om åtgärder inom bryggeribranschen
37 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 31 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:32, om åtgärder inom bryggeribranschen
Dokumentets text
Prop. 1978/79:32 Regeringens
proposition
1978/79:32
om
åtgärder inom bryggeribranschen;
beslutad
den 26 oktober 1978.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
OLA
ULLSTEN
INGEMAR
MUNDEBO
Propositionens
huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag om att den s. k.
bryggeriutredningens förslag i väsentliga stycken genomförs. Staten föreslås
bilda ett stmktur-bolag, Brygginvest AB, med uppgift att initiera och medverka
vid stmk-turförändringar i bryggeribranschen. Riksdagen föreslås vidare bemyndiga
regeringen att godkänna ett tilläggsavtal mellan staten och Beijer-invest AB
som innebär att mera preciserade riktlinjer fastställs för AB Pripps
Bryggeriers uppträdande på marlcnaden för bryggeriprodukter. Tilläggsavtalet
innebär vidare att staten kvarstår som majoritetsaktieägare i Pripps genom Brygginvest
AB samtidigt som allmänheten erbjuds att i viss utsträckning teckna aktier i
Pripps.
Propositionen innehåller vidare förslag som syftar
till att möjliggöra fortsatt drift vid mälteriföretaget Nord-Malts anläggning i
Söderhamn.
Förslagen syftar sammanfattningsvis tUl att lägga
en grund för en ur samhällelig synpunkt acceptabel och kontrollerad
strukturutveckling i bryggeribranschen och till att möjliggöra en fortsatt
konkurrens.
Bryggeriutredningens förslag om skatt på läskedrycker,
saft och juice, förpackningsavgiften och om en utvärdering av mellanölsbeslutet
behandlas inte i propositionen.
1
Riksdagen 1978179.1 saml. Nr 32
Prop.
1978/79: 32
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-10-26
Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl,
Winther, De Geer, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam
Föredragande:
statsrådet Mundebo
Proposition
om åtgärder inom bryggeribranschen
1
Den förda politiken
Sedan lång tid tillbaka har bryggeriindustrin varit
föremål för statUga regleringar av olika slag. Bakgrunden härtill är det
intresse från alkohol-politisk synpunkt som statsmaktema fäster vid
ölhanteringens olika led. Reglerna avser främst tillverkning, beskattning,
försäljning och servering av öl. De alkoholpolitiska åtgärder som beslutas är
av avgörande betydelse för de företag som tillverkar och försäljer maltdrycker.
Med hänsyn till de alkoholhaltiga maltdryckernas
speciella karaktär har det bedömts ur allmän synpunkt lämpligt att staten får
ett dominerande intresse i tillverkningen av maltdrycker i Sverige. Mellan
staten och PRIBO träffades därför den 19 november 1974 ett preliminärt avtal
som innebar att staten förvärvade majoriteten av aktierna i AB Pripps
bryggerier. Regeringen godkände efter riksdagens bemyndigande (prop. 1975: 7,
NU 1975: 8, rskr 1975: 41) avtalet den 13 mars 1975.
PRIBO :s aktieinnehav överfördes i enlighet med
regeringsbeslut den 18 december 1975 till Beijerinvest AB.
Enligt avtalet skulle PRIBO låta ombesörja en
höjning av aktiekapitalet i Pripps från 5 milj. kr. till 70 milj. kr. genom
fondemission med utnyttjande av disponibla vinstmedel och uppskrivning av vissa
fastigheter. PRIBO överlät till staten 840 000 aktier motsvarande 60 % av det
förhöjda aktiekapitalet. Överlåtelsepriset för aktierna uppgick till 225 milj.
kr. samt ränta på detta belopp räknat från den 30 september 1974. Det överenskomna
priset på de aktier som förvärvades av staten motsvarade ett värde på hela
aktiestocken i Pripps av 375 milj. kr.
Priset framkom som resultat av en förhandUng,
baserad på av parterna var för sig gjorda uppskattningar av företagets
substansvärde och av-
Prop. 1978/79: 32 3
kastningsvärde.
PRIBO lade vid förhandlingarna huvudvikten vid bolagets substansvärde, medan
statens förhandlare fäste huvudvikten vid resultatet.
EnUgt avtalet övertog staten från PRIBO samtliga
borgensåtaganden och liknande förbindelser som PRIBO iklätt sig.
Borgensåtaganden och liknande förbindelser uppgick till 183,8 milj. kr. vid
avtalstillfället.
I avtalet föreskrevs att PRIBO t. o. m. den 30
september 1975 skulle förse Pripps med de likvida medel som erfordrades bl. a.
för att fullfölja pågående eller redan beslutade investeringar. Pripps skulle
till PRIBO överföra överskott i likvida medel. Den skuld Pripps hade till PRIBO
den 30 september 1975 skulle återbetalas senast den 31 december 1975.
Avtalet
innehåller bl. a. bestämmelser om inlösen och hembudsskyl-dighet. Staten
utfäster sig att så länge PRIBO är delägare i Pripps inte överlåta eller
pantsätta eller på annat sätt avhända sig oinskränkt ägande-och förfoganderätt
till aktierna i Pripps. Överlåtelse får dock ske på bolag eller annan juridisk
person som ägs av staten. PRIBO i sin tur utfäster sig att mte överlåta de
aktier som PRIBO behåller till annan än staten. PRIBO får inte heller inskränka
sin förfoganderätt till aktierna. Staten äger efter minst sex månaders
uppsägning inlösa av PRIBO behållna aktier. På begäran av PRIBO skall staten
tidigast den 31 december 1984 inlösa av PRIBO ägda aktier i Pripps. Om staten
i egenskap av majoritetsägare i Pripps beslutar genomföra något som konstateras
vara oförenligt med avtalet äger PRIBO även tidigare påkalla inlösen av PRIBO:s
aktier i Pripps. I avtalet har angetts de principer som skall Ugga till grund
för värdering av aktier vid inlösen. Dessa innebär att partema med ledning av
substans- och avkastningsvärden, baserade på balans- och resultaträkningar för
de tre senaste verksamhetsåren före den dag inlösen begärts, skall söka enas om
priset. Kan överenskommelse ej träffas om priset skall detta bestämmas av
skiljemän.
Beträffande styrelse och revisorer stadgas att så
länge PRIBO äger aktier i Pripps skall styrelsen bestå av fömtom
verkställande direktör och personer utsedda i enlighet med lagen (1972: 829) om
styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
sex personer med tre suppleanter. Av dessa skall staten nominera fyra styrelseledamöter
och två suppleanter samt PRIBO två styrelseledamöter och en suppleant att
väljas av bolagsstämman i Pripps.
Ordföranden i Pripps styrelse skall väljas bland av
staten nominerade styrelseledamöter och vice ordförande bland av PRIBO
nominerade styrelseledamöter. Antalet revisorer i Pripps skall vara tre med
tre suppleanter. Minst två av revisorerna och deras suppleanter skall vara
auktoriserade. Så länge PRIBO innehar aktier i Pripps skall PRIBO få nominera
en revisor och en suppleant.
I
fråga om företagets skötsel är staten och PRIBO överens om att
ti Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 32
Prop. 1978/79:32 4
Pripps
skall drivas på ett rationellt och företagsekonomiskt sunt sätt som möjliggör
en rimlig utdelning till aktieägarna.
Enligt avtalet skall erforderUgl: kapitalbehov i
Pripps efter den 30 september 1975 täckas genom självfinansiering eller
upplåning på allmänna kapitalmarknaden om inte staten och PRIBO kommer överens
om annat. Såvida partema inte kommer överens om aimat skall eventuell kapitalökning
i Pripps genom nyteckning mot kontantlikvid, apportegendom o. d. ske till sådan
kurs och på sådana villkor i övrigt att värdet på de av Pripps före
nyteckningen utgivna aktierna inte nedgår.
Föredraganden framhöll i prop. 1975: 7 att det
statliga engagemanget i bryggerinäringen borde ge imderlag för en mer
långsiktig inriktnmg av investeringar och rationaUseringar. Genom förvärvet
förebyggdes dessutom risken att den svenska bn/ggerinäringen skulle komma
under utländska storföretags inflytande. Eftersom Pripps även i fortsättningen
skulle drivas enligt gängse företagsekonomiska riktlinjer bedömde föredraganden
inte att det statliga engagemanget i Pripps negativt skulle påverka de
fristående bryggeriföretagens situation. Föredraganden framhöll emellertid att
ora ägarna till andra bryggeriföretag likväl finner det förenUgt med sina
intressen att inleda diskussioner om ändrade ägarförhållanden borde sådana
förslag Imma prövas i en positiv anda.
Utvecklingen under senare år har lett till att
produktionskapaciteten inom bryggeribranschen som helhet överstiger
efterfrågan. Det förefaller f. n. inte trohgt att efterfrågan inom en
överskådUg framtid kommer att utvecklas så att branschens
överkapacitetsproblem kommer att kimna ehmineras den vägen. Med undantag från
Pripps är lönsamheten kiom branschen över lag mycket svag. Ytterligare
strukturförändringar är därför att vänta. Mot den bakgmnden har regeringen
ansett det motiverat att en samlad analys och bedömning görs av branschens
nuvarande situation och av dess utveckling på längre sikt.
I december 1977 tillkallade regeringen en
utredningsman. Utredaren skulle i första hand inrikta sig på de företag som
tillverkar lagrade maltdrycker. Beträffande utredarens uppgifter anförs vidare
i direktiven:
"Utredaren bör inledningsvis kartlägga de
nuvarande förhållandena inom branschen. Mot bakgrund av en analys av marknadens
utveckling på något längre sikt bör därefter sannohka stmkturförändringar och
innebörden av dessa redovisas. Utredaren bör vidare bedöma om. den nuvarande
stmkturen och nämnda förändringar överensstämmer med samhällets intresse av en
rationellt fungerande produktionsapparat och en balanserad
sysselsättningsutveckling på orter med bryggerier eller därmed sanmianhängande
verksamhet. Vid bedömningen bör hänsyn tas till intresset av att konkurrensen
Laom branschen inte begränsas ytterligare och att koncentrationen till ett
dominerande företag på den svenska marknaden inte går längre än f. n.
Utredarens arbete bör utmynna i förslag till de åtgärder som han kan finna
motiverade."
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79: 32
2
Bryggeriotredningen
2.1 Bryggeribranschen
2.1.1
Konsumtion
Den totala konsumtionen av malt- och läskedrycker
beräknas år 1977 ha uppgått till närmare 4 000 milj. kr., vilket motsvarar en
volym på ungefär 725 milj. liter. Konsumtionen har totalt sett minskat med 7,8
% mellan åren 1975 och 1977. Tidigare ökade konsumtionen. Ökningstakten
minskade dock under perioden 19701975 med 0,6 % per år jämfört med perioden
19651970 när ökningstakten uppgick tUl
6.2 %
per år. Ökningen imder 1960-taIets andra hälft berodde främst
på införandet av det s. k. mellanölet.
Under de senaste åren har konsumtionsminskningen
berört både lagrade maltdrycker, 7,7 %, och kolsyrade läskedrycker, -r- 10,7
%. Av de lagrade maltdryckerna är det öl av klass n (A och B) som svarat för
nedgången. Konsumtionen av öl klass II A har minskat sedan mellanölets
(II B) tillkomst i mitten av 1960-talet medan
mellanölet stagnerade i början av 1970-talet och minskade fr. o. m. år 1976.
Konsumtionen av kolsyrade läskedrycker stagnerade i början av 1970-talet.
Därefter har den med något tmdantag minskat.
Konsumtionen av öl klass II har
minskat kraftigt efter mellanölsförbudet den 1 juli 1977. Minskningen uppgår
tiU 32 % eller 56,1 milj. liter. Detta motsvarar 6,8 liter per person för andra
halvåret 1977. Starkölskonsumtionen har däremot ökat mycket kraftigt 141 %
eller 19,7 milj. hter motsvarande 2,4 liter per person under
sexmånaderspe-rioden. De totala kvantiteterna starköl är emellertid relativt
små, varför den totala maltdryckskonsumtionen minskade med 15 % sarnma period.
Detta var mer än konsumtionsminskningen för läskedryckema, 8 %.
Mellanölskonsumtionen stagnerade redan i början av 1970-talet och började efter
en tillfällig uppgång imder år 1975 att avta under år 1976 varför hela
konsimitionsnunskningen av öl inte kan tillskrivas mellanölsförbudet. Under
början av år 1978 har konsumtionen av öl klass II fortsatt
att minska i jämförelse med perioden före mellanölsförbudet. Under årets första
månader låg konsumtionen ca 40 % under motsvarande nivå år 1977. Under maj och
juni ökade åter ölförsälj-ningen för att minska under juli. Utvecklingen under
sommaren visar branschens starka beroende av väderleken.
