eventuellt införande av sommartid är önskvärdheten av
samma tidsberäkning som våra närmaste grannländer. I första hand är det en
fråga om alt undvika störningar i kommunikationerna med Danmark och Västeuropa.
Statens järnvägar, som 1974 avstyrkte införande av sommartid med hänvisning
till de negativa konsekvenser del skulle få för kommunikationerna, tillstyrker
av samma skäl sommartid eller ny normaltid i Sverige om den skulle införas i
Danmark. Man konstaterar att tågen skulle komma "i otakl" om olika
tidsberäkning tillämpas i Sverige och Danmark, vilket skulle medföra onödigt
långa väntetider i Köpenhamn och att vissa anslutningar bryts. Möjligheterna
till anpassning av den svenska tidtabellen är begränsade eftersom tågen också
har viktiga inhemska irafikuppgifier och delta i flera fall skulle leda till
försämringar av inrikesförbindelserna. Som exempel redogör SJ för de
komplikationer som skulle uppstå för tre tåg på linjen Stockholm-Köpenhamn och
deras anslutningar till kontinenten.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:200 17

För godstiafiken skulle de negativa verkningama bli
mindre, men i enstaka fall skulle fördröjningar på ett helt dygn kunna bli
följden. Förbindelserna Oslo-Köpenhamn över Sverige skulle drabbas hårdare eftersom
förbindelserna är färre än mellan Stockholm och Köpenhamn. Däremot beräknas
trafiken med Finland inte få problem av så stor omfattning. Om sommartid
infördes i Sverige men inte i DDR skulle det medföra försämringar i
förbindelserna, men detta måste vägas mol de betydligt större olägenheterna
med olika tid i Sverige och Danmark. SAS vill i princip avstyrka införande av
sommarlid så länge inie en mycket långtgående samordning äger rum. En
samordning inom Europa minskar de negativa konsekvenserna, men ändå måste tidtabellerna
ändras för en rad utomeuropeiska desiinalio-ner. I princip föredrar man också
ny normaltid. Om sommartid införs i Danmark förordar man emellertid elt
införande av sommartid också i Sverige och Norge, Sveriges Redareförening anser
också särskilt med hänsyn till färjerederierna, atl del är myckel angelägel att
Sverige inför sommartid om så sker i EG-blocket, Liknande synpunkter framförs
av bl, a. Postverket, Luftfartsverket. Sjöfartsverket. Transportnämnden.
Svenska Hamn-förbundet. Landstingsförbundet saml länsstyrelserna i
Västernorrlands och Kalmar län. Den senare anser dock inte att detta ensamt kan
motivera införande av sommartid.

Tidningarnas telegrambyrå och Svenska tidningsutgivarjoreningen
påpekar alt införande av sommartid i viss mån skulle rubba bevakningen av sena
kvällsnyheter från västra halvklotet. Om allmännyttiga skäl talar för sommartid
vill man dock inte avstyrka det, Sveriges radio framför liknande synpunkter.
Svenska tidningsutgivarjoreningen framhåller dessutom atl svårigheter skulle
uppstå vid transporten av tidskrifter och tidningar lill kontinenten, om
Sverige skulle avstå från atl införa sommartid samtidigt med Danmark och
Västtyskland, CDL påpekar att kraftindustrin har ett mycket intensivt samarbete
med de nordiska länderna, där ulbyte av elkraft ofta avtalas mellan
kontrollrummen i de olika länderna timme för timme. Man anser att enhetlig
tidsangivelse i hög grad reducerar risken för missförstånd och anser det därför
naturligt alt se frågan om införande av sommarlid som en gemensam nordisk
angelägenhet, Sveriges industriförbund anser all införande av sommarlid för
industrins del inte skulle ha vare sig entydigt positiva eller negativa
konsekvenser. En internationell samordning är dock angelägen. Om hela vår
västeuropeiska omvärld går över till enhetlig tid vore det opraktiskt - eller
klart olämpligt - om Sverige inle anpassade sig. Skogsindustriernas
samarbetsutskott menar atl tidsberäkningen så långt som möjligl bör vara
anpassad till den i våra näraliggande viktiga exportmarknader, främst nordiska
grannländer. Sveriges Riksbank påpekar ocksä att del skulle medföra vissa
olägenheter om Sverige ställde sig utanför en gemensam sommartidsberäkning för
de flesta västeuropeiska länder, dock utan att bankfunktionen skulle påverkas.

