med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79
137 sidor, varav 109 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 109 av 137 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:25, med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79
Dokumentets text
Regeringens proposition
1978/79:25
med
förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79;
beslutad
den 2 november 1978.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har
upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd och det
ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.
På
regeringens vägnar OLA ULLSTEN
INGEMAR MUNDEBO
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås utgifter m. m. på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetår.
De anslag som begärs uppgår till ca 1908 milj. kr.,
varav ca 1019 milj. kr. på driftbudgeten och 889 milj. kr. på kapitalbudgeten.
De största anslagen på driftbudgeten föreslås gå till energibesparande åtgärder
inom bostadsbeståndet. Statsföretag AB samt byggande av statliga vägar. De
största anslagen pä kapitalbudgeten föreslås gå till Studiemedelsfonden och lån
till AB Statens Skogsindustrier.
1 Ri/csdagen 1978/79. 1 saml. Nr 25
Prop.
1978/79:25
Prop. 1978/79:25 2
Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1978-11-02
Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe,
Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Bhx, Cars, Gabriel Romanus,
Tham, Bondestam
Föredragande: statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström,
Friggebo, Wirtén, Huss, Wahlberg, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix,
Gabriel Romanus, Tham, Bondestam.
Proposition med förslag om tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79
Statsråden föredrar förslag till
riksdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1978/79. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp.
departement.
Statsrådet Mundebo anför: I prop.
1978/79: 8 har föreslagits att 300 milj. kr. anvisas till teckning av aktier i
Sveriges Investeringsbank AB. I prop. 1978/79: 18 har föreslagits att 2,2 milj.
kr. anvisas till materialbidrag m. m. för energistudiecirklar. Vidare har i
prop. 1978/79: 26 föreslagits att 490 milj. kr. anvisas för ett särskilt
statsbidrag till kommuner och landstingskommuner avseende första halvåret
1979. Regeringen har i prop. 1978/ 79:23 föreslagit att 4 milj. kr. anvisas för
övertagande av aktierna i Nora Bergslags Järnvägs AB.
Regeringen föreslär vidare denna
dag i prop. 1978/79:49 att 3640 milj. kr. anvisas för vissa varvsfrågor. Vidare
föreslår regeringen i prop. 1978/ 79:50 om inriktningen av den ekonomiska
politiken bl. a. att ytterligare medel anvisas för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder och höjda barnbidrag.
De ytterligare medelsbehov som nu
kan överblickas bör sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79. Skulle
anslagsframställningar dämtöver på tilläggsbudget för innevarande budgetår visa
sig ofrånkomliga bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att besluta om anslag m. m. på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 i enlighet med de
förslag som föredragandena har lagt fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas
överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad
föredragandena har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena
har hemställt om.
Regeringen förordnar att de
anföranden som redovisas i underprotokollen och en sammanställning över de
anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 1-14.
Prop.
1978/79:25
Bilaga
1
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-11-02
Föredragande:
statsrådet Sven Romanus
Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser
justitiedepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ANDRA
HUVUDTITELN
D.
Domstolsväsendet m. m.
[1]
D 5. Utrustning till domstolar m. m. Under denna rubrik har i statsbudgeten
för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 3 320000 kr.
Reservationen frän budgetåret 1977/78 uppgick till 2 154 104 kr.
Sedan
anslagsberäkningen för budgetåret 1978/79 avslutades har behov uppkommit av
medel för inredning och utmstning av Ängelholms tingsrätt i samband med
ombyggnad av tingsrättens lokaler (jfr prop. 1977/78:125 bil. 1, JuU 1977/78:
35, rskr 1977/78: 281). Kostnaderna för detta beräknas till 650000 kr. Vidare
behövs under innevarande budgetår medel för en ny telefonväxel till Stockholms
tingsrätt. Kostnaden för telefonväxeln uppgår till 1,3 milj. kr. Jag hemställer
att regeringen föreslår riksdagen
att riil Utrustning till domstolar m. m. på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av
1950000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II.
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[2]
1. Polishus m. m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande
budgetår anvisats ett investeringsanslag av 40 milj. kr. Vid budgetårets
ingång fanns en behållning av ca 50 milj. kr. under anslaget.
Från
anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för i första
Prop. 1978/79:25 4
hand polisen samt kostnader för inlösen av polishus som
har uppförts efter kommunala eller enskilda åtaganden. För de enskilda
byggnadsobjekten ."örs separata kostnadsramar upp i den investeringsplan
som finns upptagen under anslaget.
Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndiganden (prop.
1976/ 77:100 bil. 2, FiU 1976/77:10, rskr 1976/77:133 och prop. 1977/78:100
bil. 2, FiU 1977/78:16, rskr 1977/78:227) den 1 juni och den 31 augusfi 1978
beslutat om vissa sysselsättningsskapande åtgärder under budgetåren 1977/78 och
1978/79. Besluten innebär bl. a. att från förevarande investeringsanslag får -
utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit - bestridas utgifter
med högst 53,4 milj. kr. resp. 56,3 milj. kr.
Regeringen har den 8 juni 1978 uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad av förvaltningsbyggnad i Norrtälje, om-
och tillbyggnad av förvaltningsbyggnad i Hagfors samt nybyggnad av
förvaltningsbyggnad i Lindesberg. Ny förvaltningsbyggnad i kv. Tullen i
Norrtälje omfattar ca 5 000 m rumsarea och är avsedd för polisen, lokal
skattemyndighet samt åklagar- och kronofogdemyndigheterna. Kostnaderna för
projektet har beräknats till 20,5 milj. kr. Lokalplaneringen i Hagfors omfattar
dels en ombyggnad, dels en tillbyggnad om ca 3 200 m rumsarea. Lokalerna är
avsedda för polisen, lokal skattemyndighet, kronofogdemyndighet samt
fastighetsbildningsmyndighet. Kostnaderna har beräknats till 15,4 milj. kr.
Nybyggnad av förvaltningsbyggnad i kyrkokvarteret Lindesberg omfattar ca 4000 m
mmsarea och är avsedd för poHsen, lokal skattemyndighet samt åklagar- och
kronofogdemyndigheterna. Kostnaderna har beräknats till 17,5 milj. kr. Samtliga
kostnader har angetts i prisläget den 1 april 1977.
Regeringen har vidare den 21 september 1978 uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad av förvaltningsbyggnader i Ljungby,
Enköping och Ludvika.
Ny förvaltningsbyggnad i kv. Norra Ljungkullen i Ljungby
omfattar ca 3 800 m mmsarea avsedd för polisen och åklagarmyndigheten. Kostnaderna
för projektet har beräknats till 16,7 milj. kr. Nybyggnad av förvaltningsbyggnad
(rättscentrum) i kv. Muraren i Enköping omfattar ca 5000 m rumsarea och
lokalerna är avsedda för polisen, tingsrätten, åklagar- och
kronofogdemyndigheterna samt lokal skattemyndighet. Kostnaderna har beräknats
till 21 milj. kr. Ny förvaUningsbyggnad i kv. Tjädern i Ludvika omfattar ca
4400 m rumsarea och är avsedd för polisen, åklagar- och kronofogdemyndigheterna
samt lokal skattemyndighet. Kostnaderna har beräknats till 18,6 milj. kr.
Samtliga kostnader har angetts i prisläget den 1 april 1978.
Med hänvisning till vad jag har redovisat i det föregående
bör följande nya kostnadsramar i 1 000-tal kr. föras upp i investeringsplanen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:25
Byggnadsobjekt
Kostnadsram
Beräknad medels-
Bygg-
Färdig-
förbrukning
start
ställande
1977-04-01
1978-04-01
år-mån.
år-mån.
1 1 1 ~l/*T \J 1
1 7 »
*J \rT \J i
1978/79
1979/80
Förvaltningsbyggnad
i
Norrtälje
20500
22 750
12000
7300
78-08
79-11
Förvaltningsbyggnad
i
Hagfors, om- och
tillbyggnad
15400
17100
5000
10000
78-12
80-07
Förvaltningsbyggnad
i
Lindesberg
17500
19400
9000
8000
78-10
79-12
Förvaltningsbyggnad
i
Ljungby
16700
1500
11000
79-02
80-05
Förvaltningsbyggnad
i
Enköping
-
21000
5 000
13000
78-12
80-09
Förvaltningsbyggnad
i
Ludvika
-
18600
4000
10000
78-12
80-05
För att slutligt bestrida
kostnaderna för ovanstående objekt förordar jag att 109,7 milj. kr. utöver
tidigare anvisat belopp anvisas på tilläggsbudget I för innevarande budgetår.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta
om byggnadsarbeten för polis
väsendet m. m. inom de kostnadsramar som jag har förordat i det
föregående,
2. till Polishus m. m. på
rilläggsbudget I till statsbudgeten för bud
getåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 109700000 kr.
[3j 2. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet. Under denna
rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
investeringsanslag av 5,7 milj. kr. Behållningen under anslaget var vid
ingången av budgetåret ca 2,9 milj. kr.
Från anslaget bestrids utgifter för
investeringar i byggnader för domstolsväsendet.
Regeringen har med stöd av
riksdagens bemyndiganden (prop. 1976/ 77:100 bil. 2, FiU 1976/77:10, rskr
1976/77:133 och prop. 1977/78: 100 bil. 2, FiU 1977/78: 16, rskr 1977/78:227)
den I juni och den 31 augusti 1978 beslutat om vissa sysselsättningsskapande
åtgärder under budgetåren 1977/78 och 1978/79. Besluten innebär bl. a. att
anslaget Byggnadsarbeten för domstolsväsendet får belastas med sammanlagt 18,4
milj. kr. utöver vad som tidigare medgivits.
1 beslut den 29 juni 1978 har
regeringen uppdragit ät byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 8,6 milj.
kr. i prisläget den 1 april 1978 utföra nybyggnad för Uppsala läns norra
tingsrätt m. m. i Tierp. Nybyggnaden, som omfattar en totalarea av ca 3 000 m,
kommer att innehålla lokaler även för lokala skattemyndigheten.
Regeringen har vidare i beslut den 14 september 1978
uppdragit åt
Prop. 1978/79:25 6
byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 9,8 milj, kr.
i prisläget den I april 1978 utföra om- och tillbyggnad för Falu tingsrätt.
Totalarean för projektet uppgår till ca 3 000 m'''.
Med hänsyn till vad jag har anfört
bör följande kostnadsramar i 1 000-tal kr. föras upp i investeringsplanen.
Byggnadsobjekt
Kostnadsram 1978-04-01
Beräknad medelsförbrukning
1978/79 1979/80
Byggstart - år-mån.
Färdigställande år-mån.
Uppsala
läns
8600
5000
2000
78-09
79-10
norra
tingsrätt, nybyggnad
Falu tingsrätt, om- och tillbyggnad
9800
3 000
5000
79-01
80-12
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta
om vissa byggnadsarbeten för
domstolsväsendet inom de kostnadsramar som jag har förordat i
det föregående,
2. till Byggnadsarbeten för
domstolsväsendet på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett investerings
anslag av 18400000 kr.
[4] 3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. Under
denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
investeringsanslag av 10,7 milj. kr. Behållningen under anslaget var vid
ingången av budgetåret ca 32,4 milj. kr.
Från anslaget bestrids utgifter för
fastighetsförvärv och större byggnadsföretag inom kriminalvården.
Regeringen har med stöd av
riksdagens bemyndiganden (prop. 1976/ 77:100 bil. 2, FiU 1976/77:10, rskr
1976/77: 133 och prop. 1977/78:150 bil. 2, FiU 1977/78: 16, rskr 1977/78:227)
den I juni och den 31 augusti 1978 beslutat om vissa sysselsättningsskapande
åtgärder under budgetåren 1977/78 och 1978/79. Besluten innebär bl. a. att
anslaget får belastas med sammanlagt 17 190000 kr. utöver vad som tidigare
medgivits.
I beslut den 8 juni och den 7
september 1978 har regeringen uppdragit åt kriminalvårdsstyrelsen att utföra
nybyggnader vid kriminalvårdsanstalterna Tillberga och Tygelsjö. Regeringen
har vidare uppdragit åt styrelsen att utföra smärre ny- och ombyggnadsarbeten
vid ett flertal kriminalvårdsanstalter till en sammanlagd kostnad av 8190000
kr. Som en följd härav bör den i investeringsplanen upptagna kostnadsramen
Diverse objekt höjas med 8 190000 kr. till 29782000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:25 7
I gällande investeringsplan finns
uppförd en kostnadsram för nybyggnad av lokalanstalt i Borås. För förvärv av
mark för denna nybyggnad bör den i investeringsplanen uppförda kostnadsramen
Fastighetsförvärv höjas med 4 750000 kr. till 13 815 000 kr. Grovkonfektions
verkstaden vid kriminalvårdsanstalten Kalmar har förstörts genom brand. En ny
verkstad bör byggas för en kostnad .iv 2,6 milj. kr. Jag räknar med att de
utgifter som hänger samman med dessa åtgärder kan bestridas av tillgängliga
medel under anslaget.
Med hänsyn till vad jag har anfört
i det föregående bör följande kostnadsramar i 1 000-tal kr. föras upp i
investeringsplanen.
Byggnads-
Kostnads-
Beräknad
me-
Bygg-
Färdig-
objekt
ram
delsförbrukning
start
ställande
1977-04-01
år-mån.
år-mån.
ly 1 /-ut-ui
1978/79
1979/80
Fastighets-
förvärv
13815
4 750
4641
Kalmar,
verkstad
2600
1100
1500
79-03
79-12
Tillberga,
fritids-
byggnad
2300
1000
1300
78-10
79-07
Tillberga,
förråd,
skärmtak
2500
1000
1500
78-10
79-05
Tygelsjö,
köks-,
matsals-
och admi-
nistrationsbyggnad
4200
2000
2200
78-11
79-11
Diverse
objekt
29782
5655
2535
-
-
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta
om vissa byggnadsarbeten för
kriminalvården inom de'kostnadsramar som jag har förordat i det
föregående,
2. till Vissa byggnadsarbeten för
kriminalvården på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett investerings
anslag av 17190000 kr.
Prop.
1978/79:25
Bilaga
2
Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-11-02
Föredragande:
statsrådet Blix
Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser
utrikesdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TREDJE
HUVUDTITELN
A.
Utrikesdepartementet m. m.
A 8. Kommittéer m. m. På statsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik förts upp ett
reservationsanslag av 300000 kr.
Regeringen
har med beslut 1978-06-29 fastställt direktiv för en utredning om
utrikesrepresentationen (Dir 1978:70). Med stöd av regeringens beslut har en
särskild utredare tillkallats samt sekreterare, sakkunniga och experter
förodnats. Utredningens uppgift är att göra en samlad översyn av
utrikesrepresentationens resurser med syfte bl. a. att rationalisera dess
allmänna organisation och verksamhet.
För att bestrida kostnaderna för utredningen
erfordras tilläggsmedel om 500000 kr. för innevarande budgetår.
Regeringen har med beslut 1978-05-11 fastställt
direktiv (Dir 1978: 45) för en utredning om formerna för stiftelsens Stockholms
internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) framtida verksamhet. Med stöd
av regeringens beslut har en särskild utredare tillkallats samt sakkunniga,
expert och sekreterare förordnats. Utredningen har till uppgift att undersöka
hur SIPRLs karaktär av internationellt institut bäst kan vidmakthållas med
hänsyn till de förändrade förhållanden för institutets verksamhet som uppstått
till följd av utvecklingen på arbetsrättens område i Sverige.
För att bestrida kostnaderna för utredningen
erfordras tilläggsmedel om 150000 kr. för innevarande budgetår.
För att bestrida vissa kostnader för den i
september innevarande år avslutade utredningen om det svenska kultur- och
informationsutbytet med utlandet ("SIK-utredningen") beräknar jag ett
behov av tilläggsmedel om 150000 kr. för innevarande budgetår.
Med hänsyn till vad jag ovan har anfört hemställer
jag att regeringen föresfår riksdagen
att till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 800000
kr.
Prop.
1978/79:25 H
Bilaga 3
Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-11-02
Föredragande:
statsrådet De Geer
Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser
försvarsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FJÄRDE
HUVUDTITELN
H.
Övrig verksamhet
[1]
H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i
FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 1956:179, rskr 1956:539). Därefter har
årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet.
Medel för de årliga utgifterna inom Sverige för att
rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan m. m. anvisas
sedan budgetåret 1965/66 under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst.
Medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges
ständiga representation i FN samt - fr. o. m. den 1 juli 1967 - för
observatörer i FN-tjänst anvisades budgetåren 1965/66-1971/72 under
reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m.m. Fr.o.m. budgetåret
1972/73 har medel för FN-styrkomas verksamhet utom Sverige anvisats under
anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.
Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet
hittills anvisats 1 009265 000 kr. på tilläggsstat och tilläggsbudget. Därav
har 71 milj. kr. anvisats för att täcka utgifterna för FN-styrkan på Cypern, FN-styrkan
i Mellersta Östern och FN-observatörer under tiden januari-juni 1978 samt för
vissa oförutsedda utgifter (prop. 1977/78:125 bil. 3, FöU 1977/78:23, rskr
1977/78:286).
Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatta av
FN. Intill den 1 juli 1978 har från FN influtit 495 866549 kr. Sveriges fordran
hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår till 9726080 kr. Ersättningar som
flyter in från FN tillgodoförs statsbudgetens inkomsttitel Övriga diverse
inkomster.
Genom
beslut i april 1978 har tiden för den svenska FN-insatsen i
Prop. 1978/79:25 12
Mellersta Östern förlängts t.o. m. den 24 oktober 1978.
Utgifterna beräknas till ca 6,4 milj. kr. för månad eller för tiden
juli-december 1978 sammanlagt 38,5 milj. kr.
Genom beslut i juni 1978 har tiden
för den svenska FN-insatsen på Cypern förlängts t. o. m. den 15 december 1978.
Utgifterna beräknas till ca 4,2 milj. kr. för månad eller för tiden
juh-december 1978 sammanlagt 25 milj. kr.
En allmän medelsreserv av 1,5 milj.
kr. bör beräknas med hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare
kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av
kontingenterna.
Antalet observatörer i FN-tjänst
uppgick den 1 juli 1978 till 41. Medelsbehovet för dessa kan beräknas till
500000 kr. för månad eller för tiden juli-december 1978 sammanlagt 3 milj. kr.
Vid utgången av juni 1978 kvarstod
en behållning av ca 8 milj. kr. under anslaget FN-styrkors verksamhet
utomlands.
Behovet av ytterligare medel för
FN-styrkors verksamhet i Mellersta Östern och på Cypern och för observatörer
uppgår alltså till (38,5-I-25 -I-1,5+3-8) 60 milj. kr. Medlen bör liksom
tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.
Under anslagsperioden kan
ofömtsedda beslut påverka FN-styrkors verksamhet utomlands. Detta kan öka eller
minska de beräknade kostnaderna.
Med hänsyn till att många osäkra
faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i
fortsättningen förskottsvis täcka utgifter för detta ändamål från anslaget tiU
oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors
verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få tas upp senare..
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till FN-styrkors verksamhet
utomlands på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa
ett reservationsanslag av 60000000 kr.
[2] H 10. Övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag
i prop. 1953:234 anvisade riksdagen (SU 1953:196, rskr 1953:431) på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1953/54 under Qärde huvudtiteln
ett reservationsanslag av 5 milj. kr. till övervaknings- och
repatrieringskontingenten i Korea.
Den svenska
repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag den I mars 1954.
Övervakningskontingentens uppdrag står alltjämt kvar men personalen har
minskats avsevärt och uppgår nu till sju personer mot omkring 90 år 1955.
För övervakningskontingentens
fortsatta verksamhet har riksdagen under anslaget Svenska
övervakningskontingenten i Korea, fr. o. m. budget-
Prop. 1978/79:25 13
året
1972/73 benämnt Övervakningskontingenten i Korea, anvisat sammanlagt 25 820000
kr. Ofr prop. 1977/78:25 bil. 3, FöU 1977/78:6, rskr 1977/78:82). Hittills har
alltså anvisats 30820000 kr. för ifrågavarande ändamål. De medel som anvisades
senast beräknades täcka utgifterna för kontingentens verksamhet t. o. m. juni
1978.
Det kan inte bedömas hur länge övervakningskontingenten
i Korea behöver fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid
beräknas för tiden t.o.m. utgången av budgetåret 1978/79. Jag anser att
kontingentens personalstyrka under budgetåret 1978/79 kan minskas med en
person.
För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett
medelsbehov av 135 000 kr. för månad. Vid utgången av budgetåret 1977/78 fanns
ett underskott på ca 167000 kr. under anslaget. Anslagsbehovet för budgetåret
1978/79 uppgår därför till (1620000+167000), avrandat 1,8 milj. kr. Medlen bör
liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.
Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1978/79
måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa
utgiftsposter samt möjligheten av att kontingentens verksamhet avvecklas. Ett
eventuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget
till oförutsedda utgifter. Frågan om att täcka utgifter som förskottsvis
belastar detta anslag bör få tas upp senare.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Övervakningskontingenten i Korea på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 1800000 kr.
KAPITALBUDGETEN
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
[3]
1. Statens datamaskinfond: Försvarets delfond: Anskaffning av datamaskiner.
Under denna mbrik har på statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisats ett
investeringsanslag av 10 milj. kr. Under anslaget fanns den 1 juli 1978 en
behållning av 3019000 kr. För budgetåret 1978/79 har beräknats en
medelsförbrukning av 10290000 kr.
I prop. 1977/78: 100 (bil. 7 s. 76 och 326) anmälde
min företrädare att ett ställningstagande till att anskaffa datamaskinutmstning
för försvarets forskningsanstalt borde anstå till dess att det fanns underlag
för anskaffningen.
Regeringen har i maj 1978 bemyndigat statskontoret
att ingå avtal om köp av en datamaskin till försvarets forskningsanstalt inom
en kostnadsram av 5,9 milj. kr. exkl. mervärdeskatt. Jag förordar att för
detta ändamål
Prop.
1978/79:25 14
7
120000 kr. (inkl. mervärdeskatt) anvisas pä tilläggsbudget för innevarande
budgetår. 5 825000 kr. av beloppet bör inte belasta utgiftsramen för det
militära försvaret. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Statens datamaskinfond: Försvarets
delfond: Anskaffning av datamaskiner på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 7 120000 kr.
Prop.
1978/79:25 15
Bilaga
4
Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-11-02
Föredragande:
statsrådet Gabriel Romanus såvitt avser punkten 1; statsrådet Lindahl såvitt
avser punkten 2
Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser
socialdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FEMTE
HUVUDTITELN
B.
Allmän försäkring m. m.
[1]
Disposition av medel för delpensionsförsäkringen. Lagen (1975:380) om
delpensionsförsäkring trädde i kraft den 1 juli 1976. Därigenom infördes en
helt ny försäkringsform, som ger ersättning i form av delpension till arbetstagare
som fyllt 60 år och som minskar sitt förvärvsarbete enligt vissa regler (prop.
1975:97, SfU 1975: 15, rskr 1975: 222).
Försäkringen finansieras genom en särskild
socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna. Avgiften utgör 0,25% av
löneunderlaget och tillförs en fond som förvaltas av riksförsäkringsverket.
Enligt föreliggande prognoser kommer delpensionsfondens medel inte att helt
täcka utbetalningarna av delpensioner fr.o.m. andra halvåret 1978.
Riksförsäkringsverket har i betänkandet (Ds S 1977:9) Översyn av
delpensionsförsäkringen föreslagit bl. a. att avgiftsuttaget för tiden fr.o.m.
år 1979 höjs till 0,45% av löneunderlaget.
I avvaktan på ställningstagande till nämnda förslag
har regeringen genom beslut den 29 juni 1978 medgivit att
riksförsäkringsverket får disponera medel från inkomsttiteln Alla Skatt på
inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. för tillfällig
överföring till fonden för delpensionsförsäkring i den mån uppburna
socialförsäkringsavgifter till del-pensionsförsäkringen inte täcker löpande
pensionsutbetalningar. Riksförsäkringsverket skall snarast möjligt efter
utgången av varje kalenderkvartal till regeringen redovisa delpensionsfondens
ackumulerade skuld till
Prop.
1978/79:25 16
statsverket. Till skulden hänföriiga medelstransakrioner
skall särredovisas under inkomsttiteln.
Riksförsäkringsverket har nyligen
rapporterat, att delpensionsfondens skuld till statsverket uppgick till drygt
64 milj. kr. vid utgången av tredje kvartalet 1978.
Regeringens åtgärd i frågan bör anmälas för riksdagen.
Jag hemställer att regeringen
ger riksdagen till känna vad jag har anfört i det
föregående.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[2] 9. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala. I
statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett
investeringsanslag av 15,5 milj. kr.
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
Kommittén för akademiska sjukhusets
i Uppsala utbyggande har i december 1977 fått i uppdrag att utföra
projektering t.o.m. förslagshandlingar för en nybyggnad för det kliniskt
patologiska centrallaboratoriet vid akademiska sjukhuset.
Nybyggnaden avses bli placerad på
området för arméns kompaniofficersskola (AKS-området). Huset som avses byggas
i fem våningsplan föreslås få förbindelse med nuvarande sjukhusområde genom en
kulvert, som är ansluten till sjukhusets huvudkulvertsystem.
Verksamheten i nybyggnaden avses
kunna påbörjas under tiden som de militära enheterna är kvar på området. De
militära enheterna kommer sedan att i allt väsentligt ha flyttat ut vid utgången
av år 1983.
Vissa övergångsanordningar måste
vidtas bl. a. för att störningar i verksamheten inte skall uppstå för de
militära enheterna eller för sjukhuset. Dessa anordningar samt anläggande av
kulvert och erforderliga markarbeten för att friställa området bör påbörjas
redan i början av år 1979. Uppförandet av nybyggnaden kan då starta under
vinterhalvåret 1979/80. Detta anses vara angeläget även från
arbetsmarknadssynpunkt.
Kostnaden för byggnadsföretaget
bedöms inte komma att överstiga 34,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 april
1978. Härav utgör ca 4,6 milj. kr. kostnaden för förberedande åtgärder. Statens
andel av byggnadskostnaderna är enligt gällande avtal 70%. Resterande andel
betalas av Uppsala läns landstingskommun.
Byggnadskommittén föreslår att den
får i uppdrag att genomföra erfor-deriiga förberedande åtgärder. Någon särskild
medelsanvisning utöver det
Prop. 1978/79:25 17
för
budgetåret 1978/79 anvisade investeringsanslaget till sjukhusets utbyggande
erfordras inte.
Föredraganden
Såsom redovisats i prop. 1977/78: 100 (bil. 8 s.
232, SoU 1977/78: 25, rskr 1977/78: 188) har byggnadskommittén fått i uppdrag
att utföra projektering t. o. m. förslagshandlingar av nybyggnad för det
patologiska centrallaboratoriet vid akademiska sjukhuset i Uppsala.
Byggnadskommittén föreslår nu att den får i uppdrag att redan i början av år
1979 påbörja förberedande åtgärder, som innefattar friställande av mark för
nybyggnaden, anläggande av kulvert samt utförande av vissa
övergångsanordningar.
Regeringen
kan inte slutligt pröva byggnadsföretaget förrän projekteringen har avslutats.
Riksdagens bemyndigande för regeringen att ge uppdrag om de förberedande
åtgärderna bör emellertid inhämtas redan nu för att möjlighet skall finnas att
sätta igång arbetena under våren 1979.
Ytterligare medel utöver
vad som beräknats under investeringsanslaget erfordras inte. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att lämna byggnadsuppdrag
om förberedande åtgärder, innefattande vissa övergångsanordningar, för
uppförande av en nybyggnad för det patologiska centrallaboratoriet vid
akademiska sjukhuset i Uppsala.
2 Ritisdagen 1978/79. I saml. Nr 25
Prop.
1978/79:25 19
Bilaga
5
Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-11-02
Föredragande:
statsrådet Bondestam
Anmälan
till tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
SJÄTTE
HUVUDTITELN
B.
Vägväsendet
[1]
B 3. Byggande av statliga vägar. Under rubriken Byggande av statliga vägar har
på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av
900 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
Med stöd av riksdagens bemyndiganden (prop.
1976/77: 100 bil. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133 samt prop. 1977/78: 100
bil. 2, FiU 1977/ 78:16, rskr 1977/78: 227) har regeringen vid tvä tillfällen
beslutat att statens vägverk från reservationsanslaget Byggande av statliga
vägar får - utöver vad i annat sammanhang har föreskrivits bestrida utgifter
med sammanlagt högst 238,5 milj. kr. Sålunda har regeringen den 1 juni 1978
beslutat att statens vägverk får bedriva sysselsättningsskapande
vägbyggnadsverksamhet i Norrbottens län för ett belopp av högst 30,5 milj. kr.
Regeringen aviserade i anslutning till sina
ekonomisk-politiska bedömningar i prop. 1977/78:150 åtgärder för vägnätet i
det inre stödområdet inom en kostnadsram av 85 milj. kr. Den 1 juni 1978 har
regeringen föreskrivit att statens vägverk får bedriva vägbyggnadsverksamhet
med särskild inriktning på att förbättra betingelserna för näringslivets
transporter i inre stödområdet med i huvudsak följande fördelning.
Län
Statliga vägar
Bidrag till byggande
kr.
av enskilda vägar kr.
Värmlands
4400000
524 000
Kopparbergs
7400000
1 446 000
Gävleborgs
5 000000
1860000
Västemorrlands
6900000
750000
Jämtlands
8 500000
525000
Västerbottens
30900000
605 000
Norrbottens
14900000
1290000
Summa
kr.
78000000
7000000
Regeringen har vidare genom beslut
den 31 augusti 1978 föreskrivit att statens vägverk får använda högst 130 milj.
kr. för sysselsättningsskapande vägbyggnadsverksamhet.
Arbetena skall bedrivas av statens
vägverk med arbetskraft som rekryteras i samråd med arbetsförmedlingen.
Tidpunkt för arbetenas igångsättande skall beslutas i samråd med
arbetsmarknadsstyrelsen.
Med stöd av vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Byggande av statliga vägar
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 238500000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
[2] B 7. Bidrag til! byggande av enskilda vägar. Under
denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett
reservationsanslag av 30 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
Med stöd av riksdagens
bemyndiganden (prop. 1976/77: 100 bil. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133
samt prop. 1977/78:100 bil. 2, FiU 1977/ 78: 16, rskr 1977/78:227) har
regeringen vid två tillfällen beslutat att från reservationsanslaget Bidrag
till byggande av enskilda vägar får - utöver vad regeringen i annat sammanhang
har föreskrivit - bidrag lämnas till sysselsättningsfrämjande
vägbyggnadsverksamhet för ett belopp av sammanlagt högst 12 milj. kr. Sålunda
har regeringen den 1 juni 1978 föreskrivit att bidrag med högst 7 milj. kr.
får lämnas till vägbyggnadsverksamhet med särskild inriktning på att förbättra
betingelserna för näringslivets transporter i inre stödområdet med den
huvudsakliga fördelning jag tidigare redogjort för under anslaget Byggande av
statliga vägar. Regeringen har vidare genom beslut den 31 augusti 1978
föreskrivit att bidrag får lämnas med högst 5 milj. kr. till
sysselsättningsskapande vägbyggnadsverksamhet.
Arbetena skall administreras av statens
vägverk och bedrivas med arbetskraft som rekryteras i samråd med vederbörande
arbetsförmedling.
Prop. 1978/79:25 21
Tidpunkt
för arbetenas igångsättande skall beslutas i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till byggande av enskilda vägar på
tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 12000000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
E.
Institut m.m.
[3]
E 3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning
m.m.
Med stöd av riksdagens bemyndiganden (prop. 1976/77:100 bil. 2, FiU 1976/77:10,
rskr 1976/77:133 och prop. 1977/78: 100 bil. 2, FiU 1977/ 78:16, rskr 1977/78:
227) har regeringen den 1 juni 1978 och den 31 augusti 1978 beslutat att
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut från reservationsanslaget
Utmstning m. m. får - utöver vad regeringen föreskrivit den 1 juni 1978 -
bestrida utgifter om högst 1 250000 kr. Medlen skall i sysselsättningsfrämjande
syfte användas för att bygga vattenförings-stationer i bl. a. Västerbottens
län. Arbetena skall bedrivas med arbetskraft som rekryteras i samråd med
arbetsförmedlingen. Tidpunkt för arbetenas igångsättande skall beslutas i
samråd med arbetsmarknadsstyrelsen. Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Utrustning m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1250000 kr.
[4]
E14. Transportstöd för Norrland ra. m. Som ett led i de regionalpolitiska
strävandena att utveckla näringslivet i Norrland jämte angränsande delar av det
allmänna stödområdet infördes år 1971 för en treårig försöksperiod ett
transportstöd i syfte att minska de kostnadsmässiga olägenheter som följer med
stora avstånd inom stödområdet (prop. 1970:84, SU 1970: 105, rskr 1970:271).
Riksdagen tog förnyad ställning till transportstödet år 1973 (prop. 1973:95,
TU 1973: 14, rskr 1973:250). Därvid utvidgades stödet bl. a. genom ett stöd
till transporter av vissa råvaror och halvfabrikat till ort inom stödområdet.
Härefter beslutade riksdagen att fraktbidrag för vissa pappersprodukter skulle
slopas fr. o. m. den 1 januari 1978 (prop. 1976/77:150, TU 1976/77:30, rskr
1976/77:341). Transportstödet i dess nuvarande form gäller under en
femårsperiod t. o. m. år 1978. F. n. pågår en utvärdering av nuvarande
bidragssystem. Jag har för avsikt att förelägga riksdagen förslag i anledning
av utvärderingen under våren 1979. Härigenom kan förslagen som berör
transportstödet samordnas med de förslag
Prop. 1978/79:25 22
som då framläggs om övriga regionalpolitiska medel.
1 avvaktan på riksdagens beslut föreslår jag att
giltighetstiden för transportstödet i dess nuvarande utformning utsträcks till
att omfatta tiden t. o. m. den 31 december 1979. Jag hemställer att regeringen
föreslår riksdagen
att godkänna förlängning av transportstöd för Norrland m.
m. som jag har förordat.
[5] E 15. Transportstöd för Gotland. Transportstödet för
Gotland omfattar enligt beslut av 1974 års riksdag (prop. 1974:140, TU 1974:27,
rskr 1974:347) såväl person- som godsbefordran i färjetrafiken på Gotland.
Enligt beslutet skall stödet gälla under en fyraårsperiod t.o.m. den 31 januari
1979. Jag har för avsikt att under våren 1979 för riksdagen redovisa en
utvärdering av stödet och eventuellt förslag till anpassning av detta.
Härigenom kan ställningstagande till transportstödet för Gotland samordnas med
ställningstagande till transportstödet för Norrland och övriga
regionalpolitiska medel.
Jag föreslår därför att
försöksperioden för transportstödet för Gotland i dess nuvarande utformning
förlängs till att omfatta tiden t.o.m. den 31 januari 1980.
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen
att godkänna förlängning av
transportstöd för Gotland som jag har förordat.
[6]. E 21. Investeringsbidrag till Rederi AB Gotland. 1
syfte att skapa förutsättningar för en tiilfredställande trafikförsörjning för
Gotland antog riksdagen år 1970 en lag om linjesjöfart på Gotland (prop. 1970:
175, 3LU 1970: 89, rskr 1970:463). Med stöd av denna lag erhöll Rederi AB
Gotland den 29 januari 1971 tillstånd att tills vidare i förvärvssyfte bedriva
sjöfart för gods- och personbefordran i regelbunden trafik mellan Gotland och
svenska hamnar utanför Gotland. Enligt lagen fastställer regeringen taxor och
turplaner i linjesjöfarten på Gotland.
