Om lokalisering av institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen
50 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 44 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:216, Om lokalisering av institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:216 Regeringens proposition
1978/79:216
Om
lokalisering av institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning
inom den yrkesinriktade rehabiliteringen.
Beslutad
den 26 april 1979.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det
förslag, som har upptagits i bifogande utdrag av regeringsprolokoll denna dag.
På
regeringens vagnar SVEN ROMANUS
ROLF
WIRTÉN
Propositionens
innehåll
Genom beslul den 15 mars 1979 har riksdagen som sin
mening givit regeringen till känna all frågan om lokalisering av ett institut
för metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade
rehabiliteringen bör utredas närmare. Resullalel av ulredningen bör föreläggas
riksdagen för dess ställningstagande.
Sedan regeringen utvidgat del utredningsuppdrag som
den nya utredningen (1978:04) om yrkesinriktad rehabilitering m.m. (NYR)
tidigare erhållit atl även omfatta lokaliseringsfrågan har NYR efter utredning
inkommit med en skrivelse vari Stockholm förordas som lokaliseringsort.
I denna proposition föreslås, atl
medlodutvecklingsinslitutel förläggs till Stockholmsregionen.
1 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 216
Prop.
1978/79:216 2
Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-04-26
Närvarande: statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström,
Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Enlund. Lindahl, De Geer, Gabriel Romanus, Tham,
Bondestam.
Föredragande: statsrådet Wirtén
Proposition om lokalisering av institutet för
metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade
rehabiliteringen
Bakgrund
De handikappades
arbetsmarknadssituation och olika åtgärder för att bereda sysselsättning åt
svårplacerade arbetssökande har utretts i flera sammanhang under främsl
1970-lalet. Genom beslut den 22 mars 1974 bemyndigade regeringen dåvarande
statsrådet Anna-Greta LeQon att tillkalla sakkunniga för översyn av den
yrkesinriktade rehabiliteringen med uppgift att finna former för en samordnad
organisation av denna verksamhel. Utredningen avlämnade ijuli 1976 sitt
belänkande (SOU 1976:38) Yrkesinriktad rehabilitering.
På grundval av bl.a. denna utredning och däröver angivna
remissyttranden lade regeringen i proposition 1977/78:30 fram förslag om ny
organisation för skyddat arbele och yrkesinriktad rehabilitering m.m., som
sedan antogs av riksdagen den 13 december 1977 (AU 1977/78:16. rskr
1977/78:74).
I fråga om den yrkesinriktade rehabiliteringen föreslogs i
propositionen en samordning av verksamheten under statligt huvudmannaskap och
kostnadsansvar. Starka skäl talade ocksä för alt delar av den arbetspsykologis-ka
verksamhelen samordnades under statligt huvudmannaskap. Hur en samordnad
organisation för den yrkesinriktade rehabiliteringen i princip skulle byggas
upp och administreras skulle prövas närmare av sysselsält-ningsutredningen. För
alt möjliggöra en tidsmässig samordning med det förändrade huvudmannaskap som
föreslogs för det skyddade arbetet borde en särskild organisationskommitté
tillsättas och få påbörja sitt arbete ulan att behöva avvakta
sysselsällningsutredningens delbetänkande rörande de arbetshandikappade.
Sysselsältningsutredningen fick också i uppdrag atl pröva
frågan om utformning av forskningen och metodutvecklingen gällande den
yrkesinrik-
Prop. 1978/79:216 3
tade rehabiliteringen. Utredningen avgav i januari 1978
delbetänkandel (SOU 1978:14) Arbete åt handikappade med förslag bl.a. om
framlida organisation av den yrkesinriktade rehabiliteringen liksom av
forskning och metodutveckling inom området. På grundval av sysselsällningsutredningens
förslag framlade den organisationskommitté som arbetar med den yrkesinriktade
rehabiliteringen - nya utredningen (A 1978:04) om yrkesinriktad rehabilitering
m.m. (NYR) - i en rapport (DsA 1978:3) Arbetsmarknadsinstitutet den 2 oktober
1978 sitt förslag i fråga om utformningen av dessa verksamheter.
Förslagen från
sysselsältningsutredningen och NYR har sedan legal till grund för förslag i
regeringens proposition (1978/79:73) om åtgärder för arbetshandikappade.
Riksdagen beslutade (AU 1978/79:20, rskr 1978/79:186) alt godkänna de i
propositionen förordade grunderna för inrättande av ar-belsmarknadsinslitul
inom arbetsmarknadsverket liksom av elt institut för metodutveckling och
forskning.
I fråga om institutet för
metodutveckling och forskning innebär riksdagens beslut att ett sådant
institut skall inrättas genom att delar av statens arbeisklinik och det till
Stockholms universitet knutna Psykotekniska institutet slås samman.
I etl par motioner med anledning av
propositionen 1978/79:73 har yrkats atl riksdagen skall uttala sig för alt
metodulvecklingsinstitutet föriäggs lill Göteborg.
I arbetsmarknadsutskottets
betänkande (AU 1978/79:20) har påpekats, atl frågan om lokalisering av
insiitutet inte har behandlats i propositionen, men alt det har underförstålts
alt det skall ligga i Stockholm.
Utskollet har erinrat om att
statsmakterna år 1973 i samband med beslulel om den andra etappen av
omlokaliseringen av statlig verksamhet (prop. 1973:55, InU 1973:22) gjorde
bestämda uttalanden om den framtida omlokaliseringen av statlig verksamhel.
Därvid uttalades att någon ytterligare omlokalisering av centrala statliga
myndigheter i de former som skedde i de två utlokaliseringsetapperna inte
skulle ske. Del ansågs dock naturligt alt lokaliseringen av nytillkommande
statlig verksamhel från fall lill fall skulle prövas mot bakgrund av
statsmakternas regionalpolitiska målsättningar. Vidare uttalades att
ytleriigare tillväxt av centrala myndigheter, om så bedömdes lämpligt borde
kunna föriäggas utanför Stockholmsområdet.
Utskottet konstaterar atl som skäl
för att placera institutet i Stockholm har angetts alt institutet kommer atl
byggas upp av arbetsenheter vilka redan är belägna i Stockholm, och att
instilulet organisatoriskt skall ulgöra del av AMS. Dokumentationsverksamheten,
som kommer atl bli en viktig uppgift för instilulet. är möjlig alt samordna med
dokumentationen vid ar-belslivscenlrum i Stockholm. Motionärerna har å andra
sidan pekat på goda samordningsmöjligheter med olika verksamheter i
Göteborgsområdet, bl.a. lärarhögskolan i Mölndal som är landets enda
utbildningsanstalt
Prop.
1978/79:216 4
för personal vid arbelsvårdsinstituten. Det är enligt
utskottet emellertid också tänkbart att insiitutet kan förläggas till annan ort
utanför Stockholm än Göteborg. Utskottet anser det inte möjligt atl pä grundval
av föreliggande malerial ha en bestämd uppfattning i lokaliseringsfrågan. Pä
grund härav och med hänvisning till statsmakternas ovan återgivna uttalanden i
samband med 1973 års omlokaliseringsbeslul föreslår utskottet att lokaliseringsfrågan
närmare utreds. Utredningen bör klargöra möjligheterna att förlägga institutet
utanför Stockholm och, om så visar sig möjligt, undersöka vilken ort eller
vilka orler som är länkbara med hänsyn till institutets uppgifter och
kontaktbehov. Om utredningsarbetet leder fram till all en förläggning till
Stockholmsområdet är nödvändig bör skälen härför anges. Resultatet av
utredningen bör enligt utskottets mening föreläggas riksdagen för
ställningstagande i lokaliseringsfrågan. Arbelel bör bedrivas skyndsamt.
Utskottet är medvetet om att uppskovet med lokaliseringsfrågan kan medföra alt
institutet träder i verksamhet senare än som beräknas i propositionen.
Regeringen får i sä fall återkomma belräffande övergångsanordningar m.m.
Riksdagen har i skrivelse den 15
mars 1979 som sin mening givit tillkänna vad uiskottet har anfört.
Regeringen har mot denna bakgrund
utvidgat NYR:s utredningsuppdrag all även avse atl i samråd med AMS ulreda de
berörda frågorna.
NYR har i skrivelse till chefen för
arbetsmarknadsdeparlemenlet överlämnat förslag om lokalisering av
metodulvecklingsinstitutet. NYR:s skrivelse bör fogas lill protokollet i detla
ärende som bilaga I.
Till NYR har inkommit sex
skrivelser med synpunkter i lokaliseringsfrågan vilka bör fogas lill
protokollet i detta ärende som bilaga 2.
Föredragandens överväganden
Institutets uppgifter. I
propositionen 1977/78:30 om skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering
m.m. förordade föredraganden att ett fristående institut för metodutveckling
och forskning skulle upprättas. Institutet borde ha en fast anknytning till den
yrkesinriktade rehabiliteringen på såväl arbetsförmedlingen som på
arbetsplatsen. Särskilt vikligl var att metodutvecklingsarbetet kunde ske i
direkt anknytning till den praktiska verksamheten inom organisationen för den
yrkesinriktade rehabiliteringen.
Eftersom frägan om forskning och
metodutveckling inom den yrkesinriktade rehabiliteringen är direkl avhängig av
vilken organisation den yrkesinriktade rehabiliteringen ges i sin helhet, fick
det ankomma på syssel-sättningstitredningen atl pröva denna fråga.
Sedan sysselsätlningsulredningen och NYR avgivit sina
förslag har riks-
Prop.
1978/79:216 5
dagen, med anledning av propositionen (1978/79:73) om
åtgärder för arbetshandikappade beslutat. (AU 1978/79:20. rskr 1978/79:186)
atl ett institut för metodutveckling, forskning och personalutbildning inom
området yrkesinriktad rehabilitering skall inrättas.
Inrättandet skall ske genom en
sammanläggning av de delar av verksamheten vid statens arbeisklinik resp. vid
Psykotekniska institutet, som är inriktade på forskning och metodutveckling.
Arbetsprövning.
anlagsundersökningar och annan klientinrikiadverk-samhel hos de båda
institutionerna skall föras lill den regionala organisationen i Stockholms
län.
1 NYR:s förslag lill organisation
och inriktning av metodutvecklingen markeras den decentraliserade
metodutvecklingen och forskningen, medan del centrala insiitutet tilldelas en
sammanhållande och samordnande roll.
NYR framhåller behovel av en sådan samlande instans som
verkar för en rehabiliteringsforskning utifrån elt arbetsmarknadsperspektiv.
Man pekar också på behovet av att bättre föQa upp den praktiska verksamheten.
Tidigare har sysselsättningsutredningen och RRV betonat behovel av etl bättre
informationssystem vad gäller resultaten av arbetsvärdens insatser.
Som jag framhållit i propositionen (1978/79:73) om
åtgärder för arbetshandikappade är ökade kunskaper om eflekler för individ och
samhälle av olika arbelsmarknadspoliliska ålgärder väsentliga för planeringen
av åtgärder för arbetshandikappade och andra vägledningssökande. Likaså är sädana
kunskaper nödvändiga för metodutvecklingen inom väglednings- och
rehabilileringsområdena. Hittills har resurserna för en sådan uppföQning varit
otillräckliga. Alt följa upp de sökande och se vilka faktiska effekler insalta
ålgärder haft, all analysera orsakerna till-misslyckanden och hinder för atl
den önskade effeklen kunnat uppnås bör vara en viktig uppgift för etl centralt
institut med metodutvecklingsuppgifter. NYR har ocksä framhållit atl
verksamhetens inriktning skall ha sin tyngdpunkt i metodutvecklingen. Denna
förutsätts i hög grad äga rum i form av försöksverksamhet och uppföQningar vid
arbetsmarknadsinstituten.
Som NYR har föreslagit skall de olika projekten för
metodutveckling och forskning bedrivas decentraliserat på
arbetsmarknadsinstituten. Det förekommer nu atl man inom fältorganisationen
initierar försök med nya metoder eller särskilda arbetsformer. En brist i det
nuvarande systemet är alt sådana försök inte alllid kan utvärderas och
dokumenteras och kunskapen om dem spridas lill andra som verkar inom området.
Därför är det angeläget atl melodulvecklingsinslitutel också tar till vara och
hjälper lill med atl utveckla och genomföra sådana initiativ inom fällverksamheien
och sedan svarar för dokumentation och informationsspridning. Institutet bör
därför vara den instans som har den samlade överblicken över utvecklingen pä
området.
Enligt NYR:s förslag skall institutets verksamhetsområde
avse problem
Prop.
1978/79:216 6
för individen i svåra val-, omställnings- och
anpassningssitualioner på arbetsmarknaden och metoder att lösa sådana problem.
Tillämpningen bör innefatta arbetsmarknadsverkels interna väglednings- och
rehabiliteringsinsatser, dess externa samverkansformer i dessa frågor och
förhållanden på arbetsmarknaden med tydlig relevans för rehabiliterings- och
vägledningsarbetet.
Som jag framhållit i propositionen
1978/79:73 bör tyngdpunkten ligga pä den praktiska metodutvecklingen inom
arbetsmarknadsverkels område. Delta innefattar ocksä samverkan med andra organ
som berörs av väglednings- och rehabiliteringsinsatser för enskilda individer.
Institutet bör också arbeta med frågor som gäller individens förhållanden på
arbetsplatsen och ålgärder där för alt underlätta för den enskilde sökanden att
få eller behålla elt arbete eller förbereda sig inför ett utträde på
arbetsmarknaden. Anpassningsverksamhelen är följaktligen ett område som
insiitutet bör ägna uppmärksamhet.
Melodutvecklingsinstilutet har
också tilldelats viktiga och omfattande utbildningsuppgifter genom att det
föreslås svara för vidareutbildning inom området yrkesinriktad rehabilitering
av personal, främst vid arbetsmarknadsinstituten, men även för
förmedlingspersonalen.
En viktig del i arbetet med alt
sprida kunskap om och dra nylta av erfarenheterna från metodutveckling och
forskning är en väl fungerande informations- och dokumentationsverksamhet. I
propositionen 1978/79:73 erinras om att regeringen har bemyndigat
arbetslivscentmm alt överta och vidareutveckla den dokumentationscentral
(PADOC) som lidigare funnits på PA-rådet. Arbetslivscentmm avser bl.a. alt
inrätta en funktion mellan dokumentationscentralen och dess nyltjare. Personalen
där skall bl.a. hjälpa praktikerna att dra nytta av forskningen inom området.
Som jag framhållit i propositionen 1978/79:73 talar mycket för atl knyta det
nya inslitulets dokumentationsverksamhet till arbetslivscentrums dokumentationssystem,
Arbelslivsinformalion och dokumentation (AID).
