Sök i Ratio Lex

om godkännande av tilläggsprotokoll till den europeiska utlämningskonventionen och den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål, m.m.

47 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:80, om godkännande av tilläggsprotokoll till den europeiska utlämningskonventionen och den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:80

Regeringens proposition

1978/79:80

om godkännande av tilläggsprotokoll till den europeiska
utlämningskonventionen och den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp
i brottmål, m. m.;

beslutad den 14 december 1978.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoil denna dag.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

SVEN ROMANUS

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Sverige tillträder inom
Europarådet utarbetade tilläggsprotokoll till den europeiska
utlämningskonventionen och den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i
brottmål. De båda till-läggsprotokollen tar framför alli sikte på brott mot
lagstiftning om skatter och andra offentliga avgifter samt tullar och
valutatransaktioner, s. k. fiskaliska brott. Enligt utlämningsprotokollet skall
de avtalsslutande staterna lämna varandra biträde med utlämning av personer
som har begått sådana brott medan rättshjälpsprolokollet förpliktar dem att
lämna varandra hjälp med att skaffa fram bevisning o.d. för rättegång i mål om
sådant brott.

Ett tillträde till protokollen föranleder vissa smärre
ändringar i lagstiftningen om utlämning för brott och om bevisupptagning på
begäran av utländsk domstol.

Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 80

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:80

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott

Härigenom
föreskrivs att 9 och 14 S§ lagen (1957:668) om utlämning för brott skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har den som begäres utlämnad dömts för gärningen i den
främmande staten, må utlämning ej beviljas, med mindre domen stödjes av
utredningen och ej heller eljest föranleder allvarlig erinran.

Om dom
angående gärningen ej meddelats i den främmande staten, skall framställningen
om utlämning grundas på beslut om häktning, som meddelats av behörig myndighet
i den främmande staten. I fråga om gärning, för vilken utlämning kan ske enligt
4 § andra stycket, må dock framställningen grundas på annan utredning.
Framställningen må ej bifallas, med mindre sannolika skäl äro, att personen
begått gärningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genom
överenskommelse med främmande stat må bestämmas, att i förhållande till den
staten fällande dom eller sådant beslut om häktning som meddelats av domstol
eller domare skall godtagas, om det ej i särskilt fall framgår, att domslutet
eller häktningsbeslutet är uppenbart oriktigt.

Genom
överenskommelse med främmande stat må bestämmas, att i förhållande till den
staten fällande dom eller sådant beslut om häktning som meddelats av domstol
eller domare skall godtagas, om det ej i särskilt fall framgår, att domslutet
eller häktningsbeslutet är uppenbart oriktigt. / sådan överenskommelse kan
föreskrivas att dom, som har meddelats utan att den dömde har varit personligen
närvarande vid förhandling 1 saken inför domstol, skall godtagas endast om den
dömdes rättighet att försvara sig likväl kan anses ha blivit nöjaktigt
tiUgodosedd eller den dömde, enUgt försäkran som den främmande staten lämnar i
utlämningsärendet, har möjUghet att påkalla ny domstolsprövning som tiUgodoser
nämnda rättighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1975: 292.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:80 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 f

Framställning om utlämning skall Framställning om utlämning skall

göras på
diplomatisk väg. inges till
utrikesdepartementet.

Den skall göras på diplomatisk väg, om Sverige ej i
förhållande till den främmande staten har överenskommit om att tillämpa annan
ordning.

Vid framställningen skall fogas avskrift av häktningsbeslut
eller dom som åberopas eller, i fall som avses i 4 § andra stycket, annan
uiredning på vilken framställningen grundas. I den mån del ej framgår av nämnda
handlingar, skall uppgift lämnas om personens nationalitet och hemvist,
brottets beskaffenhet, tid och plats för brottet saml i den främmande staten
tillämpliga straffbestämmelser. Signalement skall om möjligl företes.

Denna lag träder i krafl den dag regeringen bestämmer.

Senaste lydelse 1975:292.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:80 4

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946:816) om bevisupptagning åt
utländsk domstol

Härigenom föreskrivs atl 1 § lagen (1946:816) om
bevisupptagning åt utländsk domstol' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

\¥

Har i visst mål eller ärende ut- Har i
visst mäl eller ärende ut

ländsk domstol gjort framställning ländsk
domstol gjort framställning

hos domstol här i rikel om vidla- hos
domstol här i riket om vidta

gande av någon till rättegången hö- gande
av någon till rättegången hö

rande åtgärd, såsom upptagande av rande
åtgärd, såsom upptagande av

ed, anställande av förhör med part ed,
anställande av förhör med part

eller upptagande av bevis genom eller
upptagande av bevis genom

vittne, sakkunnig eller syn eller av vittne,
sakkunnig eller syn eller av

skriftligt bevis, och varder fram- skriftligt
bevis, och varder fram

ställningen genom utrikesdeparte- ställningen
genom utrikesdeparte

mentet överlämnad till den svenska mentet
överlämnad till den svenska

domstolen, skall den äskade åtgär- domstolen,
skall den äskade åtgär

den vidtagas efter vad i denna lag den
vidtagas efter vad i denna lag

sägs. Vad sålunda stadgats äge sägs. Vad
sålunda stadgats äge

dock ej tillämpning, där fråga är om dock
ej tillämpning, där fråga är om

ansvar för gärning som icke är i ansvar för
gärning som ej motsva-

svensk lag belagd med straff. Ej rar brott
enligt svensk lag. Ej heller

heller må i mål om ansvar för må i mål
om ansvar för brottslig

brottslig gärning part höras på ed gärning
part höras pä ed eller under

eller under sanningsförsäkran. sanningsförsäkran.

Avser framställning enligt första stycket fråga om ansvar
för gärning, som har karaktär av politiskt brott, äger denna lag tillämpning
endast om framställningen har gjorts av domstol i stat som har tillträtt den
europeiska konventionen den 27 januari 1977 om bekämpande av terrorism och gärningen
utgör brott som avses i denna konvention.

Lika med utländsk domstol anses i denna lag annan utländsk
judiciell myndighet och del europeiska pateniverket.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1979.

Lagen omtryckt 1978:154.

Senaste lydelse 1978: 154 (jfr 1978: 155).

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:80

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-09-21

Närvarande: slalsminislern Fälldin, ordförande, och
statsråden Bohman, Ullsten, Romanus, Turesson, Gustavsson, Olsson, Dahlgren,
Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Wikström, Johansson, Friggebo,
Wirtén

Föredragande: statsrådet Romanus

Lagrådsremiss med anledning av förslag till godkännande av
tilläggsprotokoll till den europeiska utlämningskonventionen och den
europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål

1 Inledning

Inom Europarådet har man sedan länge arbetat på att få
till stånd en omfattande samverkan mellan medlemsstaterna på
brottsbekämpningens område. Arbetet har lett fram till en rad konventioner som
har tillträtts av Sverige. De praktiskt mest betydelsefulla är den europeiska
utlämningskonventionen den 13 december 1957 (SÖ 1959: 65) och den europeiska
konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål den 20 april 1959 (europeiska
rättshjälpskonventionen, SÖ 1968: 15).

Enligt beslut av Europarådets kommitté för
broltslighelsfrågor (CDPC) vid dess tjugonde plenarmöte år 1971 tillkallades en
särskild kommitté av experter med uppdrag atl bl. a. undersöka vissa problem
rörande lillämpningen av den europeiska utlämningskonventionen. Uppdraget
utvidgades sedermera att omfatta även en del frågor beträffande den europeiska
rättshjälpskonventionens tillämpning. Kommitténs arbete har bl.a. resulterat i
ett första tilläggsprotokoll till den europeiska utlämningskonventionen.
Protokollet, som ännu inte har trätt i kraft, öppnades för undertecknande den
15 oktober 1975 och har med vissl förbehåll tillträtts av Sverige.

Under sitt fortsatta arbete har kommittén, huvudsakligen
på svenskt initiativ, ägnat uppmärksamhet bl.a. ål frågan om att utsträcka de
båda konventionernas tillämpningsområde till brott mol lagstiftningen angående
skatter och andra offentliga avgifter samt tullar och valutatransaktioner, s. k.
fiskaliska brotl. Kommittén har utarbetat förslag till tilläggsprotokoll till
konventionerna som innebär atl dessa utvidgas på angivet sätt och t! Riksdagen 1978179. I saml. Nr
80

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:80 6

dessutom innehåller vissa andra justeringar av konventionerna.
Sedan förslagen behandlats av CDPC och godkänts av Europarådets ministerkommitté,
har protokollen öppnats för undertecknande den 17 mars 1978. Protokollen träder
i krafl 90 dagar efter det atl det tredje ratifikationsinstrumentet har
deponerats. De har ännu inte tillträtts av någon stat men har undertecknats av
Ösierrike och Portugal resp. Ösierrike och Belgien. Protokollen i engelsk och
fransk originalversion saml i översättning till svenska bör fogas till
protokollet i detla ärende som bilaga I och 2.

2 Gällande rätt m. m.

2.1 Utlämning för brott

Bestämmelser om utlämning för brotl från Sverige till
utomnordiskt land finns i lagen (1957:668) om utlämning för brott (allmänna
utlämningslagen, ändrad senast 1975:292). Utlämning till nordiskt land regleras
av lagen (1959: 254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och
Norge (nordiska utlämningslagen, ändrad senast 1975: 294). Båda dessa lagar bygger
på principen alt fråga om utlämning skall prövas fritt på grundval av samtliga
föreliggande omständigheter i varje enskilt fall, såvida annat inte följer av
överenskommelse med annan stat. För beviljande av utlämning krävs sålunda inte
atl det föreligger ett utlämningsavtal mellan Sverige och den stat som begär
utlämning. Framställning från utomnordisk stat om utlämning görs på diplomatisk
väg. Beslut om utlämning fattas av regeringen eller i vissa ärenden enligt
nordiska utlämningslagen - av åklagare. För alt utlämning skall få medges måste
vissa i utlämningslagarna uppställda villkor vara uppfyllda.

Enligt allmänna utlämningslagen får svensk medborgare inte
utlämnas (2§). För utlämning förutsätts att den gärning för vilken utlämning
begärs motsvarar brott som enligt svensk lag kan föranleda fängelse i mer än
ett år. Har personen dömts för gärningen i den anmodande staten, får han
utlämnas bara om påföljden utgör minst frihetsstraff i fyra månader eller annat
omhändertagande i anstalt på motsvarande tid. Utlämning får dock beviljas även
för mindre allvarligt brott, om utlämning samtidigt begärs för flera brott och
åtminstone ett av dem uppfyller de angivna kraven på svårhetsgrad (4 §).

Regler som begränsar möjligheten atl utlämna för militära
och politiska brott har tagits in i 5 och 6 §§. Vidare gäller att utlämning
inte får beviljas, om åtgärden kan medföra risk för att den utlämnade på grund
av bl. a. sin härstamning eller religiösa eller politiska uppfattning blir
utsatt för förföljelse av svår beskaffenhet (7 §). Inte heller får utlämning
ske, om åtgärden i särskilt fall på grund av den avsedda personens ungdom,
hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt, med beaktande även av
gärningens beskaffenhet och den främmande statens intresse, skulle vara
uppenbart oförenlig med humanitetens krav (8 §).

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:80 7

I syfte att tillgodose intresset av rättsskydd för den som
begärs utlämnad har i 9 § uppställts vissa krav pä bevisning i skuldfrågan. I
princip fordras dom eller häktningsbeslut från myndighet i den stat som ansöker
om utlämning. I 10 § föreskrivs förbud mot utlämning när dom eller beslut om
åtalsunderlåtelse beiräffande del uppgivna brottet redan har meddelats här i
landet samt när straff för brottet skulle vara förfallet enligt svensk lag.
Även dom i annan främmande stat än den som har gjort utlämningsfram-ställning
utgör i vissa särskilt angivna fall utlämningshinder. Enligt 11 § ulgör
slutligen också inledd förundersökning, väckt åtal eller meddelad dom här i
landet för annat brott än det som utlämningsbegäran avser i vissa fall hinder
mot utlämning. När utlämning beviljas skall vissa villkor ställas upp till
skydd för den utlämnade (12 §).

Även om de krav som ställs upp i utlämningslagstiflningen
är uppfyllda i det särskilda fallet, har Sverige inte någon skyldighet att
bevilja utlämning annal än i den mån så följer av överenskommelse med främmande
stat. Sådan överenskommelse måste alltid som förutsättning för utlämning från
Svenge innehålla bestämmelser som innebär alt åtminstone de minimivill-kor för
utlämning som har uppställts i utlämningslagarna skall vara uppfyllda. F. n.
har Sverige bilaterala utlämningsavtal endast med Australien, Belgien, Canada,
Förenta Staterna och Storbritannien.

Som inledningsvis nämndes har Sverige vidare, med vissa
förbehåll, tillträtt den europeiska utlämningskonventionen. Denna konvention
har i övrigt ratificerats av Cypern, Danmark, Finland, Grekland, Irland,
Israel, Italien, Liechtenstein, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Schweiz, Turkiet,
Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike. Den har dessutom undertecknats av
Belgien, Frankrike och Portugal.

