Sök i Ratio Lex

med förslag till ny lag om registrering av båtar för yrkesmassig sjöfart, m.m.

113 sidor, varav 72 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 72 av 113 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:98, med förslag till ny lag om registrering av båtar för yrkesmassig sjöfart, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98 Regeringens proposition

1978/79:98

med
förslag till ny lag om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart, m. m.;

beslutad
den I februari 1979.

Regeringen
loreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLA
ULLSTEN

SVEN
ROMANUS

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
proposilionen föreslås nya regler om registrering av vissa båtar, främst sädana
som är avsedda för yrkesmässig sjöfart. Förslaget innebären väsentlig förenkling
i förhållande till de nuvarande bestämmelsema, som har visat sig svåra att
tillämpa. Vidare föreslås ändringar i sjölagen (1895:35 s. 1) som innebär ökade
möjligheter för utländska medborgare med fast hemvist i Sverige all få sina
fartyg betraktade som svenska. Dessulom föreslås vissa ändringar i sjölagens
bestämmelser om namnskicket för skepp. Den nya lagstiftningen föreslås träda i
kraft den 1 juli 1979.

1 Riksdagen 1978179. I saml. rr98

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98

1
Förslag till

Lag
om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m. m.

Härigenom
föreskrivs följande.

Inledande
bestämmmelser

1
§ Registrering enligt denna lag sker i det båtregister som avses i 2 § sjölagen
(1891:35 s. 1).

Båtregislerärenden
är ärenden om

1.
registrering eller
avregistrering av båt,

2.
anteckning av båtförvärv,

3.
annan införing i båtregistret,
som sker på grund av föreskrift i lag eller annan författning.

2 §
Som ägare av bål anses även den som innehar båt på gmnd av förvärv

med förbehåll om återiaganderätl.

Bestämmelsema
om förvärv av bål gäller också förvärv av andel i båt.

Registrering
och anteckning av förvärv

3
§ Registrering i båtregistret
sker under igenkänningssignal som avses i 8 § sjölagen (1891:35 s. 1).

4
§ 1 båtregistret skall införas
varje svensk båt, som används yrkesmässigt till befordran av gods eller
passagerare, till bogsering eller bärgning, lill fiske eller annan fångst i
saltsjön eller till uthyrning till allmänheten och vars skrov har en störsla
längd av minst sex meter. Även mindre passagerarbåt skall införas i båtregistret,
om den är konstruerad så alt den kan föra fler än tolv passagerare.

Första
stycket gäller också utländsk båt, som vanligen är förlagd till svensk hamn och
vars ägare är bosatt i Sverige.

Regeringen
får efter överenskommelse med främmande makt förordna om registreringsplikt
även för annan fiskebåt än som avses i första siycket.

5
§ Annan svensk båt än som avses
i 4 § får införas i båtregistret, om dess skrov har en största längd av minst
sex meter eller om det med hänsyn till båtens typ och användning, dess
tilldelning av anropssignal för radiostation eller eljest finns särskilda skäl
att den registreras.

6
§ Ägare av båt, som är
registreringspliktig men ej införd i båtregistret, skall skriftligen inom en
månad från del båten blev registreringspliktig i hans hand anmäla båten för
registrering.

Den
som har förvärvat registrerad båt skall skriftligen inom en månad från
förvärvel anmäla detta för anteckning i båtregistret. Den som anmäler båt för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 3

registrering
anses därmed också anmäla sitt förvärv för anteckning i registret. Dödsbo är
inte skyldigt alt anmäla förvärv av båt från den avlidne.

Fullgörs
ej skyldighet atl anmäla båt för registrering eller att anmäla båtförvärv för
anteckning i bålregistret får registermyndigheten förelägga den försumlige att
fullgöra skyldigheten. I föreläggandet får vile sättas ut. Fråga om utdömande
av vitel prövas av registermyndigheten.

Avregistrering

7 §
Båt skall avregistreras, om den

1.
förolyckats, huggits upp eller
förstörts,

2.
på gmnd av överlåtelse eller
eljesl ej längre är registreringsbar,

3.
försvunnit eller övergivits
lill sjöss och sedan ej hörts av under tre månader,

4.
ej är registreringspliktig och
av ägaren anmäls för avregistrering.

8 §
Anmälan om avregistrering skall ske skriftligen.

Skall
båt avregistreras enligt 7 § 1-3 är ägaren skyldig alt inom en månad hos
registermyndigheten anmäla bålen för avregistrering. Upphör registrerad båt
genom överiåtelse att vara registreringsbar, svarar förutvarande ägaren jämte
förvärvaren för atl båten anmäls för avregistrering.

Den
som underlåter all fullgöra sina skyldigheler enligt andra stycket skall dömas
lill böter, högst femhundra kronor.

9 §
Föreligger sådana omständigheter atl båt skall avregistreras enligt 7 §

1-3, får registermyndigheten självmant låta avregistrera bålen.

Förfarandet
i bätregisterärenden

10
§ För behandlingen av
båtregislerärenden gäller bestämmelserna om tvisiemål i tillämpliga delar i den
mån ej annat följer av denna lag. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om
förfarandel i båtregislerärenden och får därvid föreskriva skyldighet för
enskild all till registermyndigheten anmäla förhållande som myndigheten behöver
känna till för ändamålsenlig regisierföring.

11
§ Frågan om vem som skall vara
införd i båtregistret som ägare lill viss bål avgörs av registermyndigheten med
hänsyn till omständigheterna och de krav en ändamålsenlig regisierföring
ställer.

När
ett ärendes beredning ger anledning därtill, får sökanden föreläggas alt lämna
de ytterligare uppgifter som bedöms nödvändiga. 1 föreläggandet får vite sättas
ut. Fråga om utdömande av vitet prövas av registermyndigheten.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 4

12
§ Hos registermyndigheten förs
dagbok över båtregisterärenden. Handlingar i sådana ärenden sammanförs i
akter.

13
§ Beslut, som innebär att
anmälan i bätregislerärende bifalls, införs i registret. Innebär beslul att
anmälan ej bifalls, antecknas beslutet och skälen för detta i dagboken eller
akten.

Har
beslut i båtregisterärende gått sökanden emoi, underrättas denne genast om
beslutet. 1 underrättelsen anges det skäl för beslutet som har antecknats i
dagboken eller akten och vad den som vill fullfölja talan mot beslutet skall
iakttaga.

Besvär

14 §
Talan mot beslut i båtregisterärende förs i hovrätten. Besvärstiden är två

veckor från den dag då beslutet meddelades. Besvärsinlagan skall inges lill

registermyndigheten.

När
slulligt beslut med anledning av besvären har vunnit laga krafl, görs
anteckning i registrei om beslutets innehåll.

Biträde
ät registermyndigheten

15 §
Sjöfartsverket, tullverket och polismyndighet biträder registermyndig

heten med atl vaka över att bestämmelser i lag eller annan författning om

bålregistrering och båtidentifiering efterievs. De har för detta ändamål

tilllräde till båt. De skall underrälta registermyndigheten om försummelser

att efterieva bestämmelserna.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Genom
lagen upphävs båtregistreringslagen (1975:604).

Beror
förvärv av villkor, som innefattar förbehåll om ålertaganderätt, skall frist
för anmälan av förvärvet ej i något fall räknas från dag före ikraftträdandet.
Motsvarande gäller i fräga om frist för anmälan för regislrering av nybyggd båt
eller av sädan utländsk båt som avses i 4 § andra siycket eller av båt som
utgör tillbehör till annat fartyg.

Båt
som har upptagits i skeppsregistret enligt punkt 5 övergångsbestämmelserna
till lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) skall ej införas i
båtregistret. Avförs båten ur skeppsregistret enligt denna föreskrift, skall
den införas i båtregistret, om den är registreringspliktig enligt denna lag. Är
den icke registreringspliktig, skall den ändå införas i båtregistret, om ej
ägaren har begärt annat.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 5

2
Förslag till

Lag
om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)

Härigenom
föreskrivs au 1,2 och 6 §§ sjölagen (1891:35$. 1)' skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Fartyg
anses såsom svenskl och är berälligai alt föra svensk flagg, om det till mer
än hälfien äges av svensk medborgare eller svensk juridisk person. Regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, sjöfartsverket kan medgiva, atl
annat fartyg, vars drifl står under avgörande svenskl inflytande, skall anses
säsom svenskt och vara berättigat atl föra svensk flagg.

Föreslagen
lyddse

1

§

Fariyg anses såsom svenskt
och är berättigat au föra svensk flagg, om del lill mer än hälften äges av
svensk medborgare eller svensk juridisk person. Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, sjöfartsverket kan medgiva att annat fariyg, vars drift
står under avgörande svenskt inflytande eller vars ägare har fast hemvist i
Sverige, skall anses såsom svenskt och vara berättigat att föra svensk flagg.
Regeringen meddelar föreskrifter om nationalitetshandlingar för svenska fartyg
och får därvid bestämma vad som skall iakttagas med sådana handlingar saml
förbjuda att registreringspliktigt fartyg hålles i drift utan gällande
nationalitetshandling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2§
Fartyg, vars skrov har en största längd av minsl tolv meter och en största
bredd av minst fyra meter, betecknas skepp. Annat fartyg kallas bål.

Över svenska skepp föres
ett skeppsregister. Över båtar föres ett båtregister enligt bestämmelser i
ftå/-reglslreringslagen (1975:604J. Över skepp under byggnad i Sverige föres
ett skeppsbyggnadsregister.

Över svenska skepp föres
ett skeppsregister. Över bålar föres ell båtregister enligt bestämmelser i
lagen (1979:0OOJ om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m. m. Över
skepp under byggnad i Sverige föres ett skeppsbyggnadsregister. Skepps- och
båtregistren samt skeppsbyggnadsregistret föras av myndighet, som regeringen
bestämmer (registermyndigheten). Registermyndigheten förestås av en
inskrivningsdomare. Denne skall vara lagfaren. Efter regeringens förordnande få
registren föras med användning av automatisk dalabehandling.

Lagen
omtryckt 1975:1289.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skepp,
som införes i skeppsregistret, skall ha namn. Detta bestämmes av ägaren.
Namnet skall tydligl skilja sig från andra skeppsnamn i registret och får ej
otillböriigl gripa in i särpräglat namnskick, som brukas av annan
skeppsägare.

6 §

Skepp, som införes i skeppsregistret, skall ha namn.
Detta bestämmes av ägaren. Namnet skall tydligt skilja sig från andra
skeppsnamn i registret och får ej otillböriigt gripa in i särpräglat namnskick,
som brukas av annan skeppsägare.

Registermyndigheten
får förelägga ägaren all inom viss lid bestämma namn som uppfyller kraven i
första sivckei. I,föreläggande får vite sällas ul. Namnet fär ändras endast om
skeppet eller siörre andel däri än hälfien övergår lill ny ägare eller
särskilda skäl föreligga.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen
(1891:35

s.l)

Härigenom föreskrivs att till övergångsbestämmelserna till
lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. I) skall fogas en ny punkt,
betecknad 7 b, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 b. Om särskilda skäl föreligger får vid avregisirering
del avregistrerade skeppets namn eller vid namnbyte det Udigare namnet med
tillämpning av 15 § i dess nya lydelse förbehållas den som har brukat namnet,
även om det inte tydligt skiljer sig från andra skeppsnamn i registrei. Den som
vid något tillfälle under tiden den f januari 1971 tiUden 31 december 1975
brukat visst skeppsnamn har motsvarande rätt tUlförbehåll för sådant namn utan
samband med avregisirering eller namnbyte, om ansökan göres senast den 31
december 1979.

Den som har förbehålUts eller äger förbehåUa sig namn
enligt forsla stycket får ulan hinder av6 § i dess nya lydelse laga namnet i
bruk Jör registrerat skepp, såvida icke registermyndigheten med hånsyn till
risken for forväxUng med annat registrerat skepp finner synnerliga skäl
föreligga an vägra användning av namnet. Övergår skeppet eller större andel
däri än hälften tUl ny ägare, skaU namnet ändras, om ej särskilda
skäl,föreligger att skeppet ändock behåller namnet.

Denna lag iräder i kraft den I juli 1979.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 8

Uldrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-02-01

Närvarande:
statsminislern Ullslen, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikslröm, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl,
Winlher, De Geer, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam.

Föredragande:
Statsrådet Sven Romanus

Proposition
med förslag till ny lag om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart, m. m.

1
Inledning

Nuvarande
regler om registrering av båtar som används för yrkesmässig sjöfart m. m. finns
i båtregistreringslagen (1975:604). Erfarenhetema från registermyndighetens
handläggning av ärenden om sädan registrering visar att reglerna ofta vållar
avsevärda svårigheter både för allmänheten och registermyndigheten. Reglerna
uppfattas som onödigt komplicerade och I vissa fall omotiverade. Mot denna bakgrund
har inom justitiedeparlementet utarbetats en promemoria (Ds Ju 1978:6) med
förslag till enklare registreringsregler.

1
promemorian föreslås dessutom en utvidgning av den nuvarande
registreringsplikten till att avse vissa utländska båtar, som används för
yrkesmässig sjöfart i huvudsakligen svenska farvatten. Vidare föresläs
ändringar i 1 § sjölagen (1891:35 s. 1) i syfte att öka möjligheterna för
utländska medborgare, som har fast hemvist i Sverige, att få sina fartyg
betraktade som svenska och därmed kunna vinna registrering här. Promemorian
som också innehåller en redogörelse för gällande rätt, bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Efter
remiss har yttranden över promemorian avgetts av Stockholms tingsrätt,
domstolsverket, rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren genom chefen för marinen,
televerket, sjöfartsverket, statistiska centralbyrån, fiskeristyrelsen,
generallullstyrelsen, ulredningen (Ju 1972:12) angående företagsinteckning
(företagsinteckningsutredningen), Sveriges fartygsbefälsförening och Svenska
sjöfolksförbundet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98 9

Genom
ändringar i sjölagen år 1973 infördes regler om namnskick för skepp. Enligt
dessa regler skall skepp som införs i skeppsregistret ha namn som tydligt
skiljer sig från andra skeppsnamn i registret. Sveriges redareförening har i
skrivelse till justiiiedepartemeniet den 11 maj 1978 framhållit att dessa
regler har lett lill vissa olägenheier för rederinäringen och föreslagit atl de
ändras. Inom jusiitiedepartementel har i anslutning till skrivelsen upprättats
en promemoria angående namnskicket för skepp. Skrivelsen och promemorian bör
fogas till protokollet i detia ärende som bUaga 2 resp. 3.

Skrivelsen
och promemorian har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av Svea hovräu,
Stockholms tingsräu, rikspolisstyrelsen, sjöfartsverket, fiskeristyrelsen,
generallullstyrelsen, patent- och registreringsverket, Sveriges
redareförening. Rederiföreningen för mindre fartyg, Sveriges fiskares
riksförbund och Sjöassuradörernas förening.

En
sammanslällning av samtliga remissyUranden bör fogas till protokollet i detla
ärende som bilaga 4.

1
Föredragandens överväganden 2.1 Båtregistreringsreglerna

De
nuvarande båtregistreringsreglerna ansluter myckel nära till sjölagens
bestämmelser om skeppsregistrering. De bygger bl. a. på en ordning som i
princip innebär en fullständig och uttömmande prövning av äganderätten till
bålen med krav på atl ägaren vid registrering, avregisirering eller anteckning
om förvärv av bål visar en sammanhängande fångeskedja.

1
promemorian framhålls alt erfarenheterna frän registermyndighetens handläggning
av båtregisterärenden visar atl reglerna ofta vållar avsevärda svårigheter både
för allmänheten och registermyndigheten. Båtregistrerings-lagens krav på att
ägaren skall styrka sin rätt till båten är synnerligen betungande.

Nuvarande regler i
båtregistreringslagen tillåter endast att svenska bålar las upp i registrei.
Enligt promemorian har det emellertid visat sig att del ur tillsynssynpunkt är
angelägel att även vissa ulländska båtar, som används för yrkesmässig sjöfart
huvudsakligen i svenska farvatten eller med utgångspunkt från svenska hamnar,
kan registreras i båtregistret.

I
promemorian konstateras att införingen i det nuvarande båtregistret innebär en
bekräftelse på atl bålen har svensk nationalitet, eftersom registret f. n. förs
bara Över svenska båtar och äganderätten prövas vid inskrivningen. Förslagen i
promemorian innebär att kravet på all båtregistret skall vara ett sådant s. k.
nationaliteisregisler inte upprätthälls vidare.

Det
föreslås all registret fortsättningsvis skall utgöra enbart en förteckning över
sådana båtar som står under sjöfartsinspektionens lillsyn eller som man annars
av offentligrättsliga skäl vill ha särskilt förtecknade. De införingar i
registret som är nödvändiga för detla ändamål behöver inle ha nägra

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 10

rättsverkningar,
varken i civilrätlsliga hänseenden eller i förhållande till andra länder.
Registrei kan säledes bli enbarl en offentligrättsligt betingad förteckning.
Denna ändring i registrets karaktär innebär atl det nuvarande kravel på
utredning om äganderätten kan mildras väsentligt och alt flera av reglerna om
regislerföringen och handläggningen i övrigt kan göras enklare. Uppgifterna i
registret om äganderätten bör enligt promemorian kunna grundas på den
registreringspliktige ägarens egna uppgifter i en anmälningsblankett.

Äganderättsprövning
skall enligt förslaget ske bara i de fåtal fall då ägaren begär alt
naiionaliietsbevis skall utfärdas. Bestämmelser härom föresläs iniagna i
fartygsregisterförordningen (1975:927). Ändringarna i registrets karaklär
medför ocksä atl sådana utländska båtar, som enligt vad som redovisas i
promemorian av tillsynsskäl bör vara införda i registret, kan las in däri.

De
sålunda förordade ändringarna i den nuvarande ordningen är enligt promemorian
så genomgripande alt del har ansetts lämpligt atl gällande båtregistreringslag
ersätls med en ny lag.

Principerna
för förslaget lill ny båtregistreringslag har fåll ell enbarl positivt
mottagande under remissbehandlingen.

I
vissa fall hardei uttryckligen framhållits att det är angeläget au förslaget
genomförs snarast. Eu par remissinsianser har dock tvekat beträffande
tidpunkten för reformen.

Domstolsverket
har framhållit all den föreslagna förenklingen av båtregistreringen inle bör
få omöjliggöra eller försvåra au registrei kan användas för nya uppgifter.
Verket har hänvisat lill alt båtregistret enligt förslag av lagberedningen (SOU
1975:55 s. 236 ff) skall uigöra underlag för en hypotekarisk panträtt och atl
införing i registrei enligt delta förslag skall ge visst sakrättsligt skydd.
Det bör därförenligl verket övervägas om man inle skall läla frägan om
förändringar anstå till dess ställning har tagils lill lagberedningens förslag.

S,iöfarisverket
har i sill remissvar påpekal att båtregistrets karaktär av offentligrällsligt
regisier och dess syfte atl bl. a. betjäna sjöfartsinspektionen gör alt det
måsle anses ligga närmare till hands atl inspektionen handhar registreringen i
stället för sjöfarisregisirei vid Stockholms tingsrätt som nu sköler den.
Verket har ifrågasatt om ändringsförslaget bör genomföras innan denna fråga har
övervägts.

De
föslag som läggs fram i promemorian innebär enligt min mening en avsevärd
förenkling av det nuvarande förfarandel vid båtregistrering. Om förslagen
genomförs bör ärendebalanser och långa handläggningstider kunna undvikas. Detta
ligger i bäde allmänhetens och registermyndighetens intresse. Registrei bör
vidare kunna hållas mera aktueUt och komplett, vilket är angeläget bl. a. frän
inspektions- och övervakningssynpunkt.

Regeringen
anserdet angeläget atl verka för avbyråkratisering bl. a. genom att avlägsna
eller ändra onödigi tyngande och svårtillämpad lagstiftning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98 11

Förslag
lill ett flertal sådana åtgärder kommer inom kori au förelaggas riksdagen. Det
nu aktuella förslaget lill ny båtregistreringslag innebär otvivelakligl
betydande förenklingar samtidigt som del medverkar lill all regisirel i
fortsällningen bättre kan fullgöra sin huvudsakliga uppgift atl tjäna som
förleckning över båtar som är av särskilt iniresse för sjöfartsinspeklio-nens
lillsyn. Förslagei innebär därför ett inle oväsentligt bidrag lill sirävandena
all avlägsna onödig byråkrali. Det börenligt min mening genomföras så snarl som
möjligl.

När
del därefter gäller frågan om det slutliga slällningstagandei lill förslaget av
andra skäl ändå i. v. bör uppskjutas vill jag anföra följande.

1
direkliven till byggnadspantutredningen (Ju 1977:05) harjag beträffande
lagberedningens förslag framhållit att frägan om reglema för överiåtelse och
pantsättning av bålar generellt selt bör anstå, men att fiskebåtarna utgör ell
specielll problem i della sammanhang. Som framgårav promemorian ärdet i och för
sig möjligt att skapa ett panlsältningssystem för bl. a. fiskebåtar med
uigångspunki i den nuvarande bäiregisireringen med dess ingäende
ägande-räusprövning. Jag delar emellertid den uppfattning, som promemorian ger
utiryck för. nämligen all del inle kan anses rimligt atl uppräuhälla de
nuvarande kraven på prövning av äganderälten enbart i avvaktan på en eventuell
panträtlslig reglering. Den för deua ändamål nödvändiga ägande-rälisprövningen
bör för övrigi inle heller omfatta båtar för vilka behovet av regislrering
endasl är offenlligrättsligl betingat. Av föreiagsinlecknings-utredningens
remissvar framgår dessutom att utredningen räknar med all lösa frågan om
panisälining av bålar för yrkesmässig sjöfan - däri inbegripei fiske - inom
ramen för inslilulel förelagsinleckning. Behovei av atl kunna regislerpantsäita
dessa båtar skulle därmed falla bon.

Av
vad som kommii fram i anslutning lill remissbehandlingen framgår vidare alt
båtregistret i sin nuvarande utformning inte kan lillgodose behoven hos de
myndigheler - främsi sjöfansverket, fiskeristyrelsen, tullverket och
stalisliska cenlralbyrån - som för sin verksamhei har behov av eu register över
yrkessjöfarlens balar. Delta har medfört au nägra av dessa myndigheter för egna
regisier. Jag avser därför alt inom kort la upp frågan om regisireis utformning.
I samband därmed kommer jag också alt övervaga vilken myndighei som i framtiden
bör svara för registerföringen. De i promemorian föreslagna ändringarna i
ordningen för bäiregisireringen äremellerlid enligt min mening så angelägna atl
en utredning av nämnda frågor inte bör avvaklas. Även om man skulle komma fram
lill all regisireis utformning bör ändras och att en annan myndighet än
sjöfartsregistret i framtiden bör handha registreringen kan en reglering härav
med fördel ske genom administrativa föreskrifter ulan siörre ändringar i den nu
föreslagna lagen.

Någon
anledning atl, säsom antytts i något av remissvaren, avvakta evenluella regler
om den allmänna fritidsbålsregislrering, som övervägs inom
jordbruksdepartementet, finns inte heller. En sådan registrering berörs

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 12

inte
av den nu föreslagna regleringen. Däremoi bör med hänsyn lill förväxlingsrisken
med en eventuell fritidsbålsregislrering de akluella beslämmelserna i
fortsätiningen inle benämnas båtregistreringslag utan lag om registrering av
båtar för yrkesmässig sjöfart m. m.

Sammanfattningsvis
flnner jag atl de skäl som kan anföras för ett anstånd inte har sådan tyngd alt
slällningstagandei lill förslaget bör uppskjutas. Del bör sålunda i sina
huvuddrag läggas lill grund för omedelbar lagsiiftning.

När
det gäller enskilda bestämmelser i förslaget har några remissinsianser tagil
upp frågor som föranleder ändringar eller särskilda uttalanden från min sida.

Enligt
4 § i förslaget till båtregistreringslag skall registreringsplikten omfatta
ocksä utländsk båt, som nyttjas huvudsakligen i svenskt farvatten eller med
utgångspunkt från svensk hamn.

Sjöfarlsverkel
har i sill remissvar framhållit att reglerna om registrering av vissa utländska
båtar bör ges en mer preciserad avgränsning än vad promemorieförslaget innebär.
Verket anser alt registreringen av utländska bålar kan begränsas till sådana
som vanligen är föriagda till svensk hamn och vilkas ägare är bosatta i
Sverige.

Regislreringen
av utländska båtar skall huvudsakligen tillgodose sjöfartsinspektionens behov
av förteckning över sådana båtar som i försia hand står under inspeklionens
lillsyn. Jag föreslär därför alt reglerna utformas i enlighet med
sjöfartsverkets förslag.

Registreringen
i båtregistret skall enligt förslaget liksom enligi nuvarande lagsiiftning ske
under s. k. igenkänningssignal, som i samräd med televerket tilldelas båtar ur
de för identifiering av radiostationer på svenska fartyg avsedda
signalserierna. Feleverket har föreslagil att utländska båtar som registreras skall
tilldelas igenkänningssignal ur en viss speciell serie.

Ingenting
hindrar i och för sig all registermyndigheten förfar pä det sätt leleverkel har
föreslagil om det skulle anses lämpligt. Förfarandet kan emellertid inte
innebära en nalionaliietsregistrering, efiersom en sådan måsle bygga på en
regelrätt prövning av äganderätten till båten, vilkel ju inte skall ske enligt
den föreslagna ordningen.

Che,fen,för
marinen har i sitt remissvar föreslagit all del skall särskilt anges all
regisireringsreglerna inte gäller båtar som tillhör försvarsmaklen. Jag anser
alt en sådan regel är onödig, eftersom redan kravet pä yrkesmässig användning
medför alt registreringsplikten bara omfattar statsfartyg som används för
affärsdrift.

Enligt
den nuvarande bålregislreringslagen åligger det den som överiåter en båt att
själv anmäla au han har avhänt sig bålen, om inte förvärvaren fullgör sin
anmälningsskyldighet. 1 promemorieförslaget föreslås au denna bestämmelse
avskaffas. Som motivering härför anförs atl den nye ägaren normall kan
förväntas fullgöra sin skyldighet att anmäla förvärvet. Underlåter han att
fuUgöra sin anmälningsskyldighet, bör detta förhållande enligt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98 13

vad
som anförs i promemorian i flertalet fall uppdagas genom tullens och
sjöpolisens verksamhet och anmälan framtvingas genom vitesföreläggande.

Generahullstyrdsen
har i sill remissyUrande ansell au överlåtaren alllid bör vara skyldig att
anmäla om han avhänder sig en regisirerad bål.

Del
är givel atl en anmälningsskyldighet i enlighet med vad generallullstyrelsen
har föreslagit skulle innebära att underiålenhet från förvärvaren att anmäla
sitt förvärv i vissa fall kunde upptäckas tidigare än vad som eljesl är fallel,
i synnerhet om överlålarens anmälningsskyldighet straffsanktione-rades. En
sådan beslämmelse skulle sålunda i viss mån kunna bidra till att uppgifterna i
registret om ägarens namn hålls akluella. Jag anser emellerlid atl man inte
utan starka skäl bör ålägga överlåtaren en siraffsanktionerad anmälningsplikt
vid sidan av den anmälningsplikt som enligt förslaget åligger förvärvaren och
ansluler mig därför till bedömningen i promemorian.

Generallullstyrelsen
har vidare påpekat alt privatpersoner, som lämnar en enstaka båt lill en
uthyrningsfirma med uppdrag alt hyra ul båten, inte lorde omfattas av
regislreringsplikl. För egen del ansluter jag mig lill denna bedömning. Först
om ägarens verksamhet kan betecknas som yrkesmässig föreligger
registreringsplikt. Det förhällandet all uthyrningsfirman bedriver yrkesmässig
uthyrning saknar belydelse i delta fall.