Riksdagsbeslutet om
metodutvecklingsinstitutet innebär all institutet skall ingå i AMS men ha en
egen delegationsstyrelse med företrädare för arbelarskyddsstyrelsen,
socialstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, skolöverstyrelsen, universitets- och
högskoleämbetet, riksförsäkringsverket, landstings- och kommunförbunden,
parterna på arbetsmarknaden och handikapprörelsen. AMS generaldirektör skall
vara delegationens ordförande. Också personalen vid insiitutet skall vara
företrädd i styrelsen. Institutets föreståndare skall även vara
styrelseledamot.
Decentraliserat ulvecklingsarbele.
De beslut, som fatlats om metodutvecklingsinstitutets organisation och
verksamhetens inriktning, innebär att en väsentlig del av utvecklingsarbetet
kommer att bedrivas decentraliserat i form av projektverksamhet och liknande
som är förlagt till arbetsmarknadsinstitut i landets olika delar.
Melodutvecklingsinstilutet skall la initiativ till utvecklingsprojekt och även
medverka till alt projekt som föreslås
Prop. 1978/79:216 7
från
fältverksamhetens sida genomförs. Institutet har i dessa sammanhang en
sammanhållande roll och skall medverka med planeringshjälp. utvärdering,
dokumentation etc.
Med elt sådant arbetssätt kan institutets
verksamhet förankras i den praktiska klientinriklade verksamheten så som
förordats bl.a. i prop. 1977/78:30 om skyddat arbele och yrkesinriktad
rehabilitering m.m.. liksom i prop. 1978/79:73.
Verksamheten
kan inriktas på de problem, som finns ute i regionerna. Samtidigt innebär della
arbetssätt en möjlighet till samverkan med de samhällsorgan och institutioner
som finns på resp. ort. Del är enligt min mening av särskild betydelse, alt
man med en sådan organisation av verksamhelen kan beakla de skiftande problem,
som finns i landets olika delar, samtidigt som man lar tillvara de resurser,
som kan finnas i regionerna för an studera problemen. Självfallet bör dock även
andra samhällsorgan, forskningsinstitutioner etc. än de lokalt befintliga kunna
utnytQas i lokala projekt. Institutet har en viktig roll när det gäller att
förmedla sådana kontakter.
Jag ser därför institutets sammanhållande och
informationsspridande roll som central fördess verksamhel. Problemen pä arbetsmarknaden
skiftar i hög grad i landets olika delar. Del är angeläget atl detta avspeglas
i utvecklingsarbetet.
Jag delar därför den uppfattning, som NYR framför,
atl samverkan med olika regionala projekt i första hand skall bedrivas inom
ramen för det regionala utvecklingsarbetet. Del är det centrala institutets
uppgift all svara för att resurserna för verksamheten sprids så, atl olika slag
av problem kan få sin belysning.
Effekiiviicisaspekter. Beslulel om en samordnad
organisation för den yrkesinriktade rehabiliteringen innebär att verksamheter
som nu är splittrade på olika huvudmän den 1 januari 1980 skall föras samman
till en ny organisation. Personal som nu arbetar hos landsting och kommuner
skall, tillsammans med lärare och annan personal vid omställnings- och
träningskurser och s.k. ALU-kurser inom arbetsmarknadsutbildningen, bilda arbetslag
där det också skall ingå psykologer som idag är anställda hos fristående
arbetspsykologiska institut. Dessa arbetslag har till uppgift atl vägleda, pröva
och träna sökande med olika slag av svårigheter på arbetsmarknaden.
Del finns, enligt min mening, mycket all vinna
genom att människor med olika bakgrund och erfarenheter pä detta sätt bringas
att arbeta tillsammans. Det bör ge möjligheter till erfarenhetsutbyte och
utveckling för all personal. Syflel med den nya organisationen med
arbetsmarknadsinstitut är atl skapa en organisation som på elt bättre säll kan
stödja sökande med en svag ställning på arbetsmarknaden, vilket jag närmare
redogjort för i propositionen (1978/79:73) om åtgärder för arbetshandikappade.
Tillskapandet av arbetsmarknadsinstitut innebär emellertid en stor omorganisa-
Prop.
1978/79:216 8
tion och man mäste räkna med att svårigheter kommer atl
uppslå i ett inledningsskede innan alla olika berörda personalkategorier har
hunnit lära känna varandra och innan arbetssätt och samverkansformer
stabiliserats i hela den regionala organisationen.
Mot denna bakgrund har därför NYR i
sina överväganden i lokaliseringsfrågan särskilt betonat funktions- och
effektivitetsaspekterna. NYR framhåller att det är angeläget ur
effektivitetssynpunkt atl de erfarenheter som idag finns hos personalen vid
statens arbeisklinik och Psykotekniska instilulet kan bibehållas i den nya
organisationen. NYR bedömer atl en omlokalisering kan medföra att verksamheten
föriorar denna speciella kompetens, vilkel skulle få menliga effekler på
effektiviteten. Av särskild vikt är också att metodulvecklingsinstitutet vid en
eventuell utlokalisering inte kan få den sammanhållande roll som förutsatts vid
uppbyggnaden av de nya arbetsmarknadsinstituten, eftersom institutets start i
sådant fall måste skjutas på framtiden.
N YR:s utredning ger ocksä vid
handen att personalen vid melodutveck-lingsinsiitutet kommer att ägna en
betydande del av arbetstiden ät samverkan med i första hand övriga enheter
inom AMS, men också med andra för verksamhelen centrala organ i
Stockholmsområdet. Omkring en tredjedel av institutets verksamhet kommer enligt
NYR:s beräkningar alt vara direkt riktad mot den regionala organisationen.
Vid en lokalisering utanför
Stockholmsregionen skulle enligt NYR personalen få tillbringa en orimligt stor
del av sin tid med resor dels till Stockholm, dels till
arbetsmarknadsinstituten. NYR uppskattar atl ca 70 % av personalens arbetstid
vid en eventuell utlokalisering skulle komma att tillbringas pä andra orter än
institutels förläggningsort. För en lokalisering till Stockholmsregionen talar
förutom det stora kontaklflödet med övriga enheter inom AMS och andra centrala
organ i Stockholmsområdet det förhällandet att inget annat
lokaliseringsaltemativ kan erbjuda likvärdiga kommunikationsmöjligheter mellan
det cenlrala instilulet och de regionala ar-betsmarknadsinstiliiten.
Mot bakgrund av dessa
omständigheter beräknar NYR alt vissa kostnadsökningar lorde bli ofrånkomliga
om man efter en omlokalisering vill bibehålla den av riksdagen antagna
ambitionsnivån. Så beräknas t.ex. kostnaderna för personal och resor öka med ca
50 % i förhållande till vad som föreslagits i den av riksdagen antagna
budgetpropositionen.
För egen del vill jag anföra atl syftet med institutens
verksamhet är alt främja och stödja såväl den klientinriklade verksamhelen vid
arbetsmarknadsinstituten som det regionala metodutvecklingsarbetet. Syflel är
all den nya organisationen så effektivt som möjligt skall kunna stödja de arbetssökande.
Melodutvecklingsinstitutels verksamhet kan därför lika litet som
arbetsmarknadsinstitutens särskiQas frän arbetsmarknadspolitiken i övrigl.
Verksamheten mäste bedrivas integrerad i AMS övriga verksamhet. Jag vill i
sammanhanget erinra om att riksdagen bl.a. med hänsyn lill
Prop. 1978/79:216 9
den nya organisationen för yrkesinriktad rehabilitering
faltal beslut om en översyn av AMS organisation.
Som arbetsmarknadsutskottet anfört
bör metodutvecklingsinstituiels uppgifter och kontaktbehov utgöra
utgångspunkter för en bedömning av lämplig lokalisering. Att en viss ort har
behov av nya sysselsättningstillfällen kan därför inte vara avgörande. Jag
delar NYR:s uppfattning att del regionalpoliliska motiv som förs fram i
slällel talar för en decentraliserad organisation med stark regional
ulvecklingsverksamhel. En sådan organisation bör mol bakgmnd av den
arbetsmarknad som finns inom regionen ha goda förutsättningar all belysa och
arbela med de problem som föreligger för bl.a. svårplacerad arbetskraft atl få
och behålla anslällning. Man kan härigenom också ta lill vara del betydande
inlresse för metodutveckling m.m. som redan idag finns i länen.
Som NYR framhållit, finns nu
personal vid statens arbeisklinik och Psykotekniska institutet med
erfarenheter av sådan verksamhet som metodut-vecklingsinsliluiei skall bedriva.
Statens arbeisklinik bedriver utbildningsverksamhet inom området yrkesinriktad
rehabilitering, främst av personal vid de nuvarande arbelsvårdsinstituten.
Denna utbildningsverksamhet bedrivs i huvudsak regionalt och lokalt. Också
personal vid Psykotekniska institutet medverkar i personalutbildning, främst i
centrala, av AMS anordnade kurser men också i regional utbildningsverksamhet i
Stockholms län. Även personal vid andra arbetspsykologiska institut, främsl
PA-rådel och Psykotekniska institutet i Göteborg AB, har anlitats för medverkan
i av AMS anordnade kurser.
Om institutet lokaliseras utanför
Stockholmsregionen lorde fä av de forskare och utbildningsledare som idag finns
vid Psykotekniska institutet och statens arbeisklinik föQa med. Delta innebär
atl del kan la lång lid innan metodulvecklingsinstitutet, som jag lidigare
nämnt, kan ges den roll som samordnande organ som förutsatts vid riksdagens
tidigare beslut. Detta kan dels slälla krav på utökade resurser hos andra
enheter centralt inom AMS för ledning av arbetsmarknadsinstitutens verksamhet
dels innebära alt svårigheter uppkommer alt bereda all personal vid statens
arbeisklinik. Psykotekniska inslilulel saml i viss mån PA-rådet fortsatt
anslällning, della bl.a. på grund av atl den regionala organisationen med
arbetsmarknadsinstitut i Stockholms län inte bar behov av all den personal som
idag finns hos berörda institutioner.
Avslutningsvis vill jag framhålla
att jag härvid också har tillmätt den starkt decentraliserade organisationen och
riksdagens tidigare beslul om bl.a. regional metodutveckling, stor vikt.
11 Riksdagen 1978/79 1 saml. Nr 216
Prop. 1978/79:216 10
Hemställan
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller
jag att regeringen föreslår riksdagen all
dels
godkänna del förslag om lokalisering till Stockholmsregionen av institutet för
metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade
rehabiliteringen, som jag förordat. dels bemyndiga regeringen alt besluta om
den närmare lokaliseringen av instilulet.
Beslut
Regeringen ansluter sig lill föredragandens
överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen alt antaga de
förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1978/79:216
11 Bilaga 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skrivelse från nya utredningen om yrkesinriktad
rehabilitering m.m. (NYR)
Nya utredningen om yrkesinriktad
rehabilitering m.m. (NYR) har genom tilläggsdirektiv (regeringsbeslut
1979-04-20) fått i uppdrag all i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen ulreda
frågan om lokalisering av del cenlrala institutet för metodutveckling,
forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen.
Institutet skall enligt riksdagsbeslut 1979-03-15 organisatoriskt vara en del
av AMS.
Ulredningen skall enligt
tilläggsdirektiven klargöra möjligheterna att förlägga institutet utanför
Stockholm och. om så visar sig möjligl, undersöka vilken ort eller vilka orter
som är tänkbara med hänsyn till institutets uppgifter och kontaktbehov. Om
utredningsarbetet leder fram till atl förläggning till Stockholmsområdet är
nödvändig bör skälen härför anges.
Utredningsarbetet inleddes
omedelbarfefter riksdagens beslul 1979-03-15 för atl om möjligl en ogynnsam
försening av det cenlrala institutet efter beräknad igångsättning den Ijanuari
1980 skulle kunna undvikas.
Experten i ulredningen docent
Oswald Bralfisch har svarat för utformningen av föreliggande rapport.
Utredningsarbetet har bedrivits i fortlöpande kontakt och samråd med
arbetsmarknadsstyrelsen.
Utredningen har vid sammanträde
idag beslulal atl förorda lokalisering av institutet till Stockholm. Ledamoten
Maj Pehrsson har lämnal reservation mol ulredningens beslut.
Med överlämnande av rapporten Utredning rörande lokalisering av institutet
för metodutveckling och forskning knutet lill arbetsmarknadsverket
(1979-04-18) har kommittén slutfört sitt uppdrag enligt tilläggsdirektiven.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stockholm den 18 april 1979
Lars Arvidsson Göran Borg
Lars Eltarp Bertil
Gråberg
Rune Jonsson Charies Lindholm
Margot Håkansson
Horsl Norrlund
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bengl
Nyberg Calle Waller
Maj Pehrsson
Tommy Rosén
Prop.
1978/79: 216 12
Reservation av ledamoten Maj Pehrsson
Majoriteten i föreliggande
utredning om den yrkesinriktade rehabiliteringen m.m. föreslår en lokalisering
av det centrala institutet för metodutveckling och forskning inom den nya
organisationen för den yrkesinriktade rehabiliteringen till Stockholmsområdet.
Det huvudsakliga skälet härför är enligt utredningens majoritet det behov av
fysiska kontakter mellan olika befattningshavare som föreligger för institutets
personal med personer vid andra myndigheter och institutioner föriagda till
Stockholmsområdet. Man anför att en annan lokaliseringort skulle medföra
betydande ökning i personal- och reskostnader.
Enligt min mening bör emellertid
andra skäl vara vägledande för val av lokaliseringsort. Behovet av fysiska
kontakter är av ulredningens majoritet sannolikt överdrivet. Sker
lokaliseringen i ort med goda kommunikationer torde de resor som behövs för
verksamhetens bedrivande ej vara alltför tidskrävande.
Forskning och utveckling inom den
yrkesinriktade rehabiliteringen kan med fördel ske även på andra orter än
Stockholm. Bl.a. har i annal sammanhang påtalats den befintliga verksamhet som
finns i Göleborg. Andra universitetsorter är emellertid tänkbara utifrån dessa
utgångspunkter.
Institutet bör vidare kunna
repliera på verksamheter ute i länen. Det är enligt min mening den fältmässiga
verksamheten som är mest väsentlig och mindre behovel av kontakter med AMS
centralt.
Jag vill vidare understryka atl
sysselsättningsutredningen betonat dels att nytillkommande statliga
verksamheter bör förläggas utanför Stockholmsområdet, dels att slatliga
myndigheter prövar vilka befintliga funktioner som kan decentraliseras ul i
länen. Institutet övertar visserligen vissa delar av den verksamhet som
bedrivits inom Statens arbeisklinik och Psykotekniska institutet. Institutet
mäste emeilerlid enligt min mening ses som en nytillkommande verksamhet.
Lokaliseringen måsle därför även bedömas utifrån regionalpolitiska
utgångspunkter.
