om lokal- och utrustningsplaneringen vid statliga högskoleenheter
247 sidor, varav 139 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 139 av 247 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:92, om lokal- och utrustningsplaneringen vid statliga högskoleenheter
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92
Regeringens proposition
1978/79:92
om
lokal- och utrustningsplaneringen vid statliga högskoleenheter
beslutad den 8 februari 1979.
Regeringen föreslär riksdagen atl aniaga de förslug som
har upplugils i bifogude utdrag uv regeringsprotokoil.
På regeringens vägnar OLA ULLSTEN
JAN-ERIK WIKSTRÖM
Propositionens huvudsakliga innehåll
Med början år 1964 har av Kungl. .Maj:l och senare av
regeringen tillkallats lokal- och utrustningsprogramkommittéer, en vid varje
universitetsort liksom en för jordbrukets högskolor. En speciell
universilets-restaurangkommitté har tillkallats för högskolornas
reslaurangfrågor. Kommittéernas verksamhetsområden har efter hand vidgats till
att omfuttu lokal- och Ulrustningsplanering för i huvudsak all statlig högskoleutbildning
saml därtill knuten forskning och förvaltning.
Kommitléernu har alt uireda de lokal- och ulruslningsbehov
som aktualiseras främst av lokala eller centrala högskolemyndigheter. Behoven
omsätts i lokal- resp. utruslningsprogram som fasisiälls av kommittéerna.
Lokalprogrammen bildar underlag för de byggnadsprogram som redovisas av
byggnadsstyrelsen för regeringen och som efter prövning normalt leder lill
uppdrag till byggnadsstyrelsen all projektera och utföra byggnader.
Kommittéerna utreder högskoleenheternas behov av ersättningsanskaffning av
inredning och utrustning och prövar lokalbehov vid förhyrningar.
En särskild samarbetsnämnd svarar för atl utarbeta vissa
normer och anvisningar för programarbetet saml för övergripande prioritering av
aktuella byggnadsobjekt och ersätiningsbehov av utrustning. Handläggning av
lokal- och utrustningsfrågorna vid kommittéerna sker vid ett gemensami kansli.
1 proposilionen föreslås all nuvarande
kommilléorganisation för lokal-och ulruslningsfrågor uvvecklus. Arbetet med
dessa frågor inom den statliga delen av högskolan förs i stället till stor del
över pä de enskilda högskoleenheternas styrelser. I proposilionen föreslås
speciella organ, s. k. lokalnämnder för hithörande frågor. De regionala
aspekterna på fram-
1 Riksdagen 1978179. 1 .saml. Nr 92
Prop.
1978/79:92 2
förallt den grundläggande högskoleutbildningen.s lokal-
och utrustningsbehov skall bevakas av regionslyrelsernu. Till universitels-
och högskoleämbetet förläggs samordnande och prioriterande uppgifter. Dil
knyts även vissa expertgrupper som finns inom den nuvarande lokal- och
utrustnings-programorganisationen.
Lokal- och ulrustningsplaneringen vid Sveriges
lantbruksuniversitet föreslås ske på likartat sätt.
Universitetsreslaurungkommiltén föreslås bli uvvccklad och
uppgifterna fördelade på olika myndigheter.
Förslagen syftar lill all anpussu planeringen uv lokaler
och uiruslning lill den nya högskoleorganisationen och i övrigi ändrade
förulsäiiningur.
Prop.
1978/79:92
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1978-02-08
Närvarande: slalsminislern Ullslen, ordförande, och
slalsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikslröm, Friggebo, Winén, Huss, Rodhe,
Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winlher, De Geer, Blix, Gabriel Romanus,
Tham, Bondeslam.
Köredragande: statsrådet Wikström.
Proposition om lokal- och utrustningsplanering vid
statliga högskoleenheter
1 Inledning
År 1975 lillkallade dåvarande chefen för
utbildningsdepartementet en sakkunnig' med uppdrag atl utreda organisationen av
handläggningen av lokal- och utrustningsärenden inom högskolan. Arbetet skulle
ske med utgångspunkt i dels den befintliga lokal- och
uimslningsprogramorganisa-tionen (LUP-organisalionen) och erfarenheterna av
den, dels synpunkier i hithörande frågor som anförts i yttranden över förslag
av 1968 års ulbild-ningsulredning. IJiredaren skulle vidare lägga fram förslag
om hur uppgifter motsvarande dem som fullgörs av lokal- och utrustningsprogramkommittéerna
(LUP-kommittéerna) och samarbetsnämnden för lokal- och
utruslningsprogrumkommitiéerna (LUP-nämnden) skulle organiseras för den nyu
högskolan och anpassas lill den organisation för denna som riksdagen hude
beslulal om (prop. 1975:9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). Den sakkunnige', som
antog namnet LUP-uiredningen, avlämnade i maj 1977 belänkandei (Ds U 1977:7)
Lokaler och uiruslning för högskolan. Betänkandet - som också innehåller en
redogörelse för nuvarande förhållanden - bör fogas lill proiokollei i della
ärende som bilaga I.
Efter remiss har yllranden avgetls av statskontoret,
byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverkei, universilels- och högskoleämbelei (UHÄ)
efter hörande UV regionala och lokala högskolemyndigheter, ulrustningsnämnden
för universitet och högskolor (UUH), LUP-nämnden efter hörande av
LUP-kommittéerna, skolöverstyrelsen, statens kulturråd, lanlbruksstyrelsen,
humanistisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet, medicinska
' Dåvarande överdirektören Iennart Rydback.
Prop. 1978/79:92 4
forskningsrådel, nalurvelenskupligu forskningsrådel,
Sverige luntbruks-universitei. Centralorganisationen SACO/SR,
Landsorgunisutionen i .Sverige (LO), Tjänstemännens cenlrutorganisation (TCO)
samt Sveriges förenade studentkårer (SFS).
En sammanfattning av remissyiirandena över LUP-ulredningens
bciun-kande bör fogas lill protokollet i dellu ärende som hilagu 2.
1 mars 1969 bemyndigade Kungl. Muj:t dåvarande slalsrådel
Moberg utt tillkalla en kommiilé med uppgift uti forllöpunde svaru för
planering och samordning m. m. av restaurangverksamheten vid universitet och
högskolor. Kommittén som antog namnet universitetsresiaurangkommiltén erhöll i
maj 1972 genom beslul uv Kungl. Muj:t tilläggsdirektiv alt bl.u. uiredu den
framtida handläggningen uv sådunu ärenden rörande lokul- och utrusi-ningsprogramfrågor
m.m. avseende restauranger vid imiversiiet och högskolor för vilka kommittén
svarar. Kommittén avlämnade i augusti 1977 belänkandei (Ds U 1977: 13)
Universitelsreslauranger - organisaiion för planering. Betänkandet - som också
innehåller en beskrivning av nuvurunde förhållanden - bör fogas lill
protokollet i detla ärende som hihiga 3.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetls av
statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, statens personalnämnd,
UHÄ efter hörande av regionala och lokala högskolemyndigheter, UUH,
LUP-nämnden efter hörande av LUP-kommittéerna, statens kulturråd,
bostads-styrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet, SACO/SR, LO, SFS, Högskolerestauranger
i Stockholm AB, Universitetsrestauranger i Linköping AB, Göteborgs
universitelsreslauranger AB samt Sveriges allmänna restaurang AB (SARA).
En sammanfattning av remissyttrandena över
universiietsrestaurang-kommitténs belänkande bör fogus till protokollet i delta
ärende som bilaga
Föredraganden
Föredragandens överväganden 2.1 Inledning
Intill år 1964 vilade ansvarei för lokalplaneringen vid
universitet och högskolor liksom för övrig civil slallig förvallning på
byggnadsstyrelsen. För större utbyggnadsprojekt tillkallades speciella
programkommittéer som i byggnadsstyrelsens ställe upprättade lokalprogram.
Ulruslnings-nämnden för universilel och högskolor (UUH) ansvarade för
planeringoch upphandling av såväl inredning som uiruslning.
Mol bakgrund av del myckel omfattande utbyggnadsprogram
för universitet och högskolor som fastställdes av 1963 års riksdag föreslog
Kungl. Maj:l i prop. 1964:50 ang. universitetens och högskolornas organisaiion
och förvaltning m.m. atl lokal- och utrustningsprogramarbetet skulle an-
Prop. 1978/79:92 5
förtros ut speciella kommiltér, en för var och en av
universiletsorlernu. Plunering och upphandling uv inredning föreslogs sumtidigl
bli överförd lill byggnadsstyrelsen. Riksdagen hade ingen erinran moi dessu
förslag (SU 1964: 119, rskr 1964:239). Ijuni 1964 lillkalludes lokal-och
utruslningspro-gramkommilléer (LUP-kommittéer) för de dåvarande
universitetsorterna Uppsala, Lund, Göleborg, Siockholm och Umeå. En särskild
samarbetsnämnd för LUP-kommittéerna (LUP-nämnden) inrättades samtidigt föratt
sörja för ett nära samarbete kommittéerna emellan. År 1965 tillkallade
ilåvurunde chefen för jordbruksdepartementet en LUP-kommitté för jordbrukets
högskolor. En LUP-kommitté för Linköping tillkulludes är 1970. Den summu år
lillkullude organisationskommittén för planering av högre leknisk utbildning
och forskning i övre Norrland hade fram till den 1 juli 1977 ansvarei för
lokul- och utruslningsplaneringen vid högskolan i Luleå. Ansvarei häiför åvilar
nu LUP-kommillén för Umeå.
Min företrädare redovisade i prop. 1975: 9 ang.
reformering av högskoleutbildningen m. m. ell förslag av 1968 års
ulbildningsulredning (U 68) all LUP-kommittéerna skulle inordnas i den lokala
högskoleorganisationen. Vidare skulle det av U 68 föreslagna universilels- och
högskoleämbetet (UHÄ) överta de cenlrala samordningsuppgifter som ankommer på
LUP-nämnden. 1 sina yttranden över U 68:s förslag förordade statskontoret,
byggnadsstyrelsen och riksrevisionsverkei ytierligare överväganden i dessa
avseenden. Med anledning bl.a. härav anförde min företrädare att frågan borde
uiredas vidare.
I anslutning lill övrigt arbele med att föra
högskolereformen vidare initierades därför den uiredning om planering av
lokaler och utrustning för högskolan som bl. a. ulgör grunden för denna
proposiiion.
Riksdagen har tidigare beslutat om högskolans organisation
(prop. 1975:9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179 samt prop. 1976/77:59, UbU 1976/
77:20, rskr 1976/77:246). Jag vill inledningsvis peka på atl de enskilda
högskoleenheterna genom högskolereformen har fått vidgade befogenheter och
större handlingsfrihet i skilda hänseenden. Delta gäller bl.a. dispositionen
av de medel som riksdagen anvisar. Syfiet härmed är bl.a. atl stimulera det
lokala engagemanget i planerings- och utvecklingsarbelel. Jag kommer i del
följande att förorda atl lokal- och ulrustningsplaneringen inom högskolan
anpassas till bl. a. del ökade ansvar och de ökade befogenheter som sålunda i
andra avseenden har getts lill högskoleenheterna. Detta innebär att de av
riksdagen tidigare antagna riktlinjerna för lokal-och utrustningsplaneringen
inom högskolan förändras och att denna ges en stadigvarande organisation.
Jag uppdrog våren 1977 åt en sakkunnig' inom
utbildningsdepartementet att företa en översyn av befogenhelsfördelningen
mellan cenlrala, regionala och lokala organ inom högskolan. Den sakkunnige,
som tillsammans
' Riksdagsledamoten Jörgen Ullenhag.
Prop. 1978/79:92 6
med ell unial lillkullude experier hur urbetui under
benämningen decentraliseringsgruppen, hur med uigångspunki i sitt arbete
anförl vissa princi-piellu synpunkier i unslulning lill LUP-utredningens
lorslag.
Innun jug går in pä de enskildu frägor som bör
unilerslullus riksdugen för beslut eller som för summunhangels skull bör
redovisus vill jug ange två vikligu utgångspunkier för mina överväganden.
-
Ny- och
ombyggnudsobjekten inom högskolesektorn innehåller oftu lokaler som måsle
uppfyllu speciella verksamhetskruv. Det är därför belydelsefulll utt de
blivande brukarna ges möjlighel att aktivt della i planeringen.
Högskolesiyrelsernu bör ges ansvur för utt redovisa en beskrivning av
verksamheien samt i de fall där faslslällda normer saknas även utarbeta
förslag lill ramprogram. Högskolesiyrelsernu bör ocksä ha ell ökut ansvar för
all befinlligt lokalbesiånd utnyttjas rationellt.
-
Lokaler,
inredning och utrustning ulgör en lungt vägande del av de lolalu resurser som
ställs lill högskoleenheternas förfogande. Jag anser del därför belydelsefulll
utt planeringen av dessa resurser närmure knyls lill övrig resursplunering inom
högskolan.
2.2 Lokal- och utrustningsbehov inom högskolesektorn
Jag vill inledningsvis, som bakgrund till den
organisatoriska förändring jag senare kommer att förorda, något beröra de ny-
och ombyggnadsbehov som kan förutses inom den slutliga delen av
högskoleseklorn.
Nuvarande lokaler inom det äldre byggnadsbeståndet
uppvisar ofta brister från arbetsmiljö- och ibland även arbelarskyddsynpuki.
Ålgärderna under den kommunde femärsperioden bör därför i stor utsträckning
inriktas på ombyggnader inom befintligt lokalbestånd. Visst nybyggnadsbehov
föreligger för att samla institutioner som nu är splitirade på flera lokaler,
medan nybyggnadsbehov för tillkommande verksamhet kommer att svara fören
relalivi liten del uv det totala behovet. De stora investeringsbehoven under
perioden kommer i försia hand att föreligga i Lund/Malmöregionen,
Göteborgsregionen samt Stockholmsregionen. För att ge en uppfattning om det
loiala investeringsbehovet för högskolesektorns byggnadsverksamhet under de
närmaste fem åren villjag nämna atl del aktuella planerings-materialet för denna
period som har redovisals av LUP-nämnden i samråd med byggnadsstyrelsen
omfattar 58 större byggnadsobjekt. Ett byggande av dessa, som har prioriterats
ur ett samlat material från samtliga LUP-kommittéer omfattande 146 objekt,
skulle kräva en årlig investeringsvolym av storleksordningen 200 milj.kr.,
vartill kommer medel för inredning och utrustning.
Behovet av ersättning och komplettering av utrustning inom
högskolesektorn har ökal starkt. UHÄ framhöll i sina förslag till
anslagsframställning för innevarande budgetår alt en stor del av nuvarande
utrustning vid
Prop. 1978/79: 92 7
högskolorna tillkom undei 196()-talels ulbyggnadsperiod uv
universitet och högskolor och därför nätt en ålder då den bör slulligl
avskrivas. För alt uppnå en generell avskrivningstid uv tio år skulle nuvurunde
ersullnings-rum enligt UHÄ i det närmusle behövu fördubblas.
Forskningsrådsnumnden
hur vidure i sitt förslug till unslugsfrumstullning för budgetåret 1979/80
redovisal en pä uppdrug uv regeringen veikslälld uiredning om behovet och
finansieringen uv dyrbur veienskuplig uiruslning.
Jag avser
alt i annat sammanhang återkomma lill regeringen med lörslag som berör
högskolesekiorns ulruslningsbehov, såväl i form av uiruslning av baskaraklär
som i form av dyrbar velenskaplig uiruslning.
2.3 Långsiktig planering av lokaler och utrustning inom
högskolesektorn
Den långsiktiga lokalplaneringen ligger nu inom
LUP-orgunisulionens och byggnudsstyrelsens ansvarsområden. Enligt direktiven
för LUP-kom-milléernu skall de i sill arbete beakta möjligheternu till
effektivt och flexibelt utnyttjande av lokal- och utruslningsresurser bl.a.
genom all eftersträva ett sambruk av resurser mellun läroanstalter och
institutioner.
Sedan år
1973 har LUP-nämnden årligen fastställt en prioriteringslista över aktuella
byggnadsobjekt inom högskolesektorn. Efter beredning inom nämndens sekretariat
fastsläller varje kommitté ordningen melllan aktuella objekl inom sill
ansvarsområde. Sekrelariaiei upprällar därefier förslag till gemensam
priorileringslisla som nämnden bearbelar och faslsiäller. Lislan överlämnas
lill ulbildningsdepariemenlet och byggnadsstyrelsen för alt utgöra en del av
underlaget vid handläggningen av de enskilda byggnadsärendena.
Jug vill i
sammanhanget framhålla del unika i ull en kommiliéorgunisa-lion, under så lång
lid som varit fallet med LUP-organisaiion, kommit att ha en betydande roll i
den fortlöpande planeringsprocessen. Organisationens arbele har, som
LUP-ulredningen strukit under, varit avgörande för lokal- och utruslningsplaneringen
inom högskolesektorn. De normer och arbetssätt som LUP-organisalionen har
utvecklat kommer alt utgöra en god grund för sektorns fortsatta
planeringsarbete.
Uigängspunkien
för LUP-ulredningens arbete har varit att knyta planeringen av lokal- och utrustningsfrågor
starkare till övrig resursplanering vid den enskilda högskoleenheten.
Utredningen föreslår därför att viss lokalplanering, lokalprioritering och
lokaldisposition bör ankomma på högskolestyrelsen i samråd med
byggnadsstyrelsen och dess regionala organ. Samråd bör enligt utredning ske med
forskningsråd när rådsfinansierad verksamhet berörs. På orter med fiera
högskoleenheter bör samräd ske enheterna emellan i lokalplaneringsfrågor så all
möjligheler till sambruk av lokaler tillvaratas.
För att främja en mer samlad resursplanering föreslår
utredningen all
Prop.
1978/79:92 8
högskolestyrelsen redovisar sin lokal- och
ulrustningsplanering i anslutning till den årliga anslagsframställningen.
Högskolestyrelserna bör där preseniera en översikt uv aktuella och
överblickbara lokalbehov som prioriteras inbördes. Redovisningen bör omfatta
byggnadsinvesteringar i såviil sådana objekt eller grupper av objekt som
byggnadsstyrelsen har bemyndigande alt beslula om som sådana som skall
underställas regeringens och riksdagens prövning.
Byggnadsstyrelsen anser i sill remissvar atl
högskoleenhetens årliga planeringsredovisning bör uigå från orsakerna till ett
ökat lokalbehov som arbeismiljökrav, önskemål om förändrad verksamhei elc. De
olika behoven bör angelägenhelsgraderas från enhelens synpunki och de
föreslagna objekten bör vidare åsätlas en uppskattad årskostnad. Därigenom
skulle redovisningen ge en samlad bild av de totala lokalbehoven fördelade på
ändamål och ort liksom ett teoretiskt mätt på de ökade lokalkostnaderna. UHÅ
anser att så länge anslagssystemel inte medger en meningsfull prioritering
mellan lokal- och ulruslningsbehov och andra resursbehov så bör
högskolestyrelsernas redovisning i första hand inskränkas lill en
angelä-genhetsgradering mellan aktuella objekl.
Jug unsluier mig för egen del lill UHÅ:s synpunkier och
förordar all högskolemyndigheternas årliga redovisning av lokalfrågorna främst
bör omfatia en angelägenhelsgradering av aktuella behov.
Utredningen har med utgångspunkt i önskvärdheten av att
hålla ansvarei för lokalanskaffning och ansvarei för verksamheien samlat,
ansett att regionsiyrelsernas roll i den långsikliga lokal- och
utruslningsplaneringen bör begränsas lill yttranden över högskoleenheternas
förslag till lokalisering och dimensionering som hänger samman med den
grundläggande högskoleutbildningens planering.
UHA:s uppgifi blir enligt utredning alt svara för
samordning, lokalisering och riskprioritering. Resullalei av UHÄ:s granskning
av högskolestyrelsernas planeringsmaterial, bör av UHÅ redovisas i form av en
plan för den framtida byggnads- och utrustningsverksamheten för den högre
utbildningen och forskningen i anslutning till ämbetets förslag lill
anslagsframställning. Det inom högskoleväsendet sålunda framställda underlaget
för de totala lokalbehoven skall liksom redovisningen av behoven av ny inredning
och utrustning uigöra underlag för ortsvisa investeringsramar som fastställs av
riksdag och regering.
Enligt sitt remissvar anser sig UHÄ inte övertygat om all
den av utredningen föreslagna handläggningen är realistisk vad avser att uppnå
avsedd förenkling och samiidigi bevara kvalitet i underlaget för statsmakternas
beslul. Ämbelel förordar därför att utredningens förslag som avser planerings-
och prioriteringsansvar förverkligas men mera med nuvarande organisation och
rollfördelning som utgångspunkt. Byggnadsstyrelsen framför liknande synpunker
och föreslår alt det av högskoleväsendet framställda underlaget redovisas i
form av en femårig lokalförsörjningsplan i anslut-
Prop.
1978/79:92 9
ning lill verkels förslag lill anslagsframställning. Denna
plan bör enligt verkets mening uigöra grund för ekonomiska planeringsramar för
hela landet som omprövas åriigen.
Jag anser för egen del att följande ordning bör lillämpas.
Högskolestyrelsen redovisar i anslutning till sina förslag till
anslagsframställning planer beträffande lokal- och utrustningsbehoven för de
närmaste fem åren, s. k. planeringsredovisningar. Regionstyrelserna yttrar sig
med utgångspunkt i sitt ansvar för främst samordnande planering av den
grundläggande utbildningen över dessa lill UHÄ. Ämbetet sammanställer
planeringsredovisningarna och gör en samlad prioritering av i dem ingående
objekl. Detta samlade material redovisas av UHÄ i anslutning till ämbetets
förslag till anslagsframställning. Det överlämnas också till byggnadsstyrelsen
för att utgöra underlag för styrelsens utformning av, liksom hittills, femåriga
lokalförsörjningsplaner. Styrelsen bör i dessa planer förteckna de objekt som
kan ingå i den s. k. projektreserven, dvs. objekt som lämpar sig att bli
utförda vid en tidpunkt som bestäms med hänsyn lill sysselsättningsläget. Jag
förutsätter att byggnadsstyrelsen i dessa frågor nära samråder med UHÄ.
Enligt min mening behöver regeringen i ökad omfattning
kunna ge myndigheterna anvisningar för inriktningen av lokalplaneringen även
på något längre sikt. Den årliga redovisning som högskolemyndigheterna och byggnadsstyrelsen
enligt milt förslag bör lämna i fråga om lokalplaneringen kan bilda underiag för
sådana mer långsiktiga överväganden. Dessa anvisningar för planeringens
huvudsakliga inrikining bör knylas till de konkrela projekt och verksamheter
som myndigheterna redovisar.
2.4 Handläggning av enskilda lokal- och utrustningsärenden
2.4.1 Nuvarande förhåUanden
Jag redovisar inledningsvis hur de enskilda ärendena f. n.
handläggs. Det praktiska arbetet med att utforma verksamhelsbeskrivning och
lokalprogram för ett separat byggnadsobjekl har till stor del åvilat personer,
som på ett eller annat sätt har representerat de blivande lokalbrukarna. På
senare tid har del oftast skett i en arbelsgrupp med representanter för
institutionsledning, personal och studerande. Personal vid LUP-kommittéerna
har deltagit i eller nära följt arbetsgruppernas arbele. De lill LUP-nämnden
knuina expertgrupperna har i män av behov biträtt med rådgivning och bedömning
av de funktionskrav som ställs på högt specialiserade lokaler eller utrustning.
Representanter för byggnadsstyrelsen och UUH har också ofta varit knuina till
det inledande planeringsarbetet. För LUP-kommittéernas enskilda ledamöter har
del i regel inte varil möjligt all i detalj följa programarbetet.
Prop.
1978/79:92 10
2.4.2 Ulredningens förslag
Ulredningen har föreslagil att LUP-kommitiéernas uppgifier
i forlsällningen överförs lill de lokala högskoleenheiernu och all
högskolesiyrelsernu skall äläggas ansvar för lokal- och
ulruslningspluneringen.
De arbeisuppgifier som enligt utredningens förslag bör
fulla inom liög-skoleslyrdsernus ansvarsområde är i huvudsak följande.
1
Prioritering av
lokal- och utrustningsbehov inom enheten sumi ell sammanhållande ansvar för
dispositionen av tillgängligt lokulbesländ inkl. förhyrningar. Dessa
arbetsuppgifter hänger till stor del sammun med den långsiktiga planeringen av
lokalfrågorna inom högskolesektorn som jag tidigare har berört.
2
Verksamhetsbeskrivningar
vid anskaffande av lokaler och uiruslning och därav följande
programmeringsarbete.
3
Behovsprövning
av lokaler och utrustning.
Omfattningen av lokal- och utruslningsärenden vid den
enskilda enheten kan enligt ulredningen komma atl bli så stor all
högskolestyrelsen från avlastningssynpunkt anser sig behövu ell sländigi
arbetsutskotl för beredning av hithörande frågor. Regionsiyrelsernas uppgifter
blir enligt utredningen alt med eget yttrande vidarebefordra ärendena till
UHÄ. Region-styrelserna föreslås begränsa sina yttranden till alt avse sådana
lokaliserings- och dimensioneringsfrägor som ligger inom deras ansvarsområde.
Ulredningen föreslår att UHÅ granskar det framlagda
lokalbehovet främsi med hänsyn till inrikining och omfattning av de
verksamheter som skall bedrivas i de nya lokalerna. UHÄ har enligt ulredningen
också alt beakta lokaliseringsfrågan. Utredningen föreslår att planeringsberedningarna
inom UHÄ prövar verksamhelsbeskrivningar i samband med nya lokaler, ny
inredning och ny utrustning.
2.4.3 Arbetsuppgifter för högskolemyndigheterna
Vad gäller ulredningens förslag om alt överföra
LUP-kommitléernas arbeisuppgifier till högskoleenheterna har de remissinsianser
som repre-senlerar högskoleseklorn genomgående bemött detta förslag positivt.
Ell fåtal remissinsianser inom denna grupp har velal yUeriigare förslärka
högskoleenhelernas befogenheler och ansvar till all omfatta även
byggnadsobjeklens projekleringsskede. Vissa andra remissinsianser anser att
lokalförsörjningen för högskolan bör anpassas lill den handläggningsordning
som gäller för annan slallig lokalförsörjning.
I fräga om det av utredningen föreslagna arbetsutskottet
har UHÄ och LUP-nämnden i sina remissvar föreslagit att ett sådant
arbetsutskott, en lokalnämnd, görs till ett permanent organ vid högskoleenheter
med fasta forskningsresurser och skall kunna inrättas vid övriga enheier efter
beslut av högskolestyrelsen. Lokalnämnden bör enligt förslagen bestå av företrädare
för verksamheten, de anställda och de studerande. Till nämnden bör vidare
knylas represenianier för byggnadsslyrelsen och UUH.
Prop. 1978/79:92 II
Juy hui lidigure betonul uti cll syfte med
högskolereformen iir ull inom högskoleenheleinu sliniuleru det lokulu
engugemungel i planerings- och utvecklingsurbetel. Jug unser del därför rikligl
och nödvändigi all anpussu lokul- och ulrustningsplaneringen inom högskolan
till dennu förändrade situution. Jug förordur således ull LUP-kommittéernus
urbetsuppgifter förs över till högskoleenheiernu. Jug biträder vidare UHÄ:s och
LUP-nämndens förslug om inruilunde uv lokulnämnd underslulld
högskolestyrelsen.
Jug unser
att det är vikligl ull den sukkunskap som byggnadsslyrelsen och UUH
representerar regelbundet företräds i lokalnämnden. Enligt min mening bör dellu
kunnu ske genom ull verkens representunter ges närvaro-och yttrunderult sumi
rän utt uvge särskildu yllrunden. En represenlanl för UHÄ bör också kunnu
knylus till nämnden under summu förutsättningar. Vid de högskoleenheter dur
lokulnämnd inte inrättas bör representanter för de niimnda myndigheternu på
samma villkor hu rätl ull närvara vid högskolestyrelsens behandling uv lokul-
och ulruslningsfrågor.
Remissinslunser
hur ullmänl. liksom decentraliseringsgruppen, ansett uti regionslyrelsernu
endust i undunlagsfall bör la ställning lill enskilda lokalbehov eller
utruslningsprogram. Deras uppgift är istället, enligt min mening, utt lämna
sådana kompletterande synpunker som avser den grundläggande utbildningens
omfultning, inriktning och forskningsanknytningen av dennu.
Regionslyrelsernu
hur därmed ett särskilt ansvar för att de små högskoleenheternas lokal- och
Ulruslningsbehov vägs mol behoven för övrig grundläggande uibildning inom
regionen saml ull erforderlig samverkan i lokal- och ulruslningsfrågor kommer
till stånd mellan berörda högskoleenheter.
UHA:s uppgifier ligger inom den långsiktiga planeringen av
lokal- och utrustningsfrågor somjag lidigare har berörl. Ämbelel bör däruiöver
bislå högskoleenheterna med experthjälp underdel fortlöpande beredningsarbetet
av ell enskili ärende. I samband med enskilda byggnads- eller
ulrusl-ningsärenden bör ämbelel lägga synpunker på inrikining och omfallning av
den akluella verksamheien. UHÅ bör liksom lidigare i samarbele med UUH ha
ansvarei för ersättningsanskaffning av utrustning för högskoleenheterna saml
sammanställa ersättningsbehov av inredning.
Jag vill i sammanhanget framhålla viklen av alt UHÅ, UUH
och byggnadsstyrelsen i samverkan utarbetar normer och anvisningar för
planering av lokaler, inredning och utrustning för högskolan.
2.4.4 Rollfördelning mellan högskolemyndigheterna och
byggnadsstyrelsen
Utredningen har förutsatt en handläggningsordning där även
del ekonomiska ansvarei för byggnadsprojekten i planeringsfasen faller på
högskolestyrelsen. Byggnadsslyrelsen skulle under denna fas bislå med experthjälp
för framtagande av kostnadsunderlag. Högskoleorganisationen skulle
Prop.
1978/79:92 12
bäru huvudansvaret för projektet lill dess del prövats av
regeringen. Därefter skulle projektet i och med projekteringsuppdraget övergå
till byggnadsstyrelsen som ansvarar för projektering och utförande,
Ulredningens förslag förutsätier atl bindande ekonomiska
ramar kan fastställa på grundval av verksamhetsbeskrivning och ramprogram. En
rad remissinsianser har ifrågasatt att delta skulle vara möjligt bl.a. beroende
på Ull lekniskl komplicerade byggnadsprojekl ofta förekommer inom högskoleseklorn.
UHÅ har i sitt remissvar förordat all utredningens
principiella förslag vad belräffar planerings- och programansvar förverkligas,
men med en mindre drastisk förändring i jämförelse med gällande
handläggningsordning och mera med uigångspunki i nuvarande rollfördelning
mellan högskolesektorn och byggnadsstyrelsen. Beträffande den närmare ansvarsfördelningen
vid handläggning av ett enskilt byggnadsärende anför UHÄ i sitt yttrande bl. a.
följande. När del gäller lokaler för forsknings- och mera speciella
utbildningsändamål bör högskolestyrelsen ha ansvaret för atl konkretisera
verksamhelsbeskrivningen till ett ramprogram. 1 fråga om lokaler t.ex. för
allmänna förvaltningsändamål kan del vara tillräckligt med en
verksamhetsbeskrivning från styrelsens sida. Den mer konkrela planeringen kan
då ankomma på byggnadsstyrelsen på samma sätl som för statliga lokaler i
allmänhet. Ramprogrammet överlämnas till byggnadsstyrelsen, som sedan har att
omsätta programmen lill konkreta förslag. I fall där byggnadsstyrelsen bedömer
del som omöjligt att föreslå att ett sådant program i sin helhet realiseras bör
byggnadsstyrelsen vara skyldig att samråda med högskolestyrelsen. Härvid bör
alltid högskolestyrelsens synpunkter bifogas förslaget.
Byggnadsstyrelsen framhåller all verkei är ansvarigt för
all lokalförsörjningen sker på ett för staten ekonomiskt sätl.
Byggnadsslyrelsen har atl bearbeta de ingivna programmen. I de fall
byggnadsstyrelsen i sin bearbetning gör kompletteringar eller utarbetar
ramprogram själv skall verket inhämta resp. högskolestyrelses synpunkier innan
ärendei redovisas till regeringen. Högskolestyrelsens synpunkter skall
redovisas i framställningen till regeringen. Byggnadsstyrelsen tillfogar, att
den ser frågan om programansvar som en fråga om praktisk arbetsfördelning
mellan slyrelsen och högskolemyndigheterna. Byggnadsslyrelsen har inte atl i
sak göra en överprövning av olika myndigheters bedömningar rörande den egna
verksamhetens innehåll och utveckling.
LUP-nämnden anför i sitt yttrande synpunkter på den
konkreta handläggningen av ärenden som direkt ansluter till de uppfattningar
byggnadsstyrelsen redovisar. Nämnden riktar uppmärksamheten på det föreslagna
samverkansorganet inom högskoleenheten. Om sådana inrättas blir frågan om del
formella "programansvaret" inte lika avgörande för högskolan som
LUP-kommittéerna har anfört i sina remissvar. Nämnden anför vidare, att frågan
om programansvar mer blir en fråga om samverkan inom den föreslagna
lokalnämnden mellan berörda myndigheler.
Prop.
1978/79:92 13
Också enligt min uppfattning bör högskolestyrelsen ansvara
för att arbeta ul verksamhetsbeskrivning och i de fäll där fastställda normer
saknas förslag till ramprogram. Byggnadsslyrelsen bör självfallet, liksom
hiltills, vara ansvarig i de delar av projektplaneringen som avser bedömningar
av byggnadsteknisk och byggnadsekonomisk nalur. Den fortsatta handläggningen
av ett ärende bör tillgå pä del sätt som framgår av de uttalanden från UHÄ,
byggnadsslyrelsen och LUP-nämnden somjag nyss har återgivit. Byggnadsstyrelsen
komplellerar och faslsiäller slutligen ramprogrammen. Dessa bildar grunden för
de byggnadsprogram, som byggnadsstyrelsen överlämnar till regeringen.
Högskoleslyrelsen eller dess lokalnämnd bör ansvara för
ularbelande av förslag lill utruslningsprogram i anslutning till ny- och ombyggnadsprojekt.
Regionstyrelsernas och UHÄ:s uppgifter vid hanteringen av enskilda
utrustningsärenden har jag nyss berört. UUH bör efter samräd med UHÄ fastställa
ulrustningsprogrammen och liksom hittills i samband med sina förslag till
anslagsskrivelse inkomma med förslag till enskilda kostnadsramar för aktuella
ulrustningsobjekt.
Jag vill i sammanhanget betona att förutsättningarna för
ett framgångsrikt planeringsarbete ligger i ett gott samarbete mellan i första
hand högskoleenhet och byggnadsstyrelse resp. UHÅ. Det är vidare vikligl att
samråd sker högskoleenheterna emellan och att samordning sker med den kommunala
högskolans behov.
2.5 ErsättningsanskafTning av inredning och utrustning
2.5.1 Inredning
Utredningen har föreslagil alt anslagen för inköp av
inredning lill lokaler för högre utbildning och forskning skall handhas av den
myndighei som har en organisation för inredningsfrågor, nämligen
byggnadsstyrelsen. Brukarna har i sinu yttranden över ulredningen angell all
den tidigare uppdelningen av inredningsresurser pä såväl byggnadsstyrelsens
som UHÅ:s anslag är opraktisk och förhållandet har dessutom gett upphov lill
besvärliga gränsdragningar.
UHÄ och byggnadsstyrelsen föreslog i sina förslag lill
anslagsframställning för budgetårel 1978/79 atl all ersättning av inredning
fortsättningsvis skulle belasta av byggnadsslyrelsen förvaltat anslag.
Kostnadsramen Till UHÅ:s disposition som tidigare använts för ersättning av
såväl inredning som utrustning skulle därmed utnyttjas för enbarl uiruslning. Regeringen
föreslog en sådan lösning och riksdagen hade ingen erinran däremoi (prop.
1977/78: 106 sid. 27, UbU 1977/78: 23, rskr 1977/78: 288).
2.5.2 Utrustning
Kostnadsramen lill UHÄ:s disposition utnyttjas sålunda fr.
o. m. innevarande budgetår enbart för ersättnings- och
kompletteringsanskaffning av
Prop.
1978/79: 92 14
uiruslning. Koslnudsrumen utgör jämte ulruslningsanslag
viu forskningsråden den huvudsakliga medcisresursen för an behålla en rimlig
uirusi-ningssiundurd vid högskoleenheiernu.
2.5.3 Handläggning av ersöllningsanskuffning
Au anvisa medel för ersättningsanskaffning av utrustning
inom seklors-unslug, fukulietsunslug eller liknande förutsätter enligt
utredningen an översiktliga beräkningur av behovei kan ske baserade på
uiruslningens avskrivningstid. Detla börenligt utredningen vara det långsiktiga
målet. 1 uvvukian på en sådun anslagsomläggning föreslår utredningen att kostnadsramen
Till UHÄ:s disposition skull föras upp i budgelproposilionen. UHÄ skulle därvid
liksom hittills fördela medlen inom kostnadsramen. Földelningen borde enligt
ulredningen ske schablonmässigt på de olika högskoleenheiernu. Vissa medel
disponeras av UHÄ för all ämbetet vid behov skull kunnu justera fördelningen
och tillgodose oförutsedda behov under budgetåret. Detaljerade
utrusiningslislor för vilka högskoleslyrelsen unsvurur skulle därmed enbart
ligga till grund för UUH:s upphandlingsbe-skil och i övrigt endusi redovisas
översiktligt i anslagsframställningar på central nivå. Enligt utredningen bör
därför högskolestyrelsen i årliga anslagsframställningar redovisa
ersätiningsbehov. Regionstyrelserna bör på samma sätl yttra sig beiräffande
sådana ersättningsbehov eller komplet-leringsbehov som sammanhänger med
förändringar företrädesvis inom den grundluggunde ulbildningen.
UHÄ har, enligt vud jug har erfarit, under de senare åren
tillämpat en hundläggningsordning som har medgett ett ökat lokalt inflytande
vid fördelningen av medel. De slörsla högskoleenheierna har sålunda lilldelals
rumbelopp. Den deluljerade fördelningen - som lidigare har berells inom
LUP-nämnden och faslsiällis av UHÅ - har åvilai högskoleslyrelsen. Flertalet
remissinstanser har ställt sig positiva till alt liknande principer lillämpas
fortsättningsvis.
Jag finner det naturligt att UHÄ i forlsällningen, liksom
hittills, på riksplanet sammanfattar och angelägenhetsgraderar förslagen om
ersätl-ningsunskaffning av uiruslning och i sill förslag lill
anslagsframslällning lämnar överväganden om utruslningsramens sioriek och
användningsområden saml all UUH lämnar förslag om all en koslnadsram för dessa
behov förs upp under reservalionsanslagel Inredning och uiruslning av lokaler
för högskoleenheierna m. m. Jag anser all de ålgärder som utredningen har
föreslagil och som i prakiiken redan har prövais vid handläggning och
fördelning av koslnadsramen innevarande budgelår bör lillämpas forlsällningsvis.
Jag vill i sammanhanget belöna viklen av all frågorna om
ersättning av utrustning på lokal nivå bereds planmässigt och i ett flerårigt
perspektiv. Det bör också på sikt vara fördelaktigt om resurserna inom givna
ekonomiska ramar ett år till viss del koncenireras lill en mer genomgripande
Prop.
1978/79:92 15
lörnyelse uv uiruslning för några inslilulioner för alt
följande år koncentreras lill undru.
Jag förordar
vidare att planmässig ersättning av inredning även i fortsättningen enbart
sker via av byggnadsstyrelsen förvaltade anslag. Behovet av ersättning av
inredning bör enligt min åsikt redovisas av högskolestyrelserna i deras
förslag till anslagsframställning. Efter det all regionslyrelsernu har yitrul
sig svarar UHÄ för en sammanställning av materialet. Byggnadsstyrelsen
redovisar i sin anslagsframställning förslag lill ram för
ersättningsanskaffning för det aktuella budgetårel. Fördelningen av medel inom
givna ekonomiska ramar bör åvila byggnadsstyrelsen, varvid jag förutsätter all
sådana ställningstaganden som har direkta konsekvenser för utbildnings- och
forskningsverksamheten sker i samråd med UHÄ.
2.6 Expertgrupper
Ulredningen anser att behovet av särskilda expertgrupper
inom lokal-och utrustningsområdet är väl styrkt och atl sådana även i
fortsättningen bör finnus på central nivå. Med hänsyn till sambandet med övrig
verksamhet inom högskoleutbildning och forskning bör de framgent vara knutna
till UHÄ. Tillfälliga grupper bör liksom hittills kunna tillkallas vid behov
och samtligu grupper bör även kunna biträda myndigheler utanför högskoleområdet.
Remissinstanserna har varit genomgående positiva till alt
expertgrupperna behålls och med ett undanlag ansett all de bör knylas lill
UHÅ.
Flera
expertgrupper har, genom sin sammansättning av bl.a. forskare och tekniker,
utgjort en unik samlad kompetens för att beträffande i försia hand
forskningsverksamheten avstämma behov mol lekniska krav och lösningar.
Ell
exempel på en sådan expertgrupp är den s. k. djurhusgruppen. Denna avses bli
utnyttjad som expertorgan vid granskning av försöksdjurslokaler i enlighel med
den ändring av lagen om djurskydd m.m. varom riksdagen nyligen beslutat (prop.
1978/79: 13, JoU 1978/79:5, rskr 1978/ 79:41).
Jag
förordar därför all en organisation av expertgrupper bibehålls och knyts lill
UHÄ som fortlöpande får pröva behovei av sådana grupper saml deras
sammansättning.
Jag
förutsätter att expertgruppernas kompetens kan utnyttjas även fortsättningsvis
för de lokal- och utrustningsfrågor som uppkommer inom verksamheten vid
Sveriges lantbruksuniversitet och lokal- och ulrust-ningsprogramdelegationen
vid statens kulturråd. Expertgrupperna bör vid behov även kunna biträda andra
myndigheter eller intressenier utanför högskoleområdet.
Prop.
1978/79:92 16
2.7 Förhållanden vid Sveriges lantbruksuniversitet
En lokal- och utrustningsprogramkommitté för jordbrukels
högskolor tillkallades är 1965. Avsikten var att lokal- och ulrustningsplaneringen
vid dessa högskolor skulle ske pä i princip samma sätt som vid övriga högskolor.
Arbetsformerna inom denna kommitté överenssiämmer i stort
med dem vid övriga LUP-kommittéer. Byggnadsstyrelsen och UUH hur dock en
förhållandevis större del av ansvarei i kommitténs arbete vid lokal- och
utrustningsprogrammering bl.a. genom alt denna LUP-kommitté saknar sekretariat
med heltidsanställd personal.
Ersättnings- och kompletteringsanskaffning av uiruslning
inom kommiiiéns verksamhelsområde sker via koslnadsramen
Ersättningsanskaffningar m.m. under reservalionsanslagel Inredning och
utrustning uv lokuler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.
LUP-ulredningen föreslår att kommittén upphör. Konsult-
och expert-organisationen vid UHÄ bör enligt utredningens förslag vid behov
kunna anlitas.
Jordbrukels högskolor sammanfördes den 1 juli 1977 till en
högskoleenhel med benämningen Sveriges lanibruksuniversiiei. Den leds av en
slyrelse som bl.a i fråga om den grundläggande ulbildningen svarar för de
uppgifier som inom den övriga högskoleorganisationen vilar på de regionala
styrelserna och UHÄ. Lantbruksuniversitetet är som myndighet direkl underställt
regeringen (jordbruksdepartementet).
De organisatoriska skillnaderna mellan Sveriges
lanibruksuniversiiei och del övriga högskoleväsendel kan enligt
lantbruksuniversitetets remiss-svar motivera en organisation för lokal- och
utrustningsfrågor med annorlunda uppbyggnad. Lantbruksuniversitetet föreslår
sålunda att lokal- och utrustningsfrågor fortsättningsvis behandlas inom en
speciell delegation vars medlemmar utses av regeringen. Den bör enligt
universitetels förslag vara sammansatt av representanter för verksamheien vid
lantbruksuniversitetet med förelrädare för personal och studerande saml
företrädare för byggnadsstyrelsen, UUH och statskontoret.
Jag har vid samråd med chefen för jordbruksdeparlemeniei
funnil del nalurligt att samma ordning som föreslås gälla den statliga
högskolan i övrigi tillämpas ocksä vid Sveriges lantbruksuniversitet. Jag
föreslår därför alt LUP-kommillén för jordbrukels högskolor avvecklas. På
slyrelsep för lanlbruksuniversilelel och den lokalnämnd som där bör inrättas ankommer
del ansvar och de uppgifter som jag förordal skall gälla för den övriga
högskoleorganisationen.
1 prop. 1976/77: 59 (UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246)
förordade jag all samverkan skulle äga rum mellan UHÄ, regionslyrelserna och
slyrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet i den långsiktiga planeringen av
den grundläggande högskoleutbildningen för atl nå bästa möjliga verksamhet
Prop, 1978/79:92 17
och lesursiilnyujundc. Jug förordur nu utt eti
sumrådsförfarande pä liknande siill skull invecklas i de frågor som
sammunhunger med lokul- och iMriisininusphtnering.
2.8 Universitetsrestaurangårcnden
l)c toislug lill frumtida hundläggningsordning ifråga om
lokal-, inrednings- och ulrustningsplanering av restauranger och kaféer vid
olika högskoleenheter som hur lugis frum av universiieisrestaurangkommittén
an-knyier till de förslug som lämnuts av LUP-ulredningen. Liksom ftertalel
remissinslunser anserjag all i princip samma ordning bör gälla för
hand-liiggtiing UV frågor om universileisreslaurunger som för frågor om utbildnings-
och forskningslokuler. 1 enlighet med vad jug har anfört tidigare bör sulundu
h()gskoleslyrelsen vuru ansvarig för verksamhetsbeskrivning och evenUieill
förslug till ramprogrum. 1 fråga om handläggning av enskilda lokul- och
LUriislningsärenden hänvisar jag lill mina tidigare ställningstaganden.
Universitelsrestuurungkommittén har föreslagil all en
expertgrupp för niuliidsfrågor knyls lill UHÄ. Med några undanlag biträds
förslaget av resissinstunsernu.
För egen del vill jug anföra följande. De olika lyper av
frågor som sammunhunger med planering av restauranger, för såväl universitet
och högskolor som de kulturinstitulioner för vilka
universitelsrestaurangkom-miiién ansvarar, har nu grundligt bearbetats av
kommittén. Därmed har en god bus lagts för planeringsarbetet i olika organ.
Till UHÅ bör föras vissa uppgifter. Jag avser här i försia hand vägledning och
rådgivning i driftfrågor. Huvudansvaret centralt för lokalplaneringsarbetel
och därav följande byggnudsfrågor bör självfallet falla på byggnadsslyrelsen
medan ansvarei för utruslningsplanering och dess fullföljande faller på UUH. 1
de fall där lokul- och ulruslningsfrågor som sammanhänger med restauranger
finansierade med kårlokallån blir akluella har liksom lidigare
bosladsstyrelsens sumlingslokuldelegulion ansvar för bedömning och redovisning
till regeringen. Det bör av främsi anslagtekniska skäl ankomma på UHÄ atl
behandla och till regeringen redovisa förslag lill subvenlioner för
lånefi-nansierade restauranger.
2.9 Personalresurser
Organisationen för högskolesektorns behandling av lokal-
och ulruslningsfrågor behandlades i förarbetena lill högskolereformen (SOU
1973:47). Min förelrädare förordade i prop. 1975:9 (s. 543) att
LUP-organisalionen t. v. skulle beslå och att lokal- och utrustningsfrågorna
skulle göras lill föremål för den särskilda utredning somjag nu har redovisal.
Ulredningen har bedöml behovei av handläggningsresurser på grund-
2 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 92
Prop.
1978/79: 92 18
val UV sinu principförslag om ansvuisfördelning mellan
lokala, regionala och cenlrala instanser inom högskolesektorn somjag tidigare
hur redogjort för. Utredningen menar att de rena sekreleraruppgifter som
tillkommer i t.ex. lokalnämndernas arbele i första hand skull skötas uv resp.
högskolas egen personal. Med utgångspunkt i den förväntade omfattningen av programarbete
under närmast följande år föreslår ulredningen att ytterligare en handläggare
ställs lill förfogande för vari och ell av universiieien i Siockholm, Uppsala,
Lund och Göleborg saml för tekniska högskolan i Stockholm. Arbetsbelastningen
pä regional nivå har utredningen inte bedömt kräva någon personaiförsiärkning.
För de arbetsuppgifter som utredningen föreslår kommer all
falla på UHÄ nämligen konsulterande verksamhet, informations- och utvecklingsarbete,
expertgmppsverksamhel samt arbete med anslagsframställning och hundläggning av
ersättningsanskaffning beräknar ulredningen ett personalbehov av fyra
konsulenter samt biträdespersonal,
UHÅ och LUP-nämnden ställer sig tveksamma till
utredningens förslag till fördelning av handläggningsresurser på lokal nivå. De
menar alt en bälire anpassning till de reella behoven sker om resurser
molsvarande fyra personår fördelas på de elva största högskoleenheterna. Övriga
högskoleenheter som saknar utbyggd förvaltning skulle tilldelas resurser
motsvarande ett personalår och då placerade vid UHÅ. För de cenlrala uppgifterna
vid UHÄ har dessa inslanser bedömt alt det fordras handläggarre-surser
motsvarande fyra personalår.
En antal såväl siörre som mindre högskoleenheter har i
sina yttranden belönat viklen av all direkia resursförstärkningar sker lokall
för beredning av lokal- och utruslningsärenden.
För riksdagens information vill jag här redovisa mina
bedömningar av fördelningen av erforderliga personalresurser vid genomförandet
av den nyu organisationen. Det ankommer på regeringen atl beslula i hithörande
frågor.
Jag anser alt resurser motsvarande en handläggarljänsl bör
ställas till förfogande för de lokal- och utrustningsprogrambehov som uppkommer
inom resp. högskoleregion. Tjänsterna bor organisatoriskt knytas lill den
störsla högskoleenheten inom regionen. Förhållandena i Stockholmsregionen är
sådana att avsteg kan vara motiverade. Jag vill stryka under atl dessa
befattningshavare var och en inom sin region skall vara skyldiga atl ägna
erforderlig tid åt de mindre högskoleenhelernas programbehov.
För att tillgodose det nödvändiga personalbehovet inom de
närmaste åren avser jag, med utgångspunkt i den bedömning av byggnadsbehovet
inom högskolesektorn somjag tidigare har redovisat, föreslå att ytterligare en
handläggarljänsl knyts till stockholmsregionen under en period av minst tre år.
Det får ankomma på UHÄ all komma med förslag om högskolean-knyming av de två
handläggarna och arbetsfördelning dem emellan samt ull mot slulel av den
angivna perioden redovisa en bedömning av del fortsatta personalbehovet.
Prop.
1978/79:92 19
För de arbetsuppgifter som tillkommer vid UHÄ ruknui jug
med perso-nulresurser moisvurunde tre hundläggurijänsier och en bilrädesljänst.
För utt trygga kontinuilelen vid handläggning uv lokul-
och utruslningsärenden bör i förslu hund personulen inom den nuvurunde
LUP-orgunisu-lionen kommu ifråga för de nya ijänslernu lokull och ceniruli. I
den mun den nya orgunisationsformen inte kan lillgodose LUP-personulens önskemål
om arbetslillt~ällen förutsätter jag atl denna övergångsvis bereds lon-satt
statlig anställning och då företrädesvis vid högskoleenhel. UUH. UHÄ eller
byggnadsslyrelsen. Jug vill i sammanhanget eriniu om de bestämmelser som
meddeludes när UHÄ och regionslyrelsernu inruiiudes och som uvsåg personul vid
bl.a. dåvarande universilelskunslersumbeiei och nämnden för socionomulbildning.