Den europeiska utlämningskonventionen innebär en allmän
förpliktelse för de avtalsslutande staterna att, med de begränsningar och på de
villkor som har fastställts i konventionen, till varandra utlämna personer som
av behöriga judiciella myndigheter ställs till ansvar för brott eller är
efterlysta för verställighet av straff eller skyddsåtgärd (art. I). Från denna förpliktelse gör
konventionen en rad undantag, vilka i flera fall stämmer överens med
bestämmelserna i den svenska utlämningslagen.

I fråga om brott mot lagstiftningen angående skatter och
andra pålagor samt tullar och valutatransaktioner - fiskaliska brott -
innehåller emellertid konventionen en särskild bestämmelse som saknar
motsvarighet i vår uilämningslagstiftning. Utlämning enligt konventionen för
sådant brott skall medges endast i den utsträckning de avtalsslutande parterna
så har beslutat beträffande varje brott eller brottskategori (art. 5). Med slöd
av denna bestämmelse har Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland år 1978
träffat en särskild överenskommelse, som innebär att utlämning mellan dessa
båda stater skall ske även för brott av det slag som nämnts nyss, såvida övriga
villkor enligt konventionen är uppfyllda. Annan sådan överenskommelse mellan
Sverige och främmande stat föreligger inte.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:80 8

Utlämning mellan de nordiska länderna regleras inie av den
europeiska utlämningskonventionen utan sker på grundval av enhetlig
lagstiftning i dessa länder. Regleringen i den nordiska utlämningslagstiflningen
innebär på flera punkter en uppmjukning i förhållande lill vad som gäller om
utlämning från nordisk till utomnordisk stat. Någon begränsning av möjligheterna
all utlämna för fiskaliskt brotl föreligger inte inom Norden.

2.2 Annan rättshjälp i brottmål åt främmande stat

Vid sidan av vad som följer av bestämmelserna om utlämning
för brott kan svensk myndighet lämna rättshjälp i brottmål åt främmande stat i
vissa andra former. De viktigaste formerna för sådan rättshjälp är bevisupptagning
vid domstol, användning av s.k. reella tvångsmedel (beslag och husrannsakan),
delgivning av rättegångshandlingar och utlämnande av polis- och
kriminalregisterutdrag. Rättshjälp av det slag som nu avses regleras bl.a.
genom lagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol (omtryckt 1978:
154), lagen (1975: 295) om användning av vissa tvångsmedel på begäran av
främmande stal (ändrad senasi 1977:436, jfr 1978:586), kungörelsen (1909: 24 s.
1) angående delgivning av handling på begäran av utländsk myndighet (ändrad
senast 1975: 617), lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregister (ändrad senast
1975: 13) och lagen (1965:94) om polisregister m.m. (ändrad senast 1977:
1032).

I lagen om bevisupptagning åt utländsk domstol föreskrivs
bl.a. att bevisupptagning på framställning av utländsk domstol kan ske med avseende
på åtgärd som hör till rättegången i den främmande staten. Som exempel nämns
upptagande av ed, anställande av förhör med part eller upptagande av bevis
genom vittne, sakkunnig eller syn eller av skriftligt bevis. Bevisupptagning
enligt lagen får dock inte ske när det är fråga om ansvar för gärning som inte
är belagd med straff i svensk lag. 1 mål om ansvar för brottslig gärning får
part inte höras under ed eller sanningsförsäkran (1 § första stycket).

Lagen om användning av vissa tvångsmedel på begäran av
främmande stat innehåller regler om beslag och husrannsakan som rättshjälp i
brottmål åt främmande stat. Om någon i främmande stat är misstänkt, åtalad
eller dömd för där straffbelagd gärning, får enligt I § föremål eller skriftlig
handling som finns här i landet efter framställning tas i beslag och överlämnas
lill den främmande staten. En förutsättning för att förordnande om beslag skall
få meddelas är att egendomen skäligen kan antas ha betydelse för utredning om
gärningen eller vara någon frånhänd genom denna. För eftersökande av egendom
som är underkastad beslag får husrannsakan företas. I huvudsak har
rättegångsbalkens bestämmelser om beslag och husrannsakan motsvarande
tillämpning (2 §).

Genom hänvisningar lill utlämningslagarna ställs i 3 § upp
vissa ytterligare villkor för atl framställning om tvångsmedel från främmande
stat skall få

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:80 9

bifallas. Såvitt gäller utomnordisk stat föreskrivs bl.a.
att åtgärd enligt lagen inte får vidtas, om hinder mot utlämning för brottet
skulle ha förelegat enligt 4 § försia stycket första meningen allmänna
utlämningslagen. Del innebär att den aktuella gärningen måste molsvara brott
för vilkel enligt svensk lag är stadgat fängelse i mer än ett år.

Som har
nämnts inledningsvis har Sverige, med vissa förbehåll, tillträtt den europeiska
rältshjälpskonveniionen. Till denna är i övrigt följande främmande stater och
områden anslutna: Danmark, Belgien, Frankrike jämte besittningar, Grekland,
Island, Israel, Italien, Liechtenstein, Luxemburg, Nederländerna, Norge,
Schweiz, Turkiet, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike,

1 konventionen åtar sig de fördragsslutande staterna atl i
slörsla möjliga utsträckning lämna varandra rättshjälp i brottmål som handläggs
av judiciell myndighet i annan konventionsstat. De former av rättshjälp som
regleras angår främst bevisupptagning, husrannsakan och beslag för bevisändamål,
delgivning och utlämnande av straffregislerutdrag. Vissa begränsningar gäller
i fråga om skyldigheten att lämna rättshjälp. Bl. a. föreskrivs i art. 2 alt en
framställning därom från annan stat kan avslås, om den hänför sig till en
gärning som av den anmodade staten betraktas som ett fiskaliskt brotl.

I förhällande till de nordiska länderna lämnar Svenge i
åtskilliga hänseenden en mera vidsträckt rättshjälp än när fråga är om
utomnordisk stal. 1 den nyss berörda lagen om användning av vissa tvångsmedel
på begäran av främmande stat gäller sålunda särskilda regler om sådan
rättshjälp till nordisk slal (3 § andra stycket saml 10-12§§). Vidare kan
hänvisas till lagen (1974:752) om nordisk viUnesplikt och cirkuläret (1975:301)
till statsmyndigheterna angående inbördes rättshjälp mellan Sverige, Danmark,
Finland, Island och Norge genom delgivning och bevisupptagning (ändrat senast
1975: 616).

3 Andra tilläggsprotokollet till den europeiska
utlämningskonventionen

Art. 1 i protokollet innebär en komplettering av art. 2
punkt 2 i den europeiska utlämningskonventionen. Sistnämnda punkt tar sikte på
den situationen alt utlämning samtidigt begärs för flera brott, som samtliga är
belagda med frihetsstraff eller motsvarande i de båda berörda staterna men av
vilka något eller några inte uppfyller konventionens krav i fråga om
straffskalan. Utlämning får då ske även för mindre allvarligt brott, om
åtminstone en av de aktuella gärningarna uppfyller konventionens krav på
svårhetsgrad. Genom art. I i tilläggsprotokollet utvidgas denna rätt till s. k.
accessorisk utlämning till att även gälla brott på vilkel endasl ekonomiska
sanktioner kan följa, dvs. bötesbrott.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:80 10

Efter 1975 års ändringar i 4§ allmänna utlämningslagen
gäller generellt att utlämning från Sverige får ske även för mindre allvarliga
gärningar som motsvarar brott enligt svensk lag, om utlämning samtidigt skall
ske för brott som uppfyller lagens krav på svårhetsgrad. Detla gäller även i
fråga om brotl på vilka endast böter kan följa. Lagändringen motiverades både
av sakliga skäl och av intresset att uppnå nordisk rättslikhet (jfr. prop.
1975:35 s. 28 och 52). Med hänsyn härtill bör den berörda artikeln i
protokollet enligt min mening tillträdas av Sverige. Del kan ske utan
lagändring.

De centrala bestämmelserna i protokollet finns i art. 2.
De är avsedda alt ersätta art. 5 i konventionen, som innebär att utlämning för
fiskaliska brott förutsätter särskild överenskommelse mellan de berörda
staterna. Innebörden av den nya artikeln är att utlämning skall ske även för
brott mol lagstiftningen angående skatter och andra pålagor samt tullar och
valuta-transaktioner under de förutsättningar som i övrigt gäller för utlämning
enligt konventionen.

Jag nämnde inledningsvis att protokollet i denna del har
tillkommit huvudsakligen på svenskt initiativ. Från svensk sida har sedan länge
hävdats atl den ekonomiska brottsligheten mot det allmänna utgör en så
allvarlig företeelse i del nutida samhällel att de svårigheter som f. n.
föreligger atl få lill stånd ett mellanstatligt samarbete i fråga om bekämpningen
av denna brottslighet inte framstår som godtagbara. Det har förekommit att
personer som har gjort sig skyldiga till exempelvis omfatlande skattebrott
lämnat landet och därvid i strid mot gällande valutabestämmelser fört med sig
sina ekonomiska tillgångar. I den mån det inte har gått att få gärningsmannen
utlämnad från den stat där han har bosatt sig har brotten inte kunnat beivras.
För den lojala medborgaren måste det framstå som stötande alt gärningsmannen i
sådana fall kan helt undgå lagföring. Elf behov av mellanstatlig samordning av
insatserna på detta område påkallas också mot bakgrund av att den brottslighet
som det här gäller inte sällan i sig har internationell anknytning. Detta har
pä senare lid belysts bl.a. av den arbetsgrupp som pä rikspolisstyrelsens
uppdrag har utrett frågan om ålgärder mot den organiserade och den ekonomiska
brottsligheten (se prop. 1977/78: 100 bil. 5 s. 55-61). Gruppen fann del
angeläget att det internationella samarbetet på området utvidgas i fråga om
olika former av rättshjälp i samband med brottsutredningar.

Det finns sålunda anledning att från svensk sida hälsa
tillkomsten av den aktuella artikeln i tilläggsprotokollet med stor
tillfredsställelse. Enligt vad jag har inhämtat övervägs f. n. ett tillträde
till artikeln även från dansk, finsk och norsk sida. Det är inte på nuvarande
stadium klart vilka övriga europarådsstater som kan beräknas ansluta sig till
protokollet i denna del inom den närmaste tiden. Ett dröjsmål härvidlag kan
betingas bl. a. av att det i de olika staternas lagstiftning kan finnas direkta
förbud mot utlämning för fiskaliska brott. Även om man mol denna bakgrund får
räkna med att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:80 II

det sannolikt lar någon tid innan protokollet fåren mera
allmän anslutning, slår det redan nu klart atl protokollet måste ses som ett
viktigt bidrag till del internationella samarbetet på brottsbekämpningens
omräde. Jag förordar på grund av del anförda att Sverige lilllräder den
berörda artikeln.

Inom expertkommittén har uppmärksammats de svårigheter som
kan vållas av all de olika staternas fiskaliska lagstiftning är olikartat
utformad. Den tekniska lösning som har valts i art. 2 innebär all del i en
huvudregel (punkt 1) anges att utlämning mellan de avtalsslutande staterna
enligt bestämmelserna i konventionen skall ske för brotl mol lagstiftningen angående
skatter och andra pålagor samt tullar och valutatransaktioner, under
förutsättning alt brottet enligt den anmodade statens lag molsvarar ett brott
av samma natur.

Denna
lösning står i god samklang med den svenska utlämningslagstiflningen. Som jag
har nämnt förul innehåller vår lagstiftning inte något förbud mot utlämning för
fiskaliska brott. Enligt 4 § försia stycket första meningen allmänna
utlämningslagen uppställs som allmänt villkor alt den gärning för vilken
utlämning begärs skall motsvara brott för vilket enligt svensk lag är stadgal
fängelse i mer än ett år. Bestämmelsen tar inte bara sikle på brottets
svårhetsgrad ulan ulgör också en anvisning om att utlämning får ske endast för
gärning som enligt svensk lag är brottslig (kravet på dubbel straffbarhet).
Enligt vad som har angetts i förarbetena (prop. 1957: 156 s. 44) krävs dock
inte alt gärningen skall direkl falla under någon broltsbeskrivning i svensk
lag, ulan det är tillräckligt atl själva gärningstypen är kriminaliserad i
vårt land. Denna grundprincip är särskilt viktig på förevarande område redan av
det skälet atl brott mot fiskalisk lagstiftning i främmande stat i regel inte
är direkt straffbart enligt svensk lag. Med allmänna uilämningslagens
konstmktion kan emellertid utlämning ändå ske för sådant brott och delta även
om den utländska straffbestämmelsen lagtekniskt skiljer sig från motsvarande
svenska bestämmelse.

