Sök i Ratio Lex

om finnansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara AB

41 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 29 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:87, om finnansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara AB

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition

1978/79: 87

om
finansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara AB

beslutad den 11 januari 1979.

Regeringen föreslär riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

Pä regeringens vägnar OLA ULLSTEN

ERIK HUSS

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föresläs att Statsföretag AB fär ett
tillskott av 700 milj. kr. för att genomföra en finansiell rekonstruktion av Luossavaara-Kiimna-vaara
AB(LKAB). Medlen är avsedda att täcka 1978 års förlust i LKAB och möta
finansiella påfrestningar som kan uppstå under år 1979. Vidare föreslås ett
anslag av 135 milj. kr. för investeringar och andra sysselsättningsfrämjande
åtgärder för att upprätthålla sysselsättningen vid LKAB. Genom dessa åtgärder
avses ca 530 personer av den personal som bedöms bli övertalig vid bolaget att
få sysselsättning under ca ett års tid.

1 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 87

Prop.
1978/79: 87

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:
87 2

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-01-11

Närvarande: statsminislern Ullslen, ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe,
Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus,
Tham, Bondeslam.

Föredragande: slalsrådet Huss.

Proposition om finansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara
AB

1 Inledning

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) bildades är 1890.
Riksdagen godkände år 1907 ett avtal mellan Trafik AB Grängesberg-Oxelösund,
som ägde samtliga aktier i LKAB, och staten, enligt vilket staten skulle överta
hälften av aktierna i LKAB och ha inlösenrätt till resten. Efter inlösen är
1957 innehade staten 95,7% av aktiekapitalet. Trafik AB Grängesberg-Oxelösund
behöll 4,3%. Statens aktier i LKAB överfördes den 1 januari 1970 till
Statsföretag AB vid dess tillkomst. År 1976 inlöste Statsföretag resterande
aktier i LKAB.

LKAB:s verksamhet består i huvudsak av produktion och
förädling av järnmalm. Av försäljningsintäkterna hänför sig över 90% till denna
verksamhet.

Utvecklingen under lägkonjunklurären 1975-1978 inom
stålindustrin har medfört bl. a. atl LKAB drabbats av svårigheler att avsätta
sin malmproduktion. Företaget kunde emellertid trots stålkrisen åren 1975-1976
redovisa vinsler. Detla har sin förklaring i atl förelaget under tidigare år
kunnat bygga upp betydande finansiella och tekniska resurser. Åren 1977 och
1978 uppstod emellertid betydande förluster och förluster kan förutses ocksä
under de närmaste åren.

LKAB:s förutsättningar för företagsekonomiskt lönsam
brytning och försäljning av järnmalm under perioden fram till år 1983 har
utretts av en arbetsgrupp bestående av företrädare för Statsförelag, LKAB och
berörda personalorganisationer. Arbetsgruppen, som antog namnet Strukturutredning
LKAB 1978, redovisade i augusti 1978 resultatet av sitt utredningsuppdrag i en
rapport. Ett sammandrag av rapporten bör fogas lill proiokollei i detta ärende
som bilaga I.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:87 3

Slatsförelag häri skrivelse den 21 december 1978 lämnal en
redogörelse för uivccklingen inom LKAB och begärt all slalen skall medverka i
en finansiell rekonstruktion av LKAB. Statsföretag har vidare begärt statlig finansiell
medverkan i investeringar och andra sysselsältningsskapande åtgärder för att
upprätthålla sysselsättningen vid LKAB.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Världsmarknaden för Järnmalm

Efter en period av knapphet pä malm i mitten av 1950-lalel
expanderade kapacilelen i järnmalmsgruvorna inom Atlantområdet genom nya gruv-etableringar
under 1960-lalels början och därefter. Detta skedde genom atl dessa nya gruvor
och även äldre gruvor byggdes ul. Under senare hälfien av 1960-lalet ökade gmvinvesleringarna
i Västauslralien krafiigl. Högkon-junklurären 1973 och 1974 ingav
malmförbrukarna farhågor om en framtida knapphet på malm. Mol denna bakgrund
gjordes nya gruvinvesleringar runt om i världen.

Järngruvenäringen är nu etablerad på alla kontinenter. För
exportändamål har först de kustnära reserverna utnyttjats men efter hand har
även stora, rika fyndigheter längre in på kontinenterna tagits i anspråk.

Världens totala exportkapacilet för järnmalm bedöms uppgå lill
ca 500 milj. lon några år in på 1980-lalet jämfört med 430 milj. ton år 1977.
Överskottskapaciteten inom gruvnäringen beräknas i dag till ca 80 milj. lon
exportmalm. Konkurrenssituationen för järnmalm har skärpts av att ny exportkapacilet
i storleksordningen 50-60 milj. årslön malm har tillkommit på världsmarknaden
under de senaste åren. Övemlbudel pä malmmarknaden väntas bestå ytterligare
ett antal år. Bättre balans väntas först i millen av 1980-lalet. Nu aktuella
marknadsbedömningar för 1980-talet anger världens exportkapacilet för järnmalm
till ca 600 ä 650 milj. lon i slutet av nämnda årtionde.

Överutbudet pä malmmarknaden har lett till att priserna
.sjunkit under de tre senaste åren.

Efterfrågan på järnmalm är helt beroende av utvecklingen
inom järn- och stålindustrin. Lågkonjunkturen sedan år 1975 har drabbat den
europeiska stålindustrin mycket hårt. Råstålsproduktionen inom Europeiska Gemenskaperna
(EG), som år 1974 nådde 155 milj. ton, har under de därefter följande åren
sjunkit till en nivå omkring 130 milj. ton. Den hårdnande konkurrensen från
länder uianför Europa, framför allt Japan, har pressat ned stålpriserna, i
mänga fall under de löpande driftkostnaderna. Lågt kapacitelsutnyttjande och
stegrade produktionskostnader medför all stålföretagen redovisar mycket stora föriuster.
Förhållandena är likartade även för stålindustrin i bl. a. Japan. 1 EG, Förenta
staterna och Japan står nu sammanlagt inemoi 150 milj. ton råstålkapacitet
outnyttjad av en total

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:87 4

kapacitet om ca 500 milj. ton. År 1977 redovisades en världsprodukfion
för stål av 673 milj. ton att jämföras med 710 milj. lon år 1974.

Den exporterande järngruveinduslrin har utsatts för stora
ekonomiska påfrestningar på grund av minskad efterfrågan på malm. Den
internationella handeln med järnmalm sjönk från knappt 400 milj. ton år 1974
till ca 340 milj. ton är 1977. År 1974 svarade Europa, Förenta staterna och
Japan för 98% av världens totala efterfrågan pä importmalm och dessa regioner
beräknas även under 1980-talel dominera marknaden med en marknadsandel av
ungefar 90%. En låg produktionstak! inom ståltillverkningen slår oproportionellt
hårt pä konsumtionen av pellets, d.v.s. brända kulor, som tillverkas av nedmald
malm. Detta beror på att stålverken i försia hand ulnyttjar sin egen siniringskapacitel,
d.v.s. möjlighel alt genom upphettning binda samman malmpulver till siörre
stycken. Samtidigt har, särskilt inom pelletssektorn, gjorts betydande
utbyggnader under de senaste åren. Resultatet härav är alt pellelsverken är
starkt undersysselsalta och i några fall har produktionen hell upphört.

Olika internationella prognoser pekar på all världens
stålbehov kommer all öka om än i långsammare läkt än under 1960-lalet och
början pä 1970-talel. En stor del av produktionsökningen kommer att ske i
länder som i dag har en liten stälkapacitet men som är stadda i kraftig
utbyggnad. Områden som EG, Förenta staterna och Japan väntas komma upp till
1974 års stälproduktionsnivå först ett siycke in pä 1980-talet. Inom Östersjöområdet
räknar man med en fortsatt ökning av stålproduktionen och därmed ell ökat
malmbehov.

2.2 LKABcs verksamtiet

LKAB:s uppgift är atl "efterforska, utvinna och
förädla mineraliska tillgångar och driva därmed förenlig rörelse".
LKAB är statens mineralföretag med tyngdpunkt pä produktion och förädling av
järnmalm i Norrbotten. Företaget är en av världens större järnmalmsexporlörer.
Vikliga kundländer härför är Belgien/Luxemburg, Frankrike, Polen och Förbundsrepubliken
Tyskland. Största inhemska kund är SSAB Svenskl Stål AB i Luleå.

Ulöver järnmalm produceras inom LKAB-gmppen bl. a. bly-,
zink- och volframsliger, induslrimineral och sprängämnen. Vidare bedrivs malm-och
mineralprospektering och internationell konsultverksamhet.

LKAB:s leveranser och produktion har successivt ökat frän
ca 10 milj. ton per år i början av 1950-talet till som mest kring 30 milj. ton
år 1974. Utvecklingen har utmärkts av en fortlöpande Ullväxt påverkad av periodens
regelbundna konjunkturrörelser.

Leveransvärdel för järnmalm ökade från ca 440 milj. kr. år
1950/51 till drygt I 940 milj. kr. år 1974. Även om kvantiteterna successivt
har ökal under denna period har detta inte gälll malmpriserna. Under långa
perioder

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:87 5

har dessa i löpande penningvärde varit konstanta eller
sjunkande. Under de Ivå senasle åren har genomsnittspriset sjunkit med närmare
25%.

Trots ofördelaktig prisutveckling var del genom teknisk
utveckling, rationaliseringar och ökad volym möjligl att under 1950- och 1960-talen
upprätthålla vinstnivån. Nettovinsten efter skatt låg under 1950-talel på i
genomsnitt 185 milj. kr. per är. Under samma period uppgick skallen lill i
genomsnitt 190 milj. kr. per år. Under 1960-lalet uppgick nettovinsten efter
skall lill i genomsnitt 130 milj. kr. per år och den åriiga skallen lill i
genomsnitt 130 milj. kr. per är. Under 1970-talet fram till år 1976 uppgick
nettovinsten efter skatt lill ca 35 milj. kr. per år och skatten till knappt 60
milj. kr. per år. Under denna period påverkades nettovinsten genom att LKAB
lämnade koncernbidrag lill Slatsförelag och dess dotterbolag med i genomsniii
ca 75 milj. kr. per år.