För att skapa gynnsammare
betingelser för den nänngsgeografiska utvecklingen på Gotland infördes den 1
februari 1972 ett fraktstöd avseende de från Gotland utgående godstransporterna
i Rederi AB Gotlands färjetrafik med fastlandet (prop. 1971: 154, TU 1971: 28,
rskr 1971: 350). Samtidigt vidtogs en reducering av bolagets personbilstaxa.
Sedan dess har stödet förstärkts och utvidgats (prop. 1973:95, TU 1973:14, rskr
1973: 250, prop. 1974: 140, TU 1974: 27, rskr 1974: 347). Nuvarande
transportstöd omfattar såväl person- som godsbefordran i fårjetrafiken på
Gotland.
Gällande stöd innebär en
75-procentig reduktion i förhållande till bolagets grundtaxa såvitt avser
godstransporterna mellan Gotland och fastian-
Prop. 1978/79:25 23
det. I fråga om persontransporterna har stödet utformats
så att priset för en enkel resa med färja inte bör vara högre än priset för en
enkel andraklass-biljett på tåg för motsvarande sträcka. På Gotland bosatt
person erhåller 50% rabatt på de reducerade person- och personbilstaxorna. För
innevarande budgetår beräknas stödet uppgå till 28 milj. kr.
Med ändring i sitt beslut den 29
januari 1971 föreskrev regeringen den 22 september 1977 att det Rederi AB
Gotland meddelade tillståndet att bedriva regelbunden trafik mellan Gotland
och svenska hamnar utanför Gotland skall gälla till och med den 31 december
1981. För den tid fillstånd till linjesjöfart är meddelat Rederi AB Gotland har
i beslutet den 22 september 1977 angivits särskilda villkor för trafikens
bedrivande. Syftet med dessa villkor är att underlätta tillämpningen av
gällande principer för taxesättningen och transportstödet vad gäller Rederi AB
Gotlands koncessionstrafik.
Under den tid dessa villkor gäller
har staten rätt att utse en av ledamöterna i bolagets styrelse och en
suppleant för denne samt en av bolagets revisorer och en suppleant för denne.
För att rederiet skall kunna täcka
sitt behov av rörelsekapital för koncessionstrafiken bemyndigade riksdagen vid
1977/78 års riksmöte fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten
garantier för lån till Rederi AB Gotland infill ett belopp av 35 milj. kr.
(prop. 1977/78:25, TU 1977/78:7, rskr 1977/ 78:71). För lånegarantin ställdes
särskilda villkor bl. a. i fråga om säkerhet.
Trafikutvecklingen mellan Gotland
och fastlandet har varit mycket snabb och ständigt överstigit förväntad
utveckling. Antalet passagerare på Gotlandsbolagets färjor har ökat från 330000
är 1968 till 692 000 år 1977. För innevarande är beräknas antalet resande uppgå
till 770000. Antalet överskeppade fordon, som år 1968 uppgick till ca 110000,
beräknas vara dubbelt så stort under år 1978.
Trafikutvecklingen har mötts med
ökad fartygskapacitet och ett utökat antal reguljära turer. Härutöver har ett
stort antal extra turer satts in vid trafiktoppar. För att möta utvecklingen på
godstransportsidan har en lastfärja beställts. F. n. har Gotlandsbolaget fem
färjor insatta i koncessionstrafiken. De två största färjorna tar ca 1 700
passagerare och 300 bilar vardera.
För att kunna uppfylla kraven på en
tillfredsställande trafikförsörjning i fortsättningen bör beställningen av två
nya färjor tidigareläggas. De planerade färjorna får en kapacitet som
väsentligt överstiger de nuvarande två största färjornas i koncessionsflottan.
Tillsammans med den redan beställda lastfärjan kan genom det nya tillskottet i
kapaciteten skapas ett sådant utbud av transporttjänster att efterfrågan på ett
godtagbart sätt kan tillgodoses under överblickbar framtid.
Om beställningarna sker vid svenskt
varv skulle de dessutom verksamt bidra till sysslsättningen där. Jag anser att
det är angeläget dessa färjor tidigareläggs och att förutsättningar skapas
härför.
Prop.
1978/79:25 24
Genom en sådan åsamkas Gotlandsbolaget vissa
merkostnader. För dessa kostnader bör enligt min mening bolaget kompenseras.
Merkostnaderna för beställningen beräknar jag till 56 milj. kr. Jag avser att
senare återkomma i medelsfrågan.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna de riktlinjer för ekonomiskt stöd till
Rederi AB Gotland som jag i det föregående har förordat.
F.
Diverse
[7]
F 1. Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
m. m. Under denna mbrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp
ett anslag av 715 milj. kr.
I riksdagsbeslutet (TU 1977/78:19, rskr
1977/78:186) erinrades om ett regeringsbeslut den 26 januari 1978 med vissa
föreskrifter rörande SJ:s persontågstidtabeller från den 28 maj 1978. Enligt
detta skulle SJ iaktta återhållsamhet när det gällde att minska antalet
personförande tåg eller att i övrigt företa ändringar i tidtabellerna för
sådana tåg så att inte regionalpolitiska strävanden motverkades och så att
inte trafikförsöijningen påtagligt försämrades för skolelever och andra
trafikanter. Hinder skulle emellertid inte föreligga mot sådana ändringar som
var oundgängligen nödvändiga för en anpassning direkt eller indirekt till en
systematisering av tidtabellerna på huvudlinjerna eller som motiverades av ett
mycket stort trafikbortfall under senare år. Samråd skulle ske med berörda
länsstyrelser och kommuner.
Så snart tidtabellen för tidtabellsåret från den 28
maj 1978 fastställts skulle enligt beslutet SJ för regeringen redovisa dels
vilka tåg som kommit att dras in, dels vilka planerade indragningar och
förändringar som i anledning av detta beslut inte kommit att genomföras och dels
vilka konsekvenser det senare medfön med avseende på SJ:s driftekonomi. Förändringar
av såväl kostnader som intäkter skulle belysas. Affärsbanenätet och det
ersättningsberättigade bannätet skulle redovisas var för sig. Regeringen
skulle vidare förelägga riksdagen förslag om den driftersättning till SJ som
kunde föranledas av beslutet i fråga.
SJ:s planer på indragning av tåg får ses mot
bakgmnd av statsmaktemas beslut om driftersättning till SJ under budgetåren
1976/77 och 1977/78. SJ redovisade i skrivelser den 31 mars och den 5 juli 1978
vilka åtgärder i form av återinlagda tåg som vidtagits avseende tidtabellsåret
1978-1979 till följd av regeringsbeslutet samt de driftekonomiska
konsekvenserna härav. På det ersättningsberättigade bannätet uppgår merkostnaderna
till 9,6 milj. kr. och merintäktema till 1 milj. kr. Motsvarande siffror för
affärsbanenätet är
Prop. 1978/79:25 25
10,3
resp. 1,3 milj. kr. Härtill kommer kostnader för omarbetning av tidtabeller och
planer m. m. om 125 000 kr. Sammanlagt begär SJ ersättning med (9,6-1,0+ 10,3 -
1,3 + 0,1) 17,7 milj. kr.
Föredraganden
Regeringsbeslutet den 26 januari 1978 ledde till en
omarbetning av tågtidtabellen, innebärande bl. a. oförändrad persontågstrafik
i vissa regionalpolitiskt känsliga områden. På det trafiksvaga nätet avstod SJ
sålunda från att dra in ett stort antal tåg - bl. a. flera skohåg - på ett
20-tal linjer. På affärsbanenätet berördes bl. a. bandelarna Göteborg-Alingsås,
HässleholmLund och LångseleBräcke av beslutet. Trots vissa problem i arbetet
med tidtabellsplaneringen kunde SJ genomföra de förbättringar och
systematiseringar i tidtabellerna som urspmngligen planerats, i första hand vid
huvudlinjerna.
Under hänvisning till regeringsbeslutet och
riksdagens uttalande vid behandling av anslaget förordar jag att SJ erhåller
ersättning för den resultatförsämring som beslutet medför. Ersättning bör utgå
med av SJ begärt belopp, nämligen 17,7 milj. kr. Av ersättningen avser 8,6
milj. kr. icke lönsamma järnvägslinjer och 9,1 milj. kr. olönsamma tåg på
affärsbanenätet.
Med hänsyn till vad jag har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen
att till Ersättning till statens järnvägar för
drift av icke lönsamma Järnvägslinjer m. m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 17700000 kr.
Prop.
1978/79:25 26
KAPITALBUDGETEN
I.
STATENS
AFFÄRSVERKSFONDER
C.
Statens järnvägar
[8] 1. Järnvägar m.m. I en skrivelse den 5 juni 1978 har
statens järnvägar (SJ) hemställt om en ökning av investeringsramen för 1978/79
med 1 milj. kr. och en motsvarande ökning av avskrivningsanslaget detta
budgetår. Investeringsutrymmet för försvarsberedskapsanläggningar måste enligt
SJ ökas för att finansiera ökade kostnader för att förlägga en omformarstation
i berg. Totalkostnaden, som i fjol uppskattades till 7,8 milj. kr., beräknas nu
till 12,2 milj. kr. räknat i prisnivå 1978/79. Härav utgör 6 milj. kr. merkostnader
för förläggning i bergrum. Dessa kostnader - i flol uppskattade till 4,5 milj.
kr. - skall bestridas med medel för försvarsberedskap. Medelsbehovet härför
fördelar sig med 2 milj. kr. på vardera av budgetåren 1978/79-1980/81. Endast I
milj. kr. härav beräknas rymmas inom SJ:s ram för investeringar i
försvarsberedskap budgetåret 1978/79.
Överstyrelsen för ekonomiskt
försvar har avgivit yttrande över SJ:s framställan. Överstyrelsen tillstyrker
SJ:s framställning.
Jag föreslår efter samråd med
handelsministern att SJ:s investeringsram för budgetåret 1978/79 höjs med 1
milj. kr. Regeringen kommer senare att föreslå riksdagen att avskrivningsanslag
om 1 milj. kr. beviljas SJ.
Fördyringen skall finansieras genom en tidigareläggning
och omfördelning av den planeringsram för det ekonomiska försvaret som kommer
att gälla för budgetåret 1979/80.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Järnvägar m.m. på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
investeringsanslag av 1 000000 kr.
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
[9] 2. Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner m. m.
Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande år anvisats ett
investeringsanslag av 108,4 milj. kr.
Med stöd av riksdagens bemyndiganden (prop. 1976/77:100
bil. 2, FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133 samt prop. 1977/78: 100 bil. 2, FiU
1977/ 78: 16, rskr 1977/78:227) har regeringen dels den 1 juni och dels den 31
augusti 1978 beslutat att statens vägverk från investeringsanslaget Statens vägverks
förrådsfond: Vägmaskiner m. m. får utöver vad regeringen i annat sammanhang
har föreskrivit - i sysselsättningsfrämjande syfte bedriva om- och nybyggnad
av vägstationer för ett sammanlagt belopp av högst 37 milj. kr. under
budgetåren 1978/79 och 1979/80 enligt följande fördelning.
Län
Ort
Kostnad kr.
Göteborgs
och Bohus
LJungskile
3800000
Färjevaktstugor m. m.
850000
Älvsborgs
Trollhättan
4 300000
Bengtsfors
4 200000
Bollebygd
4 400000
Kopparbergs
Kryibo
1900000
Gävleborgs
Gnarp
1900000
Forsa
1900000
Västernorrlands
Sollefteå
3 150000
Jämtlands
Lit
4800000
Västerbottens
Tärnaby
2000000
Mala
1900000
Norrbottens
Övertorneå
1900000
Summa
kr.
37000000
Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner
m.m. på till-läggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
investeringsanslag av 37000000 kr.
[10]
Garanti till förenade fabriksverken och SMT Pullmax AB. Bestämmelserna om hur
fordon skall vara beskaffade och utrustade är väsentliga från en rad synpunkter
främst med hänsyn till trafiksäkerhets- och miljökraven. Kontrollen av att
dessa krav uppfylls sker vid besiktningar av olika slag, såsom t. ex. typ- och
registreringsbesiktningar. I syfte att överväga och föreslå förbättringar i
typbesiktningssystemet har regeringen tillsatt typbe-siktningsutredningen (K
1977:02). Dess uppgift när det gäller att följa upp avgasbestämmelsernas
genomslag i praktiken omfattar överväganden om förbättringar av nuvarande
avgaskontrollsystem. I anledning härav har utredningen hemställt att regeringen
stöder vidareutvecklingen av en enkel men ändå tillräckligt noggrann
kontrollmetod för bestämmande av emissionsinnehållet i avgaser från
förbränningsmotorer.
Regeringen har funnit det angeläget att undersöka
förutsättningarna för att utveckla och tillverka ett instrument i anslutning
härtill. För att säkerställa utvecklingsresultat och erforderlig utprovning av
metoden har regeringen i augusti 1978 träffat avtal med förenade fabriksverken
och SMT Pullmax AB. Enligt avtalet kommer regeringen att slutligt godkänna
detta under förutsättning att riksdagen fattar de beslut som behövs härför.
Arbetet delas enligt avtalet upp i olika faser, av
vilka den första är en utprovningsfas med sikte på att verifiera att systemet
uppfyller önskemålen om ett för svenska förhållanden lämpligt instrument för
kontroll av avgasemissioner. Därefter följer en utredningsfas, en
förberedelsefas och en leveransfas. Under förberedelsefasen väntas man kunna ta
definitiv ställning till metoden.
Prop. 1978/79:25 28
Staten har enligt avtalet rätt att
när som helst under arbetets gång säga upp avtalet. Om statsmakterna inte före
den 30 juni 1982 slutligt har godkänt metoden har även företagen rätt att säga
upp avtalet.
Vid uppsägning skall staten ersätta företagen för deras
bokförda, skäliga kostnader för arbetet jämte 15 % handelsvinst. Statens
åtagande är härvid begränsat till ett belopp av högst 1,5 milj. kr. Beloppet
avser utprovningsfa-sen och exkluderar dels indexuppräkning och dels a
.'ccklingskostnader för projektet intill 150000 kr. Totalt inkl.
indexuppräkning torde detta belopp kunna komma att uppgå till högst 2 milj. kr.
Innan arbetet med en ny fas påbörjas skall avtalsparterna
ha träffat överenskommelse om kostnadernas storlek och fördelning mellan sig.
Om företagen inte kan acceptera de villkor för en ny fas som staten medger, har
företagen rätt att utträda ur projektet, varvid ovannämnda ersättningsregler
gäller. Vid sådant utträde eller om staten säger upp avtalet åtar sig företagen
att ombesörja att licensrättigheter, dokumentation rörande genomförda delar av
programmet, know-how etc. överförs till staten eller ny partner till staten.
För att regeringen slutligt skall
kunna godkänna det träffade avtalet förordar jag att regeringen inhämtar
riksdagens bemyndigande att ikläda staten garantier avseende eventuell
ersättning till de aktuella företagen.
Med hänvisning till vad jag nu har
anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att ikläda
staten garantier för täckning av kostnader intill ett belopp av högst 2 000000
kr. för utprovning av en avgaskontrollmetod hos förenade fabriksverken och SMT
Pullmax AB.
Prop.
1978/79:25 29
Bilaga
6
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-11-02
Föredragande: statsrådet Mundebo såvitt avser
punkterna 2 och 4; stadsrådet Wahlberg såvitt avser punkterna 1 och 3
Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser
budgetdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ÅTTONDE
HUVUDTITELN
B.
Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
[I] B 4. Viss
rationaliserings- och utvecklingsverksamhet. Genom beslut den 30 mars 1978 har
regeringen godkänt ett den 2 mars 1978 träffat medbestämmandeavtal för det
statliga arbetstagarområdet (MBA-S) med därtill hörande protokoll. I 19 § i
avtalet har parterna reglerat frågan om arbetstagarorganisations rätt att i
samband med rationaliseringsåtgärder på arbetsgivarens bekostnad anlita s. k.
extern arbetstagarkonsult. Genom avtalet har regeringen förbundit sig att för
budgetåret 1978/79 ställa 4 milj. kr. till förfogande för detta ändamål. Vidare
har regeringen överlämnat till riksdagens lönedelegation för godkännande ett
den 5 oktober 1978 träffat medbestämmandeavtal för det icke-statliga
lärarområdet (MBA-L). Genom detta avtal förbinder sig regeringen att för
budgetåret 1978/79 ställa 200000 kr. till förfogande för
arbetstagarorganisationerna för anlitande av externa arbetstagarkonsulter inom
detta avtalsområde. Något särskilt anslag för dessa ändamål finns emellertid
inte uppfört i statsbudgeten.
1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns
under åttonde huvudtiteln uppfört ett förslagsanslag till viss
rationaliserings- och utvecklingsverksamhet. Från detta anslag bestrids
utgifter för rationaliseringsprojekt, administrativt utvecklingsarbete eller
försöksverksamhet som bedrivs i rationaliseringssyfte. Anslaget tas i anspråk
efter beslut av regeringen i varje särskilt fall. Anslaget står i första hand
till förfogande för myndigheter som inte själva disponerar erforderliga
resurser för rationaliseringsprojekt. För budgetåret 1978/79 har riksdagen för
detta ändamål anvisat 4 milj. kr.
Prop.
1978/79:25 30
Efter samråd med chefen för budgetdepartementet förordar
jag att även kostnaderna för externa arbetstagarkonsulter enligt
medbestämmandeavtalen får betalas från förslagsanslaget Viss rationaliserings-
och utvecklingsverksamhet. Detta anslag kommer av denna anledning att
merbelas-tas. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har förordat i
det föregående angående bestridande av utgifterna för s. k. externa
arbetstagarkonsulter.
[2] B 8. Inredning av byggnader för statlig förvaltning.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 32 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning
av ca 12 milj. kr. under anslaget. Från anslaget bestrids utgifter bl. a. för
inredning och till lokalerna knuten utrustning som behöver anskaffas i samband
med omlokalisering av statlig verksamhet. För planering m. m. av denna inredning
och utrustning svarar huvudsakligen resp. byggnadsstyrelsen och
utrustningsnämnden för universitet och högskolor.
Jag kommer senare vid min anmälan
av investeringsanslaget Byggnadsarbeten för statlig förvaltning att redovisa
förslag till kostnadsram för ombyggnad av vissa lokaler inom kv. Garnisonen i
Stockholm som har lämnats av försvarets forskningsanstalt (FOA) genom
omlokaliseringen till Linköping. Under innevarande budgetår kommer enheter inom
socialstyrelsen och statistiska centralbyrån att flytta från inhyrda lokaler
till en del av de lokaler som har friställts. För komplettering av inredning
till dessa lokaler - omfattande ca 100 arbetsplatser - beräknar
byggnadsstyrelsen 496000 kr. För komplettering av inredning till ytterligare ca
80 arbetsplatser som beräknas bli disponibla budgetåret 1979/80 beräknar
styrelsen 508000 kr. Vidare beräknar byggnadsstyrelsen sammanlagt 1015000 kr.
för främst utbyggnad av riks- och snabbtelefonanläggningarna i kv. Garnisonen
för de sammanlagt ca 180 kontorsarbetsplatser som har friställts.
Byggnadsstyrelsen föreslår att den i gällande inredningsplan uppförda kostnadsramen
Inredning och utrustning av kasern i kv. Garnisonen räknas upp med I 845 000
kr. till 8095 000 kr. Styrelsen räknar därvid med att ta i anspråk 175000 kr.
av ej disponerade medel inom gällande kostnadsram.
För planering av utrustning i
samband med omlokaliseringen av försvarsmyndigheter till nybyggnader inom
Klaraområdet i Karlstad svarar försvarets materielverk. I gällande
utrustningsplan finns uppförd en definitiv kostnadsram av 2690000 kr. för
övrig utrustning i samband med denna omlokalisering. Materielverket har
redovisat förslag till anskaffning av viss teleteknisk utrustning - bl. a.
snabbtelefonutrustning - i samband med den andra omlokaliseringsetappen.
Materielverket har beräknat kostnaderna för utrustningen till 875 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föredraganden
Mot bakgrund av de förslag
byggnadsstyrelsen har redovisat finner jag det motiverat att nu beräkna medel
för komplettering av inredning till de lokaler i kv. Garnisonen som kan
omdisponeras under innevarande budgetår. Vidare beräknar jag medel för de
föreslagna utbyggnaderna av telefonväxlarna samt viss övrig utrustning som
behövs innevarande budgetår. Med hänsyn till tidplanen för anskaffning av
denna inredning och utmstning har regeringen med stöd av riksdagens
bemyndigande (prop. 1976/77: 100 bil. 11, FiU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 169)
beslutat om beställning av inredning och utmstning inom en kostnadsram av
900000 kr.
Med hänvisning till vad jag anfört förordar jag att
följande ändrade kostnadsram i 1 000-taI kr. nu förs upp i inredningsplanen för
innevarande budgetår.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inredningsobjekt
Förordad ändring av tidigare ram
Kostnadsram definitiv
Medelsförbrukning t.o. m. 1978-06-30
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stockholm
Inredning och utrustning av kasern i kv. Garnisonen
+ 1 125
7375
5671
opaginerad Kontrollera mot PDF
Efter samråd med chefen för
försvarsdepartementet har jag funnit att de av försvarets materielverk
redovisade kostnaderna för snabbtelefonutrustning bör bestridas från detta
anslag. Med hänsyn till föreliggande tidplan för anskaffning av utmstningen
förordar jag att följande ändrade kostnadsram i 1 000-tal kr. nu förs upp i
utrustningsplanen för innevarande budgetår.
Utrustningsobjekt
Förordad ändring av tidigare ram
Kostnadsram definitiv
Medelsför-- brukning t.o.m.
1978-06-30
Karlstad
Nybyggnader
i Klaraområdet: Övrig utrustning
-1-875
3565
1900
Jag förordar att de utgifter som
hänger samman med de nu redovisade inrednings- och utrustningsobjekten får
bestridas av tillgängliga medel under detta reservationsanslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att besluta om anskaffning av viss inredning och utmstning för
byggnader för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som jag har förordat i
det föregående,
2.
godkänna vad
jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för viss
inredning och utrustning av byggnader för statlig förvaltning.
Prop. 1978/79:25 32
[3]
B 20. Statens arbetsgivarverk. I skrivelse den 30 maj 1978 har riksdagen anmält
sitt beslut om organisation av statsförvaltningens centrala arbetsgivarfunktion
(prop. 1977/78:157, AU 1977/78:39, rskr 1977/ 78:358). På gmndval härav har
regeringen den 29 juni 1978 förordnat att en central myndighet för den statliga
arbetsgivarpolitiken skall finnas inrättad fr. o. m. den 1 januari 1979.
Samtidigt skall statens avtalsverk upphöra.
I förenämnda proposuion anmälde jag att jag ämnade
återkomma till frågan om hur stora permanenta resurser det nya verket bör ha.
Med stöd av regeringens bemyndigande den 29 juni
1978 tillkallade jag den 5 juli 1978 en organisationskommitté med uppgift att
förbereda de närmare besluten inför arbetsgivarverkets inrättande.
Organisationskommittén har i skrivelse den 15 september 1978 angivit verkets
huvudfunktioner samt beräknat medel för statens arbetsgivarverk för första
halvåret 1979. Följande huvudfunktioner, vilka också bör vara
organisationsgmn-dande, anges för arbetsgivarverket.
- Förhandlingsfunktion avseende löner och övriga
materiella förmåner
- Förhandlingsfunktion avseende medbestämmande,
arbetsmiljö- och trygghetsfrågor m. m.
- Kontaktmannafunktion gentemot myndigheternas lokala
avtalsverksamhet
Vidare
bör inom arbetsgivarverket finnas arbetsenheter för:
- Utredning och statistik
- Rättsfrågor
- Skälighetsfrågor
- Information och utbildning
- Intern administration
Arbetsgivarverkets arbetsuppgifter kommer enligt
organisationskommittén att väsentligt skilja sig från avtalsverkets såväl när
det gäller inriktningen och omfattningen av arbetsuppgifterna som
arbetsuppgifternas antal. Arbetsrättsreformen och de senaste
avtalsuppgörelserna har medfört att det avtalsbara området har utvidgats och
att lönefrågor och medbestämmandefrågor i mycket stor utsträckning kommit att
hanteras av myndigheterna själva. Kraven på aktiva myndighetskontakter anses
därför väsentligt komma att öka.
Organisationskommittén anför vidare att den i
jämförelse med avtals verket starkt ökade omfattningen av arbetsgivarverkets
verksamhet moUverar inrättandet av en tjänst som överdirektör med uppgift att
avlasta verkschefen vissa arbetsuppgifter.
Arbetsgivarverkets resursbehov för tiden den 1
januari-den 30 juni 1979 enligt organisationskommitténs beräkningar framgår av
följande sammanställning,
Prop.
1978/79:25 33
Lönekostnader
8743
000'
Sjukvård
17000
Reseersättningar
72000
Lokalkostnader
1 603
000
Expenser
658000
11093000
' 1979
års lönenivå
Fömtom tjänsten som överdirektör innebär detta i
stort sett ett oförändrat resursbehov jämfört med de resurser som har
beräknats för statens avtalsverk under andra halvåret 1978. Kommittén påpekar
dock att dessa resurser endast räcker till att på en miniminivå bemanna de nya
funktioner som verket får fr. o. m. den 1 januari 1979. Enligt
organisationskommittén får erfarenheterna sedan verket har trätt i funktion
visa i vad mån de nya och förändrade arbetsuppgifterna kräver ytterligare
personalresurser.
Jag biträder organisationskommitténs förslag i allt
väsentligt. I statsbudgeten bör för den nya myndighetens verksamhet föras upp
ett särskilt förslagsanslag. Det nuvarande anslaget Statens avtalsverk kommer
inte att belastas med några kostnader för verksamhet efter den 1 januari 1979.
Jag
hemställer att regeringen förslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att vid statens
arbetsgivarverk inrätta en tjänst som överdirektör med beteckningen Cp,
2. till Statens arbetsgivarverk på Ulläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 11
093000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[4]
11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under denna mbrik har i
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 400
milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning av 94,7 milj. kr. under
anslaget. Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för
statlig förvaltning eller annan statlig verksamhet i den mån medel inte har
anvisats under annat investeringsanslag. För byggnadsobjekt som beräknas kosta
mer än 2 milj. kr. förs separata kostnadsramar upp i den investeringsplan, som
finns upptagen under anslaget.
I min redovisning i det följande kommer jag först
att ta upp vissa frågor som rör Södra Klara-projektet m. m. i Stockholm. Jag
kommer därefter att lämna en redogörelse för vissa investeringar i lokaler för
de vid riksmötet 1975/76 beslutade regionala datoranläggningarna för
folkbokföring och beskattning som med hänsyn till tidplanen för arbetena nu bör
redovisas
'i Ri/csdagen 1978/79. 1 saml. Nr 25
Prop. 1978/79:25 34
för
riksdagen med förslag till nya eller ändrade kostnadsramar. Slutligen vill jag
redovisa kostnadsramar och medelsbehov för vissa byggnadsarbeten som
regeringen tidigare beslutat om i sysselsättningsskapande syfte.
Södra
Klara-projektet
För om- och nybyggnader i Södra Klara för
regeringskansliet och riksgäldskontoret har i investeringsplanen under
förevarande anslag för budgetåret 1978/79 förts upp skilda kostnadsramar för
olika delprojekt. En redogörelse för flertalet av dessa delprojekt lämnades
senast i prop. 1977/ 78: 100 (bil. 11 s. 129-135). Därvid angavs inte någon
närmare tidplan för ombyggnaden i kv. Rosenbad och om- och nybyggnaden i kv.
Tigern i avvaktan bl. a. på riksdagens fortsatta behandling av frågan om den
planerade återflyttningen till Helgeandsholmen.
Sedan riksdagen i mars 1978 beslutat om
återflyttning till Helgeandsholmen har regeringen i beslut den 13 april 1978
uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra ombyggnaden i kv. Rosenbad.
Byggnadsarbetena har nyligen påbörjats och beräknas vara avslutade våren 1981.
Flyttningen av statsrådsberedningen och justitiedepartementet från kanslihuset
i kv. Mars och Vulcanus till kv. Rosenbad beräknas ske under sommaren 1981. Vid
samma tidpunkt beräknas arbetsmarknadsdepartementet flytta från kanslihuset
till nybyggda lokaler i kv. Björnen. Byggnadsstyrelsen har redovisat att
ombyggnaden av kanslihuset till ledamotsbyggnad för riksdagen planeras bli
påbörjad omedelbart efter nämnda flyttningar sommaren 1981.
I
beslut den 29 december 1977 och den 15 juni 1978 har regeringen uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att utföra rivnings-, schaktnings- och
gmndförstärkningsarbeten i kv. Tigern. Tidpunkten för utförande av de egentliga
om- och nybyggnadsarbetena i kv. Tigern är dock inte direkt beroende av de
omflyttningar av departementen som föranleds av riksdagens återflyttning.
Tidpunkten för utförande av dessa arbeten bör bestämmas med utgångspunkt bl.
a. i det beräknade behovet av lokaltillskott för såväl departementen och dess
kommittéer som för annan statlig verksamhet som kan komma att behöva ta i
anspråk de lokaler som evakueras vid inflyttningen i kv. Tigern. Vidare måste
en rad tekniska, ekonomiska och praktiska frågor beaktas som rör förhållandet
mellan byggnadsproduktionen i kv. Tigern och i angränsande kvarter. Efter en
förnyad genomgång av dessa frågor har byggnadsstyrelsen redovisat en tidplan
enligt vilken om- och nybyggnadsarbetena i kv. Tigern föreslås bli utförda
under perioden augusti 1979 till juh 1982.
Jag vill i detta sammanhang erinra om regeringens
beslut den 20 april 1978 om ändring i vissa delar av den plan för
departementens placering i Södra Klara-kvarteren som fidigare har legat till
grund för planeringen. Enligt nämnda beslut avses lokalerna i kv. Tigern bli
disponerade för handelsdepartementet och industridepartementet. De lokaler i
kv. Björnen som tidigare har planerats för industridepartementet avses bli
disponerade
Prop.
1978/79:25 35
för främst jordbruksdepartementet. Genom dessa ändringar
kan socialdepartementet stanna kvar i kv. Loen 3 och riksgäldskontoret erhålla
vissa expansionslokaler i de nuvarande departementslokalerna i kv. Loen.
Den beräkning av medelsbehovet för byggnadsarbeten i Södra
Klara som redovisades i prop. 1977/78:100 (bil. Il s. 138) var i vissa delar
preliminär. En förnyad beräkning på grundval av aktuella förutsättningar visar
dock att de utgifter som nu kan beräknas för innevarande budgetår inte
överstiger tidigare beräknade medel. Jag har därvid beaktat även vissa
tillkommande kostnader för byggnadsarbeten i kvarteren Röda Bodarna och Loen 3.
Stockholm. Ombyggnad i kv. Röda Bodarna. Som redovisades i
prop. 1977/78:25 (bil. 6 s. 30-31) kommer handelsdepartementet under tiden för
byggnadsarbetena i kvarteren Rosenbad och Tigern att temporärt lokaliseras
till det närbelägna kv. Röda Bodarna. För upprustning och viss ombyggnad av
kontorsvåningarna i detta kvarter finns i investeringsplanen uppförd en
kostnadsram av 3,3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977.
Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag till utvidgad
ombyggnad i kv. Röda Bodarna. Förslaget omfattar dels ombyggnad av friställda
butikslokaler m. m. för kontors verksamhet, dels vissa tillkommande arbeten i
de lokaler som omfattas av den tidigare planerade ombyggnaden. Lokalerna skall
efter ombyggnaden användas för handelsdepartementets nuvarande behov, eventuell
expansion samt för kommittéändamål. Styrelsen beräknar kostnaderna för
ombyggnaden av butikslokaler m. m. till 1,3 milj. kr. i prisläget den 1 april
1978 och kostnaderna för de tillkommande arbetena till 100000 kr. i samma
prisläge.
Med hänsyn till tidplanen för arbetena har regeringen i beslut
den 29 juni 1978 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra redovisad ombyggnad
av butikslokaler m.m. samt med ändring av fidigare beslut om upprustning och
ombyggnad av kontorsvåningarna medgivit att ifrågavarande arbeten får utföras
inom en kostnadsram av 3 760000 kr. i prisläget den 1 april 1978. De
sammanlagda kostnadema för beslutade byggnadsarbeten i kv. Röda Bodarna uppgår
därmed Ull 5060000 kr. i prisläget den 1 april 1978.
Stockholm. Ombyggnad i kv. Loen 3. Som jag anmälde i prop.
1977/ 78: 100 (bil. 11 s. 135) behöver vissa ombyggnadsarbeten utföras i
fastigheten Loen 3 som en konsekvens av planerade arbeten i angränsande kvarter.
I beslut den 13 april 1978 uppdrog regeringen åt byggnadsstyrelsen att
projektera en första etapp av dessa arbeten, omfattande åtgärder för att
anpassa och ansluta fastigheten ull de generella försörjningssystem m. m. som
har planerats för Södra Klara-kvarteren. I den första etappen ingår bl. a.
ombyggnad av entré- och vaktutrymmen, omdisponering av lager-och körutrymmen i
källarplanet samt förberedande arbeten för de planerade gångbroarna mellan
kvarteren Björnen och Loen 3.
Byggnadsstyrelsen har redovisat
systemhandlingar för nämnda arbeten i kv. Loen 3 och därvid beräknat
kostnaderna för ombyggnaden till 6 850 000
Prop.
1978/79:25 36
kr. i prisläget den 1 april 1978. Byggnadsarbetena bör med
hänsyn till arbetena i kv. Björnen utföras under fiden mars 1979 till januari
1980.
Stockholm. Ombyggnad i kv.
Rosteriet. Statens industriverk disponerar f n. lokaler på skilda ställen i
främst Stockholms innerstad. Genom beslut den 9 juni 1977 uppdrog regeringen åt
byggnadsstyrelsen att projektera en nybyggnad i kv. Rosteriet på Liljeholmen
för bl. a. statens industriverk. Byggnadsstyrelsen har redovisat att en första
etapp av nybyggnaden kan färdigställas Ull sommaren 1981. Redan under år 1979
måste emellertid de lokaler evakueras som industriverket nu disponerar i
riksdagshuset på Helgeandsholmen. Byggnadsstyrelsen har föreslagit att lokaler
för främst denna evakuering iordningställs genom ombyggnad av lokaler som kan
frigöras i en befintlig byggnad i kv. Rosteriet. Enligt byggnadsstyrelsen kan
dessa lokaler utgöra permanenta lokaler för industriverket även sedan den
planerade nybyggnaden på Liljeholmen har färdigställts. Redovisad ombyggnad
avser lokaler för ca 60 arbetsplatser samt motionslokaler som skall vara
gemensamma för lokalbrukarna i kv. Rosteriet. Med de ca 40 arbetsplatser som
tidigare har iordningställts i nuvarande lokaler i kv. Rosteriet erhålls efter
ombyggnaden sammanlagt ca 100 kontorsarbetsplatser. Enligt byggnadsstyrelsen
motsvarar detta aktueUt behov av ersättningslokaler för industriverket.
Med hänsyn till tidplanen>4'ör
ombyggnadsarbetena i riksdagshuset på Helgeandsholmen har regeringen i beslut
den 14 september 1978 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra den föreslagna
ombyggnaden i kv. Rosteriet inom en kostnadsram av 3,4 milj. kr. i prisläget
den 1 april 1978.
Stockholm. Ombyggnad av lokaler i
kv. Garnisonen efter FOA. Byggnadsstyrelsen har redovisat att lokaler
motsvarande ca 180 kontorsarbetsplatser i kv. Garnisonen har friställts genom
omlokaliseringen av huvudavdelning tre inom försvarets forskningsanstalt.