Sekrelariaisuppgiflerna
vid LUP-kommillén för jordbrukeis högskolor fullgörs i dag av flera personer på
dellid och inom rumen för tjänster vid andra myndigheter. Ulredningen föreslår
alt en Uänsl inräiius för lokul-och ulruslningspluneringen vid Sveriges
lunlbruksuniversitet i sumbund med övergången till den nya organisation somjag
lidigure hur förorilui. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet
bedömer jug en handläggarljänsl erforderlig för beredning av lokal- och
utrustningsärenden vid Sveriges lantbruksuniversitet, statens
veterinärmedicinska ansiall, statens maskinprovningar och statens
lantbrukskemiska laboratorium.
Lokal-och utruslningsprogramdelegationen vid statens
kulturråd svarar för planering av lokaler och utrustning vid i försia hand
Operan, Dramalen och de statliga museerna. Delegationen har i dag vissa
personella resurser gemensamma med LUP-nämndens sekretariat. Inför föreslående
omorganisation av lokal- och utrustningsplanering har jag i mina anslagsberäkningar
i 1979 års budgetproposition beaktat behovet av ökade resurser för delegaiionen
så all denna efter den 1 juli 1979 kan fungera självständigt.
2,10 Genomförande
Jag hur i lidigare sammanhang (prop. 1977/78: 106 s. 8)
redovisat min avsikl atl den nya organisationen för lokal- och
utruslningsplanering och nya riktlinjer för handläggning av dessa frågor skulle
kunna genomföras den 1 januari 1979. Beredningsarbetet har emellertid inte
kunnai bedrivas i sädan tukl att deltu har varil möjligt. Jag förordar nu atl
den förändrade orgunisalionen träder i kruft den 1 juli 1979.
De
orgunisuloriska förändringar jag här har föreslagit kan i huvudsak genomföras
inom ramen för nuvarande resurser för motsvarande ändamål. Kostnaderna för den
nuvarande LUP-organisalionen bestrids f.n. från anslaget Kommitiéer m.m. under
nionde huvudtiteln. Medel förden nya Organisationen bör emellertid anvisas över
anslag som högskolemyndighe-terna disponerar. Inrättandet av de ijänsler somjag
lidigare har förordal skall föregås av sedvanliga förhandlingar. Jag ulgår
från atl dessa är
Prop. 1978/79:92 20
sliiitoidu i sådun lid ull ijänslernu kan inrättas den 1
juli 1979. Jag avser atl liiicslu regeringen uti uppdra ål UHÄ all inkomma med
förslag till fördelning uv medel för den nyu organisationen på berörda anslag.
Jag förordar ull medel moisvurunde högst 1,6 milj. kr. övergångsvis får utgå
från det undei nionde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget Kommitiéer för
verksuniheien under budgetåret 1979/80.
Enligt vud jug erfuril hur chefen för
jordbruksdepartementet i sin beräkning uv unslagen i 1979 års
budgetproposition beaktat behovet av resurser föl hundliiggning uv lokal- och
ulruslningsfrågor vid Sveriges lanibruksuniversiiei.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdugen
un bemyndigu regeringen all vidlu de ålgärder som
erfordras för att uvvecklu nuvurunde kommilléorganisation för lokal- och
ulrusiningspla-nering
UU godkiinna de riktlinjer för lokal- och
ulrustningsplaneringen för statliga högskoleenheter somjag har förordat
sumi ull bemyndiga regeringen att disponera högsl 1600000
kr. från nionde hiivudiiielns unslag Kommittéer m.m. för alt budgetårel 1979/80
bestrida koslnudernu för den förordade organisationen för lokal- och
ulrustningsplanering.
4 Beslut
Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden
och beslutar alt genom proposiiion föreslå riksdagen all anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga I
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
Lokaler och utrustning för högskolan
Organisation
och handläggning Betänkande av LUP-utredningen
Ds U 1977:7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92
Till statsr å det och
chefen f ö r utbildningsdepartementet
Genom beslut den 1 juli 1975 tillkallade chefen f ö r utbild ningsdepartementet d å varande ö verdirekt ö ren Lennart Rydback att som sakkunnig utreda
LUP-oi-ganisationen m.m, I samma beslut f ö rordnades
revisionsdirekt ö ren Per Eskilsson till expert.
Numera byr å chefen Leif
Lindfors f ö rordnades fr å n den 29 okto ber 1975 till sekreterare i
utredningen. Numera avdelningsdirekt ö ren
Ulf Fornstedt f ö rordnades fr å n den 9 augusti 1976 till sekreterare och fr å n samma tidpunkt f ö rordnades Lindfors till expert. Utredningen har arbetat under namnet
LUP-utred-ningen.
Utredningen ö verl ä mnar bet ä nkandet
Lokaler och utrustning f ö r h ö gskolan. Utredningsuppdraget ä r
h ä rmed slutf ö rt.
Stockholm den l6 maj 1977
Lennart Rydback
/Ulf Fornstedt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92
INNKHALL Sid
DEFINITIONER 9
.SAMMANFATTNING l 3
1 DIREKTIV M.M. 19
1.1
Direktiv 19
1.2
Utredningens
avgr ä nsning 20
1.3
Arbetets uppl ä ggning och genomf ö rande 20
2 NUVARANDE ORGANISATION 22
2,
1 LUP-organisationen inom utbildnings- 22
departementets omr å de
2.1.2 LUP-organisationens uppbyggnad och 23
verksamhetsomr å de
2.1.3 LUP-kommitt é ernas verksamhet 25
2,l,l4 LUP-n ä mndens verksamhet 30
2.1.5
LUP-sekretariatet 32
2.1.6
Expertgrupper 33
2.1.7
Verksamhetens
omfattning, Kostnader 36
2.2
LUP-kommitt é n f ö r
jordbrukets h ö gskolor 37
2.3
Byggnadsstyrelsen 39
2.3.1
Uppgifter och
organisation 39
2.3.2
Handl ä ggning av projekt f ö r h ö gre utbild- 2 ning och forskning
2.I4 Utrustningsn ä mnden
f ö r universitet och '*
h ö gskolor (UUH)
3 ANDRA ORGANISATIONSFORMER F Ö R LOKAL- OCH 6
UTRUSTNINGSPROGRAMMERING
3.1 Inom universitets- och h ö gskoleomr å det °
3.1.1
Inledning 1*6
3.1.2
Universitetsrestaurangkommitt é n k6
3.1.3
Studentk ä rlokaler kj
3.1.1* L ä rarutbildningsomr å det I48 3.1.5 H ö gskolor
utanf ö r LUP-organisationen 1*8
Prop. 1978/79:92
Sid
3.2 Andra statliga omr å den 1*9
3.2.1
Allm ä nt hg
3.2.2
Statens kulturr å ds LUP-delegation 1)9
3.2.3
N ä randen f ö r
undervisningssjukhusens 50 utbyggnad (NUU)
3,2.U Kommitt é n
f ö r akademiska sjukhusets i 50
Uppsala utbyggande
h VISSA BETYDELSEFULLA GRUNDER F Ö R UTREDNINGS- 52
ARBETET
h. 1
Bakgrund till utredningsuppdraget 52
U.2 Den nya h ö gskolan 56
1*.3 Medbest ä mmandelagen 60
k.k Arbetarskyddslagen m.fl. arbetsmilj ö - 6l
best ä mmelser
1 » .5 Den framtida omfattningen av
programarbetet 63
5
5.
1
5.
2
5.
2.
1
5.
2.
2
5.
3
5.
3.
1
5.
3.
2
5.
3.
3
5.
.3.
It
5,
.3.
5
5.
.3.
.6
5.
.3.
7
5
.3.
.8
5
.3.
.9
5
.3
.10
5
.3
. 11
5
.1»
UTV Ä RDERING AV LOKAL- OCH PROGRAMARBETET 6U
Inledning - metoder f ö r
utv ä rdering 61*
Objektstudierna 65
Vilka objekt och varf ö r
- arbetsmetodik 65
Sammanfattning 66
Allm ä nna synpunkter p å
LUP-organisationen 68
Inledning 68
Ansvaret f ö r
programmering av lokaler 69
LUP-organisationen 69
Handl ä ggningsordningen 70
Uppdelningen p å
lokaler - utrustning - 71
inredning
Inredningsfr å gor 71
Ers ä ttnings- och
kompletteringsanskaffning 72
av utrustning och inredning
Kontinuiteten 72
Medbest ä iiraiande 73
Samarbetet inom lokal- och utrustnings- 75
omr å det
Ö vriga
fr å gor 77
Utv ä rderingens resultat 78
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92 T
Sid
6 Ul'nEDNIiJnENS Ö VERV Ä GAJSDEN OCH
F Ö RSLAG 82
6.1
Allm ä nna synpunkter 82
6.2
Precisering av
utredningens omr å de 85
6.3 Lokalplanering och prioritering inom den 86
nya h ö gskolan
6,14 Handl ä ggning
av lokal- och utrustnings- 91 ä renden
6.5 Ers ä ttnings- och
kompletteringsanskaff- 100
ning av utrustning och inredning
6.5.1
Inledning 100
6.5.2
Utrustning 101
6.5.3
Inredning 103
6.6
Expertgrupper lOlt
6.7
Information och
utbildning 105
6.8
Kansliorganisation
och personal IO6
6.8.1
U 68 om
organisation och personal IO6
6.8.2
Utredningens f ö rslag 107
6.9
Lokal- och
utrustnings ä renden inom jord- 111 brukets
h ö gskolor
6.10
N ä mnden f ö r
undervisningssjukhusens ut- 111 byggnad (NUU)
7 KOSTNADSBER Ä KMING OCH GENOMF Ö RANDE II3
7.1 Kostnadsber ä kning 113
7.1.1
UH Ä ocli h ö gskoleenheterna II3
7.1.2
Sveriges
lantbruksuniversitet 113
7.1.3
Byggnadsstyrelsen
och UUH III4
7.2 Genomf ö rande III4
Bilagor
Bilaga 1 Kontakter under utredningsarbetet
Bilaga 2 Behandlingsg å ng
m.m. f ö r de byggnads objekt som
LUP-utredningen har granskat
Bilaga 3 Prioriteringslista 1977-01-31 f ö r byggnadsobjekt vid universiteten och h ö gskolorna
Bilaga h Planeringsl ä get f ö r byggnads ä renden 1977-OI4-OI
Bilaga 5 P å g å ende och planerat lokalprogramarbete inom
LUP-kommitt é erna 1977-05-01
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92
DEFINITIONER
opaginerad Kontrollera mot PDF
BRUKARE
BYGGHANDLINGAR
BYGGNADSPROGRAM
BYGGUPPDRAG
LOKALPROGRAM
NYTTJARE
PROGRAMYTA
PROJEKTERING
PROJEKTERINGSUPPDRAG
SYSTEMHANDLINGAR
(f ö rslagshandlingar)
UTRUSTNINGSPROGRAM
de som anv ä nder en viss
lokal (anst ä llda, studerande etc.)
detaljerade ritningar och andra handlingar som ligger till
grund f ö r produktion
principf ö rslag till l ö sning av ett lokalbehov i ny- eller ombyggnad
innefattande lokalprogram samt uppskattning av kostnader och tids å tg å ng
ges av regeringen till byggnadsstyrelsen som regel p å grundval av systemhandlingar
en ber ä kning av
lokalbehovet f ö r en verksamhet i regel omfattande
verksamhetsbeskrivning, dimensioneringsunderlag, lokalf ö rteckning, funktionssamband och speciella krav p å lokalerna
myndighet, l ä roanstalt
e.d. till vilken lokalen ä r uppl å ten
i lokalprogram angivna utrymmen f ö r arbete, personal och f ö rvaring. Prim ä r
programyta avser utrymmen f ö r den
direkta verksamheten (tj ä nsterum, laboratorier etc). Sekund ä r programyta avser biutrymmen som t.ex. kapprum,
skyddsrum, vilrum, pentry
sammanfattande ben ä mning
p å de delar av lokalproduktionsprocessen
som ligger mellan byggnadsprogram och bygghandlingar
ges av regeringen till byggnadsstyrelsen efter framlagt
byggnadsprogram
ritningar och beskrivning ö ver ett byggnadsprojekt som redovisar byggnadsutformning, materialval,
rumsdisposition, f ö rs ö rjning m.m.
en beskrivning av utrustningsbehovet f ö r en verksamhet mot bakgrund av bl.a. dess
omfattning, inriktning och lokaler samt dessutom f ö rslag till kostnadsram
Prop. 1978/79:92 11
FÖRKORTNINGAR
JoU jordbruksutskottet
KrU kulturutskottet
LUP- lokal- och utrustningsprogram-
NUU nämnden för
undervisningssjukhusens utbyggnad
RRV riksrevisionsverket
SACO/SR samarbetsorganisationen SACO/SR
SFS Sveriges förenade studentkårer
SU statsutskottet
SÖ skolöverstyrelsen
TCO Tjänstemännens;
centralorganisation
U 68 1968 års utbildningsutredning
UbU utbildningsutskottet
UHÄ universitets- och högskoleämbetet
UKÄ universitetskanslersämbetet
UUH utrustningsnämnden för universitet
och högskolor
Prop. 1978/79:92 13
SAMMANFATTNING
Kapitel 1
Vid anskaffande av nya lokaler inom den civila statsf ö rvaltningen svarar byggnadsstyrelsen regelm ä ssigt f ö r
uppr ä ttande av lokalprogram samt
projektering, byggande och inredning. N ä r
det g ä ller universitet och h ö gskolor ligger emellertid ansvaret f ö r uppr ä ttande
av lokalprogram p å s ä rskilda lokal- och utrustningsprogramkommitt é er (LUP-kommitt é er),
en f ö r varje universitetsort. Vidare
finns en LUP-kommitt é f ö r jordbrukets h ö gskolor. F ö r samordning av kommitt é ernas arbete har inr ä ttats en s ä rskild samarbetsn ä mnd (LUP-n ä mnden)
.
F ö revarande utredning
(LUP-utredningen) har i uppdrag att g ö ra
en utv ä rdering av LUP-organisationen och
att l ä gga fram f ö rslag om hur uppgifter motsvarande dem som f.n.
fullg ö rs av LUP-kommitt é erna och LUP-n ä mnden
skall organiseras i den nya h ö gskolan, som
beslutats vid 1975 å rs riksdag.
Utredningen har emellertid ansett sig b ö ra behandla inte bara lokal-och
utrustningsprograrameringen utan hela den process f ö r anskaffning av lokaler och utrustning i vilken
programmeringen ä r ett led.
Kapitel 2
LUP-organisationens verksamhetsområde omfattar f.n.
- med några få undantag - universitet och högskolor under utbildnings-
och jordbruksdepartementen. LUP-kommittéernas huvudsaJtliga
arbetsuppgifter - utöver upprättande av lokal- och utrustningsprogram -
gäller ersättnings-och kompletteringsanskaffning av inredning och utrustning
samt prövning av lokalbehov vid förhyrningar. LUP-nämnden behandlar i
huvudsak norm- och principfrågor, prioritering av byggnadsobjekt samt fördelning
av medel för inredning och utrustning. Inom LUP-organisationen finns
också ett för nämnden och kommittéerna gemensamt sekretariat samt
expertgrupper. LUP-organisationen har ett nära samarbete med
3 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 92
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92 !*
UH Ä , byggnadsstyrelsen och UUH, vilka
ocks å - j ä mte statskontoret -har f ö retr ä dare i n ä mnden
och kommitt é erna. Ä ven universitet och h ö gskolor samt personal och studerande ä r renresenterade i dessa organ.
Kapitel 3
Som underlag för sina överväganden har utredningen
studerat andra organisationsformer för lokal- och
utrustningsprogrammering inom den civila statsförvaltningen.
Kapitel U
Utredningen har enligt direktiven vid utformningen av sina
f ö rslag byggt p å den nya h ö gskoleorganisationen.
Vidare har utredningen beaktat bl.a. lagstiftning och f ö reskrifter om medbest ä mmande, arbetarskydd och arbetsmilj ö . Utredningen har ocks å funnit det
angel ä get att f å en uppfattning om den framtida omfattningen av
byggnadsverksamheten inom den nya h ö gskolan.
N å gra st ö rre f ö r ä ndringar synes inte vara att v ä nta.
Kapitel 5
Utredningens utv ä rdering
av LUP-organisationen grundar sig p å
dels studier av olika byggnadsprojekt som lokalprogrammerats av LUP-kommitt é er eller byggnadsstyrelsen,dels ö verl ä ggningar och
intervjuer med olika medverkande och andra intressenter.
Utv ä rderingen ger enligt utredningens
bed ö mning till resultat att
LUP-organisationen gjort en betydelsefull insats under en period av stark
expansion av universitets- och h ö gskolev ä sendet och att organisationen v ä l fyllt sin uppgift. Den n ä ra anknytningen till universitet och h ö gskolor har inneburit att funktionskraven kunnat g ö ra sig g ä llande
i programarbetet och att lokalbrukarna haft f ö rtroende f ö r detta arbete. F ö retr ä dare f ö r anst ä llda
och studerande har dock haft sv å rt att i
detalj f ö lja programarbetet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92 i5
Kapitel 6
Trots det positiva resultatet av utv ä rderingen anser utredningen att LUP-organisationen b ö r upph ö ra.
Huvudsk ä let f ö r detta ä r att fr å gor om lokaler, inredning och utrustning b ö r handl ä ggas
i samma ordning som g ä ller f ö r ö vriga
resurser inom den nya h ö gskolan. Byggnadsverksamheten inom
h ö gskolev ä sendet har en s å dan
omfattning och st ä ller i stor utstr ä ckning s å
speciella krav p å lokaler att h ö gskolan b ö r
ha resurser och egen kompetens f ö r bl.a.
programarbete. Utredningen f ö resl ä r s å lunda att
planering och prioritering av lokaler integreras med ö vrig resursplanering f ö r h ö gre utbildning och forskning p å olika niv å er.
Varje h ö gskolestyrelse b ö r inom sitt omr å de
i samr å d med byggnadsstyrelsen svara f ö r planering, prioritering och disposition av
lokaler. Vid behov b ö r samr å d ske med ö vriga
h ö gskoleenheter p å orten.
H ö gskolestyrelsen sammanst ä ller och prioriterar lokal-, utrustnings-och
inredningsbehoven i saraband med den å rliga
petitan. Efter yttrande av vederb ö rande
regionstyrelse g ö r UH Ä en riksprioritering och l ä mnar
en plan f ö r den framtida byggnads- och
utrustningsverksamheten till regeringen. Byggnadsstyrelsen och UUH ber ä knar i sina resp. petita medel f ö r projekt f ö r
vilka kostnader b ö rjar l ö pa det aktuella pe-titabudget å ret.
Utredningens f ö rslag
inneb ä r att UH Ä kommer att l ä mna
en p å utbildnings- och
forskningspolitiska ö verv ä ganden grundad redovisning av de samlade behoven av lokaler, inredning
och utrustning f ö r h ö gre utbildning och forskning. Genom att behoven redovisas samlat i
petita kan de totala behoven f ö r h ö gskolev ä sendet
bed ö mas i ett sammanhang. Statsmakterna
b ö r d ä rf ö r kunna fastst ä lla ortsvisa investeringsramar f ö r byggnadsverksamheten.
Betr ä ffande handl ä ggningen av lokal- och utrustnings ä renden inom h ö gskolan
anser utredningen att det kan vara l ä mpligt
att h ö gskolestyrelsen har ett permanent
beredningsorgan f ö r lokal- och utrustningsfr å gor. F ö r
st ö rre byggnadsprojekt kan beh ö vas s ä rskilda
arbetsgrupper. I samtliga organ b ö r
f ö retr ä dare f ö r bl.a. lokalbrukarna ing å och byggnadsstyrelsen och UUH b ö r utse s ä rskilda
kontaktpersoner. F ö r sekreterare-
Prop. 1978/79:92 16
uppgifter i beredningsorgan och arbetsgrupper b ö r de st ö rre
h ö gskoleenheterna "na egna tj ä nstem ä n som kan
medverka i programarbetet. Vid UH Ä
b ö r finnas konsulenter i
lokalprogramfr å gor m.m. som kan bitr ä da de olika enheterna alltefter behov. Utredningen
ber ä knar personalbehovet till fem
handl ä ggare vid h ö gskolef ö rvaltningarna
samt fyra handl ä ggare och bitr ä despersonal vid UH Ä , Totalt motsvarar detta i stort sett personalen vid det nuvarande
LUP-sekretariatet.
Till grund f ö r
den f ö rsta pr ö vningen av ett st ö rre
lokal ä rende b ö r ligga verksamhetsbeskrivning, ramprogram och
kostnadsber ä kning. Dessa tre handlingar b ö r vara av s å dan
kvalitet att de kan ligga till grund f ö r
h ö gskolemyndigheternas pr ö vning och statsmakternas beslut om investeringar i
lokaler, inredning och utrustning. F ö rslag
som utarbetats inom h ö gskoleenheter i samarbete med
byggnadsstyrelsen och UUH pr ö vas av h ö gskolestyrelsen. Efter yttrande av regionstyrelsen
granskar UH Ä inriktning, omfattning och
lokalisering f ö r f ö rslaget och ö verl ä mnar det till regeringen, som i f ö rekommande
fall l ä mnar f ö rslag till riksdagen. Riksdagen f å r h ä rmed p å ett tidigare stadium ä n f.n. ta st ä llning till ett bygg ä rendes inriktning, omfattning och kostnader. Om
riksdagen godk ä nner en ramkostnad f ö r projektet, beh ö ver
riksdagen inte pr ö va projektet ytterligare.
Regeringen uppdrar å t
byggnadsstyrelsen att fullf ö lja
projektet dvs. programmera, projektera, bygga och inreda inom den fastst ä llda ramkostnaden. At UUH uppdras att utrusta projektet.
Lokalprogrammet skall godk ä nnas av h ö gskolestyrelsen. N ä r byggnadsstyrelsen f ä rdigst ä llt bygghandlingar beg ä r verket bygguppdrag hos regeringen. Genom systemet med ramkostnad kan
byggprocessen p å skyndas.
Med den f ö reslagna
handl ä ggningsordningen kan ä ven i forts ä ttningen
enskilda byggnadsprojekt successivt f ä rdigst ä llas och beslutas varvid den av UH Ä gjorda prioriteringen b ö r beaktas.
Ä ven
handl ä ggningen av ers ä ttnings- och kompletteringsanskaffningen av
utrustning b ö r anpassas till den nya h ö gskoleorganisationen. H ö gskoleenheterna b ö r ta upp medelsbehovet i petita och UH Ä sammanst ä ller behoven och l ä mnar f ö rslag
i sin petita.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Medel b ö r anvisas i
form av en s ä rskild kostnadsrara inom en
utrust-ningsplan och UH Ä b ö r liksom hittills f ö rdela medel
p å h ö gskoleenheter. Ett av UH Ä
i å r pr ö vat system med mer schablonm ä ssig
f ö rdelning av medel p å h ö gskoleenheter
b ö r d ä rvid utvecklas vidare.
Byggnadsstyrelsen f ö resl å s f å ansvaret f ö r ers ä ttningsanskaffning
av all inredning varigenom endast en central myndighet handl ä gger inred-ningsfr ä gor f ö r h ö gskoleomr å det. F ö r petita och f ö rdelning
av inredningsramen skall i till ä mpliga delar
g ä lla detsamma som betr ä ffande utrustningsanskaffningen.
Utredningen anser att det ä ven i forts ä ttningen b ö r finnas centrala expertgrupper f ö r s ä rskilda
lokal- och utrustningsfr å gor och att dessa grupper b ö r vara knutna till UH Ä . Utredningen har funnit att behovet av information och utbildning ä r stort bland brukare ooh andra som f ö rv ä ntas g ö ra en Eiktiv insats i planering av anskaffning av
lokaler, inredning och utrustning. UH Ä ,
byggnadsstyrelsen och UUH b ö r d ä rf ö r vidtaga å tg ä rder inom
detta omr å de.
F ö rslagen om organisation och handl ä ggning av lokal- och utrustningsarbetet inom
utbildningsdepartementets del av h ö gskoleomr å det b ö r i allt v ä sentligt kunna g ä lla
ä ven f ö r jordbrukets h ö gskolor. Styrelsen f ö r Sveriges lantbruksuniversitet b ö r svara f ö r
de uppgifter som f ö resl å s f ö r regionstyrelse och UH Ä . LUP-kommitt é n
f ö r jordbrukets h ö gskolor b ö r
d ä rvid upph ö ra och en tj ä nst
f ö r en handl ä ggare med program-uppgifter b ö r inr ä ttas vid
universitetet.
Kapitel 7
Ett inf ö rande av den
nya organisationen medf ö r endast en begr ä nsad kostnads ö kning.
Den nya organisationen f ö resl å s efter f ö rslag till och beslut av riksdagen
under v å ren 1978, tr ä da i kraft den 1 juli 1978. Den nya handl ä ggningsordningen inf ö res successivt ä ven betr ä ffande p å b ö rjade lokalprojekt om detta inte medf ö r f ö rdr ö jning. Systemen med ramkostnad och
investeringsramar b ö r inf ö ras snarast m ö jligt.
Prop.
1978/79:92 19
DIREKTIV M.M.
1.1 Direktiv
I anf ö rande till statsr å dsprotokollet den 29 maj 1975 gav chefen f ö r utbildningsdepartementet f ö ljande direktiv f ö r
ö versyn av LUP-organisationen:
Med anledning av riksdagens beslut ang å ende universitetens och h ö gskolornas organisation och f ö rvaltning m.m. (prop. 1961*:50, SU 119, rskr 293)
tillkallade d å varande chefen f ö r ecklesiastikdepartementet å r 1961* ett antal lokal- och
utrustningsprogram-koramitt é er
(LUP-kommitt é er) f ö r de olika universitets- och h ö gskoleorterna.
P å motsvarande s ä tt har senare tillkallats en s ä rskild LUP-kommitt é f ö r jordbrukets h ö gskolor. F ö r
att samordna de olika kommitt é ernas
verksamhet tillkallades redan fr å n b ö rjan en samarbetsn ä mnd f ö r LUP-konimitt é erna (LUP-n ä mnden).
Kommitt é ernas uppgifter har successivt
vidgats s å att de numera omfattar flertalet
h ö gskolor inom utbildnings- och
jordbruksdepartementens verksamhetsomr å den
med undantag av dels l ä rarh ö gskolorna, d ä r skol ö verstyrelsen har programansvaret, dels flertalet av
h ö gskolorna inom kulturomr å det, f ö r
vilka byggnadsstyrelsen uppr ä ttar
lokalprogram.
Som jag redovisat i prop. 1975:9 (s. 5*3) f ö reslog 1968 å rs
utbildningsutredning (U 66) att LQP-kommitt é erna
skulle inordnas i den av utredningen f ö rordade
lokala h ö gskoleorganisationen. Vidare
skulle det av U 68 f ö reslagna universitets- och h ö gskole ä jn-betet
(UH Ä ) ö verta de centrala samordningsuppgifter som f.n. ankommer p å LUP-n ä mnden.
I yttranden ö ver
U 68:s f ö rslag fr å n statskontoret, riksrevisionsverket och
byggnadsstyrelsen f ö rordades ytterligare ö verv ä ganden i
dessa fr å gor. Mot bakgrund av de n ä randa remissyttrandena anf ö rde jag i propositionen att LUP-organisationen
borde utv ä rderas, innan st ä llning tas till den framtida organisationen f ö r h ö gskolans planering
i denna del. En sakkunnig b ö r nu
tillkallas f ö r att g ö ra en s å dan
utv ä rdering samt pr ö va vilka f ö r ä ndringar den kan ge anledning till.
Den sakkunnige b ö r
med utg å ngspunkt i dels den nuvarande
LUP-organisationen och erfareriheterna av den, dels de synpunkter i hith ö rande fr å gor
som emf ö rts i yttrandena ö ver U 68:s f ö rslag,
l ä gga fram f ö rslag om hur uppgifter motsvarande dem som f.n.
fullg ö rs av LUP-kommitt é erna och LUP-n ä mnden
skall organiseras f ö r den framtida h ö gskolan. Ö verv ä gandena b ö r
h ä rvid utg å fr å n att samma
principer f ö r lokal- och utrustningsplaneringen
skall g ä lla f ö r den statliga delen av h ö gskolan
och att dessa principer skEill vara anpeissade till den nya organisation f ö r h ö gskolan som
statsmakterna fattat beslut om (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179).
Prop. 1978/79:92 20
Den sakkunnige b ö r
samr å da med den centrala
organisationskommitt é n f ö r h ö gskolereformen samt bedriva sitt
arbete i kontakt med ber ö rda myndigheter samt personal- och
studerandeorganisationer, fr ä mst de som
f.n. ä r f ö retr ä dda i LUP-kommitt é erna. Arbetet b ö r
bedrivas skyndsamt och f ö rslag avges senast den 1 oktober
19T7.
1.2 Utredningens avgr ä nsning
Enligt direktiven f ö r
den sakkunnige - som antagit ben ä mningen
LUP-utredningen - skall utredningen l ä gga
fram f ö rslag om hur uppgifter motsvarande
dem som f.n. fullg ö rs av LUP-kommitt é erna och LUP-n ä mnden
skall organiseras f ö r den framtida h ö gskolan. D ä rav
f ö ljer att statens kulturr å ds LUP-delecation i huvudsak inte ber ö rs av utredningens uppdrag.
Planering och programarbete f ö r restaurangverksamhet inom h ö gskoleomr å det
handhas f.n. av en s ä rskild kommitt é - universitets-restaurangkommitt é n (U 1970:1*6) som ä ven skall l ä mna f ö rslag om framtida handl ä ggningsordning
i fr å ga om lokal- och utrustningsplanering
av universitetsrestauranger. Kommitt é ns
verksamhetsomr å de ber ö rs inte i direktiven f ö r LUP-utredningen och har inte tagits upp till behandling av
utredningen.
Inom LUP-organisationens verksamhetsomr å de faller i princip endast den del av bygg- och
utrustningsprocessen som avser uppr ä t-rande
av lokal- och utrustningsprogram. Utredningen anser emellertid att arbetet med
lokal- och utrustningsprogrammering f ö r
nya lokaler inte ä r och inte heller b ö r ses som en isolerad uppgift utan som ett led i en
process alltifr å n en f ö Tsta beskrivning av vilken verksamhet som skall
bedrivas i de nya lokalerna t.o.m. den tidpunkt d å dessa tas i bruk. Utredningen har d ä rf ö r i sina f ö rslag behandlat samtliga led i denna process. D ä remot har utredningen inte ansett sig ha att
behandla orgahisationen f ö r fastighetstj ä nst samt underh å ll
och reparationer av lokaler.
1 .3 Arbetets uppl ä ggning och genomf ö rande
Utredningen inledde utv ä rderingen
av den nuvarande LUP-organisationen med att studera arbetet med lokal- och
utrustnings-
Prop.
1978/79:92 21
program. Samtidigt som enskilda byggnadsobjekt studerades
inh ä mtade utredningen genom intervjuer
och ö verl ä ggningar erfarenheter av den nuvarande LUP-organisationen fr å n ett stort antal myndigheter och organisationer
m.fl. Dessa finns f ö rtecknade i bil. 1.
P å grundval av resultaten av dessa
objektstudier och tillh ö rande intervjuer och ö verl ä ggningar har
utredningen i kap. 5 - efter en redovisning av de studerade objekten (bil. 2)
och synpunkter kring dessa - dragit sina egna slutsatser om den nuvarande
LUP-organisationen m.m. Mot bakgrund av den genomf ö rda utv ä rderingens
resultat och de vid ö verl ä ggningar och intervjuer framf ö rda
synpunkterna p å den framtida organisationen
utarbetade utredningen en diskussionspromemoria. Med denna som underlag hade
utredningen f ö rnyade ö verl ä ggningar med
LUP-n ä mndens sekretariat, vissa centrala
myndigheter, personal- och studerandeorganisationer, ledningarna f ö r de st ö rre
l ä roanstalterna samt f ö retr ä dare fr å n n å gra av de st ö rre nya h ö gskoleorterna.
D ä refter har utredningen utarbetat
det slutliga f ö rslaget till framtida organisation
f ö r handl ä ggning av lokal- och utrustningsfr å gor inom h ö gskolev ä sendet (kap. 6) samt ber ä knat kostnader f ö r
densamma (kap. 7).
Prop. 1978/79:92 22
2 NUVARANDE ORGANISATION
2.1 LUP-organisationen inom
utbildningsdepartementets
omr å de___________________________________
2.1.1 Historik
F ö re å r 196)4 hade byggnadsstyrelsen i princip ansvaret f ö r lokalplaneringen vid universitet och h ö gskolor. Liksom inom den civila statsf ö rvaltningen i ö vrigt
uppr ä ttade byggnadsstyrelsen lokalprogram
och redovisade byggnadsprogram f ö r d å varande Kungl. Maj:t. F ö r st ö rre
utbyggnadsprojekt hade dock tillkallats ett antal programkommitt é er. Som exempel p å
s å dana kommitt é er kan n ä mnas
organisationskommitt é n f ö r teknisk h ö gskola i Lund, Frescatikomraitt é n och programkommitt é n f ö r Uppsala humanistiska fakultet. I
dessa kommitt é er ingick bl.a. f ö retr ä dare f ö r d å varande
finans- och ecklesiastikdepartementen, ber ö rda
l ä roanstalter samt f ö r byggnadsstyrelsen. Programkommitt é erna uppr ä ttade
lokalprogram som ö verl ä mnades till byggnadsstyrelsen.
Utrustningsn ä mnden
f ö r universitet och h ö gskolor (UUH) hade t.o.m. budget å ret 1963/6U ansvaret f ö r planering och upphandling av s å v ä l inredning som utrustning. I planeringsarbetet
ingick att uppr ä tta inrednings- och
utrustningsprogram.
I prop. 196U:50 ang å ende
universitetens och h ö gskolornas organisation och f ö rvaltning m.m. f ö reslog
ecklesiastikministern mot bakgrund av det mycket omfattande utbyggnadsprogram
f ö r universitet och h ö gskolor som fastst ä llts av 1963 å rs riksda.g att s å v ä l lokal-som
utrustningsprogramarbetet skulle anf ö rtros
å t en lokal- och utrustningsprogramkommitt é f ö r var och en
av universitetsorterna. Dessa kommitt é ers
uppgift borde vara att inom ramen f ö r
av statsmakterna godtagna program f ö r
verksamhetens utbyggnad utarbeta lokal- och utrustningsprogram f ö r samtliga l ä roanstalter
i ifr å gavarande universitetsort. S ä rskild vikt lades vid att lokala representanter f ö r universitet och h ö gskolor skulle ing å i kommitt é erna. I dessa skulle ä ven ing å representanter f ö r byggnadsstyrelsen och UUH samt f ö r den centrala universitets/h ö gskoleledningen dvs. universi-
Prop.
1978/79:92 23
tetskanslers ä mbetet (UK Ä ). Vidare f ö reslogs att planeringen och
upphandlingen av inredning fr.o.m. budget å ret 196'*/65 skulle ö verf ö ras till byggnadsstyrelsen. Riksdagen hade ingen erinran mot f ö rslagen (SU 19614:119, rskr ig6U:293).
2.1.2 LUP-organisationens uppbyggnad och
verksamhetsojnr å de
Kungl. Maj:t tillkallade den 29 juni I96I4 LUP-kommitt é er f ö r d å varande universitetsorter n ä mligen Uppsala, Lund, G ö teborg, Stockholm och Ume å . LUP-kommitt é n
f ö r Liiik ö ping tillkallades den 1 juli 1970. LUP-kommitt é ernas verksamhetsomr å den omfattade fr å n b ö rjan universiteten, de tekniska h ö gskolorna,
karolinska mediko-kirurgiska institutet, socialh ö gskolorna samt d å varande handelsh ö gskolan i G ö teborg
och farmaceutiska institutet. Verksamhetsomr å dena
har successivt vidgats. S å lunda uppdrog regeringen den 27
februari 1975 å t LUP-kommitt é erna f ö r
Lund, G ö teborg och Stockholm att svara f ö r lokal- och utrustningsplanering f ö r musikh ö gskolorna.
Vidare uppdrog regeringen den 16 september 1976 å t LUP-kommitt é erna att -i avvaktan p å slutf ö randet
av utredningen om LUP-organisationen m.m. - inom sina resp. omr å den ö verg å ngsvis fr.o.m. den 1 oktober 1976 svara f ö r lokal- och utrustningsplanering f ö r l ä rarh ö gskolorna, f ö rskoleseminarierna,
seminarierna f ö r huslig utbildning, sl ö jdl ä rar-seminEiriet
och statens institut f ö r h ö gre utbildning av sjuksk ö terskor.
H ä rut ö ver har vederb ö rande kommitt é er f å tt lokal-
och utrustnings-programansvar f ö r gymnastik-
och idrottsh ö gskolorna och f ö r biblioteksh ö gskolan
i Bor å s.
Vad ang å r
LUP-kommitt é ernas sammans ä ttning ingick fr å n
b ö rjan i varje kommitt é representanter f ö r
byggnadsstyrelsen, UUH, UK Ä , statskontoret och ber ö rda l ä roanstalter.
Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 10 juli 1969 kompletterades kommitt é erna med en representant vardera f ö r de anst ä llda
och de studerande. Dessa utses av regeringen efter f ö rslag av arbetstagarorganisationerna resp. av SFS
och ber ö rda studentk å rer. Fr.o.m. budget å ret 1971/72 ing å r i LUP-kommitt é erna f ö r
Uppsala, Lund och G ö teborg ä ven en representant f ö r de studerande vid universitetsfilialerna i resp. Ö rebro,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92 2I4
V ä xj ö och Karlstad. Representanten f ö r
universitetet p å orten ä r i regel ordf ö rande
i vederb ö rande kommitt é . Dessutom ä r
LUP-organisationens tf.huvndsekreterare adjungerad ledamot i LUP-kommitt é erna f ö r
Uppsala, Lund och Stockholm och en bitr ä dande
sekreterare ä r adjungerad ledamot i LUP-kommitt é erna f ö r
G ö teborg, Ume å och Link ö ping.
I de den 29 juni I96I1 meddelade direktiven framh ö lls att det ä r
av central betydelse f ö r arbetet med lokal- och
utrustningsprogrammen att ett n ä ra samarbete
mellan LUP-kommitt é erna etableras. F ö r detta ä ndam å l inr ä ttades en s ä rskild samarbetsn ä mnd
(LUP-n ä mnden). Numera ing å r i LUP-n ä mnden
universitetskanslern (ordf ö rande), ordf ö randena i de sex LUP-kommitt é erna, ordf ö randen
i LUP-kommitt é n f ö r jordbrukets h ö gskolor, en representant f ö r vardera byggnadsstyrelsen, UUH och Sveriges f ö renade studentk å rer
(SFS) samt en representant f ö r de anst ä llda vid universitet och h ö gskolor.
Enligt direktiven har vidare uppr ä ttats ett f ö r
samtliga kommitt é er gemensamt sekretariat som leds
av en huvudsekreterare. Sekreterareresurserna ä r i princip r ö rliga nien arbetet ä r dock ordnat s å att
till viss kommitt é eller vissa kommitt é er f ö retr ä desvis ä r
knuten viss sekreterare. Sekreterarna har ä ven
vissa centrala arbetsuppgifter inom sekretariatet.
Vid sekretariatet ä r
f.n. elva personer anst ä llda, n ä mligen huvudsekreteraren, t tta bitr ä dande sekreterare (varav tv å med deltidstj ä nstg ö ring), en assistent, en kansliskrivare och en
kontorist (deltid). Till sekretariatet r ä knas
ocks å tv å personer som utan tj ä nstledighet
fr å n sina ordinarie befattningar fullg ö r olika g ö rom å l. En av dessa ä r
tillkallad som bitr ä dande sekreterare, den andre som
expert. Huvudsekreteraren ä r sedan den 1 januari 1977 tj ä nstledig varvid en av de bitr ä dande sekreterarna f ö rordnats som chef f ö r
sekretariatet (kanslichef).
I anslutning till LUP-n ä mnden
har inr ä ttats vissa expertgrupper av s å v ä l tillf ä llig som permanent art. Gruppernas uppgift ä r att bitr ä da
kommitt é erna vid programmering av s å v ä l lokaler
som utrustning. Enligt s ä rskilt beslut skall expertgrupperna
ä ven bitr ä da
Prop. 1978/79:92 25
kulturr å dets
LUP-delegation. F.n. finns fyra permanenta och tv å tillf ä lliga expertgrupper. Dessutom finns
en samarbetsgrupp f ö r datafr å gor. Expertgruppernas sammans ä ttning varierar efter verksamhetsomr å dets art. En tj ä nsteman
fr å n UUH ing å r dock i samtliga permanenta grupper. Ä ven universitets- och h ö gskolev ä sendet
ä r representerat i dessa grupper.
2.1.3 LUP-kommitt é ernas
verksamhet
Av kommitt é ernas
direktiv framg å r att de skall f ö r verksamhetens utbyggnad vid ber ö rda universitet och h ö gskolor utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram, de senare ä ven innefattande kostnadsramar. Kommitt é erna skall d ä rvid
utg å fr å n av statsmakterna godtagna program f ö r verksamhetens utbyggnad. D ä rj ä mte b ö r de beakta
den verksamhet, som finansieras av forskningsr å d och d ä rmed j ä mf ö rliga organ.
Vidare b ö r kommitt é erna utreda de lokal-och utrustningsbehov som kan f ö ranledas av f ö rslag
fr å n vederb ö rande lokala eller centrala universitets- och h ö gskolemyndigheter. Programarbetet b ö r avse b å de
lokaler och utrustning f ö r bl.a. undervisning, forskning och
f ö rvaltning samt serviceanordningar,
d ä remot inte studentk å rlokaler.
Kommitt é erna b ö r i sitt arbete s ä rskilt
beakta m ö jligheterna till ett effektivt och
flexibelt utnyttjande av lokal- och utrustningsresurser. Ett sambruk av
resurserna mellan l ä roanstalter, fakultets och
institutioner b ö r i st ö rsta m ö jliga
utstr ä ckning efterstr ä vas. Syftet med att organisera en kommitt é f ö r var och en
av universitets- och h ö gskoleorterna var bl.a. att i st ö rsta m ö jliga
utstr ä ckning kunna tillvarata f ö religgande m ö jligheter
till gemensamt utnyttjande tv å eller flera
l ä roanstalter eller fakulteter
emellan av lokaler och utrustning.
I programarbetet b ö r
s ä rskilt ö verv ä gas s å dana l ö sningar
som leder till att å ena sidan lokaler f ö r l ä gre
utbildning och å andra lokaler f ö r h ö gre utbildning
och forskning h å lls samman, allt i den m å n s å befinns l ä mpligt.
Prop. 1978/79:92 26
Sedan kommitt é erna
inr ä ttades har deras arbetsuppgifter
successivt utvidgats. F.n. ä r deras
viktigaste arbetsomr å den
lokalprogram
utrustningsprograra
ers ä ttningsanskaffning av inredning och
utrustning
pr ö vning av lokalbehov vid f ö rhyrningar
remisser m.m.
informationsutbyte.
I det f ö ljande l ä mnar utredningen en kortfattad redog ö relse f ö r
LUP-kommitt é ernas verksamhet inom angivna omr å den.
Lokalprogram
Ett lokalprogram kan initieras p å olika s ä tt.
Regeringen kan uppdra å t en LUP-kommitt é att utarbeta program f ö r viss verksamhet. Vidare kan den ber ö rda institutionen, h ö gskolan eller universitetet anh å lla
hos LUP-kommitt é n att ett program skall utarbetas. Ä ven byggnadsstyrelsen kan framf ö ra att ett lokalprogramarbete b ö r p å b ö rjas. Slutligen kan en kommitt é sj ä lv besluta
att ett lokalprogram skall uppr ä ttas. Ofta ä r det fr å ga
om lokalprogram f ö r om- eller tillbyggnad av lokaler
som tas i anspr å k f ö r ett nytt ä ndam å l.
S å som riktlinjer f ö r programarbetet har framf ö r allt tj ä nat
1963 å rs universitets- och h ö gskolekommitt é s
bet ä nkanden (SOU 1965:11 och 12)
Utbyggnaden av universitet och h ö gskolor samt
prop. 1965:11(1 ang å ende utbyggnaden av universitet och
h ö gskolor. Ramen f ö r utbyggnaden av universitet och h ö gskolor besl ö ts
av riksdagen i december 1965 p å grundval av
denna proposition. Grunden f ö r kommitt é ernas arbete med lokalprogram har varit de normer
och anvisningar som utarbetades av 1963 å rs
universitets- och h ö gskolekommitt é .
Innan det egentliga programarbetet inleds fastst ä ller kommitt é n
2 1 vissa fall en ram uttryckt 1 m f ö r programmet. En ramarea kan
ocks å undantagsvis ha getts genom beslut
av regeringen. En annan
Prop.
1978/79:92 27
planeringsf ö ruts ä ttning ä r
de av regeringen fastst ä llda ytramarna f ö r icke-laborativa ä mnen. Vid arbetet med st ö rre
lokalprogram tills ä tter kommitt é n ofta en arbetsgrupp med f ö retr ä dare f ö r brukarna och eventuellt byggnadsstyrelsen eller
annan myndighet. Vid mindre omfattande program bearbetas programunderlaget
direkt av sekretariatet och ber ö rd
institution. I arbetet deltar ora s å
erfordras LUP-n ä mndens expertgrupper som utarbetar f ö rslag avseende speciella lokaler som djurhus, verkst ä der, l ä romedelscentraler
etc. Om oklarhet uppst å r om verksamhetens omfattning eller
inriktning kan kommitt é n samr å da med UH Ä .
F ö rslaget till lokalprogram behandlas
d ä refter i kommitt é n som beslutar i fr å gan. Kommitt é ns beslut ä r s å gott som
alltid enh ä lligt. Vid kommitt é ns behandling av program ä renden bereds ofta ä mnesf ö retr ä dare eller motsvarande m ö jlighet
att n ä rvara. Det av kommitt é n fastst ä llda
lokalprogrammet ö verl ä mnas till byggnadsstyrelsen.
Kommitt é ns arbete
med ett lokalprogram ä r dock i regel inte avslutat i och
med att det ö verl ä mnats till byggnadsstyrelsen. D å
regeringen tar st ä llning till det av
byggnadsstyrelsen utarbetade byggnadsprogrammet h ä nder det ofta att programarean sk ä rs ned. Detta medf ö r att programmet m å ste
revideras, vilket ibland inneb ä r att i
stort sett hela programarbetet g ö rs om. Ä ven p å grund av f ö r ä ndr-ringar i
verksamheten vid ber ö rda institutioner kan omarbetningar
kr ä vas. Byggnadsstyrelsens
projektering kan ge f ö rslag till ä ndringar i programmet, vilka behandlas av kommitt é n.
Som framg å r av ovanst å ende f ö ranleder
en programrevidering ny medverkan av kommitt é n, dess sekreterare samt eventuellt ber ö rd expertgrupp.
Sekreteraren och expertgruppen medverkar ofta under
projekteringen. En viktig del i arbetet utg ö r
d ä rvid inplEineringen av byggnadsp å -verkande utrustning.
Prop. 1978/79:92 28
utrustningsprogram
Kommitt é ernas
utrustningsplanering f ö ljer som en konsekvens av
lokalplaneringen. Oftast sker endast en ö versiktlig
utrustningsplanering samtidigt som lokalprogrammet uppr ä ttas genom att det i programmet anges speciella krav
som den planerade utrustningen st ä ller
p å vissa lokaler. Den slutliga
utrustningsprogrammeringen sker i st ä llet
samtidigt med byggnadsstyrelsens projektering.
Det vanligaste tillv ä gag å ngss ä ttet vid
utrustningsprogrammering ä r f ö ljande.
Sekretariatet bereder utrustnings ä rendena tillsammans med UUH:s representant i kommitt é n. D ä refter f å r de ber ö rda
institutionerna eller motsvarande uppr ä tta
f ö rslag till utrustningslistor. Dessa
listor skall omfatta utrustning f ö r
undervisning samt basutrustning f ö r
forskning. Ö vrig forskningsutrustning
finansieras via forskningsr å d etc. LUP-n ä mndens expertgrupper deltar i utrustningsplaneringen
om s å erfordras. Ä ven tj ä nstem ä n inom UUH deltar i utrustningsplaneringen p å de omr å den
d ä r UUH har speciell kompetens. D å fullst ä ndigt
underlag inh ä mtats bereder sekretariatet ä rendet tillsammans med UUH:s representant och ä mnesf ö retr ä darna. Detta f ö rslag
till utrustningsprogram behandlas d ä refter
av kommitt é n. UUH:s representant ä r i regel f ö redragande
d å kommitt é erna behandlar utrustningsfr å gor. Ett utrustningsprogram inneh å ller f ö rslag
till kostnadsram. Det av kommitt é n fastst ä llda utrustningsprogrammet ö verl ä mnas till
UUH som i anslagsframst ä llning till utbildningsdepartementet
l ä mnar f ö rslag om dels vilka ramar som b ö r uppf ö ras
i regeringens utrustningsplan dels vilka anslag som erfordras. UUH pr ö var inte kommitt é ernas
utrustningsprogram. D å regering och riksdag tagit st ä llning till f ö rslaget
till kostnadsram m å ste kommitt é n ibland å ter
behandla utrustningsfr å gan. Om kostnadsramen skurits ner m å ste st ä llning
tas till vad som skall utg å ur programmet. Om inte programmet
inneh å ller en fullst ä ndig uppdelning av kostnadsramen p å olika funktioner m å ste kommitt é n fastst ä lla en s å dan.
Prop.
1978/79:92 29
Ers ä ttningsanskaffning av inredning och
utrustning
I regeringens å rliga
utrustningsplan f ö r lokaler vid h ö gskoleenheterna m.m. uppf ö rs å rliga
kostnadsramar ben ä mnda Till universi-tetskanslers ä mbetets disposition, den s.k. UKA-ramen, fr.o.m.
budget å ret 1977/78 Till universitets- och
h ö gskole ä mbetets disposition (UH Ä -ramen).
Ramen utnyttjas f ö r
behov inom ä mbetets f ö rvaltningsomr å de
vilka inte tillgodoses genom s ä rskilda
kostnadsramar, bl.a. f ö r planm ä ssig upprustning av f ö r å ldrad eller f ö rsliten utrustning och inredning och f ö r kostnader som f ö ranleds
av ä ndrade studieplaner eller ö kat utnyttjande av tekniska hj ä lpmedel i undervisningen samt f ö r of ö rutsedda
anskaffningsbehov. Ramen f å r ä ven tas i anspr å k f ö r kostnader f ö r underh å ll och reparationer av mer dyrbar utrustning. F ö rdelningen av dessa medel sker p å f ö ljande s ä tt.
Institutionerna l ä mneir
sina ans ö kningar till l ä roanstaltens rektors ä mbete. Rektors ä mbetet ö verl ä mnar dessa
med eget angel ä gen-hetsgraderat yttrande till
resp. kommitt é . Materialet granskas och sammanst ä lls inom sekretariatet som d ä refter tillsammans med UUH:s representant i kommitt é erna g ö r
en bed ö mning av medelstilldelningen f ö r resp. l ä roanstalt.
N ä mndens expertgrupper behandlar ans ö kningar inom sina omr å den och l ä mnar yttranden till resp. kommitt é . Betr ä ffande
ans ö kningar f ö reinledda av nya kurser etc. inh ä mtas yttrande fr å n
UH Ä . D ä refter bereder kommitt é n, i regel
sekretariatet och UUH:s representant, ä rendet
i samr å d med resp. rektors ä mbete. Efter bearbetning och sammanst ä llning inom sekretariatet tar kommitt é n st ä llning till
behovet av ers ä ttningsanskaffningar m.m. inom
sitt ansvarsomr å de och ö verl ä mnar sitt f ö rslag till LUP-n ä mnden.