Frågan om införande av sommartid har aktualiserats av att
det finns planer på att införa sommarlid i Västtyskland och Danmark, och bl.
a. hela EG då skulle ha sommartid. 11 instanser anser detla ensamt vara
tillräckligt för all de ska förespråka respeklive acceptera sommartid. 10
andra in-sianser anser att ett eventuellt införande av sommartid bör omfatta
även Norge för att en svensk reform ska vara motiverad. Statens Pris- och Kartellnämnd
fäster stor vikt vid detla och anser atl det hade varit av värde om man i
promemorian sökt atl åtminstone översiktligt beskriva, kvantifi-era och jämföra
effekterna av de två altemtiva situationerna. SPK anser att det i hög grad kan
diskuteras om tillräckliga skäl finns för Sverige atl in-

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 200 18

föra sommarlid, om det inte samtidigt sker i Norge. SAS
anser i princip alt en samordning bör ske i siörre krets än Norden och
Västeuropa, men att det är av allra störsia vikt att de skandinaviska länderna
fattar likartade beslut. Ytterligare 12 instanser anser all sommarlid bara bör
införas om del sker i Västeuropa och "övriga nordiska länder". Det
framgår, med etl undantag, inte klart om man också avser Finland och Island,
som redan har en annan tidsberäkning än Sverige. Statens Järnvägar och
Sjöfartsverket påpekar däremot att frånvaron av samordning med Finland inte
skulle skapa några större problem. Riksrevisionsverket anser också alt
samordning med övriga skandinaviska länder och Västeuropa är av väsentligt
större värde än en samordning med Finland.

Flera instanser som i och för sig skulle föredra ny normaltid
avstyrker eller avråder nu från ny normaltid med hänvisning till behovet av
interationell samordning. Det gäller Kommerskollegium, Konsumentverket. SAS
och Svenska Arbetsgivarföreningen. Inte heller Sjöfartsverket anser att ny
normaltid skulle innebära någon fördel. Sjösäkerhetsrådet anser mot bakgrund
av sina tidigare invändningar att eventuellt införande av ny normallid bör
föregås av fömyade överväganden.

Det råder en bred enighet bland remissinstansema om att
ett eventuellt beslut om sommartid bör gälla en period som är gemensam för
Norden och Västeuropa. I första hand avses den gemensamma period som EG kan
komma att enas om. Statens industriverk förutsätter dock en samordning mellan
Europarådels medlemsstater. Vissa instanser har synpunkter på vilken tid en
harmoniserad period bör omfatta. SAS och Luftfartsverket förespråkar en period
mellan 1 april och 1 november, då flygbolagen byter tidtabeller.
Trafiksäkerhetsverket förordar perioden april-september och Svenska
Handelskammareförbundet förordar majseptember.

