om en träteknisk utvecklingsenhet i Skellefteå
49 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 42 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1979/80:110, om en träteknisk utvecklingsenhet i Skellefteå
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:110
Regeringens proposition 1979/80:110
om en träteknisk utvecklingsenhet i Skellefteå;
hesUilad den 2i
Regeringen föreslår riksdagen all anlaga dei förslag sum har
iipptagils i bifogade uidrag av rcgeringspri)tokull.
P:'i regeringens vägnar fHORBJORN FALLDIN
NILS G. ASLINCl
Propositionens huvudsakliga Inneh å ll
1 proposilionen föresläs all en träteknisk forsknings- och
ulvecklingsenhel byggs upp i Skellefteå. Enhelen skall ingå som en del i en cenlral
forskningsstiftelse som är under bildande. Enheten foreslås bedriva informalions-
och konlaklverksamhel, forskning, provning t)ch pnidukliitveck-ling samt
medverka vid viss Iräleknisk högskoleutbildning. Enhetens verksamhel skall
samordnas med dels övrig iräleknisk forskning, dels verksamheten vid
Stiftelsen Induslriellt Utvecklingscentrum i övre Norrland. De årliga driftskoslnaderna
på ca 2 milj. kr. förulsälls finansieras av traindii-sirin lillsammans med Skellefieå
kommun och sialen. Lokaler och ulrusining för verksamhelen för sammanlagi 8 mi|j.
kr. föreslås bekostas hell med slalsbidrag.
I Rik.uhigen 1979/80. 1 saml. Nr 110
Kartong: sid. 2, ändring i Närvarande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
INDUS! RIDEPARIEMFNTET
Uidrag
PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde
1980-02-28
opaginerad Kontrollera mot PDF
Närvarande: Statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark,
Burenstam Linder, Johansson, Wirlén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn,
Danell, Pelri
Föredragande: statsrädel Åsling
Proposition uni en träteknisk utvecklingsenhet i
Skellefteå
I Inledning
Med stud av regeringens bemyndigande den 18 maj 1977
tillkallade chefen for budgeldeparlemenlel en särskild uiredare med uppdrag att
lägga frani förslag lill lokalisering av ny verksamhet lill Västerbottens län.
Utredaren' hai- avlämnat bl. a. delbeiänkandel (Ds B 1978; 14) Lokalisering av
ny \eiksamhel i Västerbottens län. Del 2. I betänkandet föreslås bl.a. all cn iialeknisk
ulvecklingsenhel inrättas i Skellefteå. Utredaren föreslår alt invesleringar i
lokaler m. m. saml andra kosinader under en föreslagen ireäiig uppbyggnadslid -
sammanlagi 12.5 milj. kr. finansieras med slalliga medel. Därefter förutsätts
finansieringen av verksamheten kunna ske lill slörsia delen genom kollektiva
forskningsbidrag från dels iräindu-sirin. dels sialen genom styrelsen för leknisk
utveckling (STU).
Del aktuella avsnillel av beiänkandei bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga I.
Efler remiss har yttranden över belänkandet - vad gäller avsnittel
om cn iräleknisk ulvecklingsenhel i Skellefieå - avgelts av universiteis- och
högskoleämbetet (UHA), överstyrelsen för ekonomiskt försvar, arbets-niarknadssiyrelsen.
statens industriverk. STU. Sveriges lantbruksuniver-siici. länsstyrelsen i
Västerbottens län, Skellefteå kommun. Stiftelsen Indusirielll
Utvecklingscentrum i övre Norrland (lUC), Svenska trä-furskningsinsiiiutel (STFI),
Sveriges industriförbund, Träinduslriförbun-del. Västerbottens läns landsiingskommun
och Stiftelsen Västerbottens läns Mivecklingsfond.
Riksdagslediimnlen Rune ,4ngslrom
Prop.
1979/80:110 3
UHÄ har bifogat yttranden av Umeå högskoleregion,
universitetet i Umeä och högskolan i Luleå. Länsstyrelsen i Västerbottens län
har bifogat yttrande av länsarbetsnämnden i Västerbottens län.
En sammanställning av remissytlrandena bör fogas lill
protokollet i della ärende som bilaga 2.
Med stöd av regeringens bemyndigande den 21 juni 1979
tillkallade min företrädare en organisationskommitté (I 1979: 12) för alt uireda
vissa frågor rörande den föreslagna utvecklingsenhelen. Kommittén har i december
1979 lämnat förslag om enhetens verksamhetsinriktning, organisation och
finansiering. Förslagel bör fogas till protokollet i della ärende som bilaga 3.
2 Föredragandens överväganden
Träindustrin har slor belydelse för den svenska
samhällsekonomin. Branschen svarar för inemot en tiondel av den samlade
industriproduktionen och för lika stor del av sysselsättningen. Genom sin
struktur, med många små förelag utspridda på en mängd orter, har träindustrin
stor regionalpolitisk betydelse. Huvuddelen av produktionen avsätts på exportmarknaden.
Vad som exporteras är i stor utsträckning oförädlade produkler som sedan i
betydande omfattning bearbetas och vidareförädlas i mottagarländerna.
Svensk iräforskning bedrivs f. n. i stor utsträckning inom
ramen för kollektiva forskningsprogram som är gemensamt finansierade av STU och
olika stiftelser med branschorganisationer som huvudmän. De organisationer som
företräder sågverks-, trämanufaktur- och skivindustrierna har nyligen beslulal
all ändra organisationen för atl kunna samordna verksamheten bättre och därmed
utnyttja de kollektiva forskningsresurserna inom träindustrin på bästa möjliga
sätt. En ny gemensam forskningsstiftelse med det föreslagna namnet Sliftelsen
Svensk Träteknisk Forskning är under bildande. Huvudmän för stiftelsen blir
Svenska Sågverks- och Trävaruexportföreningen, Stiftelsen för irämanufakturteknisk
forskning. Svenska Wallboardföreningen, Svenska Plywoodföreningen och Svenska Spånski-veföreningen.
Den nya stiftelsens verksamhet skall bedrivas enligt ett forskningsprogram som
är gemensaml för de organisationer som ingår som huvudmän. Programmei kommer
att utformas i samråd med STU, bl.a. eftersom stiftelsens verksamhel förutsätts
finansieras delvis med statsbidrag. En programstyrelse med representanter för
bl. a, huvudmännen och STU avses leda verksamhelen.
Förslaget om en iräleknisk utvecklingsenhet i Skellefteå
grundas på bl.a. en bedömning av trävaruindustrins stora betydelse för Sverige
i allmänhet och för landets norra delar i synnerhet. Utredaren betonar all det
är angeläget att våra begränsade råvaruresurser vidareförädlas i slörre
Prop.
1979/80: 110 4
utsträckning. Han konstaterar också att trävaruindustrin f.n.
satsar relativt litel på forskning och utveckling. Den föreslagna enheten
kommer enligt utredaren att möjliggöra en värdefull samverkan med bl. a.
eventuell högskoleulbildning på träområdet i Skellefteå.
Remissinstanserna är som helhet positiva till förslaget atl
bygga upp cn Iräleknisk utvecklingsenhet i Skellefteå. Flera av dem betonar den
starka kopplingen mellan den föreslagna enhetens verksamhet och olika former av
Iräleknisk utbildning i övre Norriand. Bl.a. STU och STFI framhåller vikten av
alt verksamhelen i Skellefteå nära samordnas med den centralt bedrivna
forsknings- och utvecklingsverksamheten på Iräområdet, så alt resurserna inle
splittras. STU anser all enhelen bör ges en sådan inrikining att dess kompetens
blir av riksintresse. lUC betonar viklen av att enheten organisatoriskt knyts
till lUC.
Slatens industriverk framhåller alt den förnyelse som
krävs inte enbari är av leknisk natur ulan i minsl lika hög grad av
kommersiellt slag. Enligt verket leder den föreslagna utvecklingsverksamheten
ofta lill krav pä förbättrad marknadsföring, nya distributionskanaler m. m.
Verksamhetsinriktningen bör enligt verkel styras från branschpoliliska snarare
än från regionalpolitiska uigångspunkter.
För egen del har jag följande allmänna synpunkier på
förslaget om en träteknisk utvecklingsenhet i Skellefteå. För att träindustrins
möjligheter lill exporl och sysselsättning skall förbältras krävs bl. a. att
den inhemska produktionen inriklas mot mer bearbetade och förädlade produkter,
som är väl anpassade lill de slutliga förbrukarnas behov. Den svenska träindustrin
behöver därför utveckla nya produkler och produktionsmetoder. Jämfört med andra
branscher satsas emellertid inom träindustrin f. n. relativt små resurser på
forskning och utveckling.
Liksom utredaren och remissinstanserna anser jag att en iräleknisk
ulvecklingsenhel av föreslagen lyp bör kunna bidra lill en posiliv utveckling
av särskilt den norrländska träindustrin och därigenom långsiktigt stärka
företagens möjligheter lill ökad exporl och sysselsällning. Vissa delar av
forskningen kan på delta sätl läggas närmare de norrländska företagen. Jag
finner del därför ändamålsenligt att sådan verksamhel bedrivs i Skellefteå.
Jag vill erinra om atl statsmakterna har beslutat (prop.
1978/79: 100 bil. 12, UbU 1978/79: 32, rskr 1978/79: 272) att utökad träteknisk
utbildning får anordnas vid högskolan i Luleå. Högskolan har därvid möjlighel
alt förlägga delar av denna utbildning lill Skellefteå. I likhei med flera remissinslanser
bedömer jag att en kombinalion av utbildning och forskning/utveckling skulle
kunna medföra en väsentlig stimulans för träindustrin i området. Det ankommer
på regionstyrelsen för Umeå högskoleregion och högskolan att pröva frågan om en
del av utbildningen skall decentraliseras lill Skellefteå.
Träforskning kommer att bedrivas såväl vid högskolan i
Luleå som vid den föreslagna utvecklingsenheten i Skellefteå. Det är angeläget
all denna
Prop.
1979/80: 110 5
forskning samordnas. Det är vidare enligt min mening
väsentligt med en nära samordning mellan den planerade Skellefleåenhelens
verksamhet och den forskning och utveckling pä träområdel som bedrivs på annat
håll, exempelvis vid STFI i Slockhulm. Detta bör inte hindra ett praktiskt
samarbete också mellan enhelen och lUC.
Som jag tidigare har nämnt har en organisationskomniittc
under höslen 1979 utrett vissa frågor om den föreslagna enhetens organisation,
verksamhetsinriktning och finansiering. I kommittén har ingått representanter
för bl. a. STU samt träindustrin och dess anställda.
Organisationskommittén föreslår all Skellefteåenheten
skall ingå som en del i den cenirala Irätekniska forskningsstiftelse som är
under bildande. För att åsladkomma även en regional förankring av enhetens
verksamhet förutses stiftelsen tillsätta etl programråd med uppgift all bistå
programstyrelsen med råd beträffande den verksamhel som bedrivs i Skellefteå.
Detta regionala programråd bör enligt kommiitén bestå lill övervägande del av
representanter för berörda förelag i regionen.
Utvecklingsenhelen föreslås bli förlagd i anslulning till lUC,
som under hand har erbjudit sig alt efter avtal med den centrala stiftelsen lill
självkostnad svara för projektering, byggande och drift av de nya lokalerna saml
för den administrativa service som behövs. Personal vid lUC som f. n. arbelar
med liknande uppgifter på del trätekniska området bör enligt kommittén erbjudas
anställning i den nya stiftelsen, med placering vid Skellefteåenheten.
Avtal om samverkan i fråga om iräleknisk
högskoleutbildning bör enligt kommittén kunna Iräffas mellan den cenirala sliftelsen
och högskolan i Luleå.
Jag har inget all erinra emot organisationskommitténs
förslag vad gäller organisation av verksamheten. Jag vill betona värdet av en
stark organisatorisk koppling mellan Skellefleåenhelens verksamhet och den cenirall
bedrivna iräforskningen. Samlidigt är etl nära samarbete med främst lUC och
berörda utbildningsinstanser av stor vikt. Det ankommer på den nya stiftelsen
att med övriga berörda organ avtala om de närmare formerna för elt sådant
samarbete.
Enligt kommittén bör Skellefleåenhelen ha en sådan verksamhelsinriklning
atl den kan nära samverka med regionens industrier. Enheten bör ges en kontaktskapande
och kompetensförmedlande roll. Den bör kunna bidra till att föra ut forsknings-
och utvecklingsverksamhetens resultat lill företagen och även förmedla
företagens behov till forskningsorganen.
Enheten föreslås ge service åt företagen i form av
information om marknader, produkler och forskningsresultat, företagsanpassad
utbildning, medverkan i företagens produktulveckling samt viss provningsverksamhet.
Enligt kommittén bör enhelen avgränsa sin utvecklingsverksamhet i samråd med
andra forskningsorgan för all undvika dubbelarbete. Vidare föreslås att enheten
medverkar vid viss utbildning för elever vid
Prop.
1979/80:110 6
högskolan i Luleå och den yrkeslekniska högskoleulbildningen
i Skellefteå.
Jag finner alt enheten i Skellefteå kan ges i huvudsak den
inriktning som organisationskommittén har föreslagil. Mot bakgrund av bl. a.
kommitténs sammansättning bedömer jag att denna verksamhetsinriktning svarar
väl mol företagens behov.
Det ankommer på regeringen att för statens del ta
ställning till sladgarna för den programslyrelse som avses leda sliftelsens verksamhel
och i samband därmed bedöma om sladgarna och organisationen i övrigt är anpassade
till de rikllinjer för verksamheten i Skellefteå somjag har angett. Jag avser
att i annal sammanhang föreslå regeringen atl uppdra åt STU atl för statens
räkning nära följa förberedelsearbetet med att bygga upp verksamheten i
Skellefteå.
Beiräffande Skellefteåenhelens resurser föreslår
organisationskommittén att stiftelsen får nio anställda i Skellefteå. I
personalen förutsätts nuvarande fyra anställda vid IUC:s irätekniska avdelning
ingå. De löpande driftskostnaderna beräknas ligga i storleksordningen 2 milj.
kr. per är.
Investeringsbehovet bedöms uigöra 9,4 milj. kr. i dagens
penningvärde, varav 5,1 milj. kr. för utrustning och 4.3 milj. kr. för nya
lokaler. Kommittén redovisar också etl lägre invesleringsallernativ, som omfaltar
endast sådana lokal- och utruslningsresurser som behövs för alt en meningsfull verksamhel
skall kunna bedrivas. Investeringskostnaderna för elt sådant alternativ
beräknas lill totalt 8 milj. kr.
Investeringarna föreslås bli finansierade helt med
statsbidrag. För finansiering av den årliga driflen beräknas induslrin kunna
bidra med ca 0.5 milj. kr. och Skellefteå kommun med 0.5 milj. kr. per år under
elt uppbyggnadsskede. STU kan därmed bidra med ca 1 milj. kr. i form av
kollektiva forskningsmedel. Den finansiella grunden för de första årens drift
är sålunda 2 milj. kr. per år. Härtill kommer möjlighet lill medel från
uppdragsforskning, avgiftsbelagd service till företagen m. m.
För egen del ansluter jag mig till de principer för
finansieringen av verksamheten som organisationskommittén har föreslagit. Ett
villkor för slalsbidragel lill investeringarna bör vara atl medel för den
löpande driften vid Skellefleåenhelen - uiöver statsbidrag - avsäits med lägsl ca
1 milj. kr. årligen och att verksamheten i övrigl byggs upp i huvudsak enligt
de riktlinjer somjag har redovisal.
Jag beräknar behovet av statsbidrag för investeringarna i
Skellefteå till 8 milj. kr. Beloppet bör anvisas på etl särskilt anslag. Jag förordar
sålunda alt 8 milj. kr. tas upp i statsbudgeien för budgelåret 1980/81 under
ett nytt reservationsanslag benämnt Bidrag till träteknisk utvecklingsenhet i
Skellefteå.
Prop.
1979/80:110 7
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen föreslår riksdagen
alt till Bidrag till iräleknisk ulvecklingsenhel i
Skellefteå för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisa etl
reservationsanslag av 8000000 kr.
4 Beslut
Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och beslular atl genom proposiiion föreslä riksdagen atl anlaga del förslag sum
föredraganden har lagl fram.
Prop. 1979/80: 110 8
Bilaga I
Utdrag ur Ds B 1978:14, Lokalisering av ny verksamhet till
Västerbottens län. Del 2
7 Förslag till träteknisk utvecklingsenhet i Skellefteå
Inledning
Produkter baserade på skogsråvaran har alltid intagit en
central roll i den svenska ekonomin. Enbart trävaruindustrin ger lika slort
nettobidrag i utrikeshandeln som järnmalmen och bilindustrin sammantaget.
