Sök i Ratio Lex

om stöd till glesbygden för vissa energikostnader

274 sidor, varav 221 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 221 av 274 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:109, om stöd till glesbygden för vissa energikostnader

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109

Regeringens proposition 1979/80:109

om stöd till glesbygden för vis.sa energikostnader

beslulad den 28 februari 1980.

Regeringen föreslår riksdagen all antaga de förslag som
har iipptagils i bifogade uidrag av legeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huviid.sakliga innehåll

I propositionen föreslås all den årliga fordonsskallen för
personbil, som ägs av den som är bosatt i kommun inom stödområde 5 eller 6.
skall sänkas med 120 kr. per år. De nya bestämmelserna föreslås gälla vid
uppbörd den Ijuli 1980 eller senare.

Vidare föreslås all de s, k, ortslilläggen, som
oljeföretagen tar ul för att läcka kosinader för transport av eldningsolja inom
landet skall sänkas så alt de får ulgå med ell visst högsia belopp i 50
kommuner i inre Norrland och västra Svealand, Dessa beslämmelser föreslås Iräda
i kraft den 1 januari 1981,

1 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 109

opaginerad Kontrollera mot PDF

BUDGETDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde

1980-02-28

s. 2 Kontrollera mot PDF

Närvarande: slalsminislern Fälldin, ordförande, och
sialsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark,
Burenslam Linder, Johansson, Wirlén, Holm, Andersson. Boo. Winberg, Adelsohn.
Danell. Pelri

Föredragande: statsråden Mundebo och Burenslam Linder

Proposition om stöd till glesbygden för vissa
energikostnader

Statsråden anmäler sina förslag i fråga om slöd lill
glesbygden för vissa energikostnader. Anförandena och förslagen redovisas i
underprolokollen för resp. departemenl.

Slalsrådel Mundebo hemsläller atl regeringen i en gemensam
proposition föreslår riksdagen

alt anlaga de förslag som han och statsrådet Burenslam
Linder har lagl fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden
och beslular alt genom proposiiion föreslå riksdagen all anlaga de förslag som
föredragandena har lagl fram.

Regeringen förordnar all de anföranden och förslag som
redovisas i underprolokollen skall bifogas proposilionen som bilagorna 1 och 2.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 3

Bilaga I

Uidrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-02-28

Fiiredragande: slalsrådel Mundebo

Anmälan till proposition om stöd till glesbygden för vissa
energikostnader

1 Inledning

Genom beslut i december 1979 höjdes skallen på bensin med
25 öre per liter från den 18 december 1979 och en molsvarande htijning gjordes
av kilometerskatlen och av fordonsskallen för bl, a, irafiktraktorer från den 1
februari 1980 (prop, 1979/80:30, SkU 1979/80:15, rskr 1979/80:71, SFS 1979:
1048 och 1078), Dessulom höjdes från den 18 december 1979 den särskilda
beredskapsavgiften för oljeprodukler med 5 öre per liler för bensin och med 5
kr, per m' för motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja (SFS 1979: 1049)
saml den allmänna energiskatten på elektrisk krafl och oljor (SFS 1979:1047),

1 proposilionen förulskickade jag alt förslag skulle
lämnas i annal sammanhang om åtgärder för all inle de som bor i glesbygd skall
få en i förhållande lill andra försämrad situation genom de höjda
energiskatterna. Jag vill nu la upp denna fråga såviu avser beskaUningsområdel,
Chefen för handelsdepartementet kommer atl la upp en annan fråga, nämligen den
om en minskning av oljeföreiagens transportkostnadstillägg (ortslillägg) för
vissa oljeprodukler. Även genom en sådan utjämning kommer energikostnaderna
alt kunna sänkas i vissa glesbygder.

De energiskattehöjningar som beslulades i slulel av
december 1979 hade fill syfle alt slimulera lill ökal energisparande.
Skattehöjningarna bör av detta skäl inte kompenseras i sin helhel. Vad som kan
komma i fråga för kompensation är den del av skallehöjningen som belöper pä
skillnaden mellan den genomsnitlliga energiförbrukningen i samtliga hushåll i
Sverige och den genomsnittliga energiförbrukningen i glesbygdshushållen.

Del är enligt min mening i försia hand personbilslrafiken
i glesbygden som bör kompenseras för de höjda energiskatterna. Del har allmänl
framhållils all de genomsnittliga årliga körsträckorna med personbilar i glesbygden
är längre än de genomsnittliga årliga körsträckorna för samtliga personbilar i
landet. Detta kan bero på all kollekliva iransporlmedel saknas eller av annal
skäl inte kan utnyttjas och på de allmänt selt längre

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 4

avstånden lill tälorler. arbeisplalser. affärer och andra
serviceorgan m. m. Att en skillnad i de genomsnittliga årliga körsträckorna
föreligger bekräftas av en undersökning om regionala skillnader i
medelkörliingder för personbilar som vägtrafikskatteutredningen IB 1977:05)
låtit genomföra. Av undersökningen kan dock inle dras några säkra slutsatser
om den exakta storleken av denna skillnad. Den torde dock ligga i
storleksordningen elt par hundra mil.

Mol den nu angivna bakgrunden anser jag del vara befogal
alt minska skatlebelaslningen på personbilarna i glesbygden.

Den nuvarande beskaltningen av biltrafiken beslår av en
omsättnings-skall på nya personbilar och motorcyklar, en ärlig fordonsskatt på
i princip alla personbilar som är registrerade och inte avslällda.
bränsleskalier saml - i fråga om bl. a. dieseldrivna personbilar -
kilomelerskall. Vidare gäller särskilda regler om rätt till avdrag vid
inkomsUaxeringen för resor med egen bil mellan boslad och arbelsplals.

Jag anser all den avsedda effeklen - kompensalion lill
glesbygdsbilis-lerna för merbelaslningen av de höjda energiskalterna - kan
uppnås enklast genom alt den ärliga fordonsskallen sänks för personbilsägare
som bor i glesbygd. 1 del följande redovisar jag hur ett sådant system bör vara
utformat.

2 Gällande bestämmelser m.m.

Fordonsskatten regleras i vägtrafikskallelagen (1973:601.
ändrad senast 1979: 1078), VSL. Bestämmelser om uppbörd av fordonsskall finns i
väg-trafikskallekungörelsen 11973: 776, ändrad senasl 1979: 396).

Fordonsskatt utgår för personbilar som är eller bör vara
regisirerade och inle är avslällda (2 §VSL).

Fordonsskallen utgår med belopp som varierar med
skallevikten (Ijäns-leviklen). Årsskatten för personbilar är 280 kr., om
fordonels skaltevikt är högst 900 kg och 355 kr. om skatlevikien är 901 - I 000
kg. Är skaltevikten högre lillkommer yUeriigare 75 kr. för varje intervall om
100 kg. Den genomsnittliga årliga fordonsskallen för personbilar i hela landel
är ca 500 kr. Den erläggs antingen för 12 kalendermånader (skalieår) eller för
del av skalleår (skalteperiod). Skall erläggs för skatteperiod om den åriiga
skatten uppgår till mer än 1 500 kr. Skalteäret för vissi fordon besläms med
ledning av den sisla siffran i fordonels registreringsnummer. Skatten skall i
princip belalas i förskotl, vanligen under månaden före ingången av skatteåret
eller skatteperioden (uppbördsmånaden).

Skatlskyldig är den som äger etl skattepliktigt fordon vid
ingången av uppbördsmånaden. Om fordonsskatl påförs därför all avslällning
upphör eller skatteplikt annars inträder, är den skatlskyldig som äger fordonet
vid denna lidpunkt. I fråga om fordonsskatt som fastställs genom beslul om

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 5

efterbeskattning, är den skattskyldig som iigde fordonet
under den lid skatten avser (14 § VSL).

Skatteplikten för ell fordon upphör bl. a. om det
avsiiills.

Inlräder eller upphör skatteplikt för en personbil under
en kalendermånad skall fordonsskatt alltid belalas för hela den månaden.

Uppbörd av fordonsskatl kan vara aniingen ordinarie eller
lillfällig. Ordinarie uppbörd äger rum i fråga om fordon som är skalleplikligl
vid ingången av uppbördsmånaden. Om skatteplikt för ett fordon inträder efter
ingången av uppbördsmånaden äger lillfällig uppbörd rum. Den tillfälliga
uppbörden omfaltar då liden fr. o. m. den månad under vilken skalleplik-ten
inlräder 1. o. m. närmasl följande uppböidsmånad.

3 Föredragandens överväganden

Jag
har lidigare anförl atl kompensation lill glesbygden för de höjda
energiskatterna bör - på skalleområdel - ulgå i form av sänkl årlig
fordonsskatt på personbilar i glesbygden. Begreppet glesbygd är inle hell
enlydigl. Olika definitioner ger olika avgränsningar. Jag anser dock att den
bedömning som ligger bakom stödområdesindelningen enligt förordningen
(1979:632) om regionalpoliliskl stöd bör användas även när del gäller
avgränsningen av de geografiska områden som bör omfallas av sänkningen av den
årliga fordonsskallen. Enligt min mening uppnås en lämplig begränsning om
sänkningen omfallar de kommuner som ingår i slödområdena 5 och 6. Dessa är 33
kommuner, fördelade på 7 län;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stödområde
5 Värmlands län Torsby

Kopparbergs län Malung Vansbro Älvdalen

Gävleborgs län Ljusdal

Jämtlands län

Bräcke

Härjedalen

Krokom

Åre

Västerbottens län

Lycksele

N örsjö

Vindeln

Vännäs

opaginerad Kontrollera mot PDF

Västernorrlands län

Sollefteå

Ange

Norrbottens
län

Arvidsjaur

Älvsbyn

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 6

St ö domr å de 6

Jämtlands
län Norrbottens län

Berg Arjeplog

Ragunda Gällivare

Strömsund Haparanda

Jokkmokk

Västerbottens län Kalix

Sorsele Kiruna

Storuman Pajala

Vilhelmina Överkalix

Åsele Överlorneå

Från den 1 januari 1980 är Dorotea utbruten ur Åsele och
bildar en egen kommun. Åven Dororea bör omfattas av förslaget.

Enligt uppgifler från bilregistret var per den 26 december
1979 anlalel regisirerade. ej avslällda personbilar 78 150 i stödområde 5 och
61665 i stödområde 6. lillsammans 139815 bilar.

Den förordade nedsättningen bör ske med etl fast belopp
per bil och år. Beloppel bör av prakliska skäl vara jämnt delbart med lolv.

Den genomsniilliga årliga fordonsskatten för personbilar
är, som jag lidigare har nämnt, ca 500 kr. Jag förordar atl fordonsskatten
sätts ned med 120 kr. per år för personbilar i berörda kommuner. Det angivna
beloppel är, om endast skillnaderna i genomsnittliga körsträckor beaktas, någol
för högl. Det ger därmed kompensalion även för den iransportkoslnadsläck-ning i
form av s,k, zontillägg som oljeföretagen tar ul vid försäljning av
molorbensin. Som kommer all framgå av vad chefen för handelsdepartemenlel
anför föreslås därtör ingen särskild utjämning av dessa lillägg.

En nedsällning av denna omfattning kan beräknas minska
statens inläkler av fordonsskalten med ca 18 milj, kr, årligen. Jag har då
beaklal all uppgiflen om anlalel bilar avser förhållandena i december månad, då
anlalel avslällda bilar är högre än annars.

Den nu föreslagna nedsättningen av den årliga fordonsskallen
böi regleras i en ny paragraf, 12 a §, i VSL,

I paragrafen bör anges att den årliga fordonsskatten för
personbilar skall minskas med 120 kr, per år om fordonet hör hemma i viss
kommun. De kommuner som avses bör anges i en ny bilaga till VSL, Somjag redan
har nämnt bör Ln, de kommuner som ingår i stödområde 5 eller 6 samt Dorotea
anges i bilagan. Frågan om i vilken kommun bilen hör hemma bör avgöras med
ledning av var den skatiskyldige har sin adress enligt bilregistret. Denna
bedömning bör göras endast vid den tidpunkt, då skattskyldighet enligt 14 §
VSL inlräder. Vanligen är della vid ingången av månaden närmasl före
skatleåret. Om den som då är eller bör vara antecknad som ägare lill bilen har
en adress som finns i någon av de uppräknade kommunerna skall den lägre
fordonsskatten debileras honom. Den som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 7

flytlar lill en sådan kommun efler denna lidpunkl kommer
all fa del av den lägre fordonsskallen försi vid näsla uppbördslillfälle.

Den lägre skallesalsen bör också lillämpas i de fall en
bil blir skalleplik-lig. 1. ex. på grund av all avslällning upphör, vid en
tidpunkt då ägaren bor i någon av de angivna kommunerna. Om ändrad fordonsskatt
skall ulgå lör elt fordon, t, ex, av den anledningen att dess skattevikl har
förändrats, skall någon ändring av redan påförd skalt inte göras, även om
ägaren samiidigi flyitar lill annan kommun,

1 fråga om eflerbeskallning bör gälla all den lägre
skallesalsen skall tillämpas om den skallskyldige vid ingången av den tid som
efterbeskatt-ningen avser hörde hemma i en kommun som ar upptagen i bilaga 3
lill VSL,

Som en följd av den nya besiämmelsen i 12 a § VSL bör ett
tillägg göras i 12 § första slyckel av innebörd all vad som där sägs gäller om
inle annal följer av 12 a §,

De nya beslåmmelserna bör Iräda i krafl den 1 juli 1980
och lillämpas vid uppbörd av fordonsskall efler ikraftlrädandet. Någon
jusiering av redan betald fordonsskatl bör inle göras.

Med hänsyn till frågans beskaffenhel är del enligt min
mening inte motiverat alt inhämla lagrådels yllrande över lagförslagel.

4 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemsläller jag
alt regeringen föreslår riksdagen all anlaga inom budgetdeparlementet upprällat
förslag fill

lagom ändring i vägtrafikskallelagen (1973:601),

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109

Bilaga 1:1

Förslag till

Lagom ändring i vägtraFikskattelagen (1973: 601)

il

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskallelagen
(1973:601) dels alt 12 § skall ha nedan angivna lydelse.

dels atl i lagen skall införas en ny paragraf. 12 a §. och
en ny bilaga, bilaga 3. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

Fordonsskall ulgår för skalleår Fordonsskall
ulgår för skalleår

enligt bilaga I lill denna lag. Skal- enligt bilaga I till
denna lag. om inte

ten utgår för skalleperiod med en annat följer av 12 a §. Skallen ut-

iredjedel, för kalendermånad med går för skalteperiod med en tredje-

en tolftedel och för dag med del, för kalendermånad med en lolf-

1/360 av skatten för hell år. Över- ledel och för dag med 1/360 av skal-

stiger fordonsskallen för ell fordon len för hell år, Översiiger fordons-

1 500 kronor för hell år ulgår for- skallen för elt fordon 1 500 kronor

donsskatt för skalleperiod, för
hell år ulgår fordonsskall för

skalteperiod.

Föreligger skalteplikl för fordon under del av
kalendermånad, ulgår fordonsskall för hela månaden. Vad nu sagts gäller dock
icke i fråga om fordon, för vilkel fordonsskallen uppgår till m.insl 4 800
kronor för helt skalleår, för den kalendermånad under vilken skalteplikl försia
gången inlräder för fordonet eller skalteplikl upphör av annan anledning än
av-ställning. Har sådanl fordon varil avslällt avräknas eller återbetalas fordonsskatl
för avställningsliden om denna omfaltal minsl 15 dagar eller om fordonet
övergåll lill ny ägare under avställningsliden,

Fordonsskatl erläggs före ingången av skalleår eller
skalleperiod. Regeringen eller myndighel som regeringen bestämmer får medge
undantag härifrån för grupp av fordon,

12 a §

Fordonsskalten för en personbil skull ulgå med etl 120 kronor
lägre belopp per år än som anges i bilaga I till denna lag, om bilen hör hemma
i en kommun som anges I bilaga 3 till denna lag.

En personbil anses höra heminu i den kommun, diu den
skatiskyldige har sin adress enligt bilregistret vid

' Lagen omlryckt 1979: 280, Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974:869.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

den tidpunkt, som anges i 14 !i första eller andra
slyckel eller vid Ingången av den tid som anges i 14 § tredje stycket. Saknas
sådan adress gäller i stället den adress sinn borde vara (tnleckiuid i
bilregistret. Den lugre fordonsskallen lillämpas när fordonsskatt påförs för
hell skalleår eller hel skalleperiod, när skull påförs dårf(>r all
skiilleplikt inlräder jör ell jordon eller vid ej-icrheskattning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3 till vägtrafikskattelagen (1973:601) Förteckning
över kommuner som avses i

Västerbottens lån

Dorotea

Lycksele

Norsjö

Sorsele

Storuman

Vilhelmina

Vindeln

Vännäs

Åsele

Värmlands län Torsby

Kopparbergs län Malung Vansbro Älvdalen

Gävleborgs
län Ljusdal

opaginerad Kontrollera mot PDF

Västernorrlands län

Sollefuä

Ange

Jämtlands län

Berg

Bräcke

Härjedalen

Krokom

Ragunda

Strömsund

Åre

Norrbottens län

Arjeplog

Arvidsjaur

Gällivare

Haparanda

Jokkmokk

Kalix

Kiruna

Pajala

Ålvsbyn

Överkalix

Övertorneå

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag iräder i kraft den I juli 1980 och lillämpas vid
uppbörd av fordonsskall efter ikraftlrädandel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109

B
i 1,1 u

opaginerad Kontrollera mot PDF

HANDELSDEPARTEMENTET

Uidrag

PRlrOKOLL

vid
legeringssammantIiitle

1980-02-28

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föredragande: statsrådet Burenstam Linder

Anmälan till proposition om stöd till glesbygden för vissa
energikostnader

I Inledning

Med slöd av regeringens bemyndigande den 30 juni 1977
tillkallade chefen för handelsdepartemenlel den I juli 1077 en särskild
uiredare' med uppdrag all uireda frågan om uljämning av de prisskillnader pa
eldningsolja och bensin som följer av del tillämpade systemet med orts- och
zontill- lägg (H 1977:03).

Utredningen lämnade ijuli 1979 belänkandet (Ds H 1979:3)
Uljämning av ortslilliigg. Beiänkandei bör fogas till protokollet i della
ärende som bilaga 2.1.

Efler remiss har yttranden över betänkandet avgells av
hovrällen för Nedre Norrland, kammarrällen i Sundsvall, försvarels
malerielverk, slalens järnvägar (SJ), transporlnämnden, siaiisiiska
cenlralbyrån (SCB), riksskaiteverket (RSV), kommerskollegium (KK),
generallullslyrelsen, näringsfrihetsombudsmannen (NO), statens pris- och
kartellniimnd (SPK), konsumeniverkel (KOV). översiyrelsen för ekonomiskl
försvar (ÖEF). arbelsmarknadsstyrelsen (AMS), statens industriverk (SIND). statens
vallenfallsverk. länsstyrelserna i Jönköpings, Kronobergs. Gollands. Göleborgs
och Bohus, Skaraborgs. Kopparbergs. Gävleborgs. Väslernorrlands. Jämllands,
Västerbottens och Norrbollens län, väglrafikskalle-ulredningen IB 1977:05).
energiskatlekommillén (B 1979:06). energispar-kommillén (I 1974:05), Svenska
handelskammarförbundel. Svenska kommunförbundet, Landslingsförbundel. Sveriges
grossistförbund. Sveriges köpmannaförbund. SHlO-familjeföretagen.
Oljekonsumenternas förbund (OK). Lantbrukarnas riksförbund (LRF).
Norrlandsförbiindel. Svenska pelroleum inslilulet (SPI), Centrala
driflledningen. Svenska värmeverksföreningen. Svenska bussirafikförbundet.
Svenska laxiförbundet. Svenska

' Deparlemenlsrådel Karl-Ingmar Edsliand. Vidare
förtirdnades deparlemenlsrådel Göran Carnhagen, departemenlssekreleraren Lars
Hallslen, direklören Bo Jö-nesledt, numera generaldirektören Claes-Eric
Norrbom, deparlemenlssekreleraren Ann-Christin Nykvist, direktören Waller Seger
och avdelningschefen Walter Sköldefors att som sakkunniga och bitr,
skalledireklören Lennarl Carlson all som expert biträda utredaren.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 12

akcriförbundel. Motormännens riksförbund (M), Kungl.
Automobil klubben IKAK). Moloriörarnas helnyklerheisförbund (MHF),
Landsorganisa-lionen i Sverige (LO), Tjänslemännens cenlralorganisalion (TCO),
Sveriges redareförening, Sveriges fiskares riksförbund, Sveriges allmännylliga
bosladsförelag ISABOI, Hyresgiislernas riksförbund. Hyresgästernas sparkasse-
och byggnadsföreningars riksförbund IHSB), Sveriges villaägareförbund och
Sveriges fastighelsägareförbund,

Slalens vallenfallsverk och Cenirala driflledningen har
avgivil likalydande yllranden. Sveriges redareförening har inslämi i SPLs
yllrande.

Svenska handelskammari"örbundel har bifogat yttrande
av Gotlands handelskammare. Till LO;s yttrande har logals yllrande av Svenska
skogs-arbelareförbundel. Vissa av länsstyrelserna har bilagl yllranden från
olika länsorgan och kommuner.

En sammanstiillning av remissvaren bör ftigas lill
proiokollei som bilaga

7 1

2 Föredragandens överväganden

Vid prissäiiningen på dieselbrännolja, eldningsolja och
molorbensin ulgår varje oljeförelag från ell grundpris på produklen. Däruiöver
gör oljeföretagen en särskild beräkning av kosinader för iransporl av oljan
eller bensinen lill förbrukaren eller lill säljställel. För dieselbrännolja som
levereras med tankbil och för eldningsolja läggs lill grundprisel för all
täcka denna transportkostnad särskilda ortslillägg av olika slorlek beroende på
avstånd lill leveransslällel. Vidare las för dieselbrännolja som säljs från
pump och för bensin ul skilda zontillägg som också är en
iransporlkost-nadsersällning. Systemen med ortslillägg och zonlillägg har
skapals av förelagen själva.

Ortslilläggen infördes i slutet av 1940-talel. Tilläggen
är lägre ju närmare importhamnarna leveransorlen ligger och är högsl i de inre,
norra delama av landel. Med hänsyn härtill kan tickså ortslilläggen variera
inom en och samma kommun. De iransportkosinadselemenl som omfallas av del av oljeföreiagen
Ln, lillämpade ortstilläggssyslemel - lankfarlygsfrakt, hamnavgift och
lankbilslransport - är i viss utsträckning schablonmässigt beräknade. En
belydande del av förbrukningen av eldningsolja, främst tjock eldningsolja,
berörs inle av ortslilläggen beroende på all vissa industrier, varmeverk,
kraflvärmeverk och andra storförbrukare köper olja i hel eller delad
fartygslast och enligt avtal som inle har någon anknytning lill ortslilläggen.
Storleken av ortslilläggen varierar i dagsläget mellan 24 och 95 kr,/m'. Tolall
uppgick uttagna ortslillägg till ca 470 milj, kr, under år 1978, Ortslillägg
beräknas L n, för drygt 4 000 orter,

Zonlilläggen tillkom redan före andra världskriget. De är
schablonmässigt beräknade för mycket slora områden och avspeglar således inle
på

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 13

samma sätl som orlstilläggen mer lokala skillnader i
kostnader för transporler lill olika leveransorter inom respektive zon, Landel
indelas med utgångspunkt från importhamnarna och deras närmasle omland i ire zoner.
I s. k. O-zon betalar förbrukarna gällande grundpris och i de s. k. 1- och
2-zonerna däruiöver ell zontillägg som uppgår lill elt respeklive två öre per
liter. Av drivmedelsförsäljningen från pump åi- 1977 skedde något mindre än
hälflen, dvs. ca 2,5 milj, m\ i O-zon, 1 2-zon såldes samma år nägol mer än 10%
av den totala volymen. Totalsumman uttagna zontillägg under år 1977 uppgick
till ca 35 milj. kr.

Frågan om en utjämning av prisskillnader på oljeprodukter
till följd av varierande transportkostnader har under en följd av år tagils upp
och behandlals i riksdagen. Bl. a. häri olika moiioner yrkats pä ålgärder för
atl få lill stånd en enheilig prissätlning.

Näringsutskotlei uttalade år 1973 (NU 1973:6) bl.a. att
prisdifferenserna på olja och bensin helt betingades av skillnaderna i
fraktkostnader mellan olika regioner och all dessa prisskillnader utgjorde en
del av ell större problem som hade blivil särskili beaklal i den
regionalpolitiska reformverksamheten. Utskotlel föruisaile alt regeringen skulle
på lämpligt salt aktualisera frågan om en regional uljämning av avsedda priser
i det fortsatta arbetet med regionalpolilisk planering inom iransporlseklorn.

År 1974 uppdrog regeringen åt SPK all uireda möjliga sätt
alt slopa gällande orts- och zonlillägg i syfte atl erhålla en för hela landet
enheilig prisnivå för olika oljeprodukter. SPK redovisade år 1975 elt förslag
till teknisk lösning. 1 förslaget skisserades en metod för avveckling av
regionala och lokala prisskillnader på oljeprodukter i konsumenlledel. Meloden
innebar att säljare av oljeprodukter skulle dels betala en enheilig
transporl-uljämningsavgift, dels erhålla ett Iransporlkoslnadsbidrag beroende
på var i landet produklerna såldes eller förbrukades,

SPK;s förslag till leknisk lösning remissbehandlades. Den
skisserade meloden ansågs av många ha nackdelar, Åven om förbrukarna av
eldningsoljor i inre Norriand skulle få avsevärda prissänkningar skulle priset
på olja stiga inte bara i södra och mellersta Sverige ulan även i Norrlands
kustland. Bl, a, påpekades därför atl meloden kunde medföra negaliva regionalpoliliska
effekler och alt betydande delar av exportindustrin skulle belastas med ökade
kosinader, Meloden skulle dessulom ge lämligen slora adminislralionskosinader,

Näringsutskotlei underströk är 1976 INU 1975/76:44) viklen
av en enhetlig prissättning på oljeprodukler men fann all del var nödvändigl
med fortsatta överväganden om vilka ålgärder som skulle vidlas.

Mot denna bakgrund tillkallades, som lidigare har nämnls,
år 1977 en särskild uiredare med uppdrag atl granska olika möjligheter atl
mildra verkningarna av de nuvarande orts- och zonlilläggen,

1 utredningsförslaget framhålls all en total utjämning av
ortstilläggen fortfarande är förenad med sådana nackdelar alt ålgärden inte
heller nu är

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 14

lämplig att genomföra, I stallet löreslås en siinkning av
de högsta oitsiill-läggen, I huvudsak innebar förslaget att utjämningen skall
ske i form av en maximering av ortslilläggen lör orter inom det inre
stödområdet och vissa angränsande kommuner i väsira Svealantl som också har
höga ortslilliigg. Sammanlagt berörs 49 kommuner. Enligt förslaget bör högsia
ortstillägg vara 44 kr./m' räknat på den oitsiilliiggsniva som lörelag när
ulredningens belänkande avlämnades sommaren 1979. Ersättning lill oljeföreiagen
för de tianspoitkoslnader som inte blir läckla lill följd av maximeringen av
orlstilläggen skall enligt förslaget liimnas i form av särskilda
li;insportbi-diag. Del lolala behovel av sådana bidrag beräknas av ulredningen,
också med ulgångspunkl i (irisiilliiggsiiivån sommaren 1979, lill 17 milj. kr.
per år. Föl all tacka kostnaderna föi utjämningen föreslås att en särskild
transponavgift om ca 75 öre/m' skall tas ul på motorbiiinnolja
Idiesel-brännolja) och eldningsolja.

Utredningen har också övervägt frågan om en utjämning av
ronlilläg-gen. En sådan åtgärd anses enligt förslaget inte vara påkallad med
hänsyn bl, a, dels lill de små prisskillnader som de nuvarande zonlilläggen
medför, dels lill atl sysiemel redan har en betydande utjämnande effekt,

Lluvuddclen av remissinslanserna, ell 35-lal, inslämmer i
eller har ingel alt erinra mol utredningens ständpunkl all en uljämning av
orlstilläggen bör genomföras. Av de inslanser som är för en uljämning förordar
elt 10-tal ett annal syslem än utredningen, i de flesla fall en total utjämning
i stället för en reducering. En uljämning avsiyrks eller ifrågasätts av ett
15-tal inslanser. När del gäller den närmare ulformningen av en uljämning av
ortslilläggen har huvuddelen av instanserna lillslyrkl ulredningens förslag,
Zonlilläggen har lagils upp av endasl etl 20-tal remissinstanser. Drygt hälften
av dessa delar utredningens slällningstagande, medan återstoden förordar en
uljämning även av dessa tillägg. För egen del vill jag anföra följande.

Regeringen strävar i sin regionalpolitik efler att skapa
likvärdiga levnadsförhållanden för befolkningen i olika delar av landet. Det
förhållandet alt de högsta orlstilläggen och därmed de högsta oljepriserna som
regel tas ul på de orler där förbrukningen av o|ja på grund av ett strängare
klimat är störsi lalar därtör för all man bör söka åstadkomma lämpliga
kompensa-tionsformer. De belydande olägenheler som har visal sig vara
förknippade med en lotal uljämning av ortslilläggen undviks i bred omfallning
med del nu föreslagna systemet. Genom en maximering kan verkningarna av de
nuvarande orlslilläggen mildras utan alllför slora adminisiraliva insalser. Jag
förordar därför all den föreslagna maximeringen av de högsia orlstill-läggen
genomförs som etl led i regeringens regionalpolitiska slrävanden.

Del föreslagna sysiemel innebär elt slöd lill transporler
av olja. Jag vill i detla sammanhang erinra om atl del finns ett särskilt
slalligl regionalpoliliskt iransporlslödsystem enligi vilkel fraklbidrag utgår,
bl, a. för land-transporler av vissa råvaror och halvfabrikat lill orler
förelrädesvis i norra

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 15

Sverige, Oljeprodukler omfallas dock inle av delta system
för vilkel särskilda riktlinjer gäller.

Niir del gäller den av utredningen föreslagna geografiska
avgränsningen lill 49 kommuner i ell sammanhängande omräde i inre Norrland och
vaslra Svealand bör först påpekas atl anlalet kommuner inom delta område har
ökal lill 50 genom en uppdelning av Åsele kommun på så säu all Dorolea kommun
har lillkommil. 1 övrigl kan anföras följande. Huvuddelen av de aktuella
kommunerna finns inom slödområdena 5 och 6. Kommunerna ligger i ell ulpräglal
glesbygdsområde. Vid en sådan avgränsning kommer visserligen orler i ell lO-lal
kommuner söder om områdel, bl, a, i Småland och Väslergötland, all ha
ortslillägg som ligger över maximinivån för de angivna kommunerna. Dessa
söderul liggande orter har emellerlid i allmänhel lillägg som endast
obetydligt överstiger maximinivån. Vidare är del här fråga om orter som inle
ligger i ulpriiglad glesbygd. Dessulom är på grund av klimatet förbrukningen av
olja för uppvärmning i dessa orler genomsnillligi lägre än i de nordligare
orlerna. Med hänsyn härtill finner jag all del bakomliggande regionalpolitiska
syftet med åtgärden bäst uppnås om maximeringen av orlslilläggen begränsas
till de angivna 50 kommunerna.

Den föreslagna ålgärden skulle komma atl omfalla ell
slörre område än den differenliering av fordonsskatten som lidigare i dag har
föreslagils av chefen för budgeldepartemenlet. Jag finner denna skillnad
moliverad eflersom det område som bör omfallas av en sänkning av orlslilläggen
inle endasl besläms av den geografiska belägenheten ulan även av
orlslilläg-gens slorlek. Del förekommer exempelvis flera orler ulanför stödområdena
5 och 6 som har högre ortslillägg än orler inom områdena. Eftersom ålgärden
syftar lill atl minska prisskillnaderna på olja bör åtgärden komma samtliga de
angivna 50 kommunerna i inre Norrland och väsira Svealand lill gtido oavsett om
de ligger i del inre stödomrädel eller inle.

Sammanfattningsvis finner jag alltså all maximeringen bör
genomföras inom de angivna 50 kommunerna. En förleckning över dessa lorde få
fogas lill del lagförslag som jag ämnar lägga fram i del följande.

Ulredningsförslagel innebär alt orlslilläggei skulle uppgå
lill högsl 44 kr./m"* inom del akluella områdel. Denna nivå beräknades med
utgångspunkt i de ortslillägg som gällde sommaren 1979 i de orler som ligger i
gränstrakterna av del föreslagna områdel, Ortslilläggen förändras emellerlid
med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Även det maximala ortstilläggel måste
därför såsom ulredningen har föreslagit efler hand kunna anpassas lill de
ändrade förhållandena, Detla gäller både vid införandel av del syslem somjag
föreslär saml i fråga om därefler inträffade ändringar. Med hänsyn till en
ändring av ortslilläggen som genomfördes höslen 1979 torde den akluella
maximinivån f, n, kunna beräknas lill bortemot 55 kr,/m\

Genom en geografisk maximering av ortstilläggen blir en
viss del av oljeföreiagens kosinader för transporler lill området inle läckta.
Delta

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 16

gallei leveranser lill sådana orler inom områdel som
skulle ha haft högre onslillägg om inte viss maximering gällde. För all
kompensera förelagen ftir delta intäktsboiifall bör såsom utredningen har
föreslagil i molsvaran-tlc man cll särskilt Iranspoitbidrag utgå. Storleken av
bidraget till de olika ftirclagcn för viss period blir beroende av hur
respektive förelags försäljning ftirdelar sig mellan olika orter inom det
område där ortslillägg inle får översliga maximinivån, Endasl leveranser till
orter där ortstilläggel skulle ha varit högre än lillålel maximum blir
bidragsberältigade. Ersättningens storlek blir vidare beroende av hur slor
siinkningen är i olika orter.

Innan jag övergår liil den närmare ulformningen av
sysiemel och lill finansieringen av iransportbidragen villjag i ftåga om
zonlilläggen framhålla följande.

Fram lill ai 1967 tillämpade oljeföreiagen en indelning av
landet i sex olika priszoncr med en skillnad på 1 öre mellan varje zon. Ulanför
högsia priszon förekom dessulom vissa s. k. frankoplalser, där frakltillägg
ulgick med belopp över hogsla zonlillägg. De Irc högsia priszonerna slopades år
1967, DeUa innebar en minskning av prisskillnaderna i landel, F. n. lorde
zonlilläggen endast läcka en del av de lolala Iransporikoslnaderna för
molorbensin. Reslerande del har beaktats av oljeföretagen vid bestämmandet av
grundpriserna. Av det anförda framgår atl del nuvarande zontill-läggssystemet
redan i sig innebär en belydande uljämning av Iransporikoslnaderna mellan
olika delar av landel.

Som yUeriigare bakgrund lill ell slällningstagande vill
jag framhålla atl tilläggen f.n. ulgöi i 2-zon mindre än en och i 1-zon mindre
än en halv procenl av det totala bensinpriset. Denna andel sjunker med ett
stigande bensinpris. För bilister med en körsträcka som överensstämmer med den
som gäller i genomsnitt för bilister i respektive zon kan årskostnaden i form
av zonlillägg beräknas lill ca 15 kr. i 1-zon och 30 kr. i 2-zon.

Det bör också nämnas alt del förekommer regionala
prisskillnader som inte beror på zonlillägg. Jag avser här de förhållandena all
lägre priser på bensin förekommer dels genom försäljning av s.k. lägprisbensin,
dels till följd av prispressande lokal konkurrens. De av dessa fakiorer
orsakade prisskillnaderna är vanligen belydligl slörre än dem som föranleds av
nämnda tillägg och skulle kvarslå även om man ingrep mot zontilläggen.

Jag ansei del visseriigen påkallal att åtgärder vidtas som
minskar den fördyrande faktor i den utpräglade glesbygden som zonlilläggen
ulgör. Dock villjag mol bakgrund av del anförda inte förorda att detla sker i
form av eu regleringssystem för uljämning av zonlilläggen, Ell sådanl skulle
vara tekniskt komplicerat och skulle dessulom innebära ytterligare kostnadskrävande
adminsirativa insalser. Jag vill i stället peka pä all en geografisk
differenliering av den årliga fordonsskallen kan för normalbilisten ge högre
kostnadsutjämnande effekt. Dessulom är meloden administrativt enklare an en
uljämning av zonlilläggen. Chefen för budgeldeparlemenlel har tidigare denna
dag lagl fram ell förslag om differenliering. Genom

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 17

förslagel ges den kompensalion för zonlilläggen som är
påkallad för glesbygdsbilisterna,

1 fråga om den lekniska utformningen av systemet med
maximering av vissa ortslillägg samt kompensation för detta i form av
transportbidrag vill jag anföra följande,

Uliedningen har föreslagil alt riksdagen skall ange
rikllinjer för ortstill-läggsutjämningen medan den närmare ulformningen bör
ankomma på regeringen, 1 enlighet med delta har ulredningen lagt fram ett
förslag lill en lag om uljämning av orlstillägg för vissa oljeprodukter.
Lagförslaget innehåller bl, a, bemyndiganden för regeringen alt meddela
föreskrifter om högsta ortslillägg saml atl fastställa transporlbidrag, 1
förslagel anges sålunda alt för uljämning av de prisskillnader på
motorbrännolja och eldningsolja som förorsakas av de tillägg för
transportkostnader (ortstillägg), vilka till-lämpas vid försäljning till
förbrukare, får regeringen föreskriva ell högsia orlstillägg som skall gälla
vid sådan försäljning inom de kommuner som anges i bilaga till lagen. Enligt
förslagel skall kompensation för transportkostnader, som lill följd av
utjämningen inle blir läckla, ulgå i form av transporlbidrag. Vidare skall i
den män regeringen så föreskriver transporlbidrag ulgä också lill förbrukare
inom de berörda kommunerna vilken har köpt eldningsolja ulan alt erlägga
orlstillägg. Enligt ulredningen skall transporlbidrag fastställas av regeringen
på förslag av SPK för de orter som omfallas av utjämningen. Bidrag skall
utbetalas av RSV,

För alt läcka kosinaderna för utjämningen föreslås att
regeringen får besluta om uttagande av en särskild avgift pä motorbrännolja och
eldningsolja,

1 en lill lagen anslutande förordning skall enligt
ulredningen regleras del högsia orlslilläggels slorlek, vid vilken lyp av
försäljning maximering skall gälla, Iransportbidragets storlek för skilda orter
där sänkning sker, vilka som är bidragsberältigade och när rätlen lill bidrag
inlräder. Vidare skall där lämnas föreskrifier om bl, a, förfarande,
ålerbetalningsskyldighel när nägon lill följd av oriklig uppgifl har erhållil
för myckel bidrag saml besvärsordning,

Remissinslanserna har inle riktat principiella
invändningar mot atl lagstiftningen i huvudsak ulformas som en
bemyndigandelag. För egen del anser jag att tekniken är ändamålsenlig i detla
fall av bl, a, praktiska skäl, Bemyndigandel bör inte vara mer vidsträckt än
vad som behövs för atl regeringen skall ha den handlingsfrihet som är nödvändig
för att möta uppkommande situationer.

Jag vill här la upp den akluella lagstiftningens
beröringspunkter med allmänna prisregleringslagen (1956: 236), När denna lag är
i tillämpning kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
föreskriva skilda prisreglerande älgärder. Därvid kan föreskrivas visst pris,
som prövas skäligl, att gälla som högslpris vid frivillig försäljning av viss
förnödenhet eller frivilligl ulförande av viss Ijänsl, Genom beslul av
regeringen infördes 2 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 109

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 18

den 6 februari 1979 högslprisreglering beiräffande bl, a.
dieselbrännolja och eldningsolja. Därvid bemyndigades SPK all föreskriva att
lillägg lill högslprisel får göras med bl, a, zon- och orlstillägg.
Bestämmelserna finns i förordningen (1977:770) om prisslopp m, m, (ändrad
senasl 1980:37), Nämnden har också ulfärdal sådana föreskrifier.

Till följd av den angivna högslprisregleringen omfallas f,
n, orlslilläg-gens sloriek av de kontrollmöjligheter som allmänna
prisregleringslagen medger i bl, a, inflationsbekämpande syfle. Den nu aktuella
sänkningen av vissa orlstillägg har dock samband med resursfördelning och
regionalpolitik. Därför är del enligt min mening påkallal med en särskild
lagstiftning som kan lillämpas oberoende av allmänna prisregleringslagen, I
fråga om lagens närmare ulformning villjag framhålla följande, I likhei med
utredningen anser jag all den sänkning somjag förordar i princip bör knyla an
lill del nuvarande systemet med orlstillägg såsom della i dag är ulformal när
del gäller Iransportkosinadselemenl, schablon-metoder m, m. Även om systemet i
sin nuvarande utformning är användbart som underlag också för beräkning av
vilken del av Iransporikoslnaderna, som till följd av maximering av
orlslilläggei bör läckas med transporlbidrag, måsle dock flera faktorer
uppmärksammas. Dit hör, eftersom företagen själva har infört systemet och delta
således är frivilligl, all principerna för beräkning av ortslillägg kan komma
atl förändras av företagen, I lagstiftningen bör därför öppnas möjligheter
lill en prövning i administrativ ordning av frågan om i vilken utsträckning
det är befogal att medge transporlbidrag för den del av ortstilläggen som
företagen inte kan läcka lill följd av maximeringen. Bl, a, kan det därvid
finnas anledning att pröva de eventuellt ändrade kostnadselemenl som företagen
framdeles kan komma atl la med i sina beräkningar liksom även andra skälighetsfrågor.
Beslämmelsema i lagförslaget bör utformas mol bakgrund av detla.

Såsom framgår av ulredningens belänkande förutsätier
maximeringssys-temel alt företagen ocksä i fortsättningen gör egna beräkningar
av orlstill-läggen som underlag för bestämmande av transportbidragens slorlek.
OK, som hitintills för branschens räkning har svarat för dessa beräkningar, har
i silt remissyttrande förklarat sig berett att biträda även i fortsättningen.

Som jag nyss anförde föreslår utredningen att
transportbidrag skall, i den mån regeringen föreskriver det, utgå också till
sådana förbrukare inom de berörda kommunerna som har köpt eldningsolja utan att
erlägga ortslill-lägg. Därmed avses i försia hand sådana förbrukare som köper
eldningsolja i s. k. cargoform, dvs. i hel eller delad fartygslast till egen
depå i hamn, och själva ombesörjer och bekostar landtransporten. Jag delar
uppfattningen all också sådana förbmkare i lämplig utsträckning bör kunna
erhålla kompensation för den del av transportkostnaderna som svarar mot det
bidrag som enligt mitt förslag skall utgå inom ramen för ortslilläggssystemel.
På denna punkt vill jag erinra om atl också dessa förbrukare har att eriägga
den högre energiskatt som riksdagen beslutade om i december 1979. Denna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 19

bidragsmöjlighet bör inte begränsas till Iransporler som
avser eldningsolja ulan även omfalta iransporler av dieselbrännolja
(motorbrännolja). Jag anser all del i lagen bör anges generelll all med olja
avses i lagen dieselbrännolja och eldningsolja. Dessa begrepp läcker även
bunkerolja.

Också andra fall kan förekomma när visst transporlbidrag
bör ulgå lill förbrukare inom de berörda kommunerna. Bl. a. har ulredningen
föreslagil alt maximeringen endasl skall lillämpas vid försäljning lill sådana
förbrukare som inte är regisirerade som skattskyldiga för olja enligi lagen
(1957:262) om allmän energiskall. Syftet är all undvika en svårhanteriig
redovisning i flera led. Det kan visa sig lämpligl all följa ulredningens
förslag på denna punkl. I så fall skulle sädana förbrukare som är registrerade
inte komma att omfattas av maximeringen ulan skulle få beiala ell oreduceral
ortslillägg. Jag delar ulredningens uppfattning all också sådana förbrukare i
lämplig ulslräckning bör kunna erhålla kompensation för della.

Som har nämnls lidigare föreslår ulredningen vidare all i
lagen skall ges föreskrifier om atl en särskild avgift får las ul. Av del
följande kommeralt framgå all jag inle vill förorda en sådan avgift. Därmed
bortfaller behovel av särskilda föreskrifter på denna punkl.

1 övrigl villjag i fråga om lagförslagets ulformning
lillägga följande.

Jag anser del av prakliska skäl vara erforderiigl alt
regeringen kan överlåta sina befogenheter i fråga om transporlbidrag lill
förvaltningsmyndighet. Det bör vidare uppmärksammas alt behov kan uppkomma av
straffsanklionerade regler om uppgiftsskyldighei för sökande i ärenden rörande
iransportbidrag. En beslämmelse som bemyndigar regeringen atl meddela
föreskrifier rörande uppgiftsskyldighei bör mol denna bakgrund tas in i lagen.

Enligt min mening bör överträdelser av bestämmelsen om
högsta ortslill-lägg inle lämnas osanklionerade, I straffskalan bör ingå böler
eller fängelse i högsl sex månader, 1 fråga om ansvar för oriktiga uppgifter
som lämnas i ansökan om transporlbidrag gäller alt bestämmelserna i 15 kap, 10
§ brottsbalken om osann och vårdslös försäkran kan bli lillämpliga om del i en
till lagen anslutande förordning föreskrivs atl uppgifter i en sådan ansökan
skall lämnas på heder och samvete.

Enligt sin instruktion skall SPK övervaka prissättningen
pä varor och Ijänsler i landel. Övervakningen omfallar också prissättningen på
oljeprodukter. Jag förutsätter därför atl SPK, inom ramen för sin verksamhet,
följer utvecklingen beträffande det av mig föreslagna systemet och anmäler för
regeringen sådana förhållanden som kan kräva särskilda ålgärder.

Den föreslagna lagstiftningen kan efter erforderliga
förberedelser träda i krafl den I januari 1981,

Lagförslaget är tekniskt okomplicerat. Även i övrigt är
förslagel sådanl alt lagrådels hörande skulle sakna belydelse.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 20

Med utgångspunkt i dels den leveransstalislik ulredningen
har lagil fram, dels nu gällande ortstilläggsnivå beräknarjag all den
sammanlagda årliga koslnaden för Iransportbidragen f, n, kommer atl uppgå lill
20 milj, kr. Då systemet kan träda i krafl den I januari 1981 blir
medelsbehovei för budgeiårei 1980/81 10 milj, kr,

Ulredningen har föreslagil all en särskild
utjämningsavgift skall las ul för alt finansiera Iransportbidragen, Jag vill erinra
om all de ålgärder som nu föreslås delvis skall ses mol bakgrund av den av
riksdagen beslutade höjningen av energiskatten, Därtör vill jag inle förorda
införandel av en särskild avgift,

Ulredningen har beräknai vissa resurser för
administrationen av utjämningen. Jag anser del angelägel all sysiemel
adminislrativi ulformas så enkell som möjligi. Den av mig förordade
ulformningen lorde kräva mindre administrativa insalser än vad utredningen har
beräknai. Jag avser all åierkomma i denna fråga.

De transportbidrag jag har förordal i del föregående bör
las upp under elt nylt förslagsanslag under elfte huvudlileln benämnl Bidrag
lill vissa oljelransporter i glesbygd.

3 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anförl har inom
handelsdepartementet upprättats förslag till

lag med bemyndigande om sänkning av ortstillägg för vissa
oljeprodukter, m, m.

Förslaget bör fogas till regeringsprotokollel i detta
ärende som bilaga 2.3.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 21

4 Hemställan

Med hänvisning till del anförda hemsläller jag att
regeringen föreslår riksdagen alt

1,
antaga
förslaget till lag med bemyndigande om sänkning av orlstillägg för vissa
oljeprodukter, m, m,,

2,
till Bidrag
till vissa oljelransporter i glesbygd för budgelåret 1980/81 under elfte
huvudtiteln anvisa ell förslagsanslag av 10000000 kr,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.1

HANDELSDEPARTEMENTET

UTJÄMNING AV ORTSTILLÄGG

Betänkande av utredningen om utjämning av regionala och
lokala prisskillnader på eldningsolja och bensin

Ds H 1979:3

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 25

Till statsr å det och
chefen f ö r handelsdepartementet

Den 30 juni 1977 bemyndigade regeringen chefen f ö r handelsdepartementet att tillkalla en s ä rskild utredare med uppdrag att utreda fr å gan om utj ä mning.av
de prisskillnader p å eldningsolja och bensin som f ö ljer av det till ä mpade
systemet med orts- och zontill ä gg.

Med st ö d av detta
bemyndigande tillkallades den 1 juli 1977 departementsr å det Karl-Ingmar Edstrand som s ä rskild utredare.

Till sakkunniga f ö rordnades
den 19 september 1977 departementsr å det
G ö ran Carnhagen,
departementssekreteraren Lars Hallsten, direkt ö ren Bo J ö nestedt, departementsr å det Claes-Eric Norrbom, departementssekreteraren
Ann-Christin Nykvist, direkt ö ren Walter
Seger och avdelningschefen Walter Sk ö ldefors.

Som expert f ö rordnades
den 7 novem.ber 1977 bitr. skattedirekt ö ren
Lennart Carlson.

Till sekreterare å t
utredningen f ö rordnades den 8 augusti 1977
numera kammarr ä ttsassessorn Per Anders Lindgren.

Utredningen har nu slutf ö rt sitt uppdrag och f å r h ä rmed ö verl ä mna bet ä nkandet
Utj ä mning av ortstill ä gg.

S ä rskilt yttrande har avgivits av J ö nestedt.

Stockholm i juli 1979 Karl-I.ngmar Edstrand

/Per Anders Lindgren

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109

INNEHÅLL

SAMMANF.ATTNING

F Ö RFATTNINGSF Ö RSLAG

INLEDNING

1.1
Utredningsuppdraget

1.2
Utredningsarbetet

DEN SVENSKA OLJEMARKNADEN

2.1
Oljeimporten

2.2
F ö rbrukningen

2.3
Oljebranschens
struktur

2.4
Storf ö rbrukarna

2.5
Priser,
skatter, avgifter och rabatter

ORTS- OCH ZONTILL Ä GG

3.1
Inledning

3.2
Bakgrund

3.2.1
Ortstill ä ggen

3.2.2
Zontill ä ggen

3.3 Nuvarande ordning

3.3.1
Ortstill ä ggen

3.3.2
Zontill ä ggen

FR Å GANS TIDIGARE BEH.ANDLING

4.1
Inledning

4.2
Riksdagsdebatten
och utredningar å ren 1946-1975

4.3
SPK:s f ö rslag och remissutfallet

4.4
Debatten de
senaste å ren

ANDRA L Ä NDER

5.1
Allm ä nt

5.2
Finland 5 . 3
Norqe

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 28

6 prisskillnadernas betydelse,
vissa priss ä tt-

ningsfragor M.m.

6.1
Inledning

6.2
Orts- och
zontill ä ggens betydelse f ö r olika f ö rbrukarkategorier
och regioner

6.2.1
Oljef ö rbrukningen i olika delar av landet

6.2.2
Ekonomisk
betydelse

6.3 Rabatter

6.3.1
Inledning

6.3.2
Oljebolagen

6.3.3
Industrin

6.3.4
Bostadsf ö retagen

6.3.5
SPK:s
rabattunders ö kningar

6.3.6
Rabatter p å drivmedelsmarknaden

6.3.7
Sammanfatt.ning

7 TRANSPORTKOSTNADERNA OCH PRISS Ä TTNINGEN

AV VISSA ANDRA VAROR, M.M.

7.1
Allm ä nt

7.2
SPK:s unders ö kning

7.3
Eltaxorna

8 ALTERNATIVA L Ö SNINGAR

8 .1 Inledning

8.1.1
Problemst ä llningen

8.1.2
Olika
alternativ

8.1.3
Vissa f ö r alternativen gemensamma f ö ruts ä t-cningar

8.2 Skattedifferentiering

8.2.1
Allm ä nt

8.2.2
Skatt p å bensin

8.2.3
Energiskatt p å br ä nnolja

8.2.4
Synpunkter p å en skattedifferentiering

8.3
Transportst ö d

8.4
Total utj ä mning av orts- och zontill ä ggen

8.4.1
SPK:s f ö rslag

8.4.2
Remissyttrandena

8.4.3
Utj ä mning i oljebranschens regi

8.4.4
Sammanfattning

8.5 Maximering av ortstill ä ggen

8.5.1
Inledning

8.5.2
Allm ä nna synpunkter

8.5.3
Valet av
maximeringsmetod

8.6 S ä rskilda
aspekter p å utj ä mning av

zontill ä ggen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109

9 Ö VERV Ä GANDEN
OCH F Ö RSLAG

9.1
Inledning

9.2
Problemets omfattning

9.3
Regionalpolitiska aspekter

9.4
Industri- och energipolitiska
aspekter

9.5
Transportekonomiska aspekter

9.6
Pris-, konkurrens- och
marknadsaspekter

9.7
F ö rslag

10 SPECIALMOTIVERING

10.1
F ö rslag till lag om utj ä mning av
ortstill ä gg f ö r vissa oljeprodukter

10.2
F ö rslag till f ö rordning
om utj ä mning av ortstill ä gg f ö r vissa oljeprodukter

S Ä RSKILT
YTTRANDE

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 31

SAMMANFATTNING

Vid
f ö rs ä ljningen av eldningsoljor, bensin och dieselbr ä nnolja
tas i priss ä ttningen s ä rskild h ä nsyn till transportkostnaderna. F ö r
eldningsolja och dieselbr ä nnolja som levereras med tankbil best ä ms s ä rskilda
ortstill ä gg f ö r ett stort antal orter. Ortstill ä ggen
va-rierar f.n. mellan 18 och 83 kr per m . N ä r det g ä ller
bensin och dieselbr ä nnolja som s ä ljs fr å n pump indelas landet med utg å ngspunkt
fr å n importhamnarna och deras n ä rmaste omland i tre zoner med 1 ö res
prisskillnad per liter.

V å r uppgift
har varit att granska olika m ö jligheter att mildra verkningarna av de nuvarande
orts- och zontill-l ä ggen. Efter att bl.a. ha sett p å till ä ggens
ekonomiska betydelse f ö r olika f ö rbrukare och unders ö kt vilka metoder som
praktiskt kan anv ä ndas f ö r att å stadkomma en utj ä mning av de regionala
prisskillnader som tilll ä ggen medf ö r har vi stannat f ö r att f ö resl å viss
ut-j ä .mning av ortstill ä ggen. Utj ä mningen skall ske i form av en maximering av
ortstill ä ggen till 44 kr per m f ö r orter
inom det inre st ö domr å det och vissa angr ä nsande kommuner i v ä stra
Svealand med h ö ga ortstill ä gg. F ö rslaget utg å r fr å n den nuvarande ortstill ä ggsniv å n. Utj ä mningen f ö resl å s tr ä da i
kraft den 1 juli 1980. N ä r det g ä ller de regionala prisskillnader som f ö ranleds
av zontill ä ggen har vi inte funnit n å gon utj ä mnings å tg ä rd p å kallad.

Ortstill ä ggen inf ö rdes i
slutet av 1940-talet sedan eldningsoljor i st ö rre utstr ä ckning
kommit i bruk vid fastighetsuppv ä rmning. Zontill ä ggen tillkom redan f ö re andra
v ä rldskriget. De nu g ä llande ortstill ä ggen ä r
grundade p å en schablonber ä kning av vissa element i
transportkostnaderna - tankfartygsfrakt, hamnavgift och tankbilstransport. J ä mf ö rda med
ortstill ä ggen ä r zontill ä ggen ä n mer schablonm ä ssigt ber ä knade f ö r stora

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 32

omr å den. En
betydande del av eldningsoljorna, fr ä mst tjocka oljor, ber ö rs inte av ortstill ä ggen
beroende p å att de levereras direkt till industrier, v ä rmeverk,
kraftv ä rmeverk m.m. i tankfartyg i stora kvantiteter enligt avtal som inte
har n å gon anknytning till ortstill ä ggen. Zontill ä ggen omfattar den helt ö verv ä gande
delen av f ö rs ä ljningen av bensin. I fr å ga om
dieselbr ä nnolja tas zontill ä gg ut p å ca 30 %
och ortstill ä gg p å ca 70 % av den totala volymen.

Fr å gan om
utj ä mning av de ifr å gavarande prisskillnaderna p å
petroleumprodukter har tagits upp i riksdagen n ä stan varje å r sedan
and.ra v ä rldskriget. Krav p å utj ä mning har
framf ö rts av f ö retr ä dare f ö r olika partier. Oftast har kraven kommit fr å n de
norrl ä ndska riksdagsm ä nnen. Vid n å gra tillf ä llen har fr å gan blivit f ö rem å l f ö r n ä rmare utredning. Senast av statens pris- och kartelln ä mnd (SPK)
som å r 1975 avl ä mnade ett f ö rslag till l ö sning som byggde p å ett s ä rskilt
clearingsystem. F ö rslaget ans å gs dock f ö renat med s å dana nackdelar att ytterligare utredningsarbete
fordrades.

V å r unders ö kning av
olika metoder att utj ä mna de regionala prisskillnaderna p å
oljeprodukter har lett fram till att det i f ö rsta hand finns tv å
alternativ som kan anv ä ndas. En metod ä r att, som SPK f ö reslog, å stadkomma
en fullst ä ndig utj ä mning av till ä ggen genom att ta ut en enhetlig transportutj ä mningsavgift
vid f ö rs ä ljning av oljeprodukter - oberoende av var f ö rs ä ljningen
sker i landet - och samtidigt tillgodof ö ra oljef ö retagen ett transportbidrag beroende p å var i
landet produkterna s ä ljs. Konsumenter p å orter med korta transportavst å nd skulle
f å j ä mna ut transportkostnaderna f ö r de
konsumenter som har l å nga avst å nd. Den andra metoden inneb ä r att man
begr ä nsar utj ä mningen till att avse de h ö gsta till ä ggen. I b å da fallen
r ö r det sig om å tg ä rder som direkt tar sikte p å de idag
till ä mpade orts- och zontill ä ggen. Att å stadkomma en utj ä mning med hj ä lp av en
differentiering av energiskatten p å de be-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 33

r ö rda oljeprodukterna eller genom att
l å ta dem omfattas av det
regionalpolitiska transportst ö det har vi
inte ansett vara l ä mpligt.

Enligt v å r mening har
de regionala prisskillnaderna p å oljeprodukter
som f ö rorsakas av systemet med orts- och
zontill ä gg begr ä nsad ekonomisk betydelse f ö r f ö rbrukarna.
Vid en samlad bed ö mning har vi emellertid stannat f ö r att n å gon
form av utj ä mning b ö r komma till st å nd
betr ä ffande ortstillr.ggen p å eldningsolja och dieselbr ä nnolja. Vi har d å
tagit h ä nsyn ä ven till vissa andra faktorer. I den l å ngvariga debatten ä r det i f ö rsta hand fr å gans
r ä ttviseaspekter som kommit att f å betydelse och en l ö sning har framst å tt som mycket angel ä gen f ö r olika
intressenter. Vidare tas de h ö gsta
ortstill-l ä ggen ut p å orter d ä r
f ö rbrukningen p å grund av klimatet ä r st ö rst. Det har ocks å framg å tt
att inte endast till ä ggssystemet utan ä ven variationer i rabattgiv-ning i viss m å n kan medverka till h ö gre priser i de inre delarna av landet. Slutligen sammanfaller omr å det med h ö ga
till ä gg i stort sett med det inre st ö domr å det. Trots
olika regionalpolitiska insatser kvarst å r
en rad problem som g ö r f ö rh å llandena f ö r n ä ringsliv och
befolkning besv ä rligare i det inre st ö domr å det ä n i andra delar av landet.

N ä r det
g ä ller valet av å tg ä rd anser vi att en total utj ä mning av ortstill ä ggen av den typ SPK f ö reslog, trots vissa justeringar som
vi funnit m ö jliga, fortfarande ä r f ö renad med s å dana nackdelar att å tg ä rden med h ä nsyn till problemets omfattning
inte heller nu ä r l ä mplig att genomf ö ra. I st ä llet f ö rordar vi att utj ä mningen begr ä nsas till en reducering av de h ö gsta till ä ggen. Genom en s å dan utj ä mning kan verkningarna av det
nuvarande till ä ggssystemet mildras f ö r f ö rbrukarna i landets inre delar
utan att prisniv å n f ö r ö vriga f ö rbrukare p å verkas n ä mnv ä rt. Å tg ä rden kr ä ver ocks å en mindre administrativ insats j ä .mf ö rt med en total utj ä mning. 3 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 109

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 34

Regeringen
f ö resl å s f å riksdagens bemyndigande att vidta de å tg ä rder som
fordras f ö r utj ä mningens genomf ö rande. Ers ä ttning f ö r de
transportkostnader som till f ö ljd av utj ä mningen inte blir t ä ckta skall enligt f ö rslaget l ä mnas i
form av s ä rskilda transportbidrag f ö r de orter
som omfattas av utj ä mningen. Det totala behovet av s å dana
bidrag har vi utifr å n dagsl ä get ber ä knat till ungef ä r 17 milj kr f ö r ett å r och det
f ö resl å s bli t ä ckt genom en s ä rskild transportavgift p å
eldningsolja och dieselbr ä nnolja. Avgiften skulle uppg å till ca
75 ö re per m . SPK skall medverka n ä r det g ä ller fastst ä llandet av h ö gsta ortstill ä gg, transportbidrag och transport avgift. Uppb ö rden av
avgiften som skall ske i samma former som g ä ller f ö r den
allm ä nna energiskatten och utbetalning av bidrag skall handhas av
riksskatteverket (RSV). Den å rliga kostnaden f ö r administrationen hos SPK och
RSV tillsammans har ber ä knats till 400 000 kr.

En
utj ä mning av zontill ä ggen p å bensin och dieselbr ä nnolja har vi inte ansett
vara p å kallad med h ä nsyn till de sm å prisskillnader som de
nuvarande zontill ä ggen medf ö r. Enligt v å r mening f å r den utj ä mning av de regionala prisskillnaderna p å
drivmedel som det nu till ä mpade zontill ä ggssystemet faktiskt inneb ä r anses
tillr ä cklig. Ä ven om en utj ä mning av dessa skillnader i vissa avseenden
fordrar en mer bejgr ä nsad administrativ insats ä n i fr å ga om
eldningsoljan framst å r å tg ä rden ä ndock som on ö dig med h ä nsyn till de obetydliga f ö rdelar
den skulle medf ö ra f ö r vissa f ö rbrukare.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 35

F Ö RFATTNINGSF Ö RSLAG

F ö rslag till

Lag om utj ä mning av
ortstill ä gg f ö r vissa oljeprodukter

H ä rigenom f ö reskrivs f ö ljande

1
§ F ö r utj ä mning av de prisskillnader p å motorbr ä nnolja
och eldningsolja som f ö rorsakas av de till ä gg f ö r
transportkostnader (ortstill ä gg) vilka
till ä mpas vid f ö rs ä ljning till
f ö rbrukare f å r regeringen f ö reskriva
ett h ö gsta ortstill ä gg som skall g ä lla
vid s å dan f ö rs ä ljning inom de kommuner som anges i
bilaga till denna lag.

2
§ Kompensation f ö r transportkostnader, som till f ö ljd av utj ä mningen
inte bli t ä ckta, utg å r i form av ett s ä rskilt
bidrag (t:ranspor tbidrag) . I den m å n
regeringen s å f ö reskriver utg å r transportbidrag ocks å till f ö rbrukare
inom kommun som avses i 1 § vilken k ö pt eldningsolja utan att erl ä gga ortstill ä gg.

Transportbidrag fastst ä lls
av regeringen p å f ö rslag av statens pris- och kartelln ä mnd
f ö r de orter som omfattas av utj ä mningen. Bidrag utbetalas av riksskatteverket.

3 § F ö r att t ä cka kostnaderna f ö r utj ä mningen f å r re

geringen besluta om uttagande av en s ä rskild
avgift

(transportavgift) p å
motorbr ä nnolja och eldningsolja.

4 § I denna lag avses med motorbr ä nnolja och eldnings

olja ä ven bunkerolja.

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 iuli 1980.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 36

2 F ö rslag till

F ö rordning om utj ä mning av ortstill ä gg
f ö r vissa oljeprodukter

H ä rigenom f ö reskrivs f ö ljande

Ortstill ä gg

1 § Vid f ö rs ä ljning av
motorbr ä nnolja och eldnings

olja till f ö rbrukare som inte ä r registrerad som skatt

skyldig till allm ä n energiskatt f ö r s å dant br ä nsle f å r

ortstill ä gg som avses i 1 § lagen (1980:00) om utj ä m

ning av ortstill ä gg f ö r vissa oljeprodukter tas ut med

h ö gst 00 (44) kronor f ö r kubikmeter.

Tr ä nsportbidrag

2 § Transportfaidrag som avses i 2 § lagen (1980:00)

om utj ä mning av
ortstill ä gg f ö r vissa oljeprodukter utg å r
med belopp som anges i bilaga till denna f ö rordning.

3 § Transportbidrag utg å r till

1.
den som ombes ö rjer f ö rs ä ljning som avses i 1 § och transporterar br ä nslet till f ö rbrukaren,

2.
den som s ä ljer br ä nsle
till å terf ö rs ä ljare, som ombes ö rjer f ö rs ä ljning som avses i 1 § , och sj ä lv transporterar br ä nslet till f ö rbrukaren,

3.
f ö rbrukare som ä r
registrerad som skattskyldig till allm ä n
energiskatt f ö r motorbr ä nnolja och eldningsolja ,

4.
annan f ö rbrukare ä n
som avses i 3, som inf ö rt br ä nsle eller f ö r vars r ä kning br ä nsle
inf ö rts till riket, d å transportavgift som avses i 9 § erlagts till tullmyndighet.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 37

4
§ R ä tt till transportbidrag intr ä der
i fall som avses i 3 § 1 och 2 n ä r br ä nslet
levereras till f ö rbrukare och i fall som avses i 3 § 3 och 4 n ä r
br ä nslet f ö rbrukas. R ä tt
till transportbidrag intr ä der dock inte n ä r br ä nslet f ö rbrukas f ö r
framst ä llning av annat br ä nsle.

