Sök i Ratio Lex

om forlängd köpeskillingskontroll m.m. vid överlåtelse av vissa statligt belånade småhus

51 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 49 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:55, om forlängd köpeskillingskontroll m.m. vid överlåtelse av vissa statligt belånade småhus

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:55 Regeringens proposition

1978/79:55

om förlängd köpeskillingskontroll m. m. vid överlåtelse av
vissa statligt belånade småhus

beslutad den 10 november 1978.

Regeringen föreslår riksdagen atl aniaga de förslag som har
upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

Pä regeringens vägnar OLA ULLSTEN

BIRGIT FRIGGEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föresläs att den köpeskillingskontroll som
sker vid överlåtelse av vissa statligt belånade småhus skall vidgas till atl
omfatta överlåtelser som sker under en lid av tre år frän utbetalningen av del
statliga länet. Kontrollen skall dessulom vidgas till alt omfatta alla
statligt belånade småhus som skall bebos av låntagaren, dvs, även s. k. styckebyggda
småhus.

De nya reglerna skall träda i kraft den I juli 1979 och
omfatta även sådana hus beträffande vilka slutligt beslul om bostadslån
meddelas efter denna tidpunkt.

I Rik.sdagen 1978179. 1 saml. Nr 55

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 55

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-11-10

Närvarande: statsminislern Ullsten, ordförande, och
statsråden Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson,
Enlund. Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Bondestam

Föredragande: statsrådet Friggebo

Proposition om förlängd köpeskillingskontroll m. m. vid
överlåtelse av vissa statligt belånade småhus.

Inledning

Inom ramen för bosladsfinansieringssyslemet har staten
vidtagit en rad åtgärder som syftar till att hälla bostadskostnaderna nere
såväl för innehavare av hyres- och bostadsrältslägenheter som för ägare av
småhus. Väsentliga inslag i detta syslem är räntebidragen, som skall hålla
kapitalkostnaderna nere, och produktionskostnadsprövningen, som skall ha en
dämpande effekt på produkiionskostnadsutvecklingen och skydda de blivande
småhusägarna mot oskälig prissättning. Mänga kommuner medverkar också till atl
hålla nere kosinaderna för nyproducerade hus, exempelvis genom alt
tillhandahålla mark för bostadsbyggande lill låga priser.

Dessa åtgärder har medfört att den som har fått förmånen
att uppföra eller förvärva ell statligt belånat småhus ofta kan sälja detta
vidare lill ett pris som väsentligt överstiger vad han har betalat för huset.
Att utbudet av småhus har varit begränsat i förhållande till efterfrågan har
också bidragit Ull delta.

Vid 1976/77 års riksmöte konstaterade riksdagen (CU
1976/77:18, rskr 1976/77:187) att spekulativa inslag i småhusbyggandet har
uppträtt och tilldragit sig uppmärksamhet på lokala bostadsmarknader. I
anslutning till detta har uppkommit skilda frågorom kommunemas befogenheter och
olika rättsliga problem. Enligt riksdagens mening borde dessa frågor belysas i
en fortsatt och förutsättningslös översyn. Syftet borde vara att kartlägga
frågorna och redovisa det eventuella behov av åtgärder från statsmakternas
sida som därvid kunde framkomma. Med anledning härav gav regeringen
bostadsstyrelsen i uppdrag alt, efter samräd med Svenska kommun-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 55 3

förbundet, dels kartlägga de medel som konmiunerna
använder eller skulle kunna använda för att motverka spekulation i smähusbyggandct.
dels inkomma med förslag till åtgärder som denna karlläggning kunde föranleda.

Fram i.o.m.
år 1967 fanns bestämmelser i bostadsläncktmgörelsen (1962:537) enligt vilka
statliga län för bostadsbyggande fick övertas vid försäljning av fastigheten endasl
om köpeskillingen hade godkänts av länemyndigheten. Syftet med
köpeskillingsprövningen var främst alt säljaren inte skulle kunna tillgodogöra
sig det kapilaliserade värdel av de direkia subvenlioner i form av räniebidrag
och underränla pä slalslänel som dä förekom. När de direkia subvenlionerna
avvecklades genom alt paritelslä-nesystemet infördes är 1968 avskaffades den
allmänna köpeskillingskon-irollen. Inom ramen för produktionskostnadsprövningen
behölls dock en kontroll vid förstagängsöverlätelse av gruppbyggda småhus före
det statliga bostadslånets utbetalning.

Pä
grundval av boende- och bostadsfinansieringsuiredningarnas förslag i
betänkandet (SOU 1974:17-18) Solidarisk bostadspolitik återinfördes fr. o.m. är
1975 en begränsad köpeskillingskontroll. Den gäller fortfarande och omfattar överiåtelse
av statligt belånade småhus som har uppförts för all säljas, om överlåtelsen
sker inom tvä år frän del den som har erhållit slutligt lånebeslui förvärvade
fastigheten eller tomträtten. Kontrollen utformades i huvudsak i enlighet med ett
förslag som framfördes av bostads-styrelsen i dess yttrande över utredningarnas
betänkande.

Köpeskillingskontrollen avser, som redan har framgått,
endast småhus som uppförs för försäljning, s. k. gruppbyggen, och sker i
samband med alt den nye ägaren ansöker om alt få överta det statliga
bostadslänet. Enligt 45 S andra stycket bosladsfinansieringsförordningen (1974:946.
omiryckt 1976:788) BFF, får bostadslån vid överlåtelse inom angiven lidsperiod övertas
endast om köpeskillingen anses godtagbar med hänsyn till ursprungligen
godtagen högsia produktionskostnad, försäljningskostnader, förbättringar och
allmän ökning av byggnadskostnaderna. Enligt bostadsstyrelsens föreskrifter
beräknas ökningen av byggnadskostnaderna med hjälp av styrelsens värderingskoefficienler
(faktorprisindex minskad med antagen produktivitetsförbällring) frän tiden för
färdigställandet till överlåtelsen. Lämnas inte medgivande alt överta länet,
skall detta sägas upp lill belalning.

Uigängspunkien vid beräkning av godiagbarl överlälelsepris
för grupp-byggda småhus är den produklionskoslnad som godias vid överläielsc
frän den som erhållil preliminärt beslut (producenten) och den förste köparen.
Denna kostnad grundas i sin tur pä den kostnad som kan godtas enligt bestämmelsen
i 15 S 3. BFF. Där föreskrivs att bostadslån inte utgår om den beräknade
kostnaden för byggnadsföretaget väsentligt överstiger pantvärdet eller kosinaden
för likvärdiga företag som upphandlas enligt reglerna i 11 S, dvs. i öppen
konkurrens.

Enligt 53 S BFF skall preliminärt beslul om bostadslän
meddelas för ti
Rik.sdagci, 1978179. I saml. Nr 55

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 55 4

gruppbyggda småhus. Del preliminära beslutet skall bl. a.
innehålla uppgift om atl lånet inte kommer all beviljas slutligt om kostnaden
för det färdigställda byggnadsföretaget blir högre än den kostnad som har beräknats
i samband med det preliminära beslutet (godkänd produktionskostnad) med de
tillägg som nämnden kan godta med hänsyn till prishöjningar under byggnadstiden
eller liknande omständigheter. För småhus som skall bebos av länsökanden, dvs. styckebyggda
småhus, meddelas endast ett beslut. Delta innebär att prövningen av godtagbar kosinad
enbart görs pä grundval av en beräknad kosinad, Bosiadsslyrelsen häri sin
anslagsframställning för budgetåret 1978/79 föreslagit atl
produktionskostnadsprövningen för styckebyggda småhus slopas. Efiersom denna
fråga har ett nära samband med frågan om köpeskillingskoniroll för sådana
småhus, kommer jag all la upp styrelsens förslag till prövning i detta sanimanhang.

Med anledning av regeringens inledningsvis nämnda uppdrag
har bostadsstyrelsen efter samråd med Svenska kommunförbundet den 11 januari
1978 redovisat resultatet av kartläggningen (Spekulation på småhusmarknaden
Del 1, Kartläggning) och den 27 april 1978 överväganden och förslag till
åtgärder för att motverka spekulation (Spekulation pä småhusmarknaden Del 11,
Överväganden och förslag till ålgärder).

Kartläggningen har skett genom en enkät till landets
samtliga kommuner och länsbostadsnämnder. Enkäten avsåg dels en bedömning av
omfattningen av spekulativa inslag i småhusbyggandet, dels de metoder som används
för att förhindra spekulation och erfarenheterna av dessa. Bostads-styrelsens sammanfaltning
av resultatet av denna undersökning bör fogas till protokollet i delta ärende
som bilaga 1.

Bostadsstyrelsen har därefter övervägt åtgärder som syftar
lill all dels eliminera de dubbla prisnivåer som förekommer och som ger utrymme
för spekulation, dels motverka spekulation när det förekommer dubbla prisnivåer.
Bosladsstyrelsens förslag till ändringar inom ramen för det statliga bosladsfinansieringssyslemet,
som också innefattar en redogörelse för nuvarande förhållanden och en sammanfaltning
av styrelsens överväganden och förslag i övrigt, bör fogas till protokollet i della
ärende som bilaga II.

Yttranden över bosladsstyrelsens promemorior härefter
remiss avgells av Svea Hovrätt, riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket
(RSV), konsumentverket, småhusköpkommittén (Ju \915:Q2), Svenska kommunförbundet.
Svenska sparbanksföreningen, Sveriges föreningsbankers förbund. Svenska
byggnadsarbetareförbundet. Svenska riksbyggen, HSBis riksförbund, Sveriges
allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Näringslivets byggnadsdelegation {hiBD),
Sveriges vUlaägareförbund, Sveriges irä-husfahrikers riksförbund, Lidingö,
Stockholms, Växjö, Malmö, Staffans-torps, Göteborgs, Härryda, Kungälvs, Gävle
och Luleå kommuner saml Nordvästra Skånes, Sydvästra Skånes och
Göteborgsregionens kommunalförbund. Luleå kommun har bifogat yttrande från HSB
Luleå. Svenska hankföreningen och Svenska byggnadsenireprenörföreningen (SBEF)
har

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 55 5

anslutit sig till vad NBD anfört i sill yttrande. Dessutom
har yttrande kommit frän Hyresgästernas riksförbund. En sammanställning av
remissyttrandena, vad avser bostadsslyrelsens avgränsning av de övcrläielser
som samhället bör inrikta sina åtgärder mot samt styrelsens förslag inom ramen
för 45 S BFF bör fogas lill protokollet i detta ärende som hilagu 111.

Bostadsslyrelsens kartläggning och överväganden visar
enligt min mening ull ytterligare överväganden är nödvändiga när det gäller åtgärder
som faller utom ramen för det statliga bosladsfinansieringssyslemet. Med hänsyn
lill behovei av snara ålgärder bör emellertid redan nu genomföras ändringar i della
system.

Föredragandens överväganden

En gmndläggande utgångspunkt för bostadspolitiken är att
möjliggöra för den enskilde att skaffa och behälla en god bostad till en rimlig
kostnad och att valfrihet sä långt möjligt skall eftersträvas när del gäller
boende och upplätelseformer. För att nedbringa boendekostnaderna lämnar staten
sedan år 1975 bl.a. räntebidrag lill småhus som bebos av låntagaren samtidigt
som den länebeviljande myndigheten genom alt pröva produktionskostnadens
skälighet bidrar lill atl pressa kostnaden för nybyggda småhus. Härigenom
motverkas en oskälig prissättning. Vid sidan av den statliga långivningen har
utformningen av villabeskatlningssyslemel sior belydelse för dem som bor i
småhus. Ocksä kommunerna bidrar till all hålla kostnaderna nere, bl.a. genom
en aktiv markpolitik som i vissa fall är kombinerad med direkt subvenlionering
av mark- och exploateringskostnader för småhusbyggandet.

Samhällets
stöd lill den statligt belånade bostadsproduktionen leder till att det uppslår
en differens mellan den kontrollerade samt subventionerade prisnivån å ena
sidan och marknadsprisnivån ä den andra. Vid en överlåtelse kan den enskilde
tillgodogöra sig denna skillnad, som delvis utgör värdet av samhällets
insatser. Den är 1975 införda köpeskillingskontrollen, liksom den priskontroll
som gällde före är 1968, syftar bl, a, till att förhindra all denna möjlighet
utnyttjas genom snabba överlåtelser.

Trots ett kraftigt ökat småhusbyggande under senare år har
eftert"rägan pä småhus ända varit sä stor all överiåielsepriserna pä
småhus har stigit kraftigt i stora delar av landet. Del gäller inte minst statligt
belånade småhus, säväl sädana som uppförs för att säljas som sädana som
uppförs av den blivande ägaren. Prisutvecklingen visar dock avsevärda lokala
variationer. Överiåielsepriserna har ökat mest i slorstadsomrädena. Det är i
delta sammanhang väsentligt att påpeka alt överiåielsepriserna kraftigt överstiger
eftektema av byggprisutvecklingen, som här kan ses som ett mätt pä inflationen.

Bostadsslyrelsens kartläggning av förekomsten av dubbla
prisnivåer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 55 6

spekulationens omfattning och bristerna i nuvarande
kontrollsystem visar pä nödvändigheten av åtgärder för att förhindra oskäliga kapitalvinster
och för att motverka spekulation. En fortsatt hög produktion av småhus ined
rimliga boendekostnader är ocksä nödvändig i detta syfte. Det är dock sannolikt
att del även om småhusbyggandet är högt uppdrivet kommer alt finnas möjligheler
till snabba kapitalvinster som kan utnyttjas i spekulativt syfte, särskilt när
inflationstakten är hög.

Bostadsslyrelsens
kartläggning av de medel som kan användas för att motverka spekulation i
småhusbyggandet visar pä flera möjliga metoder inom ramen för bostadsfinansieringssystemel
och skattesysleinet samt inom ramen för kommunernas möjligheler all påverka bl.a.
överlätelse-villkor och regler för tilldelning av småhus. Kartläggningen och
remissinstansernas synpunkter med anledning härav visar ocksä somjag anförde
inledningsvis att det behövs fördjupade överväganden om vilka metoder som pä
längre sikt kan användas för att motverka spekulation. Bl. a. bör de oklarheter
som f. n. råder beträffande giltigheten av vissa av de villkor som kommunema nu
använder närmare klarläggas. Sambandet med åtgärder inom ramen för skallesyslemet
är ocksä uppenbart och nödvändiggör en noggrann analys. Vidare bör behovei av
räntebidrag och bostadslän lill småhus i samband med överlåtelse övervägas mol
bakgrund av skillnaden mellan ursprungligen godtagna överiäielsevärden och marknadsprisnivän
saml räntebidragens ursprungliga syfte. Ocksä den kritik som har riktals mol bostadsslyrelsens
avgränsning av de förfaranden mot vilka samhället bör ingripa framhäver behovei
av ytierligure överväganden i denna fräga. Bostadsslyrelsens karlläggning och
remissopinionen visar emellertid alt del redan nu är nödvändigt atl vidla ålgärder
inom ramen för bostadsfinansieringssystemet. Dessa ålgärder bör syfta till att
minska utrymmet för spekulation och oskäliga kapitalvinster inom det statligt
belånade småhusbyggandet. Bl.a. mäsle möjlighetema atl kringgå nuvarande
regler minskas.

Bosiadsslyrelsen har. genom sin definition av begreppet
spekulation, avgränsat de överlåtelser som bör motverkas lill sädana fall där
del primära molivet för förvärvel har varil, inie all skaffa förvärvaren
bostad, utan att genom en snabb vidareförsäljning tillföra förvärvaren den
möjliga vinslen på förvärvsobjeklet. Denna avgränsning har fåll ett blandat
mottagande. Svenska kommunförbundei och Sveriges villaägareförbund godtar
definitionen som utgångspunkt för atl bestämma behovet av åtgärder. Göteborgsregionens
kommunalförbund samt fiera kommuner och organisationer anser däremot att
definitionen är för snäv. Några kommuner anser alt de bostäder som en kommun
aktivt medverkar till att producera sä länge som möjligt skali kunna bidra till
atl kommunens bostadspolitiska mäl och strävanden tillgodoses.

Bostadsstyrelsen har föreslagit atl tiden för kontroll av överiåielsepriserna
förlängs från tvä lill tre är saml alt beräkningen anknyts lill lidpunkten

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:55 7

för länets utbetalning. Detta förslag tillstyrks av en
överväldigande majoritet av de mänga remissinstanser som har uttalat sig i
denna fräga. Flera anser dock tiden för snävt tilllagen och förordar en ytteriigare
föriängning. Mänga anser ocksä att köpeskillingskontrollen kräver komplettering
med andra åtgärder tor alt spekulation och oskäliga kapitalvinster effektivt
skall kunna motverkas.

Medan nägra remissinsianser godtar bostadsstyrelsens
bedömning av den begränsade omfattningen av spekulation i s. k. styckebyggda
småhus och de åberopade administrativa skälen mot all införa köpeskillingskontroll
även för sådana hus. anser fiera remissinstanser atl köpeskillingskontroll
behövs och bör införas även för styckebyggda småhus.

Gällande ordning innebär att priset för småhus som uppförs
för försäljning prövas vid överiåtelse som sker under två är från den tidpunkt
då den första köparen förvärvade fastigheten. Bosiadsslyrelsen har föreslagit
att uigängspunkien för beräkning av kon t rol 11 i de n i stället skall vara
dagen dä del statliga lånet betalas ul.

Eftersom del ofta förfiyler lång tid mellan den försia
köparens förvärv av fasligheten och husets färdigställande återslär, som bosiadsslyrelsen
har framhållil, ofta bara en kort period av kontrollliden då låntagaren flyttar
in i huset. Det statliga länet betalas dessulom i mänga fall ul efter ivä-ärsperiodens
slut. Bestämmelserna om köpeskillingskontroll saknari dessa fall praktisk
betydelse. Det sker således bara en kontroll inom ramen för
produktionskostnadsprövningen, en kontroll som inte primärt syfiar till atl
motverka spekulation vid försäljning.

Den korta kontrollliden ger ocksä utrymme för hyresavtal
mellan köpare och säljare, som löper ut efter konlrolltidens utgång dä
köpeavtal ersätter hyresavtalet. Ert"arenheterna har visat atl del är
myckel svart all komma till rätta med sädana skentransaktioner utan ett för
kommunerna tidskrävande och för länevcrksamhelen främmande kontrollsystem.

Genom alt som styrelsen har förordat knyta an utgångspunkten
för kontrollliden till dagen för bostadslånels utbetalning bör man kunna
minska möjlighelerna atl kringgå kontrollen. Jag biiräder således styrelsens
förslag i denna del.

Bosiadsslyrelsen har ocksä föreslagil aU kontrollliden förlängs
frän Ivä till tre är mot bakgmnd av vad många kommuner och länsbostadsnämnder
har anfört om behovet av en sådan förlängning. Mänga föreslär att kontrollliden
förlängs ännu mer, lill fem eller tio är.

För egen del kan jag i och för sig ansluta mig till
styrelsens uppfattning alt de spekulativa inslag som i första hand bör
motverkas är de som sker i samband med överiålelser inom en relalivi kort tid
efter del försia förvärvel. Della utesluter emellertid inte alt ocksä
kapitalvinster som görs senare - och som delvis blir möjliga genom statens och
kommunernas bostadspolitiskt betingade ekonomiska insatser - måste uppfattas
som oskäliga och oförenliga med de syften som ligger bakom samhällets insatser.
Även

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 55 8

äldre hus skall kunna övertas lill skäliga priser. Genom
en lägre prisnivå pä sådana hus skulle de alltmer accentuerade segregalionslendenser
som märks i nägot äldre smähusomrädcn kunna motverkas.

Vad jag nu har anfört talar enligt min mening för en
kontroll av överiåielsepriserna ätminstone under den tid statliga räniebidrag ulgär.
Å andra sidun kan de överväganden jag tidigare berörde komma atl minska behovet
av en kontroll inom ramen för länesystcmei. Jag förordar därför att tiden för
kontroll tills vidare förlängs lill tre är från bostadslånets utbetalning.

Gällande köpeskillingskontroll omfattar inte sädana småhus
som skall bebos av I ä n sök and e n och som till skillnad frän gmppbyggda småhus
inte är avsedda för försäljning (s. k. styckebyggen). Av de statligt belånade
småhus som har uppförts under senare är är ca 45 procent detta slag. Delta
innebär all en stor andel av småhusen nu är undantagen från
köpeskillingskontroll.