Till
förtydligande av huvudregeln har i punkt 2 av art. 2 upptagits en särskild
bestämmelse om att utlämning inte får vägras på den grunden att den anmodade
statens lag inte föreskriver samma slags skatter eller pålagor eller inte
innehåller samma slags reglering beträffande skall eller annan pålaga, tull
eller valuta som den anmodande statens lag. Bestämmelsen skall ses mot bakgrund
av det förut berörda förhållandet atl full överensstämmelse aldrig kan råda
mellan olika länders offentligrättsliga lagstiftning. I den genom Europarådets
försorg utarbetade officiella kommentaren till protokollet anförs som exempel
alt en person uppsåtligen undandrar sig skatt eller annan pålaga genom att i
skriftlig handling lill skattemyndighet lämna oriktiga upplysningar. Han kan då
utlämnas under förutsättning att samma slags vilseledande av myndighet skulle
ha varit straffbart i den anmodade staten och även om den statens lag inte helt
överenssiämmer med den anmodande statens. Av uttalanden som i övrigt har gjorts
under förarbetena lill konventionen framgår vidare att avsikten är alt den som

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:80 12

1. ex. underlåter att anmäla en vara till förlullning i en
konventionsslal skall kunna utlämnas från annan konventionsslal, om
underlåtenhet att göra sådan anmälan också i den staten ulgör brott av den
svårhetsgrad som krävs för utlämning. Detta avses gälla även om sistnämnda stat
inte har samma importrestriktioner som den ansökande staten.

Såväl i de nu berörda situationerna som i andra sammanhang
krävs dock alltid enligi huvudregeln i punkl I all den gärning för vilken
ullämning begärs motsvarar ett brott av samma natur enligt den anmodade statens
lag. Atl brottet skall vara av samma natur torde inte hindra att det av den
anmodade staten hänförs under en allmän straffbestämmelse, t.ex. mot bedrägeri,
om den fiskaliska reglering som i del aktuella fallet har åsidosatts saknar
motsvarighet i den staten.

Av vad som har anförts nu framgår att protokollets krav på
dubbel straffbarhet i sak sammanfaller med den svenska allmänna uilämningslagens
ståndpunkt. Med hänsyn härtill och lill all denna lag som nämnts inte
innehåller någon begränsning vad gäller möjligheten till ullämning för
fiskaliskt brott, bör artikeln enligt min mening kunna tillträdas av Sverige
utan lagändring.

Art. 3 i
protokollet tar sikle på s.k. utevarodom, dvs. en dom som meddelats utan atl
den dömde har varit personligen närvarande vid förhandling i saken inför
domstol, jfr 4 § andra stycket lagen (1972:260) om internationellt samarbete
rörande verkställighet av brottmålsdom. Artikeln skall ses mot bakgrund av atl
de slaler som har tillträtt den europeiska utlämningskonventionen enligt art.
12 i konventionen har förbundit sig att godta en dom eller ett häktningsbeslut
som underlag för en utlämningsbegäran utan någon prövning av den tilltalades
skuld eller domens standard i övrigi. Vad som har sagts nu gäller i princip
också i fråga om utevarodo-mar. Även Sverige har tillträtt denna ariikel, dock
med del förbehållet att dom eller häktningsbeslut som meddelats i främmande
stat inte godtas, om del i ett särskilt fall framgår all avgörandet är
uppenbart oriktigt. Detta har avspeglat sig i 9 § tredje stycket allmänna
utlämningslagen. Det förutsätts där atl Sverige genom överenskommelse med
främmande stat kan bestämma all i förhållande till den staten fållande dom
eller sådani beslut om häktning som har meddelats av domstol eller domare skall
godtas, om det inte i särskilt fall framgår att domslutet eller
häktningsbeslutet är uppenbart oriktigt.

Under expertkommitténs arbete har uppmärksammals att
konventionens föreskrifi om godtagande av dom som meddelats i den ansökande
staten kan tänkas komma i konfiikt med den europeiska konventionen angående
skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, när fråga
är om en utevarodom. I sisinämnda konvention, som har tillträtts av Sverige (SÖ
1952:35), har nämligen slagits fasl vissa minimirättigheter som skall tillkomma
var och en som har blivit anklagad för brottslig gärning. Bl. a. gäller (art.
6.3 b-d) atl den åtalade skall ha rält

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:80 13

att åtnjuta tillräcklig tid och möjlighel all förbereda
sill försvar, alt försvara sig personligen eller genom räitegångsbiträde samt
att förhöra eller låta förhöra vittnen som åberopas mot honom liksom att fä
vittnen inkallade för egen räkning.

Enligt
expertkommittén måsle en stat som har anslutit sig lill konven-tionen angående
skydd för de mänskliga rällighelerna och de grundläggande friheterna ha
möjlighel alt avslå en framställning om utlämning, om den finner atl denna
konventions regler har satts åsido. Såvitt gäller utevarodo-mar måste
emellertid enligt vad kommittén har funnit hänsyn därvid las till att vissa
slaler har regler som innebär en rätt för den som har dömts i sin frånvaro att
inom viss tid efier delgivning av domen föra särskild lalan (opposition) mot
denna. Ny rättegång skall då äga rum.

Mol denna
bakgrund har an. 3 i lilläggsprotokollei konstruerats på följande sätt. När
ullämning begärs för verkställighet av en uievarodom fär den anmodade staten
avslå framställningen om, enligt dess åsikt, rälle-gången inte har tillgodosett
de minimirättigheter till försvar, vilka anses böra tillkomma var och en som
åtalas för brotl. Ullämning skall emellertid ändå beviljas, om den ansökande
staten lämnar en försäkran, som bedöms innebära tillräcklig garanti för att den
som begärs utlämnad får rätt till ny domstolsprövning och därvid tillförsäkras
rätlen lill försvar. Utlämnings-beslutet innebär i så fall alt det fortsalla
förfarandet kan gestalta sig på två olika sätt. Anför den dömde inte opposition
mol domen, kan den ansökande staten verkställa denna. Om han däremot anför
opposition, får inte den ursprungliga domen verkställas, ulan ny rättegång
mäsle äga rum (punkt I). När del
gäller utgångspunkten för beräkningen av den tid inom vilken opposition skall
få anföras, får inte den underrättelse om utevarodo-men som sker i själva
utlämningsärendet räknas som delgivning (punkt 2).

Det
regelsystem som sålunda föreslås måste ses som en förbättring av den dömdes
rättsskydd i utlämningsärenden. Från svensk synpunki är det en klar fördel att
del uttryckligen slås fast att ullämning för verkställighet av en utevarodom
inte behöver beviljas annat än när den dömde har erhållit godtagbart rättsskydd
i processen eller garantier lämnas för all sådani rättsskydd kommeratt
tjilförsäkras honom efter utiämningen. Sverige bör därför ansluta sig till
artikeln.

Bedömningen
av frågan om de nya villkor för ullämning är uppfyllda som ställs upp i art. 3
bör enligt min mening ingå i den prövning, som enligt 18 § första stycket
allmänna utlämningslagen ankommer på högsia domstolen. Med hänsyn härtill bör
artikeln fä uttryckligt slöd i lagen. Del kan lämpligen ske genom atl 9 §
tredje siycket kompletteras med en ny mening. I denna bör föreskrivas att del i
sådan överenskommelse som avses i stycket kan bestämmas atl en utevarodom skall
godtas endast om ett av två alternativa villkor är uppfyllt. Antingen måsle den
dömdes rättighet alt försvara sig ha blivit nöjaktigt tillgodosedd trots hans
utevaro eller också har den ansökande staten alt i ärendet avge en försäkran om
att den dömde

12 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 80

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:80 14

har möjlighel atl påkalla ny domstolsprövning som
lillgodoser denna rättighet. Jag förordar att lagrummet ändras i enlighet
härmed.

Art. 4 i protokollet innebäratt en konventionsslal befrias
från skyldighet atl utlämna, om ett beslul om "amnesty" beträffande
det aktuella brottet har meddelats i den staten. En förutsättning är all staten
har haft jurisdik-tionsrätl med avseende på brottet. Med "amnesty"
förstås enligt vad som framgår av förarbetena inte bara beslut om kollektiv
benådning utan också individuellt nådebeslut samt beslut om s. k. abolition.

Även denna artikel får ses som en fördel från svensk
synpunki, särskilt med hänsyn lill alt 10 § första stycket allmänna
utlämningslagen innehåller ett direkt förbud mot utlämning från Sverige i de
fall som artikeln tar sikte på (jfr prop. 1975:35 s. 62). Artikeln bör därför
tillträdas av Sverige. Det kan ske utan lagändring.

Enligt 14 § första siycket allmänna utlämningslagen skall
framställning om utlämning göras på diplomatisk väg. Detsamma gäller enligt
art. 12.1 i den europeiska utlämningskonventionen, såvida inte annan ordning
har överenskommits genom avtal direkl mellan två eller fiera konventionsstater.

1 tilläggsprotokollets art. 5 föreskrivs i stället som
huvudregel att en utlämningsframställning skall sändas frän
justitiedepartementet i den ansökande staten till justitiedepartementet i den
anmodade staten. Denna justering av konventionstexten har tillkommit i syfte
att befordra snabbheten i proceduren. Framställning skall emellertid också i
fortsättningen kunna göras på diplomatisk väg och andra sätt kan överenskommas
i särskilda avtal.

Sverige har i andra liknande sammanhang I.ex. vid
tillträde lill de europeiska konventionerna om brottmålsdoms intemationella
rättsverkningar (SÖ 1973:55) och om överförande av lagföring i brottmål (SÖ
1976:21) - avstått från atl kräva alt framställning från främmande stat skall
göras på diplomatisk väg. Jag ser inte något hinder mot att Sverige godtar en
enklare ordning även vad gäller framställningar om utlämning från
europarådsstater. Enligt min mening bör Sverige därför tillträda den berörda
artikeln. I enlighet med praxis bör dock därvid avges en förklaring av det
innehållet att för svensk del framställningar kommer atl sändas resp. las emot
av utrikesdepartementet i stället för justitiedepartementet.

Vad som har sagls nu föranleder en justering av 14 §
första stycket allmänna utlämningslagen som nu föreskriver diplomatisk väg som
enda kommunikationsform. Stycket bör lämpligen få det innehållet att en framställning
om utlämning skall ges in till utrikesdepartementet och att den skall göras på
diplomatisk väg, om Sverige inte i förhållande till den främmande staten har
överenskommit om att tillämpa annan ordning.

Art. 6 12 innehåller sedvanliga slutbestämmelser. Av
dessa bör särskilt nämnas art. 9.1 där det föreskrivs att förbehåll mot
konventionen - som gjorts av Sverige i vissa hänseenden - även gäller som
förbehåll mot

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:80 15

protokollet. I övrigt torde slutbestämmelserna inte kräva
nägon närmare kommentar.

I enlighet med det anförda förordarjag atl Sverige
tillträder det aktuella proiokollei utan förbehåll men all del i anslutning
till art. 5 från svensk sida görs en förklaring av det innehåll somjag har
angett nyss. De lagändringar som jag här har föreslagit kommer att få rättslig
verkan i förhållande lill främmande slal först när tilläggsprotokollet har
trätt i kraft, en tidpunkt som f. n. inte kan förutses med säkerhei. Deras ikraftträdande
bör därför lämpligen knytas till protokollets ikraftträdande. Jag förordar av
delta skäl alt lagändringarna får träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

4 Tilläggsprotokollet till den europeiska konventionen
om inbördes rättshjälp i brottmål

Som jag har nämnt förut innehåller den europeiska
rältshjälpskonveniionen bestämmelser om atl konventionsstalerna skall lämna
varandra biträde i brottmål med bevisupptagning, husrannsakan och beslag för
bevisändamål, delgivning samt utlämnande av straffregisterutdrag. Enligt art.
2.a får dock framställning om rättshjälp avslås bl.a. i det fallel att
framställningen hänför sig till en gärning som av den anmodade staten betraktas
som ett fiskaliskt brott. Framställning om rättshjälp behöver inte heller bifallas
i den mån det skulle kränka den anmodade statens suveränitet, medföra fara för
dess säkerhet eller strida mot dess allmänna rättsprinciper eller andra
väsentliga intressen (art. 2. b). Sverige har gjort ett förbehåll mot
konventionen av den innebörden att en framställning dessutom kan avslås, om den
gärning som framställningen avser inte är belagd med straff i svensk lag (prop.
1961:48 s. 6).

Vid konventionens ratificering gjorde Sverige vidare bl.a.
det förbehållet atl sådan rättshjälp som består i husrannsakan eller beslag
för eftersökande av bevis inte skulle komma atl lämnas från svensk sida. Efter
tillkomsten av 1975 års lag om användning av vissa tvångsmedel på begäran av
främmande stat har Sverige emellertid återtagit det förbehållet. För att
husrannsakan eller beslag skall få ske på främmande stats begäran har Sverige
dock ställt upp som villkor bl. a. att det aktuella brottet skall vara
ullämningsbart enligt svensk lag.

1 tilläggsprotokollet har, på motsvarande sätt som i
tilläggsprotokollet lill den europeiska utlämningskonventionen, huvudvikten
lagts vid att sträcka ut rättshjälpskonventionens tillämpningsområde till de
fiskaliska brotten. I enlighet härmed föreskrivs i protokollets art. I att
konventionsstaterna inte skall utnyttja möjligheten att avslå en framställning
om rättshjälp enbart på den grunden att den hänför sig till en gärning vilken
den anmodade staten betraktar som ett fiskaliskt brotl. Del föreligger emellertid
inget hinder mot att avslå framställningen av annal skäl, t.ex. om det

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:80 16

skulle befinnas strida mot allmänna rättsprinciper att
verkställa den här i landet.