I
förarbetena lill den nuvarande bålregislreringslagen ultalas(prop. 1975:68 s.
44) alt den förvärvsprövning som f. n. föregår förvärvsanteckning i
bålregistret kan tänkas få viss privaträltslig återverkan t. ex. vid
båtomsält-ning. Det är nämligen sannolikt, sägs del i propositionen, all
rättspraxis kommer att visa sig obenägen att finna förvärv av regisirerad båt
förenligt med vanliga krav pä god tro, om förvärvel skell från annan än den som
registrei utpekar som ägare eller som härieder sin rätt från denne.

Företagsinteckningsutredningen
har i sitt remissvar med hänsyftning på detta uttalande lagit upp frågan
huruvida den som har förvärvat en regisirerad bål av annan än den, som det
föreslagna nya registret utpekar som ägare eller som härleder sin rätl från
denne, skall anses kunna vara i god tro beiräffande äganderälten.

Avskaffas
äganderättsprövningen finns del skäl anta atl man i rättspraxis blir mindre
benägen att fästa viki vid en förvärvsanteckning, då det gäller all avgöra om
en förvärvare har varit i god tro. Jag vill emellertid inte utesluta all
förvärvsanteckningen i vissa fall kan vara en omsländighel som tas i beaktande
vid bedömningen av förvärvarens goda tro. Enligt min mening är del emellertid
inie möjligl alt genom molivullalanden ange om och i vilken utsträckning en
förvärvsanteckning bör tillmätas betydelse i olika situationer. Den frågan bör
lämpligen överlämnas ät rältstillämpningen.

Ulöver
den nyssnämnda justeringen av 4 § bör ändringar göras i promemorieförslaget i
ett par andra hänseenden. Den nuvarande båtregistreringslagen innehåller i 4
kap. omfaitande bestämmelser om förfarandet i

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 14

båtregislerärenden.
Promemorieförslaget innehåller med några få undanlag inie någon motsvarighel
lill dessa bestämmelser. Beträffande förfarandel hänvisas i 1 § iredje siycket
i stället till atl bestämmelserna om tvistemål gäller i tillämpliga delar i den
mån inte annat följer av bålregislreringslagen.

Enligi
min mening kan del inle anses fullt lillfredssiällande alt på della säll
allmänt hänvisa till rättegångsbalkens bestämmelser. Del kun vara svårt alt
överblicka vilka regler som skall gälla, när hänvisning görs lill eu så stort
lagkomplex som rättegångsbalken. Å andra sidan kan det giveivis inle heller bli
fråga om atl i bålregislreringslagen ta in en uttömmande reglering av alla
procedurfrågor som kan uppkomma i registerärenden. Hänvisningen till
rättegångsbalken bör därför behållas. Jag vill i det sammanhanget påpeka all
också jordabalkens och sjölagens inskrivnings- och registreringsbestämmelser
innehäller motsvarande hänvisningar lill förfarandet i tvistemål. Vissa
grundläggande bestämmelser om förfarandel i båtregisterärenden bör emellertid
las in i båtregistreringslagen. Samtliga bestämmelser om förfarandel bör för
vinnande av siörre överskädlighel samlas under en ny rubrik: "Förfarandel
i båtregislerärenden".

Promemorieförslaget
innehåller inte heller några bestämmelser om besvär mot registermyndighetens
beslul. I promemonan anförs all rättegångsbalkens bestämmelser om besvär genom
hänvisningen till de allmänna tvisiemålsreglerna blir tillämpliga också pä
besvär mol myndighelens beslut i registerärenden. Som anförs i promemorian kan
avslagsbeslut i registerärenden vänlas bli ytterligt sällsynta. Av
bålregislreringslagen bör dock enligt min mening framgå vad som skall iakttas
av den som vill överklaga registermyndighetens beslut.

I
enlighet med vad jag nu har förordal har promemorieförslageis bestämmelser om
förfarandet och de nya bestämmelserna därom samlats under den nya rubriken. Den
försia paragrafen underdenna rubrik, 10§, molsvarar 1 § iredje stycket i
promemorieförslaget. Den följande paragrafen, II §,
motsvarar promemorieförslageis 10 §. 1 12 § ges föreskrifier om dagbok och
aklbildning.

Som
anförs i promemorian är del tillräckligt atl registret återspeglar
registermyndighetens bifallsbeslut. Nägon motsvarighel till de nuvarande
beslämmelserna om all beslut, som skall införas i registret, meddelas genom
införingen behövs inle. 1 lagen bör emellertid föreskrivas all bifallsbeslul
skall föras in i registret och au annat beslut skall antecknas i dagboken eller
akten. Vidare bör i lagen tas in föreskrifterom underrättelse lill sökande, om
beslul i registerärende gåu honom emot. Till skillnad från vad som anförs i
promemorian anser jag alt en sådan underrättelseskyldighet inle behöver
innebära någon arbetsbelastning av belydelse för registermyndigheten. Som jag
nyss har anfört kan avslagsbeslut vänlas bli yiieriigi sällsynla. Bestämmelser
i nu nämnda hänseenden har tagits in i 13 §.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 15

1
14 § finns i överensstämmelse med vad jag lidigare har anförl en bestämmelse om
besvär. Dessutom innehäller paragrafen en erinran om all lagakraftvunnel beslut
i besvärsärende skall antecknas i regisirel. Bestämmelserna i 15 § molsvarar
hell promemorieförslagets 11 §.

Utöver
vad jag nu har anföri har vissa ändringar av språklig och redaklionell natur
gjorts i förhållande till promemorieförslaget.

2.2
Dispens från nationalitetskravet

Enligt
I § sjölagen anses fartyg som svenskl om det har svensk ägaröver-vikt, dvs. om
det till mer än hälften ägs av svensk medborgare eller svensk juridisk person.

Vidare
kan regeringen eller sjöfartsverket på grund av särskilt bemyndigande medge
att annat fariyg skall anses som svenskl under förutsäuning alt fartygets drifl
står under avgörande svenskl inflylande.

I
promemorian föreslås att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
sjöfartsverkel även skall kunna medge alt ulländskt fartyg vars ägare har fast
hemvist i Sverige skall anses som svenskl och vara berättigat all föra svensk
flagg.

Förslaget
har i denna del fått ett övervägande positivt mottagande under
remissbehandlingen. De flesta remissinstanser som har uttalat sig i saken
tillstyrker i princip förslaget eller vill i varje fall inte motsätta sig det.
Några remissinsianser har dock pekat på all förslaget i vissa hänseenden kan få
ogynnsamma verkningar. Sålunda framhäller generaltullstyrelsen atl den
föreslagna ändringen kan medföra svårigheter vid övervakningen av att
förordningen (1976:935) om skyddsområden och konlrollområden följs. Vidare
anför,företagsinteckningsutredningen alt förslaget genom att för vissa fall
hell ge upp kravel på ägarinflyiande bryter med vårt traditionella krav på "genuine
link between the State and the ship". Detta kan enligt utredningen komma
au leda till krav på motsvarande ändring av Sveriges officiella hållning lill
utlandsregistrering av svenskägda fartyg. Liknande synpunkier har framförts av
Sveriges fårtygsbefålsförening.

Jag
har viss förståelse för generaltullsiyrelsens påpekande att den föreslagna
ändringen i nalionalitelsreglerna kan medföra olägenheter vid övervakningen av
skydds- och konlrollområden. Förslagei innebär emellerlid au de aktuella
fartygen blir svenska och således inte är underkastade förordningens regler
för ulländska fariyg. Det är givetvis möjligl att fartyg som har fått svensk
nationalitet på grund av den nya dispensregeln i högre grad än andra svenska
fartyg har ulländska medborgare ombord och atl övervakningen därigenom kan
försvåras. Man måsle dock hålla i minnet au antalet fall då dispens enligt
förslaget kan aktualiseras är relativt lilet. Det är därför knappasl troligt
att övervakningen kommer au försvåras i någon högre grad.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 16

Med
anledning av företagsinieckningsulredningens remissvar vill jag påpeka
följande. Som tidigare har anföris i samband med lagstifining som rör fartygs
svenska naiionalilei, anses del ankomma på varje enskild slal au själv bestamma
villkoren för au fariyg skall ha dess nationalitet (se bl. a. SOU 1970:74 s. 68
f och SOU 1976:44 s. 61). Denna princip har kommii lill uuryck i 1958 års
inlernaiionella konvenlion om det fria havel. Konventionen har visserligen inle
tilllrälts av Sverige, men dess principer tillämpas ändå av oss. 1 art. 5:1 i
konventionen föreskrivs att det mäste finnas en verklig föreningslänk mellan
staien och fartyget ("a genuine link between the State and Ihe
ship"); särskilt måste staien i administrativa, tekniska och sociala
hänseenden effektivt ulöva sin jurisdiktion över och koniroll av fartyg som för
dess flagga. (Artikeln finns återgiven i prop. 1973:42 s. 97 f)

Som
redan har nämnls innehåller nalionalitelsreglerna i I § sjölagen som huvudregel
all ell fariyg är svenskt om del lill mer än hälfien ägs av svensk medborgare
eller svensk juridisk person. Ell fartygs nationalitet behöver dock inle med
nödvändighet vara grundad på ägarens nationalitet. Redan enligt den nuvarande
dispensregeln kan ju nationaliteten i vissa fall grundas på driftsinUytandet i
slället för på äganderätten.

Då
ett fartyg till hälften eller mera ägs av en utländsk medborgare som är fast
bosau i Sverige kan i vissa fall sambandet mellan en sådan ägares
medborgarskapsland och fartygei vara tämligen svagt. Ibland anses sambandet
inle ens tillräckligt för att medborgarskapslandet skall kunna tillerkänna
fartyget sin nationalitet och tillåta registrering där 1 promemorian (s. 56-57)
anges ett par fall då denna situation kan uppslå. 1 dessa fall kan anknytningsmomeniet
till Sverige ofta vara längt starkare än till medborgarskapslandet. Är ägaren
fast bosatl här i landet är det sälunda lättare för svenska myndigheter att
ingripa med slraff och förelägganden om administrativa, lekniska eller sociala
föreskrifter åsidosätts. Om fartygei dessutom huvudsakligen används för trafik
på svenska hamnar eller med utgångspunkt från svensk hamn är det också i
allmänhet lättare tillgängligt för lillsyn och kontroll av svenska myndigheter
än av myndigheterna i medborgarskapslandet.

Den
i promemorian föreslagna utvidgningen av dispensinstitutet syftar sålunda
närmast till att i de nämnda fallen hindra alt man tvingar fram en registrering
under s. k. bekvämlighetsflagg av fartyg, som har sådan anknytning till landet
all vi bör kunna la på oss del folkrätlsliga ansvar för dem som del innebär atl
ge dem svensk nationalitet. Jag delar därför uppfattningen att en utvidgad
dispensmöjlighet bör införas för de fall som nämns i promemorian. En sådan
utvidgad dispensmöjlighet innebär givetvis inte att man för svensk del blir
förpliktad atl inta en liberalare hållning tili registrering av fartyg under
bekvämlighetsflagg. Jag vill i sammanhanget peka på att det i norsk
lagstiftning sedan länge finns en motsvarande dispensregel.

Tillämpningen
av den nya dispensmöjligheten från kravel på ägarövervikl

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98 17

bör
såsom sjöfartsverket har framhållit i sill remissvar vara restriktiv och endasl
ske då siarka skäl föreligger. Konflikter med främmande slalers
regislreringsregler måsle undvikas. Den föreslagna bestämmelsen förutsätier
sålunda en noggrann diskretionär prövning i varje enskilt fall. Därvid bör
särskilt beakias den anknyining lill Sverige som fartygei kan anses ha genom
ägarens bosättning här och dennes behov av regislrering under svensk
nationalitet. Är det inte uppenbart atl ell berättigat sådant behov föreligger
bör dispens inte meddelas.

Kravel
på ägarens anknyining lill Sverige innebär enligt förslaget atl denne skall ha
fasl hemvist här. För alt fasl hemvist skall anses föreligga bör krävas att
vederbörande också har för avsikt att stanna kvar i landet. Av betydelse för
bedömningen av frågan bör även vara hur stark anknytning som föreligger till
annal land - hemland eller tidigare vistelseland.

Liksom
i fräga om dispens enligt nuvarande regler bör dispensen enligt min mening
kunna tidsbegränsas och förses med villkor. 1 dispensbeslulel bör erinras om
att dispensen förfaller om förutsättningarna för dess beviljande ändras.

2.3
Namnskicket för skepp

Fartyg
identifieras enligt sjölagen (6-8 §§) genom registerbeteckning
(igenkänningssignal) och hemort samt i fråga om skepp även genom namn. Krav pä
att fartyg skall ges namn vid registrering och att namnet skall sättas ut pä
fartygsskrovet är av gammalt dalum. Nägra hinder mot all flera fartyg
regislrerades under samma namn fanns dock inte tidigare, trots att en viss
förväxlingsrisk kunde föreligga. Särskilda regler om namnskick för svenska
fartyg av innebörd att registrerade skepps namn skall skilja sig från varandra
infördes först genom 1973 års ändringar i sjölagen.

1
6 § sjölagen föreskrivs att skepp som förs in i skeppsregistret skall ha namn,
som tydligt skiljer sig från andra skeppsnamn i registret. Namnet får inte
olillböriigt gripa in i särpräglat namnskick som brukas av annan skeppsägare,
även om namnet i och för sig är olikt andra registrerade skepps namn. Del kan
eljest förmedla intrycket av atl skeppet hör lill en grupp av skepp med ett
gemensamt namnskick. Inom ramen för en namnserie är del emellerlid lillålel med
en viss namnlikhet under förutsättning all fartygen har samma ägare. Namn får
ändras endasl om skeppet eller större andel däri än hälfien övergår till ny
ägare eller särskilda skäl föreligger.

Utgångspunkten
förden nuvarande regleringen våren framställning från Sveriges redareförening
med krav på ett ökat rättsskydd åt fartygsnamn och serier av sådana namn.
Namnskicket tillgodoser emellertid också behovet av säkra medel au identifiera
skepp, vilkel behov bl. a. har sin grund i det förhållandet all skeppsregistreringen
genom 1973 års sjösakrätlsliga reglering har givils belydande privaträttsliga
verkningar. Även ett allmänt iniresse påkallar atl registrering av fartyg sker
på sådant sätt att förväxlingsrisk inte

2 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 98

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 18

uppstår.
Genom inskrivning i skeppsregistret kan skeppsnamn, som lydligl skiljer sig
från andra skeppsnamn i registret, reserveras(l 5 § sjölagen). Denna
beslämmelse gör det möjligl atl redan före sjösättningen ge fartyg namn och
hindra alt annal fariyg regislreras under samma eller liknande namn.
Inskrivning av förbehåll om skeppsnamn skall avföras ur registret, om namnet ej
inom fem år har lagils i bruk för registrerat skepp.

Som
jag nyss berörde lilläl den tidigare ordningen att flera regisirerade fartyg
hade samma eller liknande namn. De nya reglerna krävde därför
övergångsbestämmelser som innebar atl vid ikraftträdandet redan registrerade
fariyg, irots namnlikhet, i allmänhet inte skulle behöva byta namn. Fartyg som
då var registrerade under visst namn fick således i princip behålla namnet.
Namnet fick dock ej behållas om registermyndigheten fann synneriiga skäl
föreligga alt det ändrades för undvikande av förväxling (punkten 3 i
övergångsbestämmelserna). Utan en sådan regel skulle eljest ett belydande antal
fartyg ha tvingats atl byla namn i samband med alt de nya reglerna infördes. En
viss namnlikhet har således accepterats övergångsvis även enligt den nya
ordningen.

Redareföreningen
har i den av mig inledningsvis berörda skrivelsen framhållil att de nya
reglerna om namnskick för skepp har lett lill vissa olägenheier för
rederinäringen. Således hindras redare från alt på ell nylt skepp bruka namn
som av tradition har använts på rederiels fartyg, om något annat registrerat
skepp bär namnet. Föreningen har därför hemställt om lagstiftning, som tillåter
ägare att på nya fartyg använda sådana namn som "inarbetats" för
rederiets fariyg, även om det redan finns ell registrerat fartyg med samma
namn.

Redareföreningen
föreslår all frågan löses genom en rege! som gör det möjligt all under en
period av sex månader från reglernas ikraftträdande förbehålla fartygsnamn som
har innehafts under perioden 1 januari 1970-31 december 1975. Dessutom föreslår
föreningen au del införs en möjlighet att alllid förbehålla skeppsnamn i
samband med avregistrering. Samtliga remissinstanser utom Stockholms tingsrätt
och rikspolisstyrelsen har tillstyrkt eller i vart fall ställts sig positiva
till redareföreningens förslag. Tingsrätten har visseriigen anslutit sig till
tankegången i promemorian om en begränsning av namnskyddets omfattning till
fartygels art och användning men har likväl inte anseti alt redareföreningen
har visat tillräckliga skäl för den föreslagna ändringen. Enligt
rikspolisstyrelsen bör nuvarande regler behållas med hänsyn lill
förväxlingsrisken.

Inom
sjöfartsnäringen är det vanligt att ett rederi använder vissa bestämda namn på
fartygen i sin floua. Det finns exempel på svenska rederier vilkas flaggskepp
under generationer har burit samma namn. När fartygei utgått ur flottan har
namnet övertagils av dess ersättare. Detta djupt traditionsbundna namnskick har
medfört att vissa fartygsnamn automatiskt kopplas samman med ett bestämt rederi
och dess iransporttjänster. Sådana fartygsnamn har

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 19

fått
en varumärkesliknande funklion. De kan liksom ell varumärke anses som bärare av
en viss "good-will". Även inom fiskerinäringen kan fartygs-namnen
ibland ha en liknande funklion. Jag delar därför uppfallningen all en reglering
av del slag som redareföreningen har förordat bör komma lill ständ.

Redareföreningens
framställning ger anledning atl i första hand överväga om det nuvarande kravet
på namnolikhel bör kunna förses med ett generellt undanlag för sädana fall dä
förväxlingsrisk inte föreligger i prakiiken, såsom då fartygen i fråga skiljer
sig lill art och användning. En remissinstans har dock avstyrkt en sådan
reglering under hänvisning lill att den bl. a. skulle ställa de tillämpande
myndigheterna inför svåra avvägningsproblem i namnärenden.

Ett
generellt undantag av det slag som jag nu har berörl skulle innebära alt man
till en avsevärd del gav upp sjölagens nuvarande krav på att namnet i princip
skall särskilja ett skepp från andra skepp i registret. Enligt min mening
föreligger del inte tillräckliga skäl för en sådan ändring. Den nya bestämmelsen
bör därför utformas som en övergångsbestämmelse i huvudsaklig överensstämmelse
med vad redareföreningen har förordat.

Vad
som har kommit fram vid remissbehandlingen ger mig emellertid anledning all la
upp frägan om de föreslagna beslämmelserna bör komplet-' ras med regler
som minskar risken för att de leder till förväxling av registrerade skepp. Ett
par remissinstanser har sålunda framhållil alt en föruisättning för bifall till
en ansökan om förbehåll bör vara att sökanden kan visa all han har särskilda
skäl för sin framställning. Vidare bör det enligt vissa remissinsianser ställas
krav på att risken för förväxling, med hänsyn till fartygets art och
användning, fär anses ringa. Slutligen har en remissinstans påpekat atl skeppet
inte bör tillåtas atl behälla förbehållet namn om det avyttras.

Jag delar uppfattningen
att den som vill göra förbehåll för namn enligt de föreslagna reglerna bör visa
att han har särskilda skäl för sin framställning. Genom en sådan regel markeras
att del är fräga om en undantagsregel frän sjölagens grundläggande princip om
namnolikhet. Enligt min mening bör del dessulom i den föreslagna bestämmelsen
tas in regler som gör det möjligl atl hindra alt ett förbehållet namn används
på ett registrerat skepp, när risken för förväxling med annat registrerat skepp
är uppenbar. En sådan regel kan lämpligen utformas på samma sätl som
motsvarande regel i övergångsbestämmelserna till 1973 års ändringar i
sjölagen. Slutligen anserjag i likhet med en av remissinstanserna atl det inte
skall tillåtas att ett skepp efter överlåtelse behäller namn som det har fåll
med tillämpning av de föreslagna reglerna, när namnet liknar annat namn i
registrei eller olillböriigt griper in i särpräglat namnskick, som brukas av
annan skeppsägare.

Jag
föreslår att regler av angivna innebörd förs in som en ny punkt 7 b i nyss
berörda övergångsbestämmelser. Redareföreningens förslag innebär emel-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 20

lertid
all förbehåll inte kan ske i fräga om namn som ändras i samband med alt skeppet
eller andel däri övergår lill ny ägare ulan alt skeppet avregistreras. Det
måste vara angelägel alt kunna förbehålla namnet även då skeppet efter namnbyte
skall förbli registrerat i Sverige. Jag föreslår därför atl bestämmelserna
utsträcks alt omfatta också detta fall.

1
enlighel med vad jag har anförl bör sälunda i de nya bestämmelserna till en
början föreskrivas atl skeppsnamn i samband med avregisirering av skeppet eller
namnbyte fär förbehållas med lillämpning av beslämmelserna i 15 § sjölagen,
även om namnet inte tydligt skiljer sig från andra skeppsnamn i registret. En
förutsättning för alt sådant förbehåll skall få göras bör vara att särskilda
skäl föreligger för bifall lill ansökningen. Sådana särskilda skäl kan i. ex.
vara alt namnet av tradition har använis inom rederiet eller på fiskarens eller
fiskelagels fartyg. Vidare bör i enlighel med redareföreningens förslag ges
föreskrifter om en molsvarande men tidsbegränsad räu litl förbehåll utan
samband med avregisirering eller namnbyte för den som under en bestämd lidsperiod
före ikraftträdandet av 1973 års ändringar den 1 januari 1976 har brukat ett
vissl skeppsnamn. Denna lidsperiod bör sättas lill fem år. Rätten till
förbehåll bör gälla var och en som har brukat namnet vid något tillfälle under
femärsperioden Ijanuari 1971-31 december 1975. En förutsäitning för rält till
förbehåll enligi sistnämnda bestämmelse bör vara atl ansökan görs inom sex
månader frän de föreslagna reglernas ikraftträdande. Ocksä i detta fall måste
särskilda skäl för bifall till ansökningen föreligga. Detta har i lagtexten
markerats genom uttrycket "motsvarande räu".

Namn
som har förbehållits enligt nyssnämnda bestämmelser bör få brukas för
registrerat skepp utan hinder av bestämmelserna om namnolikhet i 6 § sjölagen,
såvida inle registermyndigheten med hänsyn till risken för förväxling med annat
registrerat skepp finner synneriiga skäl föreligga alt vägra all namnet
används. Den som vid en viss tidpunkt har rätl au förbehålla sig ett skeppsnamn
och la det i bruk för registrerat skepp enligt de föreslagna reglerna bör också
ha rätt att omedelbart och utan föregående inskrivning om förbehåll bruka
namnet när nyregistrering eller ändring av registrerat skepps namn sker vid
ifrågavarande tidpunkt. Ett krav pä särskild inskrivning enligt reglerna i 15 §
sjölagen skulle i sådani fall innebära en onödig omgång. Den nya bestämmelsen
har utformats i enlighet härmed. Slulligen bör föreskrivas om skyldighet alt
vid överiåtelse byta namn på fartyg som har namngelts med stöd av de föreslagna
bestämmelserna.

1
den promemoria som upprättades i justitiedepartementet med anledning av
redareföreningens framställning påpekades att det för närvarande saknas
påtryckningsmedel för alt förmå ägaren att vid registreringen anmnäla ell
skeppsnamn, som uppfyller kravel på alt vara särpräglal. 1 promemorian
framhölls därför all registermyndigheten borde få rätl att förelägga vite.

Svea
hovrätt och Stockholms tingsrätt har i sina remissvar framhållit att del är
önskvärt au vitesregler införs för detta ändamål. Hovrällen har särskilt

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 21

hänvisat
lill del siarka allmänna iniressei av atl skepp åsäiis namn. Invändningar mol
en viiesregiering har inte gjorls av någon remissinstans.

Jag föreslär alt en regel
införs i 6 § sjölagen, som berättigar registermyndigheten att vid vile
förelägga fartygsägaren au bestämma ett godtagbart namn för fartyget. En
molsvarande regel finns i den nyss berörda punklen 3 i övergångsbestämmelserna
till 1973 års sjölagsändringar. Sisinämnda regel ger registermyndigheten
möjlighet att vid förväxlingsrisk i vissa fall förelägga ägaren alt inom viss
tid ändra det namn som skeppet är regislreral under.

26
§ sjölagen innehåller en allmän regel om au vite som registermyndigheten
förelägger med stöd av sjölagen får bestämmas till högre belopp än som annars
gäller och att viiet döms ul av myndigheten. Dessa bestämmelser blir
automaliskl tiUämpliga pä de föreslagna vitesreglerna i 6 §. Någoi undanlag i
detta hänseende föreslås således inte.

3 Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen

alt
anta inom jusiiiiedepartementel upprättade förslag till

1.
lag om registrering av båtar
för yrkesmässig sjöfart m. m.,

2.
lag om ändring i sjölagen
(1891:35 s. 1),

3.
lag om ändring i lagen
(1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. I).

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Justitiedepartementet

Ny lag om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.
m.

Ds Ju 1978:6

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 25

1
Förslag till Båtregistreringslag

Härigenom
föreskrivs följande.

Inledande
bestämmelser

1 §

Båtregislerärenden
är ärenden om

1.
regislrering eller avregisirering
av båt,

2.
anteckning av bålförvärv,

3.
annan införing i bålregistrel,
som sker på grund av föreskrift i lag eller annan författning.

Om
behandlingen av båtregislerärenden gäller bestämmelserna om tvistemål i
tillämpliga delar i den mån ej annat följer av denna lag.

Regeringen
meddelar närmare föreskrifter om förfarandet i båtregislerärenden och får
därvid föreskriva skyldighet för enskild alt till registermyndigheten anmäla
förhållande varom kännedom fordras för ändamålsenlig regisierföring.

2 §

Med
ägare av bål likställs i denna lag den som har förvärvai bål under
äganderättsförbehåll eller villkor som är alt jämställa därmed.

Bestämmelserna
i denna lag om förvärv av bål har motsvarande lillämpning på förvärv av andel
i bål.

Registrering
och anteckning av forvärv

3 §

Regislrering
i båtregistret sker under igenkänningssignal som avses i 8 § sjölagen (1891:35
s. 1)

4 §

I
båtregistret skall införas varje svensk båt, som används yrkesmässigt till
befordran av gods eller passagerare, till bogsering eller bärgning, till fiske
eller annan fångst i saltsjön eller till uthyrning till allmänheten och vars
skrov har en störsla längd av minst sex meter Även mindre passagerarbåt skall
införas i båtregistret, om den är konstruerad så atl den kan föra fler än lolv
passagerare.

Första
stycket har molsvarande tillämpning på utländsk bål, som nyttjas huvudsakligen
i svenskl farvatten eller med utgångspunkt från svensk hamn.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 26

1
den mån regeringen förordnar därom på grund av fördrag med främmande makt
föreligger regislreringsplikl även för annan fiskebål än som avses i försia
siycket.

5 §

Annan
svensk båt än som avses i 4 § får införas i båtregistret, om dess skrov har en
största längd av minst sex meter eller det med hänsyn lill båtens typ och
användning, dess tilldelning av anropssignal för radiostation eller eljesl är
särskilda skäl att den regislreras.

6 §

Ägare
av båt, som är registreringspliktig men ej införd i båtregistret, skall
skriftligen inom en månad frän det båten blev registreringspliktig i hans hand
anmäla båten för registrering.

Den
som har förvärvat registrerad båt skall skriftligen inom en månad från
förvärvet anmäla detta för anteckning i båtregistret. Den som anmäler båt för
registrering anses därmed också anmäla sitl förvärv för anteckning i registret.
Dödsbo är inte skyldigt att anmäla förvärv av båt från den avlidne.