Av bosladsstyrelsens undersökning och remissyttrandena
över styrelsens förslag framgår alt åtskilliga kommuner, kommunalförbund och
organisationer har ifrägasatt om inte köpeskillingskontrollen skall utvidgas
till alt omfatia även styckebyggda småhus.

Ocksä bostadsstyrelsen har övervägt delta men avvisar en
sådan vidgning. Som skäl anförs bl. a. all den medvetna spekulationen i dessa
fall inte lorde vara lika omfattande som närdet gäller gmppbyggda småhus.
Vidare anser styrelsen atl länsbostadsnämndema skulle belastas i hög grad adminisirativi
vid en sädan utvidgning. Styrelsen pekar också på att det är svärl alt i dessa
fall fastställa en produktionskostnad. Det är dock angeläget, menar styrelsen,
alt följa spekulativa tendenser i fräga om styckebyggda småhus.

Bostadsstyrelsens begränsning har ifrågasatts av bl.a.
Göteborgs kommun som anför att en undersökning som kommunens fastighetskontor
nyligen har genomfört visar alt spekulation är vanligt förekommande. Enligt fastighelsnämnden
i kommunen pekar de preliminära resultaten av undersökningen pä all spekulalionen
är vanligast beträffande tomter och styckebyggda småhus. Flera remissinsianser
stryker under atl administrativa skäl inte bör vara avgörande i detta
sammanhang.

En grundläggande utgångspunkt för bosladspoliliken är som
jag inledningsvis framhöll, all den enskilde skall kunna erbjudas en god
bostad till en rimlig kosinad och att valfrihet så längl möjligt skall
eftersträvas när del gäller boende och upplätelseformer. Självfallet har den
som förvärvar ell slalligl belånat småhus eit berättigat intresse av en rimlig
boendekostnad oavsett den ursprungliga produktionsformen. Därför anser jag att
insatser mol spekulation och oskäliga kapitalvinster bör omfatta alla statligt
belånade småhus som bebos av låntagaren. Härigenom skapas förutsättningar för
ökad valfrihet för de bostadssökande och segregalionslendenserna minskas. Med
den metod för prövning av överiåielsepriserna somjag strax kommer att
förorda bör ocksä underlaget för produktionskostnads-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 55 9

prövningen förbättras, vilket innebär ett starkare tryck
pä husleveranlörer i>ch andra som medverkar vid uppförandel ätt erbjuda
sina'produkter lill en skälig kostnad. Detta måste självfallet vara lill gagn
för dem som själva är beredda atl ansvara för sill husbygge. Jag anser därför
att köpeskillings-kontrollen bör utvidgas lill all omfatta även styckebyggda
småhus.

Kontrollen bör utformas på i princip samma sätl som för gruppbyggda
småhus. I prakiiken lillämpas redan nu en kontroll vid överiåtelse av slyc-kebyggt
småhus innan del statliga bostadslånet har betalats ut. Kontrollen bör ske pä
sä sätt all länbosladsnämnden i samband med länebeslulel på grundval av
sökandens egna uppgifter anger den kostnad som kan godtas och som sedermera skall
användas som uigångspunki vid prövning av överläielsepriset. Vid överlåtelsen
skall nämnden pröva köpeskillingen enligt samma princip som nu gäller för gmppbyggda
småhus.

Med hänsyn till svärigheterna för den enskilde all beräkna
den slutliga produktionskostnaden bör bedömningen av eventuella tillägg vid
stycke-byggen vara generös. Den beräkningsmetod somjag nyss har förordat bör
självfallet gälla även vid överlåtelse innan det statliga bostadslånet har betalats
ut.

Enligt min mening kommer den föreslagna ordningen för
köpeskillings-kontroll vid överlåtelse av styckebyggda småhus all förbättra
underlaget för produktionskostnadsprövningen. Efiersom den beräknade produktionskostnaden
bildar utgångspunkt för beräkning av godtagbar kostnad vid överlåtelse, ges
länsökanden ell starkt incitament atl bättre än f, n. redovisa en lillförliilig
beräkning av produkiionskostnaden för styckebyggda småhus. Ell bäiire underiag
för produktionskostnadsprövningen bör därför kunna påräknas ulan ökad koniroll
från lånemyndighelen.

Av vad jag nu har anförl framgår ocksä att jag inte kan
ställa mig bakom det förslag som bostadsstyrelsen har fört fram i
anslagsframställningen för budgetaret 1978/79 om atl slopa produktionskostnadsprövningen
för styckebyggda småhus. Bosiadsslyrelsen har inte ifrågasatt molivet för en pro-dukiionskoslnadsprövning
i dessa fall. Förslaget motiveras bl.a. med alt länsökanden kan redovisa en
kostnad som bedöms rimlig i förhällande till pantvärdet även om de faktiska
kostnaderna är avsevärt högre samt att länsbostadsnämnden saknar möjligheler
alt bedöma hur höga de faktiska kostnaderna är. Med de förändrade fömtsättningar
för produklionskosl-nadsberäkningen som följer av mina förslag synes bostadsslyrelsens
motiv för alt slopa denna prövning inte längre bärande.

Enligt vad jag har erfarit förekommer en viss skillnad
mellan länsbostadsnämnderna när det gäller produktionskostnadsprövningen för styckebyggda
småhus. Delvis lorde delta ha sin förklaring i atl vissa länsbostadsnämnder
har funnit en sådan prövning mindre meningsfylld av de skäl som
bostadsstyrelsen har anfört för att slopa produktionskostnadsprövningen.

Med det förslag somjag nu har lagt fram bör. somjag nyss
har framhållit, underlaget för produktionskostnadsprövningen förbättras. Den
uppgiv-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:55 10

na produktionskostnaden bör även i fortsättningen uigöra
grund för prövningen ulan närmare kontroll frän länsbostadsnämndens sida vad
gäller underlaget för beräkningen. Det ankommer i första hand pä bosiadsslyrelsen
atl se till att likformighet uppnäs över hela landet. Jag vill stryka under atl
de föreslagna ändringarna i fräga om köpeskillingskontrollen, inte avser all
ändra grunderna för produkiionskostnadsprövningen. Liksom hiuills bör alliSci siörre
skillnader mellan produklionskoslnad och panivärde godias i slyckehusfallen än
i andra fall.

Innan jag övergår lill atl behandla frägan om när de nya
reglerna bör träda i kraft villjag med anledning av en framställning frän fastighelsnämnden
i Malmö kommun i korthet beröra frägan om ändring av upplätelseformen för småhus
som är avseit atl bebos av låntagaren.

Bostadslån lill småhus som skall bebos av länlagaren ulgär
med 25 procent av läneunderiaget medan motsvarande procentsats för nybyggnad
av småhus som är avsedda för permanent uthyrning är 22 proceni. Enligt bostadsstyrelsens
föreskrifier till 27 § BFF fär låntagare som vill hyra ut huset permanent
kvarstå som låntagare, om denne inbetalar sä stor del av länet atl återstoden molsvarar
det belopp som hade ulesiätt om låneandelen hade varit 22 proceni.

Av faslighetsnämndcns skrivelse framgår att del förekommer
fall dä ansökan om övertagande av bostadslån för småhus avsetl alt bebos av
låntagaren innefattar en begäran om nedsättning av läneandelen för atl möjliggöra
en längre uthyrning av den övertagna fastigheten. Fastighetsnämnden
ifrågasätter om användningssättet står i överensstämmelse med de allmänna
riktlinjerna för långivningen. Nämnden anser därför att en författningsändring
bör övervägas när del gäller reglerna för uthyrning av statligt belånat småhus,
avsett all bebos av länlagaren.

Liknande synpunkter har framkommit bl. a. i yttranden över
bostadsstyrelsens lörslag. Erfarenheterna visar att lillämpningen av
bestämmelserna om permanent uthyrning möjliggör spekulation i småhus, eftersom nägon
kontroll av överiälelsepriser inte sker vid överlåtelse av småhus som är avsett
för uthyrning.

För egen del villjag erinra om bestämmelsen i 3 S BFF om
kommunernas inflytande i läne- och bidragsärenden som infördes till följd av
mina förslag i prop. 1977/78:93 om riktlinjer för ansvarsfördelningen inom
bostadsförsörjningen m.m. Enligt denna bestämmelse fär beslut som innebär avvikelse
frän förmedlingsorganets yttrande i ärende enligt BFF meddelas endast om
särskilda skäl föreligger. Frägan om upplätelseformen för småhus och de möjligheteratt
kringgå den statliga köpeskillingskontrollen som till-lämpningen av bestämmelsema
om permanent uthyrning öppnar är enligt min mening av sådan art att kommunemas
yttrande i enlighet med 3 § BFF som regel bör ha avgörande belydelse för möjlighelerna
att, oavsett läneandel, hyra ut huset, Detla bör gälla säväl vid slutlig
ansökan om bostadslän för småhus avsett att bebos av låntagaren som vid
övertagande av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 55 II

redan utbetall bostadslän. Syftei med faslighetsnämndcns
framställning kan således nås med slöd av nu gällande bestämmelser.

Vid
nuvarande omfattning av småhusbyggandet med statliga lån kommer årligen ca 35
000 hus all tillföras den kontrollerade marknaden. Efter tre år faller således
ca 105 000 småhus inom ramen för denna kontroll. Eftersom endasl en ringa del
av dessa hus omsätts ärligen, kommer utbudet totalt sett alt allljämt starkt
domineras av den inte prisreglerade marknaden. Jag har tidigare framhållil
angelägenheten av ett brett utbud av småhus till skäliga priser. Detta talar
för att kontrollen även bör avse något äldre småhus för vilka statslånet redan
har betalats ul. Eftersom räntesubventioner och priskontroll återinfördes år
1975 vore det i och för sig rimligt utifrån bostadspolitiska utgångspunkier
att låta kontrollen omfatta samtliga hus för vilka bostadslån har utgått enligt
BFF. Detla skulle emellertid innebära all låntagare, som enligt nu gällande
regler kan överlåta sitt småhus utan kontroll av överiåtelseprisel, vid
överlåtelse i vissa fall skulle bli beroende av lånemyndighetens prövning i
delta avseende. En sådan relroak-tivilet kanjag inte godta.

Med hänsyn till bl. a. den enskildes rättssäkerhet är det nödvändigi
med en sådan information om de nya reglema att de blir allmänt kända bland
länsökande, fastighetsmäklare och banker innan de börjar tillämpas. Vidare mäste
tid ges för ändring av föreskrifter, blanketter och rutiner samt information
till kommuner och länsbostadsnämnder om dessa ändringar. De föreslagna bestämmelsema
bör därför träda i kraft den 1 juli 1979 och omfatta även sådana hus för vilka
slutligt beslut om bostadslån meddelas efter denna tidpunkt.

Mina
förslag innebär atl en myckel stor andel av de hus som överlåts under de
närmaste åren inte kommer alt omfattas av kontrollen. Bosladsstyrelsens
kartläggning visar emellertid att kommunema har ett flertal instrument som kan
utnyttjas för att motverka spekulation och oskäliga vinster även i dessa fall. Somjag
tidigare har framhållit har kommunema numera ett i princip avgörande inflytande
i låne- och bidragsärenden. Mol kommunens avstyrkande kan länsbostadsnämnden
således bifalla en ansökan om övertagande endast om särskilda skäl föreligger.
I de fall kommunen avstyrker en sådan ansökan i syfte alt förhindra
spekulation och oskäliga kapitalvinster bör länsbostadsnämnden som regel följa
kommunens yttrande Och avslå ansökningen. Om kommunen vägrar atl åta sig ansvar
enligt 19 § BFF, kan en ansökan om övertagande inte bifallas.

Under den
tid som den statliga kontrollen skall gälla är det angelägel med enhetlighet
mellan kommunema vid bedömningen av de köpeskillingar som skall godtas. En
sådan enhetlighet i samband med andra åtgärder som syftar till att motverka
spekulation kan enligt min mening lämpligen uppnås om kommunema även i dessa
fall använder den beräkningsmetod som gäller för den statliga köpeskillingskonlrollen.

Somjag tidigare har anfört krävs ytterligare överväganden
i fråga om ål- t
2 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 55

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:55 12

gärder
mot spekulation och oskäliga kapitalvinster som inte omfattas av det statliga bostadsfinansieringssystemel.
Dessa frågor kommer alt tas upp i annat sammanhang.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen

all
godkänna de ändringar av gmnderna för prövning av överlåtelsepriser för småhus
som jag har förordat.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:55 13

Bilaga I BOSTADSSTYRELSEN

1978-01-11 Dnr 99-93 u Regeringen

Spekulation på småhusmarknaden

Dnr PB 853177 (delvis), B 2461176, B 44177

Regeringen har uppdragit åt bosiadsslyrelsen all, efter
samråd med Svenska Kommunförbundei, dels kartlägga de medel som kommunerna
använder eller skulle kunna använda för att motverka spekulation i småhusbyggandet,
dels inkomma med redogörelse för kartläggningen och förslag till åtgärder som
den kan föranleda.

Bosiadsslyrelsen redovisar härmed del första avsnittet av
uppdraget och beslutar överiämna "Del I. Kartläggning".* I kartläggningsarbetel har
styrelsen haft kontakt med kommunförbundet. För avsnitten 2, 3.1-3.2 och 4
svarar byrådirektören Belfrage och för avsnitten 3.3-3.11 byråchefen Robach.

I beslutet har deltagit undertecknad Johansson och
ledamöterna Elison, Törnqvist, Ekström och Andersson. Vid den slutliga
handläggningen har därjämte närvarit personalföreträdaren Isoz, byråcheferna
Sigurdson och Robach, överingenjören Ivarsson och t f överingenjören Hedtjärn.

Bengt Johansson

C-M Robach

* Bilagor till bostadsslyrelsens promemoria har utelämnals
här. Sidhänvisningar avser numrering i siyrelsens promemoria.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:55 14

Dnr
2-1398

Spekulation på småhusmarknaden

Del I. Kartläggning 1 Bakgrund

Regeringen
uppdrog 1977-06-02 åt bostadsstyrelsen atl dels kartlägga de medel som
kommunerna använder eller skulle kunna använda för atl motverka spekulation i
småhusbyggandet, dels inkomma med redogörelse för kartläggningen och förslag till
åtgärder som den kunde föranleda. Styrelsen borde vid fullgörandet av
uppdraget samråda med Svenska kommunförbundet.

Regeringens
uppdrag tillkom med anledning av riksdagens beslut (CU 1976/77:18, rskr
1976/77:187) angående prisprövning m. m. vid överiåtelse av småhus. 1 civilutskotteis
uttalande sades bl.a.: "Spekulativa inslag i småhusbyggandet har uppträtt
och tilldragit sig uppmärksamhet på lokala bostadsmarknader. I anslutning
härtill har uppkommit skilda frågor om kommunernas befogenheter och olika
rättsliga problem. Enligt utskottets mening bör dessa frågor belysas i en
fortsatt och förutsättningslös översyn. Syftet bör vara att kartlägga frågorna
och redovisa det eventuella behov av åtgärder från statsmakternas sida som
därvid kan framkomma."

I
det följande lämnas en redogörelse för bostadsslyrelsens kartläggning av de
medel kommunerna använder för atl motverka spekulation. Styrelsen avser att
senare redovisa de förslag lill åtgärder som styrelsens utredning kan komma
att föranleda.

Kartläggningen
av gällande förhällanden grundar sig i första hand på en enkät som under
september 1977 utskickats till samtliga kommuner i landet. Dessutom har
länsbostadsnämndernas erfarenheter inhämtats i en särskild enkät.

I kapitel
2 görs en definition av spekulationsbegreppet. Utfallet av kommunenkäten
presenteras i kapitel 3. Enkäten lill länsbostadsnämnderna redovisas i kapitel
4.

2
Defmition av begreppet spekulation

Begreppet
spekulation kan uppfattas på många olika sätt. Ett sätt att definiera
begreppet är atl betrakta alla affärer som ingås för att göra en vinst genom
att utnyttja en varas förväntade framtida vårdestegring som spekulativa. En
snävare definition - som också förekommer - säger att en affär måste vara
riskfylld för att den skall betraktas som spekulativ saml all den vinst som
uppkommer skall vara stor och/eller snabb. Man kan naturligtvis fråga sig hur
stor och snabb vinsten skall vara. Kan man skilja spekulation från god
investering?

I
denna utredning har definitionen av spekulationsbegreppel anpassats lill intentionerna
med regeringens uppdrag och bakomliggande civilul-skotlsutlalanden. Begreppet
kommer därför att användas i en relativt snäv bemärkelse och många av de
företeelser som i dagligt tal betecknas som spekulation berörs ej i
utredningen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:55 15

Definitionen bygger pä förhållandet atl del på sina häll
förekommer dubbla prisnivåer för smähuslomter och bebyggda smähusfastigheler.
För småhuslomter kan dubbla prisnivåer uppkomma när likvärdiga tomter säljs
dels av kommunen, i regel genom ett kösystem, dels privat. De av kommunen
tillämpade tomtpriserna understiger i dessa fall ofta den prisnivå som råder
på den privata marknaden.

Vad gäller bebyggda småhusfastigheter förekommer dels en prisregle-rad
dels en icke prisreglerad marknad. Den reglerade marknaden består till sin hell
övervägande del av förslagångsförsäljningar av gruppbyggda stats-belånade
småhus. För övriga försäljningar är prisbildningen i princip fri. Dock gäller
all vidareförsäljningar av gruppbyggda småhus inom en två-årsperiod frän den
första försäljningen enligt 45 § bostadsfinansieringsförordningen är underkastade
en kontroll av köpeskillingen som en förutsättning för atl statslånet skall få
överläs. I orter med ett i förhållande lill efterfrågan begränsat utbud leder
dessa förhällanden till att dubbla prisnivåer uppkommer. Ni vän pä den
reglerade marknaden kan ibland understiga prisnivån på den oreglerade med
betydande belopp.

Om en bebyggd småhusfastighet som förvärvats på den
reglerade marknaden försäljs på den oreglerade marknaden uppkommer en vinst
motsvarande i princip skillnaden i prisnivåer mellan marknadema. På motsvarande
sätl uppkommer en vinst om en småhuslomt som förvärvats av kommunen försäljs
på den privata marknaden.

De! förekommer att det primära motivet med förvärv av prisreglerade
småhus och kommunala småhustomter ej är att skaffa förvärvaren och hans familj
en bostad utan att genom en, ofta snabb, försäljning tillgodogöra sig denna
vinst. Man har i dessa fall ofta talat om en "medveten spekulation".
/ denna utredning avses med spekulation denna typ av medvetet beteende. Som
tidigare påpekats har således en relativt snäv definition av begreppet
spekulation gjorts.

3. Kommunenkät

Bostadsstyrelsen tillställde i september 1977 samtliga 277
kommunstyrelser i landet en enkät rörande spekulation i småhusbyggandet -
bilaga 1. Enkäten har besvarats av 250 kommuner. (Svarsfrekvens; 90 procent.)

Enkäten består av tre avsnitt;

Allmänt om
spekulation,

Metoder att
förhindra spekulation,

Erfarenheter m.
m.

Nedan följer en kortfattad redovsning av enkätutfallet som
i stort sett följer enkätens disposition.

3.1 Förekomst av dubbla prisnivåer och spekulation
(frågorna 13)

I enkätens första del har kommunernas uppfattningar om
förekomst och storlek av dubbla prisnivåer och spekulation kartlagts. Begreppen
har härvid definierats på det sätl som angivits ovan i kapitel 2. Det bör
understrykas atl det är frägan om subjektiva bedömningar från kommunernas sida
som endasl i undanlagsfall grundar sig på utförda utredningar. Uppgifterna har
ändock ett värde just som ett uttryck för hur man ser på situationen på
kommunalt håll.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 55 16

Dubbla prisnivåer för obebyggda småhustomter förekommer i
52 procent av kommunerna'. För bebyggda småhusfastigheter är molsvarande siffra
61 proceni. Differensen mellan reglerad och oreglerad nivå varierar för smähustomterna
mellan 5000 och lOOOOO kr och för de bebyggda fasiigheierna mellan 10000 och
200000 kr.

Förekomsten av dubbla prisnivåer i de tre
storstadsregionerna redovisas i hilagoriia 2 och 3. Av kartorna framgår atl
redovisade differenser kan variera avsevärt mellan intilliggande kommuner.
Prisdifferenserna mellan reglerade och oreglerade marknader inom
storstadsregionerna är dock i genomsniii siörre än för riket i övrigt. För småhustomler
är differenserna i medeltal: Stockholmsregionen 57 000 kr. Göteborgsregionen
77 000 kr. Malmöregionen 58000 kr saml övriga kommuner 33000 kr. Motsvarande siffia
för bebyggda småhusfastigheter är: Stockholmsregionen 83000 kr.
Göteborgsregionen lOOOOO kr. Malmöregionen 92 000 kr samt övriga kommuner 75000
kr. (Medelvärdena avser endast de kommuner som angivit alt man har
prisdifferenser.)