Styrelsen har anmält att ca 100 av de tillgängliga arbetsplatserna efter
ombyggnad bör disponeras för enheter inom socialstyrelsen och statistiska
centralbyrån som måste flytta från inhyrda lokaler. Kostnaderna för
erforderliga ombyggnadsarbeten budgetåret 1978/79 har av byggnadsstyrelsen
beräknats fill 2550000 kr. i prisläget den I juli 1978, vilket motsvaras av 2,5
milj. kr. i prisläget den 1 april 1978.
1 prop. 1977/78:25 (bil. 6) och
prop. 1977/78: 125 (bil. 6) har redovisats flera byggnadsprojekt som föranleds
av de vid riksmötet 1975/76 beslutade regionala datoranläggningarna för
folkbokföring och beskattning. För de ytterligare projekt som kan bli aktuella
under innevarande budgetår har i gällande investeringsplan förts upp en
uppskattad medelsförbrukning av 25 milj. kr. (prop. 1977/78:100 bil. 11 s.
136-137 och 140). Jag vill nu återkomma i denna fråga med redogörelse för de
projekt som med hänsyn till tidpunkter för byggnadsarbetena och installationen
av datorutrustning bör
Prop. 1978/79:25 37
redovisas för riksdagen i detta sammanhang. Jag vill
samtidigt anmäla att några ytterligare investeringar i nya eller väsentligt
ändrade lokaler för länsstyrelsernas dataenheter f. n. inte planeras.
Uppsala. Tillbyggnad i kv. Hugin
och Munin för länsförvaltningen. Regeringen uppdrog den 20 april 1978 åt
byggnadsstyrelsen att projektera en tillbyggnad för länsstyrelsens dataenhet
samt skyddsrum i kv. Hugin och Munin i Uppsala. Programmet för den planerade
tillbyggnaden omfattar lokaler med en sammanlagd rumsarea av 1650 m.
Kostnaderna för tillbyggnaden - inkl. kostnader för de ändringsarbeten i
befintlig byggnad som måste utföras i samband med tillbyggnaden - har av
byggnadsstyrelsen preliminärt beräknats Ull 10 milj. kr. i prisläget den 1
april 1978.
Byggnadsarbetena bör med hänsyn till planerad
datorinstallation påbörjas så snart projekteringen av byggnadsarbetena har
slutförts. Byggnadsstyrelsen beräknar att byggstart kan ske i mars 1979,
varvid lokalerna kan färdigställas under första kvartalet 1980.
Kristianstad. Om- och tillbyggnad
för länsstyrelsens dataenhet. I gällande investeringsplan finns uppförd en
preliminärt beräknad kostnadsram av 4,5 milj. kr. för om- och tillbyggnad för
dataenheten vid länsstyrelsen i Kristianstads län (prop. 1977/78:125 bil. 6,
FiU 1977/78:33, rskr 1977/ 78:267). Sedan projekteringen inletts har
byggnadsstyrelsen anmält att programkraven för dataenhetens lokaler har ändrats
genom nya anvisningar från riksskatteverket. Bl. a. måste byggnadsvolymen för
den planerade tillbyggnaden väsentligt utökas för att tillgodose nya krav för
ventilation och kyla.
Med hänsyn fill tidplanen för
arbetena har regeringen i beslut den 29 juni 1978 uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att utföra om- och tillbyggnad för dataenheten enligt
reviderat förslag inom en kostnadsram av 7 milj. kr. i prisläget den 1 april
1977.
Vänersborg. Om- och tillbyggnad i kv. Poppeln för
länsförvaltningen. 1 beslut den 20 april 1978 uppdrog regeringen åt
byggnadsstyrelsen att projektera om- och nybyggnad i kv. Poppeln i Vänersborg
för skatteavdelningen vid länsstyrelsen i Älvsborgs län. Nybyggnaden beräknas
omfatta en rumsarea av ca 5000 m och rymma ca 185 arbetsplatser samt speciallokaler
för dataenheten. Ombyggnaden avser upprustning och modernisering av lokaler med
en totalarea av ca 2 000 m.
Byggnadsstyrelsen har redovisat
systemhandlingar för projektet och därvid beräknat kostnadema till sammanlagt
27,2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1978, varav 3,9 milj. kr. avser
ombyggnaden. Enligt redovisad tidplan bör byggnadsarbetena påbörjas under
januari 1979 för att möjliggöra installation av ny datorutrustning under våren
1980.
Västerås. Ombyggnad av
landsstatshus. 1 prop. \911ll%: 125 (bil. 6 s. 30) redovisades en planerad om-
och tillbyggnad av landsstatshuset i kv. Slottsträdgården i Västerås. För
fillbyggnaden, som avser nya lokaler för främst länsstyrelsens dataenhet, finns
i investeringsplanen uppförd en
Prop. 1978/79:25 38
kostnadsram av 10 milj. kr. I avvaktan på en säker
kostnadsberäkning har ombyggnaden inte fidigare redovisats med förslag till
kostnadsram. Planerade ombyggnadsarbeten avser i huvudsak åtgärder för att
anpassa befintliga lokaler till ändrade funktioner i samband med
tillbyggnaden. Ombyggnaden bör därför utföras i anslutning till tillbyggnaden.
Efter slutförd projektering har byggnadsstyrelsen redovisat att kostnaderna för
ombyggnaden beräknas till 3,3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977.
Linköping. Jönköping. Karlstad.
Luleå. Ombyggnader för länsstyrelsernas dataenheter. För flera länsstyrelser
kan anpassningen av lokalerna till de planerade nya länsdatorerna ske genom
begränsad ombyggnad av befintliga lokaler. Byggnadsstyrelsen har redovisat att
kostnaderna för sådana ombyggnader i fyra statsägda fastigheter motiverar att
separata kostnadsramar förs upp i investeringsplanen. På grundval av redovisade
byggnadsprogram har regeringen i beslut den 14 september 1978 uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att projektera ombyggnad för dataenheterna vid länsstyrelserna
i Östergötlands län, Jönköpings län, Värmlands län och Norrbottens län inom
kostnadsramar av resp. 1950000 kr., 2,3 milj. kr., 2,4 milj. kr. och 2,6 milj.
kr. i prisläget den 1 april 1977. Byggnadsarbetena bör i huvudsak utföras under
år 1979 med hänsyn till planerade tider för installation av datomtrustning.
Regeringen har med stöd av
riksdagens bemyndiganden (prop. 1976/ 77:100 bil. 2, FiU 1976/77:10, rskr
1976/77: 133 och prop. 1977/78: 100 bil. 2, FiU 1977/78: 16, rskr 1977/78:227)
den 1 juni och den 31 augusfi 1978 beslutat om vissa sysselsättningsskapande
åtgärder. Besluten innebär bl. a. att från förevarande investeringsanslag får -
utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit - bestridas utgifter
med sammanlagt högst 85 150000 kr. Som en följd av dessa beslut har regeringen
den 29 juni och den 14 september 1978 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra
om- och nybyggnad för länsförvaltningen i Kristianstad samt nybyggnader för
länsförvaltningarna i Östersund och Kalmar.
Kalmar. Nybyggnad etapp 111 på
Östra Malmen. Tidigare har färdigställts två av tre planerade
nybyggnadsetapper på Östra Malmen i Kalmar för statlig förvaltning. Etappen I
disponeras huvudsakligen för polisen och etappen II främst för skatteadministrationen. Lokalerna inom
den beslutade tredje etappen har planerats för enheter inom länsstyrelsen,
överlant-mätarmyndigheten, länsläkaren och socialvårdskonsulenterna. Byggnadsstyrelsen
har redovisat att befintligt landsstatshus efter länsstyrelsens inflyttning i
etappen.III av nybyggnader på Östra Malmen kommer att disponeras för
vägförvaltningen. Den tredje nybyggnadsetappen omfattar en rumsarea av 7 390 m
och beräknas rymma ca 250 arbetsplatser. Kostnaderna för nybyggnaden har på
grundval av systemhandlingarna beräknats till 25,6 milj. kr. i prisläget den 1
april 1977. Byggnadsarbetena påbörjas i december 1978 och beräknas pågå i ca
18 månader.
Prop. 1978/79:25 39
Kristianstad. Om- och nybyggnad i
kv. Södra Kasern för länsförvaltningen. Den beslutade om- och nybyggnaden
avser dels ombyggnad av befintlig panncentral i kv. Södra Kasern, dels en
första av två planerade nybyggnader för länsstyrelsen m.fl. myndigheter.
Nybyggnaden kommer att uppföras i anslutning till befintligt landsstatshus i
kv. Södra Kasern och förbindas med detta genom den tidigare redovisade
tillbyggnaden för dataenheten. Genom nybyggnaden kan flera provisoriska
lokaler för länsstyrelsen ersättas. Den första etappen av nybyggnaden omfattar
en rumsarea av ca 10600 m' och beräknas rymma ca 260 arbetsplatser samt vissa
gemensamma utrymmen som personalmatsal. Kontorslokalerna i nybyggnaden
planeras bli disponerade för enheter inom länsstyrelsen samt länsläkaren.
Kostnaderna för om- och nybyggnaden har beräknats till sammanlagt 34 350000
kr. i prisläget den I april 1977, varav 2 150000 kr. beräknats för ombyggnad
och komplettering av befintlig panncentral. Byggnadsarbetena planeras bli
påbörjade under oktober 1978 och vara avslutade i januari 1980.
Östersund. Nybyggnad i kv.
Lagmannen för länsförvaltningen. Genom beslut den 8 juli 1976 uppdrog
regeringen åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnader i kvarteren
Lagmannen och Majoren i Östersund för länsförvaltningen och Östersunds och
Jämtbygdens tingsrätter. Byggnadsstyrelsen har projekterat en nybyggnad i kv.
Majoren för tingsrätterna och en nybyggnad i kv. Lagmannen för enheter inom
länsstyrelsen, överlant-mätarmyndigheten, fastighetsbildningsmyndigheterna och
länsläkaren. Den beslutade nybyggnaden i kv. Lagmannen omfattar en rumsarea av
ca 6500 m och beräknas rymma ca 220 arbetsplatser. Kostnaderna för nybyggnaden
beräknas uppgå till 25,2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977. Därvid har
frånräknats kostnader för en föreslagen gångkulvert som inte omfattas av
byggnadsuppdraget. Byggnadsarbetena beräknas pågå från oktober 1978 fill juni
1980.
Föredraganden
Jag har i det föregående redogjort
för vissa frågor som avser Södra Klara-projektet. Av redogörelsen framgår bl.
a. att om- och nybyggnadsarbetena i kvarteren Björnen och Rosenbad beräknas
följa den tidplan som har upprättats med utgångspunkt i riksdagens planerade
återflyttning till Helgeandsholmen. Vad gäller tidpunkten för utförande av om-
och till-byggnadsarbetena i kv. Tigern delar jag i huvudsak den bedömning som
byggnadsstyrelsen har gjort och som innebär att de nya lokalerna skulle kunna
tas i bruk hösten 1982. Jag avser att senare återkomma till regeringen med
förslag om uppdrag för fortsatta byggnadsarbeten i kv. Tigern.
Med hänvisning till vad jag har
anfört i det föregående förordar jag att följande nya och ändrade kostnadsramar
i 1 000-tal kr. förs upp i investeringsplanen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Byggnadsobjekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Bygg start är-mån.
Färdig-
77-04-01
78-04-01
Faktisk 78-06-30
Beräknad för 1978/79
de år-mån.
Stockhoim
Ombyggnad
i kv.
Bodarna Ombyggnad i kv. Ombyggnad i kv. Ombyggnad i kv.
efter
FOA
Röda
3 300' Loen 3 Rosteriet Garnisonen
5060 6850 3400
2500
905 167=
3 500 2000 1500
2000
78-03 79-03 79-01
78-09
78-12 80-01 79-08
79-01
opaginerad Kontrollera mot PDF
79-03
79-06
79-08
78-12
78-10 78-10
79-01
79-02 79-01
78-11
Uppsala
Tillbyggnad i kv. Hugin och Munin
för länsförvaltningen
Linköping
Ombyggnad för länsstyrelsens
dataenhet 1950
Jönköping
Ombyggnad för länsstyrelsens
dataenhet 2300
Kalmar
Nybyggnad etapp III på
Östra Malmen 25600
Kristianstad
Om- och tillbyggnad för
länsstyrelsens dataenhet 7000
Om- och nybyggnad i kv.
Södra Kasern för läns
förvaltningen 34 350
Vänersborg
Om- och nybyggnad i kv. Poppeln för
länsförvaltningen
Karlstad
Ombyggnad för länsstyrelsens
dataenhet 2 400
Västerås
Ombyggnad
av landsstatshus 3 300
Östersund
Nybyggnad i kv. Lagmannen
för länsförvaltningen 25 200
Luleå
Ombyggnad för länsstyrelsens
dataenhet 2 600
lOOOff'
27200
1332
1459
276=i
1962!*
491=
2008==
4000 300 200
8000
4 000 15 500
12000
200 1300
8000
200
80-02
80-01
80-03
80-06
79-11 80-01
80-10
79-09 79-06
80-06
79-08 80-03
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Tidigare uppförd kostnadsram.
- Projekteringskostnader.
Preliminärt beräknad kostnadsram.
Prop. 1978/79:25 41
För att slutligt bestrida kostnaderna för om- och
nybyggnaden i kv. Södra Kasern i Kristianstad för länsförvaltningen samt för de
beslutade nybyggnaderna i Kalmar och Östersund förordar jag att 85150000 kr.
utöver tidigare anvisat belopp anvisas på tilläggsbudget I för innevarande
budgetår.
Jag förordar vidare att de utgifter som hänger
samman med de övriga byggnadsarbeten som nu har redovisats får bestridas av
tillgängliga medel under detta investeringsanslag.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om
byggnadsarbeten för statlig
förvaltning inom de kostnadsramar som jag har förordat i det
föregående,
2. godkänna vad jag har förordat i det föregående
angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten för statlig
förvaltning,
3. till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
investeringsanslag av 85 150000 kr.
Prop. 1978/79:25 43
Bilaga
7
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-11-02
Föredragande:
statsrådet Wikström
Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvht avser
utbildningsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
NIONDE
HUVUDTITELN
B.
Kulturändamål
[1]
B 11. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten för innevarande budgetår
har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 63 511 000 kr.
1 tilläggsbudget III för budgetåret 1977/78 har till bidrag fill Svenska
riksteatern anvisats ett reservationsanslag av 7632000 kr. (prop. 1977/78: 125,
KrU 1977/78: 26, rskr 1977/78: 322) med hänsyn till kostnadsökningar till
följd av 1977 års avtal, beslutade ökningar av de sociala avgifterna den 1
januari 1978, ökade kostnader för traktamenten m.m. Riksteatern har gett in en
framställning om ytterligare medel för budgetåret 1978/79 för täckande av
kostnadsökningar till följd av nyss nämnda avtal samt ändrade sociala avgifter
m. m.
Föredraganden
Vid min anmälan av medelsbehovet under detta anslag
i prop. 1977/ 78: 100 (bil. 12 s. 52) anförde jag att jag avsåg att återkomma senare
angående medelsbehov under budgetåret 1978/79 till följd av ökade lönekostnader,
ändrade sociala avgifter och höjda traktamenten. Med hänvisning till de
kostnadsökningar som redovisats i teaterns framställning förordar jag att
anslaget till Svenska riksteatern höjs med 7683 000 kr., varav för löner med
högst 4303 000 kr. Jag har för avsikt att återkomma i annat sammanhang
beträffande ytterligare medelsbehov med anledning av 1978 års löneavtal m. m.
Prop.
1978/79:25 44
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till Svenska
riksteatern pä tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79
anvisa ett reservationsanslag av 7 683000 kr.
[2] B 12. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag av 119 122000 kr. I tilläggsbudget III för budgetåret
1977/78 har till bidrag till Operan och Dramatiska teatern anvisats ett
reservationsanslag av 14950000 kr. (prop. 1977/78:125, KrU 1977/78:26, rskr
1977/ 78: 322) med hänsyn till kostnadsökningar till följd av 1977 års
löneavtal samt beslutade ökningar av de sociala avgifterna den 1 januari 1978.
Operan och Dramaten har gett in framställningar om ytterligare medel för
budgetåret 1978/79 för täckande av kostnadsökningar till följd av nyss nämnda
avtal samt ändrade sociala avgifter.
Föredraganden
Då medelsbehovet under detta anslag anmäldes i prop.
197111%: 100 (bil. 12 s. 57) anförde jag att jag hade för avsikt att återkomma
senare beträffande medelsbehov under budgetåret 1978/79 till följd av ökade
lönekostnader samt ändrade sociala avgifter. Med hänvisning till det ökade
medelsbehovet till följd av 1977 års löneavtal och till de redovisade
förändrade sociala avgifterna förordar jag att anslagen till Operan och
Dramatiska teatern höjs med 9505000 kr. resp. 4622000 kr., varav för löner
högst 6817000 kr. resp. 3 309000 kr. Jag har för avsikt att återkomma i annat
sammanhang beträffande ytterligare medelsbehov med anledning av 1978 års
löneavtal. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen
att till Bidrag till Operan och
Dramatiska teatern på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 14127000 kr.
[3] B 13. Rikskonsertverksamhet. 1 statsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag av 26613 000 kr. I tilläggsbudget III för budgetåret 1977/78
har till rikskonsertverksamhet anvisats ett reservationsanslag av 2215000 kr.
(prop. 1977/ 78:125, KrU 1977/78: 26, rskr 1977/78: 322). Institutet för
rikskonserter har nu begärt ytteriigare medel för budgetåret 1978/79 dels till
följd av nyssnämnda löneavtal för år 1977, dels för 1978 års löneavtal samt
för ändrade sociala avgifter.
Prop.
1978/79:25 45
Föredraganden
Då medelsbehovet under detta anslag anmäldes för
budgetåret 1978/79 i prop. 1911I1S: 100 (bil. 12 s. 60) kunde hänsyn inte tas
till 1977 och 1978 års löneavtal. Med hänvisning till de redovisade
kostnadsökningarna till följd av 1977 och 1978 års löneavtal och fill ändrade
sociala avgifter förordar jag att anslaget till institutet för rikskonserter
för innevarande budgetår höjs med 2 795 000 kr. Jag hemställer att regeringen
föreslår riksdagen
att till Rikskonsertverksamhet på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 2795 000 kr.
[4] B 41. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader.
Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett
förslagsanslag av 24754000 kr. Härav har för Informafion och utbildning beräknats
586000 kr.
Riksdagen har under våren 1978 fattat beslut om att flytta
fillbaka till riksdagsbyggnaden på Helgeandsholmen. Detta innbär bl. a. att
delar av utrymmet framför riksdagshuset, den s. k. riksplanen, skall tas i
anspråk för garage och skyddsrum. Enligt bestämmelser i fornminneslagen
(1942:350, omtryckt 1976:442) förutsätter dessa byggnadsarbeten att arkeologiska
utgrävningar först utförs. Sådana utgrävningar startade i början av juni 1978 i
samarbete mellan riksantikvarieämbetet och statens historiska museer och
Stockholms stadsmuseum.
1 anslagsframställningen för
budgetåret 1979/80 för historiska museets del har riksantikvarieämbetet och
statens historiska museer hemställt om medel for att kunna omhänderta,
katalogisera och konservera de fynd som bl. a. gjorts vid utgrävningarna på
riksplan. Framställningen behandlas närmare under anslaget Statens historiska
museer: Förvaltningskostnader.
I en särskild skrivelse den 14 september 1978 har
riksanfikvarieämbetet hemställt om medel för att kunna göra en dokumentärfilm
om utgrävningarna på Helgeandsholmen. Enligt ämbetet skulle filmen ge en bred
allmänhet möjlighet att följa arbetet långt efter det att utgrävningarna
avslutats. Filmen skall belysa människors levnadsvillkor samt den topografiska
och klimatiska förändringen som har skett genom århundradena i Stockholms gamla
kärna.
Riksantikvarieämbetet har beräknat
att kostnaderna för framställning av dokumentärfilmen uppgår till 196250 kr.
Föredraganden
Utgrävningarna på Helgeandsholmen
ger information som är av central betydelse för förståelsen av äldre svensk
historia, särskilt tillkomsten och utvecklingen av landets huvudstad. Mot den
bakgrunden finner jag det
Prop. 1978/79:25 46
angelägel att en större allmänhet nu och i framtiden ges
tillfälle att följa det arkeologiska arbetet i dess olika faser. Jag delar
därför riksantikvarieämbetets uppfattning att en dokumentärfilm om
utgrävningsverksamheten bör framställas. Filmen bÖr kunna användas bl. a. i
skolundervisningen och för visningar i museer, studiecirklar och
hembygdsföreningar. Jag beräknar att kostnaderna för framställningen av filmen
bör kunna reduceras något i förhållande till riksantikvarieämbetets förslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Riksantikvarieämbetet:
Förvaltningskostnader på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 165 000 kr.
[5] B 44. Statens historiska museer:
Förvaltningskostnader. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under
denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 10616000 kr. Härav har för
historiska museets del för lönekostnader beräknats 5617000 kr., för underhåll
och ökande av samlingarna 198000 kr. och för konserverings- och fotoverksamhet
125 000 kr.
I särskild skrivelse har
riksantikvarieämbetet och statens historiska museer för historiska museets del,
med hänsyn fill omfattningen av de arkeologiska undersökningar som skall
utföras på bl. a. Helgeandsholmen, hemställt om ytterligare medel för omhändertagande,
katalogisering och konservering m. m. av de vid utgrävningarna gjorda fynden.
Vidare får historiska museet ta
emot för bestämning, katalogisering och konservering m. m. i huvudsak allt
medeltida material som framkommer vid utgrävningar i Sverige. Sedan materialet
behandlats vid museet, skall större delen filiföras de museer som ansvarar för
den region i vilken grävningen gjorts. F.n. väntar ca 180000 fyndnummer med
tillsammans flera hundra tusen föremål på att behandlas vid museet. För bearbetning
av detta material disponerar museet endast en arkeolog och en fyndassistent.
Helgeandsholmens läge i huvudstaden
och fyndens centrala betydelse för förståelsen för äldre svensk historia gör
att det material som framkommer bör tas om hand och bevaras för framfiden.
Mot bakgmnd härav begär
riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, för historiska museets
del, förstärkning med två assistenttjänster för att omhänderta material från i
första hand Helgeandsholmen (-f-168000 kr.).
Vidare behövs ytterligare medel för
underhåll och ökande av samlingarna med 135000 kr. samt medel om 40000 kr. för
utgivning av ett nytt nummer av Historiska Nyheter ägnat Helgeandsholmen
(-1-175 000 kr.).
Museet behöver även ytterligare
medel för konserveringsverksamheten motsvarande lönekostnader för en
konservator och två konserveringsassistenter samt för den utrustning och det
material som blir nödvändiga för att genomföra arbetet (-f 300000 kr.).
Prop.
1978/79:25 47
Föredraganden
Jag har tidigare under
anslagsrubriken B 41. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader uttryckt det
angelägna i att utgrävningarna på Helgeandsholmen dokumenteras genom film för
allmänhetens kännedom.
Riksantikvarieämbetet och statens
historiska museer har anhållit om ökade resurser för omhändertagande,
katalogisering och konservering av de, främst på Helgeandsholmen, gjorda
fynden. Enligt min uppfattning är det viktigt att det fyndmaterial som kommer
fram genom utgrävningen på Helgeandsholmen blir fillgängligt för allmänheten
genom utställning. Fyndens betydelse för information och forskning om det
medeltida Stockholm kan inte nog överskattas.
För att fynden inte skall löpa risk
att förstöras är det angeläget att en insats görs snarast så att fynden snabbt
kan iordningställas och överlämnas till Stockholms stadsmuseum.
Jag beräknar att 400000 kr. behövs
för att omhänderta fynden på Helgeandsholmen. I beloppet ryms också medel för
en tjänst som medeltidsarkeolog, vilken behövs för den vetenskapliga
bearbetningen av fynden.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Statens historiska museer:
Förvaltningskostnader på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kr.
C. Skolväsendet
[6] C 11. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga
verk inom utbildningsväsendet. Ur detta förslagsanslag utgår ersättning för
den kopiering av upphovsrättsligt skyddade litterära och konstnärliga verk som
sker för undervisningsändamål inom bl. a. gmndskolan, gymnasieskolan och lärarutbildningarna.
Ersättningen avser också kopiering av skyddade fotografier. Den har hittills
utgått på gmnd av år 1973 och år 1976 träffade avtal om skolornas grafiska och
fotografiska mångfaldigande (prop. 1973: 70, LU 1973:16, rskr 1973:178 resp.
prop. 1976/77:25, UbU 1976/77:9, rskr 1976/77:73).
Ersättningen betalas ut till
föreningen Bonus. Denna förening företräder de författare, konstnärer,
fotografer och andra rättsinnehavare som berörs av kopieringen. Anslaget har
för innevarande budgetår förts upp med 1325000 kr. Av detta belopp avser
1305000 kr. ersättning för själva kopieringen medan återstoden avser arvoden
till offentliga ledamöter i Bonus styrelse m. m.
I prop. 1977/78: 100 (bil. 12 s. 243) anmälde jag att 1976
års avtal hade
Prop.
1978/79:25 48
sagts
upp per den 1 juli 1978 samt att förhandlingar skulle inledas om ett nytt avtal
så snart resuUatet av den i 1976 års avtal föreskrivna kopieringsundersökningen
förelåg. Jag angav vidare att anslaget borde föras upp med oförändrat belopp,
varvid min avsikt var att, om ett nytt avtal skulle slutas, återkomma i frågan.
Ett nytt avtal har nu träffats.
Det nya avtalet är ettårigt och gäller fr. o. m.
den 1 juli 1978 t. o. m. den 30 juni 1979. Avtalet avser samma delar av de
statliga och kommunala utbildningsområdena som 1973 och 1976 års avtal. Den
principiella utformningen av det nya avtalet är i huvudsak densamma som för de
tidigare.
I samband med undertecknandet av 1976 års avtal
uppdrog regeringen åt skolöverstyrelsen (SÖ) och universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) att närmare utreda vilket mångfaldigande som lämpligen
borde ske vid de skolor som omfattades av avtalet. Den arbetsgrupp, som bi. a.
i anledning därav tillsattes, har den 22 maj 1978 avlämnat en rapport. Denna
rapport har överiämnats till regeringen med skrivelse den 15 juni 1978.1
rapporten presenteras bl. a. vissa slutsatser mot bakgrund av vad som kommit
fram under utredningen. Sålunda konstateras att mångfaldigandet av skyddade
original i huvudsak sker i avtalets anda, dvs. för lärarens egen undervisning
och som komplettering. Vidare anges att mångfaldigandet har marginell
betydelse vid flertalet skolor, men att det i stor utsträckning tillgodoser behov
som upplevs som angelägna. För lärares och elevers egen produktion och för att
uppnå aktualitet och variation i undervisningen är möjligheten att få
mångfaldiga särskilt angelägen och därför ofta av stor betydelse vid flertalet
skolor. Enligt rapporten synes skolomas behov av att utnyttja skyddade verk i
sitt mångfaldigande tillgodoses väl av 1976 års avtal. Jag avser att återkomma
till regeringen med de förslag som kan föranledas av rapporten.
För att fastställa omfattningen av kopieringen och
därmed ersättningens storlek har särskilda kopieringsundersökningar ägt mm år
1973 och år 1977. Närmare regler härom har funnits i resp. avtal. Den i 1976
års avtal föreskrivna kopieringsundersökningen, som ägde rum under första halvåret
1977, gav vid handen att den totala kopieringen då uppgick till ca 270 milj.
kopiesidor per läsår. Motsvarande siffra i 1973 års undersökning var ca 230
milj. Av nämnda antal kopiesidor utgjorde i båda undersökningarna ca 70 milj.
sådant upphovsrättsligt skyddat material som var ersättnings-berättigat enligt
avtalen. De ersättningsberättigande antalen kopiesidor fördelade sig på de
viktigaste materialkategorierna enligt följande.
Prop. 1978/79:25 49
1977
1973
Materialkategori
Antal kopie-
Procent
Antal kopie-
Procent
sidor;
milj.
sidor;
milj.
sidor.
av-
sidor,
av-
rundade tal
rundade tal
Tidningar
4,3
6,1
4,7
6,8
Tidskrifter
5,1
7,2
4,4
6,3
Skönlitteratur
3,4
4,7
1,4
2,1
Facklitteratur
2,0
2,8
5,5
7,9
Arbetshäften
29,0
41.3
32,5
47,2
Andra
tryckta
läromedel
18,5
26,3
15,4
22,3
Noter
2,2
3,0
1,1
1,6
Fotografier
och annat
bildmaterial
0,6
0,7
0,8
1,2
Det kan vidare anmärkas att
kategorin "egenproducerad förlaga" i 1977 års undersökning utgjorde
ca 148 milj. kopiesidor mot ca 154 milj. i 1973 års undersökning, vilket
innebär 54,5 resp. 66,2% av den totala kopieringen. Med egenproducerad förlaga
förstods därvid läromedel som läraren själv hade framställt och som omfattade
material som läraren själv helt eller delvis var upphovsman till.
Den undersökning som skedde år 1977
har lagts till grund även för beräkningen av den ersättning som skall utgå
enligt 1978 års avtal. Vid fastställande av den ersättningsberättigande
kopiemängden skall dock till-lämpas några i jämförelse med 1976 års avtal nya
regler. Enligt 1976 års avtal räknades varje kopiesida med notskrift som fem
kopiesidor, kopiesida ur tidning som tre kopiesidor och smådiabild som 150
kopiesidor. Enligt 1978 års avtal skall även varje kopiesida ur tidskrift
räknas som tre kopiesidor. Den ersättningsberättigande kopiemängden ökar
därigenom med ca 10 milj. kopiesidor. Vidare skall den totala kopiemängden ökas
med 3 %. Den ersättningsberättigande kopiemängden har därefter beräknats till
avrundat 110 milj. kopiesidor mot avrundat 95 milj. enligt 1976 års avtal.
Ersättningen per kopiesida har bestämts till 1,60 öre mot 1,45 öre enligt 1976
års avtal. Den totala ersättningen för kopieringen utgör därför enligt 1978 års
avtal 1 760 000 kr. Utöver detta belopp skall 40000 kr. utgå till Bonus. Detta
belopp får Bonus enligt avtalet förfoga över för egen redovisning eller för
annat ändamål som har samband med avtalet.
Rätten att kopiera har i det nya
avtalet förändrats i några avseenden. Kopiering får över huvud taget inte ske
av arbetshäfte eller nothäfte som finns tillgängligt på marknaden och som
omfattar 32 sidor eller mindre. Omfattar sådant häfte mer än 32 sidor får högst
sex sidor kopieras. De hittillsvarande gränserna på 6 kr. resp. en tredjedel,
dock normalt högst tio sidor, har i stället utgått. Dessutom har
kopieringsförbud införts för vissa typer av blanketter.
1 likhet med föregående avtal
innehåller 1978 års avtal en bestämmelse om åtagande för staten att tillsammans
med upphovsrättsinnehavarnas
4 Ri/isdagen 1978/79. 1 sam/. Nr 25
Prop.
1978/79:25 50
organisationer utarbeta och sprida information till bl. a.
berörda skolor och lärare om avtalet samt om aktuell upphovsrättslig
lagstiftning.
I likhet med de tidigare avtalen
omfattar det nya avtalet bl. a. även lärarutbildningarna. I anledning därav
vill jag nämna att diskussioner pågår mellan företrädare för staten och
företrädare för olika rättsinnehavare om ett kopieringsavtal för
högskoleområdet. Av olika skäl bör lärarutbildningarna antagligen i framtiden
hänföras till de utbildningar som bör omfattas av ett högskoleavtal om
kopiering.
Liksom enligt de tidigare avtalen
skall ersättningen för kopieringen utges av staten. Det nya avtalet bör därför,
liksom 1973 och 1976 års avtal, underställas riksdagen för godkännande i vad
det avser skyldigheten för staten att utge ersättning.
Det nya avtalet bör fogas till detta protokoll som bilaga
7.1.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att,
såvitt gäller skyldigheten för staten att utge ersättning för kopiering,
godkänna avtalet om skolornas grafiska och fotografiska mångfaldigande.
[7] C 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor. Vid
anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser rubricerade
anslag anfördes att i den mån starka skäl - t. ex. arbetsmarknadsskäl talade
för en ökning av det totala antalet elevplatser inom gymnasieskolan borde
regeringen ha rätt att besluta härom. Riksdagen hade ingen erinran däremot (UbU
1977/78:20, rskr 1977/78:224).
Det bör för riksdagen anmälas att
regeringen genom skilda beslut medgivit skolöverstyrelsen att utöka det totala
antalet elevplatser som fastställts för gymnasieskolan med högst 11 200
årselevplatser. Av dessa skall 5 500 utnyttjas för specialkurser, som är
kortare än ett år eller vilka fordrar tidigare gymnasial utbildning eller viss
ålder. 2000 årselevplatser skall utnyttjas för den direkt grundskoleanknutna
delen av gymnasieskolan. 3 700 årselevplatser skall utnyttjas för korta
yrkesinriktade kurser, introduktionskurser för invandrarungdom och
kompletterande sommarkurser för invandrarungdom samt för specialkursen
Studievägar och arbetsliv, orienteringskurs.
Enligt 14 § förordningen (1966:
115) om statsbidrag till driftkostnader för viss kommunal utbildning utgår
statsbidrag för särskilda kostnader för förhyrande av skollokaler åt sådan
gymnasieskola eller sådan skolenhet med gymnasieskola som omfattar antingen
huvudsakligen utbildning för industri och hantverk eller utbildning för sjömän
med belopp som länsskol-nämnden bestämmer i varje särskilt fall.
Riksdagen har bemyndigat regeringen
att för budgetåret 1978/79, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om
utgifter intill ett sammanlagt belopp av 2000 milj. kr. (prop. 1977/78:100 bil.
2, FiU 1977/78: 16, rskr 1977/78:227).
Prop.
1978/79:25 51
Regeringen har med stöd därav ändrat bestämmelserna
på sådant sätt att statsbidrag till särskilda kostnader för förhyrande av
skollokaler för utbildning inom industri och hantverk kan utgå oavsett
skolenhetens sammansättning.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen
tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.
[8]
C 29. Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. I
statsbudgeten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
förslagsanslag av 3138000 kr. Från anslaget bekostas bl. a. bidrag för
utbildning av högst 1 100 lärlingar.
Riksdagen har bemyndigat regeringen att för
budgetåret 1978/79, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter
intill ett sammanlagt belopp av 2000 milj. kr. (prop. 1977/78: 100 bil. 2, FiU
1977/78: 16, rskr 1977/78:227). Fullmakten får bl. a. användas för finansiering
av tidigareläggning, utvidgning eller påskyndande av statliga investeringar
som normalt finansieras med anslag på drift- eller kapitalbudgeten samt för
utgifter för beredskapsarbete och för bidrag till kommunala projekt för
investering och sysselsättning.
Det bör för riksdagen anmälas att regeringen - med
stöd av detta bemyndigande - i beslut den 21 september 1978 föreskrivit om
ändring av regleringsbrev avseende anslag till gymnasiala skolor m. m. och
därvid under här förevarande anslag bemyndigat skolöverstyrelsen att bevilja
bidrag för utbildning av högst 1600 lärlingar.
Jag hemställer attTegeringen bereder riksdagen
tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.
D.
Högre utbildning och forskning
[9]
D 5. Utbildning för tekniska yrken. Vid universitetet i Linköping ges
civilingenjörsutbildning på fyra allmänna utbildningslinjer, nämligen datateknik,
industriell ekonomi, maskinteknik samt teknisk fysik och elektroteknik.
