Sök i Ratio Lex

om genomförande av totaldimensionerad högskola

28 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:93, om genomförande av totaldimensionerad högskola

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:93

Regeringens proposition

1978/79:93

om
genomförande av totaldimensionerad högskola;

beslutad
den 8 februari 1979.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLA
ULLSTEN

JAN-ERIK
WIKSTRÖM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås åtgärder för att genomföra riksdagens beslut den 20
december 1978 om att riksdagens tidigare beslut ora fritt tillträde till vissa
utbildningar i högskolan skall upphöra att gälla med utgången av juni månad
1979. .

Förslag
läggs fram om ändring av högskolelagen. För att höja utbildningens standard
föreslås, inom raraen för oförändrade resurser, en minskning av antagningstalen
för ekonomUnjen och enstaka kurser vid i första hand universiteten i Stockholm,
Uppsala, Lund och Göteborg. 6 milj. kr. föreslås ställas till
regionstyrelsernas disposition för att behålla en viss flexibilitet i
planeringssystemet. De i 1979 års budgetproposition föreslagna resursramama
för lokala och individuella linjer och enstaka kurser föreslås i stället bli
minskade med samraanlagt 6 railj. kr, Resursema för information och för
antagning av studerande föreslås bli förstärkta.

1
Riksdagen 1978179.1 saml. Nr 93

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
198/79: 93

Förslag
till

Lag
om ändring i högskolelagen (1977: 218)

Härigenom föreskrivs
att 11 § högskolelagen (1977: 218) skaU ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11
§

ri. S

Riksdagen kan bestäraraa
hur raånga studerande som högst får antagas till viss utbildning inora
högskolan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I fråga ora annan
utbildning än den som omfattas av riksdagens beslut enligt första stycket kan
antalet studerande begränsas, om tillgängliga resurser ej räcker. Föreskrifter
ora sådan begränsning raeddelas av regeringen eller rayndighet sora regeringen
utser. Riksdagen kan dock för viss utbildning besluta att sådan begränsning ej
får ske eller att begränsning får ske endast om vissa villkor är uppfyllda.

I fråga ora annan
utbildning än den soni orafattas av riksdagens beslut enligt första stycket kan
antalet studerande begränsas, om tillgängliga resurser ej räcker. Föreskrifter
om sådan begränsning meddelas av regeringen eller myn-. dighet söm regeringen utsei';

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 93

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-02-08

Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
De Geer, Blix, Gabriel Romanus, Tham, Bondestara

Föredragande:
statsrådet Wikström

Proposition
om genomförande av totaldimensionerad högskola

1
Inledning

Riksdagen
fastställer för varje budgetår ramar för antalet studerande som antas till
grundläggande högskoleutbildning. För allmänna utbildningslinjer och
påbyggnadslinjer inora den statiiga delen av högskolan fastsläller riksdagen raraar
för enskilda linjer eller grupper av linjer vid varje högskoleenhet. För allmänna
linjer och påbyggnadsUnjer inom den kommunala högskoleutbildningen fastsläller
den ramar för varje yrkcsutbildningssektor. För lokala och individuella linjer
och enstaka kurser fastsläller riksdagen en ram för varje högskoleregion. Med
utgångspunkt i dessa ramar planerar högskolemyndigheterna ulbildningen.

Till vissa utbildningar
inom den statliga högskoleutbildningen är tillträdet fritt. Delta innebär
normalt alt ingen behörig sökande som anmält sig i tid kan avvisas från
utbildning som av högskolestyrelsen utbjudits sora fri. Fria linjer är ekonoraliiijen,
matcmatikerlinjen och sam-hällsplanerarlinjen. Dessulom finns ett stort antal
enstaka kurser med fritt lillträde (jfr prop. 1976/77: 59 s. 236 ff). För de
fria utbildningarna är både planeringsramar och anvisade resurser i prakiiken
preliminära intill dess antalet sökande är känt. Ora tillströmningen blir
väsentligt större än planerat och alla möjligheter till omdispositioner av
resurser ra. m, tagits i anspråk kan högskoleenheterna få ett resurstillskott
genom beslut av riksdagen. Efterfrågan på de fria utbildningarna har visat sig väsentligt
överstiga vad som har planerats både under budgetåret 1977/78 och under
innevarande budgetår. Resurstillskott har därför visat sig nödvändiga under
båda budgetåren: Räknat i innevarande budgetårs kostnadsläge har saramanlagt ca
24 railj. kr. anvisats sora tillskott,

tl
Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 93

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 93 4

I saraband med behandlingen av prop. 1978/79: 25 med
förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79, vari
förslag om resurslillskolt för det fria området lades frara, beslöt utbUdningsut-skottet
raed anledning av raotioner att föreslå riksdagen alt avskaffa det fria
området. Utskottet framförde principiella invändningar raot det fria
tillträdet. Vidare frarahöll utskottet att utvecklingen hade raedfört en
urholkning av utbildningens standard. Riksdagen biföll utskottets förslag och
beslöt den 20 deceraber 1978 att riksdagens tidigare beslut om fritt tillträde
till vissa utbildningar i högskolan skall upphöra att gälla med utgången av
juni månad 1979, Med anledning härav begärde riksdagen ett förslag av
regeringen under våren 1979 till ändringar i nuvarande system för planering
och resursfördelning ra, ra, särat till medelsanvisningar för den grundläggande
högskoleutbildningen, som föranleddes av alt det fria området slopas, inklusive
förslag till övergångsanordningar. Riksdagen begärde också förslag till extra
resurser till regionstyrelsernas disposition för att bevara en viss
flexibilitet i planeringssystemet (prop, 1978/79: 25, UbU 1978/79: 15, rskr
1978/79: 124),