Spekulation i småhustomter förekommer i 39 procent av
kommunerna. De kommuner som angivit atl spekulation förekommer har också
bedömt hur vanligt det är. De har därvid haft möjlighet atl välja mellan fyra
alternativ; myckel vanligt, vanligt, ovanligt och mycket ovanligt, I 1 procent
av kommunerna (2 st,) har man uppgivit atl spekulation i småhustomler är
myckel vanligt. 13 proceni har uppgivit att det är vanligt.

En karlredovisning finns i bilaga 4. Denna visar att
spekulationen i småhustomler i huvudsak är koncentrerad till följande områden;
Göteborgsområdet, Hallandskusten, delar av Skåne och Östergötland, Örebro-Eskilslunaomrädel
samt de större Norrlandsstäderna. Endast två kommuner i Stockholmsområdet har
angivit att del är vanligt med spekulation i denna lyp av objekt.

Spekulation i statsbelånade gruppbyggda småhus med äganderätt
förekommer i 51 procent av kommunerna. 1 1 procent av kommunerna (3 st.) ansåg
man det vara mycket vanligt med spekulation i denna lyp av objekt. I 18 procent
ansåg men det vara vanligt.

En kartredovisning finns i bilaga 5. Bilden är här något
mer splittrad än vad som är fallet för smähustomterna. Noteras kan dock att
relativt många kommuner i Stockholmsområdet angivit att det är vanligt med
spekulation i gruppbyggda småhus med äganderätt.

Spekulation i statsbelånade gruppbyggda småhus med tomträtt
förekommer i 11 procent av kommunerna. 1 4 procent av kommunerna ansåg man all
spekulation var vanligt i denna typ av objekt. Den i jämförelse med ägenderättsfallet
låga siffran beror givetvis i stor utsträckning på att tomträtt förekommer i
relativt få kommuner. (Enligt de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen planerar
endast 26 kommuner i landet att uppföra gruppbyggda småhus på tomträtt åren
1977-79.)

I några fall har utredningar som belyser
spekulationsproblemet gjorts. Undersökningarna är i de flesta fallen av
begränsad natur. Till undantagen hör en undersökning avseende 12000 förslagångsförsäljningar
av statsbelånade småhus och kommunala småhustomter inom Sydvästra Skånes

' Här, liksom i del följande när procentandelar anges,
avses med "kommunerna" de 250 kommuner som besvarat enkälen, om ej annal
sägs.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:55 17

kommunalförbund (SSK) åren 1969-75 Denna visar att ca 550
hushåll förvärvai mer än ett nytt objekt inom regionen under den aktuella
tidsperioden. Totalt hade dessa hushåll förvärvat ca I 200 objekt. 72 av
hushållen hade tillsammans förvärvat 250 småhus och tomter. Av de som förvärvat
mer än ett objekt hade över hälften gjort alla förvärv i samma kommun.

För SoUentuna kommun har en undersökning av prisnivåerna
på den reglerade och den oreglerade småhusmarknaden gjorts''. Man har också
studerat hur antalet överlåtelser inom olika gmpphusområden varierar från tiden
för färdigställandet och framåt. Av undersökningen framgår bl, a. atl
marknadspriserna för radhus under senare är ökat snabbare än vad de av
länsbostadsnämnden godkända produktionskostnaderna ökat. På gmnd härav har
prisskillnaden mellan de båda marknaderna ökat, även räknat i fasl
penningvärde. Skillnaden år 1972 var ca 32000 kr och 1976 ca 59000 kr, (1976
års penningvärde).

Småhusmarknad och spekulation har också studerats i några
områden i Staffanstorp och Lund". I utredningen konstateras bl.a. att
korta faslig-hetsinnehav blivit långt vanligare under 70-lalel än vad de var
under mitten och slutet av 60-talet.

3.2 Tomt- och småhusköer (frågorna 4 8)

I 75 procent av kommunerna har särskilda bestämmelser
antagits för kommunens tomt- och småhuskö (alternativt enbart tomtkö). Av dessa
hade så gotl som samtliga (ca 90 procent) antagit någon eller några bestämmelser
helt eller delvis av det skälet alt den/de skulle motverka spekulation (ja på
fråga 5).

Bedömningen av vilka bestämmelser som har ell spekulationsdämpade
syfte varierar från kommun till kommun. En bestämmelse som i en kommun anses
ha detta syfte kan i en annan kommun bedömas på annat sätt. Nedan anges ett
antal bestämmelser som en eller flera kommuner infört helt eller delvis i syfte
atl motverka spekulation. Redovisningen omfattar i första hand de vanligast
förekommande bestämmelserna men också några mindre vanliga regler som bedömts
vara av principiellt intresse har tagits med.

I. Den vanligast förekommande av de spekulationsmotverkande
reglerna är en spärr för återinträde i kön - eller för erhållande av nytt
småhus eller ny tomt - inom viss tid från att man erhållit ett prisreglerat
objekt. Ca två tredjedelar av de kommuner som besvarat enkäten har någon form
av spärregel.

Ett av syftena med denna typ av bestämmelser är att en och
samma person inte skall kunna utföra flera på varandra följande
spekulationsaffärer i samma kommun eller, i vissa fall, samma region.

Ett flertal olika typer av spärregler förekommer.
Spärrtiden ligger dock normalt mellan fem och tio år. I de flesta fall avser "utspärrningen"
endast personer som erhållit tomt/småhus direkt eller indirekt/rån kommunen.

' NSK Rapport 1977: 2, samordning av tomt- och småhusköer
i nordvästra Skåne SSK består av Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Slaffanstorp,
Svedala, Trelleborg och Vellinge

' Lindholm-Sjödin, 1976; Småhusmarknaden - En marknad med
två prisnivåer. Examensarbete vid instiiulionen för fastighetsekonomi, KTH.
Handledare Erik Carlegrim.

Tora Friberg; Småhusmarknaden, om
värdestegring och flyttning i några småhusområden. Meddelande/bulletin M77; 5,
Statens institut för byggnadsforskning

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 55 18

Exempel: "Sökande som erhållit tomt eller gmpphus
genom kommunen, har ej rätt att pä nytt registrera sig förrän efter fem är från
tidpunkten för tecknat köpebrev. Detla gäller även för sökande som köpt tomt
eller gmpphus från byggnadsföretag eller enskilda, som i sin tur erhällii toml-marken
från kommunen. Särskilda skäl, exempelvis bosiadssociala skäl, kan motivera avsieg
från denna regel,"

Det finns emellertid exempel pä kommuner som galt längre i
sina bestämmelser.

Exempel: "Sökande som under de senaste 10 åren för
egnahemsbyggande kommit i åtnjutande av kvot för statlig belåning eller
tillstånd för privatfi-nansierat byggande eller förvärvat obebyggd tomt i ...
regionen genom kommunen eller på annat sätl, erhåller ej några erbjudanden före
annan sökande i kön. Kommunstyrelsen förbehåller sig rätten atl om särskildu
omständigheter föreligger medgiva undantag."

Denna spärr avser inte enbart den egna kommunen utan hela
regionen. En sädan regional spärr kan endast göras effektiv om kommunen som
till-lämpar regeln har tillgång till ett register över smäshus/tomler som fördelats
inom regionen under senare är. Inom Sydväsira Skånes kommunalförbund (SSK)
förs ett sådant register fortlöpande alltsedan 1975. Registret omfattar
samtliga personer som köpt kommunal tomt eller nybyggt småhus med statliga lån
i regionen de senaste sju åren. Registret aktualiseras fyra gånger per är genom
att medlemskommunerna inrapporterar nya förmedlingsbeslut till
kommunalförbundet. Registret - som körs efter två sorteringar, person-
respektive fastighetsvis - distribueras tiil bostadsförmedlingarna som
använder dem som underlag för fördelningsbesluten.

För att få en större enhetlighet inom SSK-regionen har
kommunalförbundet rekommenderat medlemskommunerna att anta vissa enhetliga regler
för fördelning av nybyggda småhus med statliga lån och kommunala tomter.
Viktiga inslag i dessa regler är att (1) all förmedling sker genom kommunerna
(2) ansökningstidens längd är avgörande saml alt (3) småhus/tomter ej
tilldelas familjer som de senaste sju åren köpt småhus med statliga lån eller
kommunal tomt någonstans i regionen. Reglerna har i alla väsentliga delar
accepterats av medlemskommunerna, men vissa lokala avvikelser förekommer t.ex.
i form av övergångsregler för att successivt eliminera tidigare bank- och
byggföretags köer.

Ett liknande register som del som finns i SSK-regionen är f.n.
under upprättande också inom Göteborgsregionens kommunalförbund efter beslul
1977. Registret skall omfatia förslahandsköpare av dels kommunala tomter, dels
såväl statsbelånade som icke statsbelånade småhus, vilka fördelats genom
kommunens aktiva medverkan antingen direkt av kommunen eller via bank,
exploatör e.d. Också här har kommunalförbundet rekommenderat medlemskommunerna
atl tillämpa gemensamma regler för de kommunala tomt- och småhusköerna.
Bestämmelserna är också tänkta att användas av de småhusförmedlande bankerna.

1 Göteborgsregionen har kommunerna rekommenderats att
införa en spärregel av följande utformning: "Sökande som under de senaste
10 åren tilldelats nybyggt småhus eller obebyggd tomt i regionen, erhåller ej
några erbjudanden före annan sökande." Genom införandet av denna spärr
-samt genom en kontroU av alt de personer som tilldelats småhus//y/Mr in i
dessa innan lånen utbetalas - kan, hoppas man, en stor del av den speku-

'* Ale. Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum,
Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 55 19

laiion som föiekommer inom regionen förhindras (se även
sid 12). Om länsökande mäsle flytta in i del tilldelade småhuset försvåras möjlighetema
till spekulation genom snabba vidareförsäljningar. En viss kontroll av om infiyllning
har skett kan erhållas genom atl den länsökandes mantalsskriv-ningsförhällanden
undersöks.

Förslag atl införa ell liknande system som del i Malmö-
och Göteborgsregionerna föreligger också i Nordvästra Skånes kommunalförbund (NSK)''.
Här har en femårig spärrtid rekommenderats.

Samverkan mellan kommuner vad avser tomt- och småhusköerna
förekommer eller har diskulerals också på andra håll i iandel - se bilaga 6.
Flera olika lyper av samverkan förekommer - från samordning av lomlkö-regler lill
enkla konlroller per lelefon av om lomlsökanden erhållil loml/smähus i nägon
grannkommun.

2.
Ett villkor som
av några kommuner uppfattas som ägnat all motverka spekulation är all personer
som tilldelas tomt eller småhus genom kommunens kö skall vara kommunmedlem eller
ha annan anknyining lill kommunen. Även om regeln i första hand torde vara
avsedd att gynna de egna kommunmedlemmarna kan den också ha en spekulationshindrande
effekt därigenom att en och samma person inte utan vidare kan bli tilldelad
tomt eller småhus i flera kommuner. För atl regeln skall få effekt förutsätts
dock all framförallt intilliggande kommuner använder samma villkor. Villkor av della
slag är relalivi vanliga i Stockholmsområdet men förekommer i övrigt endast
sparsamt.

3.
Genom atl inte
mer än en person per hushåll får slå i kö hindras makar och sammanboende från
att bli tilldelade var sitt objekt. Om mer än en person per familj skulle
tilldelas en fastighet finns en risk atl åtminstone ett av förvärven kommer alt
ske i spekulationssyfte. Av de kommuner som säger sig ha spekulationshindrande
bestämmelser i sina tomt- och småhusköregier har ca 50 procent infört
bestämmelser av denna innebörd. De flesta har emellertid inte klassificerat
dem som spekulationshindrande.

4.
En uvgiftsheläggning
av den kommunala kön anses av vissa kommuner ha en spekulalionsdämpande
inverkan. Det har framhållits alt avgiften kan sålla bort personer som utan
verkligt intresse ställer sig i kön, efiersom det ändock inte kostar nägot, och
som därför kan vara mer benägna all spekulera. Ca 80 proceni av de kommuner som
har spekulationshindrande bestämmelser har avgiftsbelagl kön. Endast i
undantagsfall anges dock alt motivet härtill helt eller delvis skulle vara alt
man vill motverka spekulation.

5.
1 ca 40
procent av de kommuner som har spekulationshindrande bestämmelser finns en föreskrift
med innebörden att det tilldelade objektet skall användas för den köandes eget
permanenta bruk.

6.
I ett tiotal
kommuner finns bestämmelser med innebörden all hyggin-iressentcr ej lilldelas
kommunala lomler.

7.
1 ett tjugotal
kommuner ställs som villkor alt den som lilldelas småhus eller tomt ställer
sin eventuella lägenhet IiU bostad.sförmedlingens förfogande. Bestämmelsen kan
avse såväl hyreslägenheter som bostadsrätts-lägenheter.

8.
I en kommun
(Gävle) infördes 1976 en bestämmelse som liknar den ovan beskrivna men som
omfattar också småhus. Samtidigt har en pris-kontroll införts. (En liknande
bestämmelse har nyligen införts ocksä i Sö-

" Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan,
Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga

6 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 55

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 55 20

derlälje.) Bestämmelsen har följande utformning. "Som
villkor för tilldelning av a) tomt med äganderätt eller tomträtt b) småhus med
äganderätt eller bostadsrätt c) lägenhet med bosladsräll, äger kommunen
föreskriva skyldighei för sökande all för av kommunen faslsiälll pris överlåta smä-hus/bosiadsräli
lill kommunen eller till av kommunen anvisad person. Denna skyldighet kan
åläggas om sökanden själv eller hans make eller med honom sammanboende person
äger småhus med äganderätt. . .. Priset fastställs efter värdering av
fastighetskontoret . . ."

Enligt uppgifi från kommunen har metoden hittills tillämpats
i 100- 150 fall varav ca 2/3 avsell bostadsiäller. I allmänhet är del fråga om
6-7 är gamla objekt. Enligt uppgifi tigger del av kommunen fastställda priset
för bosiadsräiterna uppskaiiningsvis 30-40000 kr. under marknadsvärdei i
normalfallen.

Meloden har varil föremål för kommunalbesvär. Regeringsrällen
framhöll i sin dom 1977-11-17 all kommunen haft sakligt fog för bestämmelsernas
utformning. Det kunde däiför inte anses att del klandrade beslutet vilade pä
orättvis grund. Talan mol kommunens beslul lämnades därför ulan bifall - bilaga
7.

3.3 Bestämmelser i köpeavtal eller tomträttskontrakt i
syfte att motverka spekulation (fråga 9 ad)

Kommunernas enkätsvar utvisar all ett fiertal hithörande
metoder förekommer i syfte bl.a. att praktiskt motverka spekulation i samband
med småhusbyggande. De vanligast förekommande medlen är;

1. S.k. uppskjuten köpehandling,

2.
godtagbara s.
k. svävarvlllkor enligt jordabalken (JB) 4: 4,

3.
förhud att
under viss tid överlåta fastighet och

4.
vitesklausuler.

Ett flertal varianter av metoden förekommer såväl
beträffande huvudbestämmelser som påföljder vid dessas åsidosättande. Exempel
på sådana huvudbestämmelser är förbud alt överlåta köpekontrakt och förbud att In-ieckiui
fastighei eller upplåta räiiighet i densamma (JB 4: 3 p 3) ävensom beslämmelse
alt kommunen inte tecknar borgen enligt 19 § bosladsfinansi-eringsförordningen
vid försäljning inom viss tid utan kommunens medgivande (se avsnitt 3.5). - Påföljdsvarianler
är skydlighel eller åtagande att ulge vile eller skadestånd eller all lämna
"skyddsrevers" i förening med panisälining av panibrev ("skyddsinleckning").

En särskild metod tillämpas av Länssparbanken Göteborg i
samförstånd med Göteborgs kommun: Redogörelse härför lämnas på sidan 12.

I fråga om lomlrätler - för vilka överlåtelseförbud inte
är lagligen giltiga - antyder ett antal kommuner att spekulationsproblemet kan
förekomma. Endast i nägra fall anges tillämpade metoder i form av bestämmelser
i lomträltskontrakl m.m.

3.3.1 Uppskjuten köpehandling

Vid försäljning av småhuslomter lillämpas meloden med
uppskjuten köpehandling. Metoden innebär atl den tilltänkta förvärvaren fär
kommunens medgivande alt under viss lid disponera tomten för påbörjande av
småhusbygge. Bindande köpehandling utfärdas sedan förvärvaren visat att han har
allvarligt menade planer alt själv inom kort låta bebygga tomten. Meloden
används som ett alternativ till metoden att omedelbart upprätta

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:55 21

en bindande köpehandling i vilken exempelvis
byggnadsskyldighet kombineras med ett svävarvillkor/överlåtelseförbud.

Av enkätsvaren framgår all 136 kommuner har uppgivit att
man endasl ger den tilltänkte förvärvaren ell skriftligt medgivande att
disponera tomten för byggnadsåtgärder. Bindande köpehandling utfärdas vanligen
sedan bostadslån beviljats eller byggnationen påbörjats. Svaren på enkäten ger
inte några närmare upplysningar om utformningen av och innehållet i de
skriftliga medgivandena. Olika former kan förekomma allliftån ell enkelt
medgivande (protokoUsutdrag av kommunens beslul) lill ell villkoral medgivande
som skriftligen skall bekräftas av den tilltänkte förvärvaren. Arvidsjaurs
kommun upprättar ell s.k. oplionsavtal (avtal om företrädesrätt). I några
kommuner (Göteborg, Jönköping, Luleå, Nässjö) har man gått längre och upprättat
nyttjanderältsavlal mellan kommunen och den tilltänkte förvärvaren. Falu kommun
upprättade tidigare nytljanderällsav-lal, men har upphört med detla.

Enkätsvaren visar att metoden med uppskjuten köpehandling
är vanlig. 1 vissa fall ansluter svaren dock inte helt till definitionen iden
ställda frågan. Flera svar ger sålunda vid handen atl vissa kommuner, som
omedelbart låter upprätta köpekontrakt men dröjer med utfärdande av köpebrev
till dess viss händelse inträffar, anser sig använda ifrågavarande metod.
Tänkbart är alt ytterligare kommuner låter upprätta nyttjanderältsavlal ulan
alt del framkommit av enkätsvaren. Slutligen har några kommuner svarat nej på
enkätfrågan då man inte lämnar skriftligt medgivande till förvärvaren alt fä
disponera tomten för byggnadsåtgärden ulan nöjer sig med muntligt sådant.

3.3.2 Svävarvlllkor

Enligt 4 kap. 4 § jordabalken fär köp av fast egendom
hållas svävande -"köps fullbordan eller bestånd" - under en lid av
två år från den dag som köpehandlingen upprättas.

43 kommuner har uppgivit att de använder eller ämnar
använda svävarvlllkor.

I det övervägande antalet fall har köparen att inom viss
tid utföra viss byggnadsverksamhet vid äventyr av atl köpet återgår. Villkoren
om den byggnadsverksamhet som skall utföras sträcker sig från påbörjande till
au ha utfört inflyttningsklart hus.

I de fall där avtalstexter studerats (11 st.) föreskriver
alla kommuner utom en att villkoret skall vara uppfyllt inom tvä är. En kommun
uppger i enkätsvaret atl köparen inom 2 år frän tillträdesdagen skall ha ulfört
gmnden och inom 3 år från samma dag ha byggnaden inflyttningsklar.

18 kommuner har ej angivit någon tidsfrist. Enligt regeln
i jordabalken 4 kap. 4 § 1 st. 3 p blir tidsperioden i sådana fall tvä år frän
köpehandlingens datum.

15 kommuner har angivit tidsfrist men ej angivit varifrån
frislen räknas. Av dessa anger 2 kommuner fristen till 1/2 år och 13 till 2 år.

Fristen beräknas frän tillträdesdagen eller köpekonlraklsdagen
av nägra kommuner.

Leksands kommun föreskriver alt köparen inom 6 mänader
frän kontraktsdagen skall ha ingivit handlingar rörande ansökan om byggnadslov
och bostadslån samt en finansieringsplan. Köparen skall vidare inom 6 månader
frän dag för byggnadslov ha påbörjat byggandet.