N ä mnden beh ö ver i regel inte ä ndra
kommitt é ernas f ö rslag eftersom beredningen samordnats av sekretariatet
och UUH:s representant.
Framst ä llningar om
medel fr å n den reserv som avs ä tts fr å n
ramen l ä mnas av institutionerna via resp.
rektors ä mbete till kommitt é erna. Dessa tar st ä llning till behovet och ö verl ä mnar ä rendet
direkt till UH Ä som oftast f ö ljer f ö rslaget.
4 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 92
Prop. 1978/79:92 30
UH Ä -ramen f ö r innevarande budget å r uppg å r till 32 milj. kr. Institutionernas
ans ö kningar uppgick till ca 100 milj.
kr, varav rektors ä mbetena hade prioriterat ans ö kningar till ett belopp av ca UU milj. kr.
Budget å ret 1977/78
omfattar UH Ä -ramen alla utbildningar som ing å r i den nya h ö gskolan
fr.o.m. den 1 juli 1977.
Pr ö vning av lokalbehov f ö r f ö rhyrningar
Alla f ö rhyrnings ä renden som inneb ä r
ut ö kade lokaler f ö r viss verksamhet behandlas av kommitt é erna efter framst ä llning
fr å n resp. rektors ä mbete (motsvarande). 1 de fall behovet anses styrkt
och inte kan tillfredsst ä llas i disponibla lokaler ö verl ä mnas ä rendet, i f ö rekommande
fall med lokalprogram, till byggnadsstyrelsen.
Remisser m.m.
Remisserna avser t.ex. utbyggnadsplaner och
svstembanrtlinoar fr st ö rre byggnadsobjekt fr å n byggnadsstyrelsen eller utredningsf ö rslag fr å n
departementen.
Information
Kommitt é erna ä r fora f ö r
information mellan de centrala myndigheterna och de lokala h ö gskolorna. Byggnadsstyrelsen redovisar exempelvis
planeringsl ä get f ö r byggnads ä renden i kommitt é erna. UUH informerar om sin verksamhet inom
utrustningsomr å det.
2.I.I4 LUP-n ä mndens
verksamhet
LUP-n ä mnden behandlar i huvudsak f ö ljande ä renden.
norra- och principfr å gor
prioritering av byggnadsobjekt planeringsl ä get
avseende byggnadsobjekt
Prop. 1978/79:92 31
ers ä ttningsanskaffning av inredning och
utrustning
remisser
information
Betr ä ffande behandlingen av dessa ä renden vill utredningen i korthet framh å lla f ö ljande.
Norm- och principfr å gor
Enligt de vid LUP-kommitt é ernas tillkomst meddelade direktiven inr ä ttades LUP-n ä mnden
f ö r att å stadkomma enhetliga normer f ö r kommitt é ernas
arbete. Arbetet med normer f ö r lokaler
eller utrustning var tidigare en v ä sentlig
del i n ä mndens verksamhet men antalet ä renden av denna typ har minskat under de senaste å ren. F ö rsla.o;
till normer utarbetas ofta av tillf ä lliga
arbetsgrupper.
Prioritering av byggnadsobjekt
LUP-n ä mnden har sedan å r 1973 å riigen
fastst ä llt prioriteringslistor ö ver aktuella byggnadsobjekt. Efter beredning inom
sekretariatet fastst ä ller varje kommitt é ordningen mellan aktuella ä renden inom sitt ant;varKoi!ir å de. Sekretariatet uppr ä ttar f ö rslag till gemensam prioriteringslista, som behandlas i
n ä mnden. Listan ö verl ä mnas till
utbildningsdepartementet och byggnadsstyrelsen f ö r att utg ö ra en del av underlaget vid handl ä ggning av byggnads ä renden. Den senast uppr ä ttade
prioriteringslistan redovisas i bil. 3.
Planeringsl ä get avseende
byggnadsobjekt
Sedan h ö sten 1975 har LUP-n ä mnden tv å g å nger per å r redovisat f ö r ä ndringarna f ö r aktuella byggnadsobjekt inom n ä mndens och LUP-kom-mitteernas
ansvarsomr å den. Den av sekretariatet uppr ä ttade sammanst ä llningen ö ver f ö r ä ndringarna i planeringsl ä get sker i form av en specifikation
av l ä get f ö r olika skeden inom g ä llande handl ä ggningsordning med objekten f ö rdelade ortsvis. En sammanst ä llning ö ver planeringsl ä get den 1 april 1977 redovisas i
bil. U.
Prop. 1978/79:92 32
Ers ä ttnings- och
kompletteringsanskaffning av inredning och utrustning
F ö rdelningen'av UH Ä -ramen bereds inom kommitt é erna (se ovan). Sekretariatet och UUH:s representant
i kommitt é erna utarbetar ett f ö rslag till f ö rdelning
som behandlas i n ä mnden. Denna ö verl ä mnar sitt f ö rslag till UH Ä ,
som slutligt fastst ä ller f ö rdelningen. UH Ä
har hittills alltid f ö ljt n ä mndens f ö rslag. Vid f ö rdelningen avs ä tts
en del - ca 1 milj. kr. - av kostnadsramen f ö r
of ö rutsedda ers ä ttningsanskaffningar, f ö ranledda av t.ex. brand, st ö ld eller haveri.
Remisser
Re;i)itterande departement ä r i regel utbildningsdepartementet. Yttrandena bered:; ofta av
sekretariatet; vid viktigare remisser tills ä tts
arbetsgrupper inom n ä mnden. Ibland f ö rekommer undei remiss
till kommitt é erna.
Information
N ä mnden ä r ocks å
ett forum f ö r utbyte av information i aktuella
fr å gor mellan UH Ä , UUH, byggnadsstyrelsen och l ä roanstalterna. De centrala myndigheterna informerar
regelbundet om sitt p å g å ende arbete med anknytning till LUP-organisati'onens verksamhetsomr å de och f ö retr ä darna f ö r
l ä roanstalterna har m ö jlighet att ta upp aktuella lokala problem som har
allm ä n betydelse.
2.1.5 LUP-sekretariatet
De vid LUP-sekretariatet anst ä llda sekreterarnas huvudsakliga uppgift ä r att vara sekreterare i de olika LUP-kommitt é erna. Sekreterarnas arbetsinsatser v ä xlar givetvis med erfarenhet och kunskaper. Ä ven andra omst ä ndigheter
som de aktuella byggnadsobjektens storlek och karakt ä r, tillg å ng
till sekreterarekrafter inom vederb ö rande
l ä roanstalt etc. p å verkar LUP-sekreterar-nas arbetsuppgifter och
arbetsmetoder. De deltar dock regelm ä ssigt
aktivt i utarbetandet av lokalprogram och tillf ö r programarbetet k ä nnedom om g ä llande dimensioneringsnormer o.d.
Prop. 1978/79:92 33
Men LUP-sekreterarna har ocks å - som tidigare antytts -centrala arbetsuppgifter.
En tj ä nstg ö r s å ledes som sekreterare i LUP-n ä mnden. Sekreterarna tas ä ven i anspr å k
f ö r expertgrupperna, b å de som ordf ö rande
och sekreterare. Slutligen f ö rdelas vissa
samordnande uppgifter p å sekreterarna betr ä ffsmde t.ex. programmering av bibliotekslokaler, uppf ö ljning av planeringsl ä get i fr å ga om byggnads ä renden och prioritering av byggnadsobjekt.
LUP-sekretariatets expertis tas ä ven i anspr å k utanf ö r
LUP-organisationen. En sekreterare ä r
exempelvis huvudsekreterare i kulturr å dets
LUP-delegation.
Slutligen kan n ä mnas
att representanter f ö r LUP-sekretariatet medverkat i
byggnadsstyrelsens utvecklingsarbete avseende exempelvis l ä rosalar, djuravdelningar, kliraatkammare och sk ä rmade rum.
2. 1 .6 Expertgrupper
LUP-organisationen har fyra permanenta expertgrupper, n ä mligen
verkstadsgruppen djurhusgruppen Av-gruppen
funktionsgruppen
Verkstadsgruppen har till uppgift att planera
verkstadsresurser vid universitet och h ö gskolor.
Vid nybyggnads ä renden uppr ä ttar gruppen i samr å d med f ö retr ä dare f ö r brukarna lokal- och utrustningsprogram
som ö verl ä mnas till ber ö rd LUP-kommitt é el. till statens kulturr å ds LUP-delegation. Verkstadsgruppen har ocks å att granska och angel ä genhetsgradera inkomna framst ä llningar
om ers ä ttningsanskaffning f ö r f ö rsliten
verkstadsutrustning. Gruppen medverkar ocks å
vid planeringen av viss utbildning f ö r
verkstadspersonal.
Djurhusgruppen medverkar i st ö rre eller mindre omfattning vid planeringen av
samtliga statliga djuravdelningar. Under
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92 31*
alla f ö rh å llanden granskas s å v ä l f ö rslags- som bygghandlingar. Gruppen har ocks å tagit initiativ till att nya lokaler f ö r f ö rs ö ksdjur skall funktionskontrolleras innan de tas i
bruk.
Djurhusgruppen utf ö r
ocks å vissa utredningar av mer ö vergripande karakt ä r och utarbetar f ö rslag till LUP-n ä mndens yttranden i f ö rs ö ksdjursfr å gor.
Vidare uppr ä ttar gruppen
ortsvisa prioriteringar ang å ende behov
av upprustning av befintliga djuravdelningar inom utbildningsdepartementets
del av h ö gskolesektorn och medverkar vid
handl ä ggningen av framst ä llningar om anslag f ö r ers ä ttningsanskaffning av f ö rsliten djurhusutrustning.
Lantbruksstyrelsen, som ä r tillst å ndsgivande myndighet f ö r f ö rs ö ksdjursverksamhet, ä r alltsedan å r 1975 representerad genom
adjungerad ledamot i djurhusgruppen. Styrelsen har f ö reskrivit att LUP-n ä mndens djurhusgrupp fungerar som styrelsens sakkunnigorgan vid uppf ö randet av nya djurlokaler och att projektering av
djurhusutrymmen d ä rf ö r b ö r ske i samr å d med gruppen.
Djurhusgruppens arbete omfattar s å ledes planering av lokaler och utrustning f ö r djurf ö rvaring
f ö r s å v ä l universitets- och h ö gskolesektorn som den statliga och privata sektorn
av l ä kemedelsindustrin.
AV-gruppens viktigaste uppgift ä r att granska programhandlingar (lokal- och
utrustningsbehov) vad g ä ller l ä rosalsprojekt, produktionscentra (l ä romedelscentraler, reprocentraler, ljud- och
TV-studios m.m.), s ä rskilda inl ä rningsenheter (spr å klaboratorier, elevstationer ra.m.) och utrustning f ö r datorst ö dd
utbildning.
Vidare granskar och prioriterar AV-gruppen framst ä llningar om anslag fr å n UH Ä -ramen.
Prop. 1978/79:92 35
AV-gruppen bedriver ocks å upplysningsverksamliet, initierar f ö rs ö ksverksamhet och utf ö r tekniska unders ö kningar
och utredningar.
Funktionsgruppen medverkar vid beredningen av ä renden betr ä ffande
behov och utformning av lokaler, d ä r
brukarna st ä ller Lipeciella krav.
Den alldeles ö verv ä gande delen av kraven g ä ller temperatur, luftfuktighet och ventilation. Till
denna grupp h ä nf ö rs bl.a. Utrymmen, sora allm ä nt
brukar kallas frys- och kylrum, klimatrum och klimatkammare. H ä rut ö ver f ö rekommer andra, mindre frekventa, krav betr ä ffande exempelvis elektromagnetisk avsk ä rmning, ekofria rum och ljudd ä mpning.
Funktionsgruppens medverkan har visat sig kunna medf ö ra avsev ä rda
besparingar p å investeringssidan.
Gruppen medverkar ä ven
vid planeringen av byggnadsobjekt utanf ö r
LUP-n ä mndens verksamhetsomr å de.
F ö r att samordna planering och
upphandling av datorutrustning inom h ö gskoleomr å det finns det en samarbetsgrupp, datagruppen. I
datagruppen ing å r representanter f ö r UUH, statskontoret, LUP-organisationen och
brukarna. Ansvarsomr å det om.fattar utrustning som
finansieras med utrustningsanslag eller alternativt nyutrustningsramar eller
UH Ä -ramen samt ä ven forskningsr å dsmedel,
donationer och driftkostnadsanslag men inte utrustning som finansieras via
statens datamaskinfond. Liksom de permanenta expertgrupperna l ä mnar datagruppen sina f ö rslag till de olika LUP-kommitt é erna.
F.n. arbetar tv å
tillf ä lliga expertgrupper, n ä mligen magasins-gruppen, sora utreder
magasinsbehoven vid universitetsbiblioteken, och larmgruppen, som utreder fr å gan om behov och utformning av skydd f ö r dyrbar el. unik utrustning inom statens kulturr å ds och LUP-n ä mndens
verksamhetsomr å den.
Prop. 1978/79:92 36
2.1.7 Verksamhetens omfattning. Kostnader
I nedanst å ende tabl å l ä mnas n ä gra uppgifter som anger omfattningen av
LUP-verksamheten.
1972/73 l973/7'
Antal fastst ä llda
13 10 12 2I4 lokalprogram (inkl. genomgripande revideringar )
Antal utrustnings- 20 13 13 I6
program
Antal besvarade departements remis ser
Nämnden
5
7
I4
5
kommittéerna
I4
6
1
13
Antal
rapporter m.m.
2
1
1
2
från
expertgrupper
LUP-n ä mnden sammantr ä der ca sex g å nger
per å r och LUP-kommitt é erna mellan fem och å tta g å nger per ä r.
Kostnaderna f ö r
LUP-organisationens verksamhet bestrids fr å n
utbildningsdepartementets kommitt é anslag.
Av anslaget har tagits
i anspr å k f ö ljande belopp (tkr)
... Dag- Resor, r 4. a Lon
, i , i 4. Ö vrigt Summa arvoden
traktamenten
19614/65-1969/70
3 507,9
1970/71
1468,7
52,9
88,14
50,0
660,0
1971/72
595,14
199,14
136,9
217,2
1 1148,9
1972/73
567,5
131,6
97,1
90,7
886,9
1973/714
583,8
183,7
914,8
99,7
962,0
19714/75
675,2
163,3
99,9
88,7
1 027,1
1975/76
8l49,l4
163,6
128,7
TI,2
1 212,9
Summa 3 71*0,0 69!*,5 61t5,8 617,5 9
1+05,T
Kostnaderna f ö r
lokal- och utrustningsprogrammeringen inom LUP-omr å det ä r om ö jliga att ber ä kna
eftersom det inte ä r m ö jligt att kvantifiera det arbete som utf ö rs inom andra organ som byggnads-
Prop. 1978/79:92 37
styrelsen, UUH, universitetsf ö rvaltningarna m.fl.
2.2 LUP-kommitt é n
f ö r jordbrukets h ö gskolor
Lokal- och utrustningsprogramkommitt é n f ö r
jordbrukets h ö gskolor (LUP-J) tillkom f ö r att lokal- och utrustningsplaneringen vid dessa h ö gskolor skulle ske p å samma s ä tt som f ö r ö vriga h ö gskolor. Direktiv f ö r kommitt é n l ä mnades i statsr å dsprotokollet den 23 juni 1965.
1 kommitt é n ing å r rektorerna f ö r
lantbruksh ö gskolan, skogsh ö gskolan och veterin ä rh ö gskolan, f ö rest å ndaren f ö r statens veterin ä rmedicinska
anstalt, en representant vardera f ö r
byggnadsstyrelsen, UUH, statskontoret, de studerande och de anst ä llda samt f ö rvaltningschefen
vid lantbruksh ö gskolan. Byggnadsstyrelsens
representant ä r ordf ö rande i kommitt é n.
Kommitt é ns
verksamhetsomr å de omfattar
lantbruksh ö gskolorna
skogsh ö gskolan
statens skogsm ä starskola
veterin ä rh ö gskolan
statens veterin ä rmedicinska
anstalt (SVA)
statens lantbrukskemiska laboratorium
H ö gskolorna och SVA omvandlas fr.o.m.
den 1 juli 1977 till Sveriges lantbruksuniversitet (se avsnitt I4.2).
Sekretariatet best å r av en huvudsekreterare och tv å bitr ä dande
sekreterare. Alla sekreterare har heltidstj ä nster
vid andra myndigheter.
LUP-J:s arbetsformer ä r
i princip desamma som' ö vriga LUP-kom-raitt é ers. Genom att inte n å gon i kommitt é ns sekretariat ä r hel-tidsengagerad har dock servicemyndigheterna,
byggnadsstyrelsen och UUH, ett st ö rre
ansvar vid lokal- och utrustningsprogrammeringen. Vid lokalprogrammeringen f ö rst ä rks detta av
att en av de bitr ä dande sekreterarna ä r avdelningsdirekt ö r
Prop. 1978/79:92 38
vid utredningsbyr å n
inov. 'lyggnadsstyrelsen.
Utrustningsprogrammen iiandl ä ggs i betydande omfattning inom UUH:s utredningssektion, vars chef
kontinuerligt deltar i kommitt é ns arbete.
Ä ven
LUP-J utnyttjar LUP-n ä mndens permanenta expertgrupper, ä ven om detta sker i mindre omfattning ä n i fr å ga
om ö vriga LUT-koirjnitt é er.
UH Ä -ramen omfattar inte jordbrukets h ö gskolor. I st ä llet
finns kostnadsramar ben ä mnda Ers ä ttningsanskaffningar m.m. Ramen uppg å r budget å ret
1976/77 till 3 milj. kr. och budget å ret
1977/78 till 3,5 milj. kr. F ö rdelningen
av denna kostnadsram sker p å f ö ljande s ä tt.
Institutionerna l ä mnar sina f ö rslag till ers ä ttningsanskaffningar
till resp, rektors ä mbete scm med eget yttrande ö verl ä mnar f ö rslagen till LUP-J. Ä rendet bereds inom UUH och sekretariatet varefter kommitt é n uppr ä ttar
ett f ö rslag till f ö rdelning. Detta f ö rslag
ö verl ä mnas till UUH som fastst ä ller
f ö rdelningen. Ä ven av denna kostnadsram avs ä tta varje å r
en reserv f ö r of ö rutsedda ers ä ttningsbehov.
Verksamhetens omfattning framg å r av nedanst å ende
tabl å ,
1972/73 1973/714 197I4/75 1975/76
Antal lokalprogram I4 6 10 2
Antal utrustnings- 5 5 7 10
program
Kommitt é n sammantr ä der ca sex g å nger
per å r.
Kos-Lnaderna f ö r
kommitt é ns verksamhet bestrids fr å n jord-briiksJepartementets kommitt é anslag. Ur detta har f ö ljande belopp utg å tt (tkr).
Prop. 1978/79:92 39
Dag- , , Resor, x » c
, 1) , Övrigt Summa
arvoden traktamenten
1965/66-1970/71
208,5
1971/72
3,1
1,7
6,8
1)2,6
1972/73
1)8,5
3,8
-
52,3
1973/714
55,9
10,2
-
66,1
197I4/75
50,8
5,7
0,3
56,8
1975/T6
68,9
2,6
5U,i* -'
125,9
Summa 258,2 2l4,0 6l,5 552,2
1)
Sekreterarna
har inte varit tjänstlediga
2)
Inkl.
tryckningskostnad m.m.
2.3 Byggnadsstyrelsen
2.3.1 Uppgifter och organisation
Byggnadsstyrelsens huvuduppgift ä r att f ö rvalta
av staten ä gda fastigheter samt att f ö rse civila statliga myndigheter raed lokaler.
Verket anskaffar lokaler genom att bygga, k ö pa
eller hyra. Till verkets uppgifter h ö r
ocks å att svara f ö r inredningsverksamhet och att vara statsf ö rvaltningens centrala expertorgan f ö r fastighetsf ö rvaltning,
byggnadsverksamhet, inredning och st ä dning
m.m.
I byggnadsstyrelsens huvuduppgift ing å r s å ledes bl.a.
att f ö rse civila statliga myndigheter
med lokaler. Styrelsen skall ocks å
efter s ä rskilda uppdrag projektera och utf ö ra byggnadsf ö retag
f ö r statens r ä kning (aff ä rsverken
m.m.) samt genom utvecklings- och norraeringsarbete verka f ö r rationaliseringar och besparingar i fr å ga om byggande och fastighetsf ö rvaltning f ö r
statens r ä kning. Byggnadsstyrelsen f ö rvaltar de delfonder av statens allm ä nna fastighetsfond som ä r st ä llda under
verket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92 Uo
Byggnadsstyrelsens lokalf ö rs ö rjningsansvar omfattar bl.a.
civil f ö rvaltning
polis- och å klagarv ä sendet
1 h ö gre utbildning och forskning
ö vrig
utbildning
kriminal- och socialv å rd
kulturella institutioner
Anskaffningen av lokaler sker i huvudsak genom
utnyttjande av och omdisponeringar i befintligt lokalbest å nd
om- och tillbyggnad av befintligt lokalbest å nd
f ö rhyrning av lokaler
ink ö p av lokaler och fastigheter
produktion av nya lokaler (nybyggnader)
Produktion av lokaler omfattar programmering,
projektering, upphandling och byggande. Produktionsvolymen inkl. ombyggnader
uppgick budget å ret 1975/76 till ca 875 milj. kr.
varav ca 15 procent f ö r h ö gskolesektorn.
Byggnadsstyrelsens organisation best å r av dels en central f ö rvaltning i Stockholm, dels fem regionala byggnads f ö rvaltningar. Organisationen framg å r av nedanst å ende
schema.
Universitet och h ö gskolor
samt laboratorier eller forskningslokaler f ö r
f ö rsvarets forskningsanstalt, statens
provnings-anstalt m.fl.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92
I41
ORGANISATIONSSCHEMA F Ö R
BYGGNADSSTYRELSEN
opaginerad Kontrollera mot PDF
Centralf ö rvaltningen
Regionalf ö rvaltningen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Intendentsbyr å n
(I)
Fastighetssektionen
(F)
Byggnads-f ö rvalt- I I ningen i LUND
(BF L)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Plaiierings-och
budgetsekretariatet'
(PBS)
Utredningsbyr å n
(U)
1:a Projek teringsbyr å n
(IP)
Byggnads-f ö rvaltningen
i G Ö TEBORG
(BF G)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Styrelsen
Ve:-ksled-
ningen
(V)
1
2: a Projek teringsbyr å n
(2?)
Byggnads-__ "byr å n
(B)
Utrikesbyr å n (UT)
Byggnads-f ö rvalt- } ningen i STOCKHOLM (BF S)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Revisions-kontoret
(RK)
Utvecklings-byr å n
(UV)
Inrednings sektionen
(UVi)
;nads-f ö rvalt-ningen
i UPPSALA
(BF Up)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Adm:nistra-tiva byr å n
(A)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ekonomibyr å n
(E)
Byggnads-f ö rvaltningen i
(BF Um)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92 1*2
2.3.2 Handl ä ggning
av projekt f ö r h ö gre utbildning och forskning
Handl ä ggningen av byggnads ä renden f ö r
h ö gre utbildning och forskning inom
utbildningsdepartementets och jordbruksdepartementets verksamhetsomr å den skiljer sig i f ö rh å llande till andra projekt som
byggnadsstyrelsen svarar f ö r d ä rigenom att den s ä rskilda LUP-organisationen svarar f ö r bl.a. lokalprogrammeringen. Lokalprogram uppr ä ttas av LUP-kommitt é erna och ö verl ä mnas till byggnadsstyrelsen. D ä refter
handl ä ggs utredning, projektering och
efterf ö ljande moment i princip som f ö r andra byggnads ä renden
inom byggnadsstyrelsens ansvarsomr å de.
LUP-programmet kompletteras med areor f ö r
s.k. tillkommande funktioner (kapprum, toaletter, pentry, motionslokaler etc),
tomtval, tidplan, kostnad m.m. till ett byggnadsprogram. Byggnadsprogrammet
redovisas f ö r regeringen och byggnadsstyrelsen
beg ä r projekteringsuppdrag.
Programmeringen av lokaler f ö r h ö gre utbildning och forskning f ö r verksamheter som inte faller inom LUP-kommitt é ernas ansvarsomr å den
g ö rs av byggnadsstyrelsen.
Byggnads ä renden f ö r h ö gre utbildning
och forskning handl ä ggs, med undantag f ö r vissa l ä roanstalter
(scenskolor) inom kulturomr å det och ett
par projekt i samband med omlokalisering av ."statlig verksamhet, inom
utredningsbyr å n och f ö rsta projekteringsbyr å n. Utredningsbyr å n svarar f ö r jordbrukets h ö gskolor
och vissa l ä roanstalter inom kulturomr å det i fr å ga
om byggnadsprogram varefter f ö rsta resp.
andra projekteringsbyr å n sk ö ter projekteringen. F ö rsta
projekteringsbyr å n svarar i princip f ö r utredning och projektering f ö r universitet och h ö gskolor inom UH Ä -omr å det samt f ö r forskningsinstitutioner som har
anknytning till universitet och h ö gskolor.
Utvecklingsbyr å ns inredningssektion svarar f ö r programmering, pro jektering och upphandling av
inredning f ö r samtliga l ä roanstalter.
Byggnadsbyr å n svarar f ö r kalkylering, huvuddelen av upphand ling och
besiktning raedan de regionala byggnads f ö rvaltningarna
opaginerad Kontrollera mot PDF
svarar f ö r viss
upphandling och f ö r verkst ä lligheten av byggnadsverksamheten och f ö r underh å ll
av f ö rvaltade fastigheter samt i n å gra fall inom den h ö gre utbildningen och forskningen ä ven
f ö r driften. F ö r st ö rre om-
eller nybyggnadsprojekt anv ä nds nujnera
i speciella fall s.k. projektorganisation. En s ä rskild projektchef, direkt underst ä lld
generaldirekt ö ren, utses sora sedan leder,
sainoi-rtnar och f ö ljer projektet fr å n utredning tills det ä r f ä rdigbyggt. De olika
arbetsinsatserna utredning, projektering etc. utf ö rs p å normalt s ä tt inom resp. byr å
"p å best ä llning" av projektchefen. Exempel p å organisation.
Generaldirekt ö r
Projektchef
Programmering
Projektledning
Upphandling
Byggledning
i
1
Servicefunktioner (administrativa, ekonomi, fastighets,
utvecklings, kalkyl och statistik, inredning)
Efter regeringens pr ö vning
av byggnadsprogramraet erh å ller hyggnadsstyrelsen
projekteringsuppdrag. Projekteringsbyr å erna
svarar h ä r f ö r projektledning och saraordning av projekteringsarbetet. F ö r projekteringen anlitar byggnadsstyrelsen utomst å ende konsulter. Projektledningen och samordningen
sk ö ts av en projektledare, och det
ankommer p å denne att S'-" till att
projektet h å ller sig inom av statsmakterna
och/eller verksledningen fastst ä llda ramar f ö r areor, kostnader, tider etc. Det ankoimner ä ven p å
projektledaren att svara f ö r att samr å d sker med brukaj-e, LUP-kommitt é er, ö vriga
myndigheter etc. under projekteringen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92 U
Sedan systemhandlingar eller f ö rslagshandlingar f ä rdigst ä llts kostnadsber ä knas dessa och utg ö r grund f ö r byggnadsstyrelsens beg ä ran hos regeringen och riksdag om fortsatt projekterings-uppdrag
och om byggnadsuppdrag. Innan projektet redovisas f ö r regeringen inh ä mtas
formella yttranden fr å n ber ö rda myndigheter, brukare, eventuellt LUP-kommitt é etc. Under tiden son ä rendet pr ö vas av regeringen forts ä tter byggnadsstyrelsen i allm ä nhet projekteringen. Sedan bygghandlingar f ä rdigst ä llts
och byggnadsuppdrag erh å llits av regeringen kan styrelsen
upphandla entrepren ö rer f ö r byggnadsarbetena samt p å b ö rja dessa. En viss byggnadsverksamhet sker ä ven i verkets egen regi.
2.I4 Utrustningsn ä mnden
f ö r universitet och h ö gskolor
(UUH)___________________________________
UUH inr ä ttades å r 1959 med uppgift bl.a. att utrusta universiteten
m.fl. l ä roanstalter. N ä mndens uppgifter har genom successivt tillkomna
uppdrag vidgats.
Inom utbildningsdepartementets omr å de svarar UUH f ö r
anskaffning av utrustning å t
institutioner vid universitet och h ö gskolor
och statliga kulturinstitutioner. Av ö vriga
uppdrag kan n ä mnas utrustningsanskaffning å t jordbrukets h ö gskolor,
omlokaliserade statliga myndigheter, styrelsen f ö r teknisk utveckling och statens naturv å rdsverk. UUH bist å r vidare LUP-kommitt é erna och statens kulturr å ds LUP-delegation vid utrustningsplanering. N ä mnden svarar vidare f ö r effektivisering ocVi samordning av upphandling av f ö rbrukningsartiklar inom h ö gskolesektorn. Upphandlingen vid UUH uppgick budget å ret 1975/76 till 127 milj. kr. varav ca 70 1 eller 87 milj. kr. avs å g universitet och h ö gskolor.
Verksamheten vid UUH syftar till rationell planering och
ekonomiskt gynnsam upphandling av fr ä mst
vetenskaplig och tekniskt kvalificerad utrustning, bl.a. teleutrustning,
laboratorieutrustning, odontologisk utrustning, tekniska hj ä lpmedel i undervisningen, t.ex. intern TV och
verkstadsutrustning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Representanter f ö r
UUH ä r ledam ö ter i LUP-n ä mnden,
var och en av LUP-kommitt é erna, statens kulturr å ds LUP-delegation samt LUP-n ä mndens fra permanenta expertgrupper. N ä mndens organisation framg å r av nedanst å ende
tabl å .
Styrelse Ö verdirekt ö r
Sekretariat
opaginerad Kontrollera mot PDF
Planeringsenhet -Teknisk sektion -Utredningssektion
Upphandlingsenhet -Ink ö pssektion
-Kameral sektion -Samordningssektion
opaginerad Kontrollera mot PDF
I styrelsen f ö r
UUH ing å r en f ö retr ä dare f ö r UHA. Handl ä ggningen
av utrustnings ä renden inom LUP-organisationen och
UUH:s medverkan d ä rvidlag framg å r av avsnitten '2.1 och 2.2. De utrustningsprogram
som LUP-kommitt é erna fastst ä ller ö verl ä mnas till UUH som i anslagsframst ä llning till utbildningsdepartementet l ä mnar f ö rslag
om dels vilka ramar som skall f ö ras upp i
regeringens utrustningsplan, dels vilket anslag som erfordras. UUH pr ö var inte kommitt é ernas
utrustningsprogram.
5 Riksdagen 1978179. I saml Nr 92
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92 -
3 AN.DRA ORGANISATIONSFORMEI!
?v?. LOaAL- OCH UTKUCT-
NINGSPROGRAMMERING
3.1 Inom universitets- och
högskoleområdet
3.1.1 Inledning
Som utredningen har redovisat i kap. 2 ligger lokal- och
ut-rustningsprogramarbete f ö r
universitetsrestauranger och k å rlokaler
utanf ö r LUP-organisationens ansvarsomr å de liksom fallet varit med viss h ö gre utbildning. T syfte att ge en fullst ä ndig bild av ansvarsf ö rh å llanden och organisation f ö r lokal- och utrustningsprogramarbetet inom h ö gskoleomr å det
beskrivs n ä mnda omr å den i det f ö ljande.
3.1.2 Universi tetsrestaurangkommitt é n
Under LTlp-organisationens f ö rsta verksamhets å r hade denna programansvar ä ven f ö r
universitetsrestauranger och kafi?lokaler. Ett till LUP-kommitt é erna knutet arbetsutskott f ö r bespisningslokaler hade till uppgift att i samr å d med byggnadsstyrelsen, vederb ö rande universitets- och h ö gskolemyndigheter och studentk å rer samt representanter f ö r den vid l ä roanstalterna
anst ä llda personalen uppr ä tta f ö rslag till
lokalprogram f ö r resp. univers. tetsorter. I mars
169 tillkallade statsr å det Moberg en s ä rskili kommitt é ,
universitetsrestaurangkommitt é n (U
1970:46), f ö r att fortl ö pande svara f ö r
planering och saraordning m.m. av restaurang- och kaf é verksamheten vid universitet och h ö gskolor. Genom till ä ggsdirektiv den 26 maj 1972 uppdrog Kungl Maj:t ä t kommitt é n
att utreda samt l ä mna f ö rslag om framtida driftform é r
ooh huvudmannaskap f ö r universitetsrestauranger. Kommitt é ns uppdrag i programfr å gor och liknande inneb ä r att den skall
l ä mna underlag f ö x de delar av byggnadsprogram som g ä ller restaurang- och kaf é verksamhetens funktion och lokalbehov
l ä mna den medverkan vid projektering
och byggande av restaurang- och kafllokaler som normalt l ä mnas av nyttjaren eller prograimkoiiiraitt é
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92 hi
.Tiedverka vid uppr ä ttandet
av lokalprogram f ö r restauranglokaler som uppf ö rs av studerandeorganisationer med hj ä lp av statliga l å n
utarbeta normer f ö r
bed ö mning av behovet av inredning och
utrustning i restauranglokalerna samt ber ä kna
kostnaderna h ä rf ö r
l ä mna f ö rslag ifr å ga om ombyggnader och upprustningar
av restauranglokaler
uppr ä tta planer f ö r underh å ll
och planm ä ssig å teranskaffning av inredning och utrustning i restauranglokaler
Fr.o.m. ;\r 1974 har kommitt é n ä ven till uppgift att svara f ö r motsvarande uppgifter f ö r restaurang- och kaf é lokaler vid statliga kulturinstitutioner.
Universitetsrestaurangkommitt é n fullg ö r s å ledes s å dana uppgifter som LUP-organisationen svarar f ö r i fr å ga
om lokaler och utrustning f ö r
undervisning och forskning. Kommitt é n
avser enligt vad utredningen erfarit att senare l ä gga fram f ö rslag till framtida handl ä ggningsordning m.m. i fr å ga om lokal- och utrustningsplanering f ö r universitetsrestauranger.
1 kommitt é n ing å r tj ä nstem ä n fr å n
byggnadsstyrelsen, UUH, riksrevisionsverket (RRV)
och lokala h ö gskolemyndigheter samt representant
f ö r SFS m.fl.
3.1.3 Studentk å rlokaler
Enligt LUP-kommitt é ernas
direktiv fr å n å r I964 ing å r inte studentk å rlokaler i deras verksamhetsomr å de. Kommitt é erna
programmerar d ä rf ö r k å rlokaler endast n ä r dessa ä r
inspr ä ngda i lokaler som LUP-kommitt é erna svarar f ö r.
I andra fall svarar resp. studentk å r
i ssunr å d med byggnadsstyrelsen f ö r programarbetet. Betr ä ffande omfattningen av lokalerna skall samr å d ske med bostadsstyrelsens
saralingslokalsdelegation.
Prop.
1978/79:92 I48
Dessf ö rinnan b ö r resp. LUP-kommitt é beredas tillf ä lle att yttra sig om brukarnas
samlade synpunkter p å omfattningen av lokalerna.
3.1.4 L ä rarutbildningsomr å det
Skol ö verstyrelsen (S Ö ) har intill h ö sten
1976 svarat f ö r lokal-och utrustningsplaneringen
f ö r l ä rarh ö gskolor, f ö rskolesemi-uarier, seminarier f ö r huslig utbildning, sl ö jdl ä rarseminaxier,
och statens institut f ö r h ö gre utbildning av sjuksk ö terskor.
Teckningsl ä rarinstitutet i Stockholm har dock
handlagts av byggnadsstyrelsen. F ä rdiga
programf ö rslag har remitterats till
nyttjarna f ö r synpunkter innan S Ö har l ä mnat
f ö rslagen till byggnadsstyrelsen och
UUH. Det har inte funnits n å gra s ä rskilda besf ä mmelser
om samr å d som reglerat medverkan fr å n studerande och anst ä llda i dessa fr ä gor inom l ä roanstalterna. Det har ankommit p å ledningen f ö r
den ber ö rda l ä roanstalten att, om den funnit det l ä mpligt, tillse att s å dant samr ä d kommit till st å nd.
S Ö :s programf ö rslag utg å r
ifr å n normer som utarbetats och fastst ä llts av S Ö .
Liksom inom h ö gskoleomr å det i ö 'VTigt
sv £ irar liyggnads styrel sen f ö r projektering och inredning samt TTOH f ö r anskaffning av utrustning. S Ö svarar ä ven
f ö r prograumaeringen f ö r s å dan kommunal
h ö gskoleutbildning som f ö rl ä ggs till
gym-nasieskollokaler.
Regeringen har som tidigare n ä mnts genom beslut den 16 september 1976 å lagt LUP-kommitt é erna
att - i avvaktan p å slutf ö randet av LUP-utredningen - ö verg å ngsvis
fr.o.m. den 1 oktober 1976 svara f ö r
lokal- och utrustningsplaneringen f ö r
de l ä raruthildningsanstalter som S Ö dittills svarat f ö r.
3.1.5 H ö gskolor
utanf ö r LUP-organisationen
LUP-organisationen har programansvar f ö r det stora flertalet
l ä roanstalter som kommer att ing å i den nya h ö gskolan
den
1 juli 1977. De statliga l ä roanstalter som f.n. ligger utanf ö r
Prop. 1978/79:92 U9
LUP-organisationens ansvarsomr å de men ing.ir i den nya h ö gskolan ä r
l ä roanstalter f ö r konstn ä rlig
utbi ldi'iing, journalisth ö gskolorna, h ö gskolan i Lule å ,
sydsvenska sj ukgymnasti ns ti tiilet i Lund och sj ö bef ä lskolorna
samt h ö gskoleutbildning (exkl. l ä i-ar-utbildning) p å de nya h ö gskoleorterna. F ö rutom de kommunala l ä roanstalter som S Ö svarar Tör har byggnadsstyrelsen progi-am-ansvar f ö r de statliga utbildningarna. Det finns s å ledes inget s ä rskilt
lokalt eller centralt programorgan I' ö i-
-iessa.
3.2 Andra statliga omr å den
3.2.1 Allm ä nt
F ö r de
statliga omr å den utanf ö r universitets- ocli h ö gskoleomr å det sora byggnadsstyrelsen ä r prograniansvarig f ö r finns ingen motsvarighet till
LUP-organisationen. Ansvaret, f ö r in redning och utrustning vilar i rege] p å lokalnyttjarna. I vissa fall finns
speciella organisationsformel-. Exempel p å s å dana
l ä mnas i avsnitten 3,2.2 - '-.S.U.
3.2.2 Statens kulturråds LUP-delegation
P å grundval av f ö rslag i propositionen om den statliga kulturpolitiken
inr ä ttades å r 1971) ett statens kulturr å d f ö r att samordna
och planera de statliga insatserna p å
kulturomr å .let (prop. 197'):28, KrU 1971):
15, rskr 197li:2l48). Efter r ö rslag i
prop. 197li;3l4 om byggnadsarbeten inom utbi J dni ngsdepart-.pnien-tets
verksamhetsomr å de besl ö t riksdagen air lokal- ocYi atrust-ningsfr å gor inom det statliga kulturomr å det skall beredas av en s ä rskild delegation sora ä r knuten till kulturr å det och som i r å dets st ä lle skall besluta i dessa fr å gor (KrU lvY'i;il, rskr 19714:251 ) Delegationen l ä mnar
dock f ö rslag till kulturr å dets styrelse om i vilken ordning lokalfr å gorna skall l ö sas.
I delegationen ing å r en ledamot av kulturr å det, som tillika ä r
ordf ö rande, och en ytterligare
representant för allm ä n-intressena samt en representant f ö l'
vardera byggnadsstyrelsen, UUH, statskontoret, LUP-n ä mnden ä vensom
kulturr å dets
Prop. 1978/79:92 50
kanslichef. Sekreterare p å deltid i delegationen ä r LUP-n ä ran-dens kanslichef och en bitr ä dande sekreterare fr å n n ä mnden.
Enligt kulturr å dets
instruktion (1974:644) skall delegationen svara f ö r lokal- och utrustningsprogram for de statliga museerna. Operan, och
Dramatiska teatern samt f ö r de ö -vriga institutioner som regeringen best ä mmer s ä rskilt. Delegationen har utarbetat
program f ö r scenskolan och musikdramatiska
skolan i Stockholm, men 1 ö vrigt skall
delegationens program-ansvar inte omfatta andra utbildningar ä n s ä dana som
Operan och Dramatiska teatern sj ä lva svarar f ö r.
3.2.3 H ä mnden
f ö r undervisningssjukhusens utbyggnad
(NUU)
NUU har till uppgift att f ö lja planeringen och samordna utbyggnaden av de kommunala
undervisningssjukhusen. NUU skall bl.a, medverka med samr å d vid uppr ä ttandet
av f ö rslag till byggnadsarbeten och
utrustningsanskarfnlngar f ö r s ä dana objekt vid dessa sjukhus f ö r
vilka statlig investeringsers ä ttning utg å r enligt avtal och ö verenskommelser om l ä karutbildning
och medicinsk forskning m.m. mellan staten samt ber ö rda kommunala och landstingskommunala sjukv å rdshuvudm ä n.
Godk ä nnande av s ä dana objekt av st ö rre
omfattning meddelas av regeringen och i ö vrigt
av NUU.
5.2.4 Kommitt é n
f ö r akademiska sjukhusets i Uppsala
ut
byggande
Sedan å r 1953 finns
en av Kungl. Maj:t tillsatt kommitt é
f ö r fortsatt utbyggnad av akademiska
sjukhuset i Uppsala. Den skall enligt sin instruktion i samr å d med universitetet och Uppsala l ä ns landsting fullf ö lja utredningsarbetet betr ä ffande
sjukhusets ufbyggande, uppr ä tta f ö rslag till erforderliga byggnads å tg ä rder vid
sjukhuset, ombes ö rja de byggnadsf ö retag som Kungl. Maj:t i de olika fallen uppdrar ä t kommitt é n
samt handha fr ä gor om utrustning av de
institutioner som omfattas av g ä llande generalplan
f ö r sjukhusets utbyggande. Kommitt é n g ö r ä rliga anslags-
Prop. 1978/79:92 51
framst ä llningar
till staten och landstinget.
I kommitt é n ing å r f ö retr ä dare f ö r
staten och Uppsala l ä ns landsting. F ö r den omedelbara ledningen av verksamheten svarar
ett arbetsutskott. F ö r arbetet med lokaler och specialistfunktioner
finns s ä rskilda arbetsgrupper med f ö retr ä dare f ö r de verksamheter som planeras ä ga rum i de nya lokalerna. Av sjukhusets f ö retagsn ä mnd
utsedda referensgrupper medverkar med att ta fram lokalprogram och i
projekteringen. Som exempel p å en
referensgrupp kan n ä mnas den som finns tillsatt f ö r nya lokaler till barnklinikerna. Denna grupp best å r av f ö retr ä dare f ö r
arbetsgivare och arbetstagare som ä r
verksamma vid ber ö rda kliniker. Referensgruppens
uppgifter ä r att s ä kerst ä lla
att det vetande som finns p å olika h å ll st ä lls till
byggnadskommitt é ns f ö rfogande och att d ä l ö sningar f ö religger
hj ä lpa till med att f å dessa f ö rankrade
och accepterade.
Ä ven
skyddskommitt é n vid sjukhuset medverkar bl.a.
genom att granska huvudhandlingar.
Por att genomf ö ra
vissa byggnadsprojekt tills ä tts en s ä rr-skild projektledning best å ende av planeringschefen, chefsarkitekten och
byggledaren.
Kommitt é n har ett
samlat ansvar f ö r alla led i bygg- och
utrustningsprocessen dvs. verksamhetsbeskrivning, lokal-och
utrustningsprogram, inredning, projektering samt byggnadsproduktion och
utrustnings å tg ä rder. Kommitt é n svarar direkt inf ö r regeringen p ä
de omr å den d ä r i vanliga fall p å det
statliga omr å det byggnadsstyrelsen och UUH har
ansvaret.
Prop.
1978/79:92 52
I4 VISSA BETYDELSEFULLA GRUNDER F Ö R UTREDNINGSARBETET
U . 1
Bakgrund till utredningsuppdraget
Fr å gan om handl ä ggning av lokal- och utrustnings ä renden inom den nya h ö gskolan behandlades av U 68 i huvudbet ä nkandet (SOU 1973:2) H ö gskolan och
i bet ä nkandet (SOU 1973:147) H ö gskolornas f ö rvaltning.
U 68 s å g d ä rvid "lokal- och utrustningsplaneringen som en v ä sentlig del av den samlade resursplaneringen f ö r h ö gskolorna.
Den b ö r f ö ljaktligen enligt utredningens uppfattning s å v ä l lokalt som
centralt bedrivas i n ä ra kontakt med den planering i fr å ga ora bl.a. dimensionering, lokalisering,
studieorganisation och institutionell organisation som ä r av avg ö rande
betydelse f ö r arten och omfattningen av
behovet av lokaler och utrustning (SOU 1973:2 s. 522-523).
Betr ä ffande den centrala organisationen
ans å g U 68 att de funktioner som idag
fylls av LUP-n ä mnden b ö r inordnas i UH Ä :s
uppgifter. H ä rigenom b ö r ocks å
lokal- och utrustningsfr å gor p å ett naturligt s ä tt kunna fogas in i de samlade bed ö mningarna r ö rande
resursutvecklingen inom h ö gskolev ä sendet. U 68 ans å g
att LUP-n ä mndens samordningsfunktioner borde ö vertas av ett s ä rskilt
organ inom det nya verket, ben ä mnt
lokal-och utrustningsberedning.
"Denna beredning blir ett v ä sentligt organ f ö r
kontakter mellan bl.a. h ö gskolev ä sendet och de f ö r
byggnads- och utrustningsverksamheten ansvariga myndigheterna. Beredningen b ö r ocks å
kunna bitr ä da raed prioriteringar och samlade
bed ö mningar i planeringsfr å gor inom sitt omr ä de,
bl.a. n ä r det g ä ller f ö rdelning
av medel f ö r utrustning som kan komma att st å till UH Ä :s
disposition i enlighet med vad som idag g ä ller
f ö r UK Ä , I beredningen b ö r ing å f ö retr ä dare f ö r "bl.a. byggnadsstyrelsen och
UUH samt f ö r de inom h ö gskolorna verksamma. Ä ven S Ö och LUP-kommitt é n f ö r
jordbrukets h ö gskolor b ö r l ä mpligen vara
representerade. Ordf ö rande och ö vriga ledam ö ter
b ö r utses av UH Ä " (SOU 1973:2 s. 529).
I fr å ga om ansvarsf ö rdelningen mellan ber ö rda myndigheter aaf ö rdfi U 68:
Prop. 1978/79:92
"N å gra formella
f ö r ä ndringar i fr å ga om h ö gskolev ä sendets
kontakter med byggnadsverksamheten ä r
enligt U 68:s bed ö mning inte p å kallade. Expertis fr å n byggnadsstyrelsen b ö i-liksom
hittills knytas till ber ö rda organ s å v ä l centralt
som lokalt.
N ä r det g ä ller UUH m ä ste
denna myndighets st ä llning i f ö rh å llande till
det f ö reslagna UH Ä n å got
diskuteras, bl.a, mot bakgrund av att statsmakterna i samband med 1961) å rs beslut om universitetsorganisationen uttalade att
utrustnirigsn ä mn-den vid senare tidpunkt borde
upph ö ra och att n ä mndens verksamhet d å borde tas ö ver av UK Ä (prop. 1961):50 s. 152, SU 19614:119, rskr
196l4:29l4).
Ett inordnande av UUH i verksorganisationen f ö r h ö gskolev ä sendet ä r
enligt U 68:s bed ö mning inte nu lika naturligt som
I96I), bl.a. med h ä nsyn till att n ä mnden de senaste å ren
f å tt v ä sentliga uppgifter ocks å utanf ö r h ö gskolesektorn
i fr å ga om planering och upphandling f ö r statlig verksamhet. Uppgifterna av detta slag
avses ö ka ytterligare. I sammanhanget kan
n ä mnas att statskontoret p å Kungl. Maj:ts uppdrag utrett fr å gor om formerna f ö r
anskaffning av inredning m.m. f ö r statliga
byggnader och h ä rvid bl.a. kommit in p å fr å gor som ber ö r UUH:s uppgifter. Sj ä lva ink ö psfunktionen f ö r h ö gskolorna ä r enligt utredningens bed ö mning inte heller av den arten att det av
planerings- eller samordningssk ä l
ä r
motiverat att knyta den till h ö gskolemyndigheterna
........
Enligt U 68:s uppfattning ä r mot den angivna bakgrunden n å gon
ö verf ö ring av uppgifter fr å n UUH till
det f ö reslagna UH Ä eller n å gon
formell f ö r ä ndring i ansvarsf ö rh å llandena inte aktuell. Erforderlig saraordning b ö r liksom hittills kunna garanteras bl.a, genom
personsamband mellan UUH och ber ö rda organ
inom h ö gskoleorganisationen"(SOU
1973:2 s.523).
U 68 f ö reslog ä ven att det inom UH Ä inr ä ttades en s ä rskild basresursenhet f ö r planeringsuppgifter betr ä ffande basresurser och servicefunktioner. Denna
enhet borde betj ä na lokal-och utrustningsberedningen
(SOU 1973:1)7 s. 50).
I fr å ga om den lokala organisationen ans å g U 68 att h ö gskolestyrelsen
b ö r ha det yttersta ansvaret f ö r planering av alla f ö r h ö gskolans olika verksamhetsgrenar
och enheter gemensamma resurser samt serviceinr ä ttningar s å som bibliotek
etc. U 68 f ö reslog att
"i enlighet h ä rmed b ö r styrelsen ä ven
svara f ö r de uppgifter som f ö r n ä rvarande
inom fr ä mst UK Ä -omr å det ankommer
p å vederb ö rande LUP-kommitt é .
De experter fr å n vederb ö rande centrala myndigheter som ing å r i denna kommitt é
b ö r d å i st ä llet knytas till respektive h ö gskola som ledam ö ter
i ett beredande organ f ö r lokal- och utrust-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92 5I)
ningsfr å gor. Till
detta organ f ö ruts ä tts styrelsen komma att delegera beslutander ä tt i s å dana
hith ö rande fr å gor sora inte ä r
av principiell karakt ä r" (SOU 1973:2 s, 501).
Endast ett f å tal
reraissinstanser yttrade sig ö ver U 68:s f ö rslag om lokal- och utrustningsplaneringen f ö r den nya h ö gskolan.
I fr ä ga ora den centrala niv å n och det f ö reslagna
UH Ä :s uppgifter tillstyrktes U 68:s f ö rslag i regel. Statskontoret f ö rordade att LUP-n ä mnden
och LUP-koramitt é erna i stort skulle beh å llas of ö r ä ndrade i avvaktan p å en samlad ö versyn och utv ä rdering av LUP-koramitt é ernas hittillsvarande verksarahet. RRV var av en
liknande uppfattning. Byggnadsstyrelsen tillstyrkte att LUP-organisationen
inordnades i den nya h ö gskoleorganisationen men ans å g att rollf ö rdelningen
mellan h ö gskolemyndigheterna och
byggnadsstyrelsen borde renodlas s å
att byggnadsstyrelsen utarbetar lokalprogram p ä grundval av verksamhetsbeskrivningar l ä mnade av h ö gskolemyndigheterna. LUP-n ä mnden - med st ö d
av LUP-koramitt é erna -anf ö rde att det av funktionella och ekonomiska sk ä l torde vara n ö dv ä ndigt att lokal- och 'atrustningsprogrammeringen ä ven i framtiden organiseras regionalt. LUP-n ä mnden borde inordnas i UH Ä . UUH f ö rordade
att ett beredningsorgan f ö r lokal- och utrustningsfr å gor inr ä ttas
inom varje utbildnings-region, om U 68:s f ö rslag
betr ä ffande ansvar f ö r lokal- och utrustningsplaneringen genomf ö rs. LUP-n ä mnden
borde inordnas i UH Ä och ges en enbart ö vergripande funktion. Statsanst ä lldas f ö rbund
ans å g att de fr å gor som idag handl ä ggs inora NUU borde ö verf ö ras till UH Ä .