Sammantaget innebär detta att en
lokalisering av institutet till Stockholm ej är det enda alternativ som står
till buds. En annan lämplig lokaliseringsort med goda möjligheter till forskning,
utbildning och kontakter med den praktiska verksamhelen är enligt min mening
Göteborg. Jag förordar därför att det centrala institutet för metodutveckling,
forskning och personalutbildning förläggs till Göteborg.
Sammanfattning
Uppdraget
Nya utredningen om yrkesinriktad
rehabilitering m.m. (NYR) har genom tilläggsdirektiv fåll regeringens uppdrag
atl i samråd med arbetsmark-
Prop. 1978/79:216 13
nadsstyrelsen utreda frågan om lokalisering av del centrala
inslilulel för metodutveckling och forskning inom den nya organisationen för
den yrkesinriktade rehabiliteringen.
Utredningen skall enligt direktiven
klargöra möjlighelerna atl förlägga institutet utanför Stockholm och, om så
visar sig möjligt, undersöka vilken ort eller vilka orter som är tänkbara med
hänsyn till institutels uppgifter och kontaktbehov. Om utredningsarbetet leder
fram lill alt förläggning till Stockholmsområdet är nödvändig bör skälen härför
anges.
Inslitulets siällning och organisation
Det centrala institutet för
metodutveckling, forskning och personalutbildning bygger på en sammanslagning
av delar av statens arbeisklinik och Psykotekniska institutet vid Stockholms
universitet (PTl) samt motsvarande resurser i övrigl inom de nuvarande
verksamheterna. Institutet skall vara knutet till arbetsmarknadsverket men
skall i vissa avseenden ha en fristående ställning. Institutets löpande
verksamhet avseende melod- och forskningsfrågor skall ledas av en
delegalionsslyrelse med bred samhällelig representation, där AMS
generaldirektör är ordförande, och en föreståndare.
Förutom föreståndare och kansli om
8 personer skall institutet bestå av två enheter, en för personalutbildning och
en för metodutveckling och forskning, som var och en leds av en enhetschef Det
skall finnas 6 utbildningshandläggare och 2 sekreterare inom
personalutbildningsenheten samt 15 projektledare och 4 sekreterare inom enheten
för metodutveckling och forskning.
Inslitulets uppgifter
Institutet skall ha lill upppgift
alt i vid bemärkelse följa och stödja den yrkesinriktade rehabiliterings- och
vägledningsverksamhet som bedrivs inom arbetsmarknadsverket. Delta kan ske
genom
utveckling av
arbetsmetoder och hjälpmedel inom rehabiliteringen och
vägledningen samt uppföQning och utvärdering av verksamheten
forskning om orsaker till att
uppkomst av arbetshandikapp uppstår, effekter av bl.a. yrkesrehabiliterande
åtgärder och andra för verksamheten relevanta frågeställningar
ulbildning av personal vid
de nya arbetsmarknadsinstituten och perso
nal inom angränsande verksamhetsområden samt genom medverkan i
viss universitets- och högskoleutbildning
-information och dokumentation av det utvecklings- och
forskningsarbete som bedrivs inom och i anknytning lill verksamhetsområdet.
Inriktningen av verksamheten avses få en markerat tillämpad profil och är
upplagd så att det praktiska metodutvecklingsarbetet bedrivs decentraliserat
vid de regionala arbetsmarknadsinstituten, medan det cenlrala instilu-
Prop. 1978/79:216 14
tel svarar för initiering. samordning, utvärdering,
uppföljning och information.
Institutets koiilakihehov
De samverkans- och kontaktbehov som
betingas av verksamhetens innehåll är i huvudsak relaterade till
-
övriga
instanser ir\om AMS: arbetsförmedlings-, arbetsvärds-, yrkesväglednings-,
försäkrings-, utbildnings- och melodenhelerna. personalul-bildningssektionen,
beredningsorgan (med fackliga företrädare), verksledningen samt samarbetsgrupper
som styrelsen etablerar med andra myndigheter och organisationer
-
urbctsmarknadsinstiiuicn
{AMI): ansvariga för utvecklings- och utbildningsfrågor inom
länsorganisationen (chefer och särskilda handläggare), beredningsgrupperna samt
all personal inom AMI som berörs av det praktiska utvecklingsarbetet och
utbildningsaklivitelerna
-olika iiivevklings-, forsknings-
och uihildiiingsorgan: universitet och högskolor, arbetslivscentrum,
arbetarskyddsstyrelsens arbetsmedicins-ka avdelning, vissa forskningsråd,
-stiftelser och -fonder. Handikappinstitutet. Rygginstitutet,
miljölaboratoriet inom styrelsen för teknisk utveckling, stresslaboratoriet,
olika byråer inom skolöverstyrelsen, socialstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen,
vissa instanser inom de fackliga organisationerna m.fl.
-olika myndigheter och
organisationer, arbetsmarknadens parter och näringslivet:
arbetarskyddsstyrelsen, socialstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, skolöverstyrelsen,
universitets- och högskoleämbetet, riksförsäkringsverket. Landstingsförbundet.
Svenska Kommunförbundet. LO, TCO. SACO/SR. SAF. handikapprörelsen samt enskilda
företag eller organisationer.
Överväganden och förslag
Samarbetet med övriga instanser
inom AMS med säte i Stockholmsregionen, måste bygga på täta och fortlöpande
kontakter, som kräver personliga sammanträffanden.
Detla samarbele uppskattas la ca
20% av institutets resurser i anspråk, övrig samverkan med myndigheter och
andra organ i Stockholmsområdet ytterligare ca 10%.
Således torde ca en tredjedel av
institutets tolalresurser komma all avse aktiviteter som kräver fysisk närvaro
i Stockholm. Ingen annan ort eller region i landet uppvisar tillnärmelsevis
samma bredd vad gäller samverkans omfattning.
Samverkan med
arbetsmarknadsinstituten är den andra dominerande aktiviteten för institutets
personal. Den beräknas ta ca 25 % av tidsresurserna i anspråk, samverkan med
andra organ på andra orler än Stockholm ytterligare ca 10%. Totalt torde
således åtgå ca 35 % av institutets resurser
Prop. 1978/79:216 15
till samverkan med olika organ som är geografiskt spridda
över hela landet.
Samverkan med AMI kommer att kräva
en relativt omfattande reseverk-samhel för institutets personal. En
lokalisering som minimerar behovel av ytterligare reseaktivileier är därför
påkallad ur effektivitetssynpunkt. Vid annan lokaliseringsort än Stockholm
torde institutets personal beroende på ort komma att behöva ändå tillbringa upp
lill 70% av sin arbetstid på andra orter än institutets förläggningsort.
Annan lokaliseringsort än Stockholm
skulle - under förutsättning att ambitionsnivån för verksamheten bibehålls -
komma att högst väsentligt öka personalkostnaderna och kostnaderna för resor.
Institutet bygger på en sammanslagning av delar av den
verksamhel som f.n. bedrivs vid statens arbeisklinik och Psykotekniska
instilulet vid Stockholms universitet, båda med säte i Stockholm. Att
tillvarata de samlade erfarenheterna hos personalen vid dessa två
institutioner skulle få särskilt stor belydelse i initialskedet av
omorganisationen.
Mot bakgrund av ovanstående
överväganden finner utredningen att en lokalisering av det centrala institutet
för metodutveckling och forskning lill Stockholm är nödvändig.
1 Utgångspunkter
Nya utredningen om yrkesinriktad
rehabilitering m.m. (NYR) har genom tilläggsdirektiv fått regeringens uppdrag
atl i samråd med AMS utreda frågan om lokalisering av ett institut för metodutveckling
och forskning inom den nya organisationen för den yrkesinriktade
rehabiliteringen.
Till grund för utredningens
överväganden i denna fråga ligger riksdagsbeslutet 1979-03-15 med anledning av
prop. (1978/79:73) om åtgärder för arbetshandikappade. (AU 1978/79:20, rskr
1978/79:186).
1 propositionen föreslås - i
enlighel med förslag av sysselsältningsutredningen och NYR - ell institut för
metodutveckling, forskning och personalutbildning, knutet lill
arbetsmarknadsverket. I AU:s betänkande konstateras atl propositionen
visserligen ej berör frågan om lokaliseringen av del cenlrala inslilulel, men
alt del är underförstått all institutet skall ligga i Stockholm.
Med anledning av motionerna 1033 av
Bengl Bengtsson m.fl. (c) och 2043 av Kurt Hugosson m.fl. (s) och med
hänvisning lill statsmakternas uttalanden i samband med 1973 års
omlokaliseringsbeslul föreslår uiskottet att lokaliseringsfrågan närmare
utreds. Utredningen bör klargöra möjligheterna att förlägga institutet utanför
Stockholm och, om så visar sig möjligt, undersöka vilken ort eller vilka orter
som är länkbara med hänsyn lill institutels uppgifter och kontaktbehov. Om
utredningsarbetet leder fram till att förläggning till Stockholmsområdet är
nödvändig, bör skälen härför anges.
Prop. 1978/79:216 16
Utredningen tar således institutets
uppgifter och kontaktbehov som utgångspunkt för all belysa
lokaliseringsfrågan.
2 Institutets ställning och organisation
Det centrala institutet för metodutveckling,
forskning och personalutbildning är tänkt att i vissa frågor få en fristående
ställning inom arbetsmarknadsverket. Det avses ledas av en delegationsstyrelse
och en föreståndare.
Institutets anknytning till
arbetsmarknadsverket innebär att AMS skall svara för bl.a. ärenden i viktigare
författningsfrågor och förslag till anslagsframställning som berör institutet
och dess verksamhet.
Delegationsslyrelsen svarar för driften av institutets
verksamhel.
1 institutets styrelse är AMS
generaldirektör ordförande, föreståndaren är ledamot. I styrelsen ingår
företrädare för föQande myndigheter och organisationer:
arbetarskyddsstyrelsen, socialstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen,
riksförsäkringsverket, skolöverstyrelsen, universitets-och högskoleämbetet.
Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet. LO, TCO, Centralorganisationen
SACO/SR, SAF och handikapprörelsen.
Till sitt förfogande har
föreståndaren ett kansli för konlorsadministra-lion. budget- och anslagsfrågor,
personalfrågor och information omfattande 8 personer. Institutet består av två
enheter: en personalutbildningsenhet och en enhet för metodutveckling och
forskning. Enheterna leds av enhetschefer som tillsammans med föreståndaren
utgör institutets interna ledningsfunktion. Del finns 6 utbildningshandläggare
och 2 sekreterare inom utbildningsenheten och 15 projektledare samt 4
sekreterare inom enheten för metodutveckling och forskning. Till denna
basorganisation om totalt 38 personer kan knytas gästforskare och andra
medarbetare för särskilda uppdrag och projekt.
Samverken med AMS avses ske i
samband med planering, genomförande och uppföljning av olika projekt och
utbildningsinsatser. Därtill skall samverkan ske kring metodanvisningar för
arbetet vid arbetsmarknadsinstituten och därmed sammanhängande anvisningar och
föreskrifter för arbetsförmedlingen.
För all reglera samarbetet kring
institutets huvuduppgifter inrättas beredningsgrupper för personalutbildnings-
och melodutvecklingsfrågor. 1 dessa beredningsgrupper avses finnas företrädare
för AMS, det cenlrala insiitutet och personalorganisationerna.
Prop. 1978/79:216 17
3
Institutets verksamhet
3.1
Övergripande formuleringar
3.1.1 Sysselsätlningsulredningen
1 delbetänkandet från sysselsättningsutredningen
(SOU 1978:14) Arbete ål handikappade, sägs följande: Ett centralt
metodutvecklingsinstitul bör ha till uppgift att i vid bemärkelse följa och
stödja den yrkesmässiga rehabilitering som bedrivs inom arbetsmarknadsverket.
Det kan ske genom forskning om anledningar till uppkomsten av arbetshandikapp.
genom forskning och utveckling av arbetsmetoder och hjälpmedel i den yrkesmässiga
rehabiliteringen och genom en kontinuerlig uppföQning och utvärdering av
verksamhelen. "På annat ställe konstateras atl "uppgifterna kommer
atl omfatta hela frågan om den örhsesidiga anpassningen på arbetsmarknaden,
utslagningen. anpassningsgruppernas roll etc." saml atl "inslilulel
skall ägna sig åt dokumentation av och information om resultaten av det utvecklingsarbete
som bedrivs, l.ex. i form av egna skriftserier. Vidare kan institutet delta i
planering av och medverka vid utbildning av personal vid de nya
arbetsmarknadsinstituten."
3.1.2 Nya utredningen om yrkesinriktad rehabilitering
m.m.
NYR har i sin rapport (Ds A 1978:3)
Arbetsmarknadsinstitut framhållit all syftet med institutels verksamhet skall
vara "att den skall utgöra ett stöd för den praktiska rehabiliterings- och
vägledningsverksamhet som bedrivs inom arbetsmarknadsverket".
Huvuduppgifter inom del cenlrala institutet anges med
-
metodutveckling
och forskning
-
personalutbildning
-
information och
dokumentation
Inriktningen av metodutvecklingen
och forskningsverksamheten (MoF) bör ha en markerat tillämpad profil. 1
enlighet därmed bör man söka uppnå en kontinuitet mellan de
kunskapsproducerande funktionerna, som utvecklings- och forskningsarbete, och
de kunskapsspridande, som utbildning och information. Dessa bägge senare delar
bör ses som ett integrerat led i MoF-verksamheten.
NYR understryker i sill
organisalionsförslag den decentraliserade metodutvecklingen och forskningen
inom hela fältverksamheten, medan det cenlrala institutet tilldelas en
sammanhållande och samordnande roll.
3.1.3 Propositionen 1978179:73 om ålgärder för arbetshandikappade
Föredraganden ansluter sig i propositionen till NYR:s förslag belräffan
de institutets uppgifter. Del betonas särskill atl "ökade kunskaper om ef
fekter för individ och samhälle av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder
är väsentliga för planering av ålgärder för arbetshandikappade och andra
t2 Riksdagen 1978)79. 1 saml. Nr216
Prop.
1978/79:216 18
vägledningssökande. Likaså är sådana kunskaper nödvändiga
för metodutvecklingen inom väglednings- och rehabilileringsområdena. Att följa
upp de sökande och se vilka faktiska effekler insatta ålgärder haft. analysera
orsakerna till misslyckanden och hinder för att den önskade effekten kunnat
uppnäs bör vara en viktig uppgift för ett centralt institut med metodutvecklingsuppgifter.
Metodutvecklingen förutsattes i hög grad äga rum i form av försöksverksamhet
och uppföljning vid arbetsmarknadsinstituten".