Fullgöres
ej skyldighet att anmäla båt för registrering eller alt anmäla båtförvärv för
anteckning i båtregistret får registermyndigheten förelägga den försumlige au fullgöra
skyldigheten. I föreläggandet får vile sältas ul. Vitet dömes ut av
registermyndigheten.

Avregistrering

1 §

Båt
skall a v registreras, om den

1.
förolyckats, upphuggits eller
förstörts eller eljest ej längre är registreringsbar,

2.
försvunnit eller övergivils
till sjöss och sedan ej avhörts under tre månader,

3.
ej är registreringspliktig och
av ägaren anmäls för avregistrering.

Skall
båt avregistreras enligt 7 § 1 eller 2 åligger det ägaren atl inom en månad hos
registermyndigheten skriftligen anmäla båten för avregistrering.

Upphör
regisirerad båt genom överiåtelse atl vara registreringsbar, åligger del
överiålaren atl skriftligen inom en månad anmäla det till registermyndigheten.

Den
som underiåter att fullgöra vad som åligger honom enligt första eller andra
stycket dömes till böter, högst femhundra kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98 27

9 §

Föreligger
i fråga om registrerad båt sådani förhällande atl avregistrering skall ske
enligt 7 §, får registermyndigheten självmani vidlaga åtgärder för
avregisirering.

Beredningen
av ärende om registrering m.m.

10 §

Frågan
om vem som skall vara införd i båtregistret som ägare till viss båt avgörs av
registermyndigheten med hänsyn till omständigheterna och en ändamålsenlig
regisierföring.

När
ett ärendes beredning ger anledning därtill, får sökanden föreläggas all
förebringa den ytterligare uiredning som bedöms nödvändig. I föreläggandel får
vite sältas ut. Vitet dömes ut av registermyndigheten.

Biträde
åt registermyndigheten

11 §

Sjöfartsverkel,
tullverket och polismyndighet biträder registermyndigheten med alt vaka över
alt bestämmelser i lag eller annan författning om bälregistrering och båts
identifiering efterieves. De har för detla ändamål tilllräde lill båt. De skall
underrätta registermyndigheten om försummelser alt efterieva bestämmelserna.

Denna
lag träder i kraft den

Genom
lagen upphävs båtregistreringslagen (1975:604).

Beror
förvärv av villkor, som innefattar äganderättsförbehåll eller är att jämställa
därmed, skall frist för anmälan av förvärvet ej i något fall räknas från dag
före ikraftträdandet. Molsvarande gäller i fråga om frist för anmälan för
registrering av nybyggd bål eller av sädan utländsk båt som avses i 4 § andra
stycket eller av båt som utgör tillbehör till annat fartyg.

Båt
som har upptagits i skeppsregistret enligt punkl 5 övergängsbestämmelserna
till lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) skall ej införas i
bålregistrel. Avföres bålen ur skeppsregistret enligt sagda föreskrift, skall
den införas i båtregistret, om den är registreringspliktig enligt denna lag. Är
den icke registreringspliktig, skall den likväl införas i båtregistret, om ej
ägaren har begärt annat.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98 28

2
Förslag till

Lag
om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)

Härigenom
föreskrivs atl 1 och 2 §§ sjölagen (1891:35 s. 1)' skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lyddse

1 §

Fartyg
anses såsom svenskl och är Fartyg anses säsom svenskl och är

berättigat att föra svensk flagg, om berättigat att föra svensk flagg, om

det till mer än hälfien äges av svensk del till mer än hälften äges av svensk

medborgare eller svensk juridisk medborgare eller svensk juridisk

person. Regeringen, eller, efter rege- person. Regeringen eller, efter rege

ringens bemyndigande, sjöfarlsver- ringens bemyndigande, sjöfartsver

ket kan medgiva, atl annal fartyg, ket kan medgiva att annal fartyg,

vars drift står under avgörande vars drift slär under avgörande

svenskt inflylande, skall anses så- svenskt inflytande eller vars ägare

som svenskl och vara berättigat att har fast hemvist i Sverige, skall anses

föra svensk flagg. såsom svenskl och vara berättigat all

föra
svensk flagg.

Regeringen
meddelar föreskrifter om nalionaliletshandlingar för svenska fartyg och får
därvid bestämma vad som skall iakttagas med sådana handlingar samt förbjuda att
regislreringsplikligt fariyg hålles i drift utan gällande
nationalitetshandling.

2 §

Fartyg,
vars skrov har en störsla längd av minst lolv meter och en största bredd av
minst fyra meter, betecknas skepp. Annat fartyg kallas båt.

Över
svenska skepp föres ett Över svenska skepp föres ett

skeppsregister. Över båtar föres ett skeppsregister. Över båtar föres ett

båtregister enligt bestämmelser i båtregister enligt bestämmelser i

båtregistreringslagen (I975:604J. bålregislreringslagen (1978:0000J.

Över skepp under byggnad i Sverige Över skepp under byggnad i Sverige

föres eu skeppsbyggnadsregister. föres ell skeppsbyggnadsregister.

Skepps-
och bätregistren samt skeppsbyggnadsregistret föras av myndighet, som
regeringen besiämmer (registermyndigheten). Registermyndigheten förestås av en
inskrivningsdomare. Denne skall vara lagfaren. Efter regeringens förordnande få
regisiren föras med användning av automatisk databehandling.

Denna
lag iräder i kraft den

Lagen omtryckt 1975:1289.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3
Förslag till

Förordning
om ändring i fartygsregisterförordningen (1975:927)

Härigenom
föreskrivs i fråga om fartygsregislerförordningen (1975:927) dels alt 4 kap. 14
§ skall upphöra att gälla,

dels all 4 kap. 4,5
och 7-12 §§, 5 kap. 2,4,6,13,17 och 19 SS samt 6 kap. 1 och 5 §§ skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 kap.

1 avdelningen för
registreringsförhållanden införes dag och dagboksnummer för beslul som
innefattar bifall lill anmälan för regislrering eller avregisirering.

4 §

I
avdelningen för registreringsför-hällanden införes

1.
dag och dagboksnummer
för anmälan för registrering eller avregistrering,

2.
beslut som innefattar
bifall till anmälan för regislrering eller avregisirering, om beslulsdagen är
en annan än den då anmälningen upptagits,

3.
beslut som ej innefattar
bifaU lUl anmälan,

4.
avregistreringsgrund som
inträtt men ej genast kan föranleda avregistrering,

5. uppgift om besvär över beslut angående registrering
eller avregistrering samt om lagakraftvunnel beslut i anledning av besvären.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
avdelningen för ägare införes

1. sökandens person-eller organisationsnummer, där
sådani finns, namn och postadress saml för utlänning nationalitet,

2.
dag och dagboksnummer
för anmälan för anteckning avförvärv,

3.
förvärvels omfallning och art
saml förvärvsdagen,

4.
beslut som innefattar
bifaU Ull anmälan for anteckning av forvärv, om beslutsdagen år en annan än den
då anmälningen upptagits.

5§

1
avdelningen för ägare införes

1.
sökandens person-eller organisationsnummer,
där sådani finns, namn och postadress saml för ullän-ning nationalitet,

2.
dag och dagboksnummer
för beslut som innefattar bifall till anmälan för anteckning av förvärv,

3.
förvärvels omfattning och art
saml förvärvsdagen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lyddse

Förestagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

4. namnändring för
ägare.

5.
beslut som ej innefattar
bifaU tUl anmälan, för anteckning av förvärv,

6.
hänvisning UU ny
förvärvares anmälan,för anteckning avförvärv och omfattningen av dennes
förvärv, om anmälningen ej bifallits,

7.
namnändring för ägare,

8.
uppgift om förvärvet är
förenat med vUlkor som innefattar sådan rådighetsinskränkning som avses I 4
kap. 6 § första stycket 4 båtregistreringslagen (1975:604J,

9.
uppgift om besvär över
beslut angående,förvärvsanteckning samt om lagakraftvunnel beslut i anledning
av besvären.

Om
sökanden förvärvai bålen eller andel däri genom flera förvärv, anges det
sammanlagda innehav för vilket anmälan för anteckning av förvärv gjorls.
Omfattningen av de skilda förvärven skall därvid ej anges.

Har äganderättsanleckning
gjorts eller begärts för staien, införes uppgift om vilken myndighet som
förvaltar egendomen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
avdelningen för anteckningar införes

1.
anmälan om parirederiavtal enligt
40 § första stycket sjölagen (1891:35 s. 1) jämte hänvisning lill dagen för
anmälan,

2.
anmälan om andelsövergång i
parirederi enligt 53 § Iredje siycket sjölagen, om förvärvel ej anmälts för
anteckning i registret, jämte hänvisning till dagen för anmälan om
andelsövergången,

3.
uppgift om och i vilket
avseende införing i registrei rättats,

4. uppgift om
förhållanden som

eljest enligt lag eller annan förfalt-

7 § '

1
avdelningen för anteckningar införes

1.
anmälan om parirederiavtal enligt
40 § första siycket sjölagen (1891:35 s. 1) jämte hänvisning till dagen för
anmälan,

2.
anmälan om andelsövergång i
partrederi enligt 53 § tredje slyckel sjölagen, om förvärvet ej anmälts för
anteckning i registret, jämte hänvisning till dagen för anmälan om
andelsövergången,

3.
uppgift om att
naiionalitets-handling har ut färdats, för båten,

4.
uppgift om förhållanden som
eljest enligt lag eller annan författ-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
Senaste lydelse 1977:836.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

ning
skall antecknas i registrei och som ej skall införas i annan avdelning.

Föreslagen lydelse

ning
skall antecknas i registret och som ej skall införas i annan avdelning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 §

Vid
anmälan av båt för regislrering skall uppgifi lämnas om

1.
båtens namn, om ägaren vill ha
detla antecknat i registrei, hemort, om ägaren bestämt sådan, och fiskebåts
hemmahamn,

2.
ägares och huvudredares person-
eller organisationsnummer, där sådani finns, namn, nationalitet, hemvist och
postadress,

3.
överiålares eller annan fångesmans
namn och posladress,

4.
omfattning och art av ägares
förvärv,

5.
förvärvsdag och
tlUträdesdag,

6.
villkor som innefattar
sådan rådighetsinskränkning som avses i 4 kap. 6 § första stycket 4 båtregistreringslagen
(1975:604J,

7. partrederiavtal
som tidigare

anmälts till registermyndigheten en

ligt 40 § första stycket sjölagen

(1891:35 s. 1).

Vid
anmälan av båt för registrering skall uppgift lämnas om

1. båtens namn, om
ägaren vill ha

detta antecknat i registret, hemort,

om ägaren bestämt sådan, och fiske

båts hemmahamn,

2.
ägares och huvudredares person-
eller organisationsnummer, där sådani finns, namn, nationalitet, hemvist och
postadress,

3.
överiålares eller annan fångesmans
namn och posladress,

4.
omfattning och art av ägares
förvärv samt förvärvsdag.

5.
partrederiavtal som tidigare anmälts till registermyndigheten enligt 40 §
första stycket sjölagen (1891:35 s. I).

opaginerad Kontrollera mot PDF

9§

Den
som anmäler bål för regislrering skaU inge fångeshandling eller, om sådan ej
upprättats, annan tillförlitlig utredning omförvärvet samt bevis om ägarens
person- eller organisationsnummer, där sådant finns, och nationalltet.

I,
fråga om båt, som är eller närmast fbrul varit registrerad i främmande stat,
skaU dessutom förebringas utredning om an båten avregistrerats eller kommer
att avregistreras ur det,främmande registret.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 32

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

10
§ 9§

Om
båten icke malts enligt kungö- Om bålen icke mätts enligt kungö

relsen (1954:550) om skeppsmätning, relsen (1954:550)om skeppsmätning,

skall vid registreringen inges anting- skall vid registreringen inges anling

en bevis om skrovels beskaffenhet en bevis om skrovets beskaffenhet

och bålens slyrförmåga saml om och bålens slyrförmåga samt om

dess störsla längd och störsla bredd dess slörsla längd och störsla bredd

(bålbevis), ulfärdal enligi 11 §, eller (bålbevis), utfärdat enligi 10§, eller

annan tillförlitlig uiredning om des- annan tillföriitlig uiredning om des

sa förhållanden. sa förhållanden.

Dessulom
skall, i den mån del är känl, lämnas uppgifi om

1.
art,

2.
byggnadsår och byggnadsland,

3.
byggnadsmaterial,

4.
brutto- och nettodräktighet,

5.
dödviki och djupgående,

6.
maskineri, maskinstyrka och,
för fiskebåt, maskinens drivmedel,

7.
klassificeringsansialt,

8.
huruvida fiskebåt är däckad
eller odäckad saml huruvida den säsom särskild utrustning är försedd med ekolod
(vertikalt eller horisontellt), utrustning för radiopejling, radar, navigatör
eller auiopiloi.

11 § 10
§

Båtbevis
utfärdas på ägarens begäran av fartygsinspektör, lots eller tulltjänsteman.
Sådani bevis kan även ulfärdas av besiktningsman för fartyg enligt 316 §
sjölagen (1891:35 s. Ijellerannan som registermyndigheten utser eller godkänner.
Bevisel avfallas enligt formulär, som fastslälles av domslolsverkel efter
samråd med sjöfartsverket.

Om
fartygsbevis och expedition därav lill registermyndigheten är föreskrivel i
kungörelsen (1954:550) angående skeppsmätning.

12 § Il§

Vid
anmälan för anteckning av förvärv av bål, som är införd i registrei, skall
uppgift lämnas om bålens registerbeteckning saml om de förhållanden som avses i
8 § utom huvudredare och lidigare anmält rederiavtal.

Den som anmäler Jorvärv skaU inge fångeshandling eller, om sådan ej
upprällais, annan tillförUtllg uiredning om förvärvet samt bevis om ägarens
person- eller organisationsnummer, där sådant finns, och naiionalilei.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

13
§

Vid anmälan om överiåtelse
av båt enligt 3 kap. 4 § båtregistreringslagen (1975:604) skall lämnas uppgift
för identifiering av båten i registret samt uppgift om förvärvarens namn och
postadress, överlåtelsens omfallning och art samt dag för överiätelsen.

Föreslagen lydelse

12 §

Vid anmälan om överlåtelse
av båt enligt 8§ andra stycket båtregistreringslagen (1978:0000) skall lämnas
uppgift för identifiering av båten i registret samt uppgift om förvärvarens
namn och postadress, överiålel-sens omfattning och art saml dag för
överiätelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 §

Vid anmälan av bål för
avregistrering skall uppgift lämnas om registerbeteckningen och, om båten
varit registreringspliktig, utredning inges om avregistreringsgrunden.

13 §

Vid
anmälan av båt för avregistrering skall uppgift lämnas om registerbeteckningen
och, ;/a//båten varit registreringspliktig, om avregislre-ringsgrunden.

Om
expedition av kondemnationsförklaring till registermyndigheten är föreskrivet i
317 § sjölagen (1891:35 s. 1).

opaginerad Kontrollera mot PDF

i
kap. 2§

Inträder eller ändras
förhållande, som skäll redovisas i register, och föreligger eljest icke
skyldighet att göra anmälan eller ansökan enligt lag eller annan författning,
skall ägaren anmäla detta till registermyndigheten inom en månad. Föreligger
utan sädan anmälan tillföriitlig uppgift om ändringen, får registermyndigheten
självmant göra den införing som ändringen påkallar.

Inträder eller ändras
förhållande, som skall redovisas i register, och föreligger eljest icke
skyldighet alt göra anmälan eller ansökan enligt lag eller annan författning,
skall ägaren anmäla detta till registermyndigheten inom en månad. Detsamma
gäller den som har förvärvat båt under äganderättsforbehåU eller liknande
villkor och skaU likställas med ägaren enligt 2 § båtregistreringslagen
(1978:0000J. Föreligger utan sädan anmälan tillföriitlig uppgifi om ändringen,
får registermyndigheten självmant göra den införing som ändringen påkallar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fångeshandling
eller annan handling, som ges in till bevis om förvärv, skaU vara åtföljd av.
Ifråga om skepp

4 §

Fångeshandling
eller annan handling, som ges in till bevis om förvärv av skepp eller
skeppsbygge skall vara

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 98

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

och
skeppsbygge två bestyrkta avskrifter och i fråga om båt en sådan avskrifi. Ges
ej avskrifi in, skall registermyndigheten göra sådan på sökandens bekostnad.

Föreslagen
lydelse

åtföljd
av två bestyrkta avskrifter. Ges ej avskrift in, skall registermyndigheten
göra sådan på sökandens bekostnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
registerärende eller bålregisterärende samt i allt som rör exekution i skepp,
skeppsbygge eller båt får registermyndigheten skriftväxla eller pä annal säll
utväxla meddelanden direkl med utländsk myndighet.

6§

I
registerärende eller båtregisterärende samt i allt som rör exekution i skepp
eller skeppsbygge får registermyndigheten skriftväxla eller på annat sätl
utväxla meddelanden direkt med utländsk myndighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13 §

Sammanträde enligt 31 §
sjölagen (1891:35 s. 1) hålles pä registermyndighetens kansliort eller, om
särskilda skäl föranleder därtill, på annan ort inom riket där det är
lämpligt med hänsyn till ulredningen.

Sammanträde
enligt 31 § sjölagen (1891:35 s. 1) eller 4 kap. 10 § båtregistreringslagen
(1975:604J hålles på registermyndighetens kansliort eller, om särskilda skäl
föranleder därtill, på annan orl inom rikel där det är lämpligt med hänsyn till
utredningen.

Protokoll
skall föras rörande vad som förekommer vid sammanträdet. Protokollet tillföres
handlingarna i ärendet, när detta tages upp till fortsatt handläggning.

Har
någon som registermyndigheten kallat och som ej är sökande inställt sig föratt
höras i ärendet, har han rätt tUl ersättning av allmänna medel, om ej särskilda
skäl föranleder att sökanden eller han själv bör stå för kostnaden.

Ersäuning av aUmänna medel
utgår'enligt vittnesersättningskungörelsen (1973:262). Sådan kostnad skall
stanna på statsverket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

17 §

Uppskjutes ärende
enligt 31 eller 32 §sjölagen(1891-.35s. \)eller4 kap. 10 §
båtregistreringslagen (1975:604) eller möter hinder mot avregistrering enligt
17 § sjölagen eller 2 kap. 7 § båtregistreringslagen, utgör underrättelse
enligt 28 § sjölagen eller 4 kap.

Uppskjutes ärende enligi
31 eller 32 § sjölagen (1891:35 s. 1) eller möter hinder mot avregistrering
enligt 17 § sjölagen utgör underrättelse enligt 28 § sjölagen bevis om
beslutet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 35

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

5§
båtregistreringslagen bevis om beslutet.

19 §

Om annat beslul i registerärende Om annal beslut i registerärende

eller båtregistreringsärende ulfärdas eller om beslut i båtregisterärende

bevis på blankett enligt formulär utfärdas bevis på blankeli enligt

som fastslälles av domstolsverket, formulär som fastslälles av dom-

om ärendet rör siolsverkel, om ärendet rör

1. registrering
eller avregislre- 1. registrering eUer avregistre

ring, ring,

2. inskrivning
eller anteckning av 2. inskrivning eller anteckning av

förvärv, förvärv,

J.
inteckning, inteckningsålgärd 3. inteckning, inteckningsålgärd

eller
anteckning om innehav om eller anteckning om innehav om

innehavaren
är annan än ägaren, innehavaren är annan än ägaren,

4.
skeppsnamn, 4. skeppsnamn,

5.
ändring av fiskefartygs disl- 5.
ändring av fiskefartygs dist-rikisbeteckning, riktsbeteckning,

6.
rättelse av oriktig införing i 6.
rättelse av oriktig införing i register. regisier.

Jämte
bevis om avregistrering enligt 35 § iredje slyckel sjölagen (1891:35 s. 1)
lämnar registermyndigheten vid behov upplysning, avfattad på engelska eller
franska, om beslutets innebörd.

På
begäran skall vid bevis om avregistrering fogas upplysning om registrets
innehåll rörande egendomen vid avregistreringen. Sådan upplysning lämnas genom
registerutdrag.

6
kap. 1§

Pä
grundval av registrering utfärdar registermyndigheten nationalitetscer-lifikat
för skepp enligt formulär som fastställes av domstolsverket efter samräd med
sjöfartsverket. Nationalitetscertifikat skall innehälla uppgift om skeppets

1.
namn,

2.
registerbeteckning,

3.
hemort,

4.
byggnadsår,

5.
brutto- och nettodräktighet,

6.
största längd och största
bredd.

Pä
grundval av registrering utfärdar Pä ägarens begäran utfärdar regisregistermyndigheten
på ägarens be- termyndighelen nationalitetsbevis

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

gäran
nationalitetsbevis för båt. Handlingen utfärdas enligt formulär som fastslälles
av domstolsverket efter samråd med sjöfartsverkel och skall innehålla uppgifi
om båtens

1.
namn, om det är antecknat i
regisirel,

2.
registerbeteckning,

3.
hemort,

4.
byggnadsår,

5.
byggnadsmaterial,

6.
art,

7.
största längd och
största bredd.

Föreslagen lydelse

för
registrerad svensk båt. Ågare som begär sådant bevis skaU inge fånges-handUng
eller, om sådan ej upprättats, annan tillförlitlig utredning om forvärvet samt
bevis om sin nationaUtet. Nationalitetsbeviset utfärdas enligt formulär som
faslställes av domstolsverket efter samråd med sjöfartsverkel och skall
innehälla uppgift om båtens

1.
namn, om det är antecknat i
registret,

2.
registerbeteckning,

3.
hemort,

4.
byggnadsår,

5.
byggnadsmaterial,

6.
art,

7.
största längd och
största bredd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
avregistreringsgrund inträtt för fartyg enligt 16 § första stycket sjölagen
(1891:35 s. Deller 2 kap. 6§ bålregislreringslagen (1975:604) eller har båt som
ej är registreringspliktig av registrerats, skall utfärdad nationalitetshandling
ofördröjligen återställas.

5§

Har
avregistreringsgrund inträtt för fartyg enligt 16 § försia stycket sjölagen
(1891:35 s. Deller 7 båtregistreringslagen (1978:0000)eller har båt som ej är
registreringspliktig avregistrerats, skall utfärdad nationalitetshandling
ofördröjligen återställas.

Första
stycket har motsvarande Ullämpning om båt eller andel däri överlåtits. På nye
ägarens begäran skaU nationalitetshandlingen utlämnas tiU honom om båten efter
överlåtelsen alltjämt är svensk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
förordning träder i kraft den

opaginerad Kontrollera mot PDF

4
Förslag till

Förordning
om ändring i förordningen (1975:929) med vissa bestämmelser om fartygs
identifiering

Härigenom
föreskrivs atl 1 kap. 2 § och 2 kap. 1 § förordningen (1975:929) med vissa
bestämmelser om fartygs identifiering skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 kap 2§
Igenkänningssignai väljes ur de för identifiering av svenska fartyg
internationellt reserverade serierna SAA-SMZ, 7SA-7SZ och 8SÄ-8SZ.
Sjöfartsregistret skall för detta ändamål samråda med televerket.

Igenkänningssignal väljes
ur de för identifiering av svenska fartyg internationellt reserverade serierna
SAA-SMZ, 7SA-7SZ och 8SA-8SZ. Sjöfartsregistret skall för delta ändamål
samråda med televerket. Om fastställande av radiostation Jör fartyg är
föreskrivet i kungörelsen (1967:446) om radiosändare. För skepp skall
igenkänningssignaien bestå av en fyrställig bokstavsgrupp. För båt skall den
bestå av en treställig bokstavsgrupp eller siffer- och bokstavsgrupp, åtföljd
av fyra siffror av vilka den första skall vara 2 eller högre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2
kap. 1§

Beslämmelserna om
fiskefartyg i denna förordning gäller sädana fartyg som är avsedda atl
yrkesmässigt användas till fiske eller annan fångst i saltsjön eller lill
beredning av vad som fiskas eller fångas där.

Bestämmelserna om
fiskefartyg i denna förordning gäller sådana fartyg som är avsedda att
yrkesmässigl användas till fiske eller annan fångst i saltsjön eller till
beredning av vad som fiskas eller fångas där. Utländsk båt, som är registrerad
såsom fiskefartyg i främmande stat, omfattas dock icke av dessa bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
förordning träder i kraft den

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 38

5
Förslag till

Förordning
om ändring i rättshjälpskungörelsen (1973:248)

Härigenom
föreskrivs atl 7 § rätlshjälpskungörelsen (1973:248) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

7§'

Allmän rättshjälp får ej lämnas i Allmän rättshjälp får ej lämnas i

ärende om förrättande av boupp- ärende om förrättande av boupp

teckning enligt 20 kap. ärvdabalken, teckning enligt 20 kap. ärvdabalken,

inskrivningsärende enligt jordabal- inskrivningsärende enligt jordabal

ken, registerärende enligt sjölagen ken, registerärende enligt sjölagen

(1891:35 s. 1), bätregislerärende en- (1891:35 s. 1), bätregislerärende en

ligt båtregistreringslagen (1975:604), ligt båtregistreringslagen (1978:000),

fastighetsdeklaration eller mäl eller fastighetsdeklaration eller mål eller

ärende angående fastighetstaxering, ärende angående fastighetstaxering.

Denna
förordning träder i kraft den

'
Senasle lydelse 1975:938

opaginerad Kontrollera mot PDF

6
Förslag till

Förordning
om ändring i vittnesersättningskungörelsen (1973:262)

Härigenom
föreskrivs atl 5 § vittnesersältningskungörelsen (1973:262) skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Reseersättning,
traktamente och ersättning för tidsspillan får utgå om ersättningen skall
tillerkännas

1.
vitine,

2.
sådan sakkunnig vid allmän
domstol som icke utsetts av rälten,

3.
målsägande som skall höras i
brottmål i anledning av åklagarens talan,

4.
vårdnadshavare som skall höras
enligt 21 kap. 1 § rättegångsbalken eller enligt 9 § lagen (1946:167) med
särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,

5.
den som enligt skyddskonsulents
förordnande utfört eller biträtt vid ulförande av personundersökning och som
skall höras vid allmän domstol,

6.
förtroendeman enligt 4 §
lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål som skall höras vid allmän
domstol,

7.
den som skall höras under
förundersökning i brottmål eller enligt 23 kap. 3 § Ijärde siycket rättegångsbalken,

8.
den som utan atl vara part
skall höras enligt utlänningslagen (1954:193),

9.
den som skall höras enligt 33
§ lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.

Föreslagen
lydelse

5 § '

Reseersättning,
traktamente och ersättning för tidsspillan får utgå om ersättningen skall tillerkännas

1.
viline,

2.
sådan sakkunnig vid allmän
domstol som icke utsetts av rätten,

3.
mälsägande som skall höras i
brottmål i anledning av åklagarens lalan,

4.
vårdnadshavare som skall höras
enligt 21 kap. 1 § rättegångsbalken eller enligt 9 § lagen (1946:167) med
särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,

5.
den som enligt skyddskonsulents
förordnande ulfört eller biträtt vid utförande av personundersökning och som
skall höras vid allmän domstol,

6.
förtroendeman enligt 4 § lagen
(1964:542) om personundersökning i brottmål som skall höras vid allmän domstol,

7.
den som skall höras under
fömndersökning i brottmål eller enligt 23 kap. 3 § fjärde slyckel rättegångsbalken,

8.
den som utan att vara part
skall höras enligt utlänningslagen (1954:193),

9.
den som skall höras enligt 33 §
lagen (1966:293) om beredande av sluten psykialrisk vård i vissa fall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1975:1085

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

10.
den som skall höras enligt 21 §
lagen (1967:940) angäende omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda,

11. den som utan all vara part skall höras enligt lagen
(1970:417) om marknadsdomstol m. m.,

12. den som skall höras enligt 43 § lagen (1972:244) om
allmänna vatten- och avloppsanläggningar,

13. den som utan att vara part skall höras enligt lagen
(1973:188) om arrende- och hyresnämnder,

14. den som medverkar vid utredning enligt 25 eller 45
§ rättshjälpslagen (1972:429),

15. den som utan atl vara sökande pä kallelse av
inskrivningsmyndighet inställt sig för all höras vid lagfartssammanträde eller
sammanträde enligt 19 kap. 10 § jordabalken,

16.
den som utan aU vara
sökande på kallelse av sjöfartsregistret inställt sig för att höras vid
sammanträde enligt31 § sjölagen (189 l:35s. l)eller 4 kap. 10 §
båtregistreringslagen (1975:604).