Ä r
I97I4 tillkallade utbildningsministern sex sakkunniga f ö r att inom utbildningsdepartementet medverka i
beredningen av de f ö rslag som avgetts i U 68:s huvudbet ä nkande samt d ä rmed
sammanh ä ngande fr ä gor. De sakkunniga antog ben ä mningen U 68-beredningen.
U 68-beredningen lade fram sina f ö rslag i promemorian (DsU 19714:6) H ö gskolereform. I promemorian behandlades inte lokal-
och utrustningsfr å gorna s ä rskilt. Beredningen
Prop.
1978/79:92 55
f ö reslog bl.a. att i var och en av de
sex utbildningsregionerna skulle inr ä ttas
en s ä rskild styrelse, regionstyrelse, f ö r att ge ö kad
tyngd å t den regionala niv å n i utbildningsplaneringen. Den regionala
organisationen b ö r i princip f ö rbeh å llas s å dana planerings- och samordningsuppgifter som b ö r eller m å ste
fullg ö ras ö ver gr ä nserna mellan enheter och h ö gskoleomr å den
(DsU 197li:6 s. 31),
I prop, 1975:9 Reformering av h ö gskoleutbildningen ber ö rs
lokal- och
utrustningsplaneringen endast kortfattat. Efter
att ha
refererat U 68:s f ö rslag och vissa remissyttranden
ö ver detta framh å ller departementschefen:
"Jag har f ö r
egen del sympati f ö r U 68;s tanke att n ä rma lokal- och utrustningsplaneringen till
planeringen f ö r h ö gskolans utbildning och forskning i ö vrigt. Jag finner det emellertid mot bakgrund av de refererade
remissynpunkterna motiverat att, innan n å gra
f ö r ä ndringar vidtas g ö ra en utv ä rdering av den nuvarande LUP-organisationen, som
tillkom i samband raed 196I) ä rs
universitetsreform. Jag avser att i annat sammanhang f ö resl å regeringen
att l å ta f ö reta en s å dan utv ä rdering och pr ö va
vilka f ö r ä ndringar den kan ge anledning till. I avvaktan p å att underlag f ö r
bed ö mning av dessa fr å gor f ö religger b ö r LUP-organisationen i huvudsak best å " (Prop. 1975:9 s. 51)3).
Vid behandlingen av regionstyrelserna, som f ö resl å s inr ä ttade i propositionen, anf ö r f ö redraganden
betr ä ffande deras arbetsuppgifter:
' Organisationen f ö r
lokal- och utrustningsplanering f ö r
universitet och h ö gskolor ä r redan regional i den meningen att det finns en
kommitt é f ö r varje universitetsort (motsv.),
i f ö rekommande fall med uppgifter ocks å f ö r andra
orter......
F ö r olika speciella funktioner av detta slag inom h ö gskolan kan en anknytning till den regionala
organisationen visa sig ä ndam å lsenlig" (prop. 1975:9 s. 532).
Prop. 1978/79:92 56
l4.2 Den nya h ö gskolan
1975 å rs riksdagsbeslut om principerna f ö r h ö gskolans reformering
f ö ljdes av ett utredningsarbete inom
en central och sex regionala organisationskommitt é er. I prop. 1976/77:59 ora utbildning och forskning inom h ö gskolan m.m. lade regeringen fram f ö rslag om h ö gskolelag,
h ö gskolans institutionella organisation,
studieorganisation och indelning i enheter samt budget f ö r budget å ret
1977/78. F ö rslagen innebar inga f ö r ä ndringar i
de f ö ruts ä ttningar som enligt 1975 å rs
direktiv skall g ä lla f ö r utredningens arbete.
Riksdagen ansl ö t
sig i de delar som ä r av betydelse f ö r LUP-utredningens uppdrag till f ö rslagen i propositionen (UbU 1976/77:20, rskr
1976/77:21)6).
Utredningen anser det l ä mpligt
att innan den presenterar sina f ö rslag till
lokal- och utrustningsplanering i framtiden kortfattat redog ö ra f ö r de delar
av h ö gskolereformen som ä r av direkt betydelse f ö r utredningens f ö rslag
i det f ö ljande.
I 1975 å rs
riksdagsbeslut om reformering av h ö gskoleutbild-.
ningen angavs att en av huvuduppgifterna f ö r
reformarbetet var att ytterligare fr ä mja
utbildningens tillg ä nglighet, s ä rskilt f ö r
andra studerandegrupper ä n de traditionella, och d ä rmed fr ä mja
den sociala utj ä mningen.
Prop. 1978/79:92 57
Beslutet om att ö ka
utbildningens tillg ä nglighet innebar bl.a. att antalet
h ö gskoleorter ut ö kades. Den fortsatta utbyggnaden av h ö gskoleutbildning skall i huvudsak ske i Bor å s, Eskilstuna/ V ä ster å s, G ä vle/Sandviken,
Halmstad, J ö nk ö ping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Link ö ping/Norrk ö ping,
Lule å , Sk ö vde, Sundsvall/ H ä rn ö sand, V ä xj ö , Ö rebro och Ö stersund.
Till grund f ö r
å tg ä rder att bredda och differentiera utbildningsutbudet ligger ett
enhetligare och vidare h ö gskolebegrepp. S å dana utbildningsv ä gar
sora framst å r som alternativ till tre-ditionell
universitets- och h ö gskoleutbildning kommer att tillsammans
med dessa betecknas som h ö gskoleutbildning. Som exempel kan n ä mnas sjuksk ö terske-
och f ö rskoll ä rareutbildningarna.
Den grundl ä ggande h ö gskoleutbildningen delas in i yrkesutbildningssektorer
och - inom dessa - utbildningslinjer. Utbildningslinjerna best å r av kurser som ocks å kan anordnas i form av enstaka kurser.
En av grundprinciperna f ö r att realisera en demokratisering av utbildningsorganisationen ä r att decentralisera beslut. En annan princip ä r att personal, studerande och f ö retr ä dare f ö r allm ä nintressen
skall ha m ö jlighet att ö va inflytande p å
beslut. Dessa principer realiseras bl.a. genom att olika beslut flyttas fr å n central niv å
till de regionala och lokala niv å erna och
att studerande och personal ges medbest ä mmander ä tt i h ö gskoleorganen.
Landet delas in i sex utbildningsregioner och f ö r var och en av dessa inr ä ttas en regional styrelse f ö r planering av den grundl ä ggande statliga och kommunala h ö gskoleutbildningen. Regionstyrelserna skall ocks å svara f ö r
forskningsanknytningen mellan olika h ö gskoleenheter
inom regionen. Inom varje region finns ett antal h ö gskoleenheter som var och en kan omfatta ett flertal
tidigare frist å ende h ö gskolor (motsvarande). VEirje statlig h ö gskoleenhet leds av en h ö gskolestyrelse. Planering och ledning av
utbildningslinjer sker
Prop.
1978/79:92 58
inom linjenämnder och av forskning/forskarutbildning inom
fakultets/sektionsnämnder. Utbildning och forskning bedrivs vid
institutioner.
Den kommunala högskoleutbildningen får skolstyrelse -
eller i fråga om landsting - utbildningsnämnd som styrelse.
På central nivå inrättades ett universitets- och
högskoleämbete (UHÄ) fr.o.m. den 1 oktober 1976. I detta inordnades
skolöverstyrelsens byrå L 1 med intagningssektion för lärarutbildning, näiinden
för socionomutbildning, samarbetsnämnden för journalisthögskolorna och
universitetskanslersämbetet.
Även beträffande anslags- och budgetsystemet innebär
högskolereformen förändringar. Medel för forskning/forskarutbildning och
grundläggande utbildning anvisas under särskilda anslag. I
budgetpropositionen redovisas bl.a. fördelning av anslag till allmänna
utbildningslinjer på olika högskoleenheter. För lokala/individuella
utbildningslinjer och enstaka kurser utgår till var och en av regionerna en
gemensam anslagsram som regionstyrelserna skall fördela pä de olika
högskoleenheterna inom regionen. Högskolestyrelserna fördelar givna ramar för
olika ändamål på institutioner (motsvarande). Det nya anslagssystemet
syftar till en större lokal frihet att disponera medel utan hinder av
centralt givna anvisningar. Anslagsframställningar för den grundläggande utbildningen
lämnas av högskolestyrelsen till UHÄ. Fakultets-och sektionsnämnder lämnar
sina anslagsframställningar till UHÄ. Högskolestyrelsen yttrar sig över de
sistnämnda. Respektive regionstyrelse yttrar sig över samtliga förslag till
anslagsframställningar.
I besluten om högskolereformen betonas även att ett
samspel mellan grundläggande högskoleutbildning och forskning/forskarutbildning
måste komma till stånd inom hela högskolan.
Högskolereformen innebär således att den framtida
planeringen
Prop.
1978/79:92 59
av lokal- och utrustningsbehov inom h ö gskolan koramer att - i j ä mf ö relse med
nuvarande LUP-organisation - arbeta utifr å n
andra f ö ruts ä ttningar. Av betydelse i sammanhanget ä r sammanfattningsvis
fler h ö gskoleorter
fler utbildningslinjer (inkl. kommunala)i h ö gskolan
ö kad
decentralisering i beslutsfattandet
regional planering och resursf ö rdelning f ö r
den grundl ä ggande h ö gskoleutbildningen
medbest ä mmander ä tt f ö r l ä rare, studerande och ö vrig personal
ä ndrat
anslagssystem med mer ä ndara å lsinriktade anslag
forskningsanknytning f ö r
all grundl ä ggande h ö gskoleutbildning.
I prop. 1976/77:67 om ä ndrad
organisation f ö r jordbrukets h ö gskolor, m.m. f ö reslog
regeringen att fr.o.m. den 1 juli 1977 skulle jordbrukets h ö gskolor sammanf ö ras
till en h ö gskoleenhet med ben ä mningen Sveriges lantbruksuniversitet. Denna skulle
ledas av en styrelse som bl.a. i fr å ga
om den grundl ä ggande utbildningen skall svara f ö r de uppgifter som i den ö vriga h ö gskoleorganisationen
vilar p ä de regionala styrelserna. Statens
veterin ä rmedicinska anstalt skall lyda
under styrelsen men i ö vrigt vara en i huvudsak sj ä lvst ä ndig enhet.
H ö gskoleenheten skall sortera under
jordbruksdepartementet.
I prop. 1976/77:59 om utbildning och forskning inom h ö gskolan m.m. uttalar f ö redraganden att samverkan b ö r
ä ga rum mellan UH Ä , regionstyrelserna och styrelsen f ö r lantbruksuniversitetet i den l å ngsiktiga planeringen av den grundl ä ggande h ö gskoleutbildningen
f ö r att n å b ä sta m ö jliga verksamhet och resursutnyttjande. Detta b ö r ske i form av ett ö msesidigt samr å ds f ö rfarande i fr å gor raed anknytning till respektive
verksamhetsomr å de. Formerna f ö r detta f ä r
successivt utvecklas av ber ö rda organ.
Riksdagen ansl ö t
sig till f ö rslagen i propositionen (JoU
1976/77:17, rskr 1976/77:21)7).
Prop. 1978/79:92 60
U. 3
Medbest ä mmandelagen
P ä grundval av f ö rslag i prop. 1975/76:105 (bil. 1) om arbetsr ä ttsreform besl ö t
riksdagen v å ren 1976 om lag om medbest ä mmande i arbetslivet (InU 1975/76:1)5, rskr 1975/
76:l+Ol4). Lagen (SFS 1976:580) tr ä dde
i kraft den 1 januari 1977 och ä ger till ä mpning p å
f ö rh å llandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den kommer att kompletteras
med kollektivavtal som sluts mellan parterna p å arbetsmarknaden. Som en f ö ljd
av lagen kan ä ven lokalfr å gor bli f ö rem å l f ö r f ö rhandlingar och slutande av avtal.
Enligt 11 § i lagen
skall arbetsgivare, innan han beslutar om viktigare f ö r ä ndring av
sin verksamhet, p å eget initiativ f ö rhandla med arbetstagareorganisation i f ö rh å llande till
vilken han ä r bunden av kollektivavtal.
Detsamma skall iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare f ö r ä ndring av
arbets- eller anst ä llningsf ö rh å llandena f ö r arbetstagare som tillh ö r organisationen. Enligt 12 § i lagen skall arbetsgivare, n ä r arbetstagarorganisation som avses i 11 § p å kallar det, ä ven i annat fall f ö rhandla raed organisationen innan han fattar eller verkst ä ller beslut, som r ö r medlem i organisationen.
Enligt 19 § i lagen ä r arbetsgivaren skyldig att fortl ö pande f ö rse
arbetstagarorganisation med information om produktions-m ä ssig utveckling, ekonomisk utveckling och
personalpolitik. Arbetstagarparten har ä ven
r ä tt att ta del av b ö cker, r ä kenskaper
och andra handlingar som beh ö vs f ö r den fackliga verksamheten.
Enligt 32 § i lagen b ö r, om arbetstagarparten beg ä r det, tr ä ffas
kollektivavtal om medbest ä mmander ä tt f ö r arbetstagarna
i fr å gor som avser ing å ende och upph ö rande
av anst ä llningsavtal, ledningen och f ö rdelningen av arbetet och verksamhetens bedrivande i
ö vrigt. I propositionens special-
Prop. 1978/79:92 61
motivering anf ö r
f ö redragande statsr å det i fr å ga
om denna paragraf bl. a. :
"Inom till ä mpningsomr å det f ö r 32 § faller allts ä
fr ä gor som brukar anses h ö ra in under begreppet arbetets ledning och f ö rdelning. Hit h ö r
allm ä nt sett alla fr å gor r ö rande arten
av arbetstagarnas arbetsuppgifter och s ä ttet
f ö r arbetets utf ö rande. Inom den ramen h ö r under begreppet in fr å gor om arbetets utformning, om f ö rdelningen av arbetet inom en grupp, om v ä xling av arbetsuppgifter, om planering av arbetslokalen
vad avser teknisk inredning, maskinplacering och rationaliserings ä tg ä rder, fr å gor om produktionens uppl ä ggning inom den egna lokalen, om produktionsv ä xling, om sj ä lvstyrande
grupper, om arbetsmilj ö i ö vrigt."
F ö redraganden anf ö r vidare att p ä
gr ä nsen mellan avtalsfr ä -gor och medbest ä mmandefr å gor enligt 32 §
ligger bl.a. fr å gor r ö rande arbetslokalens utformning d ä r
denna inte har samband med arbetets bedrivande i och f ö r sig, mat- och matsalsfr å gor, fr å gor
r ö rande gemensamma personalutrymmen,
h ä lso- och sjukv å rdsfr å gor. H ä r g ä ller genomg å ende att fr å gorna
faller inom omr å det f ö r 32 § i den mån de inte ä r
att betrakta som fr å gor vilka inte kan regleras p å annat s ä tt
ä n genom avtal mellan arbetsgivare
och arbetstagare.
k.k Arbetarskyddslagen m.fl. arbetsmilj ö best ä mmelser
Av s ä rskild betydelse i
arbetarskyddslagen (I9l49:1) ä r i lokalsammanhang
lagens § 1)0 a och § I4I a.
Enligt § I4O a skall
skyddsombud inom sitt skyddsomr å de vaka ö ver sundhet och s ä kerhet
i arbetet och deltaga vid planering av nya eller ä ndrade lokaler, anordningar och arbetsmetoder.
Enligt § I4I a skall
i skyddskommitt é behandlas fr å gor om f ö retagsh ä lsov å rd, fr ä gor om planering av nya eller ä ndrade lokaler, anordningar och arbetsmetoder samt
fr å gor om upplysning och utbildning r ö rande arbetarskydd.
I arbetarskyddskung ö relsen
(SFS 1973:8141) stadgas bl.a. om f ö rheindsgranskning
av arbetslokaler m.m. med inneb ö rd att
6 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 92
Prop. 1978/79:92 62
yrkesinspektionen skall granska om- ny- eller tillbyggnad
av arbetslokal eller personalrum. Arbetsgivare skall underr ä tta skyddsombud, skyddskommitt é eller arbetstagareorganisation om meddelat
byggnadslov f ö r byggnadsf ö retag sora avser arbetslokal eller personalrum.
Enligt § 7 i avtal
ora arbetarskydd vid statliga myndigheter fr å n
å r 197I4 stadgas bl.a. i fr å ga om lokaler, utrustning m.m. att om
personalrepresentanter i f ö retagsn ä mnd eller skyddskommitt é , vilka representerar minst h ä lften av de anst ä llda,
beg ä r att medverkan vid planering av
lokaler skall ske i s ä rskild projektgrupp, skall s å dan projektgrupp utses. Projektgruppen ä ger deltaga i sammantr ä de som myndigheten har med byggmyndighet eller som h å lls inom byggnadsavdelning (motsvarande) hos
myndigheten.
I statens arbetsmilj ö n ä mnds anvisningar f ö r skyddsarbetet i statlig tj ä nst,
del 2, Samr ä d om arbetslokaler, 1976, l ä mnas bl.a. f ö ljande
riktlinjer:
"Skyddskommitt é n
eller projektgruppen ska med utg å ngspunkt fr å n
erfarenhet delta i beskrivningen av de arbetsmilj ö krav sora b ö r
tillgodoses f ö r lokal, inredning och utrustning.
Det ä r denna
medverkan i verksamhetsbeskrivningen sora ä r
projektgruppens
huvuduppgift ......
Ä ven
om det tillsatts en s ä rskild projektgrupp, ska skyddskommitt é n diskutera speciella arbetsmilj ö fr å gor.
Skyddsombudens och skyddskomraitt é ns
synpunkter p å lokalplaneringen sammanst ä lls inom projektgruppen och ö verl ä mnas som
underlag f ö r byggmyndig-hetens beslut.
Under planeringens g å ng
sker ett fortl ö pande samr å d, vilket
inneb ä r att projektgruppen ocks å ges m ö jligheter
att diskute
ra hur byggrayndigheten t ä nkt l Ö sa problemen ...
Det tekniska ansvaret vilar p å byggrayndigheten. Den avg ö r vil
ket tekniskt utf ö rande som ä r ä ndam å lsenligt inom de kostnads-
och kvalitetsramar sora fastst ä llts av
statsmakterna ........
Byggnadsprogrammet utg ö r
underlag f ö r projekteringen. I detta
skede sker samr å det mellan byggrayndigheten och den
brukande
myndigheten i ett eller flera steg. Projektgruppen f ö rbereder
myndighetens st ä llningstagande. Den ges ocks å en fortl ö pande
redovisning fr å n byggmyndighetens sida.....
Prop, 1978/79:92
Projektgruppen svarar f ö r
att kraven p å inredningen formule
ras. Vid st ö rre projekt kan detta med f ö rdel ske i arbets
grupper f ö r olika enheter inora myndigheten...... "
I anvisningarna sl å s
fast att det yttersta ansvaret f ö r arbetsmilj ö n vilar p å
brukarmyndigheten.
U. 5
Den framtida omfattningen av programarbetet
F ö r att kunna bed ö ma vilken organisation som i framtiden beh ö vs rör programarbetet
ino.-n h ö gskolan ä r det av intresse att k ä nna till p å g å ende och framf ö r
allt planerat programarbete samt aviserat lokalbehov som kan leda till
programarbete. I bil. 5 redovisar utredningen d ä rf ö r en sammanst ä llning ö ver
det programarbete som f.n. p å g å r eller planera.;. Utredningen har givetvis inte ing å tt p å n ä gon gransknin.'- fiv upptjifterna i sammanst ä llningen.
I detta sammanhang b ö r
framh å lla. att ä ven on; nybyggnationen minskar detta inte behovei
innet..-ii-a -'itt omfattningen av programarbetet ocks å g ö r det. let
i-Iir n ä mligen allt vanligare att f ö r ä ndringar av
utoi Idiiingens inneh å ll samt undervisningsmetoderna
leder ti.'i att befintliga lokaler m ä ste
ä ndras i s å dan omfattning att programarbete blir n ö dv ä ndigt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92 6k
5 UTV Ä RDERING AV LOKAL- OCH PROGRAMARBETET
5.1 Inledning - metoder f ö r utv ä rdering
Utredningen skall enligt sina direktiv g ö ra en utv ä rdering
av LUP-organisationen samt pr ö va vilka f ö r ä ndringar
resultatet av utv ä rderingen kan ge anledning till.
Den byggnadsverksamhet som ä gt riam vid
universitet och h ö gskolor under LUP-organisationens
hittillsvarande verksamhet har varit raycket omfattande. Utredningen har inte
funnit det ra ö jligt att g å igenom alla de byggnads ä renden i vilka LUP-kommitt é erna har gjort lokal- och utrustningsprogram. Detta
har inte heller ansetts erforderligt r ö r
att fullg ö ra utredningsuppdraget. Utredningen
har valt att studei-.T -stt mindry antal byggnadsobjekt som kan betraktas sora
repr.;senta"i.-l va for de senaste å rens
lokal- och utrustningsprogramarbete. u't rediij nger: li.ar ä ven studerat ett par byggnadsobjekt f ö r vilka byggnadsstyrelsen svarat f ö r programarbetet. Under avsnitt 5.2.2 j å mi.as en ö versiktlig,
sammanfattande redovisning av de synpunkter p ä . tii.iekten som iitredningen har inh ä mtat genom intervjuer raed represeiit.anter f ö r olika parter som har deltagit i
planeringsprocessen alltifr å n
verksamhetsbtskriv-ning till f ä rdig lokal.
Utredningen liar p å d.-rta s ä tt f ö rs ö kt bilda sig en uppfattning om hur arbet.ei. ir.ed ä >vssa projekt nar bedrivits och utfallit.
Vid intervjuerna har ä ven
allm ä nna synpunkter p å LUP-organisationen, byggnadsstyrelsen och UUH
framf ö rts till utredningen. Olika fr å gor som ligger n ä ra
sj ä lva LUP-arbetet har ocks å aktualiserats, s ä som
fastighetstj ä nst och underh å ll av lokaler.
Utredningen har som tidigare n ä mnts ä ven haft ö verl ä ggningar med
rektors ä mbeten och f ö retr ä dare f ö r l ä rare och
andra anst ä llda samt de studerande vid
universitet och h ö gskolor, ber ö rda departement, myndigheter och organisationer. De
vid dessa intervjuer och ö verl ä ggningar framkomna allm ä nna
synpunkterna p å LUP-organisationen sammanfattas i
detta kapitel under avsnitt 5.3. Avslutningsvis redovisar utredningen sina egna
slutsatser p ä grundval av objektstudierna,
intervjuerna och ö verl ä ggningarna.
Prop.
1978/79:92 65
5 .2 Objektstudierna
5.2.1
Vilka objekt och varf ö r - arbetsmetodik
Utredningen
har granskat f ö ljande objekt:
Objekt Programansvarig
1. Institutionerna f ö r hygien LUP-kommitt é n f ö r Lund
och naturvetenskaplig
mikrobiologi i Lund
2.
Humanisthuset i
Ume å LUP-kommitt é n f ö r Ume å
3.
Universitetsfilialen
och LUP-kommitt é n f ö r G ö teborg l ä rarh ö gskolan i
Karlstad
I4. Laboratorieblocket vid LUP-kO!nmitt é n f ö r Stockholm
karolinska institutet, Stockholm
5. Institutionen f ö r
mark- LUP-kommitt é n f ö r jordbru-
vetenskap, lantbriiksh ö g- kets h ö gskolor
skolan, Ultuna
6.
Livsmedelsverket,
Uppsala byggnadsstyrelsen
7.
Statens v ä g- och trafik- byggnadsstyrelsen institut, Link ö ping
Objekten har en geografisk spridning vilket inneb ä r att olika LUP-kommitt é er svarat f ö r
programmeringen inom h ö gskoleomr å det. Eftersom LUP-kommitt é n f ö r
jordbrukets h ö gskolor omfattas av
utredningsuppdraget har ett objekt vid dessa h ö gskolor tagits med. De av byggnadsstyrelsen programmerade objekten har
tagits med f ö r att om m ö jligt f ä
belyst vilka likheter och skillnader som kan f ö rekomma mellan objekt som byggnadsstyrelsen resp. LUP-organisationen
programmerat. B å de livsmedelsverket och statens v ä g- och trafikinstitut ä r omlokaliserade myndigheter som f å tt
nya lokaler och i stor utstr ä ckning ny utrustning. I likhet med vad som g ä ller f ö r
universitets- och h ö gskoleomr å det svarade in.IH f ö r dessa verks utrustningsplanering och upphandling. Dessa b å da verk har valts ut d ä rf ö r att de i likhet med universitet
och h ö gskolor bedriver forskning.
Prop. 1978/79:92 66
vid b å da verken finns det laboratorier
och statens v ä g- och trafikinstitut f ö rfogar dessutom ö ver
provningsanl ä ggningar,
I bil. 2 beskrivs planering och genomf ö rande f ö r
de olika objekten p å grundval av dels de handlingar som
olika m.vndigheter f ö rfogar ö ver dels de muntliga upplysningar som utredningen
har inh ä mtat vid ö verl ä ggningar och
intervjuer med handl ä ggare.
5,2.2 Sammanfattning
I det f ö ljande l ä mnas i sammanfattningens form en redovisning av dels
olika sakuppgifter ora de studerande objekten dels synpunkter p å vissa f ö r
utredningsarbetet s ä rskilt intressanta fr å gor som har kommit fram vid de intervjuer
utredningen haft med personer som varit engagerade i de olika byggnadsobjekten.
Samtliga studerande objekt har i huvudsak planerats och f ä rdigst ä llts
under LUP-organisationens verksamhetstid. Det g ä ller statliga lokaler f ö r
undervisning, forskning, f ö rvaltning och utvecklingsarbete.
Lokalerna har i sin helhet finansierats ö ver
statsbudgeten med s ä rskilda anslag f ö r resp, byggnadsverksamhet, inredning samt
utrustning. LUP-organisationen har programmerat fem objekt, varav LUP-kommitt é n f ö r
jordbrukets h ö gskolor ett, och byggnadsstyrelsen
t-j- å objekt. UUH har svarat f ö r utrustningsprogram f ö r tv ä objekt och
f ö r upphandling till samtliga objekt.
Byggnadsstyrelsen har svarat f ö r
projektering, inredning och byggande av samtliga objekt. Tids å tg å ngen har
varierat f ö r objekten och f ö r tv å av objekten
har processen varit extremt l å ng. I fr å ga om markvetenskap vid Ultuna berodde den l å nga behandlingstiden i vederb ö rande departement enligt uppgift p å att man avvaktade beslut i lokaliseringsfr å gan f ö r veterin ä rh ö gskolan. Ä ven f ö r hygien och
naturvetenskaplig mikrobiologi i Lund var behandlingstiden l ä ng i vederb ö rande
departement. De totala kostnadsramarna f ö r
de olika objekten justerades i allm ä nhet
varje å r vid redovisningen f ö r riksdagen. I de flesta fall berodde kostnads ö kningarna p å
prisomr ä kningar. Oavsett vilken myndighet
som har varit programansvarig har Kungl. Maj:ts
Prop.
1978/79:92 67
projekteringsbeslut med ett undantag inneburit en
reducering av totalytan vilket lett till omprogrammering.
I de fall LUP-organisationen svarat f ö r nrogrammering har det inte gjords n ä gon formell skil.lnad mellan verksamhetsbe.skri v-ning
och programarbete utan det har v.arit en t ä mligen
integrerad verksamhet. I stort sett anses programarbetet ha g ä tt bra men brukarna framh å ller oberoende av varandra n å gra problem i Sammanhanget, Genomg å ende h ä vdas
att eftersom det. ar bi-ukarna av lokalerna som "kan" den verksamliet
som skall bedrivas dar s å kan de ocks å b ä st avg ö r-a de kvantitativa och kvalitativa behoven. D ä rf ö r bor
brukarnas synpunkter f å v ä ga tungt i s å v. ä l programmering som projektering s å
att den verksamliet f ö r vilken lokalerna byggs kan
bedrivas ä ndam å lsenligt och effektivt, I samtliga fall h ä vdas att medverkan i programarbetet ä r mycket tids ö dande
vilket f ö rst ä rks av att handl ä ggningsordningen,.som inneb ä r dubbel pr ö vning
av regeringen, i regel medf ö r omprogram-mering.
I vissa fall har t,o,m., dubbel oi:programjnering f ö rekommit. I sammanhanget p å t.alas att de l å ng.a
behandlingstiderna inneb ä r att f ö ruts ä ttningarna
for lokalutnyttjandeL ibland hinner f ö r ä ndras p.g.a. att institutionen (motsvarande) f å r ny verksamhetsinriktning. Detta f ö rh å llande anses
tala f ö r att lokall ö sningarna m å ste
g ö ras flexibla och beslut kunna
fattas snabbare.
Betr ä ffande projekteringsfasen anf ö rs fr å n brukarna
att det ibland kan vara oklart f ö r dera var
huvudansvaret f ö r arbetet legat n å gonstans. Den enskilda institutionen (motsvarande) f å r samtidigt ha att g ö ra med byggnadsstyrelsens projektledning ocb anlitade arkitekter, UUH
och leverant ö rer av utrustning samt
byggnadsstyrelsens inredningssektion. 1 ett flertal objekt har brukarna under
projekteringen varit starkt kritiska till arkitektf ö rslagen och anser sig ha f å tt arbeta h å rt
f ö r att f å till st å nd
ä ndringar. De projektansvariga framh å ller att brukarna inte alltid beaktar kostnadsm ä ssiga och andra f ö ruts ä ttningar under vilka projekteringen bedrivs.
Prop. 1978/79:92 68
Utrustningsprogrammcringen och i allm ä nhet ä ven
upphandlingen av utrustning ä r det led i
processen som brukarna ä r mest n ö jda med i samtliga objekt. Det p å pekas att enstaka misstag i upphandlingen f ö rekommit men att det i stort sett har fungerat bra
och att utrustning funnits p å plats vid inflyttningen.
Programmeringen och planeringen av inredningen kritiseras
d ä remot genomg å ende av br-ukarna som anser sig ha haft for litet
inflytande ö ver detta led, vilket oftast lett
till otillfredsst ä llande resultat.
Byggandet av lokalerna har br-ukare och projekterare inte
kommenterat men d ä remot anser ett flertal brukare att
det brister i funktionskontrollen av lokalerna oeh att p å talade brister och driftfel inre å tg ä rdas av byggnadsstyrelsen.
Detta inneb ä r ä ven att- å terf ö ringen av erfarenheter till 'nyggnadsstyrelsen blir brist r ä llig.
De synpunkter p å
medbesti-JRiraande och kontinuitet i processen m.m, som brukarn.1 av de studerade
objekten har f ö rt fram ö verensst ä mmer
raed de allm ä nna synpunkter som redovisas i avsnitt
5.3.
5 . 3 A3 Im ä .nna
synpunkter p å LUP-organisationen
5.3.1 Inledning
I det f ö ljande redovisar
utredningen all.Ti. ä nna synpunkter p ä den nuvaranfle L'UP'--organis&t i onen Tn.m. som
knr.mit fram vid objektstudierna, ö verl ä ggningarna och int.ervjuerna. Redovisningen baserar
sig s å ledes inte p å n å gon
skriftlig enk ä t utan ä r en sammanst ä llning
grundad p å yttranden vid samtal med
utredningen. Utredningen redovisar endast synpunkter som ä r relevanta vid en bed ö mning av LUP-organisationen eller sora ett st ö rre antal f ö retr ä dare haft synpunkter p å . Tyngdpunkten har d ä rvid lagts
vid LUP-kommitt é ernas huvuduppgift som organ f ö r programmering, planering och prioritering.
Utredningen redovisar ä ven de synpunkter som framf ö rts p ä handl ä ggningen av LUP- ä renden
p ä central niv å och dess inverkan p ä LUP-kommitt é ernas arbete.
Prop. 1978/79:92 69
5.3.2 Ansvaret f ö r programmering av lokaler
N ä stan samtliga som yttrat sig i fr å gan anser att det har varit v ä rdefullt med ett s ä rskilt programorgan inom universitets- och h ö gskolesektorn. L ä roanstalterna
anser i allm ä nhet att LUP-organisationens
tillkomst innebar ett b ä ttre och varaktigare inflytande ö ver lokal- och utrustningsplaneringen. De enstaka r ö ster som ä r
kritiska mot systeraet raed en s ä rskild LUP-organisation
anser, att programarbetet i st ä llet borde
ha sk ö tts av l ä roanstalterna sj ä lva
i direkt samarbete med byggnadsstyrelsen. Dessa kritiker upplever LUP-organisationen,
n ä r det g ä ller programmering, sora en on ö dig mellaninstans mellan nyttjare och
projekterare/byggare. Byggnadsstyrelsen anser att styrelsen b ö r svara f ö r
programarbetet p å grundval av
verksamhetsbeskrivningar fr å n nyttjarna,
5.3.3 LUP-organisationen
LUP-organisationen i sin helhet har av flertalet bed ö mts i stort sett vara en nyttig och v ä rdefull institution under ett skede av stark
expansion inom universitets- och h ö gskolev ä sendet. I fr å ga
ora LUP-kommitt é erna har framh å llits att representanterna f ö r de centrala verken, fr ä mst UUH och byggnadsstyrelsen, tillf ö rt kommitt é erna
kunskaper och erfarenheter som bidragit till att programmen blivit v ä l underbyggda och realistiska. Personal- och
studeranderepresentanterna har starkt understrukit sv å righeten att inom LUP-koramitt é ernas ram genomf ö ra
en verklig prograragranskning. P ä orter d ä r nybyggnadsverksamheten varit j ä mf ö relsevis
begr ä nsad har LUP-komraitt é n f å tt svara f ö r programmering inf ö r omdisposition inom befintliga lokaler p å samma ort samt provisoriska lokall ö sningar genom f ö rhyrningar
o.d. Koramitt é erna anses d ä rvid ha fyllt en viktig funktion. De enstaka
kritiska synpunkter som har framf ö rts
till utredningen riktar sig emot dels att kommitt é erna inte alltid anses ha gett l ä roanstalterna
den service dessa anser sig vara ber ä ttigade
till dels att LUP-koramitt é erna, i j ä mf ö relse raed LUP-kommitt é n f ö r
jordbrukets h ö gskolor, haft s ä mre kontakter med sitt depar-
Prop.
1978/79:92 70
tement, vilket lett till on ö diga omprogrammeringar. N å gra
bed ö mare anser ä ven att LUP-koramitt é erna inte ä r tillr ä ckligt kritiska i granskningen av brukarnas programf ö rslag.
LUP-sekretariatet f å r
n ä stiin uteslutande goda vitsord och
dess erfarenheten och kunskaper bed ö ms
som synnerligen v ä rdefulla f ö r l ä roanstalterna
och LUP-arbetet.
N ä r det g ä ller LUP-n ä mnden
ä r flertalet bed ö mare d ä remot
mer kritiska, ä ven om n å gra framh å ller
att verksamheten blivit b ä ttre under senare å r. N ä mnden
upplevs inte som lika angel ä gen som
kommitt é erna och dess normgivande uppgifter
anses av m ä nga kunna upph ö ra, eftersom det mesta numera anses vara normerat.
Andra raenar d ä remot att den normgivande
verksamheten varit f ö r begr ä nsad ooh att n ä randen
varit f ö r svag i prioriteringsarbetet. De
som ä r mer positiva till LUP-n ä mnden framh å ller
att n ä mnden ä r ett bra samarbetsorgan f ö r de ber ö rda
centrala verken d ä r utbildningens och forskningens f ö retr ä dare kan
framf ö ra och diskutera dessa verksamheters
speciella krav med representanter f ö r
byggnadsstyrelsen och UUH. Det som uppskattas genomg å ende mest i n ä randen
ä r dess s ä rskilda expertgrupper, framf ö r allt djurhusgruppen och funktionsgruppen.
LUP-kommitt é n f ö r jordbrukets h ö gskolor
ber ö r ett mindre antal intressenter och
antalet intervjuer har d ä rf ö r varit begr ä nsat. Let n ä ra samarbetet mellan kommitt é n och jordbrukets h ö gskolor och dess olika institutioner har bed ö mts ö verv ä gande positivt men nackdelar anses ha framtr ä tt n ä r det g ä ller prioritering och granskning av institutionernas
f ö rslag.
5.3.1) Handl ä ggningsordningen
Den g ä llande handl ä ggningsordningen f ö r byggnads ä renden fr ä n ä r 1968 m ö ter genomg å ende
kritik p å alla niv å er. Den anses bl.a. vara omst ä ndlig, tidsf ö rdr ö jande och f ö rorsaka
on ö digt arbete p å programmeringsstadiet. Ett flertal bed ö mare anser att den nuvarande ordningen pr ä glas av f ö r
mycket ö verl ä mnandemetodik.
Prop. 1978/79:92 71
Den dubbla pr ö vningen
av regeringen leder oftast till omprogram-mering, vilket ä r arbets- och tids ö dande. Allm ä nt avses att det tar f ö r l å ng tid att f å fram beslut ora projektering. Olika bed ö mare framh å ller
det ö nskv ä rda i att ett f ö renklat f ö rfarande kommer till st å nd,
5.3.5 Uppdelningen p å lokaler - utrustning - inredning
Ett flertal institutioner (motsvarande) sora f å tt nya lokaler anser att uppdelningen av handl ä ggningen p å
lokaler, utrustning resp. inredning skapar sv å righeter. En av anledningarna ä r
att gr ä nsdragningen inte upplevs som
rationell. Det anses vara sv å rt att dra
klara gr ä nser mellan de tre delarna i
byggnadsplaneringen. Man anser att det ä ven
i tidsh ä nseende b ö r planeras mer samlat ä n vad.som ä r
fallet f.n,, s å att den nuvarande bristande
samordningen kan upph ö ra. En b ä ttre samplanering skulle skapa st ö rre m ö jligheter
att v ä ga de olika delarnas kostnader mot
varandra. Ett flertal anser ä ven att de s.k.
sekund ä rytorna b ö r tas med i lokalprogrammet fr å n b ö rjan och s å ledes f å
samma behandling som de prim ä ra
programytorna.
5.3.6 Inredningsfr å gor
Byggnadsstyrelsen m ö ter
kritik fr ä n nyttjarna f ö r sin handl ä ggning
av inredningsfr ä gor. De anser bl.a. att byggnadsstyrelsen
har f ö r h ö ga administrationskostnader, som debiteras nyttjarna, och att nyttjarna
har f ö r litet inflytande i dessa fr ä gor, b å de
absolut och i f ö rh ä llande till lokal- och utrustningsfr å gorna. Vissa framh å ller att det
g å r att komma ö verens om inredningens funktion men inte om dess
kvalitet. Nyttjarna skulle i st ö rre utstr ä ckning vilja kunna v ä ga in inredningskostnaderna mot s å v ä l andra investeringskostnader som mot driftkostnader
f ö r sk ö tseln. Det h ä vdas att arbetsmilj ö aspekterna m å ste
beaktas mer i forts ä ttningen ifr å ga om inredningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92 2
5.3.7 Ers ä ttnings-
och kompletteringsanskaffning av utrustning och inredning
Synpunkterna ä r
delade n ä r det g ä ller forinerna f ö r
anskaffning av utrustning. De flesta anser att den nuvarande ordningen
fungerar tillfredsst ä llande men det finns de sora menar
att medel f ö r ers ä ttningsanskaffning av utrustning b ö r
tas upp i vederb ö rande myndighets petita och F » tt anslaget sedan skall f ö rdelas p å
lokal eller regional niv å .
Samtliga bed ö mare
ä r av den å sikten att UUH g ö r
ett gott arbete med ers ä ttningsanskaffningen och att det
lokala inflytandet i dessa fr å gor ä r tillfredsst ä llande.
Vissa institutioner raenar dock att de sj ä lva
har st ö rre teknisk kompetens ä n UUH ifr å ga
om vilka fabrikat som skall upphandlas.
De sora yttrat sig om ers ä ttningsanskaffning av inredning kritiserar den nuvarande ordningen
som upplevs som opraktisk och centralstyrd. Uppdelningen av inredningen p å planm ä ssig
anskaffning via anslaget till UH Ä :s disposition
resp. anskaffning vid omdisposition via byggnadsstyrelsen anses av n å gra som mindre meningsfull och mogen att avskaffa,
5.3,8 Kontinuiteten
Ett flertal bed ö mare
anser att det ä r ö nskv ä rt med s å stor kontinuitet som m ö jligt under hela processen fr å n vei-ksarahetsbeskriv-ning t.o.m. byggande och
funktionskontroll. D ä rmed avses att brukare,
programmerare och projekterare skall kunna, f ö lja ett lokal ä rende under hela processen eller i
vart fall mer kontinuerligt ä n vad som
sker F.nj Den nuvarande ordningen upplevs av
olika parter sora otillfredsst ä llande i s å raotto att det uppst å .r glapp och skarvar raellan de olika leden i processen. LUP-koramitt é ernas sekreerare ä r
s ä llan med vid utformningen av
verksamhetsbeskrivningen p å
institutionsniv å och f å r d ä rmed inte p å ett tidigt stadium k ä nnedom om f ö r vilken verksarahet programmeringen
skall ske. Brukarna samarbetar f.n. f ö rst
med LUP-kommitt é n
Prop. 1978/79:92 73
i programmeringen. N ä r
denna ä r avslutad och projekteringen
inleds med byggnadsstyrelsen och dess konsulter f å r man, ofta utan vidare medverkan fr ä n LUP-koirimitt é n, å nyo ta upp verksamhetsaspekter och funktionskrav. Byggmyndigheten å andra sidan g å r
miste om de ö verv ä ganden som har gjorts under programarbetet, och det skulle underl ä tta f ö r denna om
man kunde komma in p å ett tidigare stadiim; i processen,
I det sammanhanget har framh å llits att
ett s ä tt att l ö sa problemet ä r
att byggmyndighe-ten f å r ansvaret ä ven f ö r
programmeringen inom universitets-och h ö gskoleomr å det.
N å gra h ä vdar att funktionskontrollen av de nya lokalerna ibland ä r bristf ä llig
och att p å talade brister inte å tg ä rdas. Fr å n flera h å ll
p å pekas att genom att
byggnadsstyrelsens projektledning sl ä pper
ifr å n sig ansvaret till den regionala
byggnadsf ö rvaltningen p ä ett tidigt stadium g å r byggnadsstyrelsen miste om v ä rdefull
å terf ö ring av kunskap om hur olika led i processen funktionsm ä ssigt fallit ut. D ä rtill kommer att projektledning och konsulter skiftar ä ven mellan likartade byggnadsobjekt.
5.3.9 Medbest ä mmande
Under senare å r
har olika personalgrupper och studerande vid universitet och h ö gskolor f å tt
st ö rre m ö jligheter att ut ö va medbest ä mmande ifr å ga
om den egna arbetsmilj ö n. Utredningen har i avsnitten li.
3 - l).l4 redovisat g ä llande best ä mmelser inom detta omr å de. Dessa ä r dock av sent datum och har s å ledes inte alla varit i kraft under den tid d å flertalet av de objekt som utredningen har studerat
har planerats och f ä rdigst ä llts. De anst ä llda
och de studerande har sedan å r I969, som
ett led i f ö rs ö ksverksaiTihet med nya samarbetsformer, haft f ö retr ä dare i b å de LUP-n ä mnden
och LUP-kommitt é erna. (avsnitt 2.1.2)
En av m ä nga omfattad
å sikt ä r att arbetstagarrepresentationen i LUP-kommitt é erna b ö r
ut ö kas till tre ledam ö ter s ä att samtliga
tre stora hu'/ii.iorgani3ationer kan medverka i samtliga kommitt é er. Andra h ä vdar
att man å tminstone b ö r tillse att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92 7i)
l ä rarna ges en fast representation i
kommitt é erna. Arbetstagarorganisationerna
delar f.n, p å platserna i de olika koramitt é erna.
P å orter med m ä nga l ä roanstalter,
friimf ö r allt i Stockholm och G ö teborg, upplevs det sora sv å rt f ö r i f ö rsta hand studeranderepresentanterna att kunna
svara f ö r intressebevakningen. Den f ö rh å llandevis
snabba oms ä ttningen av studeranderepresentanter
utg ö r d ä rvid ocks å en sv å righet men detta senare f ö rh å llande ä r inte k ä nnetecknande
enbart f ö r LUP-organisationen utan ä r av generell karakt ä r. De anst ä llda och de studerande betraktar i
allm ä nhet sin representation i LUP-organen
som viktig f ö r deras m ö jligheter att ut ö va
sitt medbest ä mmande. De betonar dock sv ä righeten f ö r
sina representanter att hinna s ä tta sig in i
de ä renden sora behandlas i LUP-Kominitt é erna,
N ä r det g ä ller medbest ä irunande
p å det lokala planet, ber ö rd institution (motsvarande), har samarbetet
organiserats p å olika s ä tt beroende p å
byggnadsobjektets karakt ä r och storlek, Inora universitets-
och h ö gskoleomr å det har institutionsstyrelse eller s ä .i skild
arbetsgrupp i allm ä nhet svarat f ö r institutionens st ä llningstaganden. I dessa fr ä gor
finns i regel de olika vid institutionen verksamma grupperna representerade.
Tidigare har dock i flera fall institutionsf ö rest å ndare och ä mnesf ö retr ä dare ensamma
representerat institutionen i kontakter med LUP-kommitt é och byggnadsstyrelsen. Under senare å r har dock raedbest ä ramandet reglerats och d ä rmed
har inflytandem ö jligheterna f ö rb ä ttrats. Det
anses ä ven ha medf ö rt att byggnadsstyrelsen tvingats ta st ö rre h ä nsyn till
personalens ö nskem å l. Utanf ö r universitets- och h ö g-skoleorar ä det
har f ö retagsn ä mnd eller utskott ur denna samt sk.ydds-kommitt é varit forum f ö r
personalinflytandet i lokal- och utrustningsfr å gor, s ä rskilt vid nybyggnad, I vissa fall
har dock inte alla fr å gor behandlats i samr ä dsorganet, utan de har avgjorts direkt mellan
institutionschef och ber ö rd myndighet.
Prop. 1978/79:92 75
Fr å n flertalet h å ll har p å talats
att ä ven om personalen har formella m ö jligheter till medbest ä mmande saknar man ofta kunskap om s å v ä l planerings- som byggprocessen
inom det statliga omr å det som detta omr å des speciella arbetsteknik, nomenklatur och arbetsraaterial,
framf ö r allt ritningar. Denna bristande
kunskap och erfarenhet finns ä ven inom de
enskilda myndigheternas administration och f ö rvaltning, eftersom flertalet inte har haft anledning att befatta sig
med byggnads ä renden. Detta f ö r~ h å llande f ö rsv å rar
kommunikationen raed myndigheter och arkitekter samt f ö rsvagar p å verkningsra ö jligheherna.
Ett annat hinder f ö r
att ut ö va inflytande ä r tidsfaktorn. Man anser sig dels ofta f å alldeles f ö r
kort tid till att ta st ä llning till ä ndringsf ö rslag
och liknande under projekteringsstadiet dels inte ha tid att vara fr å nvarande fr ä n
det ordinarie arbetet s ä raycket sora kr ä vs f ö r inl ä rning, samr å d
och forraulering av ö nskem å l. Fr å n olika h å ll h ä vdas att m ö jligheterna till medbest ä mmande och p å verkan
varierar mellan fr å gor r ö rande lokaler, utrustning och inredning. Brukarna h ä vdar i allm ä nhet
att man f å r stort geh ö r f ö r sina
synpunkter i utrustningsfr å gor och minst i inredningsfr å gor. D ä
den senare fr ä gan ber ö r samtliga anst ä llda
som ä r verksamma inom en institution
(motsvarande) och dessutom ä r viktig ur arbetsrailj ö synpunkt ä r
man missn ö jd raed att det lokala inflytandet ä r s ä litet.
5-3.10 Samarbetet inom lokal- och utrustningsomr ä det
Samarbetet p ä
och mellan olika niv å er inora organisationen f ö r lokal- och utrustningsfr å gor ber ö rs
av samtliga sora gett synpunkter till utredningen, I den f ö reg å ende redovisningen
har samarbetsfr ä gor redan ber ö rts vid flera tillf ä llen men det finns anledning att ocks å behandla dessa i ett s ä rskilt
avsnitt.
Den nuvarande organisationen ä r splittrad s ä
till vida att olika myndigheter svarar f ö r
olika delar n ä r en byggnad skall uppf ö ras. Inom universitets- och h ö gskoleomr å det
svarar LUP-organisationen f ö r
programmering, UUH f ö r utrustning och bygg-
Prop. 1978/79:92 76
nadsstyrelsen f ö r
projektering, byggande och inredning. D ä rtill
kommer att byggnadsstyrelsen anlitar konsulter av olika slag och att den
regionala byggnadsf ö rvaltningen ansvarar f ö r byggnadet. En s å dan
organisationsbild st ä ller stora krav p å att samarbetet fungerar, vilket har st å tt klart fr å n
f ö rsta b ö rjan, UH Ä
(tidigare UK Ä ), UUH och byggnadsstyrelsen ä r d ä rf ö r representerade i LUP-kommitt é erna och i LUP-n ä mnden
och UH Ä ä r representerat i UUH;s styrelse. Numera ing å r ä ven LUP-n ä mndens ordf ö rande
i styrelsen f ö r byggnadsstyrelsen. Det har franh å llits att dessa arrangemang ä r orsaken till att samarbetet p å verksniv å
centralt har fungerat tillfredsst ä llande.
Fr å n de ber ö rda verken sj ä lva
och fr å n LUP-kommitt é erna framh å lls
v ä rdet av att ha ö vriga verk med i LUP-n ä mnden och representanter f ö r
byggnadsstyrelsen och UUH i LUP-kommitt é erna,
Flera bed ö mare anser d ä remot att statskontorets medverkan inte l ä ngre ä r lika
motiverad,
Nyttjarna, f ö retr ä desvis p å
institutionsniv å , framh å ller att den nuvarande ordningen ä r besv ä rande,
eftersom man ä r os ä ker om vilken av myndigheterna som ä r
ansvarig f ö r olika fr å gor. N ä r
det g ä ller projektering och inredning ä r man ofta os ä ker
om ansvarsf ö rdelningen mellan byggnadsstyrelsen
och arkitekterna och i fr å ga om byggnads fr å gor om byggnadsstyrelsen centralt eller regionalt ä r ansvarig.
De l ä roanstalter och myndigheter sora
utredningen har bes ö kt har olika erfarenheter och v ä rderingar av samarbetet med var och en av
myndigheterna. 3oiri utredningen redovisat i avsnitt 5.3.3 ä r man inom universitets- och h ö gskoleomr å det
i allm ä nhet n ö jda raed LUP-kommitt é ernas arbete. 'JUK f å r genomg å ende positiva omd ö men
ifr å ga om s å v ä l planering
som upph.andling. Det senare omd ö met delas ä ven av de verk f ö r
vilka UUH svarat for utrustningsfr å gorna.
N ä r det d ä remot g ä ller
erfarenheterna av byggnadsstyrelsen ä r
kommentarerna med enstaka undantag kritiska. Den kritik som fram-f ö rst avser inte samarbetet med enskilda tj ä nstem ä n utan det ä r byggnadsstyrelsen som verk som man upplever sora
sv å rt att p å verka och f å
beslut ifr å n. Omd ö mena g ä ller
s å v ä l byggnadsstyrelsen som de konsulter byggnadsstyrelsen anlitat. I
flertalet fall
Prop. 1978/79:92
yt
g ö rs ingen skillnad mellan byggnadsstyrelsen
och dessa konsulter, vilket bottnar i en os ä kerhet
om vem son; ytterst .-ir ansvarig. Vad man i allm ä nhet v ä nder
sig emot ä r .att synpunkter och ö nskem å l beaktas i f ö r liten
utstr ä ckning eller inte å tg ä rdas alls.