Ronneby kommun föreskriver att kommunen har rätl all
återköpa fastig-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 55 22

heten om köparen ej inom 2 är frän dag för erhållande av
byggnadslov uppfort huset, eller i fall där byggnadslov ej erfordras, ej inom
2 år från kontraktsdagen fullgjort byggnadsskyldigheten.

6 kommuner kräver nägon form av vederlag i fall av återgång.

5 kommuner föreskriver alt handpenningen vid ätergäng
skall tillfalla säljaren. En kommun benämner handpenningen säsom skadestånd.
Svedala kommun stipulerar alt 5 000 kr. skall utges i full av ätergäng för täckande
av kommunens ränteförlust.

3.3.3 Förbud atl överlåta fastighei

Kommunenkälen ulvisar all 99 kommuner använder
överlåtelseförbud som metod, i fiertalet fall (81) i form av s.k, indirekta öveijåtclsejörbud
d, v, s. förbud för den förste förvärvaren all vidareförsälja fastigheten utan
kommunens medgivande i förening med annal förbud eller med föreskrift om
skyldighet för förvärvaren atl vid försäljning i strid mol överlälelseför-budet
utge vite eller skadestånd eller betala en omedelbart förfallen, till kommunen
ställd lånerevers. Angående vite se vidare avsnitt 3.3.4 sid 12.

Direkta överlåtelsejörbiid d. v. s. sädana som endast
utsäger att vidareförsäljning inte alls får ske eller inte får ske ulan
kommunens medgivande förekommer enligt kommunenkälsvaren i 18 fall.

Beträffande påföljder av försäljning i strid mol överlälelseförbud
visar kommunernas svar atl vite är den vanligaste påföljden (71 fall),
merendels säkerställt genom panisatt panibrev. Som regel stipuleras skyldighet
för förvärvaren all i angiven situation utge vile (64 fall): alternativt (7
fall) förekommer utfästelse av förvärvaren atl erlägga vite. - Undantagsvis är överlälelseförbudel
skyddat genom stipulerad skyldighet för förvärvaren att utge skadestånd eller
genom föreskrift all lämna lånerevers, säkerställd av pantsatt panibrev
("skyddsinteckning"). Anm. I ell fall förekommer klausul om äterköpsrält
för kommunen (institutet ålerköpsräll har upphört 1968).

Överlålclseförbtidens längd varierar inom en 10-årsperiod;
den vanligaste liden är 2 år. Stundom är förbudstiden bestämd pä annat sätt
som t. ex. "tills köpebrev lämnats" (I fall), "tills
byggnadsskyldigheten fullgjorts" (20 fall) varvid vanligen viss tid för
denna anges, viss mantalsskrivningslid - I 1/2. 2 eller 3 år (4 fall) eller
viss boendetid t. ex. 1 1/2 eller 2 år efter tillträde (2 fall).

Förhud.siiden böriar löpa i flertalet fall per
tillträdesdagen (33). Andra utgångspunkter är dagen för köpekontrakt (8),
köpebrev (5), byggnadslov (I), slutbesiktning
(3) eller lagfart (I),

Vissa av kommunerna redovisade klausuler innehåller
överlåtelseförbud som i flera avseenden - bl, a, ur laglighetssynpunkt -
tilldrar sig särskilt intresse för den slutliga bedömningen av möjligheten att
utnyttja dem som metoder i sammanhanget. Hit hör de s.k. Härryda- och Kungälvklau-sulerna.
Båda klausulerna inleds med en programförklaring all de har kommit till för
alt förhindra spekulation och i övrigt gynna kommunens bostadspolitiska
strävanden. Båda upptar ocksä regeln all försäljning inte får ske inom fem år
efter det köpare nr 1 tilllräll fastigheten, såvida inte kommunen blir
inkopplad på transaktionen nr 2 mellan köpare nr I och nr 2.

I Hariydoklausulen formuleras detta så alt köpare nr 1
förbinder sig att sälja lill av kommunen ur bostadskön anvisad köpare.
Köpeskillingen och övriga villkor i köpehandlingen skall godkännas av kommunen.
Villkoret skall inskrivas enligt JB 20:14. I klausulen finns inte nägot bestämt
om vad som händer om köpare nr I inte följer sitt åtagande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:55 23

Kungälvsklausulcn innehåller alt köparen förbinder sig alt
inte försälja lill annan köpare än kommunen godkänner. Kommunen skall ocksä godkänna
köpevillkoren. Inskrivning enligt JB 20:14 skall ske på samma sätl som enligt Härrydaklausulen.
I övrigt avviker Kungälvsklausulcn från Härrydaklausulen pä del viset att
säljaren som säkerhet för förbindelsen uttar panibrev i fasligheten och
pantsätter detta som säkerhei för omslagsrevers om 20000 kr. Pantbrev och
revers skall innehas av kommunen. Pantbrevet skall inneha förmånsrätt efter inteckningssäkerheten
för det statliga bostadslånet.

Lånsspurbanken Göteborg använder en lyp av villkor som är
avsedda all utvisa den tilltänkte förvärvarens "bovilja", som ett uitryck
för vederbörandes avsaknad av spekulativa avsikter med faslighetsförvärvel. I
köpekontraktet p 13 sägs alt köparen äger erhålla köpebrev om följande villkor
uppfylls inom fem månader frän tillträdesdagen.

A. Köparen skall ha flyttat in i byggnaden.

B. Köparen skall ha sagt upp sin ev. lägenhet och för
sin del givit bo

stadsförmedlingen lillfälle alt disponera denna.

C. Köparen skall ha anmält flyttning till vederbörliga
myndigheter.

3.3.4 Vlieskluasuler

En vitesklausul är ett på förhand bestämt belopp som kan
komma atl utgå vid underlåtenhet atl fullgöra en förpliktelse. Vitet är alltid
knutet till en huvudförpliktelse. Vitesklausulens giltighet är beroende av huvudförplik-telsens
giliighei.

Karlläggningen av viiesklausulers förekomsl har därför
inriktats pä att utröna till vilka slags huvudförpliktelser vitesklausulerna
har varil kopplade. I sammanhanget har andra omständigheter av betydelse för
klausulernas giltighet redovisats, exempelvis den föreskrivna giltighetstiden,
beloppens storlek, m.m.

Till grund för kartläggningen av vitesklausulers förekomsl
har legal dels kommunernas enkätsvar och dels avtalstexter som bifogas
enkätsvaren av vissa kommuner.

Av 250 kommuner som besvarat enkälen uppger 92 atl de
använder eller ämnar använda nägon form av vilesklausuler. Mänga kommuner
använder sig av vite för atl säkerställa flera villkor i ett avtal.

Redovisade vitesbelopp uppgår maximalt lill 70000 kr., i
ett enda fall lill 100000 kr. I flertalet fall varierar beloppen mellan 10000
och 30000 kr.

I vissa fall är v'//

Giltigheten i tiden varierar frän 1/2 är till 10 är.
Vanligast ligger tiden inom 2 är (76 fall).

Beträffande pantsäkerhet säger sig 46 kommuner fordra
sådan säkerhei för del stipulerade vitet. Pantbrevet föreskrivs skola gälla med
förmånsrätt närmast efter det för byggnationen nödvändiga hypoteket. Av
undersökningen framgår alt många avtalsklausuler och därmed förenade pantsättningar
är ofullständigt utformade. Sundsvalls kommun har uppgivit att de ej använder
sig av panisäkerhet p. g. a. motstånd från bankerna i orten.

Av avtalstexterna framgår alt i huvudsak tre fall av
huvudförpliktelser förekommer

1
klausuler om
bebyggelse

2
klausuler om
överlåtelse

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:55 24

3 klausuler om nyttjande.

Dessutom använder I kommun vite för atl genomdriva alt
viss avtals-klausul infogas i avtal vid framlida försäljning ("avtalsviie").

Bebyggelse vi ten

37 kommuner använder eller ämnar använda vitesklausuler
kopplade till avtalsvillkor om bebyggelse.

I 25 klart konstaterade fall används en klausul som
föreskriver atl köparen skall uppföra ett bostadshus pä fasligheten inom viss
lid. Om så ej sker har kommunen möjlighet atl utkräva vitet. Exempel:

Haninge kommun föreskriver i köpekontrakt: "3 § .. .
Det åligger köparen att på fastigheten uppföra ett för permanent bruk avsetl
bostadshus (helärsbostad) som minsl uppfyller kraven för erhållande av statligt
bostadslån. Om köparen inte inom 2 är frän tillträdesdagen enligt 3 §
fullgjort byggnadsskyligheten sä långt all bostadshuset är färdigt för
inflyttning äger kommunen utfä ett vile om 45 000 kr. ...".

3 kommuner föreskriver att byggnadsarbetena skall ha
påbörjats inom viss tid och 2 kommuner att grunden skall vara klar inom viss
tidsfrist.

3 kommuner använder sig av kombinationer av ovanslående
villkor. Ljungby kommun föreskriver vid äventyr av vite att köparen skall ha
flyttat in i slutbesiktigat bostadshus inom 2 år och atl byggnationen skall ha
påbörjats inom 6 månader från tillträdesdagen.

Vitesbeloppen varierar från 2000 kr. lill 60000 kr. I 17
av 26 angivna fall med fixerade viiesbelopp ligger vitet i inlervallel 10000 -
29999 kr. 8 kommuner föreskriver alt vitet skall vara lika med köpeskillingen.

Giltigheten i tiden av bebyggelseklausulerna är vanligen
två är. Utgångspunkt för beräkningen av fristen är i allmänhet tillträdesdagen
(23 fall). Kontraktsdag och dag för byggnadslov är andra utgångspunkter för
fristerna.

Överlåtelse vi t en

Två exempel på vilesklausuler kopplade till avtalsvillkor
om inskränkningar i rätlen alt överlåta fastigheten - s. k. indirekta överlåtelseförbud
- är de som tillämpas av Bjuvs och Vänersborgs kommuner (jfr avsnitt 3.3.3 sid
11 angående indirekta överlälelseförbud).

Bjuvs kommun föreskriver i köpekontrakt: "3 § ...
Ulan säljarens medgivande får tomten icke överlåtas innan den bebyggts. - § 4.
Om köparen inte rätteligen fullgör sina skyldigheter enligt vad i 3 § föreskrives,
äger säljaren av köparen erhålla ett vite ...".

Vänersborgs kommun föreskriver i köpeavtal: "p 11
Försäljningen har skell med beakiande av Vänersborgs kommuns bostadspolitiska
strävanden alt tillse atl i kommunen uppföres goda bosläder till rimliga
priser. Fastigheten får därför inte användas som spekulationsobjekt eller som
medel för obefogad kapitalvinst. Av den anledningen utfäster sig blivande
köpare all till kommunen utge ett vite om 25000 kr. för den händelse köparen
inom 3 år frän kontraktsdagen/tillträdesdagen överlåter fastigheten utan
kommunens godkännande."

Den av Bjuvs kommun använda avtalskonstruktionen
innehåller dels ett överlåtelseförbud, dels en vitesbestämmelse.
Vänersborgsklausulen ger förvärvaren en rätt atl sälja inom viss tid med vite
som följd.

Båda avtalskonstiuktionerna är vanligen förekommande. Den
första metoden har konstaterats vara något mera använd.

Vitesbeloppen varierar från 2000 kr. lill lOOOOO kr. Av 32
kommuner

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 55 25

som angett vitet till fixerat belopp ligger ca hälfien
inom inlervallel 10000 kr. - 29999 kr. I kommun. Vaxholm, föreskriver ell vite
om 100000 kr, 10 kommuner föreskriver att vitesbeloppei skall vara lika med
köpeskillingen,

Gillighetsliden för överlålelseklausuler i förening med
vite uppvisar större variationer än vad som är fallet med motsvarande
bebyggelseklausuler. Frister frän 2 år till 10 är användes.

2 kommuner föreskriver alt köparen skall ha bebott
fastigheten i 2 är och I kommun I 1/2 år innan försäljning ulan äventyr av vite
fär ske. I kommun förbehåller sig rätt ulaga vite om köparen inom en ällaärsperiod
frän köpets ingående ej varit mantalsskriven under en treårsperiod.

N y 1 tjanderät ts viien

9 kommuner använder eller ämnar använda vilesklausuler för
all förhindra överträdelser av nyitjandcrättsvlUkor.

Två lyper av nyltjanderättsklausuler förekommer. Dels
sådana som föreskriver all köparen skall bebo fastigheten under viss tid och
dels sådana som inskränker köparens rält att hyra ut fastigheten. Kombinationer
av båda klausulerna förekommer. Exempel:

Vetlanda kommun föreskriver i avtal: "p. 4 Köparen
förbinder sig au ... c) med sin familj bebo del å fasiighelen uppförda huset i minsl
tvä är frän dagen för slutbesiktning ... h) därest han bryter mot
bestämmelserna i mom. ...()... lill säljaren erlägga vile med 40000 kr. ...".

Kumla kommun föreskriver i köpekontrakt "p. 3 Köparen
fär under tiden från och med dagen för utfärdande av köpebrev till och med två
år efter densamma icke utan säljarens medgivande ... upplåta nyttjanderätt lill
siörre delen av densamma. Om så sker äger säljaren av köparen utfå ett vile å
belopp motsvarande köpeskillingen ...".

8 kommuner föreskriver atl köparen skall bebo fastigheten
under viss tid.

4
kommuner söker
säkerställa förbud mot upplåtande av nytljanderäti i fastigheten med
vitesbelopp.

5
kommuner sätter
vitet lika med köpeskillingen. 2 lill 30000 och 2 lill 40000 kr.

Tidsfristen för nytljanderätlsvilena är vanligen 2 år (5
st), I kommun föreskriver all köparen under en treårsperiod skall ha varil manlalsskriven
i minst 2 är pä fastigheten. 1 kommun föreskriveren tidsfrist pä 10 år.

Tidsfristerna beräknas frän tillträdesdagen (3 st.), köpebrevsdagen
(3 st.) och för dag för slutbesiktning (1 st.).

Avtalsviie

Göteborgs kommun föreskriver vid ett vite av 15000 kr. att
köparen vid vidareförsäljning skall infoga vissa avtalsbestämmelser i
köpekontraktet. Avtalsbestämmelserna syftar lill alt överföra de villkor som
föreskrivits vid det ursprungliga köpet. En vitesklausul förs också över i det
nya kontraktet genom konstruktionen.

Vitels utkrävande

23 kommuner har uppgivit att de krävt ut vitesbelopp. I 16
av dessa fall har vite utbetalats med belopp mellan I 000 kr. och 50000 kr.

I 4 fall har vitet angivits till köpeskillingen. I kommun
har ej angivit nägot vitesbelopp och 2 kommuner har uppgivit att
vitesklausuler ej används men att vite uttagits.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:55 26

Rättegång, ivisl eller förberedande ålgärder för tvist har
uppgivils pågå i 3 fall. I fall har lett till föHikning.

3.4 Vägran att godkänna vidareförsäljning (frågorna
10 och 17)

Pä fräga efter vilka regler kommunen lämnar godkännande dä
den förste köparen för vidareförsäljning är konlraktsenligl beroende av sådant
godkännande har merparten av kommunerna svarat atl prövning sker från fall
till fall eller alt regler ej finns eller ej behövs. Av de cirka 50 kommuner
som har uppgivit atl särskilda regler antagits, har de flesta angivit att köpeskillingens
storlek kontroUeras och prisels skälighet bedöms. I vissa kommuner utreds
anledningen lill försäljningen. Som godtagbar anledning anses bl.a. ändrade
familjeförhållanden, arbetsort eller dylikt. En del kommuner kräver
överlåtelse pä oförändrade villkor och all överlåtelsen skall ske lill nägon i
kommunens tomtkö.

I enkäten efterfrågades vidare om kommunerna någon gäng
vägrat godkänna överlåtelse. På denna fråga har cirka 50 kommuner svarat ja.
Flera kommuner har uppgivit alt statslånet har uppsagts och att köparen fått
klara finansieringen pä annat sätt. Några kommuner har uppgivit att vite har
utkrävts och eriagts. Vissa kommuner har svarat alt det föiekommer atl köpet
har återgätt eller alt köpeskillingen har sänkts eller att fastigheten har
sålts på sätt som kunnai godias av kommunen. Några kommuner har uppgivit alt
fastigheten har älergäll till kommunen för anvisning till annan köpare i kön.
Uthyrning under kontrolltiden och försäljning därefter förekommer också.

3.5 Vägrad förlustgaranti 19 §
bostadsfinansieringsförordningen (frågorna

11 och 12)

Av de 250 kommuner som besvarat enkäten har 22 uppgivit
alt de, för att motverka spekulation, infört en bestämmelse att borgen enligt
19 § bo-Stadsfinansieringsförordningen kan vägras under vissa förhållanden.

Beiräffande villkoren för kommunalt borgensåtagande har
tvä kommuner uppgivit att de ej har skrivna regler men atl möjligheten atl
vägra borgen används frän fall till fall. Merparten av de andra kommunerna har
förklarat sig använda någon form av kontroll av köpeskillingens storlek som
grund för borgensfrägan. Den köpeskilling som kommunen kan godkänna beräknas av
de flesta av dessa kommuner enligt realisationsvinstbeskattningens regler. En
del kommuner använder andra beräkningsmetoder. Kontrollen har av nägra
kommuner uppgivits omfatta 5 eller 10 år. Nägra kommuner kan godkänna vinst upp
till 15000 kr., andra inte någon vinst alls.

Några kommuner har angivit att borgensåtagande ej kan ifrågakomma
om sökanden visst antal år lidigare erhållil statligt lån. Andra kommuner har
uppgivit att borgen ej kan komma i fråga om det är uppenbart att sökanden ej
avser att själv bebo huset. En kommun kräver intyg från sökanden all han avser
att bosätta sig på fasligheten och upplyser att den statliga belåningen
äventyras om sä ej sker. En annan kommun har uppgivit alt borgen ej ställs om
det finns risk för atl fastigheten kommer atl användas som fritidsbostad.

Meloden har prövats av regeringsrällen i två fall, båda
där kommunen vägrat ställa borgen pä grund av för hög köpeskilling.
Regeringsrätten har ej ändrat kommunernas beslut.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:55 27

3.6 Ytterligare metoder att motverka spekulation (fr å ga 13)

Ca 50 kommuner har svarat ja pä frågan om någon
ytterligare metod används i syfte atl motverka spekulation utöver vad som
framgår av den lidigare redovisningen. Flera kommuner framhåller all god
tillgäng pä mark och pä billiga och bra småhus kan vara en metod atl motverka
spekulation. Andra kommuner har upplyst om all all upphandling av gruppbyggda
småhus sker genom kommunen och atl man är särskilt restriktiv vid försäljning
av fastigheter och vid upplåtelse med tomlrält, när man har misstanke om all
förvärven har spekulativa avsikter.

3.7 Diskussion inom kommuner om införande av berörda
metoder (fråga

14)

Kommunerna har även tillfrågats om de har diskuterat
införande av någon av de berörda metoderna för atl motverka spekulation men
avstått och i så fall varför. De ombads också ange vilken eller vilka metoder
man diskuterat.

62 kommuner har svarat ja pä frågan. Samtliga tidigare
berörda metoder har därvid varit föremål för diskussion. Den vanligaste
förekommande anledningen till att man hittills avstått är osäkerheten om
metodernas laglighet eller att frägan är under utredning. En del kommuner har
som skäl lill avslående angivit all det ej behövs någon metod, då spekulation
är sä litet förekommande eller att det skulle medföra för mycket administrativt
arbete,

3.8 De tillämpade metodernas effektivitet (fråga 15)

Vad gäller kommunernas erfarenhet av tillämpade metoder
har cirka 100 kommuner avgivit i stort sett positiva omdömen innebärande atl
metoderna är effektiva och har en återhållande effekt. Cirka 20 kommuner har
sä nyligen infört hithörande bestämmelser atl de ännu ej har någon erfarenhet
av dem. Lika många kommuner finner att de metoder som tillämpas ej är effektiva
bl.a. med hänsyn lill att tillämpningen av dem ofta drabbar fel person,
nämligen köparen, och alt administrativt merarbete uppkommer.