Ersättning
till vitine utgär även i balken.

Föreslagen
lyddse

10.
den som skall höras enligt 21 §
lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda,

11.
den som utan all vara part
skall höras enligt lagen (1970:417) om marknadsdomstol m. m.,

12.
den som skall höras enligt 43 §
lagen (1972:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar,

13.
den som utan att vara part
skall höras enligt lagen (1973:188) om arrende- och hyresnämnder,

14.
den som medverkar vid utredning
enligt 25 eller 45 § rättshjälpslagen (1972:429),

15.
den som utan att vara sökande
på kallelse av inskrivningsmyndighet inställt sig för atl höras vid
lagfartssammanträde eller sammanträde enligt 19 kap. 10 § jordabalken,

16.
den som ulan att vara sökande
på kallelse av sjöfartsregistret inställt sig för alt höras vid sammanträde
enligt 31 § sjölagen (1891:35 s. 1).

fall
som avses i 36 kap. 8 § rättegångs-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
förordning träder i kraft den

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 41

1
Inledning

I
samband med ändringar i sjölagen (1891:35 s. 1) åren 1973 och 1975 (se prop.
1973:42 och 1975:68) inrättades, förutom ell skeppsregister och ett
skeppsbyggnadsregisler för registrering av siörre fartyg och fartygsbyggen
(skepp och skeppsbyggen), ett båtregister för registrering av mindre fartyg
(bålar). Närmare bestämmelser om bålregistret finns i båtregistreringslagen
(1975:604). Vissa tillämpningsföreskrifter har lagits in i
fartygsregislerförordningen (1975:927).

Syftet
med båtregistreringslagen (BälregL),som trädde i kraft den 1 januari 1976, är i
första hand att tillgodose ett offentligrättsligt behov av att genom
regislrering förteckna de mestadels siörre båtar som används yrkesmässigt till
gods- eller passagerarbefordran, bogsering eller bärgning, fiske eller ulhyrning.
Dessutom kan ägare lill andra båtar, t. ex. fritidsbåtar, genom frivillig
regislrering i båtregistret få nationalitetshandling för sin bål.

Båtregistreringen
har till skillnad från registreringen av skeppsegendom inte någon
privaträttslig betydelse. Förfarandel vid regislrering, avregistrering och
anteckning om förvärv av bål kan därför i och för sig göras belydligt mindre
komplicerat än vad som är möjligl i fråga om skeppsregistreringen, utan alt
ändamålet med registret för den skull behöver bli lidande. De nuvarande
reglerna ansluler emellertid myckel nära till sjölagens (SjöL:s) bestämmelser
om förfarandet vid skeppsregistreringen. Erfarenheterna frän
registermyndighetens handläggning av båtregisterärenden visar också att
reglerna om bälregistrering ofta vållar avsevärda svårigheter både för
allmänheten och registermyndigheten. 1 promemorian föresläs därför ändringar
som innebär atl det nuvarande kravet pä utredning om äganderälten mildras och
alt flera av reglerna om registerföringen och handläggningen i övrigi görs
enklare.

Enligt
nuvarande regler i BåtregL kan endast svenska båtar registreras i båtregistret.
Det har emellertid visat sig att det ur i första hand lillsynssyn-punkt är
angelägel alt även ulländska bålar, som används för yrkesmässig sjöfart
huvudsakligen i svenska farvatten eller med utgångspunkt frän svenska hamnar, kan
tas upp i registret. Regler om detta föreslås nu.

Den
föreslagna regleringen innebär omfaitande ändringar i förhållande till
nuvarande regler. Det blir även nödvändigt med betydande ändringar i vissa
tillämpningsföreskrifter, främst fartygsregisterförordningen. Enligt förslaget
upphävs BåtregL och ersätts med en ny lag om bålregistrering.

I
promemorian föreslås också aU man genom ändringar i 1 § SjöL ökar möjligheterna
för utländska medborgare,som har fast hemvist i Sverige,att få sina fartyg
betraktade som svenska. Härigenom tillgodoses ett behov i olika hänseenden hos
dessa av att kunna vinna regislrering i skepps- eller bälregistret.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 42

2
Nuvarande ordning

2.1
Allmänt om bätregistrering m. m.

Avsikten
med 1973 och 1975 års reformer, som irädde i krafl den 1 januari 1976, var bl.
a. atl skapa en ny och enhellig ordning för den registrering av och inskrivning
i fartyg som lidigare åvilade sjöfarlsverkel genom fartygsregistrering,
tullverket genom fiskefartygsregislreringoch inskrivningsdomaren i Stockholms
domsga genom fariygsinteckning. Regislrering av och inskrivning i större
fartyg sker numera i skeppsregistret, medan mindre fariyg, som inte kan
intecknas, förtecknas i bålregistrel (se 2 § SjöL). Registren förs av en
central myndighet, sjöfarisregistrei, vid Stockholms tingsrätt.

Endasl
svenska fariyg kan regislreras i skeppsregistret eller i båtregistret (2 §
andra stycket SjöL resp. 1 § försia stycket BåtregL). En förutsäuning för alt
fartygei skall anses som svenskt ärenligt 1 §SjöLatl det lill mer än hälfien
ägs av svensk medborgare eller av svensk juridisk person. Enligt samma lagrum
kan emellertid fartyg som saknar sådan svensk ägarövervikl efter särskilt
medgivande anses som svenskt, om dess drift slår under avgörande svenskl inflytande.

Genom
BåtregL, som innehåller de närmare reglerna om bälregistret, har
sjöfarisregistrei i försia hand kommit all ta över den del av den obligatoriska
och huvudsakligen på internationella fördrag grundade fiskefartygsregistreringen,
som faller uianför skeppsregistreringen enligt de nya reglerna i SjöL. Enligt
1932 ärs konvention med Danmark angående fiskeriförhållandena i de till Sverige
och Danmark gränsande farvattnen (SÖ 1933:13) skall de båda ländernas fiskare
ha fångstfartygen märkla, om de idkar fiske i de farvatten som konventionen
avser (jfr art. 7).

Detla
förutsätter atl fartygen är regisirerade. På motsvarande sätl gäller enligt
1967 års konvention om ordningen vid fiskets bedrivande i Nordatlanten (SÖ
1970:14, jfr prop. 1969:146) aU de fördragsslutande staternas fiskefartyg skall
vara registrerade och dessutom märkta så all de kan ideniifieras lill sjöss
(jfr art. 3).

1
båtregistret skall enligt BåtregL också införas de passagerarbåtar och siörre
båtar avsedda för handelssjöfarl, som är svenska och i försia hand skall slä
under sjöfartsverkets (sjöfartsinspektionens) tillsyn; jfr lagen (1965:719) om
säkerhelen på fartyg (sjösäkerhetslagen). Dessa båtar var före sjölagsändringarna
i viss utsträckning införda i sjöfartsverkets fartygsregister.

BåtregL
har emellerlid även inneburit all skyldigheten all registrera båtar i viss mån
utvidgats. Den omfattar således numera också båtar för yrkesmässig uthyrning
fill allmänheten och vissa mindre båtar avsedda för yrkesmässig handelssjöfarl
och yrkesmässigl fiske. Vidare innehåller den regler om frivillig registrering.
Sådan var möjlig även enligt den tidigare ordningen. Den skedde i
fartygsregistrel, men förekom även i fiskefariygsregislren varvid bålen dock
regislrerades som fiskefartyg.

Båtregistret
upptog den 1 juli i är 3 236 båtar, varav 2 990 fiskebåtar, 167

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98 43

fritidsbåtar,
31 passagerarbåtar och 48 andra båtar för handelssjöfart. De flesta av dessa
bålar har förts över lill bålregistrel från farlygsregislrel och fiskefariygsregislren.

2.2
De enskilda bestämmelserna i båtregistreringslagen (1975:604)

Som
nämnts är båtregistreringen enligt I kap. 1 § försia stycket BåtregL begränsad
lill svenska båtar. Med båt avses enligt 2 § SjöL fariyg vars största längd
understiger tolv meter eller största bredd understiger fyra meter. Enligt 1
kap. 1 § andra stycket BåtregL ankommer det på regeringen atl föreskriva i vad
mån statsägda båtar, avsedda uteslutande för statsändamål och inle för
affärsdrift, skall vara införda i båtregistret. Regislrering i båtregistret
sker enligt 1 kap. 2 § BåtregL under sådan igenkänningssignal som avses i 8 §
SjöL. Tilldelad registerbeteckning får ej ändras.

För
bålar, som används yrkesmässigt till gods- eller passagerarbefordran, bogsering
eller bärgning, fiske eller ulhyrning, föreligger regislreringsplikl enligt 2
kap. 1 § BåtregL, om båten är minsl sex meter lång. Även vissa mindre
passagerarbåtar och mindre fiskebåtar kan emellertid vara
registre-ringsplikliga. Icke registreringspliktig bål får föras in i registret
om den är minst sex meter lång eller om del finns särskilda skäl lill all den
regislreras (2 kap. 2 § BåtregL). Sädan frivillig registrering är bl. a. tänkt
för den som vill vinna nationalitetshandling för sin bål (jfr 6 kap. 1 §
fartygsregislerförordningen). Båt,som utgör tillbehör lill annal fartyg, får
inte registreras (2 kap. 3 § BåtregL). Utländsk båt, som har blivii svensk, får
inle föras in i båtregistret om den är regisirerad i sitt förutvarande hemland
och inle kommer atl avregistreras där senast den dag regislrering sker här
eller med verkan frän den dagen (2 kap. 4 § BåtregL).

Den
som äger registreringspliktig bål är skyldig att inom viss tid anmäla båten för
regislrering (2 kap. 5 § BåtregL). Skyldighet föreligger även att inom viss tid
anmäla förvärv av registrerad bål för anteckning i registrei (3 kap. 2 §
BåtregL). Även överiålaren är i princip skyldig atl anmäla all han avhänl sig
båten (3 kap. 4 § BåtregL). Försummar han detta kan han dömas till böter (5
kap. 3 § BåtregL). Dödsbo är inte skyldigt att anmäla förvärv av bål från den
avlidne (3 kap. 3 § andra slyckel). Om flera äger del i båt kan registreringsanmälan
såsom beslämmelserna bör tolkas endasl göras av samtliga delägare gemensami.
Var och en för sig är dock skyldig att anmäla sitl förvärv av del i
oregistrerad men registreringspliktig bål ävensom alt anmäla förvärv av del i
registrerad båt (jfr 3 kap. 1 § andra stycket och 3 kap. 2 § första punkten
BåtregL).

I
fråga om villkorade förvärv inträder skyldigheten att regislrera eller att
anmäla förvärvet eller överiätelsen först sedan villkoret upphört atl gälla (2
kap. 5 § första stycket andra punklen saml 3 kap. 2 § första stycket andra
punkten och 4 § första stycket BåtregL). Nybyggd registreringspliktig båt skall
anmälas för registrering inom sex månader från sjösättningen (2 kap. 5 §

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 44

andra
stycket BåtregL). Motsvarande gäller i fråga om skyldighet all anmäla förvärv
av andel i sådan oregislrerad men regislreringspliktig bål (3 kap. 1 § andra
slyckel och 3 kap. 2 § andra stycket BåtregL).

1 2
kap. 6-8 §§ BåtregL ges regler om avregistrering av bål. Reglerna
överensstämmer nära med SjöL:s bestämmelser om avregisirering av skeppsegendom
(16 och 17 §§). De innefattar bestämmelser om när avregisirering skall ske -
bl. a. då bålen har upphört atl vara svensk. De innefattar vidare bestämmelser
om skyldighet dels för ägaren atl anmäla båten för avregistrering inom viss tid
från del avregistreringsgrund inträtt, dels för överiålaren all jämte
förvärvaren svara för atl bålen anmäls för avregisirering då bålen lill följd
av överiätelsen upphört atl vara svensk. Reglerna innefattar även föreskrifier
som i vissa fall skall hindra att en bål avregistreras föratt den genom
andelsövergång förlorat svensk naiionalilei. Grunden tili detta är all delägare
genom all utöva lösningsrätt enligt 52 eller 55 § SjöL kan återställa fartygets
svenska nationalitet och därmed pä nytt göra fartygei registreringsbarl i
Sverige.

Förfarandet
i båtregisterärenden (4 kap. BåtregL) är reglerat med SjöL:s regler om
registrerings- och inskrivningsförfarandei i fråga om skepp som förebild. Del
gäller de allmänna beslämmelserna om vad som skall förslås med
båtregislerärenden (1 §), om all allmänna tvistemålsregler skall vara
tillämpliga i båtregislerärenden (2 § första slyckel), om bemyndigande för
regeringen alt meddela närmare föreskrifier om förfarandet (2 § andra stycket)
och om dagbok och aktbildning (3 §). Beslut, som innebär att anmälan i
båtregisterärenden bifalles, avslås eller förklaras förfallen eller all ärende
uppskjuts, skall föras in i bålregistrel. Beslutet meddelas genom införingen (4
§). Har beslutet gåtl emot sökanden eller annan som hörts i ärendet, skall
registermyndigheten genast underrätla denne om beslutet (5§).

1
båtregistret skall antecknas vissa förhållanden som i första hand är av
belydelse för registermyndighetens prövning av äganderätten till regisirerad
bål. Detla gäller bl. a. om talan väckts angående hävning eller återgång av
förvärv av registrerad båt eller bättre rätt lill båten (4 kap. 6 § BåtregL).
Domstolen skall underrätta registermyndigheten om att talan väckts och sedan
även översända dom eller slutligt beslul, som vunnit laga kraft (5 kap. 4 §
BåtregL).

Om
en införing i båtregistret är uppenbarl oriklig på gmnd av skrivfel eller annat
förbiseende eller lill följd av lekniskl fel, skall införingen rättas genom
särskilt beslut som förs in i registrei (4 kap. 7 § BåtregL). Bevis eller annan
handling som utfärdats i enlighel med den felaktiga införingen skall
återfordras, göras obmkbar och behållas av registermyndigheten. Samtidigt skall
ny handling utfärdas.

Anmälan
i båtregisterärende skall göras skriftligen om inte fångeshandling eller annan
tjänlig handling företes (4 kap. 8 § BåtregL). Fullgörs inle

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 , 45

anmälningsskyldighet
får registermyndigheten utfärda vilesföreläggande (4 kap. 9 § BåtregL).
Registermyndigheten dömer ut förfallel vite (5 kap. 2 § BåtregL).

Om
del anses ändamålsenligt för beredningen av ett bålregisterärende får registermyndigheten
skjuta upp della till viss senare dag. Uppskjuts ärendet får sökanden
föreläggas atl förebringa den utredning som fordras eller atl infinna sig hos
registermyndigheten. Även annan än sökanden får höras och kan föreläggas sädan
inslällelse (4 kap. 10 § BåtregL).

Förekommer
anledning all aniaga, all förvärv som åberopas i båtregister-ärende är ogilligt
eller eljest inle kan göras gällande eller all sökandens rätl är tvistig, skall
registermyndigheten bereda den vars rätl berörs lillfälle atl yttra sig i
ärendet. Visar del sig all sökandens rält är tvistig kan han föreläggas atl
inom viss lid väcka talan vid domstol med påföljd atl hans anmälan annars
förklaras förfallen (4 kap. 11 § försia resp. andra slyckel).

Den
som anmäler en båt för registrering skall visa alt han äger båten. Han mäste
kunna härleda sin rätl från tillverkaren eller, om bålen tidigare varil
utländsk, från den förste svenske ägaren. I fråga om registrerad bål skall den
som anmäler förvärv eller anmäler bål för avregisirering på molsvarande säll
kunna härieda sin rält från den som senasi antecknats i registrei som ägare.
Kan uiredning om äganderälten inle förebringas pä annal sätl, får emellerlid en
skriftlig pä heder och samvete avgiven försäkran av förvärvaren godlagas av regislreringsmyndigheten
som bevis om äganderätten (4 kap. 12 § BåtregL).

Anmälan
av båt för registrering eller av båtförvärv för anteckning skall avslås av
registermyndigheten, om anmälan inte gjorls skriftligen eller om fångeshandling
eller motsvarande handling inle företetts i ärendet. Anmälan skall ocksä avslås
om båten inle är svensk eller del eljesl brister i fömtsättningama för
registrering enligt 2 kap. BåtregL. Delsamma gäller om sökanden inte förmår
styrka sill förvärv ellerom registermyndigheten finner alt det är uppenbart alt
förvärvel är ogiltigt eller eljest inle kan göras gällande (4 kap. 13 §
BåtregL).

Avregistreringsanmälan
skall avslås om det inle visas atl grund för avregistrering föreligger (4 kap.
14 § BåtregL).

Talan
mol registermyndighetens beslut förs i hovrätten. Besvärsliden är fyra veckor.
Besvär över beslut som förts in i båtregistret skall antecknas i registret. När
slulligl beslul med anledning av besvären över sådani beslul har vunnit laga
kraft skall även deltas innehåll antecknas (5 kap. 1 § BåtregL).

Sjöfartsverkel,
tullverket och polismyndighet biträder registermyndigheten med alt vaka
överalt beslämmelserna i BåtregL eller annan författning om bälregistrering
eller båls identifiering efterlevs (5 kap. 5 § BåtregL).

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 46

3
Behovet av ändrade regler för båtregistreringen m. m.

3.1 Registrering
av vissa utländska båtar

Den
tillsyn i fråga om säkerhelen på fartyg som sjöfartsverket genom
sjöfartsinspektionen skall ulöva omfattar förutom alla svenska fartyg även de
ulländska fariyg som nyiijas lill sjöfart i svenska farvatten (se 1 kap. 1 §
sjösäkerhetslagen). Tillsynen av de mindre fartygen - bålarna - avser i försia
hand sädana som används yrkesmässigl.

Bålregistret
är sjöfartsverkets huvudsakligaste informationskälla när det gäller au
kontrollera atl lillsyn uiförs på bålar. Registret är emellertid f. n. inle
öppel för utländska båtar. Dit fär även räknas sådana bålar som köpts av
svenska medborgare från ullandel under äganderällsförbehåll eller jämförbara
villkor, t. ex. vid avbetalningsköp. Dessa båtar anses ju inle få svensk
naiionalilei förrän eventuella villkor som skjuter upp äganderätisövergången
blivit uppfyllda. Efiersom det är vanligt atl båtar, l. ex. av
finansieringsskäl, förvärvas under äganderällsförbehåll eller liknande villkor,
kan registrei inle på ell tillfredsställande säll lillgodose
sjöfartsinspektionens behov av överblick över hela beståndet av de i första
hand lillsynspliktiga båtarna. Justiliedepartementel har bl. a. av denna
anledning förfrågal sig hos sjöfartsverket om detta förhållande bör föranleda
atl reglerna om regislrering av båtar ändras. Verket har i skrivelse 1977-10-24
lill deparlemenlel framhällit att del är angelägel för verkei all samtliga
lillsynspliktiga bålar som används yrkesmässigl blir regisirerade och att
regislreringsplikten därför bör ulvidgas lill alt omfatta även "utländska
båtar som under en längre lidsperiod med uigångspunki från svenska hamnar
utövar näringsfång inom landets lerrilorium". Verket har bl. a. anfört:

Ur
tillsynssynpunkt finnes skäl atl även på något sätt registrera "utländska"
bålar vilka huvudsakligen uppehåller sig i svenska vatten och i svenska hamnar.
Till denna kategori kan hänföras exempelvis ulländska fiskare som med sina
båtar flyttat till Sverige men ännu ej erhållil svenskt medborgarskap, från
utlandet med äganderältsförbehåll inköpta bålar eller helt utlandsägda men i
Sverige stationerade båtar (ex. uthyrningsbålar). Efter medgivande enligt 1 §
sjölagen kan under vissa omsländigheier sådan bål betraktas som svensk och
därmed vara registreringsskyldig. Dock fömtsäiies all ägaren söker atl fä sin
bål betraktad som svensk saml all förutsättning för medgivande finnes. Sådana
ansökningar är ej vanliga varför dessa fartygs existens endast undantagsvis
kommer till sjöfartsverkets kännedom. Ur svensk sjösäkerhetssynpunkt är del
angelägel att dessa bålar kommer lill sjöfartsverkels kännedom, enär de
trafikerar våra vallenområden och någon annan sjöfartsadminislralion ej kan
förväntas utöva någon tillsyn över dem.

3.2 Äganderättsprövningen
vid båtregistreringen

Reglerna
i BåtregL om regislrering, anteckning av förvärv och avregistrering på grund
av överiåtelse bygger på en ordning som i princip innebär en fullständig och
uttömmande prövning av äganderätten lill bålen (jfr 4 kap.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 47

12
§). Vid regislrering krävs säledes som regel alt sökanden skall visa all han
själv eller någon frän vilken han härleder sin äganderätt har byggt bålen eller
har förvärvat den från ullandel. Då förvärv av regisirerad båt anmäls för
anteckning eller dä sådani förvärv åberopas vid avregistrering, skall sökanden
på molsvarande sätt kunna härleda sin rätt från den som senast har antecknats i
bålregistrel som ägare.

Den som skall fullgöra sin
regislreringsplikl, skyldighet all anmäla förvärv eller skyldighet att
avregistrera bål måste således i princip styrka all det föreligger en
sammanhängande fångeskedja. Vid förvärvsanmälan och avregisirering kan sökanden
visseriigen beiräffande lidigare fång falla lillbaka på anteckning i registret
men han måste i alla fall visa att det föreligger ett giltigt fång frän den
sist antecknade ägaren. Bevisskyldighelen skall i försia hand fullgöras genom
företeende av förvärvshandlingar såsom köpebrev, gåvobrev, arvskifte e. d.
Saknas sädan handling, får äganderätten styrkas på annat säll l. ex. genom all
registermyndigheten hör tidigare ägare. Skulle kraven pä bevisning om
äganderätten visa sig svåra atl uppfylla, ges dock möjlighel all bota bristen i
ulredningen genom all sökanden avger en skriftlig försäkran pä heder och
samvete (4 kap. 12 § iredje siycket BåtregL). Sådan försäkran förutsätts
innehälla uppgifier om frän vem sökanden har förvärvai båten och en redogörelse
för vad han känner lill om fångesmannens räu till denna (se prop. 1975:68 s.
47).

Det
är vanligt alt mindre fartyg överiåts utan fångeshandlingar och atl sädana
fariyg har gåll genom flera händer innan regislrering söks. Del kan ocksä
tänkas alt fångeshandlingarna förkommil, då frågan om regislrering aklualiseras.
Kravel atl sökanden i princip skall styrka sin rätl till båten har därför i
stor utsträckning visal sig ytteriigt betungande all uppfylla. Det har medfört
stora besvär för sökanden och skapat en avsevärd arbetsbörda för
regislreringsmyndigheten, vars kontroll av äganderätten ofta föranleder
upprepade säväl munlliga som skriftliga konlakler med sökanden eller andra som
kan lämna sädana upplysningar all erforderlig utredning skall anses föreligga.
Handläggningstiden blir därmed mänga gånger mycket lång, vilket bl. a. inverkar
menligt på myndighelens arbele. Den långa handläggningstiden kan t. o. m. vara
till förfång för båtägaren i hans näringsutövning. Fiskebålar kan l. ex., bl.
a. av hänsyn till regler i internationella fördrag om fiskeriförhållandena i
vissa vatten, inle hållas i drift om de är oregistrerade och därmed saknar
erforderiig märkning och erforderliga registreringshandlingar (jfr SÖ 1933:13
och 1970:14).

De
nuvarande förhållandevis stränga kraven på ägaren all visa sin rält lill båten
kan även i vissa fall länkas avhålla honom från all fullgöra sin
anmälningsskyldighei. Härigenom minskas regislrets aklualilet. Farhågor för all
syftet med registret skulle kunna motverkas av denna anledning har framförts
till registermyndigheten av Ösiergöllands kusifiskareförbund,som i skrivelse
1976-08-30 bl. a. anfört följande beiräffande regislreringen av fiskebålar:

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79.98 48

Enligt
båtregistreringslagen krävs numera all alla båtar med en längd av minsl sex
meter skall regislreras. Då sådan regislreringsplikl tidigare icke förelegat
för så små båtar, uppslår nu svårigheler för båtägarna atl redovisa alla
uppgifter om båtarna, t. ex. fångeshandlingar, förvärvsdag m. m. Samtidigt har
kustfiskareförbundel erfarit, atl Stockholms Tingsrätt i flera fall uppskjutit
registreringar på grund av atl bålägarna icke kunnat förete fullständig
bevisning. Kustfiskareförbundel ifrågasätter om inte tillfredsställande
underlag för regislrering av äldre båtar kan erhållas enbarl genom bålägarnas
egna uppgifter, eventuellt slyrkla med inlyg från personer som är kända med
förhållandena. Förbundel vill här hänvisa lill § 12 i tredje stycket i
båtregistreringslagen (SFS 1975:604). Vidare bör enligt förbundets mening
uppgifierna om sådana båtars storlek kunna begränsas lill ägarnas egna
uppgifier om båtarnas längd och bredd. Om kravet på redovisning av uppgifter
drives alltför långt finns risk för all många båtägare avslår från alt ansöka
om registrering av båtar.

3.3
Villkorade förvärv av båt

Som
nyss anföris (se avsnitt 3. Där båtregistret f n. inte öppel för båtar som
förvärvats från utlandet under äganderällsförbehåll. Det kan därför inte på ett
tillfredsställande sätt fullgöra sin uppgift som informationskälla för sjöfartsinspektionen.
Liknande synpunkier gör sig emellertid ocksä gällande i fråga om båtar som
förvärvats under äganderättsförbehåll från svenska säljare.

BåtregL
föreskriver nämligen inle skyldighet och öppnar inte ens möjlighel lill
regislrering eller anteckning av äganderätt för den som förvärvar bål under
villkor som skjuter upp äganderätisövergången. Detta är olillfredsställande mot
bakgmnd av del allmänna iniressei av alt registreringsplikiiga båtar blir
införda i registrei och all della ger upplysning om vem som ansvarar för bålens
skötsel.

Även
om ett förvärv endast är villkoral, ärdet så gotl som alllid förvärvaren och
inle hans fångesman som har kontrollen över bålen och ensam besiämmer hur den
skall användas. Fångesmannen saknar därför oftasl veiskap om var och hur den
brukas. Därmed får han inte heller reda på när åtgärder från förvärvarens sida
i något hänseende utlöser den anmälningsskyldighet som åläggs honom enligt
BåtregL, t. ex. alt båten används på sätt som gör den registreringspliktig. Del
förekommer att den som avser att bedriva eller bedriver yrkesmässig uthyrning
av fritidsbåtar köper dessa på avbetalning från en tillverkare, som inle alls
känner lill atl de skall användas för uthyrningsverksamhet och därmed blir
registreringsplikiiga för honom. Med utgångspunkt i registreringsreglernas
lydelse (se 2 kap. 1 § BåtregL) har det i vissa regislreringsärenden hävdals
all någon regislreringsplikl inte föreligger i della fall eftersom del inle är
tillverkarens/ägarens avsikt att bålarna skall användas för yrkesmässig
uthyming Gfr prop. 1975:68 s. 40). Därmed skulle dessa bålar trots sin
användning inle omfattas av registreringsplikten.