Branschen är vidare relativt arbetsintensiv och därför väsentlig ur
sysselsättningssynpunkt. Sågverk och skivindustri exempelvis sysselsätler ca
30000 personer. Ytterligare ca 40000 personer är sysselsatta inom trähus-, snickeri-och
möbelindustrierna. Av särskild betydelse är alt dessa träbearbetande industrier
i sin huvuddel är starkt decentraliserade och spelar därför en slor roll för
glesbygdernas näringsliv. I Västerbottens län exempelvis är 9.3 procent av de industrisysselsalia
verksamma inom sågverksindustrin medan motsvarande siffra för hela riket är ca
tre procent. Inom Norrlandslänen är sågverksindustrin direkl avgörande för
många kommuner med exempelvis hela 79 procent av industrisysselsättningen i Sorsele
och över 50 procent i flera Norrbottenskommuner.'
Skogsindustrin befinner sig i dag i en strukturell och
teknisk omvandling främsl beroende på en successivt ökande konkurrens om
råvaran. Denna konkurrens medför att träindustrin inte längre kan expandera
genom ökad råvaruförbrukning, ulan industrin måste i framtiden satsa på
vidareförädling. Inför dessa hårdnande krav på bättre utnyttjande av
vedråvaran, rationellare tillverkning och målinriktad produktutveckling slår
träbranschen i dag mycket dåligt rustad. Branschen redovisar exempelvis den
näst lägsla FoU-insatsen av alla branscher molsvarande endast 0,3 procenl av
förädlingsvärdet (1973). Vidare saknas civilingenjörsutbildning med träteknisk
inriktning, vilkel är märkligt med hänsyn lill branschens stora betydelse för
Sveriges ekonomi.
Behovet av forsknings- och utvecklingsresurser på det
trätekniska området
Den träbearbetande industrin står inför behovet av en
omfattande induslriell förnyelse; hela arbetsprocessen från aptering av
stammar till leverans av färdig produkt måste utvecklas. Del förulsäller bälire
ulnytljande av vedråvaran och den sågade varan, framtagning av nya och bättre produkler
genom förändring av träets naturliga egenskaper och ökad anpassning av del
sågade träet till användarnas krav. Detta nödvändiggör atl redan befintliga
forskningsresultat lillvaratas bättre och atl nya utvecklingsarbeten rörande
träets egenskaper, teknisk utrustning och produklulveckling påbörjas.
Branschen måste vidare utveckla och införa rationella styrsystem för produklion,
distribution och marknadsföring. Dessa åtgärder kan endasl genomföras med
ökade ekonomiska resurser till forskning, utveckling och utbildning.
' Sägverksinduslii och skivindustri, SIND 1977:7,
Stockholm.
Prop.
1979/80:110 9
Den vidareförädling som sker i den träbearbelande induslrin
i de nordliga länen är i huvudsak begränsad lill hyvling och torkning. Två
tredjedelar av dess produklion exporteras till etl värde av knappl en miljard
kronor. Det kan här vara lämpligt alt erinra om alt den norrländska
skogsråvaran är senväxande och därtor av mycket hög kvalilel. Det senvuxna
virket har exempelvis högre densitet, vilkel bl.a. innebär bäitre hällfaslhetsegenskaper,
bättre nölningsmolslånd och större beständighet mot röt- och mögelangrepp jämförl
med det snabbvuxna virket. Det senvuxna virket lämpar sig följaklligen för
vidareförädling i större utsträckning än annan skogsråvara. Trots denna höga kvalilel
exporteras i dag merparten av den norrländska råvaran utan att dessa
möjligheter till vidareförädling lillvaratas.
Befintliga branschforskningsinstitul och utvecklingscenlra
är som regel förlagda lill Slockholmsregionen eller södra Sverige. Det långa
avståndet lill dessa centra gör del svårl för de nordliga länens träindustrier
att medverka i och följa resultaten av kollektiva utvecklingsprojekt. Det är
därför angeläget atl tillskapa FoU-resurser för atl en nödvändig melod-och
produktutveckling skall komma till stånd bland de norrländska träföretagen.
"Utredningen om lokalisering av ny verksamhel till
Västerbottens län" föreslår härmed alt en ulvecklingsenhel lillskapas på
del Irätekniska området i Skellefteå. Uppbyggnaden av en utvecklingsenhet i
Skellefteå föresläs påbörjas medio 1979 och stöds av andra utredningar som
"Träindustriutredningen i Västerbotten" och "Arbetsgruppen för
träteknisk utbildning i Skellefteå" samt befintliga branschorgan som
Svenska träforsk-ningsinstitutel (STFI) och iräförädlingsbyrån (TFB).
Ännu elt starkt motiv för inrättande av en
utvecklingsenhet i Skellefteå utgör den lill Skellefteå kommande högskoleulbildningen
inom träleknik. "Arbetsgruppen för träteknisk utbildning i
Skellefteå", tillsatt av Umeå högskoleregion, har nämligen föreslagil en iräleknisk
högskoleutbildning i Skellefteå underställd högskolan i Luleå med slarl
höstterminen 1979. En god FoU-anknylning är av slor vikt för utbildningens kvalilel
och föreskrivs enligt högskolelagen 5 §. Utbildningen föreslås samordnas såväl
lokal- och uibildningsmässigt som administrativt med den yrkestekniska
högskoleutbildningen - YTH - med inriktning mot träteknik som redan är
etablerad i Skellefteå.
Verksamhetsinriktning
En detaljerad verksamhetsplan för den trätekniska
utvecklingsenheten måsle arbetas fram i samråd med befintliga inslanser för
forskning och utveckling inom landel. Verksamheten skall, i likhet med
högskoleutbildningen, vara rikstäckande och som allmänna principer bör gälla:
-
alt främja
produktförnyelse och vidareförädling av skogsråvara specielll med tanke på
export
-
atl kompletlera
och samverka med redan etablerad FoU-verksamhel inom landel
-
att anknyta
till den specifika kunskap och/eller problemsituation som finns i Norrland.
Med utgångspunkt i dessa principer kan följande
arbetsområden i första hand komma i fräga. ti Riksdagen 1979180. 1 .saml. NrllO
Prop. 1979/80:110 10
Produktförnyelse
Tillvarata den specifika kvalilet som den norrländska
träråvaran har genom alt utveckla nya produkter och produktmixer samt tillämpa
nya affärsidéer för avsätining av dessa produkter.
Produktionsmetodik
Kundorderslyrd produktionsplanering speciellt inrikiad mot
snickeriindustrin med inrikining på optimalt ulnyttjande av virkesråvaran.
(Utveckling och framtagning av utrustningar och reglerteknik för sorteringar,
orderrutiner, lagerrutiner, m. m.)
Bearbetningsdata specielll inrikiad för snickeriindustrin.
(Optimerings-metoder, skärdalarekommendationer, m. m.)
Bearbetningsmaskiner specielll för snickeriindustrin. (Ny
generation bearbelningsmaskiner enligt moderna lekniska metoder för
tillverkning i Norriand.)
Utvecklingsprovning
Ulvecklingsprovning med undantag för byggdelar med bärande
funktion.
Provmetoder. (Utveckling av praktiskt användbara
provningsmetoder. Replipunkt för t. ex. statens planverk.)
Provningsutrustning. (Utveckling av praktiskt användbara
provningsutrustningar speciellt för produktutveckling.)
Avverkningsteknik
Maskiner och utrustningar för rationell avverknings- och markbered-ningsteknik.
Nära samarbete med skogshögskolan. Stiftelsen Skogsarbeten, STFI. m.fl.
På längre sikt torde arbetsuppgifter inom områdena
beslagsteknik, fog-ningsteknik, reglerutrustningsteknik och träskydd bli aktuella.
Organisation
Den föreslagna Irätekniska utvecklingsenhelen kan under
uppbyggnadstiden inrymmas i Stiftelsen Industriellt Utvecklingscentrum i övre
Norrland - lUC.
lUC grundades 1971 i Skellefteå av slatens industriverk,
statens provningsanslalt, slyrelsen för teknisk utveckling (STU), Norrbottens
läns landsting, Västerbottens läns landsfing samt Norriandsfonden.
I stadgarna anges som lUC:s huvudsakliga uppgift alt
erbjuda tjänster inom produktutvecklingsområdet, i första hand till de
befintliga mindre och medelstora företagen i Västerbottens och Norrbottens län.
I detta syfte stadgas att lUC skall tillhandahålla tekniska och personella
resurser för marknadsanalys, konstruktions- och beräkningsarbete, provning, kvalitetskontroll
och utbildning. lUC skall även bevaka del forsknings- och utvecklingsarbete som
är av intresse för verksamhelen.
lUC har för närvarande ca 40 anställda. Den
hittillsvarande verksamhelen har haft en verkstads- och maskinteknisk inrikining
och karaktäriserats av å ena sidan tekniska tjänster som maskinkonstruktion, reglerteknik.
provning och kvalitetsstyrning och å andra sidan tjänster bestående av
företagsservice. lUC har därför goda kunskaper om och erfarenheter av hela
produktutvecklingsproblematiken.
Av särskilt intresse är att lUC hösten 1977 tillfördes
utrustning för
Prop. 1979/80:110 11
fönslerprovning och därvid inrättade en Iräleknisk
avdelning som för närvarande sysselsätter två personer.
En uividgning av IUC:s verksamhetsområde till alt även
omfatta del Irätekniska arbetsfältet skulle ge värdefulla samverkansmöjligheler
med den föreslagna högskoleutbildningen i form av utbyle av lärar- och utvecklingspersonal,
lillgång lill bibliotek och maskinell utrustning vid laborationer, provningar,
examensarbeten elc.
Den redan befintliga YTH-utbildningen, den kommande Irätekniska
högskoleulbildningen i Skellefteå och den skogliga fakulteten vid lantbruksuniversitetet
(tidigare skogshögskolan) i Umeå utgör följaklligen utmärkta inslag i den "Irämiljö"
i vilken den trätekniska utvecklingsenheten skulle komma all verka.
Personal och lokaler
Den föreslagna enhelen inryms i en redan uppbyggd
organisation med lillgång lill administration, bibliolek, basutrustning, viss
kompetens inom träteknik etc.
Personalrekrytering föreslås enligt följande.
1979: -I- 5 personer
1980: -I- 5 personer
Träenheten beräknas således ha tolv anställda vid utgången
av 1980 inklusive de två som redan anställts. Vid högskoleutbildningens förväntade
slarl hösten 1979 beräknas fem till sju personer vara anställda. Rekrylering efler
1980 skall ske efter behov och bekostas av inläklsfinansiering.
Finansiering och utvecklingsplan
Uppbyggnaden av en träteknisk enhet förutsälter nybyggnalion
av en verkstadslokal om ca 1 000 m' med både laborations- och kontorsutrymmen
samt inköp av maskinutrustning.
Kostnadsheräkiiing Milj. kr.
Nybyggnad av träverkslad 1 000 m-x3-4000 kr. 4,0
Maskiner och inveniarier 2,0
Projekteringskostnader 0,3
Summa investeringar 6,3
Personalkostnader 25 manårx200000 kr. 5,0
(Full koslnadsläckning under en 3-årsperiod)
Information 0,5
Utbildning 0,3
Övrigl 0,4
Summa driftskostnader 6.2
Toiala kostnader 12,5
Projektets totala kostnader om ca 12.5 milj. kr. vilket
inkluderar invesleringar och de tre försia årens verksamhet, avses atl
finansieras i första hand med medel via "Ulredningen om lokalisering av ny
verksamhel till Västerbollens län". Genom alt tillskjuta medel som medger
full kostnadstäckning under enhetens tre första verksamhetsår skapas andrum
för att lugnt och metodiskt bygga upp en kompetens och utveckla en profil inom
det trätekniska kunnandet.
Prop. 1979/80:110 12
Resursuppbyggnaden och verksamhetsinriktningen skall
anpassas till STU:s pågående Trätekniska utredning. Därmed säkerställs den
trätekniska enhetens framtida tillgång till kollektiva medel.
Fr. o. m. det fjärde verksamhetsåret vänlas därför den irätekniska
enheten kunna finansieras ungefär enligt följande:
40% genom helstatliga och kollektiva FoU-medel '
40% genom branschens kollektiva FoU-medel
20% genom uppdragsforskning.
Del
innebär följaktligen alt fr. o. m. medio 1982 finansieras fem anställda av
vardera branschen och staten genom kollektiva medel. Resterande antal
anställda, två samt eventuell expansion, finansieras genom intäkter.
Sammanfattning av utredningens förslag
Ulredningen föreslår sålunda
- alt principbeslut fattas om atl inrätta en
träteknisk utvecklingsenhet i
Skellefteå
- alt en arbetsgrupp bildas för att planera den
föreslagna verksamheten.
Prop. 1979/80:110 13
Bilaga 2
Sammanstiillning av remissyttranden över förslaget om
träteknisk utveckling,senhet i betänkandet Ds B 1978:14
Universitets- och högskoleämbetet
'I betänkandet framhålls den samhällsekonomiska betydelsen
av att FoU-verksamhelen inom träteknikområdet snabbt byggs ul. FoU-insatser
behövs bl.a. som ett led i strävandena alt utveckla den norrländska träbearbetande
industrien. UHÄ delar utredningens bedömning att ett inrättande av en
träteknisk utvecklingsenhet i Skellefteå skulle vara av värde som ett led i
ansträngningarna alt stärka bl. a, denna industris konkurrenskraft och därmed
främja sysselsättningen.
Enligt UHA:s bedömning är den föreslagna
utvecklingsenheten vidare av största intresse med hänsyn lill befintlig och
planerad högre iräleknisk utbildning i bl.a. Skellefteå. Enhelen skulle sålunda
bli etl värdefullt komplement till den i Skellefteå etablerade yrkeslekniska högskoleulbildningen
på träindustrilinjen. Vidare finns sedan flera år lillbaka planer på en tvåårig
högre träteknisk utbildning i Skellefteå, en fråga som bl. a. diskuteras i
årets budgetproposition (prop. 1978/79:100, bilaga 12, s. 4610.
Utbildningsministern anför där atl en utbildning av nämnda slag kan tänkas
starta läsåret 1979/80 som en lokal utbildningslinje och då bör utformas så atl
den senare lätt kan förändras lill alt bli en decentraliserad del av en mot träleknik
inriktad gren av maskintekniklinjen vid högskolan i Luleå. Enligt UHÄ:s mening
har en sådan högre iräleknisk utbildning i Skellefteå -oavsett om den utformas
som en lokal linje eller som en del av en allmän linje - stort behov av någon
form av FoU-anknyining, vilkel den föreslagna utvecklingsenheten kan erbjuda.
Enligt ulredningen skulle en särskild arbetsgrupp behöva
tillsättas för fortsatt planering av utvecklingsenheten. Utan att ta ställning
till formerna för del fortsatta arbelel vill UHÄ stryka under vikten av all
detta påbörjas snarast möjligt. Detla är angeläget bl.a. för alt ökad klarhet
skall skapas om förutsättningarna för den i budgelpropositionen berörda
planeringen av högre Iräleknisk utbildning i Skellefteå-Luleå."
Umeå högskoleregion
"Träbranschens behov av ulökade forsknings- och
utvecklingsresurser är väl kända. Den svenska FoU-verksamheten inom träområdet
är liten vid en internalionell jämförelse. Som utredningen påpekar har iräbranschen
den näst lägsta FoU-insatsen av alla industribranscher i landet trols att
enbart trävaruindustrin ger lika slort nettobidrag i Sveriges utrikeshandel som
järnmalmen och bilindustrin lillsammans.
Träbranschens betydelse för Sveriges näringsliv motiverar
en siarkare satsning på forsknings- och utvecklingsarbete. Riksdagen anvisade
därför förra året 500000 kr. för alt slimulera forskningen inom träområdet i enlighel
med förslaget i prop. 1977/78: 100 (s. 496). Dessa medel disponeras av tekniska
högskolan i Stockholm. Regeringen föreslår i prop. 1978/ 79: 100 (s. 564) att deUa
anslag fördubblas.
Befintliga branschforskningsinstitut och utvecklingscentra
är som regel
Prop. 1979/80:110 14
förlagda till Stockholmsregionen eller södra Sverige,
vilket medverkar till alt de nordliga länens träindustrier inte kan la del i
kollekliva utvecklingsprojekt på samma villkor som träindustrin i övriga landet.
Träbranschen spelar en stor roll för Norriand och då speciellt glesbygdernas
näringsliv. En Iräleknisk utvecklingsenhet i övre Norriand är därför av slörsia
vikt förden norrländska träindustrins utveckling.
Sverige saknar idag högre träteknisk utbildning. Det ges
endast begränsade kurser vid Tekniska högskolan i Stockholm.