Frän förslalligandet år 1957 har LKAB lämnat utdelning och
koncernbidrag på loiall drygl 1 700 milj. kr. Utdelning lämnades senast för är
1976.

LKAB investerade under 1950-talet totalt ca 830 milj. kr.,
under 1960-talet loiall ca 1 660 milj. kr. och under 1970-lalel t. o. m. är
1977 loiall ca 2 660 milj. kr.

Järnmalmsrördsen

1 Kirunaområdet bryis f. n. Kiirunavaara och Leveäniemi (Svappavaara).
1 Kiirunavaara bryls malmen pä ca 450 melers djup. Produklions-kapacilelen
ligger med nu Ullämpad skiftgäng inom den närmaste 15-ärsperioden på drygl 20
milj. lon per år. Malmen är en blandning av låg-och högfosformalmer. Fosforn
kan avlägsnas ur vissa typer av högfosfor-malm genom anrikning vilken ger en
finkornig slig som medelst hoprullning och bränning omvandlas till hårda kulor,
pellets. Pellelskapaciteten är 2 milj. ton. I Svappavaara bryts malmen i
dagbrott. Årskapaciteten för färdiga produkter ar 3,5 milj. ton, varav 3 milj.
ton pellets. Transporten av Kirunaprodukter sker mol Narvik med järnväg, som är
byggd för 25 lons axeltryck och kan ta högst 4 000 ton i varje tåg.

I Malmberget bryls malmen under jord på 450 meters djup.
Samtliga malmer är av mellanfosfortyp och hela produktionen anrikas till lågfosfor-produkter.
Kapaciteten är totalt 8-9 milj. ton per år, inkl. en pelletskapa-citet av drygl
4 milj. ton per år. Malmbergsprodukter transporteras både mol Luleå och Narvik.
Järnvägen mol Luleå är byggd för 18 lons axel-iryck. Slörsla laslvikl är 2 500
lon.

Med nuvarande anläggningar är LKAB:s gruvkapacitet totalt
ca 33 milj. ton per år färdiga produkter inkl. pelletskapacilet på ca 9 milj.
lon. Försäljningen sker genom Malmexport AB, som till lika delar ägs av LKAB
och Gränges AB.

Leveransvolymen uppgick år 1977 till 19,3 milj. ton vilket
var en onormalt läg nivå. År 1978 sleg leveranserna till 24,5 milj. ton. Denna
ökning berodde bl.a. på att järnmalmsproducenler i andra länder hade leverans-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:87 6

svårigheter, förbättrade marknadsandelar för LKAB och
tillkomst av nya kunder. Priserna låg i genomsnitt 15% lägre än är 1977. För
alt utjämna konjunktursvängningarna har LKAB i betydande utsträckning
upprätthållit produktionen och byggt upp lagren, varigenom ett jämnare
sysselsättningsläge kunnai uppnäs. Produktionen fick dock främsi under är 1978
kraftigt begränsas eftersom lagernivån hade nått den övre gränsen för vad LKAB
kan lagra. Järnmalmsproduktionen uppgick år 1978 Ull 18,5 milj. ton mot 21,3
milj. ton är 1977. Malmlagren minskades under år 1978 frän 15 milj. ton lill 8
milj. ton vid årets slut.

Avsättningsmöjligheterför LKAB:sjärnmalm

Av en leveransvolym är 1977 på 19,3 milj. ton exporterades
18,1 milj. lon. Ca 80% av exporten, eller 14,3 milj. ton, gick det året till EG-området,
vilket motsvarade 14% av EG-ländernas import av järnmalm. Motsvarande andel
för LKAB var år 1974 19,2%, då den loiala leveransvolymen uppgick lill 32,2
milj. ton. LKAB:s leveranser har sjunkit proportionellt mer än minskningen av
importen bl. a. på grund av att den fosformalmba-serade stålproduktionen i
Europa har haft särskilt svårt alt hävda sig. Fram till 1970-talets stålkris
låg lyngdpunklen av leveranserna på fosforrika malmer inom vilken sektor LKAB
mötte föga konkurrens. I och med att tidigare förbrukare av fosforrik malm
övergick till fosforlåga produkter möttes emellertid LKAB av hela väridsmarknadens
ulbud, som i kvalitets-hänseende ofta var lika bra som LKAB:s fosforläga malm.

LKAB arbetar för att behålla och vidga sin marknad.
Marknadsföringen byggs ut. Företaget konkurrerar med kvalitet och nya produkter
och försöker finna nya marknader för järnmalmen. I målsättningen för marknadsansträngningarna
ingår att leveranserna skall hållas på en hög och jämn nivå. Kapaciteten
utnyttjas därmed bättre.

Del totala marknadsutrymmel för LKAB-malmen begränsas av
produkt-sammansättningen. Marknadsutrymmel för högfosformalm och pellets är
begränsat. Företaget har gjort bedömningen att marknaden för högfosformalm
kommer att krympa ytterligare. För pellets ökar däremot marknaden och bör vid
mitten av 1980-lalet ha lell lill balans mellan lillgång och efterfrågan. LKAB
anser atl möjligheterna att sälja lågfosformalm är goda, och målel är atl
producera så stor kvantitet därav som möjligl.

LKAB:s möjligheler att konkurrera effektivt på
malmmarknaden hämmas av att kostnadslägel jämfört med konkurrenterna är
ogynnsamt. Produktionskostnaden per lon järnmalm i Brasilien och Australien
ligger betydligt lägre än i Sverige.

Den huvudprognos som LKAB har gjort om
leveransutvecklingen och som återfinns i utredningsrapporten innebär en viss
kvantitetsökning till en total leverans av ca 26 milj. ton järnmalmsproduklerår
1983. Bedömningen grundar sig på antagandet alt råstålsproduktionen i.Europa
kommer att öka till 1974 års nivå under den kommande femårsperioden. LKAB:s
prognos i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:87 7

detta avseende stämmer väl överens med andra
internationella prognoser, bl. a. den som EG publicerat.

Övrig verksamhei

Vid sidan av järnmalmsrörelsen är koncernen organiserad i
följande verksamhetsgrenar. AB Statsgruvor som bryter sulfidmalm och volfram i
Bergslagen, AB Forshammars Bergverk som bryter industrimineral i Bergslagen
och Dalsland och Kimil AB som tillverkar sprängämnen i Kiruna. År

1977 bildades LKAB Prospektering AB som bedriver prospekteringsverk-

samhet och LKAB International AB som bedriver internationell konsult

verksamhet.

LKAB och Boliden AB samverkar beträffande prospektering,
forskning och utveckling kring de svenska alunskiffrarna. Samarbetet sker genom
ett till lika delar ägt bolag, AB Svensk Alunskiffemtveckling. De senasle åren
har stora satsningar gjorts för att finna vägar för ett kommersiellt utnyttjande
av landets stora tillgångar på alunskiffer. Former härför har sökts som
tillfredsställer såväl företagsekonomiska som miljömässiga krav. Intresset har
varit speciellt inriktat på Billingenområdet med Ranslad, för vars utveckling ell
särskili bolag har bildals Ranslad Skiffer AB, vari även Sludsvik Energileknik
AB medverkar. För forsknings- och ulvecklingsar-betet har fastställts ett
treårigt program.

2.3 Ekonomisk utveckling

LKAB:s försäljningsintäkter för järnmalmsprodukter
beräknas för år

1978 till 1 700 milj. kr. Den långvariga
lågkonjunkturen och den allvarliga

krisen inom järn- och stålindustrin har successivt försämrat LKAB:s resul

tat och finansiella ställning.

Fram t. o.m:-år 1976 har föriuster kunnat undvikas men för
åren 1977 och 1978 redovisas förluster före bokslutsdispositioner och skatt pä
630 milj. kr. resp. prel. 860 milj. kr. Bakgrunden är i första hand
utvecklingen på malmmarknaden, som lett lill lägre priser och minskade
leverans- och produktionsvolymer, vilket i sin tur betytt högre kostnader per
ton producerad malm. En annan bidragande orsak är kosinaderna för järnvägsfrakterna,
som trots minskad fraklvolym ökal starkt på senare är.

I rörelseförlusten för år 1978 ingår en extra nedskrivning
av anläggningstillgångar. Denna nedskrivning, som uppgår till 214 milj. kr.,
avser anläggningar som inte bedöms kohima alt utnyttjas under överskådlig
framlid. Föriuslen för år 1978 kan lill en del läckas av disponibla reserver.
Den beräknade nettoförluslen efter skatt uppgår till 617 milj. kr. Upplåningen
har ökat snabbi och sammanhänger bl.a. med senare års rörelseförluster och
omfattande investeringar i såväl lager som anläggningar. Upplåningen har under
år 1978 kunnat hållas tillbaka till följd av stor lagerreduktion. Den ökade
upplåningen har i sin tur resulterat i att soliditeten urholkats. Sedan år 1974
har soliditeten sjunkit från ca 60 % till beräknat 27 % år 1978.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:87 8

Som villkor för tidigare upplåning på den svenska
obligationsmarknaden gäller att summan av LKAB:s upplåning och vissa
ansvarsförbindelser men exkl. förlagslån från Statsföretag och kortfristig
upplåning, icke får överstiga företagels egna kapital. Om så sker äger
emissionsbankerna rält att förklara resp. län förfallet till belalning. Utan finansiell
rekonstruktion av LKAB kan sådan uppsägning förväntas i anslutning till
bokslutet för år 1978. Vissa uppgifter om LKAB-koncernen redovisas i en
särskild tabell. Tabellen bör fogas till protokollet i detla regeringsärende
som bilaga 2.