3.9 Köpeskillingskontroll enligt 45 § bostadsflnansieringsförordningen
(fräga 19)

Cirka hälften av kommunerna har redovisat erfarenhet av
köpeskillingskontrollen enligt 45 § bostadsfmansieringsförordningen som medel atl
motverka spekulation. Av dem har cirka 60 förklarat sig ha positiva erfarenheter
av bestämmelsen, bl. a. dess prisdämpande effekt. Cirka 80 kommuner är
tveksamma eller negativa och pekar bl. a. på att kontrolltiden är så kort alt
länet ofta inte ens hunnit betalas ut innan 2-ärsliden passerats och alt
metoden är lätt att kringgå; bl. a. förekommer misstanke om sidoöverenskommelser
och "svarta pengar". Kommunerna uppger ocksä all vissa köpare är beredda
att avstå från det statliga lånet, då bankernas vilja all medverka med län
möjliggör annan finansiering. Vidare pekas pä atl bestämmelsen träffar en
ibland ovetande köpare. Kommunerna har också iakttagit all del förekommer
uthyrning under kontrolltiden och atl en "köprush" inträffar efter
kontrolltidens utgång.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:55 28

Övriga kommuner som besvarat enkälen har inte uttalat sig
om bestämmelsen och dä i regel hänvisat bl. a. lill sin ringa erfarenhel av
densamma.

3.10 De största svårigheterna vid motverkande av
spekulation (fråga 20)

Kommunerna har även lillfrägals var de slörsla
svårigheterna föreligger enligi deras eifarenheler när del gäller all molverka
spekulation i småhusbyggandet.

I allmänhet har kommunerna därvid förklarat all möjlighet
saknas att in-fiiia juridiskt bindande föreskrifter samt all bristen på lagligt
stöd och osäkerheten om del rättsligt bindande i metoderna upplevs som en
svårighet.

Mänga kommuner pekar pä alt del är svärl alt finna metoder
som inte kan kringgås saml atl del är svart all kontrollera om den uppgivna
köpeskillingen är den verkliga och all vela om "svarla pengar"
förekommer. Vanligi är ocksä all kommunerna anför alt utbudet av småhusfastigheter
är sä litet alt tillgängen inte motsvarar efterfrägan. Bankernas vilja att
lämna topplån vid vidareförsäljning och de generösa bestämmelserna angående
realisationsvinstbeskattning är andra förklaringar till svårigheterna att molverka
spekulation. Kommunerna har även pekat på reglerna angående ränteavdrag. Denna avdragsmöjlighei
kan medföra att en hög köpeskilling kan belalas utan att årskostnaden blir
oacceptabel.

Bristande samverkan mellan kommunerna som gör del möjligt
för en spekulant att själv eller genom bulvan slå i kö och tilldelas tomt eller
hus i flera kommuner är en annan svaghet i sammanhanget. En ytterligare sådan
är svärigheten att på förhand spåra spekulativa intressen hos köparen.

En kommun har uppgivit att eiiagt viiesbelopp ansetts som
avdragsgill omkostnad. Detta förhållande medför alt höga vitesbelopp mäste
föreskrivas för atl vitet skall få avsedd effekt.

3.11 Förslag till åtgärder från kommunerna (fråga 21)

De mest frekventa svaren pä frägan om kommunernas förslag lill
ålgärder som skulle kunnu vidtagas för att försvära eller förhindra
spekulation lör köpeskillingskonlrollen enligt 45 § bosladsfinansieringsförordningen.
Den föresläs utsträckt i liden till 5 eller 10 är eller t. o. m. utan tidsbegränsning
bl. a. för atl försvära ulhyrning under konlrollliden. Kontrollen borde vidare gälla
alla statligt belånade hus. Enstaka kommuner har anseit atl den borde omfatia
även privalfinansierade fastigheter. En del kommuner anser all villkoren för
beräkningen av godlagbar köpeskilling borde knylas lill
realisationsvinstbeskattningens regler så att överlagande av lån vägras när skallcpliklig
vinst uppkommer. Många kommuner menar atl utgångspunkten för beräkning av konlrolltidens
början borde vara dagen för lånels utbetalning.

Många kommuner har anfört att skatlebestämmelserna vad
avser reali-saiionsvinstbeskalining vid försäljning av fasligheter mäsle
skärpas och att rätten atl göra avdrag för gäldräntor måste ses över. Vad
gäller ränteavdragen har en kommun ansett att sådana avdrag endast borde
medges för räntekostnader för ell "normall" statsbelånal hus. En
annan kommun anser atl ränteavdrag borde medges med 100% av kosinaderna inom panivärdet
och med 50% av övriga räntekostnader. Några kommuner har ansett all lånen
borde indexregleras och all bankerna borde vara mera reslrikliva all bevilja
lopplän i samband med faslighelsöverlålelse.

Några av kommunema unser atl kommunerna borde ta ut full
kostnads-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:55 29

täckning för tomterna. Därigenom skulle spekulation
motverkas i denna del.

Vissa kommuner anser all möjligheter måsle tillskapas ati
inta förbehåll i tomlrättsavlal i likhet med vad som gäller för fasl egendom.

Mänga kommuner pekar pä att samarbetet inom regionerna och
även mellanangränsande regioner måste utökas. Köbeslämmelserna mäste göras mer
enhetliga bl. a. så all lidsgräns införs mellan fördelningar av tomter och hus
och så att det inte är möjligt att stå i kö och erhälla fasiighel på flera
ställen samtidigt.

Flera kommuner anser atl produktionen av småhus mäsle ökas
så atl bätire balans mellan tillgäng och efterfrågan uppkommer.

Nägra kommuner har föreslagil återinförandet av äterköpsrält
för kommun. Alternativt skulle all försäljning av fastigheter förmedlas genom
kommunens tomtkö och till priser som framräknas med hjälp av bestämda regler.

En del kommuner efterlyser en för hela landet enhetlig
reglering i form av lämplig lagstiftning i syfte att motverka spekulation.
Andra kommuner anser däremot alt det är olämpligt med riksomfattande regler, dä
betingelserna i landets kommuner är olika. Kommunerna bör därför själva
besluta om regler anpassade lill lokala förhållanden. Centralt utarbetade rekommendalioner
borde dock kunna tillställas kommunema.

4. Enkät till länsbostadsnämnderna

En enkät till samtliga länsbostadsnämnder utskickades i
oktober 1977 -bilaga 8. Nitton nämnder har besvarat enkäten.

4.1 Utredningar som belyser spekulationsproblematiken

Nämnderna ombads tillställa bosiadsslyrelsen eventuella
utredningar man gjort som belyser spekulationsfrågan.

1 tre län hade undersökningar av vidareöverlälelser av statsbelånade
hus gjorts (C, E, L).

Uppsalaundersökningen avser gruppbyggda småhus med slutligt
beslut om statligt bostadslän 1969-71 (959 st.). Undersökningen visar att 87
procent av husen vid utgången av är 1972 hade kvarstående låntagare från
första inflyttning. Av de småhus, för vilka ny låntagare registrerats, var den
genomsnittliga tiden mellan första inflyttning och tillträde för ny låntagare
29 mänader. Differensen i försäljningspris mellan första och andra försäljning
var i Uppsala kommun i genomsniii 32000 kr. och i övriga länet 12 900 kr. Den
största delen av prisdifferensen ansåg man kunde förklaras av
"indexmässiga kostnadsförändringar" och "värdeökning p.g. a.
standardförbättringar".

Av en annan undersökning från Uppsala län avseende fyra
småhusgrupper uppförda utan statliga lån (1972) framgår all skillnaden mellan
faktiska försäljningspriser och bedömda försäljningspriser om statliga
bostadslån utgåu var 30-35 000 kr. per hus.

Linköpingsundersökningen avser 2 187 gruppbyggda småhus
med slutligt beslut om bostadslån 1970-75 (Linköping, Norrköping, Mjölby, Motala),
Den åriiga omsättningen uppgick i medeltal lill 2,9 proceni. Köpeskillingen
vid andrahandsöverlåtelser översteg den av nämnden slutligt god-

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:
55 30

kända produktionskostnaden med i medeltal 72 300 kr.
Undersökningen ansågs bekräfta atl rörligheten inom de priskonlrollerade grupphusområ-dena
ej är särskilt omfattande.

I Kristianstad förelogs våren 1977 en mindre undersökning
av andia-handsmarknaden avseende gruppbyggda och styckebyggda småhus. Av gmpphusen
avyitrades ca 5 proceni under de två försia åren. Försäljningen av styckehus
hade en någoi siörre omfallning.

4.2 Erfarenheter av köpeskillingskontrollen i 45 § bostadsrmansie-

ringsförordningen

De flesta nämnderna är tveksamma eller negativa när del
gäller frågan om bestämmelsen är effektiv i sin nuvarande utformning. I
allmänhet har man dock uttalat atl regeln, trots sina nackdelar, bör behållas
men alt konlrollliden bör förlängas och räknas från dagen för utbetalning av
det statliga lånet.

Enligt flera av nämnderna är det vanligt atl objekten
uthyrs till dess all perioden löpt ut, Detla skulle försvåras om perioden
förlängdes. En nämnd föreslår alt kontrollperioden bör knytas lill den lid
vederbörande själv bor i huset.

Två nämnder är i huvudsak negativa till en förlängning av
tidsperioden bl, a, med hänvisning lill att detta skulle leda till att antalet "underbordsaf-färer
och andra ohederliga förfaranden" skulle öka.

Flera nämnder har påtalat det beklagliga i att i första
hand köparen drabbas av bestämmelsen. En nämnd menar att ett mer rättvist sätl
atl fördela verkningarna av ett avslagsbeslul kan vara att säljaren görs
återbetalnings-skyldig för erhållna räntesubventioner. Ett annat förslag är att
det utarbetas centralt fastställda köpekontrakt av vilka del framgår vad som
gäller för att bostadslän skall få överläs,

4.3 Erfarenheter av kommunernas spekulationsbekämpande
åtgär

der

Samordning av kommunernas tomt- och småhusköer
rekommenderas av flertalet länsbostadsnämnder. 1 Malmöområdet, där man redan
infört viss samordning, är erfarenheterna goda. Registret över fördelade småhus
och lomler har enligt nämnden "gjort det påtagligt svårare för spekulalionsin-tresserade
att tillskansa sig mer än ett hus inom kommunalförbundsområdet".

En nämnd föreslär att ett kommunall villkor för nytt
småhus bör vara alt det gamla småhuset säljs lill en av kommunen anvisad person
ur den kommunala kön och till ell pris som fastställs av kommunen och som kan
anses skäligt (Jfr "Gävlemodellen", sid 8.).

Vågrad kommunal borgen enligt 19 S
bostadsfinansieringsförordningen vid höga köpeskillingar används enligt
nämnderna i relativt ringa utsträckning. Ett undantag är Malmöhus län där meloden
enligt länsbostadsnämnden för närvarande tillämpas av fem kommuner (Eslöv,
Lomma, Malmö, Svalöv och Trelleborg). Nämnden menar här att man torde kunna
räkna med att köpekontrakten mer allmänt kommer alt förses med återgångs-klausuler
när kontrollen blir mer känd. Del faktum att köparen som betalat ett för högt
pris enligt prövningsnormen går miste om del statliga lånet medan säljaren gär
skadeslös bör därför inte tillmätas någon avgörande betydelse vid bedömningen
av metodens användbarhet. I stället bör, menar

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:55 31

nämnden, beaktas all meloden har sin väsentliga betydelse
pä det preventiva planet.

Den prövningsnorm som används av de flesta kommunerna i
Malmöhus län innebär atl köpeskillingen anses godlagbar för borgensiecknande om
realisationsvinst enligt kommunalskatielagen ej uppkommer. Malmönämnden menar
all denna norm med nuvarande bestämmelser för beräkning av realisationsvinst
- fär anses som generös. Ett användande av reglerna i 45 § bostadsfinansieringsföiordningen
som prövningsnorm skulle innebära en betydande uppstramning av kontrollen,

4.4 Övriga förslag till åtgärder från länsbostadsnämnderna

Flera av nämnderna talar om behovei av ell ökat utbud av
småhus för alt få bätire "balans" och därigenom minska möjlighelerna lill
spekulation, Nägra nämnder påpekar emellertid atl detla inte är nog. Man menar
alt det inte är möjligt alt inom överskådlig lid mätta efterfrågan på småhus, 1
stället är det nödvändigt alt skallelagstiftningen ändras i berörda delar
eftersom de inte tillkommit med beaktande av effekterna vid länga perioder med
stor inflation. Efter en sådan reform skulle hushållen i högre grad än för
närvarande söka sig till olika boendeformer pä grundval av "sakskäl".

Flera av nämnderna lalar också om behovet av att begränsa
bankernas medverkan med krediter vid vidaieöverlåtelser t.ex. genom kreditpolitisk
lagstiftning. Skälet härtill är att man menar att de "överpriser" som
betalas beror på bankernas generösa långivning i samband med förvärv.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 55 32

Bilaga II

De! II. Överväganden
och förslag

I denna bilaga återges i sin helhet styrelsens överväganden
och förslag i fräga om köpeskillingskontroll inom ramen för 45 § bosladsfinansierings-föiordningen
1974:946. Dessutom återges styrelsens sammanfattning av della och övrigu
förslag som styrelsen övervägt.

Köpeskillingskoniroll enligt 4 5 § BFF

1 1962 ärs bostadslänekungörelse fanns bestämmelser enligt
vilka ett beviljat statslån fick överläs vid försäljning av fastigheten endast
om köpeskillingen godkänts av länemyndigheten. Kontrollen gällde utan tidsbegränsning.
Syftet med bestämmelsen var främst all säljaren inte skulle kunna tillgodogöra
sig del kapilaliserade värdet av direkta subventioner i form av räntebidrag och
underränta på statslän.

Den särskilda kontrollen avskaffades fr. o.m. 1968.
Motivet härtill var alt långivningen ej längre innehöll någon subvention som en
säljare kunde tillgodogöra sig i form av kapitalisering vid försäljningen.
Kontroll vid förstagängsöverlätelse av gruppbyggda småhus kvarstod, dvs. lån
beviljades ej om produktionskostnaden var oskäligt hög. Om vidareöverlätelse
av fasiighelen ägde rum före beslul om ulbetalning av lånet skulle sådan prövning
ocksä göras.

Genom riksdagsmotion (1973:234) väcktes förslag om ålgärder
för att molverka oskäliga kapilalvinsler vid försäljning av slatsbelänade
småhus. Riksdagens beslut med anledning av motionen innebar alt Kungl. Maj:t
borde lata undersöka möjligheten och lämpligheten av temporära åtgärder som
kunde förenas med dä gällande kontroll av priser vid första överlåtelse av
vissa småhus.

Kungl. Majn uppdrog ål boendeuiredningen atl överväga
frågan om möjligheten och lämplighelen av åtgärder i ovan angivet syfte.

I betänkandet Solidarisk bostadspolitik (SOU 1974:17) påpekade
boende- och bostadsfinansieringsuiredningarna all prisskillnaderna mellan den kostnadsprövade
prisnivån och den som föreligger inom den privalfinansierade sektorn och vid andrahandsförsäljning
var påtagliga.

Utredningarna framhöll atl tomtpriset för bebyggelse med
småhus vid kommunal försäljning av mark ofta innefattar en kraftig subvention.
Detta gäller även kommunala engångsavgifter.

Utredningarna ansäg alt åtgärder för atl dämpa priserna
vid snar andrahandsförsäljning av småhus var lämpliga och nödvändiga. Del
grundläggande bostadspolitiska syftei, atl tillhandahålla även dessa bosläder
till ett rimligt pris, borde vara den klara inriktningen för åtgärdernas
utformning, Ålgärderna borde kunna begränsas lokall och vara administrativt
enkla. Utredningarna fann det vara närmasi till hands att utgå frän de
beslutsformer som fanns: bosladsmyndigheiernas administrativa kontroll och
avtalsklausuler i samband med kommunal markförsäljning eller eljest. Ett generellt
återinförande av priskonlroll vid andrahandsförsäljning av statligt belånade
småhus avvisades. En köpeskillingskoniroll för gruppbyggda småhus föreslogs
att räknas frän tillträdesdagen och inte överstigande 3 år därefter.

Bosiadsslyrelsen har i yttrande över betänkandet bl.a.
pekat på att en uppsägning av länet kan komma att i huvudsak rikta sina
verkningar mot

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:55 33

"fel" person, nämligen köparen och inte
säljaren, samt alt en kontroll av ifrågavarande art medför risk för
sidoöverenskommelser. Med hänsyn lill angelägenheten av prispress pä nybyggda
småhus och till att spekulativa inslag pä den statligt belånade småhusmarknaden
sä längl möjligl undvikes, lillslyrkle dock bosiadsslyrelsen. irols dessa
invändningar, all en sädan kontroll så vill gäller gruppbyggda småhus
återinfördes tills vidare. Med hänsyn till konlrollens syfte borde den dock
begränsas lill ivä är frän och med första överiätelsen.

Den särskilda köpeskillingskonlrollen belräffunde gruppbyggda
småhus infördes genom bestämmelse i 45 § BFF fr. o. m. 1975. Den tillkom som en
åtgärd all molverka oskäliga kapitalvinster vid försäljning av statsbelånade
hus.

Vid försäljning från producenten sker enligt 53 S BFF framräkning
av högsta godtagbara produktionskostnad dvs. del högsia pris producenten får la
ul för fasligheten för atl statligt lån skall kunna utgä. Det är denna
produktionskostnad som sedan utgör grunden för beräkning av den högsia
köpeskilling som kan godtas vid vidareförsäljningar.

Vidareförsäljs gmppbyggl småhus, för vilket lån
utbetalats, inom tvä är från del den som erhällii slutligt beslut förvärvade
fastigheten, fär länet överläs endast om köpeskillingen anses godlagbar.
Köpeskillingen är godtagbar om den inte överstiger ursprungligen godtagen högsia
produklionskoslnad med skäliga tillägg för försäljningskostnader,
förbättringar pä fastigheten saml för allmän ökning av byggnadskostnaderna
från tiden för färdigställandel och fram till överlålelselillfället. Vid
beräkning av sistnämnda tillägg används av styrelsen fastställda värderingskoefficienler.

Överläts fastighet eller tomträtt sedan lånebeslui
meddelats men innan länet utbetalats gäller inte föreskrifterna i 45 § ulan länebeslulel
skall återkallas. Köparen får ansöka om lån. Den i fångeshandlingen angivna
köpeskillingen får därvid anses utgöra produktionskostnad och bedömas enligt
15 § BFF. Län beviljas därvid ej, om köpeskillingen väsentligt överstiger del
beräknade panivärdet. En likadan bedömning av köpeskillingen görs om
fasligheten överiåts innan slutligt lånebeslui meddelats.

Av enkätsvaren har framkommit atl många kommuner har liten
eller ingen erfarenhet av denna kontroll för gruppbyggda småhus. Många kommuner
har angett alt få försäljningar förekommer inom iväärsperioden men alt en
"köprush" inträffar därefter. Man har pekat pä all det är vanligt atl
tomten till ett gmppbyggl småhus förvärvas långt innan huset är inflytl-ningsfärdigl.
När huset är färdigt återstår endasl en kort lid av konlrollliden. Del
ställiga lånet hinner dä ofta inie belalas ut innan kontrolltiden utlöpt,
eller i vart fall älerstär endasl en kort tid av den efter det länel har betalats
ut.

Vissa kommuner har ocksä pekat pä all ulhyrning genom upprällal
hy-reskonlrakl mellan köpare och säljare under den då vanligen korta återstående
konlrollliden ofta förekommer och all köpekontraktet dateras försl när tvä är
har gäll. Det förekommer också all man utan ulhyrning avvaktar med
försäljningen tills konlrollliden upphört. Del har även pekals pä all
bestämmelsen kan kringgås genom sidoöverenskommelser i form av svarla pengar
eller sä all lösöre lill överpris ingår i köpeavtalet.

Om försäljning sker inom två är och den i ansökan om
övertagande av lån uppgivna köpeskillingen inte kan godtagas skall ansökan avsläs
och länel sägs upp. Det blir sålunda köparen som drabbas av detta och ej
säljaren som är den som gjort en oskälig vinst på försäljningen.

1 enkälsvaren har beiräffande köpeskillingskonlrollen framkommil
för-

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 55 34

slag om all uigängspunkien för beräkning av konlrolltidens
början skulle utgöras av länels ulbelalningsdag. Den föreslås utsträckt i tiden
till 5 eller 10 är eller t. o. m. utan tidsbegränsning.

Den nuvarande ordningen innebärande atl kontrolltiden
räknas från dagen för försia förvärvel medför att lånet ofta inie hinner belalas
ut inom den eller i vart fall att den lid varunder kontrollen gäller är så kort
atl dess utgång kan avvaktas innan formell försäljning sker. Försäljningar
före lånels utbetalning kontrolleras som ovan anförts enligt 15 §.