Del har dock varil aktuellt att starta högre träteknisk
utbildning alltsedan Organisationskommittén för högre teknisk utbildning och
forskning i övre Norrland (NoTH) år 1974 utarbetade ell förslag om en tvåårig Iräleknisk
utbildning i Skellefteå, byggd på fyraårig leknisk linje i gymnasieskolan. 1
propositionen 1976/77:59 läggs ansvaret för planering och fastställande av slarllidpunkl
för denna utbildning på styrelsen för Umeå högskolereglon. Regionslyrelsen tillsatte
därför 1977-09-19 en arbetsgrupp för den fortsatta planeringen där bransch- och
yrkeslivsrepresenlanter ingår. Gruppens utredningsresultat förelades
regionstyrelsen i maj 1978.
Denna utredning låg i sin helhet till grund för regionslyrelsens
anslags-framställan för budgelåret 1979/80 där regionstyrelsen föreslog att
medel skulle anvisas för att möjliggöra start av ulbildningen hl 1979.
Regionstyrelsen framhöll med skärpa atl en Iräleknisk FoU-enhel borde lillskapas
i Skellefteå, samlokaliserad med utbildningen.
Företrädare för regionstyrelsen, högskolan i Luleå och
träbranschen uppvaktade 1978-02-09 dåvarande industriministern Nils G. Åsling i
denna fråga.
1 proposilionen 1978/79: 100 anser föredraganden "att
möjligheten atl starta en träteknisk gren inom maskintekniklinjen i Luleå bör
prövas' dvs. man förordar en civilingenjörsutbildning i träleknik.
Föredraganden anför vidare: 'Mitt förord för atl pröva möjligheterna atl
utveckla en träteknisk utbildning som en gren inom maskinlekniklinjen vid
högskolan i Luleå innebär givelvis att utbildningen administrativt och
resursmässigt knyts till denna högskola. Denna anknytning bör emellertid inte uigöra
något hinder för att ge delar av den trätekniska utbildningen som
decentraliserad utbildning. Såväl riksdagens uttalande, som jag nyss har
hänvisat till, som regionstyrelsens önskemål om en tvåårig träteknisk
utbildning i Skellefteå skulle därigenom kunna tillgodoses. Förutsättningen för
en decentralisering bör dock vara att den del av utbildningen som förläggs
till Skellefteå ansluter till annan näraliggande verksamhet, t. ex. den
yrkestekniska träindustrilinje somjag nyss har förordat skall inrättas i
Skellefteå.'
I planeringsarbetet har ännu inte tagits ställning lill
vilka delar av utbildningen som kan komma alt decentraliseras lill Skellefteå.
En förutsättning för en decentralisering till Skellefteå
är all forskningsoch utvecklingsresurser inom träteknikområdel lillskapas i
Skellefteå. Della är helt nödvändigt för att ge ulbildningen den
forskningsanknytning som är avgörande för utbildningens kvalité.
Detta gäller inte bara den föreslagna trätekniska
utbildningen utan även YTH-utbildningens träinduslrilinje. Denna linje är en av
de två allmänna utbildningslinjer inom YTH-områdel som föreslås bli inrällade
från I juli 1979 i Skellefteå.
En iräleknisk FoU-enhel skulle vidare innebära tillgång
till kvalificerade lärarkrafter samt lillgång lill den lekniska ulrusining som
enligt prop. 1978/79: 100 måste förhyras för den del av ulbildningen som
decentraliseras till Skellefteå.
Prop. 1979/80: 110 15
Regionstyrelsen anser att utredningen klart visar behovet
av utökade forsknings- och utvecklingsresurser på det trätekniska områdel och lillstyrker
alt en sådan salsning bör ske i Skellefteå. Ulredningens principer för
verksamhetsinriktningen anser regionstyrelsen vara riktiga med tillägget alt iräteknikutbildningens
innehåll skall vara ytterligare en utgångspunkt vid valet av arbetsområden. En
samordning bör komma till stånd så tidigt som möjligt.
Regionstyrelsen anser all den Irätekniska utvecklingsenheten
lokalmässigt skulle kunna samlokaliseras med Iräteknikulbildningen och den
yrkestekniska högskoleutbildningen i Skellefteå. Delta skulle ge värdefulla
samverkansmöjligheter i fråga om personal, bibliotek och utrustning. Samordnade
utbildnings- och utvecklingsenheter har på sikl fördelen av atl de
nyutexaminerade ingenjörerna har en etablerad konlakt med forskningsoch
utvecklingsarbete, vilken kan föras ul till företagen och snabbi komma
branschen lill godo.
Utredningens utvecklingsplan för den irätekniska
utvecklingsenheten förefaller rimlig. Del är ur ulbildningens synpunkt helt
avgörande alt ett principbeslut om inrättande av en iräleknisk utvecklingsenhet
fattas under våren 1979 så att uppbyggnaden av utbildningen och utvecklingsenheten
kan ske parallellt.
Utredningen föreslår atl en arbetsgrupp bildas för atl
planera den föreslagna verksamheten. Regionstyrelsen är dock av den meningen
alt del borde vara möjligt för den nuvarande utredaren att till sig knyla
nödvändig expertis för att utan dröjsmål påbörja planeringen. I denna planering
bör ingå förelrädare för högskolan."
Umeå universitet
"Förslaget lill iräleknisk utvecklingsenhet i
Skellefteå synes inte vara lika väl genomarbetat som övriga förslag i
betänkandet. Förslaget bör ses mot bakgrund av atl del föreslagits atl en del
av en längre träteknisk utbildning skulle kunna föriäggas till Skellefteå (Prop.
1978/79: 100, Bil 12, s. 462). För att lillgodose kravel på forskningsanknyining
av en sådan utbildning är en utvecklingsenhet av föreslagen typ helt
nödvändig."
Högskolan i Luleå
"Utredaren konstaterar bl. a.
-
att
träbranschen, med lika slort nettobidrag till utrikeshandeln som bilindustrin
och järnmalmen lillsammans, har den näst lägsta FoU-insatsen av alla endast
0,3 % av förädlingsvärdet,
-
atl
träindustrin är decentraliserad och svarar för mellan 50 och 75% av
sysselsättningen i många glesbygdskommuner framför allt i Norrland,
-
att den
norrländska senvuxna skogsråvaran lämpar sig särskilt väl för förädling,
-
att avståndet
till dagens branschforskningsinstitul gör del svårt för de norrländska
företagen att medverka i och tillgodogöra sig resultatet av kollekliva
utvecklingsprojekt,
-
all en till
Skellefteå kommande högre träteknisk utbildning fordrar FoU-anknytning.
Högskolan håller med utredaren om att denna beskrivning
talar för
- att FoU-verksamheten inom träteknik utökas.
Prop. 1979/80: no 16
- alt en sådan verksamhet förlagd till Norrland
skulle gagna ulvecklingen
och därmed sysselsättningen där.
Kopplingen till utbildning i Skellefteå har med den
senaste budgelproposilionen lagil en ny vändning. 1 propositionen utvidgas den
högre irätekniska ulbildningens längd. Regionslyrelsens förslag om två år
utökas till en fullständig civilingenjörsutbildning. Denna
civilingenjörsutbildning ska organiseras som en gren av den maskintekniska
linjen vid högskolan i Luleå. Dessutom säger statsrådet: "Denna anknylning
bör emellertid inle uigöra någol hinder för att ge delar av den trätekniska
utbildningen som decentraliserad utbildning". Med delta avses sannolikl
att viss del av den maskintekniska linjens trätekniska gren ska kunna placeras
i Skellefteå.
Delad och decenlraliserad civilingenjörsutbildning har inle
prövats tidigare. Ell sådanl arrangemang kan innebära siudiesociala,
pedagogiska, innehållsmässiga. utbildningsekonomiska nackdelar. Tidigare
förslag om högre iräleknisk utbildning i Skellefteå har fått stöd från många
håll. De fördelar man sett med denna lokalisering ska nu prövas under nya förutsättningar.
Den analys som måste föregå ett eventuellt beslul om atl förlägga en del av den
maskintekniska linjens trätekniska gren lill Skellefteå är ännu inte slutförd.
Högskolan vill därmed begränsa sig till följande ställningstagande då det
gäller koppling till utbildning;
- det är en klar fördel för den av högskolan i
Luleå administrerade
träindustrilinjen (f.d. YTH) i Skellefteå om FoU-enheien kommer lill
stånd.
- den högre trätekniska utbildningen ska
ovillkorligen kopplas lill FoU-
verksamhet. Om en träteknisk del av den föreslagna ulbildningen lokali
seras till Skellefteå så förutsätter detta att den föreslagna FoU-enheten
placeras där.
FoU-enhelens inriktning och volym har högskolan inte
möjlighet atl bedöma annat än i allmänna termer. Med erfarenhei från högskolans
hittillsvarande forskningsverksamhet och forskningsverksamhet i allmänhet vill
vi påpeka att det fordras en viss omfattning på en verksamhet för att den ska
tillhandahålla en tillräckligt kreativ miljö. Skellefteåenhetens 10 personer måsle
av delta skäl betraktas som elt absolut minimum. Enheten får av samma skäl inte
splittras på för många disparata inriktningar. Enligt högskolans mening ska
verksamheten planmässigt samordnas med övrig träteknisk FoU-verksamhet i riket.
Högskolan delar utredarens uppfattning att FoU-verksamhet
bör inrymmas i med lUC gemensamma eller närliggande lokaler. Ekonomiska och verksamhetsmässiga
fördelar för båda parler torde ligga i en tolal integration - personal- och resursmässigl
- mellan förslagets FoU-enhel och lUC.
Avslulningsvis föreslår utredaren en arbetsgrupp för
fortsatt planering. Högskolan anser i slället att den nuvarande uiredaren
direkt bör kunna gå vidare med planeringen. Till sig kan han naturiiglvis knyta
de experter han anser sig behöva. För att underlägga högskolans i Luleå
planering måste en utredning som utarbetar etl erforderligt beslulsunderiag
bedrivas med största skyndsamhel. Del fåtal punkter som i den fortsatta
planeringen kan fordra viss överarbelning är enligt högskolans mening,
- verksamhelsinriklning
-
volym
-
finansiering på
korl och lång sikt
-
organisatorisk
form
- förhållande - organisatoriskt och verksamhetsmässigt
- till övrig trä-
teknisk FoU-verksamhet."
Prop. 1979/80: 110 17
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
'"Från beredskapssynpunkl är det önskvärt all så slor
självförsörjningsförmåga som möjligt kan uppnås regionall. Alla ålgärder. som
vidtas i fredstid för att bibehålla eller öka denna regionala möjlighel är till
fördel för beredskapen inom försörjningsområdet. De i belänkandet angivna fem
förslagen till forskningsprogram lokaliserade till Västerbollens län är därför
värdefulla även om de endast indirekt och på längre sikt kan vara av betydelse
för försörjningsberedskapen.
Från beredskapssynpunkl vore det av betydelse om man vid
den föreslagna Irätekniska utvecklingsenhelen i Skellefteå även kunde inrymma
metoder för all ekonomiskt ta till vara skogsavfall m. m. för alt kunna använda
detla för energiändamål.""
Arbetsmarknadsstyrelsen
""1 betänkandet lämnas fem olika förslag till
nya verksamheter, som sammantaget skulle ge ett direkl sysselsättningstillskott
på ca 60 arbetstillfällen, varav 50 i Umeå i huvudsak knutna till högskolan. Elt
förslag gäller tillskapandei av en Iräleknisk utvecklingsenhet i Skellefteå med
avsikl att medverka lill melod- och produktutveckling för den träbearbetande
industrin. Sedan hösten 1976 pågår i Skellefteå en yrkesteknisk högskoleutbildning
med inriktning på träindustrin. Den föreslagna irätekniska utvecklingsenheten
skulle ge värdefulla samverkansmöjligheler med denna utbildning.
Arbetsmarknadsstyrelsen har vid elt flertal lillfällen framhållil betydelsen av
en intensifiering av samhällets stöd för att främja induslriell utveckling. Med
hänsyn lill att sysselsätlningen inom träindustrin minskat under senare år och lill
dess slora regionalpolitiska belydelse är del enligt styrelsens mening av stor
vikt att utvecklingen inom branschen främjas genom bl.a. ökat slöd till metod-
och produktutvecklingsarbete."'
Statens industriverk
""Förslaget att lokalisera en iräleknisk
utvecklingsenhet till Skellefteå motiveras i utredningen dels utifrån det
allmänna läget i branschen vad avser behovet av förnyelse inom irävaruindustin,
dels utifrån regionspecifika förhållanden som att den senvuxna råvaran är specielll
lämpad för vidareförädling och att den FoU-verksamhet som f.n. finns på grund
av lokaliseringen till mellansverige inte är intressant i lillräcklig
utsträckning för företag i Norrlandslänen.
När det gäller de branschspecifika motiven för ökade FoU-insatser
har industriverket inga invändningar. Tvärtom har industriverket den uppfattningen
att dessa är tillräckliga för alt motivera dessa insatser. En väsentlig aspekt
i della sammanhang är alt den förnyelse som krävs inte enbart är av teknisk
natur utan i minsl lika hög grad av kommersiellt slag. Denna slutsats bygger på
de erfarenheter verket vunnit bl. a. genom den verksamhet som bedrivs inom
ramen för branschprogram Trä.
Den utveckling av produkter och användningsområden som utvecklingsenhelen
enligt förslagel bl.a. skall medverka till leder för alt marknadsmässigl kunna
exploateras ofta till krav på förbättrad marknadsföring, nya
distributionskanaler m. m.
Det är sålunda enligt verkels mening myckel viktigt atl en
ulvecklings-
t2 Rik.sdagen 1979/80. I saml. NrllO
Prop. 1979/80:110 18
enhet av det slag som föreslås ses i silt totala
industripolitiska sammanhang. Detta innebär också att verksamhetsinriktningen
bör styras från branschpolitiska utgångspunkter snarare än regionspecifika.
Beträffande lokaliseringen av den föreslagna verksamheten lill
lUC i Skellefteå har industriverket inga invändningar. För lUC:s del kan en
sådan lokalisering medföra etl bättre utnyttjande av befintliga administrativa
resurser m.m. Finansieringen av verksamheten måste enligt industriverkets
mening ske på sådanl säll alt del anslag lUC för närvarande får via indusiriverkel
inte belastas ytterligare genom en utökning av verksamheten."
Styrelsen för teknisk utveekling
"STU är intresserad alt överväga framtida kollektiva
forskningsmedel till en eventuell träteknisk enhel i Skellefteå. STUs
uppfattning är att enheten bör profilera sig så att kompetensen blir av
riksintresse. I så fall torde förutsättningarna vara slörre atl attrahera de i beiänkandei
förutsatta industrimedlen, och enhelen skulle sålunda få ett högt
"marknadsvärde".
Det är idag ej känt (i avvaktan på pågående
organisationsutredning och dess följder) exakt hur den kollektiva Irätekniska
forskningen kommer alt vara organiserad 1982. Gången är emellertid den alt den
industriella huvudmannen och STU förhandlar fram etl avtal (i vilkel STU
normall står för högst 50% av kostnaden) ca I år före dess ikraftlrädande, och
det är STUs förhoppning att då en evenluell Iräleknisk enhet i Skellefteå utgör
en integrerad del av de i landet då befintliga trätekniska
forskningsresurserna. Detla torde kräva, förutom den nämnda profileringen, en
viss säljinsats från enhetens sida."
Sveriges lantbruksuniversitet
"Träteknisk utvecklingsenhet i Skellefteå. De
nuvarande forskningsinsatserna på det trätekniska området får betraklas som hell
otillräckliga. Förslaget atl inräita en träteknisk utvecklingsenhet i
Skellefteå tillstyrks därför av lantbruksuniversitet. Då det gäller
verksamhetsinriktningen ifrågasätter dock universitet om resurser bör satsas
på avverknings- och markberedningsteknik vid utvecklingsenheten. En relativt
omfattande sådan forskning bedrivs redan vid lantbruksuniversitetets
skogsvetenskapliga fakultet och Forskningsstiftelsen Skogsarbeten och en ytteriigare
spridning av forskningsinsatserna torde vara mindre ändamålsenlig samtidigt
som denna forskning torde ha ganska litet att göra med den övriga föreslagna
verksamheten vid utvecklingsenheten. Ett samarbete mellan den föreslagna utvecklingsenhelen
och lantbruksuniversitetet och Skogsarbeten bör dock komma lill stånd."
Länsstyrelsen i Västerbottens län
"Förslaget som avser iräleknisk utvecklingsenhet
bedömer vi få större samband med tekniska högskolan i Luleå än med Umeå
universitet. Della förhållande får dock inle hindra att enheten lokaliseras lill
Västerbottens län.
Från regionalpolitisk synpunkt anser vi del synnerligen
angeläget atl forskningsmiljön i norra Sverige utvecklas. De framlagda
förslagen skulle aktivt medverka lill en förbättrad regional balans i detla
avseende. Det
Prop. 1979/80: 110 19
måsle här också observeras att förslagen avser etablering
av nya verksamheter, inle omlokalisering av befintliga enheler som innebär
krav att personer med fasta ijänster skall fiytta! För universitetet och länet
är det en fördel att kunna erbjuda forskare och andra en möjlighet att vara
geografiskt rörliga i nordlig riktning.