Även i detta tilläggsprotokoll har uppmärksammals all vid
de fiskaliska brotten särskilda problem kan uppstå när det gäller kravet på dubbel
straffbarhet. I art. 2.1 föreskrivs därför att en konventionsstat, som har
gjort verkställandet av en framställning om husrannsakan eller beslag beroende
av att dubbel straffbarhet föreligger, i fråga om fiskaliskt brotl skall anse
del villkoret uppfyllt, om brottet är straffbart enligt den ansökande statens
lag och motsvarar ett brott av samma natur enligt den anmodade statens lag.
Framställningen får enligt art. 2.2 inte avslås på den grunden all den anmodade
statens lag inte föreskriver samma slag av skall eller annan pålaga eller inte
innehåller en reglering av samma slag beträffande skatt eller annan pålaga,
tull eller valuta som den anmodande statens lag. Regleringen ansluter sig
sålunda här nära till de bestämmelser i ämnet som har tagits in i det andra
tilläggsprotokollet lill den europeiska utlämningskonventionen (se avsnitt 3).

Med hänsyn till viklen av att satsningen på bekämpandet av
den ekonomiska brottsligheten effektiviseras står det enligt min mening klart
att Sverige bör ta till vara möjlighelerna att få lill stånd ett vidgat
mellanstatligt samarbete på området även när det gäller att skaffa fram
bevisning och liknande åtgärder. Behovet av sådan rättshjälp mellan olika
stater kan förutsättas öka i takt med den aktuella broltlighetens fortgående
internationalisering. Jag förordar därför atl Sverige tillträder artiklarna 1
och 2.

I de svenska författningar som reglerar frågan om
rättshjälp ål främmande stater i brottmål finns f. n. inga begränsningar som
tar sikte på brott av fiskalisk karaktär. När frägan om Sveriges tillträde lill
den europeiska rältshjälpskonveniionen anmäldes för riksdagen framhöll
dåvarande chefen för justitiedepariementel (prop. 1961:48 s. 5) atl det borde
ankomma på den svenska myndighet eller domstol som lar emot en framställning i
ett sådant ärende att avgöra om den kan och bör bifallas. Med hänsyn till
intresset av att från svensk sida kunna påräkna bistånd i utlandet i liknande
mål borde därvid ömsesidighetssynpunklen beaktas.

Genom att ansluta sig lill tilläggsprotokollet åtar sig
Sverige emellertid under vissa förutsättningar en skyldighet atl lämna
rättshjälp även när fråga arom fiskaliskt brott. Art. 2 innebär vidare att
Sverige, när framställningen avser beslag eller husrannsakan, skall anse
kravel på dubbel straffbarhet vara uppfyllt, om den aktuella gärningen
motsvarar ell brotl av samma natur enligt vår lagstiftning.

För Sveriges del regleras frägan om husrannsakan och
beslag som rättshjälp åt främmande stat av 1975 års lag om användning av vissa
tvångsmedel på begäran av främmande stat. Såvitt gäller kravet på dubbel
straffbarhet hänvisar denna lag (3 §) till 4 § försia stycket första meningen
allmänna utlämningslagen. Det innebär atl gärningen måsle motsvara ett brott,
för vilket enligt svensk lag är stadgal fängelse i mer än ett år. I

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:80 17

enlighel med vad jag har framhållit i avsnitt 3 innebär
detta att gärningen inte behöver direkt falla under någon brottsbeskrivning i
svensk lag utan alt det är tillräckligt alt själva gärningstypen är
kriminaliserad i vän land. Därmed torde tilläggsprotokollet kunna tillträdas av
Sverige utan alt någon ändring behöver göras i 1975 ärs lag. 1 fräga om
tolkningen av art. 2.2 i protokollet fär jag hänvisa lill vad jag i föregående
avsnitt har anfört om molsvarande bestämmelse i tilläggsprolokollel till den
europeiska utlämningskonventionen.

Såvitt
gäller framställning om bevisupptagning vid domstol innehåller protokollet
ingen särskild regel som berör kravet på dubbel straffbarhet. Detla hänger samman
med alt konventionen inte räknar med att något sådant krav skall ställas upp
från de anslutna staternas sida i annat fall än när det är fråga om
husrannsakan eller bevisupptagning (art. 5). Sverige har emellenid som nämnts
gjort ett generellt förbehåll om all framställning om rättshjälp skall kunna
avsläs, om den gärning som avses inte är belagd med straff enligt svensk lag.
All del förbehållet har gjorts beror på atl, enligt 1 § första stycket andra
meningen lagen om bevisupptagning åt utländsk domstol, sådan bevisupptagning
inte får ske, när det är fråga om gärning som inte är belagd med straff i
svensk lag.

Den nu berörda bestämmelsen i lagen om bevisupptagning ät
utländsk domstol skiljer sig sålunda från molsvarande föreskrifi i allmänna
utlämningslagen på del sättet att den åtminstone enligt ordalagen kräver atl
den aktuella gärningen skall falla direkl under en svensk straffbestämmelse.
Det ler sig något ovisst hur föreskrifien bör tolkas. Sannolikt har avsikten
inte varil atl gå så långt i fråga om kravet på dubbel straffbarhet, alt det
för bifall till en framställning om bevisupptagning skall krävas alt en svensk
domstol skulle ha kunnat döma lill straff för brottet. Med en sådan tolkning
skulle en framställning om bevisupptagning beiräffande ett fiskaliskt brott i
främmande stat knappast någonsin kunna beviljas, eftersom en sådan gärning
praktiskt laget aldrig torde vara straffbar även som brott mol svensk
lagstiftning. I förarbetena lill det aktuella lagrummet har emellertid frågan
inte berörts. Det är därför under alla förhållanden något osäkert, om en svensk
domstol har möjlighet atl bifalla en framställning om bevisupptagning i det
fallel att visserligen själva gärningstypen är kriminaliserad i Sverige men den
tillämpliga svenska straffbestämmelsen inte direkt motsvarar den utländska
bestämmelsen.

Vad som har sagts nu talar för att 1 § lagen om
bevisupptagning åt utländsk domstol bör ändras i samband med Sveriges tillträde
till protokollet i syfte atl tolkningsproblem av nu berört slag skall förebyggas.
Detta kan lämpligen ske genom att det i första stycket andra meningen
föreskrivs att reglerna om bevisupptagning inte äger lillämpning, när fråga är
om ansvar för gärning som ej motsvarar brott enligt svensk lag. Därmed kommer
samma krav på dubbel straffbarhet som i allmänna utlämningslagen atl ställas
upp, dvs. del blir tillräckligt att den aktuella gärningstypen

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 80 18

är kriminaliserad i Sverige. En sådan anpassning av
bevisupptagningslagen till vad som gäller om utlämning är enligt min mening
sakligt motiverad även oberoende av frågan om Sveriges tillträde till
protokollet. Jag förordar därför en ändring i denna lag av angiven innebörd.
Det bör överiålas åt regeringen att, när uppgift föreligger om tidpunkten för
protokollels ikraftträdande, förordna att den aktuella lagändringen skall
träda i krafl vid samma lidpunkt.

Den europeiska rältshjälpskonveniionen gäller f.n. bara i
fråga om processuella ålgärder och har sålunda inte lillämpning på delgivning
av handlingar o.d. på verkställighetssladiet (art. 1.2). Genom art. 3 i
tilläggsprotokollet utvidgas emellertid konventionen till att gälla även viss
rättshjälp som har anknyining till straffverkställighet. Artikeln skall i
främsta rummet ses mot bakgrund av att det i vissa länder finns bestämmelser om
att olika beslut på verkställighetsstadiet av kriminalvårdsmyndighet, övervakningsnämnd
eller motsvarande organ skall delges den dömde för all bli gällande. Artikeln
innebär att även delgivning av sådana beslut kommer att omfattas av
konventionen.

Från svensk sida finns ingen anledning att ställa sig
avvisande till en sådan utvidgning av konventionens tillämpningsområde. Jag
förordar därför att Sverige tillträder artikeln i fråga. Del kan ske utan
lagändring.

Ytterligare en utvidgning av konventionen har skett genom
art. 4 i tilläggsprotokollet. Den kompletterar konventionens art. 22 som
föreskriver att varje konventionsslats justitiedepartemenl minsl en gång om
ärel skall underrätta jusiitiedepartementel i annan konventionsslal om straffdomar
och efterföljande åtgärder som har införts i slraffregistret beiräffande
medborgare i den staten. Sverige har vid konventionens ratificering godtagit
art. 22, varvid av tekniska skäl det förbehållet dock har gjorts att meddelande
om efterföljande åtgärder inte lämnas. Vidare har från svensk sida meddelats
att översändandet av straffdomsuppgifterna ankommer på utrikesdepartementet,
lill vilket också motsvarande utländska uppgifter bör sändas (prop. 1961: 48 s.
17).

Art. 4 i tilläggsprotokollet innebär att en stal som har
tillhandagått med de underrättelser som nu avses också skall, på begäran i
varje särskilt fall, översända avskrifter av de ifrågavarande domarna och
besluten liksom eventuell annan information av intresse i sammanhanget. Syftet
skall vara alt bereda den främmande staten möjlighet att överväga om interna
åtgärder från dess sida bör vidtas. Som exempel nämns i förarbetena
körkorts-ålerkallelse. Den skriftväxling som blir aktuell skall äga rum mellan
de berörda justitiedepartementen.

Det finns enligt min mening ingenting som talar emot att
Sverige ansluter sig till denna artikel. Någon begränsning av
underrättelseskyldigheten till all avse enbart straffdomar behöver inte göras,
eftersom de tekniska svårigheter som kan föreligga att automatiskt översända
beslut om andra verkställighetsåtgärder inte är för handen när det blir fråga
om att lämna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:80 19

information på särskild begäran. 1 överensstämmelse med
vad som meddelats från svensk sida vid konventionens ratificering, kommer
skriftväxling i ärenden av hithörande slag för Sveriges del atl ankomma på
utrikesdepar-lemenlel. I tilläggsprotokollets slutbestämmelser föreskrivs
nämligen atl de förbehåll som har gjorts mot rältshjälpskonveniionen blir
gällande ock-" så i fråga om protokollet.

Jag
förordar i enlighet med vad som har sagts nu att Sverige tillträder det
aktuella protokollet utan förbehåll.

5 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
jusliliedeparlemenlet upprättats förslag till

1.
lag om ändring
i lagen (1957: 668) om utlämning för brott,

2.
lag om ändring
i lagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 3'.

6 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över
lagförslagen.

7 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.

' Bilagan har uteslutits här. Frånsett dagen för
ikraftträdande såvitt gäller det under 2 angivna lagförslaget är bilagan
likalydande med de förslag som är fogade till propositionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Second Additional Protocol to the European Convention on
Extradition

The member States of the Council of Europé, signatory to
this Protocol,

Desirous of facililaling the applicalion of the European Convention
on Extradition opened for signature in Paris on 13 December 1957 (hereinafter
referred to as "the Convention") in the field of fiscal offences;

Considering il also desirable lo supplement ihe Conveniion
in certain olher respects,

Have agreed as follows:

CHAPTER I

Artide 1

Paragraph 2 of Artide 2 of the Convention shall be supplemented
by the following provision:

"This right shall also apply to offences which are
subject only to pecuniary sanctions."

CHAPTER II

Artide 2

Artide 5 of the Convention shall be replaced by the
following provisions:

"Fiscal offences

1. For offences in connection with taxes, duties, customs
and exchange, extradition shall take place belween the Contracting Parties in
accordance with the provisions of the Conveniion if the offence. under the
law of the requested Party, corre-

Deuxieme
protocole additional ä convention européenne d'extradition

Les Etats membres du Conseil de TEurope, signataires du
present Protocole,

Désireux de faciliter Tap-plicalion en matiére
d'infrac-lions fiscales de la Convention européenne d'extradi-tion ouverte å
la signature å Paris le 13 décembre 1957 (ci-aprés dénommée « la Convention »);

Considérant également qu'il est opportun de compléter la
Convention å certains autres égards,

Sont convenus de ce qui suit:

TITRE I Anicle 1"

Le paragraphe 2 de fartide 2 de la Convention est
complété par la disposition suivante:

« Cette faculté sera également applicable å des faits qui
ne sont passibles que d'une sanction de nature pé-cuniaire. »

TITRE II

Artide 2

L'arilcle 5 de la Convention est remplace par les dispositions
suivantes:

«Infractions fiscales

I. En matiére de taxes et impots, de douane et de change, fexlradition
sera accordée entré les Parties Contractantes, conformément aux dispositions
de la Convention, pour les faits qui correspondent, selon la loi de la Partie
requise, å une

Andra tilläggsprotokollet till den europeiska utlämningskonventionen

Signatärslaterna, medlemmar av Europarådet,

vilka önskar underiäita lill-lämpningen av den europeiska
utlämningskonventionen, öppnad för undertecknande i Paris den 13 december 1957
(härefter kallad "konventionen"), i fråga om fiskaliska brotl,

vilka ocksä finner del önskvärt alt komplettera
konventionen i vissa andra hänseenden,

har överenskommit om följande.