Betr ä ffande programmeringsstadiet, i de fall b;yggnads-styrelsen svarar f ö r detta, och projekteringsstadiet fraiiih å lls att det ä r
sv å rt att f å ä ndringar
till st å nd i ett ursprungligt, f ö rslag. Detta ä r
s ä rskilt besv ä rande n ä r
dessa stadier i processen-tar l å ng tid,
eftersom f ö ruts ä ttningarn.a i'ör
den verks.amliet som
skall bedrivas i lokalerna kan hinna f ö r ä ndras under den tiden. Man efterlyser st ö rre flexiVii litet under- pro.iekteringen,
Byggnadsstyrelsen anses ö ver lag ha st ö rr-e kompetens i fr å ga on f ö rvaltningslokaler ä n f ö r de speciella lokaler som de fiesta h ö gre l ä roanstalter
och vissa verk har.
Ett antal bed ö mare
ifr å gas ä tter ora byggnadsstyrelsens interna organisation ä r den mest l ä mpade
för . ä ndam å let.
5.3.11 Ö vriga fr å gor
I saraband med att utredni.igen haft ö v.-rl å ggriifigar ocli
intoi-vjuer r ö rande den hittillsvarande I.Ui-organis.at
innen har inari fr å n skilda l ä roanstalter aktualiserat n å gra n ä rliggande fr å gor, [jeri f ö rsta
av dessa ä r fastighetstj ä nsten d ä r
ett antal h ö gskolor ö nskar f ö ra
ö ver ansvaret f ö r underh å ll,
fa.stighetstj ä nst och viss-a andra lokalfr å gor fr å n
byggnadsstyrelsen till l ä roanstalten. Man anser sig ha m ö jligheter att sk ö ta
dessa t'r.ior b ä ttre ä n byggn.adssty-relsen. P å en l ä roanstalt
har man d ä remot ö verl å tit dessa
uppgifter p å byggnadsstyrelsen.
Den andra fr å gan
sora har tagits upp av n å gra l ä roanstalter ä r NUU. Det frajiih å ils att dess verksamhet ä r viktig f ö r
den medicinska utbildningen men att - till skillnad fr ä n LUP-organisationen - l ä roanstalterna saknar inflytande inom NUU och att den
kliniska delen av utbildningen blir lidande p å detta. Ä ven ora uppg ö relser kan tr ä ffas
med sjukv å rdshuvudmannen i dessa fr å gor kan NUU f ö rhindra
att besluten genomf ö rs. L ä ro-
7 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 92
Prop. 1978/79:92 i
anstalterna borde d ä rf ö r ges m ö jlighet
att kunna p) å verka ä ven NUU:s verksamhet. Flera l ä roanstalter har ä ven
gjort g ä l.lande att de fr å gor som NUU handl ä gger
skulle kunna f ö ras ö ver till LUP-organisationen.
Den nuvarande uppdelningen av utrustningsanskaffning p å klinisk utrustning via NUU och pre-klinisk via LUP-kommitt é erna anses otillfredsst ä llande,
5.1) Utv ä rderingens
resultat
I f ö revarande avsnitt ger utredningen
sin egen bed ö mning av LUP-organisationens
verksamhet p å grundval av i det f ö reg å ende redovisat
material om verksamheten, de objekt som studerats och synpunkterna p å dessa samt de allm ä nna synpunkter s.om kominit fram vid ö verl ä ggningar och intervjuer.
Utredningen hegr ä nsar med h ä nsyn till sina direktiv de egna synpunkterna till
att omfatta endast sj ä lva LUP-organisationen och den handl ä ggningsordning inom vilken organisationen har
verkat. I fr å ga om de ö vriga synpunkter och å sikter som kommit fram under utredniiigsarbet.et n ö jer sig utredningen med len redovisning av dessa som
gjorts i det f ö reg å ende.
Som helhet har LUP-organisationen (LUP-kommitt é er, LUP-sekretariatet, LUP-n ä mnden och dess expertgrupper) inneburit en betydelsefull
f ö rst ä rkning av de ordinarie administrativa och tekniska resurserna under en
period av stark utbyggnad av h ö gre
utbildning och forskning. LUP-organisationen har inom universitets- och h ö gskolev ä sendet
med gott resultat genomf ö rt arbetsuppgifter som eljest
skulle ha fullgjorts av f ö rvaltningsorganen inom universitets-
och h ö gskolev ä sendet och av byggnadsstyrelsen och UUH. I ett skede
av stark expansion har LUP-organisationen verkat sammanh å llande och normerande samt verkat f ö r effektivitet och rationellt resursutnyttjande. Ä ven om det egentliga programarbetet i stor utstr ä ckning har utf ö rts
i arbetsgrupper med institutionsrepresentanter och andra f ö retr ä dare f ö r brukarna har prograraf ö r-slagen - genora att de p å olika stadier i arbetet granskats i
Prop. 1978/79:92 79
LUP-kommitt é med dess
representanter f ö r ber ö rda centrala verk - i stort sett kunnat l ä ggas p å
en kostnads- och kvali-tetsm ä ssigt
realistisk grund.
Efter tillkomsten av representanter f ö r personal- och studerandeorganisationer i LUP-n ä mnden och LUP-kommitt é erna har dessa representanter haft m ö jligheter att se till att personalens och de studerandes synpunkter
vederb ö rligen pr ö vats.
De starka kontakterna mellan LUP-kommitt é erna och LUP-n ä mnden
har skapat f ö ruts ä ttningar f ö r enhetliga bed ö mningar i fr å ga
om lokalernas utformning och kvalitet. Samarbetet mellan LUP-organisationen och
byggnadsstyrelsen har, bl.a. genom att byggnadsstyrelsen ä r representerad, i s å v ä l LUP-kommitt é erna som i LUP-n ä mnden,
varit n ä ra och i stort sett fungerat bra.
Arbetss ä ttet har varierat raellan olika
orter. Det synes ha varit till f ö rdel om
byggnadsstyrelsen engagerat sig i programarbetet p å ett tidigt stadium.
Samarbetet mellan LUP-organisationen och UUH har fungerat m.ycket
tillfredsst ä llande i fr å ga om s å v ä l programarbete som arbete med ers ä ttningsanskaffning av utrustning. Samarbetet mellan LUP-organisationen
och UK Ä /UH Ä har blivit mer omfattande under å rens
lopp Och det har under senare å r underl ä ttats av att universitetskanslern varit ordf ö rande i LUP7n ä mnden,
LUP-sekretariatet har haft goda kontakter med l ä roanstalter och andra myndigheter. Deras placering i
en central, f ö rh å llandevis liten enhet har skapat f ö ruts ä ttningar f ö r
en enhetlig programverksamhet med god å terf ö ring och utbyte av erfarenheter. Genom å ren har sekretariatet f ö rv ä rvat en v ä rdefull erfarenhet och kompetens inom sitt sakomr å de. Det har ä ven
tagits i anspr å k f ö r andra programuppgifter inom det statliga omr å det. Dessa resultat har uppn å tts till en f ö rh å llandevis liten kostnad.
Utredningen finner s å ledes
att LUP-organisationen v ä l fyllt sin uppgift. Detta inneb ä r inte att uredningen anser sig kunna bed ö ma
Prop. 1978/79:92 80
om resultatet av programarbetet blivit b ä ttre n ä r
det handhafts av LUP-kommitt é erna ä n om det skulle ha handhafts av byggnadsstyrelsen.
Utredningen anser sig dock ha fog f ö r
att h ä vda att lokal- och
utrustningsprogrammeringens n ä ra anknytning
till universitet och h ö gskolor inneburit god.a f ö ruts ä ttningar f ö r att funktionskraven kunnat g ö ra sig g ä llande
och tillgodoses s å bra som m ö jligt i programarbetet. Detta har i sin tur medf ö rt att programarbetet m ö tts av f ö rtroende
fr å n universitet och h ö gskolor.
Utredningen kan inte heller p å grundval av det materi,al den tagit fram. dra n å gra slutsatser om hur kostnaderna f ö r byggnads-objekten p å verkats av att ha programmerats av den ena eller den andra
myndigheten. Det ä r likas å sv å rt att s ä ga hur LUP-organisationen kunnat p å verka tidplanerna. De objekt i utv ä rderingen som byggnadsstyrelsen programmerat har
varit tidsbundna genom riksdagsbeslut.
Vid en v ä rdering av LUP-organisationens
verksamhet ä r det naturligt att ber ö ra den handl ä ggningsordning
f ö r byggnads ä renden sora varit g ä llande under den period som utv ä rderingen
omfattar. Som framg å r av redovisningen i det f ö reg å ende f ö religger p ä
olika h å ll stark.a ö nskem å l om en f ö renklad ordnin.g som leder till snabbare beslut och
att omprograramering undviks. Kritiken mot denna ordning fr å n nyttjarna drabbar ofta LUP-kommitt é erna, eftersom det å r dessa som f å r svara f ö r att en omprograramering kommer till st å nd. Mot denna bakgrund finner utredningen det
motiverat att kortfattat ge sina egna synpunkter p ä Jen handl ä ggningsordning
inom vilken LUP-organisationen svarar f ö r
ett betydelsefullt led.
Handl ä ggningsprocessen ä r enligt utredningens best ä mda uppfattning f ö r l ä ng och omst ä ndlig och det finns brister i fr å ga om kontinuitet och kontakter mellan par-terna. G ä llande ordning motsvarar inte nyttjarnas krav och
det omfattande arbetet med omprograramering efter f ö rh å llandevis
marginella prutningar ä r oekonomiskt och tidsf ö rdr ö jande. Ur
planeringssynpunkt kan det
Prop. 1978/79:92 81
ifr å gas ä ttas ora planeringen av lokaler och utrustning skall ä ga rum tidsm ä ssigt
och organisatoriskt skilt fr ä n ö vrig resursplanering vid l ä roanstalterna. Kritiken drabbar s ä ledes samtliga niv å er i handl ä ggningen och det ä r enligt utredningens mening motiverat med en f ö r ä ndring i h ä r ber ö rda
avseenden.
Prop. 1978/79:92 82
6 UTREDNINGENS Ö VERV Ä GANDEN OCH F Ö RSLAG
6. 1
Allm ä nna s.ynpunkter
Innan utredningen g ä r
in p å lokal- och utrustningsplaneringen inora
den nya h ö gskolan vill utredningen framh å lla vissa allm ä nna
synpunkter p å arbets- och ansvarsf ö rdelningen n ä r
det g ä ller byggnads ä renden inora den civila statsf ö rvaltningen.
En av byggnadsstyrelsens h-avuduppgifter ä r att f ö rse
civila statliga myndigheter med lokaler genom byggande, k ö p eller f ö rhyrning.
Vid bed ö mning av lokalf ö rs ö rjningsfr å gor m å ste
byggnadsstyrelsen beakta m ä nga olika omst ä ndigheter, s å som
behovet av f ö rnyelse och upprustning av
befintligt lokalbest å nd, anpassning av lokalbest å ndet till utvidgning eller annan f ö r ä ndring av
myndigheternas verksamhet, lokaliseringssynpunkter och arbetsmarknadsl ä get. N ä r
det g ä ller enstaka myndigheter med ett
begr ä nsat lokalbest å nd ä r det endast
byggnadsstyrelsen som prim ä rt kan v ä ga dessa olika omst ä ndigheter mot varandra och ta st ä llning
till prioriteringen mellan olika myndigheters aktuella lokalbehov. G ä ller det d ä remot
myndigheter med regional f ö rvaltning och ett omfattande
lokal-best å nd s ä som rikspolisstyrelsen eller kriminalv å rdsstyrelsen m å ste det s å vitt utredningen kan finna i f ö rsta hand ankomma p ä den verksamhetsansvariga myndigheten att svara f ö r den lokalplanering och prioritering som betingas
av verksamheten och dess f ö r ä ndringar. Denna prioritering f å r
sedan byggnadsstyrelsen - och i sista hand statsmakterna - v ä ga mot ö vriga
ovan ber ö rda omst ä ndigheter av betydelse f ö r prioritering inom den statliga lokalf ö rs ö rjningen.
Vad utredningen hittills anf ö rt g ä ller lokalplanering i stort, men ä ven i fr å ga
om ett enstaka byggnadsprojekt torde byggnadsstyrelsens prim ä ra ansvar och insatser variera. G ä ller det myndigheter med ett begr ä nsat lokalbest å nd
f ö r vilka st ö rre ny- eller ombyggnadsprojekt ä r s ä llsynta ä r det ofr å nkomligt
att byggnadsstyrelsen fr ä n b ö rjan aktivt bist å r dessa myndigheter f ö r att f ä
fram verksamhetsbeskrivningar och lokalf ö rteckningar.
Ä r
Prop. 1978/79:92 83
det d ä remot fr ä ga om myndigheter
med ett stort lokalbest å nd med st ä ndigt p å g å ende ny-, tiH-och ombyggnader, finns undei lag f ö r en fast
organisation f ö r lokal ä renden vid varje s å dan myndighet. Behovet av en s å dan
organisation ä r st ö rre ju mer specialiserad myndighetens verksamhet ä r. I anslutning h ä rtill
vill utredningen erinra om den betydelsefulla roll som nyttjarmyndigheten och
lokalbrukarna enligt utredningens mening har vid handl ä ggning av byggnads ä renden.
Nyttjaren ä r normalt
den enda myndigheten som har s å dan k ä nnedom om den verksamhet som skall bedrivas i de
nya lokalerna att den kan v ä ga
alternativ med olika tekniska utf ö randen
och olika kostnader mot varandra. Med kostnader avses d ä inte enbart investeringskostnader utan ä ven kostnader f ö r
den l ö pande driften. Lokalbrukarna har
det direkta intresset av att nya lokaler blir s å ä ndam å lsenliga som m ö jligt. Hos lokalbrukarna finns s å dana kunskaper om och erfarenheter av verksamheten
att deras medverkan i byggprocessens olika etapper synes n ö dv ä ndig f ö r ett gott resultat. Lokalbrtikarna har ocks ä f ö ruts ä ttningar att korrekt ange de krav som b ö r st ä llas med h ä nsyn till arbetarskydd och arbetsmilj ö .
I detta sammanhang vill utredningen erinra ora att statens
arbetsmilj ö n ä mnd i sina riktlinjer f ö r
skyddsarbetet i statlig tj ä nst (avsnitt 1).!)) slagit fast att
det. yttersta ansvaret f ö r arbetsmilj ö n vilar p å
nyttjarmyndigheten. Vidare b ö r beaktas
det inflytande som medbest ä mmandelagstiftningen tillf ö rs ä krar
arbetstagare i lokal ä renden. Nyttjarmyndigheten m å ste tillf ö rs ä kras ett motsvarande inflytande, i den m å n arbetstagarnas f ö rhandlingsr ä tt i lokal ä renden koramer att g ä lla mot den myndighet som lokalbrukarna tillh ö r.
Mot denna bakgrund har utredningen vid utformning av sitt
f ö rslag sett lokalbrukarna som den
viktigaste instansen i byggprocessen. Bristande f ö rm å ga hos
brukarna att ö verf ö ra verksamhetskrav i verksamhetsbeskrivning samt programarbete och
ritnings-granskning f ö ranleder dock krav p å utbildning och information.
Prop. 1978/79:92 UU
Byggnadsstyrelsen skall med sina speciella kunskaper och
vida erfarenheter bist å nyttjarmyndigheten och lokalbrukarna
i deras arbete och ö verta ansvaret f ö r de delar av byggprocessen som - om detta ansvar l å g kvar hos nyttjaren -skulle kr ä va att denna myndighet tillf ö rdes personalresurser med annan kompetens ä n vad som beh ö vs
f ö r den ordinarie verksamheten.
Lokalbrukarna b ö r inte uppleva byggnadsstyrelsen
som en motpart utan som en servicemyndighet vars m å l ä r att inom
ramen f ö r fastst ä llda normer och g ä ngse
standard ge brukarna s å bra lokaler som m ö jligt. Att utredningen s å starkt betonar nyttjarrayndighetens och lokalbrukarnas
ansvar inneb ä r allts ä inte att utredningen raenar att byggnadsstyrelsens
allm ä nna ansvar f ö r att statliga civila myndigheter har ä ndam å lsenliga
lokaler skall minska. En klarare ansvarsf ö rdelning
mellan nyttjare/brukare och byggnadsstyrelsen b ö r emellertid inneb ä ra ö kade f ö ruts ä ttningar f ö r
ett gott resultat av deras samarbete, dvs. att de nya ." okalerna
skall vara s å v ä l anpassade till brukarnas behov sora m ö jligt.
Vad utredningen h ä r
anf ö rt ora betydelsen av brukarnas
insatser har vunnit st ö d vid utredningens studium av olika
byggnadsprojekt. I ett fall - nybyggnad f ö r
statens v ä g- och trafikinstitut - inr ä ttade nyttjarmyndigheten en arbetsgrupp som leddes
av en tidigare verkschef och i vilken ingick representanter f ö r bl.a. personalen. Resultatet av denna arbetsgrupps
samarbete med byggn.adsstyrelsen blev enligt samst ä mmiga uppgifter fr å n verket bra ur lokalplaneringssynpunkt. De erinringar som framf ö rdes mot de nya lokalerna g ä llde mest liyggnadstekniska l ö sningar. I ett annat fall - nybyggnad f ö r statens livsmedelsverk - framh ö lls fr å n
verksledningens sida att det efter å t
framst å tt som en brist att verket saknat
egen kompetens som kunnat g ö ra det m ö jligt f ö r
verket att b ä ttre h ä vda sina synpunkter vid diskussionerna med
byggnadsstyrelsen.
Hur de behov som s å lunda
framkommit skall l ö sas i allm ä nhet inom statsf ö rvaltningen
ankommer det inte p å utredningen att
Prop.
1978/79:92 85
pr ö va. Vad ang å r h ö gskoleomr å det f ö religger
emellertid speciella anledningar och m ö jligheter
att tillf ö rs ä kra nyttjarmyndigheten en s å dan
organisation att det inom detta omr ä de
kommer att finnas tillr ä cklig kompetens f ö r att s ä kerst ä lla ett fullgott underlag f ö r olika projekt. Fr ä msta anledningen h ä rtill ä r att byggnadsverksamheten inom h ö gskolev ä sendet
kan fortl ö pande ber ä knas f å
en s å dan orafattning att det motiverar uppr ä tth å llande inom h ö gskolan av egen kompetens f ö r ä ndam å let. D ä rtill
kommer att inora h ö gskoleomr å det verksamheten f ö rh å llandevis ofta st ä ller speciella krav p å lokaler.
5.2 Precisering av utredningens omr å de
Enligt direktiven skall LUP-utredningen i sina ö verv ä ganden Utg å ifr å n att samma
principer skall g ä lla f ö r hela den statliga delen av h ö gskolan
och att dessa principer skall vara anpassade till den nya organisation f ö r h ö gskolan sora
statsmakterna fattade beslut om å r
1975- Som framg å r av kap. 2 ligger programansvaret
f ö r lokaler f ö r den statliga delen av h ö gskoleutbildningen f.n. i huvudsak p å LUP-koirmiitt é erna
raen i vissa fall p ä byggnadsstyrelsen. Detta h ä nger saraman med den uppdelning av l ä roanstalterna under olika huvudm ä n som har varit r å dande
under den tid som LUP-organisationen har verkat. I den h ö gskoleorganisation som kommer att g ä lla fr.o.m. den 1 juli 1977 ing å r, som redovisas i avsnitt 1).2, befintliga statliga
l ä roanstalter inom utbildningsdepartementets
omr å de i n å gon lokal h ö gskoleenhet
och i n å gon av de sex h ö gskoleregionerna. UH Ä ä r central f ö rvaltningsmyndighet f ö r h ö gskoleenheterna.
Den statliga delen av h ö gskolan
kommer att best å av f ö ljande h ö gskoleenheter inora UH Ä :s ansvarsorar å de:
Chalmers tekniska h ö gskola, h ö gskolan f ö r
l ä rarutbildning i Stockholm, h ö gskolorna i Bor å s,
Eskilstuna/V ä ster å s, Falun/Borl ä nge, G ä vle/ Sandviken, J ö nk ö ping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Lule å , Sundsvall/H ä rn ö sand. V ä xj ö , Ö rebro och Ö stersund, karolinska institutet, tekniska h ö gskolan i Stockholm, universiteten i
Prop. 1978/79:92 86
Uppsala, Lund, G ö teborg,
Stockholm, Ume å och Link ö ping. L ä roanstalterna
inom det konstn ä rliga utbildningsomr å det i Stockholm ing å r ocks å i den nya h ö gskolan. Den lokala organisationen av detta
utbildningsomr å de ä r emellertid ä nnu inte fastlagd. I f ö rh å llande till
nul ä get kommer antalet utbildningsv ä gar under UH Ä
att vara betydligt fler och vara f ö rdelade
p å ett st ö rre antal orter. Eftersom s å v ä l l ä rarutbildningar som olika slag av utbildning inom kultur-och
informationsomr å dena f ö rs in i den nya h ö gskoleorganisationen
kommer h ö gskolans lokal- och
utrustningsplanering att omfatta mer artskilda utbildningsv ä gar ä n tidigare.
Jordbrukets h ö gskolor
har f.n. en gemensara central f ö rvaltning
och ett rektors ä mbete m.m. och har sin huvudsakliga
verksamhet f ö rlagd till Ultuna i Uppsala.
Verksamheten leds av styrelsen f ö r
jordbrukets h ö gskolor sora ä r direkt underst ä lld
jordbruksdepartementet. Fr.o.m. den 1 juli 1977 bildar jordbrukets h ö gskolor en h ö gskoleenhet
ben ä mnd Sveriges lantbruksuniversitet
(se avsnitt 1).2). Utredningens f ö rslag
avser i f ö rsta hand lokal- och utrustningsfr å gor vid de statliga h ö gskoleenheterna under utbildningsdepartementet raen g ä ller i till ä mpliga
delar ä ven lantbruksuniversitetet.
6.3 Lokalplanering och prioritering inora den nya h ö g-
skolan____________________________________
Med lokalplanering avser utredningen i det f ö ljande planeringen av lokalbehov f ö r olika ä ndam å l inom h ö gre
utbildning och forskning inom den nya h ö gskolan.
LUP-organisationen inom utbildningsdepartementets omr ä de handl ä gger
bl.a. fr å gor om planering och prioritering
av lokalbehov samt disposition av tillg ä ngliga
lokaler. Den lokala LUP-kom-mitt é ns arbete
med dessa uppgifter avser samtliga fr ä gor
av detta slag inom dess verksamhetsomr å de
medan LUP-n ä mndens uppgifter i huvudsak begr ä nsas till en prioritering p å riksniv å
av de behov av nya lokaler som de olika LUP-kommitt é er-" na anm ä ler.
Handl ä ggningen av dessa fr ä gor inom LUP-organisationen har skett i n ä ra samverkan med byggnadsstyrelsen och
Prop. 1978/79:92 87
dess regionala organ som har - eller har l ä tt att skaffa sig - en samlad ö verblick ö ver
lokalbest å ndet p å de olika orterna. Detta g ä ller inte bara befintliga statliga lokaler och
deras tillst å nd utan ä ven l ä get p å hyresmarknaden. Planeringen kan resultera i skilda
slag av å tg ä rder s å som utnyttjande av befintligt
lokalbest å nd, f ö rhyrning, k ö p, ny-, till-eller ombyggnader. Den
omst ä ndigheten att lokalplaneringen och
d ä rmed f ö renad utrustningsplanering f.n. ligger inom LUP-organisationen
inneb ä r att de behandlas skilda fr å n ö vrig
resursplanering inom universitet och h ö gskolor.
Detta har raedf ö rt att vid behandling av f ö rslag om ö kad
eller ä ndrad verksamhet dessa f ö rslags inverkan p å lokal-
och utrustningsbehov inte alltid beaktats i tillr ä cklig omfattning.
Ä ven
om uppkonmiande lokal- eller utrustningsbehov oftast inte kan tillgodoses
omedelbart b ö r varje f ö rslag om f ö r ä ndring av verksamheten å tf ö ljas av en
redovisning av vad f ö r ä ndringen - p å kort och l ä ng sikt - kr ä ver
i fr å ga om lokal- och
utrustningsresurser. Utredningen anser d ä rf ö r att i framtiden lokalplaneringen b ö r vara en integrerad del i ö vrig resursplanering f ö r h ö gre utbildning och forskning och
att lokalbehoven b ö r pr ö vas i samma ordning som g ä ller
f ö r ö vriga slag av resurser. Detta inneb ä r
att h ö gskolemyndigheterna p å olika niv å er
i forts ä ttningen b ö r ta ansvar f ö r
lokalplaneringen. N ä r f ö rslag l ä ggs fram om utbyggnad av eller f ö r ä ndring inom
den h ö gre utbildningen och forskningen b ö r de framtida konsekvenserna i fr å ga om lokaler alltid belysas. H ä rigenom skapas enligt utredningens uppfattning b ä ttre f ö ruts ä ttningar f ö r
att f ä en ö verblick ö ver de totala resursbehoven f ö r olika slag av reformer inora h ö gskoleomr å det.
Med detta syns ä tt som grund anser utredningen att
lokalplanering, lokalprioritering och lokaldisposition p å en ort b ö r
ankorrmia p å h ö gskolestyrelsen i samr ä d med
byggnadsstyrelsen och dess regionala organ. Detta b ö r ä ven p å orter med tv ä
eller flera h ö gskoleenheter g ä lla f ö r var och en
av enheterna. H ö gskolestyrelserna b ö r ä ven
Prop. 1978/79:92 88
svara f ö r kontakten
med forskningsr å den m.fl. och planera f ö r de lokalbehov r å dens
verksamhet ger upphov till vid h ö gskoleenheterna.
F ö r orter sorn har flera h ö gskoleenheter ä r
det emellertid enligt utredningens raening angel ä get att enheterna samr å der
sinsemellan i lokalplaneringen s å att alla m ö jligheter till sambruk av lokaler tas tillvara.
Utredningen vill erinra om att denna samordningsfunktion ä r en av LUP-kommitt é ernas huvuduppgifter. Denna uppgift b ö r uppr ä tth å llas av h ö gskolestyrelserna i den nya
organisation sora utredningen f ö resl å r. Det b ö r
ankomma p å h ö gskoleenheterna sj ä lva att
tillsammans raed byggnadsstyrelsen komma ö verens
ora formerna f ö r s å dant lokalt samr å d som avses h ä r. Ä ven med f ö retr ä dare f ö r den kommunala h ö gskolan
p å orten b ö r samr ä d
ske i syfte att utr ö na m ö jligheterna till sambruk av lokaler. Sarar å d kan ä ven
bli aktuellt med myndigheter utanf ö r
h ö gskolev ä sendet.
H ö gskolestyrelses lokalplanering b ö r redovisas i den å rliga petitan. Refiovisningen b ö r
avse s å v ä l s å dana objekt sora senare komraer
att underst ä llas regeringen som den ber ä knade omfattningen av s å dana mindre byggnadsf ö retag som byggnadsstyrelsen har bemyndigande att besluta om. Till petitan
b ö r fogas en sammanfattning av de
aktuella och framtida lokalbehoven med inb ö rdes
prioritering och kostnadsuppskattningar.
De lokal- och utrustningsbehov som redovisas kan vara p å olika planeringsstadier. Somliga har avancerat s ä l å ngt att det
finns verksamhetsbeskrivning och kostnadsber ä kning.
Andra h å ller p å att kartl ä ggas.
F ö r dessa anges ä ndam å l och
uppskattad kostnad.
Vad ang å r den
regionala niv å n i den nya h ö gskoleorganisationen g ä ller att regionstyrelsen å lagts betydelsefulla uppgifter betr ä ffande den grundl ä ggande
utbildningen och dess planering raedan den betr ä ffande forskningen endast har en
Prop. 1978/79:92
89
starkt begr ä nsad uppgift
i fr ä ga om forskningssamband med h ö gskoleenheter som saknar egna forskningsresurser.
Med h ä nsyn h ä rtill och till ö nskv ä rdheten av att h å lla
samman ansvaret f ö r lokalanskaffningen och ansvaret f ö r den aktuella verksamheten, anser utredningen att
regionstyrelses yttrande ö ver h ö gskoleenheternas f ö rslag i
lokalfr å gor i huvudsak b ö r begr ä nsas
till s å dana lokaliserings- och dimensioneringsfr ä gor som har ett direkt samband med den grundl ä ggande h ö gskoleutbildningens
planering.
UH Ä b ö r svara f ö r samordning, lokalisering och
riksprioritering. Resultatet av UH Ä :s
granskning av h ö gskolestyrelsernas i petita
framlagda investeringsplaner b ö r redovisas
i UH Ä :s petita i form av en plan f ö r den framtida byggnads-och utrustningsverksamheten
f ö r den h ö gre utbildningen och forskningen.
Vid h ä r f ö reslaget f ö rfarande kommer endast en myndighet
- n ä mligen UH Ä - att redovisa behoven av lokaler, inredning Och
utrustning f ö r h ö gre utbildning och forskning. Den samlade prioriteringen av behoven f ö r dessa ä ndam å l koramer i forts ä ttningen
att grundas p ä utbildnings- och forskningspolitiska
ö verv ä ganden. Till dessa f å r sedan l ä ggas arbetsmarknadspolitiska och konjunkturm ä ssiga bed ö mningar.
Den av UH Ä framlagda planen f ö r den framtida byggnadsverksamheten inom h ö gskoleomr å det
b ö r d ä rf ö r kompletteras med en av UH Ä och byggnadsstyrelsen i samr å d utarbetad f ö rteckning
ö ver de objekt i planen som kan
utnyttjas som projektreserv.
F ö r undvikande av missf ö rst å nd vill
utredningen framh å lla att vad utredningen h ä r behandlat g ä ller
lokalplanering i stort och inte handl ä ggning
av de s ä rskilda lokalprojekten. De i petitan
upptagna projekten kan allteftersom underlag f ä rdigst ä lls underst ä llas regeringens pr ö vning i enlighet med den handl ä ggningsordning
som utredningen f ö resl ä r i det f ö ljande. Anslag f ö r s å dana projekt
som kommit
Prop, 1978/79:92 90
s å l å ngt att medel beh ö vs det aktuella petitabudget å ret ber ä knas
i vanlig ordning av byggnadsstyrelsen f ö r
byggande och inredning och av UUH f ö r
utrustning. Byggnadsstyrelsen ber ä knar
ä ven behovet av medel f ö r s ä dana byggnadsf ö retag som styrelsen ä ger att sj ä lv besluta om.
Om den av utredningen f ö reslagna
planeringsmodellen genomf ö rs f ä r statsmakterna ett inom h ö gskolev ä sendet framst ä llt
underlag f ö r de totala lokalbehoven. Detta
skulle g ö ra det m ö jligt f ö r
statsmakterna att fastst ä lla vissa ortsvisa investeringsramar,
motsvarande de ytramar som f.n. finns f ö r
icke-laborativa ä mnen. P å orter med flera h ö gskoleenheter b ö r denna ram i sin tur delas upp p å enheterna. Dessa ortsvisa investeringsramar
skulle, n ä r det arbetsmarknads- eller konjunkturm ä ssiga l ä get
s å motiverar, kunna kompletteras med
s ä rskilda beslut om tillgripande av
projektreserven. Det h ä r skisserade f ö rfaringss ä ttet
skulle kunna f ö renkla handl ä ggningen av de s ä rskilda
lokal ä rendena i regeringens kansli, d ä r en betungande detaljgranskning b ö r undvikas, och skapa b ä ttre f ö ruts ä ttningar f ö r
decentralisering. Enligt utredningens mening ä r ett system av h ä r skisserat slag ä gnat att st ä rka
h ö gskolemyndigheternas intresse f ö r den ekonoraiska planeringen i lokalfr å gor. Det ger ocks å
b ä ttre f ö ruts ä ttningar f ö r ett ä ndam å lsenligt utnyttjande av begr ä nsade resurser ä n
den nuvarande pr ö vningen p å regeringsniv å
fr ä n fall till fall av byggnads ä renden, allteftersom de underst ä lls regeringen.
Vad utredningen f ö resl å r ora lokaler g ä ller
i till ä mpliga delar ä ven f ö r behoven av
ny utrustning och inredning.
Sammanfattningsvis f ö resl ä r s å ledes
utredningen att lokal- och utrustnings fr å gorna
tas upp och prioriteras i samma ordning som ö vriga
slag av resurser. H ä rigenom skapas enligt utredningens
mening b ä ttre f ö ruts ä ttningar ä n f.n. att i alla led bed ö ma omfattningen av de totala behoven f ö r h ö gskolev ä sendet.
1 samband med att f ö rslag
till f ö r ä ndring och utbyggnad av
Prop. 1978/79:92 91
h ö gre utbildning och forskning reses
m å ste h ö gskolemyndigheterna ä ven ö verv ä ga och
redovisa effekterna i form av investeringar i lokaler, inredning och utrustning
samt driftkostnadskonsekvenserna. Ä ven
den befintliga verksamhetens behov av nya lokaler b ö r pr ö vas
tillsammans raed ö vriga resursbehov. P ä grundval av redovisade investeringsbehov f ö r olika samh ä llsomr å den kan regeringen och riksdagen besluta om ö vergripande investeringsramar f ö r bl.a. h ö gre
utbildning och forskning.
6.1) Handl ä ggning
av lokal- och utrustnings ä renden
Vid studiet av LUP-kommitt é ernas behandling av olika byggnadsobjekt har utredningen funnit att
det egentliga arbetet med att ta fram verksamhetsbeskrivning och lokalprogram
m.m. n ä stan genomg å ende ö verl ä mnats till personer som p å ett eller annat s ä tt representerat den eller de blivande lokalbrukarna. Det har ibland
varit fr å ga ora en eller flera institutionsf ö rest å ndare
(motsvarande), i andra fall en arbetsgrupp med representanter f ö r exempelvis institutionsledning, personal och studerande.
Fr å n LUP-kommitt é n har i allm ä nhet
sekretariatet deltagit i eller n ä ra f ö ljt arbetet. Detsamma har å tminstone p ä
vissa orter g ä llt byggnadsstyrelsens
representant i kommitt é n. Betr ä ffande ut-rustningsprograramen har genomg å ende UUH:s representant deltagit aktivt. F ö r LUP-kommitt é n
som helhet g ä ller att dess insatser i huvudsak
best å tt av viss styrning och granskning
av programarbetet i olika skeden. Det har inte varit m ö jligt f ö r
alla ledam ö terna i konimitt é n att s ä tta
sig in i programarbetets detaljer. Detta har s ä rskilt framh å llits av representanter f ö r anst ä llda
och studerande. Deras arbete har - n ä r
det g ä llt lokaler f ö r andra verksamhetsgrenar ä n s å dana som de
sj ä lva varit verksamma i -
huvudsakligen inneburit en kontroll av att de blivande brukarna getts tillf ä lle att deltaga i eller f ö lja programarbetet och att deras synpunkter vederb ö rligen pr ö vats.
Sv ä righeterna f ö r personal- och studeranderepresentanter att s ä tta sig in i och
Prop. 1978/79:92 92
bidraga till l ö sningen
av detaljfr å gor i programmen skulle bli ä nnu st ö rre
inora den nya h ö gskoleorganisationen om en LUP-kommitt é eller motsvarighet till denna skulle organiseras p ä regional niv å .
I flertalet regioner ä r utbildnings-och
forskningsverksamheten s å omfattande och av s å skiftande inneh å ll
att det inte ä r m ö jligt f ö r en lokal representation i kommitl é erna att g ö ra
konstruktiva insatser vid utformningen av lokal- och utrustningsprogram,
knappast heller i fr å ga om styrning och granskning av
programarbetet.
Mot denna bakgrund anser sig utredningen inte kunna f ö rorda att de nuvarande LUP-kommitt é erna bibeh å lls
p å regional niv å eller att LUP-kommitt é ernas uppgifter ö verf ö rs till regionstyrelserna. Hot den senare l ö sningen talar ä ven
att regionstyrelserna i huvudsak har att syssla med grundl ä ggande utbildning och inte med forskning.
Utredningen har i det f ö reg å ende f ö reslagit
att h ö gskolestyrelserna skall å l ä ggas ett
ansvar f ö r lokal- och utrustningsplaneringen.
De st ö rre h ö gskoleenheterna ä r numera b ä ttre rustade att handha dessa uppgifter ä n n ä r LUP-organisationen
kom till. De arbetsuppgifter det h ä r
g ä ller ä r i hu-vudsak
pr ö vning av lokal- och
utrustningsbehov lokaliserings fr å gor
prioritering av lokalbehoven disposition av tillg ä ngligt lokalbest ä nd f ö rhyrningar
verksamhetsbeskrivningar och annat underlag vid anskaffande
a-/ lokaler och utrustning
H ö gskolestyrelse f å r vid fullg ö randet
av dessa arbetsuppgifter sj ä lv inom
givna ekonoraiska ramar best ä mma om sin
organisation. Organisationen vid de enskilda h ö gskoleenheterna blir beroende av enhetens storlek och omfattningen av
aktuella lokal- och utrustnings ä renden m.m.
F ö r att avlasta h ö gskolestyrelsen kan det vara l ä mpligt att inr ä tta
ett st ä ndigt arbetsutskott f ö r beredning av ä renden
Prop.
1978/79:92 93
av h ä r ifr å gavarande slag. Till detta utskott kan ä ven beslutander ä tten i vissa fr å gor delegeras. Det ä r angel ä get att h ö gskoleenhetens lokal- och utrustningsplanering h ä lls samman raen f ö r
st ö rre byggnadsprojekt kan s ä rskilda arbetsgrupper beh ö vas. Vid handl ä ggningen
av dessa fr ä gor b ö r tillses att olika intressenter s å sora
bl.a. anst ä llda och studerande f å r m ö jlighet att
aktivt deltaga i arbetet och att det bedrivs i n ä ra samr ä d med byggnadsstyrelsen och UUH.
Vidare vill utredningen understrj'ka angel ä genheten av att f ö ruts ä ttningar skapas f ö r
kontinuitet i handl ä ggningen av ett byggnads ä rende. Ora s ä rskild
arbetsgrupp inr ä ttas b ö r denna s å vitt
ra ö jligt med of ö r ä ndrad
sammans ä ttning f ö lja ly68f ° 'etaget
fr å n uppr ä ttande av verksam.hetsbeskrivning tills lokalerna
tagits i bruk och garantitiden g å tt ut. Utredningen
har n ä mligen funni-t att bristande
kontinuitet i genomf ö randet av ett byggnadsf ö retag kan medf ö ra
att diskussioner ora f ö rekommande problem f å r upprepas och att - i s ä msta fall - vid ö verl ä ggningar uppn å dda
resultat ö vei-huvudtaget inte koramer till
genomforande. Å terf ö ringen av erfarenheter fr å n
f ä rdiga byggnadsf ö retag ä r
inte heller tillfredsst ä llande.
Kravet p ä kontinuitet
g ä ller ä ven samarbetet med byggnadsstyrelsen och UUH. Dessa myndigheter b ö r d ä rf ö r ha en s ä rskild
kontaktperson f ö r varje h ö gskoleenhet sora kan f ö lja lokalplaneringen inom enheten. Dessa kontaktpersoner b ö r ocks ä
i erforderlig utstr ä ckning f ö lja arbetet i enheternas arbetsgrupper redan fr ä n b ö rjan. I det
sammanhanget vill utredningen erinra att inom de omr å den d ä r
byggnadsstyrelsen utarbetar lokalprogram kontinuiteten inte heller ä r s ä kerst ä lld, eftersom programarbetet sker p å utredningsbyr å n
och inte p å vederb ö rande projekteringsbyr å .
De intressenter inom h ö gskoleenheten som b ö r deltaga i arbetet med ett
byggprojekt ä r de direkta brukarna av lokalerna
p å institutionsniv å , dvs. institutionsledning, anst ä llda och studerande samt
representanter f ö r
h ö gskoleledning, drift-8 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 92
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92 9ii
avdelning och skyddskommitt é .
Utredningen f ö ruts ä tter att s ä rskild(a)
tj ä nsteraan(m ä n) koramer att avdelas inom h ö gskolef ö rvaltningen
f ö r handl ä ggning av lokal- och utrustnings ä renden av olika slag. Dessa tj ä nstem ä n
b ö r ocks ä anlitas sora sekreterare ä t arbetsutskottet och arbetsgrupper.
Utredningen har tidigare betonat vikten av att de
kunskaper och erfarenheter som finns inom byggnadsstyrelsen och UUH utnyttjas
vid behandling av lokal- och utrustningsfr å gor
f ö r h ö gre utbildning och forskning. Enligt utredningens mening beh ö vs det ä ven
tillg å ng till speciell expertis inora h ö gskolev ä sendet.
Den utv ä rdering av LUP-organisationen som
utredningen genomf ö rt har visat att det centrala LUP-sekretariatet
utgjort en v ä rdefull tillg å ng f ö r arbetet
med lokal- och utrustningsfr å gor inom LUP-kommitt é erna. LUP-sekreterarna har i sitt arbete i olika LUP-kommitt é er och centrala expertgrupper f ö rv ä rvat v ä rdefulla kunskaper och erfarenheter, som de tack
vare den gemensamma centrala placeringen haft l ä tt att f ö rraedla till varandra. Av den
tidigare redog ö relsen 'f ö r deras verksamhet framg å r ocks å
att de specialiserat sig p å
olika omr å den vilket ytterligare ö kat den gemensamma kunskaps-och erfarenhetsbanken. N ä r enligt utredningens f ö rslag LUP-kommitt é ernas
arbetsuppgifter i v ä sentliga delar ö verf ö rs till h ö gskoleenheterna, b ö r dessa f å tillg å ng till en motsvarande, till h ö gskolev ä sendet
knuten expertorganisation. De som ing å r
i denna organisation b ö r s å som konsulter kontinuerligt deltaga i h ö gskolornas arbete med lokal- och utrustnings ä renden samt i samband d ä rmed verka f ö r
enhetlighet och samordning i behandling av lokal- och utrustningsfr å gor inom h ö gskolev ä sendet. Till skillnad fr å n de nuvarande LUP-sekreterarna b ö r de d ä remot
normalt inte fullg ö ra seki-eterareg ö rom å l. De b ö r emellertid bist å de lokala sekreterarna/handl ä ggarna.
Behovet av s å dant bist å nd kommer givetvis att v ä xla alltefter den lokala handl ä ggarnas kunskaper och erfarenheter samt omfattningen-
av den lokala organisationen f ö r lokal- och
utrustnings ä renden.
Prop. 1978/79:92
95
s å som underlag rör ett st ö rre
lokalprojekt, antingen det g ä ller ny-,
till- eller ombyggnad, k ö p eller f ö rhyrning fordras en beskrivning av verksamheten i de
nya lokalerna. Verksarahet sbosk rivningen b ö r beskriva de utbildnings- och forsknings ä ndam å l f ö r vilka de nya lokalerna skall anv ä ndas. Den b ö r
vara en framtidsbed ö raning av behoven. I beskrivningen
b ö r ing å dimensioneringsunderlag s å som uppgifter om ber ä knat antal verksamma personer i lokalerna och om det finns speciella
krav p ä lokalerna. Till verksamjietsbeskrivningen
b ö r fogas ett ramprogram f ö r lokalbehovet, som anger ytbehovet av lokaler
sammanf ö rda i grupper alltefter funktion.
Vidare b ö r redovisas behovet av medel till
personal och driftkostnader f ö r
verksamheten i de nya lokalerna. Byggnadsstyrelsen och UUH g ö r erforderliga ber ä kningar av kostnaderna f ö r
lokaler, inredning och utrustning. Byggnadsstyrelsen b ö r ä ven redovisa
en ber ä knad inarknad&hyra f ö r de nya lokalerna. Om verk-sajnheten enligt
beskrivningen blir mer omfattande ä n
i de gamla lokalerna bor av kostnadsber. ä kni
ngen framg å hur mycket som bel ö per p å ö kningen, i f ö rekommande
fall med uppdelning p ä olika verksamtietsgrenar. F ö r utrustningens del b ö r UHA g ö ra en schablonber ä kning med kompletterande uppgifter f ö r utrustning som st ä ller s ä rskilda krav p å lokalerna eller eljest ä r mer kostnadskr ä vande
ä n normalt, I anslutning h ä rtill vill utredningen understryka vikten av att
lokal- och utrustningsfr å gorna hela tiden behandlas
parallellt och samordnat.
Verksamhetsbeskrivningen ä r ett mycket betydelsefullt dokument. Det b ö r tillsammans med ramprogram och kostnadsuppskattningar
ge ett b ä ttre underlag f ö r statsmakternas st ä llningstagande om investering i lokaler, utrustning och inredning f ö r det i verksamhetsbeskrivningen angivna ä ndam å let ä n nuvarande byggprogramhandlingar.
Verksarahetsbeskrivningen m.m. skall pr ö vas av h ö gskolestyrelsen.
H ö gskoleenheten b ö r ä ven tillsammans
med byggnadsstyrelsens regionala organ unders ö ka om ifr å gavarande lokalbehov kan
tillgodoses enbart genom omdispositioner inom det lokal-
Prop. 1978/79:92
96
best å nd som h ö gskolestyrelsen f ö rfogar
ö ver eller eljest inom befintliga
statliga lokaler.
H ö gskoleenhet b ö r fortl ö pande
redovisa f ö r byggnadsstyrelsen sina aktuella
lokalbehov och de b å da myndigheterna b ö r tillsammans bed ö ma vilka å tg ä rder som skall vidtagas f ö r
att t ä cka behoven. Byggnadsstyrelsen
beslutar d ä rvid i s ä dana fr ä gor
sora den har bemyndigande att besluta om s å som
k ö p, f ö rhyrningar och mindre byggnadsarbeten inom den investeringsrara som
styrelsen disponerar. Uppkommer behov av prioritering av s ä dan.a byggnadsprojekt fr å n olika h ö gskoleenheter
skall samr å d ske med UH Ä .
Sedan ett ä rende f ä rdigbehandlats i h ö gskolestyrelsen ö verl ä mnar styrelsen det till regionstyrelsen som med eget yttrande
vidarebefordrar ä rendet till UH Ä . Som utredningen tidigare framh å llit b ö r
regionstyrelsen begr ä nsa sitt yttrande till att avse s å dana lokaliserings- och dimensioneringsfr å gor som ligger inom styrelsens ansvarsomr å de. N å gon
detaljgranskning b ö r inte f ö rekoiruna.
UH Ä granskar det framlagda
lokalbehovet fr ä mst med h ä nsyn till inriktning och omfattning av de
verksamheter som skall bedrivas i de nya lokalerna. UH Ä har ä ven att
beakta lokaliseringsfr å gan. Inom UH Ä pr ö var
planeringsberedningarna inriktningen av den h ö gre utbildningen och forskningen och utarbetar petitaunderlag till UH Ä :s styrelse. Med den syn p å integration mellan olika slag av resurser som
utredningen f ö retr ä der ä r det naturligt att
planeringsberedningarna f ö r h ö gre utbildning och forskning pr ö var
ä ven verksamhetsbeskrivningar f ö r nya lokaler, ny inredning och ny utrustning.
P å grundval av UH Ä :s planeringsunderlag pr ö var regeringen behoven och l ä mnar i f ö rekommande
fall f ö rslag till riksdagen i
budgetpropositionen eller i s ä rproposition
allteftersom ä rendena f ä rdigberetts. Riksdagen f å r h ä rraed p å ett tidigare stadium ä n f.n. ta st ä llning till byggnadsobjektens
inriktning, omfattning och kostna-
Prop. 1978/79:92 97
der. Genom att en ramkostnad anges f ö r varje objekt beh ö ver detta i normalfallet endast behandlas en g å ng av riksdagen.
Med st ö d av
riksdagens beslut l ä mnar regeringen planeringsdirektiv
till ber ö rda myndigheter med besked om
huvudsaklig inriktning av verksamheten samt ramar f ö r kostnad f ö r
byggande, inredning resp. utrustning.
Utredningen ä r
v ä l medveten om de sv å righeter som ä r
f ö rbundna med att p å ett tidigt stadium fastst ä lla en realistisk kostnad. Enligt utredningens
mening m å ste emellertid s å dana krav st ä llas
p å verksamhetsbeskrivningen att detta
blir m ö jligt. F ö r kostnadsber ä kningar
r ä cker det inte med generella j ä mf ö relser med
tidigare uppf ö rda byggnader av liknande slag.
Utredningen f ö ruts ä tter att byggnadsstyrelsen har tillr ä ckligt statistiskt kostnadsmaterial f ö r att kunna g ö ra en kostnadskalkyl f ö r objektet. I fr å ga
om lokaler med speciella krav kan det dock bli erforderligt med s ä rskilda funktionsstudier f ö r att f ä
ett tillr ä ckligt underlag f ö r ramprogramme t.
D ä rest lokalbehovet kommer att
tillgodoses genom nybyggnad, ä r grundl ä ggningskostnaderna beroende av byggnadens slutliga
placering. Eftersom endast en normal grundl ä ggningskostnad
kan ing å i ramkostnaden b ö r byggnadsstyrelsen ha m ö jlighet att t ä cka
extra grundl ä ggningskostnader fr ä n anslag som st å r
till styrelsens f ö rfogande.
Det g ö rs ofta g ä llande att systemet med ramkostnader ä r s ä rskilt sv å rt att anv ä nda
vid ombyggnader, eftersom det vid dessa framkommer behov av å tg ä rder som
inte f ö rutsetts. Enligt utredningens
mening ä r det snarast ett sk ä l f ö r att anv ä nda metoden med ramkostnad. Ä ven i dessa fall m å ste kr ä vas att underlaget ä r s å fullst ä ndigt att beslutsfattaren ö verblickar de ekonoraiska konsekvenserna och bl.a.
kan v ä ga ett ombyggnadsalternativ mot
nybyggnad.
Prop. 1978/79:92
98
Det ä r uppenbart otillfredsst ä llande att som nu meddela projekteringsbeslut utan
att samtidigt besluta om en ekonomisk ram f ö r
projektet. De erfarenheter som vunnits av den nuvarande handl ä ggningsordningen d ä r regeringen p å ett relativt sent stadium - n ä r lokalprogram och systemhandlingar ä r f ä rdiga -
fastst ä ller ramar som n ö dv ä ndigg ö r omarbetningar av lokalprogrammet talar ä ven f ö r den h ä r f ö reslagna
ordningen. S å dana omarbetningar p å ett sent stadium ger s ä kerligen ett s ä mre
slutresultat ä n om programarbetet fr å n b ö rjan f å tt genomf ö ras
inom en best ä md kostnads- eller yt-ram. Genom
ett s å dant f ö rfaringss ä tt
kan byggprocessen ocks å
p å skyndas. Utredningen vill erinra om att det ä ven inom ramen f ö r
nuvarande handl ä ggningsordning f ö rekommit att regeringen p å ett tidigt stadium schablonm ä ssigt fastst ä llt
yt-eller kostnadsramar f ö r ett lokalbehov och att detta bed ö mts vara positivt f ö r det fortsatta programarbetet och det slutliga resultatet, ä ven ora lokalbrukarna ansett att ramen i och f ö r sig varit f ö r
sn ä v.
Regeringen b ö r
s å ledes uppdra å t byggnadsstyrelsen att programmera och projektera
ny- eller ombyggnaden. Ansvaret f ö r
byggnadsf ö retagets genomf ö rande vilar fr å n
denna tidpunkt p å byggnadsstyrelsen.