Del
kan också framhållas att den som förvärvar en bål under äganderättsförbehåll i
vissa fall kan ha ell egel iniresse av all kunna vinna registrering

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98 49

eller
bli aniecknad som ägare, om båten redan är registrerad. Del är nämligen ime
ovanligt all fritidsbålar som förvärvats under villkor om äganderättens
övergång efter en smärre ombyggnad används lill sådani yrkesmässigt fiske som
gör dem registreringspliktiga. 1 dessa fall kan det ofta vara angelägel för
förvärvaren atl likslällas med ägaren i BälregL:s mening så all han, ulan atl
behöva lila lill fångesmannens anmälan, kan råda överalt båten förs in som
fiskebål i registret. Som redan framhållits i samband med frågan om
äganderältsprövningen kan det vara nödvändigt för den som skall bedriva
yrkesmässigl fiske alt bålen är regisirerad som fiskebåt och därmed också kan
märkas på erforderiigt säll Qfr avsnilt 3.2).

3.4
Dispens från nationalitetskravet i fråga om fartyg som ägs av utiändska
medborgare med fast hemvist i Sverige

Fartyg
anses som svenskt om det har svensk ägarövervikl. Regeringen eller
sjöfarlsverkel kan visserligen i särskilda fall medge alt annal fartyg skall
anses som svenskl, men en förutsättning härför är all fartyget slår under
avgörande svenskt driftsinflylande. Ulländska medborgare, som är stadigvarande
bosalla här i landet, saknar säledes i allmänhet möjlighel atl låla regislrera
fariyg i skepps- eller bäiregislrel. För dessa finns behov av alt utrymmet för
dispens frän naiionaliietsvillkoren i I § SjöL vidgas. Behovei har i försia
hand gjort sig gällande då fråga varit om alt genom regislrering och inleckning
kunna utnyttja skepp som kreditunderiag. En regislrering i utländskt
fartygsregister är mänga gånger mindre ändamålsenlig ur bl. a. kredilsyn-punkt
och kan dessutom vara utesluten av olika skäl.

1
fråga om fiskefartyg kan del på grund av internationella överenskommelser om
fiskels bedrivande i vissa farvatten vara en förutsättning att farlygel bl. a.
har viss nationalitet (jfr 1967 års konvention om ordningen vid fiskets
bedrivande i Nordatlanten). Även vid fiske inom svenska vatten är bl. a. den
distriktsbeieckning som lilldelas fiskefartyg pä grundval av registreringen i
skepps- eller båtregistret till viss praktisk nylta.

4
Allmänna överväganden

4.1
Principerna för båtregistrets utformning

Fartygsregister
kan vara av flera olika slag. Det skeppsregister som enligt 2 § SjöL skall
föras över svenska skepp utgör en avancerad form av fartygsregister. Införing i
detta register har långtgående rättsverkningar av olika slag. Registreringen
innebär inte bara en bekräftelse på alt skeppet har svensk nationalitet, vilket
enligt vedenagna folkrättsliga principer har belydelse i förhällande till andra
länder Införing i registrei innebär också alt vikliga civilrältsliga
rättsverkningar inträder. Genom ansökan om registrering eller om inskrivning
av äganderätt till del registrerade skeppet vinner ägaren sakrältsskydd mol
överiålarens borgenärer, s. k. borgenärsskydd och

4 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 98

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 50

mot
anspråk på skeppet från andra på grund av konkurrerande överiålelser, vanligen
kallat omsältningsskydd. Inskrivningen innebär också alt ägaren får saklegitimation
i vikliga hänseenden. Sålunda blir han genom inskrivningen behörig all förfoga
över egendomen genom överiåtelse samt atl ansöka om inleckning i skeppet och
upplåta panträtt på grund av inleckning i detla. Införingar i registret har
också s. k. publicitetsverkan. Med publiciletsverkan avses att ingen lill slöd
för rättsanspråk på skeppet kan åberopa god tro rörande omsländighel som
omfattas av införing i registret.

En
mindre långlgående form av register ulgörs av sådana regisier som inte är mera
än en av offentligrålisUga skäl beUngad förteckning över vissa fariyg, t. ex.
fartyg som står under tillsyn av offentlig myndighei. Införing i sådant
regisier innebär inte några egentliga rättsverkningar, varken i civilrättsligt
hänseende eller i förhållande till andra länder.

Som
framgårav avsniii 2.1 är båtregistrets uppgift alt tjäna som förleckning över
yrkesfiskets båtar och de andra båtar som i första hand slår under
sjöfartsinspektionens lillsyn, nämligen handelssjöfartens (jfr prop. 1973:42 s.
215 ff och 299 saml prop. 1975:68 s. 39 fl). Föratt fylla dessa uppgifter
behöver bälregistret inle vara annat än en offenlligrällsligl beiingad
förleckning. Någon särskild prövning av äganderätten lill de båtar som förs in
i registret kan inte behövas. Det räcker om registret i detta hänseende bygger
på den registreringspliktige ägarens egna uppgifier om äganderälten.

Att
bestämmelsema i BåtregL om äganderältsprövningen trots detta i stort sett
följer samma mönster som bestämmelserna i SjöL får tillskrivas del förhållandet
att del nuvarande båtregistret dessutom är ett nationaliielsregis-ler.

Bålregistret
förs nämligen som tidigare berörts enligt I kap. 1 § första stycke BåtregL
enbarl över svenska båtar. Införingen i ett sädanl nationaliteisregisler
innebär, på samma sätt som i fräga om skeppsregistret, en bekräftelse pä att
fartyget har svensk nationalitet. Del är också avsikten att registreringen
direkt skall kunna ligga lill grund för utfärdande av naliona-litetshandling
för båt (prop. 1975:58 s. 43 och 46). Med denna utgångspunkt är det naturiigi
att BåtregL släller upp relativt stränga krav på uiredning om äganderätten.

Som
framgår av vad som tidigare anförts har det emellertid visal sig alt BäiregL:s
krav på atl ägaren skall styrka sin rätt lill båten är synnerligen belungande.
Sökandena har många gånger svårighet atl fullgöra kravel pä bevisning om
äganderälten. I andra fall kan svårigheten att få in nödvändiga uppgifier
tänkas bero på atl sökandena har brisiande förståelse för BåtregL:s långtgående
krav pä utredning om äganderätten. Detta har lett till atl registermyndigheten
blivit tvungen att utfärda stora mängder förelägganden i inkompletta ärenden
med en anhopning av oavgjorda ärenden som följd. Myndigheien har nyligen hos
lagmannen vid Stockholms tingsrätt begärt förstärkning med ytterligare
juristpersonal för att kunna avarbeta balanserna i bålregistreringsärenden.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 51

Som
tidigare har nämnts kan dessulom en alllför belungande skyldighet atl lämna
uppgifter leda till alt lillförliilighelen hos registret blir lidande, eftersom
den kan avhålla ägare från atl över huvud taget fullgöra vad han åläggs i detla
hänseende. Utformningen av regisireringsreglerna måsle således ske på grundval
av en avvägning mellan de krav som lämpligen kan ställas på båtägaren som
uppgiftslämnare och del informationsbehov som registret skall fylla. Även
kostnaderna för regislerföringen måsle beaktas.

Registrets
nuvarande utformning som ell nalionaliietsregisler innebär också att del inte i
önskvärd omfattning kan fullgöra sin uppgift all tjäna som förleckning över de
bålar som i första hand står under sjöfartsinspektionens tillsyn. Denna tillsyn
omfattar nämligen sorn nyss nämnts (avsnitt 3.1) inle bara svenska båtar utan i
viss utsträckning även ulländska bålar som nyttjas lill yrkesmässig sjöfarl i
svenska vatten, däri inbegripei sådana som köpts av svenska medborgare från
utlandet under villkor som skjuter upp ägande-räitsövergången.

Behovet
av att direkl på gmndval av registrets innehåll kunna ulfärda nationalitetshandling
för bål har visat sig vara väsentligt mindre än vad som antogs vid
lagstiftningens tillkomst. Antalet ansökningar om nationalitetshandlingar för
bålar är belydligt mindre än vad man utgick ifrån. Således har
sjöfartsregistret under sin två och ell halvt år långa verksamhet fram till och
med den 1 juli i är endasl utfärdat nio naiionaliietsbevis för bål. Under samma
lid har myndigheien, förutom vid avregistrering i cirka 400 fall, pröval
äganderälten i ärenden om regislrering eller anteckning av förvärv i cirka 1
000 fall. Mol bakgmnd av vad som tidigare har sagts angående de besvär och
kostnader för sökanden och registermyndigheten som äganderältsprövningen ger
upphov till framstår det inle som rimligt atl enbart av denna anledning upprätthålla
kravet på äganderättsprövning. 1 stället bör prövning av äganderätten kunna
inskränkas till de fall dä nationalitetshandling utfärdas för bålen.

Ytteriigare ett skäl torde
emellertid ha inverkat pä utformningen av den nuvarande lagstiftningen om bälregistrering,
nämligen önskvärdheten av all i framliden med registrets hjälp kunna åstadkomma
en förhållandevis enkel registerpantsätlning av bålar. Frågan om
registerpantsättning av bålar har väckts i flera sammanhang och är för
fiskebålarnas del föremål för övervägande av utredningen (Ju 1972:12) angäende
företagsinteckning och utredningen (Ju 1977:05) angående överlåtelse och
pantsätining av byggnad på annans mark m. m. Sådan pantsätining torde fömtsätta
en prövning av äganderätten till båten liknande den som BåtregL föreskriver. 1
och för sig vore del därför möjligl all skapa ett panlsältningssystem för bl.
a. fiskebåtar med utgångspunkt i den nuvarande båtregistreringen. Del kan
emellertid knappast anses rimligt atl upprälthålla BåtregL:s nuvarande krav på
äganderättsprövning enbart i avvaktan pä en eventuell panträttslig reglering.
Även om en sådan reglering införs visar också erfarenhelerna atl
äganderältsprövningen i så fall lämpligen bör inskränkas till de fall då en
pantsätining

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 52

aklualiseras
och inte omfatta de bålar för vilka behovei av registreringen endasl är
offentligrätisligi betingad.

De
överväganden som har redovisats nu leder lill atl man i framliden inte bör
upprätthålla kravet på att båtregistret skall vara ell nationaliteisregisler.
Registret bör i stället utgöra enbart en förteckning över sådana bålar som slår
under sjöfartsinspektionens lillsyn eliersom man eljest av offeniligrättsliga
skäl vill ha särskilt förtecknade.

4.2
Närmare om utformningen av de nya båtregistreringsreglerna

4.2.1
Registrering av vissa utländska båtar

Som
tidigare har framhållits är det angeläget ur tillsynssynpunkt atl utländska
båtar som nyttjas yrkesmässigl huvudsakligen i svenskl farvatten eller med
utgångspunkt frän svensk hamn kan och skall regislreras i båtregistret. Det
föreslås därför att sådana regler införs. Genom att registrerade fiskebåtar i
enlighel med förordningen (1975:929) med vissa bestämmelser om fartygs
identifiering (ideniifieringsförordningen) bl. a. skall ha utvändig väl synlig
märkning, gagnar regleringen dessutom identifieringen till sjöss av sådana
bålar. Det gäller i försia hand för den övervakning av svenska vatten som
åvilar bl. a. tullverket i fråga om yrkesfisket.

Den
föreslagna regleringen innebär visserligen atl utländska båtar kan bli föremål
för dubbelregistrering genom all de tas upp i säväl båtregistret som i ett
nationaliteisregisler i hemlandet. Säsom framhälls i avsnitt 4.2.3 saknar en
sådan dubbelregistrering i och försig betydelse förden enskilde. Inte heller ur
allmänt iniresse är det påkallal att dubbelregistrering undviks. Någon särskild
regel som hindrar detta behövs därför inte.

Även
om registret öppnas för ulländska båtar, så ulgör den tidigare berörda
konventionen om ordningen vid fiskets bedrivande i Nordatlanten (se avsnitt
2.1) emellertid hinder mot fiske med sädana båtar under svensk registerbeteckning
eller märkning. Med nuvarande synsätt på SjöL:s nalionalilelsregler är detta
också förhållandet om båten köpts från utlandet under villkor som skjuter upp
äganderättsövergången, eftersom båten då såsom redan påpekats (se avsnitt 3.1)
torde få betraktas som utländsk så länge villkorel består. Konventionen
fömtsätter all regislrering och märkning av fiskefartyg sker enligt regler i
fartygets hemland. Således föreskrivs i bilaga II regel 2 till konventionen att
varje fartyg som bedriver fiske i de vatten konventionen avser skall medföra en
officiell handling utfärdad i fartygels hemland med uppgift om fartygets
nationalitet, regislreringsbokstäver och nummer samt ägarens namn (se prop.
1969:146 s. 3, 24 och 25). Fartygei skall också ha nationalitetsflagga ombord.
Med hänsyn lill konventionens bestämmelser bör utländsk båt som är registrerad
som fiskebåt i sitt hemland, därför inte omfattas av svenska regler om märkning
av fiskefartyg (se identifieringsförordningen). Något hinder finns inte mot
att båten registreras här eller att den

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 53

märks
såsom fiskefartyg enligt svenska reglerom den inle skall vara märkt säsom
fiskefartyg enligt hemlandels regler.

Som
redan antytts under 3.4 kan det av prakliska skäl vara av iniresse för den som
bedriver yrkesfiske med utländsk båt i svenska vatten alt kunna regislrera
bålen här, antingen han är utländsk medborgare eller han är svensk medborgare
som har förvärvai bålen under villkor. Den distriktsbeieckning som lilldelas
fiskebål på grund av registreringen kan nämligen oavsett bålens nationalitet
användas med fördel i olika sammanhang, bl. a. vid den obligatoriska märkningen
av fiskredskapen; jfr 33 a § lagen (1950:696)om rätl fill fiske.

Vad
som har sagls nu ger i och för sig anledning alt resa frågan om del inle av
lillsynsskäl finns vissl behov av alt även utländska skepp som nyttjas till
sjöfarl i svenska farvatten är regisirerade här. Med hänsyn lill skeppsregistrets
privairättsliga karaklär ärdet inte möjligt all göra delta inom ramen för
skeppsregistreringen. Nägot önskemål om inrättandet av ell specielll offentligrättsligt
register enbart för della ändamäl har emellerlid inle framkommit.

4.2.2
Åganderåttsprövningen vid bål registreringen

I
enlighel med vad som nyss förordats, bör båtregistret i framliden utgöras av
enbart ell onenlligrältsligt register ulan karaklär av nalionaliietsregisler. I
sä fall behöver några särskilda krav pä långtgående uiredning om äganderätten
inle ställas. För de ändamål som ell sådani register skall tillgodose bör man i
allmänhet ulan närmare kontroll kunna föriila sig på sökandens egna uppgifterom
äganderätten. Nägra rättsföriuster kan knappasl uppkomma på grund av en
felaktig anmälan.

En
sädan ordning överenssiämmer också med vad som gällde före BåtregL:s tillkomst.
Den registrering av handelssjöfartens och yrkesfiskets båtar som tidigare
åvilade sjöfartsverkel och tullverket byggde på en enkel anmälan av båtägaren
på fastställd blankett. Nägra nackdelar med denna ordning har inle
uppmärksammats.

Skulle
omständigheterna i det särskilda fallel nägon gång ge registermyndigheten
anledning till förmodande alt de uppgifter som lämnats om äganderälten är
felakiiga, bör det emellertid stå myndigheten frill att utreda äganderätten.

Förslaget
innehåller därför en beslämmelse som ger registermyndigheten möjlighet att
förelägga sökanden alt ge in nödvändig uiredning (10 § andra slyckel).

Den
ordning som har förordats nu ger anledning att ta upp frågan om någon särskild
äganderättsprövning behövs i de fall dä myndigheten utfärdar
naiionaliietsbevis. Som nyss har nämnts innefattade den tidigare registreringen
i sjöfartsverkets fartygsregister inte någon särskild äganderättsprövning.
Likväl ansågs den kunna uigöra grundval för utfärdande av bevis om

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 54

fartygets
nationalitet.

En
sådan ordning kan emellertid inte anses hell tillfredsställande. Med hänsyn
lill alt del är fråga om ett av myndighei ulfärdal bevis bör del finnas rimliga
garaniier för all beviset återspeglar rätta förhällanden.
Äganderätts-prövningen behöver dock inte gä så långl som BåtregL nu
föreskriver. Visas fångeshandling eller intyg från i. ex. tulltjänsteman eller
polisman om hur båten förvärvats mäsle delta i allmänhet anses tillräckligt.
Även en skriftlig försäkran på heder och samvete av den uppgivne ägaren med
uppgifter om hur och frän vem båten har förvärvals bör kunna komma i fräga. När
nationalitetshandling utfärdats bör delta lämpligen antecknas i båtregistret
som påminnelse om den äganderättsprövning, som därefter bör ske vid varje
förändring i äganderälten till bålen så länge handlingen finns.

Reglerom
den akluella begränsade prövningen kan lämpligen tas in i 6 kap. fartygsregislerförordningen,
som innehäller besiämmelserom nationalitetshandlingar för fartyg. Regler som
rör förhållandel mellan enskilda och det allmänna och som innehåller åläggande
för enskilda, skall visseriigen enligt 8 kap. 3 § regeringsformen (RF) meddelas
genom lag. Enligt 8 kap. 7 § RF kan riksdagen dock delegera befogenhelen att
meddela sådana föreskrifier lill regeringen. Sä har ocksä skett genom
bestämmelsen i 1 § andra slyckel SjöL, som bemyndigar regeringen att meddela
föreskrifter om nalionaliletshandlingar för svenska fariyg. De nödvändiga nya
bestämmelserna i fartygsregislerförordningen kan ulfärdas med slöd av denna
fullmakt.

4.2.3
Registerföringen och handläggningen av båtregistreringsärenden

De
ändringar beiräffande registrets uppbyggnad som har föreslagits i det
föregäende medför atl de nuvarande bestämmelserna i BåtregL om registerföringen
och handläggningen av båtregistreringsärenden kan förenklas i åtskilliga
hänseenden.

Förfarandel hos
registermyndigheten i ärenden om bålregistrering har utformats med reglerna i 2
kap. SjöL om förfarandel vid registrering m. m. av skepp som förebild (se prop.
1975:68 s. 39).SjöL:s regler slyrs emellertid i hög grad av att
skeppsregistreringen skall lillgodose civilrättsliga syften, bl. a.
registerpantsättning. Detta har som tidigare nämnts föranlell särskilda regler,
som knyter betydande maleriella räusverkningar lill registreringen och
äganderätlsinskrivningen. Molsvarande gäller inle för bäiregisireringen.
Förfarandet enligt BåtregL kan och bör därför ges en betydligt enklare
utformning i flera hänseenden. Detta gäller bl. a. de nuvarande reglerna om
hinder mol dubbelregistrering(2 kap. 4 §), om registermyndighetens beslut och
avslag samt om underrättelse om beslutet ('i kap. 4 och 5 saml 13och 14 §§),om särskild
anteckning{4 kap. 6 §), om rättelse av oriktig införing i registret (4 kap. 7
§), om regisiermyndiighetens skyldighet att kommunicera i vissa fall och om
föreläggande för sökanden atl väcka talan "om bättre rätt" (4 kap. 11
§) samt om anteckning om besvär (5 kap. I §).

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 55

Reglerna
mol dubbelregistrering innebär all ägaren vid regislreringen av varje bål som
förvärvals från utlandet antingen måsle visa atl båten är oregislrerad där
eller all den skall avföras ur del ulländska regisirel senast samma dag som den
regislreras i bålregistrel. Kravel på sådan uiredning kan många gånger orsaka
såväl båtägaren som registermyndigheten avsevärda besvär och fördröja
registreringsärendei. Bestämmelsen har sin motsvarighet i fråga om regislrering
av skepp i 35 § SjöL. För SjöL:s del motiveras den främsi av att man vill
förhindra all skepp förs över från eti register i en slal lill ell regisier i
en annan med åsidosättande av räliigheishavares, i försia hand
inteckningsborgenärers, inlressen (se prop. 1973:42 s. 321). öm registret
ulformas som enbart en offentligrällslig förteckning, som inle heller har
karaklär av nalionaliietsregisler, får emellerlid införingen i registret som
tidigare nämnls inte några rättsverkningar, varken från civilrältslig eller
folkrältslig synpunki. Nägon beslämmelse som hindrar dubbelregistrering är då
inle längre nödvändig. Som redan påpekais i avsnilt 4.2.1 föranleder dock
möjlighelen till dubbelregistrering vissa ändringar i ideniifieringsförordningen
om märkning av fiskebåtar.

Registermyndighetens
beslul som innebär all anmälan i bålregisterärenden bifalls, avslås eller
förklaras förfallen eller att ärendei uppskjuts, skall föras in i registret.
Beslutet meddelas genom införingen och skall anses ha det innehåll som framgär
av registret. Beslämmelserna har förebild i 27 § SjöL. För SjöL:s del är de
motiverade p. g. a. de rättsverkningar som knyls till införingar i
skeppsregistret och den publiciletsverkan som regislerinnehållei har. Eftersom
molsvarande inte gäller i fråga om båtregistret, är beslämmelserna
betydelselösa för bäiregislreringens del. Registret behöver endast och utan atl
det är särskilt reglerat återspegla regisiermyndighetens bifallsbeslut. Detla
kommer atl innebära lättnader i myndighelens hanlering av bålregisterärendena.
Del minskar även antalet införingar i registret, vilket medför besparingar i
fräga om kostnaderna för den automatiska databehandlingen.

BåtregL
innehåller f n. en fullständig uppräkning av de fall då avslagsbeslul skall
meddelas (4 kap. 13 och 14 §§).Även utan en sådan särskild uppräkning av
avslagsgrunderna står det emellertid klarl att registermyndigheten skall avslå
eller eventuellt avvisa en anmälan som inle uppfyller de krav som slälls upp
för regislrering m. m. Beslämmelserna haremellertid förebild i 33 § SjöL, som i
sin lur har förebild i lagfartsreglerna i 20 kap. 6 § jordabalken. I och för
sig hade del inte varit nödvändigt att på detla sätl ta in en uppräkning av
samtliga avslagsgrunder i jordabalken eller i SjöL. Med hänsyn lill alt
avslagsgrunderna är omfattande och spridda i olika författningar har emellertid
en sådan översikl ansetts vara en fördel både för inskrivningsmyndigheternas
och registermyndighetens arbele och för den enskilde mot bakgrund av de
civilrättsliga verkningar som är knutna till inskrivningen (se lagberedningens
förslag lill jordabalk m. m. SOU 1960:25 s. 724).Sädana bevekelsegrunder gör
sig emellertid inle lika gällande i fråga om bålregistreringen.
Avslagsgrunderna är här få och hänför sig enbarl lill reglerna i

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 56

BåtregL.
Dessulom bärs de så gon som uteslutande upp av offeniligrättsliga syften.
Avslagsbeslul i båtregislerärenden kommer också, allra helsl om nuvarande
stränga krav på äganderättsutredning slopas, atl bli ytterligt sällsynta.
Förslaget tar därför inle upp några särskilda regler om avslag.

Har
beslul i bätregislerärende gåu emoi sökanden eller annan som hörts i ärendei,
skall denne enligt nuvarande regler genasl få en underräiielse om besluiel av
registermyndigheten. Bestämmelsen har sin motsvarighet i 28 § SjöL. För SjöL:s
del motiveras den av atl man mot bakgrund av alt införingar i skeppsregistret
har långtgående sakräiisliga verkningar i möjligasle mån vill förebygga att
sökanden eller annan som hörts i ärendei försitter besvärsliden (se prop.
1973:42 s. 313). Underrättelseskyldighet innebär emellerlid en icke obelydlig
arbetsbelastning för registermyndigheten. Efiersom båtregistreringen inle har
motsvarande verkningar är möjlighelen atl klaga över myndighelens beslul i
båtregislerärenden av mindre belydelse. Någon särskild underrättelse kan därför
knappasl anses motiverad, ulan sökanden eller annan som berörs bör kunna nöja
sig med all på vanligt säu få besked om beslutet genom expeditionen i ärendei.

De
nuvarande bestämmelserna om anteckning i registret av olika förhållanden som
närmast har med äganderälten atl göra har sin förebild i 38 § SjöL. Där
moliveras en sådan regel av skeppsregistrets publiciletsverkan. Som redan
påpekais har båtregistret inte någon molsvarande verkan. Registret bör därför
inle tyngas med sådana anteckningar. De bidrar endast lill myndighetens
arbetsbörda och medför koslnader för registerföringen. De aktuella
beslämmelserna föreskriver bl. a. all i båtregistret skall antecknas när talan
har väckts om hävning eller återgång av förvärv av registrerad båt eller öm
bälire rätl till bålen. Enligt 5 kap. 4 § BåtregL åligger del domstolama efter
förebild i 354 § SjöL all underrätla registermyndigheten om rättegången och
översända dom eller slutligt beslut i målel. Efiersom det inte finns anledning
att anleckna dessa förhållanden i registret, föreligger det knappasl heller
skäl alt lynga domstolarna med ifrågavarande underrättelseskyldighet. Skulle
sådan dom eller sådant beslut innebära att annan än den som antecknats i
registret bör stå som ägare, måste denne antingen anses skyldig au göra anmälan
härom till registret enligt de föreslagna reglema eller anmäla förhållandel
enligt 5 kap. 2 § fartygsregisterförordningen. Del kan inte anses motiverat att
upprätthålla domstolarnas underrättelseskyldighet enbart för att
registermyndigheten skall kunna kontrollera att denna anmälningsskyldighet
fullgörs.

Reglerna
om rättelse av oriktig införing i registret är utformade i överensstämmelse med
motsvarande regler i 39 § SjöL. Till skillnad mot vad som gäller i fråga om
skeppsregistreringen knyls emellerlid inte såsom framhållits rättsverkningar
till bäiregisireringen. Formbundna regler, som svarar mol
skeppsregistreringens, och som ofta är arbetskrävande för registermyndigheten,
behövs därför inte i fråga om båtregislreringen.

Om
registermyndigheten har anledning anta alt en sökt åtgärd på något säu

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 ,, , 57

kan
beröra annans rätl, har registermyndigheten enligt nuvarande regler skyldighei
all kommunicera ärendei med denne. Besiämmelsen har förebild i 32 § försia
slyckel SjöL. För SjöL:s del motiveras bestämmelsen av all reglerna där om
rättsverkan av inskrivning påkallar fullgoda garaniier mol tillkomsten av
inskrivningar som skulle kränka annans räu. Eftersom molsvarande inle gäller i
fråga om båiregisirei och besiämmelsen ulgör en belaslning för
registermyndigheten bör den utgå.

Registermyndigheten
kan enligt nuvarande regler ulfärda,föreläggande för sökanden att väcka talan
"om bälire rält", om myndigheten vid beredningen av bålregisterärende
finner alt sökandens rält till bålen är tvistig. Bestämmelsen har sin
motsvarighet i 32 § tredje stycket SjöL. För SjöL:s del motiveras bestämmelsen
av de rättsverkningar som införingar i skeppsregistret har. Ett tvistigt
skeppsförvärv bör därför inle få skrivas in förrän sökandens räll fastställts,
vilket endast kan ske i en rällegång. Visserligen är del angelägel atl
innehållet i båtregistret återspeglar de verkliga äganderälis-förhållandena,
även om rättsverkningar inle knyls lill anleckningar om äganderätt. Del kan
emellertid inle vara rimligt all registermyndigheten för della ändamål skall
kunna förelägga sökanden au väcka lalan vid domstol för all få äganderätten
civilrätlsligl klarlagd. Förslaget lar därför inie upp någon motsvarighel lill
32 § tredje slyckel SjöL. Skulle frågan om vem som skall införas som ägare vara
iveksam, bör registermyndigheten i siällei ha möjlighel alt pröva vem som med
hänsyn till en ändamålsenlig reglering bör vara införd som ägare (10 § försia
slyckel).