En sammanställning av årsstudieplatser ra, ra, bör fogas
till protokollet som bilaga 1.

2 Föredragandens överväganden 2.1 Principerna för det
fria tillträdet

Det fria området tillkom som ett resultat av
regeringsskiftet höslen 1976. Området utgörs av den utbildning i högskolan som molsvarar
den tidigare mer allmänt inriktade utbildning vid de filosofiska fakulteterna
som hade haft fritt tillträde med automatisk tilldelning av resurser för lärarkrafter
i förhållande till antalet studerande. Det fria området är av betydande
omfattning. Antalet årsstudieplatser inom det fria området har innevarande
läsår beräknats uppgå lill drygt 32 000, Antalet individer som studerar inora
det fria området är avsevärt större. Tusentals studerande har tack vare den
fria sektorn fått den utbildningsplats de önskar; en plats som de i en tolalspärrad
högskola inte skulle ha fått.

För enskilda studerande är det fria området enligt min raening
av stort värde. Ingen behörig sökande sora anraält sig i tid kan ju normalt
avvisas från utbildning sora av högskolestyrelse har utbjudits sora fri. Inte rainst
för de nya grupper sora högskolan vänder sig till är det fria orarådet av stor
betydelse. I en öppen högskola som så långt sora möjligt tar hänsyn till
individens efterfrågan är en fri sektor mycket viktig.

Riksdagens beslut att upphäva det nuvarande fria
tillträdet innebär att behörig sökande inte är tillförsäkrad önskad
utbildningsplats på något område inora högskolan. En totalspärr koraraer
därmed att införas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 93 5

och
det fria området avskaffas. Jag finner denna utveckling beklaglig.

Innan jag redovisar raina
överväganden i de akluella frågorna tar jag först i korthet upp de principer
inom planeringssystemet för den grundläggande högskoleutbildningen sora utgör gmnden
för tillärapningen av det fria tillträdet,

Planeringssysteraet
för högskolan har beslutals av riksdagen raed anledning av regeringens förslag
i prop, 1975: 9 ora reforraering av högskoleutbildningen (prop, 1975: 9, UbU
1975: 17, rskr 1975: 197) och prop, 1976/77: 59 ora utbildning och forskning inora
högskolan m, m, (prop, 1976/77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246),

I
den förslnämnda propositionen lades på grundval av 1968 års utbildningsutrednings
betänkande (SOU 1973: 2) Högskolan och parlamentarisk beredning av detta samt
däröver avgivna remissvar frara förslag ora ett system för totaldimensionering
av den grundläggande högskoleutbildningen.

Med
anledning av propositionen väcktes ett antal motioner, I en del av dessa (1975:
1869, 1975: 1872 och 1975: 1876) avvisades förslaget om en generell
antagningsbegränsning.

Riksdagens
beslut innebar att de totala planeringsramarna för högskoleutbildningen skulle
fastställas under största raöjliga hänsyn till tendenser i individernas saralade
efterfrågan på högskoleutbildning. Riksdagen utgick vidare från att fördelning
av raedel på orter, läroanstalter och utbildningsoraråden för varje läsår
skulle göras under hänsyn till hur den aktuella efierfrågan fördelade sig på
olika orler och på olika slag av utbUdning,

Antalet
utbildningsplatser för olika linjer eller grupper av linjer borde norraalt i
budgetpropositionen anges endast sora en riktpunkt, på vilken den
schablonmässiga niedelsberäkningen grundas. Den enskilda läroanstalten borde
ha belydande frihet att disponera resurserna och därmed fördela
utbildningskapaciteten på ett sätt som överenssiämmer med lokala
förutsättningar och önskeraål.

Det var enligt riksdagen eraeUertid
med de berättigade krav på planeringsförutsättningar sora de olika
läroanstalterna kan ställa inle säkert att utbildningsönskeraålen alltid
kunde tillgodoses vid den läroanstalt eller på den ort sora den studerande i
första hand söker sig till. Det borde enligt riksdagens raening ankomma på den
enskilda läroanstalten att slutligt avgöra hur raånga siuderande sora den inora
raraen för sina givna resurser kan ta eraot i en viss utbildning. En sökande
borde kunna hänvisas till en annan ort ora där fanns ledig plats.