Uppdraget till byggnadsstyrelsen att utarbeta lokalprogram
b ö r enligt utredningens mening inneb ä ra att byggnadsstyrelsen skall tillse att
lokalprogram kommer till st å nd och att
byggnadsstyrelsen skall leda detta arbete. Det grundl ä ggande arbetet med lokalprogrammen b ö r liksom hittills utf ö ras inom h ö gskoleenheten och med anlitande av
den expertis inora omr å det som h ö gskoleenheten finner l ä mplig.
Det ä r angel ä get att arbetet inom byggnadsstyrelsen organiseras
p å s å dant s ä tt att kontinuiteten p å nyttjarsidan f ä r
sin motsvarighet p ä byggsidan. Byggnadsstyrelsen utser
projektledare (jfr avsnitt 2.3-2) och annan personal fr å n verket som skall arbeta med projektet. Som
projektledare b ö r i
Prop.
1978/79:92 99
f ö rsta hand styrelsens kontaktram f ö r ifr å gavarande byggobjekt
komma i fr å ga. Projektledaren tar kontakt med
h ö gskoleenheten som beslutar om
former f ö r arbetet och i f ö rekommande fall aktiverar den tidigare
arbetsgruppen. Under ledning av byggnadsstyrelsens projektledare g ö rs ett detaljerat lokalprogram, omfattande s å v ä l prim ä r- som sekund ä rytor,
vilket underst ä lls h ö gskolestyrelsen. I programmet skall ocks å ing å ett program f ö r lokalernas inredning. N ä r det f ö religger
ett av h ö gskolestyrelsen godk ä nt lokalprogram ö verl ä mnas detta till byggnadsstyrelsen,som d ä refter forts ä tter
projekteringen fram till bygghandlingar. Projekteringen b ö r ske i n ä ra
kontakt med h ö gskolestyrelsen. P ä samma s ä tt
behandlas inrednings fr å gor.
Samtidigt som byggnadsstyrelsen f å r i uppdrag att fullf ö lja byggprojektet b ö r UUH f å i uppdrag att tillsammans med h ö gskoleenheten utarbeta utrustningsprogram som
underst ä lls h ö gskolestyrelsen.
Byggnadsstyrelsen och UUH tar sora n ä mnts i sina resp, petita upp anslagsbehoven n ä r planeringsarbetet fortskridit s å l å ngt att man
kan bed ö ma vilket budget å r kostnaderna kommer att belasta. Om myndigheterna
finner att f ö rslagen kan realiseras inom
planeringsdirektivens ram beg ä r
byggnadsstyrelsen bygguppdrag och UUH upphandlingsuppdrag hos regeringen. Om
myndigheterna finner att programmen av andra sk ä l ä n av kostnadsutvecklingen inte kan
realiseras inora planeringsdirektivens ram skall de omg å ende anm ä la
detta till regeringen. Om regeringen finner det sk ä ligt att den fastst ä llda ramen ö verskrids underst ä lls fr å gan
å nyo riksdagens pr ö vning. Endast ora nya tvingande orast ä ndigheter f ö ranlett
utvidgning av det ursprungliga programmet b ö r
en s å dan ompr ö vning medges.
N ä r regeringen anvisat medel och gett
byggnadsstyrelsen i uppdrag att bygga b ö r
ä ven under sj ä lva byggprocessen byggnadsstyrelsen arbeta i n ä ra kontakt med h ö gskoleenheten.
Prop.
1978/79:92 100
F ö rslaget till ny handl ä ggningsordning l ä gger
ett st ö rre ansvar p å de enskilda h ö gskoleenheterna
ä n vad som hittills varit fallet
och skjuter ö ver ett st ö rre ansvar f ö r
utformning en av lokalerna p å brukarna.
Utbildningsv ä sendet och byggnadsstyrelsen
kommer ä ven i framtiden att samarbeta
intimt med byggnads fr å gorna. F ö r att detta samarbete skall l ö pa smidigt och beslut kunna fattas snabbt b ö r byggnadsstyrelsens regionala enheter ges st ö rre befogenheter s å att den decentralisering av ansvar som inom h ö gskolesektorn ä ger
rum som en f ö ljd av h ö gskolereformen f å r
en motsvarighet p å byggsidan.
6.5 Ers ä ttnings-
och kompletteringsanskaffning av
utrustning och inredning__________________
6.5.1 Inledning
Ers ä ttnings- och
kompletteringsanskaffning av utrustning har kommit att bli en allt viktigare
uppgift f ö r LUP-organisationen. I
utrustningsplanen f ö r budget å ret 1976/77 har f ö r
ä ndam å let uppf ö rts en kostnadsram p å 32 milj. kr. till UK Ä :s disposition varav ca 7 milj. kr. anv ä nts f ö r utrustning f ö r nya kurser, nya tj ä nster och nya lokaler samt ca 0,6 milj. kr. f ö r planm ä ssig
ers ä ttningsanskaffning av inredning. F ö r budget å ret
1977/78 uppf ö rdes i utrustningsplanen en
kostnadsram p å 1)2 milj. kr. till UH Ä :s disposition. Anslaget f ö rdelas av UH Ä efter
beredning av LUP-organisationen och UUH. Den nuvarande handl ä ggningen framg å r
av avsnitten 2.1.3 och 2.1.1). L ä roanstalterna
har framf ö rt att detta anslag f å r en allt st ö rre
betydelse f ö r den grundl ä ggande utbildningen och forskningen/
forskarutbildningen. Av anslagsframst ä llningarna
ang å ende ers ä ttningsanskaffningar fr ä n senare å r
framg å r att l ä roanstalternas totala anspr å k ä r flera g å nger st ö rre
ä n den anvisade ramen.
I framtiden b ö r
enligt utredningens mening behandlingen av dessa fr å gor anpassas till den nya h ö gskoleorganisationen.
Prop. 1978/79:92 lOi
Hittillsvarande erfarenheter av nu g ä llande handl ä ggningsordning,
som utredningen har redovisat i avsnitt 5.3.7, b ö r d ä rvid beaktas. Utredningen f ö resl ä r vidare att
utrustning resp, inredning handl ä ggs var f ö r sig.
6.5.2 Utrustning
I likhet med vad utredningen f ö resl å r f ö r lokalplanering och programarbete b ö r ä ven de
uppgifter sora LUP-organisationen fullg ö r
i fr å ga om ers ä ttnings- och kompletteringsanskaffning av
utrustning i forts ä ttningen handl ä ggas inora h ö gskoleorganisationen.
Utredningen anser att petitaarbetet f ö r anskaffning av utrustning i huvudsak b ö r ansluta sig till de former sora g ä ller f ö r
andra resurser. Resp. organ inom h ö gskoleenheten
b ö r l ä rana f ö rslag till h ö gskolestyrelsen, som p å grundval av dessa f ö rslag beg ä r medel f ö r
enheten. UUH b ö r bitr ä da h ö gskolestyrelserna
med kostnadsber ä kningar m.m.
N ä r det g ä ller anslagsutformning b ö r medel f ö r
utrustningsanskaffning ä ven i forts ä ttningen anvisas i form av en s ä rskild kostnadsram inom utrustningsplanen och inte
l ä ggas in i sektorsanslag,
fakultetsanslag eller andra anslag. Det fr ä msta
sk ä let f ö r att beh å lla ett s ä rskilt anslag ä r
de former f ö r budgetering som utredningen anser
sig b ö ra f ö resl å i nuvarande l ä ge. P å sikt kan
det dock bli m ö jligt att anvisa medel till utrustningsanskaffning
i samma ordning som till andra resurser f ö r
drift ä ndam å l, dvs. sektors- och fakultetsanslag.
H ä r det g ä ller budgetering har utredningen ö verv ä gt om anslaget
i regeringens f ö rslag till riksdagen skulle kunna
delas upp antingen p å regionala ramar eller p å de enskilda h ö gskoleenheterna.
UH Ä skulle i s å fall endast disponera ett mindre belopp f ö r of ö rutsedda
utgifter. Uppdelningen skulle kunna ske i budgetpropositionen och f ö rdelningen ske i regleringsbrevet.
Prop. 1978/79:92 102
s å l ä nge kostnadsramarnas storlek medf ö r
att en planm ä ssig ers ä ttningsanskaffning med ledning av avskrivningstiden ä r om ö jlig skulle
emellertid uppdelning av ramen i budgetpropositionen eller i regleringsbrev p å regioner eller h ö gskoleenheter
inneb ä ra en detaljgranskning och
reglering p å f ö r h ö g niv å och en centralisering i j ä mf ö relse med nuvarande ordning. Tidigare erfarenheter
av en s å dan detaljreglering av detta
anslags motsvarighet ä r enligt vad utredningen erfarit
inte goda. Vidare b ö r beaktas att regionstyrelserna ä r organ f ö r
planering av den grundl ä ggande utbildningen och har satts
samman f ö r detta ä ndam å l. Eftersom
det h ä r till stor del g ä ller ers ä ttningsanskaffning
f ö r forskning/forskarutbildning ä r regionstyrelsen mindre l ä mplig som f ö rdelningsorgan
f ö r dessa ä ndam å l. Ett s ä rskilt organ skulle allts å beh ö va inr ä ttas.
F ö r en fortsatt central f ö rdelning av UH Ä
av en f ö r hela riket gemensam kostnadsram
talar f ö rst och fr ä mst att den nuvarande ordningen med en s å dan central f ö rdelning
har fungerat tillfredsst ä llande. I ett l ä ge d ä r behoven
vida ö verstiger tillg ä ngliga medel ger en central f ö rdelning av UH Ä
m ö jlighet att av den totala ramen g ö ra en koncentrerad st ö rre insats f ö r n å gon h ö gskoleenhet eller utbildningssektor
d ä r behovet av ers ä ttningsutrustning bed ö ms som s ä rskilt angel ä get.
Utredningen f ö resl å r att det i budgetpropositionen s å som hittills f ö rs
upp en kostnadsram till UH Ä :s disposition f ö r ers ä ttnings-
och kompletteringsanskaffning av utrustning. Utredningen har erfarit att en delvis
ny handl ä ggningsordning till ä mpas vid f ö rdelningen
av kostnadsramen f ö r budget å ret 1977/78. Denna handl ä ggningsordning inneb ä r bl.a. att l ä roanstalterna f å tt st ö rre m ö jlighet att inom givna ramutrymmen f ö rdela medel till institutionerna. Utredningen anser
att detta system b ö r kunna vidareutvecklas s å att det lokala inflytandet st ä rks ytterligare. Det b ö r ö verv ä gas att g ö ra en mer schablonm ä ssig f ö rdelning
av UH Ä -ramen p å h ö gskoleenheterna
varvid UH Ä beh å ller en del f ö r sin disposition f ö r
Prop. 1978/79:92 103
eventuell justering av f ö rdelningen och f ö r of ö rutsedda behov. Utrustningslistorna b ö r d ä rvid kunna stanna p å lokal niv å
under petita- och budgeteringsskedena och p å
central niv å endast ligga till grund f ö r injH:s upphandlingsbeslut.
LUP-n ä mnden bereder f.n. f ö rdelningen av utrustningsanslaget f ö r UH Ä :s styrelse.
H ö gskoleenheterna och personal och
studerande b ö r ä ven i framtiden f ä deltaga i denna beredning. Det b ö r ankomma p ä
UH Ä att besluta om l ä mpliga former f ö r
detta. UUH b ö r ä ven i forts ä ttningen medverka i beredningsarbetet.
6.5.3 Inredning
F ö r s.k. planm ä ssig ers ä ttningsanskaffning
av inredning finns kostnadsramen Till universitets- och h ö gskole ä mbetets
disposition, UH Ä ~ramen, dvs. samma ram sora avser
ers ä ttningsanskaffning av utrustning.
Vidare finns en i inredningsplanen uppf ö rd
kostnadsrara Till byggnadsstyrelsens disposition, som f å r utnyttjas f ö r
nyinredning och ers ä ttningsanskaffning av inredning fr ä mst i samband med omdispositioner eller s å dana sm ä rre
ombyggnader som styrelsen sj ä lv beslutar
om och f ö r vilka s ä rskilda kostnadsramar inte finns uppf ö rda i investeringsplanen. Kostnadsramen Till
byggnadsstyrelsens disposition f å r
inte utan regeringens medgivande utnyttjas f ö r
inredning av ut ö kade lokaler i f ö rhyrningar och den skall inte anv ä ndas f ö r
inredning av allm ä nna f ö rvaltningslokaler inom utbildningsdepartementets omr å de.
Uppdelningen av ansvaret f ö r inredningsfr ä gor upplevs av ra ä nga lokalnyttjare som opraktisk. Ansvarsf ö rh å llandena
anses oklara och gr ä nsdragningen mellan olika slag av
inredningsbehov ä r sv å r att uppr ä tth ä lla.
Utredningen anser att ansvaret f ö r all anskaffning av inredning b ö r l ä ggas p ä en enda myndighet. Byggnadsstyrelsen svarar f ö r ny inredning till lokaler f ö r h ö gre utbildning
och
Prop.
1978/79:92 loi.
forskning och har en organisation f ö r inredningsfr å gor.
Om ansvaret l ä ggs p å byggnadsstyrelsen blir det s å ledes
ett enda organ som svarar f ö r samtliga inredningsfr ä gor inom h ö gskoleomr å det. En kostnadsram b ö r allts ä st ä llas till byggnadsstyrelsens disposition f ö r all ers ä ttningsanskaffning
av inredning.
Petitaarbetet f ö r
denna ers ä ttningsanskaffning b ö r inom h ö gskoleenheterna
ske p å samma s ä tt som i fr ä ga
om ers ä ttningsanskaffning av utrustning.
H ö gskolestyrelserna l ä mnar f ö rslag
till UH Ä som sammanst ä ller behoven och med eget yttrande l ä mnar ö ver
dessa till byggnadsstyrelsen. Styrelsen tar upp dem i sin petita.
F ö rdelningen av medel b ö r g å till p å liknande s ä tt
som f ö r UH Ä -ramen raed den skillnaden att det ä r
byggnadsstyrelsen i st ä llet f ö r UH Ä sora f ö rdelar medlen. H ö gskoleenheterna,
anst ä llda och studerande b ö r ha inflytande ö ver
f ö rdelningen.
H ö gskolans egna organ b ö r i viss utstr ä ckning
kunna svara f ö r ink ö p, i f ö rekommande fall efter g ä llande avropsavtal.
6.6 Expertgrupper
LUP-n ä mnden har, som utredningen
redovisat i avsnitt 2.1.6, sedan å tskilliga
å r s ä v ä l permanenta som tillf ä lliga expertgrupper f ö r speciella fr ä gor inom lokal- och utrustningsomr ä det. I dessa expertgrupper, till vilka utredningen ä ven r ä knar
datagruppen, ing å r f ö retr ä dare f ö r n ä rmast ber ö rda verk, l ä roanstalter
och frist å ende experter. Av utv ä rderingen framg å r
att expertgruppernas arbete ö ver lag r ö ner uppskattning och allm ä nt f ö rordas att
de skall beh å llas i framtiden.
Utredningen anser f ö r
egen del att behovet av s ä rskilda expertgrupper inom lokal-
och utrustningsonur å det ä r styrkt och att det d ä rf ö r ä ven i forts ä ttningen b ö r
finnas s å dana p å central niv å .
Med h ä nsyn till sambandet med ö vrig verksamhet
Prop. 1978/79:92
105
inom h ö gre
utbildning och forskning b ö r expertgrupperna vara knutna till
UH Ä . I samband med ett genomf ö rande av utredningens f ö rslag b ö r
- efter h ö rande av h ö gskoleenheter och andra ber ö rda myndigheter - de permanenta expertgruppernas antal
och verksamhetsomr å den ompr ö vas. Liksom hittills b ö r ä ven tillf ä lliga expertgrupper kunna tills ä ttas f ö r
s ä rskilda, begr ä nsade utredningsuppgifter. Expertgrupperna b ö r ä ven bitr ä da myndigheter utanf ö r h ö gskoleomr å det.
6.7 Information och utbildning
Byggnadsstyrelsen, LUP-n ä mnden, UK Ä och UUH gav å r 1971) gemensamt ut en skrift om lokaler,
inredning och utrustning f ö r universitet och h ö gskolor. Skriften riktade sig till lokalbrukare m.fl.
vid dessa l ä roanstalter.
Vid de ö verl ä ggningar som utredningen haft med lokalbrukare har
utgivningen av denna skrift i och f ö r
sig bed ö mts som ett v ä rdefullt initiativ. Det har emellertid fr å n flera h å ll
betonats att deras m ö jligheter att medverka i
programarbete och projektering begr ä nsats
av att de saknar tillr ä ckliga kunskaper om detta arbete
(avsnitt 5.3.9). De har inte heller f ö ruts ä ttningar att till ä mpa
sina kunskaper om verksamhetens krav vid utarbetande av lokalprogram och vid
bed ö mning av ritningar o.d.
Enligt utredningens mening b ö r en handbok utarbetas f ö r
myndigheter och lokalbrukare som skall deltaga i lokal- och utrustnings ä renden. Handboken b ö r kompletteras med n å gon form av
utbildning om byggprocessen, samarbetsfr å gor
och ritningsgranskning innan program- och projekteringsarbete b ö rjar. Detta skulle enligt utredningens mening vara
av v ä rde inte endast inom h ö gskoleomr å det
utan en s å dan utbildning borde aktualiseras f ö r hela statsf ö rvaltningen.
Det ä r l ä mpligt att UHA, byggnadsstyrelsen och UUH i forts ä ttningen samverkar p å detta informationsomr å de.
Prop.
1978/79:92 106
En annan fr å ga som ocks ä tagits upp med utredningen ä r hur program- och projekteringsexperterna skall f å erforderlig k ä nnedom
om den verksamhet f ö r vilka nya lokaler avses. Utredningens
f ö rslag om programarbetet i avsnitt 6.I4
syftar bl.a. till att f ä raed byggexpertisen p å ett tidigare stadium i processen, varigenom f ö ruts ä ttningarna f ö r ö msesidigt informationsutbyte
ö kar.
6.8 Kansliorganisation och personal
6.8.1 U 68 om organisation och personal
U 68 f ö reslog i bet ä nkandet (SOU 1973:1)7) H ö gskolornas f ö rvaltning
bl.a. att p å central niv å en s ä rskild
lokal- och utrustningsberedning skulle inr ä ttas
inora UH Ä . Denna beredning f ö reslogs f å
ansvar f ö r planering m.m. av s.k.
basresurser som lokaler, utrustning, bibliotek, serviceinr ä ttningar i ö vrigt
och f ö rvaltningsresurser. En s ä rskild basresursenhet borde finnas f ö r planeringsuppgifter f ö r basresurser och servicefunktioner. Med U 68:s f ö rslag till f ö rdelning
av LUP-organisationens uppgifter lokalt och centralt r ä knade U 68 med sammanlagt tre person å rs resurser chefs- och handl ä ggande personal (motsvarande huvudsekreterare och tv å bitr ä dande
sekreterare) och 1,5 person å rs bitr ä desresurser f ö r
UH Ä . F ö r den lokala h ö gskolef ö rvaltningen f ö reslog
U 68 att i h ö gskoleenheter med forskning och
forskarutbildning skulle lokal-och utrustningsfr å gor organiseras tillsaramans med planering f ö r andra funktioner. En s ä rskild arbetsenhet f ö r basresurser och budget skulle ha hand om bl.a. lokaler, utrustning
och servicefr å gor. F ö r st ö rre h ö gskoleenheter med enbart grundl ä ggande utbildning (t.ex. Ö rebro) f ö reslog
U 68 att en handl ä ggande tj ä nsteman borde ber ä knas
f ö r bl.a. basresursplanering. F ö r utbyggnadsorter f ö reslog U 68 i huvudbet ä nkandet (SOU
1973:3) att dessa skulle bitr ä das i lokal-
och utrustningsfr å gor av vissa st ö rre h ö gskolor och
att dessa h ö gskolor skulle ges resurser f ö r detta. Varje h ö gskolestyrelse
borde dock inom sitt omr å de vara det ansvariga beslutande
organet i
Prop. 1978/79:92 107
hith ö rande fr å gor.
I prop. 1975:9 anf ö rde
f ö redraganden att i avvaktan p å en utv ä rdering
och underlag f ö r en bed ö mning av LUP-organisationen denna borde i huvudsak
best å . F ö redraganden r ä knade t.v. inte med n å gon s ä rskild enhet
f ö r basresurser inora UH Ä och inte heller med n å gon beredning. Omfattningen av personalresursbehoven m.m. p ä olika niv å er
skulle ber ä knas av en central och sex
regionala organisationskommitt é er.
6.8.2 Utredningens f ö rslag
Inledning
Utredningens f ö rslag
i f ö reg å ende avsnitt av kap. 6 inneb ä r
bl.a. att tyngdpunkten i arbetet raed lokal- och utrustnings-fr å gor koramer att ligga p å lokal niv å
inom h ö gskolan. Det g ä ller framf ö r
allt lokalplanering och prioritering samt programarbete. H ö gskoleenheterna kommer s å ledes att svara f ö r
verksamhetsbeskrivning och ramprogram samt medverka i programarbete och under
projekterings- och byggstadierna. De st ö rre
h ö gskoleenheterna har redan i dag s ä rskild personal f ö r
lokalfr å gor, bl.a. programarbete. Betr ä ffande den regionala niv å n medf ö r
utredningens f ö rslag inte n ä gon n ä mnv ä rd arbetsbelastning. D ä reraot har utredningen i det f ö reg å ende f ö rordat att UH Ä
f å r vissa centrala uppgifter i fr ä ga ora lokaler och utrustning. Dessa f ö rh å llanden har
varit best ä mmande f ö r utredningens f ö ljande
f ö rslag till organisation f ö r handl ä ggning
av lokal- och utrustnings ä renden.
Organisation och personal p å lokal niv å
De lokal- och utrustningsfr å gor sora kommer att handl ä ggas
av h ö gskoleenhet ä r i huvudsak pr ö vning
och planering f ö r lokal-och utrustningsbehov samt
uppr ä ttande av verksamhetsbeskrivningar
och annat underlag i lokal- och utrustnings ä renden.
F ö r dessa och liknande
arbetsuppgifter finns redan personal vid universiteten, de tekniska h ö gskolorna samt karolinska
Prop. 1978/79:92 108
institutet i Stockholm. Vad utredningen anf ö rt inneb ä r
emel lertid att sekreterareuppgifterna i lokal- och utrustnings ä renden i st ö rre
utstr ä ckning ä n hittills kommer att sk ö tas av h ö gskolans
egen personal i st ä llet f ö r av personal fr å n
det centrala LUP-sekretariatet. Med h ä nsyn
h ä rtill och med beaktande av den f ö rv ä ntade
omfattningen av programarbetet under de n ä rmaste
å ren vid olika h ö gskoleenheter r ä knar
utredningen med att det beh ö vs
ytterligare en handl ä ggare vid vardera av universiteten
i Uppsala, Lund, G ö teborg och Stockholm samt vid
tekniska h ö gskolan i Stockholm.
Vid h ö gskoleenheter som inte har s ä rskild personal avdelad f ö r lokal- och utrustnings ä renden r ä knar
utredningen med att dessa ä renden normalt kommer att handl ä ggas av befintlig personal inom h ö gskolef ö rvaltningen.
Uppkommer vid s å dan h ö gskola ett stort lokal ä rende, som
kr ä ver s ä rskilda insatser, f å r tillf ä llig personal anst ä llas f ö r ä ndam å let. I anslutning h ä rtill vill utredningen erinra ora att det enligt
utredningens f ö rslag kommer att i UH Ä finnas konsulenter f ö r lokal- och utrustnings ä renden.
Denna expertorganisation st å r till f ö rfogande f ö r
h ö gskolev ä sendet i dess helhet, men dess insatser blir s ä rskilt betydelsefiiLla f ö r de mindre h ö gskoleenheterna.
Organisation och personal inom UH Ä
Utredningen har i det f ö reg å ende f ö reslagit
att i fr å ga om lokal- och utrustnings ä renden i huvudsak f ö ljande arbetsuppgifter skall ankomma p å UH Ä , n ä mligen
. pr ö vning och planering av lokal- och
utrustningsbehov inkl.
prioritering . pr ö vning
av verksamhetsbeskrivningar o.a. underlag i lokal-
och utrustnings ä renden
(ej kostnadsber ä kningar) . information och
utbildning av h ö gskolepersonal som skall
medverka i bygg- och utrustningsprocesser . bitr ä de med expertis vid h ö gskoleenheternas handl ä ggning av
lokal- och utrustnings ä renden.'
Prop.
1978/79:92 109
De lokal- och utrustningsfr å gor som utredningen f ö reslagit
skall handl ä ggas av UH Ä b ö r beredas av
byr å n f ö r budget och basresurser. Konsulenterna och erforderlig kanslipersonal
b ö r knytas till denna byr å . Utredningen vill i detta sammanhang erinra om att
UH Ä :s f ö rs ö ksdjurskonsulent ä r knuten till n ä mnda
byr ä .
Som utredningen har anf ö rt
b ö r LUP-n ä mndens expertgrupper finnas kvar och olika
specialutredningar inom omr å det b ö r ä ven i forts ä ttningen kunna tills ä ttas av UH Ä och knytas till byr å n f ö r budget och
basresurser. Utredningen finner det d ä remot
inte motiverat att inr ä tta en s ä rskild planeringsberedning inom UH Ä f ö r lokal- och
utrustningsfr å gor. Utredningens f ö relag till handl ä ggningsordning
inneb ä r att olika slag av resurser skall
behandlas tillsammans. Planeringsberedningarna f ö r utbildning och forskning b ö r
d ä rf ö r pr ö va lokalbehov och
verksamhetsbeskrivningar m.m. Det vore inkonsekvent att p ä det
centrala planet bryta ut pr ö vningen av
dessa fr å gor till en s ä rskild beredning.
Utredningen vill stryka under vikten av att det samarbete
p å central niv å som ä gt rum inom LUP-n ä mnden forts ä tter.
Det b ö r emellertid ankomma p å ber ö rda
myndigheter, fr ä mst UH Ä , byggnadsstyrelsen och UUH att besluta om formerna
f ö r detta samarbete.
Vad personalresurserna inom UH Ä ang å r r ä knar utredningen raed ett behov av fyra konsulenter
samt kanslipersonal. Konsulenternas arbetsuppgifter kan sammanfattas till
att bitr ä da h ö gskoleenheterna vid handl ä ggning av lokal- och utrustnings fr å gor
att i samarbete med byggnadsstyrelsen och UUH fortl ö pande l ä mna
anvisningar f ö r uppr ä ttande av verksamhetsbeskrivnihgar
att medverka i utvecklingsarbetet inom lokal- och utrustningsomr å det i samverkan med byggnadsstyrelsen och UUH
att medverka i information och utbildning betr ä ffande handl ä ggning
av lokal- och utrustnings ä renden
9 Riksdagen 1978179. I saml Nr 92
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92
no
att medverka i expertgrupperna
att medverka i arbetet med lokal-, inrednings- och utrustnings ä renden inom UH Ä .
Ö verg å ngsfr å gor
Utredningen har f ö reslagit
att det f ö r lokal- och utrustningsfr å gor inr ä ttas
fera handl ä ggartj ä nster inom de lokala h ö gskolef ö rvaltningarna och fyra vid UH Ä . F.n. ä r
vid LUP-sekretariatet anst ä llda - f ö rutom den tj ä nstledige
huvudsekreteraren - å tta bitr ä dande sekreterare, varav en p å halvtid och en p ä 3/5-tid.
Tj ä nstemannen med 1/2-tidstj ä nstg ö ring kommer
att fr.o.m. den 1 juli 1977 ö verg å till tj ä nstg ö ring p ä
heltid. Till sekretariatet r ä knas ocks å tv ä personer
som utan tj ä nstledighet fr å n sina ordinarie befattningar fullg ö r olika g ö rom å l. D ä rut ö ver ä r en tj ä nsteman fr å n
S Ö f ö rordnad att s å som expert medverka vid handl ä ggningen av lokal- och utrustningsfr å gor inom l ä rarutbildningssektorn.
Personalen vid LUP-sekretariatet b ö r enligt utredningens mening garanteras fortsatt
statlig anst ä llning. LUP-organisationen har
under de drygt tio å r den verkat i praktiken arbetat
som en myndighet med permanenta arbetsuppgifter.
Mot denna bakgrund och med beaktande av att ett flertal av
de anst ä llda inte innehar fast statlig tj ä nst f ö resl å r utredningen att LUP-sekretariatets personal ges f ö rtur vid tills ä ttningen
av de av utredningen f ö reslagna tj ä nsterna vid lokala f ö rvaltningar och UH Ä .
Utredningen erinrar om den ordning som g ä llde
vid omorganisationen av UK Ä och inr ä ttandet av regionstyrelserna. Kanslipersonalen b ö r i f ö rsta hand
erh å lla tj ä nster raed placering p å byr å n f ö r budget och basresurser. I andra hand b ö r den erbjudas tj ä nst inom andra delar av UH Ä .
Avslutningsvis vill utredningen erinra om att fr.o.m. den
1 juli 197T LUP-sekretariatet l ä r befrias fr å n
sin skyldighet
att bitr ä da statens
kulturr å ds LUP-delegation, eftersom i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop, 1978/79:92 ni
senaste budgetpropositionen medel anvisats vid kulturr å det f ö r personalf ö rst ä rkning f ö r bl.a. lokal- och utrustningsfr å gor. H ä rigenom
frist ä lls personalresurser vid
sekretariatet motsvarande en halv till en tj ä nst.
6.9____________________________________ Lokal- och utrustnings ä renden inom jordbrukets
h ö gskolor_______________________________
De principer f ö r
lokal- och utrustningsarbetet inora utbildningsdepartementets omr å de som utredningen f ö resl å r b ö r i allt v ä sentligt g ä lla ä ven f ö r den h ö gre
utbildning och forskning som ligger under jordbruksdepartementet. LUP-kommitt é n f ö r jordbriikets
h ö gskolor b ö r upph ö ra.
De uppgifter sora f ö resl å s ligga p å regionstyrelse och UH Ä b ö r fullg ö ras av styrelsen f ö r Sveriges lantbruksuniversitet. Erforderligt samr å d med byggnadsstyrelsen och UUH organiseras i
styrelsens egen regi, men styrelsen b ö r
ocks å vara f ö retr ä dd i UH Ä :s organ f ö r
samr å d med dessa myndigheter. Vidare b ö r konsulent- och expertorganisationen inom UH Ä vid 'oehov kunna anlitas. F ö r de LUP-sekreterareuppgifter sora f.n. ä r f ö rdelade p å olika tj ä nstem ä n b ö r inr ä ttas -n tj ä nst
vid lantbruksuniversitetet. Insatser f ö r
utbildning och information av personal och studerande b ö r saraordnas raed motsvarande verksamhet inora UH Ä :s omr å de.
6.10 N ä mnden
f ö r undervisningssjukhusens utbyggnad
(NUU)
I sitt yttrande ö ver
U 68:s huvudbet ä nkande f ö reslog Statsanst ä lldas
f ö rbund att de fr å gor som handl ä ggs
inom NUU skulle f ö ras ö ver till UH Ä . Vid de ö verl ä ggningar som
utredningen haft med l ä roanstalter har fr å gan om NUU:s roll i lokal-och
utrustningsplaneringsarbetet aktualiserats och krav framf ö rts p å inflytande
fr å n olika intressenter i NUU:s verksamhet.
Utredningen finner att NUU faller utanf ö r ramen f ö r
uppdraget. De redovisade synpunkterna (avsnitt 5.3.11) ger dock anledning till
f ö ljande kommentar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92 ns
D å olika intressenter har kr ä vt att man skall f å samma inflytande i NUU som i LUP-organisationen har man inte tillr ä ckligt beaktat vilka uppgifter som NUU tilldelats av
statsmakterna. Till skillnad fr å n LUP-koramitt é erna ä r inte NUU
ett planeringsorgan. NUU kan visserligen medverka i att uppr ä tta f ö rslag till
byggnation och utrustning men n ä mnden ä r i f ö rsta hand en
pr ö vningsinstans f ö r de f ö rslag
sjukv å rdshuvudm ä nnen l ä gger
fram efter h ö rande av brukarna. De statliga
brukarnas inflytande b ö r g ö ra sig g ä llande under programarbetet. F. ö . l ä r ä ven NUU:s verksamhet komma att ber ö ras av medbest ä mmandelagen.
Prop. 1978/79:92 13
7 KOSTNADSBERÄKNING OCH
GENOMFÖRANDE
7.1 Kostnadsberäkning
7.1.1 UHÄ och högskoleenheterna
Budget å ret ygilld uppgick utgifterna f ö r LUP-n ä mnden,
LUP-koramitt é erna och expertgrupperna fr å n utbildningsdepartementets komraitt é anslag till sammanlagt 1 213 000 kr. (avsnitt
2.1.7). Av detta belopp bel ö pte ca 850
000 kr. p ä l ö nekostnader, ca l61j 000 kr. p å
dagarvoden, ca 121) 000 kr. p ä re.se - kostnader och ca 72 000 kr, p å expenser. Utredningens f ö rslag till ny organisation f ö r lokal- och utrustningsfr å gor inneb ä r
att f ö r l ö nekostnader (1976 ä rs l ö nel ä ge raed 39 %
l ö nekostnads-p å l ä gg) f ö r budget å ret
1978/79 b ö r ber ä knas 678 508 kr, under UH Ä :s
anslag och 586 000 kr. under h ö gskoleanslagen.
Eftersom lokal- och utrustningsfr ä gorna
enligt utredningens f ö rslag handl ä ggs inom den ordinarie organisationen beh ö ver i forts ä ttningen
arvoden endast ber ä knas f ö r ledam ö terna
i expertgrupperna. P.g,a, att LUP-n ä mnden
och LUP-komraitt é erna upph ö r och den centrala handl ä ggarorganisationen rainskar g å r ä ven utgifterna
f ö r resor ned.
7.1.2 Sveriges lantbruksuniversitet
Budget å ret 1975/76
uppgick utgifterna f ö r LUP-kommitt é n f ö r
jordbrukets h ö gskolor till sammanlagt 126 000 kr.
D å ä r att m ä rka att sekreterarna i denna
kommitt é inte uppb ä r l ö n fr å n kommitt é n
utan fullg ö r sina sekreterareuppgifter inom
ramen f ö r sina tj ä nster vid andra myndigheter. Utredningens f ö rslag inneb ä r
att en tj ä nst inr ä ttas f ö r
ä ndam å let vid Sveriges lantbruksuniversitet. L ö nekostnaden kan i 1976 å rs l ö nel ä ge iped 39 % l ö nekostnadsp å l ä gg ber ä knas till 117 200 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92 iii)
7.1.3 Byggnadsstyrelsen och UUH
Byggnadsstyrelsens och UUH:s resekostnader koramer att ö ka eftersora dessa myndigheters representanter i LUP-kommitt é erna hittills f å tt
sina resekostnader ersatta fr å n utbildningsdepartementets
resp. jordbruksdepartementets kommitt é anslag.
Utredningen r ä knar
inte raed n å gon ö kning av byggnadsstyrelsens och UUH:s personalbehov med anledning av
utredningens f ö rslag.
7.2 Genomf ö rande
Utredningen f ö resl å r att den nya organisationen tr ä der i kraft den 1 juli 1978 och att LUP-organisationen
d ä rmed upph ö r. Ä rendet b ö r om ra ö jligt
underst ä llas riksdagen i budgetpropositionen,
eftersom ett genomf ö rande av utredningens organisationsf ö rslag p å verkar
medelsbehovet under de i avsnitt 7.1 n ä mnda
anslagen f ö r budget å ret 1978/79. Utredningen f ö ruts ä tter att fr å gorna om tj ä nstest ä llning och l ö nes ä ttning ra.ra. f ö r
personalen best ä ms efter sedvanliga f ö rhandlingar.
H ö gskoleenheterna b ö r i petita f ö r
budget å ret 1979/80 f ö rsta g ä ngen
redovisa plan f ö r anskaffning av lokaler, inredning
och utrustning. Myndigheterna b ö r d å ä ven ber ä kna medel f ö r
personal m.m. i den nya organisationen.
Vad ang å r genomf ö randet av den nya handl ä ggningsordningen f ö ruts ä tter utredningen att de ä renden som den 1 juli 1978 ä r under beredning i LUP-kommitt é erna ö verl ä mnas till vederb ö rande
h ö gskolestyrelse f ö r fortsatt handl ä ggning.
F ö r dessa ä renden b ö r
den nya handl ä ggningsordningen till ä mpas om s å
kan ske utan att ä rendets handl ä ggning f ö rdr ö js. Det ä r
angel ä get att systeraet med
planeringsbeslut med ramkostnader helst i f ö rening
med ortsvisa investeringsramar genomf ö rs
snarast m ö jligt. Enligt utredningens mening ä r detta ett n ö dv ä ndigt led i str ä vandena
att å stadkomma en snabb
Prop. 1978/79:92 115
och rationell handläggning av högskolans lokal- och utrustningsplanering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92
Bilaga 1
Kontakter under utredningsarbetet
LUP-utredningen har haft ö verl ä ggningar med f ö retr ä dare f ö r nedan angivna myndigheter, l ä roanstalter och organisationer m.fl.
statens v ä g- och
trafikinstitut
statskontoret
byggnadsstyrelsen
universitets-
och h ö gskole ä mbetet
utrustningsn ä mnden
f ö r universitet och h ö gskolor
LUP-n ä mnden, LUP-kommitt é erna och LUP-sekretariatet
skol ö verstyrelsen
statens livsmedelsverk
LUP-kommitt é n f ö r
jordbrukets h ö gskolor
jordbrukets
h ö gskolor
institutionen f ö r
markvetenskap, lantbruksh ö gskolan
universiteten med filialer
tekniska h ö gskolan i Stockholm
Chalmers tekniska h ö gskola
h ö gskolan i Lule å
karolinska institutet
institutionerna f ö r
hygien och raikrobiologi, universitetet i Lund
statens scenskola i Stockholra
Centralorganisationen
SACO/SR
Statsanst ä lldas f ö rbund
Statstj ä nstemannaf ö rbundet
universitetsrestaurangkommitt é n
centrala organisationskommitt é n f ö r h ö gskolereformen
organisationskommitt é erna
f ö r Stockholms, Uppsala, Link ö pings, Lund/Malm ö ,
G ö teborgs och Ume å h ö gskoleregioner
lokala h ö gskolekommitt é erna i G ä vle/Sandviken,
J ö nk ö ping, Karlstad, Sundsvall/H ä rn ö sand, V ä xj ö och Ö rebro
Sveriges f ö renade
studentk å rer
Teknologorganisationen REPTEC
Utredningen har ä ven
h ö rt tj ä nstem ä n i d å varande finansdepartementet, samt i utbildnings- och
jordbruksdepartementen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92
Kommentarer till bilaga 2
De i denna bilaga l ä mnade
redog ö relserna f ö r handl ä ggning
av vissa byggnads ä renden har begr ä nsats till s å dtuia
uppgifter om lokalfr å gorna som utredningen funnit av
intresse med h ä nsyn till sitt uppdrag.
Av uppgifterna under 'Viktigare moment i behandlingsg å ngen framg å r
att vissa byggnads ä renden komplicerats av exempelvis
successiva f ö r ä ndringar i fr å ga om antalet institutioner (motsvarande)
som resp. byggnader avsetts f ö r. Vidare
kan utl ä sas att byggnadsstyrelsens
projekteringsarbete ofta fortg å tt under det
att programhandlingar pr ö vats av Kungl. Maj:t eller varit f ö rem å l f ö r omarbetning enligt Kungl. Maj:ts beslut. Utredningen
har s å l å ngt det 'varit m ö jligt s ö kt belysa detta f ö rh å llande i avsnitten Ungef ä rlig tids å tg å ng i olika instanser fram till bygguppdrag. De i
detta avsnitt l ä mnade uppgifterna ä r endast avsedda att ge en allm ä n uppfattning om tids å tg å ngen i olika instanser. Arbetet med
verksamhetsbeskrivning och lokal program har uppenbarligen i flera fall p å b ö rjats f ö re den tidpunkt som angetts i handlingarna.
Prop.
1978/79:92
Bilaga 2
BEHANDLINGSG Å NG
M.M.F Ö R DE BYGGNADSOBJEKT SOM LUP-UTREDNINGEN
HAR GRANSKAT______________________________________
1 HYGIEN OCH NATURVETENSKAPLIG MIKROBIOLOGI I LUND
1.1 Viktigare moment i behandlingsg ä ngen
1965- LUP-kommitt é n
f ö r Lund (LUP-L) diskuterade lokalfr å gan f ö r den
naturvetenskapliga mikrobiologin vid flera tillf ä llen.
1966 dec Kommitt é n
uppdrog å t professorn i ä mnet att utarbeta f ö rslag
till lokal- och utrustningsprogram.
1967 nov Efter beg ä ran
fr å n institutionsf ö rest å ndarna f ö r naturvetenskap-
lig och medicinsk mikrobiologi besl ö t kommitt é n
att utreda fr å gan om integration av de b å da institutionerna.
1968 jan Efter att ha konstaterat att utrymme f ö r en nybyggnad fanns i
anslutning till byggnaden f ö r medicinsk mikrobiologi uppdrog kommitt é n å t de tv å ä mnes f ö retr ä darna att
utarbeta f ö rslag till lokal- och
utrustningsprogram f ö r en nybyggnad f ö r ä mnena hygien
och naturvetenskaplig mikrobiologi.
1968 okt Kommitt é n
antog lokalprogram f ö r den f ö reslagna nybyggnaden.
Innan programmet ö verl ä mnades till byggnadsstyrelsen skulle LUP-n ä mndens djurhusgrupp granska det. Lokalprogrammet
omfattade totalt 3 6h
m.
1969 sept Byggnadsstyrelsen redovisade byggnadsprogram
f ö r Kungl.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 totala
programytan 3 500 m . Byggkostnaden ber ä knades
till
Maj:t. Med
till ä gg f ö r sekund ä ra programytor omfattade den totala
progra 7,5 milj. kr.
1970 okt Kungl. Maj:t uppdrog å t byggnadsstyrelsen att projektera en
2 nylyggnad med en total prograrayta av h ö gst 3 000 m . Detta
beslut innebar att LUP-L m å ste revidera lokalprogrammet s å
2 att den prim ä ra
programytan omfattade ca 2 5OO m .
Prop. 1978/79:92 2:2
1971 feb Kommitt é n
minskade I968 å rs program till 2 539 ro .
1971 mars Kommitt é n
behandlade nybyggnadens standard. Lokalerna f ö r mikrobiologi var godk ä nda
men ä mnes f ö retr ä daren f ö r hygien accepterade inte den f ö reslagna standarden. Kommitt é n uppdrog ä t
institutionen att precisera sina krav.
1971 dec Kommitt é n godk ä nde
f ö rslagshandlingarna f ö r nybyggnaden.
1972 jan Byggnadsstyrelsen ö verl ä mnade
komplettering till byggnadsprogram-
met och beg ä rde bygguppdrag.
Av handlingarna framgick att kostnaderna f ö r
nybyggnaden trots ytrainskningen blev h ö gre
ä n vad som tidigare ber ä knats, vilket berodde p å bl.a. exceptionellt stor andel lokaler med s ä rskilda milj ö krav,
h ö g installationst ä thet samt relativt h ö g andel serviceyta och koramunikationsyta.
1972 aug Kungl. Maj:t gav byggnadsstyrelsen i uppdrag
att forts ä tta projekteringen.
1972 dec Kungl. Maj:t gav byggnadsstyrelsen bygguppdrag.
197) april Kommitt é n
besl ö t att tillstyrka viss omprojektering
av nybyggnaden s å att vissa laboratoriesalar avsedda
f ö r mikrobiologi skulle kunna anv ä ndas ä ven f ö r biologiska ö vningslaboratoriet.
1975 okt Inflyttning.
1.2 Ungef ä rlig
tids å tg å ng i olika instanser fram till
hygguppdrag_______________________________
Instans ca m å n
LUP-L Arbete med slutligt lokalpro
gram (8 + 3 =) 11
BS Arbete med byggnadsprogram 12
Projektering, totalt ca 19 m å n. ,
varav tid utan samtidig hand
l ä ggning i annan instans 12
Kmt Pr ö -vning av
byggnadsprogram 13
Pr ö -vning av f ö rslagshand
lingar 1 1 21)
59
Prop. 1978/79:92 23
1.3 Antal behandlingar i LUP-kommitt é n f ö r Lund
Lokaler 15
Utrustning/inredning 7
Totalt 22
1.14 Det lokala planeringsarbetets organisation
Institutionernas kontakter med LUP-L, byggnadsstyrelsen
och UUH sk ö ttes av ä mnesf ö retr ä darna, som hade kommitt é ns uppdrag att utarbeta f ö rslag till program. N å gon s ä rskild referensgrupp med f ö retr ä dare f ö r anst ä llda
och studerande vid institutionerna fanns inte inr ä ttad.
1.5 Kostnader (tkr)
Lokaler 13 000 000
Utrustning 2 000 000
Inredning 2 250 000
Totalt 17 250 000
Prop. 1978/79:92 2-.U
2 HUMANISTHUSET I UME Å
2. 1 Viktigare moment i behandlingsg å ngen
1965 Riksdagen besl ö t om utbyggnad av universitetet i Ume å med bl.a.
humanistisk utbildning och forskning med ett ber ä knat studeran
deantal om 1 200 i b ö rjan av 1970-talet.
1966 jan LUP-kommitt é n f ö r Ume å (LUP-Um) fastst ä llde som underlag f ö r
programarbetet lokalramar f ö r bl.a. humanistisk utbildning och forskning.
1967 dec Kommitt é n
s ä nde lokalprogramf ö rslag till rektors ä mbetet f ö r ytt-
rande.
1968 dec Kommitt é n
ö verl ä mnade program till byggnadsstyrelsen. Utbygg-
naden av ett humanisthus skulle ske etappvis med en f ö rsta etapp
2 om 6 000 ra . F ö rslaget
grundades p å ett betydligt st ö rre antal
studerande ä n vad I965 å rs riksdagsbeslut f ö rutsatt. Sk ä let var att de fastst ä llda ramtalen redan hade ö verskridits av den faktiska tillstr ö mningen. Programmet inneh ö ll inte en detaljerad rumsf ö rteckning utan ramytan hade f ö rdelats p å
funktioner.
1968 dec Byggnadsstyrelsen l ä mnade byggnadsprogram till Kungl. Maj:t.
1970 mars Kungl. Maj:t uppdrog ä t byggnadsstyrelsen att projektera ny-
byggnad f ö r icke-laborativa
institutioner i huvudsak p å grundval av byggnadsprogrammet.
1971 feb Byggnadsstyrelsen redovisade systemskisser
f ö r nybyggnaden,
vilka LUP-Um godk ä nde
i stort sett den 30 mars 1971.
1971 feb Byggnadsstyrelsen l ä mnade f ö rslagshandlingar
till Kungl. Maj:t.
1971 maj Kungl. Maj:t uppdrog å t byggnadsstyrelsen att utf ö ra nybyggnaden.
1972 okt- Inflyttning.
1973 feb
Prop. 1978/79:92
2 5
2.2 Ungef ä rlig
tids å tg å ng i olika instanser fram till
bygguppdrag______________________________________
Instans ca m å n
LUP-Um Arbete med lokalprogram 35
BS Arbetet med byggnadsprogrammet bedrevs parallellt
med lokalprogrammet
Projektering 11
Kmt Pr ö vning av byggnadsprogram U
Pr ö -vning
av f ö rslagshandlingar 3 j
53
2.3 Antal behandlingar i LUP-kommitt é n f ö r Ume å
Lokaler 15
Utrustning/inredning 8
Ö vrigt 3
Totalt 26
2.I4 Det lokala planeringsarbetets organisation
Rektors ä mbetet vid
universitetet utarbetade i samr å d med en
docent vid humanistiska fakulteten f ö rslag
till lokalprogram. Efter det att regeringen hade gett projekteringsuppdrag tillsatte
LUP-Um en referensgrupp med f ö retr ä dare f ö r
anst ä llda och studerande. L ä rarrepresentanten i LUP-Um blev ordf ö rande i gruppen. Denna utvidgades sedermera med f ö retr ä dare f ö r humanistiska ä mnen
och ovann ä mnde docent blev ordf ö rande. I gruppen ingick ocks å byggnadsstyrelsens arkitektkonsult. F ö retr ä dare f ö r UUH och inredningsarkitekten f ö redrog sina olika f ö rslag i gruppen.
2.5 Kostnader (tkr)
Lokaler 16 1)00 000
Utrustning 2 100 000
Inredning 1 000 000
Totalt 19 500 000
Prop. 1978/79:92
2:6
3 UNIVERSITETSFILIALEN OCH L Ä RARH Ö GSKOLAN I
KARLSTAD
3.1 Viktigare moment i behandlingsg å ngen
1965 Riksdagen besl ö t att en universitetsfilial med anknytning till
universitetet i G ö teborg
skulle inr ä ttas i Karlstad fr.o.m. budget å ret 1967/68. Under de f ö rsta å rens
verksamhet hyrdes lokaler f ö r
undervisning och administration. Organisationskommitt é n f ö r
universitetsfilialen utarbetade ett prel. lokalprogram f ö r filialen och l ä rarh ö gskolan (f.d. folkskoleseminariet).
1969 feb Kungl. Maj:t uppdrog ä t byggnadsstyrelsen att i samr ä d med statens f ö rhandlingsn ä mnd, S Ö
och LUP-kommitt é n f ö r G ö teborg (LUP-G) uppr ä tta
byggnadsprogram och utf ö ra f ö rberedande projekteringsarbete f ö r
nybyggnad f ö r l ä rarh ö gskolan och universitetsfilialen.
Om S Ö fann att utbildning av f ö rskoll ä rare
borde anordnas i Karlstad skulle lokalbehovet f ö r denna utbildning beaktas vid uppr ä ttandet av byggnadsprogrammet.
1969 dec Kommitt é n
besl ö t om lokalram f ö r filialen om sammanlagt
2 2
5 700 m varav institutions- och undervisningslokaler U 000 m ,
2 2
administration 250 m och bibliotek 1 500 m . Den 30
december
1969 fastst ä llde Kungl. Maj:t
efter f ö rslag av U 68 lokalramar
f ö r utbyggnaden av icke-laborativa ä mnen vid universitet
och universitetsfilialer. F ö r filialen i Karlstad innebar detta
o 2
skulle
baseras pa en lokalram om I4 000 m f ö r
institutions
att lokalplaneringen f ö r
perioden fram till budget å ret 19714/75 skulle baseras p å en lokal och undervisningslokaler.
1970 mars LUP-G l ä mnade
lokalprogram f ö r filialen och l ä rarh ö gskolan till
byggnadsstyrelsen. I lokalerna ber ä knades
ä ven utrymme f ö r f ö rskoll ä rarutbildningen. Lokalprogrammen f ö r l ä rarutbildningarna
hade utarbetats av en expertgrupp inom S Ö .
F ö r att samordna likartade funktioner
inom de olika enheterna
hade de prelimin ä ra
lokalprogrammen integrerats, varvid lo-
2 kalytorna kunde reduceras med 30I4 m . Huvuddelen av
reduktionen avs å g l ä romedelsproduktion och tekniska hj ä lpmedel.
Sam-
opaginerad Kontrollera mot PDF
manlagt omfattade f ö rslaget
10 653 m . Kommitt é n redovisade att l ä rarh ö gskolans och
filialens personal och studerande ö nskade
en st ö rre gymnastiksal ä n den som tagits upp i lokalprogrammet och fann f ö r egen del det angel ä get att f ö ruts ä ttningarna f ö r en st ö rre gymnastiksal utreddes i det fortsatta
projekteringsarbetet.
1971 feb Byggnadsstyrelsen l ä mnade av kommitt é n
godk ä nda f ö rslagshandlingar f ö r
byggnadsprojektet till Kungl. Maj:t.