Förbättring av konkurrenskraften och diversifiering

För atl minska förlusterna har LKAB vidtagit en rad ålgärder.
Produk-lionsvolymen har begränsats. Detta har inneburit bl.a. alt
tillverkningen av den högst förädlade produkten, pellets, reducerats starkt. Pellelsverket
i Kiruna har varit stängt sedan i början av år 1978, medan verket i Svappavaara
körts med starkt beskuren produktion under hela år 1978. Samma gäller det
största pellelsverket i Malmberget samtidigt som de mindre, äldre verken där
varit helt avstängda. Högfosformalmens andel av brytningen har minskal.
Produktionsinskränkningarna har kombinerats med åtgärder för att sänka den
allmänna kostnadsnivån. De totala investeringarna har under är 1978 begränsats
till ca 300 milj. kr., vilkel innebär i det närmaste en halvering jämfört med
åren 1976 och 1977.

Produktiviteten i gruvorna, som sleg under 1960-talel, har
haft en ogynnsam utveckling under senare är, påverkad av den låga
avsättningen. Olika åtgärder har sedan hösten 1976 satts in för att sänka
kostnaderna och höja företagets effektivitet. Dessa åtgärder har haft positiva
effekter på kostnaderna. Under åren 1977 och 1978 har LKAB kunnat kompensera
kostnadshöjningen till följd av inflationen och dessutom kunnat göra vissa
ytterligare kostnadssänkningar. De olika insatserna i kostnadssänkande syfte
väntas medföra successiva förbättringar i kostnadsläget under planeringsperioden.

LKAB:s kostnadsläge och därmed konkurrenskraft är i
jämförelse med konkurrenterna f. n. otillfredsställande. Det är därför
nödvändigt att företaget med kraft fullföljer det pågående effektiviseringsprogrammel.

LKAB har också för avsikl alt utveckla nya
verksamhetsgrenar som på sikt kan ge företaget en ny ekonomisk bas för sin
verksamhet. Järnmalms-röreisen befinner sig i ett skede där det finns risk för
stagnation. LKAB har ell värdefullt kunnande inom gruvhantering och därtill
gränsande aktiviteter. En förstärkning av företagel sker därför naturligast
utifrån dessa kompetensområden. För gruvrörelsen är bl.a. prospekteringsverksamhe-ten
en viktig bas. Bolaget samverkar även med Statsföretag samt kommunala,
statliga och fackliga organ för att bredda verksamheien framförallt i gruvorterna.

LKAB:s olika åtgärder all ulveckla nya verksamhelsgrenar
har redan medfört atl vissa nya rörelsegrenar har tillkommit. Bland LKAB:s på-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:87 9

gående projekt finns t.ex. investeringurna i ett apatitverk
i Kiruna och förberedelse för kopparmalmsbryining i Viscaria. Som exempel kan
även nämnas LKAB:s olika projekt inom energiområdet med inrikining på produktion
och utnyttjande av fasta energirävaror.

2.4 Finansiell rekonstruktion

Marknadsutsikterna för är 1979 är enligt LKAB:s bedömning
osäkra. Några tecken på en snar förbättring av konjunkturlägel för den
europeiska stålindustrin finns inte. LKAB räknar därför inte med någon höjning
av leveranserna utöver 1978 års nivå. Under föruisättning atl uppnådda marknadsandelar
kan bibehållas räknar LKAB med en leveransnivä pä 24 milj. lon för år 1979.

Del är ännu sä länge svårt atl göra en säker prognos över
resultatutvecklingen för år 1979. Osäkra fakiorer som lillsammans med
marknadsutvecklingen påverkar resultatet är bl.a. prisutvecklingen och
valutakurserna. LKAB räknar med stora förluster även för år 1979. De stora
underskollen leder lill alt förelagel ulan finansiella stödåtgärder mol slutet
av år 1979 kan komma all närma sig gränsen för upprättande av likvidalionsbalans-räkning.

Kosinaden för järnvägsfrakler hör lill de poster som har ökal
snabbasl under de senasle åren. Den är nu en av de slörsla koslnadsposlerna för
förelaget. LKAB och Statens järnvägar (SJ) har träffat ett nytt fraktavtal för
perioden 1979-1985. Del nya avtalet ger möjlighet till anpassning av Iransporlkapacileten
lill variationer i LKAB:s transportbehov. Avtalet innebär även en sänkning av
fraktkostnaden. Uppgörelsen mellan LKAB och SJ omfattar dessulom ett
rationaliseringsavtal. Genom kostnadssänkande investeringar och effektivisering
i driften av malmbanan skall fraktkostnaden successivt sänkas under
avtalsperioden.

1
utredningen om LKAB:s framtida verksamhet har utifrän ett antal alternativa
händelseförlopp gjorts en bedömning av resullatutfallel för järnmalmsrörelsen
under den närmaste femårsperioden. Med de förutsättningar som LKAB räknar med
i huvudalternativet beträffande leveranser, kostnader och priser redovisas ett
positivt rörelseresultat före avskrivningar fr.o.m. år 1979. De successivt
stigande planenliga avskrivningarna medför att rörelseresultatet efter
avskrivningar blir positivt först år 1981. Den stora räntebördan, som till sin
huvuddel härrör från den belydande upplåningen före år 1979, medför atl
resultatet efter avskrivningar samt finansiella och extraordinära intäkter och koslnader
blir positivt först mot femårsperiodens slut.

Osäkerheten i de faktorer som påverkar
framlidsutvecklingen är belydande. LKAB har i olika utredningsalternativ
försökt täcka in en rimlig del av osäkerheten beiräffande avsättningens
storlek. Den ekonomiska utvecklingen påverkas dock i lika hög grad av den
framlida pris- och dollar-It Rikidagen 1978179. 1 saml. Nr 87

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:87 10

kursnivån. Spännvidden i resultat mellan en alternativ
prisutveckling på 10% högre eller 10% lägre prisnivå kan uppgå till ca 800
milj. kr. under femärsperioden. Av samma storleksordningar skillnaden i
resultatpåverkan av alternativa avsätlningsvolymer. Skulle leveranserna
stagnera på 1977 års nivå, leder detta till belydande underskott i rörelseflödet,
åtminstone under de närmaste tre åren. Även om den största osäkerheten är
koncentrerad lill marknadssidan finns även inom LKAB osäkerhetsfaktorer. Detta
gäller framför allt det egna effektiviseringsprogrammel. En utebliven effektivisering
leder till en kraftig försämring under hela perioden.

Osäkerheten i prognoserna för den angivna femärsperioden
försvårar självfallet bedömningen av järnmalmsrörelsens utveckling under de närmaste
åren. En sammanvägning av positiva och negativa faktorer visar dock enligt
utredningen alt del sannolika utfallet innebär en successiv resullalförbällring.

Moderbolagets verksamhet omfattar till övervägande del
järnmalmsrörelsen. Moderbolaget uppvisar därför under hela femårsperioden i
allt väsentligt samma resultatutveckling som denna. Möjligheten att genom
användande av obeskattade reserver minska förlusterna efter skatt är begränsad
och spelar någon roll endast förår 1978. Detta innebär att LKAB de närmaste
åren kommer alt redovisa förluster som måste balanseras.

Den negativa resultatutvecklingen får självfallet kraftiga
inverkningar på balansräkningen. Genom de stora förlusterna förbrukas snabbt
det egna kapitalet.

Koncernens resultatutveckling under den närmaste
femårsperioden är i huvudsak densamma som moderbolagets. På motsvarande sätt
överensstämmer koncernens skulder och egna kapital väl med moderbolagets.
Genom atl koncernen finansiellt inte skiljer sig väsentligt från moderbolaget
bör det senare vara utgångspunkten för en finansiell rekonstruktion av
verksamheten.

Som redan har anförts redovisas för år 1978 preliminärt en
förlust före dispositioner och skatt på 860 milj. kr. Förlusten efter skatt
uppgår till 617 milj. kr. Det egna kapitalet beräknas därmed utan
rekonstruktion uppgå till ca 595 milj. kr. och om hänsyn tas till obeskattade
reserver till ca 915 milj. kr.

Sedan utredningen om LKAB:s framtida verksamhet
genomfördes har prognoserna i denna justerats med hänsyn till
leveransutvecklingen, aktualiserade antaganden om valutakurser och det nya
fraktavtalet med SJ. Den aktuella bedömningen omfattar åren 1979-1981 dä
utvecklingen under åren därefter får anses vara alltför oviss. Den väntade
resultatutvecklingen för LKAB innebär atl företaget utan en finansiell
rekonstruktion kommer all redovisa föriuster efter skatt som uppgår till ca 480
milj. kr. för år 1979, ca 600 milj. kr. för år 1980 och ca 455 milj. kr. för år
1981, totalt ca I 535 milj. kr. LKAB anser atl företagel inte kommer att ha
möjligheter att själv

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 87 11

täcka dessa förluster. En tabell med moderbolagets
preliminära resultat utan rekonstruktion är 1978 och budget förär 1979 bör
fogas lill protokollet i della regeringsärende som bilaga 3.

Statsförelagsgruppens resultatutveckling bedöms bli sädan atl
inte heller moderbolaget anser sig ha några möjligheler att täcka LKAB:s
väntade föriuster eller i övrigi bistå LKAB i finansiellt avseende.
Statsföretag har hemställt atl staten skall medverka lill en finansiell
rekonstruktion av LKAB. Statsföretag framhåller bl.a. att den finansiella
rekonstruktionen bör utformas sä, att åtskillnad kan göras mellan de redan
konstaterade förlusterna för år 1978 och den mer osäkra utvecklingen åren därefier.
Staisföretag anser alt den önskvärda skillnaden uppnäs bäst genom dels ett medelstillskoll
för alt täcka 1978 års underskott, dels ett län med villkoriig återbelalningskyldighel
för att läcka de väntade underskollen åren 1979-1981.

Med anledning härav begär Statsförelag ett tillskott pä
700 milj. kr. för föriusttäckning för är 1978. Slatsförelag begär vidare ett
län lill LKAB pä I 100 milj. kr. med villkorlig älerbelalningsskyldighet. Länet
skulle lyftas under åren 1979- 1981 och förutsätts vara ränlefrill under ire
år.