Jag vill stryka under att
1975 års beslut innebar en totaldimensionerad högskola i riket. Betydelsefullt
för den enskilda individen var att utbildningsplats inte kunde påräknas raed
säkerhet. Mot denna bakgrund reserverade sig representanter för folkpartiet,
moderata samlings-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 93 6

partiet
och vänsterpartiet koraraunisterna i utbildningsutskottet och föreslog en annan
lösning av diraensioneringsfrågan. Enligt reservanterna borde kombinationen av
spärrat och fritt tilllräde bibehållas. Antagningsbegränsning borde endast få
finnas för viss utbildning. Därför borde en översyn av planeringssysteraet
vidtas (jfr UbU 1975: 17),

I propositionen 1976/77:
59 ora utbildning och forskning inora högskolan lades frara förslag till en raycket
väsentiig förändring av det tidigare beslutade planeringssystemet, Avsiklen var
enligt propositionen att kunna upprätthålla det fria tillträdet till de
utbildningar som var fria inora de tidigare filosofiska fakulteternas område
även vid en oväntat stark tillströmning av studerande. Enligt propositionen
borde de lokala rayndigheterna i överensstärnraelse raed det tidigare beslutade
planeringssystemet justera resursfördelningen med hänsyn till efterfrågan på
utbildning. Detta borde ske inför varje terrain raed ledning av uppgifter om
antalet anmälda studerande till varje utbildning. Om tillströmningen blev väsentiigt
störte än beräknat och alla regionala och lokala reserver och möjligheter till omdispositioner
hade tagits i anspråk skulle högskoleenheterna kunna få ett resurstillskott genora
beslut av riksdagen, I högskolelagen intogs i enlighet därraed en föreskrift
som gör det möjligt att begränsa de lokala rayndigheternas rätt att avgöra hur
raånga studerande som slulligt skall tas emot. Innebörden var att normalt kunde
ingen behörig sökande som anmält sig i tid avvisas från utbildning som av
högskolestyrelsen utbjudits som fri (prop, 1976/ 77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr
1976/77: 246),

Enligt
min mening bör det strykas under att beslutet våren 1977 innebar förändringar i
förhållande till 1975 års beslut på så vis att den som söker till en fri
utbildning garanteras plats och dessutora alllid på den ort som söks i första
hand. Dessa förändringar var raycket betydelsefulla sett ur individernas
synvinkel. En sökande skulle således inte behöva hänvisas till en annan ort där
toraraa platser eventuellt fanns, som det förutsattes i 1975 års beslut. En
oväntat stark efterfrågan på utbildning måste därför leda till en ökning av
antalet studerande även på de större universitetsorterna, trots att dessa inte
är utbyggnadsorler enligt 1975 års beslut. Mot denna bakgrund framstår kravet
på de lokala myndigheterna att så långt sora möjligt disponera resurserna på
ett optimalt sätt med hänsyn till utbildningsefterfrågan som särskilt viktigt.

2.2
Tillämpningen av det fria tillträdet

Jag
går nu över till att redovisa hur planeringssystemet har tillämpats raed
avseende på det fria tillträdet.

Den
beräknade orafattningen av utbildningen inom det fria orarådet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 93 7

har
i prop, 1976/77: 59 och i 1978 års budgetproposition angivils sora ett antal årsstudieplatser
för varje region, Ärsstudieplatserna uttrycker antalet platser i ulbildningen oraräknat
lill årsplatser för heltidsstuderande sora utnyttjar undervisningen väl. Det fakiiska
antalet studerande blir i prakiiken betydligt större bl. a. beroende på deltidssludier.
I prop. 1976/77: 59 beräknades antalet fria årsstudieplatser till 25 300, Sedan
tillströraningen under hösten blivit känd beräknade jag det faktiska antalet
till 29 650, dvs, en Ökning raed 4 350 eller ca 17 %. Ett resurstillskott av
14 324 000 kr, anvisades. För i första hand de siörre universitetsorterna fömtsattes
därvid i överensslämraelse med riksdagsbesluten 1975 och 1977 att
högskoleenheterna skulle anpassa resursdispositionen till efierfrågan och
således även företa vissa omdispositioner. Däremot fick enheterna kompensation
för att många institutioner under budgetåret 1976/77, när den s. k, universitetsautomatiken
lillämpades, fick klara en studerandeökning av 10 % inom redan tilldelade
resurser. Ytterligare resurser tilldelades då endast för det resursbehov sora
översteg 10 %. På sarama sätt förutsattes hösten 1977 att den volymökning sora
skulle klaras inom tilldelade resurser skulle vara 10%, Detta innebar totalt
sett krav på anpassningar motsvarande ett större antal årsstudieplatser än
budgetåret 1976/77, vilket i första hand var av betydelse vid de större
universiteten. Jag redovisar i en översikt vilket antal årsstudieplatser sora
förutsattes bli föreraål för om-disposition eller motsvarande åtgärder utöver
vad som gällde under budgetåret 1976/77,