För atl bestämmelsen om köpeskillingskoniroll enligt 45 § BFF
skall få påtaglig effekt hör den - med hänsyn lill dels vad som framhållits om
förvärvstidpunkten i förhällande lill färdigställandet, ulhyrning etc, dels
all försäljningar före lånels ulbelalning konlrolleras enligi 15 § - ändras i försia
hand sä all uigängspunkien för beräkning av den ulgörs av dagen för utbetalning
av lånet i stället för lidpunkten för den förste köparens förvärv av
fastigheten. Detta skulle i prakiiken innebära en förlängning av konlrollliden
med i genomsniii inemoi ell är.

Man kan överväga all förlänga konlrollliden ytteligare. Mol
en föriängning kan anföras all medveten spekulation torde förekomma mindre
ofta efter utgången av en tväärsperiod, beräknad enligt ovan angivna förslag.
Vidare skulle en förlängning medföra ett visst administrativt merarbete. Mot
bakgrund av många uttalanden från kommuner och länsbostadsnämnder om behov av
all förlänga kontrollliden finner bosiadsslyrelsen emellertid del vara rimligt
all ivåårsperioden förlängs lill tre år.

Med beakiande av atl kontrolltiden kan komma att räknas
från lidpunkten för ulbetalning av statslånet skulle, om den föreslagna
treårsperioden införs, kontrollliden i praktiken komma att omfatta inemot fyra
år efter fiirdlgsläUandel.

Med nuvarande utformning av köpeskillingskontrollen
innebär ell avslagsbeslul pä ansökan om övertagande av lån alt främsi köparen
drabbas genom att lånet sägs upp. Ett mera rättvist sätl att fördela
verkningarna av beslutet skulle kunna vara att göra säljaren återbelalningsskyldig
för erhållna räntesubventioner i det fall han tar ut så hög köpeskilling all
länsbostadsnämnden ej kan bevilja överlagande av bostadslånet. Della skulle
emellertid medföra ett administrativt merarbete med kontroll och återkrav av de
utbetalda räntesubventionerna. Det skulle också innebära att den som innehaft
fastigheten en längre lid blir återbelalningsskyldig för ett större belopp, än
den som gjort en snabb affär. Bosiadsslyrelsen kan därför inte förorda en sådan
åtgärd.

För alt stärka köparens ställning borde i köpekontrakt
ingå en information om att statligt län fär övertas endasl om köpeskillingen
kan godias av länsbostadsnämnden. Man kan här överväga om det inte vore
lämpligt att kommunförbundet efter samräd med mäklarorganisationer och konsumentombudsmannen
utarbetar någon form av standardkontrakt.

Köpeskillingskontrollen omfattar endast s.k. gruppbyggda
småhus. Nägra kommuner har ansett alt den borde utvidgas lill all avse även s.
k. styckebyggda småhus dä spekulation även förekommer i fråga om denna typ av
hus. En kontroll avseende dessa fanns t. o. m. 1967 men avskaffades enär
långivningen då inte längre innefattade subvenlioner.

Bosiadsslyrelsen bedömer alt den medvetna spekulalionen
inte har samma omfiilining i fråga om styckebyggda småhus som vid gruppbyggen.
Ofta engagerar sig den enskilde styckebyggaren direkt i sitt husbygge på ell sådani
sätl i frågor om husels utformning, kostnader, upphandling m,m. som inte har
motsvarighet vid gruppbyggen. Vidare lorde spekulalion i

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:55 35

slyckebyggda hus i regel inte vara lika lönande, efiersom fördessa
hus inie finns någon fastställd högsta produktionskostnad såsom för gruppbyggda
hus. Några dubbla prisnivåer i tidigare angiven mening finns sålunda ej.

Den i låneansökan för styckebyggda småhus uppgivna
produktionskostnaden understiger erfarenhetsmässigt ofta den faktiska kosinaden
som är svär alt precisera. Länsbostadsnämnderna skulle få svårigheter all i samband
med lånebeslutet fastställa en produktionskostnad.

Länsbostadsnämnderna skulle komma atl i hög grad belastas
administrativt vid en köpeskillingskontroll av styckebyggda hus. En produklionskoslnad
måste fastställas och köpeskillingens skälighet måste prövas mol bakgrund av bl.a.
vidtagna förbättringsåtgärder. Personaiförsiärkning skulle bli nödvändig.

Med hänsyn till det anförda anser bosiadsslyrelsen att
köpeskillingskontroll i fråga om styckebyggda småhus inte bör återinföras.

Styrelsen anser det emellertid angeläget atl tendenserna
till spekulation i fråga om slyckebyggda småhus följs och jämförs med spekulalion
i fråga om gruppbyggda småhus.

Sammanfattning

Bosiadsslyrelsen har gjort följande överväganden och
framlagt följande förslag lill åtgärder för alt motverka spekulation på
småhusmarknaden.

Försäljning till marknadsvärde med ränlefrill stående lån
såsom dellikvid Metoden får vissa skatterätlsliga konsekvenser dels vad gäller
stämpelskattens storlek, dels vad gäller realisationsvinstbeskattningen.
Utöver dessa problem kan meloden också leda lill prisstegringar på tomt- och
småhusmarknaden. Mol bakgrund härav avvisar bosiadsslyrelsen meloden.

Försäljning till marknadsvärde med råntebårande revers och
personun-knutna räntebidrag

En övergång till försäljning av nyproducerade statsbelånade
gruppbyggda småhus till marknadsvärde skulle innebära en väsentlig förändring
av de nuvarande principerna för priskontroll. En sådan förändring är enligt bostadsslyrelsens
mening oacceptabel då samhällets insatser på detta område får ses som ett
viktigt led i strävandena atl uppnå del grundläggande bostadspolitiska målet
att bereda befolkningen goda bosläder lill rimliga kostnader. Den nuvarande
prisregleringen bör bestå.

Köpeskillingskontroll enligt 45

För atl bestämmelsen om köpeskillingskontroll skall få
påtaglig effekt m. h. t. dels all förvärvslidpunkten ofta inträffar långt före
färdigställandet, dels atl försäljningar före lånets utbetalning kontrolleras
enligt 15 § BFF föreslår bosiadsslyrelsen i första hand en sådan ändring all
kontrolltiden räknas från dagen för utbetalning av statslänet i stället för
lidpunkten för den förste köparens förvärv av fastigheten. Detta skulle i
praktiken innebära en förlängning av kontrollliden med i genomsnitt inemoi ell
år. Härjämte föreslår styrelsen atl tvåårsperioden förlängs till tre är. Vid
ett genomförande av dessa förslag skulle kontrollliden i prakiiken komma alt
omfatta inemot fyra år efter färdigställandel.

Bostadsstyrelsen anser ej att bestämmelsen om
köpeskillingskontroll bör

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:55 36

utvidgas till att omfatta styckebyggda småhus. Den
medvetna spekulalionen bedömes nämligen i fräga om slyckebyggda hus inte vara
lika påtaglig som beiräffande gruppbyggda småhus och dessulom är sådan spekulalion
i dessa fall inte lika lönande, eftersom kostnaderna vanligen blir betydligt
högre än för hus som byggs i grupp. Vidare skulle länsbostadsnämnderna komma atl
belastas administrativt vid en sådan köpeskillingskoniroll.

Styrelsen anser det emellertid angeläget att tendenserna lill
spekulalion i fråga om styckebyggda småhus följs och jämförs med spekulationen
i fräga om gruppbyggda småhus. För att stärka köparens ställning anser bostadsstyrelsen
att det kan övervägas om inte siandarkontrakt med information om bestämmelserna
för övertagande av län borde utarbetas.

Bosiadsslyrelsen kan inte förorda en metod med återkrav av
utbetalda räntesubventioner i de fall köparen tar ut så hög köpeskilling att
lånet ej får övertas. Detla skulle nämligen medföra ett administrativt merarbete
med kontroll och återkrav av de utbetalda ränlesubvenlionerna. Det skulle också
innebära att den som innehaft fastigheten en längre lid skulle bli älerbe-lalningsskyldig
för ett större belopp än den som gjort en snabb affär.

Kommunall ansvar för förlust enligt 19 § BFF

Bosiadsslyrelsen utgår från atl ett genomförande av
förslaget om en förlängning av kontrollliden kommer alt betydligt minska
kommunernas intresse och behov av att tillämpa en egen köpeskillingskontroll
och i sådant sanimanhang använda sig av metoden atl vägra borgen. I den mån ett
sådant förfarande alltjämt kommer att användas förutsätter styrelsen all enhetliga
regler kommer atl tillämpas.

Tomt- och småhusköbeståmmelser

Bosiadsslyrelsen har genom kontakter med ett antal
kommuner funnit all regler som införs i kommunernas tomt- och småhusköer kan
vara användbara för all motverka spekulation. Ett par metoder har befunnits
vara särskilt intressanta. De enligt styrelsen viktigaste för- och nackdelarna
med dessa belyses och en modell som kan ses som en kombination av de båda
övriga skisseras. Huvudregeln för denna skulle vara atl en person som erhållil ell
kommunförmedlal objekt inte skulle kunna erhälla ell nytt sådant inom säg 7
till 10 år. Hans skulle emellertid kunna "bryta in" under denna tid
under förutsättning att han försäljer det lidigare förvärvade objektet till av
kommunen anvisad köpare för av kommunen godkänt pris.

Bostadsstyrelsen vill understryka atl det är angeläget att
de fördelar som samverkan mellan intilliggande kommuner kan ge på detta område
tas till vara. Särskilt gäller detta inom regioner med helt eller delvis
gemensam arbets- och bostadsmarknad. De erfarenheter som vunnits inom främst
Malmö- och Göteborgsområdena utgör här en värdefull grund.

Avtalsvillkor vid överlåtelse av kommunförmedlade
småhusfastigheter m. in.

Beträffande kommunernas metoderatt motverka spekulation
genom särskilda avtalskonstruktioner vid överlåtelse av småhusfastigheter kan
konstateras atl rättsläget är oklart. Detta gäller inte minsl det i sammanhanget
väsentligaste villkoret, nämligen det som innehåller förbud för köparen att i
sin tur överlåta fastigheten. Rättsreglerna och förarbetena till dessa liksom
doktrinen ger inte underlag för en säker bedömning huruvida

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:55 37

dessa i olika former förekommande förbudsvillkor kan anses
lagligen giltiga i hithörande sammanhang. 1 vart fall gäller detla de s. k. direkia
överlä-telseförbuden. Vägledande rättspraxis på området saknas ännu. Vad nu
sagts gäller även sådana väsentliga frågor som skäligheten av vitesbelopp och
förbudstidens längd.

Det kan emellertid antas all en på visst sätl utformad
klausul med s. k. indirekt överlåtelseförbud borde kunna ge kommunerna ett rätisgiltigi
skydd under en lid som molsvarar vad praktiska synpunkter kräver. En sädan
klausul bör innehålla en stomme beslående av en inledande bostadspolitisk
programförklaring och ett efterföljande indirekt överlälelseförbud i förening
med föreskrift om lämpligt vite som påföljd mot handlande i strid mol förbudet.
Klausulen kan byggas ul med föreskrifter om t.ex. bebyggelseskyldighet,
uthyrningsförbud eller skyldighet atl bo/vara manlalsskriven pä fasligheten
viss tid. Klausulen torde kunna avse en lid av högsl fem år räknat från
köpeavtalets ingående.

En för kommunerna användbar hithörande typklausul bör om
möjligt utformas snarast.

Styrelsen pekar på vissa möjligheter att uppnå spekulalionshämmande
effekter genom ändrad lagstiftning 1. ex. i jordabalken 4 kap. 4 § genom en
förlängning av tvåårstiden för de villkor som häller eit köp svävande eller i
jordabalken 13kap. 6§ genom införande därstädes av föreskrifi som möjliggör överlälelseförbud
vid upplåtelse av tomträtt. Vidare berörs bl. a, frågan om återinförande av äterköpsinsiilulet
i syfte att motverka spekulalion i småhusfastigheter.

Enligt bostadsstyrelsens mening bör dock utvägen med
lagändringar inte prövas utan en föregående utredning av rättsverkningarna i
stort av sådana åtgärder sett mol det trots allt begränsade förevarande syftei
att motverka medveten spekulation vid överlåtelse av kommunförmedlade småhusfastigheter.

Vad angår ett eventuellt återinförande av återköpsinslitulet
finner bostadsstyrelsen inie syftet alt molverka medveten spekulalion motivera
ell återinförande med hänsyn lill dels alt de skäl som föranledde institutels
avskaffande allljämt föreligger, dels atl svåra administrativa problem kan förväntas
uppkomma för kommunerna.

Kommunal förmedling av statsbelånade gruppbyggda småhus

Det är angeläget att de insatser som sätts in i syfte atl
tillhandahålla goda bostäder till rimliga priser saml att motverka spekulation
görs effektiva. Köpeskillingskontrollen i 45 § BFF medför, som påpekats av
kommuner och länsbostadsnämnder, vissa problem. Den kan kringgås genom sidoöverenskommelser
och "pengar under bordel". "Fel person" nämligen köparen -
som inte gjort någon spekulationsvinst - drabbas främst. Effekten av den
sanktion som följer om godkänt pris överskrids (uppsägning av statslånet)
minskar allteftersom räntebidraget liksom statslånets del av det totala
marknadsvärdet minskar.

Mot bakgrund av ovanstående är det motiverat atl studera
vilka alternativ till köpeskillingskontrollen som kan tillgripas. Ett förslag
som framförts från kommunalt håll är införandet av en obligatorisk kommunal
förmedling vid vidareförsäljning av småhus. En sådan förmedling skulle kunna
utformas på en rad olika sätt. Skall förmedlingen bli maximalt effektiv måste
den dock göras i verklig mening obligatorisk, vilket skulle kräva relalivi
långt gående lagstiftningsåtgärder.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:55 38

Mot bakgrund av att spekulation i här avsedd mening
förekommer i relativt begränsad omfattning och med hänsyn tagen till det
administrativa merarbete som en obligatorisk kommunal förmedling skulle föra
med sig anser bostadsstyrelsen de ej lämpligt att en sådan införes.

Realisaiionsvinstbeskatining - Indexuppräkning

Genom realisationsvinstbeskattningen överförs en del av
spekulations-vinsterna till samhället i den mån de redovisas och under
förutsättning alt skattepliktig vinst uppkommer. Vid beräkning av realisalionsvinst
får f. n. hela anskaffningskostnaden (ingångsvärdet) uppräknas med index. Då
fastighetsförvärv som regel till stor del finansieras genom lån kan, som en
följd härav, en tillväxttakt av det egna kapitalet som mångdubbelt överstiger
tillämpat index föreligga utan att för den skull en skattepliktig vinst
uppkommer.

Frän spekulalionssynpunkt finner styrelsen det särskilt
angeläget att den snabba tillväxt av det egna kapitalet som ofta uppkommer vid
korta fastighelsinnehav blir föremål för en effektiv beskattning. Hur en sådan
beskattning skall utformas bör utredas.

Realisationsvinstbeskattning avdragsräll för viten

Bostadsstyrelsen anser alt avdragsrätt för eriagt
överlåtelsevite bör vara möjlig.

Kreditfrågor

Bostadsstyrelsen har hos bankinspektionen efterhört
möjligheterna att påverka kreditinrättningarna så att återhållsamhet iakttas
vid långivning i samband med sådana spekulativa överlåtelser som föranlett
uppsägning av utestående statslån. Bankinspektionen har som svar uppgelt sig
sakna befogenheter att inskrida mot villakrediter annal än i särpräglade
undantagsfall. Uppgifter om att bankernas kreditgivning drivit upp prisnivån
på småhus är enligt inspektionen starkt överdrivna, i vart fall i vad avser
tiden från mitten av 1976.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:55 39

Bilaga 111

Sammanställning av remissyttrandena

Nedan återges i sin helhet vad remissinstanserna anfört
med anledning av bostadsslyrelsens avgränsning av de överlåtelser samhället bör
inrikta sina åtgärder mot saml styrelsens förslag i fråga om köpeskillingskoniroll
enligt 45 § bostadsfinansieringsförordningen 1974:946, BFF.

1. Riksrevisionsverket:
(RRV) har inget att invända mol det framlagda

förslaget, som sannolikt innebär alt man kan uppnå en viss press på priser

na. Möjligheten att få banklån som ersätter del statliga lånet och möjlighe

ten lill betalning vid sidan av den formella köpeskillingen gör emellertid all

effekten av köpeskillingskontrollen kan bli begränsad.

Bostadsstyrelsen föreslår att styckebyggda småhus undantas
frän den föreslagna bestämmelsen om förlängd köpeskillingskontroll. RRV finner
del tveksamt om de redovisade skälen motiverar ett sådant undantag.

2. Konsumentverket:
De flesta småhus som byggs f. n. är statsbelånade.

Småhusköpare har en i genomsnitt något bättre ekonomi än andra bostads

konsumenter. Det kan därför knappast hävdas att skäl finns atl behålla ge

nerella stödåtgärder för småhusköpare. Stödåtgärder bör i stället inriktas

på mer köpsvaga gmpper. De nuvarande formema för samhällsstöd är

olämpliga genom att de mer eller mindre garanterar att en kapitalvinst kan

uttas efter viss tid. Det är heller inte önskvärt att konsumentemas övervä

ganden avseende bostadsform på ett mer eller mindre avgörande sätt på

verkas av förväntningar om kapitalvinster.

Enligt konsumentverkets mening är det ej meningsfullt atl
i detta sammanhang skilja pä de fall där förvärvet av prisreglerade småhus
sker i syfte atl göra en kapitalvinst och de fall där motivet ej i första hand
är spekulation. Det är inte syftet med förvärvet som bör angripas utan det
förhållandet att vissa bostadskonsumenter gör vinst på grund av samhällets bostadspolitiska
ålgärder.

Mol denna bakgrund anser konsumentverket att den nuvarande
prisregleringen av statsfmansierade småhus bör avvecklas. Styrning av den statsbelånade
produktionen bör ske på andra sätt. Obligatorisk kommunal förmedling kan bli
aktuell liksom nya kreditpolitiska och finanspolitiska åtgärder.

Genomgripande förändringar av delta slag kan sannolikt
inte genomföras på kort tid. Konsumentverket vill därför inte motsätta sig
bostadsstyrelsens förslag för att temporärt motverka spekulationstendenser som
förekommer på marknaden.

3.
Småhusköpkommittén:
Kommittén finner förslaget om en föriängning av tiden för
köpeskillingskontroll enligt 45 § BFF lämpligt och väl avvägt.

4.
Svenska
kommunförbundet: Vid enkätundersökningen har bostads-styrelsen gjort en snäv avgränsning
av begreppet spekulation. Avgränsningen har gjorts på det sättet att endast
från början medveten spekulation skulle beaktas i enkätsvaren. Bostadsstyrelsen
har preciserat begreppet spekulation lill att endast avse fall där det primära
motivet med förvärvel varit - inte att skaffa förvärvaren bostad - utan att
genom en snabb vidareförsäljning tillföra förvärvaren den möjliga vinsten på
förvärvsobjektet. Bosiadsslyrelsen antyder att resultatet av
enkätundersökningen är något osäker beroende bl.a. på att svaren endast i
undantagsfall grundar sig på

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:55 40

gjorda utredningar och att de i övrigt mest grundar sig pä
subjektiva omdömen frän de personer i kommunema som besvarat enkäten.
Bostadsstyrelsen anför ocksä atl ett mera objektivt mätt pä spekulationens
omfattningar svärl alt åstadkomma.

Förbundsstyrelsen inslämmer i bostadsstyrelsens
uppfattning att resultatet av enkätundersökningen bör tolkas med försiktighet.
Särskilt gäller delta pä grund av att det ofta mäsle vara svårt att med
säkerhet bedöma huruvida (medveten) spekulation förelegat eller inte. Över
huvud taget anser förbundsstyrelsen det vara synnerligen viktigt att man
klargör vilka förfaranden frän småhus- och tomtköparnas sida som man skall
ingripa mot. En primär fråga är då om ålgärder skall vidtas inte bara mot den
medvetna spekulationen utan även mol den form av spekulation som kan sägas
föreligga när ägare av kommunförmedlal småhus på grund av flyttning från orten,
ändrade familjeförhållanden och dylikt säljer huset och därvid gör sig en god vinst.
Man kan ocksä av rättviseskäl tänkas vilja ingripa mot vidareförsäljning som
utan påtaglig vinst för säljaren medför att nye köparen orätlmäligl går förbi
en mängd personer i kommunens tomtkö.