5
§ Om den som ä r bidragsber ä ttigad
enligt 3 § ä r registrerad som skattskyldig till allm ä n energiskatt f ö r motorbr ä nnolja och eldningsolja skall han ge in ans ö kan om transportbidrag till riksskatteverket f ö r de perioder och inom den tid som g ä ller f ö r
avl ä mnande av deklaration f ö r transportavgift som avses i 9 § . S ö kanden f å r avr ä kna i ans ö kan upptaget bidragsbelopp fr å n deklarerat avgiftsbelopp. Om bidraget ö verstiger avgiften utbetalar riksskatteverket
skillnaden s å snart som m ö jligt.

I ö vriga fall skall ans ö kan om transportbidrag ges in till riksskatteverket
f ö r varje kalenderm å nad under vilken r ä tt till bidrag intr ä tt. Ans ö kan skall ha kommit in till verket f ö re utg å ngen
av m å naden efter den som ans ö kningen avser. Bidrag utbetalas av riksskatteverket
s å snart som m ö jligt.

Till ans ö kan som
avses i f ö rsta och andra stycket skall fogas
de handlingar som riksskatteverket best ä mmer.

6 § Best ä mmelserna om skattskyldig och beskattnings

myndighet i 4,7 och 9-12 §§ lagen (1959:92) om f ö r

farandet vid viss konsumtionsbeskattning g ä ller
i till

l ä mpliga delar i fr å ga om den som s ö ker
transportbidrag

respektive riksskatteverket.

7 § Har transportbidrag utg å tt med f ö r
h ö gt belopp

till f ö ljd av oriktig uppgift som s ö kanden l ä mnat
ä r

denne skyldig att å terbetala till statsverket vad han

erh å llit f ö r mycket.

Å tg ä rd i syfte att ta ut oriktigt utbetalat transportbidrag
f å r inte vidtas senare ä n fem å r
efter utg å ngen av det kalender å r under vilket bidraget har utbetalats.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 38

8 § Om br ä nsle å tertagits i
samband med å terg å ng av

k ö p skall transportbidrag som å tnjutits f ö r
br ä nslet

å terbetalas till riksskatteverket.

Transportavgift

9 § Transportavgift sorn avses i 3 § lagen (1980:00)

om utj ä mning av
ortstill ä gg f ö r vissa oljeprodukter erl ä ggs
f ö r motorbr ä nnolja och eldningsolja, i den m å n skatteplikt f ö religger
enligt lagen (1957:262) om allm ä n
energiskatt.

10 § Avgiftsskyldig ä r den som ä r
skattskyldig till all

m ä n energiskatt f ö r avgiftspliktigt br ä nsle. Avgifts

skyldigheten intr ä der samtidigt som skyldigheten att

erl ä gga allm ä n energiskatt.

Inf ö rs avgiftspliktigt br ä nsle till riket av annan ä n den som ä r
registrerad som skattskyldig till allm ä n
energiskatt f ö r s å dant br ä nsle erl ä ggs avgift till tullmyndighet. D ä rvid g ä ller
tullagen (1973:670) och 46 § lagen
(1959:92) om f ö rfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
.

11 § Transportavgift utg å r med 00 (75) ö re
f ö r kubik

meter .

12
§ Best ä mmelserna om uppb ö rd och kontroll i lagen (1957:262)
om allm ä n energiskatt s å vitt de avser avgif tspliktigt br ä nsle ä ger
motsvarande till ä mpning p å transportavgift enligt denna f ö rordning, om inte annat f ö ljer av 13 eller 14 § .

13
§ I deklaration f ö r transportavgift f å r avdrag g ö ras f ö r br ä .nsle, som

1.
i avgiftsbelagt
skick f ö rv ä rvats f ö r å terf ö rs ä lj-ning eller f ö rbrukning i egen r ö relse,

2.
å tertagits i samband med å terg å ng av k ö p,

3.
f ö rbrukats eller f ö rs å lts f ö r fartygs
drift i utrikes trafik,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 9

4.
av den avgiftsskyldige eller f ö r hans r ä kning utf ö rts ur
riket eller f ö rts till svensk frihamn f ö r annat ä ndam å l ä n att f ö rbrukas d ä r,

5.
avgiftsskyldig f ö rbrukat f ö r framst ä llning av
avgiftspliktigt br ä nsle,

6.
f ö rs å lts med f ö rlust f ö r den
avgiftsskyldige, i den m å n f ö rlusten h ä nf ö r sig till bristande betalning fr å n k ö pare.

14
§
Avgiftsskyldig skall inbetala i deklarationen angivet avgiftsbelopp till
riksskatteverket genom ins ä ttning p å s ä rskilt postgirokonto. I fall som avses i 5 § f ö rsta styc) skall
dock belopp som å terst å r efter avr ä kning som d ä r s ä gs inbetalas.

S ä rskilda
best ä mmelser

15
§ I denna f ö rordning avses med motorbr ä nnolja
och eldningsolja ä ven bunkerolja.

16
§ Talan mot riksskatteverkets beslut i fr å ga om transportbidrag enligt
denna f ö rordning f ö rs hos kammarr ä tt genom besv ä r.

17
§ Ytterligare f ö reskrifter f ö r verkst ä llighet av denna f ö rordning meddelas av
riksskatteverket.

Denna
f ö rordning tr ä der i kraft den 1 juli 1980,

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 40

1 INLEDNING

1.1
Utredningsuppdraget

Vid
f ö rs ä ljningen av eldningsoljor, bensin och dieselbr ä nnolja
tas i priss ä ttningen f ö r n ä rvarande s ä rskild h ä nsyn till transportkostnaderna. Den regionala prisdifferentieringen
bygger p å ett speciellt system med orts- och zontill ä gg. F ö r
eldningsoljor och en stor del av dieselbr ä nnoljan best ä ms s ä rskilda ortstill ä gg -grundade p å en
schablon.ber ä kning av vissa element i transportkostnaderna - f ö r ett
stort antal orter, f.n. varierande mellan 18 och 33 kr per m . N ä r det g ä ller
bensin och dieselbr ä nnolja som s ä ljs fr å n pump indelas landet med utg å ngspunkt
fr å n importhamnarna och deras n ä rmaste omland i tre zoner med 1 ö res
prisskillnad per liter. Orts- och zontill ä ggen representerar endast en del av de ifr å gavarande
kostnaderna, som i ö vrigt t ä cks av varornas grundpris. En betydande del av
eldningsoljorna, fr ä mst tjocka oljor, ber ö rs inte av ortstill ä ggen.
Zontill ä ggen omfattar d ä remot den helt ö verv ä gande delen
av f ö rs ä ljningen av bensin. I fr å ga om
dieselbr ä nnolja tas zontill ä gg ut p å ca 30 %
och ortstill ä gg p å ca 70 % av den totala volymen.

Ortstill ä ggen inf ö rdes i
slutet av 1940-talet sedan eldningsoljor i st ö rre utstr ä ckning
kommit i bruk vid fastighetsuppv ä rmning. Zontill ä ggen tillkom redan f ö re andra
v ä rldskriget.

Under
efterkrigstiden har vid ett stort antal tillf ä llen framf ö rts och
behandlats ö nskem å l om en utj ä mning av orts-och zontill ä ggen.
Under 1970-talet har fr å gan aktualiserats varje å r i
riksdagen genom motioner eller fr å gor. P å regeringens uppdrag framlade statens pris- och
kar-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 41

telln ä mnd (SPK)
å r
1975 efter utredning ett f ö rslag till teknisk l ö sning som byggde p å ett s ä rskilt
clearingsystem. Vid remissbehandlingen m ö ttes f ö rslaget emellertid av kritik fr å n m å nga h å ll.

V å r uppgift
har varit att f ö ruts ä ttningsl ö st granska olika m ö jligheter att mildra
verkningarna av de nuvarande orts- och zontill ä ggen. I direktiven (Dir
1977:81) uttalade chefen f ö r handelsdepartementet, statsr å det
Burenstam Linder, betr ä ffande m å ls ä ttningen i ö vrigt f ö ljande.

Utredarens
uppgift skall s å lunda vara att unders ö ka vilka metoder som
praktiskt kan anv ä ndas f ö r att bidra till att minska de geografiskt
betingade prisskillnaderna p å eldningsolja och bensin eller f ö r att p å annat s ä tt
kompensera de h ö gre kostnader som vissa f ö rbrukare
av aessa produkter f, n.f å r vidk ä nnas p å grund av sin boendeort. En utg å ngspunkt
f ö r arbetet skall vara att resultatet inte f å r inneb ä ra att en
tyngande och kostsam administration byggs upp.Tidigare utredning har visat att
det ä r tekniskt sv å rt att å stadkomma ett sj ä lvfinansierande utj ä mningssystem
som ger rimliga f ö r ä ndringar av prisniv å n f ö r alla f ö rbrukare
av eldningsolja och bensin. Utredarens f ö rstahandsuppgift b ö r likv ä l vara
att f ö rs ö ka utarbeta ett s å dant system. Utredaren b ö r
emellertid ocks å kunna ange andra m ö jligheter att mildra
verkningarna av de nuvarande orts- och zontill ä ggen. Utredarens ö verv ä ganden b ö r g ö ras mot
bakgrund av det anstr ä ngda statsfinansiella l ä get.
Regeringen har i prop 1976/77: 150 framh å llit att de n ä rmaste å ren m å ste inriktas p å
en str ä van att å tervinna
balansen mellan resursutvecklingen och utgiftsambitionen. Den fortsatta reformpolitiken
m å ste f ö ras i detta perspektiv.

Sj ä lva
problemst ä llningen r ö rande f ö retagens kompensation f ö r
transportkostnaderna togs upp p å f ö ljande s ä tt i direktiven.

Det
av oljef ö retagen nu till ä mpade systemet med s ä rskilda
orts- och zontill ä gg f ö r olja och bensin har tillkommit f ö r att
kompensera oljef ö retagen f ö r transportkost-naaer m.m.till l ä ngre bort
liggande oter. D ä rmed skall dessa orter tillf ö rs ä kras
erforderliga leveranser av olja och bensin. F ö r konsumenternas del medf ö r
systemet dock avsev ä rda prisskillnader i olika delar av landet. Jag har
f ö rst å else f ö r att det kan uppfattas som. or ä ttvist
att de konsumenter i v å rt land som p å grund av

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 42

str ä ngare klimat och l ä ngre reseavst å nd
f ö rbrukar mer eldningsolja och bensin
ä n andra f å r betala ett h ö gre
pris. Jag anser d ä rf ö r att m ö jligheterna till utj ä mning av kostnaaerna f ö r eldningsolja och bensin i olika delar av landet å nyo b ö r ö verv ä gas.
Problemet med prisskillnader p å olja och
bensin som beror p å orts- och zontill ä gg har dock visat sig tekniskt sv å rt att l ö sa.
Ytterligare utredningsarbete beh ö vs d ä rf ö r innan man
kan komma till r ä tta med denna fr å ga. Jag vill dock i sammanhanget erinra om att det
inte bara ä r distributionskostnader som vari !rar i olika delar av landet. H å nga anara ko&tnader ä r olika h ö ga
vilket ofta inneb ä r att varor och andra nyttigheter ä r dyrare i storstadsregionerna. Att utj ä mna alla dessa olika skillnader ä r og ö rligt inte
minst fr å n administrativ synpunkt.
Statsmakterna har d ä rf ö r mestadels valt att å stadkomma
utj ä mning mellan skilda regioner och
befolkningsgrupper med generella medel. S å lunda
utg å r kommunala skatteutj ä mningsbidrag f ö r
att man i praktiken skall f å b ä ttre ekonomiska betingelser f ö r befolkningen i fattigare kommuner .

1. 2 Utredningsarbetet

SPK:s utredning i ä mnet
var i allt v ä sentligt inriktad p å att utforma ett speciellt clearingsystem f ö r utj ä mning av
orts- och zontill ä ggen. V å rt uppdrag innefattar en belysning av olika t ä nkbara alternativ till l ö sning. F ö r
att f å inneb ö rden av oli.ka alternativ klarlagd, men ocks å i syfte att konkretisera sj ä lva fr å gest ä llningen har vi ansett oss b ö ra komplettera det redan f ö religgande materialet i olika h ä nseenden. Vi har dock i m ö jligaste m å n
begr ä nsat oss till bearbetning av redan
f ö religgande material. Om de s å lunda gjorda unders ö kningarna kan n å gra p å pekanden g ö ras.

Genom bearbetning av viss energistatistik har s å l å ngt m ö jligt oljeleveranser till olika kundkategorier
tagits fram kommunvis. Materialet har sedan tillsammans med uppgifter som
ligger till grund f ö r det nu g ä llande systemet med frakttill ä gg sammanst ä llts
regionvis i olika alternativ. Uppgifter om ortstill ä ggssystemet har l ä mnats
av Oljekonsumenternas f ö rbund (OK). Med anledning av olika
p å pekanden vid remissbehandlingen av
SPK:s f ö rslag har vi s ö kt, efter f ö rfr å gan hos fyra

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 43

av
oljebolagen, belysa f ö rekommande rabattsystem f ö r att
klarg ö ra frakttill ä ggens betydelse i f ö rh å llande
till nettopriserna p å olja. Ink ö psf ö rh å llanden och priss ä ttning har vidare kartlagts
genom en av Sveriges industrif ö rbund gjord enk ä t hos en rad f ö retag.
Uppgifter har ocks ä erh å llits fr å n Hyresg ä sternas sparkasse- och byggnadsf ö reningars
riksf ö rbund (HSB), Sveriges allm ä nnyttiga bostadsf ö retag (SABO), Kommunernas
oljesamk ö p (KOSAB) och Svenska v ä rmeverksf ö reningen.
Bland annat genom att inh ä mta uppgifter om s, k. cargo-f ö rs ä ljning
har vi vidare velat ytterligare klarl ä gga leveransv ä garna och d ä rmed sammanh ä ngande aspekter p å den inhemska oljemarknadens
organisation.

SPK
har medverkat genom sammanst ä llning av uppgifter om transportkostnadernas
behandling vid priss ä ttningen inom olika branscher. Material r ö rande
taxes ä ttningen f ö r elstr ö m har erh å llits fr å n statens vattenfallsverk och Svenska elverksf ö reningen.

Vad
sedan betr ä ffar f ö rh å llandena i andra l ä nder har vi n ä rmare
studerat det i Finland till ä mpade utj ä mningssystemet. Ocks å det norska systemet har
granskats. Genom f ö rfr å gningar via utrikesdepartementet har vi konstaterat
att n å got utj ä mningsf ö rfarande inte finns i EG, ej heller i Schweiz och Ö sterrike.

Genom
kontakter med ett antal organisationer, av vilka de flesta ocks å yttrade
sig ö ver SPK:s f ö rslag, har vi tagit del av synpunkter fr å n olika
grupper som ber ö rs av fr å gan.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 44

DEN SVENSKA OLJEMARKNADEN

2.1 Oljeimporten

Sverige importerade under å r 1978 33 milj m av olika oljeprodukter till ett sammanlagt v ä rde av 14 miljar-

aer kr. Av den totala importen utgjorde r å oljan till

o 3

raffinaderier inom landet n å got ö ver 18 milj m eller

ca 54 ° o. Å terstoden var f ä rdiga
petroleumprodukter fr å n raffinaderier i andra l ä nder. Den totalt importerade volymen minskade n å got i f ö rh å llande till å r
1977 a å den var 36 milj m . Den n ä rmare f ö rdelningen
mellan olika produktsiag liksom f ö r ä ndringarna mellan å ren 1977 ocn 1978 framg å r av tabell
2:1.

Taoeli 2:1 Import av oljeprodukter under 1977 och 1978

opaginerad Kontrollera mot PDF

Varuslag Volym 1000 m Procentuell

1977 1978 f ö r ä ndring

16 347

18

068

+

10,5

1 913

2

060

+

7,7

5 919

5

220

./.

11,8

59

20

./.

65,7

71

48

./.

32,7

1 340

1

108

./.

17,3

405

466

+

15,3

2 562

1

30 5

./.

49,1

4 828

2

400

./.

50,3

R å olja

Motorbensin

Eo I + dieselbr ä nnolja

Eo III NS

Eo III LS

£ iO
IV NS

Eo IV LS

Eo V NS

Eo V LS

K ä lla: Oljemarknaden nr 12, fj ä rde kvartalet 1978 (Kvartalsrapport fr å n SPK)

Anm.

De i tabellen angivna beteckningarna f ö r de olika eldningsoljekvaliteterna som normalt
ocks å anv ä nds i forts ä ttningen kr ä ver f ö ljande f ö rklaringar.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 45

Eldningsoljorna
uppdelas fr å n den tunnaste, eo I, till den tjockaste, eo V.
Tunn eldningsolja anv ä nds huvudsakligen f ö r uppv ä rmning av
sm å hus och mindre och medelstora hyresfastigheter. Till den tunna
eldningsoljan r ä knas ocks å eo II, som dock endast anv ä nds i
begr ä nsad omfattning. Eo II
importeras inte. De tjockare
kvaliteterna, eo III och eo IV
anv ä nds f ö r uppv ä rmnings ä ndam å l i st ö rre
fastigheter, i v ä rmecentraler och vid produktion av fj ä rrv ä rme. Eo IV anv ä nds
dessutom i stor utstr ä ckning i industrin. Den tjockaste kvaliteten, eo
V, g å r f ö rutom till industrin till st ö rre anl ä ggningar
f ö r kraft- och v ä rmeproduktion. Beteckningarna NS och LS st å r f ö r
normalsvavlig dvs. olja med ett svavelinneh å ll p å mer ä n 1
viktprocent och l å gsvavlig dvs. olja med ett svavelinneh å ll p å h ö gst 1
viktprocent.

Saudi-Arabien,
Iran, Storbritannien, F ö renade Arabemiraten och Nigeria var de st ö rsta r å oljeexport ö rerna
till Sverige. Av motorbensinen importerades huvuddelen fr å n
raffinaderier t Danmark, Finland och Belgien. Importen av tunn eldningsolja kom
i f ö rsta hand fr å n Sovjetunionen, Storbritannien och Danmark.
Huvuddelen av de tjocka eldningsoljorna importeras fr å n Sovjetunionen
.

Praktiskt
taget all import av r å olja eller raffinerade oljeprodukter till Sverige
sker med tankfartyg. Fr å n fartygen pumpas oljeprodukterna genom r ö rledningar
in i s,k.oceancisterner, vanligen lokaliserade till st ö rre
kustst ä der (kustdep å er). I de fall oljeprodukterna utg ö rs av r å olja
pumpas denna till en till raffinaderiet h ö rande cistern. Efter raffinering g å r de f ä rdiga
produkterna till raffinaderiets olika cisterner eller till kustdep å er. Dessa
produkter, liksom raffinerade oljeprodukter som importeras till kustdep å erna,
levereras med tankbil, j ä rnv ä gstankvagn eller tankfartvq. En mindre del g å r via
inlandsdep å er som ä r placerade p å
centrala orter. Vissa st ö rre
industrier, kraftverk etc, importerar sj ä lva en betydande del av de oljeprodukter de f ö rbrukar.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 46

2.2 F ö rbrukningen

F ö rbrukningen av oljeprodukter brukar
vanligtvis belysas med uppgifter om leveranser. Den totala f ö rbrukningen av drivmedel och flytande br ä nsle i Sverige uppgick å r 1978 till 30 milj m . Det inneb ä r en minskning j ä mf ö rt med å r
1977 med ca 5,3 %. Tabell 2.2 visar leveranser av olika produkter.

Tabell 2:2 Leveranser av oljeprodukter direkt till

konsumenter resp, å terf ö rs ä ljare
(exklusive bunkri.ng f ö r utrikes sj ö fart) under 1977 och 1978

Varuslag Volym 1000 m Procentuell

1977 1978 f ö r ä ndring

opaginerad Kontrollera mot PDF

Motorbensin

4

810

Dieselbr ä nnolja

2

453

Eo I

8

153

Eo II

24

Eo III

NS

624

Eo III

LS

429

Eo IV

NS

1

313

Eo IV

LS

2

022

Eo V

NS

2

923

Eo

LS

4

398

4 945 + 2,8 2 432 ./. 0,9

8 213 + 0,7

123 + 422,6

267 ./. 57,2

542 + 26,3

943 ./. 28,2

2 390 + 18,2

2
133 ./. 27,0

3
558 ./. 19,1

K ä lla: Se tabell 2:1

UnJcr å r 1973 gick
33,5 % av den totala f ö rbrukningen av samtliga
oljeprodukter till fastighetsuppv ä rmning
medan 29 % gick till transporter, 26,5 % till industrin och 4 % till
kraftproduktion.

N ä rmare uppgifter om v ä rdet av f ö rbrukningen
ä r sv å ra att f å fram. Genom att till ä mpa vissa genomsnittspriser f ö r de olika produkterna kan enligt SPK med hj ä lp av ovann ä mnda
leveransuppgifter ett ungef ä rligt totalt
f ö rs ä ljningsv ä rde inkl.skatter och avgifter
uppskattas till 23 miljarder kr f ö r
å r 1978.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 47

2
. 3 Oljebranschens struktur

Elva
rikst ä ckande f ö retag - ARA-bolagen AB, Svenska BP Aktiebolag,
SvenskaEsso AB, Svenska Fina AB, Svenska Gulf Oil AB, Mobil Oil AB, AB Nyn ä s-Petroleum,
Oljekonsumenternas F ö rbund, Svenska Petroleum AB, AB Svenska Shell och
Texaco Oil AB - svarar f ö r den dominerande delen av Sveriges oljef ö rs ö rjning. Å tta av
dessa oljef ö retag ä r dotterbolag till internationella storf ö retag. De
tre ö vriga f ö retagen ä r de svensk ä gda AB Nyn ä s-Petroleum, tillh ö rande Johnson-koncernen, OK
och det statliga bolaget Svenska Petroleum AB (SP). Vid sidan av de rikst ä ckande
oljef ö retagen verkar p å marknaden ett relativt stort antal medelstora och
mindre oljef ö retag oftast med lokal anknytning. De k ö per i
huvudsak sina produkter fr å n de rikst ä ckande f ö retagen men kan ocks å k ö pa direkt
fr å n utl ä ndska leverant ö rer. Flertalet av de lokalt verkande f ö retagen
har huvuddelen av sin f ö rs ä ljning koncentrerad till eo I och/eller till olika
typer av tjocka oljor.

Shell
och BP har egna raffinaderier i G ö teborg och Nyn ä s i Nyn ä shamn. OK har tillsammans med Texaco ett raffinaderi
vid Brofjorden - Scanraff - vilket togs i drift under 1975. Nyn ä s driver
ocks å raffinaderiverksamhet i Malm ö och G ö teborg d ä r framst ä llningen ä r koncentrerad till asfalt.

Raffineringskapaciteten
i Sverige framg å r av tabell 2:3.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 48

Tabell 2:3 Raffineringskapaciteten år 1977

opaginerad Kontrollera mot PDF

F ö retag

Nominell kapacitet mili ton per å r

Shell, G ö teborg 4,7

BP, G ö teborg 5,0

OK/Texaco,
Lysekil 8,3

Nyn ä s, Nyn ä snamn 2,6

Nyn ä s, asfaltraffinaderier

i Malm ö och G ö teborg O , 5

Totalt 21,1

K ä lla: Prop. 1978/79:115

Kapaciteten vid de svenska raffinaderierna - 21,1 milj ton
r å olja - motsvarar ca 82 % av den totala inhemska f ö rbrukningen 1978. Den faktiska produktionen under å r 1978 uppgick till ca 75 % av den nominella
kapaciteten. Under samma å r utgjorde den inhemska
produktionen ca 54 % av den totala tillf ö rseln
av oljeprodukter till den svenska marknaden. Skillnaden mellan den nominella
kapaciteten och det faktiska utnyttjandet beror bl.a. p å att det under st ö rre
delen av 1978 varit of ö rdelaktigare att raffinera r å olja vid eget raffinaderi ä n att k ö pa
in f ä rdigprodukter fr å n raffinaderier p å
kontinenten. Under det sista kvartalet 1978, d ä prisarna p å de n ä mnda f ä rdigprodukterna steg mycket
kraftigt, var dock utnyttjandegraden vid de svenska raffinaderierna n ä stan 90 %.

De internationella oljef ö retagens svenska dotterbolag t ä cker
huvudsakligen sina behov av r å olja och
raffinerade oljeprodukter genom k ö p
fr å n moderf ö retagen. Genom de internationella oljef ö retagens diversifierade r å oljef ö rs ö rjning kan dessa f ö retag antas vara mindre s å rbara
f ö r st ö rningar i r å oljeledet ä n de f ö retag
som har f å ink ö psk ä llor. Nyn ä s importerar r å olja
huvudsakligen fr å n Nordsj ö n och Sovjetunionen. Raffinerade produkter
importerar Nyn ä s fr ä mst fr å n Sovjetunionen. OK k ö pte, f ö re
Scanraffs tillkomst, raffinerade produkter fr å n n å gra av de stora internationella
oljef ö retagen enligt

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 49

l å ngtidsavtal som dock i stor utstr ä ckning var kostnads-m ä ssigt relaterade till Rotterdammarknaden. Numera k ö per OK sin r å olja
av internationella oljef ö retag och direkt fr å n oljeproducerande l ä nder.

De elva rikst ä ckande
oljef ö retagen svarade under å r 1978 f ö r
94,2 % respektive 95,3 % av den totala f ö rs ä ljningen i landet av bensin och dieselbr ä nnolja. Av den totala f ö rs ä ljningen av
eo I svarade dessa f ö retag samma å r f ö r 91 %. F ö r de tjocka eldningsoljekvaliteterna III-V
varierade deras sammanlagda markri ä ds-andel
mellan 66,1 % och f ö r eo V LS och 100 % f ö r eo III NS.

Som framg å r av tabell
2:4 var OK och Shell under å r 1978
liksom å r 1977, de tv å st ö rsta f ö retagen p å
bensinmarknaden m.ed andelar av den totala bensinf ö rs ä ljningen p å 18, 2 respektive 17,2 %. Som tidigare n ä mnts svarade å r
1978 de elva ledanae oljef ö retagen f ö r 94,2 % av f ö rs ä ljningen av bensin inom landet. Ö vriga bensindistri-flut ö rer ä r i f ö rsta hand AB Svenska Uno-X ( ä gt av Castrol AB inom Burmah-koncernen) och
Skandinaviska Bensin AB Din-X (dansk- ä gt).

Betr ä ffande
dieselbr ä nnolja var Shell st ö rst - 18,6 % -n ä rmast f ö ljt av BP med 16,0 %. OK och Shell
hade de st ö rsta andelarna av marknaden f ö r eo I, OK med 16,9 och Shell med
14,7 % av den totala f ö rs ä ljningen av eo I. P å marknaden f ö r tjock eldningsolja var å r 1978 OK st ö rst n ä r det g ä ller eo III - 28,8 respektive 15,6
% f ö r normal- och l å gsvavlig kvalitet. Normal- och l å gsvavlig eo IV s å ldes mest av Nyn ä s och OK - 23,8 % respektive 19,4 %
av den totala f ö rs ä ljningen. N ä r det g ä ller eo V s å lde Nyn ä s 34,1 % av den normalsvavliga
kvaliteten och BP 33 % av den l å gsvavliga kvaliteten. F ö rutom de elva rikst ä ckande bolagen s ä ljer
ett antal mindre f ö retag dieselbr ä nnolja och eldningsoljor. De 4 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 109

opaginerad Kontrollera mot PDF

c

0)

o o

o
cvj m ro
OJ

VD . O

r

KO

CO

CM

UD

O O

CM

CM

CM

£ )

o

O

T

u->

LO

CO

O

O O

'-

UD

o

r

00

O

« 3-

r

r

C3

O

o

CM

O

o

n

o_

1

CM

o_

opaginerad Kontrollera mot PDF

CO

LO a\

>x>
un 00

CM CNJ C\J

opaginerad Kontrollera mot PDF

OJ
*.0 1 OJ UD U

0
in r-

opaginerad Kontrollera mot PDF

uOCvjojTTf OCO » OrCOr

t OJ r

opaginerad Kontrollera mot PDF

CO

cnrOi corooDcocokO'

.
cr .

opaginerad Kontrollera mot PDF

r
Cvj

lO
O r

u ro

0)

CO

-a c ro

Ul

n u c

(15

E

Ul

c o

«

(U J
:0

OJ

c

c

:ia

J-

J3

.a

r

E-i

CO

CM m

« x>
00 kO CO (.n rn

uioocDi-nroiff
. « X)

ojcococsjiOCTir-mcO

kO
CO ro « a- CO

0> CO CT » ro LD LO

ro CM TT CO CM » VO

LO o l-n CO O CM LT) . CM OJ

OJCOa-PCrOOt-DlT}

C3CT*U->roCOOOrO'' TOO f
CM f

.

\n

T

O

r

VO

en

rv

rv

0

0

-

o\

VO

»

r

VO

T

r

0 0

VO

cn

T

VD

r-

«»

rv

0

CM

CO

VO

0

-

VO

m

r

CM

en

rv.

VO

-

VO

VO

0 0

Ifl

o

rv.

V £ >

« 3-

fvj

r

0

VO

LO

r-

0

o

KO

CTl

m

CM

~

0

0

CO

n

cn

0 0

m

r

o

r

CM

CM

'tf-

VO

00

en

CM

0

o

VO

o

m

CM

'

Cl

00

0

CTV

CM

0 0

r~ »

VO

to

CJ>

a-

CM

VO

rM

r-

m

0

O

3-

n

'

3

T

CO

rv

co

lO

0 0

CVJ

00

f

(M

r-

VO

CJ

CM

rv

0

c

*-"

(VJ

en

r

CO

» r

0 0

c

o. as

O VO

UJ

« 3

C

Ll.

5

s:

l/l

0

01

.c

0.

Ul

0

u

(O OJ

cn

>

IT3

E

ro +j

0)

:ro

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 51

flesta
av dessa har dock.liten f ö rs ä ljning av eo V. Till denna grupp av f ö retag,
som vart och ett har liten andel av den totala marknaden, h ö r bl.a.
Ahlmarks Br ä nsle AB, Karlstad, G & L Beijer AB, Malm ö , AB Linn é Dahll ö f &
Co, G ö teborg och AB Oljeenergi, Sk ä rhamn. En mindre grupp f ö retag s ä ljer
huvudsakliqen eo V. Dessa f ö retags sammanlagda m,arknadsandel var å r 1973 3
3,9 % f ö r l å gsvavlig eo V respektive 20,8 % f ö r den
normalsvavliga kvaliteten. Exempel p å s å dan f ö retag ä r Scandinavian Trading Co AB, Stockholm, A Johnson
& Co HAB, Stockholm, And Smith AB, Stockholm och Sannes AB, G ö teborg (dotterbolag
till Beijerinvest AB).

I
fr å ga om de n ä rmare formerna f ö r distributionen av de olika
oljeprodukterna kan f ö ljande n ä mnas.

Bensin
s ä ljs till konsument genom s ä rskilda f ö rs ä ljningsst ä llen , som i de flesta fall drivs av frist å ende å terf ö rs ä ljare. De
oljef ö retag som driver f ö rs ä ljningsst ä llen i egen regi ä r fr ä mst OK
och Esso. . Ä ven ö vriga oljef ö retag har ett mindre antal f ö rs ä lnings-st ä llen i
egen regi. Direktf ö rs ä ljningen av bensin till storkonsumenter ä r
relativt liten - mindre ä n 4 % av den s å lda bensinen levererades under å r 1978
direkt fr å n oljef ö retagens cisterner.

Servicestationer
(bilv å rdsanl ä ggningar) kan drivas i kombination med sidor ö relser, t
ex kiosk, servering, butik och rum f ö r ö vernattning. Bensinstationer brukar definieras som
f ö rs ä ljningsanl ä ggningar med flera pumpar och med s ä rskild
expeditionslokal f ö r f ö rs ä ljning av sm ö rjoljor och tillbeh ö r men utan m ö jlighet
till service- och reparationsarbeten. Med automatstationer avses h ä r f ö rs ä ljningsst ä llen med
enbart sedelautomater. Singelanl ä ggningar slutligen ä r anl ä ggningar
med en eller flera pumpar men utan tillg å ng till s ä rskilda lokaler eller serviceanordningar.
Gemensamt f ö r flertalet av dessa f ö rs ä ljningsst ä llen ä r att å terf ö rs ä ljaren ä r skyldig
att ink ö pa hela sitt behov av petroleumprodukter fr å n det
oljebolag med vilket kontrakt tecknats. Endast i undantagsfall saluf ö rs ett m ä rke
tillsammans med ett eller flera andra m ä rken --sk samstationer.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 52

Antalet f ö rs ä ljningsst ä llen
f ö r drivmedel per den 1 januari 1978
uppgick totalt till 4 906 varav 3 696 utgjorde servicestationer, 353
bensinstationer, 197 automatstationer och 560 singelanl ä ggningar. I j ä mf ö relse med den 1 januari 1977 har totala antalet f ö rs ä ljningsst ä llen reducerats med 212 enheter - fr å n 5 118 till 4 906 enheter.

Det ä r fr ä mst singelanl ä ggningarna som har minskat i antal.
Under 1977 minskade antalet s å dana anl ä ggningar -med 110, fr å n 770 till 660. 96 singelanl ä ggningar
blev nealagda under 1977. Ä ven servicestationernas antal
minskaae - fr å n 3 745 till 3 696 - varvid 102
nedlades.

Dieselbr ä nnolja s å ldes å r 1978 till
ca 60 % direkt till konsumenten av oljebolagen. Dieselbr ä nnolja, som s å ldes
via å terf ö rs ä ljare, distribuerades huvudsakligen
ö ver bensinstationer .

Av eo I s å ldes å r 1978 ca 84 % direkt till konsument av oljebolagen.
Ö vrig eo I levererades av s ä rskilda å terf ö rs ä ljare och
distribut ö rer. De tjocka eldningsoljorna s å ldes i f ö rsta
hand direkt till f ö rbrukare av de stora oljef ö retagen. Mottagare av dessa produkter ä r huvudsakligen industrier, fj ä rrv ä rmeverk och
vissa st ö rre fastighetsf ö retag .

Vid f ö rs ä ljning av eld.aingsolja anv ä nder
sig de st ö rre oljef ö retagen i varierande grad av olika typer av å terf ö rs ä ljare. Av en unders ö kning som SPK gjort och som avser f ö rh å llandena den 1 januari 1978 framg å r att ca 3 800 mellanh ä nder verkar hos nio av de stora oljebolagen (OK och SF ä r inte med i unders ö kningen). Av dessa mellanh ä nder
ä r ca 2 800 ackvisit ö rer eller platsombud som verkar i oljef ö retagets namn. De skaffar nya

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 53

kunder
och sk ö ter delvis ordermottagning, medan fakturering och transport i regel
handhas direkt av oljef ö retagen. Å terstoden - ca 1 000 - ä r
agenter, å terf ö rs ä ljare och distribut ö rer, som verkar i eget namn.
Av det totala antalet mellanh ä nder vid eldningsoljef ö rs ä ljning ä r ca 3 50
engagerade i transport.

Gemensamt
f ö r flertalet mellanh ä nder ä r att de endast representerar ett enda olef ö retag.
Vissa av dem -ca 250 - ä r dessutom dotterf ö retag eller p å annat s ä tt helt
knutna till oljef ö retagen.

F ö rutom nu
n ä mnda å terf ö rs ä ljare finns ett mindre antal frist å ende å terf ö rs ä ljare s.
k. independents eller jobbers, som fr å n olika cljef ö retag k ö per och s ä ljer oljeprodukter utan att ange visst oljef ö retags m ä rke eller
emblem.

En
n ä rmare beskrivning av de nu n ä mnda mindre och medelstora s ä ljarna av
eldningsolja som verkar vid sidan av eller som å terf ö rs ä ljare å t de
stora oljef ö retagen l ä mnas i avsnitt 8.4.4.

2.4
Storf ö rbrukarna

Leveranser
av tjock eldningsolja till industrier, v ä rmeverk, kraftv ä rmeverk m m sker mycket ofta
i tankfartyg och i stora kvantiteter enligt avtal som inte har n å gon
anknytning till ortstill ä ggen. F ö rbrukarna har i regel egna mottagnings- och
lagringsdep å er och ombes ö rjer sj ä lva transporterna till produktionsanl ä ggningarna.

Nu
n ä mnda leveranser i hel eller delad fartygslast ben ä mns i
forts ä ttningen cargo. De k ä nnetecknas ut ö ver det redan n ä mnda ocks å vanligen
av att priset vid en s å dan leverans ä r ett rent nettopris, dvs skatter och avgifter tas
inte ut. K ö paren ä r d å registrerad som

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 54

skattskyldig hos riksskatteverket (RSV) och har att svara
f ö r inbetalning av skatter och
avgifter i samband med f ö rbrukningen av oljan.

P å grundval av f ö rfr å gningar hos
ett stort antal oljef ö retag kan andelen cargoleveranser av
totalt levererade volymer under å r
1976 uppskattas till ca 10 % n ä r det g ä ller eo I och inemot 60 % ifr å ga om tjocka eldningsoljor.

F ö r att f å industrins cargok ö p n ä rmare belysta har p å utredningens anmodan Sveriges industrif ö rbund gjort en enk ä t.

J ä rn- och st å lbranschen med en oljef ö rbrukning å r
1976 av ca 650 000 m k ö pte ca 75 % av oljan i cargoform.

Inom massa- ocn pappersbranschen upphandlas s å gott som all tjockolja cargo. Totalf ö rbrukningen ( ä ven
en mindre del tunn eldningsolja som k ö ps
fr å n dep å ) var å r 1976 ca 1 800 000 m.

F ö r kemibranschen, d ä r 16 f ö retag
tillfr å gades, g ä llde att av den totala f ö rbrukningen - 7 50 000 m - ink ö ptes ca 650 000 m i form av cargolaster.

Ä ven
i m å nga av dessa branschers
inlandsbaserade anl ä ggningar anv ä nds cargok ö pt
olja. Industrierna disponerar d å
lagringsutrymmen i anslutnina till importhamnarna och landstransporten av
eldningsoljan sker i f ö retagets egen regi - i vissa fall
utnyttjas returfrakt-system.

Av utreaningens egna unders ö kningar framg å r att tjock-oljef ö rs ö rjningen
till malmf ä lten i Norrbotten tillg å r s å att LKAB
till egna cisterner i Lule å k ö per cargolaster. Ol3an transporteras sedan vidare till gruvorna p å j ä rnv ä g.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 '5

Den kraft- och v ä rmeproducerande
industrin fyller i allt v ä sentligt sitt behov av tjock
eldningsolja genom cargok ö p.

Ett antal mellansvenska kommuner ä r del ä gare i oljebolaget
EFO Oil AB som importerar tjock eldningsolja till Norrk ö ping, Oxel ö sund,
Stockholm och G ä vle f ö r anv ä ndning i del ä garnas kraft- och v ä rmeproducerande anl ä ggningar. I
Stockholm och Norrk ö ping finns anl ä ggningarna i direkt anslutning till importhamnen
medan vidaretransporten till andr_i kommuner sker med mindre tankfartyg, j ä rnv ä gstankvagnar
och tankbilar. Bolagets import under å r
1977 uppgick till ca 2 milj m .

Det b ö r p å pekas att de nu l ä mnade uppgifterna om storf ö rbrukarnas cargok ö p
av eldningsolja ä r n å gra å r gamla.

2.5 Priser, skatter, avgifter och rabatter

Priss ä ttningen p å de olika oljeprodukterna kan belysas med vissa
uppgifter h ä mtade ur SPK:s kvartalsrapport
Oljemarknaden Nr 13 f ö rsta kvartalet 197 9. D ä r redovisas bl a tre huvudkomponenter i det pris
exklusive skatter, avgifter, orts- och zontill ä gg som best ä ms f ö r de enskilda produktslagen. Det g ä ller
importpris (alt r å olje- och raffineringskostnad)
oljef ö retagens p å l ä gg och
detaljistp å l ä gget.

F ö r bensin (99-oktan) var det
genomsnittliga importpriset under f ö rsta
kvartalet 1979 74 ö re per liter. Oljef ö retagens genomsnittliga p å l ä gg f ö r samma produkt uppgick till 12 ö re per liter vid stationsf ö rs ä ljning.
Detaljistp å l ä gget var ungef ä r 21 ö re per liter vid betj ä ning och 15 ö re per liter vid sj ä lvbetj ä ning.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 56

Ifr å ga om eo
I uppgick det genomsnittliga importpriset till 724 kr per m under f ö rsta
kvartalet 1979. Det genomsnittliga p å l ä gget hos bolagen hade ett negativt v ä rde,
eftersom det genomsnittliga importpriset kom att ö verstiga det genomsnittliga
f ö rs ä ljningspriset - f ö r villaf ö rs ä ljningen
med 99 kr per m och f ö r ö vrig f ö rs ä ljning med 7 8 kr per m .

Sedan
den 9 juni 1979 g ä ller f ö ljande h ö gstpriser. 2 kr 23 ö re per liter f ö r bensin
(99-oktan). 95 ö re per liter f ö r dieselbr ä nnolja som s ä ljs fr å n pump och 90 ö re per

liter
vid ö vrig f ö rs ä ljning. F ö r eo I var h ö gstpriset

3 3

860
kr per m och f ö r eo II 800 kr per m . Priss ä ttningen
p å tjocka eldningsoljor ä r f.n. fri.

I
tabell 2:5 anges vilka grundpriser de st ö rre oljebolagen till ä mpade f ö r vissa
oljeprodukter den 30 juni 1979. Grundpriset innefattar skatter och avgifter
m.en inte rabatter och orts- och zontill ä gg.

I
detta avsnitt l ä mnas endast en kortfattad redog ö relse f ö r
skatterna och avgifterna. Till de n ä rmare formerna f ö r beskattningen å terkommer
vi i avsnitt 8.2.

F ö r
motorbensin utg å r bensinskatt enligt lagen (1961:372) om
bensinskatt. Efter h ö jning den 27 april 1978 ä r skattesatsen
68 ö re per liter. Enligt lagen (1957:262) om allm ä n
energiskatt utg å r s å dan skatt p å motorbensin med 34 ö re per liter.F ö r
dieselbr ä nnolja utg å r energiskatt iiied 40 kr per m , Dessutom
beskattas f ö rbrukningen av dieselbr ä nnolja
som drivmedel i form av kilometerskatt. F ö r tunn- och tjock eldningsolja tas energiskatt ut
med 40 kr per m .

S ä rskild
beredskapsavgift utg å r f ö r energiskatteplik-tig bensin med 7 ö re per
liter, dieselbr ä nnolja med 2,2 ö re per liter, eldningsolja
och bunkerolja med 22 kr

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 57

per m enligt lagen (1973:1216) om s ä rskild beredskapsavgift f ö r oljeprodukter. Avgiften som tillkom f ö r att finansiera beredskapslagring av oljeprodukter
h ö jdes den 1 juli 1978 med 4 kr per
m f ö r dieselbr ä nnolja och eldningsolja. H ö jningen orsakades av behovet av st ö d till prospektering efter olja och naturgas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

CO O O un o

(.o
cn c\j CO cn r-v CO CO cc cc

opaginerad Kontrollera mot PDF

4-J I

'XD'JDMDvi3iXlUP'-0'vO
COCXJCOCOCOCOCOCOCO

opaginerad Kontrollera mot PDF

C J-J

CTi CTi Q CT CTi CTi

y

rH

u

m

m

j-i

t=

u

0)

m

-1

>

~4

X

O

.

opaginerad Kontrollera mot PDF

O

Oj . i/i --.v O) O)

uO Lfl lO
i-T) LO uO LO un (T » CTi O

lTI O U") CTv O CTi

opaginerad Kontrollera mot PDF

c\j Oj rvj
CVJ Ovj

m rn rn ro ro f-n

CNJ Oj Csj
CNJ OJ CNj CM CM C\j C\J C\J f-g

OI .

opaginerad Kontrollera mot PDF

CNJ C\j Oj
CM r\i

CM
C\J CM

CSJ
CvJ CNJ OJ

CM
CM fM

opaginerad Kontrollera mot PDF

CM CVJ Cm
CM Om

, o

r------- *J 1/1

opaginerad Kontrollera mot PDF

CM Oj CM CM Oj

CM
CM i,"M

-) r j:

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 59

Fr å n och med den 1 april 1978 uttas p å bl a r å olja
och mineraloljeprodukter avgift enligt f ö rordningen
(1977:1119) om farledsvaruavgift. Avgiften - 2 kr per m." f ö r bensin, dieselbr ä nnolja och eldningsolja - skall g å
till sj ö fartsverkets kostnader f ö r farlederna.

Sammanlagt utg å r
skatter och avgifter p å bensin med 109,2 ö re per liter, p å
dieselbr ä nnolja med 6,4 ö re per liter

(kilometerskatt tillkommer) och p å eldningsolja med 64 kr

3

per m .

Vid j ä mf ö relse mellan de olika f ö retagens
grundpriser m å ste h ä nsyn ocks å tas till å terb ä ring och
andra former av rabatter. Uppgifterna i det f ö ljande har h ä mtats fr å n den tidigare n ä mnda
kvartalsrapporten fr å n SPK.

I detta avsnitt redovisas i huvuddrag vilka rabatter som f ö rekommer. Fr å gan
tas upp n ä rmare i avsnitt 6.2, d å de regionala aspekterna kommer att belysas.

Vid f ö rs ä ljning av dri/medel fr å n
bensinstation till-l ä mpar f.n.Esso, Fina, Nyn ä s, OK och Shell n å gon
form av å terb ä ring eller rabatt. I nedanst å ende
tabl å l ä mnas en sammanfattning av rabattf ö rm å nerna.

F ö retag Å terb ä ring -
rabatt

Esso Bonus 2,5 ö re
per liter vid k ö p av sammanlagt minst 200 liter

Fina Å terb ä ring 1 %

LJyn ä s Å terb ä ring 2 ö re per liter drivmedel

till "helkund" (s å v ä l bil- som villa ä gare)

OK Å terb ä ring som
fastst ä lls å rsvis. Å terb ä-

ringen uppgick 1977 till i genomsnitt 2,1 %

Shell Å terb ä ring 2 ö re
per liter vid k ö p av sammanlagt minst 250 liter.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 60

Vid
f ö rs ä ljning av eo I till villa ä gare l ä mnar
flertalet oljef ö retag en generell rabatt, s k villarabatt som

p å
flertalet orter den 1 februari 1979 uppgick till 10 kr

3
per m , OK l ä mnar i st ä llet f ö r generell rabatt viss

å terb ä ring vilken fastst ä lls i efterhand å rsvis,
medan Nyn ä s l ä mnar bonus som ocks å fastst ä lls i
efterhand å rsvis .

SPK
har ocks å redovisat de genomsnittliga rabatterna f ö r vissa
oljeprodukter vid f ö rs ä ljning direkt till f ö rbrukare under å r 1978,
dvs f ö rs ä ljning genom å terf ö rs ä ljare ä r undantagen. Rabatten utg ö r
skillnaden mellan listpriset (grundpris + ortstill ä gg) och
det faktiska uttagna priset. De redovisade genomsnittsrabatterna ä r
baserade p å uppgifter fr å n de st ö rre oljef ö retagen och ä r v ä gda med h ä nsyn till respektive f ö retags
levererade volymer vid direkt f ö rs ä ljning till f ö rbrukare. F ö r fj ä rde kvartalet 1978 var som exempel denna rabatt f ö r bensin
19,4 ö re per liter, f ö r dieselbr ä nnolja 8,4 ö re per liter och f ö r eo I 53 kr per m . Den h ö gsta
genomsnittliga rabatten - 100 kr per m - g ä llde f ö r eo V
NS.

I
detta sammanhang b ö r ocks å den s k l å gprisf ö rs ä ljningen av bensin n ä mnas. Antalet stationer d ä r
konsumenterna kan k ö pa bensin till ett pris som understiger g ä llande
pris vid normal sj ä lvbetj ä ning med minst 8 ö re per liter uppgick den 1
januari 1979 till 2 657 vilket var 197 anl ä ggningar fler ä n den 1 oktober 1978. Den
dominerande typen av f ö rs ä ljningsst ä llen f ö r l å gprisbensin ä r den d ä r olika betj ä ningsformer f ö rekommer men d ä r l å gpris endast till-l ä mpas vid sedelautomaterna (7
3,3 % av samtliga l å gprisstationer). Av den totala bensinf ö rs ä ljningen
under å r 1978 utgjordes 30,6 % av l å gprisbensin.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 61

3 ORTS- OCH ZONTILL Ä GG 3.1 Inledning

Vid priss ä ttning av
petroleumprodukter utg å r oljef ö retagen fr å n
vissa grundpriser som g ä ller f ö r hela landet f ö r
varje f ö retag. I fr å ga om f ö rs ä ljning av drivmedel och eldningsolja fr å n cep å l ä ggs till dessa priser ett ortstill ä gg. F ö r drivmedel
som s ä ljs fr å n pump tas zontill ä gg ut. Av den totala dieseloljef ö rs ä ljningen tas ortstill ä gg ut p å ca 70 % och zontill ä gg p å ca 30 % -

Ortstill ä gg ber ä knas f ö r
4 045 orter i landet. Vid ber ä kningen utg å r man fr å n
G ö teborg/Lysekil och oljeprodukterna
f ö ruts ä tts bli transporterade d ä rifr å n till de olika orterna via n å gon av de st ö rre
kusthamnarna eller inlandshamnarna i Karistad och V ä ster å s(se karta p å sid 42). I till ä gget
ing å r kostnad f ö r tankfartygsfrakt fr å n v ä stkusten till respektive hamn,
hamnavgift och k ö rkost-nad f ö r tankbil. Storleken av de nu g ä llande ortstill-l ä ggen
varierar mellan 18 kr per m i t.ex.G ö teborg
och 83 kr i t.ex.Mertaj ä rvi i norra Lappland. Totalt
uppgick uttagna ortstill ä gg till ca 470 milj kr under å r 1978.

Det till ä ggssystem
som till ä mpas vid f ö rs ä ljning fr å n pump av drivmedel bygger p å en zonindelning av landet (se karta p å sid 43). De ovan n ä mnda hamnarna och deras n ä rmaste
ombud utg ö r O-zon medan landet i ö vrigt indelats i en 1-zon best å ende av Syd- och Mellansverige samt Norrlands
kustland och en 2-zon som utg ö rs av nordv ä stra Svealand, de inre delarna av Norrland samt
Gotland. I O-zon betalar f ö rbrukarna g ä llande grundpris och i 1-och 2-zonerna d ä rut ö ver ett
zontill ä gg som uppg å r till ett respektive tv å ö re per
liter. Totalsumman uttagna zontill ä gg
under å r 1977 var ca 35 milj kr, varav ca
23 mil] kr i 1-zon och 12 milj kr i 2-zon.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109

Impo-irthamnar med f ourner inqsqränser

iSkilleH

Ihrteix

A. I il ' I ' I.

TgrnoSand

ySonc/sua//

opaginerad Kontrollera mot PDF

hiååd

"
i/aseras

iJorrhoproJ

0'S/fc:r66

kolwar

/Car./shayV/?

opaginerad Kontrollera mot PDF

't(arisiqj_

liddic-lla-ji/cj

JrjafjnihsLuO.

j,a.}/rio

Z on i
nae-jrii na

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 64

3.2 Bakgrund

3.2.1
Ortstill ä ggen

Sedan
flytande br ä nslen b ö rjade f ö rbrukas i st ö rre utstr ä ckning i Sverige har vid f ö rs ä ljningen
till ä mpats varierande pris alltefter f ö rbrukningsortens l ä ge i f ö rh å llande
till importanl ä ggningarna.

N ä r det g ä ller
eldningsoljef ö rs ä ljningen, som fick en mera betydande omfattning i
slutet av 1940-talet, har oljef ö retagen till ä mpat olika former av ortstill ä ggs-system.
Man har fastst ä llt s ä rskilda frakttill ä gg i kronor per m f ö r
leveransorterna alltefter dessas bel ä genhet i f ö rh å llande till hamnarna.

Fram
till å r 1966 f ö rekom ifr å ga om ortstill ä ggsber ä kningen ett visst informellt samarbete mellan
oljef ö retagen, som vid f ö rs ä ljning ocks å i huvudsak till ä mpade samma ortstill ä ggslista.
Under den tiden byggde till-l ä ggsber ä kningen p å den d å vanligaste distributionsv ä gen f ö r
eldningsoljor, oceantransport till importhamn - lagring i importhamn - j ä rnv ä gstransport
till inlandsdep å - lagring i inlandsdep å - biltransport
till konsument.

Sedan
biltransporterna utvecklats och oljebolagens inlandsdep å er
successivt kommit att f ö rlora i betydelse reviderades ortstill ä ggssystemet
å r
1966. Det praktiska arbetet med denna revision gjordes av OK. De till ä gg som
fastst ä lldes bestod av tre kostnadselement.

1.
Importtill ä gg dvs,
skillnaden i fraktkostnad mellan importhamnen och G ö teborg.

2.
Hamnavgift i importhamnen.

3.
K ö rkostnad f ö r full
tankbil till och fr å n leveransorten exklusive kostnad f ö r
lastning och lossning.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 65

Till h ö sten 1969
ingick i ortstill ä ggen f ö r vissa orter ä ven
ett till ä gg motsvarande kostnaden f ö r extra vinterlagring i importhamnen j ä mf ö rt med G ö teborg.

Sp ä nnvidaen i 1966 ä rs ortstill ä ggslista
markeras av extremv ä rdena 4 kr per m i G ö teborg och 55 kr per m i Karesuando.

Efter en revision den 1 oktober 1972 h ö jdes ortstill-l ä ggen
med n å gra kronor per m . Det l ä gsta till ä gget
var d ä refter 8 kr per m och det h ö gsta 51 kr per m . Genom slopandet av
vinterlagringstill ä gget hade niv å n i Norrland sjunkit n å got.

Under den h ö gstprisreglering
p å oljeprodukter som g ä llde mellan december 1973 och juni 1975 var
ortstill ä ggen of ö r ä ndraae. Vid
revideringar å ren 1975 och 1976 h ö jdes

till ä ggen s å att de å r
1977 varierade mellan 10 och 64

3 kr per m .

Fr å n och med den 1 januari 1973 har en
viss principiell oml ä ggning av ortstill ä ggssystemet vidtagits. Nu g ä llande oraning beskrivs i avsnitt 3.3.1.

Vid den h ö gstprisreglering
som f.n. r å der f ö r bl.a. dieselbr ä nnolja och eo I har SPK fastst ä llt att till ä gg
till h ö gstpriset f å r g ö ras med de
ortstill ä gg som till ä mpades å r
1978.

3.2.2 Zontill ä ggen

F ö r
bensin, fotogen och dieselbr ä nnolja var landet fr å n b ö rjan inaelat i sex olika priszoner.
O-zon, 1-zon, 2-2on, 3-zon, 4-zon och 5-zon. I de olika zonerna togs till ä gg ut med s å m å nga ö re per liter som motsvaras av
zonens nummerbeteckning. Utanf ö r h ö gsta priszon f ö rekom dessutom vissa s k
frankoplatser, d ä r frakttill ä gg utgick med belopp ö ver h ö gsta zontill ä gg. 5 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 109

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 66

Zontill ä ggssystemet
anv ä ndes ä ven under andra v ä rldskriget vid den ransonerade f ö rs ä ljning av
drivmedel sor. d å f ö rekom. Efter andra v ä rldskriget
reviderades zontill-l ä ggen av statens br ä nslekommission och statens priskon-trolln ä mnd och en ny zonindelning fastst ä lldes av sistn ä mnda
myndighet i b ö rjan av 194 6.

Zonindelningen har sedan å r 1946 varit f ö rem å l f ö r upprepade ä ndringar. S å
l ä nge drivmedlen var underkastade
prisreglering godk ä ndes ä ndringarna av priskontrolln ä mn-den.
D ä refter har ä ndringar i allm ä nhet
skett p å initiativ av ett eller flera
oljef ö retag.

I oktober 1967 slopades zonerna 3, 4 och 5. Samtidigt
utvidgades O-zonen till att omfatta en rad hamnst ä der med importdep å er och deras n ä rmaste omgivningar. Tidigare hade endast G ö teborg, Malm ö hus
l ä n och Stockholm r ä knats till O-zon. Å tg ä rden vidtogs av OK i avsikt att utj ä mna prisskillnaderna mellan olika delar av landet.
Av konkurrenssk ä l anpassade sig de ö vriga oljebolagen omedelbart till den ä ndrade zonindelningen.

Oljef ö retagen har under å ren i huvudsak till ä mpat samma zontill ä gg. I b ö rjan av å r
1973 inf ö rde dock Esso ytterligare en zon
med ett till ä gg av 3 ö re per liter. Vid den h ö gstprisreglering f ö r bl.a. drivmedel som inf ö rdes
i december 1973 fastst ä lldes som enhetliga zontill ä gg f ö r samtliga
bolag de till ä gg som till ä mpades av alla bolag utom Esso. Sedan h ö gstprisregleringen avvecklades den 30 juni 197 5
har samtliga oljef ö retag till ä mpat det zontill ä ggssystem
som g ä ller i dag.

N ä r det g ä ller zontill ä ggssystemet
synes n å got formellt samarbete mellan
oljebolagen inte ha f ö rekommit. Att till ä mpningen ä ndock
varit s å enhetlig beror i huvudsak p å konkurrenssituationen.

I samband med den nuvarande prisregleringen har SPK fastst ä llt att till ä gg
till det g ä llande h ö gstpriset f ö r
driv-f å r g ö ras med de zontill ä gg som g ä llde å r 1973.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 67

3.3 Nuvarande ordning 3.3.1 Ortstill ä ggen

De ortstill ä gg som tas
ut vid dep å f ö rs ä ljning av dieselbr ä nnolja och eldningsolja fastst ä lls i samarbete mellan vissa av de stora oljef ö retagen. En arbetsgrupp med representanter f ö r OK, Esso, BP, Shell och Nyn ä s utarbetar riktlinjerna f ö r ortstill ä ggsber ä kningen. OK utf ö r
d ä refter det tekniska ber ä kningsarbetet. Samtliga medlemmar i SPI erh å ller den f ä riiga
ortstill ä ggsf ö rteckningen och ers ä tter
samtidigt OK:s kostnader, ö vriga oljef ö retag anpassar sig ocks å till de fastst ä llda
ortstill ä ggen.

Ortstill ä ggen best å r ä ven efter
den 1 januari 1978 av

tre kostnadskomponenter - tankt ä rtygstrakt, namnavgitt och

bilfrakt.

Den revidering av ortstill ä ggen som gjordes under h ö sten
1977 innebar delvis en ä ndring av f ö ruts ä ttningarna f ö r till ä ggsber ä kningen. Tidigare utgick man ifr å n att huvudparten av de raffinerade produkterna
importerades till landet fr å n Rotterdam.
Den i ortstill ä gget ing å ende tankfartygskostnaden ber ä knades d ä rf ö r som skillnaden mellan frakten Rotterdam-G ö teborg och Rotterdam - respektive importhamn.
Eftersom numera en stor del av produkterna kommer fr å n raffinaderier i Sverige - huvudsakligen p å v ä stkusten -
har tankfartygsfraktdelen i ortstill-l ä ggen
ä narats till att omfatta hela
frakten v ä stkusten-respektive hamn. Det medf ö rde samtidigt att den fraktkostnad f ö r transporten mellan Rotterdam och G ö teborg som tidigare varit inkalkylerad i grundpriset
utgick.

Det nu g ä llande
systemet bygger s å ledes p å att oljeprodukterna f ö ruts ä tts fraktas
med tankfartyg fr å n v ä stkusten till n å gon av de tidigare n ä mnda 20 ham.narna (se sid. 42 ). P å aessa st ä lldes
ursprungligen dels kravet p å viss
storlek dels kravet p å att minst tv å oljef ö retag
skall ha dep å er i hamnen. Efter lagring i hamnen
antas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 5g

oljan blir distribuerad med tankbil till f ö rbrukare i hamnens t ä tortsomr å de eller i ort utanf ö r hamnens transportzon .

Den tankfartygsirakt som ligger i ortstill ä ggen ber ä knas
med utg å ngspunkt fr å n uppgifter om fraktkostnader som h ä mtas fr å n
vissa internationella noteringar (World-scale och Afra). I nu g ä llande ortstill ä gg
varierar denna fraktkostnad mellan 6 kr 85 ö re per m f ö r G ö teborg och 22 kr 50 ö re per m f ö r V ä ster å s. Hamnarnas storlek p å verkar fraktkostnaden. Lule å
har s å lunda en l ä gre

artygsfraktdel
- 13 kr 97 ö re per m - i ortstill ä gget

ä n t.ex.Ume å som har 17 kr 28 ö re per m'

3

Hamnavgiften ber ä knas
i kronor per m . Under 1978 var den l ä gsta
avgiften 1 kr 80 ö re per m (G ö teborg) och den h ö gsta
4 kr 10 ö re per m (Gotland).

F ö r var och en av hamnarna best ä ms ett visst t ä tortsomr å de inom vil-ket samma ortstill ä gg skall till ä mpas.
F ö r detta omr å de ber ä knas
en genomsnittlig k ö rstr ä cka som ä r v ä gd med h ä nsyn till leveransvolymen till
olika platser inom omr å det. Eilfraktkostnadsdelen i till ä gget f ö r
t ä tortsomr å det r ä knas fram
med en viss kilometertaxa. ?;ostnadsber ä kningen
bygger p å att varje enskild leverans g ö rs med full tankbil om ca 35 m .

Sedan de 20 hamnarnas ortstill ä gg fastst ä llts
p å nu beskrivna s ä tt tas till ä ggen
f ö r ö vriga orter fram genom datorbearbetning, I datorn finns lagrat bl. a.
uppgift om till vilka hamnar de olika orterna ä r h ä nf ö rliga och avst å ndet i kilometer m.ellan hamnen och
orten. Ortstill ä ggen erh å lls genom att till hamnorterna adderas den summa f ö r bilfraktkostnaden som r ä knas fram med hj ä lp
av nyssn ä mnda kilometertaxa.

F ö r vissa orter korrigeras ortstill ä ggen med h ä nsyn
till att leveranser ocks å sker fr å n andra ä n
de n ä mnda 20 hamnarna.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 69

Genom datorbearbetning av uppgifter om OK:s leveranser
under å r 1977 och de f ö r å r 1978 g ä llanide ortstill ä ggen
har OK ber ä knat de i f ö rh å llande till
volym v ä gda genomsnittliga till ä ggen f ö r
olika produkter. F ö r dieselbr ä nnolja blev genomsnittet 33 kr 70 ö re per m , f ö r
eo I 32 kr

3 3

65 ö re per m och f ö r de tjocka eldningsoljorna 30 kr per m ,

Av den tidigare redog ö relsen
har framg å tt vilka kostnader som ing å r i ortstill ä ggen.
Vissa transport- och hanteringskostnader ing å r s å ledes inte i till ä ggen. Det g ä ller
lastningskostnad vid dep å och lossningskostnad hos kund.
Dessa kostnader beaktas n ä r grundpriset best ä ms. Detsamma g ä ller
de andra kostnader som uppkommer beroende p å
att det enskilda f ö retagets leverans-f ö rh å llanaen
skiljer sig fr å n dem som ortstill ä ggsber ä kningen
ä r baserad p å . Vissa f ö retag
kan t ex ha ett dep å n ä t som inte utg å r fr å n de hamnar som anv ä nds i
ortstill-l ä ggssystemet. Flera f ö retag tar sina produkter fr å n annat h å ll
ä n v ä stkusten och f å r d ä rmed andra f ö ruts ä ttningar ifr å ga om kostnaden f ö r tankfartygsfrakt. Kostnadsavvikelse fr å n ortstill ä ggen
uppkommer dessutom ofta genom att f ö ruts ä ttningen leverans med full tankbil inte f ö religger.

3.3.2 Zontill ä ggen

Zontill ä ggssystemet
anv ä nds vid f ö rs ä ljning av
drivmedel fr å n pump.

Den nu g ä llande
zonindelningen framg å r av kartan sid. 43. O-zon, d ä r grundpriset tas ut, utg ö rs av t ä tortsomr å dena kring de f ö rut
n ä mnda 20 hamnarna med undantag f ö r V ä ster å s (1-zon), Karlstad (1-zon) och Gotland (2-zon).
Hela Malm ö hus l ä n h ö r ocks å till O-zon likson omr å det kring Lysekil. I 1-zon som best å r
av syd- och mellansverige samt Norrlands kustland, utg å r ett till-l ä gg
p å 1 ö re per liter. Nordv ä stra
Svealand, de inre aelarna av Norrland och Gotland utg ö r 2-zon och d ä r

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 70

f å r konsumenterna ut ö ver grundpriset betala ett till-l ä gg som uppg å r
till 2 ö re per liter.

J ä mf ö rda med ortstill ä ggen ä r zontill ä ggen s å ledes schablonm ä ssigt
ber ä knade f ö r stora omr å den
och avspeglar inte skillnader i kostnader f ö r
transporter till f ö rs ä ljningsst ä llen inom respektive zon.

Om man utg å r fr å n levererade volymer till de olika zonerna blir det
genomsnittliga zontill ä gget ca 0,63 ö re per liter eller 6 kr 30 ö re per m . OK har tidigare gjort ber ä kningar i vilka ortstill ä ggens kostnadskom-pone.nter applicerats ä ven p å dri/medel.
Dessa ber ä kningar visade att kostnaderna f ö r drivmedelstransporter i stort sett var lika stora
som f ö r transporter av eo I. Det
genomsnittliga ortstill ä gget f ö r sistn ä .nnda
produkt kan f.n,uppskattas till n å got
ö ver 32 kr per m . Hed zontill ä ggen p å
drivmedel t ä cker oljebolagen s å ledes mindre ä n
20 % av de transportkostnader som p å eldningsoljesidan
ing å r i ortstill ä ggen. Resterande andel av transportkostnaderna f å r liksom andra kostnader beaktas n ä r grundpriset best ä ms.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 71

4 FR Å GANS TIDIGARE BEHANDLING

4.1 Inledning

Alltsedan krigsslutet har som n ä mnts fr å gan
om utj ä mning av de regionala
prisskillnaderna p å oljeprodukter regelbundet
aktualiserats i riksdagen och p å andra h å ll. Det finns enligt v å r mening anledning att h ä r
redog ö ra f ö r den diskussion som f ö rts. Bland
annat speglar den diskussionen de motiv som å beropats
f ö r en utj ä mning och de sv å righeter
som st å tt i v ä gen f ö r fr å gans l ö sning.