Hälsoeffekter, trivsel, turism

De hälso- och trivseleffekter som påpekats i promemorian
är förknippade med den ökade tiden i dagsljus och därmed dels ökade
möjligheter till friluftsliv dels den allmänslimulerande direktverkan på den
mänskliga organismen som sol- och dagsljus har. Socialstyrelsen. Kooperativa
förbundet. Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet tar bl. a. de
gynnsamma hälsoeffekterna som utgångspunkt för sitt lillslyrkande. Socialstyrelsen
förordar i första hand ny normaltid. Luftfartsverket påpekar att sommartid
skulle vara till fördel förflygledningspersonalen, som vistas i mörka
arbetslokaler. Landsorganisationen anser däremot att åtminstone arbetstagare
med dagarbetstid redan nu får anses ha tillfredsställande lång frilid under den
ljusare delen av dygnet. Riksrevisionsverket menar att bl. a. ökad fritid i
dagsljus borde kunna uppnås enklare på annat sätl, t. ex. genom ökat införande
av s. k. flextid där så är möjligl eller på sikt genom en
arbetstidsförkortning. Länsstyrelsen i Kalmar län påpekar dock atl inte alla
yrkesgrupper kan erbjudas flexibel arbetstid.

Sveriges turistråd anser liksom Kooperativa förbundet att
de erfarenheter som gjordes i Norge beträffande förlängd semesterperiod och
ökad turism sannolikt är giltiga också i Sverige. Turistrådet menar att inte
bara den stationära turismen drar nytta av elt ökat antal ljusa timmar utan atl
också det redan nu kraftiga veckoslutsresandet kommer atl öka i omfattning.
Många resmål ligger på elt sådant avstånd att de bara kan nås med viss tid av
färdande i mörker. Denna skulle reduceras kraftigt vid införande av sommartid
under i första hand april och september. Sommartid skul-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:200 19

le också möjliggöra etl ökal utnyttjande av våra skärgårdar
samtidigt som det sannolik! finns sjösäkerhetsskäl för sommartid. Slutligen
skulle sommartid verka positivt förden internationella turismen till Sverige.
Svenska kommunjörbundei påpekar att den ökade turismen skulle kunna förbättra
ekonomin och utnylljandegraden vid flertalet övemattningsanläggningar. Dessulom
skulle de kommunala idrotts- och fritidsanläggningarna kunna utnytljas en
längre lid av dagen.

Arbetstid m. m.

Utöver de speciella problem som gäller jordbruket ser remissinstansema
inga problem ur arbelstidssynpunkl med införande av sommartid. Svenska
kommunförbundet anmärker dock alt del kan finnas avlalstekniska problem som mäsie
lösas. Svenska tidningsutgivarföreningen påpekar att distributionen av
dagstidningar berör drygt 13 000 tidningsdistributörer och bilförare som till
90 procenl arbelar mellan klockan 04 och 06. En övergång lill sommartid skulle självfallel
innebära att en relativt siörre del av delta arbete måste ske under mörker.
Svenska lokaltrafikföreningen påpekar också all några tjänster kan vara utlagda
så att vilotiden i samband med övergången till sommartid skulle bli för kort enligl
gällande arbetstidslagstiftning. Man förutsätter alt problemen kan lösas, om
inte annat så genom någon form av generella dispenser. Svenska
busstrafikförbundet förutsätter atl problemet blir behandlat i särskilda
författningsregler om sommartid på elt sådant sätt att del inle skulle
föranleda rättsverkningar med avseende på innehållet i andra författningar.

Ell eventuellt beslut om ändrad normaltid skulle medföra ökal
anlal mörka arbeistimmar i början av dagen. Detta skulle innebära problem för
en del utomhusarbete, som inte kan utföras i mörker. Antingen måste arbetet
förskjutas i tiden eller också minskas den effektiva arbetstiden med en timme.
Delta gäller bl. a. televerket som 1974 uppskattade kostnaden lill 6,3 mkr och
bestämt avstyrker ny normallid. Statens vägverk uppskattar kostnadsökningen för
sin del lill 4,3 mkr. Av irafiksäkerhetsskäl skulle också ålgärder mot snö och
underkylt regn i många fall få läggas mer än en timme tidigare, vilken skulle
skapa stömingar i personalens dygnsrytm. Domänverket konstaterar att ny
normaltid för dess del skulle medföra påtagliga negativa effekter och utgår
från atl den tanken inte aktualiseras. Länsstyrelsen i Västernorrlands län
avstyrker också ny normaltid med hänvisning till atl det skulle medföra ökat anlal
mörka arbetstimmar, vilket är otillfredsställande, och till behovet av
samordning med Västeuropa. Även Sveriges turistråd anser att frågan om
införande av ny normaltid fordrar noggrannare konsekvensanalyser.

Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsaspektema behandlas av flera instanser.
Statens trafiksäkerhetsverk konstaterar liksom i tidigare yttranden alt
införande av sommartid eller ny normaltid skulle kunna påverka olycksutvecklingen
i gynnsam riktning. Sommartid innebär nämligen elt ökat antal mörka timmar på
morgonen och ett ökat antal ljusa timmar på eftermiddagen och kvällen, då
trafiken är tätare och olycksriskerna större. Verket anser också att en reform
skulle ha gynnsam effekl på antalet trafikolyckor där barn är inblandade. Emellerlid
anser man inte att några väsentliga fördelar står att vinna genom införande av
sommartid under perioden april september eftersom

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:200 20

det mesta trafikarbetet då under alla omständigheter utföres
i dagsljus. Däremoi borde man kunna göra större vinster vid ändrad normallid.
Detta belyses med siffror på hur antalel resor till arbetet i mörker, resp,
från arbetet i dagsljus under vissa antaganden ökar vid Göteborgs. Stockholms
och Luleå horisont. Av dessa skäl anser verkel ny normaltid är att föredra
framför sommarlid och atl sommartid, om den införs av andra skäl, bör förläggas
till april-september. Statens väg- och trafikinstitut hänvisar till lidigare
yttranden där man, liksom irafiksäkerhelsverket, har förespråkat ny normaltid
framför sommartid med motiveringen atl minskningen av antalet olycksfall skulle
bli dubbelt så stor. Dessa synpunkter bekräftas av studier som gjorts under
senare år, Olyckskvoten, dvs, antalet olyckor per miljon fordonskilometer, är
under mörker oavsett region ungefär 2 gånger högre än under dagsljus vid
barmark och 1.5 gånger högre vid snö- och is-förhållanden. Även Kooperativa
förbundet. Landstingsförbundet. Svenska kommunförbundet och Svenska Lokaltrajikjöreningen
lar fasta på fördelama ur trafiksäkerhetssynpunkl, Sveriges turistråd anser
att sommartid sannolikt skulle öka spridningen av hemresetiden på söndagar,
vilket borde påverka trafiksäkerheten positivt, Riksre\'isionsverket menar
däremot atl en ökad irafiksäkerhel kan åstadkommas enklare med andra medel.

Energibesparing

Ingen av remissinstanserna tillmäter möjligheterna till
energibesparing någon avgörande betydelse. Flera instanser anser att den
eventuella besparingen skulle bli marginell, Energisparkommittén anser atl en
viss nedgång i energiåtgången för belysningsändamål förefaller rimlig. Viss
osäkerhet finns dock beträffande övergång till ny normaltid vilket skulle
innebära ett ökal antal mörka timmar under normal arbetstid. Besparingen kan
också motverkas av andra effekter av omläggningen bl. a. förlängning av turistsäsongen,
ökad nöjesbilism, ökat friluftsliv och därmed större transportbehov, ökad
uppvärmning av lokaler samt artificiell torkning av gröda. Kommittén inslämmer
därför i promemorians slutsals att det inle är möjligt atl med visshet fastslå
om en ändrad tidsberäkning medför en energibesparing. Sannolikheten talar dock
för atl en viss besparing sker. Denna torde bli större om flera länder
genomför omläggningen samtidigt. Om Västtyskland och Danmark övergår till ny
tidsberäkning är del mera sannolikt att energihushållningssynpunkterna talar
för en omläggning även i Sverige. Enligl kommitténs mening bör emellertid andra
hänsynstaganden än energisparandel vara utslagsgivande vid beslut om
omläggning av tidsberäkningen. Ell ställningstagande till
energibesparingseffekterna förutsätter avsevärt noggrannare undersökningar. Del
är rimligt att anta alt besparingen skulle bli störst vid ny normaltid. men
med hänsyn till den ovannämnda osäkerheten vill kommittén f.n. inte la
ställning till om en eventuell förändring borde avse sommartid eller ny
normaltid. Centrala driftsledningen konstaterar alt variationen i den totala
elförbrukningen genom olika ljusförhållanden uppgår lill högst 2 procent.
Genom införande av sommartid skulle i princip elbelysning erfordras en timme
mindre per dygn under sommarhalvåret. Den maximala besparingen skulle då kunna
beräknas lill ca 0.1 procent av dygnsbelastningen. De tidigare gjorda
uppskattningarna på 0,3 procenl skulle alltså vara i överkant. Införande av
sommarlid eller ny normaltid skulle å andra sidan medföra en större
energiförbrukning för uppvärmning av lokaler, eftersom solenergin enligt CDS:s
uppfattning utnytljas sämre. Energiförbrukningen för uppvärmningsändamåi är
ca 50