Länsstyrelsen har i olika sammanhang engagerat sig i
möjligheterna -dit inom länel vidareförädla lokala råvaror och därmed bättre ta
till vara egna resurser. En stor träindustribransch finns i Västerbottens län.
Nytänkande och produktutveckling har bidragil lill att stärka dess företag.
Behov av mer kvalificerad träforskning i norr har dock på senare tid anmälls i alll
större grad. Länets träinduslriutredning talar för den, liksom länsstyrelse och
kommuner i länsplaneringssammanhang. Enligt vår uppfattning har Skellefteå de bäsla
förutsättningarna bland Norrlandsorterna atl hysa den Irätekniska
utvecklingsenheten. Där finns i området en differentierad träindustrisektor som
effektivt kan tillgodogöra sig utvecklingshjälp, dels lämna välformulerade
forskningsuppdrag. Med denna irätekniska utvecklingsenhet ges däruiöver goda
förutsättningar att lill Skellefteå förlägga den avslulande delen av en träinriktad
civilingenjörsutbildning.
Avslutningsvis anser vi alt de av utredaren presenterade
förslagen inte får betraktas som vanliga anslagsframställningar från Umeå
universitet och andra initiativtagare. Förslagen har tillkommit på regeringens
uppdrag i syfte all ge regeringen elt alternativ som kvalitelsmässigt och lill
sysselsättningsvolym skulle motsvara vad SBL skulle ha inneburit för forskningsmiljön
vid Umeå universitet. Vi anser därmed alt de samlade förslagen skall ses som etl
alternativ i frågan om lokaliseringen av SBL, vilken ännu inte är slutligt
avgjord."
Länsarbetsnämnden i Västerbottens län
"Det förslag om Iräleknisk utvecklingsenhet i
Skellefteå ligger väl i linje med de tankegångar som framförs i "Träindustriulredningen
i Västerbollen". Sedan hösten 1976 har i Skellefteå pågått yrkesteknisk högskoleulbildning
med inriktning på hela träindustrin. YTH/trä avser atl leda lill befallningar
som t. ex. produktionstekniker, arbetsledare, rationaliseringstekniker eller
planeringstekniker inom träindustrin. Träindustriulredningen har uppmärksammat
en rad problemområden inom branschen och den föreslagna trätekniska
utvecklingsenheten bör kunna få en stor belydelse i dessa sammanhang.
De arbetstillfällen som kommer till slånd om utredningens
förslag antas är angelägna för länel. Länsarbetsnämnden vill dock erinra om atl
SBL:s hela verksamhel omfattade år 1973 c:a 550 tjänster. SBL anförde bl. a.
som ett skäl mot omlokaliseringen till Umeå att verksamhelens omfattning skulle
komma atl öka krafligl under 1970-lalet. En omlokalisering till Umeå i den
omfattning som angivet ulbyggnadsprogram syftade till skulle medföra
byggnadsinvesteringar på minst 200 miljoner kronor.
Omlokaliseringen skulle således ha tillfört Umeå-regionen minsl
550 kvalificerade nya tjänster förutom investeringsprogrammet på c:a 200 miljoner
kronor. Senare nedbantades förslagel lill atl omfatta endasl SBL:s
produktionsavdelning som år 1973 omfatlade c:a 170 Ijänster."
Prop. 1979/80: 110 20
Skellefteå kommun
"Ulredningen föreslår alt principbeslul fattas om alt
inrätta en iräleknisk utvecklingsenhet i Skellefteå samt alt en arbetsgrupp
bildas för all planera verksamheten.
Skellefteå kommun är myckel tillfredsställd med förslagel.
Enheten är motiverad såväl ur näringspolitisk som regionalpolitisk synpunkt.
Kommunen har drivit kravet i flera års lid. En rad regionala och centrala
organ har stött idén genom årens lopp. Kommunen vill framhålla atl önskemålel
om en Iräleknisk utvecklingsenhet kombinerad med högre träteknisk utbildning
har vunnit starkt gehör i regionstyrelsen för Umeå högskoleregion.
Regionstyrelsen har aktivi verkat för att träingenjörsulbildningen snabbt
skulle komma igång. Enligt förhandsuppgifter kommer regionstyrelsen i silt
yttrande över förevarande utredning inte bara tillstyrka den föreslagna utvecklingsenhelen.
Man begär även en etablering av träingen-jörsulbildning i Skellefteå och menar
alt dessa enheter, lillsammans med den befintliga YTH-linjen inom trä, kommer atl
bilda ett slagkraftigt "trä-block" med goda samverkansmöjligheler. SAF:s
representant i regionstyrelsen kommer enligt uppgift att reservera sig mol
yttrandet och motsätta sig lokalisering av träingenjörsutbildning lill annan
ort än Luleå.
Reservationen är enligt vår mening mycket märklig med beaklande
av att riksdagen i anledning av prop. 1976/77: 59 uttalat sig entydigt för
lokalisering till Skellefteå (UbU 1975: 17).
Skellefteå kommun vill också erinra om del starka krav på elablering
av ulvecklings- och utbildningsresurser i Skellefteå som Svenska Arbetsgivareföreningen/Sveriges
Industriförbund framförde i silt gemensamma yttrande över NoTH;s betänkande
"Träteknisk utbildning och yrkesteknisk högskoleulbildning i
Skellefteå". I yttrandet tillstyrktes i och för sig NoTH:s förslag, men
betonades siarkt de industripoliliska och regionalpolitiska motiven för en
större satsning på Skellefteåregionen.
Skellefteå komniun vill uttala ell kraftfullt stöd för de
synpunkter som regionstyrelsen framför.
Dessutom anser kommunen, ifall en fullständig
civilingenjörsutbildning i trä avses förläggas lill högskoleregionen, att hela
denna utbildning bör lokaliseras till Skellefteå. Sammanfattningsvis anser
kommunen således all ett snabbt och entydigt principbeslut bör fattas om att
inrätta såväl en träteknisk utvecklingsenhet som högre träteknisk utbildning i
Skellefteå. Kommunen hoppas därefter att planeringen av uppbyggnaden av dessa
enheter kommer till stånd ulan dröjsmål."
Industriellt Utvecklingscentrum
"lUC stödjer utredningens förslag
-
all
principbeslut fattas all inrätta en iräleknisk utvecklingsenhet i Skellefteå
-
all en
arbetsgrupp bildas för atl planera den föreslagna verksamhelen. Vi anser det
lämpligt all den föreslagna utvecklingsenheten placeras på
lUC främsl av följande orsaker.
lUCs nuvarande organisation och trätekniska kompetens kan
utnyttjas. Utbudet av tekniska utvecklingsresurser bör inte splittras då lUC
har ett väl inarbetat namn för teknisk produktutveckling i övre Norriand.
Vi anser vidare alt den föreslagna arbelsgruppen för
detaljplanering av verksamheten bör tillsältas snarast samt all
utvecklingsenhetens start mås-
Prop. 1979/80:110 21
te föregås av etl principbeslut mellan STU och
träbranschens organ om att finansieringen från och med fjärde verksamhetsåret
kan lösas i enlighet med ulredningens förslag.'"
Svenska Träforskningsinstitutet
"I förslaget lill träteknisk utvecklingsenhet lämnas
inledningsvis en bakgrund som påvisar
1.
Trävaruindustrins
stora betydelse för Sverige i allmänhel och för landets norra delar i
synnerhet.
2.
Nödvändigheten
av en snabb utveckling mot bättre tillvaratagande av våra begränsade
råvaruresurser och mot ökad vidareförädling av trävaror samt
3.
Trävaruindustrins
idag mycket låga FoU-insats och behovet av en ökad salsning.
STFI vill starkt understryka alla dessa punkters validitet.
För att branschen som helhet skall kunna upprätthålla eller helst öka sysselsätlningen
med bibehållen konkurrenskraft erfordras en omställning mot vidareförädling av
produkterna.
Denna utveckling lorde starkt kunna underlättas och
påskyndas genom en väsentlig ökning av FoU-insatsen.
Med den volym som svensk kollektiv träteknisk forskning
idag har är det ur effektivitetssynpunkt det enda rikliga alt ha den samlad på elt
ställe. Det gäller även om den nuvarande forskningsvolymen skulle flerdubblas.
Det erfordras kompetens inom många olika områden och Ivärkontakten mellan dem
är av allra största belydelse.
Om inle lokaliseringspolitiska hänsyn skulle vara
övergripande vore det alltså enligt STFIs mening klart fördelaktigare atl
koncentrera all kollektiv Iräleknisk FoU till STFI och Möbelinstilutet,
särskilt som en professur i träteknik inom den närmaste tiden torde komma atl
inrättas vid KTH.
I syfle alt bereda ökad sysselsättning i Västerbotten
planeras olika insalser för att främja utvecklingen inom bl. a. träindustrin.
Man har därvid avsett att närheten till en FoU-enhel skulle vara av stort värde
och att en sådan enhet dessutom nära nog är en förutsättning för den
trätekniska högskoleutbildning som planeras i Norriand. Vi har därför i vårt
fortsatta svar utgått från att de regionala värderingarna blir övergripande
över de rikspolitiska.
För att uppväga nackdelarna av att ha en liten fristående FoU-enhel
är det betydelsefullt alt en kreativ miljö skapas genom samverkan med den
planerade trätekniska högskoleutbildningen, YTHs Irätekniska linje saml lUC.
En föruisättning för att STFI skall kunna siödja
tillskapandet av denna utvecklingsenhet är att de medel som anvisas för verksamheten
nu och i framtiden innebär en ulökning av de totala FoU-resurserna på del
trätekniska områdel. En finansiering genom någon form av omfördelning av
anslag som varit avsedda för andra FoU-organ inom branschen skulle innebära en
mycket olycklig splittring av de redan nu knappa FoU-resurserna, som icke kan
accepteras.
I utredningen har en finansiering av den Irätekniska
utvecklingsenhetens 3 första år föreslagits ske med medel vid "Utredning
om lokalisering av ny verksamhel till Västerbottens län". Fr.o.m. det
fjärde verksamhetsåret väntas den irätekniska enhelen kunna finansieras lill 80
% på kollektiv statlig/industriell bas. Denna höga andel avlalsbunden
finansiering är önsk-
Prop. 1979/80: 110 22
värd. Vid STFI har den Irätekniska verksamheten inte mer
än ca 50 % avlalsbunden finansiering, vilket har visat sig vara till stor
nackdel för verksamheten. Den i förslagel skisserade verksamhelen med fast
finansiering utgör hela 50 % av STFls programbundna Irätekniska forskning
eller mer än 90 % av innevarande års budget för Stiftelsen för irämanufakturteknisk
forskning. Eftersom erfarenheten visar att det är synnerligen svårt alt få till
stånd en ökning av indusirins FoU-insatser vill vi med skärpa framhålla
nödvändigheten av atl den långsiktiga finansieringen är löst genom konkreia
avtal innan beslut fattas om verksamhetens igångsättande. En sådan lösning får
dock inte innebära en minskning eller diskriminering av verksamhelen vid STFL
STFI vill bestämt avråda från en regional industrisatsning
eflersom detta skulle kunna verka splittrande på befintliga
branschorganisationer.
STFI vill kraftigt betona vad utredningen säger om all en
verksamhetsplan för den Irätekniska utvecklingsenheten måsle utarbetas i
samråd med befintliga FoU-insatser. I samband med tillskapandet av en
träteknisk enhet i Skellefteå måste en fungerande forskningssamverkan med andra
institutioner inom områdel upprättas. Denna fråga bör vidareutvecklas, men STFI
är av den uppfattningen alt en avgränsning av olika institutioners kompetens-
och arbetsområden är elt försia väsentligt steg i denna riktning. STFI vill
samtidigt varna för atl splittra de knappa resurserna på ell alltför brett
fält. En forskningsgrupp måste ha en viss storiek för atl kunna behålla och
utveckla sin kompetens inom elt visst område.
Såväl den organisatoriska uppbyggnaden som den fortvariga
samordningen och finansieringen måste infogas i det arbele som på STUs initiativ
pågår rörande den trätekniska forskningens framlida organisation och finansiering.
Skellefleåenhelen kan icke få ligga fristående från denna
organisation. STU-ulredningens resultat måste således avvaktas.
Sammanfattningsvis anser STFI att om en träteknisk
utbildning på högskolenivå kommer lill slånd i Skellefteå och om man därtill
avser bedriva regional ulvecklingsfrämjande verksamhet inriktad mot
träindustrin så kan det vara motiverat atl med de restriktioner som nämnts en FoU-enhel
med Iräleknisk inrikining tillskapas i Skellefteå."
Sveriges Industriförbund
"Del presenierade förslaget till iräleknisk
utvecklingsenhet i Skellefteå innehåller flera positiva moment som är väl
motiverade. Förbundet vill emellertid erinra om alt övergripande uiredningar
beträffande den trätekniska forskningens framtida målsällning, organisation
och finansiering pågår. Innan resultatet av dessa föreligger bör enligt de
berörda branschorganisationernas bestämda uppfallning inga nya enheter lillskapas.
Det är nödvändigt all få en överblick om och i så fall hur den skisserade
utvecklingsenheten i Skellefteå kan inordnas i det förslag till utformning av
den trätekniska forskningen som kan komma att framläggas."
Träindustrifurbundet
"Inledningsvis vill förbundet starki betona behovet
och betydelsen av ökade forsknings- och utvecklingsresurser på del trätekniska
området. Grundinställningen till betänkandets förslag är därför positiv.
Förbundet är även medvetet om den stora regionala
betydelse iräindu-
Prop. 1979/80: 110 23
strin har i bl.a. Västerbottens län saml om möjligheterna
till en lönsam vidareförädling av den lokala råvaran. Även möjligheterna alt
kombinera en träteknisk högskoleutbildning i Skellefteå med den föreslagna
utvecklingsenheten bedöms värda att beakta.
Inom STU pågår för närvarande en ulredning om
träforskningens framtida organisation och finansiering, där även frågor om
forskningens inriktning och dimensionering samt kraven på institutionella
resurser behandlas.
Träinduslriförbundel är av den uppfattningen atl etl
ställningstagande till projektet i Skellefteå bör anstå i avvaktan på
resultaten av STUs ulredning."
Västerbottens läns landsting
"Förvaltningsutskottet tillstyrker att en etablering
av ell träforsknings-institul sker i Skellefteå. Behov av ulökade forsknings-
och utvecklingsresurser inom trätekniska området är mycket angeläget.
Träteknisk utbildning är också av stor belydelse och bör enligt lidigare
planer även förläggas lill Skellefteå.
Förvaltningsutskottet anser alt del föreslagna
träforskningsinstitutet och iräleknisk utbildning kompletterar varandra och all
iräleknisk utbildning i Skellefteå skulle skapa en slagkraflig forsknings- och
utbildningsresurs i Skellefteå. Utbildningen i Skellefteå såväl den
yrkestekniska träindustrilinjen som den planerade trätekniska utbildningen får
därigenom den forskningsanknyining som ett träforskningsinslitut medför.
Samverkansmöjligheler och samutnytljande av kvalificerade
lärare, utrustning och lokaler skulle vara möjlig om både
träforskningsinstitutet och Iräleknisk utbildning lokaliseras till Skellefteå. IUC:s
personella expertis, lokaler och teknisk utrustning bör också uigöra en mycket
värdefull resurs för det planerade iräforskningsinslilulet och Iräleknisk
utbildning.
Mol denna bakgrund vill förvaltningsutskottet starki undersiryka
att Iräleknisk utbildning förläggs till Skellefteå och alt både institutet och Iräleknisk
utbildning byggs upp samlidigt."
Västerbottens läns utvecklingsfond
"Utvecklingsfonden initierade för tre år sedan
tillkomsten av ""Träindustriulredningen i Västerbolten". Genom arbelet
lillsammans med Statens Industriverk i denna utredning och efterföljande arbele
i olika arbetsgrupper med länets träindustriföretag samt Landstinget,
Länsstyrelsen, Domänverket, Skogsvårdsstyrelsen, branschorganisalioner m.fl.,
har man i Västerbotten fått fram en mycket god bild över träindustrin. Här har
på olika sätt kunnal belysas den framtida begränsade råvarutillgången, utvecklings-
och utbildningsbehovet, miljöfrågor, företagens samverkans-och konkurrenssida,
marknadsföringsanpassning etc. Alll samlat visar att del måste lill kraftfulla
insatser inom iräindustriområdet om länel och landel skall kunna följa med i
den induslriella utvecklingen/anpassningen.
En jämförelse med den mekaniska industrin visar klart att
träindustrin ligger långt efter i utveckling och förädling. Del finns såväl
inom träets forskning, som anpassningen från stubbe till slutlig produkt stora
områden med betydande möjligheter lill fortsatt produktulveckling, produklion
och marknadsföring. Träet är forlfarande till största del en bulkvara där det i
stället borde finnas teknologiskt ulvecklade och anpassade produkler i liden.