Vidare poängteras att den praktiska
metodutvecklingen inom arbetsmarknadsverkets område också innefattar samverkan
med andra organ som berörs av väglednings- och rehabiliteringsinsatser för
enskilda individer "Institutet bör också arbeta med frågor som gäller
individens förhällanden pä arbetsplatsen och åtgärder där för att underlätta
för den enskilde sökanden att få eller behålla ett arbete, eller förbereda sig
inför ett utträde på arbetsmarknaden. Anpassningsverksamhelen är följaktligen
ett område som institutet bör ägna uppmärksamhet."
3.2 Metodutveckling
Metodutvecklingen skall, som
framgår av punkterna 3.1.1 t.o.m. 3.1.3 ha en markerat tillämpad profil. Det
praktiska metodutvecklingsarbetet skall bedrivas decentraliserat vid de
regionala arbetsmarknadsinstituten (AMI), medan det cenlrala institutet svarar
för initiering, samordning, utvärdering, uppföljning och information.
Metodutvecklingens inriktning avgränsas till atl gälla problem för individen i
svåra val-, omställnings- och anpassningssitualioner på arbetsmarknaden och
kunskaper och metoder för att lösa sådana problem. NYR gör en grov uppdelning
av tillämpnings-omrädet i tre huvudaspekter:
-
arbetsmarknadsverkels
interna väglednings- och rehabiliteringsinsatser.
-
dess externa
samverkansformer i dessa frågor samt
-
förhållanden på
arbetsmarknaden med tydlig relevans för väglednings-och rehabiliteringsarbetet.
3.2.1 Väglednings- och rehabiliteringsinsatser
Hit hör frågor som sammanhänger med
vägledningsmeiodik: utveckling av
metoder och program för arbels-marknadsorienlering och arbetsvägledning samt
för social, psykologisk och medicinsk utredning inför val eller omval av arbele
och/eller utbildning.
rehabiliieringsmeiodik: utveckling
av metoder och program för funktionell prövning och träning i
arbetssituationer såväl inom inslilulel som på arbetsplatser. Här ingår även
olika former av social, psykisk och fysisk träning.
Prop. 1978/79:216 19
anpassningsmetodik: utveckling av
metoder och program för introduktion, inskolning och stöd i arbele (i en ny
arbelsmiQö). Här ingår vidare utarbetande av informationsmeloder för atl
påverka attityder såväl hos de sökande som inom arbetsorganisationen (ansvariga
för personalpolitiken personalanställare, arbetsledare, arbetskamrater) samt
utarbetande av metoder som underlättar anpassningsverksamhetens integrering
med förmedlingens och AMl:s arbele,
metodik för handikappgrupper:
utveckling av metoder och program, som är specifika för olika handikappgrupper,
såsom nödvändigt komplement till de ovan skisserade mera generella metoderna
då erfarenheter frän dessa ofta ej äger giltighet för olika handikappgruppers
problematik,
metodik för invandrargrupper:
liknande syfte som för handikappgrupper, invandrargruppers problematik är
relaterad lill språksvårigheter och andra kulturella olikheter, som komplicerar
vägledningen och rehabiliteringen,
uppföljningsmetodik: utveckling av
metoder och program för systematisk uppföQning av effekter av olika hjälpmedel
och ålgärder för arbetshandikappade saml metoder för individuell uppföljning
och ålerinformation från såväl arbetsförmedlingsQänstemän, som sökande.
Enligt utredningens mening bör
institutets metodiiivecklingsverksamhet (tillsammans med
utbildningsaktiviteterna) även vara inriktad på att befrämja och underiälla
samarbelet mellan AMI och arbetsförmedlingen. Delta arbete bör prioriteras i
initialskedet av omorganisationen.
3.2.2 Samverkan med vårdorgan, skola och arbetsliv.
Hit hör utveckling av metodik som
syftar till alt underlätta och effektivisera kontakterna och samarbetet med
olika vårdorgan, skolan och arbetslivel. Häri ingår utveckling av
samverkansformer med sjukvård, främst med den medicinska rehabiliteringen,
socialvård, kriminalvård samt försäkringskassa. Vidare ingår bl.a. uiveckling
av metoder för kartläggning av hinder på arbetsplatserna för inplacering av
svårsysselsatta. utveckling av samarbelsformer med skolans olika organ,
företagens personaladministration, arbetarskydd och förelagshälsovård.
3.2.3 Förhållanden på
arbetsmarknaden av betydelse Jör vägledning och
rehabiUtering
Metodutveckling i delta avseende
ses som stödfunktion för utarbetande av lämplig arbetsmetodik enligt de två
föregående punkterna 3.2.1 samt 3.2.2. och kan närmast karakteriseras som
utredningsarbete eller tillämpningsforskning. Exempel på problem att belysa är
hinder för nytillträde pä arbetsmarknaden, effekter av felaktiga arbelsval och
arbetsbyten, av misslyckanden i utbildning m.m. Även studier av förändringar i
yrkesstruktur och arbetsorganisation måste ägnas uppmärksamhet. Samarbete med
andra MoF-organ blir här ett naturligt inslag.
Prop.
1978/79:216 20
3.3 Forskning
Gränsdragningen mot utvecklings-
och utredningsarbete är flytande. Huvuduppgiften är atl följa forskning (såväl
grund- som lillämpningsforsk-ning) med relevans för verksamhetsområdet, la
initiativ till och även genomföra egna projekt. Dessa kan komma till slånd
genom atl forskare och annan expertis för visst projekt knyts till instilulet
under vissa perioder. 1 övrigt bör institutet stimulera andra forsknings- och
utvecklingsinslanser (FoU) till att genomföra för institutets verksamhet
relevanta projekt, vilket självfallet förutsätter ett fungerande kontaktnät med
dessa organ och väl-slruklurerade samarbetsformer.
3.4 Utbildning
NYR har i sin rapport betonat att
del är en väsenllig uppgift för inslilulel atl på olika sätt planera och delta
i utbildningsverksamhet. Till denna uppfattning ansluter sig föredraganden i
propositionen. Av primärt inlresse är
- utbildning av personalen vid AMI
- utbildning av
arbetsförmedlingspersonal (med tonvikt på avsnitt som rör
väglednings- och rehabiliteringsfrågor).
-
ulbildning av
personalgrupper inom angränsande verksamhetsområden
-
medverkan i
universitets- och högskoleutbildning (i första hand genom handledning och
praklikantutbildning, men även genom kursverksamhet, föreläsningar, seminarier
etc).
Inslilulel avses ha del
sammanhållande ansvaret för utbildningsplaneringen inom den regionala
organisationen.
En annan viktig uppgift är att
utarbeta utbildnings- och informationsmaterial, som vänder sig till olika
vårdorgan, skolan och arbetslivel i syfte alt Linderlätta de uppgifter som
redovisas under punkten 3.2.2.
3.5 Information och dokumentation
En väl fungerande informations- och
dokumentationsverksamhet är en förutsättning för atl sprida kunskap och dra
nytta av ertärenhelerna från metodutveckling och forskning. NYR föreslär atl
inslilulel bör utge en egen rapportserie och lättillgängliga sammanställningar,
anordna konferenser, seminarier m.m. I propositionen sägs att det förefaller
lämpligt all knyta institutets dokumentationsverksamhet lill arbelslivscentrums
dokumentationssystem. Arbetslivsinformation och dokumentation (AID).
Prop. 1978/79:216 21
4 Verksamhetens kontaktbehov
4.1 Samarbets- och kontaktbehov med olika instanser inom
AMS
Inom samtliga enheter tillhörande
AMS avdelning för arbetsmarknadsservice ägnas metodfrågor som berörts under
punkterna 3.2.1 t.o.m 3.2.3 kontinuerlig uppmärksamhet. Tillkomsten av
institutet ses härvidlag som en välkommen och nödvändig resursförstärkning. I
synnerhet gäller detla metodik rörande anpassningsgruppernas verksamhet,
utrednings- och vägledningsmeiodik inom arbetsförmedlingen och utveckling av
arbetsmetodik avseende sökandegrupper med särskilda problem såsom invandrare,
ungdomar, sökande med olika handikapp m.fl.
Personalenhetens utbildningssektion
är en annan viktig samarbelsin-slans inom AMS för institutet. Utbildningssektionens
verksamhet, vars innehåll i många stycken planeras i samverkan med
fackenheterna och som är nära knuten till den totala metodutvecklingen inom
verket, har starka beröringspunkter med institutets utbildningsverksamhet
innehållsmässigt och delvis även med avseende på målgrupper (t.ex.
arbetsförmedlingspersonal). Elt nära samarbete vad gäller planering,
samordning, administration, materialframställning m.m. är därför nödvändigt.
Inom yrkesvägledningsenheten har
den arbetspsykologiska sektionen fungerat som AMS kansli för arbelspsykologiska
frågor. Sektionen har också varit kansli för etl samarbetsorgan mellan AMS och
de arbetspsykologiska instituten där samtliga enheter inom avdelningen och
samtliga arbelspsykologiska institut, med vilka verket samarbetet, har varit
representerade och där avdelningschefen varil ordförande. För att kunna
fullgöra dessa samordningsuppgifter effektivt har sektionen dessutom bildat en
särskild samarbelsgrupp inom AMS med representanter för berörda enheter. Denna
grupp har ägnat särskild uppmärksamhet åt utveckling av ALU-melodik. Ett givet
samarbetsbehov med det centrala institutet föreligger framöver i och med alt
institutet kommer atl inta de arbetspsykologiska institutens roll i dessa
sammanhang.
Avdelningens enheter m.fl. instanser inom verkel har också
elt etablerat samarbele med andra myndigheter och organisationer i melodfrågor.
Som exempel kan nämnas den s.k. FAMU-gruppen (som belyser forsknings-och
utvecklingsproblem inom arbetsmarknadsutbildningen), i vilken, utöver AMS
personal, representanter för skolöverstyrelsen och Stockholms skoldireklions
pedagogiska centrum ingår, den s.k. arbetsvårdsddegalio-nen (som bl.a. belyser
forsknings- och utvecklingsproblem inom arbetsvärden) med företrädare för
handikapporganisationerna m.fl. saml de s.k. "Nota bcne"-grupperna
(som belyser bl.a. synskadades, hörselskadades och dövas problematik) med
förelrädare för myndigheter, handikapporganisationer och andra berörda
organisationer.
Det centrala insiitutet bör även i dessa sammanhang
medverka i arbetet.
Prop. 1978/79:216 22
Utredningen bedömer att samarbetet
med AMS kommer atl ta ca 20 % av institutets tolalresurser i anspråk.
4.2 Samarbets- och kontaktbehov med
arbetsmarknadsinstituten
Det praktiska
metodutvecklingsarbetet bedrivs decentraliserat vid de regionala
arbetsmarknadsinstituten medan del centrala inslilulel svarar för initiering,
samordning, utvärdering och information. Institutet har således i många
avseenden en servicefunktion gentemot AMI-organisalionen vilkel innebär krav
på fortlöpande personliga kontakter. Detta omfattar utvecklingsansvariga,
AMl:s beredningsorgan och personal i övrigt som vid ell givet tillfälle berörs
av metodutvecklingen.
Kontaktbehov och krav på samarbele
föreligger pä samma sätt vad gäller utbildnings- och
informalionsaklivitelerna, som i initialskedet av omorganisationen kommer atl
kräva särskilt stora insatser från institutets sida.
Utredningen uppskattar alt ca 25 %
av institutets lidsresurser kommer att tas i anspråk för samarbets- och
kontaklaktiviieler med arbetsmarknadsinstituten, som är spridda över hela
landet.
4.3 Samarbets- och
kontaktbehov med utvecklings-, forsknings- och
utbildningsorgan
Behoven är i första hand relaterade
till institutets verksamhet enligt punkterna 3.2 t.o.m. 3.4 men även lill
informations- och dokumentations-aktiviteterna. Kontakter bör etableras med
sådana organ som bedriver för institutet inslitutrelevanl forsknings- och
utvecklingsarbete saml utbildnings- och fortbildningsverksamhet.
Vid sidan av landets universitet
och högskolor är härvidlag flera andra organ aktuella: arbetslivscenlrum (bl.a.
forskning kring demokratisering av arbetslivel. dokumentations- och informationssystemet
AID som nämnts under punkt 3.5), arbetarskyddsslyrelsens arbelsmedicinska avdelning
(bl.a. forskning kring fysiska och psykiska arbetsmiljörisker, utbildning i
miQöfrågor m.m.). somliga forskningsråd, -stiftelser och -fonder (med
forskningsaktiviteter som spänner över hela det aktuella fältet, inte minsl
också på handikappområdet), miljölaboratoriet inom styrelsen för teknisk
utveckling (bl.a. forskning kring stress i arbetslivel). rygginstitutet och
Handikappinstitutet (forskning kring speciella handikappfrågor), olika byråer
inom skolöverstyrelsen, socialstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen, som svarar
för respektive organisations forsknings-, utvecklings- och
utbildningsverksamhet med relevans för institutet, vissa inslanser inom de
fackliga organisationerna som handlägger frågor rörande forskning inom
arbetslivets område m.fl. organ.
Inom universitet- och högskolesidan
är i första hand de beteendeveten-skapligu och medicinska disciplinerna samt
vissa samhällsvetenskaper och
Prop. 1978/79:216 23
vissa grenar inom teknisk och ekonomisk forskning och
utbildning aktuella.
Inslilutels dimensionering kommer inte att medge mera
omfattande kontakter med universitets- och högskoleforskningen. En lägsta
ambitionsnivå för kontakter och samarbele härvidlag bör emellertid ej
underskrida K) % av institutets tidsresurser med tanke på att samarbetet kring
forskning och utbildning oftast måste vara kontinuerligt och bygga på
personkontakter för att vara fruktbart. Härda prioriteringar med avseende på
tids-, personal-, effektivitets- och innehällsaspekter kommer alt bli
nödvändiga.
För institutet relevant forskning
och ulbildning bedrivs på flera håll i landet. Tyngdpunkten och framför allt
bredden, som svarar mol de mångfa-setterade problemområden, som institutet har
att bevaka, återfinns i Stockholmsområdet.
4.4 Övriga kontaktbehov
Inslilutels övriga kontaktbehov är
relaterade lill olika myndigheter, arbetsmarknadens parter och näringlivei.
som direkt eller indirekt berörs av institutets verksamhet. 1 första hand
gäller delta för institutets ledningsfunktioner, men även för utbildnings- och
ulvecklingspersonalen föreligger etl kontaktbehov. Den breda samhälleliga
representationen i institutets delegalionsslyrelse. med företrädare för
arbelarskyddsstyrelsen. socialstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen,
riksförsäkringsverket, skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet.
Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet. LO, TCO. Centralorganisationen
SACO/SR. SAF och handikapprörelsen, återspeglar kontakternas mångfald. Den
övervägande delen av dessa organ har sina huvudkontor i Stockholmsområdet.
Vad gäller kontakterna med
näringslivet, kanske främst i samband med speciella utveeklings/-forskningsprojekt
och/eller ulbildnings-Zinforma-lionsaktiviteter. vid enskilda företag eller
organisationer, är institutets arbetsfält riket i dess helhet.