Konsumtionen av kolsyrade läskedrycker ökade med 4
% under första kvartalet 1978 samtidigt som konsumtionen av icke kolsyrade
läskedrycker och juice minskade.
Prisökningarna i konsumentledet på malt- och
läskedrycker har under 1970-talet varit högre än för flertalet andra drycker
med undantag av juice som ökade i pris mycket kraftigt under år 1977.
Kraftigast har
Prop. 1978/79: 32 6
prisökningarna
varit för svagdrycker och mineralvatten, ca 120 % mellan åren 1970 och 1977. En
ökande burkandel har påverkat prisutvecklingen.
2.1.2 Utrikeshandel
och produktion
Utrikeshandeln med malt- och läskedrycker är av
liten omfattning. Av den svenska konsumtionen av malt- och läskedrycker på
727,3 milj. liter år 1977 tillgodosågs endast 22,5 milj. liter eller 3 % med
importerade varor. För lagrade maltdrycker är importandelen 1,5 %, för kolsyrade
läskedrycker 5,2 % och for övriga beskattade läskedrycker 5,4 %. Även exporten
av malt- och läskedrycker är relativt liten. Under de senaste åren har
maltdrycksexporten uppgått till omkring 2 milj. liter per år och
läskedrycksexporten till 34 milj. hter. Detta utgör ca 0,5 % och 11,5 % av
malt och resp. läskedrycksproduktionen. Malt-och läskedrycksindustrins
saluvärde uppgick år 1976 till 1 598 milj. kr., vilket utgjorde 5,5 % av
Uvsmedelsindustrin och 0,8 % av tillverkningsindustrins saluvärde.
Förädlingsvärdet, 864 milj. kr. utgjorde samma år 9,3 % resp. 0,9 % av
livsmedels- och tillverkningsindustrins förädlingsvärde. Bryggeriindustrins
förädlingsvärdeandel, förädlingsvärdet i procent av saluvärdet, uppgick till
54,4,%. Det var högre än för både livsmedels- och tillverkningsindustrins
genomsnitt, 32,5 % resp. 45 %.
Malt- och läskedrycksindustrins kostnadsstmktur,
dvs. i den officiella industristatistiken redovisade kostnader i procent av
saluvärdet skiljer sig från annan industri främst genom lägre råvam- och
löneandelar samt högre emballageandel. Branschens löneandel har minskat
betydligt. Den uppgick år 1970 till 24 % och år 1976 tUl 16 %. Detta visar på
en kraftig ökning av produktiviteten under samma period.
2.1.3 Sysselsättning
Totalt var omkring 6 000 personer sysselsatta inom
malt- och läskedrycksföretagen under år 1977. Det kan jämföras med ca 6 800
två år tidigare. Ur sysselsättningssynpimkt domineras branschen av ölbryggerierna.
Bryggeribranschen visar en viss regional
koncentration till Bergslagen (Grängesberg, Smedjebacken och Kopparberg), till
västra Sverige (Göteborg, Borås, Falkenberg och två företag i Halmstad) samt
till Småland (Nässjö, Vimmerby, Skmv och Tingsryd). De största brygge-riema är
lokaliserade till storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö där
bryggerierna dock är av relativt liten betydelse i jämförelse med
industrisysselsättningen totalt.
2.1.4 Lönsamhet
Utredningen
har genomfört en kartläggning över bryggeriernas lön-
Prop. 1978/79: 32 7
samhet
och finansiella ställning under perioden fr. o. m. år 1975. Kartläggningen
grimdar sig på företagens årsredovisningar och har kompletterats med
information från de enskilda företagen.
Fullständigt rättvisande lönsamhetsjämförelser
mellan ohka företag försvåras enhgt utredningen av bl. a. skilda och omlagda
redovisningsår, skiftande värderingsprinciper för lager samt ohka
avskrivningsprinciper såväl över tiden som mellan företag.
Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att
lönsamhetssituationen är mycket allvarlig för samtUga bryggerier med undantag
av Pripps och Wårby. Några företag har inte reserver att klara ytterligare ett
års förluster medan de övriga bryggerierna knappast torde kunna täcka
ytterligare några års förluster.
En
av orsakerna tUI den nuvarande förlustsituationen utgörs enligt utredningen av
den rabatteringspohtik som förts under senare tid från bryggeriernas sida. I en
undersökning av statens pris- och kartellnämnd om pris-, rabatt- och
prestationskonkurrens inom bryggeribranschen framgår att den totala
rabattkostnaden av bruttoförsäljningen under redovisningsåret 1976/77 uppgick
till närmare 5 % för Pripps och till närmare 9 % för övriga bryggerier.
Rabattkostnaderna varierar regionalt. Bryggerier med tyngdpunkt i södra,
västra och mellersta Sverige tillämpar rabatter som ligger högre än Pripps
medan bryggerier med huvudsaklig verksamhet i norra Sverige tillämpar lägre
rabatter.
Utredningen
konstaterar slutUgen att samtidigt med den mycket otillfredsställande
lönsamhetsutvecklingen för de övriga bryggeriema har Pripps lönsamhet
utvecklats positivt, vilket ger en uppfattning om de stordriftsfördelar
Pripps-koncernen har dragit nja av.
2.1.5
Produktionsstruktur
Antalet tillverkningsenheter inom malt- och
läskedrycksindustrin har minskat mycket kraftigt sedan en längre tid. Är 1960
fanns 301 tillverkningsenheter, varav 85 ölbryggerier och 216 läskedrycksfabriker.
Antalet hade år 1977 minskat till 76 enheter totalt varav 24 ölbryggerier och
52 läskedrycksfabriker. Under år 1978 har maltdryckstillverkningen upphört vid
ytterligare två bryggerier. Med ölbryggeri menas samtUga tillverkningsställen med
tillverkning av lagrade maltdrycker. Dessa bedriver även tillverlcning av
svagdricka och läskedrycker. Med läskedrycksfabriker menas läskedrycksfabriker
och svagdricksbryggerier, ofta benämnda vattenfabriker.
Antalet tillverkningsenheter har således minskat
med tre fjärdedelar sedan år 1960. Samthga 52 läskedrycksfabriker har
emellertid inte Icvar egen tillverkning utan ett tiotal fungerar enbart som
distributörer åt andra bryggerier. Ölbryggerierna svarar för landets hela
produktion av lagrade maltdrycker och ca 87 % av läskedrycksproduktionen.
De
22 ölbryggerierna är fördelade på elva företag. Prippskoncernen
Prop.
1978/79: 32 8
omfattar,
inkl. Falken, nio bryggerier, Till-Bryggerier har tre ölbryggerier, Wårby två,
medan de åtta övriga är fristående företag.
Vad gäller svagdricks- och läskedrycksfabrikanterna
är de flesta relativt små. Ett tiotal omsätter mer än 1 milj. kr. och har fler
än fem anställda. I omsättningen ingår då ofta en betydande del främmande
varor. Icke kolsyrade läskedrycker tillverkas även av företag utanför bryggeriindustrin,
bl. a. Novia och Cadbmy Slotts.
Lagrade maltdrycker tillverkas f. n. i 22
anläggningar. Prippskoncernen svarar för nio enheter sedan
maltdryckstillverkningen i Mora och vid Sandwalls i Borås upphört.
Brommabryggeriet är den största enheten med en årlig produktion av
storleksordningen 200 milj. liter malt- och läskedrycker tillsammans.
Bryggeriet i Göteborg producerar omkring 100 milj. liter och sedan följer bryggeriema
i Mahnö (60 milj. hter), Falkenberg (dotterbolaget Falken), Tingsryd,
Sundsvall, Torsby, Arboga och Gällivare. Det sistnämnda har en produktion av
56 milj. liter.
Wårby Bryggerier bedriver malt- och
läskedrycksproduktion i Wårby och Sollefteå med en produktion om 6070 resp. 10
milj. liter. Wårby har dessutom läskedryckstiUverknmg i Åstorp.
Till-Bryggeriernas produktionsenheter i Östersund,
Luleå och Umeå har en produktion av mellan 25 och 10 milj. hter.
De övriga fristående åtta bryggeriema (Grängesberg,
Risingsbo, Nya Kopparberg, Abro, Nässjö, Banco-Bryggerier, Appeltofftska och
Östra) har en produktion som varierar från 25 ned till 4 milj. liter. Endast
tre av dessa har en produktion överstigande 10 milj. liter.
2.1.6
Distribution
Det är endast Pripps och Wårby som har en
rikstäckande försäljning. Omkring 55 % av Pripps distribution sker direkt från
tillverkningsställen medan resten ombesörjs av ett trettiotal depåer,
grossister och ombud. Wårbys distribution går via KF:s lagercentraler samt i
Stockholm, Göteborg och Ådalen genom egna nederlag. Omkring 60 % av Wårbys
distribution går via lagercentraler. De övriga bryggerierna handhar själva, i
likhet med Pripps, största delen av sin distribution själva via depåer. Ombud
utnyttjas i varierande omfattning. Tillsanunans har bryggerierna ca 120 depåer
förutom sina tillverkningsställen.
2.2
Framtida utveckling
Utredningen har gjort ett försök att bedöma
efterfrågan på bryggeri-industrins produkter för den närmaste framtiden.
Bedömningarna bygger främst på diskussioner med företrädare för branschen.
Trendframskriv-ningar är enhgt utredningen inte meningsfulla till följd av
mellanölsförbudet den 1 juli 1977 som medfört helt andra föratsättnmgar för
branschen. Av samma orsak försvåras utnyttjandet av konsumtionsfunktio-
Prop.
1978/79: 32 9
ner
där hänsyn tas tiU exempelvis inkomst- och prisutveckling. Utredningen
förutsätter i sin bedömning att inga väsentliga ändringar av beskattnings- och
alkoholpolitiken äger rum under perioden. Man räknar dock med ett reklamförbud
för alkohol inkl. starköl och återhållsamhet i reklamen för öl. Utredningen har
emellertid ingen uppfattning hur ett sådant förbud kan påverka konsumtionen.
Bedömningen av marknadsutvecklingen är i hög grad
avhängig konsumtionsutvecklingen för öl av klass II. För år
1978 har utredningen antagit att konsumtionen kommer att öka i viss mån
jämfört med andra halvåret 1977, bl. a. beroende på att man sannolikt i ökad
utsträckning accepterar det nya ölet. För år 1978 beräknas konsumtionen av öl
klass II i jämförelse med mellanöl omräknat till
kalenderårsbasis att uppgå till 75 %. Den andelen har sedan beräknats öka till
mellan 80 och 85 % år 1982.
Till följd av den utbyggnad av branschen som mot
bakgrund av mellanölskonsumtionens tillväxt ägde rum under senare delen av
1960-taIet och början av 1970-taIet har det efter de senaste årens
konsumtionsminskning uppstått en betydande överkapacitet. Branschen skulle i
dagsläget enligt företagens bedömningar kunna producera omkring 20 % mer malt-
och läskedrycker. Överkapaciteten motsvarar ca 135 milj. liter per år. Den
motsvarar ungefär produktionen hos de bryggerier som står utanför Pripps och
Wårby. Produktionskapaciteten skulle dessutom enUgt branschens bedömning kunna
utökas uppskattningsvis ytterligare 20 % med ökad skiftgång och begränsade
investeringar. En viss överkapacitet är dock nödvändig för att Icunna täcka
säsongvariationen.
Utredningen har studerat produktivitets- och
kapäcitetstiUväxten inom bryggeriindustrin bl. a. vad gäller processdelen,
bryggning, jäsning och lagring, förpackningsdelen och distributionsdelen.
Sammanfattningsvis konstaterar utredningen följande. Produktiviteten i
produktionsledet, dvs. process- och förpackningsdelen mellan de fristående
bryggerierna och Pripps mindre enheter är i huvudsak jämförbara. Några undantag
både tUl fördel och nackdel för de fristående bryggerierna förekommer. Pripps
största enheter är dock ur produktivitetssynpunkt avsevärt effektivare. På distributionssidan
jjidrar Pripps glesare depånät tiU en effektivare distribution. Pripps har
distributionsmässiga effektivitetsfördelar i kraft av sin storlek och
marknadsorganisation, som möjliggör samordning av företagets resurser. Pripps
kanske främsta fördelar ur distribu-tionssynpunkt ligger i företagets dominans
inom storstadsområdena i kombination med att man har sina största bryggerier
där.