Sialsföreiag har i sin framställning även lagit upp frågan
om värderingen av aktierna i LKAB i Statsförelags balansräkning. Del bokförda värdel
av dessa aktier uppgår till 1 330 milj. kr. eller till ca en tredjedel av
Statsföretags tillgångar. Enligt Statsförelags bedömning kommer inte aktierna
under överskådlig tid atl ge någon utdelning. En planmässig avskrivning av
dessa aktiers bokförda värde är därför motiverad. Som en nedre gräns för
aktiernas värde anger Statsförelag del nominella beloppet på aktierna, dvs. 500
milj. kr. Avskrivningsperioden bör sättas till fem är. Enligt Statsförelags
uppfattning kan man inte balansera en sådan avskrivning i resultaträkningen
med andra intäkter. En avskrivning av aktierna innebär således en ökning av
moderbolagets föriust och får dessutom svåra återverkningar på finansieringen
av Statsförelagsgruppens övriga verksamhet.

Statsförelag framhåller vidare atl om en statlig medverkan
vid en finansiell rekonstruktion av LKAB skulle innebära en mer kortsiktig
lösning pä LKAB:s problem aktualiseras en nedskrivning av LKAB-aktiernas bokförda
värde redan i 1978 års bokslut. 1 sådant fall hemställer Staisföretag om ett
tillskott på 150 milj. kr.

Jag delar Statsföretags uppfattning atl en finansiell
rekonstruktion av LKAB är nödvändig. Denna bör utformas sä atl LKAB inte
finansiellt belastar Statsförelag så att del hämmar utvecklingen för övriga
företag i gruppen.

LKAB har en väl utbyggd modern produktionsapparat och
beslut om ytteriigare stora investeringar blir, under förutsäitning all
marknadsutvecklingen blir den förutsedda, aktuella tidigast några år in pä 1980-lalet.
Förelaget genomför ett program för atl effektivisera verksamheten och därmed
förbättra resultaten. De närmaste årens utveckling blir av stor

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 87 12

betydelse för beslut om förelagets verksamhet inför 1990-ialet,
Dessa omständigheter gör att staten bör medverka i en finansiell rekonstruktion
av LKAB och därigenom ge företaget möjlighet att fortsätta verksamheien i
nuvarande omfallning.

För alt möjliggöra sådan rekonstruktion anserjag att
staten bör i huvudsak täcka förlusten för år 1978. Med hänsyn till all LKAB
har disponibla reserver atl täcka en del av 1978 ärs förlust bedömer jag att
500 milj. kr. bör räcka för detta ändamål. Jag finner vidare att LKAB bör ges
ett belopp för alt möta finansiella påfrestningar som kan uppslå under år 1979.
För della ändamål bör 200 milj. kr. vara tillfyllesl. Jag förordar sålunda all
ett anslag av 700 milj. kr. för ändamålet tas upp på lilläggsbudgel II lill sialsbudgelen för innevarande
budgetår. Medlen bör utbetalas lill Statsföretag som har atl genomföra den
finansiella rekonstruktionen av LKAB.

Jag är inte nu beredd an förorda all slalen skall
tillskjuta medel för att läcka LKAB:s beräknade finansieringsbehov föraren
1979-1981. Osäkerheten i prognoserna är alltför stor för att ställning nu skall
kunna las till behovet av medel. Företagets egna resultatprognoser för den
aktuella perioden tyder dock på fortsatt behov av statliga medel. Jag vill
därvid erinra om den belydelse för resultatutvecklingen som företagets effeklivi-seringsprogram
har, och del angelägna i att detla fullföljs. Frägan om ytteriigare finansiellt
stöd får tas upp i slutet av är 1979 när resullatutfallel närmare kan bedömas.

Jag är inte heller beredd atl nu ta upp frågan om
tillskott till Staisföretag för nedskrivning av del bokförda värdet av LKAB-aktierna.

2.5 Sysselsättning vid LKAB

Antalet anställda i moderbolaget har genom rekryteringsslopp,
förtidspensioneringar och annan s. k. naturlig avgång minskat med ca 760 personer
under de senaste två åren. Antalet anställda i moderbolaget var vid utgången av
år 1978 ca 7400. Samtidigt har antalet anlitade entreprenörer minskat kraftigt.
Det starkt reducerade produktions- och investeringsprogrammet har medfört att
LKAB trots detta har betydande personalöverskott.

Av LKAB:s anställda var därför under är 1978 ca 750
personer sysselsatta i särskilda arbeten finansierade av staten och
Statsföretag. Detta innebär att antalet sysselsatta inom den ordinarie
verksamheten under Ivä är minskat med drygt I 500 personer.

Riksdagen beslöt våren 1978 (prop. 1977/78:96, NU
1977/78:50, rskr 1977/78:225) atl staten skuUe lämna LKAB ett medelstillskoll
pä 200 milj. kr. för alt upprätthålla sysselsättningen vid företagel under är
1978. Medlen används till tidigareläggning av investeringar och andra sysselsätt-ningsstödjande
åtgärder. Dessa omfattar bl.a. miljöinvesteringar i Kiruna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:87 13

och Malmberget, undersökningsarbeten, lillfarlsorter och
andra investeringar för kommande huvudtransporisnivåer i Kiruna och Malmberget
saml fortsatt gråbergsbrytning i Svappavaara för friläggning av malmkroppen.
Dessa arbeten har givit sysselsättning ät ca 650 personer under ett års lid.

Vidare
beslöt Statsföretag i början av år 1978 alt bevilja LKAB 181 milj. kr. dels som
ägartillskott, dels som ett t. v. ränte- och amorleringsfrill lån för
investeringar i bl. a. ell apatitverk i Kiruna, förberedelser för kopparmalmsbrytning
i Viscaria och en anläggning för fosforrening i Kiruna. 1 dessa invesleringsarbeten
har ca 100 personer sysselsatts under är 1978.

LKAB har
studerat personalbehovet för de närmaste åren. Trots den snabba
lageravvecklingen under år 1978 och en högre produktionsnivå år 1979 kommer ett
personalöverskoll att finnas under de närmaste åren. Enligt LKAB:s bedömning
skulle personalöverskollel komma alt uppgå lill ca 650 personer under år 1979
och skulle med enbart naturlig avgång ha eliminerats under en femårsperiod. Av den
övertaliga personalen kan ca 120 personer sysselsättas i projekt som påbörjats
under år 1978 och som finansieras av Statsföretag. Den personal som därutöver
beräknas vara övertalig uppgår således lill ca 530 personer. Mot bakgrund av
erfarenheterna från år 1978 är del min uppfattning atl sysselsättningen för
den övertaliga personalen bäst löses genom ell sysselsätlningsprogram för är
1979 av samma karaklär som för år 1978.

LKAB har
inför år 1979 inventeral de möjligheler som kan finnas all inom förelagel finna
meningsfulla arbeisuppgifier för den övertaliga personalen. Det har visal sig möjligl
att genom främst tidigareläggning av arbeten av samma karaklär som för år 1978
skapa erforderlig sysselsättning.

De för år 1979 tillkommande objekten utgörs i första hand
av

-
miljö- och
skyddsinvesteringar

-
tidigareläggningar,
bl.a. av undersökningsarbeten, arbeten på kommande huvudlransportniväer i
Kiruna och Malmberget samt verksombyggnader i Kiruna

-
vissa nya
investeringar som ökar effektiviteten och bidrar till lönsamhet även på kort
sikt.

Det belopp
som erfordras för de i sysselsätlningsprogrammet upptagna arbelena härav LKAB beräknalstill
170 milj. kr. Det bör här nämnas atl av 1978 års sysselsättningslödjande
åtgärder hos LKAB återstod investeringar för ca 35 milj. kr. vid årels utgång.
Genom beslut den 7 december 1978 har arbetsmarknadsstyrelsen bemyndigats att
göra utbetalningar till LKAB för ifrågavarande investeringar även under år 1979
av anslagna 200 milj. kr. för ändamålet. För atl kunna genomföra det planerade sysselsätlningsprogrammet
för år 1979 anserjag all det behövs ytterligare 135 milj. kr. Jag förordar att
dessa medel ställs till LKAB:s förfogande under förutsättning att ca 530
personer, som annars skulle ha varslats om uppsägning, garanteras
sysselsättning under år 1979. Tillskottet bör lämnas i form av ett

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:87 14

särskili bidrag för sysselsäliningssiödjande åtgärder lili
LKAB och anvisas på lilläggsbudgel 11 till statsbudgeten för budgetåret
1978/79. Det bör utbetalas successivt i takt med alt investeringarna fullföljs.

De ca 530 personer som skall ulföra dessa arbeten som
finansieras med det särskilda bidraget bör ingå i en särskild arbetsstyrka,
skild frän ordinarie produktion. Jag har vidare räknat med alt berörd
personal, liksom är fallet när del gäller tillfälligt sysselsättningsbidrag
till större förelag, kan få del av tillgängligi arbetsmarknadsstöd, såsom
utbildningsbidrag och flyltningsbidrag.

Det nu föreslagna särskilda stödet för sysselsättningsskapande
åtgärder innebär att varselhotel för berörd personal kan undvikas för år 1979.
En forisaii uiveckling enligi de verksamhels- och resullatprognoser som förelagel
nu har lagl fram innebär emellertid att personalinskränkningar kan bli
nödvändiga under år 1980.

Även om sysselsättningen för den övertaliga personalen
till en tid kan tryggas genom ell sysselsätlningsprogram inom LKAB och personalöverskollel
till övervägande del elimineras genom naturlig avgång, medför en sysselsällningsreducering
vid LKAB all arbetsmarknaden väsentligt försämras för malmfältskommunerna.
Denna sysselsällningsreducering medför sålunda inte bara minskad efterfrågan
pä gruvarbetskraft utan även minskad arhetskraftseflerfrägan inom underleveranlörsförelag
och servicenäringarna. Jag vill därför efter samräd med chefen för
arbetsmarknadsdepartementet anmäla atl arbete f. n. pägär inom regeringskansliet
i syfte atl senare i vår lägga fram ett regeringsförslag till riksdagen om regional-och
sysselsältningspoliliska åtgärder i Norrbotten.