Ulredningen bedömer tidsätgängen i
dessa avseenden lill ca 30 % av tidsresiirserna för ledningsfimktionerna och
till ca 10 % för övrig utvecklings- och iitbildningspersonal.
5 Från vissa parter inkomna synpunkter i
lokaliseringsfrågan
Utredningen har studerat
remissvaren till utredningens löiande viss yrkesinriktad rehabilitering
betänkande (SOU 1976:38). Yrkesinriktad rehabilitering samt till
sysselsällningsutredningens delbetänkande (SOU 1978:14) Arbete ål handikappade.
Prop.
1978/79:216 24
Utredningen har inte ur remissvaren
kunnat utläsa några direkta eller definitiva synpunkter på lokaliseringen av
etl centralt institut för metodutveckling och forskning knutet till
arbetsmarknadsverket. I och med riksdagsbeslutet 1979-03-15 om inrättande av
elt metodutvecklingsinstitul, anser utredningen lokaliseringssynpunkter, som
väsentligen bygger på andra premisser, nämligen en decentraliserad organisation
(som framförs i en del av remissvaren), ej vara relevanta för utredningsarbetet
och kommer därför ej heller alt närmare gå in på dessa.
Skriftliga synpunkter på
lokaliseringsfrågan har spontant lämnats lill utredningen av Göteborgs kommuns
näringspolitiska delegation och Skövde kommun. Följande institutioner som
tidigare utfört metodutvecklingsupp-drag för arbetsmarknadsverkets räkning har
av utredningen beretls tillfälle att lämna synpunkter: Psykologiska
utvecklingsgruppen. Psykotekniska institutet i Göleborg AB. Institutet för
psykologisk-pedagogisk konsultverksamhet AB samt Psykotekniska instilulet vid
Stockholms universitet. Synpunkterna finns redovisade som bilaga. Därutöver har
muntliga synpunkter framförts av Rådet för personal- och arbelslivsfrågor
(PA-rådet), statens arbeisklinik, Malmö psykologbyrå AB, Psykologisk
yrkesrådgivning AB saml SACO/SR. TCO-S och LO. Ulredningen har även tagit del
av riksdagsmannen Sven-Gösta Signeils (s) fråga till arbetsmarknadsministern
angående institutets lokali.sering.
Av nämnda instanser pläderar
statens arbeisklinik. Psykotekniska institutet vid Stockholms universitet,
PA-rådel. Psykologisk yrkesrådgivning AB. SACO/SR, TCO-S och LO för en
lokalisering av institutet lill Stockholm.
Göteborgs Kommuns näringspolitiska
delegation och Psykotekniska institutet i Göleborg AB förordar Göteborg som
lokaliseringsort.
Institutet för
pedagogisk-psykologisk konsultverksamhet AB, Uppsala, finner Uppsala vara den
lämpligaste lokaliseringsorlen.
Riksdagsmannen Sven-Gösta Signell
anser atl institutet bör lokaliseras lill Skövde.
Malmö psykologbyrå AB anser
Malmö/Lund-regionen vara en lämplig lokaliseringsorl för institutet.
Arbetspsykologiska
utvecklingsgruppen AB framför atl lokaliseringen av institutet är av
underordnad belydelse i och med alt det praktiska metodutvecklingsarbetet
kommer att bedrivas decentraliserat, vilket anses vara mest väsentligt i
sammanhanget.
FöQande sammandrag av anförda skäl
för lokalisering till viss ort kan göras:
Göwhorg
- stort antal institutioner och
organ som driver eller planerar forskningsinsatser med direkt anknytning till
problemområden inom AMl:s verk-samhetstält.
Prop. 1978/79:216 25
-
vid
lärarhögskolan i Mölndal befintlig ulbildning av personal vid
arbets-vårdsinstitul
-
i sammanhanget
relevant utbildning som bedrivs vid psykologiska institutionen och socialhögskolan
i Göleborg,
-
erfarenhetsresurser
som finns vid Psykotekniska institutet i Göteborg AB och PA-rådet där,
-
projektet
Lindholmen AB, som syftar till en samverkan "på lika villkor" mellan
ulbildning, forskning och produktion
Uppsala
-
handikappforskning
(speciellt syn- och hörselskadade samt rörelsehindrade) har sedan länge haft
etl centrum i Uppsala,
-
Ulleråkers
sjukhus behandlingsforskning rörande alkohol- och narkotikaberoende.
-
den pågående
utbyggnaden av arbelspsykologin i Uppsala.
-
närheten lill
Stockholm
MalmölLund
-
universitets-
och högskoleakliviieter med relevans för institutets verksamhet förekommer i
stor utslräckning.
-
erfarenheterna
hos personalen vid Malmö psykologbyrå AB kan tillvaratas
Skövde
-
borde ha alla
förutsättningar att bli en bra lokaliseringsorl
-
Skaraborgs län
har förbigåtts vid tidigare utlokaliseringar av statliga verk
Stockholm
-
sammanslagningen
av statens arbeisklinik (STAK) och Psykotekniska insiitutet vid Stockholms
universilel (PTl) är en omorganisation av två i Stockholm befintliga statliga
institutioner, ej någon nytillkommen statlig verksamhet
-
nära samarbete
med AMS
-samarbele bl.a. i
dokumenlalionsfrågor med arbetslivscentrum, Stockholm
-
samverkan med
en rad myndigheter i Stockholm
-
samverkan med
forskning, utveckling och utbildning för inslitutetsverk-samhel som bedrivs hos
elt stort antal organ i Stockholmsregionen
-
ändamålsenliga
lokaler för institutet finns tillgängliga
-
den samlade
erfarenheten hos personalen vid PTl och STAK måste tillvaratas. Personalen är
bosatt i Stockholmsregionen. Utredningens bedömning av olika intressens
synpunkter kommer att ges
nedan under punkt 6. Ulredningens slutsatser är förankrade
i NYR:s ar-
Prop. 1978/79:216 26
belsgiupp för del centrala institutet med företrädare för
SACO/SR, TCO-S, Psykotekniska insiitutet vid Stockholms universitet och statens
arbeisklinik. Arbetsgruppen och därmed representanterna förde berörda fackliga
organisationerna står bakom här redovisade slutsatser och rekommendationer.
6 Slutsatser
Utredningen finner mol bakgrund av
vad som tidigare anförts angående institutets uppgifter och kontaktbehov att i
huvudsak föQande aspekter bör ligga till grund forell ställningstagande i
lokaliseringsfrågan.
I Samarbete med AMS
Samai-bele med AMS är. jämsides med
samverkan med arbetsmarknadsinstituten, institutets dominerande
kontaktaktivitet. Detta gäller såväl institutets ledningsgrupp som utbildnings-
och utvecklingspersonal och kan tidsmässigt uppskattas lill ca 20 % av
institutets tidsresurser. Samarbetet måste bygga på täta och fortlöpande
kontakter (som till mycket stor del kräver personliga sammanträffanden). Det
omfattar samtliga steg i utvecklings- och utbildningsverksamheten från
planering över genomförande till att omsätta resultaten av institutets
verksamhet i praktiska sammanhang, Samarbelet i dessa avseenden är ett
ofrånkomligt krav. inte enbart ur innehållssynpunkt, utan även med hänsyn till
administrativa spörsmål, efiersom AMS utfärdar anvisningar till
fältorganisationen. Ur dessa aspekter är Stockholm den av bästa
lokaliseringsorten för det centrala institutet.
II Samverkan med
arbetsmarknadsinstituten
Ur denna aspekt torde
lokaliseringen av det centrala institutet ej ha någon avgörande belydelse. Av
institutets totala tidsresurser kommer samverkan med AMI uppskattningsvis att
ta ca 25 % i anspråk. Kontakterna med fältorganisationen fömisäller dock
tillgång till snabba och täta riksomfattande kommunikationsmedel. Ur denna
synpunkt skulle elt flertal större orter i hela landet vara tänkbara.
III Samverkan med övriga instanser
Samverkan med andra inslanser är
AMS och arbetsmarknadsinstituten har av utredningen bedömts la drygt 20 % av
institutets tidsresurser i anspråk (se punkterna 4.3 och 4.4): minst hälften
därav kan hänföras till kon-
Prop. 1978/79:216 27
takter i Stockholmsregionen, resterande del till landet i
övrigt, utan klar adress lill någon speciell ort.
Ur denna aspekt är del en klar
fördel med en lokalisering av institutet lill Stockholm.
IV Effektivetetsaspekter
Tidsätgängen för samverkan med
olika inslanser med säte i Stockholmsregionen har av utredningen uppskattats
lill ca en tredjedel av inslilutels totala lidsresurser. Vid annan
lokaliseringsorl än Stockholm minskar antingen tidsutrymmet för sådan
samverkan eller för samverkan med AMI eller bådadera beroende på tidsålgången
för resor m.m. Till bilden hör också att samverkan med
arbetsmarknadsinstituten, som är spridda över hela landet, i sig kommer att
kräva en relativt omfattande reseverksamhet. En lokalisering av institutet som
minimerar behovet av ytleriigare reseaktivileier är därför väsentlig ur
effektivitetssynpunkt. Vid annan lokaliseringsort än Stockholm kan institutets
personal komma att tillbringa upp till 70 % av sin arbetstid på andra orter än
institutets förläggningsort vilket betänkligt skulle begränsa effektiviteten.
Institutet skall, som tidigare sagls, bygga på en
sammanslagning av delar av den verksamhel som nu bedrivs vid statens
arbeisklinik och Psykotekniska Institutet vid Stockholms universitet. Det är
alltså inte frågan om någon ny statlig inrättning ulan etl lill namnet nytt
institut tillkommet genom sammanslagning av redan existerande verksamhel. Om
institutet skall kunna fungera effektivt från starten, vilket är en
nödvändighet, inte minst med tanke på utbildningsverksamheten, som i sin tur är
intimt förknippad med utvecklingsverksamheten, måste de samlade erfarenheterna
hos personalen vid dessa inslilulioner kunna tillvaratas. En eventuell
utlokalisering skulle väsentligt minska effektiviteten särskill i starten.
Personalen vid de båda inslitulionerna är bosalla i stockholmsregionen och
kommer knappast atl ha reella möjligheter atl flytta. Den troliga utvecklingen
vid en eventuell utlokalisering är alt denna personal antingen söker sig till
något lokalt arbetsmarknadsinstitut eller övergår till annan verksamhet inom
Stockholmsområdet.
Den försvagning av verksamhelen som därigenom skulle
uppstå talar också mol en lokalisering utanför Stockholmsområdet.
V Ekonomiska aspekter
Ett av de skäl som framförts för
att sammanföra delar av verksamheten vid statens arbeisklinik och Psykotekniska
instilulet vid Stockholms Universitet till etl centralt institut, har varit en
önskan att med bibehållen kostnadsram få till stånd en effektivitetshöjning.
Enligt utredningens mening lorde del ej vara möjligl atl ulan kostnadsökningar
upprätthålla ambitions-
Prop.
1978/79:216 28
nivå "effektivitetshöjning" - och heller inte en
i förhållande till nuläget oförändrad effektivitet - vid en lokalisering av
institutet långt utanför Stockholmsområdet.
En försiktig uppskattning av
kostnadsökningen vid oförändrad ambitionsnivå ligger, enligt ulredningens
bedömning, i närheten av 50%. Kostnadsökningen är i huvudsak hänförlig till
personalkostnader och utgifter för resor och traktamenten. Utredningen finner
således att Stockholm ur ekonomisk synpunkt har slora fördelar som
lokaliseringsort.
VI Lokaliseringspolitiska aspekter
Statsmakterna anför i samband med
1973 års omlokaliseringsbeslul (prop. 1973:55, InU 1973:22) belräffande den
framtida omlokaliseringen av statlig verksamhet att man "genom
föreliggande förslag har nått gränsen för vad som är möjligl atl utlokalisera
från Stockholmsområdet. Någon yllerligare omlokalisering av centrala slatliga
myndigheter i de former som har föreslagits i de två utlokaliseringsetapperna
bör därför inte ske. Det är dock naturligt att lokaliseringen av nytillkommande
statlig verksamhet från fall till fall prövas mol bakgrund av statsmakternas
övergripande regionalpoliliska målsättningar. Om så bedöms lämpligt bör också
ytleriigare tillväxt av centrala myndigheter kunna föriäggas utanför
Stockholmsområdet."
Utredningen anser, som tidigare
nämnts, all det centrala institutet ej är all betrakta som nytillkommen statlig
verksamhel, utan som en samordning och utveckling av den verksamhel som
bedrivs vid statens arbeisklinik och Psykotekniska Institutet vid Stockholms
universitet, båda med säte i Stockholm och med slalen som huvudman. Alt la
ställning till specifika aktuella lokaliseringspolitiska förslag har ej varit
utredningens uppgift. Uppdraget gäller, enligt tilläggsdirektiven, alt belysa
lokaliseringsfrågan med hänsyn tagen till institutets uppgifter och
kontaktbehov.
VII SpeciFika forsknings-, utvecklings- och utbildningsaktiviteter
Del centrala institutet tilldelas
en problemövergripande, samordnande funktion vad gäller utveckling och
utbildning. Det praktiska metodutvecklingsarbetet och merparten av
utbildningsaktiviteterna förutsattes äga rum vid arbetsmarknadsinstituten.
Utvecklings-, forsknings- och uibildnings-aktiviteler som f n. bedrivs på någon
ort, kan enligt utredningens mening ej åberopas som skäl för en lokalisering av
institutet till dessa orter. Ej heller är behovel av utrednings- och/eller
forskningsprojekt som belyser en speciell regions problem rörande t.ex.
sysselsätlningsfrämjande åtgärder någon godtagbar motivering i detta
sammanhang. Sådana problem bör snarare belysas inom ramen för resp.
länsorganisation.
Prop.
1978/79:216 29
Ulredningen finner sålunda att
specifika forsknings-, utvecklings- och ulbildningsaktiviteler ej kan åberopas
som skäl för lokalisering till någon speciell ort i landet.
7 Rekommendation och motivering
Mol bakgrund av del anförda finner
utredningen sammanfattningsvis alt en lokalisering av det centrala instilulet
till Stockholm är nödvändig.
Motiveringen härför ligger i all
institutets samarbete med AMS måste bygga på täta och fortlöpande kontakter,
som kräver personliga sammanträffanden och som uppskattningsvis kommer all ta
ca 20 % av institutets tolalresurser i anspråk.
Övriga samverkansbehov med
myndigheter och andra organ i Stockholm som också kräver fortlöpande
personkontakter, uppskattas lill ca 10%.
Della innebär atl ca en tredjedel
av institutets totala lidsresurser upptas av aktiviteter som, för atl fungera
effektivt, kräver personalens fysiska närvaro i Stockholmsregionen.