Utredningen har gjort en översiktlig jämförelse av
produktionens regionala fördelning i förhållande till konsumtionen. Man har
utgått från att per-capitakonsumtionen av malt- och läskedrycker är lika över
hela landet. Jämförelsen pekar på att Götaland och Norrland är
underskotts-områden vad beträffar produktionen medan Svealand har ett stort pro-
Prop. 1978/79: 32 10
duktionsöverskott.
Tar man dessutom hänsyn till produktionskapaciteten markeras detta ytterUgare.
För starköl bedömer utredningen att takten i
konsumtionsökningen kommer att avta och uppgå till ca 5 % per år under perioden
fram till år 1982. Lättölskonsumtionen beräknas öka något medan konsumtionen
av svagdricka beräknas följa trenden sedan lång tid tillbaka och minska.
Läskedryckskonsumtionen anses vara mycket
svårbedömd och osäker. På några års sikt bedömer utredningen ändå att
konsumtionen kommer att stabiliseras på 1977 års nivå eller något däröver, dvs.
ca 275 milj. liter. Konsumtionen av icke kolsyrade läskedrycker bedöms ha
förutsättningar att kunna öka i framtiden.
Eftersom utrikeshandeln av malt- och läskedrycker
är av så begränsad omfattning kommer produktionen att följa
konsumtionsutvecklingen. Däremot kan naturUgtvis lyckade exportsatsningar bidra
tUI en mer positiv produktionsutveckUng. På sikt bör, enligt utredningens
uppfattning, exportvolymen av malt- och läskedrycker successivt kunna uppgå
till 5075 milj. liter, dvs. en tiodubbling jämfört med nuläget.
Med utgångspunkt i den beskrivna utvecklingen
konstaterar utredningen att sysselsättningen även under den närmaste framtiden
ofrånkomligen kommer att minska. Med en antagen produktivitetsförändring i
samma storlek som under den senaste tvåårsperioden, ca 5 % per år, beräknas
antalet sysselsatta komma att utvecklas enhgt följande.
Prognos
1977
1978
1980
1982
Antal
sysselsatta
6 000
5 500
5 300
5 000
Sysselsättningen beräknas således minska med ca 1
000 personer fram till år 1982. Hälften av minskningen förväntas äga rum under
år 1978. Den stmktureUa omvandUngen inom branschen förutsätts därvid bli av
samma omfattning som under de senaste två åren, dvs. med ett bortfall av ett
par mindre bryggerier per år.
2.3
Utredningens förslag
Utredningen har tagit upp frågan om beskattning på
läskedrycker, saft och juice, en förändring av förpackningsavgiften samt frågan
om en utvärdering av meUanöIsförbudet. Dessa förslag behandlas inte vidare i
förehggande proposition.
För att förhindra en utveckling som dels kan leda
till en monopolsituation inom bryggeribranschen, dels medföra
sysselsättningsproblem på ett antal orter p. g. a. att vissa bryggeriföretag
tvingas att träda i lik-
Prop. 1978/79: 32 11
vidation
finner utredningen det nödvändigt att vissa åtgärder vidtas. Vidare har
utredningen haft att beakta de givna direktiven, där bl. a. samhällets intresse
av en regionalt balanserad sysselsättningsutveckling på orter med bryggerier
betonas. Utredningens förslag syftar tUI att åstadkomma en struktur inom bryggeribranschen
som innebär fortsatt konkurrens meUan Uvskraftiga företagsenheter. Samtidigt
framhåller utredningen att fömtsättningar bör skapas för en
strukturrationalisering inom branschen i acceptabla former.
För
att livskraftiga företagsenheter vid sidan av Pripps och Wårby skaU kunna
åstadkommas fordras enhgt utredningens mening fusioner och strukturförändringar
inom de från dessa gruppermgar fristående bryggeriema. Utredningen föreslår att
de fristående bryggeriema i Syd-och Mellansverige sammanslås till två nybildade
bryggeriblock. Sydbrygg och Bergslagsbrygg. Sydbrygg föreslås bildas på
grundval av nuvarande Abro Bryggeri i Vimmerby, Nässjö Bryggeri AB,
Banco-Bryggerier i Skruv AB samt Äppeltoffska Bryggeri AB och Östra Bryggeri AB
i Halmstad. Bergslagsbrygg föreslås bildas med utgångspunkt i Grängesbergs
Bryggeri AB, AB Risingsbo Ängbryggeri, Smedjebacken och Nya Kopparbergs
Bryggeri AB, Kopparberg. Vidare måste Till-Bryggerier AB med bryggerier i
Östersund, Umeå och Luleå erhålla en starkare ställning genom tiUskott av
riskkapital. Utredningen föreslår också att de i respektive region befintliga
svagdricks- och läskedrycksfabrikema bör, om så befinns lämpligt, beredas'
möjligheter att ingå i respektive block.
Ovanstående
förslag kommer enligt utredningens bedönming att medföra betydande
rationaliserings- och samordningsvinster i fråga om både produktion och
distribution. En produktionsuppdelning mellan de i resp. bryggeriblock ingående
företagen bör ge betydande kostnadsbesparingar. De fem bryggeriema i södra
Sverige har distributionsmål som till stora delar överlappar varandra. Liknande
förhåUanden råder bland Bergslagsbryggerierna. Vidare kan kostnaderna för bl.
a. företagsledning och administration nedbringas.
Branschens
betydande överkapacitet gör att nedläggningar av några bryggerier bedöms vara
ofrånkomliga. Utredningen anser att ledningen inom resp. företag i samråd med
de anställda enligt gängse normer själva ansvarar för och beslutar ora sin
interna strukturomvandling. Enligt utredningens uppfattning bör emeUertid vissa
nedläggningar äga rum i anslutning till bildandet av de föreslagna
bryggeriblocken. Inom Sydbrygg bedömer utredningen att ett till två bryggerier
bör läggas ned. På sikt bör ytterligare ett avvecklas och produktionen koncentreras
till två bryggerier. Inom Bergslagsblocket rekommenderas att verksamheten vid
ett bryggeri successivt trappas ned. På sikt bör produktionen koncentreras
till ett ställe. Inom Till-Bryggerier bör likaså ett bryggeri successivt läggas
ned.
t2 Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 32
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vad gäUer Prippskoncernen konstaterar utrednmgen
att Pripps interna strukturomvandling kännetecknas av planmässighet och att
man har möjUghet att verkställa planerade åtgärder när sysselsättningsförhållanden
etc. så medger.
De mer omedelbara förslagen till stmkturomvandling
ger enUgt utredningen följande ungefärliga besparmgar. För den sydsvenska
gmp-pen uppgår besparingarna till 1012 milj. kr. per år, för Bergslagsbrygg
tiU 56 milj. kr. per år och för Till-Bryggeriema till 45 milj. kr. per år.
Kalkylerna fömtsätter även bl. a. nedläggning av ett antal depåer. De
föreslagna förändringarna torde enligt utredningen medföra en minskning av
antalet anställda i storleksordningen 200 personer.
De föreslagna nedläggningarna kan emellertid endast
reducera den totala överkapaciteten tiU en del. För att kanaUsera ytterUgare
överkapacitet från den inhemska marinaden föreslår utredningen att bryggeriindustrin
och i första hand Pripps genomför en grundlig och målmedveten satsning på
export. Den svenska maltdrycksexporten är obetydUg i jämförelse med många andra
länders. Pripps effektiva produktionsapparat bör enhgt utredningen ge
fömtsättningar för en väsentUg exportproduktion. Andra utvecklingsmöjligheter
som utredningen behandlar är produktion utomlands genom Ucensavtal eUer i form
av joint ventures eller helägda dotterbolag.
Vidare pekar utredningen också på vikten av att
bryggeriindustrin, anstränger sig för att utveckla nya produkter.
För att genomföra de föreslagna
strukturförändringama och för att utgöra ett organ för samordningsfrågor inom
branschen föreslår utredningen att ett särskilt investmentbolag bildas,
Brygginvest.
Utredningen redovisar två förslag där skillnaden
ligger i ägarsam-mansättningen av Brygginvest och Pripps. SkiUnaden framgår av
följande figurer.
Figur 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Börséh
51 %
25°
4
24%
Brygginvest
i 00 %
minoritetsandel
minoritets-andel
minoritetsandel
50
% :
Pripps
Sydbrygg
Bergslagsbrygg
Norrlandsbrygg
Nord-Malt
KF
Wårby
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79: 32
Figur
2
13
opaginerad Kontrollera mot PDF
Staten
Beijeri
nvest 40 %
100
0
/
0
Brygginvest
60%
minoritetsandel
minoritetsandel
minoritets-andel
50 %
Pripps
Sydbrygg
Bergslagsbrygg
Norrlandsbrygg
Nord-Malt
KF
Wårby
opaginerad Kontrollera mot PDF
Brygginvest bör enligt utredningsförslaget medverka
vid tillskapandet av de nya företagsgruppema under förutsättnmg att de berörda
företagen är beredda att medverka till de föreslagna blockbildningama.
Bildandet av de föreslagna blocken förutsätts ske på basis av frivilligt
deltagande från de gamla ägarnas sida. Härvid kan komma ifråga såväl att gamla
ägare löses ut som att de tillskjuter resp. företag som apportegendom.
Brygginvest föreslås även erbjuda sig att gå in som delägare i
Till-Bryggeriema. Sammanfattnmgsvis föreslår utredningen att Brygginvest går in
med minoritetsandelar i Sydbrygg, Bergslagsbrygg och i ett på grundval av
Till-Bryggerier bildat Norrlandsbrygg. Vidare föreslås att Brygginvest
förvärvar 50 % av aktierna i Nord-Malt AB.
Wårby Bryggerier (KF) föreslås t. v. stå utanför
Brygginvest. Möjligheten att i framtiden ta upp diskussioner om samarbete
niellan Wårby och Brygginvest bör dpck enligt utredningens mening, lämnas
öppen.
I det ena (fig. 1) av utredmngens förslag iöreslås
Pripps Bryggerier ombildas till ett helägt dotterbolag till Bryggmvest.
Bryggmvest föreslås då få ett statiigt majoritetsägande, 51 %, medan
Beijerinvests andel föreslås bU 25 %. Återstående aktier, 24 %, försäljs genom
börsmtro-duktion av Brygginvest. Den stadiga majoriteten är enligt utredningen
nödvändig, bl- a. med hänsyn till samhällets intresse att kunna driva en lämpUg
alkobolpoUtik. FÖrändrmgen i det statUga ägandet, från 60 % av aktiekaphalet i
Pripps till 51 % i Brygginvest, frigör kapital som enligt utredmngens mening
kan användas för att genomföra föreslagna strukturförändrmgar.
I det andra alternativet, som enligt Utredningen i
vissa avseenden är det enklaste och som går snabbast att genomföra, blir
Brygginvest ett helstatiigt aktiebolag som får förvalta statens, aktiemnehav i
Pripps. En tänkbar utveckling av detta alternativ är enligt utredningen att en
Prop.
1978/79: 32 14
del
av aktierna utförsäljs tiU aUmänheten. Man anser dock att staten av
alkoholpolitiska skäl även i detta fall bör bibehålla aktiemajoriteten.
Genom Brygginvests delägarskap i de mindre
bryggeriema anser utredningen att dessa ges finansieUa möjligheter att
överleva. Det kommer emellertid att ta en viss tid för de nybildade företagen
att organisera ' sin verksamhet och innan rationaliserings- och
samordningsvins-temå får full genomslagskraft. Utredningen föreslår därför att
man överväger möjligheterna till ett temporärt samhälleUgt stöd under en
rekonstmktionsperiod om fre år.
Utredningen pekar på vissa andra områden där man
anser att Brygginvest kan göra en insats. Delägarskapet möjUggör
branschfrämjande samordningsåtgärder. Viss samordnuig inom branschen är enligt
utredningen önskvärd, exempelvis vad beträffar det alkohoIpoUtiska området,
exportsatsningar och produktutveckling. Brygginvest kan medverka tiU
samordning i fråga om övergripande pris- och rabattpolitik i syfte att skapa
rimliga konkurrensfömtsättningar.