Planeringsramen, dvs. antalet nybörjarplatser per år, för dessa linjer är 610 sedan
år 1971, vilket ger sammanlagt 2440 nominella årsstu-dieplatser.
Underförstå hälften av 1970-talet hade
universitetet (dåvarande högskolan) ett mycket stort antal vakanser på i
första hand linjerna för maskinteknik resp. teknisk fysik och elektroteknik. I
samband med uppbyggnaden av tekniska utbildningen i Linköping anpassades
resurstilldelningen under perioden 1972-1975 i viss mån till det verkliga
antalet studerande. Hösten 1976 ökade tillströmningen markant. Tillströmningen
under läsåret 1977/78
Prop.
1978/79:25 52
blev
lägre än året innan. Med hänsyn fill den osäkerhet som rått om framtida
tillströmning har ingen ändring i resurstilldelningen gjorts. Nu föreligger uppgifter
om tillströmningen höstterminen 1978 (ca 450 nybörjare). Mot bakgrund av de
tre senaste årens utveckling kan det bedömas sannolikt att tillströmningen bör
komma att ligga högre de närmaste åren än under första hälften av 1970-talet.
Jag noterar detta med glädje mot bakgrund av de diskussioner som förs om
tillströmningen till teknisk och naturvetenskaplig utbildning i allmänhet. Jag
avser att återkomma fill frågan om dimensionering m.m. av
civihngenjörsutbildning i Linköping fr. o. m. nästa budgetår vid min anmälan av
förevarande anslag i nästa budgetproposition i syfte att åstadkomma en rimlig
planeringsram m. m. Tillströmningen de tre senaste åren har emellerfid medfört
att det totala antalet studerande i Linköping nu ökat väsentligt vilket enligt
min mening motiverar att universitetet tillförs ytterligare resurser
innevarande budgetår. Av detta skäl förordar jag att 3 milj. kr. anvisas på
tilläggsbudget.
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen
att till Utbildning för tekniska yrken på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 3 000000 kr.
[10]
D 8. Utbildning för undervisningsyrken. På grundval av riksdagens beslut i
anledning av prop. 1977/78:14 om utbildning på musikonarådet (UbU 1977/78:12,
rskr 1977/78:73) anordnas fr. o. m. innevarande budgetår musiklärarlinjen som
statlig högskoleutbildning vid bl. a. högskoleenheterna i Luleå och Örebro.
Utbildningen vid den förstnämnda högskoleenheten är förlagd till Piteå.
Musiklärarlinjen ersätter i nämnda fall musikpedagogiska utbildningar som
tidigare bedrivits av annan huvudman. 1 prop. 1978/79:4 om landstingskommunal
musiklärarutbildning i Arvika har regeringen föreslagit att musiklärarlinjen
skall kunna anordnas som landstingskommunal högskoleutbildning, förlagd till
Folkliga musikskolans Ingesund lokaler. I enlighet med vad föredraganden
förordat i prop. 1977/78:14 har förhandlingar bedrivits med de fömtvarande
huvudmännen om fömtsätt-ningama och villkoren för anordnande av
musiklärarlinjen på nämnda tre orter. Regeringen har därefter godkänt avtal om
musiklärarlinje i Piteå och Örebro som slutits med huvudmännen för Framnäs
folkhögskola och Örebro musikpedagogiska institut. Det avtal om
landstingskommunal musiklärarutbildning i Arvika som ingåtts med Värmlands
läns landstingskommun avses godkännas senare, under fömtsättning att riksdagen
bifaller regeringens förslag i prop. 1978/79:4.
Medel för musiklärarlinjen i Piteå har för
innevarande budgetår anvisats under anslaget Bidrag till driften av
folkhögskolor m.m. Under samma anslag har 860000 kr. anvisats för att täcka del
av kostnadema för det
Prop.
1978/79:25 53
bidrag som Värmlands läns landstingskommun, enligt det
avtal som slutits, skall erhålla i bidrag för budgetåret 1978/79. Regeringen
har vidare ur det under sextonde huvudtiteln uppförda anslaget Oförutsedda
utgifter anvisat 345 000 kr. till högskolan i Örebro för att täcka kostnaderna
för musiklärarlinjen under tiden den 1 juli - den 31 december 1978.
Under förevarande anslag bör nu anvisas dels ytterligare
345 000 kr. till högskolan i Örebro för kostnader för musiklärarlinjen under
tiden den 1 januari - den 30 juni 1979, dels 1 526000 kr. fill regeringens
disposition för resterande del av det bidrag som enligt det ingångna avtalet
skall utgå fill musiklärarlinjen i Arvika för innevarande budgetår om riksdagen
bifaller förslagen i nämnda proposition om musiklärarutbildning i Arvika.
Enligt tidigare gällande avtal
mellan staten och Stockholms kommun erhöll konstfackskolan bidrag från kommunen
till kostnaderna för konstindustriella dagskolan och konstindustriella aftonskolan.
Bidraget utbetalades senast den 1 oktober efter resp. budgetår. Bidrag enligt
det gamla avtalet utbetalades för sista gången i oktober 1977 och hade i prop.
1976/ 77:59 om utbildning och forskning inom högskolan m. m. beräknats till
599000 kr.
Fr. o. m. budgetåret 1977/78 gäller ett nytt avtal mellan
staten och Stockholms kommun. Enligt detta skall kommunen bidra till
kostnaderna för den ettåriga förberedande utbildning som krävs för tillträde
fill teckningslärarlinjen. Bidragsbeloppet uppgår till 100000 kr. för 1977/78
och utbetalas senast den I oktober efter utgången av budgetåret.
Det inkomstbortfall som det nya
avtalet medför har ej beaktats i medelsberäkningen för högskolan för
lärarutbildning i Stockholm i 1978 års budgetproposition (prop. 1977/78:100
bil. 12). Mot bakgmnd härav bör nu 499000 kr. anvisas under förevarande anslag
till högskolan för lärarutbildning i Stockholm.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utbildning för
undervisningsyrken på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 2370000 kr.
[11] D 16, Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Som följd
av riksdagens beslut (prop. 1977/78:100 bil. 12, UbU 1977/78:22, rskr
1977/78:338) har den demografiska databasen i Haparanda fr. o. m. budgetåret
1978/79 fått en permanent ställning och knutits till universitetet i Umeå.
Databasen har t.o.m. budgetåret 1977/78 drivits som beredskapsarbete. För
databasen har under anslaget D 16. Samhällsvetenskapliga fakulteterna under särskild
anslagspost beräknats en summa av 4 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Eftersom
verksamheten vid databasen bedrivits som beredskapsarbete har budgeteringen
gjorts på annat sätt än som normalt gäller för en institution inom högskolan.
Full överblick över kostnaderna har därför kunnat erhäl-
Prop. 1978/79:25 54
las först efter utgången av föregående budgetår.
Universitetet i Umeå har redovisat
kostnadsutfallet för budgetåret 1977/ 78 samt angivit resursbehovet för
budgetåret 1978/79. Jag anser att dessa beräkningar bör utgöra utgångspunkt när
medelsbehovet för budgetåret 1978/79 slufiigt fastställs.
Enligt min mening bör ytterligare
medel ställas till förfogande för verksamheten. Bl. a. gäller med anledning av
den organisatoriska omläggningen arbetsgivarinträde fr. o. m. budgetåret
1978/79, varför kostnader för sjukfrånvaro m.m. kommer att belasta förevarande
anslag. Jag beräknar det nödvändiga ytterligare medelstillskottet till 634000
kr. Därvid utgår jag från att kostnader för lokaler får belasta anslaget
Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna. Detta bör möjliggöra en verksamhet i
samma omfattning som under budgetåret 1977/78. På tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 bör sålunda anvisas 634 000 kr. under
förevarande reservationsanslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Samhällsvetenskapliga
fakulteterna på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79
anvisa ett reservationsanslag av 634000 kr.
[12] D 17. Medicinska fakulteterna. Jag vill i detta
sammanhang anmäla att regeringen har den 29 juni 1978, med stöd av riksdagens
år 1965 givna bemyndigande (jfr prop. 1965:1 bil. 10 s. 345, SU 1965:90, rskr
1965:223), inrättat en för biträdande professorn Lars Åke Hanson fr. o. m. den
1 juli 1978 personlig professur i klinisk immunologi med placering vid
universitetet i Göteborg. Löneskillnaden mellan den nya tjänsten och Hansons
tidigare tjänst avses täckas med donationsmedel som står till medicinska fakultetens
förfogande.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag nu har anfört.
[13] D 50. Inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m. m.
1 statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna
anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 76 milj. kr. Av beloppet
disponerar enligt regleringsbrev byggnadsstyrelsen 10 milj. kr. enligt en
särskild inrednings-plan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor
65 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan (prop. 1977/78:106, UbU
1977/78:23, rskr 1977/78:288). Anslagsposten Diverse objekt är uppförd med 1
milj. kr. Medelsreservationen vid budgetårets början var ca 26 milj. kr.
I sina anslagsframställningar för
budgetåret 1979/80 har byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden lagt fram
förslag om nya och ändrade kostnadsramar för vissa inrednings- och
utrustningsobjekt.
Prop.
1978/79:25 55
För de förslag till nya och ändrade
ramar som med hänsyn till föreliggande tidplaner bör behandlas nu kommer jag i
det följande att lämna en kortfattad redogörelse.
Lppsala
Nybyggnader på Artillerifältet,
etapp IV. I gällande investeringsplan finns
en kostnadsram för nybyggnader på Artillerifältet (prop. 1975:33 s. 5).
Regeringen har den 8 juni 1978 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera
etapp IV av nybyggnaderna. I samband med
beslut den 14 september 1978 om vissa sysselsättningsskapande åtgärder uppdrog
regeringen åt byggnadsstyrelsen att utföra hus C 10 av nybyggnaderna inom den
i investeringsplanen uppförda kostnadsramen. Byggnadsstyrelsen räknar med att
hus C 10 kan färdigställas under hösten 1979.
I gällande utrustningsplan är uppförd
en definitiv kostnadsram av 29,9 milj. kr. som avser etapperna I-III av
nybyggnaderna (prop. 1973:61 s. 22 och 35, prop. 1975:33 s. 17 och 28).
LUP-kommittén för Uppsala föreslår att en delram av 1,6 milj. kr. förs upp i
utrustningsplanen i avvaktan på att kommittén kan redovisa ett detaljerat
utrustningsprogram för hela etapp IV av nybyggnaderna inkl. hus C 10.
Nyköping
Åsbackaskolan. Regeringen har den
14 april 1977 beslutat om statsbidrag till kostnader för uppförande av en låg-
och mellanstadieskola i Gnesta (Dansut-skolan) där vissa lokaler avses bli
utnyttjade för elever vid Åsbackaskolan. Dansutskolan blir inflyttningsklar
till vårterminen 1979.
I gällande inredningsplan är
uppförd en kostnadsram av 736000 kr. för inredning till nämnda skollokaler samt
elevvillor vid Åsbackaskolan. Byggnadsstyrelsen har föreslagit att
kostnadsramen höjs med 239000 kr.
Utrustningsnämnden har upprättat
ett utrustningsprogram för bl. a. ovan nämnda tillkommande lokaler för
Åsbackaskolans elever. Kostnadema för den utrustning som bör anskaffas i
samband med att de nya lokalerna i Dansutskolan tas i bmk har beräknats till ca
690000 kr. I nämnda belopp ingår 96000 kr. för anskaffning av ny
rikstelefonutrustning för Åsbackaskolan.
Linköping
Icke-laborativa institutioner m. m.
Redogörelse för nybyggnad för icke-laborativa institutioner m. m. lämnades i
prop. 1976/77:79 (s. 6) och prop. 1977/78:106 (s. 13). Regeringen uppdrog den
25 maj 1978 åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden, som kommer att
inrymma lokaler för bibliotek och icke-laborativa institufioner.
Byggnadskostnaderna har beräknats fill 27 250000 kr. i prisläget den 1 april
1978.
Byggnadsstyrelsen räknar med att befintlig inredning till
ett nyanskaff-
Prop. 1978/79:25 56
ningsvärde av ca 100000 kr. kommer att föras över till
nybyggnaden. Kostnaden för erforderlig ny inredning har styrelsen beräknat till
6,4 milj. kr.
Lund
Icke-laborativa institutioner m. m.
I gällande utrustningsplan är uppförd en delram för omflyttningar inom södra
universitetsområdet av 400000 kr. (prop. 1976/77:79 s. 17). 1 prop. 1977/78:106
(s. 6) har redogjorts för om-och nybyggnader inom södra universitetsområdet för
icke-laborativa institutioner, dels nybyggnad i kv. Absalon, dels ombyggnad av
L d. Kimrgen. Regeringen har den 1 juni 1978 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
utföra nämnda byggnadsobjekt.
LUP-kommittén för Lund beräknar utrustningskostnaden för
nybyggnaden i kv. Absalon fill 465 000 kr. och för f d. Kirurgen till 90000 kr.
För gemensam utrustning beräknas 385000 kr. Kommittén räknar vidare med att
300000 kr. erfordras för fortsatta omflyttningar. Kommittén föreslår att
delramen Omflyttningar inom södra universitetsområdet ersätts med en delram för
icke-laborafiva institutioner av (400000-1-465 000-1-90000-1-385 000-1-300000=)
1640000 kr.
Göteborg
Återuppbyggnad av matsal m.m. inom
medicinarområdel. Genom en brand i mars 1977 förstördes till stor del den
befintliga restaurangbyggnaden inom medicinarområdet. Regeringen uppdrog den
15 juni 1978 åt byggnadsstyrelsen att t. o. m. bygghandlingar projektera en
återuppbyggnad av restaurangen. Byggnaden skall utöver restauranglokaler även
innehålla vissa lokaler för biologiska övningslaboratoriet. För att kunna ta
till vara de delar av den ursprungliga byggnaden som inte förstördes vid
branden är det angeläget att återuppbyggnadsarbetena snabbt kommer igång.
Byggnadsstyrelsen har i samband med redovisningen av en
uppskattad kostnad för byggnadsåtgärderna även beräknat kostnaden för
inredning. Den inredda arean kommer att uppgå till I 725 m och den erforderliga
inredningen motsvarar en kostnad av 1,8 milj. kr. vid ett färdigställande till
vårterminen 1980.
Polymerteknologi. Professuren i textilkemi vid Chalmers
tekniska högskola har omvandlats till en professur i polymerteknologi.
LUP-kommittén för Göteborg har den 21 juni 1978 fastställt lokalprogram för
institutionen för polymerteknologi med en primär programarea av 760 m. Lokalprogrammet
avses bli realiserat i den befintliga kemibyggnaden samt inom en byggnad som
tidigare använts för kärnkemi. Kommittén föreslår en definitiv kostnadsram av
1,6 milj. kr. för utrustning av institutionen. Kostnaden avser utrustning för
framställning, bearbetning och karaktärisering av po-lymerer.
Prop.
1978/79:25 57
Örebro
Musiklärarutbildning. Riksdagen har
beslutat om principerna för en fortsatt reformering av den högre
musikutbildningen (prop. 1977/78:14, UbU 1977/78:12, rskr 1977/78:73).
Riksdagen har därvid beslutat att musiklärarutbildning skall anordnas i
Örebro. Regeringen godkände den 8 juni 1978 för statens räkning ett avtal
mellan staten och Örebro musikpedagogiska institut i Örebro om anordnande av
musiklärarlinje vid högskolan i Örebro. Örebro kommun upplåter enligt detta
avtal lokaler till staten fr. o. m. den 1 juli 1978 t. v., dock längst t. o. m.
den 31 december 1982, i den omfattning som erfordras för
musiklärarutbildningen.
LUP-kommittén för Uppsala utarbetar
f n. ett lokalprogram för musiklärarutbildningen. Lokalbehovet för läsåret
1979/80 beräknas uppgå till ca 1 300 m exkl. kapprum etc, motsvarande 40
studeranden.
Kostnaden för utrustning för
läsåren 1978/79 och 1979/80 har beräknats til! 930000 kr. Genom att högskolan
ges möjlighet att överta befintlig utrustning vid Örebro musikpedagogiska
institut kan kostnaden begränsas till ca 800000 kr. LUP-kommittén för Uppsala
föreslår en delram i utrustningsplanen av 800000 kr. för utrustning till
musiklärarutbildning.
Luleå
Nybyggnad av restaurang för
lärarutbildning. Under anslaget Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde kommer jag att redovisa denna nybyggnad, som
kostnadsberäknats fill 3 550000 kr. i prisläget den 1 april 1978. Restaurangen
omfattar ca 150 platser. Byggnadsstyrelsen beräknar inredningskostnaden till
275000 kr. och föreslår att en definitiv kostnadsram av nämnda belopp förs upp
i inredningsplanen.
Övrigt
Telefonväxlar. 1 gällande
utrustningsplan är uppförd en delram av 705000 kr. för telefonväxlar (prop.
1977/78:25 bil. 12 s. 42, prop. 1977/ 78:106 s. 18). Utrustningsnämnden
föreslår förbättringar av telefonväxlarna för forskningsinsfitutet för
atomfysik i Stockholm samt för högskolorna i Borås, Kalmar och
Eskilstuna/Västerås. Kostnaderna har beräknats till 385 000 kr. Efter samråd
med berörda LUP-kommittéer föreslår utrustningsnämnden att delramen
Telefonväxlar höjs fill (705000-H 385000=) 1090000 kr.
Elevbostäder för specialskolan. I prop. 1977/78: 100 bil.
12 (UbU 1977/ 78:19, rskr 191111%: 206) har medel beräknats för utrustning till
tolv nya elevvillor och tre nya elevvåningar för specialskolan. Vidare har
under detta anslag förts upp en särskild kostnadsram bl. a. för inredning till
nya elevvillor vid Åsbackaskolan. Anskaffande av elevbostäder pågår f n.
Kostnaden för ny inredning till dessa enheter exkl. Åsbackaskolan beräknas
till 1,3 milj. kr. Byggnadsstyrelsen föreslår därför att en delram på 1,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
milj. kr. för anskaffning av inredning till elevbostäder
för specialskolan förs upp i inredningsplanen. Byggnadsstyrelsen föreslår att
ramen efter särskild hemställan från byggnadsstyrelsen och efter beslut av
regeringen i varje särskilt fall, får tas i anspråk för här angivet ändamål.
Föredraganden
För att inredning och utrustning utan försening skall
kunna anskaffas till de objekt som jag har redogjort för i det föregående bör
de i följande sammanställning angivna kostnadsramarna - i 1 000-tal kr. - föras
upp i inrednings- och utrustningsplanerna. Jag har därvid tagit hänsyn till
prisökningar under upphandlingstiden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Objekt
Förordad ram Kostnadsram
eller
förordad ---------------------
ändring av Definitiv Delram
tidigare
ram ram
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nyköping Åsbackaskolan
+ 90
Linköping
Icke-laborativa
institutioner m. m.
-H5400
Göteborg
Återuppbyggnad av matsal m.m. inom medicinarområdet
-Hl 500
Luleå
Nybyggnad
av restaurang för
lärarutbildning Övrigt
Elevbostäder för
specialskolan
-1- 275 -1-1300
Utrustning
Uppsala
Nybyggnader på Artillerifältet, etapp IV
-1-1100
Nyköping Åsbackaskolan
-1- 675
Lund
Icke-laborativa
institutioner m. m.
-fl 000
Göteborg Polymerteknologi
-1-1400
Örebro Musiklärarutbildning
+ 500
Övrigt Telefonväxlar
-t- 385
5400
1500
275
1400
826
1300
1100
675
1400
500 1090
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med
här behandlade objekt får bestridas av fillgängliga medel under förevarande
anslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av viss
inred-
Prop.
1978/79:25 59
ning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående, 2. godkänna vad
jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för viss
inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m.m.
[14] D 51. Extra resurser for utbildningsområdet med fritt
tillträde i högskolan. Universitets- och högskoleämbetet (UHÅ). UHÄ framhåller
i skrivelse den 11 november 1978 bl. a. att hösten 1977 ökade
nettofillströmningen till det fria området enligt högskoleenheternas
beräkningar med omkring 6000 årsstudieplatser. Härför erhöll högskoleenheterna
endast 14,3 milj. kr. i tillskott (inkl. ca. 5,3 milj. kr. motsvarande
kostnader för de studerande som högskoleenhetema inte fick ersättning för
budgetåret 1976/77 enligt automatiksystemets 10-procentsregel). Detta innebar
ett tillskott om i genomsnitt drygt 2000 kr. per årsstudieplats, vilket bör
ses i förhållande till att enbart lärariönekostnaderna uppgick fill över 4000
kr. per årsstudieplats. Till den förhållandevis låga ersättningen per
årsstudieplats bidrog fömtom den nyssnämnda 1 O-procentsregeln även
skyldigheten för högskoleenheterna att internt omfördela resurser från annan
utbildning fill det fria området.
För budgetåret 1978/79 fick
högskoleenheterna en uppräkning av sina ordinarie anslag motsvarande de
budgetåret 1977/78 tilldelade extra resurserna, exkl. ca 2 milj. kr. till
regeringens disposition. Samtidigt har statsmakterna räknat med att
högskoleenheterna budgetåret 1978/79 skall kunna ta emot lika många studerande
inom det fria området som föregående budgetår, dvs. att de resurser som genom
omdispositionen tagits i anspråk för det fria området budgetåret 1977/78 skall
kunna disponeras även för påföljande budgetår.
Den vid vissa högskoleenheter stora
ökningen av antalet studerande inom det fria området har, på grund av att
ersättning endast utgår för lärariönekostnader, inneburit att de totala
resurserna per studerande minskat. Samtidigt har betydande resurser överförts
från annan utbildning fill det fria området. För att dessa överföringar inte
skall medföra en successiv nedskärning av resursema och därmed en utarmning av
olika utbildningar utanför det fria området måste dessa överföringar varje år
kunna omprövas.
Ett speciellt problem i detta
sammanhang utgör resursbehovet för andra året på en rad av de nya, spärrade
utbildningslinjerna. För detta andra år skall användas resurser som tidigare
utnyttjats för studerande enligt äldre studieordning. Till betydande del har de
studerande enligt äldre studieordning läst kurser som läsåret 1977/78
fillhörde det fria området. Detta innebär att högskoleenhetema vid sina
omdispositioner av befintliga års-studieplatser även måste beakta utbyggnaden
av de berörda utbildningslinjerna.
Prop.
1978/79:25 60
UHÄ konstaterar att underlaget
insamlats under tidspress och kan ha olika brister som f. n. inte kan
överblickas. Det kan därför visa sig nödvändigt att senare, i samband med ordinarie
anslagsframställning eller i förekommande fall vid framställning om extra
medel nästa höst, göra korrigeringar.
Ökningen av tillströmningen till
det fria området bedöms svara mot ca 2 600 årsstudieplatser, vilket innebär en
ökning med c; 3 % i förhållande till föregående hösttermin. Högskoleenhetema
har sammalagt begärt ca 22 milj. kr., medan regionstyrelserna tillstyrkt nära
21 milj. kr. UHÄ föreslår att högskoleenheterna på tilläggsbudget anvisas ca
16,8 milj. kr. I detta belopp ingår även medel för den ökade tillströmningen
fill universitetet i Uppsala våren 1978. Beloppet innefattar även ersättning
för nödvändiga omdispositioner av årsstudieplatser som budgetåret 1977/78
fillhörde det fria området.
UHÄ förutsätter vidare att
regeringen till varje högskoleenhet därutöver anvisar ett belopp som motsvarar
det anslag respektive högskoleenhet erhöll föregående budgetår från medlen till
regeringens disposition.
Föredraganden
I förhållande fill det beräknade
antalet årsstudieplatser inom det fria området innevarande budgetår - 30 200 -
är tillströmningsökningen ca 7%. Denna ökning är väsentlig mindre än
motsvarande ökning under föregående budgetår (17 %), vilket närmast tyder på
att den tillströmningsökning till det fria området som kunde konstateras i samband
med högskolereformen håller på att upphöra. Man kan dock konstatera att ett
uppdämt utbildningsbehov fortfarande finns på en del mindre orter. Jag räknar
med att behovet av resurstillskott innevarande budgetår totalt sett är
väsentligt mindre än föregående budgetår.
I det följande utgår jag från att
högskoleenheterna inom ramen för hittills beräknade resurser i enlighet med vad
som angivits i budgetpropositionen kan klara minst samma omfattning av
utbildningen inom det fria området som föregående budgetår. Det bör ha funnits
goda möjligheter att inför det nya budgetåret anpassa planeringen med hänsyn
till erfarenheterna från förra året. Jag erinrar om nödvändigheten av att,
enligt de givna förutsättningarna för det fria området, företa omdispositioner
för att anpassa resursfördelningen till efterfrågan på utbildning. Jag
redovisar i en översikt vilket behov av resurstillskott jag räknar med.
Högskoleenhet
Planerat
Beräknat
Bruttobehov
Avgår
genom
Nettobehov
antal års-
faktiskt
antal
av
resursför-
omfördelning
av
resursför-
studieplatser
årsstudie-
stärkning
m.m.
stärkning
1978/79
platser 1978/79
univ. i
Stockholm
8400
8865
2 325000
700000
1625000
högsk. i
Eskilstuna/Västerås
200
300
500000
-
500000
högsk. i
Falun/Borlänge
145
190
165000
-
165000
högsk. i
Gävle/Sandviken
165
210
175000
175000
högsk. i
Örebro
785
865
400000
200000
200000
högsk. i
Växjö
770
935
825000
100000
725000
univ. 1
Göteborg
5040
5445
2025000
440000
1585000
högsk. i
Karlstad
845
1020
875000
100 000
775000
högsk. i
Sundsvall/Härnösand
260
290
150000
-
150000
högsk. i
Östersund
100
115
64000
64000 5964000
I motsats till övriga högskoleenheter som erhöll
resurstillskott för 1977/ 78 hade universitetet i Uppsala inte räknat in
fillströmningsökningen under våren 1978 i underlaget för sin framställning om
resurstillskott för 1977/78. Jag räknar med att universitetet i Uppsala nu bör
anvisas 1464000 kr. för budgetåren 1977/78 och 1978/79 sammantagna på grund av
den fillström-ningsökning som ägde mm våren 1978.
Mina ställningstaganden grundar sig bl. a. på en
bedömning av utveck-hngen under åren 1977/78 och 1978/79 sammantagna. Detta
gäller bl. a. universiteten i Uppsala och Lund för vilka jag inte föreslår
extra resurser för tillströmningen innevarande budgetår.
Av de resursbehov jag har beräknat kan 1044 000 kr.
avräknas mot medel som står till regeringens disposition under anslaget D 10.
Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. Jag avser att senare föreslå
regeringen att fördela resterande medel till regeringens disposifion mellan
högskoleenheter i huvudsak på samma sätt som ifrågavarande medel fördelades
budgetåret 1977/78.
De extra resurserna bör för innevarande budgetår
anvisas som klumpbelopp till resp. högskolestyrelses disposifion.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer
jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Extra resurser för utbildningsområdet med
fritt tillträde i högskolan på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisa ett reservaUonsanslag av 6 384000 kr.
E.
Vuxenutbildning
[15].
E 1. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag. Vid 1976/77 års riksmöte beslöt
riksdagen att inrätta Sveriges Utbildningsradio aktiebolag (prop. 1975/76:110,
UbU 1976/77:8, rskr 1976/77:46). Det nya bolaget började sin verksamhet den 1
januari 1978. Vid 1977/78 års riksmöte beslöt riksdagen att Sveriges
Utbildningsradio
Prop.
1978/79:25 62
skall ingå som ett dotterbolag till Sveriges Radios nya
organisation (prop. 1977/78:91, KrU 1977/78:24, rskr 1977/78:337).
I sistnämnda prop. (s. 212) anförde
föredraganden: "När det först gäller den årliga kompensationen av radio-
och TV-verksamhetens automatiska pris- och löneökningar på driftsidan bör
utgångspunkten vara den allmänna kostnadsutvecklingen som den avspeglar sig i
konsumentprisindex (KPI). 1 princip bör programföretagen alltså kunna påräkna
en kompensation som motsvarar utvecklingen av KPI för resp. budgetår.
Avstämningen av
kostnadskompensation för ett visst budgetår kan givetvis inte ske förrän en
säker uppskattning av KPI kan göras. Regeringen bör därför utverka riksdagens
bemyndigande att slutligt fastställa kompensation för allmänna
kostnadsökningar."
Riksdagen beslöt i enlighet med regeringens förslag.
I skrivelse har Sveriges
Utbildningsradio konstaterat att Sveriges Radio har erhållit kompensation för
budgetåret 1977/78 i enlighet med riksdagens beslut. Enligt skrivelsen bör
Sveriges Utbildningsradio, som dotterbolag till Sveriges Radio, erhålla
motsvarande kompensation för första halvåret 1978. Sveriges Utbildningsradio
hemställer därför att företaget som kompensation för kostnadsstegringar
filldelas ett tilläggsanslag av 1113000 kr. vilket i princip motsvarar KPI för
den nämnda tidsperioden. Vidare hemställer Sveriges Utbildningsradio att även
i fortsättningen erhålla kompensation för kostnadsökningar enligt den princip
som nu gäller för Sveriges Radio.
Föredraganden
I enlighet med riksdagens beslut
med anledning av prop. om radions och televisionens fortsatta verksamhet (prop.
1977/78:91, KrU 1977/78:24, rskr 1977/78: 337) har regeringen, med beaktande av
utvecklingen av konsumentprisindex (KPI) tilldelat Sveriges Radio medel, som
avser driftkostnader för den allmänna programverksamheten och för lokalradion,
utöver vad som tidigare har anvisats för budgetåret 1977/78.
Sveriges Utbildningsradio, som är
ett dotterbolag till Sveriges Radio, har i skrivelse hemställt om motsvarande
kompensation samt att sådan kompensation för automatiska pris- och löneökningar
fortsättningsvis skall utgå enligt samma regler som gäller för den övriga
rundradioverksamheten.
Enligt min mening bör Sveriges
Utbildningsradio få kompensation för automatiska pris- och löneökningar enligt
samma principer som redan gäller för den övriga rundradioverksamheten. Den
kompensation som, med utgångspunkt i den allmänna kostnadsutvecklingen som den
avspeglar sig i KPI, skulle utgå för Sveriges Utbildningsradio för första
halvåret 1978 har beräknats till 913000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att slutligt fastställa
kompensation för au-
Prop.
1978/79:25 63
tomatiska pris- och löneökningar för Sveriges
Utbildningsradio aktiebolag i enlighet med vad jag har förordat i det
föregående, 2. fill Sveriges Utbildningsradio aktiebolag på tilläggsbudget 1 till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 913 000 kr.
[16] E 5. Bidrag till kommunal vuxenutbildning m.m. Vid
1978 års riksmöte biföll riksdagen föredragandens förslag om en tillfällig
begränsning i ökningen av antalet undervisningstimmar i gymnasieskolkurser och
särskilt yrkesinriktade kurser inom kommunal vuxenutbildning under budgetåret
1978/79 (prop. 1977/78:100 bil. 12, UbU 1977/78:15, rskr 1977/ 78:180).
1 en skrivelse till regeringen den 24 augusti 1978
framhöll skolöverstyrelsen att åtgärder mot den ökade arbetslösheten särskilt
bland ungdom bl. a. kan vidtas inom ramen för kommunal vuxenutbildning under
förutsättning att vissa ytterligare resurser ställs till förfogande under
budgetåret 1978/79. Regeringen har i förordning den 21 september 1978 om
yrkesinriktad utbildning inom kommunal vuxenutbildning för arbetslösa meddelat
föreskrifter att yrkesinriktade gymnasieskolkurser och särskilt yrkesinriktade
kurser, som anordnas för arbetslösa, inte skall inräknas i det antal undervisningstimmar
för sådana kurser, som enligt regleringsbrev avseende anslag fill
vuxenutbildning medgetts för budgetåret 1978/79. Även icke arbetslösa sökande
får intagas till dessa kurser", men de får inte inräknas i det lägsta
antal elever som krävs för att påbörja kurs. Regeringen har vidare föreskrivit
att antalet undervisningstimmar i dessa kurser får utökas i förhållande till
gällande timplan med upp fill 10%. De Ullkommande undervisningsfimmarna får
användas för sådan undervisning i allmänna ämnen som erfordras för att de
arbetslösa eleverna skall kunna följa kursen.
Föredraganden
Mot bakgrund av den höga
arbetslöshet som f. n. råder bland ungdomar, anser jag det synnerligen
angeläget att alla åtgärder, som kan positivt påverka deras situafion på kort
och längre sikt, vidtas med största tänkbara snabbhet. Regeringen har därför
redan fattat beslut om en viss utökning av den yrkesinriktade kommunala
vuxenutbildningens möjligheter att vidta åtgärder för att ge arbetslösa
utbildning.
Med hänvisning härtill hemställer
jag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad jag anfört om kurser för
arbetslösa.
Prop. 1978/79:25 64
[17] E 13. Bidrag till kontakttolkutbildning. I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett förslagsanslag 3 015000 kr.
Medlen skall fördelas på
undervisning, handledarutbildning, studiematerial och administration.
Med anledning av riksdagens beslut
prop. 1977/78:125, UbU 1977/ 78:24, rskr 1977/78:289) bemyndigades regeringen
att ändra fördelningen inom anslaget Bidrag till kontakttolkutbildning så att
även studiesociala kostnader kunde täckas under budgetåret 1977/78. Regeringen
utfärdade den 29 juni 1978 bestämmelser härom.
Utbildningsutskottet ansåg att den
som efter den 30 juni 1978 deltar i utbildningen också måste vara berättigad
till dessa förmåner. Utskottet ansåg att regeringen i tilläggsbudget I för
budgetåret 1978/79 skulle lägga fram förslag om motsvarande förmåner fr. o. m.
den 1 juli 1978. Riksdagen har som sin mening gett regeringen detta till känna.
Föredraganden
Möjligheterna att få stå till stånd
planerad utbildning av handledare och kontakttolkar är beroende av att
ersättning för förlorad arbetsförtjänst och resekostnader kan utgå för
deltagare i handledarutbildning och att ersättning för rese- och
inackorderingskostnader kan utgå för deltagare i kontakttolkutbildning. Jag
förordar därför, i likhet med vad riksdagen uttalat, att nämnda studiesociala
förmåner skall utgå även under innevarande budgetår.
Bestämmelserna från den 29 juni
1978 bör därför äga fortsatt giltighet under innevarande budgetår. Med hänsyn
härtill förordar jag att medel nu anvisas på tilläggsbudget 1 till
statsbudgeten för innevarande budgetår för studiesociala kostnader inom
handledarutbildningen och kontakttolkut-bildningen för budgetåret 1978/79.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till
kontakttolkutbildning på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2496000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[18] 13. Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio. 1
statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett
investeringsanslag av 10 milj. kr. Behållningen under anslaget var vid
ingången av budgetåret ca 5 milj. kr. Medlen disponeras av byggnadsstyrelsen
för de i investeringsplanen upptagna objekten inom de kostnadsramar som riksda-
Prop. 1978/79:25 65
gen godkänt.
Stor musikstudio i Stockholm. Som
framgår av den redogörelse för objektet som lämnades i prop. 1975/76: 125 (bil.
7 s. 29) uppdrog regeringen den 29 december 1975 ät byggnadsstyrelsen att i
huvudsaklig överenstäm-melse med redovisade systemhandlingar och inom en
kostnadsram av 25,1 milj. kr. i prisläget den 1 april 1975 utföra nybyggnad av
stor musikstudio i Stockholm för Sveriges Radio.
Byggnadsarbetena påbörjades i juli 1976.