Omfördelning
av årsstudieplatser (motsv.) 1976/77 och 1977/78

1976/77 1977/78 Ökning

1977/78

Universitetet
i Stockholm 269 680 411

Uppsala
245 359 114

Lund
180 410 230

Göleborg
217 428 211

911 1877 966

Som
jag tidigare har nämnt skall omfördelningskravet ses mot bakgrund av det nya
planeringssystemet, Inora detta kan högskoleenheterna i raotsats till vad sora
var förhållandet tidigare disponera sina samlade resurser inom anslagen enligt
eget bestämraande. Jag erinrar ora att någon åtskillnad raellan resurser för.
ospärrad utbildning och resurser för övrig utbildning inte finns (jfr prop,
1976/77: 59 s, 236), Jag erinrar vidare ora att universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) har givits möjligheter att orafördela raedel raellan
skilda anslag. Jag vill också närana att vid högskoleenheterna fanns inora
olika utbildningar

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 93 8

ett
stort antal utbildningsplatser sora ej blev belagda enligt den ursprungliga
planeringen budgetåret 1977/78, allt enligt vad UHÄ har redovisat. De resurser
som motsvarar dessa platser uppskattar jag enligt följande: universitetet i
Stockholm 800 000 kr,, universitetet i Uppsala 1 250 000 kr,, universitetet i
Lund 550 000 kr, och universitetet i Göteborg 1 900 000 kr. (Se bilaga 1). Jag
är medveten om att alla dessa medel inte har kunnat omdisponeras till det fria orarådet
på grund av redan raeddelade lärarförordnanden ra. ra. Men även med beaktande
av detta förhållande belyser siffrorna väl planeringssystemets möjligheter.
Jag vill ocksä erinra om att högskoleenheterna efter uigången av budgetåret
1977/78 har redovisat reservationer av onormal storlek på berörda anslag. Delta
förhållande, som jag tidigare har berört i årels budgetproposition, tyder också
på att resurserna inte varit för lågt beräknade (jfr prop, 1978/79: 100, bil,
12 s, 436), Sararaanfattningsvis vill jag frarahålla atl de resurser som totalt
har tilldelats för budgetåret 1977/78 enligt min mening väl gjort det möjligt
att med en normal standard tillgodose efierfrågan på fri utbildning,

I
1978 års budgetproposition förutsattes högskoleenheterna inom oförändrade
resurser kunna klara en utbildning inom det fria området av minst sararaa orafattning
som under budgetåret 1977/78, Eftersom samtidigt en utbyggnad av spärrade
linjer med årskurs två motsvarande sammanlagt ca 1 000 årsstudieplatser måste
ske ställdes ökade krav på planeringen. Jag räknar med atl de
planeringsåtgärder sora har varit aktuella i delta sammanhang ofta har gällt
kurser för vilka samundervisning med fri utbildning har varit möjlig.
Nettoeffekten av det hela bör därför motsvara betydligt mindre än 1 000 årsstudieplatser.
Jag erinrar om vad som anfördes i 1978 års budgetproposition om att det
fortlöpande reformarbetet i vidgad omfattning måste grundas på omprioritering inora
redan givna ramar (prop, 1977/78: 100, bil. 12 s. 370, 375),

I
förhållande till den i budgetpropositionen 1978 beräknade orafattningen av det
fria orarådet inträffade under innevarande budgetår enligt vad sora har
beräknats i saraband raed tilläggsbudget I en tUlström-ningsökning motsvarande
totalt endast ca 2 100 årsstudieplatser (7 %), Som extra resurser har anvisats
7 428 000 kr, utöver reservmedel som avsatts från föregående budgetår (prop,
1978/79: 25, UbU 1978/79: 15, rskr 1978/79: 124),

Jag
anser således att det fria tillträdet under budgetåren 1977/78 och 1978/79 har
tillämpats på ett sätt som väl överensstämraer med vad som föreskrevs i
riksdagsbeslutet år 1977, De studerandes efterfrågan på utbildningen inom det
fria orarådet har efter högskolereformens genomförande visat sig vara så stärk
att det inte skulle ha varit möjligt alt bereda tillträde åt samtliga sökande
enligt de principer som fastlades år 1975, Förändringen år 1977 har visat sig
nödvändig för att undvika

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 93 9

påtagliga spärrar för det tidigare fria området vid snart
sagt samtliga högskoleenheter som haft ett utbud av detla slag. Några prakliska
raöjligheter att på så kort tid som det har varit fråga om hänvisa den hell
övervägande delen av uppskattningsvis minst 10 000 nya studerande till ulbyggnadsorlerna
har givetvis inte funnits. En expansion på även de större orterna har sålunda
visat sig nödvändig för att upprätthålla det fria tiUträdet, A andra sidan har
i överensslämraelse med riksdagsbeslutet 1975 uibyggnaden på de större orterna
hållils tillbaka. Den har inte tillåtits ske som en utbyggnad i direkt
proportion till antalet nya studerande inom det fria området, utan enbart som cn
nelloutbyggnad efter omdispositioner från raindre efterfrågade oraråden och
efter ralionaliseringsålgärder i övrigt. Jag räknar med att högskolemyndigheterna
inom ramen för givna regler har disponerat resurserna på ett sätt sora har
medgivit att kvaliteten på utbildningen har förblivit i stort sett oförändrad.
För berörda utbyggnadsorter har det fria området däremot resursmässigt byggts
ut i huvudsak i direkt proportion till studerandeökningen,