YtterUgare exempel på samordningsaktiviteter inom
Bryggmvests ram är råvaruförsörjningen. Brygginvest har dessutom möjlighet att
aktivt engagera sig i andra bryggerianknutaa verksamheter. Utredningen understryker
att genom att Brygginvest endast har minoritetsandelén i de mindre bryggeriema
garanteras deras självständighet och konkurrenstrovärdighet. Brygginvest avses
inte få möjlighet att detaljstyra något av bryggeriföretagen, utan samarbete
sker på berörda parters egna villkor. Utredningen understryker nödvändigheten
av att resurser inte överförs från Pripps till de mindre företagen. Detta
förhindras också genom att de mindre företagen endast är minoritetsägda av
Brygginvest vilket medför att koncembidrag inte är möjliga.
Utredningen konstaterar slutligen att de närmare
omständigheterna kring ett genomförande av utredningens förslag är beroende av
förhandlingar meUan berörda parter. Med hänsyn till situationen i branschen understryker
utredningen vikten av stor skyndsamhet.
2.4
Nord-Malt
Utredningen har haft i uppdrag att utreda samt
komma med förslag till åtgärder rörande vissa frågor inom mälteriverksamheten,
specieUt avseende Nord-Malt AB.
För närvarande finns det tre större mälterier som
förser bryggeriema med malt. Pripps har två i Stockholm och Göteborg. Det
tredje, Nord-Malt, ligger i Söderhamn. Nord-MaU ägs till 51 % av. det finska
bolaget Oy Lahden Polttimo och till 49 % av flertalet ölbryggerier samt Svenska
Lantmännens Riksförbund (SLR). Nord-Malt etablerades år 1972 med hjälp av
lokaliseringsstöd och sysselsätter omkring 30 personer. Härutöver sysselsätts
indirekt 1015 personer med transporter etc.
Prop. 1978/79:32 i 15
Bakgranden till dagens överkapacitet på
mälterisidan är enUgt utred-, ningen den att mellanölsförbudet och minskningen
i konsumtionen av öl har medfört en stark minskning av maltförbmkningen. Detta
har ytterUgare förstärkts av att råfmkttillsatsen vid bryggning av öl tiUåtits
öka från 20 % till 35 %. För Nord-Malt har problemen förstärkts genom att
Pripps-koncemen övertagit vissa bryggerier som tidigare var kunder till
Nord-Malt. Vidare uppför Pripps för närvarande ett nytt mälteri. De förändrade
förutsättningarna har medverkat ttU Nord-Malts lönsamhetsproblem och till att
företagets framtid är osäker. För att upprätthåUa tillräckUg produktionsvolym
och sysselsättning är Nord-Malt i allt högre grad hänvisad till export. Den
intemationella handeln med malt är betydande. Utredningen framhåller att en
svensk export är beroende av exportstöd inom ramen för den svenska
jordbrukspoUtiken. Enligt utredningens bedömnmg kan export inte läggas tUI
gmnd för långsiktig produktionsplanering med nu gällande regler.
I syfte att säkerställa produktionen och
sysselsättningen vid Nord-Malt finner utredningen följande åtgärder nödvändiga:
" Exportbidragen för malt bör utformas så att
de möjUggör en export av ca 20 000 ton malt per år vilket är en förutsättning
för Nord-Malts fortsatta verksamhet genom att utgå med det belopp som gäller
vid tidpunkten för respektive exportkontrakts undertecknande, oberoende av
leveranstidpunkt och genom att ligga fast under minst två veckor för
möjUggörande av förhandlingar med utländska köpare.
Utredningen vill rekommendera
att en översyn av de svenska principerna för beräkning av exportbidrag på malt
genomföres för att om möjUgt erhålla enhetUga system i EG och Sverige
beträffande omräkningstalen meUan kom och malt.
En reducering av importen, som
är av storleksordningen 10 000 ton, till förmån för inhemsk tillverkning skuUe
medverka tUl att skapa större utrymme för Nord-Malts produktion. Importavgiften
för bryggerimalt bör därför höjas till samma nivå som gäller inom EG.
För att sänka Nord-Malts fasta
kostnader föreslår utredningen att staten prövar möjhgheten att avskriva
hälften av uteliggande lokaU-seringslån om 8 395 tkr. Härigenom sänks
räntekostnaderna med ca 400 tkr per år, vilket medför att förutsättningama att
erhålla rimlig lönsamhet ökar.
I samband med en avskrivning av
lokaliseringslån bör, enligt utredningens uppfattning, en översyn av
ägarfrågan göras. Föreslagna åtgärder motiverar ett statligt ägande i
Nord-Malt. Samtidigt finner utredningen det angeläget att nuvarande ägare
kvarstår. Utredningen föreslår att Nord-Malts aktiekaphal ökas från 3 till 6
mkr. genom en till Brygginvest riktad emission. Utredningen föreslår också
vissa ändringar i Nord-Malts organisation syftande till en sänkning av
företagets kostnader.
På längre sikt bör den svenska
maltproduktionen inom Nord-Malt och Pripps samordnas för att därigenom uppnå
rationaUserings-vinster i fråga om råväruanskaffning, produktion,
administration och försäljning. Nord-Malt och Pripps mälterier föreslås därvid
på
Prop. 1978/79: 32 16
sikt
samordnas till ett särskilt mälteriföretag imder Brygginvest. Utredningen
föreslår vidare att Nord-Malt omorganiseras så att man i Söderhamn ansvarar för
produktion och försäljning tiU inhemska kunder. Utredningen finner det
lämpligt att ansvaret för exportförsäljningen genom avtal överlåtes tUl
aktieägarna SLR respektive Lahden Polttimo. SLR bör ansvara för ordertagande,
fakturor, leveransplanering, skeppning, inkassering och delcredere.
Ui-redningen föreslår också att; SLR övertar ansvaret för råvaman-skaffning.
EnUgt utredningens uppfattning bör också växtförädlingen inriktas på att
utveclda för den internationella maltmarknaden lämpliga komsorter."
2.5
Särskilt yttrande
Sveriges Ärbetsledareförbund, Svenska
Industritjänstemannaförbundet och Svenska Livsmedelsarbetareförbundet har
representerats i bryggeri-utredningen. Representanterna har avgivit ett
särskilt yttrande.
De fackliga representantema anser att utredningen i
alltför hög grad har koncentrerats 'all de organisatoriska frågorna. De
strakturanalyser som genomförts anses vara alltför ytUga. Man. har invändnLogar
mot att utredaren överlåtit ställningsantagandena beträffande strukturplaner
tiU de organisatoriska konsteUätioner som kan bU resultatet av utredningens
förslag. De fackliga företrädarna framhåller vidare att vid upprättandet av
strukturplaner måste målsättningen vara att förändringen sker i en sådan takt
och på ett sådant sätt att vidhängande problem kan bemästras. En strävan måste
vara att berörda individer erbjuds möjligheter tUl omplacering inom branschen
eller att alternativ sysselsättning skapas, då i största utsträckning på orten.
EnUgt de fackliga organisationerna krävs ett
centralt forum där branschproblemen kan behandlas, dvs, ett strukturbolag med
representation från samtiiga företag. Man pekar på vikten av att det fackUga
inflytandet garanteras i ett sådant strukturbolag. Av utredningens två förslag
tiQ organisatorisk utformning prioriteras alternativ ett.
I det särskilda yttrandet behandlas även Pripps
situation. De fackliga företrädarna framhåUer att lösningen av dagens akuta
situation inom branschen inte får innebära att Pripps offensiva förutsättniagar
hämmas. Strävan måste enligt yttrandet därför vara att bättre samordna och
effektivisera de fristående företagen. För Pripps del förordas att man
prioriterar export och utveckUng av ny verksamhet. Det understryks att Pripps
inte genom koncembidrag subventionerar Brygginvests verksamhet. Pripps måste
enligt de fackliga organisationerna helt självständigt få råda över sma
nuvarande och förväntade finansiella resurser. Företaget måste dock åläggas
att i största möjliga utsträckning sörja för att erbjuda ersättningsjobb för de
av sina anställda som drabbas av intern rationalisering. I första hand skall
enligt yttrandet sådana erbjudas på hemorten.
Prop.
1978/79: 32 17
3
Tilläggsavtal
Mellan staten och Beijerinvest AB har den 26
oktober 1978 träffats ett tiUäggsavtal till det avtal som träffades mellan
staten och PRIBO den 19 november 1974, kallat huvudavtalet. Tilläggsavtalet
fömtsätter för att bli giltigt fömtom godkännande av Beijerinvests styrelse -
att regeringen senast den 21 december 1978 godkänner det.
Tilläggsavtalet innebär att staten så snart
Brygginvest bildats till detta bolag skall överlåta sina 840 000 aktier i
Pripps (motsvarande 60 % av Pripps aktiekapital och därmed svarande röstetal).
Brygginvest ildäder sig enUgt tilläggsavtalet dels statens rättigheter och
skyldigheter enUgt huvudavtalet, dels förpUktelser och ansvar för de åtgärder
som staten enligt tilläggsavtalet åtar sig gentemot Beijerinvest.
Enligt tiUäggsavtalet skall staten och Beijerinvest
låta ombesörja en ökning av aktiekapitalet i Pripps från nuvarande 70 milj. kr.
till 210 milj. kr. genom fondemission. För genomförandet av denna
kapital-ölcning skall värdet på Pripps anläggningstillgångar uppskrivas i erforderlig
omfattning.
I samband med ökningen av aktiekapitalet företas en
s. k. split varigenom aktiemas nominella värde, som f. n. utgör 50 kr. per
aktie, ändras till 25 kr. per aktie varefter 5 600 000 nya aktier ges ut med
ett nominellt värde på 25 kr. Det totala antalet aktier i Pripps kommer
härigenom att uppgå till 8 400 000 aktier. Vidare stadgar tilläggsavtalet att
aktierna i Pripps skall fördelas på två kategorier. A- och B-aktier, på sådant
sätt att 4 284 000 aktier av de av staten innehavda aktierna eller 51 % av
samtliga aktier skall vara A-aktier och övriga B-aktier. SamtUga aktier skall,
liksom hittills, vara likaberättigade.
De nya aktierna skall enligt tilläggsavtalet
medföra rätt till utdelning som kan komma att utgå för det verksamhetsår som
börjar den 1 oktober 1978 och för följande verksamhetsår. Kapitalökningen
skall genomföras utan dröjsmål. Erforderliga kostnader inkl. stämpel för
kapitalökningen skall bäras av Pripps. I samband med spUt och fondemission
skaU Pripps göras till avstämmningsbolag enl. 3 kap. 8 § aktiebolagslagen.
Enligt tilläggsavtalet äger staten till försäljning
bland aUmänheten erbjuda B-aktier i Pripps motsvarande 9 % av aktiekapitalet
och därtill svarande röstetal. Beijerinvest skall erbjuda B-aktier motsvarande
15 % av Pripps aktiekapital och därtill svarande röstetal till försäljning.
Beijerinvest äger att vid detta erbjudande ge företräde åt sina aktieägare och
innehavare av konvertibla skuldebrev. Priset per aktie skall i
försäljningserbjudandet anges tiU 57: 50 kr. Det föreligger ingen skyldighet
för vare sig staten eller Beijerinvest att sälja aktier till ett pris som
imderstiger detta värde. Försäljningen skall ske genom börsintroduktion av
Pripps.
Prop. 1978/79: 32 18
I och med att försäljningen av en del av statens
resp. Beijerinvests aktieinnehav i Pripps har kommit till stånd upphör
bestämmelsema i huvudavtalet att gäUa beträffande de B-aktier som försäljs tiU
allmänheten. I övrigt gäller huvud- resp. tilläggsavtalen så länge
Beijerinvest innehar 25 % av B-aktierna. Löser staten in Beijerinvests
återstående aktieinnehav (eller delar därav) skall staten enligt
tilläggsavtalet erbjuda övriga B-aktieägare att sälja sina B-aktier till staten
för motsvarande belopp som Beijerinvest erhåller.
Vid en ökning av aktiekapitalet genom nyemission
eUer nyteckning skall ökningen gälla såväl A- som B-aktier med oförändrad
inbördes relation mellan dem.
Beträffande styrelserepresentation stadgas att så
länge Beijerinvest äger B-aktier i Pripps skaU styrelsen bestå av förutom
verkställande direktör och personer utsedda i enlighet med lagen (1972: 829) om
styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
fem personer med två suppleanter. Av dessa skall staten nominera tre
styrelseledamöter och en suppleant samt Beijerinvest två styrelseledamöter och
en suppleant. Staten och Beijerinvest äger komma överens om att styrelsen
utökas med en ledamot. Denne nomineras gemensamt av staten och Beijerinvest som
representant för övriga aktieägare.
Ordföranden i Pripps styrelse skall väljas bland de
styrelseledamöter som nomineras av staten och vice ordföranden bland dem som
nomineras av Beijerinvest.