1971 juni Kungl. Maj:t uppdrog ä t byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad f ö r l ä rarh ö gskolan och filialen t.o.ra. bygghandlingar. Projekteringen
skulle omfatta lokaler f ö r l ä rarh ö gskolan om f ö re-
2 . . 2
slagna 5 207 m och f ö r
filialen om 5 000 m , vilket innebar
2 en reduktion med I4I46 m .
1971 sept LUP-G antog ett reviderat lokalprogram och i
sin skrivelse till
byggnadsstyrelsen anm ä lde
kommitt é n ocks å att S Ö
hade r ä knat
2 upp l ä rarh ö gskolans behov med 110m. Det totala lokalprogram-
2 raet omfattade 10 207 m .
1971 nov Byggnadsstyrelsen l ä mnade reviderade f ö rslagshandlingar till Kungl. Maj;t och anh ö ll om bygguppdrag.
1971 dec Kungl. Maj;t uppdrog å t byggnadsstyrelsen att utf ö ra nybyggna-
.... . 2 den. Gymnastiksalen skulle d ä rvid fa ut ö kas
till h ö gst 650 ra
efter avtal ora samverkan mellan staten och Karlstad
koramun.
1973 mars Byggnadsstyrelsen besl ö t att slopa en planerad, friliggande
byggnad f ö r matsal och
k å rlokaler. Dessa lokaler fick i st ä llet rymmas i huvudbyggnaden, varvid filialens undervisnings-
2 lokaler minskades med 68O m . Orsaken till nedsk ä rningen var
att studerandeunderlaget bed ö mdes bli mindre ä n tidigare ber ä knat .
å rsskiftet
Inflyttning-1973/714
JO Riksdagen 1978179. I saml Nr 92
opaginerad Kontrollera mot PDF
3.2
Ungef ä rlig tids å tg å ng i olika
instanser fram till
hygguppdrag_______________________________
opaginerad Kontrollera mot PDF
Instans
LUP-G
BS
Kmt
Arbete med lokalprogram (13 - 3 =)
Totalt ca 22 m ä n.,
varav tid utan saratidig handl ä ggning i
annan instans
Pr ö vning av f ö rslagshandlingar I 5
Pr ö vning av f ö rslagshandlingar II 2
16
11
opaginerad Kontrollera mot PDF
3.3
Antal
behandlingar i LUP-kommittén för Göteborg
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lokaler
Utrustning/inredning
Ö vrigt
Totalt
21
opaginerad Kontrollera mot PDF
3.1*
Det lokala
planeringsarbetets organisation
opaginerad Kontrollera mot PDF
I Karlstad bildades ä r
1970 en referensgrupp f ö r lokalplanering f ö r filialen och l ä rarh ö gskolan. Referensgruppen bearbetade f ö rslag till lokalprogram, svarade f ö r kontakter med och information till brukarna samt
granskade f ö rslagshandlingar och andra f ö rslag fr ä n
byggnadsstyrelsen, arkitekter, UUH m.fl. Referensgruppen bestod av rektor samt
representanter f ö r anst ä llda och studerande vid l ä rEirh ö gskolan, samordningslektor,
representanter f ö r anst ä llda och studerande vid filialen samt representant f ö r Karlstad kommun. Arkitekten, som var fr å n Karlstad, deltog i allm ä nhet i sammantr ä dena
och vid behov f ö retr ä dare f ö r LUP-G, byggnadsstyrelsen och dess
konsulter. Filialens samordningslektor vai- ordf ö rande i gruppen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92 2:9
3.5 Kostnader (tkr)
Lokaler 37 950 000
Utrustning 2 300 000
Inredning 3 800 000
Totalt I4I4 050 000
Prop. 1978/79:92 2:io
1) LABORATORIEBLOCKET VID KAROLINSKA INSTITUTET
U . 1
viktigare moment i behandlingsg å ngen
1965 Riksdagen besl ö t ora ö kat intag av studerande vid
karolinska institutets medicinska fakultet fr.o.m. h ö stterminen I969, vilket st ä llde krav p å
st ö rre lokaler f ö r de medicinskt teoretiska ä mnena.
1965 april Byggnadsstyrelsen beg ä rde hos karolinska institutet och LUP-
kommitt é n f ö r Stockholm (LUP-S) att snarast f å en lokalf ö rteckning
m.m. f ö r institutet. Kommitt é n tillsatte en arbetsgrupp, ben ä mnd LUPSKI, i vilken ingick f ö retr ä dare f ö r bl.a. institutet och 'oyggnadsstyrelsen med
byggnadsstyrelsens representant som c*-'lfcraricle.
1966 jan LUP-S tillstyrkte ett program som omfattade
undervisningsloka-
ler f ö r den l ä gre utbildningen f ö r samtliga institutioner
p (exkl. hygien och bakteriologi) till en yta av U 61)3 m i ny-
2 byggnad och I456 ra i befintliga lokaler. Huvuddelen
skulle
samlas i nybyggnaden, ett s.k. laboratorieblock.
1966 aug Kommitt é n
besl ö t att LUPSKI skulle f ä ä ndrad
sammans ä ttning samt att lokalprogramf ö rslaget som gruppen utarbetat s'K.ulie revideras. LUP-S
angav i november I966 vissa ramar f ö r
tv å alternativa f ö rslag, ett centraliserat (nybyggnad) och ett
decentraliserat (om- och tillbyggnad av befintliga institutioner). LUPSKI f ö rordade det centraliserade alternativet, vilket ä ven tillstyrktes av medicinska fakulteten och konsistoriet
och som innebar en total programyta av I6 737 m ,
2 varav f ö r l ä gre utbildning 5 353 m .
1966 dec Kommitt é n tillstyrkte LUPSKI:s f ö rslag till lokalprogram.
1967 mars Byggnadsstyrelsen l ä mnade f ö rslagshandlingar
till Kungl. Maj:t. 1967 juni Kommitt é n
fastst ä llde lokalprogram f ö r viss odontologisk ut-
Prop. 1978/79:92 211
bildning som ett komplement till det tidigare programmet,
som
2 d ä rigenom kom att uppg å till totalt 7 708 ra .
1967 okt Kungl. Maj:t uppdrog å t byggnadsstyrelsen att i samr ä d med
LUP-S projektera ifr å gavarande
nybyggnad med en programyta
2 av 6 000 m .
1967 nov Byggnadsstyrelsen redovisade principskisser och
beg ä rde bygguppdrag f ö r den f ö rsta
etappen, dvs. innan kommitt é n beslutat
om en revidering.
1967 dec LUP-S reviderade programmet. Revideringen
innebar att farmako-
logi inte samordnades lokalm ä ssigt med fysiologi octi medicinsk fysik utan f ö rlades till befintliga lokaler. Lo-
. , 2 .. kalerna f ö r den l ä gre utbildningen blev da 3 633 ra .
Ä ven
ytorna f ö r den h ö gre utbildningen och forskningen m å ste revideras.
1968 jan Byggnadsstyrelsen l ä mnade f ö rslagshandlingar
till Kungl. Maj:t
och beg ä rde bygguppdrag.
1968 april Kungl. Maj:t uppdrog å t byggnadsstyrelsen att bygga inom ramen 17 150 000
kr. f ö r 280 studerande per å r med en totalyta om 6 000 m.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
tillbyggnad till laboratoriebygget om 2 300 m for ett intag
1969 maj Kungl. Maj:t uppdrog ä t byggnadsstyrelsen att projektera en tillbyggnad
till laboratoriebygget om 2 om ytterligare 90 studerande per l ä s å r.
1969 sept Kommitt é n
fastst ä llde nytt lokalprogram f ö r nybyggnaden till 2 6 256 m med anledning av det ö kade intaget.
1971 aug Inflyttning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop, 1978/79:92 2:12
I4.2 Ungef ä rlig
tids å tg å ng f ö r behandling av etapp I i
olika instanser fram till bygguppdrag___________
Instans ca m å n
LUP-S Arbete med lokalprogram 20
BS Arbete med f ö rslagshandlingar
I och II totalt ca 28 m å n., varav tid utan samtidig handl ä ggning i annan instans 6
Kmt Pr ö vning av f ö rslagshandlingar I 8
Pr ö -vning av f ö rslagshandlingar II 2 10
36
I4.3 Antal behandlingar i LUP-kommitt é n f ö r Stockholm
Lokaler 16
Utrustning/inredning 2
Totalt 18
I4.1) Det lokala planeringsarbetets organisation
Medicinska fakulteten tillsatte en egen lokal- och utrustningsgrupp
med f ö retr ä dare f ö r ber ö rda institutioner. LUPSKI:s f ö rslag
remitterades till institutionerna och studentk å ren. N å gon gemensara referensgrupp med f ö retr ä dare f ö r anst ä llda
och studerande fanns inte.
I4.5 Kostnader (tkr)
Lokaler 31 150 000
Utrustning 6 000 000
Inredning I4 750 000
Totalt I43 900 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92 2:13
5 INSTITUTIONEN F Ö R MARKVETENSKAP, LAKTBRUKSH Ö GSKOLAK,
ULTUNA_____________________________________
5.1 Viktigare moment i behandlingsg ä ngen
1965 juni Lokalprogramkommitt é n f ö r lantbrtiksh ö gskolan m.m. , som svarade f ö r det lokala programarbetet innan LUP-kommitt é n f ö r jordbrukets
h ö gskolor (LUP-j) hade tillkallats, l ä mnade f ö rslag
.till byggnadsstyrelsen ang å ende
lokalprogram f ö r den s.k. markgruppen vid
lantbruksh ö gskolan, dvs. institutionerna f ö r ä mnesomr å dena markl ä ra,
v ä xtn ä ringsl ä ra, lantbrukets hydroteknik samt
2 jordbearbetning. F ö rslaget
omfattade ca 3 700 m institutions-
2 2 2
lokaler, 1 100 m arbetshall, 350 m v ä xthus och 2 000 m n ä t-hallar.
1965 okt Byggnadsstyrelsen l ä mnade byggnadsprogram till Kungl. Maj:t.
1967 april Kungl. Maj;t uppdrog å t byggnadsstyrelsen att projektera institutionslokaler
f ö r markgruppen exkl. arbetshall, v ä xthus och n ä thallar
t.o.m. huvudhandlingar. F ö r sistn ä mnda lokaler skulle planeringsarbetet inriktas p å att dessa lokaler skulle anskaffas genom direkt
upphandling hos l ä mpligt f ö retag. Planeringen skulle ä ga rum i en arbetsgrupp i vilken ä ven f ö retr ä dare f ö r
lantbruksh ö gskolan
skulle ing å . Programytan f ö r institutions-
2 2
lokaler skulle minskas fr å n 3 700 m till 3 500 m .
1968 sept LUP-J yttrade sig ö ver byggnadsstyrelsens f ö rslag till huvudhandlingar f ö r institutionen f ö r
markvetenskap, som var det nya namnet p å
de sammanslagna institutionerna i markgruppen. Kommitt é n l ä mnade som
yttrande ett yttrande fr å n institutions-gruppskollegiet f ö r de markvetenskapliga ä mnena. Kollegiet hemst ä llde att som alternativ till byggnadsstyrelsens f ö rslag skulle utarbetas ett nytt f ö rslag som skulle baseras p å samma principer som till ä mpades f ö r
medicinska fakultetens nybygge p å Artillerif ä ltet i Uppsala.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92 2:ii4
1968 okt Inctitutionskollegiet kr ä vde i en ny skrivelse till LUP-J
ä ndringar
i arkitektf ö rslaget men kommitt é n, som l ä mnat
kollegiets f ö rra skrivelse till
byggnadsstyrelsen, l ä mnade denna skrivelse utan å tg ä rd.
1968 okt Byggnadsstyrelsen l ä mnade kompletterande f ö rslagshandlingar
till Kungl. Maj:t och beg ä rde bygguppdrag. Styrelsen f ö reslog
2 2
en total yta av I4 6I4O m best å ende av 3 500 m institutions-
2 2
lokaler, 600 m arbetshall och 1*50 m skyddsrum. Arbetshallen
togs med eftersom den enligt styrelsen borde inrymmas i anslutning
till laboratorielokalerna. Styrelsen framh ö ll
att den inte kunde bitr ä da institutionsgruppskollegiets f ö rslag och att LUP-J inte hade beg ä rt n ä gon ompr ö vning av f ö rslaget.
1968 dec I skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 december I968
kr ä vde professorerna i de
markvetenskapliga ä mnena att byggnadsstyrelsens f ö rslag skulle å terf ö rvisas f ö r
ny utredning, varvid samma principer skulle g ä lla f ö r det nya f ö rslaget som g ä llt
f ö r biomedicinska centrum i Uppsala.
Byggnadsstyrelsens f ö rslag kritiserades f ö r bristande flexibilitet och ljusf ö rh å llanden, d å lig arbetsekonomi och otillfredsst ä llande ventilation.
1970 jan Byggnadsstyrelsen l ä mnade kompletterande f ö rslagshandlingar
avseende arbetshall, v ä xthus
och n ä thallar till Kungl. Maj:t
2 och beg ä rde bygguppdrag.
F ö rslaget omfattade 2 708 m varav
2 2 000 m f ö r n ä thallar.
1970 I prop. 1970:37 ang. veterin ä rh ö gskolans
lokalisering m.m.
redovisades byggnadsprojektet f ö r riksdagen. Ett investeringsanslag om 8 950 000
kr. togs upp f ö r institutionslokalerna och 1 750
000 kr. f ö r ö vriga lokaler.
1970 maj Kungl. Maj:t uppdrog å t byggnadsstyrelsen att projektera de
f ö reslagna byggnadsprojekten t.o.m.
bygghandlingar p å grundv,l av styrelsens f ö rslag.
1971 sept Byggnadsstyrelsen l ä mnade bygghandlingar till Kungl. Maj:t
och hemst ä llde om bygguppdrag
f ö r institutionslokalerna, v ä xthus, n ä thallar
och arbetshall.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1971 nov Kungl. Maj:t uppdrog å t byggnadsstyrelsen att utf ö ra de beg ä rda
nybyggnaderna f ö r markvetenskap till en kostnad av
9 650 000 kr.
1973 mars Inflyttning.
5.2
Ungef ä rlig tids å tg å ng i olika
instanser fram till
bygguppdrag______________________________
opaginerad Kontrollera mot PDF
Instans
BS
Kint
Arbete med lokalprogram, uppskattat
Arbete
med byggnadsprogram U
Arbete med
kompletterande
f ö rslagshandlingar I och II 33
Arbete med bygghandlingar l6
Pr ö vning av byggnadsprogram 18
Pr ö vning av f ö rslagshandlingar 1*
Pr ö vning av bygghandlingar 2
12
53
21)
opaginerad Kontrollera mot PDF
5.3 Antal behandlingar i LUP-kommitt é n f ö r
jordbrukets
h ö gskolor__________________________________
Lokaler Utrustning/inredning
Totalt
opaginerad Kontrollera mot PDF
5.1)
Det lokala
planeringsarbetets organisation
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lokalbrukarnas medinflytande var inledningsvis knutet till
institutionsf ö rest å ndarna f ö r att sedan successivt ö verg å till insti-tutionsgruppskollegiet
resp-, institutionskollegiet efterhand som dessa instanser organiserades. N å gon s ä rskild
referensgrupp med f ö retr ä dare f ö r anst ä llda och studerande fanns inte inr ä ttad.
Prop. 1978/79:92 2:16
5. 5 Kostnader (tkr)
Lokaler 13 800 800
Utrustning 3 900 000
Inredning 2 200 000
Totalt 19 900 800
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92 2:i7
6 LIVSMEDELSVERKET I UPPSALA
6. 1 'Viktigare moment i behandlingsg ä ngen
1971 Riksdagen besl ö t att ett statens livsmedelsverk skulle inr ä ttas den 1 januari 1972. Verket skulle best å av bl.a. delar av veterin ä rstyrelsen och statens institut f ö r folkh ä lsan.
Verket skulle f å 186 tj ä nster och lokaliseras till Uppsala.
1971 juni Kungl. Maj:t uppdrog å t byggnadsstyrelsen att skyndsamt fullf ö lja lokalf ö rs ö rjningsplanering inkl. inredning och utrustning f ö r statlig verksamhet som skulle omlokaliseras.
1971 juni Byggnadsstyrelsen beg ä rde att statens institut f ö r folkh ä lsan
och veterin ä rstyrelsen
skulle utse var sin kontaktman f ö r byggnadsprojektet.
Institutet uts å g en professor och styrelsen uts å g en byr å chef.
1971 nov Efter beg ä ran
fr ä n byggnadsstyrelsen redovisade en s ä rskild
organisationskommitt é
f ö r livsmedelsverket en prelimin ä r bed ö mning
av lokalbehoven. Med sikte p å behoven å r 1975 kr ä vdes
2
laboratorier inkl. djurlokaler 5 953 m
2 n
2
kontorslokaler 3 135 m
kontorslokaler i anslutning till
laboratorier 1 O9I4 m
2
2
total programyta 10 182 m
1972 mars Byggnadsstyrelsen beg ä rde kompletteringar till redovisningen av
lokalbehovet.
1972 april Livsmedelsverket redovisade det beg ä rda underlaget. P å
grundval av detta utarbetade byggnadsstyrelsen ett f ö rslag till ytramar som remitterades till verket. Av
f ö rslaget framgick att
byggnadsstyrelsen ans å g att verket r ä knat med en f ö r
stor personal ö kning under planeringsperioden.
Verkets krav f ö r unders ö kningsavdelningen bed ö mdes som orealistiskt varf ö r
f ö r-
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 2
slaget skars ned fr å n
ca 7 200 ra till ca 1* 900 m . Administrationsavdelningen och
hygienavdelningen ra.m. prutades fr å n
ca
2 2
2 965 ra till ca 2 1)00 m . Totalt prutades f ö rslaget fr å n
ca
2 2
10 200 m till ca 7 300 ra , allt i prim ä r programyta.
1972 juni Livsmedelsverket yttrade sig ö ver prelirain ä ra
systerahandlingar f ö r projektet. F ö retagsn ä mnden
kritiserade f ö rslaget vad avser pausrum, duschar
och omkl ä dningsrum samt vilrum.
1972 aug Efter ö verl ä ggningar med verket anh ö ll byggnadsstyrelsen hos
2 Kungl. Maj:t om bygguppdrag f ö r totalt 8 828 m inom en gemensam nybyggnad f ö r verket och l ä nsstyrelsen
i Uppsala l ä n.
1973 mars Kungl. Maj:t uppdrog ä t byggnadsstyrelsen att p ä grundval av
styrelsens f ö rslag
projektera byggnader f ö r livsmedelsverket och l ä nsstyrelsen t.o.m.. bygghandlingar.
1973 mars Livsmedelsverket godk ä nde systemhandlingar under f ö ruts ä ttning att
de anm ä rkningar som verket anf ö rde beaktades.
1973 april Byggnadsstyrelsen redovisade å nyo ä rendet till Kungl.
Maj:t.
1973 juni Kungl. Maj:t l ä mnade bygguppdrag f ö r livsmedelsverket
och
l ä nsstyrelsen till en total kostnad
av 92 railj. kr. varav f ö r livsmedelsverket 58 milj. kr.
1975
aug Inflyttning.
Ungef ä rlig tids å tg å ng
1 olika
instanser fram till
Instans BS
Kmt
Arbete med lokalprogram och prelimin ä ra
svstemhandlingar 1*)
Arbete med slutliga systemhandlingar totalt ca 8 m å n.,varav utan samtidig handl ä ggning hos Kungl. Maj:t 1
Pr ö vning av prelimin ä ra systemhand- 7 lingar
Pr ö vning av slutliga systemhand
lingar 2
15
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92 2:19
6.3 Det lokala planeringsarbetets organisation
I organisationskommitt é n
representerades verket av chefspersoner och inga personalrepresentanter
ingick. F ö retagsn ä mnden uts å g
en s ä rskild grupp f ö r omlokaliserings- och byggnads fr å gor som behandlade sekund ä rytor s ä som
personalutrymmen. Vid kontakter med de olika avdelningeirna f ö retr ä ddes dessa
enbart av resp. chefer och n ä got
organiserat personalinflytande f ö rekom inte.
6.I4 Kostnader (tkr)
Lokaler 75 000 000
Utrustning 7 6OO 000
Inredning 6 550 000
Totalt 89 150 000
Prop. 1978/79:92 220
7 STATENS V Ä G-
OCH TRAFIKINSTITUT (VTI) i LINK Ö PING
7.1 Viktigare moment i behandlingsg å ngen
1971 Riksdagen besl ö t att ett statens v ä g- och
trafikinstitut skulle bildas den 1 juli 1971 och lokaliseras till Link ö ping.
1971 juni Kungl. Maj:t uppdrog å t byggnadsstyrelsen att skyndsamt fullf ö lja planering av lokalf ö rs ö rjning inkl.
inredning och utrustning f ö r omlokaliserade
myndigheter.
1971 juli Byggnadsstyrelsen anh ö ll i skrivelse till 'VTI att institutet
skulle utarbeta en verksamhetsbeskrivning och ange
lokalbehov. 1971 sept VTI ö verl ä mnade de beg ä rda
uppgifterna till byggnadsstyrelsen.
1971 okt Byggnadsstyrelsen l ä mnade f ö rslag
till Kungl. Maj:t om lokalf ö rs ö rjning f ö r
till Link ö ping omlokaliserade myndigheter. F ö rslaget innebar bl.a. att VTI, statens geotekniska
institut och statens kriminaltekniska laboratorium skulle f ö rl ä ggas till h ö gskoleomr å det
vid Valla g å rd.
1971 dec Kungl. Maj:t godk ä nde byggnadsstyrelsens f ö rslag.
1972 maj Byggnadsstyrelsen remitterade
f ö rslag till ramprogram och
systemskisser för nybyggnaderna till nyttjarna.
Förslaget innebar bl.a. att VTI och statens geotekniska institut skulle
rymmas i en byggnad och kriminaltekniska laboratoriet och VTI:s prowäghallar i
separata byggnader. VTI yttrade sig över förslaget i juni 1972.
1972 aug Efter diskussioner med verken redovisade
byggnadsstyrelsen för Kungl. Maj:t ramprogram, systemskisser och kostnadsramar
för de tre verken på Vallaområdet och begärde bygguppdrag. Byggnadsstyrelsens
programförslag grundade sig på de
verksamhetsbeskrivningar som verken lämnat och den primära
p programytan
for VTI beräknades till 15 130m. Kostnaden beräknades till totalt ca 38
milj. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92 2:21
1973 feb Kungl. Maj:t uppdrog å t byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnader p å Vallaomr å det
f ö r de tre verken. Lokalprogrammet
2 f ö r VTI skulle begr ä nsas till 13 900 m prim ä r programyta.
Begr ä nsningen borde inte ber ö ra lokaler inom en planerad hallbyggnad f ö r laboratorier m.m.
1973 maj Med anledning av Kungl. Maj:ts beslut ö verl ä mnside VTI
ett reviderat f ö rslag till byggnadsstyrelsen.
1973 juni Byggnadsstyrelsen anh ö ll hos Kungl. Maj:t om bygguppdrag.
1973 juni Kungl. Maj:t gav bygguppdrag.
19T5 juni Inflyttning.
7.2 Ungef ä rlig
tids å tg å ng i olika instanser fram till
hygguppdrag_______________________________
Instans ca m å n
VTI Arbete med verksamhetsbeskrivning m.m. 2
BS Arbete med ramprogram m.m. 11
Arbete med projektering totalt ca
10 m å n., varav utan samtidig
handl ä ggning i annan instans U 15
Kint Pr ö vning
av ramprogram m.m. 6
Pr ö -vning av bygghandlingar 1 7
21)
7-3 Det lokala planeringsarbetets organisation
F ö r att planera institutets omlokalisering
till Link ö ping bildades enligt Kungl. Maj:ts
beslut en s ä rskild organisationskommitt é . Denna kommitt é
tillsatte en projektorganisation f ö r
omlokalisering i vilken ingick ett delprojekt f ö r lokaler med institutets f ö rre
chef som ledare. Gruppen svarade f ö r
VTI:s kontakter med byggnadsstyrelsen, UUH, arkitekter m.fl. ang å ende byggnader, inredning, utrustning och yttre
arbeten. I lo-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92 2:22
kalgruppen ingick en representant f ö r varje avdelning inom VTI och en gemensam
representant f ö r personalorganisationerna.
7.1) Kostnader (tkr)
Lokaler 39 500 000
Utrustning 5 0I45 000
Inredning 3 800 000
Totalt 1)8 3U'y
000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92
Bilaga 3
Prioriteringslista 1977-01-31 för byggnadsobjekt
avseende universiteten och högskolorna___
(Upprättad inom LUP-nämnden)
Hr
Objekt
Proj.-reserv
Ber.byggstart enl BS proj.-plan 1976-12-20
1
Centrum, Frescati
78-02
2
Fysik hufo, Ume å
78-02
3
Kl-blocket: Restaurang m.m. K å rlokaler m.m. Bibliotek och f ö rvaltning
77-03 77-12 79-10
I4
Sektion K, KTH
79-03
5
Kemi, ombyggnad av etapp I .GU/CTH
77-08
6
Icke-laborativa ä mnen.
Lund
77-12
7
Renstr ö msparksproj
ektet: centralbibliotek, icke-laborativa ä mnen
G ö teborg
1
80-01
8
Idrottshall, GIH
77-11
9
Laboratoriebyggnad II i Frescati, SU
78-0I4
10
Riksmuseet, ombyggnad med nybyggnad f ö r geologi och naturgeografi, SU
8O-0I4
11
BMC, etapp IV, Uppsala
n-ok
12
Djurhus, BMC, Uppsala
82-09
13
Om- och tillbyggnad f ö r
synkro-cyklotronen vid Gustaf Werners institut, Uppsala
78-05
1I4
Anatomi, histologi , Lund
78-03
15
F ö rl ä ggningsbyggnad vid Tj ä rn ö marinbiologiska station
77-09
16
Biblioteksh ö gskolan
i Bor å s
x
79-03
17
Ombyggnad av odont. fak., Malm ö
78-03
18
Astronomi, Lund
X
78-09
19
Icke-laborativa ä mnen
och bibliotek, Liiik ö ping
-
77-08
20
Datalogi, Link ö ping
79-01
1
Ombyggnad av Gustaf Werners institut, Uppsala
78-11
11 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 92
Nr
Objekt
Proj.-reserv
Ber .byggstart enl. BS proj.-plan 1976-12-20
22
Klubbans biologiska station. Fiskeb ä ckskil
77-02
23
B Ö L, Uppsala
78-07
21*
Musikh ö gskolan
och musikvetenskap , Malm ö
78-03
25
Om- och tillbyggnad av musikh ö gskolan, Stockholm, etapp II-IV
78-12
26
H å llfasthetsl ä ra, KTH
X
78-10
27
Musikh ö gskolan i
G ö teborg
79-12
28
Verkstadsbyggnad f ö r
astronomi , SU
X
77-12
29
Handikappforskning, G ö teborg
F ö rhyrning
30
Biologi ä mnena, G ö teborg
79-10
31
Administrationsbyggnad f ö r CTH
X
78-06
32
Livsmedels ä mnena,
Kemicentrtun, etapp V, Lund
X
79-03
33
F ö rvaltning, KTH
X
78-10
3I4
Djuravdelning f ö r
anatomi/ histologi, GU
77-05
35
Fysiologi, Anatomi m.m., GIH
77-12
36
Central djurstation, etapp I, G ö teborg
X
T8-11
37.
F ö rvaltning, Ume å
X
78-06
38
F ö rvaltning, Link ö ping
-
39
Etapp X, centrumkvarteret,Lule å
77-02
I40
L ä rosalar, KTH
X
78-10
I4I
Institutionen f ö r
plasmafysik med fusionsforskning, KTH
79-08
1*2
Nybyggnad f ö r
matematiskt centrum, CTH/GU/GDC
X
79-06
I43
Ombyggnad f ö r
matematik m.fl., Uppsala
77-01*
I4I*
Hydrologi, Uppsala
77-06
1*5
Djuravdelning, zoofysiologi, Uppsala
X
78-03
I46
Arbetsvetenskaplig sektorsforskning, KTH
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nr
Objekt
Proj.-reserv
Ber.byggstart enl. BS'proj.-plan 1976-12-20
Ul
Sektion M, etapp I, svetstekno-logi, KTH
80-08
I48
Ut ö kade lokaler, sektion M, CTH
X
77-12
I49
Sektion
B, KTH
79-08
50
Etapp XI, centrumkvarteret, Lule å
X
77-02
51
Teologi,
Uppsala
78-07
52
Systematisk
botanik, Uppsala
X
78-11
53
Energiforskning,
KTH och SU
1
5I)
Mikrobiologi,
Kl
79-10
55
Kungliga
biblioteket,Stockholm
81-06
56
Sektion M,
etapp II,
KTH
80-08
57
Utbyggnad
f ö r CTH:s bibliotek
X
-
58
Renstr ö msparksprojektet:
administrationen, G ö teborg
X
80-01
59
Sektion
A, KTH
X
80-08
60
Institutionerna f ö r
tal ö verf ö ring och teknisk audiologi, KTH
~
61
Sektion
T, flygteknik, KTH
X
80-08
62
Ombyggnad av Skogsh ö gskolans
lokaler f ö r psykologi, SU
79-0I4
63
Ombyggnad
av Skogsh ö gskolans lokaler f ö r matematik och statistik, SU
79-01)
61)
F ä ltstation, Tullgarn, SU
X
79-03
65
Astronomiska
institutionen, SU
X
80-09
66
Juridiska
fakulteten, Uppsala
-
67
Simhall,
Ö rebro
X
79-09
68
Central djurstation, etapp II, G ö teborg
80-12
69
Pedagogik,
Uppsala
79-12
1 ' °
Laboratoriebyggnad III, Frescati, SU
8U-O9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92 '
C'rtvis förtc-ckning över l'.v'tgriad;-,oL)jekt avseende
universiteten oc:h !)0.-;:-.ko.lorn:i håijI'urJi tiil projektreserv
i priori teri ngs-liGl.a hiTT-O!-:;!
\
Ort
Nr i
pri
lista
1977-01-31
Objekt
äeräknad byggstart enl Bs'proj.-plan 1976-12-20
Uppsala
1)5
Djuravdelning, zoofysio logi
78-03
52
Systematisk
botanik
78-11
Lund
18
Astronomi
78-09
32
Livsmedelsämnena, Kemicentrum, etapp V
79-03
Stockholra
26
Hällfasthetslära,
KTH
78-10
28
Verkstadsbyggnad för astronomi, SU
77-12
33
Förvaltning,
KTH
78-10
l40
Lärosalar,
KTH
78-10
59
Sektion
A, KTH
80-08
61
Sektion
T, flygteknik, KTH
80-08
61)
Fältstation,
Tullgarn, SU
79-03
65
Astronomiska
institutionen, SU
80-09
Göteborg
31
Administrationsbyggnad för CTH
78-06
36
Central
djurstation,etapp I 78-11
1)2
Nybyggnad för matematiskt centrum, CTH/GU/GDC
79-06
1)8
Utökade lokaler, sektion M, 77-12 CTH
57
Utbyggnad för CTH:s bibliotek
58
Renströmsparkprojektet:
administrationen
80-01
Umeå
37
Förvaltning
78-06
Örebro
67
Simhall
79-09
Borås
16
Bibliotekshögskolan
79-0 3
Luleå
50
Etapp XI, centrumkvarteret
77-06
Prop.
1978/79:92 3:5
Sammanfattning av prioriteringslista 1977-01-31 för byggnads-
objekt avseende universiteten och högskolorna_______
Uppsala
13
Lund
5
Stockholm
29
G ö teborg
17
Ume å
3
Link ö ping
2
Lule å
1
70
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92
Bilaga U
opaginerad Kontrollera mot PDF
Planeringsl ä get f ö r byggnads ä renden
1977-OI4-OI (Sammanst ä llning av uppgifter fr å n LUP-sekretariatet)
21
objekt
opaginerad Kontrollera mot PDF
67 389 m
97 561 m
67 2I43 m
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 objekt
25 050 m
Lokalprogram Hos regering- Hos BS f ö r Hos regering-
hos BS en f ö r projek- projektering en f ö r bygg-
teringsuppdrag uppdrag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92
Bilaga 5
opaginerad Kontrollera mot PDF
P å g å ende och planerat lokalprogramarbete inom
LUP-kommitt é erna 1977-05-01____________
(Sammanst ä llning av
uppgifter fr å n LUP-sekretariatet)
LUP-kommitt é n f ö r Uppsala
Institution (motsvarande)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Juridik
Geovetenskapliga
ä mnen
Zoologi
Informationsbehandling
L ä rarh ö gskolan
F ö rskoleseminariet
Seminariet f ö r
huslig utbildning
Fj ä rrmagasin f ö r universitetsbiblioteket
Uppsala Jonosf ä robservatorium
F ö rskoleseminariet
Uppsala
V ä ster å s
opaginerad Kontrollera mot PDF
LUP-kommitt é n f ö r Lund
Institution (motsvarande)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Geocentrum
(geologi, naturgeografi, ekonomisk geografi, geo ä mnen vid LTH, SGU)
Ekologisk botanik, ekologisk zoologi , limnologi
Ö versyn
av lokalbehoven f ö r sektionen f ö r arkitektur
Energihall, LTH
Ö versyn
av lokalbehoven f ö r h ö gskolan
Lxind
Kalmar
opaginerad Kontrollera mot PDF
LUP-kommitt é n f ö r G ö teborg
Institution (motsvarande)
Icke-laborativa institutioner, G ö teborg
centralbibliotek, universitetsf ö rvaltning, musikh ö gskolan
Vissa samh ä llsvetenskapliga ä mnen
"
Matematiskt
centrum
Handikappforskning
Ö versyn
av djuravdelningar f ö r "
medicinska fakulteten och av lokalprogram f ö r djurexperimenten station
F ö rvaltningen vid CTH "
Biblioteket vid CTH "
Ö versyn
av lokalprogram f ö r h ö gre utbildning och forskning i M ö lndal
Valands konstskola "
Konstindustriskolan
Tj ä rn ö marinbiologiska laboratorium Tj ä rn ö
Biblioteksh ö gskolan Bor å s
F ö rskoleseminariet "
opaginerad Kontrollera mot PDF
LUP-kommitt é n f ö r Stockholm _Ins,t_itut_ioji j_motvarand.e_)_
Forskningsprojekt vid icke-laborativa institutioner,
universitetet
Astronomi, universitetet
Universitetets forskningsstation, Tarfala
Energiforskning, KTH
Arbetsplatser i l ä rosalar,
KTH
Ö versyn
av lokalbehoven vid sektionerna A, M, T och vid biblioteket
Skrivsalsbehovet, KTH
Mikrov å gsteknik,
KTH
Tal ö verf ö ring, sektion E, KTH
Teknisk audiologi. Kl (KTH:s omr å de)
Ö versyn
av djuravdelningar
Mikrobiologienhet, Kl
Ev. tillskott till f ö rskoll ä rar-utbildning i Stockholmsregionen
Ö versyn
av lokalbehoven vid Kungl. Biblioteket
Biblioteksdep å n i B å lsta, etapp
III
opaginerad Kontrollera mot PDF
LUP-kommitt é n f ö r Ume å
2n £ ttuti_on mrtvara,nd.e_)_
L ä rarh ö gskolan, pedagogik, psykologi, sociologi
Ö versyn
av lokalbehoven f ö r h ö gskolan
Ö versyn
av lokalbehoven f ö r l ä rarh ö gskolan Och f ö rskoleseminariet
Kiruna geofysiska institut
Ume å
Sundsvall/H ä rn ö sand
Lule å
Kiruna
opaginerad Kontrollera mot PDF
LUP-kommitt é n for Link ö ping
Institutioii (motsvarande)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Univers itets
f ö rvaltningen
L ä rarh ö gskolan, sl ö jdl ä rar-seminariet
Datalogi
Pedagogik,
psykologi, sociologi
Biologi
och kemi
Ö versyn
av lokalbehoven f ö r h ö gskolan
Lirik ö ping
J ö nk ö ping
Prop. 1978/79: 92 1
Bilaga 2 Handläggning av lokal- och utrustningsärenden
A ii.s-1 iir.sfinhålliinden
Remissinsianserna har till övervägande del ansell atl
högskolestyrelserna skall ha ansvaret för framtagande av verksamhelsbeskrivning
och ramprogram.
IJniversiiciei 1 Siockholm anser dock atl ulredningen
behandlat en alltför begränsad del av lokalförsörjningssyslemel och framför
förslag till en handläggningsordning där ell fuDsländigl ansvar för
lokalförsörjningen lokall åvilar högskoleslyrelsen och cenlralt UHÄ.
Högskolestyrelsen skulle därvid även ha fulll ansvar för projektering och
utförande av byggnads-objekten.
Medicinska forskningsrådel föreslår alt huvudansvaret för
såväl pro-giamskrivning som projektering läggs på högskolestyrelserna.
ICO anser med utgångspunkt i all ansvarei för arbetsmiljön
åvilar brukarmyndigheten all högskolestyrelsen bör ha del primära ansvarei för
lokalplaneringen.
Riksrevisionsverkei ställer sig Iveksaml lill all
högskolan får ansvarei för framtagande av ramprogram och kostnadsramar som bör
ligga under byggnadsstyrelsens formella ansvar och staiskonioret avslyrker
utredningens förslag i denna del som innebär en handläggningsordning inom
högskolan som avviker från vad som i övrigi gäller för den statliga
lokalförsörjningen.
Orts visu invesleringsriimar
Ulredningens förslag i de stycken som berör orlsvisa
investeringsramar hnr mött en delad remissopinion. Sveriges förenade studentkårer
anser ulredningens förslag dåligt underbyggt.
Den
föreslagna ordningen som bygger på orlsvisa investeringsramar har lillslyrkls
av bl.a. skolöverstyrelsen, tekniska högskolan i Stockholm, universilelei i
Uppsala, högskolan i Örebro samt Medicinska forskningsrådet.
Byggnadsstyrelsen,
riksrevisionsverkei, regionstyrelserna i Göteborg, LUP-nämnden. universitetet 1
Lund, Sveriges tantbruksuniversitet samt SACO/SR har alla ifrågasatt
möjligheten all ge förslag lill bindande investeringsramar med verksamhelsbeskrivning
och ramprogram som underlag. Byggnadsslyrelsen framhåller all en sådan
handläggningsordning i praktiken skulle leda lill tidsmässiga låsningar av
hela planeringsprocessen och minska möjlighelen atl lillgodose brukarnas inlressen.
Lokuln ä mnd
Samtliga remissinstanser har varil posiliva lill
utredningens förslag vad avser möjlighelen alt inrätta ell lokall
beredningsorgan för lokal- och Ulruslningsfrågor, en lokalnämnd underställd högskoleslyrelsen.
Enligt siaiskoniorei krävs atl bestämmelser härför införs
i högskoleförordningen. Vidare bör representanter för centrala myndigheler som
byggnadsstyrelsen och UUH knyls till nämnden som sakkunniga. UUH och LUP-nämnden
anser dock atl representanter för dessa myndigheter skall ingå som ledamöier.
Prop. 1978/79:92 2
Slvrdseriui för Linköpings Iwgskoleregiim och universilelei
i (iolehorg liksom SACOISR har närmare diskuterat nämndernas sanimanstiillning
vad avser förelrädare för de anställda, de studerande och för verksamheten. Behovei
av att tillförsäkra personalgruppernas fackliga organ medinflytande i en sådan
niimnd har påpekats av den pedagogiska insiituiioncn vid universilelei i
Linköping.
Nalurveienskupliga forskningsrådet ulgår från att de
anställda som avlönas med rådsmedel får della i arbelel med lokal- och utrustningsprojekl
pä samma villkor som övriga anställda.
Regionslyrelserniis roll
Regionslyielsernas roll i lokal- och ulruslningsfrågor har
särskilt behandlals av regionslyrelsernu, universiieien i Uppsala och Stockludin
saml högskolorna i EskilslunalVösierås och i Östersund saml av Sveriges jöreiuide
sludenikurer och SACOISR.
Regionsiyrelsen i Stockholm anser all regionstyrelserna bör
göra en inomregional prioritering i samband med behandlingen av högskoleenheternas
förslag lill anslagsäskanden. Slyrelsen påpekar vidare behovet av ett samrådsorgan
i den egna regionen med fem högskoleenheter saml landstings- och primärkommunala
intressen. Regionsiyrelsen i Liindl Malmö föruisäiier alt regionstyrelserna får
inrätta särskilda beredande organ för översiktlig planering.
Sveriges förenade sludenikurer anser det tillräckligt med
informella samverkansorgan på orter med flera högskoleenheter.
Universilelei i Stockholm framhåller alt regionstyrelserna
ej bör detalj-granska programmalerial ulan endasl lämna synpunkier i de frägor
som berör utbildning i form av enstaka kurser och lokala linjer. Liknande synpunkier
framför 5/4CO/5/?.
Universitetet i Uppsala anser att regionstyrelserna ej
behöver belastas med granskning av de siörre högskoleenheternas
anslagsframställningar som avser lokaler.
Arbetsupgifter vid UHÅ
Prakliskl tagel alla remissinstanser ställer sig positiva lill
utredningens förslag i de siycken som avser UHÄ.s funktioner i lokal- och utruslningsplaneringen.
Universilelei 1 Lund sann Chalmers tekniska högskola
förutsätter alt lärosätena garanteras inflytande vid den prövning av
verksamhetsinriktning och verksamhelsbeskrivning som enligt utredningen skall
ske inom planeringsberedningarna medan styrelsen jör universilelei 1 Linköping
snarare anser all denna prövning bör ske i ett beredningsorgan med en sammansättning
som motsvarar den nuvarande LUP-nämndens. Högskolan i Vö.xjö har liknande
uppfattning och menar alt en ceniral konsuliorganisa-lion är nödvändig inte
minst för att upprätthålla nära koniaki med byggnadsslyrelsen och UUH.
Konsifiickskolan och stålens dansskola anser det angelägel
med samordningsinsatser vid UHÄ inte minst för atl biträda de mindre
högskoleenheterna.
Sveriges förenade sludenikurer anser del viktigt all det
utarbetande av normer inom programverksamheten som skett inom ramen för LUP-nämndens
verksamhet knyts till UHÄ.
TCO framhåller del nödvändiga i ell fastare
organisatoriskt samarbele mellan forskningsråd och den centrala organisationen.
Prop. 1978/79:92 3
l-.\l'i'rlgriipper
Reiiiissinslaiiserna har entydigt ställt sig positiva till
fortsau verksamhet i form av expertgrupper. Gruppernas värdefulla medverkan i
lokal- och uliiislningsärenden har särskili påpekats av universilelei i Siockholm
och Slyrelsen j(n- universilelei i Linköping.
Karolinska inslilulel anser atl expertgrupperna bör knylas
lill byggnadsstyrelsen i stiillet för till UHÄ som ulredningen föreslagil.
l.aiilhriikssiyrdsen har betonat djurhusgruppens
betydelsefulla arbete och päpekai' all gruppen avses få tillkommande
arbetsuppgifter i den proposiiion om imdring i lagen om djurskydd m. m. (prop.
1978/79: 13) som nyligen förelagts riksdagen.
Personellu resurser
Ett ston antal remissinstanser har berört de personella
resurser som erfordras för genomförande av den föreslagna omorganisationen.
Utredningen har i sitt förslag utgått frän i stort
oförändrade personalresurser jiimfört med dem inom nuvarande LUP-organisalionen
och inkomna synpunkter har i första hand berörl fördelningen av dessa inom
högskoleorganisationen.
Karolinska
inslilulel förslår att handläggarresurser på lokal nivå bör lilldelas samtliga siörre
högskolor och slyrelsen för universilelei i Linkö-pin,i; liksom ICO all
samtliga universilel och lekniska högskolor behandlas likviirdigt vid
fördelningen av handläggarresurserna.
Regionsiyrelsen i LundlMalmö menar atl utredningen borde
ha övervägt en mer regionall inriktad organisaiion kring en siörre högskoleenhel.
Högskoleenheierna 1 EskilsliinalVäslerås, GävlelSandviken
och Siinds-vulljHurnösund föreslår att konsulenttjänster knyls lill regionslyrelserna.
Högskoleenheten i Örebro anser alt tjänsterna bör ställas lill
UHÄ.s disposition för atl ett år i tagel och efter ansökan fördelas efter behov
alternativt läggs som extra tjänsleresurs vid medelstora och små högskolor. Konsisioriel
vid Uppsala universilel samt högskoleenheterna i Vä.vjö och Kallnar föreslår pä
samma sätl en placering vid UHÄ.,
UHÅ och LUP-nämnden anser alt en bälire anpassning lill de
reella behoven sker om resurser motsvarande fyra årsarbetskrafter fördelas på
de elva högskoleenheter som har fasta forskningsresurser. Övriga högskoleenheter
som saknar utbyggd förvallning och vilkas behov särskilt borde beaktas skulle lilldelas
resurser motsvarande en person placerad vid UHÄ.
UHÅ och LUP-nämnden har vidare berört behovei av handläggarresurser
för de uppgifier som kommer all äläggas UHÄ som myndighei i samband med
omorganisationen och bedömt dessa uppgå till fyra handläg-gaitjänster.
Medicinska forskningsrådel anser del nödvändigi all den lill
UHÄ knuina konsultverksamheten görs slagkraftig.
Kurolinska inslilulel anser i motsats till övriga remissinsianser
all de handläggaruppgifler som utredningen föreslagit bli utförda vid UHÄ, i
stället uiförs av personal placerad vid byggnadsslyrelsen.
Ersällningsanskajfning av inredning och uiruslning
Högskolan i FulunjBorläuge anser atl medel för ersättning
och komplel-leringsanskaffning av utrustning ej bör läggas inom sektorsanslagen
ulan liksom hiltills anvisas i form av en särskild kostnadsram.
Ett slorl antal remissinsianser inom högskolesektorn har
understrukit
Prop. 1978/79:92 4
betydelsen och behovei av medel lör ersällningsanskaffning.
Musikbög-sknUiii i Siockholm har dessutom påpekal atl ersättningen av
utrustning bör ske planmässigt och baseras på en genomsnittlig avskrivningstid.
Medel för ersättning av utrustning bör fördelas genom
regionala uirusl-ningsramai som anges i budgelproposilionen enligt regionsiyrelsen
i LundI Miilinö.
Regionslyrelserna i Stockholm och Uppsala föreslår all
medel för anskaffning av utrustning för sådana utbildningar för vilka
styrelserna beviljat medel ställs till styrelsernas förfogande. Sveriges jörcnude
studentkårer menar att en sådan ordning vore rimlig.
Ilögskolun Jör lårarulbildning i Siockholm har berört del
mellan byggnadsslyrelsen och UHÄ delade ansvaret för medel för ersättning av
inredning och föreslår liksom ulredningen atl delta helt läggs på
byggnadsstyrelsen.
Universilelei i Lund anser att inredningsansvaret bör
läggas på byygnadslyrelsens lokala förvaltningar. Styrelsen för universitetet 1
Linköping menar all äteranskaffning av inredning bör ske genom alt högskolans
egen organisation svarar för inköpen och liknande synpunkier framförs av liögskoleenheteii
i Karlslad.
Infiirniation och uibildning
Dessa frågor har behandlals av regionsiyrelsen i Uppsala, universiletet
i Upi>\ulu. högskoleenheierna i FulunlBorlänge och Karlstad, Konstfackskolan
samt LO.
De ansluler sig samtliga till utredningens förslag om
utbildning och information och anser utarbetandet av den av ulredningen
föreslagna handboken som värdefulli.
LO anser det nödvändigi med utbildning i program- och projekieringsar-belel
och atl detla är ett generellt behov inom hela statsförvaltningen.
Universiletet i Uppsala vill att de föreslagna ålgärderna vidlas
innan den nya veiksamhelen genomförs och sedan fortlöpande.
Övrigu synpunkter
Riksrevisionsverkei lägger sior vikt vid atl möjlighelerna
lill samutnytljande av lokaler och utrustning tas till vara.
Högskolcin för lärurulhlldning i Siockholm betonar viklen
av all förslag om utbyggnad av utbildning åtföljs av en belysning av de
lokalbehov som uppstår.
Chalmers tekniska högskola har särskilt behandlal smärre ombyggnads-och
ändi ingsarbeien och anser all behörighels- och gränsdragningfrågorna gentemot
byggnadsstyrelsen i detta sammanhang bör ses över. Högskolestyrelsen bör, tor atl
åstadkomma en snabb och ändamålsenlig behandling av sädana ärenden ges
inflytande i handläggningens samtliga led.
Konstfackskolan Fäster uppmärksamheten på de problem som
kan uppkomma i lokalplaneringen när verksamheten inom en och samma byggnad är
knuten lill såväl en högskola för konslnäriig utbildning som till en högskoleenhel.
Medicinska forskningsrådet anser alt UUH bör la ansvarei
för anskaffande av utrustning lill undervisningssjukhusen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92
Bilaga 3
Tiil
Statsr å de-t och
chefen f ö r utbildningsdepartementet
Un iversitetsrestaurangkommitt é n tillkallades i mars 1969 med uppgift
att fortl ö pande svara f ö r planering och samordning m m av restaurangverksamheten
vid universitet och h ö gskolor.
Genom t i I I ä ggsdirekfi
v den 26 maj 1972 uppdrog Kungl Maj:t å t kommitt é n att utreda samt l ä mna f ö rslag
bl a om framtida driftformer och huvudmannaskap f ö r universitetsrestauranger och om den framtida
handl ä ggningen av s å dana ä renden
r ö rande lokal- och utrustningsprogramfr å gor m m avseende restauranger vid universitet
och h ö gskolor f ö r vilka kommitt é n svarar.
Kommitt é n har
sedan den I oktober 1975 best å tt
av kanslichefen G ö ran Hagbergh, ordf ö rande, byr å chefen
Paul Almefelt, direkt ö ren Ni Is-Erik Brundell, rev isionsflirekt ö ren Per Eskilsson, byr å chefen Sixten Fors, byggnadsr å det Leif Juthagen, divisionschefen Leif
Magnusson och doktoranden Lars Phi I i pson.
Fil kand Kjell Holmgren, som fr o m den I januari 1977
varit f ö rordnad som expert å t kommitt é n,
har fungerat som sekreterare vid utarbetandet av f ö religgande betankande.
Till sekreterare å t
kommitt é n har f ö rordnats mellanstadiel ä rare Per Heister (fr o m den 1 Januari 1977).
Kommitt é n ö verl ä mnar h ä rmed bet ä nkandet
Universitetsrestauranger - organisation f ö r planering. F ö rslagen
i bet ä nkandet redovisas med anknytning
till LUP-utredningens bet ä nkande
Lokaler och utrustning f ö r
12 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 92
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92
h ö gskolan (DsU 1977:7). Kommitt é n vill emellertid framh å lla att kommitt é n
inte n ä rmare behandlat eller tagit st ä llning till LUP-utredningens f ö rslag. Kommitt é ns
uppdrag ä r slutf ö rt i och med att den f ö reslagna organisationen tr ä der
i kraft.
Stockholm den 2 augusti 1977.
G ö ran Hagbergh
Paul Almefelt Ni Is-Erik Brundell Per Eskilsson
Sixten Fors Leif Juthagen Leif Magnusson
Lars Philipson /Kjell Holmgren
opaginerad Kontrollera mot PDF
INNEHALL
1. 1.
, 1 ,2
1 ,
.3
2.
2.
, 1
2,
.2
2.
,3
BAKGRUND............................................................................. 7
'niedning.................................................................................... 7
Direktiven................................................................................. 8
Tillkommande uppgifter .......................................................... 9
NUVARANDE HANDL Ä GGNINGSORDNING
.................. 10
Nyproduktion och ombyggnader ........................................ 10
Utrustningsanskaffning ...................................................... 10
Underh å ll och å teranskaffning av inredning och ut
rustn ing...............................................................................