Det b ö r framh å llas att diskussionen, s ä rskilt under 1940-och 1950-talen men ä ven d ä refter, ofta
i f ö rsta hand kommit att inriktas p å f ö rh å llandena ifr å ga
om drivmedel. I det sammanhanget b ö r
h å llas i minnet att zontill ä ggssystemet f ö re
å r 1967 uppgick till sex zoner och
gav en prisskillnad p å 5 ö re per liter.

4 2

Riksdagsdebatten och utredningar aren 1946-1975

Vid 1946 å rs riksdag
hemst ä lldes i motionerna 1:184, 11:17 och
11:301 om skyndsam utredning av fr å gan
om ett enhetligt pris inom hela landet p å
flytande drivmedel till motorfordon. Dessutom bea ä rdes i tv å
Ixkalydande motioner, 1:28 och 11:38, utredning om en utj ä mning av de avst å nds-betingaae
prisvariationerna i fr å ga om flytande motorbr ä nslen .

Riksaagen besl ö t
med anledning av motionerna att anh å lla
hos Kungl, Maj:t om utredning om en regional utj ä mning av priserna p å flytande
motorbr ä nslen. Kungl.Maj:t uppdrog å t OIjeutredningen 1945 att utreda fr å gan. I sitt bet ä n-kanae
Handeln med olja (SOU 1947:14) anf ö rde
utredningen olika synpunkter p å fr å gan. Man avstyrkte inf ö randet av en utj ä mning' fr ä mst med h ä nsyn
till de administrativa kostnaderna. Utredningen anf ö rde bl,a.f ö ljande.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109

Fr å gan om enhetliga priser p å bensin, motorfotogen och motorbr ä nnolja kan icke bed ö mas som en isolerac r ö reteelse.
Den inc å r som ett moment i det st ö rre ekonomiska sammanhang som tar sig uttryck i
olika levnadskostnader p å olika orter. Prisut j ä .mning p ä
en enstaka vara inneb ä r ej n ö dv ä ndigtvis att
man å stadkommer st ö rre r ä ttvisa genom
ut3 ä mningen. I sj ä lva verket kan en s å dan å tg ä rd tv ä rtom sk ä rpa oj ä mnheten
olika orter emellan. Detta synes vara fallet med de flvtande br ä nslena. Dessa importeras n ä mligen till de stora hamnarna och allts å till orter, tillh ö rande de h ö gre och h ö gsta dyrorterna. En prisutj ä mning p å
motorbr ä nslen sV.ulle d ä medf ö ra, att m,an
finge ett f ö rh ö jt pris p å dem i de i allm ä nhet dyrare orterna och ett s ä nkt pris i de i regel billigare orterna. Om man
allts å vidtar ifr å gavarande å tg ä rd endast i fr å ga
om dessa br ä nslen å stadkommer man betr ä ffande levnadskostnaderna i stort icke en utj ä mning utan en sk ä rpning
orterna emellan.

Det har - enligt v å r
mening med full r ä tt - icke blivit ifr å gasatt att ä ven
å stadkomma en utj ä mning av priset p å
eldningsolja. I fr å ga om denna produkt tillkommer n ä mligen, att man m å ste
taga h ä nsyn till konkurrensen mellan denna
och de fasta br ä .".slena. Det kan ej vara ö nskv ä rt, att man oenom
en subve.ntion eller clearing uppeh å ller
eldning med olja p å platser, d ä r det ä r
mera ekonomiskt att elda med fasta br ä nslen.

Ser man fr å gan om
prisutj ä mning i sitt st ö rre sanynan-hang, framst å r det f ö r
oss riktigare att angripa problemet med utg å ngspunkt
fr å n varor, som ä r av st ö rre
vikt f ö r levnadskostnaderna ä n vad motorbr ä nslena
kan anses vara. Man kan g ö ra g ä llande, att det ä r att allm ä nt intresse, att kostnaderna f ö r transporter i Norr-lana
och andra trakter med stora avst å nd kan h å llas nere. Genom de stora avst å nden har befolknincen i s ä dana trakter en b ö rda,
som ä r avsev ä rt st ö rre ä n den befolkningen i de mera t ä ttbebyggda delarna av landet har att b ä ra. Detta ä r
emellertid i stort sett ett norrlandsproblem, som b ö r behandlas i sitt s ä rskilda sammanhang. Vi har ocks å
tidigare uttalat, att en utj ä mning av
priserna kan motiveras ur sociala och n ä ringspolitiska
synpunkter.Vi anser emellertid att det ej tillkommer oss att ur dessa
synpunkter bed ö ma, huruvida den ifr å gasatta utj ä mningen
b ö r komma till st å nd.

Vad d ä remot betr ä ffar de tekniska m ö jligheterna att genomf ö ra en utj ä mning av priserna och l ä mpligheteii av å tg ä rden ur denna synpunkt, anser vi oss b ö ra fra.iih å lla
f ö ljande. Om nuvarande organisation
av oljehandeln bibeh å lles, torde inf ö randet av enhetliga priser f ö ruts ä tta antingen
en clearing i statlig eller enskild regi eller statssubvention. .Med h ä nsyn till den administrativa apparat, som d å skulle erfordras,anser vi oss b ö ra avstyrka, att å tg ä rden vidtages. Om handeln koncentreras till ett f ö retag, exempelvis ett monopolf ö retag,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 '

som kan utj ä mna de
totala fraktkostnaderna P fj/ ningen ö ver
hela landet anser vi oss kunna tillstyrka en utj ä mning. Utredningen ledde inte till n å gon å tg ä rd.

Vid 19 50 å rs riksdag v ä cktes inom b å da
kamrarna å nyo motioner (nr 1:124, 1:278,
1:279, 1:350, 11:146, 11:330, 11:335 11:337 och 11:410) med yrkanden om
utredning av fr å gan om ett enhetligt pris inom hela
landet p å flytande motorbr ä nslen. Motionerna avslogs.

De b å da kamrarnas allm ä nna beredningsutskott inh ä mtade yttrande ö ver
motionerna fr å n priskontrolln ä mnden, br ä nslekommissionen,
Sveriges oljekonsumenters riksf ö rbund samt Br ä nnoljecentralen, representerande å tta bolag. Priskontrolln ä mnden tillstyrkte utredning s å vitt den avs å g
en partiell utj ä mning av priserna p å flytande drivmedel. N ä mnden ans å g
det inte uteslutet att ett antal 0-zoner skulle kunna inr ä ttas i Norrland. Riksf ö rbundet f ö rordade utredning medan br ä nslekommissionen och oljef ö retagen avstyrkte motionerna.

F ö rsta kammarens allm ä nna beredningsutskott (utl å tande nr 30J framh ö ll att det kunde anses ö nskv ä rt att likv ä rdiga
ekonomiska villkor g ä llde f ö r n ä ringsliv och
inv å nare inom olika delar av landet men
att det betr ä ffande de flesta varuslag r å dde prisskillnader vilka betingades bl. a.av
skiljaktigheter i fraktkostnaderna och det kunde ifr å gas ä ttas om en
prisutj ä mning speciellt p å motorbr ä nslen
skulle vara mera motiverad ä n en
liknande utj ä mning betr ä ffande priset p å
andra f ö rn ö denheter. H ä rtill kom att betydande praktiska
sv å righeter skulle inst ä lla sig f ö r
ett genomf ö rande av den i motionerna yrkade å tg ä raen.

Allm ä nna beredningsutskottet i andra
kammaren (utl å tande nr 42) fann visserligen att
problemet alltj ä mt var av stor betyaelse f ö r de delar av landet d ä r dryga transportkostnader medf ö rde
ett h ö gre pris p å flytande motorbr ä nslen
ä n i de mera v ä lbel ä gna delarna
men kunde å andra sidan inte finna att n å gra nya omst ä ndigheter
tillkommit se-

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 74

dan cljeucredningens bet ä nkande framlades, vilka kunde g ö ra
problemet mera l ä ttl ö st. Utskottet ans å g sig inte kunna f ö rorda en s å dan
vidlyftia administrativ apparat som beh ö vdes
f ö r att klara den clearing i statlig
eller enskild regi som en prisutj ä mning
f ö rutsatte.

Fr å gan å terkom vid 1951 å rs riksdag, d å man i motionerna 1:14 och 11:19 hemst ä llde om en skyndsam utredning av fr å gan om m ö jligheten
att å stadkomma en prisutj ä mning inom landet i fr å ga om flytande drivmedel genom ett clearingf ö rf ä rande i
statlig regi, dock s å anordnat, att n å gra kostnader f ö r
staten ej skulle uppkomm.a. Motionerna
avslogs av riksdagen.

Liksom å r 1950 inh ä mtades av vederb ö rande
utskott yttranden ö ver motionerna fr å n priskontrolln ä mnden,
br ä nslekommissionen, Sveriges
oljekonsumenters riksf ö rbund samt Br ä nnoljecentralen, representerande å tta oljebolag. Br ä nslekommissionen och oljebolagen avstyrkte motionerna meuan riksfurbunaet
tillstyrkte. Priskontrolln ä mnden st ä llde sig vid b å da
tillf ä llena f ö rst å ende till
tanken p å en partiell utj ä mning av drivmedelspriserna I sitt utl å tande å r
1951 anf ö rde n ä mnden att det i motionerna ifr å gasatta
clearingf ö rf ä randet m å ste f ö ruts ä tta en noggrann kontroll ö ver oljef ö retagens
f ö rs ä ljning, vilken skulle bli besv ä rlig
att uppr ä tth å lla. F ö rfarandet skulle ocks å medf ö ra icke
obetydliga kostnader f ö r administration och kontroll.

F ö rsta kammarens allm ä nna beredningsutskott (utl å tande nr 6) ans å g
att ä ven om en j ä mkning av zonindelningen kunde upptas utan s ä rskild utredning skulle det kunna vara ä ndam å lsenligt att
g ö ra en n ä rmare unders ö kning
ang å ende l ä mpligheten av och m ö jligheterna f ö r inf ö rande av ett enhetligt pris p å
flytande drivmedel i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 73

hela
lanaet. D ä rvid borde pr ö vas ä ven andra m ö jligheter till fr å gans l ö sning ä n den som
f ö reslagits i moticnen. Utskottet hemst ä llde d ä rf ö r att
riksdagen hos Kungl !>4aj : t skulle anh å lla om en skyndsam utredning
f ö r att å stadkomma ett enhetligt pris p å flytande
drivmedel i hela landet. Sex reservanter i utskottet avstyrkte motionen unaer å beropande
av att de bet ä nkligheter mot en utj ä mning som
redovisats tidigare kvarstod och att det ä ven svntes som om den f ö reslagna
utj ä mningen inte skulle f å n ä mnv ä rd praktisk betydelse f ö r n ä ringslivet.
F ö rsta kammaren bif ö ll reservationen.

I
sitt utl å tande, nr 12, anf ö rde andra kammarens allm ä nna
beredningsutskott bl.a, f ö ljande. I motionen hade f ö reslagits,
att en utj ä mning av priserna skulle ske genom en clearing i
statlig regi s å anordnad, att kostnaden skulle helt drabba
konsumenterna. En dylik clearing skulle enligt utskottet emellertid n ö dv ä ndigg ö ra en r ä tt omst ä ndlig
kontrollapparat och f ö ljaktligen dra icke obetydliga kostnader, vilket
skulle medf ö ra ett extra pristill-l ä gg p å alla
flytande drivmedel, oavsett var de slutligen konsumerades. Hur stora dessa
kostnader kunde t ä nkas bli undandrog sig visserligen utskottets bed ö mande,
men det f ö ref ö ll sannolikt, att de icke skulle st å i rimlig
proportion till den j ä mf ö relsevis ringa prislindring, som kunde erh ä lllas i
de dyrare zonerna. Utskottet ans å g sig d ä rf ö r icke kunna tillstyrka motionen. Utskottet understr ö k
emellertid, att en j ä m.kning av zonindelningen var m ö jlig,
varigenom priserna i n ä gon m å n skulle kunna utj ä mnas. F ö r en j ä mkning av
zonindelningen syntes s ä rskild utredning dock ej vara erforderlig utan
utskottet f ö rutsatte, att vederb ö rande prisreglerande
myndighet ä gnade fr å gan uppm ä rksamhet och vidtog de å tg ä rder som
kunde befinnas l ä mpliga.

Yrkanden
om utredning i syfte att n å en utj ä mning av priserna p å flytande drivmedel i olika
delar av landet framf ö rdes å nyo i motioner vid 1952 och 1956 å rs riks-

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80; 109 76

dagar. B å da å ren avslog riksdagen de framst ä llda yrkandena med h ä nvisning till att resultatet av en utedning inom priskontrolln ä mnden ang å ende
fr å gan om f ö r ä ndringar av
den g ä llande zonindelningen borde avvaktas
.

Vid 1958 å rs riksdag v ä cktes motioner (nr 1:250 och 11:319) om utredning av
fr å gan om avst å ndskostnadernas inverkan p å levnads- och produktionskostnaderna i Norrland. I f ö rsta kammaren framst ä lldes en interpella-tion (nr 8) om en partiell utj ä mning av priserna p å drivmedel och eldningsolja genom inf ö randet av ett antal O-zoner i Norriand.

ö ver
motionerna avl ä mnade allm ä nna beredningsutskottet utl å tande (nr 15/1958), d ä r utskottet h ä nvisade till den ö versyn av ol ö sta
norrlandsfr å aor. som d å p å gick och som
f ö rutsattes kom.ma att beakta i
motionerna upp-tacrna sp ö rsm å l. Riksdagen besl ö t i enlighet med utskottets f ö rslag att i skrivelse till Kungl.Maj:t ge till k ä nna vad utskottet anf ö rt.

I svar p å interpellationen
framh ö ll handelsministern att prisfr å gor enligt 1953 å rs
lag om motverkande i vissa fall av konkurrensbegr ä nsning inom n ä ringslivet
kan bli f ö rem å l f ö r f ö rhandling inf ö r n ä ringsfrihetsr å det i s å dana fall, d å
ofullst ä ndighet i konkurrensen p å ett fr ä n
allm ä n synpunkt otillb ö rligt s ä tt
p å verkat prisbildningen En f ö ruts ä ttning f ö r statligt ingripande i det f ö revarande fallet var s å ledes, att den priss ä ttning oliebolagen
till ä mpade inte var motiverad fr å n kostnadssynpunkt samt att priss ä ttningen berodde p å en konkurrensbegr ä nsning. En
stickprovsunders ö kning hade e.mellertid visat, att
den genomsnittliga frakt-kostnads ö kni.nge.n
ö versteg zon- respektive
frankotill-l ä ggen, varf ö r zonprissystemet innebar en utj ä mning av prisniv å n
till f ö rm å n f ö r konsumenterna i Norrland.

Utredningen inom priskontrolln ä m.nden hade inte lett till n å gon f ö r ä ndring av zonindelningen

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 77

N å gon konkurrensbegr ä nsande ö verenskommelse
var inte k ä nd. Ingripande i priss ä ttningen p å
flytande br ä nslen var d ä rf ö r inte
motiverat.

Vid 1960 å rs riksdag v ä cktes motioner (nr 1:81 och 11:101) ang å ende bl a enhetligt bensinpris f ö r hela landet. I sitt utl å tande (nr 8/1960) ö ver dessa motioner hemst ä llde
allm ä nna beredningsutskottet att
motionerna m å tte ö verl ä mnas till den p å g å ende
utredningen r ö rande den samh ä lleliga lokaliseringsverksamheten, vilket blev
riksdagens beslut.

Yrkanden om skyndsam pr ö vning
och f ö rslag r ö rande differentiering av bensinskatten i syfte att
erh å lla ett enhetligt bensinpris i
hela landet framst ä lldes motionsvis vid 1961 och 1962 å rs riksdagar. I sitt bet ä nkande nr 27 å r
1962 avstyrkte bevillningsutskottet liksom å r
1961 en s å dan å tg ä rd. Man h ä nvisade bl.a. till att motioner vid 1960 ä rs riksdag om enhetligt bensinpris ö verl ä mnats till
kommitt é n f ö r n ä ringslivets lokalisering som inte
slutf ö rt sitt arbete. Utskottet anf ö rde dessutom f ö ljande.

Vid fr å gans
tidigare behandling i riksdagen har tv å
oli ka utv ä gar anvisats f ö r att å stadkomma
ett enhetliqt bensinpris i hela landet. A ena sidan har f ö rordrats en differentiering av bensinskatten och å andra sidan ett prisutj ä mningsf ö rf ä rande, som eliminerar de av fraktkostnaderna
betingade pristill ä gg, vilka f ö r n ä rvarande uttas
inom vissa fr å n importhamnarna mera avl ä gsna delar av landet. S å v ä l
bevillningsutskottet, vilket haft att behandla skattefr å gorna, som allm ä nna
beredningsutskottet, dit fr å gorna om
priss ä ttningen h ä nvisats, har uttalat sin f ö rst å else f ö r den betydelse, som ifr å gavarande sp ö rsm å l har f ö r
d ä rav ber ö rda landsdelar. Bevillningsutskottet har emellertid
f ö r sin del framh å llit, att en s å dan
skattedifferentiering, som motion ä rerna
f ö reslagit, skulle strida mot den
inom beskattningsr ä tten till ä mpade principen, att statlig skatt skall uttas
efter en f ö r hela riket enhetlig skattesats.
Utskottet har vidare p å pekat, att det inte ä r praktiskt genomf ö rbart att till ä mpa olika skattesatser inom skilda
delar av landet.

Det i motionerna behandlade problemet ä r enligt utskottets uppfattning av s å dan social och e.konomisk r ä ckvidd, att det l ä m.olicen
b ö r l ö sas i ett annat och

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 78

vidare sammanhang. Utskottet bitr ä der d ä rf ö r den av 1961 å rs
bevillninasutskott uttalade meningen, att det i motionerna behandlade sp ö rsm å let b ö r bed ö mas s å som en fr ä n
beskattningen frist å ende fr å ga.

I bet ä nkandet Aktiv Lokaliseringspolitik (SOU
1963:58) tog komm.itt é n f ö r n ä ringslivets lokalisering upp fr å gan om utj ä mning
av priset p å bensin och olja (s 386-390)

Fr å n lokaliseringssynpunkt var det
enligt kommitt é ns mening angel ä get att priset p å
bensin och olja s ä nktes i ce delar av landet som var
mest missgynnade fr å n prissynpunkt, dvs. Norrlands inland
och nordv ä stra delarna av Svealand. Detta ö nskem å l kunde
enligt kommitt é n tillgodoses om pristill ä gget f ö r
zonerna 3, 4 och 5 borttogs f ö r
motordrivmedlen och en motsvarande prisreduk-tion genomf ö rdes f ö r
eldningsolja genom utj ä mning av ortstill ä gaen. Den kostnad som den f ö reslagna pris-utj ä mningen
f ö r motordrivmedel skulle medf ö ra och som skulle belasta den totala f ö rs ä ljningen, ö versteg enligt kommitt é n inte 0,2 ö re
per liter. F ö r att hindra en snedvridning av
konkurrensen mellan f ö retagen m å ste d ä rvid en s ä rskila clearingkassa inr ä ttas, till vilken varje f ö retag inbetalar ett fraktutj ä mningsbidrag, baserat p å deras totala f ö rs ä ljning. F ö r
eldningsoljan skulle dock en fraktkostnadsutj ä raning bli betydliqt sv å rare att
genomf ö ra ä n f ö r motordrivraedlen beroende p å de speciella distributionsf ö rh å llandena p å eldnings-oljeomr ä det.

Kommitt é n f ö reslog att Kungl. Maj:t och det centrala lokaliseringsorganet
tog upp f ö rhandlingar med oljebranschen f ö r att f å
till st å nd e.n ö verenskommelse om en utj ä mning av fraktkostnaderna enligt angivna riktlinjer.
Skulle denna v ä g ej vara framkomlig, borde m ö jligheterna att inf ö ra en clearing i statlig regi ö verv ä gas.

Vid remissbehandlingen tillstyrktes kommitt é ns f ö rslag om utj ä mning av priset p ä
bensin och olja av l ä nsstyrel-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 79

serna
i Norrbottens och J ä mtlands l ä n samt av andra remissmyndigheter med norrl ä ndsk
anknytning ä vensom av svenska lasttrafikbil ä garef ö rbundet
och svenska f ö retagares riksf ö rbund.

Sveriges
hantverks- och industriorqanisation f ö rordade att fr å gan skulle pr ö vas ytterligare. Kooperativa f ö rbundet,
som avstyrkte bidrag av subventionskarakt ä r, f ö reslog en utj ä mning genom energiskatten, om prissubventioner p å flytande
br ä nsle skulle genomf ö ras.

F ö rslaget
avstyrktes av bl.a. kommerskollegium, Sveriges grossistf ö rbund och
svensk industrif ö rening. Svenska Arbetsgivaref ö reningen
och Sveriges industrif ö rbund, som ocks å avstyrkte f ö rslaget,
menade att å tg ä rden i relativt ringa grad skulle p å verka
lokaliseringsf ö ruts ä ttningarna och dessutom m å ste anses
inneb ä ra en fortl ö pande subvention till vissa regioner p ä andra
konsumenters bekostnad. Samma uppfattning hade statskontoret. Landsorganisationen
(LO) framh ö ll att priset p å olja och bensin borde å terspegla
skillnader i framst ä llnings- och distributionskostnaderna som r å der i
olika delar av landet. LO kunde d ä rf ö r inte tillstyrka ett enhetligt pris p å olja och
bensin.

SPI
ifr å gasatte principiellt om statsmakterna borde medverka f ö r att å stadkomma
b ä ttre ekonomiska betingelser inom begr ä nsade omr å den av
landet p å ö vriga delars bekostnad. Om statsmakterna skulle
finna att en neds ä ttning av priserna p å flytande drivmedel och br ä nslen i
vissa delar av landet skulle fr å n allm ä n lokaliseringssynpunkt vara synnerligen angel ä gen,
ville institutet understryka det orimliga i att en dylik neds ä ttning
skulle ske genom enskilda f ö retags f ö rsorg. Kommitt é n hade, p å pekade petroleuminstitutet, avvisat en utj ä mning av
priserna via energiskatten under å beropande av bevillningsutskottets utl å tande att
statsskatt skall tas ut efter en f ö r riket enhetlig skatteskala. Institutet h ä vdade
dock f ö r sin del, att en prisutj ä mning via energiskatten - om utj ä mning ö ver huvud
taget skulle genomf ö ras

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 80

skulle
vara en m ö jlig l ö sning ä ven om det administrativa arbetet skulle bli
omfattande. Institutet st ä llde sig kritiskt mot kommitt é ns ber ä kningar
och ans å g, att effekten av kommitt é ns f ö rslag skulle bli mycket obetydlig. Vidare framh ö lls att
mot en utj ä mning talade det omfattande administrativa arbetet
med clearingf ö rfarandet. Vissa oljef ö retag
hade p å institutets f ö rfr å gan t. o. m. ifr å gasatt om utj ä mningen ö ver huvud
taget gick att genomf ö ra p å ett praktiskt godtagbart s ä tt. Att
genom en frivillig ö verenskommelse binda samtliga f ö rs ä ljningsf ö retag
syntes vara en om ö jlig uppgift, menade institutet.

I prop
1964:185 uttalade sig departementschefen mot den f ö reslaana
utj ä mningen och anf ö rde bl.a.f ö ljande.

Jag
finner att en allm ä n prisutj ä mning skulle komma att inneh å lla
inslag av permanent driftsubvention som icke b ö r ifr å gakomma.
Kan d ä remot i s ä rskilda fall p å
visas f ö retagsekonomiska sk ä l f ö r en utj ä mning av
drivmedelspriserna torde initiativ h ä rtill komma att tagas av ber ö rda
intressenter. N å gra statliga initiativ p å omr å det torde
tills vidare inte b ö ra ö verv ä gas.

1964
å rs
riksdag ansl ö t sig till departementschefens uttalande och
avslog samtidigt motioner om bensinprisutj ä mning genom differentiering av bensinskatten.

Vid
1965 å rs riksdag avstyrkte bankoutskottet (utl å tande nr 6) under å beropande
av nyssn ä mnda departementschef suttalande motioner (nr
1:485 och 11:576) med f ö rslag att KunglMaj:t skulle anmodas uppta f ö rhandlingar
med oljebranschen f ö r att erh å lla en utj ä mning av bensin- och oljepriserna.

Samma
å r
avstyrkte bevillningsutskottet (bet ä nkande nr 16) en motion (nr 11:745) ang å ende
differentiering av drivmedelsbes.kattnincen i ut j ä mningssyf
te. Utskottet fann det vara praktiskt og ö rligt att n å det i motionen å syftade resultatet genom en
differentiering av driv-meaelsskatterna. Den f ö rsta f ö ruts ä ttningen
f ö r f ö rsia-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 81

gets
genomf ö rande var att oljebolagen sinserellan till ä mpade
enhetliga priser inom de olika f ö rs ä ljningszonerna, vilket ingalunda var fallet. En
dylik å tg ä rd skulle inte heller vara m ö jlig utan
att drivmedelspriserna l å stes och den fria konkurrensen s å ledes
sattes ur spel.

I
motioner (nr 1:213 och II:280Jvid 1966 ä rs riksdag hemst ä lldes att riksdagen hos Kungl.
Maj:t skulle anh å lla att den utredning betr ä ffande penslnhandelns
framtida organisation och utform.ning, som 1965 å rs riksdag beg ä rt,
skulle f å s ä dana direktiv att den ä ven kunde
ta upp fr å gan om en f ö r inlandet och glesbygden f ö rdelaktigare
differentiering av drivmedelspriserna. Bankoutskottet (utl å tande nr
12) f ö rmodade att material av betydelse f ö r en bed ö mning av prisutj ä .-nningsfr å cran
skulle komma att framl ä ggas av bensinhandelsutredningen och fann inte sk ä l f ö r
riksdagen att rikta n å gon skrivelse till Kungl. Maj:t r ö rande
direktiven f ö r denna utredning. Riksdagen avslog motionerna.

P å en fr å ga av
herr Westberg i Ljusdal vid 1969 å rs riksdag meddelade finansministern att n å gra f ö rslag
till å tg ä rder f ö r att utj ä mna bensin- och oljekostnaderna f ö r de inre
och nordligare delarna av landet inte var under ö verv ä gande.

I
sitt bet ä nkande Rationell bensinhandel (SOU 1970:24)
behandlade bensinhandelsutredni.ngen priss ä ttningen p å
bensin och dieselolja. Utredningen
beskrev d ä rvid zontill ä ggssystemet men lade inte fram n å got utj ä mningsf ö rslag.
Betr ä ffande normalkonsumentens drivmedelskostnad p å pekade
utredningen att den enligt motororganisationernas kalkyler utgjorde ungef ä r en
femtedel av den totala bilkostnaden och s å ledes inte var s å betydande som man vanligen
f ö rest ä ller sig.

6 Riksdagen 1979180. 1 .saml. Nr 109

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 82

1970 å rs riksdag avslog motionerna 1:105
och 11:118. Motion ä rerna yrkade bl. a,utredning och f ö rslag om priss ä ttning
av eldningsolja och drivmedel i Norrland i likhet med vad som till ä mpades i ö vriga
delar av Sverige. Bankoutskottet (BaU 1970:80) konstaterade att det h ö gsta zontill ä gget
f ö r drivmedel å r 1967 hade reducerats fr å n fem till tv å
ö re och fann liksom tidigare att
ett initiativ av ber ö rda intressenter var den enda
framkomliga v ä gen att uppn å en utj ä mning.

Vid riksdagarna å r
1971, 1972 och 1973 v ä cktes motioner med yrkanden om att
riksdagen hos Kungl. Maj:t skulle anh å lla
om f ö rslag om differentierad beskattning
av eldningsolja och drivmedel i syfte att motverka olika priser p å br ä nsle i olika
delar av landet. Motionerna behandlades i skatteutskottet tillsammans med
andra motioner som r ö rde anv ä ndning av skattesvstemet som regionalpolitiskt
instrument (SkU 1971:53, 1972:47 och 1973:29). Utskottet avstyrkte varje å r .motionsyrkandena och framh ö ll att en differentiering klart skulle strida mot
det ber ä ttigade kravet p å att skattebest ä mmelserna
s å l å ngt m ö jligt b ö r vara konkurrensneutrala. Dessutom skulle en
differentiering vara ä gnad att g ö ra v å r redan
komplicerade skattelagstiftning ä n
mer sv å rtill ä mpad. Enligt utskottets menincr fick det ocks ä anses sv å rbed ö mbart i vilken utstr ä ckning regionalpolitiska f ö rdelar
skulle uppkomma genom en skattedifferentiering och d ä rf ö r fick a.ndra
å tg ä rder vidtas f ö r att å stadkomma de av motion ä rerna å syftade
regionalpolitiska effekterna.

Prisutj ä mningskravet
togs vid 1973 å rs riksdaq ä ven upp i motionen 1973:184. N ä ringsutskottet (NU 1973:6) pekade p å att prisskillnaderna betingades av skillnaden i
fraktkostnader mellan olika regioner - en del av ett st ö rre problem som beaktats i de senaste å rens regionalpoiitiska ref ormver,ksamhet. Utskottet
f ö rutsatte att Kungl. Maj:t skulle
komma att tillse att fr å gan om en regional utj ä mning av priserna p å bensin och olja p å l ä mpliat s ä tt
aktualiserades i det fortsatta

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 83

arbetet med regionalpolitisk planering inom t-ransport-sektorn.
Riksdagen bif ö ll utskottets hemst ä llan att ge Kungl.Maj:t tillk ä nna vad utskottet anf ö rt (rskr 1973:38)

I motionen 1974:180 f ö rordades
bl. a. en utj ä mning av drivmedelspriserna genom
avskaffande av zonindelningen. N ä ringsutskottet
(NU 1974:30) h ä nvisade till riksdagens beslut å r 1973 och uppgav vidare att man erfarit att handelsdepartementet
ä gnade uppm ä rksamhet ä t
fr å gan. Enligt utskottets mening
saknades d ä rf ö r anledning f ö r riksdagen att vidta n ä gon ytterligare å tg ä rd i saken och motionen avstyrktes.

I maj 1974 uppdrog Kungl.Maj:t å t SPK att utreda f ö ruts ä ttningarna f ö r ett slopande av g ä llande orts- och zontill ä gg
men ä ven vid 1975 å rs riksdag v ä cktes
motioner (1975:906 och 1975:1683) med yrkanden om å tg ä rder f ö r att å stadkomma
en utj ä mning av drivmedels- och oljepriserna
i olika delar av landet.

N ä ringsutskottet (NU 1975:10)
erinrade om SPK:s uppdrag att utreda fr å gan
om ett slopande av orts- och zontill ä ggen.
Eftersom fr å gan s å ledes var f ö rem å l f ö r uppm ä rksamhet i enlighet med motion ä rernas intentioner avstyrktes motionerna och
riksdagen bif ö ll utskottets hemst ä llan.

I prop 1975:92 om s ä nkning
av den statliga inkomstskatten, m.m.ber ö rdes
fr å gan om orts- och zontill ä ggen i samband med ett f ö rslag om h ö jnina
av den s ä rskilda beredskapsavgiften f ö r oljeprodukter. Efter samr å d med chefen f ö r
handelsdepartementet framh ö ll chefen f ö r finansdepartementet bl. a, f ö l jande.

En enhetlig priss ä ttning
p å petroleumprodukter f ö r landet i dess helhet f ö ruts ä tter n å gon form av clearing, som ger oljebolagen kompensation
f ö r merkostnader vid distribution
till l ä nqre bort bel ä gna orter. SPK kommer att utarbeta f ö rslag till ett s å dant
clearingf ö r-f ä rande. Utg å ngspunkten ä r d ä rvid att
administrationen

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 84

i
f ö rsta hand skall handhas av oljebolagen eller ett av dem bildat organ.
Resultatet av SPK:s utredning kan ber ä knas f ö religga under v ä ren och d ä rmed r ä knar jag
med att en f ö r hela riket gemensam prisniv å f ö r
petroleumprodukter skall f ö rverkligas fr.o.m.den 1 januari 1976.

4.3
SPK:s f ö rslag och remissutfallet

Som
n ä mnts i f ö reg å ende avsnitt uppdrog Kungl.Maj:t i maj 1974 å t SPK att
utreda f ö ruts ä ttningarna f ö r ett slopande av g ä llande orts- och zontill ä gg i
syfte att erh å lla en f ö r hela landet enhetlig prisniv å f ö r olika
oljeprodukter.

SPK
avl ä mnade ett f ö rslag till teknisk l ö sning av pris-utj ä mningsfr å gan i
juli 1975.

SPK
f ö reslog ett system som innebar att en enhetlig transportutj ä mningsavgift
skulle tas ut vid f ö rs ä ljning av oljeprodukter. Samtidigt skulle
oljebolagen erh å lla ett transportbidrag som var s å ber ä knat att
det f ö r varje ort gav ers ä ttning f ö r en del av transportkostnaderna, best ä mda p å ett
speciellt s ä tt.

Systemet
f ö reslogs omfatta leveranser till s å v ä l enskilda hush å ll som till industrier,
energi- och kraftverk samt v ä rmekraftverk. M ö jlighet skulle finnas att
undanta enskild f ö rbrukare eller viss grupp av f ö rbrukare
.

Utj ä mningsf ö rfarandet
skulle i princip omfatta all f ö rs ä ljning av bensin f ö r motordrift, dieselbr ä nnolja
och eldningsolja. De enda undantagen var flyg- och reabensin samt eldningsolja
avsedd f ö r utrikes sj ö fart. Systemet skulle omfatta samma produkter som
den allm ä nna energiskatten. Samtliga f ö retag som
verkar p å marknaden borde omfattas av utj ä mningen
genom ett i lag f ö reskrivet obligatorium. Om systemet inte omfattade

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 85

samtliga f ö retag ans å gs lokalt verkande s ä l-are kunna erbjuda produkter till l ä gre pris ä n s å dana med riksomfattande verksamhet. Eftersom utj ä mningsf ö rfarandet
gjordes obligatoriskt borde administrationen handhas under myndighetsansvar.

SPK f ö reslog ett administrerande organ,
ben ä mnt transportkostnadsn ä mnden (TKN) . Denna kunde antingen knytas till en
redan existerande myndighet eller organiseras frist å ende. TKN skulle ta fram underlag f ö r att fastst ä lla
dels transporttill ä qgen, dels transportbidragen.
Besluten i dessa fr å gor borde dock å vila regeringen. Detsamma borde g ä lla fr å gan
om dispens fr å n deltagande i systemet.

Uppb ö rden och utbetalningen av avgifter
och bidrag skulle baseras p ä ett
deklarationsf ö rfarande. Riksskatteverket borde
kunna bitr ä da n ä mnden med att fastst ä lla
deklarationsblanketter, svara f ö r uppb ö rd och utbetalning m. mv

Vid remissbehandlingen tillstyrktes eller l ä mnades SPK:s f ö rslag
utan erinran av flertalet remissinstanser n ä mligen
hovr ä tten f ö r nedre Norrland, kammarr ä tten i Suncisvali, f ö rsvarets rreterielverk, transportn ä mnden,
RSV, SCB, konsumentverket, ö verstyrelsen
f ö r ekonomiskt f ö rsvar ( Ö EF),
arbetsmarknadsstyrelsen, l ä nsstyrelserna 1 Kronobergs, G ö teborgs och Bohus, Kopparbergs, G ä vleborgs, V ä sternorrlands,
J ä mtlands, V ä sterbottens och

Norrbottens handelskammare. Lantbrukarnas riksf ö rbund (Lpr Norrlandsf ö rbundet, Sveriges Trafikbil ä gares
Riksorganisation, Kungl Automobil Klubben, Motorm ä nnens Riksf ö rbund,
TCO, Hyresg ä sternas riksf ö rbund. Landstingsf ö rbundet, OK och KF.

SPI gick inte in p å
n å gon n ä rmare avv ä gning av f ö r- och nackdelarna
med en utj ä mning utan diskuterade i huvudsak
de telniska aspekterna p å f ö rslaget.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 86

Avstyrkande
yttranden kom fr å n N ä ringsfrihetsombudsmannen (NO), statens
industriverk, l ä nsstyrelserna i Stockholms och Malm ö hus l ä n,
Sveriges grossistf ö rbund, Sveriges k ö pmannaf ö rbund,
Sveriges industrif ö rbund. Svenska v ä rmeverksf ö reningen,
LO, SABO och Svenska han-delskammarf ö rbundet.

N å gra
remissinstanser avstyrkte visserligen inte f ö rslaget men menade att de
borde st å utanf ö r ett transportutj ä mningssystem. Det g ä llde bl,
a.statens j ä rnv ä gar. Centrala driftledningen (CDL) och statens
vattenfallsverk.

De
myndigheter och organisationer som tillstyrkte SPK:s f ö rslag å beropade
i f ö rsta hand de regionalpolitiska f ö rdelar som kunde f ö rv ä ntas om f ö rslaget
genomf ö rdes.

Flera
av de avstyrkande instanserna ber ö rde ocks å de regionalpolitiska aspekterna och kritiserade f ö rslaget f ö r att det
inte inneh ö ll n å gon analys av vilka konsekvenser det kunde komma
att f ä i det avseendet. tW ifr å gasatte cm inte f ö rslaget kunde komma att
motverka den f ö rda regionalpolitiken genom att det skulle leda
till h ö jda kostnader f ö r industrin i t.ex.Norrlands kustland i f ö rh å llande
till delar av inre G ö taland och Svealand.

N å gra av
kritikerna uttryckte farh å gor f ö r utj ä mningens p å verkan p å konkurrensl ä get i n ä ringslivet. M ä nga av de avstyrkande instanserna ans å g vidare
att det var ol ä mpligt att l å ta en subvention till oljef ö rbrukarna
i vissa delar av landet b ä ras av f ö rbrukarna i andra delar och menade att
subventionen i st ä llet borde bekostas med statsmedel.

F ö retr ä dare f ö r
elkraftsproducenterna h ä vdade att ett genomf ö rande av f ö rslaget
skulle leda till h ö jda priser p å elkraft i de omr å den som genom f ö rslaget
skulle f å dyrare oljeprodukter. D ä rigenom
skulle den r å dande

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 87

sxillnaden ifr å ga
om elkostnader till nackdel f ö r de s ö dra och mellersta delarna av landet koirma att f ö rst ä rkas .

M å nga remissinstanser, ä ven vissa av de tillstyrkande, uttryckte tveksamhet
n ä r det g ä llde den f ö reslagna
administrationen av utj ä mningssystemet och satte ifr å ga om det var n ö dv ä ndigt att inr ä tta
ett nytt statligt organ. N å gra av dessa ans å g det l ä mpligare
att admir nistrationen handhades av redan befintliga myndigheter. Andra f ö reslog en administration i oljebranschens regi.

4.4 Debatten de senaste å ren

I riksdagen fr å gade
herr Stjernstr ö m i februari 1975 finansministern n ä r regeringen avs å g
att genomf ö ra en enhetlig priss ä ttning f ö r
petroleumprodukter f ö r hela landet.

Statsr å det Feldt,
som besvarade fr å gan, redogjorde f ö r SPK:s f ö rslag
och vissa av dess konsekvenser. Han p å pekade
att prisutj ä mningen skulle komma att kr ä va ganska stora administrationskostnader. Feldt
uppgav att remissbehandlingen utvisat att det f ö reslagna systemet skulle medf ö ra
s å dana komplikationer att ytterligare
ö verv ä ganden och utredningsarbete erfordrades. Feldt deklarerade dock som
sin uppfattning att det inte kunde vara rimligt att de konsumenter som ä r i st ö rst
behov av olja m å ste betala ett h ö gre pris ä n
andra. Fr å gan skulle d ä rf ö r beredas
vidare inom handelsdepartementet.

Senare under v å ren
1976 behandlades i riksdagen motionsvis framf ö rda yrkanden om enhetliga olje- och bensinpriser i landet (motionerna
1975/76:1790 och 1975/76: 1797). N ä ringsutskottet
(NU 1975/76:44) erinrade om vad statsr å det
Feldt framh å llit i svar p å fr å ga i
riksdagen. Utskottet understr ö k vikten av
fr å gan om enhetlig priss ä ttning p å
oljeprodukter men fann i likhet med det an-

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 88

svariga
statsr å det att det var n ö dv ä ndigt med fortsatta ö verv ä ganden om
vilka å tg ä rder som skulle kunna vidtas. Utskottet, som utgick
ifr å n att fr å gan ä gnades tillb ö rlig uppm ä rksamhet inom regeringskansliet, avstyrkte motionerna.
F ö retr ä darna f ö r c, fp och vpk i utskottet reserverade sig och
fann det angel ä get att riksdagen uttalade sig i fr å gan p å nytt och
p å kallade de initiativ av regeringen som de ber ö rda
konsumenterna alltf ö r l ä nge f å tt v ä nta p å . Riksdagen bif ö ll utskottets hemst ä llan med
r ö stsiffrorna 180 mot 141 f ö r reservationen.

Statsr å det
Burenstam Linder, besvarade i maj 1977 i riksdagen en fr å ga av
herr Stjernstr ö m om regeringen avs ä g att genomf ö ra en
enhetlig priss ä ttning f ö r petroleumprodukter i landet. Statsr å det
redovisade de nackdelar med SPK:s f ö rslag som fram.kommit vid remissbehandlingen. Han
f ö rklarade sig ha f ö rst å else f ö r att det uppfattas som or ä ttvist
att de konsumenter i v å rt land som p å grund av str ä ngare klimat och l ä nga reseavst å nd
konsumerar mer olja och bensin ä n andra f å r betala ett h ö gre pris. Samtidigt konstaterade han dock att n å gon
godtagbar modell f ö r prisutj ä mning dittills inte kunnat konstrueras. Regeringens
avsikt var d ä rf ö r att tills ä tta en s ä rskild beredningsgrupp med uppgift att f ö ruts ä ttningsl ö st unders ö ka vilka
m ö jligheter det finns att å stadkomma en utj ä mning av prisskillnaderna p å oljeprodukter
i olika delar av landet utan att man samtidigt m ä ste bygga upp en tyngande
och kostsam administration.

Ä ven efter det att utredningen tillkallades i juni
1977 har utj ä mningsfr å gan aktualiserats i riksdagen.

I
februari 1978 fr å gade Eva Winther handelsministern n ä r ett f ö rslag om
utj ä mning av prisskillnaderna p å olja och bensin mellan olika delar av landet kunde
v ä ntas. Statsr å det Burenstam Linder f ö rklarade
att rege-ri.ngen f ö rst sedan utredningsarbetet slutf ö rts ku.nde
ta st ä llning i fr å gan

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 89

Riksdagen
behandlade under v å ren 1978 ocks ä motionsyrkanden i fr å gan. N ä ringsutskottet
(NU 1977/78:37) avstyrkte motionen 1977/78:603 med yrkande att riksdagen
skulle anmoda regeringen att vidta å tg ä rder som resulterar i lika bensin- och oljepriser ö ver hela
landet. Utskottet understr ö k fr å gans vikt men ans å g inte att det fanns
anledning f ö r riksdagen att vidta n å gon å tg ä rd med h ä nsyn till
den p å g å ende utredningen. Riksdagen bif ö ll
utskottets hemst ä llan.

Fr å gan om en
utj ä mning av drivmedelspriserna via beskattningen togs upp i motionerna
1977/78:516, 1977/78: 661 och 1977/78:1763. Skatteutskottet (SkU 1977/78:39)
som h ä nvisade till den p å g å ende utredningen fann inte sk ä l att f ö rorda n å gra
ytterligare å tg ä rder i prisut-j ä nningsfr å gan och
avstyrkte d ä rf ö r motionerna. Utskottets hemst ä llan bif ö lls av
riksdagen.

I
april 1978 avgav trafikpolitiska utredningen sitt slutbet ä nkande.
Trafikpolitik - kostnadsansvar och av gifter (SOU 1978:31). Utredningen f ö reslog bl
a en regional differentiering av bensinskatten och kilometerskatten f ö r l ä tta
fordon. Enligt f ö rslaget borde skatten differentieras i tre niv å er och
anknytning ske till indelningen i st ö domr å den. Bensinskatten kunde enligt utredningen l ä mpligen s ä ttas 20 ö re l ä gre per
liter i inre st ö domr å det och 10 ö re l ä gre per liter i allm ä nna st ö domr å det ä n i
resten av landet. Kilometerskatten f ö r l ä tta fordon borde differentieras i motsvarande grad.
Som sk ä l f ö r sitt f ö rslag å beropade utredningen de l ä gre samh ä llsekonomiska
marginalkostnader som biltrafiken i glesbygd medf ö r j ä mf ö rd med t ä tortstrafiken »

F ö rslaget
avvisades i regeringens proposition 1978/79:99 om en ny traf i.kpolitik.
Departementschefen anf ö rde f ö ljande.

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 90

N ä r det g ä ller den f ö reslagna
regionala differentierinoen av bensinskatten f ö r l ä tta motorfordon som utredningen har
f ö reslagit delar jag de inv ä ndningar som en bred majoritet av remissinstanserna
har framf ö rt. F ö r att en s å dan differentiering skall kunna g ö ras i praktiken m å ste,
som utredningen framh å ller, dels omr å den med avvikande skattesats g ö ras relativt stora, dels avgiftsskillnaden g ö ras relativt liten. Omr å dena skulle d ä rigenom
komma att innefatta stora t ä tortsomr å den med bl.a, relativt h ö ga milj ö -
och tr ä ngselkostnader och med god tillg å ng till kollektiv trafik. I gr ä nsomr å dena skulle
det vidare uppst å en risk f ö r en omfattande "bensinsmuggling" och
behov av l å ngtg å ende kontroll å tg ä rder m.m. om en reqional differentiering av bensinskatten inf ö rdes. Dessutom ä r,
vilket m å nga remissinstanser framh å ller, de marginella samh ä llsekonomiska kostnaderna f ö r v ä gtrafi.ken
sannolikt l ä gre i andra delar av landet ä n i de f ö reslagna
omr å dena.

Riksdagen intog samma st å ndpunkt och avslog samtidigt motionen 1978/79:2379 (punkten 15 f) i vilken
hemst ä lldes om å tg ä rder f ö r att i inre st ö domr å det å stadkomma f ö rh å llandevis l ä gre bilkostnader. Trafikutskottet (TU 1978/79:18)
erinrade bl.a. om den p å g å ende utredningen.

I mars 1979 avslog riksdagen motionen 1978/79:1486 i
vilken beg ä rdes att riksdagen skulle uttala
sig f ö r att de regionala prisskillnaderna
p ä oljeprodukter i konsumentledet
upph ä vs. N ä ringsutskottet (NU 1978/79: 23) avstyrkte motionen med h ä nvisning till den p å g å ende utredningen.

P å v å ren 1979 avslog ocks å riksdagen
motionen 1978/79:838 i vilken hemst ä lldes
att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till k ä nna att de ö kade
merkostnaderna f ö r transporter i Norrlande borde
kompenseras genom l ä gre bensin-, olje- och
fordonsskatt. Skatteutskottet (SkU 1978/79:42) anf ö rde f ö r sin del.

Det m å ste anses vara orealistiskt att ta
ut l ä gre skatt vid inf ö rsel av olja och bensin ö ver norrl ä ndska
hamnar ä n f ö r landet i ö vrigt. Inte heller f ö rslaget om l ä gre
fordonsskatt i Norrland ä r enligt utskottets uppfattning

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109

praktiskt
genomf ö rbart om det inte kombinera med l å ngtg å ende regleringar i ö vrigt. Å tskilliga
transporter i och till Norrland torde utf ö ras av fordon som ä r registrerade i sydligare
l ä n. Det p å g å ende utredningsarbetet i syfte att utj ä mna de
regionala prisskillnaderna p å oljeprodukter, ett arbete som nu befinner sig i
sitt slutskede, b ö r emellertid till viss del kunna anses tillgodose
motion ä rernas ö nskem å l. Enligt utskottets mening finns det d ä remot
inte sk ä l att p å regionalpolitiska grunder pr ö va en
differentiering av v ä gtrafikbeskattningen eller energiskatten. Å tg ä rder av s å dan art
skulle leda till komplikationer vid beskattningsf ö rfarandet
och kontrollproblem.

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 92

5 ANDRA LÄNDER

5.1 Allmänt

Utredningen
har i syfte att dels f å en uppfattning om behandlingen av
transportkostnaderna vid priss ä ttningen p å oljeprodukter och dels utr ö na f ö rekomsten
av s ä rskilda prisutj ä mningssystem unders ö kt f ö rh å llandena
i vissa andra l ä nder. D ä rvid har bl.a. framkommit att s ä rskilda system
f ö r utj ä mning av prisskillnader som betingas av transportkostnader
endast finns i Finland och Norge. Uppgifter betr ä ffande EG-l ä nderna,
Schweiz och Ö sterrike har inh ä m.-tats genom f ö rfr å gningar
via utrikesdepartementet. Det i Finland till ä mpade utj ä mningssystemet
har studerats n ä rmare bl. a, genom ett bes ö k i
Finland som f ö retr ä dare f ö r utredningen gjort. Ocks ä det
norska systemet har granskats. F ö rh å llandena i Finland och Norge behandlas s ä rskilt i
avsnitten 5.2 och 5.3. I detta avsnitt redovisas ö versiktligt uppgifterna fr å n ö vriga
unders ö kta l ä nder.

Frakttill ä ggssystem
av i princip den modell som till ä mpas i Sverige f ö rekommer i Frankrike,
Belgien, Nederl ä n-aerna och Schweiz. Betr ä ffande
Italien uppges att priset p å eldningsolja i viss m å n å terspeglar
skillnader i transport.kostnader, dock utan till ä mpning av n å got formligt
till ä qqssystem.

I
Frankrike r å der prisreglering p å drivmedel och eldning;
olja. Enligt en lag fr å n å r 1928 ut ö var staten genom utf ä rdandet av s ä rskilda
import- och raffineringstillst å nd kontroll ö ver produktion och 'import av r å olja och
oljeprodukter. Den statliga politiken str ä var h ä rvid efter

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 93

att
tillf ö rs ä kra de nationella oljebolagen en allt st ö rre andel
av raffineringsverksamheten och distributionen.

Franska
staten fastst ä ller de maximipriser som f å r tas ut
f ö r drivmedel och l ä tt eldningsolja i sista distributionsledet. I
prish ä nseende ä r sedan landet indelat i elva olika zoner.
Zonindelningen å terspeglar skillnader i kostnaderna f ö r
transport fr å n raffinaderi eller inf ö rselort
till respektive leveransort.

Belgien
har ocks ä prisreglering f ö r oljeprodukter. Priserna
fastst ä lls p å basis av ett programkontrakt som ing å tts
mellan oljebolagen och regeringen. Det ma;-timipris som g ä ller vid
f ö rs ä ljning av bensin ä r lika ö ver hela
landet. N ä r det g ä ller eldningsolja å terspeglar priset transportkostnadsskillnader
genom att olika priser tas ut i var och en av tre zoner som landets indelats i.
Som exempel kan n ä mnas att prisdifferenser mellan h ö gsta och
l ä gsta zonpris i januari 1978 uppgick till n å got ö ver 10 kr
per m .

I
Nederl ä nderna fastst ä lls maximipriser f ö r de vanligaste
oljeprodukterna. Landet har indelats i tv å priszoner - provinserna Syd- och Nordholland samt
Utrecht utg ö r zon 1 och landet i ö vrigt bildar zon 2. F ö r dieselolja
och eldningsolja f ö r bostadsuppv ä rmning tas i zon 1 ut ett till ä gg som
uppg å r till ungef ä r 1,5 ö re per liter. N ä r det g ä ller
oljeleveranser till industrin ber ä knas pristill ä gget inom zon 2 med utg å ngspunkt
fr å n transports ä ttet. Till ä gget varierar mellan drygt 6 kr per TT, f ö r
transport med st ö rre pr å mar och ca 17 kr per m vid landsv ä gstransport..
Tidigare till ä mpades

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 94

ett zontill ä ggssystem ä ven f ö r bensin men
e-Fter f ö rhandlingar mellan nederl ä ndska ekonomim.inisteriet och oljedistribut ö rerna r å der
numera ett enhetspris f ö r bensin i hela landet.

Schweiz har fri prisbildning p å oljeprodukter. Skillnader i transportkostnaderna
avspeglas i konsumentpriserna. Enligt uppgifter fr å n det schweiziska utrikesdepartementet str ä var d ä rvid
oljehandeln efter att vid priss ä ttningen utg å fr å n en
indelning av landet i ett stort antal zoner. Till ä mpningen av zonsystemet synes dock vara ganska oenhetlig.

Betr ä ffande de l ä nder som saknar s ä rskilda
transport-till ä qgssystem har i f ö rsta hand framh å llits
att avst ä ndrr mellan inf ö rselorter/raffinaderier och f ö rbrukningsst ä llena
i allm ä nhet ä r begr ä nsade. D ä rmed kommer andra faktorer, fr ä mst den lokala konkurrenssituationen att spela st ö rre roll vid priss ä ttningen. S ä ä r t.ex. fallet i V ä sttyskland
och Storbritannien vilka har fri priss ä ttning
p å oljeprodukter.

5. 2 Finland

Det system f ö r
utj ä mning av transportkostnader som
till-l ä mpas i Finland bygger i flera
avseenden p å de speciella f ö rh å llanden som
k ä nnetecknar den finska oljemarknaden.
Oljeprodukterna har i Finland sedan å r
1968 tillh ö rt de permanenta prisreglerade
varorna. H ö gstpriser f ö r de olika oljeprodukterna best ä ms med utg å ngspunkt
fr å n ett p å visst s ä tt
ber ä knat raffinaderipris f ö r de produkter som framst ä lls av det statliga oljebolaget Neste OY. F ö rdelningen av raffineringskostnaderna p å de olika produktslagen best ä ms av statsmakterna.

Neste svarar f ö r
all import och rafffinering av r å olja fr å n Sovjet och andra producentl ä nder. Neste raffinerar 65 % av det totala finska
behovet. I praktiken har

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 95

vidare
Neste och det huvudsakligen enskilt ä gda Suomen Petrooli OY, som svarar f ö r
importen av raffinerade produkter fr å n Sovjet, importmonopol p å dessa
varor. Ö vriga oljef ö retag erh å ller sina produkter fr å n dessa b å da bolag.
Av oljef ö rs ä ljningen i Finland svarar Neste f ö r ca 30 %,
ö vriga
inhemska f ö retag svarar f ö r ca 35 % och utlands ä gda dotterf ö retag f ö r resterande
35 %.

Oljeprodukter
s ä ljs p å den finska marknaden av tio oljef ö retag.
Till skillnad fr å n vad som g ä ller i Sverige f ö rekommer ett mycket begr ä nsat
antal frist å ende å terf ö rs ä ljare med egen distribution - endast 5-6 .

Den
finska prisutj ä mningen bygger p å att regeringen fastst ä ller
enhetliga f ö rs ä ljningspriser f ö r oljeprodukterna. Vid utj ä mningsf ö rfarandet
anv ä nder man sig av ett f ö r varje kommun kalkylerat pris, s.k. kommunpris.
Detta best å r av tre komponenter, raffinaderipris, å terf ö rs ä ljar-marginal
och en schablonm ä ssigt ber ä knad transportkostnad. Den sistn ä mnda
delas i sin tur upp i tre poster, n ä mligen tankfartygsfrakt, landsv ä gsfrakt
och dep å kostnader i norr. Det r ö r sig om genomsnittskostnader och lastnings-och
lossningskostnader ing å r. Det f ö r hela landet g ä llande enhetliga f ö rs ä ljningspriset,
enhetspriset, fastst ä lls sedan som ett med h ä nsyn till
f ö rs ä ljningsvolymen v ä gt medeltal av konmunpriserna.
Vid clearingen redovisar oljebolagen sin f ö rs ä ljning
med f ö rdelning p å kommuner. Genom att g ö ra en j ä mf ö relse
mellan de f ö r dessa leveranser g ä llande kommunpriserna och
det g ä llande enhetspriset kan sedan ber ä knas vilket belopp f ö retaget skall inbetala respektive
tillgodof ö ras vid clearingen. De f ö retag
vilkas f ö rs ä ljning varit s å f ö rdelad i landet att de ifr å gavarande
transportkostnaderna blivit h ö gre ä n de motsvarande kostnader som ligger till grund f ö r
enhetspriset tillgodof ö rs ett d ä remot svarande bidrag. Om transportkostnadsniv å n i st ä llet ä r l ä gre f ä r f ö retaget l ä mna bi-iraq
till clearingen.

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 96

Prisutj ä mningen inf ö rdes v å ren
1974 f ö r eldningsolja och fr. o.m. å r 1978 f ö r
bensin och dieselbr ä nnolja. Det praktiska genomf ö randet av systemet handhas av oljebranschen och byggger
p å ett avtal mellan handels- och
industriministeriet och oljebranschen. En v ä sentlig
punkt 1 detta avtal ä r en speciell upps ä gningsklausul, som g ö r det m ö jligt f ö r oljebolagen att omedelbart s ä ga upp avtalet om statsmakterna skulle bevilja f ö retag som inte ä r
anslutna till avtalet r ä tt att importera oljeprodukter.
Denna av statsmakterna godk ä nda klausul
motiveras med att de avtalsslutande f ö retagen
d å skulle komma i ett s ä mre l ä ge, eftersom
deras produkter skulle belastas med clearingavgifter som beh ö vs f ö r prisutj ä mningen, medan den frist å ende import ö ren
- s ä rskilt vid .kusten -skulle kunna s ä lja sina produkter v ä sentligt billigare. I samband med att utj ä mningen utvidgades till att omfatta ä ven bensin och dieselbr ä nnolja intogs genom ett till ä ggsavtal en klausul som medger vardera parten r ä tt att s ä ga
upp avtalen utan upps ä gningstid i fr å ga om produkt, f ö r
vilken prisregleringen upph ö r.

F ö r det tekniska genomf ö randet av prisutj ä mningen
har bolagen inr ä ttat en gemensam avr ä kningsbyr å ,
som fungerar inom Oljebranschens Centralf ö rbund.
Till denna byr å erl ä gger bolagen de i det interna avtalet ö vere.ns-komna clearingavgifterna och erh å ller fr å n byr å n eventuell clearingers ä ttnincf.

F ö r fastst ä llande av clearingavgifterna tillst ä ller bolagen avr ä kningsbyr å n m å natligen,
senast inom utg å ngen av den m å nad, som f ö ljer
p å respektive f ö rs ä ljningsm å nad, ett skriftligt meddelande om f ö rs å lda volymer
av de olika produktslagen (totalvolymer) samt dessutom

uppgift om det v ä gda
medeltalet av de teoretiska prisen i de kommuner till vilka leveranser skett
under m å naden. Sistn ä mnda uppgift tar bolagen fram genom en datorbearbetning.
Genom att multiplicera den totalt f ö rs å lda volymen med skillnaden mellan det v ä gda medeltalet och

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 97

det
fastst ä llda enhetspriset (positiv eller negativ skillnad) kan man konstatera,
huruvida ifr å gavarande bolag f ö r viss m å nad ä r ber ä ttigat
att erh å lla ers ä ttning eller i motsatt fall - som t ä ckning f ö r de ers ä ttningar
som skall erl ä ggas till andra bolag - ä r skyldigt
att erl ä gga skillnaden till clearinqbvr å n.

Det
tidigare n ä mnda kommunpriset bygger p å
antagandet, att transporten genomf ö rs fr å n en best ä md dep å och att dessutom viss v ä g anv ä nds.
Kommunpriset utg ö r alltid grund f ö r clearingen oavsett om den
verkliga kostnaden f ö r det enskilda oljebolaget ö verstiger
eller understiger de kalkylerade kostnaderna. Det ä r ocks å irrelevant,
fr å n vilken dep å produkten levereras. Icke heller eventuella
rabatter beaktas. Vid eventuell efterkontroll utreds blott vilken m ä ngd som
levererats till varje ort.

Efter
utg å ngen av varje avtalsperiod om 12 m å nader skall i enlighet med
avtalet mellan statsmakterna och oljebolagen en justering ske av
enhetspriserna s å att dessa kommer att motsvara de genomsnittliga
transportkostnaderna baserat p ä den geografiska spridningen av leveranserna. H ä rvid
beaktas ä ven eventuella ö ver- eller underskott under
f ö reg å ende period. Oberoende av att avtalsperioden ä r 12 m å nader
skall enhetspriset i enlighet med avtalet omedelbart justeras ifall
raffinaderi- eller im.portpri-serna, de indirekta skatterna eller
oljebranschens hanteringskostnader i ö vrigt underg å r f ö r ä ndring.

F ö r
revision av avr ä kningsbyr ä ns r ä kenskaper
och kontroll av bolagens redovisningsmaterial och utr ä kningssyste.ti
har bolagen gemensamt valt tre revisorer. Bolagen ger ytterligare ä rligen
till avr ä .kningsbyr ä n in en av bolagets
egna revisorer undertecknad f ö rs ä kran om de avgivna rapporternas riktighets
Statsmakterna tar inte del i val av revisorer. Prismyndigheterna har likv ä l
genom det mellan statsmakterna och oljebolagen ing å ngna
avtalet 7 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 109

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 98

tillf ö rs ä krats r ä tt att p å anmaning erh å lla
detaljerade uppgifter om utj ä mningen inom
respektive bolag liksom den kommunm ä ssiga
spridningen i f ö rs ä ljningen.

Kostnaderna f ö r
det finska utj ä mningssystemet som i sista hand f å r b ä ras av
konsumenterna best å r av r ä ntor, ers ä ttning
f ö r oljebolagens arbete och kostnader
f ö r avr ä kningsbyr ä ns verksamhet. Dessa kostnader, som
uppg å r till ca 2 milj mark, f ö rdelas mellan oljebolagen i f ö rh ä llande till
deras f ö rs ä ljningsvolymer vid den slutclearing som d ö rs vid utg å ngen
av varje 12 m å nadersperiod.

5 . 3 Norqe

Norge har alltsedan andra v ä rldskriget haft maximipriser p å
oljeprodukter. Bensin och dieselolja, som omfattas av det norska systemet med
fraktsubventioner, s ä ljs av 7 oljebolag. De hade vid utg å ngen av ä r
1977 tillsammans 3 14 3 bensinstationer av olika typ.

F ö r de flesta av oljeprodukterna till ä mpas ett transport-till ä ggssystem. Systemet ä r baserat p å de ca 800 postomr å dena. Alla platser inom samma postomr å de har samma frakttill ä gg. Till ä gget ä r ber ä knat med utg å ngspunkt fr ä n
det genomsnittliga avst å ndet fr å n n ä rmaste
lageranl ä ggning. Frakttill ä gget ä r i princip
avsett att t ä cka de faktiska tranportkostnaderna
med avdrag f ö r ett belopp om 1,9 norska ö re per liter som inr ä knas i grundpriset Vissa utj ä mningar
har f ö retagits f ö r att alltf ö r
stora skillnader mellan n ä rliggande omr å den skall undvikas. Till ä ggen ut ö ver
priset i O-zonen (som g ä ller i 41 omr å den) varierar mellan 0,5 och 13 norska ö re per liter. Till ä ggslistan g ä ller vid leverans med tankbil.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 99

Genom beslut av Stortinget å r 1969 inf ö rdes ett bidragssystem f ö r transportkostnader vid f ö rs ä ljning av
bensin och dieselolja, subventionerat via statsbudgeten. I Nordnorge -
Nordland, Troms och Finnmark - utg å r
bidrag som skall t ä cka samtliga transportkostnader
medan i ö vriga delar av landet bidrag l ä ranas f ö r
att t ä cka transportkostnader som ö verstiger 4 norska ö re per liter. Bidragen,

som utg å r vid
tankbilsleverans (fr. o. m, den 1 juni 1974 utg å r ocks ä bidrag med 15 norska ö re per liter f ö r
bensin som levereras i fat i Nordnorge), utbetalas m å nadsvis till oljebolagen efter framst ä llning hos prisdirektoratet. Totalt utgick
transportbidrag under å r 1976 med 11,1 milj norska kr och
under å r 1977 med 11,6 milj norska kr.

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 100

6 PRISSKILLNADERNAS BETYDELSE,
VISSA PRIS-

SÄTTNINGSFRÅGOR M.M,

6.1 Inledning

F ö r att f ä underlag f ö r
en bed ö mning av betydelsen av de nuvarande
regionala prisskillnaderna p å
oljeprodukter har vi i huvudsak anv ä nt
oss av befintligt statistikmaterial. N ä r
det g ä ller vissa rabattfr å gor har vi emellertid v ä nt oss dire.kt till ett antal oljebolag och vissa
representanter f ö r f ö rorukarsidan.

Ur SCfci:s br ä nslestatistik
har bl,a,kunnat h ä mtas uppgifter om levera.nser av
olika petroleumprodukter med f ö rdelning p å vissa f ö rbrukarkategorier,
Av s ä rskilt intresse f ö r syftet med v ä r
unders ö kning har varit den sedan n å gra å r tillbaka
framtagna statistiken r ö rande oljeleveransernas f ö raelning p å
l ä n ocb kommun. P å motsvarande s ä tt
regionaliseraae uppgifter om industrins f ö rbrukning
av petroleumprodukter iiar ocks å anv ä nts. Genom SCB har vi slutligen haft tillg å ng till viss enerqistatistik f ö r Olika fastighetstyper.