Byggnadsstyrelsen har i februari
1977 till utbildningsdepartementet anmält att vissa tillkommande åtgärder till
en beräknad kostnad av 720000 kr. i prisläget den 1 april 1976 enligt
styrelsens uppfattning borde genomföras i anslutning fill nybyggnaden av
musikstudion. Styrelsen avsåg att, om dessa åtgärder föranledde behov av att
öka tidigare fastställd kostnadsram för objektet, återkomma fill regeringen i
ärendet i samband med sitt förslag till anslagsframställning för budgetåret
1978/79.
Byggnadsstyrelsen har med skrivelse
i juni 1978 anmält för regeringen att kostnaderna för musikstudion väsentligt
kommer att överstiga den av riksdagen tidigare godkända kostnadsramen som i
prisläget den I april 1978 motsvaras av 33015000 kr. Som främsta anledningar
till att styrelsen först vid denna tidpunkt har kunnat redovisa att tidigare
gjorda kostnadsberäkningar ej kommer att hålla har byggnadsstyrelsen
framhållit projektets unika karaktär, den fortlöpande tekniska utvecklingen på
radio- och televisionsområdet samt under byggskedet inträffade oförutsebara
störningar och tekniska komplikafioner. Av främst sistnämnda skäl ansåg
styrelsen det möjligt att först inför tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 mer precist ange den slutliga kostnaden samt
medels-förbmkningen för projektet. Byggnadsstyrelsen anmälde samfidigt att man
ingående övervägt att avbryta den pågående produktionen för att minska
kostnaderna genom att förändra projektet. Styrelsen redovisade att man vid
denna prövning hade nödgats konstatera att en dylik åtgärd inte skulle ge någon
betydande effekt. Sammanfattningsvis meddelade byggnadsstyrelsen att
byggnadsarbetena fortsatte och att alla åtgärder hade vidtagits för att inte
ytterligare kostnadsökningar skulle inträffa.
Byggnadsstyrelsen har i september
1978 anmält att den totala byggnadskostnaden för musikstudion beräknas uppgå
till 44,7 milj. kr. i prisläget den 1 april 1978 samt att nybyggnaden beräknas
vara färdigställd till årsskiftet 1978-1979. Sveriges Radio har under
projekterings- och bygg-nadsfiden garanterat vissa byggnadskostnader
motsvarande 2,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1978 som har föranletts av i
första hand förändrat utmstningsbehov.
Föredraganden
Med hänsyn till de särskilda
omständigheter som föreligger i det aktuella byggnadsprojektet har, vid
beredningen av ärendet, riksrevisionsverket
5 Riksdagen 1978/79. I sam/. Nr 25
Prop. 1978/79:25 66
anmodats avge yttrande över handläggning av projektet.
Riksrevisionsverket har den 13 oktober 1978 lämnat en redogörelse för hur
ärendet admini-strafivt har handlagts inom byggnadsstyrelsen och därvid anfört
vissa synpunkter och redovisat förslag till åtgärder för att förbättra handläggningsrutinerna
inom styrelsen. Jag har på grundval av den redovisning som byggnadsstyrelsen
och riksrevisionsverket lämnat inte funnit anledning att ifrågasätta att
projektet bör fullföljas på det sätt byggnadsstyrelsen har redovisat sedan de
väsentligt ökade konstnaderna väl blivit kända och närmare har preciserats. Jag
har vid samråd med chefen för budgetdepartementet erfarit att
riksrevisionsverkets förslag bl. a. till förbättrade handläggningsrutiner inom
byggnadsstyrelsen kommer att övervägas närmare. Med hänsyn till vad jag anfört
i det föregående föreslår jag att en ändrad kostnadsram för musikstudion i
Stockholm motsvarande (44,72,8 =)41,9 milj. kr. förs upp i investeringsplanen
för innevarande budgetår.
Investeringsplan (1000-tal kr.)
Byggnadsobjekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Byggstart år-mån.
Färdigställande år-mån.
1977-04-01 1978-04-01
Faktisk
t.o.m.
1978-06-30
Beräknad för 1978/79 1979/80
Stor musikstudio i Stockholm
31100 41900
21659
17600 3 600
76-07
79-01
För att bestrida kostnaderna under
anslaget under innevarande budgetår förordar jag att ett belopp av 12 milj. kr.
anvisas på tilläggsbudget 1 för innevarande budgetår.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta
om byggnadsarbeten inom den
kostnadsram som jag förordat i det föregående,
2. till Vissa byggnadsarbetenför
Sveriges Radio på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett investerings-
anslag av 12000000 kr.
[19] 14. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande
budgetår anvisats ett investeringsanslag av 30 milj. kr. (prop. 1977/78: 106,
UbU 1977/78:23, rskr 1977/78:288). Under anslaget är uppförda två investeringsplaner,
nämligen en plan för utbildning och forskning och en plan för kulturändamål
m.m. Behållningen vid budgetårets början uppgick till ca 102 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen räknar med att 20 milj. kr. behöver anvisas på
tilläggsbudget.
Regeringen har med stöd av
riksdagens bemyndigande (prop. 1977/ 78:100 bil. 2, FiU 1977/78:16, rskr
1977/78:227) den 31 augusfi 1978
Prop. 1978/79:25 67
beslutat om vissa sysselsättningsskapande åtgärder.
Beslutet innebär bl. a. att från förevarande investeringsanslag får - utöver
vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit - bestridas utgifter med
sammanlagt högst 10670000 kr. Som en följd av detta beslut har regeringen den
14 september 1978 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i sysselsättningsskapande
syfte utföra vissa byggnadsarbeten i Uppsala och Göteborg. 1 det följande kommer
jag att redovisa dessa objekt och vissa andra objekt som bör redovisas i detta
sammanhang. Kostnaderna redovisas i det följande i prisläget den 1 april 1978.
Stockholm
Förvärv av fastigheter på Blasieholmen. Regeringen har
genom beslut den 29 juni 1978 godkänt avtal om förvärv av fastigheterna
Ostindiefararen 1 och Sillhovet 1 i Stockholm. Förvärvet har planerats i syfte
att bl. a. bereda nationalmuseet utökade lokaler. Kostnaderna för förvärvet
uppgår till 4 milj. kr.
Uppsala
Upprustning av
ventilationsanläggning för kemiska institutionen. Byggnadsstyrelsen har den 21
augusti 1978 redovisat behov av upprustning av en ventilationsanläggning för
kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala.
Regeringen uppdrog genom beslut den
14 september 1978 åt byggnadsstyrelsen att i sysselsättningsskapande syfte
projektera och utföra ventilationsanläggningen inom en kostnadsram av 2,3
milj. kr.
Göteborg
Upprustning av ventilationssystemet
för medicinska fakultetens byggnader. Genom beslut den 28 augusti 1975 uppdrog
regeringen åt byggnadsstyrelsen att t. o. m. bygghandlingar projektera bi. a.
upprustning av delar av ventilationssystemet i byggnaderna för medicinska
fakulteten vid universitetet i Göteborg.
Byggnadsstyrelsen har den 20 juni
1978 redovisat dels bygghandlingar för upprustning av ventilationssystemet i
höghusdelarna för medicinska fakulteten, dels underlag för kostnadsberäkning
för upprustning av ventilationssystemet i låghusdelarna.
Regeringen uppdrog genom beslut den
14 september 1978 åt byggnadsstyrelsen att av sysselsättningsskäl bl. a.
projektera och utföra upprustning av venfilationssystemet i såväl höghus- som
låghusdelarna och att för ändamålet ta i anspråk högst 8 370000 kr.
Återuppbyggnad av matsal m. m. inom medicinarområdet.
Omständigheterna kring återuppbyggnaden av restaurangbyggnaden har närmare redovisats
i det föregående.
opaginerad Kontrollera mot PDF
De av byggnadsstyrelsen på grundval
av byggnadsprogrammet uppskattade kostnadema för återuppbyggnaden uppgår till
9,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1978. Mot bakgrund av det angelägna i att
snabbt kunna påbörja åtemppbyggnaden föreslår styreisen att en preliminär
kostnadsram av 9,5 milj. kr. nu förs upp i investeringsplanen.
Luleå
Nybyggnad av restaurang för lärarutbildning. Regeringen
uppdrog den 26 januari 1978 åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad av
restaurang för lärarutbildning vid högskolan i Luleå t. o. m. systemhandlingar.
Byggnadsstyrelsen har den 12
september 1978 redovisat systemhandlingar för objektet. Enligt dessa omfattar
nybyggnaden 316 m primär rumsarea. Restaurangen kommer att inrymma ca 150
platser. Byggnadskostna-dema beräknas till 3 550000 kr., varav 450000 kr. avser
försörjningsåtgärder. Nybyggnaden beräknas vara färdigställd till vårterminen
1980.
Föredraganden
Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående
bör i gällande
investeringsplan
föras upp följande kostnadsramar i 1 000-tal kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bygg-
Färdig
start ställande
år-mån. år-mån.
Byggnadsobjekt
Kostnadsram Medelsförbrukning
1978-04-01
Faktisk
t.o. m.
Beräknad för
1978-06-30
1978/79 1979/80
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utbildning och forskning
Uppsala
Upprustning av ventilationsanläggning för kemiska
institutionen
2 300
Göteborg
Upprustning av ventilations
systemet för medicinska fakul
tetens byggnader 8370
Återuppbyggnad av matsal m. m.
inom medicinarområdet 9500'
Luleå
Nybyggnad av restaurang för
läramtbildning 3 550
Kulturändamål m. m.
Stockholm
Förvärv av fastigheter på
Blasieholmen 4000
28
1500 730 78-09 79-08
2000 4000 79-01 80-06
3000 4000 78-12 80-01
500
80-01
4000
2500 79-02
opaginerad Kontrollera mot PDF
Preliminärt beräknad kostnadsram
För att bl. a. slutligt bestrida
kostnadema för de objekt som under förevarande anslag berörs av beslut den 31
augusti 1978 om vissa sysselsättningsskapande åtgärder förordar jag att 14
milj. kr. utöver tidigare anvisat belopp anvisas på tilläggsbudget I för
innevarande budgetår.
Prop. 1978/79:25 69
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att besluta om byggnadsarbeten m.m. inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,
2.
till
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
investeringsanslag av 14000000 kr.
IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER
[20] 5. Studiemedelsfonden. I statsbudgeten för budgetåret
1978/79 har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag på 1020
milj. kr.
Medlen disponeras av centrala
studiestödsnämnden (CSN) för återbetal-ningsplikfiga studiemedel enligt 3, 4
och 7 kap. studiestödslagen.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79
beräknade CSN medelsförbrukningen 1978/79 till 1 517 milj. kr. I skrivelse
till utbildningsdepartementet den 8 september 1978 anför CSN att de nya
beräkningar som CSN genomfört i samband med anslagsframställningen för budgetåret
1979/80 ger vid handen att medelsförbrukningen för 1978/79 kommer att uppgå
till 1 704 milj. kr. Medelstillgången beräknas uppgå till 1 542 milj. kr. För
att täcka medelsbehovet budgetåret 1978/79 och få en nödvändig reservation
inför budgetåret 1979/80 hemställer CSN om att Studiemedelsfonden tillförs ett
tilläggsanslag på 300 milj. kr.
Föredraganden
Det ökade medelsbehovet sammanhänger med dels ett större
antal studerande än tidigare beräknats, dels en ökning i det genomsnittliga
beloppet återbetalningspliktiga studiemedel per studerande. Det ökade
genomsnitts-beloppet sammanhänger i sin tur med dels basbeloppets utveckling,
dels en ökad benägenhet att utnyttja de återbetalningsplikfiga studiemedlen.
Med hänsyn till de ojämnheter som föreligger i flödet till och från fonden
måste fonden tillföras medel utöver det beräknade underskottet för att inte ett
tillfälligt underskott skall uppstå under andra halvåret 1978/79. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Studiemedelsfonden på
tilläggsbudget I fill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
investeringsanslag av 300000000 kr.
Prop. 1978/79:25 70
VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
[21] a. Teckning av aktier i ett statsägt aktiebolag för
studiereseverksamhet.
Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret
1978/79.
Vid min anmälan av studiereseutredningens betänkande
Språkresor (SOU 1975:64) i 1978 års budgetproposition (prop. 1977/78:100 bil.
12 s. 641-643) framhöll jag behovet av en ny organisationsform för den verksamhet
som nu bedrivs av centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. Sedan
frågan om verksamhetens juridiska form ytterligare beretts inom
utbildningsdepartementet återkommer jag nu till regeringen med förslag.
Centralnämnden för
skolungdomsutbytet med utlandet är i dag huvudsakligen en arrangör av
språkresor för studerande. Som sådan bedriver nämnden affärsverksamhet,
visserligen utan vinstsyfte, men i konkurrens med andra arrangörer av liknande
resor på den svenska marknaden. Nämnden synes därvid ha spelat en
kvalitetsfrämjande och prisreglerande roll.
Med hänsyn till att nämndens verksamhet främst är
affärsdrivande, bör motsvarande verksamhet i fortsättningen handhas av en
självständig juridisk person. De associationsformer som då kan komma i fråga
är akfiebo-lag eller stiftelse. För affärsdrivande verksamhet är
aktiebolagsformen den naturliga. Härtill kommer att de regler som behövs, bl.
a. med hänsyn till behovet av ekonomisk kontroll, för aktiebolagets del
återfinns i aktiebolagslagen, medan motsvarande lagreglering saknas för
stiftelser. Om nämnden skulle omvandlas till en stiftelse skulle man därför
tvingas överväga att föra in ett mycket stort antal regler i den nya stiftelsens
stadgar. Det kan i flera olika avseenden diskuteras vilka regler som lämpligen
bör gälla för en stiftelse i dessa fall. Risk finns att reglerna skulle bli
svåröverskådliga och därmed svåra att tillämpa. Jag har därför, liksom
studiereseutredningen, funnit att aktiebolagsformen är mest ändamålsenlig-
Jag förordar alltså att centralnämnden för
skolungdomsutbytet med utlandet ombildas till ett aktiebolag. Staten bör äga
samtliga aktier i bolaget. Även om bolagets tjänster också bör kunna omfatta
andra resandekategorier, förutsätter jag, att verksamheten liksom nu
huvudsakligen inriktas på språkresor för skolungdom. Mot den bakgrunden torde
något intresse hos de stora fackliga organisationerna att, såsom
studiereseutredningen föreslagit, ingå som delägare i bolaget knappast
föreligga f. n. Jag finner det dock angeläget, att olika intressegrupper liksom
berörda myndigheter och organisationer får inblick i och möjlighet att påverka
bolagets verksamhet. Centralnämndens nuvarande fem ledamöter företräder Hem och
Skolarörelsen, pedagogisk sakkunskap och resebyråexpertis. Dessa intressen bör
enligt min mening även fortsättningsvis fä inflytande genom att bere-
Prop. 1978/79:25 71
das
plats i bolagsstyrelsen.
Centralnämndens verksamhet är ekonomiskt
självbärande och har de senaste åren t.o. m. givit ett visst överskott.
Självklart skall även bolaget ha till uppgift att driva en verksamhet som är
ekonomiskt självbärande. Jag vill dock understryka att syftet med den nya associationsformen
inte är att bereda vinst utan att driva en Ideell verksamhet i affärsmässiga
former. Detta bör klart framgå av bolagsordningen.
Bolaget bör bildas snarast möjligt efter det att
riksdagen fattat sitt beslut. Centralnämndens årsomsättning uppgick enligt 1977
års vinst- och förlusträkning till ca 7 milj. kr. Med hänsyn till att
verksamheten sålunda hittills varit av förhållandevis ringa omslutning är jag
f. n. inte beredd att förorda ett större aktiekapital än 100 000 kr. Detta
belopp bör anvisas över statsbudgeten för innevarande budgetär under Fonden
för statens aktier. Motsvarande belopp bör tillgodoföras
budgetutjämningsfonden från centralnämndens kapitalbehållning i samband med
att bolaget bildas. Det ankommer på regeringen att fatta erforderliga beslut
angående bolagsbildning m.m. Jag utgår därvid från, att centralnämndens
samtliga tillgångar, skulder och andra förpliktelser övertas av bolaget. Jag
räknar med en avvecklingsperiod för centralnämnden fram till den 1 september
1979. Under denna tid förutsätts bl. a. förhandlingar ske om personalens övergång
till anställning i bolaget.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Teckning av aktier i ett statsägt
aktiebotag för studiereseverksamhet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 100000 kr.
Kartong:
S. 71, första raden i klämmen Står: bolag Rättat till: aktiebolag
Prop. 1978/79:25 72
Bilaga 7.1
Avtal om skolornas grafiska och fotografiska
mångfaldigande 1978-06-26
Mellan staten, å ena sidan, och
följande organisationer, nämligen Bildle-verantöreriias förening.
Fackförbundspressens Samorganisation, Föreningen Svenska
Läromedelsproducenter, Föreningen Svenska Populär-auktorer, Föreningen Svenska
Tecknare, Föreningen Svenska Tonsättare, Föreningen Svensk Fackpress,
Konstnärernas Riksorganisation, Läromedelsförfattarnas Förening,
Pressfotografemas Klubb, Svenska Bokförläggareföreningen, Svenska Fotografernas
Förbund, Svenska Journalistförbundet, Svenska Musikförläggareföreningen u.p.
a.. Svenska Tidningsut-givareföreningen (innefattande även Vectu), Sveriges
Författarförbund och Tidningarnas Arbetsgivareförening, å andra sidan, har
träffats följande avtal om skolomas grafiska och fotografiska mångfaldigande'.
Avtalets tillämpningsområde
1 § Detta avtal gäller
utbildning som staten, kommun eller landstings
kommun är huvudman för och som står under tillsyn av skolöverstyrelsen.
Med utbildning som avses i första
stycket jämställs i detta avtal dels konstfackskolan, dels utbildning som
motsvarar utbildningen vid lärarutbildningsanstalt som vid utgången av juni
månad 1977 stod under tillsyn av skolöverstyrelsen.
Avtalet omfattar även skolor som
under avtalsperioden ställs under tillsyn av skolöverstyrelsen.
2 § Under avtalet faller alla
utgivna litterära verk, konstnärliga verk och
fotografiska bilder i fråga om vilka part på organisafionssidan får upplåta
rätt att mångfaldiga enligt 3 och 7-11 §§ i detta avtal.
Med litterära verk, konstnärliga
verk och fotografiska bilder som har utgivits jämställs konstverk, av vilka
upphovsmannen har överlåtit exemplar, och fotografiska bilder, som har
offentliggjorts.
3§ Avtalet omfattar alla former av
grafiskt, fotografiskt eller liknande mångfaldigande i den mån inte annat
följer av 7-11 §§.
Definitioner
4 § I det följande förstås med
skola: den skolenhet eller liknande
där utbildning som avses i 1 § bedrivs,
' Avtalet berör vissa paragrafer i lagen om upphovsrätt
till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729 med ändr.) och lagen om rätt
Ull fotografisk bild (SFS l%0:730 med ändr.).
Prop. 1978/79:25 73
undervisning: undervisning och
därmed jämförbar pedagogisk verksamhet i skolan såsom sådan verksamhet som
avses i skolförordningen (Svensk Författningssamling 1971:235, senast ändr.
1978:588) 5 kap. 4§ tredje stycket och 9§ (grundskolans fria aktiviteter),
meddelande av studie- och yrkesorientering, ledning av timme till förfogande
och skilda organisationers informafion till eleverna under skoltid,
lärare: varje person som leder undervisning,
förlaga: det material (verk,
lärares egenproducerade förlaga eller s.k. blandad förlaga) som ligger fill grund
för ett mångfaldigande,
verk: litterärt eller konstnärligt
verk eller del därav, till vilket upphovsrätt gäller enligt upphovsrättslagen,
eller fotografisk bild, fill vilken fotografirätt gäller enligt
fotografilagen,
lärares egenproducerade förlaga:
verk som lärare själv framställer och som omfattar endast sådant material som
läraren är upphovsman till och som läraren ej har utgivit,
blandad förlaga: verk som lärare
själv framställer och som omfattar dels återgivande av utgivet verk som faller
under avtalet, dels sådant verk till vilket läraren är upphovsman och som
läraren ej har utgivit,
skrift: bok, häfte, broschyr,
notblad och liknande skrift som innehåller ett eller flera verk samt fidning,
tidskrift eller annan periodisk skrift,
bild: allt bildmaterial, dock att
sådana enkla grafiska framställningar av beskrivande art såsom schematiska
kartor och diagram av icke konstnärligt slag skall anses som text,
diabild: transparent stor- eller smådiabild för
projektion,
arbetshäfte: verk som helt eller
till övervägande del består av studie-och arbetsuppgifter, övningsuppgifter,
laborafions- eller instrukfionsanvis-ningar (även sådana som innehåller noter),
blankett: sådan blankett som
fillhandahålls i block eller bunt, som omfattar minst tio likadana exemplar av
varje blankett, och som innehåller tester och prov, kartlägger attityder och
intressen eller utgör stimulansmaterial för samtal eller andra liknande
uppgifter,
kopiesida: en sådan kopia av verk
som har ett format vilket ej överstiger format A 4 eller, i fråga om kopia av
större format, varje påbörjad del motsvarande format A 4,
rättsinnehavare: den som har rätt
att fillåta mångfaldigande som avses i 3och7-ll§§.
Utgångspunkter för avtalet
5 § Parterna förutsätter att den
rätt att mångfaldiga för enskilt bmk som följer av 11 § första stycket
upphovsrättslagen och 5 § fotografilagen inte tas i anspråk i stället för den
rätt till mångfaldigande som upplåts genom detta avtal.
Staten kommer att - i annan form än
genom ändring av 11 § första stycket upphovsrättslagen och 5 § fotografilagen -
verka för att nämnda
Prop. 1978/79:25 74
förutsättning uppfylls.
6 § Avtalet berör ej den rätt att
mångfaldiga som följer av annan bestämmelse i upphovsrättslagen än 11 § första
stycket eller av annan bestämmelse i fotografilagen än 5 §.
Rätt att mångfaldiga enligt avtalet
I § Lärare får på villkor som
föreskrivs i 8-11 §§ mångfaldiga eller låta
mångfaldiga sådant verk som faller under avtalet, om framställningen sker
endast för lärarens egen undervisning och företas med skolans utrustning
eller eljest på skolans bekostnad.
Avtalet medger dock ej
framställning av stordiabild eller tillverkning av duplikat av smådiabild. Av
videogram eller film, som är avsedd att visas i form av rörliga bilder, får
endast enstaka bild mångfaldigas.
8 § Tre exemplar av verk får utan
särskilt fillstånd av rättsinnehavaren framställas i form av papperskopior.
9 § Fler än tre exemplar av verk får
utan särskilt tillstånd av rättsinnehavaren framställas i form av
papperskopior i den mån läraren behöver upplagan under kalenderhalvåret för att
komplettera vad som kan anses vara en normal fillgång på läromedel för berörda
elever.
Första stycket gäller även i fråga
om framställning av ett eller fler exemplar i form av smådiabild.
10 § Bestämmelser i 9 § första
stycket innebär att fler exemplar inte får
framställas än som behövs för att lärarens elever skall få var sitt exemplar
och läraren själv några exemplar.
II § I fråga om sådana läroböcker,
arbetshäften, nothäften och andra
icke-periodiska skrifter som finns tillgängliga på marknaden innebär be
stämmelserna i 9§ dessutom
1. att en lärare normalt ej får framställa eller låta
framställa kopiesida
a)
ur sådant
arbetshäfte eller nothäfte som omfattar 32 sidor eller mindre,
b) av blankett,
2. att en lärare under samma
kalenderhalvår och för samma elever
normalt ej får framställa eller låta framställa kopiesidor av
a)
mer än sex
sidor ur sådana arbetshäften eller nothäften som omfattar mer än 32 sidor,
b) större del av annan skrift än som
motsvarar hälften av skriften, dock normalt ej mer än 20 sidor ur denna.
Vid tillämpning av första stycket
jämställs med skrift sådan del av en skrift som också finns fillgänglig som särtryck.
Ersättning för mångfaldigande
12 § Staten utger ersättning fill
föreningen Bild, Ord, Not-Upphovsrättslig samorganisation (BONUS) med 1800000
kr. Ersättningen betalas ut med 1377500 kr. i augusti 1978 och med 422500 kr.
senast en månad efter
Prop.
1978/79:25 75
det att riksdagen har gett regeringen det bemyndigande som
behövs härför.
Av ersättningen avser I 760000 kr.
ersättning för mångfaldigande enligt 9§ och för sådant mångfaldigande som,
trots vad som sägs i 5§, kan komma att ske med stöd av eller under åberopande
av 11 § första stycket upphovsrättslagen eller 5§ fotografilagen. Antalet
kopiesidor som berättigar till ersättning har beräknats till 110 miljoner.
Återstoden av ersättningen utgör
medel som BONUS får förfoga över antingen för redovisning som föreningen önskar
verkställa föregen räkning eller för annat ändamål som har samband med detta
avtal.
Särskilda bestämmelser
13 §
Organisationerna förbinder sig att fortlöpande verka för att alla berörda
rättsinnehavare själva eller genom organisation på organisationssidan medger
rätt till mångfaldigande enligt detta avtal beträffande samtliga berörda verk.
Detta åtagande gäller även i fråga om sådan rättsinnehavare som ej är medlem i
organisation på organisationssidan.
14 §
Organisationerna skall, när staten begär det, inom en månad eller den längre
tid varom parterna kan enas förete material av vilket kan slutas att
mångfaldigande enligt detta avtal medges av
1.
upphovsmännen
till minst 95% av de verk vilka är avsedda för undervisningsändamål vid skola,
vilka utan hinder får användas där och vilkas senaste upplaga har utkommit
tidigast fem år före avtalsårets ingång,
2.
minst 95% av
samtliga journalister anställda vid tidningar eller fid-skrifter som utges av
medlemmarna i Svenska Tidningsutgivareförening-en,
3.
bokförläggare
som fillsammans har utgivit minst 95% av de verk som under föregående avtalsår
eller, i fråga om första avtalsåret, närmast föregående tolvmånadersperiod har
utgivits av medlemmarna i Svenska Bokförläggareföreningen och/eller Föreningen
Svenska Läromedelsproducenter,
4.
utgivare av
dagstidningar som under närmast föregående ordinarie redovisningsperiod enligt
Tidningsstafistik AB har utgivit tidningsexemplar till ett antal som motsvarar
minst 95 % av tidningarnas medelnettoupplagor för vardagar.
Kan organisationerna under
avtalsåret ej förete sådant material som avses i första stycket, skall avtalet,
en månad efter uppsägning, upphöra att gälla för återstoden av avtalsåret.
Utgiven ersättning för avtalsåret som belöper på återstoden av avtalsåret skall
återbetalas.
Uppsägning enligt andra stycket skall ske hos BONUS.
15 § Organisationerna skall
till den myndighet som staten bestämmer
fortlöpande överlämna dels uppgift på namnen på medlemmarna i organi
sationerna, dels uppgift på sådant verk beträffande vilket rättsinnehavare
som är medlem i organisation har meddelat förbud mot mångfaldigande
enligt detta avtal.
Prop. 1978/79:25 76
Organisation som får kännedom om
förbud mot mångfaldigande, som rättsinnehavare vilken ej är medlem i någon av
organisationerna har meddelat, skall fill myndighet som staten bestämmer lämna
uppgift om förbudet.
16 § Har ett verk, som enligt 2§ ej
omfattas av detta avtal eller av avtalen den 5 mars 1973 och den 23 juni 1976
om skolomas grafiska och fotografiska mångfaldigande, mångfaldigats vid skola
och kan ersättning därför anses ha utgått enligt något av avtalen, skall
rättsinnehavaren, om han begär ersättning, få sådan av BONUS ur det belopp
staten har betalt i anledning av avtalen. Bestämmelserna i 19 § avtalet den 5
mars 1973 och i 18 § avtalet den 23 juni 1976 gäller fortfarande.
17 § Staten åtar sig att i samarbete
med organisationerna i erforderlig utsträckning informera berörda
länsskolnämnder, skolstyrelser, skolor och lärare om detta avtal, samt om
berörda delar av lagen om upphovsrätt och fotografilagen.
Avtalstid m.m.
18 § Avtalet gäller fr. o. m. den 1 juli
1978 t. o. m. den 30 juni 1979.
19 § Regeringen kommer - under
förutsättning att riksdagen fattar de beslut som behövs härför att slutligt
godkänna avtalet.
20 § Parterna har enats om vissa
protokollsanteckningar. Dessa, som biläggs detta avtal som bilaga, är avsedda
att tjäna som vägledning vid tillämpningen av avtalet.
Stockholm den 26 juni 1978
För staten:
Arvid Sanmark
För
Bildleverantörernas Förening Per Anders Thunqvist
Fackförbundspressens samorganisation Ulf Aulin
Föreningen Svenska Läromedelsproducenter Olof Storm
Föreningen Svenska Populärauktorer Bo-Göran Edling
Prop.
1978/79:25 77
Föreningen
Svenska Tecknare Harald Gripe
Föreningen
Svenska Tonsättare Eskil Hemberg Margit Hellman
FACTU
Föreningen Svensk Fackpress Bengt Persson
Konstnärernas
Riksorganisation (KRÖ) Dag Eson Malmberg
Läromedelsförfattarnas
förening Stig Starrsjö
Pressfotografernas
Klubb Tore Falk
Svenska
Bokförläggareföreningen Jonas Modig
Svenska
Fotografernas Förbund Lars T Jacobson Johan Pohl
Svenska
Journalistförbundet Lars E Rabenius
Svenska
Musikförläggareföreningen u.p.a. Kettil Skarby Staffan Ehriing
Svenska
Tidningsutgivareföreningen Kari-Henrik Ekberg
Sveriges
Författarförbund Harry Breidensjö
Tidningarnas
Arbetsgivareförening Bertil Ströhm
Prop.
1978/79:25 78
Bilaga
Protokollsanteckn
ingår
Till 2§. Avtalet avser mångfaldigande av verk i
fråga om vilket den person som äger upplåta rätt till mångfaldigande (rättsinnehavaren)
via organisation på organisationssidan upplåtit rätt till mångfaldigande enligt
avtalet. Det har upplysts att organisationerna genom särskilda beslut skaffat
sig fullmakt att upplåta rätt till mångfaldigande för sina medlemmar. Denna
rätt skall gälla i den mån medlem inte uttryckligen meddelat förbud mot
kopiering. Det sagda innebär bl. a. att avtalet inte omfattar verk vars
rättsinnehavare ej är medlem i organisation på organisationssidan och ej heller
eljest givit någon av organisationerna fullmakt att upplåta rätt till
mångfaldigande. Avtalet omfattar ej heller verk i fråga om vilket rättsinnehavaren
trots att han är medlem i någon av organisationerna - förbjudit
organisationen att upplåta rätt till mångfaldigande. Begränsningama av avtalets
räckvidd motiveras av att organisafionerna på organisationssidan saknar laglig
möjlighet att upplåta rätt till mångfaldigande av andra verk.
Mot
bakgrund av vad som ovan anförts är parterna eniga om att det är ett
oeftergivligt intresse för skolorna att organisationerna på organisationssidan
vidtar effektiva åtgärder för att om möjligt alla berörda rättsinnehavare
lämnar någon av organisationerna erforderliga fullmakter (13§). Staten räknar
därför med att nästan alla rättsinnehavare kommer att lämna fullmakter. Med
hänsyn härfill bör det vara möjligt att vid mångfaldigande inom skolorna
begränsa kontrollen till att avse frågan humvida förbud mot mångfaldigande
enligt detta avtal meddelats beträffande det verk som läraren i det enskilda
fallet vill mångfaldiga. Skolorna kommer alltså att behöva uppgift på de verk i
fråga om vilka medlem i organisation på organisationssidan förbjudit
mångfaldigande (15 §).
Parterna är ense om, att kontrollen inom skolorna
kan begränsas på sätt nu angetts. Om kontrollen begränsas på detta sätt kan
det, enligt vad parterna gemensamt konstaterat, ej undvikas att mångfaldigande
kommer att ske även av verk som ej omfattas av avtalet. Detta mångfaldigande
vid sidan av avtalet - vilket mångfaldigande med hänsyn till organisationernas
åtagande enligt 13 § torde bli av relativt begränsad omfattning - avser staten
att behandla såsom fråga vore om mångfaldigande enligt avtalet. Självfallet
skall lärarna respektera förbud mot mångfaldigande som avgetts av
rättsinnehavare oavsett om han tillhör organisation på organisationssidan
eller ej.
Lärarna skall också iakttaga att organisationerna
ej företräder rättsinnehavare till verk som utgivits eller, i fråga om
fotografi, offentliggjorts endast i utlandet.
Lärarna skall vidare iakttaga att Svenska
Tidningsutgivareföreningen förklarat att föreningen f. n. icke företräder
rättsinnehavare till signerad artikel i svensk tidning som författas av
utländsk medborgare.
Prop.
1978/79:25 79
Paragrafen avser alla verk som
utgivits, även verk till vilka läraren själv har upphovsrätten. Eftersom
avtalet omfattar endast verk som utgivits, kommer det material som en lärare
producerar direkt för sin undervisning i allmänhet ej att falla in under
avtalet. Vissa bestämmelser härom finns dock i 4§. Se även
protokollsanteckningarna till 12 §.
Till 4 §. De rättigheter som enligt
detta avtal tillkommer lärare gäller inte för arbetsenhets- eller
klasskonferens. När elever för sitt arbete i skolan behöver kopiera anses detta
ske enligt avtalet, om läraren är ansvarig för verksamheten.
Till 8 och 9§§. Lärare som i sin
undervisning använder exemplar av litterärt eller konstnäriigt verk eller
fotografi som framställts enligt detta avtal skall anses ha fullgjort sin
skyldighet enligt 3 § första stycket upphovsrättslagen resp. 2§ första stycket
fotografilagen om han därvid på kopian anger upphovsmannens resp. fotografens
namn eller muntligen nämner detta. Om läraren inte känner fill namnet, behöver
han inte efter-forska det.
Till 8§. Paragrafen gäller endast i
fråga om upplaga som omfattar högst tre exemplar i form av papperskopior.
Omfattar upplagan mer än tre sådana exemplar, gäller paragrafen däremot inte,
inte ens i vad avser de första tre exemplaren. För hela den upplaga som
omfattar minst fyra exemplar gäller i stället 9§ och följande.
För framställning av upplagor om
högst tre exemplar i form av papperskopior gäller inga andra villkor än som
anges i 8 §. Någon begränsning till ett visst antal sidor som högst får
mångfaldigas ur varje verk gäller alltså ej. Ej heller behöver hänsyn tas till
tillgången på läromedel vid skola på sätt som i 9 § stadgas för upplagor om mer
än tre exemplar.
Till 7 och 9§§. Paragraferna gäller
för allt mångfaldigande som avser upplagor om mer än tre exemplar i form av
papperskopior (första stycket) eller som avser ett eller fler exemplar i form
av diabild (andra stycket). I fråga om sådana upplagor avser paragraferna hela
upplagan, alltså även de tre första exemplaren. Följande fem begränsningar
gäller beträffande lärares rätt att mångfaldiga. Enligt den första (7§) får
lärare inte mångfaldiga eller låta mångfaldiga annat än för sin egen
undervisning. Med låta mångfaldiga åsyftas att lärare uppdrager åt annan,
exempelvis vaktmästare, elev, kollega eller läromedelscentral, att verkställa
själva mångfaldigandet. 1 övrigt får lärare däremot inte mångfaldiga för att
tillgodose annan lärares behov. Som en andra begränsning (7 §) gäller att kopieringen
skall företas med skolans utrustning eller eljest på skolans bekostnad. För det
tredje (7 och 9 §§) gäller att upplagan endast får vara så stor som behövs för
lärarens undervisning. Behovet skall för det fjärde vara aktuellt. Läraren
skall nämligen behöva upplagan under det kalenderhalvår under vilket
mångfaldigandet sker. För det femte fordras att behovet föreligger trots att
det vid skolanläggningen finns en normal fillgång på läromedel. Vid bedömning
av frågan huruvida en viss lärare behöver mångfaldiga till kom-
Prop.