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:200 21

procent av den lolala energiförbrukningen. Det skulle därtör
vara troligt att energiförbrukningen totalt snarare ökar än minskar vid
införande av sommarlid. Svenska Elverksföreningen, som lidigare har uttryckt
tvivel belräffande möjlighelema till energibesparing, påpekar atl flertalet av
dess medlemsföretag har särskilda tariffer för abonnenter med slor energiförbrukning
under icke normal högbelastningstid. Man tar ut ett högt pris på dagen och etl
lågt pris på natten och detla regleras av ell särskilt kopp-lingsur anslutet
till elmätarnas räkneverk. Vid införande av sommartid skulle dessa kopplingsur
behöva ställas om två gånger om året, vilket skulle skapa praktiska problem.

Jordbruk, skogsbruk, fiske

De instanser som avstyrker sommartid motiverar främst
detta med de svårigheter införande av sommartid skulle skapa för jordbruket och
fisket. För jordbrukets del gäller del framför allt all skördearbetet inte kan
påbörjas förlän daggen försvunnit från grödan, varför arbetet skulle förskjutas.
Lantbrukarnas Riksjörbund påpekar alt dessa problem har ökal med den moderna
tekniken för vallskörden. Den lidigare hässjningsmetodiken har ersatts av ensilering
och skulltorkning av vallfoder, vilka båda metoder bygger på förtorkning pä fältet
och därför är mera daggkänsliga. Spannmålsskörden sker numera nästan enbart
med skördetröska. Även denna metod förutsätter att daggen har torkal från
fälten. När skörden måste fort-sälta in på hösten blir daggproblemet mera
påtagligt. Normalt skördas också siörre delen av spannmålen i mellansverige
och Norrland under september månad. Införande av sommartid skulle därför
innebära mera obekväm arbetstid för jordbruket och övertidsersättning för
anställd arbetskraft. Redan nu tar man ul den övertid som arbelstidslagstiftningen
medger. Lantbruksstyrelsen tillägger atl lorkningskapacitelen inom jordbruket
inte har utvecklats i takt med Iröskningskapaciteten. Däremot har det nya
distributionssystemet med lankhämtning av mjölk medfört att konsekvenserna för
mjölkproduktionen skulle bli mindre allvarliga än 1974. Skogs- och lantarbetsgivarförbundet
framhåller att utvecklingen skärper problemen med överlid. Under tryck från arbetstagarhåll
har arbetstiden avlägsnat sig alltmer från branschens behov och fått allt
mindre avvikelser från industrins. Problemen har ökat genom det minskade
antalet fast anställda inom jordbruket, den femte semesterveckan samt ändrade
fridagsregler för djurskötare. Övertidsultaget har också blivit dyrare. Om
sommartid införs anser förbundel därför alt jordbruket måste ges kompensation
för extra kostnader. Svenska lantarhetarJÖrhundet motiverar framför allt sill
avstyrkande med de svårigheter som omställningen två gånger om året skulle
medföra bl. a. för mjölkningsarbelel. Omställningen skulle vålla besvärligheter
och irritation inte bara i jordbruket utan i hela arbetslivet. Förbundet anser
liksom Lantbruksstyrelsen all omläggning till ändrad normallid i och för sig
skulle vara mer tilltalande, men alt det skulle medföra ell siörre anlal mörkertimmar
både för jordbruket och trädgårdsanläggningsbranschen, där den mörka årstiden
redan nu vållar svårigheter. Domänverket konstaierar också atl sommarlid skulle
medföra merkostnader för jordbruksförvaltningen under skördeperioden, men att
denna period är relativt kort. Däremot skulle sommartid ha betydande positiva
effekter för skogsförvaltningen, såväl från produktions- som
arbetsmiljösynpunkt genom att del innebär en minskad arbetstid under den
varmaste delen av dagen.