II
2.4
Nyinredning i
samband med sm ä rre ombyggnader och omdispositioner
II
2.5
Driftfr å gor............................................................................... II
2.5 Subventionering av s k L-restauranger........................... 12
i. ARBETSUPPGIFTERNAS OMFATTNING ........................ 13
3. I Nybyggnader och st ö rre ombyggnader............................ 13
3.2
Utrustn i ngspet
i ta mm....................................................... 14
3.3
Ö vriga arbetsuppgifter .................................................... 15
4. KOMMITT É NS PERSONELLA RESURSER ................. 16
5 F Ö RSLAG............................................................................... 17
5.1 Inledning............................................................................... 17
5.2
Un ivers i tetsrestaurangkomm
itt é ns funktion .... 17
5.3
Framtida
central spec ia I i sf f unkt ion............................... .'9
5.4
Expertgrupp f ö r m å 11idsfr å gor............................................ . 21
5.5
Expertgruppens
arbetsuppgifter ........................................ ... 21
6 KOSTNADER OCH GENOMF Ö RANDE ............................ 23
6. I Kostnader........................................................................................ 23
6.2 Genomf ö rande...............................................................................
23
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92
BI L Å GOR
Bilaga 1: Handl ä ggning
av ä renden r ö rande utrustning f ö r restauranger och kaf é er vid
universitet och h ö gskolor
Bilaga 2: Restaurang- och kaf é enheter som tillkommit under medverkan av un i vers
itetsrestaurangkommitt é n
Bilaga 3: Vid universitet och h ö gskolor planerade restaurang- och kaf é enheter f ö r
vilka un ivers itetsrestaurangkommitt é n
uppr ä ttat loka 1 program
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92
BAKGRUND
I. I Inledning
Universitetsrestaurangkommitt é n tillkallades i mars 1969 f ö r att fortl ö pande
svara f ö r planering och samordning m m av
restaurang- och kaf é -verksamheten vid universitet och h ö gskolor. Dessf ö rirnan
hade vissa utrednings- och planeringsuppgifter fullgjorts av ett till lokal-
och utrustningsprogramkommitt é erna f ö r universitet och h ö gsk; lor (LUP-kommitt é erna) knutet
arbetsutskott f ö r bespisningslokaI er (AufS).
Tillkallandet av en s ä rskild kommitt é f ö r
restaurangverksamheten v i cl universitet och h ö gskolor motiverades av att en omfattande utbyggnad av bespisnings-lokaler
ans å gs n ö dv ä ndig. Utbyggnaden av m å ltidsverksamheten vid universitet och h ö gskolor n ö dv ä ndiggjordes fr ä mst
av att studerandeantalet ö kat kraftigt under 1960-talet.
Statsr å det Moberg ans å g vid tillkallandet av kommitt é n att ett samordnat planeringsarbete kr ä vdes f ö r
att en rationell utbyggnad av m å 11 ids loka
I er skulle kunna ske.
Vi har vid sidan av v å rt
fortl ö pande planeringsansvar å lagts vissa utredningsuppgifter avseende bl a
framtida driftformer, intressenternas inflytande ö ver driften, huvudmannaskap f ö r verksamheten samt framtida handl ä ggningsordning. Vi har redovisat v å rt utredningsuppdrag vid hittills fyra tillf ä llen. I mars 1970 avl ä mnade vi bet ä nkandet Budgetsystem och kontoplan
f ö r universitetsrestauranger (DS U
1970:1). I maj 1973 avl ä mnade vi bet ä nkandet Universitetsrestauranger - m å l och subventioner (DS U 1973:4) och rapporten
Universitetsrestauranger - fakta-(Ds U 1973:5). I Juni 1974 l ä mnade kommitt é n
tillsammans med den d å varande, till statens personaln ä mnd knutna, samarbetsdelegationen f ö r f ö rpI ä gnadsfr å gor
(Safff) e+t f ö rslag till principer f ö r central organisation (Dnr 1388/HUV/74). Slutligen
har vi i maj 1976 avl ä mnat bet ä nkandet Universitetsrestauranger - driftformer och huvudmannskap
(Ds U 1976:10). Av de utredningsuppgifter som å vilar kommitt é n å terst å r d ä rmed endast fr å gan om framtida handl ä ggningsordning av p å kommitt é n ankommande l ö pande arbetsuppgifter.
Utbyggnaden av m å ltidslokaler
vid universitet och h ö gskolor har varit mycket intensiv
under f ö rsta h ä lften av 1970-talet. P å flera h ö gskoleorter
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92
har uppf ö rts
restaurang- och kaf é lokaler i s å dan omfattning att planering och projektering av
ytterligare enheter f ö r n ä rvarande inte ä r aktuell. P å vissa andra h ö gskoleorter
har utbyggnaden och projekteringen av tillkommande restaurang- och kaf é enheter kommit s å
l å ngt att v å rt planerings-och samordningsansvar i huvudsak har
kunnat slutf ö ras. F ö r n ä rvarande erfordras
kommitt é ns medverkan bl a vid projektering
av restaurang I oka I er vid Stockholms universitet samt vid programmering och
projektering av å teruppbyggnad av restaurang inom medicinaromr å det i G ö teborg
och ett antal mindre restauranger vid bl a mindre h ö gskoleenheter och statliga kulturinstitutioner. Ä ven framgent kommer det sj ä lvfal let att erfordras ny-, om- och tillbyggnader
av restaurang- och kaf é lokaler vid universitet och h ö gskolor. Utbyggnadstakten torde dock under ö versk å dlig tid
komma att bli avsev ä rt l ä ge ä n hittills under 1970-talet. I
detta delbet ä nkande framl ä gger vi f ö rslag
som m ö jligg ö r att de l ö pande arbetsuppgifter som nu å vi lar kommitt é n
kan fulIg ö ras p å annat s ä tt.
I.2 D i rekt i ven
D å varande statsr å det Moberg gav i anf ö rande till statsr å dsprotokollet den 7 mars 1969 utf ö rliga direktiv f ö r
kommitt é ns arbete. Kommitt é n skulle fortl ö pande
svara f ö r bl a f ö ljande uppgifter.
o L ä mna underlag
f ö r de delar av ett byggnadsprogram
som g ä ller restaurang- och kaf é verksamhetens funktion och lokalbehov m m.
o L ä mna den medverkan
vid projektering och byggande av restaurang-
och kaf é lokaler som normait
l ä mnas av nyttjaren eller
programkommitt é .
o Medverka vid uppr ä ttande
av lokalprogram f ö r restaurang loka 1 er somi uppf ö rs av studerandeorganisationer med hj ä lp av statliga l å n.
o Utarbeta normer f ö r
bed ö mning av behovet av inredning och
utrustning i restaurang lokaI er samt ber ä kna
kostnaderna h ä rf ö r.
o T i I I se att alla m ö jI igheter tas till vara att br i
nga ned i nveste-rings- och driftkostnaderna f ö r restaurangerna vid universitet och h ö gskolor genom samverkan t ex vad g ä ller
produktion, mellan dessa restauranger och annan - statlig eller icke-statlig -
bespisnings-verksamhet .
o Utarbeta f ö rslag
till avtal om uppl å telse av statliga lokaler och vill
kor f ö r l å n.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92
o Ge driftorganen de r å d och informationer som dessa kan beh ö va.
o F ö lja
utvecklingen inom restaurangbranschen och livsmedelsindustrin och medverka till
att restaurangverksamheten vid universitet och h ö gskolor anpassas till denna och att alla m ö jligheter att f ö rb ä ttra driftekonomin genom rationaliseringar tas till
vara.
I . 3 Tillkommande uppgifter'
I enlighet med det f ö rslag
till provisorisk handl ä ggningsordning som kommitt é n l ä mnat i del bet ä nkandet Universitetsrestauranger - m ä l och subventioner å ligger det oss att l ö pande svara
f ö r ä ven f ö ljande arbetsuppgifter:
0 L ä mna
f ö rslag i fr å ga om ombyggnader och upprustningar av restaurang-
I oka I er.
o Uppr ä tta planer f ö r underh å ll
och planm ä ssig å teranskaffning av inredning och utrustning i restauranglokaI er.
o L ä mna yttrande
ö ver framst ä llningar om subventioner till student-k ä rs ä gda
restaurang I oka I er.
o Gemensamt med byggnadsstyrelsen ansvara f ö r att uppl å telseavtal
uppr ä ttas.
Vi har med anledning av den provisoriska handl ä ggningsordningen tr ä ffat ö verenskommelse med
byggnadsstyrelsen av inneb ö rd att kommitt é n tom juni m å nads
utg å ng 1977 svarat f ö r uppr ä ttande
av f ö rslag till uppl å telseavtal avseende restaurang I oka I er vid
universitet och h ö gskolor och att kommitt é n dessutom svarat f ö r viss avtals- och ar iftuppfo Ijning.
1 proposition å r
1974 om kulturpolitiken (prop 1974:34) angavs att univer
si tetsrestaurangkommi tt é n skall bitr ä da kulturr å dets
LUP-delegation i fr å
gor r ö rande restauranger och kaf é er vid statliga kulturinstitutioner. De
arbetsuppgifter kommitt é n sedan 1969 haft att ful.lg ö ra betr ä ffande
restau
rang- och kaf é lokaler vid universitet och h ö gskolor har u ä rmed
ut ö kats
till att omfatta s å dana lokaler ä ven vid statliga kulturinstitutioner.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92
NUVARANDE HANDL Ä GGNINGSORDNING
2.1 Nyproduktion och ombyggnader
Initiativ som kan leda till nyproduktion av restaurang lokaI
er eller ombyggnad av befintliga lokaler tas av ber ö rda lokala intressenter eller av un iversitetsrestaurangkommitt é n. 1 samband med utredningar om. lokaldispositionen
inom st ö rre universitetsomr å den och st ö rre
nybyggnader av undervisningslokaler tas s å dant
initiativ normalt av byggnadsstyrelsen. B å de
i samband med nyproduktion och ombyggnader uppr ä ttar vi f ö rslag till dimensionering och
detaljerat funktions- och lokalprogram och ö verl ä mnar -efter samr å d
med ber ö rd h ö gskoleenhet samt studerande och anst ä llda -programmet till byggnadsstyrelsen f ö r vidare handl ä ggning.
Vi f ö ljer ocks å projekteringen av restaurangloka1 er fr ä n utrednings- och programstadiet till f ä rdigst ä llande
av bygghandlingar. Efter inh ä mtande av
synpunkter fr å n ber ö rda lokala intressenter l ä mnar
vi yttrande till byggnadsstyrelsen ö ver
i allm ä nhet s å v ä l
systemhandlingar som bygghand- I ing å r.
Byggnadsstyrelsen svarar f ö r inredning av restauranglokaI er. Vi granskar d ä rvid inredningsarkitektens f ö rslag med avseende p å program- och funktionskrav samt l ä mnar
yttrande h ä r ö ver till byggndsstyrelsen.
2.2 Utrustn ingsanskaff n i ng
Un i versitetsrestaurangkommitt é n l ä mnar f ö rslag till kostnadsramar f ö r utrustningsdetaljer inom k ö ks- och ekonomilokaI erna och uppr ä ttar i allm ä nhet
detaljerade program f ö r s å dan utrustning. Utrustningsprogrammen utarbetas efter samr å d med dels ber ö rd
h ö gskoleenhet samt studerande och an-st ä llda, dels - i de fall beslut i driftfr å gan har hunnit fattas - med drifthuvudmannen.
Upphandling av utrustning sker genom utrustningsn ä mndens vid universitet och h ö gskolor
(UUH) f ö rsorg. UUH och
universitetsrestaurang-kommitt é n har den 10
oktober 1973 tr ä ffat ö verenskommelse om provisorisk handl ä ggningsordning
av ä renden r ö rande utrustning f ö r restauranger och kaf é er vid
universitet och h ö gskolor (bilaga 1).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92
2.3 Underh å ll
och å teranskaffning av inredning och ufrustning
Underh å ll och planm ä ssig å teranskaffning
av inredning uch utrustning fill restauranger och kaf é er vid universitet och h ö gskolor sker sedan I juli 197 6 ö ver kostnadsramarna Till regeringens disposition,
Till UH Ä :s di spo-sition och Till
jordbrukets h ö gskolors disposition. Vi inh ä mtar å rligen
underlag f ö r ber ä kning av behovet av underh å ll
och planm ä ssig å teranskaffning och ö verl ä mnar f ö rslag
till f ö rdelning av kostandsramar och
program f ö r underh å ll och å teranskaffning
till UUH.
2.4 Nyinredning i samband med sm ä rre ombyggnader och omdispositioner
I samband med ombyggnader finns det ofta behov av ny
inredning eller komplettering av befintlig inredning. Byggnadsstyrelsen
disponerar medel f ö r s å dan nyinredning i samband med sm ä rre
ombyggnader och omdispositioner. F ö rdelning
av medel f ö r s ä dana ä ndam å l inom restauranger och kaf é er
vid universitet och h ö gskolor sker efter f ö rslag fr å n
un i vers itetsrestaurangkomm itt é n.
2.5 Driff-fr å gor
I samr å d med ber ö rd h ö gskoleenhet
samt ber ö rda anst ä llda och studerande har vi uppr ä ttat underlag f ö r anbudsintag, svarat f ö r
annonsering och pr ö vat inkomna anbud p å drift av universitetsrestauranger. I del
bet ä nkandet Universitetsrestauranger
- driftformer och huvudmannaskap f ö reslog
vi att ansvaret f ö r val av driftform, val
av entrepren ö r och avtalstecknande fr å n och med I juli 1977 skulle å vila h ö gskoleenheten.
Riksdagen har p å grundval av f ö rslag i propositionen 1976/77:79 om anslag f ö r budget å ret
1977/78 till byggnadsarbeten m m inom utbildningsdepartementets
verksamhetsomr å de beslutat i enlighet med v ä rt f ö rslag
(UbU 1976/77:31, rskr 1976/77:352, UH Ä -FS
1977:148).
1 bilagor till bet ä nkandet
Universitetsrestauranger - driftformer och huvudmannaskap har vi l ä mnat f ö rslag
till normerande uppl å telseavtal avseende restaurang-
och kaf é lokaler. Ä ven efter den 1 juli 1977 l ä mnar vi sj ä lvfallet
tills vidare r å d och bitr ä der i ö vrigt
h ö gskolemyndigheterna i dr i ftfr å gor.
Prop.
1978/79:92 12
2.6 Subventionering av s k L-restauranger
Subventioner av lokalkostnader till restauranger
i icke-statliga lokaler ut ö ver vad
som f ö ljer av kung ö relserna 1964:398 och 1970:273 (Om l å n f ö r
anskaffning resp. inredning och utrustning av k å rlokaler) beslutas av regeringen och bekostas ö ver anslaget Lokalkostnader m m vid h ö gskoleenheterna. Ans ö kningar om subventioner till sk L-restauranger
inges till un i vers itetsrestaurangkommitt é n, som efter remit-tering till ber ö rda n ö gskoIeenheter,
f ö retagsn ä mnder och studentk å rer, med eget yttrande ö ver
I ä mnar ans ö kningarna till regeringen/utbildningsdepartementet.
P å uppdrag av byggnadsstyrelsen
uppr ä ttar vi ocks å f ö rslag
till ö verenskommelser som reglerar de
villkor som skall g ä lla f ö r subventioner till sk L-restauranger och
svarar f ö r utv ä rdering av subvent ioner i ngen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92 I 3
3. ARBETSUPPGIFTERNAS OMFATTNING
3. I Nybyggnader och st ö rre ombyggnader
Under perioden 1970 - 1976 har ett trettiotal nya
restaurang- och kaf é enheter anordnats vid universitet
och h ö gskolor. I bilaga 2 redovisar vi
antalet platser i dessa serveringar och det å rtal
d å restaurangdrift p å b ö rjades. F ö r huvuddelen av dessa lokaler har vi svarat f ö r bl a lokalprogram, utrustningsprogram och upp 1 ä telseavta1.
Vi har vidare uppr ä ttat
funktions- och lokalprogram f ö r
ytterligare ett 30-tal restaurang- och kaf é lokaler.
Dessa redovisas i bilaga 3. N å gra av de i
bilaga 3 upptagna enheterna ä r under uppf ö rande och detaIjprojekten ing p å g å r f ö r ett tiotal enheter. Vi bed ö mer att huvuddelen av de i bilaga 3 redovisade
restaurang- och kaf é lokalerna kommer att kunna f ä rdigst ä llas
under perioden 1977 - 1980.
Utrustningsprogrammeringen f ö r de i bilaga 3 redovisade enheterna har delvis p å b ö rjats och
definitiva eller prelimin ä ra program f ö religger f ö r
de enheter som ber ä knas bli tagna i bruk under budget å ret 1977/78.
Det kan sj ä lvfallet bli
n ö dv ä ndigt att under de n ä rmaste å ren uppr ä tta
funktions- och lokalprogram f ö r
ytterligare nytillkommande restaurang- och kaf é lokaler vid universitet och h ö gskolor.
Vi f ö ruts ä tter emellertid att det i s ä
fall endast beh ö ver bli fr å ga om n å gra
enstaka mindre restauranger eller kaf é er.
opaginerad Kontrollera mot PDF
N ä r det g ä ller
restaurang- och kaf é lokaler vid statliga
kulturinstitutioner har vi hittills uppr ä ttat
detaljerade funktions- och lokalprogram enpart f ö r restii:,rang och kaf é inom
Riksmuseet och restaurang inom permianent Wasamuseum. Vi har vidare medverkat
vid utrustningsprogrammeringen f ö r kaf é inom Etnografiska museet och restaurang inom Moderna
museet samt vid anbudsintag f ö r restaurang
inom Moderna museet. Slutligen har vi avgivit yttrande ö ver ett f ö rslag
till ombyggnad av persona 1servering inom Operan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 fr å ga om s å v ä l
nyanskaffning av utrustning som underh å ll
och å teranskaffning av inredning och
utrustning medverkar vi i det å rliga petitaarbetet.
Av nedanst å ende arbetsplan framg å r hur v å ra
uppgifter i detta avseende f ö rdelar sig ö ver å ret.
Arbetsplan f ö r
petita ä renden
Ä ndam å 1/ans 1agsram
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
Nyanskaffning av utrustn i ng
X
Prel imi n ä ra
ramar
Def init iva ramar
X
lordelning av beviljade ramar
X
Underh å ll och å teranskaffning av inredning och utrustning
Inh ä mtande av underlag
X
F ö rslag till ramar
X
F ö rdelning av medel och
programmering
X
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92 I D
3. 3 Ö vriga
arbetsuppgifter
Vi har uppr ä ttat f ö rslag till uppl å telseavtal
f ö r samtliga i drif1 varande
restaurang- och kaf é enheter vid universitet och h ö gskolor. De flesta nu g ä llande uppl å telseavtal
har tecknats i anslutning till att nya subventioneringsbest ä mmeI ser tr ä dde
i kraft den I juli 1974. G ä llande uppl å telseavtal ö verensst ä mmer till stora delar med de f ö rslag till normerande avtal som vi l ä mnat i bilagor till del bet ä nkandet om drift-forrner och huvudmannaskap.
Fem restauranger bel ä gna
i k ä rhus har erh å llit lokaIsubventioner i enlighet med riksdagens
beslut ä r 1974 (prop 1974:1, bil 10, UbU
1974:13, rskr 1974:121) och efter s ä rskild
pr ö vning av regeringen. Vi har ä rligen uppr ä ttat
f ö rslag till ö verenskommelser om verksamheten i dessa restauranger
och utv ä rderat effekterna av
subventioneringen under budget å ren 1974/75
och 1975/76.
Vi har fortl ö pande
l ä mnat r å d till driftorgan, h ö gskoleenheter och studerandesammanslutning m fl i fr å gor r ö rande
restaurangdrift, lokalh å llning, utrustning och avtalsfr å gor m m. Un iversitetsrestaurangkommitt é n har vid upprepade tillf ä ll en tag it initiativ till ö verl ä ggningar mel
lan driftbo Iag (motsvarande) p å samtliga
universitetsorter.
Universitetsrestaurangkommitt é n har fortl ö pande
samarbetat med andra st å tlige organ med uppgifter som r ö r statlig
persona I restaurangverksamhet.
I del bet ä nkandet
Universitetsrestauranger - driftformer och huvudmannaskap har vi l ä mnat en redog ö relse
f ö r v å rt arbete f ö r att å stadkomma samverkan mellan universitetsrestauranger
och annan statlig och icke-statlig restaurangverksamhet .
Vi svarar slutligen f ö r
information till bl a h ö gskolemyndigheter och drifthuvudm ä n och har i oktober 1974 distribuerat aktuella f ö rfattningar m m till cirka 150 ber ö rda myndigheter och organ. Vi bitr ä der ocks ä
vid f ö rhandlingar i samband med ä ndrad priss ä ttning
och har i september 1976 s ä nt ut en promemoria med n ä gra synpunkter p ä
priss ä ttningen i universitetsrestauranger.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92 1 6
KOMMITT É NS
PERSONELLA RESURSER
Un iversitetsrestaurangkommitt é n best å r
f ö r n ä rvarande av å tta ledam ö ter med anknytning till bl a byggnadsstyrelsen,
utrustningsn ä mnden f ö r universitet och h ö gskolor, riksrevisionsverket, de lokala h ö gskolemyndigheterna, restaurangbranschen och
Sveriges f ö renade studentk å rer. Vi har sammantr ä tt 89 g å nger fr å n mars 1969 till augusti 1977 vilket motsvarar ungef ä r ett sammantr ä de
per m å nad. Sedan oktober 1975 har
kommitt é n inom sig bildat ett
arbetsutskott. Kommitt é n har delegerat till arbetsutskottet
att besluta i s å dana l ö pande ä renden
som inte ä r av principiell natur.
Arbetsbelastningen p ä
komn-iitt é n har varit s ä rskilt h ö g
fr å n budget å ret 1972/73 till budget å ret 1975/76 under vilken tid kommitt é ns sekretariat utgjordes av 4-5 handl ä ggande tj ä nstem ä n (delvis deltidsanst ä llningar). D ä refter har det varit m ö jligt att successivt reducera sekretariatet till att
nu omfatta en heltidsanst ä lld handl ä ggande tj ä nsteman,
bitr ä des-resurser och p ä konsultbasis anlitade experter.
Prop.
1978/79:92 17
F Ö RSLAG
5.I I n 1 edn i ng
De f ö rslag till framtida handl ä ggningsordning ifr å ga om lokal-, inrednings- och utrustningsplanering av restauranger
och kaf é er vid olika h ö gskoleenheter som un i vers itetsrestaurangkommitt é n har att framl ä gga
b ö r anknyta till de f ö rslag som avl ä mnats
av LUP-utredningen i dess bet ä nkande
Lokaler och utrustning f ö r h ö gskolan (DsU 1977:7).
LUP-utredningen anser att
Byggnadsverksamheten inom h ö gskolev ä sendet har en s å dan omfattning och st ä ller i stor utstr ä ckning s å speciella krav p å
lokaler att h ö gskolan b ö r ha resurser och egen kompetens f ö r bl a programarbete, (sid 15)
........... LUP-organisationen b ö r upph ö ra.
Huvudsk ä let f ö r detta ä r att
fr å gor ora lokaler, inredning och
utrustning b ö r handl ä ggas i samma ordning som g ä ller f ö r
ö vriga resurser inom den nya h ö gskolan.(sid 15).
Betr ä ffande handl ä ggningen av lokal- och utrustnings ä renden inom h ö gskolan
anser utredningen att det kan vara l ä mpligt
att h ö gskolestyrelsen har ett permanent
beredningsorgan f ö r lokal- och utrustningsfr å gor, (sid 15)
F ö r sekreterareuppgifter i
beredningsorgan och arbetsgrupper b ö r
de st ö rre h ö gskoleenheterna ha egna tj ä nstem ä n som kan medverka i programarbetet. Vid UH Ä b ö r finnas
konsulenter i lokalprogramfr å gor m m, som
kan bitr ä da de olika enheterna alltefter
behov, (sid 15 f)
Utredningen anser att det ä ven i forts ä ttningen b ö r finnas centrala expertgrupper f ö r s ä rskilda lokal-
och utrustningsfr å gor och att dessa grupper b ö r vara knutna till UH Ä . Utredningen har funnit att behovet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92
av information och utbildning ä r stort bland brukare och andra som f ö rv ä ntas g ö ra en aktiv insats i planering av anskaffning av
lokaler, inredning och utrustning, (sid 17)
Kommitt é n har f ö r sin del inte n ä rmare
behandlat eller tagit st ä llning till LUP-utredningens f ö rslag men vi har velat st ä lla v å ra f ö rslag i relation till dessa eftersom vi anser att i
princip samma ordning b ö r g ä lla f ö r handl ä ggning av fr å gor
om universitetsrestauranger som f ö r
fr å gor om utbildnings- och forskningslokaI
er. Vissa av resonemangen i det f ö ljande
g ä ller d ä rf ö r under f ö ruts ä ttning att LUP-utredningens
f ö rslag genomf ö rs.
5. 2 Un i vers i tetsrestaurangkommi t tens f unkt ion
Un iversitetsrestaurangkommitt é n ä r i huvudsak
en lokal- och utrustningsprogramkommitt é
och arbetar i m ä nga avseenden p å samma s ä tt
som ö vriga LUP-kommitt é er vid universitet och h ö gskolor. V å ra
arbetsuppgifter ä r emellertid vidare ä n ö vriga LUP-kommitt é ers uppgifter. Vi har ocks å haft m ö jlighet
att kontinuerligt f ö lja verksamheten och att utifr ä n erfarenheterna av driften ta initiativ till er f ö rder 1 iga ny-, om- och till byggnads å tg ä rder. Dessutom
har kommitt é n i icke ov ä sentlig utstr ä ckning
fungerat som informationscentral dit l ä roanstalter,
dr i f th...vudm ä n m fl kunnat v ä nda sig med fr å gor.
Kommitt é n har s å ledes karakt ä ren
av ett centralt specialistorgan f ö r
m å 11idsfr å gor vid universitet, h ö gskolor och statliga ku I tur i nst i t ut ioner.
Vi samverkar i v å rt
arbete med m å nga olika myndigheter och organ. Fl ö desschemat p å
n ä sta sida visar hur ä renden som handl ä ggs
inom kommitt é n ö verl ä mnas f ö r vidare handl ä ggning
inom annan myndighet eller organ. 1 de flesta fall redovisar vi slutresultat
av v å rt arbete till byggnadsstyrelsen
el ler UUH.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92
bostadstyrelsens
samlingslokaldelegation
opaginerad Kontrollera mot PDF
o yttrande ö ver framst ä llningar om subventioner till L-restauranger
o yttrande ö ver l å ne ä renden
opaginerad Kontrollera mot PDF
o kostnadsramar och utrustningsprogram f ö r nyanskaffning
o kostnadsramar och program f ö r underh å ll
och å teranskaffning av inredning och
utrustning
o ink ö psbeg ä ran (i vissa fall)
o prioriter
111g av objekt
o
dimensionering
o lokal-
och driftsprogram
o medverkan vid projektering
o
ombyggnadsf ö rslag
o uppl å telseavtal
och driftuppf ö ljning
opaginerad Kontrollera mot PDF
o r å dgivning o anbudsintag och anbudspr ö vning
o r å d och
informationer
opaginerad Kontrollera mot PDF
5. 3 Framtida central specialistfunktion
Vi anser det angel ä get
att det finns en central expertfunktion som kan fungera som r å dgivare i fr å gor
r ö rande m å ltidsservice vid universitet och h ö gskolor och som kan anlitas av ber ö rda centrala och lokala myndigheter vid planering
och programmering av lokaler och utrustning. En s å dan permanent expertfunktion b ö r emellertid enligt v å r mening inte fullg ö ras av en
till utbildningsdepartementet knuten kommitt é .
Vi utg å r ocks ä ifr å n att v å rt tidigare f ö rslag
om inr ä ttande av ett centt-alt
specialistorgan f ö r statlig persona I
restaurangverksamhet inklusive universitetsrestaurangverksamhet inte kommer
att realiseras (Dnr I388/HUV/74).
En expertfunktion f ö r
lokal- och utrustningsprogrammering av restauranger och kaf é er inom h ö gskolan
skulle kunna knytas till byggnadsstyrelsen. De
13 RiksduKcn mSITi. i saml. Nr 92
Prop.
1978/79:92 20
arbetsuppgifter som nu å vilar
un i vers itetsrestaurangkommitt é n och som i
framtiden b ö r å vila expertfunktionen innefattar emellertid bl a omfattande
informations- och r ä dgivningsuppgifter i
driftekonomiska fr å gor samt i fr å gor som r ö r priss ä ttning och h ö gskolemyndigheternas m fl insyn och medverkan i
driften m m. S å dana fr ä gor ligger utanf ö r
byggnadsstyrelsens traditionella ansvarsomr å de.
LUP-utredningen har i sitt bet ä nkande (DsU 1977:7) anf ö rt att det inom h ö gskoleomr å det f ö religger
speciella anledningar och m ö jligheter att tillf ö rs. ä kra nyttjarmyndigheten en s å dan organisation att det inom detta omr å de komraer att finnas tillr ä cklig kompetens f ö r
att s ä kerst ä lla ett
fullgott underlag f ö r
olika projekt............................
D ä rtill kommer att inom h ö gskoleomr å det
verksamheten f ö rh å llandevis ofta st ä ller
speciella krav p å lokaler. H å 11 idsservicen f ö r
studerande och anst ä llda vid universitet och h ö gskolor ä r
inte specifik i den meningen att de praktiska l ö sningarna skiljer sig fr ä n
vad som g ä ller inom persona I
restaurangverksamhet i allm ä nhet. Trots
detta ä r det ä nd å - p å samma s ä tt
som betr ä ffande lokaler f ö r undervisning och forskning - v ä sentligt att den lokaia h ö gskolemyndigheten, studerande och anst ä llda samt i f ö rekommande
fall driftorganet i st ö rsta m ö jliga utstr ä ckning
f å r m ö jlighet att medverka i byggprocessens olika etapper. F ö r att de lokala intressenterna skall kunna ut ö va sitt inflytande ä r det motiverat att man inom h ö gskoleorganisationen
har tillg å ng till sakkunskap n ä r det g ä ller
m å ltidsservice.
Inom LUP-organisationen har tillsatts s ä rskilda expertgrupper f ö r beredning av vissa fr å gor. S å dana
expertgrupper finns bl a f ö r verkst ä der, djurhus och AV- och reproutrustning.
Expertgrupperna har tillkommit alltefter-somi LUP-n ä mnden funnit behov av sakkunnig expertis p å skilda omr å den.
Expertgrupperna har endast att bereda till grupperna remitterade ä renden och att l ä mna
f ö rslag till beslut. LUP-utredningen
har kommit till den slutsatsen att expertgruppernas arbete r ö ner uppskattning och att det allm ä nt f ö rordas att
de skall beh ä llas i framtiden. LUP-utredningen
anser d ä rf ö r att det ä ven i forts ä ttningen b ö r
finnas expertgrupper p ä central niv å . Den expertfunktion f ö r m å Itidsfr å gor som universitetsrestaurangkommitt é n f ö resl å r i detta bet ä nkande ä r en parallell till dessa expertgruppers nuvarande
arbete.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:92
5.4 Expertgrupp f ö r m å 11idsfr å gor
Lokal- och utrustningsplanering av m å 11idslokaI er vid universitet och h ö gskolor b ö r
ske p å samma s ä tt som planeringen av undervisnings-och forskningslokaI
er. Un i vers itetsrestaurangkommitt é ns
nuvarande uppgifter vid programmeringen b ö r s å ledes i framtiden ankomima
p ä det eller de organ som
kommer att ansvara f ö r lokalplaneringen i ö vrigt. Expertgruppen b ö r i huvudsak ö verta
de ö vriga arbetsuppgifter som nu å vilar kommitt é n.
Expertgruppen b ö r i likhet med vad som f ö r n ä rvarande g ä ller f ö r
till nuvarande LUP-n ä mnd knuta expertgrupper ha till
uppgift att bereda ä renden som remitterats fr å n andra lokal- och utrustnings-planerade
organ inom h ö gskolan och l ä mna f ö rslag
till beslut men inte sj ä lv vara
beslutsfattande myndighet. Expertgruppen b ö r ocks å p å eget init-iativ kunna aktualisera fr å gor som r ö r
m å ltidsverksamhet och f ö r de lokal- och utrustn i ngsp 1 anerade
organen framl ä gga f ö rsla-g till å tg ä rder .
En framtida expertgrupp f ö r m ä 11 idsfr å gor - med h ä nsyn
till LUP-utredningens f ö rslag
knuten till UH Ä :s byr å f ö r budget
och basresurser - bc;r best å av personer
med sakkunskap inom omr å det.
Det ä r betydelsefullt ä tt de som skall ing å i expertgruppen f ö r rn å
11 idsf r å gor v. ä ljs bland personer som har anknytning till
myndigheter och organ som har att r ö r.=: med lokal- och utrustn i ngsp 1 aner i no m m i noni fi ö gskolan och bland personer som har
erfarenhet fr å n driften av un i vers itetsrestauranoer.
5.5 Expertgruppens arbetsuppgifter
Expertgruppen b ö r
s å som ett r å dgivningsorgan arbeta med de uppgifter
som nu å vilar un i
ver istetsrestaurangkommitt é n. Det
b ö r s ä ledes å vila
expertgruppen att
o l ä mna underlag
f ö r de delar av byggnadsprogrammet
som g ä ller m å Itidslokal ern å s
funktion och lokalbehov m m
°
medverka vid uppr ä ttande av lokal- och
utrustningsprogram f ö r restaurang I oka I er som uppf ö rs av byggnadsstyrelsen och av studerandeorganisationer
med hj ä lp av statliga l å n
Prop.
1978/79:92 22
o medverka vid planeringen av underh å ll och plan.m ä ssig
å teranskaffning ev inredning och
utrustning i m å 11 ids loka I er-na
o l ä mna r å d och informationer till h ö gskoleenheterna i samband med val av driftforrri,
val av drifthuvudman och uppr ä ttande av
uppl å telseavtal samt
o fortl ö pande'
I amma r å d och informationer till
driftorganen.
Expertgruppen b ö r
efterstr ä va en begr ä nsning av investerings- och driftskostnaderna f ö r universite+sres+auranger och att universitets-restaurangverksamheten
bedrivs rationellt. Expertgruppen b ö r
h ä rvid bland annat beakta m ö jligheterna att samordna universitetsrestaurangverksamheten
med annan - statlig eller icke statlig - bespisningsverksamhet.
Det ä r mot bakgrund av ovanst å ende uppgifter n ö dv ä ndigt att expertgruppen f ö r m å 11idsfr å gor har erforderliga resurser f ö r art f ö lja
utvecklingen inom restaurangbranschen och att kontinuerligt h å lla sig informerad om utvecklingen i fr å ga om resultat, priser m m inom univers i
tetsrestaurang er na.
Den f ö reslagna expertgruppen f ö r m å 11 i dsf r å gor b ö r inte i sarrma
utstr ä ckning som, un i vers itetsrestaurangkommitt é n medverka vid projekteringen av m ä 11idslokaI er. Det b ö r inte heller å vila expertgruppen att sj ä lv uppr ä tta
detaljeratutrustningsprogram. D ä remot b ö r den regelm ä ssigt
f å tillf ä lle att yttra sig ä ven ö ver f ö rslagshandlingar m m bland annat f ö r
att bidra med ö nskv ä rd erfarenhets å terf ö r ing.
Kommitt é n anser f ö r sin del att det inte f ö religger n å got
hinder f ö r att expertgruppen f ö r m å 11idsfr å gor, oaktat knytningen till UH Ä , fullg ö r
samma uppgifter f ö r restaurangverksamhet inom
Sveriges Lantbruksuniversitet och vid statliga kulturinstitutioner, som universi-te+srestaurangkommitt é n nu g ö r.
(Jfr prop 1974:34, s 19).
Prop.
1978/79:92
KOSTNADER OCH GENOMF Ö RANDE
6. I Kostnader
Un iversitetsrestaurangkommitt é ns kostnader bestrids fr ä n utbildningsdepartementets kommitt é anslag. Budget å ret \ 91in B ber ä knas kostnadei'-na till h ö gst
315.000 kronor.
Kommitt é n utg å r fr å n
att den f ö reslagna expertgruppen kommer
att best å av 5 - 7 ledam ö ter och att den inledningsvis bitr ä ds av en handl ä ggande tj ä nsteman j ä mte skr ivpersonaI, Behovet av p å konsultbasis anlitade experter f ö ruts ä tts of ö r ä ndrat. Kostnaderna
kan da ber ä knas till cirka 300.000
kronor/ ä r.
6.2 Genomf ö rande
LUP-utredningen har f ö reslagit att en ny organisation och handl ä ggningsordning av fr å gor r ö rande
lokaler och utrustning f ö r h ö gskolan skall tr ä da
i kraft den I juli 1978.
En ä ndring av den framtida handl ä ggningsordningen f ö r un i vers itetsres-taurang ä renden
b ö r genomf ö ras samtidigt som lokal- och u'rustningspro-gramorganisationen
i ö vrigt f ö r universitet och h ö gskolor ä ndras. I enlighet med LUP-utredningen
anser vi det m ö jligt att ö verg å till en
ny handl ä ggningsordning fr å n den I juli 1978.
N ä r den i detta bet ä nkande f ö reslagna
handl ä ggningsordningen f ö r uni-vesitetsrestauran ä renden har genomf ö rts anser vi oss ha fullgjort v å ra uppdrag s å v ä l enligt de ursprungliga direktiven fr å n 1969 som enlig| till ä ggsdirektiven fr å n
1972.
Prop. 1978/79:92
Bi laga I
UNIVERSITETSRESTAURMGKOMtllTTEN HANDL Ä GGNINGSORDNING 1 (2)
UTRUSTNINGSN Ä MNDEN
F Ö R 1973-10-10
UNIVERSITET
OCH H Ö GSKOLOR
Handl ä ggniiig av ä renden r ö rande
utrustning f ö r
restauranger och. kaf é er vid universitet och h ö g
skolor_____________________________________
(Provisorisk handl ä ggningsordning)
1, Utrustningsn ä mnden
f ö r universitet och h ö gskolor
(UUH) och UR-korrjnitt é n komnier att fr o m inne
varande budget å r - i a-wa.ktan p ä en definitiv
handl ä ggningsordning - tilltlrnpa f ö ljande rutiner
vad g ä ller anskaffning av utrustning f ö r restau
ranger och kaf é er vid universitet och hc.gskolor
m m.
2. Planering
UR-kommitt é n uppr ä ttar - i f ö rekommande
fall efter samr å d .rned driftbola.g (motsv) - f ö rslag till utrustningsprograra f ö r respectivo objekt. S ä dana f ö rslag till utrustnJ.ngsprograin
tillst ä lls ber ö rd l ä roanstalt, ''tudcrandeorganisation
och eventuellt driftbolag (entrepren ö r)
f ö r yttrande. D ä r s ä bed ö ms l ä mpligt tropdrar
UR-kommitt é n ä t driftbolag (motsv) att uppr ä tta
och till UR-kommitt é n inkomma raed f ö rslag till utrustningsprc-gram. S å dant uppdrag skall ges slcriftligt och med angivande
av preliiriin ä rt ber ä toad kostnadsram f ö r utrustning f ö r obje>'':et.
Efter UR-kommltt é ns
pr ö vning av f ö rslag till utrus tningsprogreuTi, justeras
programmet och tillst ä lls ber ö rt driftb )lag (entrepren ö r) f ö r slutligt
yttrande. H ä ref'i;er uppr ä ttas definitivt utrustningsprogrem att l ä ggas till grund f ö r
UUH;s anslagsframst ä llning.
UR-kommitt é n uppr ä ttar och i.nger till UUH i augusti m å nad respektive å r
preliv.in ä rt f ö rslag till kostnadsramar f ö r
utrustning f ö r objekt vilka skall utrustas n ä sta budget å r.
Utrustningsprogram med motiveringar och f ö rslag till kostnadsramar - definitiva ramar eller
del-ramar - f ö r objekt enligt ovan uppr ä ttas och inges av UR--kommitt é n till UUH efter ö verenskommelse
respektive å r, dock senast under oktober m å nad.
MK
Prop.
1978/79:92
5. Upphandling
Upphandlingsunderlag ö verl ä mnas av UR-kommitt é n till UUH senast tv ä m å nader innan upphandlingen skall p å b ö rjas. V ä sentliga ä ndringar
av eller till ä gg till upphandlingsunderlag skall
pr ö vas och f ö resl å s av UR-kommitt é n.
Av fastst ä lld
kostnadsram kan mindre belopp reserveras f ö r
"of ö rutsett". H ä rigenom har driftbolag (entrepren ö r) m ö jlighet att
efter vunna erfarenheter hemst ä lla hos UR-kommitt é n ora kompletteringar m m av den utrustning sora st ä llts till f ö rfogande.
S ä dana ö nskemal om kompletteringar skall inkomma till Uil-kommltt é n senast ett å r
efter det att enheten tagits i drift.
UUH upphandlar utrustning efter ink ö psbeg ä ran fr ä n -- i f ö rekommande
fall - driftbolag (motsv) samt p å gr'undval
av ö verl ä m:iat upptiandlingsunder-lag j ä mte
de ä ndringar eller till ä gg som d ä refter
kan ha f ö reslagits av UR-kommitt é n.
UTJH samr å der mod
eventuellt befintligt driftbolag (motsv) vid uppliandling i vad g ä ller typ, fabrikat m m s å vitt detta ej tidigare angivits i upphandlingsunderlaget.
UUH -lillst ä ller Uk-kommittcn
och i f ö rekoimnande fall driftbolag (motsv)
avskrift av ink ö psorder.
4. Blanketter m m
F ö rslag till utrustningGprogram ocli upph.andlings-underlag
skall uppr ä ttas i enlighet m.ed av UR-kommitt é n och UUH utarbetade blanketter m n ocii anvisningar
i ö vrigt,
5. Eftergranslming
UUH
och UR-kommittén koi:u':ier - bi a i u tv.ärderan-de syfto - att gei.icnsanit
följa upv utföi't utru.st-r.ingsprLigram.arbo i;o och gjord upphandJing genom
att stickprovsvis ca 6 m.ånadcr efter det att objektet tagits i dril't
gi'ar,ska hur till förfogande ställd utrustning nyttjas/icke-nyttjas.
5,
Inf orniation
Pör.slag
till kostr;adsramaj' samt -atrustnin.gspro-gram till3tälls_ byggnadsstyrclsun,
bei-örd lUF-komraitté (motsv), berörd läroanstalt,
studerande-organisation och - i förckoirj-.ande fall - driftbolag (motsv).
Prop.
1978/79:92
Q i laga 2
Restaurang-
och kaf é enheter 50m. t i I I kom « r, i t under medverkan av un i vers itetsrestaurangkommitt é n
OFlT/OBJEhT
Platsantal
Driftstart
Frescat i
Restaurang
Lantis,
Kaf é Trean "
Kaf é S.3X ö n "
Kaf é Arrhen iuslab. "
Kaf é Lao block, Karolinska institutet
Kaf é OF Huddinge " "
UPPSALA
Provisorisk restaurang II, E ä MC
Restaurang humanistcentrum Huvudrestaurang, Ultuna Annexrestaurang, " Kaf é Alma (ombyggnad), universitetshuset
Ö REBRO
700
55
212
I 14
50
174
294 340 400 250 125
1970 1971 1972 1974 1972 1974
1973 1976 1976 1976 1977
Restaurang
ö stra Mark
G Ö TEBORG
Kaf é Viktoriagatan 30
Kaf é Psykologiska institutionen
Restaurang,
l ä rarh ö gskolan i P ö Indal
Kaf é I " " "
Kaf é II " "
"
Restaurang
Medicinarberget
Resfaurang
Chalmers k å rhus (tillbyggnad)
KARLSTAD
300
120 I 16 529 I 12 80 4 59 400
1975
1972 1973 1974 1974 1974 1974 1976
opaginerad Kontrollera mot PDF
Restaurang i Kronoparken
Kaf é " "
BORAS
264 104
1974 1974
opaginerad Kontrollera mot PDF
Restaurang
biblioteksh ö gskolan (ombyggnad)
LUND
Restaurang Kem Inn, kemicentrum Restaurang Sparta Kaf é UB I 1
MALM Ö
140
212
350
50
1974
1971 1971 1977
opaginerad Kontrollera mot PDF
Restaurang,
l ä rarh ö gskolan
Kaf é "
355 75
1974 1974
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:92
ORT/OBJEKT
Platsantal
Driftsfart
V Ä XJ Ö
Restaurang inom Te 1eborgsomr å det
LINK Ö PING
Restaurang hus A, universitetet Kaf é hus B " Kaf é hus C " Restaurang 1 1
LULE Å
Restaurang Maskin II kv 4, h ö gskolan
Kaf é III
Kaf é IV
Provisorisk restaurang, l ä rarh ö gskolan
Ö STERSUND
------------
Restaurang, socialh ö gskolan
225
350 42 56
150
230 152 140 100
125
1976
1971 1971 1971 197 5
1971 1974 1976 1977
1975
TOTALT
7 950
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79: 92
Bi
Vid
univer'sitet och h ö gskolrir planerade restauranj-
och kaf é enheter f ö r vilka un i vers i tetsrestaurangki-mini tt é n uppr ä ttat
lokalprogram
opaginerad Kontrollera mot PDF
STOCKHOLM
Restaurang A I 1hus/Lantis, Frescafi Restaurang Kl/v å rdskola
Restaurang musikh ö gskolan
(f d statens normalskola) Kaf é sektion K,
KTH Kaf é sektion A " Kaf é sektion M " Kaf é sektion E "
Restaurang
biologi m n, Frescati (f d SVA)
Restaurang matematik, psykologi m m Fi-escati (f d skogs
h ö g sko lan)
M å 11 ids I oka I er inom. biologisk
f ä ltstation. Tullgarn
k'af é inom bibliotek, Frescati
Kaf é hus A "
M å 11idsloka1 er inom Blommensbergsskolan
UPPSALA
Kaf é och lunchservering, Ph i loi og
icumi
Restaurang,
l ä rarh ö gskolan
Kaf é icke-laborativa inst (etapp
Jf)
G Ö TEBORG
Restaurang, icke-laborativa inst
Kaf é inom miatematiskt centrum
M å 11idsloka1 er vid mar inbiolog iskt
laboratorium, Tj ä rn ö
Restaurang
inom medicinaromr å det ( å teruppbyggnad)
LUND
Kaf é inom s ö dra universitetsomr å det
MALM Ö
Restaurang, Odont fak (ombyggnad Kaf é , musikh ö gskolan
LINK Ö PING
Kaf é inom
icke laborativa inst Permanent restaurang T
UME Å
Kaf é
inom skogsh ö gskolan
LULE A
Restaurang, centrumbyggnad Restaurang, l ä rarh ö gskolan
I 000
500
200
80
90
I 10
90
100
200 30 90 50 60
100 275 I 10
225
150
48
225
100
350 75
100 ( 250)
75
375 150
opaginerad Kontrollera mot PDF
Restaurang,
l ä rarh ö gskolan
BORAS
Restaurang,
biblioteksh ö gskolan
140
160
Prop.
1978/79:92 1
Billiga 4 Planering av h ö gskolerestauranger
/ Allnuinl
Utredningens bet ä nkande
har vid rcmisshehandlingen ffttl ell i stoit sett gynnsamt mottagande. Flerialel
remissinstanser har i huvudsat; tiilslyri ö rslagen.
2 Hundt ä ggnlngSDrdnliig
Universitelsresiaurangkomniitt é n har f ö r sin del inte n ä rmare
behandlal
eller tagil st ä llning
till LUP-ulredningens f ö rslag, men kommitt é n har st ä lli
sina egna f ö rslag i relation till LUP-utredningens
d ä kommitt é n anser atl i princip samma ordning b ö r g ä lla f ö r handl ä ggning
av fr ä gor om universitelsreslauranger
som f ö r fr ä g ä ggningsordning f ö rordas
bl.u. av riksrevisionsverkei (RRV), universitets- och h ö gskole ä mbelei
(UH Å ), samarbetsnumnden jor LUP-komniitt é erna (LUP-n ä mnden),
Sveriges lanibruksuniversiiei saml de bolag som bedriver universitetsrestaiiranger
i Siockholm, Link ö ping, Lund, G ö leborg och Ume å .
3 Expertgrupp för lokul- och uiredningsplunering uv mållidslokaler
Under h ä nvisning lill
vad LUP-ulredningen anf ö rl i bet ä nkandet om lokaler och utrustning f ö r h ö gskolan (Ds U
1977: 7) f ö resl å r kommitt é n all en expertfunklion f ö r lokal- och ulrustningsplanering av m å ltidslokaler knyls till det eller de organ inom h ö gskolan som - enligt LUP-utredningens f ö rslag - skall svara f ö r lokalplaneringen i ö vrigt, dvs.
UH Ä .
Delta f ö rslag bitr ä ds av samtliga remissinsianser med undantag av siaiskoniorei,
byggnadsstyrelsen och sunens pcrsoiuiln ä mnd
(SPN).
Enligt slalskonlorels mening b ö r ansvarei f ö r
programmering av lokaler och utrustning avseende restauranger och kaf é er inom h ö gskolan
ist ä llet f ö ras till byggnadsstyrelsen, ä ven om dess ansvarsomr å de h ä rigenom skulle beh ö va vidgas ocks å
till funktionen driflsekonomisk r å dgivning.
En s å dan l ö sning framst å r f ö r statskontoret som mer rationell och i b ä ttre ö verenst ä mmelse med handl ä ggningsordningen
f ö r statliga lokalf ö rs ö rjnings ä renden.
Ä ven
byggnadsstyrelsen och SPN anser att den statliga handl ä ggnings-ordningen f ö r statliga lokaler b ö r till ä mpas i fr å ga
om m å ltidslokaler. Enligt byggnadsslyrelsen
ä r del d ä rf ö r nalurligt atl
h ö gskoleslyrelsen i en
verksamhetsbeskrivning anger behovei av m å ltidsservice
samt de dimensionerande f ö ruts ä ttningarna och att sedan byggnadsstyrelsen i n ä ra samarbete med ber ö rda h ö gskolemyndigheter uppr ä ttar ramprogram, byggnadsprogram, svarar f ö r projektering och byggande m.m. De informations-
och r å dgivningsuppgifter i driflsekonomiska
fr å gor samt i fr å gor som r ö r
priss ä ttning och h ö gskolemyndigheternas m. fl. insyn och medverkan i
driften m. m. som f ö r n ä rvarande ligger p å universiletsrestaurangkommil-t é n ä r till stora
delar uppgifier som ligger utanf ö r
byggnadsstyrelsens
Prop. 1978/79:92 2
ansvarsområde. Det Tinns emellertid enligt verkets mening
även fortsättningsvis behov av sakkunskap cenlralt som kan ge råd i saml följa
upp gemensamma frågor utanför verkets ansvarsområde. SPN anser däremot, att det
inte finns något behov av en särskilt central expertgrupp. Karolinska inslilulel
önskar knyta den föreslagna expertgruppen till byggnadsstyrelsen.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
11 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (11)
11 kopplingar i 7 dokument.
- Prop. 1985/86:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87 s. 542 i texten
- Bet. 1981/82:UbU37 om forskning m.m. (prop. 1981/82:106) s. 79 i texten
- Bet. 1978/79:UbU43 med anledning av propositionen 1978/79:82 om anslag för budgetåret 1979/80 till byggnadsarbeten m. m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde jämte mo… s. 3 i texten
- Rskr. 1978/79:265 i texten
- Bet. 1978/79:UbU29 med anledning av propositionen 1978/79:92 om lokal- och utrustningsplaneringen vid statliga högskoleenheter jämte motion s. 1 · s. 4 · s. 5 i texten