2.6. Sammanfattning

Sammanfattningsvis bör alltså Statsförelag ges eU
tillskott av medel av 700 milj. kr. för atl finansiellt rekonstruera LKAB.
Tillskottet skall användas för att läcka 1978 ärs förlusl i LKAB och för att
möta finansiella påfrestningar under år 1979.

För sysselsäliningssiödjande åtgärder vid LKAB bör 135
milj. kr. anvisas. Medlen är avsedda för all finansiera invesleringar och
andra åtgärder i sysselsällningsfrämjande syfte i malmfältskommunema. Härigenom
beräknas ca 530 personer få sysselsättning under ca ett år.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag anförl i fråga om riktlinjer för
sysselsättnings-främjande åtgärder vid LKAB.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:87 15

2. till Tillskott av medel tål Statsföretag AB på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under
fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 700000000 kr.

3. till Sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB på lilläggsbudgel
Il till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under Ijortonde huvudUteln anvisa
ett reservationsanslag av 135 000000 kr.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig Ull föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition
föreslå riksdagen atl antaga de förslag föredraganden har lagt fram.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:87 16

Bilaga I

LKAB: s framtida verksamhet

Slruklurutredning LKAB 1978 SAMMANFATTNING

Bakgrund och huvudslutsats

Statsföretag AB initierade med anledning av den
finansiella krissituationen, som LKAB och därigenom också ägareförelaget
ställts inför, en utredning om LKAB: s framtida verksamhet. Den genomfördes av
LKAB och Statsföretag gemensamt i samarbete med representanter för LKAB: s
personalorganisationer. Utredningsarbetet, som pågick från årsskiftet 1977/78
till augusti 1978, har resulterat i en rapport om LKAB: s framtida verksamhei.

Utredningsarbetet har bedrivits mot bakgrund av bl. a.
följande förhållanden.

LKAB:s verksamhet i de norrbottniska malmfälten spänner
över en mycket lång lidsrymd. Stora, permanenta samhällsbildningar har uppstått
kring de lappländska gruvorna. Möjlighelen atl lillgodogöra sig gruvorna under
lång lid har varil betingad av malmfyndighelernas storlek och närheten till
den europeiska stålindustrin. Anknytningen till denna har medfört, att
gruvdriften kommit all följa den europeiska stålindustrins utvecklings-och
konjunkturmönster. Tider med lysande ekonomiska resultat har sålunda växlat
med depressionstider, som fordrat samhälleliga stödåtgärder.

LKAB har underde tre ä fyra krisår, som stålindustrin
under åren 1975- 1978 genomgått, drabbats mycket hårt. Förelaget kunde dock
under åren 1975 och 1976 trots stälkrisen redovisa vinster. För år 1977 uppstod
emellertid en betydande förlust och förluster kan förutses ocksä för de närmaste
åren.

Utredningens huvudslulsats är all LKAB: s möjligheter att
kvarleva som ett betydande järnmalmsföretag under lång tid framåt är goda. Det vikligaste
målet är att göra företagel lönsamt. En förutsättning för detla är atl LKAB
rekonstrueras finansiellt.

I
utredningen fastslås också, att en utveckling av LKAB som ett lönsamt
järnmalmsföretag släller myckel stora krav pä att de åtgärder, som igångsatts
för att åstadkomma resultatförbättring, med krafl fullföljs. 1 utredningen
förutsätts ocksä, atl järnvägsfrakterna minskar, och all samhällel gör vissa
åtaganden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:87 17

LKAB-koncernens struktur

Järnmalmsrörelsen är LKAB:s dominerande verksamhet.
Omsättningen var är 1977 1 573 milj. kr. (moderbolaget). Operativ verksamhet
bedrivs dessulom genom följande dotterbolag:

Omsättning 1977 milj. kr.

AB Forshammars Bergverk industrimineral 44

AB Statsgruvor sulfidmalm och volfram 33

Kimit AB sprängämnen 25

LKAB International AB konsultverksamhet 3

LKAB Prospektering AB prospektering (nybildat)

Utredningen behandlar i huvudsak järnmalmsrörelsen, efiersom
den är LKAB:s väsentligaste rörelsegren och också är den verksamhei, som med
sill beroende av stålindustrin gett de stora förlusterna. Genom sin anknytning
lill en region, där gruvdriften utgör den dominerande näringsgrenen, har den
också en avsevärd samhällelig betydelse. Utredningen belyser emellertid också
andra rörelsegrenar, som är eller kommer att vara betydelsefulla för LKAB-koncernens
utveckling. Möjlighelen all ulveckla förelaget vid sidan av järnmalmsrörelsen
ses som ell slöd för järnmalmsrörelsens fortlevnad.

De fakiorer, som främsi ulgör förulsältningar för
företagels framtid, och som studeras, hör samman med marknaden, varifrån
intäkterna kommer, dvs. leveransnivåer för olika slag av produkter,
produktutveckling, priser, metallurgiens utveckling etc, samt med transporterna
och produktionen, där de störsla koslnadsposlerna finns.

Ulredningen ägnar ett omfattande studium åt strategier och
åtgärder, som kan förbättra järnmalmsrörelsens lönsamhet och konkurrenskraft,
liksom åt personell utvärdering och en beskrivning av samhällseffekter.

Ulredningen preciserar slutligen en ekonomisk och
finansiell utvärdering för järnmalmsrörelsen och för koncernen.

Järnmalmsmarknaden

Malinbehov. Inlernationelt handel

Järnmalmsmarknaden utmärks f.n. av ett utbud som vida
överstiger efterfrågan. Detta överutbud är betingat av atl stälkonsumtionen
ligger belydligi lägre än vad som anlagils i lidigare inlernaiionella prognoser
och av all belydande gruvkapacitet kommit fram i länder som Brasilien och
Australien. Man kan utgå från alt stålindustrins behov av järnmalm kommer all
kunna täckas ett siycke in pä 1980-talel av den kapacitet, som finns
tillgänglig eller sådan som tillkommer under de närmaste åren. Stora mängder
malm, som finns lagrade hos gruvföretagen eller av stålindustrin, ärockså
tillgängliga.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:87 18

Del är sålunda ovisst om stålproduktionen i världen under
de återstående åren av 1970-talet kan komma upp i nivå med 1974 års rekordhöga
produktion, 710 milj. ton. År 1977 producerades 673 milj. ton. Den svära stälkri.sen
under aren 1975- 1978 häri synnerhet drabbat den västeuropeiska och den
japanska stålindustrin. Dessa är de största importörerna av järnmalm och den
exporterande järngruveindustrin har därför utsatts för stora ekonomiska
påfrestningar pä grund av minskad efterfrågan pä malm. Den internationella
handeln med järnmalm sjönk frän knappt 400 milj. lon år 1974 lill ca 340 milj.
lon är 1977 (labell 1).

Tabell 1. Internationell handel med järnmalm i milj. ton
(Ar 1977 preliminärt)

Exp/Imp

EG

Japan

USA

Tote:

up

1974

1977

1974

1977

1974

1977

1974

1977

LKAB

25,6

14,3

_

_

0,3

0,2

29,7

18,1

Australien

11,8

12,5

67,9

63,1

0,6

0,3

83,5

80,0

Brasilien

25,5

21,8

19,5

23,7

6,7

2,3

73,0

57,0

Canada

11,9

12,9

4,5

4,6

20,0

26.6

37,4

45,0

Indien

0,8

0.3

17,3

17,9

-

-

21,0

22,0

Liberia

19,8

14,2

1,3

0,4

2,8

1,8

25,5

18,0

Sovjet

3.8

2,3

1,0

1,0

0,1

-

43,3

45,0

Venezuela

7,9

4,3

-

-

15,6

6,3

24,3

12,2

Övriga

26,3

19,6

30,3

21,9

2,7

1,0

59,3

42,5

Totalt

133,4

102.2

141,8

132,6

48,8

38.5

LKAB:s

marknads-

andel

19,2%

14,0%

-

-

0,6%

0,5%

LKAB avsätter ca 75% av sina leveranser inom EG-området.
Utvecklingen inom denna marknad betyder därför mycket för bolagets framtida
avsättning. Tidigare prognoser om stålindustrins utveckling har visat sig
alltför optimistiska. Del synes emellertid inte finnas skäl att antaga att
stålindustrin inom EG helt kommer att stagnera. Utredningsgruppen har ställt
upp ett antal alternativ med som mest realistisk bedömning en produktion av
155 milj. ton resp. 165 milj. ton råstål för åren 1983 och 1990. Produktionen
är f.n. 125-130 milj. ton. Sedan denna prognos gjorts har EG publicerat "EG-prognos
1978". Den anger som trolig produktion förår 1985 152-158 milj. ton (Se
figur 1).

1 utredningens rapport förutsätts alltsä en
produktionsökning inom EG:s stålindustri. Ocksä inom övriga kundländer förutses
ökningar.

LKAB:s leveranser

LKAB:s leveranser (labell 2) har sjunkit mer än
proportionellt bl.a. pä gmnd av att den fosformalmbaserade stålproduktionen i
Europa haft särskilt svårt att hävda sig. Detta gäller i synnerhet den
belgiska stålindustrin, som i stor utsträckning arbetar pä export och med
produkter som drabbats särskilt starkt av ökande konkurrens frän nya
stålländer.