Oavsett om statens aktieinnehav framdeles kommer
att ägas av Brygginvest skaU statens företrädare i Pripps styrelse nomineras
av regeringen genom budgetdepartementet eller det departement som förvaltar
aktierna i Brygginvest. Tilläggsavtalet förutsätter att särskilt avtal träffas
härom mellan staten, Beijerinvest och Brygginvest.
Beslut vid styrelsesammanträde fattas med enkel
majoritet. Vid lika röstetal skall ordföranden vid styrelsesammanträdet ha
utslagsröst. I det faU ordföranden i en för Pripps eUer staten väsentUg fråga
konstaterar att olika mening föreligger mellan å ena sidan samtliga av de av
staten nominerade ledamöterna och å andra sidan övriga ledamöter och lika
röstetal inte skuUe uppkomma skall Beijerinvest se till att de av
Beijerinvest nominerade ledamöterna vid omröstningen medverkar på sådant sätt
att ordförandens mening kommer att gälla.
De av staten nominerade revisorerna och
suppleanterna skall utses av budgetdepartementet eller det departement som
förvaltar aktierna i Pripps.
I tilläggsavtalet regleras även vissa riktiinjer
för verksamheten i Pripps. Pripps skall med iakttagande av vissa särskilt
preciserade rikt-Imjer drivas på ett rationellt och företagsekonomiskt sunt
sätt som möjliggör en rimlig utdelning till aktieägarna.
Prop.
1978/79: 32 19
Det konstateras att Pripps kommit att uppnå en
dominerande stäU-ning på marknaden för bryggeriprodukter i Sverige. Staten och
Beijerinvest är överens om att denna dominans innebär att Pripps i sin verksamhet,
i större utsträckning än eljest behövde vara fallet, har att undvika att
konkurrera på ett sätt som på ett ur aUmän synpunkt otillbörligt sätt hämmar
verkningsförmågan för andra företag inom branschen eller försvårar eller
hindrar annans näringsutövning i branschen.
Mot denna bakgrund är staten och Beijerinvest
överens om att Pripps skall undvika att vidta sådana åtgärder som huvudsakligen
syftar tiU att förstärka Pripps dominans. Pripps skall således tillämpa en
pris- och rabattpolhik som undviker alla former av pris- resp. rabattdiskriminering.
Vid inköp av för Pripps produktion nödvändiga råvaror, inkl. förpackningsmaterial,
skall Pripps inte på ett otillbörligt sätt söka utnyttja sin marknadsställning.
Staten och Beijerinvest förbinder sig att medverka
till att Pripps i samband med kapitalökningen, antar en ny bolagsordning.
Slutiigen stadgas att huvudavtalet alltjämt skaU
äga giltighet i de delar där tilläggsbestämmelse inte gäller enligt
tilläggsavtalet. Strider någon bestämmelse i tilläggsavtalet mot en bestämmelse
i huvudavtalet, skall tilläggsavtalet i första hand gälla i den berörda frågan.
4
Remissyttrandena
4.1
Branschens situation
Bryggeriutredningens beskrivning av den utveckling
som ägt rum inom branschen, nulägesbeskrivningen och synpunkterna på den
framtida utvecklingen ger enligt samtiiga remissinstanser som tar upp frågan,
dvs. socialstyrelsen, näringsfrihetsombudsmannen (NO), länsstyrelsen i Jämtlands
län, Svenska Livsmedelsarbetareförbundet, Svenska Industritjänstemannaförbundet,
Sveriges Arbetsledareförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Svenska
Bryggareföreningen, Malt- och Läskedrycksförbundet, Föreningen Skattepliktiga
Bryggerier, Appeltofftska Bryggeri AB, Nya Banco Bryggerier AB i Skruv, Nässjö
Bryggeri AB, Åbro Bryggeri KB, Östra Bryggeri AB, Grängesbergs Bryggeri AB,
Nord-Malt AB, Risingsbo Ångbryggeri, Nya Kopparbergs Bryggeri AB, Kooperativa
förbundet (KF), Östersunds Bryggeri AB, en riktig bild av förhållandena inom
branschen. Svenska Livsmedelsarbetareförbundet påpekar i sitt yttrande att man
tidigare uttryckt farhågor för att bryggeribranschen genom mellanölsförbudet
skulle komma att stå inför en mycket allvarlig kris. Man tar även upp de
investeringar bryggerierna gjorde i samband med mellanölets införande 1965
vilka innebar att bryggeriema fick en avancerad teknik med hög kapacitet som
inte längre kan utnyttjas. Man
Prop. 1978/79: 32 20
framhåller
att utredningen på ett klarläggande sätt kunnat konstatera att branschen
knappast har några utvecklingsmöjUgheter f. n.
4.2 Sysselsättning
Utredningens prognos beträffande sysselsättningen
verkar enligt Svenska Industritjänstemannaförbundet vara något optimistisk
förutsatt att inga åtgärder vidtas.
Länsstyrelserna
i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Norrbottensdelegationen,
Norrbottens Socialdemokratiska Partidistrikt samt Östersunds Bryggeri AB
behandlar sysselsättningssituationen för bryggeriema i de aktueUa länen och
den påverkan man anser att Pripps konkurrenskraft har haft på utvecklmgen för
efterfrågan på Till-Bryggeriers produkter. Sammanfattningsvis anser man att
problemen till stor del sammanhänger med de konkurrensförhåUanden som uppstått
till följd av Pripps ökade försäljningsansträngningar. Man motsätter sig
ytterligare nedläggningar av bryggerier i Norrland mot bakgrund av
arbetsmarknadsförhållandena. Vikten av att genomföra utredningens förslag
snarast och därvid beakta de regionala konsekvenserna för sysselsättningen
understryks.
Nya
Kopparbergs Bryggeri AB och Risingsbo Ångbryggeri AB framhåller att man vid en
bedömning av den framtida strukturen av bryggeri-industrin bör ta stor hänsyn
till sysselsättningen på de orter på vilka bryggeriema är verksamma. Man
påpekar att en nedläggning av något av de två berörda bryggerierna skulle i det
närmaste vara en katastrof för Smedjebackens resp. Ljusnarsbergs kommuner.
4.3 Branschens
framtida stmktur
Socialstyrelsen anser att ett statiigt inflytande i
ett eventuellt Brygginvest skulle kunna öka möjligheterna att förverkliga den
fastlagda alkoholpolitiken. Hur detta rent ekonomiskt skaU konstrueras torde
dock enligt styrelsen ur alkoholpolitisk synpunkt vara av underordnat intresse.
NO delar utredningens uppfattning att det krävs stmkturförändringar och
fusioner inom de från Pripps och Wårby fristående bryggeriföretagen för att
det på sikt skall finnas alternativ för konsumenterna till de båda nämnda
gmpperna. NO har härvid fäst avgörande vikt vid den besvärliga ekonomiska
situation som flertalet av företagen inom gruppen övriga mindre bryggerier f.
n. har. Om motåtgärder inte vidtas skulle flera av företagen sannolikt få
upphöra eller överlåtas till Pripps vilket ytterligare skulle förstärka Pripps
marknadsdominans. En sådan utveckling skuUe öka de risker för negativa effekter
som föreligger redan vid nuvarande företagskoncentration i branschen. Sådana
risker är främst diskriminering av kunder till det dominerande företaget,
diskri-
Prop.
1978/79: 32 21
minering
av bryggerier vid sidan av Pripps, risk för en på sikt oförmånlig
prisutveckluig för konsumenterna samt minskade valmöjUgheter för konsumenterna
på dryckesvarumarknaden.
Statens pris- och kartellriämnd (SPK) anser att
genom den föreslagna samordningen av de mindre bryggeriema tiU större block
inom ett investmentbolag bör de stordriftsfördelär som fitins i
bryggerinäringen till viss del kunna tillvaratas samtidigt som den för
branschen nödvändiga strukturomvandlingen bör kunna ske mera planmässigt och
med mindre sysselsättningseffekter än vad som annars skuUe kunna bli faUet.
Nämnden vill dock framhålla det angelägna i att uppnådda stordriftsfördelar
förs vidare tiU konsumenterna i form av lägre priser. Konsumentverket
framhåller att bristen på analys av tänkbara effekter för konsumenterna är
särskilt anmärknmgsvärd. De krav på ytterligare utredning och analys som de
fackliga företrädarna i utredningen har ställt finner verket välmotiverade.
Länsstyrelsen
i Norrbottens län bedömer att riskerna för att den spontana utvecklingen leder
fram tiU att en ren monopolsituation utvecklas är stora genom bUdandet av
Brygginvest. Grängesbergs Bryggeri AB anser att utredningsförslaget är ett
monopolskapande förslag. Bryggeriet framhåller vidare att det är bryggeriema
med den sämsta ekonomiska situationen som fått styra utredningsförslaget. I
den mån vissa bryggerier behöver omedelbara kapitaltillskott torde detta enligt
bryggeriet kunna ordnas genom befintliga stödformer i samband med en
rekonstruktion av verksamheten. Den principiella konstruktionen synes enligt
Lantbrukarnas Riksförbund och Svenska Lantmännens Riksförbund öka
fömtsättningama för en livskraftig bryggeriindustri. I denna bedömning
innefattas även utredningens förslag i vad avser malttillverk-ningen inom
landet. Svenska Livsmedelsarbetareförbundet ser bildandet av Brygginvest som
välbetänkt. Man anser dock att med dagens ägarstruktur är förutsättningama för
det frivilliga samarbete som krävs för att uppnå utredningens mål tvivelaktiga.
Förbundet fömtsätter därför att staten måste kunna ingripa i de faU ägama
själva inte klarar den föreslagna samordningen. Förbundet utgår ifrån att de
anställda bereds betydande inflytande i såväl moderbolagets beslutsorgan som i
de regionala bolagen. Sveriges Köpmannaförbund tillstyrker i princip förslaget
att inrätta ett övergripande statligt ägt investmentbolag som skall äga
minoritetsintressen i tre samlade regionala tiUverkningsenheter. Malt-och
Läskedrycksförbundet är positivt tiU utredningsförslaget men anser att de små
svagdricks- och läskedrycksföretagens förhållanden inte beaktats tillräckligt.
Förbundet ser vikten av att dessa företag erbjuds möjlighet att delta i
förhandlingama.
Föreningen Skattepliktiga Bryggerier understryker
vikten av att de framlagda förslagen snarast genomförs. Föreningen understryker
vidare vikten av att aktieägama i de tre bryggeriblocken alltid skall ha rätt
och
Prop.
1978/79: 32 22
Brygginvests
skyldighet att byta aktier i bryggeriblocken mot aktier i Brygginvest. Sveriges
Köpmannaförbund framhåller i sitt yttrande att det är väsentligt att man i
möjligaste mån vidmakthåller en fungerande konkurrens på bryggeriområdet både
vad gäUer öl och övriga sortimentgrupper. Ur detaljhandelns synpunkt är det
enligt förbundet av central betydelse att tillgång finns tiU ett flertal leverantörskanaler.
Föreningen Svenska Konservtillverkare anser att begränsning till i första hand
företag som tillverkar lagrade maltdrycker är en brist eftersom bryggeriema
även tillverkar läskedrycker som konkurrerar med konservindustrins produkter.
KF saknar en strukturplan som utgångspunkt.
Förbundet anser de föreslagna organisationsaltemativen är kortsiktiga
skenlösningar eftersom den framtida utvecklingen torde leda till att
bryggeribranschen samlas inom en organisation. Med hänsyn till det stora statliga
engagemanget i branschen och de alkoholpolitiska aspekterna föreslår KF att
staten i första hand tar hand om hela bryggeribranschen. I andra hand föreslås
att staten ingår i en med hela bryggeriindustrin samägd organisation där
vinstmaximering inte får förekomma och där konsumenternas och de anställdas
intressen bevakas.
Appeltofftska Bryggeri AB, Nya Banco-Bryggerier i
Skruv AB, Nässjö Bryggeri AB, Abro Bryggeri KB och Östra Bryggeri AB är
positiva tUl bildandet av Sydbrygg men anser att det krävs utförligare underlag
och analyser för ett slutligt ställningstagande hos varje enskilt
bryggeri-företag. Företagen fömtsätter att erforderliga medel snarast möjligt
ställs till förfogande genom statsmaktemas försorg. Företagen anser det
angeläget att det skapas möjlighet för konvertering av aktier i Sydbrygg till
aktier i Brygginvest. Östersunds Bryggeri AB föreslår att man bör överväga att
tillföra Bryggeri AB Falken till Sydbrygg.