Prop. 1979/80:110 24
Utvecklingsfonden i Västerbotten kan bland annat med
hänvisning till genomförda utredningar inom träsektorn anföra atl en
träteknisk utvecklingsenhet i Skellefteå kommer att belyda myckel för
näringslivets utveckling i norra Sverige.
Ulvecklingsfonden
kan, ulan all gå närmare in på olika funklioner och uppgifter, understryka
behovet av forsknings- och utvecklingsresurser inom det irätekniska området.
Utvecklingsfonden och "Träindustriulredningen i Västerbotten" har
såväl muntligt som skriftligt framfört synpunkter på den trätekniska
utvecklingen i olika sammanhang. Vad som därvid anförts överensstämmer hell med
vad som föreslås i delbelänkan-dets avsnitt 7.
Stiftelsen Västerbottens läns Utvecklingsfond lillstyrker
således atl beslul fallas om att inrätta en iräleknisk utvecklingsenhet i
Skellefteå och all en arbelsgrupp snarast bildas för att planera
verksamheten."'
Prop. 1979/80: 110 25
Bilaga 3
Förslag av organisationskommittén (1 1979:12) för en
träteknisk utvecklingsenhet i Skellefteå
Till statsrådet och
chefen för industridepartementet
Genom beslul den 21 juni 1979 bemyndigade regeringen
chefen för industridepartementet atl tillkalla en organisationskommitté med högsl
sju ledamöter med uppdrag atl utreda vissa frågor angående en föreslagen Iräleknisk
utvecklingsenhet i Skellefteå. Med stöd av delta bemyndigande förordnades den
10 september 1979 som ledamöter tf överingenjör Birgit Erngren, 2:e
förbundsordförande Gunnar Karisson, fabrikör Börje Persson, forskningsingenjör
Lilian Ringsand och direktör Torsten Wiklund. Erngren utsågs alt som ordförande
leda kommitténs arbele.
All som experler bilräda kommiitén förordnades samlidigt direkiör
Per Gunnar Hånell, direktör Svenerik Sahlin, departementssekreterare Sten Henkow,
departementssekreterare Lars Häggmark och departementssekreterare Håkan Lonaeus.
Den 12 seplember 1979 förordnades byrådirektör Stefan Qviberg lill sekreterare
i kommiitén.
I och med överlämnandet av föreliggande förslag anser sig
kommittén ha fullgjort sitt uppdrag.
Stockholm i december 1979
På organisationskommitténs vägnar
Birgit Erngren
Stefan Qviberg
Prop. 1979/80:110 26
1 Sammanfattning av organisationskommitt é ns f ö rslag
Kommitt é n anser, att
den f ö reslagna regionala tr ä tekniska utvecklingsenheten i Skellefte å b ö r komma lill
sl å nd med sammanfattningsvis f ö ljande inrikining, organisalion, resurser och
finansiering.
1.1 Inriktning
Enheten f ö resl å s arbela med inriktning p å fem huvudprogram:
-
informations-
och kontaktverksamhet
-
l ö pande provningsverksamhet
-
produktutveckling
-
forsknings- och
utvecklingsverksamhet
-
viss Ir ä leknisk h ö gskoleutbildning
Den f ö reslagna inriktningen k ä nnetecknas av n ä ra
samverkan med regionens industrier inom de olika programomr å dena. Enhelen ges en kontaktskapande och kompetensf ö rmedlande roll, som kan bidra lill alt f ö ra ul FoU-verksamheten till f ö retagen och f ö retagens
behov till FoU-organen.
Enheten f ö resl å s ge service å t
f ö relagen i form av informalion om
marknader, produkter och FoU-resultal, f ö retagsanpassad
utbildning och medverkan i f ö retagens
produktutveckling. 1 linje h ä rmed ligger
provningsverksamheten, som f ö resl å s inriktad p å
l ö pande provning av produkter men i
m ö jlig utstr ä ckning ä ven
p å utvecklingsprovning. Enheten f ö resl å s vidare
bedriva FoU-verksamhel inom omr å den som med
h ä nsyn till resurserna avgr ä nsas i samr å d
med ö vriga FoU-organ. Inom utbildningsomr å det f ö resl å s viss utbildning f ö r elever vid Tekniska h ö gskolan i
Lule å och den yrkestekniska h ö gskoleulbildningen i Skellefte å .
1.2 Organisation
Den Ir ä tekniska
utvecklingsenheten f ö resl å s utg ö ra en "resurs" och
organisatorisk enhet under den nu beslutade nya tr ä tekniska FoU-stiftel-sens programslyrelse.
F ö r den regionala enheten utses en
platschef direkt underst ä lld programstyrelsens verkst ä llande chef.
F ö r regional f ö rankring av enhetens verksamhet tills ä tts ett programr å d
med ö verv ä gande antal representanter fr å n
regionens industri.
Programr å del f å r r å dgivande uppgifler
i f ö rh å llande lill programstyrelsen, som dock kan delegera ansvar och
beslutsr ä tt lill programr å det i fr å ga
om genomf ö rande av beslutat
verksamhetsprogram m. m.
Utvecklingsenheten f ö rl ä ggs i anslulning till lUC, som till sj ä lvkostnad svarar f ö r projektering, byggande och drifl av erforderliga nya lokaler samt f ö r i ö vrigl
erforderlig administrativ service.
Lokaliseringen av utvecklingsenheten lill lUC f ö rv ä ntas ut ö ver administrativ f ö renkling medf ö ra f ö rdelar bl. a. i fr å ga om
utnyttjande av lekniska resurser och kunskaps ö vert' ö ring. Om m ö jligt kan en ulbyggnad av YTH i Skellefte å i anslutning till lUCs lokaler ge vissa f ö rdelar.
Avtal om samverkan i fr å ga
om ir ä leknisk h ö gskoleulbildning b ö r tr ä ffas mellan FoU-stiftelsen och Lule å lekniska h ö gskola.
Ansvaret f ö r genomf ö randet av organisationskommitt é ns f ö rslag b ö r å ligga den
nya FoU-stiftelsens programstyrelse.
Prop. 1979/80: 110 27
1.3 Resurser
Under förutsättning av att driften i huvudsak finansieras
med kollektiva FoU-medel föreslås en successiv utökning av personalen till nio
personer. 1 personalstyrkan förutsätts nuvarande fyra anställda vid lUCs
trätekniska avdelning ingå.
Investeringsbehovet bedöms utgöra 9,4 Mkr i dagens
penningvärde, varav 5,1 Mkr för ulrusining och 4,3 Mkr för nya lokaler.
1.4 Finansiering
Investeringarna på 9,4 Mkr föreslås helt finansierade med slalliga
medel och med möjligheter till fondering.
För finansiering av den årliga driflen beräknas industrin
kunna bidra med 0,5-0,6 Mkr av kollekliva medel och Skellefteå kommun med 0,5 Mkr.
STU kan därmed bidra med 1,0-1,1 Mkr i form av kollekliva FoU-medel. Den
finansiella grunden för de första årens drift utgör sålunda 2,0-2,2 Mkr per år.
Härtill kommer möjlighel lill medel från uppdragsforskning, avgiftsbelagd
service till företagen m. m.
2 Kommitténs direktiv
Regeringen beslöt den 21 juni 1979 att tillsätta en
organisationskommitté med uppdrag atl utreda vissa frågor om iräleknisk
utvecklingsenhet i Skellefteå.
Regeringen gav följande direkliv för kommitténs arbete.
(Dir 1979: 73).
"Departementschefen, statsrådet Huss anför.
Träindustrin har stor belydelse för den svenska
samhällsekonomin. Branschen svarar för inemot en tiondel av den samlade
industriproduktionen och för lika slor del av sysselsättningen. Genom sin
struktur, med många små företag utspridda på en mängd orter, har träindustrin
en slor regionalpolilisk belydelse. Huvuddelen av produktionen avsäits på
exportmarknaden. Detla gäller i stor utsträckning oförädlade produkter som
sedan i belydande omfattning bearbetas och vidareförädlas i mottagarländerna.
Om värdet av exporten skall kunna öka och samtidigt
sysselsättningen bibehållas på nuvarande nivå krävs bl.a att den inhemska
produktionen inriktas mot mer bearbetade och förädlade produkter, som är väl
anpassade till de slulliga förbrukarnas behov. Den svenska träindustrin
behöver därför utveckla nya produkter och produktionsmetoder. Jämfört med andra
branscher satsas emellerlid inom träindustrin f. n. relativt litet på forskning
och utveckling.
Kollektiv träforskning bedrivs f.n. med stöd från slyrelsen
för teknisk utveckling (STU) inom skilda organ, i allmänhet organiserade som stiftelser
med branschorganisationer som huvudmän. En arbetsgrupp med representanter för STU
och sådana forskningsorgan arbetar f.n. med atl söka organisatoriska
förändringar i syfle all kunna samordna verksamhelen bättre och därmed
utnyttja de kollektiva forskningsresurserna inom träindustrin på bästa möjliga säll.
Den särskilde uiredaren (riksdagsledamot Rune Ångström)
med uppdrag alt uireda frågan om lokalisering av ny verksamhet lill
Västerbottens län har i ett delbetänkande (Ds B 1978: 14) föreslagil att en iräleknisk
ulveck-
Prop. 1979/80:110 28
lingsenhet inrätlas i Skellefteå och organisatoriskt knyts
lill Sliftelsen Induslriellt utvecklingscentrum i övre Norrland (lUC). Uiredaren
räknar med invesleringar i lokaler m.m. saml andra kosinader under en föreslagen
treårig iippbyggnadslid på sammanlagt ca 12.5 Mkr, vilka föreslås finansieras
helt med slatliga medel. Den fortsatta finansieringen av verksamheten
förutsätts kunna ske till största delen genom kollektiva forskningsbidrag från
dels träindustrin, dels siaten genom STU. Vidare föreslår utredaren att en arbetsgrupp
bildas för atl planera den föreslagna verksamheten. Beiänkandei har remissbehandlais.
Träindustrins bransch och fackliga organisaiioner har i en
skrivelse lill regeringen den 18 april 1979 understrukit vikten av att
intensifierade forsknings-, utvecklings- och marknadsföringsinsatser med slallig
medverkan kommer lill stånd på träindustrins område.
En träteknisk utvecklingsenhet av föreslagen lyp skulle
enligt min mening kunna bidra till en posiliv utveckling av särskilt den
norrländska träindustrin, och därigenom långsiktigt stärka företagens
möjligheter till ökad export och sysselsättning. Den av utredaren föreslagna
anknytningen lill lUC kan erbjuda praktiska fördelar.
Jag vill erinra om att siatsmakterna nyligen har beslulal (prop.
1978/ 79: 100 bil. 12 UbU 1978/79: 32 rskr 1978/79: 272) alt en utökad iräleknisk
utbildning får anordnas vid högskolan i Luleå. Högskolan har därivd möjlighel
alt förlägga delar av utbildningen till Skellefteå. En kombination av
utbildning och forskning/utveckling skulle kunna medföra en väsentlig slimulans
för träindustrin i områdel.
Innan beslul i ärendet kan fattas måste dock vissa frågor
utredas ytterligare. Det gäller bl. a. frågan hur organisalion och verksamhel
skall förhålla sig till den övriga framtida kollektiva träforskningen. Vidare
måste l.ex. den långsikliga finansieringen klarläggas. Detla kan ske genom
avtal mellan STU och Iräbranschens organisationer eller på annat lämpligt sätl.
Kosinaderna under uppbyggnadstiden bör preciseras. Effekterna på lUCs
verksamhet av den föreslagna träutvecklingsenheten och dess finansiering bör
också klarläggas.
Mot bakgrund av vad jag nu anfört bör en organisationskomilté
tillkallas, med uppgift att närmare uireda vissa frågor angående den
föreslagna trätekniska utvecklingsenheten i Skellefteå. Kommiitén bör inrikla
sitt arbete på att analysera nyssnämnda och näraliggande frågor.
Kommittén bör samråda med bl.a. STU, träindustrins
företags- och fackliga organisationer, högskolan i Luleå, lUC, Skellefteå
kommun saml sädana organ som i dag bedriver kollektivt finansierad iräforskning.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen bemyndigar chefen för induslrideparlemenlet alt
-
tillkalla en
kommitté med högst sju ledamöter med uppdrag att utreda vissa frågor angående
en föreslagen iräleknisk ulvecklingsenhel i Skellefteå
-
utse en av
ledamöterna atl vara ordförande
-
besluta om
sakkunniga, experter, sekrelerare och annat bilräde åt kommittén.
Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver atl kostnaderna
skall belasta fjortonde huvudtitelns kommilléanslag.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan."
Prop. 1979/80: 110 29
3 Bakgrund
3.1 Nuvarande verksamhet
3.1.1 Industriellt iilvecklingsccniriim (lUC)
Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland
(lUC) grundades år 1971. Huvudmän och grundare av sliftelsen var dåvarande
statens inslitui för företagsutveckling (SIFU) statens pruvningsanstall, slyrelsen
för teknisk utveckling (STU), Norrbollens läns landsling, Västerbottens läns
landsting saml Norrlandsfonden. Eftersom SIFU numera är organisaloriskl inordnal
i slatens industriverk, står verket sum en av huvudmännen.
1 stadgarna anges som lUCs huvudsakliga uppgift att
erbjuda tjänster inom produklutvecklingsområdet, i försia hand till de
befintliga mindre uch medelstora företagen i Västerbottens och Norrbottens län.
I detta syfte stadgas atl lUC skall tillhandahålla lekniska och personella
resurser för marknadsanalys, kunstruktiuns- och beräkningsarbete, provning, kvalitetskontroll
och utbildning. lUC skall även bevaka det forsknings- och utvecklingsarbete som
är av inlresse för verksamhelen.
Styrelsen för lUC beslår f. n. av 13 ledamöier med
personliga suppleanter. De represenlerar de sex organ som grundade lUC saml
industridepartementet, Umeå universitet, industrin i Norrland genom Sveriges
Industriförbund, högskulan i Luleå, dåvarande företagareföreningarna och lUCs
personal.
F. n. är ca 40 personer anställda vid lUC, varav 10
personer på deltid. Verksamhelen är organiserad i fem operativa avdelningar I
maskinkonstruktion, reglerteknik, provning, träleknik och kvalitetsstyrning)
samt en stabsfunktion. lUCs lokaler och administration är anpassade för en
något mer omfattande verksamhet än den som bedrivs f. n.
Efterfrågan på lUCs olika tjänster varierar i hög grad. Maskinkonslruk-tionsavdelningen
har den högsta beläggningen, 77 % för år 1978. Den regleriekniska avdelningen
har en beläggning som varierar mellan 55 % och 60 % på årsbasis. Avdelningarna
för provning och kvalitetsstyrning utnyttjas betydligt mindre, vilkel hänger
samman med atl lUC har hafl stora svårigheter atl sälja dessa avdelningars
tjänster till de norrländska företagen. Vidare varierar eflerträgan på lUCs
tjänster med konjunkturerna. Ar 1978 var beläggningsgraden, dvs. förhällandet
mellan det lolala antalet sålda konsultlimmar och totalt antal närvarotimmar
för lUCs personal 47 7c.
Av den grundfond på 12,8 Mkr som avsattes vid stiftandet
bidrog Norrlandsfonden med 12 Mkr, Västerbottens läns landsting med 520000
kronor och Norrbotiens läns landsting med 270000 kronor. Avsikten med grundfonden
var alt garantera finansieringen under en uppbyggnads- och igång-sältningsfas
när full kostnadstäckning för utförda uppdrag inte krävdes. Vidare skulle den
under samma period möjliggöra en viss kostnadsfri allmän service till förelagen
i form av kortare konsultationer, mätuppdrag, bibliotekstjänster elc.
Till följd av den varierande beläggningen på lUCs ijänster
och av att vissa tjänster är av ren företagsservicekaraktär och därför inte avgiftsbelagda.
har lUC visat årliga driftsunderskott. Dessa har sedan år 1974 pendlat mellan
1,5 och 2,3 Mkr i löpande priser.
lUCs ursprungliga fundkapital på 12,8 Mkr har använts för atl
täcka de årliga driftsunderskouen och var under år 1978 så gott som förbrukat.
Prop. 1979/80:110 30
Våren 1978 tog siatsmakterna (prop 1977/78: 111 NU
1977/78:75, rskr 1977/78: 361) ställning till vissa principer för lUCs verksamhel
och finansiering. Det konstaterades all delar av lUCs verksamhet har karaklären
av företagsservice som inte kan avgiftsbeläggas. 1 syfte att i högre grad
samordna statens stöd lill företagsserviceinsatser beslöts alt del åriiga bidragel
till lUC skulle anvisas via utvecklingsfonderna i Norrbottens och Västerbottens
län.