OK har bidragit med uppgifter om br ä nslef ö rbrukningen
i sm å hus (en- och tv å familjshus) i olika delar av landet. Uppgifter om å rliga k ö rl ä ngder f ö r
personbilar har h ä mtats fr å n en unders ö kning
som gjorts inom statens v ä gverk.

Det b ö r framh å llas att.n ä r
det g ä ller de f ö r v å r fr ä ga intressanta regionala synpunkterna ä r statistikmaterialet ganska oegr ä nsat. Den statistik med regional inriktning som
finns ä r inte neller s å utvecklad eftersom arbetet med s å dan statisti.k bedrivits endast under de senaste å ren.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 101

6.2 Orts- och zontill ä ggens betydelse f ö r olika f ö rbrukarkategorier och regioner

6.2.1 Oljef ö rbrukningen
i olika delar av landet

N ä r det g ä ller br ä nslestatistiken
har SCB fr.o.m å r 1975 inh ä mtat uppgifter om leveranser av vissa petroleumprodukter
med f ö rdelning p å l ä n och
kommuner samt p å f ö rbrukarkategorier. Att b ö rja
med har endast f ö rs ä ljningens f ö rdelning p å l ä :i och
kommuner redovisats. F ö rst f ö r å r 1977 har den regionala f ö rdelningen kompletterats med vissa uppgifter om
olika f ö rbrukarkategorier. F ö r v å r utredning
har vi betr ä ffande eldningsoljorna m å st n ö ja oss med
1976 å rs uppgifter. F ö r drivmedlen har vi kunnat anv ä nda oss av uppgifter fr å n å r 1977.

Den nu ifr å gavarande
statistiken har efter hand uppr ä ttats f ö rs ö ksvis och ä r alltfort beh ä ftad
med å tskilliga problem. Betr ä ffande f ö rs ä ljningens f ö rdelning
p å l ä n och kommuner pekar SCB p å
vissa felk ä llor.

De ern å llna
leveransuppgifterna har inte alltid kunnat h ä nf ö ras till den ort d ä r kvantiteterna f ö rbrukats eller ink ö pts f ö r slutlig f ö rbrukning. Detta g ä ller bl. a. d å oljef ö retagen levererat till icke redovisningsskyldiga å terf ö rs ä ljare. Dessa leveranser h ä nf ö rs d å till å terf ö rs ä ljarens
hemortskommun eller till den kommun d ä r
å terf ö rs ä ljaren tagit emot leveransen. Det ä r troligt att å terf ö rs ä ljarens
distribution till slutliga konsumenter i m å nga
fall str ä cker sig utanf ö r kommunen. Vidare kan det f ö rekomma att faktureringsadress och inte leveransst ä lle i vissa fall har redovisats. D ä rigenom kan leveranser till t.ex,st ö rre industrif ö retag
med flera verksamnetsst ä llen ha h ä nf ö rts till en
enda kommun i st ä llet f ö r att f ö rdelas
p å flera. Enligt SCB b ö r den framtagna statistiken emellertid trots nu an-

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 102

givna
brister ge en god bild av f ö rdelningen inom landet av konsumenternas ink ö p av
framf ö r allt drivmedel och tunna eldningsoljor. Enskilda leveranser av tjockoljor
kan dock vara mycket stora, varf ö r ofull-komligheterna i materieilet medf ö r att
leveransuppgifterna f ö r n å gra kommuner kan vara missvisande f ö r dessa
oljor.

Med
h ä nsyn till den os ä kerhet som den regionala leveransstatistiken s å lunda
kunde vara beh ä ftad med har vi ocks å gjort j ä mf ö relser
med viss industristatistik. Det g ä ller uppgifter om anv ä ndning av ink ö pt energi
å r
1976 med regional och branschvis f ö rdelning.

N ä r det
sedan g ä ller den ytterligare uppdelninge.n av eldningsoljef ö rs ä ljningen
p å f ö rbrukarkategorier f ö r det å r vi haft
att h å lla oss till - 1976 - ä r den givetvis mer os ä ker ä n f ö rs ä ljningens
ortsf ö rdelning, eftersom metoden f ö r uppgiftsinsamling och bearbetning pr ö vats
under endast ett å r. Efter samr å d med SCB har vi emellertid ansett att uppgifterna ä r anv ä ndbara f ö r det
begr ä nsade ä ndam å let att i stora drag belysa den regionala f ö rs ä ljningen
av eldningsolja. SCB tillhandah ö ll d ä rf ö r en internt framtagen sammanst ä llning i
vilken den regionalt f ö rdelade oljeleveranserna ä ven
delats upp p å f ö rbrukarkategorierna industri, el-, gas-och v ä rmeverk,
samf ä rdsel och ö vrigt.

Vid
bearbetningen av den regionala leveransstatistiken har vi belyst dels ett
alternativ med total utj ä mning av ortstill ä ggen av det slag som
tidigare diskuterats, dels ett mera regionalt betonat system som avser att utj ä mna de h ö gsta till ä ggen.
Statistikbearbetningen har s å ledes i detta sammanhang begr ä nsats
till f ö rh å llandena ifr å ga om eldningsolja I slutet av detta avsnitt å terkommer
vi med vissa uppgifter om drivmedelsleveranserna till olika delar av landet.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 103

Ortstill ä ggssystemet
har varit utg å ngspunkt vid de olika sammanst ä llningar
vi gjort. Vissa till ä ggsniv å er har d ä rvid anv ä nts f ö r att belysa de nuvarande ortstill ä ggens
betydelse f ö r oljekonsumenterna och konsekvenserna av ovann ä mnda utj ä mningsalternativ.
Ett problem har varit att leveranserna i statistiken ä r f ö rdelade
p å kommuner medan de valda till ä ggsniv å erna sk ä r igenom kommunerna. Vi har d å valt att
med h ä nsyn till uppgifter om f ö rsamlingsinv å nare f ö rs ö ka ber ä kna hur stor del av de totala leveranserna till
kommunen i fr å ga som har g å tt till orter med till ä gg ö ver respektive
under den best ä mda till ä ggsniv å n. En viss os ä kerhet ligger d ä rmed i ber ä kningarna.
Det b ö r ocks å p å minnas om den os ä kerhet som ligger i
leveransstatistiken.

F ö r att
belysa konsekvenserna av en total utj ä mning av ortstill ä ggen har vi utg å tt ifr å n en till ä ggsniv å vid 32
kr som enligt 0K:3 ber ä kningar ungef ä r motsvarar det genomsnittliga till ä gget i
landet f ö r eo I under å r 1978.

Det
framg å r att orter i 195 av landets kommuner har till ä gg ö ver 32 kr
per m-. Det sammanlagda inv å narantalet i dessa orter kan uppskattas till ca 38
procent av den totala befolkningen. Oljeleveranserna till industrin inom detta
omr å de å r 1976 utgjorde ca 40 % av de totala
industrileveranserna medan endast 10 % av oljan till el-, gas- och v ä rmeverk
levererades till omr å det. Av den eldningsolja som i SCB:s statistik h ä nf ö rts till f ö rbrukarkategorin
ö vrigt
och i huvudsak anv ä nds f ö r bostadsuppv ä rmning levererades ca 38 % till orter med till ä gg ö ver 32 kr
per m . F ö r dessa orter skulle s å ledes c « rtstill ä ggen
komma att sjunka med varierande belopp vid en total utj ä mning.

N ä r det
sedan g ä ller att belysa ett alternativ som s.kulle inneb ä ra en utj ä mning av
de h ö gsta ortstill-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 '04

l ä ggen har
vi ansett det l ä mpligt att best ä mma till-l ä ggsniv å n s å att i f ö rsta hand
orter i inre Norrland och v ä stra Svealand kom att ligga ovanf ö r den
valda niv å n. Vi fann att detta i huvudsak blev fallet med en till ä ggsniv ä vid 44
kr per m om man utg å r fr å n 1978 å rs ortstill ä gg.

Det
finns 35 kommuner i vilka samtliga orter har till-l ä gg som ö verstiger
44 kr per m . Med undantag f ö r Aneby och N ä ssj ö i J ö nk ö pings l ä n samt Karlsborg och Hjo i Skaraborgs l ä n ä r det fr å ga om
kommuner i v ä stra Svealand och Norrlands inland. I dessa 35
kommuner bor ca 6 % av landets befolkning. Leveranserna av oljeprodukter till
industrin inom omr å det utgjorde ungef ä r 5 % av den totala volymen
av s å dana leveranser, ö vriga eldningsoljeleveranser uppgick till ca 6,5 %.

Ut ö ver de n ä mnda 35
kommunerna finns det ett st ö rre antal kommuner som inneh å ller
orter med till ä gg s å v ä l ö ver som under 44 kr per m . Antalet kommuner i
vilka orter med h ö gre till ä gg ä n 44 kr per m ä r helt ö verv ä gande ä r 19. I
fr å ga om befolkning och eldningsoljeleveranser uppvisade dessa kommuner
andelstal p å ca 3,5 %. Leveranserna till industrin utgjorde
dock ca 6 % av den totala volymen av s å dana leveranser.

Sammanlagt
finns det s å ledes 54 kommuner med orter som till ö verv ä gande del
har ortstill ä gg som ä r h ö g-re ä n den valda gr ä nsen 44 kr per m . I dessa kommuner, som har
knappt 10 % av landets befolkning, f ö rbrukades ca 9 % av den totala eldningsoljevolvmen.
Det inneb ä r ungef ä r 1,8 milj m .

Materialet
har bearbetats ytterligare ett steg. I syfte att belysa f ö rh å llandena
betr ä ffande ett sammanh ä ngande omr å de, som mera ansluter sig till st ö domr å dena 5
och 6, har vi fr å n de nyssn ä mnda 54 kommunerna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 105

avskilt tolv. Det g ä ller
Ydre, Aneby, Vaggeryd, N ä ssj ö , S ä vsj ö , Eksj ö , Karlsborg, Tibro, T ö reboda, Hjo, Lax å och
Askersund. De flesta av dessa kommuner har genomsnittliga ortstill ä gg som endast obetydligt ö verstiger

44 kr
per m . Genomsnittstill ä gget f ö r Lax å
ligger

isr 3

dock p å 52 kr per m"

I det nu ifr å gavarande
omr å det, best å ende av 4 2 kommuner bor ca 7,5 % av landets
befolkning. Oljeleveranserna till industrisektorn kan ber ä knas till omkring 11 % av den totala volym som g å r till industrin. F ö r sektorn ö vrigt var motsvarande andel ca 8 %.
I omr å det f ö rbrukades n å got mer ä n 1,5 milj m eldningsolja eller ca 7,3 % av hela f ö rbrukningen i landet. De n ä rmare uppgifterna redovisas i tabell 6:1.

I detta sammanhang kan n ä mnas att det ut ö ver de i tabellen redovisade
kommunerna finns sju kommunera tillh ö rande
st ö domr å de 5 och 6 som ocks å har orter
med till ä gg ö ver 44 kr per m . Det ä r Ange,
Sollefte å , Ragunda, Br ä cke, Vindeln, V ä nn ä s och Ö verkalix.
F ö r alla dessa g ä ller att endast en mindre del av oljeleveranserna
till kommunerna g å r till orter med till ä gg ö ver den
valda niv å n. S å ledes kan den totalt levererade volymen eldningsolja till s å dana orter i samtliga sju kommuner ber ä knas understiga 25 000 m .

s. 8 Kontrollera mot PDF

Tabell
6:1 Oljeleveranser till komjnuner d ä r
orterr.f till ö verv ä gande del har ortstill ä gg ö ver 44 ,'cr per m med undantag for kommuner i s ö dra Sveriae

s. 9 Kontrollera mot PDF

Leveranser
med fördelning på förbrj-fcarkategori 1976 (m)

Kcttriun

Genomsnittligt orts-tilläggl kr/m

Industri

Korrigering
se anm.

övrigt

SuraiTB

Invånarantal

s. 10 Kontrollera mot PDF

1.
Eaa

2.
Torsby

3. Hagfors

49

56 45

15 471 3
765 12 910 30 514

10 725 17 344 15 228

26 215 20 348 32 006

9 600 16 000 18 500

s. 11 Kontrollera mot PDF

4.
H ä llefors 46

5.
Ljusnarsfcerg 54

6.
Nora 49

7. Lindesberg 50

37 947

3 682 10 585

6 005

17 741 47 196

16 481

8 146

17 270

30 994

53 713

12 179

23 005

48 610

11 100

100 400

24 500

s. 12 Kontrollera mot PDF

8. Norsberg
46

9, Fagersta
45

5 637 10
704

12 913 35
423

9 218 25
543

14 631 37
884

6 700 15
700

s. 13 Kontrollera mot PDF

10,
Vansbro 59

11,
Malung 60

12,
Gagnef 49

13,
Leksand 51

14,
R ä ttvik 50

15,
Orsa 57

16, Sivdalen 67

17,
Smedjebacken 49

18,
M:ra 56

19,
Borl ä nge 45

20,
Ludvika 52

545

4

1

2

15

974

304

024

368

8 414

1 419

30 199

5 426

17 500

15 605

19 941 41 814 17 347

120 797 22 753

7
712 18 598

8
391 14 626 13
971

} 22
4 31

14 203 36 207 77 849 586

37

9 164 23 499 12 458 16 218 31 794 15 253

8 175 44 169 41 243 93 146 68 661

8
600 11 900

9
500 13 000 10
800

7

8

13

13

200 400 500 200

46 100 33 000

s. 14 Kontrollera mot PDF

21.
Ovan å ker 49

22.
Ljusdal 48

058 608

14 588 17
570

20
361

21
643

13 600 21
900

opaginerad Kontrollera mot PDF

23,

Krokan

60

24.

Str ö msund

60

25,

Are

67

26,

Berg

58

27.

H ä rjedalen

62

28.

Gstersijid

53

29,

Norsj ö

48

30.

Storuman

69

31.

Sorsele

66

32,

Vilhelmina

67

33.

Asele

55

34.

Lycksele

51

14 788

1 954

801

1 664

1
023 7 816

2
473

1
072 232

2
986

1
623

2
788

21 013

16 908

7
884 22 792 11
852

8
728 16 427 72
891

10 285

9 489

4 273

10 524 10 523 22 029

22
218

23
778

13 414

10 061

17 738

1C2 821

12 119

14 021

4 491

12 388

11 683

24 566

13 000

17 600

9 200

8 800

13 100

54 800

10 100

8 400

4 000

8 800

8 800

14 700

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genomsnittliga ortstillagg har ber ä knats utifr å n
de nuvarande tillaggen med h ä nsvn tagen
till 19:'6 ä rs leveransfbrh ä 11 anden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 6:1 (forts)

Kuiiinun

Genomsnitt-

Leveranser
med

. f ö rdelning p å f ö rbru-

Inv å-

ligt
orts-

karkatego

ri 1976 (

m3)

nar-

till ä gg

Industri

Korrige-

Ö vrigt

Suirma

antal

kr/m3

ring

I

se anm.

35.

Arvidsjaur

50

841

10

908

11

652

8 000

36.

Arjeplog

67

1 203

4

815

6

931

4 lOC

37.

Joklcnokk

51

1 779

B

384

10

175

7 600

38,

ö vertorne å

50

1 234

9

683

11

061

6 400

39,

Pajala

59

488

9

198

10

094

9 200

40.

G ä llivare

63

8 266

73

950

32

961

39

286

25 300

41,

Haparanda

46

431

12

934

15

240

9 100

42.

Kirjna

75

14 910

125

073

38

334

48

182

31 200

Totalt

303 698

+440

84 2

757

722

1096

t 440

894 342

606 500

Procent
av

mocsvaran-

mr

735

de total
f(

ar
landet:

4,5

11,

2

8

7,3

7,4

Anm: Som tidigare antytts har SCB:s regionala leveransstatistik
n ä r det g ä ller industrisektorn j ä mf ö rts med den regionala f ö rbrukningsstatistik f ö r industrin so.m SCB publicerat. Vid kolumnen f ö r leveranserna till industrin har s å ledes angivits f ö rbrukningsuppgifterna
1 de fall d å st ö rre avvikelser kunna konstateras. Avvikelserna kan ha olika orsaker
men torde i de mest markanta fallen Borl ä nge,
G ä llivare och Kiruna kunna f ö rklaras p å
f ö ljande s ä tt. N ä r det g ä ller Borl ä nge
torde huvuddelen av f ö rbrukningen kunna h ä nf ö ras till Domnarvets
Jernverk och massa- och pappersindustrin i Kvarnsveden. Enligt uppgift sker
oljetillf ö rseln till anl ä ggningarna i huvudsak genom att oljan k ö ps cargo till Oxel ö sund eller G ä vle. Eftersom landdistributionen
sedan sk ö ts i f ö retagens egen regi har volymen i leveransstatistiken
kommit att h ä nf ö ras till respektive importhamn. I stort sett likartade f ö rh å llanden g ä ller f ö r
G ä llivare och Kiruna. LKAB k ö per hela fartygslaster olja till Lule å d ä r man disponerar
lagringsutrymmen. Vidaretransporten som sker p å ] ä rnv ä g omh ä ndertas av LKAB. P å grund av metoden f ö r insamlandet av uppgifter till SCB:s laveranssta-tistik å terfinns dessa volymer i huvudsak bland uppgifterna
f ö r Lule å . F ö r den nu n ä mnda eldningsoljan har ortstill ä gg inte utg å tt
vid leveranserna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den
regionala leveransstatistiken har ocks å anv ä nts f ö r att ber ä kna f ö rs ä ljningen av drivmedel i de tre nuvarande zonerna.
Vi har d å utg å tt fr å n uppgifterna som avser å r 1977. fiven
i detta sammanhang f ö rsv å ras ber ä kningen av att zongr ä nserna i vissa fall delar
kommuner. Vi har d å gjort uppskattningar av f ö rdelningen
p å zoner. N ä r det g ä ller dieselbr ä nnolja har vi antagit att den i avsnitt 3.1 angivna
andelen som f ö rs ä ljs fr å n pump - ca 30 % - kan till ä mpas f ö r olika
delar av landet. Med dessa f ö ruts ä ttningar erh å lls f ö ljande ungef ä rliga uppgifter.

Till
O-zon levererades ca 2,6 milj m av ifr å gavarande crivmedel, till 1-zon ca 2,3 milj m och
till 2-zon ca 0,6 milj m . Den procentuella f ö rdelningen Var s å -leaes ca
47 % till O-zon, ca 42 % till 1-zon och ca 11 % till 2-zon. Om man utg å r fr å n denna f ö rdelning
av volymerna mellan zonerna kan det totala zontill ä ggsbeloppet
ber ä knas till 35 milj kr. Det v ä gda genomsnittliga till ä gget blir
d å ungef ä r 6 kr 30 ö re per m

eller
0,63 ö re per liter.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 109

6.2.2 Ekonomisk betydelse

Oe regionala prisskillnadernas ekonomiska betydelse f ö r olika f ö rbrukarkategorier
har unders ö kts p å olika s ä tt. I detta avsnitt har bortsetts
fr å n den inverkan p ä priserna som rabatter av olika slag kan ha. Den fr å gan behandlas n ä rmare
i aet f ö ljande avsnittet.

Vad g ä ller industrins f ö rbrukning av eldningsolja har vi tidigare n ä mnt att en stor del av oljan k ö ps i cargoform och att ortstill ä ggssystemet d å
inte till ä mpas. En mindre ael av leveranserna
till industrin sker dock mot uttagande av ortstill ä gg.

Som utg å ngspunkt f ö r en belysning av ortstill ä ggens ekonomiska betydelse f ö r industrin har vi tagit f ö rh å llandena ifr å ga om eo IV LS. F ö r den produkten till ä mpades fram till den 19 maj 1979 ett av regeringen
fastst ä llt h ö gstpris p å 588 kr per m . I relation till
detta pris utg ö r det nuvarande genomsnittliga
ortstill ä gget f ö r tjocka eldningsoljor - ca 30 kr per m - ungef ä r 5 %. Motsvarande andelstal f ö r det l ä gsta
till ä gget - 18 kr i t.ex.G ö teborg - och det till ä gg som t. ex, g ä ller f ö r Kiruna, 76 kr, kan ber ä knas till 3 respektive 12 %. Priset f ö r
varje m eldningsolja i Kiruna kan i v å rt
exempel ber ä knas vara knappt 10 % h ö gre ä n i G ö teborg och n å got
mer ä n 7 % h ö gre ä n i orter
med det f ö r landet g ä llande genomsnittstill ä gget .

Ett annat s ä tt att
belysa den ekonomiska betydelsen ä r
att relatera br ä nslekostnaderna till andra produktionskostnader.
Vissa uppgifter i det avseendet har vi n ä mtat
fr å n en unders ö kning av energipolitikens effekter inom industrin
som ing å r som bilaga 14 i Ds I 1977:17.
Unders ö kningen omfattar de energiintensiva
sektorerna massa- och pappersindustri, gruvor och metallverk samt
tegel-cement- och kalkindustri. Den to-

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 110

tala
energikostnaden 197 5 i procent av saluv ä rdet f ö r dessa industrigrenar varierar mellan 7,1 f ö r massa-och
pappersindustri och 23,7 f ö r tegel-, cement- och kalkindustrin medan den f ö r ö vrig
industri endast uppg å r till 1,7. Oljekostnaden i procent av saluv ä rdet har
f ö r massa- och pappersindustrin ber ä knats till 2,9 och f ö r j ä rn- och
st å lverk till 2,6. F ö r tegel-, cement- och kalkindustrin l å g
motsvarande tal ö ver 20 %.

N ä r det g ä ller ortstxll ä ggens
inverkan p å boendekostnaderna i olika delar av landet kan eo
I, f ö r vilken ortstill ä ggssystemet till ä mpas vid den helt ö verv ä gande
delen av leveranserna, anv ä ndas som exempel. F ö r den produkten g ä llde i
slutet av maj 1979 ett av regeringen fastst ä llt h ö gstpris p å 860 kr
per m . Ortstill ä ggets andel av priset blir s å ledes en
annan ä n i fr å ga om de tjockare oljorna. Det genomsnittliga tilll ä gget - 32
kr per m - utg ö r ca 3,7 % av priset. F ö r G ö teborgs-
och Kirunakonsumenten blir motsvarande procenttal 2 respektive n ä got under
9.

F ö rbrukningen
av br ä nslen f ö r uppv ä rmning p å verkas sj ä lvfallet av klimatf ö rh å llandena.
F ö r att belysa klimatets inverkan p å eldningsoljef ö rbrukningen utg å r man oftast fr å n det s.k.
graddagssystemet. Graddagstal fastst ä lls av Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut (SMHI) f ö r vissa orter som ett visst antal graddagar. Med
graddagar f ö rst å s produkten av tid m ä tt i dygn och
temperaturskillnad inom och utomhus, varvid f ö ruts ä tts uppv ä rmning
inomhus till 17 C. Med hj ä lp av graddagssystemet kan den temperaturberoende
delen av oljef ö rbrukningen ber ä knas. F ö rbrukningen
f ö r varmvattenuppv ä rmning f ö ruts ä tts inte p å verkas av temperaturskillnader.

2

I
fr å ga om en villa i storleksordningen ca 125 m brukar oljef ö rbrukningen
f ö r uppv ä rmning och varmvattenberedning p å den ert
som kan s ä gas ha det genomsnitt-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109

liga klimatl ä get
i landet ber ä knas till ca 4 m per å r. Denna f ö rbrukningssiffra
g ä ller i trakten av Ö rebro. Med utg å ngspunkt
i denna å rsf ö rbrukning kan sedan med hj ä lp
av graddagssystemet den ä rliga normalf ö rbrukningen i ö vriga
delar av landet uppskattas. F ö rbrukningen
i Malm ö och G ö teborg skulle vid en s å dan ber ä kning s å ledes uppg å
till ca 3,6 m per ä r medan motsvarande siffra f ö r t

De f ö rbrukningstal som erh å lls vid en strikt till ä mpning av graddagssystemet synes emellertid ge st ö rre regionala skillnader ä n vad som f ö rekommer,
i praktiken. Den statistik som finns p å
det omr å det ä r visserligen begr ä nsad men ger
dock en viss uppfattning om f ö rh å llande.na.

OK har under flera å r
statistiskt bearbetat oljef ö r-orukningen
f ö r uppv ä rmning av sm å hus
(en- och tv å fa-miljsnus). Underlaget utg ö rs av OK:s faktiska leveranser av eldningsolja till
s å dana hus. Vid bearbetningen utg å r man fr ä n
indelning av landet i tio temperaturzoner. Inom varje zon kan medelf ö rbrukningen per villa fastst ä llas. Genom sammanst ä llning av de olika zonernas andel av det totala villabest å ndet kan ocks å oljef ö rbrukningen i en t ä nkt genomsnittsvilla i landet ber ä knas.
Enligt uppgifter fr å n slutet av å r 1978 utvisar statistiken en till normal å r omr ä knad oljef ö rbrukning f ö r
genomsnittsvillan p å n å got mer ä n 3,9 m . Den h ö gsta f ö rbrukningen,
4,3 m , sker i temperaturzon 01, som i huvudsak omfattar Lappland medan den l ä gsta 3,7 m , g ä ller
f ö r temperaturzon 09 (v ä stkusten) .

I den av SCB nyligen framtagna energistatistiken f ö r sm å hus å r 1977 anv ä nds
en indelning av landet i fyra temperaturzoner. Det medf ö r naturligtvis att sp ä nnvidden mellan f ö rbrukningen
i de olika zonerna minskar j ä mf ö rt med OK:s statistik. SCB:s uppgifter synes ä ndock utvisa att den faktiska oljef ö rbrukningen i oli-

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 112

ka
delar av landet varierar mindre ä n vad som borde f ö lja av olikheterna i klimatf ö rh å llanden.

Av
den n ä mnda statisti.ken ä r det sv å rt att dra n å gra slutsatser om anledningen till att den faktiska
f ö r-Drukningen inte f ö ljer skillnaderna i klimat. Vissa skillnader ifr å ga om
villabest å ndets genomsnittliga storlek mellan olika delar av
landet kan naturligtvis inte uteslutas men aen vanligaste f ö rklaringen
brukar vara att husen i de kallare trakterna har en effektivare isolering.

F ö r villa ä garen kan
med hj ä lp av de nu redovisade uppgifterna om regionala f ö rbrukningsskillnader
ber ä knas den totala ä rliga merutgift som de nuvarande ortstill-l ä ggen meaf ö r. Om man
anv ä nder sig av de skillnader som K.an uppskattas med hj ä lp av graddagssystemet
blir den i Kiruna ca 390 kr per å r och i G ö teborg ca 65 kr per å r. F ö r en
villa i mellansverige med genomsnittlig f ö r-rukning ocn bel ä gen i en
ort med genomsnittligt ortstill ä gg (32 kr per m ) ä r utgiften ungef ä r 130 kr
per å r. L ä ggs ist ä llet OK:s uppgifter till grund f ö r ber ä kningen
blir motsvarande tal 327 kr (Kiruna), 67 kr (G ö teborg) och 125 kr
(genomsnittsort).

N ä r det g ä ller de
regionala oljeprisskillnadernas ekonomiska betydelse f ö r
hyreskostnaderna ä r det betydligt sv å rare att g ö ra s ä kra bed ö mningar.
I den m ä n s ä rskilda or ä nsleklausuler som bygger p å faktisk
br ä nslekostnad anv ä nds vid .hyress ä ttningen ä r det m ö jligt att
g ö ra vissa ber ä kningar av prisskillnadernas betydelse. Eftersom
flera faktorer t.ex. fastigheten å lder- och upp-v ä rmningss ä tt
(oljepanna i huset, kvarterscentral, fj ä rrv ä rme m.mj p å verkar oljef ö rbrukningen blir dock s å dana ber ä kningar
mycket os ä kra. Vi har d ä rf ö r inte gjort n ä gon n ä rmare unders ö kning. Det finns dock ingen anledning att anta att
- relativt sett - den ekonomiska betydelsen av de regionala oljeprisskillnaderna
f ö r

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 113

hyresg ä ster i n å gon v ä sentlig
grad skulle avvika fr å n vad som g ä ller f ö r villa ä gare.

Av
bl. a,uppgifterna betr ä ffande det omr å de med ortstill ä gg ö ver 44 kr
per m som vi redovisat i tabell 6:1 i f ö reg å ende avsnitt kan h ä mtas viss information om hur
stort sammanlagt ortstill ä ggsbelopp som faller p å leveranserna
inom det omr å det. Ö verslagsvis har det genomsnittliga till ä gget inom
omr å det ber ä knats till 54 kr per m . P å grund av
avvikelserna mellan den regionala oljeleveransstatistiken och industrif ö rbruk-ningsstatistiken
ä r
det sv å rt att avg ö ra hur stor del av den till industrin levererade
volymen som omfattas av orts till ä gget. Det kan dock antas att leveransuppgifterna i
stort sett visar den delen. D ä rmed kan totalbeloppet ortstill ä gg som erl ä ggs av
industrin uppskattas till 16 milj kr. F ö r ö vrig eldningsolja blir motsvarande summa drygt 40
milj kr.

N ä r det
sedan g ä ller dri'/medelssidan har vi ut ö ver de uppgifter i fr ä ga om f ö rbrukningen
i olika delar av landet som erh å lls av den regionala leveransstatistiken haft
tillg å ng till unders ö kningar ang å ende personbilarnas å rliga k ö rl ä ngder som
gjorts inom statens v ä gverk. I fr å ga om unders ö kningsmaterialet b ö r n ä mnas att
det best å r av ett vid AB Svensk Bilprovning genomf ö rt urval
av protokoll avseende fordon som genomg å tt kontrollbesiktning. Av protokollen kan utl ä sas
fordonens k ö rstr ä ckor. Dessa uppgifter tillsammans med vissa data
om fordonen som kan h ä mtas ur bilregistret datorbe-nanGlas sedan p å olika s ä tt. F ö r v å rt
vidkommande ä r den redovisning som g ö rs av
regionala variationer i k ö rl ä ngderna av s ä rskilt intresse.

De
regionala k ö rl ä ngdsskillnaderna i v ä gverkets unders ö kning f ö r å r 1977, d å den
genomsnittliga å rliga kor-l ä ngden f ö r hela landet var 1284 mil, kan erh å llas med
uppdelning p å landets 70 A-regioner. I det f ö ljande
redovisas exempel varvid inom parentes efter varje

8 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 109

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 114

k ö rl ä ngdsuppgift anges det medelfel uttryckt i mil som enligt unders ö kningen kan f ö rekomma.

K ö rl ä ngderna varierar mellan 919 mil (114) f ö r Sala ocn 1 573 mil (119) f ö r
Lycksele. Den å rliga kurl ä ngden i Sala-regionen ä r den enda som ligger under 1 000 mil. M å nga regioner i de s ö dra delarna av landet har k ö rl ä ngder som betydligt ö verstiger genomsnittet f ö r
landet. Av vissa A-regioner som helt eller till stor del n ö r till 2-zonen i till ä ggsh ä nseende kan n ä mnas Mora 1 070 mil (110), Ö stersund 1 317 mil (70), Pite å 1 359 mil (91), Lule å /Boden 1 427 mil (92) och Kiruna 1 442 mil (152).

I unders ö kningen
finns ocks å en uppdelning p å k ö rl ä ngds-regioner som best å r av ett antal A-regioner. Av den framg å r att den norra delen av landet har en genomsnittlig å rlig k ö rstr ä cka som ö verstiger
den allra sydligaste med ca 200 mil. I f ö rh å llande till den f ö r
hela lanaet genomsnittliga k ö rl ä ngden har denna nordliga region ett ca 100 mil n ö gre genomsnitt.

Den genomsnittliga bensinf ö rbrukningen f ö r personbilar bru.kar ber ä knas till ungef ä r
en liter per mil. D ä rmed motsvarar de nyss n ä mnda å rliga k ö rl ä ngderna ocks å f ö r-orukningen
av oensin per å r uttryckt i liter.

Bensinpriset varierar mellan de olika delarna av landet pga
zontill ä ggen med tv ä ö re per
liter. Av det i maj 19 7 9 g ä llande h ö gstpriset f ö r
mediumbensin - 211 ö re per liter - utg ö r det h ö gsta
till ä gget s å ledes mindre ä n
e.n procent och till ä gget i 1-zon mindre ä n en halv procent.

Ett annat s ä tt att
belysa den ekonomiska betydelsen av zontill ä ggen
ä r att med hj ä lp av de tidigare angivna genomsnittliga å rliga k ö r
l ä ngdsstr ä ckorna ber ä kna
nur stort belopp bilisten erl ä gger per å r i form

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 115

av zontill ä gg. Det r ö r sig om 15 kr i 1-zon och 30 kr i 2-zon.

I fr å ga om drivmedelskostnadernas andel
av de taxor som f ö rekommer p å transportmarknaden har vi erh å llit vissa uppgifter fr å n SPK. F ö r
den yrkesm ä ssiga lastbilstrafiken kan andelen
drivmedelskostnader (dieselbr ä nnolja och
sm ö rjmedel) ber ä knas utg ö ra
ca 3,4 och ca 7,5 % av de totala transportkostnaderna f ö r best ä llnings-
respektive fj ä rrtrafik. En h ö jning av drivmedelskostnaderna med 1 % skulle s å ledes
motsvara en h ö jning av transportpriserna f ö r best ä llnings-
och fj ä rrtrafik med ca 0,03 respektive ca
0,08 %. Kostnaderna f ö r drivmedel (inkl. sm ö rjmedel) f ö r
buss- och taxitrafiken kan ber ä knas utg ö ra ca 6 respektive ca 7 % av de totala kostnaderna.
Det medf ö r att en h ö jning av drivmedelskostnaderna med 1 % skulle
motsvara en taxeh ö jning med 0,06 respektive 0,07 -,.

6.3 Rabatter

6.3.1 Inledning

I den tidigare redovisningen av de nuvarande regionala
prisskillnadernas betydelse borts å g
vi fr å n den prisp å verkan som uppn å s
genom att olika former av rabatter till ä mpas
vid f ö rs ä ljningen.

F ö r att komplettera den bild av orts-
och zontill ä ggs-systemets betydelse f ö r olika f ö rbrukarkategorier
i skilda delar av landet som bl a SCB:s regionala leveransstatistik ger har vi
med h ä nsyn till fr å gans tidigare behandling funnit det l ä mpligt att f ö rs ö ka kartl ä gga
nettoprisbildningen p å eldningsolja och bensin. Viss
kunskap i det avseendet kan h ä mtas ur
olika rabattunders ö kningar som SPK gjort, men n ä r det g ä ller
de f ö r oss intressanta regionala aspekterna
r ä cker inte det materialet. Vi st ä llde d ä rf ö r ett antal fr å -

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 116

gor
till fyra av oljebolagen - Shell, BP, Nyn ä s och OK. Vidare fr å gade vi Sveriges industrif ö rbund,
SABO och HSB s å som representanter f ö r f ö rbukarsidan.
Dessutom utvidgade SPK f ö r v å r r ä kning sin å terkommande unders ö kning om generellt till ä mpade
villarabatter for eldningsolja I i vissa st ä der till att omfatta ytterligare
ett antal orter. Det b ö r framh å llas att f ö rh å llandena ifr å ga om rabatter p å oljeprodukter f ö r ä ndrats i
olika avseenden sedan unders ö kningarna gjordes. Sedan den nu g ä llande h ö gstprisregleringen
inf ö rdes torde rabattniv å n allm ä nt ha sjunkit.

V å ra fr å gor avs ä g i f ö rsta hand
f ö rh å llandena betr ä ffande elaningsolja. Vissa av svaren fr ä n
oljebolagen tar emellertid ocks ä upp drivmedelssidan. I det f ö ljande
redovisas det inkomna materialet med uppdelning efter de olika uppgiftsl ä mnarna. F ö rh å llandena
i fr å ga om drivmedel tas upp i avsnitt 6,3.6.

6.3.2
Oljebolagen

Oljebolagens
svar avser om inte annat anges f ö rh å llandena under br ä nsle å ret
1976-1977. P å fr å gan om f ö rekomsten av generella rabatter p å
eldningsolja svarar alla bolag att s ä dana endast l ä mnas n ä r det g ä ller villaolja.

N ä r det g ä ller
andra rabatter anger bolagen olika typer. Hos Shell f ö rekommer
riksrabatt, kvantitetsra-Datter, fasta tidsbegr ä nsade och tills vidare g ä llande
rabatter. BP har en prestationsbaserad rabattskala som i princip utg å r fr å n kundens
ber ä knade å rsf ö rbrukning och som f ö r eo I varierar mellan 10 kr
och 35 kr per m och f ö r eo III-V mellan O kr och 20 kr. H ö gre
rabatter f ö rekommer emellertid ocks å . S å dana
rabatter ä r enligt BP betingade av konkurrenssituation
och/eller speciella f ö rh å llanden som t.exiatt kundens mottagningskapacitet ä r s å dan att
transport-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 1 '7

kostnaden kan avsev ä rt
reduceras genom sj ö - eller j ä rnv ä gstransport,
kundens egen insats - h ä mtning vid dep å - kortare kredittid eller annan f ö rdel som ö verenskommelsen
kan erbjuda och allts å skall kompenseras. Bl. a.Nyn ä s anv ä nder
introduktionsrabatter f ö r villa ä gare som ansluter sig till systemet med automatiska
oljeleveranser. OK uppger att det f ö rekommer
individuella rabatter baserade p å k ö parens å rsvolym,
mottagningsm ö jligheter m.m.

Prestationsrabattskalorna har under de senaste å ren fram till h ö sten
1978 regelm ä ssigt ö verskridits.

V ä r huvudfr å ga om man kan konstatera skillnader i rabatternas
storlek mellan olika orter och regioner besvaras jakande av ae tillfr å gade bolagen. I fr ä ga om orsakerna till dessa skillnader framh å ller bolagen i f ö rsta
nand den lokala konkurrenssituationen. Shell p å pekar att ä ven kundkretsens sammans ä ttning kan leda till lokala prisskillnader.
Konkurrensen kan enligt Shell vara betingad av olikheter i import-/leverans-m ö nster. BP l ä mnar
f ö ljande f ö rklaringar.

Skillnader i rabatternas storlek mellan olika regioner
torde utslaget ö ver flera å r kunna konstateras s å att ju l ä ngre leveransplatsen ä r bel ä gen fr å n raffinaderi/ importhamn desto l ä gre ä r rabatten.
Detta sannolikt beroende p ä att ortstill ä ggen inte helt å terspeglar
verkliga kostnaden f ö r leveranserna.

Det b ö r ocks å p å pekas att h ö gre generella rabatter p ä villaolja periodvis kan f ö rekomma p å
vissa orter eller inom Degr ä nsade omr å den d ä r en enstaka
mi.idre import ö r kan ha transportm ä ssiga f ö rdelar
som avvi.ker fr å n branschens genomsnittliga
leveranskostnader s å dana de å -terspeglas i ortstill ä ggen. Sannolikt ä r denna f ö rdel paraa med en tillf ä lligt gynnsam anskaffningskostnad, vilken inte
kommer en raffinad ö r tillgodo p å grund av of ö r ä ndraae r å olje-
och raffineringskostnader.

OK utvecklar ocks å
n ä got orsakerna till f ö rekommande regionala prisskill.nader .

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109

I stort sett best ä ms
skillnader i rabatternas storlek lokalt och regionalt av lokal
konkurrenssituation. Som exempel kan n ä mnas
G ö teborgs-regionen med sin starka
koncentration av raffinaderier och differentierad produktimport.

Vissa regionala skillnader finns n ä r det g ä ller
rabatt-givning. Denna skillnad beror p å
etableringst ä theten av oljebolag och s k
"fria import ö rer". Konkurrensen ä r med anura ord n å rdare
i vissa omr å den. S å dana konkurrensomr å den fi.nns i kustomr å dena och ä ven i vissa cJorrlandshamnar, exempelvis Ume å och Pite å .

Oljebolagens uppgifter ger inte underlag f ö r n å gra s ä kra slutsatser n ä r
det g ä ller fr å gan om det finns n å got samband mellan ortstill ä gg
och rabatter. BP anger dock att rabatterna i orter med h ö ga till ä gg
sett i ett l ä ngre tiasperspektiv f ö rmodligen ä r
n å got l ä gre ä n p å orter som ligger n ä rmare
kusten. OK pekar ocks å
p å att det i f ö rsta
hand ä r i kustomr å de.na som den lokala konkurrenssituationen medf ö r h ö gre
rabatter. Svaren fr ä n oljebolagen tyder s å ledes n ä rmast
p ä att raoatterna i n å gon m ä n f ö rst ä rker de
prisskillnader som f ö rorsakas av ortstill ä ggssystemet.

B.3.3 Inaustrin

Industrif ö rbundet nar
genom medverkan av branschf ö reningarna Kemikontoret,
Svenska Cellulosa- och Pappersbruksf ö reningen,
Jemkontoret och Mekanf ö rbundet inh ä mtat uppgifter om oLii. f ö rekommande rabatter vid ol-jeuppnandling. F ö ljande branscher ä r
representerade i enk ä ten

J ä rn- och st å l

Massa- och papper; s å gverk

Verkstadsindustri

Kemisk industri, icke-j ä rnmetailindustri,

livsmedelsindustri och silikatindustri.

Dessa branscher svarar f ö r ca 75 procent av den totala industrins ink ö p av eldningsolja IV och V. Fr å n
varje Dransch har ca 7-10 f ö retag
deltagit i enk ä ten. F ö retagen valdes ut med h ä nsyn till s å v ä l storleksvariation som geografisk f ö rdelning.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 119

Uppgifterna fr ä n
f ö retagen inh ä mtades genom kontakter med ansvariga ink ö pare. Det har framkommit att ink ö parna d ä rvid
i vissa fall var oben ä gna att i detalj redovisa
resultaten av f ö rhandlingarna med oljef ö retagen. H ä r
redovisade svar, som av nyssn ä mnda sk ä l ä r ganska allm ä nt h å llna, avser
den olja som k ö ps fr ä n dep å mot ortstill ä gg och inneb ä r
i huvudsak f ö ljande.

Vid k ö p d ä r ortstill ä gg utg å r kan f ö r
j ä rn- och st å lindustrin rabatterna uppg å till ca 50 kr per m . Det uppges att rabatternas
storlek beror av kvantitet och oljetyp.

Massa- och pappersindustrin k ö per en mycket liten del

av sin eldningsolja med ortstill ä gg. I
de fall synliga

raoatter f ö rekommer ä r de i huvudsak best ä mda av den

k ö pta kvantitete.n.

F ö r verkstadsindustrin, som i
huvudsak k ö per eldningsolja fr å n aep å av
oljebolagen, anges att rabatterna beror av ink ö pskvantitet. N å gon uppgift om rabatternas storlek
har inte l ä mnats.

Inte heller n ä r
det g ä ller den kemiska industrin har n ä rmare uppgifter om rabatternas storlek l ä mnats. Den regionala aspekten p å rabattgivningen har ocks ä varit sv å r
att anl ä gga eftersom branschgruppen till st ö rsta delen ar kustlokaliserad.

De uppgifter som l ä mnats
i samband med industrif ö rbundets enk ä t tyder inte p å
att oljebolagens rabattgiv-ning vid f ö rs ä ljning av eldningsolja skulle ha n å got samband med ortstill ä ggens storlek.

6.3.4 bostadsf ö retagen

HSB har l ä mnat
uppgifter om formerna f ö r den centrala upphandling av
eldningsolja som f ö rbundet bedriver. Den best å r i nuvudsak av avtal med OK och medf ö r att

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 120

samtliga HSB-f ö reningar
som k ö per sin eldningsolja p ä aet s ä ttet f å r del av en centralt avtalad rabatt. Vid
leveranser till olika orter i landet utg å r
sedan ortstill ä gg.

w ä r det g ä ller SABO har v å ra
fr å gor besvarats p å s å s ä tt att SABO givit in en sammanst ä llning av svar fr å n
130 av de totalt ca 235 medlemsf ö retagen. SABO:s
svar inneh å ller uppgifter ang å ende villkoren vid ett ganska stort antal k ö p av eldningsolja i olika delar av landet.
Bearbetningen av materialet har dock f ö rsv å rats av vissa omst ä ndigheter. S å ledes har upphandlingarna ä gt rum i olika former - egen upphandling,
upphandling med kommunen eller upphandling genom HSB eller Riksbyggen - vilket
torde p å verka rabattbilden p å grund av skillnader i k ö pta volymer. Genomg å ende g ä ller att uppgifter om kvantiteterna
i avtalen saknas. Vidare skiftar avtalstiderna. I allm ä nhet r ö r
det sig om villkoren vid oljeupphandling under h ö sten å r 1977. Slutli gen b ö r n ä mnas att
materialet av naturliga sk ä l blir allt tunnare ju h ö gre ortstill ä ggen
ä r. P å orter med till ä gg ö ver 40 kr per m redovisas endast enstaka aff ä rer och d ä rmed
ä r det n ä rmast uteslutet att dra n å gra generella slutsatser.

De olika bearbetningar av SABO-materialet som likv ä l gjorts tyder inte p å att det skulle f ö religga n å got direkt samband mellan ortstill ä gg och rabatter.

6.3.5 SPK:s rabattunders ö kningar

I kvartalsrapporten Oljemarknaden som utges av SPK ing å r regelbundet ett s ä rskilt avsnitt om rabatter p å oljeprodukter.
Bland annat redovisas resultatet av en unders ö kning av generellt till ä mpade
villarabatter f ö r eo I i hela landet samt i vissa
st ä der. I samband med insamlandet av
uppgifter f ö r f ö rsta kvartalet 1978 beg ä rde SPK f ö r v å r r ä kning uppgifter betr ä ffande vil-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 121

larabatterna i ett antal orter ut ö ver dem som normalt f ö rekommer i unders ö kningen. Unders ö kningen visade visserligen att sm ä rre regionala skillnader ifr å ga om rabatter f ö rekom
men n å got samband med ortstill ä ggen syntes inte f ö religga.

Sett ur ett n å got
l ä ngre tidsperspektiv kan man med hj ä lp av SPK:s kvartalsunders ö kningar och bl.a-de tidigare n ä nmda uppgifterna fr å n n å gra oljebolag urskilja vissa omr å den med h ö gre
rabatter. Det g ä ller Sm å lands inland och norrlandskusten och torde i f ö rsta hand orsakas av den konkurrens som de st ö rre oljef ö retagen
d ä r uts ä tts f ö r fr å n lokalt verksamma oljef ö retag.-

De nu n ä mnda unders ö kningarna av rabatter p å villaol-jeomr å det
tyder inte p å n å got samband mellan ortstill-l ä gg
och rabatter.

Viss ytterligare information om f ö rekommande rabatter p å oljeprodukter kan erh å llas fr å n SPK:s å rliga
unders ö kning ang å ende rabatter p å
eldningsoljor f ö r hyresfastigheter. Denna unders ö kning, som gjorts vare å r sedan 1957, bygger p å uppgifter om rabatter vid leveranser av eldningsoljor till
flerfamiljshus med en å rsf ö rbru.kning av minst 10 m . Unders ö kningen
omfattar flerfamiljshus inom Storstockholmsomr å det och 27 av landets st ö rre
kommuner. M ö jligheterna att s ä tta rabatterna i relation till ortstill ä ggens h ö jd
ä r begr ä nsade eftersom urvalet huvudsakligen best å r av kommuner med l å ga ortstill ä gg. Inlandskommuner med till-l ä gg av viss h ö jd
ä r endast representerade av ö ster-sund, Falun, J ö nk ö ping och V ä xj ö .

Av den senaste unders ö kningen,
som avser br ä nsle ä ret 1977-1978, framg å r bl ,a .att
medelrabatten p ä eo I f ö r samtliga unders ö kta
orter och fastighetstyper var 58 kr 2 7 ö re
per m". Medelrabatten i Ö stersund var
v ä -

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 122

sentligt l ä gre - 39 kr
73 ö re per m . Ä ven Falun l ä g

l ä gre ä n genomsnittet medan J ö nk ö ping l ä g
n å got ö ver

genomsnittet.
Det kan n ä mnas att den l ä gsta medelra-

3 batten -
37 kr 21 ö re per m - l ä mnades i Lule å .
H ö gsta

rabatten - 70 kr 14 ö re
per m - f ö rekom i Visby.

Om man j ä mf ö r unders ö kningarna
f ö r de tre senaste br ä nsle å ren p å s å s ä tt att orterna varje ä r grupperas efter meaelrabattniv å
finner man att betydande f ö r ä ndringar ifr å ga om orternas pl-.cering intr ä ffat mellan å ren.

Ar de
n ä mnda sk ä len ä r det enligt
v å r meni.ng inte m ö jligt att komma till n å gon best ä md
slutsats om f ö rn å llan-det mellan ortstill ä gg
och rabatter fr ä n de ä rliga rabattunders ö kningarna .

6.3.6 Rabatter p å
drivmedelsmarknaden

Det f ö reg ä ende har i f ö rsta hand r ö rt rabattf ö rh å llandena betr ä ffande
eldningsolja, n ä r skall i kort.het redovisas vaa
som g ä ller i fr ä ga om drivmedel.

I avsnitt 2.5 har tidigare beskrivits vilka typer av
rabatt och å terb ä ring som f ö rekommer vid f ö rs ä ljning av
drivmedel fr å n bensinstation. Dessutom ber ö rdes i samma avsiiitt l ä gprisf ö rs ä l jningen av bensin.

N ä r det g ä ller de regionala aspekterna i fr å ga om netto-prisbilaningen p å drivmedel har vissa uppgifter l ä mnats av de tillf. å gace oljebolagen. Av dessa uppgifter framg å r att tillf ä lliga
och lokala priss ä nkningar ä r relativt vanligt f ö rekommande. S å dana å tg ä rder torde i f ö rsta hand bero p å
den lokala konkurrenssituationen. I G ö teborgsomr å det ligger prisniv å n ä ven sett i ett l ä ngre tidsperspektiv ett till tv å ö re per liter
l ä gre ä n i ö vriga landet. Det beror bl.a. p å f ö rekomsten av
raffinaderier och n ä rheten till den kontinentala
marknaden f ö r f ä rdigprodukter. Sammantaget ä r
det sannolikt att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 '--

omfattningen av rabatter och frekvensen av andra tillf ä lliga priss ä nkningar
ä ven relativt sett ä r st ö rre i O-zon,
d ä r den stora koncentrationen av f ö rbrukare finns, ä n
i 2-zon.

M ö jligneterna att k ö pa l å gprisbensin ä r naturligtvis ocks ä av betydelse n ä r det g ä ller att bed ö ma
de regionala prisskillnaderna. Vi har inte funnit anledning att g ö ra n å gon s ä rskild unders ö kning
i det avseendet utan h ä mtat vissa uppgifter fr å n en f ö rteckning
ö ver bensinstationer med l å gpris som SPK utgivit. F ö rteckningen avser l ä get den 1 augusti 1976 och omfattar ca 1 200 stationer. Den ä r s å ledes n å got f ö r å ldrad men torde ä ndock
belysa de f ö r v å r fr ä ga intressanta f ö r-n å llande.na .

SPj\ har f ö rtecknat l ä gprisstationerna l ä nsvis. De stora koncentrationerna av stationer finns naturligtvis i
storstadsregionerna. I de mera glesbefolkade l ä n som i zontill ä ggsh ä nseende till stor del h ö r till zon ;
t,ex-V ä rmlands, Kopparbergs, J ä mtlands, V ä sterbottens
ocn Ljorrbottens l ä n ä r dock tillg å ngen p ä l å gprisstationer
inte anm ä rkni.ngsv ä rt l å g i f ö rh å llande till
folkm ä ngden.

6.3.7 Sammanfattning

Av det f ö reg å ende i detta avsnitt framg å r att de fr å n
olika n å ll inn ä mtade uppgifterna om rabatter o dyl p å oljeprodukter ofta varit av allm ä n karakt ä r.
Med h ä nsyn till de speciella f ö rh å llanden som
k ä nnetecknar oljemarknaden har vi
emellertid inte funnit det meningsfullt att genom mera djupg å ende unders ö kningar
f ö rs ö ka f ä fram eventuellt ytterligare
material som kan belysa fr å gan om nettoprisbildningen p å oljepro-aukter i landet.

Uppgifterna om rabatter tyder i allm ä nhet inte p å
att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 124

det
skulle f ö religga n å got direkt samband me2 1an ortstill ä gg och
rabatter. I det redovisade materialet å terfinns dock p å n å gra
punkter omst ä ndigheter som anger att rabatterna p å
oljeprodukter i n å gon m å n skulle f ö rst ä rka de prisskillnader mellan olika delar av landet
som orts- och zontill ä ggen medf ö r. Det ä r m ö jligt att de uppgifter vi haft tillg å ng till
ger en ofullst ä ndig bild av dessa f ö rh å llanden.
Den allm ä nna erfarenheten hos olika sakkunniga personer som
vi under arbetets g å ng haft kontakt med synes n ä rmast
tyda p ä att den nyss angivna effekten av rabattgivningen ä r n å got starkare
ä n
vad som kan utl ä sas av v å rt material. Det f ö refaller rimligt att anta
att f ö rekom.sten av h ö ga rabatter, priskrig o.d. ä r mindre
inom avl ä gsna omr å den med h ö ga till ä gg d ä r f ö rbrukarkoncentrationen ocks å i allm ä nhet ä r l å g.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 124 a

7 TRANSPORTKOSTNADERNA OCH
PRISSÄTTNINGEN AV

VISSA ANDRA VAROR M. M.

7.1 Ällmänt

F ö r ö verv ä gandena
om utj ä nining av de prisskillnader p å eldningsolja och bensin som f ö rorsakas
av det nuva-ranae systemet med orts- och zontill ä gg har utredningen ansett
det vara v ä rdefullt att f å belyst hur man behandlar transportkostnaderna i
andra branscher. SPK har f ö r utredningens r ä kning gjort en unders ö kning av
dessa

o

f ö rn å llanden. Onders ö kningen
som omfattar ett stort antal varugrupper redovisas i det f ö ljande
avsnittet.

1
detta kapitel l ä mnas ocks å en ö versiktlig bild av priss ä ttningen
p å elenergi i landet. Ä ven i det fallet finns det anleaning att belysa
distributionskostnadernas inverkan p å eltaxorna i olika delar av landet. Fr å gan om
elpriss ä ttningen har ä ven andra aspekter som ocks å togs upp
vid remissbehandlingen av SPK:s f ö rslag.

7
. 2 SPK:s unders ö kning

SPK
har f ö r ettstort antal varuomr å den tagit fram uppgifter som belyser hur
transportkostnaderna beaktas vid priss ä ttningen. Unders ö kningen har g ä llt f ö ljande
varugrupper.

Cement,
fabriksblandad betong, grusmaterial, g ö dselmedel, kol och koks, tidningspapper, personbilar,
m ö bler, elektriska hush å llsapparater, mj ö lk- och mejeriprodukter,
potatis, bagerivaror, bryggerivaror, livsmedelstekniska varor (bl.a,konserver,
djupfrysta proaukter och kolonialvaror) samt styckat k ö tt och charkuterivaror.

SPK:s
genomg å ng visar att prisskillnader mht transportavst å nd f ö rekommer
ifr å ga om de flesta av de unders ö kta

Kartong: Sid 107 och 108 i betänkandet (Ds H 1979: 3)
Utjämning av ortstillägg

loJon. t r\r\ r\ i, ti ;

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 124 b

varugrupperna.
Enhetliga priser i hela landet utan n å gra formliga utj ä mningssystem till ä mpas f ö r viss dei
av g ö dselmedelsmarknaden samt f ö r tidningspapper, bageri- och bryggerivaror. Genom
s ä rskilda utj ä mningsanordningar inom ramen f ö r
jordbruksregleringen har enhetliga priser inf ö rts f ö r
mejerivarorna. Betr ä ffande sistn ä mnda grupp kan n ä mnas att ett enhetligt partipris
f ö r mj ö lk.i hela landet inf ö rdes den 1 juli 1978. D ä rvid
anpassades den ö vre prisgr ä nsen p å konsumtionsmj ö lk till niv å n i de
delar av landet som ing å r i det s,k.grundprisomr å det i s ö dra
Sverige. F ö r att kompensera mejerin ä ringen f ö r det
inkomstbortfall som skulle f ö lja av å tg ä rden l ä mnades en statlig subvention motsvarande 1,7 ö re per
liter. Ö verf ö ringen av dessa medel sker genom det utj ä mningssystem
som administreras av F ö reningen f ö r mejeriprodukter.

ben ä genheten
att s ä rdebitera fraktkostnaderna synes ö ka ju st ö rre andel dessa kostnader utg ö r av
varans totala v ä rde. Att konkurrenssituationen ocks å har
betydelse f ö r genomf ö randet av enhetliga priser framg å r t.ex.
av f ö rh å llandena betr ä ffa.nde g ö dselmedel. Supra, som har en ö verv ä gande del
av marknaden, har inf ö rt en fraktkostnadsutj ä mning f ö r viss
del av sin f ö rs ä ljning.

Det
b ö r slutligen till ä ggas att viss regional prisutj ä mning n ä r det g ä ller dagiigvarusektorn
å stadkoms
genom den centrala priss ä ttning som sker genom de tre stora dagligvarublocken
KF, ICA och DAGAB.

7.3
Eltaxorna

Vid
bed ö mningen av fr å gan om utj ä mning av de regionala prisskillnaderna p å
oljeprodukter ä r det av intresse att f å en
uppfattning om hur priss ä ttningen p å elenergi g å r till. Liksom i det f ö reg å ende
avsnittet b ö r bl.a.fr å gan om distributionskostnadernas inverkan p å priset i
olika delar av landet belysas. En j ä mf ö relse ä r ocks å p å kallad

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 125

av
det sk ä let att olja och el i olika sammanhang ä r konkurrerande energislag.

Dessutom
b ö r n ä mnas att flera av de avstyrkande instanserna vid
remissbehandlingen av SPK:s f ö rslag gjorde g ä llande att utj ä mningen kunde leda till- en sk ä rpning av
de r å dande prisskillnaderna p å elenergi mellan olika delar av landet. Dessa
kritiker pekade p å att den nuvarande elpriss ä ttningen
inneb ä r att s ö dra och mellersta Sverige har h ö gre pri=ier
ä n
Norrland. Genom oljeprisutj ä mningen skulle den oljebaserade
elkraftsproduktionen som i huvudsak ä r kustlokaliserad drabbas av kostnadsh ö jningar.
De ö kade driftskostnaderna skulle medf ö ra ö kade
priser p å elenergi. Eftersom dessa pris ö kningar i
f ö rsta hand tr ä ffade elproduktionen i syd- och mellansverige
skulle elprisskillnaden mellan dessa omr å den och Norrland komma att vidgas.

Uppgifterna
i det f ö ljande har inh ä mtats fr ä n statens vattenfallsverk och Svenska Elverksf ö reningen (SEF).

Den
helt dominerande delen av elproduktionen sker i stora kraftstationer, som ä r
anslutna till det hela landet omfattande samk ö rande ledningsn ä tet.
Vattenkraftverken svarar f ö r drygt 60 % k ä rnkraften f ö r drygt 20 % och de konventionella v ä rmekraftverken
f ö r resten av elproduktionen .

Elproduktionen
sker genom s å v ä l statliga och kommunala som privata kraftf ö retag.
Vattenfallsverket svarar f ö r 45 % av produktionen och de kommunala elverken f ö r ca 2
Resterande 53 % produceras av s å v ä l privata som kommunala aktiebolag.
Eldistributionen och elf ö rs ä ljningen till den stora m ä ngden
detaljkonsumenter ombes ö rjs v ä sentligen av kommunala elverk och elverksbolag, som
svarar f ö r 65 % av antalet konsumenter, medan vattenfallsverket
och st ö rre enskilda elkraftproducenter samt ö vriga enskilda
distributionsf ö retag svarar f ö r resteran-

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 126

de eldistribution, som dock t ä cker st ö rsta
delen av landets yta.

Priss ä ttningen p å elenergi ä r
i Sverige i princip fri. Elkonsumenten kan dock hos statens prisregleringsn ä mnd f ö r elektrisk
str ö m beg ä ra pr ö vning av elprisets sk ä lighet. Vattenfallsverket ut ö var genom sin omfattande r å -kraftf ö rs ä ljning och ej ov ä sentliga
detaljdistribution ett betydande indirekt inflytande p å prisbildningen.

N ä r det g ä ller eltariffr ä gor
f ö rekommer samarbete mellan kraftf ö retagen inom CDL d ä r fr ä mst tariffstrukturen f ö r h ö gsp ä nningsleveranser diskuteras. Eltariffer f ö r l å g-sp ä nningsleveranser behandlas inom SEF.

Syftet med tariffarbetet inom CDL och SEF ä r fr ä mst att å stadkomma en s å vitt
m ö jligt enhetlig tariffstruktur.
Prisniv å n beslutas d ä remot av varje enskilt f ö retag.

Ifr å ga om eltariffern å s utformning kan kortfattat s ä gas att huvudprincipen vid priss ä ttningen ä r
att anpassa prisniv å n efter sj ä lvkostnaden. I f ö rsta
hand efterstr ä vas d ä rvid priss ä ttning efter marginalkostnad. F ö rutom att eltarifferna skall ge int ä kter som t ä cker
leverant ö rens totala leveranskostnader str ä var man i princip ocks å efter att f ö rdela dem mellan konsumenterna p å ett riktigt s ä tt.
Sistn ä mnda princip ä r dock sv ä r
att uppeh å lla n ä r det g ä ller l å gsp ä nningsleveranserna,
eftersom tarifferna f ö r det stora antalet sm ä detaljkonsumenter m å ste g ö ras enkla och d ä rf ö r inte
alltid kan anpassas till leveranskostnaderna i det enskilda fallet.

Ö nskem å l om tariff ut j ä .mning
har medf ö rt att elleverant ö rerna i stort sett till ä mpar enhetliga tariffer inom sina respektive
distributionsomr å den, trots att kraftigt varierande
distributionsf ö rh å llanden kan f ö rekomma inom omr å det. En utj ä mning
sker d ä rf ö r mellan t ä torterna och

s. 127 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 127

glesbygdernas konsumenter. Mellan olika leverant ö rer kan d ä remot
prisniv å n variera och normalt s å att t ä tortselverken
kan h å lla l ä gre prisniv å ä n landsbygdsf ö retagen. Undantag f ö rekommer dock och beror d å i regel p å
olika r ä kraftkostnader.

Betr ä ffande prisskillnader i olika delar
av landet kan allm ä nt s ä gas att Norrland sedan l å ng
tid tillbaka har haft en l ä gre prisniv å ä n s ö dra Sverige beroende p å att konsumenterna i s ö der f å r st å f ö r de extra kostnaderna f ö r ö verf ö ringen fr å n
Norrland. Gotland, som ä r f ö rbundet med det samk ö rande
ledningsn ä tet med en sj ö kabel med begr ä nsad
ö verf ö ringsf ö rm å ga, har under de senaste å ren
f å tt v ä sentligt h ö gre prisniv å ä n
fastlandet, eftersom elf ö rs ö rjningen p ä Gotland till sin huvuddel ä r beroende av oljebaserad kraftproduktion i relativt
sm å och oekonomiska enheter. I ö vrigt f ö religger
i dag inga andra stora regionala prisskillnader.

I fr å ga om storleken av
prisvariationerna mellan olika delar av landet ger vattenfallsverkets tariffer
viss ledning. Vattenfallsverket till ä mpar
f ö r s å v ä l h ö g- som l å gsp ä nningsleveranserna skilda tariffer f ö r de norrl ä ndska och de mellansvenska f ö rvaltningarna. F ö r
l å gsp ä nningsleve-ranser ä r tarifferna
i Norrland ungef ä r 10 % l ä gre ä n i resten
av landet.

Att eltarifferna genomsnittligt ä r l ä gre i
Norrland bekr ä ftas av vissa uppgifter fr å n SEF. Dessa uppgifter utvisar ocks ä en viss skillnad mellan de s ö dra och de mellersta delarna av landet p å s å s ä tt att priset ä r
n å got h ö gre i de s ö dra delarna.

I detta sammanhang kan ä ven,
med vissa uppgifter fr å n SPK, belysas vilken effekt f ö r ä ndringar av
priset p å eldningsolja f å r p å priset f ö r oljebaserad r å kraft.
Man r ä knar med att en prish ö jning p å
eldningsoljan med 10 kr per ton betyder en ö kning
av r å kraftpriset med 0,06 ö re per kWh.

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 128

R ä kraftpriset
regleras h ö gst en g å ng per å r och d å utg å r man fr ä n genomsnittligt oljepris under å ret. F ö rst d ä refter
regleras detalj taxorna.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 129

8
ALTERNATIVA L Ö SNINGAR

8.1
Inledning

8.1.1
Problemst ä llningen

I
kapitel 3 har vi redogjort f ö r det system med orts-och zontill ä gg som fcr
n ä rvarande till ä mpas vid f ö rs ä ljning av oljeprodukter. Som inledning till den
redovisning av de metoder som enligt v å r mening kan komma ifr å ga f ö r att å stadkomma
en utj ä mning av de prisskillnader som f ö ljer med till ä ggssystemet finns det anledning att sammanfatta
problemet.

Orts-
och zontill ä ggen syftar som framg å tt till att p å olika s ä tt
kompensera oljef ö retagen f ö r fraktkostnaderna. Ortstill ä ggen p å
eldningsolja och s å dan dieselbr ä nnolja som s ä ljs direkt till f ö rbrukare ber ä knas f ö r ett
stort antal orter i landet och best å r av vissa transportkostnadselement. N ä r det g ä ller
bensin och dieselbr ä nnolja som s ä ljs fr å n pump till ä mpas schabloniserade zontill ä gg som i
sin nuvarande utformning endast t ä cker en del av transportkostnaderna f ö r
enskilda leveranser. Ortstill ä ggen f ö ljer visserligen i h ö gre grad de faktiska
transportkostnaderna men utg å r fr å n att leveransen g ö rs med full tankbil, en f ö ruts ä ttning som
inte alltid g ä ller i praktiken. Vidare kan olika s ä ljares
transportf ö rh å llanden avvika fr å n den generella modell som
ligger till grund f ö r ortstill ä ggens ber ä kning.