Bestämningen av vilka förfaranden man avser ingripa mot är
av största belydelse för avvägningen av vilka åtgärder som skall anses
motiverade. Som bosiadsslyrelsen anfört bör givelvis åtgärder vilka från
statsmakternas sida vidtas i syfte atl motverka spekulalionen ställas i relation
till problemels omfallning. Den medvelna spekulationen utgör visserligen ett
påtagligt problem i en del kommuner. Förbundsstyrelsen instämmer dock i
bostadsstyrelsens bedömning all problemen med dylik spekulation knappast är av
den omfattningen att mera ingripande lagstiftningsåtgärder är försvarbara. Om
man däremot skall ingripa även utanför området för medveten spekulalion kommer
saken självfallet i annat läge. Förbundsstyrelsen anser emellertid all den av
bostadsstyrelsen gjorda avgränsningen är väl avvägd.

Bostadsstyrelsen föreslår viss förlängning av
köpeskillingskontrollen enligt 45 § bostadsfinansieringsförordningen.
Förbundsstyrelsen ser det som angeläget alt föreslagen förlängning kommer till
stånd. Den nuvarande två-årstiden, räknad från förvärvstidpunkten, är enligt
förbundsstyrelsens mening för kort för atl effektivt hindra spekulationen. Ytteriigare
föriängning ulöver vad bostadsstyrelsen föreslagit synes inte moriverad om det
bara är den medvetna spekulationen man vill hejda. Det måste höra till de
absoluta sällsyntheterna all den som köper tomt eller småhus med avsikt att
spekulera framhärdar häri trots alt han vet om att kontrolltiden är så lång
som ca fyra år från förvärvsdagen.

Bosiadsslyrelsen har på angivna skäl motsatt sig att
köpeskillingskontrollen utvidgas lill att avse även styckebyggda statsbelånade
småhus. Förbundsstyrelsen anser del i och för sig behövligi med köpeskillingskoniroll
även i dessa fall. Av bosiadsslyrelsen anförda skäl mot införande av köpeskillingskontroll
- administrativt merarbete och svårigheter att fastställa en godtagbar
produktionskostnad - synes emellertid tungt vägande. Förbundsstyrelsen anser
sig därför böra acceptera atl man i denna del tills vidare låter sig nöja med
en uppföljning av spekulationstendenserna.

5. Svenska sparbanksföreningen: Sparbanksföreningen har
inget aU erinra mot den föreslagna ändringen, men vill framhålla att en
förlängning av kontrolluden kan öka antalet kringgåendefall. Redan vid nuvarande
bestämmelser kringgås kontrollen i stor utsträckning. Sålunda har t.ex.
Sparbankemas Fastighetsbyrå AB i många fall måst avvisa förmedlingsuppdrag där
ett kringgående varit en förutsättning.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:55 41

Däresi kommunen finge förköpsrält till statligt belånade
småhus under den tid som köpeskillingskonlrollen gäller, skulle de spekulativa
affärer kunna stoppas, i vilka det synliga priset kan accepteras av länsbostadsnämnd,
men där "svarla pengar" finns med i bilden. Utbudet till de olika
köerna skulle även öka.

6. Svenska byggnadsarbetareförbundet: 1 kartläggningen
behandlas en

bart ålgärder mol s.k. "medveten spekulalion" vid statligt belånade
ny

producerade småhus med äganderätt i grupp. Denna form av spekulation

lorde vara av sådan ringa omfattning, i förhållande till den handel med -

spekulation i - framtida värdeförändringar som årligen förekommer vid

handel med småhus med äganderätt, all den bostadspolitiskt i det närmas

te är försumbar.

Den sanktion som bosiadsslyrelsen särskilt diskuterar mol
denna begränsade spekulationsform är all de statliga länen sägs upp. Della
skulle enligi styrelsen emellertid drabba "fel" person, nämligen
köparen och inte säljaren. Denna slutsats, som också är att betrakta som ett
specialfall, gäller nämligen enbart under förutsättning alt köparen inte
känner till sank-lionsåigärden. I annal fall lorde priset sjunka och därmed
också utrymmet för spekulation för säljaren. I motsats lill styrelsen finner
byggnadsarbetareförbundet sanklionsåigärden, särskilt om den ges generell
giltighet, utgöra ett verksamt medel som hämmar spekulationen vid statligt
belånade småhus.

7. Svenska riksbyggen: Vid utarbetandet av den enkät om
eventuell

spekulation på småhusmarknaden som bostadsstyrelsen genomfört har

man utgått från att del är spekulalionen som sådan som är av ondo. Därvid

har bostadsstyrelsen vall en definition som innebär att man endast betrak

tar sådana småhusaffärer som spekulation, där någon person i avsikt att

göra en kapitalvinst köper ett hus pä den reglerade marknaden, vilket i re

gel innebär lägre priser än marknadspriser, och säljer huset på den inte reg

lerade marknaden, alltså lill väsentligt högre priser. De förslag som bo

stadsstyrelsen uiarbelat för atl förhindra eller dämpa spekulationen har

också utformats med tanke pä denna mycket snäva definition av begreppet

spekulation och därmed en lika snäv bedömning av vad som är spekulatio

nens nackdelar.

Det onda med spekulalion på småhusmarknaden är att
företeelsen leder till högre boendekostnader än som motiveras av den
ursprungliga anskaffningskostnaden. Detla i sin tur leder till alt stora
grupper av hushåll med hänsyn till sin köpförmäga stängs ute från den del av
småhusmarknaden som ligger utanför nyproduktionen. Del är denna bostadssociala
effekt som man måste utgå från vid bedömningen av vilka prisfenomen på småhusmarknaden
som skall betraktas som spekulalion och således motarbetas.

1 det perspektivet är det uppenbart atl betydligt fler
småhustransaktioner än de som täcks av bostadsstyrelsens definition av
begreppet spekulation borde motverkas.

Del är således de höga överiåielsepriserna vid andrahandsaffärer
med småhus som man bör uppmärksamma och så längl möjligt söka finna lämpliga
motåtgärder till.

Mot en sådan bakgrund måste alla de ålgärder som föreslås
av bostads-styrelsen ses som förhållandevis ineffektiva.

8. HSB: Bosladsstyrelsens bedömning rörande
omfattningen av speku

lativa inslag när det gäller styckebyggda småhus ter sig svårförståelig. Vid

en bedömning av nödvändiga åtgärder mot spekulation på småhusmarkna-

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 55 42

den borde dock hänsyn las lill atl antalet årligen
producerade statligt belånade slyckebyggda småhus uppgår lill 75 % eller mera
av antalet gruppbyggda. Underlåtenhet atl vidta åtgärder mot spekulation pä
småhusmarknaden kan inte i alltför hög grad motiveras med administrativa
problem hos granskande myndigheter.

HSB tillstyrker den föreslagna föriängningen av köpeskillingskonlrollen
enligi 45 § BFF lill tre år, saml förändringen av utgångspunkten för beräkning
av liden till tidpunkten för utbetalning av lånet.

9. Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO): SABO
anser att yt

terligare förlängning ulöver styrelsens förslag erfordras. Som styrelsen på

pekar är emellertid denna kontroll ett trubbigt prisregleringsinstmment,

som kan kringgås genom olika skenavtal.

10. Näringslivets
byggnadsdelegation: I utredningen har bosiadsslyrel

sen gjort en inventering av olika spekulationsmotverkande metoder. De

rättsliga frågeställningar dessa aktualiserar diskuteras utförligt. Spekula

tionens omfattning och orsaker har emellertid inte klarlagts i bosladssty

relsens utredning. Genom en enkät har emellertid kommunernas subjekli-

va bedömningar av spekulationens omfattning undersökts. Del är en stor

brist all faktamaterial på denna avgörande punkl saknas. Ett beslul om oli

ka spekulationsmotverkande åtgärder bör formas som en avvägning mel

lan ä ena sidan en grundad uppfattning om behovet av spekulalionsdäm

pande restriktioner och å andra sidan hänsynen till den enskildes rådighet

över sin egendom. Prisutvecklingen på småhus och den därmed förknippa

de möjligheten till spekulation är i huvudsak en sidoeffekt av den snabba

allmänna inflationen. Går vi nu in i en period av lägre inflationstakt bör

detla dämpa prisutvecklingen även på småhus. Beslutade skattehöjningar

(intäktsschablonens uppjustering från 2 till 3%) och kommande allmänna

fastighetstaxeringar bör också verka prisdämpande. Dagens problem bör

därför inte oreserverat få föranleda restriktiva åtgärder som inom kort

framstår som omotiverade och kanske skadliga.

NBD anser alt bättre information om saklägel är en allmän
förutsättning för att olika typer av rådighetsinskränkningar skall kunna
motiveras. F. n. finns exempelvis inte ens en klar uppfattning om siorieken på
marknaden för "andrahandsförsäijningar" av småhus - dvs. den marknad
på vilken spekulalionsvinster kan uppträda. Årliga omsättningstal upp till 6-7%
av hela fastighetsbeståndet nämns ofta i den offentliga debatten. För detla
finns emellertid inget stöd i officiell statistik. Den omsättning som kan utläsas
ur SCB:s statistik över försålda och lagfarna småhus för permanent-boende
uppgår enbart till 2-3% av hela beståndet. De låga omsältningsla-len ger
generellt sett myckel litet utrymme för rena spekulationsaffärer. Redan "nödlvungna"
försäljningar till följd av ändrade familjeförhållanden, avflyttning från
orten etc. dvs. försäljningar som inte kan rymmas inom begreppet spekulation,
bör omfatta någon procent av beståndet åriigen.

Ett faklaunderiag med uppgifter om prisutveckling, omsättning
och innehavslidens längd för vidareförsålda småhus skulle ge en fastare grund
för bedömning av omfattningen av småhusspekulationen. Det är önskvärt att ett
sådant underlag tas fram exempelvis genom SCB:s försorg.

NBD anser köpeskillingskontrollen vara principiellt
olämplig och avstyrker en utökning av kontrolltiden. Även bostadsstyrelsen har
tidigare varit principiellt kritisk till köpeskillingskontrollen då en
uppsägning av lånet i huvudsak är riktad mol fel person, dvs. köparen och då bestämmelserna
kan kringgås tämligen enkelt. I del fall en utvidgning av konUDllbestäm-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:55 43

melserna likväl kommer alt fiiresläs bör enligt NBD konlrollliden
även forlsällningsvis fä löpa med uigångspunki frän förviirvslidpiinklen och inie
dalum för länculhetalning eftersom denna varierar och ger hell olika individuella
konlrolllider. I della sammanhang förtjänar påpekas all den lillät-na viiidesiegringen
för försäljningar under konlrollliden är svär atl beriikna för den enskilde.
Bostadsstyrelsens värderingskoefficienler borde kunna ersättas med
realisationsvinstbeskattningens omräkningstal, vilka är mer överblickbara för
allmänheten. En övergäng till omräkningstalen skulle innebära nägot annorlunda
uppräkningsfakiorer enskilda är. men över tiden jämnar siffeiserierna ut sig dä
de i stort speglar summa värdeförändringar.

11. Svenska hankförcningeii: Föreningen
har meddelat att man ansluter sig till av Näringslivets Byggnadsdelegation
avgivna yttrande i ärendet.

12. Svenska byggnudscnireprenörjörenlngcn
(SBEF): SBEF har instämt i vad Näringslivels Byggnadsdelegation har anförl i
sitt yttrande.

13. Sveriges Truhusjabrikers
Riksförbund Förbundet godtar utredningens konstaterande att det förekommer
dubbla prisnivåer pä småhusfastigheter och vill ansluta sig till bosladsstyrelsens
definition av begreppet spekulation.

Förbundet är positivt lill att spekulation motverkas.
Anledningen till förekomsten av spekulalion är enligt förbundets uppfattning atl
tillgängen pä småhus väsentligt understiger efterfrågan. Flera undersökningar
har visat, atl ca 85% av bosladskonsumenlerna vill bo i småhus. Samtidigt är
beståndet av smähuslägenheter i förhållande till lägenheter i flerfamiljshus lägl;
endasl drygt 40% av antalet lägenheter i landet finns i småhus medan
motsvarande andel i exempelvis de övriga nordiska länderna uppgår till 56-66%..

Med hänsyn till konsumenternas preferenser jämfört med
tillgängen pä småhus är det ofrånkomligt alt vissa personer tar till vara
tillfället all göra snabba vinsler. Förbundet tror inte all de föreslagna ålgärderna
kan förhindra spekulalion. Enligt förbundels mening kan spekulalion endasl förhindras
genom ell ökat småhusbyggande. Förbundet vill därför upprepa tidigare förslag
alt åtminstone 70% av nyproduktionen skall utgöras av småhus.

Vissa av de förslag lill åtgärder som förs fram i ulredningen
kan väl medföra alt spekulation försväras. Erfarenhetsmässigt har del dock
visat sig all ytterligare regleringar ökar uppfinningsrikedomen hos vissa
personer att kringgå reglernas syften, varför nya regler av lyp köpeskillingskoniroll
o.d. inie lorde komma all molverka spekulalion i de fall där sädanl efier-slrävas.
De föreslagna reglerna lorde främsi komma all drabba de småhusägare, som
exempelvis på gmnd av ändrad bostadsort, är nödsakade atl sälja. Dessa personer
måste regelmässigt köpa ett motsvarande nytt småhus på den oreglerade
marknaden. Om de inte kunnat sälja sitt tidigare småhus till gällande
marknadspris, saknar de ofta medel till en sädan investering. Därför blir de ocksä
tvingade atl ändra boendemiljö, efiersom möjligheterna atl pä exempelvis en ny
ort anskaffa ett prisreglerat hus är ytterst begränsade och kan ta mänga år i
en ny småhuskö.

Sammanfattningsvis är förbundet positivt till all molverka
spekulalion pä småhusmarknaden, men anser alt föreslagna ålgärder i huvudsak
kommer all drabba småhusägare, som är nödsakade all sälja. För atl motverka
och pä sikt omöjliggöra spekulation vill förbundet förorda en kraftig ökning
av smähusbyggandei.

Förbundet avstår frän alt kommentera detaljerna i de föreslagna
älgar-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 55 44

derna, men vill betona viklen av att åtgärderna inte fär
komma all drabba "fel" person,

14, Sveriges vlllaågareförhund: Bosladsstyrelsens uppdrag
har varit all uireda spekulaliva inslag pä småhusmarknaden. En viktig fräga
blir dä vad som skall anses vara spekulation. Som spekulalion skall enligt bosiadsslyrelsen
belraklas de fall där syftei med ell förvärv av ell prisregleial objekl inie är
alt skaffa förvärvaren med familj en bostad utan att genom en, ofta snabb,
försäljning tillgodogöra sig den vinst som ligger i prisdifferensen mellan
reglerad och oreglerad marknad. Definitionen föranleder ingen erinran frän
förbundets sida. Frän förbundels sida har länge hävdats alt till spekulation
bör. i enlighet med begreppets språkliga innebörd, endast hänföras klara fall
av otillbörliga förfaranden.

Definitionen är sålunda sniiv och läcker inte - som bostadsstyrelsen
ocksä ftamhäller - den kapitaltillväxt och de vinsler som kan uppkomma genom
den fortgående inflaiionen och därmed sammanhängande utveckling av fiisligheispriserna.
Förbundel anser del vikligl all man har della klart för ögonen när del gäller
all bedöma bostadsstyrelsens förslag lill eventuella åtgärder.

Med denna begränsning anser förbundsstyrelsen det
angeläget alt förvärv av småhus, som inte syftar till boende ulan medvetet
enbart är inriktat pä spekulationsvinst vid försäljning, förhindras,

Bosiadsslyrelsen föreslär alt tiden för
köpeskillingskontroll enligt bo-sladsfinansieringsförordningen utsträcks, Mol
denna tanke kan riktas den kritiken all skärpningen får en alltför generell
verkan, Köpeskillingskonlrollen lar f ö. inte sikle pä - i vart fall inte
primärt - all förhindra spekulalion utan syftar lill atl neutralisera vissa
effekter av de dubbla prisnivåer som föiekommer. Trots delta vill förbundet
inte direkl motsätta sig förslaget. Skälei härtill är detta.

De nuvarande principerna för prissällning av nyproducerade
slalsbelä-nade småhus innebär alt fastigheterna kan erbjudas köparna till
priser som undeistiger marknadsvärdet. Systemet tillgodoser det viktiga
bostadspolitiska syftet atl tillhandahålla småhus till rimliga priser. En ofta
debatterad och kritiserad konsekvens av dessa principer är atl förstahandsköparen
vid försäljning kan lillgodogöra sig mellanskillnaden mellan del lägre prisel
vid inköpel och marknadsprisel vid försäljningen. Del är mol denna bakgrund
som man skall se mänga av de inilialiv som förelagits ule bland kommunerna och
som redovisas i bosladsslyrelsens uiredning. Som slyrelsen påpekar lorde dessa ålgärder
inte ha föranletts enbart av en önskan atl motverka spekulalion utan har syftat
till alt förhindra verkningarna av den dubbla prisnivån.

Del skulle
här föra för långt all la upp en mer ingående diskussion i frågan. En allmän
utgångspunkt för förbundet är dock atl vi inte kan acceptera regleringar som
innebär en mer eller mindre långtgående och långvarig priskonlroll. Samtidigt
är det önskvärda att prisnivån vid en vidareförsäljning hålls pä en rimlig
nivå. Hänsyn måste härvid las till bäde säljarens och köparens intressen. Inom
förbundsstyrelsen har diskuterats olika metoder atl få lill stånd en lämplig
intresseavvägning. En möjlighet skulle kunna vara persondeslinerade
bostadslån. Envar som önskade förvärva ett småhus skulle ha rätt till ett
personligt bostadslån. Vid försäljning fick han sedan ta med sig delta län lill
del nya objekt han önskade förvärva. Ell dylikt system sammankopplat med en
riksomfattande registrering av de bostadssökande, borde ha förulsältningar all
lösa de problem som nu sammanhänger med de särskilda förmåner som följer av de slailiga
ränlesubvenlionerna.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:55 45

Enligt förbundels mening finns del anledning att närmare
undersöka huruvida denna väg är ftamkomlig,

Bostadsslyrelsens förslag till förlängd köpeskillingskoniroll,
formellt i tre, i realiteten, fyra är, gär inte utöver vad förbundet utifrån
sina ovan angivna allmänna utgänspunkier anser sig kunna acceptera. Förbundet
skulle dock vilja efterlysa en sädan utformning av bestämmelserna alt det från
fall till fall finns möjligheter till dispens. Förbundet syfiar på sädana
försäljningar som föranleds av helt godtagbara skäl.

15. Lidingö
kommun: Som framgår av bosladsstyrelsens utredning är

syftet med alt uppföra statligt belånade småhus atl erbjuda invånarna goda

bosläder till rimliga kostnader. Dä utbudet av statligt belånade småhus

normall är starkt begränsat är det enligt kommunstyrelsens mening av stor

betydelse all endasl de som verkligen har behov av en sådan bostad bereds

lillfälle ull förvärva ell slalsbelänal småhus. Kommunsiyrelscn anser där

för - även om spekulalion i den mening bosiadsslyrelsen avser förekom

mer i endasl begränsad omfallning - all del är väseniligi all alla ålgärder

vidlas som är ägnade all förhindra all slalsbelänade småhus förvärvas i

mer eller mindre spekulalivi syfte.

Förslagei alt ändra 45 S bosladsfinansieringsförordningen
så au liden för köpeskillingskonlrollen i praktiken kommer att omfatta inemot
fyra år anser kommunstyrelsen vara väl ägnat att fä spekulalionshämmande
effekt. Köpeskillingskonlrollen är relalivi läll alt ulöva och några siörre lillämpningssvårigheter
lorde knappast föreligga. Enligt kommunstyrelsens mening kan det emellertid ifrägasätlas
om inte kontrollliden borde utökas ytterligare.

16. Stockholms kommun: Utgångspunkten för samhällets
engagemang i

smähusproduklionen ulgörs av klart uttalade bostadssociala ambitioner.

Delta tar sig uttryck i bl. a. kommunala insatser i samband med fördelning

av mark för uppförande av småhus och åtgärder i syfte atl pressa produk

tionskostnaderna. Mot denna bakgrund finner kontoret det angeläget fram

hålla atl man ställer sig positiv till åtgärder för att motverka spekulation

vid försäljning av statligt belånade småhus. Detla är särskilt angeläget med

tanke pä att det är kommunens och statens insatser som indirekt öppnar

möjligheten lill spekulation. Som emellertid kommunen fiamhällit i sill

svar på bostadsslyrelsens enkät är den typ av medveten spekulation som

det här är fråga om av tämligen ringa omfattning i Siockholm på grund av

att kommunen upplåter mark för småhusbebyggelse med tomträtt saml

kravet pä all köpare av gruppbyggda småhus lill bostadsförmedlingen eller

smähuskön överlämnar sin bostad. Dessulom kommer i framliden nytill

skottet av stalbelänade gruppbyggda småhus att bli av ringa omfattning i

Stockholms kommun.