Svenska skogsarbetarförbundet påpekar dock atl
utvecklingen mot stör-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:200 22

re andel fast lön och hårdare kontroll av arbetstiden
medför att skogsarbe-lama, om sommarlid införs, inte ges större tillfälle atl
under eftermiddagarna besöka affärer, banker etc. Förbundet som tidigare har varil
positivt till sommarlid känner därför större tveksamhet nu.

Sveriges Fiskares Riksförbund hänvisar lill etl tidigare
yttrande som avstyrker införande av sommartid, eftersom det skulle innebära en
minskning av den effektiva fisketiden för kustfiskare. Även Fiskeristyrelsen
pekar på dessa ölägenheter.

Väderleksprognoser

Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska institut påpekar
att införande av sommarlid skulle medföra såväl ökade kostnader som sämre
service för väderlekstjänstens avnämare. Observationstiderna vid de synoptiska observalionsstationema
är intemalionellt fastlagda. Införande av sommartid skulle innebära en
förskjutning och ökade krav på ersättning för obekväm arbetstid och, för
deltidsarbetande observatörer, praktiska problem vid lunchtiden.
Observationstiderna, som nu är väl avpassade lill radio-och TV-sändningar och
flygets avgångstider, skulle försenas en timme och prognoskvalitelen skulle
därmed sänkas. Sjösäkerhetsrådet som lidigare avstyrkt sommartid av dessa skäl,
finner nu att skälen för samordning med våra grannländer väger tyngre och
accepterar därför gemensamt införande av sommartid.

Kritik av promemorian

Statskontoret anser att starka skäl talar för att Sverige
har samma lids-syslem som övriga länder i Västeuropa. Nackdelama av att införa
sommartid är dock sådana att de inte direkt kan sägas uppväga fördelama. Liksom
i sill remissvar på nordiska ministerrådels utredning anser därtör
statskontoret atl en mera övergripande samhällsekonomisk värdering utarbetad
enligt vedertagna metoder bör ligga lill grund för ell beslut. Riksrevisionsverket
som under vissa förutsättningar förordar införande av sommartid, anser att,
även om frågeställningen innehåller flera aspekter som är svåra atl inbegripa i
en samhällsekonomisk nyttokostnadskalkyl, försök borde ha gjorts att väga
samman för- och nackdelar lill ett förslag till åtgärd. Statens pris- och kartellnämnd
menar atl det saknas sådana kostnadsberäkningar som skulle göra det möjligt
all mera säkert avväga för-och nackdelar med ändrad lidsberäkning. Nämnden kan
inte utesluta att t. ex. kostnadsökningar inom jordbruket blir övervältrade på konsumen-tema.
Hur stor inverkan detta skulle ha på konsumentprisnivån går inte att beräkna
med det bristfälliga underlaget. SPK anser också att del hade varit en fördel
om man åtminstone i grova drag hade försökt kostnadsmässigt uppskatta
effekterna av en omläggning, särskilt i fråga om energiförbrukningen.
Tjänstemännens Centralorganisation menar alt promemorian i väsentliga delar
saknar underlag för alt lämpligheten av införande av sommartid eller ny
normaltid skall kunna bedömas. Frågan om eventuella medicinska och sociala
problem för arbetstagare med oregelbundna och obekväma arbetstider har inte
alls berörts. De ekonomiska konsekvenserna har knappast alls diskuterats utom
vad gäller kommunikationer, jordbruk och fiske. Hur en förändring skulle
påverka industrin och dess förhållande till omvärlden har inte alls berörts, inle
heller eventuella konsekvenser för byggnads- och anläggningsverksamhel. TCO
anser det därför syn-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:200 23