Nya Kopparbergs Bryggeri AB och Risingsbo
Ångbryggeri AB framför motsvarande synpimkter på Bergslagsbrygg i fråga om
medelstillskott och konvertering av aktier som de bryggerier som enligt utredningsförslaget
skaU ingå i Sydbrygg. De två företagen pekar också på vikten av att
Brygginvests aktieinnehav inte i något fall får överstiga en minoritetsandel.
Grängesbergs Bryggeri AB är positivt till Bergslagsbrygg men anser att en
sammanläggning inte bör påtvingas utifrån annat än om företagen befinner sig i
direkt kris.
Novia Livsmedelsindustrier AB anser att
sannolikheten är relativt hög för att Brygginvest skaU utvecklas till en
karteU, som helt kommer att behärska marknaden för konsumtionsfärdiga drycker.
Man påpekar att effektema för dryckestiUverkare som står utanför Brygginvest
kan bli förödande.
Vad gäller den föreslagna ägarstrukturen förordar
bl. a. Sveriges Livsmedelsarbetareförbund, Föreningen Skattepliktiga
Bryggerier, Appeltofftska Bryggeri AB, Nya Banco-Bryggerier i Skruv AB,
Nord-Malt
Prop. 1978/79:32 23
AB,
Nya Kopparbergs Bryggeri AB, Nässjö Bryggeri AB, Risingsbo Ångbryggeri AB, Åbro
Bryggeri KB, Östersunds Bryggeri AB och östra Bryggeri AB att utrednmgens
alternativ ett genomförs. Sveriges Livsmedelsarbetareförbund anser dock att
staten bör äga en större del av Brygginvest och skuUe helst vilja förorda ett
helstatiigt ägande av hela bryggerinäringen. Man konstaterar dock att denna
fråga inte legat inom utredningens direktiv. Om Beijerinvest motsätter sig
alternativ ett föreslår förbimdet att staten ges möjlighet att lösa ut
Beijerinvest. Genomförs altemativ två vill förbundet framhålla att detta
alternativ måste omarbetas så att samordningsfördelama för de anställda och
samhället löses på ett godtagbart sätt. Sveriges Köpmannaförbund förordar det
altemativ där Beijerinvest bibehåller sina direkta intressen i Pripps, dvs.
altemativ två. Härigenom uppnås enUgt yttrandet bl. a. att icke statliga
intressen bibehåller ett direkt medansvar i det marknadsdominerande
produktionsföretaget. Förbundet önskar starkt betona vikten av att de sålunda
bUdade bryggerienhetema ges en självständig stäUning och därigenom får
möjUgheter att utvecklas efter företagsekonomiska principer och enligt
marknadens fömtsättningar. Utan att ta ställning i principfrågan reser förbundet
frågan om en breddning av ägarintressena inom Pripps genom en börsintroduktion.
NO vill inte motsätta sig ett genomförande av något av de båda av utredningen
föreslagna altemativen. NO pekar emellertid på att en ännu större åtskillnad
meUan å ena sidan Pripps och å andra sidan de nybildade bryggerienheterna
skulle kunna uppnås om Brygginvest hade minoritetsandelar i de tre
Bryggeriblocken men inte något ägande i Pripps, som liksom f. n. skuUe kunna
ägas direkt av Beijerinvest och staten samt eventuella andra intressenter. SPK
anser det vara av vikt att de föreslagna altemativen inte ses som en slutUg
lösning utan att fortsatta ansträngningar görs för att ur konsumentemas
synpunkt nå ett bästa utnyttjande av befintUga resurser.
4.4
Brygginvests uppgifter
Frågan om Brygginvests uppgifter behandlas av NO,
SPK, Svenska Industritjänstemannaförbundet, Sveriges Livsmedelsarbetareförbund,
de fackliga organisationerna vid Pripps och Föreningen Skattepliktiga Bryggerier.
NO motsätter sig en genereU pris- och rabattsamordning av Pripps och de
föreslagna bryggeriblocken. NO tolkar utredningsförslaget om att skapa rimliga
konkurrensfömtsättningar så att oUkheter i priser och rabatter inte får gå
längre än vad som motsvaras av köpamas prestationer gentemot bryggeriema.
Samordningsaktiviteter i fråga om råvam-försörjning möter enligt NO inte samma
principiella invändningar från konkurtensrättsUg synpunkt. NO understryker det
väsentliga i att de tre bryggeriblocken garanteras självständighet och
konkurrenstrovärdighet. SPK framhåller det angelägna i att uppnådda
stordriftsfördelar medför lägre priser. Vidare understryker nämnden vikten av
att den samord-
Prop.
1978/79:32 24
ning
som kan komma att ske inom Brygginvest begränsas till insatser i syfte att
minska riskerna för sådan regional oUkformig prissättning, som inte är
kostnads- eUer prestationsmässigt betingad. Livsmedelsarbetareförbundet och de
fackliga organisationerna vid Pripps aiiser att Brygginvests första arbetsuppgift
måste bli att tUlsammans med de anställda genomföra en strukturanalys som
underlag tiU en strukturplan för hela branschen. Därutöver tar förbundet upp
frågor om en samordnad råvaruförsörjning, förändrad kotikurrenspolitik och
embaUagesidan. Föreningen Skattepliktiga Bryggerier anser inte att de största
ekonomiska fördelarna ligger i en sammanslagning och nedläggning av produktionsenheter,
utan i att samordna administration, distribution och marknadsföring.
Sveriges Köpmannaförbund, Malt- och Läskedrycksförbundet
och Grängesbergs Bryggeri AB yttrar sig över utredningens förslag tiU temporärt
statligt stöd. Köpmannaförbundet understryker att statliga ingrepp och
stödformer i största möjUga utsträckning bör ha karaktären av "hjälp tiU
självhjälp" samt behoyet av att i efterhand analysera effektema av
vidtagna åtgärder. Malt- och Läskedrycksförbundet betonar att om ett temporärt
stöd genomförs måste det få en sådan utformning atl även de små malt- och
läskedrycksfabrikerna kan få del av det. Grängesbergs Bryggeri anser att stödet
borde vara permanent.
Över Norrlandsbrygg och dess distributionssamarbete
med Pripps yttrar sig bl. a. NO, länsstyrelsen i Norrbottens län, Sveriges
Köpmannaförbund och Östersunds Bryggeri AB. NO viU inte utesluta en distributionssamverkan
mellan Till-Bryggerier och Pripps men anser att det finns risker för att en,
samverkan utsträckes till prissättningsfråga och marknadsföringsåtgärder i
övrigt. Länsstyrelsen instämmer i att bildandet av Norrlandsbrygg kan. medföra
fördelar ur regionalpolitiska synpunkter. Köpmannaförbundet avvisar inte
utredningsförslaget om samdistribution för de norrländska produktionsenheterna
men förordar en provperiod. Östersunds Bryggerier framhåller i sitt yttrande
att TiU-gruppen redan genomfört de fusioner och stmkturförändringar söm
föreslås för Syd- och Bergslagsbrygg samt dessutom huvudparten av mycket
omfattande rationaUserings- och samordningsprogram. Företaget anser dock att de
effektivitetsvinster som därigenom har erhålUfs inte har kunnat kompensera den
allt mer skärpta konkurrensen. Utredarens bedömning av kostnadsbesparingarna är
enligt företaget alltför optimistiska. Företaget är positivt tiU ett
distributionssamarbete med Pripps och anser att Sundsvalls Bryggeri (Pripps)
bör tillföras Nord-Brygg.
4.5
Nord-Malt AB
När det gäUer utredningens förslag om exportbidrag
framhåller bl. a. statens jordbruksnämnd. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och
Svenska Lantmännens riksförbund (SLR) att principen måste vara att en jäm-
Prop. 1978/79: 32 25
förelse
görs mot det exportbidrag som skulle behövas för att föra ut motsvarande
kvantitet kom på världsmarknaden. Ur regleringsekonomisk synpunkt har det
ingen betydelse om komet exporteras som sådant eller i form av malt. Nämnden
fäster uppmärksamheten på GATT:s regler angående omvärderingen av
exportsubventioner och erinrar om EFTA-konventionens artikel 24. Enligt denna
artikel skall medlemsstat inte skada andra medlemsstaters intresse genom att
direkt eller indirekt bevilja subventioner, som medför en ökning av exporten
jämfört med en nära föregående representativ period. LRF och SLR har förståelse
för att de varierande exportbidragen kan leda tUl planeringssvårigheter för
Nord-Malt och motsätter sig därför inte att bidragen ligger fast under två
veckor. Nord-Malt AB framhåller att trots utredningens förslag kvarstår
betydande skiUnader mellan det svenska systemet och EG:s regler till nackdel
för Nord-Malt. De olika skördeperioderna i Europa har enligt Nord-Malt lett
till att när det funnits köpare har exportstödet varit obestämt eller
otillräckUgt och när stödet kommit har köparna redan hunnit täcka sitt behov på
annat håll. Företaget understryker slutligen vikten av att den av utredningen
föreslagna översynen görs skyndsamt.
Över utredningens förslag om importavgifter för
malt har statens jordbruksnämnd, LRF, SLR och Nord-Malt AB yttrat sig.
Jordbruksnämnden har ingen erinran mot att införselavgiften för malt i Sverige
konstrueras på samma sätt som EG:s system om parterna kan komma överens om
detta i jordbruksöveriäggningama. Beträffande importavgiften för kom finner
nämnden ingen anledning att ändra principen för avgiftssättning. LRF och SLR
delar utredningens uppfattning. Nord-Malt understryker att de framtida reglema
för att beräkna .införselavgiften på malt måste utformas mot bakgrtmd av de
speciella förhållanden som råder på den europeiska marknaden.
KF anser att man vid utformningen av ändrade regler
för utrikeshandeln med maltprodulcter bör skapa största möjliga Ukformighet
med EG-reglema.
Utredningen rekommenderar att åtgångstalet mellan
korn och raak ses över. Jordbruksnämnden anmäler att man avser att göra en
sådan översyn. Strävan bör enligt nämndens mening vara att de faktiska åtgångstalen
också skall användas vid beräkning av exportbidrag och införselavgift. LRF och
SLR iar ingen erinran mot en översyn men framhåller att i den mån man
inkluderar, eUer på annat sätt skapar, ett visst manufaktureringsskydd detta
medför ökade kostnader för reglerings-ekonomin vilka inte bör, belasta det
svenska jordbmket.
De remissinstanser som uttalat sig om utredningens
förslag att inordna Nord-Malt AB i Brygginvest, bl. a. länsstyrelsen i
Jämtlaiids län. Svenska Livsmedelsarbetareförbundet, Svenska Bryggareföreningen
och Nord-Malt AB, har ingen erinran.
Ett
framtida samarbete mellan Nord-Malt och Pripps mälteriverk-
Prop. 1978/79:32 26
samhet
tUlstyrks av KF, Nord-Malt AB och Östersunds Bryggeri AB. De fackliga
organisationerna vid Pripps motsätter sig försläget att Pripps mälteridel på
sikt överförs till ett särskilt mälteriföretag under Brygginvest.
De remissmstanser som yttrar sig över utredningens
förslag i vad avser ansvaret för råvaruförsörjnmg och exportförsäljnmg
tUlstyrker förslaget; Nord-Malt AB med reservationen att den närmare
ansvars-och arbetsfördelningen bör överlåtas tiU berörda parter att avgöra
under hand.
Utredningens förslag att staten avskriver hälften
av Nord-Malts loka-lisermgslån välkonmas av Nord-Malt AB. Även KF tar upp
frågan och tillstyrker förslaget.
Föredraganden
Sedan lång tid tiUbaka har bryggeriindustrin varit
föremål för statliga regleringar av oUka slag. Bakgrunden härtiU är det
intresse från alkohoIpoUtisk synpunkt som statsmaktema har fäst vid
ölhanteringens oUka led. Regleringarna, som avser främst tiUverkning,
beskattning, försäljning och servering av öl, har ändrats från tid tiU annan.
Med hänsyn tiU de alkoholhaltiga maltdryckemas speciella karaktär har det
bedömts ur allmän synpunkt lämpUgt att staten fick ett dominerande intresse i
tillverkningen av maltdrycker i Sverige. Staten förvärvade därför år 1975
aktiemajoriteten (60 %) i AB Pripps Bryggerier. Detta inträde från statens sida
i bryggeribranschen syftade tiU att minska osäkerheten och skapa bättre grtmd
för planering och därmed långsiktig effektivitet i branschen.
Produktionsstmkturen inom bryggeribranschen
undergick under åren före statens förvärv av aktiemajoriteten i Pripps stora förändringar.