Beskrivningen
av priss ä ttningen betr ä ffande ett antal
andra varugrupper i kapitel 7 visar att man inom vissa branscher behandlar
transportkostnaderna s å att regionala och lokala prisvariationer
uppkommer medan man inom andra omr å den har en enhetlig priss ä ttning
i landet. F ö r oljeprodukterna tas visserligen transportkost- 9 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 109

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 ,30

naderna
genom det till ä mpade till ä ggssystemet ut i en speciellt formaliserad ordning
men principiellt skiljer den sig inte fr å n vad som g ä ller p å andra omr å den. Dessutom inneb ä r utformningen av till ä ggen -
det g ä ller fr ä mst zontill ä ggen - att en viss geografisk utj ä mning å stadkommits
eftersom till ä ggen inte motsvarar ö kade fraktkostnader vid
leveranser till l ä ngre bort liggande orter.

Utredningens
uppgift ä r att unders ö ka vilka metoder som kan anv ä ndas f ö r att utj ä mna de
nyss beskrivna geografiskt betingade prisskillnaderna p å
oljeprodukter. Som framg å tt av i f ö rsta hand redog ö relsen i kapitel 6 f ö rekommer
vid f ö rs ä ljningen av olika oljeprodukter omfattande rabattgivning
o.d. Detta resulterar naturligtvis i att de nettopriser som f ö rbrukarna
f å r betala ocks å av det sk ä let kan variera mellan olika delar av landet. Det b ö r p å pekas att
utredningens uppdrag inte avser de lokala och regionala prisskillnader som uppkommit
p å detta s ä tt och oftast betingas av lokala kon kurrensf ö rh ä llanden.

8.1.2
Olika alternativ

I
den tidigare diskussionen har som framg å tt vid sidan av SPK:s f ö rslag
vissa alternativa metoder antytts. Ytterligare n å gon eller n å gra ä r
naturligtvis t ä nkbara. Om man ser till s ä ttet att
kompensera konsumenterna kan de olika metoderna delas upp i differentiering av
punktbeskattningen p å oljeomr å det, kompensation i olika omfattning av
transportkostnaderna f ö r oljan och n å gon form av schablonm ä ssigt bidrag e.d. f ö r inv å narna i
omr å den med h ö ga transportkostnader.

Vad
g ä ller skattedifferentieringen synes en ä ndring av energiskatten vara
den m ö jlighet som kan f ö ranleda en n ä rmare diskussion. I fr å ga om
kompensation f ö r transportkostnaderna ä r en ers ä ttning f ö r den
faktiska kostnaden i det enskilda fallet efter m ö nster av det redan f ö rekommande
s.k. transportst ö det och en utj ä m-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 131

ning
av oljebranschens schabloniserade transporttill ä gg vad som kan vara
aktuellt. Skillnaden ä r fr ä mst att oljebranschens till ä gg
innefattar sj ö frakt men inte inkluderar vissa
hanteringskostnader. En utj ä mning av transporttill ä ggen kan
g ö ras fullst ä ndig s å att alla konsumenter drabbas lika av ett genomsnittsp å slag
eller s å att de som har de h ö gsta till ä ggen blir kompenserade. N å gon tanke
p å en fullst ä ndig ers ä ttning till konsumenterna f ö r
transporter har naturligt nog inte framf ö rts i diskussionen. Tanken att medge kompensation
genom n å gon form av generellt bidrag eller allm ä nt skatteavdrag
(ortsavdrag) kommer att kort ber ö ras nedan.

De
olika typerna av transportkostnadskompensation kan finansieras antingen genom
avgift p å oljeprodukterna eller genom bidrag ö ver
statsbudgeten. I ö vriga alternativ p å kallar finansieringsfr å gan inte
n å gon speciell uppm ä rksamhet.

Vid
remissbehandlinge.n av SPK:s f ö rslag h ä vdade m å nga kritiker att en eventuell utj ä mning
borde å stadkommas genom subventionering via statsbudgeten. Med en s å dan
finansiering skulle de betydande pris ö kningarna i vissa regioner och d ä rmed f ö ljande
snedvridning av konkurrensf ö rh å llandena kunna undvikas. Dessutom skulle ett s å dant
system ha den f ö rdelen att de totala kostnaderna f ö r å tg ä rden l ä ttare
kunde utl ä sas.

I
v å ra direktiv har framh å llits att ö verv ä gandena b ö r g ö ras mot bakgrund av det anstr ä ngda
statsfinansiella l ä get. Utredningens f ö rstahandsuppgift har
angivits vara att f ö rs ö ka utarbeta ett sj ä lvfinansierande utj ä mningssystem.
Det begr ä nsade utrymmet inom den offentliga sektorn f ö r nya
kostnadskr ä vande å taganden har ocks å betonats i till ä ggsdirektiv
(Dir 1978:40) till samtliga kommitt é er och s ä rskilda utredare ang å ende finansiering av
reformer. Ä ven i andra sammanhang har vikten av st ö rsta å terh å llsamhet
med statliga utgifts ä taganden understrukits.

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 132

Mot den bakgrunden och med h ä nsyn till problemets begr ä nsade
omfattning har vi inte ansett det l ä mpligt
att f ö resl å å tg ä rder som skulle komma att ytterligare anstr ä nga statsbudgeten. En reducering av till ä ggen till den f ö r
hela landet genomsnittliga niv ä n skulle
medf ö ra en å rlig kostnad p å
ca 250 milj kr och kan inte komma ifr å ga.
F ö r ett alternativ som inneb ä r maximering av ortstill ä ggen och som beskrivs senare blir kostnaden begr ä nsad till ca 17 milj kr vid nuvarande till ä ggsniv å .
Behovet av statsmedel i ett s å dant
alternativ ä r s å ledes inte s ä rskilt stort. Å andra sidan framst å r inte heller f ö rdelarna med en statssubventioner
ing j ä mf ö rt med avgiftsfinansiering som s ä rskilt
stora. Eftersom avgiftsuppb ö rden ä r den minst tyngande delen i ett s å dant utj ä mningssystem
skulle det betyda mindre om den kunde g ö ras
obeh ö vlig genom statssubventioner ing. I
ett maximeringsalternativ uppkommer vid avgiftsfinansiering dessutom s å obetydliga pris ö kningar
i kusttrakterna att l ä ttnaden genom statssubventioner
skulle bli mycket begr ä nsad.

Om man bortser fr ä n
de generella bidragsformerna tas de olika metoderna upp i det f ö ljande, skattedifferentiering under 8.2,
transportst ö d under 8,3, total utj ä mning av orts- och zontill ä ggen under 8.4 och maximering av ortstill ä ggen under 8.5. I avsnitt 8.4 behandlas ocks å s ä rskilt f ö ruts ä ttningarna f ö r en prisutj ä mning
i oljebranschens regi utan statlig reglering. Slutligen behandlas under 8.6
vissa s ä rskilda aspekter p å utj ä mning av
zontill ä ggen.

Tanken p å att mildra
verkningarna av de nuvarande prisskillnaderna genom att medge kompensation i
form av generellt bidrag eller allm ä nt
skatteavdrag har n å gon g å ng f ö rts fram i debatten med
motiveringen att det skulle vara enkelt att administrera. En s å dan l ö sning b ö r emellertid enligt v å r mening inte komma i fr å ga
av bl.a. f ö ljande sk ä l. Om de å syftade
administrativa f ö rdelarna med en kompensation av nu
antytt slag skall vinnas m å s-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 1??

te
den ges en generell utformning. Det torde S''ifdes inte g å att
skilja ut oljekonsumenterna som bidragsmottagare utan i st ä llet
skulle bidrag utg å till inv å narna i vissa delar av landet. Ä ven om
flertalet inv å nare i olika h ö g grad kan betraktas som f ö rbrukare
av oljeprodukter skulle ä ndock kompensationsgraden komma att variera kraftigt.
Systemet skulle d ä rmed upplevas som or ä ttvist. Det ä r ocks å troligt
att kraven p å en prisutj ä mning, i vart fall efter n å gon tid,
skulle å terkomma eftersom till ä ggssystcmens fortsatta till ä mpning s å p å tagligt p å minner f ö rbrukarna
om prisskillnaderna. Den allvarligaste inv ä ndningen mot den diskuterade metoden ä r dock
att den kan f å of ö rutsedda f ö ljdverkningar, Krav p å dylik kompensation f ö r lokala
och regionala prisskillnader inom en rad andra varuomr å den kunde
f ö rv ä ntas.

8.1.3
Vissa f ö r alternativen gemensamma f ö ruts ä ttningar

Innan
de olika alternativa l ö sningarna redovisas b ö r vissa f ö r
alternativen gemensamma fr ä gor diskuteras. Det r ö r sig om fr å gor hur
till ä mpningsomr å det f ö r utj ä mningen b ö r avgr ä nsas. I SPK:s f ö rslag utmynnade en
motsvarande diskussion i slutsatsen att samtliga petroleumprodukter, som
spelar en v ä sentlig ekonomisk roll f ö r
flertalet f ö rbrukare, och samtliga f ö rbrukarkategorier
borde omfattas av utj ä mningssystemet. Vid remissbehandlingen av SPK:s f ö rslag f ö rde flera
instanser fram krav p å undantag fr å n utj ä mningen f ö r vissa produktslag respektive f ö r vissa f ö rbrukarkategorier.

Allm ä nt kan s ä gas att
det f ö r flertalet t ä nkbara undan-tac g ä ller att de kan medf ö ra gr ä nsdragningsproblem
och sv å r ö versk å dliga konkurrenseffekter. J'ot detta f å r st ä llas de
f ö rdelar som kan vinnas genom att en avgr ä nsning kan avl ä gsna
nackdelarna med en utj ä mning. Det ä r i f ö rsta hand f ö rh å llandena i fr å ga om eldningsoljan som b ö r

s. 134 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 134

belysas. I det f ö ljande
redovisas undantagsm ö jligheter med h ä nsyn till produktslag, f ö rbrukarkategori och leveransform.

P?!0' å ylstsla2

Ett alternativ ä r
att l å ta en utj ä mning omfatta endast eo I. D ä rmed skulle den helt ö verv ä gande industrif ö rbrukningen av eldningsolja st ä llas utanf ö r
utj ä mningen. En s å dan avgr ä nsning
skulle f ö rsv å ra administrationen av systemet. Eftersom en st ö rre del av uppv ä rmningen
av flerfamiljshus sker med eo III och IV skulle utj ä mningen ocks å gynna villa ä gare
j ä mif ö rt med hyresg ä ster i de omr å den som f å r
s ä nkta priser.

I sitt remissyttrande ö ver
SPK:s f ö rslag h ä vdade industrif ö rbundet,
som avstyrkte f ö rslaget, att det i och f ö r sig borde vara m ö jligt att undvika de f ö r industrin
negativa konsekvenserna av en utj ä mning
genom att undanta eo IV och
V. Ett s å dant undantag skulle medf ö ra att de negativa verkningarna av en total utj ä mning f ö r
huvuddelen av industrin begr ä nsades.
Genom att en del av industrin ä ndock skulle
komma att omfattas av utj ä mningen ä r undantaget - i vart fall om man t ä nker p å
e.n total utj ä mning - sv å rbed ö mbart med h ä nsyn till risken f ö r konkurrensrubbningar. Ä ven
n ä r det g ä ller bostads-uppv ä rm.ning
skulle ett s å dant undantag medf ö ra olika behandling av hyresg ä ster och villa ä gare.
Ocks å denna avgr ä nsning kan medf ö ra
kontrollproblem. Krav p å undantag fr å n en utj ä mning
som framf ö rts av f ö retr ä dare f ö r el- och v ä rmeproducenter
skulle i huvudsak tillgodoses genom att eo V h ä lls utanf ö r systemet. Ett s å dant undantag skulle emellertid ocks å p å verka
konkurrensf ö rh å llandena inom industrisektorn.

Sammanfattningsvis b ö r
enligt v å r mening undantag med utg å ngspunkt fr å n
eldningsoljekvalitet inte komma i-fr å ga.
De t ä nkbara avgr ä nsningarna, som i f ö rsta hand

s. 135 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 135

skulle
ha till syfte att undvika en extra belastning f ö r stora delar av industrin
och energiproducenterna vid en utj ä mning, skulle leda till or ä ttvisor
och kontrollsv å righeter .

F ö rbrukarisategori

Ett
undantag f ö r tillverkningsindustrin skulle ligga i linje med
industrins inst ä llning till SPK:s f ö rslag. D ä rigenom
skulle ä ven inlandsindustrin st ä llas utanf ö r en utj ä mning, vilket synes sv å rt att f ö rena med
de regionalpolitiska sk ä l som ligger bakom utj ä mningskraven.
N ä r det g ä ller de administrativa konsekvenserna av undantaget
ä r
det troligt att gr ä nsdragnings- och kontrollproblemen skulle bli
betydande. Vill man undvika de av industrin angivna nackdelarna med en utj ä mning b ö r i st ä llet pr ö vas om
ett s å dant undantag med h ä nsyn till leveransform som diskuteras i det f ö ljande
kan komma ifr å ga.

Undantag
f ö r olja som f ö rbrukas vid olika former av energiproduktion, som
yrkats av bl a v ä rmeverksf ö reningen och CDL, skulle sannolikt medf ö ra mindre
administrativa problem ä n de tidigare redovisade undantagen. Det r ö r sig om
ett begr ä nsat antal f ö rbrukningsenheter och avser i huvudsak eldningsolja
V. Konkurrensf ö rh å llandena mellan olika uppv ä rmningss ä tt skulle
komma att f ö r ä ndras n å got. Dessutom skulle undantaget omfatta en
betydande del av de tjockoljeleveranser som annars skulle l ä mna bidrag
vid ett utj ä mningsf ö rfarande. Enligt v å r mening torde ocks å ett
eventuellt undantag f ö r denna sektor tillgodoses p å ett b ä ttre s ä tt genom
en avgr ä nsning med h ä nsyn till leveransform.

Olja
avsedd f ö r j ä rnv ä gsdrift b ö r undantas fr å n transportutj ä mningen h ä vdade SJ
i remissyttrande ö ver SPK:s f ö rslag. Ett s å dant undantag torde visserligen inte f ö rorsaka
n å gra mer betydande administrativa sv å righeter. Bland annat med h ä nsyn till
den begr ä nsade roll oljan

s. 136 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 ,3

spelar
f ö r j ä rnv ä gsdriften finns det emellertid enligt v ä r mening
inte tillr ä ckliga sk ä l att g ö ra ett undantag f ö r olja som g å r till j ä rnv ä gsdrift.

F ö retr ä dare f ö r
fiskerin ä ringen h ä vdade i sitt remissyttrande ö ver SPK:s
f ö rslag att fiskets oljef ö rbrukning borde h å llas utanf ö r utj ä mningssystemet.
De uppgav att f ö rbrukningen totalt sett var obetydlig. Man ans å g att ett
undantag inte skulle p å verka systemet n ä mnv ä rt medan
en oljeprish ö jning i de enskilda fallen ytterligare skulle f ö rs ä mra fijkets
l ö nsamhet. Enligt v å r mening torde de prisf ö r ä ndringar
som en utj ä mning kan f ö rorsaka f ö r fisket inte bli s ä rskilt betydande. Med h ä nsyn till
det och d å ett undantag likv ä l medf ö r vissa
kontrollproblem kan tillr ä ckliga sk ä l f ö r undantag inte anses f ö religga .

Av
det sagda framg å r att vi inte funnit sk ä l till
undantag f ö r n å gon av de f ö rbrukarkategorier som blivit aktuella vid fr å gans
behandling.

Lsveransform

Av
det f ö reg å ende (2.4) har framg å tt att en betydande andel av
leveranserna av tjock eldningsolja sker vid sidan av den dep å f ö rs ä ljning
som omfattas av ortstill-l ä ggssystemet. Som ben ä mning p å denna
leveransform har anv ä nts cargo. Det r ö r sig s å ledes om
leveranser i fartyg och i stora kvantiteter som inte har n å gon anknytning
till ortstill ä ggen. F ö rbrukarna - huvudsakligen st ö rre
industrier, v ä rmeverk, kraftv ä rmeverk o dyl - har i regel
egna mottagnings- och lagringsdep å er och ombes ö rjer sj ä lva transporten till produktionsanl ä ggningarna.
Om dessa cargoleveranser undantas fr å n en utj ä mning skulle en stor de av de oljeintensiva
industribranschernas och kraftproduktionssektorns kostnader for olja inte p å verkas. F ö r ett s å dant
undantag kan ocks å

s. 137 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 137

anses
tala att dessa leveranser inte omfattas av det nuvarande till ä ggssystemet.
Vid en total utj ä mning enligt SPK:s modell skulle undantaget vara
till f ö rdel f ö r merparten av de industrier som cargok ö per sin
olja. Vissa storf ö rbrukare i inlandet skulle emellertid g ä miste om
transportbidrag. Genom att avgr ä nsningen inte skulle komma att omfatta hela
industrisektorn b ö r ocks å konkurrensaspekterna beaktas. Dessutom innefattar ä ven detta
undantag vissa gr ä nsdragningsproblem vid till-l ä mpningen.

Ett
undantag av nu n ä mnt slag torde enligt v å r mening
kunna ö verv ä gas. Den slutliga bed ö mningen f å r emellertid
anst å till dess vissa av de alternativa l ö sningarna behandlas i det f ö ljande.
(Se avsnitt 8.4.4 och 8.5.2).

8.2
Skattedifferentiering 8.2.1 Allm ä nt

Ett
ofta å terkommande f ö rslag hur en utj ä mning av de regionala
prisskillnaderna p å oljeprodukter skall å stadkommas har varit att det
borde ske genom en differentiering av skatten p å produkterna. Skatt skulle
tas ut med varierande belopp beroende p å var i landet oljan levereras. Yrkanden om s å dan
skattedifferentiering har alltid tillbakavisats av riksdagen och n å gon n ä rmare
belysning av f ö ruts ä ttningarna f ö r å tg ä rden har inte gjorts tidigare.

F ö r att n å syftet
att utj ä mna de regionala prisskillnaderna b ö r skatten p å bensin
och olja i princip best ä mmas med beaktande av det orts- eller zontill ä gg som

g ä ller f ö r den ort
d ä r br ä nslet skall f ö rbrukas. Som tidigare n ä mnts b ö r
differentieringen avse energiskatten p å produkterna. Hur l å ngt en skattedifferentiering
skall drivas f å r avg ö ras med h ä nsyn till vilken grad av prisutj ä mning som
efterstr ä vas å ena sidan

s. 138 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 138

och de administrativa merkostnaderna'och m ö jligheterna till kontroll av uppgifter om f ö rbrukningsorter m.m. å den andra.

F ö ruts ä ttningarna f ö r en skattedifferentiering ä r olika beroende p å produktslag. Å tg ä rden framst å r som enklare att genomf ö ra f ö r bensin ä n f ö r olja. Det
beror b ä de p å transporttill ä ggens utformning och de olika
distributionsf ö rh å llandena.

En fullst ä ndig utj ä mning av zontill ä ggen
skulle skattetekniskt endast kr ä va att de
ber ö rda produkterna å sattes tre skattesatser som best ä mdes beroende p å till
vilken region leverans gjordes.

N ä r det d ä remot g ä ller
ortstill ä ggen uppkommer flera skattetekniska
sv å righeter vid en differentiering.
Att g ö ra en skattedifferentiering som
direkt svarar mot de nuvarande ortstill ä ggen
torde inte vara m ö jligt. Det ä r sannolikt att energiskattedifferentiering m å ste utformas s ä
att antalet skattesatser kan begr ä nsas
och t.ex. best ä mmas till hela tiotal kronor per m att
g ä lla i st ö rre regioner. Skillnaden mellan h ö gsta och l ä gsta
skattesats i landet skulle bli betydande. Det f ö rh å llandet att energiskatten p å dieselbr ä nnolja
och eldningsoljor f.n. ä r 40 kr per m medan de g ä llande ortstill ä ggen
som framg å tt varierar mellan 18 och 83 kr per
m inneb ä r ocks ä en begr ä nsning
om man vill anv ä nda skattedifferentiering f ö r att fullst ä ndigt
utj ä mna prisskillnaderna.

I fr å ga om ortstill ä ggen f ö rsv å ras dessutom administrationen av en
skattedifferentiering genom f ö rekomsten av
ett betydande antal å terf ö rs ä ljare av eldningsolja som inte ä r registrerade hos RSV. Den fr å gan tas ypp n ä rmare
i avsnitt 8.2.4. Dessf ö rinnan l ä mnas korta beskrivningar av de ifr å gavarande skatterna.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 139

8.2.2
Skatt p å bensin

P å bensin
utg å r f.n. bensinskatt med 68 ö re och all-

2 m ä n
energiskatt med 34 ö re per liter. RSV ä r beskattningsmyndighet f ö r bensin-
och energiskatterna.

Bensin
som anv ä nds f ö r framst ä llning av stadsgas ä r fri fr å n
bensinskatt. Energiskatt f ö r s å dan bensin utg å r med 1,6 ö re per
liter.

Den
som tillverkar bensin i Sverige skall vara registrerad hos RSV som
skattskyldig till bensin- och energiskatt. Den som å terf ö rs ä ljer, f ö rbrukar
eller lagrar bensin i st ö rre omfattning kan bli registrerad hos RSV som
skattskyldig. Om det finns s ä rskilda sk ä l kan ocks å den som f ö rbrukar bensin i mindre omfattning f ö r vissa ä ndam å l bli
registrerad som skattskyldig.

Skattskyldighet
intr ä der n ä r den som ä r registrerad eller bort vara det levererar bensin
till k ö pare som inte ä r registrerad eller till eget f ö rs ä ljningsst ä lle f ö r detaljf ö rs ä ljning
(utom dep å ). Skattskyldighet intr ä der ocks å n ä r bensin
tas i anspr å k f ö r annat ä ndam å l ä n f ö rs ä ljning eller ing å r i den skattskyldiges lager
n ä r han avregistreras.

De
stora å terf ö rs ä ljarna har kalenderm å naden som redovisningsperiod.
Det inneb ä r att de skall l ä mna deklaration till RSV f ö r varje
kalenderm å nad. I deklarationen skall redovisas alla de
bensinkvantiteter som skattskyldighet har intr ä tt f ö r under m å naden.
Vissa kvantiteter f å r emellertid dras av i deklarationen. Det betyder
att skatt inte beh ö ver betalas f ö r dessa kvantiteter. Avdrag f å r g ö ras f ö r bensin
som

Se
lagen (1961:372) om bensinskatt, omtryckt 1975:2"

2

Se
lagen (1957:262) om allm ä n energiskatt, omtryckt 1975:272.

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 140

a)
skattskyldighet
tidigare intr ä tt f ö r

b)
å tertagits i samband med å terg å ng av k ö p

c)
f ö rbrukats f ö r
framdrivande av t å g eller fordon p å j ä rnv ä g

d) f ö rbrukats f ö r framdrivning av luftfartyg

e) f ö rbrukats f ö r avprovning av motorer i vissa fall

f) f ö rbrukats f ö r annat tekniskt ä ndam å l ä n motordrift

g) utf ö rts ur
Sverige eller f ö rts till svensk frihamn

f ö r annat ä ndam å l ä n att f ö rbrukas
d ä r

h) s å lts med f ö rlust p å
grund av bristande betalning fr å n k ö pare.

i) f ö rbrukats vid produktion av
skattepliktig elektrisk kraft.

Deklarationen skall ha kommit in till RSV inom 75 dagar
fr å n utg å ngen av den m å nad den avser. Skatten skall
betalas in till RSV inom samma tid.

Bensin levereras s å
gott som alltid fr å n hos RSV registrerade oljef ö retag till bensinstation eller f ö rbrukare.

8.2.3 Energiskatt p å
br ä nnolja

Allm ä n energiskatt utg å r p å dieselbr ä nnolja, eldningsolja och bunkerolja h ä nf ö rlig till
tulltaxenummer 27.10, Skatt utg å r ocks å p å fotogen med
tillsats som m ö jligg ö r drift av snabbg å ende
dieselmotor. Skatten ä r 4 0 kr per m (4 ö re per liter).

Den som tillverkar skattepliktigt br ä nsle i Sverige skall vara registrerad hos RSV som
skattskyldig. Den som å terf ö rs ä ljer, f ö rbrukar eller lagrar s å dant br ä nsle i st ö rre omfattning kan bli registrerad hos RSV som
skattskyldig. Om det finns s ä rskilda sk ä l kan ocks å den
som f ö rbrukar skattepliktigt br ä nsle i mindre omfattning f ö r vissa ä ndam å l bli registrerad.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 141

Skattskyldighet intr ä der
n ä r den som ä r registrerad hos RSV eller bort vara det levererar
skattepliktigt br ä nsle till n å gon som inte ä r
registrerad eller till eget detaljf ö rs ä ljningsst ä lle
(utom dep å ) eller tas i anspr å k f ö r annat ä ndam å l ä n f ö rs ä ljning.

Redovisningsperioden ä r
kalenderkvartal. Deklaration skall l ä mnas
inom en m å nad fr å n periodens slut. Inom samma tid skall skatten
betalas- in till RSV.

I deklaration f å r
avdrag g ö ras f ö r br ä nsle som

a)
f ö rv ä rvats i
beskattat skick f ö r att å terf ö rs ä ljas eller f ö rbrukas
i egen r ö relse

b)
å tertagits i samband med å terg å ng av k ö p

c)
f ö rbrukats av kommunikationsf ö retag f ö r
bandrift e.d.

d) f ö rbrukats i
fartyg eller luftfartyg

e) utf ö rts ur
landet eller f ö rts till svensk frihamn

f ö r annat ä ndam å l ä n att f ö rbrukas
d ä r

f) f ö rbrukats f ö r annat ä ndam å l ä n
energialstring

eller, i vissa fall, f ö r avprovning av motorer

g) f ö rbrukats f ö r framst ä llning
av bensin eller annat

energiskattepliktigt br ä nsle eller f ö r produktion

av elektrisk kraft

h) f ö rs å lts med f ö rlust p å grund av bristande betalning fr å n k ö pare.

Som framg å tt av
avsnitt 2.4 k ö per storf ö rbrukare inte s ä llan
stora kvantiteter direkt fr å n
raffinaderi eller fr å n annat h å ll utan att anlita de h ä r i landet etablerade oljef ö retagen. Storf ö rbrukarna
ä r i mycket stor utstr ä ckning registrerade hos RSV som skattskyldiga. I s å fall redovisar de sin f ö rbrukning i deklarationer till RSV. Uppgifterna i
deklarationerna kontrolleras regelm ä ssigt
vid revision hos de skattskyldiga.

Det finns ca 300 mindre å terf ö rs ä ljare som sj ä lva distribuerar olja till sina
kunder men som inte ä r registrerade som skattskyldiga
hos RSV. Uppgift om var den olja f ö rbrukats
som levererats av s å dana å terf ö rs ä lja-

s. 142 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 ,4

re kan inte h ä mtas
ur n å gon bokf ö ring som RSV kan f å tillg å ng till.

8.2.4 Synpunkter p å
en skattedifferentiering

I fr å ga om bensin och olja som levereras
fr å n eller f ö rbrukas av en hos RSV registrerad skattskyldig torde
fr å n administrativa och kontrollm ä ssiga synpunkter vissa om ä n inte alltf ö r
betydande ol ä genheter f ö lja av om energiskatten p å produkterna gjordes beroende av var de levereras
eller f ö rbrukas. De registrerade
oljehandelsf ö retagen har i de flesta fall
datoriserad bokf ö ring. En ö verg ä ng till
differentierad skatt med h ä nsyn till leveransort torde d ä rf ö r hos oljef ö retagen medf ö ra
endast visst programmeringsarbete. F ö r
RSV:s del skulle arbetet i samband med deklarationsgranskningen komma att ö ka. Vidare skulle den kontroll som sker i form av
regelm ä ssiga revisioner hos f ö retagen beh ö va
utvidgas och ta l ä ngre tid i anspr å k. Det b ö r
framh å llas att n å gon egentlig kontroll av att produkterna verkligen
levererats p å den ort som anges i bokf ö ringen ä r
sv å r att g ö ra. Kontrollen torde f å inskr ä nkas till en stickprovsvis genomf ö rd j ä mf ö relse av f ö ljesedlar
e.d. och fakturor.

Bensin levereras som n ä mnts
n ä stan uteslutande fr å n hos RSV registrerade oljef ö retag till bensinstation eller f ö rbrukare. Ä ven
n ö r det g ä ller dieselbr ä nnolja
och ledningsoljor g ö rs huvuddelen av leveranserna av
registrerade skattskyldiga. En inte obetydlig del av de sistn ä mnda produkterna levereras dock av ett stort antal -
ca 300 - mindre å terf ö rs ä ljare som inte ä r registrerade hos RSV.

Vid en skattedifferentiering f ö ranleder de oregistrerade å terf ö rs ä ljarna betydande sv å righeter. F ö ljande problem i det avseendet kan
h ä r n ä mnas.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 143

En
viktig princip i punktskattesystemet ä r "tt antalet skattskyldiga kan h å llas s å l å gt som m ö jligt. I
fr å ga om de flesta punktsaktter registreras som skattskyldiga
huvudsakligen tillverkare och storgrossister (generalagenter och motsvarande).
Registreringen som skattskyldig medf ö r alltid en viss skattekredit. Den som ans ö ker om
registrering f å r inte bifall till sin ans ö kan f ö rr ä n hans
kreditv ä rdighet pr ö vats. I den m å n de nu ifr å gavarande å terf ö rs ä ljarna skulle kunna bli registrerade som
skattskyldiga, kr ä ver detta en betydande resursf ö rst ä rkning
hos RSV. Dels skulle antalet skattskyldiga ö ka avsev ä rt - de
registrerande energiskattskyldiga uppg å r f.n. till 3 55 - dels skulle kontrollarbetet med
den nya gruppen bli betydligt mer komplicerat ä n med de nu skattskyldiga.

I
st ä llet f ö r att registrera å terf ö rs ä ljarna
som skattskyldiga kan man l å ta dem l ä mna f ö rs ä kran om leveransort till den skattskyldige s ä ljaren
och med st ö d av den k ö pa oljan till ett pris som inkluderar den skatt som
g ä ller p å leveransorten. P å grundval av de f ö rs ä kringar
som å terf ö rs ä ljaren l ä mnat till den skattskyldige skulle denne kunna
redovisa skatt efter skattesatserna f ö r de leveransorter som angetts i f ö rs ä kringarna.
Systemet med f ö rs ä kringar inf ä rdes under br ä nnoljeskattens tid och anv ä ndes vid
ink ö p av br ä nnolja f ö r skattefritt ä ndam å l. Det medf ö rde merarbete f ö r s å v ä l oljef ö retagen
som beskattningsmyndigheten. Fall av falska f ö rs ä kringar f ö rekom och
ledde till skattebortfall och ibland f ö rluster f ö r skattskyldiga. Erfarenheterna av systemet ä r allt ä s inte s ä rskilt goda.
Ä ven
fr å n andra synpunkter kan inv ä ndningar g ö ras mot att anv ä nda f ö rs ä kringar f ö r det nu
aktuella ä ndam å let. Uppgift om leveransort kan ifr å ga om st ö rre
oljekvantiteter ibland avsl ö ja vem som ä r k ö pare. Sistn ä mnda aspekt behandlas n ä rmare i
avsnitt 8.4.4. (S.154 ).

s. 144 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 144

Om
å terf ö rs ä ljaren i
st ä llet f å r betala skatt efter den skattesats som g ä ller p å dep ä orten men
levererar br ä nslet p å en ort d ä r skatten ä r l ä gre f ö rs ä mras givetvis hans konkurrensm ö jligheter.
L ä mpligheten av skatteregler med s å dan effekt m å ste ifr å gas ä ttas.

Som
n ä mnts i avsnitt 8.2.2 och 8.2.3 kan br ä nsle anv ä ndas f ö r vissa ä ndam å l utan
att skatt beh ö ver betalas. I s å dana fall kominer allts å
regionala prisskillnader inte att kunna utj ä mnas genom differentiering
av energiskatten.

Sedan
den 1 juli 1975 har regeringen genom s ä rskilda beslut medgett neds ä ttning av
energiskatten p å bl a eldningsolja som anv ä nds vid
industriell tillverkning. Genom neds ä ttningen begr ä nsas under å r 1979 energiskatten p å ett f ö retags f ö rbrukning
av eldningsolja, fasta br ä nslen och elkraft till 1,3 % av de tillverkade
produkternas f ö rs ä ljningsv ä rde. F ö retag som har s å dan neds ä ttning
kan inte dra n å gon nytta av s ä nkt energiskatt p å eldningsolja.

I
detta sammanhang b ö r p å pekas att energikommissionen i sitt bet ä nkande (SOU
1978:17) Energi f ö reslog att energibeskattningen skulle utredas n ä rmare p å grundval
av ett av de alternativ som kommissionens styrmedelsgrupp skisserat. Det alternativet
g å r ut p å energibeskattning inom merv ä rdeskattens
ram kombinerad med en energiskatt i import ö rs- och producentleden. Regeringen har den 1 mars
1979 bemyndigat chefen f ö r budgetdepartementet att tillkalla en utredning
om beskattningen av energi, m.m. Enligt direktiven (Dir 1979:25) skall
utredningen l ä gga fram konkreta f ö rslag till en skatteoml ä ggning i
enlighet med vad energikommissionen angett som en principiell m å ls ä ttning f ö r den
framtida energibeskattningen. Om en s å dan oml ä ggning av beskattningen genomf ö rs kan
det inte avg ö ras vid beskattningstillf ä llet var
en viss oljekvantitet skall f ö rbrukas.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 145

D ä rigenom
bortfaller m ö jligheten att utj ä mna regionala
prisskillnader genom att differentiera energiskatten. Omv ä nt kan s ä gas att
en differentiering av skatten av regionalpoltiska sk ä l kan f ö rsv å ra en
skatteoml ä ggning fr å n and. utg å ngspunkter.

Sammantaget
ä r
nackdelarna med en l ö sning i form av skattedifferentiering s å
betydande att den framst å r som ol ä mplig. Den vinst som skulle ligga i att kunna anv ä nda en
redan ippbyggd administration blir mycket m å ttlig med h ä nsyn till
de skilda f ö ruts ä ttningarna f ö r beskattning och prisutj ä mning. Vi
vill ocks å peka p å att riksdagen vid ett flertal tillf ä llen avvisat
tanken p å skattedifferentiering som medel att å stadkomma
en prisutj ä mning p å flytande br ä nsle. Som sk ä l f ö r denna st å ndpunkt har riksdagen angivit att en
skattedifferentiering skulle strida mot kravet p å

10 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 109

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 146

att
skattebest ä mmelserna s å l å ngt m ö jligt b ö r vara konkurrensneutrala och dessutom skulle en
differentiering medf ö ra ett betydande merarbete, inte minst i kontrollh ä nseende.

8
. 3 Transportst ö d

F ö r att fr ä mja de
regionalpolitiska str ä vanden att utveckla n ä ringslivet
i Norrland och ö vriga delar av det allm ä nna st ö domr å det inf ö rdes å r 1971
ett transportst ö d. St ö det utg å r i form av fraktbidrag f ö r
transporter med j ä rnv ä g och lastbil i yrkesm ä ssig
trafik n ä r transportstr ä ckan ö verstiger 250 km. Av regional- och n ä ringspolitiska
sk ä l har st ö det inriktats p å transporter av helfabrikat
och mera bearbetade halvfabrikat som transporteras mellan och fr å n orter i
st ö domr å det. Fr.o.m. å r 1974 utg å r ocks å st ö d f ö r transporter av vissa r å varor och
halvfabrikat som transporteras till orter inom st ö domr å det. D ä remot
omfattar intransportst ö det inte konsumtionsvaror o.d. St ö det utg å r i form
av bidrag i efterskott en g å ng per å r baserat p ä f ö retagens st ö dber ä ttigade fraktkostnader och varierar mellan 15 och
35 % av erlagd frakt beroende p å transportstr ä ckans l ä ngd och avs ä ndnings- respektive mottagningsortens geografiska
bel ä genhet. De h ö gsta fraktrabatterna utg å r till
transporter som ber ö r V ä sterbottens och Norrbottens l ä n,
Administrationen av transportst ö det handhas av en s ä rskild n ä mnd, fraktbidragsn ä mnden.

Regeringen
har i prop. 1978/79:152 f ö reslagit vissa f ö r ä ndringar
av transportst ö det. De nuvarande tre transportst ö dszonerna
f ö resl ä s bli ersatta med sex transportst ö dszoner, vilket
ger m ö jlighet att i h ö gre utstr ä ckning differentiera st ö det
mellan inlands- och kustregionerna. Den kortaste bidragsgrundande transportstr ä ckan f ö resl å s bli s ä nkt fr å n 251 km
till 151 km n ä r det g ä ller transporter som ber ö r det
nuvarande inre st ö domr å det. N ä r det g ä ller bidragssatserna f ö -

s. 147 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 147

resl å s att
dessa skall h ö jas dels f ö r transporter som ber ö r den nordligaste
transportst ö dszonen, dels f ö r transporter som ber ö r de inre
delarna av Kopparbergs l ä n och Torsby kommun i V ä rmlands l ä n.
Intransportst ö det f ö resl å s i forts ä ttningen bli i huvudsak bransch-anknutet och inte
som nu varuanknutet, H ä rut ö ver f ö resl å s en s ä nkning av den nedre viktgr ä nsen och
en h ö jning av det minsta å rliga bidragsgrundande belopp som skall kr ä vas f ö r att st ö d skall
kunna utg å .

Riksdagen
-kommer att behandla propositionen under h ö sten 1979.

Vad
g ä ller m ö jligheterna att å stadkomma en utj ä mning av
priserna p å petroleumprodukter inom ramen f ö r transportst ö det kan
konstateras att f ö rdelarna h ä rmed bl.a. skulle best å i att
befintliga administrativa resurser och rutiner kan utnyttjas. Av olika sk ä l ä r det
dock mindre l ä mpligt med ett s å dant arrangemang. I det f ö ljande
redovisas n å gra av sk ä len h ä rf ö r.

Transportst ö det inf ö rdes som
ett komplement till andra regionalpolitiska medel. Syftet ä r att
inom ramen f ö r regionalpolitiken s ö ka minska de kostnadsm ä ssiga ol ä genheter
som f ö ljer med de l å nga fj ä rrtransporter-na till och fr å n st ö domr å det. Med
transportst ö det skulle f ö retag i st ö domr å det kompenseras f ö r sina transportmerkostnader
n ä r det g ä ller transporter till marknaden i Syd- och
Mellansverige och utanf ö r Sverige.

Petroleumprodukter
distribueras i regel med fartyg fr å n inhemska eller utl ä ndska raffinaderier till dep å er l ä ngs hela
kusten. I dep å orterna ä r priserna p å
petroleumprodukter f ö rh å llandevis
l å ga ä ven i Norrland. Fraktbidrag enligt de riktlinjer
som g ä ller inom ramen f ö r transportst ö det kan f ö rmodas komma att leda till en fr å n samh ä llsekonomiska
synpunkter mindre l ä mplig distribution. Det kan s å ledes
inte uteslu-

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 148

tas
att ett fraktbidrag till transport av petroleumprodukter kan leda till en ö verf ö ring fr å n
fartygstransport till landtransport n ä r det g ä ller sj ä lva fj ä rr-transporten mellan raffinaderi och dep å .

En
annan faktor som b ö r beaktas ä r kravet i transportst ö dsbest ä mmelserna
om att transporterna skall ha utf ö rts i yrkesm ä ssig trafik f ö r att fraktbidrag skall kunna utg å . En
betydande del av petroleumprodukterna distribueras med av oljebolagen ä gda fordon,
dvs. i fir-mabilstrafik, som inte omfattas av st ö det.

Det
ä r
naturligtvis teoretiskt m ö jligt att f ö r ä ndra transportst ö dsreglerna s å att den å syftade
priss ä nkningen skulle uppn å s. F ö rslaget om att den kortaste bidragsgrundande
transportstr ä ckan skall s ä nkas fr å n 251 km till 151 km, ligger i linje med detta. H ä rut ö ver torde
emellertid kr ä vas en betydande h ö jning av bidragssatserna f ö r de
kortare transportavst å nden om priss ä nkningen skall kunna bli den avsedda. Med tanke p å att
praktiskt taget samtliga konsumtionsvaror till Norrlands inland distribueras
fr å n dep å er eller lagercentraler vid kusten ungef ä r i samma
m ö nster som petroleumprodukter, torde en s å dan f ö r ä ndring av
transportst ö det beh ö va omfatta de flesta varuslag. En s å dan f ö r ä ndring av
transportst ö det skulle inte bara medf ö ra en
betydande kostnads ö kning f ö r st ö det utan ocks å
att de viktiga grundprinciperna i
transportst ö det om att konsumtionsvaror och kortv ä ga
distributionstransporter inte skall omfattas skulle rubbas, vilket i sin tur
kan f ö rmodas Icomma att leda till liknande krav fr å n omr å den i
Syd- och Mellansverige.

De
ortstill ä gg som f.n. tas ut vid leverans av eldningsolja
och viss dieselolja innefattar, som framg å tt av avsnitt 3.3.1, tre kostnadskomponenter -
tankfartygsfrakt, hamnavgift och bilfrakt. Ä ven om den sistn ä mnda
kostnaden utg ö r huvuddelen av till ä gget f ö r orter

s. 149 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 149

l å ngt in i
landet spelar dock de ö vriga komponenterna en viss roll f ö r
ortstill ä ggets storlek. Tankfartygsfraktkostnaden varierar
n å got m.h.t. hamnens storlek och skillnader i hamnavgifter f ö rekommer
ocks å . F ö r n ä rvarande ä r t.ex. ortstill ä gget i Lule å 2 kr l ä gre ä n i Ö rnsk ö ldsvik.
Av det sk ä let kan det med ett transportst ö d som ä r begr ä nsat till
landdelen av transporten uppst å sv å righeter att uppn å en utj ä mning av
oljepriserna som ger ett rimligt utfall i olika delar av landet.

I
likhet med vad som sagts om skattedifferentiering g ä ller ifr å ga om
transportst ö d att f ö rdelen med en befintlig administration inte kan
anses uppv ä ga de nackdelar som skulle uppkomma om
oljeprodukterna inf ö rdes i transportst ö dsystemet. Inte heller en s å dan metod
synes d ä rf ö r l ä mplig att n ä rmare ö verv ä ga.

8.4
Total utj ä mning av orts- och zontill ä ggen

8.4.1
SPK:s f ö rslag

Bakgrund

SPK:s
uppdrag var att utreda f ö ruts ä ttningarna f ö r att slopa orts- och zontill ä ggen i
syfte att f å en f ö r hela landet enhetlig prisniv å f ö r olika
oljeprodukter. Av f ö rslaget framg å r att SPK i princip s å g tv å m ö jligheter
att å stadkomma en s å dan enhetlig priss ä ttning. Det kunde ske
antingen genom en statlig subventionering av transportkostnaderna eller genom
att en enhetlig transportutj ä mningsavgift tas lit vid f ö rs ä ljning av
oljeprodukter - oberoende av var f ö rs ä ljningen sker i landet - samtidigt som oljef ö retagen tillgodof ö rs ett
transportbidrag beroende p å var i landet produkterna s ä ljs.
Reellt inneb ä r den sistn ä mnda varianten att konsumenter p å orter
med korta transportavst å nd f å r j ä mna ut transportkostnaderna f ö r de
konsumenter som har l å nga avst å nd. Med h ä n-

s. 150 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 150

visning till att det i prop 1975:92 f ö rutsatts att utj ä mningen
borde ske genom n å gon form av clearing begr ä nsade SPK sina ö verv ä ganden till sistn ä mnda
metod.

ytj ä mningens_omfatioing

En utj ä mning av
transportkostnader mellan olika orter borde enligt SPK inbegripa samtliga
petroleumprodukter som spelar en v ä sentlig
ekonomisk roll f ö r flertalet f ö rbrukare. Utj ä mningsf ö rfarandet borde d ä rf ö r avse bensin f ö r
motordrift - dock inte flyg- och reabensin - dieselbr ä nnolja och eldningsolja. Eldningsolja avsedd f ö r utrikes sj ö fart
borde uteslutas ur systemet fr ä mst beroende
p å att f ö rs ä ljningen
kunde j ä mst ä llas med export. Med en s å dan
avgr ä nsning skulle systemet f ö r transportkostnadsutj ä mning komma att - med avseende p å
produkter - f å samma omfattning som uttagandet av
allm ä n energiskatt.

I ö verv ä gandena om vilka f ö rbrukarkategorier
systemet skulle omfatta unders ö kte SPK om
det skulle vara m ö jligt att h å lla vissa kategorier utanf ö r utj ä mningsf ö rfarandet. Eftersom ett utj ä mningsf ö rfarande
medf ö r att f ö retag inom vissa regioner skulle f å en h ö gre
oljekostnad ä n f ö retag i andra regioner skulle konsekvenserna emellertid enligt SPK
kunna bli t ä mligen sv å r ö versk å dliga om en s å dan
kategoriindelning gjordes. Det kunde inte heller uteslutas att, om undantag
gjordes f ö r vissa f ö rbrukarkategorier, oljekvantiteter som ink ö pts av visst f ö retag
f ö r egen f ö rbrukning men som inte helt anv ä nts f ö r detta ä ndami å l senare
kunde komma ut p å ö ppna marknaden och d ä r konkurrera
med kvantiteter f ö r vilka utj ä mningsavgift erlagts. SPK framh ö ll att detta problem f ö rel å g vilken avgr ä nsning som ä n
valdes. Utj ä mningsf ö rfarandet borde d ä rf ö r inbegripa leveranser s å v ä l till
enskilda hush å ll som till industri, energi- och
kraftverk samt till

s. 151 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 151

v ä rmekraftverk.
M ö jligheter borde emellertid finnas att - om sk ä l f ö rel å g -
undanta enskilda f ö rbrukare eller viss grupp av f ö rbrukare
fr å n utj ä mningsf ö rfarandet.

Om
alla f ö rbrukare av oljeprodukter inbegreps i utj ä mningsf ö rfarandet
skulle, p å pekade SPK, det relativa kostnadsl ä get f ö r
industrif ö retag inom samma bransch f ö r ä ndras, s ä att f ö retag i n ä rheten av
kusthamnar skulle f å h ö gre br ä nslekostnader ä n tidigare medan f ö retag inne i landet skulle
f ä l ä gre br ä nslekostnader. Utj ä mningsf ö rfarandet
skulle emellertid enligt SPK inte genomsnittligt komma att p å verka det
allm ä nna kostnadsl ä get f ö r industrin lika litet som f ö r andra
konsumentgrupper. D ä rmed borde inte heller den allm ä nna
prisniv å n komma att p å verkas.

Transportbidraen_
och_ transportutj ä mninsavgifternas storlek

SPK:s
f ö rslag gick ut p å en utj ä mning av transporttill-l ä ggen f ö r s å v ä l olja
som bensin. F ö r olja skulle den ers ä ttning f ö r
transporter till olika orter som skulle utg å i form av transportbidrag
ber ä knas p å samma s ä tt som de till ä mpade ortstill ä ggen. Ä ven n ä r det g ä llde de produkter f ö r vilka zontill ä ggssystemet
var till ä mpligt, fr ä mst bensin, innebar f ö rslaget att transportbidragen
borde ber ä knas efter samma grunder som ortstill-l ä ggen. F ö r dessa
produkter borde dock, enligt SPK, viss del av transportkostnaden liksom
tidigare tas ut i varans grundpris.

Med
k ä nnedom om leveranserna till skilda f ö rbrukningsorter skulle f ö r olika
produktgrupper fastst ä llas ett enhetligt frakttill ä gg som
totalt sett gav petroleumbranschen samma vederlag f ö r utf ö rda
inhemska transporttj ä nster som de g ä llande till ä ggen. Detta enhetliga frakttill ä gg ben ä mndes
transportutj ä mningsavgift. Den skulle tas ut vid varje leverans
av de produkter

s. 152 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 152

som omfattades av utj ä mningen.
Enligt f ö rslaget skulle avgift ber ä knas s ä rskilt
f ö r var och en av produktgrupperna
bensin, dieselbr ä nnolja, eo I och tjocka
eldningsoljor.

I fr å ga om redovisningen av avgift och
bidrag f ö reslog SPK en samordning med uppb ö rden av den allm ä nna
energiskatten. D ä rigenom skulle, f ö rutom oljef ö retag,
vissa hos RSV som energiskattskyldiga registrerade f ö rbrukare medverka i utj ä mningen. S å dana
f ö rbrukare skulle redovisa avgift och
tillgodof ö ras transportbidrag i samband med
att oljeprodukterna f ö rbrukades. Att vissa icke
energiskattskyldiga s ä ljare av oljeprodukter ocks å m å ste inf ö ras i systemet ber ö rs senare.

F ö r transportutj ä mningsavgifternas ber ä kning fordrades tillg å ng till
uppgifter om bl.a. leveransvolymer till olika orter. Fullst ä ndigt s å dant
underlag erh ö ll SPK endast fr å n OK, som sedan 196 7 f ö r samtliga bolags rakning svarar f ö r de tekniska ber ä kningarna
av zon-och ortstill ä ggen. P å det s ä ttet
kunde SPK f å k ä nnedom om transportkostnadernas storlek vid f ö rs ä ljni.ng av
petroleumprodukter till olika zoner och orter. I f ö rslaget togs s å dana
uppgifter fram avseende dels den 1 oktober 1972 och dels den 1 juli 1974. F ö rstn ä mnda ber ä kning avs å g
betr ä ffande drivmedel som s ä ljs fr å n
pump en utj ä mning av utg å ende zontill ä gg.
Det b ö r p å pekas att de vid tiden f ö r
SPK:s f ö rslag g ä llande zon- och ortstill ä ggen var grundade p å kostnadsl ä get den 1 oktober 1972. Uppgifterna
har sammanst ä llts i tabell 8:1.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 153

Tabell
8:1 SPK:5 beräkning av transportutjämningsavgifternas storlek (kr
per m )

1972-10-01 1974-07-01

Bensin 5,50 13,50

Dieselbrännolja

-
f ö rs ä ljning fr å n pump 6,50 15,50

-
ö vrig f ö rs ä ljning 17,00 25,00 Eo I 15,50 23,50 Eo III-V 13,50 20,50

Ber ä kningarna
baserades p å f ö ruts ä ttningen att viss del - 10 kr per m - av
transportkostnaden vid f ö rs ä ljning av bensin och dieselbr ä nnolja fr å n pump av
oljebolagen inkalkylerats i grundpriset f ö r respektive produkt. I ber ä kningarna
baserade p å kostnadsl ä get den 1 juli 1974 ing å r f ö r
respektive produkt s ä rskilda kostnader f ö r vinterlagring om ca 2 kr
per m . I de till ä mpade zon- och ortstill ä ggen
ingick inte dessa kostnader. Dessutom b ö r det framh å llas att uppgifterna ifr å ga om
bensin och dieselbr ä nnolja vid f ö rs ä ljning fr å n pump framr ä knats med olika utg å ngspunkter vid de b å da
tidpunkterna. I kostnadsl ä get den 1 oktober 1972 best å r
beloppen - 5 kr 50 ö re respektive 6 kr 50 ö re per m -
av de v ä gda genomsnittliga zontill ä ggen. N ä r det d ä remot g ä ller kostnadsl ä get den 1 juli 1974 har samma ber ä kningsgrunder
som f ö r ortstill ä ggen till ä mpats ä ven f ö r bensin och dieselbr ä nnolja. Det v ä gda
genomsnittliga till ä gget f ö r bensin

visade
sig d ä rvid vara detsamma som f ö r eo I - 23 kr

3
50 ö re per m - och motsvarande tal f ö r dieselbr ä nnolja var 25 kr per m . De i tabellen angivna
beloppen - 13 kr 50 ö re respektive 15 kr per m - uppkommer

3

genom
att 1 ö re per liter eller 10 kr per m av transportkostnaden f ö ruts ä tts vara
inr ä knad i grundpriset.

s. 154 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 I-

SPK
beskrev utj ä mningens effekter f ö r f ö rbrukare
i olika delar av landet. Med en transportutj ä mningsavgift f ö r eo I om
15 kr 50 ö re per m , dvs. en avgift baserad p å de
ortstill ä gg som g ä llde å r 1972, skulle f ö rbrukarna p ä
praktiskt taget samtliga orter vid kusterna liksom i vissa inlandsomr ä den f ä h ö jda
priser, medan f ö rbrukarna i stora delar i det inre av landet liksom
f ö rbrukarna p å Gotland skulle f å l ä gre
priser. Den st ö rsta prish ö jningen skulle uppkomma f ö r f ö rbrukarna
i de stora kustst ä derna efter v ä st- och sydkusten - exempelvis Uddevalla, G ö teborg,
Helsingborg, Malm ö och Karlshamn - d ä r prish ö jningen
skulle bli 7 kr 50 ö re per m . I Norrk ö ping skulle prish ö jningen
bli 6 kr 50 ö re, i Stockholm 5 kr 50 ö re, i G ä vle 4 kr
50 ö re, i Sundsvall 3 kr 50 ö re, i Ume å 3 kr 50 ö re och i Lule å 4 kr 50 ö re per m . F ö rbrukare i de inre omr å dena av G ö taland
och Svealand liksom i hela inre Norrland skulle emellertid f å
betydande priss ä nkningar. I J ö nk ö ping skulle priss ä nkningen bli 7 kr 50 ö re, i Ö rebro 5
kr 50 ö re, i Karlstad 2 kr 50 ö re, i Ludvika 13 kr 50 ö re, i
Borl ä nge 8 kr 50 ö re, i Sveg 21 kr 50 ö re, i Ö stersund
14 kr 50 ö re, i Vilhelmina 21 kr 50 ö re, i
Lycksele 13 kr 50 ö re och i

Kiruna
32 kr 50 ö re samt f ö r Gotland 7 kr 50 ö re per

3
m . Med en transportutj ä mningsavgift f ö r eo I ber ä knad med utg å ngspunkt fr å n kostnadsl ä get den 1 juli 1974 skulle f ö rbrukarna
i G ö taland, s ö dra Svealand samt inom ett vidstr ä ckt
kustomr å de i Norrland f å h ö gre priser eftersom den ber ä kningen
gav en 8 kr h ö gre prisniv å .

Vad
g ä llde bensinen skulle en utj ä mning enligt ber ä kningen avseende den 1 oktober
1972 inneb ä ra j ö res h ö jning f ö r f ö rbrukare inom O-zonen medan f ö rbrukarna
i 1-zon skulle f å en priss ä nkning med i ö re och f ö rbrukarna i 2-zon skulle f å en priss ä nkning
med 1 i ö re. Med utg å ngspunkt fr å n kostnadsalternativet den 1 juli 1974 skulle
prisniv å n bli 0,8 ö re h ö gre ä n det

s. 155 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 155

utj ä mnade
priset enligt det l ä gre alternati--et. SPK kommenterade i det
sammanhanget inte det f ö rh å llandet att konsumentpriserna p å bensin
best ä ms i hela ö ren per liter.

Q £ 3anisatign

Administrationen
av ett utj ä mningssystem kan ske antingen genom statliga organ
eller genom branschens f ö rsorg. I fr å ga om valet av administrationsmetod framh ö ll SPK f ö ljande. F ö r de
oljef ö retag som s ä ljer oljeprodukter ö ver hela landet borde ett utj ä raningsf ö rfa-rande
baserat p å frivillig anslutning vara acceptabelt. Mindre f ö retag,
som opererar p å lokala marknader, har d ä remot i
allm ä nhet inte n å got intresse av att ansluta sig till ett
frivilligt utj ä mningssystemi, eftersom de - om de stannar utanf ö r
systemet - skulle kunna s ä lja oljeprodukter till l ä gre
priser ä n om de ansl ö t sig till systemet. P å den
svenska marknade.n upptr ä der - fr ä mst vad g ä ller f ö rs ä ljning av eldningsoljor -ett icke ov ä sentligt
antal lokalt verkande f ö retag, i m å nga fall med egen direktimport av oljeprodukter. En
anslutning av samtliga oljef ö retag och direktimport ö rer kunde
s å lunda inte komma till st å nd utan ett i lag stadgat obligatorium.

Genom
att utj ä mningsf ö rfarandet f ö reslogs bli obligatoriskt f ö r
samtliga f ö retag i oljebranschen borde enligt SPK
administrationen av systemet av f ö rvaltningssk ä l l ä mpligen handhas under myndighetsansvar. Ansvaret f ö r
administrationen kunde d å å l ä ggas antingen en redan etablerad myndighet eller
ett s ä rskilt inr ä ttat statligt organ.

Vad
betr ä ffar fastst ä llande av transportutj ä mningsavgifternas
och transportbidragens storlek hade RSV, som var den myndighet som enligt SPK n ä rmast
kunde komma i å tanke som ansvarigt organ f ö r det
administrativa

s. 156 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 156

f- ö rf ä randet, f ö rklarat att verket inte l ä mpligen borde handha dessa uppgifter. Enligt f ö rslaget l å g
denna verksamhet inte heller i linje med SPK:s normala arbetsuppgifter. . Ä ven om ansvaret lades p å en redan existerande myndighet, h ä vdade SPK att det fordrades ett s ä rskilt organ som i s å dant fall kn ö ts till myndigheten och
innefattade f ö retr ä dare f ö r oljef ö retagen och konsumenterna. SPK f ö reslog att detta skulle ben ä mnas TKN, n ä mnden
f ö r utj ä mning av transportkostnader vid distribution av oljeprodukter,
transportkostnadsn ä mnden. I f ö rslaget togs inte slutlig st ä llning till fr å gan
om n ä mnden skulle knytas till n å gon existerande myndighet eller utg ö ra ett frist å nede
statligt organ.

Det skulle ankomma p å
n ä mnden att svara f ö r att erforderligt beslutsunderlag togs fram f ö r fastst ä llande
av dels den f ö r varje produktgrupp generellt g ä llande transportut j ä mni.ngsavgif ten , dels de transportbidrag som skulle utg å f ö r leveranser
till olika orter. De slutliga besluten i dessa fr å gor borde emellertid fattas av regeringen. Detsamma skulle g ä lla beslut om dispens f ö r enskilda f ö rbrukare
eller viss grupp av f ö rbrukare. SPK framh ö ll att det var naturligt att n ä mnden f ö r
den l ö pande administrationen av transportkostnadsutj ä mningssystemet utnyttjade den sak.kunskap och den
expertis som redan fanns inom oljebranschen.

Den generella transportutj ä mningsavgiften f ö r varje i systemet ing å ende oljeprodukt borde av praktiska sk ä l fastst ä llas
f ö r en viss tidsperiod, exempelvis en
12-m å nadersperiod. Samtidigt borde f ö r respektive produkt fastst ä llas det transportbidrag som oljef ö retagen - eller st ö rre f ö rbrukare - skulle erh å lla f ö r de kva.ntiteter
som s å ldes eller f ö rbrukades p å
varje s ä rskild ort. Fastst ä llandet av transportbidragen borde baseras p å konstaterade leveransf ö rh å llanden n ä rmast f ö reg å ende å r liksom p å utfallet av utj ä m-

s. 157 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 157

ningsf ö rf ä randet
under å ret. Revidering av transportutj ä mningsavgiftens och transportbidragens storlek
skulle g ö ras endast d å v ä sentliga f ö r ä ndringar i transportkostnaderna intr ä ffat.

De
fastst ä llda transportutj ä mningsavgifterna borde vara s å
utformade att kostnaderna f ö r TKN:s verksamhet skulle korrjna att helt kunna
bestridas av de medel som inflyter i form av avgifter. Med h ä nsyn till
de h ö ga oms ä ttningsbeloppen i systemet - vid utj ä mning av zon-och
ortstill ä ggen å r 1972 ca 350 milj kr per ä r - ans å g SPK att
kostnaderna f ö r n ä mndens administration likav ä l som f ö r den ut ö kade
verksamhet som kunde ankomma p ä RSV knappast borde p å ver.ka storleken av transportut
j ä mn ingsavgif terna.

Uppb ö rden av
transportutj ä mningsavgifter liksom utbetalningen av transportbidrag
borde enligt SPK baseras p å ett deklarationsf ö rfarande varigenom vederb ö rande
oljef ö retag eller fcrbr-jkare å lades att ange de voly-.mer som under viss period s å lts eller
f ö rbrukats p å viss ort. In- och utbetalningar av medel liksom ä ven den
redovisande och kontrollerande verksamheten kunde å l ä ggas RSV.
D ä rvid skulle RSV kunna till ä mpa samma rutiner som vid uppb ö rd av den
allm ä nna energiskatten.

N ä r det g ä llde fr å gan om
vilka s ä ljare av oljeprodukter som skulle delta i systemet ans å g SPK att
st ö rre s ä ljare som tillgodoser sitt behov av petroleumprodukter
genom k ö p fr å n svenska oljef ö retag borde beredas m ö jlighet
att - om de s å ö nskade - avl ä mna de.klaratio-ner om f ö rs å lda
volymer och deras f ö rdelning p å skilda orter direkt till RSV ä ven om de
hos verket inte var registrerade som skattskyldiga till energiskatt. Betr ä ffande m.indre
frist å ende å terf ö rs ä ljare av eldningsoljor ans å g SPK att
de kunde ha intresse av att inte f ö r sin leverant ö r beh ö va redovisa hur deras f ö rs ä ljning av
eldningsoljor f ö rdelade sig o ä enskilda kunder. S å dana ö nskem å l fr å n
enskilda å terf ö rs ä liare

s. 158 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 158

borde kunna tillgodoses p å s å s ä tt att å terf ö rs ä ljaren l ä mnade leveransuppgift till den hos RSV registrerade
leverant ö ren. SPK framh ö ll att uppgiften inte beh ö vde uppta k ö parens
namn utan endast levererad kvantitet och leveransort. Leverant ö ren borde tillse att bidrag inte tillgodof ö rdes å terf ö rs ä ljaren f ö rr ä n han l ä mnat dylik uppgift, dels att å terf ö rs ä ljaren inte l ä mnade
uppgift p ä st ö rre eller mindre kvantitet ä n
den faktiska leveransen f ö r leverant ö ren i fr ä ga.

Enligt f ö rslaget
borde det ankomma p å TKN att i god tid f ö re varje redovisningsperiods b ö rjan tillst ä lla
dels RSV, dels de s ä ljare/f ö rbrukare som ä r
redovisningsskyldiga, en f ö rteckning
inneh å llande f ö r varje produktgrupp de stipulerade transportutj ä mningsavgifter som skulle tas ut liksom det
transportbidrag som skulle utg å f ö r varje s ä rskild
ort. Redovisningsskyldiga borde i sin tur l ä mna
fortl ö pande uppgifter till TKN om
leveranser till skilda orter.

Det borde enligt SPK å ligga
RSV att fastst ä lla de deklarationsblanketter som
skulle ligga till grund f ö r oljef ö retagens redovisningsrutiner. Redovisningsskyldiga
skulle f ö re utg å ngen av m å naden
n ä rmast efter den aktuella
redovisningsperioden - f ö r bensin inom 75 dagar - tillst ä lla RSV deklarationen. Redovisningsperioden borde -
med h ä nsyn till RSV:s rutiner m.m. -vara
i ö verensst ä mmelse med g ä llande
uppb ö rdsterminer f ö r allm ä n
energiskatt, dvs. f ö r bensin en m å natlig redovisning och f ö r motorbr ä nnolja
och eldningsolja en kvartalsredovisning. En m å natlig redovisning ä ven f ö r eldningsolja kunde tekniskt genomf ö ras, men skulle st ä lla krav p å avsev ä rt st ö rre resurser
hos RSV. Med h ä nsyn till att betydande s ä songvariationer kunde v ä ntas i betalningsstr ö mmarna fr å n och till RSV var det ö nskv ä rt att
staten st ä llde viss kredit till RSV:s f ö rfogande - uppskattningsvis 30 milj kr - f ö r att t ä cka
tillf ä lliga underskott.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 159

Till
SPK:s f ö rslag var fogat tv å f ö rfattningsf ö rslag, dels f ö rslag till lag om transportkostnadsutj ä mning f ö r
oljeprodukter och dels f ö rslag till f ö rordning med instruktion f ö r TKN.

8.4.2
Remissyttrandena

Vid
remissbehandlingen av SPK:s f ö rslag togs som f ö rut n ä mnts i
yttrandena upp en rad synpunkter p å det f ö reslagna clearingsystemet.

M å nga
remissinstanser delade SPK:s uppfattning att i princip al]a_pr;odukter_och_samtl_iga
f ö rbrukarkategorier; borde omfattas av utj ä mningssystemet.

S å lunda
framh ö ll NO, Statsf ö retag AB, SPI och OK att det var v ä sentligt
att samtliga f ö rbrukare ingick i utj ä mningen. Man h ä vdade att
undantag skulle komplicera f ö rfarandet och f ö rsv å ra
kontrollen. Dessutom befarades att undantag skulle komma att leda till snedvridning
av konkurrensen. L ä nsstyrelsen i G ö teborgs och Bohus l ä n h ä vdade
ocks å att undantag fr å n systemet m å ste anv ä ndas med m å tta. Enskilda f ö rbrukare med stark
inriktning p å export borde dock enligt l ä nsstyrelsens
mening kunna komma ifr å ga f ö r s ä rbehandling.

Flera
instanser framh ö ll emellertid behovet av m ö jligheter
till undantag fr å n utj ä mningssystemet.