KAPITEL I Artikel 1

Konventionens ariikel 2 punkl 2 skall kompletteras med
följande bestämmelse:

"Denna rätl föreligger också i fråga om brott på
vilka endast ekonomiska sanktioner kan följa."

KAPITEL II Artikel
2

Konventionens ariikel 5 skall ersättas av följande bestämmelser:

' 'Fiskaliska brotl

I. För brotl mot lagstiftningen angående skatter och andra pålagor samt
tullar och valulatransaktioner skall ullämning ske mellan de avtalsslulande
parterna enligt bestämmelserna i denna konvention, om brottet enligt den
anmodade statens lag

opaginerad Kontrollera mot PDF

sponds lo an offence of the same nature.

2.
Extradition may not be refused on the ground that Ihe law of the requested Parly
does not impose Ihe same kind of lax or duly or does nol contain a tax, duty,
customs or exchange regulation ofthe same kind as ihe law of the requesting
Party."

infraction de méme nature.

2. L'extradilion ne pourra étre refusée pour le motif que
la legislation de la Partie requise n'impose pas le méme type de taxes ou
d'impöts, ou ne contient pas le méme lype de réglementation en matiére de taxes
el impots, de douane et de change que la legislation de la Parlie re-quérante.»

molsvarar
ett brott av samma natur.

2.
Utlämning får ej vägras på den grunden atl den anmodade partens lag inte föreskriver
samma slag av skatt eller annan pålaga eller inte innehåller en reglering av
samma slag beiräffande skatt eller annan pålaga, tull eller valuta som den
ansökande partens lag."

opaginerad Kontrollera mot PDF

CHAPTER 111

Anicle 3

The Conveniion shall be supplemented by the following
provisions:

' 'Judgments in absentia

1. When a Contracting Parly requests from another
Contracling Party the extradition of a person for the purpose of carrying out
a sentence or detention order imposed by a décision rendered against him in
absentia, the requested Party may refuse lo exlradile for this purpose if, in
its opinion, the proceedings leading to the judgment did nol satisfy the minimum
rights of defence recog-nised as due lo everyone charged with criminal offence.
However, extradition shall be granted if the requesting Party gives an
as-surance considered sufficient lo guaranlee to the person claimed the right
to a relrial which safeguards the rights of defence. This décision will
authonse the requesting Party either lo enforce the judgment in queslion if
the convicted person does not make an opposition or, if he does, lo take
proceedings against the person extradited.

TITRE III Artide 3

La Conveniion est com-plétée par les dispositions
suivantes:

« Jugements par défaut

1. Lorsqu'une Partie Contractante demande ä une autre
Partie Contractante fextradition d'une personne aux fins d'execulion d'une
peine ou d'une mesure de sureté prononcée par une décision rendue par défaut ä
son encontre, la Partie requise peut refuser d'extrader ä cette fin si, å son
avis, la procedure de jugement n'a pas satisfait aux droits minimums de la
défense reconnus ä toute personne accusée d'une infraction. Toutefois,
Textradition sera accordée si la Partie requérante donne des assurances jugées
suffi-santes pour garantir ä la personne dont rextradition est demandée le
droit ä une nouvelle procedure de jugement qui sauvegarde les droits de la
défense. Cette décision au-lorise la Partie requérante soit ä exécuter le
jugement en queslion si le condamné ne fail pas opposition, soit ä poursuivre
1'extradé dans le cas conlraire.

KAPITEL III

Artikel 3

Konventionen skall kompletteras med följande bestämmelser:

"Utevarodomar

1. Begär en avlalsslulande part av en annan sådan part
utlämning för verkställighet av ell straff eller en frihetsberövande
skyddsåtgärd som beslutals genom en dom in absentia (uievarodom), får den
anmodade parten vägra utlämning om, enligt dess åsikt, rättegången inte har
tillgodosett de minimirättigheter lill försvar vilka anses böra tillkomma var
och en som åtalas för ett brott. Ullämning skall emellertid ändå beviljas, om
den ansökande parten lämnar en försäkran, som bedöms innebära lill-räcklig
garanti för att den som begärs utlämnad får rält till ny domstolsprövning och
därvid tillförsäkras rätten lill försvar. Ett sådani beslut ger den ansökande
parten rätt att antingen verkställa domen, om den dömde ej för särskild talan
(opposition) mot denna, eller också, om han för sädan lalan, anställa rättegång
mot honom.

s. 6 Kontrollera mot PDF

2. When the requested Parly informs the person whose
extradition has been requested of the judgment rendered against him in absentia,
the requesting Party shall nol regard this communication as a formål notification
for the purposes of the criminal procedure in thal State."

CHAPTER IV

Artide 4

The Conveniion shall be supplemented by the following
provisions:

"Amnesty

Extradition shall not be granled for an offence in respecl
of which an amnesty has been declared in the requested State and which thal
State had compétence to prosecute under ils own criminal law."

CHAPTER V

Artide 5

Paragraph 1 of Artide 12 of the Convention shall be
replaced by the following provisions:

"The request shall be in writing and shall be addressed
by the Ministry of Justice ofthe requesting Party to the Ministry of Justice
ofthe requested Party: however, use of the diplomatic channel is not excluded.
Other means of communication may be arranged by direct agreement between two
or more Parties."

CHAPTER VI Anicle
6

1. This Protocol shall be open to signature by the member
States of the Council of Europé which have

2. Lorsque la Partie requise communique ä la personne
dont Texlradition est demandée la décision rendue par défaut ä son encontre, la
Partie requérante ne consi-dérera pas cette communication comme une
notification entrainant des effets ä fégard de la procedure pénale dans cet
Etat. »

TITRE IV

Artide 4

La Convention est com-plétée par les dispositions
suivantes:

« Amnistie

L'exlradition ne sera pas accordée pour une infraction
couverte par Tamnistie dans TEtat requis si celui-ci avait compétence pour
poursuivre cette infraction selon sa propre loi pénale. »

TITRE V

Artide 5

Le Paragraphe 1 de 1'artide 12 de la Convention est
remplace par les dispositions suivantes:

« La requéle sera formulée par écrit et adressée par le
Ministére de la Justice de la Parlie requéranle'au Ministére de la Justice de
la Partie requise; toutefois, la voie di-plomaiique n'est pas exclue. Une autre
voie pourra étre convenue par arrangemenl direct entré deux ou plusieurs
Parties. »

TITRE VI

Artide 6

I. Le present Protocole est ouvert å la signature des Etats membres du
Conseil de FEurope qui ont signé la

2. Om den anmodade parten underrättar den som begärs
utlämnad om utevarodo-men, skall den ansökande parten inte anse denna underrättelse
uigöra en sådan delgivning som avses i den statens lagstiftning om rättegång i
brottmål."

KAPITEL IV

Anikel 4

Konventionen skall kompletteras med följande bestämmelser:

"Amnesti

Utlämning skall inte beviljas för ett brotl beiräffande
vilket den anmodade staten har meddelat amnesti, om den staten hade behörighet
att låta åtala brottet enligt sin egen strafflag."

KAPITEL V

Artikel 5

Konventionens artikel 12 punkt 1 skall ersättas av följande
bestämmelser:

"Framställningen skall göras skriftligen och sändas
från justitieministeriet i den ansökande staten lill justilieminisleriel i den
anmodade staten; överlämnande på diplomatisk väg är dock inte uteslutet. Om
andra sätt för överlämnandet kan överenskommas genom avtal direkt mellan två
eller fiera parter."

KAPITEL VI Artikel
6

I. Della prolokoll är öppet för undertecknande av de medlemsstater i
Europarådet som har undertecknat kon-

opaginerad Kontrollera mot PDF

signed the
Convention. It shall be subjecl to ratification, acceplance or approval.
Inslmmenls of ratification. acceptance or approval shall be deposited with the
Secretary General of Ihe Council of Europé.

2.
The Prolocol
shall enter into force 90 days after the date of the deposit of the third
instrument of ralifica-lion. acceptance or approval.

3.
In respect of a
signatory State ratifying, accepting or approving subsequently, the Protocol
shall enter into force 90 days afler the date of the deposit of its instrument
of ratification, acceplance or approval.

4.
A member State
of the Council of Europé may nol raiify. accept or approve this Prolocol
without having, si-multaneously or previously, ralified the Convention.

Anicle 7

1.
Any State which
has acceded to the Conveniion may accede to this Protocol afiei the Protocol
has en-lered into force.

2.
Such accession
shall be effected by depositing with the Secretary general of the Council of
Europé an instrument of accession which shall take effect 90 days afier the
dale of its deposil.

Anicle 8

1. Any
slale may, at the time of signature or when depositing its instrument of
ratification, acceptance, approval or accession, specify the territory or
territories to which this Protocol shall apply.

Convention. 11 sera soumis ä ratification, acceptation ou
approbation. Les instruments de ratification, d'ac-ceptalion ou
d"approbation seront déposés prés le Secrétaire General du Conseil de
TEurope.

2.
Le Prolocole
entrera en vigueur 90 jours apres la date du dépöt du troisiéme insirumeni de
ratification, d'ac-ceptation ou d'approbalion.

3.
II entrera en vigueur ä Fégard de tout
Etat signataire qui le ratifiera, faccep-tera ou Tapprouvera ulté-rieuremenl,
90 jours apres la date du dépöt de son instrument de ratification,
d'ac-ceptalion ou d'approbation.

4.
Un Etat membre
du Conseil de L"Europe ne peut ratifier, accepler ou ap-prouver le present
Protocole sans avoir simultanémenl ou antérieuremenl ratifié la Conveniion.

Artide 7

1.
Tout Etat qui a
adhéré ä la Convention peut adhérer au present Protocole apres fentrée en
vigueur de celui-ci.

2.
L'adhésion
s'effecluera par le dépöt, pres le Secrétaire General du Conseil de TEurope,
d'un instrument d'adhésion qui prendra effet 90 jours apres la dale de son
dépöt.

Artide 8

1. Tout Etat peut, au moment de la signature ou au moment
du dépöt de son instrument de ratification, d'acceplation, d'approbation ou
d'adhésion, designer le ou les lerriloires auxquels s'ap-pliquera le present
Protocole.

venlionen. Det skall ratificeras, godlagas eller godkännas.
Instrument rörande ratifikation, godtagande eller godkännande skall deponeras
hos Europarådels generalsekreterare.

2.
Protokollet
träder i kraft 90 dagar efter den dag då del Iredje instrumeniel rörande
ratifikation, godtagande eller godkännande har deponerats.

3.
I förhållande
lill signa-tärslat som därefter ratificerar, godtager eller godkänner
protokollet träder det i kraft 90 dagar efter den dag då dess instrument
rörande ratifikation, godtagande eller godkännande har deponerats.

4.
Medlemssial i
Europa-rådel får inte ratificera, godtaga eller godkänna protokollet utan att
den samtidigt eller tidigare ratificerat konventionen.

Artikel 7

1. Stat som har anslutit sig

till konventionen får ansluta

sig till protokollet sedan det

ta har trätt i kraft.

2. Sådan anslutning skall

ske genom deponering hos

Europarådets generalsekre

terare av ett anslutningsin

strument och träder i kraft 90

dagar efter deponeringen.

Anikel 8

1. Stat kan vid undertecknandet eller vid deponeringen
av sitt instrument rörande ratifikation, godtagande, godkännande eller
anslutning närmare ange det eller de områden beträffande vilka konventionen
skall tillämpas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2.
Any State may,
when depositing its instrument of ratification, acceptance, approval or
accession or al any låter date, by dedaration addressed lo the Secretary
General of the Council of Europé, extend this Protocol to any olher territory
or territories specified in the dedaration and for whose internalional
relations it is responsible or on whose behalf it is authorised to give
undertakings.

3.
Any dedaration
made in pursuance of the preceding paragraph may, in respect of any territory
mentioned in such dedaration, be withdrawn by means of a notification
addressed lo ihe Secretary General of the Council of Europé. Such withdrawal
shall take effect six months after the date of receipt by the Secretary General
of the Council of Europé ofthe notification.

2.
Tout Etat peut,
au moment du dépöt de son instrument de ratification, d"ac-ceptation,
d'approbation ou d'adhésion, ou ä tout autre moment par la suite, étendre
fapplication du present Prolocole, par dedaration adressée au Secrétaire
General du Conseil de FEurope, å tout autre territoire désigné dans la
dedaration et dont il assure les relations internationales ou pour lequel il
est ha-bilité ä stipuler.

3.
Toute
dedaration faite en vertu du paragraphe précédent pourra étre retirée, en ce
qui concerne tout territoire désigné dans cette dedaration, par notification
adressée au Secrétaire General du Conseil de FEurope. Le retrait prendra effet
six mois apres la date de reception de la notification par le Secrétaire
General du Conseil de FEurope.

2.
Stat kan vid
deponeringen av instrument rörande ratifikation, godtagande, godkännande eller
anslutning eller vid vilken som helst senare tidpunkt genom förklaring till
Europarådets generalsekreterare utsträcka protokollets lillämpning lill annat
område som anges i förklaringen och för vars internationella förbindelser
staten svarar eller för vilket den äger sluta avtal.