Antalet tillverkningsenheter för malt- och läskedrycker minskade drastiskt.
Samtidigt medförde en gynnsam produktivitetsutveckling att den totala
produktionen kunde öka i betydande grad. Mellan åren 1965 1975 ökade
produktionsvolymen med ca 40 % under det att antalet anställda i
bryggerinäringen under samma period sjönk med 20 %. Med hänsyn till att
arbetstiden förkortades under perioden har antalet utförda arbetstimmar minskat
ännu snabbare. Denna gynnsamma utveckling av produktionsvolymen per arbetad
timraa kan väsentUgen återföras på den strukturrationaUsering av anläggningama
sora ägde rum.
Även vad gäUer företagsstrukturen skedde stora
förändringar. I början av 1960-talet dommerade de två stora koncernema AB
Stockholms Bryggerier och AB Pripp & Lyckholra marknaden. Är 1963 gick
dessa bryggerier samman under namnet AB Pripps Bryggerier. Vid tidpunkten för
statens förvärv av aktiemajoriteten i Pripps år 1975 svarade delta företag för
ungefär 55 % av försäljningen av malt och läskedrycker i
Prop. 1978/79: 32 27
landet.
De två nästa största företagen var då AB Wårby Bryggerier och Bryggeri AB
Falken.
Sedan
år 1975 har företagskoncentrationen inom branschen accentuerats ytterligare.
Genom Pripps bl. a. av sysselsättningsskäl motiverade förvärv år 1977 av de
två krisdrabbade västsvenska bryggerierna Falken och SandwaUs har
företagsstmkturen i branschen ändrats ytterligare. Marknadssituationen är för
närvarande den att Prippskoncernen har en marknadsandel vad avser lagrade
maltdrycker om ca 73 % och vad avser kolsyrade läskedrycker om ca 60 %. Vad
gäller bryggerimarknaden totalt har Till-Bryggerier AB med täckning
huvudsakligen i Norrland en marknadsandel om ca 9 % och Wårby en marknadsandel
om ca 11 %. Övriga företag är små och flertalet har marknadsandelar på endast
några få procentenheter. Totalt finns i landet i dag nio bryggeriföretag vid
sidan av Pripps och Wårby. Antalet produktionsställen för lagrade maltdrycker
uppgår tiU 22. Totalt sysselsätts i branschen ca 6 000 personer, varav ca 4
000 i Pripps.
Branschens
viUkor förändrades också genom slopandet av meUan-ölet den 1 juli 1977. BI. a.
mot bakgmnd av detta har efterfrågan på bryggeriprodukter minskat under det
senaste året. Denna utveckling i kombination med tidigare gjorda
effektivitetshöjande investeringar, framföraUt inom Pripps, har lett tiU att
produktionskapaciteten mom branschen idag som helhet i betydande grad
överstiger efterfrågan. Det är osannoUkt att efterfrågan inom en överskådUg
framtid kommer att utvecklas så att branschens överkapacitetsproblem kommer att
kunna elimineras den vägen. Samtidigt står det klart att produktionskostna-dema
vid de större moderna tillverkningsenheterna är betydUgt lägre än vid de mindre
bryggerienhetema. Därtill kommer att stordriftsfördelar torde existera även i
andra avseenden. Med undantag av Pripps och Wårby är lönsamheten inom branschen
överlag otiUfredsställande. Dessa omständigheter gör att ytterUgare strukturförändringar
inom branschen är att vänta.
Mot
denna bakgund tillkallades i december 1977 en utredare för att göra en samlad
analys och bedömning av branschens nuvarande situation och utveckling på
längre sikt. Utredaren skulle redovisa sannolika strukturförändringar och
innebörden av dessa mot bakgrund av en analys av marknadens utveckUng på något
längre sikt. Utredaren skulle vidare bedöma om den nuvarande stmkturen och
nämnda förändringar överensstämde med samhäUets intresse av en rationellt
fungerande produktionsapparat och en balanserad sysselsättningsutveckling på
orter med bryggerier och därmed sammanhängande verksamhet. Vid bedömningen
skulle utredaren ta hänsyn tiU intresset av att konkurrensen inom branschen
inte ytterligare begränsades och att koncentrationen till ett dominerande
företag på den svenska marknaden inte skulle gå längre än för närvarande.
Utredarens
rapport överlämnades i augusti i år. Utredaren fram-
Prop. 1978/79:32 28
håller
att den förväntade marknadsutvecklingen torde medföra att ett par
bryggeriföretag måste träda i likvidation under det närmaste året samt att de
övriga mindre bryggerierna inte på egen hand och inom nuvarande branschstmktur
överlever de närmaste åren. Detta har sin bakgmnd i branschens nuvarande
överkapacitet och stmkturförhållan-den, vilka konkret kommit till uttryck i
otillfredsställande lönsamhet och svag finansieU ställning inom de från Pripps
och Wårby fristående bryggerierna. Utredaren finner det nödvändigt att åtgärder
vidtas för att förhindra en utveckling som dels skuUe leda tUl en monopolsituation,
dels medföra sysselsättningsproblem på många orter.
I syfte att åstadkomma en struktur inom
bryggeribranschen som innebär fortsatt konkurrens mellan livskraftiga
företagsenheter föreslår utredaren att de fristående bryggeriema i Syd- och
Mellansverige slås samman till två nybildade bryggeriblock. Vidare bör enligt
utredningen TUl-Bryggerier AB erhåUa en starkare stäUning genom tiUskott av
riskkapital och utgöra grundvalen för ett bryggeriblock i Norrland. EnUgt
utredningens beräkningar kommer de föreslagna sammanslagningarna av
bryggeriföretag att medföra betydande rationaliserings- och samordningsvinster
ifråga om produktion, distribution, företagsledning och administration. På
detta sätt skulle också fömtsättningar skapas för en strukturrationalisering
inom branschen i acceptabla former.
Mot bakgrund av branschens betydande överkapacitet
anser utredaren att fortsatta nedläggningar av bryggerier är ofrånkomliga.
Vissa nedläggningar bör enligt utredaren äga rum i anslutning tUl bildandet av
de föreslagna bryggeriblocken. Inom det föreslagna bryggeriblocket i Sydsverige,
Sydbrygg AB, bör enUgt utredningen ett till två bryggerier läggas ned. På sikt
bör ytterUgare ett bryggeri avvecklas och produktionen således koncentreras
till två bryggerier. Inom det föreslagna bryggeriblocket i Mellansverige,
Bergslagsbrygg AB, rekomenderas att verksamheten vid ett bryggeri successivt
trappas ned. På sikt bör produktionen vid de två övriga bryggerierna
koncentreras tiU ett ställe. Inom Till-Bryggerierna bör, enligt utredarens
uppfattning, likaså ett bryggeri successivt läggas ned. Utredaren anser vidare
att en anpassning till en mot marknaden svarande kapacitet tyder på att
nedläggningar av några mindre bryggerier på sikt är ofrånkomliga även inom
Prippskoncernen.
Utredaren anser emellertid att de föreslagna
åtgärderna endast kan reducera den totala överkapaciteten inom branschen till
begränsad del. Utredaren föreslår därför att bryggeriindustrin och i första
hand Pripps också satsar på export.
För att möjliggöra ett genomförande av de
föreslagna strukturförändringarna och för att fortsättningsvis utgöra ett
organ för samordningsåtgärder inom branschen föreslår utredningen att ett
särskilt investmentbolag bildas, kallat Brygginvest AB. Brygginvest bör enligt
utredningen medverka vid tillskapandet av de nya företagsgrupperna genom att
er-
Prop.
1978/79: 32 29
bjuda
sig att gå in med agarkapital. Beträffande ägarstrukturen i Brygginvest och
vad avser Brygginvests ägarandel av Pripps lämnar utredningen alternativa
förslag tiU lösningar.
Utredningen lämnar också vissa förslag i syfte att
säkerställa produktionen och sysselsättningen vid mälteriföretaget Nord-Malt
AB i Söderhamn. Dessa förslag berör konstruktionen av nu utgående exportbidrag
för malt samt storleken på importavgiften för bryggerimalt. Genom dessa
åtgärder i kombination med vissa förändrhigar i Nord-Malts exportverksamhet
anser utredaren att fömtsättningar kan åstadkommas för Nord-Malt att exportera
en betydande del av sin årsproduktion. Utredaren föreslår vidare att staten
prövar möjUghetema att avskriva hälften av ute-Uggande lokaUseringslån i Nord-Malt
samt att Brygginvest går in med agarkapital i Nord-Malt. Genom dessa åtgärder
anser utredaren att driften vid Nord-Malts anläggning i Söderhamn kan
säkerställas.
Utredningen anför slutUgen att det är angeläget att
de framförda förslagen genomförs snarast möjligt. Härigenom kan annars
oimdvikliga företagsnedläggningar förhindras. Utredningen anser därför att
Brygginvest bör bildas snarast och förbereda genomförandet av föreslagna åtgärder.
Utredningen anser att förslag om möjligt bör föreläggas höstriksdagen 1978.
I utredningen lämnas också vissa förslag rörande
beskattningen av malt- och läskedrycker, förpackningsavgiften samt frågan om en
utvärdering av mellanölsförbudet. Jag tar i denna proposition inte upp denna
del av utredningens förslag.
I ett särskilt yttrande understryker de i
utredningen företrädda fackUga organisationerna vikten av att en strukturplan
för branschen åstadkoms. Det krävs enUgt de fackUga organisationerna ett
stmkturbolag med representation från samtliga företag i branschen och där det
fackliga inflytandet garanteras. Det är vidare enligt de fackliga organisationerna
viktigt att lösningar av dagens akuta situation inte får innebära att Pripps
offensiva fömtsättningar hämmas.
Remissinstansemas mottagande av utredarens förslag
är i det stora hela positivt. Den allmänna bedömningen av branschens situation
och de föreslagna strukturåtgärdernas inriktning har vunnit allmän anslutning.
Näringsfrihetsombudsmannen har särskilt framhåUit vikten av att en fungerande
konkurrens vidmakthåUs inom bryggeribranschen. Bildandet av ett
branschstrukturbolag tillstyrks av samtliga remissinstanser som behandlat
frågan. De anställdas organisationer har betonat att stmkturomvandlingen måste
ske under hänsynstagande till sysselsättningssituationen på berörda orter och
med beaktande av behoven av altemativ sysselsättning för de enskilda som
berörs. Beträffande de föreslagna ägarstmkturerna går meningarna mer isär. De
mindre bryggeriema förordar genomgående utredningens huvudalternativ.
Bryggeriutredningen
har enligt min mening otvetydigt visat att utveck-
Prop.
1978/79: 32 30
lingen
nu nått en punkt där bryggeribranschen med stor sannolikhet går mot en
monopolliknande situation om inte motåtgärder vidtas. Den har dessutom visat
att okontrollerade strukturförändringar är att vänta inom kort om inte insatser
görs. Utredningen har funnit att dessa omständigheter motiverar aktiva
statliga insatser.
Det finns klara risker för bristande effektivitet i
en monopolsituation med ett enda företag. Konsumenterna och samhället har rätt
att förvänta att bryggeriindustrin skaU fimgera effektivt. En fortsatt
konkurrens inom bryggeribranschen meUan Uvskraftiga företagsenheter är till
fördel för de berörda företagen, för samhäUet och för konsumenterna. Det är
därför min utgångspunkt att söka åstadkomma överlevnads- och utvecklingsmöjUgheter
för flera företag och produktionsenheter inom bryggeribranschen. Detta är
också ett angeläget mål ur regionalpolitiska synpunkter. Staten bör därför
aktivt medverka tiU att åstadkomma en sådan företags-och produktionsstruktur
vad avser de mindre bryggeriema att dessa kan ges reaUstiska möjUgheter att
verka vidare inom branschen. Syftet med strukturförändringarna måste emellertid
vara att söka åstadkomma Uvskraftiga och konkurrensdugUga företagsenheter. Det
finns också risker för ineffektivitet och betydande samhällsekonomiska
kostnader om företag och produktionsenheter håUs under armarna med konstlade
medel. Jag anser aUtså att konkurrensen inom bryggeribranschen så långt möjligt
bör bibehållas. De mindre företagen i branschen har inte visat förmåga att på
egen hand genom samordning bilda företagsstrukturer som har långsiktiga
möjligheter att överleva. Av detta skäl bedömer jag aktiva statliga insatser
som nödvändiga.