Sveriges
industrif ö rbund menade s å lunda att man kunde undvika en del ö verv ä ltringseffekter
fr å n bostadsuppv ä rmning till industrin genom att undanta eo IV och
V fr å n utj ä mningssystemet. D ä rigenom skulle den dominerande
delen av s ä rskilt den tyngre industrins oljekonsumtion inte p å verkas
och de snedvridningseffekter i olika avseenden som industrif ö rbundet
eljest befarade inte uppst å . Om man trots allt ans å g att en
utj ä mning skulle ske ä ven inom. industrin kvarstod m ö jlig-

s. 160 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 160

heten
att i huvudsak begr ä nsa omf ö rdelningen mellan industri och annan verksamhet
genom att till ä mpa ett separat utj ä mningsf ö rfarande
f ö r de tyngsta oljekvaliteterna. SJ avs å g att beg ä ra
undantag fr å n utj ä mningsf ö rfarandet f ö r den egna oljef ö rbrukningen. CDL och statens
vattenfallsverk ans å g att olja f ö r el-kraftproduktion skulle undantas fr å n utj ä mningssystemet.
Sveriges redaref ö rening anf ö rde att eftersom f ö rslaget ankn ö t till
energiskatten, som inte belastar inrikes sj ö fart och fiske, borde enligt
f ö reningens uppfattning dessa n ä ringar undantas ä ven fr å n den f ö reslagna
transportutj ä mningsavgiften. S å v ä l fartyg
huvudsakligen sysselsatta i inrikes sj ö fart som fiskefartyg kan ofta periodvis syssels ä ttas i ut-rikes
sj ö fart och bunkrar d å normalt utomlands. Det skulle i s å dana fall
bli sv å rt att avg ö ra vilka kvantiteter som kunde anses vara
avgiftspliktiga och vil.ka som enligt lagens mening skulle vara befriade fr å n avgift.
Vidare borde man av ekonomiska och syssels ä ttningspolitiska sk ä l undvika p å lagor som
ytterligare skulle f ö rsv å ra verksamheten inom dessa b å da n ä ringsgrenar.
Liknande synpunkter anf ö rdes av Sveriges Fiskares Riksf ö rbund.

Svenska
varmeverksf ö reningen p å pekade att oljeprodukterna ofta levereras i tankb å t och i
stora kvantiteter enligt avtal som inte har n å gon anknytning till zon- och
ortstill ä ggen. F ö retagen' har i regel egna mottagnings- och
lagringsdep å er och ombes ö rjer sj ä lva transporter till produktionsanl ä ggningarna.
V ä rmeverksf ö reningen kunde inte finna n å got sk ä l till
att inbegripa den olja som upphandlas, lagras och transporteras helt vid sidan
av den ordinarie marknaden i utj ä mningssystemet. De farh å gor som SPK
framf ö rde, att eventuellt ej f ö rbrukad olja skulle kunna komma ut p ä ö ppna marknaden
och konkurrera med kvantiteter f ö r vilka utj ä mningsavgift erlagts, kunde anses helt c.motiverace.
V ä rmeverksf ö reningon yrkade att s å dan

s. 161 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 161

olja
som f ö rbrukas vid kraftv ä rme- och v ä rmeverk och som inte tillhandah å lls vid
dep å marknaden skulle undantas om utj ä mningssystemet inf ö rdes.

N ä r det g ä ller
bidragsber ä kningen ifr å gasatte F ö rsva

rets Materielverk om inte en f ö renkling kunde å stad

kommas genom att bidragen best ä mdes kommunvis i st ä l

let f ö r ortsvis som f ö reslagits.

I
fr å ga om ;tran £ Portutj ä mningsaygiftemas ber ä kning framh ö ll Statsf ö retag
vikten av att de fortl ö pande justerades med h ä nsyn till
transportkostnadsutvecklingen .

Enligt
SPI var det en v ä sentlig f ö ruts ä ttning f ö r att ett utj ä mningssystem skulle fungera, att transportutj ä mningsavgifterna
liksom transportbidragen f ö r varje å r fastst ä lldes med h ä nsyn till ber ä knade kostnader f ö r å ret och
ber ä knade leveranser till varje s ä rskild ort. Avvikelser i distributionsm ö nstret kunde
p å verka avgifter och bidrag. Vid fastst ä llandet m å ste ocks å h ä nsyn tas
till utfallet under f ö reg å ende å r. Om transportutj ä mningsavgifterna under å ret ö verstigit
transportbidragen m. å ste ö verskottet balanseras till kommande å r och
inte ing å i statskassan. F ö rutom å rlig
revidering skulle avgifter och bidrag - som SPK uttalat - kunna ä ndras, d å v ä sentliga
f ö r ä ndringar i transportkostnader intr ä ffat.

Å tskilliga remissinstanser anf ö rde
tveksamhet mot SPK:s f ö rslag betr ä ffande
administrationen av utj ä mningssystemet. Kammarr ä tten
i Sundsvall satte ifr å ga det l ä mpliga i att inr ä tta
ett nytt permanent statligt organ och pekade p å m ö jligheten
att l ö sa problemet genom ett system liknande det som till ä mpas
i Finland. I varje fall borde, enligt kammarr ä ttens
mening, den f ö reslagna n ä mndens
kanslifunktioner kunna l ä ggas p å RSV. LO ifr å gasatte om det var n ö dv ä ndigt
att inr ä tta en 11 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 109

s. 162 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 162

s ä rskild myndighet f ö r handhavande av det nya systemet. Ö verhuvud taget f ö ref ö ll SPK:s f ö rslag
on ö digt kr å ngligt. OK borde liksom hittills .kunna svara f ö r de ber ä knings-
och kalkylm ä ssiga delarna av systemet,
regeringen fastst ä lla avgifterns storlek och RSV svara
f ö r uppb ö rd av avgifter och utbetalning av bidrag. LRF ans å g inte att ett utj ä mningsf ö rfarande genom frivillig ö verenskommelse mellan oljebolagen n ö dv ä ndigtvis m ä ste leda till att vissa oljef ö retag valde att stanna utanf ö r. Enligt LRF:s uppfattning borde d ä rf ö r i f ö rsta hand pr ö vas
en frivillig l ö sning. Den befarade risken att
vissa f ö retag skulle komma att operera
utanf ö r en s å dan ö verenskommelse
borae kunna elimineras gencm att det erfTrderliga avtalet med oljebolagen
kompletterades genom ett uttalande fr å n
statligt h ä ll, att lagstiftnings å tg ä rder kommer
att tillgripas och d ä rmed administrationen att ö verf ö ras i
statlig regi d ä rest antingen en frivillig ö verenskommelse inte skulle komma att omfattas av
samtliga oljef ö retag eller n å got f ö retag skulle
komma att bryta mot ö verenskommelsen.

Transportn ä mnden ans å g att administrationen kunde handhas av RSV eller SPK.
. Ä ven fraktbidragsn ä mnden kunde vara t ä n.kbar. Kommers kollegium h ä vdade
att SPK borde kunna sk ö ta administrationen. Ocks ä l ä nsstyrelserna
i Kopparbergs och V ä sternorrlands l ä n och Motorm ä nnens
Riksf ö rbund ifr å gasatte om inte administrationen kunde handhas av
redan befintliga myndigheter. Statsf ö retag
f ö rordade att verksamheten skulle
inordnas i konsumentverket.

SPI hade vid sitt deltagande i SPK:s utredningsarbete
lagt fram ett eget f ö rslag till administrationsl ö sning. Det innebar att i lag skulle stadgas skyldighet
f ö r s ä ljare av oljeprodukter att vid f ö rs ä ljning ta ut en transportavgift som sedan skulle
betalas in till en s ä rskild fcnd. Fonden skulle admini-

s. 163 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 163

streras
av en stiftelse bildad av SPI, Sveriges industrif ö rbund,
statens vattenfallsverk och svenska v ä rmeverksf ö reningen .

SPI
framh ö ll att administrationen av transportkostnadsutj ä mningen
skulle bli enklare och troligtvis billigare enligt SPI:s f ö rslag.
Kostnadsj ä mf ö relsen f ö rsv å rades av att SPK ej l ä mnat n å gon
kostnadskalkyl. SPI h ä nvisade f ö r ö vrigt till uttalandet i prop. 1975:92 att
administrationen skulle handhas av oljebolagen eller ett av dem bildat organ. SPI
å beropade
vidare, att branschen sedan 1963 genomf ö rt administration av be-redskapslagringsavgifterna.
Om regeringen uts å g ordf ö rande i stiftelsens styrelse och en av stiftelsens
revisorer samt SPK fick full insyn i avgifter och transportkostnadsers ä ttningar,
syntes det allm ä nna ha erh å llit den kontroll ö ver systemet, som rimligen
kunde kr ä vas. Eftersom den av SPI f ö reslagna
stiftelsen skulle ha dire.kta kontakter med tillverkare, import ö rer, å terf ö rs ä ljare och
st ö rre f ö rbrukare, skulle den f å b ä ttre f ö ruts ä ttningar ä n den av SPK
f ö reslagna n ä .mn-den att genomf ö ra den relativt komplicerade
transportkostnadsutj ä mningen. Stiftelsen kunde slutligen genom avtal med
sina anslutna f ö retag garantera, att transportkostnader inte tas
ut vid sidan av den enhetliga transportavgiften. Enligt SPI:s f ö rslag
skulle stiftelsen uppb ä ra transportavgift och utbetala transportkostnadsers ä ttning.
Denna uppgift kunde emellertid ocks å enligt SPI anf ö rtros RSV. Granskning av deklarationer skulle ä ven ske
av RSV, medan kontrollen av specifikationer till deklarationer hos oljef ö retag, å terf ö rs ä ljare
eller f ö rbrukare kunde ske antingen genom stiftelsen eller genom RSV:s
distriktskontor eller gemensamt.

Till
SPI:s f ö rslag ansl ö t sig Sveriges Grossistf ö rbund,
Sveriges industrif ö rbund, OK, Sveriges Trafikbil ä gares
Riksorganisation, MHF och Sveriges Redaref ö rening.

s. 164 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 164

N å gra instanser tog s ä rskilt upp problemet med de m å nga frist å ende
å terf ö rs ä l jarna av_e]driing £ o]ja. Enligt SPK:s f ö rslag borde enskild å terf ö rs ä ljares ö nskem å l om att
inte beh ö va redovisa f ö r sin leverant ö r
hur f ö rs ä ljningen f ö rdelar sig p å enskilda kunder kunna tillgodoses genom att å terf ö rs ä ljaren l ä mnar
leveransuppgift till den hos RSV registrerade leverant ö ren. Uppgiften skulle inte beh ö va uppta k ö parens
namn utan endast levererad kvantitet och leveransort.

NO ifr å gasatte
detta f ö rfarande. Inte s ä llan torde en uppgift fr å n å terf ö rs ä ljaren till
det stora oljef ö retaget om levererad kvantitet
samt leveransort vara tillr ä ckligt f ö r att det stora oljef ö retaget relativt l ä tt skall
kunna identifiera k ö paren och s ä tta in speciella anstr ä ngningar p å
att ö verta s å dana kunder hos å terf ö rs ä ljaren som
kan vara s ä rskilt intressanta. Å terf ö rs ä ljare som ä r
frist å ende fr å n de stora oljef ö retagen
fungerar ofta som v ä lbeh ö vliga och effektiva konkurrensfaktorer inom handeln med
oljeprodukter. Det ä r fr å n allm ä n synpunkt v ä sentligt att deras m ö jligheter att forts ä ttningsvis konkurrera
med de stora oljef ö retagen inte f ö rsv å ras. Å terf ö rs ä ljare av oljeprodukter borde d ä rf ö r enligt NO
kunna l ä mna leveransuppgifter direkt till
RSV och inte vara tvungna att l ä mna
uppgifter till den konkurrerande leverant ö ren.
Om RSV inte kunde kontrollera uppgifter fr ä n
det ut ö kade antal å terf ö rs ä ljare som det h ä r
skulle bli fr ä ga om borde ö verv ä gas hur man
p å annat s ä tt skulle kunna garantera å terf ö rs ä ljare av oljeprodukter att aff ä rshemligheter inte kommer till de stora oljebolagens
k ä nnedom. NO menade ocks å att det f ö reslagna
utj ä mningsf ö rfarandet skulle komma att st ä lla stora krav p å
f ö retagens rapporteringsf ö rm å ga. De
mindre f ö retagen - som i regel saknade
datorutrustning och normalt inte heller hyrde in sig p å datorterminaler - kunde komma att f å ö kade
kostnader f ö r att kunna l ä mna beg ä rd
rapportering om leveransorter. Ä ven p å detta s ä tt

s. 165 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 165

kunde s å lunda utj ä mningsf ö rfarandet
komma att f ö rsv ä ra n ä ringsut ö vningen f ö r
de å terf ö rs ä ljare som ä r frist å ende
fr å n de stora oljebolagen.

RSV p å pekade f ö r sin del att utbetalningen av transportbidragen
skulle komma att bli f ö rh å llandevis komplicerad p å
grund av att bidrag skulle utg å med olika
belopp f ö r skilda leveransorter. En s ä rskild sv å righet
var att ö ver 400 å terf ö rs ä ljare med egen distribution inte var registrerade
hos RSV. Verket f ö rordade att den oregistrerade
leverant ö ren gottgjordes bidragsbeloppet fr å n den registrerade sedan han l ä mnat f ö rs ä kran e.d. om var br ä nslet levererats. Den registrerade kunde d ä refter yrka motsvarande bidrag p å grundval av f ö rs ä kringarna.

En f ö ruts ä ttning f ö r utj ä mningen var enligt SPI att man infogade alla de relativt m å nga å terf ö rs ä ljarna i
systemet utan att dessa diskriminerades eller fick sin n ä ringsfrihet hotad. Speciella sv å righeter kunde komma att uppst å dels betr ä ffande
å terf ö rs ä ljare, som sj ä lva fakturerade kunderna, medan oljef ö retaget sk ö tte
transporten, dels betr ä ffande å terf ö rs ä ljare som verkar i eget namn och som kan ha intresse
att ej f ö r sin leverant ö r beh ö va redovisa,
hur f ö rsaljni.ngen f ö rdelar sig p å
enskilda kunder. Ä ven uppgift om totalleveransen
till viss ort kunde ur å terf ö rs ä ljarens synpunkt anses vara r ö jande av aff ä rshemlighet.
Redovisning och kontroll av gjorda leveranser - f ö r vilka allts å
transportbidrag skulle utg å - f ö rsv å rades av att å terf ö rs ä ljaren kunde ha mindre lagertankar och av att han
kunde k ö pa sina produkter fr å n flera oljef ö retag
eller sj ä lv importera produkter.

8.4.3 Utj ä mning
i oljebra.nschens regi

I f ö ljande avsnitt (8.4.4) g ö rs en utv ä rdering
av SPK:r f ö rslag bLa.i belysning av de
synpunkter som f ö rts fram vid remissbehandlingen.
Dessf ö rinnan synes emellertid

s. 166 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 166

den n ä raliggande fr å gan om en clearing i oljebranschens regi utan
statlig reglering b ö ra diskuteras.

Utg å ngspunkten f ö r en diskussion om f ö ruts ä ttningarna f ö r en inom branschen f ö retagen prisutj ä mning ä r den svenska oljebranschens struktur som tidigare
redovisats i avsnitt 2.3. Av de oljef ö retag
som bedriver egen import verkar endast n å gra
ö ver hela landet. Ä ven bland de elva stora oljebolagen finns skillnader
n ä r det g ä ller verksamhetens geografiska utstr ä ckning. En del av de.m har ingen eller mycket liten
f ö rs ä ljning i t. e.x. Norr lands inland. De flesta av de ö vriga mindre f ö retagen
har relativt begr ä nsade lokala marknader. N ä r det g ä ller
den totala f ö rs ä ljningen i landet ä r dessa
lokalt verkande f ö retag sm å men de kan n å
ganska betydande marknadsandelar inom sina respektive verksamhetsomr å den.

Sedan de olika oljeprodukterna b ö rjade s ä ljas
i Sverige har branschen endast vid ett tillf ä lle vidtagit en regionalt prisutj ä mnande
å tg ä rd av n å gon p å taglig omfattning. Ar 1967 slopade OK zonerna 3, 4 och 5 som d å i.ngick i zontill ä ggssystemet f ö r bensin och dieselolja och utvidgade
O-zonerna till att omfatta vissa ha.mnar med n ä rliggande omr å den. Detta gjordes samtidigt som
grundpriset p å bensin s ä nktes med 1 ö re.
Av konkurrenssk ä l f ö ljde de ö vriga stora oljef ö retagen OK:s initiativ. Å tg ä rden vidtogs
i ett skede av expansion och god l ö nsamhet
i branschen. Dessutom var det

f ö rh å llandevis ovanligt med mindre lokala f ö retag p å drivmedelssidan. P å eldningsoljesidan g ä ller att de flesta f ö r ä ndringar av ortstill ä ggen har ö kat sp ä nnvidden mellan l ä gsta och h ö gsta till ä ggen.

De argument som anf ö rts
fr å n branschorganisationens sida i fr å ga om en utj ä mning
i dess egen regi har varit f ö ljande. En utj ä rtning av de nuvarande prisskill-

s. 167 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 167

naderna
m å ste med n ö dv ä ndighet f ö renas med i. å gon form av obligatorisk clearing. Kommer en
clearing inte till st å nd saknar de oljef ö retag som s ä ljer olja
i avl ä gsna omr å den m ö jlighet att i s ä rskild ordning t ä cka sina
transportkostnader. Detta skulle i sin tur leda till att bolaget antingen upph ö r att s ä lja p å dessa
orter eller till att kostnaden t ä cks genom ett h ö gre grundpris eller l ä gre
rabatter. Ingen av dessa konsekvenser anses kunna accepteras. F ö r att clearingsystemet
skall fungera kr ä vs att samtliga s ä ljare av oljeprodukter
deltar i det. De f ö retag som s ä ljer ö ver hela landet skulle i och f ö r sig
kunna acceptera ett s å dant clearingsystem men s å snart
ett f ö retag har ett mera begr ä nsat verksamhetsomr å de i kusttrakterna ä r dess
intresse av att delta i en utj ä mning mycket litet. Den sistn ä mnda
typen av f ö retag skulle kunna f å f ö rdelar av
att st å utanf ö r systemet genom att de kan h å lla l ä gre
priser om de inte beh ö ver erl ä gga utj ä mningsavgift. Branschen har d ä rf ö r h ä vdat att
ett i lag reglerat obligatoriskt system ä r den enda t ä nkbara l ö sningen om man vill utj ä mna transportkostnaderna.

Vi
har f ö r v å r del ansett oss b ö ra acceptera uppfattningen
att en utj ä mning m å ste bygga p å ett system som omfattar alla ber ö rda f ö retag och
att ett s å dant p å grund av branschens struktur inte kan komma till st å nd utan
ett i lag stadgat obligatorium. Som vi kommer att ber ö ra n ä rmare i
det f ö ljande avsnittet medf ö r ett s å dant obligatoriskt system att administrationen b ö r handhas
av ett statligt organ.

Att
skapa f ö ruts ä ttningar f ö r en utj ä mning i branschens regi genom prisreglerande å tg ä rder
avseende hela priset eller transportkostnadsdelen synes inte heller vara m ö jligt
utan att det samtidigt inf ö rs ett obligatoriskt clearingsystem. Permanenta prisreglerande
å tg ä rder f ö r ett ä ndam å l som det
nu aktuella synes f ö r ö vrigt vara uteslutna.

s. 168 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 168

8.4.4
Sammanfattning

Tidigare
har vi redovisat olika problem med det av SPK f ö reslagna clearingsystemet. I
det f ö ljande sammanfattas v å ra synpunkter p å SPK:s f ö rslag och
anges hur ett system f ö r total utj ä mning av de prisskillnader som beror p å orts-
och zontill ä ggen enligt v å r bed ö mning l ä mpligen b ö r utformas.

I
avsnitt 8.1 har vi diskuterat f ö ruts ä ttningarna f ö r undantag ifr å ga om produkter och f ö rbrukarkategorier i de olika
alternativen. SPK ö verv ä gde men avstyrkte avgr ä nsningar
med avseende p å s å v ä l produktslag som f ö rbrukarkategorier. Flera
remissinstanser - t.ex. NO, SPI och OK - framh ö ll ocks å att
undantag fr å n systemet borde undvikas eftersom f ö rfarandet
d ä rigenom skulle komma att kompliceras och kontrollen f ö rsv å ras. Ä ven vi
har h ä vdat att undantag f ö r vissa produktslag eller f ö rbrukarkategorier
ä r
ol ä mpliga. D ä remot bed ö mer vi att ett undantag f ö r den
olja som levereras vid sidan av den ordinarie lagerhandeln - cargoleve-ranserna
- b ö r kunna accepteras n ä r det g ä ller en total utj ä mning. De problem i bl.a.
administrativt h ä nseende som f ö ljer med ett s å dant undantag ä r inte av n å gon st ö rre omfattning medan f ö rdelarna
f ö r de ber ö rda f ö retagsgrupperna f å r anses vara relativt
betydande. D ä rmed skulle ocks å de ö nskem å l som i
olika former framf ö rts fr å n industrih å ll om att inte bli inbegripna i utj ä mningssystemet
komma att tillgodoses.

Det
nu diskuterade undantaget f ö r cargolevererad olja f å r viss
betydelse f ö r niv å n p å transportutj ä mningsavgiften. Som framg å tt
tidigare byggde SPK:s ber ä kning av utj ä mningsavgifternas storlek p å OK:s
uppgifter om v ä gda genomsnittliga orts- och zontill ä gg f ö r de olika
produktgrupperna. Ber ä kningen speglade s å lunda ett system med cargoleveranserna
undantagna. Om cargooljan - som till ö verv ä gande del f ö rbrukas i kusttrakterna -

s. 169 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 169

beaktas vid ber ä kningen
skulle transportutjiimningsav-giften f ö r
de tjocka eldningsoljorna komma att sjunka n å got.

Vi har inte gjort n å gon
n ä rmare ber ä kning av effekterna av en total utj ä mning utg å ende
fr å n de f ö rh å llanden som
g ä ller idag. Om man utg å r fr å n vissa nya
ber ä kningar som OK gjort av v ä gda genomsnittliga orts- och zontill ä gg kan dock f ö ljande
siffror tj ä na till viss ledning. Genomsnitten
bygger p å en datorbearbetning d ä r de nu g ä llande
till ä ggen samk ö rts med uppgifter om OK:s levererade volymer till
olika orter i landet under å r 1977. F ö r bensin var genomsnittet 6 kr 10 ö re per m (genomsnittligt zontill ä gg), f ö r
dieselbr ä nnolja 33 kr 7 0 ö re per m , f ö r
eo I 32 kr 6 0 Ö re per m och f ö r eo III-V 30 kr per m . F ö r att exemplifiera effekterna av en utj ä mning har vi valt eo I. Ett utj ä mningssystem med nyssn ä mnda avgift f ö r eo I - avrundat 3 2 kr per m

skulle medf ö ra att
priset i G ö teborg steg med 14 kr

3 3

per m , i Stockholm med 8 kr per m och i Lule å med

samma belopp. Kiruna, Ö stersund
och J ö nk ö ping skulle

f å priss ä nkningar med 44, 21 respektive 11 kr per m .

Vid den nu gjorda ber ä kningen
har vi utg å tt fr å n de kostnadskompone.nter som f.n. ing å r i ortstill ä ggen. Vi har till skillnad fr å n SPK inte inr ä knat
n å gon kostnad f ö r extra vinterlagring p å grund av isf ö rh å llandena, eftersom de till ä gg som skall utj ä mnas
inte inkluderar n å gon s å dan kostnad.

Ä ven
om f ö rh å llandena i viss m å n f ö r ä ndrats sedan SPK l ä mnade sitt f ö rslag
har vi inte funnit anledning att fr å ng å SPK:s f ö ruts ä ttningar betr ä ffande
utj ä mningen f ö r drivmedel som s ä ljs
fr å n pump. Utj ä mningen b ö r
s å ledes avse de i ortstill ä ggen ing å ende
kostnadskomponenterna ä ven f ö r dessa produkter men av kostnaderna b ö r 1 ö re per liter eller 10 kr per m antas
inr ä knade i varans grundpris.

s. 170 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 170

N ä r det g ä ller
vilka som skall medverka i utj ä mningen ä r ett problem, som SPK behandlade och som flera remissinstanser
ocks å pekade p å , vilka m ö jligheter det finns att p å ett
tillfredsst ä llande s ä tt inordna det relativt stora antalet å terf ö rs ä ljare av
eldningsolja i ett utj ä mningssystem. SPK anvisade tv å typer av
l ö sningar. St ö rre s ä ljare borde beredas m ö jlighet att l ä mna
deklaration till RSV ä ven om de inte var registrerade som skattskyldiga
f ö r energiskatt. De mindre frist å ende å terf ö rs ä ljarna av eldningsolja borde ha m ö jlighet
att l ä mna s ä rskild leveransuppgift till sin leverant ö r. Denna
uppgift skulle endast beh ö va uppta levererad kvantitet och leveransort. Å terf ö rs ä ljaren
skulle d ä rmed kunna delta i systemet samtidigt som hans
intresse av att vissa aff ä rsf ö rh å llanden h å lls hemliga tillgodoses.

RSV
h ä vdade i sitt yttrande - efter att ha konstaterat att ö ver 400 å terf ö rs ä ljare med
ege.n distribution inte var registrerade enligt energiskattelagen - att det av SPK
angivna f ö rfarandet med leveransuppgift borde till ä mpas f ö r alla
oregistrerade leverant ö rer.

NO
st ä llde sig skeptisk till SPK:s f ö rslag i det aktuella avseendet och ifr å gasatte
om inte ett tillvaratagande av å terf ö rs ä ljarnas intressen kr ä vde m ö jlighet f ö r dem att
avge deklaration direkt till RSV. Ä ven SPI gick p å NO:s linje ifr å ga om å terf ö rs ä ljarnas m ö jlighet
att v ä nda sig direkt till RSV. SPI f ö ruts å g att ett stort antal å terf ö rs ä ljare
skulle komma att utnyttja den m ö jligheten. NO tog ocks å upp fr å gan ur en
n å got annan aspekt genom att framh å lla att å terf ö rs ä ljarnas n ä ringsut ö vning kunde komma att f ö rsv å ras p å grund av
de stora krav i fr å ga om rapporteringsf ö rm å ga som
utj ä mningssystemet skulle komma att uppst ä lla.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 171

Vi
delar NO:s uppfattning att ett system me- leveransuppgifter inte kan anses
uppfylla ifr å gavarande å terf ö rs ä ljares ber ä ttigade krav p å skydd f ö r aff ä rshemligheter. De m å ste d ä rf ö r beredas
m ö jlighet att redovisa direkt till RSV.

I
avsnitt 2.3 har vi angett att det f ö rekommer olika typer av å terf ö rs ä ljare av
eldningsolja. Flertalet av dessa har s å dan st ä llning att n å got behov av s ä rskilt skydd f ö r aff ä rsheml:gheter inte f ö religger. S ä rskilt
intresse av att medverka i utj ä mningssystemet f å r enligt v å r mening
i huvudsak anses f ö religga f ö r de å terf ö rs ä ljare som ombes ö rjer transport av eldningsolja
och som sj ä lva fakturerar sina kunder. Vad betr ä ffar
antalet s å dana å terf ö rs ä ljare tyder v å ra unders ö kningar p å att det av RSV angivna antalet, 400, ä r f ö r h ö gt
uppskattat. SPK redovisar i sin kvartalsrapport Oljemarknaden Nr 8, fj ä rde
kvartalet 1977, uppgifter om antalet mellanh ä nder vid f ö rs ä ljning av
eldningsolja. D ä r anges att ca 350 å terf ö rs ä ljare ä r engagerade
i transport av eldningsolja. Till detta antal b ö r l ä ggas ett
mindre antal - ca 40 - s k jobbers som k ö per olja fr å n olika f ö retag. Av dessa sammantaget ca 400 ä r
emellertid ett mindre antal redan registrerade hos RSV som skattskyldiga till
energiskatt och vissa utf ö r endast transport medan fakturering av kunden g ö rs av
oljebolaget. Antalet å terf ö rs ä ljare med egen distribution och fakturering som i
dag inte ä r registrerade hos RSV torde d ä rmed vara
ca 300. F ö r n ä rvarande finns det ca 350 registrerade
energiskattskyldiga i fr å ga om flytande br ä nslen. Ett tillskott med de
n ä mnda 300 å terf ö rs ä ljarna skulle s å lunda medf ö ra en
avsev ä rd belastning f ö r RSV.

N ä r det g ä ller administrationen
av utj ä mningen har vi tidigare redovisat bed ö mningen att f ö rfarandet
b ö r vara obligatoriskt f ö r samtliga s ä ljare av oljeprodukter. SPI har fr å n samma
utg å ngspunkt framlagt ett f ö r-

s. 172 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 172

slag
om administration i branschens regi. I f ö rslaget g ö rs g ä llande att den fr ä msta f ö rdelen
med en s å dan l ö sning best å r i m ö jligheterna att utnyttja befintlig branschk ä nnedom p ä ett
smidigt s ä tt. M å nga remissinstanser ansl ö t sig
till SPI:s f ö rslag. Vi delar emellertid SPK:s bed ö mning att
administrationen av ett obligatoriskt utj ä mningssystem av f ö rvaltningssk ä l b ö r handhas
av en statlig myndighet. Ä ven om det formellt ä r m ö jligt, b ö r en f ö rvaltning
av s ä omfattande natur som den aktuella, som ocks å innefattar
myndighetsut ö vning, inte ö verl å tas p ä ett privatr ä ttsligt subjekt.

Som
framg å tt av remissyttrandena var en hos m å nga instanser å terkommande
synpunkt att den av SPK f ö rordade l ö sningen av administrationen f ö ref ö ll on ö digt kr å nglig och
omfattande. Flera remissinstanser ans å g att f ö rfarandet borde kunna handhas av n å gon
befintlig myndighet.

Vi
h ä r ö verv ä gt m ö jligheterna att administrera systemet i n å got
enklare former, men funnit att framkomstv ä garna i det avseendet ä r begr ä nsade. N ä r det g ä ller m ö jligheterna
att inordna administrationen i en befintlig myndighet har p å v å r f ö rfr å gan de b å da
myndigheter som synes vara aktuella - SPK och RSV - vidh å llit sin
tidigare inst ä llning ifr å ga om medverkan i administrationen. Trots att vi k ä nner
tvekan inf ö r att anvisa ett alternativ som inneb ä r att en
s ä rskild n ä mnd m å ste inr ä ttas, har vi inte sett n å gon annan
l ö sning med h ä nsyn till de ber ö rda myndigheternas st å ndpunkt i
fr å gan.

I
fr å ga om deklaration och uppb ö rd delar vi SPK:s uppfattning om hur f ö rfarandet
b ö r l ä ggas upp. Likas å h å ller vi
med om att ett behov av en statskredit kommer att uppst å p å grund av
s ä songvariationerna.

Betr ä ffande
kostnaderna f ö r administrationen angavs

s. 173 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 173

i
SPK:s f ö rslag endast att utj ä mningsavgifterna borde ber ä knas s å att de ä ven
skulle t ä cka dessa kostnader. Det h ä vdades
att den erforderliga avgiftsh ö jningen f ö r detta ä ndam å l p å grund av den h ö ga totala oms ä ttningen
i systemet skulle komma att bli obetydlig. Under hand har vi inh ä mtat att
man r ä knade med att avrundning av transportutj ä mningsavgifterna till n ä rmast h ö gre hela
krontal, som ocks å fordrades av redovisningstekniska sk ä l, skulle
ge t ä ckning f ö r administrationskostnaderna .

V å ra
kostnadsber ä kningar bygger p å uppgifter fr å n SPK och
RSV och avser 1978 å rs l ö ne- och prisl ä ge. F ö r verksamheten i TKN har kostnaderna ber ä knats
till ungef ä r 550 000 kr per å r. D ä rvid har
f ö rutsatts att kanslifunktionerna i n ä mnden erfordrar en chef, tv ä handl ä ggare och
ett bitr ä de. Hos RSV uppkommer huvuddelen av kostnaderna p å grund av
ö kat
behov av personal f ö r kontroll och revision och har ber ä knats
till ca 1,6 milj kr per å r. RSV:s kostnadsber ä kning utg å r fr å n en utj ä mning
utan undantag. Vid ett undantag f ö r cargoljan torde en viss justering upp å t av
beloppet bli n ö dv ä ndig. Den totala å rskostnaden f ö r den
statliga f ö rvaltningen av systemet skulle avrundat uppg å till 2,2
milj kr.

Sammanfattningsvis
skulle en total utj ä mning enligt v å r mening omfatta den del av oljehandeln f ö r vilken
systemet med orts- och zontill ä gg till ä mpas. Undantaget f ö r cargoleveranser till f ö rbrukare
inneb ä r att n ä got mer ä n h ä lften av de tjocka eldningsoljorna och ca 10 % av eo
I skulle komma att ligga utanf ö r utj ä mningen om de f ö r å r 1976 g ä llande
leveransm ö nstret kvarst å r. I ö vrigt skulle alternativet ha samma omfattning och
i stort sett samma utformning som SPK:s f ö rslag. F ö r de produkter som omfattas av utj ä mningen
skulle s å ledes betr ä ffande samtliga leveranser och egen f ö rbrukning
under en viss period redovisning av

s. 174 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 174

f ö rs å lda
volymer per ort inges till RSV. Systemet skulle ber ö ra n ä stan alla
oljef ö retag och industrier som ä r registrerade som skattskyldiga f ö r
energiskatt p å flytande br ä nslen hos RSV - ca 350 - och dessutom ca 300 å terf ö rs ä ljare av
eldningsolja som inte ä r registrerade. F ö r ber ä kning av
transportutj ä mningsavgift och transportbidrag m.m. skulle en s ä rskild n ä mnd inr ä ttas
medan uppb ö rd av avgifter, bidragsutbetalning och
kontrollverksamhet skulle ligga hos RSV. .Administrationskostnaderna f ö r dessa br.da
organ har vi ber ä knat till ca 2,2 milj kr per å r. Utj ä mningen
medf ö r naturligtvis ocks å kostnader hos de f ö retag som skall medverka i
systemet.

8.5
Maximering av ortstill ä ggen

8.5.1
Inledning

Diskussionen
om de regionala prisskillnaderna p å oljeprodukter som orsakas av systemet med orts-
och zontill ä gg har - i varje fall p å senare
tid - v ä sentligen r ö rt sig om en fullst ä ndig utj ä mning av
den typ som SPK f ö reslog. Med h ä nsyn till de ol ä genheter ifr å ga om
administration, kontroll och konkurrensp ä verkan som ä r oundvikligt f ö rbundna med en total utj ä mning -
som ocks å togs upp vid remissbehandlingen av SPK:s f ö rslag -
har vi unders ö kt vilka m ö jligheter till f ö renklingar som st å r till
buds med n å gon form av maximering av till ä ggen. I
detta avsnitt behandlas endast f ö rh å llandena n ä r det g ä ller eldningsolja och viss dieselbr ä nnolja.
Till dri-vmedel som s ä ljs fr å n pump å terkommer vi i avsnitt 8.6.

En
maximering kan utformas i huvudsak p å tv å s ä tt. Man kan v ä lja att fastst ä lla ett h ö gsta till ä ggsbelopp f ö r hela landet. Alla orter med h ö gre till ä gg skulle
f å dessa reducerade, till det fastst ä llda beloppet. En annan metod ä r att
till ä mpa maximeringen endast f ö r

s. 175 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 175

ett sammanh ä ngade omr å de av kommuner i inre Norrland och v ä stra Svealand. I b å da fallen skulle s ä ljarna av de
oljeprodukter som omfattas av utj ä mningen
f å bidrag som kompensation f ö r de transportkostnader som p å grund av maximeringen inte f ä r tas ut av f ö rbrukarna.

Administrationen av en maximering kan sk ö tas av SPK och RSV. N å gon n ä mnd motsvarande TKN vid en total
utj ä mning fordras s å ledes inte.

8.5.2 Allm ä nna
synpunkter Till ä ggsniv å n

En avv ä gning bl.a.
av rimliga krav p å utj ä mning och olika praktiska problem som kan uppkomma vid genomf ö randet har lett till att vi bed ö mt en gr ä ns
vid 44 kr per m som l ä mplig om man utg å r fr å n de
nuvarande ortstill ä ggen. Vid denna avv ä gning har man ocks ä att beakta att det genomsnittliga till ä gget f ö r exe.mpelvis eo I f.n. ligger vid
32 kr per m .

DS-JM-SiD-3SI>3 Pi!\f. ä JJi>J-I?S_
99h_ lifpj mni_n_g

En maximering av ortstill ä ggen inneb ä r ett mindre ingrepp i den
nuvarande ordningen och d ä rmed blir behovet av avgr ä nsningar mindre ä n
vid en total utj ä mning av till ä ggen. Bland annat kommer behovet av bidrag till t ä ckande av de transportkostnader som leverant ö rerna inte kan ta ut genom ortstill ä gg att bli av begr ä nsad storlek. D ä rmed blir avgiftskravet m å ttligt och f ö rbrukarna
i kusttrakterna skulle f å sm å h ö jningar av oljepriset j ä mf ö rt med
utfallet vid en total utj ä mning.

Ä ven
om krav p å avgr ä nsningar och undantag s å lunda inte
kan f ö rv ä ntas st ä llas i n å gon st ö rre
omfattning vid ett maximeringsalterantiv b ö r
ä ndock begr ä nsningen med h ä nsyn
till leveransform ber ö ras n å got. I fr å ga om en total utj ä mning har vi ansett att undantag

s. 176 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 176

f ö r cargoleveranserna b ö r g ö ras. Vi
konstaterade d ä rvid att problemen med en s å dan avgr ä nsning
inte var av n å gon st ö rre omfattning. Vissa gr ä nsdragnings- och kontrollproblem torde dock inte
kunna undvikas. Med h ä nsyn till det och till att en maximering
i s å obetydlig grad skulle komma att
belasta den oljeintensiva industrin har vi funnit att undantag f ö r cargooljan inte b ö r komma i fr å ga i detta alternativ.

En s ä rskild fr å ga n ä r det g ä ller omfattningen av en maximerings å tg ä rd ä r hur dieselbr ä nnoljan
skall behandlas. S å dan olja s ä ljs n ä mligen s å v ä l direkt
till konsument mot uttagande av ortstill ä gg
som fr å n pump d å zontill ä gg
utg å r. Direktf ö rs ä ljningen utg ö r ca 70 % av de totala dieseloljeleveranserna.
Enligt v å r mening b ö r en utj ä mning
f ö rutom eldningsolja ä ven omfatta den dieselbr ä nnolja som levereras med ortstill-l ä gg. Avgift b ö r
dock av administrativa sk ä l tas ut p å all dieselbr ä nnolja.
Detta skulle visserligen inneb ä ra vissa f ö r ä ndringar i f ö ruts ä ttningarna f ö r f ö rs ä ljningen av dieselbr ä nnolja respektive bensin samt de olika leveransformerna f ö r dieselbr ä nnolja
men det r ö r sig i b å da fallen om mycket begr ä nsade f ö r ä ndringar.

H ö gsta till å tna ortstill ä gg
b ö r fastst ä llas av regeringen. Som vi tidgare n ä mnt b ö r maximiniv å n med nuvarande ortstill ä gg ligga vid 44 kr per m . En m.axime-ring av
ortstill ä ggen b ö r enligt v å r
mening begr ä nsas till att g ä lla vid f ö rs ä ljning till f ö rbrukare
som inte ä r registrerad hos RSV som
skattskyldig till allm ä n energiskatt f ö r dieselbr ä nnolja
och eldningsoljor. D å beh ö ver transportbidrag endast redovisas i ett led.

Det transportbidrag som skall l ä mnas som kompensation f ö r de transportkostnader, som till f ö ljd av utj ä mningen
inte blir t ä ckta, b ö r fastst ä llas
av re-

s. 177 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 177

geringen sedan SPK tagit fram underlag och l ä mnat f ö rslag.
Vi utg å r fr ä n att OK i samarbete med andra oljef ö retag ä ven i forts ä ttningen kommer att g ö ra ber ä kningar av ortstill ä gg f ö r hela
landet. Med den valda konstruktionen av systemet beh ö vs n ä mligen dessa
vid f ö rs ä ljning till å terf ö rs ä ljare och registrerade skattskyldiga
i orter med ortstill ä gg ö ver den fastst ä llda maximiniv å n. Efter kontroll av OK:s ber ä kningar och en sk ä lighetsbed ö mning av den i till ä ggen ing å ende kostnaderna kan bidragsbelopp
ber ä knas f ö r respektive ort i det omr å de som omfattas av utj ä mningen.

Transportbidrag skall l ä mnas
till defcsom s ä ljer och transporterar br ä nsle till f ö rbrukare
och demsom s ä ljer till å terf ö rs ä ljare men sj ä lv
transporterar br ä nslet till f ö rbrukare. Bidrag skall ocks å utg å till f ö rbrukare som ä r
registrerad som skattskyldig till allm ä n
energiskatt f ö r dieselbr ä nnolja och eldningsoljor. Slutligen ä r oregistrerad f ö rbrukare
som importerat br ä nsle ber ä ttigad till bidrag.

Den transportavgift som beh ö vs f ö r att t ä cka kostnaderna f ö r utj ä mningen b ö r best ä mmas av regeringen p ä f ö rslag av SPK. Som tidigare angetts
b ö r avgiften tas ut p å all dieselbr ä nnolja och eldningsoljor. Det
totala bidragsbehovet, som utg ö r grund f ö r ber ä kningen av avgiftens storlek, erh å lls genom att de enskilda orternas
bidragsbelopp multipliceras med f ö reg ä ende å rs leveranser till dessa orter. Vid
systemets inf ö rande blir sistn ä mnda ber ä kning n å got komplicerad genom att statistik
som utvisar leveransernas f ö rdelning p å orter saknas. Eftersom
leveranserna till de aktuella orterna g ö rs av ett begr ä nsat antal oljef ö retag
och å terf ö rs ä ljare, b ö r det dock vara m ö jligt att genom direkta uppgifter
fr å n dessa s ä ljare f å ett godtagbart underlag f ö r ber ä kningen. Vid senare revideringar
bortfaller n ä mnda komplikation eftersom man d å har tillg å ng till de leveransuppgifter som. s ä ljarna l ä minat till RSV f ö r 12 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 109

s. 178 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 178

att f å bidrag. Med dessa utg å ngspunkter f ö r
ber ä kningen av bidragsbehov och avgift
f å r man naturligtvis r ä kna med att det faktiska utfallet av utj ä mningen kan medf ö ra
att ö ver- eller underskott uppkommer. I
det f ö rra fallet b ö r ö verskottet ö verf ö ras till f ö ljande å r
medan ett negativt utfall b ö r t ä ckas genom en statlig kredit.

En utj ä mning av den
av f ö reslagna typen f ö ruts ä tter att
avgiften kan h å llas p å en t ä mlige.n l ä g niv å . Det beror
p ä att systemet inneb ä r att alla f ö rbrukare
i landet tr ä ffas av en pris ö kning som motsvarar avgiftens storlek. Om avgiften
blir f ö r h ö g ger utj ä mningen mindre l ä mpliga effekter i de orter som har till-l ä gg omkring den valda maximiniv å n. Med den begr ä nsade
å tg ä rd som vi diskuterar f ö religger
ingen risk f ö r s ä dana effekter .

Transportavgiften kan tas ut p å tv å s ä tt. En l ö sning
ä r att ta upp den vid import av f ä rdigprodukter respektive

n ä r s å dana produkter l ä mnar raffinaderi i landet. Om
skyldigheten att betala avgift p ä detta s ä tt l ä ggs p å import ö rer
och raffinad ö rer skulle antalet avgiftsskyldiga
bli begr ä nsat och uppb ö rden d ä rmed
t ä mligen enkel att administrera. En
nackdel ä r att nya uppb ö rdsrutiner i viss utstr ä ckning .m å ste
tillskapas. Dessutom uppkommer sv å righeter
n ä r det g ä ller att best ä mma
vilka redovisningsperioder som skall g ä lla.
De avgiftsskyldiga vill undvika att ha avgiftsbelagda lager. Mot det st å r statens behov av att f å in medel till t ä ckande
av bidragsbehovet. Den andra l ö sningen ä r att ta ut avgiften i samband med energiskatten. F ö rdelen m.ed ett s å dant system ä r att man kan utnyttja en redan
befintlig uppb ö rdsapparat. A.ntalet avgiftsskyldiga
blir emellertid betydligt st ö rre ä n i det f ö rsta
alternativet, men eftersom de ä nd å har att av-

s. 179 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 179

ge deklaration i fr å ga
om energiskatt b ö r den tillkommande
uppgiftsskyldigheten inte bli alltf ö r
betungande. Denna bed ö mning b ö r ä ven kunna g ä lla RSV:s merarbete med granskning och kontroll.

Enligt v å r mening
talar ö verv ä gande sk ä l f ö r att man b ö r v ä lja den sistn ä mnda l ö sningen. D ä rmed
ges ocks å m ö jlighet till nettoredovisning av avgift och bidrag f ö r de hos RSV registrerade skattskyldiga.

De oljef ö retag som ä r registrerade som skattskyldiga till allm ä n energiskatt skall ans ö ka om transportbidrag i samband med redovisningen av
avgiften som i det avseendet b ö r f ö lja energiskatten. Det b ö r inte bereda f ö retagen
n å gra st ö rre sv å righeter
att ta fram de uppgifter som bidragsans ö kan
kr ä ver med h ä nsyn till de interna redovisningsrutiner som redan
nu till ä mpas. Ä n mindre blir redovisningsproblemen f ö r de f ö rbrukare
som skall medverka i systemet.

Genom den begr ä nsning
det nu aktuella systemet inneb ä r j ä mf ö rt med det
tidigare beskrivna clearingsystemet blir problemet med frist å ende å terf ö rs ä ljare av
eldningsolja v ä sentligt mindre. F ö r det begr ä nsade
antal s å dana å terf ö rs ä ljare som har verksamhet inom det omr å de som omfattas av till ä ggsreduktionen
b ö r beredas m ö jlighet att l ä mna
ans ö kningar om bidrag direkt till RSV.
Eftersom dessa å terf ö rs ä ljare inte ä r registrerade hos RSV kommer den delen av f ö rfarandet att ligga helt vid sidan av
energibeskattningen. Med h ä nsyn h ä rtill och till att å terf ö rs ä ljarna f ö rv ä rvar oljan i av-giftsbelagt skick b ö r
bidragsutbetalningarna kunna ske oftare ä n
kvartalsvis som g ä ller f ö r energiskatten.

H ö gsta ortstill ä ggsbelopp, transportbidrag och transportavgift b ö r l ä mpligen ses ö ver en g å ng
per å r och justeras med h ä nsyn till kostnadsf ö r ä ndringar o.d.

s. 180 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 180

8.5.3
Valet av maximeringsmetod

Inledningsvis
har vi angivit att maximeringen antingen kan avse alla orter i landet med
ortstill ä gg ö ver den valda ma.ximiniv å n eller
att den d ä rj ä mte begr ä nsas till ett geografiskt omr å de. N ä r det g ä ller den
f ö rstn ä mnda metoden skiljer den sig inte fr å n vad som
sagts i f ö reg å ende avsnitt medan den geografiskt begr ä nsade
metoden p å kallar vissa ytterligare uppgifter.

Vid
den geografiska avgr ä nsningen b ö r man utg å fr å n kommuner. I avsnitt 6.2.1 har vi belyst ett
alternativ med en utj ä mning av ortstill ä ggen f ö r vissa
delar av landet. Den redovisningen inneh ö ll uppgifter om 4 2 kommuner i inre Norrland och v ä stra
Svealand som i huvudsak har ortstill ä gg ö ver 4 4 kr per m (tabell 6:1). V å r bed ö mning ä r att det
angivna omr å det ä r det som med nuvarande ortstill ä gg i f ö rsta hand
b ö r komma i fr å ga vid en maximering med geografisk avgr ä nsning.
Som vi p å pekat finns det ut ö ver dessa 42 kommuner sju
kommuner tillh ö rande st ö domr å de 5 och 6 som har n å gra orter med till ä gg ö ver 44 kr
per m . Enligt v å r mening kan det ö verv ä gas att
innefatta ä ven de sistn ä mnda kommunerna i en geografiskt avgr ä nsad maximering.

Det
totala bidragsbehovet vid en geografiskt avgr ä nsad maximering kan ber ä knas till
ca 17 milj kr och den erforderliga avgiften skulle d ä rmed bli
ungef ä r 75 ö re per m . Eftersom det bidragsbehov som skulle
tillkomma om de n ä mnda sju kommunerna inkluderades i en geografisk
utj ä mning ä r obetydligt, p å verkas inte de angivna
ungef ä rliga beloppen n ä mnv ä rt av valet mellan de b å da
varianterna av geografisk avgr ä nsning. Motsvarande belopp f ö r den
generella maximeringen skulle bli n å got mer ä n 22 milj kr respektive knappt 1 kr per m .

s. 181 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 181

I fr å ga om s ä ttet f ö r
ber ä kning och fastst ä llande av bidrag vid en geografiskt begr ä nsad maximering har vi ö verv ä gt om detta
skulle kunna g ö ras med hela kommuner som utg å ngspunkt i st ä llet
f ö r de enskilda orterna. Metoden
skulle inneb ä ra att f ö r varje kommun inom det best ä mda omr å det
ber ä knades ett genomsnittligt bidrag.
Oljef ö retagens redovisning till RSV skulle
d å endast beh ö va inneh å lla
uppgifter om leveranser till hela kommuner. Vi har dock funnit att en s å dan l ö sning inte b ö r v ä ljas.
Huvuddelen av ifr å gavarande kommuner har n ä mligen en s å dan
struktur att det inte kan uteslutas att metoden leder till or ä ttvisor genom att ett f ö retag svarar f ö r
oljedistributionen i en del av en kommun medan ett annat uteslutande levererar
i en ur transportsynpunkt s ä mre bel ä gen del av kommunen.

Betr ä ffande valet mellan de tv å metoderna vill vi f ö rorda en maximering med geografisk avgr ä nsning. Ett s å dant system fordrar en m å ttligare administrativ inats. Det kan ocks å tillm ä tas
viss betydelse att problemet med de frist å ende
å terf ö rs ä ljarna av eldningsolja begr ä nsas genom en geografisk avgr ä nsning. Med en geografisk avgr ä nsning enligt n å gon
av de angivna formerna kommer visserligen ett antal kommuner s ö der om omr å det
som ocks å har ortstill ä gg ö ver den
valda maximiniv å n inte att f ä n å gon till ä ggsutj ä mning.
F ö r orterna i dessa kommuner g ä ller emellertid att de i allm ä nhet har till ä gg
som endast obetydligt ö verstiger maximibeloppet. Det ä r inte heller fr å ga
om orter i utpr ä glad glesbygd. Dessutom ligger f ö rbrukningstalen f ö r
uppv ä rmning p å grund av klimatf ö rh å llandena i genomsnitt n å got l ä gre ä n i de nordligare kommunerna.

Kostnaderna f ö r
den statliga administrationen av det geografiska maximeringsalternativet har vi
ber ä knat till ca 400 000 kr per å r. D ä rav faller
ungef ä r lika delar o å SPK och RSV.

s. 182 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 182

8 . 6 S ä rskilda
aspeikter p å utj ä mning av zontill ä ggen

Zontill ä ggen, som
tas ut vid f ö rs ä ljning fr å n pump av bensin och dieselbr ä nnolja, har haft sin nuvarande utformning sedan å r 1967 d å
zonerna 3-5 slopades. Till-l ä gg utg å r med 1 ö re
per liter i 1-zon och med 2 ö re per liter
i 2-zon. I O~zon som innefattar vissa hamnar och deras omland tas inget s ä rskilt till ä gg
ut. Totalt uttagna zontill ä gg unde" ä r 1977 kan ber ä knas
till ca 35 milj kr. F ö rs ä ljningen i 2-zon, som volymm ä ssigt
utg ö r n ä got mer ä n 10 % av den totala f ö rs ä ljningen i
landet, svarade f ö r ca 12 milj kr eller ca 35 % av
det totala zontill ä ggsbeloppet. Av drivmedelsf ö rs ä ljningen fr ä n pump under ä r
1977 skedde n ä got mindre ä n h ä lften i
O-zon. Det v ä gda genomsnittliga zontill ä gget kan ber ä knas
till ungef ä r 0,63 ö re per liter (6 kr 30 ö re per m') .

De nuvarande zontill ä ggen
t ä cker endast en del av de faktiska
transportkostnaderna f ö r ifr å gavarande produkter. Det f ö refaller
sannolikt att kostnadsbilden f ö r
drivmedelsdistributionen ligger ganska n ä ra
den som speglas i de nu till ä mpade
ortstill ä ggen p ä eldningsoljesidan. Ber ä kningar som OK tidigare gjort tyder p å att ett beaktande av de i ortstill ä ggen ing å ende
kostnadskomponenterna ä ven f ö r drivmedel som s ä ljs fr å n pump skulle ge ett v ä gt genomsnittligt till ä gg som
obetydligt avviker fr ä n det som g ä ller f ö r
eo I. Sistn ä mnda belopp kan f ö r å r 1978 ber ä knas till ca 32 kr per m som s å ledes kan j ä mf ö ras med det v ä gda
aenomsnittliga zontill ä gget f ö r samma tid - ca 6 kr 30 ö re per m .

I avsnitt 8.4.4 har vi redogjort f ö r hur transportkostnadsutj ä mningen ifr å ga
om dri-vmedel som s ä ljs fr å n pump b ö r
g å till vid en total utj ä mning. Enligt v å r
mening b ö r man i ett s å dant alternativ ä ven
f ö r de

s. 183 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 183

produkter
som i dag s ä ljs mot zontill ä gg tHi ä mpa ett
utj ä mningsf ö rfarande som bygger p å de kostnadselement som ing å r i de
nuvarande ortstill ä ggen. I likhet med SPK anser vi dock att 1 ö re per
liter av de ifr å gavarande transportkostnaderna b ö r ing å i
grundpriset. Det inneb ä r likv ä l att vissa kostnader f ö rs ö ver fr å n varans
grundpris genom att de blir f ö rem å l f ö r utj ä mnings å tg ä rden. Eftersom det ä r fr å ga om
kostnader som uttryckt i ö re per liter inte ger hela tal blir utj ä mningens
inverkan p å konsumentpriserna sv å r att best ä mma. Mycket
talar f ö r att å tg ä rden skulle resultera i en prish ö jning i
O-zon med 1 ö re per liter och en s ä nkning i 2-zon med 1 ö re per
liter. Ett s å dant utfall var ocks å vad som diskuterades i den
debatt som f ö ljde p å SPK:s f ö rslag.

P å grund av
att drivmedelspriset vid f ö rs ä ljning fr å n pump uttrycks i ö re per liter g ä ller f ö r de
flesta av de t ä nkbara utj ä mningsalternativen att de praktiska
priskonsekvenserna ä r sv å ra att f ö rutse. Det g ä ller bl.a,en total utj ä mning av
de nuvarande zontill ä ggen utan n å gon omr ä kning till ortstill ä ggskostnader. Den enhetliga transpo-tutj ä mningsavgiften
skulle d å uppg å till omkring 0,63 ö re per liter och
transportbidrag skulle utg å med 0,37 ö re per liter vid leverans till 1-zon och med 1,37 ö re per
liter vid leverans till 2-zon. Det ä r sannolikt att en s å dan å tg ä rd skulle
leda till en ö kning av konsumentpriset i O-zon med 1 ö re och
motsvarande minskning i 2-zon, medan priset i 1-zon skulle l ä mnas of ö r ä ndrat.
Det skulle i sin tur inneb ä ra ö verkompensation f ö r oljef ö retagen.

De
nu n ä mnda b å da alternativen ä r de som kommer ifr å ga om
man vill inf ö ra ett f ö r hela landet enhetligt transporttill ä gg p å bensin
och dieselbr ä nnolja som s ä ljs fr å n pump. N ä r det g ä ller metoder f ö r att å stadkomma en begr ä nsad utj ä mning av
den typ som diskuterats f ö r eldningsoljan i det f ö reg å ende
avsnittet sy-

s. 184 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 184

nes ocks å tv å alternativ vara i och f ö r sig t ä nkbara.
Det ena inneb ä r att nuvarande 2-zon slopas och
det andra en till ä ggsmaximering applicerad p å ett crtstill ä ggs-system
ä ven f ö r drivmedel.

Om man maximerar zontill ä ggen till 1 ö re per liter uppkommer ett till ä ggsbortfall i nuvarande 2-zon som kan ber ä knas till ca 12 milj kr. Med till ä mpning av de former som vi angivit f ö r maximering av ortstill ä ggen i avsnitt 8.5 p å en s å dan å tg ä rd skulle avgiften, om endast, den
totala bensinvolyraen utg ö r avgiftsunderlag, kunna best ä mmas till ca 2 kr 50 ö re per m eller 0,25 ö re per
liter. Det ä r sv å rt att ö verblicka utj ä mningens effekter p å konsumentpriset i olika delar av landet.

En maximering till ä mpad
p å ett ortstill ä ggssystem ä ven
f ö r drivmedel som s ä ljs fr å n
pump f ö refaller ol ä mplig bl.a. med h ä nsyn
till f ö rs ä ljningsformerna p ä det omr å det.

Det b ö r framh å llas att de administrativa konsekvenserna av en utj ä mnings å tg ä rd i fr å ga
om drivmedel som s ä ljs fr å n pump visserligen inte ä r lika omfattande som vid en motsvarande å tg ä rd f ö r eldningsolja. Antalet f ö rs ä ljningsst ä llen f ö r
drivmedel ä r relativt begr ä nsat och problem med frist å ende å terf ö rs ä ljares redovisning
uppkommer inte. Samtidigt b ö r man
emellertid beakta att de nuvarande prisskillnaderna ä r obetydliga och att den maximala effekten f ö r f ö rbrukarna i
nuvarande 2-zon av en utj ä mning skulle vara en priss ä nkning med 1 ö re
per liter.

F ö retr ä dare f ö r de st ö rre oljebolagen har i olika sammanhang h ä vdat att det nuvarande till ä ggssystemet, i vart fall n ä r det g ä ller
drivmedel, ger alltf ö r d å lig kompensation f ö r
transportkostnaderna hos ett rikst ä ckande
bolag. Konkurrensen fr å n lokala oljef ö retag inom

s. 185 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 185

vissa
omr å den i O-zonen g ö r det inte m ö jligt f ö r de rikst ä ckande oljebolagen att d ä r ta ut n å gon
kompensation f ö r sina transportkostnader.

Huvudsyftet
med v å r utredning ä r att unders ö ka vilka metoder som kan anv ä ndas f ö r att
mildra verkningarna av det nu till ä mpade systemet med orts- och zontill-l ä gg p å
eldningsolja och bensin. Det ä r s å ledes det nuvarande systemets konsekvenser f ö r f ö rbrukarna
i Olika delar av landet som ä r utg å ngspunkten f ö r utredningsuppdraget Fr å gan om
konkurrensf ö rh å llandena inom oljebranschen f å r
naturligtvis betydelse f ö r bed ö mningen av de olika metoderna men det ankommer inte
p å oss att tillgodose olika krav p å f ö r ä ndringar av den nuvarande konkurrenssituationen.
Enligt v å r mening synes dessutom beskrivningen av de lokalt
verkande bolagens betydelse vara n å got ö verdriven. Dels svarar dessa mindre bolag
tillsammans f ö r en mycket liten del av bensinmarknaden - 4,7 % å r 1977 -
och dels ä r de i h ö g utstr ä ckning beroende av den s.k. spotmarknaden. Sistn ä mnda f ö rh å llande g ö r att f ö ruts ä ttningarna
f ö r deras verksamhet kan variera kraftigt. Det f ö refaller
troligt att de mindre f ö retagens konkurrenskraft har betydligt st ö rre
samband med prisutvecklingen p å spotmarknaden ä n med skillnaderna i
transportkostnadsf ö rh å llanden.

s. 186 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:
109 186

9 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

9.1 Inledning

Alltsedan
flytande br ä nslen b ö rjade anv ä ndas i st ö rre utstr ä ckning i Sverige, har priset satts s å att det
varierar efter f ö rbrukningsortens avst å nd till importanl ä ggningarna.
Ä ven
om utformningen av de till ä mpade till ä ggssystemen ä ndrats vid olika tillf ä llen har
huvudlinjerna varit of ö r ä ndrade sedan till ä ggen inf ö rdes. Ar
1967 vidtogs dock en f ö r ä ndring av zontill ä ggssystemet f ö r bensin
och dieselbr ä nnolja som s ä ljs fr å n pump. D å slopades tre zoner och h ö gsta till ä gget begr ä nsades
till 2 ö re per liter. Sedan dess har zon-till ä ggen i stort sett varit of ö r ä ndrade.
Ortstill ä ggen f ö r eldningsolja och viss dieselbr ä nnolja
som ocks å i huvudsak haft of ö r ä ndrad
utformning n å got mer ä n tio å r, har d ä remot vid olika tillf ä llen justerats med h ä nsyn till
kostnadsf ö r ä ndringar.

Fr å gan om
utj ä mning av nu ifr å gavarande prisskillnader p å petroleum.produkter
har tagits upp i riksdagen n ä stan varje å r sedan andra v ä rldskriget. Krav p å utj ä mning har
framf ö rts av f ö retr ä dare f ö r olika partier. Oftast har kraven kommit fr å n de
norrl ä ndska riksdagsm ä nnen. Vid n å gra tillf ä llen har fr å gan blivit f ö rem å l f ö r n ä rmare utredning. Oljeutredningen 1945 avstyrkte f ö r sin del
å r
1947 å tg ä rder f ö r att f å till st å nd enhetliga priser p å drivmedel. Utredningen ans å g att fr å gan inte
kunde bed ö mas som en isolerad f ö reteelse utan ingick som
ett moment i de st ö rre ekonomiska sammanhang som tar sig uttryck i
olika levnadskostnader p å olika orter. Man pekade ocks å p å den betydande
administrativa apparat som en utj ä mning skulle er-fordra. Å r 1963
tog kommitt é n f ö r n ä ringslivets lokalisering p å nytt upp
fr å gan om utj ä mning av prise'

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 17

p å bensin
och eldningsolja. Kommitt é n ans å g att en reducering av de h ö gsta
frakttill ä ggen, som togs ut i Norrlands inland och de nordv ä stra
delarna av Svealand, framstod som angel ä gen fr ä n lokaliseringssynpunkt och f ö reslog d ä rf ö r att f ö rhandlingar
om en s å dan utj ä mning skulle tas upp med oljebranschen. Om dessa f ö rhandlingar
inte gav resultat borde m ö jligheterna att inf ö ra en clearing i statlig
regi ö verv ä gas. Kommitt é ns f ö rslag avvisades emellertid av regering och riksdag.
Vidare har fr å gan p å regeringens uppdrag utretts av SPK, som avl ä mnade sitt
f ö rslag å r 1975. F ö rslaget ans å gs dock f ö renat med s å dana nackdelar att ytterligare utredningsarbete
fordrades. Inget f ö rslag om å tg ä rder f ö r att l ö sa problemet har s å lunda hittills ansetts l ä mpligt
att genomf ö ra. V å rt utredningsuppdrag skall ses mot den nu angivna
bakgrunden.

Som
framg å tt var SPK:s utredning v ä sentligen inriktad p å att utforma en teknisk l ö sning f ö r utj ä mning av
de regionala och lokala prisskillnaderna. Ett stort antal remissinstanser
riktade emellertid kritik mot f ö rslaget och h ä vdade att det inte gav n å got
underlag f ö r en bed ö mning om det var l ä mpligt att vidta den f ö reslagna
utj ä mningen. Eftersom v ä rt uppdrag har varit att granska olika m ö jligheter
att mildra verkningarna av de nuvarande orts- och zontill ä ggen, har
vi s ö kt komplettera redan f ö religgande material i syfte att f å ett
underlag f ö r en diskussion kring f ö ruts ä ttningarna
f ö r och konsekvenserna av olika system med utj ä mnade
priser p å oljeprodukter.

9.2
Problemets omfattning

I
kapitel 6 har vi belyst de nuvarande prisskillnadernas ekonomiska betydelse f ö r olika f ö rbrukarkategorier.
I den f ö ljande diskussionen, som f ö rst g ä ller eldningsoljan f ö ruts ä tts att
den maximala effekten av en utj ä m-nings å tc ä rd Inneb ä r att frakttill ä ggen stannar p ä en

s. 188 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109

niv å som
motsvarar det v ä gda genomsnittliga till ä gg

som
kan ber ä knas utifr å n det nuvarande till ä ggssyste-

3 3

met - ca 32 kr per m f ö r eo I
och ca 30 kr per m

f ö r de
tjocka eldningsoljorna. Som tidigare n ä mnts har det inte ifr å gasatts att vidta å tg ä rder som
inneb ä r att transportkostnaderna helt subventioneras bort.

p å
eldningsoljesidan f ö rekommer f.n. ortstill ä gg som
varierar mellan 18 kr och 83 kr per m . De allra h ö gsta
till ä ggen tas ut av ett mycket begr ä nsat antal f ö rbrukare. N å gon mer betydande f ö rbrukning finner man f ö rst i
Kiruna som har 76 kr per m i ortstill ä gg.

N ä r det g ä ller
industrin ä r det i f ö rsta hand i malmf ä lten i Norrland som f ö rbrukningen
ä r
av betydande omfattning p å orter med h ö ga till ä gg. Huvuddelen av oljeleveranserna till denna
gruvindustri sker idag i LKAB:s egen regi och omfattas inte av till ä ggssystemet.
En utj ä mning av ortstill ä ggen enligt den av SPK f ö reslagna
modellen skulle f ö r industrin i Kiruna med h ä nsyn till
den h ö ga å rliga f ö rbrukningen av eldningsolja medf ö ra en
ganska betydande reducering av oljekostnaderna. F ö rutom i
Norrbotten f ö rekommer gruvindustri p å orter
med relativt h ö ga ortstill ä gg i Kopparbergs l ä n. I ö vrigt ä r
lokaliseringen av st ö rre oljeintensiva industrianl ä ggningar
till orter med h ö ga till ä gg i huvudsak begr ä nsad till vissa j ä rn- och
st å lverk och ett f å tal anl ä ggningar f ö r massa- och pappersproduktion. Vid sidan h ä rav sker industrif ö rbrukningen
av eldningsolja i de inre delarna av landet vid mindre anl ä ggningar.
Ä ven
om oljef ö rbrukningen vid dessa industrier i allm ä nhet inte
ä r
s ä rskilt stor kan den totala oljekostnaden naturligtvis i enskilda fall
inneb ä ra en j ä mf ö relsevis betydande belastning och ortstill ä ggen d ä rmed f å en viss
betydelse.