3.
Förklaring som
avgivits enligt föregående siycke kan beträffande varje i förklaringen angivet
område återtagas genom ett meddelande ställt till Europarådets generalsekreterare.
Sådant återtagande träder i kraft sex månader från det att Europarådets
generalsekreterare mottog meddelandet.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Artide 9

1. Reservations made by a State lo a provision of the
Convention shall be applicable also to this Protocol, unless that State
otherwise de-clares at the lime of signature or when depositing its instrument
of ratification, acceptance, approval or accession.

2. Any State may, at the lime of signature or when depositing
ils instrument of ratification, acceptance, approval or accession, declare
that il réserves the right:

a. nol lo accept Chapter 1:

b. not to accept Chapter

Artide 9

1.
Les réserves
formulées par un Etat concernant une disposition de la Conveniion
s'appliqueronl également au present Prolocole, å moins que cet Etat n'exprime
Fin-tention conlraire au moment de la signature ou au moment du dépöt de son
instrument de ratification, d'accepta-tion, d'approbation ou d'ad-hésion.

2.
Tout Etat peut,
au momenl de la signature ou au moment du dépöt de son instrument de
ratification, d"acceptation, d'approbation ou d'adhésion, dédarer
qu"il se réserve le droit:

a. de ne pas accepler le

Titre I;

b. de ne pas accepler le

Anikel 9

1. Har
en stat gjort förbe

håll mol någon av konven

tionens bestämmelser, gäller

förbehållet också i fråga om

detta protokoll, om staten

inte meddelar förklaring av

annat innehåll vid underteck

nandet eller när instmmentel

rörande ratifikation, godta

gande, godkännande eller an

slutning deponeras.

2. Stat kan vid underteck

nandel eller vid deponering

en av sitt instrument rörande

ratifikation, godtagande,

godkännande eller anslutning

förklara att den förbehåller

sig rätlen att

fl. inte godtaga kapitel I;

b. inte godtaga kapitel II

s. 2 Kontrollera mot PDF

II, or to accept il only in re

spect of certain offences or

certain calegories of the of

fences referred to in Artide

2;

C. not to accept Chapter

III, or to accept only para

graph 1 of Artide 3;

d. not to accept Chapter

IV;

e. nol lo accept Chapter

V.

3.
Any Contracting
Party may withdraw a reservation it has made in accordance wilh the foregoing
paragraph by means of a dedaration addressed to the Secretary General of the
Council of Europé which shall become effective as from the date of its receipt.

4.
A Contracting
Party which has applied to this Protocol a reservation made in respect of a
provision of the Convention or which has made a reservalion in respect of a
provision of this Protocol may nol claim the application of thal provision by
another Contracting Party; it may, however, if its reservation is partial or
conditional, claim the application of that provision in so far as it has itself
accepted it.

5. No olher reservation may be made to the provisions of
this Protocol.

Artide 10

The European Committee on Crime Problems of the Council of
Europé shall be kept informed regarding the applicalion of this Protocol and
shall do whatever is needful to facilitate a friendly settlement of any
difficulty

Titre II, ou
de Faccepter seu-lement en ce qui concerne ceriaine infractions ou calegories
d'infraclions visées par Fartide 2 ;

c. de ne pas accepler le

Titre III, ou de n'accepter

que le paragraphe 1 de Farti

de 3 ;

d. de ne pas accepler le

Titre IV;

e. de ne pas accepler le

Titre V.

3.
Toute Partie
Contractante qui a formule une réserve en vertu du paragraphe précédent peut
la retirer au moyen d'une dedaration adressée au Secrétaire General du Conseil
de FEurope et qui prendra effet å la date de sa reception.

4.
Une Partie
Contractante qui a appliqué au present protocole une réserve formulée au
sujet d'une disposition de la Convention ou qui a formule une réserve au sujet
d'une disposition du present protocole ne peut prétendre ä Fapplication de
cette disposition par une autre Partie Contractante; toutefois, elle peut, si
la réserve est partielle ou conditionnelle, prétendre ä Fapplication de
celle disposition dans la mesure ou elle Fa acceptée.

5.
Aucune autre
réserve n'est admise aux dispositions du present Protocole.

Artide 10

Le Comité Européen pour les Problémes Criminels du Conseil
de FEurope suivra Fexécution du present Protocole et facilitera autant que de
besoin le réglement amia-ble de toute difficullé ä laquelle Fexécution du
Proto-

eller godtaga det endasl beträffande vissa av de brott eller
broltskalegorier som avses i artikel 2;

c. inte godtaga kapitel III

eller atl godtaga endasl

punkt 1 av ariikel 3;

d. inte godtaga kapitel IV;

e. inte godtaga kapitel V.

3. Fördragsslutande part som har gjort förbehåll enligi
föregående punkl kan återtaga förbehållet genom en lill Europarådets
generalsekreterare ställd förklaring, som blir gällande frän dagen för
mottagandet.

4.
Fördragsslulande
part som har låtit ett förbehåll mol en bestämmelse i konventionen bli
gällande också i fråga om delta protokoll eller som har gjort förbehåll mot
beslämmelse i della protokoll får ej göra anspråk på tillämpning av den bestämmelsen
av annan avtalsslutande part; däremot kan den, om förbehållet gäller delvis
eller på vissa villkor, göra anspråk på tillämpning av bestämmelsen i den
utsträckning staten själv har godkänt densamma.

5.
Inga andra
förbehåll får göras mol bestämmelserna i detla protokoll.

Anikel 10

Europarådets kommitté för broltslighelsfrågor skall hållas
underrättad om till-lämpningen av delta protokoll och skall göra vad som
behövs för alt underiätta en vänskaplig lösning av varje svårighet som kan
uppslå vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:80

which may arise out of ist execulion.

Anicle 11

1. Any Contracling Party

may, in so far as it is con

cerned, denounce this Proto

col by means of a notification

addressed to the Secretary

General of the Council of

Europé.

2.
Such
denunciation shall take effect six months after the date of receipt by the
Secretary General of such notification.

3.
Denunciation of
the Convention entails automati-cally denunciation of this Protocol.

Artide 12

The Secretary General of the Council of Europé shall
notify the member States of the Council and any State which has acceded to the
Convention of:

a. any signature of this

Protocol:

b. any deposil of an in

strument of ratification, ac

ceptance, approval or acces

sion;

c. any date of entry into

force of this Protocol in ac

cordance with Artides 6 and

7;

d. any dedaration re

ceived in pursuance of the

provisions of paragraphs 2

and 3 of Artide 8;

e. any dedaration re

ceived in pursuance of the

provisions of paragraph 1 of

Anicle 9;

,/'. any reservation made in pursuance of the provisions
of paragraph 2 of Artide 9;

g. the withdrawal of any reservation carried oul in
pursuance of the provisions of paragraph 3 of Artide 9;

cole donnerait lieu.

Anicle 11

1.
Toute Partie
Contractante pourra, en ce qui la concerne, dénoncer le present Prolocole en
adressant Une notification au Secrétaire General du Conseil de FEurope.

2.
La dénonciation
prendra effet six mois apres la dale de reception de la notification par le
Secrétaire General.

3.
La dénonciation
de la Conveniion enlraine automa-liquement la dénonciation du present
Protocole.

Artide 12

Le Secrétaire General du Conseil de FEurope notifiera aux
Etats membres du Conseil el ä tout Etat ayant adhéré ä la Conveniion:

a. touie signature du pre

sent Prolocole;

b. le dépöt de tout instru

ment de ratification, d'ac-

ceplalion, d'approbation ou

d'adhésion;

c. toute date d'entrée en

vigueur du present protocole

conformément å ses artides

6 et 7;

d. toute dedaration reue

en application des disposi

tions des paragraphes 2 et 3

de Fartide 8;

e. toute dedaration reue

en application des disposi

tions du paragraphe 1 de Far

tide 9;

/. toute réserve formulée en applicalion des dispositions
du paragraphe 2 de Fartide 9;

g. le retrait de toute réserve effectué en application
des dispositions du paragraphe 3 de Fartide 9;

26 tillämpningen.

Anikel 11

1. Avtalsslutande stat kan för sill vidkommande uppsäga
delta protokoll genom underrättelse till Europarådels generalsekreterare.

2.
Uppsägningen
träder i kraft sex månader efter den dag då generalsekreteraren mottog
underrättelsen.

3.
Uppsägning av
konventionen innebär automatiskt uppsägning av detta protokoll.

Artikel 12

Europarådets generalsekreterare skall underrätta rådels
medlemsstater och varje stat som har anslutit sig till konvenUonen om

a. undertecknande av det

ta protokoll;

b. deponering av ratifika

tions-, godtagande-, godkän

nande- eller anslutningsin

strument;

c. dagar för protokollets

ikraftträdande enligt artik

larna 6 och 7;

d. förklaring enligt artikel

8 punkt 2 och 3;

e. förklaring enligt artikel 9 punkt I;

/. förbehåll enligt artikel 9 punkt 2;

g. återtagande av förbehåll enligt artikel 9 punkl 3;

opaginerad Kontrollera mot PDF

/;. any
notification received in pursuance of the provisions of Artide 11 and the date
on which denunciation takes effect.

In witness
whereof the undersigned, being duly authorised thereto, have signed this
Protocol.

Done at Strasbourg, this 17 day of March 1978, in English
and in French, both texts being equally authorita-live, in a single copy which
shall remain deposited in the archives of the Council of Europé. The Secretary
General ofthe Council of Europé shall transmit certified copies to each ofthe
signatory and acceding States.

/(. toute
notificalion regue en applicalion des dispositions de Farlide 11 el la date ä
laquelle la dénonciation prendra effet.

En foi de
quoi, les sous-signés, dument autorisés ä cet effet, ont signé le present Prolocole.

Fait å Strasbourg, le 17 mars 1978, en frangais el en
anglais, les deux textes faisant également foi, en un seul exemplaire qui sera
déposé dans les archives du Conseil de FEurope. Le Secrétaire General du
Conseil de FEurope en communi-quera copie certifiée con-forme å chacun des
Etats signataires et adhérents.

h.
underrättelse enligt artikel 11 och dagen då uppsägningen träder i kraft.

Till bekräftelse varpå undertecknade, därtill vederbörligen
bemyndigade, har underskrivit denna konvention.

Som skedde
i Strasbourg den 17 mars 1978 pä engelska och franska, vilka båda texter äger
lika vitsord, i ett exemplar, som skall förvaras i Europarådels arkiv. Europarådets
generalsekreterare skall översända bestyrkt avskrift därav till de undertecknande
eller anslutna staterna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Additional Protocol to the European Convention on Mutual
Assistance in Criminal Matters

The member States of the Council of Europé, signatory lo
Ihis Prolocol,

Desirous
of facililaling the application of the European Conveniion on Mutual Assistance
in Criminal Matters opened for signature in Strasbourg on 20 April 1959
(hereinafter referred to as "the Convention") in the field of fiscal
offences;

Considering it also desirable lo supplement the Convention
in certain other respects,

Have agreed as follows:

CHAPTER 1 Artide 1

The Contracting Parties shall not exercise the right
provided for in Artide 2 (a) of the Convention to refuse assistance solely on
the ground that the request con-cerns an offence which the requested Party
considers a fiscal offence.

Protocole additionnel ä la convention européenne
d'en-traide judiciaire en matiére pénale

Les Etats membres du Conseil de FEurope, signataires du
present Prolocole,

Désireux
de faciliter Fapplication en matiére dMnfrac-lions fiscales de la Convention
européenne d'entraide judiciaire en matiére pénale ouverte ä la signature ä
Strasbourg le 20 avril 1959 (ci-aprés dénommée «la Convention »);

Considérant également qu'il est opportun de compléter
ladite Convention å certains autres égards,

Sont convenus de ce qui suit:

TITRE I Artide I"

Les Parties Conlractanles n'exerceront pas le droil prévu
å Farlide 2. a de la Conveniion de refuser Fen-iraide judiciaire pour le seul
motif que la demande se rapporte ä une infraction que la Parlie requise
considére comme une infraction fiscale.

Tilläggsprotokoll till den europeiska konventionen om inbördes
rättshjälp i brott.smål

Signatärstaterna, medlemmar av Europarådet,

vilka önskar underiäita lill-lämpningen av den europeiska
konventionen om inbördes rättshjälp i brottsmäl. öppnad för undertecknande i
Strasbourg den 20 april 1959 (härefter kallad "konventionen"), i
fråga om fiskaliska brotl,

vilka också finner del önskvärt atl komplettera konventionen
i vissa andra hänseenden,

har överenskommit om följande.

KAPITEL 1 Ariikel 1

De avtalsslutande parterna skall inte utnyttja rätten enligt
konventionens artikel 2 (a) att avslå en framställning om rällshjälp enbart pä
den grunden att den hänför sig till en gärning, vilken den anmodade parlen
belraklar som fiskaliskt brotl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artide 2

1. In the
case where a Contracting Party has made the exécution of letters roga-tory for
search or seizure of property dependent on the condition that the offence motivaling
the letters roga-tory is punishable under both the law ofthe requesting Party
and the law of the requested Party, this condition shall be fulfilled, as
regards fiscal

Artide 2

1. Dans le
cas ou une Parlie Contractante s"est réservé la faculté de soumettre
Fexécution des commissions rogatoires aux fins de perquisition ou saisie
d'objels ä la condition que Finfraction molivanl la commission ro-gatoire soit
punissable selon la loi de la Partie requérante et de la Partie requise, cette
condition sera remplie en ce

Anikel 2

(. För det
fall alt en avtalsslulande part har gjort verkställandet av en framställning
om husrannsakan eller beslag beroende av all den gärning som har föranlett
framställningen skall vara straffbar enligt både den ansökande och den
anmodade partens lag, skall detta villkor såviti avser fiskaliska brott anses
uppfyllt, om brol-

opaginerad Kontrollera mot PDF

offences, if the offence is punishable under the law of
the requesting Parly and cor-responds to an offence of the same nature under
the law of the requested Party.