1978/79:25 80
plettering
av en normal fillgång på läromedel skall hänsyn naturiigtvis tas till
läromedlen i det aktuella ämnet och årskursen.
Det kan i vissa fall vara svårt att avgöra huruvida
kravet på normal tillgång på läromedel är uppfyllt. Avgörande får bU
pedagogiska hänsyn. Även tillgången på läromedel på marknaden har stor
betydelse. Följande exempel kan tjäna som vägledning. Finns för ett visst ämne
i en viss årskurs flera godtagbara läroböcker, är kravet på normal tillgång på
läromedel i detta ämne och i denna årskurs allfid uppfyllt så snart varje elev
disponerar ett exemplar av en av de nämnda läroböckerna. Det sagda innebär inte
att eleverna behöver disponera över läromedel som täcker hela lärokursen.
En
lärobok kan vara godtagbar även om den inte täcker hela lärokursen.
Med formuleringen "för att komplettera vad som
kan anses vara en normal fillgång på läromedel för berörda elever" har
avsetts att markera att lärarna inte genom mångfaldigande får framställa sådana
läromedel som avses med begreppet "normal fillgång på läromedel för
berörda elever". De får inte heller genom mångfaldigande av delar ur två
eller flera verk framställa läromedel som avses med begreppet "normal tillgång
på läromedel för berörda elever" eller läromedel som ersätter läromedel
som avses med nämnda begrepp. Det sagda innebär en viss begränsning av rätten
att mångfaldiga ur läroböcker av skilda slag. Mångfaldigande ur andra böcker,
ur fidningar och fidskrifter torde däremot så gott som aldrig begränsas av den
aktuella föreskriften, då allt mångfaldigande ur sådana verk regelmässigt sker
"för att komplettera vad som kan anses vara en normal tillgång på
läromedel för berörda elever".
Den närmare innebörden av 9 § preciseras i 10 och
11 §§ genom angivande av regler för vissa vanliga typfall.
Till
11 §. Enligt paragrafen skall rätten att mångfaldiga normalt begränsas i vissa
hänseenden. Begränsningen gäller endast skrifter som finns fillgängliga på
marknaden. Med detta uttryck menas att skrifterna finns tillgängliga hos
utgivaren eller, i fråga om läromedel, hos den distributör från vilken skolan
normalt förvärvar läromedel som är avsedda för den utbildningslinje som berörs.
Kravet på tillgänglighet är uppfyllt endast om utgivaren eller distributören
vid förfrågan förklarar sig omgående kunna leverera önskat antal exemplar av
skriften.
Reklambroschyrer
och informationsmaterial som fillhandahålls gratis från organisationer och
polifiska partier får kopieras utan de inskränkningar som eljest gäller enligt
detta avtal. Paragrafen innehåller vidare en regel som begränsar rätten att
mångfaldiga ur annan skrift än arbetshäfte eller nothäfte till att för samma
elever normalt avse högst hälften av skriften, dock normalt ej mer än 20 sidor
ur denna. Genom att inskjuta ordet "normalt" har parterna markerat
att mångfaldigandet i vissa fall kan få avse mer än hälften eller mer än 20
sidor. Detta förutsätts få ske i den mån det behövs för att mångfaldigande skall
bli meningsfullt. Om exempelvis
Prop.
1978/79:25 81
behov föreligger av att mångfaldiga ett visst avsnitt
(kapitel eller liknande) ur en bok och detta omfattar någon eller några få
sidor mer än hälften resp. 20 sidor får mångfaldigandet avse hela avsnittet.
Till 12 §. Antalet ersättningsberättigade kopiesidor har
beräknats på grundval av 1977 års kopieringsredovisning. Det antal som framkom
vid denna redovisning har höjts med tre procent. Dessutom har följande beräkningsnormer
tillämpats.
1.
Med kopiesida
förstås enligt 4 § i avtalet en sådan kopia av verk som har ett format som inte
överstiger format A 4 eller, i fråga om kopia av större format, varje påbörjad
del motsvarande format A 4.
2.
Sådan kopiesida
som har framställts direkt ur en bok eller ur en tidskrift och som omfattar mer
än en av bokens respektive tidskriftens sidor skall räknas som det antal
kopiesidor som motsvarar antalet boksidor respektive tidskriftssidor som heU
eller delvis återges på förlagan.
Mångfaldigas i oförändrat skick
kopia som avses i föregående stycke skall på motsvarande sätt omräkning göras.
Mångfaldigas en sådan sida av en
förlaga som har sammanställts genom sammanklippning av flera sådana kopior som
avses i närmast föregående stycke skall också motsvarande omräkning göras, öm
förlagan utgör blandad förlaga gäller dock punkt 6 nedan.
3.
Varje kopiesida
med notskrift räknas som fem kopiesidor. I fråga om blandad förlaga gäller dock
punkt 6 nedan.
4.
Varje smådiabild
räknas som etthundrafemtio kopiesidor.
5.
Kopiesida som
har framställts direkt ur en tidning eller tidskrift räknas som tre kopiesidor.
Parterna är ense om att omprövning av uppräkningsfaktorer för tidningar och
tidskrifter skall ske för nästa avtalsperiod.
Mångfaldigas förlaga, till vilken
text ur tidning eller fidskrift har förts över genom maskinskrift eller
motsvarande, skall varje kopia av sida i sådan föriaga räknas som två
kopiesidor. Detta gäller dock endast om till föriagesidan har överförts mer än
vad som med normala marginaler och radavstånd ryms på en sida av format A 4 (ca
2 000 typrum). Om förlagan utgör blandad förlaga skall punkt 6 nedan tillämpas
i stället för vad som nu har sagts.
6. Mångfaldigas blandad förlaga
utgår ersättning för mångfaldigandet av
verk som avses i 2 § i vad det avser
a)
bild,
b)
varje
sammanhängande avsnitt av noter som omfattar mer än fyra takter (motsvarande),
c)
varje
sammanhängande avsnitt av text som omfattar mer än en halv sida ur det återgivna
verket eller mer än 1 000 typrum.
Vid
tillämpning av punkt c anses 16 rader lyrik utgöra en halv sida. Varje kopia av
ersättningsberättigat avsnitt enligt punkterna a-c räknas som en kopiesida. Vad
som sägs i första och andra styckena gäller i stället för 14 § upphovs-
6 Riksdagen 1978/79. I sam/. Nr 25
Prop.
1978/79:25 82
rättslagen. Avsikten är att införa i praktiken lätt
tillämpbara regler om ersättning och inte att definiera innebörden i begreppet
citat.
Antalet kopiesidor har sålunda beräknats fill 110 milj.,
vilket tal är avrundat till närmast hela antal om fem milj.
Till 17 §. Statens åtagande enligt denna paragraf innebär
att den tillsammans med organisationerna utarbetar och sprider information om
aktuella lagar och detta avtal. Det innebär vidare att samma frågor
kontinuerligt behandlas i lärarutbildning och fortbildning.
Parterna förutsätter att information om avtalet finns
anslagen vid skolans kopieringsutrustning samt att vikarier och andra som
fillfälligt leder undervisning informeras om de rättigheter och skyldigheter
som fillkom-mer lärare enligt avtalet.
Prop.
1978/79:25 83
Bilaga
8
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-11-02
Föredragande:
statsrådet Enlund
Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser
jordbruksdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TIONDE
HUVUDTITELN
A. Jordbruksdepartementetm.nl .
[I] A 4. Extra utgifter. På
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats
ett reservationsanslag av 500000 kr.
Regeringen beslutade den 1
juni 1978 att ge I milj. kr. som gåva till Sveriges riksidrottsförbund i anledning
av förbundets 75-års jubileum. Avsikten var därvid att senare meddela närmare
bestämmelser om gåvans finansiering. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen
att tiW Extra utgifter på tilläggsbudget 1 till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av l 000000
kr.
B.
Jordbrukets rationalisering m. m.
[2]
B 4. Bidragtill jordbrukets rationalisering, m.m. På statsbudgeten för
innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 53 milj.
kr. Riksdagen har för budgetåret medgivit att från förevarande anslag får
beviljas statsbidrag till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 55
milj. kr. Regeringen har i regleringsbrev föreskrivit att högst 12 milj. kr.
får beviljas till yttre rationalisering och högst 43 milj. kr. till inre
rationalisering. Ramen för inre rationalisering avser även bidrag till
miljövårdande åtgärder inom jordbruket i fråga om ansökningar som inkommit till
lantbruksnämnderna före den 1 juli 1978.
Prop. 1978/79:25 84
Lantbruksstyrelsen
Lantbruksnämnderna har beräknat
medelsbehovet för statsbidrag till miljövårdande åtgärder i fråga om de
ansökningar som inkom före den 1 juli 1978 till omkring 22 milj. kr. Behovet av
medel för inre rationalisering har av nämnderna beräknats till ca 55 milj. kr.,
varav ca 53 milj. kr. i norra Sverige. Den anvisade ramen tillgodoser således
inte behovet. Efter att ramen disponerats för bidrag till miljövårdande
åtgärder skulle endast ca 20 milj. kr. återstå att disponera för bidrag fill
inre rationalisering.
Det är därför oundgängligen
nödvändigt att ramen för bidrag till inre rationalisering utökas för att täcka
behovet av bidrag till miljövårdande åtgärder. Ramen för statsbidrag till
jordbrukets rationalisering bör därför höjas med 22 milj. kr. till 77 milj. kr.
Föredraganden
Stödet till jordbrukets
rationalisering syftar främst till att sfimulera och underlätta uppbyggnaden av
effektiva jordbruksföretag. Stödet lämnas huvudsakligen som kreditgarantier. I
norra Sverige finns därutöver ett regionalt stöd i form av statsbidrag till
inre rationalisering. För i huvudsak detta ändamål har beviljats en ram på
högst 55 milj. kr.
Statsbidragen till miljövårdande
åtgärder inom jordbruket och trädgårdsnäringen upphörde den 30 juni 1978.
Under första halvåret 1978 inkom ett sä stort antal ansökningar om sistnämnda
stöd att vid förra budgetårets slut återstod att behandla ansökningar om bidrag
med sammanlagt 22 milj. kr. Denna belastning på den anvisade ramen för bidrag
till jordbmkets rationalisering har inte kunnat fömtses. Det är angeläget att
dessa ansökningar kan prövas i enlighet med tidigare praxis. Den för budgetåret
1978/79 fastställda ramen för statsbidrag till jordbrukets rationalisering bör
därför för detta ändamål ökas med 22 milj. kr. till 77 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att medge att under budgetåret
1978/79 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt
högst 77000000 kr.
[3] B 13. Främjande av rennäringen. På statsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag av 1080000 kr.
Enligt ett till konventionen (SÖ
1972:15) mellan Sverige och Norge om renbetning m.m. anslutande
stängselprotokoll skall spärrstängsel komma till stånd. Dessa stängsel skall i
allmänhet vara uppförda vid olika fid-punkter som infaller under åren
1975-1979. I proposifionen om godkännande av konventionen (prop. 1972: 16, JoU
1972:5, rskr 1972:85) uttalades att arbetsmarknadsstyrelsen hade förklarat sig
beredd att utföra stängselarbetena efter vederböriigt hänsynstagande fill såväl
det lokala som det allmänna sysselsättningsläget. Skulle det sedermera medföra
svå-
Prop.
1978/79:25 85
righeter att utföra arbetena som beredskapsarbeten måste
de utföras i annan ordning. I sådant fall borde frågan på nytt anmälas för
riksdagen.
Den svenska delegationen av
konventionens fasta utskott har anmält att beredskapsmedel inte kan utgå för
att uppföra spärrstängsel från Östra Sipmekejaure till Leipikvattnet och
därifrån till Ankarvattnet. Stängslet, som skulle ha uppförts före den 1 maj
1975, har kostnadsberäknats till 535700 kr.
Föredraganden
Enligt beslut av 1972 års riksdag skall staten bekosta
uppförande av de stängsel som Sverige har åtagit sig att bygga i anslutning
fill konventionen mellan Sverige och Norge om renbetning. Med hänsyn till
omständigheterna kan arbetena inte utföras som beredskapsarbeten. Stängslen
bör därför bekostas med budgetmedel. Kostnaderna för stängslen beräknas uppgå
till 540000 kr. Jag förordar att medel härför anvisas på statsbudgeten under
förevarande anslagsrubrik. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Främjande av rennäringen
på filläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 540000 kr.
[4] B 17. Särskih stöd till jordbruk och skogsbruk, m. m.
i Norrbottens län.
På tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1916111 har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 15
milj. kr. Anslaget disponeras av lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen. Efter
samråd med Norrbottendelegationen (I 1976:04) beviljas bidrag av
skogsvårdsstyrelsen i länet såvitt avser skogsbruk och av lantbruksnämnden
såvitt avser andra ändamål.
Norrbottendelegationen
I skrivelse den 3 mars 1978 anför
delegationen att den under år 1977 inlett ett omfattande arbete med konkreta
åtgärder för att ta till vara det försörjningsunderlag som finns i jord- och
skogsbruk m. fl. glesbygdsnäringar i länet. Arbetet med detaljplanering av
åtgärderna utförs av lantbruksnämnden, skogsvårdsstyrelsen eller andra
fackorgan i länet. Tillgängliga 15 milj. kr. har av delegationen anvisats för
olika ändamål. För att slutföra verksamheten hemställs om ytterligare 43,7
milj. kr. för budgetåret 1978/79. Medlen är avsedda att användas för
iståndsättning av åkermark, specialproduktion inom jordbruket, stöd fill
kompletterande sysselsättning i glesbygder, intensifierad skogsvård m.m.
I skrivelse den 29 maj 1978 har delegationen anhållit om
att minst 25 milj. kr. anvisas som förskott och i sådan tid att medel finns
tillgängliga i juli månad. I annat fall måste färdigplanerade projekt
uppskjutas. Detta
Prop. 1978/79:25 86
skulle leda till kostnadsökningar genom att
barmarksperioden inte kan utnyttjas ändamålsenligt eller fill att genomförandet
får ske först sommaren 1979.
Remissyttrandena
Lantbruksstyrelsen anser att den
del av delegationens verksamhet som rör jordbruk främst bör koncentreras tili
sädana åtgärder, som är en grundläggande förutsättning för uppbyggnad av de
enskilda företagen, t. ex. iståndsättning av åkermark. Stöd från delegafionen
till enskilda företags uppbyggnad bör endast utgå om anslagen till det
ordinarie jordbmks-stödet är otillräckliga. Styrelsen anser det värdefullt att
redan påbörjade projekt slutförs och tillstyrker att samma belopp som tidigare,
dvs. 15 milj. kr., anvisas. Skogsstyrelsen tillstyrker att 5 milj. kr. anvisas för
fortsatt verksamhet med skogsvård. Mot bakgrund av dels den besvärande
arbetslöshetssituationen i Norrbotten, dels att åtgärderna avser sysselsättningssvaga
glesbygder i inlandet tillstyrker arbetsmarknadsstyrelsen framställningen i
dess helhet.
Föredraganden
Till Norrbottendelegationens
uppgifter hör bl. a. att lämna förslag till åtgärder som främjar utvecklingen
inom andra näringsgrenar än industrin, främst jordbruk och skogsbruk.
Verksamheten skall utvärderas efter den 1 juli 1979. Resultaten skall därefter
redovisas för riksdagen. Delegationens arbete har enligt vad jag erfarit mött
stort gensvar i länet och har fått stor omfattning och stor bredd. Detta är
värdefullt eftersom erfarenheterna av olika åtgärder härigenom blir
välgrundade. Verksamheten har också haft en god sysselsättningseffekt inom
länet.
Under förevarande anslagsrubrik har
tidigare 15 milj. kr. anvisats för verksamheten. Regeringen har därutöver den
29 juni 1978 bemyndigat arbetsmarknadsstyrelsen att från det under tolfte
huvudtiteln uppförda reservationsanslaget B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder
utbetala högst 20 milj. kr. för delegationens verksamhet med jord- och
skogsbruk. Härigenom har delegationens verksamhet kunnat fortgå som planerat.
Enligt min mening bör kostnadema för delegationens verksamhet inom jord- och
skogsbruket täckas från förevarande anslag. Till anslaget bör därför anvisas
20 milj. kr. Även de kostnader som under innevarande budgetår belastat tolfte
huvudtitelns anslag Sysselsättningsskapande åtgärder bör täckas från detta
anslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Särskilt stöd tilljordbruk
och skogsbruk, m. m. i Norrbottens län på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten
för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 20000 000 kr.
Prop. 1978/79:25 87
KAPITALBUDGETEN
11. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[5] 15. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet
m. m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett investeringsanslag av 100 milj. kr. Anslaget disponeras i enlighet
med en investeringsplan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de
i planen ingående objekten.
Byggnadsstyrelsen hemställer att
följande ändrade eller nya kostnadsramar tas upp i investeringsplanen.
Sveriges lantbruksuniversitet
Ultuna. Ökad antagning till veterinärlinjen, om- och
tillbyggnad, HVC
En kostnadsram för objektet av
7320000 kr. i prisläget den 1 april 1977 har tidigare förts upp i
investeringsplanen. Med stöd av riksdagens bemyndigande har regeringen den 29
juni 1978 lämnat byggnadsstyrelsen i uppdrag att utföra byggnadsåtgärderna
inom en kostnadsram av 8,1 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977.
Byggnadsarbetena har påbörjats i september 1978 med beräknat färdigställande i
juni 1979.
Alnarp. Panncentral, om- och tillbyggnad
Regeringen har den 30 juni 1977
uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera en om- och tillbyggnad av
panncentral m. m. i Alnarp samt komplettering av värmekulvertnätet i anslutning
till bl. a. nybyggnader för institutionen för växt- och skogsskydd inom en
kostnadsram av 3,1 milj. kr. i prisläget den I april 1976. Denna ram motsvaras
av 3,4 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977.
På grundval av nu färdigställda
systemhandlingar har kostnaderna för objektet beräknats till 3,5 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1977. Byggnadsarbetena avses bli avslutade i september
1979 vilket är en förutsättning för att värmebehovet för nybyggnaden för
växtskyddscentrum skaU kunna tillgodoses.
Föredraganden
Vid min bedömning av de förslag
till ändringar av investeringsplanen som redovisats av byggnadsstyrelsen har
jag med hänsyn till tidplanen för arbetena funnit det motiverat att justera
investeringsplanen enligt följande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:25
Investeringsplan
(1 000-tal kr.'
opaginerad Kontrollera mot PDF
Byggnadsobjekt
Kostnads;- Beräknad medels
ram förbrukning
1977-04-01 -----------
1978/79 1979/80
Bygg- Färdig
start stäl-
år-mån. lande
år-män.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sveriges lantbruksuniversitet
Ultuna
Ökad antagning till
veterinärlinjen, om-
och tillbyggnad, HVC 8 100
6000
2000
78-09
79-06
opaginerad Kontrollera mot PDF
Alnarp
Panncentral, om-och tillbyggnad
3 500
1000
2500
79-03
79-09
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med
här behandlade byggnadsobjekt får bestridas av tillgängliga medel under
anslaget. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta
om byggnadsarbeten vid Sveri
ges lantbruksuniversitet m. m. inom de kostnadsramar som jag
har förordat i det föregående,
2. godkänna vad jag har förordat i
det föregående angående bestri
dande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten vid Sveriges lant
bruksuniversitet m. m.
Prop.
1978/79:25 89
Bilaga
9
Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-11-02
Föredragande: statsrådet Wirtén såvitt avser frågor
under littera C; statsrådet Winther såvitt avser frågor under littera D
Anmälan
till tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser
arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TOLFTE
HUVUDTITELN
C.
Arbetsmiljö m. m.
[1]
C 7. Bidrag till den centrala stiftelsen för skyddat arbete. Något anslag för
detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1978/ 79.
Den 13 december 1977 fattade riksdagen beslut
(prop. 1977/78: 30, AU 1977/78: 16, rskr 1977/78:74) om skyddat arbete och
yrkesinriktad rehabilitering m.m. Beslutet innebar bl. a. att verksamheten vid
verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler, industriella
beredskapsarbeten och hemarbete skall samordnas i en gemensam organisation.
Staten skall tillsammans med landstingskommunerna bilda regionala stiftelser
för skyddat arbete inom varje län. För vissa övergripande frågor skall en
central stiftelse inrättas. Det nya huvudmannaskapet beräknas kunna träda i
kraft den 1 januari 1980.
Riksdagen förordade att en organisationskommitté
skulle tillsättas för att utarbeta förslag till detaljorganisation av hela den
skyddade verksamheten samt för att förbereda det praktiska genomförandet av
den nya organisationen. Ett omfattande organisafions- och förhandlingsarbete
pågår f n. i nya organisationskommittén (A 1978:02) för skyddat arbete (NOSA).
NOSA har 1978-09-25 inkommit med framställan om
medel för verksamhetens uppbyggnad under innevarande budgetår.
Prop. 1978/79:25 90
Innan jag går in pä de av kommittén
föreslagna åtgärderna vill jag erinra om att riksdagen som en utgångspunkt för
ett statligt övertagande av det kommunala och landstingskommunala
kostnadsansvaret på detta område uttalat att ett sådant endast kan accepteras
om det i sin helhet motsvarades av minskade statliga åtaganden inom andra
kommunala verksamhetsområden. En annan förutsättning är att uppgörelse kan
träffas om överlåtelser till den nya organisationen av bl. a. lokaler och
maskiner samt andra tillgångar och förpliktelser, som har samband med de olika
arbetsvårdsfö-retagens verksamhet.
Regeringen har genom beslut den 23
februari 1978 uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att i ovannämnda frågor ta
upp förhandlingar med nuvarande huvudmän.
Under fömtsättning att uppgörelse kan träffas mellan
statens förhandlingsnämnd och nuvarande huvudmän och en grund för reformens
genomförande fr.o.m. år 1980 därmed skapas, anser jag i enlighet med de
bedömningar som gjorts av NOSA att en rad åtgärder måste vidtagas redan under
innevarande budgetår. Kommittén anser det nödvändigt att den centrala
stiftelsen byggs upp redan från början av år 1979 och att medel därför ställs
till dess förfogande för täckande av de kostnader som uppstår under innevarande
budgetår. Detta främst med hänsyn till att det i dag saknas ett centralt organ
med de samordnande funktioner som den centrala stiftelsen skall fylla i den nya
organisationen. Stiftelsen har under år 1979 att svara för en rad nödvändiga
åtgärder bl. a. rekrytering av personal, inskolning i den nya organisationen,
utveckling av det förvaltningsekonomiska systemet samt biträda vid
uppbyggandet av den regionala organisationen. Under första halvåret 1979 måste
den centrala stiftelsen bära huvudansvaret för dessa åtgärder, då de regionala
stiftelserna med hänsyn till de pågående förhandlingarna mellan statens
förhandlingsnämnd och kommunförbunden formellt inte kan bildas förrän tidigast
under april 1979 och därmed knappast påbörja sin verksamhet förrän vid mitten
av år 1979.
Vad avser den regionala organisationen
kommer det dock i vissa fall att bli nödvändigt att dessförinnan anskaffa
lokaler för huvudkontor samt att rekrytera vissa personalkategorier.
Förutom att den centrala stiftelsen skall byggas upp
innebär den nya organisationen också att ett flertal nya tjänster tillkommer i
den regionala organisationen. Inte minst gäller detta de sex län som i dag helt
saknar regional administration.
Utbildningsinsatser kommer att
krävas under år 1979 för att den nya organisationen skall kunna träda i kraft.
Detta gäller den nyfillkommande personalen, men också personal hos nuvarande
huvudmän som skall övergå till den nya organisationen.
Vid förberedelser av den nya organisationen kommer att
krävas fortlöpande bistånd av konsulter och annan expertis främst med avseende
på utvecklingen av förvaltningsekonomiskt system. Konsultinsatser kommer
Prop.
1978/79:25 91
även att bli erforderliga vid uppbyggnaden av den
regionala organisationen.
NOSA har sammantaget beräknat
kostnaderna för den centrala stiftelsen under första halvåret 1979 till ca
11,5 milj. kr. och för de regionala Stiftelserna till ca 13,7 milj. kr.
I likhet med kommittén anser jag
det nödvändigt att den nya organisationen byggs upp i sådan tid att den i
enlighet med riksdagens beslut kan börja fungera tidigast fr. o. m. den I
januari 1980. Jag anser också att de av kommittén föreslagna åtgärderna var
motiver Riksdagen bör därför bemyndiga regeringen att under förutsättning att
principöverenskom-melse enligt ovan träffas mellan statens förhan..f.iigsnämnd
å ena sidan och Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet å den andra
ställa medel till stiftelsens förfogande för täckande av de kostnader som
uppstår under innevarande budgetår. Jag beräknar att betalningsutfallet
motiverar ett medelsbehov av 10 milj. kr. under budgetåret 1978/79.
Med hänvisning till vad jag nu har
anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till den centrala
stiftelsen för skyddat arbete på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av lOOOOOOO kr.
[2] Förslag till lag om regional stiftelse för skyddat
arbete. Enligt de av riksdagen antagna rikthnjerna för den nya organisationen
för skyddat arbete (prop. 1977/78:30, AU 1977/78: 16, rskr 1977/78:74) skall
staten och landstingskommunerna tillsammans ha huvudmannaskapet för verksamheten
vid verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler, industriella
beredskapsarbeten och hemarbete. Detta gemensamma ansvar kommer till uttryck
därigenom att staten och landstingskommunerna skall bilda regionala stiftelser
för skyddat arbete i de olika länen.
Landstingskommunernas medverkan i
de regionala sfiftelserna är således av avgörande betydelse för den nya
organisationen för skyddat arbete. Med hänvisning fill vad som anförs i 8 kap.
5 § regeringsformen och för att säkerställa att den nya organisationen
genomförs enligt riksdagens beslut förordar jag att de gmndläggande
bestämmelserna om de regionala stiftelserna ges i en särskild lag om regionala
stiftelser för skyddat arbete. Lagförslaget utgör Bilaga. Beträffande
utformningen av lagförslaget kan anföras följande.
Nya organisationskommittén (A
1978:02) för skyddat arbete (NOSA) har i oktober i år till regeringen
överlämnat förslag till stadgar för de regionala stiftelserna för skyddat
arbete. Stadgeförslaget överensstämmer enligt min mening väl med de av
riksdagen antagna riktlinjerna för verksamheten med skyddat arbete.
Utformningen av lagförslaget har därför skett med utgångspunkt i NÖSA:s
stadgeförslag.
Prop.
1978/79:25 92
Stadgeförslaget skiljer sig
emellertid från vad som angavs i propositionen \911I1S : 30 i fråga om val av ledamöter i de
regionala stiftelsernas styrelser. I propositionen anfördes att styrelserna
borde bestå av tolv ledamöter enligt följande: "Ordförande och ytterligare
tio ledamöter utses av landstingskommunen. En av de tio ledamöterna bör utses
efter förslag av Svenska kommunförbundets länsavdelning, en efter förslag av
LO-distriktet, en efter förslag av TCO-distriktet och en jm representant för
näringslivet. Regeringen utser en ledamot som samtidigt är vice ordförande".
I 2 kap. 23 § första stycket
kommunallagen (197/: 179) föreskrivs att kommunfullmäktiges och landstings val
av styrelse, annan nämnd och beredning samt av revisorer och
revisorssuppleanter skall vara proportionellt, om det begärs av ett visst
antal av de närvarande ledamöterna. Därefter anförs i paragrafens andra stycke:
"Vad som sägs i första stycket gäller också när fullmäktige skall välja
ledamöter och suppleanter i styrelse för aktiebolag, ekonomisk förening eller
sfiftelse eller revisorer och revisorssuppleanter för granskning av sådan
styrelses förvaltning". Enligt 1 kap. 2 § kommunallagen avses med
fullmäktige såväl kommunfullmäktige som landstinget.
Under kommittéarbetet har
framkommit att det citerade lagrummet är tillämpligt på landsfingens val av
ledamöter till de regionala stiftelsernas styrelser. Det innebär att valen av
styrelseledamöter kan komma att ske med användning av proportionellt valsätt.
Nomineringen genom de politiska partierna blir i sä fall avgörande för
representationen för de nämnda organisationerna, och det finns inte några
garantier för att dessa verkligen blir representerade i styrelsen. Kommittén
har därför föreslagit att styrelserna i de regionala stiftelserna skall utses
enligt följande. Ordföranden och ytterligare sju ledamöter väljs av
landstinget. En av de sju ledamöterna bör utses som representant för
näringslivet. Regeringen utser vice ordföranden och återstående tre ledamöter.
Av sistnämnda tre ledamöter bör en utses efter förslag av Svenska
kommunförbundets länsavdelning, en efter förslag av LO-distriktet och en efter
förslag av TCO-distriktet. Kommittén föreslår vidare - med hänvisning till att
2 kap. 23 § andra stycket kommunallagen även omfattar val av revisorer - en
ändring beträffande utseendet av de revisorer som skall granska styrelsernas
förvaltning och stiftelsernas räkenskaper. Förslaget innebär att landstinget
utser en revisor och regeringen två revisorer, varav en utses efter förslag av
den fackliga organisation som företräder de arbetstagare som har skyddat
arbete.
Jag anser att kommitténs förslag är
välgrundade och helt i linje med intentionerna i den av riksdagen antagna
propositionen. Enligt min mening bör emellertid även näringslivet garanteras
representation i styrelsen på samma sätt som de nämnda organisationerna. Jag
förordar således dessa ändringar beträffande sättet att utse ledamöter i
styrelserna. Jag vill framhålla att detta inte innebär någon skillnad i sak
mot vad som föreslogs i
Prop.
1978/79:25 93
propositionen utan syftet är endast att säkerställa
representationen för de nämnda organisationerna och näringslivet enligt
riksdagens beslut.
1 övrigt kan nämnas att, eftersom lagförslaget innehåller
endast de grundläggande reglerna för stiftelserna, flertalet av bestämmelserna
i NOSA:s stadgeförslag faller utanför lagförslaget. Beträffande de frågor som
berörs i dessa bestämmelser kommer efter överläggningar mellan statens
förhandlingsnämnd och Landstingsförbundet närmare föreskrifter att meddelas.
Det ankommer pä regeringen att utfärda de föreskrifter som behövs.
NOSA väntas inom kort till regeringen överlämna även
förslag till stadgar för den centrala stiftelsen. Avsikten är att dessa skall
avspegla den kompetensfördelning mellan den centrala stiftelsen och de
regionala stiftelserna som beslutats av riksdagen och som anges i
lagförslaget. Eftersom staten i detta fall är ensam stiftelsebildare blir någon
lagstiftning inte aktuell beträffande den centrala stiftelsen. Det torde inte
heller bli nödvändigt att anmäla denna fråga för riksdagen.
Den nya organisationen för skyddad sysselsättning för
vilken staten ensam skall bära kostnaderna, beräknas sysselsätta mer än 27 000
anställda och få en omsättning på över 2 miljarder kr. under första
verksamhetsåret. Underskottet kan beräknas uppgå till hälften av omsättningen.
Eftersom utgifterna för personal kommer att vara en betydande del av
kostnaderna anser jag att den centrala stiftelsen måste ges en stark ställning
när det gäller personalpolitiska frågor. Den bör därför ha betalningsansvaret
för de regionala stiftelsernas medlemskap i statsföretagens
förhandlingsorganisation (SFO) och avgöra hur den samlade organisationen skall
vara företrädd i de branschkommittéer som SFO beslutarom. Därigenom uppnås en
nära samverkan mellan SFO och den skyddade verksamheten.
Med hänvisning till vad jag nu har
anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att antaga förslaget till lag om regionala stiftelser för
skyddat arbete.
D. Invandring m. m.
[3] D 3. Åtgärder för invandrare. I en skrivelse den 13 oktober
1977 har statens invandrarverk hemställt om att särskilda medel anvisas för
informationsinsatser riktade till invandrarna inför 1979 års kommunalval. I
framställningen begärs 1365 000 kr. för allmän samhällsinformation, 905 000 kr.
för valinformation genom Invandrartidningen och 3 060000 kr. för allmän
samhällsinformation genom invandrarorganisationer.
Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 1978/79
föreskrivit att högst 2 milj. kr. under andra huvudtitelns anslag G 5. Vissa
kostnader i anledning av allmänna val får användas av riksskatteverket och
invandrar-
Prop. 1978/79:25 94
verket i samråd för information till invandrare inför 1979
års val. Medlen avses täcka kostnader för valteknisk information, allmän
samhällsinforma-fion, specialnummer av Invandrartidningen m. m.
Föredraganden
Sedan den 1 januari 1976 har
invandrare, som har varit fast bosatta i Sverige i minst tre år, kommunal
rösträtt och valbarhet. Vid 1976 års val utnyttjade en mycket stor del av de
röstberättigade sin rösträtt. En brett upplagd informationsinsats bidrog starkt
till denna framgång. Informationsarbetet uppdelades i tre områden: valteknisk
information, allmän samhällsinformation och partipolitisk information.
Inför 1979 års val bör nya
informafionsinsatser göras efter i huvudsak samma riktlinjer som inför förra
valet.
Regeringen har redan anvisat medel för den valtekniska informationen
och för allmän samhällsinformation genom invandrarverket och Invandrartidningen.
Starka skäl talar för att också söka engagera invandramas egna organisationer i
informationsarbetet. Dessa bör ha särskilda förutsättningar att nå ut med
information och att motivera invandrare att utnyttja sin rösträtt. Goda
erfarenheter av lokala informationsprojekt inför förra valet pekar i den
riktningen. Därför förordar jag att tolfte huvudfitelns anslag D 3. Åtgärder
för invandrare, anslagsposten Bidrag till avgränsade projekt m.m., under
innevarande budgetår höjs med 1 milj. kr. att användas för stöd till
informationsprojekt inför 1979 års val. Det bör ankomma på invandrarverket att
fördela medlen enligt de för projektbidrag gällande föreskrifterna. Förutom
invandrarorganisationer bör även svenska organi-safioner och kommuner kunna få
bidrag för samma ändamål.
Vidare bör polifiska partier ges möjlighet att nå
invandrarna med särskild information om sin politik. Därför bör som en
reservationsvis betecknad anslagspost under tolfte huvudtitelns anslag D 3.
Åtgärder för invandrare 5 milj. kr. anvisas för stöd fill politiska partier
för sådan information. Det bör ankomma på regeringen att fördela medlen efter
samråd mellan de i riksdagen företrädda politiska partierna.
Mot bakgrund av det anförda hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
att till Åtgärder för invandrare på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservaUonsanslag av 6000000 kr.
Prop.
1978/79:25 95
Bilaga Förslag till
Lag
om regionala stiftelser för skyddat arbete;
Härigenom
föreskrivs följande.
1 §
För varje län skall finnas en regional stiftelse för skyddat arbete som
bildas av staten och landstingskommunen.
En central stiftelse för skyddat arbete, som bildas
av staten, skall ha tillsyn över de regionala stiftelsema och samordna deras
verksamhet. Den centrala stiftelsen skall även fördela medel som anslås för de
regionala stiftelsemas verksamhet.
2 §
Den regionala stiftelsens verksamhet skall bedrivas effektivt och med
iakttagande av affärsmässiga principer.
Stiftelsen skall svara för planering, inrättande
och drift av arbetsställen för skyddat arbete och industriella
beredskapsarbeten som beslutas av regeringen eller av arbetsmarknadsstyrelsen
eller den centrala stiftelsen. Stiftelsen skall därvid följa dels de
övergripande beslut som fattas av den centrala stiftelsen i frågor rörande
planering, budgetering och ekonomi samt beträffande personal- och rehabiliteringspolifik,
dels de anvisningar som lämnas av den centrala stiftelsen.