2.3 Översyn av planeringen inför budgetåret 1979/80

Enligt riksdagens beslut har de exlra resurser som har
tilldelats för det fria orarådet avsett endast lärariöner. På denna punkt har
således sararaa regel gällt sora för den tidigare s. k,
universitetsautomatiken. I budgetpropositionen 1979 har jag utöver de medel som
motsvarar vad som tidigare har anvisats beräknat drygt 2 milj, kr. sora
basresursförstärkning för det fria området (bil, 12 s, 436), Enligt
budgetförslaget skall vidare anslaget D 10, Lokala och individuella linjer och
enstaka kurser förstärkas med 9 milj, kr. (bil, 12 s, 529). Jag anser alt raan
på sararaa sätt som i budgeten för innevarande budgetår bör räkna med alt av
denna förstärkning resurser motsvarande 550 årsstudieplatser, dvs. ca 3 railj.
kr., avser del fria området, Sararaanlagt har jag således i budgetpropositionen
beräknat ytterligare ca 5 railj, kr, för det fria området.

I budgetpropositionen har jag vidare frarahållit atl jag
vid rain beräkning av besparingarna har tagit hänsyn till utvecklingen inora
det fria området, I stället fÖr besparingar av väsentlig storlek lill följd av
tomma platser på linjer har jag räknat raed örafördelningar till det fria
området. Totalt beräknar jag att 12 400 000 kr, hade kunnat komraa ifråga för
besparingsåtgärder om det fria området ej hade beaktats (se bilaga 1),

Av de fria utbildningslinjerna är ekonomlinjen den volymraässigt
största. Denna har på senare år expanderat kraftigt. Jag har i budgetpropositionen
iakttagit en viss försiktighet i fråga ora beräkningen av antalet nybörjare på
ekonomlinjen budgetåret 1979/80, Innevarande år

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 93 jO

kan
antalet nybörjare beräknas lill ca 3 000, Detla antal ingår i underlaget för
resursanvisningen lill det fria området innevarande år, I budgetpropositionen
har ca 2 400 antagits sora ett riraligt tal. Någon indragning av resurser på
grund av denna beräkning har inle föreslagits.

Frågan
ora utbildningens standard är nära kopplad till själva förfarandet vid tilldelning
av exlra resurser. Det fordras ju oradispositioner och anpassningar innan
riksdagen i efterhand beviljar extra medel. Som har framgått av rain
redogörelse i det föregående anser jag att planeringen och resursanvisningen
har vai"it sådan att det bör ha varit raöjligt att i allt väsentligt
genomföra utbildningen raed norraal standard. Jag erinrar även om den i
budgetpropositionen föreslagna basresursför-slärkningen. Jag kan däremot
ansluta mig till ståndpunkten att förfaringssättet är tungrott. Mot bakgrund
av de erfarenheter som nu finns av systemets tillämpning skulle en översyn av
tekniken för tilldelning av extra resurser kunna göras. Reglerna skulle kunna
göras klarare och entydigare. Högskoleenheterna skulle tidigt kunna få besked ora
vilka ytterligare resurser sora tillförs, Genora förändringar av tekniken
skulle således bristerna i det nuvarande systemet kunna rättas till samtidigt sora
principen om ett fritt tillträde bevaras.

Jag
går nu över till alt ta upp de åtgärder sora jag anser bör vidtas med anledning
av riksdagens beslul att upphäva det nuvarande fria tillträdet, ett beslul som
jag alllså beklagar.

Riksdagen
har begärt kompletterande förslag av regeringen i tre av-avseenden, nämligen i
fråga om höjning av utbildningens standard genom resursförstärkning eller
sänkta anlagningstal, i fråga om extra resurser till regionstyrelsernas
disposition samt i fråga om övergångsanordningar. Enligt riksdagens beslut
skall utbildningens standard höjas successivi under de närmasle budgetåren. Jag
vill siryka under alt underlaget för alt bedöma vilka åtgärder som bör vidtas
med anledning av riksdagens beslut är osäkert. Ett bättre underlag bör genom
myndigheternas försorg kunna föreligga i samband raed arbetet raed budgetpropositionen
1980 särskilt vad gäller den successiva standardhöjningen.

Jag
anser alt frågorna ora höjning av utbildningens standard och om extra resurser
till regionstyrelsernas disposition för budgetåret. 1979/80 bör lösas inom de
resursramar som har föreslagits i budgetpropositionen 1979, För dessa båda
ändamål bör under budgetåret 1979/80 resurser raotsvarande sararaanlagt 2 500 årsstudieplatser
disponeras. Därav följer en rainskning av anlagningstalen.