2. The request may not be refused on the ground thal Ihe
law of Ihe requested Parly does not impose the same kind of lax or duty, or
does not coutain a tax, duly, customs and exchange regulation of the same kind
as the law ofthe requesting Parly.

CHAPTER II

Artide 3

The Conveniion shall also apply to:

a. Ihe service of docu

ments concerning the en

forcement of a sentence, the

recovery of a fine or the pay

ment of costs of proceedings;

b. measures relating to the

suspension of pronounce

ment of a sentence or of its

enforcement, lo conditional

release, to deferment of the

commencemeni of the en

forcement of a sentence or to

the interruption of such en

forcement.

CHAPTER III

Artide 4

Artide 22 of the Convention shall be supplemented by the
following text, the original Artide 22 of the Conveniion becoming paragraph 1
and the below-men-lioned provisions becoming paragraph 2:

"2. Furthermore, any Contracling Parly which has
supplied the above-men-lioned information shall communicate to the Party

qui concerne les infractions fiscales, si Finfraction est
punissable selon la loi de la Partie requérante et correspond å une infraction
de méme nature selon la loi de la Parlie requise.

2. La demande ne pourra élre rejelée pour le molif que la
législalion de la Parlie requise n'impose pas le méme lype de laxes ou impots,
ou ne contient pas le méme lype de réglementation en matiére de taxes el
impöls, de douane el de change que la legislation de la Partie requérante.

TITRE II Artide
3

La Conveniion s'appli-quera également:

o. ä la notification des actes visant Fexécution d'une
peine, le recouvrement d'une amende ou le paiement des frais de procedure;

b. aux mesures relatives au sursis au prononcé d'une peine
ou å son exécution, ä la libération conditionnelle, au renvoi du débul
d'exécution de la peine ou å Finterruption de son exécution.

TITRE III

Artide 4

L'article 22 de la Convention est complété par le texte
suivant, Farlide 22 original de la Conveniion constituant le paragraphe I et
les dispositions ci-aprés le paragraphe

« 2. En oulre, toute Partie Contractante qui a donné les
avis précités communiquera å la Partie intéressée, sur sa demande, dans des cas
parti-

tet är straffbart enligt den ansökande partens lag och
motsvarar ell brott av samma natur enligt den anmodade partens lag.

2. Framställningen får inie avsläs på den gmnden att den
anmodade partens lag inte föreskriver samma slag av skall eller annan pålaga
eller inte innehåller en reglering av samma slag beträffande skatt eller
annan pålaga, tull eller valuta som den anmodande partens lag.

KAPITEL II

Artikel 3

Konventionen skall också äga tillämpning på

a. översändande av hand

lingar angående verkstäl

lighet av straff, uppbörd av

böter eller betalning av rätte

gångskostnader;

b. ålgärder som rör vill

korligt anstånd med ådö

mande eller verkställighet av

påföljd eller uppskjutande el

ler avbrytande av sädan

verkställighet.

KAPITEL III Artikel 4

Konventionens
artikel 22 skall kompletteras med följande text, varvid den ursprungliga
anikel 22 blir punkt I och följande bestämmelser punkt 2:

"2. Dessutom skall avtalsslutande part, vilken har
tillhandagått med underrättelser som nämnts ovan, på begäran av den andra
berör-

opaginerad Kontrollera mot PDF

concerned, on the lalter's request in individual cases, a
copy of ihe conviciions and measures in queslion as well as any other
information relevant thereto in order to enable il lo consider whether Ihey
necessilale any measures al national level. This communication shall lake
place between the Ministries of Justice concerned."

CHAPTER IV

Artide 5

1.
This Protocol
shall be open to signature by the member States of the Council of Europé which
have signed the Convention. It shall be subject to ratification, acceplance or
approval. Instruments of ratification, acceptance or approval shall be
deposited with the Secretary General of the Council of Europé.

2.
The Protocol
shall enter into force 90 days after the date of the deposit of the third
instrument of ratification, acceptance or approval.

3.
In respecl of a
signatory State ratifying, accepting or approving subsequently, the Protocol
shall enter into force 90 days afler the dale of the deposil of its instrument
of ratification, acceplance or approval.

4.
A member State
of the Council of Europé may nol raiify, accept or approve this Prolocol
without having, si-multaneously or previously, ralified the Convention.

culiers, copie des sentences et mesures dont il
s"agit. ainsi que lout autre rensei-gnement s'y référanl, pour lui
permellre d'examiner si elles requiérent des mesures sur le plan interne. Celle
communication se fera entré les Ministéres de la Justice intéressés.»

TITRE IV

Ariicle 5

1.
Le present
Protocole est ouvert å la signature des Etats membres du Conseil de FEurope qui
ont signé la Convention. 11 sera soumis ä ratification, acceptation ou
approbation. Les instruments de ratification, d'ac-ceptalion ou
d"approbalion seront déposés prés le Secrétaire General du Conseil de
FEurope.

2.
Le Protocole
entrera en vigueur 90 jours apres la date du dépöt du troisiéme instrument de
ratification, d"ac-ceplalion ou d'approbalion.

3.
11 entrera en
vigueur ä Fégard de tout Etat signataire qui le ratifiera, Faccep-lera ou
Fapprouvera ulié-rieuremenl 90 jours apres la date du dépöt de son instrument
de ratification, d'ac-ceptation ou d'approbation.

4.
Un Etat membre
du Conseil de FEurope ne peut ratifier, accepler ou ap-prouver le present
Protocole sans avoir simuUanément ou antérieuremenl ratifié la Convention.

da parten i särskilda fall till denna översända avskrifi
av de ifrågavarande domarna eller beslulen liksom annan in-formation som
hänför sig härtill i syfte alt bereda parten möjlighet att överväga om interna
åtgärder från dess sida erfordras. Denna skriftväxling skall äga rum mellan de
berörda justitieministe-rierna."

KAPITEL IV

Ariikel 5

1.
Detta prolokoll
är öppet för undertecknande av de medlemsstater i Europarådet som har
undertecknat konventionen. Det skall ralificeras, godlagas eller godkännas.
Instrument rörande ratifikation, godtagande eller godkännande skall deponeras
hos Europarådets generalsekreterare.

2.
Protokollet
iräder i kraft 90 dagar efter den dag då del Iredje instrumentet rörande
ratifikation, godtagande eller godkännande har deponerats.

3.
1 förhållande
till signa-tärstat som därefter ratificerar, godtager eller godkänner
protokollet träder del i kraft 90 dagar efter den dag då dess instrument
rörande ratifikation, godtagande eller godkännande har deponerats.

4.
Medlemsstat i
Europarådet får infe ratificera, godtaga eller godkänna protokollet utan all
den samtidigt eller tidigare ratificerat konventionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artide 6

1. Any
State which has acceded to Ihe Convention

Artide 6

1. Tout
Etat qui a adhéré ä la Conveniion peut adhérer

Artikel 6

I.
Stal som har anslutit
sig till konventionen får ansluta

opaginerad Kontrollera mot PDF

may accede lo this Prolocol after the Prolocol has entered
into force.

2. Such accession shall be effected by depositing with the
Secretary General of the Council of Europé an instrument of accession which
shall lake effect 90 days after the date of its deposil.

Artide 7

1.
Any State may,
at the lime of signature or when depositing ils insirumeni of ralificalion,
acceplance, approval or accession, specify the territory or territories lo
which this Prolokoll shall apply.

2.
Any Slale may,
when depositing ils insirumeni of ratification, acceptance, approval or
accession or at any låter dale, by dedaration addressed to the Secretary
General of the Council of Europé, extend this Prolocol to any olher territory
or territories specified in the dedaration and for whose international
relations il is responsible or on whose behalf it is authorised lo give
undertakings.

3.
Any dedaration
made in pursuance of the preceding paragraph may, in respect of any territory
mentioned in such dedaration, be withdrawn by means of a notification
addressed to the Secretary General of the Council of Europé. Such withdrawal
shall take effect six months after the date of receipl by the Secretary General
of the Council of Europé ofthe notification.

au present Protocole apres Fentrée en vigueur de celui-ci.

2. L"adhésiop s"effectuera par le dépöt, prés le
Secrétaire General du Conseil de FEurope, d"un instiumenl d'adhésion qui
prendra effet 90 jours apres la date de son dépöt.

Artide 7

1.
Tout Etat peut.
au moment de la signature ou au moment du dépöt de son instrument de
ratification, d"ac-ceplation, d"approbalion ou d'adhésion, designer
le ou les territoires auxquels s"ap-pliquera le present Protocole.

2.
Tout Etat peut,
au moment du dépöt de son instrument de ralificalion, d'ac-ceplation,
d"approbalion ou d'adhésion, ou ä tout aulre momenl par la suite, étendre
Fapplication du present Protocole, par dedaration adressée au Secrétaire
General du Conseil de FEurope, ä tout autre territoire désigné dans la
dedaration el dont il assure-les relations internationales ou pour lequel il
est ha-bililé ä stipuler.

3.
Toute
dedaration faite en vertu du paragraphe précédent pourra élre retirée, en ce
qui concerne lout territoire désigné dans cette dedaration, par notification
adressée au Secrétaire General du Conseil de FEurope. Le retrait prendra effet
six mois apres la date de reception de la notification par le Secrétaire
General du Conseil de FEurope.

sig till protokollet sedan detta harträtt i kraft.

2. Sådan anslutning skall ske genom deponering hos
Europarådels generalsekre-terare av ell anslulningsinslrumenl och iräder i
krafl 90 dagar efter deponeringen.

Artikel 7

1.
Stat kan vid undertecknandet
eller vid deponeringen av sill instrument rörande ratifikation, godtagande,
godkännande eller anslutning närmare ange del eller de områden beträffande
vilka konventionen skall tillämpas.

2.
Stat kan vid
deponeringen av instrument rörande ratifikation, godtagande, godkännande eller
anslutning eller vid vilken som helst senare tidpunkt genom förklaring till
Europarådets generalsekreterare utsträcka protokollets tillämpning lill annal
område som anges i förklaringen och för vars internationella förbindelser
staten svarar eller för vilket den äger sluta avtal.

3.
Förklaring som
avgivits enligt föregående stycke kan beträffande varje i förklaringen angivet
område återtagas genom ctl meddelande ställt till Europarådels generalsekreterare.
Sådant återtagande iräder i krafl sex månader från del atl Europarådets
generalsekreterare mottog meddelandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artide 8

1. Reservations made by a Contracting Parly lo a provision
of the Conveniion shall be applicable also to this Protocol, unless thal Parly
otherwise declares al the time of signature or when depositing its instrument
of ratification, acceptance, approval or accession. The same shall apply to
the declarations made by virtue of Artide 24 of the Convention.

2. Any State may, at the

time of signature or when de

positing its instrument of

ratification, acceptance, ap

proval or accession, declare

that it réserves the right:

a. not lo accept Chapter I,

or lo accept it only in respect

of ceriain offences or certain

calegories of the offences re

ferred lo in Artide 1, or not

to comply with letters roga-

tory for search or seizure of

property in respect of fiscal

offences:

b. nol lo accept Chapter

II;

c. not to accept Chapter

111.

3.
Any Contracling
Party may withdraw a dedaration it has made in accordance wilh the foregoing
paragraph by means of a dedaration addressed to the Secretary General of the
Council of Europé which shall become effective as from the dale of ils receipl.

4.
A Coniracling
Parly which has applied lo this Protocol a reservalion made in respect of a
provision of Ihe Conveniion or which has

Artide 8

1.
Les réserves
formulées par une Partie Coniraclante concernant une disposition de la
Convention s'appli-queront également au present Protocole, å moins que cette
Partie n'exprime Fin-lention conlraire au momenl de la signature ou au moment
du dépöt de son instrument de ratification, d'accepla-lion, d'approbalion ou
d'ad-hésion. II
en sera de méme pour
les declarations faites en vertu de Fartide 24 de la Conveniion.

2.
Toui Etat peut,
au moment de la signature ou au moment du dépöt de son instmment de
ratification, d'ac-ceptalion, d"approbalion ou d'adhésion, dédarer qu'il
se réserve le droit:

a. de ne pas accepler le

Titre I, ou de Faccepter seu-

lement en ce qui concerne

certaines infractions ou cale

gories d'infractions visées

par Farlide 1, ou de ne pas

exécuter les commissions ro

gatoires aux fins de perquisi

tion ou saisie d'objets en ma

tiére d'infractions fiscales;

b. de
ne pas accepler le

Titre II ;

c. de
ne pas accepler le

Titre 111.