Registermyndigheten
skall enligt nu gällande bestämmelser i BåtregL göra anteckning otn besvär över
beslul i båtregisterärende, som har förts in i registrei. Vidare skall slulligl
beslul med anledning av besvären antecknas, om besluiel har vunnil laga krafl.
Dessa föreskrifier har förebild i 29 § SjöL. För SjöL:s del moliveras de av all
sådan anteckning i skeppsregistret som en följd av regisireis publicilelsverkan
skall ijäna som upplysning lill tredje man (se prop. 1973:42 s. 315). Även
bortsett frän all båtregistret saknar motsvarande publicitetsverkan och au en
anieckning om besvär av den anledningen måsle anses betydelselös för
bäiregislreringens del, skulle sädana föreskrifier knappasl få någon
lillämpning eftersom endasl bifallsbeslul skall införas i regisirel enligt de
nu föreslagna reglerna. Förslaget lar därför inte upp några molsvarande
föreskrifter om anieckning.

4.2.4
Villkorade förvärv av båt

Vid
tillkomsten av BåtregL fann man inte skäl alt öppna båtregistret för anieckning
av villkorade förvärv. Man hänvisade lill all införingar där inte har några
civilrätlsliga verkningar(seprop. 1975:68 s. 43). Den som förvärvar bål under
äganderällsförbehåll eller liknande villkor har varken ålagts skyldighei eller ens
givits räu atl söka regislrering av båten eller, om den är registrerad, atl
anmäla förvärvel för anieckning i registret.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 58

Som
redan har framhållits (se under avsniu 3.3) ligger det i både allmänt och
enskilt iniresse all med ägare av bål likställs den som förvärvar båten under
äganderältsförbehåll eller liknande villkor. Efiersom del är användningssättet
som styr huruvida regislreringsplikl föreligger eller ej, måste det även anses
naturiigi att förvärvaren, som i allmänhet har kontrollen över båten och brukar
den, skall vara skyldig att låla regislrera bålen om den är
registreringspliktig i hans hand. Del skall åter framhållas all syftet med
registret bl. a. är att det skall utgöra ett hjälpmedel i sjöfartsinspektionens
tillsynsarbete. Med hänsyn härtill är det särskilt angeläget all den som
faktiskt har kontrollen över en båt, vilken sålts under äganderältsförbehåll
eller liknande villkor, står upptagen som ägare i registret, eftersom det är
denne som svarar för användningssätt, uiruslning och underhåll. Förvärvaren
bör av motsvarande skäl vara skyldig att enligt 5 kap.2 § fartygsregisterförordningen
anmäla förändringar med avseende på de uppgifterom båten som båtregistret skall
innehälla enligt förordningen.

Del
finns knappast skäl atl i registrei såsom vid skeppsregistreringen redovisa
bäde förvärvare och överiälare såsom ägare vid villkorade förvärv. I enlighel
med vad som nyss har sagls bör emellerlid i allmänhet förvärvaren vara införd
där. Registermyndigheten bör också utan särskild prövning i ärendei kunna utgå
från detla. Skulle del framgå av handlingarna eller på annat sätl atl
överiålaren även efter överiätelsen skall bmka båten, t. ex. vid
säkerhetsöveriätelse, bör registermyndigheten kunna pröva vem som skall vara
införd i registret. Registermyndigheten bör då, om den finner det lämpligt med
hänsyn lill omständigheterna och ändamålei med registret, bestämma atl
överiålaren skall tas upp som ägare i registret. Såsom redan har berörts
innehåller förslaget regler om detla i 10 § försia stycket.

4.3
Dispens från nationalitetskravet i fråga om fatyg som ägs av utländska
medborgare med fast hemvist i Sverige

Dispens
från kravet på svensk ägarövervikl för att fartyg skall ha svensk nationalitet
medges f. n. endasl om fartyget slär under avgörande svenskl driftsinflytande.
Denna möjlighet lill dispens skall lillgodose behovei av att sjöfart skall
kunna drivas under samverkan mellan olika redare över nationalitetsgränser (se
prop. 1973:42 s. 215).

Som
framgår av avsnitt 3.4 finns emellertid behov av att dispensmöjlig-helerna
utvidgas till fall då farlygel inte står under svenskl driftsinflylande, men
ägaren eller ägarna har fasl hemvist i Sverige. Det är inte ovanligl alt ell
fariyg ägs till hälfien var av en svensk medborgare och en utländsk medborgare
som är bosatl i Sverige. Fartyget kan dä inte betraktas som svenskt enligt
nuvarande regler. I sådana fall kan del länkas att fartyget inte heller får
nationalitet i något annal land, t. ex. därför att det land där den ickesvenske
delägaren är medborgare också släller upp ett molsvarande krav på ägarövervikl.
Också då ell fariyg helt eller till mer än hälfien ägs av en

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98 59

utländsk
medborgare som är bosatt i Sverige-kan dét länkas all fartyget kommer alt sakna
nationalitet. Del kan nämligen tänkas atl lagsiiftningen i en sådan ägares
hemland fordrar att ägaren både är medborgare i och har sill hemvisl i landet
för all fartygei skall få nalionalitendär. 1 båda de nu nämnda fallen kan det
vara rimligt med en dispensregel, som gör det möjligt atl efter prövning av
omsländighelerna i del särskilda fallel ge fartygei svensk nationalitet. Det
kan nämnas att i den norska sjölagen (1 § iredje slyckel) finns sädana
dispensregler från de norska nalionalilelsvillkoren, som eljesl i likhet med de
svenska kräver viss norsk ägarövervikl. I motiven till de norska
dispensreglerna sägs bl. a. alt dessa är avsedda att användas i det sisla av de
ovan omnämnda fallen (se Instilling VIII fra Sjolovkomitéen s. 34).

Dispens
från nationaliletskravel i 1 § SjöL bör oavsell äganderättsförhållanden eller
svenskt driftsinflytande över fartyget kunna ges om ägaren har en fast
anknytning lill Sverige. Dispens bör därför kunna meddelas i de fall då ägaren
med hänsyn till omständigheterna kan sägas ha fasl hemvisl här i rikel Ofr
hemvislsakkunnigas betänkande, SOU 1976:39, Hemvist). Eftersom del är fråga om
en prövning i del enskilda fallet, utgör detta en garanti för att sädana fariyg
kommer all anses som svenska endasl om det finns beaktansvärda skäl för det
och konflikter inle uppslår med främmande stals regislreringsregler. I detta
sammanhang kan päpekas all del för närvarande finns viss möjlighet för
ulländska medborgare all via associaiionsrätlsliga regler kringgå reglerna i I
§ SjöL och vinna svensk nationalitet för sill fartyg.

1
enlighel härmed föreslås atl i I § SjöL las in en beslämmelse som medger
dispens i de fall som nu har nämnts.

5
Specialmotivering

5.1
Förslaget till båtregistreringslag

5.1.1
Inledande bestämmelser 1 §

Denna
paragraf innehåller lillsammans med den följande vissa inledande bestämmelser.

Första
stycket motsvarar 4 kap. 1 § BåtregL och innehåller bestämmelser om vad som
skall försläs md båtregislerärenden.

Andra
och tredje styckena molsvarar försia resp. andra siycket i 4 kap. 2 § BåtregL.
Här hänvisas till att de allmänna tvisiemålsreglerna är tillämpliga i ärenden
om båtregistrering (jfr prop. 1970:20 s. B 502). Vidare bemyndigas regeringen
att meddela närmare föreskrifter om förfarandel och om skyldighet för enskild
alt lill regislermyndighelen anmäla förhållanden som registret skall innehålla
uppgift om.

Förslaget
innehäller i motsats lill BåtregL inle några särskilda regler om

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 60

besvär.
Genom hänvisningen till de allmänna ivisiemälsreglerna i andra slyckci är della
inle heller nödvändigi om inte besvärsreglema skall avvika från
rättegångsbalkens regler (jfr 21 § lagen om införande av nya rällegångsbalken).
För närvarande gäller all besvärsliden i fråga om registermyndighetens
slutliga beslut är fyra veckor (5 kap. 1 § BåtregL) medan besvärsliden enligt
rällegångsbalken är två veckor (52 kap. 1 §). Några särskilda skäl lill atl
besvärsliden i ärenden om bätregistrering skulle vara längre än vanliga två
veckor finns inle. 1 fräga om skeppregistreringen är förhållandena annorlunda
(jft prop. 1973:42 s. 314).

Förslaget
innehåller inte heller några gmndläggande föreskrifter om dagbokföring och
aklbildning (jfr 4 kap. 3 § BåtregL). Sådana finns i 6 kap. 10 och 11 §§
rättegångsbalken, som andra siyckei hänvisar till. De mera detaljerade
föreskrifierna får i enlighel med iredje siyckci ges i tillämpningsföreskrifter.

2 §

Som
har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.2.4) bör den som förvärvar
en bål under äganderältsförbehåll eller liknande villkor vara skyldig all
regislrera bålen,om den är regislreringspliktig i hans hand,eller atl anmäla
förvärvel om bålen är regisirerad. Molsvarande bör även gälla i fråga om sådan
uiländsk bål, som enligt förslaget skall omfattas av bäiregisireringen (se
nedan under 4 §). I förevarande paragraf, som saknar motsvarighet i nuvarande
bestämmelser föreslås i enlighel härmed i forsla siyckei all med ägare av bål
skall likslällas den som har förvärvai bål under äganderällsförbehåll eller
villkor som är all jämställas därmed. Del kan påpekas all en molsvarande
bestämmelse finns i 7 § bilregislerkungörelsen (1972:599).

Som
andra siycke i paragrafen har upptagils en motsvarighel lill den nuvarande
besiämmelsen i 3 kap. I § andra slyckel BåtregL. Där stadgas f n. all beslämmelserna
om båtförvärv skall ha motsvarande lillämpning på förvärv av andel av bål.
Förslagei innebär en ändring i gällande regler med avseende på andelsägarens
möjlighet atl anmäla bål för regislrering. Enligt gällande regler kan
andelsägare såsom reglerna skall tolkas vinna regislrering av båt endasl om han
gör anmälan lillsammans med övriga delägare. Enligt 3 kap. 1 § andra stycket
jämförd med 3 kap. 2 § försia slyckel första punkten BåtregL har andelsägaren
dock skyldighet att anmäla förvärv av andel även i oregislrerad men
regislreringsplikiig båt. Molsvarande regler gäller i fråga om
skeppsregistreringen (jfr 12 § försia slyckel, 13 § andra stycket och 14 §
första slyckel SjöL). För SjöL:s del motiveras reglerna av all rättsverkningar
knyls lill regislreringen och all en andelsägare därför inle ensam bör få råda
över skeppets registrering. Eftersom regislreringen av bål inte har några
civilrältsliga verkningar bör den med fördel kunna ske enbarl på grund av
anmälan från en av andelsägarna. Härigenom främjas uppenbariigen del allmänna
iniressei av att regisireringsplikiiga bålar blir regisirerade. Dessulom
lillgo-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98 61

doses
den enskilde andelsägarens behov av all kunna få bålen registrerad. Del får
emellerlid ankomma på regislermyndighelen alt från fall lill fall bedöma om
regislrering bör ske enbarl på grund av anmälan från en ensam andelsägare.

5.1.2
Registrering och anieckning avförvärv 3§

Denna
paragraf molsvarar 1 kap. 2 § första punkten BåtregL. I överenssiämmelse med
kravet i 8 § SjöL all beteckning för lärtygs identifiering såvitt möjligl skall
överensslämma med dess igenkänningssignal föreskrivs här all båt skali
regislreras under denna signal. Syflel är all bålen lättare skall kunna
ideniifieras (jfr prop. 1973:42 s. 225 f och 1975:68 s. 28). För båtar ulgörs
signalen av signalbokstäver och siffror (8 § försia slyckel andra punklen
SjöL). Den väljs ur de för identifiering av radiostationer på svenska fariyg
inlernalionelll reserverade serierna SAA-SMZ, 7SA-7SZ och 8SA-8SZ; för bålålföljdav
fyra siffror av vilka den försia skall vara 2 eller högre (1 kap. 2 §
ideniifieringsförordningen). Sjöfarisregistrei lilldelar båten igenkänningssignal
i samband med registreringen (1 kap. 1 § första slyckel sistnämnda förordning).
Igenkänningssignalen skall även uigöra anropssignal för radiostation som kan
finnas ombord (se prop. 1973:42 s. 225). Anropssignal fastställs emellertid av
televerket, som lillhandahåller radioslationerna; 1 § Iredje siycket
kungörelsen(1967:446)om radiosändare. Del kan vara lämpligt alt en särskild
erinran om della las in i identifieringsförordningen.

Enligt förslaget omfattar
regislreringen i båtregistret även vissa utländska båtar. Något hinder mol atl
dessa lilldelas igenkänningssignal ur de för identifiering av radiostationer på
svenska fariyg avsedda serierna möter emellerlid inle. En annan sak är all
endasl svenska fariyg enligi gällande radioreglemente kan tilldelas motsvarande
karaktärer såsom anropssignal för radioslaiioner (jfr artikel 19 i reglementet,
som finns upplaget i televerkels författningssamling serie B:29).

4 §

Denna
paragraf innehåller regler om regislreringsplikl för vissa båtar som nyttjas
lill yrkesmässig sjöfarl. Avgörande för regislreringspliklens inlräde är enligt
gällande regler ägarens avsikl alt använda bålen för sådani ändamål (se prop.
1975:68 s. 40). Enbart ägarens avsikl kan dock i praktiken oftasl inte las lill
uigångspunki för skyldigheten all uppfylla regislreringsplikten. Härför fordras
det i allmänhet atl avsiklen lagit sig uttryck i alt han börjal använda bålen
för angivel ändamål. Uigängspunkien mäsle därför i allmänhei bli den faktiska
användningen, som då också lämpligen bör vara avgörande för om
regislreringsplikl föreligger. Förslaget innebäratt principen för registrerings-pliktens
inträde ändras i enlighet härmed. Givelvis hindrar inle della all ägaren redan
innan regislreringspliklen inträder låter regislrera båten, vilkel

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 62

för
övrigi kan vara nödvändigi för all den över huvud laget skall kunna tas i drift.

Enligt/ö>.s/fl
siycket omfaiiar regislreringspliklen alla svenska bålar, vilkas skrov har en
slörsla längd av minst sex meter, om de används yrkesmässigl till befordran av
gods eller passagerare, lill bogsering eller bärgning, lill fiske eller annan fångst
i saltsjön eller lill ulhyrning till allmänheten. Även mindre passagerarbåt
skall regislreras, om den är konstruerad så att den kan föra fler än lolv
passagerare. Beslämmelserna överenssiämmer med nuvarande regler (se 2 kap. 1 §
försia siycket jämfört med 1 kap. 1 § första slyckel BåtregL).

En
kalegori av svenska båtar, som av lillsynsskäl bör vara registrerade, men r n.
inle kan vara del är sådana som utgör tillbehör till annat fartyg. Enligt 2
kap. 3 § BåtregL fär nämligen sådan båt inle registreras. Med den uiformning
som förslaget har tjänar en sådan regel inte något särskilt syfte. Förslaget
innehåller därför inte någon motsvarande regel. Även sådana båtar kommer därför
enligt de nya reglerna all kunna vara registreringsplikiiga. För fiskebåt som
ulgör tillbehör till registrerat fiskefartyg gäller dock särskilda regler om
märkning (se 3 kap. 5 § ideniifieringsförordningen).

1
andrastycket föreskrivs i enlighel med vad som anförts i den allmänna
moiiveringen (se avsniu 4.2.1) regislreringsplikl även för ulländska bålar, som
nyttjas yrkesmässigl till sjöfart huvudsakligen i svenskt farvatten eller med
utgångspunkt frän svensk hamn.

All
förutsättningarna för registreringspliktens inträde är olika beroende på om
båten är svensk eller utländsk innebär givetvis inte att registermyndigheten
måste pröva nationalitetsfrågan på samma säll som enligt nuvarande
lagstifining. 1 fråga om nationaliteter, liksom beträffande övriga fömtsättningar
för regislreringsplikl, bör regislermyndighelen i allmänhet kunna förlila sig
på sökandens egna uppgifter.

Registreringsplikten
har med undanlag för vissa passagerarbåtar begränsats till bålar som har en
slörsla längd av minst sex meter (första siycket). Såvitt gäller fiskebåtar har
i iredie stycket gjorts den reservationen att regeringen skall kunna förordna
om regislreringsplikl även för mindre sådana bålar i den mån del är påkallal av
hänsyn lill inlernationella äiaganden. F. n. förs sälunda förhandlingar mellan
Sverige och Danmark angående fiskeriförhållandena i de svensk-danska
gränsfiskevaltnen, varvid övervägs att föreskriva registreringsplikt för båtar
som är mindre än sex meter, om de bedriver fiske i nämnda farvatlten. Den
föreslagna bestämmelsen i Iredje Slyckel har motsvarighet i 2 kap. 1 § andra
stycket BåtregL.

5 §

Enligt
denna paragraf, som molsvarar nuvarande bestämmelser i 2 kap. 2 § BåtregL, får
även icke registreringsplikiiga svenska båtar föras in i båtregistret om
skrovet har en störsla längd av minsl sex meter eller särskilda skäl

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 63

föreligger
lill all den regislreras. Della gäller även bål som ulgör tillbehör lill annal
fariyg (jfr ovan under 4 §).

Möjlighet för ulländska
bålar lill sådan frivillig regislrering som avses här föreslås inte. Som
påpekais i anslutning till föregående paragraf skall båtens svenska
nationalitet dock inle prövas särskilt vid regislreringen.

6 §

1
nuvarande 2 kap. 5 § BåtregL sladgas i första slyckel försia punklen om
skyldighet för förvärvare av regislreringspliktig båt atl anmäla bålen för
registrering inom en månad från förvärvet. Motsvarande skyldighet bör
självfallet också föreligga för ägaren all anmäla en lidigare icke
registreringspliktig bål för regislrering, när han ulan samband med förvärv
beslutar sig för atl använda båten på sådant sätl all den blir
regislreringspliktig. Som framhållits ovan i anslutning lill 4 § bör båtens
fakiiska användning uigöra utgångspunkt för registreringspliktens inlräde och
den lidsfrist som ägaren bör ha för atl uppfylla sin anmälningsskyldighet.
Förslaget innebär en ändring i enlighel härmed. Bestämmelserna las upp i försia
siycket av förevarande paragraf

I
andraslyckei lar förslaget upp bestämmelser om skyldighet atl anmäla förvärv av
regisirerad båt för anieckning i registret. De molsvarar i huvudsak nuvarande
bestämmelser i 3 kap. 2 § första siycket BåtregL.

De nuvarande
beslämmelserna i 2 kap. 5 § försia slyckel andra punklen och 3 kap. 2 § första
stycket andra punkten BåtregL, som innebär all villkorade förvärv inle ger
upphov lill skyldighet all göra regislreringsan-mälan resp. anmälan av förvärv,
saknar dock motsvarighet i förslaget. Som berörts i de allmänna övervägandena
(avsniii 4.2.4)och i specialmotiveringen i anslutning till 2 § bör nämligen med
ägare likställas den som innehar båt förvärvad under bl. a. äganderällsförbehåll.

Enligt
2 kap. 5 § andra stycket BåtregL gäller f n. att ägare av registreringspliktig
båt under byggnad skall anmäla bålen för registrering inom viss tid från
sjösättningen. 1 3 kap. 2 § andra siycket BåtregL finns liknande bestämmelser
om frist i fråga om skyldighet atl anmäla förvärv av sådan bål. Bestämmelserna
har sin motsvarighet i 12 § andra stycket SjöL. För SjöL:s del moliveras de av
svårigheten atl fastställa när ett skeppsbygge skall anses fullbordat och
därigenom vara registreringspliktig egendom. Registreringsplikten för båtar
knyter emellertid enligt förslaget an till användningen oavsett om de är
nybyggda eller ej. Något skäl alt ha särskilda regler för nybyggda båtar med
avseende på anmälningsfristen finns inte. Förslaget innehåller därför inle
nägra motsvarande regler.

Del
kan i della sammanhang påpekas alt om registrerad bål, som överlåtits under
villkor, ålertagits av överiålaren, sä föreligger skyldighet för honom enligt 5
kap. 2 § fartygsregislerförordningen alt anmäla della lill registermyndigheten.
Någon särskild regel i förevarande sammanhang om anmälnings-

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 64

skyldighet
vid 1. ex. åieriagande av bål som köpls på avbetalning behövs således ej. Var
bålen oregislrerad ur bestämmelserna om anmälningsskyldighet i forsla slyckel
av förevarande paragraf självfallel liHämpliga efter åleriagandet.

I
både försia och andra slyckel föreskrivs all anmälan skall göras skriftligen.
Molsvarande regler finns f n. i 4 kap. 8 § BåtregL. Del formella kravet på skrifllighel
bör emellertid, även utan atl del behöver påpekas särskili, ofta kunna anses
uppfyllt om fångeshandling eller annat lämpligt underlag för ärendels
handläggning föreles. Skrifllighetskravel kommer för övrigt inle all vålla
sökanden svårigheter eftersom anmälningsblanketter kommer all lillhandahållas.

Enligi
iredje siyckei har regislreringsmyndigheten befogenhet all förelägga vile för
fullgörande av skyldighet all anmäla bål för regislrering eller atl anmäla
förvärv av bål för anieckning i registrei. Viiel döms ul av myndigheien.
Beslämmelserna överensstämmer med nuvarande 4 kap. 9 § första siycket och 5
kap. 2 § BåtregL (jfr 30 § andra slyckel SjöL).

5.1.3
Avregistrering

1
denna paragraf lar förslaget upp grunderna för avregisirering. Bestämmelserna,
som molsvarar nuvarande 2 kap. 6 § BålregL, föreskriver atl avregisirering
skall ske om bålen av olika skäl ej längre är registreringsbar, om den
försvunnit eller övergivits till sjöss och sedan ej avhörts eller om den ej är
regislreringspliktig och ägaren anmäler den för avregistrering.

8 §

Förslaget
lar i denna paragraf upp föreskrifterom skyldighet dels för ägaren all göra
anmälan om avregisirering när grund härför inlrält (försia siycket), dels för
överiålaren av regisirerad bål alt anmäla överiätelsen till registermyndigheten
om bålen härigenom upphör all vara registreringsbar (andra Slyckel).
Bestämmelserna har motsvarighet i 2 kap. 8 § BåtregL(jfr 16 § tredje slyckel
SjöL) och syftar lill all egendom som inle längre uppfyller förulsäuningarna
för regislrering snarasi möjligl blir avförd ur registret och inte längre
belastar detta.

Anmälan
skall vara skrifilig (jfr under avsnitt 5.1.2 i anslutning till 6 §). Alt inle
bara ägaren ulan även överiålaren åläggs anmälningsskyldighet har sin grund i
alt det särskilt vid försäljning till utlandet kan vara svårt all förmå nye
ägaren au fullgöra sin skyldighei atl göra avregistreringsanmälan. Regeln skall
emellertid även vara lillämplig om överlåtarens dispens från nalionalitelsreglerna
i 1 § SjöL varil en förutsäitning för regislreringen. Det måste anses lämpligt
all överiålaren pä detla säll har underrällelseskyldighel. Regislermyndighelen
kan på grund av sådan underrättelse sedan självmant

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 65

vidla
ålgärder för avregisirering Gfr 9 S i förslagei).

Sanklionen
för all förmå ägaren och överlålaren all fullgöra sin anmälningsskyldighei är
enligi nuvarande regler vile (se 4 kap. 9 ij förslu siycket BåtregL). Vitet
tjänar emellertid endasl som pålryckningsmedel i de fall då regislermyndighelen
redan känner lill försummelsen. Eftersom myndigheten även ulan särskild
anmälan självmani kan vidla åtgärder för avregistrering (se 4 kap. 9 § andra
stycket BåtregL), saknar gällande regler om anmälningsskyldighet i huvudsak
effeki. Även enligt den föreslagna ordningen skall regislermyndighelen kunna
avregisirera självmani. Skall ägaren och överiålaren förmås alt uppfylla sin
anmälningsskyldighet även ulan regisiermyndighetens medverkan och skall den
akluella bestämmelsen ha nägon mening måsle denna skyldighet sanktioneras med
böier. Förslagei går ul på detta.

1
detla sammanhang kan påpekas all förslaget inle innehåller någon regel
molsvarande nuvarande 3 kap. 4 § BålregL om skyldighet för överlåiare all
alllid anmäla atl han har avhänl sig bålen om inte förvärvaren fullgör sin
anmälningsskyldighet. Regeln skall tillgodose iniressei au uppgifierna i
bålregistrel återger de verkliga äganderällsförhällandena (se prop. 1975:68 s.
44). Den lägger emellerlid en börda på överiålaren och del kan mot bakgmnd härav
ifrågasättas om del är moliverai all behålla regeln. Man kan räkna med all den
nye ägaren i allmänhei kommer alt fullgöra sin skyldighet all anmäla förvärvel.
Underlåier han all fullgöra sin anmälningsskyldighet, bör delta förhållande i
flerialel fall uppdagas genom lullens och sjöpolisens koniroll-verksamhet och
myndigheten kan då genom vitesföreläggande framtvinga en anmälan. Förhållandena
är inte desamma i de nyss berörda fall dä överlåtelse sker lill utlandet och
bålen av den anledningen skall avregistreras. 1 dessa fall har man inle samma
anledning all förvänla sig alt förvärvaren skall fullgöra
anmälningsskyldigheten och all underiälenheien skall uppdagas.

9
§

Bestämmelsen
i denna paragraf överenssiämmer med nuvarande 4 kap. 9 § andra siycket BåtregL
Gfr 30 § andra slyckel sisla punkten SjöL). Här föreskrivs atl
registermyndigheten självmant får vidla ålgärder för avregistrering, när
avregistreringsgrund föreligger. Bestämmelsen, som redan har berörts i
anslutning till föregående paragraf, tjänar behovei av au "rensa" i
registret Gft prop. 1973:42 s. 315).

5.1.4
Beredningen av ärende om regislrering m. m.

10§

I,försia
siycket anges alt registermyndigheten avgör vem som skall vara införd i
registrei med hänsyn till omsländighelerna och en ändamålsenlig

5 Riksdagen 1978/79, I saml. .V> 9,V

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 66

regisierföring.
Frågan har behandlals i avsniu 4.2.3 och 4.2.4.

Paragrafens
andra siycke motsvarar med någoi ändrad uiformning de nuvarande beslämmelserna
om beredningen av ärenden om registrering m. m. i 4 kap. 10 § BålregL. I
enlighel med vad som anföris i avsniii 4.2 ger den föreslagna besiämmelsen
regislermyndighelen rält all förelägga sökanden all förebringa den uiredning i
ärendei som kan vara erforderiig. Enligt de nuvarande bestämmelserna i BålregL
skall regislermyndighelen i sådani fall först meddela särskilt beslul om
uppskov i ärendei. Även om formelll uppskovsbeslul enligt uttalanden i
propositionen med förslag till BåtregL (prop. 1975:68 s. 46) inle alllid skall
behöva tillgripas så snarl ärendet inle kan las upp och avgöras samma dag som
del anhängiggörs, innebär regeln emellertid au registermyndigheten i princip
bör göra delta. Det kan emellerlid inle anses ändamålsenligt all
regislermyndighelen under beredningen av bålregisterärenden skall betungas med
skyldighet att meddela formella beslul om uppskov. Förslaget innehäller därför
inte någon sådan bestämmelse. Det kan i detta sammanhang påpekas atl
registermyndigheten med stöd av reglema i 32 kap. 5 § rällegångsbalken kan
förklara ell ärende vilande t. ex. för all avvakia utgången av en pågående
tvist om bälire rätt lill bål ifall anmälan gjorts om anteckning av förvärv av
bålen.