LKAB marknadsför tre malmlyper: högfosformalm, lågfosformalm
och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop,
1978/79:87

Figur I. EG:s råstålsproduktion

19

s. 20 Kontrollera mot PDF

200

180

160

140

120

100

80

60

40

20

O

..J

..J'
EG-prognos 1975 76

,.--

"' .. -'-"

EG-prognos v å ren
1978

' LKAB:s bed ö mning v ä ren
1978

> ä r

1970-72
-74 -76 -78 -80 -82 -84-85

s. 1974 Kontrollera mot PDF

pellets. Dessa malmtyper indelas i olika produkter med
specifika metallurgiska egenskaper. Den metallurgiska utvecklingen har, delvis
som en följd av nedläggning av gruvor på den europeiska kontinenten, allvariigt
påverkat framliden för LKAB:s högfosformalm. Thomasverken, som utnyttjat högfosformalm,
har avvecklats, delvis av miljöskäl. Nya processer för stälframställning med
användning av lågfosformalm har ersatt thomas-processen.

Högfosformalmen kan renas från fosfor genom en höggradig
anrikning. Fosforn kan i form av apatit användas som råvara i
gödselmedelsindustrin. Den järnmalm som erhålls efter anrikningen är finmald
och måsle därför pelletiseras. Pellets är emellertid nu och för ett antal är
framåt en produkt som finns i överskoll pä marknaden.

Tabell 2: LKAB:s leveranser

lOOOt

Högfosformalm

Lågfosformalm

Pellets

Totalt

EG

Övr
EG

Övr
EG

Övr
EG

Övr

1974 1977

15 151

7753

87 6307 104 4 370

2611 4837 2769 2202

3088 26295 2071 14 325

5 786 4944

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förändr doi%

-7 398 -49%

+ 17 -1-19%

-1937

-31%

-Hl 58 -2635 +6% -54%

-1017 -11970 -842 -33% -46% -15%

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:87 20

Pellets används i Europa främst vid högt kapacitetsulnytljande
som komplement till den sinter stålverken själva tillverkar. Vid läg stälproduktionsnivå
sjunker därför pelletsefterfrågan bäde snabbare och kraftigare än efterfrågan
pä t. ex. fines, dvs. finkornig malm.

LKAB har sina naturliga avnämarområden inom EG och runt
Östersjön. Fram till 1970-talels siälkris läg lyngdpunklen för LKAB:s leveranser
pä fosforrika malmer (år 1977: 49 %, är 1967: 79 %. är 1957: 92 %), där LKAB
hos kunderna i BRD och Belgien, tidigare även i Storbritannien, inom just denna
sektor mötte föga konkurrens. När emellertid tidigare förbrukare av fosforrik
malm övergår till fosforlåga produkter möter LKAB hela världsmarknadens utbud.

LKAB var den störsla malmleveranlören till den europeiska
stålindustrin och därför ocksä prisledare frän tidigt 1900-tal i.o.m.
förhandlingarna för leveransårel 1975. Denna roll har nu överlagils av den
brasilianska ställiga Rio Doce-koncernen, CVRD, vars siarka expansion som järnmalmsexportör
ännu är långt ifrån avslutad.

Den framlida malmavsällningen är svårbedömbar, särskilt på
längre sikt. 1 rapporten har därför ett antal alternativ studerats. Här skall
endast visas det som av utredningsgruppen valts som ett huvudalternativ (tabell
3). Osäkerheten i bedömningarna illustreras av hur siffran för år 1978
förändrats.

Tabell 3: Leveransanlaganden LKAB lolalt. Milj. ton järnmalmsprodukter

1974 1977 1978
1979 1980 1981 1982 1983

Högfosformalm 15,2 7,9 10,3" 10,7 9,4 9,7 7,4 6,7 6,8

Lågfosformalm 9,0 7,1 8,6 8,8 9,1 10,4 10,7 10,5 10,7

Pellets 8,0 4,3 3,5
5,5 2,9 3,8 5,6 8,0 8,4

32,2 19,3 22,4 25,0 21,4 23,9
23,7 25,2 25,9

Malmpriser

Malmmarknaden har i princip utvisat ett överutbud
alltsedan slulel av 1950-lalel. Endasl för nägra fä år under 1970-talels första
hälft kan man tala om en bättre balans mellan utbud och efterfrägan. Överutbudel
har av-speglals i en fallande priskurva, som efter nägra fä är av upphämtning
på grund av stål- och malmkrisen äter vänt nedåt under de tre senasle åren.
Prissänkningarna cif Rotterdam beräknas till 35 % i realpriser. Samtidigt har
det låga kapacitetsutnyttjandet i malmproduktionen verkat höjande på
produktionskostnaderna per ton.

' Skeppningsplan 1978-06-01 2 Skeppningsplan 1978-11-01

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:87 21

LKAB:s fob-priser bestäms numera i princip av cif-priserna
i Rotterdam varifrån fär dras kostnaderna för sjöfrakterna frän LKAB:s
exporthamnar. Skillnaden i kosinad mellan LKAB:s och konkurrenternas sjöfrakter
till Rotterdam är en viktig faktor för LKAB:s konkurrenskraft. Sjöfraktskost-naden
har nu nått ett minimum. Genom LKAB:s närhet till Europamarknaden kommer varje
höjning av sjöfrakterna att bli till Narvikslradernas favör. Inte heller kan man
räkna med att någon mer betydande ökning av del malmförande tonnagets genomsniilsstoriek
kommer atl ge de långväga malmerna fraklkoslnadssänkningar. Konkurrensläget för
LKAB, som påverkats negativi av de låga sjöfrakterna, borde därigenom inte
komma att försämras ytterligare. Effeklivare lossningsanordningar i de stora
lossningshamnarna gynnar i första hand korla trader och blir sålunda, när de
på sikl installeras, en positiv faktor för LKAB-malmen. En återgång till sjöfrakler,
som ger rederierna kostnadstäckning torde däremot komma att dröja.

Fob-prisernas utveckling sedan år 1956 på en representativ
hög- resp. lågfosformalm samt för de senaste åren även pä pellets exemplifieras
i figur 2. Priserna för pellets har utvecklats likarlat. Under de senasle åren
har pellelspriserna sjunkil från ett genomsnitt år 1976 av ca 136 kr. per ton lill
ca 131 kr. per lon år 1977 och 110 kr. per ton år 1978.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Figur 2. Faktiska fob-priser på en hög- resp en lågfosformalm
jämförda

priset
1962 uppr ä knat med fi ä nsyn till kronans v ä rdeminskning

Kr/ton '0l

50 50 10-50 20 10- )0 30-30 70 30

solo

30

20-

10-

O

Fosformalms-priset
1962 uppr ä knat som ovan

Faktisl å gfos-formalmspris

Faktiskt
fosfor malmspris

med 1962 års priser uppräknade med hänsyn tiU kronans
värdeminskning Lågfosformalm-

K

/

/

i t

t

/ /

/

/

A

/

/

y\

/

**

>.

*'

,*''

J

'

.''

.

''

/

t

. A

-

\

«

H

« *

*

i**

y'

i

t

'sJ

'N,

é

t

\

:=*

* » .

___

*

*

' '...

/

/

\

N

r

v.

/

'--.

1955 1958 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974
1976 1978

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:87 22

För framtiden förutses en prisutveckling, som åtminstone
över en längre period innebär minst kompensation för infiationen, dvs. minst
oförändrade realpriser pä malm, räknat från 1978 års nivå.

Murknadsj ö ring

LKAB arbetar för att behålla och vidga sin marknad.
Marknadsföringen byggs ut. En särskild marknadsorganisation har skapats inom
LKAB med uppgift bl. a. att samordna Malmexports och LKAB:s marknadsaktiviteter
och produktutvecklingen.

En väsentlig affärsidé är att konkurrera med kvalitet och
nya produkter och att finna nya marknader för LKAB:s produkter.

Resultat härav har redan visat sig.

Inom företaget finns hög teknisk kompelens, välulrustade
laboratorier och nya produklidéer. Den intensiva forskningen i förening med
teknisk marknadsföring sker sedan länge i samarbete med kunder. Sädanl samar-bele
med tongivande verk kommer alt utvidgas ytterligare.

I målsättningen för marknadsansträngningarna ingår atl
leveranserna skall hällas inte bara pä en hög utan ocksä på en så jämn nivå som
möjligl. Den utbyggda kapaciteten utnyttjas därmed bättre och lönsamheten ökar.
Sysselsättningen gagnas. Vissa av LKAB:s kunder har på senare år funnil det
förenligt med sina intressen att bygga egna pelletsverk i hemlandet eller att
som delägare engagera sig i pelletsverk i malmproducenlernas utskeppningshamnar.
Detta har kommit atl inskränka LKAB:s leveransmöjligheter, dä kunderna i
första hand utnyttjar egna hel- eller delägda verk.

För att kunna öka leveranserna och hålla en jämn
sysselsättning är förelaget icke främmande för atl erbjuda kunderna att bli
delägare i verk i Kiruna och Malmberget eller att själva bli delägare i pellelsverk,
som kan komma all byggas av kunderna.

Delta kan öka leveranserna och bidra till sysselsättningen
i malmfälten.

Marknadsutrymmet för högfosformalm och pellets är begränsal.
Man kan befara att marknaden för högfosformalm kommer atl krympa ytterligare.
För pellets ökar däremot marknaden och bör vid mitten av 1980-talet ha lett
till balans mellan tillgång och efterfrågan. LKAB:s möjligheter alt sälja lågfosformalm
är goda.

Järnmalmsproduktion

Kirunaområdet och Narvik

Basen för LKAB:s järnmalmsproduktion är gruvorna i
malmfälten. 1 Kirunaområdet bryts f.n. Kiirunavaara och Leveäniemi (Svappavaara).
Dessutom finns i området ett antal mindre högfosformalmer samt Mer-tainen och Gruvbergel.

Kiirunavaara är en underjordsgruva. Brytningen befinner
sig i dag på ca 450 m djup. Malmen torde ha ett djupgående till minst 1 500 m
med ett

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:87 23

förmodat malminnehåll av 1 800 milj. lon. Hur stor del
därav som är brytvärd är en ekonomisk fräga, som bl.a. avgörs av
marknadsförutsättningarna och produktionens effektivitet.
Produktionskapaciteten vid dis-kontinuerlig skiftgång ligger inom den närmaste femlonärsgränsen
pä drygt 20 milj. lon per år färdiga produkter men kan eveniuelli ökas. Sannoliki
ligger övre gränsen härvidlag vid 23 milj. lon per år.