3 §
Den regionala stiftelsen förvaltas av en styrelse som består av tolv
ledamöter jämte lika många suppleanter. Ordföranden och ytterligare sex
ledamöter jämte suppleanter väljs av landstinget. Regeringen utser vice
ordföranden och återstående fyra ledamöter jämte suppleanter. Av de
sistnämnda fyra ledamöterna utses en efter förslag av Svenska kommun
förbundets länsavdelning, en efter förslag av LO-distriktet, en efter förslag
av TCO-distriktet och en som representant för länets näringsliv. På samma
sätt utses suppleanterna för dessa ledamöter. I fråga om suppleant som
väljs av landsfinget tillämpas 3 kap. 2§ andra stycket kommunallagen
(1977:179).
Vid styrelsens sida skall finnas två av
länsarbetsnämnden och två av de anställdas fackliga organisationer utsedda
representanter, vilka har rätt att närvara och yttra sig samt ställa förslag
vid styrelsens sammanträden. För representantema skall på samma sätt utses
personliga suppleanter. Av representanterna för de anställdas fackliga
organisationer skall en företräda dem som har anvisats arbete som bedrivs av
stiftelsen och en de anställda i övrigt. Detsamma gäller i fråga om suppleanter
för dem. Finns flera sådana organisationer utses representanter och suppleanter
av den organisation som företräder det största antalet arbetstagare inom varje
kategori.
Prop.
1978/79:25 96
4 §
Styrelsens förvaltning samt den regionala sfiftelsens räkenskaper skall
årligen granskas av tre revisorer. Landstinget utser en revisor och rege
ringen två revisorer. För revisorerna utses på samma sätt suppleanter. Av
de revisorer och suppleanter som utses av regeringen skall en revisor jämte
suppleant utses efter förslag av den fackliga organisation som företräder
dem som har anvisats arbete som bedrivs av stiftelsen. Finns flera sådana
organisationer utses revisor jämte suppleant efter förslag av den organisa
tion som företräder det största antalet arbetstagare.
5 §
Vad som i 1 S sägs om landstingskommun gäUer i Göteborgs och Bohus
län landstingskommunen och Göteborgs kommun, i Malmöhus län lands
tingskommunen och Malmö kommun och i Gotlands län Gotlands kom
mun.
Val
enligt 3 och 4 §§ förrättas i dessa län enligt följande. I Göteborgs och Bohus
län väljer landstinget tre ledamöter jämte suppleanter samt kommunfullmäktige
I Göteborg kommun ordförande och ytterligare tre ledamöter jämte suppleanter
och en revisor jämte suppleant. I Malmöhus län väljer landstinget ordförande
och ytterligare fyra ledamöter jämte suppleanter och en revisor jämte
suppleant samt kommunfullmäktige i Malmö kommun två ledamöter jämte
suppleantet. I Gotlands län förrättas valen av kommunfullmäktige i Gotlands
kommun.
Denna
lag träder i kraft den 1 april 1979.
Prop. 1978/79:25 97
Bilaga 10
Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1978-11-02
Föredragande: statsrådet Friggebo
Anmälan till tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TRETTONDE HUVUDTITELN
B. Bostadsbyggande m. m.
B 11. Vissa energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m. m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande
budgetår anvisats ett reservafionsanslag av 1 010 milj. kr.
Från anslaget bestrids kostnaderna
för statens ekonomiska stöd fill energibesparande åtgärder i statliga byggnader
- exkl. byggnader för statliga bolag och affärsverk bostadshus, allmänna
samlingslokaler samt kommunala och landstingskommunala byggnader. Från anslaget
betalas också bidrag till prototyp- och demonstrationsverksamhet inom bostadssektorn,
bidrag till kommuner för rådgivning m. m. i energisparverksamhet samt vissa
kostnader för informations- och utbildningsverksamhet i energifrågor med
inriktning på energiförbmkningen i byggnadsbeståndet.
För disposition av anslaget för
olika ändamål under ett budgetår gäller vissa av riksdagen fastställda ramar
för beslut om lån och bidrag. I fråga om lån och bidrag för energibesparande
åtgärder i bostadshus har riksdagen för innevarande budgetår fastställt en ram
av 864 milj. kr. (prop. 1977/ 78: 100 bil. 16, CU 1977/78:31, rskr
1977/78:345). Med hänsyn till bl. a. sysselsättningseffekterna skall ramen fördelas
jämnt under budgetåret. Därjämte har riksdagen genom detta beslut bemyndigat
regeringen att inom ramen för ett belopp av 400 milj. kr. besluta om utökning
av de olika ramarna för lån och bidrag till energibesparande åtgärder i
befintlig bebyggelse på det sätt som är lämpligt med hänsyn till främst
sysselsättningsläget.
7 Ri/csdagen 1978/79. J sam/. Nr 25
Prop. 1978/79:25 98
Föredraganden
Den 15 juni 1978 meddelade
regeringen bestämmelser om dispositionen av anslaget. I fråga om ramen för
beslut om lån och bidrag för energibesparande åtgärder i bostadshus föreskrev
regeringen bl. a. att av ramen fick före den 1 november 1978 och den 1 mars
1979 tas i anspråk högst 288 resp. 576 milj. kr.
I skrivelse den 14 augusti 1978
hemställde bostadsstyrelsen om att ramen för beslut om lån och bidrag för
energisparåtgärder i bostadshus skulle vidgas. Av skrivelsen framgick bl. a.
att av delramen för perioden juli-oktober 1978 hade 147 milj. kr. utnyttjats
redan under juli månad och att återstoden kunde beräknas vara helt
ianspråktagen vid augusti månads utgång.
Antalet inneliggande ansökningar om
lån och bidrag för energibesparande åtgärder i bostadshus uppgick den 1 juli
1978 fill 23 200 och avsåg tillsammans 96700 lägenheter.
Genom beslut den 24 augusti 1978
föreskrev regeringen med ändring av beslutet den 15 juni 1978 att av ramen om
864 milj. kr. ytterligare 100 milj. kr. får tas i anspråk före den 1 november
1978.
Vidare medgav regeringen med stöd
av riksdagens i det föregående nämnda bemyndigande att - utöver vad som
fidigare har medgetts -ytterligare 300 milj. kr. får tas i anspråk för beslut
om bidrag och lån för energibesparande åtgärder i bostadshus. Enligt beslutet
gäller att beloppet skall användas för sådana energibesparande åtgärder som i
första hand under vinterhalvåret ger sysselsättning åt anställd arbetskraft
eller som utförs i samband med ombyggnad som under samma tid ger sysselsättning
åt anställd arbetskraft.
Den ram- och anslagsteknik som
hittills har fillämpats innebär att anslag har anvisats med samma belopp som
ramar m.m. Med tillämpning av samma teknik bör ett anslag nu anvisas som
motsvarar den av regeringen beslutade ramvidgningen om 300 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Vissa energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 000 kr.
Prop. 1978/79:25 99
Bilaga
11
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-11-02
Föredragande: statsrådet Huss såvitt avser
punkterna 1-6, 8 och 10; statsrådet Wirtén såvitt avser punkterna 7 och 9 samt
statsrådet Tham såvitt avser punkten 11
Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser
industridepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FJORTONDE
HUVUDTITELN
A.
Industridepartementet m. m.
[1]
A 3. Kommittéer m.m. Under denna mbrik har i statsbudgeten för budgetåret
1978/79 anvisats ett reservafionsanslag av 11 milj. kr.
Energisparkommittén (1 1974:05), som tillkallades
hösten 1974 med uppgift att handha bl.a. en energisparkampanj vintern
1974-1975, har senare genom tilläggsdirektiv fått sitt uppdrag förlängt och utvidgat
till att omfatta bl. a. samordning av och stöd fill myndigheternas information
om energisparande vid sidan av egna informationsåtgärder. Kommittén har vidare
i uppdrag att i samråd med statens industriverk fortlöpande följa
energikonsumfionens utveckling och att undersöka fömtsättningarna för att under
icke krisförhållanden införa direkta restriktioner eller förbud mot vissa slag
av energianvändning.
Kommittén har i juni 1978 lämnat en reviderad
rapport avseende energiförbrukningens utveckling 1973-1977 och prognos för år
1978. Fömtsättningarna för att införa restriktioner m. m. för användning av el
utreds f. n. av ett antal grupper inom kommittén. Utredningsarbetet omfattar
också sådana områden där andra styrmedel än restriktioner m. m. kan komma att
bli aktuella. Bland de frågor som nu utreds kan nämnas maximal
inomhus-temperatur i andra byggnader än bostäder, begränsning av energiförbmkningen
i sport- och friluftsanläggningar, åtgärder för att begränsa energianvändningen
inom motorfordonstrafiken och åtgärder för att minska energi-
Prop. 1978/79:25 100
förbrukningen till förpackningar. Beträffande några av
dessa områden kommer utredningsarbetet att avslutas under detta budgetår.
Vid sidan av utredningsarbetet har
kommittén fortsatt och intensifierat sin informationsverksamhet. Kommitténs
arbete är inriktat på att utarbeta informationsmaterial som vänder sig till
olika målgrupper och att stimulera kommuner, organisationer, företag m.fl. att
bedriva aktiviteter som leder till att allmänheten, företag m.fl. genomför
energibesparande åtgärder. Efterfrågan är stor på det informationsmaterial m.
m. som kommittén ställer fill förfogande.
Kommittén har bedrivit dels mera allmänna
informationskampanjer, dels kampanjer med särskild inriktning på exempelvis
bilister, fastighetsägare, företag, skolor m. m. Dessutom har kommittén under
budgetåret 1977/78 arrangerat bl. a. en central konferens om bilismen och
energin samt ett antal regionala konferenser om energihushållning inom kommunerna
och de statliga förvaltningarna. 1 samarbete med Svensk Byggtjänst har
utställningar om energisparåtgärder i småhus utarbetats och ställts till
kommunernas förfogande.
Under budgetåret 1977/78 har
kommittén vidare bedrivit försöksverksamhet med intensifierad information om
energihushållning i Blekinge län. Verksamheten, som sker i nära samarbete med
kommunerna i länet, fortsätter under budgetåret 1978/79. Därefter avses en
sluUig utvärdering ske.
Kommittén har i sin budget för budgetåret
1978/79 räknat med en medelsförbrukning av 16075000 kr. för fortsatta
utredningar, informationsinsatser m. m. Av beloppet avser 2250000 kr.
aktiviteter, som har beslutats och påbörjats under budgetåret 1977/78 inom
ramen för då anvisade medel.
Liksom tidigare år har medel för energisparkommitténs
verksamhet inte beräknats i budgetpropositionen utan denna fråga tas upp till
behandling när kommitténs plan för verksamheten föreligger. Efter samråd med
statsrådet Tham ser jag det som angeläget att energisparkommittén fortsätter
sitt arbete med informationsinsatser och undersökningar m. m. i energisparande
syfte. Av särskild vikt är de insatser som energisparkommittén gör för att
uppmuntra och stödja olika lokala och regionala organs arbete inom energihushållningens
område. Kostnaderna för verksamheten bör liksom hittills bestridas från detta
anslag. Energisparkommitténs fortsatta verksamhet avses bli behandlad i samband
med de mera övergripande energipolitiska ställningstaganden som skall redovisas
senare. Jag räknar därför nu med ett anslag av 10,5 milj. kr. för
energisparkommittén.
Förberedelser för energisparkommitténs verksamhet under
detta budgetår har redan inletts. Detta innebär att kostnaderna kan uppkomma
innan riksdagens beslut i medelsfrågan föreligger. Utgifter med anledning härav
bör få bestridas från tillgängliga medel under anslaget.
Statsmakterna har våren 1978 fattat beslut om inriktningen
och omfattningen av forskningen och utvecklingen inom energiområdet för budgetåren
1978/79-1980/81 (prop. 1977/78:110, NU 1977/78:68, rskr
Prop. 1978/79:25 101
1977/78:341). 1 propositionen framhålls bl. a. att
delegationen för energiforskning (1 1975:02) t. v. bör bibehålla sin ställning
som kommitté (s. 162). För delegationens arbete med programsamordning m. m. har
för innevarande budgetår angivits ett medelsbehov av 3,5 milj. kr. (s. 160).
Detta belopp bör nu anvisas under kommittéanslaget.
I prop. 1977/78: 167 har
föreslagits att en havsresursdelegation skall inrättas den I januari 1979. I
propositionen angav min företrädare att han bedömde medelsbehovet för
delegafionen under första halvåret 1979 till 400000 kr. och att han avsåg att
återkomma med förslag om medelsanvisning för verksamheten vid sin anmälan av
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79. Vid delegationen
bör finnas ett kansli. Jag beräknar medel för en tjänst som chef för kansliet
och för ytteriigare tre tjänster. Jag beräknar medelsbehovet för delegafionen
under första halvåret 1979 till 400000 kr. Inom denna ram ryms förutom
lönekostnader till de nämnda tjänsterna även medel till delegationen för att
anlita experter och sakkunniga, ersättning till delegationens ledamöter samt
rese- och expenskostnader. Under en övergångsperiod bör medel för delegafionens
verksamhet anvisas under detta kommittéanslag.
Med hänvisning till det anförda bör
alltså på tilläggsbudget I anvisas ett belopp av (10,5-1-3,5-1-0,4=) 14,4 milj.
kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 14400000 kr.
B. Industri m. m.
[2] Förlängning av rörlig kredit för Svenska
skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa. Svenska
skeppshypotekskassan bildades år 1929 och omorganiserades år 1965, samtidigt
som Skeppsfartens sekundäriånekassa inrättades (prop. 1965:99, BaU 1965:38,
rskr 1965: 289). Kassornas verksamhet regleras i lagen (1965:139) om Svenska
skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa (ändrad senast
1974:1019) och reglemente (1965: 593) för kassorna (ändrad senast 1975: 17).
Kassorna har till uppgift att lämna lån, huvudsakligen av lång-frisfig
karaktär, till svenska rederiföretag eller ikläda sig garanti för lån som dessa
företag tar upp. Lånen lämnas på bestämd tid som inte får överstiga, för
skeppshypotekskassan 15 år och för sekundäriånekassan 10 år. Överstiger
lånetiden ett år skall kassan i regel utlämna lånet att återbetalas genom
avbetalningar enligt fastställd plan. För lånen skall ställas betryggande
säkerhet i form av inteckning i svenskt fartyg eller borgen av staten eller
bank. Inteckning skall i fråga om lån från skeppshypotekskassan ligga inom 50%
och i fråga om lån från sekundäriånekassan inom 70% av det värde till vilket
styrelsen uppskattar fartyget. För kassornas förbindelser har låntagarna ett
visst kollektivt ansvar.
Prop. 1978/79:25 102
Som särskild säkerhet har bildats garantifonder genom att
staten har ställt till förfogande garantiförbindelser som har utfärdats av
fullmäktige i riksgäldskontoret. Sädana garantiförbindelser har utfärdats på
100 milj. kr. för skeppshypotekskassan och på 52 milj. kr. för
sekundäriånekassan.
Bestämmelse om garantifonden
återfinns i 6§ lagen (1965:139) om Svenska skeppshypotekskassan och
Skeppsfartens sekundärlånekassa (6§ ändrad senast 1974: 524).
För sin verksamhet anskaffar
kassorna medel genom upplåning på kapitalmarknaden, huvudsakligen mot
utgivande av obligationer. Det sammanlagda beloppet av låneskuld och
garantiförpliktelser får för skeppshypotekskassan uppgå till högst tio gånger
och för sekundäriånekassan till högst sex gånger beloppet av resp. kassas
garantifond och reservfond.
Riksgäldskontoret har enligt
förordningen (1977:497) om statlig kreditgaranti till svenskt rederiföretag,
iklätt staten garanti för lån till svenska rederier till betydande belopp. En
förutsättning för att garanti skall lämnas har i allmänhet varit att
amorteringsanstånd lämnas av samtliga de kreditgivare som har pantbrev i det
eller de skepp som skall utgöra säkerhet för den statliga garantin. För
kassornas del har detta inneburit en likviditetspåfrestning eftersom
amorteringarna på kassornas upp- och utlåning sammanfaller i tiden.
För att minska denna påfrestning
får enligt riksdagens beslut (prop. 1977/78: lOl s. 47, NU 1977/78: 38, rskr
1977/78:160) Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa
disponera en rörhg kredit av 139 milj. kr. i riksgäldskontoret. Den rörliga
krediten skall disponeras till 103 milj. kr. av Svenska skeppshypotekskassan
och till 36 milj. kr. av Skeppsfartens sekundärlånekassa. Krediten har
beräknats med hänsyn till behovet under åren 1978 och 1979. För tiden efter år
1979 redovisades inte någon beräkning. När nu ett antal amorteringsanstånd har
beviljats är det möjligt att göra en sådan beräkning. Det tidigare beslutade
beloppet 139 milj. kr. för båda kassorna är till fyllest. Eftersom återbetalningstiden
för amorteringsanstånden ännu inte är fastlagd bör den rörliga krediten få
disponeras t. v.
Med hänvisning till det anförda
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har anfört
rörande dispositionen av Svenska skeppshypotekskassans och Skeppsfartens
sekundärlånekassas röriiga kredit i riksgäldskontoret.
[3] Norrlandsfondens verksamhet. Stiftelsen
Norrlandsfonden har till uppgift att främja näringslivets utveckling i
Norrland. Fonden skall särskilt verka för utveckling och differentiering av den
norriändska företagsamheten genom att, med beaktande av den regionalpolitiska
planeringen, stödja etablering och utbyggnad av dels manufaktureringsindustri
grundad på
Prop. 1978/79:25 103
norrländska råvaror, dels sådan industriell produktions-
och serviceverksamhet i övrigt, som är stödberättigad enligt normerna för det
stadiga lokaliseringsstödet. Fonden skall även ta initiativ till och stödja
utredningar och inventeringar som bedöms vara av betydelse för det norrländska
näringslivet samt främja samordning av regional industriell service i Norrland.
Vidare skall fonden ta initiativ till och stödja sådant forsknings- och
utvecklingsarbete som syftar till att vidareförädla norriändska råvarutillgångar
eller som på annat sätt är av betydelse för det norrländska näringslivet.
Statsmakterna har beslutat att Norrlandsfonden under åren
1977 och 1978 skall fortsätta sin verksamhet i stort enligt tidigare riktlinjer
(prop. 1975/76:200, NU 1976/77:7, rskr 1976/77:50). F.n. görs inom industridepartementet
en utvärdering av fondens verksamhet. I avvaktan på resultatet av
utvärderingen bör Norrlandsfonden fortsätta sin verksamhet t. v. under år 1979
enligt nuvarande riktlinjer.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har anfört
beträffande Norrlandsfondens verksamhet.
[4] B 20. Täckande av förluster vid lånegarantier till
skogsindustrin. Utvecklingen för den svenska skogsindustrin har under senare år
kännetecknats av bl. a. en starkt negativ resultatutveckling med åtföljande
akuta likviditetsproblem för flera företag. I syfte att underlätta upplåning
för att stärka likviditeten hos företag eller koncerner som bedriver i huvudsak
skogsindustrien verksamhet beslöt riksdagen våren 1978 att bemyndiga regeringen
att under år 1978 ikläda staten garantier för lån till skogsindustrin med
sammanlagt högst 900 milj. kr. (prop. 1977/78:123, Nu 1977/ 78:74, rskr
1977/78: 360).
Vid utgången av oktober månad 1978
hade ansökningar om kreditgarantier om totalt 501480000 kr. inkommit till
regeringen, varav 303 mUj. kr. har beviljats.
Under det senaste halvåret har en förbättring av
marknadsförhållandena skett för flera av de större produktgrupperna. Leverans-
och prisökningar kan noteras och kapacitetsutnyttjandet har ökat. Denna
utveckling innebär att såväl lönsamheten som likviditeten i företagen nu
successivt förbättras.
Trots att utvecklingen nu visar
klart positiva inslag kvarstår emellertid finansiella problem i flera företag.
Jag bedömer utvecklingen för den närmaste framtiden sä, att fortsatt upplåning
kan bli nödvändig för flera skogsindustriföretag för att en tillfredsställande
likviditet skall kunna upprätthållas.
Statliga garantier för upplåning i
syfte att förstärka likviditeten bör därför kunna beviljas även under år 1979
på samma villkor som gäller nu.
Den totala garanfiramen beräknar jag till oförändrat 900
milj. kr. inkl.
Prop. 1978/79:25 104
redan beviljade garantier.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslär riksdagen
att bemyndiga regeringen att under
år 1979 ikläda staten garanti för län till skogsindustrin i enlighet med vad
jag har förordat.
[5] B 21. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning
genom AB Svensk Exportkredit. Något anslag för detta ändamål finns inte
upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1978/79.
Riksdagen beslutade i juni 1978
(prop. 1977/78:155, NU 1977/78: 73, rskr 1977/78: 379) om åtgärder för att ge
svenska företag ökade möjligheter att konkurrera på i huvudsak samma villkor
som andra länders företag i fråga om krediter vid export. Bl. a. fick AB Svensk
Exportkredit (SEK) ökade möjligheter att på internationellt konkurrenskraftiga
villkor refinansiera exportkrediter.
Genom förordningen (1978:404) om
exportkreditfinansiering med statligt stöd, m.m. har SEK bemyndigats att pröva
frågan om exportkredit med statligt stöd. Härigenom har möjligheter öppnats för
SEK att vid sidan av den ordinarie utlåningsverksamheten ställa kredit i
svenska kronor och utländsk valuta fill fast statsstödd ränta fill förfogande
för refinansiering av exportkrediter. Bolaget kan på begäran utfästa sig att
lämna kredit med statligt stöd. Villkoren för krediterna skall stå i
överensstämmelse med den mellan OECD-länderna träffade överenskommelsen om
riktlinjer för begränsning av statligt stöd vid exportkreditgivningen som
Sverige har biträtt, den s. k. consensusöverenskommelsen, och med ullämpningen
av överenskommelsen.
Exportkredit med statligt stöd får
lämnas för försäljning av vara eller tjänst, dock inte nybyggt fartyg eller
sjöfartstjänst, om försäljningsavtalet fömtsätter att kredit lämnas på minst
300000 kr. och krediten har en löptid av minst två år samt om försäljningen med
avseende på varuslag samt kreditfider och övriga betalningsvillkor är sådana
att exportkreditgaranti kan lämnas enligt förordningen (1974: 60) om
exportkreditgaranti.
Syftet med reformen är att öka de
svenska exportörernas möjligheter att lämna konkurrenskraftiga kreditvillkor i
samband med medel- och långfristiga exportkrediter. En förutsättning för
kredit är att konkurrerande utländska företag på grund av utländskt kreditstöd
kan antas erbjuda särskilt förmänliga kreditvillkor. Enligt riksdagens beslut
får SEK inom en ram av 10000 milj. kr. lämna exportkrediter eller utfästelser
därom från den 1 juli 1978 t.o.m den 30 juni 1981. Löften om statsstödd kredit
avräknas mot den beslutade ramen med 25 %. Utöver de villkor som gäller enligt
den s. k. consensusöverenskommelsen skall SEK ha möjlighet att betinga sig
särskild ersättning, en s. k. kostnadsmarginal, på f n. 0,25 % per år. Därfill
kommer att krediter i svenska kronor skall lämnas med ett visst pålägg
Prop.
1978/79:25 105
utöver den lägsta ränta som anges i
consensusöverenskommelsen. Storie-ken av pålägget fastställs av regeringen och
är f n. 0,5 % per år. Vidare skall en viss löftesprovision utgå.
Regeringen har träffat avtal med de
banker som tillsammans med staten äger SEK om ett tillägg till det tidigare
träffade konsortialavtalet om SEK:s verksamhet. Vidare har avtal träffats
mellan regeringen och SEK om bl. a. de ekonomiska förpliktelserna avseende
kostnadstäckning för den statsstödda kreditgivningen.
SEK har att inkomma med framställning om kostnadstäckning
för räntedifferenser och eventuella realiserade kursförluster till regeringen
årsvis i efterskott. Jag anmälde i prop. 1977/78: 155 att jag avsåg att
återkomma til! anslagsfrågorna i samband med tilläggsbudget för budgetåret
1978/79. Det är f.n. mycket svårt att bedöma de kostnadsmässiga konsekvenserna
av reformen för innevarande budgetår. Utlåningsvolymen och upplåningsbehovet
är ännu blygsamma. Kostnaderna kan enligt min bedömning komma att bli större
när ett stort antal krediter är utelöpande. Jag förordar att ett förslagsanslag
av 5 milj. kr. förs upp på statsbudgeten för budgetåret 1978/ 79 för att täcka
SEK:s kostnader enligt vad jag just har angett. Bolaget har åtagit sig att
fortlöpande redovisa utfallet av kreditgivningen till regeringen.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kostnader för statsstödd
exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 5 000000 kr.
[6] B 22. Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges
Investeringsbank
AB. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i
statsbudgeten för budgetåret 1978/79.
Riksdagen har bemyndigat regeringen
(prop. 1977/78:155, NU 1977/ 78:73, rskr 1977/78:379) att i anslutning till
kreditgivning som Sveriges Investeringsbank AB bedriver ikläda staten
ekonomiska förpliktelser avseende viss kostnadstäckning för krediter, som
lämnas svenskt företag för försäljning inom landet.
Beslutet innebär att
Investeringsbanken kan få möjlighet att, under speciella omständigheter, lämna
krediter med statligt stöd för att finansiera svenskt företags försäljning inom
landet då konkurrens från uUändskt företag med utländskt kreditstöd klart kan
påvisas. Det förutsätts att det utländska företaget på grund av det utländska
kreditstödet erbjuder särskilt förmånliga kreditvillkor. I prop. 1977/78: 155
underströk jag att möjligheten till statsstödd kredit för försäljning inom
landet bör utnyttjas ytterst restriktivt. I första hand bör öppnandet av en
kreditfacilitet i banken pä kommersiella villkor prövas. För att statsstöd
skall utgå krävs beslut av regeringen i varje enskilt fall. Förutsättningarna
för kreditgiv-
Prop.
1978/79:25 106
ningen ansluter i huvudsak till vad som gäller i fråga om
statsstödda exportkrediter som lämnas av AB Svensk Exportkredit.
Regeringen har redan medgivit att
nu aktuell statsstödd kredit lämnas av Investeringsbanken. Stödet avser
kostnadstäckning för Investeringsbanken avseende räntedifferens och eventuella
kursförluster. Jag anmälde i nyssnämnda proposition att jag avsåg att återkomma
till anslagsfrågan i samband med tilläggsbudget för budgetåret 1978/79.
Eftersom stöd till kredit har
beviljats, förutses Investeringsbanken komma att resa krav på viss
kostnadstäckning. Det går dock f. n. inte att närmare beräkna storleken av
kostnaderna. Jag förordar därför att ett förslagsanslag på 1 milj. kr. förs upp
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 för att täcka
kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att fill Kostnader för viss kreditgivning
hos Sveriges Investeringsbank AB pä tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1978/ 79 anvisa ett förslagsanslag av 1 000000 kr.
C. Regional utveckling
[7] C 1. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet. På
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 har under denna anslagsmbrik anvisats ett
förslagsanslag av 273,3 milj. kr. Från anslaget bestrids bl. a. utgifterna för
det i programbudgeten för arbetsmarknadsstyrelsen under programmet Regionalpolitiska
stödåtgärder upptagna delprogrammet Introdukfionsstöd.
Introduktionsstöd lämnas till
företag inom det allmänna stödområdet som nyanställer personal i samband med
nyetablering eller utvidgning av verksamheten. Förutsättning för stöd är att
verksamheten bedöms medföra varaktig sysselsättning för arbetskraften och få
tillfredsställande lönsamhet. Stödet uppgår till 5 kr. för varje nyanställd
och arbetstimme under sex månader, dvs. sammanlagt ca 5000 kr.
Hösten 1977 beslutade statsmakterna att tillfälligt höja
introdukfionsstö-det i Nortbottens län (prop. 1977/78: 25 bil. 11, AU
1977/78:19, rskr 1977/ 78:87). Beslutet innebar att reglerna för
introduktionsstödet ändrades så att sådant stöd lämnas med 10 kr. per
arbetstimme under tolv månader för personer som nyanställs inom Norrbottens län
under år 1978. Det innebär att bidraget per nyanställd uppgår till ca 20000 kr.
Motivet för höjningen var det besvärliga
arbetsmarknadsläget i länet fill följd av både lågkonjunktur och
strukturförändringar inom näringslivet. Dessa problem kan väntas bestå även under
första halvåret 1979.
Jag förordar därför att tiden för
den tillfälliga höjningen av introduktionsstödet i Norrbottens län förlängs så
att det förhöjda stödet lämnas
Prop. 1978/79:25 107
även för personer som nyanställs under perioden den I
januari-den 30 juni 1979. De ökade kostnader som förslaget innebär bör rymmas
inom den redan fastställda ramen för beslut om regionalpolitiskt stöd.
En proposifion om den fortsatta regionalpolitiken avses
bli förelagd riksdagen våren 1979. Frågan om stödets utformning efter den 30
juni 1979 får prövas i det sammanhanget. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen
att godkänna vad jag har förordat
angående introduktionsstöd under perioden den 1 januari-den 30 juni 1979 i
Norrbottens län.
G. Statsägda företag
[8] G 4. Kapitaltillskott till Statsföretag AB. Något
anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret
1978/79.
AB Statens Skogsindustrier (ASSI)
bildades år 1941 (prop. 1941:68, JoU 1941:32, rskr 1941:243). Bolaget ingår
numera i Statsföretagskoncernen. ASSI fillverkar sågade och förädlade trävaror,
träfiberskivor, spånskivor, cellulosa, papper och kemiska produkter. Bolaget
har sågverk på Seskarö, i Karlsborg och Piteå i Norrbottens län, i
Skinnskatteberg i Västmanlands län och i Valåsen i Örebro län. Boardfabriker
finns i Lövholmen och Skinnskatteberg och en spånskivefabrik i Laxå i Örebro
län. Sulfatfabriker och pappersbmk finns i Karlsborg och Lövholmen. I Horndal
har ASSI en snickerifabrik. Tillverkning av limträ sker i Töreboda i Skaraborgs
län och i Västervik i Kalmar län. Produkfionskapaciteten för sågade trävaror är
778000 m träfiberskivor 200000 ton, spånskivor 250000 m papper och papp
(kraftliner) 485000 ton och cellulosa för avsalu 90000 ton.
ASSI äger två tillverkande
dotterbolag i Sverige, Förenade Well AB och Örebro Pappersbruks AB. Förenade
Well tillverkar wellpappkartong i Eslöv, Brännögård, Billingsfors och Gävle.
Örebro Pappersbruk har kartong-tillverkning i Örebro samt sulfatfabrik och
pappersbruk i Frövifors.
ASSI har också tillverkande
dotterbolag i Danmark, Storbritannien och Schweiz. Tillverkningen utgörs av
wellpapp, emballage och säckar. Därutöver har ASSI försäljningsbolag i flera
västeuropeiska länder.
ASSI-koncemens leveransvärde
uppgick år 1977 till 1820 milj. kr. Ca 70% av produktionen exporteras. ASSI
saknar egen skog men samarbetar med domänverket, som svarar för nära två
tredjedelar av företagets behov av virkesråvara. ASSI visade förbättrade resultat
under 1970-talets första år men efter högkonjunkturåret 1974 har
rörelseöverskottet minskat kraf-figt och för år 1977 redovisades en förlust
före dispositioner och skatter (efter kalkylmässiga avskrivningar) på 314 milj.
kr. I detta belopp ingår extraordinära vinster med 125 milj. kr. Den svaga
konjunkturen under innevarande år väntas medföra fortsatt betydande underskott.
Prop. 1978/79:25 108
Antalet anställda i koncernen
uppgick är 1977 till 6 900. Vid fabrikerna i Norrbottens län var 2 300 personer
anställda. ASSLs utlandsbolag sysselsatte ca 1 000 personer.
Under 1970-talet har ASSI genomfört investeringar på
totalt I 200 milj. kr. Förutom investeringar i nya anläggningar har ASSI även
förvärvat företag för att komplettera sitt produktprogram. De ovan nämnda
Örebro Pappersbruks AB och Töreboda Limträ AB köptes åj '974. Under år 1976
inköptes Dansk Kraftemballage A/S, Danmark, och under år 1977 Dolan Packaging
Ltd., Storbritannien. Under resten av 1970-talet kommer investeringarna att
inriktas på råvarusnåla produktionsmetoder och ökad vidareförädling av
basprodukterna, bl. a. genom ytterligare integration. ASSI har beslutat att
genomföra investeringar i Lövholmen och Karisborg. I Lövholmen innebär investeringen
ombyggnad för ökad användning av björkmassaved vid den f n. maximalt fillåtna
kapaciteten på 400000 ton per år. Därigenom frigörs barrmassaved som kommer att
användas i produktionen vid Karlsborgs bmk. Virkeskvantiteten som behövs för
utbyggnaden, 200000 m lövved, finns tillgänglig inom området. ASSI har sökt
koncession för utbyggnaden och fillstånd för en ökning av virkpsförbmk-ningen
med denna kvantitet. Investeringen i Lövholmen är kostnadsberäknad till ca 125
milj. kr., vilken ASSI räknar med att kunna finansiera med egna medel och lån.
Statsföretag AB har i skrivelse den
4 oktober 1977 begärt statlig finansiell medverkan till investeringar i ASSLs
anläggningar i Karlsborg. Till skrivelsen har fogats ASSLs beskrivning av
investeringsplanerna. Av skrivelsen och ASSLs projektbeskrivning framgår bl.
a. följande.
I Karlsborgs bruks fiberindustri
tillverkas blekt långfibrig sulfatcellulosa samt blekt och oblekt kraftpapper.
Tillverkningen år 1977 uppgick till 69 000 ton blekt sulfatcellulosa för avsalu,
25 000 ton blekt kraftpapper och 35000 ton oblekt kraftpapper. Blekt långfibrig
sulfatcellulosa används vid tillverkning av papper och kartong. Oblekt och
blekt kraftpapper används främst för tillverkning av papperssäckar.
Marknadsutvecklingen för blekt långfibrig sulfatcellulosa bedöms kunna bli
positiv då den behövs bl. a. som s. k. armeringsmassa i blandning med biUigare,
kortfibriga cellulosakvaliteter och returpapper. ASSI har en marknadsandel på
1,5% i Västeuropa. Konsumtionsökningen i Västeuropa beräknas till 2,5-3% per
år under perioden 1978-1981. För övriga produkter är marknaden stagnerande med
hård konkurrens.
Anläggningarna i Karisborg är i
vissa väsentliga delar gamla och nedslitna. Sålunda måste exempelvis
sodapannorna bytas ut. Härtill kommer krav på omfattande
miljövårdsinvesteringar för att uppnå stadgade normer för bl. a. luftskyddande
åtgärder.
Under åren 19691972 genomfördes
investeringar för mer än 90 milj. kr. i Karisborg. Vedhanteringen
moderniserades och cellulosatillverkningen kompletterades med en
spånmassakokare och en flingtork. Vidare mo-
Prop.
1978/79:25 109
derniserades pappersmaskinerna. Investeringen
finansierades delvis genom lokaliseringslån.
Lönsamheten i Karisborg är svag. ASSLs utredningar visar
att rörelsen under den närmaste femårsperioden inte täcker sina kostnader före
avskrivningar och ASSI anger att situationen vid Karlsborg är sådan att bruket
inte på sikt kan fortsätta verksamheten i nuvarande skick. För att trygga
driften måste ett genomgripande investeringsprogram genomföras.