5.1.5
BUräde åt registermyndigheten

10 §

Denna
paragraf överenssiämmer med nuvarande 5 kap. 5 § BålregL. Den innehåller
föreskrifter om biträde åt registermyndigheten av sjöfartsverkel, tullverket
och polismyndighet med alt vaka över att bestämmelserna om bätregistrering och
båts identifiering efterlevs. Den ger berörd myndighets-personal räll all för
delta ändamäl bereda sig tillträde till bålen.

5./.6
Övergångsbestämmelser

De
föreslagna reglerna bör med hänsyn lill de svårigheter som de nuvarande
beslämmelserna vållar såväl allmänheten som regislreringsmyndigheten träda i
kraft så snart som möjligt.

Enligt
förslaget skall även förvärv av båt, som skett under äganderättsförbehåll
eller därmed jämställda villkor, anmälas inom viss tid. Vidare inträder
skyldighet atl inom viss lid registrera vissa utländska bålar och bålar som
ulgör tillbehör lill annat fartyg. De frisier för anmälan som förslaget
föreskriver bör dock ej i något fall räknas från dag före ikraftträdandet.
Motsvarande bör även gälla i fråga om den frist för anmälan av nybyggd båt för
regislrering som förslaget innebär.

Enligt
punkl 5 övergångsbestämmelserna lill lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen
skall varje intecknad bål föras över från fartygsregistrel till

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98 67

skeppsregislrel.
Den skall dock avföras därur, när båten upphör alt besväras av inteckning.
Eftersom del då kan röra sig om en båt som är regislreringsplikiig enligi
båtregistreringslagen, föresläs all bålen i sä fall utan vidare skall föras in
i båtregistret dä den avförs ur skeppsregistret. Detsamma föreslås gälla annan
registrerad bål som ej ägaren begärt skall vara oregislrerad i fortsättningen.
Bestämmelsen molsvarar nuvarande punkl 3 i övergångsbestämmelserna till
BåtregL.

5.2
Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. I)

1 §

1
försia stycket av denna paragraf, som reglerar nalionalilelsvillkoren för
svenska fartyg, föreslås en ändring av innebörd alt regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, sjöfartsverket kan medge atl ulländskl fariyg vars
ägare har fasl hemvist i Sverige skall anses såsom svenskl och vara berättigat
atl föra svensk flagg. Förslagei har behandlals i den allmänna motiveringen (se
avsnilt 4.3). Enligt 3 § instruktionen (1969:320) för sjöfartsverket äligger
det verkei all handlägga ärenden om dispens från villkoren för fartygs svenska
nationalitet.

1
andra stycket av förevarande paragraf, som bl. a. föreskriver all del skall
föras ell båtregister enligt bestämmelser i BålregL, föreslås en redaklionell
ändring som blir nödvändig om den nuvarande BålregL ersälls med en ny lag.

5.3
Förslaget till förordning om ändring i fartygsregisterförordningen (1975:927)

5.3.1
4 kap. Båiregisirei

Delta
kapitel inrymmer bestämmelser om bålregislrels innehåll (1-7 §§) och om
anmälningsförfarandei i båtregislerärenden (8 och följande paragrafer). Det
föreskrivs bl. a. alt i registrei skall antecknas huruvida besvär har anförts
över regisiermyndighetens beslul i vissa fall, huru vida ägarens rätl alt
överiåta bålen är inskränkt (rådighelsinskränkande villkor) och i vilket
avseende införing i registret har rällals. Som redan har framhålliis i avsniu
4.2.3 behöver regisirel inte innehålla sädana för regislerföringen lyngande
uppgifter. Inte heller behöver registret återspegla andra registermy ndigheiens
beslul i regislerärenden än bifallsbeslul. Förslaget har utformats bl. a. med
avseende på della. vilkel har föranlell ändringar i 4. 5, 7 och 8 §§.

1
enlighel med vad som sagls i avsniii 4.2.2 upptar förslaget dessulom i 7 §

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98 68

under punkl 3 en föreskrift om all anteckning skall ske i
båtregistret när nalionulilelshandling har utfärdats för bål.

Vid registreringsanmälan och anmälan av förvärv av
registrerad båt skall enligt gällande regler(8 § punkl 5 resp. 12 § försia
stycket) uppgift lämnas inle bara om förvärvsdag ulan även om tillträdesdag.
Anledningen härtill är ull förvärvel presumeras vara villkorat till dess alt
lillträde har skeu. Enligi förslagei lill ny båiregislreringslag skall del inle
göras skillnad mellan fullbordade och ofullbordade förvärv vid
bäiregisireringen (se avsniu 4.2.4). De akluella bestämmelserna föreslås därför
ändrade i överensstämmelse härmed.

Enligt 9 § försia slyckel och 12 § andra stycket skall den
som anmäler båt för registrering eller anmäler förvärv av registrerad båt även
ge in fångeshandling eller, om sådan inle har upprällais, annan lillföriitlig
uiredning om förvärvel. Vidare skall bevis om ägarens person- eller
organisalionsnummer och naiionalilei föreles. Som framgår av avsniii 4.2.2
skall regislermyndighelen som regel inle behöva kräva särskild uiredning om
äganderätten. Inte heller kan det anses nödvändigt all kräva bevis om person-
eller organisa-lionsnummereller om naiionalilei i dessa sammanhang. På
motsvarande sätl som beträffande äganderätten bör man i fråga om dessa
uppgifter kunna lita lill de upplysningar som lämnas i anmälan Gfr 8 § punkl
2). Förslaget har utformats i enlighel härmed. Skall nationaliietshandling
ulfärdas för båten bör dock ägarens nationalitet styrkas genom personbevis.

Som framgär av avsniii 4.2.3 upptar förslaget lill ny
båtregistreringslag inle någon regel om förbud mol dubbelregisirering
motsvarande 2 kap. 4 § BålregL. Bestämmelsen i 9 § andra siycket i förordningen
som föreskriver atl sökanden vid regislrering av tidigare utländsk båt skall
visa att båten är oregistrerad eller alt den skall avregistreras ur ulländskl
register senast den dag den registreras i båiregisirei skall därför ulgä.

1 övrigt är de föreslagna ändringarna i 4 kap.
fartygsregislerförordningen av redaklionell art. Del skall dock päpekas alt
förslaget inle upptar nägon motsvarighel till nuvarande bestämmelser i 14 §
försia siycket om atl särskild uiredning skall ges in i vissa fall i samband
med anmälan av bål för avregisirering. Frågan har berörts i den allmänna
moiiveringen (4.2.2).

5.3.2 5 kap. Gemensamma besiämmelser

I 2 § finns bl. a. bestämmelser om skyldighet för ägaren
all anmäla vissa uppgifier som skall redovisas i båiregisirei. 1 förslaget lill
båtregistreringslag likställs ägaren med den som har förvärvat båten under
äganderättsförbehåll eller liknande villkor. Förevarande bestämmelser föresläs
ändrade på motsvarande säll. Frågan har behandlals i de allmänna övervägandena
(4.2.4).

I 4 § finns föreskrifterom all fängeshandling eller annan
handlingsomges in lill bevis om förvärv av båt skall vara åtföljd av bestyrkt
avskrift. 1 motsats

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 69

lill
vad som gäller enligt nuvarande regler slälls i de ändrade reglerna om
bålregistrering inte upp något generelli krav på ägaren all siyrka sin rält
till bålen genom all förele fångeshandlingar. Förslaget innebär ändring i
enlighel med della. Frågan har behandlals i de allmänna övervägandena (4.2.2).

Reglerna
i 6 i; om kommunikation med ulländska myndigheler har sin grund i ari. 13 i
1967 års inlernationella sjöpanlrätlskonvenlion (se prop. 1973:42 s. 388), som
innehåller besiämmelser om all konvenlionssialernas behöriga myndigheter skall
ha rätl atl skrift växla direkl med de myndigheter i andra konvenlionssiaier
som berörs av konventionens bestämmelser om avregistrering och exekution i
fartyg. 1 frågaom inleckningsbara fartyg är del nödvändigt all ha dylika
regler. Beiräffande bålar ijänar de inte någoi syfte särskilt inle som de nya
reglerna om båtregislrering inle ens bygger på någon särskild prövning av
äganderällen lill bålen. Det saknas därför anledning all behålla nuvarande regler
såviu de avser bålar.

1 13
§ föreskrivs bl.a. om sammanträde enligi 4 kap. 10 § BåtregL. Molsvarande
regler om sammaniräde finns inle enligi förslagei till ny båiregislreringslag
Gfr avsnilt 5.1.4). Föreskrifterna i 13 § måste därför ändras.

I 17
och 19 §§ föreskrivs bl.a. om beslul i bålregislerärenden. Enligt förslaget
skall registermyndigheten i princip inle behöva meddela annal än beslul om
bifall och möjligen avslag eller avvisning (se under avsniii 4.2.3 och 5.1.4).
Inle heller skall regislermyndighelen behöva underrätta sökanden särskilt om
beslut (se under avsnitt 4.2.3). Förevarande regler föreslås därför ändrade i
enlighet härmed.

5.3.3
6 kap. Naiionaliielshandlingar

Enligt
den föreslagna nya ordningen för bålregislrering skall regisiermyndighetens
prövning av äganderällen lill regisirerad båt inskränka sig lill de fall dä
nationalitetshandling utfärdats för båten. Detta föranleder ändringar i
förevarande kapilel och införandel av reglerom äganderättsprövning. Frågan har
behandlats i de allmänna övervägandena (4.2.2). Det kan påpekas all med ägare i
dessa sammanhang inle skall likslällas den som har förvärvai bålen under
äganderältsförbehåll eller liknande villkor Gfr 2 § första stycket förslaget
lill ny båtregistreringslag och förslaget till ändring i 5 kap. 2 §
fartygsregislerförordningen). Förslaget innebär således inte någon ändring i
reglernaom fartygs nationalitet i detta hänseende;ändringarskulleförövrigl i så
fall ha gjorts i 1 § SjöL.

Har
nalionalilelshandling utfärdats för båt skall handlingen återställas fill
registermyndigheten om båten eller andel däri överiåtiis även utan atl båten
med anledning av överlålelsen skall avregistreras Gfr nuvarande 5 §). Delta är
en konsekvens av förslaget atl slopa kravel på äganderättsutredning i samband
med anmälan av förvärv av båt. På nye ägarens begäran skall handlingen dock
utlämnas till honom om han visar att bålen efter överiå-

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 70

telsen
alltjämt är svensk. Regler om detla har tagits in som ett andra stycke i 5§.

5.4
Övriga förslag till författningsändringar

Förslaget
innefattar även vissa ändringar i 1 kap. 2 § och 2 kap. 1 §
identifieringsförordningen. Dessa ändringar rör bestämmelserna om igenkänningssignal
för och märkning av vissa utländska båtar som skall regislreras i båtregistret
enligt de nya reglerna. Dessa frågor har behandlats i de allmänna övervägandena
(4.2.1) och i specialmotiveringen till förslaget lill båtregistreringslag
(5.1.2).

Den
föreslagna ändringen i rätlshjälpskungörelsen (1973:248) är av redaktionell
art. Förslaget till ändring i vitlnesersällningskungörelsen (1973:262) har sin
gmnd i all förslaget lill ny båtregistreringslag saknar regler om sammaniräde
molsvarande dem i 4 kap. 10 § BåtregL. Sistnämnda fråga har behandlats i
specialmoliveringen till förslaget till båtregistreringslag (avsniu 5.1.4).

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98 71

Bilaga
2

Sveriges redareförening

Jusliliedeparlemenlet

Fack

103
10 Siockholm

Dalum
1978-05-11

Skeppsnamn

1
samband med sjölagsändringen 1976-01-01 överfördes samtliga fartyg, som enligt
SjöL § 2 räknas som skepp från dåvarande fartygs- och fiskefartygsregislren
till det nya skeppsregistret. Samtidigt infördes en spärr innebärande atl skepp
i framtiden inle fick regislreras med namn som kunde vara förväxlingsbara med
de skeppsnamn som fanns registrerade eller förbehållna i skeppsregistret. Della
originaliletskrav var en nyhet i förhållande till äldre regler.

Den
nya ordningen har lett till vissa olägenheter för rederinäringen. Många
rederier har sedan lång tid lillbaka utnyttjat vissa namnskick som härigenom
inarbetats som mereller mindre "trade marks" för rederiets fartyg.
Genom de nya bestämmelserna har dessa namnskick i vissa fall brutits upp.
Övergångsreglema fick bl. a. den effekten alt endast namn som var registrerade
1975-12-31 erhöll skydd.

Genom
övergångsreglernas automatik har lagens originaliletskrav inte kunnat
upprätthållas, utan det förekommer i dag i skeppsregistret åtskilliga
registreringar under samma namn. När en ägare lill ett fariyg med ett
dubbelregistrerat namn säljer sitt fartyg, kan han inte förbehålla sig rälien
alt använda namnet pä ett nytl fartyg. Som ett exempel kan nämnas
Broströms-koncernens namn HEMLAND, som använts inom koncernen sedan slutet av
1800-ialei. Namnet har av tradition förbehållits koncernens flaggskepp. När
Broströms för ett tag sedan sälde sin 360.000-ton tanker med just detta namn
kunde rederiet inle förbehålla sig rätten lill namnet eftersom HEMLAND också
var registrerat som namn på ett nöjesskepp. Samma effekt hade uppstått om
namnet lillfälligivis inle varit registrerat 1975-12-31.

I
lagens förarbeten understryks viklen av all lagen förenas med "skonsamma
övergångsregler". Dä de effekter övergångsreglerna fått ej synes
överensslämma med dessa inlenlioner bör ändringar vidtagas som:

1
medger möjligheler alt förbehålla fariygsnamn som innehafts under perioden
1970-01-01-1975-12-31. Denna möjlighet skulle kunna begränsas

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 72

lill
en period av förslagsvis sex månader, 2 ulllid medger möjlighel ull
förbehållu skeppsnamn i sumbund med uvregislrcringur.

SVERIGES
REDAREFÖRENING

Erik
Nordslröm

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98 73

Bilaga
3

JUSTITIEDEPARTEMENTET
Seplember 1978

Angående
namnskicket for skepp

Genom
ändringar i sjölagen (1891:35 s.l) är 1973 infördes regler om namnskick för
siörre fariyg (skepp). Reglerna, som trädde i kraft den Ijanuari 1976,
föreskriver all skepp som förs in i skeppsregistret skall ha namn. Namnet skali
tydligt skilja sig från andra skeppsnamn i registret. Det får inte heller gripa
in i särpräglal namnskick som brukas av annan skeppsägare även om namnet i och
för sig är olikt andra registrerade skepps namn.

Genom
denna reglering har man kunnai undanröja vissa lidigare nsker för förväxling
och problem med identifieringen av fartyg. En föruisättning är emellertid alt
fartygets ägare kan förmås all besiämma ett namn som uppfyller de angivna
kraven.

Den
nya ordningen krävde övergångsbestämmelser som innebar all vid ikraftträdandet
redan regisirerade fartyg, trots namnlikhet, i aUmänhet inte skulle behöva byta
namn. Viss namnlikhet fick säledes accepteras.

Sveriges
redareförening har i skrivelse till jusliliedeparlemenlet 1978-05-11 framhållit
atl de nya reglerna har lett lill vissa olägenheter för rederinäringen. Således
hindras redare från atl på ett nytt skepp bruka namn som av tradilion har
använts på rederiets fartyg, om något annat registrerat skepp bär namnet.
Redareföreningen har i skrivelsen hemställt om lagstifining som tillåter ägare
att Irols namnlikhet använda sådant "inarbetat" namn på nya fariyg.

Redareföreningens
skrivelse ger anledning atl överväga om det nuvarande kravel på namnolikhel bör
förses med reservation för fall dä förväxlingsrisk inte föreligger i praktiken,
såsom då fartygen i fråga skiljer sig till art och användning. 1 samband med redareföreningens
skrivelse har justiliedepartementel uppmärksammai att det för närvarande kan
vara svårt atl förmå fartygets ägare atl vid registreringen anmäla ett
fartygsnamn, som uppfyller kravet pä atl vara särpräglat. Förfrågan hos
registermyndigheten har visat att delta i vissa fall har vållat myndigheten
besvär och alt det är önskvärt med regler om vite som påtryckningsmedel.
Departementet överväger därför all införa sådana.

6 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 98

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 74

Bilaga
4 Sammanställning av remissyttranden 1 Båtregistreringsreglerna

Siockholms
lingsrält:

Del
förslag promemorian innehåller innebär en avsevärd förenkling av förfarandel
vid registrering, avregistrering och anieckning om förvärv av båt. Tingsrätten
ansluter sig till de överväganden promemorian i denna del har redovisal och
tillstyrker alt förslaget lägges lill grund för lagstiftning.

Domslolsverkel:

De
skäl som i promemorian anförs för alt låla bålregistrel utgöra enbart en
förteckning över debätar som står under sjöfartsinspektionens tillsyn eller som
man eljest av offeniligrättsliga skäl vill ha förtecknade väger enligt
domstolsverkets uppfattning mycket tungt. En sådan uppläggning av registret
möjliggör ocksä alt äganderältsprövningen kan förenklas, att regisiermyndighetens
handläggning av bålregislerärendena kan göras mindre formell liksom alt även
vissa ulländska båtar blir registreringspliktiga, reformer som från olika
synpunkter är angelägna. För regislermyndighelen innebär förslaget avsevärda
och välkomna förenklingar. Förändringarna kommer inle atl slälla krav på
omläggning av båtregistrets tekniska utformning.

De nämnda förändringarna
bör emellertid enligt domstolsverkets uppfattning inle omöjliggöra eller
avsevärt försvåra alt båtregistret kan användas för nya uppgifter. Vad
domstolsverket särskilt har i åtanke är lagberedningens förslag (SOU 1975:55 s
236 ff) all bålregistrel skall uigöra underiag för en hypotekarisk panträtt
saml att införing i registrei skall ge visst sakrättsligt skydd. De föreslagna
förändringarna av registret måste mot denna bakgrund prövas mycket noggrant.
Visar del sig all ett båtregister utformat enligt förslaget i promemorian inte
kan utgöra underlag för de av lagberedningen föreslagna reformerna måste
nämligen - om de reformerna genomförs -ytteriigare ett register läggas upp.
Starka skäl talar enligt domstolsverkets uppfattning mol en flerfaldig
registrering. (Jfr föredragande statsrådets uttalande i proposition 1973:42 s
218.)

Enligt domstolsverkets
uppfaUning torde problemen såviu avser register-pantsällningen kunna lösas på
säll antyds i promemorian (s 45 n). Del bör dock övervägas om man inle skall
låla förändringar anstå till dess ställning tagits till lagberedningens förslag
och det är klarl vilka krav detla kommeratt ställa pä båtregistret.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98 75

Riks
poliss lyreisen:

Enligt
rikspolisstyrelsens uppfaUning är det ur bl.a. tillsynssynpunkt angelägel all i
ell båtregister för yrkesmässig trafik kunna innefalla alla fariyg och bålar
vilka uppehåller sig i svenska farvatten. Slyrelsen biiräder därför
sjöfartsverkets synpunkter att även utländska bålar som under en längre
lidsperiod utövar näringsfång med anknyining lill svenska hamnar blir
regisirerade. Den föreslagna förenklingen vid regislrering och handläggning
tillstyrkes.

Överbefälhavaren
genom chefen för marinen:

I
sjölagen 2 kap. 11 § stadgas angäende registrering i skeppsregistret atl
regeringen kan förordna atl skepp, som äges av slalen samt är avsett
uteslutande för statsändamål och icke för affärsdrift, ej skall vara infört i
registret. Sälunda gäller för närvarande att s. k. statsskepp ej regislreras,
men dess namn får efter särskild anmälan av förvaltande myndighet föras in i
skeppsregistret.

Analogi
härmed - och i enlighet med vad som stadgas i båtregistreringslagen 1975:604,
1 kap. 1 § - bör icke försvarsmaktens båtar regislreras i båtregistret. Föratt
icke någon Ivekan skall uppslå härom föreslås all följande tillägg görs i den
föreslagna lagtextens 4 § "Båtar lillhörande försvarsmaklen skall icke
regislreras i båtregistret."

Televerket
förklarar sig inte ha något att invända mol de föreslagna ändringarna och
tilläggen.

Närdet
gäller införandel av vissa utländska bålar i registret och tilldelning av
igenkänningssignal för dessa föreslår televerket atl en speciell serie utväljs
för detla ändamål.

I detta sammanhang vill
televerket redan nu avisera aft man på internationell basis lagt fram förslag
till en rekommendation till en internationell nummerplan för fartygsstationer.
Förslaget avser i första hand att underiätta införandet av internationell
automatisk radiotelefonitrafik och satellittrafik för maritimt bruk. Enligt
förslaget kommer varje farlygsslation (inkl. båtar) atl kunna tilldelas ett
niosiffrigl nummer som anropssignal, varvid de tre första siffrorna betecknar
nationalitet, för svenska fariyg exempelvis kombinationen 046, dvs.
landsnumret för Sverige i det internationella telenätet. Det kan alltså i
framtiden finnas skäl att lägga upp såväl skeppsregistret som bålregistrel på
basis av den nu föreslagna nummerplanen. I avvaklan pä den slutgiltiga
ulformningen av planen och med hänsyn till atl ett allmänt inlernalionellt
godkännande tidigast kan komma att ske omkring 1985, anser televerket del ej
praktiskt möjligt att redan på detta stadium göra sådana ändringar och tillägg
till här aktuella texter, som kan bli nödvändiga i samband med ett eventuellt
införande av den föreslagna nummerplanen.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 76

Sjöfartsverket:

Den
grundläggande frågan i förslaget är huruvida i gällande regler föreskrivna
noggranna äganderättsprövning vid registrering av båtar är nödvändig dä
ifrågavarande register endasi omfattar båtar, som inte kan intecknas och
beträlTande vilka införing i registret inte har civilräUsiiga
rätisverkningarsåsom vid införande av skepp i skeppsregistret. Sjöfartsverket
delar uppfattningen atl så icke är fallet, ulan alt båtregistret kan och bör
omvandlas till "en av offenlligrällsliga skäl betingad förteckning över
vissa fartyg". I praktiken innebär detta en återgång lill de principer som
gällde för det av sjöfartsverket lidigare förda fartygsregistrel.

Sjöfartsverket
kan även ansluta sig till förslaget att i båtregistret skall kunna införas
utländska båtar hemmahörande i Sverige. Beiräffande den närmare avgränsningen
av delta kollektiv ålerkommer verkei senare i delta yttrande.

Bortsett från ovannämnda
grundläggande ändringar bygger den remitterade promemorians förslag näslan
helt på gällande bestämmelser. Enligt sjöfartsverkets mening förändrar
emellertid dessa grundläggande ändringar så radikalt registrets karaktär att de
motiverar och möjliggör väsentligt längre gående förenklingar än de som
föreslagits i promemorian. Begränsningar av äganderättsprövningen och därmed
förändringar av registrei lill ett offentligrättsligt register aklualiserar
sålunda frägan huruvida domstol är rält organ för registrets förande. Att
förandet av bålregistret vid dettas införande pålades en tingsrätt, torde
nämligen främsi ha föranletis av de för registreringen väsentliga led som
omfattas av äganderältsprövningen och juridisk bedömning av
äganderättsförbehåll och andra villkor i överiåtelseavial. Dessa moment i
registreringsarbetet föresläs nu bortfalla. Under sådana förhållanden vill
sjöfartsverket starkt ifrågasätta om registerarbelet framdeles aren domstolsuppgift.
Överföres båtregistreringen till administrativ myndighei, kan
författningstexterna förenklas ytterligare. Dä behövs ej längre de från
jordabalk och skeppsregistreringsbestämmelserna hämtade reglerna om vad som är
registerärende, om dagböcker och aklsyslem, om överklagande m.m. En sådan
förenkling av föreskriftema skulle förutom ökad smidighet i förfarandet, ha den
fördelen att bestämmelserna blev överskådligare och därmed mera lättillgängliga
för den allmänhet som beröres av bålregistreringen. För det fall
registreringen överföres tili administrativ myndighet bör denna uppgift
anförtros sjöfartsverket. Det hos sjöfartsinspektionen för tillsyn förda
registret bör kunna anpassas och utvecklas till ett båtregister av
oflentligrättslig karaktär.

Vid
en förutsättningslös och av nuvarande reglering mera obunden omprövning av
båtregistreringen bör en central fråga vara beträffande vilka fartyg (båtar)
ofrentligrättsliga skäl talar för deras registrerande i ett båtregister.
Skillnad bör därvid göras mellan regislreringsplikl och regislrerings-rätt.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 77

När
del gäller regislreringsplikl i ett förenklal båtregister är nalurligl all,
såsom föreslagils, sädan plikt skall gälla för svensk bål som yrkesmässigl
användes för befordran av passagerare eller gods, till bogsering eller
bärgning. Denna regislreringsplikl är väsentlig som underlag för
sjöfartsinspektionens tillsynsverksamhet. Nägon minsta längd lorde icke behöva
anges, ulan det väsenlliga och avgörande är den yrkesmässiga användningen av
båten.

Äv
lillsynsskäl bör regislreringsplikl även föreskrivas för bål som är avsedd för
uthyrning till allmänheten (leasingbål). Av prakliska skäl kan dock i detla
fall vara naturiigt med en minimigräns av sex meters längd.

Vad
gäller bål som yrkesmässigt används till fiske eller annan fångst i sjön talar
även här tillsynsskäl för registreringsplikt. Huruvida i detta fall någon
minsta längd skall anges och i så fall hur denna skall bestämmas är en fråga
som närmare måste utredas innan ställning kan tas.

Beiräffande s.k.
fritidsbåtar lorde registreringsplikt ej vara påkallad och har ej heller
föreslagits i förevarande sammanhang.

Mot föreslagna regler om
registreringsrätl har sjöfartsverket intet att erinra.

Såsom förut nämnls,
ansluler sig sjöfartsverket till förslaget all de nya reglerna om
registreringsplikt och registreringsrätl bör ha motsvarande lillämpning belräflande
vissa ulländska bålar. Förslagels precisering av vilka båtar som avses är
emellertid alltför vag. Formuleringen ger anledning lill osäkerhei om vad som i
sammanhanget avses med svenskl farvatten, t. ex. om därmed endasl skall förstås
Sveriges sjölerrilorium eller även fiske eller ev. framtida ekonomisk zon. Även
uttrycket "nyttjas huvudsakligen med utgängspunkt frän svensk hamn"
kan ge anledning till tolkningsfrågor, t. ex. om svensk hamn endasl säsongmässigi
användes som utgångspunkt för utländsk fiskebåt. Naturiigen förefaller vara att
begränsa registrets öppenhet för utländska båtar fill sådana som kan avses
hemmahörande i Sverige. Härmed avses bål som vanligen är föriagd till svensk
hamn och vare ägare är bosall i Sverige.

Sammanfattningsvis får
sjöfartsverket uttala, all verkei i princip inte har något atl erinra mol de i
den remitterade promemorian framförda förslagen, men atl verkei är av den
uppfattningen att dessa ändringsförslag är av sä grundläggande belydelse att de
motiverar en djupare och av gällande reglering mer obunden omprövning av hela båtregistreringsfrägan
och vad därmed sammanhänger.

Statistiska
centralbyrån:

Förslaget
lill ny lag om bätregistrering har som huvudsakligt syfte att genom förenklade
regler om regisierföring och handläggning av registerärenden i övrigi underiätta
för de båtägare det här är fräga om att fullgöra sin

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 78

anmälningsskyldighet
lill registret. Den förbättrade regisierläckning som därigenom torde uppnås ger
ell säkrare underiag för tillsyn och kontroll av den yrkesmässiga sjöfarten med
mindre fariyg (bålar av minsl 6 melers längd och högst 12 meters längd/4 melers
bredd).