Vad
vi nu sagt om prisskillnadernas betydelse f ö r industrisektorn har begr ä nsats
till de f ö rh å llanden som

\

\

s. 189 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 189

r å der f ö r n ä rvarande och till situationen f ö r inlandsindustrin. Vilka konsekvenser olika utj ä mnings å tg ä rder kan komma att f å f ö r industrin totalt sett behandlas i
avsnitt 9.4.

De lokala prisskillnadernas betydelse n ä r det g ä ller
bostadsuppv ä rmning kan belysas p å olika s ä tt.
Vi har bl.a. tittat p å vilken merkostnad ortstill ä ggen inneb ä r
f ö r en normalvilla. I orter som har
det genomsnittliga till ä gget - 32 kr per m - och en å rlig oljef ö r-

3 brukning p å
ca 4 m betalar villa ä garen s å ledes 128

(4x32) kr per å r
i form av ortstill ä gg. F ö r villa ä garen i Kiruna med en å rsf ö rbrukning p å ca 5 m blir motsvarande kostnad 1580 (5x76) kr dvs
252 kr h ö gre. Av denna skillnad beror 176
(252-76) kr p å prisskillnader till f ö ljd av ortstill ä ggssystemet
medan resten f ö rorsakas av den h ö gre å rsf ö rbrukningen. Det b ö r framh å llas att de av klimatet betingade f ö rbrukningsskillnaderna p å verkar uppv ä rmningskostnaderna
i v ä sentligt h ö gre grad ä n
r å dande prisskillnader. S å ledes medf ö r
detta i det nyss angivna exemplet en prisdifferens p å omkring 860 kr per å r.

Fr å gan om en utj ä mning av de oljekostnadsskillnader som beror p å att oljef ö rbrukningen
p å grund av klimatf ö rh å llandena
varierar mellan olika delar av landet faller naturligtvis utanf ö r v å rt uppdrag.

N ä r det g ä ller prisskillnadernas betydelse i fr å ga om hyresfastigheter har vi som tidigare n ä mnts inte gjort n å gon
n ä rmare unders ö kning. Vid de bed ö mningar
som ä ndock gjorts har emellertid inget
framkommit som tyder p å att ortstill-l ä ggen - relativt sett - skulle ha en st ö rre ekonomisk betydelse f ö r hyresg ä sterna
ä n f ö r villa ä garna.

Med det nuvarande zontill ä ggssystemet har de regionala prisskillnaderna p å drivmedel mycket liten betydelse f ö r bilisterna. Till ä ggen utg ö r i 1-zon ca en halv procent och i 2-zon
ca en procent av det totala bensinpriset. Utg å ende fr å n de tidigare l ä mnade uppgifterna om genomsnitt-

s. 190 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 190

liga
ä rliga
k ö rl ä ngder kan å rskostnaden i form av zontill ä gg ber ä knas till
ca 15 kr i 1-zon och 30 kr i 2-zon. Ä ven f ö r den bil ä gare i 2-zon som har en å rlig k ö rstr ä cka p å 3 000
mil och en bensinf ö rbrukning ö ver genomsnittet ryms utgifter f ö r zontill ä gg inom
beloppet 100 kr per å r. Sett i relation till de totala kostnader som
bilinnehav f ö r med sig framst å r nu n ä mnda
kostnader som sm å . Ä ven n ä r det g ä ller transportmarknadens taxor har de nuvarande
regionala prisskillnaderna p å drivmedelmycket liten betydelse.

Vi
har i detta avsnitt och ä ven tidigare, utan att g ö ra n å gra mer
omfattande utredningar, genom olika exempel s ö kt belysa betydelse.n av de
nuvarande regionala prisskillnaderna. Enligt v ä r mening finns det inte anledning
att tro att f ö rh å llandena p å de omr å den som inte ber ö rts s ä rskilt i
det f ö reg å ende ger n å gon avvi-vikande bild. Sammantaget ä r de av
orts- och zontill ä Tr-cn orsakade prisskillnaderna p å
petroleumprodukter i allm ä nhet inte av n ä gon st ö rre
omfattning f ö r de olika f ö rbru-karkategorierna. Detta g ä ller i
synnerhet p ä drivmedelsomr å det. Inte heller f ö r
industrin p å orter med h ö ga till-l ä gg har oljeprisskillnaderna i allm ä nhet n ä gon st ö rre
betydelse men f ö r vissa f ö retag som har h ö g relativ oljef ö rbrukning
kan naturligtvis ortstill ä ggen f å en mer p å taglig betydelse

Det
b ö r p å pekas att vi betr ä ffande eldningsolja i flera
fall haft Kiruna som utg å ngspunkt. Det inneb ä r att mer-kostnadster ä kningarna
i stort sett visar den maximala belastning som ortstill ä ggssystemet
medf ö r. F ö r de i tabell 6:1 redovisade kommunerna med h ö ga
ortstill ä gg ligger det v ä gda genomsnittet ca 20 kr l ä gre ä n det
till ä gg som g ä ller f ö r Kiruna. Vid j ä mf ö relse
mellan sistn ä mnda genomsnittsv ä rde och det f ö r hela
landet genomsnittliga ortstill ä gget framst å r den ekonomiska betydelsen av prisskillnaderna
som ä n mer begr ä nsad.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 191

9.3 Regionalpolitiska aspekter

I debatten om prisskillnaderna p å eldningsolja och bensin har som fr ä msta sk ä l
f ö r en utj ä mning å beropats
att den skulle ligga i linje med samh ä llets
regionalpolitiska str ä vanden. Vid remissbehandlingen av SPK:s
f ö rslag ans å g ocks å
de tillstyrkande instanserna att ett genomf ö rande
av f ö rslaget skulle ge gynnsamma
regionalpolitiska effekter. Bland dem som avstyrkte f ö rslaget fanns dock n.gra som ifr å gasatte om det fr å n
regionalpolitisk utg å ngspunkt kunde anses l ä mpligt med en utj ä mning
som skulle medf ö ra ö kade oljekostnader i Norrlands kustland.

Den moderna regionalpolitiken tog sig f ö rsta g å ngen
uttryck i det beslut om en mer aktiv och m å lmedveten
lokaliseringspolitik som riksdagen fattade å r
1964. Med statliga st ö dinsatser skulle industrisyssels ä ttningen ö kas
i landets norra delar. Den statliga regio-nalpolitilcen har sedan byggts ut p å olika s ä tt.

V ä sentligt f ö r regionalpolitiken ä r att tillg å ngen till arbete, service och god
milj ö blir s ä likv ä rdig som m ö jligt f ö r
m ä nniskor i olika delar av landet.
Politiken ä r inriktad p å att undanr ö ja
f ö rv ä rvshinder och f ö rdela arbetstillf ä llen inom landet s å att en rimlig regional balans uppn å s.
ö vriga grundl ä ggande m å l
ä r att ge m ä nniskorna tillg å ng
till kommersiell och kulturell service och en god milj ö i vid mening.

Den geografiska avgr ä nsningen
av de delar av landet d ä r behovet av st ö d å tg ä rder bed ö mts
vara st ö rst har gjorts genom en s ä rskild st ö domr å desindelning. Riksdagen har beslutat (prop
1978/79:112, AU 1978/79:23, rskr 1978/79:435) om en ä ndrad indelning i sex st ö domr å den. Den
viktigaste utg å ngspunkten vid denna st ö domr å desindelning
ä r det nuvarande och framtida behovet
av arbete f ö r de m ä nniskor som bor i regionen. Befolk-

s. 192 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 192

ningsutvecklingen
ä r
en annan viktig faktor n ä r det g ä ller att bed ö ma behovet av insatser i skilda kommuner.

Det
regionalpolitiska st ö det till n ä ringslivet skall ha karakt ä ren av
inledningsst ö d och utg å b å de till f ö retagens investeringar och dess personalkostnader.

Ä ven ifr å ga om den offentliga sektorns verksamhet g ö rs
regionalpolitiska bed ö mningar i olika sammanhang. I det n ä mnda
riksdagsbeslutet framh å lls det angel ä gna i att den offentliga sektorn i ö kad utstr ä ckning
planeras fr å n regionalpolitiska utg å ngspunkter.

Till
regionalpolitiken h ä nf ö rs ocks å s ä rskilda å tg ä rder f ö r glesbyggderna.

Ett
i den regionalpolitiska debatten å terkommande ä mne, som direkt ber ö r v å r fr å ga, ä r de
nackdelar som i olika avseenden f ö ljer med de l ä nga avst å nden. F ö r att kompensera f ö retagen inom st ö domr å det f ö r det avl ä gsna l ä get i f ö rh å llande
till f ö retag i s ö dra och mellersta Sverige inf ö rdes å r 1971
det transportst ö d, som vi beskrivit i avsnitt 8.3.

Ifr å ga om de
regionalpolitiska effekterna f ö r industrins del av en prisutj ä mning p å
eldningsolja har vi tidigare l ä mnat vissa uppgifter om oljekostnadernas betydelse
f ö r olika industrier. F ö r de flesta industrier i omr å den med h ö ga ortstill ä gg, som i
stort sett sammanfaller med det inre st ö domr å det, ä r de totala oljekostnaderna av begr ä nsad
betydelse. Det f ö refaller d ä rf ö r inte troligt att en s å liten s ä nkning av
dessa kostnader, som en utj ä mning medf ö r, i n å gon n ä mnv ä rd grad skulle p å verka
industrilokaliseringen. F ö r s å dan inlandsindustri d ä r oljekostnaderna spelar n å got st ö rre roll
- det g ä ller fr ä mst gruvindustrin - ä r lokaliseringsaspekterna i
allm ä nhet inte aktuella.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 193

Den
oljeintensiva industrin och den oljebaserade kraftproduktionen torde inte
heller komma att p å verkas lokaliseringsm ä ssigt av
den begr ä nsade å tg ä rd som en utj ä mning av ortstill ä ggen inneb ä r.

Regionalpolitiken
syftar som n ä mnts bl.a. till att å stadkomma likv ä rdiga
levnadsf ö rh å llanden mellan olika delar av landet. Fr å n dessa
utg å ngspunkter finns det sk ä l att genom n å gon form av utj ä mning av prisskillnaderna p å oljeprodukter
s ö ka uppn å st ö rre j ä mst ä lldhet mellan enskilda konsumenter i olika delar
av landet.

I
detta sammanhang b ö r ocks ä ber ö ras de inv ä ndningar om vissa regionalpolitiska nackdelar med
en total utj ä mning av oljeprisskillnaderna som framf ö rdes vid
remissbehandlingen av SPK:s f ö rslag. Det g ä ller fr ä mst eldningsoljan. I sin nuvarande utformning medf ö r ortstill ä ggssystemet
att till ä ggen ä r f ö rh å llandevis l å ga ä ven i orter l ä ngs norrlandskusten. Ortstill ä gget i
Lule å ä r detsamma som i Stockholm och ligger ifr å ga om eo
I ca 10 kr per m under det genomsnittliga tilll ä gget. Vid en total utj ä mning
skulle oljepriset i Lule å koma att stiga med detta belopp. Ä ven om
oljepriset i Norrbottens inland samtidigt sjunker med h ö gre
belopp, kan den regionalpolitiska l ä mpligheten av en prish ö jning i
kustlandet ifr å gas ä ttas.

9.4
Industri- och energipolitiska aspekter

Ä ven i andra avseenden ä n de som
n ä mnts i f ö reg å ende avs.nitt ber ö rs industrin av en
oljeprisutj ä mning.

SPK:s
f ö rslag m ö ttes av kritik fr å n flera f ö retr ä dare f ö r n ä ringslivet.
Kritikerna ans å g att en oljeprisutj ä mning av den f ö reslagna
modellen skulle medf ö ra stora problem f ö r en stor del av den kustbaserade
svenska industri som i h ö g grad ä r exportinriktad. Den oljeprish ö jning som
skulle drabba industrin kunde allvar-

13 Rik.sdagen 1979180. I saml. Nr 109

s. 194 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 194

ligt f ö rs ä mra dess konkurrenskraft p å utlandsmarknaderna.

Ett annat genomg å ende
tema i industrins kritik mot SPK:s f ö rslag
var att å tg ä rden, genom att den tog sikte p ä
en enskild insatsvara, kunde f å sv å r ö versk å dli-ga konkurrenseffekter. Det h ä vdades att verkningarna f ö r industrin skulle bli beroende p å oljef ö rbrukningen
inom repsektive verksamhet. Om utj ä mningsf ö rslagets bakomliggande syfte var att i stort f ö rb ä ttra f ö ruts ä ttningarna p å vissa orter borde i st ä llet å tg ä rder av mera generell natur tillgripas.

Det ä r enligt v å r mening m ö jligt
att en s å dan oljeprisutj ä mning som SPK f ö reslog
skulle kunna f å negativa verkningar f ö r den kustlokaliserade och exportinrik-tade
industrin. Ä ven om prisf ö r ä ndringarna,
som vi tidigare sagt, blir relativt begr ä nsade
kan de med h ä nsyn till att denna industri har
att verka i h ä rd internationell konkurrens medf ö ra negativa effekter av viss betydelse. I detta
sammanhang kan p å minnas om de s ä rskilda neds ä ttningsregler
som till ä mpas f ö r industrin vid energibeskattningen. Dessa regler,
som beskrivits i avsnitt 8.2.4 har tillkommit f ö r att undvika att i f ö rsta hand
den exportinriktade storindustrin belastas alltf ö r h å rt av den inhemska energibeskattningen
.

Det ä r ocks å klart att en å tg ä rd som f ö r ä ndrar priset p å
eldningsolja ger en oj ä mn verkan inom industrisektorn
beroende p å skillnader i oljef ö rbrukning.

Allm ä nt g ä ller att fr å gan om utj ä mning av de regionala prisskillnaderna inte har n å gra s ä rskilda
energipolitiska aspekter. I avsnitt 8.4.4 har vi dock n å got ber ö rt
f ö rh å llandena ifr å ga om den olja som anv ä nts f ö r produktion
av elkraft och fj ä rrv ä rme. Dessutom kan p å pekas att n å gra kritiska instanser vid remiss-

s. 195 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 195

behandlingen av SPK:s f ö rslag
h ä vdade att en å tg ä rd som
innebar ett fr ä mjande av oljef ö rbrukningen i de inre delarna av landet inte l å g i linje med den av statsmakterna uttalade str ä van att totalt sett begr ä nsa oljekonsumtionen i landet. En ö kad f ö rbrukning av
eldningsolja i landet skulle ocks å
medf ö ra ö kad drivmedelsf ö rbrukning f ö r oljetransporter. Enligt v å r mening ä r
farh å gorna f ö r en s å dan
utveckling ö verdrivna och problemet d ä rmed inte av den storleksordningen att det beh ö ver beaktas s ä rskilt.

9 . 5 Transportekonomiska aspekter

Det nuvarande orts- och zontill ä ggssystemet inneb ä r
att till ä ggen endast delvis omfattar de
faktiska transportkostnaderna f ö r olika
oljeprodukter. Zontill ä ggen ä r schabloniserade och t ä cker endast
en del av transportkostnaderna. Ifr å ga
om ortstill ä ggan beaktas i huvudsak de
komponenter som f ö ranleder att kostnaderna f ö r transport av olja varierar mellan orterna i
landet. P å gru.-id av de s ä rskilda f ö ruts ä ttningar som uppst ä lls vid ber ä kningen av ortstill ä ggen speglar dessa i h ö gre grad en idealtransport ä n
de faktiska tra.nsportf ö rh å llandena f ö r olika oljef ö retag. I den m ä n
f ö retagens transportkostnader inte t ä cks av de s ä rskilda
till ä ggen f å r de beaktas n ä r
produkternas grundpris skall best ä mmas
i likhet med vad som g ä ller f ö r m ä nga andra
varor. Ä ven med de nu angivna utg å ngspunkterna finns det anledning att framh å lla vikten av att olika m ö jligheter att rationalisera oljetransporterna,
t.ex. genom samdistribution, tas tillvara.

I den debatt som uppstod med anledning av SPK:s f ö rslag h ä vdades
fr å n n å gra h å ll att en utj ä mning av transporttill ä ggen kunde medf ö ra risk f ö r konservering av den r å dande distributionsstrukturen. Kritikerna a.n-s å g att eftersom oljef ö retagen genom utj ä mningssyste-

s. 196 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 196

met
skulle f ä ers ä ttning f ö r sina transportkostnader i s ä rskild ordning
kunde i.nci tamentet att finna rationellare transportl ö sningar
komma att minska. Riskerna f ö r nu antydda konsekvenser av ett utj ä mningssystem
ä r
sv å ra att bed ö ma. Enligt v å r uppfattning torde faran f ö r en s å dan
utveckling inte vara s ä rskilt stor. Med h ä nsyn till de konkurrensf ö rh ä llanden
som r å der p å den svenska oljemarknaden torde, ä ven i ett
l ä ge med utj ä mnade transportkostnader, drivkraften hos enskilda
oljebolag att genom distributionsrationaliseringar st ä rka sin
st ä llning gentemot konkurrenterna finnas kvar. Vi f ö ruts ä tter ocks å att den
myndighet som skall administrera utj ä m.ningen noga ö vervakar transportsystemet.

9.6
Pris-, konkurrens- och marknadsaspekter

Olika
utj ä mnings å tg ä rders inverkan p å prisutvecklingen och p å konkurrensf ö rh å llandena
inom den svenska oljemarknaden har naturligtvis betydelse vid fr å gans bed ö mning.

SPK
h ä vdade att den f ö reslagna totala utj ä mningen inte borde p å verka den
allm ä nna prisniv å n. Enligt SPK:s uppfattning skulle utj ä mningsf ö rfarandet
inte komma att genomsnittligt p å verka det allm ä nna kostnadsl ä get ä ven om utj ä mningen i viss utstr ä ckning skulle komma att f ö r ä ndra det
relativa kostnadsl ä get f ö r industrif ö retag inom samma bransch.

Flera
remissinstanser kritiserade SPK:s uppfattning om utj ä mningens
effekter p å den allm ä nna prisutvecklingen. Kritikerna h ä vdade att
f ö rslaget i vart fall p å l ä ngre sikt kunde leda till vissa kostnads- och prish ö jningar.
Som huvudsk ä l anf ö rdes att utj ä mningssystemet kunde komma att medf ö ra ö kad etablering
i in-

s. 197 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 197

landet av energikr ä vande
verksamhet och d ä rmed ö kade transportkostnader f ö r
f ö retagen. Dessutom h ä vdades att utj ä mningen
p å drivmedelssidan kunde f ö ranleda att de fordon i t.ex,fj ä rrgodstrafik som f.n. oftast tankas i O-zon i ö kad grad skulle komma att k ö pa sitt drivmedel i inlandet. Detta skulle inneb ä ra en ö kning
av de l ä ngre drivmedelstransporterna. En h ö jning av utj ä mningsavgiften
och d ä rmed ocks å av det totala drivmedelspriset skulle bli f ö ljden. Slutligen pekade n å gra remissinstanser p å det f ö rh ä llandet att en utj ä mning
skulle f ö rs ä mra oljans konkurrenskraft i kustomr å dena gentemot andra br ä nslen. Om
oljekonsumtionen i dessa omr å den av det
sk ä let minskade skulle h ö jning av utj ä mningsavgiften
erfordras.

Vi har tidigare framh å llit
att ä ven en total utj ä mning av de regionala oljeprisskillnaderna torde f å begr ä nsad effekt
p å industrins lokalisering. N å gon ö kning av f ö rbrukningen av eldningsolja i landets inre delar kan
d ä rmed inte f ö rutses. Inte heller b ö r man r ä kna med n å gon minskning av f ö rbrukningen i kusttrakterna. N ä r
det d ä remot g ä ller eventuella f ö r ä ndringar av ink ö psm ö nstret i fr å ga
om drivmedel kan utvecklingen vara sv å rare
att ö verblicka men dessa f ö r ä ndringar torde
inte heller vara av n ä mnv ä rd betydelse. N å gon s ä rskild inverkan p å den allm ä nna prisniv å n
torde d ä rf ö r inte kunna f ö rutses vid en fullst ä ndig utj ä mning
av oljeprisskillnaderna. Vad vi nu sagt g ä ller
naturligtvis ä ven f ö r mer begr ä nsade utj ä mningsalternativ.

I fr å ga om utj ä mningens inverkan p å konkurrensf ö rh å llandena inom oljebranschen ans å g
bl a NO att SPK:s f ö rslag inte skulle komma att p å verka f ö retagens
m ö jligheter att driva en f ö r konsumenterna f ö rdelaktig
priskonkurrens, eftersom utj ä mningen
endast skulle avse transportkostnaderna. I utformningen av vissa detaljer i SPK:s
f ö rslag s å g NO emellertid vissa nackde-

s. 198 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 198

lar i konkurrensh ä nseende.
Det avs å g bl.a. fr å gan om behandlingen av de frist å nde å terf ö rs ä ljarna i utj ä mningen. Vi har i avsnitt 8.4.4 tagit st ä llning f ö r
den uppfattning som NO deklarerade. Vissa administrativa konsekvenser uppkommer
genom att de n ä mnda å terf ö rs ä ljarna b ö r f å redovisa sina leveranser direkt till RSV. J ä mf ö rt med den
av SPK f ö reslagna metoden medf ö r en s å dan
ordning en administrativ belastning f ö r
RSV med h ä nsyn till det stora antalet å terf ö rs ä ljare. Denna belastning minskar givetvis om utj ä mningen begr ä nsas
s å att endast ett mindre antal å terf ö rs ä ljare ber ö rs.

En utj ä mning enligt
SPK:s modell skulle enligt NO st ä lla stora
krav p å f ö retagens rapporteringsf ö rm å ga. De mindre f ö retagen
som inte har ADB-redovisning skulle f å
ö kade kostnader f ö r att kunna l ä mna
erforderliga uppgifter som sina levera.nser. J ä mf ö rt med de stora oljebolagen skulle
konkurrenssituationen f ö r dessa mindre f ö retag f ö rs ä mras. De av NO framf ö rda synpunkterna b ö r enligt v å r mening beaktas n ä r man tar st ä llning i utj ä mningsfr å gan.
Det kan dock framh å llas att det ä r fr å ga om ett
mindre antal f ö retag med relativt liten f ö rs ä ljningsvolym
som skulle komma att f å vissa problem med den redovisning
som en utj ä mning kr ä ver. Problemen minskar naturligtvis med en mindre
omfattande utj ä mnings å tg ä rd.

9.7 F ö rslag

I kapitel 8 har vi diskuterat olika metoder att utj ä mna de regionala prisskillnaderna p å oljeprodukter och d ä rav framg å ratt det i f ö rsta hand finns tv å alternativ som kan anv ä ndas.
Det r ö r sig i b å da fallen - total utj ä mning och ma;':imering av till ä ggen
- om å tg ä rder som dire.kt tar sikte p å
de idag till ä mpade orts-och zontill ä ggen. Att å stadkomma
en utj ä mning med hj ä lp av skattedifferentiering eller transportst ö d fann vi inte vara l ä mpligt.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 199

Betydelsen
av de prisskillnader p å oljeprodukter som f ö rorsakas av det nu till ä mpade
systemet m.ed orts-och zontill ä gg har belysts p å olika s ä tt i det f ö reg ä ende och
sammanfattats i avsnitt 9.2. Enligt v å r uppfattning f å r prisskillnaderna inte
anses vara av n å gon st ö rre betydelse f ö r f ö rbrukarna
i de inre delarna av landet. Det b ö r framh å llas att utg å ngspunkten f ö r denna bed ö mning ä r att en utj ä mning maximalt reducerar de h ö gsta till ä ggen till
en genomsnittsniv å f ö r hela landet. Den begr ä nsade
ekonomiska inverkan som prisskillnaderna ger framst å r som s ä rskilt uppenbar
n ä r det g ä ller dri-vmedel. Vid en total utj ä mning skulle
genomsnittsbilisten i nuvarande 2-zon f å
en å rlig kostnadsminskning med
15 kr. I detta sammanhang b ö r ocks å beaktas att ö vriga kostnader som f ö ljer med bilinnehav -
kostnader f ö r garage, parkering, reparationer m. m.- i allm ä nhet ä r l ä gre p å orter i
inlandet ä n i t,ex.storstadsomr å dena. J ä mf ö rt med f ö rh å llandena
p å drivmedelssidan betyder prisskillnaderna p å eldningsolja
n å got mer men ä ven d ä r ä r de å rliga merkostnaderna relativt m å ttliga.
De regionala f ö rbrukningsskillnaderna som beror p å klimatet
har st ö rre ekonomisk betydelse.

Mot
bakgrund av bed ö mningen av orts- och zontill ä ggens
faktiska effekt och d å de utj ä mnings å tg ä rder som kan komma ifr å ga medf ö r inte
obetydliga ol ä genheter kan det ifr å gas ä ttas om
en utj ä mning ö ver huvud taget b ö r genomf ö ras. Ut ö ver fr å gans
ekonomiska betydelse b ö r emellertid ä ven andra aspekter beaktas.

Vid
den slutliga avv ä gningen synes det l ä mpligt att behandla otts-
och zontill ä ggen var f ö r sig. Vi tar f ö rst upp ortstill ä ggen.

s. 200 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 200

Redog ö relsen f ö r fr å gans
tidigare behandling visar - med de å terkommande
kraven p å en utj ä mning - att en l ö sning
av problemet framst å r som mycket angel ä gen f ö r olika
intressenter. Vid riksdagsbehandlingen har ocks å vid flera tillf ä llen uttalats att det r ö r sig om en viktig fr å ga. I den l å ngvariga debatten ä r det i f ö rsta
hand fr å gans r ä ttviseaspekter som kommit att f å betydelse. En annan faktor ä r de regionala skillnaderna i f ö rbrukningen av eldningsolja. De h ö gsta ortstill ä ggen
tas ut p å orter d ä r f ö rbrukningen
p å grund av klimatet ä r st ö rst. Det har
vidare framg å tt att inte endast till ä ggssystemet utan ä ven
variationer i rabattgivning i viss m å n
kan medverka till h ö gre priser i de inre delarna av
landet. Slutligen sammanfaller omr å det
med h ö ga till ä gg i stort sett med det inre st ö domr å det. Trots
olika regionalpolitiska insatser kvarst å r
en rad problem som g ö r f ö rh å llandena f ö r n ä ringsliv
och befolkning besv ä rligare i detta omr å de ä n i andra
delar av landet.

Av det sagda framg å r
att det finns s å v ä l sk ä l som talar f ö r som sk ä l
som talar mot en utj ä mnings å tg ä rd. Vid en
samlad bed ö mning har vi stannat f ö r att n å gon
form av utj ä mning av ortstill ä ggen p ä
eldningsolja och dieselbr ä nnolja b ö r komma till st å nd.

N ä r det sedan g ä ller valet av å tg ä rd har vi f ö rst
ö verv ä gt f ö ruts ä ttningarna f ö r en utj ä mning av ortstill ä ggen i den form som SPK f ö reslog.
Vi har, bl.a. genom att beakta de synpunkter aom framkom vid remissbehandlingen,
utformat ett utj ä mningssystem som n ä got skiljer sig fr å n SPK:s f ö rslag. Genom undantag f ö r den cargolevererade oljan skulle belastningen f ö r de kust-lokaliserade storf ö rbrukarna vid en utj ä mning kunna undvikas. N ä r det g ä ller fr å gan
om behandlingen i utj ä mningssystemet av det stora antalet
å terf ö rs ä ljare av eldningsolja som inte ä r registrerade hos RSV anser vi att de b ö r beredas m ö jlighet
att redovisa direkt

s. 201 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 201

till
RSV och detta f å r anses medf ö ra en avsev ä rd administrativ belastning j ä mf ö rt med SPK:s
f ö rslag. Sammantaget anser vi inte att en total utj ä mning av
till ä ggen med de av oss angivna justeringarna p ä ett s å dant s ä tt
skiljer sig fr å n det tidigare avvisade f ö rslaget
fr å n SPK att utj ä mningen nu skulle vara l ä mplig att
genomf ö ra. Nackdelarna framst å r som alltf ö r stora vid en j ä mf ö relse med
de m å ttliga problem som de nuvarande prisskillnaderna kan medf ö ra.

Det
andra alternativet inneb ä r en reducering av de h ö gsta
till ä ggen. Vi har d å i f ö rsta hand sett m ö jligheterna att maximera
ortstill ä ggen inom ett visst omr å de. Med
nuvarande till ä gg har vi bed ö mt som l ä mpligt att s ä tta den h ö gsta till å tna ortstill ä ggsniv å n vid 44 kr per m . Betr ä ffande
omr å det har vi tidigare angivit tv å m ö jligheter till avgr ä nsning. Man kan antingen v ä lja ut de
4 2 kommuner i inre Norrland och v ä stra Svealand (se sid 87-88) som till ö verv ä gande del
har orter med till-l ä gg ö ver maximiniv å n eller d ä rut ö ver l å ta å tg ä rden omfatta orter med s å dana till ä gg i ett
antal kommuner som tillh ö r st ö domr å de 5-och 6, n ä mligen Ange, Sollefte å , Ragunda, Br ä cke, Vindeln,
V ä nn ä s och Ö verkalix. Med h ä nsyn till de sk ä l som anf ö rts f ö r en utj ä mning har
vi funnit att den l ä mpligen b ö r innefatta ä ven de sistn ä mnda kommunerna. Utj ä mningen skulle d ä rmed
omfatta 49 kommuner. Dessa anges p å kartan, sid 183. Genom den f ö reslagna å tg ä rden
mildras verkningarna av det nuvarande ortstill ä ggssystemet samtidigt som
mer betydande prish ö jningar f ö r oljef ö rbrukarna i kusttrakterna kan undvikas och
administrationen av utj ä mningen kan h å llas p å en m å ttlig niv å . Enligt v å r uppfattning b ö r man med h ä nsyn till
det aktuella problemets omfattning stanna f ö r denna begr ä nsade å tg ä rd. Utj ä mningen f ö resl å s tr ä da i
kraft den 1 juli 1980.

Vad
sedan g ä ller fr å gan om utj ä mning av zontill ä ggen f ö r bensin
och dieselbr ä nnolja har visserligen i dis-

s. 202 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 202

kussionen liknande synpunkter anf ö rts som betr ä ffande
ortstill ä ggen. Med h ä nsyn till de sm å
prisskillnader som de nuvarande till ä ggen
medf ö r anser vi emellertid inte att en
utj ä mning h ä r ä r p å kallad. Enligt v å r
mening f å r den utj ä mning av de regionala prisskillnaderna p å drivmedel som det nu till ä i-npade zontill ä ggssystemet
faktiskt inneb ä r anses tillr ä cklig. Ä ven
om en utj ä mning av dessa skillnader i vissa
avseenden fordrar en mer begr ä nsad
administrativ insats ä n ifr å ga om eldningsoljan framst å r
en å tg ä rd ä ndock som on ö dig med h ä nsyn
till de obetydliga f ö rdelar den skulle medf ö ra f ö r vissa f ö rbrukare. Vi utg å r
fr å n att det nuvarande systemet best å r men om en ytterligare differentiering av zontill-l ä ggen i framtiden skulle leda till att statsmakterna
finner det n ö dv ä ndigt att vidta en utj ä mning b ö r den i s å
fall enligt v ä r mening begr ä nsas till en maximering av zontill ä ggen. .Man skulle s å ledes - utg å ende fr å n ett nytt zonsystem - best ä mma ett h ö gsta
till ä tet zontill-l ä gg i landet. Till ä ggsreducering
b ö r d ä rvid i huvudsak komma ifr å ga
f ö r det omr ä de som vi angivit f ö r eldningsoljan. F ö r leveranser
till det omr å de som f å r till ä ggsreduktion
skulle bidrag utg å med skillnaden mellan leveransortens
tidigare zontill ä gg och maximizontill ä gget. Systemet b ö r
kunna administreras p å i huvudsak samma s ä tt som det vi redovisat f ö r ortstill ä ggsmaximeringen.

Hu-vuddragen av v å rt
f ö rslag om en maximering av ortstill ä ggen framg å r
av avsnitt 3.5. Det b ö r framh å llas att de angivna uppgifterna om t.ex. ma; ä , bidragsbehov och avgift naturligtvis m å ste h ä nf ö ras till de f ö rh å llanden som r å der
n ä r systemet inf ö rs. Den n ä rmare
utformningen av utj ä mningen framg å r av v å rt
f ö rfattningsf ö rslag och specialmotiveringen till detta.

s. 203 Kontrollera mot PDF

Område med u t] a.iin inq_ ay _T,r.t.? til Ijq

V ä rmlands r

1

Eda

n

Torsby

3

Hagfors

Ö rebro
l ä n

il

H ä llefors

5

Ljusnarsberg

6

Hora

7

Li ndesberg

V ä stmanlands l ä n

8

Norberg

9

Fagersta

Kopparbergs l ä n

10

Vansbro

1 1

Malung

12

Gagnef

13

Leksand

]h

R ä t tv ik

15

Orsa

16

Alvda1
en

17

Smedjebacken

18

Mora

19

Bor 1 ä nqe

20

Ludv i
ka

G ä vleborgs l ä r.

21

Ovan å ker

22

Ljusda1

V ä sternorrlands l ä n

23

inge

24

Soilef-e å

J ä mtlands l ä i

25

Ragunda

26

Br ä cke

27

Krokom

23

Str ö msund

29

ire

30

Berg

31

H ä rjeda1 en

32

Ö stersund

V ä sterbottens l ä n

33

V i nd e
1 n

3' »

Norsj ö

35

Storuman

36

Sorsele

37

V ä nn ä s

38

Vi Ihelmina

39

Å sele

1.0

Lycksele

Noi

-rbottens
l ä n

Ul

Arv idsjaur

1*2

Arjeplog

1*3

Jokkmokk

kk

Ö verkalix

4S

Ö vertorne å

kb

Paja 1 a

hl

G ä 11 i vare

48

Haparanda

hS

K i runa

s. 204 Kontrollera mot PDF

ftop. 1979/80:109 204

10
SPECIALMOTIVERING

10.1
F ö rslag till lag om utj ä mning av ortstill ä gg f ö r vissa
oljeprodukter

V å rt f ö rslag
inneb ä r att riksdagen skall ange riktlinjerna f ö r ortstill ä ggsutj ä mn.ingen
medan den n ä rmare utformningen b ö r ankomma p å
regeringen. Lagf ö rslaget inneh å ller s å lunda i huvudsak olika bemyndiganden f ö r
regeringen. Best ä mmelserna i lagen ä r till stor del kommenterade
genom beskrivningen av .maximeringsalternativet i avsnitt 8.5. Lagen fordrar d ä rf ö r endast
n å gra kompletterande upplysningar. Den f ö reslagna till ä mpningsf ö rordningen
behandlas n å got utf ö rligare i f ö ljande avsnitt.

Som
framg å r av 1 § b ö r enligt v å r mening riksdagen ange de kommuner som skall
omfattas av utj ä mningen.

Det
transportbidrag som enligt 2 § skall utg å som kompensation f ö r transportkostnader som
inte blir t ä ckta p å grund av utj ä mningen fastst ä lls av regeringen, som d ä rvid
naturligtvis har att pr ö va sk ä ligheten av de ifr å gavarande kostnaderna. Det b ö r betonas
att eftersom utj ä mningen avser ortstill ä cgen ä r det
endast de transportkostnadselement som ing å r i dessa som skall beaktas
n ä r bidraget best ä ms. Enligt v ä rt f ö rslag skall ä ven de f ö rbrukare som k ö per eldningsolja i cargoform och sj ä lva ombes ö rjer
landtransporten kunna f ä transportbidrag. Bemyndigande f ö r
regeringen att f ö reskriva r ä tt till bidrag f ö r s å dana f ö rbrukare
har d ä rf ö r tagits in i 2 § .

I
fr å ga om den transportavgift som enligt 3 § skall tas ut f ö r att t ä cka
kostnaderna f ö r utj ä mningen anser vi att den har s å dan
karakt ä r att det enligt regeringsformen ä r m ö jligt att
delegera beslutander ä tten till regeringen.

s. 205 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 205

H ä r b ö r erinras
om att vi funnit det l ä mpligt att anknyta administrationen av
transportavgift och transportbidrag till uttagandet av allm ä n
energiskatt. F ö rfattningstek-niskt har detta i fr å ga om
avgiften gjorts huvudsakligen genom allm ä nna h ä nvisningar till lagen (1957:262) om allm ä n
energiskatt. Ett n ä rmare å tergivande av energiskattelagens till ä mpliga
best ä mmelser har vi inte ansett praktiskt genomf ö rbart.

I
detta sammanhang vill vi p å peka att i bet ä nkandet genomg å ende anv ä nts
beteckningen dieselbr ä nnolja i enlighet med bruket i oljebranschen och i
flera andra sammanhang. Denna beteckning ö verensst ä mmer ocks å med den nomenklatur som anv ä nds i
utrikeshandelsstatistiken. Med h ä nsyn till sambandet med energiskattelagen har vi
emellertid funnit det l ä mpligast att i f ö rfattningstexten v ä lja den
beteckning som f ö rekommer i den lagen, n ä mligen motorbr ä nnolja.
Av motsvarande sk ä l har vi tagit in regeln i 4 § . I den f ö rteckning
ö ver
br ä nslen som ä r skattepliktiga enligt energiskattelagen å terfinns
n ä mligen s å v ä l beteckningarna motorbr ä nnoljor
och eldningsoljor som bunkeroljor.

10.2
F ö rslag till f ö rordning om utj ä mning av ortstill ä gg f ö r vissa
oljeprodukter

Ortstill ä gg

i
§

F ö r att
undvika en sv å rhanterlig redovisning i flera led b ö r
maximeringen av ortstill ä ggen endast till ä mpas vid f ö rs ä ljning
till s å dan f ö rbrukare som inte ä r registrerad som
skattskyldig till allm ä n energiskatt f ö r de produkter som omfattas
av utj ä mningen. Ortstill ä gg med h ö gre belopp ä n det av regeringen fastst ä llda
maximibeloppet f å r s å ledes ä ven i forts ä ttningen tas ut vid f ö rs ä ljning
till å terf ö rs ä ljare och registrerad skattskyldig. Om den som s å lunda erlagt
h ö gre till ä gg s ä ljer

s. 206 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 206

br ä nslet vidare har han att till ä mpa maximeringen vid f ö rs ä ljning till oregistrerad k ö pare och blir d å ber ä ttigad till det transportbidrag som g ä ller f ö r
den slutliga leveiansorten. Registrerad f ö rbrukare
f å r del av utj ä mningen genom att han, n ä r oljan f ö rbrukas,
blir ber ä ttigad till det transportbidrag som
g ä ller f ö r f ö rbrukningsorten
.

Transportbidrag

2 §

Som vi tidigare n ä mnt
skall SPK l ä mna f ö rslag till regeringen om transportbidragens storlek. Med den konstruktion
vi valt f ö r utj ä mningen kommer ä ven forts ä ttningsvis ortstill ä gg ö ver den fastst ä llda maximiniv å n
att till ä mpas vid vissa f ö rs ä ljningar. SPK
kan d ä rf ö r ta dessa till ä gg till utg å ngspunkt vid de ber ä kningar som skall utg ö ra underlag
f ö r f ö rslaget till regeringen. Transportbidragen fastst ä lls sedan efter en bed ö mning av sk ä ligheten av de .kostnadselement som
ing å r i ortstill ä ggen .

Den ortsf ö rteckning
som anv ä nds f ö r de nuvarande tilll ä ggen
innefattar ett mycket stort antal orter. Det kan enligt v ä r mening finnas anledning att SPK i samr å d med ol jef ö retage.n
ser ö ver f ö rteckningen i samband med inf ö randet
av utj ä mningen.

3 §

I paragrafen anges vilka som ä r ber ä ttigade till
transportbidrag. Punkt 1 innefattar alla som s ä ljer de ifr å gavarande produkterna och som
samtidigt sk ö ter transport. Under denna punkt
faller s å ledes ä ven vissa mindre å terf ö rs ä ljare som
enligt vad vi tidigare sagt sj ä lva b ö r medverka i utj ä mningen
med h ä nsyn till kravet p å skydd f ö r
aff ä rshemligheter. I de fall en å terf ö rs ä ljare, som. k ö per
oljan av ett oljebolag, debiterar kunden men transporten sk ö ts av bolaget b ö r
bidraget kunna utg å

s. 207 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 207

till oljebolaget. Fallet regleras i punkt 2. F ö rbrukare som ä r
registrerad som skattskyldig ä r ber ä ttigad till bidrag enligt punkt 3. Om f ö rbrukare som inte ä r registrerad som skattskyldig importerar br ä nsle f å r
han erl ä gga den f ö reslagna transportavgiften vid inf ö rseln. F ö rbrukar
han sedan detta br ä nsle p å ort som omfattas av. utj ä mningen f å r
han r ä tt till bidrag enligt punkt 4.

4 §

Best ä mmelsen anger n ä r r ä tten till
transportbidrag intr ä der. N ä r det f ö rbrukade
br ä nslet anv ä nts f ö r framst ä llning av annat br ä nsle b ö r transportbidrag inte utg å .

5 §

Ans ö kan om transportbidrag skall ges in
till riksskatteverket. F ö rfarandet skiljer sig å t beroende p å
om den bidragsber ä ttigade ä r registrerad som skattskyldig eller inte.

Den registrerade skall ans ö ka om bidrag i samband med redovisningen av den f ö reslagna transportavgiften. Eftersom uppb ö rden av avgiften f ö resl å s f ö lja energiskatteuppb ö rdens regler
skall ans ö kan om bidrag avse kalenderkvartal
och ges in inom en m å nad efter utg å ngen av det kvartalet. En nettoredovisning av
avgift och bidrag b ö r g ö ras. I de fall bidraget ö verstiger
avgiften skall RSV enligt f ö rfattningsf ö rslaget utbetala skillnaden. Om det skulle anses l ä mpligt kan givetvis ä ven r ä tt till kvittning mot den allm ä nna energiskatten inf ö ras.

De som har r ä tt
till bidrag och inte ä r registrerade som skattskyldiga
hos RSV skall ans ö ka om bidrag m å nadsvis.

6 §

H ä nvisningen till lagen (1959:92) om
f ö rfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning ger RSV m ö jlighet att
kontrollera riktigheten av uppgifterna i ans ö kan
om transportbidrag.

s. 208 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 208

Vid oriktiga uppgifter b ö r f ö r mycket utbetalat transportbidrag
kunna kr ä vas tillbaka. Å terkravsr ä tten
b ö r begr ä nsas till fem å r.

8 . §

Ett annat å terbetalningsfall
avser transportbidrag som utg å tt f ö r br ä nsle som
sedan å tertas efter å terg å ng av k ö p. Ä ven om,
fallet torde vara ovanligt b ö r med en s å dan best ä minelse
f ö rhindras att bidrag utg å r tv å g å nger f ö r
samma br ä nsle.

Transportavgift

Utformningen av best ä mmelsen
inneb ä r att transportavgift p å motorbr ä nnolja
och eldningsolja, n ä r det g ä ller avgiftsplikten, helt samordnas med den allm ä nna energiskatten.

10 §

I st ä llet f ö r att enbart g ö ra
en allm ä n h ä nvisning till energiskattelagen har vi valt att n å got n ä rmare ange
vem som ä r avgiftsskyldig och n ä r den skyldigheten intr ä der .

11 §

N ä r transportavgiftens storlek skall
fastst ä llas m å ste behovet av transportbidrag och kostnaderna i ö vrigt f ö r
utj ä mningen ber ä knas. Dessutom m å ste
man g ö ra en uppskattning av hur det
totala underlaget f ö r avgiftsuttaget kommer att
utvecklas. Underlagsmaterial f ö r regeringens
beslut om avgiftens storlek b ö r tas fram
av SPK.

12 §

I fr å ga om reglerna om uppb ö rd och kontroll f ö r
tr ä n-

s. 209 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 209

sportavgiften g ö rs
en direkt h ä nvisning till lagen om allm ä n energiskatt. Vissa undantag framg å r dock av 13 och 14 §§ .

13 §

J ä mf ö rt med energiskattelagen f ö resl å s vissa avvikelser n ä r det g ä ller vilka avdrag som f å r g ö ras i
deklaration f ö r transportavgift. Avdragen i 13 § 1 och 2 har motsvarigheter i energiskattelagen och
beh ö vs f ö r att undvika att dubbel avgift tas ut. Ä ven avdragspunkterna

13 § 4 och 6 finns i energiskattelagen.
Punkt 4 avser

export d å avgift inte b ö r utg å och
avdraget i punkt 6

inneb ä r att den avgiftsskyldige inte beh ö ver betala av

giften om han inte kunnat ta ut den av k ö paren.
Avdra

get i punkt 3 g ä ller endast fartyg i utrikes trafik
me

dan motsvarande avdrag i energiskattelagen avser all

f ö rbrukning i fartyg. J ä mf ö rt med
energiskattelagen sak

nas best ä mmelse om avdrag f ö r olja som g å tt
till kommu

nikationsf ö retag f ö r bandrift eller d ä rmed likartat ä n

dam å l. Inte heller b ö r enligt v å r
mening avdraget i

24 § f) energiskattelagen vara till ä mpligt f ö r
transport avgiften. Genom avdragsr ä tt
f ö r olja som anv ä nts f ö r framst ä llning av avgiftspliktigt br ä nsle, 13 §
5, undviks dubbel avgift. D ä remot saknas
anledning att undanta br ä nsle som anv ä nds f ö r framst ä llning av elektrisk kraft fr å n avgiften.

14 §

I paragrafen anges att avgiftsbeloppet, i f ö rekommande fall efter avr ä kning av yrkat transportbidrag, skall s ä ttas in p å
s ä rskilt postgirokonto.

S ä rskilda best ä mmelser

15 §

Best ä mmelsen har kommenterats i avsnitt
10.1

14 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 109

s. 210 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 210

16 §

Beslut
om transportbidrag torde vara av s å dan karakt ä r att det ä r l ä mpligt att besv ä r handl ä ggs av
kammarr ä tt.

17 §

RSV
b ö r ha m ö jlighet att meddela verkst ä llighetsf ö reskrifter.

s. 211 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 211

S Ä RSKILT
YTTRANDE

Av
sakkunnige Bo J ö nestedt

Som
industrins f ö retr ä dare i utredningen kan jag i huvudsak acceptera de
resultat och f ö rslag som utredningen framl ä gger.

I
ett avseende vill jag emellertid p å industrins v ä gnar reservera mig mot utredningens f ö rslag.
Det g ä ller uppfattningen att industrins cargoleveranser av eldningsolja
skall inkluderas i det f ö reslagna systemet f ö r utj ä mning av
skillnaderna av ortstill ä ggen i det s.k. maximeringsalternativet. Mot denna
uppfattning talar f ö ljande sk ä l.

Rent
principiellt m å ste det betraktas som osk ä ligt, att
industrins cargoink ö p, som utg ö r det mest rationella s ä ttet att
anskaffa olja och f ö r vilka ortstill ä gg inte ä r till ä mpliga,
skall drabbas av en kostnad som syftar till att minska totalkostnaderna p å oljan f ö r andra
kategorier av konsumenter. N ä r man beaktar att ortstill-l ä ggen ä r en f ö ljd av
varierande kostnader till resp. ort framst å r det som egendomligt, att de cargoimporte-rande f ö retagen
som huvudsakligen ä r baserade i kustlandet skall vara med och
subventionera dep å leveranser.

Utredningen
accepterar i princip denna uppfattning eftersom den ä r beredd
att undanta cargoleveranserna fr å n utj ä mningssystemet om man valde totalutj ä mningsalter-nativet.

I
maximeringsalternativet anf ö rs administrativa sk ä l som huvudsaklig orsak att
ej exkludera cargoleveranser. Dessa sk ä l ä r enligt min mening ej av den storleksordningen
att det finns anledning att inte undanta cargoleveranser ä ven i maximeringsalternativet.

s. 212 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 212

Slutligen kan man konstatera att de industrier som
importerar olja i form av cargoleveranser ä r
i h ö g grad de stora exportindustrierna,
som ä r starkt energiberoende. Det kan
inte vara l ä mpligt att belasta dessa industrier
med kostnader av denna karakt ä r.

Med anledning av vad jag ovan framf ö rt vill jag allts å reservera mig mot utredningens beslut att inkludera cargoleveranser i
maximeringsalternativet.

s. 213 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 213

Bilaga 2.2

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds H
1979: 3) Utjämning av ortstillägg.

1 Allmänna synpunkter på en utjämning av ortstillägg

1.1 Hovrätten för Nedre Norrland

Beträffande frågan om utjämning av ortstilläggen vill
hovrätten anföra följande: Högsta ortstillägget för 1966 var 65 kr. per mOljepriset per m' för samma år uppgick till 173 kr. Motsvarande siffror var .'il
kr. och 210 kr. för 1972, 64 kr. och 590 kr. för 1977 samt 83 kr. och 1 060 kr.
för 1979 (juli). Ortstilläggen har i takt med de höjda oljepriserna fått en
alltmer marginell betydelse. Detta förhållande kan förutses bli bestående. Det
kan mot bakgrund härav och med beaktande även av att förfarandet skulle komma
att medföra icke obetydliga kostnader för administration och kontroll
ifrågasättas om en utjämning över huvud taget bör genomföras.

1.2 Kommerskollegium

Kollegiet har som myndighet ingen sakkunskap om eller
särskild erfarenhet av de förhållanden som behandlas i betänkandet. Från mera
allmänna utgångspunkter önskar kollegiet emellertid anföra viss tveksamhet mot
föreliggande förslag. Sålunda konstateras i betänkandet att de regionala
prisskillnader på oljeprodukter som förorsakas av systemet med orts-och
zontillägg har begränsad ekonomisk betydelse. Dessutom föreslås en utjämning
endast av ortstilläggen och därvid en reducering av enbart de högsta tilläggen.
Såvitt kollegiet kan bedöma torde de positiva effekterna av en sådan utjämning
bli ytterligt begränsade. Mot bakgrund härav vill kollegiet ifrågasätta det
rimliga i att tillskapa ytterligare en administrativ reglering till en årlig
kostnad av 400000 kronor.

1.3 Riksskatteverket

Om en utjämning av ortstilläggen på eldningsolja och dieselbrännolja
över huvud taget skall göras tillstyrker riksskatteverket (RSV) maximeringsalternativet.
Det bör emellertid observeras, att den betydelse transportbidragen kommer att
få för utjämning av prisskillnaderna på oljor endast är marginell. Med ledning
av de genomsnittliga ortstillägg som utredningen uppgett gälla vid leveranser
till fyrtiotvå kommuner i inre Norrland och västra Svealand som har ortstillägg
över 44 kr. per m-* (tabell 6: 1, s. 87-88) skulle transportbidragen per m' vid
leveranser bli I-10 kr. till 23 kommuner, 11-20 kr. till 12 kommuner, 21-30 kr.
till 6 kommuner och 31 kr. till en kommun (Kiruna). Som jämförelse kan nämnas
att högstpriset på eldningsolja I exklusive ortstillägg har höjts per m' från
710 kr. till 760 kr. den 3 mars, till 860 kr. den 19 maj och till 1 060 kr. den
19 juli 1979.

s. 214 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 214

1.4 Näringsfrihetsombudsmannen

Även om åtgärdens betydelse för enskilda förbrukare i
kommuner inom det aktuella området som i dag har mycket höga ortstillägg kan
bli påtaglig, måste effekterna av den föreslagna maximeringen av ortstilläggen
i förhållande till samhällets sammanlagda regionalpolitiska åtgärder betraktas
såsom begränsade och isolerade.

Ingripanden i marknadsmässig! bestämda kostnader och
priser bör, enligt NO:s mening, göras med viss återhållsamhet. Sådana ingrepp
bör därför förbehållas fall där klara brister i marknadsmekanismen föreligger,
t. ex. på grund av ofullständigheter i befintlig företagsstruktur. I annat fall
riskerar man att samhällets åtgärder genom en svåröverskådlig mängd regleringar
som var och en är av förhållandevis ringa betydelse i praktiken motverkar
uppnåendet av väsentliga mål. En uppsplittring av regionalpolitiskt stöd på
många olika regleringar torde också i regel föra med sig högre administrativa
kostnader - både hos myndigheterna och hos företagen.

På grund av olika yttre betingelser varierar förhållandena
mellan olika

regioner i en mångfald olika hänseenden. Om samhället syftar till att

utjämna eller upphäva effekten av sådana regionala skillnader bör man

enligt NO:s mening undvika att skapa ett administrativt och organisato

riskt otympligt system knutet till enskilda produkter och tjänster. Det

borde övervägas att i stället åstadkomma mer generella lösningar och i

aktuella regioner ge stöd t. ex. i form av skattetekniska åtgärder.

Sammanfattningsvis vill NO ifrågasätta om inte den
åsyftade regionalpolitiska målsättningen skulle kunna uppnäs genom lämpliga
skattetekniska åtgärder. Härigenom torde samhället kunna undvika att behöva
tillämpa flera olika, till enskilda produkter och tjänster knutna stödformer.
En sådan mångfald av stödformer blir erfarenhetsmässigt mer kostsam. 1 detta
sammanhang må påpekas att utredningsmannen endast summariskt beräknat
kostnader såvitt avser SPK och RSV men inte för övriga som berörs av förslaget.

1.5 Statens pris-och kartellnämnd

Sedan utredningsrapporten färdigställts har ortstilläggen
ökat ytterligare. Så har t. ex. ortstillägget för Kiruna ökat från 76 till 94
kr. per m\ vilket innebär - utgående från de förbrukningsvärden som redovisas i
rapporten en årskostnad (för en villaägare) i Kiruna på ca 480 kr. per m' och
i Göteborg på ca 86 kr. per år, dvs. skillnaden mellan dessa bägge orter har
ökat från ca 325 till ca 394 kr. per år. Prisgapet mellan kustorter och
inlandsorter ökar successivt beroende på att biltransportdelen - den del som är
mest avståndsberoende - i ortstilläggskalkylen väger tyngst.

Av redovisningen ovan följer att en utjämning av
ortstilläggen för eldningsolja skulle ge en påtaglig ekonomisk fördel för de
som bor i landets inre och nordliga områden. Härtill kommer det förhållandet
att konsumentema har mindre möjlighet att påverka sin bränslekostnad än många
andra kostnader i hushållsbudgeten.

1.6 Konsumentverket

Enligt konsumentverkets uppfattning talar uppenbara skäl
för en utjämning av ortstilläggen på eldningsolja. Konsumenter bosatta i den
del av landet där klimatet är strängast, och där förbrukningen av eldningsolja
för

s. 215 Kontrollera mot PDF

uppvärmning därför är störst, tvingas f.n. också att
betala de högsta ortstilläggen. De områden där ortstilläggen är störst
sammanfaller vidare i huvudsak med de områden som ur regionalpolitisk synpunkt
i första hand bör stödjas (stödområde 5 och 6). Konsumentverket är samtidigt
medvetet om att en utjämning av ortstilläggen endast i begränsad utsträckning
påverkar skillnaderna i uppvärmningskostnader mellan olika delar av landet.

1.7 Arbetsmarknadsstyrelsen

Arbetsmarknadsstyrelsen anser det ur regionalpolitisk
synpunkt värdefullt att uppnå en utjämning av de regionala prisskillnaderna på
oljeprodukter. Det får ses som ett led i att skapa mer likvärdiga
produktionsbetingelser och levnadsförhållanden i olika delar av landet.

1.8 Statens industriverk

Effekterna av utredningens förslag är små: för enskilda
konsumenter rör det sig bara om småbelopp och företagens kostnader påverkas
knappt märkbart. Även om effekterna således är små anser industriverket att det
är principiellt felaktigt att bedriva inkomstfördelningspolitik på detta sätt.

Frågor rörande regionala inkomstomfördelningar bör enligt
industriverkets mening behandlas samlat inom ramen för den av riksdagen
beslutade regionalpolitiken, snarare än genom manipulering av priser på
enskilda produkter. Om så sker kan man lättare skilja på åtgärder motiverade av
inkomstfördelningshänsyn och åtgärder som kan motiveras med en effektivare
arbetsfördelning mellan olika regioner i landet, vilket är till gagn för
resurshushållningen i hela samhället.

Enligt industriverkets uppfattning kan den önskade
inkomstomfördelningen enklast ske genom mer generella medel, t. ex. genom
kommunala skatteutjämningsbidrag. som dessutom har fördelen att de inte
påverkar relativa resurspriser. Ett villkor för ett samhällsekonomiskt
effektivt utnyttjande av landets resurser är att den samlade
resursuppoffringen i olika verksamheter betalas till priser som avspeglar
resursernas alternativut-nyttjandevärden. Det föreslagna systemet skulle
innebära en avvikelse från denna princip.

Det föreslagna systemet innebär att man tar i anspråk
resurser till en kostnad av 400000 kronor för att fördela om 17 miljoner kronor
i ett nytt system, i stället för att kostnadsfritt utnyttja befintliga system
för ändamålet.

Det är inte förenligt med ett effektivt utnyttjande av
samhällets resurser.

Industriverket avstyrker med dessa motiveringar det
förslagna systemet.

1.9 Statens vattenfallsverk (Centrala driftledningen
har avlämnat likaly

dande svar)

Utjämning av lokala och regionala prisskillnader på energi
försvagar de ekonomiska motiven att utnyttja lokala energiresurser. Speciellt
om de principer som nu föreslås för utjämning av prisskillnader på eldningsolja
i en framtid skulle komma att tillämpas även på fasta bränslen, torde rationell
användning av inhemska energitillgångar avsevärt försvåras. Statens
vattenfallsverk och Centrala driftledningen får därför med hänvisning till
bifogad PM (utgörs här av de två följande styckena) avstyrka betänkandets

s. 216 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 216

förslag till lag om utjämning av ortstillägg för vissa
oljeprodukter.

Från statens sida görs stora insatser för att minska användningen
av olja, bland annat genom att stimulera till övergång till inhemska bränslen.
En utjämning av ortstilläggen på olja skulle motverka denna målsättning. De
kommuner som berörs av ortstilläggen synes i samtliga fall vara inlandskommuner
i skogslän och därmed ha förutsättningar för eldning med vedbränslen och torv.
Den subventionering av oljan som den föreslagna utjämningen av ortstilläggen
utgör skulle minska vedbränslenas och torvens konkurrenskraft gentemot oljan.

Principen med utjämning av ortstillägg kan bli ännu mer
besvärande ur allokeringssynpunkt om den i en framtid skulle komma att
tillämpas på förutom olja även fasta bränslen. Om vedbränslen och torv, som
många tror, i stor utsträckning kommer att ersätta olja skulle krav kunna
ställas på utjämning av prisskillnader som geografiskt ginge i rakt motsatt
riktning mot nu aktuell utjämning. Vid hantering av fasta bränslen finge
dessutom transportkostnaderna i förhållande till energivärdet väsentligt större
betydelse.

1.10 Länsstyrelsen i Västernorrlands län

En utjämning av tilläggen upplevs fortfarande av
länsstyrelsen som mycket angelägen utifrån inte minst allmänna
regionalpolitiska och rättvisesynpunkter.

1.11 Svenska kommunförbundet

En utjämning av kostnaderna för bensin och eldningsolja
skulle enligt styrelsen med all sannolikhet få en positiv regionalpolitisk
effekt och bidra till att skapa gynnsammare förutsättningar för näringslivets
utveckling i de aktuella områdena.

1.12 Landstingsförbundet

Den av samhället förda regionalpolitiken syftar bl. a.
till att åstadkomma likvärdiga levnadsförhållanden mellan olika delar av
landet. Från dessa utgångspunkter anser styrelsen att det finns skäl att genom
någon form av utjämning av prisskillnaderna på oljeprodukter söka uppnå
jämställdhet mellan enskilda konsumenter i olika delar av landet.

De av ortstilläggen föranledda höga kostnaderna på
oljeprodukter belastar vidare både offentlig och privat verksamhet och verkar
hämmande på näringslivets utveckling. En lika kostnad för oljeprodukter får en
positiv regionalpolitisk effekt och medverkar till att ogynnsamma
förutsättningar för olika näringsgrenars expansion i viss mån undanröjes inom
de berörda områdena.

1.13 Sveriges grossistförbund

Det synes som om utredningen mer baserar sitt förslag på
politiska än på ekonomiska grunder. Utredningen säger nämligen att det mot
bakgrund av orts- och zontilläggens faktiska effekt kan ifrågasättas om en
utjämning över huvud taget bör genomföras. Man framhåller också att de
utjämningsåtgärder som kan komma i fråga medför "inte obetydliga
olägenheter".

Utöver dessa ekonomiska faktorer åberopar utredningen
emellertid

s. 217 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 217

även andra aspekter, främst rättviseaspekter. Detta motiv
kan i och för sig vara beaktansvärt men kan rimligen ändå inte få ta över de
tungt vägande ekonomiska aspekter som redovisas i ärendet.

Till bilden hör att en utgångspunkt för arbetet enligt
direktiven skulle vara att resultatet inte får innebära att en tyngande och
kostsam administration byggs upp. Enligt vår mening kan utredningens förslag
inte anses uppfylla denna förutsättning. De administrativa kostnader som
utredningen anger kan inte anses rimliga i förhållande till det förväntade
resultatet.

Mot denna bakgrund kan den förslagna utjämningen inte
anses motiverad. Det är enligt vår mening angeläget att man gör en
totalekonomisk bedömning och ställer effekten av ortstilläggen i relation till
andra kostnader i ifrågavarande områden. Att särbehandla ortstilläggen kan
inte anses ändamålsenligt. Det bör i stället ingå i en samlad bedömning av
behovet av regionalpolitiska åtgärder.

På angivna grunder avstyrker vi således utredningens
förslag om utjämning av ortstilläggen på eldningsolja.

1.14 Sveriges köpmannaförbund

Ingripanden i marknadsmässig! bestämda kostnader och
priser bör en

dast ske i undantagsfall då annars marknadsekonomins resursallokerande

effekter kan skadas. Regionalpolitiska stödåtgärder bör i största möjliga

utsträckning genomföras på ett mer övergripande plan och så långt möjligt

är ej innefatta administrativa regleringar av enskilda varu- och tjänsteom

råden. ----

Köpmannaförbundet är införstått med att vissa konsumenter
i kommuner med de högsta ortstilläggen kan erhålla påtagliga kostnadsminskningar
genom det av utredningen föreslagna utjämningssystemet. 1 000-tals av
förbundets medlemmar lever och verkar inom berörda kommuner. Vi vill i detta
sammanhang påpeka att vi i grunden stöder ett samhälle präglat av solidaritet
och önskar icke motsätta oss en utjämning - särskilt när kostnadsökningarna för
"de solidariska" blir blygsamma.

1.15 Norrlandsförbundet

Det högsta ortstillägget tas i dag ut på orter där
förbrukningen är störst på grund av klimatet. Detta kan inte anses vara
rättvist. Det ligger nära till hands att jämföra distribution av olja med
distributionen av elkraft. Vid elkraftsdistribution från norra till södra
Sverige tillämpas dock inga zon-eller ortstillägg.

1.16 Svenska petroleum institutet (Sveriges
redareförening ansluter sig till

detta yttrande)

Institutet, som visseriigen godtog SPK:s tidigare förslag
om en generell utjämning av orts- och zontillägg, kan inte finna motiverat att
inrätta en särskild statlig administration för föreliggande, mycket begränsade
förslag, särskilt som utredningen klart deklarerat, att de regionala
prisskillnader på oljeprodukter som förorsakats av systemet med orts- och
zontillägg har begränsad ekonomisk betydelse för förbrukarna.

En maximering av ortstillägget till 44 kr. per m' skulle
enligt SPI:s beräkningar för en villa- och småhusägande familj innebära en
besparing av högst 4 % och i genomsnitt mindre än 1 % av gällande pris för
eldnings-

s. 218 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 218

olja. Som jämförelse kan nämnas atl om ulomhuslemperaluren
är 1° C högre än normalt, minskar förbrukningen med 3-4 %.

Om förhållandena för näringsliv och befolkning är
besvärligare i det inre stödområdet och inom andra av förslagel berörda
kommuner, förefaller del Institutet vara rationellare och riktigare att komma
till rätta med kvarstående orättvisor genom regionalpolitiska insatser. Det
kan visserligen tyckas, alt en administrationskostnad av 400000 kr. per år kan
verka rimlig. Enligt Inslitulets mening måste utredningen emellerlid dels ha
underskattat kostnaderna för den statliga administrationen, dels icke beaktat
de kostnader som förslaget medför för oljeföretagen. Om del verkligen inte
skulle vara möjligt alt med hjälp av regionalpolitiska insatser komma till
rätta med problem, som gör förhållandena för näringsliv och befolkning besväriigare
i det inre stödområdet och andra av förslaget berörda kommuner än i andra
delar av landet, vill Institutet inte motsätta sig föreslagen utjämning av
ortstilläggen.

1.17 Svenska värmeverksföreningen

Inom det område av landet som föreslås få begränsade orlstillägg
har föreningen för närvarande sex medlemmar med fjärrvärmedistribution. Dessa
orter förbrukar tillsammans endast cirka 2,5 % av den lotala oljeförbrukningen
för fjärrvärmeproduktion i landet. Den reduktion i förhållande till nuvarande
ortstillägg, som skulle kunna bli aktuell för dessa orter uppgår i genomsnitt
till cirka 10 kronor per m' eldningsolja. Delta är en låg summa i förhållande
till dagens oljepris på cirka 800 kronor per m' och kan knappast motivera den
administrativa apparat som skulle erfordras för att genomföra utjämningen. Sett
från hela fjärrvärmekollektivets synpunkt skulle systemet vidare medföra en
fördyring av bränslekostnaderna. Den reduktion av oljekostnaderna som skulle
komma de aktuella värmeverken till del kan nämligen beräknas till sammanlagt
cirka 400000 kronor, medan värmeverken totalt skulle fä en ökad kostnad på
cirka 2 100000 kronor p. g .a. avgiften till utjämningssystemet.