nerligen angelägel all en utredning, med bl. a.
representanter för arbetsmarknadens parter, snarast tillsätts för atl överväga
frågan. Svenska arbetsgivarföreningen menar alt effekterna på näringslivets
produktionskostnader inte har ändrats sedan 1974. Det kan ifrågasättas om
vinsterna av sommartid är så stora att de motsvarar kostnaderna för de relativt
slora omställningar som blir nödvändiga. Del är nu särskilt angeläget att man
uppmärksammar de koslnadshöjande effektema av införande av sommartid inom t.
ex. jordbruket. Kommunikationstekniska skäl talar givetvis för att även Sverige
skulle införa sommartid, om så sker utomlands. Brislen på harmonisering
beträffande periodvalet minskar emellertid avsevärt fördelama av ett allmänt
införande av sommartid. Denna fråga borde ha analyserats närmare. Enligt
föreningens uppfattning saknas därför tillräckligt underlag för en bedömning
huruvida de kommunikalionsmässiga fördelarna är tillräckligt stora för all
införa sommartid och man vill inte för närvarande tillstyrka införande av
sommartid.

Förberedelsetid m. m.

Statens Järnvägar anser att en övergång lill sommarlid
kommer all innebära vissa planerings- och trafikledningsproblem och därmed
sammanhängande kostnader vilka dock inte exakt låter sig beräknas. Även Postverket
menar att sommartid eller ny normallid medför ett tidskrävande arbete. Svenska
kommunförbundet påpekar alt de kommunala trafikförela-gen måste göra vissa
lidtabells- och tjänstgöringsjusteringar när sommarlid införs resp. upphör.
Liknande problem gäller även inom social- och sjukvård, renhållningsverksamhel
m.m. Svenska Lokaltrafikföreningen anser dock inte problemen större än de
relativt enkell ska kunna lösas. Liknande synpunkter framförs av
Generaltullstyrelsen. Svenska Skogsarbetarförbundet påpekar att arbelstidsschemat
måste ändras två gånger per år. Dessutom anser man atl de allmänna kommunikalionstabellerna
måste ändras liksom tiden för öppethållande i affärer och allmänna
inrättningar.

På grund av behovet av förberedelsetid för eventuellt
införande av sommarlid anser Postverket alt det bör ske tidigast 1979. För SJ:s
del är det angeläget att beslut om eventuellt införande av sommartid fattas
10-12 månader före ikraftträdandet. SAS anser det önskvärt med 18 månaders
varsel. Beslut nu om sommartid 1979 skulle alltså komma i senaste laget.

Om införande av sommartid påverkar resebehoven, anser
Svenska busstrafikförbundet att beslut måste fattas 15-18 månader i förväg för
all de ändrade resebehoven ska kunna beaktas i planeringen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

11 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (11)

11 kopplingar.

  1. Bet. 2017/18:TU11 Trafiksäkerhet i texten
  2. Bet. 2016/17:TU11 Trafiksäkerhet s. 96 i texten
  3. Bet. 2015/16:TU13 Trafiksäkerhet i texten
  4. Bet. 2014/15:TU8 Trafiksäkerhet i texten
  5. Bet. 2013/14:TU9 Trafiksäkerhet i texten

Visa alla 11