Ingen annan ort. eller region, i
landet kan ge samma bredd i fråga om samverkans omfattning och därigenom främja
institutets mångfasetlerade uppgifter.
Samverkan med
arbetsmarknadsinstituten är den andra dominerande aktiviteten för institutets
personal. Den tar ca 25 % av tidsresurserna i anspråk, samverkan med andra
organ på andra orter än Stockholm, ytterligare ca 10 %. Tolall åtgår således
ca 35 % av institutets totala resurser till samverkansaktiviteler med olika
organ som är geografiskt spridda över hela landet.
Samverkan med AMI kräver en
relativt omfattande reseverksamhet för institutets personal oavsett
lokaliseringsorten för det centrala institutet. En lokalisering som minimerar
behovet av ytterligare reseaktivileier är påkallad ur effektivitetssynpunkt.
Vid annan lokaliseringsorl än
Stockholm kommer institutets personal beroende på lokaliseringsort att
tillbringa ända upp till 70 % av sin arbetstid på andra orter än institutets
förläggningsort.
Annan lokaliseringsort än Stockholm
kommer- under förutsättning att ambitionsnivån för verksamhelen skall
bibehållas - att öka personalkostnaderna och kostnaderna för resor med
uppskattningsvis närmare 50 %.
Institutet bygger på en
sammanslagning av delar av den verksamhet som f n. bedrivs vid statens
arbeisklinik och Psykotekniska institutet, båda med säte i Stockholm. Att
tillvarata de samlade erfarenheterna hos personalen vid dessa två
institutioner är en annan effektivitetsaspekt, som är av speciell belydelse i
initialskedet av omorganisationen.
Prop.
1978/79:216 30
Utvecklings-, utbildnings- och
forskningsaktiviteter som f n. bedrivs på nägon ort. eller en speciell regions
problem rörande l.ex. studier av sysselsättningsfrämjande ålgärder, utgör inte
nödvändigtvis motiv för en lokalisering av institutet till en speciell ort
eftersom de kan beaklas inom ramen för regionall utvecklingsarbete.
Prop. 1978/79:216 31
Bilaga 2
Inkomna skrivelser till NYR
Göteborgs kommuns näringspolitiska delegationens skrivelse
Bakgrund
Av riksdagens beslut, (AU
1978/79:20) regeringens proposition (prop. 1978/79:73) och NYR:s belänkande
(DsA 1978:3) framgår det att det centrala institutet för metodutveckling och
forskning kommer att få fyra huvuduppgifter: 1) Samordna och hålla samman verksamheten
vid arbetsmarknadsinstituten (AMI). 2) Samverka med andra organ. 3) Svara för
vidareutbildning. 4) Svara för dokumentation och informationsspridning.
Under rubriken samordning framhålls behovet av bättre
uppföljning av den praktiska verksamhelen. Som särskilt viktigt anges alt
institutet verkar för en rehabiliteringsforskning utifrån elt
arbetsmarknadsperspekliv. Vidare poängteras behovel av ökade kunskaper om
effekler för individ och samhälle av olika arbelsmarknadspoliliska åtgärder. En
viktig uppgift blir därför alt föQa upp de sökande samt analysera orsakema till
misslyckanden och hinder.
Det centrala institutels verksamhel innefattar samverkan
med andra organ som berörs av väglednings- och rehabiliteringsinsatser för
enskilda individer. Institutet bör också arbela med frågor som gäller
individens förhållanden på arbetsplatsen och åtgärder där för att underlätta
för den enskilde alt få eller behålla arbele eller förbereda sig för utträde
på arbetsmarknaden. Anpassningsverksamheten bör föQaktligen ägnas stort inlresse.
Forskningsinsatserna skall vara klart inriktade på den praktiska verksamheten
med vägledning och rehabilitering. Del är angeläget att verksamheten vid
institutet avgränsas från den arbetsmarknadsforskning som nu utförs av andra
organ.
Det centrala institutet ges vikliga
och omfattande utbildningsuppgifter. Institutet skall utveckla och driva
vidareutbildning inom området yrkesinriktad rehabilitering för personal,
främst vid arbetsmarknadsinstituten, men även för förmedlingspersonalen.
1 fråga om dokumentation och informationsspridning
konstateras atl del f n. finns brister i utvärdering, dokumentation och
informationsspridning kring försök med nya metoder och arbetsformer som
initieras i fältorganisationen. Det centrala institutet skall la lill
vara/hjälpa till alt utveckla och genomföra sådana initiativ samt svara för
dokumentation och informationsspridning. Dokumentationsverksamheten har
förutsatts bli knuten till arbetslivscentrums dokumentationssystem.
Prop. 1978/79:216 32
Lokuliseringsfrågor
Enligt riksdagens beslul skall
genom en särskild utredning klargöras möjligheterna atl föriägga del centrala
institutet utanför Stockholm och, om så visar sig möjligl, undersöka vilken ort
eller vilka orter som är tänkbara med hänsyn till institutets uppgifter och
kontaktbehov. Vidare har riksdagen uttalat atl, om utredningsarbetet leder fram
till atl förläggning till Stockholmsområdet är nödvändig, bör skälen härför
anges.
En lokalisering till
Stockholmsområdet är nödvändig endast om del kan visas atl institutet omöjligen
kan fullgöra sina uppgifter utanför Stockholm. Med den bakgrunden kan man slå
fasl alt institutets uppgifter när del gäller att hålla kontakt med och föQa
verksamheten vid AMI kan fullgöras från i stort setl varje ort med fungerande
post-, lele-, land- och flygkommunikationer. Däremot kräver initiativ-,
utvecklings- och samverkansuppgifterna en geografisk närkontakl med
forsknings- och utrednings-institutioner saml praktisk verksamhet inom
näringsliv och arbetsmarknad. På liknande sätt måsle institutet för alt
fullgöra sina utbildningsuppgifter ha tillgång lill personal- och
lokalresurser vid eller i nära anslutning till utbildningsinstitutioner.
Som kommer att visas i del följande
kan samtliga de angivna kraven uppfyllas i Göteborgsregionen.
Metodutveckling och forskning
I Göteborg finns ett stort antal
institutioner och organ som driver eller planerar forskningsinsatser med direkt
anknytning till de problemområden som ligger inom arbetsmarknadsinstitutens
verksamhetsfält.
Inom sektorn rehabilitering finns
institutionen för medicinsk rehabilite-ringvid Göteborgs universitet.
Verksamheten vid inslilulionen är kopplad lill såväl grundutbildning,
forskarutbildning som sjukhusvård. Institutionens olika avdelningar har
dessutom etablerat samarbete med olika teoretiska och kliniska institutioner
som medicinska fakulteten, med inslilulioner inom teknologi och
beteendevetenskaper samt med skilda samhällsorgan och förelag. Institutionens
forskningsverksamhet rör sektorer som behandlingsmetoder inom arbetsterapi och
sjukgymnastik, rehabiliteringsåtgärder vid olika sjukdomstillstånd, lekniska
hjälpmedel, ergonomiska problem med hänsyn till handikappade,
motivalionsfaklorer hos handikappade samt stress- och kärlfunktion.
Inom institutionen ligger dessutom
avdelningen för handikappforskning som arbetar med all klarlägga och ulreda
faklorer som gäller sociala sammanhang, byggd miljö och tekniska åtgärder som
påverkar handikappade individers situation saml att förbättra förhållandena för
den handikappade med hjälp av ny teknik och lämpliga ålgärder. Forsknings- och
utvecklingsarbetet är fn. koncentrerat till frågeställningar kring funktionellt
- anatomiska och fysiologiska problem, miljöteknik, sociala och psykologiska
problem saml arbets- och sysselsättningsproblem. I anslutning
Prop. 1978/79:216 33
till
del sist nämnda området kan nämnas att representanter för avdelningen medverkar
i den tvärvetenskapliga gruppen vid Bräcke Östergård som bedriver
forskningsverksamhet rörande rörelsehindrade elevers skolsituation.
Den psykiska rehabiliteringen äginas stort inlresse
vid rehabiliteringsverksamheten inom Lillhagens sjukhus (LS). Man har där sökt
studera och angripa de problem som ligger i bristen på kontinuitet i övergången
från vården till arbetslivel och då utgått från del förhållande atl en
betydande del av klienterna i prövnings/träningsverksamheten också återfinns i
pa-lienQoumalerna vid Lillhagens sjukhus. Vid LS har man med goda resultat
byggt upp en förträningsverksamhet som gjort patienterna väl skickade att
slussas åter ut i samhället. LS har också åtagit sig en förträningsverksamhet
av patienter som avses slussas över till skyddad verkstad. Detla är en
tidsödande verksamhet som normalt inte ryms vid den ordinarie prövnings/träningsverksamheten.
I mån av resurser avser man att vid LS arbeta med frågor
kring de problem och förutsättningar som kopplas till att få och behålla elt
arbete. I detta utvecklingsarbete - liksom i övrigl arbete vid och kring
rehabilile-ringsverksamheten vid LS - är arbetsterapeuter mycket aktivt
engagerade. Vid LS utförs dessutom forsknings- och utvecklingsarbete inriktat
på personer med alkohol- och drogproblem.
Inom det medicinska området finns även i övrigt
belydande FoU-resurser som kan "spärra" ell centralt
metodutvecklings- och forskningsinstitut.
Ett yrkesmedicinski centrum är under uppbyggnad vid
Sahlgrenska sjukhuset. Till denna verksamhel avses knytas enheter inom bl.a.
yrkespsykologi, yrkesallergi, yrkesaudiologi, yrkeslungmedicin,
yrkestoxiologi, yr-kesorlopedi, yrkesergonomi och yrkesneurologi. Samtliga dessa
enheter avses repliera på de resurser som finns vid motsvarande moderkliniker
inom Sahlgrenska/Universitetet.
I
detta sammanhang skall också nämnas de resurser som finns inom företagshälsovården
vid bl.a. de större företagen i regionen: Volvo, SKF och Svenska Varv. På
liknande sätl torde etl centralt institut kunna repliera på
företagshälsovården inom Göteborgs kommun, regionens störste arbetsgivare med
ca 50OCX) anställda. Samspelsmöjligheter föreligger också med den kommunala
yrkesinspektionen en av de bäst utbyggda i landet.
Inom del medicinska området skall slutligen nämnas
Nordiska hälsovårdshögskolan, som bedriver undervisning inom bl.a. områdena
socialmedicin och omgivningshygien, men som nyligen också tillförts resurser
för forskning. Forskningen kommer att ske i form av tillämpad forskning
bedriven i samråd med myndigheter, organisationer och forskningsråd inom de
nordiska länderna.
Den medicinska forskningen samverkar, som redan
nämnts, med skilda tekniska discipliner framför allt vid Chalmers Tekniska
Högskola (CTH). 3
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 216
Prop. 1978/79:216 34
Bland de involverade ämnesområdena vid CTH kan nämnas
medicinsk elektronik. Via l.ex. CTH kan också ett centralt instilul samverka
med IVF (Institutet för Verksladsieknisk Forskning).
Vidare skall nämnas att den
arbeisvetenskapUga forskningen vid CTH kommer att få fastare former och ökade
resurser fr.o.m. 1 juli 1979 då CTH tillförs en professur i arbetsvetenskap.
Inom sektionen för arkitektur vid
CTH studeras frågorna om hur människans villkor förändrats av
industrisamhället. F.n. pågår forskningsprojekt som bl.a. behandlar samverkan
bostad - arbetsplats och åtgärder för alt underlätta för handikappade.
Vid Göteborgs universitet finns
samspelsmöjligheler för del centrala institutet bl.a. vid de sociologiska och
psykologiska institutionerna och socialhögskolan.
Vid sociologiska institutionen
finns landets enda professur i arbelsmark-nadssociologi. Kring denna professur
kommer successivt atl byggas upp en enhet för arbetsvetenskap. I årets
budgetproposition har medel beviljats för en lektors- och en sekreterarQänst
vid enheten. Bland ämnesområden som studeras vid institutionen kan nämnas
rörligheten på arbetsmarknaden, nedläggningarnas konsekvenser för de anställda
och det s.k. reslar-betslöshetsproblemet. Gruppen arbelsmarknadsinriktade
sociologer, som av sysselsätlningsulredningen anges som en viktig resurs i
AMI-organisalionen. finns väl företrädd i Göteborg.
1 sammanhanget kan också nämnas att
socialantropologiska institutionen studerar arbetsmarknadsfrågor sedda ur
invandrarnas perspektiv.
Psykologiska institutionen vid
Göteborgs universitet har koncentrerat sig på tillämpad arbetspsykologi. Under
årens lopp har inom ramen för forskningsverksamheten etl flertal avhandlingar
och utredningar ägnats åt rehabilitering och arbetsvärd. Bland aktuella projekt
som återspeglar denna forskningsinriktning märks "Skara-projektet -
rehabilitering och skyddad sysselsättning för svårplacerad arbetskraft".
Projektet skall ses mot bakgrund av de svårigheter som finns atl i samordnad
social och medicinsk verksamhel fullfölja planer på behandling och
rehabilitering av individer, där arbetsvärdsproblem är etl belydande inslag i
den totala problembilden. Syftet med projektet, som pågått sedan 1977, är atl
aktivera den mest svårplacerade arbetskraften genom en kombination av arbele
och stödbehandling. Utfallet har hittills gett över förväntan goda resultat.
Bland andra projekt och ulredningar som pågår kan nämnas analys av
motivalionsfaklorer för patienter remitterade till medicinsk rehabilitering,
effekter i samband med omplaceringar och andra personalförändringar inom
verkstadsindustri, psykiska, fysiska och sociala föQder av sniffningsmissbruk
och utslagningsfaklorer på arbetsmarknaden.
Vid socialhögskolan har sedan flera
år bedrivits utrednings- och forskningsarbete inriktat på rehabilitering.
Resurserna vid socialhögskolan ger möjligheter atl i forsknings- och utvecklingsarbete
binda samman sociala.
Prop. 1978/79:216 35
psykologiska, juridiska och ekonomiska aspekter på skilda
arbetsmarknadsfrågor. Fr.o.m. innevarande är sker dessutom en
resursförstärkning på detta området i och med all socialhögskolan får landels
första professur i socialt arbele besatt. Delta kommer alt innebära atl man
försl i landet kommer igång med en praktisk åigärdsinriklad forskning på
ämnesområdet.
Utbildning
1 prop. 1978/79:73 konstaleras alt
det finns en särskild utformad utbildning för den personal som kommer alt ingå
i AMI. Denna ulbildning har varit koncentrerad till Göteborgs universitet
(lärarhögskolan i Mölndal). Det skall vidare noteras all merparten av lärarna
vid denna ulbildning rekrylerals från Göteborgsregionen. Likaså har ell
omfatlande samarbete etablerats med olika institutioner i regionen när del
gäller studiebesök, askullationer och annan anknytning till den praktiska
verksamheten.