Vidare underströks all de operativa avdelningarna
maskinkonstruktion, reglerteknik, provning och kvalitetsstyrning i princip
borde göras självbärande, inkl. dessa avdelningars andel av kapital- och
administrationskostnader, och alt priserna på dessa avdelningars Ijänsler
borde sältas därefler.
Statens industriverk härför tiden den Ijuli 1978 - den 31
december 1980 beslutat om bidrag till lUC via de två utvecklingsfonderna på
sammanlagt 5 Mkr. Vidare har verket beviljat bidrag på sammanlagt 300000 kronor
lill fonderna i de fyra nordligaste länen för atl dessa fonder skall stimulera
norrländska förelag atl utnyttja lUCs tjänster.
Den Irätekniska enheten, som startade i februari 1978,
omfattar f. n. fyra personer. Gruppen har hittills arbetat inom följande
områden:
Provning av fönster och ytterdörrar
Bestämning av k-värden för fönsler och dörrar
Täihetsprovning av byggnader samt medverkan vid utveckling
av prov-metoder
Utredningsarbete avseende fönsler och dörrar för sliftelsen
för irämanufakturteknisk forskning
Standardiseringsfrågor i fråga om fönster, dörrar och
komponenter lill dessa
Konsultuppgifier avseende:
Snickerikomponenler, utveckling av beslag, täining, glasning
m. m. för fönster och dörrar saml typgodkännande av fönster och ytterdörrar
Granskning och ulvärdering av vissa Iräprodukter
Energibesparande åtgärder i bostäder
Enheten har en egen leknisk utrustning för fönster- och
dörrprovning samt provning av irämaterial under olika klimatbetingelser.
3.1.2 Kollektiv träteknisk FoU
Kollekliv träteknisk FoU bedrivs f. n. inom
1. Stiftelsen Svensk träforskning genom Svenska Träforskningsinstitu-
tels avdelningar Träleknik och Fiberskivor i Siockholm
2.
Siflelsen för irämanufakturteknisk
forskning med Träförädlingsbyrån i Siockholm och Träcentrum i Jönköping
3.
Stiftelsen
Svenskt Träskydd med Svenska Träskyddsinstitulet i Stockholm
4. Stiftelsen för möbelforskning med Möbelinstilutet i
Stockholm
Beslut har nu träffats av intressenterna i den kollektiva träforskningen
om ökad integrering och samordning av verksamheten i
huvudsak enligt ett av STU preciserat alternativ med följande innebörd.
FoU-verksamheten samordnas i en gemensam stiftelse och
programstyrelse, med en förändring av nuvarande organisatoriska uppbyggnad som
följd.
(Sliftelsen för möbelforskning med Möbelinstilutet ulgör
även fortsättningsvis en särskild stiftelse.)
I programslyrelsen skall ingå representanter utsedda av sågverksindu-
Prop. 1979/80: 110 31
strin, skivinduslrin, Irämanufakluren (trähus, snickeri-
och möbelindustrierna). Träinformation AB och STU.
En sådan samordning av FoU-verksamhelen i en gemensam
stiftelse bedömer STU vara ett effektivt sätl alt bedriva gemensamma FoU-pru-jekt.
Della gäller bl. a. malerialleknisk forskning som är av belydelse för alla
träindustrins delbranscher. En samordning ger även möjlighet att integrera
marknads- och informationskompetens med övrig verksamhel. exempelvis genom en
samverkan med Träinformalion AB. Den övergripande verksamheten, bl.a. norm-
och slandardiseringsarbelet, får större tyngd i en gemensam organisation.
Det förslag lill samordning av FoU-verksamheten som STU
presenterat för de berörda branscherna bör enligt STU även skapa förutsållningar
för ökade satsningar från STUs sida på separata, mer förelagsspecifika ulvecklingsprojekt
av långsiktig, strategisk belydelse för branschen.
STU har i sitt förslag också exemplifierat uppläggningen
av ett gemensamt ramprogram, vars huvudindelning är:
1.
Övergripande
programverksamhet
2.
Optimering av befinllig
produktionsteknik
3.
Malerialleknisk
forskning
4.
Värdehöjande
produktionsteknik - ny leknik
5.
Produktorienlerad
forskning och utveckling
6.
Integrerade
produktionssystem
3.2 Förslag till träteknisk utvecklingsenhet i Skellefteå.
Ds B 1978:14.
Den särskilda utredaren (riksdagsledamoten Rune Ångström)
med uppdrag att utreda frågan om lokalisering av ny verksamhel lill
Västerbottens län har i elt delbetänkande 1978 föreslagil, atl en Iräleknisk
utvecklingsenhet inrättas i Skellefteå.
Som motiv för förslaget anförs bl. a. dels att den ökande
konkurrensen om råvaran medför behov av satsningar på vidareförädling, dels att
den träbearbetande induslrin står inför behovet av en omfattande industriell
förnyelse i fråga om arbetsprocesser, produklförnyelse, egenskapsförbättringar
hos malerialel m.m. Inför dessa behov slår branschen illa rustad med avseende
på resurser för FoU. Del framhålls särskilt att träindustrins förädlingsnivå är
låg i de norriändska länen och alt de särskilt goda egenskaperna hos den
norrländska skogsråvaran ej utnyttjas i tillräcklig grad genom vidareförädling.
Avstånden är långa till befintliga branschforskningsinstitul
och utvecklingscenlra. Mot denna bakgrund föreslås alt resurser skapas för en
nödvändig metod- och produktutveckling bland de norrländska träföretagen.
Som yllerligare ett motiv anförs, alt en iräleknisk
högskoleutbildning underställd högskolan i Luleå skulle lokaliseras till
Skellefteå med start 1979. Förslaget hade utformats av "Arbelsgruppen för
träteknisk utbildning i Skellefteå"', tillsatt av Umeå högskoleregion.
Utredaren framhåller att en god FoU-anknytning är av stor vikl
för utbildningens kvalitet. Vidare föreslår utredaren att utbildningen samordnas
såväl lokal- och uibildningsmässigt som administrativt med den yrkeslekniska högskoleulbildningen
- YTH - med inriktning mol träleknik som redan är etablerad i Skellefteå.
Den trätekniska ulvecklingsenhelens verksamhel skulle inriklas
på huvudområdena produklförnyelse, produktionsmelodik, utvecklingsprovning
och avverkningsieknik.
Prop. 1979/80:110 32
I fråga om organisationen anför utredaren:
"Den föreslagna irätekniska utvecklingsenhelen kan
under uppbyggnadsliden inrymmas i Stiftelsen Industriellt Utvecklingscentrum i övre
Norrland - lUC.
I sladgarna anges sum lUCs huvudsakliga uppgifl alt
erbjuda tjänster inom produktutvecklingsområdet, i försia hand till de
befintliga mindre och medelslura företagen i Västcrbultens och Nurrbotlens län.
1 delta syfle stadgas all lUC skall tillhandahålla tekniska och personella
resurser för marknadsanalys, kunstruktiuns- och beräkningsarbete, provning, kva-litetskuntroll
och utbildning. lUC skall även bevaka del forsknings- och utvecklingsarbete som
är av inlresse för verksamhelen.
lUC har för närvarande ca 40 anställda. Den
hittillsvarande verksamhelen har haft en verkstads- och maskinteknisk inrikining
uch karaktäriseras av ä ena sidan lekniska ijänsler som maskinkonstruktion, reglerteknik,
provning uch kvalitetsstyrning nch å andra sidan ijänster beslående av
företagsservice. lUC har därför goda kunskaper och erfarenheter om hela
produktutvecklingsproblematiken.
Av särskilt intresse är atl lUC hösten 1977 tillfördes
utrustning för fönslerprovning uch därvid inrättade en träteknisk avdelning som
för närvarande sysselsätter två personer.
En uividgning av lUCs verksamhelsområde till alt även nmfatla
det trätekniska arbetsfältet skulle ge värdefulla samverkansmöjligheler med den
föreslagna högskoleutbildningen i form av utbyle av lärar- och utveck-lingspersunal,
lillgång lill bibliolek uch maskinell utrustning vid laburatori-er. provningar,
examensarbeten elc.
Den redan befintliga YTH-utbildningen, den kommande
trätekniska högskuleutbidningen i Skellefteå uch den skugliga fakulteten vid
lantbruksuniversitetet (tidigare skogshögskulan) i Umeå utgör följaklligen
utmärkta inslag i den "Irämiljö" i vilken den trätekniska
utvecklingsenheten skulle kumma alt verka.""
1 fråga um persunal och lokaler anförs att
"den föreslagna enhelen inryms i en redan uppbyggd organisalion
med tillgång till administration, bibliotek, basulruslning, viss kompetens inom
träleknik etc."
Kostnadsberäkning Mkr
Nybyggnad av träverkstad
I 000 m-x3-4 000 kr 4,0
Maskiner och inventarier 2,0
Projekteringskostnader 0,3
Summa invesleringar 6,3
Personalkostnader
25 manårx200000kr 5,0
(Full kustnadstäckning under en
3-ärsperiod)
Informalion 0,5
Utbildning 0,3
Övrigt 0,4
Summa driftskostnader 6,2
Toiala kosinader 12,5
Prop. 1979/80: 110 33
Under de ire försia åren skulle personalstyrkan successivi
öka lill 12 anslällda. så att perioden som helhel omfattade 25 manår.
I fråga om invesleringar i lukaler och ulrusining,
driftskostnader uch finansiering anför utredaren följande:
Uppbyggnaden av en träteknisk enhet förutsätter
nybyggnation av en verkstadslokal om ca I 000 m' med både laburations- och konlorsutrym-men
saml inköp av maskinutrustning.
Prujeklels tulala kostnaderum ca 12,5 Mkr vilkel
inkluderar investeringar och de tre första årens verksamhel, avses att
finansieras i första hand med medel via ""Utredningen om Inkalisering
av ny verksamhel till Väster-bullens län"". Genom att tillskjuta
medel som medger full kustnadstäckning under enhetens tre försia verksamhetsår
skapas andrum för att lugnt och melodiskt bygga upp en kompetens och utveckla
en profil inum del trätekniska kunnandet.
Resursuppbyggnaden och verksamhetsinriktningen skall
anpassas till STUs pågående Trälekniska utredning. Därmed säkerställs den Irätekniska
enhetens framtida lillgång lili kollektiva medel.
Fr. u. m. del fjärde verkamhetsåret vänlas därför den Irätekniska
enheten kunna finansieras ungefär enligt följande:
40%genum helstalliga uch kollektiva FuU-medel
40% genum branschens kollekliva FoU-medel
20% genom uppdragsforskning
4
Analys
4.1 Informationsinsamling
Organisationskummittén har gått igenom föreliggande dokumeniation
rörande den föreslagna utvecklingsenheten, lUC, organisationen av kollektiv iräleknisk
FuU m. m. och därutöver inhämlal synpunkter på utvecklingsenhetens inrikining,
omfattning, urganisation, finansiering m.m. genom intervjuer och sammanträden
med olika berörda parter. Kommittén har också umbell olika branschorganisalioner
i norrlandslänen alt diskutera och framlägga synpunkter på en träteknisk
utvecklingsenhet vid inlerna möten. Synpunkter har sålunda inhämtats bl. a.
från
Umeå högskoleregion. Tekniska högskolan i Luleå samt YTH i
Skellefteå
Utvecklingsfonderna i Nurrbotlens, Västerbottens, Västernurrlands
och Jämtlands län
Skellefteå kommun.
Ledningen för den trätekniska enheten vid lUC
Svenska Sågverks- uch Trävaruexpurlföreningen, AB Sågverksintres-senler
saml Sågverks- uch Trävaruexportföreningar i övre och nedre norr-land
Stiftelsen Trä 80
Representanter för nurrlandskretsarna av
Snickeriindustriernas Riksförbund jämte represenlanler för möbelindustrin i
regionen
Företag inom skivinduslrin uch irähusindustrin i regiunen
Träinduslriförbundel
Svenska Träforskningsinslitutet uch Träförädlingsbyrån
Prop. 1979/80: 110 34
4.2 Synpunkter på verksamheten
4.2.1 Inriktning
Uppfattningarna hos berörda parter om indusirins behov av
träteknisk FuU och inriktningen av en träteknisk utvecklingsenhet stämmer väl
överens.
Från AB Sågverksintressenler, Sågverks- uch
Trävaruexportföreningarna, snickeri- uch möbelinduslrin samt intervjuade
förelag inom skivinduslrin och Irähusindustrin anges, atl enheten bör umfatla
teknisk infor-matiun, marknadsinformation, service och tillämpad FoU.
I begreppet service ingår informationstjänster, tekniska Ijänster,
konsultverksamhet och företagsinriktad utbildning i furm av kurser uch kunfe-renser.
Kunsultverksamheten bör till väsentlig del inriktas på
produktutveckling. I fråga om tillämpad FuU anges såväl produktions- som prudukttek-nisk
forskning som angelägen.
Från snickeri- och möbelindustrin, som utvecklat etl
specificerat program, framhålls bl.a. ulvecklingen av kumpunenler som en viklig
del av FuU-verksamheten. Maierial- uch produktprovningar anses vara en av de
viktigaste uppgifterna i fråga om teknisk service. Som ett annal huvudområde
anges medverkan lill utveckling av träbearbetningsmaskiner och numeriskt styrd
utrustning.
Svenska Träforskningsinslitutets avdelning Träteknik anger
som lämpliga områden för utvecklingsenhelen bl. a.
-
biträde till induslrin
med analyser och ulökade kunskaper i frågor, sum berör timmerråvaran
-
förutsätlningsanalyser
nch teknikutveckling, inum nmrådel inrrvirkes-behandling nch vidareförädling, l.ex.
komponeniiillverkning uch kvali-letssurlering
-
marknadsanpassning
av produkterna
- medverkan i utvecklingen av samansatta
träprodukter som limlrä,
plywoodbalkar, snickerikomponenter m. m.
Utvecklingsfonden i Västerbottens län anser del väsenlligl
alt resurserna ges hög kvalitet uch all man bör begränsa verksamheten till
vissa specialområden, inom vilka utvecklingsenheten kan arbeta med egna resurser.
Som allmän inrikining anges produkt- och metudutveckling med slark anknytning
till företagen.
Av intervjuer med nlika organisaiioner, FoU-organ och
företag framgår, att utvecklingsenhelen kan fylla en viktig kontaktskapande uch
förmedlande funktinn med avseende på informalion. leknisk experlis m.m. och härigenum
föra FoU-verksamheten närmare förelagen.
4.2.2. Organisalion
SSTEF och regionens sågverks- och irävaruexportföreningar
har liksom Träinduslriförbundel betonat, att en regional utvecklingsenhet ej
får innebära en splittring av FoU-reurserna varför en samordning av inriktning
och verksamhet mellan befintliga FoU-organ och utvecklingenhcien är nödvändig.
Utvecklingsfonden i Västerbottens län anser, all en resursspridning inom enhelen
till hela trälekniska området och till andra funklioner än teknik medför
splittring och försvagning av resurserna.
Från SSTEF och regionens sågverks- och irävaruexportföreningar
uttalas, atl - i det fall kollekliva forskningsmedel skall delfinansiera
verksamheten - enhelen bör underslällas STFI i Stockholm men förläggas till
och
Prop. 1979/80: 110 35
samordnas med lUC så atl lUCs tekniska kumpelens kan
utnyttjas och administrativt dubbelarbete undvikas. De regionala
representanterna för snickeri- uch möbelindustri finner del dock naluriigt alt
enheten knyts fastare lill den redan inrättade träavdelningen vid lUC.
De nämnda parterna förutsätter atl organisatiunen medger regiunalt
inflytande i fråga nm planering nch drift av verksamhelen.
4.2.3 Finansiering
I fråga nm den långsiktiga finansieringen av verksamheten
föreligger principiellt möjligheter lill grundläggande finansiering med kullektiva
FoU-inedel. slatliga regiunala stödmedel, stöd från landsting och kummuner saml
avgifter (självfinansiering). Härtill har nämnls möjlighet till kumplel-terande
finansiering genom
-
särskilda medel
från STU för underlättande av upphandling av fursk-ningsuppdrag eller kunsulltjänster
med avseende på mindre företag
-
medel ur Norrlandsfunden
-
projektstöd
från STU
Med avseende på de grundläggande finansieringsformerna
anser kommittén atl frågan um evenluella regionalpolitiska stödmedel ligger
utanför kommilléns arbetsumråde. I fråga om kollektiva FoU-medel anser berörda
parter atl en särskild avgift från de norrländska förelagen och lika tillskott
från STU för finansiering av utvecklingsenheten ej är en framkomlig väg.
De kullekliva medlen skulle därmed få tillskjutas från de
centralt insamlade medlen för de ulika FuU-nrganens verksamhet. Från
sågverkens branschurganisatinn, SSTEF, understryks all FoU-arbetel i så fall måsle
vara av allmänt inlresse. att det ej utföres på annat håll och atl en splittring
av resurserna ej får ske.