Med hänvisning till fastighetskontorets principiella
inställning lill spekulalion pä småhusmarknaden vill emellertid kontoret inte
motsätta sig de förslag till åtgärder mot spekulalion som bosiadsslyrelsen
framfört även om en utvidgad köpeskillingskoniroll kommer att innebära en ökad
arbetsbelastning för förmedlingsorganel.

17.
Växjö kommun:
Kommunen anser del angelägel alt sådana åtgärder vidtages som effektivt kan
förhindra eller molverka spekulalion på småhusmarknaden. Av bosladsslyrelsens
föreslagna ålgärder förordas bl.a. köpeskillingskoniroll enligi 45 § bosladsfinansieringförordningen.
Konlrollliden bör ulslräckas lill minsl 4 år efter ulbelalningen av slalslänel.

18.
Malmö kommun:
Den i bosladsfinansieringsförordningen iniagna besiämmelsen om köpeskillingskoniroll
är enligi nämndens äsikl olillräck-

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:55 46

lig. iiven om den tidsmässigt utbygges pä sätt bosiadsslyrelsen
ansett möjligl. Nämnden anser, alt den av Malmö kommun tillämpade egna
köpeskillingskontrollen bör bihehällas i kommunen. (Malmö kommuns kontroll innebär
atl kommunen vägrar borgen för bosladslänel vid överlagande av län ft)i småhus
i de ftill köpeskillingen bedöms för hög. Därvid ulgär kommunen frän regierna
om realisaiionsvinstbeskatining. Köpeskillingskonlrollen som avser säväl slyckebyggda
som gmppbyggda småhus ulslräcks lill en lid av tio är frän säljarens förvärv).

19.
Siiiffansiorps
kommun: Idag gäller BFF:s 45 § oi.i köpeskillingskoniroll tvä är efter
kontraktsdagen. Regeln är, som bosiadsslyrelsen konstaterat, mindre
tillfredsställande. Dels är tiden alltför kor', dels är det köparen och inte
säljaren som drabbas av sanktioner om köpeskillingen ej kan godtas. Dessulom
inbjuder systemet till "pengar under bordet". Del sistnämnda kommer
alt kvarstå och kanske bli än mer vanligt om kontrolltiden förlängs.
Fördelarna med en förlängning lorde dock pä sikt vara mycket större varför vi
instämmer i förslaget om förlängning. Dock synes del, med hänsyn till all
flertalet kommuner föreslagil 5-10 är, underligt all bostadsstyrelsen föreslär
en utökning lill fyra är (tre år från utbetalningsdagen av statligt lån). Vi anser
all ju längre liden är, ju mindre blir risken atl köparen blir den som drabbas,
då han kommer att bli bättre medveten om dess existens och funktion. Alt
utgångspunkten för köpeskillingskontrollen ändras lill utbetalningsdagen ser
vi som mycket positivt, men meloden bör användas även vid försäljning mellan
kontraktsdag och ulbelalningsdag, och gälla fem år frän utbetalningsdagen,

20.
Göteborgs komniun:
Kommunen tillstyrker utredningens förslag att utvidga köpeskillingskontrollen
enligt 45 8 bosladsfinansieringsförord-ningen. Konimunen föreslår emellertid
alt denna även bör omfatta slyckebyggda småhus. Motivet härför är all en
undersökning som utförs av Göteborgs fastighetskontor preliminärt pekar mol
all spekulalion är vanligi förekommande även på della område.

21. Kungälvs kommun: Bosiadsslyrelsen läler i och med definilionen

begreppet spekulation vara beroende av en bedömning av en förvärvares

innersta avsikter vid en viss lidpunki. Begränsar man ett agerande till de

fall dä ett uppsål all spekulera kan konstateras hos en köpare är det klart

all ell ingripande skulle kunna ske i yllerligl sällsynla fall. De organ som

har all göra en prövning förfogar inie över resurser för all kunna klarlägga

en ev. köpares uppsäl. Bosiadsslyrelsen släller emellertid inie kravel all

uppsål ska kunna konsialeras för all bekämpning av spekulalion skall vara

möjligl.

Den redovisade begränsningen av begreppei spekulalion
innebär all den kapitaltillväxt och de vinsler som uppkommer genom den
fortgående fas-lighelsprisulvecklingen helt faller utanför utredningens
uppdrag.

Den programförklaring som Kungälvs kommun tagil som
utgångspunkt för sitt agerande har ett vidare innehåll än bostadsslyrelsens
definition av begreppei spekulation. Programförklaringen säger att
spekulationsreglerna skall medverka lill att goda bosläder produceras lill så
laga priser som möjligt. Programförklaringen innefattar också all de bostäder
som kommunen aktivt medverkar lill att producera så länge som möjligl skall
erbjudas till sä rimligt pris som möjligt. Den spekulationsklausul som kommunen
har konstruerat har däiför gjorts med den ambitionen all inte bara de nyproducerade
bostäderna skall uppfylla de bostadspolitiska målen utan alt dessa mäl ocksä
skall kunna uppnäs vid framtida ägarbyten.

Med utgångspunkt från en enkät lill Sveriges kommuner
under seplem-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:55 47

ber 1977 konstalerar bosiadsslyrelsen all i de flesta
kommuner är den medvelna spekulationen ovanlig eller obefintlig. Detta
konstaterande synes ha påverkat bosladsstyrelsens förslag till åtgärder för att
förhindra spekulation. Enligt slyrelsen borde åtgärder som frän statsmakternas
sida vidlas i syfte all motverka spekulalion ställas i relation till problemets
omfallning. Della resonemang är naturiigen fullt rimligt och riktigt. Det är
emellertid tveksamt om problemet bör bedömas med utgångspunkt från den kartläggning
som genomfördes under september 1977. Vid della dalum hade ett antal kommuner bl.a.
i Göteborgsregionen vidtagit åtgärder för atl dämpa den spekulalion man
konstaterat i början av 1970-lalel.

Bosiadsslyrelsen föreslår all köpeskillingskontrollen
utsträcks till tre är och ull utgångspunkten för ireärstidens beräkning sätts
till utbetalningen av statslånet. Köpeskillingskonlrollen kommer därföi atl i prakiiken
om-falla inemoi fyra år. Argumentet för atl sälla tidsgränsen till tre år är
all bosiadsslyrelsen menar atl medveten spekulation därefter ej är vanlig.

Argumentets hållbarhet är avhängigt den av bosiadsslyrelsen
valda definitionen av spekulation. Om önskemålet äralt styra - dämpa -
prisbildningen pä småhusmarknaden kan skäl anföras föratt utsträcka
giltighetstiden. Bostadsstyrelsen anseratt upplysning skall lämnas i
köpekontrakt om regeln i 45 S BFF. Atl införa en information i köpekontraktet
förefaller ändamålsenlig och lämplig. Det bör dock ifrågasättas om inte regeln
och informationen bör kompletteras med en skyldighet för fastighetsägaren att
vid en ev. försäljning upplysa om existensen av en sådan regel. Ell dylikt
kontraktsvillkor kan vid en framlida tvist mellan säljare och köpare ha vissl
värde.

Bostadsstyrelsen anseratt köpeskillingskoniroll i fräga om
styckebyggda småhus inte bör återinföras. Som argument för delta ställningstagande
anför bosiadsslyrelsen i huvudsak alt detla skulle i hög grad komma att belasta
länsbostadsnämnderna administrativt. Bosiadsslyrelsen bedömer vidare alt den medvelna
spekulalionen inte har samma omfattning i fräga om styckebyggda småhus som vid
gruppbyggen. Bosiadsslyrelsen anför bl. a. att spekulation i styckebyggda
småhus i regel inte torde vara lika lönande, eftersom för dessa hus inte finns
nägon fastställd högsta produktionskostnad såsom för gruppbyggda hus. Några
dubbla prisnivåer finns enligt bosladsslyrelsens mening inte.

Som kommentar lill bostadsslyrelsens resonemang kan
följande anföras.

Många kommuner har ambitionen atl tillhandahälla
kommuninvånarna goda bostäder lill låga priser. Detla leder till all kommunerna
ofta kan sägas om inte direkl subventionera tomtkostnader m.m. så i vart fall
verka för en prisdämpning. Del är därmed helt klart atl det vid en andraförsälj-ning
ocksä av ett slyckebyggl småhus kan existera tvä tänkbara prisnivåer. Dels ett s.
k. marknadsvärde och dels ell värde som skulle bli resultatet om del ocksä vid
den andra försäljningen bedömdes rikligl all prisel hölls nere mol uigångspunki
av den av kommunen markerade viljan all hälla bosläder lill låga priser.

All avgöra vilken lyp av spekulalion som är mest
"lönande" är i det närmaste ogörligt. Frågan är emellertid om man
vänder sig och skall vända sig enbart mot "lönande" spekulationer och
detla dä om man inte begränsar begreppei spekulation på sätt bosiadsslyrelsen
valt.

Bosiadsslyrelsen är negaliv lill all införa köpeskillingskoniroll
för slyckebyggda småhus på grund av del administrativa merarbetel som skulle
kunna uppkomma. Skulle en kommun - mol bakgrund av siluaiionen pä

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 55 48

bostadsmarknaden i den enskilda kommunen - anse del angeläget
med en kontroll kommer den administrativa belastning atl falla pä nägoi kommunall
organ. Frägan är då om della är bälire än all länsbostadsnämnden be-laslas.

Fasiighelskonloret och kommunalkansliel ser posilivi pä
den föreslagna förlängningen av köpeskillingskonlrollen enligi 45 S BFF. En sädan
ftii-längning bör dock kopplas lill ell kommunall syslem inneftiltunde en anvis-ningsräll.
Skälet härtill är alt risken för all syslem med "svarla pengar"
annars skulle utvecklas.

Behovei av regleringar varierar frän område lill område.
Del bör därför övervägas om inte den enskilda kommunen genom beslul skulle
kunna fä möjlighel all förlänga köpeskillingskontrollen enligt 45 S BFF
alternativt alt kommunen tillämpar regler som gör all kontrollen sker med
anknytning till realisationsvinstbeskattningens regler.

Den av kommunerna själv beslutande gällandetiden skulle
kunna maximeras lill ytterligare tvä lill tre år.

En sädan konstruktion ulgär från det faktum alt kommunerna
själva sannolikt kan anses ha en bättre överblick över lokala marknader och
därför är mer lämpade än centrala organ att anpassa spekulalionshämmande medel
lill den aktuella situationen.

Enligt kontorets mening finns inga skäl för en
särbehandling av friliggande villor i förhållande till gruppbyggda småhus.
Samtliga typer av småhus oavsett produktionssätt bör omfattas av regelsystemet.

22. Gävle kommun: I vad gäller värderingen av olika
metoder mäsle

man i stort ge bosladsstyrelsens utredare rätt i deras bedömningar med un

dantag för atl administrativa besvär och dylika nackdelar överbelonas, vil

kel kommer hela ulredningen all andas en smula räddhåga för all la lill nya

friska grepp. Ulredningen mynnar heller inlc ul i nägra verkligen reforme

rande förslag lill förbättringar och detla kan man, om man vill, se som en

följd av den allmänt försikliga hållningen. Utredningens faktiskt enda di

rekta förslag är förslaget till ändring av 45 S bostadsfinansieringsför

ordningen, sä atl den nuvarande priskonlrollen av gruppbyggda småhus

förlängs från 2 år, räknade från den föste köparens förvärv av fasligheten,

till 3 är, räknade från dagen för utbetalning av statslånet. Denna ändring in

nebär i prakiiken en föriängning om ca 2 är i jämförelse med nuläget.

Den föreslagna ändringen i
bostadsfinansieringsförordningen är en förbättring, men denna form av
köpeskillingskontroll har precis de brister, som ulredningen själv påtalar
(hindrar inte "skenavial", drabbar "fel" person) och dess
effekt minskar av tidsbegränsningen som fallel är med alla lidsbegränsade konlroller.
Man kan därför inie slä sig lill ro med bara ändring av 45 § bosladsfinansieringsföiordningen.

23. Luleå kommun: Sammanfallningsvis konstaleras alt i fiåga
om ome

delbara konkreta åtgärder alt vidtas av statlig myndighei för att molverka

spekulaliva inslag vid överlåtelse av statligt belånade småhus har bostads-

styrelsen inget annat förslag än en utökning av tiden för tillämpning av den

redan gällande köpeskillingskontrollen.

Fastighetskontoret anser atl den gällande köpeskillingskonlrollen
vid praktisk tillämpning visat sig inneffektiv och alt kontrollen ej pä pä
något påtagligt sätt dämpat prisulvecklingen vid vidareförsäljning av slalligl
belånade gruppbyggda småhus i Luleå.

Bosladsslyrelsens förslag om föriängd lillämpningslid för
kontrollen kan ej vänlas förbättra situationen nämnvärt.

24. Svdväsira Skånes Kommunalförbund: En viss kritik kan
riktas mol

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 55 49

den grundläggande undersökning bosiadsslyrelsen utförde i
etapp I avseende omfattningen av smähusspekulalion och höga överiäielsevärden
pä småhus. Bosladsstyrelsens enkät var oklart utformad och tolkades på olika
sätt i olika kommuner. Detla borde bosiadsslyrelsen ha uppmärksammat i sin sammanställning
av kommunernas svar. Problemet med smähusspeku-lalion och höga överiäielsevärden
förekommer i varierande utsträckning i hela landet och inte enbart i vissa
kommuner.

Bosladsslyrelsens nägoi försiktiga hållning lill
ytterligare åtgärder kan bero pä atl bostadsstyrelsen i sin uiredning alltför
snävt har inriktat sig på problemet med medveten spekulation. Troligtvis är det
en myckel liten andel av småhusköparna som drivs av sädana motiv. Det helt
övervägande antalet familjer köper sill hus eller tomt i avsikt atl lösa sin
egen bostads-fiäga. Förutom spekulalionsprobleniel finns emellertid ell mycket siörre
och mer grundläggande problem, nämligen hur samhället skall kunna bevara
rimliga boendekostnader i en situation med inflation och stor efterfrågan pä
småhus. Statens och kommunernas åtgärder skall således inte bara motverka
spekulation ulan mäsle samtidigt syfta till atl i en vidare mening skapa
rättvisa på bostadsmarknaden.

Kommunalförbundet stödjer bosladsstyrelsens förslag om en
förlängning av köpeskillingskontrollen enligt 45 S bostadsfinansieringsförordningen
(BFF). Kontrollliden bör, sä som bosiadsslyrelsen föreslagil, räknas frän
tidpunkten för länels ulbelalning. Tiden bör dock ulslräckas lill 5 är. För
kommuner, som anser sig behöva en yUeriigare koniroll bör del vara möjligl all
fä förlänga konirollen enligi 45 8 BFF lill 10 år och/eller alt lillämpa en
egen köpeskillingskoniroll och därvid utnyttja § 19 BFF, dvs, vägra borgen.
Köpeskillingskontrollen bör avse såväl styckebyggda småhus som grupphusbebyggelse,

Köpeskillingskonlrollen skall inte drabba ulan skydda
köparen. Bostadsstyrelsen bör däiför tillsammans med konsumentverket, banker
och mäklarorganisationer verka för ell standardkontrakt, vari köparen upplyses
om atl det statliga länel kan sägas upp om köpeskillingen är alltför hög.

25.
Nordvästra
Skånes Kommunalförbund: I bostadsslyrelsens utredning konstaterades att den
tvååriga köpeskillingskontrollen enligt 45 § bostadsfinansieringsförordningen
räknat frän kontraktstidpunkten är alltför kort. Utredningen föreslär alt köpeskillingskonlrollen
skall räknas frän dagen för utbetalningen av statslånet och utsträckas lill tre
år. Förbundet tillstyrker förslaget, vilkel i prakiiken innebär atl
priskontrollen kommer alt omfatta cirka fyra år efter färdigställandet,

26.
Göwhorgsregionens
kommunalförbund: Enligt bostadsslyrelsens definition betraktas som spekulalion
"de fall där det primära motivet med ett förvärv av ett prisreglerat objekl
ej är atl skaffa förvärvaren med familj en boslad ulan alt genom en, ofta
snabb, försäljning lillgodogöra sig en vinst motsvarande i princip
prisdifferensen mellan den reglerade och oreglerade marknaden".

Att läla begreppei spekulation vara beroende av en
bedömning av en förvärvares innersta avsikter vid en viss lidpunki, synes
innebära att del i praktiken inte är möjligl all med i kommunal förvallning lillgängliga
melo-der någonsin med säkerhet kunna konstatera om företeelsen är för handen
eller inie. Av de förslag lill åtgärder som bosiadsslyrelsen framlagt framgår
dock atl företeelsen enligt denna definition inte behöver konstateras för att
bekämpas.

Genom att snävt begränsa sin definition lill sädan
"medveten spekulalion" faller flertalet fall då kapitaltillväxt och vinsler
uppkommer som följd

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 55 50

av prisdifferensen mellan reglerad och oreglerad marknad hell
utanför inredningens uppdrag.

Uigängspunkien borde i stället vara att de bostäder som en
kommun aktivt medverkar lill all producera sä länge som möjligl skall kunna
bidra lill ull kommunens bosiadspoliiiska mäl och sirävanden tillgodoses. Metoder
bör däiför tillskapas sä atl dessa mäl kan uppnäs inte bara vid nyproducerade
bostäder ulan även vid framtida ägarbyten. Av primärt iniresse är diirvid
kommunens möjligheter all bevaka priset och alt anvisa ny köpare.

En köpeskillingskontroll lorde inte bli särskilt effektiv
om den inte sammankopplas med en anvisnirigsrält av ny köpare. Att begränsa
lidsperioden för kontroll till ca fyra år efter färdigställandet synes onödigt
försiktigt. En samordning tidmässigl med del s. k. indirekia överlälelseförbudel
med vile (5 är) synes i vari fall böra eflersirävas.

Enligi kansliels bedömning är spekulation vanligt
förekommande även beträffiinde styckebyggda småhus, vilket bl.a. en nyligen
genomförd undersökning i Göteborgs kommun ger beliigg för. Del bör därför
övervägas om köpeskillingskoniroll kan införas ocksä för slyckebyggda småhus,
där sä bedöms erforderligt.

27. Härryda kommun: Har avgivit ell i
förevarande avseende med Göteborgsregionens kommunalförbund likalydande
yttrande.

28. HSB Luleå: Bostadsslyrelsens
definition av begreppet spekulalion iir mycket tveksam och alldeles för snäv i
relation till vad man allmänt be-iraklar säsom spekulation. Med bakgrund av
denna definition skall man hel:akta bostadsslyrelsens förslag, som inte innebär
något nytt sätl alt effektivare dämpa prisutvecklingen vid vidareförsäljning.

Köpeskillingskoniroll enligt 45 § BFF bör utvidgas lill
alt omfatta även styckebyggda småhus. Med hänsyn till de olika småhusfirmornas
sätt all sälja slyckebyggda småhus finns del ingen anledning alt göra skillnad
vid tillämpning av kontrollen. Bostadsstyrelsens argument för atl inte omfatia styckebyggda
småhus iir myckel tveksamma.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:55 51

Innehållsförteckning

Propositionen.................................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll............................... 1

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 10
november 1978 2

Inledning........................................................................... ..... 2

Föredragandens överväganden....................................... ..... 5

Hemställan........................................................................ ... 12

Bilaga
I Bosladsslyrelsens kartläggning........................ 13

Bilaga II Bostadsslyrelsens överväganden och
förslag... 32

Bilaga III
Sammanställning av remissyttrandena.............. 39

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

15 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (15)

15 kopplingar i 10 dokument.

  1. Prop. 1985/86:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87 i texten
  2. Prop. 1982/83:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1983/84 i texten
  3. Bet. 1979/80:LU28 med anledning av motion om inskränkning i rätten att överlåta bostadsfastighet s. 9 i texten
  4. Bet. 1979/80:CU22 med anledning av proposition 1979/80:100 såvitt gäller vissa anslag till bostadsbyggande m. m. jamte motioner s. 45 i texten
  5. Bet. 1978/79:CU26 Med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller vissa anslag till bostadsbyggande m. m. jämte motioner s. 29 · s. 30 · s. 32 i texten

Visa alla 10