Vid sidan av den speciella
utbildningen för personal inom arbetsvärden finns även andra utbildningar som
kan vara av intresse när det gäller atl utveckla utbildningen inom området.
Sådan ulbildning drivs l.ex. vid psykologiska institutionen och
socialhögskolan.
Viktiga resurser i sammanhanget utgör
också de ertarenheter som finns vid Psykotekniska Institutet i Göteborg och
PA-rådet. Vidare skall noteras alt SIFU, som kommer atl omlokaliseras till
Borås, varit engagerat i utbildningsinsatser på området. OT och
ALU-verksamheten anses ha fungerat bättre i Göleborg än i många andra delar av
landet.
1 Göteborgsregionen finns
föQaktligen kompletta och väl intrimmade resurser för utbildning av alla de
personalkategorier som ingår i AMI.
Projekt Lindholmen AB
Som nämnts inledningsvis betonas i
statsmakternas beslul om AMI vikten av all metodutvecklings- och
forskningsarbetet på olika sätl anknyts till den verklighet som möler personer
som blivit föremål för arbetsvårds-åtgärder. Denna verklighetsförankring kan
med fördel ske inom Göteborgsregionen och Västsverige. Området tillhandahåller
verksamheter inom flertalet näringsgrenar och branscher, slora och små förelag,
saml skiftande arbetsmiQöer. Pågående aktiviteter i regionen visar att del är
myckel lätt att finna intresserade samverkansparlners bland förelag och
organisationer för praktiska studier på fältet.
Med avseende på
samverkansmöjligheterna i praktisk verksamhel kan också Göteborg erbjuda en
unik resurs i Projekt Lindholmen AB, PLAB. Verksamheten vid PLAB. som är under
successiv uppbyggnad, syftar till en samverkan "på lika villkor"
mellan utbildning, forskning och produktion. Målet är att Lindholmen skall
ulgöra en länk mellan problem och möjligheter för forskning genom atl ge
forskare tillgång till dels en realistisk produktionsmiQö. dels basresurser
för ett effektivt forskningsarbete.
Prop.
1978/79:216 36
PL.AB kommer atl utgöra elt mellanled forskning -
produktion. Lindholmen kan erbjuda fullskalelaboralorier belagda med
produktion med så lång genomloppstid atl den "tål störningar" i
forsknings- och utvecklingssyfte.
PLAB etablerar successivt samarbete
med forskare inom medicin, leknik och beteendevetenskap. Dessutom sker
samverkan med bl.a. STU, Arbetarskyddsfonden, IVF och SIFU. Inom Lindholmenområdet
sker dessutom ulbildning inom gymnasieskolan, AMU och YTH.
En samverkan mellan PLAB och ett
centralt metodutvecklings- och forskningsinstitut skulle med slor sannolikhet
bli berikande för båda parter och även få sekundäreffekter på befintiiga
forskningsinstitutioner i Göteborgsregionen. Den skulle dessutom innebära en
värdefull uppföQning av de ekonomiska satsningar (60 miQ. kr.) som staten
gjorde i samband med att PLAB etablerades.
Dokumentation och information, personal- och lokaljrågor
Den korta lid som stått lill
förfogande för genomlysning av Göteborgs lokaliseringsförulsättningar har inte
räckt till för ett närmare studium av dokumentations- och
informationsproblemen. Med de tekniska hjälpmedel som finns tillgängliga idag
torde det emellertid vara fullt möjligl alt bygga upp en väl fungerande
dokumentations- och informationsverksamhet i Göteborg. Betydande resurser och
kunskaper på området finns framför allt vid högskolebiblioteken i Göteborg.
Eventuella behov av utredningsarbete i frågan kan med fördel kopplas lill
högskolan i Borås med dess biblioteka-rieulbildning.
Det centrala metodutvecklings- och
forskningsinstitutet har förutsatts rekrytera personal från bl.a. Pil och
statens arbeisklinik i Stockholm. Det skall i det sammanhanget poängteras atl
del även i Göteborg finns elt antal personer som berörs av omorganisationen
inom arbelsvårdsverksamheten och som är kvalificerade för anslällning vid det
centrala insiitutet. Delta gäller t.ex. viss personal vid socialförvaltningens
prövnings/träningsbyrä som sysslat med metodutvecklingsarbete - della inte
minst mot bakgrund av atl man i Göteborg drivit etl målmedvetet
utvecklingsarbete som verkligen fungerat. Likaså finns elt antal personer vid
Psykotekniska Institutet i Göteborg (GPI), som varit engagerade i forsknings-
och metodutvecklingsarbete lill stor del finansierat med medel från olika
statliga organ. Vid GPI - liksom vid Göteborgs universilel - finns också
befattningshavare med slor erfarenhet av utbildningsfrågor på det aktuella
området. Slutligen skall slås fast all den omfatlande forskning och
metodutveckling som bedrivs vid olika institutioner i regionen - som
summariskt redovisats ovan - givetvis ger en god rekryteringsgrund för personal
vid elt centralt metodutvecklings- och forskningsinstitut.
Eftersom den nya organisationen på
arbetsvårdsområdet förutsätts träda i kraft redan vid kommande årsskifte måste
givetvis det centrala institutets lokalfrågor lösas snabbt. Del är därför
angelägel all framhålla atl till-
Prop. 1978/79:216 37
«
gången
på kontorslokaler i den aktuella storieken är god i Göleborg. Det skall
tilläggas att Näringslivssekretariaiel genom sin lokalförmedlingsfunk-tion har
en samlad överblick över tillgången på lokaler i kommunen. Näringslivssekretariaiel
är dessutom engagerat i all finna lokaler för AMI i Göteborg. Del skall också
nämnas att möjligheter lorde föreligga för en lokalmässig samordning mellan
elt centralt institut och Projekt Lindholmen AB.
Arbetspsykologiska
Utvecklingsgruppens skrivelse.
För oss är lokaliseringen av det centrala institut
för forsknings- och metodutveckling av ringa betydelse dvs. om den skall ligga
i Stockholm enligt NYR-ulredningens förslag, eller om den skall placeras någon
annanstans i landet. Den viktigaste decentraliseringsaspekten på forsknings-
och utvecklingsarbetet i anslutning till det framtida AMI är i slällel i
vilken utslräckning man vill förändra detla arbete på de regionala- och lokala
AMl-enheterna.
Det
utvecklingsarbete som skett inom den del av arbelspsykologin som haft
arbetsmarknadsstyrelsen som uppdragsgivare, är i huvudsak etl verk av samtliga
de arbetspsykologiska institut som finns i landet. Del har varit ett
framgångsrikt arbete av många praktiskt arbetande psykologer. Den konlinueriiga
närheten till de praktiska frågeställningarna har varit styrkan. Detta
arbetssätt har lett lill användbara metoder. Vi vill också betona att det finns
den forskarkompetens inom de nuvarande arbetspsykologiska instituten for alt
driva detta utvecklingsarbete vidare. Vi anser därför att del är långt
viktigare att se till all denna forsknings- och ulvecklingslradi-lion bevaras
och förstärks, när vi nu skall gå in under elt nytt huvudmannaskap, än alt tid
och krafl ödas på frågan om var del cenlrala institutet för forsknings- och
metodutveckling skall lokaliseras.
Psykotekniska
institutets i Göteborg AB skrivelse
Näringspolitiska delegationen i Göteborgs Kommun
bar efter samråd med G.P.l. och andra institutioner i Göteborgsområdet, givit
NYR synpunkter på förutsättningarna att lokalisera ovannämnda institut till
Göleborg. Både ledningen vid G.P.L och de fackliga representanterna ställer
sig bakom delegationens skrivelse (1979-04-04/HJ/ke). Den specifika G.P.I.-kompetensen,
kan av lätt förklariiga skäl inte beredas utrymme i en sådan central skrivelse.
Då NYR begärt att få upplysningar om G.P.I.:s förutsättningar all klara de
tänkta arbetsuppgifterna, vill vi meddela föQande:
G.P.I.:s
metodutveckling är inriktad på de problem som arbetsmarknadsinstitutens
målgrupper företer. På senare tid har metodutvecklingen blivit alltmer inriktad
på pedagogisk utveckling. Det har bl.a. skrivits böcker om ämnet av
G.P.l.-personal (Lars-Erik LiQeqvisl: "Samtal ulan miss-
Prop.
1978/79: 216 38
lag" och "Kurspedagogik". Bengt Johansson
"Förändringar i arbetslivel").
G.P.l. har en gedigen erfarenhet av
ulbildning inom arbelspsykologins och pedagogikens områden. Bl.a. har
G.P.l.-personal ansvarat för utbildning av utbildare (handledare på AMS.
utbildningskonsulter på Statskonsult AB). Många av G.P.I.:s kurser är
rikstäckande och exempel på myndigheter/företag som anlilat G.P.l. är: AMS,
Statskonsult AB. Riksskalteverkel. Televerket, DAFA, Statens Personalnämnd,
Försvarets Radioanstalt, Försvarets Materielverk. Försvarels
Rationaliseringsinstitut, Poslen. Statens Järnvägar. Statens Provningsanslalt,
SE-banken, Statens Vägverk. Saab-Scania, IBM m.fl. Del har inte inneburit några
som helst problem alt sköta dessa utbildningar från Göteborgs horisont. Förutom
atl G.P.l. bedriver ulbildning centralt från huvudkontoret, förekommer givetvis
lokal utbildning vid filialkontoren.
Beträffande kompetent personal, kan
nämnas atl G.P.l. under många år bedrivit vidareutbildning av personalen. En
person är sedan flera år utsedd till ulbildningschef för alt samordning av
utbildningsinsatserna skall kunna ske. Exempel på intern vidareutbildning är:
Personlig utveckling i grupp, 2-årig utbildning i stödsamtalsteknik och
kortlidslerapi, 2-årig ulbildning i Rogers klienlcenlrerade terapi (riktar sig
till läkare, kuratorer, m.fl. över hela landel förutom att G.P.l.:s egen
personal genomgått den), psykologin-satser för individer, grupper och
organisationer, socialpsykologiska utredningar och ålgärder. arbelsanalyser,
gruppdynamiska metoder, ergonomi, industripsykologi, yrkesvägledning,
organisationsutveckling, kurspedagogik, aktiverande yrkesvalsmetodik,
samarbete och konflikter mellan olika grupper, utredningsmetodik och
åtgärdsplanering för betingat arbetsföra, planering och genomförande av
utbildning i organisation, arbetets anpassning till människan.
Av G.P.l.:s totala omsättning på
omkring 10 mkr. hänför sig ungefar 20 % (2 mkr) lill forskning, metodutveckling
och utbildning.
Bifogat föQer en förteckning över
rapporterad och pågående forskning och meloduiveckling vid G.P.L, Psykotekniska
Institutet i Göleborg AB. Förteckningen begränsar sig lill de senasle fem åren
och lill de pågående respektive avrapporterade projekt som utförs/utförts vid
G.P.l.:s ulveck-lings-/utredningsavdelning i Göleborg
G.P.l., Psykotekniska Institutet i Göleborg AB
Förteckning över rapporterad och pågående forskning och
metodutveckling vid G.P.l., Psykotekniska Institutet i Göteborg AB.
Under de senasle fem åren,
1974-1978, har nedan nämnda pågående respektive avrapporierade projekt utförts
vid G.P.l.:s utvecklings/utredningsavdelning i Göteborg.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
Pågående projekt
För Arbelarskyddsfonden (ASF) Rubricering
Psykiska effekter på människor som utsätts för infraQud
Psykosociala faktorers inverkan på närvaro i industriarbete Militär och
civilmililär personals arbetsförhållanden
För Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) Rubricering
Utprovning av Kurs i psykologisk yrkesvalsteknik
Ulprovning av en rutin för introduktion av PKS-modellen, ell material för
arbelspsyko-logiskl samtal
Antal arbetsmånader för psykolog
7
21
3
Antal arbetsmånader för psykolog
opaginerad Kontrollera mot PDF
II
Rapporterade
projekt
För Arbelarskyddsfonden (ASF) Rubricering
Sociala och psykologiska aspekter på arbetstidens föriäggning
Några effekler av arbetstidens förläggning
UppföQning av projektet "Sociala och psykologiska
aspekter på arbetstidens förläggning"
Datapersonalens arbetsförhållanden
Renhållningspersonalens arbetsmiljö
För Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) Rubricering
Intresseartikuleringsmelodik
i psykologiska undersökningar för yrkesvalshjälp - stegvis anlagsundersökning
Om Rorschachleslel som hjälpmedel i yrkesvalsprocessen En analys av
problemrelate-rade psykologiska utlåtanden Arbetskravsanalys anpassad till
anpassningsgruppernas behov i samband med remitte-ring till psykologisk
utredning
Antal arbetsmånader för psykolog 30
6
7 22 20
Antal arbetsmånader för psykolog
Prop.
1978/79:216 40
Kvalitetsbedömning av psyko
logisk anlagsundersökning 1
Praktisk SAMTALSTEKNIK
- en inventering och be
skrivning för arbelspsykologer,
af-Qänstemän
m.fl. 6
.Anlagsundersökningens upplägg
ning ur pedagogisk synvinkel 3
Anlagsundersökning med
instruktionsgivare 3
Konstruktion av elt undervis
ningspaket i samtalsmetodik
avsett alt användas i lokal
ulbildning av arbetsförmed
lingsQänstemän 1
Ett förslå steg i utvecklingen
av självbedömningsformulär för
Au som pedagogisk situation 1
Motiveringar och förslag lill
elt utvecklingsprojekt av
Anlagsundersökningen som ut-
redningsinstniment i anpass
ningsgruppen 2
ACHTNICH BILDER-
personlighetspsykologi i teori
och tillämpning. En handledning 8
Illustrerad handledning i tillämpad personlighelspsyko-logi
vid anlagsundersökning
och annan yrkesvalsutredning 2
En yrkesvalspsykologisk modell för utredning och
redovisning i
anlagsundersökning och dylikt 2
Om stödsamtalen. Lan O-län,
1973-1974 0,25
Kurs i psykologisk yrkesvals
teknik 8
Om fortbildning i AU 4
PKS-modellen - material för
arbetspsykologiskl samtal.
Manual 6
För övriga uppdragsgivare
Rubricering Uppdragsgivare Antal arb.mån. för
psykolog Ensamstående föräldrar-
en resurssvag
grupp i samhällel Konsumentverket 7
Attityder till ell
nytt syslem för
flaskhantering Promah
AB 2
Prop.