I fråga um kortsiktig finansiering förutsätier kommittén slatliga
bidrag för invesleringar i lokaler och ulrusining. För finansiering av driften föreligger
förulom ovannämnda finansieringsmöjligheter en utfästelse från Skellefteå
kommun om ett bidrag på 0.5 MKr/år under åtminslone de två försia åren.
4.2.4 Utbildning
Den Ångslrömska utredningen förutsatte, all det förslag
rörande iräleknisk utbildning i Skellefteå, som utarbetats inom Umeå högskuleregiun
skulle genumföras så alt utbildningen på ell fruktbärande säll kunde kopplas
till den yrkeslekniska högskoleutbildningen och en Iräleknisk FuU-enhel i
Skellefteå.
Utbildningsdepartementet har i PM från september 1979
angivit, att en del av utbildningen bör kunna förläggas till Skellefteå.
Från tekniska högskulan i Luleå, under vilken den trälekniska
högskoleulbildningen sorterar, anförs emellertid att en direkt utlukalisering
skulle medföra olägenheter i fiera avseenden.
Risk föreligger för alt kvalitén på undervisningen sjunker
vid en utlukalisering genom sämre tillgång till lärare, forskare, lokaler, ulrustning
och lärnmedel.
Personalens kontakter med industrin inom regiunen sum
helhet skulle också fungera bättre nm undervisningen är knncentrerad till
högskulan. Samma synpunkier läggs på personalens fortbildningsmöjligheter.
Det föreligger enligt högskolan risk för atl färre elever
skulle söka sig lill en utbildning sum är splittrad på två urler. Splittringen
skulle uckså kunna medföra sämre ekonnmiska nch snciala studieförhållanden för
eleverna.
Prop. 1979/80:110 36
Högskulan kan dock tänka sig att förlägga vissa specialinriktade
examenskurser lill Skellefteå, men kan i så fall ej garantera anlalet elever.
Vissa examensarbeten med handledning från den trälekniska utvecklingsenhelen
skulle också kunna genumföras i Skellefteå.
Högskulan anser atl intressanta samarbetsmöjligheter på FoU-umrådei
kan erbjudas i framliden. Möjligheterna till samverkan inom FoU och utbildning
ökar um den trälekniska enhelen erhåller en tekniskl kvalificerad utrustning. Härigenum
ses det ur samarbetssynpunkl pusitivl um en lokalmässig anknylning görs mellan YTH
i Skellefteå och den trälekniska enheten.
Regiunslyrelsen för Umeå högskuleregiun uttalar sum sin
mening atl planeringsarbelel för den trätekniska utbildningen bör bedrivas på elt
sådanl sätt alt det möjliggör ell utnyttjande av resurserna vid en eventuellt
tillkommande Iräleknisk utvecklingsenhet i Skellefteå. Delta innebär, i
enlighet med siatsmakternas intentioner, alt delar av utbildningen bör kunna
förläggas till Skellefteå.
5 Förslag
5.1 AOmänna synpunkter
Organisationskommittén finner del ur flera synpunkter
lämpligt att ett regionalt centrum för träleknik skapas för atl i huvudsak beijäna
de fyra norrlandslänen men också inom vissa områden driva verksamhel av intresse
för träindustrin i hela landel. Under förutsättning av lillräcklig samordning
i fråga om inriktning och resursanvändning med den centrala, i huvudsak i
Stockholm bedrivna FoU-verksamhelen, bör en regional enhet ha särskilt goda
förutsättningar atl ge regionens företag service i fråga nm produktutveckling
och tekniska tjänster och att bedriva sådan målinriktad FoU-verksamhel som
regionens förelag finner särskilt angelägen.
Den regionala enhelen bör också kunna spela en viklig roll
som förmedlande länk mellan förelagen nch FoU-institulen. I denna roll kan den
regionala enheten förmedla teknisk och marknadsmässig informalion och FnU-resultat
av betydelse för förelagens produktutveckling nch därutöver förmedla expertis
och kunskaper, som svarar mot behoven i regionens nlika företag.
Skellefteås industriella miljö med en starkt expnrtinriklad
verkstadsindustri bör ge förulsältningar för överföring av produktionstekniska
kunskaper lill den iräbearbetande industrin och för expnrtinriklad vidareförädling
av träindustrins basprndukler.
5.2 Verksamhetsinriktning
Verksamheten föreslås inriktad på följande huvudprngram
1.
Infnrmalions-
och kontaktverksamhet
2.
Löpande
provningsverksamhet
3.
Produktulveckling
4.
Forsknings- och
utvecklingsverksamhet
5.
Högskoleutbildning
Prop. 1979/80: 110 37
5.2.1 Inforinations- och konlaklverksamhel
Med informatinn avses här teknisk FoU-infurmalion, infnrmatinn
om prndukter uch marknader saml företagsinriktad utbildning.
Med avseende på leknisk FnU-infurmaliun bör informaliunsverksamhe-ten
inriklas på all göra centralt sammanställd informatinn um FuU-verk-samhelen i
Sverige och utlandet samt FnU-rappurler mer direkt tillgängliga uch praktiskt användbara
i indusirins utvecklingsarbete.
Även i fråga nm infurmalion nm prndukter och marknader bör
den regiunala enhelen i huvudsak fungera som etl förelagsnära led i den tilltänkta
gemensamma FnU-sliftelsens infurmaliunsverksamhet.
Det kan emellertid uckså bli fråga nm service i furm av behuvsanalyser
nch marknadsundersökningar för enskilda förelag. I sädana fall förutsätts den trälekniska
utvecklingsenheten fungera sum kuntakturgan mellan å ena sidan industrin nch å
andra sidan FuU-urgan samt företag eller nrgani-salioner med inriktning på uch kumpelens
inum nmrådel marknads- uch pruduktinformatiun.
Samverkan bör kunna elableras på det regionala planet
mellan iräulvecklingsenheten uch T räinfnrmation AB.
Träutvecklingsenhelens uppgift sum kuntaklorgan framkommer
ej endast inom infnrmatinnsumrådel utan också med avseende på övriga pru-gram.
Så t. ex. behöver en uppsökande verksamhet inum vilken företagen görs
uppmärksamma på de fördelar, som de kan vinna på alt delta i det kullektiva FoU-arbetel
eller utnyttja speciella tjänster från utvecklingsenhelen eller cenirala FnU-nrgan.
En annan lyp av uppsökande verksamhet är behuvsanalyser
för regionens träindustri, delbranscher eller företag med avseende på prnduktul-veckling.
produklinnsteknisk utveckling, vidareförädling, utbildning m. m.
Kontaktverksamheten bedöms uckså vara av belydelse då det
gäller att ställa de rätia resurserna lill ell förelags förfogande. Med den kännedum
um förelagens akluella prublem nch den kumpelens, sum slår lill buds på olika
håll kan utvecklingsenhelen fylla en uppgift för urval av projektledare eller
specialister för tekniska utvecklingsprojekt eller tekniska rådgivare inom
speciella områden.
I fråga um företagsinriktad utbildning bör programmet utfnrmas
mer detaljerat efter behovsanalyser, så all den kan riktas mol de mesl aktuella
uch på sikt betydelsefulla umrådena. Kravet på behovsinriktad utbildning medför
sannolikl alt utbildningen lill viss del får drivas med hjälp av externa krafter.
Utbildningen förutsätts ske i form av kurser, knnferenser nch
lemadagar vid enheten nch ute i regiunen. Det bör nckså finnas möjlighet att knmbine-ra
den förelagsinriktade ulbildningen med den utbildning, sum kan kumma att
bedrivas för tekniska högskulan nch den yrkeslekniska högskuleutbild-ningen. Ulbildningen
bör ske i samverkan med Utvecklingsfnnderna, Utbildningsenheten för de fyra nnrdligaste
länen och SIFU.
1 samband med ulbildningen bör uckså nämnas, atl vissa
personalkategorier kan ges möjlighet lill iräning uch vidareulveckling i fråga
nm pru-duktulveckling inklusive prnvning av material, delkonstrukliuner och pru-inlyper
i samband med de prnduktutvecklingsprojekt, som enhelen förutsätts driva på kunsultbasis.
En del av denna arbetsorienterade utbildning kunde förläggas till respektive
företag medan en del kunde genomföras vid utvecklingsenheten med utnyttjande av
dess laboratorie- och provningsutrustning.
Prop. 1979/80:110 38
5.2.2 Löpande provningsverksamhet
Provning kan dels utgöra ett led i en träteknisk FoU-uppgift
dels ske i form av löpande provning av egenskaper hus material uch produkler efler
ett utarbetat och fastställt piovningsprogram. Den förslnämnda typen av prnvning,
som är inlegrerad i en fursknings- eller utvecklingsuppgift kräver speciell
insikt i fråga om ändamålet med provningen, provningsmetodik uch analys av
utfallet. Utvecklingsenheten kan i viss utsträckning komma att ulföra denna typ
av provningar i samband med produktutvecklingsuppgifter för olika förelag uch sum
särskilda FnU-uppgifter - l.ex. inom komponentområdet i samråd och samverkan
med cenirala FoU-organ. Redan nu utförs pruvningar vid lUC av fönster uch
ytterdörrar med avseende på lufttäthet, regntäthet och säkerhet mot vindlast. lUCs
irätekniska grupp har uckså utfört täthetspruvning av byggnader och medverkat
vid utveckling av provmetoder och provutruslning.
Verksamheten bör i ett första steg kunna vidgas lill alt nmfatla
andra egenskaper som belastningsförmågu, formsiabilitei, värmeisnlering, Ijud-isulering,
brandsäkerhet iii. m.
Pä sikl bör ytterligare prndukter kunna tas med i den
löpande pruvnings-verksamheten. Del är också möjligt all kumplettera verksamhelen
med viss provning av bearbelningsmaskiner uch annan iräleknisk utrustning.
Organisatiunskommitién ser provningsverksamheten som en
väsentlig uppgift för utvecklingsenheten men vill understryka behovet av samordning
med övriga FoU-organ i fråga nm inriktning uch utnyttjande av kumpelens nch
resurser.
Knmmittén förutsätier nckså att enheten undersöker behuvet
av och möjligheterna lill samverkan med statens pruvningsanstall.
5.2.3 Produktutveckling
Reginnens träindustri lägger slur vikl vid detla
programområde. Utvecklingsenheten kan stå lill industrins ijänst pä flera
sätt, l.ex. genom regional service med avseende pä selektiva och användaranpassade
FoU-rappnrler saml infurmalion om nya produkler som underlag för förelagens
produktutveckling (prugramumråde I sid. 17)
konlakler i
fråga nm behnvs- och marknadsundersökningar samt produktinformation till pulentiella
kunder (prugramumråde I sid. 17)
kulleklivt FoU-arbele
inom utvecklingsenheten och i styrgrupper fram till företagsspecifik nivå
(programområde 4 sid. 17)
biträde till
enskilda förelag i deras pruduklulvecklingsarbete
Det sisinämnda nmrådel innebär en knnsuliverksamhel sum
inriktas på problemanalys, teknisk rådgivning för lösning av speciella prnblem
eller medverkan i samtliga eller flera faser av pruduklulvecklingen. Tjänsterna
kan sålunda omfalta prnjekladminislralinn, prnjektledning eller annan medverkan
i prnduktutvecklingsprojekt, prnvning av material, delknn-slrukliuner nch prnlotyper,
utveckling av pruvningsprogram för företagens produktion (kvalitetskontrulll, prnvning
av O-serier och löpande prnvning enligt prugramumråde 2 sid. 17.
Servicen kan också bestå av atl enhelen ställer labnratorie-
och verkstadskapacitet jämle erforderlig arbetsledning lill förelagens fört"ugande.
Utvecklingsenheten bör också ha lillgång lill kunskaper,
som medger service i fråga om mönsterskydd och patent.
Ett grundläggande krav är slutligen, atl
utvecklingsenheten kan bilräda företagen i frågor som gäller svenska och utländska
normer och standards och produktkrav i övrigt.
Prop. 1979/80: 110 39
Utvecklingsenheten torde knappasl kunna dimensioneras för
en egen, allsidig teknisk service inom samtliga prnduktumråden. I sin egenskap
av kontaktorgan kan den regionala enheten emellertid medverka till alt expertis
ställs till förfogande från högsknlnr, FoU-nrgan och konsullföretag. Underhand
torde en regional profil utvecklas med avseende på de mesl angelägna
kompetensbehoven. De värdemässigt mest väsentliga områdena för
produktutveckling syns vara övergång från lågförädlade produkter till mer
förädlade nch marknadsanpassade byggnads- och snickerikomponenter för export
och hemmamarknad.
5.2.4 Forsknings- och utvecklingsverksamhet
FnU-prngrammets slutliga ulfnrmning bör beslutas av prugramstyrelsen
för den samlade FnU-verksamhelen. Prugrammet förutsätts växa fram och
genomföras i samverkan mellan programstyrelsen och representanter för regionens
industri.
Urvalet av lämpliga FoU-umråden för den regionala verksamhelen
bör kopplas lill företagens behov av nch önskemål om bättre ulnytljande av (den
norrländska) råvaran, vidareförädling och produktutveckling.
1 avsnittet Produktutveckling angavs utveckling av
byggnads- nch snickerikomponenler för export och hemmamarknad som de
värdemässigt viktigaste områdena för vidareförädling.
Del kollektiva FoU-arbelel på komponenlområdel omfattar bl.a.
optimering av den totala prncessen från råvara till knmponenl saml utveckling
av delområden inom denna process. Av särskilt intresse för utvecklingsenheten
i Skellefteå bör vara:
Optimering av processen med hänsyn till bästa
tillvaratagandet av kom-ponenlråvaran.
Speciella problem inom sågverken med hänsyn lill
behandlingen av komponentråvaran.
Speciell torkning och konditionering saml förädling av
komponentråvaran genom olika kombinationer av lekniker som exaktkapning, skarv-ning,
limning, ytbehandling, impregnering etc.
Trämanufakturteknisk bearbelning till komponenter och produkler.
Inom delta vida fäll bör den regionala utvecklingsenhelen
i samråd med cenirala FoU-organ avgränsa några målinriklade områden med hänsyn lill
behoven inom regionen, centralt bedriven verksamhet nch önskvärd utveckling av
den egna kompeiensen.
Ett närliggande område av intresse synes vara utveckling
av meloder och lekniker för träbearbetning.
lUCs kompelens på det produktionstekniska området och dess
kunskaper och resurser inom reglertekniken bör kunna nyttjas av utvecklingsenheten.
Utveckling av metoder och tekniker skulle härigenom kunna ske i en fruktbärande
kombination av verkstads- och träteknik.
Vid utveckling av produkuonsmetoder och
produktionstekniker bör uppmärksamhet ägnas möjligheterna att rationalisera
arbetsflödet gennm utveckling av nya eller mndifiering av befintliga maskiner,
verktyg nch annan utrustning, t. ex. för slyrning och reglering. Idéer och
uppslag i denna riklning bör föras vidare till olika verkstadsindustrier, som
kan ha intresse och resurser för all utveckla maskiner, verktyg och annan
utrustning för export och hemmamarknad. Omkring 80% av den trätekniska bearbetningsulrustningen
importeras. Det vore därför glädjande om utvecklingsenheten kunde initiera en
viss svensk tillverkning och exporl inom området.
Prop. 1979/80: 110 40
Till FuU-prugrammet bör nckså knpplas utveckling av
arbetsmiljö och yttre miljö i samband med förändrad teknik.
5.2.5 Högskoleutbildning
Organisaliunsknmmiltén anser, alt vissa delar av den irätekniska
civilingenjörsutbildningen vid tekniska hugsknlan i Luleå bör kunna furläggas lill
utvecklingsenheten i Skellefteå, Examensarbeten uch därmed sammanhängande
kurser, sum lämpar sig väl för utvecklingsenhetens inrikining och resurser, bör
kunna kumma i fräga. Vidare bör en del av elevernas praktikår kunna förläggas
till utvecklingsenheten uch lill förelag med vilka enheten har knntakt. Elt mer
klargörande program i fråga om utbildningsverksamhet däruiöver torde få anslå tills
inriktningen av den nya prnfes-suren är klar.
Till utbildningen i Skellefteå kan uckså knpplas
påbyggnadskurser till mer fördjupade sludier i ämnesumrådena för den
yrkestekniska högskoleutbildningen.
Möjligheterna atl lokalisera YTHs planerade ulbyggnad till
den Irätekniska enheten nch lUC bör tillvaralas såväl för samverkan i
utbildningsverksamheten som för bäitre utnyttjande av lokaler nch en breddad
bas för tekniskt kvalificerad utrustning. Den senare uppfattas av tekniska
högskolan i Luleå snm en väsentlig faktor för högsknlans bedömning av verksamheter,
som kan förläggas lill Skellefteå.