Vad
gäller riksdagens beslut om höjning av utbildningens standard erinrar jag först
om den resursförstärkning jag nyss har nämnt. Standardhöjning i övrigt bör i enlighel
med riksdagens uttalade raening genomföras genora att planeringsramar sänks
utan att motsvarande resurser dras in. Det bör strykas under atl
högskoleenheterna har vissa

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 93 11

möjligheter att själva jämka antagningstalen och att
därigenom påverka standarden. Enligt vad jag har erfarit har universitels- och
högskoleämbetet utfärdat anvisningar enligt vilka sådana jämkningar ora 10 %
kan företas. Den minskning av anlagningstalen jag nämnl i del föregående
ligger inom ramen för denna järakningsraöjlighet.

De högskoleenheter som har varit tvungna att omfördela
resurser på grund av tillströmningen till det fria området är i första hand
universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göleborg, För dessa högskoleenheter
bör med anledning av riksdagens beslut planeringsramarna för utbildningen inom
det fria området sänkas så att resurser raotsvarande 1 500 årsstudieplatser
frigörs för standardhöjande åtgärder.

De i
budgetpropositionen angivna planeringsramarna för ekonom-linjen vid
universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göleborg innebär i förhållande
till den faktiska tillströmningen innevarande år en minskning som raotsvarar ca
500 årsstudieplatser. Efter en övergång till ett totaldiraensionerat systera
blir denna rainskning av årskurs ett av ekonoralinjen raed säkerhet reell.
Därmed åstadkoms en standardhöjning i förhållande till vad sora skulle ha
varit fallet vid ett bibehållande av det fria orarådet. Det minskade intaget
medför också en successivt höjd standard under de följande budgetåren. Det
återstående behovet av minskning bör åstadkomraas genora rainskat utbud av
enstaka kurser eller genora att färre studerande antas. Därför bör i avsikt att
åstadkoraraa en standardhöjning de i budgetpropositionen angivna pla-neringsraraarna
för enstaka kurser i de regioner där de näranda universiteten ligger rainskas raed
tal sora raotsvarar 1 000 årsstudieplatser.

Jag
redovisar oradispositionerna i en översikt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Omdisposition
av resurser för standardhöjande ätgärder uttryckt i årsstudieplatser i förhållande
lill budgetpropositionen. Samtliga tal avser minskningar.

Högskoleenhel

Universitetet i Stockholm

Uppsala

Lund

Göleborg

Ekonom-

Enstaka

Tolali

linjen

kurser

190

350

540

45

225

270

35

245

280

230

180

410

opaginerad Kontrollera mot PDF

500 1000 1500

Ytterligare oradispositioner vid dessa enheter för att
höja standarden bör inte göras budgetåret 1979/80,

En höjning av standarden vid andira högskoleenheter än de
ovan näranda bör raed tUlärapning av gällande bestämmelser enligt min mening
kunna ske inom de i budgetpropositionen beräknade anslagen genom regionala
eller lokala beslut. Även om raöjligheten att lokalt

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 93 12

jämka
anlagningstalen inte tillkommit för att raöjliggöra standardhöjningar bör den
tills vidare kunna användas i sådant syfte.

För
att efterkoraraa riksdagens beslut ora extra resurser till region-styrelsernas disposiiion
bör resurser motsvarande ca 1 000 årsstudieplatser, dvs, 6 railj, kr.,
disponeras. Som jag har närant i det föregående har i budgetpropositionen lagts
fram förslag om en förstärkning av anslaget till lokala och individuella
linjer och enstaka kurser med 9 milj, kr. Mot denna bakgrund bör enligt rain
mening detta anslag minskas med 6 milj, kr. i förhållande lill beloppet i
budgetpropositionen, 6 milj. kr. bör i slället anvisas under ett nytt anslag
Extra medel för dimensio-neriiigsåtgärder i högskolan. Medlen under detla anslag
bör få användas enligt beslut av regionslyrelserna raed hänsyn till bl. a.
sådan efterfrågan från arbetsraarknaden och sådana lokala fömtsättningar för
viss utbildning sora inte hår Icunnat beakias i det reguljära planerings- och budgetarbetet.
Resurserna bör få användas för alla typer av utbildningar, dvs, även för nu
spärrade utbildningar. Utbildningens planering bör däremot ske endast inora de
ramar som gäller för de ordinarie anslagen. Innan resurser från nyssnämnda nya
anslag tas i anspråk bör självfallet redan tilldelade resurser ha utnyttjats så
långt det går för att möla utbildningseflerfrågan. Kravet på planering enligt
1975 års riksdagsbeslut bör kvarstå.

Resurserna
bör fördelas mellan regioner i huvudsak i proportion till det nuvarande fria
områdets fördelning enligt följande:

Stockholms
högskoleregion 1 500 000 kr,

Uppsala
högskoleregion 1 140 000 kr,

Linköpings
högskoleregion 300 000 kr,

Lund/Malmö
högskoleregion 1 140 000 kr,

Göteborgs
högskoleregion 1 260 000 kr,

Uraeå
högskoleregion 660 000 kr.