Värmeverk i övre Norrlands inland anser dock att varje
reduktion av de höga oljekostnaderna är angelägen, och vill för sin del
tillstyrka förslaget.

Vid många värmeverk diskuteras för närvarande
möjligheterna att utnyttja alternativa bränslen till olja, i första hand kol
för större kustföriagda fjärrvärmeverk samt torv eller vedflis för mindre
värmeverk i inlandet. De senare sammanfaller ofta med de orter som skulle
omfattas av reducerade ortstillägg. En reduktion skulle då kunna få den
effekten att torvens eller flisens konkurrenskraft gentemot olja försämrades i
de orter där ett utnyttjande av dessa bränslen är mest naturligt. Övergången
till inhemska bränslen för fjärrvärmeproduktion kan därigenom försenas. Enligt
föreningens mening bör man ta hänsyn även till sådana effekter vid en
diskussion om utjämning av ortstillägg.

1.18 Svenska busstrankförbundet

Vid sin bedömning av utredningens redovisade förslag och
motiven till dessa har SBF funnit att ett genomförande av förslagen endast
skulle få marginella effekter på busstrafikföretagens driftekonomiska
förhållanden. För hela den yrkesmässiga busstrafiken skulle utjämningen
(sammanlagda transfererade beloppet för utjämning av drivmedelskostnaderna)
röra sig om högst några hundra lusen kronor inom en total årlig driftkostnad om
i

s. 219 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 219

storleksordningen närmare tre miljarder kronor. Mol denna
bakgrund och med hänsyn till de nya administrativa resurser och kostnader som
blir förknippade med etl bidrags-/avgiftssyslem av detla slag framstår den
föreslagna reformen inte som angelägen för den verksamhel, som SBF har att
företräda. Det kan heller inte bedömas att utjämningen skulle medföra några
mätbara effekler på priserna för ulnyttjande av bussföretagens
Irans-porttjänster.

1.19 Svenska åkeriförbundet

För den yrkesmässiga laslbilstrafikens del får den
föreslagna utjämningen endast marginella effekter.

Vad belräffar eventuella iransporlpriseffekter på grund av
föreslagen utjämning bedöms det inte medföra nämnvärt mätbara förändringar.

Med beaktande av ovanstående och mot bakgrund av att nya
administrativa resurser och kostnader, som förknippas med etl bidrags-/avgiftssy-stem
enligt förslagel, framstår ålgärderna inte som angelägna vad gäller den
yrkesmässiga biltrafiken.

Förbundel vill för sin del inte tillstyrka utredningens
förslag.

1.20 Landsorganisationen

LO:s principiella inställning är att prissättningen skall
följa kostnaderna. I vissa fall råder speciella konkurrens- och
marknadsförhållanden så att en sådan överensstämmelse inte skapas, utan
samhället bör ingripa med särlösningar. Samhället måste bedriva en sammanhållen
och aktiv regionalpolitik för att näringsutvecklingen skall kunna ske med
acceptabel regional balans. Därvid kan motiv anföras för att göra ingrepp i
transportkostnads-förhållandena, såvida inte allmänna regionalpolitiska ålgärder
är lillräckliga.

LO anser inte att utredningen klart visal att en reglering
av orts- och zonlilläggen fyller en uppgift som i denna mening förbättrar den
regionala utvecklingsbalansen på ett unikt sätt, som inte åstadkoms eller kan
åstadkommas med generella medel. Samtidigt kan viss nackdel uppstå i form av
ökad administration. Utredningen föreslår att den transportavgift som skulle
finansiera en utjämning samt iransportbidragen knyts till uttagandel av allmän
energiskatt. De möjliga nackdelarna med att eventuella transportbidrag kan
påverka konkurrensen för vederbörande Iransportmarknad anser LO bör beaktas. LO
vill vidare anföra att en uljämning av transportkostnaderna för oljeprodukter
kan komma att följas av krav på att kostnadsutjämningen senare också skall
gälla transporler av kol och andra fasta bränslen.

Zon- och ortstilläggen liksom vissa skillnader i rabattgivningen
har emellertid väckt en aktiv opinion för att en utjämning beträffande
transportkostnaderna för oljeprodukter skall införas. Under 1970-talel har
frågan aktualiserats varje år i riksdagen genom motioner eller frågor.
Utredningsdirektiven från år 1977 pekar på behovet av att frågan prövas på nylt
inför denna opinion.

Med hänvisning till vad som anförts ovan vill LO inte
motsätta sig Utredningens förslag, men vill å andra sidan konstatera att det är
lämpligare att behandla denna fråga inom ramen för en bedömning av
regionpolitiken i stort.

Svenska skogsarbetareförbundet (vars bedömningar och
förslag LO instämmer i):

s. 220 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 220

Nu har emellertid regeringen framlagt en proposiiion om kraftigl
höjda energiskatter, vilka avses att träda i krafl redan under 1979. Detla gör
att utredningens ovan beskrivna förslag måste anses överspelat. Enligt uppgifter
i pressen har regeringen anfört alt hänsyn skall las till de regionalpolitiska
effekler som en generell höjning av energiskatten får för stödområdet. Delta
skulle få innebära atl skattehöjningens effekter på ett eller fiera sätt
elimineras för Norrlandsområdel eller för hela stödområdet. Om detta skall bli
möjligt måste långt större åtgärder vidtas än vad som utredningen föreslagil
från och med den 1 juli 1980.

I princip anser Skogsarbetareförbundel att den slatliga
regionalpolitiken

måste utformas så, att man så långt som möjligt åstadkommer likvärdiga

levnadsförhållanden mellan olika delar av landet. I de norra och inre

delarna av landet medför det kärvare klimatet att kostnaderna för upp

värmning av bostäderna blir avsevärt högre än i södra och mellersta

Sverige. Vidare är som regel avstånden stora inom stödområdet när man

skall besöka sociala inrättningar eller institutioner som har med samhälls

service att göra. Eftersom kollektiva kommunikationsmedel inte heller

förekommer i samma omfattning som i övriga delar av landet blir också

arbetskraften i stor utsträckning beroende av egen bil för färd till och från

arbetet.-----

Den nu föreslagna höjningen av energiskatten innebär
självklart hårda påfrestningar för både näringslivet och befolkningen i hela
landet. Hårdast kommer dock skattehöjningen atl drabba stödområdet, därest man inle
differentierar skattesatser eller kompenserar skattehöjningen på annat sätt.
Selektiva bidrag till näringslivet löser dock inte problemen för befolkningen
inom området. Det vore därtor i högsta grad önskvärt att fackföreningsrörelsen
på något sätt finge möjlighet att påverka utformningen av de
kompensationsförslag som regeringen enligt uppgift ämnar lägga fram beträffande
slödområdet.

1.21 Tjänstemännens centralorganisation

Vad beträffar de regionalpolitiska effekterna av
ifrågavarande prisutjämning, synes denna inte i någon större utsträckning
komma att påverka industrins val av lokaliseringsort, bl. a. beroende på att de
totala oljekostnaderna i relation till övriga produktionskostnader för flera
av industrierna är av relativt begränsad betydelse. TCO vill emellertid
framhålla att oljekostnaden kan för enskilda förelag utgöra en förhållandevis
betydande belastning. En utjämning av ortstilläggen kan således för sådana
företag upplevas som positiv och kan tillsammans med andra regionalpolitiska
åtgärder utgöra ett incitament till val av lokaliseringsort. Betydelsen av
utjämningsförfarandet som regionalpolitiskt medel blir naturligtvis större, ju
lägre maximalt ortstillägg som fastställs.

1.22 Sveriges allmännyttiga bostadsföretag

Avslutningsvis framhåller dock SABO att nyttan av ett
system för utjämning av regionala och lokala skillnader givetvis måste vägas
mot det administrativa merarbete som erfordras. Betydelsen av dessa skillnader
har onekligen minskal väsentligt som följd av den snabba prisuppgången på
eldningsoljor under senare tid. Kostnadsskillnader för uppvärmning av bostäder
betingas mer av klimatskillnader, husens och värmesystemens utformning och
skötsel samt de boendes beteende än av de prisskillnader som behandlas av
utredningen.

s. 221 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 221

1.23 Sveriges fastighetsägareförbund

Förbundet känner tveksamhet inför förslagel ur
principiella synpunkier. Det medför nämligen ytterligare krångel och byråkratisering
samt innebär ett ingrepp i den fria marknadsekonomin. Som framgår av de exempel
som redovisas i ulredningen är vidare den merkoslnad som ortstilläggen innebär
för bosladsuppvärmningen begränsad.

Även om förbundet har viss förslåelse för de krav på uljämning
som framförts, får förbundet med hänsyn lill ovan angivna synpunkier avstyrka
förslaget.

2 Utjämningsmetod

opaginerad Kontrollera mot PDF

2.1 Hovrätten för Nedre Norrland

Om kraven på en utjämning likväl på någol säll bör
tillgodoses framstår det förslag utredningen stannat för lämpligare än övriga
alternativ.

2.2 Kammarräten i Sundsvall

Av de redovisade alternativen finner kammarrätten sålunda,
liksom utredningen, det som innebär en maximering av ortstilläggen vara det som
bör komma i fråga. Som ulredningen framhåller är alla de tänkbara utjämningsåtgärder
som redovisas i betänkandet förenade med nackdelar. Om åtgärder skall
genomföras synes emellertid den ordning som utredningen föreslår vara den som i
skilda hänseenden framstår som lämpligasl. Särskilt är atl framhålla att
förslaget - samtidigt som det åstadkommer en kostnadsmaximering i de delar av
landet där en sådan är mest angelägen -framstår som mindre administrativt
betungande och mindre kostnadskrävande än övriga alternativ och den ordning
som SPK:s tidigare förslag innefattade. Det förhållandet att det även om
förslaget genomförs kommer att kvarstå .skillnader i prishänseende mellan
skilda delar av landel finner kammarrälten mot den bakgrunden få accepteras.

2.3 Försvarets materielverk

1. Inget bidrag från statskassan om f.
n. enligt utredningen ca 17 miljoner kronor bör utges.

2. Ingen transportavgift om f.n.
enligt utredningen 75 öre/m bör uttagas.

3.1
stället fastställes ett grundpris på bensin, dieselbrännolja och eldningsolja
som inkluderar en viss täckning av transportkostnaden om så verkligen skulle
behövas (i likhet med vad som sker då det gäller bensin och dieselbrännolja ex-pump),
så atl följande zontillägg skulle kunna till-lämpas:

Bensin och dieselbrännolja ex-pump För bensin, dieselbrännolja

och eldningsolja i bulk

i O-zon

0:-/m

i 1-zon

IO:-/m

i 2-zon

20:-/m'

Bör tillägg I 2.S:-/m'

göras med | 35:-/m

f. n. ca I 45:-/m

4. Ortstilläggen utgår fr. o. m. den 1 juli 1980.

s. 222 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 222

2.4 Slatensjärnvägar

Med anledning av remissen får SJ anföra att det från SJ:s
sida inle finns något att erinra mot den i betänkandet föreslagna utjämningen
av ortstill-lägg för vissa oljeprodukter.

2.5 Transportnämnden

TN har ulifrån de uigångspunkter nämnden har att förelräda
inget atl erinra mol utredningens förslag.

2.6 Riksskatteverket

Om en uljämning av orlslilläggen på eldningsolja och dieselbrännolja
över huvud laget skall göras tillstyrker riksskatteverket maximeringsalternativet.

2.7 Generaltullstyrelsen

Tullverkets befattning med det av ulredningen föreslagna
utjämningssystemet begränsar sig lill uppbörd av transportavgift i de fall avgifisplik-tigt
bränsle införs till rikel av annan än den som är registrerad hos riksskatteverket
som skatlskyldig till allmän energiskatt för sådant bränsle.

Från de synpunkter som tullverket närmast har att bevaka
finns inget att invända mot utredningens förslag.

2.8 Konsumentverket

Utredningen har beträffande ortstilläggen övervägt några olika
system. En total uljämning anses vara förenad med sådana nackdelar att den med
hänsyn till problemets omfattning inte är lämplig att genomföra. 1 stället
förordas en begränsad utjämning där de högsta tilläggen reduceras. Därigenom
mildras verkningarna av tilläggen för förbrukarna i landets inre delar. Som
skäl anges att prisnivån för övriga förbrukare i landet därvid inle påverkas
nämnvärt saml atl åtgärden kräver en mindre administrativ insats.

Enligt konsumentvekels uppfattning skulle ulredningens
förslag inle innebära alt de under efterkrigstiden omdiskuterade problemen med
ortstillägg löses. Regionala prisskillnader skulle fortfarande kvarstå om än
på en lägre nivå. Samtidigt synes det föreslagna systemet erfordra en permanent
priskontroll.

2.9 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Den behandlade problemaliken ligger i allt väsentligt vid
sidan av de uppgifter som det ankommer på överstyrelsen atl handlägga.
Överstyrelsen finner dock att del nu framlagda förslaget till utjämning av
ortstillägg är enklare än vad som framkommit vid tidigare gjorda överväganden
varför det förefaller vara väl ägnat alt tillgodose önskemålel om att mildra
verkningarna av de nu utgående tilläggen. Från överstyrelsens synpunkt föreligger
därför ingen erinran mot att belänkandet läggs till grund för ny lagstiftning
på området.

s. 223 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:109 223

2.10 Arbetsmarknadsstyrelsen

Ulredningens förslag innebär en påtaglig reducering av ortslillägg
på eldningsolja och dieselbrännolja för de kommuner som har det besvärligaste
arbetsmarknadsläget. Genom att ortstilläggen reduceras inom ett visst begränsai
område kan enligt utredningens beräkningar mer betydande prishöjningar undvikas
för oljeförbrukarna i övriga landet, inklusive orter längs norrlandskusten.

2.11 Länsstyrelsen i Jönköpings län

Länsstyrelsen släller sig mycket tveksam lill utredningens
förslag och utredningen är själv tveksam till om del ur ekonomisk synpunki
finns lillräckligt starka moliv för atl genomföra reformen.

Den mångåriga diskussionen om en regional utjämning ur
rättvisesynpunkt synes emellertid vara det avgörande skälet till att
utredningen trols allt föreslagit en reducering av de högsta ortstilläggen för
eldningsoljan.

Ur regional utjämningssynpunkt kan berättigade krav ställas
på alt oljepriserna för landets olika delar blir mera enhelliga än vad som nu
är fallet. Länsstyrelsen anser att utredningens förslag inle i tillräckligt hög
grad tillgodoser dessa krav. 1 första hand vore därför en fullständig utjämning
av oljepriserna att föredra.

Om däremot, som utredningen anför,de administrativa
kostnaderna för ett sådant system blir alltför höga anser länsstyrelsen atl det
knappast finns någon anledning att ändra på det nu existerande ortstilläggssystemet.

2.12 Länsstyrelsen i Kronobergs län

Utredningen konstaterar att del är tveksamt huruvida ortslilläggen
hafl

någon större regionalpolitisk betydelse. Men det är dock dels ur rättvise

synpunkt och dels med hänsyn till den högre oljeförbrukningen i de före

slagna orterna angeläget att en utjämning kommer till stånd. Den föreslag

na finansieringen innebär en mycket marginell kostnadsökning med 75 öre

per kubikmeter eller 0,06 % för eldningsolja 1.

Länsstyrelsen tillstyrker ulredningens förslag.

2.13 Länsstyrelsen i Gotlands län

Gotland tillhör de sysselsättningssvaga områdena i landet
med en befolkning med låg inkomstnivå. Även om utredningen anser att orts- och
zontilläggen har begränsad ekonomisk betydelse för förbrukarna är det angeläget
att de gotländska förbrukarna inte åsamkas högre kostnader än jämförbara
grupper på fastlandet. I debatten om orts- och zontillägg är det i första hand
frågans rättviseaspekter som kommit att få betydelse. Föreliggande förslag
innebär ej alt de nu missgynnade gotländska företagen och konsumenterna får
bättre villkor. Ett upphävande av regionala prisskillnader på oljeprodukter
skulle utgöra ett komplement till övriga regionalpolitiska åtgärder.

Länsstyrelsen finner det förslag till utjämning som
utredningen förordar otillräckligt och anser att en total uljämning vad avser
priset på oljeprodukter bör komma till stånd.

s. 224 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 224

2.14 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

Länsstyrelsen har i och för sig ingen invändning mot
utredningens förslag. De regionalpolitiska effekterna av de utjämnade
ortstilläggen synes emellertid blygsamma och bör ställas i relalion lill den
ökade adminislralion som införandet av transporlbidrag och transportavgifler
innebär. Del ursprungliga förslaget frän statens pris- och kartellnämnd har
enligt länsstyrelsens mening vissa fördelar genom atl del syftar till enhelliga
priser utan statssubventioner.

2.15 Länsstyrelsen i Kopparbergs län

Det framlagda utredningsförslaget medför enligt vår
uppfattning en avsevärd uljämning av de geografiska prisskillnader som i dag
råder på olja. Förslagel skulle om det genomförs medföra en sänkning av
oljepriserna i 11 av länets 15 kommuner. Vi tillstyrker därtor alt en maximering
av ortstilläggen sker enligt ulredningens förslag.

Enligt vår uppfattning måste det dock vara nödvändigt alt
finna en lösning som på sikt innebär en total uljämning av olje- och
bensinpriserna i landel. Vi föreslår därför att frågan om en sådan utjämning
las upp till förnyad diskussion om exempelvis tre år. En sådan diskussion kan
då föras bl.a. mot bakgrund av ertarenhelerna från det nu föreslagna systemet.

2.16 Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Del förslag utredningen framför om maximering av orlstilläggen
innebär för Gävleborgs län atl konsumentpriset på eldningsolja och dieselbrännolja
från tankbil blir något lägre i Ovanåkers och Ljusdals kommuner. I övriga
kommuner ligger ortstilläggen lägre än den föreslagna maximigränsen och dessa
ortstillägg påverkas därior inte.

Länsstyrelsen tillstyrker att ulredningens förslag
genomförs.

2.17 Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Länsstyrelsen vidhåller principiellt sin lidigare
uppfattning om en total utjämning av transporttilläggen för ifrågavarande oljeprodukler.

Utredningen har emellerlid lagt fram vissa ekonomiska och
administrativa skäl för en begränsad utjämning genom maximering av orlstilläggen.
Med hänsyn till dessa kan länsstyrelsen i huvudsak tillstyrka de i belänkandet
föreslagna åtgärderna. Totalutjämning av transporltilläggen bör komma till
stånd när klart lägre administrativa kostnader för reformen än hitlills kunnat
presenteras.

I de fall en tolalutjämning av transporltilläggen skulle
komma ifråga tillstyrker länsstyrelsen utredningens förslag om undantag för cargoleveranser
liksom inrättandet av en särskild nämnd för administration av
utjämningssystemet. Nämnden bör lokaliseras till Sundsvall, där viss samordning
kan ske med verksamhelen inom RSV:s norra dislriklskonior.

2.18 Länsstyrelsen i Jämtlands län

Länsstyrelsen tillstyrker förslaget.

Det är samtidigt länsstyrelsens förhoppning att de
svårigheter som alltsedan 1940-talet stått i vägen för frågans lösning
äntligen kan övervinnas och en ökad prisutjämning snarast kan genomföras.

s. 225 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 225

2.19 Länsstyrelsen i Västerbottens län

Länsstyrelsen lillstyrker utredningens förslag om transporlbidrag
och

transportavgift som elt medel att nä uljämning av regionala och lokala

skillnader.-----

En utjämning av tilläggen till rikels genomsnittsnivå
ligger bättre i linje med de regionalpoliliska stödnivåerna där 50-75 procenl
är vanliga. T. ex. är det statliga stödel lill investeringar i
bensinanläggningar 50 procenl. Om gränsen sätts vid 32 kr. blir
genomsnittsutjämningen 45 procent. Länsstyrelsen vill därför förorda atl beloppsgränsen
för utjämning av orlstilläggen av regeringen sätts vid den nivå som en
fullständig uljämning skulle medföra och för länets del omfatta de kommuner
som ulredningen förordat.

2.20 Länsstyrelsen i Norrbottens län

Länsstyrelsen har inte ändrat uppfattning sedan år 1975 om
atl en fullständig uljämning är att föredra från regionalpolitisk synpunki och
sett till det totala ekonomiska utfallet för länel. Samiidigi anser
länsstyrelsen att det kompromissförslag som ulredningen förordar ändå innebär
högst påtagliga kostnadssänkningar för länets inlandskommuner.

Utredningens förordade alternativ går inte så långt som länsslyrelen
anser önskvärt. Genom att de stora merkostnaderna för orter i inlandet kapas
till rimlig nivå anser länsstyrelsen att förslagel ändå utgör ett storl steg i rält
riktning.

2.21 Vägtrafikskatteutredningen

VSU kan nu inte se att föreslagen utjämning av ortstillägg
skulle innebära några komplikationer vid en eventuellt ändrad beskaltningsform
för de dieseldrivna fordonen.

2.2 Energiskattekommittén

Energiskattekommittén har ingenting att invända mot
utredningens förslag om utjämning av orlstillägg.

2.23 Energisparkommittén

Mot bakgrund av de relativt sett höga priserna på
petroleumprodukter anser energisparkommittén atl den marginella sänkning av
priset, för vissa delar av landet, som utredningen föreslår inte invekar
menligt på framtida energihushållsningsinsatser. Med anledning av detta har energisparkommittén
inget att erinra mol utredningens förslag till ålgärder, och stöder därmed
utredningens uppfattning.

2.24 Svenska handelskammarförbundel

Under de senaste åren har regionalpolitiken blivit allt
mera omfattande och såväl de selektiva som generella medlen har ulökats.
Svenska handelskammarförbundel slöder den regionalpolitik som förs, men har
framhållit vikten av att de regionalpolitiska stödformerna ska vara generella
så långl detta är möjligt. Utredningens förslag till utformning av orlstillägg
kan betraktas som ett sådant generellt regionalpolitiskt medel. 15 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr
109

s. 226 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 109 226

Ortstilläggen på olja kommer ej i nuvarande utformning
eller efter en minskning atl ha en avgörande belydelse för näringslivets
lokaliserings val. Som en av många åtgärder för alt ge de glesast befolkade
delarna i landet en stabilare befolkningsmässig och ekonomisk utveckling, är
dock den föreslagna åtgärden riklig. För näringslivet i dessa regioner är förslagel
klart positivt och inte minst skogsbrukets mekaniserade avverkningar och långa
landsvägtransporter får klara fördelar.

Svenska handelskammarförbundel ställer sig således
positivt till att utredningens förslag om maximering av ortstilläggen
genomföres.

2.25 Svenska kommunförbundet

Styrelsen anser därför atl en fullständig utjämning av
ortstilläggen bör ske i enlighet med det alternativ som redovisats av
utredningen. Även zontilläggen bör utjämnas på motsvarande sätt. Däremot anser
styrelsen inte alt en ny myndighet behöver inrättas för att administrera
utjämningssystemet. Riksskatteverket och SPK bör kunna klara även den utökade
insatsen som etl fullständigt utjämningssystem kan medföra.

Skulle emellertid vid en fullständig utjämning de
administrativa problemen bedömmas som alltför slora, vilket styrelsen betvivlar,
är styrelsen beredd att acceptera de begränsade utjämningsåtgärder som
utredningen föreslagit.

2.26 Landstingsförbundet

Förbundets styrelse finner det naturligt, att en
fullständig utjämning sker av tilläggen för såväl eldningsoljor som bensin och dieselbrännolja.
Därigenom ökar förutsättningarna för all en för riket enhetlig prisnivå på
oljeprodukter kan uppnås. Samtidigt förutsätter styrelsen att garantier skapas
för leveranser av oljeprodukter till de orter som omfattas av utjämningen.
Ersättning för de transportkostnader som till följd av utjämningen inte blir
täckta kan lämnas i form av särskilda transportbidrag såsom utredningen
föreslagit.

2.27 Sveriges köpmannaförbund

Förbundet finner det framlagda förslaget i och för sig
kunna läggas till grund för lagstiftning men önskar samtidigt påpeka att
betydligt mer genomgripande åtgärder torde bli erforderliga för att i någon
avgörande grad förbättra servicestrukturen i glesbygderna.

2.28 SHlO-familJeföretagen

Sett ur strikt marknadsekonomisk synvinkel finns det skäl
att gå emot utredningens förslag att utjämna prisskillnaderna ifråga. Men i
detta fall anser organisationen att de positiva regionalpolitiska följderna som
förslaget syftar till överväger eventuella nackdelar som kan följa när avsteg görs
från de rena marknadsekonomiska principerna. Det är just de långa avståndens
och klimatförutsättningarnas handikapp som utredningen vill mildra. En
utjämning av ortstilläggen är också ett exempel på ett lämpligt generellt
verkande regionalpolitiskt medel.

s. 227 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 227

2.29 Oljekonsumenternas förbund

OK:s uppfallning i uljämningsfrågor och specielll i detla
ärende har

tidigare belysls. Vi delar därför utredningens uppfattning all man bör med

hänsyn till del aktuella problemels omfattning stanna för begränsad åtgärd

under förutsättning att maximinivä, bidragsbehov och avgift naturligtvis

måste hänföras lill de förhållanden som råder när systemet införs.

Tillämpas föreslagen maximinivå på dieselbrännoljeförsäljning
från bensinstation kan effekten inträffa all dieselprisel vid
bensinstationsförsäljning ökar från nuvarande 2 zon = 2 öre/lit. till enligt
utredningsexemplet Kr. 44:-/m-' = 4,4 öre/lit.

I utredningen framgår ej några förslag hur redovisning
skall tillgå när orts- och zontillägg lillämpas vid olika försäljningsformer.

Ytterligare utredning om dessa effekter måste ske så att
orättvisa mellan försäljningsformer och redovisning för erhållande av transporlbidrag
ej skapas.

2.30 Lantbrukarnas riksförbund

LRF har i remissvar över lidigare utförda utredningar på områdel,
bl. a. det av SPK avlämnade förslaget ijuli 1975, ställt sig bakom en
utjämning. Enligt förbundets uppfattning har inga skäl tillkommit för atl ändra
den ståndpunkt som förbundet tidigare intagit. LRF förordar därför fortfarande
ett borttagande av de speciella orts- och zontilläggen eller effekterna av
dessa. Bakom förbundets bedömning ligger dels regionalpoliliska överväganden
och dels ett ifrågasättande av del riktiga i all lillämpa elt syslem där vissa
hamnar på västkusten skall anses uigöra basområden för systemet då betydande
kvantiteter importeras även till andra delar av landet. I detta senare avseende
är zon-systemet bättre än systemet med ortstillägg.

2.31 Norrlandsförbundet

Norrlandsförbundet har inte ändrat uppfattning sedan 1975.
om att en fullständig uljämning är alt föredra selt från regionalpolitisk synpunki
och setl till del lotala ekonomiska utfallet för hela Norrland.

Utredningens förordade alternativ går inte så långl som
Norrlandsförbundet anser önkvärt ur regionalpolitisk synvinkel. Utredningen
har dock lagl fram vissa ekonomiska och administrativa skäl för en begränsad uljämning.
Med hänsyn till detla kan förbundet, med de angivna reservalionerna, i huvudsak
tillstyrka de föreslagna åtgärderna som ett första steg mot en total utjämning.

2.32 Svenska Taxiförbundet

Svenska Taxiförbundet, som beretts tillfälle atl avge
yttrande över rubricerade betänkande får härmed framföra, att det från
förbundets sida inget finns att erinra mot förslaget.

2.33 Tjänstemännens centralorganisation

Enligt TCO.s uppfattning bör ett utjämningssystem inte ulformas
så atl ett omfattande merarbete uppstår för förelagen eller att nya oskäliga
kostnader överförs på industrin i andra delar av landet. Dylika kostnader

s. 228 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 228

medför risk all denna indusirins konkurrenskrafi härigenom
kan komma alt försämras. Utredningens förslag med en ny transporlavgift om 75
öre per m-* - grundpriset för eldningsolja är för närvarande ca 800-1 100 kr.
per m beroende på kvalitet - synes enligt TCO ej komma all medföra några
avgörande konstnadsproblem härvidlag.

2.34 Sveriges fiskares riksförbund

Vi delar utredningens slutsals att skall nägon utjämning
av ortstilläggen ske bör del inle vara någon totalutjämning utan bara en
reducering som begränsar sig till de högsta tilläggen.

2.35 Sveriges allmännyttiga bostadsföretag

SABO kan i och för sig ansluta sig till utredningens
principiella förslag att genomföra en begränsad utjämning av orlslilläggen.

Genomförs en sådan utjämning anser vi det dock vara
befogal att samtliga orter i landel som har pristillägg över en vald maximinivå
bör få del av utjämningen.

2.36 Hyresgästernas riksförbund

Ett av ulredningens motiv lill alt begränsa utjämningen är
att mer betydande prishöjningar för oljeförbrukarna i kusttrakterna kan
undvikas. Del är självklart att behovet av prishöjningar på orter som idag är
gynnade slår i direkt proportion till vilken grad av utjämning som eftersträvas.
Förbundet anser alt konsumenter av olika oljeprodukter solidariskt skall bära
kostnaderna för transporter inom landet av respeklive oljeprodukt och förordar
därför en fullsländig utjämning av orts- och zonlilläggen.

2.37 Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars
riksförbund

HSB tillslyrker förslaget beträffande sänkning av högsia
ortstillägg för eldningsolja samt införande av transportavgift.

2.38 Sveriges Villaägareförbund

Sveriges Villaägareförbund har i egenskap av riksorganisaiion
inget principiellt emot åtgärder av regionalpolitiskt syfle men å andra sidan
kan vi heller inle acceptera atl ålgärderna kan komma att medföra negativa
biverkningar och försämringar för villaägare i vissa områden.

Beträffande metoden till lösning av problemen har vi intet
att invända.

3 Utjämningens omfattning och flnansiering

I detta avsnitt redovisas de yttranden som behandlar ett
utjämningssystems geografiska omfattning, dess finansiering samt om cargoleveranser
av olja skall omfattas av systemet eller ej.

3.1 Hovrätten för Nedre Norrland

Några bärande skäl för atl ej undanta s. k. cargoleveranser
i detta förslag har emellertid ej framkommit. Hovrätten ansluter sig i denna
del till vad som anförts i det särskilda yttrandet.

s. 229 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 229

3.2 Kammarrätten i Sundsvall

Maximeringen bör, på de skäl utredningen anför, genomföras
så att ortstilläggen inom vissa kommuner, främst i det inre stödområdet, reduceras
och att transporlbidrag, finansierade genom en generell transporlavgift,
införs för att ersätta transportkostnader som till följd av reduceringen inte
blir täckta.

3.3 Slatensjärnvägar

SJ har utgått från att transportbidrag erhålles även när
eldnings- och motorbrännolja transporteras i cisternvagn lill berörda orter.

3.4 Konsumentverket

Utredningen har med hänvisning till regeringens direktiv
till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av
reformer (Dir. 1978:40) avfärdat möjlighelen att utjämna ortstilläggen genom subventionering
via statsbudgeten. Konsumentverket anser emellertid att en sådan finansiering
borde ha prövats. Det av utredningen föreslagna uppbördssyslemel för transportavgifler
skulle därvid falla bort. Delta skulle medföra besparingar för såväl staten som
petroleumbranschen. Enligt verkets bedömning borde även besparingar kunna
göras genom att utbetalningen av transportbidragen gjordes mer schablonmässigt.
Därigenom skulle de totala administrativa kostnaderna för utjämningssystemet
begränsas. Enligt konsumentverkets uppfattning kan utgifterna för en utjämning
av ortstilläggen täckas genom en höjning av energiskatten.

3.5 Statens vattenfallsverk (likalydande svar har
avgivits av Centrala drift

ledningen)

Skulle lagförslaget antagas bör enligt vattenfalls och CDL:s
uppfattning cargoleveranser av olja undantagas från prisutjämningssystemet.

I betänkandet "utjämning av ortslillägg"
föreslås alt alla oljeleveranser för kraftindustrins elproduktion, även cargoleveranser,
inlemmas i det föreslagna prisutjämningssystemet. Härigenom uppkommer en belydande
nettomerkostnad för kraflindustrin och därmed för elkonsumenterna eftersom
elproduktion i oljekraftverken till helt övervägande del ligger i områden där
transportbidrag ej skall utgå (södra och mellersta Sverige samt Norrlands
kustland). Beträffande cargoleveranserna, som svarar för slörre delen av
kraftindustrins oljetillförsel, har utredningens sakkunnige, Bo Jönestedt, i
särskilt yttrande framhållil att del rent principiellt måsle betraktas som
oskäligt att cargoinköp, som utgör det mest rationella sättet atl anskaffa olja
och för vilka ortstillägg inte är tillämpliga, skall drabbas av en kostnad som
syftar till att minska totalkostnaderna på oljan för andra kategorier och
konsumenter.

3.6. Länsstyrelsen i Jönköpings län

Del reducerade orlslilläggei skall enligt utredningens
förslag vara geografiskt avgränsat till atl endast omfatta västra Svealand och
Norriands inland. Detta skulle medföra atl kommunerna Nässjö, Eksjö, Aneby, Sävsjö
och Vaggeryd lillsammans med sju andra kommuner i syd- och mellansverige fick
landels dyraste eldningsolja.

16 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 109

s. 230 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 230

3.7 Länsstyrelsen i Kronobergs län

Ulredningen föreslår alt man ser över den orlsförteckning
som används för de nuvarande ortstilläggen. Länsstyrelsen tillstyrker della.
men anser alt en översyn även bör göras på regional nivå. Det finns orter som
har elt högre ortslillägg än andra trots all de kommunikationstekniskl ligger
närmare införselhamnen.

3.8 Länsstyrelsen i Skaraborgs län

För all läcka de kostnader som maximeringen av orlslilläggei
medför föreslås en generell avgifi på 75 öre per m"* eldningsolja och dieselbrännolja.

När del gäller denna maximering av ortstilläggen är
länsstyrelsen tveksam till om den enbart skall gälla för orter inom det inre
stödområdet och orler i västra Svealand med höga ortstillägg.

I Skaraborgs län är del 9 av 16 kommuner som helt eller
delvis ligger inom del område som för närvarande har ett orlstillägg
överstigande 44 kr./ m'. Av dessa kommuner har Gullspång, Karlsborg och Töreboda
av länsstyrelsen tidigare föreslagils ingå i stödområde. Del är väsentligt att
företagens konkurrenskraft inte försämras i just detla område. Delta blir fallet
om ortstilläggen är bland de högsta i landet och i princip tillåts höjas i
obegränsad utsträckning i en framtid.

Länsstyrelsen föreslår att den maximigräns pä 44 kr./m'
som ulredningen förordar skall gälla hela landet samt att den särskilda transportavgiften
anpassas lill detta.

3.9 Länsstyrelsen i Västernorrlands län

1 utredningens s. k. maximeringsalternativ, som
länsstyrelsen således i stort förordar, bör beträffande den geografiska avgränsningen
särskilt understrykas vikten av att låta utjämningsåtgärderna omfalta även de
sju kommuner inom stödområde 5 och 6 (däribland Ange och Sollefteå kommuner)
som för en mindre andel av sina orler har transporttillägg över den föreslagna maximinivån.
Däremot ifrågasätter länsstyrelsen från regionalpolitiska synpunkter om orlstilläggen
behöver maximeras inom samtliga föreslagna kommuner i västra Svealand, där 16
av 20 kommuner ingår i stödområde 2, 3 och 4.

Beträffande industrins cargoleveranser av olja vill
länsstyrelsen i maximeringsalternativet föreslå en regional differenliering. Cargolevererad
olja till hamnar i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län bör undantas
från utjämningsförfarandel. Detta kan ses som en begränsad men ändå viktig
åtgärd för att utjämna rådande regionala obalanser i landel. De administrativa
svårigheterna på grund härav torde vara mycket begränsade. Eventuellt merarbete
liksom övriga nya arbetsuppgifier till följd av reformen kunde för
Norrlandslänens del huvudsakligen utföras inom ramen för en förstärkning med
tvä nya tjänster vid norra distriktskontorel inom riksskatteverket. Genom en
obetydlig höjning av föreslagen transportavgift skulle statsverkels kostnader
för detta täckas in.

3.10 Länsstyrelsen i Västerbottens län

Likaså tillstyrker länsstyrelsen utredningens förslag om
att samtliga kommuner i länets inland omfattas av utjämningen.

s. 231 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 231

3.11 Länsstyrelsen i Norrbottens län

Enligt utredningen kommer de oljeleveranser som sker till induslrin
i företagens egen regi atl undantas från uljärnningssystemei. Kustbaserade
exportindustrier drabbas härigenom inte av fördyringar vilket givetvis är posilivi
för stål- och massaindustrin i länet. För inlandsbaserade industrier som köper
olja i cargoform föresläs bemyndigande för regeringen ali föreskriva rält till iransportbidrag.
Länsstyrelsen anser alt detta bemyndigande bör nyttjas lill fördel för den
norrbottniska gruvinduslrin med lanke på den konkurrensnackdel de höga landlransporlkoslnaderna
ulgör.

3.12 Svenska handelskammarförbundet

Förbundel kan dock ej biträda förslaget till reformens
finansiering. Förslaget innebär visserligen en ganska blygsam kostnadsökning
för oljeförbrukarna i dagslägel, men det är principielll felaktigt atl
kostnader för en regionalpolitisk ålgärd ska fördelas på det föreslagna sättet.

Förbundel anser atl finansieringen av reformen, i likhei
med det regionalpolitiska transportstödet, lämpligast sker över statsbudgeten.
Härigenom uppnås också möjligheten alt göra en avvägning mellan anslagen lill
de olika formerna av regionalpoliliska ålgärder. Ett system med en subvention
över statsbudgeten skulle dessutom ha den fördelen atl de totala kosinaderna
för reformen lättare kan utläsas.

3.13 Svenska kommunförbundet

Dock bör kostnaderna för de lokala transporterna i samband
med car-goolja beaktas vid utjämningen.

3.14 Norrlandsförbundet

Vi anser det vidare helt felaktigt att - enligt ulredningens
förslag -försäljning av dieselbrännolja över pump skall drabbas av ökad kostnad.

Till skillnad mol ulredningen anser förbundet, att den
geografiska avgränsningen beträffande maximeringsalternativet skall gälla hela
kommuner och inte vissa orter inom en kommun. Del innebär alt samtliga
kommuner inom stödområde 5 och 6 bör innefattas av utjämningsåtgärderna. Vi
ifrågasätter från regionalpoliliska synpunkier om ortslilläggen behöver
maximeras inom samtliga föreslagna kommuner i väsira Svealand, där 16 och 20
kommuner ingår i stödområde 2, 3 och 4.

Beträffande oljeleveranser (cargo) som sker till
industrier vill förbundet föreslå en regional differenliering. Cargolevererad
olja till hamnar i Norrbottens. Västerbottens, Västernorrlands och Gävleborgs
län bör undantas från utjämningsförfarandet. I det fall en totalutjämning av
transporttilläggen skulle komma ifråga tillslyrker förbundet utredningens
förslag om undantag för cargoleveranser.

3.15 Sveriges fiskares riksförbund

Skulle utredningens förslag genomföras innebär det en ökad
koslnad för

i stort sett alla Sveriges fiskeförelag. Vi anser det principiellt fel att
belasta

fisket med ökade kostnader när näringen befinner sig i en situation där

stödåtgärder från samhällets sida måste till för att öka lönsamheten.

s. 232 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 232

Vi hävdar även med det ovan sagda som bakgrund att man bör
försöka finna vägar alt hålla fisket utanför etl eventuellt kommande syslem.
Den tänkta avgiften på 75 öre per kubikmeter har en, som utredningen påpekar,
relativt liten betydelse för de flesta bränsleförbrukare men för ett fiskeföretag
med en stor bränsleförbrukning kan det ändå bli en betydande belastning.

Sveriges fiskares riksförbund föreslår att om en utjämning
av ortstilläggen skall genomföras skall det ske på ell sådant sätt alt fiskel
inte drabbas av ökade kostnader. Detta kan enligt vår mening ske på två sätl;

1) Fiskel lämnas ulanför systemet.

2) Finansieringen sker via
statskassan.

3.16 Sveriges allmännyttiga bostadsförelag

Ulredningen anser vidare atl de 12 kommuner "i
allmänhet har tillägg som endast obelydligl överstiger maximibeloppet"
samt "dessutom ligger förbrukningstalen för uppvärmning på grund av
klimatförhållandena i genomsnitt något lägre än i de nordligare
kommunerna".

SABO kan inle instämma i dessa påståenden. 1 utredningen
har myckel riktigt noterats all Laxå har ett tillägg på 52 kr. per m' i
tillägg. Till saken hör också atl Nässjö och Östersund ligger på samma höjd
över havet (300 m). Vinterförhållandena i Nässjö kan säkeriigen jämställas med
eller vara "sämre" än åtskilliga av de 49 orter som ingår i
utjämningen av ortslillägg. Den eftersträvade rättviseaspekten uppnås således
endast till en del genom

förslaget.----- Genomförs en uljämning anser vi det vara
befogat att

samtliga orler i landel som har pristillägg över en vald maximinivå
bör få del av utjämningen.

3.17 Hyresgästernas riksförbund

Även cargoleveranser bör omfattas av utjämningen.

4 Utjämningens administration

4.1 Statistiska centralbyrån

SCB vill i detta sammanhang, liksom med anledning av den
tidigare utredningen, nämna de underlag för kontroll och skälighetsbedömning
som verkel kan bidra med vid den periodvisa översynen av dessa belopp.

SCB beräknar numera i sin reguljära produklion årligen
pris- och volym-indexar för yrkesmässiga lastbilstransporter. Dessa indexar
anger prisutvecklingen per tonkilometer för transporterna totalt och för
enskilda varuslag. F. n. publiceras endast en totalindex för
lastbilstransporterna. Men beräkningar finns för enskilda varuslag, däribland
mineraloljor och mineraloljeprodukter. Möjligheter finns även till fördelning
av transporterna på olika transportavstånd som kan vara av intresse i detta
sammanhang.

SCB beräknar även en faktorprisindex för lastbilstrafik.
Denna index, som utgör en delindex i entreprenadindex (H 63) och främst avser
kortväga transporler av byggnadsmaterial m. m., grundas på en sammanvägning av
ett antal kostnadsfaktorer, som hämtas ur annal prismaterial. Sålunda ingär
exempelvis löner, reparation och värdeminskning, administrationskostnader,
skatter. SCB är för sin del beredd att vid behov utveckla en faktorprisindex
som omfattar även långväga lastbilstransporter av oljor.

s. 233 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 233

4.2 Riksskatteverket

Utredningen föreslår atl den transporlavgift (75 öre per m')
som behövs för alt täcka kostnaderna för Iransportbidragen skall las ul i samband
med uppbörden av energiskatt på bränslen. Den som är registrerad hos RSV som
skattskyldig för energiskalt på bränslen avger förutom energiskalte-deklaration
även deklaration för särskild beredskapsavgift för motorbrännolja,
eldningsolja och bunkerolja. Kontrollen av iransporlavgiflen kan därför kopplas
ihop med den energiskaltekontroll och den kontroll av beredskapsavgift som
sker. Utredningens förslag alt avgiften skall las ut på all dieselbrännolja,
alltså även den som säljs från pump. innebär atl kontrollen blir relativt
enkel.

De regler som medför rält till transportbidrag
sammanfaller inle hell med de regler som gäller för skyldigheten atl betala
transportavgift, varför vissa extra kontrollåtgärder fordras. Den del av dieselbrännoljan
som levereras med ortstillägg bör enligt ulredningens mening omfattas av
utjämningen. medan transportbidrag inle skall utgå för olja som omfattas av zontilläggssystemet.
Detta måsle uppmärksammas i samband med kontrollverksamheten. Slutligen måste
särskilt kontrolleras, att den transportbidragsberäl-tigade oljan verkligen
levereras till förbrukare inom bidragsberättigade områden och atl
transportbidrag inte utgår för olja som levereras till andra områden. Eftersom
de elva rikstäckande oljeföretagen svarar för den dominerande delen av
oljeförsörjningen kan en slor del av kontrollen förläggas dit. Med tanke på
den redovisningsstandard, som dessa företag har. bör man inte befara atl det
föreslagna systemet i dessa delar medför alll för stora kontrollproblem. Detta
innebär självfallel inte att man kan underiåla alt uppmärksamt följa upp
bidragssidan. När del gäller inle rikstäckande leverantörer av transportbidragsberätligade
oljor lorde redovisningsstandarden variera och uppvisa stora brister bl. a.
hos vissa leverantörer, som inte är registrerade hos RSV.

Utredningen har beräknat kostnaden för den statliga adminislralionen
av del geografiska maximeringsalternativet till ca 400000 kr. per år, varav
ungefär hälften faller på slalens pris- och kartellnämnd och hälften på RSV.

Enligt RSV:s uppfattning kan koslnaden för adminislralion
och kontroll komma att överstiga utredningens beräkningar. För del merarbeie som
uppslår inom RSV föreligger behov av tvä helårsrevisorer på fältet och en halv
årsarbetskraft för hanleringen av deklarationer för transporlavgift och
ansökningar om transportbidrag.

4.3 Näringsfrihetsombudsmannen

I fråga om administrationen av det nu föreslagna
utjämningssystemet har av NO tidigare framförda synpunkter på bl. a. lämnande
av leveransupp-gifler beaktats genom alt mindre leveranlörer ska kunna lämna
leveransuppgifter direkt till RSV och inle behöva gå genom konkurrerande
oljebolag.

4.4 Statens pris- och kartellnämnd

SPK har i sin anslagsframslällning för budgelåret 1980/81
konstaterat att del finns väsentliga krav på nämndens prisövervakande och
utredande verksamhet vilka inte kan tillgodoses inom ramen för befintliga
resurser.

s. 234 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 234

De begränsade personella resurserna som stått till
nämndens förfogande har inneburit all en effekliv övervakning inte har kunnat
upprätthållas på alla för konsumenten viktiga varu- och tjänsteområden.
Resursbrist förekommer på så angelägna områden som bostäder, olja,
transporter, kommunala taxor och avgifier saml frukt- och grönsaker. Mot den
bakgrunden är del en absolut förutsätlning för nämndens medverkan i del
föreslagna utjämningssystemet att eriorderliga resurser slälls lill nämndens förtogande.
Nämnden har beräknai att det merarbeie som skulle följa med etl
utjämningssystem av föreslagen typ kräver ell resurstillskott hos SPK med en byrådireklör
i lönegrad F 15 till en kostnad - inklusive följdkostnader - av 145 000 kr. per
år. För vissa beräknings- och skrivarbeten krävs härulöver en halviidsanslälld assislent
i lönegrad F 5 lill en årskostnad av 55 000 kr. Sammanlagt erfordras för SPK:s
medverkan i utjämningssystemet således etl resurstillskott med minsl 200000
kr. per år.

4.5 Länsstyrelsen i Skaraborgs län

För atl undvika de särskilda administrationskostnader som
av ulredningen beräknas till 400 tkr/år, föreslår länsstyrelsen att den
tilltänkta Iransporlavgiflen inräknas i grundprisel. Redan nu täcks ju en del
av transportkostnaderna in av grundpriset då orlstilläggen är schablonberäk-nade
och enbart svarar för en del av kostnaderna.

4.6 Lantbrukarnas riksförbund

Enligt förbundets uppfattning är del nödvändigl atl ett
utjämningssystem sker i former så att fördyrande administration undviks. Mot
den bakgrunden vill förbundet föreslå all i försia hand övervägs möjligheterna
till uljämning i oljebranschens regi. i andra hand en utjämning via energiskattesystemet.
Differentiering av fordonsskatten kan användas för atl utjämna vissa
transportkostnader.

5 Zontill ä gg

5.1 Hovrätten för Nedre Norrland

Hovrätten delar utredningens bedömning alt någon uljämning
avseende de nuvarande zonlilläggen inle är påkallad.

5.2 Kammarrätten i Sundsvall

Däremot har någon uljämningsålgärd inte funnits påkallad
när det gäller zontilläggen på drivmedel. Kammarrätten finner ingen anledning lill
invändningar mot detta. De små prisskillnader zontilläggen medför ger inte
anledning lill åtgärder, i synnerhet som del i systemet faktiskt redan inrymmes
en viss utjämning.

5.3 Näringsfrihetsombudsmannen

De i dag förekommande orlstilläggen på eldningsolja synes
i stort spegla faktiska skillnader i transportkostnader. Zontilläggen på
drivmedel är däremot schablonmässiga och tar endast i begränsad omfattning
hänsyn till

s. 235 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 235

skillnader i transportkostnader. En viss utjämning kan
därför sägas ha skett beträffande zonlilläggen och NO delar utredningens
bedömning atl zontilläggens ekonomiska betydelse för normalbilisten är av sådan
marginell betydelse alt yllerligare utjämning och därmed följande
administration inte för närvarande kan anses påkallad.

5.4 Statens pris- och kartellnämnd

De zontillägg som las ut för att täcka kostnaden för iransporl
av bensin inom landel utgör en liten del av det totala priset. En uljämning
genom en sänkning av tillägget i zon 2 från 2 till I öre per liter skulle
innebära en prissänkning med mindre än en halv procent. 1 ulredningen redovisas
att årskostnaden i form av zontillägg för bilägare kan beräknas till ca 15 kr.
i zon 1 och lill ca 30 kr. i zon 2, ulgående från en genomsnittlig årlig körsträcka
på ca 1 300 mil. Bensinkonsumenlen har vanligen slörre möjlighet än
eldningsoljekonsumenten atl själv bestämma över sin konsumtion. SPK instämmer
därför i utredningens uppfattning att del för närvarande inte finns skäl atl
utjämna zontilläggen på bensin.

5.5 Konsumentverket

Ulredningen lämnar ingel förslag beträffande utjämning av
zontilläggen på bensin. Enligt konsumentverkets uppfattning bör zontilläggen
utjämnas. Priset på bensin är till följd av zontilläggel högre i inlandet och
högst i områden som nära sammanfaller med de regionpolitiska stödområdena 5 och
6. I dessa områden kan avstånden till arbetsplatser och olika serviceutbud
vara mycket slort.

Administrationen av ett utjämningssystem enligt de olika
alternativ som skisserats skulle emellerlid inte stå i rimlig proportion lill
zontilläggens hushållsekonomiska verkningar. De tillämpade zonlilläggen är
myckel schablonmässigt beräknade, och återspeglar endast i begränsad utsträckning
kostnaderna för transporten till återförsäljarna.

Tidigare har ett mer differentierat system för zontillägg
tillämpats. För atl utjämna prisskillnaderna mellan olika delar av landet
slopade OK 1967 de tre högsta zonlilläggen samtidigt som O-zonen utvidgades.
Övriga oljebolag anpassade sig lill denna förändring. Mol bakgrund av detta
anser konsumentverket atl SPK närmare bör undersöka möjligheterna alt även
slopa återstående zonindelning.

Konsumentverket vill avslutningsvis framhålla atl
prisökningen till följd av zonlilläggen har begränsad belydelse för förbrukarna
i glesbygd. Betydligt viktigare ur konsumentpolitisk synpunkt är atl det finns
etl välför-grenat nät av försäljningsställen för drivmedel på landsbygden.
Därför är det angeläget alt lillräckliga resurser avsäits för atl samhället
genom bl. a. planering, vidgning av servicefunktioner i glesbygdshandeln samt
direkta stödinsatser verkar för att inköp av drivmedel kan göras med rimliga
transportuppoffringar för konsumenter bosatta i glesbygd.

5.6 Länsstyrelsen i Jönköpings län

Beträffande bensinpriserna förordar utredningen inte någon
förändring av nuvarande system beroende på frågans ringa ekonomiska betydelse.
Länsstyrelsen delar denna bedömning.

s. 236 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 236

5.7 Länsstyrelsen i Gotlands län

Vid pumpförsäljning av dieselbrännolja och bensin indelas landel
med utgångspunki från importhamn och deras närmaste omland i tre zoner. 0-zon, 1-zon
och 2-zon. Hela Gotland tillhör 2-zon. - - -

Föreliggande förslag innebär ej att de nu missgynnade
gotländska företagen och konsumenterna för bäitre villkor. - - - Länsstyrelsen
- - -anser alt en lotal utjämning vad avser prisei på oljeprodukter bör komma
till stånd.

5.8 Länsstyrelsen i Skaraborgs län

Utredningen har granskal olika möjligheter att minska
verkningarna av de nuvarande orts- och zonlilläggen. Ulredningen konstaterar
att det inte finns någon anledning lill förändring när det gäller zonlilläggen.
Länsstyrelsen biträder denna åsikt.

5.9 Länsstyrelsen i Västerbottens län

Tilläggets relativa andel av det toiala prisei minskar i
takt med oljeprisernas ökning. Landet har tidigare varil indelat i sex priszoner
vilka numera är reducerade till tre. Länsstyrelsen vill därför förorda att
upphävande av zontilläggen tas upp till förhandling med bensinbolagen i samband
med förhandlingar mellan siaten och bensinbolagen om höjning av bensinpriset.

5.10 Länsstyrelsen i Norrbottens län

Vid nuvarande zonlillägg på drivmedel skulle en uljämning
som innefaltar dessa vid en körsträcka på 1 500 mil molsvara en
kostnadssänkning på 15 kronor per år i 2-zon. Jämfört med orlstilläggen på oljeprodukler
har zonindelningen för drivmedel väsentligt mindre betydelse för hushåll och
företag i länets inland.

5.11 Svenska kommunförbundet

Styrelsen anser därför att en fullständig utjämning av
ortstilläggen bör ske i enlighet med del alternativ som redovisats av
utredningen. Även zontilläggen bör utjämnas på motsvarande sätt.

5.12 Landstingsförbundet

Förbundets styrelse finner det naturligt, alt en
fullständig utjämning sker av tilläggen för såväl eldningsoljor som bensin och dieselbrännolja.

5.13 Sveriges köpmannaförbund

Utredningen fastslår emellertid att de nuvarande orts- och
zontilläggen har en relativt liten ekonomisk belydelse för förbrukarna. Man
anser t. o. m. atl effekterna av en utjämning av zontilläggen på bensin och dieselbrännolja
är så små atl en sådan utjämning är onöding med hänsyn till de obetydliga
fördelar det skulle medföra. I detta avseende delar Sveriges köpmannaförbund
utredningens ställningstagande. Ett slopande av zonlill-

s. 237 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 237

läggen skulle inte innebära några mer betydelsefulla
förbättringar, eftersom merkostnaden per konsument och år inte uppgår lill mer
än 15 å 20 kronor med nuvarande system.

1 utpräglade glesbygdsområden, där befolkningsunderlaget
och därmed köpkraften är otillräcklig för all detaljhandeln annars skall kunna
erbjuda en tillräcklig kommersiell service kombinerar ofta detaljhandeln del
traditionella serviceutbudet med olika former av annan service. Många av våra
medlemmar säljer drivmedel lill fordon frän singelanläggningar i anslulning lill
sina butiker. I slället för alt fundera över zonindelningen är del för oss mera
angelägel att söka förbättra marginalstrukturen för våra medlemmar och att säkerslälla
atl dessa även långsiktigt får tillgång till drivmedel för vidareförsäljning.
De problem vi primärl har för ögonen - den långsikliga varuförsörjningen i
glesbygd och därmed också arbets- och lönsamhetssituationen för främsl
landhandeln kräver andra insatser av mer samhälls-övergripande nalur.

5.14 Oljekonsumenternas förbund

Enligt vårt bedömande har efter den utveckling som skett
inom bensin-slationselablering och indragning av försäljningsställen i glesbygd
skapat andra konkurrensförhållanden än de som rådde när zontilläggen 3, 4 och 5
slopades 1967.

Nyetablering speciellt i fråga om nya lågprisstationer
sker i första hand inom importhamnarnas närområden och mer sällan i glesbygd.
Företag som driver denna etableringspolitik slipper utjämna de dyrare längre
transporterna i silt bensin/dieselpris.

Till lägre transportkostnader kommer också att elablerings-
och driftkostnader för bensin/dieselanläggning med som regel låg omsättning ej
heller behöver finansieras av totalkostnaderna.

Vårl förslag för rättvisare bensin/dieselhandel är att
områden med orts-lilläggsuljämning erhåller översyn och att ytterligare differenliering
av zontilläggen sker som moisvarar utjämningen i likhei med ortstillägg.

5.15 Lantbrukarnas riksförbund

LRF förordar-------- ett borttagande av de speciella orts-
och zontilläg

gen eller effekterna av dessa - - -

Riksförbundet vill samtidigt uppmärksamma behovet av
ytterligare åtgärder beiräffande bränsle och drivmedelsdislribulion i
glesbygderna. Mellan I januari 1977 och I januari 1978 hade antalet
försäljningsställen för drivmedel reducerats från 5 118 till 4 906 enheter. Den
största nedgången har skelt inom gruppen singelanläggningar som under 1977
minskade med ett hundratal anläggningar. Det behöver även uppmärksammas att
problem uppstått för de ca 600 livsmedelsaffärer i glesbygderna som tidigare köpt
sina bensinpumpar från oljebolagen då dessa för 5-6 år sedan genomförde en
omfattande strukturrationalisering. Av de 600 torde i dag finnas 400-500
märkeslösa singelpumpar kvar. Många av dessa har fått problem genom atl
oljebolagen börjal slopa de rabatter på 11-12 öre som normall ges lill
återförsäljaren. Genom detta har drivmedelsförsörjningen i glesbygden
försvårats ytteriigare samtidigt som ett bortfall ofta medför att kunderna för
att skaffa drivmedel måste åka till närmaste tätort varvid även övriga
förnödenheter inköps där. Genom detta har lanthandelns kundunderlag
ytterligare urholkats.

s. 238 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 238

LRF förordar atl statsmakterna i sina överläggningar med
petroleum-handeln försöker åstadkomma någon form av samhällskontrakt varvid
glesbygdens drivmedels- och oljeförsörjning garanteras. -

Grundprincipen bör enligt LRF:s uppfattning vara atl
tillgången till sysselsättning och service samt kollektiva kommunikationer på
orten skall läggas till grund för etl utjämningssystem. De subventioner som
storstadsbefolkningen och andra slörre tätorter får via satsningen på
kollektiva kommunikationer bör kompenseras genom motsvarande stöd till enskilda
transporler i glesbygdsområden där inte kollektivtrafiken på etl tillfredsställande
sätt kan sköta transporterna.

5.16 Norrlandsförbundet

En utjämning av zontilläggen på bensin och dieselolja har inle
ansetts påkallad med hänsyn till de små prisskillnader som de nuvarande zonlilläggen
medför. Utredningen beräknar merkosinaden per år i zon 1 till 15 kronor och i
zon 2 lill 30 kronor. Den faktiska skillnaden för konsumenten blii dock avsevärl
större mellan kust och inland och mol bakgrund av att bensin- och dieselfordon
i många fall är det enda kommunikationsmedel sum finns att tillgå i inlandet.
Från rättvisesynpunkt borde även denna skillnad utiämnas.

5.17 Svenska taxiförbundet

Förbundet delar således utredningens mening, att en
utjämning av zonlill-läggen på bensin och dieselbrännolja inte är påkallad med
hänsyn till de '-:må prisskillnader som de nuvarande zontilläggen medför.

5.18 Mutormännens riksförbund

1 yttrande 975-09-22 över SPK:s förslag till upphävande av
regionala och lokala prisskillnader på oljeprodukter i konsumenlledel
förklarade M atl förbundet i princip inte hade att erinra mot förslagel såsom
det presenterades i SPK:s ulredning.

Detta tidigare ställningstagande till trots vill M i dag
biträda vad ulredningen säger om utjämning av zontilläggen för bensin och dieselbrännolja,
nämligen att med hänsyn till de små prisskillnader som de nuvarande tilläggen
medför - en årlig kostnad på ca 30 kr. i nuvarande 2-zon jämfört med O-zon för
genomsnittsbilisten - anses en utjämning inte påkallad.

5.19 Kungliga automobil klubben

KAK anser i princip att priserna på motorbrännolja bör
vara enhetliga över hela landet, vilket också framgår av KAK:s yttrande över SPK:s
förslag till teknisk lösning av prisutjämningsfrågan 1975. Det kan därför synas
orättvist att bilägarna i glesbygd, vilka förvisso har det största behovet av
bilen som fortskaffningsmedel, skall belastas med ett högre drivmedelspris. Å
andra sidan drabbas bilisterna i I-zonen av så många andra kostnader att
totalkostnaden för fordonets utnyttjande inom detta område i många fall blir
högre än inom glesbygdsområdena. Utredningen har också framhållil atl de
regionala prisskillnaderna på drivmedel har myckel liten betydelse för
bilisterna.

s. 239 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 239

Mol bakgrund av della och de övriga moliv som ulredningen
framlagt anser sig KAK därtör icke böra molsätla sig ulredningens förslag att
bibehålla nuvarande regler.

5.20 Motorförarnas helnykterhetsförbund

Del kan förefalla rimligl atl kosinader för bilinnehav
inte skall vara beroende av konsumentens hemvist. Ä andra sidan förekommer i
samhället en mängd prisskillnader på förnödenheter av olika slag, som är
beroende av transportkostnader, konkurrensförhållanden inom orten m.m. Effekten
och nödvändigheten av prisutjämnande ålgärder kan i vissa fall ifrågasättas.
När del t.ex. gäller en bilist kan pristilläggen i 1- och 2-zon medföra en
mindre ökning av milkostnaden men kompenseras av lägre kosinader för annan
förbrukning. Behovet av direkla ingrepp från myndigheterna i den lokala
prisbildningen kan ifrågasättas också från den synpunkten alt de områden, där
prissänkning på petroleumprodukter skulle vinnas, i slor ulslräckning
sammanfaller med s. k. stödområden, där lokaliseringspoliliska älgärder skall
verka allmänl gynnande. När det speciellt gäller drivmedel kan dock priserna på
dessa ha en så väsentlig betydelse för förbrukarna, att MHF anser att ålgärder
i prisutjämnande syfte kan vara motiverade. Men härvid måste man förutsätta att
de administrativa kostnaderna för regleringen kan hållas inom sådana gränser
att förhöjningar av grundpriserna inte framtvingas.

5.21 Hyresgästernas riksförbund

Förbundel anser alt konsumenter av olika oljeprodukler
solidariskt skall bära kosinaderna för transporter inom landel av respeklive
oljeprodukt och förordar därför en fullständig uljämning av orts- och
zontilläggen.

5.22 Sveriges villaägareförbund

Vi har heller inget att invända mol atl zontilläggen även
i fortsättningen medför vissa regionala prisskillnader, ehuru av mindre natur.

s. 240 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109 240

Innehåll

1.
Allmänna
synpunkter på uljämning av ortstillägg ....... 213

2.
Utjämningsmelod
......................................................... . 221

3.
Utjämningens
omfattning och finansiering ................. 228

4.
Utjämningens
administration ..................................... . 232

5.
Zontillägg....................................................................... 234

s. 241 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:109 241

Bilaga 2.3

Förslag till

Lag med bemyndigande om sänkning av ortstillägg för vissa
oljeprodukter, m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

1
S Med olja
avses i denna lag dieselbrännolja och eldningsolja.

2
§ Regeringen
får, om det behövs för atl minska sådana prisskillnader pä olja som förorsakas
av alt säljare tillämpar särskilda lillägg för sina transportkostnader (ortstillägg).
föreskriva det högsia ortslillägg som får tas ul vid försäljning av olja lill
förbrukare inom de kommuner som anges i bilaga till denna lag.

3
§ Kompensation
för sådana transportkostnader som en säljare inle kan täcka till följd av föreskrifier
om högsia ortstillägg skall lämnas till säljaren i den utsträckning som
regeringen föreskriver det. Kompensationen lämnas i form av elt särskilt
bidrag (transportbidrag). I den mån regeringen så föreskriver lämnas
transportbidrag också till förbrukare inom de kommuner som avses i 2 §.
Regeringen får överlåta ät myndighel all meddela föreskrifier om
transportbidrag.

Ansökningar om transportbidrag prövas av regeringen eller
den myndighel som regeringen besiämmer.

4
§ Regeringen
eller den myndighel som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter rörande
uppgiftsskyldighet i ärende om transportbidrag.

5
§ Till böter
eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsålligen eller av oaklsamhel
bryter mol föreskrifier om högsta orlstillägg.

1 ringa fall döms inte till straff.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1981.

s. 242 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 109

242
Bilaga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Värmlands län Eda Torsby Hagfors

()rchro län

Hällefors

Ljusnarsberg

Nora

Lindesberg

Västmanlands län

Norberg

Fagersla

Kopparbergs län

Vansbro

Malung

Gagnef

Leksand

Rättvik

Orsa

Älvdalen

Smedjebacken

Mora

Borlänge

Ludvika

Gävleborgs län

Ovanåker

Ljusdal

Väslernorrlands län

Ange

Sollefieå

J ä mllands l ä n

Ragunda

Bräcke

Krokom

Strömsund

Äre

Berg

Härjedalen

Östersund

Västerbottens län

Vindeln

Norsjö

Storuman

Sorsele

Vännäs

Vilhelmina

Asele

Dorotea

Lycksele

Norrbottens lån

Arvidsjaur

Arjeplog

Jokkmokk

Överkalix

Överlorneå

Pajala

Gällivare

Haparanda

Kiruna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Norstedts Trycken, Siockholm 1980

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

20 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (20)

20 kopplingar i 16 dokument.

  1. Prop. 2019/20:175 Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden - regional skattereduktion s. 15 i texten
  2. SOU 2012:50 Nystartszoner s. 175 i texten
  3. SOU 2005:68 Regionala stimulansåtgärder inom skatteområdet s. 44 · s. 86 i texten
  4. Prop. 2005/06:65 Ny vägtrafikskattelag, m.m. s. 93 i texten
  5. Bet. 1984/85:NU26 om prissättningen på olja och bensin s. 12 i texten

Visa alla 16