För att en konkurrens i framtiden skall vara möjlig
ställs emeUertid också särskilda krav på det dominerande företaget inom
branschen. För att en konkurrens på lika viUkor skall kunna åstadkommas måste
Pripps i större utsträckning än de mindre företagen i branschen ålägga sig restriktioner
vad gäller utnyttjandet av sin marknadsposition. Sådana riktlinjer för
verksamheten inom Pripps fömtsätter förhandUngar mellan företagets båda ägare.
Det kan också anföras alkohoIpoUtiska motiv för ett
vidgat statUgt engagemang i bryggeribranschen. Ett sådant vidgat engagemang i
syfte att åstadkomma en önskvärd branschstruktur ligger också i linje med de
motiv som var vägledande vid statens förvärv av aktiemajoriteten i Pripps är
1975. Som ett motiv för detta förvärv angavs att ett inträde från statens sida
i bryggeribranschen borde kunna minska osäkerheten och skapa bättre grund för
planering och därmed långsiktig effektivitet i branschen.
Jag kan i stort instämma i de bedömningar av
branschens allmäima situation och av behovet av strukturförändringar som gjorts
av bryggeriutredningen. Dessa bedömningar har också vunnit allmän anslutning i
remissopinionen. Samtidigt vill jag understryka nödvändigheten av att
Prop. 1978/79: 32 31
de
nödvändiga strukturförändringama kan ske i ordnade former och på ett sätt som
tar hänsyn tUl samhällets regionalpolitiska och sysselsätt-ningspoUtiska
intressen. Även av dessa skäl krävs en aktiv statUg medverkan.
Jag förordar därför bUdandet av ett
investmentbolag, kaUat Brygginvest AB, med huvuduppgift att initiera och
medverka vid strukturförändringar i bryggeribranschen. BUdandet av ett sådant
strukturbolag har också ett enhäUigt stöd i remissopinionen. Detta bolag bör
vara helstatUgt. Av alkohoIpoUtiska skäl och av allmänna samordningsskäl finner
jag det vidare naturligt att statens intressen i bryggeribranschen förvaltas
samlat. Jag förordar därför att statens aktieinnehav i Pripps får ägas av
Brygginvest. Brygguivest bör inledningsvis fullfölja det stmk-turpolitiska
utredningsarbete som påbörjats av bryggeriutredningen genom att under samråd
med berörda företag och med de anstäUdas organisationer närmare definiera vUka
strukturförändringar som bör äga rum och i vilken takt detta bör ske.
Brygginvest bör initiera de önskvärda företagsstrukturerna genom att erbjuda
sig att gå in med agarkapital under fömtsättning att berörda företag är
beredda att medverka till önskvärda sammanslagningar av företag och
rationaliseringar av produktions- och distributionsstruktur. Brygginvests stöd
tiU de mindre bryggeriema bör i princip ta formen av inköp av aktier genom
riktade emissioner. På detta sätt kan Bryggmvest bU delägare i föratom Pripps även
de nybildade bryggeriblocken. Brygginvests ägande i de nya blocken bör i
princip begränsas tiU minoritetsintressen. Givetvis kan även andra stödformer,
såsom industrigarantUån, komma i fråga för berörda företag om de aUmänna
fömtsättningarna för sådana stödformer är upp-fyUda. En fömtsättning för
statligt stöd bör emeUertid vara att företagen medverkar i de önskvärda
strukturförändringama. Jag har inte nu underlag för att ta någon ståndpimkt tiU
den närmare sammansättningen av de nya företagsenhetema eUer till hur
produktionsstmkturen på sikt i sina enskildheter bör vara utformad. Dessa
frågor måste närmare belysas under överläggningar mellan Brygginvest, berörda
företag och de anställdas organisationer.
Bryggeriutredningen har framhåUit vikten av skyndsamhet
med hänsyn tiU situationen i branschen. Brygginvest bör därför bUdas så snart
riksdagens beslut i frågan föreUgger och därefter omedelbart påbörja sin
verksamhet. Av alkoholpolitiska skäl och med hänsyn tiU verksamhetens
samhälleUga betydelse bör företrädare för riksdagen beredas plats i företagets
styrelse. Även fackföreningsrörelsen inom branschen bör vara representerad.
Pripps starka dominans på marknaden för
bryggeriprodukter i Sverige gör det enUgt min mening nödvändigt att i högre
grad än vad som nu är fallet i gällande avtal mellan staten och Beijerinvest AB
precisera riktlinjerna för verksamheten i Pripps. En sådan närmare precisering
Prop. 1978/79: 32 32
torde
vara nödvändig om en eljest ofrånkomUg utveckling mot en monopolsituation
skall kunna undvikas. Pripps starka ställning medför enligt min menmg att detta
företag i större utsträckning än andra företag i branschen har att undvika att
konkurrera på ett sätt som kan medföra konkurrensbegränsningar. Pripps bör
därför undvika att i sin verksamhet vidta åtgärder som huvudsakligen syftar
tiU att förstärka Pripps dominerande StäUning på marknaden för
bryggeriprodukter i Sverige. Det är vidare nödvändigt att Pripps i sin
verksamhet inte på ett otiUbörligt sätt utnyttjar sm starka marknadsstäUning.
En sådan precisermg av rikt-, linjerna för Pripps verksamhet förutsätter en
ändring av det avtal som staten träffade i samband med förvärvet av
aktiemajoriteten i Pripps år 1975.
Mot
denna bakgrand har förhandlmgar tagits upp meUan företrädare för staten och
representanter för Beijerinvest. Dessa förhandlingar har resulterat i ett
tiUäggsavtal tiU det avtal som träffades i samband med statens förvärv av
aktiemajoriteten i Pripps. I nu gäUande avtal stadgas beträffande driften av
Pripps endast att företaget skaU drivas på ett företagsekonomiskt sunt sätt
som möjliggör en rimUg utdelning tUl aktieägama. I tiUäggsavtalet sägs
beträffande riktlinjerna för verksamheten i Pripps att partema är överens om
att Pripps med iakttagande av vissa särskilt preciserade riktlinjer skaU drivas
på ett rationellt och företagsekonomiskt sunt sätt som möjUggör en rimUg
utdelning till aktieägama. Pripps dominerande ställning på marknaden för
bryggeriprodukter i Sverige innebär att Pripps i sin verksamhet i större
utsträckning än företag som ej har sådan ställning har att undvika att
konkurrera på ett sätt som medför en konkurrensbegränsning som på ett ur aUmän
synpunkt OtiUbörligt sätt hämmar verlmingsförmågan för andra företag i branschen
eUer försvårar eller hindrar annans näringsutövning inom bran-. schen. Mot
denna bakgmnd är partema ense om att Pripps i sin verksamhet skall undvika att
vidtaga sådana åtgärder som huvudsakUgen syftar tiU att förstärka Pripps
dominerande stäUning på marknaden för bryggeriprodukter i Sverige. Pripps skall
således tiUämpa en pris- och rabattpolitik som undviker aUa former av pris-
resp. rabattdiskriminering. Vid köp av för Pripps produktion nödvändiga
råvaror, inkl. förpackningsmaterial, skall Pripps ej på ett otiUbörligt sätt
söka utnyttja sm marknadsställning. Dessa föreskrifter bör dock inte innebära
något hinder för Pripps att tiUfäUigt möta lokal konkurrens.
I samband med överläggningarna om tiUäggsavtalet
har från Beijerinvests sida framförts önskemål om försäljnmg via
börsintroduktion av en viss del av aktiema i Pripps. Enighet har uppnåtts om
att Beijerinvest medges att nedbringa sitt aktieinnehav från för närvarande 40
% tUl 25 % i Pripps. För Beijerinvests återstående aktieinnehav skaU huvudavtalets
regler om inlösen och hembudsskyldighet gäUa. På detta sätt uppnås en breddning
av det enskilda ägandet i Pripps.
Prop. 1978/79: 32 33
TiUäggsavtalet stadgar också att staten överlåter
sitt aktieirmehav i Pripps tiU Brygginvest så snart detta bUdats. Brygginvest
bör enligt min mening bildas genom apport av aktier i Pripps. För att undvika
att ge Brygginvest ett oproportionellt stort aktiekapital bör emellertid
apporten avse endast en mindre del av statens aktieinnehav i Pripps. Återstoden
av innehavet bör överlåtas mot ett ränte- och amorteringsfritt skuldebrev till
statsverket. Aktierna i Brygginvest bör förvaltas genom fonden för statens
aktier.
Brygginvest
ges också enUgt tilläggsavtalet möjUghet att med bibehållet irmehav av
aktiemajoriteten försälja en del av aktiema i Pripps tiU allmänheten via
börsen. Genom en sådan försäljning tillförs Brygginvest medel som kan
utnyttjas vid förvärv av aktier i de nybUdade bryggeriblocken. De på så sätt
frigjorda medlen kan beräknas komma att uppgå tUI ca 43 milj. kr. Statens
möjUgheter att genom majoritets-ägandet i Pripps påverka verksamheten förbUr
oförändrade samtidigt som klarare riktlinjer för verksamheten i Pripps än
eidigt det nu gällande avtalet har överenskommits.
TiUäggsavtalet
innehåller vidare föreskrifter om ökning ra. m. av aktiekapitalet i Pripps,
förbindelse av staten resp. Beijerinvest att inte försälja sitt aktieinnehav
under huvudavtalets gUtighetstid, föreskrifter om sättet för tiUsättandet av
styrelsen och regler om röstning i styrelsen samt om styrelsens storlek och
sammansättning. Avtalet är för sin gUtighet beroende av regeringens godkännande
senast den 21 december 1978.
Genom
bUdandet av Brygginvest och genom de fastställda preciseringarna av
riktlinjema för driften av Pripps anser jag att en grand kan läggas för en ur
samhälleUg synpunkt acceptabel utveckling inom bryggeribranschen. Det är min
förhoppning att Brygginvests verksamhet skall leda till en kontrollerad
striikturutveckling inom branschen och tiU att en monopolsituation kan undvikas
genom att livskraftiga företagsenheter kommer tUl stånd. Det är vidare
nödvändigt att de insatser som gjorts inom branschen för att åstadkomma en
effektiv produktion fortsätter. Jag förutsätter att de exportmöjligheter som
berörs av bryggeri-utredningen kommer att prövas framför aUt inom Pripps.
Bryggeriutredningen har också berört situationen
för mälteriföretaget Nord-Malt i Söderhamn. Jag ser med tiUfredsställelse att
utredningen anser sig ha funnit möjligheter för fortsatt produktion inom
Nord-Malt genom en satsning på export. Statsrådet och chefen för
jordbmksdepar-tementet kommer senare hos regeringen att aktuaUsera vissa av de
åtgärder som bryggeriutredningen föreslagit och som är beroende av regeringens
beslut.
Jag
fömtsätter att Brygginvest snarast tar upp förhandlingar med Nord-Malts ägare
om ett tUlskott av kapital med utgångspunkt i utredningens förslag. Jag utgår
vidare, efter samråd med statsrådet och chefen för industridepartementet, från
att regeringen positivt kommer att
Prop. 1978/79:32 34
pröva
möjligheten av att avskriva hälften av Nord-Malts uteliggande lokaUseringslån.
På detta sätt bör produktion och sysselsättning vid Nord-Malt i Söderhamn t. v.
vara säkerställd.
Hemställan
Med hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemställer
jag att regeringen föreslår riksdagen att
1.
godkänna de riktUnjer jag i det
föregående har förordat rörande statligt engagemang i bryggeribranschen,
2.
bemyndiga regeringen att ikläda
staten de ekonomiska förpliktelser som följer av tilläggsavtalet mellan staten
och Beijerinvest AB.
3.
bemyndiga regeringen ,att genom
apport av aktier i Aktiebolaget Pripps Bryggerier bUda Bryggmvest Aktiebolag
och tUl detta bolag mot skuldebrev överlåta återstoden av statens innehav av
aktier i Aktiebolaget Pripps Bryggerier.
Beslut
Regeringen ansluter sig tiU föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de
förslag som föredraganden har lagt fram.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780572
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
13 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (13)
13 kopplingar i 8 dokument.
- Bet. 1986/87:NU17 om försäljning av statens aktier i AB Gambrinus (prop. 1985/86:150 delvis) s. 3 i texten
- Bet. 1982/83:NU40 om bryggeribranschen (prop. 1982/83:92) s. 4 i texten
- Bet. 1979/80:NU44 Med anledning av motioner om bryggeriindustrin s. 2 i texten
- Bet. 1978/79:NU54 Med anledning av propositionen 1978/79:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 i vad avser anslag inom budget-, handels… s. 13 i texten
- Rskr. 1978/79:120 i texten