SCB
för regisier över fiskefartyg där bl. a. fiskebålar med 6-12 m längd ingår.
Verket erhåller löpande registemtdrag från sjöfartsregistret vid Stockholms lingsrält
för uppdaiering av registret. Erfarenhelen utvisar emellertid all uppdaiering
pä basis av dessa registerutdrag inle är lillfyllesl. Vid de fiskeriinvenleringar,
som SCB genomför vart tredje år, framkommer nämligen uppgifter om ell myckel
stort antal oregislrerade fiskebåtar av 6-12 meters längd. Del framstår dock
som otillräckligl alt uppdatera fiskebåtsre-gistrel enbart vid dessa invenleringstillfällen.

SCBs
möjligheter all hålla fiskefartygsregistret akluelll skulle sannolikt
förbättras genom den nya lagen. SCB tillstyrker denna.

1
del nu framlagda lagförslaget berörs även andra båtar av 6-12 meters längd
vilka används yrkesmässigt bl. a. för persontransporter och uthyrning. SCB vill
i delta sammanhang erinra om del utredningsförslag vilket föreligger om registreringavfrilidsbåtar(Båfiiv
2. Registerfrågan-SOU 1977:25). 1 detta framförs bl. a. förslaget om
obligatorisk registrering av siörre frilidsbåtar(med minsl 20 hkr motorstyrka
eller 10 m segelyta) i ett dalorbaserat fritidsbålre-gister.

1 föreliggande lagförslag föreslås
inte någon ändring i gällande lekniska utformning och förläggning av det
båtregister för registrering av mindre fariyg (bålar) som förs och vårdas av
Stockholms tingsrätt. Della lorde få tolkas så atl någon tillämnad samordning
med det ovan nämnda fritidsbåt-registret för bålar av molsvarande storlek f n.
inte är tänkl.

SCB
kan inte överblicka samtliga aspekier pä möjligheterna till eventuell
samordning av de två regisiren. Från rationell registervårdssynpunki skulle del
dock vara fördelaktigt - inte minsl frän kostnadssynpunkt - om ett och samma datorbaserade
register skulle kunna användas för båda typerna av båtar i denna slorleksklass,
särskilt mot bakgrund av del nu föreliggande lagförslagels syfte atl förenkla
villkoren för registrering av båtar i yrkesmässig sjöfart m. m.
Samordningsmöjligheterna bör därför enligt SCBs mening övervägas i det fall alt
beslul fallas om obligalorisk registrering av större fritidsbåtar. Ett försia
led i en sådan slrävan bör därvid vara alt närmare överväga för- och nackdelar
med atl definiera och avgränsa populationen av bålar i de två regisiren på ell
entydigt sätt.

Fiskeristyrelsen:

Fiskeristyrelsen
har intet alt erinra mot all nu gällande rigorösa äganderättsprövning
förenklas lill en föreslagen enklare prövning av anmälan från ägaren.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98 79

Likaså
anser slyrelsen atl lättnader i den rättsliga och administrativa prövningen även
bör leda till en förenklad datafångst, initierad vid regisler-myndighelens slulliga
beslul i regisireringsfrågan.

Generaltullstyrelsen:

Slyrelsen
lillsiyrker i princip de föreslagna lagändringarna som tillkommit med syfte alt
förenkla nuvarande regler för regislrering av bålar.

Med
hänsyn lill tullverkets övervakningsuppgifler i anledning av lagstiftningen är
del angelägel alt bålregislerärenden handlägges snabbare än för närvarande så atl
registret ständigt kan hållas aktuellt och komplett. I sammanhanget bör nämnas
all ett väl fungerande båiregisier är värdefulli inie endasl för
sjöfartsinspektionen utan även för tullverket vid utövande av verkels övriga
övervakningsuppgifter.

Enligt styrelsens
uppfattning bör nuvarande regel i 3 kap 4 § BåtregL om skyldighet för överiälare
att alltid anmäla all han avhänt sig båt kvarslå. Härigenom skapas siörre säkerhei
för all anmälan sker lill fördel för registrets tillförlitlighet. En sådan
skyldighet kan ej heller betraktas som särskilt betungande. Slyrelsen vill i
detta sammahang peka på ett specielll problem i samband med
uthyrningsverksamhet av båtar. 1 mänga fall uppdrar privatpersoner åt
uthyrningsfirmoratt hyra ul båtar under en viss angiven kortare lid. Sett ur
ägarens synpunkt lorde denna verksamhei ej vara alt betrakta som yrkesmässig
och sålunda ej konstituera regislreringsplikl. För uthyrningsfirman däremot,
som opererar med ett siörre antal frän olika ägare inlånade bålar under en hel
säsong, är verksamheten otvetydigt alt betrakta som yrkesmässig. Enligt
styrelsens uppfattning framgår det ej klart av föreslagen lagstiftning om
angivet förfarande ur ägarens (registreringsanmälarens) synpunki skall
betraktas som yrkesmässig. Förslaget bör på denna punkt preciseras.

Utredningen
angående företagsinteckning:

Som
nämns i den remitterade promemorian har båtregistreringen fått sin nuvarande
form bl. a. med tanke på alt en eventuell framtida registerpanlrält i bål skall
kunna vila på privalrällsligt betryggande underiag. Ulredningen ang.
företagsinteckning räknar med alt dess förslag lill revision av lagen om företagsinleckning
skall leda till att alla näringsidkare skall kunna ställa sin rörelseegendom
som säkerhei på grund av förelagsinteckning. I sä fall färden yrkesmässiga
bålsjöfarten - fiskel däri inbegripei - lillgång till ell kredilsä-kerhetsinslrument
som del nu saknar; dess behov av atl kunna registerpant-sätta bål skulle då
rimligen falla bort. Ulredningen förmodar all frilidsbålä-gares behov atl kunna
ulnyllja sina båtar som kredilsäkerhet - vilkel nu kan lillgodoses endasl genom
s. k. lösöreköp - ej ensamt motiverar en prival-

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 80

rättsligt
belryggande ordning för bålregislrering. Med dessa utgångspunkier finner ulredningen
ingen anledning lill erinran mol all bäiregisireringen revideras efter de linjer
som föreslås i den remitterade promemorian; någon delaljgranskning av
lagförslagen har utredningen inle företagit. Emellertid vill ulredningen fästa uppmärksamhelen
vid att den nuvarande förvärvs-prövningen i lagförarbetena (prop. 1975:68 s.
44) antagits leda lill krav pä köpare av registrerad båt alt kontrollera vem registrei
utpekar som båtens ägare, ifall han vill åberopa privairätlsligl s. k. omsältningsskydd
för sill förvärv. Med de låga krav på förvärvsprövning som förslagels 10 § släller
kan del ifrågasättas om regislerinnehållei alls bör inverka på aklsamhelskravel
vid båtomsältning. Lagstiftarens syn på delta bör deklareras.

Sveriges
fartygsbefälsförening släller sig i princip positiv till förslaget.

2
Dispens från nationalitetskravet

Stockholms
tingsrätt:

1
promemorian föreslås alt man genom ändringar i sjölagen skall öka möjligheten
för utländska medborgare, som har hemvist i Sverige, alt få sina fariyg
betraktade som svenska. De föreslagna beslämmelserna i hilhörande frägor är
enligt tingsrättens mening väl ägnade alt ligga till grund för lagstiftning.

Begreppei
hemvisl lorde ha samma belydelse här som i exempelvis 10 kap. rättegångsbalken.
Ordet "fasl" bör således utgå om avsiklen ej är all skapa ell nytt,
särskilt "hemvist"-begrepp i delta sammanhang.

Rikspolisstyrelsen
biiräder förslaget, varigenom utländsk medborgare med fast hemvisl i rikel har
ökad möjlighel alt få sill fariyg all anses som svenskl. Slyrelsen förutsätter
dock all varje sådan dispens meddelas försl efter noggrann prövning i det
enskilda fallet och atl konflikter inte uppslår med främmande stals regislreringsregler.

Sjöfartsverket:

För
verket är det principiellt svårt alt acceptera tanken all ett av utlänning helägt
fartyg skall kunna förklaras skola anses som svensk och vara berättigad att
föra svensk flagg endasl därför att ägaren har hemvisl i Sverige. Verkei kan
dock vitsorda att fall förekommit då en sådan ordning skulle varil ändamålsenlig.
Verket vill därför inte motsätta sig den föreslagna lagändringen men förutsätier
att i förfallningslexlen eller i vart fall i motiven till lagändringen tydligl utsäges
att den nya dispensmöjligheien från nationalitetskraven skall tillämpas mycket
restriktivt och endast då myckel siarka skäl föreligger

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 «'

Generahullstyrdsen:

Den
föreslagna ändringen kan ur övervakningssynpunkl medföra ej önskvärda
konsekvenser vid tillsyn enligt skyddsomrädesförordningen. Enligt denna
förordning får ulländska fariyg och utländsk medborgare ej ulan tillstånd
uppehålla sig inom vissa områden. Genom ändringen blir ell ulländskt fartyg alt
betrakta som svenskl och får föra svensk flagg. Della kan ur konlrollsynpunkl
medföra allvarliga olägenheier vid övervakning av skyddsområden.

Utredningen
angående förelagsinleckning:

Ulredningen
har uppmärksammat förslaget om vidgade möjligheter all dispensera från de
svenska nalionalitetsvillkorens krav pä ell avgörande svenskl inflytande över svenskl
fartygs drift, i praktiken ett krav på ägarinflyiande. Ulredningen lar för givel
att förslaget - som genom all för vissa fall helt ge upp kravel på ägarinflyiande
bryier med vårt iradiiionella krav på "genuine link belween the State and the
ship" - kan komma all leda lill krav på molsvarande ändring av Svenges
officiella hållning till ullands-regislrering av svenskägda fartyg, om del
genomförs.

Sveriges
fariygsbefålsrörening släller sig i princip posiliv lill förslaget. Beträffande
de ändringar som föreslås i I § sjölagen får föreningen emellerlid belöna
vikten av all försia paragrafens första punkl med anledning av de nu föreslagna
ändringarna inle framledes får utformas på ell sådani sätt, atl fariyg som ägs
av svensk medborgare eller svensk juridisk person kan registreras i exempelvis
Liberia, om ägaren har fast hemvisl där. Della skulle innebära en från
föreningens synpunkt hell oacceptabel uppmjukning av Genuine Link-kriteriel vid
faslslällandei av ell fartygs regislreringsland.

Svenska
Sjöfolksförbundei:

Svenska
Sjöfolksförbundei anser i och för sig lagförslagci vara väl motiverat och all
vara äpnal all föreläggas riksdagen för beslulsfattning. Förbundet önskar
ändock föreslå viss modifiering. Förbundet menar nämligen att förutsättningar för
fortsatt registrering av fartyg ägl av utländsk medborgare skall upphöra,
nämligen när den utländske medborgaren flyttar ur landet och således upphör alt
vara fast bosall i Sverige. Förbundel föreslår därför att 1 § 1 st sjölagen uiökas
med ytterligare följande mening: "Medgivandet kan ålerkallas om föruisätiningarna
för medgivandel upphör alt finnas."

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 82

3
Namnskicket fijr skepp

Svea
hovrätt:

Under
förarbeiena lill lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen övervägdes huruvida
den nya lagsliftningens krav pä namnolikhel skulle efterges i fall då risken
för förväxling var övervägande teoretisk. Dessa överväganden ledde emellertid inle
lill något undanlag från sagda krav i vidare mån än vad som stadgades i p. 3
övergångsbestämmelserna.

Det materia! som redovisas
i del nu förevarande ärendei kan enligt hovrättens uppfattning ej anses visa,
all skäl föreligger att frångå den /7/v>;f//7/e//i7 ståndpunkt som
lagstiftaren nyligen intagit. Hovrällen avstyrker därför en lagändring av
innebördan kravet pä namnolikhel generellt efterges, om förväxlingsrisk kan
anses utesluten pä grund av att fartygen skiljer sig till art och användning.
En sådan reglering skulle bl. a. slälla de lillämpade myndighelerna inför svåra
avvägningsproblem i namnärenden.

Redareföreningen
har i sin skrivelse angivii speciella situationer i vilka en skeppsägare enligt
föreningen borde tillerkännas räu att förbehålla ett skeppsnamn, oaktat kravet
på namnolikhel icke uppfylldes. Hovrätten har ingen erinran mol alt en
lagändring av den mera begränsade räckvidd som föreningen föreslagit kommer lill
stånd. För att en ansökan skall kunna bifallas bör emellertid krävas, att
sökanden visat atl särskilda skäl föreligger för registrering eller förbehåll av
skeppsnamn som redan finns i registret. Vidare bör del uppställas krav på all
risken för förväxling, med hänsyn lill fartygens art och användning, får anses
ringa. Ägare av skepp med samma namn bör höras över ansökningen. Det synes
lämpligt all möjlighel till förbehåll enligt punkten I i förslaget lidsbegränsas
på sätt föreningen föreslagil.

Med
hänsyn till det starka allmänna iniressei av alt skepp åsättes namn tillslyrker
hovräuen reservalionslösi att del tillskapas ell pålryckningsmedel gentemot
skeppsägare som inte namnger sitl skepp. Del skulle kunna övervägas au införa
en sådan sanktion genom atl komplettera 33 § sjölagen med en föreskrifi, all
ansökan om registrering eller förvärvsinskrivning skall avslås om ägaren inle
har namngivit skeppet eller har åsali skeppet ett namn som inte kan godtagas.
Med hänsyn till de starka inlressen som är knutna lill regislrering och
förvärvsinskrivning finner hovrätten dock att denna metod inte bör väljas. Pä
grund härav tillstyrker hovrällen alt registermyndigheten, i enlighet med vad
som sägs i promemorian får möjlighel att förelägga vite i nu förevarande
situationer. Registermyndigheten bör också få möjlighet atl utdöma förelagt
vite.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98 83

Stockholms
tingsrätt:

Redareföreningens
förslag att i samband med avregisirering få förbehålla skeppsnamn skulle
innebära ett avsteg från 1973 äre reglerom namnskick för skepp. Enligt
tingsrättens uppfattning torde förslaget närmasi gynna redareföreningens
medlemmar. Vad föreningen anfört utgör ej lillräckliga skäl för all ändra
gällande regler om namnskick.

Tingsrätten
ansluter sig dock lill tankegångarna i promemorian om begränsning av namnskyddels
omfallning till art och användning.

Ett
villkor för registrering, som skulle kunna uppställas efter samma principer som
lillämpas vid regislrering av varumärke, bör dock vara att fartygels namn är
individualiserat med hänsyn lill den art och del verksamhetsområde som är
ifråga.

Till
belysande av de olägenheter som kan vällas av gällande lagstiftning må nämnas
följande.

För
Uddevallavarvets nybygge nr 298, ett turbintankmotorskepp på 245.139 bmtiolon,
anhöll pariägarna om förbehåll för skeppsnamnei NANNY. Som grund för
framställningen åberopades all i Onslad-rederiernas flotta under åren 1957-1978
med avbrott endasi för åren 1966-1967 namnet NANNY burits av rederiels
flaggskepp. För bevarande av denna namntra-diiion ansökte man således om
namnförbehåll för namnet NANNY. Ansökan kunde ej bifallas av sjöfarisregistrei,
emedan vid tiden för ansökan i skeppsregistret redan fanns införda två skepp
men namnet NANNY; den ena ett fiskefartyg pä 33 bruttolön med hemort i Herräng
och del andra ell lasimoiorskepp pä 54 bmlloton med hemort i Torekov.

Oaktat
någon förväxlingsrisk uppenbariigen ej kan föreligga mellan den nybyggda
supertankern - Skandinaviens största - som för övrigi ej vänlas befara svenskt
vallen och ovan angivna tvä smä fariyg, lämnar gällande lagsiiftning ej utrymme
för att medge rätl till namnet NANNY för del nybyggda lankskeppel.

Den
registermyndigheten genom övergångsbestämmelserna till sjölagen givna
möjligheten atl vid vile förelägga ägare till skepp atl inom viss tid bestämma
annat namn varunder skeppet kan regislreras, bör enligt tingsrättens mening ulvidgas
till atl jämväl omfatta del fall då ägare lill skepp har alt anmäla namn i
samband med nyregistrering.

Rikspolisstyrelsen:

Enligt
rikspolisstyrelsens bedömande är del ur identifierings- och tillsyns-punkt
angeläget atl registrerade skeppsnamn är särpräglade så att förväxling ej kan
ske. Slyrelsen är därför av den uppfattningen all nuvarande regler inom områdel
bör bibehållas.

Styrelsen
biträder förslaget om vitesföreläggande.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98 84

Sjöfartsverket:

Med
hänsyn till de lankegångar som framförs i förarbetena lill sjölagen i dess
nuvarande lydelse, förefaller den av redareföreningen redovisade konsekvensen -
enligi sjöfartsverkets uppfaUning - knappasl slå i överensstämmelse med
intentionerna i nämnda lagförslag. Sjöfartsverket tillstyrker därför en ändring
av beslämmelserna så all fartygsägare ges möjlighet att vid avregistrering
förbehålla sig del avregisirerade fartygets namn, även i fall då annal regislreral
fariyg bär samma namn. För ett sådani förbehåll bör dock krävas au särskilda
skäl kan åberopas saml all förväxlingsrisk, säsom anges i jusliiiedepartemeniels
promemoria seplember 1978, inle föreligger.

Vad därefier
gäller regler om vite som påtryckningsmedel mol försumlig fartygsägare i
namnärende, har sjöfartsverkel ingen erinran mot atl dylika regler införs.

Fiskeristyrelsen:

Ell iradilionelll
namnskick pä skepp förekommer inom fiskerinäringen inom vissa rederier. Det
finns säkert exempel på fartygsnamn som överförts från fariyg till fariyg inom
samma fiskarsläkl sedan förra seklet.

Av skeppsregistret framgåratl
vissa fiskefartyg delar sitt namn med upptill 10-12 andra. Några siörre problem
all identifiera fiskefartygen i olika sammanhang inom fiskeriadminislralionen
föreligger knappasl efiersom distriktsbeieckning och namn oftast är
sammankopplade. Slyrelsen har därför inget all invända mol redareföreningens framställan
om all fartygsnamn som av tradilion använts inom ett rederi eller som i
fiskets fall en fiskarfamilj skall kunna förbehållas för viss lid i samband med
avregistrering trots namnlikhet med andra fartyg i registret.

Generalndlstyrelsen:

Generallullstyrelsen
anser all 6 § sjölagen bör ändras så all kravet på namnolikhel ej skall gälla
de fall reell förväxlingsrisk bedöms ej kunna uppkomma vid identifiering.
Önskemålet om generell rätl all förbehålla skeppsnamn i samband med avregislreringar
anser generallullstyrelsen bör tillgodoses genom särskild föreskrift därom i
nämnda paragraf.

Patent-
och registreringsverket:

Del
syslem som föreslagils av redareföreningen syfiar lill alt öka möjlighelen alt
inom ett rederi behålla ett för rederiet karaktäristiskt skeppsnamn, även om
namnet finns regislreral för annat skepp. Eftersom förslaget inte medför alt
antalet skepp med samma namn ökar, blir risken för förväxling mellan skepp inte
större om förslaget genomförs. Och om ett rederi på detla

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:98 85

sätt
får behålla ett för rederiet karaklärisliskt skeppsnamn, leder förslaget
snarast till minskad risk för misslag beträffande skepps rederiiillhörighet. En
förutsättning för att den föreslagna ordningen skall fungera är givetvis alt
skeppet, om del avyllras, inte i den nya ägarens hand lillåls behålla det gamla
namnet. Om förslaget genomförs blir en konsekvens all det kommer atl ta längre
lid innan skeppsregistret blir fritt från skepp med samma namn. Olägenhelen
härav lorde, såvitt pateniverket kan bedöma saken, vara förhållandevis lilen.

Såvitt
pateniverket förstår bör det vara möjligt alt genomföra det i promemorian
framförda förslaget, om man kan göra klara avgränsningar mellan skepp av olika
storlek, art och användning, såsom skepp för fiske-, nöjes-, passagerar- och lasifarl.
Vid bedömningen av förväxlingsrisken bör det beakias all namnet endasl är ett
moment vid ell skepps identifiering. För atl undvika förväxling bör man kunna ulnyllja
övriga idenlifieringsdala i skeppsregislrel, såsom hemvist och
igenkänningssignal. Del finns enligt pateniverket ej anledning atl införa
varumärkesrättsliga aspekier när det gäller förväxlingsrisk, eftersom alla
skepp är i varumärkeslagens mening liknande varuslag.

Sveriges
redareförening uttalar sill slöd för förslaget.

Rederiföreningen
för mindre förtyg:

Rederiföreningen
får till fullo understödja Sveriges redareförenings skrivelse dalerad 78-05-11
och vill som komplettering anföra namngivningen av ett tankfartyg Ekfjord,
vilket efter mycket förhandlande visseriigen fick namnet, men framställningen
avstyrktes till all börja med härdnackal av fartygsregistret med hänvisning
till att det fanns en fiskebåt på ostkusten, som hette Ekefjord. Rederiet hade
haft tankfartyg med namnet EkQord under många år och namnet ingär i
firmanamnet.

Som
rederiföreningen framhåller utgör farlygsnamnel en del av redenets goodwill. Deltaärlika
viktigt fören trampredare vid förhandlingarom laster som för ell linjerederi
vid marknadsföring av dess transporttjänster.

Bland
shippingfolk säger ett fartygsnamn ofta lika myckel eller mer än omfattande
specifikationer över prestanda. Del faktum all namn innehas av fiske- eller
nöjesfartyg bör inte få hindra all detsamma forisatt får användas för
fraktfartyg. När fartygens cert avviker så myckel lorde risken för förväxlingar
vara mycket lilen.

Vi
understryker viklen av

alt
rederi skall kunna förbehålla sig rälien lill fartygsnamn, som av

hävd
använts av rederiet och all när handelsfartyg försäljes bör rederiet få
återanvända namnet även om det finns annat fartyg registrerat med namnet.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 86

Sveriges
fiskares riksförbund:

SFR
delar helt de synpunkier som framförts av Sveriges redareförening, där man
pekar på all de nya reglema föranlell vissa olägenheier. Det framhålles all
redare hindras frän att pä ett nytl skepp bruka namn som av tradition har använis
på rederiels fariyg om något annat regislreral skepp bär namnet.
Redareföreningen hemsläller om lagsiiftning som lillåler ägare atl irots namnlikhel
använda sådani "inarbetat" namn pä nya fariyg.

Inom
yrkesfiskel förhåller del sig mänga gånger på samma säll. Eli fiskelag vill
använda samma namn, ofta ocksä samma registreringsbeteckning, när man byter
fartyg för all namnet är inarbetat. Fiskuppköpare köper ofta fisk som fångats
av vissa fiskelag därför all man vel alt denna fisk är specielll välskött och
av högsia kvalitet. Fiskarna säljer således ofta pä sill namn och sin
registreringsbeteckning. Man är mycket mån om atl denna tradilion kan
bibehållas.

Med
hänsyn lill vadovan framhållits slöder SFR de ändringar som Sveriges
redareförening föreslår i sin skrivelse 1978-05-11.

Sjöassuradörernas
förening:

Sjöförsäkringsbolagens
ruliner kan i viss mån försvåras om flera försäkrade fartyg har samma namn. Nägra
förväxlingar eller andra olägenheier borde dock knappast behöva uppstå, om t.
ex. ett handelsfartyg och ell fiskefartyg, än mindre ett nöjesskepp, skulle
räka heta detsamma. Vi anser därför atl Sveriges redareförenings hemställan är
rimlig och vill tillstyrka en lagsiiftning i enlighet med denna.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 87

Innehåll

Proposilionen.................................................... .... 1

Proposilionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1

Lagförslag........................................................ 2

Uldrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 1 februari 1979. 8

1
Inledning..................................................... 8

2
Föredragandens överväganden........................ 9

2.1
Bälregislreringsreglerna............................ 9

2.2
Dispens från nalionalilelskravet.................. 15

2.3
Namnskicket för skepp............................ 17

3
Hemslällan................................................... .... 21

4
Beslut........................................................ .... 21

Bilagor

1
Promemorian (Ds Ju 1978:6) Ny lag om regislrering av båtar för

yrkesmässig
sjöfart m. m................................ 23

Förslag
lill ny båtregistreringslag............... 25

Förslag
lill lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) 28

Förslag
till förordning om ändring i fartygsregislerförord

ningen (1975:927)................................. 29

Förslag
till förordning om ändring i förordningen

(1975:929) med vissa bestämmelser om fartygs identifie

ring .................................................... .... 37

Förslag
till förordning om ändring i rätlshjälpskungörelsen

(1973:248)........................................... .... 38

Förslag
lill förordning om ändring i vitlnesersällnings

kungörelsen (1973:262).......................... 39

1
Inledning..................................................... 4'

2
Nuvarande ordning........................................ 42

2.1
Allmänt om bätregistrering m. m................ 42

2.2
De enskilda
bestämmelserna i båtregistreringslagen (1975:604) 43

3 Behovet
av ändrade regler för bäiregisireringen mm 46

3.1
Registrering av vissa ulländska
båtar......... 46

3.2
Äganderättsprövningen vid bäiregisireringen .... 46

3.3
Villkorade förvärv av båt......................... .... 48

3.4
Dispens från nalionalilelskravet
i fråga om fartyg som ägs

av
utländska medborgare med fast hemvisl i Sverige ... 49

4 Allmänna
överväganden................................. 49

4.1
Principerna för båtregistrets uiformning...... 49

4.2
Närmare om ulformningen av de
nya båtregistreringsreglerna 52

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:98 88

4.2.1
Regislrering av vissa utländska
bålar.. 52

4.2.2
Äganderältsprövningen vid båtregislreringen
... 53

4.2.3
Regislerföringen och
handläggningen av båtregisterärenden 54

4.2.4 Villkorade
förvärv av bål................. .... 57

4.3
Dispens från nalionalilelskravet i fråga om fariyg som ägs

av
utländska medborgare med fast hemvisl i Sverige ... 58

5
Specialmoiivering......................................... 59

5.1 Förslaget
till båiregislreringslag................. 59

5.1.1
Inledande besiämmelser.................. .... 59

5.1.2
Regislrering och anteckning av
förvärv 61

5.1.3
Avregisirering................................ .... 64

5.1.4
Beredningen av ärende om regislrering
m. m. .. 65

5.1.5
Bilräde åt registermyndigheten......... 66

5.1.6
Övergångsbestämmelser................. ... 66

5.2
Förslaget till lag om ändring i
sjölagen (1891:35 s. 1).... 67

5.3
Förslaget lill förordning om
ändring i fartygsregislerförordningen (1975:927) 67

5.3.1
4 kap. Båiregisirei.......................... 67

5.3.2
5 kap. Gemensamma bestämmelser... ... 68

5.3.3
6 kap. Nalionaliletshandlingar........... ... 69

5.4 Övriga
förslag lill förfallningsändringar......... ...

2
Skrivelsen från Sveriges
redareförening............. 71

3
Promemorian angående namnskickel
för skepp.... 73

4
Sammanställningen av remissyllanden............... 74

GOTAB Stockholm 1979

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

16 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (8)

8 kopplingar i 3 dokument.

  1. Prop. 1996/97:130 Registrering av fartyg om s. 9 · om s. 63 · s. 23 om s. 16 · s. 23 om s. 17 · och 1 till i texten
  2. Rskr. 1978/79:340 i texten
  3. Bet. 1978/79:LU20 med anledning av propositionen 1978/79:98 med förslag till ny lag om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart, m. m., jämte motion s. 1 · s. 12 i texten

Rättsfall (2)

2 kopplingar i 1 dokument.

  1. NJA 1989 s. 537 om s. 18 · om s. 20 i texten

Doktrin (6)

6 kopplingar i 2 dokument.

  1. Rune, Rätt till skepp, 1991 s. 28 om s. 16 · s. 29 om s. 17 · s. 39 om s. 21 · s. 207 om s. 16 · och 1 till i texten
  2. Rodhe, Handbok i sakrätt, 1985 s. 35 i texten