De
i budgetpropositionen beräknade beloppen under anslaget till lokala och
individuella linjer och enstaka kurser bör rainskas med samma belopp.

Med
ändring av vad jag har föreslagit i budgetpropositionen beräknar jag
planeringsramarna för enstaka kurser inora berörda regioner enligt följande (inora
parentes anges ändringstalen)

16 100

( 1 200)

10 300

( 800)

2 300

( 100)

10 200

( 900)

10 800

( 800)

6 300 .

( 200)

Stockholms
högskoleregion Uppsala högskoleregion Linköpings högskoleregion Lund/Malmö
högskoleregion Göteborgs högskoleregion Umeå högskoleregion

56
000 (4 000)

Vidare
anser jag att 3 558 000 kr, äv de medel söm i budgetpropositionen under
anslaget D 10, Lokala och individuella linjer och enstaka

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 93 13

kurser
föreslagits stå till regeringens disposiiion bör ställas till region-styrelsernas
disposition. Jag avser att vid riksdagens bifall till förslagen i
budgetpropositionen senare föreslå regeringen att fördela medlen mellan
regioner enligt följande:

Slockholras
högskoleregion 1 225 000 kr,

Uppsala
högskoleregion 757 000 kr,

Linköpings
högskoleregion 70 000 kr,

Lund/Malmö
högskoleregion 552 000 kr,

Göteborgs
högskoleregion 750 000 kr,

Umeå
högskoleregion 204 000 kr.

Denna
fördelning motsvarar fördelningen av motsvarande medel innevarande budgelår.

I
fråga om övergångsanordningar anser jag atl sådana är påkallade endast inora systeraet
för anraälan och antagning av studerande. Det blir aktuellt att använda systeraet
för urval i större orafattning än sora förutsattes vid 1977 års riksdagsbeslut,
I samband därmed kan vissa personalförstärkningar vid högskoleenheterna
behövas. Det blir vidare nödvändigt alt övergå till datorbaserad lokal
antagning även vid flera mindre högskoleenheter. Vidare blir särskUda inforraationsinsatser
nödvändiga i samraanhanget. För dessa ändamål bör särskilda medel anvisas under
budgetåren 1978/79 och 1979/80, Jag avser alt senare, när ett bättre underlag
föreligger, föreslå regeringen att raedge UHÄ att för näranda ändaraål
överskrida anslaget Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader,
Vidare bör observeras att de siuderande som har rätt att fullfölja studier
enligt äldre studieordning måste garanteras plals inom det totaldimensionerade systeraet.
Jag utgår från att berörda högskolemyndigheter beaktar behovet av rutiner för
att dokumentera studerandes tillhörighet till den äldre studieordningen i
enlighet raed de av regeringen meddelade övergångsbeslämraelserna (SFS: 459),
Jag avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt UHÄ alt förbereda övergången
lill den nya ordningen,

Tolaldimensioneringen
av utbildningen inora högskolan raedför att 11 § högskolelagen (1977: 218) bör
ändras i enlighet med ett inora utbildningsdepartementet upprättat förslag.

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1. antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i högskolelagen (1977: 218),

2. fastställa planeringsramar för enstaka kurser budgetåret 1979/ 80
enligt vad jag har förordat.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 93 14

3, till Extra medd för dimensioneringsålgärder i högskolan för budgetåret
1979/80 anvisa ett anslag av 6 000 000 kr,,

4, till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser för budgetåret
1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 255 276 000 kr.,

5, i övrigt godkänna de riktlinjer för planeringen jag angivit med anledning
av riksdagens beslut att upphäva det nuvarande fria tillträdet.

4 Beslut

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag sora föredraganden har lagt
fram.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79: 93 15

BUaga
1

Kapacitetsutnyttjande
m. m. inom grundläggande högskoleutbildning budgetåren 1977/781979/80

I
tabellerna nedan redovisas uppgifter om lokalt planerat antal nybörjarplatser
och ora antal obesatta nybörjarplatser vid linjer med relativt många icke
utnyttjade nybörjarplatser budgetåren 1977/78 och 1978/79, Såvitt avser budgetåret
1977/78 har uppgifter hämtats ur UHÄ:s förslag till anslagsframställning för
budgetåret 1979/80, För innevarande budgetår har uppgifter inhämtats från
berörda högskoleenheter. Vidare anges de minskningar av planeringsramar i 1979
års budgetproposition som i denna föreslås ske utan resursindragning budgetåret
1979/80,

I en särskild tabell anges
den ackumulerade effekten under budgetåren, uttryckt i årsstudieplatser och
motsvarande resurser, av de nybörjarplatser som redovisas som obesatta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1977/78

Antal
nybörjarplatser

1978/79

Antal nybörjarplatser

Planerat Obesatta Planerat Obesatta

Minskat
antal nybörjarplatser utan resurs-indragning budgetåret 1979/80

s. 6 Kontrollera mot PDF

472

Universitetet
i Stockholm

Geovetarlinjen Kemistlinjen

Beieendevetenskapliga
linjen Linjen för offentlig förvallning Redovisnings- och revisionslinjen Sekreterarlinjen
Transporladminislraliva linjen Kullurkommunikationslinjen Tolklinjen