5.2.6 Sammanjättning av utvecklingsenhetens inriktning
Den föreslagna inrikiningen kännetecknas av nära samverkan
med regionens industrier inom de olika programområdena. Enhelen ges en kontaktskapande
och kompetensförmedlande roll, som kan bidra till att fura ul FoU-verksamheten lill
förelagen och företagens behov lill FnU-organ.
Enhelen föreslås ge service ål förelagen i furm av
information om marknader, prndukter nch FuU-resultat. företagsanpassad
utbildning nch medverkan i företagens produklulveckling. 1 linje härmed ligger
provningsverksamheten, snm föreslås inriktad på löpande prnvning av prndukter
men i möjlig utsträckning även på utvecklingsprovning. Enheten föreslås vidare
bedriva FnU-verksamhel inom umråden, sum med hänsyn till resurserna avgränsas i
samråd med övriga FuU-urgan. Inum utbildningsområdet föreslås en viss
utbildning förelever vid tekniska högskolan i Luleå och den yrkestekniska
högskoleutbildningen i Skellefteå.
5.3 Organisation
5.3.1 Huvudorganisation
En väsentlig del i knmmitténs arbete har varit alt
analysera hur den trälekniska enheten bör vara organiserad nch kopplad till
övrig framtida kollektiv Iräforskning.
Behovet av samordning av FoU-resurser har nu tagit sig utiryck
i träindustrins beslul alt bilda en gemensam sliftelse för kollekliv iräleknisk
FoU. Beslul i frågan har lagits i respektive organisalions styrelse. Förhandlingar
mellan berörda organisationer och STU rörande den samordnade FoU-verksamheten
kommer atl äga rum i början av 1980. Kommittén ser denna samordning snm en
viktig bakgrundsfaktnr vid bedömning av den regiunala enhetens anknytning till
den kullektiva träfnrskningen.
En annan viklig faktor är huvudmännens krav på inflylande
över regionala delar av en verksamhel, sum till övervägande del på längre sikt
torde få finansieras med kollekliva forskningsmedel.
opaginerad Kontrollera mot PDF
En tredje faktor vid bedömning av organisationen har varit
såväl praktiska administrativa fördelar som möjligheter till
kunskapsöverföring genom koppling till lUCs resurser uch verksamhet.
Knmmittén anser, all övervägande skäl lalar för alt den
trätekniska enheten bör ingå som en resurs i den samordnade, kollekliva
träforskningen.
Den regionala enheten föreslås kopplad lill den centrala
organisationen i enlighet med följande översiktliga plan för huvudnrganisatinnen.
FoU-stiftelse
Programstyrelse
FoU-chef
Programr å d
1 1
'riga FoU-resurser
Tr ä teknisk
-
ut
veckl.
Lngsenl
let
Enheten utformas som en regional enhet inom den nya FnU-sliflelsen
och blir därmed en i förhållande lill lUC separat enhet. Den regionala enheten
bör ledas av en platschef, som är direkl underställd den chef snm kommer att
svara för de beredande och verkställande uppgifterna för den kollektiva
träforskningen.
Den personal som f.n. finns inom lUCs trälekniska enhet
föreslås bli erbjuden anställning inom den trälekniska utvecklingsenheten.
Arbetsgivaransvaret kommer att ligga på den centrala stiftelse, som blir
huvudman förden samordnade verksamhelen.
Enligt det beslul om samordning lill en FoU-sliflelse som
nu föreligger kommer ansvarei för forskningsprogrammets genomförande all ligga
på en programstyrelse i vilken representanter för de olika huvudmännen ingår.
Denna programstyrelse bör slulligl avgöra vilka delprogram inom del kollekliva
forskningsprogrammet som bör ligga på den regionala enheten. Programstyrelsen
bör i konsekvens härmed tillse all motsvarande medel avsätts till verksamheten.
För all den trätekniska utvecklingsenhelen skall få
tillräcklig regional förankring bör elt regionalt programråd inrätlas.
Programrådets uppgifler bör vara att
- bistå programstyrelsen i frågor som gäller den
regionala enhetens ut
veckling, dvs. dess inriktning, mål, verksamhetsprogram, långsiktiga
ekonomiska planering och budget
vara rådgivande organ till programstyrelsen i
regionala FoU-frågnr och i
vissa vikligare löpande frågor, snm gäller enhelen, t. ex. ulformning och
bemanning av ijänster
Prop. 1979/80:110 42
- helt eller delvis svara för genomförande av den regiunala
delen av
ramprogrammet i enlighel med programstyrelsens ansvars- och beslutsde-
legering
- ge platschefen råd och stöd i utformningen av
verksamheten på längre
sikt och i större eller principielll betydelsefulla operativa frågor
5.3.2 Samordning med lUC
För att undvika onödig adminislraliun nch för atl bälire
utnyttja lokaler uch gemensamt användbar ulrustning föreslås alt den trälekniska
enhelen förläggs i anslutning till lUC.
Eriorderliga nya lokaler för utvecklingsenhelen bör
lämpligen ägas och förvaltas av lUC. Möjligheterna lill samlokalisering med YTHs
nya lokaler bör nckså prövas. Den trälekniska enhelen föreslås erlägga en ersäitning
till lUC mnlsvarande lukalernas driftsknstnader.
Enheten bör kunna utnyttja andra administrativa tjänster
från lUC till självknstnad.
Gennm lukalmässig och administrativ samordning möjliggörs elt
bäitre ulnylljande av lUCs basresurser och en naturlig samverkan mellan de två
enheterna i vad avser tekniska resurser och överföring av kunskaper. Det är
också möjligt, atl enhelerna kan ge varandra ytterligare utvecklingsuppdrag i
form av spin-off från uppdrag inom respektive enhets verksamhetsfält.
5.3.3 Samverkan med Luleå tekniska högskola
Samverkan mellan den trätekniska enheten nch Luleå
tekniska högskola bör regleras i ett samarbelsavlal. Träenheten har genom sin
närhet till den regionala träindustrin och sin praktiska inriktning en viktig
uppgift att fylla i fråga om den praktiska delen av utbildningen i form av
praktik- och examensarbeten och praktiskt inriktade kurser. Enheten bör därför
lämpligen ges resurser för undervisning och laborationer.
Träenheten har vidare möjligheter att styra forskningsprojeki
lill högskolan genom det kollekliva FoU-programmet. En representant för högskolan
bör lämpligen ingå i det föreslagna programområdet.
5.4 Resurser
5.4.1 Personal
Den Ångströmska ulredningen (Ds B 1978: 14) föreslog ulbyggnad
av personalstyrkan under tre år lill 12 personer motsvarande sammanlagt 25
manår under den försia treårsperioden. Finansieringen förutsattes kunna ske med
särskilda statliga medel under de tre första åren.
Organisationskommittén bedömer det av ekonomiska skäl
nödvändigt att begränsa personalstyrkan till omkring 9 personer under ett
uppbyggnadsskede under föruisättning av finansiering med kollektiva FoU-medel.
Detta innebär ett behov av omkring 5 personer utöver de fyra som f. n. är
anställda vid lUC.
Med denna basresurs bör del vara möjligt atl starta
verksamheten på ett tillfredsställande sätt med bemanning av de under avsnittel
Inrikining angivna utvecklingsprogrammen.
Organisationskommittén räknar överslagsvis med följande
fördelning:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inturmatioii och utbildning Provning
ProdukUilveckling FoU-progiammel
Summa
Anlal PKin å r
2-3 I
3-4 8-K)
opaginerad Kontrollera mot PDF
En ev. ö kning kan
ske i takt med avgiftsfinansiering av provning och lekniska ij ä nsler. konsultverksamhet innm nmr å del prnduklutveckling och utbildningsverksamhet f ö r f ö retagen.
Detsamma g ä ller vid
finansiering med s ä rskilda medel av utbildningsverksamheten
f ö r tekniska h ö gsknlan och YTH. Det ä r ocks å t ä nkbart atl de cenirala FnU-nrganen finner det l ä mpligl att styra ytterligare verksamhel nch d ä rmed kollektiva medel till utvecklingsenheten ä n vad som ber ä knats
i f ö religgande f ö rslag.
Dessutum kan STU knmma att bidraga med s ä rskilda medel f ö r
upphandling av forskningsuppdrag och konsulttj ä nster med avseende p å mindre och
medelslora f ö relag. Organisationskummitt é n vill emellertid rekuni-mendera en viss f ö rsiktighet under det f ö rsta utbyggnadsskedel uch baserar sin bed ö mning p å
vad som f. n. f ö refaller att vara en realistisk
finansiering av driftskoslnaderna.
5.4.2 Byggnader och utrustning
Behovet av lokaler och utrustning har ber ä knals efter tv å alternativ: Alternativ I
En realistisk bed ö mning
av lokal- och utrustningsbehov utg å ende
fr å n
alt den verksamhel snm kommitt é n f ö resl å r f ö rlagd till
Skellefte å kan
realiseras p å en g å ng Alternativ 2
Etl h å rt bantat alternativ som anger tr ö skelv ä rdet f ö r en meningsfull
salsning utifr å n
de funklioner som enheten m å sle ha. H ä r har endast de
lokal- och utrustningsbehov som getts h ö gsta prioritet medtagits.
Lokalerna kan om s å
erfordras utbyggas i tv å etapper.
Den f ö rsta elappen skulle inneb ä ra att enbari f ö rsia
planet f ä rdigst ä lldes och utrustades, dvs 830 m" verkstad och
kontor plus ca 80 m" sammanbindningsdel mot lUC. I etapp 2 skulle sulerr ä ngsplanel f ä rdigst ä llas nch ulmslas och den toiala lokalytan blir d å ca I 300 ni".
Kostnaderna f ö r
uppf ö rande av lokaler ber ä knas i dagens penningv ä rde lill l ä gst 4 300 kronur per m' f ö r bottenplan inkl sammanbindningsdel samt I 000
kronor per m' f ö r f ä rdigst ä llande av suterr ä ngdel.
Utrustningen
har f ö rdelats i s å dan prioritetsnrdning, alt utrustning med prinritel
2 kan h ä nskjutas till elapp 2 av bygget, om
en eiappindelning g ö rs.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prioritet
I
Utrustning f ö r
provning
Utrustning f ö r
torkning
Å ldringsprovning
Klimalkammare
F ä llslation
Mekanisk
provning
V ä rmekamera
Värmemälare
Konditionering och torkanl ä ggning Portabel tork
Tusen
kronor
450 400 100 250 300 200
1000 200
1700
1200
Prop. 1979/80:110 44
400
400
200
200
100
500
600
4 100
500
500
200
200
300
300
1000
5100
Basulruslning Handverklyg. snickerimaskiner
Cirkel
eller bandsåg
Limpress.
kall
varm HF
Summa prioritet I
Prioriiel 2
Svarv
eller fräs med styrutruslning
Impregneringsulruslning lågliyck
Övrig utrustning
Summa prioriiel 2
Totalt
Investeringsbehovet för byggnader och ulrustning blir därmed
sammanfattningsvis:
Ev senare Alternativ I Allernaliv 2 investering
Etapp I Elapp
2
Tusen kronor
Konlor och verkstad, bottenplan 3 900 3
900
Kontor och verkstad, suterrängplan 400 400
Utrustning prioritet 1 4100 4100
Utrustning prioritet 2 1000 1000
9400 8000 1400
6 Finansiering
Organisationskommittén har diskuterat olika möjligheter
till finansiering av verksamheten.
6.1 Investeringar
Invesleringar i maskiner och lokaler förutsätts liksnm av
den Ångslrömska utredningen ske med statliga medel. Investeringsbehuvet bedöms
utgöra 9,4 Mkr,
6.2 Drift
Av de nlika möjligheter, som angetts i avsnittet analys
anser kommittén atl grunden lill finansiering av driften bör utgöras av medel
för kollekliv träteknisk FoU. Skellefteå kommun har ställt ett bidrag om 0,5 Mkr/år
under åtminslone två år i utsikt. Dessa medel bör betraklas som ett bidrag lill
den induslriella utvecklingen i regionen och som induslrimedel vara berättigade
till lika slort bidrag från STU.
Industrin är beredd att stödja den irätekniska enheten i
Skellefteå och branschorganisationerna släller sig positiva lill atl programslyrelsen
avsätter medel till verksamheten i Skellefteå.
Avgörandet i fråga om verksamhet och medelstilldelning
ligger emellertid hos den blivande, gemensamma programstyrelsen. För atl
verksamheten skall anses meningsfull bör programstyrelsen tillskjuta I -1,2 Mkr
från den toiala kollekliva budgeten för verksamheten i Skellefteå. Härtill kom-
Prop. 1979/80:110 45
mer industrimedel från Skellefteå kommun samt ell lika slnrt
bidrag frän STU.
Den finansiella grunden skulle därmed för de inledande
åren utgöra:
Kollekliva medel från industrin 0.5-0.6
Industrimedel från Skellefteå kommun 0.5
Bidrag
frän STU för kollekliv FoU (1:1) 1.0-
1.1
Totah 2.0-2.2
Härtill kummer möjligheten till medel från uppdragsfurskning
och avgiftsbelagd service lill förelagen (prnvning, annan leknisk service, produktulveckling,
utbildning) saml till statliga medel för utbildning (högsknlan i Luleå,
yrkesteknisk högsknleutbildning).
Slutligen föreligger möjligheten för småföretag att under
begränsad lid få bidrag från STU för alt inhandla forskningsuppdrag eller
konsulttjänster.
Bl a med hänsyn till atl det lar lid innan tillräckliga
resurser finns till förfogande och verksamhelen funnil sina arbetsformer Inrde
avgiftsfinansiering i slörre utsträckning bli möjlig först efler några år.
Sammanfattningsvis räknar knmmittén med ett statligt
investeringsanslag nm 9,4 Mkr med möjlighel lill fundering nch en driftsbudget
på ca 2 Mkr varav industrin uch Skellefteå kummun bidrar med den ena hälften
och STU med den andra hälflen.
7 Genomförande
Ansvaret för genomförandel av organisationskummilténs
förslag bör åligga den nya FnU-stiftelsens programstyrelse vilken beräknas bli tillsatt
våren 1980.
I fråga nm lokaler bör lUC som ägare ansvara för
projektering mm till färdiga lokaler.
lUC bör även ansvara för erforderlig anpassning av den
administrativa servicen i övrigt (rutiner, kommunikationer m m).
Uppgiflernas planering och genomförande kräver en nära
samverkan mellan prugramstyrelsen uch lUC.
Beslut av statsmakterna um riktlinjer för uch finansiering
av den trälekniska FoU-enheten i Skellefteå förväntas föreligga under första
halvåret 1980.
Igångsättning av anställningar och överföring av personal
från lUC, iordningställande av lokaler och anskaffning av utrustning, samverkan
i fråga om högskoleutbildning samt godkännande av instruktioner mm för verksamhelen
torde kunna ske under hösten 1980.
Beslut om investeringsmedel bör om möjligt föreligga under
första halvåret 1980.
Prop.
1979/80: 110 46
Innehåll
Proposiliunens huvudsakliga innehåll ............................. ..... 1
fikliag ur
regeringspiotokull den 28 februari 1980 .......... 2
i Inledning ................................................................... 2
2
Föredragandens
överväganden ................................. ..... 3
3
Hemstälkm ................................................................... ..... 7
4
Beslut ......................................................................... 7
Bilaga I
Utdrag 111 betänkandet (Ds B 1978: 14) Lukalisering av ny verksamhel
lill Väslerbuttens län. Del 2, rörande iräleknisk utvecklingsenhet i
Skellefteå ........................................................................ 8
Bikig:i 2
Sammanställning av remissyilranden över förslaget om
träteknisk
utvecklingsenhet i Ds B 1978: 14 ................................... ... 13
Bilaga 3
Förslag av oiganisationskummillén (1 1979: 12) för en Iräleknisk
ul
vecklingsenhel i Skellefteå ............................................ ... 25
1
Samnianfatlning
............................................................. .. 26
2
Kommitténs direkliv
........................................................ 27
3
Bakgrund .................................................................... .. 29
4
Analys ........................................................................ .. 33
5
Furslag ........................................................................ .. 36
6
Finansiering ................................................................. 44
7
(jenoniförande
............................................................ 45
Norstedts Tr-zckeri, Stockholm 1980
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (7)
7 kopplingar i 5 dokument.
- Bet. 1980/81:NU54 över proposition 1980/81:130 i vad avser skogsindustrin jämte motioner s. 16 i texten
- Rskr. 1979/80:325 i texten
- Bet. 1979/80:NU47 Med anledning av motioner om skogsindustrin s. 39 · s. 46 i texten
- Bet. 1979/80:NU48 Med anledning av propositionen 1979/80:110 om en träteknisk utvecklingsenhet i Skellefteå jämte motioner s. 1 · s. 10 i texten
- Bet. 1979/80:UbU27 Med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till utbildning för tekniska yrken och utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yr… s. 7 i texten
Rättsfall (1)
1 koppling.
- NJA 2023 s. 162 »Myntkabinettet« i texten · dokumentnivå