Kiirunavaaramalmen är en blandning av låg- och högfosformalmer.
Ca 25 % av de färdiga produkterna utgörs f. n. av lågfosformalm.

Ca 90% av produktionen frän Kiirunavaara ulgörs av
styckemalmer och fines. Dessulom kan ärligen drygl 2 milj. lon pellets
tillverkas. Genom anrikning före pelleiiseringen kan fosforn avlägsnas ur vissa
typer av högfosformalm.

1 Svappavaara finns i Leveäniemigmvan en malmreserv av
uppskattningsvis 200 milj. ton i dagbrottsbrytning. Dessulom finns 50 milj.
ton för eventuell underjordsbrylning. Årskapaciteten i färdiga produkter är 3,5
milj. ton, varav 3 milj. lon pellets.

Leveäniemigmvan bryts som dagbrott och med tilllagande
djup minskar produktionskapaciteten. De långsiktiga planerna förutsätier därför
att kompletterande brytning startas i slutet av 1980-talet och början på 1990-lalet
i de näriiggande malmerna Gruvbergel och Meriainen.

Malmprodukterna frän Kirunaområdet är: styckemalm,
högfosfor fines, högfosfor styckemalm, lågfosfor fines, lågfosfor pelleis

Samtliga styckemalms- och finesprodukler är magneliter,
dvs. magnetiskjärnmalm.

Transporten av kirunaprodukter sker mot Narvik med
järnväg. Kapaciteten på järnvägen lorde f. n. ligga omkring 26 milj. ton per
är. Med vissa investeringar i vagnpark m. m. kan järnvägens kapacitet bli ca 30
milj. ton per år. Vissa kvantiteter transporteras i dag och i framliden från
Malmberget lill Narvik. För att järnvägens kapacitet mot Narvik pä 30 milj.
ton hell skall kunna utnyttjas fordras dä förutom vagnsanskaffning även ombyggnad
av banslräckan Malmberget-Kiruna.

Hamnen i Narvik moderniserades i mitten av 1970-talet dels
med en ny mottagningsstation för låg med en kapacitet avpassad till ovanstående
järnvägskapacitet, dels med en ny kaj med tillhörande lager. Den nya kajen kan
ta de största nu förekommande fartyg, 350000 ton. Ulskeppningskapa-citelen
bedöms ligga på ca 32 milj. ton per år men reduceras något, om en siörre andel pelleis
kommer all skeppas. Den sammanlagda lagervolymen är ca 4,5 milj. ton och är i
första hand avsedd all ta upp variationer mellan tågtrafik och skeppning. Den
kan endasl i mindre omfattning tas i anspråk för konjunkturlagring.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:87 24

Malmhergsoinrådet och Luelå

I Malmberget bryts malmen under jord i fiera från varandra
skilda malmkroppar. Ca 80% av järnmalmsinnehållel är magnelil, resten hemalil
eller s. k. blodsiensmalm. Brytningen befinner sig på omkring 450 m djup. Malmdjupel
är okänt, men gjorda mätningar indikerar att djupel är siörre än vad man kan
klara av med nuvarande tekniska metoder. Malminnehål-lel ner till 1000 m djup
uppskattas lill 450 milj. lon. En ulfiackning av malmen pä större djup kan
komma att kräva nya brytningsmeloder.

I Malmberget är samtliga malmer av mellanfosfortyp, men
eftersom hela produktionen anrikas minskas fosforhalten så atl samtliga
produkter blir lägfosforprodukier. Kapaciteten är totalt 8-9 milj. lon per är,
inkl. en pelletskapacilet av drygl 4 milj. lon per år. Utom pellets produceras fines.
Ingen hemalil bryts just nu, men ett anrikningsverk finns, som kan ta hand om hematilmalmen.

Produkterna från Malmberget är således:

lågfosforfines, magnetil (inkl. höganrikade specialsliger)

lägfosforfines, hematit (ej f. n.)

pellets.

En belydande flexibilitet finns mellan fines och pellets.

Malmbergsgruvornas kapacitet ligger f. n. och beräknas
under hela 1980-talet ligga vid ca 9 milj. ton färdiga produkter under förutsäitning
av full brytning av hemaliier. Med brytning av enbart magnelit ligger produktionstaket
vid ca 8 milj. lon per är.

Malmbergsprodukler transporteras efter kundernas fria val
mot Luleå eller Narvik. Järnvägens kapacitet mot Luleå är ca 10 milj. ton men
kan höjas.

Mottagnings- och skeppningskapaciteten i Luleå är i
storleksordningen 9 milj. ton. Skeppning sker normalt ej med större fartyg än 40000-tonnare.
Hamnen kan dock ta emot speciellt grundgående fartyg som tillåter större
laster. På grund av isförhållandena ligger malmskeppningen nere i ungefär fem
månader om året, efiersom järnmalm normalt ej kan bära merkostnaden för vintersjöfraki.
Lagervolymen i Luleå är 4 milj. ton. Storleken är motiverad av nödvändigheten
att klara vinterlagring.

Kapacitetssummering

Konjunkturlagringsmöjligheler finns f. n. vid gruvorna i
Kiruna. Svappavaara och Malmberget. 1 Kiruna kan ca 10 milj. ton lagras upp, i
Svappavaara ca 1 milj. ton och i Malmberget 2-3 milj. ton. Möjligheler finns
normalt också att som f. n. konjunklurlagra på kontinenten.

Med nuvarande anläggningar och anordningar är LKAB:s gruvkapacitet
ca 33 milj. ton per år (färdiga produkter), järnvägskapacitel 35 milj. ton per
år och skeppningskapacitet drygt 40 milj. lon per år.

Samtliga dessa värden kan med vissa investeringar höjas. Gruvkapacite-ten
kan höjas om marknad skulle finnas för mer högfosforprodukter.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:87 25

Produktionens ej fekil vise ring

1 Kiirunavaara förekommer som nämnts både läg- och högfosformalm.
Malmerna ligger skiktade inlill varandra inom siora delar av gruvan med
geometriskt oregelbundna men i övrigt skarpa gränser. De med hänsyn lill
kostnaderna användbara brytningsmetoderna medger inte atl de tvä malm-typerna
helt hålls isär. 1 gränsskikten sker blandningar och blandmalmen innehåller för
hög hall av fosfor för all kunna säljas som lågfosformalm. Den lämpar sig
däremot efter avfosforisering för pellelsframställning.

Det pågar sedan länge ett tekniskt utvecklingsarbete inom
mänga områden av gruvhanteringen. Utredningen visar med särskilt eftertryck
den ekonomiska betydelsen av att forskning och utveckling för åstadkommande av
en bättre särskiljning (selektiviiei) av malmerna i Kiirunavaara fullföljs med krafl
och att förståelse för dess betydelse sprids hos den i brytningsarbetel
sysselsatta personalen. Därigenom frigörs ökade mängder lågfosformalm.
Resurser har satts in för detta arbele.

Kostnadssidan bearbetas nu intensivt. Produktiviteten i
gruvorna sleg under 1960-talet mycket snabbt, delvis som ett resultat av den
ökande produktionen. Den har därefter haft en ogynnsam utveckling, under senare
är påverkad av den låga avsättningen. Olika åtgärder har sedan hösten 1976
satts in för att sänka kostnaderna och höja företagets effektivitet. Dessa ålgärder
har haft en betydande effekt på kostnaderna.

Förelagels effektivisering skall fortsätla. De befintliga
resurserna i personal och utrustning är avsevärda. De gångna årens stora
investeringar har medfört att en tekniskt väl utbyggd och modern
produktionsapparat nu står till förfogande.

Vid rörelseenheterna har utarbetats omfattande program,
som visar på möjlighelen lill siora effekliviserings- och besparingsåtgärder i
fråga om drift och investeringar. Effekliviseringen i form av ett bättre
utnyttjande av de fasta produktionsanläggningarna är till en del beroende av
hur produktionen kan höjas. Medan kostnadsbesparingar snabbt och kontinuerligt
genomförs i fråga om material- och energikonsumtion etc, kräver åtgärder, som
innebär inskränkningar av egen och entreprenörers personal mer omfattande
förberedelser.

All förutsatta effektiviletsförbällringar kommer lill
stånd är en av ett antal fakiorer, som är av avgörande belydelse för
utredningens slutsals att LKAB har möjligheler all fortsätla som självbärande
förelag.

LKAB:s kostnadsläge och därmed förelagets konkurrenskraft
i jämförelse med de stora översjöiska järnmalmsgruvorna är f. n.
otillfredsställande. Detta innebär ell allvarligt hot mol företagel och
gruvsamhällena. Del är därför nödvändigt all del sker en kraftsamling för
fortsatta förbättringar av produktion och effektivitet.

Utredningsgruppen, som tvingats arbeta snabbt, har inte
haft möjlighet atl i samarbete med personalen genomföra den analys av effekliviserings-programmen,
som torde vara en föruisättning för genomförandet. Arbete i detta syfte har
igångsatts och organiserats i särskild projektform.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:87 26

Personalstyrkans utveckling

Antalet anställda har under de senaste åren genom rekryteringsresirik-tioner,
förtida pensioneringar och naturlig avgång minskat men är fortfarande siörre
än som f. n. erfordras. Även med den ökande produktion som förutses i
utredningen kommer bl.a. som en följd av effekliviseringspro-grammens
genomförande ett personalöverskoll att finnas under de närmaste åren. Enligt
utredningens bedömningar våren 1978 skulle personal-överskottet år 1978 ha
varit omkring I 000 personer vilkel överskott med enbart naturlig avgång i del
närmaste skulle kunna avvecklas under en femårsperiod.