Investeringsplanen för Karlsborg innebär att bruket omstruktureras och
effektiviseras i kokeri, återvinningsanläggningar och blekeri, med beaktande
av högt ställda miljövårdskrav. Planen bygger i allt väsenfiigt vidare på
tidigare gjorda investeringar.
De föreslagna åtgärderna innebär att fabrikens kapacitet
ökas till 250000 ton oblekt pumpmassa per år från nuvarande 185 000 ton.
Blekerikapacite-ten ökas från 115000 till 180000 ton blekt pumpmassa per år med
möjlighet att tidvis bleka hela produktionen. Den ökade blekerikapaciteten
utnyttjas i första hand för en ökning av kvantiteten blekt barrsulfatcellulosa
med 60000 ton per år.
För framställning av 570 ton massa
per dygn för blekning uppförs en ny fiberlinje. För att uppfylla
miljövårdskraven och för den ökade produktionskapaciteten måste befintliga
sodahus ersättas av ett nytt sodahus avsett för hela anläggningen.
Investeringen är i löpande
penningvärde kostnadsberäknad fill 550 milj. kr. exkl. ränta under byggtiden.
Av detta belopp utgör 275 milj.kr. reinvesteringar och miljöinvesteringar för
att uppehålla dagens produktion. Vid en byggstart hösten 1978 beräknas
anläggningarna vara uppförda i juli 1980.
Det beskrivna investeringsprogrammet bedöms medföra att
Karlsborgs bruk kommer att få täckning för driftkostnader och avskrivning på
nyinsatt kapital. Lönsamheten för projektet påverkas bl. a. av att
leveransvolymen för blekt avsalucellulosa, som bedöms få en gynnsam marknadsutveckling,
ökar med 60000 ton per år. Genom investeringen skapas även möjligheter för
ytterligare vidareförädling av cellulosa. Ett sådant senare steg skulle ge
fillskott till sysselsättningen.
Tillfredsställande avkastning på
totala kapitalet torde inte kunna erhållas. En förutsättning för projektets
genomförande är därför att staten medverkar i finansieringen. ASSI framhåller
att bolagets ekonomiska situation är sådan att finansiering inte kan ske med
egna medel eller genom upplåning.
Statsföretag åberopar i sin
hemställan företagsgruppens nuvarande ekonomiska situation och framhåller att
Karlsborgsinvesteringen inte kan ske utan att staten tillskjuter det behövliga
kapitalet. För att genomföra projektet behövs ett tillskott av 275 milj. kr.
och ett lån med villkorlig återbetal-ningsskyldighef på 275 milj. kr. Betalning
av ränta och amortering på lånet föreslås ske först när det i
Karlsborgsanläggningama bundna anläggnings-
Prop. 1978/79:25 110
och rörelsekapitalet kan förräntas.
ASSI framhåller att man förmodligen
måste fatta beslut om successiv nedläggning i Karlsborg på 5-10 års sikt om man
inte får de angivna finansiella möjligheterna att genomföra investeringen.
Länsarbetsnämnden i Norrbottens län
har i skrivelse den 12 oktober 1977 redovisat sin syn på betydelsen av den
planerade investeringen i Karlsborg. Av skrivelsen framgår i huvudsak följande.
Industrisysselsättningen har under
flera decennier varit av avgörande betydelse i Kalix kommun. Den dominerande
delen av näringen är massa/ pappers- och sågverksindustri. Totalt sysselsätter
denna näring drygt 60% av samtliga industrisysselsatta inom kommunen. ASSLs
anläggning vid Karlsborgsverken är den ojämförligt största industrin i Kalix.
Nu sysselsätts vid denna anläggning över 1 000 personer, varav över 700 i
massa/ pappersbruket. Därtill kommer 250 i sågverket.
Genom arbetsmarknadspolitiska
insatser såsom utbildningsbidrag och det tillfälliga sysselsättningsbidraget
har sysselsättningsnivån kunnat upprätthållas.
Det av ASSI angivna alternativet
till den beskrivna investeringen, en successiv nedläggning av anläggningarna i
Karlsborg, anser nämnden skulle få förödande effekter för Kalix kommun. Även
Tornedalen skulle beröras med en allvarlig sysselsättningsminskning som följd
eftersom Kalix är centrum för hela östra länsdelen.
Några alternafiva sysselsättningar
finns inte i Kalix eller i länet i övrigt för den arbetskraft som skulle
friställas vid en nedläggning av Karlsborgs bruk. Arbetsmarknadsläget i länet
är redan mycket besvärligt. Länets basindustrier (LKAB, NJA och ASSI) och även
industrin i övrigt har drabbats hårt av den långvariga lågkonjunkturen.
De indirekta sysselsättningsmässiga
konsekvenserna av en nedläggning av fiberindustrin vid Karlsborgs bruk är
enligt länsarbetsnämnden svåra att kvantifiera men skulle med säkerhet bli
betydande. Karlsborgs bruk ger avsättningsmöjligheter för sågverken i
Kalixregionen och inlandet i form av leveranser av flis och spån. En minskad
sysselsättning skulle också uppstå inom skogsbruket och transportnäringen.
Slutligen skulle nedläggning även drabba olika delar av servicesektorn.
Merparten av arbetskraften som
behövs under uppbyggnadsskedet kan rekryteras från Norrbotten. Behovet beräknas
till ca 400 personer, varav 170 byggnadsarbetare. Verkstads- och
byggnadsföretag i Norrbotten kan som underleverantörer väntas engagera ca 250
personer som en följd av beställningarna.
Länsarbetsnämnden konstaterar
vidare att den planerade investeringen i drift inte kommer att få någon
nämnvärd sysselsättningseffekt. Visserligen väntas sysselsättningen inom
skogsbruket och transportnäringen öka till följd av det ökade råvarubehovet men
samtidigt räknar man med en minskning inom fabriken genom den rationaliseringseffekt
som uppstår genom
Prop. 1978/79:25 111
investeringen
i Karlsborg. ASSI har angett att investeringen är nödvändig för fortsatt drift
inom berörda produktionsenheter i Karisborg. Genom investeringen skapas
förutsättningar för en senare utbyggnad av Karlsborgs bruk.
Föredraganden
AB Statens Skogsindustrier (ASSI) har tillsammans
med de stafiiga företagen Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och Norrbottens
Järnverk AB (NJA) sedan länge dominerat industrisysselsättningen inom Norrbottens
län och svarat för huvuddelen av investeringarna. När satsning-ama för att
bygga ut stålverket i Luleå avbröts till följd av att grundläggande
marknadsförutsättningar saknades innebar detta ett avbräck i möjligheterna
till sysselsättning i regionen. I stället för en expansion som skulle leda till
sysselsättning för ytterligare drygt 2300 personer nödgas NJA till följd av den
negafiva marknadsutvecklingen reducera sin produktion med minskade
sysselsättningsmöjligheter som följd. Den 1 januari 1978 bildades Svensk Stål
AB (SSAB) genom en sammanslagning av stålverken i Luleå, Domnarvet och
Oxelösund. Samgåendet väntas ge bättre förutsättningar för den fortsatta produktionen
av handelsstål men förutsätter också förhållandevis långtgående
struktureringsinsatser. Detta medför att NJA, trots att vissa investeringar kan
bli aktuella under perioden, har att räkna med viss sysselsättningsminskning
under den närmaste femårsperioden.
LKAB
har under de senaste åren drabbats av avsättningssvårigheter för sin
malmproduktion. Problemen sammanhänger med både den mycket svaga stålmarknaden
och avsättningssvårigheter av långsiktig karaktär. Detta har medfört bl. a. att
LKAB har ett personalöverskott på ca 1000 personer. Under innevarande år
sysselsätts större delen av denna personalstyrka i investeringar som
finansieras av staten och Statsföretag AB. Personalminskningar i framtiden kan
enligt företagets bedömning inte uteslutas. Utredningar pågår inom
Statsföretag och LKAB för att pröva möjligheterna att genomföra en
rekonstruktion av LKAB.
Som
tidigare har nämnts har också ASSI betydande svårigheter att upprätthålla
sysselsättningen under nuvarande konjunkturläge. När nu Statsföretag och ASSI
har begärt statlig finansiell medverkan till att genomföra investeringar i
Karlsborg kan detta närmast betraktas som ett offertförfarande. ASSI har
framhållit att alternativet till en satsning i Karlsborg är en successiv
avveckling av de berörda anläggningarna under en 5-10 årsperiod. F.n. är över
700 personer sysselsatta i den berörda verksamheten.
För
att upprätthålla driften i Karlsborg krävs miljö- och reinvesteringar för
sammanlagt 275 milj. kr. I detta belopp ingår bl. a. en ny sodapanna. För att
ge Karisborg en produktionsinriktning som på sikt har förutsättningar att bli
lönsam krävs en utbyggnad av kapaciteten för i första hand framställning av
pumpmassa för blekning. Denna del av investeringen.
Prop.
1978/79:25 112
expansionsdelen, har kostnadsberäknats tili 275 milj. kr.
Den totala investeringskostnaden blir sålunda 550 milj. kr. i löpande priser.
Efter högkonjunkturåret 1974 har Statsföretag fått
vidkännas en betydande försämring av rörelseresultatet inom koncernen.
Speciellt drabbade är basindustrier som LKAB, NJA och ASSI. För år 1977
redovisade Statsföretag en förlust före bokslutsdispositioner och skatter på
1395 milj. kr. För innevarande år beräknas förlusten bli av samma storleksordning.
Mot denna bakgmnd delar jag Statsföretags och ASSLs bedömning att
investeringarna i Karlsborg för sitt genomförande förutsätter stathg
finansiering.
För att få en acceptabel avkastning på kapitalet i
Karlsborgsanläggningama och på så sätt ge denna del av ASSI möjligheter till
en normal framtida utveckling har Statsföretag och ASSI begärt att staten
medverkar med ett tillskott av 275 milj. kr. och ett lån med villkoriig
återbetalningsskyldighet av 275 milj. kr.
År 1976 höjdes Statsföretags egna
kapital med I 500 milj. kr. för att möjliggöra gruppens investeringsprogram för
resten av 1970-taIet genom att staten tecknade nya aktier i bolaget med detta
belopp (prop. 1975/ 76:99, NU 1975/76:39, rskr 1975/76:220).
Det rådande konjunkturläget samt strukturella problem inom
vissa grenar av Statsföretags verksamhet har gjort att investeringsprogrammet
delvis har måst omprövas. Statsföretags möjligheter att med egna vinstmedel
bidra till programmets genomförande har avsevärt reducerats genom att
resultatet i förhållande Ull uppgjorda prognoser starkt försämrats.
Jag anser att staten som ägare till de företag som svarar
för merparten av industrisysselsättningen inom länet i rådande läge bör vara
beredd att ta på sig ett särskilt ansvar för att behålla och skapa ny
sysselsättning.
Mot bakgrund av det allvariiga sysselsättningsläget i
Kalix kommun och i länet i övrigt finner jag därför att staten bör medverka
fill finansieringen av den aktuella investeringen så att sysselsättningen i
Karlsborg kan upprätthållas. Vidare medför investeringen under
uppbyggnadsskedet betydande sysselsättningseffekter både i regionen och på
andra håll i landet. Genom investeringen skapas också förutsättningar för en
framtida utveckling av Karlsborgs bruk. Staten bör därför medverka med ett
fillskott av 275 milj. kr. fill Statsföretag att användas för att genomföra
investeringen i Karisborg. Vidare bör ett lån med villkoriig
återbetalningsskyldighet på 275 milj. kr. lämnas ASSI. Räntan på lånet skall
vara densamma som på lokaliseringslån. Räntebetalning och amortering skall ske
när resultaten av verksamheten vid de berörda anläggningarna i Karlsborg så
medger. Det bör ankomma på regeringen att utforma de närmare villkoren för
lånet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kapitaltillskott till
Statsföretag AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79
anvisa ett reservationsanslag av 275 000000 kr.
Prop. 1978/79:25 113
KAPITALBUDGETEN
V.
FONDEN FÖR LÄNEUNDERSTÖD
[9]
20. Lån till Uddehohns AB. På tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 anvisades 600 milj. kr. för defta ändamål. För budgetåret
1978/79 finns inget anslag upptaget för ändamålet.
Uddeholms
AB (UHB) hade år 1977 verksamheter inom specialstålindustri, skogsindustri,
kemisk industri och energiproduktion. Bolagets situation hade då utvecklats så
att omfattande rationaliseringar och strukturförändringar var nödvändiga för
att på nytt göra bolaget internationellt kon-kurrenskraffigt och lönsamt.
Eftersom bolaget hade avgörande betydelse för sysselsättningen på åtskilliga
orter, främst inom Värmlands län, bedömdes det vara av stort samhällsintresse
att UHB kunde genomföra nödvändiga förändringar av sin verksamhet i balanserad
takt. För att skapa fömtsättningar för detta beviljades UHB i december 1977 ett
statligt lån på 600 milj. kr. med villkoriig återbetalningsskyldighet (prop.
1977/78:25 bil. 11, AU 1977/78:18, rskr 1977/78:86).
Lånet
har i sin helhet ställts till bolagets förfogande i form av en räntelös fordran
på staten. Det ankommer på regeringen att besluta om utbetalning av
lånebeloppet. Ingen del av lånet har ännu betalats ut.
Som
villkor för lånet har föreskrivits bl. a. följande.
Räntebetalning
och amortering eller nedsättning av bolagets fordran på staten skall ske under
år då bolaget beslutar om utdelning fill akfieägama. Vid bedömning av hur stort
belopp bolaget skall betala resp. sätta ned sin fordran med skall hänsyn tas
till sådana faktorer som rimlig soliditet, utdelningspolitik etc. med beaktande
av bolagets långsiktiga utveckling. Det ankommer på regeringen att besluta om
beloppets storlek. Vidare skall så länge lånet inte är slutligt reglerat en av
chefen för industridepartementet anvisad person jämte suppleant ingå i
bolagets styrelse. Så länge lånet inte är slutligt reglerat får inte bolaget
utan regeringens medgivande överlåta sådan del av sina fillgångar att de
bankmässiga fömtsättningama för lånets återbetalning väsenfiigen försämras
genom överlåtelsen.
I
juni 1978 biföll regeringen en ansökan av UHB om medgivande att till Billemds
AB överlåta sina skogs-, skogsindustri- och kemirörelser. Som villkor för
medgivandet föreskrevs att UHB senast den 31 december 1978 skulle sätta ned sin
fordran på staten med anledning av lånet med lägst 200 milj. kr. Överlåtelsen
har därefter ägt mm och Billeruds AB har ändrat sitt namn till Billemd Uddeholm
AB.
Billemd Uddeholm har nu ansökt om att på i huvudsak
oförändrade villkor få överta statens lån fill UHB till den del det motsvaras
av en lika stor nedsättning av UHB:s fordran på staten. Som motiv har Billerud
Uddeholm anfört bl. a. att detta bolag från UHB har övertagit en stor del av de
problem som orsakade den utveckling som ledde fram till att det statliga
8
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 25
Prop. 1978/79:25 114
länet beviljades. Sammanslagningen av verksamheterna
medför en ökad skuldbörda för Billemd Uddeholm, samtidigt som betydande
förändringar måste genomföras för att eliminera förlusterna i de sammanslagna
rörelse-grenarna. För att dessa förändringar inte skall behöva ske alltför
snabbt och med negativa konsekvenser för sysselsättningen anser sig Billerud
Uddeholm ha samma behov som tidigare UHB av den aktuella delen av det stafiiga
lånet. Billemd Uddeholm framhåller också att bolaget är berett att medverka
fill att söka nya sysselsättningsskapande projekt som kan lokaliseras bl. a.
till de orter som berörs av omstmktureringen.
Även jag finner det av de anförda skälen motiverat att
Billerud Uddeholm får överta en del av det statliga lån som beviljades UHB.
Lånevillkoren bör därvid vara i huvudsak oförändrade. Det innebär bl. a. att
staten kommer att tillförsäkras nödvändig insyn i verksamheten genom representation
i Billerud Uddeholms styrelse. Det bör ankomma på regeringen att närmare
besluta om hur stor del av lånet som skall överföras och vid vilken tidpunkt
lånet skall ställas till Billerud Uddeholms förfogande.
Med hänvisning till vad jag har
anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att
besluta om överförande till Billemd Uddeholm AB av del av det Uddeholms AB år
1977 beviljade lånet.
[10] 21. Lån till AB Statens Skogsindustrier. Något anslag
för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1978/79.
Med hänvisning till vad jag
tidigare anfört under anslagsmbriken Kapitaltillskott till Statsföretag AB
rörande AB Statens Skogsindustriers investering i Karlsborg hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen
att till Lån till AB Statens
Skogsindustrier på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79
anvisa ett investeringsanslag av 275 000000 kr.
[11] 22. Lån till förprojektering av naturgasledningar
m.m. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för
budgetåret 1978/
79.
Swedegas AB bildades våren 1976 (prop. 1975/76:124, NU
1975/76:44, rskr 1975/76:262) för planering och samordning m. m. av åtgärder
syftande till att främja landets försörjning med naturgas. Verksamheten
regleras av ett konsortialavtal mellan statens vattenfallsverk och Svenska
Gasföreningens Service AB (SGFS) som företrädare för ett antal kommunala och
enskilda intressenter. Vattenfallsverket har 51 % och SGFS 49% av aktierna.
Aktiekapitalet uppgår till 100000 kr. Avtalet gäller t.o.m. utgången av år
1979.
Prop.
1978/79:25 115
Swedegas är det centrala organet
för sådana utredningar, förhandlingar och projekteringsarbeten som bedrivs med
sikte på en eventuell introduktion av naturgas i Sverige. Swedegas innehar 51
% av aktierna i AB Sydgas, som svarar för förberedelserna för distribution och
marknadsföring av naturgas i Sydsverige. Övriga intressenter i Sydgas är
Sydkraft AB samt Malmö, Helsingborgs och Lunds kommuner.
Ett motsvarande regionalt bolag för
västra Sverige, Västgas AB, har bildats i juni 1978. Swedegas innehar 51 % av
aktierna även i detta bolag. Övriga intressenter i Västgas är Göteborgs kommun,
Trollhätte kraftverk och Yngeredsfors Kraft AB.
Enligt konsortialavtalet skall
verksamheten inom Swedegas finansieras genom bidrag från aktieägarna i
proportion fill deras andelar i akfiekapita-let. För tvåårsperioden 1977-1978
har sådana bidrag lämnats med 2 milj. kr. Till bolaget har därjämte lämnats
stafiiga lån på sammanlagt 28 milj. kr. för att täcka utrednings- och
förprojekteringskostnader under samma period. För ändamålet har riksdagen på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåren 1976/77 och 1977/78
anvisat investeringsanslag av resp. 10 och 18 milj. kr. till lån till
förprojektering av naturgasledningar m.m. (prop. 1976/77:125 bil. 12, NU
1976/77:40, rskr 1976/77:345 och prop. 1977/ 78:125 bil. Il, NU 1977/78:70,
rskr 1977/78:343).
Lånen skall användas främst för
arbeten i samband med projekt avseende import av naturgas, inkl. förberedelser
för distribufion i Sverige. Lånen avses komma att skrivas av om ifrågavarande
projekt inte kommer till stånd.
Swedegas har i maj 1978 slutit ett avtal med det tyska
företaget Ruhrgas AG om leveranser till Sverige av en årlig kvantitet av ca 1,2
miljarder m" (Gm') naturgas med böijan hösten 1982. Avtalet gäller
leveranser under tolv år. Det har slutits med förbehåll för svenska regeringens
godkännande. Avsikten är att naturgasen skall avsättas i första hand inom
Sydgas område i Skåne och södra Halland. För transport av gasen till Sverige
skall enligt avtalet Swedegas och Ruhrgas genom ett samägt bolag bygga en ca
350 km lång naturgasledning genom nordvästra Tyskland fill den danska gränsen.
Förhandlingar pågår mellan Swedegas och det av danska staten helt ägda
företaget Dansk Olie & Naturgas A/S rörande villkoren för transitering av
gasen genom Danmark. En fömtsättning för transiteringen är att naturgas
introduceras även i Danmark. Beslut härom väntas komma att fattas våren 1979.
Därjämte har Swedegas i oktober 1978 med förbehåll för
regeringens godkännande slutit ett avtal med det statliga algeriska bolaget
Sonatrach om leveranser till Sverige av naturgas i kondenserad form (liquified
natural gas, LNG). Leveranserna avser en årlig kvantitet av 1,7 Gm' och
beräknas börja i slutet av år 1984. Avtalet gäller leveranser under 20 år.
Transporten till Sverige avses ske med fartyg antingen till Tyskland för vidare
transport genom den förenämnda ledningen eller direkt till terminal på svenska
västkusten.
Prop. 1978/79:25 116
Swedegas har i rapport till
industridepartementet den 15 september 1978 redovisat förutsättningama för en
naturgasintroduktion i första hand inom Sydgas område. Rapporten
remissbehandlas f.n.
Swedegas AB
I skrivelse den 6 oktober 1978
hemställer Swedegas AB om ett lån med villkorlig återbetalningsskyldighet på
ytteriigare 16 milj. kr. för att täcka kostnaderna för bolagets verksamhet
under första halvåret 1979. Beräkningen av medelsbehovet grundas på bolagets
åtaganden för att klara tidplanen för första leverans av naturgas till Sverige
den 1 oktober 1982.
Bolaget redovisar följande beräkning av medelsbehovet (1000-tal
kr.)
1977-1978
1979 jan.-juli
Förprojektering
av röriedning i Tyskland
3 525
2 100
Förprojektering
av rörledning i Danmark
9250
2100
Utredningar
om import av LNG
735
1500
Bidrag
till AB Sydgas
4900
3 800
Bidrag
till Västgas AB
1055
1300
Övriga
utrednings- och projekteringsarbeten
5625
2700
Administration
2190
1500
Reserv -
2720
1500
30000
16500
De beräknade kostnaderna för
förprojektering av rörledningar i Tyskland och Danmark utgör i huvudsak
kostnader enligt samarbetsavtal med resp. Ruhrgas och Dansk Olie &
Naturgas. Under bidrag till Sydgas redovisas dels tillskott från aktieägarna,
dels ett villkorligt lån med ca 3,5 milj. kr. som bidrag till Sydgas kostnader
för bl. a. underlag för koncessionsansökningar, upphandling och
marknadsfrågor. Under bidrag till Västgas redovisas likaledes
aktieägartillskott och lån avsedda att täcka kostnader för förprojektering av
ett västsvenskt gasnät.
Under övriga utrednings- och
projekteringsarbeten redovisas bl. a. förprojektering av en rörledning över
Öresund, arbetet med tekniska specifikationer m. m. för ledningssystemet och
ekonomiska utredningar.
Swedegas räknar med att bolagets
aktieägare kommer att lämna fillskott med 500000 kr. under första halvåret
1979. Behovet av lån uppgår alltså till 16 milj. kr.
Föredraganden
Arbetet inom Swedegas har inriktats
på att iå fram ett konkret underlag för ett beslut i frågan om att införa
naturgas i Sverige. Genom avtalen med tyska och algeriska leverantörer av resp.
rörbunden gas och LNG har nu villkoren för import till Sverige av naturgas
klarlagts. Ett omfattande utrednings- och förprojekteringsarbete pågår också
beträffande transportsystemen för gasen och distributionen i Sverige. Detta
arbete har hunnit
Prop. 1978/79:25 117
längst i fråga om uppbyggnaden av ett naturgasnät i Skåne
och södra Halland på grundval av leveranserna från Ruhrgas med rörledning via
Danmark, det s.k. Sydgasprojektet. Detta projekt drivs med sikte på att
leveranserna skall kunna börja sista kvartalet 1982. Ökad import antingen med
rörledning eller med fartyg i form av LNG skulle kunna medge distribution av
gas även i västra Sverige frän mitten av 1980-talet.
Verksamheten hitfills har
finansierats till övervägande del genom statliga lån med villkorlig
återbetalningsskyldighet. För bolagets verksamhet under åren 1977-1978 har
sammanlagt 28 milj. kr. anvisats. Bolaget beräknar nu behovet av lån för att
täcka kostnaderna för verksamheten under första halvåret 1979 till 16 milj. kr.
Jag vill understryka att de avtal
med ufiändska leverantörer som Swedegas har slutit träder i kraft endast om de
godkänns av svenska regeringen. Förslag i frågan om naturgas skall införas i
Sverige eller ej kommer att läggas fram för riksdagen våren 1979 i samband med
förslag om rikfiinjer för energipolifiken. Naturgasfrågan kommer under de
närmaste månaderna att analyseras noga på grundval av Swedegas rapport och
remissinstansernas synpunkter. Därjämte granskas bl. a. de ekonomiska
kalkylerna för Sydgasprojektet inom industridepartementet av särskild expertis.
Under tiden bör Swedegas ges möjlighet att fortsätta
pågående utrednings- och förprojekteringsarbeten. Enligt min uppfattning bör
dock verksamheten inför det kommande beslutet i naturgasfrågan begränsas i
huvudsak fill vad som följer av åtaganden gentemot bolagets samarbetspartners
och till övriga arbeten som är nödvändiga för att tidplanen för Sydgasprojektet
skall kunna hållas. Jag beräknar medelsbehovet till 12 milj. kr. och förordar
att medlen liksom tidigare anvisas till Swedegas som lån fill förprojektering
av naturgasledningar m.m. Frågan om ytterligare medel för utrednings- och projekteringsarbete
får tas upp i samband med att förslag i naturgasfrågan underställs riksdagen
våren 1979.
I likhet med vad som gäller för
tidigare lån till Swedegas bör det nya lånet skrivas av i den mån ifrågavarande
projekt inte kommer till stånd. Det ankommer på regeringen att meddela närmare
villkor för lånet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Lån till förprojektering
av naturgasledningar m.m. på till-läggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 12000000 kr.
Prop. 1978/79:25 119
Bilaga
12
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-11-02
Föredragande:
statsrådet Mundebo
Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten for budgetåret 1978/79 såvitt avser
stat för statens allmänna fastighetsfond
STAT
FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Reparations-
och underhållskostnader m. m. under kriminalvårdsstyrelsens delfond av statens
allmänna fastighetsfond. Under posten Reparations- och underhållskostnader m.m.
har för denna deLfond i staten för statens allmänna fastighetsfond för
budgetåret 1978/79 beräknats 22396000 kr. Därav har beräknats 11445 000 kr.
under delposten Ombyggnad och komplettering. Av sistnämnda belopp har 5 388
000 kr. beräknats för ombyggnad av kriminalvårdsanstaher (prop. 1977/78:100
bil. 24, FiU 1977/78: 39, rskr 1977/78:314).
Regeringen
har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1977/ 78:100 bil. 2, FiU
1977/78:16, rskr 1977/78:227) den 31 augusfi 1978 beslutat om vissa
sysselsättningsskapande åtgärder under budgetåret 1978/79. Beslutet innebär bl.
a. att från den i staten för statens allmänna fastighetsfond,
kriminalvårdsstyrelsens delfond, uppförda posten Reparafions- och
underhållskostnader m.m. får - utöver vad regeringen i annat sammanhang har
föreskrivit tas i anspråk högst 3990000 kr. Regeringen har i anslutning
härtill den 14 september 1978 uppdragit åt kriminalvårdsstyrelsen att utföra
ombyggnadsarbeten i fastigheter som redovisas på kriminalvårdsstyrelsens
delfond av statens allmänna fastighetsfond med inriktning på en
medelsförbrukning budgetåret 1978/79 av högst 3990000 kr. utöver vad som kan
rymmas inom i annat sammanhang anvisade medel till reparations- och
underhållskostnader m. m. Ifrågavarande utgiftspost bör därför räknas upp med
nämnda belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att i staten för statens allmänna fastighetsfond
till Reparafions- och underhållskostnader m.m. under kriminalvårdsstyrelsens
delfond för budgetåret 1978/79 beräkna ett belopp av ytterligare 3 990000 kr.
Prop.
1978/79:25 121
Bilaga
13
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-11-02
Föredragande:
statsrådet Mundebo
Anmälan
till tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser
avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
DRIFTBUDGETEN
UTGIFTER
FÖR STATENS KAPITALFONDER
Avskrivning
av oreglerade kapitalmedelsförluster. På fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster, vilken förvaltas av riksgäldskontoret, redovisas
förluster som har uppkommit på statens kapitalfonder och överförts till fonden
i den ordning regeringen har bestämt i varje särskilt fall.
I statsbudgeten för budgetåret 1978/79 finns
uppfört ett anslag av 1 milj. kr. för reglering av uppkommande
kapitalmedelsförluster.
Avskrivning mot fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster görs vanligen per den 30 juni varje år.
Enligt riksdagens beslut (prop. 1976/77:100 bil.
12, UbU 1976/77:15, rskr 1976/77:137) har naturvetenskapliga forskningsrådet
övertagit huvudmannaskapet för verksamheten vid dåvarande AB Atomenergis
(numera Studsvik Energiteknik AB) van de Graaff-accelerator och viss därtill
knuten forskningsverksamhet.
Organisatoriskt har verksamheten samordnats med det
tidigare forskningsrådens laboratorium i Studsvik genom upprättande av
Naturvetenskapliga forskningslaboratoriet i Studsvik. I samband härmed har
viss utrustning överförts från AB Atomenergi till laboratoriet.
Enligt ett den 20 juni 1978 ingånget avtal mellan
Studsvik Energiteknik AB och Naturvetenskapliga forskningslaboratoriet skall
staten ersätta bolaget för den överlåtna utrustningen genom nedskrivning av
bolagets skuld fill staten av den 14 februari 1972 (prop. 1971:1 bil. 15 s.
164, NU 1971:13, rskr 1971: 120), med 650000 kr. räknat per den 30 juni 1978.
Den kvarstående låneskulden blir därefter 350000 kr.
Prop. 1978/79:25 122
Avtalet är slutet med förbehåll för
att riksdagen medger den nämnda avskrivningen.
Den avtalade ersättningsformen tillgodoser enligt min
uppfattning såväl statens som bolagets krav på rimliga ekonomiska villkor för
överlåtelsen av utrustning som skall användas i verksamheten vid
Naturvetenskapliga forskningslaboratoriet.
Frågan om avskrivning av en del av lånet till AB
Atomenergi bör underställas riksdagens prövning.
Jag förordar att regleringen av
avskrivningen sker med anlitande av fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster. Med hänsyn fill att skuldförbindelsen är räntebärande
bör avskrivningen göras före årsskiftet 1978-1979.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att medge
avskrivning av en del av lån fill numera Studsvik Energiteknik AB i enlighet
med vad jag har anfört.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 14
Förteckning
över av regeringen hos riksdagen i prop. 1978/79:25
begärda anslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
//. Justitiedepartementet
D 5 Utrustning till domstolar m.m., reservations
anslag 1950000
///. Utrikesdepartementet
A 8 Kommitléer m.m., reservationsanslag 800000
IV. Försvarsdepartementet
H 9 FN-styrkors verksamhet
utomlands, reserva
tionsanslag 60000000
H 10 Övervakningskontingenten i Korea,
reserva-
tionsanslag 1800000
VI. Kommunikationsdepartementet
B 3 Byggande av statliga vägar,
reservationsanslag 238 500 000
B 7 Bidrag till byggande av
enskilda vägar, reserva
tionsanslag 12000000
E 3 Sveriges meteorologiska och
hydrologiska insti
tut: Utrustning m. m., reservationsanslag 1 250000
F 1 Ersättning till statens järnvägar
för drift av icke
lönsamma järnvägslinjer m. m. 17700000
VIII. Budgetdepartementet
B 20 Statens arbetsgivarverk,/ör.y/agjan.y/a 11093 000
IX. Utbildning.sdepartementet
B 11 Bidrag till Svenska
riksteatern, reservationsan
slag 7683000
B 12 Bidrag till Operan och
Dramatiska teatern, reser
vationsanslag 14 127 000
B 13 Rikskonsertverksamhet, reservflr/oniani/og 2795000
B 41 Riksantikvarieämbetet:
Förvaltningskostnader,
förslagsanslag 165 000
B 44 Statens historiska museer:
Förvaltningskost
nader, förslagsanslag 400 000
D 5 Utbildning för tekniska yrken,
reservationsan
slag 3 000000
D 8 Utbildning för
undervisningsyrken, reserva
tionsanslag 2 370000
opaginerad Kontrollera mot PDF
D 16 Samhällsvetenskapliga
fakulteterna, reserva
tionsanslag 634 000
D51
Extra resurser för utbildningsområdet med fritt
tillträde i högskolan, reservationsanslag 6384000
E
1 Sveriges Utbildningsradio aktiebolag 913 000
E
13 Bidrag fill kontakttolkutbildning,/örs/agjans/ag 2496000
X. Jordbruksdepartementet
A 4 Extrautgifter, reservationsanslag 1000000
B 13 Främjande av
rennäringen,/eie/-i'a//on.jö«5/ag 540000
B
17 Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk, m. m. i
Norrbottens Van, reservationsanslag 20000000
XII. Arbetsmarknadsdepartementet
C 1 Bidrag till den centrala stiftelsen för
skyddat ar
bete,/ö«/agÄöni/a,? 10000000
D 3 Åtgärder för invandrare, reierva?iortÄani/ag 6000000
XIII. Bostadsdepartementet
B 11 Vissa energibesparande åtgärder
inom bostads-
beståndet, m.m., reservationsanslag 300000000
XIV. Industridepartementet
A 3 Kommittéer m.m.,
reierva/iort5a«5/flg 14400000
B 21 Kostnader för statsstödd
exportkreditgivning ge-
nom AB Svensk Exportkredit,/örä/agMKj/ag 5000000
B
22 Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges
Investeringsbank AB, förslagsanslag 1 000000
G 4 Kapitahillskott till
Statsföretag AB, reserva
tionsanslag 275000000
Summa för driftbudgeten 1019 000000
KAPITALBUDGETEN
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kapitalinvestering
I. Statens affarsverksfonder
C. Statens järnvägar
1 Järnvägar m.m.
II. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet
1
Polishus m. m.
2
Byggnadsarbeten
för domstolsväsendet
3
Vissa
byggnadsarbeten för kriminalvården
1000000
109700000 18400000 17190000
opaginerad Kontrollera mot PDF
11
Budgetdepartementet
Byggnadsarbeten för statlig förvaltning
85150000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utbildningsdepartementet
13
Vissa
byggnadsarbeten för Sveriges Radio
14
Byggnadsarbeten
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
IV. Statens utlåningsfonder
Utbildningsdepartementet
5 Studiemedelsfonden
V. Fonden för låneunderstöd
Industridepartementet
21
Lån till AB
Statens Skogsindustrier
22
Lån till
förprojektering av naturgasledningar m.m.
VI. Fonden för statens aktier
Utbildningsdepartementet
a Teckning av aktier i ett statsägt
aktiebolag för
studiereseverksamhet
IX. Diverse kapitalfonder
Försvarsdepartementet
1 Statens datamaskinfond:
Försvarets delfond:
Anskaffning av datamaskiner
Kommunikationsdepartementet
2 Statens vägverks
förrådsfond: Vägmaskiner
m. m.
Summa för kapitalbudgeten
12000000 14000000
300000000
275000000 12000000
100000
7120000
37 000000 888660000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
163 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (159)
159 kopplingar i 103 dokument.
- Skr. 2023/24:140 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 95 i texten
- Skr. 2022/23:140 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 106 i texten
- Skr. 2021/22:140 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 107 i texten
- Skr. 2020/21:140 2021 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 106 i texten
- Skr. 2018/19:140 2019 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 105 i texten
Doktrin (4)
4 kopplingar i 2 dokument.
- Henning, Tidsbegränsad anställning, 1984 s. 192 · s. 585 i texten
- Eklund, Anställningsförhållandet vid företagsöverlåtelser, 1983 s. 172 · s. 327 i texten