3.
Toute Partie
Contractante qui a formule une réserve en vertu du paragraphe précédent peut
la retirer au moyen d'une dedaration adressée au Secrétaire General du Conseil
de FEurope el qui prendra effet ä la date de sa reception.

4.
Une Partie
Contractante qui a appliqué au present Protocole une réserve formulée au
sujet d'une disposition de la Convention ou

Anikel 8

1. Har en stat gjort förbehåll mot någon av konventionens
bestämmelser, gäller förbehållet också i fråga om detta protokoll, om staten
inte meddelar förklaring av annat innehåll vid undertecknandet eller när
instmmentel rörande ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning
deponeras. Detsamma gäller förklaringar enligt konventionens ariikel 24.

2. Stat kan vid undertecknandel eller vid deponeringen
av sitt instrument rörande ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning
förklara att den förbehåller sig rätten att

a. inte godtaga kapitel I eller godtaga det endast beträffande
vissa av de brott eller broltskalegorier som avses i artikel I eller inte
verkställa framställningar om husrannsakan eller beslag i fråga om fiskaliska
brott;

b. inte godtaga kapitel II;

c. inte godtaga kapitel III.

3. Avtalsslutande part som har avgivit förklaring enligt
föregående punkl kan återtaga denna genom en till Europarådets generalsekreterare
ställd förklaring, som blir gällande från dagen för mottagandel.

4. Avtalsslutande part som har låtit ett förbehåll mot en
bestämmelse i konventionen bli gällande också i fräga om detta protokoll el-

opaginerad Kontrollera mot PDF

made a
reservation in respect of a provision of this Prolocol may not claim the application
of that provision by another Contracling Parly; il may, however, if its reservalion
is partial or conditional claim the application of thal provision in so far as
it has itself accepted it.

5. No olher reservation may be made to the provisions of
this Protocol.

Artide 9

The provisions of this Prolocol are wilhoul prejudice lo
more exlensive regulations in bilaleral or multilateral agreements conduded
between Contracting Parties in applicalion of Artide 26, paragraph 3, of the
Conveniion.

Artide 10

The European Committee on Crime Problems of the Council of
Europé shall be kept informed regarding the application of this Protocol and
shall do whatever is needful lo facilitate a friendly settlement of any
difficulty which may arise out of its exécution.

qui a
formule une réserve au sujet d"une disposition du present Protocole ne
peut prétendre å Fapplication de cette disposition par une aulre Parlie
Contractante; toutefois elle peut, si la réserve est partielle ou conditionnelle,
prétendre å Fapplication de cette disposition dans la mesure oii elle Fa acceptée.

5. Aucune
aulre réserve n"est admise aux dispositions du present Protocole.

Artide 9

Les
dispositions du present Protocole ne font pas obstade aux régles plus
dé-laillées conlenues dans les accords bilaléraux ou multilatéraux conclus
enlre des Parties Conlractanles en applicalion de Farlide 26, paragraphe 3,
de la Conveniion.

Artide 10

Le Comité
Européen pour les Problémes Criminels du Conseil de FEurope suivra Fexécution
du present Prolocole et facilitera autant que de besoin le réglement amia-ble
de toute difficullé ä laquelle Fexécution du Protocole donnerait lieu.

ler som
har gjort förbehåll mot bestämmelse i detla prolokoll får ej göra anspråk pä
lillämpning av den besiämmelsen av annan fördragsslutande part; däremot kan
den, om förbehållel gäller delvis eller på vissa villkor, göra anspråk på
tillämpning av bestämmelsen i den utsträckning staten själv har godkänt
densamma.

5. Inga
andra förbehåll får göras mot bestämmelserna i detta prolokoll.

Ariikel 9

Bestämmelserna
i detta protokoll påverkar inte mera långtgående bilaterala eller multilaterala
överenskommelser som kan ha ingåtts mellan de avlalsslulande parterna med
stöd av koventio-nens ariikel 26 punkt 3.

Artikel 10

Europarådets
kommitté för broltslighelsfrågor skall hållas underrättad om tillämpningen av
detla prolokoll och skall göra vad som behövs för att underlätta en vänskaplig
lösning av varje svårighet som kan uppstå vid tillämpningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artide 11

1.
Any Contracting
Party may, in so far as it is concerned, denounce this Protocol by means of a
notification adressed to the Secretary General of the Council of Europé.

2.
Such
denunciation shall take effect six months afler the date of receipl by the
Secretary General of such notification.

3.
Denunciation
of the

Artide II

1.
Toute Partie
Contractante pourta, en ce qui la concerne, dénoncer le present Prolocole en
adressant une notification au Secrétaire General du Conseil de FEurope.

2.
La dénonciation
prendra effet six mois apres la dale de reception de la notification par le Secrétaire
General.

3.
La dénonciation
de la

Artikel 11

1. Avtalsiutande
stat kan för sitt vidkommande uppsäga detta protokoll genom underrättelse till
Europarådets generalsekreterare.

2.
Uppsägningen
träder i kraft sex månader efter den dag då generalsekreteraren mottog
underrättelsen.

3.
Uppsägning av konven-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Conveniion enlails auiomati-cally denunciation of ihis Prolocol.

Anicle 12

The Secretary General of the Council of Europé shall notify
the member States of the Council and any State which has acceded to the Conveniion
of:

(/. any signature of this Protocol;

b. any deposit of an in

strument of ratification, ac

ceptance, approval or acces

sion;

c. any date of entry into

force of this Protocol in ac

cordance wilh Artide 5 and

6;

d. any declaralion re

ceived in pursuance of the

provisions of paragraphs 2

and 3 of Artide 7;

e. any dedaration
re

ceived in pursuance of the

provisions of paragraph 1 of

Artide 8;

/. any reservation made in pursuance of the provisions of paragraph
2 of Artide 8;

g. the withdrawal of any reservation carried oul in pursuance
of the provisions of paragraph 3 of Artide 8;

h. any notification received in pursuance of the
provisions of Artide 11 and the dale on which denunciation lakes effect.

In witness whereof the undersigned, being duly authorised
thereto, have signed this Prolocol.

Done al Strasbourg, this 17 day of March 1978, in English
and in French, both texts being equally authorita-tive, in a single copy which shall
remain deposited in the

Conveniion enlraine auloma-liquemeni la dénonciation du
present Protocole.

Artide 12

Le Secrétaire General du Conseil de FEurope notifiera aux Etats
membres du Conseil et ä toui Etat ayant adhéré ä la Conveniion :

a. loule signature du pre

sent Prolocole;

b. le dépöt de tout instru

ment de ratification, d"ac-

cepialion, d"approbaiion ou

d"adhésion ;

(. toute dale d"enlrée en vigueur du present Prolocole
conformément å ses artides 5 et 6;

d. toute dedaration regue

en applicalion des disposi

tions des paragraphes 2 el 3

de Farlide 7;

e. toute dedaration regue

en applicalion des disposi

tions du paragraphe 1 de Far

tide 8;

/. loule réserve formulée en application des dispositions
du paragraphe 2 de Fartide 8 ;

g. le retrait de loule réserve effectué en application
des dispositions du paragraphe 3 de Farlide 8 ;

h. toute notification regue en applicalion des dispositions
de Fartide 11 et la date ä laquelle la dénonciation prendra effet.

En foi de quoi, les sous-signés, dumenl autorisés ä cet effet,
ont signé le present Protocole.

Fait ä Strasbourg, le 17 mars 1978, en frangais et en anglais,
les deux textes faisant également foi, en un seul exemplaire qui sera déposé
dans les archives du

tionen innebär automatiskt uppsägning av detla prolokoll.

Anikel 12

Europarådets generalsekreterare skall underälta rådets
medlemsstater och varje stat, som har anslutit sig lill konventionen om

a. undertecknande av det

ta protokoll;

b. deponering av ratifika

tions-, godtagande-, godkän

nande- eller anslutningsin

strument;

c. dagar för protokollels

ikraftträdande enligt artik

larna 5 och 6;

d. förklaring enligt artikel

7 punkt 2 och 3;

e. förklaring enligt ariikel 8 punkt 1;

/. förbehåll enligi artikel 8 punkt 2;

g. återtagande av förbehåll enligt artikel 8 punkt 3;

h. underrättelse enligt artikel 11 och dagen då uppsägningen
träder i kraft.

Till bekräftelse varpå undertecknade, därtill vederbörligen
bemyndigade, har Underskrivit denna konvention.

Som skedde i Strasbourg den 17 mars 1978 på engelska och
franska, vilka båda texter äger lika vitsord, i ett exemplar, som skall försvaras
i Europarådels arkiv. Eu-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:80 35

archives of the Council of Conseil de FEurope. Le Se- roparädeis
generalsekrelera-

Europe. The Secrelary Gen- crétaire General du Conseil re skall översända bestyrkt

eral of the Council of Europé de FEurope
en communi- avskrift därav till de under

shall transmit certified quera copie certifiée con- tecknande eller anslutna sta-

copies to each of Ihe signato- fotme å chacun
des Eluls si- terna,

ry and acceding States. gnaiaires el adhérents.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:80 36

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1978-11-17

Närvarande: f.d. regeringsrådet Martenius, regeringsrådet Petrén,justitierådet
Sven Nyman, justitierådet Knutsson.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 september
1978 har regeringen på hemställan av chefen för justitiedepartementet,
statsrådet Romanus, beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1.
lag om ändring
i lagen (1957: 668) om utlämning för brott,

2.
lag om ändring
i lagen (1946:816) om bevisupptagning ät utländsk domstol.

Förslagen har inför lagrådel föredragils av
hovrättsassessorn Johan Munck.

Den föreslagna ändringen i bevisupptagningslagen är
sakligt motiverad oberoende av Sveriges tillträde till lilläggsprotokollei till
den europeiska rättshjälpskonventionen. Lagrådet föreslår därför, att denna
lagändring träder i kraft snarast möjligl och all bestämmelse om dagen för
ikraftträdande intas i lagen. 1 övrigt föranleder lagförslagen icke någon
lagrådets erinran.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:80 37

Uldrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1978-12-14

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Winén, Huss, Wahlberg,
Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham,
Bondestam

Föredragande: statsrådet Sven Romanus

Proposition om godkännande av tilläggsprotokoll till den
europeiska utlämningskonventionen och den europeiska konventionen om inbördes
rättshjälp i brottmål, m. m.

Föredraganden anmäler lagrådels yttrande* över förslag
till

1.
lag om ändring
i lagen (1957: 668) om ullämning för brotl,

2.
lag om ändring
i lagen (1946:816) om bevisupptagning ål utländsk domstol.

Föredraganden redogör för lagrådets yllrande.

Lagrådel har förordat att den föreslagna ändringen i lagen
om bevisupptagning ål utländsk domstol träder i krafl snarasi möjligl och att
bestämmelse om dagen för ikraftträdande las in i lagen. Jag godtar detta
förslag och förordaratt Jagändringen får träda i kraft den 1 april 1979.

I övrigt har lagförslagen inte föranlett nägon erinran
från lagrådel.

Vid
regeringssammanträdet den 21 september 1978 har jag förordat atl Sverige
tillträder det andra tilläggsprotokollet till den europeiska utlämningskonventionen
samt tilläggsprotokollet till den europeiska konventionen om inbördes
rättshjälp i brotlmäl. I anslutning till art. 5 i det förstnämnda av de båda
protokollen skall Sverige enligt mitt förslag avge den förklaringen, att
framställningar om utlämning för svensk del kommer alt sändas resp. tas emot av
utrikesdepartementet i stället för justitiedepartementet.

Men hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att

dels godkänna det den 17 mars 1978 dagtecknade andra tilläggsprolokollel
till den europeiska utlämningskonventionen med den förklaring somjag har angett.

' Beslul om lagrådsremiss fauat vid regeringssammanträde
den 21 september 1978.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:80 38

dels
godkänna det den 17 mars 1978 dagtecknade tilläggsprotokollet till den
europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål,

dels
antaga de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagen ändring.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978

Doktrin (1)

  1. Lars Magnuson, Inbördes rättshjälp, SvJT 1991 s. 497, på s. 509, 517 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

45 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (36)

36 kopplingar i 28 dokument.

  1. Prop. 2016/17:218 Nya regler om bevisinhämtning inom EU s. 141 om s. 11 i texten
  2. Ds 2015:57 En europeisk utredningsorder s. 182 om s. 10 i texten
  3. Bet. 2013/14:JuU4 Europarådskonventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål – tillträde till det andra tilläggsprotokollet i texten
  4. Prop. 2012/13:170 Europarådskonventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål - tillträde till det andra tilläggsprotokollet s. 12 · s. 13 i texten
  5. SOU 2013:39 Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet s. 182 om s. 15 i texten

Visa alla 28

Rättsfall (2)

2 kopplingar.

  1. NJA 1984 s. 903 i texten
  2. NJA 1982 s. 520 om s. 12 i texten

Doktrin (7)

7 kopplingar i 2 dokument.

  1. Påle, Villkor för utlämning, 2003 s. 45 · s. 61 · s. 63 · s. 147 om s. 10 · och 1 till i texten
  2. SvJT 1991 s. 497 Lars Magnuson, Inbördes rättshjälp s. 509 · s. 517 i texten