Summa

72

15

160

42

120

73

30

8

30

16

30

6

210

40

60

14

712

214

24

7

48

6

100

22

60

29

30

30

30

30

30

30

150

55

209

60 60 30 30 30

210

s. 7 Kontrollera mot PDF

Universitetet
i Uppsala

Biologlinjen

Fysikerlinjen

Geovetarlinjen

Kemisllinjen

Linjen för
offenilig förvaltning

Samhällsvetarlinjen

Sekreterarlinjen

Biomedicinsk
utbildning

Ämneslärarlinjen

matematisk-naturvetenskaplig gren

spräkvetenskaplig gren Kullurkommunikationslinjen
Tolklinjen

Summa

95

32

55

20

60

27

72

15

30

12

90

51

30

18

80

37

44

16

38

8

48

24

60

22

702

282

36

10

40

20

50

29

30

18

37

13

30

7

80

40

9 150

40 379

30

24 54

s. 8 Kontrollera mot PDF

Universitetet
i Lund

Fysikerlinjen

Kemistlinjen

.Beteendevetenskapliga
linjen

Förvaltningslinjen

Linjen för
offentlig förvallning

Samhällsvetarlinjen

Sekreterarlinjen

Systemvetenskapliga
linjen

Hemspråkslärarlinjen

Kulturkommunikationslinjen

Summa

25

5

35

7

30

6

120

37

30

15

130

95

30

6

30

12

36

10

75

15

152

541

25

4

30

8

30

15

60

37

36

16

50

8

!31

88

40 30

70

opaginerad Kontrollera mot PDF

1911 pS

Antal
nybörjarplatser

1978/79

Antal nybörjarplatser

Planerat Obesatta Planerat Obesatta

Minskat
antal nybörjarplatser utan resurs-indragning budgetåret 1979/80

opaginerad Kontrollera mot PDF

Biologlinjen

85

20

Fysikeriinjen

... 30

22

Geovetarlinjen

20

5

25

5

Kemistlinjen

80

49

40

5

Beieendevetenskapliga
linjen

150

75

90

10

Förvaltningslinjen

120

42

Linjen
för offentlig förvaltning

30

10

30

18

Redovisnings-
och revisionslinjen

30

10

30

14

Samhällsvetarlinjen

90

77

90

73

Systemvetenskapliga
linjen -

30

30

. .. .

Hemspråkslärarlinjen

36

13

36

28

Ämneslärarlinjen

hislorisk-samhällsvetenskaplig gren

66

8

spräkvetenskaplig gren

58

9

matematisk-naturvetenskaplig gren

56

27

Kulturkommunikationslinjen

210

180

30

6

Tolklinjen

40

21

Summa

906

598

371

159

Universitetet
i Umeå

Fysikerlinjen

16

6

Kemisllinjen

30

15

Förvaltningslinjen

90

14

90

25

Linjen
för offentlig förvaltning

30

23

15

15

Redovisnings-
och revisionslinjen

30

30

15

13

Samhällsvetarlinjen

30

14

30

17

Sekreterarlinjen

30

17

10

3

SYO-linjen

30

19

30

7

ÄmneslärarJinjen

historisk-samhäl Isvetenskaplig gren

36

17

språkvetenskaplig gren

44

7

matematisk-naturvetenskaplig gren

30

18

Kulturkommunikationslinjen

70

70

25

15

Praktisk-pedagogisk
utbildning för

ämneslärare

UO

20

Summa

576

199

215

95

60

30

90

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79: 93 18

I
tabellen anges ett ungefärligt antal årsstudieplatser som svarar mot av
myndigheterna ej utnyttjade antagningstal. De resurser som svarar mot dessa årsstudieplatser
anges med ungefärliga belopp i respektive budgetårs konstnadsläge.

Högsk

oleenhet

Årsstudieplatser 77/78 78/79 79/80

Resurser, tkr

77/78

78/79

79/80

Univ,

i
Stockholm

175

365

585

800

1 775

3 200

Univ,

i
Uppsala

225

350

370

1 250

1900

2 025

Univ,

i Lund

120

220

285

550

1 050

] 575

Univ.

i
Göteborg

475

710

795

1900

3 000

4 375

Univ,

i Umeå

160

255

225

700

1 150

1225

Summa

1155

1900

2 290

5 200

8 875

12 400

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

12 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (12)

12 kopplingar i 3 dokument.

  1. Bet. 1979/80:UbU28 Med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller vissa gemensamma frågor för grundläggande högskoleutbildning samt anslag till lokala och individuella… s. 11 i texten
  2. Rskr. 1978/79:271 i texten
  3. Bet. 1978/79:UbU31 med anledning av propositionen 1978/79:93 om genomförande av totaldimensionerad högskola och propositionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag till utbildning för… s. 1 · s. 2 · s. 3 · s. 4 · och 6 till i texten