Personalutvecklingen redovisas säsom beräknad personalutveckling,
bedömt personalbehov samt över- eller underskott av personal. Den beräknade
personalutvecklingen avser det faktiska genomsnittliga antalet anställda åren
1976-77 samt den beräknade utvecklingen åren 1978-83 under förutsättning av
naturlig avgång. I sifferuppgifterna ingår anställda länglidsfränvarande. Den
naturliga avgången består av pensionsavgång, vilken generellt beräknas ske vid
uppnådda 60 år, och övrig naturlig avgång, som med hänsyn till den låga
omsättningen av personal beräknas lill 2% vid var och en av de båda
järnmalmsrörelserna och lill 3% vid Regionkontoret i Kiruna (netto efter hänsyn
till viss nödvändig äterrekry-lering).

Del bedömda personalbehovel avser behovet av personal för
den produktion, som är planerad under perioden. I uppgifterna ingår personal
sysselsatt med invesleringar, som är nödvändiga för fortsatt drift. Siffrorna
inkluderar normal kortiidsfrånvaro men däremot inte långtidsfrånvarande personal.
Vid bedömning av personalbehovet har hänsyn tagits till föreliggande förslag
till effektiviseringsprogram.

Över- resp. underskottet av personal utgör skillnaden
mellan beräknad personalutveckling och bedömt personalbehov. Skillnaden
inkluderar således länglidsfränvarande, vilka dock även redovisas separat för
utvisande av det egentliga över- eller underskottet av personal.

Exemplet i figur 3 visar hur den totala personalstyrkan
genom naiurlig avgång skulle minska under åren 1976-83 med ca 1900 personer
eller drygt 23 %. Behovet av personal är redan år 1978 1 100 personer mindre än
den tillgängliga personalen om man undantar långtidsfrånvarande. Under perioden
minskar behovei med ytterligare ca 225 personer.

Personalöverskottel ulgörs av skillnaden mellan kurvorna 3
och 4 i figur 3 (avser bedömningarna från utredningsperioden våren 1978, ej det
dagsaktuella läget som innebär att personalöverskottet år 1979 blir lägre än
vad som förulsalls i utredningen).

Om man i samma exempel studerar personalutvecklingen inom Kiruna-resp.
Malmbergsomrädel och inkluderar all där pågående verksamhet men utesluter
hamnarna i Narvik och Luleå fördelar sig personalöverskottet, exkl.
långtidsfrånvarande, enligt figur 4.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Figur
3. Personcdutveckling och personalbehov

Totalt Kiruna och Malmbergsomr å det samt hamnarna

(T) Ber ä knat
medeltal anst ä llda resp. å r efter reducering

med faktiska pensionsavg å ngar och 2% ö vrig avg å ng.

(T) Bed ö mt personalbehov enligt budget 1
978 och

5- å rsplan 1979 83. (Bed ö mn.
v å ren 1978).

antal © Differens. ® - ©

anst ä llda (J\ L å ngtldsfr ä nvaro.

t

1 400

1 200

1 000

800

600

400

200

8 500
8 000 7 500 7 000 6 500 6 000 5 500 5000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1
500 1 000 500

opaginerad Kontrollera mot PDF

1976

-77

-78

-79

-80

-81

-82

-83

> ä r

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utredningsgruppen
finner det nödvändigt att kostnaden för den övertaliga personalen betraktas
som en samhällelig kostnad som inte skall belasta LKAB:s resultat.

Transporter

Malmulvinningen
innebär i sin tekniska del ett omfattande transportarbete, som från gruvan
fram till stålverket med transporter inom gruvområdet, pä järnväg och lill
sjöss ingår i ett stort system.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:87

Figur
4. Personalöverskott Kiruna- och Malmhergsoinrådet

opaginerad Kontrollera mot PDF

antal personer

1 100 1 000 900 800 700 600-500-400 300 200 100 O

1978 -79

-80

-81

-82

> Totalt , I Kirunaomr å det

,_ Malmbergsomr ä del > ä r

-83

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjötransporterna sker beträffande LKAB:s malm på fariyg
tillhörande andra företag. Vissa konkurrerande järnmalmsförelag har skaffat
egna fartyg. Frågan om LKAB:s framtida politik på detta omräde utreds.

Malmlransporten
lill hamnarna i Luleå och Narvik sker pä malmbanan, som på svenska sidan lillhör
statens järnvägar och pä norska NSB (Norges Statsbaner).

Järnvägskostnaderna
är enligt LKAB:s uppfattning orimligt höga. De konkurrentanalyser, som utredningen
lålil genomföra, omfattar även kostnader för järnvägstransporter.
Jämförelserna är visserligen vanskliga att göra med hänsyn lill de skilda
lokala förhållandena men ger ändå en uppfattning om storleken av
konkurrenternas järnvägskostnader. Den bekräftar den höga fraktkostnadsnivån
för LKAB-malm.

Utredningsgruppen utgår från alt järnvägsfrakterna
radikalt sänks så att LKAB:s allvarliga konkurrensnackdel i detta avseende
elimineras.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:87 29

Nya verksamheter

Järnmalmsrörelsen befinner sig i ell skede, där risk finns
för slagnation och tillbakagäng. Nya verksamhelsgrenar skall därför utvecklas
som pä sikl kan ge företaget en ny ekonomisk bas för sin verksamhet. LKAB har
ett värdefullt kunnande inom gruvhantering och därtill gränsande aktiviteter.
En försiärkning av förelagel sker därför nalurligasl utifrån dessa
kompetensområden.

LKAB avser
all i försia hand inrikla uivccklingen av nya rörelsegrenar på prospektering
efter och utvinning av andra malmer och mineral än järnmalm med särskild
inriktning på Norrbotten. Även utveckling av internationell konsultverksamhet
är av vikt.

Bolaget samverkar med Statsföretag saml kommunala,
statliga och fackliga organ för att bredda verksamheten i framförallt gmvorterna.

Järnmalmsrörelsen förblir dock LKAB:s huvudverksamhet.

Resultat och finansiering

Bedömningen av LKAB:s framlida förutsättningar, ekonomi
och finansiella behov är naturligtvis behäftad med viss osäkerhet. En
utveckling, som är mer gynnsam beträffande leveranserna eller priserna, kan
medföra att ekonomin blir mycket god. Ell kvarstannande vid 1977-78 års låga leveransnivä
får däremot allvarliga konsekvenser.

Om sänkningen av järnvägsfraklen skulle utebli försämras LKAB:s
förulsältningar drastiskt. Delsamma gäller om genomförande av effektivise-ringsprogrammen
ej lyckas.

Resultaten för åren 1977 och 1978 visar betydande
underskott. Under den långvariga stålkrisen har malmlagren byggts upp till ca
15 milj. ton vid årsskifiet 1977/78. Ett omfattande investeringsprogram har
fullföljts. Detta har gjort en avsevärd upplåning nödvändig. Den finansiella
belastningen har stigit och soliditeten försämrats.

Investeringarna har, som lidigare nämnts, lett till att
företaget genomgående har moderna anläggningar. Förutsatt att
marknadsutvecklingen blir den förutsedda gäller att beslut om ytterligare stora
investeringar blir aktuella tidigast nägra år in pä 1980-talel.

Resultaturvecklingen under den närmaste femårsperioden har
analyserats för olika leveransalternativ. Utvecklingen på längre sikt har
studerats mer översiktligt.

Med vissa förutsättningar beträffande leveranskvantiteter,
priser, järn-vägskoslnader och sociala kostnader uppkommer i huvudalternativet
ett rörelseresultat omkring noll före avskrivningar och finansiella poster
redan från år 1979.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:87 30

1 utredningen har analyserats finansieringsalternativ med
utgångspunkt i resultat- och balansräkningar och olika former för en
rekonstruktion har studerats.

Utredningsgruppen anser pä grundval härav att en
finansiell rekonstruktion är nödvändig. Denna bör utformas så att
förutsättningar skapas för företaget atl i fortsättningen uppfylla rimliga krav
pä lönsamhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2
Prel. utfall

Uppgifier om LKAB, åren 1974-1978

1974 1975 1976 1977 1978

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genomsnittspris,
kr./ton levererad malm Järnmalmsproduktion, milj. ton

Järnmalmsleveranser,
milj. ton

Malmlager per 31/12 milj. ton

Omsiättning, koncernen, milj. kr.

Resultat efter plan-enl. avskrivn. före disp. o skatt, koncernen,
milj. kr. Balansomslutning, koncernen, milj. kr. Soliditet, koncernen, %

Invesleringar, koncernen, milj. kr. Antal anställda per 31/12,
koncernen

62:24

86:99

90:34

79:92

69:90

31,0

26,3

25,5

21,3

18,4

32,2

20,8

22,1

19,3

24,5

3,9

9,4

12.1

15,0

8,2

2013,3

I 845,5

2061,3

1 653,2

ca 1940

362,8

313,9

26,5

-642,8

ca -860

2 752,1

3215,1

4026,4

4326,2

ca 4 040

63,9

57,4

48,4

35,8

ca 27

296,5

388,0

586,9

589,5

ca 300

8182

8681

8863

8293

ca 7 920

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

LKAB:s resultat (moderbolaget) 1978-1979 utan
rekonstruktion

milj.
kr.

prel. utfall 1978

budget 1979

Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader

1820 2040

1780

1775

Rörelseresultat före avskrivningar Planenliga
avskrivningar Extra avskrivning

-220 -225 -214

5 -230

Rörelseresultat
efter avskrivningar

Finansiella
och extraordinära intäkter och kostnader

-659 -197

-225 -230

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt
Bokslutsdispositioner och skatt

-856 -f239

-455 - 25

Resultat efter skatt -617 -480

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1979

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

44 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (44)

44 kopplingar i 30 dokument.

  1. Skr. 2023/24:140 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 94 i texten
  2. Skr. 2022/23:140 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 106 i texten
  3. Skr. 2021/22:140 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 106 i texten
  4. Skr. 2020/21:140 2021 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 105 i texten
  5. Skr. 2018/19:140 2019 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 105 i texten

Visa alla 30