1978/79:216 41
Att arbeta i storkök
- en intervjuunder
sökning K-KonsLilt 1
(anm. gemensam
avrapp. till ASF)
Samåkning i privata Chalmers Tekniska
fordon Högskola 5
Projekt Kvalitativ
bedömning (Assessment)
Försök atl tillämpa
Assessmentteknik vid
Industriavdelningen Inlernprojekt
G.P.l. 1
Om den psykiska arbetsmiljöns betydelse
- vad anser skydds
ombuden? Internprojekt
G.P.l. 3
Institutets för Psykologisk-pedagogisk Konsultverksamhet
AB skrivelse
IPPK AB, som ombetts all ge
synpunkter på lokaliseringen av etl centralt instilul för metodutveckling,
forskning och personalutbildning med inriktning på de arbetsmarknadsinstitut
som enligt riksdagens beslut skall inrättas i varje län fr.o.m. 1 januari 1980
vill härmed anföra föQande.
Med utgångspunkt i slalsmaklemas
tidigare ställningstagande lill lokalisering av nytillkommande statlig
verksamhet, anser vi del berättigat atl förutsättningslöst granska
lokaliseringsfrågan då det gäller melodforsk-ningsinstitulel.
Vi anser att mycket talar för atl förlägga ell sådanl
institut till en universitetsort, där det finns möjlighet att anknyta till
befintlig forskning och ulbildning med inriktning på arbetspsykologi och
arbetsvärd och där etl sådant institut kan ha en stimulerande och utvecklande
effekt på den verksamhet som bedrivs inom relevanta institutioner vid
universitelel. De argument som motionärerna Bengl Bengtsson m.fl. och Kurt
Hugosson m.fl. anför som skäl för alt insiitutet föriäggs till Göleborg, menar
vi däri"ör har vissa fog för sig.
Man skulle dock rned slörre fog
kunna framföra liknande skäl för en förläggning av det planerade institutet
lill Uppsala, utifrån argument som i del följande kortfattat och punktvis
redovisas.
I. Det cenlrala FoU instilulet måsle
rimligtvis ha nära kontakter med handikappforskningen eftersom det kommer all
omhänderta metodutveckling rörande behandling av arbetshandikappade.
Handikappforskningen med inriktning mol psykologiska, pedagogiska och
sociologiska aspekter på syn- och hörselskador saml rörelsehinder har sedan ett
tiotal år haft ett centrum i Uppsala. Den har stötts av SÖ, Riksbankens
Jubileumsfond,
Prop. 1978/79:216 42
Styrelsen
för teknisk utveckling m.fl. forskningsråd och bedrivits vid psykologiska,
pedagogiska och sociologiska institutionerna i samarbete med
handikapporganisationerna. Uppsala har AMU-center och speciallärarutbildning.
Centra för CP-skadade med utbyggd forskningsinstitution finns
(Bernadotte-hemmet).
2. Den kanske mest utvecklade och framgångsrika
behandlingsforskningen rörande alkohol- och narkotikaberoende i landet finns
vid Ulleråkers Sjukhus. En belydande del av de arbetshandikappade tillhör
denna kategori. Det finns alltså möjligheter atl anknyta FoU-instilulels
verksamhel till forskningsverksamheten vid Ulleråkers fo-inst.
3. Utbyggnaden av arbelspsykologin i Uppsala. Del är
fördelaktigt all den tillämpade psykologin har kontakter ål alla
tillämpningsområden så att de studerande bereds möjligheter all väQa
specialisering inom varje högskoleort. Uppsala torde vara unik bland
universitetsorterna genom atl den tillämpade psykologin inriktats i det
närmaste fullständigt mot klinisk psykologi. Skälen till det är många men
bl.a. att klinisk psykologi mycket tidigt fick en stark ställning inom
Uppsalapsykiatrins forskningsavdelningar och Pharmacias
läkem.cdelsutprövningar. Arbelspsykologin. framvuxen senare och representerad
genom IPPK AB och irafiksäkerhetsforskningen, kunde givetvis inte hävda sig
gentemot dessa giganter.
Genom atl förlägga FoU-institulet till Uppsala
skulle en ny och lockande marknad öppna sig för den tillämpade psykologin i
Uppsala. Betingelserna för én omorienlering vid psykologiinslilutionens
forskning är idag gynnsamma dels därför alt utrymmet för forskning inom
klinisk psykologi är snävt och dels däiför alt man står inför en omorganisation
av psykologiinstitutionens verksamhet i och med all en ny professur i
psykologi kommer alt tillsättas.
Det vore m.a.o. utomordentligt fördelaktigt för den
tillämpade psykologin i Uppsala om instilulet förlades dit. Del vore också
fördelaktigt för de studerande. Förläggning lill annan universitetsort skulle
inte nämnvärt påverka den tillämpade psykologins orientering där.
4. Närheten lill Stockholm. Det innebär inte någon
betydande olägenhet
för personal på statens arbeisklinik och PTl alt erbjudas jobb i Uppsala.
Vidare är närheten till de tunga verken AMS och SÖ i Stockholm fördelak
tigt. Restiderna är korta - lill Stockholm ungefär som inom delar av Stock
holm - kostnaderna små.
Utifrån ovan redovisade punkter vill vi i första
hand föreslå atl del planerade centrala instilulet för metodutveckling,
forskning och personalutbildning förlägges lill Uppsala.
Psykotekniska
institutets skrivelse
I prop. 1978/79:73 föreslås i enlighet med
Sysselsällningsutredningens och N YR:s förslag, att ett centralt institut
inrättas för metodutveckling, re-
Prop. 1978/79:216 43
habiliteringsforskning i elt arbetsmarknadsperspekliv och
personalutbildning.
Det centrala inslitutel föresläs
väsentligen bygga på de statliga PTl och STAK och knytas till AMS, även om del
får en självständig ställning genom en delegalionsslyrelse. 1 denna föreslås
generaldirektören för AMS bli ordförande. Styrelsen i övrigt föreslås få en
bred samhällelig representation med företrädare för arbetsmarknadens parter,
handikapprörelsen, arbelarskyddsstyrelsen. socialstyrelsen,
kriminalvårdsstyrelsen, riksförsäkringsverket, skolöverstyrelsen,
universitets- och högskoleämbetet, landstingsförbundet och svenska kommunförbundet.
1 två motioner (nr 1033 och 2042) har föreslagils all
delta centrala institut skall förläggas till Göleborg. Mot vad som där anförs
vill vi framhålla följande argument för all del centrala institutet föriäggs
lill stockholmsregionen.
-
Organisalionsförslaget
innebär inte bildandet av etl nyll institut ulan endasl alt verksamheterna vid
PTl och STAK samordnas och vidgas utöver nuvarande inriktning. Del är således
viktigt att konstalera all vad det här i första hand är fråga om är en ändring
av huvudmannaskapet för redan existerande statliga instilut.
-
1 enlighel med
förslagel skall verksamhelen vid del cenlrala institutet främsl ha en
sammanhållande och samordnande funktion av den metodutveckling och den
personalutbildning som skall bedrivas vid de regionala AMI-institulen i hela
landel. Elt av motionärernas argumentyör en lokalisering av del cenlrala
inslitutel till Göteborg är denna regions stora behov av
sysselsättningsskapande ålgärder och av utredning och forskning för all lösa länels
problem. Enligt NYR:s förslag kunde de anförda exemplen (nedläggningshotade
förelag) ses jusl som sådana problem som skall lösas inom ramen för länens
AMI-inslilul.
-
Planläggningen
för det centrala institutets arbetsuppgifter måsle ske i nära kontakt med AMS.
NYR förordar all en enhet inom AMS skall samverka med det centrala institutet i
frågor som rör särskilt metodutveckling och personalutbildning.
-
En viktig
uppgift för del cenlrala inslilulel är även dokumentation av utvecklings- och
forskningsinsatser och övrig forskningsbevakning och forskningsinformation.
Dokumenlationsfrågorna bör med fordel kunna samordnas med den dokumentation som
nu byggs upp inom Arbetslivscenlrum och STU:s miQölaboralorium (Styrelsen för
teknisk utveckling), Stockholm.
-
Etl nära
samarbele med en rad myndigheter föriagda till Stockholm ligger inom del
cenlrala institutets uppgifter. Bland dessa kan nämnas UHÄ. SÖ,
Socialstyrelsen, RFV och många handikapporganisationer.
-
Ett nära
samarbete sker för närvarande med institutioner inom Stockholms universitet.
Delta samarbete bör i framliden utvidgas. I Stockholm är förutsättningarna
särskilt goda för ett samarbete rörande bete-
Prop. 1978/79:216 44
endevetenskapliga
frågor då etl särskilt "Beteendevelenskapligt centrum" nu inrättas
här. Forskningsgrupper finns för närvarande vid universitelel. t.ex. vid
Psykologiska institutionen, som driver projekt av inlresse för förståelse av
ungdomars anpassning, studie- och yrkesval. Vidare finns bl.a. vid Pedagogiska
inslilulionen grupper som sysslar med forskning rörande invandrarfrågor samt
handikapp-problem.
- PTI:s nuvarande lokaler bör vara väl lämpade fördel
cenlrala insiitutet. De är rymliga och ändamålsenligt utrustade, bl.a. med
reprocentral och arkiv.
- Säväl inom PTl som STAK är personalen bosalt inom
storstadsregionen. En grundförutsättning i propositionen för det centrala
insiitutet är att verksamhelen byggs upp på den samlade erfarenheten hos
personalen vid dessa institutioner. Detla lorde inte kunna bli möjligt om del
cenlrala insiitutet förläggs långt utanför slorstockholmsområdel.
- Övergångssvårighelerna i samband med den föreslagna
omorganisationen blir orimligt slora om man inte slår vakt om redan
existerande kontakter och samverkan, framför alll i relation lill AMS/LAN,
genom att ge del centrala institutet även lokal närhet till dessa
administrativa enheter.
- Med hänsyn lill ovanstående vill vi bestämt förorda
atl det centrala institutet förläggs till Stockholmsområdet.
Skövde
kommuns skrivelse
Regeringen har i prop. 1978/79:73 bl.a. föreslagit
att elt centralt instilut föl metodutveckling och forskning med inriktning på
yrkesinriktad rehabilitering inrättas. Arbetsmarknadsutskottet har vid
behandling av ärendet förordat atl frågan om lokalisering av det centrala
institutet bör prövas i särskild ordning vilket också riksdagen har beslulal.
Med anledning härav hemställer kommunstyrelsen att
Skövde kommun prövas som lokaliseringsort för den planerade verksamhelen. Som
skäl härför får kommunstyrelsen anföra föQande.
1. Skövde utgör huvudort och primärt centrum i
Skaraborgs län enligt gällande orlsklassificering. För att utveckla kommunen i
ett regionalpolitiskt perspektiv har slora ansträngningar under åren inriktats
på att erhålla utlokalisering av statlig verksamhet till kommunen. Kommunen har
trots delta ej kommii i fråga vid utlokalisering av de statliga verken.
2. Ortsslrukturen i Skaraborgs län skiljer sig från
andra län genom sin flerkärnighet dvs. länels primära centmm kompletteras med
regionala centra. Dessa orler som i huvudsak finns inom en iremilsradie från
Skövde ingår inom de små avstånden i en gemensam arbetsmarknads- och bostadsregion
med ell sammanlagt befolkningsunderiag om ca 120000 innevånare vilket givelvis
ger underlag för en god service. När Skövde lidigare prövats i
lokaliseringssammanhang lorde alltför slor hänsyn tagits lill enbart
Prop.
1978/79:216 45
kommunens befolkningsunderlag och mindre vikt lagts vid
den väl fungerande region i vilken Skövde utgör centrum.
3. Vid en bedömning av arbetsmarknadsläget i kommunen kan
ell behov
av ökad differentiering och behov av ytterligare arbetstillfällen för lång-
lidsutbildade konstateras. Kommunens näringsliv domineras av AB Vol
vo-Skövdeverken som sedan 1974 minskal antalel anställda med ca 1000
från 4 500 till 3 500. Genom alt företaget ingår i Volvokoncernen saknas
vissa administrativa funktioner som tillhör ett huvudkontor. Genom Vol
vo-Skövdeverkens dominans finns få andra industriföretag av belydelse
och kommunens beroende av förelagels utveckling är stort. Etl av de övri
ga större företagen, AB Gullhögen, har genom försäQning till Cemenla för
lorat sin huvudkonlorsfunktion. Tekokrisen har drabbat etl annat av de
större industriföretagen. Brason Konfektion AB. där samtliga anställda fri
ställts.
Länsarbetsnämndens allmänna arbetsmarknadsbedömningar för
det närmaste året visar inte på någon markant förbättrad arbetsmarknadssituation.
I de långsiktiga bedömningama inom länsplaneringen har länsstyrelse och kommun
tvingats lill drastiska nedskärningar av tidigare prognoser. För att kunna få
en fortsall positiv utveckling av kommunens/regionens arbetsmarknad är det
synneriigen väsentligt all kommunen får etl liUskoti av arbetstillfällen. Det
är också avgörande alt arbetstillfällen inom den administrativa sektorn
tillkommer, då det skulle medföra ökad differentiering och fler valmöjligheter
på arbetsmarknaden.
4. Skövde kan genom etl centralt läge erbjuda goda
kommunikationer
med övriga delar av landel. Med Stockholm och Göleborg finns i dag t.ex.
en lågförbindelse per limme vilkel torde vara av vikt med tanke på verk
samhetens art i del planerade institutet.
Del finns också skäl alt nämna atl Skövde utgör en
utbyggnadsorl för högskoleutbildningen.
5. Kommunen är beredd alt medverka lill atl erforderliga
lokaler för
verksamheten framtages. Del är också kommunens avsikt atl medverka lill
en god lösning av bostadsfrågan för de anställda.
Med hänvisning lill vad som ovan redovisats är del
kommunens förhoppning att en positiv prövning av Skövde som lokaliseringsort
för del cenlrala insiitutet för metodutveckling och forskning avseende
yrkesinriktad rehabilitering kommer till stånd.
Prop. 1978/79:216 46
Innehåll Sid.
Propositionen
...................................................... 1
Propositionens
innehåll ......................................... I
Bakgrund
........................................................... 2
Föredragandens
överväganden ............................... 4
Hemställan
....................................................... 10
Beslut
............................................................. 10
Bilagor
Bilaga 1. Skrivelse från nya utredningen
om yrkes
inriktad rehabilitering m.m. (NYR) ......... 11
Bilaga
2. Inkomna skrivelser lill NYR ................... 31
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
15 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (15)
15 kopplingar i 12 dokument.
- Skr. 1981/82:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen i texten
- Bet. 1980/81:AU21 om arbetsmarknadspolitiken s. 131 i texten
- Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten
- Skr. 1980/81:102 1980/81:102 s. 58 · s. 59 i texten
- Bet. 1979/80:AU11 Med anledning av propositionen 1979/80:25 med förslag om medelsanvisning på tilläggsbudget I för budgetåret 1979/80 m. m. såvitt angår bilaga 9, arbetsmarknads… s. 3 i texten